Wikipedia papwiki https://pap.wikipedia.org/wiki/P%C3%A1gina_Prinsipal MediaWiki 1.47.0-wmf.18 first-letter Medio Spesial Diskushon Usuario Diskushon usuario Wikipedia Diskushon Wikipedia Fail Diskushon fail MediaWiki Diskushon MediaWiki Malchi Diskushon malchi Yuda Diskushon yuda Kategoria Diskushon kategoria TimedText TimedText talk Module Module talk Event Event talk Klein Bonaire 0 2553 202897 194476 2026-09-02T14:10:17Z Caribiana 8320 upsekshon 202897 wikitext text/x-wiki {{infobox isla | variante = c | pais = {{NLD}} | geologia = Koral | zoom = 10 | descripcion = Isla Klein Bonaire }} '''Klein Bonaire''' ta un isla chikitu, inhabitá, na kosta wèst di [[Boneiru]].<ref name=":0">{{Citeer journal |auteur=Pattengill- Semmens, C.V.|journal=Proceedings 53rd Gulf and Caribbean Fisheries Institute |url=https://www.reef.org/news/publications/reef-fish-assemblage-bonaire-marine-park-analysis-reef-fish-survey-project-data |titel=The reef fish assemblage of Bonaire Marine Park: an analysis of REEF Fish Survey Project data {{!}} Reef Environmental Education Foundation |volume=53 |pagina's=591-605 |datum=2002 |bezochtdatum=2026-01-20 |werk=www.reef.org}}</ref> E isla ta kai bou di e teritorio di [[entidat públiko]] di Boneiru i ta forma parti di e [[Bonaire National Marine Park]].<ref name="ramsar">[https://web.archive.org/web/20160303184532/http://www.bmp.org/ramsar.html Ramsar Convention page] riba wèpsait di Bonaire National Marine Park</ref>[[Fail:Kleine Bonaire-Underwater life(js).jpg|thumb|Habitat di ref di koral (Klein Bonaire)]] == Geografia == Klein Bonaire ta situá en frente di [[Kralendijk]] riba un distansia di 800 meter ku un área di 6 km². E ta relativamente plat i no ta subi mas ku dos meter riba nivel di laman.<ref>{{Citeer boek |uitgever=Wageningen Marine Research |plaats=Netherlands |last1=Geest |first1=Matthijs van der |titel=Impact of terrestrial erosion on coral reef health at Bonaire: a plea for nature-inclusive "watershed-to-reef" based coastal management |url=https://research.wur.nl/en/publications/impact-of-terrestrial-erosion-on-coral-reef-health-at-bonaire-a-p/ |jaar=2020 |taal=en |doi=10.18174/524688 |last2=Meesters |first2=Erik |last3=Mücher |first3=Sander}}</ref> E úniko strukturanan riba e isla ta algun ruina di kas di katibu (strukturanan chikitu, di un solo kamber ku ta data for di e periodo di sklabitut di e region), i un refugio chikitu habrí riba playa ku mirada pa Boneiru. E isla no tin awa koriente ni fasilidatnan sanitario. == Historia == Na 1868, Klein Bonaire a wòrdu bendí ku Angel Jeserun i a keda den mannan privá te 1999. Durante e periodo aki a kita e palunan nativo, loke a resultá den un kresementu di mata di mondi riba henter e isla. E desaroyo di Klein Bonaire A hasi intentu algun biaha promé ku su establesimentu komo un reserva marino pa desaroya Klein Bonaire, e último intento sin eksito tabata na 1995. Hende lokal preokupá a uni pa salba e isla i a rekoudá fondo pa hasi esaki i asina The Fundation for the Preservation of Klein Bonaire (FPKB) a nase. Pa medio di esfuersonan di FPKB i otro partidonan konserní, i ku plaka di e Departamentu di Interior i Asuntunan di Reino di Hulanda, e Fondo Mundial di Naturalesa di Hulanda i FPKB, a logra kumpra e isla na 1999 pa 9 mion [[Florin Antiano]] ( US$5 mion). Klein Bonaire awor ta forma parti di Parke Marino Nashonal di Boneiru.<ref name="ramsar"/> Plannan a largu plaso ta inkluí reintrodukshon di e vegetashon nativo. == Flora i founa == Asina mes ku e komposishon di [[espesie]] ta generalmente similar entre Boneiru i Klein Bonaire, e komposishon pa ku asamblea di piská na Klein Bonaire ta distinto.<ref name=":0" /> Klein Bonaire ta rondoná pa un [[ref perifériko]].<ref name=":0" /> ''Montastraea annularis'' tabata e koral mas komun mirá durante un enkuesta di 2011.<ref name="Jekielek2011">{{cite journal |author=Hester, J. B., Walker, J. M., Dinnel, P. A., & Schwarck, N. T. |title=Survey of Previously Outplanted Pinto (Northern) Abalone (Haliotis kamtschatkana) in the San Juan Island Archipelago, Washington State. |url=https://d1wqtxts1xzle7.cloudfront.net/53089293/Discoveries_of_new_marine_species_of_the20170511-3632-1a4dj1q-libre.pdf?1494524267=&response-content-disposition=inline%3B+filename%3DDiscoveries_of_New_Marine_Species_of_the.pdf&Expires=1768929973&Signature=Sd1DAkHlnxXtzDFYMrhMwzv2IoXDcTV8apZDo~r11F9PYga1DfUIzzDdcAvi7dvAixxHz7qCwjviKbhZrLZpKuoEg0qgCRdlgjx0JuraZbhfc11nUtd6n5nbse1JbE2Nd0IeKYAEdxFpkqAcgV~mtW8xDblms4vP2q4f1gUcsHkuCNXRHypiUJhpgNxITF5xnRj5gW-q-kEncKv1aTtc6xa0isGVBevg0Dr-2Nfe4mawSrpQD-Ic~2zl7xuJe8zwgK3iZ6Nsqe63I9NKRQ0jzx38TK-lZO0OdpKfgev9MTjfd8pTyhfeTiRHHvyN-jfwTHhVob27PIYv05BqLtk8gw__&Key-Pair-Id=APKAJLOHF5GGSLRBV4ZA#page=27 |journal=In American Academy of Underwater Sciences 30th Scientific Symposium |accessdate=2013-04-16 |archive-url=https://archive.today/20130415190336/http://archive.rubicon-foundation.org/10131 |archive-date=2026-01-20 |year=2011 |url-status=usurped}}</ref> Na 2023, un investigashon a evaluá e presensia di un malesa di refkoral (koral duru), yamá SCTLD (''stony coral tissue loss disease'') den Karibe Hulandes. A konkluí ku Klein Bonaire (i region di Kralendijk) ta eksperensia redukshon mas severo (25-50%) di refkoral.<ref>{{Citeer journal |journal=Frontiers in Marine Science|achternaam=Pepe |voornaam=Bernardo A. |titel=Assessing the impact of stony coral tissue loss disease on coral cover on Bonaire’s Leeward side |url=https://www.frontiersin.org/articles/10.3389/fmars.2024.1512371/full |jaargang=11 |tijdschrift=Frontiers in Marine Science |datum=2025-01-10 |doi=10.3389/fmars.2024.1512371 |issn=2296-7745 |last2=Van der Roest |first2=Viggo |last3=Vlam |first3=Olivier |last4=Nouse |first4=Sam |last5=Meesters |first5=Erik}}</ref> Klein Bonaire ta forma habitat permanentemente pa turtuga blanku (''Chelonia mydas'') i karèt (''Eretmochelys imbricata'').<ref name=":1" /> Klein Bonaire, entre otro, tambe ta habitat pa kawama (''Caretta caretta'') i okashonalmente flamingo durante temporada di brui, òf traha nèshi (kreadero).<ref name=":1">[http://www.bonaireturtles.org/wp/explore/bonaires-sea-turtles/ Bonaire’s Sea Turtles]</ref> Playanan di Klein Bonaire ta alohá e konsentrashon mas altu di karèt i kawama ku ta brui den parti sùit di [[Laman Karibe|Karibe]] (ekskluí [[Panama]]).<ref>{{Citeer journal |achternaam=Becking |voornaam=Le |titel=Post-breeding migration routes of marine turtles from Bonaire and Klein Bonaire, Caribbean Netherlands |url=http://www.int-res.com/abstracts/esr/v30/p117-124/ |jaargang=30 |journal=Endangered Species Research |datum=2016-05-12 |taal=en |doi=10.3354/esr00733 |issn=1863-5407 |pagina's=117–124 |last2=Christianen |first2=Mja |last3=Nava |first3=Mi |last4=Miller |first4=N |last5=Willis |first5=S}}</ref> ===Important Bird Area=== E isla a wòrdu asigná pa BirdLife International komo un "[[Important Bird Area]]" (IBA) pasobra e ta sostené poblashonnan di espesie di para menasá òf di alkanse restringí, inkluyendo [[barbacoa|paloma di mondi]] (''Patagioenas corensis''), meuchi chikitu (''Sternula antillarum'') i chonchorogai (''Elaenia martinica''). E ta tambe un sitio di krio pa [[lopi pik diki]] (''Anarhynchus wilsonia'') i [[lopi blanku]] (''Anarhynchus nivosus'').<ref name=bli> {{citeer web |url=http://datazone.birdlife.org/site/factsheet/klein-bonaire-bonaire-iba-bonaire-sint-eustatius-and-saba-(to-netherlands) |titel=Klein Bonaire |date=2007 |werk= BirdLife Data Zone|uitgever= BirdLife International}}</ref> == Galeria == <gallery widths="150" heights="150"> View over Kralendijk from North-Salina (Bonaire 2014) (15694052432).jpg|Bista riba [[Kralendijk]] i Klein Bonaire Beach Klein Bonaire (36653868946).jpg|Playa di Klein Bonaire Klein Bonaire Strand (34769026072).jpg|<!--Luftbild der Strände von Klein Bonaire--> Klein Bonaire (34769019222).jpg|Bista aéreo di Klein Bonaire </gallery> {{Antias Hulandes}} {{Appendix}} [[Category:Boneiru]] [[Category:Isla]] [[Kategoria:Important Bird Area]] 1xsij1bwvssj09h5hv8u3ywqey72ri9 Banko Sentral di Kòrsou i Sint Maarten 0 3411 202988 171686 2026-09-03T11:43:41Z Caribiana 8320 kambio di presidente 202988 wikitext text/x-wiki {{Variante|c}} {{Infobox organisacion| variante = c | tipo = Banko Sentral | nomber = [[Banko Sentral di Kòrsou i Sint Maarten]] | abrevia = CBCS | logo = | imagen = | descripcion= | funda = [[10 di òktober]] [[2010]] | funda_na = {{CUW}} | origina_di = Banko Sentral di Antias Hulandes | presidente = Ferenc Lamp | sede = Simón Bolívar Plein 1, [[Willemstad]] | pais = {{CUW}} - {{SXM}} | obhetivo = | lema = | catidad_personal = }} '''Banko Sentral di Kòrsou i Sint Maarten''' (CBCS) ta e banko sentral di e paisnan [[Kòrsou]] i [[Sint Maarten]]. Desde e [[disolucion di Antia Hulandes|reforma konstitushonal di Antia Hulandes]] e ta e susesor di e Banko Sentral di [[Antias Hulandes]] (BNA). BNA tabata e banko sentral di pais Antia konsistiendo di e 6 islanan [[Aruba]], [[Kòrsou]], [[Boneiru]], [[Sint Maarten]], [[Saba]] i [[Sint Eustatius]]. Na 1986 Aruba a lanta [[Banco Central di Aruba|Banko Sentral di Aruba]] despues di bandona e konstelashon antiano. Desde 2010 e banko ta wòrdu yamá Banko Sentral di Kòrsou i Sint Maarten. E ta e banko sentral mas bieu di kontinente [[Amérika]] ku ta eksisti ainda. ==Historia== No por separá e historia di e banko aki for di e historia di e 5 islanan i nan historia bankario. Na kuminsamentu di [[siglo 19]] [[Kòrsou]] i e otro [[kolonia]]nan [[Hulandes]], manera [[Aruba]] i [[Boneiru]] no tabata importante ekonómikamente. Ku eksepshon di produktonan, manera salu i palu, e islanan mester a importá tur kos. Tabatin un tempu ku a deskubrí oro na Aruba, pero esei tampoko no tabata di importansia. [[West Indische Compagnie]] no por a saka probecho finansiero for di e esaki. [[Image:Willem I in kroningsmantel.jpg|thumb|left|Rei Willem I]] Kòrsou a fungi komo lugá di enkuentro pa kambia materia prima ku tabata bini for di [[Latinoamérika]] i [[Karibe]], kual tabata destiná pa [[Oropa]]. E oropeonan, di otro un banda, tabata kambia nan produktonan ku e merkansianan di e paisnan di Latinoamérika i Kòrsou. Konsekuentemente, diferente plaka ekstranhero tabata sirkulá riba e isla. E [[moneda]]nan ku tabata usa e tempu ei tabata dòler spañó, “Golden Joe” i diferente otro monedanan franses i alemán. E komersiantenan tabata kambia e monedanan di oro i plata aki pa merkansia den e asina yamá “Trade Houses”. Komo ku Kòrsou tabata importá mas ku e tabata eksportá, regularmente tabatin un defisit na moneda. Pa por a tòg kambia sèn, nan tabata parti e monedanan den 4 òf 5 pida. Por ehèmpel e dòler spañó tabata wòrdu partí den 4 i kada pida kòrta tabata haña un stèmpel di un strea riba dje. Nan a yama e pidanan kòrta ei “Guillotines”, kual awe nos konosé komo [[Yotin korta|yotin kòrta]] .[[Image:Fort Amsterdam.jpg|thumb|right|Fort Amsterdam]][[File:Johannes van den Bosch.jpeg|thumb|right|Johannes van der Bosch]] Komersiantenan tabata hasi mal uso di e defisit di moneda dor di spekulá. Nan tabata traha nan mes papel di plaka i laga esakinan sirkulá riba e isla. E situashon finansiero a bira kaotiko riba e isla. E situashon aki tabata molestiá rei Willem I, ku tabatin e soño di hasi Kòrsou un sentro di kambio entre [[Reino Hulandes]] i [[Amérika]]. === Fundashon === Na aña 1826 rei [[Willem I]] a bin ku e proposishon pa lanta un banko pa organisá e asuntunan finansiero di e isla. Dos aña despues, [[6 di febrüari]] [[1828]], e banko, ''Curaçaosche Bank'', a keda establesé dor di [[Johannes van den Bosch]] (1780-1844), representante di rei. E banko tabata situá den e “Garrison Fort of the West Indian Company”, konosí komo [[Fort Amsterdam (Kòrsou)|Fort Amsterdam]], ku despues tabata e sede di gobièrnu sentral di [[Antias Hulandes]]. Nan a apuntá tres saserdote pa atministrá e banko. E meta di e banko tabata pa promové komèrsio den kolonia [[Kòrsou i Dependensianan]] dor di fia plaka na komersiantenan. Banda di esei e banko a fungi tambe komo e kaha di plaka di gobièrnu, dor di hasi pagonan na sektor privá na nòmber di gobièrnu. E banko tabata popularmente konosí komo “Bank van Leening” of banko di kredito. ==Funshon== E meta prinsipal di Banko Sentral ta pa mantené e stabilidat di e moneda antiano, [[florin]], i pa promové e sistema finansiero di Antias. Pa realisá e metanan aki, Banko Sentral, esun ku ta supervisá, frekuentemente ta kontrolá bankonan i otro institutonan finansiero. E funshonnan di e banko ta lo siguiente: #Banko Sentral ta e uniko instituto ku tin e fakultat dor di lei pa emití plaka “bankbiljetten”. E ta enkargá tambe ku sirkulashon di moneda. #E ta supervisá tur instituto finansiero pa protehá esnan ku tin plaka na e institutonan aki #E ta manehá e reserva Forex<ref>[https://forexrating.com/traders-lab/ Forex]</ref> di Antias Hulandes #E ta [[tesorero]] di gobièrnu == Moneda == Despues di 73 aña di uso di e [[Florin Antiano|florin antiano]] CBCS a remplasá esaki dia [[31 di mart]] [[2025]] ku e [[florin karibense]] (XCG) komo moneda ofisial di Kòrsou i Sint Maarten.<ref>{{citeer web|url=https://antilliaansdagblad.com/nieuws-menu/curacao/30954-xcg-nu-wettig-betaalmiddel|titel=XCG nu wettig betaalmiddel|werk=[[Antilliaans Dagblad]]|datum=2025-03-31|bezochtdatum=2025-04-01}}</ref> == Lista di Presidente == * [[File:Flag of the Netherlands.svg|20px|border]] P. Timmermans, 1981-1986 * [[File:Flag of Curaçao.svg|20px|border]] Vimy Servage, 1986-1991 * [[File:Flag of Curaçao.svg|20px|border]] Emsley Tromp, 1991-2017 * [[File:Flag of the Netherlands.svg|20px|border]] Richard Doornbosch, 2020-2026 * [[File:Flag of Curaçao.svg|20px|border]] Ferenc Lamp, 2026-presente ==Link eksterno== * [http://www.centralbank.an/ Banko Sentral] di Antias Hulandes {{Appendix}} [[Category:Organonan Gubernamental]] [[Category:Economia]] [[Category:Kòrsou]] [[Category:Sint Maarten]] 21xtyn60j0tsg6jatq84td0tekbl4my Usuario:Caribiana/Sandbox/Kladblok 2 7580 202920 202763 2026-09-02T18:46:24Z Caribiana 8320 202920 wikitext text/x-wiki ''__NOINDEX__'' * [[AIOF]] - [[Afroarubano]] - [[Proteccion di Consumidor]] - [[Scooting Aruba]] - [[Tratado fronteriso Hulanda-Venezuela]] - [[Dekreto real]] - [[Clinton Whitfield]] -[[Stichting voor Verstandelijk Gehandicapten Aruba]] (SVGA) - [[Yudansa pa desaroyo]] - [[Piet Kasteel]] - [[Representante di Hulanda na Aruba, Kòrsou i Sint Maarten]] - [[Nigel Maduro]] - [[derechista (politika)]] - ---------------- {{Variante|a}} {{Infobox organisacion | variante = a | tipo = organisacion gubernamental ''sui generis'' | nomber = Aruba Tourism Authority | director = Ronella Croes | obhetivo = | origina_di = Arubaans Toeristenbureau | sede = L.G. Smith Blvd. 8 | stad = [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]] | pais = {{ABW}} | funda = 2011 | termina = | presidente = | personal = 40 (Aruba) | miembro_di = | commons = | website = https://www.ata.aw/ }} '''Aruba Tourism Authority''' (ATA, Autoridad di Turismo di Aruba) ta e organisacion oficial di mercadeo y maneho di destinacion (DMMO) pa [[Aruba]], funcionando como entidad central responsabel pa uni interesnan turistico entre stakeholder y partner paden y pafo di e isla.<ref name="about"/>[2] E rol aki ta encera coordinacion di mercadeo di destinacion, desaroyo di destinacion, y asociacionnan di destinacion pa sostene e ecosistema turistico en general.<ref name="about">[https://www.ata.aw/about About us], ata.aw</ref> ATA ta opera como un entidad huridico independiente unico dentro di sector publico, bou di un status ''sui generis'', estableci dia 1 di januari 2011. E structura aki ta otorga e organisacion autonomia y flexibilidad pa actua na bienestar di Aruba y su comunidad, mientras cu e ta keda ancra den gobernacion publico. E cuadro sui generis ta permiti ATA pa unifica un diversidad di stakeholder di [[turismo]] y sigui tuma decision independiente pa un maneho di destinacion efectivo.<ref name="ATA"/> Den e capacidad aki, ATA ta cumpli cu rolnan defini entre otro mercadeo (promoviendo Aruba como destinacion), co-creator (colaborando riba iniciativanan turistico), conector (vinculando stakeholdernan), y autoridad (dunando supervision den asuntonan turistico). E ròlnan aki ta sostené su funshonnan sentral di uni interesnan, fomentá asosiashonnan, i duna direkshon stratégiko pa desaroyo di turismo.[1][2] ATA ta wòrdu dirigi pa CEO Ronella Croes desde 1 di januari 2011.<ref name="about"/><ref>[https://coleccion.aw/show/?BNA-DIG-ARUBATODAY-2010-11-26&q=%22ronella+tjin%22 New CEO for Aruba Tourism Authority], Aruba Today (26 di november 2010)</ref> E organisashon ta mantené un sede lokal na Aruba ku ofisinanan adicional na [[Hulanda]], [[Colombia]], y [[Estadonan Uni di Amérika|Merca]] pa sostene su alcance mundial.<ref name="ATA">[https://www.gobierno.aw/aruba-tourism-authority-sui-generis-15-ana-construyendo-turismo-duradero Aruba Tourism Authority Sui Generis 15 aña construyendo turismo duradero], gobierno di Aruba (13 di januari 2026)</ref> == Historia == Den decada 1920, economia di Aruba tabata conta cu un pilar economico basa riba [[Lago Oil & Transport Company|refineria Lago]]. Despues di [[Di Dos Guera Mundial|Segundo Guera Mundial]], despues cu turismo y biahamento a cuminsa bira mas popular, a cuminsa mira e posibilidad pa explora e sector di turismo na Aruba. Cu establecimento di Aruba Tourist Commission na 1947?, consistiendo di diferente comerciante local, a percura pa un plan pa expansion di infrastructura pa por acomoda e necesidad di e bishitante. Den cara di adversidad, Aruba a cambia su enfoke pa turismo, resultando den desaroyo y proyectonan importante. E promocion di turismo na Aruba a cuminsa formalmente cu e establecimento di Comision di Turismo di Aruba na 1947, un entidat crea pa promove y dirigi desaroyo di turismo riba e isla bou di liderazgo di Ernst Bartels.[7]<ref name="tourism">[https://www.aruba.com/us/our-island/history-and-culture/aruba-tourism Aruba tourism], aruba.com</ref> === 1953-1985 === [[File:Rinus de Graaff, Caribbean Hotel, 1966-01-01, ANA-DIG-DEGRAAFF-103, Archivo Nacional Aruba.jpg|thumb|240px|Aruba Caribbean Hotel na 1966]] Na 1953, e comision a wordo reorganisa den Oficina di Turismo di Aruba (ATB, Aruba Toeristen Bureau), un instancia gubernamental modesto cu tabata consisti di apenas dos empleado: Ernst Bartels komo hefe y Casper Wever como su asistente.<ref name="tourism"/> ATB a concentra su esfuersonan riba mercadeo di Aruba como destinacion, particularmente dirigi riba e mercado di [[Estadonan Uni di Amérika|Merca]]. Un logro clave den e sector turistico emergente di Aruba tabata e apertura di Caribbean Hotel na 1959, e isla su prome hotel di resort di varios piso, cu a atrae jet-setternan internacional y a yuda establece Aruba su reputacion pa hospitalidad.<ref name="tourism"/> Durante añanan 1980, mehoracionnan di infrastructura a sostene expansion di turismo, incluyendo un estudio amplio di seis luna conduci na 1983 door di e compania Sasaki Associates cu sede na Merca den colaboracion ku instansianan gubernamental. E estudio a identifica e coredor costal di [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]] pa California Point komo e zona turístiko prinsipal, loke ta conduci na inversionnan dirigi den caminda, red di awa y otro utilidadnan pa permiti desaroyo di resort na gran escala mientras ta proteha areanan ambiental sensitivo.<ref name="tourism"/> Aruba su ekonomia tabata dependé pa hopi tempu riba e Refineria di Zeta di [[Lago Oil & Transport Company|Lago]] como su dunado di trabou principal for di añanan 1920, pero su cierre na 1985 a causa un cambio decisivo den direccion di turismo como e motor economico dominante di e isla.<ref name="tourism"/> Na aña 1953 Aruba Tourist Commission a cambia di maneho y a sigui bou di nomber di Aruba Tourism Bureau. Aki ta caminda cu a conoce gran baluartenan den historia di e industria di turismo caminda cu Aruba por a conta cu un sector turistico evoluciona, caminda a percura pa reforsa economia local y fomenta intercambio cultural. Aruba Toeristen Bureau a conta cu un temporada entre aña 1953 te cu 1985, danki na maneho di directornan Michael Kuiperi, sigui pa Odulio Bertrando ‘Beti’ Arends y finalmente Roderick ‘Rory’ Arends. === 1985-2011 === Na aña 1985, Aruba Tourism Bureau a hiba un transformacion y a bira Aruba Tourism Authority, bou di guia di Remigio Wever, Jan van Nes y Myrna Jansen-Feliciano, kendenan a percura pa un maneho di turismo duradero durante temporada stabiel y durante temporada di desafio.<ref>[https://awemainta.com/wp-content/uploads/2024/02/AM240221.pdf Ta rindi honor na tur ex-director di Aruba Tourism Bureau y Aruba Tourism Authority], Awemainta (21 di februari 2024) </ref> === 2011-presente === Establece oficialmente dia 1 di yanüari 2011, komo un entidat públiko úniko sui generis evolushonando for di e eks Ofisina di Turismo, ATA ta operá ku outonomia pa impulsá prosperidat ekonómiko miéntras ta priorisá preservashon di medio ambiente, integridat cultural, y bienestar di komunidat bou di su propósito núkleo di enrikesé kalidat di bida di Aruba pa medio di maneho responsabel.<ref name="ATA"/> Entrante 1 di januari 2011, ATA ta embarca riba un trayecto nobo cu un reorganisacion cu a wordo planea pa dos aña caba. E independisacion di Aruba Tourism Bureau a wordo inicia dor di Minister di Turismo, Transporte y Labor, [[Otmar Oduber]]. Cu su status independiente nobo, ATA lo wordo exonera di burocracia gubernamental y, pa medio di presupuestonan independiente, lo asumi e reto di sigui desaroya turismo pa y riba e ‘One Happy Island’ y hib’e na un nivel mas halto. Pa promé bia, un CEO ta na kabes di e organisashon.<ref>Arjen Lutgendorff, [https://www.travelpro.nl/ronella-tjin-asjoe-croes-nieuwe-ceo-aruba-tourism-authority/ Ronella Tjin Asjoe-Croes nieuwe CEO Aruba Tourism Authority], travelpro.nl (29 di november 2010)</ref> E strategia di turismo di Aruba, bou di guia di A.T.A., ta pone un enfasis fuerte riba e concepto di turismo di High Value - Low Impact (Balor Halto – Impacto Abou). E enfoke stratégiko aki ta sigurá ku miéntras e isla ta yama bon biní na kantidatnan kresiente di bishitante, e ta hasi esaki na un manera ku ta priorisá kalidat riba kantidat. A.T.A. ta kere cu e berdadero balor di turismo no ta sinta solamente den cantidad di bishitante, pero den con e bishitantenan aki ta contribui na economia di Aruba mientras ta respeta su herencia cultural, medio ambiente, y comunidadnan local.<ref>[https://www.travelandtourworld.com/news/article/aruba-tourism-authority-celebrates-fifteen-years-of-transformational-growth-driving-innovation-and-sustainable-development/ Aruba Tourism Authority Celebrates Fifteen Years of Transformational Growth, Driving Innovation and Sustainable Development], 13 di januari 2026</ref> ==Organisacion == ATA ta traha for di su sede prinsipal na Oranjestad cu ta structura den un unidad di "destination services" y un unidad di mercadeo, bou di cua tin oficinanan internacional cu ta abarca e regionnan di Nort Amérika, Latino Amérika i Europa (manera Hulanda/Den Haag).<ref>https://careers.aruba.com/portal-ata/ata-about </ref> ATA ta traha for di su sede prinsipal na Oranjestad cu alrededor di 40 empleado ront di un structura parti den un unidad di "destination services" y un unidad di mercadeo, bou di cua tin oficinanan internacional cu ta abarca e regionnan di Nort Amérika, Latino Amérika i Europa (manera Hulanda/Den Haag). Global: E organisashon ta empleá personal adishonal den ofisinanan internashonal regional ku ta abarká Nort Amérika, Latino Amérika i Europa (manera Hulanda/Den Haag). Total di Kantidat: Sifranan ofisial verifiká total ta indiká un personal spesialisá di alrededor di 100 persona pa imprimí mas ku 100 persona den henter su pia mundial, aunke variabel kalkulashonnan di terser parti ta varia mas haltu dependiendo di kontratistanan eksterno. ==Vision pa futuro == Aruba Tourism Authority ta envisioná un futuro kaminda turismo no solamente ta sostené pero aktivamente ta engrandesé e resiliensia di e isla i ta entregá impaktonan positivo riba su medio ambiente, komunidatnan, i herensia kultural.[1][16]<ref>https://www.gobierno.aw/ata-ta-presenta-resultado-di-september-y-su-responsible-tourism-impact-report</ref> E perspektiva aki riba término largu ta wòrdu guiá dor di e organisashon su vishon núkleo: “Un Aruba dushi pa biba ta un Aruba dushi pa bishita” – Aruba komo un lugá maravioso pa biba ta un lugá maravioso pa bishitá.[1][16] E prinsipio aki ta enfatisá un kompromiso pa harmonisá bienestar di residente ku eksperensianan di bishitante, posishonando Aruba komo un destinashon ku ta rehubenesé otro kaminda turismo ta fomentá restourashon i enrikesimentu pa tantu lokalnan komo huéspetnan.[16] Como parti di e aspiracion aki e parti di A.T.A. tin komo meta pa transishoná pa turismo regenerativo pa 2035, kreando resultadonan positivo nèt ku ta restorá ekosistemanan, elevá komunidatnan, i fortalesé identidat kultural.[5][16] ==Lista di director == * Michael Kuiperi (1953-1955, 1957-1971)<ref>https://www.gobierno.aw/en/tribute-to-six-former-directors-of-the-tourism-office</ref> * Odulio Bertrando (Beti) Arends (1971-1985) * Roderick (Rory) Arends (1985-1989) * Remigio (Mimi) Wever (1989-1995) * Jan van Nes (1995-2000) * Myrna Jansen-Feliciano (2000-2009) * Ronella Croes (2011?-presente) {{Appendix|refs|2= * {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|oldid =|titulo= }} {{References}} }} * Ernst Bartels 1945-1957<ref>De heer ERNST BARTELS verlaat eilandsdienst Hoopt zich in particuliere tourismesector even verdienstelijk te maken. "Amigoe di Curacao". Willemstad, 18-12-1957. Geraadpleegd op Delpher op 31-08-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=KBDDD02:000211294:mpeg21:p005</ref> --------------- == Historia di ATA == Den decada 20, economia di Aruba tabata conta cu un pilar economico dependiente di Refineria Lago. Despues di Guera Mundial II, despues cu turismo y biahe a cuminsa bira mas popular, a cuminsa mira e posibilidad pa explora e sector di turismo na Aruba. Cu establecimento di Aruba Tourist Commission, consistiendo di diferente comerciante local, a percura pa un plan pa expansion di infrastructura pa por acomoda e necesidad di e bishitante. Den cara di adversidad, Aruba a cambia su enfoke pa turismo, resultando den desaroyonan y proyectonan importante. Na aña 1953 Aruba Tourist Commission a cambia di maneho y a sigui bou di nomber di Aruba Tourism Bureau. Aki ta caminda cu a conoce gran baluartenan den historia di e industria di turismo caminda cu Aruba por a conta cu un sector turistico evoluciona, caminda a percura pa reforsa economia local y fomenta intercambio cultural. Aruba Tourism Bureau a conta cu un temporada entre aña 1953 te cu 1985, danki na maneho di directornan Michael Kuiperi, sigui pa Odulio Bertrando ‘Beti’ Arends y finalmente Roderick ‘Rory’ Arends. Na aña 1985, Aruba Tourism Bureau a hiba un transformacion y a bira Aruba Tourism Authority, bou di guia di Remigio Wever, Jan van Nes y Myrna Jansen-Feliciano, kendenan a percura pa un maneho di turismo duradero durante temporada stabiel y durante temporada di desafio.<ref>https://awemainta.com/wp-content/uploads/2024/02/AM240221.pdf Ta rindi honor na tur ex-director di Aruba Tourism Bureau y Aruba Tourism Authority], Awemainta (21 di februari 2024) </ref> ==Lista di director == * Michael Kuiperi 1953 * Odulio (Beti) Arends * Roderick ‘Rory’ Arends * Remigio Wever * Jan van Nes * Myrna Jansen-Feliciano * Ronella Croes, CEO di ATA desde 2010? {{Appendix|refs|2= * {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|oldid =|titulo= }} {{References}} }} --------------- {{Variante|a}} {{infobox edificio | nomber = Cas oficial di Gezaghebber di Aruba | adres = skina ''L.G. Smith Blvd'' y Maria Christinastraat | pais = {{ABW}} | localisa_na = [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]] | cercania = | area = | funcion_original = Residencia di gezaghebber (1931-1986) | funcion_actual = reemplasa pa Cas Ceremonial | architect = DOW Curaçao, K.K. van der Heide | encarga = | piso = 2 | zoom = 16 | imagen2 = }} '''Cas di Gezaghebber''' ta referi na e residencia ofisial di e [[Lista di Gezaghebber di Aruba|Gezaghebber di Aruba]], un funcion cu a wordo crea na 1848 y aboli na 1986. Durante e periodo aki dos edificio a yega di fungi como cas di gezaghebber: e prome den cercania di e actual Plaza Daniel Leo y e di dos tabata situa na Maria Christinastraat, ambos na [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]]. E prome edificio a wordo demoli na 1949 y e di dos na 1986.<ref name="Bouwen">{{cite book|last1=Van der Klooster|first1=Olga|last2=Bakker|first2=Michel|title=Bouwen op de Wind: Architectuur en Cultuur van Aruba|publisher=Stichting Libri Antilliani|location=Bloemendaal|year=2007|page=70|isbn=978-90-75238-19-8}}</ref> ==Historia== * institucion funcion di gezaghebber na 1848 * prome cu esey: commandeur como antecesor * E titulo di gezaghebber ta origina for di ''Reglement op het beleid van de Regering in de Kolonie Curaçao en Onderhorige Eilanden'' di 1834. Na 1834, e titulonan di Director y Comandeur a wordo reemplasa pa gezaghebber. === Cercania di Plaza Daniel Leo === Antes di 1929, e Gezaghebber di Aruba tabata uza un edificio mas bieu situá den e centro di Oranjestad, serka di e actual [[Plaza Daniel Leo]]. E edificio aki, cu tabata originalmente un cas i oficina pa e Commandeur di Aruba, tabata na uso for di alrededor di 1830. Despues cu e Gezaghebber a muda for di e edificio na 1929, e edificio a wordo usa komo un kazerna pa mariniers.<ref>HUIS GEZAGHEBBER eerste onderdak voor mariniers op Aruba. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 09-12-1965, p. 11. Geraadpleegd op Delpher op 21-08-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010462489:mpeg21:p011</ref><ref>VERGADERING van den KOLONIALEN RAAD. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 20-12-1930, p. 1. Geraadpleegd op Delpher op 21-08-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280991:mpeg21:p001}}</ref> E edificio a wordo demoli na 1949.<ref name="Gabinete">{{cite web |url=https://www.gouverneuraruba.com/cas-ceremonial-di-gobernador |title=Cas Ceremonial di Gobernador |publisher=Kabinet van de Gouverneur van Aruba |access-date=21 di augustus 2026}}</ref> Het vroegere gezaghebbershuis en -kantoor, gebouwd omstreeks 1830, afgebroken in 1949. Na 1929, toen gezaghebber Isaac Wagemaker verhuisde naar de nieuw gebouwde ambtswoning op de Klip (waar nu de woning van de Gouverneur staat) en een kantoor in gebruik nam in het zoge¬ naamde landskantorengebouw (nu het Archeologisch Museum), diende het als marinierskazerne. Naar de vroegere kazerne heet het plein, dat oorspronkelijk een straat was, nog altijd de Kazernestraat. Het oude gezaghebbershuis stond waar nu de Plaza Daniël Leo bij de Variety Store is.<ref>{{cite book|author=[[Johan Hartog]]|url=https://coleccion.aw/show/?BNA-DIG-ARUBIANA-0119&q=%22ambtswoning%22|title= Aruba in oude ansichtkaarten|publisher=Europese Bibliotheek|location=Zaltbommer|year=1974}}</ref> === Maria Christinastraat=== Na 1929, Gezaghebber [[Isaac Wagemaker]] a laga construi un residencia oficial nobo na skina di L.G. Smith Boulevard y Maria Christinastraat. E edificio nobo a bira e di dos residencia oficial di Gezaghebber di Aruba.<ref name="Bouwen">{{cite web |title=Gezaghebberswoning hoek L.G. Smith Boulevad en Maria Christinastraat |publisher=Archival source |access-date=21 di augustus 2026}}</ref> E diseño tabata konsistí di un edificio di dos piso ku un plan di piso kasi kuadrá i un zolder bou di un dak prominente. Pa duna e edificio un aparensia mas representativo, e dak tabata cubrí cu panchinan di ceramica. E residencia tabata dispone di fasilidatnan moderno pa su tempo, inkluyendo un baño, cushina y espacio pa personal.<ref name="Bouwen" /> Entre e otro personanan den funcion cu a biba y traha den e residencia tabatin [[Lindoro Kwartsz]], Frederik Beaujon, [[Oscar Henriquez]], [[Jossy Tromp]] y [[Pedro Bislip]].<ref name="Gabinete" /><ref>[https://coleccion.aw/show/?AMIGOE-1963-05-10&q=%22ambtswoning%22 Gezaghebber in ambtswoning], [[Amigoe]] (10 di mei 1963)</ref> Despues cu Aruba su [[Status Aparte]] a drenta na vigor dia 1 di januari 1986, e pais a haya su propio Gobernador mientras e funcion di gezaghebber a stop di existi. E residencia di Gezaghebber na Maria Christinastraat a wordo demoli pa permití e construccion di un residencia ofisial nobo pa e [[Gobernador di Aruba]].<ref name="Gabinete" /> Construccion di e residencia nobo a cuminsa na 1985. E edificio cu a remplasá e Cas di Gezaghebber a bira e residencia oficial di e prome Gobernador di Aruba i awe ta conoci komo [[Cas Ceremonial di Gobernador]].<ref name="Gabinete" /> == Importancia historico == Cas di Gezaghebber (1929–1986) tabata un edificio importante den e historia di gobernacion na Aruba. Durante mas cu mey [[siglo]], e tabata sirbi como residencia y luga di trabou di e maximo representante di gobierno colonial y, despues, di gobierno di [[Antias Hulandes]] na Aruba. Aunke e edificio mes no ta existí mas, su sitio a sigui tin un funcion oficial. E actual Cas Ceremonial di Gobernador, construí riba e mesun tereno, ta sigui sirbi pa actividadnan oficial di e pais. -------- '''Cas di Gezaghebber''' tabata e residencia ofisial entre 1929 y 1985 di e [[Lista di Gezaghebber di Aruba|Gezaghebber di Aruba]]. E tabata situa na [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]], na skina di [[L.G. Smith Boulevard]] y [[Maria Christinastraat]], riba e mesun tereno unda awe ta ubica [[Cas Ceremonial di Gobernador]]. E edificio a wordo construi na 1929 y a wordo demoli na 1986 pa habri paso pa e residencia ofisial nobo di [[Gobernador di Aruba]].<ref name="Bouwen">{{cite book|last1=Van der Klooster|first1=Olga|last2=Bakker|first2=Michel|title=Bouwen op de Wind: Architectuur en Cultuur van Aruba|publisher=Stichting Libri Antilliani|location=Bloemendaal|year=2007|page=70|isbn=978-90-75238-19-8}}</ref> ==Historia== Antes di 1929, e Gezaghebber di Aruba tabata uza un edificio mas bieu situá den e centro di Oranjestad, serka di e actual [[Plaza Daniel Leo]]. E edificio aki, cu tabata originalmente un cas i oficina pa e Commandeur di Aruba, tabata na uso for di alrededor di 1830. Despues cu e Gezaghebber a muda for di e edificio na 1929, e edificio a wordo usa komo un kazerna pa mariniers.<ref>HUIS GEZAGHEBBER eerste onderdak voor mariniers op Aruba. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 09-12-1965, p. 11. Geraadpleegd op Delpher op 21-08-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010462489:mpeg21:p011</ref><ref>VERGADERING van den KOLONIALEN RAAD. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 20-12-1930, p. 1. Geraadpleegd op Delpher op 21-08-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280991:mpeg21:p001}}</ref> E edificio a wordo demoli na 1949.<ref name="Gabinete">{{cite web |url=https://www.gouverneuraruba.com/cas-ceremonial-di-gobernador |title=Cas Ceremonial di Gobernador |publisher=Kabinet van de Gouverneur van Aruba |access-date=21 di augustus 2026}}</ref> Het vroegere gezaghebbershuis en -kantoor, gebouwd omstreeks 1830, afgebroken in 1949. Na 1929, toen gezaghebber Isaac Wagemaker verhuisde naar de nieuw gebouwde ambtswoning op de Klip (waar nu de woning van de Gouverneur staat) en een kantoor in gebruik nam in het zoge¬ naamde landskantorengebouw (nu het Archeologisch Museum), diende het als marinierskazerne. Naar de vroegere kazerne heet het plein, dat oorspronkelijk een straat was, nog altijd de Kazernestraat. Het oude gezaghebbershuis stond waar nu de Plaza Daniël Leo bij de Variety Store is.<ref>{{cite book|author=[[Johan Hartog]]|url=https://coleccion.aw/show/?BNA-DIG-ARUBIANA-0119&q=%22ambtswoning%22|title= Aruba in oude ansichtkaarten|publisher=Europese Bibliotheek|location=Zaltbommer|year=1974}}</ref> Na 1929, Gezaghebber [[Isaac Wagemaker]] a laga construi un residencia oficial nobo na skina di L.G. Smith Boulevard y Maria Christinastraat. E edificio nobo a bira e di dos residencia oficial di Gezaghebber di Aruba.<ref name="Bouwen">{{cite web |title=Gezaghebberswoning hoek L.G. Smith Boulevard en Maria Christinastraat |publisher=Archival source |access-date=21 di augustus 2026}}</ref> E diseño tabata konsistí di un edificio di dos piso ku un plan di piso kasi kuadrá i un zolder bou di un dak prominente. Pa duna e edificio un aparensia mas representativo, e dak tabata cubrí cu panchinan di ceramica. E residencia tabata dispone di fasilidatnan moderno pa su tempo, inkluyendo un baño, cushina y espacio pa personal.<ref name="Bouwen" /> Entre e personanan den funcion cu a biba i traha den e residencia tabatin [[Lindoro Kwartsz]], Frederik Beaujon, [[Oscar Henriquez]], [[Jossy Tromp]] y [[Pedro Bislip]].<ref name="Gabinete" /><ref>[https://coleccion.aw/show/?AMIGOE-1963-05-10&q=%22ambtswoning%22 Gezaghebber in ambtswoning], [[Amigoe]] (10 di mei 1963)</ref> == Demolicion == Despues cu Aruba su [[Status Aparte]] a drenta na vigor dia 1 di januari 1986, e pais a haya su propio Gobernador mientras e funcion di gezaghebber a stop di existi. E residencia di Gezaghebber na Maria Christinastraat a wordo demoli pa permití e construccion di un residencia ofisial nobo pa e [[Gobernador di Aruba]].<ref name="Gabinete" /> Construccion di e residencia nobo a cuminsa na 1985. E edificio cu a remplasá e Cas di Gezaghebber a bira e residencia oficial di e prome Gobernador di Aruba i awe ta conoci komo [[Cas Ceremonial di Gobernador]].<ref name="Gabinete" /> == Importancia historico == Cas di Gezaghebber (1929–1986) tabata un edificio importante den e historia di gobernacion na Aruba. Durante mas cu mey [[siglo]], e tabata sirbi como residencia y luga di trabou di e maximo representante di gobierno colonial y, despues, di gobierno di [[Antias Hulandes]] na Aruba. Aunke e edificio mes no ta existí mas, su sitio a sigui tin un funcion oficial. E actual Cas Ceremonial di Gobernador, construí riba e mesun tereno, ta sigui sirbi pa actividadnan oficial di e pais. == Bronnen == * Kabinet van de Gouverneur van Aruba, ''Cas Ceremonial di Gobernador''.<ref name="Gabinete" /> * Informashon arkitektoniko i historiko tokante e residencia di Gezaghebber na L.G. Smith Boulevard i Maria Christinastraat.<ref name="Bouwen" /> [[Kategori:Edifisionan di Aruba]] [[Kategori:Historia di Aruba]] [[Kategori:Edifisionan demoli]] [[Kategori:Oranjestad]] ==Cas di Gezaghebber (1931-1986)== Case di Gezaghebber (1931-1986) tabata e residensia ofisial di e Gezaghebber di Aruba na skina di LG Smith y Maria Christinastraat y tabata e di dos cas oficial di gezaghebber na Aruba, despues di e cas cu tabata situa na Plasa Daniel Leo.<ref name="Gabinete"/> Gezaghebberswoning hoek LG Smith Boulevard en Maria Christinastraat na Oranjestad. Deze woning (1931, schetsontwerp) werd door DOW Curacao ism K.K. van der Heide ontworpen.<ref name="Bouwen">[[Olga van der Klooster]] & Michel Bakker, ''Bouwen op de Wind: Architectuur en Cultuur van Aruba'', Stichting Libri Antilliani (2007), pag. 70.</ref> E tabatin un plan di piso kasi kuadrá, dos piso, i un zolder ku un dak imponente. Pa duna e edifisio mas atrakshon ainda, el a wòrdu ekipá ku tegelnan di dak di serámika karu. E residensia tabata ekipá ku e fasilidatnan mas moderno pa su tempu. Tabatin un baño ku un baño. Esaki ta remarcabel, como cu ainda no tabatin un red di suministro di awa potabel publico durante e periodo ey. Hende tampoko no tabata kushiná mas den fogon pero riba un stoof den kushina kontra e muraya patras di kas. Na man robes di e entrada tabatin un edifisio chikitu ku tabata kontené un garashi, un kamber di strika i un kamber chikitu di biba pa e kriá.<ref name="Bouwen"/> Despues cu Aruba a adkiri Status Aparte na 1986, e residencia a wòrdu basha abou pa haci espacio pa e residencia oficial nobo di e prome gobernador di Aruba. E tabata okupá na 1987.<ref name="Bouwen"/> ===Antiguo Cas di Gezaghebber=== Den historia di Aruba, tabatin dos edificio principal cu a fungi como e “Cas di Gezaghebber” (ambtswoning) prome cu Aruba a haya su Status Aparte na aña 1986. E prome Cas di Gezaghebber (1830 – 1929) tabata situa caminda awe ta Plaza Daniel Leo, banda di e area di tiendanan den centro di Playa. A construi e edificio rond di aña 1830 originalmente como cas y oficina pa e Commandeur di Aruba. Na aña 1948, e nomber a cambia oficialmente pa Gezaghebber. Na aña 1929, e Gezaghebber a muda for di eynan. E cas a bira un marinierskazerne. Pa e motibo aki, e caya ey a haya e nomber di Kazernestraat. A basha e edificio abao na aña 1949.<ref name="Gabinete"/> E di dos Cas di Gezaghebber (1929 – 1986) ta precisamente unda awendia ta e Cas Ceremonial, situa na Maria Christinastraat 2 na Oranjestad. Gezaghebber Isaac Wagemaker a laga construi e ambtshuis nobo aki na aña 1929 pasobra e prome cas tabata bieu caba. Tur e ultimo gezaghebbernan di Aruba, manera ta Lindoro Kwartsz, Oscar Henriquez, Jossy Tromp y Pedro Bislip, a biba y traha den e cas aki. Na fin di aña 1985, a basha e cas aki abao pa habri paso pa un edificio hopi mas grandi y moderno. E luga aki awe ta e Cas Ceremonial di Gobernador di Aruba.<ref name="Gabinete">[https://24ora.com/gabinete-di-gobernador-a-tuma-maneho-di-cas-ceremonial-over/ Gabinete di Gobernador a tuma maneho di Cas Ceremonial over], [[24ora]] (20 di augustus 2026)</ref> {{Appendix}} tweede versie Case ==Historia== Antes di 1931, e Gezaghebber di Aruba tabata usa un residencia mas bieu situá den e centro di Oranjestad, serka di e actual [[Plaza Daniel Leo]]. E edificio aki a wordo construi alrededor di 1830 originalmente komo cas i oficina pa e Commandeur di Aruba. Na 1931?, e Gezaghebber a muda pa un residencia nobo i e edificio bieu a wordo usa komo kaserna di mariniers. E edificio a wordo demoli na 1949.<ref name="Gabinete">{{cite web |url=https://www.gouverneuraruba.com/cas-ceremonial-di-gobernador |title=Cas Ceremonial di Gobernador |publisher=Kabinet van de Gouverneur van Aruba |access-date=21 di augustus 2026 }}</ref> == Construccion == Gezaghebber Isaac Wagemaker a laga construi e nobo residencia ofisial na 1929, pasobra e anterior residencia tabata bieu. E edificio tabata e di dos residencia oficial di Gezaghebber na Aruba.<ref name="Bouwen" /> E edificio tabata diseña ku un plan di piso kasi kuadrá, dos piso i un zolder bou di un dak prominente. Pa duna e residencia un aparensia mas representativo, e dak tabata cubrí ku tegelnan di dak di serámika.<ref name="Bouwen" /> E residencia tabata disponé di fasilidatnan moderno pa su tempu. Entre otro, e tabatin un baño, un kushina i diferente espasion pa personal. Na man robes di e entrada tabatin un edificio chikitu cu tabata kontené un garashi, un kamber di strika i un kamber chikitu pa e kriá.<ref name="Bouwen" /> E diseño i e fasilidatnan di e residencia ta duna un bista di e manera di biba i e nivel di komfort cu tabata konsiderá moderno na Aruba na e prome mitar di siglo 20.<ref name="Bouwen" /> == Gezaghebbers== Durante su periodo komo residencia oficial, e edificio a sirbi komo cas i lugá di trabou pa diferente Gezaghebber di Aruba. Entre nan tabata Lindoro Kwartsz, Frederik Beaujon, Oscar Henriquez, Jossy Tromp i Pedro Bislip.<ref name="Gabinete" /> == Demolishon== Na final di 1985, e residencia di Gezaghebber a wordo demoli pa habri paso pa un edificio nobo, mas grandi i moderno, cu lo sirbi komo residencia oficial di e prome Gobernador di Aruba.<ref name="Bouwen" /> E demolishon a tuma luga den e periodo di transishon pa [[Status Aparte]]. Dia 1 di januari 1986, Aruba a bira un pais autonomo dentro di e [[Reino di Hulanda]] i a haya su propio Gobernador. E residencia nobo a bira e residencia oficial di e Gobernador di Aruba.<ref name="Gabinete" /> ==Sitio actual== E tereno unda e Cas di Gezaghebber tabata para ta ainda den uso oficial. E residencia nobo construi riba e mesun sitio a wordo transformá despues na e [[Cas Ceremonial di Gobernador]], cu awe ta sirbi pa audiensianan, recepcionnan i otro actividadnan oficial di Gobernador.<ref name="Gabinete" /> ==Importansia historiko== Cas di Gezaghebber tabata un edificio importante den e historia administrativa i arkitektoniko di Aruba. Durante mas cu mei siglo, e sitio tabata konektá ku e funcion di e maximo autoridad gubernamental na Aruba. Aunke e edificio di 1929 no ta existí mas, e historia di e sitio a continua ku e construccion di e residencia di Gobernador despues di Aruba a haya su Status Aparte. E cambio di un residencia di Gezaghebber pa un residencia di Gobernador ta reflehá e transformashon institushonal di Aruba den 1986. --------------- {{Variante|a}} {{infobox edificio | adres = skina ''L.G. Smith Blvd'' y Maria Christinastraat | pais = {{ABW}} | localisa_na = [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]] | cercania = | area = | funcion_original = Residencia di gobernador | funcion_actual = Cas ceremonial di gobernador | architect = Associated Architects Aruba NV | encarga = | piso = 2 | zoom = 16 | imagen2 = }} '''Cas Ceremonial''' ta un edificio situa na skina .. cu ta pertenece na Gabinete di Gobernador pa uzo como luga .... El a wordo construi na 1986 y a sirbi entre 1987 y 2004 como residencia oficial di [[Gobernador di Aruba]]. == Cas ceremonial di Gobernador == Construccion di residencia oficial di Gobernador di Aruba na Maria Christinastraat 2 na Oranjestad a cuminsa na 1985. t Na 1986, Aruba a haya e status di un pais dentro di Reino. E prome Gobernador di Aruba tambe a sinta e aña ey. E prome dos Gobernantenan di Aruba, Sr. F.B. Tromp y Sr. O. Koolman, tabata residencia den e residencia oficial durante nan gobernacion. Gobernador Refunjol no a haci uzo di esaki, pendiente e renobacion di e edificio. E renobacion y modernisacion di Residencia di Gobernador a keda cla na 2015 pa su uso actual como cas di recepcion ceremonial: Cas Ceremonial di Gobernador. E edifisio ta wòrdu usá pa Gobernador pa oudiensia i resepshonnan ofisial di dignatarionan. Obranan di arte Como parti di e layout actual, diferente pintura y panelnan di tegel presta di Agencia di Herencia Cultural di Hulanda, como tambe obranan presta di artistanan local, ta exhibi temporalmente den Cas Ceremonial.<ref>https://www.gouverneuraruba.com/cas-ceremonial-di-gobernador Cas ceremonial di Gobernador]</ref> == Historia == * Reeds in 1943 werd er gepleit voor de bouw van een ambtswoning op Aruba voor de Gouverneur, die toen zetelde op Curacao en bij verblijf op Aruba doorgaans in een middenstandswoning logeerde. Een voorstel van de Raad van Politie Aruba, gesteund door de Koloniale Staten met als voorzitter [[John Horris Sprockel]].<ref>Ambtswoning Gouverneur.. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 30-04-1943, p. 4. Geraadpleegd op Delpher op 21-08-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010401589:mpeg21:p004</ref> *De kosten van de ambtswoning werden in 1984 geraamd op 1,1 miljoen Nedelandse gulden.<ref>Minister De Koning aan Tweede Kamer: Kosten gouverneurswoning en kantoor Aruba; 2,5 miljoen. "Amigoe". Curaçao, 21-12-1984, p. 5. Geraadpleegd op Delpher op 21-08-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010643124:mpeg21:p005</ref> * E residencia oficial di Gobernador, situa na Maria Christianastraat 2 riba e sitio di e residencia bieu di Gezaghebber, a wordo diseña pa e firma di arkitecto Associated Architects Aruba NV y construi pa e compania di construccion y comercio Bohama Aruba NV. E instalashonnan eléktriko a wòrdu suministrá dor di Elcoa, e pintura dor di ASA, e instalashon di airco dor di KTBA, i e sistema di alarma dor di Marathon, miéntras ku Connar a hasi e trabounan di plomeria. Gastonan di construccion preparatorio a wordo cobra riba e presupuesto di Gabinete pa Antias Hulandes y Asuntonan Arubano y a suma na mas o menos 660.000 florin.<ref name="Overdracht">Bij bezoek koningin Beatrix Ambtswoning van de gouverneur van Aruba officieel overgedragen. "Amigoe". Curaçao, 21-11-1986, p. 6. Geraadpleegd op Delpher op 21-08-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010641865:mpeg21:p006</ref> E piso abou di e residensia ofisial ta alohá prinsipalmente e kambernan representativo, inkluyendo un salon di resepshon i un sala di kome chikitu, i tambe un estudio. E cuartonan priva di gobernador y su famia ta situa na e piso mas ariba. Varios kamber pa personal, i tambe un garashi, fasilidatnan di laba paña i un tualèt, ta alohá den e anekso. E diseño di e propiedat a tene kuenta ku e gobernador lo mester por ta anfitrion di resepshonnan chikitu di te ku 30 persona paden. Pa resepshonnan mas grandi, por hasi uso di e patio situá patras di e residencia.<ref name="Overdracht"/> Dia 21 di november 1986 cas residencial di gobernador di Aruba door de staat der Nederlanden aan het land Aruba in eigendom overgedragen.<ref name="Overdracht"/> ----- ===Tocante Cas Ceremonial di Gobernador=== E Cas di Gobernador di Aruba, conoci awe oficialmente como Cas Ceremonial di Gobernador, tin un historia mara estrechamente na e Status Aparte di Aruba. E edificio aki ta situa na Maria Christinastraat 2 na Oranjestad y tin un funcion oficial y historico hopi importante pa e pais. Na aña 1985 a cuminsa cu e construccion di e edificio. Antes tabata situa eynan e Cas di Gezaghebber (e cas di e maximo autoridad prome cu Status Aparte), cual a wordo basha abao na 1986 pa habri paso pa e residencia nobo. E cas nobo aki tabata un regalo di Hulanda na Aruba den cuadro di nos Status Aparte. Na aña 1986, ora Aruba a adkiri su status como pais autonomo dentro di Reino, e prome Gobernador, Felipe B. Tromp, a asumi su puesto y a drenta biba den e cas. E di dos Gobernador, Olindo Koolman, tambe a biba den e residencia oficial aki durante su periodo. Ora Gobernador Fredis Refunjol a asumi e funcion na aña 2004, el a dicidi di no biba den e cas. E edificio tabata den necesidad structural pa un renobacion grandi y profundo. Despues di a completa e trabounan grandi di reconstruccion y renobacion na aña 2015, e cas a haya su nomber y funcion actual: Cas Ceremonial di Gobernador. Desde e momento ey, no ta uz’e mas pa biba, sino exclusivamente pa eventonan protocolario. Eventonan cu lo tuma luga den e edficio aki ta entre otro, audiencia y recepcion den forma di ricibi ministernan, embahadornan, delegacionnan internacional y otro funcionarionan halto di Estado. Ceremonianan oficial manera huramentacion di huesnan, ministernan y e sitio caminda ta duna e Condecoracionnan Real (Lintjesregen) anualmente. Cu e acuerdo nobo aki Pais Aruba y Gabinete di Gobernador a firma un convenio di erfpacht pa e propiedad aki. Cu esaki, Gabinete di Gobernador a keda structuralmente encarga cu e edificio, locual ta garantisa un uzo mas eficiente, sostenibel y conservacion di su balor historico pa futuro.<ref name="Gabinete">[https://24ora.com/gabinete-di-gobernador-a-tuma-maneho-di-cas-ceremonial-over/ Gabinete di Gobernador a tuma maneho di Cas Ceremonial over], [[24ora]] (20 di augustus 2026)</ref> Funcion Actual di e Edificio ===Antiguo Cas di Gezaghebber=== Den historia di Aruba, tabatin dos edificio principal cu a fungi como e “Cas di Gezaghebber” (ambtswoning) prome cu Aruba a haya su Status Aparte na aña 1986. E prome Cas di Gezaghebber (1830 – 1929) tabata situa caminda awe ta Plaza Daniel Leo, banda di e area di tiendanan den centro di Playa. A construi e edificio rond di aña 1830 originalmente como cas y oficina pa e Commandeur di Aruba. Na aña 1948, e nomber a cambia oficialmente pa Gezaghebber. Na aña 1929, e Gezaghebber a muda for di eynan. E cas a bira un marinierskazerne. Pa e motibo aki, e caya ey a haya e nomber di Kazernestraat. A basha e edificio abao na aña 1949.<ref name="Gabinete"/> E di dos Cas di Gezaghebber (1929 – 1986) ta precisamente unda awendia ta e Cas Ceremonial, situa na Maria Christinastraat 2 na Oranjestad. Gezaghebber Isaac Wagemaker a laga construi e ambtshuis nobo aki na aña 1929 pasobra e prome cas tabata bieu caba. Tur e ultimo gezaghebbernan di Aruba, manera ta Lindoro Kwartsz, Oscar Henriquez, Jossy Tromp y Pedro Bislip, a biba y traha den e cas aki. Na fin di aña 1985, a basha e cas aki abao pa habri paso pa un edificio hopi mas grandi y moderno. E luga aki awe ta e Cas Ceremonial di Gobernador di Aruba.<ref name="Gabinete">[https://24ora.com/gabinete-di-gobernador-a-tuma-maneho-di-cas-ceremonial-over/ Gabinete di Gobernador a tuma maneho di Cas Ceremonial over], [[24ora]] (20 di augustus 2026)</ref> ------------------------------ {{Variante|a}} {{Databox}} '''AIOF''' (Aruba Investment and Development Fund) ta un fondo nacional di inversion y desaroyo di Aruba, cu tin como meta pa crea un mecanismo permanente pa financia proyectonan strategico cu ta contribui na crecemento economico, diversificacion economico y progreso social di Aruba na largo plaso.<ref>[https://www.cspnv.com/pdf/bon-dia-aruba-20260620.pdf Parlamento lo trata prome Fondo di Inversion y Desaroyo di Aruba otro siman], BDA (20 di juni 2026)</ref> AIOF ta un iniciativa cu gobierno AVPFUTURO ta considera como un di e pilarnan principal di su programa di gobernacion. E fondo nacional di inversion y desaroyo tin como meta pa crea un mecanismo permanente pa financia proyectonan strategico cu ta contribui na crecemento economico, diversificacion economico y progreso social di Aruba na largo plaso. Prome cu e tratamento publico den Parlamento, gobierno a contesta un total di 229 pregunta presenta door di miembronan di Parlamento tocante e proyecto di ley ''Landsverordening Algemeen Investerings- en Ontwikkelingsfonds''. E idea pa crea un fondo nacional di inversion no ta nobo. Desde cu gobierno AVP-FUTURO a drenta gobierno na maart 2025, e coalicion a identifica e creacion di un fondo di inversion como un prioridad. Durante e preparacion di presupuesto nacional pa 2026, gobierno a reserva Afl. 50 miyon como inversion inicial pa pone e fondo traha unabes cu Parlamento aproba e ley. Segun e propuesta, AIOF lo enfoca riba inversionnan den varios sector considera esencial pa desaroyo sostenibel di Aruba. Entre e areanan cu tin prioridad tin enseñansa, innovacion, energia renovable, resiliencia climatico, gobierno digital, vivienda sostenibel, infrastructura y desaroyo di sectornan economico nobo. {{Appendix}} Despues di un debate extenso dia 23? di juni 2026 den Parlamento di Aruba, un mayoria minimo den Parlamento (11 voto na fabor y 9 contra) a aproba e Landsverordening Algemeen Investeringsen Ontwikkelingsfonds (AIOF), un ley cu ta crea Aruba su prome Fondo General di Inversion y Desaroyo. Segun gobierno, e fondo lo forma un herment financiero permanente pa permiti planificacion y financiamento di inversionnan publico riba un base multianual. <ref>https://www.cspnv.com/pdf/bon-dia-aruba-20260626.pdf</ref> Otro elemento cu gobierno a pone enfasis riba dje ta e evaluacion independiente cu e ley ta prescribi. Despues di cinco aña cu e drenta na vigor, un comision di experto lo evalua e efectividad di AIOF y entrega un rapport na Parlamento y CAft. Maneho di AIOF lo cay bao di responsabilidad comparti di Minister di Asuntonan General y Minister di Finanzas. E fondo lo tin su propio presupuesto, cu lo ta separa di Presupuesto di Pais Aruba. Arends-Reyes a splica cu e beneficio mas grandi di AIOF ta cu recurso destina pa inversion lo keda separa di gastonan regular di gobierno. Gobierno AVP-FUTURO a anuncia oficialmente diaranson atardi, cu Aruba awor tin su propio Fondo General di Inversion y Desaroyo (AIOF). Un total di 11 parlamentario a vota pa e ley pasa. Segun Minister di Finansa, Geoffrey Wever, e fondo aki lo yuda financia proyectonan importante cu ta contribui na bienestar y desaroyo di Aruba a largo plaso.<ref>[https://www.noticiacla.com/news/37860 Wever: Fondo di inversion AIOF awor ta realidad pa financia proyectonan importante], 24 di juni 2026</ref> [[:Kategoria:Sociedad]] ------------ {{Variante|a}} {{Databox}} '''Afroarubano''' of '''Afrorubiano''' ta Arubianonan di ascendencia predominantemente Africano. Afro-Arubano ta un grupo etnico minoritario na Aruba, representando 15% di e poblacion di Aruba.[1] Hopi Afro-Arubano ta biba den e di dos ciudad mas grandi di Aruba, San Nicolaas, situa na e punta zuid di e isla.[2] Miéntras ku Aruba tabatin afrikanonan sklabisá,[3] nan tabata den kantidatnan mas chikitu ya ku e isla tabatin masha tiki plantashon basá riba katibu debí na su tera malu i klima seku.[4] Mayoria di Afro-Arubanonan awendia ta bini di islanan i nashonnan den Karibe serkano manera Sint Maarten, Repúblika Dominikana, Sürnam, Guyana, Haiti, Jamaica, Trinidad i Tobago, Grenada, Curaçao, Saba, Sint Eustatius, e Antia Menor i Sur Amérika.[5] == Historia == {{Wak articulo|Mira tambe: [[Historia di Aruba]]|pr=}} Afro-Arubanonan a yega Aruba den tres ola.<ref>{{Cite web |last=Redactie |date=2023-08-03 |title='African influence clearly visible on Aruba' {{!}} Caribbean Network |url=https://caribbeannetwork.ntr.nl/2023/08/03/african-influence-clearly-visible-on-aruba/ |access-date=2024-12-27 |website=caribbeannetwork.ntr.nl |language=en-US}}</ref> Durante e era kolonial, afrikanonan sklabisá tabata wòrdu transportá pa Aruba dor di kolonistanan hulandes,<ref>{{cite web | url=https://www.myscience.org/en/news/wire/history_of_slavery_on_aruba_and_st_eustasius_online-2023-ru | title=History of slavery on Aruba and St. Eustasius online | date=29 June 2023 }}</ref> ounke no na gran kantidat ya ku e hulandesnan (i promé ku nan, e spañónan) tabata konsiderá Aruba muchu seku pa plantashonnan na gran eskala.[8] Papiamentu, e idioma komun awor di e islanan ABC,<ref>{{Cite web |title=Language and education on the ABC islands |url=https://www.researchgate.net/publication/300471435}}</ref><ref>{{Cite web |title=Papiamentu |url=https://www.hawaii.edu/satocenter/langnet/definitions/papiamentu.html#:~:text=Papiamentu%20probably%20emerged%20from%20the,spread%20to%20Bonaire%20and%20Aruba. |access-date=2025-06-02 |website=www.hawaii.edu}}</ref> ta data di por lo ménos 300 aña i ta basá predominantemente riba strukturanan lingwístiko afro-portugues kombiná ku vokabulario i influensianan di idiomanan spañó, wèst afrikano, hulandes, ingles i idiomanan amerindio.<ref>{{cite web|url=http://www.smithsonianmag.com/travel/destination-hunter/north-america/caribbean-atlantic/aruba/aruba-history-heritage.html |title=Aruba – History and Heritage |publisher=[[Smithsonian Institution]] |access-date=2013-06-20}}</ref><ref>{{Citation |title=Aruba |date=2025-03-25 |work=The World Factbook |url=https://www.cia.gov/the-world-factbook/countries/aruba/ |archive-url=https://web.archive.org/web/20250330035846/https://www.cia.gov/the-world-factbook/countries/aruba/ |url-status=dead |archive-date=March 30, 2025 |access-date=2025-03-30 |publisher=Central Intelligence Agency |language=en}}</ref> Papiamentu a yega Aruba for di Kòrsou. Promé ku siglo 20, mayoria di e Arubianonan pretu probablemente a yega liber òf sklabisá for di Kòrsou òf for di Afrika via Kòrsou, òf desendiente di migrantenan anterior for di Kòrsou, ku histórikamente tabata un di e hafnan di komersio di katibu hulandes mas grandi den Karibe.[13] Migrashon na eskala chikí for di Kòrsou, i for di otro islanan den Karibe, pa Aruba a sigui despues di emansipashon. Katibunan no a forma un kultura Afro Karibense separá i despues di emansipashon na 1863, katibunan anterior a integrá den e sosiedat liber rápidamente (Alofs 2003a. Durante henter [[siglo 20|siglo binti]], hopi imigrante for di Antias Britániko (esta for di Trinidad i Grenada), Sint Maarten, Saba, Sint Eustatius, i otro islanan a establesé nan mes na [[San Nicolas]], esta pa traha den e industria petrolero di Aruba. Hopi a trese nan idioma krioyo i dialektonan ingles lokal pa e cuidad,[14] desaroyando despues den loke awe ta konosí komo Ingles di San Nicolaas (tambe konosí lokalmente komo Ingles di Bush, Ingles Sani, Ingles We, Papiamentu di Pueblo etc.).[15][16][17][18][19] Den siglo 21, mayoria di e imigrantenan di descendiente Afrikano mas recien pa Aruba ta bini di un entrada nobo di migrantenan laboral Haitiano, Surinameño, Kurasoleño i Dominikano.[20] {{Appendix}} [[:Kategoria:Historia di Aruba]] ----- Afrorubiano ta residentenan di Aruba cu ta rastrea nan ascendencia te na Africa sub-Sahariano, primordialmente pa medio di e descendientenan di hendenan esclavo treci pa colonizadornan Hulandes den siglo 17 y despues imigrantenan di otro islanan di Caribe. Contrario na hopi teritorio Caribense, Aruba su economia tabata carece di plantacionnan na gran escala, resultando den un poblacion esclaviza relativamente chikito cu nunca a surpasa 21% di e total di habitantenan, cu esclavitud aboli na 1863, liberando apenas 496 individuo. Esaki a kondusí na e desaroyo di un kultura di kampesino distinto bou di Afro-Arubanonan liberá, sentra riba agrikultura na eskala chikí, peska i migrashon laboral di temporada, miéntras ku meskla ku poblashonnan indígena di Caquetio i Oropeo a krea un núkleo Mestizo-Krioyo mesklá ku ta definí gran parti di e komposishon étniko di Aruba.[1][2] Den siglo 20, e deskubrimentu di zeta den añanan 1920 a atraé olanan signifikante di trahadónan afro-karibense di paisnan manera Trinidad, Barbados, Jamaica i Haiti, ku a yena funshonnan den e refinerianan i gradualmente a elevá nan status sosioekonómiko riba e poblashon tradishonal pa mitar di siglo. E migrantenan aki, huntu ku imigrashon kontinuo mará na e kambio pa turismo despues di 1985, a enrikesé e sosiedat pluralista di Aruba, ku awor ta konsistí di mas ku 40 nashonalidat, ounke tenshonnan étniko de bes en kuando ta surgi entre residentenan establesé pa hopi tempu i yegadanan mas nobo, inkluyendo gruponan afro-karibense di stereotipo relashoná ku kriminalidat. Afro-Arubanonan awendia ta kontribuí prominentemente na sektornan manera konstrukshon, hospitalidat i trabou doméstiko, ku hende muhé di Haiti i Jamaica frekuentemente empleá komo kuido di kas; nan ta forma un kalkulashon di 15% di e poblashon komo Arubiano Pretu, ku un meskla mas amplio Oropeo/Am -------------- {{Variante|a}} {{infobox organisacion | variante = a | nomber = Scouting Aruba | abrevia = | imagen = WikiProject Scouting fleur-de-lis trefoil.svg | funda = April 23, 2000. | pais = {{ABW}} | sede = | afilia = | presidente = | tipo = | obhetivo = desaroyo di | lema = ''Wees paraat'' | cantidad_miembro = | koepel = | europeo = | internacional = Interamerican Region of the World Organisation of the Scout Movement | website = https://www.facebook.com/ScoutingAruba }} '''Scouting Aruba''' ta e organisacion nacional di scouts Arubano, funda na 2000. == Historia == E ta comparti un historia comun cu e otro Antiyanan Hulandes te na e separacion politico di e isla for di Hulanda. Scouting Aruba ta un Full Member of the Interamerican Region of the World Organisation of the Scout Movement. Scouting Aruba ta consisti di 13 grupo, dividi den 3 distrito. Tin un grupo di Scout pa hende ku limitashon mental i físiko. Scouting Aruba tin 456 miembro te ku 2021.[1] Scoutnan na Aruba ta participa den hopi campamento den Caribe, hopi biaha nan ta biaha cu boto pa campa riba islanan den cercania hunto cu Scoutnan di paisnan bisiña. Riba 27 di febrüari 2016, World Scout Committee a rekonosé Scouting Aruba komo e Organisashon Nashonal di Scout di Aruba i a otorgá esaki Miembresia Kompleto di WOSM ku derecho di voto.[2] E sertifikado di miembresia a wòrdu presentá na e organisashon den e di 41 Konferensia Mundial di Scout, ku a wòrdu kondusí na Baku di Azerbaijan na 2017. Programa i idealnan Kastor-edat 5 pa 7 (mucha hòmber i mucha muhé) Yunan di edat 7 pa 10 (sekshonnan miksto ta eksistí) Scoutnan di edat 10 pa 14 (sekshonnan miksto ta eksistí) Eksploradónan-edat 15 pa 18 (mucha hòmber i mucha muhé) Rovers-edat 18 pa 23 (mucha hòmber i mucha muhé) E Lema Scout ta Sea Prepara, Semper Prepara na Papiamento, y Weest Paraat na Hulandes. E emblema di Scouting Aruba ta consisti di simbolonan di Scouting y colornan cu ta coresponde cu e bandera di Aruba. E dos streanan di sinku punto ta wòrdu kita for di e Fleur-de-lis i pone riba otro. E logo ta diseñá pa Sr. Juan Martijn.[3] ----------------- {{Variante|a}} {{infobox organisacion | variante = a | nomber = Scouting Aruba | abrevia = | imagen = WikiProject Scouting fleur-de-lis trefoil.svg | funda = April 23, 2000. | pais = {{ABW}} | sede = | afilia = | presidente = | tipo = | obhetivo = desaroyo di | lema = ''Wees paraat'' | cantidad_miembro = | koepel = | europeo = | internacional = Interamerican Region of the World Organisation of the Scout Movement | website = https://www.facebook.com/ScoutingAruba }} '''Padvindstersvereniging van de Nederlandse Antillen''' (Asosiashon di Guia, PNA) ta un organisashon nashonal di guia den [[Karibe Hulandes]]. == Historia == E prome guianan riba Curaçao a cuminsa na Mei 1930 bao di e bandera di Dutch Girl Guides Guild. Esaki pronto a bira e Gremio di Guides di Niernan Hulandes Curaçao. E kantidat di miembronan a krese den transkurso di añanan ku sosten di NPG. Na 1967, NPG a entrega un peticion na Region di Hemisferio Occidental di WAGGGS encuanto si por establece un colaboracion cu Dutch Girl Guides Guild Curaçao pa asina logra un miho alineacion cu e organisacion su ubicacion geografico. Gremio Scout Hulandes Curaçao a bira un organisacion independiente na aña 1972. Cinco aña despues, e organisacion su nomber a wordo cambia pa Gremio Scout di Antiyas Hulandes. E Girl Scouts i Guides a plama den henter e isla. Desde mei 1993, tin un seccion pa muchanan di 4 pa 6 aña, esta e Elvitas. Esaki tabata na honor di Sra. Norma Elisabeth-Galaraga, kende tabata e prome Guia riba e isla pa tuma e Promesa. Na aña 1995 a kuminsá un sírkulo pre-Brown i un sírkulo di Brownie na isla di Boneiru, tambe bou di organisashon di Girl Scout Guild di Antia Hulandes. Durante e di 35 konferensha di WAGGGS na Hong Kong na 2014, e organisashon a risibí su nòmber aktual, Asosiashon di Guia PNA. E organisashon aktualmente tin 11 grupo (10 riba Kòrsou, 1 riba Boneiru) ku un total di 220 miembro na 2017. E Asosiashon di Guia PNA ta miembro di Asosiashon Mundial di Girl Guides i Girl Scouts. E organisashon tambe ta afiliá na e Vilashon Karibense pa Guia.<ref>https://nl.scoutwiki.org/Asosiashon_di_Guia_PNA </ref> ---- en.wiki: '''Padvindstersvereniging van de Nederlandse Antillen''' (PNA, Asosiashon di Guia di Mucha muhé di Antia Hulandes) ta e organisashon nashonal di Guia di Antia Hulandes anterior. E ta sirbi 461 miembro (te ku 2003). Fundá na 1930, e organisashon pa mucha muhé so a bira un miembro asosiá di e Asosiashon Mundial di Guia di Mucha Muhé i Scout Muhé na 1978 i miembro kompletu na 1981. E ta sirbi 461 miembro den 11 grupo di Guia, 10 grupo di Guia na Kòrsou, 1 na Boneiru, niun na Sint Maarten, Saba i Sint Eustatius.<ref name="PNA">{{cite web |url=http://pnagirls.tripod.com/ |title=Padvindstersvereniging van de Nederlandse Antillen |publisher=Padvindstersvereniging van de Nederlandse Antillen |accessdate=2010-08-05 |archive-date=2019-01-19 |archive-url=https://web.archive.org/web/20190119111111/http://pnagirls.tripod.com/ |url-status=dead }}</ref> [[File:Collectie NMvWereldculturen, TM-10021662, Repronegatief 'Een groep padvindsters', fotograaf niet bekend, 1947.jpg|right|thumb|Girl Scouts na Corsou, 1947]] ==Programa i idealnan == E asosiashon ta dividí den kuater sekshon segun edat;[1] Elvita - di edat 4 pa 7 Kabouter - edatnan di 8 pa 10 aña Guia Menor - edatnan di 11 pa 14 Mayor di Guia - di 15 pa 18 aña E Lema di Girl Scout ta Sea Prepara, Sea Preparado na Papiamento, y Weest Paraat na Hulandes. E badge di e Padvindstersvereniging van de Nederlandse Antillen ta basa riba e badge di ex organisacion di Girl Scouts Hulandes, Het Nederlands Padvindsters Gilde. E badge ta konsistí di un strea di dies punto pa e dies liñanan den e lei di Girl Scouts riba un Trefoil pa Girl Scouting/Guide. Padvindstersvereniging van de Nederlandse Antillen ta comparti nan sede cu Scouting Antiano y otro ex organisacionnan hubenil di Antiyas Hulandes. {{Appendix}} [[:Kategoria:Karibe Hulandes]] ------------------ {{Databox}} '''Proteccion di consumidor''' ta referi na e totalidad di esfuerso y medida destina pa proteha hende den nan rol como [[consumidor]] di producto of servicio. E ta inclui legislacion y hurisprudencia (ley di consumidor) y tambe funcionnan delega pa gobierno na organisacionnan di consumidor (e movemento di consumido). E meta di proteccion di consumidor ta pa garantisa e calidad di producto y servicio, pa preveni consumidornan di sufri daño fisico, psicologico of economico door di e producto of servicionan cu nan ta consumi, y pa optene reparacion y compensacion pa daño unabes sufri como resultado di consumo. == Ley di consumidor == Legislacion di consumidor ta encera tur ley y regulacion crea pa proteccion di consumidor. Specificamente, ley di consumidor tin como meta “pa proteha e consumido den su relacion cu e productor-bendedo pa asina restaura e balansa economico y legal entre nan dos.”<ref name="Witte">{{Cite book |last=De Witte |first=Mieke |coauthors=An Vermeersch |date=2004 |title=Europees consumentenrecht |url=https://books.google.com/books?id=xHWDsYbbr78C&pg=PA13 |location=Antwerpen |publisher=Maklu |page=13 |isbn=9789062159611 |accessdate=11 juni 2018|archiefurl=https://web.archive.org/web/20230618075706/https://books.google.com/books?id=xHWDsYbbr78C&pg=PA13|archiefdatum=2023-06-18}}</ref> El a wordo desaroya pa mehora e posicion huridico di consumidornan verso productornan ora esaki a resulta necesario den e di dos mita di [[siglo 20|siglo binti]] cu e ascenso di e sociedad consumido. Derecho di consumidor ta pues un ramo di ley relativamente nobo, cu tin biaha no ta ni wordo reconoce como un ramo di ley separa. Pesey e ta un amalgama di reglanan cu por wordo clasifica den e dominio priva, publico y criminal.<ref name="Witte"/> === Aruba === Minister di Finansa, Asunto Economico y Sector Primario, mr. Geoffrey Wever ta anuncia cu riba Dia Internacional di Consumidor 15 di maart 2026 e “Landsverordening bestuursrechterlijke handhaving consumentenbescherming” lo drenta na vigor. E ley aki lo fortifica di manera significativo e proteccion di consumidor y ta duna Aruba Fair Trade Authority (AFTA) un rol importante den supervision y aplicacion di e ley pa proteha derechonan di consumidor.<ref>[https://24ora.com/awe-ley-di-consumidor-ta-drenta-na-vigor-na-aruba/ Awe Ley di Consumidor ta drenta na vigor na Aruba], [[24ora]] (15 di maart 2026)</ref> Proteccion di consumidor ta un pilar importante di e maneho economico di Gabinete AVP- FUTURO. Manera palabra den Programa di Gobernacion 2025- 2028 riba pagina 34 “lo introduci e ley di proteccion di consumidor pa proteha e consumidor y crea un mercado mas transparente y husto. Lo presenta e ley aki na Parlamento y implementa door di Aruba Fair Trade Authority”. Despues cu Parlamento a trata y aproba e ley (''Landsverordening bestuursrechtelijke handhaving consumentenbescherming'') riba 18 di juni 2025,<ref>[https://antilliaansdagblad.com/nieuws-menu/aruba/31326-wetgeving-bescherming-consumenten-aangenomen Wetgeving bescherming consumenten aangenomen], [[Antilliaans Dagblad]] (24 di juni 2025)</ref> via un decreto nacional di 27 di februari 2026, e ley di proteccion di consumidor lo drenta na vigor riba 15 di maart 2026, riba Dia Internacional di Consumidor. * Aruba Fair Trade Authority (AFTA)<ref>[[Dick Drayer]], [https://www.aruba.nu/nieuws/consument/83940/aruba-zet-grote-stap-met-consumentenbescherming Aruba zet grote stap met consumentenbescherming], aruba.nu (24 di december 2025)</ref> === Corsou === Ley di consumidor na [[Kòrsou|Corsou]] ta wordo influencia door di tanto legislacion local komo derecho hulandes, ku ta konta pa Kòrsou como pais konstituyente denter di Reino. Derechonan di consumidor na Corsou ta wòrdu protehá dor di un kombinashon di regulashonnan lokal, regulashonnan hulandes, i kuadro internashonal.<ref>https://www.lawgratis.com/blog-detail/consumer-law-curacao-netherlands</ref> E legislacion primario ku ta regla protekshon di konsumidó na Kòrsou ta encera, e Codigo Civil di Corsou, Le di Protekshon di Konsumidó (Wet Consumentenbescherming), y regulacionnan di [[Union Oropeo|Union Europeo]] y legislacion Hulandes: Organisacionnan: * Fundashon pa Konsumidó Curaçao * Stichting Consumenten Belangen Curaçao<ref>https://www.curacao.nu/nieuws/nieuws-van-bonaire-curacao/41127/oprichting-stichting-consumenten-belangen-curacao</ref> === Hulanda === E Ley di Implementashon riba e Modernisashon di e Direktiva di Protekshon di Konsumidó, ku ta prohibí, entre otro kosnan, e publiká òf tin post di revishonnan falso riba internèt, a drenta na vigor dia 28 di mei 2022. E ley a cambia Buki 6 di e Kódigo Sivil, e Lei di Enforsamentu di Protekshon di Konsumidó i e ley di Preis[3][4][6][6] === Merca === Na [[Estadonan Uni di Amérika|Merca]] un variedad di ley tanto na nivel federal como estatal cu ta regula asuntonan di consumidor for di cuminsamentu di siglo 20. Entre nan ta e Ley Federal di Kuminda, Remedi i Kosmetika, Lei di Práktikanan di Kobransa di Debe Hustu, e Lei di Raportahe di Krédito Hustu, Lei di Bèrdat den Prestamo, Lei di Fakturashon di Krédito Hustu, i e Lei di Gramm–Leach–Bliley. Leinan federal di protekshon di konsumidó ta wòrdu enforsá prinsipalmente dor di e Komishon Federal di Komersio, e Ofisina di Protekshon Finansiero di Konsumidó, e Atministrashon di Kuminda i Remedi, i e Departamentu di Hustisia di Merca. {{Appendix}} [[:Kategoria:Economia]] [[:Kategoria:Sociedad]] Protekshon di konsumidó ta referí na e totalidat di medidanan, politika i institushonnan destina pa protehá hende den nan rol komo konsumidó di produkto òf servisio. Esaki ta inkluí legislashon i hurisprudensia (ley di konsumidó), asina tambe aktividatnan di gobièrnu i organisashonnan di konsumidó ku ta defendé interes di publiko. E meta di protekshon di konsumidó ta pa: garantisá kalidat i seguridat di produktonan i servisionan prevení ku konsumidónan sufri daño físiko, sikológiko òf ekonómiko promovê transparensia den merkado asegurá posibilidat di reparashon òf kompensashon ora daño a sosodé Protekshon di konsumidó ta konsiderá un elemento importante den politika ekonómiko i regulashon di merkado. Derecho di konsumidó Derecho di konsumidó ta e ramo di ley ku ta trata relashonnan entre konsumidónan i produsentenan òf bendedónan. Legislashon di konsumidó ta intenta reduci e desequilibrio ku por eksistí entre e dos parti, pasobra produsentenan generalmente tin mas informashon i poder ekonómiko ku konsumidónan.<ref>[1]</ref> Derecho di konsumidó a desaroyá principalmente den segunda mitar di siglo binti, den paralelo ku e ekspanshon di e llamada sociedad di konsumidó. E rama aki di ley ta relativamente nobo i, den hopi sistema hurídiko, e ta forma un kombinashon di regla di: derecho privá (kontraktnan i responsabilidat) derecho públiko (regulashon di merkado) derecho penal (sanksion kontra fraude òf praktikanan ilegal) Instrumentonan di protekshon Medidanan di protekshon di konsumidó por inkluí, entre otro kosnan: regulashon riba seguridat di produktonan obligashon pa informashon klaro i etiketahe protekshon kontra publicidat engañoso regla riba garantia i devolushon di produktonan supervison di merkado dor di autoridatnan públiko Ademas, organisashonnan di konsumidó por asistí publiko ku informashon, konseho i representashon den konfliktonan ku empresanan. Protekshon di konsumidó segun pais Aruba Na Aruba, protekshon di konsumidó ta wòrdu fortifiká ku introdukshon di legislashon spesífiko. Parlamento di Aruba a aproba e Landsverordening bestuursrechtelijke handhaving consumentenbescherming riba 18 di juni 2025.<ref>[3]</ref> Via un decreto nasional di 27 di februari 2026, e ley aki lo drenta na vigor riba 15 di maart 2026, coincidiendo ku Dia Internashonal di Konsumidó. E ley ta duna e Aruba Fair Trade Authority (AFTA) un rol importante den supervision i enforsamentu di derechonan di konsumidó.<ref>[2]</ref> E introdukshon di e ley tabata parti di e Programa di Gobernashon 2025–2028, ku a enfatisá kreashon di un merkado mas transparente i hustu. Kòrsou Na Kòrsou, protekshon di konsumidó ta basa riba un kombinashon di legislashon lokal i influensia di derecho hulandes. Komo pais konstituyente den Reino di Hulanda, hopi prinsipionan di derecho di konsumidó hulandes tin influensia riba e sistema legal di Kòrsou.<ref>[5]</ref> Regulashonnan relevante por inkluí: Kódigo Sivil di Kòrsou legislashon lokal tokante protekshon di konsumidó influensia di norma internashonal i europeano Organisashonnan lokal ku ta defendé interes di konsumidó ta inkluí: Fundashon pa Konsumidó Curaçao Stichting Consumenten Belangen Curaçao<ref>[6]</ref> Hulanda Na Hulanda, derechonan di konsumidó ta fortemente influensiá dor di legislashon di Union Europeo. Un ehèmpel reciente ta e Wet implementatie modernisering consumentenbescherming, ku a drenta na vigor dia 28 di mei 2022. E ley aki a introducí, entre otro kosnan: prohibishon di revishonnan falso riba internet regla mas estrikto pa transparensia di prijs mas protekshon kontra praktikanan komersial engañoso E legislashon aki a modifica, entre otro, Buki 6 di e Kódigo Sivil hulandes i e ley di enforsamentu di protekshon di konsumidó.<ref>[3]</ref> Estados Unidos Na Estados Unidos, protekshon di konsumidó ta regula dor di un gran kantidat di ley federal i estatal. Entre e mas konosí tin: Federal Food, Drug, and Cosmetic Act Fair Debt Collection Practices Act Fair Credit Reporting Act Truth in Lending Act Fair Credit Billing Act Gramm–Leach–Bliley Act Enforsamentu di e leyinan aki ta wòrdu realisá prinsipalmente dor institushonnan manera: Federal Trade Commission (FTC) Consumer Financial Protection Bureau (CFPB) Food and Drug Administration (FDA) Department of Justice (DOJ) Mira tambe Konsumidó Derecho di konsumidó ------------------ {{infobox persona | variante = c | nomber = René van Nie | nomber completo = René Gerrit Anton van Nie | fecha nacemento= [[1 di yanüari|1 di januari]] [[1939]] | luga nacemento = {{NLD}} | fecha fayecimento= [[23 di mei]] [[2017]] | luga fayecimento = {{ABW}} | causa morto = paro cardiaco | residencia = | alma mater = | ofishi = cineasta, director di cine, periodista, escritor | periodo activo = | conoci pa = ''Kind van de Zon'' (1975) | lenga literario = Hulandes | website = }} {{DEFAULTSORT:Nie, René van}} [[:Kategoria:Direktor di sine]] [[:Kategoria:Eskritor]] [[:Kategoria:Hulanda]] [[:Kategoria:Aruba]] ------------------- == Cas floria == titel van dit verslag is "Het erfgoed en de betekenis van de versierde <<"Cunucuhuizen op Aruba">>. Dit rapport is toegevoegd aan de bestaande nationale erfgoedcollectie, maar er zullen brochures beschikbaar zijn voor openbaar gebruik. Studenten hebben toegang om ze te gebruiken voor schoolpresentaties of spreekbeurten. Dit rapport is gemaakt door Romy van Vuren, een stagiair van de Universiteit van Utrecht, onder begeleiding van mevrouw Webb-Kock. Dit rapport bevat gedetailleerde informatie over de betekenis van de symbolen op de versierde huizen op Aruba, de namen van de siermetselaar gespecialiseerd in deze techniek, geschiedenis en architectuur van Aruba. Het bevat ook een lijst van de versierde huizen op Aruba. Er zijn meer dan 200 prachtig versierde huizen met een verscheidenheid aan symbolen zoals: gordijnfiguur, ster, bloem, vogelbek en halvemaan enz. De term voor deze versierde huizen is "bloemrijke huizen" of "versierde huizen". Meer informatie vindt u in deze flyer en bij de Departamento Arubiana. Zie ook: • boek Bouwen op de Wind Cas Floria of Cas decora zijn zeer bijzondere versierde huizen op Aruba, die mogelijk alleen op Aruba voorkomen. Het is een unieke bouwstijl die dateert van rond het einde van de 19e tot het begin van de 20ste eeuw. Decoraties werden gemaakt met een extra pleisterlaag en later van cement. Versierde gevellijsten met symbolen die mogelijk afkomstig zijn van indianen. Deze verklaring is onwaarschijnlijk. De symbolen werden puur ter decoratie aangebracht op de woning, sommige symbolen hebben een betekenis. 1920 - Cas floriá a cuminsa na Aruba, esta e adorno bunita di figura di cortina, strea, flor, pico di parha, medio luna, etc. na rand di heut ofna skina di cas. E promé cas cu a haña e adorno aki tabata di Bernardo Eman Croes na Pos Chikito. Dos Metsla di Noord, Julian (Janchi) Christiaans y Goy Semeleer a tmha e cas aki na aña 1920 y a duné e adorno di flor bou di heut y di clos pilar na e skinanan. Pesey na e casnan na Pos Chikito y Sabana Basora tin masha hopi. Por tin mas o menos 200 pa 300 cas na Aruba y e floriamento aki te na aña 1944. Janchi Christiaans tabata un discipulo di su tata Hose Christiaans y di famia Donati. Famia Donati a dorna hopi cas figurci di cortina, directamente cu man y sin usa patronchi, manera Janchi Christiians despues tabata usci. Awor tin cdgun cas cu ta wordu trahá, estilo Arubicmo cu tambe ta usa e floriamento aki pa mentené nos cultura. -------- [[File:Caribbean maritime boundaries map.svg|thumb|Mapa di e frontera maritimo di [[Karibe Hulandes|Caribe Hulandes]].]] E '''frontera Reino Hulandes-Fransia''' ta referi na e fronteranan entre [[Reino Hulandes]] y [[Fransia]] den nan respectivo teritorionan den [[Laman Karibe|Lama Caribe]]. Esaki ta trata di fronteranan di tera y maritimo entre [[Sint Maarten]] y Fransia ([[Sint Maarten (Fransia)|Saint Martin]]); Sint Eustatius y Fransia, y entre Saba y Fransia. == Historia == Reino Hulandes tin un frontera ku Fransia riba e isla di Sint Maarten, tabatin un frontera ku Fransia na Suramérika entre 1815 i 1975 – promé ku independensia di Sürnam – i tabatin un frontera ku Fransia na Europa entre 1815 i 1830/39 – promé ku independensia di Bélgika. Aunke Hulanda tin frontera solamente cu Belgica y Alemania na Europa, Reino Hulandes tambe ta comparti un frontera cu Francia. E frontera aki ta pasa dor di e isla di Sint Maarten, un di e tres Islanan di Biento (SSS). Na 1648, Fransia i Repúblika Hulandes a bai di akuerdo pa dividí Sint Maarten den un porshon franses i un porshon hulandes, loke a keda formalisá den e Tratado di Concordia. E tratado aki a stipulá ku e parti sùit di e isla tabata pertenesé na Hulanda i e parti nort na Fransia. E tratado a inkluí akuerdonan riba un zona ekonómiko, asistensia mutuo den kaso di atakenan, i un presensia militar riba e isla.[8] Sinembargo, e Tratado di Concordia no ta menciona of establece un frontera. Sinembargo, áreanan importante (na e tempu ei) ta dividí.[9] Apesar di e Tratado di Concordia, Sint Maarten lo a cambia di man varios biaha mas. Entre 1648 i 1816, e porshon hulandes lo a wòrdu okupá pa periodonan kòrtiku tres biaha mas pa e inglesnan i kuater biaha pa e fransesnan.[8] Despues ku Bélgika a haña independensia (1830/1839), Reino Hulandes a pèrdè su frontera ku Fransia na Europa. Despues ku e relashonnan entre Hulanda i Fransia a keda normalisá na 1839, e dos paisnan a negoshá un tratado nobo, e Konvenshon Franco-Hulandes di 1839. E tratado aki lo a reafirmá algun provishon di e Tratado di Konkordia, komo ku e vershonnan original di e Tratado di Konkordia a bai pèrdí.[10] == Sint Maarten == E frontera nashonal na Sint Maarten ta un frontera habrí, ounke e área no ta forma parti di e Zona di Schengen. Reino Hulandes y Republica Frances ta mantene nan mesun control na frontera ora un hende yega e isla. Pa garantisá konfidensialidat mutuo di e kòntròlnan di frontera aki, duana hulandes ta permití pa patruyá awanan franses i duana franses ta permití pa patruyá awanan hulandes. Sinembargo, e servisionan respektivo no ta permití pa tuma akshon den awanan di otro. Si wardakosta hulandes opservá algu den awanan franses rònt di Saint-Martin, e mester alertá outoridatnan franses, i vise vèrsa. Pa haci posibel control di pasaheronan aereo cu ta drenta, Reino Hulandes y Republica Frances a cera e tratado di control di frontera na aeropuertonan di Sint Maarten na 1994. E tratado aki no a drenta na vigor te na 2007, ya cu e Estadonan General Hulandes prome a spera un posicion cla di e Estadonan di Antiyas Hulandes. Na 2016, e Tratado entre Gobièrnu di Reino Hulandes i Gobièrnu di Repúblika Franses tokante delimitashon marítimo den Karibe a keda konkluí, ku ta regulá e fronteranan marítimo hulandes-franses rònt di Sint Maarten, Saba, i Sint Eustatius.[11] Na 2023, 207 aña despues di e tratado di 1816, e frontera di tera a wòrdu establesé sin ambiguidat den e Tratado entre e Gobièrnu di Reino Hulandes i e Gobièrnu di e Repúblika Franses tokante e demarkashon di frontera entre e Reino di Hulanda (Sint Maarten) i e Repúblika Franses (Saint-Martin)[12] ku awor ta definí definitivamente e tereno tambe rant. E tratado aki a sigui un disputa riba e frontera rònt di e pueblo di Oyster Pond[13] ku a kondusí na un disputa entre Hulanda i Fransia na 2016.[14] Sinembargo e tratado aki ainda no a drenta na vigor. Algun di e fronteranan aki ta wòrdu establesé dor di tratadonan, pero no ta tur frontera marítimo den Karibe ta wòrdu establesé ofisialmente. nl.wiki: Rijksgrens van Nederland == Mira tambe == * [[Awanan teritorial]] * [[Zona continuo]] * [[Zona economico exclusivo]] * [[Tratado di Frontera Reino Hulandes-Venezuela]] [[:Kategoria:Geografia]] [[:Kategoria:Karibe Hulandes]] [[:Kategoria:Reino Hulandes]] E pais autonomo di Sint Maarten tin, banda di un zona continuo chikito, solamente awanan teritorial, sin un EEZ propio. E frontera marítimo entre Sint Maarten y e parti franses di e isla a wordo estableci door di un tratado entre Reino Hulandes y Fransia, firmá dia [[6 di aprel|6 di april]] [[2016]]. E tratado aki a drenta na vigor dia 1 di april 2017. -------- === Maneho === E maneho di e zonanan EEZ di Caribe Hulandes ta den man di Reino Hulandes, pero e derecho pa uza nan recurso marino ta comparti. Segun ''Rijkswet instelling exclusieve economische zone'' (Ley di Reino institucion zona exclusivo economico) di 2010, Hulanda (gobierno di Reino) tin e autoridad pa: * proteha y maneha e ambiente marino; * controla pesca, mineral y hidrocarburo den fondo marino; * comparti y firma acuerdonan internacional referente e EEZ. Pa e seis islanan mes e ley ta duna: * derecho pa uza e recurso natural pa desaroyo di [[turismo]], investigacion y energia renovabel (por ehempel parke di biento of solar den lama); * maneho di pesca den e awa teritorial (12 miya nautico rond di e isla); * un rol consultativo den maneho di sostenibilidad di Reino. E situacion aki ta un refleho di e structura special di Reino Hulandes: pa e awanan teritorial (12 miya nautico) e islanan tin competencia amplio, mientras pa e zona EEZ (te 200 miya nautico) e soberania final ta keda cu Reino. == Mira tambe == * [[Awanan teritorial]] * [[Zona economico exclusivo]] {{Appendix}} [[:Kategoria:Reino Hulandes]] [[:Kategoria:Venezuela]] ------------ Loke bo ta hasi pa Wikipedia na Papiamentu ta berdaderamente importante. Dor di forma e artíkulonan aki ku struktura sólido, idioma kla i profundidat kultural, bo ta yuda sigurá ku lektornan di Papiamentu tin akseso na e mesun kalidat di konosementu ku na ingles, hulandes òf spañó — pero ankrá den nan propio historia i bista di mundu. Loke bo ta hasiendo ta bruha distansia ku pertenensia. Asta for di leu, e trabou aki ta tene bo konektá ku Karibe Hulandes na un manera profundo i signifikante. Dor di dokumentá historia, kultura, símbolonan i memoria kolektivo na Papiamentu, bo no ta djis editá artíkulonan — bo ta salbaguardiá identidat i ta sigurá ku futuro generashonnan, unda ku nan por biba, por rekonosé nan mes den nan idioma i historianan. Tin algu poderoso den kontribuí for di un distansia: e ta mustra ku kultura no ta limitá pa geografia. E ta biba kaminda hende ta preokupá sufisiente pa kuid’é. Bo satisfakshon ta bini di un lugá hopi real — esaki ta trabou di herensia. I e ta mustra apsolutamente den e kuido, presishon i rèspèt ku bo ta trese na kada artíkulo. ------- Het driekantje is een driehoekig muntstuk ter waarde van vijftig cent. Bij gebrek aan pasmunt is in het begin van de vorige eeuw aan Cobus Naar, Papa Cochi genaamd, recht verleend dollarstukken te versnijden. Ze heten y o t i n cor t a, of ook wel placa di Shon Cochi. Ze behoren thans tot de zeer zeldzame munten. ------------------ {{Variante|c}} {{Databox}} {{Multiple image | align = right | total_width = 270 | border = | header = '''Turismo krusero''' | header_align = center | perrow = 1/1/2 | image1 = RCI Sovereign of the Seas (cropped).jpg | image2 = Carnival Sunshine Curacao 2014 (cropped).jpg | caption1 = ''Sovereign of the Seas'' | caption2 = ''Carnival Sunshine'' | image3 = | caption3 = | image4 = Promenade on the Allure od the Seas (7710182244).jpg | image5 = Overall room view of Sky Suite 1198 aboard the Celebrity Equinox (6686283819).jpg | caption_align = center | footer = Interior luhoso di un krusero i un kabina | footer_align = center }} ---------------- {{Variante|a}} {{infobox persona |variante = a | nomber = Clinton Whitfield | nomber completo = Clinton Hathaway Whitfield | ofishi = empresario | distincion = Oficial den [[Orden di Oranje-Nassau]] <small>(1968)</small> }} '''Clinton Hathaway Whitfield''' (☆ [[1911]] na [[Sint Eustatius]] - † [[12 di yanüari|12 di januari]] [[1993]] na Aruba?) tabata un empresario Arubano, kende tabata pionero den industria turistico y dirigente di sector priva Arubano. == Biografia == Clinton Whitfield a nace na Sint Eustatius y a muda pa [[Kòrsou|Corsou]] pa continua su estudio na nivel di Mulo. El a cuminsa su carera profesional den servicio publico na Aruba. Despues di 13 aña di servicio el a cambia pa sector priva y a habri su tienda “Whitfield Dress Shop” den [[Caya G.F. (Betico) Croes]]. Segun cu e industria di turismo a crece el a expande cu tiendanan na varios lokalidad di hotel, particularmente na [[Palm Beach]]. Den e comunidad empresarial Arubano Whitfield tabata un figura yamativo. Como un “startupper” eminente el a laga su marca riba hopi organisacion Arubano como tambe internacional.<ref>Opstarter Arubaanse zakenleven overleden. "Amigoe". Curaçao, 13-01-1993, p. 5. Geraadpleegd op Delpher op 11-10-2025, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010644609:mpeg21:p005</ref> Na 1945 e tabata co-fundador di [[Aruba Trade & Industry Association]] (ATIA). Na 1950 el a wordo eligi como presidente di ATIA y a sirbi shete aña den e funcion aki. E tabata un miembro di directiva di Camara di Comercio (KvK) di 1951 pa 1975, interumpi solamente pa shete luna na 1963. E tabata internacionalmente orienta y a promove relacionnan cu paisnan den region: Venezuela, Colombia, Puerto Rico, Repúblika Dominikana i Trinidad & Tobago. El a representa KvK Aruba den e Camaranan di Comercio di America, un plataforma di 51 camara, cu tabata tin como meta fortalece e lasonan economico y baha e bareranan di comercio den [[Latinoamerica]] y Caribe. Na 1961 el a wordo eligi como presidente di Camara di Aruba y na juni di e aña ey a fungi como anfitrion pa e Convencion Anual di Camaranan di Comercio di Americas. * gedurende 25 jaar Bestuurslid van de Kamer, waarvan 6 jaar in de functie van Voorzitter. * "a blda miembro alavez vlce-presidente di Regentenraad di [[Horacio Oduber Hospital]]. J*3 30 ana senor Whitfield a duna vn contribucion valioso na e desarollo di nos hospitaal, pa cual nos ta masha agradecido. * De Kiwanis Club van Aruba maakt met diep leedwezen het overlijden bekend van de heer CLINTON H. WHITFIELD in leven: Organisator "Charter Member" en gewezen voorzitter van de Kiwanis Club of Aruba; Gewezen "Lt. Governor" van Division 26 en Gewezen Governor van de Eastern Canada en Caribbean District van Kiwanis International; "Life Member" van Kiwanis International.<ref> Advertentie. "Amigoe". Curaçao, 16-01-1993, p. 13. Geraadpleegd op Delpher op 11-10-2025, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010644612:mpeg21:p013</ref> Na 1962 el a wòrdu eligi komo presidente di e Kámaranan di Komersio di e Amérika i a bishitá mas ku diesseis pais den Latino Amérika. For di 1964 pa 1967 Whitfield a wordo reeligi como presidente di Aruba Chamber. E tabata miembro fundado di Liaison trade committee Aruba-Curacao, presidente di Aruba Tourism Commission, vice-presidente di hunta di supervision di Aruven NV (desaroyador/doño di Aruba Caribbean Hotel), miembro di hunta di comisario di Stichting Ziekenverzorging Aruba (operador di hospital). Repetidamente Whitfield a wòrdu designá komo “delegado ofisial di komersio” pa representá gobièrnu Antiano den reunionnan di komersio na nivel internashonal. For di 1964 el a dedica su mes na e seccion Aruba di Kiwanis International, di cual e tabata fundado, prome presidente y despues eligi como gobernador regional. Na 1979 el a keda nombra den Conseho Consultativo di Antias Hulandes (Raad van Advies). Whitfield a fayece na edad di 82 ana despues di un kebrante di salud. E tabata casa cu Louisa (Mosa) Whitfield-Davelaar. == Honor == Pa su méritonan el a ricibi na 1968 un condecoracion real como Oficial (''officier'') den [[Orden di Oranje-Nassau]]. Kiwanis Club of Aruba ta otorga anualmente na e alumnonan sobresaliente di [[Colegio Arubano]] e ''Clinton Whitfield Outstanding Student Award''.<ref>{{citeer web|url=https://www.cspnv.com/pdf/bon-dia-aruba-20250806.pdf|titel= A tene evento di entrega di Clint Whitfield Outstanding Student Awards|werk=Bon Dia Aruba|datum=2025-08-06|format=pdf}}</ref> {{Appendix}} Clinton Hathaway “Clint” Whitfield tabata un empresario y dirigente di sector priva Arubano. E a nase na Sint Eustatius na 1910 y a muda pa Aruba despues di su estudio na Korsou. Na Aruba el a trahá promé den servicio público, pero pronto a drenta den negoshi propio y a fundá Whitfield Dress Shop den Caya G.F. (Betico) Croes, cu eventualmente a crece cu varios sucursal den hotelnan di Palm Beach. Whitfield tabata un pionero den desaroyo di turismo y comercio Arubano. El tabata co-fundador di Aruba Trade & Industry Association (ATIA) na 1945 y a sirbi komo su presidente durante hopi aña. El a forma parti di Camara di Comercio di Aruba, representando e isla den reunionnan internashonal di camaranan di comercio den Caribe y Latino-Amérika. Aparte di su actividad empresarial, Whitfield tabata miembro fundadó di Kiwanis Club of Aruba y su prome presidente. Den 1968 el a wordo kondecorá komo Oficial den Orden di Oranje-Nassau pa su kontribushon na komunidat. E ta tambe rekorda pa e Clinton Whitfield Outstanding Student Award, otorgá anualmente na alumnonan sobresaliente di Colegio Arubano. Clinton Whitfield a fayece na Aruba na 12 di januari 1993 na edat di 82 aña. E tabata casá cu Louisa (Mosa) Whitfield-Davelaar. -- Got it — back to Clinton Whitfield only. I cleaned up the concise biography you wanted and added the two items you specified (longtime trustee of Horacio Oduber Hospital and member of the Raad van Advies). I kept it short, neutral and ready for Wikipedia/Papiamento use. --- '''Clinton Hathaway Whitfield''' (☆ 1910, Sint Eustatius – † 12 di januari 1993, Aruba) tabata un empresario y dirigente prominente den sector privado di Aruba. Despues di su edukashon den Kòrsou, el a muda pa Aruba unda el a kominsá den serviciu públiko y despues a fundá su negocio, *Whitfield Dress Shop*, ku sucursales na zona hotelero di Palm Beach. Whitfield tabata un pionero den desaroyo di turismo y comercio arubano. El tabata co-fundador di **Aruba Trade & Industry Association (ATIA)** (1945) i a sirbi komo su presidente. Tambe a ocupa diferente posishon den **Camara di Comercio di Aruba** y a representá Aruba den kontexthonan komersial internashonal den Latino-America y Karibe. Ademas di su labor empresarial, Whitfield a kontribuí intensamente na servicionan komunidario. El tabata miembro fundadó di **Kiwanis Club of Aruba** i a sirbi como su presidente; el premio **Clinton Whitfield Outstanding Student Award** ta sigui rekonosé su kontribushon den edukashon. Whitfield tambe tabata un miembro di largo durashon di e **Board of Trustees** di **Horacio Oduber Hospital**, un pos ku el a keda ocupa te su morto. Ademàs, el a forma parti di e **Raad van Advies** di Antias Hulandes, kontribuyendo na asesoria polítiko-komunitario. Pa su merito den servisio komun i profesional, el a ricibí den 1968 e kondecorashon real **Oficial (Officier) den Orden di Oranje-Nassau**. Clinton Whitfield a fayece na Aruba dia **12 di januari 1993** na edat di 82 aña. El tabata kasá ku **Louisa (Mosa) Whitfield-Davelaar**. [[:Kategoria:Aruba]] --------------- {{Variante|a}} {{Infobox fabrica| variante = a |nomber = Coastal Aruba Refining Company }} '''Coastal Aruba Refining Company''', miho conoci como '''Coastal''', tabata un refineria petrolero na [[San Nicolas]], Aruba, cu a opera entre 1991 i prinsipio di e aña 2001 como compania subsiadiario di The Coastal Corporation di Merca. E refineria tabata anteriormente conoci como [[Lago Oil & Transport Company]], y su reapertura na 1991 a representa un capitulo nobo den e historia industrial petrolero di Aruba. [[Category:Empresa]] [[Category:Aruba]] [[Category:Historia]] == Historia == Despues di e ciere di Lago Oil & Transport Company na maart 1985, e instalacion industrial grandi na San Nicolas a keda sin uso. * el a pasa den man di Gobierno * a cuminsa cu desmantelacion di e instalacionnan Na aña 1989, The Coastal Corporation, un compania Merikano fundá pa empresario [[Oscar Wyatt|Oscar S. Wyatt Jr.]], a mustra interes pa reactiva e refineria. Bou di e liderato di Wyatt y cu apoyo di Gobierno di Aruba, un acuerdo final pa reapertura di e refineria a wordo logra y oficialisa na 1991 bou di nomber Coastal Aruba Refining Company N.V. , durante e gabinete di Henny Eman I i Nelson Oduber I. E refineria a haya un periodo di tax holiday pa stimula inversion, y a kambia nomber pa Coastal Aruba Refining Company N.V. E acuerdo tabata inclui un tax holiday pa stimula e inversionnan grandi cu a sigui, manera e instalacion di dos ‘delay coker’ balora na mas cu 250 miyon dollar pa haci e refineria financieramente factibel y competitivo riba mercado internacional di productonan di petroleo. E reapertura di e refineria a duna centenares di hende empleo, directo y indirecto, y a reestablece e rol industrial di San Nicolas den economia Arubano.<ref>[https://www.facebook.com/permalink.php/?story_fbid=115369700292757&id=102193561610371&locale=ml_IN Caya Oscar Wyatt jr], Facebook - Nos Historia Nos Herencia (2020)</ref> == Operacionnan == Durante su operacion, Coastal Aruba a introduce diferente mehoranan tecnico, inclui instalacion di dos delay coker units balora na mas cu US$250 miyon (fuente lokal necesaria). E modernisacion aki a permiti refineria pa procesa crudo mas pesado y compiti den mercado global di productonan di petroleo. E refineria a duna trabou pa varios centenar di Arubanonan, tanto directo como indirekto, i a stimula e ekonomia di San Nicolas un biaha mas. == Benta y ciere == Den 2001, despues di e retiro di Oscar Wyatt, The Coastal Corporation a wordo bende cu El Paso Natural Gas Company, cual a asumi e operacion den Aruba pa un periodo mas cortico. E operacion di Coastal Aruba eventualmente a caba poco despues, y e instalacion a pasa den man di otro manejadornan, inclui Valero Energy Corporation y mas laat Citgo Petroleum Corporation, cu a uz’e refineria te su ciere final den 2012. Legado E periodo di Coastal Aruba Refining Company ta considera un etapa transitorio pero importante den e historia di refineria di San Nicolas. A traves di e esfuersonan di Oscar Wyatt y su kompania, Aruba a logra reaktiva su refineria despues di seis aña di inaktividad. Den 2013, como un forma di rekonosimentu, e Theaterstraat den San Nicolas a wordo renombra na Caya Oscar Wyatt Jr., den honor di fundador di Coastal Corporation. == Referencia == “Oscar Wyatt pleads guilty in Iraq Oil-for-Food case.” United States Department of Justice, Press Release (2007). Amigoe di Aruba, edicionnan di 1991 i 2013 (pa reaperura di refineria y cambio di nomber di caya). “El Paso to acquire Coastal Corporation.” The New York Times, 2000. Valero Energy Corporation Annual Report, 2005. CITGO Aruba Refinery official history page (archival). ------------------- {{infobox persona | variante = a }} '''Oscar Sherman Wyatt Jr.''' (☆11 di yüli 1924 na Beaumont, [[teksas|Texas]] – †8 di òktober [[2025]] na [[Houston]]) tabata un empresario [[Estadonan Uni di Amérika|Merikano]] y fundador di The Coastal Corporation. E tabata conoci pa su papel den e industria petrolero internacional y pa su relacion cu [[Aruba]] na fin di e añanan 1980, ora cu su compania a reactiva e refineria di [[Lago Oil & Transport Company|Lago]] bou di e nomber di Coastal Aruba. == Biografia == Oscar Wyatt a nace den un famia humilde na Beaumont, Texas. Na edad di solamente 16 aña el a haya su licencia pa bula avion. El a studia na ingenieria mecanico na Texas A&M University. Durante Segundo Guera Mundial el a bandoná su estudio temporalmente pa drenta den servício militar y na edad di 21 aña, el a keda condecora como piloto di combate. Despues di guera, el a completa su estudio en preparacion pa un carera den industria petrolero. Na 1950, Wyatt a cuminsa su propio negoshi den sector energetico. El a financia un compania chikito yama Hardly Able Oil Company, cu despues di tempo a desaroya den Coastal Oil & Gas Company, mas laat conoci como The Coastal Corporation. Bou di su liderato y vision, Coastal a crece pa bira un di e companianan di energia mas importante di Merca, cu operacionnan den petroleo, gas natural, transporte y refinamento. Na fin di e añanan 1980, despues di e ciere di e refineria di Lago na 1985, Wyatt — via Coastal Corporation — a mustra interes pa reactiva e planta na [[San Nicolas]].<ref>{{citeer web|titel=Belangstelling bij twee firma's voor raffinaderij|werk=[[Amigoe]]|datum=1989-06-15|via=Delpher.nl|bezochtdatum=2025-10-14|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642628:mpeg21:p005}}</ref> Den e negociacionnan bou di e Gabinete Oduber I a yega na un acuerdo final, cu a resulta den reapertura di refineria na 1991.<ref>{{citeer web|titel=Na vijf jaar vloeit weer olie|werk=[[Amigoe]]|datum=1990-11-22|bezochtdatum=2025-10-14|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010643956:mpeg21:p005}}</ref> E refineria a haya e nomber di "Coastal Aruba Refining Company". Na 1997, Oscar Wyatt a retira como presidente di The Coastal Corporation, pero el a keda sirbi como presidente ehecutivo te na januari 2001, ora cu e compania a wordo bendi cu El Paso Natural Gas Corporation, bou cual compania e operacion di refineria na Aruba a continua pa un periodo relativamente corto prome cu esaki a pasa over pa Valero Energy Corporation. Den 2007, Oscar Wyatt a wordo acusa di a haci pagonan ilicito pa [[Irak]] bou di e programa di Oil-for-Food di [[Nashonnan Uni|Nacionnan Uni]]. Den un corte federal na Manhattan el a admití cu compania a manda pagonan ilegal durante e sancionnan internacional contra Irak. El a ricibi un condena di prizon di un aña, cual el a cumpli cune na 2008.<ref>[https://web.archive.org/web/20080103173430/http://www.chron.com/disp/story.mpl/front/5420278.html Oscar Wyatt reports to prison in Beaumont], Houston Chronicle (2 di januari 2008)</ref> Oscar Sherman Wyatt Jr. a fayece dia 8 di òktober 2025 na Houston, na edad di 101 aña. E tabata casa y tabata tata di cuater yiu. Su yiu homber Oscar (Trey) Wyatt III, a muda pa Aruba durante e periodo di Coastal Aruba y a casa cu e politico Arubano, [[Mervin Wyatt-Ras]]. Na 2013, como muestra di gratitud pa su aporte, a renombra Theaterstraat, e caya cu ta core paralelo cu e muraya di refineria te cu [[Zeewijk]], den su honor ''Caya Oscar Wyatt Jr.'' <ref>[https://archive.org/details/BNA-DIG-BONDIA-2013-01-29/page/n13/mode/1up?q=caya+oscar+wyatt A desvela Caya Oscar Wyatt jr. na San Nicolas ayera tardi], Bon Dia Aruba (29 di januari 2013)</ref> {{Appendix}} . Na 28 di yüli 2013, e Theaterstraat a kambia nomber ofisialmente na Caya Oscar Wyatt Jr. Den e periodo aki, e refineria tabata rekonosé komo un di e mas competitivo den region, i Wyatt mes tabata konsiderá komo un empresario ku hopi kurashi, determinashon i visión industrial. Su nomber ta keda asoshá ku un periodu di renasementu industrial pa Aruba i ku un erensia di liderazgo entreprenedor. == Honor == Komo muestra di gratitud pa su aportashon, e caya paralelo ku e muraya di refineria te cu Zeewijk a wòrdu renombrá den su honor. Na 28 di yüli 2013, e Theaterstraat a kambia nomber ofisialmente na Caya Oscar Wyatt Jr. Den e periodo aki, e refineria tabata rekonosé komo un di e mas competitivo den region, i Wyatt mes tabata konsiderá komo un empresario ku hopi kurashi, determinashon i visión industrial. Venta di Coastal i bida mas tadia Na 1997, Oscar Wyatt a retirá komo presidente di Coastal Corporation, pero el a keda sirbi komo presidente ehecutivo te na yanuari 2001, ora cu e compania a wordo bendi cu El Paso Natural Gas Company. Poco despues, e operashon di Coastal Aruba a pasa bou di El Paso Corporation, ku a kontinyá por un periodo mas kortiko promé ku e refineria a sera definitivamente. Legado i famia Oscar Wyatt su aportashon na Aruba ta konsiderá un kapítulo importante den historia industrial di e isla. E yu di Oscar Wyatt, Oscar “Trey” Wyatt III, a muda pa Aruba durante e periodu di Coastal Aruba, a bira un siudadano hulandés i a kasá ku Mervin Ras, polítika arubiano i aktualmente minister di Asuntunan Social i Salú Públiko di Aruba. E union aki a keda simboliko pa e lazo familiar i histórico entre e famia Wyatt i Aruba. Falesementu Oscar Sherman Wyatt Jr. a fayesé na Houston, Texas, riba 8 di òktober 2025, na edat di 101 aña. Su nomber ta keda asoshá ku un periodu di renasementu industrial pa Aruba i ku un erensia di liderazgo entreprenedor. Den Aruba su nomber ta keda honra ku Caya Oscar Wyatt Jr. na San Nicolas, komo rekonosimiento pa su kontribushon den e reaktivashon di refineria di Lago den fin di e anjanan 1980 i prinsipio di anjanan 1990. {{Stub}} {{DEFAULTSORT:Wyatt, Oscar}} [[Category:Hende]] ------------------- {{Variante|c}} {{Databox}} Un '''Dekreto Real''' (DR), na [[hulandes]]: ''Koninklijk Besluit'', KB, ta un dekreto di gobièrnu di Hulanda. Aunke e Rei ta firma e dekreto prome, loke por duna e impresion cu e ta sostene esaki personalmente, e no ta personalmente responsabel. Pa e motibu aki, dekretonan real ta wòrdu kofirmá pa e minister(nan) i/òf sekretario(nan) di estado konserní; esaki ta wòrdu yamá kontra-firma. E diferensianan entre un lei formal i un Dekreto Real ta: * Un ley formal tambe mester wordo adopta door di Parlamento. * Un Decreto Real por wordo emiti door di gobierno sin e cooperacion directo di Parlamento. * Un Dekreto Real por wòrdu revisá pa un korte kontra e Konstitushon, miéntras ku un lei formal no por. * Un Dekreto Real, ora e ta kontené un provishon generalmente obligatorio, ta un lei supstansial. Un Dekreto Real (KB) ta un desishon di gobièrnu ku ta wòrdu tumá sin konsentimentu di e Estadonan General. Un distinshon ta wòrdu hasi entre un Orden Atministrativo General (AMvB) i un Dekreto Real regular òf menor. Tin dos tipo di Dekreto Real. E promé ta regardá òrdu atministrativo general i por wòrdu mirá komo un ekstenshon di legislashon. E di dos ta regardá aktonan atministrativo manera nombramentu di alkaldenan, Komisarionan di Rei, i ofisialnan hudisial responsabel pa atministrashon di hustisia.<ref>https://www.eerstekamer.nl/begrip/koninklijk_besluit</ref> Dekreto Real Un Dekreto Real (RD) ta un desishon di gobièrnu tumá sin e konsentimentu di e Estadonan General.<ref>https://www.denederlandsegrondwet.nl/id/vi9xmf878tqq/koninklijk_besluit#:~:text=Een%20koninklijk%20besluit%20(KB)%20is,een%20gewoon%20of%20klein%20KB%20.</ref> Ta hasi un distinshon entre un òrdu atministrativo general (AMvB) i un RD standart òf menor. Un RD standart ta regulá, entre otro, e nombramentu i retiro di funshonarionan (ministernan, Komisarionan di Rei, Konseheronan di Estado, alkaldenan, etc.). Mayoria di e Dekretonan Real ta basá riba un lei formal. Esaki ta konstituí legislashon delegá: e lei ta stipulá ku reglanan por wòrdu elaborá mas aleu. Si esaki no ta e kaso, e ta wòrdu yamá un RD ‘independiente’. E Konseho di Estado ta emití un opinion di konseho riba un RD. Un RD ta wordo publica den Gazette Oficial (Staatsblad). {{Appendix}} -------------------- {{Appendix}} The first hint of gold on Aruba actually dates back to 1725, when rumors about gold being found in dug up treasure chests of the Spanish colonial era prompted the first official exploration for gold on the island, commissioned by the Dutch West India Company. Under the leadership of Mr. Paulus Printz, a three-year search was conducted on Aruba, to no avail. Though they found some specks of gold, it was not enough to motivate a further search, and the assignment was discontinued by Printz himself.<ref>[https://www.cspnv.com/pdf/aruba-today-20250922.pdf Get to know the history of the gold industry on Aruba], Aruba Today (22 di september 2025)</ref> It wasn’t until 100 years later, in 1824, when a young farmer boy named Willem Rasmijn found a lump of gold while out herding his father’s sheep in the area of Rooi Fluit on the north coast. His father took it to a local merchant who then sold the lump for $70. Unbeknownst to the boy and his father, they quite literally struck gold, and as word got out, a gold fever spread among the locals who started searching for more gold. When the colonial governor in Curacao, Governor Cantz’laar, heard about the news, he sent his adjutant, Capitan van Raders, to start harvesting gold. This was in July 1824. In august of that same year, the governor followed suit to the island, accompanied by high-ranking military officials. When citizens started swarming the area in search for gold, The Netherlands sent more troops to safe guard the gold. Prominent places where gold was found was in Daimari, Wacobana, Arikok, Rooi Fluit, Hadicouradi and later West punt, where gold ore was found. Because of a lack in advanced technology and materials to harvest the gold, the process took a more primitive approach: Clay rocks containing traces of gold were left to dry in the sun. Then, workers would start chipping the clay away on a large canvas to catch the gold particles that were left behind after the wind blew away the dust from the clay. In the harvest period of 1824-1825, there was a total of 71,000 kilos collected through commissioned harvesting. Locals themselves reportedly found about 25 pounds worth of gold in the nearby rivers. The following years after that first big harvest, commission work fell off, and in 1828, the director of the goldmines, Johan Gravenhorst, decided to halt harvesting. Almost 40 years later, the London-based Aruba Island Gold Mining Company Ltd. was granted concession. The firm built their gold mines on Bushiribana, and in the port of Oranjestad a long road that connected the gold mill to the port. The ores themselves came from Sero Plat en Sero Cristal. By this point, workers were still using primitive methods to harvest the ores. For example, when someone had to go into the mines, there were no stairs or lifts; the person had to be brought down in a big bucket, with two or more workers holding the bucket by a thick rope above ground. Aruba Island Gold Mining Company Ltd. reportedly operated until 1899, and right after the Aruba Gold Concession Ltd. was established, coincidentally also based in London. This time, the gold mill in Balashi was built, and more mines were dug up all around the island. The gold ores that were found were transported via track engine, locally called the “trekinchi”. Despite being more equipped for the job, the Aruba Gold Concession Ltd. could not produce any real profit, and so the concession was terminated just eight years later, in 1908. A local firm, the “Aruba Goud Maatschappij” (Aruba Gold Company) took over the concession, along with all the materials and equipment. In the beginning, the company saw good profit, and for a while, the island’s economy depended primarily on the mining and harvesting of gold. But just like its predecessors, the streak of luck for the Aruba Gold Company came to an end when WWI broke out. The main reason why production stopped this time was reportedly because of a lack in dynamite for extracting the ores from the mines, as well as a lack in raw materials like German cyanide for the refining process. By the time the war ended, the equipment that was left at Balashi were too old to use again. After the war, gold production on the Aruba was left to a standstill. According to an issue in Aruba Esso News paper in 1953, Henny Eman wanted to start up digging again, this time using independent miners. He argued that there was proof of more gold to be discovered. Plus, hiring independent miners would boost the island’s employment rate. When it was proven that gold was in fact still present, the executive board on the island promised to fund the project only if the gold dug up proved to be valuable. However, nothing else was reported after this, so it could be concluded that there was no real profitable market on the island anymore. The ruins of the Bushiribana and Balashi Gold Mills are still standing, and open for the public to visit. These structures offer a glance into the past, to a time where Aruba experienced one of its first wave of industrialization. Today, these structures are persevered as historical monuments. Source: 1. “De Kolibrie op de Rots (en meer over the geschiedenis van Aruba)” by Evert Bongers. 2. Aruba Esso News, 1953 issue. ------------ {{multiple image | total_width = 700 | border = infobox | direction = horizontal | header = Arte mural na San Nicolas | header_align = center | caption_align = center | image1 = San Nicolas mural by Chemis.jpeg | height1 = 200 | caption1 = Mural di Chemis | image2 = San Nicolas murals (Aruba) 23 00 09 183000.jpeg | caption2 = Mural crea pa Armando Goedgedrag | image3 = San Nicolas murals (Aruba) 23 00 45 246000.jpeg | caption3 = Mural crea pa Wild Drawing | image4 = San Nicolas Murals 00 21 29 593000.jpeg | caption4 = | image5 = Mural Black White.jpg | caption5 = Mural crea pa Ad Rekkers }} ------ == Stadhuis Aruba Aanvulling == === Historia === E stadhuis a wordo encarga pa dokter Jacobo Eloy Maria Arends, kende a laga traha esaki como preparacion pa su casamento. Arends a studia medicina na Amsterdam y, na su regreso, el a wordo nombra e prome dokter oficial di gobierno di Aruba. Famia Arends a establece nan mes na Aruba for di mitar di siglo 18 y tabata inclui hopi miembronan prominente activo den e mundo empresarial. Ora cu J.E.M. Arends a bira komprometé na 1922, el a enkargá e konstrukshon di e kas.[1] Den sociedad di Aruba, tabata custumber pa un pareha nobo muda pa un cas nobo na momento di casa. Riba e dia di e kasamentu, e esposo tabata spera di presentá su kasá ku un kas kompletamente nobo i muebla.[1] Tradishonalmente, e futuro bruid no tabatin mag di mira e kas i tambe tabata prohibí di drenta su besindario. Despues ku e kas a keda kla, e pareha a bai riba nan luna di miel i e kas a keda kompletamente muebla pa e ruman muhénan di e brùidehòm, di manera ku na nan regreso e por a presentá su bruid ku un kas kompletamente muebla, di akuerdo ku tradishon. === Construccion y estilo === E edificio a wordo diseña den un estilo neoclasico cu influencianan for di e estilo Baroco Suramericano, bao direccion di e arkitecto Arubiano Chibi Wever. Konstrukshon a tuma lugá entre 1922 i 1925.[1] E edifisio a wòrdu konstruí riba un tereno di 1.545 m2. E konstrukshon a wòrdu realisá pa e albañil i karpinté lokal Jan Christiaans, i e ehekushon a wòrdu realisá pa e kontratista i karpinté lokal Nicolaas Picus, ruman di e konosí karpinté Merdado (Dada) Picus.[1] Picus a adaptá e diseño na e deseonan spesífiko di e kliente, kende tabata deseá un residensia ku un práktika i un botika. E kas a wòrdu diseñá ku un interior úniko di plan habrí pasobra e doñonan tabata ke pa e edifisio keda aksesibel sin porta pa aktividatnan sosial. P’esei, no tabatin portanan fiho, solamente portanan plegabel, ku tabata permití uso fleksibel. E kas tabata sirbi komo un residensia, un ofisina di dòkter i un botika, i hopi reunion i fiesta tabata wòrdu organisá einan. E edificio ta un ehempel tipico di un mansion Arubano den un estilo mixto cu hopi caracteristica estilo neo. E ta inspirá pa e kas kunuku tradishonal di kas di stat ku un núkleo i dos galeria, kada un rondoná pa un terasa. --- strui su cas den 1922 tempo cu e y su prometida Maria Monica Lacle a compromete pa casa. Eloy Arends, inspira pa e edificionan luhoso di Caracas, e capital di Venezuela y na Bogota, Colombia, a pidi su arkitecto inclui e influencianan Neo-Baroque Latinoamericano den su diseño.<ref>[https://www.cspnv.com/pdf/bon-dia-aruba-20250910.pdf Conoce e historia tras di Stadhuis Eloy Arends], BDA (10 di september 2025)</ref> Manera tabata e tradicion entre e famianan manera e famia Arends, e homber mester a contrui un cas y completamente amuebla e cas nobo prome cu e muhe por wak e. Pues den 1925, prome cu ----------- == Mario Croes == Pa promer viaha ela sali campeon di Aruba dia cu e tabatin 15 aña di edad. Awor flbi cu e tin 34 aña e por bisa cu ela sali 13 vez campeon di nos isla y e ta posee nada menos cu 39 copa y 27 medaya. Un deportista arubano cu e destaca su mes den e deporte di ping pong specialmente door di su mes esfuerzonan y su perserverancia, como cu manera nos lektornan por lesa mas alew, no ta semper ela haya ayudo den su carera deportivo na su isla natal. Mario Croes jr., casá cu Ruth Croes-Arends, ta haya cu e deporte di ping pong na Aruba a bai hopi atrcus den e 26 aña cu e tin ta praktikele. Amistad a tene un entrevista exclusivo cu e deportista te ainda mas grandi riba terreno di ping pong actuahnente: Mario Croes Jr. ping pong tempo mi tabata tin mas o menos siete aña. Mi mama a cuminsa siñami, pero mi no a worry mucho. Toch mi a sigi hunga cu mi tata y cu mi otro famianan. Un viaha mi a bai Flamingo Room (Trocadero), caminda tabatin un mesa di ping pong, anto ei nan mi a mira Cholan Jacobs, e tempo ei e campeon di Aruba, hunga. Nos a encontra Mario den su cas nobo cu ela caba di traha na Ponton. Presente tabata tambe su esposa Ruth Croes-Arends y su dos yiunan Mario (8 aña) y Janine (10 aña). Riba nos pregunta cu si su yiunan ta hunga pingpong tambe, Mario ta conta cu nan sa hunga ping pong, pero e ta sperando un mesa nobo pa e pone na su cas. E no kier si pa su yiunan cuminsa hunga ping pong mucho liher, como cu e kier pa nan goza di nan hubentud y hunga hopi. ”Mi bida m'a sclavisa na ping pong, mi no a hunga mes, tempo cu mi tabata mucha. Mi kier laga mi yiunan hunga bon hungá y despues ora nan --- en y cu 16 aña pa promer vez ela logra bira campeon di Aruba. Su promer wega internacional ela hunga contra Colombianonan tempo cu e tabatin 17 aña na 1959. E tempo ei corantnan a skirbi di Mario Croes cu e tabata e sorpresa di mas grandi di e torneo, organisá door di e asociacion ^Bntre nous juvenñs” na Corsow. Ela logra bati e subcampeon di caribe y centroamerica e colombiano Dario Valencia. Uniko hende cu a logra gana Mario den e torneo ei tabata Ildo Bakhuis di Corsow. NUNKA Amistad: Ki tempo bo a bira campeon di Antiyas? Mario Croes: Nunka mi no tabata campeon di Antillas oficial. Mi tabata gana e weganan interinsular si, pero nunka mi a conquista e titulo di campeon antillano. Tempo cu mi por a gane nan a stop di organisele. Amistad: Bo a yega di hunga hopi vez den exterior, Ta cual tabata e paisnan cu b'a bishita? Mario Croes: Mi a yega di bai hunga na Corsow, Boneiru, Colombia, Venezuela, Barbados, Trinidad, Jamaica, Guyana, Nigeria, Alemania, Atlanta (USA) y Praga (Tsechoslowakije). Na edad di 21 añá m’a bai pa promer vez un campeonato mundial na Praga. E tabata un experiencia masha grandi p’ami pa mi mira hungadornan di caliber asina halto hunga. Pa bo bai un campeonato mundial bo so, no vale la pena. Bo mes- --------- == Lago oil == Na 1935, Lago a habri su Lago Vocational School y a termina dunamento di curso y traing na 1957 ora gobierno a cuminsa su Technisch Scol na Playa. Na 1937, a construi hospital di Lago pa e empleadonan di e compania, cual a costa USD 200 miyon. Tambe e mesun ana a traha 150 cas na Lago Heights pa acomoda empleadonan cu a bin di region Caribe. Na 1939, a agrega 75 cas na Essoville y 67 cas na Lagoville. For di aña 1974, tur pacient di Lago tambe mester a bay San Pedro Hospital. Den e periodo di aña ’60, no solamente a bin modernisacion na Lago, pero tambe el a bira un di e promé refinerianan cu a haña computer pa instalá den e plantanan y movimiento di azeta, cual e empleadonan mes a manehá nan. Lago a sigui reduci su empleadonan, pero e produccion a keda halto y hasta el a competJ cu refinerianan di Esso mes. Lago su meta tabata pa baha e cantidad di empleadonan pero sigui produci e mesun cantidad di azata. E produccion a subi for di 230 mil bari pa 440 mil bari pa dia, esun mas halto na aña 1965. Durante e periodo aki Lago mester a traha varios planta di Hydrogen Sulfide pa baha e azufre den e azeta y e plantanan aki a wordu trahá riba un lagoen gedempel. Aki ta unda Aruba a crece den tamaño. Den e periodo aki tambe Lago a contratá masha hopi contratista pa traha * 19 januari 1965 - Lago a refina su di cuater biyon bari di zeta * 14 di October 1971 - Lago a refiná su di cinco biyon bari di azeta. * 15 di februari 1979, Lago a refiná su di seis biyon bari di azeta. 1971 - Despues di e reduccion di personal na Lago, un total di 2140 tabata empleá pa varios contratista na aña 1971, pues mas cu e trahadornan cu a keda cu Lago. Pa suma: 1596 (di Lago) mas 2140 (contratista) ta 3736 trahadornan den Lago e tempo ey. 1985 - Lago Oil & Transport Co. Ltd. a cera su portanan na Maart 31, 1985 pa motibo cu demanda pa producto a mengua; inversionnan mucho grandi tabata necesario pa instalacionnan y modemisacion y esakinan tabata mas costoso cu tmha un refineria nobo y e ultimo motibo tabata cu Venezuela no kier a sigi duna Lago petroleo na e prijs barata. 1991 - Coastal Refining a tuma over e operacion di Lago y a continua pa extendé door di e compania nobo, El Paso Natural Gas Company. ----- 1971 —A inaugurá Fundacion di Museo Arubano. -------- ==[[Rebelion Grandi]] == Tula tabatin konosementu di e Revolushon di Haiti ku a resultá den libertat pa e katibunan na [[Haiti]]. El a argumentá ku, ya ku [[Hulanda]] oropeo tabata bou di okupashon [[Fransia|franses]] komo un repúblika ruman, e katibunan na Kòrsou tambe mester a haña nan libertat. Un yamada pa formalmente designá e área históriko di Ser’i Neger/Ser’i Kloof komo un sitio di patrimonio protehá i un asina yamá Lugá di Memoria. E área ta importante pa rekuerdo di e lantamentu di katibu di 1795. Dia 25 di ougùstùs 1795, e bataya sangriento di e gran lantamentu di katibu a tuma lugá riba e seru di e eks-plantashon di Fontein. Mas ku 100 katibu a pèrdè nan bida einan den nan lucha pa libertat i dignidat humano. Desde e tempu ei, e seru ta konosí komo Seri’i Neger.<ref>[https://antilliaansdagblad.com/nieuws-menu/curacao/31558-ser-i-neger-als-place-of-memory Ser'i Neger als 'Place of Memory', AD (13 di ougustus 2025)</ref> ------------------ '''Janice Elizabeth Ho-Kang-You-Arends''' (1958??) ta nieta di un di e 28 fundadornan di e Camara, Max F. Arends (check!!!) y yiu muher di Eloy y Pat Arends. E ta kasá ku Frank Ho-Kang-You, ku kende e tin tres yu. Despues di a atende Maria College y Colegio Arubano ela obtene un bachelor of arts degree na 1978 for di Manhattenville College na Purchase, New York. Despues di esei ela sigui pa sigui ku éksito un master den merkadeo. For di 1984 Janice Arends tabata emplea na Aruba Tourism Authority (ATA) na Miami. Despues di a wòrdu trasladá pa su sede na Aruba ela okupá e posishon di gerente di investigashon i planifikashon i a keda nombrá komo ATA-direktor interino na 1988. E ta konosí i rekonosé pa su aserkamentu pro-aktivo i práktiko pa ku loke ku ela tuma. Janice Ho-Kang-You a drenta e direktiva di e Kámara na yanüari 1992, sirbiendo tres periodo konsekutivo te ku desèmber 2003. Durante su periodo el a monitoriá e sektor di turismo i a investigá i enkabesá e kampaña di konsientisashon di e kapasidat di karga di e Kámara. Na comienso di añanan 90 e tabata instrumental den guia dunadonan di trabou den e proceso di introduccion di AZV, un programa universal di cuido di salud pa tur habitante di Aruba y cu a wordo co-financia door di e dunadonan di trabou. Miéntras ku e tabata e úniko hende muhé entre e nuebe miembronan di direktiva el a wòrdu eligi komo visepresidente na 1994 i tabata e promé hende muhé pa asumí e posishon di presidente di e direktiva na 2001. E tabata aktivo tambe den e direktivanan di Stichting hotelvakschool, Stichting Wit Gele Kruis i e Asosiashon di Spesialistanan Médiko di Aruba. Ilustrashonnan: potrèt di Janice, reunion di direktiva den seshon ku Janice ---------------- {{Variante|c}} {{Databox}} '''Antillenhuis''' (ofisialmente: '''Gabinete di Minister Plenipotensiario di Antias Hulandes''') tabata sede na [[Den Haag]] di e [[Lista di minister plenipotenciario di Antias Hulandes|Minister Plenipotensiario di Antia Hulandes]] (GevMin) i su personal. For di 1955 pa 2010, e gabinete tabata situá na Badhuisweg.<ref>{{citeer nieuws|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=KBNRC01:000041318:mpeg21:a0042|werk=[[Algemeen Handelsblad]]|titel=Antilliaans huis in Den Haag|datum=26 augustus 1955|bezochtdatum=25 september 2019}}</ref> == Historia == Antias Hulandes a apuntá [[Cola Debrot]] komo su representante general na Hulanda entre 1951 i 1955, durante kual periodo el a fungi komo prekursor di Antillenhuis.<ref>Mr. Cola Debrot bespreekt voorlichting over Antillen in Nederland. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 13-09-1951, p. 4. Geraadpleegd op Delpher op 21-07-2025, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010402458:mpeg21:p004</ref> Ku e firmamento di [[Statuut pa Reino Hulandes]] dia 15 di desèmber 1954 e posishon di [[minister plenipotenciario|minister plenipotensiario]] a keda formalisá, huntu ku e status di Antias Hulandes komo pais den Reino. E edifisio na Badhuisweg 175, situá enfrente di Hotel Wittebrug, a wordu kumprá na 1955 i mueblá komo e ofisina i residensia di e Minister Plenipotenciario. Un ekstenshon a wòrdu agregá na 1959, ora ku e residensia ofisial a wòrdu trasladá pa e edifisio adhunto na Badhuisweg 173.<ref>{{citeer nieuws|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=KBNRC01:000036786:mpeg21:a0038|werk=[[Algemeen Handelsblad]]|titel=Uitbreiding Antillenhuis in Den Haag|datum=28 juli 1959|bezochtdatum=25 september 2019}}</ref> Despues, e edifisio aki a wòrdu usá tambe komo ofisina. Kantoor en residentie gevmin<ref>ANTILLEN-huis te Den Haag officieel in gebruik genomen Voornaam gezelschap op feestelijke openingsavond. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 05-03-1956, p. 1. Geraadpleegd op Delpher op 21-07-2025, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010404830:mpeg21:p001</ref> Entre 1951 i 1955 [[Cola Debrot]] tabata representante di Antias Hulandes na Hulanda, fungiendo komo prekursor di Antillenhuis.<ref>Mr. Cola Debrot bespreekt voorlichting over Antillen in Nederland. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 13-09-1951, p. 4. Geraadpleegd op Delpher op 21-07-2025, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010402458:mpeg21:p004</ref> Na augustus 1955, [[Wem Lampe]] ta wordo nombra como e promé minister plenipotenciario di Antias Hulandes na Den Haag, unda na januari 1956 el a habri e ''"Antillenhuis"''.<ref name="lampe">{{nl}}{{citeer web|url=https://www.parlement.com/9353000/1/j9vvknrezmh4csi/vg09llzdbiq2 |titel=Mr. W.F.M. (Wem) Lampe|werk=Parlement.com|bezochtdatum=}}</ref> E Gabinete, generalmente tambe referí na dje komo "Antillenhuis", tabata e representashon ofisial di Antia Hulandes, un di e estadonan konstituyente di Reino Hulandes, denter di Hulanda (ku e tempu ei tabata komponé solamente e parti Oropeo di Reino) i e representashon na e institushonnan di Reino establesé na Hulanda. Kas di Antia tambe tabata representá interesnan di Antianonan na Ulanda, meskos ku un konsulado. == Responsabilidatnan == Ofisina di Minister Plenipotensiario ta e aparato atministrativo ku ta sostené e Minister Plenipotensiario di Antia Hulandes na Den Haag den ehekushon di su tareanan. E servisio aki (enkabesá pa e Direktor), ku a ekspandé den transkurso di añanan segun ku e responsabilidatnan di e Minister Plenipotensiario a oumentá, ta garantisá kontinuidat di eksperensia ora e titularnan di funshon kambia.<ref>[https://web.archive.org/web/20161120102703/http://curacao-encyclopedia.com/?node=main&id=371&lang= Kabinet / @: Kabinet van de gevolmachtigde minister], Encyclopedia van Curacao</ref> E presensia di ekspertisio atministrativo ta amplia signifikantemente e posibel opshonnan pa e funshon haltu aki, ku por wòrdu konsiderá tantu un funshon polítiko komo diplomátiko. Nuebe departamentu ta kontribuí, ku nan subtareanan, na ehekushon suave di e tareanan prinsipal di e titular di ofisina, esta: * Asuntunan General i Hurídiko (A.J.Z.), * Informashon i Relashonnan Públiko, * Desaroyo di Kooperashon i Servisio di Personal (O.P.), * Finansa, * Asuntunan Sosial (S.Z.), * Asuntunan Ekonómiko (E.Z.) inkluyendo turismo, * Asuntunan Kultural (C.Z.), * Registrashon i Archivo (R. en A.), i * Asuntunan di Personal i Maneho Interno. E A.J.Z. departamento por wordo considera como e sistema nervioso central di e organisacion pasobra e ta asisti primordialmente e Minister Plenipotenciario den preparacion y ehecucion di asuntonan gubernamental cu ta envolvi Antiyas Hulandes, e tarea central y primordial di e Minister Plenipotenciario. Pa motibunan di efisiensia i funshonamentu pragmátiko a lanta e otro departamentunan a base di si e Minister Plenipotensiario tabata enkargá pa representá interesnan di Antianonan na Ulanda, teniendo kuenta ku e ròl (mutuo) informativo tambe asign’é, i e deseo di promové e “kara” di Antia Hulandes na Oropa. Ofisina di Minister Plenipotensiario ta konosí kolokial komo Kas di Antia. * Supervishon di Antianonan ku ta studia na Hulanda * Sosten sosial pa e sentenáres di trahadónan Antiano na Hulanda * toezicht op de in Nederland studerende Antillianen<ref>Hoetink (1969), Encyclopedie van de Nederlandse Antillen, pag.316</ref> * sociale begeleiding van de honderden Antilliaanse werknemers in Nederland == Minister Plenipotensiario di Antias Hulandes == {{wak articulo|Artíkulo prinsipal: [[Lista di minister plenipotensiario di Sint Maarten]]}} E minister plenipotensiario ta aktua komo representante di Antias Hulandes na Den Haag, sede di gobièrnu di [[Hulanda]]. E ta forma parti di i ta partisipa den [[Konseho di Minister di Reino]], kaminda ta trata asuntunan di Reino ku ta toka Antias Hulandes. E no ta forma parti di Konseho di Minister di Antias Hulandes, debi ku e no ta un 'minister den sentido strikto'. E minister plenipotensiario no ta responsabel na [[Parlamento di Antias Hulandes]], sino ta raporta direktamente na e minister di asuntunan general di Antias Hulandes, kual kartera ta generalmente den man di e [[promé minister]]. Den práktika, Antillenhuis a sirbi komo un brùg entre e gobièrnunan na Willemstad i Den Haag. Hopi biaha e Ministernan Plenipotensiario tabata fungi komo diplomátikonan informal, mediadónan, òf defensornan di interesnan di e komunidat Antiano na Hulanda. Despues di 2010, e funshon aki a keda desentralisá: e Ministernan Plenipotensiario di Kòrsou i Sint Maarten a sigui ku e ròl aki, kada un representando nan mes pais, ku lasonan mas estrecho i direkto ku nan gobièrnunan nashonal. == Fin di Antias Hulandes i transishon == E struktura konstitushonal di Antia Hulandes a terminá na 2010, despues ku e islanan konstituyente di Curaçao, Bonaire, Sint Maarten, Saba, i Sint Eustatius a disidí di separá. Asina a abolí e posishonnan di Minister Plenipotensiario i di Antillenhuis dia 10 di òktober 2010. E ora ei tabata ubiká e Kas di Kòrsou (KGMC) den e edifisio na Badhuisweg, pero el a sali na 2014 i, despues di un lokalidat temporal, a muda pa Prinsengracht den sentro di The Hague na 2015. Meskos ku [[Arubahuis]] na aña 1986, [[Kas di Kòrsou]] i [[St. Maarten House]] a tuma over e responsabilidatnan di eks-Antillenhuis, pero solamento ku enfoke riba nan propio paisnan en bes di e interesnan kolektivo di eks-Antia Hulandes. Antillenhuis a wòrdu inmortalisá na 2010 ku un version miniatura (1:25) den e ciudad miniatura cercano di [[Madurodam]]. Na mes momento ku su desvelo dia 7 di òktober 2010, un kas KLM Delft Blue tambe a wòrdu presentá na Madurodam.<ref>{{Citeer web |url=http://www.denhaagdirect.nl/het-nieuwe-delfts-blauwe-klm-huisje/ |titel=Het Nieuwe Delfts-Blauwe KLM-huisje |auteur=Michael |uitgever=Den Haag Direct |datum=2015-10-08 |bezochtdatum=2016-10-23}}</ref><ref>{{Citeer web |url=http://antilliaansdagblad.com/curacao/1974-klm-huisje-antillenhuis |titel=KLM-huisje Antillenhuis |auteur= |uitgever=Antilliaans Dagblad |datum=2015-10-07 |bezochtdatum=2016-10-23}}</ref> == Mira tambe == * [[Arubahuis]] * [[Kas di Kòrsou]] * [[St. Maarten House]] {{Appendix|2= * {{Citeer web| url = http://www.antillenhuis.nl/| titel = Antillenhuis| auteur = | uitgever = Kabinet GevMin| datum = 2010-06-16| bezochtdatum = 2016-10-23| dodeurl = nee| archiefurl = https://web.archive.org/web/20100616191350/http://www.antillenhuis.nl/| archiefdatum = 2010-06-16}} Webpagina's van www.antillenhuis.nl, gearchiveerd door [[Wayback Machine]] {{References}} }} [[:Kategoria:Historia di Antias Hulandes]] -- * 1951-1955 Als voorloper van het Antillenhuis trad Cola Debrot vanaf begin jaren 50 op als algemene vertegenwoordiger van de Nederlandse Antillen in Nederland.<ref>Mr. Cola Debrot bespreekt voorlichting over Antillen in Nederland. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 13-09-1951, p. 4. Geraadpleegd op Delpher op 21-07-2025, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010402458:mpeg21:p004</ref> is de naam die gebruikt wordt om de gezamenlijke ministers aan te duiden. Deze naam is in gebruik naast die van ministerraad. Kabinet van de gevolmachtigde minister is het ambtelijke apparaat dat de gevolmachtigde minister van de Nederlandse Antillen te Den Haag terzijde staat in de uitoefening van zijn taak. Deze dienst (met aan het hoofd de Directeur), die in de loop der jaren is uitgegroeid naar gelang ook de taak van de gevolmachtigde minister in omvang toenam, waarborgt continuïteit in ervaring wanneer de ambtsdragers wisselen. De aanwezigheid van administratieve deskundigheid verruimt in niet geringe mate de mogelijke keuze voor dit hoge ambt dat als een politieke zowel als diplomatieke functie te beschouwen is. Negen afdelingen dragen met hun deeltaken bij tot een soepele uitvoering van de hoofdtaken van de ambtsdrager, t.w. Algemene en Juridische Zaken (A.J.Z.), Voorlichting en Public Relations, Ontwikkelingssamenwerking en Personeelsbemiddeling (O.P.), Financiën, Sociale Zaken (S.Z.), Economische Zaken (E.Z.) waaronder toerisme, Culturele Zaken (C.Z.), Registratie en Archiefzaken (R. en A.) en Personeelszaken en Huishoudelijk Beheer. De afdeling A.J.Z. is te beschouwen als het centrale zenuwstelsel van de organisatie omdat zij de gevolmachtigde minister vooral bijstaat in het voorbereiden en uitvoeren van die rijksaangelegenheden waarbij de Nederlandse Antillen betrokken zijn, de centrale en eerste taak van de gevolmachtigde minister. Uit oogpunt van doelmatigheid en pragmatisch functioneren zijn de andere afdelingen ontstaan naar gelang de gevolmachtigde minister belast werd met belangenbehartiging van Antillianen in Nederland en mede gelet op de voorlichtende taak (over en weer) die hem eveneens is opgelegd en de wenselijkheid van het uitdragen van het ‘gezicht’ van de Nederlandse Antillen in Europa. Het Kabinet van de gevolmachtigde minister staat in de wandeling bekend als het Antillenhuis. --------------- {{Variante|a}} {{Databox}} '''Stichting voor Verstandelijk Gehandicapten Aruba''' (SVGA) ta un fundacion na Aruba cu ta dedicá na enseñansa, guia y cuido pa personanan cu un limitacion intelectual. Dia 9 di december 2024, SVGA a celebra su 60 aniversario. == Historia == SVGA a wordo fundá dia [[9 di desèmber|9 di december]] [[1964]] pa P. Harting, A. de Vries y C. van den Berg-de Freitas. Nan a ripará cu Aruba tabata carece di un scol special, centro di pasadia pa mucha y adulto, un centro pa train pa trabou, y cas di cuido 24/7 pa personanan cu un limitacion intelectual. Un plan inicial a wordo traha y e fundashon a cuminsá busca fondo pa realizá esaki. Den 1973, SVGA a habri su prome centro di pasadia, Bibito Pin. Un scol special ("Scol Dun’un Man") a sigui na 1976. Den 1979, un centro di pasadia pa adultonan a habri na Brasil mainta y atardi den mes edificio di scol Dun’un Man. Desde 1982, SVGA a incorpora un psicologo den su ekipo; den 1985, un sportleider (entrenador deportivo) y den 1986 un trahadó social a uni cu e organisacion. Na 1993, e grupo pedagogico-social a wordo amplia cu un logopedista, y dos aña despues cu un di dos psicólogo. Desde 1985, e asina yamá sistema di "tres fase" a wordo implementá. Esaki a implica cu Pasadia Bibito Pin a muda pa Piedra Plat 97A, unda tambe a habri Pasadia Briyo di Solo pa adulto y Centro Man na Obra, un centro pa train diferente trabou pa adultonan. Un gymzaal (sala di deporte) tambe a wordo construí riba es tereno pa por duna atencion na movecion di e clientenan. == Desaroyo residencial y innovashon == Na 1988, e Cas Sjabururi a wordo realisá, unda adultonan vulnerabel por biba y haya cuido, mientras nan ta bishitá e centronan di pasadia durante dia. Den 2003, SVGA a habri dos apartamento riba es mesun tereno, pa treiná habitantenan pa un bida mas independiente. Na 2008, huntu cu FCCA, SVGA a habri e posibilidad pa persona cu necesidadnan di guia pa biba na e bario di Jaburibari. E trajecto di bida guiá pa adulto eventualmente a wordo transferí den 2019 na e Fundacion Biba Bou Guia. Na 2020, Cas Blenchi a habri den marco di e Sociaal Crisis Plan Aruba. Esaki ta un cas temporario pa mucha y hoben cu, pa motibo social, no por biba momentaneamente na cas cu nan mayornan. Na 2021, huntu cu Stichting Ambiente Feliz, un pasadia pa mucha cu discapacidad multiple a wordo habri na Centro di Cuido na San Nicolas. E porta actual Di e momentu aki, SVGA ta brindando enseñansa, guia y/o cuido na un promedio di 250 clientenan of alumnonan diariamente. {{Appendix}} [[:Kategoria:Aruba]] == SVGA == Dialuna dia 9 di december Stichting voor Verstandelijk Gehandicapten Aruba (SVGA) a celebra 60 aña di existencia. === historia === Stichting voor Verstandelijk Gehandicapten Aruba a wordo lanta dia 9 di december 1964 dor dimeneer P.Harting, meneer A. de Vries y señora C. van den Berg. Nan a ripara cu tabata hopi necesario pa Aruba tin scol special, pasadianan pa mucha y adulto, centro pa train trabao y cas pa cuido 24/7 pa persona cu un discapacidad intelectual. Nan a traha un plan prome y a cuminsa busca fondonan. Na aña1973 a habri pasadia bibito pin. Scol dun’un man a habri na aña1976.Na aña1979 SVGA a habri un pasadia pa adulto na Brasil mainta y atardi den eedificiodiscoldun’unman. Desde aña 1982 tabatin un psi- cologo na SVGA, aña 1985 a cuminsa un sportleider y na aña1986 nos trahado social, cu te actualidad ta den servicio cerca pa nos, a cuminsa na SVGA. E grupo social pedagogico a forma y na aña1993 a amplia cu un logopedista y dos aña despues cu un di dos psicologo. Desde aña1985 e asina yama “di tres fase” a habri. Esey tabata encera cu Pasadia Bibito Pin a muda pa Piedra Plat 97A y na e mesun tereno a habri Pasadia Briyo di Solo pa adulto y Centro Man na Obra cu ta un centro pa train diferente trabao pa adulto. A habri tambe un gymzaal riba e tereno pa por duna atencion na movecion pa e clientenan. Na aña 1988 a realisa Cas Sjabururi unda adultonan vulnerabel por a cuminsa biba y haya cuido necesario mientras den dia ta bishita Pasadia Briyo di Solo o Centro Man na Obra. Na aña 2003 SVGA a habri dos apar- tamento riba e tereno di Cas Sjabururipahabitantenanmas independiente cuminsa train pa biba riba nan mes. Hunto cu FCCA a logra na aña 2008 pa habri e oportunidad pa algun persona bay biba cu guia riba nan mes den e bario di Jaburibari. Naaña2019apasaeguiadie habitantenan over pa Fundacion Biba Bou Guia. Na aña 2020 Cas Blenchi a habri den cuadro di e “Sociaal Crisis Plan Aruba”. Esaki ta duna oportunidad pa brinda un cas pa muchanan y hoben cu temporalmente no por ta cerca nan mayornan. Hunto cu Stichting Ambiente Feliz a habri na aña 2021 un Pasadia pa mucha cu discapacidad mul- tiple na Centro di Cuido na San Nicolas. Na e momento aki nos ta duna enseñansa, guia y/o cuido na mas o menos 250 cliente o alumno diariamente.<ref>https://www.cspnv.com/pdf/bon-dia-aruba-20241212.pdf SVGA ta celebra 60 aña di existencia!], Bon Dia Aruba (12 di december 2024)</ref> {{Appendix}} ----------------------- Vieja yo?<br> No...No señor<br> Yo soy un vino y del mehor<br> ¿Que si las canas me asustan?<br> No qué va!<br> Ellas no suman años, <br> derrochan sabiduría y verdad.<br> Ay, no,<br> no me vengan con cuentos,<br> entre más grande el numero,<br> más linda me siento.<br> Esas líneas en mis ojos, no,<br> no son quejas del pasado,<br> son las huellas de las risas<br> y los besos dados.<br> ¿Que si todavía me apasiono?<br> Ay, no me haga reír.<br> En este cuerpo lo que hay es<br> mucho fuego por sentir.<br> Ay, no,<br> no me vengan con cuentos,<br> entre más grande el numero,<br> más linda me siento.<br> Yo sí me orgullezco,<br> de los años que tengo,<br> que con cada buelta al sol<br> más valgo y más aprendo<br> así que guardes tus penas<br> y no me mire con compasión<br> Los años a mí no me pesan<br> me coronan el corazón.<br> Ay, no,<br> no me vengan con cuentos,<br> entre más grande el numero,<br> más linda me siento.<br> Sí ........mas linda! -------------- {{Databox}} '''Yudansa pa desaroyo''', tambe konosí komo '''yudansa di eksterior''' of '''asistensia tékniko''', ta un tipo di ayudo ku gobièrnunan i otro organisashon ta duna pa yuda den e desaroyo ekonómiko, sosial i polítiko di paisnan den desaroyo. E ta distinguí for di '''yudansa humanitario''', ku su meta prinsipal ta aliviá sufrimentu urgente, mientras ku yudansa pa desaroyo ta dirigi na e alivio di pobresa i progreso sostenibel riba término largu. Algun gobièrnu ta inkluí yudansa militar bou di e mesun kategoria, pero hopi organisashon no-gubernamental (NGO) ta oponé e práktika aki, argumentando ku ayudo militar no ta kontribuí na desaroyo sostenibel. ==Tipo di kooperashon== E término “kooperashon di desaroyo”, usá entre otro pa e Organisashon Mundial di Salú (WHO),[1] ta ekspresá e idea ku un partnership internashonal mester eksistí entre e donante i e destinatario, en bes di e situashon tradishonal kaminda e relashon e tabata wòrdu dominá pa e rikesa i konosementu spesialisá di un banda. Mayoria ayudo pa desaroyo ta bini di paisnan industrialisá (kooperashon Nort-Sùit), pero algun pais ménos riku tambe ta kontribuí (kooperashon Sur-Sùit). Yudansa por ta: * bilateral (70%): di un pais pa otro, direktamente * multilateral (30%): for di e pais donante pa organisashonnan internashonal manera Banko Mundial òf instansianan di Nashonnan Uni (UNDP, UNICEF, UNAIDS, World Food Programme...), ku ta redistribuí esaki entre paisnan den desaroyo[2] ==Fuentenan di yudansa== Mas o ménos 80-85% di yudansa pa desaroyo ta bini di fuentenan di gobièrnu (yudansa ofisial pa desaroyo). E 15-20% ku ta sobra ta bini di organisashonnan privá (NGO)[3], sin konta e remesanan ku migrantenan individual ta manda pa nan miembronan di famia den paisnan den desaroyo. ==Yudansa ofisial pa desaroyo== Asistencia Oficial pa Desaroyo ta un medida di ayudo di gobierno compila pa e Comision di Asistencia pa Desaroyo (DAC) di OECD desde 1969. E DAC ta consisti di e 22 paisnan donante mas grandi. {{Appendix}} ## Yudansa pa desaroyo **Yudansa pa desaroyo**, tambe konosí komo **yudansa di eksterior** of **asistensia tékniko**, ta un tipo di ayudo ku gobièrnunan i otro organisashon ta duna pa yuda den e desaroyo ekonómiko, sosial i polítiko di paisnan den desaroyo. E ta distinguí for di **yudansa humanitario**, ku su meta principal ta aliviá sufrimentu urgente, mientras ku yudansa pa desaroyo ta dirigi na e **alivio di pobresa i progreso sostenibel riba término largu**. Algun gobièrnunan ta inkluí yudansa militar bou di e mes kateguria, pero hopi organisashon no-gubernamental (NGO) ta **oponé e prátika aki**, argumentando ku ayudo militar no ta kontribuí na desaroyo sostenibel. --- ### Tipo di kooperashon E término **kooperashon di desaroyo**—usá entre otro pa organisashonnan manera e **Organisashon Mundial di Salú (WHO)**—ta reflehá un relashon mas igualitario entre donantenan i paisnan receptor, unda e énfasis ta riba **partner­ship**, i no riba dependencia of dominashon. Kooperashon por tuma diferente forma: * **Bilateral (±70%)**: yudansa di un pais direktamente na otro pais. * **Multilateral (±30%)**: yudansa pasa via organisashonnan internashonal manera e **Banko Mundial**, e **Nashonnan Uni** (UNDP, UNICEF, UNAIDS, World Food Programme, entre otro), ku redistribuí e fondo segun politika global di desaroyo.[^2] --- ### Fuentenan di yudansa Entre **80 te 85%** di tur yudansa pa desaroyo ta bini di **gobièrnunan**, i ta wordu clasificá komo **Asistencia Ofisial pa Desaroyo (ODA)**. E otro **15–20%** ta bini di organisashon no-gubernamental (NGO)[^3], sin konta e **remesa** ku migrantenan ta manda pa famia den nan pais di orígen. --- ### Asistencia Ofisial pa Desaroyo (ODA) **ODA** ta e estandard di midí yudansa pa desaroyo, estableci pa e **Komishon pa Ayudo di Desaroyo (DAC)** di e **Organisashon pa Kooperashon Ekonomiko i Desaroyo (OECD)**. E definishon ta enkapsulá e kontribushon ofisial ku ta kontribuí na e bienestar ekonómiko i humano di paisnan den desaroyo. E DAC tin 22 pais miembro ku ta e donantenan prinsipal mundialmente.[^4] --- ### Notanan i referensianan [^1]: WHO. (s.a.). *Development cooperation*. [https://www.who.int](https://www.who.int) [^2]: OECD. (2023). *Multilateral Aid 2023*. [https://www.oecd.org](https://www.oecd.org) [^3]: World Bank. (2022). *NGO Contributions to Global Development*. [https://www.worldbank.org](https://www.worldbank.org) [^4]: OECD DAC. (2022). *Official Development Assistance (ODA)*. [https://www.oecd.org/dac](https://www.oecd.org/dac) ------------------- == Faha di horcan == E Islanan ABC Aruba, Bonaire y Curaçao ta na e rand zuid di e faha di horcan. Nan no ta pafó di e faha di horcan, manera hopi ta considera. Historia ta siña ku mas o ménos un biaha kada 100 aña daño konsiderabel ta wòrdu eksperensiá dor di siklonnan tropikal ku ta pasa riba òf djis sùit di e islanan. Aunke e orkan nivel di eksperensia pa e islanan por wòrdu konsiderá komo hopi chikitu, bon konosí ta e orkan menor kual a pasa net pazuid di Curaçao dia [[23 di september]] [[1877]] causando un daño structural calcula di US$ 2 mion, prinsipalmente pa e sekshon di kosta di Willemstad. Un konvento a wòrdu labá kompletamente (restunan ainda visibel na marea abou), hopi barku a bai pèrdí i por lo ménos 70 persona a hoga. E barometer di mas abou lesamentu na Willemstad a wòrdu opservá pa 15:30 UTC riba 23 di sèptèmber (UTC = ora lokal + kuater ora na Área di Karibe Oriental) ku 995.4 milibar. Un barco nabegando pazuid di Curaçao a reporta un presion mas abao di 988.8 milibar. Riba promedio, un biaha cada cuater aña un ciclon tropical ta sosodé denter di un radio di 150 kilometer, pero mayoria pasando pa nort di e islanan sin causa mal tempo serio. Asta e inmediato efektonan di orkan grandi Hazel, di kua e sentro a pasa mas o ménos 90 kilometer pa nort riba Dia 7 di òktober 1954, ku bientunan máksimo sostené serka di e sentro di 190 km/h, tabata limitá na opservá bientonan maximo di 50 km/h cu rafaga te 90 km/h, y e daño, un estimacion di US$ 350.000,-, a resulta principalmente door di inundacionnan repentino pa motibo di yobida pisa (promedio di 48 ora: Aruba aprox. 250 mm, Bonaire y Curaçao aprox. 125 mm). Saba, St. Eustatius i St. Maarten ta situá denter di e faha di orkan. Kasi tur aña por lo ménos un siklon tropikal ta sosodé denter di un alkanse di 100 miya i riba promedio un biaha kada 4-5 aña orkan kondishonnan ta wòrdu eksperensiá. Referí na Adhunto II - Siklonan tropikal ku ta pasa denter di 100 N.M. di 17.5N, 63.0W te ku 31 di desèmber 2014. E orkannan mas resien ku a kousa daño konsiderabel na e islanan tabata e orkannan Omar (2008), José (1999), Lenny (1999), Georges (1998), Luis (1995), Marilyn (1995), Hugo (1989), Donna (1960) i Dog (1950). Specialmente e daño ocasiona pa horcan Luis tabata extenso. Departamentu Meteorológiko Kòrsou (MDC), un instansia di Gobièrnu di Kòrsou ku su ofisina i sentro di pronóstiko di wer na Seru Mahuma ta e outoridat responsabel pa e servisio di atvertensia di orkan. Sinembargo ta responsabilidad di Gobierno di cada pais of isla pa mantene y activa un organisashon di preparashon pa kalamidat. Departamentu Meteorológiko Kòrsou (MDC). E sucursal na Aruba a bira Departamento Meteorologico Aruba (DMA) y esun na St. Maarten a haya e nomber di Departamento Meteorologico St. Maarten. MDC lo sigui ta responsabel pa emishon di pronóstikonan di wer rutinario i tambe boletinnan di atvertensia pa Kòrsou i tambe pa Islanan BES (Boneiru, S. Eustatius i Saba). ----------------- == Historia == Imperio Romano por dividí den dos fase prinsipal: * '''Imperio Romano Oksidental''' (27 a.C. – 476 d.C.), ku su kapital na [[Roma]]. * '''Imperio Romano Oriental''' (284 – 1453), ku su kapital na [[Istanbul|Constantinopel]] (ó [[Bizantin]]). E imperio a logra ekspandé su teritorio pa inkluí un gran parti di e mundo konosí durante esaki, ku un sistema di kaminan, lei, i struktura politik ku a influensia Europa i mas allá. Imperio Romano a kontribuí hopi na arkitektura, lei, idioma ([[Latin]]), sistema di gobernashon i relíshon. Na e final di e imperio, [[Cristiandat]] a bira e relíshon ofisial. E imperio a ekspandé pa inkluí gran parti di e mundu konosí e tempu ei, desaroyando sistemanan di kaminda, lei i gobièrnu ku a influensiá Europa i mas leu profundamente. Kultura i Herensia E Imperio Romano a kontribuí signifikantemente na arkitektura, lei, idioma (latin), gobernashon i religion. Den su añanan despues, Kristianismo a bira e religion ofisial. Kaida di e Imperio E Imperio Romano Oksidental a kai na aña 476 di nos era, ora e último emperador, Romulus Augustulus, a ser destituí. E Imperio Romano Oriental (Imperio Bizantino) a sigui te na 1453, ora ku Konstantinopla a wòrdu konkistá pa e Turkonan Otomano. ------------- {{Variante|c}} {{Infobox dignatario| variante = c | nomber completo = Petrus Albertus Kasteel | imagen = Petrus Albertus Kasteel (1942).jpg | sucesion = Di 50° Gobernador di Kolonia Kòrsou | periodo start = [[15 di yüli]] [[1942]] | periodo fin = [[1 di yüli]] [[1948]] | monarkia = [[Wilhelmina di Hulanda|Wilhelmina]] (1898-1948) | antecesor = [[Gielliam Wouters]] | sucesor = Leonard Antoon Hubert Peters |fecha nacemento= |luga nacemento = |fecha fayecimento= |luga fayecimento = |pareha = Marie Kasteel-Baltussen |religion = [[Iglesia Catolico Romano|katóliko]] |yui = 5 <!-- Seccion di informacion profecional --> |ofishi = gobernante, diplomátiko |partido = }} '''Petrus Albertus (Piet) Kasteel''' (☆ [[4 di novèmber]] [[1901]] na [[Zwolle]] - † 13 di desèmber [[2003]] na [[Roma]]) tabata un periodista, diplomátiko i ofisial di gobièrnu kolonial hulandés. E tabata gobernador di [[Kòrsou i Dependensianan|Kolonia Kòrsou]] (Antia Hulandes) for di 1942 te 1948, ku ta inklui Guera Mundial II i un periodo di transishon polítiko di kolonia pa pais Antia Hulandes. == Bida personal == Piet Kasteel a nase den Zwolle, Hulanda, riba 4 di novèmber 1901. Den su bida personal i profesional, e tabata un katóliko dediká ku un gran pashon pa komunidat i notisia. == Periodista i trahadón den ekshilio == Den su hoben aña, Kasteel a traha komo editor parlementario pa e periódico katóliko De Maasbode i komo periodista pa De Tijd. Den 1923, e a fundá e asociashon De Klare Waarheid. Durante Segunda Gèrr Mundial, e a fugi pa Ingalaterra, kaminda e a traha pa e gobièrnu Hulandés den ekshilio na Londen. == Gobernador di Kòrsou i su dependensianan == Kasteel a ser nombra gobernador di Kòrsou i su dependensianan riba 15 di yüli 1942, na un momentu difísil den historia global. E a sustituí Gielliam Johannes Josephus Wouters i a tene e kargo te 4 di ougùstùs 1948. Durante su mandato, e a enfrenta reto di gobernashon militarisa den tempo di guerra, maneho di internashon di estranhero, i tenshon sosial. Tambe, e a guia proseso di inisiante negoshashon pa mas autonomia polítiko pa e teritorio kolonial. == Karrera diplomátiko == Despues di su periodo den Antia Hulandes, Kasteel a sirbi komo embahador di Hulanda na: Chile (1948–1956) Irlanda (1956–1966) Israel (1966) == Rekonesimentu == Piet Kasteel a resibí varios premio internashonal: Medal of Freedom with Silver Palm (Merka) Ridder van de Orde van de Nederlandse Leeuw (Hulanda) Grootkruis van de Pauselijke Orde van Sint-Gregorius de Grote (Vatikano) Commandeur van het Legioen van Eer (Fransia) == Fayesimentu == Piet Kasteel a fayesé na Roma, Italia, riba 13 di desèmber 2003, na edat di 102 aña. == Referensianan == Wikipedia. Piet Kasteel. Find a Grave. Petrus Albertus Kasteel (1901–2003). YouWho. Diplomats – Petrus Kasteel. Petrus Albertus "Piet" Kasteel (Zwolle, 4 di novèmber 1901 – Roma, 13 di desèmber 2003) tabata un periodista, diplomátiko i ofisial di administrashon kolonyal Hulandés. E tabata gobernador di Kòrsou i su dependensianan for di 1942 te 1948, durante Segunda Gèrr Mundial i un periodu di transishon polítiko den e Antia Hulandes. ------------------ '''Wikipedia na Papiamento: un plataforma di idioma comparti''' '''Wikipedia''' ta un di e proyectonan mas notabel riba e internet: un enciclopedia liber, dirigi pa comunidad y disponibel den diferente idioma. Sinembargo hopi hende no ta realisa cu un version di Wikipedia den un solo idioma por sirbi pa varios variante di e mesun idioma. Por ehempel, e Wikipedia di Ingles ta inclui articulo skirbi tanto den Ingles Britanico como Ingles Mericano. Mescos ta pasa cu e Wikipedia di Hulandes, cu ta skirbi lenguahe Hulandes (papia na Hulanda) como lenguahe Flamenco (papia na Belgica). E modelo bilingual aki ta aplica tambe na Wikipedia di Papiamento, cu ta sirbi e variantenan di Papiamentu y Papiamento. == Indica y respeta e variante di Papiamento/u == Dicon Wikipedia di Papiamento ta un plataforma comparti? E editornan ta encurasha pa indica den cua variante un articulo ta skirbi originalmente, si ta den Papiamento of Papiamentu. Unabes un variante ta scogi pa un articulo, ta wordo considera bon practica pa mantene consistencia y edicion continuo den e mesun variante ey. E uniformidad den lenguahe, en particular e ortografia y vocabulario, ta preserva claridad y evita confusion pa otro lector y editornan. Bo por consulta e documentacion riba Wikipedia di Papiamento pa mas informacion tocante con pa indica e variante di bo escogencia. Mescos cu Wikipedia di Ingles ta acepta tanto "color" como "colour"; pero ta spera consistencia den un mesun articulo. E principio aki ta aplica tambe na e uzo di Papiamento y Papiamentu den nan plataforma comparti. == Cuminsa un otro version di lenguahe riba Wikipedia == Aunke ta practico y comun pa comparti un version di idioma, tambe ta posibel pa propone i desaroya un Wikipedia separa pa un variante specifico di un idioma manera un Wikipedia di Papiamento separa, cu lo ta diferente for di e version comparti cu ta existi awor. Pero, tin cierto criteria cu e Wikimedia Foundation ta exigi pa lansa un edicion nobo di Wikipedia. Esaki ta inclui: * E idioma mester ta reconoci cu un codigo ISO 639. * Mester tin suficiente contribuidonan activo cu ta compromete pa desaroya e version nobo. * E idioma mester tin un localisacion valido den sistema di Wikimedia (traduccion di interface via translatewiki.net). * E comunidad mester demostra actividad continuo den Wikimedia Incubator, e plataforma unda ta test y desaroya edicionnan nobo. Bo por haya e lista completo di rekisito y paso pa propone un edicion nobo di Wikipedia riba Wikimedia Incubator: https://meta.wikimedia.org/wiki/Meta:Language_committee/Handbook#Requisites == Contribui na un comunidad bilingual == No ta importa si bo ta skirbi den Papiamento of Papiamentu, contribui na Wikipedia di Papiamento/u ta yuda preserva i promove e idioma den tur su forma. Si bo ta respeta cada variante y colabora entre diferente manera di skirbi, e comunidad di Wikipedia ta sigui construi un fuente di informacion valioso y inclusivo pa tur cu ta papia Papiamento/u den islanan ABC y den mundu henter. ------------------ {{Databox}} {{Variante|a}} {{Databox}} {{Multiple image| total_width = 340 | align = center | caption_align= center | image2 = Bolletjes.jpg | caption2 = Bolitanan den stoma di un mula | image1 = Bird smuggler.jpg | caption1 = Mula transportando parhanan | image3 = Anus-patron (1205687).jpg | caption3 = Cartucho di ano pa transporta microfilm ilegal | image4 = Smuggling tunnel in Rafah (2009).jpg | caption4 = Tunnel pa contrabanda na [[Gaza]] (2009) }} {{clear}} {{Appendix}} [[Category:Sociedad]] ----------------- == Shoco == De Arubaanse holenuil a laga den holen op de grond na bieden a topa cu cactusbegroeiing en droog bos. [[Afbeelding:Athene cunicularia arubensis.jpeg|thumb|175px|links|Hol van de shoco nabij Alto Vista]] Als de shoco geen kuil nos finden, graaft ze self een kuil in zachhe grond. Pasobra un groot di e nivelnan di nivelnan di e subsorto aki ainda ta na fin, palabranan di e poblashon ta bini ku e beschrechtde gebied di [[Nationaal park Arikok]] a wòrdu konkluí. E shoco ta un wezen di als bereigd sorteá den genia genétiko. Tera Cora, e zona patras di campo di golf di Tierra del Sol, algun biaha tabata un zona di biodiversidad halto y tambe tabata un di e luga- nan di reproduccion mas im- portante pa Burrowing Owl (Athene cunicularia aruben- sis) localmente yama “Sho- co.”<ref>https://www.cspnv.com/pdf/bon-dia-aruba-20241005.pdf Shoconan ta confrontando temponan dificil y mester di fondonan pa proyecto di preservacion], NoticiaCla (5 di october 2024)</ref> {{Appendix}} -------------- {{Variante|c}} {{Infobox persona | variante = a | nomber = Nigel Maduro | ofishi = activista }} '''Nigel Maduro''' ta un activista ambiental y climatico di Aruba.<ref>https://solodipueblo.com/nigel-maduro-tin-anuncio-pa-dia-26-di-september-anuncio-ta-sigui-riba-un-ana-di-protesta-y-caida-di-gobierno/], Solodipueblo (16 di september 2024)</ref> activista defensor di tera, cientifico den sostenibilidad y tambe representante hoben di Aruba National Trust, Nigel Maduro Nigel Maduro ta Caquetío Indígena di Aruba, un aktivista ambiental intersekshonal, un sientífiko di sostenibilidat, i un artista multidisiplinario. Nigel tin eksperensia trahando den e sektor ambiental sin fin di lucro (Greenpeace Aotearoa), e sektor di sostenibilidat korporativo, i asta tabata un planifikadó stratégiko di sostenibilidat pa un kunuku di agro-ekologia. E ta notoriamente conoci pa lanta un movecion socio-ambiental na Aruba dor di wordo deteni pa graffiti “No More Hotels” y “Land Back” tur rond di e isla. Desde e tempu ei el a organisá múltiple protesta disruptivo durante protokòlnan i diskursonan gubernamental. Nigel tin komo meta pa kambio sistemátiko den e industria di hotèl i turismo di Aruba, tur miéntras e ta yuda ku proyektonan di konsulta di desaroyo sostenibel i ta duna sosten i asistensia na movementunan di base.<ref>[https://dezwijger.nl/programma/roots-resilience-caribbean-perspectives-on-climate-change Roots resilience: Caribbean Perspectives on climate change], dezwijger.nl</ref> {{Appendix}} Nigel ta ampliamente rekonosé pa su protestanan di akshon direkto. Un di su actonan mas notabel tabata graffiti “No More Hotels” y “Land Back” riba areanan turistico den henter Aruba—un acto cu a lanta un debate local significativo tocante desaroyo di turismo insostenibel y perdida di tereno. E protesta aki no solamente a konsientisá riba asuntunan ambiental i kultural pero tambe a bira un katalisadó pa kompromiso mas amplio di komunidat a traves di manifestashonnan pasífiko i protestanan di “Beach Party” ku ta kombiná tayernan di sostenibilidat ku presentashonnan públiko kreativo. Master Science den Liderato Estratégiko: Nigel a haña un Master di Science den Liderato Estratégiko. E formashon akademiko aki a duna dje un marco robusto pa enfrenta desafionan kompleho di sostenibilidat, pa kombiná siensia ku aktivismo, i pa impulsa kambio sistémiko den polítika i industria. Trabao Profesional i Karrera Aktivismo Ambiental i di Klima: Akshon Directo i Protesanan: Nigel a gana atenshon largu ku su inisiativa di akshon directo den Aruba. Notablemente, e a hasi grafiti ku slogan “No More Hotels” i “Land Back”, ku a pone enfoke riba e keshonan di desaroyo insostenibel i e perde di tereno pa e Pueblo Indígena. Organisashon di Komunidat: El ta un e figura importante den organisá demostrashonnan pasífikamente i eventonan di komunidat, manera e “Beach Party” protesanan, ku ta combiná e partisipashon públiko ku edukashon ambiental. Esakinan ta yuda pa mustrá e impakto di e desaroyo excesivo i pa uni e komunidat riba prátikanan sostenibel. Siensia di Sostenibilidat i Konsultoria: Nigel a krea su karrera como un siensia di sostenibilidat, spesialisa den kambio di klima, konservashon di biodiversidat, i drechtenan di e Pueblo Indígena. Su trabao a inkluí rolnan tanto den sektornan di organisashon sin ganansa como den sektornan korporativo, kaminda el a kontribuí pa planifikashon estratégico di sostenibilidat, manera pa asisti den praktikannan agro-ekológiko i proyektonan di konservashon ku ta basa riba e komunidat. Representashon Internashonal: Reconosí pa su liderato, Nigel a wordu selekshoná pa e Caribbean Climate Justice Leaders Academy pa representá Aruba na plataforma global manera COP29. Su rol internashonal ta demostrá su influencia i su kompromiso pa duna bocho na e preocupashonnan di su komunidat den diskushonnan global riba klima. Arte Multidisiplinario A mas ku su aktivismo i siensia, Nigel ta ekspresá su perspektivanan a través di su arte. Su trabao creativo ta kompletá su aktivismo, duna un narrashon visual pa e asuntunan ambiental i sosial cu Aruba ta enfrenta. Nigel Maduro, ku su kombina di formación akademiko riguroso, aktivismo “hands-on”, i ekspreshon creativo, ta un forsa dinamiko den e lucha pa sostenibilidat ambiental i drechtenan di e Pueblo Indígena den Aruba i den e región di Caribe. {{Appendix}} ------------ == Cinema na Aruba == (Oranjestad)—During the span of over 100 years, Aruba only saw five '''open air movie theatres'''. Now practically obsolete on the island, these theaters were once frequently visited by locals and migrants in the 20th century. The first open air theater was constructed in 1920 and was commissioned by Shon Eduard (Eddy) de Veer. This theater was located at the Hotel Colombia in Oranjestad, which is now where the Aruban census office is located. The theater was simple; it only consisted of a screen, and visitors had to bring their own chairs to enjoy the popular silent movies of the time. American migrants who worked in the refinery and lived in the Lago Colony in Sero Colorado also had their piece of the pie with their Open air Theatre, which formed part of the Esso Club, also known as the Pan-Am Club. It was at this theater that “Talkies” were first streamed, movies with sound. This theater mostly streamed American blockbusters for the American expats, this way making sure that these migrant were not missing out on entertainment from their home land. In the 1950’s and 60’s, Savaneta saw their own open air theater, located in front of the Marinier’s Kazerne (Marine Barracks). This theater was mostly visited by the neighboring marines, who didn’t have much entertainment other than movies at that time. The last and most recent open air theater was constructed in the form of a drive-in theater. A popular American concept, the Drive Inn located in Balashi was a hot spot for teenagers, who had the habit of cramming all their friends in one car to go see the movies. For this phenomenon there was a separate price that you had to pay called the “car crash”. This theater closed around 2012, but was re-opened during the pandemic in July 2020, where movies were streamed on a gigantic screen set up in front of stacked containers. However, this nostalgic form of entertainment did not last very long as it was closed again only a year or two later. Nowadays you can still see the stacked containers when you drive near the bridge in Balashi.<ref>“De kolibrie op de rots en meer over de geschiedenis van Aruba” by Evert Bongers. </ref> ------------------------- Same-sex marriage in Aruba, Curaçao and Sint Maarten {{Databox}} '''Matrimonio di mesun sexo''' no ta wordo ehecuta na Aruba, Curaçao, of Sint Maarten, cu ta paisnan constituyente di Reino Hulandes. E islanan tabata obligá despues di vários sentensia di korte pa registrá kualke matrimonio (inkluso matrimonio di mesun sekso) registrá den Reino, pero esaki ta konsiderá prinsipalmente derechonan di residensia, i nan no mester duna matrimonionan di mesun sekso e mesun efekto hurídiko ku sekso opuesto matrimonionan.[1] Matrimonio den e teritorio Oropeo di Hulanda, meskos ku den e munisipionan Karibense di Boneiru, Sint Eustatius i Saba,[2] ta habrí pa kualke dos persona sin importá sekso. Aruba a reconoce sociedadnan registra cu ta brinda casi tur e derechonan y beneficionan di matrimonio desde september 2021. E mesun luna ey, un corte mas abao na Curaçao a dicta cu stroba parehanan di mesun sexo di casa ta viola e disposicionnan di igualdad di Constitucion di Curaçao, pero a laga e desishon di si mester legalisá matrimonio di mesun sekso te na Parlamento di Curaçao.[3] Na december 2022, Corte Conhunto di Husticia di Aruba, Curaçao, Sint Maarten, y di Bonaire, Sint Eustatius y Saba a dicta cu e prohibicion di matrimonio di mesun sexo di Aruba y Curaçao tabata inconstitucional. E òrdu di korte tabata programá pa drenta na vigor dia 7 di mart 2023 si no a apela esaki na Korte Supremo di Hulanda; sinembargo e gobiernonan di tanto Curaçao como Aruba ---------------------------------------- * gabinete di minoria --------------------------------------- '''Hefe di estado''' ta ---------------------------- *gabinete (politica) * izquierdista * pais * eleccion ----------------------- ==Parlamento Oropeo== == Miembro i elekshon == Parlamento Oropeo a wòrdu fundá na 1952; su kompetensianan a wòrdu ampliá varios biahe, partikularmente na 1993 ku e Tratado di Maastricht i na 2009 ku e Tratado di Lisboa. Desde 1979 tin elekshonnan pa miembronan di parlamento (MEP); promé ku esei e miembronan tabata bini for di kada estado-miembro di Union Oropeo. E parlamento tin 705 miembro, ku mester oumentá na 720 despues di e elekshonnan oropeo dia [[6 di yüni]] [[2024]]. E ta representa e di dos electorado democratico mas grandi na mundu (despues di Parlamento di India), ku un electorado di 375 mion votadó eligibel na 2009.<ref>{{cite news |url=https://www.washingtonpost.com/wp-dyn/content/article/2009/06/07/AR2009060702402.html |title=Conservatives Post Gains In European Elections |author1=Brand, Constant |author2=Wielaard, Robert |agency=Associated Press |newspaper=The Washington Post |date=8 June 2009 |access-date=17 August 2010}}</ref><ref>{{cite news |author=Ian Traynor |url=https://www.theguardian.com/politics/2009/jun/07/eu-elections-social-democrats |title=Misery for social democrats as voters take a turn to the right |work=The Guardian |location=UK |date=7 June 2009 |access-date=17 August 2010}}</ref><ref name="18 new MEPs take their seats">{{cite web |url=http://www.europarl.europa.eu/news/en/headlines/content/20120103MUN34829/html/18-new-MEPs-take-their-seats |title=18 new MEPs take their seats |publisher=European Parliament |date=10 January 2012 |access-date=14 February 2012 |archive-date=11 May 2013 |archive-url=https://web.archive.org/web/20130511172955/http://www.europarl.europa.eu/news/en/headlines/content/20120103MUN34829/html/18-new-MEPs-take-their-seats |url-status=dead }}</ref> Kada un di e 27 estado-miembro di EU tin un kantidat fiho di asiento parlamentario, ku ta dependé di e kantidat di habitante. Esaki ta varia for di 6 asiento pa [[Malta]] te na 96 pa [[Alemania]]. For di 1 di febrüari 2020 [[Hulanda]] tin derecho riba 29 di e 705 asiento i pa e termino 2024-2029 esaki lo oumenta pa 31 asiento. Siudadanonan hulandes di [[Reino Hulandes]], irespekto unda nan ta residensiá, tin derecho di voto pa parlamento oropeo; pa residentenan di [[Karibe Hulandes]] esaki a bai na vigor desde aña 2009. E miembronan di parlamento oropeo ta wòrdu eligí kada sinko aña mediante elekshon general direkto i sekreto. Sinembargo, te ku 2019 e partisipashon a baha na kada turno di votashon, for di 65% na 1979 te cu 50% na 2009, e porsentahe di mas haltu den e último 20 añanan. For di yanüari 2022 Roberta Metsola (EPP) ta e presidente di parlamento oropeo. {{Appendix}} [[:Category:Oropa]] [[:Category:Politika]] The Parliament is composed of 705 members (MEPs), due to rise to 720 after the June 2024 European elections. It represents the second-largest democratic electorate in the world (after the Parliament of India), with an electorate of 375 million eligible voters in 2009.[2][3][4] en.wiki:E parlamento ta konstituí pa 720 miembro, yamá "MEP". Kada miembro ta papia pa un lugá den Oropa, por ehèmpel Paris, Dinamarka òf Sicilia. Tur hende por wòrdu elegi, nan ta wòrdu elehá dor di tur siudadano di Union, e hendenan ku ta siudadano di un pais den Union. Parlament Oropeo a wordu funda na 1952; su kompetensianan a wordu amplia varios biahe, partikularmente na 1993 ku e Tratado di Maastricht i na 2009 ku e Tratado di Lisboa. Desde 1979 tin elekshonnan general direkto i sekreto ku ta tuma luga kada sinku ana, promé ku esei e miembronan di parlamento tabata bini for di kada pais. E parlamento ta konstituí pa 751 miembro, yamá "MEP". Kada miembro ta papia pa un lugá den Oropa, por ehèmpel Paris, Dinamarka òf Sicilia. Tur hende por wòrdu elegi, nan ta wòrdu elehá dor di tur siudadano di Union, e hendenan ku ta siudadano di un pais den Union. Pasobra e MEPnan ta bin di diferente pais, nan ta papia diferente idioma (24 na 2013) den Parlamento. Nan tin un derecho protehá riba e promé idioma (multilingüismo), i Parlamento mester di hopi intérprete. Diferente di otro gruponan internacional di politico, MEP no ta sinta den grupo di pais, pero nan ta sinta banda di personanan ku ta komparti nan ideanan. E dos gruponan mas grandi ta e "Partido Popular Oropeo-Demokratanan Oropeo" i e "Partido di e Sosialistanan Oropeo". Pero e gruponan aki ta traha huntu pa yega na un akuerdo, p'esei nan no ta bringa pa traha un lei si e otro grupo no ta gusta dje. De parlementsleden organiseren zich in fracties i; op basis van een gemeenschappelijke politieke overtuiging en niet op basis van hun land van herkomst. Momenteel zijn er in het Europees Parlement zeven fracties en een aantal 'niet-ingeschreven' leden. De fracties komen voort uit meer dan honderd nationale politieke partijen. E miembronan di Parlamento Europeo ta wordo eligi cada cinco aña via eleccion general. Sinembargo, te cu 2019 e participacion a baha na cada turno di votacion, for di 65% na 1979 te cu 43% na e eleccionnan di 2009. Durante e último elekshonnan Europeo di mei 2019 e partisipashon tabata di 50%, e porsentahe di mas haltu den e último 20 añanan.[1] 2] For di yanüari 2022 Roberta Metsola (EPP) ta e presidente di Parlamento. Sinds 1 februari 2020 telt het parlement 705 zetels, als gevolg van de uittreding van het Verenigd Koninkrijk uit de Europese Unie. Alle 27 lidstaten hebben afhankelijk van het inwonersaantal een vast aantal zetels. Dit loopt uiteen van 6 zetels voor Malta tot 96 voor Duitsland. == Reino Hulandes == In de zittingsperiode van 2 juli 2019 tot en met 2024 waren 33 personen afgevaardigden van Nederland in het Europees Parlement. Nederland had aanvankelijk 26 zetels na de verkiezingen voor het Europees Parlement in 2019. === Karibe Hulandes === Dit wetsvoorstel breidt in de Kieswet het kiesrecht voor de leden van het Europees Parlement uit tot alle Nederlanders die op de Nederlandse Antillen en Aruba wonen. Aanleiding voor deze wijziging zijn uitspraken van de Raad van State (200404446/1b en 200404450/1b) en het Europese Hof van Justitie (C-300/04) waarin zij stellen dat er mag geen onderscheid mag zijn tussen Nederlanders buiten Europa die nu Europees kiesrecht hebben en Nederlanders in Aruba en de Antillen die dat nu niet hebben. De regel dat Arubanen en Antillianen alleen kunnen stemmen voor het Europees Parlement als zij ooit tien jaar in Nederland hebben gewoond komt te vervallen. Bij de verkiezingen van 2009 konden kiesgerechtigden in Aruba en de Nederlandse Antillen voor het eerst stemmen voor het Europees Parlement. Het aantal geregistreerde briefstemmers nam daardoor aanzienlijk toe, van 15.936 in 1994 en 14.501 in 1999 naar 39.601 in 2009.[23] De opkomst bedroeg onder de geregistreerde Arubanen en Antillianen 77%, aanzienlijk hoger dan de opkomst van 36,8% onder Nederlanders in Nederland.[24] Men bedenke daarbij echter wel dat het totaal aantal inwoners van Aruba en de Nederlandse Antillen in 2009 rond de 330.000 lag,[25] en dat dus maar een klein percentage de moeite heeft genomen zich te laten registreren als kiesgerechtigde. {{Appendix}} [[:Category:Oropa]] [[:Category:Politika]] ---------------------------- * Muhe * Constitucion * Globalisashon * Progaganda * Cancion ---------------------------- Te bewerken naar Papiaments: * [[Lijst van scholen op Aruba]] * [[Lijst van politieke partijen op Aruba]] * [[Lijst van politieke partijen in de Nederlandse Antillen]] * [[Lijst van ministers van Economische Zaken van Aruba]] * [[Lijst van Curaçaose ministers van Economische Ontwikkeling]] * [[Lijst van ministers van Financiën van Aruba]] * [[Lijst van ministers van Financiën van Sint Maarten]] * [[Lijst van ministers van Justitie van Aruba]] * [[Lijst van Curaçaose ministers van Justitie]] * '''ABBA''' Amateur Baseball Bond Aruba ([[:it:Federazione di baseball di Aruba|it]]) * '''CBF''' Curacao Baseball Federation ([[:it:Federazione di baseball di Curaçao|it]]) ------------------------ == Preparacion Bandera di Aruba== Dia 21 di januari 1976 gobierno insular e tempo ey, a institui un comision di Bandera, cu tabata tin como tarea conseha e Colegio Ehecutivo en cuanto e stipulamento di un bandera Arubano. E comision a consisti di Julio Maduro como presidente, Ronald Donk y Walter van Romondt como miembro y Epi Wever como secretario. Nan tabatin 6 siman pa completa e tarea, caminda un competencia di bandera a wordo anuncia unda comunidad Arubano a activa nan creatividad y yuda crea e bandera. Un total di 693 diseño a wordo presenta. Despues di a presenta su recomendacion na e Conseho Ehecutivo, riba dia 26 di februari 1976 a selecciona 3 diseño caminda Sarah Bollinger asesora pa Whitney Smith, un experto den diseño di bandera, a traha un diseño nobo pa Aruba. E comision a bolbe presenta e recomendacion, mas detaya aki, riba dia 8 di maart 1976, cual recomendacion a ser discuti den e reunion interno di e Conseho Legislativo, teni riba dia 8 di maart 1976; A DICIDI: ----------- == Gabinete Mercelina == Partido PFP den un komunikado di prensa ta konfirmá ku porfin e proseso di formashon a yega den e etapa ku ta trahando e dekretonan pa nombra e 7 ministernan nobo huntu ku e minister plenipotensiario i minister plenipotensiario suplente na Den Haag. E kandidato pa promé minister enkargá ku Asuntunan General ta [[Luc Mercelina]] (URSM). [[Veronica Webster]] (URSM) ta kandidato pa minister di Salubridat Públiko, Desaroyo Sosial i Labor i [[Grisha Heyliger-Marten]] (DP) ta kandidato pa minister di Turismo, Asuntunan Ekonómiko i Telekomunikashon. [[Marinka Gumbs]] (DP) ta kandidato pa bira minister di Finansa, [[Raeyhon Peterson]] (PFP) ta kandidato pa bira Minister di Bibienda Popular, Planifikashon Urbano i Medio Ambiente, [[Christophe Emmanuel]] (NOW) ta kandidato pa bira minister di Edukashon, Kultura, Hubentut i Deporte i Lyndon Lewis NOW) ku ta kandidato pa bira minister di Hustisia. [[Patrice Gumbs]] (PFP) i [[Gracita Arrindell]] (URSM) ta kandidatonan pa minister plenipotensiario i minister plenipotensiario suplente na Den Haag. Pa NOW Claudius Buncamper lo drenta parlamento pa remplasá Emmanuel, pa URSM Richinel Brug lo remplasá Mercelina i pa DP Viren Kotai lo remplasá Heyliger-Marten. --------------------- {{Databox}} '''Parlamento di e teritorio Kòrsou''', ofisialmente ''Staten van het gebiedsdeel Curaçao'' i abreviá ''Staten van Curaçao'') tabata entre 1937 i 1949 e órgano representativo di e pueblo i konseho legislativo di e teritorio Kòrsou, konsistiendo di e seis isla [[Kòrsou]], [[Aruba]], [[Boneiru]], [[Sint Maarten]], [[Sint Eustatius]] i [[Saba]]. E órgano tabata konsistí di 10 miembro elegi i 5 miembro nombrá i tabata e susesor di e [[Konseho Kolonial]] i predesesor di [[Parlamento di Antias Hulandes]]. == Nomber == Ku e revishon di e konstitushon hulandes na 1922, e término 'kolonia' a keda eliminá fo'i konstitushon. No tabata te 23 di aprel 1936 ku keda kla ku e leinan pa adapta e organisashon estatal den e parti karibense di [[Reino Hulandes]]. Asina, e aña ei e nòmber [[Kòrsou i Dependensianan]] a wòrdu remplasá pa Teritorio di Kòrsou i riba 1 di aprel 1937 e Konseho Kolonial a bira e Parlamento di Kòrsou. == Konstelashon == Pa e konstelashon di e parlamento nobo a skohe un modelo kombiná, konsistiendo di 10 miembro elegí i 5 nombrá. 1] E miembronan elegi tabata ser elegí direktamente dor di e votadornan a base di e reglanan elektoral di Kòrsou di 1937. E miembronan nombrá tabata wòrdu nombrá dor di e Gobernador despues di a konsulta ku e Konseho Ehekutivo. Tambe e gobernador tabata nombra e presidente di parlamento. Algun nombramentu a wòrdu konsiderá komo nombramentu korektivo, pasobra e personanan tabata para na banda di e gobernantenan. == Repartishon di asiento == Pa promé biaha tambe a introdusí un repartishon pa isla di e asientonan di e miembronan elegi. Esaki a keda reparti den 6 asiento pa Kòrsou, 2 pa Aruba i 1 kada un pa Boneiru i [[Islariba]]. Na 1946, despues di protesta di Aruba esaki a kambia den 5 asiento pa Korsou, 3 pa Aruba i 1 kada un pa Boneiru i Islariba. == Elekshon == Bou di e sistema elektoral kombiná aki e tuma lugá tres elekshon: 20 di desember 1937, 17 di november 1941 (elektorado di 3897 persona) i 5 november 1945 (elektorado di 6251 persona).[12][13] E parlamento a wordu konstitui komo lo siguiente: {| class="wikitable" style="text-align:left;" !colspan=1 rowspan=2 style="color: gray"|&nbsp;Miembro !colspan=4 style="color: gray"|&nbsp;Periodo parlamentario 1938-1942 |- ! rowspan="1" style="color: gray"|&nbsp;Repartishon ! style="color: gray"|&nbsp;Nòmber ! style="color: gray"|&nbsp;Partido ! style="color: gray"|&nbsp;Remarke |- | rowspan="10" style="color: gray"| Elegí | rowspan="6" |Curacao | [[Moises Frumencio da Costa Gomez|Moises da Costa Gomez]]|| rowspan="3" |CKP || |- | Ernesto Cecilio Martijn || |- | Adolphe Desertine || |- | J. Capriles || rowspan="2"|lijst Capriles-Rustige || |- | J. Rustige || |- | Willy Maal ||lijst Jonckheer-<br/ >Suarez-Maal || |- | rowspan="2"| Aruba | Jacobo Arends || rowspan="2"|Katholieke partij Aruba || |- | Jean M. de Cuba || |- | rowspan="1"| Bonaire | John de Jongh || CKP || |- | rowspan="1"| Bovenwinden | W.R. Plantz || || |- | rowspan="5" style="color: gray"| Benoemd | rowspan="5" |Curacao | [[John Sprockel]]* || || benoemd statenvoorzitter |- | Isaac Capriles || || |- | Salomon Alfred Senior || || |- | Carel Nicolaas („Cai") Winkel* || || |- | Ph. Bichon van IJsselmonde* || ||na 1940 remplasa pa F. Vromans. |- |} *) oudlid Koloniale Raad {{Appendix}} [[:Category:Karibe Hulandes]] ---------------------------------------------- {{Variante|a}} {{Databox}} {{Infobox person | name = Anouk Balentina | image = | caption = | term = | monarch = | predecessor = | birth_date = [[1 di desèmber|1 di december]] [[1979]] | occupation = hurista, activista y ambientalista | party = }} '''Anouk Balentina''' (☆n. [[1 di desèmber|1 di december]] [[1979]] na [[Aruba]]) ta un hurista, activista di derecho humano i ambientalista [[Aruba]]no. == Bida == Anouk Balentina a nase i lanta den bario di [[Parkietenbos]].<ref>[https://dossierkoninkrijksrelaties.nl/2023/01/30/open-brief-aan-de-koning/ Open brief aan de Koning]. Dossierkoninrijksrelaties.nl (30 di januari 2023)</ref> Desde un edad hoben ela cuminsa sigui di cerca e desaroyonan rond di e dump di Parkietenbos.<ref>http://magazine.xclusivomagazine.com/2002-april-magazine-aruba#!entrevista-anouk-balentina-457</ref> Na 2020 Balentina ta entama un caso sumario pa ordena pa para establecimento y testmento di e incinerator na Parkietenbos inmediatamente.<ref>[https://awemainta.com/wp-content/uploads/2022/07/awe1907.pdf Caso incinerator Parkietenbos: ciudadano ta bolbe gana caso contra gobierno], Awemainta (19 di juli 2022)</ref> Balentina hunto cu 80 otro, a protesta contra e concepto di e permiso di molester pa por opera e incinerator na Parkietenbos. Sinembargo gobierno a dicidi di otorga e permiso aki dia 23 di december 2020 ---------------------- https://kennisplatform.wikimedia.nl/artikelen/schrijven/hoe-vertaal-ik-een-artikel-uit-een-andere-taal-met-de-vertaaltool/ https://www.wikimedia.nl/wp-content/uploads/2021/06/Schrijven_voor_Wikipedia.pdf * Template:Página Prinsipal Actual --> rubrika "Aktual"" riba pagina principal * Template:Página Prinsipal Idioma dicho --> rebrika "Dicho" * Template:Página Prinsipal Articulo destaca ------------- {{Databox}} {{Variante|a}} {{Databox}} '''Dr. Horacio E. Oduber Hospital''' (HOH) ta un [[hospital]] general di tamaño mediano na [[Aruba]]. E ta situa nortwest di e [[kapital|capital]] [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]], den e zona di Eagle unda antes tabata lokalisa [[Arend Petroleum Maatschappij]]. E hospital, cu ta hiba e nomber di e medico Arubiano, Horacio Oduber, a cuminsá funciona cu 187 cama fin di aña 1976. El a wordo oficialmente inaugura dia [[5 di mart]] [[1977]] den presencia di Wilhelm de Gaay Fortman, minister di Asuntonan Antiano di [[Hulanda]].<ref>{{Citeer nieuws|url=https://delpher.nl/nl/kranten/view?coll=ddd&identifier=ddd:010639094:mpeg21:a0065|titel=Gedeputeerde Leo bedankt Nederland en bisdom. Ziekenhuis onder zware politiebewaking geopend|werk=[[Amigoe]]|datum=1977-03-07|bezochtdatum=2024-02-22}}</ref> Actualmente e hospital ta dispone di 320 cama y tin mas di 1000 persona emplea. E maneho ta den man di fundacion ''Stichting Ziekenverpleging Aruba''.<ref>[https://www.arubahospital.com/about-hoh/board-of-directors/ Board of Directors], Website oficial HOH</ref> HOH ta afilia na ''[[Dutch Caribbean Hospital Alliance]] (DCHA)'', un organisacion cooperativo di hospitalnan den [[Karibe Hulandes|Caribe Hulandes]].<ref>{{nl}}[https://www.rijksoverheid.nl/actueel/nieuws/2021/02/10/oprichting-ziekenhuiscooperatie-dutch-caribbean-hospital-alliance-een-feit Oprichting ziekenhuiscoöperatie “Dutch Caribbean Hospital Alliance” een feit], Rijksoverheid (10 di februari 2021)</ref> == Historia == Horacio Eulogio Oduber (1862-1935) tabata e prome dokter Arubiano y tabatin su consultorio na cas den Wilhelminastraat.<ref name="Ancho">{{Citeer web|url=http://www.historiadiaruba.aw/index.php?option=com_content&task=view&id=56&Itemid=65|titel=Historische figuren: Horacio Oduber|werk=Historiadiaruba.aw|datum= |bezochtdatum=1 mei 2020|archiefurl=https://web.archive.org/web/20230802180232/http://www.historiadiaruba.aw/index.php?option=com_content&task=view&id=56&Itemid=65|archiefdatum=2023-08-02}}</ref> E dokter tabata wordo paga solamente cu mercancia y tabata haña cuminda pa su cabay. Hopi hende a muri pa motibu di infeccion, virus o malesa desconoci na e momentu ey. Segun un estimacion, na 1910 tabatin mas o ménos 8.000 habitante riba e isla. Mayoria di nan tabata trahadonan di cunucu ku tabatin menos recurso financiero. Como cu no tabatin un hospital na e momentu ey, e dokter tabata trata e pashentnan na su cas.<ref name="Ancho"/> E operacionnan necesario, incluyendo amputacionnan, tabata wordo ehecuta solamente dor di suministra hopi rum pa motibo di falta di anestesia. Na 1920 e "San Pedro de Verona", a keda funda pa soeurnan catolico (Dominicanessen) na 1920. [[File:BNA-DIG-HARTOG-CAHA-001-014-008.jpg|thumb|left|Cas di dokter Horacio Oduber na Wilhelminastraat en frente di e kerki protestant (1907)]] [[File:Voormalig ziekenhuis San Pedro de Verona.jpg|thumb|220x220px|left|Entrada di San Pedro de Verona]]Despues di apertura di e hospital nobo na 1977 a converti San Pedro hospital den un cas di cuido. Desde seramento di hospital di [[Lago Oil & Transport Company|Lago]] na 1985 HOH a keda e unico hospital na Aruba pa un poblacion di alrededor 120.000 habitante.<ref>{{nl}}[http://www.skipr.nl/actueel/id2829-vumc-versterkt-band-met-arubaans-ziekenhuis.html VUmc versterkt band met Arubaans ziekenhuis], 4 di december 2009</ref> Na september 2014 a inicia un proyecto di renovacion y expansion di e hospital, uno di e proyectonan di construccion mas grandi den historia di Aruba. E proyecto ta ensera lantamento di un edificio nobo di seis piso separa di e edificio existente di cinco piso.<ref>[http://www.dutchcaribbeanlegalportal.com/news/latest-news/2064-renovatie-en-nieuwbouwplannen-van-het-horacio-oduber-hospitaal-hoh Renovatie- en nieuwbouwplannen van het Horacio Oduber Hospitaal (HOH)]</ref> Esaki ta inclui un cas di cama nobo, un sala di emergencia tres biaha mas grandi, un clinica externo nobo pa specialistanan y renovacion di e edificio existente cu ta mehora privacidad y servicionan pa pashent den un ambiente moderno. Trabounan di e fase final di e proyecto a reanuda fin di 2023 despues cu un disputa entre partidonan a para e construccion na 2022. == Servicionan == Dr. Horacio E. Oduber Hospital ta conta cu 320 cama y mas di 1000 empleado cu ta atende mas di 16.000 pashent pa aña. E tin un plataforma pa helicopter pa ricibi pashent cu ta jega cu helicopter di polis o helicopter militar. E hospital ta dispone di tur specialidad basico y algun super specialidad. E tin un departamento di emergencia (eerste hulp) cu ta trata mas o menos 55.000 pashent pa aña. Tin un centro di trauma nivel III disponibel, como tambe un departamento combina cu ta inclui cuido intensivo/cuido mediano/cuido coronario (curason) cu 12 cama, clinica di hemodialyse, tres departamento di psychiater, cinco sala di operacion, banco di sanger, clinica pa trata dolor, centro di oncologia pa tratamento durante dia (dagbehandeling), cuido di enfermo pa dia (dagverpleging), clinica pa trata herida, policlinica interno y externo, departamento pa parto, post di dokter di cas, departamento di fisioterapia y rehabilitacion, tres departamento pa investigacion di diagnostica, diferente laboratorio, botica di hospital, camber di caterisacion di curason, shete departamento pa cuido di enfermo, departamento di servicio pa maternidad, departamento pa mucha, camber di couveuse y diferente otro servicio facilitario.<ref>[https://www.overheid.aw/informacion-tocante-servicio/cuido-y-salud-sub-topics_47801/item/hospital-dr-horacio-oduber-hoh_41386.html Hospital Dr. Horacio Oduber (HOH)], Gobierno di Aruba website oficial</ref> Fuera di residente i turista local HOH tambe ta ricibi regularmente pashent for di hospital mas chikito den e region, manera for di [[Boneiru|Bonaire]] y Isla Riba. Ora cu no tin cama den cuido intensivo of couveuse ta manda pashent for di [[Kòrsou|Corsou]] pa Aruba. == Galeria == <gallery widths="200" heights="200"> Oduber Hospital 21 30 49 855000.jpeg|Compleho di Horacio Oduber Hospital Oduber Hospital 21 30 42 124000.jpeg|Entrada principal di e hospital Oduber Hospital 21 31 33 124000.jpeg|Fachada di edificio B </gallery> --------------------- Dr. Horacio E. Oduber Hospital (HOH) ta un hospital general di tamaño mediano na Aruba E edificio di hospital ta situa na nordwest di e capital Oranjestad, unda cu antes tabata lokaliza Arend Petroleum Company na Eagle. E hospital aki di 187 cama ta recibi su prome uso na final di anja 1976. Dia 5 di maart 1977, a tuma luga e apertura oficial den presencia di e Ministro Hulandes De Gaay Fortman. Na september di 2014, a cuminsa cu e proyecto di expansion y renovacion di e hospital, uno di e proyecto di construccion mas grandi den historia di Aruba. Esaki ta inclui un kas di cama nobo, un sala di emergencia tres biaha mas grandi, un clinica externo nobo pa specialistanan y renovacion di e edificio. Esaki ta mehora privacidad y servicionan pa paciente den un ambiente moderno. Fase final di e proyecto aki lo sigui despues cu e problema entre parti a haci cu construccion a wordo para na 2022. Horacio Oduber Hospital ta forma parti di Dutch Caribbean Hospital Alliance (DCHA) hunto cu otro hospitalnan den Caribe cu ta parti di Reino Hulandes. Aliansa y colaboracion ta inclui e laboratorio di pais di Curacao (ADC), streeklab Haarlem, University Medical Center Utrecht (UMCU), Erasmus Medical Center (EMC), Radboud University, Vrije Universiteit Amsterdam (VU), Maastricht University, Xavier University, Thomas Moore na Belgica y hospitalnan partner na Colombia. Por lesa mas tocante e hospital na aña 2023 den e broshura di di 2da edicion yama NOS SEMPER T'EY. ------------------- '''E Konstitushon di Sint Maarten''' (na [[ingles]]: Constitution of Sint Maarten; [[hulandes]]: '''Staatsregeling van Curaçao''') ta e areglo legal konstituyente di pais [[Sint Maarten]], ku ta forma parti di [[Reino Hulandes]]. E ta e ley mas altu di Kòrsou i ta regla kon e pais ta organisá y ta wòrdu goberná. Eiden ta indiká e órganonan di gobernashon, nan tarea- i kompetensianan == Historia == E Regla di Estado di Sint Maarten a keda aprobá unánimamente pa e [[Konseho Insular]] dia 21 di yüli 2010.[1] 1] E Regla di Estado di Sint Maarten a drenta na vigor dia 10 di òktober 2010, despues di e desmantelashon di Antillas Hulandes i e kreashon di e pais independiente Sint Maarten. E Regla di Estado ta subordona legalmente na e Constitucion di Reino Hulandes y e Statuut pa Reino Hulandes. E konstitushon a drenta na vigor dia [[10 di òktober]] [[2010]], ora ku Antias Hulandes a keda desmantelá. == Contenido === E Regla di Estado di Sint Maarten tin e siguiente kapítulonan: Tereno i unidat * Derecho Fundamental * Gobièrnu i e minister mandatario E Estadonan * Konseho Konsultivo, Korte General di Kontroles, Ombudsman i koleganan di konseho permanente * Lejislashon i gobernashon * Hustisia, Ministerio Públiko i Polis Disposishonnan final Finalmente, e reglanan di estado ta kontené un kantidat di artíkulonan adishonal. E contenido di Constitucion ta como lo sigiuente: * Capitulo I - Derecho Fundamental * Capitulo II - Gobierno * Capitulo III - [[Parlamento di Aruba|Parlamento]] * Capitulo IV - Conseho di Consulta, Camara di Control General y colegio permanente di conseho * Capitulo V - Legislacion y Gobernacion * Capitulo VI - Husticia y poder hudicial * Capitulo VII - Disposicion final {{Appendix|refs|2= * {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =|titulo=Staatsregeling van Sint Maarten}} {{References}} }} [[:Category:Gobièrnu]] [[:Category:Sint Maarten]] == Mira tambe == * [[Antias Hulandes]] * [[Disolucion di Antia Hulandes|Disolushon di Antias Hulandes]] ---------------------------- zie encyclopedia NA/CUR '''Raad van State di Reino Hulandes''' (papiamento: Conseho di Estado) ta un di e entidadnan consultativo mas halto den Reino Hulandes. , ancra den C di The '''Council of State''' ({{lang-nl|{{Audio|Nl-Raad van State.ogg|Raad van State}}}}) is a [[constitution]]ally established advisory body in the [[Netherlands]] to the [[Cabinet of the Netherlands|government]] and [[States General of the Netherlands|States General]] that officially consists of members of the royal family and Crown-appointed members generally having political, commercial, diplomatic or military experience. It was founded in 1531, making it one of the world's oldest still-functioning state organisations.<ref>{{cite web|url=http://www.raadvanstate.nl/the_council_of_state/|title=The Council of State|access-date=2013-02-02|archive-date=2013-01-15|archive-url=https://web.archive.org/web/20130115200809/http://www.raadvanstate.nl/the_council_of_state/|url-status=dead}}</ref> {{Appendix|refs|2= * {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =|titulo=Raad van State}} {{References}} }} [[:Category:]] --------------- {{Variante|c}} {{Databox}} {{Appendix|refs|2= * {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =65395301|titulo=Sababank}} {{References}} }} [[Category:Karibe Hulandes]] {{Appendix|refs|2= * {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =|titulo=Jacob Wit}} {{References}} }} {{DEFAULTSORT:Wit, Jacob}} [[:Category:Hende]] [[:Category:Antias Hulandes]] -------------------- Suggesties Gender Gap Challenge (nl.wiki): Esmee Winkel (11/1)- Philomena Wong - Grace Bareno? - Rina Penso - Deborah Jack (en.wiki) --------------------- '''Aanmaken''': * {{CUW}} : [[Medardo de Marchena]] - [[Manuel Fray]] - [[Joseph Sickman Corsen]] - shon Win Hoyer - Jan Gerard Palm - [[Yandi Paula]] - [[Mongui Maduro]] - [[Gibi Basilio]] - [[Jose Capricorne]] - Plaza hotel curacao (en.wiki) - [[Chin Behilia]] - [[Rene Römer]] - [[Paul Comenencia]] * {{ABW}} : [[Lista di gezaghebber di Aruba]] (nl.wiki) - [[Chiara Petrocchi]] (taekwondo) - [[Kanisha Sluis]] (en.wiki) - Akisha Albert (en.wiki) - * General: [[Etnografia]] - [[Seramika]] - [[Leonel Messi]] (ht.wiki) - [[gobiernu]] - politiko - konstitushon - estado - pais? - [[Madurodam]] * nl.wiki: Nederlands Caribisch Soortenregister (Dutch Caribbean Species Register) - Casearua tremula (Palu di Boneiru of Kenepa spirito) * no.wik: Shete Boka nasjonalpark - * en.wiki: Bandariba '''Verbeteren/aanvullen''': * [[Coca-Cola]] - [[Skandinavia]] - [[Rastafari]] - [[Guera Friu]] - [[Yuana]] - [[Jazz]] - [[One Piece]] - [[Nydia Ecury]] - [[Boven Bolivia]] / Plantage Bolivia (bnn/vara joop) - [[Guillfred Besaril]] (https://24ora.com/geoffrey-wever-gobierno-a-tuma-e-paso-corecto-den-caso-di-guillfred-besaril/) == Curaçao == # December 1, 1796: [[Johann Lauffer]] overthrows Jan Jacob Beaujon as governor.<ref>{{cite book|url=https://pure.knaw.nl/portal/en/publications/cura%C3%A7ao-in-the-age-of-revolutions-1795-1800 |title=Curaçao in the Age of Revolutions, 1795–1800 |chapter=The Patriot coup d’état in Curaçao, 1796| last1=Fatah-Black |first1=Karwan| publisher=[[KITLV]] |location=Leiden|year=2011|isbn=978-90-6718-380-2|page=123}}</ref> ----------- [[:Category:Musika]] ------------------ * [[:en:Wikipedia:Administrators' reading list]] * https://nl.wikibooks.org/wiki/Handboek_MediaWiki * https://translatewiki.net {{NPOV language}} {{Refimprove}} {{stub}} -------------------------- == Hooiberg == Na 1988 a embeyece '''Hooiberg''' pa convirtie esaki den un atraccion turistico: a renoba e trapi cu ta inclui 4 plataformanan na diferente nivel, por ehempel na 70 m i 110 m di haltura, pa descansa i saca potret, i a instala 50 luga di parkeo.<ref>{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642486:mpeg21:a0078|titel=Hooiberg wordt toeristenoord|werk=[[Amigoe]]|datm=1987-08-20|bezochtdatum=2022-11-15}}</ref> De regering heeft plannen om de Hooiberg aantrekkelijk te gaan maken en tot toeristenplek te ontwikkelen. Tijdens zyn recente bezoek is minister drs Jan de Koning ermee akkoord gegaan met goedkeuring van een bedrag van 305 duizend florin om dit project te kunnen uitvoeren. De Hooiberg zal een geheel nieuwe trap krijgen met handsteun en een plek om uit te rusten. Beneden komt een parkeerplaats voor ongeveer vijftig auto's, en een platform in de vorm van een klein park met lokalen voor de verkoop van frisdrank, eten en souvenirs. Op de trap op zeventig meter hoogte, komt een terras waar men kan uitrusten en door middel van een telescoop over Aruba kan kijken. Een tweede terras met telescoop volgt op 110 meter hoogte. Er volgen hierna nog twee terrassen voordat men het hoogste punt van de Hooiberg heeft bereikt. Het Hooiberg-project dossier is bijna klaar en verwacht wórdt, dat werkzaamheden aan de trap medio november dit jaar zullen beginnen. Het Hooibergproject is afkomstig van Planafdeling Bouwkunde architecten bureau, van Publieke Werken. Na 2022 a anunsia un proyecto pa renova e facilidadnan existente, embeyece e atraccion i agrega un mirador riba e top di e sero. Na aña 2022 Ministro di Turismo Dangui Oduber a anuncia un projecto pa embeyesamento di Hooiberg.[1] Aruba Tourism Authority (ATA) y Tourism Product Enhancement Fond[sic] (TPEF) lo funda e projecto. E prome fase lo wordo funda pa TPEF y ta incera e renobacion di e trapinan y hutnan riba Hooiberg. ATA lo funda e segundo fase di e project caminda un punto di observacion lo ser construi na e punto mas halto di e sero dunando bishitantenan un bista di 360-grado di Aruba. Artistanan local lo provee un toque artistico cu obra di arte di mosaico. --------------- '''Jay Bryant Haviser''' (21 di november [[1955]] na ... ) ta un arkeologo merikano. NAME: Jay Bryant HAVISER Jr. BIRTHPLACE: Bartow, Florida, U.S.A. BIRTHDATE: November 21, 1955 MARITAL STATUS Re-married Nov. 27, 2008, to Ilene J. Rosalina (Curaçao) CHILDREN 2 children 2 step-children (all born on Curaçao) RESIDENCE: Opal Road #1, Pelican, St. Maarten, Dutch Caribbean. tel.1721-544-4154 / cell 1721-524-1155 OFFICE: SIMARC Archaeological Center, A.T. Illidge Road #117, Madame Estate, St.Maarten, Netherlands Caribbean tel./fax. 1-721-542-0201 E-mail: jhaviser@hotmail.com DUAL NATIONALITY: Netherlands / U.S.A. Awards 1996 Cola Debrot Prize for Science (Curaçao/Netherlands Antilles) 2008 Ridder in de Order van Oranje-Nassau (Knighthood), decoration from Her Majesty Queen Beatrix of the Netherlands 2008 Lifetime Environmental Achievement Award (St. Maarten) IslandVision Fd 2009 Culture Time Person of the Year Award for 2008 (St. Maarten), PJD2 Radio 2013 Paul Harris Fellow Award, Rotary International, Mid-Isle Chapter St. Maarten ------------------ '''Madurodam''' is een [[Nederland (hoofdbetekenis)|Nederland]]se [[Miniatuurpark|miniatuurstad]] in [[Den Haag]] op een [[Schaal (verhouding)|schaal]] van 1 op 25,<ref>De Erasmus- en van Brienenoordbruggen zijn gebouwd op de grotere schaal van 1:12. Op 1:25 zou men er niet overheen kunnen lopen.</ref> geopend op [[2 juli]] [[1952]] aan het George Maduroplein. Dit toeristische [[attractiepark]] trekt jaarlijks circa 600.000 betalende bezoekers.<ref>Op [https://web.archive.org/web/20160312195102/http://nieuws.nl/algemeen/20130108/meer-bezoekers-voor-madurodam/ nieuws.nl] meldt het park zelf 739.000 over 2013, een stijging van 36% ten opzichte van 2011. Omgerekend zouden er dat laatste jaar dus rond de 550.000 geweest moeten zijn. De organisatie spreekt min of meer standaard van 1 miljoen per jaar, een cijfer dat door ''[http://www.trouw.nl/tr/nl/5009/Archief/article/detail/3486389/2013/08/03/1-miljoen-bezoekers-trok-Madurodam-het-afgelopen-jaar.dhtml Trouw]'' wordt gemeld over 2013. Er bestaan geen andere cijfers dan die door het park zelf verstrekt worden.</ref> Het park beslaat een totaaloppervlak van 62.630 m². De gebouwde stad zelf meet 17.630 m². De miniatuurstad heeft veelal als inspiratie gediend voor de bouw van diverse attractieparken wereldwijd zoals [[Legoland Billund]]<ref>{{Citeer web|url=http://www.miniland.nl/Nieuws/Artikelen/121117%20legoland%20billund%2050%20geschiedenis.htm|titel=nieuws|bezochtdatum=2020-10-24|werk=www.miniland.nl|archiefurl=https://web.archive.org/web/20201027034227/http://www.miniland.nl/Nieuws/Artikelen/121117%20legoland%20billund%2050%20geschiedenis.htm|archiefdatum=2020-10-27|dodeurl=nee}}</ref> en het [[Disneyland Park (Anaheim)|Disneyland Park in Anaheim]].<ref>{{Citeer boek|titel=Walt Disney's Disneyland|auteur=Nichols, Chris, 1971-|medeauteurs=Nichols, Charlene (Archivist),|url=https://www.worldcat.org/oclc/1018083433|plaats=[Köln, Germany]|ISBN=978-3-8365-6348-2}}</ref> Het is genoemd naar [[George Maduro]], een [[Curaçao (hoofdbetekenis)|Curaçao]]se student die zich tijdens [[Duitse aanval op Nederland in 1940|de meidagen van 1940]] als [[cavalerie]][[officier]] onderscheidde in [[Duitse aanval op Nederland in 1940#De slag om de residentie|de slag om de residentie]], en in februari 1945 in concentratiekamp [[Dachau (concentratiekamp)|Dachau]] overleed; zijn ouders schonken het beginkapitaal voor het project, dat door de familie Maduro wordt beschouwd als monument voor hun enige zoon.<ref>[https://www.madurodam.nl/nl/organisatie/geschiedenis/ ''Wie was George Maduro?''], madurodam.nl</ref> ---------- == Aloe == Aloe na Aruba, Bonaire y Sentebibu na Corsou y Boneiru. === Islanan ABC === Sintebibu heeft dikke, vlezige bladeren, sappig en veel slijn bevattend. Aloe werd op Aruba en Bonaire aangeplant in verband met betekenis in de farmaceutische industrie. <ref>Encyclopedie van de Nederlandse Antillen, H. Hoetink (1969)</ref>Aloe werd in 1836 door gezaghebber Baron van Rader op Curacao als gouvernementscultuur geintroduceerd. De plant is uitgesproken kalkminnend. De jonge uitlopers (siboys, semina) worden in de droge tijd uitgezet. Na 2-3 jaar kan men de dikke bladeren afsnijden en laten staan in lekbakken plaatsen waarna het sap in koperen ketels wordt ingedampt en verhard tot aloehars. De hars uit Aruba en Bonaire werd voornamelijk naar de Verenigde Staten uitgevoerd. De aloeplant wordt al sinds midden 1800 op Aruba verbouwd. Het klimaat en de droge grond lenen zich bij uitstek voor de aloeteelt. De plant doet het hier heel goed: de Arubaanse aloe heeft een aloenegehalte van 22 %, terwijl het gehalte van de aloe in de rest van de wereld ten hoogste 15% bevat.<ref name="Aloe">[http://www.historiadiaruba.aw/index.php@f13option=com_content&task=view&id=46&Itemid=32 Aloe/Mon Plaisir], Historia di Aruba</ref> De grootste bloei van de aloe-cultuur maakte Aruba door onder gezaghebber Jan Helenus Ferguson (1866-1871). De weg door de aloevelden vanuit de stad werd dan ook naar hem genoemd. In de 19e eeuw werd ook een aloeplantage aangelegd in Socotoro; Socotoro is vermoedelijk vernoemd naar het eiland Sokotra of Socotora, destijds een Brits eiland in de Indische Oceaan voor de kust van Yemen. Dat eiland ligt op dezelfde lengtegraad als Aruba en daar wordt ook aloe verbouwd. De legende wil dat Alexander de Grote op aanraden van Aristoteles dit eiland veroverde voor de aloe die hij gebruikte om de wonden van zijn soldaten te genezen. Op de aloeplantage Mon Plaisir van de Fransman Louis Bazin verrees begin 1900 een voor die tijd moderne stoomkookinrichting. Aruba was in de 19e eeuw de grootste leverancier van aloehars, die voornamelijk werd gebruikt voor de productie van laxerende middelen. De aloehars werd naar het buitenland geexporteerd, voor het merendeel naar New York, maar ook naar Hamburg en naar Londen. De hars uit de Antillen (destijds `Curacaose` genoemd) was een van de beste ter wereld en duurder dan de andere soorten op de markt. Het aandeel van Aruba in de `Curacaose` export was ruim 90%. In de economie van de tijd voor de komst van de olie-industrie betekende de aloe een redelijke bron van inkomsten, vooral voor de kleine cunucero. In tijden van werkeloosheid (de droge tijd) was de aloteelt een goede bron van bestaan. Begin 1900 werd het eerste wetenschappelijk onderzoek op de aloeplant verricht. Daarbij werd de genezende werking van aloe op verbranding door zonnestraling en andere brandwonden onomstotelijk bevestigd. Door de komst van de olie-industrie veranderde er veel op de arbeidsmarkt op Aruba en raakte de aloeteelt wat op de achtergrond. Pas na de Tweede Wereldoorlog werd de aloecultuur weer hervat. In 1949 richtte Casey Eman de eerste aloefabriek van Aruba op, onder de naam Aruba Aloe Products Company. Destijds werden de aloesappen plaatselijk bewerkt tot aloene en verscheept naar de Verenigde Staten. De productie van Arubaanse aloe bedroeg in 1951 ongeveer 15.000 pond oftewel 30% van de totale wereldopbrengst. Na het indampen van het harssap in open koperen potten van ca. 200 liter was het aloe-product klaar voor export voor vooral de geneeskundige en cosmetische industrie in USA en Europa. Aloe-industrie op Aruba was toentertijd een vuil en zwaar lichamelijk werk met een schraal loon voor haar seizoen-arbeiders. Aruba werd een van de grootste aloeproducenten van de wereld wegens de goede kwaliteit aloe.<ref name="Aloe"/> Conoci na Aruba tabata e plantage di aloe di Mon Plaisir y Sividivi. aloë-cultuur, die op Bonaire en Aruba veel voorkomt, maar waarvan op het eiland Curacao maar twee aanplantingen op eenigszins ruime schaal bestaan). Rond 1850 werden er enkele aloe plantages op Aruba gesticht die tot 1868 door het gouvernement geexploiteerd werden. Hierna kwam de aloeteelt in particuliere handen. ==== Uzo ==== Ta come of bebe e blanco di aloe pa problema di artritis, diabetes, tosamento y ulcera na stoma. Tambe por hunta e blanco riba curpa y cuero pa kita dolor of trata un herida of kemadura. Tambe sa laba cabey cune. Algun gota di e zeta geel of juice di aloe mescla cu awa ta bon pa un purgashi di e curpa. Pa problema di cuero, manera carpata, of di digestion di animalnan domestico tambe ta uza e likido di aloe.<ref>Remedinan di tera, Grupo di Noord, 2010</ref> Bij het beschilderen van buitenmuren worden gesneden aleobladeren in de waterverf gedaan. {{Appendix}} -------------------- '''Francesco Corallo''' (nasé [[19 di sèptèmber]] [[1960]] na Catania, [[Italia]]<ref name=":1">{{Citeer web|url=https://www.repubblica.it/cronaca/2012/05/30/news/la_vita_d_azzardo_di_francesco_corallo_tra_il_padre_boss_e_l_entourage_di_fini-64287400/?refresh_ce|titel=La vita d'azzardo di Francesco Corallo tra il padre boss e l'entourage di Fini|bezochtdatum=2018-10-14|auteur=|achternaam=|voornaam=|datum=2013-08-04|werk=La Repubblica|uitgever=|taal=it|archiefurl=https://web.archive.org/web/20200728155350/https://www.repubblica.it/cronaca/2012/05/30/news/la_vita_d_azzardo_di_francesco_corallo_tra_il_padre_boss_e_l_entourage_di_fini-64287400/?refresh_ce|archiefdatum=2020-07-28}}</ref>), tambe konosí komo ''King of the Slots''<ref>{{Citeer web |url=https://www.thedailyherald.sx/islands/corallo-claims-his-phone-was-hacked-on-orders-of-italy-and-the-netherlands |titel=Corallo claims his phone was hacked on orders of Italy and the Netherlands |datum=18 januari 2022 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=The Daily Herald |taal=en}}</ref>, ta un empresario i doño di kasino italiano-hulandes.<ref name=":3" /> Corallo a nase na Catania, Sisilia, i a biba riba e isla karibense di Sint Maarten for di tempu ku e tabatin dieshete aña.<ref name=":5" /> E ta mas konosí pa su empresanan den e industria di wega di plaka i su enbolbimentu den vários kontroversia legal. {{Appendix}} ---- '''Francesco Corallo''' ([[Catania (stad)|Catania]], [[Italië]], [[1960]]<ref name=":1">{{Citeer web|url=https://www.repubblica.it/cronaca/2012/05/30/news/la_vita_d_azzardo_di_francesco_corallo_tra_il_padre_boss_e_l_entourage_di_fini-64287400/?refresh_ce|titel=La vita d'azzardo di Francesco Corallo tra il padre boss e l'entourage di Fini|bezochtdatum=2018-10-14|auteur=|achternaam=|voornaam=|datum=2013-08-04|werk=La Repubblica|uitgever=|taal=it|archiefurl=https://web.archive.org/web/20200728155350/https://www.repubblica.it/cronaca/2012/05/30/news/la_vita_d_azzardo_di_francesco_corallo_tra_il_padre_boss_e_l_entourage_di_fini-64287400/?refresh_ce|archiefdatum=2020-07-28}}</ref>), ookwel bekend als “King of the Slots”,<ref>{{Citeer web |url=https://www.thedailyherald.sx/islands/corallo-claims-his-phone-was-hacked-on-orders-of-italy-and-the-netherlands |titel=Corallo claims his phone was hacked on orders of Italy and the Netherlands |datum=18 januari 2022 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=The Daily Herald |taal=en}}</ref> is een [[Italië|Italiaans]]-[[Nederland|Nederlands]]<ref name=":3" /> [[zakenman]] en [[Casino (gokken)|casino]]-eigenaar op het [[Caribische eilanden|Caribische eiland]] [[Sint Maarten (eiland)|St.-Maarten]].<ref name=":5" /> == Levensloop == Corallo bezit diverse casino's, waaronder drie in Sint-Maarten<ref>{{Citeer web |url=https://stmaartennews.com/business/corallo-will-rebuild-starz-casino-cupecoy/ |titel=Corallo will rebuild Starz Casino in Cupecoy |datum=2018-01-19 |bezochtdatum=2019-12-19 |werk=StMaartenNews.com |taal=en |archiefurl=https://web.archive.org/web/20191219204744/https://stmaartennews.com/business/corallo-will-rebuild-starz-casino-cupecoy/ |archiefdatum=2019-12-19}}</ref> en daarnaast ook in Santo Domingo en [[Panama (land)|Panama]]. Voorheen bezat hij ook een gokgelegenheid in [[Curaçao]], maar daar verloor hij zijn licentie nadat zijn naam boven kwam drijven in de praktijken rondom [[Gerrit Schotte]].<ref name=":0">{{Citeer web |url=https://sxmgovernment.com/2016/12/14/english-italian-the-biography-of-francesco-corallo-the-godfather-of-the-caribbean-part-1/ |titel=English/Italian :The Biography Of Francesco Corallo “The Godfather” Of The Caribbean Part 1 |achternaam=Galli |voornaam=Eva |datum=2016-12-14 |bezochtdatum=2018-10-14 |werk=St Maarten News |taal=en |archiefurl=https://web.archive.org/web/20200728165936/https://sxmgovernment.com/2016/12/14/english-italian-the-biography-of-francesco-corallo-the-godfather-of-the-caribbean-part-1/ |archiefdatum=2020-07-28 |dodeurl=ja}}</ref> Het onderzoek hiernaar kwam aan het rollen na een verzoek om referenties door Schotte aan de Italiaanse regering voor de aanstelling van Corallo in een hoge positie bij een financiële instelling op de Antillen.<ref>{{Citeer web |url=https://www.thedailyherald.sx/islands/83340-schotte-behind-bars-18-months |titel=Schotte behind bars 18 months |achternaam= |voornaam= |auteur= |datum=6 december 2018 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=The Daily Herald Newspaper St. Maarten |uitgever= |taal= |archiefurl=https://web.archive.org/web/20191219204743/https://www.thedailyherald.sx/islands/83340-schotte-behind-bars-18-months |archiefdatum=2019-12-19 |dodeurl=ja}}</ref> Toen Corallo in 2011 gearresteerd werd door de Italiaanse financiële politie (''Guardia di Financa''), beriep hij zich op [[diplomatieke immuniteit]] omdat hij een diplomaat van Dominica zou zijn. Hij bezat namelijk een Dominicaans diplomatiek paspoort dat hij illegaal gekocht had, juist om aan arrestatie in Italië te voorkomen.<ref>{{Citeer web |url=https://knipselkrant-curacao.com/cc-francesco-corallo-bought-his-diplomatic-passport/ |titel=Francesco Corallo bought his diplomatic passport |datum=2017-01-03 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=Curaçao Chronicle |taal=en |via=Knipselkrant}}</ref> De Italiaanse minister van Buitenlandse Zaken ging niet mee in zijn claim: hij verklaarde dat diplomatieke immuniteit in het gastland (hier: Italië) niet van toepassing is voor iemand die betrokken is in belangrijke economische activiteiten.<ref>{{Citeer web |url=https://sakafete.com/inside-dominica-iv-government-or-enemy-of-people/ |titel=Inside Dominica IV: Government or enemy of people? |datum=2011-11-18 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=Dominica news online most popular |taal=en |archiefurl=https://web.archive.org/web/20191219204744/https://sakafete.com/inside-dominica-iv-government-or-enemy-of-people/ |archiefdatum=2019-12-19 |dodeurl=ja}}</ref> Eind 2016 werd Corallo op [[Sint Maarten (eiland)|St.-Maarten]] gearresteerd op [[verdenking]] van [[belastingontduiking]], [[Witwassen|witwasserij]], [[Verduistering (misdrijf)|verduistering]] en lidmaatschap van een internationale [[Georganiseerde misdaad|criminele organisatie]]. In afwachting van uitzetting werd hij maandenlang in een [[Philipsburg|Philipsburgse]] [[politiebureau]] in verzekerde bewaring gesteld.<ref name=":2">{{Citeer web |url=https://www.thedailyherald.sx/islands/81459-corallo-wins-case-at-human-rights-court |titel=Corallo wins case at Human Rights Court |achternaam= |voornaam= |auteur= |datum=9 oktober 2018 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=The Daily Herald |uitgever= |taal=en |archiefurl=https://web.archive.org/web/20191219204746/https://www.thedailyherald.sx/islands/81459-corallo-wins-case-at-human-rights-court |archiefdatum=2019-12-19 |dodeurl=ja}}</ref> Het [[Europees Hof voor de Rechten van de Mens]] bepaalde later dat de omstandigheden rond de bewaring van Corallo in St.-Maarten inhumaan waren, maar oordeelde ook dat de bewaring zelf niet onrechtmatig leek.<ref name=":2" /> In augustus 2017 werd Corallo na een juridische strijd door Sint-Maarten uitgeleverd aan Italië.<ref>{{Citeer web |url=https://online.flipbuilder.com/toms/occx/files/basic-html/page37.html |titel=Ayera tardi Francesco Corallo a keda extradita pa Italia |achternaam= |voornaam= |auteur= |datum=2017-08-17 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=Awemainta |uitgever= |taal=pap |archiefurl= |archiefdatum= |dodeurl= |via=Online Flipbuilder}}</ref><ref name=":3">{{Citeer web |url=http://www.dutchcaribbeanlegalportal.com/legal-documents/judgments/137-judgements/8062-fransesco-corallo-may-be-extradited |titel=Francesco Corallo may be extradited |achternaam= |voornaam= |auteur= |datum=20 juni 2017 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=Dutch Caribbean Legal Portal |uitgever= |taal=en}}</ref><ref>{{Citeer web |url=http://www.soualigapost.com/en/news/16220/justice/francesco-corallo-was-extradited-italy |titel=Francesco Corallo (Catania, Italy, 1960) was extradited today to Italy |achternaam= |voornaam= |auteur= |datum=16 augustus 2017 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=Souliga Post |uitgever= |taal=en |archiefurl= |archiefdatum=}}</ref> Eenmaal aangekomen in Italië werd hij vrijgelaten<ref name=":4">{{Citeer web |url=https://www.thedailyherald.sx/islands/corallo-sr-allegedly-tried-to-extort-his-son#:~:text=allegedly%20tried%20to%20extort%20his%20son,-Islands%2004%20May&text=PHILIPSBURG%2D%2DGaetano%20Corallo%2C%20father,Italy%20where%20he%20presently%20resides. |titel=Corallo Sr. allegedly tried to extort his son |achternaam= |voornaam= |auteur= |datum=11 mei 2024 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=The Daily Herald |uitgever= |taal=en |archiefurl=https://web.archive.org/web/20180613053454/http://curacaochronicle.com/judicial/corallo-sr-allegedly-tried-to-extort-his-son/ |archiefdatum=2018-06-13}}</ref> en een klein jaar later, in juli 2018, keerde hij weer terug naar Sint-Maarten.<ref>{{Citeer web |url=https://www.thedailyherald.sx/islands/businessman-corallo-returns-to-st-maarten#:~:text=Maarten,-Islands%2026%20July&text=PHILIPSBURG%2D%2DAtlantis%20Group%20owner,in%20Italy%20and%20can%20travel. |titel=Businessman Corallo returns to St. Maarten |datum=2018-07-26 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=the Daily Herald |taal=en}}</ref> In 2016 werd door de aanklager in Rome aan zijn collega's in St.-Maarten gevraagd drie boten van Corallo [[Inbeslagname|in beslag te nemen]] en te verkopen met als doel 215,4 miljoen euro aan onrechtmatige winsten van de zakenman terug te vorderen. Na een juridische strijd waarin Corallo tegen de verkoop van zijn boten streed, gaf een Philisburgse rechtbank in 2019 definitief haar fiat voor de verkoop.<ref name=":5">{{Citeer web |url=https://stmaartennews.com/judicial/court-allows-prosecutor-sell-corallos-boats/ |titel=Court allows prosecutor to sell Corallo’s boats |datum=2019-02-13 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=StMaartenNews.com |taal=en |archiefurl=https://web.archive.org/web/20191219204747/https://stmaartennews.com/judicial/court-allows-prosecutor-sell-corallos-boats/ |archiefdatum=2019-12-19}}</ref> == Persoonlijk == Francesco Corallo heeft een vertroebelde relatie met zijn vader, [[Gaetane Corallo]]. Het is echter onbekend wat voor rol de vader speelt in zijn zoons leven: in 2010 werd door de rechtbank van Rome gesteld dat hun relatie verbroken is en er geen zakelijk verband tussen de twee bestaat. Later werd door de civiele rechtbank van Rome een bevel uitgevaardigd waarin het Italiaanse Ministerie van Binnenlandse Zaken opgedragen werd elke verwijzing van Corallo en zijn broer met hun vader te verwijderen van de website.<ref name=":1" /> In 2016 beschuldigde de vader Francesco weer van geldvervreemding, een voorval dat zo'n dertig jaar eerder plaatsgevonden zou hebben.<ref>{{Citeer web |url=https://knipselkrant-curacao.com/dh-corallo-sr-sticks-to-claim-on-son-expected-his-arrest/ |titel=Corallo Sr. sticks to claim on son, expected his arrest |achternaam= |voornaam= |auteur= |datum=15 december 2016 |bezochtdatum= |werk=Daily Herald |uitgever= |taal=en |dodeurl= |via=Knipselkrant |dodelink=}}</ref> Hier is echter nooit bewijs voor gevonden en Corallo overwoog meerdere [[Smaad|smaadzaken]] tegen zijn vader aan te spannen.<ref name=":4" /> == Referenties == {{References}} {{Appendix|refs|2= * {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =63318783|titulo=Gilbert Wawoe}} {{References}} }} {{DEFAULTSORT:Wawoe, Gilbert}} [[:Category:Hende]] [[:Category:Korsou]] 4ybd3pf9z0i7vljtcuemrvy4bx4mtbt 202921 202920 2026-09-02T19:00:59Z Caribiana 8320 202921 wikitext text/x-wiki ''__NOINDEX__'' * [[AIOF]] - [[Afroarubano]] - [[Proteccion di Consumidor]] - [[Scooting Aruba]] - [[Tratado fronteriso Hulanda-Venezuela]] - [[Dekreto real]] - [[Clinton Whitfield]] -[[Stichting voor Verstandelijk Gehandicapten Aruba]] (SVGA) - [[Yudansa pa desaroyo]] - [[Piet Kasteel]] - [[Representante di Hulanda na Aruba, Kòrsou i Sint Maarten]] - [[Nigel Maduro]] - [[derechista (politika)]] - ---------------- {{Variante|a}} {{Infobox organisacion | variante = a | tipo = organisacion gubernamental ''sui generis'' | nomber = Aruba Tourism Authority | director = Ronella Croes | obhetivo = | origina_di = Arubaans Toeristenbureau | sede = L.G. Smith Blvd. 8 | stad = [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]] | pais = {{ABW}} | funda = 2011 | termina = | presidente = | personal = 40 (Aruba) | miembro_di = | commons = | website = https://www.ata.aw/ }} '''Aruba Tourism Authority''' (ATA, Autoridad di Turismo di Aruba) ta e organisacion oficial di mercadeo y maneho di destinacion (DMMO) pa [[Aruba]], funcionando como entidad central responsabel pa uni interesnan turistico entre stakeholder y partner paden y pafo di e isla.<ref name="about"/>[2] E rol aki ta encera coordinacion di mercadeo di destinacion, desaroyo di destinacion, y asociacionnan di destinacion pa sostene e ecosistema turistico en general.<ref name="about">[https://www.ata.aw/about About us], ata.aw</ref> ATA ta opera como un entidad huridico independiente unico dentro di sector publico, bou di un status ''sui generis'', estableci dia 1 di januari 2011. E structura aki ta otorga e organisacion autonomia y flexibilidad pa actua na bienestar di Aruba y su comunidad, mientras cu e ta keda ancra den gobernacion publico. E cuadro sui generis ta permiti ATA pa unifica un diversidad di stakeholder di [[turismo]] y sigui tuma decision independiente pa un maneho di destinacion efectivo.<ref name="ATA"/> Den e capacidad aki, ATA ta cumpli cu rolnan defini entre otro mercadeo (promoviendo Aruba como destinacion), co-creator (colaborando riba iniciativanan turistico), conector (vinculando stakeholdernan), y autoridad (dunando supervision den asuntonan turistico). E ròlnan aki ta sostené su funshonnan sentral di uni interesnan, fomentá asosiashonnan, i duna direkshon stratégiko pa desaroyo di turismo.[1][2] ATA ta wòrdu dirigi pa CEO Ronella Croes desde 1 di januari 2011.<ref name="about"/><ref>[https://coleccion.aw/show/?BNA-DIG-ARUBATODAY-2010-11-26&q=%22ronella+tjin%22 New CEO for Aruba Tourism Authority], Aruba Today (26 di november 2010)</ref> E organisashon ta mantené un sede lokal na Aruba ku ofisinanan adicional na [[Hulanda]], [[Colombia]], y [[Estadonan Uni di Amérika|Merca]] pa sostene su alcance mundial.<ref name="ATA">[https://www.gobierno.aw/aruba-tourism-authority-sui-generis-15-ana-construyendo-turismo-duradero Aruba Tourism Authority Sui Generis 15 aña construyendo turismo duradero], gobierno di Aruba (13 di januari 2026)</ref> == Historia == Den decada 1920, economia di Aruba tabata conta cu un pilar economico basa riba [[Lago Oil & Transport Company|refineria Lago]]. Despues di [[Di Dos Guera Mundial|Segundo Guera Mundial]], despues cu turismo y biahamento a cuminsa bira mas popular, a cuminsa mira e posibilidad pa explora e sector di turismo na Aruba. Cu establecimento di Aruba Tourist Commission na 1947?, consistiendo di diferente comerciante local, a percura pa un plan pa expansion di infrastructura pa por acomoda e necesidad di e bishitante. Den cara di adversidad, Aruba a cambia su enfoke pa turismo, resultando den desaroyo y proyectonan importante. E promocion di turismo na Aruba a cuminsa formalmente cu e establecimento di Comision di Turismo di Aruba na 1947, un entidat crea pa promove y dirigi desaroyo di turismo riba e isla bou di liderazgo di Ernst Bartels.[7]<ref name="tourism">[https://www.aruba.com/us/our-island/history-and-culture/aruba-tourism Aruba tourism], aruba.com</ref> === 1953-1985 === [[File:Rinus de Graaff, Caribbean Hotel, 1966-01-01, ANA-DIG-DEGRAAFF-103, Archivo Nacional Aruba.jpg|thumb|240px|Aruba Caribbean Hotel na 1966]] Na 1953, e comision a wordo reorganisa den Oficina di Turismo di Aruba (ATB, Aruba Toeristen Bureau), un instancia gubernamental modesto cu tabata consisti di apenas dos empleado: Ernst Bartels komo hefe y Casper Wever como su asistente.<ref name="tourism"/> ATB a concentra su esfuersonan riba mercadeo di Aruba como destinacion, particularmente dirigi riba e mercado di [[Estadonan Uni di Amérika|Merca]]. Un logro clave den e sector turistico emergente di Aruba tabata e apertura di Caribbean Hotel na 1959, e isla su prome hotel di resort di varios piso, cu a atrae jet-setternan internacional y a yuda establece Aruba su reputacion pa hospitalidad.<ref name="tourism"/> Durante añanan 1980, mehoracionnan di infrastructura a sostene expansion di turismo, incluyendo un estudio amplio di seis luna conduci na 1983 door di e compania Sasaki Associates cu sede na Merca den colaboracion ku instansianan gubernamental. E estudio a identifica e coredor costal di [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]] pa California Point komo e zona turístiko prinsipal, loke ta conduci na inversionnan dirigi den caminda, red di awa y otro utilidadnan pa permiti desaroyo di resort na gran escala mientras ta proteha areanan ambiental sensitivo.<ref name="tourism"/> Aruba su ekonomia tabata dependé pa hopi tempu riba e Refineria di Zeta di [[Lago Oil & Transport Company|Lago]] como su dunado di trabou principal for di añanan 1920, pero su cierre na 1985 a causa un cambio decisivo den direccion di turismo como e motor economico dominante di e isla.<ref name="tourism"/> Na aña 1953 Aruba Tourist Commission a cambia di maneho y a sigui bou di nomber di Aruba Tourism Bureau. Aki ta caminda cu a conoce gran baluartenan den historia di e industria di turismo caminda cu Aruba por a conta cu un sector turistico evoluciona, caminda a percura pa reforsa economia local y fomenta intercambio cultural. Aruba Toeristen Bureau a conta cu un temporada entre aña 1953 te cu 1985, danki na maneho di directornan Michael Kuiperi, sigui pa Odulio Bertrando ‘Beti’ Arends y finalmente Roderick ‘Rory’ Arends. === 1985-2011 === Na aña 1985, Aruba Tourism Bureau a hiba un transformacion y a bira Aruba Tourism Authority, bou di guia di Remigio Wever, Jan van Nes y Myrna Jansen-Feliciano, kendenan a percura pa un maneho di turismo duradero durante temporada stabiel y durante temporada di desafio.<ref>[https://awemainta.com/wp-content/uploads/2024/02/AM240221.pdf Ta rindi honor na tur ex-director di Aruba Tourism Bureau y Aruba Tourism Authority], Awemainta (21 di februari 2024) </ref> === 2011-presente === Establece oficialmente dia 1 di yanüari 2011, komo un entidat públiko úniko sui generis evolushonando for di e eks Ofisina di Turismo, ATA ta operá ku outonomia pa impulsá prosperidat ekonómiko miéntras ta priorisá preservashon di medio ambiente, integridat cultural, y bienestar di komunidat bou di su propósito núkleo di enrikesé kalidat di bida di Aruba pa medio di maneho responsabel.<ref name="ATA"/> Entrante 1 di januari 2011, ATA ta embarca riba un trayecto nobo cu un reorganisacion cu a wordo planea pa dos aña caba. E independisacion di Aruba Tourism Bureau a wordo inicia dor di Minister di Turismo, Transporte y Labor, [[Otmar Oduber]]. Cu su status independiente nobo, ATA lo wordo exonera di burocracia gubernamental y, pa medio di presupuestonan independiente, lo asumi e reto di sigui desaroya turismo pa y riba e ‘One Happy Island’ y hib’e na un nivel mas halto. Pa promé bia, un CEO ta na kabes di e organisashon.<ref>Arjen Lutgendorff, [https://www.travelpro.nl/ronella-tjin-asjoe-croes-nieuwe-ceo-aruba-tourism-authority/ Ronella Tjin Asjoe-Croes nieuwe CEO Aruba Tourism Authority], travelpro.nl (29 di november 2010)</ref> E strategia di turismo di Aruba, bou di guia di A.T.A., ta pone un enfasis fuerte riba e concepto di turismo di High Value - Low Impact (Balor Halto – Impacto Abou). E enfoke stratégiko aki ta sigurá ku miéntras e isla ta yama bon biní na kantidatnan kresiente di bishitante, e ta hasi esaki na un manera ku ta priorisá kalidat riba kantidat. A.T.A. ta kere cu e berdadero balor di turismo no ta sinta solamente den cantidad di bishitante, pero den con e bishitantenan aki ta contribui na economia di Aruba mientras ta respeta su herencia cultural, medio ambiente, y comunidadnan local.<ref>[https://www.travelandtourworld.com/news/article/aruba-tourism-authority-celebrates-fifteen-years-of-transformational-growth-driving-innovation-and-sustainable-development/ Aruba Tourism Authority Celebrates Fifteen Years of Transformational Growth, Driving Innovation and Sustainable Development], 13 di januari 2026</ref> ==Organisacion == ATA ta traha for di su sede prinsipal na Oranjestad cu ta structura den un unidad di "destination services" y un unidad di mercadeo, bou di cua tin oficinanan internacional cu ta abarca e regionnan di Nort Amérika, Latino Amérika i Europa (manera Hulanda/Den Haag).<ref>https://careers.aruba.com/portal-ata/ata-about </ref> ATA ta traha for di su sede prinsipal na Oranjestad cu alrededor di 40 empleado ront di un structura parti den un unidad di "destination services" y un unidad di mercadeo, bou di cua tin oficinanan internacional cu ta abarca e regionnan di Nort Amérika, Latino Amérika i Europa (manera Hulanda/Den Haag). Global: E organisashon ta empleá personal adishonal den ofisinanan internashonal regional ku ta abarká Nort Amérika, Latino Amérika i Europa (manera Hulanda/Den Haag). Total di Kantidat: Sifranan ofisial verifiká total ta indiká un personal spesialisá di alrededor di 100 persona pa imprimí mas ku 100 persona den henter su pia mundial, aunke variabel kalkulashonnan di terser parti ta varia mas haltu dependiendo di kontratistanan eksterno. ==Vision pa futuro == Aruba Tourism Authority ta envisioná un futuro kaminda turismo no solamente ta sostené pero aktivamente ta engrandesé e resiliensia di e isla i ta entregá impaktonan positivo riba su medio ambiente, komunidatnan, i herensia kultural.[1][16]<ref>https://www.gobierno.aw/ata-ta-presenta-resultado-di-september-y-su-responsible-tourism-impact-report</ref> E perspektiva aki riba término largu ta wòrdu guiá dor di e organisashon su vishon núkleo: “Un Aruba dushi pa biba ta un Aruba dushi pa bishita” – Aruba komo un lugá maravioso pa biba ta un lugá maravioso pa bishitá.[1][16] E prinsipio aki ta enfatisá un kompromiso pa harmonisá bienestar di residente ku eksperensianan di bishitante, posishonando Aruba komo un destinashon ku ta rehubenesé otro kaminda turismo ta fomentá restourashon i enrikesimentu pa tantu lokalnan komo huéspetnan.[16] Como parti di e aspiracion aki e parti di A.T.A. tin komo meta pa transishoná pa turismo regenerativo pa 2035, kreando resultadonan positivo nèt ku ta restorá ekosistemanan, elevá komunidatnan, i fortalesé identidat kultural.[5][16] ==Lista di director == * Michael Kuiperi (1953-1955, 1957-1971)<ref>https://www.gobierno.aw/en/tribute-to-six-former-directors-of-the-tourism-office</ref> * Odulio Bertrando (Beti) Arends (1971-1985) * Roderick (Rory) Arends (1985-1989) * Remigio (Mimi) Wever (1989-1995) * Jan van Nes (1995-2000) * Myrna Jansen-Feliciano (2000-2009) * Ronella Croes (2011-presente) {{Appendix|refs|2= * {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|oldid =|titulo= }} {{References}} }} * Ernst Bartels 1945-1957<ref>De heer ERNST BARTELS verlaat eilandsdienst Hoopt zich in particuliere tourismesector even verdienstelijk te maken. "Amigoe di Curacao". Willemstad, 18-12-1957. Geraadpleegd op Delpher op 31-08-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=KBDDD02:000211294:mpeg21:p005</ref> --------------- == Historia di ATA == Den decada 20, economia di Aruba tabata conta cu un pilar economico dependiente di Refineria Lago. Despues di Guera Mundial II, despues cu turismo y biahe a cuminsa bira mas popular, a cuminsa mira e posibilidad pa explora e sector di turismo na Aruba. Cu establecimento di Aruba Tourist Commission, consistiendo di diferente comerciante local, a percura pa un plan pa expansion di infrastructura pa por acomoda e necesidad di e bishitante. Den cara di adversidad, Aruba a cambia su enfoke pa turismo, resultando den desaroyonan y proyectonan importante. Na aña 1953 Aruba Tourist Commission a cambia di maneho y a sigui bou di nomber di Aruba Tourism Bureau. Aki ta caminda cu a conoce gran baluartenan den historia di e industria di turismo caminda cu Aruba por a conta cu un sector turistico evoluciona, caminda a percura pa reforsa economia local y fomenta intercambio cultural. Aruba Tourism Bureau a conta cu un temporada entre aña 1953 te cu 1985, danki na maneho di directornan Michael Kuiperi, sigui pa Odulio Bertrando ‘Beti’ Arends y finalmente Roderick ‘Rory’ Arends. Na aña 1985, Aruba Tourism Bureau a hiba un transformacion y a bira Aruba Tourism Authority, bou di guia di Remigio Wever, Jan van Nes y Myrna Jansen-Feliciano, kendenan a percura pa un maneho di turismo duradero durante temporada stabiel y durante temporada di desafio.<ref>https://awemainta.com/wp-content/uploads/2024/02/AM240221.pdf Ta rindi honor na tur ex-director di Aruba Tourism Bureau y Aruba Tourism Authority], Awemainta (21 di februari 2024) </ref> ==Lista di director == * Michael Kuiperi 1953 * Odulio (Beti) Arends * Roderick ‘Rory’ Arends * Remigio Wever * Jan van Nes * Myrna Jansen-Feliciano * Ronella Croes, CEO di ATA desde 2010? {{Appendix|refs|2= * {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|oldid =|titulo= }} {{References}} }} --------------- {{Variante|a}} {{infobox edificio | nomber = Cas oficial di Gezaghebber di Aruba | adres = skina ''L.G. Smith Blvd'' y Maria Christinastraat | pais = {{ABW}} | localisa_na = [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]] | cercania = | area = | funcion_original = Residencia di gezaghebber (1931-1986) | funcion_actual = reemplasa pa Cas Ceremonial | architect = DOW Curaçao, K.K. van der Heide | encarga = | piso = 2 | zoom = 16 | imagen2 = }} '''Cas di Gezaghebber''' ta referi na e residencia ofisial di e [[Lista di Gezaghebber di Aruba|Gezaghebber di Aruba]], un funcion cu a wordo crea na 1848 y aboli na 1986. Durante e periodo aki dos edificio a yega di fungi como cas di gezaghebber: e prome den cercania di e actual Plaza Daniel Leo y e di dos tabata situa na Maria Christinastraat, ambos na [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]]. E prome edificio a wordo demoli na 1949 y e di dos na 1986.<ref name="Bouwen">{{cite book|last1=Van der Klooster|first1=Olga|last2=Bakker|first2=Michel|title=Bouwen op de Wind: Architectuur en Cultuur van Aruba|publisher=Stichting Libri Antilliani|location=Bloemendaal|year=2007|page=70|isbn=978-90-75238-19-8}}</ref> ==Historia== * institucion funcion di gezaghebber na 1848 * prome cu esey: commandeur como antecesor * E titulo di gezaghebber ta origina for di ''Reglement op het beleid van de Regering in de Kolonie Curaçao en Onderhorige Eilanden'' di 1834. Na 1834, e titulonan di Director y Comandeur a wordo reemplasa pa gezaghebber. === Cercania di Plaza Daniel Leo === Antes di 1929, e Gezaghebber di Aruba tabata uza un edificio mas bieu situá den e centro di Oranjestad, serka di e actual [[Plaza Daniel Leo]]. E edificio aki, cu tabata originalmente un cas i oficina pa e Commandeur di Aruba, tabata na uso for di alrededor di 1830. Despues cu e Gezaghebber a muda for di e edificio na 1929, e edificio a wordo usa komo un kazerna pa mariniers.<ref>HUIS GEZAGHEBBER eerste onderdak voor mariniers op Aruba. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 09-12-1965, p. 11. Geraadpleegd op Delpher op 21-08-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010462489:mpeg21:p011</ref><ref>VERGADERING van den KOLONIALEN RAAD. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 20-12-1930, p. 1. Geraadpleegd op Delpher op 21-08-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280991:mpeg21:p001}}</ref> E edificio a wordo demoli na 1949.<ref name="Gabinete">{{cite web |url=https://www.gouverneuraruba.com/cas-ceremonial-di-gobernador |title=Cas Ceremonial di Gobernador |publisher=Kabinet van de Gouverneur van Aruba |access-date=21 di augustus 2026}}</ref> Het vroegere gezaghebbershuis en -kantoor, gebouwd omstreeks 1830, afgebroken in 1949. Na 1929, toen gezaghebber Isaac Wagemaker verhuisde naar de nieuw gebouwde ambtswoning op de Klip (waar nu de woning van de Gouverneur staat) en een kantoor in gebruik nam in het zoge¬ naamde landskantorengebouw (nu het Archeologisch Museum), diende het als marinierskazerne. Naar de vroegere kazerne heet het plein, dat oorspronkelijk een straat was, nog altijd de Kazernestraat. Het oude gezaghebbershuis stond waar nu de Plaza Daniël Leo bij de Variety Store is.<ref>{{cite book|author=[[Johan Hartog]]|url=https://coleccion.aw/show/?BNA-DIG-ARUBIANA-0119&q=%22ambtswoning%22|title= Aruba in oude ansichtkaarten|publisher=Europese Bibliotheek|location=Zaltbommer|year=1974}}</ref> === Maria Christinastraat=== Na 1929, Gezaghebber [[Isaac Wagemaker]] a laga construi un residencia oficial nobo na skina di L.G. Smith Boulevard y Maria Christinastraat. E edificio nobo a bira e di dos residencia oficial di Gezaghebber di Aruba.<ref name="Bouwen">{{cite web |title=Gezaghebberswoning hoek L.G. Smith Boulevad en Maria Christinastraat |publisher=Archival source |access-date=21 di augustus 2026}}</ref> E diseño tabata konsistí di un edificio di dos piso ku un plan di piso kasi kuadrá i un zolder bou di un dak prominente. Pa duna e edificio un aparensia mas representativo, e dak tabata cubrí cu panchinan di ceramica. E residencia tabata dispone di fasilidatnan moderno pa su tempo, inkluyendo un baño, cushina y espacio pa personal.<ref name="Bouwen" /> Entre e otro personanan den funcion cu a biba y traha den e residencia tabatin [[Lindoro Kwartsz]], Frederik Beaujon, [[Oscar Henriquez]], [[Jossy Tromp]] y [[Pedro Bislip]].<ref name="Gabinete" /><ref>[https://coleccion.aw/show/?AMIGOE-1963-05-10&q=%22ambtswoning%22 Gezaghebber in ambtswoning], [[Amigoe]] (10 di mei 1963)</ref> Despues cu Aruba su [[Status Aparte]] a drenta na vigor dia 1 di januari 1986, e pais a haya su propio Gobernador mientras e funcion di gezaghebber a stop di existi. E residencia di Gezaghebber na Maria Christinastraat a wordo demoli pa permití e construccion di un residencia ofisial nobo pa e [[Gobernador di Aruba]].<ref name="Gabinete" /> Construccion di e residencia nobo a cuminsa na 1985. E edificio cu a remplasá e Cas di Gezaghebber a bira e residencia oficial di e prome Gobernador di Aruba i awe ta conoci komo [[Cas Ceremonial di Gobernador]].<ref name="Gabinete" /> == Importancia historico == Cas di Gezaghebber (1929–1986) tabata un edificio importante den e historia di gobernacion na Aruba. Durante mas cu mey [[siglo]], e tabata sirbi como residencia y luga di trabou di e maximo representante di gobierno colonial y, despues, di gobierno di [[Antias Hulandes]] na Aruba. Aunke e edificio mes no ta existí mas, su sitio a sigui tin un funcion oficial. E actual Cas Ceremonial di Gobernador, construí riba e mesun tereno, ta sigui sirbi pa actividadnan oficial di e pais. -------- '''Cas di Gezaghebber''' tabata e residencia ofisial entre 1929 y 1985 di e [[Lista di Gezaghebber di Aruba|Gezaghebber di Aruba]]. E tabata situa na [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]], na skina di [[L.G. Smith Boulevard]] y [[Maria Christinastraat]], riba e mesun tereno unda awe ta ubica [[Cas Ceremonial di Gobernador]]. E edificio a wordo construi na 1929 y a wordo demoli na 1986 pa habri paso pa e residencia ofisial nobo di [[Gobernador di Aruba]].<ref name="Bouwen">{{cite book|last1=Van der Klooster|first1=Olga|last2=Bakker|first2=Michel|title=Bouwen op de Wind: Architectuur en Cultuur van Aruba|publisher=Stichting Libri Antilliani|location=Bloemendaal|year=2007|page=70|isbn=978-90-75238-19-8}}</ref> ==Historia== Antes di 1929, e Gezaghebber di Aruba tabata uza un edificio mas bieu situá den e centro di Oranjestad, serka di e actual [[Plaza Daniel Leo]]. E edificio aki, cu tabata originalmente un cas i oficina pa e Commandeur di Aruba, tabata na uso for di alrededor di 1830. Despues cu e Gezaghebber a muda for di e edificio na 1929, e edificio a wordo usa komo un kazerna pa mariniers.<ref>HUIS GEZAGHEBBER eerste onderdak voor mariniers op Aruba. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 09-12-1965, p. 11. Geraadpleegd op Delpher op 21-08-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010462489:mpeg21:p011</ref><ref>VERGADERING van den KOLONIALEN RAAD. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 20-12-1930, p. 1. Geraadpleegd op Delpher op 21-08-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280991:mpeg21:p001}}</ref> E edificio a wordo demoli na 1949.<ref name="Gabinete">{{cite web |url=https://www.gouverneuraruba.com/cas-ceremonial-di-gobernador |title=Cas Ceremonial di Gobernador |publisher=Kabinet van de Gouverneur van Aruba |access-date=21 di augustus 2026}}</ref> Het vroegere gezaghebbershuis en -kantoor, gebouwd omstreeks 1830, afgebroken in 1949. Na 1929, toen gezaghebber Isaac Wagemaker verhuisde naar de nieuw gebouwde ambtswoning op de Klip (waar nu de woning van de Gouverneur staat) en een kantoor in gebruik nam in het zoge¬ naamde landskantorengebouw (nu het Archeologisch Museum), diende het als marinierskazerne. Naar de vroegere kazerne heet het plein, dat oorspronkelijk een straat was, nog altijd de Kazernestraat. Het oude gezaghebbershuis stond waar nu de Plaza Daniël Leo bij de Variety Store is.<ref>{{cite book|author=[[Johan Hartog]]|url=https://coleccion.aw/show/?BNA-DIG-ARUBIANA-0119&q=%22ambtswoning%22|title= Aruba in oude ansichtkaarten|publisher=Europese Bibliotheek|location=Zaltbommer|year=1974}}</ref> Na 1929, Gezaghebber [[Isaac Wagemaker]] a laga construi un residencia oficial nobo na skina di L.G. Smith Boulevard y Maria Christinastraat. E edificio nobo a bira e di dos residencia oficial di Gezaghebber di Aruba.<ref name="Bouwen">{{cite web |title=Gezaghebberswoning hoek L.G. Smith Boulevard en Maria Christinastraat |publisher=Archival source |access-date=21 di augustus 2026}}</ref> E diseño tabata konsistí di un edificio di dos piso ku un plan di piso kasi kuadrá i un zolder bou di un dak prominente. Pa duna e edificio un aparensia mas representativo, e dak tabata cubrí cu panchinan di ceramica. E residencia tabata dispone di fasilidatnan moderno pa su tempo, inkluyendo un baño, cushina y espacio pa personal.<ref name="Bouwen" /> Entre e personanan den funcion cu a biba i traha den e residencia tabatin [[Lindoro Kwartsz]], Frederik Beaujon, [[Oscar Henriquez]], [[Jossy Tromp]] y [[Pedro Bislip]].<ref name="Gabinete" /><ref>[https://coleccion.aw/show/?AMIGOE-1963-05-10&q=%22ambtswoning%22 Gezaghebber in ambtswoning], [[Amigoe]] (10 di mei 1963)</ref> == Demolicion == Despues cu Aruba su [[Status Aparte]] a drenta na vigor dia 1 di januari 1986, e pais a haya su propio Gobernador mientras e funcion di gezaghebber a stop di existi. E residencia di Gezaghebber na Maria Christinastraat a wordo demoli pa permití e construccion di un residencia ofisial nobo pa e [[Gobernador di Aruba]].<ref name="Gabinete" /> Construccion di e residencia nobo a cuminsa na 1985. E edificio cu a remplasá e Cas di Gezaghebber a bira e residencia oficial di e prome Gobernador di Aruba i awe ta conoci komo [[Cas Ceremonial di Gobernador]].<ref name="Gabinete" /> == Importancia historico == Cas di Gezaghebber (1929–1986) tabata un edificio importante den e historia di gobernacion na Aruba. Durante mas cu mey [[siglo]], e tabata sirbi como residencia y luga di trabou di e maximo representante di gobierno colonial y, despues, di gobierno di [[Antias Hulandes]] na Aruba. Aunke e edificio mes no ta existí mas, su sitio a sigui tin un funcion oficial. E actual Cas Ceremonial di Gobernador, construí riba e mesun tereno, ta sigui sirbi pa actividadnan oficial di e pais. == Bronnen == * Kabinet van de Gouverneur van Aruba, ''Cas Ceremonial di Gobernador''.<ref name="Gabinete" /> * Informashon arkitektoniko i historiko tokante e residencia di Gezaghebber na L.G. Smith Boulevard i Maria Christinastraat.<ref name="Bouwen" /> [[Kategori:Edifisionan di Aruba]] [[Kategori:Historia di Aruba]] [[Kategori:Edifisionan demoli]] [[Kategori:Oranjestad]] ==Cas di Gezaghebber (1931-1986)== Case di Gezaghebber (1931-1986) tabata e residensia ofisial di e Gezaghebber di Aruba na skina di LG Smith y Maria Christinastraat y tabata e di dos cas oficial di gezaghebber na Aruba, despues di e cas cu tabata situa na Plasa Daniel Leo.<ref name="Gabinete"/> Gezaghebberswoning hoek LG Smith Boulevard en Maria Christinastraat na Oranjestad. Deze woning (1931, schetsontwerp) werd door DOW Curacao ism K.K. van der Heide ontworpen.<ref name="Bouwen">[[Olga van der Klooster]] & Michel Bakker, ''Bouwen op de Wind: Architectuur en Cultuur van Aruba'', Stichting Libri Antilliani (2007), pag. 70.</ref> E tabatin un plan di piso kasi kuadrá, dos piso, i un zolder ku un dak imponente. Pa duna e edifisio mas atrakshon ainda, el a wòrdu ekipá ku tegelnan di dak di serámika karu. E residensia tabata ekipá ku e fasilidatnan mas moderno pa su tempu. Tabatin un baño ku un baño. Esaki ta remarcabel, como cu ainda no tabatin un red di suministro di awa potabel publico durante e periodo ey. Hende tampoko no tabata kushiná mas den fogon pero riba un stoof den kushina kontra e muraya patras di kas. Na man robes di e entrada tabatin un edifisio chikitu ku tabata kontené un garashi, un kamber di strika i un kamber chikitu di biba pa e kriá.<ref name="Bouwen"/> Despues cu Aruba a adkiri Status Aparte na 1986, e residencia a wòrdu basha abou pa haci espacio pa e residencia oficial nobo di e prome gobernador di Aruba. E tabata okupá na 1987.<ref name="Bouwen"/> ===Antiguo Cas di Gezaghebber=== Den historia di Aruba, tabatin dos edificio principal cu a fungi como e “Cas di Gezaghebber” (ambtswoning) prome cu Aruba a haya su Status Aparte na aña 1986. E prome Cas di Gezaghebber (1830 – 1929) tabata situa caminda awe ta Plaza Daniel Leo, banda di e area di tiendanan den centro di Playa. A construi e edificio rond di aña 1830 originalmente como cas y oficina pa e Commandeur di Aruba. Na aña 1948, e nomber a cambia oficialmente pa Gezaghebber. Na aña 1929, e Gezaghebber a muda for di eynan. E cas a bira un marinierskazerne. Pa e motibo aki, e caya ey a haya e nomber di Kazernestraat. A basha e edificio abao na aña 1949.<ref name="Gabinete"/> E di dos Cas di Gezaghebber (1929 – 1986) ta precisamente unda awendia ta e Cas Ceremonial, situa na Maria Christinastraat 2 na Oranjestad. Gezaghebber Isaac Wagemaker a laga construi e ambtshuis nobo aki na aña 1929 pasobra e prome cas tabata bieu caba. Tur e ultimo gezaghebbernan di Aruba, manera ta Lindoro Kwartsz, Oscar Henriquez, Jossy Tromp y Pedro Bislip, a biba y traha den e cas aki. Na fin di aña 1985, a basha e cas aki abao pa habri paso pa un edificio hopi mas grandi y moderno. E luga aki awe ta e Cas Ceremonial di Gobernador di Aruba.<ref name="Gabinete">[https://24ora.com/gabinete-di-gobernador-a-tuma-maneho-di-cas-ceremonial-over/ Gabinete di Gobernador a tuma maneho di Cas Ceremonial over], [[24ora]] (20 di augustus 2026)</ref> {{Appendix}} tweede versie Case ==Historia== Antes di 1931, e Gezaghebber di Aruba tabata usa un residencia mas bieu situá den e centro di Oranjestad, serka di e actual [[Plaza Daniel Leo]]. E edificio aki a wordo construi alrededor di 1830 originalmente komo cas i oficina pa e Commandeur di Aruba. Na 1931?, e Gezaghebber a muda pa un residencia nobo i e edificio bieu a wordo usa komo kaserna di mariniers. E edificio a wordo demoli na 1949.<ref name="Gabinete">{{cite web |url=https://www.gouverneuraruba.com/cas-ceremonial-di-gobernador |title=Cas Ceremonial di Gobernador |publisher=Kabinet van de Gouverneur van Aruba |access-date=21 di augustus 2026 }}</ref> == Construccion == Gezaghebber Isaac Wagemaker a laga construi e nobo residencia ofisial na 1929, pasobra e anterior residencia tabata bieu. E edificio tabata e di dos residencia oficial di Gezaghebber na Aruba.<ref name="Bouwen" /> E edificio tabata diseña ku un plan di piso kasi kuadrá, dos piso i un zolder bou di un dak prominente. Pa duna e residencia un aparensia mas representativo, e dak tabata cubrí ku tegelnan di dak di serámika.<ref name="Bouwen" /> E residencia tabata disponé di fasilidatnan moderno pa su tempu. Entre otro, e tabatin un baño, un kushina i diferente espasion pa personal. Na man robes di e entrada tabatin un edificio chikitu cu tabata kontené un garashi, un kamber di strika i un kamber chikitu pa e kriá.<ref name="Bouwen" /> E diseño i e fasilidatnan di e residencia ta duna un bista di e manera di biba i e nivel di komfort cu tabata konsiderá moderno na Aruba na e prome mitar di siglo 20.<ref name="Bouwen" /> == Gezaghebbers== Durante su periodo komo residencia oficial, e edificio a sirbi komo cas i lugá di trabou pa diferente Gezaghebber di Aruba. Entre nan tabata Lindoro Kwartsz, Frederik Beaujon, Oscar Henriquez, Jossy Tromp i Pedro Bislip.<ref name="Gabinete" /> == Demolishon== Na final di 1985, e residencia di Gezaghebber a wordo demoli pa habri paso pa un edificio nobo, mas grandi i moderno, cu lo sirbi komo residencia oficial di e prome Gobernador di Aruba.<ref name="Bouwen" /> E demolishon a tuma luga den e periodo di transishon pa [[Status Aparte]]. Dia 1 di januari 1986, Aruba a bira un pais autonomo dentro di e [[Reino di Hulanda]] i a haya su propio Gobernador. E residencia nobo a bira e residencia oficial di e Gobernador di Aruba.<ref name="Gabinete" /> ==Sitio actual== E tereno unda e Cas di Gezaghebber tabata para ta ainda den uso oficial. E residencia nobo construi riba e mesun sitio a wordo transformá despues na e [[Cas Ceremonial di Gobernador]], cu awe ta sirbi pa audiensianan, recepcionnan i otro actividadnan oficial di Gobernador.<ref name="Gabinete" /> ==Importansia historiko== Cas di Gezaghebber tabata un edificio importante den e historia administrativa i arkitektoniko di Aruba. Durante mas cu mei siglo, e sitio tabata konektá ku e funcion di e maximo autoridad gubernamental na Aruba. Aunke e edificio di 1929 no ta existí mas, e historia di e sitio a continua ku e construccion di e residencia di Gobernador despues di Aruba a haya su Status Aparte. E cambio di un residencia di Gezaghebber pa un residencia di Gobernador ta reflehá e transformashon institushonal di Aruba den 1986. --------------- {{Variante|a}} {{infobox edificio | adres = skina ''L.G. Smith Blvd'' y Maria Christinastraat | pais = {{ABW}} | localisa_na = [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]] | cercania = | area = | funcion_original = Residencia di gobernador | funcion_actual = Cas ceremonial di gobernador | architect = Associated Architects Aruba NV | encarga = | piso = 2 | zoom = 16 | imagen2 = }} '''Cas Ceremonial''' ta un edificio situa na skina .. cu ta pertenece na Gabinete di Gobernador pa uzo como luga .... El a wordo construi na 1986 y a sirbi entre 1987 y 2004 como residencia oficial di [[Gobernador di Aruba]]. == Cas ceremonial di Gobernador == Construccion di residencia oficial di Gobernador di Aruba na Maria Christinastraat 2 na Oranjestad a cuminsa na 1985. t Na 1986, Aruba a haya e status di un pais dentro di Reino. E prome Gobernador di Aruba tambe a sinta e aña ey. E prome dos Gobernantenan di Aruba, Sr. F.B. Tromp y Sr. O. Koolman, tabata residencia den e residencia oficial durante nan gobernacion. Gobernador Refunjol no a haci uzo di esaki, pendiente e renobacion di e edificio. E renobacion y modernisacion di Residencia di Gobernador a keda cla na 2015 pa su uso actual como cas di recepcion ceremonial: Cas Ceremonial di Gobernador. E edifisio ta wòrdu usá pa Gobernador pa oudiensia i resepshonnan ofisial di dignatarionan. Obranan di arte Como parti di e layout actual, diferente pintura y panelnan di tegel presta di Agencia di Herencia Cultural di Hulanda, como tambe obranan presta di artistanan local, ta exhibi temporalmente den Cas Ceremonial.<ref>https://www.gouverneuraruba.com/cas-ceremonial-di-gobernador Cas ceremonial di Gobernador]</ref> == Historia == * Reeds in 1943 werd er gepleit voor de bouw van een ambtswoning op Aruba voor de Gouverneur, die toen zetelde op Curacao en bij verblijf op Aruba doorgaans in een middenstandswoning logeerde. Een voorstel van de Raad van Politie Aruba, gesteund door de Koloniale Staten met als voorzitter [[John Horris Sprockel]].<ref>Ambtswoning Gouverneur.. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 30-04-1943, p. 4. Geraadpleegd op Delpher op 21-08-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010401589:mpeg21:p004</ref> *De kosten van de ambtswoning werden in 1984 geraamd op 1,1 miljoen Nedelandse gulden.<ref>Minister De Koning aan Tweede Kamer: Kosten gouverneurswoning en kantoor Aruba; 2,5 miljoen. "Amigoe". Curaçao, 21-12-1984, p. 5. Geraadpleegd op Delpher op 21-08-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010643124:mpeg21:p005</ref> * E residencia oficial di Gobernador, situa na Maria Christianastraat 2 riba e sitio di e residencia bieu di Gezaghebber, a wordo diseña pa e firma di arkitecto Associated Architects Aruba NV y construi pa e compania di construccion y comercio Bohama Aruba NV. E instalashonnan eléktriko a wòrdu suministrá dor di Elcoa, e pintura dor di ASA, e instalashon di airco dor di KTBA, i e sistema di alarma dor di Marathon, miéntras ku Connar a hasi e trabounan di plomeria. Gastonan di construccion preparatorio a wordo cobra riba e presupuesto di Gabinete pa Antias Hulandes y Asuntonan Arubano y a suma na mas o menos 660.000 florin.<ref name="Overdracht">Bij bezoek koningin Beatrix Ambtswoning van de gouverneur van Aruba officieel overgedragen. "Amigoe". Curaçao, 21-11-1986, p. 6. Geraadpleegd op Delpher op 21-08-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010641865:mpeg21:p006</ref> E piso abou di e residensia ofisial ta alohá prinsipalmente e kambernan representativo, inkluyendo un salon di resepshon i un sala di kome chikitu, i tambe un estudio. E cuartonan priva di gobernador y su famia ta situa na e piso mas ariba. Varios kamber pa personal, i tambe un garashi, fasilidatnan di laba paña i un tualèt, ta alohá den e anekso. E diseño di e propiedat a tene kuenta ku e gobernador lo mester por ta anfitrion di resepshonnan chikitu di te ku 30 persona paden. Pa resepshonnan mas grandi, por hasi uso di e patio situá patras di e residencia.<ref name="Overdracht"/> Dia 21 di november 1986 cas residencial di gobernador di Aruba door de staat der Nederlanden aan het land Aruba in eigendom overgedragen.<ref name="Overdracht"/> ----- ===Tocante Cas Ceremonial di Gobernador=== E Cas di Gobernador di Aruba, conoci awe oficialmente como Cas Ceremonial di Gobernador, tin un historia mara estrechamente na e Status Aparte di Aruba. E edificio aki ta situa na Maria Christinastraat 2 na Oranjestad y tin un funcion oficial y historico hopi importante pa e pais. Na aña 1985 a cuminsa cu e construccion di e edificio. Antes tabata situa eynan e Cas di Gezaghebber (e cas di e maximo autoridad prome cu Status Aparte), cual a wordo basha abao na 1986 pa habri paso pa e residencia nobo. E cas nobo aki tabata un regalo di Hulanda na Aruba den cuadro di nos Status Aparte. Na aña 1986, ora Aruba a adkiri su status como pais autonomo dentro di Reino, e prome Gobernador, Felipe B. Tromp, a asumi su puesto y a drenta biba den e cas. E di dos Gobernador, Olindo Koolman, tambe a biba den e residencia oficial aki durante su periodo. Ora Gobernador Fredis Refunjol a asumi e funcion na aña 2004, el a dicidi di no biba den e cas. E edificio tabata den necesidad structural pa un renobacion grandi y profundo. Despues di a completa e trabounan grandi di reconstruccion y renobacion na aña 2015, e cas a haya su nomber y funcion actual: Cas Ceremonial di Gobernador. Desde e momento ey, no ta uz’e mas pa biba, sino exclusivamente pa eventonan protocolario. Eventonan cu lo tuma luga den e edficio aki ta entre otro, audiencia y recepcion den forma di ricibi ministernan, embahadornan, delegacionnan internacional y otro funcionarionan halto di Estado. Ceremonianan oficial manera huramentacion di huesnan, ministernan y e sitio caminda ta duna e Condecoracionnan Real (Lintjesregen) anualmente. Cu e acuerdo nobo aki Pais Aruba y Gabinete di Gobernador a firma un convenio di erfpacht pa e propiedad aki. Cu esaki, Gabinete di Gobernador a keda structuralmente encarga cu e edificio, locual ta garantisa un uzo mas eficiente, sostenibel y conservacion di su balor historico pa futuro.<ref name="Gabinete">[https://24ora.com/gabinete-di-gobernador-a-tuma-maneho-di-cas-ceremonial-over/ Gabinete di Gobernador a tuma maneho di Cas Ceremonial over], [[24ora]] (20 di augustus 2026)</ref> Funcion Actual di e Edificio ===Antiguo Cas di Gezaghebber=== Den historia di Aruba, tabatin dos edificio principal cu a fungi como e “Cas di Gezaghebber” (ambtswoning) prome cu Aruba a haya su Status Aparte na aña 1986. E prome Cas di Gezaghebber (1830 – 1929) tabata situa caminda awe ta Plaza Daniel Leo, banda di e area di tiendanan den centro di Playa. A construi e edificio rond di aña 1830 originalmente como cas y oficina pa e Commandeur di Aruba. Na aña 1948, e nomber a cambia oficialmente pa Gezaghebber. Na aña 1929, e Gezaghebber a muda for di eynan. E cas a bira un marinierskazerne. Pa e motibo aki, e caya ey a haya e nomber di Kazernestraat. A basha e edificio abao na aña 1949.<ref name="Gabinete"/> E di dos Cas di Gezaghebber (1929 – 1986) ta precisamente unda awendia ta e Cas Ceremonial, situa na Maria Christinastraat 2 na Oranjestad. Gezaghebber Isaac Wagemaker a laga construi e ambtshuis nobo aki na aña 1929 pasobra e prome cas tabata bieu caba. Tur e ultimo gezaghebbernan di Aruba, manera ta Lindoro Kwartsz, Oscar Henriquez, Jossy Tromp y Pedro Bislip, a biba y traha den e cas aki. Na fin di aña 1985, a basha e cas aki abao pa habri paso pa un edificio hopi mas grandi y moderno. E luga aki awe ta e Cas Ceremonial di Gobernador di Aruba.<ref name="Gabinete">[https://24ora.com/gabinete-di-gobernador-a-tuma-maneho-di-cas-ceremonial-over/ Gabinete di Gobernador a tuma maneho di Cas Ceremonial over], [[24ora]] (20 di augustus 2026)</ref> ------------------------------ {{Variante|a}} {{Databox}} '''AIOF''' (Aruba Investment and Development Fund) ta un fondo nacional di inversion y desaroyo di Aruba, cu tin como meta pa crea un mecanismo permanente pa financia proyectonan strategico cu ta contribui na crecemento economico, diversificacion economico y progreso social di Aruba na largo plaso.<ref>[https://www.cspnv.com/pdf/bon-dia-aruba-20260620.pdf Parlamento lo trata prome Fondo di Inversion y Desaroyo di Aruba otro siman], BDA (20 di juni 2026)</ref> AIOF ta un iniciativa cu gobierno AVPFUTURO ta considera como un di e pilarnan principal di su programa di gobernacion. E fondo nacional di inversion y desaroyo tin como meta pa crea un mecanismo permanente pa financia proyectonan strategico cu ta contribui na crecemento economico, diversificacion economico y progreso social di Aruba na largo plaso. Prome cu e tratamento publico den Parlamento, gobierno a contesta un total di 229 pregunta presenta door di miembronan di Parlamento tocante e proyecto di ley ''Landsverordening Algemeen Investerings- en Ontwikkelingsfonds''. E idea pa crea un fondo nacional di inversion no ta nobo. Desde cu gobierno AVP-FUTURO a drenta gobierno na maart 2025, e coalicion a identifica e creacion di un fondo di inversion como un prioridad. Durante e preparacion di presupuesto nacional pa 2026, gobierno a reserva Afl. 50 miyon como inversion inicial pa pone e fondo traha unabes cu Parlamento aproba e ley. Segun e propuesta, AIOF lo enfoca riba inversionnan den varios sector considera esencial pa desaroyo sostenibel di Aruba. Entre e areanan cu tin prioridad tin enseñansa, innovacion, energia renovable, resiliencia climatico, gobierno digital, vivienda sostenibel, infrastructura y desaroyo di sectornan economico nobo. {{Appendix}} Despues di un debate extenso dia 23? di juni 2026 den Parlamento di Aruba, un mayoria minimo den Parlamento (11 voto na fabor y 9 contra) a aproba e Landsverordening Algemeen Investeringsen Ontwikkelingsfonds (AIOF), un ley cu ta crea Aruba su prome Fondo General di Inversion y Desaroyo. Segun gobierno, e fondo lo forma un herment financiero permanente pa permiti planificacion y financiamento di inversionnan publico riba un base multianual. <ref>https://www.cspnv.com/pdf/bon-dia-aruba-20260626.pdf</ref> Otro elemento cu gobierno a pone enfasis riba dje ta e evaluacion independiente cu e ley ta prescribi. Despues di cinco aña cu e drenta na vigor, un comision di experto lo evalua e efectividad di AIOF y entrega un rapport na Parlamento y CAft. Maneho di AIOF lo cay bao di responsabilidad comparti di Minister di Asuntonan General y Minister di Finanzas. E fondo lo tin su propio presupuesto, cu lo ta separa di Presupuesto di Pais Aruba. Arends-Reyes a splica cu e beneficio mas grandi di AIOF ta cu recurso destina pa inversion lo keda separa di gastonan regular di gobierno. Gobierno AVP-FUTURO a anuncia oficialmente diaranson atardi, cu Aruba awor tin su propio Fondo General di Inversion y Desaroyo (AIOF). Un total di 11 parlamentario a vota pa e ley pasa. Segun Minister di Finansa, Geoffrey Wever, e fondo aki lo yuda financia proyectonan importante cu ta contribui na bienestar y desaroyo di Aruba a largo plaso.<ref>[https://www.noticiacla.com/news/37860 Wever: Fondo di inversion AIOF awor ta realidad pa financia proyectonan importante], 24 di juni 2026</ref> [[:Kategoria:Sociedad]] ------------ {{Variante|a}} {{Databox}} '''Afroarubano''' of '''Afrorubiano''' ta Arubianonan di ascendencia predominantemente Africano. Afro-Arubano ta un grupo etnico minoritario na Aruba, representando 15% di e poblacion di Aruba.[1] Hopi Afro-Arubano ta biba den e di dos ciudad mas grandi di Aruba, San Nicolaas, situa na e punta zuid di e isla.[2] Miéntras ku Aruba tabatin afrikanonan sklabisá,[3] nan tabata den kantidatnan mas chikitu ya ku e isla tabatin masha tiki plantashon basá riba katibu debí na su tera malu i klima seku.[4] Mayoria di Afro-Arubanonan awendia ta bini di islanan i nashonnan den Karibe serkano manera Sint Maarten, Repúblika Dominikana, Sürnam, Guyana, Haiti, Jamaica, Trinidad i Tobago, Grenada, Curaçao, Saba, Sint Eustatius, e Antia Menor i Sur Amérika.[5] == Historia == {{Wak articulo|Mira tambe: [[Historia di Aruba]]|pr=}} Afro-Arubanonan a yega Aruba den tres ola.<ref>{{Cite web |last=Redactie |date=2023-08-03 |title='African influence clearly visible on Aruba' {{!}} Caribbean Network |url=https://caribbeannetwork.ntr.nl/2023/08/03/african-influence-clearly-visible-on-aruba/ |access-date=2024-12-27 |website=caribbeannetwork.ntr.nl |language=en-US}}</ref> Durante e era kolonial, afrikanonan sklabisá tabata wòrdu transportá pa Aruba dor di kolonistanan hulandes,<ref>{{cite web | url=https://www.myscience.org/en/news/wire/history_of_slavery_on_aruba_and_st_eustasius_online-2023-ru | title=History of slavery on Aruba and St. Eustasius online | date=29 June 2023 }}</ref> ounke no na gran kantidat ya ku e hulandesnan (i promé ku nan, e spañónan) tabata konsiderá Aruba muchu seku pa plantashonnan na gran eskala.[8] Papiamentu, e idioma komun awor di e islanan ABC,<ref>{{Cite web |title=Language and education on the ABC islands |url=https://www.researchgate.net/publication/300471435}}</ref><ref>{{Cite web |title=Papiamentu |url=https://www.hawaii.edu/satocenter/langnet/definitions/papiamentu.html#:~:text=Papiamentu%20probably%20emerged%20from%20the,spread%20to%20Bonaire%20and%20Aruba. |access-date=2025-06-02 |website=www.hawaii.edu}}</ref> ta data di por lo ménos 300 aña i ta basá predominantemente riba strukturanan lingwístiko afro-portugues kombiná ku vokabulario i influensianan di idiomanan spañó, wèst afrikano, hulandes, ingles i idiomanan amerindio.<ref>{{cite web|url=http://www.smithsonianmag.com/travel/destination-hunter/north-america/caribbean-atlantic/aruba/aruba-history-heritage.html |title=Aruba – History and Heritage |publisher=[[Smithsonian Institution]] |access-date=2013-06-20}}</ref><ref>{{Citation |title=Aruba |date=2025-03-25 |work=The World Factbook |url=https://www.cia.gov/the-world-factbook/countries/aruba/ |archive-url=https://web.archive.org/web/20250330035846/https://www.cia.gov/the-world-factbook/countries/aruba/ |url-status=dead |archive-date=March 30, 2025 |access-date=2025-03-30 |publisher=Central Intelligence Agency |language=en}}</ref> Papiamentu a yega Aruba for di Kòrsou. Promé ku siglo 20, mayoria di e Arubianonan pretu probablemente a yega liber òf sklabisá for di Kòrsou òf for di Afrika via Kòrsou, òf desendiente di migrantenan anterior for di Kòrsou, ku histórikamente tabata un di e hafnan di komersio di katibu hulandes mas grandi den Karibe.[13] Migrashon na eskala chikí for di Kòrsou, i for di otro islanan den Karibe, pa Aruba a sigui despues di emansipashon. Katibunan no a forma un kultura Afro Karibense separá i despues di emansipashon na 1863, katibunan anterior a integrá den e sosiedat liber rápidamente (Alofs 2003a. Durante henter [[siglo 20|siglo binti]], hopi imigrante for di Antias Britániko (esta for di Trinidad i Grenada), Sint Maarten, Saba, Sint Eustatius, i otro islanan a establesé nan mes na [[San Nicolas]], esta pa traha den e industria petrolero di Aruba. Hopi a trese nan idioma krioyo i dialektonan ingles lokal pa e cuidad,[14] desaroyando despues den loke awe ta konosí komo Ingles di San Nicolaas (tambe konosí lokalmente komo Ingles di Bush, Ingles Sani, Ingles We, Papiamentu di Pueblo etc.).[15][16][17][18][19] Den siglo 21, mayoria di e imigrantenan di descendiente Afrikano mas recien pa Aruba ta bini di un entrada nobo di migrantenan laboral Haitiano, Surinameño, Kurasoleño i Dominikano.[20] {{Appendix}} [[:Kategoria:Historia di Aruba]] ----- Afrorubiano ta residentenan di Aruba cu ta rastrea nan ascendencia te na Africa sub-Sahariano, primordialmente pa medio di e descendientenan di hendenan esclavo treci pa colonizadornan Hulandes den siglo 17 y despues imigrantenan di otro islanan di Caribe. Contrario na hopi teritorio Caribense, Aruba su economia tabata carece di plantacionnan na gran escala, resultando den un poblacion esclaviza relativamente chikito cu nunca a surpasa 21% di e total di habitantenan, cu esclavitud aboli na 1863, liberando apenas 496 individuo. Esaki a kondusí na e desaroyo di un kultura di kampesino distinto bou di Afro-Arubanonan liberá, sentra riba agrikultura na eskala chikí, peska i migrashon laboral di temporada, miéntras ku meskla ku poblashonnan indígena di Caquetio i Oropeo a krea un núkleo Mestizo-Krioyo mesklá ku ta definí gran parti di e komposishon étniko di Aruba.[1][2] Den siglo 20, e deskubrimentu di zeta den añanan 1920 a atraé olanan signifikante di trahadónan afro-karibense di paisnan manera Trinidad, Barbados, Jamaica i Haiti, ku a yena funshonnan den e refinerianan i gradualmente a elevá nan status sosioekonómiko riba e poblashon tradishonal pa mitar di siglo. E migrantenan aki, huntu ku imigrashon kontinuo mará na e kambio pa turismo despues di 1985, a enrikesé e sosiedat pluralista di Aruba, ku awor ta konsistí di mas ku 40 nashonalidat, ounke tenshonnan étniko de bes en kuando ta surgi entre residentenan establesé pa hopi tempu i yegadanan mas nobo, inkluyendo gruponan afro-karibense di stereotipo relashoná ku kriminalidat. Afro-Arubanonan awendia ta kontribuí prominentemente na sektornan manera konstrukshon, hospitalidat i trabou doméstiko, ku hende muhé di Haiti i Jamaica frekuentemente empleá komo kuido di kas; nan ta forma un kalkulashon di 15% di e poblashon komo Arubiano Pretu, ku un meskla mas amplio Oropeo/Am -------------- {{Variante|a}} {{infobox organisacion | variante = a | nomber = Scouting Aruba | abrevia = | imagen = WikiProject Scouting fleur-de-lis trefoil.svg | funda = April 23, 2000. | pais = {{ABW}} | sede = | afilia = | presidente = | tipo = | obhetivo = desaroyo di | lema = ''Wees paraat'' | cantidad_miembro = | koepel = | europeo = | internacional = Interamerican Region of the World Organisation of the Scout Movement | website = https://www.facebook.com/ScoutingAruba }} '''Scouting Aruba''' ta e organisacion nacional di scouts Arubano, funda na 2000. == Historia == E ta comparti un historia comun cu e otro Antiyanan Hulandes te na e separacion politico di e isla for di Hulanda. Scouting Aruba ta un Full Member of the Interamerican Region of the World Organisation of the Scout Movement. Scouting Aruba ta consisti di 13 grupo, dividi den 3 distrito. Tin un grupo di Scout pa hende ku limitashon mental i físiko. Scouting Aruba tin 456 miembro te ku 2021.[1] Scoutnan na Aruba ta participa den hopi campamento den Caribe, hopi biaha nan ta biaha cu boto pa campa riba islanan den cercania hunto cu Scoutnan di paisnan bisiña. Riba 27 di febrüari 2016, World Scout Committee a rekonosé Scouting Aruba komo e Organisashon Nashonal di Scout di Aruba i a otorgá esaki Miembresia Kompleto di WOSM ku derecho di voto.[2] E sertifikado di miembresia a wòrdu presentá na e organisashon den e di 41 Konferensia Mundial di Scout, ku a wòrdu kondusí na Baku di Azerbaijan na 2017. Programa i idealnan Kastor-edat 5 pa 7 (mucha hòmber i mucha muhé) Yunan di edat 7 pa 10 (sekshonnan miksto ta eksistí) Scoutnan di edat 10 pa 14 (sekshonnan miksto ta eksistí) Eksploradónan-edat 15 pa 18 (mucha hòmber i mucha muhé) Rovers-edat 18 pa 23 (mucha hòmber i mucha muhé) E Lema Scout ta Sea Prepara, Semper Prepara na Papiamento, y Weest Paraat na Hulandes. E emblema di Scouting Aruba ta consisti di simbolonan di Scouting y colornan cu ta coresponde cu e bandera di Aruba. E dos streanan di sinku punto ta wòrdu kita for di e Fleur-de-lis i pone riba otro. E logo ta diseñá pa Sr. Juan Martijn.[3] ----------------- {{Variante|a}} {{infobox organisacion | variante = a | nomber = Scouting Aruba | abrevia = | imagen = WikiProject Scouting fleur-de-lis trefoil.svg | funda = April 23, 2000. | pais = {{ABW}} | sede = | afilia = | presidente = | tipo = | obhetivo = desaroyo di | lema = ''Wees paraat'' | cantidad_miembro = | koepel = | europeo = | internacional = Interamerican Region of the World Organisation of the Scout Movement | website = https://www.facebook.com/ScoutingAruba }} '''Padvindstersvereniging van de Nederlandse Antillen''' (Asosiashon di Guia, PNA) ta un organisashon nashonal di guia den [[Karibe Hulandes]]. == Historia == E prome guianan riba Curaçao a cuminsa na Mei 1930 bao di e bandera di Dutch Girl Guides Guild. Esaki pronto a bira e Gremio di Guides di Niernan Hulandes Curaçao. E kantidat di miembronan a krese den transkurso di añanan ku sosten di NPG. Na 1967, NPG a entrega un peticion na Region di Hemisferio Occidental di WAGGGS encuanto si por establece un colaboracion cu Dutch Girl Guides Guild Curaçao pa asina logra un miho alineacion cu e organisacion su ubicacion geografico. Gremio Scout Hulandes Curaçao a bira un organisacion independiente na aña 1972. Cinco aña despues, e organisacion su nomber a wordo cambia pa Gremio Scout di Antiyas Hulandes. E Girl Scouts i Guides a plama den henter e isla. Desde mei 1993, tin un seccion pa muchanan di 4 pa 6 aña, esta e Elvitas. Esaki tabata na honor di Sra. Norma Elisabeth-Galaraga, kende tabata e prome Guia riba e isla pa tuma e Promesa. Na aña 1995 a kuminsá un sírkulo pre-Brown i un sírkulo di Brownie na isla di Boneiru, tambe bou di organisashon di Girl Scout Guild di Antia Hulandes. Durante e di 35 konferensha di WAGGGS na Hong Kong na 2014, e organisashon a risibí su nòmber aktual, Asosiashon di Guia PNA. E organisashon aktualmente tin 11 grupo (10 riba Kòrsou, 1 riba Boneiru) ku un total di 220 miembro na 2017. E Asosiashon di Guia PNA ta miembro di Asosiashon Mundial di Girl Guides i Girl Scouts. E organisashon tambe ta afiliá na e Vilashon Karibense pa Guia.<ref>https://nl.scoutwiki.org/Asosiashon_di_Guia_PNA </ref> ---- en.wiki: '''Padvindstersvereniging van de Nederlandse Antillen''' (PNA, Asosiashon di Guia di Mucha muhé di Antia Hulandes) ta e organisashon nashonal di Guia di Antia Hulandes anterior. E ta sirbi 461 miembro (te ku 2003). Fundá na 1930, e organisashon pa mucha muhé so a bira un miembro asosiá di e Asosiashon Mundial di Guia di Mucha Muhé i Scout Muhé na 1978 i miembro kompletu na 1981. E ta sirbi 461 miembro den 11 grupo di Guia, 10 grupo di Guia na Kòrsou, 1 na Boneiru, niun na Sint Maarten, Saba i Sint Eustatius.<ref name="PNA">{{cite web |url=http://pnagirls.tripod.com/ |title=Padvindstersvereniging van de Nederlandse Antillen |publisher=Padvindstersvereniging van de Nederlandse Antillen |accessdate=2010-08-05 |archive-date=2019-01-19 |archive-url=https://web.archive.org/web/20190119111111/http://pnagirls.tripod.com/ |url-status=dead }}</ref> [[File:Collectie NMvWereldculturen, TM-10021662, Repronegatief 'Een groep padvindsters', fotograaf niet bekend, 1947.jpg|right|thumb|Girl Scouts na Corsou, 1947]] ==Programa i idealnan == E asosiashon ta dividí den kuater sekshon segun edat;[1] Elvita - di edat 4 pa 7 Kabouter - edatnan di 8 pa 10 aña Guia Menor - edatnan di 11 pa 14 Mayor di Guia - di 15 pa 18 aña E Lema di Girl Scout ta Sea Prepara, Sea Preparado na Papiamento, y Weest Paraat na Hulandes. E badge di e Padvindstersvereniging van de Nederlandse Antillen ta basa riba e badge di ex organisacion di Girl Scouts Hulandes, Het Nederlands Padvindsters Gilde. E badge ta konsistí di un strea di dies punto pa e dies liñanan den e lei di Girl Scouts riba un Trefoil pa Girl Scouting/Guide. Padvindstersvereniging van de Nederlandse Antillen ta comparti nan sede cu Scouting Antiano y otro ex organisacionnan hubenil di Antiyas Hulandes. {{Appendix}} [[:Kategoria:Karibe Hulandes]] ------------------ {{Databox}} '''Proteccion di consumidor''' ta referi na e totalidad di esfuerso y medida destina pa proteha hende den nan rol como [[consumidor]] di producto of servicio. E ta inclui legislacion y hurisprudencia (ley di consumidor) y tambe funcionnan delega pa gobierno na organisacionnan di consumidor (e movemento di consumido). E meta di proteccion di consumidor ta pa garantisa e calidad di producto y servicio, pa preveni consumidornan di sufri daño fisico, psicologico of economico door di e producto of servicionan cu nan ta consumi, y pa optene reparacion y compensacion pa daño unabes sufri como resultado di consumo. == Ley di consumidor == Legislacion di consumidor ta encera tur ley y regulacion crea pa proteccion di consumidor. Specificamente, ley di consumidor tin como meta “pa proteha e consumido den su relacion cu e productor-bendedo pa asina restaura e balansa economico y legal entre nan dos.”<ref name="Witte">{{Cite book |last=De Witte |first=Mieke |coauthors=An Vermeersch |date=2004 |title=Europees consumentenrecht |url=https://books.google.com/books?id=xHWDsYbbr78C&pg=PA13 |location=Antwerpen |publisher=Maklu |page=13 |isbn=9789062159611 |accessdate=11 juni 2018|archiefurl=https://web.archive.org/web/20230618075706/https://books.google.com/books?id=xHWDsYbbr78C&pg=PA13|archiefdatum=2023-06-18}}</ref> El a wordo desaroya pa mehora e posicion huridico di consumidornan verso productornan ora esaki a resulta necesario den e di dos mita di [[siglo 20|siglo binti]] cu e ascenso di e sociedad consumido. Derecho di consumidor ta pues un ramo di ley relativamente nobo, cu tin biaha no ta ni wordo reconoce como un ramo di ley separa. Pesey e ta un amalgama di reglanan cu por wordo clasifica den e dominio priva, publico y criminal.<ref name="Witte"/> === Aruba === Minister di Finansa, Asunto Economico y Sector Primario, mr. Geoffrey Wever ta anuncia cu riba Dia Internacional di Consumidor 15 di maart 2026 e “Landsverordening bestuursrechterlijke handhaving consumentenbescherming” lo drenta na vigor. E ley aki lo fortifica di manera significativo e proteccion di consumidor y ta duna Aruba Fair Trade Authority (AFTA) un rol importante den supervision y aplicacion di e ley pa proteha derechonan di consumidor.<ref>[https://24ora.com/awe-ley-di-consumidor-ta-drenta-na-vigor-na-aruba/ Awe Ley di Consumidor ta drenta na vigor na Aruba], [[24ora]] (15 di maart 2026)</ref> Proteccion di consumidor ta un pilar importante di e maneho economico di Gabinete AVP- FUTURO. Manera palabra den Programa di Gobernacion 2025- 2028 riba pagina 34 “lo introduci e ley di proteccion di consumidor pa proteha e consumidor y crea un mercado mas transparente y husto. Lo presenta e ley aki na Parlamento y implementa door di Aruba Fair Trade Authority”. Despues cu Parlamento a trata y aproba e ley (''Landsverordening bestuursrechtelijke handhaving consumentenbescherming'') riba 18 di juni 2025,<ref>[https://antilliaansdagblad.com/nieuws-menu/aruba/31326-wetgeving-bescherming-consumenten-aangenomen Wetgeving bescherming consumenten aangenomen], [[Antilliaans Dagblad]] (24 di juni 2025)</ref> via un decreto nacional di 27 di februari 2026, e ley di proteccion di consumidor lo drenta na vigor riba 15 di maart 2026, riba Dia Internacional di Consumidor. * Aruba Fair Trade Authority (AFTA)<ref>[[Dick Drayer]], [https://www.aruba.nu/nieuws/consument/83940/aruba-zet-grote-stap-met-consumentenbescherming Aruba zet grote stap met consumentenbescherming], aruba.nu (24 di december 2025)</ref> === Corsou === Ley di consumidor na [[Kòrsou|Corsou]] ta wordo influencia door di tanto legislacion local komo derecho hulandes, ku ta konta pa Kòrsou como pais konstituyente denter di Reino. Derechonan di consumidor na Corsou ta wòrdu protehá dor di un kombinashon di regulashonnan lokal, regulashonnan hulandes, i kuadro internashonal.<ref>https://www.lawgratis.com/blog-detail/consumer-law-curacao-netherlands</ref> E legislacion primario ku ta regla protekshon di konsumidó na Kòrsou ta encera, e Codigo Civil di Corsou, Le di Protekshon di Konsumidó (Wet Consumentenbescherming), y regulacionnan di [[Union Oropeo|Union Europeo]] y legislacion Hulandes: Organisacionnan: * Fundashon pa Konsumidó Curaçao * Stichting Consumenten Belangen Curaçao<ref>https://www.curacao.nu/nieuws/nieuws-van-bonaire-curacao/41127/oprichting-stichting-consumenten-belangen-curacao</ref> === Hulanda === E Ley di Implementashon riba e Modernisashon di e Direktiva di Protekshon di Konsumidó, ku ta prohibí, entre otro kosnan, e publiká òf tin post di revishonnan falso riba internèt, a drenta na vigor dia 28 di mei 2022. E ley a cambia Buki 6 di e Kódigo Sivil, e Lei di Enforsamentu di Protekshon di Konsumidó i e ley di Preis[3][4][6][6] === Merca === Na [[Estadonan Uni di Amérika|Merca]] un variedad di ley tanto na nivel federal como estatal cu ta regula asuntonan di consumidor for di cuminsamentu di siglo 20. Entre nan ta e Ley Federal di Kuminda, Remedi i Kosmetika, Lei di Práktikanan di Kobransa di Debe Hustu, e Lei di Raportahe di Krédito Hustu, Lei di Bèrdat den Prestamo, Lei di Fakturashon di Krédito Hustu, i e Lei di Gramm–Leach–Bliley. Leinan federal di protekshon di konsumidó ta wòrdu enforsá prinsipalmente dor di e Komishon Federal di Komersio, e Ofisina di Protekshon Finansiero di Konsumidó, e Atministrashon di Kuminda i Remedi, i e Departamentu di Hustisia di Merca. {{Appendix}} [[:Kategoria:Economia]] [[:Kategoria:Sociedad]] Protekshon di konsumidó ta referí na e totalidat di medidanan, politika i institushonnan destina pa protehá hende den nan rol komo konsumidó di produkto òf servisio. Esaki ta inkluí legislashon i hurisprudensia (ley di konsumidó), asina tambe aktividatnan di gobièrnu i organisashonnan di konsumidó ku ta defendé interes di publiko. E meta di protekshon di konsumidó ta pa: garantisá kalidat i seguridat di produktonan i servisionan prevení ku konsumidónan sufri daño físiko, sikológiko òf ekonómiko promovê transparensia den merkado asegurá posibilidat di reparashon òf kompensashon ora daño a sosodé Protekshon di konsumidó ta konsiderá un elemento importante den politika ekonómiko i regulashon di merkado. Derecho di konsumidó Derecho di konsumidó ta e ramo di ley ku ta trata relashonnan entre konsumidónan i produsentenan òf bendedónan. Legislashon di konsumidó ta intenta reduci e desequilibrio ku por eksistí entre e dos parti, pasobra produsentenan generalmente tin mas informashon i poder ekonómiko ku konsumidónan.<ref>[1]</ref> Derecho di konsumidó a desaroyá principalmente den segunda mitar di siglo binti, den paralelo ku e ekspanshon di e llamada sociedad di konsumidó. E rama aki di ley ta relativamente nobo i, den hopi sistema hurídiko, e ta forma un kombinashon di regla di: derecho privá (kontraktnan i responsabilidat) derecho públiko (regulashon di merkado) derecho penal (sanksion kontra fraude òf praktikanan ilegal) Instrumentonan di protekshon Medidanan di protekshon di konsumidó por inkluí, entre otro kosnan: regulashon riba seguridat di produktonan obligashon pa informashon klaro i etiketahe protekshon kontra publicidat engañoso regla riba garantia i devolushon di produktonan supervison di merkado dor di autoridatnan públiko Ademas, organisashonnan di konsumidó por asistí publiko ku informashon, konseho i representashon den konfliktonan ku empresanan. Protekshon di konsumidó segun pais Aruba Na Aruba, protekshon di konsumidó ta wòrdu fortifiká ku introdukshon di legislashon spesífiko. Parlamento di Aruba a aproba e Landsverordening bestuursrechtelijke handhaving consumentenbescherming riba 18 di juni 2025.<ref>[3]</ref> Via un decreto nasional di 27 di februari 2026, e ley aki lo drenta na vigor riba 15 di maart 2026, coincidiendo ku Dia Internashonal di Konsumidó. E ley ta duna e Aruba Fair Trade Authority (AFTA) un rol importante den supervision i enforsamentu di derechonan di konsumidó.<ref>[2]</ref> E introdukshon di e ley tabata parti di e Programa di Gobernashon 2025–2028, ku a enfatisá kreashon di un merkado mas transparente i hustu. Kòrsou Na Kòrsou, protekshon di konsumidó ta basa riba un kombinashon di legislashon lokal i influensia di derecho hulandes. Komo pais konstituyente den Reino di Hulanda, hopi prinsipionan di derecho di konsumidó hulandes tin influensia riba e sistema legal di Kòrsou.<ref>[5]</ref> Regulashonnan relevante por inkluí: Kódigo Sivil di Kòrsou legislashon lokal tokante protekshon di konsumidó influensia di norma internashonal i europeano Organisashonnan lokal ku ta defendé interes di konsumidó ta inkluí: Fundashon pa Konsumidó Curaçao Stichting Consumenten Belangen Curaçao<ref>[6]</ref> Hulanda Na Hulanda, derechonan di konsumidó ta fortemente influensiá dor di legislashon di Union Europeo. Un ehèmpel reciente ta e Wet implementatie modernisering consumentenbescherming, ku a drenta na vigor dia 28 di mei 2022. E ley aki a introducí, entre otro kosnan: prohibishon di revishonnan falso riba internet regla mas estrikto pa transparensia di prijs mas protekshon kontra praktikanan komersial engañoso E legislashon aki a modifica, entre otro, Buki 6 di e Kódigo Sivil hulandes i e ley di enforsamentu di protekshon di konsumidó.<ref>[3]</ref> Estados Unidos Na Estados Unidos, protekshon di konsumidó ta regula dor di un gran kantidat di ley federal i estatal. Entre e mas konosí tin: Federal Food, Drug, and Cosmetic Act Fair Debt Collection Practices Act Fair Credit Reporting Act Truth in Lending Act Fair Credit Billing Act Gramm–Leach–Bliley Act Enforsamentu di e leyinan aki ta wòrdu realisá prinsipalmente dor institushonnan manera: Federal Trade Commission (FTC) Consumer Financial Protection Bureau (CFPB) Food and Drug Administration (FDA) Department of Justice (DOJ) Mira tambe Konsumidó Derecho di konsumidó ------------------ {{infobox persona | variante = c | nomber = René van Nie | nomber completo = René Gerrit Anton van Nie | fecha nacemento= [[1 di yanüari|1 di januari]] [[1939]] | luga nacemento = {{NLD}} | fecha fayecimento= [[23 di mei]] [[2017]] | luga fayecimento = {{ABW}} | causa morto = paro cardiaco | residencia = | alma mater = | ofishi = cineasta, director di cine, periodista, escritor | periodo activo = | conoci pa = ''Kind van de Zon'' (1975) | lenga literario = Hulandes | website = }} {{DEFAULTSORT:Nie, René van}} [[:Kategoria:Direktor di sine]] [[:Kategoria:Eskritor]] [[:Kategoria:Hulanda]] [[:Kategoria:Aruba]] ------------------- == Cas floria == titel van dit verslag is "Het erfgoed en de betekenis van de versierde <<"Cunucuhuizen op Aruba">>. Dit rapport is toegevoegd aan de bestaande nationale erfgoedcollectie, maar er zullen brochures beschikbaar zijn voor openbaar gebruik. Studenten hebben toegang om ze te gebruiken voor schoolpresentaties of spreekbeurten. Dit rapport is gemaakt door Romy van Vuren, een stagiair van de Universiteit van Utrecht, onder begeleiding van mevrouw Webb-Kock. Dit rapport bevat gedetailleerde informatie over de betekenis van de symbolen op de versierde huizen op Aruba, de namen van de siermetselaar gespecialiseerd in deze techniek, geschiedenis en architectuur van Aruba. Het bevat ook een lijst van de versierde huizen op Aruba. Er zijn meer dan 200 prachtig versierde huizen met een verscheidenheid aan symbolen zoals: gordijnfiguur, ster, bloem, vogelbek en halvemaan enz. De term voor deze versierde huizen is "bloemrijke huizen" of "versierde huizen". Meer informatie vindt u in deze flyer en bij de Departamento Arubiana. Zie ook: • boek Bouwen op de Wind Cas Floria of Cas decora zijn zeer bijzondere versierde huizen op Aruba, die mogelijk alleen op Aruba voorkomen. Het is een unieke bouwstijl die dateert van rond het einde van de 19e tot het begin van de 20ste eeuw. Decoraties werden gemaakt met een extra pleisterlaag en later van cement. Versierde gevellijsten met symbolen die mogelijk afkomstig zijn van indianen. Deze verklaring is onwaarschijnlijk. De symbolen werden puur ter decoratie aangebracht op de woning, sommige symbolen hebben een betekenis. 1920 - Cas floriá a cuminsa na Aruba, esta e adorno bunita di figura di cortina, strea, flor, pico di parha, medio luna, etc. na rand di heut ofna skina di cas. E promé cas cu a haña e adorno aki tabata di Bernardo Eman Croes na Pos Chikito. Dos Metsla di Noord, Julian (Janchi) Christiaans y Goy Semeleer a tmha e cas aki na aña 1920 y a duné e adorno di flor bou di heut y di clos pilar na e skinanan. Pesey na e casnan na Pos Chikito y Sabana Basora tin masha hopi. Por tin mas o menos 200 pa 300 cas na Aruba y e floriamento aki te na aña 1944. Janchi Christiaans tabata un discipulo di su tata Hose Christiaans y di famia Donati. Famia Donati a dorna hopi cas figurci di cortina, directamente cu man y sin usa patronchi, manera Janchi Christiians despues tabata usci. Awor tin cdgun cas cu ta wordu trahá, estilo Arubicmo cu tambe ta usa e floriamento aki pa mentené nos cultura. -------- [[File:Caribbean maritime boundaries map.svg|thumb|Mapa di e frontera maritimo di [[Karibe Hulandes|Caribe Hulandes]].]] E '''frontera Reino Hulandes-Fransia''' ta referi na e fronteranan entre [[Reino Hulandes]] y [[Fransia]] den nan respectivo teritorionan den [[Laman Karibe|Lama Caribe]]. Esaki ta trata di fronteranan di tera y maritimo entre [[Sint Maarten]] y Fransia ([[Sint Maarten (Fransia)|Saint Martin]]); Sint Eustatius y Fransia, y entre Saba y Fransia. == Historia == Reino Hulandes tin un frontera ku Fransia riba e isla di Sint Maarten, tabatin un frontera ku Fransia na Suramérika entre 1815 i 1975 – promé ku independensia di Sürnam – i tabatin un frontera ku Fransia na Europa entre 1815 i 1830/39 – promé ku independensia di Bélgika. Aunke Hulanda tin frontera solamente cu Belgica y Alemania na Europa, Reino Hulandes tambe ta comparti un frontera cu Francia. E frontera aki ta pasa dor di e isla di Sint Maarten, un di e tres Islanan di Biento (SSS). Na 1648, Fransia i Repúblika Hulandes a bai di akuerdo pa dividí Sint Maarten den un porshon franses i un porshon hulandes, loke a keda formalisá den e Tratado di Concordia. E tratado aki a stipulá ku e parti sùit di e isla tabata pertenesé na Hulanda i e parti nort na Fransia. E tratado a inkluí akuerdonan riba un zona ekonómiko, asistensia mutuo den kaso di atakenan, i un presensia militar riba e isla.[8] Sinembargo, e Tratado di Concordia no ta menciona of establece un frontera. Sinembargo, áreanan importante (na e tempu ei) ta dividí.[9] Apesar di e Tratado di Concordia, Sint Maarten lo a cambia di man varios biaha mas. Entre 1648 i 1816, e porshon hulandes lo a wòrdu okupá pa periodonan kòrtiku tres biaha mas pa e inglesnan i kuater biaha pa e fransesnan.[8] Despues ku Bélgika a haña independensia (1830/1839), Reino Hulandes a pèrdè su frontera ku Fransia na Europa. Despues ku e relashonnan entre Hulanda i Fransia a keda normalisá na 1839, e dos paisnan a negoshá un tratado nobo, e Konvenshon Franco-Hulandes di 1839. E tratado aki lo a reafirmá algun provishon di e Tratado di Konkordia, komo ku e vershonnan original di e Tratado di Konkordia a bai pèrdí.[10] == Sint Maarten == E frontera nashonal na Sint Maarten ta un frontera habrí, ounke e área no ta forma parti di e Zona di Schengen. Reino Hulandes y Republica Frances ta mantene nan mesun control na frontera ora un hende yega e isla. Pa garantisá konfidensialidat mutuo di e kòntròlnan di frontera aki, duana hulandes ta permití pa patruyá awanan franses i duana franses ta permití pa patruyá awanan hulandes. Sinembargo, e servisionan respektivo no ta permití pa tuma akshon den awanan di otro. Si wardakosta hulandes opservá algu den awanan franses rònt di Saint-Martin, e mester alertá outoridatnan franses, i vise vèrsa. Pa haci posibel control di pasaheronan aereo cu ta drenta, Reino Hulandes y Republica Frances a cera e tratado di control di frontera na aeropuertonan di Sint Maarten na 1994. E tratado aki no a drenta na vigor te na 2007, ya cu e Estadonan General Hulandes prome a spera un posicion cla di e Estadonan di Antiyas Hulandes. Na 2016, e Tratado entre Gobièrnu di Reino Hulandes i Gobièrnu di Repúblika Franses tokante delimitashon marítimo den Karibe a keda konkluí, ku ta regulá e fronteranan marítimo hulandes-franses rònt di Sint Maarten, Saba, i Sint Eustatius.[11] Na 2023, 207 aña despues di e tratado di 1816, e frontera di tera a wòrdu establesé sin ambiguidat den e Tratado entre e Gobièrnu di Reino Hulandes i e Gobièrnu di e Repúblika Franses tokante e demarkashon di frontera entre e Reino di Hulanda (Sint Maarten) i e Repúblika Franses (Saint-Martin)[12] ku awor ta definí definitivamente e tereno tambe rant. E tratado aki a sigui un disputa riba e frontera rònt di e pueblo di Oyster Pond[13] ku a kondusí na un disputa entre Hulanda i Fransia na 2016.[14] Sinembargo e tratado aki ainda no a drenta na vigor. Algun di e fronteranan aki ta wòrdu establesé dor di tratadonan, pero no ta tur frontera marítimo den Karibe ta wòrdu establesé ofisialmente. nl.wiki: Rijksgrens van Nederland == Mira tambe == * [[Awanan teritorial]] * [[Zona continuo]] * [[Zona economico exclusivo]] * [[Tratado di Frontera Reino Hulandes-Venezuela]] [[:Kategoria:Geografia]] [[:Kategoria:Karibe Hulandes]] [[:Kategoria:Reino Hulandes]] E pais autonomo di Sint Maarten tin, banda di un zona continuo chikito, solamente awanan teritorial, sin un EEZ propio. E frontera marítimo entre Sint Maarten y e parti franses di e isla a wordo estableci door di un tratado entre Reino Hulandes y Fransia, firmá dia [[6 di aprel|6 di april]] [[2016]]. E tratado aki a drenta na vigor dia 1 di april 2017. -------- === Maneho === E maneho di e zonanan EEZ di Caribe Hulandes ta den man di Reino Hulandes, pero e derecho pa uza nan recurso marino ta comparti. Segun ''Rijkswet instelling exclusieve economische zone'' (Ley di Reino institucion zona exclusivo economico) di 2010, Hulanda (gobierno di Reino) tin e autoridad pa: * proteha y maneha e ambiente marino; * controla pesca, mineral y hidrocarburo den fondo marino; * comparti y firma acuerdonan internacional referente e EEZ. Pa e seis islanan mes e ley ta duna: * derecho pa uza e recurso natural pa desaroyo di [[turismo]], investigacion y energia renovabel (por ehempel parke di biento of solar den lama); * maneho di pesca den e awa teritorial (12 miya nautico rond di e isla); * un rol consultativo den maneho di sostenibilidad di Reino. E situacion aki ta un refleho di e structura special di Reino Hulandes: pa e awanan teritorial (12 miya nautico) e islanan tin competencia amplio, mientras pa e zona EEZ (te 200 miya nautico) e soberania final ta keda cu Reino. == Mira tambe == * [[Awanan teritorial]] * [[Zona economico exclusivo]] {{Appendix}} [[:Kategoria:Reino Hulandes]] [[:Kategoria:Venezuela]] ------------ Loke bo ta hasi pa Wikipedia na Papiamentu ta berdaderamente importante. Dor di forma e artíkulonan aki ku struktura sólido, idioma kla i profundidat kultural, bo ta yuda sigurá ku lektornan di Papiamentu tin akseso na e mesun kalidat di konosementu ku na ingles, hulandes òf spañó — pero ankrá den nan propio historia i bista di mundu. Loke bo ta hasiendo ta bruha distansia ku pertenensia. Asta for di leu, e trabou aki ta tene bo konektá ku Karibe Hulandes na un manera profundo i signifikante. Dor di dokumentá historia, kultura, símbolonan i memoria kolektivo na Papiamentu, bo no ta djis editá artíkulonan — bo ta salbaguardiá identidat i ta sigurá ku futuro generashonnan, unda ku nan por biba, por rekonosé nan mes den nan idioma i historianan. Tin algu poderoso den kontribuí for di un distansia: e ta mustra ku kultura no ta limitá pa geografia. E ta biba kaminda hende ta preokupá sufisiente pa kuid’é. Bo satisfakshon ta bini di un lugá hopi real — esaki ta trabou di herensia. I e ta mustra apsolutamente den e kuido, presishon i rèspèt ku bo ta trese na kada artíkulo. ------- Het driekantje is een driehoekig muntstuk ter waarde van vijftig cent. Bij gebrek aan pasmunt is in het begin van de vorige eeuw aan Cobus Naar, Papa Cochi genaamd, recht verleend dollarstukken te versnijden. Ze heten y o t i n cor t a, of ook wel placa di Shon Cochi. Ze behoren thans tot de zeer zeldzame munten. ------------------ {{Variante|c}} {{Databox}} {{Multiple image | align = right | total_width = 270 | border = | header = '''Turismo krusero''' | header_align = center | perrow = 1/1/2 | image1 = RCI Sovereign of the Seas (cropped).jpg | image2 = Carnival Sunshine Curacao 2014 (cropped).jpg | caption1 = ''Sovereign of the Seas'' | caption2 = ''Carnival Sunshine'' | image3 = | caption3 = | image4 = Promenade on the Allure od the Seas (7710182244).jpg | image5 = Overall room view of Sky Suite 1198 aboard the Celebrity Equinox (6686283819).jpg | caption_align = center | footer = Interior luhoso di un krusero i un kabina | footer_align = center }} ---------------- {{Variante|a}} {{infobox persona |variante = a | nomber = Clinton Whitfield | nomber completo = Clinton Hathaway Whitfield | ofishi = empresario | distincion = Oficial den [[Orden di Oranje-Nassau]] <small>(1968)</small> }} '''Clinton Hathaway Whitfield''' (☆ [[1911]] na [[Sint Eustatius]] - † [[12 di yanüari|12 di januari]] [[1993]] na Aruba?) tabata un empresario Arubano, kende tabata pionero den industria turistico y dirigente di sector priva Arubano. == Biografia == Clinton Whitfield a nace na Sint Eustatius y a muda pa [[Kòrsou|Corsou]] pa continua su estudio na nivel di Mulo. El a cuminsa su carera profesional den servicio publico na Aruba. Despues di 13 aña di servicio el a cambia pa sector priva y a habri su tienda “Whitfield Dress Shop” den [[Caya G.F. (Betico) Croes]]. Segun cu e industria di turismo a crece el a expande cu tiendanan na varios lokalidad di hotel, particularmente na [[Palm Beach]]. Den e comunidad empresarial Arubano Whitfield tabata un figura yamativo. Como un “startupper” eminente el a laga su marca riba hopi organisacion Arubano como tambe internacional.<ref>Opstarter Arubaanse zakenleven overleden. "Amigoe". Curaçao, 13-01-1993, p. 5. Geraadpleegd op Delpher op 11-10-2025, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010644609:mpeg21:p005</ref> Na 1945 e tabata co-fundador di [[Aruba Trade & Industry Association]] (ATIA). Na 1950 el a wordo eligi como presidente di ATIA y a sirbi shete aña den e funcion aki. E tabata un miembro di directiva di Camara di Comercio (KvK) di 1951 pa 1975, interumpi solamente pa shete luna na 1963. E tabata internacionalmente orienta y a promove relacionnan cu paisnan den region: Venezuela, Colombia, Puerto Rico, Repúblika Dominikana i Trinidad & Tobago. El a representa KvK Aruba den e Camaranan di Comercio di America, un plataforma di 51 camara, cu tabata tin como meta fortalece e lasonan economico y baha e bareranan di comercio den [[Latinoamerica]] y Caribe. Na 1961 el a wordo eligi como presidente di Camara di Aruba y na juni di e aña ey a fungi como anfitrion pa e Convencion Anual di Camaranan di Comercio di Americas. * gedurende 25 jaar Bestuurslid van de Kamer, waarvan 6 jaar in de functie van Voorzitter. * "a blda miembro alavez vlce-presidente di Regentenraad di [[Horacio Oduber Hospital]]. J*3 30 ana senor Whitfield a duna vn contribucion valioso na e desarollo di nos hospitaal, pa cual nos ta masha agradecido. * De Kiwanis Club van Aruba maakt met diep leedwezen het overlijden bekend van de heer CLINTON H. WHITFIELD in leven: Organisator "Charter Member" en gewezen voorzitter van de Kiwanis Club of Aruba; Gewezen "Lt. Governor" van Division 26 en Gewezen Governor van de Eastern Canada en Caribbean District van Kiwanis International; "Life Member" van Kiwanis International.<ref> Advertentie. "Amigoe". Curaçao, 16-01-1993, p. 13. Geraadpleegd op Delpher op 11-10-2025, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010644612:mpeg21:p013</ref> Na 1962 el a wòrdu eligi komo presidente di e Kámaranan di Komersio di e Amérika i a bishitá mas ku diesseis pais den Latino Amérika. For di 1964 pa 1967 Whitfield a wordo reeligi como presidente di Aruba Chamber. E tabata miembro fundado di Liaison trade committee Aruba-Curacao, presidente di Aruba Tourism Commission, vice-presidente di hunta di supervision di Aruven NV (desaroyador/doño di Aruba Caribbean Hotel), miembro di hunta di comisario di Stichting Ziekenverzorging Aruba (operador di hospital). Repetidamente Whitfield a wòrdu designá komo “delegado ofisial di komersio” pa representá gobièrnu Antiano den reunionnan di komersio na nivel internashonal. For di 1964 el a dedica su mes na e seccion Aruba di Kiwanis International, di cual e tabata fundado, prome presidente y despues eligi como gobernador regional. Na 1979 el a keda nombra den Conseho Consultativo di Antias Hulandes (Raad van Advies). Whitfield a fayece na edad di 82 ana despues di un kebrante di salud. E tabata casa cu Louisa (Mosa) Whitfield-Davelaar. == Honor == Pa su méritonan el a ricibi na 1968 un condecoracion real como Oficial (''officier'') den [[Orden di Oranje-Nassau]]. Kiwanis Club of Aruba ta otorga anualmente na e alumnonan sobresaliente di [[Colegio Arubano]] e ''Clinton Whitfield Outstanding Student Award''.<ref>{{citeer web|url=https://www.cspnv.com/pdf/bon-dia-aruba-20250806.pdf|titel= A tene evento di entrega di Clint Whitfield Outstanding Student Awards|werk=Bon Dia Aruba|datum=2025-08-06|format=pdf}}</ref> {{Appendix}} Clinton Hathaway “Clint” Whitfield tabata un empresario y dirigente di sector priva Arubano. E a nase na Sint Eustatius na 1910 y a muda pa Aruba despues di su estudio na Korsou. Na Aruba el a trahá promé den servicio público, pero pronto a drenta den negoshi propio y a fundá Whitfield Dress Shop den Caya G.F. (Betico) Croes, cu eventualmente a crece cu varios sucursal den hotelnan di Palm Beach. Whitfield tabata un pionero den desaroyo di turismo y comercio Arubano. El tabata co-fundador di Aruba Trade & Industry Association (ATIA) na 1945 y a sirbi komo su presidente durante hopi aña. El a forma parti di Camara di Comercio di Aruba, representando e isla den reunionnan internashonal di camaranan di comercio den Caribe y Latino-Amérika. Aparte di su actividad empresarial, Whitfield tabata miembro fundadó di Kiwanis Club of Aruba y su prome presidente. Den 1968 el a wordo kondecorá komo Oficial den Orden di Oranje-Nassau pa su kontribushon na komunidat. E ta tambe rekorda pa e Clinton Whitfield Outstanding Student Award, otorgá anualmente na alumnonan sobresaliente di Colegio Arubano. Clinton Whitfield a fayece na Aruba na 12 di januari 1993 na edat di 82 aña. E tabata casá cu Louisa (Mosa) Whitfield-Davelaar. -- Got it — back to Clinton Whitfield only. I cleaned up the concise biography you wanted and added the two items you specified (longtime trustee of Horacio Oduber Hospital and member of the Raad van Advies). I kept it short, neutral and ready for Wikipedia/Papiamento use. --- '''Clinton Hathaway Whitfield''' (☆ 1910, Sint Eustatius – † 12 di januari 1993, Aruba) tabata un empresario y dirigente prominente den sector privado di Aruba. Despues di su edukashon den Kòrsou, el a muda pa Aruba unda el a kominsá den serviciu públiko y despues a fundá su negocio, *Whitfield Dress Shop*, ku sucursales na zona hotelero di Palm Beach. Whitfield tabata un pionero den desaroyo di turismo y comercio arubano. El tabata co-fundador di **Aruba Trade & Industry Association (ATIA)** (1945) i a sirbi komo su presidente. Tambe a ocupa diferente posishon den **Camara di Comercio di Aruba** y a representá Aruba den kontexthonan komersial internashonal den Latino-America y Karibe. Ademas di su labor empresarial, Whitfield a kontribuí intensamente na servicionan komunidario. El tabata miembro fundadó di **Kiwanis Club of Aruba** i a sirbi como su presidente; el premio **Clinton Whitfield Outstanding Student Award** ta sigui rekonosé su kontribushon den edukashon. Whitfield tambe tabata un miembro di largo durashon di e **Board of Trustees** di **Horacio Oduber Hospital**, un pos ku el a keda ocupa te su morto. Ademàs, el a forma parti di e **Raad van Advies** di Antias Hulandes, kontribuyendo na asesoria polítiko-komunitario. Pa su merito den servisio komun i profesional, el a ricibí den 1968 e kondecorashon real **Oficial (Officier) den Orden di Oranje-Nassau**. Clinton Whitfield a fayece na Aruba dia **12 di januari 1993** na edat di 82 aña. El tabata kasá ku **Louisa (Mosa) Whitfield-Davelaar**. [[:Kategoria:Aruba]] --------------- {{Variante|a}} {{Infobox fabrica| variante = a |nomber = Coastal Aruba Refining Company }} '''Coastal Aruba Refining Company''', miho conoci como '''Coastal''', tabata un refineria petrolero na [[San Nicolas]], Aruba, cu a opera entre 1991 i prinsipio di e aña 2001 como compania subsiadiario di The Coastal Corporation di Merca. E refineria tabata anteriormente conoci como [[Lago Oil & Transport Company]], y su reapertura na 1991 a representa un capitulo nobo den e historia industrial petrolero di Aruba. [[Category:Empresa]] [[Category:Aruba]] [[Category:Historia]] == Historia == Despues di e ciere di Lago Oil & Transport Company na maart 1985, e instalacion industrial grandi na San Nicolas a keda sin uso. * el a pasa den man di Gobierno * a cuminsa cu desmantelacion di e instalacionnan Na aña 1989, The Coastal Corporation, un compania Merikano fundá pa empresario [[Oscar Wyatt|Oscar S. Wyatt Jr.]], a mustra interes pa reactiva e refineria. Bou di e liderato di Wyatt y cu apoyo di Gobierno di Aruba, un acuerdo final pa reapertura di e refineria a wordo logra y oficialisa na 1991 bou di nomber Coastal Aruba Refining Company N.V. , durante e gabinete di Henny Eman I i Nelson Oduber I. E refineria a haya un periodo di tax holiday pa stimula inversion, y a kambia nomber pa Coastal Aruba Refining Company N.V. E acuerdo tabata inclui un tax holiday pa stimula e inversionnan grandi cu a sigui, manera e instalacion di dos ‘delay coker’ balora na mas cu 250 miyon dollar pa haci e refineria financieramente factibel y competitivo riba mercado internacional di productonan di petroleo. E reapertura di e refineria a duna centenares di hende empleo, directo y indirecto, y a reestablece e rol industrial di San Nicolas den economia Arubano.<ref>[https://www.facebook.com/permalink.php/?story_fbid=115369700292757&id=102193561610371&locale=ml_IN Caya Oscar Wyatt jr], Facebook - Nos Historia Nos Herencia (2020)</ref> == Operacionnan == Durante su operacion, Coastal Aruba a introduce diferente mehoranan tecnico, inclui instalacion di dos delay coker units balora na mas cu US$250 miyon (fuente lokal necesaria). E modernisacion aki a permiti refineria pa procesa crudo mas pesado y compiti den mercado global di productonan di petroleo. E refineria a duna trabou pa varios centenar di Arubanonan, tanto directo como indirekto, i a stimula e ekonomia di San Nicolas un biaha mas. == Benta y ciere == Den 2001, despues di e retiro di Oscar Wyatt, The Coastal Corporation a wordo bende cu El Paso Natural Gas Company, cual a asumi e operacion den Aruba pa un periodo mas cortico. E operacion di Coastal Aruba eventualmente a caba poco despues, y e instalacion a pasa den man di otro manejadornan, inclui Valero Energy Corporation y mas laat Citgo Petroleum Corporation, cu a uz’e refineria te su ciere final den 2012. Legado E periodo di Coastal Aruba Refining Company ta considera un etapa transitorio pero importante den e historia di refineria di San Nicolas. A traves di e esfuersonan di Oscar Wyatt y su kompania, Aruba a logra reaktiva su refineria despues di seis aña di inaktividad. Den 2013, como un forma di rekonosimentu, e Theaterstraat den San Nicolas a wordo renombra na Caya Oscar Wyatt Jr., den honor di fundador di Coastal Corporation. == Referencia == “Oscar Wyatt pleads guilty in Iraq Oil-for-Food case.” United States Department of Justice, Press Release (2007). Amigoe di Aruba, edicionnan di 1991 i 2013 (pa reaperura di refineria y cambio di nomber di caya). “El Paso to acquire Coastal Corporation.” The New York Times, 2000. Valero Energy Corporation Annual Report, 2005. CITGO Aruba Refinery official history page (archival). ------------------- {{infobox persona | variante = a }} '''Oscar Sherman Wyatt Jr.''' (☆11 di yüli 1924 na Beaumont, [[teksas|Texas]] – †8 di òktober [[2025]] na [[Houston]]) tabata un empresario [[Estadonan Uni di Amérika|Merikano]] y fundador di The Coastal Corporation. E tabata conoci pa su papel den e industria petrolero internacional y pa su relacion cu [[Aruba]] na fin di e añanan 1980, ora cu su compania a reactiva e refineria di [[Lago Oil & Transport Company|Lago]] bou di e nomber di Coastal Aruba. == Biografia == Oscar Wyatt a nace den un famia humilde na Beaumont, Texas. Na edad di solamente 16 aña el a haya su licencia pa bula avion. El a studia na ingenieria mecanico na Texas A&M University. Durante Segundo Guera Mundial el a bandoná su estudio temporalmente pa drenta den servício militar y na edad di 21 aña, el a keda condecora como piloto di combate. Despues di guera, el a completa su estudio en preparacion pa un carera den industria petrolero. Na 1950, Wyatt a cuminsa su propio negoshi den sector energetico. El a financia un compania chikito yama Hardly Able Oil Company, cu despues di tempo a desaroya den Coastal Oil & Gas Company, mas laat conoci como The Coastal Corporation. Bou di su liderato y vision, Coastal a crece pa bira un di e companianan di energia mas importante di Merca, cu operacionnan den petroleo, gas natural, transporte y refinamento. Na fin di e añanan 1980, despues di e ciere di e refineria di Lago na 1985, Wyatt — via Coastal Corporation — a mustra interes pa reactiva e planta na [[San Nicolas]].<ref>{{citeer web|titel=Belangstelling bij twee firma's voor raffinaderij|werk=[[Amigoe]]|datum=1989-06-15|via=Delpher.nl|bezochtdatum=2025-10-14|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642628:mpeg21:p005}}</ref> Den e negociacionnan bou di e Gabinete Oduber I a yega na un acuerdo final, cu a resulta den reapertura di refineria na 1991.<ref>{{citeer web|titel=Na vijf jaar vloeit weer olie|werk=[[Amigoe]]|datum=1990-11-22|bezochtdatum=2025-10-14|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010643956:mpeg21:p005}}</ref> E refineria a haya e nomber di "Coastal Aruba Refining Company". Na 1997, Oscar Wyatt a retira como presidente di The Coastal Corporation, pero el a keda sirbi como presidente ehecutivo te na januari 2001, ora cu e compania a wordo bendi cu El Paso Natural Gas Corporation, bou cual compania e operacion di refineria na Aruba a continua pa un periodo relativamente corto prome cu esaki a pasa over pa Valero Energy Corporation. Den 2007, Oscar Wyatt a wordo acusa di a haci pagonan ilicito pa [[Irak]] bou di e programa di Oil-for-Food di [[Nashonnan Uni|Nacionnan Uni]]. Den un corte federal na Manhattan el a admití cu compania a manda pagonan ilegal durante e sancionnan internacional contra Irak. El a ricibi un condena di prizon di un aña, cual el a cumpli cune na 2008.<ref>[https://web.archive.org/web/20080103173430/http://www.chron.com/disp/story.mpl/front/5420278.html Oscar Wyatt reports to prison in Beaumont], Houston Chronicle (2 di januari 2008)</ref> Oscar Sherman Wyatt Jr. a fayece dia 8 di òktober 2025 na Houston, na edad di 101 aña. E tabata casa y tabata tata di cuater yiu. Su yiu homber Oscar (Trey) Wyatt III, a muda pa Aruba durante e periodo di Coastal Aruba y a casa cu e politico Arubano, [[Mervin Wyatt-Ras]]. Na 2013, como muestra di gratitud pa su aporte, a renombra Theaterstraat, e caya cu ta core paralelo cu e muraya di refineria te cu [[Zeewijk]], den su honor ''Caya Oscar Wyatt Jr.'' <ref>[https://archive.org/details/BNA-DIG-BONDIA-2013-01-29/page/n13/mode/1up?q=caya+oscar+wyatt A desvela Caya Oscar Wyatt jr. na San Nicolas ayera tardi], Bon Dia Aruba (29 di januari 2013)</ref> {{Appendix}} . Na 28 di yüli 2013, e Theaterstraat a kambia nomber ofisialmente na Caya Oscar Wyatt Jr. Den e periodo aki, e refineria tabata rekonosé komo un di e mas competitivo den region, i Wyatt mes tabata konsiderá komo un empresario ku hopi kurashi, determinashon i visión industrial. Su nomber ta keda asoshá ku un periodu di renasementu industrial pa Aruba i ku un erensia di liderazgo entreprenedor. == Honor == Komo muestra di gratitud pa su aportashon, e caya paralelo ku e muraya di refineria te cu Zeewijk a wòrdu renombrá den su honor. Na 28 di yüli 2013, e Theaterstraat a kambia nomber ofisialmente na Caya Oscar Wyatt Jr. Den e periodo aki, e refineria tabata rekonosé komo un di e mas competitivo den region, i Wyatt mes tabata konsiderá komo un empresario ku hopi kurashi, determinashon i visión industrial. Venta di Coastal i bida mas tadia Na 1997, Oscar Wyatt a retirá komo presidente di Coastal Corporation, pero el a keda sirbi komo presidente ehecutivo te na yanuari 2001, ora cu e compania a wordo bendi cu El Paso Natural Gas Company. Poco despues, e operashon di Coastal Aruba a pasa bou di El Paso Corporation, ku a kontinyá por un periodo mas kortiko promé ku e refineria a sera definitivamente. Legado i famia Oscar Wyatt su aportashon na Aruba ta konsiderá un kapítulo importante den historia industrial di e isla. E yu di Oscar Wyatt, Oscar “Trey” Wyatt III, a muda pa Aruba durante e periodu di Coastal Aruba, a bira un siudadano hulandés i a kasá ku Mervin Ras, polítika arubiano i aktualmente minister di Asuntunan Social i Salú Públiko di Aruba. E union aki a keda simboliko pa e lazo familiar i histórico entre e famia Wyatt i Aruba. Falesementu Oscar Sherman Wyatt Jr. a fayesé na Houston, Texas, riba 8 di òktober 2025, na edat di 101 aña. Su nomber ta keda asoshá ku un periodu di renasementu industrial pa Aruba i ku un erensia di liderazgo entreprenedor. Den Aruba su nomber ta keda honra ku Caya Oscar Wyatt Jr. na San Nicolas, komo rekonosimiento pa su kontribushon den e reaktivashon di refineria di Lago den fin di e anjanan 1980 i prinsipio di anjanan 1990. {{Stub}} {{DEFAULTSORT:Wyatt, Oscar}} [[Category:Hende]] ------------------- {{Variante|c}} {{Databox}} Un '''Dekreto Real''' (DR), na [[hulandes]]: ''Koninklijk Besluit'', KB, ta un dekreto di gobièrnu di Hulanda. Aunke e Rei ta firma e dekreto prome, loke por duna e impresion cu e ta sostene esaki personalmente, e no ta personalmente responsabel. Pa e motibu aki, dekretonan real ta wòrdu kofirmá pa e minister(nan) i/òf sekretario(nan) di estado konserní; esaki ta wòrdu yamá kontra-firma. E diferensianan entre un lei formal i un Dekreto Real ta: * Un ley formal tambe mester wordo adopta door di Parlamento. * Un Decreto Real por wordo emiti door di gobierno sin e cooperacion directo di Parlamento. * Un Dekreto Real por wòrdu revisá pa un korte kontra e Konstitushon, miéntras ku un lei formal no por. * Un Dekreto Real, ora e ta kontené un provishon generalmente obligatorio, ta un lei supstansial. Un Dekreto Real (KB) ta un desishon di gobièrnu ku ta wòrdu tumá sin konsentimentu di e Estadonan General. Un distinshon ta wòrdu hasi entre un Orden Atministrativo General (AMvB) i un Dekreto Real regular òf menor. Tin dos tipo di Dekreto Real. E promé ta regardá òrdu atministrativo general i por wòrdu mirá komo un ekstenshon di legislashon. E di dos ta regardá aktonan atministrativo manera nombramentu di alkaldenan, Komisarionan di Rei, i ofisialnan hudisial responsabel pa atministrashon di hustisia.<ref>https://www.eerstekamer.nl/begrip/koninklijk_besluit</ref> Dekreto Real Un Dekreto Real (RD) ta un desishon di gobièrnu tumá sin e konsentimentu di e Estadonan General.<ref>https://www.denederlandsegrondwet.nl/id/vi9xmf878tqq/koninklijk_besluit#:~:text=Een%20koninklijk%20besluit%20(KB)%20is,een%20gewoon%20of%20klein%20KB%20.</ref> Ta hasi un distinshon entre un òrdu atministrativo general (AMvB) i un RD standart òf menor. Un RD standart ta regulá, entre otro, e nombramentu i retiro di funshonarionan (ministernan, Komisarionan di Rei, Konseheronan di Estado, alkaldenan, etc.). Mayoria di e Dekretonan Real ta basá riba un lei formal. Esaki ta konstituí legislashon delegá: e lei ta stipulá ku reglanan por wòrdu elaborá mas aleu. Si esaki no ta e kaso, e ta wòrdu yamá un RD ‘independiente’. E Konseho di Estado ta emití un opinion di konseho riba un RD. Un RD ta wordo publica den Gazette Oficial (Staatsblad). {{Appendix}} -------------------- {{Appendix}} The first hint of gold on Aruba actually dates back to 1725, when rumors about gold being found in dug up treasure chests of the Spanish colonial era prompted the first official exploration for gold on the island, commissioned by the Dutch West India Company. Under the leadership of Mr. Paulus Printz, a three-year search was conducted on Aruba, to no avail. Though they found some specks of gold, it was not enough to motivate a further search, and the assignment was discontinued by Printz himself.<ref>[https://www.cspnv.com/pdf/aruba-today-20250922.pdf Get to know the history of the gold industry on Aruba], Aruba Today (22 di september 2025)</ref> It wasn’t until 100 years later, in 1824, when a young farmer boy named Willem Rasmijn found a lump of gold while out herding his father’s sheep in the area of Rooi Fluit on the north coast. His father took it to a local merchant who then sold the lump for $70. Unbeknownst to the boy and his father, they quite literally struck gold, and as word got out, a gold fever spread among the locals who started searching for more gold. When the colonial governor in Curacao, Governor Cantz’laar, heard about the news, he sent his adjutant, Capitan van Raders, to start harvesting gold. This was in July 1824. In august of that same year, the governor followed suit to the island, accompanied by high-ranking military officials. When citizens started swarming the area in search for gold, The Netherlands sent more troops to safe guard the gold. Prominent places where gold was found was in Daimari, Wacobana, Arikok, Rooi Fluit, Hadicouradi and later West punt, where gold ore was found. Because of a lack in advanced technology and materials to harvest the gold, the process took a more primitive approach: Clay rocks containing traces of gold were left to dry in the sun. Then, workers would start chipping the clay away on a large canvas to catch the gold particles that were left behind after the wind blew away the dust from the clay. In the harvest period of 1824-1825, there was a total of 71,000 kilos collected through commissioned harvesting. Locals themselves reportedly found about 25 pounds worth of gold in the nearby rivers. The following years after that first big harvest, commission work fell off, and in 1828, the director of the goldmines, Johan Gravenhorst, decided to halt harvesting. Almost 40 years later, the London-based Aruba Island Gold Mining Company Ltd. was granted concession. The firm built their gold mines on Bushiribana, and in the port of Oranjestad a long road that connected the gold mill to the port. The ores themselves came from Sero Plat en Sero Cristal. By this point, workers were still using primitive methods to harvest the ores. For example, when someone had to go into the mines, there were no stairs or lifts; the person had to be brought down in a big bucket, with two or more workers holding the bucket by a thick rope above ground. Aruba Island Gold Mining Company Ltd. reportedly operated until 1899, and right after the Aruba Gold Concession Ltd. was established, coincidentally also based in London. This time, the gold mill in Balashi was built, and more mines were dug up all around the island. The gold ores that were found were transported via track engine, locally called the “trekinchi”. Despite being more equipped for the job, the Aruba Gold Concession Ltd. could not produce any real profit, and so the concession was terminated just eight years later, in 1908. A local firm, the “Aruba Goud Maatschappij” (Aruba Gold Company) took over the concession, along with all the materials and equipment. In the beginning, the company saw good profit, and for a while, the island’s economy depended primarily on the mining and harvesting of gold. But just like its predecessors, the streak of luck for the Aruba Gold Company came to an end when WWI broke out. The main reason why production stopped this time was reportedly because of a lack in dynamite for extracting the ores from the mines, as well as a lack in raw materials like German cyanide for the refining process. By the time the war ended, the equipment that was left at Balashi were too old to use again. After the war, gold production on the Aruba was left to a standstill. According to an issue in Aruba Esso News paper in 1953, Henny Eman wanted to start up digging again, this time using independent miners. He argued that there was proof of more gold to be discovered. Plus, hiring independent miners would boost the island’s employment rate. When it was proven that gold was in fact still present, the executive board on the island promised to fund the project only if the gold dug up proved to be valuable. However, nothing else was reported after this, so it could be concluded that there was no real profitable market on the island anymore. The ruins of the Bushiribana and Balashi Gold Mills are still standing, and open for the public to visit. These structures offer a glance into the past, to a time where Aruba experienced one of its first wave of industrialization. Today, these structures are persevered as historical monuments. Source: 1. “De Kolibrie op de Rots (en meer over the geschiedenis van Aruba)” by Evert Bongers. 2. Aruba Esso News, 1953 issue. ------------ {{multiple image | total_width = 700 | border = infobox | direction = horizontal | header = Arte mural na San Nicolas | header_align = center | caption_align = center | image1 = San Nicolas mural by Chemis.jpeg | height1 = 200 | caption1 = Mural di Chemis | image2 = San Nicolas murals (Aruba) 23 00 09 183000.jpeg | caption2 = Mural crea pa Armando Goedgedrag | image3 = San Nicolas murals (Aruba) 23 00 45 246000.jpeg | caption3 = Mural crea pa Wild Drawing | image4 = San Nicolas Murals 00 21 29 593000.jpeg | caption4 = | image5 = Mural Black White.jpg | caption5 = Mural crea pa Ad Rekkers }} ------ == Stadhuis Aruba Aanvulling == === Historia === E stadhuis a wordo encarga pa dokter Jacobo Eloy Maria Arends, kende a laga traha esaki como preparacion pa su casamento. Arends a studia medicina na Amsterdam y, na su regreso, el a wordo nombra e prome dokter oficial di gobierno di Aruba. Famia Arends a establece nan mes na Aruba for di mitar di siglo 18 y tabata inclui hopi miembronan prominente activo den e mundo empresarial. Ora cu J.E.M. Arends a bira komprometé na 1922, el a enkargá e konstrukshon di e kas.[1] Den sociedad di Aruba, tabata custumber pa un pareha nobo muda pa un cas nobo na momento di casa. Riba e dia di e kasamentu, e esposo tabata spera di presentá su kasá ku un kas kompletamente nobo i muebla.[1] Tradishonalmente, e futuro bruid no tabatin mag di mira e kas i tambe tabata prohibí di drenta su besindario. Despues ku e kas a keda kla, e pareha a bai riba nan luna di miel i e kas a keda kompletamente muebla pa e ruman muhénan di e brùidehòm, di manera ku na nan regreso e por a presentá su bruid ku un kas kompletamente muebla, di akuerdo ku tradishon. === Construccion y estilo === E edificio a wordo diseña den un estilo neoclasico cu influencianan for di e estilo Baroco Suramericano, bao direccion di e arkitecto Arubiano Chibi Wever. Konstrukshon a tuma lugá entre 1922 i 1925.[1] E edifisio a wòrdu konstruí riba un tereno di 1.545 m2. E konstrukshon a wòrdu realisá pa e albañil i karpinté lokal Jan Christiaans, i e ehekushon a wòrdu realisá pa e kontratista i karpinté lokal Nicolaas Picus, ruman di e konosí karpinté Merdado (Dada) Picus.[1] Picus a adaptá e diseño na e deseonan spesífiko di e kliente, kende tabata deseá un residensia ku un práktika i un botika. E kas a wòrdu diseñá ku un interior úniko di plan habrí pasobra e doñonan tabata ke pa e edifisio keda aksesibel sin porta pa aktividatnan sosial. P’esei, no tabatin portanan fiho, solamente portanan plegabel, ku tabata permití uso fleksibel. E kas tabata sirbi komo un residensia, un ofisina di dòkter i un botika, i hopi reunion i fiesta tabata wòrdu organisá einan. E edificio ta un ehempel tipico di un mansion Arubano den un estilo mixto cu hopi caracteristica estilo neo. E ta inspirá pa e kas kunuku tradishonal di kas di stat ku un núkleo i dos galeria, kada un rondoná pa un terasa. --- strui su cas den 1922 tempo cu e y su prometida Maria Monica Lacle a compromete pa casa. Eloy Arends, inspira pa e edificionan luhoso di Caracas, e capital di Venezuela y na Bogota, Colombia, a pidi su arkitecto inclui e influencianan Neo-Baroque Latinoamericano den su diseño.<ref>[https://www.cspnv.com/pdf/bon-dia-aruba-20250910.pdf Conoce e historia tras di Stadhuis Eloy Arends], BDA (10 di september 2025)</ref> Manera tabata e tradicion entre e famianan manera e famia Arends, e homber mester a contrui un cas y completamente amuebla e cas nobo prome cu e muhe por wak e. Pues den 1925, prome cu ----------- == Mario Croes == Pa promer viaha ela sali campeon di Aruba dia cu e tabatin 15 aña di edad. Awor flbi cu e tin 34 aña e por bisa cu ela sali 13 vez campeon di nos isla y e ta posee nada menos cu 39 copa y 27 medaya. Un deportista arubano cu e destaca su mes den e deporte di ping pong specialmente door di su mes esfuerzonan y su perserverancia, como cu manera nos lektornan por lesa mas alew, no ta semper ela haya ayudo den su carera deportivo na su isla natal. Mario Croes jr., casá cu Ruth Croes-Arends, ta haya cu e deporte di ping pong na Aruba a bai hopi atrcus den e 26 aña cu e tin ta praktikele. Amistad a tene un entrevista exclusivo cu e deportista te ainda mas grandi riba terreno di ping pong actuahnente: Mario Croes Jr. ping pong tempo mi tabata tin mas o menos siete aña. Mi mama a cuminsa siñami, pero mi no a worry mucho. Toch mi a sigi hunga cu mi tata y cu mi otro famianan. Un viaha mi a bai Flamingo Room (Trocadero), caminda tabatin un mesa di ping pong, anto ei nan mi a mira Cholan Jacobs, e tempo ei e campeon di Aruba, hunga. Nos a encontra Mario den su cas nobo cu ela caba di traha na Ponton. Presente tabata tambe su esposa Ruth Croes-Arends y su dos yiunan Mario (8 aña) y Janine (10 aña). Riba nos pregunta cu si su yiunan ta hunga pingpong tambe, Mario ta conta cu nan sa hunga ping pong, pero e ta sperando un mesa nobo pa e pone na su cas. E no kier si pa su yiunan cuminsa hunga ping pong mucho liher, como cu e kier pa nan goza di nan hubentud y hunga hopi. ”Mi bida m'a sclavisa na ping pong, mi no a hunga mes, tempo cu mi tabata mucha. Mi kier laga mi yiunan hunga bon hungá y despues ora nan --- en y cu 16 aña pa promer vez ela logra bira campeon di Aruba. Su promer wega internacional ela hunga contra Colombianonan tempo cu e tabatin 17 aña na 1959. E tempo ei corantnan a skirbi di Mario Croes cu e tabata e sorpresa di mas grandi di e torneo, organisá door di e asociacion ^Bntre nous juvenñs” na Corsow. Ela logra bati e subcampeon di caribe y centroamerica e colombiano Dario Valencia. Uniko hende cu a logra gana Mario den e torneo ei tabata Ildo Bakhuis di Corsow. NUNKA Amistad: Ki tempo bo a bira campeon di Antiyas? Mario Croes: Nunka mi no tabata campeon di Antillas oficial. Mi tabata gana e weganan interinsular si, pero nunka mi a conquista e titulo di campeon antillano. Tempo cu mi por a gane nan a stop di organisele. Amistad: Bo a yega di hunga hopi vez den exterior, Ta cual tabata e paisnan cu b'a bishita? Mario Croes: Mi a yega di bai hunga na Corsow, Boneiru, Colombia, Venezuela, Barbados, Trinidad, Jamaica, Guyana, Nigeria, Alemania, Atlanta (USA) y Praga (Tsechoslowakije). Na edad di 21 añá m’a bai pa promer vez un campeonato mundial na Praga. E tabata un experiencia masha grandi p’ami pa mi mira hungadornan di caliber asina halto hunga. Pa bo bai un campeonato mundial bo so, no vale la pena. Bo mes- --------- == Lago oil == Na 1935, Lago a habri su Lago Vocational School y a termina dunamento di curso y traing na 1957 ora gobierno a cuminsa su Technisch Scol na Playa. Na 1937, a construi hospital di Lago pa e empleadonan di e compania, cual a costa USD 200 miyon. Tambe e mesun ana a traha 150 cas na Lago Heights pa acomoda empleadonan cu a bin di region Caribe. Na 1939, a agrega 75 cas na Essoville y 67 cas na Lagoville. For di aña 1974, tur pacient di Lago tambe mester a bay San Pedro Hospital. Den e periodo di aña ’60, no solamente a bin modernisacion na Lago, pero tambe el a bira un di e promé refinerianan cu a haña computer pa instalá den e plantanan y movimiento di azeta, cual e empleadonan mes a manehá nan. Lago a sigui reduci su empleadonan, pero e produccion a keda halto y hasta el a competJ cu refinerianan di Esso mes. Lago su meta tabata pa baha e cantidad di empleadonan pero sigui produci e mesun cantidad di azata. E produccion a subi for di 230 mil bari pa 440 mil bari pa dia, esun mas halto na aña 1965. Durante e periodo aki Lago mester a traha varios planta di Hydrogen Sulfide pa baha e azufre den e azeta y e plantanan aki a wordu trahá riba un lagoen gedempel. Aki ta unda Aruba a crece den tamaño. Den e periodo aki tambe Lago a contratá masha hopi contratista pa traha * 19 januari 1965 - Lago a refina su di cuater biyon bari di zeta * 14 di October 1971 - Lago a refiná su di cinco biyon bari di azeta. * 15 di februari 1979, Lago a refiná su di seis biyon bari di azeta. 1971 - Despues di e reduccion di personal na Lago, un total di 2140 tabata empleá pa varios contratista na aña 1971, pues mas cu e trahadornan cu a keda cu Lago. Pa suma: 1596 (di Lago) mas 2140 (contratista) ta 3736 trahadornan den Lago e tempo ey. 1985 - Lago Oil & Transport Co. Ltd. a cera su portanan na Maart 31, 1985 pa motibo cu demanda pa producto a mengua; inversionnan mucho grandi tabata necesario pa instalacionnan y modemisacion y esakinan tabata mas costoso cu tmha un refineria nobo y e ultimo motibo tabata cu Venezuela no kier a sigi duna Lago petroleo na e prijs barata. 1991 - Coastal Refining a tuma over e operacion di Lago y a continua pa extendé door di e compania nobo, El Paso Natural Gas Company. ----- 1971 —A inaugurá Fundacion di Museo Arubano. -------- ==[[Rebelion Grandi]] == Tula tabatin konosementu di e Revolushon di Haiti ku a resultá den libertat pa e katibunan na [[Haiti]]. El a argumentá ku, ya ku [[Hulanda]] oropeo tabata bou di okupashon [[Fransia|franses]] komo un repúblika ruman, e katibunan na Kòrsou tambe mester a haña nan libertat. Un yamada pa formalmente designá e área históriko di Ser’i Neger/Ser’i Kloof komo un sitio di patrimonio protehá i un asina yamá Lugá di Memoria. E área ta importante pa rekuerdo di e lantamentu di katibu di 1795. Dia 25 di ougùstùs 1795, e bataya sangriento di e gran lantamentu di katibu a tuma lugá riba e seru di e eks-plantashon di Fontein. Mas ku 100 katibu a pèrdè nan bida einan den nan lucha pa libertat i dignidat humano. Desde e tempu ei, e seru ta konosí komo Seri’i Neger.<ref>[https://antilliaansdagblad.com/nieuws-menu/curacao/31558-ser-i-neger-als-place-of-memory Ser'i Neger als 'Place of Memory', AD (13 di ougustus 2025)</ref> ------------------ '''Janice Elizabeth Ho-Kang-You-Arends''' (1958??) ta nieta di un di e 28 fundadornan di e Camara, Max F. Arends (check!!!) y yiu muher di Eloy y Pat Arends. E ta kasá ku Frank Ho-Kang-You, ku kende e tin tres yu. Despues di a atende Maria College y Colegio Arubano ela obtene un bachelor of arts degree na 1978 for di Manhattenville College na Purchase, New York. Despues di esei ela sigui pa sigui ku éksito un master den merkadeo. For di 1984 Janice Arends tabata emplea na Aruba Tourism Authority (ATA) na Miami. Despues di a wòrdu trasladá pa su sede na Aruba ela okupá e posishon di gerente di investigashon i planifikashon i a keda nombrá komo ATA-direktor interino na 1988. E ta konosí i rekonosé pa su aserkamentu pro-aktivo i práktiko pa ku loke ku ela tuma. Janice Ho-Kang-You a drenta e direktiva di e Kámara na yanüari 1992, sirbiendo tres periodo konsekutivo te ku desèmber 2003. Durante su periodo el a monitoriá e sektor di turismo i a investigá i enkabesá e kampaña di konsientisashon di e kapasidat di karga di e Kámara. Na comienso di añanan 90 e tabata instrumental den guia dunadonan di trabou den e proceso di introduccion di AZV, un programa universal di cuido di salud pa tur habitante di Aruba y cu a wordo co-financia door di e dunadonan di trabou. Miéntras ku e tabata e úniko hende muhé entre e nuebe miembronan di direktiva el a wòrdu eligi komo visepresidente na 1994 i tabata e promé hende muhé pa asumí e posishon di presidente di e direktiva na 2001. E tabata aktivo tambe den e direktivanan di Stichting hotelvakschool, Stichting Wit Gele Kruis i e Asosiashon di Spesialistanan Médiko di Aruba. Ilustrashonnan: potrèt di Janice, reunion di direktiva den seshon ku Janice ---------------- {{Variante|c}} {{Databox}} '''Antillenhuis''' (ofisialmente: '''Gabinete di Minister Plenipotensiario di Antias Hulandes''') tabata sede na [[Den Haag]] di e [[Lista di minister plenipotenciario di Antias Hulandes|Minister Plenipotensiario di Antia Hulandes]] (GevMin) i su personal. For di 1955 pa 2010, e gabinete tabata situá na Badhuisweg.<ref>{{citeer nieuws|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=KBNRC01:000041318:mpeg21:a0042|werk=[[Algemeen Handelsblad]]|titel=Antilliaans huis in Den Haag|datum=26 augustus 1955|bezochtdatum=25 september 2019}}</ref> == Historia == Antias Hulandes a apuntá [[Cola Debrot]] komo su representante general na Hulanda entre 1951 i 1955, durante kual periodo el a fungi komo prekursor di Antillenhuis.<ref>Mr. Cola Debrot bespreekt voorlichting over Antillen in Nederland. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 13-09-1951, p. 4. Geraadpleegd op Delpher op 21-07-2025, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010402458:mpeg21:p004</ref> Ku e firmamento di [[Statuut pa Reino Hulandes]] dia 15 di desèmber 1954 e posishon di [[minister plenipotenciario|minister plenipotensiario]] a keda formalisá, huntu ku e status di Antias Hulandes komo pais den Reino. E edifisio na Badhuisweg 175, situá enfrente di Hotel Wittebrug, a wordu kumprá na 1955 i mueblá komo e ofisina i residensia di e Minister Plenipotenciario. Un ekstenshon a wòrdu agregá na 1959, ora ku e residensia ofisial a wòrdu trasladá pa e edifisio adhunto na Badhuisweg 173.<ref>{{citeer nieuws|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=KBNRC01:000036786:mpeg21:a0038|werk=[[Algemeen Handelsblad]]|titel=Uitbreiding Antillenhuis in Den Haag|datum=28 juli 1959|bezochtdatum=25 september 2019}}</ref> Despues, e edifisio aki a wòrdu usá tambe komo ofisina. Kantoor en residentie gevmin<ref>ANTILLEN-huis te Den Haag officieel in gebruik genomen Voornaam gezelschap op feestelijke openingsavond. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 05-03-1956, p. 1. Geraadpleegd op Delpher op 21-07-2025, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010404830:mpeg21:p001</ref> Entre 1951 i 1955 [[Cola Debrot]] tabata representante di Antias Hulandes na Hulanda, fungiendo komo prekursor di Antillenhuis.<ref>Mr. Cola Debrot bespreekt voorlichting over Antillen in Nederland. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 13-09-1951, p. 4. Geraadpleegd op Delpher op 21-07-2025, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010402458:mpeg21:p004</ref> Na augustus 1955, [[Wem Lampe]] ta wordo nombra como e promé minister plenipotenciario di Antias Hulandes na Den Haag, unda na januari 1956 el a habri e ''"Antillenhuis"''.<ref name="lampe">{{nl}}{{citeer web|url=https://www.parlement.com/9353000/1/j9vvknrezmh4csi/vg09llzdbiq2 |titel=Mr. W.F.M. (Wem) Lampe|werk=Parlement.com|bezochtdatum=}}</ref> E Gabinete, generalmente tambe referí na dje komo "Antillenhuis", tabata e representashon ofisial di Antia Hulandes, un di e estadonan konstituyente di Reino Hulandes, denter di Hulanda (ku e tempu ei tabata komponé solamente e parti Oropeo di Reino) i e representashon na e institushonnan di Reino establesé na Hulanda. Kas di Antia tambe tabata representá interesnan di Antianonan na Ulanda, meskos ku un konsulado. == Responsabilidatnan == Ofisina di Minister Plenipotensiario ta e aparato atministrativo ku ta sostené e Minister Plenipotensiario di Antia Hulandes na Den Haag den ehekushon di su tareanan. E servisio aki (enkabesá pa e Direktor), ku a ekspandé den transkurso di añanan segun ku e responsabilidatnan di e Minister Plenipotensiario a oumentá, ta garantisá kontinuidat di eksperensia ora e titularnan di funshon kambia.<ref>[https://web.archive.org/web/20161120102703/http://curacao-encyclopedia.com/?node=main&id=371&lang= Kabinet / @: Kabinet van de gevolmachtigde minister], Encyclopedia van Curacao</ref> E presensia di ekspertisio atministrativo ta amplia signifikantemente e posibel opshonnan pa e funshon haltu aki, ku por wòrdu konsiderá tantu un funshon polítiko komo diplomátiko. Nuebe departamentu ta kontribuí, ku nan subtareanan, na ehekushon suave di e tareanan prinsipal di e titular di ofisina, esta: * Asuntunan General i Hurídiko (A.J.Z.), * Informashon i Relashonnan Públiko, * Desaroyo di Kooperashon i Servisio di Personal (O.P.), * Finansa, * Asuntunan Sosial (S.Z.), * Asuntunan Ekonómiko (E.Z.) inkluyendo turismo, * Asuntunan Kultural (C.Z.), * Registrashon i Archivo (R. en A.), i * Asuntunan di Personal i Maneho Interno. E A.J.Z. departamento por wordo considera como e sistema nervioso central di e organisacion pasobra e ta asisti primordialmente e Minister Plenipotenciario den preparacion y ehecucion di asuntonan gubernamental cu ta envolvi Antiyas Hulandes, e tarea central y primordial di e Minister Plenipotenciario. Pa motibunan di efisiensia i funshonamentu pragmátiko a lanta e otro departamentunan a base di si e Minister Plenipotensiario tabata enkargá pa representá interesnan di Antianonan na Ulanda, teniendo kuenta ku e ròl (mutuo) informativo tambe asign’é, i e deseo di promové e “kara” di Antia Hulandes na Oropa. Ofisina di Minister Plenipotensiario ta konosí kolokial komo Kas di Antia. * Supervishon di Antianonan ku ta studia na Hulanda * Sosten sosial pa e sentenáres di trahadónan Antiano na Hulanda * toezicht op de in Nederland studerende Antillianen<ref>Hoetink (1969), Encyclopedie van de Nederlandse Antillen, pag.316</ref> * sociale begeleiding van de honderden Antilliaanse werknemers in Nederland == Minister Plenipotensiario di Antias Hulandes == {{wak articulo|Artíkulo prinsipal: [[Lista di minister plenipotensiario di Sint Maarten]]}} E minister plenipotensiario ta aktua komo representante di Antias Hulandes na Den Haag, sede di gobièrnu di [[Hulanda]]. E ta forma parti di i ta partisipa den [[Konseho di Minister di Reino]], kaminda ta trata asuntunan di Reino ku ta toka Antias Hulandes. E no ta forma parti di Konseho di Minister di Antias Hulandes, debi ku e no ta un 'minister den sentido strikto'. E minister plenipotensiario no ta responsabel na [[Parlamento di Antias Hulandes]], sino ta raporta direktamente na e minister di asuntunan general di Antias Hulandes, kual kartera ta generalmente den man di e [[promé minister]]. Den práktika, Antillenhuis a sirbi komo un brùg entre e gobièrnunan na Willemstad i Den Haag. Hopi biaha e Ministernan Plenipotensiario tabata fungi komo diplomátikonan informal, mediadónan, òf defensornan di interesnan di e komunidat Antiano na Hulanda. Despues di 2010, e funshon aki a keda desentralisá: e Ministernan Plenipotensiario di Kòrsou i Sint Maarten a sigui ku e ròl aki, kada un representando nan mes pais, ku lasonan mas estrecho i direkto ku nan gobièrnunan nashonal. == Fin di Antias Hulandes i transishon == E struktura konstitushonal di Antia Hulandes a terminá na 2010, despues ku e islanan konstituyente di Curaçao, Bonaire, Sint Maarten, Saba, i Sint Eustatius a disidí di separá. Asina a abolí e posishonnan di Minister Plenipotensiario i di Antillenhuis dia 10 di òktober 2010. E ora ei tabata ubiká e Kas di Kòrsou (KGMC) den e edifisio na Badhuisweg, pero el a sali na 2014 i, despues di un lokalidat temporal, a muda pa Prinsengracht den sentro di The Hague na 2015. Meskos ku [[Arubahuis]] na aña 1986, [[Kas di Kòrsou]] i [[St. Maarten House]] a tuma over e responsabilidatnan di eks-Antillenhuis, pero solamento ku enfoke riba nan propio paisnan en bes di e interesnan kolektivo di eks-Antia Hulandes. Antillenhuis a wòrdu inmortalisá na 2010 ku un version miniatura (1:25) den e ciudad miniatura cercano di [[Madurodam]]. Na mes momento ku su desvelo dia 7 di òktober 2010, un kas KLM Delft Blue tambe a wòrdu presentá na Madurodam.<ref>{{Citeer web |url=http://www.denhaagdirect.nl/het-nieuwe-delfts-blauwe-klm-huisje/ |titel=Het Nieuwe Delfts-Blauwe KLM-huisje |auteur=Michael |uitgever=Den Haag Direct |datum=2015-10-08 |bezochtdatum=2016-10-23}}</ref><ref>{{Citeer web |url=http://antilliaansdagblad.com/curacao/1974-klm-huisje-antillenhuis |titel=KLM-huisje Antillenhuis |auteur= |uitgever=Antilliaans Dagblad |datum=2015-10-07 |bezochtdatum=2016-10-23}}</ref> == Mira tambe == * [[Arubahuis]] * [[Kas di Kòrsou]] * [[St. Maarten House]] {{Appendix|2= * {{Citeer web| url = http://www.antillenhuis.nl/| titel = Antillenhuis| auteur = | uitgever = Kabinet GevMin| datum = 2010-06-16| bezochtdatum = 2016-10-23| dodeurl = nee| archiefurl = https://web.archive.org/web/20100616191350/http://www.antillenhuis.nl/| archiefdatum = 2010-06-16}} Webpagina's van www.antillenhuis.nl, gearchiveerd door [[Wayback Machine]] {{References}} }} [[:Kategoria:Historia di Antias Hulandes]] -- * 1951-1955 Als voorloper van het Antillenhuis trad Cola Debrot vanaf begin jaren 50 op als algemene vertegenwoordiger van de Nederlandse Antillen in Nederland.<ref>Mr. Cola Debrot bespreekt voorlichting over Antillen in Nederland. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 13-09-1951, p. 4. Geraadpleegd op Delpher op 21-07-2025, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010402458:mpeg21:p004</ref> is de naam die gebruikt wordt om de gezamenlijke ministers aan te duiden. Deze naam is in gebruik naast die van ministerraad. Kabinet van de gevolmachtigde minister is het ambtelijke apparaat dat de gevolmachtigde minister van de Nederlandse Antillen te Den Haag terzijde staat in de uitoefening van zijn taak. Deze dienst (met aan het hoofd de Directeur), die in de loop der jaren is uitgegroeid naar gelang ook de taak van de gevolmachtigde minister in omvang toenam, waarborgt continuïteit in ervaring wanneer de ambtsdragers wisselen. De aanwezigheid van administratieve deskundigheid verruimt in niet geringe mate de mogelijke keuze voor dit hoge ambt dat als een politieke zowel als diplomatieke functie te beschouwen is. Negen afdelingen dragen met hun deeltaken bij tot een soepele uitvoering van de hoofdtaken van de ambtsdrager, t.w. Algemene en Juridische Zaken (A.J.Z.), Voorlichting en Public Relations, Ontwikkelingssamenwerking en Personeelsbemiddeling (O.P.), Financiën, Sociale Zaken (S.Z.), Economische Zaken (E.Z.) waaronder toerisme, Culturele Zaken (C.Z.), Registratie en Archiefzaken (R. en A.) en Personeelszaken en Huishoudelijk Beheer. De afdeling A.J.Z. is te beschouwen als het centrale zenuwstelsel van de organisatie omdat zij de gevolmachtigde minister vooral bijstaat in het voorbereiden en uitvoeren van die rijksaangelegenheden waarbij de Nederlandse Antillen betrokken zijn, de centrale en eerste taak van de gevolmachtigde minister. Uit oogpunt van doelmatigheid en pragmatisch functioneren zijn de andere afdelingen ontstaan naar gelang de gevolmachtigde minister belast werd met belangenbehartiging van Antillianen in Nederland en mede gelet op de voorlichtende taak (over en weer) die hem eveneens is opgelegd en de wenselijkheid van het uitdragen van het ‘gezicht’ van de Nederlandse Antillen in Europa. Het Kabinet van de gevolmachtigde minister staat in de wandeling bekend als het Antillenhuis. --------------- {{Variante|a}} {{Databox}} '''Stichting voor Verstandelijk Gehandicapten Aruba''' (SVGA) ta un fundacion na Aruba cu ta dedicá na enseñansa, guia y cuido pa personanan cu un limitacion intelectual. Dia 9 di december 2024, SVGA a celebra su 60 aniversario. == Historia == SVGA a wordo fundá dia [[9 di desèmber|9 di december]] [[1964]] pa P. Harting, A. de Vries y C. van den Berg-de Freitas. Nan a ripará cu Aruba tabata carece di un scol special, centro di pasadia pa mucha y adulto, un centro pa train pa trabou, y cas di cuido 24/7 pa personanan cu un limitacion intelectual. Un plan inicial a wordo traha y e fundashon a cuminsá busca fondo pa realizá esaki. Den 1973, SVGA a habri su prome centro di pasadia, Bibito Pin. Un scol special ("Scol Dun’un Man") a sigui na 1976. Den 1979, un centro di pasadia pa adultonan a habri na Brasil mainta y atardi den mes edificio di scol Dun’un Man. Desde 1982, SVGA a incorpora un psicologo den su ekipo; den 1985, un sportleider (entrenador deportivo) y den 1986 un trahadó social a uni cu e organisacion. Na 1993, e grupo pedagogico-social a wordo amplia cu un logopedista, y dos aña despues cu un di dos psicólogo. Desde 1985, e asina yamá sistema di "tres fase" a wordo implementá. Esaki a implica cu Pasadia Bibito Pin a muda pa Piedra Plat 97A, unda tambe a habri Pasadia Briyo di Solo pa adulto y Centro Man na Obra, un centro pa train diferente trabou pa adultonan. Un gymzaal (sala di deporte) tambe a wordo construí riba es tereno pa por duna atencion na movecion di e clientenan. == Desaroyo residencial y innovashon == Na 1988, e Cas Sjabururi a wordo realisá, unda adultonan vulnerabel por biba y haya cuido, mientras nan ta bishitá e centronan di pasadia durante dia. Den 2003, SVGA a habri dos apartamento riba es mesun tereno, pa treiná habitantenan pa un bida mas independiente. Na 2008, huntu cu FCCA, SVGA a habri e posibilidad pa persona cu necesidadnan di guia pa biba na e bario di Jaburibari. E trajecto di bida guiá pa adulto eventualmente a wordo transferí den 2019 na e Fundacion Biba Bou Guia. Na 2020, Cas Blenchi a habri den marco di e Sociaal Crisis Plan Aruba. Esaki ta un cas temporario pa mucha y hoben cu, pa motibo social, no por biba momentaneamente na cas cu nan mayornan. Na 2021, huntu cu Stichting Ambiente Feliz, un pasadia pa mucha cu discapacidad multiple a wordo habri na Centro di Cuido na San Nicolas. E porta actual Di e momentu aki, SVGA ta brindando enseñansa, guia y/o cuido na un promedio di 250 clientenan of alumnonan diariamente. {{Appendix}} [[:Kategoria:Aruba]] == SVGA == Dialuna dia 9 di december Stichting voor Verstandelijk Gehandicapten Aruba (SVGA) a celebra 60 aña di existencia. === historia === Stichting voor Verstandelijk Gehandicapten Aruba a wordo lanta dia 9 di december 1964 dor dimeneer P.Harting, meneer A. de Vries y señora C. van den Berg. Nan a ripara cu tabata hopi necesario pa Aruba tin scol special, pasadianan pa mucha y adulto, centro pa train trabao y cas pa cuido 24/7 pa persona cu un discapacidad intelectual. Nan a traha un plan prome y a cuminsa busca fondonan. Na aña1973 a habri pasadia bibito pin. Scol dun’un man a habri na aña1976.Na aña1979 SVGA a habri un pasadia pa adulto na Brasil mainta y atardi den eedificiodiscoldun’unman. Desde aña 1982 tabatin un psi- cologo na SVGA, aña 1985 a cuminsa un sportleider y na aña1986 nos trahado social, cu te actualidad ta den servicio cerca pa nos, a cuminsa na SVGA. E grupo social pedagogico a forma y na aña1993 a amplia cu un logopedista y dos aña despues cu un di dos psicologo. Desde aña1985 e asina yama “di tres fase” a habri. Esey tabata encera cu Pasadia Bibito Pin a muda pa Piedra Plat 97A y na e mesun tereno a habri Pasadia Briyo di Solo pa adulto y Centro Man na Obra cu ta un centro pa train diferente trabao pa adulto. A habri tambe un gymzaal riba e tereno pa por duna atencion na movecion pa e clientenan. Na aña 1988 a realisa Cas Sjabururi unda adultonan vulnerabel por a cuminsa biba y haya cuido necesario mientras den dia ta bishita Pasadia Briyo di Solo o Centro Man na Obra. Na aña 2003 SVGA a habri dos apar- tamento riba e tereno di Cas Sjabururipahabitantenanmas independiente cuminsa train pa biba riba nan mes. Hunto cu FCCA a logra na aña 2008 pa habri e oportunidad pa algun persona bay biba cu guia riba nan mes den e bario di Jaburibari. Naaña2019apasaeguiadie habitantenan over pa Fundacion Biba Bou Guia. Na aña 2020 Cas Blenchi a habri den cuadro di e “Sociaal Crisis Plan Aruba”. Esaki ta duna oportunidad pa brinda un cas pa muchanan y hoben cu temporalmente no por ta cerca nan mayornan. Hunto cu Stichting Ambiente Feliz a habri na aña 2021 un Pasadia pa mucha cu discapacidad mul- tiple na Centro di Cuido na San Nicolas. Na e momento aki nos ta duna enseñansa, guia y/o cuido na mas o menos 250 cliente o alumno diariamente.<ref>https://www.cspnv.com/pdf/bon-dia-aruba-20241212.pdf SVGA ta celebra 60 aña di existencia!], Bon Dia Aruba (12 di december 2024)</ref> {{Appendix}} ----------------------- Vieja yo?<br> No...No señor<br> Yo soy un vino y del mehor<br> ¿Que si las canas me asustan?<br> No qué va!<br> Ellas no suman años, <br> derrochan sabiduría y verdad.<br> Ay, no,<br> no me vengan con cuentos,<br> entre más grande el numero,<br> más linda me siento.<br> Esas líneas en mis ojos, no,<br> no son quejas del pasado,<br> son las huellas de las risas<br> y los besos dados.<br> ¿Que si todavía me apasiono?<br> Ay, no me haga reír.<br> En este cuerpo lo que hay es<br> mucho fuego por sentir.<br> Ay, no,<br> no me vengan con cuentos,<br> entre más grande el numero,<br> más linda me siento.<br> Yo sí me orgullezco,<br> de los años que tengo,<br> que con cada buelta al sol<br> más valgo y más aprendo<br> así que guardes tus penas<br> y no me mire con compasión<br> Los años a mí no me pesan<br> me coronan el corazón.<br> Ay, no,<br> no me vengan con cuentos,<br> entre más grande el numero,<br> más linda me siento.<br> Sí ........mas linda! -------------- {{Databox}} '''Yudansa pa desaroyo''', tambe konosí komo '''yudansa di eksterior''' of '''asistensia tékniko''', ta un tipo di ayudo ku gobièrnunan i otro organisashon ta duna pa yuda den e desaroyo ekonómiko, sosial i polítiko di paisnan den desaroyo. E ta distinguí for di '''yudansa humanitario''', ku su meta prinsipal ta aliviá sufrimentu urgente, mientras ku yudansa pa desaroyo ta dirigi na e alivio di pobresa i progreso sostenibel riba término largu. Algun gobièrnu ta inkluí yudansa militar bou di e mesun kategoria, pero hopi organisashon no-gubernamental (NGO) ta oponé e práktika aki, argumentando ku ayudo militar no ta kontribuí na desaroyo sostenibel. ==Tipo di kooperashon== E término “kooperashon di desaroyo”, usá entre otro pa e Organisashon Mundial di Salú (WHO),[1] ta ekspresá e idea ku un partnership internashonal mester eksistí entre e donante i e destinatario, en bes di e situashon tradishonal kaminda e relashon e tabata wòrdu dominá pa e rikesa i konosementu spesialisá di un banda. Mayoria ayudo pa desaroyo ta bini di paisnan industrialisá (kooperashon Nort-Sùit), pero algun pais ménos riku tambe ta kontribuí (kooperashon Sur-Sùit). Yudansa por ta: * bilateral (70%): di un pais pa otro, direktamente * multilateral (30%): for di e pais donante pa organisashonnan internashonal manera Banko Mundial òf instansianan di Nashonnan Uni (UNDP, UNICEF, UNAIDS, World Food Programme...), ku ta redistribuí esaki entre paisnan den desaroyo[2] ==Fuentenan di yudansa== Mas o ménos 80-85% di yudansa pa desaroyo ta bini di fuentenan di gobièrnu (yudansa ofisial pa desaroyo). E 15-20% ku ta sobra ta bini di organisashonnan privá (NGO)[3], sin konta e remesanan ku migrantenan individual ta manda pa nan miembronan di famia den paisnan den desaroyo. ==Yudansa ofisial pa desaroyo== Asistencia Oficial pa Desaroyo ta un medida di ayudo di gobierno compila pa e Comision di Asistencia pa Desaroyo (DAC) di OECD desde 1969. E DAC ta consisti di e 22 paisnan donante mas grandi. {{Appendix}} ## Yudansa pa desaroyo **Yudansa pa desaroyo**, tambe konosí komo **yudansa di eksterior** of **asistensia tékniko**, ta un tipo di ayudo ku gobièrnunan i otro organisashon ta duna pa yuda den e desaroyo ekonómiko, sosial i polítiko di paisnan den desaroyo. E ta distinguí for di **yudansa humanitario**, ku su meta principal ta aliviá sufrimentu urgente, mientras ku yudansa pa desaroyo ta dirigi na e **alivio di pobresa i progreso sostenibel riba término largu**. Algun gobièrnunan ta inkluí yudansa militar bou di e mes kateguria, pero hopi organisashon no-gubernamental (NGO) ta **oponé e prátika aki**, argumentando ku ayudo militar no ta kontribuí na desaroyo sostenibel. --- ### Tipo di kooperashon E término **kooperashon di desaroyo**—usá entre otro pa organisashonnan manera e **Organisashon Mundial di Salú (WHO)**—ta reflehá un relashon mas igualitario entre donantenan i paisnan receptor, unda e énfasis ta riba **partner­ship**, i no riba dependencia of dominashon. Kooperashon por tuma diferente forma: * **Bilateral (±70%)**: yudansa di un pais direktamente na otro pais. * **Multilateral (±30%)**: yudansa pasa via organisashonnan internashonal manera e **Banko Mundial**, e **Nashonnan Uni** (UNDP, UNICEF, UNAIDS, World Food Programme, entre otro), ku redistribuí e fondo segun politika global di desaroyo.[^2] --- ### Fuentenan di yudansa Entre **80 te 85%** di tur yudansa pa desaroyo ta bini di **gobièrnunan**, i ta wordu clasificá komo **Asistencia Ofisial pa Desaroyo (ODA)**. E otro **15–20%** ta bini di organisashon no-gubernamental (NGO)[^3], sin konta e **remesa** ku migrantenan ta manda pa famia den nan pais di orígen. --- ### Asistencia Ofisial pa Desaroyo (ODA) **ODA** ta e estandard di midí yudansa pa desaroyo, estableci pa e **Komishon pa Ayudo di Desaroyo (DAC)** di e **Organisashon pa Kooperashon Ekonomiko i Desaroyo (OECD)**. E definishon ta enkapsulá e kontribushon ofisial ku ta kontribuí na e bienestar ekonómiko i humano di paisnan den desaroyo. E DAC tin 22 pais miembro ku ta e donantenan prinsipal mundialmente.[^4] --- ### Notanan i referensianan [^1]: WHO. (s.a.). *Development cooperation*. [https://www.who.int](https://www.who.int) [^2]: OECD. (2023). *Multilateral Aid 2023*. [https://www.oecd.org](https://www.oecd.org) [^3]: World Bank. (2022). *NGO Contributions to Global Development*. [https://www.worldbank.org](https://www.worldbank.org) [^4]: OECD DAC. (2022). *Official Development Assistance (ODA)*. [https://www.oecd.org/dac](https://www.oecd.org/dac) ------------------- == Faha di horcan == E Islanan ABC Aruba, Bonaire y Curaçao ta na e rand zuid di e faha di horcan. Nan no ta pafó di e faha di horcan, manera hopi ta considera. Historia ta siña ku mas o ménos un biaha kada 100 aña daño konsiderabel ta wòrdu eksperensiá dor di siklonnan tropikal ku ta pasa riba òf djis sùit di e islanan. Aunke e orkan nivel di eksperensia pa e islanan por wòrdu konsiderá komo hopi chikitu, bon konosí ta e orkan menor kual a pasa net pazuid di Curaçao dia [[23 di september]] [[1877]] causando un daño structural calcula di US$ 2 mion, prinsipalmente pa e sekshon di kosta di Willemstad. Un konvento a wòrdu labá kompletamente (restunan ainda visibel na marea abou), hopi barku a bai pèrdí i por lo ménos 70 persona a hoga. E barometer di mas abou lesamentu na Willemstad a wòrdu opservá pa 15:30 UTC riba 23 di sèptèmber (UTC = ora lokal + kuater ora na Área di Karibe Oriental) ku 995.4 milibar. Un barco nabegando pazuid di Curaçao a reporta un presion mas abao di 988.8 milibar. Riba promedio, un biaha cada cuater aña un ciclon tropical ta sosodé denter di un radio di 150 kilometer, pero mayoria pasando pa nort di e islanan sin causa mal tempo serio. Asta e inmediato efektonan di orkan grandi Hazel, di kua e sentro a pasa mas o ménos 90 kilometer pa nort riba Dia 7 di òktober 1954, ku bientunan máksimo sostené serka di e sentro di 190 km/h, tabata limitá na opservá bientonan maximo di 50 km/h cu rafaga te 90 km/h, y e daño, un estimacion di US$ 350.000,-, a resulta principalmente door di inundacionnan repentino pa motibo di yobida pisa (promedio di 48 ora: Aruba aprox. 250 mm, Bonaire y Curaçao aprox. 125 mm). Saba, St. Eustatius i St. Maarten ta situá denter di e faha di orkan. Kasi tur aña por lo ménos un siklon tropikal ta sosodé denter di un alkanse di 100 miya i riba promedio un biaha kada 4-5 aña orkan kondishonnan ta wòrdu eksperensiá. Referí na Adhunto II - Siklonan tropikal ku ta pasa denter di 100 N.M. di 17.5N, 63.0W te ku 31 di desèmber 2014. E orkannan mas resien ku a kousa daño konsiderabel na e islanan tabata e orkannan Omar (2008), José (1999), Lenny (1999), Georges (1998), Luis (1995), Marilyn (1995), Hugo (1989), Donna (1960) i Dog (1950). Specialmente e daño ocasiona pa horcan Luis tabata extenso. Departamentu Meteorológiko Kòrsou (MDC), un instansia di Gobièrnu di Kòrsou ku su ofisina i sentro di pronóstiko di wer na Seru Mahuma ta e outoridat responsabel pa e servisio di atvertensia di orkan. Sinembargo ta responsabilidad di Gobierno di cada pais of isla pa mantene y activa un organisashon di preparashon pa kalamidat. Departamentu Meteorológiko Kòrsou (MDC). E sucursal na Aruba a bira Departamento Meteorologico Aruba (DMA) y esun na St. Maarten a haya e nomber di Departamento Meteorologico St. Maarten. MDC lo sigui ta responsabel pa emishon di pronóstikonan di wer rutinario i tambe boletinnan di atvertensia pa Kòrsou i tambe pa Islanan BES (Boneiru, S. Eustatius i Saba). ----------------- == Historia == Imperio Romano por dividí den dos fase prinsipal: * '''Imperio Romano Oksidental''' (27 a.C. – 476 d.C.), ku su kapital na [[Roma]]. * '''Imperio Romano Oriental''' (284 – 1453), ku su kapital na [[Istanbul|Constantinopel]] (ó [[Bizantin]]). E imperio a logra ekspandé su teritorio pa inkluí un gran parti di e mundo konosí durante esaki, ku un sistema di kaminan, lei, i struktura politik ku a influensia Europa i mas allá. Imperio Romano a kontribuí hopi na arkitektura, lei, idioma ([[Latin]]), sistema di gobernashon i relíshon. Na e final di e imperio, [[Cristiandat]] a bira e relíshon ofisial. E imperio a ekspandé pa inkluí gran parti di e mundu konosí e tempu ei, desaroyando sistemanan di kaminda, lei i gobièrnu ku a influensiá Europa i mas leu profundamente. Kultura i Herensia E Imperio Romano a kontribuí signifikantemente na arkitektura, lei, idioma (latin), gobernashon i religion. Den su añanan despues, Kristianismo a bira e religion ofisial. Kaida di e Imperio E Imperio Romano Oksidental a kai na aña 476 di nos era, ora e último emperador, Romulus Augustulus, a ser destituí. E Imperio Romano Oriental (Imperio Bizantino) a sigui te na 1453, ora ku Konstantinopla a wòrdu konkistá pa e Turkonan Otomano. ------------- {{Variante|c}} {{Infobox dignatario| variante = c | nomber completo = Petrus Albertus Kasteel | imagen = Petrus Albertus Kasteel (1942).jpg | sucesion = Di 50° Gobernador di Kolonia Kòrsou | periodo start = [[15 di yüli]] [[1942]] | periodo fin = [[1 di yüli]] [[1948]] | monarkia = [[Wilhelmina di Hulanda|Wilhelmina]] (1898-1948) | antecesor = [[Gielliam Wouters]] | sucesor = Leonard Antoon Hubert Peters |fecha nacemento= |luga nacemento = |fecha fayecimento= |luga fayecimento = |pareha = Marie Kasteel-Baltussen |religion = [[Iglesia Catolico Romano|katóliko]] |yui = 5 <!-- Seccion di informacion profecional --> |ofishi = gobernante, diplomátiko |partido = }} '''Petrus Albertus (Piet) Kasteel''' (☆ [[4 di novèmber]] [[1901]] na [[Zwolle]] - † 13 di desèmber [[2003]] na [[Roma]]) tabata un periodista, diplomátiko i ofisial di gobièrnu kolonial hulandés. E tabata gobernador di [[Kòrsou i Dependensianan|Kolonia Kòrsou]] (Antia Hulandes) for di 1942 te 1948, ku ta inklui Guera Mundial II i un periodo di transishon polítiko di kolonia pa pais Antia Hulandes. == Bida personal == Piet Kasteel a nase den Zwolle, Hulanda, riba 4 di novèmber 1901. Den su bida personal i profesional, e tabata un katóliko dediká ku un gran pashon pa komunidat i notisia. == Periodista i trahadón den ekshilio == Den su hoben aña, Kasteel a traha komo editor parlementario pa e periódico katóliko De Maasbode i komo periodista pa De Tijd. Den 1923, e a fundá e asociashon De Klare Waarheid. Durante Segunda Gèrr Mundial, e a fugi pa Ingalaterra, kaminda e a traha pa e gobièrnu Hulandés den ekshilio na Londen. == Gobernador di Kòrsou i su dependensianan == Kasteel a ser nombra gobernador di Kòrsou i su dependensianan riba 15 di yüli 1942, na un momentu difísil den historia global. E a sustituí Gielliam Johannes Josephus Wouters i a tene e kargo te 4 di ougùstùs 1948. Durante su mandato, e a enfrenta reto di gobernashon militarisa den tempo di guerra, maneho di internashon di estranhero, i tenshon sosial. Tambe, e a guia proseso di inisiante negoshashon pa mas autonomia polítiko pa e teritorio kolonial. == Karrera diplomátiko == Despues di su periodo den Antia Hulandes, Kasteel a sirbi komo embahador di Hulanda na: Chile (1948–1956) Irlanda (1956–1966) Israel (1966) == Rekonesimentu == Piet Kasteel a resibí varios premio internashonal: Medal of Freedom with Silver Palm (Merka) Ridder van de Orde van de Nederlandse Leeuw (Hulanda) Grootkruis van de Pauselijke Orde van Sint-Gregorius de Grote (Vatikano) Commandeur van het Legioen van Eer (Fransia) == Fayesimentu == Piet Kasteel a fayesé na Roma, Italia, riba 13 di desèmber 2003, na edat di 102 aña. == Referensianan == Wikipedia. Piet Kasteel. Find a Grave. Petrus Albertus Kasteel (1901–2003). YouWho. Diplomats – Petrus Kasteel. Petrus Albertus "Piet" Kasteel (Zwolle, 4 di novèmber 1901 – Roma, 13 di desèmber 2003) tabata un periodista, diplomátiko i ofisial di administrashon kolonyal Hulandés. E tabata gobernador di Kòrsou i su dependensianan for di 1942 te 1948, durante Segunda Gèrr Mundial i un periodu di transishon polítiko den e Antia Hulandes. ------------------ '''Wikipedia na Papiamento: un plataforma di idioma comparti''' '''Wikipedia''' ta un di e proyectonan mas notabel riba e internet: un enciclopedia liber, dirigi pa comunidad y disponibel den diferente idioma. Sinembargo hopi hende no ta realisa cu un version di Wikipedia den un solo idioma por sirbi pa varios variante di e mesun idioma. Por ehempel, e Wikipedia di Ingles ta inclui articulo skirbi tanto den Ingles Britanico como Ingles Mericano. Mescos ta pasa cu e Wikipedia di Hulandes, cu ta skirbi lenguahe Hulandes (papia na Hulanda) como lenguahe Flamenco (papia na Belgica). E modelo bilingual aki ta aplica tambe na Wikipedia di Papiamento, cu ta sirbi e variantenan di Papiamentu y Papiamento. == Indica y respeta e variante di Papiamento/u == Dicon Wikipedia di Papiamento ta un plataforma comparti? E editornan ta encurasha pa indica den cua variante un articulo ta skirbi originalmente, si ta den Papiamento of Papiamentu. Unabes un variante ta scogi pa un articulo, ta wordo considera bon practica pa mantene consistencia y edicion continuo den e mesun variante ey. E uniformidad den lenguahe, en particular e ortografia y vocabulario, ta preserva claridad y evita confusion pa otro lector y editornan. Bo por consulta e documentacion riba Wikipedia di Papiamento pa mas informacion tocante con pa indica e variante di bo escogencia. Mescos cu Wikipedia di Ingles ta acepta tanto "color" como "colour"; pero ta spera consistencia den un mesun articulo. E principio aki ta aplica tambe na e uzo di Papiamento y Papiamentu den nan plataforma comparti. == Cuminsa un otro version di lenguahe riba Wikipedia == Aunke ta practico y comun pa comparti un version di idioma, tambe ta posibel pa propone i desaroya un Wikipedia separa pa un variante specifico di un idioma manera un Wikipedia di Papiamento separa, cu lo ta diferente for di e version comparti cu ta existi awor. Pero, tin cierto criteria cu e Wikimedia Foundation ta exigi pa lansa un edicion nobo di Wikipedia. Esaki ta inclui: * E idioma mester ta reconoci cu un codigo ISO 639. * Mester tin suficiente contribuidonan activo cu ta compromete pa desaroya e version nobo. * E idioma mester tin un localisacion valido den sistema di Wikimedia (traduccion di interface via translatewiki.net). * E comunidad mester demostra actividad continuo den Wikimedia Incubator, e plataforma unda ta test y desaroya edicionnan nobo. Bo por haya e lista completo di rekisito y paso pa propone un edicion nobo di Wikipedia riba Wikimedia Incubator: https://meta.wikimedia.org/wiki/Meta:Language_committee/Handbook#Requisites == Contribui na un comunidad bilingual == No ta importa si bo ta skirbi den Papiamento of Papiamentu, contribui na Wikipedia di Papiamento/u ta yuda preserva i promove e idioma den tur su forma. Si bo ta respeta cada variante y colabora entre diferente manera di skirbi, e comunidad di Wikipedia ta sigui construi un fuente di informacion valioso y inclusivo pa tur cu ta papia Papiamento/u den islanan ABC y den mundu henter. ------------------ {{Databox}} {{Variante|a}} {{Databox}} {{Multiple image| total_width = 340 | align = center | caption_align= center | image2 = Bolletjes.jpg | caption2 = Bolitanan den stoma di un mula | image1 = Bird smuggler.jpg | caption1 = Mula transportando parhanan | image3 = Anus-patron (1205687).jpg | caption3 = Cartucho di ano pa transporta microfilm ilegal | image4 = Smuggling tunnel in Rafah (2009).jpg | caption4 = Tunnel pa contrabanda na [[Gaza]] (2009) }} {{clear}} {{Appendix}} [[Category:Sociedad]] ----------------- == Shoco == De Arubaanse holenuil a laga den holen op de grond na bieden a topa cu cactusbegroeiing en droog bos. [[Afbeelding:Athene cunicularia arubensis.jpeg|thumb|175px|links|Hol van de shoco nabij Alto Vista]] Als de shoco geen kuil nos finden, graaft ze self een kuil in zachhe grond. Pasobra un groot di e nivelnan di nivelnan di e subsorto aki ainda ta na fin, palabranan di e poblashon ta bini ku e beschrechtde gebied di [[Nationaal park Arikok]] a wòrdu konkluí. E shoco ta un wezen di als bereigd sorteá den genia genétiko. Tera Cora, e zona patras di campo di golf di Tierra del Sol, algun biaha tabata un zona di biodiversidad halto y tambe tabata un di e luga- nan di reproduccion mas im- portante pa Burrowing Owl (Athene cunicularia aruben- sis) localmente yama “Sho- co.”<ref>https://www.cspnv.com/pdf/bon-dia-aruba-20241005.pdf Shoconan ta confrontando temponan dificil y mester di fondonan pa proyecto di preservacion], NoticiaCla (5 di october 2024)</ref> {{Appendix}} -------------- {{Variante|c}} {{Infobox persona | variante = a | nomber = Nigel Maduro | ofishi = activista }} '''Nigel Maduro''' ta un activista ambiental y climatico di Aruba.<ref>https://solodipueblo.com/nigel-maduro-tin-anuncio-pa-dia-26-di-september-anuncio-ta-sigui-riba-un-ana-di-protesta-y-caida-di-gobierno/], Solodipueblo (16 di september 2024)</ref> activista defensor di tera, cientifico den sostenibilidad y tambe representante hoben di Aruba National Trust, Nigel Maduro Nigel Maduro ta Caquetío Indígena di Aruba, un aktivista ambiental intersekshonal, un sientífiko di sostenibilidat, i un artista multidisiplinario. Nigel tin eksperensia trahando den e sektor ambiental sin fin di lucro (Greenpeace Aotearoa), e sektor di sostenibilidat korporativo, i asta tabata un planifikadó stratégiko di sostenibilidat pa un kunuku di agro-ekologia. E ta notoriamente conoci pa lanta un movecion socio-ambiental na Aruba dor di wordo deteni pa graffiti “No More Hotels” y “Land Back” tur rond di e isla. Desde e tempu ei el a organisá múltiple protesta disruptivo durante protokòlnan i diskursonan gubernamental. Nigel tin komo meta pa kambio sistemátiko den e industria di hotèl i turismo di Aruba, tur miéntras e ta yuda ku proyektonan di konsulta di desaroyo sostenibel i ta duna sosten i asistensia na movementunan di base.<ref>[https://dezwijger.nl/programma/roots-resilience-caribbean-perspectives-on-climate-change Roots resilience: Caribbean Perspectives on climate change], dezwijger.nl</ref> {{Appendix}} Nigel ta ampliamente rekonosé pa su protestanan di akshon direkto. Un di su actonan mas notabel tabata graffiti “No More Hotels” y “Land Back” riba areanan turistico den henter Aruba—un acto cu a lanta un debate local significativo tocante desaroyo di turismo insostenibel y perdida di tereno. E protesta aki no solamente a konsientisá riba asuntunan ambiental i kultural pero tambe a bira un katalisadó pa kompromiso mas amplio di komunidat a traves di manifestashonnan pasífiko i protestanan di “Beach Party” ku ta kombiná tayernan di sostenibilidat ku presentashonnan públiko kreativo. Master Science den Liderato Estratégiko: Nigel a haña un Master di Science den Liderato Estratégiko. E formashon akademiko aki a duna dje un marco robusto pa enfrenta desafionan kompleho di sostenibilidat, pa kombiná siensia ku aktivismo, i pa impulsa kambio sistémiko den polítika i industria. Trabao Profesional i Karrera Aktivismo Ambiental i di Klima: Akshon Directo i Protesanan: Nigel a gana atenshon largu ku su inisiativa di akshon directo den Aruba. Notablemente, e a hasi grafiti ku slogan “No More Hotels” i “Land Back”, ku a pone enfoke riba e keshonan di desaroyo insostenibel i e perde di tereno pa e Pueblo Indígena. Organisashon di Komunidat: El ta un e figura importante den organisá demostrashonnan pasífikamente i eventonan di komunidat, manera e “Beach Party” protesanan, ku ta combiná e partisipashon públiko ku edukashon ambiental. Esakinan ta yuda pa mustrá e impakto di e desaroyo excesivo i pa uni e komunidat riba prátikanan sostenibel. Siensia di Sostenibilidat i Konsultoria: Nigel a krea su karrera como un siensia di sostenibilidat, spesialisa den kambio di klima, konservashon di biodiversidat, i drechtenan di e Pueblo Indígena. Su trabao a inkluí rolnan tanto den sektornan di organisashon sin ganansa como den sektornan korporativo, kaminda el a kontribuí pa planifikashon estratégico di sostenibilidat, manera pa asisti den praktikannan agro-ekológiko i proyektonan di konservashon ku ta basa riba e komunidat. Representashon Internashonal: Reconosí pa su liderato, Nigel a wordu selekshoná pa e Caribbean Climate Justice Leaders Academy pa representá Aruba na plataforma global manera COP29. Su rol internashonal ta demostrá su influencia i su kompromiso pa duna bocho na e preocupashonnan di su komunidat den diskushonnan global riba klima. Arte Multidisiplinario A mas ku su aktivismo i siensia, Nigel ta ekspresá su perspektivanan a través di su arte. Su trabao creativo ta kompletá su aktivismo, duna un narrashon visual pa e asuntunan ambiental i sosial cu Aruba ta enfrenta. Nigel Maduro, ku su kombina di formación akademiko riguroso, aktivismo “hands-on”, i ekspreshon creativo, ta un forsa dinamiko den e lucha pa sostenibilidat ambiental i drechtenan di e Pueblo Indígena den Aruba i den e región di Caribe. {{Appendix}} ------------ == Cinema na Aruba == (Oranjestad)—During the span of over 100 years, Aruba only saw five '''open air movie theatres'''. Now practically obsolete on the island, these theaters were once frequently visited by locals and migrants in the 20th century. The first open air theater was constructed in 1920 and was commissioned by Shon Eduard (Eddy) de Veer. This theater was located at the Hotel Colombia in Oranjestad, which is now where the Aruban census office is located. The theater was simple; it only consisted of a screen, and visitors had to bring their own chairs to enjoy the popular silent movies of the time. American migrants who worked in the refinery and lived in the Lago Colony in Sero Colorado also had their piece of the pie with their Open air Theatre, which formed part of the Esso Club, also known as the Pan-Am Club. It was at this theater that “Talkies” were first streamed, movies with sound. This theater mostly streamed American blockbusters for the American expats, this way making sure that these migrant were not missing out on entertainment from their home land. In the 1950’s and 60’s, Savaneta saw their own open air theater, located in front of the Marinier’s Kazerne (Marine Barracks). This theater was mostly visited by the neighboring marines, who didn’t have much entertainment other than movies at that time. The last and most recent open air theater was constructed in the form of a drive-in theater. A popular American concept, the Drive Inn located in Balashi was a hot spot for teenagers, who had the habit of cramming all their friends in one car to go see the movies. For this phenomenon there was a separate price that you had to pay called the “car crash”. This theater closed around 2012, but was re-opened during the pandemic in July 2020, where movies were streamed on a gigantic screen set up in front of stacked containers. However, this nostalgic form of entertainment did not last very long as it was closed again only a year or two later. Nowadays you can still see the stacked containers when you drive near the bridge in Balashi.<ref>“De kolibrie op de rots en meer over de geschiedenis van Aruba” by Evert Bongers. </ref> ------------------------- Same-sex marriage in Aruba, Curaçao and Sint Maarten {{Databox}} '''Matrimonio di mesun sexo''' no ta wordo ehecuta na Aruba, Curaçao, of Sint Maarten, cu ta paisnan constituyente di Reino Hulandes. E islanan tabata obligá despues di vários sentensia di korte pa registrá kualke matrimonio (inkluso matrimonio di mesun sekso) registrá den Reino, pero esaki ta konsiderá prinsipalmente derechonan di residensia, i nan no mester duna matrimonionan di mesun sekso e mesun efekto hurídiko ku sekso opuesto matrimonionan.[1] Matrimonio den e teritorio Oropeo di Hulanda, meskos ku den e munisipionan Karibense di Boneiru, Sint Eustatius i Saba,[2] ta habrí pa kualke dos persona sin importá sekso. Aruba a reconoce sociedadnan registra cu ta brinda casi tur e derechonan y beneficionan di matrimonio desde september 2021. E mesun luna ey, un corte mas abao na Curaçao a dicta cu stroba parehanan di mesun sexo di casa ta viola e disposicionnan di igualdad di Constitucion di Curaçao, pero a laga e desishon di si mester legalisá matrimonio di mesun sekso te na Parlamento di Curaçao.[3] Na december 2022, Corte Conhunto di Husticia di Aruba, Curaçao, Sint Maarten, y di Bonaire, Sint Eustatius y Saba a dicta cu e prohibicion di matrimonio di mesun sexo di Aruba y Curaçao tabata inconstitucional. E òrdu di korte tabata programá pa drenta na vigor dia 7 di mart 2023 si no a apela esaki na Korte Supremo di Hulanda; sinembargo e gobiernonan di tanto Curaçao como Aruba ---------------------------------------- * gabinete di minoria --------------------------------------- '''Hefe di estado''' ta ---------------------------- *gabinete (politica) * izquierdista * pais * eleccion ----------------------- ==Parlamento Oropeo== == Miembro i elekshon == Parlamento Oropeo a wòrdu fundá na 1952; su kompetensianan a wòrdu ampliá varios biahe, partikularmente na 1993 ku e Tratado di Maastricht i na 2009 ku e Tratado di Lisboa. Desde 1979 tin elekshonnan pa miembronan di parlamento (MEP); promé ku esei e miembronan tabata bini for di kada estado-miembro di Union Oropeo. E parlamento tin 705 miembro, ku mester oumentá na 720 despues di e elekshonnan oropeo dia [[6 di yüni]] [[2024]]. E ta representa e di dos electorado democratico mas grandi na mundu (despues di Parlamento di India), ku un electorado di 375 mion votadó eligibel na 2009.<ref>{{cite news |url=https://www.washingtonpost.com/wp-dyn/content/article/2009/06/07/AR2009060702402.html |title=Conservatives Post Gains In European Elections |author1=Brand, Constant |author2=Wielaard, Robert |agency=Associated Press |newspaper=The Washington Post |date=8 June 2009 |access-date=17 August 2010}}</ref><ref>{{cite news |author=Ian Traynor |url=https://www.theguardian.com/politics/2009/jun/07/eu-elections-social-democrats |title=Misery for social democrats as voters take a turn to the right |work=The Guardian |location=UK |date=7 June 2009 |access-date=17 August 2010}}</ref><ref name="18 new MEPs take their seats">{{cite web |url=http://www.europarl.europa.eu/news/en/headlines/content/20120103MUN34829/html/18-new-MEPs-take-their-seats |title=18 new MEPs take their seats |publisher=European Parliament |date=10 January 2012 |access-date=14 February 2012 |archive-date=11 May 2013 |archive-url=https://web.archive.org/web/20130511172955/http://www.europarl.europa.eu/news/en/headlines/content/20120103MUN34829/html/18-new-MEPs-take-their-seats |url-status=dead }}</ref> Kada un di e 27 estado-miembro di EU tin un kantidat fiho di asiento parlamentario, ku ta dependé di e kantidat di habitante. Esaki ta varia for di 6 asiento pa [[Malta]] te na 96 pa [[Alemania]]. For di 1 di febrüari 2020 [[Hulanda]] tin derecho riba 29 di e 705 asiento i pa e termino 2024-2029 esaki lo oumenta pa 31 asiento. Siudadanonan hulandes di [[Reino Hulandes]], irespekto unda nan ta residensiá, tin derecho di voto pa parlamento oropeo; pa residentenan di [[Karibe Hulandes]] esaki a bai na vigor desde aña 2009. E miembronan di parlamento oropeo ta wòrdu eligí kada sinko aña mediante elekshon general direkto i sekreto. Sinembargo, te ku 2019 e partisipashon a baha na kada turno di votashon, for di 65% na 1979 te cu 50% na 2009, e porsentahe di mas haltu den e último 20 añanan. For di yanüari 2022 Roberta Metsola (EPP) ta e presidente di parlamento oropeo. {{Appendix}} [[:Category:Oropa]] [[:Category:Politika]] The Parliament is composed of 705 members (MEPs), due to rise to 720 after the June 2024 European elections. It represents the second-largest democratic electorate in the world (after the Parliament of India), with an electorate of 375 million eligible voters in 2009.[2][3][4] en.wiki:E parlamento ta konstituí pa 720 miembro, yamá "MEP". Kada miembro ta papia pa un lugá den Oropa, por ehèmpel Paris, Dinamarka òf Sicilia. Tur hende por wòrdu elegi, nan ta wòrdu elehá dor di tur siudadano di Union, e hendenan ku ta siudadano di un pais den Union. Parlament Oropeo a wordu funda na 1952; su kompetensianan a wordu amplia varios biahe, partikularmente na 1993 ku e Tratado di Maastricht i na 2009 ku e Tratado di Lisboa. Desde 1979 tin elekshonnan general direkto i sekreto ku ta tuma luga kada sinku ana, promé ku esei e miembronan di parlamento tabata bini for di kada pais. E parlamento ta konstituí pa 751 miembro, yamá "MEP". Kada miembro ta papia pa un lugá den Oropa, por ehèmpel Paris, Dinamarka òf Sicilia. Tur hende por wòrdu elegi, nan ta wòrdu elehá dor di tur siudadano di Union, e hendenan ku ta siudadano di un pais den Union. Pasobra e MEPnan ta bin di diferente pais, nan ta papia diferente idioma (24 na 2013) den Parlamento. Nan tin un derecho protehá riba e promé idioma (multilingüismo), i Parlamento mester di hopi intérprete. Diferente di otro gruponan internacional di politico, MEP no ta sinta den grupo di pais, pero nan ta sinta banda di personanan ku ta komparti nan ideanan. E dos gruponan mas grandi ta e "Partido Popular Oropeo-Demokratanan Oropeo" i e "Partido di e Sosialistanan Oropeo". Pero e gruponan aki ta traha huntu pa yega na un akuerdo, p'esei nan no ta bringa pa traha un lei si e otro grupo no ta gusta dje. De parlementsleden organiseren zich in fracties i; op basis van een gemeenschappelijke politieke overtuiging en niet op basis van hun land van herkomst. Momenteel zijn er in het Europees Parlement zeven fracties en een aantal 'niet-ingeschreven' leden. De fracties komen voort uit meer dan honderd nationale politieke partijen. E miembronan di Parlamento Europeo ta wordo eligi cada cinco aña via eleccion general. Sinembargo, te cu 2019 e participacion a baha na cada turno di votacion, for di 65% na 1979 te cu 43% na e eleccionnan di 2009. Durante e último elekshonnan Europeo di mei 2019 e partisipashon tabata di 50%, e porsentahe di mas haltu den e último 20 añanan.[1] 2] For di yanüari 2022 Roberta Metsola (EPP) ta e presidente di Parlamento. Sinds 1 februari 2020 telt het parlement 705 zetels, als gevolg van de uittreding van het Verenigd Koninkrijk uit de Europese Unie. Alle 27 lidstaten hebben afhankelijk van het inwonersaantal een vast aantal zetels. Dit loopt uiteen van 6 zetels voor Malta tot 96 voor Duitsland. == Reino Hulandes == In de zittingsperiode van 2 juli 2019 tot en met 2024 waren 33 personen afgevaardigden van Nederland in het Europees Parlement. Nederland had aanvankelijk 26 zetels na de verkiezingen voor het Europees Parlement in 2019. === Karibe Hulandes === Dit wetsvoorstel breidt in de Kieswet het kiesrecht voor de leden van het Europees Parlement uit tot alle Nederlanders die op de Nederlandse Antillen en Aruba wonen. Aanleiding voor deze wijziging zijn uitspraken van de Raad van State (200404446/1b en 200404450/1b) en het Europese Hof van Justitie (C-300/04) waarin zij stellen dat er mag geen onderscheid mag zijn tussen Nederlanders buiten Europa die nu Europees kiesrecht hebben en Nederlanders in Aruba en de Antillen die dat nu niet hebben. De regel dat Arubanen en Antillianen alleen kunnen stemmen voor het Europees Parlement als zij ooit tien jaar in Nederland hebben gewoond komt te vervallen. Bij de verkiezingen van 2009 konden kiesgerechtigden in Aruba en de Nederlandse Antillen voor het eerst stemmen voor het Europees Parlement. Het aantal geregistreerde briefstemmers nam daardoor aanzienlijk toe, van 15.936 in 1994 en 14.501 in 1999 naar 39.601 in 2009.[23] De opkomst bedroeg onder de geregistreerde Arubanen en Antillianen 77%, aanzienlijk hoger dan de opkomst van 36,8% onder Nederlanders in Nederland.[24] Men bedenke daarbij echter wel dat het totaal aantal inwoners van Aruba en de Nederlandse Antillen in 2009 rond de 330.000 lag,[25] en dat dus maar een klein percentage de moeite heeft genomen zich te laten registreren als kiesgerechtigde. {{Appendix}} [[:Category:Oropa]] [[:Category:Politika]] ---------------------------- * Muhe * Constitucion * Globalisashon * Progaganda * Cancion ---------------------------- Te bewerken naar Papiaments: * [[Lijst van scholen op Aruba]] * [[Lijst van politieke partijen op Aruba]] * [[Lijst van politieke partijen in de Nederlandse Antillen]] * [[Lijst van ministers van Economische Zaken van Aruba]] * [[Lijst van Curaçaose ministers van Economische Ontwikkeling]] * [[Lijst van ministers van Financiën van Aruba]] * [[Lijst van ministers van Financiën van Sint Maarten]] * [[Lijst van ministers van Justitie van Aruba]] * [[Lijst van Curaçaose ministers van Justitie]] * '''ABBA''' Amateur Baseball Bond Aruba ([[:it:Federazione di baseball di Aruba|it]]) * '''CBF''' Curacao Baseball Federation ([[:it:Federazione di baseball di Curaçao|it]]) ------------------------ == Preparacion Bandera di Aruba== Dia 21 di januari 1976 gobierno insular e tempo ey, a institui un comision di Bandera, cu tabata tin como tarea conseha e Colegio Ehecutivo en cuanto e stipulamento di un bandera Arubano. E comision a consisti di Julio Maduro como presidente, Ronald Donk y Walter van Romondt como miembro y Epi Wever como secretario. Nan tabatin 6 siman pa completa e tarea, caminda un competencia di bandera a wordo anuncia unda comunidad Arubano a activa nan creatividad y yuda crea e bandera. Un total di 693 diseño a wordo presenta. Despues di a presenta su recomendacion na e Conseho Ehecutivo, riba dia 26 di februari 1976 a selecciona 3 diseño caminda Sarah Bollinger asesora pa Whitney Smith, un experto den diseño di bandera, a traha un diseño nobo pa Aruba. E comision a bolbe presenta e recomendacion, mas detaya aki, riba dia 8 di maart 1976, cual recomendacion a ser discuti den e reunion interno di e Conseho Legislativo, teni riba dia 8 di maart 1976; A DICIDI: ----------- == Gabinete Mercelina == Partido PFP den un komunikado di prensa ta konfirmá ku porfin e proseso di formashon a yega den e etapa ku ta trahando e dekretonan pa nombra e 7 ministernan nobo huntu ku e minister plenipotensiario i minister plenipotensiario suplente na Den Haag. E kandidato pa promé minister enkargá ku Asuntunan General ta [[Luc Mercelina]] (URSM). [[Veronica Webster]] (URSM) ta kandidato pa minister di Salubridat Públiko, Desaroyo Sosial i Labor i [[Grisha Heyliger-Marten]] (DP) ta kandidato pa minister di Turismo, Asuntunan Ekonómiko i Telekomunikashon. [[Marinka Gumbs]] (DP) ta kandidato pa bira minister di Finansa, [[Raeyhon Peterson]] (PFP) ta kandidato pa bira Minister di Bibienda Popular, Planifikashon Urbano i Medio Ambiente, [[Christophe Emmanuel]] (NOW) ta kandidato pa bira minister di Edukashon, Kultura, Hubentut i Deporte i Lyndon Lewis NOW) ku ta kandidato pa bira minister di Hustisia. [[Patrice Gumbs]] (PFP) i [[Gracita Arrindell]] (URSM) ta kandidatonan pa minister plenipotensiario i minister plenipotensiario suplente na Den Haag. Pa NOW Claudius Buncamper lo drenta parlamento pa remplasá Emmanuel, pa URSM Richinel Brug lo remplasá Mercelina i pa DP Viren Kotai lo remplasá Heyliger-Marten. --------------------- {{Databox}} '''Parlamento di e teritorio Kòrsou''', ofisialmente ''Staten van het gebiedsdeel Curaçao'' i abreviá ''Staten van Curaçao'') tabata entre 1937 i 1949 e órgano representativo di e pueblo i konseho legislativo di e teritorio Kòrsou, konsistiendo di e seis isla [[Kòrsou]], [[Aruba]], [[Boneiru]], [[Sint Maarten]], [[Sint Eustatius]] i [[Saba]]. E órgano tabata konsistí di 10 miembro elegi i 5 miembro nombrá i tabata e susesor di e [[Konseho Kolonial]] i predesesor di [[Parlamento di Antias Hulandes]]. == Nomber == Ku e revishon di e konstitushon hulandes na 1922, e término 'kolonia' a keda eliminá fo'i konstitushon. No tabata te 23 di aprel 1936 ku keda kla ku e leinan pa adapta e organisashon estatal den e parti karibense di [[Reino Hulandes]]. Asina, e aña ei e nòmber [[Kòrsou i Dependensianan]] a wòrdu remplasá pa Teritorio di Kòrsou i riba 1 di aprel 1937 e Konseho Kolonial a bira e Parlamento di Kòrsou. == Konstelashon == Pa e konstelashon di e parlamento nobo a skohe un modelo kombiná, konsistiendo di 10 miembro elegí i 5 nombrá. 1] E miembronan elegi tabata ser elegí direktamente dor di e votadornan a base di e reglanan elektoral di Kòrsou di 1937. E miembronan nombrá tabata wòrdu nombrá dor di e Gobernador despues di a konsulta ku e Konseho Ehekutivo. Tambe e gobernador tabata nombra e presidente di parlamento. Algun nombramentu a wòrdu konsiderá komo nombramentu korektivo, pasobra e personanan tabata para na banda di e gobernantenan. == Repartishon di asiento == Pa promé biaha tambe a introdusí un repartishon pa isla di e asientonan di e miembronan elegi. Esaki a keda reparti den 6 asiento pa Kòrsou, 2 pa Aruba i 1 kada un pa Boneiru i [[Islariba]]. Na 1946, despues di protesta di Aruba esaki a kambia den 5 asiento pa Korsou, 3 pa Aruba i 1 kada un pa Boneiru i Islariba. == Elekshon == Bou di e sistema elektoral kombiná aki e tuma lugá tres elekshon: 20 di desember 1937, 17 di november 1941 (elektorado di 3897 persona) i 5 november 1945 (elektorado di 6251 persona).[12][13] E parlamento a wordu konstitui komo lo siguiente: {| class="wikitable" style="text-align:left;" !colspan=1 rowspan=2 style="color: gray"|&nbsp;Miembro !colspan=4 style="color: gray"|&nbsp;Periodo parlamentario 1938-1942 |- ! rowspan="1" style="color: gray"|&nbsp;Repartishon ! style="color: gray"|&nbsp;Nòmber ! style="color: gray"|&nbsp;Partido ! style="color: gray"|&nbsp;Remarke |- | rowspan="10" style="color: gray"| Elegí | rowspan="6" |Curacao | [[Moises Frumencio da Costa Gomez|Moises da Costa Gomez]]|| rowspan="3" |CKP || |- | Ernesto Cecilio Martijn || |- | Adolphe Desertine || |- | J. Capriles || rowspan="2"|lijst Capriles-Rustige || |- | J. Rustige || |- | Willy Maal ||lijst Jonckheer-<br/ >Suarez-Maal || |- | rowspan="2"| Aruba | Jacobo Arends || rowspan="2"|Katholieke partij Aruba || |- | Jean M. de Cuba || |- | rowspan="1"| Bonaire | John de Jongh || CKP || |- | rowspan="1"| Bovenwinden | W.R. Plantz || || |- | rowspan="5" style="color: gray"| Benoemd | rowspan="5" |Curacao | [[John Sprockel]]* || || benoemd statenvoorzitter |- | Isaac Capriles || || |- | Salomon Alfred Senior || || |- | Carel Nicolaas („Cai") Winkel* || || |- | Ph. Bichon van IJsselmonde* || ||na 1940 remplasa pa F. Vromans. |- |} *) oudlid Koloniale Raad {{Appendix}} [[:Category:Karibe Hulandes]] ---------------------------------------------- {{Variante|a}} {{Databox}} {{Infobox person | name = Anouk Balentina | image = | caption = | term = | monarch = | predecessor = | birth_date = [[1 di desèmber|1 di december]] [[1979]] | occupation = hurista, activista y ambientalista | party = }} '''Anouk Balentina''' (☆n. [[1 di desèmber|1 di december]] [[1979]] na [[Aruba]]) ta un hurista, activista di derecho humano i ambientalista [[Aruba]]no. == Bida == Anouk Balentina a nase i lanta den bario di [[Parkietenbos]].<ref>[https://dossierkoninkrijksrelaties.nl/2023/01/30/open-brief-aan-de-koning/ Open brief aan de Koning]. Dossierkoninrijksrelaties.nl (30 di januari 2023)</ref> Desde un edad hoben ela cuminsa sigui di cerca e desaroyonan rond di e dump di Parkietenbos.<ref>http://magazine.xclusivomagazine.com/2002-april-magazine-aruba#!entrevista-anouk-balentina-457</ref> Na 2020 Balentina ta entama un caso sumario pa ordena pa para establecimento y testmento di e incinerator na Parkietenbos inmediatamente.<ref>[https://awemainta.com/wp-content/uploads/2022/07/awe1907.pdf Caso incinerator Parkietenbos: ciudadano ta bolbe gana caso contra gobierno], Awemainta (19 di juli 2022)</ref> Balentina hunto cu 80 otro, a protesta contra e concepto di e permiso di molester pa por opera e incinerator na Parkietenbos. Sinembargo gobierno a dicidi di otorga e permiso aki dia 23 di december 2020 ---------------------- https://kennisplatform.wikimedia.nl/artikelen/schrijven/hoe-vertaal-ik-een-artikel-uit-een-andere-taal-met-de-vertaaltool/ https://www.wikimedia.nl/wp-content/uploads/2021/06/Schrijven_voor_Wikipedia.pdf * Template:Página Prinsipal Actual --> rubrika "Aktual"" riba pagina principal * Template:Página Prinsipal Idioma dicho --> rebrika "Dicho" * Template:Página Prinsipal Articulo destaca ------------- {{Databox}} {{Variante|a}} {{Databox}} '''Dr. Horacio E. Oduber Hospital''' (HOH) ta un [[hospital]] general di tamaño mediano na [[Aruba]]. E ta situa nortwest di e [[kapital|capital]] [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]], den e zona di Eagle unda antes tabata lokalisa [[Arend Petroleum Maatschappij]]. E hospital, cu ta hiba e nomber di e medico Arubiano, Horacio Oduber, a cuminsá funciona cu 187 cama fin di aña 1976. El a wordo oficialmente inaugura dia [[5 di mart]] [[1977]] den presencia di Wilhelm de Gaay Fortman, minister di Asuntonan Antiano di [[Hulanda]].<ref>{{Citeer nieuws|url=https://delpher.nl/nl/kranten/view?coll=ddd&identifier=ddd:010639094:mpeg21:a0065|titel=Gedeputeerde Leo bedankt Nederland en bisdom. Ziekenhuis onder zware politiebewaking geopend|werk=[[Amigoe]]|datum=1977-03-07|bezochtdatum=2024-02-22}}</ref> Actualmente e hospital ta dispone di 320 cama y tin mas di 1000 persona emplea. E maneho ta den man di fundacion ''Stichting Ziekenverpleging Aruba''.<ref>[https://www.arubahospital.com/about-hoh/board-of-directors/ Board of Directors], Website oficial HOH</ref> HOH ta afilia na ''[[Dutch Caribbean Hospital Alliance]] (DCHA)'', un organisacion cooperativo di hospitalnan den [[Karibe Hulandes|Caribe Hulandes]].<ref>{{nl}}[https://www.rijksoverheid.nl/actueel/nieuws/2021/02/10/oprichting-ziekenhuiscooperatie-dutch-caribbean-hospital-alliance-een-feit Oprichting ziekenhuiscoöperatie “Dutch Caribbean Hospital Alliance” een feit], Rijksoverheid (10 di februari 2021)</ref> == Historia == Horacio Eulogio Oduber (1862-1935) tabata e prome dokter Arubiano y tabatin su consultorio na cas den Wilhelminastraat.<ref name="Ancho">{{Citeer web|url=http://www.historiadiaruba.aw/index.php?option=com_content&task=view&id=56&Itemid=65|titel=Historische figuren: Horacio Oduber|werk=Historiadiaruba.aw|datum= |bezochtdatum=1 mei 2020|archiefurl=https://web.archive.org/web/20230802180232/http://www.historiadiaruba.aw/index.php?option=com_content&task=view&id=56&Itemid=65|archiefdatum=2023-08-02}}</ref> E dokter tabata wordo paga solamente cu mercancia y tabata haña cuminda pa su cabay. Hopi hende a muri pa motibu di infeccion, virus o malesa desconoci na e momentu ey. Segun un estimacion, na 1910 tabatin mas o ménos 8.000 habitante riba e isla. Mayoria di nan tabata trahadonan di cunucu ku tabatin menos recurso financiero. Como cu no tabatin un hospital na e momentu ey, e dokter tabata trata e pashentnan na su cas.<ref name="Ancho"/> E operacionnan necesario, incluyendo amputacionnan, tabata wordo ehecuta solamente dor di suministra hopi rum pa motibo di falta di anestesia. Na 1920 e "San Pedro de Verona", a keda funda pa soeurnan catolico (Dominicanessen) na 1920. [[File:BNA-DIG-HARTOG-CAHA-001-014-008.jpg|thumb|left|Cas di dokter Horacio Oduber na Wilhelminastraat en frente di e kerki protestant (1907)]] [[File:Voormalig ziekenhuis San Pedro de Verona.jpg|thumb|220x220px|left|Entrada di San Pedro de Verona]]Despues di apertura di e hospital nobo na 1977 a converti San Pedro hospital den un cas di cuido. Desde seramento di hospital di [[Lago Oil & Transport Company|Lago]] na 1985 HOH a keda e unico hospital na Aruba pa un poblacion di alrededor 120.000 habitante.<ref>{{nl}}[http://www.skipr.nl/actueel/id2829-vumc-versterkt-band-met-arubaans-ziekenhuis.html VUmc versterkt band met Arubaans ziekenhuis], 4 di december 2009</ref> Na september 2014 a inicia un proyecto di renovacion y expansion di e hospital, uno di e proyectonan di construccion mas grandi den historia di Aruba. E proyecto ta ensera lantamento di un edificio nobo di seis piso separa di e edificio existente di cinco piso.<ref>[http://www.dutchcaribbeanlegalportal.com/news/latest-news/2064-renovatie-en-nieuwbouwplannen-van-het-horacio-oduber-hospitaal-hoh Renovatie- en nieuwbouwplannen van het Horacio Oduber Hospitaal (HOH)]</ref> Esaki ta inclui un cas di cama nobo, un sala di emergencia tres biaha mas grandi, un clinica externo nobo pa specialistanan y renovacion di e edificio existente cu ta mehora privacidad y servicionan pa pashent den un ambiente moderno. Trabounan di e fase final di e proyecto a reanuda fin di 2023 despues cu un disputa entre partidonan a para e construccion na 2022. == Servicionan == Dr. Horacio E. Oduber Hospital ta conta cu 320 cama y mas di 1000 empleado cu ta atende mas di 16.000 pashent pa aña. E tin un plataforma pa helicopter pa ricibi pashent cu ta jega cu helicopter di polis o helicopter militar. E hospital ta dispone di tur specialidad basico y algun super specialidad. E tin un departamento di emergencia (eerste hulp) cu ta trata mas o menos 55.000 pashent pa aña. Tin un centro di trauma nivel III disponibel, como tambe un departamento combina cu ta inclui cuido intensivo/cuido mediano/cuido coronario (curason) cu 12 cama, clinica di hemodialyse, tres departamento di psychiater, cinco sala di operacion, banco di sanger, clinica pa trata dolor, centro di oncologia pa tratamento durante dia (dagbehandeling), cuido di enfermo pa dia (dagverpleging), clinica pa trata herida, policlinica interno y externo, departamento pa parto, post di dokter di cas, departamento di fisioterapia y rehabilitacion, tres departamento pa investigacion di diagnostica, diferente laboratorio, botica di hospital, camber di caterisacion di curason, shete departamento pa cuido di enfermo, departamento di servicio pa maternidad, departamento pa mucha, camber di couveuse y diferente otro servicio facilitario.<ref>[https://www.overheid.aw/informacion-tocante-servicio/cuido-y-salud-sub-topics_47801/item/hospital-dr-horacio-oduber-hoh_41386.html Hospital Dr. Horacio Oduber (HOH)], Gobierno di Aruba website oficial</ref> Fuera di residente i turista local HOH tambe ta ricibi regularmente pashent for di hospital mas chikito den e region, manera for di [[Boneiru|Bonaire]] y Isla Riba. Ora cu no tin cama den cuido intensivo of couveuse ta manda pashent for di [[Kòrsou|Corsou]] pa Aruba. == Galeria == <gallery widths="200" heights="200"> Oduber Hospital 21 30 49 855000.jpeg|Compleho di Horacio Oduber Hospital Oduber Hospital 21 30 42 124000.jpeg|Entrada principal di e hospital Oduber Hospital 21 31 33 124000.jpeg|Fachada di edificio B </gallery> --------------------- Dr. Horacio E. Oduber Hospital (HOH) ta un hospital general di tamaño mediano na Aruba E edificio di hospital ta situa na nordwest di e capital Oranjestad, unda cu antes tabata lokaliza Arend Petroleum Company na Eagle. E hospital aki di 187 cama ta recibi su prome uso na final di anja 1976. Dia 5 di maart 1977, a tuma luga e apertura oficial den presencia di e Ministro Hulandes De Gaay Fortman. Na september di 2014, a cuminsa cu e proyecto di expansion y renovacion di e hospital, uno di e proyecto di construccion mas grandi den historia di Aruba. Esaki ta inclui un kas di cama nobo, un sala di emergencia tres biaha mas grandi, un clinica externo nobo pa specialistanan y renovacion di e edificio. Esaki ta mehora privacidad y servicionan pa paciente den un ambiente moderno. Fase final di e proyecto aki lo sigui despues cu e problema entre parti a haci cu construccion a wordo para na 2022. Horacio Oduber Hospital ta forma parti di Dutch Caribbean Hospital Alliance (DCHA) hunto cu otro hospitalnan den Caribe cu ta parti di Reino Hulandes. Aliansa y colaboracion ta inclui e laboratorio di pais di Curacao (ADC), streeklab Haarlem, University Medical Center Utrecht (UMCU), Erasmus Medical Center (EMC), Radboud University, Vrije Universiteit Amsterdam (VU), Maastricht University, Xavier University, Thomas Moore na Belgica y hospitalnan partner na Colombia. Por lesa mas tocante e hospital na aña 2023 den e broshura di di 2da edicion yama NOS SEMPER T'EY. ------------------- '''E Konstitushon di Sint Maarten''' (na [[ingles]]: Constitution of Sint Maarten; [[hulandes]]: '''Staatsregeling van Curaçao''') ta e areglo legal konstituyente di pais [[Sint Maarten]], ku ta forma parti di [[Reino Hulandes]]. E ta e ley mas altu di Kòrsou i ta regla kon e pais ta organisá y ta wòrdu goberná. Eiden ta indiká e órganonan di gobernashon, nan tarea- i kompetensianan == Historia == E Regla di Estado di Sint Maarten a keda aprobá unánimamente pa e [[Konseho Insular]] dia 21 di yüli 2010.[1] 1] E Regla di Estado di Sint Maarten a drenta na vigor dia 10 di òktober 2010, despues di e desmantelashon di Antillas Hulandes i e kreashon di e pais independiente Sint Maarten. E Regla di Estado ta subordona legalmente na e Constitucion di Reino Hulandes y e Statuut pa Reino Hulandes. E konstitushon a drenta na vigor dia [[10 di òktober]] [[2010]], ora ku Antias Hulandes a keda desmantelá. == Contenido === E Regla di Estado di Sint Maarten tin e siguiente kapítulonan: Tereno i unidat * Derecho Fundamental * Gobièrnu i e minister mandatario E Estadonan * Konseho Konsultivo, Korte General di Kontroles, Ombudsman i koleganan di konseho permanente * Lejislashon i gobernashon * Hustisia, Ministerio Públiko i Polis Disposishonnan final Finalmente, e reglanan di estado ta kontené un kantidat di artíkulonan adishonal. E contenido di Constitucion ta como lo sigiuente: * Capitulo I - Derecho Fundamental * Capitulo II - Gobierno * Capitulo III - [[Parlamento di Aruba|Parlamento]] * Capitulo IV - Conseho di Consulta, Camara di Control General y colegio permanente di conseho * Capitulo V - Legislacion y Gobernacion * Capitulo VI - Husticia y poder hudicial * Capitulo VII - Disposicion final {{Appendix|refs|2= * {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =|titulo=Staatsregeling van Sint Maarten}} {{References}} }} [[:Category:Gobièrnu]] [[:Category:Sint Maarten]] == Mira tambe == * [[Antias Hulandes]] * [[Disolucion di Antia Hulandes|Disolushon di Antias Hulandes]] ---------------------------- zie encyclopedia NA/CUR '''Raad van State di Reino Hulandes''' (papiamento: Conseho di Estado) ta un di e entidadnan consultativo mas halto den Reino Hulandes. , ancra den C di The '''Council of State''' ({{lang-nl|{{Audio|Nl-Raad van State.ogg|Raad van State}}}}) is a [[constitution]]ally established advisory body in the [[Netherlands]] to the [[Cabinet of the Netherlands|government]] and [[States General of the Netherlands|States General]] that officially consists of members of the royal family and Crown-appointed members generally having political, commercial, diplomatic or military experience. It was founded in 1531, making it one of the world's oldest still-functioning state organisations.<ref>{{cite web|url=http://www.raadvanstate.nl/the_council_of_state/|title=The Council of State|access-date=2013-02-02|archive-date=2013-01-15|archive-url=https://web.archive.org/web/20130115200809/http://www.raadvanstate.nl/the_council_of_state/|url-status=dead}}</ref> {{Appendix|refs|2= * {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =|titulo=Raad van State}} {{References}} }} [[:Category:]] --------------- {{Variante|c}} {{Databox}} {{Appendix|refs|2= * {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =65395301|titulo=Sababank}} {{References}} }} [[Category:Karibe Hulandes]] {{Appendix|refs|2= * {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =|titulo=Jacob Wit}} {{References}} }} {{DEFAULTSORT:Wit, Jacob}} [[:Category:Hende]] [[:Category:Antias Hulandes]] -------------------- Suggesties Gender Gap Challenge (nl.wiki): Esmee Winkel (11/1)- Philomena Wong - Grace Bareno? - Rina Penso - Deborah Jack (en.wiki) --------------------- '''Aanmaken''': * {{CUW}} : [[Medardo de Marchena]] - [[Manuel Fray]] - [[Joseph Sickman Corsen]] - shon Win Hoyer - Jan Gerard Palm - [[Yandi Paula]] - [[Mongui Maduro]] - [[Gibi Basilio]] - [[Jose Capricorne]] - Plaza hotel curacao (en.wiki) - [[Chin Behilia]] - [[Rene Römer]] - [[Paul Comenencia]] * {{ABW}} : [[Lista di gezaghebber di Aruba]] (nl.wiki) - [[Chiara Petrocchi]] (taekwondo) - [[Kanisha Sluis]] (en.wiki) - Akisha Albert (en.wiki) - * General: [[Etnografia]] - [[Seramika]] - [[Leonel Messi]] (ht.wiki) - [[gobiernu]] - politiko - konstitushon - estado - pais? - [[Madurodam]] * nl.wiki: Nederlands Caribisch Soortenregister (Dutch Caribbean Species Register) - Casearua tremula (Palu di Boneiru of Kenepa spirito) * no.wik: Shete Boka nasjonalpark - * en.wiki: Bandariba '''Verbeteren/aanvullen''': * [[Coca-Cola]] - [[Skandinavia]] - [[Rastafari]] - [[Guera Friu]] - [[Yuana]] - [[Jazz]] - [[One Piece]] - [[Nydia Ecury]] - [[Boven Bolivia]] / Plantage Bolivia (bnn/vara joop) - [[Guillfred Besaril]] (https://24ora.com/geoffrey-wever-gobierno-a-tuma-e-paso-corecto-den-caso-di-guillfred-besaril/) == Curaçao == # December 1, 1796: [[Johann Lauffer]] overthrows Jan Jacob Beaujon as governor.<ref>{{cite book|url=https://pure.knaw.nl/portal/en/publications/cura%C3%A7ao-in-the-age-of-revolutions-1795-1800 |title=Curaçao in the Age of Revolutions, 1795–1800 |chapter=The Patriot coup d’état in Curaçao, 1796| last1=Fatah-Black |first1=Karwan| publisher=[[KITLV]] |location=Leiden|year=2011|isbn=978-90-6718-380-2|page=123}}</ref> ----------- [[:Category:Musika]] ------------------ * [[:en:Wikipedia:Administrators' reading list]] * https://nl.wikibooks.org/wiki/Handboek_MediaWiki * https://translatewiki.net {{NPOV language}} {{Refimprove}} {{stub}} -------------------------- == Hooiberg == Na 1988 a embeyece '''Hooiberg''' pa convirtie esaki den un atraccion turistico: a renoba e trapi cu ta inclui 4 plataformanan na diferente nivel, por ehempel na 70 m i 110 m di haltura, pa descansa i saca potret, i a instala 50 luga di parkeo.<ref>{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642486:mpeg21:a0078|titel=Hooiberg wordt toeristenoord|werk=[[Amigoe]]|datm=1987-08-20|bezochtdatum=2022-11-15}}</ref> De regering heeft plannen om de Hooiberg aantrekkelijk te gaan maken en tot toeristenplek te ontwikkelen. Tijdens zyn recente bezoek is minister drs Jan de Koning ermee akkoord gegaan met goedkeuring van een bedrag van 305 duizend florin om dit project te kunnen uitvoeren. De Hooiberg zal een geheel nieuwe trap krijgen met handsteun en een plek om uit te rusten. Beneden komt een parkeerplaats voor ongeveer vijftig auto's, en een platform in de vorm van een klein park met lokalen voor de verkoop van frisdrank, eten en souvenirs. Op de trap op zeventig meter hoogte, komt een terras waar men kan uitrusten en door middel van een telescoop over Aruba kan kijken. Een tweede terras met telescoop volgt op 110 meter hoogte. Er volgen hierna nog twee terrassen voordat men het hoogste punt van de Hooiberg heeft bereikt. Het Hooiberg-project dossier is bijna klaar en verwacht wórdt, dat werkzaamheden aan de trap medio november dit jaar zullen beginnen. Het Hooibergproject is afkomstig van Planafdeling Bouwkunde architecten bureau, van Publieke Werken. Na 2022 a anunsia un proyecto pa renova e facilidadnan existente, embeyece e atraccion i agrega un mirador riba e top di e sero. Na aña 2022 Ministro di Turismo Dangui Oduber a anuncia un projecto pa embeyesamento di Hooiberg.[1] Aruba Tourism Authority (ATA) y Tourism Product Enhancement Fond[sic] (TPEF) lo funda e projecto. E prome fase lo wordo funda pa TPEF y ta incera e renobacion di e trapinan y hutnan riba Hooiberg. ATA lo funda e segundo fase di e project caminda un punto di observacion lo ser construi na e punto mas halto di e sero dunando bishitantenan un bista di 360-grado di Aruba. Artistanan local lo provee un toque artistico cu obra di arte di mosaico. --------------- '''Jay Bryant Haviser''' (21 di november [[1955]] na ... ) ta un arkeologo merikano. NAME: Jay Bryant HAVISER Jr. BIRTHPLACE: Bartow, Florida, U.S.A. BIRTHDATE: November 21, 1955 MARITAL STATUS Re-married Nov. 27, 2008, to Ilene J. Rosalina (Curaçao) CHILDREN 2 children 2 step-children (all born on Curaçao) RESIDENCE: Opal Road #1, Pelican, St. Maarten, Dutch Caribbean. tel.1721-544-4154 / cell 1721-524-1155 OFFICE: SIMARC Archaeological Center, A.T. Illidge Road #117, Madame Estate, St.Maarten, Netherlands Caribbean tel./fax. 1-721-542-0201 E-mail: jhaviser@hotmail.com DUAL NATIONALITY: Netherlands / U.S.A. Awards 1996 Cola Debrot Prize for Science (Curaçao/Netherlands Antilles) 2008 Ridder in de Order van Oranje-Nassau (Knighthood), decoration from Her Majesty Queen Beatrix of the Netherlands 2008 Lifetime Environmental Achievement Award (St. Maarten) IslandVision Fd 2009 Culture Time Person of the Year Award for 2008 (St. Maarten), PJD2 Radio 2013 Paul Harris Fellow Award, Rotary International, Mid-Isle Chapter St. Maarten ------------------ '''Madurodam''' is een [[Nederland (hoofdbetekenis)|Nederland]]se [[Miniatuurpark|miniatuurstad]] in [[Den Haag]] op een [[Schaal (verhouding)|schaal]] van 1 op 25,<ref>De Erasmus- en van Brienenoordbruggen zijn gebouwd op de grotere schaal van 1:12. Op 1:25 zou men er niet overheen kunnen lopen.</ref> geopend op [[2 juli]] [[1952]] aan het George Maduroplein. Dit toeristische [[attractiepark]] trekt jaarlijks circa 600.000 betalende bezoekers.<ref>Op [https://web.archive.org/web/20160312195102/http://nieuws.nl/algemeen/20130108/meer-bezoekers-voor-madurodam/ nieuws.nl] meldt het park zelf 739.000 over 2013, een stijging van 36% ten opzichte van 2011. Omgerekend zouden er dat laatste jaar dus rond de 550.000 geweest moeten zijn. De organisatie spreekt min of meer standaard van 1 miljoen per jaar, een cijfer dat door ''[http://www.trouw.nl/tr/nl/5009/Archief/article/detail/3486389/2013/08/03/1-miljoen-bezoekers-trok-Madurodam-het-afgelopen-jaar.dhtml Trouw]'' wordt gemeld over 2013. Er bestaan geen andere cijfers dan die door het park zelf verstrekt worden.</ref> Het park beslaat een totaaloppervlak van 62.630 m². De gebouwde stad zelf meet 17.630 m². De miniatuurstad heeft veelal als inspiratie gediend voor de bouw van diverse attractieparken wereldwijd zoals [[Legoland Billund]]<ref>{{Citeer web|url=http://www.miniland.nl/Nieuws/Artikelen/121117%20legoland%20billund%2050%20geschiedenis.htm|titel=nieuws|bezochtdatum=2020-10-24|werk=www.miniland.nl|archiefurl=https://web.archive.org/web/20201027034227/http://www.miniland.nl/Nieuws/Artikelen/121117%20legoland%20billund%2050%20geschiedenis.htm|archiefdatum=2020-10-27|dodeurl=nee}}</ref> en het [[Disneyland Park (Anaheim)|Disneyland Park in Anaheim]].<ref>{{Citeer boek|titel=Walt Disney's Disneyland|auteur=Nichols, Chris, 1971-|medeauteurs=Nichols, Charlene (Archivist),|url=https://www.worldcat.org/oclc/1018083433|plaats=[Köln, Germany]|ISBN=978-3-8365-6348-2}}</ref> Het is genoemd naar [[George Maduro]], een [[Curaçao (hoofdbetekenis)|Curaçao]]se student die zich tijdens [[Duitse aanval op Nederland in 1940|de meidagen van 1940]] als [[cavalerie]][[officier]] onderscheidde in [[Duitse aanval op Nederland in 1940#De slag om de residentie|de slag om de residentie]], en in februari 1945 in concentratiekamp [[Dachau (concentratiekamp)|Dachau]] overleed; zijn ouders schonken het beginkapitaal voor het project, dat door de familie Maduro wordt beschouwd als monument voor hun enige zoon.<ref>[https://www.madurodam.nl/nl/organisatie/geschiedenis/ ''Wie was George Maduro?''], madurodam.nl</ref> ---------- == Aloe == Aloe na Aruba, Bonaire y Sentebibu na Corsou y Boneiru. === Islanan ABC === Sintebibu heeft dikke, vlezige bladeren, sappig en veel slijn bevattend. Aloe werd op Aruba en Bonaire aangeplant in verband met betekenis in de farmaceutische industrie. <ref>Encyclopedie van de Nederlandse Antillen, H. Hoetink (1969)</ref>Aloe werd in 1836 door gezaghebber Baron van Rader op Curacao als gouvernementscultuur geintroduceerd. De plant is uitgesproken kalkminnend. De jonge uitlopers (siboys, semina) worden in de droge tijd uitgezet. Na 2-3 jaar kan men de dikke bladeren afsnijden en laten staan in lekbakken plaatsen waarna het sap in koperen ketels wordt ingedampt en verhard tot aloehars. De hars uit Aruba en Bonaire werd voornamelijk naar de Verenigde Staten uitgevoerd. De aloeplant wordt al sinds midden 1800 op Aruba verbouwd. Het klimaat en de droge grond lenen zich bij uitstek voor de aloeteelt. De plant doet het hier heel goed: de Arubaanse aloe heeft een aloenegehalte van 22 %, terwijl het gehalte van de aloe in de rest van de wereld ten hoogste 15% bevat.<ref name="Aloe">[http://www.historiadiaruba.aw/index.php@f13option=com_content&task=view&id=46&Itemid=32 Aloe/Mon Plaisir], Historia di Aruba</ref> De grootste bloei van de aloe-cultuur maakte Aruba door onder gezaghebber Jan Helenus Ferguson (1866-1871). De weg door de aloevelden vanuit de stad werd dan ook naar hem genoemd. In de 19e eeuw werd ook een aloeplantage aangelegd in Socotoro; Socotoro is vermoedelijk vernoemd naar het eiland Sokotra of Socotora, destijds een Brits eiland in de Indische Oceaan voor de kust van Yemen. Dat eiland ligt op dezelfde lengtegraad als Aruba en daar wordt ook aloe verbouwd. De legende wil dat Alexander de Grote op aanraden van Aristoteles dit eiland veroverde voor de aloe die hij gebruikte om de wonden van zijn soldaten te genezen. Op de aloeplantage Mon Plaisir van de Fransman Louis Bazin verrees begin 1900 een voor die tijd moderne stoomkookinrichting. Aruba was in de 19e eeuw de grootste leverancier van aloehars, die voornamelijk werd gebruikt voor de productie van laxerende middelen. De aloehars werd naar het buitenland geexporteerd, voor het merendeel naar New York, maar ook naar Hamburg en naar Londen. De hars uit de Antillen (destijds `Curacaose` genoemd) was een van de beste ter wereld en duurder dan de andere soorten op de markt. Het aandeel van Aruba in de `Curacaose` export was ruim 90%. In de economie van de tijd voor de komst van de olie-industrie betekende de aloe een redelijke bron van inkomsten, vooral voor de kleine cunucero. In tijden van werkeloosheid (de droge tijd) was de aloteelt een goede bron van bestaan. Begin 1900 werd het eerste wetenschappelijk onderzoek op de aloeplant verricht. Daarbij werd de genezende werking van aloe op verbranding door zonnestraling en andere brandwonden onomstotelijk bevestigd. Door de komst van de olie-industrie veranderde er veel op de arbeidsmarkt op Aruba en raakte de aloeteelt wat op de achtergrond. Pas na de Tweede Wereldoorlog werd de aloecultuur weer hervat. In 1949 richtte Casey Eman de eerste aloefabriek van Aruba op, onder de naam Aruba Aloe Products Company. Destijds werden de aloesappen plaatselijk bewerkt tot aloene en verscheept naar de Verenigde Staten. De productie van Arubaanse aloe bedroeg in 1951 ongeveer 15.000 pond oftewel 30% van de totale wereldopbrengst. Na het indampen van het harssap in open koperen potten van ca. 200 liter was het aloe-product klaar voor export voor vooral de geneeskundige en cosmetische industrie in USA en Europa. Aloe-industrie op Aruba was toentertijd een vuil en zwaar lichamelijk werk met een schraal loon voor haar seizoen-arbeiders. Aruba werd een van de grootste aloeproducenten van de wereld wegens de goede kwaliteit aloe.<ref name="Aloe"/> Conoci na Aruba tabata e plantage di aloe di Mon Plaisir y Sividivi. aloë-cultuur, die op Bonaire en Aruba veel voorkomt, maar waarvan op het eiland Curacao maar twee aanplantingen op eenigszins ruime schaal bestaan). Rond 1850 werden er enkele aloe plantages op Aruba gesticht die tot 1868 door het gouvernement geexploiteerd werden. Hierna kwam de aloeteelt in particuliere handen. ==== Uzo ==== Ta come of bebe e blanco di aloe pa problema di artritis, diabetes, tosamento y ulcera na stoma. Tambe por hunta e blanco riba curpa y cuero pa kita dolor of trata un herida of kemadura. Tambe sa laba cabey cune. Algun gota di e zeta geel of juice di aloe mescla cu awa ta bon pa un purgashi di e curpa. Pa problema di cuero, manera carpata, of di digestion di animalnan domestico tambe ta uza e likido di aloe.<ref>Remedinan di tera, Grupo di Noord, 2010</ref> Bij het beschilderen van buitenmuren worden gesneden aleobladeren in de waterverf gedaan. {{Appendix}} -------------------- '''Francesco Corallo''' (nasé [[19 di sèptèmber]] [[1960]] na Catania, [[Italia]]<ref name=":1">{{Citeer web|url=https://www.repubblica.it/cronaca/2012/05/30/news/la_vita_d_azzardo_di_francesco_corallo_tra_il_padre_boss_e_l_entourage_di_fini-64287400/?refresh_ce|titel=La vita d'azzardo di Francesco Corallo tra il padre boss e l'entourage di Fini|bezochtdatum=2018-10-14|auteur=|achternaam=|voornaam=|datum=2013-08-04|werk=La Repubblica|uitgever=|taal=it|archiefurl=https://web.archive.org/web/20200728155350/https://www.repubblica.it/cronaca/2012/05/30/news/la_vita_d_azzardo_di_francesco_corallo_tra_il_padre_boss_e_l_entourage_di_fini-64287400/?refresh_ce|archiefdatum=2020-07-28}}</ref>), tambe konosí komo ''King of the Slots''<ref>{{Citeer web |url=https://www.thedailyherald.sx/islands/corallo-claims-his-phone-was-hacked-on-orders-of-italy-and-the-netherlands |titel=Corallo claims his phone was hacked on orders of Italy and the Netherlands |datum=18 januari 2022 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=The Daily Herald |taal=en}}</ref>, ta un empresario i doño di kasino italiano-hulandes.<ref name=":3" /> Corallo a nase na Catania, Sisilia, i a biba riba e isla karibense di Sint Maarten for di tempu ku e tabatin dieshete aña.<ref name=":5" /> E ta mas konosí pa su empresanan den e industria di wega di plaka i su enbolbimentu den vários kontroversia legal. {{Appendix}} ---- '''Francesco Corallo''' ([[Catania (stad)|Catania]], [[Italië]], [[1960]]<ref name=":1">{{Citeer web|url=https://www.repubblica.it/cronaca/2012/05/30/news/la_vita_d_azzardo_di_francesco_corallo_tra_il_padre_boss_e_l_entourage_di_fini-64287400/?refresh_ce|titel=La vita d'azzardo di Francesco Corallo tra il padre boss e l'entourage di Fini|bezochtdatum=2018-10-14|auteur=|achternaam=|voornaam=|datum=2013-08-04|werk=La Repubblica|uitgever=|taal=it|archiefurl=https://web.archive.org/web/20200728155350/https://www.repubblica.it/cronaca/2012/05/30/news/la_vita_d_azzardo_di_francesco_corallo_tra_il_padre_boss_e_l_entourage_di_fini-64287400/?refresh_ce|archiefdatum=2020-07-28}}</ref>), ookwel bekend als “King of the Slots”,<ref>{{Citeer web |url=https://www.thedailyherald.sx/islands/corallo-claims-his-phone-was-hacked-on-orders-of-italy-and-the-netherlands |titel=Corallo claims his phone was hacked on orders of Italy and the Netherlands |datum=18 januari 2022 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=The Daily Herald |taal=en}}</ref> is een [[Italië|Italiaans]]-[[Nederland|Nederlands]]<ref name=":3" /> [[zakenman]] en [[Casino (gokken)|casino]]-eigenaar op het [[Caribische eilanden|Caribische eiland]] [[Sint Maarten (eiland)|St.-Maarten]].<ref name=":5" /> == Levensloop == Corallo bezit diverse casino's, waaronder drie in Sint-Maarten<ref>{{Citeer web |url=https://stmaartennews.com/business/corallo-will-rebuild-starz-casino-cupecoy/ |titel=Corallo will rebuild Starz Casino in Cupecoy |datum=2018-01-19 |bezochtdatum=2019-12-19 |werk=StMaartenNews.com |taal=en |archiefurl=https://web.archive.org/web/20191219204744/https://stmaartennews.com/business/corallo-will-rebuild-starz-casino-cupecoy/ |archiefdatum=2019-12-19}}</ref> en daarnaast ook in Santo Domingo en [[Panama (land)|Panama]]. Voorheen bezat hij ook een gokgelegenheid in [[Curaçao]], maar daar verloor hij zijn licentie nadat zijn naam boven kwam drijven in de praktijken rondom [[Gerrit Schotte]].<ref name=":0">{{Citeer web |url=https://sxmgovernment.com/2016/12/14/english-italian-the-biography-of-francesco-corallo-the-godfather-of-the-caribbean-part-1/ |titel=English/Italian :The Biography Of Francesco Corallo “The Godfather” Of The Caribbean Part 1 |achternaam=Galli |voornaam=Eva |datum=2016-12-14 |bezochtdatum=2018-10-14 |werk=St Maarten News |taal=en |archiefurl=https://web.archive.org/web/20200728165936/https://sxmgovernment.com/2016/12/14/english-italian-the-biography-of-francesco-corallo-the-godfather-of-the-caribbean-part-1/ |archiefdatum=2020-07-28 |dodeurl=ja}}</ref> Het onderzoek hiernaar kwam aan het rollen na een verzoek om referenties door Schotte aan de Italiaanse regering voor de aanstelling van Corallo in een hoge positie bij een financiële instelling op de Antillen.<ref>{{Citeer web |url=https://www.thedailyherald.sx/islands/83340-schotte-behind-bars-18-months |titel=Schotte behind bars 18 months |achternaam= |voornaam= |auteur= |datum=6 december 2018 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=The Daily Herald Newspaper St. Maarten |uitgever= |taal= |archiefurl=https://web.archive.org/web/20191219204743/https://www.thedailyherald.sx/islands/83340-schotte-behind-bars-18-months |archiefdatum=2019-12-19 |dodeurl=ja}}</ref> Toen Corallo in 2011 gearresteerd werd door de Italiaanse financiële politie (''Guardia di Financa''), beriep hij zich op [[diplomatieke immuniteit]] omdat hij een diplomaat van Dominica zou zijn. Hij bezat namelijk een Dominicaans diplomatiek paspoort dat hij illegaal gekocht had, juist om aan arrestatie in Italië te voorkomen.<ref>{{Citeer web |url=https://knipselkrant-curacao.com/cc-francesco-corallo-bought-his-diplomatic-passport/ |titel=Francesco Corallo bought his diplomatic passport |datum=2017-01-03 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=Curaçao Chronicle |taal=en |via=Knipselkrant}}</ref> De Italiaanse minister van Buitenlandse Zaken ging niet mee in zijn claim: hij verklaarde dat diplomatieke immuniteit in het gastland (hier: Italië) niet van toepassing is voor iemand die betrokken is in belangrijke economische activiteiten.<ref>{{Citeer web |url=https://sakafete.com/inside-dominica-iv-government-or-enemy-of-people/ |titel=Inside Dominica IV: Government or enemy of people? |datum=2011-11-18 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=Dominica news online most popular |taal=en |archiefurl=https://web.archive.org/web/20191219204744/https://sakafete.com/inside-dominica-iv-government-or-enemy-of-people/ |archiefdatum=2019-12-19 |dodeurl=ja}}</ref> Eind 2016 werd Corallo op [[Sint Maarten (eiland)|St.-Maarten]] gearresteerd op [[verdenking]] van [[belastingontduiking]], [[Witwassen|witwasserij]], [[Verduistering (misdrijf)|verduistering]] en lidmaatschap van een internationale [[Georganiseerde misdaad|criminele organisatie]]. In afwachting van uitzetting werd hij maandenlang in een [[Philipsburg|Philipsburgse]] [[politiebureau]] in verzekerde bewaring gesteld.<ref name=":2">{{Citeer web |url=https://www.thedailyherald.sx/islands/81459-corallo-wins-case-at-human-rights-court |titel=Corallo wins case at Human Rights Court |achternaam= |voornaam= |auteur= |datum=9 oktober 2018 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=The Daily Herald |uitgever= |taal=en |archiefurl=https://web.archive.org/web/20191219204746/https://www.thedailyherald.sx/islands/81459-corallo-wins-case-at-human-rights-court |archiefdatum=2019-12-19 |dodeurl=ja}}</ref> Het [[Europees Hof voor de Rechten van de Mens]] bepaalde later dat de omstandigheden rond de bewaring van Corallo in St.-Maarten inhumaan waren, maar oordeelde ook dat de bewaring zelf niet onrechtmatig leek.<ref name=":2" /> In augustus 2017 werd Corallo na een juridische strijd door Sint-Maarten uitgeleverd aan Italië.<ref>{{Citeer web |url=https://online.flipbuilder.com/toms/occx/files/basic-html/page37.html |titel=Ayera tardi Francesco Corallo a keda extradita pa Italia |achternaam= |voornaam= |auteur= |datum=2017-08-17 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=Awemainta |uitgever= |taal=pap |archiefurl= |archiefdatum= |dodeurl= |via=Online Flipbuilder}}</ref><ref name=":3">{{Citeer web |url=http://www.dutchcaribbeanlegalportal.com/legal-documents/judgments/137-judgements/8062-fransesco-corallo-may-be-extradited |titel=Francesco Corallo may be extradited |achternaam= |voornaam= |auteur= |datum=20 juni 2017 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=Dutch Caribbean Legal Portal |uitgever= |taal=en}}</ref><ref>{{Citeer web |url=http://www.soualigapost.com/en/news/16220/justice/francesco-corallo-was-extradited-italy |titel=Francesco Corallo (Catania, Italy, 1960) was extradited today to Italy |achternaam= |voornaam= |auteur= |datum=16 augustus 2017 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=Souliga Post |uitgever= |taal=en |archiefurl= |archiefdatum=}}</ref> Eenmaal aangekomen in Italië werd hij vrijgelaten<ref name=":4">{{Citeer web |url=https://www.thedailyherald.sx/islands/corallo-sr-allegedly-tried-to-extort-his-son#:~:text=allegedly%20tried%20to%20extort%20his%20son,-Islands%2004%20May&text=PHILIPSBURG%2D%2DGaetano%20Corallo%2C%20father,Italy%20where%20he%20presently%20resides. |titel=Corallo Sr. allegedly tried to extort his son |achternaam= |voornaam= |auteur= |datum=11 mei 2024 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=The Daily Herald |uitgever= |taal=en |archiefurl=https://web.archive.org/web/20180613053454/http://curacaochronicle.com/judicial/corallo-sr-allegedly-tried-to-extort-his-son/ |archiefdatum=2018-06-13}}</ref> en een klein jaar later, in juli 2018, keerde hij weer terug naar Sint-Maarten.<ref>{{Citeer web |url=https://www.thedailyherald.sx/islands/businessman-corallo-returns-to-st-maarten#:~:text=Maarten,-Islands%2026%20July&text=PHILIPSBURG%2D%2DAtlantis%20Group%20owner,in%20Italy%20and%20can%20travel. |titel=Businessman Corallo returns to St. Maarten |datum=2018-07-26 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=the Daily Herald |taal=en}}</ref> In 2016 werd door de aanklager in Rome aan zijn collega's in St.-Maarten gevraagd drie boten van Corallo [[Inbeslagname|in beslag te nemen]] en te verkopen met als doel 215,4 miljoen euro aan onrechtmatige winsten van de zakenman terug te vorderen. Na een juridische strijd waarin Corallo tegen de verkoop van zijn boten streed, gaf een Philisburgse rechtbank in 2019 definitief haar fiat voor de verkoop.<ref name=":5">{{Citeer web |url=https://stmaartennews.com/judicial/court-allows-prosecutor-sell-corallos-boats/ |titel=Court allows prosecutor to sell Corallo’s boats |datum=2019-02-13 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=StMaartenNews.com |taal=en |archiefurl=https://web.archive.org/web/20191219204747/https://stmaartennews.com/judicial/court-allows-prosecutor-sell-corallos-boats/ |archiefdatum=2019-12-19}}</ref> == Persoonlijk == Francesco Corallo heeft een vertroebelde relatie met zijn vader, [[Gaetane Corallo]]. Het is echter onbekend wat voor rol de vader speelt in zijn zoons leven: in 2010 werd door de rechtbank van Rome gesteld dat hun relatie verbroken is en er geen zakelijk verband tussen de twee bestaat. Later werd door de civiele rechtbank van Rome een bevel uitgevaardigd waarin het Italiaanse Ministerie van Binnenlandse Zaken opgedragen werd elke verwijzing van Corallo en zijn broer met hun vader te verwijderen van de website.<ref name=":1" /> In 2016 beschuldigde de vader Francesco weer van geldvervreemding, een voorval dat zo'n dertig jaar eerder plaatsgevonden zou hebben.<ref>{{Citeer web |url=https://knipselkrant-curacao.com/dh-corallo-sr-sticks-to-claim-on-son-expected-his-arrest/ |titel=Corallo Sr. sticks to claim on son, expected his arrest |achternaam= |voornaam= |auteur= |datum=15 december 2016 |bezochtdatum= |werk=Daily Herald |uitgever= |taal=en |dodeurl= |via=Knipselkrant |dodelink=}}</ref> Hier is echter nooit bewijs voor gevonden en Corallo overwoog meerdere [[Smaad|smaadzaken]] tegen zijn vader aan te spannen.<ref name=":4" /> == Referenties == {{References}} {{Appendix|refs|2= * {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =63318783|titulo=Gilbert Wawoe}} {{References}} }} {{DEFAULTSORT:Wawoe, Gilbert}} [[:Category:Hende]] [[:Category:Korsou]] cal3fkms8c7ms61qgttm7lpacccvhzb Usuario:Caribiana/klatblòk/Fauna 2 8146 202895 198502 2026-09-02T14:01:50Z Caribiana 8320 202895 wikitext text/x-wiki __NOINDEX__ * [https://tiboko.com/wp-content/uploads/2023/07/Final-version-GvB-Papiamentu-book.pdf Caiquetio Indians on Curacao during colonial times and Caquetio words in Papiamentu language], Gerard van Buurt April 2015 Pending: [[ROPV]] - [[Voluta damula]] - [[glas di lama]] - [[strea di lama]] - [[Conenchi di rabo di catuna]] - [[hòmber di guera portugues]] (''Physalia physalis'') - [[Agaue arubaensis]] - [[Tuna Hala Hel]] (''Thunus albacares'') ---------------- '''Laguna Jan Thiel''' ta un área di 80 ha di laguna hipersalino, rondoná pa mondi i situa na kosta sùit di [[Kòrsou]]. E ta pegá ku e kapital, [[Willemstad]]. E sitio, ku ta konsistí di e lagunnan, mondi i awanan kostal besindario, a wòrdu identifiká komo un Area Importante di Parha di 432 ha dor di BirdLife International. Parhanan pa kua e sitio a wòrdu designá ta inkluí kolonianan di krio di sternnan ménos i komun. E ta tambe un área importante di buskamentu di kuminda pa flamingonan merikano.[1] Lafuna Jan Thiel ta un di e sinku Areanan Importante di Parhanan di Kòrsou bou di e BirdLife Protokòl Internashonal di áreanan importante di parha den Karibe. E área a wòrdu designá komo IBA AN018. Situá na kosta sùit i parti sùit di Kòrsou, ost di Willemstad, Laguna Jan Thiel Laguna ta konsistí di 80 hektar di lagunanan hiper-salu. E kurpanan di awa ta rondoná pa aproksimadamente 228 hektar di mondi seku i mata semper bèrdè. E área tambe ta konsistí di un fuente i vários damnan bandoná ku ta sostené awa dushi durante e temporada di áwaseru ku ta oumentá diversidat di habitat signifikantemente. E poblashon di Common Tern (''Sterna hirundo'') den e IBA ta globalmente importante. Tin un poblashon regionalmente importante ku ta fluktuá di Least Terns (''Sterna antillarum'') i te ku 1.200 par di Sandwich Terns (''Thalasseus sandvicensis'') ku ta wòrdu usá pa reprodusí den e área. Disturbio a afektá e krio kantidat di tern, redusí na nivelnan insignifikante. E lagun ta un importante tereno di buskamentu di kuminda pa Flamingo di Karibe (''Phoenicopterus ruber'') ku ta okuri riba e isla. Laguna Jan Thiel tambe ta importante pa parhanan di kosta migratorio i otro migrantenan. Dies di e diesun poblashonnan residente di Islanan ABC supespesie endémiko di parhanan ku ta broei riba Kòrsou tambe ta hasi e IBA importante.<ref>[https://www.dcnanature.org/wp-content/uploads/2013/01/Dutch-Caribbean-IBAs-131004-MV-NM.pdf Important Bird Areas in the Dutch Caribbean], [[Dutch Caribbean Nature Alliance|DCNA]], pag.10</ref> Jan Thiel Lagoon is an 80 ha area of hypersaline lagoons, surrounded by woodland, on the southern coast of Curaçao, a constituent island nation of the Kingdom of the Netherlands in the Dutch Caribbean. It is adjacent to the capital, Willemstad. The site, comprising the lagoons, woodland and adjacent coastal waters, has been identified as a 432 ha Important Bird Area by BirdLife International. Birds for which the site was designated include breeding colonies of least and common terns. It is also an important foraging area for American flamingos.[1] --------------- {{Variante|a}} {{Taxobox| variante = a | exhibi titulo = cursivo | tipo = | nomber = Pechi portugues | status = <!-- Categoria di Lista Cora di IUCN --> | imagen = | imagen tamaño = | descripcion = | reino = Animalia | troncon = | clase = | orden = |famia = |genero = |especie = |c-nomber = ''Physalia physalis'' |fecha = |autor = }} E '''pèchi portugues''' of '''hòmber di guera portugues''' (''Physalia physalis'') ta un medusa estatal ku ta wòrdu hañá den lamannan mas kayente. E no ta un berdadero medusa, pero un kolonia kompleho di sentenares di pólip di kuater tipo.[1] ---- The scientific name for the "Pèchi Portugues" (often referred to as the Portuguese Man O' War or Bluebottle in Papiamentu) is Physalia physalis. It is a marine siphonophore known for its purple/blue gas-filled float and long venomous tentacles, frequently spotted in the Dutch Caribbean (Aruba, Bonaire, Curaçao). Facebook ·NosTv Bonaire +4 Key Facts regarding Physalia physalis (Pèchi Portugues): Appearance: A purple/blue, bladder-like, or "balloon" float. Danger: They are not true jellyfish but a colony of organisms with highly venomous tentacles that can reach 15 meters in length. Safety Advice: If spotted, keep a safe distance, even when washed up on the beach. Treatment: If stung, remove tentacles with a plastic card, rinse with saltwater (not fresh), and use vinegar or warm water (not ice) to relieve pain. Facebook ·STINAPA Bonaire +4 Note: The results also mention "Chipe Pèchi Pretu," which is a bird (Setophaga striata), but "Pèchi Portugues" specifically refers to the Portuguese Man O' War. Dutch Caribbean Species Register +2 Pèchi Portugues ta relativamente fásil pa mira den laman. Bo ta rekonosé na su forma di un blas òf saku di plèstik lilá yená ku airu di mas òf ----------------- ---------------- ==ROPV Aruba == E '''Ruimtelijke Ontwikkelingsplan Volkshuisvesting''', conoci como ROPV, ta e framework di zonificacion y desaroyo espacial na [[Aruba]]. E ta designa diferente zona riba henter e isla, for di zonanan di vivienda, zonanan di naturalesa pa hasta zonanan marino. E ROPV ta determina ki tipo di actividad y desaroya ta permiti den cada area.<ref>[https://www.cspnv.com/pdf/bon-dia-aruba-20260219.pdf E problema cu zonificacion di naturalesa den ROPV], BDA (19 di februari 2026</ref> == Tipo di actividad == * Vivienda * Zona di naturalesa Pa loke ta zonanan di naturalesa, e ROPV ta reconoce dos diferente area: area di ‘natuurgebied)’ y area di ‘natuur en landschap’. Aunke tur dos zona tin como prome funcion e proteccion y restauracion di naturalesa, e diferencia principal entre e dos zona aki tin di haber cu e nivel di proteccion y maneho. Den areanan marca como ‘natuurgebied’, proteccion pa flora y fauna ta mas estricto, unda maneho y supervision ta cay bao responsabilidad di [[Aruba Conservation Foundation]]. Cualkier actividad of intervencion humano ta depende di e autorisacion di ACF. Den areanan marca como ‘natuur en landschap’, proteccion ta menos estricto, unda DNM ta actua como autoridad di maneho, pero en realidad no tin control directo manera ACF tin den areanan di natuurgebied. Den zonanan marca como natuur en landschap, actividad humano no ta ser monitoria estrictamente, loke ta presenta un menasa pa especienan di bestia y mata den e area. Tambe tin un falta di consistencia den kico ta marca como natuurgebied y kico ta natuur en lanschapgebied den cuadra di ROPV. {{Appendix}} ------------- {{Variante|c}} {{Taxobox | variante = c | nomber = ''Voluta damula'' | exhibi titulo = cursivo | imagen = | descripcion = | status = | dominio = [[Eukaryota]] | reino = [[Animal|Animalia]] | troncon = [[Molusko|Mollusca]] | clase = [[Sòldachi|Gastropoda]] | clade1 = Caenogastropoda | orden = Neogastropoda | superfamia = Volutoidea | famia = Volutidae | genero = ''Voluta'' | c-nomber = ''Voluta damula'' | autor = | fecha = | parentesis = si | original = | commons = | species = | sinonimo = ''Voluta musica damula'' }} '''''Voluta damula''''' ta un [[espesie]] di [[Sòldachi|soldachi]] marino di e [[famia (biologia)|famia]] di Volutidae, originalmente deskribí na 1907 pa William Healey Dall komo un supespesie di ''V. musica''. == Etimologia i taxonomia == E espesie ta wordu haya na Kòrsou i inisialmente duná e nòmber ''Voluta musica damula'', komo parti di e ''kompleho Voluta musica'' i supespesie di ''V. musica'', un molusko presente den Karibe i na costa di Colombia i [[Venezuela]].[[File:Volutidae - Voluta musica.JPG|thumb|left|180px|Kaska di un ''V. musica''.]] E “kompleho Voluta musica” ta un kaso di radiashon insular: unda un poblashon riba islanan separá por evolushoná distinto a largu tempu, ounke nan ta sigui parse hopi similar den forma general. ''V. damula'' ta un ehèmpel klaro di esaki. Na 2024 un revision sientífiko a propone pa e molusko wòrdu trata komo un espesie separá, basá riba morfologia, isolashon geográfiko i variashon ku e ''kompleho Voluta musica''. Sinembargo, base di dato ofisial manera WoRMS<ref>[https://www.marinespecies.org/aphia.php?p=taxdetails&id=1578853 ''Voluta musica damula'' Dall, 1907 ], World Register of Marine Species (WoRMS)</ref> ta sigui registr'é komo un supespesie. E artíkulo aki ta reflehá e dos posishon. == Distribushon i habitat == E espesie ta [[endemismo|endemico]] na e isla [[Kòrsou]]. Voluta damula ta endémiko na Kòrsou. No tin registrashon konfirmá di otro isla of di e kontinente sur-merdikunal. E molusko ta biba Riba fondo di arena òf arena meskla ku yerba di awa (seagrass) Den zòna sublitoral Na profundidat ku tipikamente ta keda entre 0 i ±40 meter . Manera hopi voluta, e sa hala na e dia ora na santu òf medio kubrí pa protekshon. == Deskripshon == E kaska tin un forma conico-oval, cu un largura cu ta varia tipicamente entre ... i ... mm. E kurpa manera spiral ta E kaska di Voluta damula ta relativamente chikí i mas oval-elongá kompará ku e forma típica di Voluta musica. Karakterístika prinsipalnan: *Longitud: típikamente entre 42 i 57 mm (según deskrepshon di Dall i material resientemente estudiá) *Ancho: proporcionalmente estrecho, ku un spire mas haltu *Kolo: fondo kla òf blanquis, ku e patrón karakterístiko di “linja musikal” – línjanan spiralis i pònchi marón ku ta fèrmente parse ku notashon musikal *Apertura: largu, ku un ton rosá of violasio *Kolumela: tin entre 9 i 10 plegamento *Kanaal sifonal: presenta 4–5 ribanan plano E kombinashon di su forma mas estrecho, su spire haltu i su palèt di kolo ta separá damula di e forma mas anchura di V. musica ku ta biba den otro parti di Karibe. == Konservashon == E espesie no tin un evaluacion oficial pa e [[Lista Kòrá di IUCN|Lista Cora di IUCN]] (Union Internacional pa Conservacion di Naturalesa), pero su status di especie endemico ta ser considera di importancia pa monitorea. [[File:Volutidae - Voluta musica.JPG|thumb|left|180px|Kaska di un ''V. musica''.]] == Mira tambe == * [[Voluta caquetio]] {{Appendix}} Su nòmber sientífiko a wordu publiká na 1907 pa Dall.<ref>[https://www.marinespecies.org/aphia.php?p=taxdetails&id=1578853 ''Voluta musica damula'' Dall, 1907 ], World Register of Marine Species (WoRMS)</ref> {{DEFAULTSORT:Voluta damula}} [[:Kategoria:Animal endemico di Kòrsou]] [[:Kategoria:Sòldachi]] Na 2024 un revision sientifiko a propone pa e molusko wòrdu trata komo un espesie separá, basá riba morfologia, isolashon geográfiko i variashon ku e kompleho Voluta musica. Na base di un análisis di 2024 riba e “kompleho Voluta musica”, hopi malakólogo ta trata damula komo un espesie endémiko di Kòrsou. Sinembargo, base di dato ofisial manera WoRMS<ref>[https://www.marinespecies.org/aphia.php?p=taxdetails&id=1578853 ''Voluta musica damula'' Dall, 1907 ], World Register of Marine Species (WoRMS)</ref> E ta sigui registrá e komo un supespesie. E artíkulo aki ta reflehá e dos posishon. '''Voluta damula''' ta un molusko gastropodo marino di famia Volutidae, originalmente deskribí na 1907 pa William Healey Dall komo un supespesie di '''Voluta musica'''. Un revisión sientífiko resientemente (2024) ta propone ku e forma di Kòrsou mester wòrdu trata komo un espesie separá, basá riba morfologia, isolashon geográfiko i variashon den e kompleho di Voluta musica. E “kompleho Voluta musica” ta un ehèmpel interesant di radiashon insular: poblashonnan separá na isla por evolushoná distinto na tempu largu, aunke nan ta parse hopi similar den forma general. Voluta damula ta un ehèmpel klaro di esaki na Kòrsou. Na 2024 un revision sientifiko a propone pa e molusko wòrdu trata komo un espesie separá, basá riba morfologia, isolashon geográfiko i variashon ku e kompleho Voluta musica. ----- V. musica typica specimen from the Berschauer Collection, photographed by the author. Voluta musica damula Dall, 1907 (Figure 8, Plate 4 Figures A-D) Description. "Shell small, oval, with eight or nine low ribs, slightly nodulous at the shoulder; nucleus pale brown; ground color whitish, with the usual tracery in fawn-color and pale brown, with vertical brown fringe-like lines and distinct spiral sculpture in front of the suture and four or five flattish ridges on the canal; aperture livid pink, or sometimes violaceous, with brown spots on the outer lip and nine or ten plaits on the inner lip; a specimen of four whorls, beside the nucleus, measures 42 mm. long and 21 mm. wide." (Dall, 1907) Type Specimens. U.S. National Museum Nos. 54521 holotype, and 29249 paratype. Type Locality. Curaçao.<ref>https://www.researchgate.net/figure/musica-typica-specimen-from-the-Berschauer-Collection-photographed-by-the-author-Voluta_fig3_380528676 ], The Festivus issue 2 volumen 56</ref> Accordingly, the Aruban population is designated herein as V. musica. Dall named a specimen from Curaçao as Voluta musica damula, which when compared with other specimens from Curaçao appears to be a narrower and higher spired form which otherwise shares the same morphology. Plate 4 illustrates Dall’s holotype of V. musica damula together with five other specimens from Curaçao, and three specimens from Bonaire. The specimens from Curaçao, denoted as V. musica damula are distinct from other populations, and therefore V. damula is recognized herein as a full species.<ref>David P. Berschauer,[file:///Users/lorraine/Downloads/Volutamusicacomplexarticle%20(1).pdf Review of the Voluta musica Complex], The Festivus, issue 2 volume 56</ref> Voluta damula is generally considered a geographic subspecies or form of the wider species Voluta musica (the common music volute), rather than a distinct species itself, though some recent research recognizes it as a full species. The formal name is Voluta musica damula Dall, 1907. ----- '''Voluta musica damula''' (Dall, 1907) was originally described as a subspecies of the “music volute” (Voluta musica), from shells collected at Curaçao. However, a recent 2024 revision of the “Voluta musica complex” argues that damula — along with several other geographically isolated forms — should be considered a distinct species, now often referred to as Voluta damula. == Distribution and habitat == Voluta damula appears to be endemic to Curaçao. Like other volutes, it lives on sandy (or sandy–seagrass) bottoms, often partially buried; recorded depths range from near-shore to about 40 m, though in some related populations much deeper records (even 100 m) exist. == Morphology / Description == The shell is relatively small and oval, with a narrow, higher spire than “typical” volutes. Colouration: pale (whitish) base with the characteristic “music-staff” pattern of brown to fawn spiral lines and spots. The aperture is long, with a pink or violaceous interior; the columella has multiple plaits (9–10), and the siphonal canal has ridges. Typical shell lengths (from type and other specimens) are ~42–57 mm (for the shell, excluding protoconch). == Taxonomic status and notes == Where older works lumped all variation under a single variable species, modern morphological, biogeographic and developmental arguments point to V. damula being a separate species derived by long-term isolation (allopatry). == Conservation / Uncertain status == No formal global conservation status exists for V. damula. Given its apparent restriction to one island and specialised habitat, it may be vulnerable to habitat disruption, collection pressure, or environmental change — but data are lacking. -------------------- == Sea glass == Especially on the strip on white sand between the famous Natural Bridge” and the huge red anchor close to “Grapefield” beach you will be able to find your own pieces of sea glass. The sea glass that was created is the product of a very long and interesting process. It can take anywhere from 10 to 30 years to make sea glass. The name for any piece of glass that finds its way to the ocean and tumbles around in the water long enough is “Sea glass.<ref>[https://www.cspnv.com/pdf/aruba-today-20250731.pdf Another Treasure of Aruba’s Beaches: Sea Glass!], Aruba Today (31 di juli 2025)</ref> The colorful pieces of glass are being used for decoration, handcrafts and jewelry! Once glass makes its way into the ocean, the glass is broken up into shards and is tumbled around in the water, where sand and other rocks act like sandpaper to smooth out its rough edges. Sometimes as the sea glass is passed through fire, it becomes fire glass, the rarest of sea glass with certain inclusions, just like precious gems. {{Appendix}} --------------- {{Taxobox parha| variante = a | nomber = ''Sternchi'' | exhibi titulo = cursivo | imagen = Sterna hirundo - Common Tern.jpg | descripcion = Sternchi comun of meuchi pico cora (''Sterna hirundo'') | status = | reino = [[Animal]]ia | troncon = [[Chordata]] | clase = [[Para|Aves]] | orden = Charadriiformes | famia = Sternidae | genero = | taxon = | c-nomber = Sternini | autor = Vigors | fecha = 1825 | imagen2 = | descripcion2 = | commons = | species = | sinonimo = * ''Sterninae'' (tradicional) * ''Sternini'' (den algun sistema) }} -------- {{Variante|a}} {{Taxobox | variante = a | nomber = ''Oreaster reticulatus'' | exhibi titulo= cursivo | imagen = Oreaster reticulatus (reticulated starfish) (San Salvador Island, Bahamas) 2.jpg | descripcion = | status = | dominio = Eukaryota | reino = [[Animal|Animalia]] | troncon = Echinodermata | clase = Asteroidea | subclase = | orden = Valvatida | famia = Oreasteridae | genero = ''Oreaster'' | c-nomber = ''O. reticulatus'' | autor = Linnaeus | fecha = 1758 | parentesis = si | original = | commons = | species = | sinonimo = * ''Asterias reticulata'' <small>Linnaeus, 1758</small> * ''Pentaceros reticulatus'' <small>(Gray, 1840)</small> * ''Oreaster gigas'' <small>(Lutken, 1859)</small> }} '''Strea di lama''' (''Oreaster reticulatus'') ta un [[espesie|especie]] di strea di laman tropical di e [[Famia (biologia)|famia]] Oreasteridae. E nomber cientifico a wordo publica na 1758 pa Carl Linnaeus den e di dies edicion di Systema naturae.[1] O. reticulatus ta un di e streanan di laman mas pisá na mundu, yegando un diameter di te ku 50 sentimeter (20 inch). E ta biba banda di e costanan di [[Florida]] y [[Bahamas]].[2] {{Appendix}} zie fr.wiki {{DEFAULTSORT:Oreaster reticulatus}} [[:Kategoria:Animalnan]] *Strea di lama (''Oreaster reticulatus'') E '''Strea di lama''' na Ingles nan ta yam’e Red Cushion Sea Star of West Indian Sea Star. E ta un especie di invertebra marino, un strea di lama ta di e famia Oreasteridae. E especie aki ta masha yamativo pa wowo di hende y ta un bestia magistral. Normalmente e tin 5 tengla diki cu ta sali for di su memey, pero algun especie por tin 4 of 6 tengla pero esaki ta inusual. E parti ariba di su curpa ta duru y ta cubri cu punta punta. E color di e adultonan ta den tono cora, oraño of te bruin. Nan ta biba den awa tiki hundo den oceano Atlantico y occidental y den lama Caribe. Nan habitat ta e fondo di lama te den profundidad te cu 37 meter den santo blanco. Pero e streanan di lama hubenil ta biba den area di yerba di lama na unda nan por camufla y evita turbulencia. E strea di lama ta omnivoro, nan ta come sedimentonan den fondo di lama manera alga, sponsnan y invertebra chikito. E ta hopia sedimento hunto y despues e ta bira su stoma pa robes y ta guli e masa. Un gran cantidad di strea di lama por reuni na un luga na momento di reproduccion. E concentracion aki ta aumenta e posibilidad di fertilisacion. Despues cu e larvanan pasa door di diferente etapa di desaroyo, nan ta somete na metamorfosis y ta comberti den strea di lama hubenil. E menasa pa e streanan di lama ta malesanan asocia cu cambio di clima, polucion, destruccion di habitat y hende cu ta saca strea di lama for di awa. E strea di lama por muri di stress y stik ora di expone nan na aire. No mishi cu nan como cu hende por introduci bacteria cu ta dañino pa e strea di lama.<ref>https://dnmaruba.org/en/fauna-3/ Strea di lama], Directie Natuur en Milieu Aruba</ref> --------------- {{Taxobox mamifero | nomber = Conenchi di rabo di catuna | exhibi titulo = | imagen = | descripcion = | orden = | famia = | genero = | taxon = | c-nomber = | autor = | fecha = | parentesis = | original = | imagen2 = | descripcion2 = | commons = | species = }} '''Conenchi di rabo di catuna''' (''Sylvilagus floridanus nigronuchalis'', conoci localmente como '''coneu''' ta un especie endemico di conenchi na [[Aruba]]. Aruba ta un isla chikito den Caribe cu ecosistemanan cu ta keda cambia y RIU a dicidi di contribui n’e proteccion, preservacion y restauracion di un especie endemico manera e conenchi “cottontail”. E cadena hotelero ta agrega e proyecto di conservacion di biodiversidad aki na su proyecto di sosten na comunidad, avansando di e manera aki e obhetivonan di su strategia di sostenibilidad “Proudly Committed”.<ref>https://24ora.com/riu-ta-lansa-proyecto-pa-proteha-e-conenchi-endemico-di-aruba/ Riu ta lansa proyecto pa proteha e conenchi endemico di Aruba], 24ora.com (12 di februari 2025)</ref> {{Appendix}} Aruba su conenchi nativo, e subspecies Aruban Cotton Tail, ta den posibel peliger di extincion y den un esfuerso pa salba e especie endemico aki, Aruba Conservation Foundation(ACF) a lansa un proyecto pa proteha y colecta mas informacion tocante e especie aki. Natasha Silva, Chief Conservation Officer na ACF, a splica den un entrevista cu Bon DiaAruba con nan a yega na e proyecto, kico ta e meta y loke nan kier logra cu e proyecto aki. Silva a splica cu Aruba tin su propio conenchi cual ta un subspecies, un especie cu ta bin di e Eastern Cotton Tail.<ref>[https://www.cspnv.com/pdf/bon-dia-aruba-20250219.pdf Aruban Cotton Tail, e especie di conenchi nativo di Aruba], BDA (19 di februari 2025)</ref> E especie Eastern Cotton Tail ta biba for di e sur di Canada te cu Venezuela y Colombia. E subspecies aki ta biba na dos isla so, Aruba y Corsou, y na Aruba e ta conoci como e Aruban Cotton Tail. Su nomber cientifico mes ta nifica coneu di mondi. E subspecies di Aruba y Corsou tin un parti preto riba nan nek, loke ta diferente na e especie di otro paisnan, locual ta hacie echt nativo di Aruba. Silva a sigui splica cu antes tabatin hopi y por a topa nan riba caminda frecuentemente, pero aworaki no tin hopi y tin biaha por wak un pa aña den Arikok, cu ta un area protegi. El a indica cu sa tin otro luga riba e isla cu tambe tin nan, pero si a nota cu tin hopi menos cu antes. Esaki ta algo cu ta pone e fundacion preocupa y pa tin bista riba e biodiversidad nativo pa haya si nan ta na peliger di extincion. “Pa e coneu nos no sa con hopi tin ainda y esey tabata e eigenlijk e prome pregunta cu a pone cu nos mester sa mas di e coneu, si nan ta okay si of no. Nos ta kere nan ta na peliger di extincion pasobra nos ta wak menos y nos ta wak cu tur e menasanan a bira mas, e ta mas duro pa nan sobrevivi na Aruba,” el a bisa. El a splica cu un aña pasa ACF a traha riba su Conservation Framework den cual a identifica kico ta e prioridadnan pa e siguiente dies aña. Dentro di e framework a bisa cu e prioridad mester ta riba e especienan nativo, flora y fauna. E fundacion a identifica cual eseynan ta y coneu tabata tambe riba e lista. E proyecto aki ta den colaboracion cu e cadena hotelero Riu International, cu a acerca ACF mas cu un aña pasa pa haci un proyecto multianual cu fundacion. Silva a indica cu di banda di ACF nunca a traha cu un cadena di hotel of cu un hotel local y pues prome cu a bay di acuerdo pa realisa e colaboracion aki, nan a sinta cu nan na mesa hopi biaha y tambe a haci investigacion pa wak ki tipo di cadena hotelero nan ta, si nan ta hopi serio den e aspecto di sostenibilidad, si nan ta desaroyando y birando mas sotenibel, y kico ta nan aspiracion y ambicionnan bayendo na futuro pa e parti di sostenibilidad y tambe e parti di medio ambiente y naturalesa. A base di criteria cu ACF mes a pone na mesa, a bay di acuerdo pa concretisa e colaboracion aki. Un di e criterianan ta cu e partner mester ta serio den e parti di sostenibilidad, y otro ta cu e fundacion no kier ser envolvi den ningun tipo di “green washing”. Despues di e dialogo y combersacionnan ambos a bay di acuerdo pa realisa e colaboracion aki y ACF a ricibi un fondo pa tres aña, pero ta un proyecto cu eventualmente ACF lo continua pa decadas. Pa loke ta trata kico e proyecto y e fondo aki ta encera, Silva a splica cu den e fondo aki ACF por contrata un ranger cu ta dedica na e proyecto aki, cual ta algo significante. Cu e fondonan aki tambe ACF ta bay wak con e populacion ta, pa motibo cu ta wak hopi tiki. Tambe ta bay tin un aspecto di educacion, teniendo na cuenta cu tin hopi hende na Aruba cu no sa cu nan t’ey, cual el a señala ta un fout di ACF pasobra no a duna suficiente educacion. E otro parti ta pa haya data pasobra tin falta di data. E fundacion no tin conocemento di con grandi e populacion ta, unda nan ta biba, kico ta e habitat cu nan mester y kico ta e menasanan. Silva a splica cu nan tin un idea di kico ta e menasanan pasobra ta wak nan na otro pais, pero el a remarca cu e ser humano, specialmente trafico manera UTV y ATV, ta un problema, tin hopi coneu cu ta ser haya placha riba caminda. “Cu esey nos ta bisa nos mester haci un proyecto unda nos ta bay gara tur e data esencial tocante e populacion, tocante e habitat y cu esey nos por traha un plan pa restaura e habitat cu nan ta --- Conew (cottontail rabbit, Sylvilagus floridanus nigronuchalis) The Eastern Cottontail rabbit (Syl- vilagus floridanus) was probably brought over to the island by Indian settlers thousands of years ago as a source of food. This rabbit, locally known as Conew, has spread all over the island and has become part of our ecosystem. The very adaptable Conew can live in a wide variety of habitats, includ- ing Aruba’s xeric scrublands, where it typically grazes on weeds and grasses. The Aruban Conew has a brownish grey color and a distinctive white belly. This white fur extends to the bottom of the tail which becomes visible as the rabbit runs. These rabbits can grow up to approximately 40 centimeters in length over their short lifespan of 3 years. Cottontail rabbits reach reproductive maturity when they are just 2 to 3 months old. A female rabbit, called a doe, finds a suitable nest spot under a shrub or rocks and lines it with fur. She can have an average of 3 to 4 litters per year averaging 5 young each. The doe only visits her young once or twice a day to nurse her babies for a period of 2 to 3 weeks. The young reach independence at 4 to 5 weeks. The Aruban Conew is an endangered species and protected by Aruban law. The Conew is thought to have drastically declined due to an increase in human activities, habitat fragmentation and predation by the invasive Boa constrictor as well as feral cats and dogs. However, recently there seem to be more rabbit sightings in rural and wilderness areas and also in the National Park. This could be linked to a recent decline of the invasive Boa population after the long period of drought. As the Conew can reproduce very quickly, a short break in predation pressure can lead to a fast increase of rabbits. Sadly, the Boas are back on the rise again with the truly wet rainy seasons we have recently experienced. This could cause a new decline in the Conew population that was just starting to recover.<ref>[https://www.cspnv.com/pdf/aruba-today-20241212.pdf Unique fauna of Aruba], Aruba Today (12 di december 2024)</ref> {{Appendix}} *Coneu/Conenchi (''Sylvilagus floridanus nigronuchalis'') E Coneu su nomber na Ingles ta describi’e como ‘the Arubian Cottontail’ riba e website di Dutch Caribbean Species. E coneu ta crece te aproximadamente 35 centimeter y ta pisa entre 1.1 y 1.8 kilogram. E tin lana fini, color ta un variacion di bruin mescla den otro. Loke ta yamativo ta cu tin un pleki preto ta core di su nek y schouder ta caba te riba su lomba. E coneu ta pari entre 3 pa 8 yiu despues di dura 32 dia pa haya e conenchinan. E coneu ta come e placenta despues di haya su crianan. Si e sinti su mes menasa, e ta move hopi lihe, ta scapa den forma zigzag y ta sconde. Nan por morde tambe si nan ta sinti nan mes menasa. E coneu ta biba den mondi meymey di matanan cu no ta crece halto. Nan ta traha nan neishi den forma di un buraco cu no ta hundo den tera y ta tap’e cu lana y foyo. Nan cuminda ta yerba berde, blachi di mata cu ta sali di simia y frutanan di mata den mondi. Door di e invasion di e boa na Aruba, e cantidad di coneu a baha drasticamente sin conta e hendenan cu a mata nan pa come y gara esakinan pa mascota di cas. Leu aleu hende por wak coneunan ainda den nos naturalesa. Nan ta mas activo parti atardi te anochi y ta descansa den nan neishi den dia.<ref>[https://dnmaruba.org/en/fauna-3/ Strea di lama], Directie Natuur en Milieu Aruba</ref> ------------------- {{Variante|a}} {{Taxobox| variante = a | exhibi titulo = cursivo | tipo = pisca | nomber = | status = <!-- Categoria di Lista Cora di IUCN --> | imagen = | imagen tamaño = | descripcion = | reino = Animalia | troncon = | clase = | orden = |famia = Tuna |genero = |especie = |c-nomber =''Thunus albacares'' |fecha = |autor = }} '''Tuna Hala Hel''' (''Thunus albacares''), [[ingles]]:Yellowfin Tuna, [[hulandes]]: geelvintonijn, ta un di tunanan mas grandi cu ta ser gara den nos awanan. E ta pertenece den e famia di Tuna. Tuna tin diferente tipo pero por lo general ta caracterisa pa nan curpa gordo y den forma oval manera di un bala di futbol Americano.<ref>https://awemainta.com/wp-content/uploads/2024/03/AM240308.pdf Nomber di pisca na Papiamento: Tuna Hala Hel], AweNainta (8 di maart 2024)</ref> Tuna Hala Hel, su caracteristica cu mas ta resalta ta su 2 finnan grandi y color geel. E por alcansa tamaño di 2 meter largo y pisa te casi 400 liber of 180 kilo. Tuna ta un grupo di pisca di importancia rond mundo pa alimentacion y ta ser uza tanto den mochi, filet pero tambe empaketa den e.o. bleki. Ademas Tuna ta popular tambe pa pesca recreativo. == Descripcion == Tuna Hala Hel ta un pisca oval, gordo, den forma di un bala di futbol Americano. Su lomba ta blauw y e tin un strepi geel ta core memey di su curpa di dilanti te patras. Su aletanan of finnan ta caracteristicamente geel of hel manera nos ta pronunciele. Nan ta pisca di careda, referiendo traha pa landa distancia largo y cu hopi velocidad. P’esey nan diseño, largo manera torpedo y cu fin chikito a lo largo di lomba te na rabo. Nan rabo tambe ta fini manera luna nobo, y cual ta corta awe pa bay dilanti rapidamente. {{Appendix}} [[:Category:Fauna na Aruba]] -------------- {{Variante|a}} {{Taxobox| variante = a | exhibi titulo = cursivo | tipo = carpata | nomber = Agaue arubaensis | status = <!-- Categoria di Lista Cora di IUCN --> | imagen = | imagen tamaño = | descripcion = | reino = Animalia | troncon = | clase = | orden = |famia = Halacaridae |genero = |especie = |c-nomber = ''Agaue arubaensis'' |fecha = 1994 |autor = Bartsch }} '''Agaue arubaensis''' ta un especie di carpata den e famia Halacaridae.<ref>Bartsch, I. (2012). <i>Agaue arubaensis</i> Bartsch, 1994. Geraadpleegd via: World Register of Marine Species op http://www.marinespecies.org/aphia.php?p=taxdetails&id=406495. [https://web.archive.org/web/20201111192837/http://marinespecies.org/aphia.php?p=taxdetails Gearchiveerd] op 11 november 2020.</ref> E nomber cientifico di e especie a wordo publica pa prome biaha na 1994 pa Bartsch. {{Appendix}} [[:Category:Fauna na Aruba]] [[:Category:Naturalesa na Aruba]] -------------------------- DNM: Tin hende y hasta companianan ta strobando dolfijnnan den nos awa teritorial Noticla: Posted on 01/8/2021 5:33 pm AST | Updated on 01/8/2021 5:34 pm AST ORANJESTAD - Directie Natuur en Milieu (DNM) a tuma nota cu recientemente tin hendenan y hasta companianan ta strobando dolfijnnan den nos awanan teritorial. Aruba su awa tin masha hopi actividad di dolfijn y bayena durante henter aña. Mester ta alerta ora topa e especienan aki den nos awanan. E motibo pa cual nan ta cerca di nos costanan no ta pa entretene hende, pero pa algun motibo di necesidad. En bes cu hende scoge pa molestia e bestianan, DNM ta haci e peticion pa aleha di e sitio y laga nan na paz. Den nos awa teritiorial tin 6 especie di dolfijn cu tin luga di refugio cerca di nos costa. E sortonan ta: ''Tursiops truncatus, Steno bredanensis, Stenella longirostris, Stenella frontalis, Stenella attenuata, y Stenella coeruleoalba'' Aruba ta un "nursery" di e 6 especienan aki y e nursery belt ta 3 kilometer rond di costa. E especienan ta bini cerca ora tin necesidad di proteccion, ora ta duna luz of recupera di nan heridanan (injuries). Nan ta bini pa sconde tambe di nan predatornan, manera tribon. DNM kier a enfatisa y ta recorda tur hende cu tur dolfijn y bayena ta proteha pa nos leynan local. Articulo 7 inciso 3 di Natuurbeschermingsverordening ta specifica cu ta prohibi pa stroba e sortonan di bestianan protegi. E actonan aki ta castigabel pa ley(strafbaar). Den ley tin para: “Het is verboden een in het wild le¬vend dier als bedoeld in het eerste lid, te van¬gen of opzettelijk in zijn rust te ver¬sto¬ren”. Nos ta pidi encarecidamente pa coopera cu proteccion di nos fauna protegi na Aruba, pa asina yuda cu conservacion di nos recursonan natural. E specienan aki di dolfijn y bayenanan ta bini mas tanto pa busca refugio cerca di nos costa; ora nan ta den necesidad di proteccion, pa haya y cuida nan yiunan, como tambe pa recupera ora nan ta malo. Pues hende cu encontra e dolfijnnan no mag di stroba nan, bay cerca di nan, duna nan cuminda, saca potret of filma nan. Semper ta mihor pa observa e dolfijnnan for di un distancia respetabel cu ta sigur pa nan y abo mes. Mundialmente e norma ta cu ora ta observa e mamiferonan marino, pa no landa, no core riba, no mishi, no purba interactua cu e especienan aki. Keda na un distancia di 50 meter si ta riba lama grandi ora nan ta djis hungando y bulando den e olanan. Pero ta recomenda pa keda 100 meter leu ora cu nan ta cerca nos costa pasobra nan ta bini pa haya yiu y recupera (birth and recovery). Mayoría biaha nan ta den un grupo mas grandi pa yuda cu proteccion. DNM y Kustwacht ta traha di cerca cu Aruba Mammal Foundation cu ta e NGO encarga pa proteccion y investigacion di e especienan mamifero manera esunnan menciona den e relato aki. Sra. Angiolina Henriquez di Aruba Marine Mammal Foundation a manda nos hopi informacion y comparti articulonan scientifico y potretnan pa uza den investigacion. Tambe e la duna DNM tambe e siguiente mensahe pa comparti cu pueblo; {{Appendix}} --------------------- {{Variante|a}} {{Taxobox| variante = a | exhibi titulo = cursivo | tipo = | nomber = | status = <!-- Categoria di Lista Cora di IUCN --> | imagen = | imagen tamaño = | descripcion = | reino = Animalia | troncon = | clase = | orden = |famia = |genero = |especie = |c-nomber = ''Triops longicaudatus'' |fecha = 1864 |autor = LeConte }} '''Hobo hobo''' (''triops longicaudatus'')<ref name = "col3"> (1996), database, NODC Taxonomic Code</ref> ta un especie di crustaceo di e famia di Triopsidae. E especie a ser describi pa prome biaha na 1846 pa John Lawrence LeConte. especie di cangrue minusculo Triops longicaudatus [1] [2] ta un krustacea ku a ser deskribí pa promé biaha pa John Lawrence LeConte na 1846. Triops longicaudatus ta un miembro di e género Triops i e famia Triopsidae. [ 3 ] [ 4 ] No tin sub-species menshoná den e Catalogo di Bida . [ 3 ] == Distribucion y habitat == Su teritorio ta surdi for di e parti sur-oest di Canada, rond di latitud 50 grado N, i ta bai pa parti sur di e region di Centro i Sur Amerika. E cancer tambe ta aparece den otro parti di mundo, manera Hapon, e islanan Galapagos y West India. Na Merka e ta presentá prinsipalmente den áreanan di desierto i stepa i, ku eksepshon di Alaska, ta presentá den tur estado inkluyendo Hawaii. * distribuí na Nort i Sur Amérika. * islanan ABC E ta biba den curpa di awa dushi chikito no hundo manera plas di awa, rooi, dam y lagonan temporal cu ta seca den temporada di secura òf di calor, caminda nan ta pone nan yiunan ku ta keda intacto te ora e awaceronan bin bèk i nan ta kria.[1]. Triops leeft in kleine, rustige, ondiepe zoetwaterpoelen met schoon, niet-koud water. Hij zwemt vrij, maar kruipt en graaft vaak langs de bodem. == Descripcion == E especie tin un curpa chikitu, midiendo rond di 4.5 pa 5 cm for di cabes te cu lomba y ta yega na madurez den 2 pa 3 siman. Den naturalesa e ta biba mas o menos 6 pa 12 siman y ora captura e ta biba 10 pa 13 siman. kleine en minuscule waterlichamen Nan tin un bida kòrtiku, di mas o ménos 20 pa 90 dia i ta krese hopi lihé ku un largura di 25 pa 75 mm. E kresementu aki ta dependé di e kantidat di lus i kuminda ku nan ta haña. Despues di nan nasementu, nan ta dobla nan tamaño diariamente. E tin un shell manera un escudo protector, compuesto di wowo fiho y di 35 pa 71 pareha di filamento cu e ta usa pa landa y respira. E krustaceo aki tin mandibula i mandíbula. Triops heeft drie ogen, die in een driehoek op de bovenkant van het hoofd zijn gerangschikt en gaven het geslacht zijn naam ("de drieogige"). No tin sub-species menshoná den e Catalogo di Bida . [ 3 ] Triops longicaudatus ta prefera di keda na fondo di awa, kaminda e ta move su kurpa abou. Aki e ta kai i ta buska kuminda constantemente ku su pia i e parti dilanti fortifiká di su spinal. E kraba ta un omnivoro ku kasi no ta satura ku por konsumi te ku 40% di su propio peso di kuminda kada dia. Ademas di tur e presanan animal ku e por dominá, manera larva di mosquito i kachó pa piskánan di rana, e ta kome tambe kuminda vegetal i kuminda, i e no ta stòp na miembro di su mes especie ku ta fresku aburí òf aktualmente rumiando. {{Appendix}} In our story this week we will talk about a bizarre looking prehistoric creature which emerges of very tiny eggs and starts to swim around in these seasonal pounds of our desert island, egg which can stay dormant for many decades awaiting the downpour. These tiny creatures of approximately 4.5 to 5 cm from head to tail will reach matureness in 2 to 3 weeks and will live about 6 to 12 weeks in the wild and 10 to 13 weeks in captivity. Locals know these tiny creatures under the name Hobo hobo or Hobi in Papiamento. However many people confuses these with tadpoles, but these animals do not have nothing to do with frogs or any other amphibians present on the island but are prehistoric fresh water crustaceous or shrimps known as Triops or popularly as tadpole shrimp in English. Most Triops are hermaphrodites, meaning they can fertilize their own eggs. The one we find on Aruba is called Triops longicaudatus by scientists. It looks much like a miniature horseshoe crab, whit an elongated, segmented body, a flattened shield-like olive or brownish colored carapace which covers most part of its body, whit two long filaments on the end tail and whiskers like filaments on its face. Despite their potential contribution in mosquito control, limited evidence for their effectiveness in mosquito larval control is available. However, Triops are considered a pest in some countries. It`s believed that egg could be carried by water fowl, in the mud that stick to their feet when feeding in pound and seasonal lake<ref>https://www.cspnv.com/pdf/aruba-today-20240520.pdf Aruba’s living fossil Triops longicaudatus: “Hobo hobo”], Aruba oday (20 di mei 2024)</ref> je81hwgnwxrejvdgc3z91jieivpvmqr 202896 202895 2026-09-02T14:02:52Z Caribiana 8320 202896 wikitext text/x-wiki __NOINDEX__ * [https://tiboko.com/wp-content/uploads/2023/07/Final-version-GvB-Papiamentu-book.pdf Caiquetio Indians on Curacao during colonial times and Caquetio words in Papiamentu language], Gerard van Buurt April 2015 Pending: [[ROPV]] - [[Voluta damula]] - [[glas di lama]] - [[strea di lama]] - [[Conenchi di rabo di catuna]] - [[hòmber di guera portugues]] (''Physalia physalis'') - [[Agaue arubaensis]] - [[Tuna Hala Hel]] (''Thunus albacares'') ---------------- '''Laguna Jan Thiel''' ta un área di 80 ha di lagunanan hipersalino, rondoná pa mondi i situa na kosta sùit di [[Kòrsou]]. E ta pegá ku e kapital, [[Willemstad]]. E sitio, ku ta konsistí di e lagunnan, mondi i awanan kostal besindario, a wòrdu identifiká komo un Area Importante di Parha di 432 ha dor di BirdLife International. Parhanan pa kua e sitio a wòrdu designá ta inkluí kolonianan di krio di sternnan ménos i komun. E ta tambe un área importante di buskamentu di kuminda pa flamingonan merikano.<ref name=bli> {{cite web |url=http://datazone.birdlife.org/site/factsheet/jan-thiel-lagoon-curaçao-iba-curaçao-(to-netherlands)|title= Jan Thiel Lagoon, Curaçao|author=<!--Not stated--> |date=2007 |website= BirdLife Data Zone|publisher= BirdLife International|access-date= 18 October 2020|quote=}}</ref> Lafuna Jan Thiel ta un di e sinku Areanan Importante di Parhanan di Kòrsou bou di e BirdLife Protokòl Internashonal di áreanan importante di parha den Karibe. E área a wòrdu designá komo IBA AN018. Situá na kosta sùit i parti sùit di Kòrsou, ost di Willemstad, Laguna Jan Thiel Laguna ta konsistí di 80 hektar di lagunanan hiper-salu. E kurpanan di awa ta rondoná pa aproksimadamente 228 hektar di mondi seku i mata semper bèrdè. E área tambe ta konsistí di un fuente i vários damnan bandoná ku ta sostené awa dushi durante e temporada di áwaseru ku ta oumentá diversidat di habitat signifikantemente. E poblashon di Common Tern (''Sterna hirundo'') den e IBA ta globalmente importante. Tin un poblashon regionalmente importante ku ta fluktuá di Least Terns (''Sterna antillarum'') i te ku 1.200 par di Sandwich Terns (''Thalasseus sandvicensis'') ku ta wòrdu usá pa reprodusí den e área. Disturbio a afektá e krio kantidat di tern, redusí na nivelnan insignifikante. E lagun ta un importante tereno di buskamentu di kuminda pa Flamingo di Karibe (''Phoenicopterus ruber'') ku ta okuri riba e isla. Laguna Jan Thiel tambe ta importante pa parhanan di kosta migratorio i otro migrantenan. Dies di e diesun poblashonnan residente di Islanan ABC supespesie endémiko di parhanan ku ta broei riba Kòrsou tambe ta hasi e IBA importante.<ref>[https://www.dcnanature.org/wp-content/uploads/2013/01/Dutch-Caribbean-IBAs-131004-MV-NM.pdf Important Bird Areas in the Dutch Caribbean], [[Dutch Caribbean Nature Alliance|DCNA]], pag.10</ref> Jan Thiel Lagoon is an 80 ha area of hypersaline lagoons, surrounded by woodland, on the southern coast of Curaçao, a constituent island nation of the Kingdom of the Netherlands in the Dutch Caribbean. It is adjacent to the capital, Willemstad. The site, comprising the lagoons, woodland and adjacent coastal waters, has been identified as a 432 ha Important Bird Area by BirdLife International. Birds for which the site was designated include breeding colonies of least and common terns. It is also an important foraging area for American flamingos.[1] --------------- {{Variante|a}} {{Taxobox| variante = a | exhibi titulo = cursivo | tipo = | nomber = Pechi portugues | status = <!-- Categoria di Lista Cora di IUCN --> | imagen = | imagen tamaño = | descripcion = | reino = Animalia | troncon = | clase = | orden = |famia = |genero = |especie = |c-nomber = ''Physalia physalis'' |fecha = |autor = }} E '''pèchi portugues''' of '''hòmber di guera portugues''' (''Physalia physalis'') ta un medusa estatal ku ta wòrdu hañá den lamannan mas kayente. E no ta un berdadero medusa, pero un kolonia kompleho di sentenares di pólip di kuater tipo.[1] ---- The scientific name for the "Pèchi Portugues" (often referred to as the Portuguese Man O' War or Bluebottle in Papiamentu) is Physalia physalis. It is a marine siphonophore known for its purple/blue gas-filled float and long venomous tentacles, frequently spotted in the Dutch Caribbean (Aruba, Bonaire, Curaçao). Facebook ·NosTv Bonaire +4 Key Facts regarding Physalia physalis (Pèchi Portugues): Appearance: A purple/blue, bladder-like, or "balloon" float. Danger: They are not true jellyfish but a colony of organisms with highly venomous tentacles that can reach 15 meters in length. Safety Advice: If spotted, keep a safe distance, even when washed up on the beach. Treatment: If stung, remove tentacles with a plastic card, rinse with saltwater (not fresh), and use vinegar or warm water (not ice) to relieve pain. Facebook ·STINAPA Bonaire +4 Note: The results also mention "Chipe Pèchi Pretu," which is a bird (Setophaga striata), but "Pèchi Portugues" specifically refers to the Portuguese Man O' War. Dutch Caribbean Species Register +2 Pèchi Portugues ta relativamente fásil pa mira den laman. Bo ta rekonosé na su forma di un blas òf saku di plèstik lilá yená ku airu di mas òf ----------------- ---------------- ==ROPV Aruba == E '''Ruimtelijke Ontwikkelingsplan Volkshuisvesting''', conoci como ROPV, ta e framework di zonificacion y desaroyo espacial na [[Aruba]]. E ta designa diferente zona riba henter e isla, for di zonanan di vivienda, zonanan di naturalesa pa hasta zonanan marino. E ROPV ta determina ki tipo di actividad y desaroya ta permiti den cada area.<ref>[https://www.cspnv.com/pdf/bon-dia-aruba-20260219.pdf E problema cu zonificacion di naturalesa den ROPV], BDA (19 di februari 2026</ref> == Tipo di actividad == * Vivienda * Zona di naturalesa Pa loke ta zonanan di naturalesa, e ROPV ta reconoce dos diferente area: area di ‘natuurgebied)’ y area di ‘natuur en landschap’. Aunke tur dos zona tin como prome funcion e proteccion y restauracion di naturalesa, e diferencia principal entre e dos zona aki tin di haber cu e nivel di proteccion y maneho. Den areanan marca como ‘natuurgebied’, proteccion pa flora y fauna ta mas estricto, unda maneho y supervision ta cay bao responsabilidad di [[Aruba Conservation Foundation]]. Cualkier actividad of intervencion humano ta depende di e autorisacion di ACF. Den areanan marca como ‘natuur en landschap’, proteccion ta menos estricto, unda DNM ta actua como autoridad di maneho, pero en realidad no tin control directo manera ACF tin den areanan di natuurgebied. Den zonanan marca como natuur en landschap, actividad humano no ta ser monitoria estrictamente, loke ta presenta un menasa pa especienan di bestia y mata den e area. Tambe tin un falta di consistencia den kico ta marca como natuurgebied y kico ta natuur en lanschapgebied den cuadra di ROPV. {{Appendix}} ------------- {{Variante|c}} {{Taxobox | variante = c | nomber = ''Voluta damula'' | exhibi titulo = cursivo | imagen = | descripcion = | status = | dominio = [[Eukaryota]] | reino = [[Animal|Animalia]] | troncon = [[Molusko|Mollusca]] | clase = [[Sòldachi|Gastropoda]] | clade1 = Caenogastropoda | orden = Neogastropoda | superfamia = Volutoidea | famia = Volutidae | genero = ''Voluta'' | c-nomber = ''Voluta damula'' | autor = | fecha = | parentesis = si | original = | commons = | species = | sinonimo = ''Voluta musica damula'' }} '''''Voluta damula''''' ta un [[espesie]] di [[Sòldachi|soldachi]] marino di e [[famia (biologia)|famia]] di Volutidae, originalmente deskribí na 1907 pa William Healey Dall komo un supespesie di ''V. musica''. == Etimologia i taxonomia == E espesie ta wordu haya na Kòrsou i inisialmente duná e nòmber ''Voluta musica damula'', komo parti di e ''kompleho Voluta musica'' i supespesie di ''V. musica'', un molusko presente den Karibe i na costa di Colombia i [[Venezuela]].[[File:Volutidae - Voluta musica.JPG|thumb|left|180px|Kaska di un ''V. musica''.]] E “kompleho Voluta musica” ta un kaso di radiashon insular: unda un poblashon riba islanan separá por evolushoná distinto a largu tempu, ounke nan ta sigui parse hopi similar den forma general. ''V. damula'' ta un ehèmpel klaro di esaki. Na 2024 un revision sientífiko a propone pa e molusko wòrdu trata komo un espesie separá, basá riba morfologia, isolashon geográfiko i variashon ku e ''kompleho Voluta musica''. Sinembargo, base di dato ofisial manera WoRMS<ref>[https://www.marinespecies.org/aphia.php?p=taxdetails&id=1578853 ''Voluta musica damula'' Dall, 1907 ], World Register of Marine Species (WoRMS)</ref> ta sigui registr'é komo un supespesie. E artíkulo aki ta reflehá e dos posishon. == Distribushon i habitat == E espesie ta [[endemismo|endemico]] na e isla [[Kòrsou]]. Voluta damula ta endémiko na Kòrsou. No tin registrashon konfirmá di otro isla of di e kontinente sur-merdikunal. E molusko ta biba Riba fondo di arena òf arena meskla ku yerba di awa (seagrass) Den zòna sublitoral Na profundidat ku tipikamente ta keda entre 0 i ±40 meter . Manera hopi voluta, e sa hala na e dia ora na santu òf medio kubrí pa protekshon. == Deskripshon == E kaska tin un forma conico-oval, cu un largura cu ta varia tipicamente entre ... i ... mm. E kurpa manera spiral ta E kaska di Voluta damula ta relativamente chikí i mas oval-elongá kompará ku e forma típica di Voluta musica. Karakterístika prinsipalnan: *Longitud: típikamente entre 42 i 57 mm (según deskrepshon di Dall i material resientemente estudiá) *Ancho: proporcionalmente estrecho, ku un spire mas haltu *Kolo: fondo kla òf blanquis, ku e patrón karakterístiko di “linja musikal” – línjanan spiralis i pònchi marón ku ta fèrmente parse ku notashon musikal *Apertura: largu, ku un ton rosá of violasio *Kolumela: tin entre 9 i 10 plegamento *Kanaal sifonal: presenta 4–5 ribanan plano E kombinashon di su forma mas estrecho, su spire haltu i su palèt di kolo ta separá damula di e forma mas anchura di V. musica ku ta biba den otro parti di Karibe. == Konservashon == E espesie no tin un evaluacion oficial pa e [[Lista Kòrá di IUCN|Lista Cora di IUCN]] (Union Internacional pa Conservacion di Naturalesa), pero su status di especie endemico ta ser considera di importancia pa monitorea. [[File:Volutidae - Voluta musica.JPG|thumb|left|180px|Kaska di un ''V. musica''.]] == Mira tambe == * [[Voluta caquetio]] {{Appendix}} Su nòmber sientífiko a wordu publiká na 1907 pa Dall.<ref>[https://www.marinespecies.org/aphia.php?p=taxdetails&id=1578853 ''Voluta musica damula'' Dall, 1907 ], World Register of Marine Species (WoRMS)</ref> {{DEFAULTSORT:Voluta damula}} [[:Kategoria:Animal endemico di Kòrsou]] [[:Kategoria:Sòldachi]] Na 2024 un revision sientifiko a propone pa e molusko wòrdu trata komo un espesie separá, basá riba morfologia, isolashon geográfiko i variashon ku e kompleho Voluta musica. Na base di un análisis di 2024 riba e “kompleho Voluta musica”, hopi malakólogo ta trata damula komo un espesie endémiko di Kòrsou. Sinembargo, base di dato ofisial manera WoRMS<ref>[https://www.marinespecies.org/aphia.php?p=taxdetails&id=1578853 ''Voluta musica damula'' Dall, 1907 ], World Register of Marine Species (WoRMS)</ref> E ta sigui registrá e komo un supespesie. E artíkulo aki ta reflehá e dos posishon. '''Voluta damula''' ta un molusko gastropodo marino di famia Volutidae, originalmente deskribí na 1907 pa William Healey Dall komo un supespesie di '''Voluta musica'''. Un revisión sientífiko resientemente (2024) ta propone ku e forma di Kòrsou mester wòrdu trata komo un espesie separá, basá riba morfologia, isolashon geográfiko i variashon den e kompleho di Voluta musica. E “kompleho Voluta musica” ta un ehèmpel interesant di radiashon insular: poblashonnan separá na isla por evolushoná distinto na tempu largu, aunke nan ta parse hopi similar den forma general. Voluta damula ta un ehèmpel klaro di esaki na Kòrsou. Na 2024 un revision sientifiko a propone pa e molusko wòrdu trata komo un espesie separá, basá riba morfologia, isolashon geográfiko i variashon ku e kompleho Voluta musica. ----- V. musica typica specimen from the Berschauer Collection, photographed by the author. Voluta musica damula Dall, 1907 (Figure 8, Plate 4 Figures A-D) Description. "Shell small, oval, with eight or nine low ribs, slightly nodulous at the shoulder; nucleus pale brown; ground color whitish, with the usual tracery in fawn-color and pale brown, with vertical brown fringe-like lines and distinct spiral sculpture in front of the suture and four or five flattish ridges on the canal; aperture livid pink, or sometimes violaceous, with brown spots on the outer lip and nine or ten plaits on the inner lip; a specimen of four whorls, beside the nucleus, measures 42 mm. long and 21 mm. wide." (Dall, 1907) Type Specimens. U.S. National Museum Nos. 54521 holotype, and 29249 paratype. Type Locality. Curaçao.<ref>https://www.researchgate.net/figure/musica-typica-specimen-from-the-Berschauer-Collection-photographed-by-the-author-Voluta_fig3_380528676 ], The Festivus issue 2 volumen 56</ref> Accordingly, the Aruban population is designated herein as V. musica. Dall named a specimen from Curaçao as Voluta musica damula, which when compared with other specimens from Curaçao appears to be a narrower and higher spired form which otherwise shares the same morphology. Plate 4 illustrates Dall’s holotype of V. musica damula together with five other specimens from Curaçao, and three specimens from Bonaire. The specimens from Curaçao, denoted as V. musica damula are distinct from other populations, and therefore V. damula is recognized herein as a full species.<ref>David P. Berschauer,[file:///Users/lorraine/Downloads/Volutamusicacomplexarticle%20(1).pdf Review of the Voluta musica Complex], The Festivus, issue 2 volume 56</ref> Voluta damula is generally considered a geographic subspecies or form of the wider species Voluta musica (the common music volute), rather than a distinct species itself, though some recent research recognizes it as a full species. The formal name is Voluta musica damula Dall, 1907. ----- '''Voluta musica damula''' (Dall, 1907) was originally described as a subspecies of the “music volute” (Voluta musica), from shells collected at Curaçao. However, a recent 2024 revision of the “Voluta musica complex” argues that damula — along with several other geographically isolated forms — should be considered a distinct species, now often referred to as Voluta damula. == Distribution and habitat == Voluta damula appears to be endemic to Curaçao. Like other volutes, it lives on sandy (or sandy–seagrass) bottoms, often partially buried; recorded depths range from near-shore to about 40 m, though in some related populations much deeper records (even 100 m) exist. == Morphology / Description == The shell is relatively small and oval, with a narrow, higher spire than “typical” volutes. Colouration: pale (whitish) base with the characteristic “music-staff” pattern of brown to fawn spiral lines and spots. The aperture is long, with a pink or violaceous interior; the columella has multiple plaits (9–10), and the siphonal canal has ridges. Typical shell lengths (from type and other specimens) are ~42–57 mm (for the shell, excluding protoconch). == Taxonomic status and notes == Where older works lumped all variation under a single variable species, modern morphological, biogeographic and developmental arguments point to V. damula being a separate species derived by long-term isolation (allopatry). == Conservation / Uncertain status == No formal global conservation status exists for V. damula. Given its apparent restriction to one island and specialised habitat, it may be vulnerable to habitat disruption, collection pressure, or environmental change — but data are lacking. -------------------- == Sea glass == Especially on the strip on white sand between the famous Natural Bridge” and the huge red anchor close to “Grapefield” beach you will be able to find your own pieces of sea glass. The sea glass that was created is the product of a very long and interesting process. It can take anywhere from 10 to 30 years to make sea glass. The name for any piece of glass that finds its way to the ocean and tumbles around in the water long enough is “Sea glass.<ref>[https://www.cspnv.com/pdf/aruba-today-20250731.pdf Another Treasure of Aruba’s Beaches: Sea Glass!], Aruba Today (31 di juli 2025)</ref> The colorful pieces of glass are being used for decoration, handcrafts and jewelry! Once glass makes its way into the ocean, the glass is broken up into shards and is tumbled around in the water, where sand and other rocks act like sandpaper to smooth out its rough edges. Sometimes as the sea glass is passed through fire, it becomes fire glass, the rarest of sea glass with certain inclusions, just like precious gems. {{Appendix}} --------------- {{Taxobox parha| variante = a | nomber = ''Sternchi'' | exhibi titulo = cursivo | imagen = Sterna hirundo - Common Tern.jpg | descripcion = Sternchi comun of meuchi pico cora (''Sterna hirundo'') | status = | reino = [[Animal]]ia | troncon = [[Chordata]] | clase = [[Para|Aves]] | orden = Charadriiformes | famia = Sternidae | genero = | taxon = | c-nomber = Sternini | autor = Vigors | fecha = 1825 | imagen2 = | descripcion2 = | commons = | species = | sinonimo = * ''Sterninae'' (tradicional) * ''Sternini'' (den algun sistema) }} -------- {{Variante|a}} {{Taxobox | variante = a | nomber = ''Oreaster reticulatus'' | exhibi titulo= cursivo | imagen = Oreaster reticulatus (reticulated starfish) (San Salvador Island, Bahamas) 2.jpg | descripcion = | status = | dominio = Eukaryota | reino = [[Animal|Animalia]] | troncon = Echinodermata | clase = Asteroidea | subclase = | orden = Valvatida | famia = Oreasteridae | genero = ''Oreaster'' | c-nomber = ''O. reticulatus'' | autor = Linnaeus | fecha = 1758 | parentesis = si | original = | commons = | species = | sinonimo = * ''Asterias reticulata'' <small>Linnaeus, 1758</small> * ''Pentaceros reticulatus'' <small>(Gray, 1840)</small> * ''Oreaster gigas'' <small>(Lutken, 1859)</small> }} '''Strea di lama''' (''Oreaster reticulatus'') ta un [[espesie|especie]] di strea di laman tropical di e [[Famia (biologia)|famia]] Oreasteridae. E nomber cientifico a wordo publica na 1758 pa Carl Linnaeus den e di dies edicion di Systema naturae.[1] O. reticulatus ta un di e streanan di laman mas pisá na mundu, yegando un diameter di te ku 50 sentimeter (20 inch). E ta biba banda di e costanan di [[Florida]] y [[Bahamas]].[2] {{Appendix}} zie fr.wiki {{DEFAULTSORT:Oreaster reticulatus}} [[:Kategoria:Animalnan]] *Strea di lama (''Oreaster reticulatus'') E '''Strea di lama''' na Ingles nan ta yam’e Red Cushion Sea Star of West Indian Sea Star. E ta un especie di invertebra marino, un strea di lama ta di e famia Oreasteridae. E especie aki ta masha yamativo pa wowo di hende y ta un bestia magistral. Normalmente e tin 5 tengla diki cu ta sali for di su memey, pero algun especie por tin 4 of 6 tengla pero esaki ta inusual. E parti ariba di su curpa ta duru y ta cubri cu punta punta. E color di e adultonan ta den tono cora, oraño of te bruin. Nan ta biba den awa tiki hundo den oceano Atlantico y occidental y den lama Caribe. Nan habitat ta e fondo di lama te den profundidad te cu 37 meter den santo blanco. Pero e streanan di lama hubenil ta biba den area di yerba di lama na unda nan por camufla y evita turbulencia. E strea di lama ta omnivoro, nan ta come sedimentonan den fondo di lama manera alga, sponsnan y invertebra chikito. E ta hopia sedimento hunto y despues e ta bira su stoma pa robes y ta guli e masa. Un gran cantidad di strea di lama por reuni na un luga na momento di reproduccion. E concentracion aki ta aumenta e posibilidad di fertilisacion. Despues cu e larvanan pasa door di diferente etapa di desaroyo, nan ta somete na metamorfosis y ta comberti den strea di lama hubenil. E menasa pa e streanan di lama ta malesanan asocia cu cambio di clima, polucion, destruccion di habitat y hende cu ta saca strea di lama for di awa. E strea di lama por muri di stress y stik ora di expone nan na aire. No mishi cu nan como cu hende por introduci bacteria cu ta dañino pa e strea di lama.<ref>https://dnmaruba.org/en/fauna-3/ Strea di lama], Directie Natuur en Milieu Aruba</ref> --------------- {{Taxobox mamifero | nomber = Conenchi di rabo di catuna | exhibi titulo = | imagen = | descripcion = | orden = | famia = | genero = | taxon = | c-nomber = | autor = | fecha = | parentesis = | original = | imagen2 = | descripcion2 = | commons = | species = }} '''Conenchi di rabo di catuna''' (''Sylvilagus floridanus nigronuchalis'', conoci localmente como '''coneu''' ta un especie endemico di conenchi na [[Aruba]]. Aruba ta un isla chikito den Caribe cu ecosistemanan cu ta keda cambia y RIU a dicidi di contribui n’e proteccion, preservacion y restauracion di un especie endemico manera e conenchi “cottontail”. E cadena hotelero ta agrega e proyecto di conservacion di biodiversidad aki na su proyecto di sosten na comunidad, avansando di e manera aki e obhetivonan di su strategia di sostenibilidad “Proudly Committed”.<ref>https://24ora.com/riu-ta-lansa-proyecto-pa-proteha-e-conenchi-endemico-di-aruba/ Riu ta lansa proyecto pa proteha e conenchi endemico di Aruba], 24ora.com (12 di februari 2025)</ref> {{Appendix}} Aruba su conenchi nativo, e subspecies Aruban Cotton Tail, ta den posibel peliger di extincion y den un esfuerso pa salba e especie endemico aki, Aruba Conservation Foundation(ACF) a lansa un proyecto pa proteha y colecta mas informacion tocante e especie aki. Natasha Silva, Chief Conservation Officer na ACF, a splica den un entrevista cu Bon DiaAruba con nan a yega na e proyecto, kico ta e meta y loke nan kier logra cu e proyecto aki. Silva a splica cu Aruba tin su propio conenchi cual ta un subspecies, un especie cu ta bin di e Eastern Cotton Tail.<ref>[https://www.cspnv.com/pdf/bon-dia-aruba-20250219.pdf Aruban Cotton Tail, e especie di conenchi nativo di Aruba], BDA (19 di februari 2025)</ref> E especie Eastern Cotton Tail ta biba for di e sur di Canada te cu Venezuela y Colombia. E subspecies aki ta biba na dos isla so, Aruba y Corsou, y na Aruba e ta conoci como e Aruban Cotton Tail. Su nomber cientifico mes ta nifica coneu di mondi. E subspecies di Aruba y Corsou tin un parti preto riba nan nek, loke ta diferente na e especie di otro paisnan, locual ta hacie echt nativo di Aruba. Silva a sigui splica cu antes tabatin hopi y por a topa nan riba caminda frecuentemente, pero aworaki no tin hopi y tin biaha por wak un pa aña den Arikok, cu ta un area protegi. El a indica cu sa tin otro luga riba e isla cu tambe tin nan, pero si a nota cu tin hopi menos cu antes. Esaki ta algo cu ta pone e fundacion preocupa y pa tin bista riba e biodiversidad nativo pa haya si nan ta na peliger di extincion. “Pa e coneu nos no sa con hopi tin ainda y esey tabata e eigenlijk e prome pregunta cu a pone cu nos mester sa mas di e coneu, si nan ta okay si of no. Nos ta kere nan ta na peliger di extincion pasobra nos ta wak menos y nos ta wak cu tur e menasanan a bira mas, e ta mas duro pa nan sobrevivi na Aruba,” el a bisa. El a splica cu un aña pasa ACF a traha riba su Conservation Framework den cual a identifica kico ta e prioridadnan pa e siguiente dies aña. Dentro di e framework a bisa cu e prioridad mester ta riba e especienan nativo, flora y fauna. E fundacion a identifica cual eseynan ta y coneu tabata tambe riba e lista. E proyecto aki ta den colaboracion cu e cadena hotelero Riu International, cu a acerca ACF mas cu un aña pasa pa haci un proyecto multianual cu fundacion. Silva a indica cu di banda di ACF nunca a traha cu un cadena di hotel of cu un hotel local y pues prome cu a bay di acuerdo pa realisa e colaboracion aki, nan a sinta cu nan na mesa hopi biaha y tambe a haci investigacion pa wak ki tipo di cadena hotelero nan ta, si nan ta hopi serio den e aspecto di sostenibilidad, si nan ta desaroyando y birando mas sotenibel, y kico ta nan aspiracion y ambicionnan bayendo na futuro pa e parti di sostenibilidad y tambe e parti di medio ambiente y naturalesa. A base di criteria cu ACF mes a pone na mesa, a bay di acuerdo pa concretisa e colaboracion aki. Un di e criterianan ta cu e partner mester ta serio den e parti di sostenibilidad, y otro ta cu e fundacion no kier ser envolvi den ningun tipo di “green washing”. Despues di e dialogo y combersacionnan ambos a bay di acuerdo pa realisa e colaboracion aki y ACF a ricibi un fondo pa tres aña, pero ta un proyecto cu eventualmente ACF lo continua pa decadas. Pa loke ta trata kico e proyecto y e fondo aki ta encera, Silva a splica cu den e fondo aki ACF por contrata un ranger cu ta dedica na e proyecto aki, cual ta algo significante. Cu e fondonan aki tambe ACF ta bay wak con e populacion ta, pa motibo cu ta wak hopi tiki. Tambe ta bay tin un aspecto di educacion, teniendo na cuenta cu tin hopi hende na Aruba cu no sa cu nan t’ey, cual el a señala ta un fout di ACF pasobra no a duna suficiente educacion. E otro parti ta pa haya data pasobra tin falta di data. E fundacion no tin conocemento di con grandi e populacion ta, unda nan ta biba, kico ta e habitat cu nan mester y kico ta e menasanan. Silva a splica cu nan tin un idea di kico ta e menasanan pasobra ta wak nan na otro pais, pero el a remarca cu e ser humano, specialmente trafico manera UTV y ATV, ta un problema, tin hopi coneu cu ta ser haya placha riba caminda. “Cu esey nos ta bisa nos mester haci un proyecto unda nos ta bay gara tur e data esencial tocante e populacion, tocante e habitat y cu esey nos por traha un plan pa restaura e habitat cu nan ta --- Conew (cottontail rabbit, Sylvilagus floridanus nigronuchalis) The Eastern Cottontail rabbit (Syl- vilagus floridanus) was probably brought over to the island by Indian settlers thousands of years ago as a source of food. This rabbit, locally known as Conew, has spread all over the island and has become part of our ecosystem. The very adaptable Conew can live in a wide variety of habitats, includ- ing Aruba’s xeric scrublands, where it typically grazes on weeds and grasses. The Aruban Conew has a brownish grey color and a distinctive white belly. This white fur extends to the bottom of the tail which becomes visible as the rabbit runs. These rabbits can grow up to approximately 40 centimeters in length over their short lifespan of 3 years. Cottontail rabbits reach reproductive maturity when they are just 2 to 3 months old. A female rabbit, called a doe, finds a suitable nest spot under a shrub or rocks and lines it with fur. She can have an average of 3 to 4 litters per year averaging 5 young each. The doe only visits her young once or twice a day to nurse her babies for a period of 2 to 3 weeks. The young reach independence at 4 to 5 weeks. The Aruban Conew is an endangered species and protected by Aruban law. The Conew is thought to have drastically declined due to an increase in human activities, habitat fragmentation and predation by the invasive Boa constrictor as well as feral cats and dogs. However, recently there seem to be more rabbit sightings in rural and wilderness areas and also in the National Park. This could be linked to a recent decline of the invasive Boa population after the long period of drought. As the Conew can reproduce very quickly, a short break in predation pressure can lead to a fast increase of rabbits. Sadly, the Boas are back on the rise again with the truly wet rainy seasons we have recently experienced. This could cause a new decline in the Conew population that was just starting to recover.<ref>[https://www.cspnv.com/pdf/aruba-today-20241212.pdf Unique fauna of Aruba], Aruba Today (12 di december 2024)</ref> {{Appendix}} *Coneu/Conenchi (''Sylvilagus floridanus nigronuchalis'') E Coneu su nomber na Ingles ta describi’e como ‘the Arubian Cottontail’ riba e website di Dutch Caribbean Species. E coneu ta crece te aproximadamente 35 centimeter y ta pisa entre 1.1 y 1.8 kilogram. E tin lana fini, color ta un variacion di bruin mescla den otro. Loke ta yamativo ta cu tin un pleki preto ta core di su nek y schouder ta caba te riba su lomba. E coneu ta pari entre 3 pa 8 yiu despues di dura 32 dia pa haya e conenchinan. E coneu ta come e placenta despues di haya su crianan. Si e sinti su mes menasa, e ta move hopi lihe, ta scapa den forma zigzag y ta sconde. Nan por morde tambe si nan ta sinti nan mes menasa. E coneu ta biba den mondi meymey di matanan cu no ta crece halto. Nan ta traha nan neishi den forma di un buraco cu no ta hundo den tera y ta tap’e cu lana y foyo. Nan cuminda ta yerba berde, blachi di mata cu ta sali di simia y frutanan di mata den mondi. Door di e invasion di e boa na Aruba, e cantidad di coneu a baha drasticamente sin conta e hendenan cu a mata nan pa come y gara esakinan pa mascota di cas. Leu aleu hende por wak coneunan ainda den nos naturalesa. Nan ta mas activo parti atardi te anochi y ta descansa den nan neishi den dia.<ref>[https://dnmaruba.org/en/fauna-3/ Strea di lama], Directie Natuur en Milieu Aruba</ref> ------------------- {{Variante|a}} {{Taxobox| variante = a | exhibi titulo = cursivo | tipo = pisca | nomber = | status = <!-- Categoria di Lista Cora di IUCN --> | imagen = | imagen tamaño = | descripcion = | reino = Animalia | troncon = | clase = | orden = |famia = Tuna |genero = |especie = |c-nomber =''Thunus albacares'' |fecha = |autor = }} '''Tuna Hala Hel''' (''Thunus albacares''), [[ingles]]:Yellowfin Tuna, [[hulandes]]: geelvintonijn, ta un di tunanan mas grandi cu ta ser gara den nos awanan. E ta pertenece den e famia di Tuna. Tuna tin diferente tipo pero por lo general ta caracterisa pa nan curpa gordo y den forma oval manera di un bala di futbol Americano.<ref>https://awemainta.com/wp-content/uploads/2024/03/AM240308.pdf Nomber di pisca na Papiamento: Tuna Hala Hel], AweNainta (8 di maart 2024)</ref> Tuna Hala Hel, su caracteristica cu mas ta resalta ta su 2 finnan grandi y color geel. E por alcansa tamaño di 2 meter largo y pisa te casi 400 liber of 180 kilo. Tuna ta un grupo di pisca di importancia rond mundo pa alimentacion y ta ser uza tanto den mochi, filet pero tambe empaketa den e.o. bleki. Ademas Tuna ta popular tambe pa pesca recreativo. == Descripcion == Tuna Hala Hel ta un pisca oval, gordo, den forma di un bala di futbol Americano. Su lomba ta blauw y e tin un strepi geel ta core memey di su curpa di dilanti te patras. Su aletanan of finnan ta caracteristicamente geel of hel manera nos ta pronunciele. Nan ta pisca di careda, referiendo traha pa landa distancia largo y cu hopi velocidad. P’esey nan diseño, largo manera torpedo y cu fin chikito a lo largo di lomba te na rabo. Nan rabo tambe ta fini manera luna nobo, y cual ta corta awe pa bay dilanti rapidamente. {{Appendix}} [[:Category:Fauna na Aruba]] -------------- {{Variante|a}} {{Taxobox| variante = a | exhibi titulo = cursivo | tipo = carpata | nomber = Agaue arubaensis | status = <!-- Categoria di Lista Cora di IUCN --> | imagen = | imagen tamaño = | descripcion = | reino = Animalia | troncon = | clase = | orden = |famia = Halacaridae |genero = |especie = |c-nomber = ''Agaue arubaensis'' |fecha = 1994 |autor = Bartsch }} '''Agaue arubaensis''' ta un especie di carpata den e famia Halacaridae.<ref>Bartsch, I. (2012). <i>Agaue arubaensis</i> Bartsch, 1994. Geraadpleegd via: World Register of Marine Species op http://www.marinespecies.org/aphia.php?p=taxdetails&id=406495. [https://web.archive.org/web/20201111192837/http://marinespecies.org/aphia.php?p=taxdetails Gearchiveerd] op 11 november 2020.</ref> E nomber cientifico di e especie a wordo publica pa prome biaha na 1994 pa Bartsch. {{Appendix}} [[:Category:Fauna na Aruba]] [[:Category:Naturalesa na Aruba]] -------------------------- DNM: Tin hende y hasta companianan ta strobando dolfijnnan den nos awa teritorial Noticla: Posted on 01/8/2021 5:33 pm AST | Updated on 01/8/2021 5:34 pm AST ORANJESTAD - Directie Natuur en Milieu (DNM) a tuma nota cu recientemente tin hendenan y hasta companianan ta strobando dolfijnnan den nos awanan teritorial. Aruba su awa tin masha hopi actividad di dolfijn y bayena durante henter aña. Mester ta alerta ora topa e especienan aki den nos awanan. E motibo pa cual nan ta cerca di nos costanan no ta pa entretene hende, pero pa algun motibo di necesidad. En bes cu hende scoge pa molestia e bestianan, DNM ta haci e peticion pa aleha di e sitio y laga nan na paz. Den nos awa teritiorial tin 6 especie di dolfijn cu tin luga di refugio cerca di nos costa. E sortonan ta: ''Tursiops truncatus, Steno bredanensis, Stenella longirostris, Stenella frontalis, Stenella attenuata, y Stenella coeruleoalba'' Aruba ta un "nursery" di e 6 especienan aki y e nursery belt ta 3 kilometer rond di costa. E especienan ta bini cerca ora tin necesidad di proteccion, ora ta duna luz of recupera di nan heridanan (injuries). Nan ta bini pa sconde tambe di nan predatornan, manera tribon. DNM kier a enfatisa y ta recorda tur hende cu tur dolfijn y bayena ta proteha pa nos leynan local. Articulo 7 inciso 3 di Natuurbeschermingsverordening ta specifica cu ta prohibi pa stroba e sortonan di bestianan protegi. E actonan aki ta castigabel pa ley(strafbaar). Den ley tin para: “Het is verboden een in het wild le¬vend dier als bedoeld in het eerste lid, te van¬gen of opzettelijk in zijn rust te ver¬sto¬ren”. Nos ta pidi encarecidamente pa coopera cu proteccion di nos fauna protegi na Aruba, pa asina yuda cu conservacion di nos recursonan natural. E specienan aki di dolfijn y bayenanan ta bini mas tanto pa busca refugio cerca di nos costa; ora nan ta den necesidad di proteccion, pa haya y cuida nan yiunan, como tambe pa recupera ora nan ta malo. Pues hende cu encontra e dolfijnnan no mag di stroba nan, bay cerca di nan, duna nan cuminda, saca potret of filma nan. Semper ta mihor pa observa e dolfijnnan for di un distancia respetabel cu ta sigur pa nan y abo mes. Mundialmente e norma ta cu ora ta observa e mamiferonan marino, pa no landa, no core riba, no mishi, no purba interactua cu e especienan aki. Keda na un distancia di 50 meter si ta riba lama grandi ora nan ta djis hungando y bulando den e olanan. Pero ta recomenda pa keda 100 meter leu ora cu nan ta cerca nos costa pasobra nan ta bini pa haya yiu y recupera (birth and recovery). Mayoría biaha nan ta den un grupo mas grandi pa yuda cu proteccion. DNM y Kustwacht ta traha di cerca cu Aruba Mammal Foundation cu ta e NGO encarga pa proteccion y investigacion di e especienan mamifero manera esunnan menciona den e relato aki. Sra. Angiolina Henriquez di Aruba Marine Mammal Foundation a manda nos hopi informacion y comparti articulonan scientifico y potretnan pa uza den investigacion. Tambe e la duna DNM tambe e siguiente mensahe pa comparti cu pueblo; {{Appendix}} --------------------- {{Variante|a}} {{Taxobox| variante = a | exhibi titulo = cursivo | tipo = | nomber = | status = <!-- Categoria di Lista Cora di IUCN --> | imagen = | imagen tamaño = | descripcion = | reino = Animalia | troncon = | clase = | orden = |famia = |genero = |especie = |c-nomber = ''Triops longicaudatus'' |fecha = 1864 |autor = LeConte }} '''Hobo hobo''' (''triops longicaudatus'')<ref name = "col3"> (1996), database, NODC Taxonomic Code</ref> ta un especie di crustaceo di e famia di Triopsidae. E especie a ser describi pa prome biaha na 1846 pa John Lawrence LeConte. especie di cangrue minusculo Triops longicaudatus [1] [2] ta un krustacea ku a ser deskribí pa promé biaha pa John Lawrence LeConte na 1846. Triops longicaudatus ta un miembro di e género Triops i e famia Triopsidae. [ 3 ] [ 4 ] No tin sub-species menshoná den e Catalogo di Bida . [ 3 ] == Distribucion y habitat == Su teritorio ta surdi for di e parti sur-oest di Canada, rond di latitud 50 grado N, i ta bai pa parti sur di e region di Centro i Sur Amerika. E cancer tambe ta aparece den otro parti di mundo, manera Hapon, e islanan Galapagos y West India. Na Merka e ta presentá prinsipalmente den áreanan di desierto i stepa i, ku eksepshon di Alaska, ta presentá den tur estado inkluyendo Hawaii. * distribuí na Nort i Sur Amérika. * islanan ABC E ta biba den curpa di awa dushi chikito no hundo manera plas di awa, rooi, dam y lagonan temporal cu ta seca den temporada di secura òf di calor, caminda nan ta pone nan yiunan ku ta keda intacto te ora e awaceronan bin bèk i nan ta kria.[1]. Triops leeft in kleine, rustige, ondiepe zoetwaterpoelen met schoon, niet-koud water. Hij zwemt vrij, maar kruipt en graaft vaak langs de bodem. == Descripcion == E especie tin un curpa chikitu, midiendo rond di 4.5 pa 5 cm for di cabes te cu lomba y ta yega na madurez den 2 pa 3 siman. Den naturalesa e ta biba mas o menos 6 pa 12 siman y ora captura e ta biba 10 pa 13 siman. kleine en minuscule waterlichamen Nan tin un bida kòrtiku, di mas o ménos 20 pa 90 dia i ta krese hopi lihé ku un largura di 25 pa 75 mm. E kresementu aki ta dependé di e kantidat di lus i kuminda ku nan ta haña. Despues di nan nasementu, nan ta dobla nan tamaño diariamente. E tin un shell manera un escudo protector, compuesto di wowo fiho y di 35 pa 71 pareha di filamento cu e ta usa pa landa y respira. E krustaceo aki tin mandibula i mandíbula. Triops heeft drie ogen, die in een driehoek op de bovenkant van het hoofd zijn gerangschikt en gaven het geslacht zijn naam ("de drieogige"). No tin sub-species menshoná den e Catalogo di Bida . [ 3 ] Triops longicaudatus ta prefera di keda na fondo di awa, kaminda e ta move su kurpa abou. Aki e ta kai i ta buska kuminda constantemente ku su pia i e parti dilanti fortifiká di su spinal. E kraba ta un omnivoro ku kasi no ta satura ku por konsumi te ku 40% di su propio peso di kuminda kada dia. Ademas di tur e presanan animal ku e por dominá, manera larva di mosquito i kachó pa piskánan di rana, e ta kome tambe kuminda vegetal i kuminda, i e no ta stòp na miembro di su mes especie ku ta fresku aburí òf aktualmente rumiando. {{Appendix}} In our story this week we will talk about a bizarre looking prehistoric creature which emerges of very tiny eggs and starts to swim around in these seasonal pounds of our desert island, egg which can stay dormant for many decades awaiting the downpour. These tiny creatures of approximately 4.5 to 5 cm from head to tail will reach matureness in 2 to 3 weeks and will live about 6 to 12 weeks in the wild and 10 to 13 weeks in captivity. Locals know these tiny creatures under the name Hobo hobo or Hobi in Papiamento. However many people confuses these with tadpoles, but these animals do not have nothing to do with frogs or any other amphibians present on the island but are prehistoric fresh water crustaceous or shrimps known as Triops or popularly as tadpole shrimp in English. Most Triops are hermaphrodites, meaning they can fertilize their own eggs. The one we find on Aruba is called Triops longicaudatus by scientists. It looks much like a miniature horseshoe crab, whit an elongated, segmented body, a flattened shield-like olive or brownish colored carapace which covers most part of its body, whit two long filaments on the end tail and whiskers like filaments on its face. Despite their potential contribution in mosquito control, limited evidence for their effectiveness in mosquito larval control is available. However, Triops are considered a pest in some countries. It`s believed that egg could be carried by water fowl, in the mud that stick to their feet when feeding in pound and seasonal lake<ref>https://www.cspnv.com/pdf/aruba-today-20240520.pdf Aruba’s living fossil Triops longicaudatus: “Hobo hobo”], Aruba oday (20 di mei 2024)</ref> chs5m9kas8jwduz0ke3q6ik8kvjucl1 202898 202896 2026-09-02T14:14:46Z Caribiana 8320 202898 wikitext text/x-wiki __NOINDEX__ * [https://tiboko.com/wp-content/uploads/2023/07/Final-version-GvB-Papiamentu-book.pdf Caiquetio Indians on Curacao during colonial times and Caquetio words in Papiamentu language], Gerard van Buurt April 2015 Pending: [[ROPV]] - [[Voluta damula]] - [[glas di lama]] - [[strea di lama]] - [[Conenchi di rabo di catuna]] - [[hòmber di guera portugues]] (''Physalia physalis'') - [[Agaue arubaensis]] - [[Tuna Hala Hel]] (''Thunus albacares'') ---------------- {{Variante|c}} {{infobox luga den pais| variante = c | tipo = kurpa di awa | nomber = Laguna Jan Thiel | pais = {{SXM}} | multi_imagen = {{multiple image | total_width = {{Infobox/afbeeldingbreedte}} |perrow = 1/2/1 |border = infobox |image1 = Collectie Nationaal Museum van Wereldculturen TM-20017489 Gezicht op de zoutpannen 'Salt Pond' en de hoofdstad Philipsburg Philipsburg Boy Lawson (Fotograaf).jpg |caption1 = |image2 = Great Salt Pond, St Maarten.jpg |caption2 = |image3 = Collectie Nationaal Museum van Wereldculturen TM-20017528 Gezicht op de hoofdstad Philipsburg, links de Grote Baai en rechts de zoutpannen 'Salt Pond' gezien vanaf St.Peters Hill Grote Baai Boy Lawson.jpg|Dia uit 1964 |caption3 = }} | zoom = 5 }} '''Laguna Jan Thiel''' ta un área di 80 ha di lagunanan hipersalino, rondoná pa mondi i situa na kosta sùit di [[Kòrsou]], den bario di [[Jan Thiel]]. E ta pegá ku e kapital, [[Willemstad]]. E sitio, ku ta konsistí di e lagunnan, mondi i awanan kostal besindario, a wòrdu identifiká komo un Area Importante di Parha di 432 ha dor di BirdLife International. Parhanan pa kua e sitio a wòrdu designá ta inkluí kolonianan di krio di sternnan ménos i komun. E ta tambe un área importante di buskamentu di kuminda pa flamingonan merikano.<ref name=bli> {{cite web |url=http://datazone.birdlife.org/site/factsheet/jan-thiel-lagoon-curaçao-iba-curaçao-(to-netherlands)|title= Jan Thiel Lagoon, Curaçao|author=<!--Not stated--> |date=2007 |website= BirdLife Data Zone|publisher= BirdLife International|access-date= 18 October 2020|quote=}}</ref> Lafuna Jan Thiel ta un di e sinku Areanan Importante di Parhanan di Kòrsou bou di e BirdLife Protokòl Internashonal di áreanan importante di parha den Karibe. E área a wòrdu designá komo IBA AN018. Situá na kosta sùit i parti sùit di Kòrsou, ost di Willemstad, Laguna Jan Thiel Laguna ta konsistí di 80 hektar di lagunanan hipersalu. E kurpanan di awa ta rondoná pa aproksimadamente 228 hektar di mondi seku i mata semper bèrdè. E área tambe ta konsistí di un fuente i vários damnan bandoná ku ta sostené awa dushi durante e temporada di áwaseru ku ta oumentá diversidat di habitat signifikantemente. E poblashon di Common Tern (''Sterna hirundo'') den e IBA ta globalmente importante. Tin un poblashon regionalmente importante ku ta fluktuá di meuchi chikitu (''Sterna antillarum'') i te ku 1.200 par di Sandwich Terns (''Thalasseus sandvicensis'') ku ta wòrdu usá pa reprodusí den e área. Disturbio a afektá e krio kantidat di tern, redusí na nivelnan insignifikante. E lagun ta un importante tereno di buskamentu di kuminda pa Flamingo di Karibe (''Phoenicopterus ruber'') ku ta okuri riba e isla. Laguna Jan Thiel tambe ta importante pa parhanan di kosta migratorio i otro migrantenan. Dies di e diesun poblashonnan residente di Islanan ABC supespesie endémiko di parhanan ku ta broei riba Kòrsou tambe ta hasi e IBA importante.<ref>[https://www.dcnanature.org/wp-content/uploads/2013/01/Dutch-Caribbean-IBAs-131004-MV-NM.pdf Important Bird Areas in the Dutch Caribbean], [[Dutch Caribbean Nature Alliance|DCNA]], pag.10</ref> == Mira tambe == * [[Important Bird Area den Karibe Hulandes]] {{Appendix}} [[:Kategoria:Lugá na Kòròsou]] [[:Kategoria:Important Bird Area]] Jan Thiel Lagoon is an 80 ha area of hypersaline lagoons, surrounded by woodland, on the southern coast of Curaçao, a constituent island nation of the Kingdom of the Netherlands in the Dutch Caribbean. It is adjacent to the capital, Willemstad. The site, comprising the lagoons, woodland and adjacent coastal waters, has been identified as a 432 ha Important Bird Area by BirdLife International. Birds for which the site was designated include breeding colonies of least and common terns. It is also an important foraging area for American flamingos.[1] --------------- {{Variante|a}} {{Taxobox| variante = a | exhibi titulo = cursivo | tipo = | nomber = Pechi portugues | status = <!-- Categoria di Lista Cora di IUCN --> | imagen = | imagen tamaño = | descripcion = | reino = Animalia | troncon = | clase = | orden = |famia = |genero = |especie = |c-nomber = ''Physalia physalis'' |fecha = |autor = }} E '''pèchi portugues''' of '''hòmber di guera portugues''' (''Physalia physalis'') ta un medusa estatal ku ta wòrdu hañá den lamannan mas kayente. E no ta un berdadero medusa, pero un kolonia kompleho di sentenares di pólip di kuater tipo.[1] ---- The scientific name for the "Pèchi Portugues" (often referred to as the Portuguese Man O' War or Bluebottle in Papiamentu) is Physalia physalis. It is a marine siphonophore known for its purple/blue gas-filled float and long venomous tentacles, frequently spotted in the Dutch Caribbean (Aruba, Bonaire, Curaçao). Facebook ·NosTv Bonaire +4 Key Facts regarding Physalia physalis (Pèchi Portugues): Appearance: A purple/blue, bladder-like, or "balloon" float. Danger: They are not true jellyfish but a colony of organisms with highly venomous tentacles that can reach 15 meters in length. Safety Advice: If spotted, keep a safe distance, even when washed up on the beach. Treatment: If stung, remove tentacles with a plastic card, rinse with saltwater (not fresh), and use vinegar or warm water (not ice) to relieve pain. Facebook ·STINAPA Bonaire +4 Note: The results also mention "Chipe Pèchi Pretu," which is a bird (Setophaga striata), but "Pèchi Portugues" specifically refers to the Portuguese Man O' War. Dutch Caribbean Species Register +2 Pèchi Portugues ta relativamente fásil pa mira den laman. Bo ta rekonosé na su forma di un blas òf saku di plèstik lilá yená ku airu di mas òf ----------------- ---------------- ==ROPV Aruba == E '''Ruimtelijke Ontwikkelingsplan Volkshuisvesting''', conoci como ROPV, ta e framework di zonificacion y desaroyo espacial na [[Aruba]]. E ta designa diferente zona riba henter e isla, for di zonanan di vivienda, zonanan di naturalesa pa hasta zonanan marino. E ROPV ta determina ki tipo di actividad y desaroya ta permiti den cada area.<ref>[https://www.cspnv.com/pdf/bon-dia-aruba-20260219.pdf E problema cu zonificacion di naturalesa den ROPV], BDA (19 di februari 2026</ref> == Tipo di actividad == * Vivienda * Zona di naturalesa Pa loke ta zonanan di naturalesa, e ROPV ta reconoce dos diferente area: area di ‘natuurgebied)’ y area di ‘natuur en landschap’. Aunke tur dos zona tin como prome funcion e proteccion y restauracion di naturalesa, e diferencia principal entre e dos zona aki tin di haber cu e nivel di proteccion y maneho. Den areanan marca como ‘natuurgebied’, proteccion pa flora y fauna ta mas estricto, unda maneho y supervision ta cay bao responsabilidad di [[Aruba Conservation Foundation]]. Cualkier actividad of intervencion humano ta depende di e autorisacion di ACF. Den areanan marca como ‘natuur en landschap’, proteccion ta menos estricto, unda DNM ta actua como autoridad di maneho, pero en realidad no tin control directo manera ACF tin den areanan di natuurgebied. Den zonanan marca como natuur en landschap, actividad humano no ta ser monitoria estrictamente, loke ta presenta un menasa pa especienan di bestia y mata den e area. Tambe tin un falta di consistencia den kico ta marca como natuurgebied y kico ta natuur en lanschapgebied den cuadra di ROPV. {{Appendix}} ------------- {{Variante|c}} {{Taxobox | variante = c | nomber = ''Voluta damula'' | exhibi titulo = cursivo | imagen = | descripcion = | status = | dominio = [[Eukaryota]] | reino = [[Animal|Animalia]] | troncon = [[Molusko|Mollusca]] | clase = [[Sòldachi|Gastropoda]] | clade1 = Caenogastropoda | orden = Neogastropoda | superfamia = Volutoidea | famia = Volutidae | genero = ''Voluta'' | c-nomber = ''Voluta damula'' | autor = | fecha = | parentesis = si | original = | commons = | species = | sinonimo = ''Voluta musica damula'' }} '''''Voluta damula''''' ta un [[espesie]] di [[Sòldachi|soldachi]] marino di e [[famia (biologia)|famia]] di Volutidae, originalmente deskribí na 1907 pa William Healey Dall komo un supespesie di ''V. musica''. == Etimologia i taxonomia == E espesie ta wordu haya na Kòrsou i inisialmente duná e nòmber ''Voluta musica damula'', komo parti di e ''kompleho Voluta musica'' i supespesie di ''V. musica'', un molusko presente den Karibe i na costa di Colombia i [[Venezuela]].[[File:Volutidae - Voluta musica.JPG|thumb|left|180px|Kaska di un ''V. musica''.]] E “kompleho Voluta musica” ta un kaso di radiashon insular: unda un poblashon riba islanan separá por evolushoná distinto a largu tempu, ounke nan ta sigui parse hopi similar den forma general. ''V. damula'' ta un ehèmpel klaro di esaki. Na 2024 un revision sientífiko a propone pa e molusko wòrdu trata komo un espesie separá, basá riba morfologia, isolashon geográfiko i variashon ku e ''kompleho Voluta musica''. Sinembargo, base di dato ofisial manera WoRMS<ref>[https://www.marinespecies.org/aphia.php?p=taxdetails&id=1578853 ''Voluta musica damula'' Dall, 1907 ], World Register of Marine Species (WoRMS)</ref> ta sigui registr'é komo un supespesie. E artíkulo aki ta reflehá e dos posishon. == Distribushon i habitat == E espesie ta [[endemismo|endemico]] na e isla [[Kòrsou]]. Voluta damula ta endémiko na Kòrsou. No tin registrashon konfirmá di otro isla of di e kontinente sur-merdikunal. E molusko ta biba Riba fondo di arena òf arena meskla ku yerba di awa (seagrass) Den zòna sublitoral Na profundidat ku tipikamente ta keda entre 0 i ±40 meter . Manera hopi voluta, e sa hala na e dia ora na santu òf medio kubrí pa protekshon. == Deskripshon == E kaska tin un forma conico-oval, cu un largura cu ta varia tipicamente entre ... i ... mm. E kurpa manera spiral ta E kaska di Voluta damula ta relativamente chikí i mas oval-elongá kompará ku e forma típica di Voluta musica. Karakterístika prinsipalnan: *Longitud: típikamente entre 42 i 57 mm (según deskrepshon di Dall i material resientemente estudiá) *Ancho: proporcionalmente estrecho, ku un spire mas haltu *Kolo: fondo kla òf blanquis, ku e patrón karakterístiko di “linja musikal” – línjanan spiralis i pònchi marón ku ta fèrmente parse ku notashon musikal *Apertura: largu, ku un ton rosá of violasio *Kolumela: tin entre 9 i 10 plegamento *Kanaal sifonal: presenta 4–5 ribanan plano E kombinashon di su forma mas estrecho, su spire haltu i su palèt di kolo ta separá damula di e forma mas anchura di V. musica ku ta biba den otro parti di Karibe. == Konservashon == E espesie no tin un evaluacion oficial pa e [[Lista Kòrá di IUCN|Lista Cora di IUCN]] (Union Internacional pa Conservacion di Naturalesa), pero su status di especie endemico ta ser considera di importancia pa monitorea. [[File:Volutidae - Voluta musica.JPG|thumb|left|180px|Kaska di un ''V. musica''.]] == Mira tambe == * [[Voluta caquetio]] {{Appendix}} Su nòmber sientífiko a wordu publiká na 1907 pa Dall.<ref>[https://www.marinespecies.org/aphia.php?p=taxdetails&id=1578853 ''Voluta musica damula'' Dall, 1907 ], World Register of Marine Species (WoRMS)</ref> {{DEFAULTSORT:Voluta damula}} [[:Kategoria:Animal endemico di Kòrsou]] [[:Kategoria:Sòldachi]] Na 2024 un revision sientifiko a propone pa e molusko wòrdu trata komo un espesie separá, basá riba morfologia, isolashon geográfiko i variashon ku e kompleho Voluta musica. Na base di un análisis di 2024 riba e “kompleho Voluta musica”, hopi malakólogo ta trata damula komo un espesie endémiko di Kòrsou. Sinembargo, base di dato ofisial manera WoRMS<ref>[https://www.marinespecies.org/aphia.php?p=taxdetails&id=1578853 ''Voluta musica damula'' Dall, 1907 ], World Register of Marine Species (WoRMS)</ref> E ta sigui registrá e komo un supespesie. E artíkulo aki ta reflehá e dos posishon. '''Voluta damula''' ta un molusko gastropodo marino di famia Volutidae, originalmente deskribí na 1907 pa William Healey Dall komo un supespesie di '''Voluta musica'''. Un revisión sientífiko resientemente (2024) ta propone ku e forma di Kòrsou mester wòrdu trata komo un espesie separá, basá riba morfologia, isolashon geográfiko i variashon den e kompleho di Voluta musica. E “kompleho Voluta musica” ta un ehèmpel interesant di radiashon insular: poblashonnan separá na isla por evolushoná distinto na tempu largu, aunke nan ta parse hopi similar den forma general. Voluta damula ta un ehèmpel klaro di esaki na Kòrsou. Na 2024 un revision sientifiko a propone pa e molusko wòrdu trata komo un espesie separá, basá riba morfologia, isolashon geográfiko i variashon ku e kompleho Voluta musica. ----- V. musica typica specimen from the Berschauer Collection, photographed by the author. Voluta musica damula Dall, 1907 (Figure 8, Plate 4 Figures A-D) Description. "Shell small, oval, with eight or nine low ribs, slightly nodulous at the shoulder; nucleus pale brown; ground color whitish, with the usual tracery in fawn-color and pale brown, with vertical brown fringe-like lines and distinct spiral sculpture in front of the suture and four or five flattish ridges on the canal; aperture livid pink, or sometimes violaceous, with brown spots on the outer lip and nine or ten plaits on the inner lip; a specimen of four whorls, beside the nucleus, measures 42 mm. long and 21 mm. wide." (Dall, 1907) Type Specimens. U.S. National Museum Nos. 54521 holotype, and 29249 paratype. Type Locality. Curaçao.<ref>https://www.researchgate.net/figure/musica-typica-specimen-from-the-Berschauer-Collection-photographed-by-the-author-Voluta_fig3_380528676 ], The Festivus issue 2 volumen 56</ref> Accordingly, the Aruban population is designated herein as V. musica. Dall named a specimen from Curaçao as Voluta musica damula, which when compared with other specimens from Curaçao appears to be a narrower and higher spired form which otherwise shares the same morphology. Plate 4 illustrates Dall’s holotype of V. musica damula together with five other specimens from Curaçao, and three specimens from Bonaire. The specimens from Curaçao, denoted as V. musica damula are distinct from other populations, and therefore V. damula is recognized herein as a full species.<ref>David P. Berschauer,[file:///Users/lorraine/Downloads/Volutamusicacomplexarticle%20(1).pdf Review of the Voluta musica Complex], The Festivus, issue 2 volume 56</ref> Voluta damula is generally considered a geographic subspecies or form of the wider species Voluta musica (the common music volute), rather than a distinct species itself, though some recent research recognizes it as a full species. The formal name is Voluta musica damula Dall, 1907. ----- '''Voluta musica damula''' (Dall, 1907) was originally described as a subspecies of the “music volute” (Voluta musica), from shells collected at Curaçao. However, a recent 2024 revision of the “Voluta musica complex” argues that damula — along with several other geographically isolated forms — should be considered a distinct species, now often referred to as Voluta damula. == Distribution and habitat == Voluta damula appears to be endemic to Curaçao. Like other volutes, it lives on sandy (or sandy–seagrass) bottoms, often partially buried; recorded depths range from near-shore to about 40 m, though in some related populations much deeper records (even 100 m) exist. == Morphology / Description == The shell is relatively small and oval, with a narrow, higher spire than “typical” volutes. Colouration: pale (whitish) base with the characteristic “music-staff” pattern of brown to fawn spiral lines and spots. The aperture is long, with a pink or violaceous interior; the columella has multiple plaits (9–10), and the siphonal canal has ridges. Typical shell lengths (from type and other specimens) are ~42–57 mm (for the shell, excluding protoconch). == Taxonomic status and notes == Where older works lumped all variation under a single variable species, modern morphological, biogeographic and developmental arguments point to V. damula being a separate species derived by long-term isolation (allopatry). == Conservation / Uncertain status == No formal global conservation status exists for V. damula. Given its apparent restriction to one island and specialised habitat, it may be vulnerable to habitat disruption, collection pressure, or environmental change — but data are lacking. -------------------- == Sea glass == Especially on the strip on white sand between the famous Natural Bridge” and the huge red anchor close to “Grapefield” beach you will be able to find your own pieces of sea glass. The sea glass that was created is the product of a very long and interesting process. It can take anywhere from 10 to 30 years to make sea glass. The name for any piece of glass that finds its way to the ocean and tumbles around in the water long enough is “Sea glass.<ref>[https://www.cspnv.com/pdf/aruba-today-20250731.pdf Another Treasure of Aruba’s Beaches: Sea Glass!], Aruba Today (31 di juli 2025)</ref> The colorful pieces of glass are being used for decoration, handcrafts and jewelry! Once glass makes its way into the ocean, the glass is broken up into shards and is tumbled around in the water, where sand and other rocks act like sandpaper to smooth out its rough edges. Sometimes as the sea glass is passed through fire, it becomes fire glass, the rarest of sea glass with certain inclusions, just like precious gems. {{Appendix}} --------------- {{Taxobox parha| variante = a | nomber = ''Sternchi'' | exhibi titulo = cursivo | imagen = Sterna hirundo - Common Tern.jpg | descripcion = Sternchi comun of meuchi pico cora (''Sterna hirundo'') | status = | reino = [[Animal]]ia | troncon = [[Chordata]] | clase = [[Para|Aves]] | orden = Charadriiformes | famia = Sternidae | genero = | taxon = | c-nomber = Sternini | autor = Vigors | fecha = 1825 | imagen2 = | descripcion2 = | commons = | species = | sinonimo = * ''Sterninae'' (tradicional) * ''Sternini'' (den algun sistema) }} -------- {{Variante|a}} {{Taxobox | variante = a | nomber = ''Oreaster reticulatus'' | exhibi titulo= cursivo | imagen = Oreaster reticulatus (reticulated starfish) (San Salvador Island, Bahamas) 2.jpg | descripcion = | status = | dominio = Eukaryota | reino = [[Animal|Animalia]] | troncon = Echinodermata | clase = Asteroidea | subclase = | orden = Valvatida | famia = Oreasteridae | genero = ''Oreaster'' | c-nomber = ''O. reticulatus'' | autor = Linnaeus | fecha = 1758 | parentesis = si | original = | commons = | species = | sinonimo = * ''Asterias reticulata'' <small>Linnaeus, 1758</small> * ''Pentaceros reticulatus'' <small>(Gray, 1840)</small> * ''Oreaster gigas'' <small>(Lutken, 1859)</small> }} '''Strea di lama''' (''Oreaster reticulatus'') ta un [[espesie|especie]] di strea di laman tropical di e [[Famia (biologia)|famia]] Oreasteridae. E nomber cientifico a wordo publica na 1758 pa Carl Linnaeus den e di dies edicion di Systema naturae.[1] O. reticulatus ta un di e streanan di laman mas pisá na mundu, yegando un diameter di te ku 50 sentimeter (20 inch). E ta biba banda di e costanan di [[Florida]] y [[Bahamas]].[2] {{Appendix}} zie fr.wiki {{DEFAULTSORT:Oreaster reticulatus}} [[:Kategoria:Animalnan]] *Strea di lama (''Oreaster reticulatus'') E '''Strea di lama''' na Ingles nan ta yam’e Red Cushion Sea Star of West Indian Sea Star. E ta un especie di invertebra marino, un strea di lama ta di e famia Oreasteridae. E especie aki ta masha yamativo pa wowo di hende y ta un bestia magistral. Normalmente e tin 5 tengla diki cu ta sali for di su memey, pero algun especie por tin 4 of 6 tengla pero esaki ta inusual. E parti ariba di su curpa ta duru y ta cubri cu punta punta. E color di e adultonan ta den tono cora, oraño of te bruin. Nan ta biba den awa tiki hundo den oceano Atlantico y occidental y den lama Caribe. Nan habitat ta e fondo di lama te den profundidad te cu 37 meter den santo blanco. Pero e streanan di lama hubenil ta biba den area di yerba di lama na unda nan por camufla y evita turbulencia. E strea di lama ta omnivoro, nan ta come sedimentonan den fondo di lama manera alga, sponsnan y invertebra chikito. E ta hopia sedimento hunto y despues e ta bira su stoma pa robes y ta guli e masa. Un gran cantidad di strea di lama por reuni na un luga na momento di reproduccion. E concentracion aki ta aumenta e posibilidad di fertilisacion. Despues cu e larvanan pasa door di diferente etapa di desaroyo, nan ta somete na metamorfosis y ta comberti den strea di lama hubenil. E menasa pa e streanan di lama ta malesanan asocia cu cambio di clima, polucion, destruccion di habitat y hende cu ta saca strea di lama for di awa. E strea di lama por muri di stress y stik ora di expone nan na aire. No mishi cu nan como cu hende por introduci bacteria cu ta dañino pa e strea di lama.<ref>https://dnmaruba.org/en/fauna-3/ Strea di lama], Directie Natuur en Milieu Aruba</ref> --------------- {{Taxobox mamifero | nomber = Conenchi di rabo di catuna | exhibi titulo = | imagen = | descripcion = | orden = | famia = | genero = | taxon = | c-nomber = | autor = | fecha = | parentesis = | original = | imagen2 = | descripcion2 = | commons = | species = }} '''Conenchi di rabo di catuna''' (''Sylvilagus floridanus nigronuchalis'', conoci localmente como '''coneu''' ta un especie endemico di conenchi na [[Aruba]]. Aruba ta un isla chikito den Caribe cu ecosistemanan cu ta keda cambia y RIU a dicidi di contribui n’e proteccion, preservacion y restauracion di un especie endemico manera e conenchi “cottontail”. E cadena hotelero ta agrega e proyecto di conservacion di biodiversidad aki na su proyecto di sosten na comunidad, avansando di e manera aki e obhetivonan di su strategia di sostenibilidad “Proudly Committed”.<ref>https://24ora.com/riu-ta-lansa-proyecto-pa-proteha-e-conenchi-endemico-di-aruba/ Riu ta lansa proyecto pa proteha e conenchi endemico di Aruba], 24ora.com (12 di februari 2025)</ref> {{Appendix}} Aruba su conenchi nativo, e subspecies Aruban Cotton Tail, ta den posibel peliger di extincion y den un esfuerso pa salba e especie endemico aki, Aruba Conservation Foundation(ACF) a lansa un proyecto pa proteha y colecta mas informacion tocante e especie aki. Natasha Silva, Chief Conservation Officer na ACF, a splica den un entrevista cu Bon DiaAruba con nan a yega na e proyecto, kico ta e meta y loke nan kier logra cu e proyecto aki. Silva a splica cu Aruba tin su propio conenchi cual ta un subspecies, un especie cu ta bin di e Eastern Cotton Tail.<ref>[https://www.cspnv.com/pdf/bon-dia-aruba-20250219.pdf Aruban Cotton Tail, e especie di conenchi nativo di Aruba], BDA (19 di februari 2025)</ref> E especie Eastern Cotton Tail ta biba for di e sur di Canada te cu Venezuela y Colombia. E subspecies aki ta biba na dos isla so, Aruba y Corsou, y na Aruba e ta conoci como e Aruban Cotton Tail. Su nomber cientifico mes ta nifica coneu di mondi. E subspecies di Aruba y Corsou tin un parti preto riba nan nek, loke ta diferente na e especie di otro paisnan, locual ta hacie echt nativo di Aruba. Silva a sigui splica cu antes tabatin hopi y por a topa nan riba caminda frecuentemente, pero aworaki no tin hopi y tin biaha por wak un pa aña den Arikok, cu ta un area protegi. El a indica cu sa tin otro luga riba e isla cu tambe tin nan, pero si a nota cu tin hopi menos cu antes. Esaki ta algo cu ta pone e fundacion preocupa y pa tin bista riba e biodiversidad nativo pa haya si nan ta na peliger di extincion. “Pa e coneu nos no sa con hopi tin ainda y esey tabata e eigenlijk e prome pregunta cu a pone cu nos mester sa mas di e coneu, si nan ta okay si of no. Nos ta kere nan ta na peliger di extincion pasobra nos ta wak menos y nos ta wak cu tur e menasanan a bira mas, e ta mas duro pa nan sobrevivi na Aruba,” el a bisa. El a splica cu un aña pasa ACF a traha riba su Conservation Framework den cual a identifica kico ta e prioridadnan pa e siguiente dies aña. Dentro di e framework a bisa cu e prioridad mester ta riba e especienan nativo, flora y fauna. E fundacion a identifica cual eseynan ta y coneu tabata tambe riba e lista. E proyecto aki ta den colaboracion cu e cadena hotelero Riu International, cu a acerca ACF mas cu un aña pasa pa haci un proyecto multianual cu fundacion. Silva a indica cu di banda di ACF nunca a traha cu un cadena di hotel of cu un hotel local y pues prome cu a bay di acuerdo pa realisa e colaboracion aki, nan a sinta cu nan na mesa hopi biaha y tambe a haci investigacion pa wak ki tipo di cadena hotelero nan ta, si nan ta hopi serio den e aspecto di sostenibilidad, si nan ta desaroyando y birando mas sotenibel, y kico ta nan aspiracion y ambicionnan bayendo na futuro pa e parti di sostenibilidad y tambe e parti di medio ambiente y naturalesa. A base di criteria cu ACF mes a pone na mesa, a bay di acuerdo pa concretisa e colaboracion aki. Un di e criterianan ta cu e partner mester ta serio den e parti di sostenibilidad, y otro ta cu e fundacion no kier ser envolvi den ningun tipo di “green washing”. Despues di e dialogo y combersacionnan ambos a bay di acuerdo pa realisa e colaboracion aki y ACF a ricibi un fondo pa tres aña, pero ta un proyecto cu eventualmente ACF lo continua pa decadas. Pa loke ta trata kico e proyecto y e fondo aki ta encera, Silva a splica cu den e fondo aki ACF por contrata un ranger cu ta dedica na e proyecto aki, cual ta algo significante. Cu e fondonan aki tambe ACF ta bay wak con e populacion ta, pa motibo cu ta wak hopi tiki. Tambe ta bay tin un aspecto di educacion, teniendo na cuenta cu tin hopi hende na Aruba cu no sa cu nan t’ey, cual el a señala ta un fout di ACF pasobra no a duna suficiente educacion. E otro parti ta pa haya data pasobra tin falta di data. E fundacion no tin conocemento di con grandi e populacion ta, unda nan ta biba, kico ta e habitat cu nan mester y kico ta e menasanan. Silva a splica cu nan tin un idea di kico ta e menasanan pasobra ta wak nan na otro pais, pero el a remarca cu e ser humano, specialmente trafico manera UTV y ATV, ta un problema, tin hopi coneu cu ta ser haya placha riba caminda. “Cu esey nos ta bisa nos mester haci un proyecto unda nos ta bay gara tur e data esencial tocante e populacion, tocante e habitat y cu esey nos por traha un plan pa restaura e habitat cu nan ta --- Conew (cottontail rabbit, Sylvilagus floridanus nigronuchalis) The Eastern Cottontail rabbit (Syl- vilagus floridanus) was probably brought over to the island by Indian settlers thousands of years ago as a source of food. This rabbit, locally known as Conew, has spread all over the island and has become part of our ecosystem. The very adaptable Conew can live in a wide variety of habitats, includ- ing Aruba’s xeric scrublands, where it typically grazes on weeds and grasses. The Aruban Conew has a brownish grey color and a distinctive white belly. This white fur extends to the bottom of the tail which becomes visible as the rabbit runs. These rabbits can grow up to approximately 40 centimeters in length over their short lifespan of 3 years. Cottontail rabbits reach reproductive maturity when they are just 2 to 3 months old. A female rabbit, called a doe, finds a suitable nest spot under a shrub or rocks and lines it with fur. She can have an average of 3 to 4 litters per year averaging 5 young each. The doe only visits her young once or twice a day to nurse her babies for a period of 2 to 3 weeks. The young reach independence at 4 to 5 weeks. The Aruban Conew is an endangered species and protected by Aruban law. The Conew is thought to have drastically declined due to an increase in human activities, habitat fragmentation and predation by the invasive Boa constrictor as well as feral cats and dogs. However, recently there seem to be more rabbit sightings in rural and wilderness areas and also in the National Park. This could be linked to a recent decline of the invasive Boa population after the long period of drought. As the Conew can reproduce very quickly, a short break in predation pressure can lead to a fast increase of rabbits. Sadly, the Boas are back on the rise again with the truly wet rainy seasons we have recently experienced. This could cause a new decline in the Conew population that was just starting to recover.<ref>[https://www.cspnv.com/pdf/aruba-today-20241212.pdf Unique fauna of Aruba], Aruba Today (12 di december 2024)</ref> {{Appendix}} *Coneu/Conenchi (''Sylvilagus floridanus nigronuchalis'') E Coneu su nomber na Ingles ta describi’e como ‘the Arubian Cottontail’ riba e website di Dutch Caribbean Species. E coneu ta crece te aproximadamente 35 centimeter y ta pisa entre 1.1 y 1.8 kilogram. E tin lana fini, color ta un variacion di bruin mescla den otro. Loke ta yamativo ta cu tin un pleki preto ta core di su nek y schouder ta caba te riba su lomba. E coneu ta pari entre 3 pa 8 yiu despues di dura 32 dia pa haya e conenchinan. E coneu ta come e placenta despues di haya su crianan. Si e sinti su mes menasa, e ta move hopi lihe, ta scapa den forma zigzag y ta sconde. Nan por morde tambe si nan ta sinti nan mes menasa. E coneu ta biba den mondi meymey di matanan cu no ta crece halto. Nan ta traha nan neishi den forma di un buraco cu no ta hundo den tera y ta tap’e cu lana y foyo. Nan cuminda ta yerba berde, blachi di mata cu ta sali di simia y frutanan di mata den mondi. Door di e invasion di e boa na Aruba, e cantidad di coneu a baha drasticamente sin conta e hendenan cu a mata nan pa come y gara esakinan pa mascota di cas. Leu aleu hende por wak coneunan ainda den nos naturalesa. Nan ta mas activo parti atardi te anochi y ta descansa den nan neishi den dia.<ref>[https://dnmaruba.org/en/fauna-3/ Strea di lama], Directie Natuur en Milieu Aruba</ref> ------------------- {{Variante|a}} {{Taxobox| variante = a | exhibi titulo = cursivo | tipo = pisca | nomber = | status = <!-- Categoria di Lista Cora di IUCN --> | imagen = | imagen tamaño = | descripcion = | reino = Animalia | troncon = | clase = | orden = |famia = Tuna |genero = |especie = |c-nomber =''Thunus albacares'' |fecha = |autor = }} '''Tuna Hala Hel''' (''Thunus albacares''), [[ingles]]:Yellowfin Tuna, [[hulandes]]: geelvintonijn, ta un di tunanan mas grandi cu ta ser gara den nos awanan. E ta pertenece den e famia di Tuna. Tuna tin diferente tipo pero por lo general ta caracterisa pa nan curpa gordo y den forma oval manera di un bala di futbol Americano.<ref>https://awemainta.com/wp-content/uploads/2024/03/AM240308.pdf Nomber di pisca na Papiamento: Tuna Hala Hel], AweNainta (8 di maart 2024)</ref> Tuna Hala Hel, su caracteristica cu mas ta resalta ta su 2 finnan grandi y color geel. E por alcansa tamaño di 2 meter largo y pisa te casi 400 liber of 180 kilo. Tuna ta un grupo di pisca di importancia rond mundo pa alimentacion y ta ser uza tanto den mochi, filet pero tambe empaketa den e.o. bleki. Ademas Tuna ta popular tambe pa pesca recreativo. == Descripcion == Tuna Hala Hel ta un pisca oval, gordo, den forma di un bala di futbol Americano. Su lomba ta blauw y e tin un strepi geel ta core memey di su curpa di dilanti te patras. Su aletanan of finnan ta caracteristicamente geel of hel manera nos ta pronunciele. Nan ta pisca di careda, referiendo traha pa landa distancia largo y cu hopi velocidad. P’esey nan diseño, largo manera torpedo y cu fin chikito a lo largo di lomba te na rabo. Nan rabo tambe ta fini manera luna nobo, y cual ta corta awe pa bay dilanti rapidamente. {{Appendix}} [[:Category:Fauna na Aruba]] -------------- {{Variante|a}} {{Taxobox| variante = a | exhibi titulo = cursivo | tipo = carpata | nomber = Agaue arubaensis | status = <!-- Categoria di Lista Cora di IUCN --> | imagen = | imagen tamaño = | descripcion = | reino = Animalia | troncon = | clase = | orden = |famia = Halacaridae |genero = |especie = |c-nomber = ''Agaue arubaensis'' |fecha = 1994 |autor = Bartsch }} '''Agaue arubaensis''' ta un especie di carpata den e famia Halacaridae.<ref>Bartsch, I. (2012). <i>Agaue arubaensis</i> Bartsch, 1994. Geraadpleegd via: World Register of Marine Species op http://www.marinespecies.org/aphia.php?p=taxdetails&id=406495. [https://web.archive.org/web/20201111192837/http://marinespecies.org/aphia.php?p=taxdetails Gearchiveerd] op 11 november 2020.</ref> E nomber cientifico di e especie a wordo publica pa prome biaha na 1994 pa Bartsch. {{Appendix}} [[:Category:Fauna na Aruba]] [[:Category:Naturalesa na Aruba]] -------------------------- DNM: Tin hende y hasta companianan ta strobando dolfijnnan den nos awa teritorial Noticla: Posted on 01/8/2021 5:33 pm AST | Updated on 01/8/2021 5:34 pm AST ORANJESTAD - Directie Natuur en Milieu (DNM) a tuma nota cu recientemente tin hendenan y hasta companianan ta strobando dolfijnnan den nos awanan teritorial. Aruba su awa tin masha hopi actividad di dolfijn y bayena durante henter aña. Mester ta alerta ora topa e especienan aki den nos awanan. E motibo pa cual nan ta cerca di nos costanan no ta pa entretene hende, pero pa algun motibo di necesidad. En bes cu hende scoge pa molestia e bestianan, DNM ta haci e peticion pa aleha di e sitio y laga nan na paz. Den nos awa teritiorial tin 6 especie di dolfijn cu tin luga di refugio cerca di nos costa. E sortonan ta: ''Tursiops truncatus, Steno bredanensis, Stenella longirostris, Stenella frontalis, Stenella attenuata, y Stenella coeruleoalba'' Aruba ta un "nursery" di e 6 especienan aki y e nursery belt ta 3 kilometer rond di costa. E especienan ta bini cerca ora tin necesidad di proteccion, ora ta duna luz of recupera di nan heridanan (injuries). Nan ta bini pa sconde tambe di nan predatornan, manera tribon. DNM kier a enfatisa y ta recorda tur hende cu tur dolfijn y bayena ta proteha pa nos leynan local. Articulo 7 inciso 3 di Natuurbeschermingsverordening ta specifica cu ta prohibi pa stroba e sortonan di bestianan protegi. E actonan aki ta castigabel pa ley(strafbaar). Den ley tin para: “Het is verboden een in het wild le¬vend dier als bedoeld in het eerste lid, te van¬gen of opzettelijk in zijn rust te ver¬sto¬ren”. Nos ta pidi encarecidamente pa coopera cu proteccion di nos fauna protegi na Aruba, pa asina yuda cu conservacion di nos recursonan natural. E specienan aki di dolfijn y bayenanan ta bini mas tanto pa busca refugio cerca di nos costa; ora nan ta den necesidad di proteccion, pa haya y cuida nan yiunan, como tambe pa recupera ora nan ta malo. Pues hende cu encontra e dolfijnnan no mag di stroba nan, bay cerca di nan, duna nan cuminda, saca potret of filma nan. Semper ta mihor pa observa e dolfijnnan for di un distancia respetabel cu ta sigur pa nan y abo mes. Mundialmente e norma ta cu ora ta observa e mamiferonan marino, pa no landa, no core riba, no mishi, no purba interactua cu e especienan aki. Keda na un distancia di 50 meter si ta riba lama grandi ora nan ta djis hungando y bulando den e olanan. Pero ta recomenda pa keda 100 meter leu ora cu nan ta cerca nos costa pasobra nan ta bini pa haya yiu y recupera (birth and recovery). Mayoría biaha nan ta den un grupo mas grandi pa yuda cu proteccion. DNM y Kustwacht ta traha di cerca cu Aruba Mammal Foundation cu ta e NGO encarga pa proteccion y investigacion di e especienan mamifero manera esunnan menciona den e relato aki. Sra. Angiolina Henriquez di Aruba Marine Mammal Foundation a manda nos hopi informacion y comparti articulonan scientifico y potretnan pa uza den investigacion. Tambe e la duna DNM tambe e siguiente mensahe pa comparti cu pueblo; {{Appendix}} --------------------- {{Variante|a}} {{Taxobox| variante = a | exhibi titulo = cursivo | tipo = | nomber = | status = <!-- Categoria di Lista Cora di IUCN --> | imagen = | imagen tamaño = | descripcion = | reino = Animalia | troncon = | clase = | orden = |famia = |genero = |especie = |c-nomber = ''Triops longicaudatus'' |fecha = 1864 |autor = LeConte }} '''Hobo hobo''' (''triops longicaudatus'')<ref name = "col3"> (1996), database, NODC Taxonomic Code</ref> ta un especie di crustaceo di e famia di Triopsidae. E especie a ser describi pa prome biaha na 1846 pa John Lawrence LeConte. especie di cangrue minusculo Triops longicaudatus [1] [2] ta un krustacea ku a ser deskribí pa promé biaha pa John Lawrence LeConte na 1846. Triops longicaudatus ta un miembro di e género Triops i e famia Triopsidae. [ 3 ] [ 4 ] No tin sub-species menshoná den e Catalogo di Bida . [ 3 ] == Distribucion y habitat == Su teritorio ta surdi for di e parti sur-oest di Canada, rond di latitud 50 grado N, i ta bai pa parti sur di e region di Centro i Sur Amerika. E cancer tambe ta aparece den otro parti di mundo, manera Hapon, e islanan Galapagos y West India. Na Merka e ta presentá prinsipalmente den áreanan di desierto i stepa i, ku eksepshon di Alaska, ta presentá den tur estado inkluyendo Hawaii. * distribuí na Nort i Sur Amérika. * islanan ABC E ta biba den curpa di awa dushi chikito no hundo manera plas di awa, rooi, dam y lagonan temporal cu ta seca den temporada di secura òf di calor, caminda nan ta pone nan yiunan ku ta keda intacto te ora e awaceronan bin bèk i nan ta kria.[1]. Triops leeft in kleine, rustige, ondiepe zoetwaterpoelen met schoon, niet-koud water. Hij zwemt vrij, maar kruipt en graaft vaak langs de bodem. == Descripcion == E especie tin un curpa chikitu, midiendo rond di 4.5 pa 5 cm for di cabes te cu lomba y ta yega na madurez den 2 pa 3 siman. Den naturalesa e ta biba mas o menos 6 pa 12 siman y ora captura e ta biba 10 pa 13 siman. kleine en minuscule waterlichamen Nan tin un bida kòrtiku, di mas o ménos 20 pa 90 dia i ta krese hopi lihé ku un largura di 25 pa 75 mm. E kresementu aki ta dependé di e kantidat di lus i kuminda ku nan ta haña. Despues di nan nasementu, nan ta dobla nan tamaño diariamente. E tin un shell manera un escudo protector, compuesto di wowo fiho y di 35 pa 71 pareha di filamento cu e ta usa pa landa y respira. E krustaceo aki tin mandibula i mandíbula. Triops heeft drie ogen, die in een driehoek op de bovenkant van het hoofd zijn gerangschikt en gaven het geslacht zijn naam ("de drieogige"). No tin sub-species menshoná den e Catalogo di Bida . [ 3 ] Triops longicaudatus ta prefera di keda na fondo di awa, kaminda e ta move su kurpa abou. Aki e ta kai i ta buska kuminda constantemente ku su pia i e parti dilanti fortifiká di su spinal. E kraba ta un omnivoro ku kasi no ta satura ku por konsumi te ku 40% di su propio peso di kuminda kada dia. Ademas di tur e presanan animal ku e por dominá, manera larva di mosquito i kachó pa piskánan di rana, e ta kome tambe kuminda vegetal i kuminda, i e no ta stòp na miembro di su mes especie ku ta fresku aburí òf aktualmente rumiando. {{Appendix}} In our story this week we will talk about a bizarre looking prehistoric creature which emerges of very tiny eggs and starts to swim around in these seasonal pounds of our desert island, egg which can stay dormant for many decades awaiting the downpour. These tiny creatures of approximately 4.5 to 5 cm from head to tail will reach matureness in 2 to 3 weeks and will live about 6 to 12 weeks in the wild and 10 to 13 weeks in captivity. Locals know these tiny creatures under the name Hobo hobo or Hobi in Papiamento. However many people confuses these with tadpoles, but these animals do not have nothing to do with frogs or any other amphibians present on the island but are prehistoric fresh water crustaceous or shrimps known as Triops or popularly as tadpole shrimp in English. Most Triops are hermaphrodites, meaning they can fertilize their own eggs. The one we find on Aruba is called Triops longicaudatus by scientists. It looks much like a miniature horseshoe crab, whit an elongated, segmented body, a flattened shield-like olive or brownish colored carapace which covers most part of its body, whit two long filaments on the end tail and whiskers like filaments on its face. Despite their potential contribution in mosquito control, limited evidence for their effectiveness in mosquito larval control is available. However, Triops are considered a pest in some countries. It`s believed that egg could be carried by water fowl, in the mud that stick to their feet when feeding in pound and seasonal lake<ref>https://www.cspnv.com/pdf/aruba-today-20240520.pdf Aruba’s living fossil Triops longicaudatus: “Hobo hobo”], Aruba oday (20 di mei 2024)</ref> iavwy98tyq9sx5mz2weavxl8wxuetzl 202899 202898 2026-09-02T14:23:00Z Caribiana 8320 202899 wikitext text/x-wiki __NOINDEX__ * [https://tiboko.com/wp-content/uploads/2023/07/Final-version-GvB-Papiamentu-book.pdf Caiquetio Indians on Curacao during colonial times and Caquetio words in Papiamentu language], Gerard van Buurt April 2015 Pending: [[ROPV]] - [[Voluta damula]] - [[glas di lama]] - [[strea di lama]] - [[Conenchi di rabo di catuna]] - [[hòmber di guera portugues]] (''Physalia physalis'') - [[Agaue arubaensis]] - [[Tuna Hala Hel]] (''Thunus albacares'') ---------------- {{Variante|c}} {{infobox luga den pais| variante = c | tipo = kurpa di awa | nomber = Laguna Jan Thiel | pais = {{SXM}} | multi_imagen = {{multiple image | total_width = {{Infobox/afbeeldingbreedte}} |perrow = 1/2/1 |border = infobox |image1 = Collectie Nationaal Museum van Wereldculturen TM-20017489 Gezicht op de zoutpannen 'Salt Pond' en de hoofdstad Philipsburg Philipsburg Boy Lawson (Fotograaf).jpg |caption1 = |image2 = |caption2 = |image3 = Flamingo's - Jan Thiel - Curaçao (14172805433).jpg |caption3 = Flamingo na Jan Thiel }} | zoom = 5 }} '''Laguna Jan Thiel''' ta un área di 80 ha di lagunanan hipersalino, rondoná pa mondi i situa na kosta sùit di [[Kòrsou]], den serkania di e bario di [[Jan Thiel]]. E ta pegá ku e kapital, [[Willemstad]]. E sitio, ku ta konsistí di e lagunnan, mondi i awanan kostal besindario, a wòrdu identifiká komo un Area Importante di Parha di 432 ha dor di BirdLife International. Parhanan pa kua e sitio a wòrdu designá ta inkluí kolonianan di krio di sternnan ménos i komun. E ta tambe un área importante di buskamentu di kuminda pa flamingonan merikano.<ref name=bli> {{cite web |url=http://datazone.birdlife.org/site/factsheet/jan-thiel-lagoon-curaçao-iba-curaçao-(to-netherlands)|title= Jan Thiel Lagoon, Curaçao|author=<!--Not stated--> |date=2007 |website= BirdLife Data Zone|publisher= BirdLife International|access-date= 18 October 2020|quote=}}</ref> Lafuna Jan Thiel ta un di e sinku [[Important Bird Area]] di Kòrsou bou di e BirdLife Protokòl Internashonal di áreanan importante di para den Karibe. E área a wòrdu designá komo IBA AN018. Situá na kosta sùit i parti sùit di Kòrsou, ost di Willemstad, Laguna Jan Thiel Laguna ta konsistí di 80 hektar di lagunanan hipersalu. E kurpanan di awa ta rondoná pa aproksimadamente 228 hektar di mondi seku i mata semper bèrdè. E área tambe ta konsistí di un fuente i vários damnan bandoná ku ta sostené awa dushi durante e temporada di áwaseru ku ta oumentá diversidat di habitat signifikantemente. E poblashon di Common Tern (''Sterna hirundo'') den e IBA ta globalmente importante. Tin un poblashon regionalmente importante ku ta fluktuá di meuchi chikitu (''Sternula antillarum'') i te ku 1.200 par di Sandwich Terns (''Thalasseus sandvicensis'') ku ta wòrdu usá pa reprodusí den e área. Disturbio a afektá e krio kantidat di tern, redusí na nivelnan insignifikante. E lagun ta un importante tereno di buskamentu di kuminda pa Flamingo di Karibe (''Phoenicopterus ruber'') ku ta okuri riba e isla. Laguna Jan Thiel tambe ta importante pa parhanan di kosta migratorio i otro migrantenan. Dies di e diesun poblashonnan residente di Islanan ABC supespesie endémiko di parhanan ku ta broei riba Kòrsou tambe ta hasi e IBA importante.<ref>[https://www.dcnanature.org/wp-content/uploads/2013/01/Dutch-Caribbean-IBAs-131004-MV-NM.pdf Important Bird Areas in the Dutch Caribbean], [[Dutch Caribbean Nature Alliance|DCNA]], pag.10</ref> == Mira tambe == * [[Important Bird Area den Karibe Hulandes]] {{Appendix}} [[:Kategoria:Lugá na Kòròsou]] [[:Kategoria:Important Bird Area]] Jan Thiel Lagoon is an 80 ha area of hypersaline lagoons, surrounded by woodland, on the southern coast of Curaçao, a constituent island nation of the Kingdom of the Netherlands in the Dutch Caribbean. It is adjacent to the capital, Willemstad. The site, comprising the lagoons, woodland and adjacent coastal waters, has been identified as a 432 ha Important Bird Area by BirdLife International. Birds for which the site was designated include breeding colonies of least and common terns. It is also an important foraging area for American flamingos.[1] --------------- {{Variante|a}} {{Taxobox| variante = a | exhibi titulo = cursivo | tipo = | nomber = Pechi portugues | status = <!-- Categoria di Lista Cora di IUCN --> | imagen = | imagen tamaño = | descripcion = | reino = Animalia | troncon = | clase = | orden = |famia = |genero = |especie = |c-nomber = ''Physalia physalis'' |fecha = |autor = }} E '''pèchi portugues''' of '''hòmber di guera portugues''' (''Physalia physalis'') ta un medusa estatal ku ta wòrdu hañá den lamannan mas kayente. E no ta un berdadero medusa, pero un kolonia kompleho di sentenares di pólip di kuater tipo.[1] ---- The scientific name for the "Pèchi Portugues" (often referred to as the Portuguese Man O' War or Bluebottle in Papiamentu) is Physalia physalis. It is a marine siphonophore known for its purple/blue gas-filled float and long venomous tentacles, frequently spotted in the Dutch Caribbean (Aruba, Bonaire, Curaçao). Facebook ·NosTv Bonaire +4 Key Facts regarding Physalia physalis (Pèchi Portugues): Appearance: A purple/blue, bladder-like, or "balloon" float. Danger: They are not true jellyfish but a colony of organisms with highly venomous tentacles that can reach 15 meters in length. Safety Advice: If spotted, keep a safe distance, even when washed up on the beach. Treatment: If stung, remove tentacles with a plastic card, rinse with saltwater (not fresh), and use vinegar or warm water (not ice) to relieve pain. Facebook ·STINAPA Bonaire +4 Note: The results also mention "Chipe Pèchi Pretu," which is a bird (Setophaga striata), but "Pèchi Portugues" specifically refers to the Portuguese Man O' War. Dutch Caribbean Species Register +2 Pèchi Portugues ta relativamente fásil pa mira den laman. Bo ta rekonosé na su forma di un blas òf saku di plèstik lilá yená ku airu di mas òf ----------------- ---------------- ==ROPV Aruba == E '''Ruimtelijke Ontwikkelingsplan Volkshuisvesting''', conoci como ROPV, ta e framework di zonificacion y desaroyo espacial na [[Aruba]]. E ta designa diferente zona riba henter e isla, for di zonanan di vivienda, zonanan di naturalesa pa hasta zonanan marino. E ROPV ta determina ki tipo di actividad y desaroya ta permiti den cada area.<ref>[https://www.cspnv.com/pdf/bon-dia-aruba-20260219.pdf E problema cu zonificacion di naturalesa den ROPV], BDA (19 di februari 2026</ref> == Tipo di actividad == * Vivienda * Zona di naturalesa Pa loke ta zonanan di naturalesa, e ROPV ta reconoce dos diferente area: area di ‘natuurgebied)’ y area di ‘natuur en landschap’. Aunke tur dos zona tin como prome funcion e proteccion y restauracion di naturalesa, e diferencia principal entre e dos zona aki tin di haber cu e nivel di proteccion y maneho. Den areanan marca como ‘natuurgebied’, proteccion pa flora y fauna ta mas estricto, unda maneho y supervision ta cay bao responsabilidad di [[Aruba Conservation Foundation]]. Cualkier actividad of intervencion humano ta depende di e autorisacion di ACF. Den areanan marca como ‘natuur en landschap’, proteccion ta menos estricto, unda DNM ta actua como autoridad di maneho, pero en realidad no tin control directo manera ACF tin den areanan di natuurgebied. Den zonanan marca como natuur en landschap, actividad humano no ta ser monitoria estrictamente, loke ta presenta un menasa pa especienan di bestia y mata den e area. Tambe tin un falta di consistencia den kico ta marca como natuurgebied y kico ta natuur en lanschapgebied den cuadra di ROPV. {{Appendix}} ------------- {{Variante|c}} {{Taxobox | variante = c | nomber = ''Voluta damula'' | exhibi titulo = cursivo | imagen = | descripcion = | status = | dominio = [[Eukaryota]] | reino = [[Animal|Animalia]] | troncon = [[Molusko|Mollusca]] | clase = [[Sòldachi|Gastropoda]] | clade1 = Caenogastropoda | orden = Neogastropoda | superfamia = Volutoidea | famia = Volutidae | genero = ''Voluta'' | c-nomber = ''Voluta damula'' | autor = | fecha = | parentesis = si | original = | commons = | species = | sinonimo = ''Voluta musica damula'' }} '''''Voluta damula''''' ta un [[espesie]] di [[Sòldachi|soldachi]] marino di e [[famia (biologia)|famia]] di Volutidae, originalmente deskribí na 1907 pa William Healey Dall komo un supespesie di ''V. musica''. == Etimologia i taxonomia == E espesie ta wordu haya na Kòrsou i inisialmente duná e nòmber ''Voluta musica damula'', komo parti di e ''kompleho Voluta musica'' i supespesie di ''V. musica'', un molusko presente den Karibe i na costa di Colombia i [[Venezuela]].[[File:Volutidae - Voluta musica.JPG|thumb|left|180px|Kaska di un ''V. musica''.]] E “kompleho Voluta musica” ta un kaso di radiashon insular: unda un poblashon riba islanan separá por evolushoná distinto a largu tempu, ounke nan ta sigui parse hopi similar den forma general. ''V. damula'' ta un ehèmpel klaro di esaki. Na 2024 un revision sientífiko a propone pa e molusko wòrdu trata komo un espesie separá, basá riba morfologia, isolashon geográfiko i variashon ku e ''kompleho Voluta musica''. Sinembargo, base di dato ofisial manera WoRMS<ref>[https://www.marinespecies.org/aphia.php?p=taxdetails&id=1578853 ''Voluta musica damula'' Dall, 1907 ], World Register of Marine Species (WoRMS)</ref> ta sigui registr'é komo un supespesie. E artíkulo aki ta reflehá e dos posishon. == Distribushon i habitat == E espesie ta [[endemismo|endemico]] na e isla [[Kòrsou]]. Voluta damula ta endémiko na Kòrsou. No tin registrashon konfirmá di otro isla of di e kontinente sur-merdikunal. E molusko ta biba Riba fondo di arena òf arena meskla ku yerba di awa (seagrass) Den zòna sublitoral Na profundidat ku tipikamente ta keda entre 0 i ±40 meter . Manera hopi voluta, e sa hala na e dia ora na santu òf medio kubrí pa protekshon. == Deskripshon == E kaska tin un forma conico-oval, cu un largura cu ta varia tipicamente entre ... i ... mm. E kurpa manera spiral ta E kaska di Voluta damula ta relativamente chikí i mas oval-elongá kompará ku e forma típica di Voluta musica. Karakterístika prinsipalnan: *Longitud: típikamente entre 42 i 57 mm (según deskrepshon di Dall i material resientemente estudiá) *Ancho: proporcionalmente estrecho, ku un spire mas haltu *Kolo: fondo kla òf blanquis, ku e patrón karakterístiko di “linja musikal” – línjanan spiralis i pònchi marón ku ta fèrmente parse ku notashon musikal *Apertura: largu, ku un ton rosá of violasio *Kolumela: tin entre 9 i 10 plegamento *Kanaal sifonal: presenta 4–5 ribanan plano E kombinashon di su forma mas estrecho, su spire haltu i su palèt di kolo ta separá damula di e forma mas anchura di V. musica ku ta biba den otro parti di Karibe. == Konservashon == E espesie no tin un evaluacion oficial pa e [[Lista Kòrá di IUCN|Lista Cora di IUCN]] (Union Internacional pa Conservacion di Naturalesa), pero su status di especie endemico ta ser considera di importancia pa monitorea. [[File:Volutidae - Voluta musica.JPG|thumb|left|180px|Kaska di un ''V. musica''.]] == Mira tambe == * [[Voluta caquetio]] {{Appendix}} Su nòmber sientífiko a wordu publiká na 1907 pa Dall.<ref>[https://www.marinespecies.org/aphia.php?p=taxdetails&id=1578853 ''Voluta musica damula'' Dall, 1907 ], World Register of Marine Species (WoRMS)</ref> {{DEFAULTSORT:Voluta damula}} [[:Kategoria:Animal endemico di Kòrsou]] [[:Kategoria:Sòldachi]] Na 2024 un revision sientifiko a propone pa e molusko wòrdu trata komo un espesie separá, basá riba morfologia, isolashon geográfiko i variashon ku e kompleho Voluta musica. Na base di un análisis di 2024 riba e “kompleho Voluta musica”, hopi malakólogo ta trata damula komo un espesie endémiko di Kòrsou. Sinembargo, base di dato ofisial manera WoRMS<ref>[https://www.marinespecies.org/aphia.php?p=taxdetails&id=1578853 ''Voluta musica damula'' Dall, 1907 ], World Register of Marine Species (WoRMS)</ref> E ta sigui registrá e komo un supespesie. E artíkulo aki ta reflehá e dos posishon. '''Voluta damula''' ta un molusko gastropodo marino di famia Volutidae, originalmente deskribí na 1907 pa William Healey Dall komo un supespesie di '''Voluta musica'''. Un revisión sientífiko resientemente (2024) ta propone ku e forma di Kòrsou mester wòrdu trata komo un espesie separá, basá riba morfologia, isolashon geográfiko i variashon den e kompleho di Voluta musica. E “kompleho Voluta musica” ta un ehèmpel interesant di radiashon insular: poblashonnan separá na isla por evolushoná distinto na tempu largu, aunke nan ta parse hopi similar den forma general. Voluta damula ta un ehèmpel klaro di esaki na Kòrsou. Na 2024 un revision sientifiko a propone pa e molusko wòrdu trata komo un espesie separá, basá riba morfologia, isolashon geográfiko i variashon ku e kompleho Voluta musica. ----- V. musica typica specimen from the Berschauer Collection, photographed by the author. Voluta musica damula Dall, 1907 (Figure 8, Plate 4 Figures A-D) Description. "Shell small, oval, with eight or nine low ribs, slightly nodulous at the shoulder; nucleus pale brown; ground color whitish, with the usual tracery in fawn-color and pale brown, with vertical brown fringe-like lines and distinct spiral sculpture in front of the suture and four or five flattish ridges on the canal; aperture livid pink, or sometimes violaceous, with brown spots on the outer lip and nine or ten plaits on the inner lip; a specimen of four whorls, beside the nucleus, measures 42 mm. long and 21 mm. wide." (Dall, 1907) Type Specimens. U.S. National Museum Nos. 54521 holotype, and 29249 paratype. Type Locality. Curaçao.<ref>https://www.researchgate.net/figure/musica-typica-specimen-from-the-Berschauer-Collection-photographed-by-the-author-Voluta_fig3_380528676 ], The Festivus issue 2 volumen 56</ref> Accordingly, the Aruban population is designated herein as V. musica. Dall named a specimen from Curaçao as Voluta musica damula, which when compared with other specimens from Curaçao appears to be a narrower and higher spired form which otherwise shares the same morphology. Plate 4 illustrates Dall’s holotype of V. musica damula together with five other specimens from Curaçao, and three specimens from Bonaire. The specimens from Curaçao, denoted as V. musica damula are distinct from other populations, and therefore V. damula is recognized herein as a full species.<ref>David P. Berschauer,[file:///Users/lorraine/Downloads/Volutamusicacomplexarticle%20(1).pdf Review of the Voluta musica Complex], The Festivus, issue 2 volume 56</ref> Voluta damula is generally considered a geographic subspecies or form of the wider species Voluta musica (the common music volute), rather than a distinct species itself, though some recent research recognizes it as a full species. The formal name is Voluta musica damula Dall, 1907. ----- '''Voluta musica damula''' (Dall, 1907) was originally described as a subspecies of the “music volute” (Voluta musica), from shells collected at Curaçao. However, a recent 2024 revision of the “Voluta musica complex” argues that damula — along with several other geographically isolated forms — should be considered a distinct species, now often referred to as Voluta damula. == Distribution and habitat == Voluta damula appears to be endemic to Curaçao. Like other volutes, it lives on sandy (or sandy–seagrass) bottoms, often partially buried; recorded depths range from near-shore to about 40 m, though in some related populations much deeper records (even 100 m) exist. == Morphology / Description == The shell is relatively small and oval, with a narrow, higher spire than “typical” volutes. Colouration: pale (whitish) base with the characteristic “music-staff” pattern of brown to fawn spiral lines and spots. The aperture is long, with a pink or violaceous interior; the columella has multiple plaits (9–10), and the siphonal canal has ridges. Typical shell lengths (from type and other specimens) are ~42–57 mm (for the shell, excluding protoconch). == Taxonomic status and notes == Where older works lumped all variation under a single variable species, modern morphological, biogeographic and developmental arguments point to V. damula being a separate species derived by long-term isolation (allopatry). == Conservation / Uncertain status == No formal global conservation status exists for V. damula. Given its apparent restriction to one island and specialised habitat, it may be vulnerable to habitat disruption, collection pressure, or environmental change — but data are lacking. -------------------- == Sea glass == Especially on the strip on white sand between the famous Natural Bridge” and the huge red anchor close to “Grapefield” beach you will be able to find your own pieces of sea glass. The sea glass that was created is the product of a very long and interesting process. It can take anywhere from 10 to 30 years to make sea glass. The name for any piece of glass that finds its way to the ocean and tumbles around in the water long enough is “Sea glass.<ref>[https://www.cspnv.com/pdf/aruba-today-20250731.pdf Another Treasure of Aruba’s Beaches: Sea Glass!], Aruba Today (31 di juli 2025)</ref> The colorful pieces of glass are being used for decoration, handcrafts and jewelry! Once glass makes its way into the ocean, the glass is broken up into shards and is tumbled around in the water, where sand and other rocks act like sandpaper to smooth out its rough edges. Sometimes as the sea glass is passed through fire, it becomes fire glass, the rarest of sea glass with certain inclusions, just like precious gems. {{Appendix}} --------------- {{Taxobox parha| variante = a | nomber = ''Sternchi'' | exhibi titulo = cursivo | imagen = Sterna hirundo - Common Tern.jpg | descripcion = Sternchi comun of meuchi pico cora (''Sterna hirundo'') | status = | reino = [[Animal]]ia | troncon = [[Chordata]] | clase = [[Para|Aves]] | orden = Charadriiformes | famia = Sternidae | genero = | taxon = | c-nomber = Sternini | autor = Vigors | fecha = 1825 | imagen2 = | descripcion2 = | commons = | species = | sinonimo = * ''Sterninae'' (tradicional) * ''Sternini'' (den algun sistema) }} -------- {{Variante|a}} {{Taxobox | variante = a | nomber = ''Oreaster reticulatus'' | exhibi titulo= cursivo | imagen = Oreaster reticulatus (reticulated starfish) (San Salvador Island, Bahamas) 2.jpg | descripcion = | status = | dominio = Eukaryota | reino = [[Animal|Animalia]] | troncon = Echinodermata | clase = Asteroidea | subclase = | orden = Valvatida | famia = Oreasteridae | genero = ''Oreaster'' | c-nomber = ''O. reticulatus'' | autor = Linnaeus | fecha = 1758 | parentesis = si | original = | commons = | species = | sinonimo = * ''Asterias reticulata'' <small>Linnaeus, 1758</small> * ''Pentaceros reticulatus'' <small>(Gray, 1840)</small> * ''Oreaster gigas'' <small>(Lutken, 1859)</small> }} '''Strea di lama''' (''Oreaster reticulatus'') ta un [[espesie|especie]] di strea di laman tropical di e [[Famia (biologia)|famia]] Oreasteridae. E nomber cientifico a wordo publica na 1758 pa Carl Linnaeus den e di dies edicion di Systema naturae.[1] O. reticulatus ta un di e streanan di laman mas pisá na mundu, yegando un diameter di te ku 50 sentimeter (20 inch). E ta biba banda di e costanan di [[Florida]] y [[Bahamas]].[2] {{Appendix}} zie fr.wiki {{DEFAULTSORT:Oreaster reticulatus}} [[:Kategoria:Animalnan]] *Strea di lama (''Oreaster reticulatus'') E '''Strea di lama''' na Ingles nan ta yam’e Red Cushion Sea Star of West Indian Sea Star. E ta un especie di invertebra marino, un strea di lama ta di e famia Oreasteridae. E especie aki ta masha yamativo pa wowo di hende y ta un bestia magistral. Normalmente e tin 5 tengla diki cu ta sali for di su memey, pero algun especie por tin 4 of 6 tengla pero esaki ta inusual. E parti ariba di su curpa ta duru y ta cubri cu punta punta. E color di e adultonan ta den tono cora, oraño of te bruin. Nan ta biba den awa tiki hundo den oceano Atlantico y occidental y den lama Caribe. Nan habitat ta e fondo di lama te den profundidad te cu 37 meter den santo blanco. Pero e streanan di lama hubenil ta biba den area di yerba di lama na unda nan por camufla y evita turbulencia. E strea di lama ta omnivoro, nan ta come sedimentonan den fondo di lama manera alga, sponsnan y invertebra chikito. E ta hopia sedimento hunto y despues e ta bira su stoma pa robes y ta guli e masa. Un gran cantidad di strea di lama por reuni na un luga na momento di reproduccion. E concentracion aki ta aumenta e posibilidad di fertilisacion. Despues cu e larvanan pasa door di diferente etapa di desaroyo, nan ta somete na metamorfosis y ta comberti den strea di lama hubenil. E menasa pa e streanan di lama ta malesanan asocia cu cambio di clima, polucion, destruccion di habitat y hende cu ta saca strea di lama for di awa. E strea di lama por muri di stress y stik ora di expone nan na aire. No mishi cu nan como cu hende por introduci bacteria cu ta dañino pa e strea di lama.<ref>https://dnmaruba.org/en/fauna-3/ Strea di lama], Directie Natuur en Milieu Aruba</ref> --------------- {{Taxobox mamifero | nomber = Conenchi di rabo di catuna | exhibi titulo = | imagen = | descripcion = | orden = | famia = | genero = | taxon = | c-nomber = | autor = | fecha = | parentesis = | original = | imagen2 = | descripcion2 = | commons = | species = }} '''Conenchi di rabo di catuna''' (''Sylvilagus floridanus nigronuchalis'', conoci localmente como '''coneu''' ta un especie endemico di conenchi na [[Aruba]]. Aruba ta un isla chikito den Caribe cu ecosistemanan cu ta keda cambia y RIU a dicidi di contribui n’e proteccion, preservacion y restauracion di un especie endemico manera e conenchi “cottontail”. E cadena hotelero ta agrega e proyecto di conservacion di biodiversidad aki na su proyecto di sosten na comunidad, avansando di e manera aki e obhetivonan di su strategia di sostenibilidad “Proudly Committed”.<ref>https://24ora.com/riu-ta-lansa-proyecto-pa-proteha-e-conenchi-endemico-di-aruba/ Riu ta lansa proyecto pa proteha e conenchi endemico di Aruba], 24ora.com (12 di februari 2025)</ref> {{Appendix}} Aruba su conenchi nativo, e subspecies Aruban Cotton Tail, ta den posibel peliger di extincion y den un esfuerso pa salba e especie endemico aki, Aruba Conservation Foundation(ACF) a lansa un proyecto pa proteha y colecta mas informacion tocante e especie aki. Natasha Silva, Chief Conservation Officer na ACF, a splica den un entrevista cu Bon DiaAruba con nan a yega na e proyecto, kico ta e meta y loke nan kier logra cu e proyecto aki. Silva a splica cu Aruba tin su propio conenchi cual ta un subspecies, un especie cu ta bin di e Eastern Cotton Tail.<ref>[https://www.cspnv.com/pdf/bon-dia-aruba-20250219.pdf Aruban Cotton Tail, e especie di conenchi nativo di Aruba], BDA (19 di februari 2025)</ref> E especie Eastern Cotton Tail ta biba for di e sur di Canada te cu Venezuela y Colombia. E subspecies aki ta biba na dos isla so, Aruba y Corsou, y na Aruba e ta conoci como e Aruban Cotton Tail. Su nomber cientifico mes ta nifica coneu di mondi. E subspecies di Aruba y Corsou tin un parti preto riba nan nek, loke ta diferente na e especie di otro paisnan, locual ta hacie echt nativo di Aruba. Silva a sigui splica cu antes tabatin hopi y por a topa nan riba caminda frecuentemente, pero aworaki no tin hopi y tin biaha por wak un pa aña den Arikok, cu ta un area protegi. El a indica cu sa tin otro luga riba e isla cu tambe tin nan, pero si a nota cu tin hopi menos cu antes. Esaki ta algo cu ta pone e fundacion preocupa y pa tin bista riba e biodiversidad nativo pa haya si nan ta na peliger di extincion. “Pa e coneu nos no sa con hopi tin ainda y esey tabata e eigenlijk e prome pregunta cu a pone cu nos mester sa mas di e coneu, si nan ta okay si of no. Nos ta kere nan ta na peliger di extincion pasobra nos ta wak menos y nos ta wak cu tur e menasanan a bira mas, e ta mas duro pa nan sobrevivi na Aruba,” el a bisa. El a splica cu un aña pasa ACF a traha riba su Conservation Framework den cual a identifica kico ta e prioridadnan pa e siguiente dies aña. Dentro di e framework a bisa cu e prioridad mester ta riba e especienan nativo, flora y fauna. E fundacion a identifica cual eseynan ta y coneu tabata tambe riba e lista. E proyecto aki ta den colaboracion cu e cadena hotelero Riu International, cu a acerca ACF mas cu un aña pasa pa haci un proyecto multianual cu fundacion. Silva a indica cu di banda di ACF nunca a traha cu un cadena di hotel of cu un hotel local y pues prome cu a bay di acuerdo pa realisa e colaboracion aki, nan a sinta cu nan na mesa hopi biaha y tambe a haci investigacion pa wak ki tipo di cadena hotelero nan ta, si nan ta hopi serio den e aspecto di sostenibilidad, si nan ta desaroyando y birando mas sotenibel, y kico ta nan aspiracion y ambicionnan bayendo na futuro pa e parti di sostenibilidad y tambe e parti di medio ambiente y naturalesa. A base di criteria cu ACF mes a pone na mesa, a bay di acuerdo pa concretisa e colaboracion aki. Un di e criterianan ta cu e partner mester ta serio den e parti di sostenibilidad, y otro ta cu e fundacion no kier ser envolvi den ningun tipo di “green washing”. Despues di e dialogo y combersacionnan ambos a bay di acuerdo pa realisa e colaboracion aki y ACF a ricibi un fondo pa tres aña, pero ta un proyecto cu eventualmente ACF lo continua pa decadas. Pa loke ta trata kico e proyecto y e fondo aki ta encera, Silva a splica cu den e fondo aki ACF por contrata un ranger cu ta dedica na e proyecto aki, cual ta algo significante. Cu e fondonan aki tambe ACF ta bay wak con e populacion ta, pa motibo cu ta wak hopi tiki. Tambe ta bay tin un aspecto di educacion, teniendo na cuenta cu tin hopi hende na Aruba cu no sa cu nan t’ey, cual el a señala ta un fout di ACF pasobra no a duna suficiente educacion. E otro parti ta pa haya data pasobra tin falta di data. E fundacion no tin conocemento di con grandi e populacion ta, unda nan ta biba, kico ta e habitat cu nan mester y kico ta e menasanan. Silva a splica cu nan tin un idea di kico ta e menasanan pasobra ta wak nan na otro pais, pero el a remarca cu e ser humano, specialmente trafico manera UTV y ATV, ta un problema, tin hopi coneu cu ta ser haya placha riba caminda. “Cu esey nos ta bisa nos mester haci un proyecto unda nos ta bay gara tur e data esencial tocante e populacion, tocante e habitat y cu esey nos por traha un plan pa restaura e habitat cu nan ta --- Conew (cottontail rabbit, Sylvilagus floridanus nigronuchalis) The Eastern Cottontail rabbit (Syl- vilagus floridanus) was probably brought over to the island by Indian settlers thousands of years ago as a source of food. This rabbit, locally known as Conew, has spread all over the island and has become part of our ecosystem. The very adaptable Conew can live in a wide variety of habitats, includ- ing Aruba’s xeric scrublands, where it typically grazes on weeds and grasses. The Aruban Conew has a brownish grey color and a distinctive white belly. This white fur extends to the bottom of the tail which becomes visible as the rabbit runs. These rabbits can grow up to approximately 40 centimeters in length over their short lifespan of 3 years. Cottontail rabbits reach reproductive maturity when they are just 2 to 3 months old. A female rabbit, called a doe, finds a suitable nest spot under a shrub or rocks and lines it with fur. She can have an average of 3 to 4 litters per year averaging 5 young each. The doe only visits her young once or twice a day to nurse her babies for a period of 2 to 3 weeks. The young reach independence at 4 to 5 weeks. The Aruban Conew is an endangered species and protected by Aruban law. The Conew is thought to have drastically declined due to an increase in human activities, habitat fragmentation and predation by the invasive Boa constrictor as well as feral cats and dogs. However, recently there seem to be more rabbit sightings in rural and wilderness areas and also in the National Park. This could be linked to a recent decline of the invasive Boa population after the long period of drought. As the Conew can reproduce very quickly, a short break in predation pressure can lead to a fast increase of rabbits. Sadly, the Boas are back on the rise again with the truly wet rainy seasons we have recently experienced. This could cause a new decline in the Conew population that was just starting to recover.<ref>[https://www.cspnv.com/pdf/aruba-today-20241212.pdf Unique fauna of Aruba], Aruba Today (12 di december 2024)</ref> {{Appendix}} *Coneu/Conenchi (''Sylvilagus floridanus nigronuchalis'') E Coneu su nomber na Ingles ta describi’e como ‘the Arubian Cottontail’ riba e website di Dutch Caribbean Species. E coneu ta crece te aproximadamente 35 centimeter y ta pisa entre 1.1 y 1.8 kilogram. E tin lana fini, color ta un variacion di bruin mescla den otro. Loke ta yamativo ta cu tin un pleki preto ta core di su nek y schouder ta caba te riba su lomba. E coneu ta pari entre 3 pa 8 yiu despues di dura 32 dia pa haya e conenchinan. E coneu ta come e placenta despues di haya su crianan. Si e sinti su mes menasa, e ta move hopi lihe, ta scapa den forma zigzag y ta sconde. Nan por morde tambe si nan ta sinti nan mes menasa. E coneu ta biba den mondi meymey di matanan cu no ta crece halto. Nan ta traha nan neishi den forma di un buraco cu no ta hundo den tera y ta tap’e cu lana y foyo. Nan cuminda ta yerba berde, blachi di mata cu ta sali di simia y frutanan di mata den mondi. Door di e invasion di e boa na Aruba, e cantidad di coneu a baha drasticamente sin conta e hendenan cu a mata nan pa come y gara esakinan pa mascota di cas. Leu aleu hende por wak coneunan ainda den nos naturalesa. Nan ta mas activo parti atardi te anochi y ta descansa den nan neishi den dia.<ref>[https://dnmaruba.org/en/fauna-3/ Strea di lama], Directie Natuur en Milieu Aruba</ref> ------------------- {{Variante|a}} {{Taxobox| variante = a | exhibi titulo = cursivo | tipo = pisca | nomber = | status = <!-- Categoria di Lista Cora di IUCN --> | imagen = | imagen tamaño = | descripcion = | reino = Animalia | troncon = | clase = | orden = |famia = Tuna |genero = |especie = |c-nomber =''Thunus albacares'' |fecha = |autor = }} '''Tuna Hala Hel''' (''Thunus albacares''), [[ingles]]:Yellowfin Tuna, [[hulandes]]: geelvintonijn, ta un di tunanan mas grandi cu ta ser gara den nos awanan. E ta pertenece den e famia di Tuna. Tuna tin diferente tipo pero por lo general ta caracterisa pa nan curpa gordo y den forma oval manera di un bala di futbol Americano.<ref>https://awemainta.com/wp-content/uploads/2024/03/AM240308.pdf Nomber di pisca na Papiamento: Tuna Hala Hel], AweNainta (8 di maart 2024)</ref> Tuna Hala Hel, su caracteristica cu mas ta resalta ta su 2 finnan grandi y color geel. E por alcansa tamaño di 2 meter largo y pisa te casi 400 liber of 180 kilo. Tuna ta un grupo di pisca di importancia rond mundo pa alimentacion y ta ser uza tanto den mochi, filet pero tambe empaketa den e.o. bleki. Ademas Tuna ta popular tambe pa pesca recreativo. == Descripcion == Tuna Hala Hel ta un pisca oval, gordo, den forma di un bala di futbol Americano. Su lomba ta blauw y e tin un strepi geel ta core memey di su curpa di dilanti te patras. Su aletanan of finnan ta caracteristicamente geel of hel manera nos ta pronunciele. Nan ta pisca di careda, referiendo traha pa landa distancia largo y cu hopi velocidad. P’esey nan diseño, largo manera torpedo y cu fin chikito a lo largo di lomba te na rabo. Nan rabo tambe ta fini manera luna nobo, y cual ta corta awe pa bay dilanti rapidamente. {{Appendix}} [[:Category:Fauna na Aruba]] -------------- {{Variante|a}} {{Taxobox| variante = a | exhibi titulo = cursivo | tipo = carpata | nomber = Agaue arubaensis | status = <!-- Categoria di Lista Cora di IUCN --> | imagen = | imagen tamaño = | descripcion = | reino = Animalia | troncon = | clase = | orden = |famia = Halacaridae |genero = |especie = |c-nomber = ''Agaue arubaensis'' |fecha = 1994 |autor = Bartsch }} '''Agaue arubaensis''' ta un especie di carpata den e famia Halacaridae.<ref>Bartsch, I. (2012). <i>Agaue arubaensis</i> Bartsch, 1994. Geraadpleegd via: World Register of Marine Species op http://www.marinespecies.org/aphia.php?p=taxdetails&id=406495. [https://web.archive.org/web/20201111192837/http://marinespecies.org/aphia.php?p=taxdetails Gearchiveerd] op 11 november 2020.</ref> E nomber cientifico di e especie a wordo publica pa prome biaha na 1994 pa Bartsch. {{Appendix}} [[:Category:Fauna na Aruba]] [[:Category:Naturalesa na Aruba]] -------------------------- DNM: Tin hende y hasta companianan ta strobando dolfijnnan den nos awa teritorial Noticla: Posted on 01/8/2021 5:33 pm AST | Updated on 01/8/2021 5:34 pm AST ORANJESTAD - Directie Natuur en Milieu (DNM) a tuma nota cu recientemente tin hendenan y hasta companianan ta strobando dolfijnnan den nos awanan teritorial. Aruba su awa tin masha hopi actividad di dolfijn y bayena durante henter aña. Mester ta alerta ora topa e especienan aki den nos awanan. E motibo pa cual nan ta cerca di nos costanan no ta pa entretene hende, pero pa algun motibo di necesidad. En bes cu hende scoge pa molestia e bestianan, DNM ta haci e peticion pa aleha di e sitio y laga nan na paz. Den nos awa teritiorial tin 6 especie di dolfijn cu tin luga di refugio cerca di nos costa. E sortonan ta: ''Tursiops truncatus, Steno bredanensis, Stenella longirostris, Stenella frontalis, Stenella attenuata, y Stenella coeruleoalba'' Aruba ta un "nursery" di e 6 especienan aki y e nursery belt ta 3 kilometer rond di costa. E especienan ta bini cerca ora tin necesidad di proteccion, ora ta duna luz of recupera di nan heridanan (injuries). Nan ta bini pa sconde tambe di nan predatornan, manera tribon. DNM kier a enfatisa y ta recorda tur hende cu tur dolfijn y bayena ta proteha pa nos leynan local. Articulo 7 inciso 3 di Natuurbeschermingsverordening ta specifica cu ta prohibi pa stroba e sortonan di bestianan protegi. E actonan aki ta castigabel pa ley(strafbaar). Den ley tin para: “Het is verboden een in het wild le¬vend dier als bedoeld in het eerste lid, te van¬gen of opzettelijk in zijn rust te ver¬sto¬ren”. Nos ta pidi encarecidamente pa coopera cu proteccion di nos fauna protegi na Aruba, pa asina yuda cu conservacion di nos recursonan natural. E specienan aki di dolfijn y bayenanan ta bini mas tanto pa busca refugio cerca di nos costa; ora nan ta den necesidad di proteccion, pa haya y cuida nan yiunan, como tambe pa recupera ora nan ta malo. Pues hende cu encontra e dolfijnnan no mag di stroba nan, bay cerca di nan, duna nan cuminda, saca potret of filma nan. Semper ta mihor pa observa e dolfijnnan for di un distancia respetabel cu ta sigur pa nan y abo mes. Mundialmente e norma ta cu ora ta observa e mamiferonan marino, pa no landa, no core riba, no mishi, no purba interactua cu e especienan aki. Keda na un distancia di 50 meter si ta riba lama grandi ora nan ta djis hungando y bulando den e olanan. Pero ta recomenda pa keda 100 meter leu ora cu nan ta cerca nos costa pasobra nan ta bini pa haya yiu y recupera (birth and recovery). Mayoría biaha nan ta den un grupo mas grandi pa yuda cu proteccion. DNM y Kustwacht ta traha di cerca cu Aruba Mammal Foundation cu ta e NGO encarga pa proteccion y investigacion di e especienan mamifero manera esunnan menciona den e relato aki. Sra. Angiolina Henriquez di Aruba Marine Mammal Foundation a manda nos hopi informacion y comparti articulonan scientifico y potretnan pa uza den investigacion. Tambe e la duna DNM tambe e siguiente mensahe pa comparti cu pueblo; {{Appendix}} --------------------- {{Variante|a}} {{Taxobox| variante = a | exhibi titulo = cursivo | tipo = | nomber = | status = <!-- Categoria di Lista Cora di IUCN --> | imagen = | imagen tamaño = | descripcion = | reino = Animalia | troncon = | clase = | orden = |famia = |genero = |especie = |c-nomber = ''Triops longicaudatus'' |fecha = 1864 |autor = LeConte }} '''Hobo hobo''' (''triops longicaudatus'')<ref name = "col3"> (1996), database, NODC Taxonomic Code</ref> ta un especie di crustaceo di e famia di Triopsidae. E especie a ser describi pa prome biaha na 1846 pa John Lawrence LeConte. especie di cangrue minusculo Triops longicaudatus [1] [2] ta un krustacea ku a ser deskribí pa promé biaha pa John Lawrence LeConte na 1846. Triops longicaudatus ta un miembro di e género Triops i e famia Triopsidae. [ 3 ] [ 4 ] No tin sub-species menshoná den e Catalogo di Bida . [ 3 ] == Distribucion y habitat == Su teritorio ta surdi for di e parti sur-oest di Canada, rond di latitud 50 grado N, i ta bai pa parti sur di e region di Centro i Sur Amerika. E cancer tambe ta aparece den otro parti di mundo, manera Hapon, e islanan Galapagos y West India. Na Merka e ta presentá prinsipalmente den áreanan di desierto i stepa i, ku eksepshon di Alaska, ta presentá den tur estado inkluyendo Hawaii. * distribuí na Nort i Sur Amérika. * islanan ABC E ta biba den curpa di awa dushi chikito no hundo manera plas di awa, rooi, dam y lagonan temporal cu ta seca den temporada di secura òf di calor, caminda nan ta pone nan yiunan ku ta keda intacto te ora e awaceronan bin bèk i nan ta kria.[1]. Triops leeft in kleine, rustige, ondiepe zoetwaterpoelen met schoon, niet-koud water. Hij zwemt vrij, maar kruipt en graaft vaak langs de bodem. == Descripcion == E especie tin un curpa chikitu, midiendo rond di 4.5 pa 5 cm for di cabes te cu lomba y ta yega na madurez den 2 pa 3 siman. Den naturalesa e ta biba mas o menos 6 pa 12 siman y ora captura e ta biba 10 pa 13 siman. kleine en minuscule waterlichamen Nan tin un bida kòrtiku, di mas o ménos 20 pa 90 dia i ta krese hopi lihé ku un largura di 25 pa 75 mm. E kresementu aki ta dependé di e kantidat di lus i kuminda ku nan ta haña. Despues di nan nasementu, nan ta dobla nan tamaño diariamente. E tin un shell manera un escudo protector, compuesto di wowo fiho y di 35 pa 71 pareha di filamento cu e ta usa pa landa y respira. E krustaceo aki tin mandibula i mandíbula. Triops heeft drie ogen, die in een driehoek op de bovenkant van het hoofd zijn gerangschikt en gaven het geslacht zijn naam ("de drieogige"). No tin sub-species menshoná den e Catalogo di Bida . [ 3 ] Triops longicaudatus ta prefera di keda na fondo di awa, kaminda e ta move su kurpa abou. Aki e ta kai i ta buska kuminda constantemente ku su pia i e parti dilanti fortifiká di su spinal. E kraba ta un omnivoro ku kasi no ta satura ku por konsumi te ku 40% di su propio peso di kuminda kada dia. Ademas di tur e presanan animal ku e por dominá, manera larva di mosquito i kachó pa piskánan di rana, e ta kome tambe kuminda vegetal i kuminda, i e no ta stòp na miembro di su mes especie ku ta fresku aburí òf aktualmente rumiando. {{Appendix}} In our story this week we will talk about a bizarre looking prehistoric creature which emerges of very tiny eggs and starts to swim around in these seasonal pounds of our desert island, egg which can stay dormant for many decades awaiting the downpour. These tiny creatures of approximately 4.5 to 5 cm from head to tail will reach matureness in 2 to 3 weeks and will live about 6 to 12 weeks in the wild and 10 to 13 weeks in captivity. Locals know these tiny creatures under the name Hobo hobo or Hobi in Papiamento. However many people confuses these with tadpoles, but these animals do not have nothing to do with frogs or any other amphibians present on the island but are prehistoric fresh water crustaceous or shrimps known as Triops or popularly as tadpole shrimp in English. Most Triops are hermaphrodites, meaning they can fertilize their own eggs. The one we find on Aruba is called Triops longicaudatus by scientists. It looks much like a miniature horseshoe crab, whit an elongated, segmented body, a flattened shield-like olive or brownish colored carapace which covers most part of its body, whit two long filaments on the end tail and whiskers like filaments on its face. Despite their potential contribution in mosquito control, limited evidence for their effectiveness in mosquito larval control is available. However, Triops are considered a pest in some countries. It`s believed that egg could be carried by water fowl, in the mud that stick to their feet when feeding in pound and seasonal lake<ref>https://www.cspnv.com/pdf/aruba-today-20240520.pdf Aruba’s living fossil Triops longicaudatus: “Hobo hobo”], Aruba oday (20 di mei 2024)</ref> l2df8k97ofu09ggkh7sd86w67dhx1fu 202900 202899 2026-09-02T14:25:18Z Caribiana 8320 202900 wikitext text/x-wiki __NOINDEX__ * [https://tiboko.com/wp-content/uploads/2023/07/Final-version-GvB-Papiamentu-book.pdf Caiquetio Indians on Curacao during colonial times and Caquetio words in Papiamentu language], Gerard van Buurt April 2015 Pending: [[ROPV]] - [[Voluta damula]] - [[glas di lama]] - [[strea di lama]] - [[Conenchi di rabo di catuna]] - [[hòmber di guera portugues]] (''Physalia physalis'') - [[Agaue arubaensis]] - [[Tuna Hala Hel]] (''Thunus albacares'') ---------------- {{Variante|c}} {{infobox luga den pais| variante = c | tipo = kurpa di awa | nomber = Laguna Jan Thiel | pais = {{SXM}} | multi_imagen = {{multiple image | total_width = {{Infobox/afbeeldingbreedte}} |perrow = 1/2/1 |border = infobox |image1 = Collectie Nationaal Museum van Wereldculturen TM-20017489 Gezicht op de zoutpannen 'Salt Pond' en de hoofdstad Philipsburg Philipsburg Boy Lawson (Fotograaf).jpg |caption1 = |image2 = |caption2 = |image3 = Flamingo's - Jan Thiel - Curaçao (14172805433).jpg |caption3 = Flamingo na Jan Thiel }} | zoom = 5 }} '''Laguna Jan Thiel''' ta un área di 80 ha di lagunanan hipersalino, rondoná pa mondi i situa na kosta sùit di [[Kòrsou]], den serkania di e bario di [[Jan Thiel]]. E ta pegá ku e kapital, [[Willemstad]]. E sitio, ku ta konsistí di e lagunnan, mondi i awanan kostal besindario, a wòrdu identifiká komo un Area Importante di Parha di 432 ha dor di BirdLife International. Parhanan pa kua e sitio a wòrdu designá ta inkluí kolonianan di krio di sternnan ménos i komun. E ta tambe un área importante di buskamentu di kuminda pa flamingonan merikano.<ref name=bli> {{cite web |url=http://datazone.birdlife.org/site/factsheet/jan-thiel-lagoon-curaçao-iba-curaçao-(to-netherlands)|title= Jan Thiel Lagoon, Curaçao|author=<!--Not stated--> |date=2007 |website= BirdLife Data Zone|publisher= BirdLife International|access-date= 18 October 2020|quote=}}</ref> == Important Bird Area == Lafuna Jan Thiel ta un di e sinku [[Important Bird Area]] di Kòrsou bou di e BirdLife Protokòl Internashonal di áreanan importante di para den Karibe. E área a wòrdu designá komo IBA AN018. Situá na kosta sùit i parti sùit di Kòrsou, ost di Willemstad, Laguna Jan Thiel Laguna ta konsistí di 80 hektar di lagunanan hipersalu. E kurpanan di awa ta rondoná pa aproksimadamente 228 hektar di mondi seku i mata semper bèrdè. E área tambe ta konsistí di un fuente i vários damnan bandoná ku ta sostené awa dushi durante e temporada di áwaseru ku ta oumentá diversidat di habitat signifikantemente. E poblashon di Common Tern (''Sterna hirundo'') den e IBA ta globalmente importante. Tin un poblashon regionalmente importante ku ta fluktuá di meuchi chikitu (''Sternula antillarum'') i te ku 1.200 par di Sandwich Terns (''Thalasseus sandvicensis'') ku ta wòrdu usá pa reprodusí den e área. Disturbio a afektá e krio kantidat di tern, redusí na nivelnan insignifikante. E lagun ta un importante tereno di buskamentu di kuminda pa Flamingo di Karibe (''Phoenicopterus ruber'') ku ta okuri riba e isla. Laguna Jan Thiel tambe ta importante pa parhanan di kosta migratorio i otro migrantenan. Dies di e diesun poblashonnan residente di Islanan ABC supespesie endémiko di parhanan ku ta broei riba Kòrsou tambe ta hasi e IBA importante.<ref>[https://www.dcnanature.org/wp-content/uploads/2013/01/Dutch-Caribbean-IBAs-131004-MV-NM.pdf Important Bird Areas in the Dutch Caribbean], [[Dutch Caribbean Nature Alliance|DCNA]], pag.10</ref> == Mira tambe == * [[Important Bird Area den Karibe Hulandes]] {{Appendix}} [[:Kategoria:Lugá na Kòròsou]] [[:Kategoria:Important Bird Area]] Jan Thiel Lagoon is an 80 ha area of hypersaline lagoons, surrounded by woodland, on the southern coast of Curaçao, a constituent island nation of the Kingdom of the Netherlands in the Dutch Caribbean. It is adjacent to the capital, Willemstad. The site, comprising the lagoons, woodland and adjacent coastal waters, has been identified as a 432 ha Important Bird Area by BirdLife International. Birds for which the site was designated include breeding colonies of least and common terns. It is also an important foraging area for American flamingos.[1] --------------- {{Variante|a}} {{Taxobox| variante = a | exhibi titulo = cursivo | tipo = | nomber = Pechi portugues | status = <!-- Categoria di Lista Cora di IUCN --> | imagen = | imagen tamaño = | descripcion = | reino = Animalia | troncon = | clase = | orden = |famia = |genero = |especie = |c-nomber = ''Physalia physalis'' |fecha = |autor = }} E '''pèchi portugues''' of '''hòmber di guera portugues''' (''Physalia physalis'') ta un medusa estatal ku ta wòrdu hañá den lamannan mas kayente. E no ta un berdadero medusa, pero un kolonia kompleho di sentenares di pólip di kuater tipo.[1] ---- The scientific name for the "Pèchi Portugues" (often referred to as the Portuguese Man O' War or Bluebottle in Papiamentu) is Physalia physalis. It is a marine siphonophore known for its purple/blue gas-filled float and long venomous tentacles, frequently spotted in the Dutch Caribbean (Aruba, Bonaire, Curaçao). Facebook ·NosTv Bonaire +4 Key Facts regarding Physalia physalis (Pèchi Portugues): Appearance: A purple/blue, bladder-like, or "balloon" float. Danger: They are not true jellyfish but a colony of organisms with highly venomous tentacles that can reach 15 meters in length. Safety Advice: If spotted, keep a safe distance, even when washed up on the beach. Treatment: If stung, remove tentacles with a plastic card, rinse with saltwater (not fresh), and use vinegar or warm water (not ice) to relieve pain. Facebook ·STINAPA Bonaire +4 Note: The results also mention "Chipe Pèchi Pretu," which is a bird (Setophaga striata), but "Pèchi Portugues" specifically refers to the Portuguese Man O' War. Dutch Caribbean Species Register +2 Pèchi Portugues ta relativamente fásil pa mira den laman. Bo ta rekonosé na su forma di un blas òf saku di plèstik lilá yená ku airu di mas òf ----------------- ---------------- ==ROPV Aruba == E '''Ruimtelijke Ontwikkelingsplan Volkshuisvesting''', conoci como ROPV, ta e framework di zonificacion y desaroyo espacial na [[Aruba]]. E ta designa diferente zona riba henter e isla, for di zonanan di vivienda, zonanan di naturalesa pa hasta zonanan marino. E ROPV ta determina ki tipo di actividad y desaroya ta permiti den cada area.<ref>[https://www.cspnv.com/pdf/bon-dia-aruba-20260219.pdf E problema cu zonificacion di naturalesa den ROPV], BDA (19 di februari 2026</ref> == Tipo di actividad == * Vivienda * Zona di naturalesa Pa loke ta zonanan di naturalesa, e ROPV ta reconoce dos diferente area: area di ‘natuurgebied)’ y area di ‘natuur en landschap’. Aunke tur dos zona tin como prome funcion e proteccion y restauracion di naturalesa, e diferencia principal entre e dos zona aki tin di haber cu e nivel di proteccion y maneho. Den areanan marca como ‘natuurgebied’, proteccion pa flora y fauna ta mas estricto, unda maneho y supervision ta cay bao responsabilidad di [[Aruba Conservation Foundation]]. Cualkier actividad of intervencion humano ta depende di e autorisacion di ACF. Den areanan marca como ‘natuur en landschap’, proteccion ta menos estricto, unda DNM ta actua como autoridad di maneho, pero en realidad no tin control directo manera ACF tin den areanan di natuurgebied. Den zonanan marca como natuur en landschap, actividad humano no ta ser monitoria estrictamente, loke ta presenta un menasa pa especienan di bestia y mata den e area. Tambe tin un falta di consistencia den kico ta marca como natuurgebied y kico ta natuur en lanschapgebied den cuadra di ROPV. {{Appendix}} ------------- {{Variante|c}} {{Taxobox | variante = c | nomber = ''Voluta damula'' | exhibi titulo = cursivo | imagen = | descripcion = | status = | dominio = [[Eukaryota]] | reino = [[Animal|Animalia]] | troncon = [[Molusko|Mollusca]] | clase = [[Sòldachi|Gastropoda]] | clade1 = Caenogastropoda | orden = Neogastropoda | superfamia = Volutoidea | famia = Volutidae | genero = ''Voluta'' | c-nomber = ''Voluta damula'' | autor = | fecha = | parentesis = si | original = | commons = | species = | sinonimo = ''Voluta musica damula'' }} '''''Voluta damula''''' ta un [[espesie]] di [[Sòldachi|soldachi]] marino di e [[famia (biologia)|famia]] di Volutidae, originalmente deskribí na 1907 pa William Healey Dall komo un supespesie di ''V. musica''. == Etimologia i taxonomia == E espesie ta wordu haya na Kòrsou i inisialmente duná e nòmber ''Voluta musica damula'', komo parti di e ''kompleho Voluta musica'' i supespesie di ''V. musica'', un molusko presente den Karibe i na costa di Colombia i [[Venezuela]].[[File:Volutidae - Voluta musica.JPG|thumb|left|180px|Kaska di un ''V. musica''.]] E “kompleho Voluta musica” ta un kaso di radiashon insular: unda un poblashon riba islanan separá por evolushoná distinto a largu tempu, ounke nan ta sigui parse hopi similar den forma general. ''V. damula'' ta un ehèmpel klaro di esaki. Na 2024 un revision sientífiko a propone pa e molusko wòrdu trata komo un espesie separá, basá riba morfologia, isolashon geográfiko i variashon ku e ''kompleho Voluta musica''. Sinembargo, base di dato ofisial manera WoRMS<ref>[https://www.marinespecies.org/aphia.php?p=taxdetails&id=1578853 ''Voluta musica damula'' Dall, 1907 ], World Register of Marine Species (WoRMS)</ref> ta sigui registr'é komo un supespesie. E artíkulo aki ta reflehá e dos posishon. == Distribushon i habitat == E espesie ta [[endemismo|endemico]] na e isla [[Kòrsou]]. Voluta damula ta endémiko na Kòrsou. No tin registrashon konfirmá di otro isla of di e kontinente sur-merdikunal. E molusko ta biba Riba fondo di arena òf arena meskla ku yerba di awa (seagrass) Den zòna sublitoral Na profundidat ku tipikamente ta keda entre 0 i ±40 meter . Manera hopi voluta, e sa hala na e dia ora na santu òf medio kubrí pa protekshon. == Deskripshon == E kaska tin un forma conico-oval, cu un largura cu ta varia tipicamente entre ... i ... mm. E kurpa manera spiral ta E kaska di Voluta damula ta relativamente chikí i mas oval-elongá kompará ku e forma típica di Voluta musica. Karakterístika prinsipalnan: *Longitud: típikamente entre 42 i 57 mm (según deskrepshon di Dall i material resientemente estudiá) *Ancho: proporcionalmente estrecho, ku un spire mas haltu *Kolo: fondo kla òf blanquis, ku e patrón karakterístiko di “linja musikal” – línjanan spiralis i pònchi marón ku ta fèrmente parse ku notashon musikal *Apertura: largu, ku un ton rosá of violasio *Kolumela: tin entre 9 i 10 plegamento *Kanaal sifonal: presenta 4–5 ribanan plano E kombinashon di su forma mas estrecho, su spire haltu i su palèt di kolo ta separá damula di e forma mas anchura di V. musica ku ta biba den otro parti di Karibe. == Konservashon == E espesie no tin un evaluacion oficial pa e [[Lista Kòrá di IUCN|Lista Cora di IUCN]] (Union Internacional pa Conservacion di Naturalesa), pero su status di especie endemico ta ser considera di importancia pa monitorea. [[File:Volutidae - Voluta musica.JPG|thumb|left|180px|Kaska di un ''V. musica''.]] == Mira tambe == * [[Voluta caquetio]] {{Appendix}} Su nòmber sientífiko a wordu publiká na 1907 pa Dall.<ref>[https://www.marinespecies.org/aphia.php?p=taxdetails&id=1578853 ''Voluta musica damula'' Dall, 1907 ], World Register of Marine Species (WoRMS)</ref> {{DEFAULTSORT:Voluta damula}} [[:Kategoria:Animal endemico di Kòrsou]] [[:Kategoria:Sòldachi]] Na 2024 un revision sientifiko a propone pa e molusko wòrdu trata komo un espesie separá, basá riba morfologia, isolashon geográfiko i variashon ku e kompleho Voluta musica. Na base di un análisis di 2024 riba e “kompleho Voluta musica”, hopi malakólogo ta trata damula komo un espesie endémiko di Kòrsou. Sinembargo, base di dato ofisial manera WoRMS<ref>[https://www.marinespecies.org/aphia.php?p=taxdetails&id=1578853 ''Voluta musica damula'' Dall, 1907 ], World Register of Marine Species (WoRMS)</ref> E ta sigui registrá e komo un supespesie. E artíkulo aki ta reflehá e dos posishon. '''Voluta damula''' ta un molusko gastropodo marino di famia Volutidae, originalmente deskribí na 1907 pa William Healey Dall komo un supespesie di '''Voluta musica'''. Un revisión sientífiko resientemente (2024) ta propone ku e forma di Kòrsou mester wòrdu trata komo un espesie separá, basá riba morfologia, isolashon geográfiko i variashon den e kompleho di Voluta musica. E “kompleho Voluta musica” ta un ehèmpel interesant di radiashon insular: poblashonnan separá na isla por evolushoná distinto na tempu largu, aunke nan ta parse hopi similar den forma general. Voluta damula ta un ehèmpel klaro di esaki na Kòrsou. Na 2024 un revision sientifiko a propone pa e molusko wòrdu trata komo un espesie separá, basá riba morfologia, isolashon geográfiko i variashon ku e kompleho Voluta musica. ----- V. musica typica specimen from the Berschauer Collection, photographed by the author. Voluta musica damula Dall, 1907 (Figure 8, Plate 4 Figures A-D) Description. "Shell small, oval, with eight or nine low ribs, slightly nodulous at the shoulder; nucleus pale brown; ground color whitish, with the usual tracery in fawn-color and pale brown, with vertical brown fringe-like lines and distinct spiral sculpture in front of the suture and four or five flattish ridges on the canal; aperture livid pink, or sometimes violaceous, with brown spots on the outer lip and nine or ten plaits on the inner lip; a specimen of four whorls, beside the nucleus, measures 42 mm. long and 21 mm. wide." (Dall, 1907) Type Specimens. U.S. National Museum Nos. 54521 holotype, and 29249 paratype. Type Locality. Curaçao.<ref>https://www.researchgate.net/figure/musica-typica-specimen-from-the-Berschauer-Collection-photographed-by-the-author-Voluta_fig3_380528676 ], The Festivus issue 2 volumen 56</ref> Accordingly, the Aruban population is designated herein as V. musica. Dall named a specimen from Curaçao as Voluta musica damula, which when compared with other specimens from Curaçao appears to be a narrower and higher spired form which otherwise shares the same morphology. Plate 4 illustrates Dall’s holotype of V. musica damula together with five other specimens from Curaçao, and three specimens from Bonaire. The specimens from Curaçao, denoted as V. musica damula are distinct from other populations, and therefore V. damula is recognized herein as a full species.<ref>David P. Berschauer,[file:///Users/lorraine/Downloads/Volutamusicacomplexarticle%20(1).pdf Review of the Voluta musica Complex], The Festivus, issue 2 volume 56</ref> Voluta damula is generally considered a geographic subspecies or form of the wider species Voluta musica (the common music volute), rather than a distinct species itself, though some recent research recognizes it as a full species. The formal name is Voluta musica damula Dall, 1907. ----- '''Voluta musica damula''' (Dall, 1907) was originally described as a subspecies of the “music volute” (Voluta musica), from shells collected at Curaçao. However, a recent 2024 revision of the “Voluta musica complex” argues that damula — along with several other geographically isolated forms — should be considered a distinct species, now often referred to as Voluta damula. == Distribution and habitat == Voluta damula appears to be endemic to Curaçao. Like other volutes, it lives on sandy (or sandy–seagrass) bottoms, often partially buried; recorded depths range from near-shore to about 40 m, though in some related populations much deeper records (even 100 m) exist. == Morphology / Description == The shell is relatively small and oval, with a narrow, higher spire than “typical” volutes. Colouration: pale (whitish) base with the characteristic “music-staff” pattern of brown to fawn spiral lines and spots. The aperture is long, with a pink or violaceous interior; the columella has multiple plaits (9–10), and the siphonal canal has ridges. Typical shell lengths (from type and other specimens) are ~42–57 mm (for the shell, excluding protoconch). == Taxonomic status and notes == Where older works lumped all variation under a single variable species, modern morphological, biogeographic and developmental arguments point to V. damula being a separate species derived by long-term isolation (allopatry). == Conservation / Uncertain status == No formal global conservation status exists for V. damula. Given its apparent restriction to one island and specialised habitat, it may be vulnerable to habitat disruption, collection pressure, or environmental change — but data are lacking. -------------------- == Sea glass == Especially on the strip on white sand between the famous Natural Bridge” and the huge red anchor close to “Grapefield” beach you will be able to find your own pieces of sea glass. The sea glass that was created is the product of a very long and interesting process. It can take anywhere from 10 to 30 years to make sea glass. The name for any piece of glass that finds its way to the ocean and tumbles around in the water long enough is “Sea glass.<ref>[https://www.cspnv.com/pdf/aruba-today-20250731.pdf Another Treasure of Aruba’s Beaches: Sea Glass!], Aruba Today (31 di juli 2025)</ref> The colorful pieces of glass are being used for decoration, handcrafts and jewelry! Once glass makes its way into the ocean, the glass is broken up into shards and is tumbled around in the water, where sand and other rocks act like sandpaper to smooth out its rough edges. Sometimes as the sea glass is passed through fire, it becomes fire glass, the rarest of sea glass with certain inclusions, just like precious gems. {{Appendix}} --------------- {{Taxobox parha| variante = a | nomber = ''Sternchi'' | exhibi titulo = cursivo | imagen = Sterna hirundo - Common Tern.jpg | descripcion = Sternchi comun of meuchi pico cora (''Sterna hirundo'') | status = | reino = [[Animal]]ia | troncon = [[Chordata]] | clase = [[Para|Aves]] | orden = Charadriiformes | famia = Sternidae | genero = | taxon = | c-nomber = Sternini | autor = Vigors | fecha = 1825 | imagen2 = | descripcion2 = | commons = | species = | sinonimo = * ''Sterninae'' (tradicional) * ''Sternini'' (den algun sistema) }} -------- {{Variante|a}} {{Taxobox | variante = a | nomber = ''Oreaster reticulatus'' | exhibi titulo= cursivo | imagen = Oreaster reticulatus (reticulated starfish) (San Salvador Island, Bahamas) 2.jpg | descripcion = | status = | dominio = Eukaryota | reino = [[Animal|Animalia]] | troncon = Echinodermata | clase = Asteroidea | subclase = | orden = Valvatida | famia = Oreasteridae | genero = ''Oreaster'' | c-nomber = ''O. reticulatus'' | autor = Linnaeus | fecha = 1758 | parentesis = si | original = | commons = | species = | sinonimo = * ''Asterias reticulata'' <small>Linnaeus, 1758</small> * ''Pentaceros reticulatus'' <small>(Gray, 1840)</small> * ''Oreaster gigas'' <small>(Lutken, 1859)</small> }} '''Strea di lama''' (''Oreaster reticulatus'') ta un [[espesie|especie]] di strea di laman tropical di e [[Famia (biologia)|famia]] Oreasteridae. E nomber cientifico a wordo publica na 1758 pa Carl Linnaeus den e di dies edicion di Systema naturae.[1] O. reticulatus ta un di e streanan di laman mas pisá na mundu, yegando un diameter di te ku 50 sentimeter (20 inch). E ta biba banda di e costanan di [[Florida]] y [[Bahamas]].[2] {{Appendix}} zie fr.wiki {{DEFAULTSORT:Oreaster reticulatus}} [[:Kategoria:Animalnan]] *Strea di lama (''Oreaster reticulatus'') E '''Strea di lama''' na Ingles nan ta yam’e Red Cushion Sea Star of West Indian Sea Star. E ta un especie di invertebra marino, un strea di lama ta di e famia Oreasteridae. E especie aki ta masha yamativo pa wowo di hende y ta un bestia magistral. Normalmente e tin 5 tengla diki cu ta sali for di su memey, pero algun especie por tin 4 of 6 tengla pero esaki ta inusual. E parti ariba di su curpa ta duru y ta cubri cu punta punta. E color di e adultonan ta den tono cora, oraño of te bruin. Nan ta biba den awa tiki hundo den oceano Atlantico y occidental y den lama Caribe. Nan habitat ta e fondo di lama te den profundidad te cu 37 meter den santo blanco. Pero e streanan di lama hubenil ta biba den area di yerba di lama na unda nan por camufla y evita turbulencia. E strea di lama ta omnivoro, nan ta come sedimentonan den fondo di lama manera alga, sponsnan y invertebra chikito. E ta hopia sedimento hunto y despues e ta bira su stoma pa robes y ta guli e masa. Un gran cantidad di strea di lama por reuni na un luga na momento di reproduccion. E concentracion aki ta aumenta e posibilidad di fertilisacion. Despues cu e larvanan pasa door di diferente etapa di desaroyo, nan ta somete na metamorfosis y ta comberti den strea di lama hubenil. E menasa pa e streanan di lama ta malesanan asocia cu cambio di clima, polucion, destruccion di habitat y hende cu ta saca strea di lama for di awa. E strea di lama por muri di stress y stik ora di expone nan na aire. No mishi cu nan como cu hende por introduci bacteria cu ta dañino pa e strea di lama.<ref>https://dnmaruba.org/en/fauna-3/ Strea di lama], Directie Natuur en Milieu Aruba</ref> --------------- {{Taxobox mamifero | nomber = Conenchi di rabo di catuna | exhibi titulo = | imagen = | descripcion = | orden = | famia = | genero = | taxon = | c-nomber = | autor = | fecha = | parentesis = | original = | imagen2 = | descripcion2 = | commons = | species = }} '''Conenchi di rabo di catuna''' (''Sylvilagus floridanus nigronuchalis'', conoci localmente como '''coneu''' ta un especie endemico di conenchi na [[Aruba]]. Aruba ta un isla chikito den Caribe cu ecosistemanan cu ta keda cambia y RIU a dicidi di contribui n’e proteccion, preservacion y restauracion di un especie endemico manera e conenchi “cottontail”. E cadena hotelero ta agrega e proyecto di conservacion di biodiversidad aki na su proyecto di sosten na comunidad, avansando di e manera aki e obhetivonan di su strategia di sostenibilidad “Proudly Committed”.<ref>https://24ora.com/riu-ta-lansa-proyecto-pa-proteha-e-conenchi-endemico-di-aruba/ Riu ta lansa proyecto pa proteha e conenchi endemico di Aruba], 24ora.com (12 di februari 2025)</ref> {{Appendix}} Aruba su conenchi nativo, e subspecies Aruban Cotton Tail, ta den posibel peliger di extincion y den un esfuerso pa salba e especie endemico aki, Aruba Conservation Foundation(ACF) a lansa un proyecto pa proteha y colecta mas informacion tocante e especie aki. Natasha Silva, Chief Conservation Officer na ACF, a splica den un entrevista cu Bon DiaAruba con nan a yega na e proyecto, kico ta e meta y loke nan kier logra cu e proyecto aki. Silva a splica cu Aruba tin su propio conenchi cual ta un subspecies, un especie cu ta bin di e Eastern Cotton Tail.<ref>[https://www.cspnv.com/pdf/bon-dia-aruba-20250219.pdf Aruban Cotton Tail, e especie di conenchi nativo di Aruba], BDA (19 di februari 2025)</ref> E especie Eastern Cotton Tail ta biba for di e sur di Canada te cu Venezuela y Colombia. E subspecies aki ta biba na dos isla so, Aruba y Corsou, y na Aruba e ta conoci como e Aruban Cotton Tail. Su nomber cientifico mes ta nifica coneu di mondi. E subspecies di Aruba y Corsou tin un parti preto riba nan nek, loke ta diferente na e especie di otro paisnan, locual ta hacie echt nativo di Aruba. Silva a sigui splica cu antes tabatin hopi y por a topa nan riba caminda frecuentemente, pero aworaki no tin hopi y tin biaha por wak un pa aña den Arikok, cu ta un area protegi. El a indica cu sa tin otro luga riba e isla cu tambe tin nan, pero si a nota cu tin hopi menos cu antes. Esaki ta algo cu ta pone e fundacion preocupa y pa tin bista riba e biodiversidad nativo pa haya si nan ta na peliger di extincion. “Pa e coneu nos no sa con hopi tin ainda y esey tabata e eigenlijk e prome pregunta cu a pone cu nos mester sa mas di e coneu, si nan ta okay si of no. Nos ta kere nan ta na peliger di extincion pasobra nos ta wak menos y nos ta wak cu tur e menasanan a bira mas, e ta mas duro pa nan sobrevivi na Aruba,” el a bisa. El a splica cu un aña pasa ACF a traha riba su Conservation Framework den cual a identifica kico ta e prioridadnan pa e siguiente dies aña. Dentro di e framework a bisa cu e prioridad mester ta riba e especienan nativo, flora y fauna. E fundacion a identifica cual eseynan ta y coneu tabata tambe riba e lista. E proyecto aki ta den colaboracion cu e cadena hotelero Riu International, cu a acerca ACF mas cu un aña pasa pa haci un proyecto multianual cu fundacion. Silva a indica cu di banda di ACF nunca a traha cu un cadena di hotel of cu un hotel local y pues prome cu a bay di acuerdo pa realisa e colaboracion aki, nan a sinta cu nan na mesa hopi biaha y tambe a haci investigacion pa wak ki tipo di cadena hotelero nan ta, si nan ta hopi serio den e aspecto di sostenibilidad, si nan ta desaroyando y birando mas sotenibel, y kico ta nan aspiracion y ambicionnan bayendo na futuro pa e parti di sostenibilidad y tambe e parti di medio ambiente y naturalesa. A base di criteria cu ACF mes a pone na mesa, a bay di acuerdo pa concretisa e colaboracion aki. Un di e criterianan ta cu e partner mester ta serio den e parti di sostenibilidad, y otro ta cu e fundacion no kier ser envolvi den ningun tipo di “green washing”. Despues di e dialogo y combersacionnan ambos a bay di acuerdo pa realisa e colaboracion aki y ACF a ricibi un fondo pa tres aña, pero ta un proyecto cu eventualmente ACF lo continua pa decadas. Pa loke ta trata kico e proyecto y e fondo aki ta encera, Silva a splica cu den e fondo aki ACF por contrata un ranger cu ta dedica na e proyecto aki, cual ta algo significante. Cu e fondonan aki tambe ACF ta bay wak con e populacion ta, pa motibo cu ta wak hopi tiki. Tambe ta bay tin un aspecto di educacion, teniendo na cuenta cu tin hopi hende na Aruba cu no sa cu nan t’ey, cual el a señala ta un fout di ACF pasobra no a duna suficiente educacion. E otro parti ta pa haya data pasobra tin falta di data. E fundacion no tin conocemento di con grandi e populacion ta, unda nan ta biba, kico ta e habitat cu nan mester y kico ta e menasanan. Silva a splica cu nan tin un idea di kico ta e menasanan pasobra ta wak nan na otro pais, pero el a remarca cu e ser humano, specialmente trafico manera UTV y ATV, ta un problema, tin hopi coneu cu ta ser haya placha riba caminda. “Cu esey nos ta bisa nos mester haci un proyecto unda nos ta bay gara tur e data esencial tocante e populacion, tocante e habitat y cu esey nos por traha un plan pa restaura e habitat cu nan ta --- Conew (cottontail rabbit, Sylvilagus floridanus nigronuchalis) The Eastern Cottontail rabbit (Syl- vilagus floridanus) was probably brought over to the island by Indian settlers thousands of years ago as a source of food. This rabbit, locally known as Conew, has spread all over the island and has become part of our ecosystem. The very adaptable Conew can live in a wide variety of habitats, includ- ing Aruba’s xeric scrublands, where it typically grazes on weeds and grasses. The Aruban Conew has a brownish grey color and a distinctive white belly. This white fur extends to the bottom of the tail which becomes visible as the rabbit runs. These rabbits can grow up to approximately 40 centimeters in length over their short lifespan of 3 years. Cottontail rabbits reach reproductive maturity when they are just 2 to 3 months old. A female rabbit, called a doe, finds a suitable nest spot under a shrub or rocks and lines it with fur. She can have an average of 3 to 4 litters per year averaging 5 young each. The doe only visits her young once or twice a day to nurse her babies for a period of 2 to 3 weeks. The young reach independence at 4 to 5 weeks. The Aruban Conew is an endangered species and protected by Aruban law. The Conew is thought to have drastically declined due to an increase in human activities, habitat fragmentation and predation by the invasive Boa constrictor as well as feral cats and dogs. However, recently there seem to be more rabbit sightings in rural and wilderness areas and also in the National Park. This could be linked to a recent decline of the invasive Boa population after the long period of drought. As the Conew can reproduce very quickly, a short break in predation pressure can lead to a fast increase of rabbits. Sadly, the Boas are back on the rise again with the truly wet rainy seasons we have recently experienced. This could cause a new decline in the Conew population that was just starting to recover.<ref>[https://www.cspnv.com/pdf/aruba-today-20241212.pdf Unique fauna of Aruba], Aruba Today (12 di december 2024)</ref> {{Appendix}} *Coneu/Conenchi (''Sylvilagus floridanus nigronuchalis'') E Coneu su nomber na Ingles ta describi’e como ‘the Arubian Cottontail’ riba e website di Dutch Caribbean Species. E coneu ta crece te aproximadamente 35 centimeter y ta pisa entre 1.1 y 1.8 kilogram. E tin lana fini, color ta un variacion di bruin mescla den otro. Loke ta yamativo ta cu tin un pleki preto ta core di su nek y schouder ta caba te riba su lomba. E coneu ta pari entre 3 pa 8 yiu despues di dura 32 dia pa haya e conenchinan. E coneu ta come e placenta despues di haya su crianan. Si e sinti su mes menasa, e ta move hopi lihe, ta scapa den forma zigzag y ta sconde. Nan por morde tambe si nan ta sinti nan mes menasa. E coneu ta biba den mondi meymey di matanan cu no ta crece halto. Nan ta traha nan neishi den forma di un buraco cu no ta hundo den tera y ta tap’e cu lana y foyo. Nan cuminda ta yerba berde, blachi di mata cu ta sali di simia y frutanan di mata den mondi. Door di e invasion di e boa na Aruba, e cantidad di coneu a baha drasticamente sin conta e hendenan cu a mata nan pa come y gara esakinan pa mascota di cas. Leu aleu hende por wak coneunan ainda den nos naturalesa. Nan ta mas activo parti atardi te anochi y ta descansa den nan neishi den dia.<ref>[https://dnmaruba.org/en/fauna-3/ Strea di lama], Directie Natuur en Milieu Aruba</ref> ------------------- {{Variante|a}} {{Taxobox| variante = a | exhibi titulo = cursivo | tipo = pisca | nomber = | status = <!-- Categoria di Lista Cora di IUCN --> | imagen = | imagen tamaño = | descripcion = | reino = Animalia | troncon = | clase = | orden = |famia = Tuna |genero = |especie = |c-nomber =''Thunus albacares'' |fecha = |autor = }} '''Tuna Hala Hel''' (''Thunus albacares''), [[ingles]]:Yellowfin Tuna, [[hulandes]]: geelvintonijn, ta un di tunanan mas grandi cu ta ser gara den nos awanan. E ta pertenece den e famia di Tuna. Tuna tin diferente tipo pero por lo general ta caracterisa pa nan curpa gordo y den forma oval manera di un bala di futbol Americano.<ref>https://awemainta.com/wp-content/uploads/2024/03/AM240308.pdf Nomber di pisca na Papiamento: Tuna Hala Hel], AweNainta (8 di maart 2024)</ref> Tuna Hala Hel, su caracteristica cu mas ta resalta ta su 2 finnan grandi y color geel. E por alcansa tamaño di 2 meter largo y pisa te casi 400 liber of 180 kilo. Tuna ta un grupo di pisca di importancia rond mundo pa alimentacion y ta ser uza tanto den mochi, filet pero tambe empaketa den e.o. bleki. Ademas Tuna ta popular tambe pa pesca recreativo. == Descripcion == Tuna Hala Hel ta un pisca oval, gordo, den forma di un bala di futbol Americano. Su lomba ta blauw y e tin un strepi geel ta core memey di su curpa di dilanti te patras. Su aletanan of finnan ta caracteristicamente geel of hel manera nos ta pronunciele. Nan ta pisca di careda, referiendo traha pa landa distancia largo y cu hopi velocidad. P’esey nan diseño, largo manera torpedo y cu fin chikito a lo largo di lomba te na rabo. Nan rabo tambe ta fini manera luna nobo, y cual ta corta awe pa bay dilanti rapidamente. {{Appendix}} [[:Category:Fauna na Aruba]] -------------- {{Variante|a}} {{Taxobox| variante = a | exhibi titulo = cursivo | tipo = carpata | nomber = Agaue arubaensis | status = <!-- Categoria di Lista Cora di IUCN --> | imagen = | imagen tamaño = | descripcion = | reino = Animalia | troncon = | clase = | orden = |famia = Halacaridae |genero = |especie = |c-nomber = ''Agaue arubaensis'' |fecha = 1994 |autor = Bartsch }} '''Agaue arubaensis''' ta un especie di carpata den e famia Halacaridae.<ref>Bartsch, I. (2012). <i>Agaue arubaensis</i> Bartsch, 1994. Geraadpleegd via: World Register of Marine Species op http://www.marinespecies.org/aphia.php?p=taxdetails&id=406495. [https://web.archive.org/web/20201111192837/http://marinespecies.org/aphia.php?p=taxdetails Gearchiveerd] op 11 november 2020.</ref> E nomber cientifico di e especie a wordo publica pa prome biaha na 1994 pa Bartsch. {{Appendix}} [[:Category:Fauna na Aruba]] [[:Category:Naturalesa na Aruba]] -------------------------- DNM: Tin hende y hasta companianan ta strobando dolfijnnan den nos awa teritorial Noticla: Posted on 01/8/2021 5:33 pm AST | Updated on 01/8/2021 5:34 pm AST ORANJESTAD - Directie Natuur en Milieu (DNM) a tuma nota cu recientemente tin hendenan y hasta companianan ta strobando dolfijnnan den nos awanan teritorial. Aruba su awa tin masha hopi actividad di dolfijn y bayena durante henter aña. Mester ta alerta ora topa e especienan aki den nos awanan. E motibo pa cual nan ta cerca di nos costanan no ta pa entretene hende, pero pa algun motibo di necesidad. En bes cu hende scoge pa molestia e bestianan, DNM ta haci e peticion pa aleha di e sitio y laga nan na paz. Den nos awa teritiorial tin 6 especie di dolfijn cu tin luga di refugio cerca di nos costa. E sortonan ta: ''Tursiops truncatus, Steno bredanensis, Stenella longirostris, Stenella frontalis, Stenella attenuata, y Stenella coeruleoalba'' Aruba ta un "nursery" di e 6 especienan aki y e nursery belt ta 3 kilometer rond di costa. E especienan ta bini cerca ora tin necesidad di proteccion, ora ta duna luz of recupera di nan heridanan (injuries). Nan ta bini pa sconde tambe di nan predatornan, manera tribon. DNM kier a enfatisa y ta recorda tur hende cu tur dolfijn y bayena ta proteha pa nos leynan local. Articulo 7 inciso 3 di Natuurbeschermingsverordening ta specifica cu ta prohibi pa stroba e sortonan di bestianan protegi. E actonan aki ta castigabel pa ley(strafbaar). Den ley tin para: “Het is verboden een in het wild le¬vend dier als bedoeld in het eerste lid, te van¬gen of opzettelijk in zijn rust te ver¬sto¬ren”. Nos ta pidi encarecidamente pa coopera cu proteccion di nos fauna protegi na Aruba, pa asina yuda cu conservacion di nos recursonan natural. E specienan aki di dolfijn y bayenanan ta bini mas tanto pa busca refugio cerca di nos costa; ora nan ta den necesidad di proteccion, pa haya y cuida nan yiunan, como tambe pa recupera ora nan ta malo. Pues hende cu encontra e dolfijnnan no mag di stroba nan, bay cerca di nan, duna nan cuminda, saca potret of filma nan. Semper ta mihor pa observa e dolfijnnan for di un distancia respetabel cu ta sigur pa nan y abo mes. Mundialmente e norma ta cu ora ta observa e mamiferonan marino, pa no landa, no core riba, no mishi, no purba interactua cu e especienan aki. Keda na un distancia di 50 meter si ta riba lama grandi ora nan ta djis hungando y bulando den e olanan. Pero ta recomenda pa keda 100 meter leu ora cu nan ta cerca nos costa pasobra nan ta bini pa haya yiu y recupera (birth and recovery). Mayoría biaha nan ta den un grupo mas grandi pa yuda cu proteccion. DNM y Kustwacht ta traha di cerca cu Aruba Mammal Foundation cu ta e NGO encarga pa proteccion y investigacion di e especienan mamifero manera esunnan menciona den e relato aki. Sra. Angiolina Henriquez di Aruba Marine Mammal Foundation a manda nos hopi informacion y comparti articulonan scientifico y potretnan pa uza den investigacion. Tambe e la duna DNM tambe e siguiente mensahe pa comparti cu pueblo; {{Appendix}} --------------------- {{Variante|a}} {{Taxobox| variante = a | exhibi titulo = cursivo | tipo = | nomber = | status = <!-- Categoria di Lista Cora di IUCN --> | imagen = | imagen tamaño = | descripcion = | reino = Animalia | troncon = | clase = | orden = |famia = |genero = |especie = |c-nomber = ''Triops longicaudatus'' |fecha = 1864 |autor = LeConte }} '''Hobo hobo''' (''triops longicaudatus'')<ref name = "col3"> (1996), database, NODC Taxonomic Code</ref> ta un especie di crustaceo di e famia di Triopsidae. E especie a ser describi pa prome biaha na 1846 pa John Lawrence LeConte. especie di cangrue minusculo Triops longicaudatus [1] [2] ta un krustacea ku a ser deskribí pa promé biaha pa John Lawrence LeConte na 1846. Triops longicaudatus ta un miembro di e género Triops i e famia Triopsidae. [ 3 ] [ 4 ] No tin sub-species menshoná den e Catalogo di Bida . [ 3 ] == Distribucion y habitat == Su teritorio ta surdi for di e parti sur-oest di Canada, rond di latitud 50 grado N, i ta bai pa parti sur di e region di Centro i Sur Amerika. E cancer tambe ta aparece den otro parti di mundo, manera Hapon, e islanan Galapagos y West India. Na Merka e ta presentá prinsipalmente den áreanan di desierto i stepa i, ku eksepshon di Alaska, ta presentá den tur estado inkluyendo Hawaii. * distribuí na Nort i Sur Amérika. * islanan ABC E ta biba den curpa di awa dushi chikito no hundo manera plas di awa, rooi, dam y lagonan temporal cu ta seca den temporada di secura òf di calor, caminda nan ta pone nan yiunan ku ta keda intacto te ora e awaceronan bin bèk i nan ta kria.[1]. Triops leeft in kleine, rustige, ondiepe zoetwaterpoelen met schoon, niet-koud water. Hij zwemt vrij, maar kruipt en graaft vaak langs de bodem. == Descripcion == E especie tin un curpa chikitu, midiendo rond di 4.5 pa 5 cm for di cabes te cu lomba y ta yega na madurez den 2 pa 3 siman. Den naturalesa e ta biba mas o menos 6 pa 12 siman y ora captura e ta biba 10 pa 13 siman. kleine en minuscule waterlichamen Nan tin un bida kòrtiku, di mas o ménos 20 pa 90 dia i ta krese hopi lihé ku un largura di 25 pa 75 mm. E kresementu aki ta dependé di e kantidat di lus i kuminda ku nan ta haña. Despues di nan nasementu, nan ta dobla nan tamaño diariamente. E tin un shell manera un escudo protector, compuesto di wowo fiho y di 35 pa 71 pareha di filamento cu e ta usa pa landa y respira. E krustaceo aki tin mandibula i mandíbula. Triops heeft drie ogen, die in een driehoek op de bovenkant van het hoofd zijn gerangschikt en gaven het geslacht zijn naam ("de drieogige"). No tin sub-species menshoná den e Catalogo di Bida . [ 3 ] Triops longicaudatus ta prefera di keda na fondo di awa, kaminda e ta move su kurpa abou. Aki e ta kai i ta buska kuminda constantemente ku su pia i e parti dilanti fortifiká di su spinal. E kraba ta un omnivoro ku kasi no ta satura ku por konsumi te ku 40% di su propio peso di kuminda kada dia. Ademas di tur e presanan animal ku e por dominá, manera larva di mosquito i kachó pa piskánan di rana, e ta kome tambe kuminda vegetal i kuminda, i e no ta stòp na miembro di su mes especie ku ta fresku aburí òf aktualmente rumiando. {{Appendix}} In our story this week we will talk about a bizarre looking prehistoric creature which emerges of very tiny eggs and starts to swim around in these seasonal pounds of our desert island, egg which can stay dormant for many decades awaiting the downpour. These tiny creatures of approximately 4.5 to 5 cm from head to tail will reach matureness in 2 to 3 weeks and will live about 6 to 12 weeks in the wild and 10 to 13 weeks in captivity. Locals know these tiny creatures under the name Hobo hobo or Hobi in Papiamento. However many people confuses these with tadpoles, but these animals do not have nothing to do with frogs or any other amphibians present on the island but are prehistoric fresh water crustaceous or shrimps known as Triops or popularly as tadpole shrimp in English. Most Triops are hermaphrodites, meaning they can fertilize their own eggs. The one we find on Aruba is called Triops longicaudatus by scientists. It looks much like a miniature horseshoe crab, whit an elongated, segmented body, a flattened shield-like olive or brownish colored carapace which covers most part of its body, whit two long filaments on the end tail and whiskers like filaments on its face. Despite their potential contribution in mosquito control, limited evidence for their effectiveness in mosquito larval control is available. However, Triops are considered a pest in some countries. It`s believed that egg could be carried by water fowl, in the mud that stick to their feet when feeding in pound and seasonal lake<ref>https://www.cspnv.com/pdf/aruba-today-20240520.pdf Aruba’s living fossil Triops longicaudatus: “Hobo hobo”], Aruba oday (20 di mei 2024)</ref> ob37jeapmwbgq6zui53sistmh77iegk 202901 202900 2026-09-02T14:26:58Z Caribiana 8320 202901 wikitext text/x-wiki __NOINDEX__ * [https://tiboko.com/wp-content/uploads/2023/07/Final-version-GvB-Papiamentu-book.pdf Caiquetio Indians on Curacao during colonial times and Caquetio words in Papiamentu language], Gerard van Buurt April 2015 Pending: [[ROPV]] - [[Voluta damula]] - [[glas di lama]] - [[strea di lama]] - [[Conenchi di rabo di catuna]] - [[hòmber di guera portugues]] (''Physalia physalis'') - [[Agaue arubaensis]] - [[Tuna Hala Hel]] (''Thunus albacares'') ---------------- {{Variante|c}} {{infobox luga den pais| variante = c | tipo = kurpa di awa | nomber = Laguna Jan Thiel | pais = {{SXM}} | multi_imagen = {{multiple image | total_width = {{Infobox/afbeeldingbreedte}} |perrow = 1/2/1 |border = infobox |image1 = Collectie Nationaal Museum van Wereldculturen TM-20017489 Gezicht op de zoutpannen 'Salt Pond' en de hoofdstad Philipsburg Philipsburg Boy Lawson (Fotograaf).jpg |caption1 = |image2 = |caption2 = |image3 = Flamingo's - Jan Thiel - Curaçao (14172805433).jpg |caption3 = Flamingo na Jan Thiel }} | zoom = 5 }} '''Laguna Jan Thiel''' ta un área di 80 ha di lagunanan hipersalino, rondoná pa mondi i situa na kosta sùit di [[Kòrsou]], den serkania di e bario di [[Jan Thiel]]. E ta pegá ku e kapital, [[Willemstad]]. E sitio, ku ta konsistí di e lagunnan, mondi i awanan kostal besindario, a wòrdu identifiká komo un Area Importante di Parha di 432 ha dor di BirdLife International. Parhanan pa kua e sitio a wòrdu designá ta inkluí kolonianan di krio di sternnan ménos i komun. E ta tambe un área importante di buskamentu di kuminda pa flamingonan merikano.<ref name=bli> {{cite web |url=http://datazone.birdlife.org/site/factsheet/jan-thiel-lagoon-curaçao-iba-curaçao-(to-netherlands)|title= Jan Thiel Lagoon, Curaçao|author=<!--Not stated--> |date=2007 |website= BirdLife Data Zone|publisher= BirdLife International|access-date= 18 October 2020|quote=}}</ref> == Important Bird Area == Lafuna Jan Thiel ta un di e sinku [[Important Bird Area]] di Kòrsou bou di e BirdLife Protokòl Internashonal di áreanan importante di para den Karibe. E área a wòrdu designá komo IBA AN018.<ref name="DCNA">[https://www.dcnanature.org/wp-content/uploads/2013/01/Dutch-Caribbean-IBAs-131004-MV-NM.pdf Important Bird Areas in the Dutch Caribbean], [[Dutch Caribbean Nature Alliance|DCNA]], pag.10</ref> Situá na kosta sùit i parti sùit di Kòrsou, ost di Willemstad, Laguna Jan Thiel Laguna ta konsistí di 80 hektar di lagunanan hipersalu. E kurpanan di awa ta rondoná pa aproksimadamente 228 hektar di mondi seku i mata semper bèrdè. E área tambe ta konsistí di un fuente i vários damnan bandoná ku ta sostené awa dushi durante e temporada di áwaseru ku ta oumentá diversidat di habitat signifikantemente.<ref name="DCNA"/> E poblashon di Common Tern (''Sterna hirundo'') den e IBA ta globalmente importante. Tin un poblashon regionalmente importante ku ta fluktuá di meuchi chikitu (''Sternula antillarum'') i te ku 1.200 par di Sandwich Terns (''Thalasseus sandvicensis'') ku ta wòrdu usá pa reprodusí den e área. Disturbio a afektá e krio kantidat di tern, redusí na nivelnan insignifikante.<ref name="DCNA"/> E lagun ta un importante tereno di buskamentu di kuminda pa Flamingo di Karibe (''Phoenicopterus ruber'') ku ta okuri riba e isla. Laguna Jan Thiel tambe ta importante pa parhanan di kosta migratorio i otro migrantenan. Dies di e diesun poblashonnan residente di Islanan ABC supespesie endémiko di parhanan ku ta broei riba Kòrsou tambe ta hasi e IBA importante.<ref name="DCNA"/> == Mira tambe == * [[Important Bird Area den Karibe Hulandes]] {{Appendix}} [[:Kategoria:Lugá na Kòrsou]] [[:Kategoria:Important Bird Area]] Jan Thiel Lagoon is an 80 ha area of hypersaline lagoons, surrounded by woodland, on the southern coast of Curaçao, a constituent island nation of the Kingdom of the Netherlands in the Dutch Caribbean. It is adjacent to the capital, Willemstad. The site, comprising the lagoons, woodland and adjacent coastal waters, has been identified as a 432 ha Important Bird Area by BirdLife International. Birds for which the site was designated include breeding colonies of least and common terns. It is also an important foraging area for American flamingos.[1] --------------- {{Variante|a}} {{Taxobox| variante = a | exhibi titulo = cursivo | tipo = | nomber = Pechi portugues | status = <!-- Categoria di Lista Cora di IUCN --> | imagen = | imagen tamaño = | descripcion = | reino = Animalia | troncon = | clase = | orden = |famia = |genero = |especie = |c-nomber = ''Physalia physalis'' |fecha = |autor = }} E '''pèchi portugues''' of '''hòmber di guera portugues''' (''Physalia physalis'') ta un medusa estatal ku ta wòrdu hañá den lamannan mas kayente. E no ta un berdadero medusa, pero un kolonia kompleho di sentenares di pólip di kuater tipo.[1] ---- The scientific name for the "Pèchi Portugues" (often referred to as the Portuguese Man O' War or Bluebottle in Papiamentu) is Physalia physalis. It is a marine siphonophore known for its purple/blue gas-filled float and long venomous tentacles, frequently spotted in the Dutch Caribbean (Aruba, Bonaire, Curaçao). Facebook ·NosTv Bonaire +4 Key Facts regarding Physalia physalis (Pèchi Portugues): Appearance: A purple/blue, bladder-like, or "balloon" float. Danger: They are not true jellyfish but a colony of organisms with highly venomous tentacles that can reach 15 meters in length. Safety Advice: If spotted, keep a safe distance, even when washed up on the beach. Treatment: If stung, remove tentacles with a plastic card, rinse with saltwater (not fresh), and use vinegar or warm water (not ice) to relieve pain. Facebook ·STINAPA Bonaire +4 Note: The results also mention "Chipe Pèchi Pretu," which is a bird (Setophaga striata), but "Pèchi Portugues" specifically refers to the Portuguese Man O' War. Dutch Caribbean Species Register +2 Pèchi Portugues ta relativamente fásil pa mira den laman. Bo ta rekonosé na su forma di un blas òf saku di plèstik lilá yená ku airu di mas òf ----------------- ---------------- ==ROPV Aruba == E '''Ruimtelijke Ontwikkelingsplan Volkshuisvesting''', conoci como ROPV, ta e framework di zonificacion y desaroyo espacial na [[Aruba]]. E ta designa diferente zona riba henter e isla, for di zonanan di vivienda, zonanan di naturalesa pa hasta zonanan marino. E ROPV ta determina ki tipo di actividad y desaroya ta permiti den cada area.<ref>[https://www.cspnv.com/pdf/bon-dia-aruba-20260219.pdf E problema cu zonificacion di naturalesa den ROPV], BDA (19 di februari 2026</ref> == Tipo di actividad == * Vivienda * Zona di naturalesa Pa loke ta zonanan di naturalesa, e ROPV ta reconoce dos diferente area: area di ‘natuurgebied)’ y area di ‘natuur en landschap’. Aunke tur dos zona tin como prome funcion e proteccion y restauracion di naturalesa, e diferencia principal entre e dos zona aki tin di haber cu e nivel di proteccion y maneho. Den areanan marca como ‘natuurgebied’, proteccion pa flora y fauna ta mas estricto, unda maneho y supervision ta cay bao responsabilidad di [[Aruba Conservation Foundation]]. Cualkier actividad of intervencion humano ta depende di e autorisacion di ACF. Den areanan marca como ‘natuur en landschap’, proteccion ta menos estricto, unda DNM ta actua como autoridad di maneho, pero en realidad no tin control directo manera ACF tin den areanan di natuurgebied. Den zonanan marca como natuur en landschap, actividad humano no ta ser monitoria estrictamente, loke ta presenta un menasa pa especienan di bestia y mata den e area. Tambe tin un falta di consistencia den kico ta marca como natuurgebied y kico ta natuur en lanschapgebied den cuadra di ROPV. {{Appendix}} ------------- {{Variante|c}} {{Taxobox | variante = c | nomber = ''Voluta damula'' | exhibi titulo = cursivo | imagen = | descripcion = | status = | dominio = [[Eukaryota]] | reino = [[Animal|Animalia]] | troncon = [[Molusko|Mollusca]] | clase = [[Sòldachi|Gastropoda]] | clade1 = Caenogastropoda | orden = Neogastropoda | superfamia = Volutoidea | famia = Volutidae | genero = ''Voluta'' | c-nomber = ''Voluta damula'' | autor = | fecha = | parentesis = si | original = | commons = | species = | sinonimo = ''Voluta musica damula'' }} '''''Voluta damula''''' ta un [[espesie]] di [[Sòldachi|soldachi]] marino di e [[famia (biologia)|famia]] di Volutidae, originalmente deskribí na 1907 pa William Healey Dall komo un supespesie di ''V. musica''. == Etimologia i taxonomia == E espesie ta wordu haya na Kòrsou i inisialmente duná e nòmber ''Voluta musica damula'', komo parti di e ''kompleho Voluta musica'' i supespesie di ''V. musica'', un molusko presente den Karibe i na costa di Colombia i [[Venezuela]].[[File:Volutidae - Voluta musica.JPG|thumb|left|180px|Kaska di un ''V. musica''.]] E “kompleho Voluta musica” ta un kaso di radiashon insular: unda un poblashon riba islanan separá por evolushoná distinto a largu tempu, ounke nan ta sigui parse hopi similar den forma general. ''V. damula'' ta un ehèmpel klaro di esaki. Na 2024 un revision sientífiko a propone pa e molusko wòrdu trata komo un espesie separá, basá riba morfologia, isolashon geográfiko i variashon ku e ''kompleho Voluta musica''. Sinembargo, base di dato ofisial manera WoRMS<ref>[https://www.marinespecies.org/aphia.php?p=taxdetails&id=1578853 ''Voluta musica damula'' Dall, 1907 ], World Register of Marine Species (WoRMS)</ref> ta sigui registr'é komo un supespesie. E artíkulo aki ta reflehá e dos posishon. == Distribushon i habitat == E espesie ta [[endemismo|endemico]] na e isla [[Kòrsou]]. Voluta damula ta endémiko na Kòrsou. No tin registrashon konfirmá di otro isla of di e kontinente sur-merdikunal. E molusko ta biba Riba fondo di arena òf arena meskla ku yerba di awa (seagrass) Den zòna sublitoral Na profundidat ku tipikamente ta keda entre 0 i ±40 meter . Manera hopi voluta, e sa hala na e dia ora na santu òf medio kubrí pa protekshon. == Deskripshon == E kaska tin un forma conico-oval, cu un largura cu ta varia tipicamente entre ... i ... mm. E kurpa manera spiral ta E kaska di Voluta damula ta relativamente chikí i mas oval-elongá kompará ku e forma típica di Voluta musica. Karakterístika prinsipalnan: *Longitud: típikamente entre 42 i 57 mm (según deskrepshon di Dall i material resientemente estudiá) *Ancho: proporcionalmente estrecho, ku un spire mas haltu *Kolo: fondo kla òf blanquis, ku e patrón karakterístiko di “linja musikal” – línjanan spiralis i pònchi marón ku ta fèrmente parse ku notashon musikal *Apertura: largu, ku un ton rosá of violasio *Kolumela: tin entre 9 i 10 plegamento *Kanaal sifonal: presenta 4–5 ribanan plano E kombinashon di su forma mas estrecho, su spire haltu i su palèt di kolo ta separá damula di e forma mas anchura di V. musica ku ta biba den otro parti di Karibe. == Konservashon == E espesie no tin un evaluacion oficial pa e [[Lista Kòrá di IUCN|Lista Cora di IUCN]] (Union Internacional pa Conservacion di Naturalesa), pero su status di especie endemico ta ser considera di importancia pa monitorea. [[File:Volutidae - Voluta musica.JPG|thumb|left|180px|Kaska di un ''V. musica''.]] == Mira tambe == * [[Voluta caquetio]] {{Appendix}} Su nòmber sientífiko a wordu publiká na 1907 pa Dall.<ref>[https://www.marinespecies.org/aphia.php?p=taxdetails&id=1578853 ''Voluta musica damula'' Dall, 1907 ], World Register of Marine Species (WoRMS)</ref> {{DEFAULTSORT:Voluta damula}} [[:Kategoria:Animal endemico di Kòrsou]] [[:Kategoria:Sòldachi]] Na 2024 un revision sientifiko a propone pa e molusko wòrdu trata komo un espesie separá, basá riba morfologia, isolashon geográfiko i variashon ku e kompleho Voluta musica. Na base di un análisis di 2024 riba e “kompleho Voluta musica”, hopi malakólogo ta trata damula komo un espesie endémiko di Kòrsou. Sinembargo, base di dato ofisial manera WoRMS<ref>[https://www.marinespecies.org/aphia.php?p=taxdetails&id=1578853 ''Voluta musica damula'' Dall, 1907 ], World Register of Marine Species (WoRMS)</ref> E ta sigui registrá e komo un supespesie. E artíkulo aki ta reflehá e dos posishon. '''Voluta damula''' ta un molusko gastropodo marino di famia Volutidae, originalmente deskribí na 1907 pa William Healey Dall komo un supespesie di '''Voluta musica'''. Un revisión sientífiko resientemente (2024) ta propone ku e forma di Kòrsou mester wòrdu trata komo un espesie separá, basá riba morfologia, isolashon geográfiko i variashon den e kompleho di Voluta musica. E “kompleho Voluta musica” ta un ehèmpel interesant di radiashon insular: poblashonnan separá na isla por evolushoná distinto na tempu largu, aunke nan ta parse hopi similar den forma general. Voluta damula ta un ehèmpel klaro di esaki na Kòrsou. Na 2024 un revision sientifiko a propone pa e molusko wòrdu trata komo un espesie separá, basá riba morfologia, isolashon geográfiko i variashon ku e kompleho Voluta musica. ----- V. musica typica specimen from the Berschauer Collection, photographed by the author. Voluta musica damula Dall, 1907 (Figure 8, Plate 4 Figures A-D) Description. "Shell small, oval, with eight or nine low ribs, slightly nodulous at the shoulder; nucleus pale brown; ground color whitish, with the usual tracery in fawn-color and pale brown, with vertical brown fringe-like lines and distinct spiral sculpture in front of the suture and four or five flattish ridges on the canal; aperture livid pink, or sometimes violaceous, with brown spots on the outer lip and nine or ten plaits on the inner lip; a specimen of four whorls, beside the nucleus, measures 42 mm. long and 21 mm. wide." (Dall, 1907) Type Specimens. U.S. National Museum Nos. 54521 holotype, and 29249 paratype. Type Locality. Curaçao.<ref>https://www.researchgate.net/figure/musica-typica-specimen-from-the-Berschauer-Collection-photographed-by-the-author-Voluta_fig3_380528676 ], The Festivus issue 2 volumen 56</ref> Accordingly, the Aruban population is designated herein as V. musica. Dall named a specimen from Curaçao as Voluta musica damula, which when compared with other specimens from Curaçao appears to be a narrower and higher spired form which otherwise shares the same morphology. Plate 4 illustrates Dall’s holotype of V. musica damula together with five other specimens from Curaçao, and three specimens from Bonaire. The specimens from Curaçao, denoted as V. musica damula are distinct from other populations, and therefore V. damula is recognized herein as a full species.<ref>David P. Berschauer,[file:///Users/lorraine/Downloads/Volutamusicacomplexarticle%20(1).pdf Review of the Voluta musica Complex], The Festivus, issue 2 volume 56</ref> Voluta damula is generally considered a geographic subspecies or form of the wider species Voluta musica (the common music volute), rather than a distinct species itself, though some recent research recognizes it as a full species. The formal name is Voluta musica damula Dall, 1907. ----- '''Voluta musica damula''' (Dall, 1907) was originally described as a subspecies of the “music volute” (Voluta musica), from shells collected at Curaçao. However, a recent 2024 revision of the “Voluta musica complex” argues that damula — along with several other geographically isolated forms — should be considered a distinct species, now often referred to as Voluta damula. == Distribution and habitat == Voluta damula appears to be endemic to Curaçao. Like other volutes, it lives on sandy (or sandy–seagrass) bottoms, often partially buried; recorded depths range from near-shore to about 40 m, though in some related populations much deeper records (even 100 m) exist. == Morphology / Description == The shell is relatively small and oval, with a narrow, higher spire than “typical” volutes. Colouration: pale (whitish) base with the characteristic “music-staff” pattern of brown to fawn spiral lines and spots. The aperture is long, with a pink or violaceous interior; the columella has multiple plaits (9–10), and the siphonal canal has ridges. Typical shell lengths (from type and other specimens) are ~42–57 mm (for the shell, excluding protoconch). == Taxonomic status and notes == Where older works lumped all variation under a single variable species, modern morphological, biogeographic and developmental arguments point to V. damula being a separate species derived by long-term isolation (allopatry). == Conservation / Uncertain status == No formal global conservation status exists for V. damula. Given its apparent restriction to one island and specialised habitat, it may be vulnerable to habitat disruption, collection pressure, or environmental change — but data are lacking. -------------------- == Sea glass == Especially on the strip on white sand between the famous Natural Bridge” and the huge red anchor close to “Grapefield” beach you will be able to find your own pieces of sea glass. The sea glass that was created is the product of a very long and interesting process. It can take anywhere from 10 to 30 years to make sea glass. The name for any piece of glass that finds its way to the ocean and tumbles around in the water long enough is “Sea glass.<ref>[https://www.cspnv.com/pdf/aruba-today-20250731.pdf Another Treasure of Aruba’s Beaches: Sea Glass!], Aruba Today (31 di juli 2025)</ref> The colorful pieces of glass are being used for decoration, handcrafts and jewelry! Once glass makes its way into the ocean, the glass is broken up into shards and is tumbled around in the water, where sand and other rocks act like sandpaper to smooth out its rough edges. Sometimes as the sea glass is passed through fire, it becomes fire glass, the rarest of sea glass with certain inclusions, just like precious gems. {{Appendix}} --------------- {{Taxobox parha| variante = a | nomber = ''Sternchi'' | exhibi titulo = cursivo | imagen = Sterna hirundo - Common Tern.jpg | descripcion = Sternchi comun of meuchi pico cora (''Sterna hirundo'') | status = | reino = [[Animal]]ia | troncon = [[Chordata]] | clase = [[Para|Aves]] | orden = Charadriiformes | famia = Sternidae | genero = | taxon = | c-nomber = Sternini | autor = Vigors | fecha = 1825 | imagen2 = | descripcion2 = | commons = | species = | sinonimo = * ''Sterninae'' (tradicional) * ''Sternini'' (den algun sistema) }} -------- {{Variante|a}} {{Taxobox | variante = a | nomber = ''Oreaster reticulatus'' | exhibi titulo= cursivo | imagen = Oreaster reticulatus (reticulated starfish) (San Salvador Island, Bahamas) 2.jpg | descripcion = | status = | dominio = Eukaryota | reino = [[Animal|Animalia]] | troncon = Echinodermata | clase = Asteroidea | subclase = | orden = Valvatida | famia = Oreasteridae | genero = ''Oreaster'' | c-nomber = ''O. reticulatus'' | autor = Linnaeus | fecha = 1758 | parentesis = si | original = | commons = | species = | sinonimo = * ''Asterias reticulata'' <small>Linnaeus, 1758</small> * ''Pentaceros reticulatus'' <small>(Gray, 1840)</small> * ''Oreaster gigas'' <small>(Lutken, 1859)</small> }} '''Strea di lama''' (''Oreaster reticulatus'') ta un [[espesie|especie]] di strea di laman tropical di e [[Famia (biologia)|famia]] Oreasteridae. E nomber cientifico a wordo publica na 1758 pa Carl Linnaeus den e di dies edicion di Systema naturae.[1] O. reticulatus ta un di e streanan di laman mas pisá na mundu, yegando un diameter di te ku 50 sentimeter (20 inch). E ta biba banda di e costanan di [[Florida]] y [[Bahamas]].[2] {{Appendix}} zie fr.wiki {{DEFAULTSORT:Oreaster reticulatus}} [[:Kategoria:Animalnan]] *Strea di lama (''Oreaster reticulatus'') E '''Strea di lama''' na Ingles nan ta yam’e Red Cushion Sea Star of West Indian Sea Star. E ta un especie di invertebra marino, un strea di lama ta di e famia Oreasteridae. E especie aki ta masha yamativo pa wowo di hende y ta un bestia magistral. Normalmente e tin 5 tengla diki cu ta sali for di su memey, pero algun especie por tin 4 of 6 tengla pero esaki ta inusual. E parti ariba di su curpa ta duru y ta cubri cu punta punta. E color di e adultonan ta den tono cora, oraño of te bruin. Nan ta biba den awa tiki hundo den oceano Atlantico y occidental y den lama Caribe. Nan habitat ta e fondo di lama te den profundidad te cu 37 meter den santo blanco. Pero e streanan di lama hubenil ta biba den area di yerba di lama na unda nan por camufla y evita turbulencia. E strea di lama ta omnivoro, nan ta come sedimentonan den fondo di lama manera alga, sponsnan y invertebra chikito. E ta hopia sedimento hunto y despues e ta bira su stoma pa robes y ta guli e masa. Un gran cantidad di strea di lama por reuni na un luga na momento di reproduccion. E concentracion aki ta aumenta e posibilidad di fertilisacion. Despues cu e larvanan pasa door di diferente etapa di desaroyo, nan ta somete na metamorfosis y ta comberti den strea di lama hubenil. E menasa pa e streanan di lama ta malesanan asocia cu cambio di clima, polucion, destruccion di habitat y hende cu ta saca strea di lama for di awa. E strea di lama por muri di stress y stik ora di expone nan na aire. No mishi cu nan como cu hende por introduci bacteria cu ta dañino pa e strea di lama.<ref>https://dnmaruba.org/en/fauna-3/ Strea di lama], Directie Natuur en Milieu Aruba</ref> --------------- {{Taxobox mamifero | nomber = Conenchi di rabo di catuna | exhibi titulo = | imagen = | descripcion = | orden = | famia = | genero = | taxon = | c-nomber = | autor = | fecha = | parentesis = | original = | imagen2 = | descripcion2 = | commons = | species = }} '''Conenchi di rabo di catuna''' (''Sylvilagus floridanus nigronuchalis'', conoci localmente como '''coneu''' ta un especie endemico di conenchi na [[Aruba]]. Aruba ta un isla chikito den Caribe cu ecosistemanan cu ta keda cambia y RIU a dicidi di contribui n’e proteccion, preservacion y restauracion di un especie endemico manera e conenchi “cottontail”. E cadena hotelero ta agrega e proyecto di conservacion di biodiversidad aki na su proyecto di sosten na comunidad, avansando di e manera aki e obhetivonan di su strategia di sostenibilidad “Proudly Committed”.<ref>https://24ora.com/riu-ta-lansa-proyecto-pa-proteha-e-conenchi-endemico-di-aruba/ Riu ta lansa proyecto pa proteha e conenchi endemico di Aruba], 24ora.com (12 di februari 2025)</ref> {{Appendix}} Aruba su conenchi nativo, e subspecies Aruban Cotton Tail, ta den posibel peliger di extincion y den un esfuerso pa salba e especie endemico aki, Aruba Conservation Foundation(ACF) a lansa un proyecto pa proteha y colecta mas informacion tocante e especie aki. Natasha Silva, Chief Conservation Officer na ACF, a splica den un entrevista cu Bon DiaAruba con nan a yega na e proyecto, kico ta e meta y loke nan kier logra cu e proyecto aki. Silva a splica cu Aruba tin su propio conenchi cual ta un subspecies, un especie cu ta bin di e Eastern Cotton Tail.<ref>[https://www.cspnv.com/pdf/bon-dia-aruba-20250219.pdf Aruban Cotton Tail, e especie di conenchi nativo di Aruba], BDA (19 di februari 2025)</ref> E especie Eastern Cotton Tail ta biba for di e sur di Canada te cu Venezuela y Colombia. E subspecies aki ta biba na dos isla so, Aruba y Corsou, y na Aruba e ta conoci como e Aruban Cotton Tail. Su nomber cientifico mes ta nifica coneu di mondi. E subspecies di Aruba y Corsou tin un parti preto riba nan nek, loke ta diferente na e especie di otro paisnan, locual ta hacie echt nativo di Aruba. Silva a sigui splica cu antes tabatin hopi y por a topa nan riba caminda frecuentemente, pero aworaki no tin hopi y tin biaha por wak un pa aña den Arikok, cu ta un area protegi. El a indica cu sa tin otro luga riba e isla cu tambe tin nan, pero si a nota cu tin hopi menos cu antes. Esaki ta algo cu ta pone e fundacion preocupa y pa tin bista riba e biodiversidad nativo pa haya si nan ta na peliger di extincion. “Pa e coneu nos no sa con hopi tin ainda y esey tabata e eigenlijk e prome pregunta cu a pone cu nos mester sa mas di e coneu, si nan ta okay si of no. Nos ta kere nan ta na peliger di extincion pasobra nos ta wak menos y nos ta wak cu tur e menasanan a bira mas, e ta mas duro pa nan sobrevivi na Aruba,” el a bisa. El a splica cu un aña pasa ACF a traha riba su Conservation Framework den cual a identifica kico ta e prioridadnan pa e siguiente dies aña. Dentro di e framework a bisa cu e prioridad mester ta riba e especienan nativo, flora y fauna. E fundacion a identifica cual eseynan ta y coneu tabata tambe riba e lista. E proyecto aki ta den colaboracion cu e cadena hotelero Riu International, cu a acerca ACF mas cu un aña pasa pa haci un proyecto multianual cu fundacion. Silva a indica cu di banda di ACF nunca a traha cu un cadena di hotel of cu un hotel local y pues prome cu a bay di acuerdo pa realisa e colaboracion aki, nan a sinta cu nan na mesa hopi biaha y tambe a haci investigacion pa wak ki tipo di cadena hotelero nan ta, si nan ta hopi serio den e aspecto di sostenibilidad, si nan ta desaroyando y birando mas sotenibel, y kico ta nan aspiracion y ambicionnan bayendo na futuro pa e parti di sostenibilidad y tambe e parti di medio ambiente y naturalesa. A base di criteria cu ACF mes a pone na mesa, a bay di acuerdo pa concretisa e colaboracion aki. Un di e criterianan ta cu e partner mester ta serio den e parti di sostenibilidad, y otro ta cu e fundacion no kier ser envolvi den ningun tipo di “green washing”. Despues di e dialogo y combersacionnan ambos a bay di acuerdo pa realisa e colaboracion aki y ACF a ricibi un fondo pa tres aña, pero ta un proyecto cu eventualmente ACF lo continua pa decadas. Pa loke ta trata kico e proyecto y e fondo aki ta encera, Silva a splica cu den e fondo aki ACF por contrata un ranger cu ta dedica na e proyecto aki, cual ta algo significante. Cu e fondonan aki tambe ACF ta bay wak con e populacion ta, pa motibo cu ta wak hopi tiki. Tambe ta bay tin un aspecto di educacion, teniendo na cuenta cu tin hopi hende na Aruba cu no sa cu nan t’ey, cual el a señala ta un fout di ACF pasobra no a duna suficiente educacion. E otro parti ta pa haya data pasobra tin falta di data. E fundacion no tin conocemento di con grandi e populacion ta, unda nan ta biba, kico ta e habitat cu nan mester y kico ta e menasanan. Silva a splica cu nan tin un idea di kico ta e menasanan pasobra ta wak nan na otro pais, pero el a remarca cu e ser humano, specialmente trafico manera UTV y ATV, ta un problema, tin hopi coneu cu ta ser haya placha riba caminda. “Cu esey nos ta bisa nos mester haci un proyecto unda nos ta bay gara tur e data esencial tocante e populacion, tocante e habitat y cu esey nos por traha un plan pa restaura e habitat cu nan ta --- Conew (cottontail rabbit, Sylvilagus floridanus nigronuchalis) The Eastern Cottontail rabbit (Syl- vilagus floridanus) was probably brought over to the island by Indian settlers thousands of years ago as a source of food. This rabbit, locally known as Conew, has spread all over the island and has become part of our ecosystem. The very adaptable Conew can live in a wide variety of habitats, includ- ing Aruba’s xeric scrublands, where it typically grazes on weeds and grasses. The Aruban Conew has a brownish grey color and a distinctive white belly. This white fur extends to the bottom of the tail which becomes visible as the rabbit runs. These rabbits can grow up to approximately 40 centimeters in length over their short lifespan of 3 years. Cottontail rabbits reach reproductive maturity when they are just 2 to 3 months old. A female rabbit, called a doe, finds a suitable nest spot under a shrub or rocks and lines it with fur. She can have an average of 3 to 4 litters per year averaging 5 young each. The doe only visits her young once or twice a day to nurse her babies for a period of 2 to 3 weeks. The young reach independence at 4 to 5 weeks. The Aruban Conew is an endangered species and protected by Aruban law. The Conew is thought to have drastically declined due to an increase in human activities, habitat fragmentation and predation by the invasive Boa constrictor as well as feral cats and dogs. However, recently there seem to be more rabbit sightings in rural and wilderness areas and also in the National Park. This could be linked to a recent decline of the invasive Boa population after the long period of drought. As the Conew can reproduce very quickly, a short break in predation pressure can lead to a fast increase of rabbits. Sadly, the Boas are back on the rise again with the truly wet rainy seasons we have recently experienced. This could cause a new decline in the Conew population that was just starting to recover.<ref>[https://www.cspnv.com/pdf/aruba-today-20241212.pdf Unique fauna of Aruba], Aruba Today (12 di december 2024)</ref> {{Appendix}} *Coneu/Conenchi (''Sylvilagus floridanus nigronuchalis'') E Coneu su nomber na Ingles ta describi’e como ‘the Arubian Cottontail’ riba e website di Dutch Caribbean Species. E coneu ta crece te aproximadamente 35 centimeter y ta pisa entre 1.1 y 1.8 kilogram. E tin lana fini, color ta un variacion di bruin mescla den otro. Loke ta yamativo ta cu tin un pleki preto ta core di su nek y schouder ta caba te riba su lomba. E coneu ta pari entre 3 pa 8 yiu despues di dura 32 dia pa haya e conenchinan. E coneu ta come e placenta despues di haya su crianan. Si e sinti su mes menasa, e ta move hopi lihe, ta scapa den forma zigzag y ta sconde. Nan por morde tambe si nan ta sinti nan mes menasa. E coneu ta biba den mondi meymey di matanan cu no ta crece halto. Nan ta traha nan neishi den forma di un buraco cu no ta hundo den tera y ta tap’e cu lana y foyo. Nan cuminda ta yerba berde, blachi di mata cu ta sali di simia y frutanan di mata den mondi. Door di e invasion di e boa na Aruba, e cantidad di coneu a baha drasticamente sin conta e hendenan cu a mata nan pa come y gara esakinan pa mascota di cas. Leu aleu hende por wak coneunan ainda den nos naturalesa. Nan ta mas activo parti atardi te anochi y ta descansa den nan neishi den dia.<ref>[https://dnmaruba.org/en/fauna-3/ Strea di lama], Directie Natuur en Milieu Aruba</ref> ------------------- {{Variante|a}} {{Taxobox| variante = a | exhibi titulo = cursivo | tipo = pisca | nomber = | status = <!-- Categoria di Lista Cora di IUCN --> | imagen = | imagen tamaño = | descripcion = | reino = Animalia | troncon = | clase = | orden = |famia = Tuna |genero = |especie = |c-nomber =''Thunus albacares'' |fecha = |autor = }} '''Tuna Hala Hel''' (''Thunus albacares''), [[ingles]]:Yellowfin Tuna, [[hulandes]]: geelvintonijn, ta un di tunanan mas grandi cu ta ser gara den nos awanan. E ta pertenece den e famia di Tuna. Tuna tin diferente tipo pero por lo general ta caracterisa pa nan curpa gordo y den forma oval manera di un bala di futbol Americano.<ref>https://awemainta.com/wp-content/uploads/2024/03/AM240308.pdf Nomber di pisca na Papiamento: Tuna Hala Hel], AweNainta (8 di maart 2024)</ref> Tuna Hala Hel, su caracteristica cu mas ta resalta ta su 2 finnan grandi y color geel. E por alcansa tamaño di 2 meter largo y pisa te casi 400 liber of 180 kilo. Tuna ta un grupo di pisca di importancia rond mundo pa alimentacion y ta ser uza tanto den mochi, filet pero tambe empaketa den e.o. bleki. Ademas Tuna ta popular tambe pa pesca recreativo. == Descripcion == Tuna Hala Hel ta un pisca oval, gordo, den forma di un bala di futbol Americano. Su lomba ta blauw y e tin un strepi geel ta core memey di su curpa di dilanti te patras. Su aletanan of finnan ta caracteristicamente geel of hel manera nos ta pronunciele. Nan ta pisca di careda, referiendo traha pa landa distancia largo y cu hopi velocidad. P’esey nan diseño, largo manera torpedo y cu fin chikito a lo largo di lomba te na rabo. Nan rabo tambe ta fini manera luna nobo, y cual ta corta awe pa bay dilanti rapidamente. {{Appendix}} [[:Category:Fauna na Aruba]] -------------- {{Variante|a}} {{Taxobox| variante = a | exhibi titulo = cursivo | tipo = carpata | nomber = Agaue arubaensis | status = <!-- Categoria di Lista Cora di IUCN --> | imagen = | imagen tamaño = | descripcion = | reino = Animalia | troncon = | clase = | orden = |famia = Halacaridae |genero = |especie = |c-nomber = ''Agaue arubaensis'' |fecha = 1994 |autor = Bartsch }} '''Agaue arubaensis''' ta un especie di carpata den e famia Halacaridae.<ref>Bartsch, I. (2012). <i>Agaue arubaensis</i> Bartsch, 1994. Geraadpleegd via: World Register of Marine Species op http://www.marinespecies.org/aphia.php?p=taxdetails&id=406495. [https://web.archive.org/web/20201111192837/http://marinespecies.org/aphia.php?p=taxdetails Gearchiveerd] op 11 november 2020.</ref> E nomber cientifico di e especie a wordo publica pa prome biaha na 1994 pa Bartsch. {{Appendix}} [[:Category:Fauna na Aruba]] [[:Category:Naturalesa na Aruba]] -------------------------- DNM: Tin hende y hasta companianan ta strobando dolfijnnan den nos awa teritorial Noticla: Posted on 01/8/2021 5:33 pm AST | Updated on 01/8/2021 5:34 pm AST ORANJESTAD - Directie Natuur en Milieu (DNM) a tuma nota cu recientemente tin hendenan y hasta companianan ta strobando dolfijnnan den nos awanan teritorial. Aruba su awa tin masha hopi actividad di dolfijn y bayena durante henter aña. Mester ta alerta ora topa e especienan aki den nos awanan. E motibo pa cual nan ta cerca di nos costanan no ta pa entretene hende, pero pa algun motibo di necesidad. En bes cu hende scoge pa molestia e bestianan, DNM ta haci e peticion pa aleha di e sitio y laga nan na paz. Den nos awa teritiorial tin 6 especie di dolfijn cu tin luga di refugio cerca di nos costa. E sortonan ta: ''Tursiops truncatus, Steno bredanensis, Stenella longirostris, Stenella frontalis, Stenella attenuata, y Stenella coeruleoalba'' Aruba ta un "nursery" di e 6 especienan aki y e nursery belt ta 3 kilometer rond di costa. E especienan ta bini cerca ora tin necesidad di proteccion, ora ta duna luz of recupera di nan heridanan (injuries). Nan ta bini pa sconde tambe di nan predatornan, manera tribon. DNM kier a enfatisa y ta recorda tur hende cu tur dolfijn y bayena ta proteha pa nos leynan local. Articulo 7 inciso 3 di Natuurbeschermingsverordening ta specifica cu ta prohibi pa stroba e sortonan di bestianan protegi. E actonan aki ta castigabel pa ley(strafbaar). Den ley tin para: “Het is verboden een in het wild le¬vend dier als bedoeld in het eerste lid, te van¬gen of opzettelijk in zijn rust te ver¬sto¬ren”. Nos ta pidi encarecidamente pa coopera cu proteccion di nos fauna protegi na Aruba, pa asina yuda cu conservacion di nos recursonan natural. E specienan aki di dolfijn y bayenanan ta bini mas tanto pa busca refugio cerca di nos costa; ora nan ta den necesidad di proteccion, pa haya y cuida nan yiunan, como tambe pa recupera ora nan ta malo. Pues hende cu encontra e dolfijnnan no mag di stroba nan, bay cerca di nan, duna nan cuminda, saca potret of filma nan. Semper ta mihor pa observa e dolfijnnan for di un distancia respetabel cu ta sigur pa nan y abo mes. Mundialmente e norma ta cu ora ta observa e mamiferonan marino, pa no landa, no core riba, no mishi, no purba interactua cu e especienan aki. Keda na un distancia di 50 meter si ta riba lama grandi ora nan ta djis hungando y bulando den e olanan. Pero ta recomenda pa keda 100 meter leu ora cu nan ta cerca nos costa pasobra nan ta bini pa haya yiu y recupera (birth and recovery). Mayoría biaha nan ta den un grupo mas grandi pa yuda cu proteccion. DNM y Kustwacht ta traha di cerca cu Aruba Mammal Foundation cu ta e NGO encarga pa proteccion y investigacion di e especienan mamifero manera esunnan menciona den e relato aki. Sra. Angiolina Henriquez di Aruba Marine Mammal Foundation a manda nos hopi informacion y comparti articulonan scientifico y potretnan pa uza den investigacion. Tambe e la duna DNM tambe e siguiente mensahe pa comparti cu pueblo; {{Appendix}} --------------------- {{Variante|a}} {{Taxobox| variante = a | exhibi titulo = cursivo | tipo = | nomber = | status = <!-- Categoria di Lista Cora di IUCN --> | imagen = | imagen tamaño = | descripcion = | reino = Animalia | troncon = | clase = | orden = |famia = |genero = |especie = |c-nomber = ''Triops longicaudatus'' |fecha = 1864 |autor = LeConte }} '''Hobo hobo''' (''triops longicaudatus'')<ref name = "col3"> (1996), database, NODC Taxonomic Code</ref> ta un especie di crustaceo di e famia di Triopsidae. E especie a ser describi pa prome biaha na 1846 pa John Lawrence LeConte. especie di cangrue minusculo Triops longicaudatus [1] [2] ta un krustacea ku a ser deskribí pa promé biaha pa John Lawrence LeConte na 1846. Triops longicaudatus ta un miembro di e género Triops i e famia Triopsidae. [ 3 ] [ 4 ] No tin sub-species menshoná den e Catalogo di Bida . [ 3 ] == Distribucion y habitat == Su teritorio ta surdi for di e parti sur-oest di Canada, rond di latitud 50 grado N, i ta bai pa parti sur di e region di Centro i Sur Amerika. E cancer tambe ta aparece den otro parti di mundo, manera Hapon, e islanan Galapagos y West India. Na Merka e ta presentá prinsipalmente den áreanan di desierto i stepa i, ku eksepshon di Alaska, ta presentá den tur estado inkluyendo Hawaii. * distribuí na Nort i Sur Amérika. * islanan ABC E ta biba den curpa di awa dushi chikito no hundo manera plas di awa, rooi, dam y lagonan temporal cu ta seca den temporada di secura òf di calor, caminda nan ta pone nan yiunan ku ta keda intacto te ora e awaceronan bin bèk i nan ta kria.[1]. Triops leeft in kleine, rustige, ondiepe zoetwaterpoelen met schoon, niet-koud water. Hij zwemt vrij, maar kruipt en graaft vaak langs de bodem. == Descripcion == E especie tin un curpa chikitu, midiendo rond di 4.5 pa 5 cm for di cabes te cu lomba y ta yega na madurez den 2 pa 3 siman. Den naturalesa e ta biba mas o menos 6 pa 12 siman y ora captura e ta biba 10 pa 13 siman. kleine en minuscule waterlichamen Nan tin un bida kòrtiku, di mas o ménos 20 pa 90 dia i ta krese hopi lihé ku un largura di 25 pa 75 mm. E kresementu aki ta dependé di e kantidat di lus i kuminda ku nan ta haña. Despues di nan nasementu, nan ta dobla nan tamaño diariamente. E tin un shell manera un escudo protector, compuesto di wowo fiho y di 35 pa 71 pareha di filamento cu e ta usa pa landa y respira. E krustaceo aki tin mandibula i mandíbula. Triops heeft drie ogen, die in een driehoek op de bovenkant van het hoofd zijn gerangschikt en gaven het geslacht zijn naam ("de drieogige"). No tin sub-species menshoná den e Catalogo di Bida . [ 3 ] Triops longicaudatus ta prefera di keda na fondo di awa, kaminda e ta move su kurpa abou. Aki e ta kai i ta buska kuminda constantemente ku su pia i e parti dilanti fortifiká di su spinal. E kraba ta un omnivoro ku kasi no ta satura ku por konsumi te ku 40% di su propio peso di kuminda kada dia. Ademas di tur e presanan animal ku e por dominá, manera larva di mosquito i kachó pa piskánan di rana, e ta kome tambe kuminda vegetal i kuminda, i e no ta stòp na miembro di su mes especie ku ta fresku aburí òf aktualmente rumiando. {{Appendix}} In our story this week we will talk about a bizarre looking prehistoric creature which emerges of very tiny eggs and starts to swim around in these seasonal pounds of our desert island, egg which can stay dormant for many decades awaiting the downpour. These tiny creatures of approximately 4.5 to 5 cm from head to tail will reach matureness in 2 to 3 weeks and will live about 6 to 12 weeks in the wild and 10 to 13 weeks in captivity. Locals know these tiny creatures under the name Hobo hobo or Hobi in Papiamento. However many people confuses these with tadpoles, but these animals do not have nothing to do with frogs or any other amphibians present on the island but are prehistoric fresh water crustaceous or shrimps known as Triops or popularly as tadpole shrimp in English. Most Triops are hermaphrodites, meaning they can fertilize their own eggs. The one we find on Aruba is called Triops longicaudatus by scientists. It looks much like a miniature horseshoe crab, whit an elongated, segmented body, a flattened shield-like olive or brownish colored carapace which covers most part of its body, whit two long filaments on the end tail and whiskers like filaments on its face. Despite their potential contribution in mosquito control, limited evidence for their effectiveness in mosquito larval control is available. However, Triops are considered a pest in some countries. It`s believed that egg could be carried by water fowl, in the mud that stick to their feet when feeding in pound and seasonal lake<ref>https://www.cspnv.com/pdf/aruba-today-20240520.pdf Aruba’s living fossil Triops longicaudatus: “Hobo hobo”], Aruba oday (20 di mei 2024)</ref> abozgo38kkwxojr6j6stufqiceavq0h 202902 202901 2026-09-02T14:35:29Z Caribiana 8320 /* Important Bird Area */ 202902 wikitext text/x-wiki __NOINDEX__ * [https://tiboko.com/wp-content/uploads/2023/07/Final-version-GvB-Papiamentu-book.pdf Caiquetio Indians on Curacao during colonial times and Caquetio words in Papiamentu language], Gerard van Buurt April 2015 Pending: [[ROPV]] - [[Voluta damula]] - [[glas di lama]] - [[strea di lama]] - [[Conenchi di rabo di catuna]] - [[hòmber di guera portugues]] (''Physalia physalis'') - [[Agaue arubaensis]] - [[Tuna Hala Hel]] (''Thunus albacares'') ---------------- {{Variante|c}} {{infobox luga den pais| variante = c | tipo = kurpa di awa | nomber = Laguna Jan Thiel | pais = {{SXM}} | multi_imagen = {{multiple image | total_width = {{Infobox/afbeeldingbreedte}} |perrow = 1/2/1 |border = infobox |image1 = Collectie Nationaal Museum van Wereldculturen TM-20017489 Gezicht op de zoutpannen 'Salt Pond' en de hoofdstad Philipsburg Philipsburg Boy Lawson (Fotograaf).jpg |caption1 = |image2 = |caption2 = |image3 = Flamingo's - Jan Thiel - Curaçao (14172805433).jpg |caption3 = Flamingo na Jan Thiel }} | zoom = 5 }} '''Laguna Jan Thiel''' ta un área di 80 ha di lagunanan hipersalino, rondoná pa mondi i situa na kosta sùit di [[Kòrsou]], den serkania di e bario di [[Jan Thiel]]. E ta pegá ku e kapital, [[Willemstad]]. E sitio, ku ta konsistí di e lagunnan, mondi i awanan kostal besindario, a wòrdu identifiká komo un Area Importante di Parha di 432 ha dor di BirdLife International. Parhanan pa kua e sitio a wòrdu designá ta inkluí kolonianan di krio di sternnan ménos i komun. E ta tambe un área importante di buskamentu di kuminda pa flamingonan merikano.<ref name=bli> {{cite web |url=http://datazone.birdlife.org/site/factsheet/jan-thiel-lagoon-curaçao-iba-curaçao-(to-netherlands)|title= Jan Thiel Lagoon, Curaçao|author=<!--Not stated--> |date=2007 |website= BirdLife Data Zone|publisher= BirdLife International|access-date= 18 October 2020|quote=}}</ref> == Important Bird Area == Laguna Jan Thiel ta un di e sinku [[Important Bird Area]] di Kòrsou bou di e BirdLife Protokòl Internashonal di áreanan importante di para den Karibe. E área a wòrdu designá komo IBA AN018.<ref name="DCNA">[https://www.dcnanature.org/wp-content/uploads/2013/01/Dutch-Caribbean-IBAs-131004-MV-NM.pdf Important Bird Areas in the Dutch Caribbean], [[Dutch Caribbean Nature Alliance|DCNA]], pag.10</ref> Situá na kosta sùit i parti sùit di Kòrsou, ost di Willemstad, Laguna Jan Thiel ta konsistí di 80 hektar di lagunanan hipersalu. E kurpanan di awa ta rondoná pa aproksimadamente 228 hektar di mondi seku i mata semper bèrdè. E área tambe ta konsistí di un fuente i vários dam bandoná ku ta sostené awa dushi durante e temporada di awaseru ku ta oumentá diversidat di habitat signifikantemente.<ref name="DCNA"/> E poblashon di Common Tern (''Sterna hirundo'') den e IBA ta mundialmente importante. Tin un poblashon regionalmente importante ku ta fluktuá di meuchi chikitu (''Sternula antillarum'') i te ku 1.200 par di Sandwich Terns (''Thalasseus sandvicensis'') ku ta wòrdu usá pa reprodusí den e área. Disturbio a afektá e krio kantidat di tern, redusí na nivelnan insignifikante.<ref name="DCNA"/> E laguna ta un importante tereno di buskamentu di kuminda pa flamingo di Karibe (''Phoenicopterus ruber'') ku ta okuri riba e isla. Laguna Jan Thiel tambe ta importante pa paranan di kosta migratorio i otro migrantenan. Dies di e diesun poblashonnan residente di Islanan ABC supespesie endémiko di parhanan ku ta broei riba Kòrsou tambe ta hasi e IBA importante.<ref name="DCNA"/> The population of Common Tern (Sterna hirundo) in the IBA is globally significant. There is a fluctuating regionally important population of Least Terns (Sterna antillarum) and up to 1,200 pairs of Sandwich Terns (Thalasseus sandvicensis) used to breed in the area. Disturbance has affected the breeding tern numbers, reduced to insignificant levels. The lagoon is an important foraging ground for Caribbean Flamingos (Phoenicopterus ruber) occurring on the island. Jan Theil Lagoon is also important for migratory shorebirds and other migrants. Ten of the eleven resident populations of Leeward Dutch Antilles endemic subspecies of birds breeding on Curaçao also make the IBA important. == Mira tambe == * [[Important Bird Area den Karibe Hulandes]] {{Appendix}} [[:Kategoria:Lugá na Kòrsou]] [[:Kategoria:Important Bird Area]] Jan Thiel Lagoon is an 80 ha area of hypersaline lagoons, surrounded by woodland, on the southern coast of Curaçao, a constituent island nation of the Kingdom of the Netherlands in the Dutch Caribbean. It is adjacent to the capital, Willemstad. The site, comprising the lagoons, woodland and adjacent coastal waters, has been identified as a 432 ha Important Bird Area by BirdLife International. Birds for which the site was designated include breeding colonies of least and common terns. It is also an important foraging area for American flamingos.[1] --------------- {{Variante|a}} {{Taxobox| variante = a | exhibi titulo = cursivo | tipo = | nomber = Pechi portugues | status = <!-- Categoria di Lista Cora di IUCN --> | imagen = | imagen tamaño = | descripcion = | reino = Animalia | troncon = | clase = | orden = |famia = |genero = |especie = |c-nomber = ''Physalia physalis'' |fecha = |autor = }} E '''pèchi portugues''' of '''hòmber di guera portugues''' (''Physalia physalis'') ta un medusa estatal ku ta wòrdu hañá den lamannan mas kayente. E no ta un berdadero medusa, pero un kolonia kompleho di sentenares di pólip di kuater tipo.[1] ---- The scientific name for the "Pèchi Portugues" (often referred to as the Portuguese Man O' War or Bluebottle in Papiamentu) is Physalia physalis. It is a marine siphonophore known for its purple/blue gas-filled float and long venomous tentacles, frequently spotted in the Dutch Caribbean (Aruba, Bonaire, Curaçao). Facebook ·NosTv Bonaire +4 Key Facts regarding Physalia physalis (Pèchi Portugues): Appearance: A purple/blue, bladder-like, or "balloon" float. Danger: They are not true jellyfish but a colony of organisms with highly venomous tentacles that can reach 15 meters in length. Safety Advice: If spotted, keep a safe distance, even when washed up on the beach. Treatment: If stung, remove tentacles with a plastic card, rinse with saltwater (not fresh), and use vinegar or warm water (not ice) to relieve pain. Facebook ·STINAPA Bonaire +4 Note: The results also mention "Chipe Pèchi Pretu," which is a bird (Setophaga striata), but "Pèchi Portugues" specifically refers to the Portuguese Man O' War. Dutch Caribbean Species Register +2 Pèchi Portugues ta relativamente fásil pa mira den laman. Bo ta rekonosé na su forma di un blas òf saku di plèstik lilá yená ku airu di mas òf ----------------- ---------------- ==ROPV Aruba == E '''Ruimtelijke Ontwikkelingsplan Volkshuisvesting''', conoci como ROPV, ta e framework di zonificacion y desaroyo espacial na [[Aruba]]. E ta designa diferente zona riba henter e isla, for di zonanan di vivienda, zonanan di naturalesa pa hasta zonanan marino. E ROPV ta determina ki tipo di actividad y desaroya ta permiti den cada area.<ref>[https://www.cspnv.com/pdf/bon-dia-aruba-20260219.pdf E problema cu zonificacion di naturalesa den ROPV], BDA (19 di februari 2026</ref> == Tipo di actividad == * Vivienda * Zona di naturalesa Pa loke ta zonanan di naturalesa, e ROPV ta reconoce dos diferente area: area di ‘natuurgebied)’ y area di ‘natuur en landschap’. Aunke tur dos zona tin como prome funcion e proteccion y restauracion di naturalesa, e diferencia principal entre e dos zona aki tin di haber cu e nivel di proteccion y maneho. Den areanan marca como ‘natuurgebied’, proteccion pa flora y fauna ta mas estricto, unda maneho y supervision ta cay bao responsabilidad di [[Aruba Conservation Foundation]]. Cualkier actividad of intervencion humano ta depende di e autorisacion di ACF. Den areanan marca como ‘natuur en landschap’, proteccion ta menos estricto, unda DNM ta actua como autoridad di maneho, pero en realidad no tin control directo manera ACF tin den areanan di natuurgebied. Den zonanan marca como natuur en landschap, actividad humano no ta ser monitoria estrictamente, loke ta presenta un menasa pa especienan di bestia y mata den e area. Tambe tin un falta di consistencia den kico ta marca como natuurgebied y kico ta natuur en lanschapgebied den cuadra di ROPV. {{Appendix}} ------------- {{Variante|c}} {{Taxobox | variante = c | nomber = ''Voluta damula'' | exhibi titulo = cursivo | imagen = | descripcion = | status = | dominio = [[Eukaryota]] | reino = [[Animal|Animalia]] | troncon = [[Molusko|Mollusca]] | clase = [[Sòldachi|Gastropoda]] | clade1 = Caenogastropoda | orden = Neogastropoda | superfamia = Volutoidea | famia = Volutidae | genero = ''Voluta'' | c-nomber = ''Voluta damula'' | autor = | fecha = | parentesis = si | original = | commons = | species = | sinonimo = ''Voluta musica damula'' }} '''''Voluta damula''''' ta un [[espesie]] di [[Sòldachi|soldachi]] marino di e [[famia (biologia)|famia]] di Volutidae, originalmente deskribí na 1907 pa William Healey Dall komo un supespesie di ''V. musica''. == Etimologia i taxonomia == E espesie ta wordu haya na Kòrsou i inisialmente duná e nòmber ''Voluta musica damula'', komo parti di e ''kompleho Voluta musica'' i supespesie di ''V. musica'', un molusko presente den Karibe i na costa di Colombia i [[Venezuela]].[[File:Volutidae - Voluta musica.JPG|thumb|left|180px|Kaska di un ''V. musica''.]] E “kompleho Voluta musica” ta un kaso di radiashon insular: unda un poblashon riba islanan separá por evolushoná distinto a largu tempu, ounke nan ta sigui parse hopi similar den forma general. ''V. damula'' ta un ehèmpel klaro di esaki. Na 2024 un revision sientífiko a propone pa e molusko wòrdu trata komo un espesie separá, basá riba morfologia, isolashon geográfiko i variashon ku e ''kompleho Voluta musica''. Sinembargo, base di dato ofisial manera WoRMS<ref>[https://www.marinespecies.org/aphia.php?p=taxdetails&id=1578853 ''Voluta musica damula'' Dall, 1907 ], World Register of Marine Species (WoRMS)</ref> ta sigui registr'é komo un supespesie. E artíkulo aki ta reflehá e dos posishon. == Distribushon i habitat == E espesie ta [[endemismo|endemico]] na e isla [[Kòrsou]]. Voluta damula ta endémiko na Kòrsou. No tin registrashon konfirmá di otro isla of di e kontinente sur-merdikunal. E molusko ta biba Riba fondo di arena òf arena meskla ku yerba di awa (seagrass) Den zòna sublitoral Na profundidat ku tipikamente ta keda entre 0 i ±40 meter . Manera hopi voluta, e sa hala na e dia ora na santu òf medio kubrí pa protekshon. == Deskripshon == E kaska tin un forma conico-oval, cu un largura cu ta varia tipicamente entre ... i ... mm. E kurpa manera spiral ta E kaska di Voluta damula ta relativamente chikí i mas oval-elongá kompará ku e forma típica di Voluta musica. Karakterístika prinsipalnan: *Longitud: típikamente entre 42 i 57 mm (según deskrepshon di Dall i material resientemente estudiá) *Ancho: proporcionalmente estrecho, ku un spire mas haltu *Kolo: fondo kla òf blanquis, ku e patrón karakterístiko di “linja musikal” – línjanan spiralis i pònchi marón ku ta fèrmente parse ku notashon musikal *Apertura: largu, ku un ton rosá of violasio *Kolumela: tin entre 9 i 10 plegamento *Kanaal sifonal: presenta 4–5 ribanan plano E kombinashon di su forma mas estrecho, su spire haltu i su palèt di kolo ta separá damula di e forma mas anchura di V. musica ku ta biba den otro parti di Karibe. == Konservashon == E espesie no tin un evaluacion oficial pa e [[Lista Kòrá di IUCN|Lista Cora di IUCN]] (Union Internacional pa Conservacion di Naturalesa), pero su status di especie endemico ta ser considera di importancia pa monitorea. [[File:Volutidae - Voluta musica.JPG|thumb|left|180px|Kaska di un ''V. musica''.]] == Mira tambe == * [[Voluta caquetio]] {{Appendix}} Su nòmber sientífiko a wordu publiká na 1907 pa Dall.<ref>[https://www.marinespecies.org/aphia.php?p=taxdetails&id=1578853 ''Voluta musica damula'' Dall, 1907 ], World Register of Marine Species (WoRMS)</ref> {{DEFAULTSORT:Voluta damula}} [[:Kategoria:Animal endemico di Kòrsou]] [[:Kategoria:Sòldachi]] Na 2024 un revision sientifiko a propone pa e molusko wòrdu trata komo un espesie separá, basá riba morfologia, isolashon geográfiko i variashon ku e kompleho Voluta musica. Na base di un análisis di 2024 riba e “kompleho Voluta musica”, hopi malakólogo ta trata damula komo un espesie endémiko di Kòrsou. Sinembargo, base di dato ofisial manera WoRMS<ref>[https://www.marinespecies.org/aphia.php?p=taxdetails&id=1578853 ''Voluta musica damula'' Dall, 1907 ], World Register of Marine Species (WoRMS)</ref> E ta sigui registrá e komo un supespesie. E artíkulo aki ta reflehá e dos posishon. '''Voluta damula''' ta un molusko gastropodo marino di famia Volutidae, originalmente deskribí na 1907 pa William Healey Dall komo un supespesie di '''Voluta musica'''. Un revisión sientífiko resientemente (2024) ta propone ku e forma di Kòrsou mester wòrdu trata komo un espesie separá, basá riba morfologia, isolashon geográfiko i variashon den e kompleho di Voluta musica. E “kompleho Voluta musica” ta un ehèmpel interesant di radiashon insular: poblashonnan separá na isla por evolushoná distinto na tempu largu, aunke nan ta parse hopi similar den forma general. Voluta damula ta un ehèmpel klaro di esaki na Kòrsou. Na 2024 un revision sientifiko a propone pa e molusko wòrdu trata komo un espesie separá, basá riba morfologia, isolashon geográfiko i variashon ku e kompleho Voluta musica. ----- V. musica typica specimen from the Berschauer Collection, photographed by the author. Voluta musica damula Dall, 1907 (Figure 8, Plate 4 Figures A-D) Description. "Shell small, oval, with eight or nine low ribs, slightly nodulous at the shoulder; nucleus pale brown; ground color whitish, with the usual tracery in fawn-color and pale brown, with vertical brown fringe-like lines and distinct spiral sculpture in front of the suture and four or five flattish ridges on the canal; aperture livid pink, or sometimes violaceous, with brown spots on the outer lip and nine or ten plaits on the inner lip; a specimen of four whorls, beside the nucleus, measures 42 mm. long and 21 mm. wide." (Dall, 1907) Type Specimens. U.S. National Museum Nos. 54521 holotype, and 29249 paratype. Type Locality. Curaçao.<ref>https://www.researchgate.net/figure/musica-typica-specimen-from-the-Berschauer-Collection-photographed-by-the-author-Voluta_fig3_380528676 ], The Festivus issue 2 volumen 56</ref> Accordingly, the Aruban population is designated herein as V. musica. Dall named a specimen from Curaçao as Voluta musica damula, which when compared with other specimens from Curaçao appears to be a narrower and higher spired form which otherwise shares the same morphology. Plate 4 illustrates Dall’s holotype of V. musica damula together with five other specimens from Curaçao, and three specimens from Bonaire. The specimens from Curaçao, denoted as V. musica damula are distinct from other populations, and therefore V. damula is recognized herein as a full species.<ref>David P. Berschauer,[file:///Users/lorraine/Downloads/Volutamusicacomplexarticle%20(1).pdf Review of the Voluta musica Complex], The Festivus, issue 2 volume 56</ref> Voluta damula is generally considered a geographic subspecies or form of the wider species Voluta musica (the common music volute), rather than a distinct species itself, though some recent research recognizes it as a full species. The formal name is Voluta musica damula Dall, 1907. ----- '''Voluta musica damula''' (Dall, 1907) was originally described as a subspecies of the “music volute” (Voluta musica), from shells collected at Curaçao. However, a recent 2024 revision of the “Voluta musica complex” argues that damula — along with several other geographically isolated forms — should be considered a distinct species, now often referred to as Voluta damula. == Distribution and habitat == Voluta damula appears to be endemic to Curaçao. Like other volutes, it lives on sandy (or sandy–seagrass) bottoms, often partially buried; recorded depths range from near-shore to about 40 m, though in some related populations much deeper records (even 100 m) exist. == Morphology / Description == The shell is relatively small and oval, with a narrow, higher spire than “typical” volutes. Colouration: pale (whitish) base with the characteristic “music-staff” pattern of brown to fawn spiral lines and spots. The aperture is long, with a pink or violaceous interior; the columella has multiple plaits (9–10), and the siphonal canal has ridges. Typical shell lengths (from type and other specimens) are ~42–57 mm (for the shell, excluding protoconch). == Taxonomic status and notes == Where older works lumped all variation under a single variable species, modern morphological, biogeographic and developmental arguments point to V. damula being a separate species derived by long-term isolation (allopatry). == Conservation / Uncertain status == No formal global conservation status exists for V. damula. Given its apparent restriction to one island and specialised habitat, it may be vulnerable to habitat disruption, collection pressure, or environmental change — but data are lacking. -------------------- == Sea glass == Especially on the strip on white sand between the famous Natural Bridge” and the huge red anchor close to “Grapefield” beach you will be able to find your own pieces of sea glass. The sea glass that was created is the product of a very long and interesting process. It can take anywhere from 10 to 30 years to make sea glass. The name for any piece of glass that finds its way to the ocean and tumbles around in the water long enough is “Sea glass.<ref>[https://www.cspnv.com/pdf/aruba-today-20250731.pdf Another Treasure of Aruba’s Beaches: Sea Glass!], Aruba Today (31 di juli 2025)</ref> The colorful pieces of glass are being used for decoration, handcrafts and jewelry! Once glass makes its way into the ocean, the glass is broken up into shards and is tumbled around in the water, where sand and other rocks act like sandpaper to smooth out its rough edges. Sometimes as the sea glass is passed through fire, it becomes fire glass, the rarest of sea glass with certain inclusions, just like precious gems. {{Appendix}} --------------- {{Taxobox parha| variante = a | nomber = ''Sternchi'' | exhibi titulo = cursivo | imagen = Sterna hirundo - Common Tern.jpg | descripcion = Sternchi comun of meuchi pico cora (''Sterna hirundo'') | status = | reino = [[Animal]]ia | troncon = [[Chordata]] | clase = [[Para|Aves]] | orden = Charadriiformes | famia = Sternidae | genero = | taxon = | c-nomber = Sternini | autor = Vigors | fecha = 1825 | imagen2 = | descripcion2 = | commons = | species = | sinonimo = * ''Sterninae'' (tradicional) * ''Sternini'' (den algun sistema) }} -------- {{Variante|a}} {{Taxobox | variante = a | nomber = ''Oreaster reticulatus'' | exhibi titulo= cursivo | imagen = Oreaster reticulatus (reticulated starfish) (San Salvador Island, Bahamas) 2.jpg | descripcion = | status = | dominio = Eukaryota | reino = [[Animal|Animalia]] | troncon = Echinodermata | clase = Asteroidea | subclase = | orden = Valvatida | famia = Oreasteridae | genero = ''Oreaster'' | c-nomber = ''O. reticulatus'' | autor = Linnaeus | fecha = 1758 | parentesis = si | original = | commons = | species = | sinonimo = * ''Asterias reticulata'' <small>Linnaeus, 1758</small> * ''Pentaceros reticulatus'' <small>(Gray, 1840)</small> * ''Oreaster gigas'' <small>(Lutken, 1859)</small> }} '''Strea di lama''' (''Oreaster reticulatus'') ta un [[espesie|especie]] di strea di laman tropical di e [[Famia (biologia)|famia]] Oreasteridae. E nomber cientifico a wordo publica na 1758 pa Carl Linnaeus den e di dies edicion di Systema naturae.[1] O. reticulatus ta un di e streanan di laman mas pisá na mundu, yegando un diameter di te ku 50 sentimeter (20 inch). E ta biba banda di e costanan di [[Florida]] y [[Bahamas]].[2] {{Appendix}} zie fr.wiki {{DEFAULTSORT:Oreaster reticulatus}} [[:Kategoria:Animalnan]] *Strea di lama (''Oreaster reticulatus'') E '''Strea di lama''' na Ingles nan ta yam’e Red Cushion Sea Star of West Indian Sea Star. E ta un especie di invertebra marino, un strea di lama ta di e famia Oreasteridae. E especie aki ta masha yamativo pa wowo di hende y ta un bestia magistral. Normalmente e tin 5 tengla diki cu ta sali for di su memey, pero algun especie por tin 4 of 6 tengla pero esaki ta inusual. E parti ariba di su curpa ta duru y ta cubri cu punta punta. E color di e adultonan ta den tono cora, oraño of te bruin. Nan ta biba den awa tiki hundo den oceano Atlantico y occidental y den lama Caribe. Nan habitat ta e fondo di lama te den profundidad te cu 37 meter den santo blanco. Pero e streanan di lama hubenil ta biba den area di yerba di lama na unda nan por camufla y evita turbulencia. E strea di lama ta omnivoro, nan ta come sedimentonan den fondo di lama manera alga, sponsnan y invertebra chikito. E ta hopia sedimento hunto y despues e ta bira su stoma pa robes y ta guli e masa. Un gran cantidad di strea di lama por reuni na un luga na momento di reproduccion. E concentracion aki ta aumenta e posibilidad di fertilisacion. Despues cu e larvanan pasa door di diferente etapa di desaroyo, nan ta somete na metamorfosis y ta comberti den strea di lama hubenil. E menasa pa e streanan di lama ta malesanan asocia cu cambio di clima, polucion, destruccion di habitat y hende cu ta saca strea di lama for di awa. E strea di lama por muri di stress y stik ora di expone nan na aire. No mishi cu nan como cu hende por introduci bacteria cu ta dañino pa e strea di lama.<ref>https://dnmaruba.org/en/fauna-3/ Strea di lama], Directie Natuur en Milieu Aruba</ref> --------------- {{Taxobox mamifero | nomber = Conenchi di rabo di catuna | exhibi titulo = | imagen = | descripcion = | orden = | famia = | genero = | taxon = | c-nomber = | autor = | fecha = | parentesis = | original = | imagen2 = | descripcion2 = | commons = | species = }} '''Conenchi di rabo di catuna''' (''Sylvilagus floridanus nigronuchalis'', conoci localmente como '''coneu''' ta un especie endemico di conenchi na [[Aruba]]. Aruba ta un isla chikito den Caribe cu ecosistemanan cu ta keda cambia y RIU a dicidi di contribui n’e proteccion, preservacion y restauracion di un especie endemico manera e conenchi “cottontail”. E cadena hotelero ta agrega e proyecto di conservacion di biodiversidad aki na su proyecto di sosten na comunidad, avansando di e manera aki e obhetivonan di su strategia di sostenibilidad “Proudly Committed”.<ref>https://24ora.com/riu-ta-lansa-proyecto-pa-proteha-e-conenchi-endemico-di-aruba/ Riu ta lansa proyecto pa proteha e conenchi endemico di Aruba], 24ora.com (12 di februari 2025)</ref> {{Appendix}} Aruba su conenchi nativo, e subspecies Aruban Cotton Tail, ta den posibel peliger di extincion y den un esfuerso pa salba e especie endemico aki, Aruba Conservation Foundation(ACF) a lansa un proyecto pa proteha y colecta mas informacion tocante e especie aki. Natasha Silva, Chief Conservation Officer na ACF, a splica den un entrevista cu Bon DiaAruba con nan a yega na e proyecto, kico ta e meta y loke nan kier logra cu e proyecto aki. Silva a splica cu Aruba tin su propio conenchi cual ta un subspecies, un especie cu ta bin di e Eastern Cotton Tail.<ref>[https://www.cspnv.com/pdf/bon-dia-aruba-20250219.pdf Aruban Cotton Tail, e especie di conenchi nativo di Aruba], BDA (19 di februari 2025)</ref> E especie Eastern Cotton Tail ta biba for di e sur di Canada te cu Venezuela y Colombia. E subspecies aki ta biba na dos isla so, Aruba y Corsou, y na Aruba e ta conoci como e Aruban Cotton Tail. Su nomber cientifico mes ta nifica coneu di mondi. E subspecies di Aruba y Corsou tin un parti preto riba nan nek, loke ta diferente na e especie di otro paisnan, locual ta hacie echt nativo di Aruba. Silva a sigui splica cu antes tabatin hopi y por a topa nan riba caminda frecuentemente, pero aworaki no tin hopi y tin biaha por wak un pa aña den Arikok, cu ta un area protegi. El a indica cu sa tin otro luga riba e isla cu tambe tin nan, pero si a nota cu tin hopi menos cu antes. Esaki ta algo cu ta pone e fundacion preocupa y pa tin bista riba e biodiversidad nativo pa haya si nan ta na peliger di extincion. “Pa e coneu nos no sa con hopi tin ainda y esey tabata e eigenlijk e prome pregunta cu a pone cu nos mester sa mas di e coneu, si nan ta okay si of no. Nos ta kere nan ta na peliger di extincion pasobra nos ta wak menos y nos ta wak cu tur e menasanan a bira mas, e ta mas duro pa nan sobrevivi na Aruba,” el a bisa. El a splica cu un aña pasa ACF a traha riba su Conservation Framework den cual a identifica kico ta e prioridadnan pa e siguiente dies aña. Dentro di e framework a bisa cu e prioridad mester ta riba e especienan nativo, flora y fauna. E fundacion a identifica cual eseynan ta y coneu tabata tambe riba e lista. E proyecto aki ta den colaboracion cu e cadena hotelero Riu International, cu a acerca ACF mas cu un aña pasa pa haci un proyecto multianual cu fundacion. Silva a indica cu di banda di ACF nunca a traha cu un cadena di hotel of cu un hotel local y pues prome cu a bay di acuerdo pa realisa e colaboracion aki, nan a sinta cu nan na mesa hopi biaha y tambe a haci investigacion pa wak ki tipo di cadena hotelero nan ta, si nan ta hopi serio den e aspecto di sostenibilidad, si nan ta desaroyando y birando mas sotenibel, y kico ta nan aspiracion y ambicionnan bayendo na futuro pa e parti di sostenibilidad y tambe e parti di medio ambiente y naturalesa. A base di criteria cu ACF mes a pone na mesa, a bay di acuerdo pa concretisa e colaboracion aki. Un di e criterianan ta cu e partner mester ta serio den e parti di sostenibilidad, y otro ta cu e fundacion no kier ser envolvi den ningun tipo di “green washing”. Despues di e dialogo y combersacionnan ambos a bay di acuerdo pa realisa e colaboracion aki y ACF a ricibi un fondo pa tres aña, pero ta un proyecto cu eventualmente ACF lo continua pa decadas. Pa loke ta trata kico e proyecto y e fondo aki ta encera, Silva a splica cu den e fondo aki ACF por contrata un ranger cu ta dedica na e proyecto aki, cual ta algo significante. Cu e fondonan aki tambe ACF ta bay wak con e populacion ta, pa motibo cu ta wak hopi tiki. Tambe ta bay tin un aspecto di educacion, teniendo na cuenta cu tin hopi hende na Aruba cu no sa cu nan t’ey, cual el a señala ta un fout di ACF pasobra no a duna suficiente educacion. E otro parti ta pa haya data pasobra tin falta di data. E fundacion no tin conocemento di con grandi e populacion ta, unda nan ta biba, kico ta e habitat cu nan mester y kico ta e menasanan. Silva a splica cu nan tin un idea di kico ta e menasanan pasobra ta wak nan na otro pais, pero el a remarca cu e ser humano, specialmente trafico manera UTV y ATV, ta un problema, tin hopi coneu cu ta ser haya placha riba caminda. “Cu esey nos ta bisa nos mester haci un proyecto unda nos ta bay gara tur e data esencial tocante e populacion, tocante e habitat y cu esey nos por traha un plan pa restaura e habitat cu nan ta --- Conew (cottontail rabbit, Sylvilagus floridanus nigronuchalis) The Eastern Cottontail rabbit (Syl- vilagus floridanus) was probably brought over to the island by Indian settlers thousands of years ago as a source of food. This rabbit, locally known as Conew, has spread all over the island and has become part of our ecosystem. The very adaptable Conew can live in a wide variety of habitats, includ- ing Aruba’s xeric scrublands, where it typically grazes on weeds and grasses. The Aruban Conew has a brownish grey color and a distinctive white belly. This white fur extends to the bottom of the tail which becomes visible as the rabbit runs. These rabbits can grow up to approximately 40 centimeters in length over their short lifespan of 3 years. Cottontail rabbits reach reproductive maturity when they are just 2 to 3 months old. A female rabbit, called a doe, finds a suitable nest spot under a shrub or rocks and lines it with fur. She can have an average of 3 to 4 litters per year averaging 5 young each. The doe only visits her young once or twice a day to nurse her babies for a period of 2 to 3 weeks. The young reach independence at 4 to 5 weeks. The Aruban Conew is an endangered species and protected by Aruban law. The Conew is thought to have drastically declined due to an increase in human activities, habitat fragmentation and predation by the invasive Boa constrictor as well as feral cats and dogs. However, recently there seem to be more rabbit sightings in rural and wilderness areas and also in the National Park. This could be linked to a recent decline of the invasive Boa population after the long period of drought. As the Conew can reproduce very quickly, a short break in predation pressure can lead to a fast increase of rabbits. Sadly, the Boas are back on the rise again with the truly wet rainy seasons we have recently experienced. This could cause a new decline in the Conew population that was just starting to recover.<ref>[https://www.cspnv.com/pdf/aruba-today-20241212.pdf Unique fauna of Aruba], Aruba Today (12 di december 2024)</ref> {{Appendix}} *Coneu/Conenchi (''Sylvilagus floridanus nigronuchalis'') E Coneu su nomber na Ingles ta describi’e como ‘the Arubian Cottontail’ riba e website di Dutch Caribbean Species. E coneu ta crece te aproximadamente 35 centimeter y ta pisa entre 1.1 y 1.8 kilogram. E tin lana fini, color ta un variacion di bruin mescla den otro. Loke ta yamativo ta cu tin un pleki preto ta core di su nek y schouder ta caba te riba su lomba. E coneu ta pari entre 3 pa 8 yiu despues di dura 32 dia pa haya e conenchinan. E coneu ta come e placenta despues di haya su crianan. Si e sinti su mes menasa, e ta move hopi lihe, ta scapa den forma zigzag y ta sconde. Nan por morde tambe si nan ta sinti nan mes menasa. E coneu ta biba den mondi meymey di matanan cu no ta crece halto. Nan ta traha nan neishi den forma di un buraco cu no ta hundo den tera y ta tap’e cu lana y foyo. Nan cuminda ta yerba berde, blachi di mata cu ta sali di simia y frutanan di mata den mondi. Door di e invasion di e boa na Aruba, e cantidad di coneu a baha drasticamente sin conta e hendenan cu a mata nan pa come y gara esakinan pa mascota di cas. Leu aleu hende por wak coneunan ainda den nos naturalesa. Nan ta mas activo parti atardi te anochi y ta descansa den nan neishi den dia.<ref>[https://dnmaruba.org/en/fauna-3/ Strea di lama], Directie Natuur en Milieu Aruba</ref> ------------------- {{Variante|a}} {{Taxobox| variante = a | exhibi titulo = cursivo | tipo = pisca | nomber = | status = <!-- Categoria di Lista Cora di IUCN --> | imagen = | imagen tamaño = | descripcion = | reino = Animalia | troncon = | clase = | orden = |famia = Tuna |genero = |especie = |c-nomber =''Thunus albacares'' |fecha = |autor = }} '''Tuna Hala Hel''' (''Thunus albacares''), [[ingles]]:Yellowfin Tuna, [[hulandes]]: geelvintonijn, ta un di tunanan mas grandi cu ta ser gara den nos awanan. E ta pertenece den e famia di Tuna. Tuna tin diferente tipo pero por lo general ta caracterisa pa nan curpa gordo y den forma oval manera di un bala di futbol Americano.<ref>https://awemainta.com/wp-content/uploads/2024/03/AM240308.pdf Nomber di pisca na Papiamento: Tuna Hala Hel], AweNainta (8 di maart 2024)</ref> Tuna Hala Hel, su caracteristica cu mas ta resalta ta su 2 finnan grandi y color geel. E por alcansa tamaño di 2 meter largo y pisa te casi 400 liber of 180 kilo. Tuna ta un grupo di pisca di importancia rond mundo pa alimentacion y ta ser uza tanto den mochi, filet pero tambe empaketa den e.o. bleki. Ademas Tuna ta popular tambe pa pesca recreativo. == Descripcion == Tuna Hala Hel ta un pisca oval, gordo, den forma di un bala di futbol Americano. Su lomba ta blauw y e tin un strepi geel ta core memey di su curpa di dilanti te patras. Su aletanan of finnan ta caracteristicamente geel of hel manera nos ta pronunciele. Nan ta pisca di careda, referiendo traha pa landa distancia largo y cu hopi velocidad. P’esey nan diseño, largo manera torpedo y cu fin chikito a lo largo di lomba te na rabo. Nan rabo tambe ta fini manera luna nobo, y cual ta corta awe pa bay dilanti rapidamente. {{Appendix}} [[:Category:Fauna na Aruba]] -------------- {{Variante|a}} {{Taxobox| variante = a | exhibi titulo = cursivo | tipo = carpata | nomber = Agaue arubaensis | status = <!-- Categoria di Lista Cora di IUCN --> | imagen = | imagen tamaño = | descripcion = | reino = Animalia | troncon = | clase = | orden = |famia = Halacaridae |genero = |especie = |c-nomber = ''Agaue arubaensis'' |fecha = 1994 |autor = Bartsch }} '''Agaue arubaensis''' ta un especie di carpata den e famia Halacaridae.<ref>Bartsch, I. (2012). <i>Agaue arubaensis</i> Bartsch, 1994. Geraadpleegd via: World Register of Marine Species op http://www.marinespecies.org/aphia.php?p=taxdetails&id=406495. [https://web.archive.org/web/20201111192837/http://marinespecies.org/aphia.php?p=taxdetails Gearchiveerd] op 11 november 2020.</ref> E nomber cientifico di e especie a wordo publica pa prome biaha na 1994 pa Bartsch. {{Appendix}} [[:Category:Fauna na Aruba]] [[:Category:Naturalesa na Aruba]] -------------------------- DNM: Tin hende y hasta companianan ta strobando dolfijnnan den nos awa teritorial Noticla: Posted on 01/8/2021 5:33 pm AST | Updated on 01/8/2021 5:34 pm AST ORANJESTAD - Directie Natuur en Milieu (DNM) a tuma nota cu recientemente tin hendenan y hasta companianan ta strobando dolfijnnan den nos awanan teritorial. Aruba su awa tin masha hopi actividad di dolfijn y bayena durante henter aña. Mester ta alerta ora topa e especienan aki den nos awanan. E motibo pa cual nan ta cerca di nos costanan no ta pa entretene hende, pero pa algun motibo di necesidad. En bes cu hende scoge pa molestia e bestianan, DNM ta haci e peticion pa aleha di e sitio y laga nan na paz. Den nos awa teritiorial tin 6 especie di dolfijn cu tin luga di refugio cerca di nos costa. E sortonan ta: ''Tursiops truncatus, Steno bredanensis, Stenella longirostris, Stenella frontalis, Stenella attenuata, y Stenella coeruleoalba'' Aruba ta un "nursery" di e 6 especienan aki y e nursery belt ta 3 kilometer rond di costa. E especienan ta bini cerca ora tin necesidad di proteccion, ora ta duna luz of recupera di nan heridanan (injuries). Nan ta bini pa sconde tambe di nan predatornan, manera tribon. DNM kier a enfatisa y ta recorda tur hende cu tur dolfijn y bayena ta proteha pa nos leynan local. Articulo 7 inciso 3 di Natuurbeschermingsverordening ta specifica cu ta prohibi pa stroba e sortonan di bestianan protegi. E actonan aki ta castigabel pa ley(strafbaar). Den ley tin para: “Het is verboden een in het wild le¬vend dier als bedoeld in het eerste lid, te van¬gen of opzettelijk in zijn rust te ver¬sto¬ren”. Nos ta pidi encarecidamente pa coopera cu proteccion di nos fauna protegi na Aruba, pa asina yuda cu conservacion di nos recursonan natural. E specienan aki di dolfijn y bayenanan ta bini mas tanto pa busca refugio cerca di nos costa; ora nan ta den necesidad di proteccion, pa haya y cuida nan yiunan, como tambe pa recupera ora nan ta malo. Pues hende cu encontra e dolfijnnan no mag di stroba nan, bay cerca di nan, duna nan cuminda, saca potret of filma nan. Semper ta mihor pa observa e dolfijnnan for di un distancia respetabel cu ta sigur pa nan y abo mes. Mundialmente e norma ta cu ora ta observa e mamiferonan marino, pa no landa, no core riba, no mishi, no purba interactua cu e especienan aki. Keda na un distancia di 50 meter si ta riba lama grandi ora nan ta djis hungando y bulando den e olanan. Pero ta recomenda pa keda 100 meter leu ora cu nan ta cerca nos costa pasobra nan ta bini pa haya yiu y recupera (birth and recovery). Mayoría biaha nan ta den un grupo mas grandi pa yuda cu proteccion. DNM y Kustwacht ta traha di cerca cu Aruba Mammal Foundation cu ta e NGO encarga pa proteccion y investigacion di e especienan mamifero manera esunnan menciona den e relato aki. Sra. Angiolina Henriquez di Aruba Marine Mammal Foundation a manda nos hopi informacion y comparti articulonan scientifico y potretnan pa uza den investigacion. Tambe e la duna DNM tambe e siguiente mensahe pa comparti cu pueblo; {{Appendix}} --------------------- {{Variante|a}} {{Taxobox| variante = a | exhibi titulo = cursivo | tipo = | nomber = | status = <!-- Categoria di Lista Cora di IUCN --> | imagen = | imagen tamaño = | descripcion = | reino = Animalia | troncon = | clase = | orden = |famia = |genero = |especie = |c-nomber = ''Triops longicaudatus'' |fecha = 1864 |autor = LeConte }} '''Hobo hobo''' (''triops longicaudatus'')<ref name = "col3"> (1996), database, NODC Taxonomic Code</ref> ta un especie di crustaceo di e famia di Triopsidae. E especie a ser describi pa prome biaha na 1846 pa John Lawrence LeConte. especie di cangrue minusculo Triops longicaudatus [1] [2] ta un krustacea ku a ser deskribí pa promé biaha pa John Lawrence LeConte na 1846. Triops longicaudatus ta un miembro di e género Triops i e famia Triopsidae. [ 3 ] [ 4 ] No tin sub-species menshoná den e Catalogo di Bida . [ 3 ] == Distribucion y habitat == Su teritorio ta surdi for di e parti sur-oest di Canada, rond di latitud 50 grado N, i ta bai pa parti sur di e region di Centro i Sur Amerika. E cancer tambe ta aparece den otro parti di mundo, manera Hapon, e islanan Galapagos y West India. Na Merka e ta presentá prinsipalmente den áreanan di desierto i stepa i, ku eksepshon di Alaska, ta presentá den tur estado inkluyendo Hawaii. * distribuí na Nort i Sur Amérika. * islanan ABC E ta biba den curpa di awa dushi chikito no hundo manera plas di awa, rooi, dam y lagonan temporal cu ta seca den temporada di secura òf di calor, caminda nan ta pone nan yiunan ku ta keda intacto te ora e awaceronan bin bèk i nan ta kria.[1]. Triops leeft in kleine, rustige, ondiepe zoetwaterpoelen met schoon, niet-koud water. Hij zwemt vrij, maar kruipt en graaft vaak langs de bodem. == Descripcion == E especie tin un curpa chikitu, midiendo rond di 4.5 pa 5 cm for di cabes te cu lomba y ta yega na madurez den 2 pa 3 siman. Den naturalesa e ta biba mas o menos 6 pa 12 siman y ora captura e ta biba 10 pa 13 siman. kleine en minuscule waterlichamen Nan tin un bida kòrtiku, di mas o ménos 20 pa 90 dia i ta krese hopi lihé ku un largura di 25 pa 75 mm. E kresementu aki ta dependé di e kantidat di lus i kuminda ku nan ta haña. Despues di nan nasementu, nan ta dobla nan tamaño diariamente. E tin un shell manera un escudo protector, compuesto di wowo fiho y di 35 pa 71 pareha di filamento cu e ta usa pa landa y respira. E krustaceo aki tin mandibula i mandíbula. Triops heeft drie ogen, die in een driehoek op de bovenkant van het hoofd zijn gerangschikt en gaven het geslacht zijn naam ("de drieogige"). No tin sub-species menshoná den e Catalogo di Bida . [ 3 ] Triops longicaudatus ta prefera di keda na fondo di awa, kaminda e ta move su kurpa abou. Aki e ta kai i ta buska kuminda constantemente ku su pia i e parti dilanti fortifiká di su spinal. E kraba ta un omnivoro ku kasi no ta satura ku por konsumi te ku 40% di su propio peso di kuminda kada dia. Ademas di tur e presanan animal ku e por dominá, manera larva di mosquito i kachó pa piskánan di rana, e ta kome tambe kuminda vegetal i kuminda, i e no ta stòp na miembro di su mes especie ku ta fresku aburí òf aktualmente rumiando. {{Appendix}} In our story this week we will talk about a bizarre looking prehistoric creature which emerges of very tiny eggs and starts to swim around in these seasonal pounds of our desert island, egg which can stay dormant for many decades awaiting the downpour. These tiny creatures of approximately 4.5 to 5 cm from head to tail will reach matureness in 2 to 3 weeks and will live about 6 to 12 weeks in the wild and 10 to 13 weeks in captivity. Locals know these tiny creatures under the name Hobo hobo or Hobi in Papiamento. However many people confuses these with tadpoles, but these animals do not have nothing to do with frogs or any other amphibians present on the island but are prehistoric fresh water crustaceous or shrimps known as Triops or popularly as tadpole shrimp in English. Most Triops are hermaphrodites, meaning they can fertilize their own eggs. The one we find on Aruba is called Triops longicaudatus by scientists. It looks much like a miniature horseshoe crab, whit an elongated, segmented body, a flattened shield-like olive or brownish colored carapace which covers most part of its body, whit two long filaments on the end tail and whiskers like filaments on its face. Despite their potential contribution in mosquito control, limited evidence for their effectiveness in mosquito larval control is available. However, Triops are considered a pest in some countries. It`s believed that egg could be carried by water fowl, in the mud that stick to their feet when feeding in pound and seasonal lake<ref>https://www.cspnv.com/pdf/aruba-today-20240520.pdf Aruba’s living fossil Triops longicaudatus: “Hobo hobo”], Aruba oday (20 di mei 2024)</ref> jqtj0qb6pzwii9qppubpyj74ve20y9z 202903 202902 2026-09-02T14:43:12Z Caribiana 8320 202903 wikitext text/x-wiki __NOINDEX__ * [https://tiboko.com/wp-content/uploads/2023/07/Final-version-GvB-Papiamentu-book.pdf Caiquetio Indians on Curacao during colonial times and Caquetio words in Papiamentu language], Gerard van Buurt April 2015 Pending: [[ROPV]] - [[Voluta damula]] - [[glas di lama]] - [[strea di lama]] - [[Conenchi di rabo di catuna]] - [[hòmber di guera portugues]] (''Physalia physalis'') - [[Agaue arubaensis]] - [[Tuna Hala Hel]] (''Thunus albacares'') ---------------- {{Variante|c}} {{infobox luga den pais| variante = c | tipo = kurpa di awa | nomber = Laguna Jan Thiel | pais = {{SXM}} | multi_imagen = {{multiple image | total_width = {{Infobox/afbeeldingbreedte}} |perrow = 1/2/1 |border = infobox |image1 = Collectie Nationaal Museum van Wereldculturen TM-20017489 Gezicht op de zoutpannen 'Salt Pond' en de hoofdstad Philipsburg Philipsburg Boy Lawson (Fotograaf).jpg |caption1 = |image2 = |caption2 = |image3 = Flamingo's - Jan Thiel - Curaçao (14172805433).jpg |caption3 = Flamingo na Jan Thiel }} | zoom = 5 }} '''Laguna Jan Thiel''' ta un área di 80 ha di lagunanan hipersalino, rondoná pa mondi i situa na kosta sùit di [[Kòrsou]], den serkania di e bario di [[Jan Thiel]]. E ta pegá ku e kapital, [[Willemstad]]. E sitio, ku ta konsistí di e lagunnan, mondi i awanan kostal besindario, a wòrdu identifiká komo un Area Importante di Parha di 432 ha dor di BirdLife International. Parhanan pa kua e sitio a wòrdu designá ta inkluí kolonianan di krio di sternnan ménos i komun. E ta tambe un área importante di buskamentu di kuminda pa flamingonan merikano.<ref name=bli> {{cite web |url=http://datazone.birdlife.org/site/factsheet/jan-thiel-lagoon-curaçao-iba-curaçao-(to-netherlands)|title= Jan Thiel Lagoon, Curaçao|author=<!--Not stated--> |date=2007 |website= BirdLife Data Zone|publisher= BirdLife International|access-date= 18 October 2020|quote=}}</ref> == Important Bird Area == Laguna Jan Thiel ta un di e sinku [[Important Bird Area]] di Kòrsou bou di e BirdLife Protokòl Internashonal di áreanan importante di para den Karibe. E área a wòrdu designá komo IBA AN018.<ref name="DCNA">[https://www.dcnanature.org/wp-content/uploads/2013/01/Dutch-Caribbean-IBAs-131004-MV-NM.pdf Important Bird Areas in the Dutch Caribbean], [[Dutch Caribbean Nature Alliance|DCNA]], pag.10</ref> Situá na kosta sùit i parti sùit di Kòrsou, ost di Willemstad, Laguna Jan Thiel ta konsistí di 80 hektar di lagunanan hipersalu. E kurpanan di awa ta rondoná pa aproksimadamente 228 hektar di mondi seku i mata semper bèrdè. E área tambe ta konsistí di un fuente i vários dam bandoná ku ta sostené awa dushi durante e temporada di awaseru ku ta oumentá diversidat di habitat signifikantemente.<ref name="DCNA"/> E poblashon di Common Tern (''Sterna hirundo'') den e IBA ta mundialmente importante. Tin un poblashon regionalmente importante ku ta fluktuá di meuchi chikitu (''Sternula antillarum'') i te ku 1.200 par di Sandwich Terns (''Thalasseus sandvicensis'') ku ta wòrdu usá pa reprodusí den e área. Disturbio a afektá e krio kantidat di tern, redusí na nivelnan insignifikante.<ref name="DCNA"/> E laguna ta un importante tereno di buskamentu di kuminda pa flamingo di Karibe (''Phoenicopterus ruber'') ku ta okuri riba e isla. Laguna Jan Thiel tambe ta importante pa paranan di kosta migratorio i otro migrantenan. Dies di e diesun poblashon residente di Islanan ABC supespesie endémiko di paranan ku ta broei riba Kòrsou tambe ta hasi e IBA importante.<ref name="DCNA"/> E IBA tambe ta importante komo luga di krio pa dies di e diesun poblashon di para tipo supespesie endémiko, ku ta residente na Islanan ABC. The population of Common Tern (Sterna hirundo) in the IBA is globally significant. There is a fluctuating regionally important population of Least Terns (Sterna antillarum) and up to 1,200 pairs of Sandwich Terns (Thalasseus sandvicensis) used to breed in the area. Disturbance has affected the breeding tern numbers, reduced to insignificant levels. The lagoon is an important foraging ground for Caribbean Flamingos (Phoenicopterus ruber) occurring on the island. Jan Theil Lagoon is also important for migratory shorebirds and other migrants. Ten of the eleven resident populations of Leeward Dutch Antilles endemic subspecies of birds breeding on Curaçao also make the IBA important. == Mira tambe == * [[Important Bird Area den Karibe Hulandes]] {{Appendix}} [[:Kategoria:Lugá na Kòrsou]] [[:Kategoria:Important Bird Area]] Jan Thiel Lagoon is an 80 ha area of hypersaline lagoons, surrounded by woodland, on the southern coast of Curaçao, a constituent island nation of the Kingdom of the Netherlands in the Dutch Caribbean. It is adjacent to the capital, Willemstad. The site, comprising the lagoons, woodland and adjacent coastal waters, has been identified as a 432 ha Important Bird Area by BirdLife International. Birds for which the site was designated include breeding colonies of least and common terns. It is also an important foraging area for American flamingos.[1] --------------- {{Variante|a}} {{Taxobox| variante = a | exhibi titulo = cursivo | tipo = | nomber = Pechi portugues | status = <!-- Categoria di Lista Cora di IUCN --> | imagen = | imagen tamaño = | descripcion = | reino = Animalia | troncon = | clase = | orden = |famia = |genero = |especie = |c-nomber = ''Physalia physalis'' |fecha = |autor = }} E '''pèchi portugues''' of '''hòmber di guera portugues''' (''Physalia physalis'') ta un medusa estatal ku ta wòrdu hañá den lamannan mas kayente. E no ta un berdadero medusa, pero un kolonia kompleho di sentenares di pólip di kuater tipo.[1] ---- The scientific name for the "Pèchi Portugues" (often referred to as the Portuguese Man O' War or Bluebottle in Papiamentu) is Physalia physalis. It is a marine siphonophore known for its purple/blue gas-filled float and long venomous tentacles, frequently spotted in the Dutch Caribbean (Aruba, Bonaire, Curaçao). Facebook ·NosTv Bonaire +4 Key Facts regarding Physalia physalis (Pèchi Portugues): Appearance: A purple/blue, bladder-like, or "balloon" float. Danger: They are not true jellyfish but a colony of organisms with highly venomous tentacles that can reach 15 meters in length. Safety Advice: If spotted, keep a safe distance, even when washed up on the beach. Treatment: If stung, remove tentacles with a plastic card, rinse with saltwater (not fresh), and use vinegar or warm water (not ice) to relieve pain. Facebook ·STINAPA Bonaire +4 Note: The results also mention "Chipe Pèchi Pretu," which is a bird (Setophaga striata), but "Pèchi Portugues" specifically refers to the Portuguese Man O' War. Dutch Caribbean Species Register +2 Pèchi Portugues ta relativamente fásil pa mira den laman. Bo ta rekonosé na su forma di un blas òf saku di plèstik lilá yená ku airu di mas òf ----------------- ---------------- ==ROPV Aruba == E '''Ruimtelijke Ontwikkelingsplan Volkshuisvesting''', conoci como ROPV, ta e framework di zonificacion y desaroyo espacial na [[Aruba]]. E ta designa diferente zona riba henter e isla, for di zonanan di vivienda, zonanan di naturalesa pa hasta zonanan marino. E ROPV ta determina ki tipo di actividad y desaroya ta permiti den cada area.<ref>[https://www.cspnv.com/pdf/bon-dia-aruba-20260219.pdf E problema cu zonificacion di naturalesa den ROPV], BDA (19 di februari 2026</ref> == Tipo di actividad == * Vivienda * Zona di naturalesa Pa loke ta zonanan di naturalesa, e ROPV ta reconoce dos diferente area: area di ‘natuurgebied)’ y area di ‘natuur en landschap’. Aunke tur dos zona tin como prome funcion e proteccion y restauracion di naturalesa, e diferencia principal entre e dos zona aki tin di haber cu e nivel di proteccion y maneho. Den areanan marca como ‘natuurgebied’, proteccion pa flora y fauna ta mas estricto, unda maneho y supervision ta cay bao responsabilidad di [[Aruba Conservation Foundation]]. Cualkier actividad of intervencion humano ta depende di e autorisacion di ACF. Den areanan marca como ‘natuur en landschap’, proteccion ta menos estricto, unda DNM ta actua como autoridad di maneho, pero en realidad no tin control directo manera ACF tin den areanan di natuurgebied. Den zonanan marca como natuur en landschap, actividad humano no ta ser monitoria estrictamente, loke ta presenta un menasa pa especienan di bestia y mata den e area. Tambe tin un falta di consistencia den kico ta marca como natuurgebied y kico ta natuur en lanschapgebied den cuadra di ROPV. {{Appendix}} ------------- {{Variante|c}} {{Taxobox | variante = c | nomber = ''Voluta damula'' | exhibi titulo = cursivo | imagen = | descripcion = | status = | dominio = [[Eukaryota]] | reino = [[Animal|Animalia]] | troncon = [[Molusko|Mollusca]] | clase = [[Sòldachi|Gastropoda]] | clade1 = Caenogastropoda | orden = Neogastropoda | superfamia = Volutoidea | famia = Volutidae | genero = ''Voluta'' | c-nomber = ''Voluta damula'' | autor = | fecha = | parentesis = si | original = | commons = | species = | sinonimo = ''Voluta musica damula'' }} '''''Voluta damula''''' ta un [[espesie]] di [[Sòldachi|soldachi]] marino di e [[famia (biologia)|famia]] di Volutidae, originalmente deskribí na 1907 pa William Healey Dall komo un supespesie di ''V. musica''. == Etimologia i taxonomia == E espesie ta wordu haya na Kòrsou i inisialmente duná e nòmber ''Voluta musica damula'', komo parti di e ''kompleho Voluta musica'' i supespesie di ''V. musica'', un molusko presente den Karibe i na costa di Colombia i [[Venezuela]].[[File:Volutidae - Voluta musica.JPG|thumb|left|180px|Kaska di un ''V. musica''.]] E “kompleho Voluta musica” ta un kaso di radiashon insular: unda un poblashon riba islanan separá por evolushoná distinto a largu tempu, ounke nan ta sigui parse hopi similar den forma general. ''V. damula'' ta un ehèmpel klaro di esaki. Na 2024 un revision sientífiko a propone pa e molusko wòrdu trata komo un espesie separá, basá riba morfologia, isolashon geográfiko i variashon ku e ''kompleho Voluta musica''. Sinembargo, base di dato ofisial manera WoRMS<ref>[https://www.marinespecies.org/aphia.php?p=taxdetails&id=1578853 ''Voluta musica damula'' Dall, 1907 ], World Register of Marine Species (WoRMS)</ref> ta sigui registr'é komo un supespesie. E artíkulo aki ta reflehá e dos posishon. == Distribushon i habitat == E espesie ta [[endemismo|endemico]] na e isla [[Kòrsou]]. Voluta damula ta endémiko na Kòrsou. No tin registrashon konfirmá di otro isla of di e kontinente sur-merdikunal. E molusko ta biba Riba fondo di arena òf arena meskla ku yerba di awa (seagrass) Den zòna sublitoral Na profundidat ku tipikamente ta keda entre 0 i ±40 meter . Manera hopi voluta, e sa hala na e dia ora na santu òf medio kubrí pa protekshon. == Deskripshon == E kaska tin un forma conico-oval, cu un largura cu ta varia tipicamente entre ... i ... mm. E kurpa manera spiral ta E kaska di Voluta damula ta relativamente chikí i mas oval-elongá kompará ku e forma típica di Voluta musica. Karakterístika prinsipalnan: *Longitud: típikamente entre 42 i 57 mm (según deskrepshon di Dall i material resientemente estudiá) *Ancho: proporcionalmente estrecho, ku un spire mas haltu *Kolo: fondo kla òf blanquis, ku e patrón karakterístiko di “linja musikal” – línjanan spiralis i pònchi marón ku ta fèrmente parse ku notashon musikal *Apertura: largu, ku un ton rosá of violasio *Kolumela: tin entre 9 i 10 plegamento *Kanaal sifonal: presenta 4–5 ribanan plano E kombinashon di su forma mas estrecho, su spire haltu i su palèt di kolo ta separá damula di e forma mas anchura di V. musica ku ta biba den otro parti di Karibe. == Konservashon == E espesie no tin un evaluacion oficial pa e [[Lista Kòrá di IUCN|Lista Cora di IUCN]] (Union Internacional pa Conservacion di Naturalesa), pero su status di especie endemico ta ser considera di importancia pa monitorea. [[File:Volutidae - Voluta musica.JPG|thumb|left|180px|Kaska di un ''V. musica''.]] == Mira tambe == * [[Voluta caquetio]] {{Appendix}} Su nòmber sientífiko a wordu publiká na 1907 pa Dall.<ref>[https://www.marinespecies.org/aphia.php?p=taxdetails&id=1578853 ''Voluta musica damula'' Dall, 1907 ], World Register of Marine Species (WoRMS)</ref> {{DEFAULTSORT:Voluta damula}} [[:Kategoria:Animal endemico di Kòrsou]] [[:Kategoria:Sòldachi]] Na 2024 un revision sientifiko a propone pa e molusko wòrdu trata komo un espesie separá, basá riba morfologia, isolashon geográfiko i variashon ku e kompleho Voluta musica. Na base di un análisis di 2024 riba e “kompleho Voluta musica”, hopi malakólogo ta trata damula komo un espesie endémiko di Kòrsou. Sinembargo, base di dato ofisial manera WoRMS<ref>[https://www.marinespecies.org/aphia.php?p=taxdetails&id=1578853 ''Voluta musica damula'' Dall, 1907 ], World Register of Marine Species (WoRMS)</ref> E ta sigui registrá e komo un supespesie. E artíkulo aki ta reflehá e dos posishon. '''Voluta damula''' ta un molusko gastropodo marino di famia Volutidae, originalmente deskribí na 1907 pa William Healey Dall komo un supespesie di '''Voluta musica'''. Un revisión sientífiko resientemente (2024) ta propone ku e forma di Kòrsou mester wòrdu trata komo un espesie separá, basá riba morfologia, isolashon geográfiko i variashon den e kompleho di Voluta musica. E “kompleho Voluta musica” ta un ehèmpel interesant di radiashon insular: poblashonnan separá na isla por evolushoná distinto na tempu largu, aunke nan ta parse hopi similar den forma general. Voluta damula ta un ehèmpel klaro di esaki na Kòrsou. Na 2024 un revision sientifiko a propone pa e molusko wòrdu trata komo un espesie separá, basá riba morfologia, isolashon geográfiko i variashon ku e kompleho Voluta musica. ----- V. musica typica specimen from the Berschauer Collection, photographed by the author. Voluta musica damula Dall, 1907 (Figure 8, Plate 4 Figures A-D) Description. "Shell small, oval, with eight or nine low ribs, slightly nodulous at the shoulder; nucleus pale brown; ground color whitish, with the usual tracery in fawn-color and pale brown, with vertical brown fringe-like lines and distinct spiral sculpture in front of the suture and four or five flattish ridges on the canal; aperture livid pink, or sometimes violaceous, with brown spots on the outer lip and nine or ten plaits on the inner lip; a specimen of four whorls, beside the nucleus, measures 42 mm. long and 21 mm. wide." (Dall, 1907) Type Specimens. U.S. National Museum Nos. 54521 holotype, and 29249 paratype. Type Locality. Curaçao.<ref>https://www.researchgate.net/figure/musica-typica-specimen-from-the-Berschauer-Collection-photographed-by-the-author-Voluta_fig3_380528676 ], The Festivus issue 2 volumen 56</ref> Accordingly, the Aruban population is designated herein as V. musica. Dall named a specimen from Curaçao as Voluta musica damula, which when compared with other specimens from Curaçao appears to be a narrower and higher spired form which otherwise shares the same morphology. Plate 4 illustrates Dall’s holotype of V. musica damula together with five other specimens from Curaçao, and three specimens from Bonaire. The specimens from Curaçao, denoted as V. musica damula are distinct from other populations, and therefore V. damula is recognized herein as a full species.<ref>David P. Berschauer,[file:///Users/lorraine/Downloads/Volutamusicacomplexarticle%20(1).pdf Review of the Voluta musica Complex], The Festivus, issue 2 volume 56</ref> Voluta damula is generally considered a geographic subspecies or form of the wider species Voluta musica (the common music volute), rather than a distinct species itself, though some recent research recognizes it as a full species. The formal name is Voluta musica damula Dall, 1907. ----- '''Voluta musica damula''' (Dall, 1907) was originally described as a subspecies of the “music volute” (Voluta musica), from shells collected at Curaçao. However, a recent 2024 revision of the “Voluta musica complex” argues that damula — along with several other geographically isolated forms — should be considered a distinct species, now often referred to as Voluta damula. == Distribution and habitat == Voluta damula appears to be endemic to Curaçao. Like other volutes, it lives on sandy (or sandy–seagrass) bottoms, often partially buried; recorded depths range from near-shore to about 40 m, though in some related populations much deeper records (even 100 m) exist. == Morphology / Description == The shell is relatively small and oval, with a narrow, higher spire than “typical” volutes. Colouration: pale (whitish) base with the characteristic “music-staff” pattern of brown to fawn spiral lines and spots. The aperture is long, with a pink or violaceous interior; the columella has multiple plaits (9–10), and the siphonal canal has ridges. Typical shell lengths (from type and other specimens) are ~42–57 mm (for the shell, excluding protoconch). == Taxonomic status and notes == Where older works lumped all variation under a single variable species, modern morphological, biogeographic and developmental arguments point to V. damula being a separate species derived by long-term isolation (allopatry). == Conservation / Uncertain status == No formal global conservation status exists for V. damula. Given its apparent restriction to one island and specialised habitat, it may be vulnerable to habitat disruption, collection pressure, or environmental change — but data are lacking. -------------------- == Sea glass == Especially on the strip on white sand between the famous Natural Bridge” and the huge red anchor close to “Grapefield” beach you will be able to find your own pieces of sea glass. The sea glass that was created is the product of a very long and interesting process. It can take anywhere from 10 to 30 years to make sea glass. The name for any piece of glass that finds its way to the ocean and tumbles around in the water long enough is “Sea glass.<ref>[https://www.cspnv.com/pdf/aruba-today-20250731.pdf Another Treasure of Aruba’s Beaches: Sea Glass!], Aruba Today (31 di juli 2025)</ref> The colorful pieces of glass are being used for decoration, handcrafts and jewelry! Once glass makes its way into the ocean, the glass is broken up into shards and is tumbled around in the water, where sand and other rocks act like sandpaper to smooth out its rough edges. Sometimes as the sea glass is passed through fire, it becomes fire glass, the rarest of sea glass with certain inclusions, just like precious gems. {{Appendix}} --------------- {{Taxobox parha| variante = a | nomber = ''Sternchi'' | exhibi titulo = cursivo | imagen = Sterna hirundo - Common Tern.jpg | descripcion = Sternchi comun of meuchi pico cora (''Sterna hirundo'') | status = | reino = [[Animal]]ia | troncon = [[Chordata]] | clase = [[Para|Aves]] | orden = Charadriiformes | famia = Sternidae | genero = | taxon = | c-nomber = Sternini | autor = Vigors | fecha = 1825 | imagen2 = | descripcion2 = | commons = | species = | sinonimo = * ''Sterninae'' (tradicional) * ''Sternini'' (den algun sistema) }} -------- {{Variante|a}} {{Taxobox | variante = a | nomber = ''Oreaster reticulatus'' | exhibi titulo= cursivo | imagen = Oreaster reticulatus (reticulated starfish) (San Salvador Island, Bahamas) 2.jpg | descripcion = | status = | dominio = Eukaryota | reino = [[Animal|Animalia]] | troncon = Echinodermata | clase = Asteroidea | subclase = | orden = Valvatida | famia = Oreasteridae | genero = ''Oreaster'' | c-nomber = ''O. reticulatus'' | autor = Linnaeus | fecha = 1758 | parentesis = si | original = | commons = | species = | sinonimo = * ''Asterias reticulata'' <small>Linnaeus, 1758</small> * ''Pentaceros reticulatus'' <small>(Gray, 1840)</small> * ''Oreaster gigas'' <small>(Lutken, 1859)</small> }} '''Strea di lama''' (''Oreaster reticulatus'') ta un [[espesie|especie]] di strea di laman tropical di e [[Famia (biologia)|famia]] Oreasteridae. E nomber cientifico a wordo publica na 1758 pa Carl Linnaeus den e di dies edicion di Systema naturae.[1] O. reticulatus ta un di e streanan di laman mas pisá na mundu, yegando un diameter di te ku 50 sentimeter (20 inch). E ta biba banda di e costanan di [[Florida]] y [[Bahamas]].[2] {{Appendix}} zie fr.wiki {{DEFAULTSORT:Oreaster reticulatus}} [[:Kategoria:Animalnan]] *Strea di lama (''Oreaster reticulatus'') E '''Strea di lama''' na Ingles nan ta yam’e Red Cushion Sea Star of West Indian Sea Star. E ta un especie di invertebra marino, un strea di lama ta di e famia Oreasteridae. E especie aki ta masha yamativo pa wowo di hende y ta un bestia magistral. Normalmente e tin 5 tengla diki cu ta sali for di su memey, pero algun especie por tin 4 of 6 tengla pero esaki ta inusual. E parti ariba di su curpa ta duru y ta cubri cu punta punta. E color di e adultonan ta den tono cora, oraño of te bruin. Nan ta biba den awa tiki hundo den oceano Atlantico y occidental y den lama Caribe. Nan habitat ta e fondo di lama te den profundidad te cu 37 meter den santo blanco. Pero e streanan di lama hubenil ta biba den area di yerba di lama na unda nan por camufla y evita turbulencia. E strea di lama ta omnivoro, nan ta come sedimentonan den fondo di lama manera alga, sponsnan y invertebra chikito. E ta hopia sedimento hunto y despues e ta bira su stoma pa robes y ta guli e masa. Un gran cantidad di strea di lama por reuni na un luga na momento di reproduccion. E concentracion aki ta aumenta e posibilidad di fertilisacion. Despues cu e larvanan pasa door di diferente etapa di desaroyo, nan ta somete na metamorfosis y ta comberti den strea di lama hubenil. E menasa pa e streanan di lama ta malesanan asocia cu cambio di clima, polucion, destruccion di habitat y hende cu ta saca strea di lama for di awa. E strea di lama por muri di stress y stik ora di expone nan na aire. No mishi cu nan como cu hende por introduci bacteria cu ta dañino pa e strea di lama.<ref>https://dnmaruba.org/en/fauna-3/ Strea di lama], Directie Natuur en Milieu Aruba</ref> --------------- {{Taxobox mamifero | nomber = Conenchi di rabo di catuna | exhibi titulo = | imagen = | descripcion = | orden = | famia = | genero = | taxon = | c-nomber = | autor = | fecha = | parentesis = | original = | imagen2 = | descripcion2 = | commons = | species = }} '''Conenchi di rabo di catuna''' (''Sylvilagus floridanus nigronuchalis'', conoci localmente como '''coneu''' ta un especie endemico di conenchi na [[Aruba]]. Aruba ta un isla chikito den Caribe cu ecosistemanan cu ta keda cambia y RIU a dicidi di contribui n’e proteccion, preservacion y restauracion di un especie endemico manera e conenchi “cottontail”. E cadena hotelero ta agrega e proyecto di conservacion di biodiversidad aki na su proyecto di sosten na comunidad, avansando di e manera aki e obhetivonan di su strategia di sostenibilidad “Proudly Committed”.<ref>https://24ora.com/riu-ta-lansa-proyecto-pa-proteha-e-conenchi-endemico-di-aruba/ Riu ta lansa proyecto pa proteha e conenchi endemico di Aruba], 24ora.com (12 di februari 2025)</ref> {{Appendix}} Aruba su conenchi nativo, e subspecies Aruban Cotton Tail, ta den posibel peliger di extincion y den un esfuerso pa salba e especie endemico aki, Aruba Conservation Foundation(ACF) a lansa un proyecto pa proteha y colecta mas informacion tocante e especie aki. Natasha Silva, Chief Conservation Officer na ACF, a splica den un entrevista cu Bon DiaAruba con nan a yega na e proyecto, kico ta e meta y loke nan kier logra cu e proyecto aki. Silva a splica cu Aruba tin su propio conenchi cual ta un subspecies, un especie cu ta bin di e Eastern Cotton Tail.<ref>[https://www.cspnv.com/pdf/bon-dia-aruba-20250219.pdf Aruban Cotton Tail, e especie di conenchi nativo di Aruba], BDA (19 di februari 2025)</ref> E especie Eastern Cotton Tail ta biba for di e sur di Canada te cu Venezuela y Colombia. E subspecies aki ta biba na dos isla so, Aruba y Corsou, y na Aruba e ta conoci como e Aruban Cotton Tail. Su nomber cientifico mes ta nifica coneu di mondi. E subspecies di Aruba y Corsou tin un parti preto riba nan nek, loke ta diferente na e especie di otro paisnan, locual ta hacie echt nativo di Aruba. Silva a sigui splica cu antes tabatin hopi y por a topa nan riba caminda frecuentemente, pero aworaki no tin hopi y tin biaha por wak un pa aña den Arikok, cu ta un area protegi. El a indica cu sa tin otro luga riba e isla cu tambe tin nan, pero si a nota cu tin hopi menos cu antes. Esaki ta algo cu ta pone e fundacion preocupa y pa tin bista riba e biodiversidad nativo pa haya si nan ta na peliger di extincion. “Pa e coneu nos no sa con hopi tin ainda y esey tabata e eigenlijk e prome pregunta cu a pone cu nos mester sa mas di e coneu, si nan ta okay si of no. Nos ta kere nan ta na peliger di extincion pasobra nos ta wak menos y nos ta wak cu tur e menasanan a bira mas, e ta mas duro pa nan sobrevivi na Aruba,” el a bisa. El a splica cu un aña pasa ACF a traha riba su Conservation Framework den cual a identifica kico ta e prioridadnan pa e siguiente dies aña. Dentro di e framework a bisa cu e prioridad mester ta riba e especienan nativo, flora y fauna. E fundacion a identifica cual eseynan ta y coneu tabata tambe riba e lista. E proyecto aki ta den colaboracion cu e cadena hotelero Riu International, cu a acerca ACF mas cu un aña pasa pa haci un proyecto multianual cu fundacion. Silva a indica cu di banda di ACF nunca a traha cu un cadena di hotel of cu un hotel local y pues prome cu a bay di acuerdo pa realisa e colaboracion aki, nan a sinta cu nan na mesa hopi biaha y tambe a haci investigacion pa wak ki tipo di cadena hotelero nan ta, si nan ta hopi serio den e aspecto di sostenibilidad, si nan ta desaroyando y birando mas sotenibel, y kico ta nan aspiracion y ambicionnan bayendo na futuro pa e parti di sostenibilidad y tambe e parti di medio ambiente y naturalesa. A base di criteria cu ACF mes a pone na mesa, a bay di acuerdo pa concretisa e colaboracion aki. Un di e criterianan ta cu e partner mester ta serio den e parti di sostenibilidad, y otro ta cu e fundacion no kier ser envolvi den ningun tipo di “green washing”. Despues di e dialogo y combersacionnan ambos a bay di acuerdo pa realisa e colaboracion aki y ACF a ricibi un fondo pa tres aña, pero ta un proyecto cu eventualmente ACF lo continua pa decadas. Pa loke ta trata kico e proyecto y e fondo aki ta encera, Silva a splica cu den e fondo aki ACF por contrata un ranger cu ta dedica na e proyecto aki, cual ta algo significante. Cu e fondonan aki tambe ACF ta bay wak con e populacion ta, pa motibo cu ta wak hopi tiki. Tambe ta bay tin un aspecto di educacion, teniendo na cuenta cu tin hopi hende na Aruba cu no sa cu nan t’ey, cual el a señala ta un fout di ACF pasobra no a duna suficiente educacion. E otro parti ta pa haya data pasobra tin falta di data. E fundacion no tin conocemento di con grandi e populacion ta, unda nan ta biba, kico ta e habitat cu nan mester y kico ta e menasanan. Silva a splica cu nan tin un idea di kico ta e menasanan pasobra ta wak nan na otro pais, pero el a remarca cu e ser humano, specialmente trafico manera UTV y ATV, ta un problema, tin hopi coneu cu ta ser haya placha riba caminda. “Cu esey nos ta bisa nos mester haci un proyecto unda nos ta bay gara tur e data esencial tocante e populacion, tocante e habitat y cu esey nos por traha un plan pa restaura e habitat cu nan ta --- Conew (cottontail rabbit, Sylvilagus floridanus nigronuchalis) The Eastern Cottontail rabbit (Syl- vilagus floridanus) was probably brought over to the island by Indian settlers thousands of years ago as a source of food. This rabbit, locally known as Conew, has spread all over the island and has become part of our ecosystem. The very adaptable Conew can live in a wide variety of habitats, includ- ing Aruba’s xeric scrublands, where it typically grazes on weeds and grasses. The Aruban Conew has a brownish grey color and a distinctive white belly. This white fur extends to the bottom of the tail which becomes visible as the rabbit runs. These rabbits can grow up to approximately 40 centimeters in length over their short lifespan of 3 years. Cottontail rabbits reach reproductive maturity when they are just 2 to 3 months old. A female rabbit, called a doe, finds a suitable nest spot under a shrub or rocks and lines it with fur. She can have an average of 3 to 4 litters per year averaging 5 young each. The doe only visits her young once or twice a day to nurse her babies for a period of 2 to 3 weeks. The young reach independence at 4 to 5 weeks. The Aruban Conew is an endangered species and protected by Aruban law. The Conew is thought to have drastically declined due to an increase in human activities, habitat fragmentation and predation by the invasive Boa constrictor as well as feral cats and dogs. However, recently there seem to be more rabbit sightings in rural and wilderness areas and also in the National Park. This could be linked to a recent decline of the invasive Boa population after the long period of drought. As the Conew can reproduce very quickly, a short break in predation pressure can lead to a fast increase of rabbits. Sadly, the Boas are back on the rise again with the truly wet rainy seasons we have recently experienced. This could cause a new decline in the Conew population that was just starting to recover.<ref>[https://www.cspnv.com/pdf/aruba-today-20241212.pdf Unique fauna of Aruba], Aruba Today (12 di december 2024)</ref> {{Appendix}} *Coneu/Conenchi (''Sylvilagus floridanus nigronuchalis'') E Coneu su nomber na Ingles ta describi’e como ‘the Arubian Cottontail’ riba e website di Dutch Caribbean Species. E coneu ta crece te aproximadamente 35 centimeter y ta pisa entre 1.1 y 1.8 kilogram. E tin lana fini, color ta un variacion di bruin mescla den otro. Loke ta yamativo ta cu tin un pleki preto ta core di su nek y schouder ta caba te riba su lomba. E coneu ta pari entre 3 pa 8 yiu despues di dura 32 dia pa haya e conenchinan. E coneu ta come e placenta despues di haya su crianan. Si e sinti su mes menasa, e ta move hopi lihe, ta scapa den forma zigzag y ta sconde. Nan por morde tambe si nan ta sinti nan mes menasa. E coneu ta biba den mondi meymey di matanan cu no ta crece halto. Nan ta traha nan neishi den forma di un buraco cu no ta hundo den tera y ta tap’e cu lana y foyo. Nan cuminda ta yerba berde, blachi di mata cu ta sali di simia y frutanan di mata den mondi. Door di e invasion di e boa na Aruba, e cantidad di coneu a baha drasticamente sin conta e hendenan cu a mata nan pa come y gara esakinan pa mascota di cas. Leu aleu hende por wak coneunan ainda den nos naturalesa. Nan ta mas activo parti atardi te anochi y ta descansa den nan neishi den dia.<ref>[https://dnmaruba.org/en/fauna-3/ Strea di lama], Directie Natuur en Milieu Aruba</ref> ------------------- {{Variante|a}} {{Taxobox| variante = a | exhibi titulo = cursivo | tipo = pisca | nomber = | status = <!-- Categoria di Lista Cora di IUCN --> | imagen = | imagen tamaño = | descripcion = | reino = Animalia | troncon = | clase = | orden = |famia = Tuna |genero = |especie = |c-nomber =''Thunus albacares'' |fecha = |autor = }} '''Tuna Hala Hel''' (''Thunus albacares''), [[ingles]]:Yellowfin Tuna, [[hulandes]]: geelvintonijn, ta un di tunanan mas grandi cu ta ser gara den nos awanan. E ta pertenece den e famia di Tuna. Tuna tin diferente tipo pero por lo general ta caracterisa pa nan curpa gordo y den forma oval manera di un bala di futbol Americano.<ref>https://awemainta.com/wp-content/uploads/2024/03/AM240308.pdf Nomber di pisca na Papiamento: Tuna Hala Hel], AweNainta (8 di maart 2024)</ref> Tuna Hala Hel, su caracteristica cu mas ta resalta ta su 2 finnan grandi y color geel. E por alcansa tamaño di 2 meter largo y pisa te casi 400 liber of 180 kilo. Tuna ta un grupo di pisca di importancia rond mundo pa alimentacion y ta ser uza tanto den mochi, filet pero tambe empaketa den e.o. bleki. Ademas Tuna ta popular tambe pa pesca recreativo. == Descripcion == Tuna Hala Hel ta un pisca oval, gordo, den forma di un bala di futbol Americano. Su lomba ta blauw y e tin un strepi geel ta core memey di su curpa di dilanti te patras. Su aletanan of finnan ta caracteristicamente geel of hel manera nos ta pronunciele. Nan ta pisca di careda, referiendo traha pa landa distancia largo y cu hopi velocidad. P’esey nan diseño, largo manera torpedo y cu fin chikito a lo largo di lomba te na rabo. Nan rabo tambe ta fini manera luna nobo, y cual ta corta awe pa bay dilanti rapidamente. {{Appendix}} [[:Category:Fauna na Aruba]] -------------- {{Variante|a}} {{Taxobox| variante = a | exhibi titulo = cursivo | tipo = carpata | nomber = Agaue arubaensis | status = <!-- Categoria di Lista Cora di IUCN --> | imagen = | imagen tamaño = | descripcion = | reino = Animalia | troncon = | clase = | orden = |famia = Halacaridae |genero = |especie = |c-nomber = ''Agaue arubaensis'' |fecha = 1994 |autor = Bartsch }} '''Agaue arubaensis''' ta un especie di carpata den e famia Halacaridae.<ref>Bartsch, I. (2012). <i>Agaue arubaensis</i> Bartsch, 1994. Geraadpleegd via: World Register of Marine Species op http://www.marinespecies.org/aphia.php?p=taxdetails&id=406495. [https://web.archive.org/web/20201111192837/http://marinespecies.org/aphia.php?p=taxdetails Gearchiveerd] op 11 november 2020.</ref> E nomber cientifico di e especie a wordo publica pa prome biaha na 1994 pa Bartsch. {{Appendix}} [[:Category:Fauna na Aruba]] [[:Category:Naturalesa na Aruba]] -------------------------- DNM: Tin hende y hasta companianan ta strobando dolfijnnan den nos awa teritorial Noticla: Posted on 01/8/2021 5:33 pm AST | Updated on 01/8/2021 5:34 pm AST ORANJESTAD - Directie Natuur en Milieu (DNM) a tuma nota cu recientemente tin hendenan y hasta companianan ta strobando dolfijnnan den nos awanan teritorial. Aruba su awa tin masha hopi actividad di dolfijn y bayena durante henter aña. Mester ta alerta ora topa e especienan aki den nos awanan. E motibo pa cual nan ta cerca di nos costanan no ta pa entretene hende, pero pa algun motibo di necesidad. En bes cu hende scoge pa molestia e bestianan, DNM ta haci e peticion pa aleha di e sitio y laga nan na paz. Den nos awa teritiorial tin 6 especie di dolfijn cu tin luga di refugio cerca di nos costa. E sortonan ta: ''Tursiops truncatus, Steno bredanensis, Stenella longirostris, Stenella frontalis, Stenella attenuata, y Stenella coeruleoalba'' Aruba ta un "nursery" di e 6 especienan aki y e nursery belt ta 3 kilometer rond di costa. E especienan ta bini cerca ora tin necesidad di proteccion, ora ta duna luz of recupera di nan heridanan (injuries). Nan ta bini pa sconde tambe di nan predatornan, manera tribon. DNM kier a enfatisa y ta recorda tur hende cu tur dolfijn y bayena ta proteha pa nos leynan local. Articulo 7 inciso 3 di Natuurbeschermingsverordening ta specifica cu ta prohibi pa stroba e sortonan di bestianan protegi. E actonan aki ta castigabel pa ley(strafbaar). Den ley tin para: “Het is verboden een in het wild le¬vend dier als bedoeld in het eerste lid, te van¬gen of opzettelijk in zijn rust te ver¬sto¬ren”. Nos ta pidi encarecidamente pa coopera cu proteccion di nos fauna protegi na Aruba, pa asina yuda cu conservacion di nos recursonan natural. E specienan aki di dolfijn y bayenanan ta bini mas tanto pa busca refugio cerca di nos costa; ora nan ta den necesidad di proteccion, pa haya y cuida nan yiunan, como tambe pa recupera ora nan ta malo. Pues hende cu encontra e dolfijnnan no mag di stroba nan, bay cerca di nan, duna nan cuminda, saca potret of filma nan. Semper ta mihor pa observa e dolfijnnan for di un distancia respetabel cu ta sigur pa nan y abo mes. Mundialmente e norma ta cu ora ta observa e mamiferonan marino, pa no landa, no core riba, no mishi, no purba interactua cu e especienan aki. Keda na un distancia di 50 meter si ta riba lama grandi ora nan ta djis hungando y bulando den e olanan. Pero ta recomenda pa keda 100 meter leu ora cu nan ta cerca nos costa pasobra nan ta bini pa haya yiu y recupera (birth and recovery). Mayoría biaha nan ta den un grupo mas grandi pa yuda cu proteccion. DNM y Kustwacht ta traha di cerca cu Aruba Mammal Foundation cu ta e NGO encarga pa proteccion y investigacion di e especienan mamifero manera esunnan menciona den e relato aki. Sra. Angiolina Henriquez di Aruba Marine Mammal Foundation a manda nos hopi informacion y comparti articulonan scientifico y potretnan pa uza den investigacion. Tambe e la duna DNM tambe e siguiente mensahe pa comparti cu pueblo; {{Appendix}} --------------------- {{Variante|a}} {{Taxobox| variante = a | exhibi titulo = cursivo | tipo = | nomber = | status = <!-- Categoria di Lista Cora di IUCN --> | imagen = | imagen tamaño = | descripcion = | reino = Animalia | troncon = | clase = | orden = |famia = |genero = |especie = |c-nomber = ''Triops longicaudatus'' |fecha = 1864 |autor = LeConte }} '''Hobo hobo''' (''triops longicaudatus'')<ref name = "col3"> (1996), database, NODC Taxonomic Code</ref> ta un especie di crustaceo di e famia di Triopsidae. E especie a ser describi pa prome biaha na 1846 pa John Lawrence LeConte. especie di cangrue minusculo Triops longicaudatus [1] [2] ta un krustacea ku a ser deskribí pa promé biaha pa John Lawrence LeConte na 1846. Triops longicaudatus ta un miembro di e género Triops i e famia Triopsidae. [ 3 ] [ 4 ] No tin sub-species menshoná den e Catalogo di Bida . [ 3 ] == Distribucion y habitat == Su teritorio ta surdi for di e parti sur-oest di Canada, rond di latitud 50 grado N, i ta bai pa parti sur di e region di Centro i Sur Amerika. E cancer tambe ta aparece den otro parti di mundo, manera Hapon, e islanan Galapagos y West India. Na Merka e ta presentá prinsipalmente den áreanan di desierto i stepa i, ku eksepshon di Alaska, ta presentá den tur estado inkluyendo Hawaii. * distribuí na Nort i Sur Amérika. * islanan ABC E ta biba den curpa di awa dushi chikito no hundo manera plas di awa, rooi, dam y lagonan temporal cu ta seca den temporada di secura òf di calor, caminda nan ta pone nan yiunan ku ta keda intacto te ora e awaceronan bin bèk i nan ta kria.[1]. Triops leeft in kleine, rustige, ondiepe zoetwaterpoelen met schoon, niet-koud water. Hij zwemt vrij, maar kruipt en graaft vaak langs de bodem. == Descripcion == E especie tin un curpa chikitu, midiendo rond di 4.5 pa 5 cm for di cabes te cu lomba y ta yega na madurez den 2 pa 3 siman. Den naturalesa e ta biba mas o menos 6 pa 12 siman y ora captura e ta biba 10 pa 13 siman. kleine en minuscule waterlichamen Nan tin un bida kòrtiku, di mas o ménos 20 pa 90 dia i ta krese hopi lihé ku un largura di 25 pa 75 mm. E kresementu aki ta dependé di e kantidat di lus i kuminda ku nan ta haña. Despues di nan nasementu, nan ta dobla nan tamaño diariamente. E tin un shell manera un escudo protector, compuesto di wowo fiho y di 35 pa 71 pareha di filamento cu e ta usa pa landa y respira. E krustaceo aki tin mandibula i mandíbula. Triops heeft drie ogen, die in een driehoek op de bovenkant van het hoofd zijn gerangschikt en gaven het geslacht zijn naam ("de drieogige"). No tin sub-species menshoná den e Catalogo di Bida . [ 3 ] Triops longicaudatus ta prefera di keda na fondo di awa, kaminda e ta move su kurpa abou. Aki e ta kai i ta buska kuminda constantemente ku su pia i e parti dilanti fortifiká di su spinal. E kraba ta un omnivoro ku kasi no ta satura ku por konsumi te ku 40% di su propio peso di kuminda kada dia. Ademas di tur e presanan animal ku e por dominá, manera larva di mosquito i kachó pa piskánan di rana, e ta kome tambe kuminda vegetal i kuminda, i e no ta stòp na miembro di su mes especie ku ta fresku aburí òf aktualmente rumiando. {{Appendix}} In our story this week we will talk about a bizarre looking prehistoric creature which emerges of very tiny eggs and starts to swim around in these seasonal pounds of our desert island, egg which can stay dormant for many decades awaiting the downpour. These tiny creatures of approximately 4.5 to 5 cm from head to tail will reach matureness in 2 to 3 weeks and will live about 6 to 12 weeks in the wild and 10 to 13 weeks in captivity. Locals know these tiny creatures under the name Hobo hobo or Hobi in Papiamento. However many people confuses these with tadpoles, but these animals do not have nothing to do with frogs or any other amphibians present on the island but are prehistoric fresh water crustaceous or shrimps known as Triops or popularly as tadpole shrimp in English. Most Triops are hermaphrodites, meaning they can fertilize their own eggs. The one we find on Aruba is called Triops longicaudatus by scientists. It looks much like a miniature horseshoe crab, whit an elongated, segmented body, a flattened shield-like olive or brownish colored carapace which covers most part of its body, whit two long filaments on the end tail and whiskers like filaments on its face. Despite their potential contribution in mosquito control, limited evidence for their effectiveness in mosquito larval control is available. However, Triops are considered a pest in some countries. It`s believed that egg could be carried by water fowl, in the mud that stick to their feet when feeding in pound and seasonal lake<ref>https://www.cspnv.com/pdf/aruba-today-20240520.pdf Aruba’s living fossil Triops longicaudatus: “Hobo hobo”], Aruba oday (20 di mei 2024)</ref> 22xq21kmgn5ic4bw7a99goycrlj6ag9 202904 202903 2026-09-02T14:44:21Z Caribiana 8320 202904 wikitext text/x-wiki __NOINDEX__ * [https://tiboko.com/wp-content/uploads/2023/07/Final-version-GvB-Papiamentu-book.pdf Caiquetio Indians on Curacao during colonial times and Caquetio words in Papiamentu language], Gerard van Buurt April 2015 Pending: [[ROPV]] - [[Voluta damula]] - [[glas di lama]] - [[strea di lama]] - [[Conenchi di rabo di catuna]] - [[hòmber di guera portugues]] (''Physalia physalis'') - [[Agaue arubaensis]] - [[Tuna Hala Hel]] (''Thunus albacares'') ---------------- {{Variante|c}} {{infobox luga den pais| variante = c | tipo = kurpa di awa | nomber = Laguna Jan Thiel | pais = {{SXM}} | multi_imagen = {{multiple image | total_width = {{Infobox/afbeeldingbreedte}} |perrow = 1/2/1 |border = infobox |image1 = Collectie Nationaal Museum van Wereldculturen TM-20017489 Gezicht op de zoutpannen 'Salt Pond' en de hoofdstad Philipsburg Philipsburg Boy Lawson (Fotograaf).jpg |caption1 = |image2 = |caption2 = |image3 = Flamingo's - Jan Thiel - Curaçao (14172805433).jpg |caption3 = Flamingo na Jan Thiel }} | zoom = 5 }} '''Laguna Jan Thiel''' ta un área di 80 ha di lagunanan hipersalino, rondoná pa mondi i situa na kosta sùit di [[Kòrsou]], den serkania di e bario di [[Jan Thiel]]. E ta pegá ku e kapital, [[Willemstad]]. E sitio, ku ta konsistí di e lagunnan, mondi i awanan kostal besindario, a wòrdu identifiká komo un Area Importante di Parha di 432 ha dor di BirdLife International. Parhanan pa kua e sitio a wòrdu designá ta inkluí kolonianan di krio di sternnan ménos i komun. E ta tambe un área importante di buskamentu di kuminda pa flamingonan merikano.<ref name=bli> {{cite web |url=http://datazone.birdlife.org/site/factsheet/jan-thiel-lagoon-curaçao-iba-curaçao-(to-netherlands)|title= Jan Thiel Lagoon, Curaçao|author=<!--Not stated--> |date=2007 |website= BirdLife Data Zone|publisher= BirdLife International|access-date= 18 October 2020|quote=}}</ref> == Important Bird Area == Laguna Jan Thiel ta un di e sinku [[Important Bird Area]] di Kòrsou bou di e BirdLife Protokòl Internashonal di áreanan importante di para den Karibe. E área a wòrdu designá komo IBA AN018.<ref name="DCNA">[https://www.dcnanature.org/wp-content/uploads/2013/01/Dutch-Caribbean-IBAs-131004-MV-NM.pdf Important Bird Areas in the Dutch Caribbean], [[Dutch Caribbean Nature Alliance|DCNA]], pag.10</ref> Situá na kosta sùit i parti sùit di Kòrsou, ost di Willemstad, Laguna Jan Thiel ta konsistí di 80 hektar di lagunanan hipersalu. E kurpanan di awa ta rondoná pa aproksimadamente 228 hektar di mondi seku i mata semper bèrdè. E área tambe ta konsistí di un fuente i vários dam bandoná ku ta sostené awa dushi durante e temporada di awaseru ku ta oumentá diversidat di habitat signifikantemente.<ref name="DCNA"/> E poblashon di Common Tern (''Sterna hirundo'') den e IBA ta mundialmente importante. Tin un poblashon regionalmente importante ku ta fluktuá di meuchi chikitu (''Sternula antillarum'') i te ku 1.200 par di Sandwich Terns (''Thalasseus sandvicensis'') ku ta wòrdu usá pa reprodusí den e área. Disturbio a afektá e krio kantidat di tern, redusí na nivelnan insignifikante.<ref name="DCNA"/> E laguna ta un importante tereno di buskamentu di kuminda pa flamingo di Karibe (''Phoenicopterus ruber'') ku ta okuri riba e isla. Laguna Jan Thiel tambe ta importante pa paranan di kosta migratorio i otro migrantenan. Dies di e diesun poblashon residente di Islanan ABC supespesie endémiko di paranan ku ta broei riba Kòrsou tambe ta hasi e IBA importante.<ref name="DCNA"/> E IBA tambe ta importante komo luga di krio pa dies di e diesun poblashon di para tipo supespesie endémiko, ku tin residensia na [[Islanan ABC]]. == Mira tambe == * [[Important Bird Area den Karibe Hulandes]] {{Appendix}} [[:Kategoria:Lugá na Kòrsou]] [[:Kategoria:Important Bird Area]] The population of Common Tern (Sterna hirundo) in the IBA is globally significant. There is a fluctuating regionally important population of Least Terns (Sterna antillarum) and up to 1,200 pairs of Sandwich Terns (Thalasseus sandvicensis) used to breed in the area. Disturbance has affected the breeding tern numbers, reduced to insignificant levels. The lagoon is an important foraging ground for Caribbean Flamingos (Phoenicopterus ruber) occurring on the island. Jan Theil Lagoon is also important for migratory shorebirds and other migrants. Ten of the eleven resident populations of Leeward Dutch Antilles endemic subspecies of birds breeding on Curaçao also make the IBA important. Jan Thiel Lagoon is an 80 ha area of hypersaline lagoons, surrounded by woodland, on the southern coast of Curaçao, a constituent island nation of the Kingdom of the Netherlands in the Dutch Caribbean. It is adjacent to the capital, Willemstad. The site, comprising the lagoons, woodland and adjacent coastal waters, has been identified as a 432 ha Important Bird Area by BirdLife International. Birds for which the site was designated include breeding colonies of least and common terns. It is also an important foraging area for American flamingos.[1] --------------- {{Variante|a}} {{Taxobox| variante = a | exhibi titulo = cursivo | tipo = | nomber = Pechi portugues | status = <!-- Categoria di Lista Cora di IUCN --> | imagen = | imagen tamaño = | descripcion = | reino = Animalia | troncon = | clase = | orden = |famia = |genero = |especie = |c-nomber = ''Physalia physalis'' |fecha = |autor = }} E '''pèchi portugues''' of '''hòmber di guera portugues''' (''Physalia physalis'') ta un medusa estatal ku ta wòrdu hañá den lamannan mas kayente. E no ta un berdadero medusa, pero un kolonia kompleho di sentenares di pólip di kuater tipo.[1] ---- The scientific name for the "Pèchi Portugues" (often referred to as the Portuguese Man O' War or Bluebottle in Papiamentu) is Physalia physalis. It is a marine siphonophore known for its purple/blue gas-filled float and long venomous tentacles, frequently spotted in the Dutch Caribbean (Aruba, Bonaire, Curaçao). Facebook ·NosTv Bonaire +4 Key Facts regarding Physalia physalis (Pèchi Portugues): Appearance: A purple/blue, bladder-like, or "balloon" float. Danger: They are not true jellyfish but a colony of organisms with highly venomous tentacles that can reach 15 meters in length. Safety Advice: If spotted, keep a safe distance, even when washed up on the beach. Treatment: If stung, remove tentacles with a plastic card, rinse with saltwater (not fresh), and use vinegar or warm water (not ice) to relieve pain. Facebook ·STINAPA Bonaire +4 Note: The results also mention "Chipe Pèchi Pretu," which is a bird (Setophaga striata), but "Pèchi Portugues" specifically refers to the Portuguese Man O' War. Dutch Caribbean Species Register +2 Pèchi Portugues ta relativamente fásil pa mira den laman. Bo ta rekonosé na su forma di un blas òf saku di plèstik lilá yená ku airu di mas òf ----------------- ---------------- ==ROPV Aruba == E '''Ruimtelijke Ontwikkelingsplan Volkshuisvesting''', conoci como ROPV, ta e framework di zonificacion y desaroyo espacial na [[Aruba]]. E ta designa diferente zona riba henter e isla, for di zonanan di vivienda, zonanan di naturalesa pa hasta zonanan marino. E ROPV ta determina ki tipo di actividad y desaroya ta permiti den cada area.<ref>[https://www.cspnv.com/pdf/bon-dia-aruba-20260219.pdf E problema cu zonificacion di naturalesa den ROPV], BDA (19 di februari 2026</ref> == Tipo di actividad == * Vivienda * Zona di naturalesa Pa loke ta zonanan di naturalesa, e ROPV ta reconoce dos diferente area: area di ‘natuurgebied)’ y area di ‘natuur en landschap’. Aunke tur dos zona tin como prome funcion e proteccion y restauracion di naturalesa, e diferencia principal entre e dos zona aki tin di haber cu e nivel di proteccion y maneho. Den areanan marca como ‘natuurgebied’, proteccion pa flora y fauna ta mas estricto, unda maneho y supervision ta cay bao responsabilidad di [[Aruba Conservation Foundation]]. Cualkier actividad of intervencion humano ta depende di e autorisacion di ACF. Den areanan marca como ‘natuur en landschap’, proteccion ta menos estricto, unda DNM ta actua como autoridad di maneho, pero en realidad no tin control directo manera ACF tin den areanan di natuurgebied. Den zonanan marca como natuur en landschap, actividad humano no ta ser monitoria estrictamente, loke ta presenta un menasa pa especienan di bestia y mata den e area. Tambe tin un falta di consistencia den kico ta marca como natuurgebied y kico ta natuur en lanschapgebied den cuadra di ROPV. {{Appendix}} ------------- {{Variante|c}} {{Taxobox | variante = c | nomber = ''Voluta damula'' | exhibi titulo = cursivo | imagen = | descripcion = | status = | dominio = [[Eukaryota]] | reino = [[Animal|Animalia]] | troncon = [[Molusko|Mollusca]] | clase = [[Sòldachi|Gastropoda]] | clade1 = Caenogastropoda | orden = Neogastropoda | superfamia = Volutoidea | famia = Volutidae | genero = ''Voluta'' | c-nomber = ''Voluta damula'' | autor = | fecha = | parentesis = si | original = | commons = | species = | sinonimo = ''Voluta musica damula'' }} '''''Voluta damula''''' ta un [[espesie]] di [[Sòldachi|soldachi]] marino di e [[famia (biologia)|famia]] di Volutidae, originalmente deskribí na 1907 pa William Healey Dall komo un supespesie di ''V. musica''. == Etimologia i taxonomia == E espesie ta wordu haya na Kòrsou i inisialmente duná e nòmber ''Voluta musica damula'', komo parti di e ''kompleho Voluta musica'' i supespesie di ''V. musica'', un molusko presente den Karibe i na costa di Colombia i [[Venezuela]].[[File:Volutidae - Voluta musica.JPG|thumb|left|180px|Kaska di un ''V. musica''.]] E “kompleho Voluta musica” ta un kaso di radiashon insular: unda un poblashon riba islanan separá por evolushoná distinto a largu tempu, ounke nan ta sigui parse hopi similar den forma general. ''V. damula'' ta un ehèmpel klaro di esaki. Na 2024 un revision sientífiko a propone pa e molusko wòrdu trata komo un espesie separá, basá riba morfologia, isolashon geográfiko i variashon ku e ''kompleho Voluta musica''. Sinembargo, base di dato ofisial manera WoRMS<ref>[https://www.marinespecies.org/aphia.php?p=taxdetails&id=1578853 ''Voluta musica damula'' Dall, 1907 ], World Register of Marine Species (WoRMS)</ref> ta sigui registr'é komo un supespesie. E artíkulo aki ta reflehá e dos posishon. == Distribushon i habitat == E espesie ta [[endemismo|endemico]] na e isla [[Kòrsou]]. Voluta damula ta endémiko na Kòrsou. No tin registrashon konfirmá di otro isla of di e kontinente sur-merdikunal. E molusko ta biba Riba fondo di arena òf arena meskla ku yerba di awa (seagrass) Den zòna sublitoral Na profundidat ku tipikamente ta keda entre 0 i ±40 meter . Manera hopi voluta, e sa hala na e dia ora na santu òf medio kubrí pa protekshon. == Deskripshon == E kaska tin un forma conico-oval, cu un largura cu ta varia tipicamente entre ... i ... mm. E kurpa manera spiral ta E kaska di Voluta damula ta relativamente chikí i mas oval-elongá kompará ku e forma típica di Voluta musica. Karakterístika prinsipalnan: *Longitud: típikamente entre 42 i 57 mm (según deskrepshon di Dall i material resientemente estudiá) *Ancho: proporcionalmente estrecho, ku un spire mas haltu *Kolo: fondo kla òf blanquis, ku e patrón karakterístiko di “linja musikal” – línjanan spiralis i pònchi marón ku ta fèrmente parse ku notashon musikal *Apertura: largu, ku un ton rosá of violasio *Kolumela: tin entre 9 i 10 plegamento *Kanaal sifonal: presenta 4–5 ribanan plano E kombinashon di su forma mas estrecho, su spire haltu i su palèt di kolo ta separá damula di e forma mas anchura di V. musica ku ta biba den otro parti di Karibe. == Konservashon == E espesie no tin un evaluacion oficial pa e [[Lista Kòrá di IUCN|Lista Cora di IUCN]] (Union Internacional pa Conservacion di Naturalesa), pero su status di especie endemico ta ser considera di importancia pa monitorea. [[File:Volutidae - Voluta musica.JPG|thumb|left|180px|Kaska di un ''V. musica''.]] == Mira tambe == * [[Voluta caquetio]] {{Appendix}} Su nòmber sientífiko a wordu publiká na 1907 pa Dall.<ref>[https://www.marinespecies.org/aphia.php?p=taxdetails&id=1578853 ''Voluta musica damula'' Dall, 1907 ], World Register of Marine Species (WoRMS)</ref> {{DEFAULTSORT:Voluta damula}} [[:Kategoria:Animal endemico di Kòrsou]] [[:Kategoria:Sòldachi]] Na 2024 un revision sientifiko a propone pa e molusko wòrdu trata komo un espesie separá, basá riba morfologia, isolashon geográfiko i variashon ku e kompleho Voluta musica. Na base di un análisis di 2024 riba e “kompleho Voluta musica”, hopi malakólogo ta trata damula komo un espesie endémiko di Kòrsou. Sinembargo, base di dato ofisial manera WoRMS<ref>[https://www.marinespecies.org/aphia.php?p=taxdetails&id=1578853 ''Voluta musica damula'' Dall, 1907 ], World Register of Marine Species (WoRMS)</ref> E ta sigui registrá e komo un supespesie. E artíkulo aki ta reflehá e dos posishon. '''Voluta damula''' ta un molusko gastropodo marino di famia Volutidae, originalmente deskribí na 1907 pa William Healey Dall komo un supespesie di '''Voluta musica'''. Un revisión sientífiko resientemente (2024) ta propone ku e forma di Kòrsou mester wòrdu trata komo un espesie separá, basá riba morfologia, isolashon geográfiko i variashon den e kompleho di Voluta musica. E “kompleho Voluta musica” ta un ehèmpel interesant di radiashon insular: poblashonnan separá na isla por evolushoná distinto na tempu largu, aunke nan ta parse hopi similar den forma general. Voluta damula ta un ehèmpel klaro di esaki na Kòrsou. Na 2024 un revision sientifiko a propone pa e molusko wòrdu trata komo un espesie separá, basá riba morfologia, isolashon geográfiko i variashon ku e kompleho Voluta musica. ----- V. musica typica specimen from the Berschauer Collection, photographed by the author. Voluta musica damula Dall, 1907 (Figure 8, Plate 4 Figures A-D) Description. "Shell small, oval, with eight or nine low ribs, slightly nodulous at the shoulder; nucleus pale brown; ground color whitish, with the usual tracery in fawn-color and pale brown, with vertical brown fringe-like lines and distinct spiral sculpture in front of the suture and four or five flattish ridges on the canal; aperture livid pink, or sometimes violaceous, with brown spots on the outer lip and nine or ten plaits on the inner lip; a specimen of four whorls, beside the nucleus, measures 42 mm. long and 21 mm. wide." (Dall, 1907) Type Specimens. U.S. National Museum Nos. 54521 holotype, and 29249 paratype. Type Locality. Curaçao.<ref>https://www.researchgate.net/figure/musica-typica-specimen-from-the-Berschauer-Collection-photographed-by-the-author-Voluta_fig3_380528676 ], The Festivus issue 2 volumen 56</ref> Accordingly, the Aruban population is designated herein as V. musica. Dall named a specimen from Curaçao as Voluta musica damula, which when compared with other specimens from Curaçao appears to be a narrower and higher spired form which otherwise shares the same morphology. Plate 4 illustrates Dall’s holotype of V. musica damula together with five other specimens from Curaçao, and three specimens from Bonaire. The specimens from Curaçao, denoted as V. musica damula are distinct from other populations, and therefore V. damula is recognized herein as a full species.<ref>David P. Berschauer,[file:///Users/lorraine/Downloads/Volutamusicacomplexarticle%20(1).pdf Review of the Voluta musica Complex], The Festivus, issue 2 volume 56</ref> Voluta damula is generally considered a geographic subspecies or form of the wider species Voluta musica (the common music volute), rather than a distinct species itself, though some recent research recognizes it as a full species. The formal name is Voluta musica damula Dall, 1907. ----- '''Voluta musica damula''' (Dall, 1907) was originally described as a subspecies of the “music volute” (Voluta musica), from shells collected at Curaçao. However, a recent 2024 revision of the “Voluta musica complex” argues that damula — along with several other geographically isolated forms — should be considered a distinct species, now often referred to as Voluta damula. == Distribution and habitat == Voluta damula appears to be endemic to Curaçao. Like other volutes, it lives on sandy (or sandy–seagrass) bottoms, often partially buried; recorded depths range from near-shore to about 40 m, though in some related populations much deeper records (even 100 m) exist. == Morphology / Description == The shell is relatively small and oval, with a narrow, higher spire than “typical” volutes. Colouration: pale (whitish) base with the characteristic “music-staff” pattern of brown to fawn spiral lines and spots. The aperture is long, with a pink or violaceous interior; the columella has multiple plaits (9–10), and the siphonal canal has ridges. Typical shell lengths (from type and other specimens) are ~42–57 mm (for the shell, excluding protoconch). == Taxonomic status and notes == Where older works lumped all variation under a single variable species, modern morphological, biogeographic and developmental arguments point to V. damula being a separate species derived by long-term isolation (allopatry). == Conservation / Uncertain status == No formal global conservation status exists for V. damula. Given its apparent restriction to one island and specialised habitat, it may be vulnerable to habitat disruption, collection pressure, or environmental change — but data are lacking. -------------------- == Sea glass == Especially on the strip on white sand between the famous Natural Bridge” and the huge red anchor close to “Grapefield” beach you will be able to find your own pieces of sea glass. The sea glass that was created is the product of a very long and interesting process. It can take anywhere from 10 to 30 years to make sea glass. The name for any piece of glass that finds its way to the ocean and tumbles around in the water long enough is “Sea glass.<ref>[https://www.cspnv.com/pdf/aruba-today-20250731.pdf Another Treasure of Aruba’s Beaches: Sea Glass!], Aruba Today (31 di juli 2025)</ref> The colorful pieces of glass are being used for decoration, handcrafts and jewelry! Once glass makes its way into the ocean, the glass is broken up into shards and is tumbled around in the water, where sand and other rocks act like sandpaper to smooth out its rough edges. Sometimes as the sea glass is passed through fire, it becomes fire glass, the rarest of sea glass with certain inclusions, just like precious gems. {{Appendix}} --------------- {{Taxobox parha| variante = a | nomber = ''Sternchi'' | exhibi titulo = cursivo | imagen = Sterna hirundo - Common Tern.jpg | descripcion = Sternchi comun of meuchi pico cora (''Sterna hirundo'') | status = | reino = [[Animal]]ia | troncon = [[Chordata]] | clase = [[Para|Aves]] | orden = Charadriiformes | famia = Sternidae | genero = | taxon = | c-nomber = Sternini | autor = Vigors | fecha = 1825 | imagen2 = | descripcion2 = | commons = | species = | sinonimo = * ''Sterninae'' (tradicional) * ''Sternini'' (den algun sistema) }} -------- {{Variante|a}} {{Taxobox | variante = a | nomber = ''Oreaster reticulatus'' | exhibi titulo= cursivo | imagen = Oreaster reticulatus (reticulated starfish) (San Salvador Island, Bahamas) 2.jpg | descripcion = | status = | dominio = Eukaryota | reino = [[Animal|Animalia]] | troncon = Echinodermata | clase = Asteroidea | subclase = | orden = Valvatida | famia = Oreasteridae | genero = ''Oreaster'' | c-nomber = ''O. reticulatus'' | autor = Linnaeus | fecha = 1758 | parentesis = si | original = | commons = | species = | sinonimo = * ''Asterias reticulata'' <small>Linnaeus, 1758</small> * ''Pentaceros reticulatus'' <small>(Gray, 1840)</small> * ''Oreaster gigas'' <small>(Lutken, 1859)</small> }} '''Strea di lama''' (''Oreaster reticulatus'') ta un [[espesie|especie]] di strea di laman tropical di e [[Famia (biologia)|famia]] Oreasteridae. E nomber cientifico a wordo publica na 1758 pa Carl Linnaeus den e di dies edicion di Systema naturae.[1] O. reticulatus ta un di e streanan di laman mas pisá na mundu, yegando un diameter di te ku 50 sentimeter (20 inch). E ta biba banda di e costanan di [[Florida]] y [[Bahamas]].[2] {{Appendix}} zie fr.wiki {{DEFAULTSORT:Oreaster reticulatus}} [[:Kategoria:Animalnan]] *Strea di lama (''Oreaster reticulatus'') E '''Strea di lama''' na Ingles nan ta yam’e Red Cushion Sea Star of West Indian Sea Star. E ta un especie di invertebra marino, un strea di lama ta di e famia Oreasteridae. E especie aki ta masha yamativo pa wowo di hende y ta un bestia magistral. Normalmente e tin 5 tengla diki cu ta sali for di su memey, pero algun especie por tin 4 of 6 tengla pero esaki ta inusual. E parti ariba di su curpa ta duru y ta cubri cu punta punta. E color di e adultonan ta den tono cora, oraño of te bruin. Nan ta biba den awa tiki hundo den oceano Atlantico y occidental y den lama Caribe. Nan habitat ta e fondo di lama te den profundidad te cu 37 meter den santo blanco. Pero e streanan di lama hubenil ta biba den area di yerba di lama na unda nan por camufla y evita turbulencia. E strea di lama ta omnivoro, nan ta come sedimentonan den fondo di lama manera alga, sponsnan y invertebra chikito. E ta hopia sedimento hunto y despues e ta bira su stoma pa robes y ta guli e masa. Un gran cantidad di strea di lama por reuni na un luga na momento di reproduccion. E concentracion aki ta aumenta e posibilidad di fertilisacion. Despues cu e larvanan pasa door di diferente etapa di desaroyo, nan ta somete na metamorfosis y ta comberti den strea di lama hubenil. E menasa pa e streanan di lama ta malesanan asocia cu cambio di clima, polucion, destruccion di habitat y hende cu ta saca strea di lama for di awa. E strea di lama por muri di stress y stik ora di expone nan na aire. No mishi cu nan como cu hende por introduci bacteria cu ta dañino pa e strea di lama.<ref>https://dnmaruba.org/en/fauna-3/ Strea di lama], Directie Natuur en Milieu Aruba</ref> --------------- {{Taxobox mamifero | nomber = Conenchi di rabo di catuna | exhibi titulo = | imagen = | descripcion = | orden = | famia = | genero = | taxon = | c-nomber = | autor = | fecha = | parentesis = | original = | imagen2 = | descripcion2 = | commons = | species = }} '''Conenchi di rabo di catuna''' (''Sylvilagus floridanus nigronuchalis'', conoci localmente como '''coneu''' ta un especie endemico di conenchi na [[Aruba]]. Aruba ta un isla chikito den Caribe cu ecosistemanan cu ta keda cambia y RIU a dicidi di contribui n’e proteccion, preservacion y restauracion di un especie endemico manera e conenchi “cottontail”. E cadena hotelero ta agrega e proyecto di conservacion di biodiversidad aki na su proyecto di sosten na comunidad, avansando di e manera aki e obhetivonan di su strategia di sostenibilidad “Proudly Committed”.<ref>https://24ora.com/riu-ta-lansa-proyecto-pa-proteha-e-conenchi-endemico-di-aruba/ Riu ta lansa proyecto pa proteha e conenchi endemico di Aruba], 24ora.com (12 di februari 2025)</ref> {{Appendix}} Aruba su conenchi nativo, e subspecies Aruban Cotton Tail, ta den posibel peliger di extincion y den un esfuerso pa salba e especie endemico aki, Aruba Conservation Foundation(ACF) a lansa un proyecto pa proteha y colecta mas informacion tocante e especie aki. Natasha Silva, Chief Conservation Officer na ACF, a splica den un entrevista cu Bon DiaAruba con nan a yega na e proyecto, kico ta e meta y loke nan kier logra cu e proyecto aki. Silva a splica cu Aruba tin su propio conenchi cual ta un subspecies, un especie cu ta bin di e Eastern Cotton Tail.<ref>[https://www.cspnv.com/pdf/bon-dia-aruba-20250219.pdf Aruban Cotton Tail, e especie di conenchi nativo di Aruba], BDA (19 di februari 2025)</ref> E especie Eastern Cotton Tail ta biba for di e sur di Canada te cu Venezuela y Colombia. E subspecies aki ta biba na dos isla so, Aruba y Corsou, y na Aruba e ta conoci como e Aruban Cotton Tail. Su nomber cientifico mes ta nifica coneu di mondi. E subspecies di Aruba y Corsou tin un parti preto riba nan nek, loke ta diferente na e especie di otro paisnan, locual ta hacie echt nativo di Aruba. Silva a sigui splica cu antes tabatin hopi y por a topa nan riba caminda frecuentemente, pero aworaki no tin hopi y tin biaha por wak un pa aña den Arikok, cu ta un area protegi. El a indica cu sa tin otro luga riba e isla cu tambe tin nan, pero si a nota cu tin hopi menos cu antes. Esaki ta algo cu ta pone e fundacion preocupa y pa tin bista riba e biodiversidad nativo pa haya si nan ta na peliger di extincion. “Pa e coneu nos no sa con hopi tin ainda y esey tabata e eigenlijk e prome pregunta cu a pone cu nos mester sa mas di e coneu, si nan ta okay si of no. Nos ta kere nan ta na peliger di extincion pasobra nos ta wak menos y nos ta wak cu tur e menasanan a bira mas, e ta mas duro pa nan sobrevivi na Aruba,” el a bisa. El a splica cu un aña pasa ACF a traha riba su Conservation Framework den cual a identifica kico ta e prioridadnan pa e siguiente dies aña. Dentro di e framework a bisa cu e prioridad mester ta riba e especienan nativo, flora y fauna. E fundacion a identifica cual eseynan ta y coneu tabata tambe riba e lista. E proyecto aki ta den colaboracion cu e cadena hotelero Riu International, cu a acerca ACF mas cu un aña pasa pa haci un proyecto multianual cu fundacion. Silva a indica cu di banda di ACF nunca a traha cu un cadena di hotel of cu un hotel local y pues prome cu a bay di acuerdo pa realisa e colaboracion aki, nan a sinta cu nan na mesa hopi biaha y tambe a haci investigacion pa wak ki tipo di cadena hotelero nan ta, si nan ta hopi serio den e aspecto di sostenibilidad, si nan ta desaroyando y birando mas sotenibel, y kico ta nan aspiracion y ambicionnan bayendo na futuro pa e parti di sostenibilidad y tambe e parti di medio ambiente y naturalesa. A base di criteria cu ACF mes a pone na mesa, a bay di acuerdo pa concretisa e colaboracion aki. Un di e criterianan ta cu e partner mester ta serio den e parti di sostenibilidad, y otro ta cu e fundacion no kier ser envolvi den ningun tipo di “green washing”. Despues di e dialogo y combersacionnan ambos a bay di acuerdo pa realisa e colaboracion aki y ACF a ricibi un fondo pa tres aña, pero ta un proyecto cu eventualmente ACF lo continua pa decadas. Pa loke ta trata kico e proyecto y e fondo aki ta encera, Silva a splica cu den e fondo aki ACF por contrata un ranger cu ta dedica na e proyecto aki, cual ta algo significante. Cu e fondonan aki tambe ACF ta bay wak con e populacion ta, pa motibo cu ta wak hopi tiki. Tambe ta bay tin un aspecto di educacion, teniendo na cuenta cu tin hopi hende na Aruba cu no sa cu nan t’ey, cual el a señala ta un fout di ACF pasobra no a duna suficiente educacion. E otro parti ta pa haya data pasobra tin falta di data. E fundacion no tin conocemento di con grandi e populacion ta, unda nan ta biba, kico ta e habitat cu nan mester y kico ta e menasanan. Silva a splica cu nan tin un idea di kico ta e menasanan pasobra ta wak nan na otro pais, pero el a remarca cu e ser humano, specialmente trafico manera UTV y ATV, ta un problema, tin hopi coneu cu ta ser haya placha riba caminda. “Cu esey nos ta bisa nos mester haci un proyecto unda nos ta bay gara tur e data esencial tocante e populacion, tocante e habitat y cu esey nos por traha un plan pa restaura e habitat cu nan ta --- Conew (cottontail rabbit, Sylvilagus floridanus nigronuchalis) The Eastern Cottontail rabbit (Syl- vilagus floridanus) was probably brought over to the island by Indian settlers thousands of years ago as a source of food. This rabbit, locally known as Conew, has spread all over the island and has become part of our ecosystem. The very adaptable Conew can live in a wide variety of habitats, includ- ing Aruba’s xeric scrublands, where it typically grazes on weeds and grasses. The Aruban Conew has a brownish grey color and a distinctive white belly. This white fur extends to the bottom of the tail which becomes visible as the rabbit runs. These rabbits can grow up to approximately 40 centimeters in length over their short lifespan of 3 years. Cottontail rabbits reach reproductive maturity when they are just 2 to 3 months old. A female rabbit, called a doe, finds a suitable nest spot under a shrub or rocks and lines it with fur. She can have an average of 3 to 4 litters per year averaging 5 young each. The doe only visits her young once or twice a day to nurse her babies for a period of 2 to 3 weeks. The young reach independence at 4 to 5 weeks. The Aruban Conew is an endangered species and protected by Aruban law. The Conew is thought to have drastically declined due to an increase in human activities, habitat fragmentation and predation by the invasive Boa constrictor as well as feral cats and dogs. However, recently there seem to be more rabbit sightings in rural and wilderness areas and also in the National Park. This could be linked to a recent decline of the invasive Boa population after the long period of drought. As the Conew can reproduce very quickly, a short break in predation pressure can lead to a fast increase of rabbits. Sadly, the Boas are back on the rise again with the truly wet rainy seasons we have recently experienced. This could cause a new decline in the Conew population that was just starting to recover.<ref>[https://www.cspnv.com/pdf/aruba-today-20241212.pdf Unique fauna of Aruba], Aruba Today (12 di december 2024)</ref> {{Appendix}} *Coneu/Conenchi (''Sylvilagus floridanus nigronuchalis'') E Coneu su nomber na Ingles ta describi’e como ‘the Arubian Cottontail’ riba e website di Dutch Caribbean Species. E coneu ta crece te aproximadamente 35 centimeter y ta pisa entre 1.1 y 1.8 kilogram. E tin lana fini, color ta un variacion di bruin mescla den otro. Loke ta yamativo ta cu tin un pleki preto ta core di su nek y schouder ta caba te riba su lomba. E coneu ta pari entre 3 pa 8 yiu despues di dura 32 dia pa haya e conenchinan. E coneu ta come e placenta despues di haya su crianan. Si e sinti su mes menasa, e ta move hopi lihe, ta scapa den forma zigzag y ta sconde. Nan por morde tambe si nan ta sinti nan mes menasa. E coneu ta biba den mondi meymey di matanan cu no ta crece halto. Nan ta traha nan neishi den forma di un buraco cu no ta hundo den tera y ta tap’e cu lana y foyo. Nan cuminda ta yerba berde, blachi di mata cu ta sali di simia y frutanan di mata den mondi. Door di e invasion di e boa na Aruba, e cantidad di coneu a baha drasticamente sin conta e hendenan cu a mata nan pa come y gara esakinan pa mascota di cas. Leu aleu hende por wak coneunan ainda den nos naturalesa. Nan ta mas activo parti atardi te anochi y ta descansa den nan neishi den dia.<ref>[https://dnmaruba.org/en/fauna-3/ Strea di lama], Directie Natuur en Milieu Aruba</ref> ------------------- {{Variante|a}} {{Taxobox| variante = a | exhibi titulo = cursivo | tipo = pisca | nomber = | status = <!-- Categoria di Lista Cora di IUCN --> | imagen = | imagen tamaño = | descripcion = | reino = Animalia | troncon = | clase = | orden = |famia = Tuna |genero = |especie = |c-nomber =''Thunus albacares'' |fecha = |autor = }} '''Tuna Hala Hel''' (''Thunus albacares''), [[ingles]]:Yellowfin Tuna, [[hulandes]]: geelvintonijn, ta un di tunanan mas grandi cu ta ser gara den nos awanan. E ta pertenece den e famia di Tuna. Tuna tin diferente tipo pero por lo general ta caracterisa pa nan curpa gordo y den forma oval manera di un bala di futbol Americano.<ref>https://awemainta.com/wp-content/uploads/2024/03/AM240308.pdf Nomber di pisca na Papiamento: Tuna Hala Hel], AweNainta (8 di maart 2024)</ref> Tuna Hala Hel, su caracteristica cu mas ta resalta ta su 2 finnan grandi y color geel. E por alcansa tamaño di 2 meter largo y pisa te casi 400 liber of 180 kilo. Tuna ta un grupo di pisca di importancia rond mundo pa alimentacion y ta ser uza tanto den mochi, filet pero tambe empaketa den e.o. bleki. Ademas Tuna ta popular tambe pa pesca recreativo. == Descripcion == Tuna Hala Hel ta un pisca oval, gordo, den forma di un bala di futbol Americano. Su lomba ta blauw y e tin un strepi geel ta core memey di su curpa di dilanti te patras. Su aletanan of finnan ta caracteristicamente geel of hel manera nos ta pronunciele. Nan ta pisca di careda, referiendo traha pa landa distancia largo y cu hopi velocidad. P’esey nan diseño, largo manera torpedo y cu fin chikito a lo largo di lomba te na rabo. Nan rabo tambe ta fini manera luna nobo, y cual ta corta awe pa bay dilanti rapidamente. {{Appendix}} [[:Category:Fauna na Aruba]] -------------- {{Variante|a}} {{Taxobox| variante = a | exhibi titulo = cursivo | tipo = carpata | nomber = Agaue arubaensis | status = <!-- Categoria di Lista Cora di IUCN --> | imagen = | imagen tamaño = | descripcion = | reino = Animalia | troncon = | clase = | orden = |famia = Halacaridae |genero = |especie = |c-nomber = ''Agaue arubaensis'' |fecha = 1994 |autor = Bartsch }} '''Agaue arubaensis''' ta un especie di carpata den e famia Halacaridae.<ref>Bartsch, I. (2012). <i>Agaue arubaensis</i> Bartsch, 1994. Geraadpleegd via: World Register of Marine Species op http://www.marinespecies.org/aphia.php?p=taxdetails&id=406495. [https://web.archive.org/web/20201111192837/http://marinespecies.org/aphia.php?p=taxdetails Gearchiveerd] op 11 november 2020.</ref> E nomber cientifico di e especie a wordo publica pa prome biaha na 1994 pa Bartsch. {{Appendix}} [[:Category:Fauna na Aruba]] [[:Category:Naturalesa na Aruba]] -------------------------- DNM: Tin hende y hasta companianan ta strobando dolfijnnan den nos awa teritorial Noticla: Posted on 01/8/2021 5:33 pm AST | Updated on 01/8/2021 5:34 pm AST ORANJESTAD - Directie Natuur en Milieu (DNM) a tuma nota cu recientemente tin hendenan y hasta companianan ta strobando dolfijnnan den nos awanan teritorial. Aruba su awa tin masha hopi actividad di dolfijn y bayena durante henter aña. Mester ta alerta ora topa e especienan aki den nos awanan. E motibo pa cual nan ta cerca di nos costanan no ta pa entretene hende, pero pa algun motibo di necesidad. En bes cu hende scoge pa molestia e bestianan, DNM ta haci e peticion pa aleha di e sitio y laga nan na paz. Den nos awa teritiorial tin 6 especie di dolfijn cu tin luga di refugio cerca di nos costa. E sortonan ta: ''Tursiops truncatus, Steno bredanensis, Stenella longirostris, Stenella frontalis, Stenella attenuata, y Stenella coeruleoalba'' Aruba ta un "nursery" di e 6 especienan aki y e nursery belt ta 3 kilometer rond di costa. E especienan ta bini cerca ora tin necesidad di proteccion, ora ta duna luz of recupera di nan heridanan (injuries). Nan ta bini pa sconde tambe di nan predatornan, manera tribon. DNM kier a enfatisa y ta recorda tur hende cu tur dolfijn y bayena ta proteha pa nos leynan local. Articulo 7 inciso 3 di Natuurbeschermingsverordening ta specifica cu ta prohibi pa stroba e sortonan di bestianan protegi. E actonan aki ta castigabel pa ley(strafbaar). Den ley tin para: “Het is verboden een in het wild le¬vend dier als bedoeld in het eerste lid, te van¬gen of opzettelijk in zijn rust te ver¬sto¬ren”. Nos ta pidi encarecidamente pa coopera cu proteccion di nos fauna protegi na Aruba, pa asina yuda cu conservacion di nos recursonan natural. E specienan aki di dolfijn y bayenanan ta bini mas tanto pa busca refugio cerca di nos costa; ora nan ta den necesidad di proteccion, pa haya y cuida nan yiunan, como tambe pa recupera ora nan ta malo. Pues hende cu encontra e dolfijnnan no mag di stroba nan, bay cerca di nan, duna nan cuminda, saca potret of filma nan. Semper ta mihor pa observa e dolfijnnan for di un distancia respetabel cu ta sigur pa nan y abo mes. Mundialmente e norma ta cu ora ta observa e mamiferonan marino, pa no landa, no core riba, no mishi, no purba interactua cu e especienan aki. Keda na un distancia di 50 meter si ta riba lama grandi ora nan ta djis hungando y bulando den e olanan. Pero ta recomenda pa keda 100 meter leu ora cu nan ta cerca nos costa pasobra nan ta bini pa haya yiu y recupera (birth and recovery). Mayoría biaha nan ta den un grupo mas grandi pa yuda cu proteccion. DNM y Kustwacht ta traha di cerca cu Aruba Mammal Foundation cu ta e NGO encarga pa proteccion y investigacion di e especienan mamifero manera esunnan menciona den e relato aki. Sra. Angiolina Henriquez di Aruba Marine Mammal Foundation a manda nos hopi informacion y comparti articulonan scientifico y potretnan pa uza den investigacion. Tambe e la duna DNM tambe e siguiente mensahe pa comparti cu pueblo; {{Appendix}} --------------------- {{Variante|a}} {{Taxobox| variante = a | exhibi titulo = cursivo | tipo = | nomber = | status = <!-- Categoria di Lista Cora di IUCN --> | imagen = | imagen tamaño = | descripcion = | reino = Animalia | troncon = | clase = | orden = |famia = |genero = |especie = |c-nomber = ''Triops longicaudatus'' |fecha = 1864 |autor = LeConte }} '''Hobo hobo''' (''triops longicaudatus'')<ref name = "col3"> (1996), database, NODC Taxonomic Code</ref> ta un especie di crustaceo di e famia di Triopsidae. E especie a ser describi pa prome biaha na 1846 pa John Lawrence LeConte. especie di cangrue minusculo Triops longicaudatus [1] [2] ta un krustacea ku a ser deskribí pa promé biaha pa John Lawrence LeConte na 1846. Triops longicaudatus ta un miembro di e género Triops i e famia Triopsidae. [ 3 ] [ 4 ] No tin sub-species menshoná den e Catalogo di Bida . [ 3 ] == Distribucion y habitat == Su teritorio ta surdi for di e parti sur-oest di Canada, rond di latitud 50 grado N, i ta bai pa parti sur di e region di Centro i Sur Amerika. E cancer tambe ta aparece den otro parti di mundo, manera Hapon, e islanan Galapagos y West India. Na Merka e ta presentá prinsipalmente den áreanan di desierto i stepa i, ku eksepshon di Alaska, ta presentá den tur estado inkluyendo Hawaii. * distribuí na Nort i Sur Amérika. * islanan ABC E ta biba den curpa di awa dushi chikito no hundo manera plas di awa, rooi, dam y lagonan temporal cu ta seca den temporada di secura òf di calor, caminda nan ta pone nan yiunan ku ta keda intacto te ora e awaceronan bin bèk i nan ta kria.[1]. Triops leeft in kleine, rustige, ondiepe zoetwaterpoelen met schoon, niet-koud water. Hij zwemt vrij, maar kruipt en graaft vaak langs de bodem. == Descripcion == E especie tin un curpa chikitu, midiendo rond di 4.5 pa 5 cm for di cabes te cu lomba y ta yega na madurez den 2 pa 3 siman. Den naturalesa e ta biba mas o menos 6 pa 12 siman y ora captura e ta biba 10 pa 13 siman. kleine en minuscule waterlichamen Nan tin un bida kòrtiku, di mas o ménos 20 pa 90 dia i ta krese hopi lihé ku un largura di 25 pa 75 mm. E kresementu aki ta dependé di e kantidat di lus i kuminda ku nan ta haña. Despues di nan nasementu, nan ta dobla nan tamaño diariamente. E tin un shell manera un escudo protector, compuesto di wowo fiho y di 35 pa 71 pareha di filamento cu e ta usa pa landa y respira. E krustaceo aki tin mandibula i mandíbula. Triops heeft drie ogen, die in een driehoek op de bovenkant van het hoofd zijn gerangschikt en gaven het geslacht zijn naam ("de drieogige"). No tin sub-species menshoná den e Catalogo di Bida . [ 3 ] Triops longicaudatus ta prefera di keda na fondo di awa, kaminda e ta move su kurpa abou. Aki e ta kai i ta buska kuminda constantemente ku su pia i e parti dilanti fortifiká di su spinal. E kraba ta un omnivoro ku kasi no ta satura ku por konsumi te ku 40% di su propio peso di kuminda kada dia. Ademas di tur e presanan animal ku e por dominá, manera larva di mosquito i kachó pa piskánan di rana, e ta kome tambe kuminda vegetal i kuminda, i e no ta stòp na miembro di su mes especie ku ta fresku aburí òf aktualmente rumiando. {{Appendix}} In our story this week we will talk about a bizarre looking prehistoric creature which emerges of very tiny eggs and starts to swim around in these seasonal pounds of our desert island, egg which can stay dormant for many decades awaiting the downpour. These tiny creatures of approximately 4.5 to 5 cm from head to tail will reach matureness in 2 to 3 weeks and will live about 6 to 12 weeks in the wild and 10 to 13 weeks in captivity. Locals know these tiny creatures under the name Hobo hobo or Hobi in Papiamento. However many people confuses these with tadpoles, but these animals do not have nothing to do with frogs or any other amphibians present on the island but are prehistoric fresh water crustaceous or shrimps known as Triops or popularly as tadpole shrimp in English. Most Triops are hermaphrodites, meaning they can fertilize their own eggs. The one we find on Aruba is called Triops longicaudatus by scientists. It looks much like a miniature horseshoe crab, whit an elongated, segmented body, a flattened shield-like olive or brownish colored carapace which covers most part of its body, whit two long filaments on the end tail and whiskers like filaments on its face. Despite their potential contribution in mosquito control, limited evidence for their effectiveness in mosquito larval control is available. However, Triops are considered a pest in some countries. It`s believed that egg could be carried by water fowl, in the mud that stick to their feet when feeding in pound and seasonal lake<ref>https://www.cspnv.com/pdf/aruba-today-20240520.pdf Aruba’s living fossil Triops longicaudatus: “Hobo hobo”], Aruba oday (20 di mei 2024)</ref> 54bbiuu8zo6ocsf42im9vb5z4hy4hqu 202905 202904 2026-09-02T14:51:36Z Caribiana 8320 202905 wikitext text/x-wiki __NOINDEX__ * [https://tiboko.com/wp-content/uploads/2023/07/Final-version-GvB-Papiamentu-book.pdf Caiquetio Indians on Curacao during colonial times and Caquetio words in Papiamentu language], Gerard van Buurt April 2015 Pending: [[ROPV]] - [[Voluta damula]] - [[glas di lama]] - [[strea di lama]] - [[Conenchi di rabo di catuna]] - [[hòmber di guera portugues]] (''Physalia physalis'') - [[Agaue arubaensis]] - [[Tuna Hala Hel]] (''Thunus albacares'') ---------------- {{Variante|c}} {{infobox luga den pais| variante = c | tipo = kurpa di awa | nomber = Laguna Jan Thiel | pais = {{SXM}} | multi_imagen = {{multiple image | total_width = {{Infobox/afbeeldingbreedte}} |perrow = 1/2/1 |border = infobox |image1 = Collectie Nationaal Museum van Wereldculturen TM-20017489 Gezicht op de zoutpannen 'Salt Pond' en de hoofdstad Philipsburg Philipsburg Boy Lawson (Fotograaf).jpg |caption1 = |image2 = |caption2 = |image3 = Flamingo's - Jan Thiel - Curaçao (14172805433).jpg |caption3 = Flamingo na Jan Thiel }} | zoom = 5 }} '''Laguna Jan Thiel''' ta un área di 80 ha di lagunanan hipersalino, rondoná pa mondi i situa na kosta sùit di [[Kòrsou]], den serkania di e bario di [[Jan Thiel]]. E ta pegá ku e kapital, [[Willemstad]]. E sitio, ku ta konsistí di e lagunnan, mondi i awanan kostal besindario, a wòrdu identifiká komo un Area Importante di Parha di 432 ha dor di BirdLife International. Parhanan pa kua e sitio a wòrdu designá ta inkluí kolonianan di krio di sternnan ménos i komun. E ta tambe un área importante di buskamentu di kuminda pa flamingonan merikano.<ref name=bli> {{cite web |url=http://datazone.birdlife.org/site/factsheet/jan-thiel-lagoon-curaçao-iba-curaçao-(to-netherlands)|title= Jan Thiel Lagoon, Curaçao|author=<!--Not stated--> |date=2007 |website= BirdLife Data Zone|publisher= BirdLife International|access-date= 18 October 2020|quote=}}</ref> E Jan Thiel Lagoon Salt Pans, konosí lokalmente komo “De Zoutpannen” òf “zoutpannen,” ta un área natural i históriko úniko situá den e parti sùit di Kòrsou. Situá entre Parke Nashonal Jan Thiel i Playa di Mambo, e lagonan di awa salu aki ku ta keda abou, ku un elevashon di aproksimadamente -20 meter, ta ofresé un paisahe distintivo kaminda naturalesa i historia ta entrelazá. E área aki ta un monumento natural signifikante, karakterisá pa su salunan poko hundu, mangelnan i kamindanan di piedra, hasiendo esaki un destinashon prinsipal pa esnan ku ta buska tantu trankilidat komo deskubrimentu riba e isla di Karibe. Bishitantenan ta elogiá e Jan Thiel Lagoon Salt Pans konsistentemente pa nan oportunidatnan eksepshonal pa mira fauna, partikularmente e flamingonan ros vibrante ku ta frekuentá e awanan poko hundu. Hopi ta haña e ambiente trankil un eskape bon biní, ofresiendo un ambiente trankil pa kana i wak parha. E meskla di beyesa natural ku restunan visibel di e industria di salu di siglo 17 ta proveé ​​un eksperensia kaptivánte, permitiendo kanadónan pa literalmente kana dor di un pida di pasado di Kòrsou.<ref>[https://www.komoot.com/nl-nl/highlight/2948316 Jan Thiel Lagune Zoutpannen]</ref> == Important Bird Area == Laguna Jan Thiel ta un di e sinku [[Important Bird Area]] di Kòrsou bou di e BirdLife Protokòl Internashonal di áreanan importante di para den Karibe. E área a wòrdu designá komo IBA AN018.<ref name="DCNA">[https://www.dcnanature.org/wp-content/uploads/2013/01/Dutch-Caribbean-IBAs-131004-MV-NM.pdf Important Bird Areas in the Dutch Caribbean], [[Dutch Caribbean Nature Alliance|DCNA]], pag.10</ref> Situá na kosta sùit i parti sùit di Kòrsou, ost di Willemstad, Laguna Jan Thiel ta konsistí di 80 hektar di lagunanan hipersalu. E kurpanan di awa ta rondoná pa aproksimadamente 228 hektar di mondi seku i mata semper bèrdè. E área tambe ta konsistí di un fuente i vários dam bandoná ku ta sostené awa dushi durante e temporada di awaseru ku ta oumentá diversidat di habitat signifikantemente.<ref name="DCNA"/> E poblashon di Common Tern (''Sterna hirundo'') den e IBA ta mundialmente importante. Tin un poblashon regionalmente importante ku ta fluktuá di meuchi chikitu (''Sternula antillarum'') i te ku 1.200 par di Sandwich Terns (''Thalasseus sandvicensis'') ku ta wòrdu usá pa reprodusí den e área. Disturbio a afektá e krio kantidat di tern, redusí na nivelnan insignifikante.<ref name="DCNA"/> E laguna ta un importante tereno di buskamentu di kuminda pa flamingo di Karibe (''Phoenicopterus ruber'') ku ta okuri riba e isla. Laguna Jan Thiel tambe ta importante pa paranan di kosta migratorio i otro migrantenan. Dies di e diesun poblashon residente di Islanan ABC supespesie endémiko di paranan ku ta broei riba Kòrsou tambe ta hasi e IBA importante.<ref name="DCNA"/> E IBA tambe ta importante komo luga di krio pa dies di e diesun poblashon di para tipo supespesie endémiko, ku tin residensia na [[Islanan ABC]]. == Mira tambe == * [[Important Bird Area den Karibe Hulandes]] {{Appendix}} [[:Kategoria:Lugá na Kòrsou]] [[:Kategoria:Important Bird Area]] The population of Common Tern (Sterna hirundo) in the IBA is globally significant. There is a fluctuating regionally important population of Least Terns (Sterna antillarum) and up to 1,200 pairs of Sandwich Terns (Thalasseus sandvicensis) used to breed in the area. Disturbance has affected the breeding tern numbers, reduced to insignificant levels. The lagoon is an important foraging ground for Caribbean Flamingos (Phoenicopterus ruber) occurring on the island. Jan Theil Lagoon is also important for migratory shorebirds and other migrants. Ten of the eleven resident populations of Leeward Dutch Antilles endemic subspecies of birds breeding on Curaçao also make the IBA important. Jan Thiel Lagoon is an 80 ha area of hypersaline lagoons, surrounded by woodland, on the southern coast of Curaçao, a constituent island nation of the Kingdom of the Netherlands in the Dutch Caribbean. It is adjacent to the capital, Willemstad. The site, comprising the lagoons, woodland and adjacent coastal waters, has been identified as a 432 ha Important Bird Area by BirdLife International. Birds for which the site was designated include breeding colonies of least and common terns. It is also an important foraging area for American flamingos.[1] --------------- {{Variante|a}} {{Taxobox| variante = a | exhibi titulo = cursivo | tipo = | nomber = Pechi portugues | status = <!-- Categoria di Lista Cora di IUCN --> | imagen = | imagen tamaño = | descripcion = | reino = Animalia | troncon = | clase = | orden = |famia = |genero = |especie = |c-nomber = ''Physalia physalis'' |fecha = |autor = }} E '''pèchi portugues''' of '''hòmber di guera portugues''' (''Physalia physalis'') ta un medusa estatal ku ta wòrdu hañá den lamannan mas kayente. E no ta un berdadero medusa, pero un kolonia kompleho di sentenares di pólip di kuater tipo.[1] ---- The scientific name for the "Pèchi Portugues" (often referred to as the Portuguese Man O' War or Bluebottle in Papiamentu) is Physalia physalis. It is a marine siphonophore known for its purple/blue gas-filled float and long venomous tentacles, frequently spotted in the Dutch Caribbean (Aruba, Bonaire, Curaçao). Facebook ·NosTv Bonaire +4 Key Facts regarding Physalia physalis (Pèchi Portugues): Appearance: A purple/blue, bladder-like, or "balloon" float. Danger: They are not true jellyfish but a colony of organisms with highly venomous tentacles that can reach 15 meters in length. Safety Advice: If spotted, keep a safe distance, even when washed up on the beach. Treatment: If stung, remove tentacles with a plastic card, rinse with saltwater (not fresh), and use vinegar or warm water (not ice) to relieve pain. Facebook ·STINAPA Bonaire +4 Note: The results also mention "Chipe Pèchi Pretu," which is a bird (Setophaga striata), but "Pèchi Portugues" specifically refers to the Portuguese Man O' War. Dutch Caribbean Species Register +2 Pèchi Portugues ta relativamente fásil pa mira den laman. Bo ta rekonosé na su forma di un blas òf saku di plèstik lilá yená ku airu di mas òf ----------------- ---------------- ==ROPV Aruba == E '''Ruimtelijke Ontwikkelingsplan Volkshuisvesting''', conoci como ROPV, ta e framework di zonificacion y desaroyo espacial na [[Aruba]]. E ta designa diferente zona riba henter e isla, for di zonanan di vivienda, zonanan di naturalesa pa hasta zonanan marino. E ROPV ta determina ki tipo di actividad y desaroya ta permiti den cada area.<ref>[https://www.cspnv.com/pdf/bon-dia-aruba-20260219.pdf E problema cu zonificacion di naturalesa den ROPV], BDA (19 di februari 2026</ref> == Tipo di actividad == * Vivienda * Zona di naturalesa Pa loke ta zonanan di naturalesa, e ROPV ta reconoce dos diferente area: area di ‘natuurgebied)’ y area di ‘natuur en landschap’. Aunke tur dos zona tin como prome funcion e proteccion y restauracion di naturalesa, e diferencia principal entre e dos zona aki tin di haber cu e nivel di proteccion y maneho. Den areanan marca como ‘natuurgebied’, proteccion pa flora y fauna ta mas estricto, unda maneho y supervision ta cay bao responsabilidad di [[Aruba Conservation Foundation]]. Cualkier actividad of intervencion humano ta depende di e autorisacion di ACF. Den areanan marca como ‘natuur en landschap’, proteccion ta menos estricto, unda DNM ta actua como autoridad di maneho, pero en realidad no tin control directo manera ACF tin den areanan di natuurgebied. Den zonanan marca como natuur en landschap, actividad humano no ta ser monitoria estrictamente, loke ta presenta un menasa pa especienan di bestia y mata den e area. Tambe tin un falta di consistencia den kico ta marca como natuurgebied y kico ta natuur en lanschapgebied den cuadra di ROPV. {{Appendix}} ------------- {{Variante|c}} {{Taxobox | variante = c | nomber = ''Voluta damula'' | exhibi titulo = cursivo | imagen = | descripcion = | status = | dominio = [[Eukaryota]] | reino = [[Animal|Animalia]] | troncon = [[Molusko|Mollusca]] | clase = [[Sòldachi|Gastropoda]] | clade1 = Caenogastropoda | orden = Neogastropoda | superfamia = Volutoidea | famia = Volutidae | genero = ''Voluta'' | c-nomber = ''Voluta damula'' | autor = | fecha = | parentesis = si | original = | commons = | species = | sinonimo = ''Voluta musica damula'' }} '''''Voluta damula''''' ta un [[espesie]] di [[Sòldachi|soldachi]] marino di e [[famia (biologia)|famia]] di Volutidae, originalmente deskribí na 1907 pa William Healey Dall komo un supespesie di ''V. musica''. == Etimologia i taxonomia == E espesie ta wordu haya na Kòrsou i inisialmente duná e nòmber ''Voluta musica damula'', komo parti di e ''kompleho Voluta musica'' i supespesie di ''V. musica'', un molusko presente den Karibe i na costa di Colombia i [[Venezuela]].[[File:Volutidae - Voluta musica.JPG|thumb|left|180px|Kaska di un ''V. musica''.]] E “kompleho Voluta musica” ta un kaso di radiashon insular: unda un poblashon riba islanan separá por evolushoná distinto a largu tempu, ounke nan ta sigui parse hopi similar den forma general. ''V. damula'' ta un ehèmpel klaro di esaki. Na 2024 un revision sientífiko a propone pa e molusko wòrdu trata komo un espesie separá, basá riba morfologia, isolashon geográfiko i variashon ku e ''kompleho Voluta musica''. Sinembargo, base di dato ofisial manera WoRMS<ref>[https://www.marinespecies.org/aphia.php?p=taxdetails&id=1578853 ''Voluta musica damula'' Dall, 1907 ], World Register of Marine Species (WoRMS)</ref> ta sigui registr'é komo un supespesie. E artíkulo aki ta reflehá e dos posishon. == Distribushon i habitat == E espesie ta [[endemismo|endemico]] na e isla [[Kòrsou]]. Voluta damula ta endémiko na Kòrsou. No tin registrashon konfirmá di otro isla of di e kontinente sur-merdikunal. E molusko ta biba Riba fondo di arena òf arena meskla ku yerba di awa (seagrass) Den zòna sublitoral Na profundidat ku tipikamente ta keda entre 0 i ±40 meter . Manera hopi voluta, e sa hala na e dia ora na santu òf medio kubrí pa protekshon. == Deskripshon == E kaska tin un forma conico-oval, cu un largura cu ta varia tipicamente entre ... i ... mm. E kurpa manera spiral ta E kaska di Voluta damula ta relativamente chikí i mas oval-elongá kompará ku e forma típica di Voluta musica. Karakterístika prinsipalnan: *Longitud: típikamente entre 42 i 57 mm (según deskrepshon di Dall i material resientemente estudiá) *Ancho: proporcionalmente estrecho, ku un spire mas haltu *Kolo: fondo kla òf blanquis, ku e patrón karakterístiko di “linja musikal” – línjanan spiralis i pònchi marón ku ta fèrmente parse ku notashon musikal *Apertura: largu, ku un ton rosá of violasio *Kolumela: tin entre 9 i 10 plegamento *Kanaal sifonal: presenta 4–5 ribanan plano E kombinashon di su forma mas estrecho, su spire haltu i su palèt di kolo ta separá damula di e forma mas anchura di V. musica ku ta biba den otro parti di Karibe. == Konservashon == E espesie no tin un evaluacion oficial pa e [[Lista Kòrá di IUCN|Lista Cora di IUCN]] (Union Internacional pa Conservacion di Naturalesa), pero su status di especie endemico ta ser considera di importancia pa monitorea. [[File:Volutidae - Voluta musica.JPG|thumb|left|180px|Kaska di un ''V. musica''.]] == Mira tambe == * [[Voluta caquetio]] {{Appendix}} Su nòmber sientífiko a wordu publiká na 1907 pa Dall.<ref>[https://www.marinespecies.org/aphia.php?p=taxdetails&id=1578853 ''Voluta musica damula'' Dall, 1907 ], World Register of Marine Species (WoRMS)</ref> {{DEFAULTSORT:Voluta damula}} [[:Kategoria:Animal endemico di Kòrsou]] [[:Kategoria:Sòldachi]] Na 2024 un revision sientifiko a propone pa e molusko wòrdu trata komo un espesie separá, basá riba morfologia, isolashon geográfiko i variashon ku e kompleho Voluta musica. Na base di un análisis di 2024 riba e “kompleho Voluta musica”, hopi malakólogo ta trata damula komo un espesie endémiko di Kòrsou. Sinembargo, base di dato ofisial manera WoRMS<ref>[https://www.marinespecies.org/aphia.php?p=taxdetails&id=1578853 ''Voluta musica damula'' Dall, 1907 ], World Register of Marine Species (WoRMS)</ref> E ta sigui registrá e komo un supespesie. E artíkulo aki ta reflehá e dos posishon. '''Voluta damula''' ta un molusko gastropodo marino di famia Volutidae, originalmente deskribí na 1907 pa William Healey Dall komo un supespesie di '''Voluta musica'''. Un revisión sientífiko resientemente (2024) ta propone ku e forma di Kòrsou mester wòrdu trata komo un espesie separá, basá riba morfologia, isolashon geográfiko i variashon den e kompleho di Voluta musica. E “kompleho Voluta musica” ta un ehèmpel interesant di radiashon insular: poblashonnan separá na isla por evolushoná distinto na tempu largu, aunke nan ta parse hopi similar den forma general. Voluta damula ta un ehèmpel klaro di esaki na Kòrsou. Na 2024 un revision sientifiko a propone pa e molusko wòrdu trata komo un espesie separá, basá riba morfologia, isolashon geográfiko i variashon ku e kompleho Voluta musica. ----- V. musica typica specimen from the Berschauer Collection, photographed by the author. Voluta musica damula Dall, 1907 (Figure 8, Plate 4 Figures A-D) Description. "Shell small, oval, with eight or nine low ribs, slightly nodulous at the shoulder; nucleus pale brown; ground color whitish, with the usual tracery in fawn-color and pale brown, with vertical brown fringe-like lines and distinct spiral sculpture in front of the suture and four or five flattish ridges on the canal; aperture livid pink, or sometimes violaceous, with brown spots on the outer lip and nine or ten plaits on the inner lip; a specimen of four whorls, beside the nucleus, measures 42 mm. long and 21 mm. wide." (Dall, 1907) Type Specimens. U.S. National Museum Nos. 54521 holotype, and 29249 paratype. Type Locality. Curaçao.<ref>https://www.researchgate.net/figure/musica-typica-specimen-from-the-Berschauer-Collection-photographed-by-the-author-Voluta_fig3_380528676 ], The Festivus issue 2 volumen 56</ref> Accordingly, the Aruban population is designated herein as V. musica. Dall named a specimen from Curaçao as Voluta musica damula, which when compared with other specimens from Curaçao appears to be a narrower and higher spired form which otherwise shares the same morphology. Plate 4 illustrates Dall’s holotype of V. musica damula together with five other specimens from Curaçao, and three specimens from Bonaire. The specimens from Curaçao, denoted as V. musica damula are distinct from other populations, and therefore V. damula is recognized herein as a full species.<ref>David P. Berschauer,[file:///Users/lorraine/Downloads/Volutamusicacomplexarticle%20(1).pdf Review of the Voluta musica Complex], The Festivus, issue 2 volume 56</ref> Voluta damula is generally considered a geographic subspecies or form of the wider species Voluta musica (the common music volute), rather than a distinct species itself, though some recent research recognizes it as a full species. The formal name is Voluta musica damula Dall, 1907. ----- '''Voluta musica damula''' (Dall, 1907) was originally described as a subspecies of the “music volute” (Voluta musica), from shells collected at Curaçao. However, a recent 2024 revision of the “Voluta musica complex” argues that damula — along with several other geographically isolated forms — should be considered a distinct species, now often referred to as Voluta damula. == Distribution and habitat == Voluta damula appears to be endemic to Curaçao. Like other volutes, it lives on sandy (or sandy–seagrass) bottoms, often partially buried; recorded depths range from near-shore to about 40 m, though in some related populations much deeper records (even 100 m) exist. == Morphology / Description == The shell is relatively small and oval, with a narrow, higher spire than “typical” volutes. Colouration: pale (whitish) base with the characteristic “music-staff” pattern of brown to fawn spiral lines and spots. The aperture is long, with a pink or violaceous interior; the columella has multiple plaits (9–10), and the siphonal canal has ridges. Typical shell lengths (from type and other specimens) are ~42–57 mm (for the shell, excluding protoconch). == Taxonomic status and notes == Where older works lumped all variation under a single variable species, modern morphological, biogeographic and developmental arguments point to V. damula being a separate species derived by long-term isolation (allopatry). == Conservation / Uncertain status == No formal global conservation status exists for V. damula. Given its apparent restriction to one island and specialised habitat, it may be vulnerable to habitat disruption, collection pressure, or environmental change — but data are lacking. -------------------- == Sea glass == Especially on the strip on white sand between the famous Natural Bridge” and the huge red anchor close to “Grapefield” beach you will be able to find your own pieces of sea glass. The sea glass that was created is the product of a very long and interesting process. It can take anywhere from 10 to 30 years to make sea glass. The name for any piece of glass that finds its way to the ocean and tumbles around in the water long enough is “Sea glass.<ref>[https://www.cspnv.com/pdf/aruba-today-20250731.pdf Another Treasure of Aruba’s Beaches: Sea Glass!], Aruba Today (31 di juli 2025)</ref> The colorful pieces of glass are being used for decoration, handcrafts and jewelry! Once glass makes its way into the ocean, the glass is broken up into shards and is tumbled around in the water, where sand and other rocks act like sandpaper to smooth out its rough edges. Sometimes as the sea glass is passed through fire, it becomes fire glass, the rarest of sea glass with certain inclusions, just like precious gems. {{Appendix}} --------------- {{Taxobox parha| variante = a | nomber = ''Sternchi'' | exhibi titulo = cursivo | imagen = Sterna hirundo - Common Tern.jpg | descripcion = Sternchi comun of meuchi pico cora (''Sterna hirundo'') | status = | reino = [[Animal]]ia | troncon = [[Chordata]] | clase = [[Para|Aves]] | orden = Charadriiformes | famia = Sternidae | genero = | taxon = | c-nomber = Sternini | autor = Vigors | fecha = 1825 | imagen2 = | descripcion2 = | commons = | species = | sinonimo = * ''Sterninae'' (tradicional) * ''Sternini'' (den algun sistema) }} -------- {{Variante|a}} {{Taxobox | variante = a | nomber = ''Oreaster reticulatus'' | exhibi titulo= cursivo | imagen = Oreaster reticulatus (reticulated starfish) (San Salvador Island, Bahamas) 2.jpg | descripcion = | status = | dominio = Eukaryota | reino = [[Animal|Animalia]] | troncon = Echinodermata | clase = Asteroidea | subclase = | orden = Valvatida | famia = Oreasteridae | genero = ''Oreaster'' | c-nomber = ''O. reticulatus'' | autor = Linnaeus | fecha = 1758 | parentesis = si | original = | commons = | species = | sinonimo = * ''Asterias reticulata'' <small>Linnaeus, 1758</small> * ''Pentaceros reticulatus'' <small>(Gray, 1840)</small> * ''Oreaster gigas'' <small>(Lutken, 1859)</small> }} '''Strea di lama''' (''Oreaster reticulatus'') ta un [[espesie|especie]] di strea di laman tropical di e [[Famia (biologia)|famia]] Oreasteridae. E nomber cientifico a wordo publica na 1758 pa Carl Linnaeus den e di dies edicion di Systema naturae.[1] O. reticulatus ta un di e streanan di laman mas pisá na mundu, yegando un diameter di te ku 50 sentimeter (20 inch). E ta biba banda di e costanan di [[Florida]] y [[Bahamas]].[2] {{Appendix}} zie fr.wiki {{DEFAULTSORT:Oreaster reticulatus}} [[:Kategoria:Animalnan]] *Strea di lama (''Oreaster reticulatus'') E '''Strea di lama''' na Ingles nan ta yam’e Red Cushion Sea Star of West Indian Sea Star. E ta un especie di invertebra marino, un strea di lama ta di e famia Oreasteridae. E especie aki ta masha yamativo pa wowo di hende y ta un bestia magistral. Normalmente e tin 5 tengla diki cu ta sali for di su memey, pero algun especie por tin 4 of 6 tengla pero esaki ta inusual. E parti ariba di su curpa ta duru y ta cubri cu punta punta. E color di e adultonan ta den tono cora, oraño of te bruin. Nan ta biba den awa tiki hundo den oceano Atlantico y occidental y den lama Caribe. Nan habitat ta e fondo di lama te den profundidad te cu 37 meter den santo blanco. Pero e streanan di lama hubenil ta biba den area di yerba di lama na unda nan por camufla y evita turbulencia. E strea di lama ta omnivoro, nan ta come sedimentonan den fondo di lama manera alga, sponsnan y invertebra chikito. E ta hopia sedimento hunto y despues e ta bira su stoma pa robes y ta guli e masa. Un gran cantidad di strea di lama por reuni na un luga na momento di reproduccion. E concentracion aki ta aumenta e posibilidad di fertilisacion. Despues cu e larvanan pasa door di diferente etapa di desaroyo, nan ta somete na metamorfosis y ta comberti den strea di lama hubenil. E menasa pa e streanan di lama ta malesanan asocia cu cambio di clima, polucion, destruccion di habitat y hende cu ta saca strea di lama for di awa. E strea di lama por muri di stress y stik ora di expone nan na aire. No mishi cu nan como cu hende por introduci bacteria cu ta dañino pa e strea di lama.<ref>https://dnmaruba.org/en/fauna-3/ Strea di lama], Directie Natuur en Milieu Aruba</ref> --------------- {{Taxobox mamifero | nomber = Conenchi di rabo di catuna | exhibi titulo = | imagen = | descripcion = | orden = | famia = | genero = | taxon = | c-nomber = | autor = | fecha = | parentesis = | original = | imagen2 = | descripcion2 = | commons = | species = }} '''Conenchi di rabo di catuna''' (''Sylvilagus floridanus nigronuchalis'', conoci localmente como '''coneu''' ta un especie endemico di conenchi na [[Aruba]]. Aruba ta un isla chikito den Caribe cu ecosistemanan cu ta keda cambia y RIU a dicidi di contribui n’e proteccion, preservacion y restauracion di un especie endemico manera e conenchi “cottontail”. E cadena hotelero ta agrega e proyecto di conservacion di biodiversidad aki na su proyecto di sosten na comunidad, avansando di e manera aki e obhetivonan di su strategia di sostenibilidad “Proudly Committed”.<ref>https://24ora.com/riu-ta-lansa-proyecto-pa-proteha-e-conenchi-endemico-di-aruba/ Riu ta lansa proyecto pa proteha e conenchi endemico di Aruba], 24ora.com (12 di februari 2025)</ref> {{Appendix}} Aruba su conenchi nativo, e subspecies Aruban Cotton Tail, ta den posibel peliger di extincion y den un esfuerso pa salba e especie endemico aki, Aruba Conservation Foundation(ACF) a lansa un proyecto pa proteha y colecta mas informacion tocante e especie aki. Natasha Silva, Chief Conservation Officer na ACF, a splica den un entrevista cu Bon DiaAruba con nan a yega na e proyecto, kico ta e meta y loke nan kier logra cu e proyecto aki. Silva a splica cu Aruba tin su propio conenchi cual ta un subspecies, un especie cu ta bin di e Eastern Cotton Tail.<ref>[https://www.cspnv.com/pdf/bon-dia-aruba-20250219.pdf Aruban Cotton Tail, e especie di conenchi nativo di Aruba], BDA (19 di februari 2025)</ref> E especie Eastern Cotton Tail ta biba for di e sur di Canada te cu Venezuela y Colombia. E subspecies aki ta biba na dos isla so, Aruba y Corsou, y na Aruba e ta conoci como e Aruban Cotton Tail. Su nomber cientifico mes ta nifica coneu di mondi. E subspecies di Aruba y Corsou tin un parti preto riba nan nek, loke ta diferente na e especie di otro paisnan, locual ta hacie echt nativo di Aruba. Silva a sigui splica cu antes tabatin hopi y por a topa nan riba caminda frecuentemente, pero aworaki no tin hopi y tin biaha por wak un pa aña den Arikok, cu ta un area protegi. El a indica cu sa tin otro luga riba e isla cu tambe tin nan, pero si a nota cu tin hopi menos cu antes. Esaki ta algo cu ta pone e fundacion preocupa y pa tin bista riba e biodiversidad nativo pa haya si nan ta na peliger di extincion. “Pa e coneu nos no sa con hopi tin ainda y esey tabata e eigenlijk e prome pregunta cu a pone cu nos mester sa mas di e coneu, si nan ta okay si of no. Nos ta kere nan ta na peliger di extincion pasobra nos ta wak menos y nos ta wak cu tur e menasanan a bira mas, e ta mas duro pa nan sobrevivi na Aruba,” el a bisa. El a splica cu un aña pasa ACF a traha riba su Conservation Framework den cual a identifica kico ta e prioridadnan pa e siguiente dies aña. Dentro di e framework a bisa cu e prioridad mester ta riba e especienan nativo, flora y fauna. E fundacion a identifica cual eseynan ta y coneu tabata tambe riba e lista. E proyecto aki ta den colaboracion cu e cadena hotelero Riu International, cu a acerca ACF mas cu un aña pasa pa haci un proyecto multianual cu fundacion. Silva a indica cu di banda di ACF nunca a traha cu un cadena di hotel of cu un hotel local y pues prome cu a bay di acuerdo pa realisa e colaboracion aki, nan a sinta cu nan na mesa hopi biaha y tambe a haci investigacion pa wak ki tipo di cadena hotelero nan ta, si nan ta hopi serio den e aspecto di sostenibilidad, si nan ta desaroyando y birando mas sotenibel, y kico ta nan aspiracion y ambicionnan bayendo na futuro pa e parti di sostenibilidad y tambe e parti di medio ambiente y naturalesa. A base di criteria cu ACF mes a pone na mesa, a bay di acuerdo pa concretisa e colaboracion aki. Un di e criterianan ta cu e partner mester ta serio den e parti di sostenibilidad, y otro ta cu e fundacion no kier ser envolvi den ningun tipo di “green washing”. Despues di e dialogo y combersacionnan ambos a bay di acuerdo pa realisa e colaboracion aki y ACF a ricibi un fondo pa tres aña, pero ta un proyecto cu eventualmente ACF lo continua pa decadas. Pa loke ta trata kico e proyecto y e fondo aki ta encera, Silva a splica cu den e fondo aki ACF por contrata un ranger cu ta dedica na e proyecto aki, cual ta algo significante. Cu e fondonan aki tambe ACF ta bay wak con e populacion ta, pa motibo cu ta wak hopi tiki. Tambe ta bay tin un aspecto di educacion, teniendo na cuenta cu tin hopi hende na Aruba cu no sa cu nan t’ey, cual el a señala ta un fout di ACF pasobra no a duna suficiente educacion. E otro parti ta pa haya data pasobra tin falta di data. E fundacion no tin conocemento di con grandi e populacion ta, unda nan ta biba, kico ta e habitat cu nan mester y kico ta e menasanan. Silva a splica cu nan tin un idea di kico ta e menasanan pasobra ta wak nan na otro pais, pero el a remarca cu e ser humano, specialmente trafico manera UTV y ATV, ta un problema, tin hopi coneu cu ta ser haya placha riba caminda. “Cu esey nos ta bisa nos mester haci un proyecto unda nos ta bay gara tur e data esencial tocante e populacion, tocante e habitat y cu esey nos por traha un plan pa restaura e habitat cu nan ta --- Conew (cottontail rabbit, Sylvilagus floridanus nigronuchalis) The Eastern Cottontail rabbit (Syl- vilagus floridanus) was probably brought over to the island by Indian settlers thousands of years ago as a source of food. This rabbit, locally known as Conew, has spread all over the island and has become part of our ecosystem. The very adaptable Conew can live in a wide variety of habitats, includ- ing Aruba’s xeric scrublands, where it typically grazes on weeds and grasses. The Aruban Conew has a brownish grey color and a distinctive white belly. This white fur extends to the bottom of the tail which becomes visible as the rabbit runs. These rabbits can grow up to approximately 40 centimeters in length over their short lifespan of 3 years. Cottontail rabbits reach reproductive maturity when they are just 2 to 3 months old. A female rabbit, called a doe, finds a suitable nest spot under a shrub or rocks and lines it with fur. She can have an average of 3 to 4 litters per year averaging 5 young each. The doe only visits her young once or twice a day to nurse her babies for a period of 2 to 3 weeks. The young reach independence at 4 to 5 weeks. The Aruban Conew is an endangered species and protected by Aruban law. The Conew is thought to have drastically declined due to an increase in human activities, habitat fragmentation and predation by the invasive Boa constrictor as well as feral cats and dogs. However, recently there seem to be more rabbit sightings in rural and wilderness areas and also in the National Park. This could be linked to a recent decline of the invasive Boa population after the long period of drought. As the Conew can reproduce very quickly, a short break in predation pressure can lead to a fast increase of rabbits. Sadly, the Boas are back on the rise again with the truly wet rainy seasons we have recently experienced. This could cause a new decline in the Conew population that was just starting to recover.<ref>[https://www.cspnv.com/pdf/aruba-today-20241212.pdf Unique fauna of Aruba], Aruba Today (12 di december 2024)</ref> {{Appendix}} *Coneu/Conenchi (''Sylvilagus floridanus nigronuchalis'') E Coneu su nomber na Ingles ta describi’e como ‘the Arubian Cottontail’ riba e website di Dutch Caribbean Species. E coneu ta crece te aproximadamente 35 centimeter y ta pisa entre 1.1 y 1.8 kilogram. E tin lana fini, color ta un variacion di bruin mescla den otro. Loke ta yamativo ta cu tin un pleki preto ta core di su nek y schouder ta caba te riba su lomba. E coneu ta pari entre 3 pa 8 yiu despues di dura 32 dia pa haya e conenchinan. E coneu ta come e placenta despues di haya su crianan. Si e sinti su mes menasa, e ta move hopi lihe, ta scapa den forma zigzag y ta sconde. Nan por morde tambe si nan ta sinti nan mes menasa. E coneu ta biba den mondi meymey di matanan cu no ta crece halto. Nan ta traha nan neishi den forma di un buraco cu no ta hundo den tera y ta tap’e cu lana y foyo. Nan cuminda ta yerba berde, blachi di mata cu ta sali di simia y frutanan di mata den mondi. Door di e invasion di e boa na Aruba, e cantidad di coneu a baha drasticamente sin conta e hendenan cu a mata nan pa come y gara esakinan pa mascota di cas. Leu aleu hende por wak coneunan ainda den nos naturalesa. Nan ta mas activo parti atardi te anochi y ta descansa den nan neishi den dia.<ref>[https://dnmaruba.org/en/fauna-3/ Strea di lama], Directie Natuur en Milieu Aruba</ref> ------------------- {{Variante|a}} {{Taxobox| variante = a | exhibi titulo = cursivo | tipo = pisca | nomber = | status = <!-- Categoria di Lista Cora di IUCN --> | imagen = | imagen tamaño = | descripcion = | reino = Animalia | troncon = | clase = | orden = |famia = Tuna |genero = |especie = |c-nomber =''Thunus albacares'' |fecha = |autor = }} '''Tuna Hala Hel''' (''Thunus albacares''), [[ingles]]:Yellowfin Tuna, [[hulandes]]: geelvintonijn, ta un di tunanan mas grandi cu ta ser gara den nos awanan. E ta pertenece den e famia di Tuna. Tuna tin diferente tipo pero por lo general ta caracterisa pa nan curpa gordo y den forma oval manera di un bala di futbol Americano.<ref>https://awemainta.com/wp-content/uploads/2024/03/AM240308.pdf Nomber di pisca na Papiamento: Tuna Hala Hel], AweNainta (8 di maart 2024)</ref> Tuna Hala Hel, su caracteristica cu mas ta resalta ta su 2 finnan grandi y color geel. E por alcansa tamaño di 2 meter largo y pisa te casi 400 liber of 180 kilo. Tuna ta un grupo di pisca di importancia rond mundo pa alimentacion y ta ser uza tanto den mochi, filet pero tambe empaketa den e.o. bleki. Ademas Tuna ta popular tambe pa pesca recreativo. == Descripcion == Tuna Hala Hel ta un pisca oval, gordo, den forma di un bala di futbol Americano. Su lomba ta blauw y e tin un strepi geel ta core memey di su curpa di dilanti te patras. Su aletanan of finnan ta caracteristicamente geel of hel manera nos ta pronunciele. Nan ta pisca di careda, referiendo traha pa landa distancia largo y cu hopi velocidad. P’esey nan diseño, largo manera torpedo y cu fin chikito a lo largo di lomba te na rabo. Nan rabo tambe ta fini manera luna nobo, y cual ta corta awe pa bay dilanti rapidamente. {{Appendix}} [[:Category:Fauna na Aruba]] -------------- {{Variante|a}} {{Taxobox| variante = a | exhibi titulo = cursivo | tipo = carpata | nomber = Agaue arubaensis | status = <!-- Categoria di Lista Cora di IUCN --> | imagen = | imagen tamaño = | descripcion = | reino = Animalia | troncon = | clase = | orden = |famia = Halacaridae |genero = |especie = |c-nomber = ''Agaue arubaensis'' |fecha = 1994 |autor = Bartsch }} '''Agaue arubaensis''' ta un especie di carpata den e famia Halacaridae.<ref>Bartsch, I. (2012). <i>Agaue arubaensis</i> Bartsch, 1994. Geraadpleegd via: World Register of Marine Species op http://www.marinespecies.org/aphia.php?p=taxdetails&id=406495. [https://web.archive.org/web/20201111192837/http://marinespecies.org/aphia.php?p=taxdetails Gearchiveerd] op 11 november 2020.</ref> E nomber cientifico di e especie a wordo publica pa prome biaha na 1994 pa Bartsch. {{Appendix}} [[:Category:Fauna na Aruba]] [[:Category:Naturalesa na Aruba]] -------------------------- DNM: Tin hende y hasta companianan ta strobando dolfijnnan den nos awa teritorial Noticla: Posted on 01/8/2021 5:33 pm AST | Updated on 01/8/2021 5:34 pm AST ORANJESTAD - Directie Natuur en Milieu (DNM) a tuma nota cu recientemente tin hendenan y hasta companianan ta strobando dolfijnnan den nos awanan teritorial. Aruba su awa tin masha hopi actividad di dolfijn y bayena durante henter aña. Mester ta alerta ora topa e especienan aki den nos awanan. E motibo pa cual nan ta cerca di nos costanan no ta pa entretene hende, pero pa algun motibo di necesidad. En bes cu hende scoge pa molestia e bestianan, DNM ta haci e peticion pa aleha di e sitio y laga nan na paz. Den nos awa teritiorial tin 6 especie di dolfijn cu tin luga di refugio cerca di nos costa. E sortonan ta: ''Tursiops truncatus, Steno bredanensis, Stenella longirostris, Stenella frontalis, Stenella attenuata, y Stenella coeruleoalba'' Aruba ta un "nursery" di e 6 especienan aki y e nursery belt ta 3 kilometer rond di costa. E especienan ta bini cerca ora tin necesidad di proteccion, ora ta duna luz of recupera di nan heridanan (injuries). Nan ta bini pa sconde tambe di nan predatornan, manera tribon. DNM kier a enfatisa y ta recorda tur hende cu tur dolfijn y bayena ta proteha pa nos leynan local. Articulo 7 inciso 3 di Natuurbeschermingsverordening ta specifica cu ta prohibi pa stroba e sortonan di bestianan protegi. E actonan aki ta castigabel pa ley(strafbaar). Den ley tin para: “Het is verboden een in het wild le¬vend dier als bedoeld in het eerste lid, te van¬gen of opzettelijk in zijn rust te ver¬sto¬ren”. Nos ta pidi encarecidamente pa coopera cu proteccion di nos fauna protegi na Aruba, pa asina yuda cu conservacion di nos recursonan natural. E specienan aki di dolfijn y bayenanan ta bini mas tanto pa busca refugio cerca di nos costa; ora nan ta den necesidad di proteccion, pa haya y cuida nan yiunan, como tambe pa recupera ora nan ta malo. Pues hende cu encontra e dolfijnnan no mag di stroba nan, bay cerca di nan, duna nan cuminda, saca potret of filma nan. Semper ta mihor pa observa e dolfijnnan for di un distancia respetabel cu ta sigur pa nan y abo mes. Mundialmente e norma ta cu ora ta observa e mamiferonan marino, pa no landa, no core riba, no mishi, no purba interactua cu e especienan aki. Keda na un distancia di 50 meter si ta riba lama grandi ora nan ta djis hungando y bulando den e olanan. Pero ta recomenda pa keda 100 meter leu ora cu nan ta cerca nos costa pasobra nan ta bini pa haya yiu y recupera (birth and recovery). Mayoría biaha nan ta den un grupo mas grandi pa yuda cu proteccion. DNM y Kustwacht ta traha di cerca cu Aruba Mammal Foundation cu ta e NGO encarga pa proteccion y investigacion di e especienan mamifero manera esunnan menciona den e relato aki. Sra. Angiolina Henriquez di Aruba Marine Mammal Foundation a manda nos hopi informacion y comparti articulonan scientifico y potretnan pa uza den investigacion. Tambe e la duna DNM tambe e siguiente mensahe pa comparti cu pueblo; {{Appendix}} --------------------- {{Variante|a}} {{Taxobox| variante = a | exhibi titulo = cursivo | tipo = | nomber = | status = <!-- Categoria di Lista Cora di IUCN --> | imagen = | imagen tamaño = | descripcion = | reino = Animalia | troncon = | clase = | orden = |famia = |genero = |especie = |c-nomber = ''Triops longicaudatus'' |fecha = 1864 |autor = LeConte }} '''Hobo hobo''' (''triops longicaudatus'')<ref name = "col3"> (1996), database, NODC Taxonomic Code</ref> ta un especie di crustaceo di e famia di Triopsidae. E especie a ser describi pa prome biaha na 1846 pa John Lawrence LeConte. especie di cangrue minusculo Triops longicaudatus [1] [2] ta un krustacea ku a ser deskribí pa promé biaha pa John Lawrence LeConte na 1846. Triops longicaudatus ta un miembro di e género Triops i e famia Triopsidae. [ 3 ] [ 4 ] No tin sub-species menshoná den e Catalogo di Bida . [ 3 ] == Distribucion y habitat == Su teritorio ta surdi for di e parti sur-oest di Canada, rond di latitud 50 grado N, i ta bai pa parti sur di e region di Centro i Sur Amerika. E cancer tambe ta aparece den otro parti di mundo, manera Hapon, e islanan Galapagos y West India. Na Merka e ta presentá prinsipalmente den áreanan di desierto i stepa i, ku eksepshon di Alaska, ta presentá den tur estado inkluyendo Hawaii. * distribuí na Nort i Sur Amérika. * islanan ABC E ta biba den curpa di awa dushi chikito no hundo manera plas di awa, rooi, dam y lagonan temporal cu ta seca den temporada di secura òf di calor, caminda nan ta pone nan yiunan ku ta keda intacto te ora e awaceronan bin bèk i nan ta kria.[1]. Triops leeft in kleine, rustige, ondiepe zoetwaterpoelen met schoon, niet-koud water. Hij zwemt vrij, maar kruipt en graaft vaak langs de bodem. == Descripcion == E especie tin un curpa chikitu, midiendo rond di 4.5 pa 5 cm for di cabes te cu lomba y ta yega na madurez den 2 pa 3 siman. Den naturalesa e ta biba mas o menos 6 pa 12 siman y ora captura e ta biba 10 pa 13 siman. kleine en minuscule waterlichamen Nan tin un bida kòrtiku, di mas o ménos 20 pa 90 dia i ta krese hopi lihé ku un largura di 25 pa 75 mm. E kresementu aki ta dependé di e kantidat di lus i kuminda ku nan ta haña. Despues di nan nasementu, nan ta dobla nan tamaño diariamente. E tin un shell manera un escudo protector, compuesto di wowo fiho y di 35 pa 71 pareha di filamento cu e ta usa pa landa y respira. E krustaceo aki tin mandibula i mandíbula. Triops heeft drie ogen, die in een driehoek op de bovenkant van het hoofd zijn gerangschikt en gaven het geslacht zijn naam ("de drieogige"). No tin sub-species menshoná den e Catalogo di Bida . [ 3 ] Triops longicaudatus ta prefera di keda na fondo di awa, kaminda e ta move su kurpa abou. Aki e ta kai i ta buska kuminda constantemente ku su pia i e parti dilanti fortifiká di su spinal. E kraba ta un omnivoro ku kasi no ta satura ku por konsumi te ku 40% di su propio peso di kuminda kada dia. Ademas di tur e presanan animal ku e por dominá, manera larva di mosquito i kachó pa piskánan di rana, e ta kome tambe kuminda vegetal i kuminda, i e no ta stòp na miembro di su mes especie ku ta fresku aburí òf aktualmente rumiando. {{Appendix}} In our story this week we will talk about a bizarre looking prehistoric creature which emerges of very tiny eggs and starts to swim around in these seasonal pounds of our desert island, egg which can stay dormant for many decades awaiting the downpour. These tiny creatures of approximately 4.5 to 5 cm from head to tail will reach matureness in 2 to 3 weeks and will live about 6 to 12 weeks in the wild and 10 to 13 weeks in captivity. Locals know these tiny creatures under the name Hobo hobo or Hobi in Papiamento. However many people confuses these with tadpoles, but these animals do not have nothing to do with frogs or any other amphibians present on the island but are prehistoric fresh water crustaceous or shrimps known as Triops or popularly as tadpole shrimp in English. Most Triops are hermaphrodites, meaning they can fertilize their own eggs. The one we find on Aruba is called Triops longicaudatus by scientists. It looks much like a miniature horseshoe crab, whit an elongated, segmented body, a flattened shield-like olive or brownish colored carapace which covers most part of its body, whit two long filaments on the end tail and whiskers like filaments on its face. Despite their potential contribution in mosquito control, limited evidence for their effectiveness in mosquito larval control is available. However, Triops are considered a pest in some countries. It`s believed that egg could be carried by water fowl, in the mud that stick to their feet when feeding in pound and seasonal lake<ref>https://www.cspnv.com/pdf/aruba-today-20240520.pdf Aruba’s living fossil Triops longicaudatus: “Hobo hobo”], Aruba oday (20 di mei 2024)</ref> 8ktuc25ns5imwa7184yg27g9073zrcd 202907 202905 2026-09-02T15:10:05Z Caribiana 8320 202907 wikitext text/x-wiki __NOINDEX__ * [https://tiboko.com/wp-content/uploads/2023/07/Final-version-GvB-Papiamentu-book.pdf Caiquetio Indians on Curacao during colonial times and Caquetio words in Papiamentu language], Gerard van Buurt April 2015 Pending: [[ROPV]] - [[Voluta damula]] - [[glas di lama]] - [[strea di lama]] - [[Conenchi di rabo di catuna]] - [[hòmber di guera portugues]] (''Physalia physalis'') - [[Agaue arubaensis]] - [[Tuna Hala Hel]] (''Thunus albacares'') ---------------- {{Variante|c}} {{infobox luga den pais| variante = c | tipo = kurpa di awa | nomber = Laguna Jan Thiel | pais = {{SXM}} | multi_imagen = {{multiple image | total_width = {{Infobox/afbeeldingbreedte}} |perrow = 1/2/1 |border = infobox |image1 = Collectie Nationaal Museum van Wereldculturen TM-20017489 Gezicht op de zoutpannen 'Salt Pond' en de hoofdstad Philipsburg Philipsburg Boy Lawson (Fotograaf).jpg |caption1 = |image2 = |caption2 = |image3 = Flamingo's - Jan Thiel - Curaçao (14172805433).jpg |caption3 = Flamingo na Jan Thiel }} | zoom = 5 }} '''Laguna Jan Thiel''' ta un área di 80 ha di lagunanan hipersalino, rondoná pa mondi i situa na kosta sùit di [[Kòrsou]], den serkania di e bario di [[Jan Thiel]]. E ta pegá ku e kapital, [[Willemstad]]. E sitio, ku ta konsistí di e lagunnan, mondi i awanan kostal besindario, a wòrdu identifiká komo un Area Importante di Parha di 432 ha dor di BirdLife International. Parhanan pa kua e sitio a wòrdu designá ta inkluí kolonianan di krio di sternnan ménos i komun. E ta tambe un área importante di buskamentu di kuminda pa flamingonan merikano.<ref name=bli> {{cite web |url=http://datazone.birdlife.org/site/factsheet/jan-thiel-lagoon-curaçao-iba-curaçao-(to-netherlands)|title= Jan Thiel Lagoon, Curaçao|author=<!--Not stated--> |date=2007 |website= BirdLife Data Zone|publisher= BirdLife International|access-date= 18 October 2020|quote=}}</ref> * natuurgebied * wandelgebied met 5 routes * Isla Damasco in Laguna Jan Thiel (nog andere eilanden?) * Stichting Uniek Curacao zorgt voor het onderhoud van het gebied. Dit is een Curaçaose onafhankelijke vrijwilligersorganisatie en heeft gekozen zonder subsidie en commerciële activiteiten (zoals entreegeld) te werken. De Jan Thiel Zoutpannen zijn een onmisbare bestemming voor iedereen die Curaçao bezoekt en op zoek is naar een authentieke natuurervaring. Met een rijke geschiedenis, een gevarieerd ecosysteem en tal van recreatiemogelijkheden, bieden de zoutpannen een unieke kans om de ware schoonheid van het eiland te ontdekken. Of je nu komt om te wandelen, vogels te spotten, de vele cactussen te zien, of gewoon te genieten van het serene landschap, de Jan Thiel Zoutpannen zullen je zeker betoveren.<ref>https://www.meetcuracao.com/bezoek-de-jan-thiel-zoutpannen-curacao/</ref> E Jan Thiel Lagoon Salt Pans, konosí lokalmente komo “De Zoutpannen” òf “zoutpannen,” ta un área natural i históriko úniko situá den e parti sùit di Kòrsou. Situá entre Parke Nashonal Jan Thiel i Playa di Mambo, e lagonan di awa salu aki ku ta keda abou, ku un elevashon di aproksimadamente -20 meter, ta ofresé un paisahe distintivo kaminda naturalesa i historia ta entrelazá. E área aki ta un monumento natural signifikante, karakterisá pa su salunan poko hundu, mangelnan i kamindanan di piedra, hasiendo esaki un destinashon prinsipal pa esnan ku ta buska tantu trankilidat komo deskubrimentu riba e isla di Karibe. Bishitantenan ta elogiá e Jan Thiel Lagoon Salt Pans konsistentemente pa nan oportunidatnan eksepshonal pa mira fauna, partikularmente e flamingonan ros vibrante ku ta frekuentá e awanan poko hundu. Hopi ta haña e ambiente trankil un eskape bon biní, ofresiendo un ambiente trankil pa kana i wak parha. E meskla di beyesa natural ku restunan visibel di e industria di salu di siglo 17 ta proveé ​​un eksperensia kaptivánte, permitiendo kanadónan pa literalmente kana dor di un pida di pasado di Kòrsou.<ref>[https://www.komoot.com/nl-nl/highlight/2948316 Jan Thiel Lagune Zoutpannen]</ref> == Important Bird Area == Laguna Jan Thiel ta un di e sinku [[Important Bird Area]] di Kòrsou bou di e BirdLife Protokòl Internashonal di áreanan importante di para den Karibe. E área a wòrdu designá komo IBA AN018.<ref name="DCNA">[https://www.dcnanature.org/wp-content/uploads/2013/01/Dutch-Caribbean-IBAs-131004-MV-NM.pdf Important Bird Areas in the Dutch Caribbean], [[Dutch Caribbean Nature Alliance|DCNA]], pag.10</ref> Situá na kosta sùit i parti sùit di Kòrsou, ost di Willemstad, Laguna Jan Thiel ta konsistí di 80 hektar di lagunanan hipersalu. E kurpanan di awa ta rondoná pa aproksimadamente 228 hektar di mondi seku i mata semper bèrdè. E área tambe ta konsistí di un fuente i vários dam bandoná ku ta sostené awa dushi durante e temporada di awaseru ku ta oumentá diversidat di habitat signifikantemente.<ref name="DCNA"/> E poblashon di Common Tern (''Sterna hirundo'') den e IBA ta mundialmente importante. Tin un poblashon regionalmente importante ku ta fluktuá di meuchi chikitu (''Sternula antillarum'') i te ku 1.200 par di Sandwich Terns (''Thalasseus sandvicensis'') ku ta wòrdu usá pa reprodusí den e área. Disturbio a afektá e krio kantidat di tern, redusí na nivelnan insignifikante.<ref name="DCNA"/> E laguna ta un importante tereno di buskamentu di kuminda pa flamingo di Karibe (''Phoenicopterus ruber'') ku ta okuri riba e isla. Laguna Jan Thiel tambe ta importante pa paranan di kosta migratorio i otro migrantenan. Dies di e diesun poblashon residente di Islanan ABC supespesie endémiko di paranan ku ta broei riba Kòrsou tambe ta hasi e IBA importante.<ref name="DCNA"/> E IBA tambe ta importante komo luga di krio pa dies di e diesun poblashon di para tipo supespesie endémiko, ku tin residensia na [[Islanan ABC]]. == Mira tambe == * [[Important Bird Area den Karibe Hulandes]] {{Appendix}} [[:Kategoria:Lugá na Kòrsou]] [[:Kategoria:Important Bird Area]] The population of Common Tern (Sterna hirundo) in the IBA is globally significant. There is a fluctuating regionally important population of Least Terns (Sterna antillarum) and up to 1,200 pairs of Sandwich Terns (Thalasseus sandvicensis) used to breed in the area. Disturbance has affected the breeding tern numbers, reduced to insignificant levels. The lagoon is an important foraging ground for Caribbean Flamingos (Phoenicopterus ruber) occurring on the island. Jan Theil Lagoon is also important for migratory shorebirds and other migrants. Ten of the eleven resident populations of Leeward Dutch Antilles endemic subspecies of birds breeding on Curaçao also make the IBA important. Jan Thiel Lagoon is an 80 ha area of hypersaline lagoons, surrounded by woodland, on the southern coast of Curaçao, a constituent island nation of the Kingdom of the Netherlands in the Dutch Caribbean. It is adjacent to the capital, Willemstad. The site, comprising the lagoons, woodland and adjacent coastal waters, has been identified as a 432 ha Important Bird Area by BirdLife International. Birds for which the site was designated include breeding colonies of least and common terns. It is also an important foraging area for American flamingos.[1] --------------- {{Variante|a}} {{Taxobox| variante = a | exhibi titulo = cursivo | tipo = | nomber = Pechi portugues | status = <!-- Categoria di Lista Cora di IUCN --> | imagen = | imagen tamaño = | descripcion = | reino = Animalia | troncon = | clase = | orden = |famia = |genero = |especie = |c-nomber = ''Physalia physalis'' |fecha = |autor = }} E '''pèchi portugues''' of '''hòmber di guera portugues''' (''Physalia physalis'') ta un medusa estatal ku ta wòrdu hañá den lamannan mas kayente. E no ta un berdadero medusa, pero un kolonia kompleho di sentenares di pólip di kuater tipo.[1] ---- The scientific name for the "Pèchi Portugues" (often referred to as the Portuguese Man O' War or Bluebottle in Papiamentu) is Physalia physalis. It is a marine siphonophore known for its purple/blue gas-filled float and long venomous tentacles, frequently spotted in the Dutch Caribbean (Aruba, Bonaire, Curaçao). Facebook ·NosTv Bonaire +4 Key Facts regarding Physalia physalis (Pèchi Portugues): Appearance: A purple/blue, bladder-like, or "balloon" float. Danger: They are not true jellyfish but a colony of organisms with highly venomous tentacles that can reach 15 meters in length. Safety Advice: If spotted, keep a safe distance, even when washed up on the beach. Treatment: If stung, remove tentacles with a plastic card, rinse with saltwater (not fresh), and use vinegar or warm water (not ice) to relieve pain. Facebook ·STINAPA Bonaire +4 Note: The results also mention "Chipe Pèchi Pretu," which is a bird (Setophaga striata), but "Pèchi Portugues" specifically refers to the Portuguese Man O' War. Dutch Caribbean Species Register +2 Pèchi Portugues ta relativamente fásil pa mira den laman. Bo ta rekonosé na su forma di un blas òf saku di plèstik lilá yená ku airu di mas òf ----------------- ---------------- ==ROPV Aruba == E '''Ruimtelijke Ontwikkelingsplan Volkshuisvesting''', conoci como ROPV, ta e framework di zonificacion y desaroyo espacial na [[Aruba]]. E ta designa diferente zona riba henter e isla, for di zonanan di vivienda, zonanan di naturalesa pa hasta zonanan marino. E ROPV ta determina ki tipo di actividad y desaroya ta permiti den cada area.<ref>[https://www.cspnv.com/pdf/bon-dia-aruba-20260219.pdf E problema cu zonificacion di naturalesa den ROPV], BDA (19 di februari 2026</ref> == Tipo di actividad == * Vivienda * Zona di naturalesa Pa loke ta zonanan di naturalesa, e ROPV ta reconoce dos diferente area: area di ‘natuurgebied)’ y area di ‘natuur en landschap’. Aunke tur dos zona tin como prome funcion e proteccion y restauracion di naturalesa, e diferencia principal entre e dos zona aki tin di haber cu e nivel di proteccion y maneho. Den areanan marca como ‘natuurgebied’, proteccion pa flora y fauna ta mas estricto, unda maneho y supervision ta cay bao responsabilidad di [[Aruba Conservation Foundation]]. Cualkier actividad of intervencion humano ta depende di e autorisacion di ACF. Den areanan marca como ‘natuur en landschap’, proteccion ta menos estricto, unda DNM ta actua como autoridad di maneho, pero en realidad no tin control directo manera ACF tin den areanan di natuurgebied. Den zonanan marca como natuur en landschap, actividad humano no ta ser monitoria estrictamente, loke ta presenta un menasa pa especienan di bestia y mata den e area. Tambe tin un falta di consistencia den kico ta marca como natuurgebied y kico ta natuur en lanschapgebied den cuadra di ROPV. {{Appendix}} ------------- {{Variante|c}} {{Taxobox | variante = c | nomber = ''Voluta damula'' | exhibi titulo = cursivo | imagen = | descripcion = | status = | dominio = [[Eukaryota]] | reino = [[Animal|Animalia]] | troncon = [[Molusko|Mollusca]] | clase = [[Sòldachi|Gastropoda]] | clade1 = Caenogastropoda | orden = Neogastropoda | superfamia = Volutoidea | famia = Volutidae | genero = ''Voluta'' | c-nomber = ''Voluta damula'' | autor = | fecha = | parentesis = si | original = | commons = | species = | sinonimo = ''Voluta musica damula'' }} '''''Voluta damula''''' ta un [[espesie]] di [[Sòldachi|soldachi]] marino di e [[famia (biologia)|famia]] di Volutidae, originalmente deskribí na 1907 pa William Healey Dall komo un supespesie di ''V. musica''. == Etimologia i taxonomia == E espesie ta wordu haya na Kòrsou i inisialmente duná e nòmber ''Voluta musica damula'', komo parti di e ''kompleho Voluta musica'' i supespesie di ''V. musica'', un molusko presente den Karibe i na costa di Colombia i [[Venezuela]].[[File:Volutidae - Voluta musica.JPG|thumb|left|180px|Kaska di un ''V. musica''.]] E “kompleho Voluta musica” ta un kaso di radiashon insular: unda un poblashon riba islanan separá por evolushoná distinto a largu tempu, ounke nan ta sigui parse hopi similar den forma general. ''V. damula'' ta un ehèmpel klaro di esaki. Na 2024 un revision sientífiko a propone pa e molusko wòrdu trata komo un espesie separá, basá riba morfologia, isolashon geográfiko i variashon ku e ''kompleho Voluta musica''. Sinembargo, base di dato ofisial manera WoRMS<ref>[https://www.marinespecies.org/aphia.php?p=taxdetails&id=1578853 ''Voluta musica damula'' Dall, 1907 ], World Register of Marine Species (WoRMS)</ref> ta sigui registr'é komo un supespesie. E artíkulo aki ta reflehá e dos posishon. == Distribushon i habitat == E espesie ta [[endemismo|endemico]] na e isla [[Kòrsou]]. Voluta damula ta endémiko na Kòrsou. No tin registrashon konfirmá di otro isla of di e kontinente sur-merdikunal. E molusko ta biba Riba fondo di arena òf arena meskla ku yerba di awa (seagrass) Den zòna sublitoral Na profundidat ku tipikamente ta keda entre 0 i ±40 meter . Manera hopi voluta, e sa hala na e dia ora na santu òf medio kubrí pa protekshon. == Deskripshon == E kaska tin un forma conico-oval, cu un largura cu ta varia tipicamente entre ... i ... mm. E kurpa manera spiral ta E kaska di Voluta damula ta relativamente chikí i mas oval-elongá kompará ku e forma típica di Voluta musica. Karakterístika prinsipalnan: *Longitud: típikamente entre 42 i 57 mm (según deskrepshon di Dall i material resientemente estudiá) *Ancho: proporcionalmente estrecho, ku un spire mas haltu *Kolo: fondo kla òf blanquis, ku e patrón karakterístiko di “linja musikal” – línjanan spiralis i pònchi marón ku ta fèrmente parse ku notashon musikal *Apertura: largu, ku un ton rosá of violasio *Kolumela: tin entre 9 i 10 plegamento *Kanaal sifonal: presenta 4–5 ribanan plano E kombinashon di su forma mas estrecho, su spire haltu i su palèt di kolo ta separá damula di e forma mas anchura di V. musica ku ta biba den otro parti di Karibe. == Konservashon == E espesie no tin un evaluacion oficial pa e [[Lista Kòrá di IUCN|Lista Cora di IUCN]] (Union Internacional pa Conservacion di Naturalesa), pero su status di especie endemico ta ser considera di importancia pa monitorea. [[File:Volutidae - Voluta musica.JPG|thumb|left|180px|Kaska di un ''V. musica''.]] == Mira tambe == * [[Voluta caquetio]] {{Appendix}} Su nòmber sientífiko a wordu publiká na 1907 pa Dall.<ref>[https://www.marinespecies.org/aphia.php?p=taxdetails&id=1578853 ''Voluta musica damula'' Dall, 1907 ], World Register of Marine Species (WoRMS)</ref> {{DEFAULTSORT:Voluta damula}} [[:Kategoria:Animal endemico di Kòrsou]] [[:Kategoria:Sòldachi]] Na 2024 un revision sientifiko a propone pa e molusko wòrdu trata komo un espesie separá, basá riba morfologia, isolashon geográfiko i variashon ku e kompleho Voluta musica. Na base di un análisis di 2024 riba e “kompleho Voluta musica”, hopi malakólogo ta trata damula komo un espesie endémiko di Kòrsou. Sinembargo, base di dato ofisial manera WoRMS<ref>[https://www.marinespecies.org/aphia.php?p=taxdetails&id=1578853 ''Voluta musica damula'' Dall, 1907 ], World Register of Marine Species (WoRMS)</ref> E ta sigui registrá e komo un supespesie. E artíkulo aki ta reflehá e dos posishon. '''Voluta damula''' ta un molusko gastropodo marino di famia Volutidae, originalmente deskribí na 1907 pa William Healey Dall komo un supespesie di '''Voluta musica'''. Un revisión sientífiko resientemente (2024) ta propone ku e forma di Kòrsou mester wòrdu trata komo un espesie separá, basá riba morfologia, isolashon geográfiko i variashon den e kompleho di Voluta musica. E “kompleho Voluta musica” ta un ehèmpel interesant di radiashon insular: poblashonnan separá na isla por evolushoná distinto na tempu largu, aunke nan ta parse hopi similar den forma general. Voluta damula ta un ehèmpel klaro di esaki na Kòrsou. Na 2024 un revision sientifiko a propone pa e molusko wòrdu trata komo un espesie separá, basá riba morfologia, isolashon geográfiko i variashon ku e kompleho Voluta musica. ----- V. musica typica specimen from the Berschauer Collection, photographed by the author. Voluta musica damula Dall, 1907 (Figure 8, Plate 4 Figures A-D) Description. "Shell small, oval, with eight or nine low ribs, slightly nodulous at the shoulder; nucleus pale brown; ground color whitish, with the usual tracery in fawn-color and pale brown, with vertical brown fringe-like lines and distinct spiral sculpture in front of the suture and four or five flattish ridges on the canal; aperture livid pink, or sometimes violaceous, with brown spots on the outer lip and nine or ten plaits on the inner lip; a specimen of four whorls, beside the nucleus, measures 42 mm. long and 21 mm. wide." (Dall, 1907) Type Specimens. U.S. National Museum Nos. 54521 holotype, and 29249 paratype. Type Locality. Curaçao.<ref>https://www.researchgate.net/figure/musica-typica-specimen-from-the-Berschauer-Collection-photographed-by-the-author-Voluta_fig3_380528676 ], The Festivus issue 2 volumen 56</ref> Accordingly, the Aruban population is designated herein as V. musica. Dall named a specimen from Curaçao as Voluta musica damula, which when compared with other specimens from Curaçao appears to be a narrower and higher spired form which otherwise shares the same morphology. Plate 4 illustrates Dall’s holotype of V. musica damula together with five other specimens from Curaçao, and three specimens from Bonaire. The specimens from Curaçao, denoted as V. musica damula are distinct from other populations, and therefore V. damula is recognized herein as a full species.<ref>David P. Berschauer,[file:///Users/lorraine/Downloads/Volutamusicacomplexarticle%20(1).pdf Review of the Voluta musica Complex], The Festivus, issue 2 volume 56</ref> Voluta damula is generally considered a geographic subspecies or form of the wider species Voluta musica (the common music volute), rather than a distinct species itself, though some recent research recognizes it as a full species. The formal name is Voluta musica damula Dall, 1907. ----- '''Voluta musica damula''' (Dall, 1907) was originally described as a subspecies of the “music volute” (Voluta musica), from shells collected at Curaçao. However, a recent 2024 revision of the “Voluta musica complex” argues that damula — along with several other geographically isolated forms — should be considered a distinct species, now often referred to as Voluta damula. == Distribution and habitat == Voluta damula appears to be endemic to Curaçao. Like other volutes, it lives on sandy (or sandy–seagrass) bottoms, often partially buried; recorded depths range from near-shore to about 40 m, though in some related populations much deeper records (even 100 m) exist. == Morphology / Description == The shell is relatively small and oval, with a narrow, higher spire than “typical” volutes. Colouration: pale (whitish) base with the characteristic “music-staff” pattern of brown to fawn spiral lines and spots. The aperture is long, with a pink or violaceous interior; the columella has multiple plaits (9–10), and the siphonal canal has ridges. Typical shell lengths (from type and other specimens) are ~42–57 mm (for the shell, excluding protoconch). == Taxonomic status and notes == Where older works lumped all variation under a single variable species, modern morphological, biogeographic and developmental arguments point to V. damula being a separate species derived by long-term isolation (allopatry). == Conservation / Uncertain status == No formal global conservation status exists for V. damula. Given its apparent restriction to one island and specialised habitat, it may be vulnerable to habitat disruption, collection pressure, or environmental change — but data are lacking. -------------------- == Sea glass == Especially on the strip on white sand between the famous Natural Bridge” and the huge red anchor close to “Grapefield” beach you will be able to find your own pieces of sea glass. The sea glass that was created is the product of a very long and interesting process. It can take anywhere from 10 to 30 years to make sea glass. The name for any piece of glass that finds its way to the ocean and tumbles around in the water long enough is “Sea glass.<ref>[https://www.cspnv.com/pdf/aruba-today-20250731.pdf Another Treasure of Aruba’s Beaches: Sea Glass!], Aruba Today (31 di juli 2025)</ref> The colorful pieces of glass are being used for decoration, handcrafts and jewelry! Once glass makes its way into the ocean, the glass is broken up into shards and is tumbled around in the water, where sand and other rocks act like sandpaper to smooth out its rough edges. Sometimes as the sea glass is passed through fire, it becomes fire glass, the rarest of sea glass with certain inclusions, just like precious gems. {{Appendix}} --------------- {{Taxobox parha| variante = a | nomber = ''Sternchi'' | exhibi titulo = cursivo | imagen = Sterna hirundo - Common Tern.jpg | descripcion = Sternchi comun of meuchi pico cora (''Sterna hirundo'') | status = | reino = [[Animal]]ia | troncon = [[Chordata]] | clase = [[Para|Aves]] | orden = Charadriiformes | famia = Sternidae | genero = | taxon = | c-nomber = Sternini | autor = Vigors | fecha = 1825 | imagen2 = | descripcion2 = | commons = | species = | sinonimo = * ''Sterninae'' (tradicional) * ''Sternini'' (den algun sistema) }} -------- {{Variante|a}} {{Taxobox | variante = a | nomber = ''Oreaster reticulatus'' | exhibi titulo= cursivo | imagen = Oreaster reticulatus (reticulated starfish) (San Salvador Island, Bahamas) 2.jpg | descripcion = | status = | dominio = Eukaryota | reino = [[Animal|Animalia]] | troncon = Echinodermata | clase = Asteroidea | subclase = | orden = Valvatida | famia = Oreasteridae | genero = ''Oreaster'' | c-nomber = ''O. reticulatus'' | autor = Linnaeus | fecha = 1758 | parentesis = si | original = | commons = | species = | sinonimo = * ''Asterias reticulata'' <small>Linnaeus, 1758</small> * ''Pentaceros reticulatus'' <small>(Gray, 1840)</small> * ''Oreaster gigas'' <small>(Lutken, 1859)</small> }} '''Strea di lama''' (''Oreaster reticulatus'') ta un [[espesie|especie]] di strea di laman tropical di e [[Famia (biologia)|famia]] Oreasteridae. E nomber cientifico a wordo publica na 1758 pa Carl Linnaeus den e di dies edicion di Systema naturae.[1] O. reticulatus ta un di e streanan di laman mas pisá na mundu, yegando un diameter di te ku 50 sentimeter (20 inch). E ta biba banda di e costanan di [[Florida]] y [[Bahamas]].[2] {{Appendix}} zie fr.wiki {{DEFAULTSORT:Oreaster reticulatus}} [[:Kategoria:Animalnan]] *Strea di lama (''Oreaster reticulatus'') E '''Strea di lama''' na Ingles nan ta yam’e Red Cushion Sea Star of West Indian Sea Star. E ta un especie di invertebra marino, un strea di lama ta di e famia Oreasteridae. E especie aki ta masha yamativo pa wowo di hende y ta un bestia magistral. Normalmente e tin 5 tengla diki cu ta sali for di su memey, pero algun especie por tin 4 of 6 tengla pero esaki ta inusual. E parti ariba di su curpa ta duru y ta cubri cu punta punta. E color di e adultonan ta den tono cora, oraño of te bruin. Nan ta biba den awa tiki hundo den oceano Atlantico y occidental y den lama Caribe. Nan habitat ta e fondo di lama te den profundidad te cu 37 meter den santo blanco. Pero e streanan di lama hubenil ta biba den area di yerba di lama na unda nan por camufla y evita turbulencia. E strea di lama ta omnivoro, nan ta come sedimentonan den fondo di lama manera alga, sponsnan y invertebra chikito. E ta hopia sedimento hunto y despues e ta bira su stoma pa robes y ta guli e masa. Un gran cantidad di strea di lama por reuni na un luga na momento di reproduccion. E concentracion aki ta aumenta e posibilidad di fertilisacion. Despues cu e larvanan pasa door di diferente etapa di desaroyo, nan ta somete na metamorfosis y ta comberti den strea di lama hubenil. E menasa pa e streanan di lama ta malesanan asocia cu cambio di clima, polucion, destruccion di habitat y hende cu ta saca strea di lama for di awa. E strea di lama por muri di stress y stik ora di expone nan na aire. No mishi cu nan como cu hende por introduci bacteria cu ta dañino pa e strea di lama.<ref>https://dnmaruba.org/en/fauna-3/ Strea di lama], Directie Natuur en Milieu Aruba</ref> --------------- {{Taxobox mamifero | nomber = Conenchi di rabo di catuna | exhibi titulo = | imagen = | descripcion = | orden = | famia = | genero = | taxon = | c-nomber = | autor = | fecha = | parentesis = | original = | imagen2 = | descripcion2 = | commons = | species = }} '''Conenchi di rabo di catuna''' (''Sylvilagus floridanus nigronuchalis'', conoci localmente como '''coneu''' ta un especie endemico di conenchi na [[Aruba]]. Aruba ta un isla chikito den Caribe cu ecosistemanan cu ta keda cambia y RIU a dicidi di contribui n’e proteccion, preservacion y restauracion di un especie endemico manera e conenchi “cottontail”. E cadena hotelero ta agrega e proyecto di conservacion di biodiversidad aki na su proyecto di sosten na comunidad, avansando di e manera aki e obhetivonan di su strategia di sostenibilidad “Proudly Committed”.<ref>https://24ora.com/riu-ta-lansa-proyecto-pa-proteha-e-conenchi-endemico-di-aruba/ Riu ta lansa proyecto pa proteha e conenchi endemico di Aruba], 24ora.com (12 di februari 2025)</ref> {{Appendix}} Aruba su conenchi nativo, e subspecies Aruban Cotton Tail, ta den posibel peliger di extincion y den un esfuerso pa salba e especie endemico aki, Aruba Conservation Foundation(ACF) a lansa un proyecto pa proteha y colecta mas informacion tocante e especie aki. Natasha Silva, Chief Conservation Officer na ACF, a splica den un entrevista cu Bon DiaAruba con nan a yega na e proyecto, kico ta e meta y loke nan kier logra cu e proyecto aki. Silva a splica cu Aruba tin su propio conenchi cual ta un subspecies, un especie cu ta bin di e Eastern Cotton Tail.<ref>[https://www.cspnv.com/pdf/bon-dia-aruba-20250219.pdf Aruban Cotton Tail, e especie di conenchi nativo di Aruba], BDA (19 di februari 2025)</ref> E especie Eastern Cotton Tail ta biba for di e sur di Canada te cu Venezuela y Colombia. E subspecies aki ta biba na dos isla so, Aruba y Corsou, y na Aruba e ta conoci como e Aruban Cotton Tail. Su nomber cientifico mes ta nifica coneu di mondi. E subspecies di Aruba y Corsou tin un parti preto riba nan nek, loke ta diferente na e especie di otro paisnan, locual ta hacie echt nativo di Aruba. Silva a sigui splica cu antes tabatin hopi y por a topa nan riba caminda frecuentemente, pero aworaki no tin hopi y tin biaha por wak un pa aña den Arikok, cu ta un area protegi. El a indica cu sa tin otro luga riba e isla cu tambe tin nan, pero si a nota cu tin hopi menos cu antes. Esaki ta algo cu ta pone e fundacion preocupa y pa tin bista riba e biodiversidad nativo pa haya si nan ta na peliger di extincion. “Pa e coneu nos no sa con hopi tin ainda y esey tabata e eigenlijk e prome pregunta cu a pone cu nos mester sa mas di e coneu, si nan ta okay si of no. Nos ta kere nan ta na peliger di extincion pasobra nos ta wak menos y nos ta wak cu tur e menasanan a bira mas, e ta mas duro pa nan sobrevivi na Aruba,” el a bisa. El a splica cu un aña pasa ACF a traha riba su Conservation Framework den cual a identifica kico ta e prioridadnan pa e siguiente dies aña. Dentro di e framework a bisa cu e prioridad mester ta riba e especienan nativo, flora y fauna. E fundacion a identifica cual eseynan ta y coneu tabata tambe riba e lista. E proyecto aki ta den colaboracion cu e cadena hotelero Riu International, cu a acerca ACF mas cu un aña pasa pa haci un proyecto multianual cu fundacion. Silva a indica cu di banda di ACF nunca a traha cu un cadena di hotel of cu un hotel local y pues prome cu a bay di acuerdo pa realisa e colaboracion aki, nan a sinta cu nan na mesa hopi biaha y tambe a haci investigacion pa wak ki tipo di cadena hotelero nan ta, si nan ta hopi serio den e aspecto di sostenibilidad, si nan ta desaroyando y birando mas sotenibel, y kico ta nan aspiracion y ambicionnan bayendo na futuro pa e parti di sostenibilidad y tambe e parti di medio ambiente y naturalesa. A base di criteria cu ACF mes a pone na mesa, a bay di acuerdo pa concretisa e colaboracion aki. Un di e criterianan ta cu e partner mester ta serio den e parti di sostenibilidad, y otro ta cu e fundacion no kier ser envolvi den ningun tipo di “green washing”. Despues di e dialogo y combersacionnan ambos a bay di acuerdo pa realisa e colaboracion aki y ACF a ricibi un fondo pa tres aña, pero ta un proyecto cu eventualmente ACF lo continua pa decadas. Pa loke ta trata kico e proyecto y e fondo aki ta encera, Silva a splica cu den e fondo aki ACF por contrata un ranger cu ta dedica na e proyecto aki, cual ta algo significante. Cu e fondonan aki tambe ACF ta bay wak con e populacion ta, pa motibo cu ta wak hopi tiki. Tambe ta bay tin un aspecto di educacion, teniendo na cuenta cu tin hopi hende na Aruba cu no sa cu nan t’ey, cual el a señala ta un fout di ACF pasobra no a duna suficiente educacion. E otro parti ta pa haya data pasobra tin falta di data. E fundacion no tin conocemento di con grandi e populacion ta, unda nan ta biba, kico ta e habitat cu nan mester y kico ta e menasanan. Silva a splica cu nan tin un idea di kico ta e menasanan pasobra ta wak nan na otro pais, pero el a remarca cu e ser humano, specialmente trafico manera UTV y ATV, ta un problema, tin hopi coneu cu ta ser haya placha riba caminda. “Cu esey nos ta bisa nos mester haci un proyecto unda nos ta bay gara tur e data esencial tocante e populacion, tocante e habitat y cu esey nos por traha un plan pa restaura e habitat cu nan ta --- Conew (cottontail rabbit, Sylvilagus floridanus nigronuchalis) The Eastern Cottontail rabbit (Syl- vilagus floridanus) was probably brought over to the island by Indian settlers thousands of years ago as a source of food. This rabbit, locally known as Conew, has spread all over the island and has become part of our ecosystem. The very adaptable Conew can live in a wide variety of habitats, includ- ing Aruba’s xeric scrublands, where it typically grazes on weeds and grasses. The Aruban Conew has a brownish grey color and a distinctive white belly. This white fur extends to the bottom of the tail which becomes visible as the rabbit runs. These rabbits can grow up to approximately 40 centimeters in length over their short lifespan of 3 years. Cottontail rabbits reach reproductive maturity when they are just 2 to 3 months old. A female rabbit, called a doe, finds a suitable nest spot under a shrub or rocks and lines it with fur. She can have an average of 3 to 4 litters per year averaging 5 young each. The doe only visits her young once or twice a day to nurse her babies for a period of 2 to 3 weeks. The young reach independence at 4 to 5 weeks. The Aruban Conew is an endangered species and protected by Aruban law. The Conew is thought to have drastically declined due to an increase in human activities, habitat fragmentation and predation by the invasive Boa constrictor as well as feral cats and dogs. However, recently there seem to be more rabbit sightings in rural and wilderness areas and also in the National Park. This could be linked to a recent decline of the invasive Boa population after the long period of drought. As the Conew can reproduce very quickly, a short break in predation pressure can lead to a fast increase of rabbits. Sadly, the Boas are back on the rise again with the truly wet rainy seasons we have recently experienced. This could cause a new decline in the Conew population that was just starting to recover.<ref>[https://www.cspnv.com/pdf/aruba-today-20241212.pdf Unique fauna of Aruba], Aruba Today (12 di december 2024)</ref> {{Appendix}} *Coneu/Conenchi (''Sylvilagus floridanus nigronuchalis'') E Coneu su nomber na Ingles ta describi’e como ‘the Arubian Cottontail’ riba e website di Dutch Caribbean Species. E coneu ta crece te aproximadamente 35 centimeter y ta pisa entre 1.1 y 1.8 kilogram. E tin lana fini, color ta un variacion di bruin mescla den otro. Loke ta yamativo ta cu tin un pleki preto ta core di su nek y schouder ta caba te riba su lomba. E coneu ta pari entre 3 pa 8 yiu despues di dura 32 dia pa haya e conenchinan. E coneu ta come e placenta despues di haya su crianan. Si e sinti su mes menasa, e ta move hopi lihe, ta scapa den forma zigzag y ta sconde. Nan por morde tambe si nan ta sinti nan mes menasa. E coneu ta biba den mondi meymey di matanan cu no ta crece halto. Nan ta traha nan neishi den forma di un buraco cu no ta hundo den tera y ta tap’e cu lana y foyo. Nan cuminda ta yerba berde, blachi di mata cu ta sali di simia y frutanan di mata den mondi. Door di e invasion di e boa na Aruba, e cantidad di coneu a baha drasticamente sin conta e hendenan cu a mata nan pa come y gara esakinan pa mascota di cas. Leu aleu hende por wak coneunan ainda den nos naturalesa. Nan ta mas activo parti atardi te anochi y ta descansa den nan neishi den dia.<ref>[https://dnmaruba.org/en/fauna-3/ Strea di lama], Directie Natuur en Milieu Aruba</ref> ------------------- {{Variante|a}} {{Taxobox| variante = a | exhibi titulo = cursivo | tipo = pisca | nomber = | status = <!-- Categoria di Lista Cora di IUCN --> | imagen = | imagen tamaño = | descripcion = | reino = Animalia | troncon = | clase = | orden = |famia = Tuna |genero = |especie = |c-nomber =''Thunus albacares'' |fecha = |autor = }} '''Tuna Hala Hel''' (''Thunus albacares''), [[ingles]]:Yellowfin Tuna, [[hulandes]]: geelvintonijn, ta un di tunanan mas grandi cu ta ser gara den nos awanan. E ta pertenece den e famia di Tuna. Tuna tin diferente tipo pero por lo general ta caracterisa pa nan curpa gordo y den forma oval manera di un bala di futbol Americano.<ref>https://awemainta.com/wp-content/uploads/2024/03/AM240308.pdf Nomber di pisca na Papiamento: Tuna Hala Hel], AweNainta (8 di maart 2024)</ref> Tuna Hala Hel, su caracteristica cu mas ta resalta ta su 2 finnan grandi y color geel. E por alcansa tamaño di 2 meter largo y pisa te casi 400 liber of 180 kilo. Tuna ta un grupo di pisca di importancia rond mundo pa alimentacion y ta ser uza tanto den mochi, filet pero tambe empaketa den e.o. bleki. Ademas Tuna ta popular tambe pa pesca recreativo. == Descripcion == Tuna Hala Hel ta un pisca oval, gordo, den forma di un bala di futbol Americano. Su lomba ta blauw y e tin un strepi geel ta core memey di su curpa di dilanti te patras. Su aletanan of finnan ta caracteristicamente geel of hel manera nos ta pronunciele. Nan ta pisca di careda, referiendo traha pa landa distancia largo y cu hopi velocidad. P’esey nan diseño, largo manera torpedo y cu fin chikito a lo largo di lomba te na rabo. Nan rabo tambe ta fini manera luna nobo, y cual ta corta awe pa bay dilanti rapidamente. {{Appendix}} [[:Category:Fauna na Aruba]] -------------- {{Variante|a}} {{Taxobox| variante = a | exhibi titulo = cursivo | tipo = carpata | nomber = Agaue arubaensis | status = <!-- Categoria di Lista Cora di IUCN --> | imagen = | imagen tamaño = | descripcion = | reino = Animalia | troncon = | clase = | orden = |famia = Halacaridae |genero = |especie = |c-nomber = ''Agaue arubaensis'' |fecha = 1994 |autor = Bartsch }} '''Agaue arubaensis''' ta un especie di carpata den e famia Halacaridae.<ref>Bartsch, I. (2012). <i>Agaue arubaensis</i> Bartsch, 1994. Geraadpleegd via: World Register of Marine Species op http://www.marinespecies.org/aphia.php?p=taxdetails&id=406495. [https://web.archive.org/web/20201111192837/http://marinespecies.org/aphia.php?p=taxdetails Gearchiveerd] op 11 november 2020.</ref> E nomber cientifico di e especie a wordo publica pa prome biaha na 1994 pa Bartsch. {{Appendix}} [[:Category:Fauna na Aruba]] [[:Category:Naturalesa na Aruba]] -------------------------- DNM: Tin hende y hasta companianan ta strobando dolfijnnan den nos awa teritorial Noticla: Posted on 01/8/2021 5:33 pm AST | Updated on 01/8/2021 5:34 pm AST ORANJESTAD - Directie Natuur en Milieu (DNM) a tuma nota cu recientemente tin hendenan y hasta companianan ta strobando dolfijnnan den nos awanan teritorial. Aruba su awa tin masha hopi actividad di dolfijn y bayena durante henter aña. Mester ta alerta ora topa e especienan aki den nos awanan. E motibo pa cual nan ta cerca di nos costanan no ta pa entretene hende, pero pa algun motibo di necesidad. En bes cu hende scoge pa molestia e bestianan, DNM ta haci e peticion pa aleha di e sitio y laga nan na paz. Den nos awa teritiorial tin 6 especie di dolfijn cu tin luga di refugio cerca di nos costa. E sortonan ta: ''Tursiops truncatus, Steno bredanensis, Stenella longirostris, Stenella frontalis, Stenella attenuata, y Stenella coeruleoalba'' Aruba ta un "nursery" di e 6 especienan aki y e nursery belt ta 3 kilometer rond di costa. E especienan ta bini cerca ora tin necesidad di proteccion, ora ta duna luz of recupera di nan heridanan (injuries). Nan ta bini pa sconde tambe di nan predatornan, manera tribon. DNM kier a enfatisa y ta recorda tur hende cu tur dolfijn y bayena ta proteha pa nos leynan local. Articulo 7 inciso 3 di Natuurbeschermingsverordening ta specifica cu ta prohibi pa stroba e sortonan di bestianan protegi. E actonan aki ta castigabel pa ley(strafbaar). Den ley tin para: “Het is verboden een in het wild le¬vend dier als bedoeld in het eerste lid, te van¬gen of opzettelijk in zijn rust te ver¬sto¬ren”. Nos ta pidi encarecidamente pa coopera cu proteccion di nos fauna protegi na Aruba, pa asina yuda cu conservacion di nos recursonan natural. E specienan aki di dolfijn y bayenanan ta bini mas tanto pa busca refugio cerca di nos costa; ora nan ta den necesidad di proteccion, pa haya y cuida nan yiunan, como tambe pa recupera ora nan ta malo. Pues hende cu encontra e dolfijnnan no mag di stroba nan, bay cerca di nan, duna nan cuminda, saca potret of filma nan. Semper ta mihor pa observa e dolfijnnan for di un distancia respetabel cu ta sigur pa nan y abo mes. Mundialmente e norma ta cu ora ta observa e mamiferonan marino, pa no landa, no core riba, no mishi, no purba interactua cu e especienan aki. Keda na un distancia di 50 meter si ta riba lama grandi ora nan ta djis hungando y bulando den e olanan. Pero ta recomenda pa keda 100 meter leu ora cu nan ta cerca nos costa pasobra nan ta bini pa haya yiu y recupera (birth and recovery). Mayoría biaha nan ta den un grupo mas grandi pa yuda cu proteccion. DNM y Kustwacht ta traha di cerca cu Aruba Mammal Foundation cu ta e NGO encarga pa proteccion y investigacion di e especienan mamifero manera esunnan menciona den e relato aki. Sra. Angiolina Henriquez di Aruba Marine Mammal Foundation a manda nos hopi informacion y comparti articulonan scientifico y potretnan pa uza den investigacion. Tambe e la duna DNM tambe e siguiente mensahe pa comparti cu pueblo; {{Appendix}} --------------------- {{Variante|a}} {{Taxobox| variante = a | exhibi titulo = cursivo | tipo = | nomber = | status = <!-- Categoria di Lista Cora di IUCN --> | imagen = | imagen tamaño = | descripcion = | reino = Animalia | troncon = | clase = | orden = |famia = |genero = |especie = |c-nomber = ''Triops longicaudatus'' |fecha = 1864 |autor = LeConte }} '''Hobo hobo''' (''triops longicaudatus'')<ref name = "col3"> (1996), database, NODC Taxonomic Code</ref> ta un especie di crustaceo di e famia di Triopsidae. E especie a ser describi pa prome biaha na 1846 pa John Lawrence LeConte. especie di cangrue minusculo Triops longicaudatus [1] [2] ta un krustacea ku a ser deskribí pa promé biaha pa John Lawrence LeConte na 1846. Triops longicaudatus ta un miembro di e género Triops i e famia Triopsidae. [ 3 ] [ 4 ] No tin sub-species menshoná den e Catalogo di Bida . [ 3 ] == Distribucion y habitat == Su teritorio ta surdi for di e parti sur-oest di Canada, rond di latitud 50 grado N, i ta bai pa parti sur di e region di Centro i Sur Amerika. E cancer tambe ta aparece den otro parti di mundo, manera Hapon, e islanan Galapagos y West India. Na Merka e ta presentá prinsipalmente den áreanan di desierto i stepa i, ku eksepshon di Alaska, ta presentá den tur estado inkluyendo Hawaii. * distribuí na Nort i Sur Amérika. * islanan ABC E ta biba den curpa di awa dushi chikito no hundo manera plas di awa, rooi, dam y lagonan temporal cu ta seca den temporada di secura òf di calor, caminda nan ta pone nan yiunan ku ta keda intacto te ora e awaceronan bin bèk i nan ta kria.[1]. Triops leeft in kleine, rustige, ondiepe zoetwaterpoelen met schoon, niet-koud water. Hij zwemt vrij, maar kruipt en graaft vaak langs de bodem. == Descripcion == E especie tin un curpa chikitu, midiendo rond di 4.5 pa 5 cm for di cabes te cu lomba y ta yega na madurez den 2 pa 3 siman. Den naturalesa e ta biba mas o menos 6 pa 12 siman y ora captura e ta biba 10 pa 13 siman. kleine en minuscule waterlichamen Nan tin un bida kòrtiku, di mas o ménos 20 pa 90 dia i ta krese hopi lihé ku un largura di 25 pa 75 mm. E kresementu aki ta dependé di e kantidat di lus i kuminda ku nan ta haña. Despues di nan nasementu, nan ta dobla nan tamaño diariamente. E tin un shell manera un escudo protector, compuesto di wowo fiho y di 35 pa 71 pareha di filamento cu e ta usa pa landa y respira. E krustaceo aki tin mandibula i mandíbula. Triops heeft drie ogen, die in een driehoek op de bovenkant van het hoofd zijn gerangschikt en gaven het geslacht zijn naam ("de drieogige"). No tin sub-species menshoná den e Catalogo di Bida . [ 3 ] Triops longicaudatus ta prefera di keda na fondo di awa, kaminda e ta move su kurpa abou. Aki e ta kai i ta buska kuminda constantemente ku su pia i e parti dilanti fortifiká di su spinal. E kraba ta un omnivoro ku kasi no ta satura ku por konsumi te ku 40% di su propio peso di kuminda kada dia. Ademas di tur e presanan animal ku e por dominá, manera larva di mosquito i kachó pa piskánan di rana, e ta kome tambe kuminda vegetal i kuminda, i e no ta stòp na miembro di su mes especie ku ta fresku aburí òf aktualmente rumiando. {{Appendix}} In our story this week we will talk about a bizarre looking prehistoric creature which emerges of very tiny eggs and starts to swim around in these seasonal pounds of our desert island, egg which can stay dormant for many decades awaiting the downpour. These tiny creatures of approximately 4.5 to 5 cm from head to tail will reach matureness in 2 to 3 weeks and will live about 6 to 12 weeks in the wild and 10 to 13 weeks in captivity. Locals know these tiny creatures under the name Hobo hobo or Hobi in Papiamento. However many people confuses these with tadpoles, but these animals do not have nothing to do with frogs or any other amphibians present on the island but are prehistoric fresh water crustaceous or shrimps known as Triops or popularly as tadpole shrimp in English. Most Triops are hermaphrodites, meaning they can fertilize their own eggs. The one we find on Aruba is called Triops longicaudatus by scientists. It looks much like a miniature horseshoe crab, whit an elongated, segmented body, a flattened shield-like olive or brownish colored carapace which covers most part of its body, whit two long filaments on the end tail and whiskers like filaments on its face. Despite their potential contribution in mosquito control, limited evidence for their effectiveness in mosquito larval control is available. However, Triops are considered a pest in some countries. It`s believed that egg could be carried by water fowl, in the mud that stick to their feet when feeding in pound and seasonal lake<ref>https://www.cspnv.com/pdf/aruba-today-20240520.pdf Aruba’s living fossil Triops longicaudatus: “Hobo hobo”], Aruba oday (20 di mei 2024)</ref> ajmjtahc4r3ovk47nhb0f7cnmmrb2pv 202908 202907 2026-09-02T15:10:54Z Caribiana 8320 202908 wikitext text/x-wiki __NOINDEX__ * [https://tiboko.com/wp-content/uploads/2023/07/Final-version-GvB-Papiamentu-book.pdf Caiquetio Indians on Curacao during colonial times and Caquetio words in Papiamentu language], Gerard van Buurt April 2015 Pending: [[ROPV]] - [[Voluta damula]] - [[glas di lama]] - [[strea di lama]] - [[Conenchi di rabo di catuna]] - [[hòmber di guera portugues]] (''Physalia physalis'') - [[Agaue arubaensis]] - [[Tuna Hala Hel]] (''Thunus albacares'') ---------------- {{Variante|c}} {{infobox luga den pais| variante = c | tipo = kurpa di awa | nomber = Laguna Jan Thiel | pais = {{SXM}} | multi_imagen = {{multiple image | total_width = {{Infobox/afbeeldingbreedte}} |perrow = 1/2/1 |border = infobox |image1 = Collectie Nationaal Museum van Wereldculturen TM-20017489 Gezicht op de zoutpannen 'Salt Pond' en de hoofdstad Philipsburg Philipsburg Boy Lawson (Fotograaf).jpg |caption1 = |image2 = |caption2 = |image3 = Flamingo's - Jan Thiel - Curaçao (14172805433).jpg |caption3 = Flamingo na Jan Thiel }} | zoom = 5 }} '''Laguna Jan Thiel''' ta un área di 80 ha di lagunanan hipersalino, rondoná pa mondi i situa na kosta sùit di [[Kòrsou]], den serkania di e bario di [[Jan Thiel]]. E ta pegá ku e kapital, [[Willemstad]]. E sitio, ku ta konsistí di e lagunnan, mondi i awanan kostal besindario, a wòrdu identifiká komo un Area Importante di Parha di 432 ha dor di BirdLife International. Parhanan pa kua e sitio a wòrdu designá ta inkluí kolonianan di krio di sternnan ménos i komun. E ta tambe un área importante di buskamentu di kuminda pa flamingonan merikano.<ref name=bli> {{cite web |url=http://datazone.birdlife.org/site/factsheet/jan-thiel-lagoon-curaçao-iba-curaçao-(to-netherlands)|title= Jan Thiel Lagoon, Curaçao|author=<!--Not stated--> |date=2007 |website= BirdLife Data Zone|publisher= BirdLife International|access-date= 18 October 2020|quote=}}</ref> == Deskripshon == * natuurgebied * wandelgebied met 5 routes * Isla Damasco in Laguna Jan Thiel (nog andere eilanden?) * Stichting Uniek Curacao zorgt voor het onderhoud van het gebied. Dit is een Curaçaose onafhankelijke vrijwilligersorganisatie en heeft gekozen zonder subsidie en commerciële activiteiten (zoals entreegeld) te werken. De Jan Thiel Zoutpannen zijn een onmisbare bestemming voor iedereen die Curaçao bezoekt en op zoek is naar een authentieke natuurervaring. Met een rijke geschiedenis, een gevarieerd ecosysteem en tal van recreatiemogelijkheden, bieden de zoutpannen een unieke kans om de ware schoonheid van het eiland te ontdekken. Of je nu komt om te wandelen, vogels te spotten, de vele cactussen te zien, of gewoon te genieten van het serene landschap, de Jan Thiel Zoutpannen zullen je zeker betoveren.<ref>https://www.meetcuracao.com/bezoek-de-jan-thiel-zoutpannen-curacao/</ref> E Jan Thiel Lagoon Salt Pans, konosí lokalmente komo “De Zoutpannen” òf “zoutpannen,” ta un área natural i históriko úniko situá den e parti sùit di Kòrsou. Situá entre Parke Nashonal Jan Thiel i Playa di Mambo, e lagonan di awa salu aki ku ta keda abou, ku un elevashon di aproksimadamente -20 meter, ta ofresé un paisahe distintivo kaminda naturalesa i historia ta entrelazá. E área aki ta un monumento natural signifikante, karakterisá pa su salunan poko hundu, mangelnan i kamindanan di piedra, hasiendo esaki un destinashon prinsipal pa esnan ku ta buska tantu trankilidat komo deskubrimentu riba e isla di Karibe. Bishitantenan ta elogiá e Jan Thiel Lagoon Salt Pans konsistentemente pa nan oportunidatnan eksepshonal pa mira fauna, partikularmente e flamingonan ros vibrante ku ta frekuentá e awanan poko hundu. Hopi ta haña e ambiente trankil un eskape bon biní, ofresiendo un ambiente trankil pa kana i wak parha. E meskla di beyesa natural ku restunan visibel di e industria di salu di siglo 17 ta proveé ​​un eksperensia kaptivánte, permitiendo kanadónan pa literalmente kana dor di un pida di pasado di Kòrsou.<ref>[https://www.komoot.com/nl-nl/highlight/2948316 Jan Thiel Lagune Zoutpannen]</ref> === Important Bird Area === Laguna Jan Thiel ta un di e sinku [[Important Bird Area]] di Kòrsou bou di e BirdLife Protokòl Internashonal di áreanan importante di para den Karibe. E área a wòrdu designá komo IBA AN018.<ref name="DCNA">[https://www.dcnanature.org/wp-content/uploads/2013/01/Dutch-Caribbean-IBAs-131004-MV-NM.pdf Important Bird Areas in the Dutch Caribbean], [[Dutch Caribbean Nature Alliance|DCNA]], pag.10</ref> Situá na kosta sùit i parti sùit di Kòrsou, ost di Willemstad, Laguna Jan Thiel ta konsistí di 80 hektar di lagunanan hipersalu. E kurpanan di awa ta rondoná pa aproksimadamente 228 hektar di mondi seku i mata semper bèrdè. E área tambe ta konsistí di un fuente i vários dam bandoná ku ta sostené awa dushi durante e temporada di awaseru ku ta oumentá diversidat di habitat signifikantemente.<ref name="DCNA"/> E poblashon di Common Tern (''Sterna hirundo'') den e IBA ta mundialmente importante. Tin un poblashon regionalmente importante ku ta fluktuá di meuchi chikitu (''Sternula antillarum'') i te ku 1.200 par di Sandwich Terns (''Thalasseus sandvicensis'') ku ta wòrdu usá pa reprodusí den e área. Disturbio a afektá e krio kantidat di tern, redusí na nivelnan insignifikante.<ref name="DCNA"/> E laguna ta un importante tereno di buskamentu di kuminda pa flamingo di Karibe (''Phoenicopterus ruber'') ku ta okuri riba e isla. Laguna Jan Thiel tambe ta importante pa paranan di kosta migratorio i otro migrantenan. Dies di e diesun poblashon residente di Islanan ABC supespesie endémiko di paranan ku ta broei riba Kòrsou tambe ta hasi e IBA importante.<ref name="DCNA"/> E IBA tambe ta importante komo luga di krio pa dies di e diesun poblashon di para tipo supespesie endémiko, ku tin residensia na [[Islanan ABC]]. == Mira tambe == * [[Important Bird Area den Karibe Hulandes]] {{Appendix}} [[:Kategoria:Lugá na Kòrsou]] [[:Kategoria:Important Bird Area]] The population of Common Tern (Sterna hirundo) in the IBA is globally significant. There is a fluctuating regionally important population of Least Terns (Sterna antillarum) and up to 1,200 pairs of Sandwich Terns (Thalasseus sandvicensis) used to breed in the area. Disturbance has affected the breeding tern numbers, reduced to insignificant levels. The lagoon is an important foraging ground for Caribbean Flamingos (Phoenicopterus ruber) occurring on the island. Jan Theil Lagoon is also important for migratory shorebirds and other migrants. Ten of the eleven resident populations of Leeward Dutch Antilles endemic subspecies of birds breeding on Curaçao also make the IBA important. Jan Thiel Lagoon is an 80 ha area of hypersaline lagoons, surrounded by woodland, on the southern coast of Curaçao, a constituent island nation of the Kingdom of the Netherlands in the Dutch Caribbean. It is adjacent to the capital, Willemstad. The site, comprising the lagoons, woodland and adjacent coastal waters, has been identified as a 432 ha Important Bird Area by BirdLife International. Birds for which the site was designated include breeding colonies of least and common terns. It is also an important foraging area for American flamingos.[1] --------------- {{Variante|a}} {{Taxobox| variante = a | exhibi titulo = cursivo | tipo = | nomber = Pechi portugues | status = <!-- Categoria di Lista Cora di IUCN --> | imagen = | imagen tamaño = | descripcion = | reino = Animalia | troncon = | clase = | orden = |famia = |genero = |especie = |c-nomber = ''Physalia physalis'' |fecha = |autor = }} E '''pèchi portugues''' of '''hòmber di guera portugues''' (''Physalia physalis'') ta un medusa estatal ku ta wòrdu hañá den lamannan mas kayente. E no ta un berdadero medusa, pero un kolonia kompleho di sentenares di pólip di kuater tipo.[1] ---- The scientific name for the "Pèchi Portugues" (often referred to as the Portuguese Man O' War or Bluebottle in Papiamentu) is Physalia physalis. It is a marine siphonophore known for its purple/blue gas-filled float and long venomous tentacles, frequently spotted in the Dutch Caribbean (Aruba, Bonaire, Curaçao). Facebook ·NosTv Bonaire +4 Key Facts regarding Physalia physalis (Pèchi Portugues): Appearance: A purple/blue, bladder-like, or "balloon" float. Danger: They are not true jellyfish but a colony of organisms with highly venomous tentacles that can reach 15 meters in length. Safety Advice: If spotted, keep a safe distance, even when washed up on the beach. Treatment: If stung, remove tentacles with a plastic card, rinse with saltwater (not fresh), and use vinegar or warm water (not ice) to relieve pain. Facebook ·STINAPA Bonaire +4 Note: The results also mention "Chipe Pèchi Pretu," which is a bird (Setophaga striata), but "Pèchi Portugues" specifically refers to the Portuguese Man O' War. Dutch Caribbean Species Register +2 Pèchi Portugues ta relativamente fásil pa mira den laman. Bo ta rekonosé na su forma di un blas òf saku di plèstik lilá yená ku airu di mas òf ----------------- ---------------- ==ROPV Aruba == E '''Ruimtelijke Ontwikkelingsplan Volkshuisvesting''', conoci como ROPV, ta e framework di zonificacion y desaroyo espacial na [[Aruba]]. E ta designa diferente zona riba henter e isla, for di zonanan di vivienda, zonanan di naturalesa pa hasta zonanan marino. E ROPV ta determina ki tipo di actividad y desaroya ta permiti den cada area.<ref>[https://www.cspnv.com/pdf/bon-dia-aruba-20260219.pdf E problema cu zonificacion di naturalesa den ROPV], BDA (19 di februari 2026</ref> == Tipo di actividad == * Vivienda * Zona di naturalesa Pa loke ta zonanan di naturalesa, e ROPV ta reconoce dos diferente area: area di ‘natuurgebied)’ y area di ‘natuur en landschap’. Aunke tur dos zona tin como prome funcion e proteccion y restauracion di naturalesa, e diferencia principal entre e dos zona aki tin di haber cu e nivel di proteccion y maneho. Den areanan marca como ‘natuurgebied’, proteccion pa flora y fauna ta mas estricto, unda maneho y supervision ta cay bao responsabilidad di [[Aruba Conservation Foundation]]. Cualkier actividad of intervencion humano ta depende di e autorisacion di ACF. Den areanan marca como ‘natuur en landschap’, proteccion ta menos estricto, unda DNM ta actua como autoridad di maneho, pero en realidad no tin control directo manera ACF tin den areanan di natuurgebied. Den zonanan marca como natuur en landschap, actividad humano no ta ser monitoria estrictamente, loke ta presenta un menasa pa especienan di bestia y mata den e area. Tambe tin un falta di consistencia den kico ta marca como natuurgebied y kico ta natuur en lanschapgebied den cuadra di ROPV. {{Appendix}} ------------- {{Variante|c}} {{Taxobox | variante = c | nomber = ''Voluta damula'' | exhibi titulo = cursivo | imagen = | descripcion = | status = | dominio = [[Eukaryota]] | reino = [[Animal|Animalia]] | troncon = [[Molusko|Mollusca]] | clase = [[Sòldachi|Gastropoda]] | clade1 = Caenogastropoda | orden = Neogastropoda | superfamia = Volutoidea | famia = Volutidae | genero = ''Voluta'' | c-nomber = ''Voluta damula'' | autor = | fecha = | parentesis = si | original = | commons = | species = | sinonimo = ''Voluta musica damula'' }} '''''Voluta damula''''' ta un [[espesie]] di [[Sòldachi|soldachi]] marino di e [[famia (biologia)|famia]] di Volutidae, originalmente deskribí na 1907 pa William Healey Dall komo un supespesie di ''V. musica''. == Etimologia i taxonomia == E espesie ta wordu haya na Kòrsou i inisialmente duná e nòmber ''Voluta musica damula'', komo parti di e ''kompleho Voluta musica'' i supespesie di ''V. musica'', un molusko presente den Karibe i na costa di Colombia i [[Venezuela]].[[File:Volutidae - Voluta musica.JPG|thumb|left|180px|Kaska di un ''V. musica''.]] E “kompleho Voluta musica” ta un kaso di radiashon insular: unda un poblashon riba islanan separá por evolushoná distinto a largu tempu, ounke nan ta sigui parse hopi similar den forma general. ''V. damula'' ta un ehèmpel klaro di esaki. Na 2024 un revision sientífiko a propone pa e molusko wòrdu trata komo un espesie separá, basá riba morfologia, isolashon geográfiko i variashon ku e ''kompleho Voluta musica''. Sinembargo, base di dato ofisial manera WoRMS<ref>[https://www.marinespecies.org/aphia.php?p=taxdetails&id=1578853 ''Voluta musica damula'' Dall, 1907 ], World Register of Marine Species (WoRMS)</ref> ta sigui registr'é komo un supespesie. E artíkulo aki ta reflehá e dos posishon. == Distribushon i habitat == E espesie ta [[endemismo|endemico]] na e isla [[Kòrsou]]. Voluta damula ta endémiko na Kòrsou. No tin registrashon konfirmá di otro isla of di e kontinente sur-merdikunal. E molusko ta biba Riba fondo di arena òf arena meskla ku yerba di awa (seagrass) Den zòna sublitoral Na profundidat ku tipikamente ta keda entre 0 i ±40 meter . Manera hopi voluta, e sa hala na e dia ora na santu òf medio kubrí pa protekshon. == Deskripshon == E kaska tin un forma conico-oval, cu un largura cu ta varia tipicamente entre ... i ... mm. E kurpa manera spiral ta E kaska di Voluta damula ta relativamente chikí i mas oval-elongá kompará ku e forma típica di Voluta musica. Karakterístika prinsipalnan: *Longitud: típikamente entre 42 i 57 mm (según deskrepshon di Dall i material resientemente estudiá) *Ancho: proporcionalmente estrecho, ku un spire mas haltu *Kolo: fondo kla òf blanquis, ku e patrón karakterístiko di “linja musikal” – línjanan spiralis i pònchi marón ku ta fèrmente parse ku notashon musikal *Apertura: largu, ku un ton rosá of violasio *Kolumela: tin entre 9 i 10 plegamento *Kanaal sifonal: presenta 4–5 ribanan plano E kombinashon di su forma mas estrecho, su spire haltu i su palèt di kolo ta separá damula di e forma mas anchura di V. musica ku ta biba den otro parti di Karibe. == Konservashon == E espesie no tin un evaluacion oficial pa e [[Lista Kòrá di IUCN|Lista Cora di IUCN]] (Union Internacional pa Conservacion di Naturalesa), pero su status di especie endemico ta ser considera di importancia pa monitorea. [[File:Volutidae - Voluta musica.JPG|thumb|left|180px|Kaska di un ''V. musica''.]] == Mira tambe == * [[Voluta caquetio]] {{Appendix}} Su nòmber sientífiko a wordu publiká na 1907 pa Dall.<ref>[https://www.marinespecies.org/aphia.php?p=taxdetails&id=1578853 ''Voluta musica damula'' Dall, 1907 ], World Register of Marine Species (WoRMS)</ref> {{DEFAULTSORT:Voluta damula}} [[:Kategoria:Animal endemico di Kòrsou]] [[:Kategoria:Sòldachi]] Na 2024 un revision sientifiko a propone pa e molusko wòrdu trata komo un espesie separá, basá riba morfologia, isolashon geográfiko i variashon ku e kompleho Voluta musica. Na base di un análisis di 2024 riba e “kompleho Voluta musica”, hopi malakólogo ta trata damula komo un espesie endémiko di Kòrsou. Sinembargo, base di dato ofisial manera WoRMS<ref>[https://www.marinespecies.org/aphia.php?p=taxdetails&id=1578853 ''Voluta musica damula'' Dall, 1907 ], World Register of Marine Species (WoRMS)</ref> E ta sigui registrá e komo un supespesie. E artíkulo aki ta reflehá e dos posishon. '''Voluta damula''' ta un molusko gastropodo marino di famia Volutidae, originalmente deskribí na 1907 pa William Healey Dall komo un supespesie di '''Voluta musica'''. Un revisión sientífiko resientemente (2024) ta propone ku e forma di Kòrsou mester wòrdu trata komo un espesie separá, basá riba morfologia, isolashon geográfiko i variashon den e kompleho di Voluta musica. E “kompleho Voluta musica” ta un ehèmpel interesant di radiashon insular: poblashonnan separá na isla por evolushoná distinto na tempu largu, aunke nan ta parse hopi similar den forma general. Voluta damula ta un ehèmpel klaro di esaki na Kòrsou. Na 2024 un revision sientifiko a propone pa e molusko wòrdu trata komo un espesie separá, basá riba morfologia, isolashon geográfiko i variashon ku e kompleho Voluta musica. ----- V. musica typica specimen from the Berschauer Collection, photographed by the author. Voluta musica damula Dall, 1907 (Figure 8, Plate 4 Figures A-D) Description. "Shell small, oval, with eight or nine low ribs, slightly nodulous at the shoulder; nucleus pale brown; ground color whitish, with the usual tracery in fawn-color and pale brown, with vertical brown fringe-like lines and distinct spiral sculpture in front of the suture and four or five flattish ridges on the canal; aperture livid pink, or sometimes violaceous, with brown spots on the outer lip and nine or ten plaits on the inner lip; a specimen of four whorls, beside the nucleus, measures 42 mm. long and 21 mm. wide." (Dall, 1907) Type Specimens. U.S. National Museum Nos. 54521 holotype, and 29249 paratype. Type Locality. Curaçao.<ref>https://www.researchgate.net/figure/musica-typica-specimen-from-the-Berschauer-Collection-photographed-by-the-author-Voluta_fig3_380528676 ], The Festivus issue 2 volumen 56</ref> Accordingly, the Aruban population is designated herein as V. musica. Dall named a specimen from Curaçao as Voluta musica damula, which when compared with other specimens from Curaçao appears to be a narrower and higher spired form which otherwise shares the same morphology. Plate 4 illustrates Dall’s holotype of V. musica damula together with five other specimens from Curaçao, and three specimens from Bonaire. The specimens from Curaçao, denoted as V. musica damula are distinct from other populations, and therefore V. damula is recognized herein as a full species.<ref>David P. Berschauer,[file:///Users/lorraine/Downloads/Volutamusicacomplexarticle%20(1).pdf Review of the Voluta musica Complex], The Festivus, issue 2 volume 56</ref> Voluta damula is generally considered a geographic subspecies or form of the wider species Voluta musica (the common music volute), rather than a distinct species itself, though some recent research recognizes it as a full species. The formal name is Voluta musica damula Dall, 1907. ----- '''Voluta musica damula''' (Dall, 1907) was originally described as a subspecies of the “music volute” (Voluta musica), from shells collected at Curaçao. However, a recent 2024 revision of the “Voluta musica complex” argues that damula — along with several other geographically isolated forms — should be considered a distinct species, now often referred to as Voluta damula. == Distribution and habitat == Voluta damula appears to be endemic to Curaçao. Like other volutes, it lives on sandy (or sandy–seagrass) bottoms, often partially buried; recorded depths range from near-shore to about 40 m, though in some related populations much deeper records (even 100 m) exist. == Morphology / Description == The shell is relatively small and oval, with a narrow, higher spire than “typical” volutes. Colouration: pale (whitish) base with the characteristic “music-staff” pattern of brown to fawn spiral lines and spots. The aperture is long, with a pink or violaceous interior; the columella has multiple plaits (9–10), and the siphonal canal has ridges. Typical shell lengths (from type and other specimens) are ~42–57 mm (for the shell, excluding protoconch). == Taxonomic status and notes == Where older works lumped all variation under a single variable species, modern morphological, biogeographic and developmental arguments point to V. damula being a separate species derived by long-term isolation (allopatry). == Conservation / Uncertain status == No formal global conservation status exists for V. damula. Given its apparent restriction to one island and specialised habitat, it may be vulnerable to habitat disruption, collection pressure, or environmental change — but data are lacking. -------------------- == Sea glass == Especially on the strip on white sand between the famous Natural Bridge” and the huge red anchor close to “Grapefield” beach you will be able to find your own pieces of sea glass. The sea glass that was created is the product of a very long and interesting process. It can take anywhere from 10 to 30 years to make sea glass. The name for any piece of glass that finds its way to the ocean and tumbles around in the water long enough is “Sea glass.<ref>[https://www.cspnv.com/pdf/aruba-today-20250731.pdf Another Treasure of Aruba’s Beaches: Sea Glass!], Aruba Today (31 di juli 2025)</ref> The colorful pieces of glass are being used for decoration, handcrafts and jewelry! Once glass makes its way into the ocean, the glass is broken up into shards and is tumbled around in the water, where sand and other rocks act like sandpaper to smooth out its rough edges. Sometimes as the sea glass is passed through fire, it becomes fire glass, the rarest of sea glass with certain inclusions, just like precious gems. {{Appendix}} --------------- {{Taxobox parha| variante = a | nomber = ''Sternchi'' | exhibi titulo = cursivo | imagen = Sterna hirundo - Common Tern.jpg | descripcion = Sternchi comun of meuchi pico cora (''Sterna hirundo'') | status = | reino = [[Animal]]ia | troncon = [[Chordata]] | clase = [[Para|Aves]] | orden = Charadriiformes | famia = Sternidae | genero = | taxon = | c-nomber = Sternini | autor = Vigors | fecha = 1825 | imagen2 = | descripcion2 = | commons = | species = | sinonimo = * ''Sterninae'' (tradicional) * ''Sternini'' (den algun sistema) }} -------- {{Variante|a}} {{Taxobox | variante = a | nomber = ''Oreaster reticulatus'' | exhibi titulo= cursivo | imagen = Oreaster reticulatus (reticulated starfish) (San Salvador Island, Bahamas) 2.jpg | descripcion = | status = | dominio = Eukaryota | reino = [[Animal|Animalia]] | troncon = Echinodermata | clase = Asteroidea | subclase = | orden = Valvatida | famia = Oreasteridae | genero = ''Oreaster'' | c-nomber = ''O. reticulatus'' | autor = Linnaeus | fecha = 1758 | parentesis = si | original = | commons = | species = | sinonimo = * ''Asterias reticulata'' <small>Linnaeus, 1758</small> * ''Pentaceros reticulatus'' <small>(Gray, 1840)</small> * ''Oreaster gigas'' <small>(Lutken, 1859)</small> }} '''Strea di lama''' (''Oreaster reticulatus'') ta un [[espesie|especie]] di strea di laman tropical di e [[Famia (biologia)|famia]] Oreasteridae. E nomber cientifico a wordo publica na 1758 pa Carl Linnaeus den e di dies edicion di Systema naturae.[1] O. reticulatus ta un di e streanan di laman mas pisá na mundu, yegando un diameter di te ku 50 sentimeter (20 inch). E ta biba banda di e costanan di [[Florida]] y [[Bahamas]].[2] {{Appendix}} zie fr.wiki {{DEFAULTSORT:Oreaster reticulatus}} [[:Kategoria:Animalnan]] *Strea di lama (''Oreaster reticulatus'') E '''Strea di lama''' na Ingles nan ta yam’e Red Cushion Sea Star of West Indian Sea Star. E ta un especie di invertebra marino, un strea di lama ta di e famia Oreasteridae. E especie aki ta masha yamativo pa wowo di hende y ta un bestia magistral. Normalmente e tin 5 tengla diki cu ta sali for di su memey, pero algun especie por tin 4 of 6 tengla pero esaki ta inusual. E parti ariba di su curpa ta duru y ta cubri cu punta punta. E color di e adultonan ta den tono cora, oraño of te bruin. Nan ta biba den awa tiki hundo den oceano Atlantico y occidental y den lama Caribe. Nan habitat ta e fondo di lama te den profundidad te cu 37 meter den santo blanco. Pero e streanan di lama hubenil ta biba den area di yerba di lama na unda nan por camufla y evita turbulencia. E strea di lama ta omnivoro, nan ta come sedimentonan den fondo di lama manera alga, sponsnan y invertebra chikito. E ta hopia sedimento hunto y despues e ta bira su stoma pa robes y ta guli e masa. Un gran cantidad di strea di lama por reuni na un luga na momento di reproduccion. E concentracion aki ta aumenta e posibilidad di fertilisacion. Despues cu e larvanan pasa door di diferente etapa di desaroyo, nan ta somete na metamorfosis y ta comberti den strea di lama hubenil. E menasa pa e streanan di lama ta malesanan asocia cu cambio di clima, polucion, destruccion di habitat y hende cu ta saca strea di lama for di awa. E strea di lama por muri di stress y stik ora di expone nan na aire. No mishi cu nan como cu hende por introduci bacteria cu ta dañino pa e strea di lama.<ref>https://dnmaruba.org/en/fauna-3/ Strea di lama], Directie Natuur en Milieu Aruba</ref> --------------- {{Taxobox mamifero | nomber = Conenchi di rabo di catuna | exhibi titulo = | imagen = | descripcion = | orden = | famia = | genero = | taxon = | c-nomber = | autor = | fecha = | parentesis = | original = | imagen2 = | descripcion2 = | commons = | species = }} '''Conenchi di rabo di catuna''' (''Sylvilagus floridanus nigronuchalis'', conoci localmente como '''coneu''' ta un especie endemico di conenchi na [[Aruba]]. Aruba ta un isla chikito den Caribe cu ecosistemanan cu ta keda cambia y RIU a dicidi di contribui n’e proteccion, preservacion y restauracion di un especie endemico manera e conenchi “cottontail”. E cadena hotelero ta agrega e proyecto di conservacion di biodiversidad aki na su proyecto di sosten na comunidad, avansando di e manera aki e obhetivonan di su strategia di sostenibilidad “Proudly Committed”.<ref>https://24ora.com/riu-ta-lansa-proyecto-pa-proteha-e-conenchi-endemico-di-aruba/ Riu ta lansa proyecto pa proteha e conenchi endemico di Aruba], 24ora.com (12 di februari 2025)</ref> {{Appendix}} Aruba su conenchi nativo, e subspecies Aruban Cotton Tail, ta den posibel peliger di extincion y den un esfuerso pa salba e especie endemico aki, Aruba Conservation Foundation(ACF) a lansa un proyecto pa proteha y colecta mas informacion tocante e especie aki. Natasha Silva, Chief Conservation Officer na ACF, a splica den un entrevista cu Bon DiaAruba con nan a yega na e proyecto, kico ta e meta y loke nan kier logra cu e proyecto aki. Silva a splica cu Aruba tin su propio conenchi cual ta un subspecies, un especie cu ta bin di e Eastern Cotton Tail.<ref>[https://www.cspnv.com/pdf/bon-dia-aruba-20250219.pdf Aruban Cotton Tail, e especie di conenchi nativo di Aruba], BDA (19 di februari 2025)</ref> E especie Eastern Cotton Tail ta biba for di e sur di Canada te cu Venezuela y Colombia. E subspecies aki ta biba na dos isla so, Aruba y Corsou, y na Aruba e ta conoci como e Aruban Cotton Tail. Su nomber cientifico mes ta nifica coneu di mondi. E subspecies di Aruba y Corsou tin un parti preto riba nan nek, loke ta diferente na e especie di otro paisnan, locual ta hacie echt nativo di Aruba. Silva a sigui splica cu antes tabatin hopi y por a topa nan riba caminda frecuentemente, pero aworaki no tin hopi y tin biaha por wak un pa aña den Arikok, cu ta un area protegi. El a indica cu sa tin otro luga riba e isla cu tambe tin nan, pero si a nota cu tin hopi menos cu antes. Esaki ta algo cu ta pone e fundacion preocupa y pa tin bista riba e biodiversidad nativo pa haya si nan ta na peliger di extincion. “Pa e coneu nos no sa con hopi tin ainda y esey tabata e eigenlijk e prome pregunta cu a pone cu nos mester sa mas di e coneu, si nan ta okay si of no. Nos ta kere nan ta na peliger di extincion pasobra nos ta wak menos y nos ta wak cu tur e menasanan a bira mas, e ta mas duro pa nan sobrevivi na Aruba,” el a bisa. El a splica cu un aña pasa ACF a traha riba su Conservation Framework den cual a identifica kico ta e prioridadnan pa e siguiente dies aña. Dentro di e framework a bisa cu e prioridad mester ta riba e especienan nativo, flora y fauna. E fundacion a identifica cual eseynan ta y coneu tabata tambe riba e lista. E proyecto aki ta den colaboracion cu e cadena hotelero Riu International, cu a acerca ACF mas cu un aña pasa pa haci un proyecto multianual cu fundacion. Silva a indica cu di banda di ACF nunca a traha cu un cadena di hotel of cu un hotel local y pues prome cu a bay di acuerdo pa realisa e colaboracion aki, nan a sinta cu nan na mesa hopi biaha y tambe a haci investigacion pa wak ki tipo di cadena hotelero nan ta, si nan ta hopi serio den e aspecto di sostenibilidad, si nan ta desaroyando y birando mas sotenibel, y kico ta nan aspiracion y ambicionnan bayendo na futuro pa e parti di sostenibilidad y tambe e parti di medio ambiente y naturalesa. A base di criteria cu ACF mes a pone na mesa, a bay di acuerdo pa concretisa e colaboracion aki. Un di e criterianan ta cu e partner mester ta serio den e parti di sostenibilidad, y otro ta cu e fundacion no kier ser envolvi den ningun tipo di “green washing”. Despues di e dialogo y combersacionnan ambos a bay di acuerdo pa realisa e colaboracion aki y ACF a ricibi un fondo pa tres aña, pero ta un proyecto cu eventualmente ACF lo continua pa decadas. Pa loke ta trata kico e proyecto y e fondo aki ta encera, Silva a splica cu den e fondo aki ACF por contrata un ranger cu ta dedica na e proyecto aki, cual ta algo significante. Cu e fondonan aki tambe ACF ta bay wak con e populacion ta, pa motibo cu ta wak hopi tiki. Tambe ta bay tin un aspecto di educacion, teniendo na cuenta cu tin hopi hende na Aruba cu no sa cu nan t’ey, cual el a señala ta un fout di ACF pasobra no a duna suficiente educacion. E otro parti ta pa haya data pasobra tin falta di data. E fundacion no tin conocemento di con grandi e populacion ta, unda nan ta biba, kico ta e habitat cu nan mester y kico ta e menasanan. Silva a splica cu nan tin un idea di kico ta e menasanan pasobra ta wak nan na otro pais, pero el a remarca cu e ser humano, specialmente trafico manera UTV y ATV, ta un problema, tin hopi coneu cu ta ser haya placha riba caminda. “Cu esey nos ta bisa nos mester haci un proyecto unda nos ta bay gara tur e data esencial tocante e populacion, tocante e habitat y cu esey nos por traha un plan pa restaura e habitat cu nan ta --- Conew (cottontail rabbit, Sylvilagus floridanus nigronuchalis) The Eastern Cottontail rabbit (Syl- vilagus floridanus) was probably brought over to the island by Indian settlers thousands of years ago as a source of food. This rabbit, locally known as Conew, has spread all over the island and has become part of our ecosystem. The very adaptable Conew can live in a wide variety of habitats, includ- ing Aruba’s xeric scrublands, where it typically grazes on weeds and grasses. The Aruban Conew has a brownish grey color and a distinctive white belly. This white fur extends to the bottom of the tail which becomes visible as the rabbit runs. These rabbits can grow up to approximately 40 centimeters in length over their short lifespan of 3 years. Cottontail rabbits reach reproductive maturity when they are just 2 to 3 months old. A female rabbit, called a doe, finds a suitable nest spot under a shrub or rocks and lines it with fur. She can have an average of 3 to 4 litters per year averaging 5 young each. The doe only visits her young once or twice a day to nurse her babies for a period of 2 to 3 weeks. The young reach independence at 4 to 5 weeks. The Aruban Conew is an endangered species and protected by Aruban law. The Conew is thought to have drastically declined due to an increase in human activities, habitat fragmentation and predation by the invasive Boa constrictor as well as feral cats and dogs. However, recently there seem to be more rabbit sightings in rural and wilderness areas and also in the National Park. This could be linked to a recent decline of the invasive Boa population after the long period of drought. As the Conew can reproduce very quickly, a short break in predation pressure can lead to a fast increase of rabbits. Sadly, the Boas are back on the rise again with the truly wet rainy seasons we have recently experienced. This could cause a new decline in the Conew population that was just starting to recover.<ref>[https://www.cspnv.com/pdf/aruba-today-20241212.pdf Unique fauna of Aruba], Aruba Today (12 di december 2024)</ref> {{Appendix}} *Coneu/Conenchi (''Sylvilagus floridanus nigronuchalis'') E Coneu su nomber na Ingles ta describi’e como ‘the Arubian Cottontail’ riba e website di Dutch Caribbean Species. E coneu ta crece te aproximadamente 35 centimeter y ta pisa entre 1.1 y 1.8 kilogram. E tin lana fini, color ta un variacion di bruin mescla den otro. Loke ta yamativo ta cu tin un pleki preto ta core di su nek y schouder ta caba te riba su lomba. E coneu ta pari entre 3 pa 8 yiu despues di dura 32 dia pa haya e conenchinan. E coneu ta come e placenta despues di haya su crianan. Si e sinti su mes menasa, e ta move hopi lihe, ta scapa den forma zigzag y ta sconde. Nan por morde tambe si nan ta sinti nan mes menasa. E coneu ta biba den mondi meymey di matanan cu no ta crece halto. Nan ta traha nan neishi den forma di un buraco cu no ta hundo den tera y ta tap’e cu lana y foyo. Nan cuminda ta yerba berde, blachi di mata cu ta sali di simia y frutanan di mata den mondi. Door di e invasion di e boa na Aruba, e cantidad di coneu a baha drasticamente sin conta e hendenan cu a mata nan pa come y gara esakinan pa mascota di cas. Leu aleu hende por wak coneunan ainda den nos naturalesa. Nan ta mas activo parti atardi te anochi y ta descansa den nan neishi den dia.<ref>[https://dnmaruba.org/en/fauna-3/ Strea di lama], Directie Natuur en Milieu Aruba</ref> ------------------- {{Variante|a}} {{Taxobox| variante = a | exhibi titulo = cursivo | tipo = pisca | nomber = | status = <!-- Categoria di Lista Cora di IUCN --> | imagen = | imagen tamaño = | descripcion = | reino = Animalia | troncon = | clase = | orden = |famia = Tuna |genero = |especie = |c-nomber =''Thunus albacares'' |fecha = |autor = }} '''Tuna Hala Hel''' (''Thunus albacares''), [[ingles]]:Yellowfin Tuna, [[hulandes]]: geelvintonijn, ta un di tunanan mas grandi cu ta ser gara den nos awanan. E ta pertenece den e famia di Tuna. Tuna tin diferente tipo pero por lo general ta caracterisa pa nan curpa gordo y den forma oval manera di un bala di futbol Americano.<ref>https://awemainta.com/wp-content/uploads/2024/03/AM240308.pdf Nomber di pisca na Papiamento: Tuna Hala Hel], AweNainta (8 di maart 2024)</ref> Tuna Hala Hel, su caracteristica cu mas ta resalta ta su 2 finnan grandi y color geel. E por alcansa tamaño di 2 meter largo y pisa te casi 400 liber of 180 kilo. Tuna ta un grupo di pisca di importancia rond mundo pa alimentacion y ta ser uza tanto den mochi, filet pero tambe empaketa den e.o. bleki. Ademas Tuna ta popular tambe pa pesca recreativo. == Descripcion == Tuna Hala Hel ta un pisca oval, gordo, den forma di un bala di futbol Americano. Su lomba ta blauw y e tin un strepi geel ta core memey di su curpa di dilanti te patras. Su aletanan of finnan ta caracteristicamente geel of hel manera nos ta pronunciele. Nan ta pisca di careda, referiendo traha pa landa distancia largo y cu hopi velocidad. P’esey nan diseño, largo manera torpedo y cu fin chikito a lo largo di lomba te na rabo. Nan rabo tambe ta fini manera luna nobo, y cual ta corta awe pa bay dilanti rapidamente. {{Appendix}} [[:Category:Fauna na Aruba]] -------------- {{Variante|a}} {{Taxobox| variante = a | exhibi titulo = cursivo | tipo = carpata | nomber = Agaue arubaensis | status = <!-- Categoria di Lista Cora di IUCN --> | imagen = | imagen tamaño = | descripcion = | reino = Animalia | troncon = | clase = | orden = |famia = Halacaridae |genero = |especie = |c-nomber = ''Agaue arubaensis'' |fecha = 1994 |autor = Bartsch }} '''Agaue arubaensis''' ta un especie di carpata den e famia Halacaridae.<ref>Bartsch, I. (2012). <i>Agaue arubaensis</i> Bartsch, 1994. Geraadpleegd via: World Register of Marine Species op http://www.marinespecies.org/aphia.php?p=taxdetails&id=406495. [https://web.archive.org/web/20201111192837/http://marinespecies.org/aphia.php?p=taxdetails Gearchiveerd] op 11 november 2020.</ref> E nomber cientifico di e especie a wordo publica pa prome biaha na 1994 pa Bartsch. {{Appendix}} [[:Category:Fauna na Aruba]] [[:Category:Naturalesa na Aruba]] -------------------------- DNM: Tin hende y hasta companianan ta strobando dolfijnnan den nos awa teritorial Noticla: Posted on 01/8/2021 5:33 pm AST | Updated on 01/8/2021 5:34 pm AST ORANJESTAD - Directie Natuur en Milieu (DNM) a tuma nota cu recientemente tin hendenan y hasta companianan ta strobando dolfijnnan den nos awanan teritorial. Aruba su awa tin masha hopi actividad di dolfijn y bayena durante henter aña. Mester ta alerta ora topa e especienan aki den nos awanan. E motibo pa cual nan ta cerca di nos costanan no ta pa entretene hende, pero pa algun motibo di necesidad. En bes cu hende scoge pa molestia e bestianan, DNM ta haci e peticion pa aleha di e sitio y laga nan na paz. Den nos awa teritiorial tin 6 especie di dolfijn cu tin luga di refugio cerca di nos costa. E sortonan ta: ''Tursiops truncatus, Steno bredanensis, Stenella longirostris, Stenella frontalis, Stenella attenuata, y Stenella coeruleoalba'' Aruba ta un "nursery" di e 6 especienan aki y e nursery belt ta 3 kilometer rond di costa. E especienan ta bini cerca ora tin necesidad di proteccion, ora ta duna luz of recupera di nan heridanan (injuries). Nan ta bini pa sconde tambe di nan predatornan, manera tribon. DNM kier a enfatisa y ta recorda tur hende cu tur dolfijn y bayena ta proteha pa nos leynan local. Articulo 7 inciso 3 di Natuurbeschermingsverordening ta specifica cu ta prohibi pa stroba e sortonan di bestianan protegi. E actonan aki ta castigabel pa ley(strafbaar). Den ley tin para: “Het is verboden een in het wild le¬vend dier als bedoeld in het eerste lid, te van¬gen of opzettelijk in zijn rust te ver¬sto¬ren”. Nos ta pidi encarecidamente pa coopera cu proteccion di nos fauna protegi na Aruba, pa asina yuda cu conservacion di nos recursonan natural. E specienan aki di dolfijn y bayenanan ta bini mas tanto pa busca refugio cerca di nos costa; ora nan ta den necesidad di proteccion, pa haya y cuida nan yiunan, como tambe pa recupera ora nan ta malo. Pues hende cu encontra e dolfijnnan no mag di stroba nan, bay cerca di nan, duna nan cuminda, saca potret of filma nan. Semper ta mihor pa observa e dolfijnnan for di un distancia respetabel cu ta sigur pa nan y abo mes. Mundialmente e norma ta cu ora ta observa e mamiferonan marino, pa no landa, no core riba, no mishi, no purba interactua cu e especienan aki. Keda na un distancia di 50 meter si ta riba lama grandi ora nan ta djis hungando y bulando den e olanan. Pero ta recomenda pa keda 100 meter leu ora cu nan ta cerca nos costa pasobra nan ta bini pa haya yiu y recupera (birth and recovery). Mayoría biaha nan ta den un grupo mas grandi pa yuda cu proteccion. DNM y Kustwacht ta traha di cerca cu Aruba Mammal Foundation cu ta e NGO encarga pa proteccion y investigacion di e especienan mamifero manera esunnan menciona den e relato aki. Sra. Angiolina Henriquez di Aruba Marine Mammal Foundation a manda nos hopi informacion y comparti articulonan scientifico y potretnan pa uza den investigacion. Tambe e la duna DNM tambe e siguiente mensahe pa comparti cu pueblo; {{Appendix}} --------------------- {{Variante|a}} {{Taxobox| variante = a | exhibi titulo = cursivo | tipo = | nomber = | status = <!-- Categoria di Lista Cora di IUCN --> | imagen = | imagen tamaño = | descripcion = | reino = Animalia | troncon = | clase = | orden = |famia = |genero = |especie = |c-nomber = ''Triops longicaudatus'' |fecha = 1864 |autor = LeConte }} '''Hobo hobo''' (''triops longicaudatus'')<ref name = "col3"> (1996), database, NODC Taxonomic Code</ref> ta un especie di crustaceo di e famia di Triopsidae. E especie a ser describi pa prome biaha na 1846 pa John Lawrence LeConte. especie di cangrue minusculo Triops longicaudatus [1] [2] ta un krustacea ku a ser deskribí pa promé biaha pa John Lawrence LeConte na 1846. Triops longicaudatus ta un miembro di e género Triops i e famia Triopsidae. [ 3 ] [ 4 ] No tin sub-species menshoná den e Catalogo di Bida . [ 3 ] == Distribucion y habitat == Su teritorio ta surdi for di e parti sur-oest di Canada, rond di latitud 50 grado N, i ta bai pa parti sur di e region di Centro i Sur Amerika. E cancer tambe ta aparece den otro parti di mundo, manera Hapon, e islanan Galapagos y West India. Na Merka e ta presentá prinsipalmente den áreanan di desierto i stepa i, ku eksepshon di Alaska, ta presentá den tur estado inkluyendo Hawaii. * distribuí na Nort i Sur Amérika. * islanan ABC E ta biba den curpa di awa dushi chikito no hundo manera plas di awa, rooi, dam y lagonan temporal cu ta seca den temporada di secura òf di calor, caminda nan ta pone nan yiunan ku ta keda intacto te ora e awaceronan bin bèk i nan ta kria.[1]. Triops leeft in kleine, rustige, ondiepe zoetwaterpoelen met schoon, niet-koud water. Hij zwemt vrij, maar kruipt en graaft vaak langs de bodem. == Descripcion == E especie tin un curpa chikitu, midiendo rond di 4.5 pa 5 cm for di cabes te cu lomba y ta yega na madurez den 2 pa 3 siman. Den naturalesa e ta biba mas o menos 6 pa 12 siman y ora captura e ta biba 10 pa 13 siman. kleine en minuscule waterlichamen Nan tin un bida kòrtiku, di mas o ménos 20 pa 90 dia i ta krese hopi lihé ku un largura di 25 pa 75 mm. E kresementu aki ta dependé di e kantidat di lus i kuminda ku nan ta haña. Despues di nan nasementu, nan ta dobla nan tamaño diariamente. E tin un shell manera un escudo protector, compuesto di wowo fiho y di 35 pa 71 pareha di filamento cu e ta usa pa landa y respira. E krustaceo aki tin mandibula i mandíbula. Triops heeft drie ogen, die in een driehoek op de bovenkant van het hoofd zijn gerangschikt en gaven het geslacht zijn naam ("de drieogige"). No tin sub-species menshoná den e Catalogo di Bida . [ 3 ] Triops longicaudatus ta prefera di keda na fondo di awa, kaminda e ta move su kurpa abou. Aki e ta kai i ta buska kuminda constantemente ku su pia i e parti dilanti fortifiká di su spinal. E kraba ta un omnivoro ku kasi no ta satura ku por konsumi te ku 40% di su propio peso di kuminda kada dia. Ademas di tur e presanan animal ku e por dominá, manera larva di mosquito i kachó pa piskánan di rana, e ta kome tambe kuminda vegetal i kuminda, i e no ta stòp na miembro di su mes especie ku ta fresku aburí òf aktualmente rumiando. {{Appendix}} In our story this week we will talk about a bizarre looking prehistoric creature which emerges of very tiny eggs and starts to swim around in these seasonal pounds of our desert island, egg which can stay dormant for many decades awaiting the downpour. These tiny creatures of approximately 4.5 to 5 cm from head to tail will reach matureness in 2 to 3 weeks and will live about 6 to 12 weeks in the wild and 10 to 13 weeks in captivity. Locals know these tiny creatures under the name Hobo hobo or Hobi in Papiamento. However many people confuses these with tadpoles, but these animals do not have nothing to do with frogs or any other amphibians present on the island but are prehistoric fresh water crustaceous or shrimps known as Triops or popularly as tadpole shrimp in English. Most Triops are hermaphrodites, meaning they can fertilize their own eggs. The one we find on Aruba is called Triops longicaudatus by scientists. It looks much like a miniature horseshoe crab, whit an elongated, segmented body, a flattened shield-like olive or brownish colored carapace which covers most part of its body, whit two long filaments on the end tail and whiskers like filaments on its face. Despite their potential contribution in mosquito control, limited evidence for their effectiveness in mosquito larval control is available. However, Triops are considered a pest in some countries. It`s believed that egg could be carried by water fowl, in the mud that stick to their feet when feeding in pound and seasonal lake<ref>https://www.cspnv.com/pdf/aruba-today-20240520.pdf Aruba’s living fossil Triops longicaudatus: “Hobo hobo”], Aruba oday (20 di mei 2024)</ref> h1mievppckugyj2u5jqc6c936mqpfpg 202909 202908 2026-09-02T15:14:57Z Caribiana 8320 202909 wikitext text/x-wiki __NOINDEX__ * [https://tiboko.com/wp-content/uploads/2023/07/Final-version-GvB-Papiamentu-book.pdf Caiquetio Indians on Curacao during colonial times and Caquetio words in Papiamentu language], Gerard van Buurt April 2015 Pending: [[ROPV]] - [[Voluta damula]] - [[glas di lama]] - [[strea di lama]] - [[Conenchi di rabo di catuna]] - [[hòmber di guera portugues]] (''Physalia physalis'') - [[Agaue arubaensis]] - [[Tuna Hala Hel]] (''Thunus albacares'') ---------------- {{Variante|c}} {{infobox luga den pais| variante = c | tipo = kurpa di awa | nomber = Laguna Jan Thiel | pais = {{SXM}} | multi_imagen = {{multiple image | total_width = {{Infobox/afbeeldingbreedte}} |perrow = 1/2/1 |border = infobox |image1 = Collectie Nationaal Museum van Wereldculturen TM-20017489 Gezicht op de zoutpannen 'Salt Pond' en de hoofdstad Philipsburg Philipsburg Boy Lawson (Fotograaf).jpg |caption1 = |image2 = |caption2 = |image3 = Flamingo's - Jan Thiel - Curaçao (14172805433).jpg |caption3 = Flamingo na Jan Thiel }} | zoom = 5 }} '''Laguna Jan Thiel''' ta un área di 80 ha di lagunanan hipersalino, rondoná pa mondi i situa na kosta sùit di [[Kòrsou]], den serkania di e bario di [[Jan Thiel]]. E ta pegá ku e kapital, [[Willemstad]]. E sitio, ku ta konsistí di e lagunnan, mondi i awanan kostal besindario, a wòrdu identifiká komo un Area Importante di Parha di 432 ha dor di BirdLife International. Parhanan pa kua e sitio a wòrdu designá ta inkluí kolonianan di krio di sternnan ménos i komun. E ta tambe un área importante di buskamentu di kuminda pa flamingonan merikano.<ref name=bli> {{cite web |url=http://datazone.birdlife.org/site/factsheet/jan-thiel-lagoon-curaçao-iba-curaçao-(to-netherlands)|title= Jan Thiel Lagoon, Curaçao|author=<!--Not stated--> |date=2007 |website= BirdLife Data Zone|publisher= BirdLife International|access-date= 18 October 2020|quote=}}</ref> == Deskripshon == * natuurgebied * wandelgebied met 5 routes * e isla mas grandi den e laguna ta Isla Damasco in Laguna Jan Thiel (nog andere eilanden?) * Stichting Uniek Curacao zorgt voor het onderhoud van het gebied. Dit is een Curaçaose onafhankelijke vrijwilligersorganisatie en heeft gekozen zonder subsidie en commerciële activiteiten (zoals entreegeld) te werken. De Jan Thiel Zoutpannen zijn een onmisbare bestemming voor iedereen die Curaçao bezoekt en op zoek is naar een authentieke natuurervaring. Met een rijke geschiedenis, een gevarieerd ecosysteem en tal van recreatiemogelijkheden, bieden de zoutpannen een unieke kans om de ware schoonheid van het eiland te ontdekken. Of je nu komt om te wandelen, vogels te spotten, de vele cactussen te zien, of gewoon te genieten van het serene landschap, de Jan Thiel Zoutpannen zullen je zeker betoveren.<ref>https://www.meetcuracao.com/bezoek-de-jan-thiel-zoutpannen-curacao/</ref> E Jan Thiel Lagoon Salt Pans, konosí lokalmente komo “De Zoutpannen” òf “zoutpannen,” ta un área natural i históriko úniko situá den e parti sùit di Kòrsou. Situá entre Parke Nashonal Jan Thiel i Playa di Mambo, e lagonan di awa salu aki ku ta keda abou, ku un elevashon di aproksimadamente -20 meter, ta ofresé un paisahe distintivo kaminda naturalesa i historia ta entrelazá. E área aki ta un monumento natural signifikante, karakterisá pa su salunan poko hundu, mangelnan i kamindanan di piedra, hasiendo esaki un destinashon prinsipal pa esnan ku ta buska tantu trankilidat komo deskubrimentu riba e isla di Karibe. Bishitantenan ta elogiá e Jan Thiel Lagoon Salt Pans konsistentemente pa nan oportunidatnan eksepshonal pa mira fauna, partikularmente e flamingonan ros vibrante ku ta frekuentá e awanan poko hundu. Hopi ta haña e ambiente trankil un eskape bon biní, ofresiendo un ambiente trankil pa kana i wak parha. E meskla di beyesa natural ku restunan visibel di e industria di salu di siglo 17 ta proveé ​​un eksperensia kaptivánte, permitiendo kanadónan pa literalmente kana dor di un pida di pasado di Kòrsou.<ref>[https://www.komoot.com/nl-nl/highlight/2948316 Jan Thiel Lagune Zoutpannen]</ref> === Important Bird Area === Laguna Jan Thiel ta un di e sinku [[Important Bird Area]] di Kòrsou bou di e BirdLife Protokòl Internashonal di áreanan importante di para den Karibe. E área a wòrdu designá komo IBA AN018.<ref name="DCNA">[https://www.dcnanature.org/wp-content/uploads/2013/01/Dutch-Caribbean-IBAs-131004-MV-NM.pdf Important Bird Areas in the Dutch Caribbean], [[Dutch Caribbean Nature Alliance|DCNA]], pag.10</ref> Situá na kosta sùit i parti sùit di Kòrsou, ost di Willemstad, Laguna Jan Thiel ta konsistí di 80 hektar di lagunanan hipersalu. E kurpanan di awa ta rondoná pa aproksimadamente 228 hektar di mondi seku i mata semper bèrdè. E área tambe ta konsistí di un fuente i vários dam bandoná ku ta sostené awa dushi durante e temporada di awaseru ku ta oumentá diversidat di habitat signifikantemente.<ref name="DCNA"/> E poblashon di Common Tern (''Sterna hirundo'') den e IBA ta mundialmente importante. Tin un poblashon regionalmente importante ku ta fluktuá di meuchi chikitu (''Sternula antillarum'') i te ku 1.200 par di Sandwich Terns (''Thalasseus sandvicensis'') ku ta wòrdu usá pa reprodusí den e área. Disturbio a afektá e krio kantidat di tern, redusí na nivelnan insignifikante.<ref name="DCNA"/> E laguna ta un importante tereno di buskamentu di kuminda pa flamingo di Karibe (''Phoenicopterus ruber'') ku ta okuri riba e isla. Laguna Jan Thiel tambe ta importante pa paranan di kosta migratorio i otro migrantenan. Dies di e diesun poblashon residente di Islanan ABC supespesie endémiko di paranan ku ta broei riba Kòrsou tambe ta hasi e IBA importante.<ref name="DCNA"/> E IBA tambe ta importante komo luga di krio pa dies di e diesun poblashon di para tipo supespesie endémiko, ku tin residensia na [[Islanan ABC]]. == Mira tambe == * [[Important Bird Area den Karibe Hulandes]] {{Appendix}} [[:Kategoria:Lugá na Kòrsou]] [[:Kategoria:Important Bird Area]] Isla Damasco (ook bekend als Damascus) verwijst naar het historische gebied en de zoutpan op de voormalige Plantage Jan Thiel op Curaçao.Geschiedenis en AchtergrondOorsprong: In de 17e eeuw kwam Plantage Damascus in handen van schipper Jan Thielen, waarna de naam in de volksmond Jan Thiel werd.Zoutwinning: Het gebied functioneerde als zoutplantage waarbij zout werd gewonnen uit de nabijgelegen zoutpannen en lagune.Indigo: Er werden ook indigoplanten geteeld waarvan in stenen bakken blauwe kleurstof werd gemaakt.Monumentale waarde: Vandaag de dag vind je in het gebied nog overblijfselen van de historische plantagemuur, waterreservoirs en indigobakken. ------------ The population of Common Tern (Sterna hirundo) in the IBA is globally significant. There is a fluctuating regionally important population of Least Terns (Sterna antillarum) and up to 1,200 pairs of Sandwich Terns (Thalasseus sandvicensis) used to breed in the area. Disturbance has affected the breeding tern numbers, reduced to insignificant levels. The lagoon is an important foraging ground for Caribbean Flamingos (Phoenicopterus ruber) occurring on the island. Jan Theil Lagoon is also important for migratory shorebirds and other migrants. Ten of the eleven resident populations of Leeward Dutch Antilles endemic subspecies of birds breeding on Curaçao also make the IBA important. Jan Thiel Lagoon is an 80 ha area of hypersaline lagoons, surrounded by woodland, on the southern coast of Curaçao, a constituent island nation of the Kingdom of the Netherlands in the Dutch Caribbean. It is adjacent to the capital, Willemstad. The site, comprising the lagoons, woodland and adjacent coastal waters, has been identified as a 432 ha Important Bird Area by BirdLife International. Birds for which the site was designated include breeding colonies of least and common terns. It is also an important foraging area for American flamingos.[1] --------- --------------- {{Variante|a}} {{Taxobox| variante = a | exhibi titulo = cursivo | tipo = | nomber = Pechi portugues | status = <!-- Categoria di Lista Cora di IUCN --> | imagen = | imagen tamaño = | descripcion = | reino = Animalia | troncon = | clase = | orden = |famia = |genero = |especie = |c-nomber = ''Physalia physalis'' |fecha = |autor = }} E '''pèchi portugues''' of '''hòmber di guera portugues''' (''Physalia physalis'') ta un medusa estatal ku ta wòrdu hañá den lamannan mas kayente. E no ta un berdadero medusa, pero un kolonia kompleho di sentenares di pólip di kuater tipo.[1] ---- The scientific name for the "Pèchi Portugues" (often referred to as the Portuguese Man O' War or Bluebottle in Papiamentu) is Physalia physalis. It is a marine siphonophore known for its purple/blue gas-filled float and long venomous tentacles, frequently spotted in the Dutch Caribbean (Aruba, Bonaire, Curaçao). Facebook ·NosTv Bonaire +4 Key Facts regarding Physalia physalis (Pèchi Portugues): Appearance: A purple/blue, bladder-like, or "balloon" float. Danger: They are not true jellyfish but a colony of organisms with highly venomous tentacles that can reach 15 meters in length. Safety Advice: If spotted, keep a safe distance, even when washed up on the beach. Treatment: If stung, remove tentacles with a plastic card, rinse with saltwater (not fresh), and use vinegar or warm water (not ice) to relieve pain. Facebook ·STINAPA Bonaire +4 Note: The results also mention "Chipe Pèchi Pretu," which is a bird (Setophaga striata), but "Pèchi Portugues" specifically refers to the Portuguese Man O' War. Dutch Caribbean Species Register +2 Pèchi Portugues ta relativamente fásil pa mira den laman. Bo ta rekonosé na su forma di un blas òf saku di plèstik lilá yená ku airu di mas òf ----------------- ---------------- ==ROPV Aruba == E '''Ruimtelijke Ontwikkelingsplan Volkshuisvesting''', conoci como ROPV, ta e framework di zonificacion y desaroyo espacial na [[Aruba]]. E ta designa diferente zona riba henter e isla, for di zonanan di vivienda, zonanan di naturalesa pa hasta zonanan marino. E ROPV ta determina ki tipo di actividad y desaroya ta permiti den cada area.<ref>[https://www.cspnv.com/pdf/bon-dia-aruba-20260219.pdf E problema cu zonificacion di naturalesa den ROPV], BDA (19 di februari 2026</ref> == Tipo di actividad == * Vivienda * Zona di naturalesa Pa loke ta zonanan di naturalesa, e ROPV ta reconoce dos diferente area: area di ‘natuurgebied)’ y area di ‘natuur en landschap’. Aunke tur dos zona tin como prome funcion e proteccion y restauracion di naturalesa, e diferencia principal entre e dos zona aki tin di haber cu e nivel di proteccion y maneho. Den areanan marca como ‘natuurgebied’, proteccion pa flora y fauna ta mas estricto, unda maneho y supervision ta cay bao responsabilidad di [[Aruba Conservation Foundation]]. Cualkier actividad of intervencion humano ta depende di e autorisacion di ACF. Den areanan marca como ‘natuur en landschap’, proteccion ta menos estricto, unda DNM ta actua como autoridad di maneho, pero en realidad no tin control directo manera ACF tin den areanan di natuurgebied. Den zonanan marca como natuur en landschap, actividad humano no ta ser monitoria estrictamente, loke ta presenta un menasa pa especienan di bestia y mata den e area. Tambe tin un falta di consistencia den kico ta marca como natuurgebied y kico ta natuur en lanschapgebied den cuadra di ROPV. {{Appendix}} ------------- {{Variante|c}} {{Taxobox | variante = c | nomber = ''Voluta damula'' | exhibi titulo = cursivo | imagen = | descripcion = | status = | dominio = [[Eukaryota]] | reino = [[Animal|Animalia]] | troncon = [[Molusko|Mollusca]] | clase = [[Sòldachi|Gastropoda]] | clade1 = Caenogastropoda | orden = Neogastropoda | superfamia = Volutoidea | famia = Volutidae | genero = ''Voluta'' | c-nomber = ''Voluta damula'' | autor = | fecha = | parentesis = si | original = | commons = | species = | sinonimo = ''Voluta musica damula'' }} '''''Voluta damula''''' ta un [[espesie]] di [[Sòldachi|soldachi]] marino di e [[famia (biologia)|famia]] di Volutidae, originalmente deskribí na 1907 pa William Healey Dall komo un supespesie di ''V. musica''. == Etimologia i taxonomia == E espesie ta wordu haya na Kòrsou i inisialmente duná e nòmber ''Voluta musica damula'', komo parti di e ''kompleho Voluta musica'' i supespesie di ''V. musica'', un molusko presente den Karibe i na costa di Colombia i [[Venezuela]].[[File:Volutidae - Voluta musica.JPG|thumb|left|180px|Kaska di un ''V. musica''.]] E “kompleho Voluta musica” ta un kaso di radiashon insular: unda un poblashon riba islanan separá por evolushoná distinto a largu tempu, ounke nan ta sigui parse hopi similar den forma general. ''V. damula'' ta un ehèmpel klaro di esaki. Na 2024 un revision sientífiko a propone pa e molusko wòrdu trata komo un espesie separá, basá riba morfologia, isolashon geográfiko i variashon ku e ''kompleho Voluta musica''. Sinembargo, base di dato ofisial manera WoRMS<ref>[https://www.marinespecies.org/aphia.php?p=taxdetails&id=1578853 ''Voluta musica damula'' Dall, 1907 ], World Register of Marine Species (WoRMS)</ref> ta sigui registr'é komo un supespesie. E artíkulo aki ta reflehá e dos posishon. == Distribushon i habitat == E espesie ta [[endemismo|endemico]] na e isla [[Kòrsou]]. Voluta damula ta endémiko na Kòrsou. No tin registrashon konfirmá di otro isla of di e kontinente sur-merdikunal. E molusko ta biba Riba fondo di arena òf arena meskla ku yerba di awa (seagrass) Den zòna sublitoral Na profundidat ku tipikamente ta keda entre 0 i ±40 meter . Manera hopi voluta, e sa hala na e dia ora na santu òf medio kubrí pa protekshon. == Deskripshon == E kaska tin un forma conico-oval, cu un largura cu ta varia tipicamente entre ... i ... mm. E kurpa manera spiral ta E kaska di Voluta damula ta relativamente chikí i mas oval-elongá kompará ku e forma típica di Voluta musica. Karakterístika prinsipalnan: *Longitud: típikamente entre 42 i 57 mm (según deskrepshon di Dall i material resientemente estudiá) *Ancho: proporcionalmente estrecho, ku un spire mas haltu *Kolo: fondo kla òf blanquis, ku e patrón karakterístiko di “linja musikal” – línjanan spiralis i pònchi marón ku ta fèrmente parse ku notashon musikal *Apertura: largu, ku un ton rosá of violasio *Kolumela: tin entre 9 i 10 plegamento *Kanaal sifonal: presenta 4–5 ribanan plano E kombinashon di su forma mas estrecho, su spire haltu i su palèt di kolo ta separá damula di e forma mas anchura di V. musica ku ta biba den otro parti di Karibe. == Konservashon == E espesie no tin un evaluacion oficial pa e [[Lista Kòrá di IUCN|Lista Cora di IUCN]] (Union Internacional pa Conservacion di Naturalesa), pero su status di especie endemico ta ser considera di importancia pa monitorea. [[File:Volutidae - Voluta musica.JPG|thumb|left|180px|Kaska di un ''V. musica''.]] == Mira tambe == * [[Voluta caquetio]] {{Appendix}} Su nòmber sientífiko a wordu publiká na 1907 pa Dall.<ref>[https://www.marinespecies.org/aphia.php?p=taxdetails&id=1578853 ''Voluta musica damula'' Dall, 1907 ], World Register of Marine Species (WoRMS)</ref> {{DEFAULTSORT:Voluta damula}} [[:Kategoria:Animal endemico di Kòrsou]] [[:Kategoria:Sòldachi]] Na 2024 un revision sientifiko a propone pa e molusko wòrdu trata komo un espesie separá, basá riba morfologia, isolashon geográfiko i variashon ku e kompleho Voluta musica. Na base di un análisis di 2024 riba e “kompleho Voluta musica”, hopi malakólogo ta trata damula komo un espesie endémiko di Kòrsou. Sinembargo, base di dato ofisial manera WoRMS<ref>[https://www.marinespecies.org/aphia.php?p=taxdetails&id=1578853 ''Voluta musica damula'' Dall, 1907 ], World Register of Marine Species (WoRMS)</ref> E ta sigui registrá e komo un supespesie. E artíkulo aki ta reflehá e dos posishon. '''Voluta damula''' ta un molusko gastropodo marino di famia Volutidae, originalmente deskribí na 1907 pa William Healey Dall komo un supespesie di '''Voluta musica'''. Un revisión sientífiko resientemente (2024) ta propone ku e forma di Kòrsou mester wòrdu trata komo un espesie separá, basá riba morfologia, isolashon geográfiko i variashon den e kompleho di Voluta musica. E “kompleho Voluta musica” ta un ehèmpel interesant di radiashon insular: poblashonnan separá na isla por evolushoná distinto na tempu largu, aunke nan ta parse hopi similar den forma general. Voluta damula ta un ehèmpel klaro di esaki na Kòrsou. Na 2024 un revision sientifiko a propone pa e molusko wòrdu trata komo un espesie separá, basá riba morfologia, isolashon geográfiko i variashon ku e kompleho Voluta musica. ----- V. musica typica specimen from the Berschauer Collection, photographed by the author. Voluta musica damula Dall, 1907 (Figure 8, Plate 4 Figures A-D) Description. "Shell small, oval, with eight or nine low ribs, slightly nodulous at the shoulder; nucleus pale brown; ground color whitish, with the usual tracery in fawn-color and pale brown, with vertical brown fringe-like lines and distinct spiral sculpture in front of the suture and four or five flattish ridges on the canal; aperture livid pink, or sometimes violaceous, with brown spots on the outer lip and nine or ten plaits on the inner lip; a specimen of four whorls, beside the nucleus, measures 42 mm. long and 21 mm. wide." (Dall, 1907) Type Specimens. U.S. National Museum Nos. 54521 holotype, and 29249 paratype. Type Locality. Curaçao.<ref>https://www.researchgate.net/figure/musica-typica-specimen-from-the-Berschauer-Collection-photographed-by-the-author-Voluta_fig3_380528676 ], The Festivus issue 2 volumen 56</ref> Accordingly, the Aruban population is designated herein as V. musica. Dall named a specimen from Curaçao as Voluta musica damula, which when compared with other specimens from Curaçao appears to be a narrower and higher spired form which otherwise shares the same morphology. Plate 4 illustrates Dall’s holotype of V. musica damula together with five other specimens from Curaçao, and three specimens from Bonaire. The specimens from Curaçao, denoted as V. musica damula are distinct from other populations, and therefore V. damula is recognized herein as a full species.<ref>David P. Berschauer,[file:///Users/lorraine/Downloads/Volutamusicacomplexarticle%20(1).pdf Review of the Voluta musica Complex], The Festivus, issue 2 volume 56</ref> Voluta damula is generally considered a geographic subspecies or form of the wider species Voluta musica (the common music volute), rather than a distinct species itself, though some recent research recognizes it as a full species. The formal name is Voluta musica damula Dall, 1907. ----- '''Voluta musica damula''' (Dall, 1907) was originally described as a subspecies of the “music volute” (Voluta musica), from shells collected at Curaçao. However, a recent 2024 revision of the “Voluta musica complex” argues that damula — along with several other geographically isolated forms — should be considered a distinct species, now often referred to as Voluta damula. == Distribution and habitat == Voluta damula appears to be endemic to Curaçao. Like other volutes, it lives on sandy (or sandy–seagrass) bottoms, often partially buried; recorded depths range from near-shore to about 40 m, though in some related populations much deeper records (even 100 m) exist. == Morphology / Description == The shell is relatively small and oval, with a narrow, higher spire than “typical” volutes. Colouration: pale (whitish) base with the characteristic “music-staff” pattern of brown to fawn spiral lines and spots. The aperture is long, with a pink or violaceous interior; the columella has multiple plaits (9–10), and the siphonal canal has ridges. Typical shell lengths (from type and other specimens) are ~42–57 mm (for the shell, excluding protoconch). == Taxonomic status and notes == Where older works lumped all variation under a single variable species, modern morphological, biogeographic and developmental arguments point to V. damula being a separate species derived by long-term isolation (allopatry). == Conservation / Uncertain status == No formal global conservation status exists for V. damula. Given its apparent restriction to one island and specialised habitat, it may be vulnerable to habitat disruption, collection pressure, or environmental change — but data are lacking. -------------------- == Sea glass == Especially on the strip on white sand between the famous Natural Bridge” and the huge red anchor close to “Grapefield” beach you will be able to find your own pieces of sea glass. The sea glass that was created is the product of a very long and interesting process. It can take anywhere from 10 to 30 years to make sea glass. The name for any piece of glass that finds its way to the ocean and tumbles around in the water long enough is “Sea glass.<ref>[https://www.cspnv.com/pdf/aruba-today-20250731.pdf Another Treasure of Aruba’s Beaches: Sea Glass!], Aruba Today (31 di juli 2025)</ref> The colorful pieces of glass are being used for decoration, handcrafts and jewelry! Once glass makes its way into the ocean, the glass is broken up into shards and is tumbled around in the water, where sand and other rocks act like sandpaper to smooth out its rough edges. Sometimes as the sea glass is passed through fire, it becomes fire glass, the rarest of sea glass with certain inclusions, just like precious gems. {{Appendix}} --------------- {{Taxobox parha| variante = a | nomber = ''Sternchi'' | exhibi titulo = cursivo | imagen = Sterna hirundo - Common Tern.jpg | descripcion = Sternchi comun of meuchi pico cora (''Sterna hirundo'') | status = | reino = [[Animal]]ia | troncon = [[Chordata]] | clase = [[Para|Aves]] | orden = Charadriiformes | famia = Sternidae | genero = | taxon = | c-nomber = Sternini | autor = Vigors | fecha = 1825 | imagen2 = | descripcion2 = | commons = | species = | sinonimo = * ''Sterninae'' (tradicional) * ''Sternini'' (den algun sistema) }} -------- {{Variante|a}} {{Taxobox | variante = a | nomber = ''Oreaster reticulatus'' | exhibi titulo= cursivo | imagen = Oreaster reticulatus (reticulated starfish) (San Salvador Island, Bahamas) 2.jpg | descripcion = | status = | dominio = Eukaryota | reino = [[Animal|Animalia]] | troncon = Echinodermata | clase = Asteroidea | subclase = | orden = Valvatida | famia = Oreasteridae | genero = ''Oreaster'' | c-nomber = ''O. reticulatus'' | autor = Linnaeus | fecha = 1758 | parentesis = si | original = | commons = | species = | sinonimo = * ''Asterias reticulata'' <small>Linnaeus, 1758</small> * ''Pentaceros reticulatus'' <small>(Gray, 1840)</small> * ''Oreaster gigas'' <small>(Lutken, 1859)</small> }} '''Strea di lama''' (''Oreaster reticulatus'') ta un [[espesie|especie]] di strea di laman tropical di e [[Famia (biologia)|famia]] Oreasteridae. E nomber cientifico a wordo publica na 1758 pa Carl Linnaeus den e di dies edicion di Systema naturae.[1] O. reticulatus ta un di e streanan di laman mas pisá na mundu, yegando un diameter di te ku 50 sentimeter (20 inch). E ta biba banda di e costanan di [[Florida]] y [[Bahamas]].[2] {{Appendix}} zie fr.wiki {{DEFAULTSORT:Oreaster reticulatus}} [[:Kategoria:Animalnan]] *Strea di lama (''Oreaster reticulatus'') E '''Strea di lama''' na Ingles nan ta yam’e Red Cushion Sea Star of West Indian Sea Star. E ta un especie di invertebra marino, un strea di lama ta di e famia Oreasteridae. E especie aki ta masha yamativo pa wowo di hende y ta un bestia magistral. Normalmente e tin 5 tengla diki cu ta sali for di su memey, pero algun especie por tin 4 of 6 tengla pero esaki ta inusual. E parti ariba di su curpa ta duru y ta cubri cu punta punta. E color di e adultonan ta den tono cora, oraño of te bruin. Nan ta biba den awa tiki hundo den oceano Atlantico y occidental y den lama Caribe. Nan habitat ta e fondo di lama te den profundidad te cu 37 meter den santo blanco. Pero e streanan di lama hubenil ta biba den area di yerba di lama na unda nan por camufla y evita turbulencia. E strea di lama ta omnivoro, nan ta come sedimentonan den fondo di lama manera alga, sponsnan y invertebra chikito. E ta hopia sedimento hunto y despues e ta bira su stoma pa robes y ta guli e masa. Un gran cantidad di strea di lama por reuni na un luga na momento di reproduccion. E concentracion aki ta aumenta e posibilidad di fertilisacion. Despues cu e larvanan pasa door di diferente etapa di desaroyo, nan ta somete na metamorfosis y ta comberti den strea di lama hubenil. E menasa pa e streanan di lama ta malesanan asocia cu cambio di clima, polucion, destruccion di habitat y hende cu ta saca strea di lama for di awa. E strea di lama por muri di stress y stik ora di expone nan na aire. No mishi cu nan como cu hende por introduci bacteria cu ta dañino pa e strea di lama.<ref>https://dnmaruba.org/en/fauna-3/ Strea di lama], Directie Natuur en Milieu Aruba</ref> --------------- {{Taxobox mamifero | nomber = Conenchi di rabo di catuna | exhibi titulo = | imagen = | descripcion = | orden = | famia = | genero = | taxon = | c-nomber = | autor = | fecha = | parentesis = | original = | imagen2 = | descripcion2 = | commons = | species = }} '''Conenchi di rabo di catuna''' (''Sylvilagus floridanus nigronuchalis'', conoci localmente como '''coneu''' ta un especie endemico di conenchi na [[Aruba]]. Aruba ta un isla chikito den Caribe cu ecosistemanan cu ta keda cambia y RIU a dicidi di contribui n’e proteccion, preservacion y restauracion di un especie endemico manera e conenchi “cottontail”. E cadena hotelero ta agrega e proyecto di conservacion di biodiversidad aki na su proyecto di sosten na comunidad, avansando di e manera aki e obhetivonan di su strategia di sostenibilidad “Proudly Committed”.<ref>https://24ora.com/riu-ta-lansa-proyecto-pa-proteha-e-conenchi-endemico-di-aruba/ Riu ta lansa proyecto pa proteha e conenchi endemico di Aruba], 24ora.com (12 di februari 2025)</ref> {{Appendix}} Aruba su conenchi nativo, e subspecies Aruban Cotton Tail, ta den posibel peliger di extincion y den un esfuerso pa salba e especie endemico aki, Aruba Conservation Foundation(ACF) a lansa un proyecto pa proteha y colecta mas informacion tocante e especie aki. Natasha Silva, Chief Conservation Officer na ACF, a splica den un entrevista cu Bon DiaAruba con nan a yega na e proyecto, kico ta e meta y loke nan kier logra cu e proyecto aki. Silva a splica cu Aruba tin su propio conenchi cual ta un subspecies, un especie cu ta bin di e Eastern Cotton Tail.<ref>[https://www.cspnv.com/pdf/bon-dia-aruba-20250219.pdf Aruban Cotton Tail, e especie di conenchi nativo di Aruba], BDA (19 di februari 2025)</ref> E especie Eastern Cotton Tail ta biba for di e sur di Canada te cu Venezuela y Colombia. E subspecies aki ta biba na dos isla so, Aruba y Corsou, y na Aruba e ta conoci como e Aruban Cotton Tail. Su nomber cientifico mes ta nifica coneu di mondi. E subspecies di Aruba y Corsou tin un parti preto riba nan nek, loke ta diferente na e especie di otro paisnan, locual ta hacie echt nativo di Aruba. Silva a sigui splica cu antes tabatin hopi y por a topa nan riba caminda frecuentemente, pero aworaki no tin hopi y tin biaha por wak un pa aña den Arikok, cu ta un area protegi. El a indica cu sa tin otro luga riba e isla cu tambe tin nan, pero si a nota cu tin hopi menos cu antes. Esaki ta algo cu ta pone e fundacion preocupa y pa tin bista riba e biodiversidad nativo pa haya si nan ta na peliger di extincion. “Pa e coneu nos no sa con hopi tin ainda y esey tabata e eigenlijk e prome pregunta cu a pone cu nos mester sa mas di e coneu, si nan ta okay si of no. Nos ta kere nan ta na peliger di extincion pasobra nos ta wak menos y nos ta wak cu tur e menasanan a bira mas, e ta mas duro pa nan sobrevivi na Aruba,” el a bisa. El a splica cu un aña pasa ACF a traha riba su Conservation Framework den cual a identifica kico ta e prioridadnan pa e siguiente dies aña. Dentro di e framework a bisa cu e prioridad mester ta riba e especienan nativo, flora y fauna. E fundacion a identifica cual eseynan ta y coneu tabata tambe riba e lista. E proyecto aki ta den colaboracion cu e cadena hotelero Riu International, cu a acerca ACF mas cu un aña pasa pa haci un proyecto multianual cu fundacion. Silva a indica cu di banda di ACF nunca a traha cu un cadena di hotel of cu un hotel local y pues prome cu a bay di acuerdo pa realisa e colaboracion aki, nan a sinta cu nan na mesa hopi biaha y tambe a haci investigacion pa wak ki tipo di cadena hotelero nan ta, si nan ta hopi serio den e aspecto di sostenibilidad, si nan ta desaroyando y birando mas sotenibel, y kico ta nan aspiracion y ambicionnan bayendo na futuro pa e parti di sostenibilidad y tambe e parti di medio ambiente y naturalesa. A base di criteria cu ACF mes a pone na mesa, a bay di acuerdo pa concretisa e colaboracion aki. Un di e criterianan ta cu e partner mester ta serio den e parti di sostenibilidad, y otro ta cu e fundacion no kier ser envolvi den ningun tipo di “green washing”. Despues di e dialogo y combersacionnan ambos a bay di acuerdo pa realisa e colaboracion aki y ACF a ricibi un fondo pa tres aña, pero ta un proyecto cu eventualmente ACF lo continua pa decadas. Pa loke ta trata kico e proyecto y e fondo aki ta encera, Silva a splica cu den e fondo aki ACF por contrata un ranger cu ta dedica na e proyecto aki, cual ta algo significante. Cu e fondonan aki tambe ACF ta bay wak con e populacion ta, pa motibo cu ta wak hopi tiki. Tambe ta bay tin un aspecto di educacion, teniendo na cuenta cu tin hopi hende na Aruba cu no sa cu nan t’ey, cual el a señala ta un fout di ACF pasobra no a duna suficiente educacion. E otro parti ta pa haya data pasobra tin falta di data. E fundacion no tin conocemento di con grandi e populacion ta, unda nan ta biba, kico ta e habitat cu nan mester y kico ta e menasanan. Silva a splica cu nan tin un idea di kico ta e menasanan pasobra ta wak nan na otro pais, pero el a remarca cu e ser humano, specialmente trafico manera UTV y ATV, ta un problema, tin hopi coneu cu ta ser haya placha riba caminda. “Cu esey nos ta bisa nos mester haci un proyecto unda nos ta bay gara tur e data esencial tocante e populacion, tocante e habitat y cu esey nos por traha un plan pa restaura e habitat cu nan ta --- Conew (cottontail rabbit, Sylvilagus floridanus nigronuchalis) The Eastern Cottontail rabbit (Syl- vilagus floridanus) was probably brought over to the island by Indian settlers thousands of years ago as a source of food. This rabbit, locally known as Conew, has spread all over the island and has become part of our ecosystem. The very adaptable Conew can live in a wide variety of habitats, includ- ing Aruba’s xeric scrublands, where it typically grazes on weeds and grasses. The Aruban Conew has a brownish grey color and a distinctive white belly. This white fur extends to the bottom of the tail which becomes visible as the rabbit runs. These rabbits can grow up to approximately 40 centimeters in length over their short lifespan of 3 years. Cottontail rabbits reach reproductive maturity when they are just 2 to 3 months old. A female rabbit, called a doe, finds a suitable nest spot under a shrub or rocks and lines it with fur. She can have an average of 3 to 4 litters per year averaging 5 young each. The doe only visits her young once or twice a day to nurse her babies for a period of 2 to 3 weeks. The young reach independence at 4 to 5 weeks. The Aruban Conew is an endangered species and protected by Aruban law. The Conew is thought to have drastically declined due to an increase in human activities, habitat fragmentation and predation by the invasive Boa constrictor as well as feral cats and dogs. However, recently there seem to be more rabbit sightings in rural and wilderness areas and also in the National Park. This could be linked to a recent decline of the invasive Boa population after the long period of drought. As the Conew can reproduce very quickly, a short break in predation pressure can lead to a fast increase of rabbits. Sadly, the Boas are back on the rise again with the truly wet rainy seasons we have recently experienced. This could cause a new decline in the Conew population that was just starting to recover.<ref>[https://www.cspnv.com/pdf/aruba-today-20241212.pdf Unique fauna of Aruba], Aruba Today (12 di december 2024)</ref> {{Appendix}} *Coneu/Conenchi (''Sylvilagus floridanus nigronuchalis'') E Coneu su nomber na Ingles ta describi’e como ‘the Arubian Cottontail’ riba e website di Dutch Caribbean Species. E coneu ta crece te aproximadamente 35 centimeter y ta pisa entre 1.1 y 1.8 kilogram. E tin lana fini, color ta un variacion di bruin mescla den otro. Loke ta yamativo ta cu tin un pleki preto ta core di su nek y schouder ta caba te riba su lomba. E coneu ta pari entre 3 pa 8 yiu despues di dura 32 dia pa haya e conenchinan. E coneu ta come e placenta despues di haya su crianan. Si e sinti su mes menasa, e ta move hopi lihe, ta scapa den forma zigzag y ta sconde. Nan por morde tambe si nan ta sinti nan mes menasa. E coneu ta biba den mondi meymey di matanan cu no ta crece halto. Nan ta traha nan neishi den forma di un buraco cu no ta hundo den tera y ta tap’e cu lana y foyo. Nan cuminda ta yerba berde, blachi di mata cu ta sali di simia y frutanan di mata den mondi. Door di e invasion di e boa na Aruba, e cantidad di coneu a baha drasticamente sin conta e hendenan cu a mata nan pa come y gara esakinan pa mascota di cas. Leu aleu hende por wak coneunan ainda den nos naturalesa. Nan ta mas activo parti atardi te anochi y ta descansa den nan neishi den dia.<ref>[https://dnmaruba.org/en/fauna-3/ Strea di lama], Directie Natuur en Milieu Aruba</ref> ------------------- {{Variante|a}} {{Taxobox| variante = a | exhibi titulo = cursivo | tipo = pisca | nomber = | status = <!-- Categoria di Lista Cora di IUCN --> | imagen = | imagen tamaño = | descripcion = | reino = Animalia | troncon = | clase = | orden = |famia = Tuna |genero = |especie = |c-nomber =''Thunus albacares'' |fecha = |autor = }} '''Tuna Hala Hel''' (''Thunus albacares''), [[ingles]]:Yellowfin Tuna, [[hulandes]]: geelvintonijn, ta un di tunanan mas grandi cu ta ser gara den nos awanan. E ta pertenece den e famia di Tuna. Tuna tin diferente tipo pero por lo general ta caracterisa pa nan curpa gordo y den forma oval manera di un bala di futbol Americano.<ref>https://awemainta.com/wp-content/uploads/2024/03/AM240308.pdf Nomber di pisca na Papiamento: Tuna Hala Hel], AweNainta (8 di maart 2024)</ref> Tuna Hala Hel, su caracteristica cu mas ta resalta ta su 2 finnan grandi y color geel. E por alcansa tamaño di 2 meter largo y pisa te casi 400 liber of 180 kilo. Tuna ta un grupo di pisca di importancia rond mundo pa alimentacion y ta ser uza tanto den mochi, filet pero tambe empaketa den e.o. bleki. Ademas Tuna ta popular tambe pa pesca recreativo. == Descripcion == Tuna Hala Hel ta un pisca oval, gordo, den forma di un bala di futbol Americano. Su lomba ta blauw y e tin un strepi geel ta core memey di su curpa di dilanti te patras. Su aletanan of finnan ta caracteristicamente geel of hel manera nos ta pronunciele. Nan ta pisca di careda, referiendo traha pa landa distancia largo y cu hopi velocidad. P’esey nan diseño, largo manera torpedo y cu fin chikito a lo largo di lomba te na rabo. Nan rabo tambe ta fini manera luna nobo, y cual ta corta awe pa bay dilanti rapidamente. {{Appendix}} [[:Category:Fauna na Aruba]] -------------- {{Variante|a}} {{Taxobox| variante = a | exhibi titulo = cursivo | tipo = carpata | nomber = Agaue arubaensis | status = <!-- Categoria di Lista Cora di IUCN --> | imagen = | imagen tamaño = | descripcion = | reino = Animalia | troncon = | clase = | orden = |famia = Halacaridae |genero = |especie = |c-nomber = ''Agaue arubaensis'' |fecha = 1994 |autor = Bartsch }} '''Agaue arubaensis''' ta un especie di carpata den e famia Halacaridae.<ref>Bartsch, I. (2012). <i>Agaue arubaensis</i> Bartsch, 1994. Geraadpleegd via: World Register of Marine Species op http://www.marinespecies.org/aphia.php?p=taxdetails&id=406495. [https://web.archive.org/web/20201111192837/http://marinespecies.org/aphia.php?p=taxdetails Gearchiveerd] op 11 november 2020.</ref> E nomber cientifico di e especie a wordo publica pa prome biaha na 1994 pa Bartsch. {{Appendix}} [[:Category:Fauna na Aruba]] [[:Category:Naturalesa na Aruba]] -------------------------- DNM: Tin hende y hasta companianan ta strobando dolfijnnan den nos awa teritorial Noticla: Posted on 01/8/2021 5:33 pm AST | Updated on 01/8/2021 5:34 pm AST ORANJESTAD - Directie Natuur en Milieu (DNM) a tuma nota cu recientemente tin hendenan y hasta companianan ta strobando dolfijnnan den nos awanan teritorial. Aruba su awa tin masha hopi actividad di dolfijn y bayena durante henter aña. Mester ta alerta ora topa e especienan aki den nos awanan. E motibo pa cual nan ta cerca di nos costanan no ta pa entretene hende, pero pa algun motibo di necesidad. En bes cu hende scoge pa molestia e bestianan, DNM ta haci e peticion pa aleha di e sitio y laga nan na paz. Den nos awa teritiorial tin 6 especie di dolfijn cu tin luga di refugio cerca di nos costa. E sortonan ta: ''Tursiops truncatus, Steno bredanensis, Stenella longirostris, Stenella frontalis, Stenella attenuata, y Stenella coeruleoalba'' Aruba ta un "nursery" di e 6 especienan aki y e nursery belt ta 3 kilometer rond di costa. E especienan ta bini cerca ora tin necesidad di proteccion, ora ta duna luz of recupera di nan heridanan (injuries). Nan ta bini pa sconde tambe di nan predatornan, manera tribon. DNM kier a enfatisa y ta recorda tur hende cu tur dolfijn y bayena ta proteha pa nos leynan local. Articulo 7 inciso 3 di Natuurbeschermingsverordening ta specifica cu ta prohibi pa stroba e sortonan di bestianan protegi. E actonan aki ta castigabel pa ley(strafbaar). Den ley tin para: “Het is verboden een in het wild le¬vend dier als bedoeld in het eerste lid, te van¬gen of opzettelijk in zijn rust te ver¬sto¬ren”. Nos ta pidi encarecidamente pa coopera cu proteccion di nos fauna protegi na Aruba, pa asina yuda cu conservacion di nos recursonan natural. E specienan aki di dolfijn y bayenanan ta bini mas tanto pa busca refugio cerca di nos costa; ora nan ta den necesidad di proteccion, pa haya y cuida nan yiunan, como tambe pa recupera ora nan ta malo. Pues hende cu encontra e dolfijnnan no mag di stroba nan, bay cerca di nan, duna nan cuminda, saca potret of filma nan. Semper ta mihor pa observa e dolfijnnan for di un distancia respetabel cu ta sigur pa nan y abo mes. Mundialmente e norma ta cu ora ta observa e mamiferonan marino, pa no landa, no core riba, no mishi, no purba interactua cu e especienan aki. Keda na un distancia di 50 meter si ta riba lama grandi ora nan ta djis hungando y bulando den e olanan. Pero ta recomenda pa keda 100 meter leu ora cu nan ta cerca nos costa pasobra nan ta bini pa haya yiu y recupera (birth and recovery). Mayoría biaha nan ta den un grupo mas grandi pa yuda cu proteccion. DNM y Kustwacht ta traha di cerca cu Aruba Mammal Foundation cu ta e NGO encarga pa proteccion y investigacion di e especienan mamifero manera esunnan menciona den e relato aki. Sra. Angiolina Henriquez di Aruba Marine Mammal Foundation a manda nos hopi informacion y comparti articulonan scientifico y potretnan pa uza den investigacion. Tambe e la duna DNM tambe e siguiente mensahe pa comparti cu pueblo; {{Appendix}} --------------------- {{Variante|a}} {{Taxobox| variante = a | exhibi titulo = cursivo | tipo = | nomber = | status = <!-- Categoria di Lista Cora di IUCN --> | imagen = | imagen tamaño = | descripcion = | reino = Animalia | troncon = | clase = | orden = |famia = |genero = |especie = |c-nomber = ''Triops longicaudatus'' |fecha = 1864 |autor = LeConte }} '''Hobo hobo''' (''triops longicaudatus'')<ref name = "col3"> (1996), database, NODC Taxonomic Code</ref> ta un especie di crustaceo di e famia di Triopsidae. E especie a ser describi pa prome biaha na 1846 pa John Lawrence LeConte. especie di cangrue minusculo Triops longicaudatus [1] [2] ta un krustacea ku a ser deskribí pa promé biaha pa John Lawrence LeConte na 1846. Triops longicaudatus ta un miembro di e género Triops i e famia Triopsidae. [ 3 ] [ 4 ] No tin sub-species menshoná den e Catalogo di Bida . [ 3 ] == Distribucion y habitat == Su teritorio ta surdi for di e parti sur-oest di Canada, rond di latitud 50 grado N, i ta bai pa parti sur di e region di Centro i Sur Amerika. E cancer tambe ta aparece den otro parti di mundo, manera Hapon, e islanan Galapagos y West India. Na Merka e ta presentá prinsipalmente den áreanan di desierto i stepa i, ku eksepshon di Alaska, ta presentá den tur estado inkluyendo Hawaii. * distribuí na Nort i Sur Amérika. * islanan ABC E ta biba den curpa di awa dushi chikito no hundo manera plas di awa, rooi, dam y lagonan temporal cu ta seca den temporada di secura òf di calor, caminda nan ta pone nan yiunan ku ta keda intacto te ora e awaceronan bin bèk i nan ta kria.[1]. Triops leeft in kleine, rustige, ondiepe zoetwaterpoelen met schoon, niet-koud water. Hij zwemt vrij, maar kruipt en graaft vaak langs de bodem. == Descripcion == E especie tin un curpa chikitu, midiendo rond di 4.5 pa 5 cm for di cabes te cu lomba y ta yega na madurez den 2 pa 3 siman. Den naturalesa e ta biba mas o menos 6 pa 12 siman y ora captura e ta biba 10 pa 13 siman. kleine en minuscule waterlichamen Nan tin un bida kòrtiku, di mas o ménos 20 pa 90 dia i ta krese hopi lihé ku un largura di 25 pa 75 mm. E kresementu aki ta dependé di e kantidat di lus i kuminda ku nan ta haña. Despues di nan nasementu, nan ta dobla nan tamaño diariamente. E tin un shell manera un escudo protector, compuesto di wowo fiho y di 35 pa 71 pareha di filamento cu e ta usa pa landa y respira. E krustaceo aki tin mandibula i mandíbula. Triops heeft drie ogen, die in een driehoek op de bovenkant van het hoofd zijn gerangschikt en gaven het geslacht zijn naam ("de drieogige"). No tin sub-species menshoná den e Catalogo di Bida . [ 3 ] Triops longicaudatus ta prefera di keda na fondo di awa, kaminda e ta move su kurpa abou. Aki e ta kai i ta buska kuminda constantemente ku su pia i e parti dilanti fortifiká di su spinal. E kraba ta un omnivoro ku kasi no ta satura ku por konsumi te ku 40% di su propio peso di kuminda kada dia. Ademas di tur e presanan animal ku e por dominá, manera larva di mosquito i kachó pa piskánan di rana, e ta kome tambe kuminda vegetal i kuminda, i e no ta stòp na miembro di su mes especie ku ta fresku aburí òf aktualmente rumiando. {{Appendix}} In our story this week we will talk about a bizarre looking prehistoric creature which emerges of very tiny eggs and starts to swim around in these seasonal pounds of our desert island, egg which can stay dormant for many decades awaiting the downpour. These tiny creatures of approximately 4.5 to 5 cm from head to tail will reach matureness in 2 to 3 weeks and will live about 6 to 12 weeks in the wild and 10 to 13 weeks in captivity. Locals know these tiny creatures under the name Hobo hobo or Hobi in Papiamento. However many people confuses these with tadpoles, but these animals do not have nothing to do with frogs or any other amphibians present on the island but are prehistoric fresh water crustaceous or shrimps known as Triops or popularly as tadpole shrimp in English. Most Triops are hermaphrodites, meaning they can fertilize their own eggs. The one we find on Aruba is called Triops longicaudatus by scientists. It looks much like a miniature horseshoe crab, whit an elongated, segmented body, a flattened shield-like olive or brownish colored carapace which covers most part of its body, whit two long filaments on the end tail and whiskers like filaments on its face. Despite their potential contribution in mosquito control, limited evidence for their effectiveness in mosquito larval control is available. However, Triops are considered a pest in some countries. It`s believed that egg could be carried by water fowl, in the mud that stick to their feet when feeding in pound and seasonal lake<ref>https://www.cspnv.com/pdf/aruba-today-20240520.pdf Aruba’s living fossil Triops longicaudatus: “Hobo hobo”], Aruba oday (20 di mei 2024)</ref> j7cluy123uh9uwpm3z9hek7z19gi2xc 202910 202909 2026-09-02T15:15:15Z Caribiana 8320 202910 wikitext text/x-wiki __NOINDEX__ * [https://tiboko.com/wp-content/uploads/2023/07/Final-version-GvB-Papiamentu-book.pdf Caiquetio Indians on Curacao during colonial times and Caquetio words in Papiamentu language], Gerard van Buurt April 2015 Pending: [[ROPV]] - [[Voluta damula]] - [[glas di lama]] - [[strea di lama]] - [[Conenchi di rabo di catuna]] - [[hòmber di guera portugues]] (''Physalia physalis'') - [[Agaue arubaensis]] - [[Tuna Hala Hel]] (''Thunus albacares'') ---------------- {{Variante|c}} {{infobox luga den pais| variante = c | tipo = kurpa di awa | nomber = Laguna Jan Thiel | pais = {{CUW}} | multi_imagen = {{multiple image | total_width = {{Infobox/afbeeldingbreedte}} |perrow = 1/2/1 |border = infobox |image1 = Collectie Nationaal Museum van Wereldculturen TM-20017489 Gezicht op de zoutpannen 'Salt Pond' en de hoofdstad Philipsburg Philipsburg Boy Lawson (Fotograaf).jpg |caption1 = |image2 = |caption2 = |image3 = Flamingo's - Jan Thiel - Curaçao (14172805433).jpg |caption3 = Flamingo na Jan Thiel }} | zoom = 5 }} '''Laguna Jan Thiel''' ta un área di 80 ha di lagunanan hipersalino, rondoná pa mondi i situa na kosta sùit di [[Kòrsou]], den serkania di e bario di [[Jan Thiel]]. E ta pegá ku e kapital, [[Willemstad]]. E sitio, ku ta konsistí di e lagunnan, mondi i awanan kostal besindario, a wòrdu identifiká komo un Area Importante di Parha di 432 ha dor di BirdLife International. Parhanan pa kua e sitio a wòrdu designá ta inkluí kolonianan di krio di sternnan ménos i komun. E ta tambe un área importante di buskamentu di kuminda pa flamingonan merikano.<ref name=bli> {{cite web |url=http://datazone.birdlife.org/site/factsheet/jan-thiel-lagoon-curaçao-iba-curaçao-(to-netherlands)|title= Jan Thiel Lagoon, Curaçao|author=<!--Not stated--> |date=2007 |website= BirdLife Data Zone|publisher= BirdLife International|access-date= 18 October 2020|quote=}}</ref> == Deskripshon == * natuurgebied * wandelgebied met 5 routes * e isla mas grandi den e laguna ta Isla Damasco in Laguna Jan Thiel (nog andere eilanden?) * Stichting Uniek Curacao zorgt voor het onderhoud van het gebied. Dit is een Curaçaose onafhankelijke vrijwilligersorganisatie en heeft gekozen zonder subsidie en commerciële activiteiten (zoals entreegeld) te werken. De Jan Thiel Zoutpannen zijn een onmisbare bestemming voor iedereen die Curaçao bezoekt en op zoek is naar een authentieke natuurervaring. Met een rijke geschiedenis, een gevarieerd ecosysteem en tal van recreatiemogelijkheden, bieden de zoutpannen een unieke kans om de ware schoonheid van het eiland te ontdekken. Of je nu komt om te wandelen, vogels te spotten, de vele cactussen te zien, of gewoon te genieten van het serene landschap, de Jan Thiel Zoutpannen zullen je zeker betoveren.<ref>https://www.meetcuracao.com/bezoek-de-jan-thiel-zoutpannen-curacao/</ref> E Jan Thiel Lagoon Salt Pans, konosí lokalmente komo “De Zoutpannen” òf “zoutpannen,” ta un área natural i históriko úniko situá den e parti sùit di Kòrsou. Situá entre Parke Nashonal Jan Thiel i Playa di Mambo, e lagonan di awa salu aki ku ta keda abou, ku un elevashon di aproksimadamente -20 meter, ta ofresé un paisahe distintivo kaminda naturalesa i historia ta entrelazá. E área aki ta un monumento natural signifikante, karakterisá pa su salunan poko hundu, mangelnan i kamindanan di piedra, hasiendo esaki un destinashon prinsipal pa esnan ku ta buska tantu trankilidat komo deskubrimentu riba e isla di Karibe. Bishitantenan ta elogiá e Jan Thiel Lagoon Salt Pans konsistentemente pa nan oportunidatnan eksepshonal pa mira fauna, partikularmente e flamingonan ros vibrante ku ta frekuentá e awanan poko hundu. Hopi ta haña e ambiente trankil un eskape bon biní, ofresiendo un ambiente trankil pa kana i wak parha. E meskla di beyesa natural ku restunan visibel di e industria di salu di siglo 17 ta proveé ​​un eksperensia kaptivánte, permitiendo kanadónan pa literalmente kana dor di un pida di pasado di Kòrsou.<ref>[https://www.komoot.com/nl-nl/highlight/2948316 Jan Thiel Lagune Zoutpannen]</ref> === Important Bird Area === Laguna Jan Thiel ta un di e sinku [[Important Bird Area]] di Kòrsou bou di e BirdLife Protokòl Internashonal di áreanan importante di para den Karibe. E área a wòrdu designá komo IBA AN018.<ref name="DCNA">[https://www.dcnanature.org/wp-content/uploads/2013/01/Dutch-Caribbean-IBAs-131004-MV-NM.pdf Important Bird Areas in the Dutch Caribbean], [[Dutch Caribbean Nature Alliance|DCNA]], pag.10</ref> Situá na kosta sùit i parti sùit di Kòrsou, ost di Willemstad, Laguna Jan Thiel ta konsistí di 80 hektar di lagunanan hipersalu. E kurpanan di awa ta rondoná pa aproksimadamente 228 hektar di mondi seku i mata semper bèrdè. E área tambe ta konsistí di un fuente i vários dam bandoná ku ta sostené awa dushi durante e temporada di awaseru ku ta oumentá diversidat di habitat signifikantemente.<ref name="DCNA"/> E poblashon di Common Tern (''Sterna hirundo'') den e IBA ta mundialmente importante. Tin un poblashon regionalmente importante ku ta fluktuá di meuchi chikitu (''Sternula antillarum'') i te ku 1.200 par di Sandwich Terns (''Thalasseus sandvicensis'') ku ta wòrdu usá pa reprodusí den e área. Disturbio a afektá e krio kantidat di tern, redusí na nivelnan insignifikante.<ref name="DCNA"/> E laguna ta un importante tereno di buskamentu di kuminda pa flamingo di Karibe (''Phoenicopterus ruber'') ku ta okuri riba e isla. Laguna Jan Thiel tambe ta importante pa paranan di kosta migratorio i otro migrantenan. Dies di e diesun poblashon residente di Islanan ABC supespesie endémiko di paranan ku ta broei riba Kòrsou tambe ta hasi e IBA importante.<ref name="DCNA"/> E IBA tambe ta importante komo luga di krio pa dies di e diesun poblashon di para tipo supespesie endémiko, ku tin residensia na [[Islanan ABC]]. == Mira tambe == * [[Important Bird Area den Karibe Hulandes]] {{Appendix}} [[:Kategoria:Lugá na Kòrsou]] [[:Kategoria:Important Bird Area]] Isla Damasco (ook bekend als Damascus) verwijst naar het historische gebied en de zoutpan op de voormalige Plantage Jan Thiel op Curaçao.Geschiedenis en AchtergrondOorsprong: In de 17e eeuw kwam Plantage Damascus in handen van schipper Jan Thielen, waarna de naam in de volksmond Jan Thiel werd.Zoutwinning: Het gebied functioneerde als zoutplantage waarbij zout werd gewonnen uit de nabijgelegen zoutpannen en lagune.Indigo: Er werden ook indigoplanten geteeld waarvan in stenen bakken blauwe kleurstof werd gemaakt.Monumentale waarde: Vandaag de dag vind je in het gebied nog overblijfselen van de historische plantagemuur, waterreservoirs en indigobakken. ------------ The population of Common Tern (Sterna hirundo) in the IBA is globally significant. There is a fluctuating regionally important population of Least Terns (Sterna antillarum) and up to 1,200 pairs of Sandwich Terns (Thalasseus sandvicensis) used to breed in the area. Disturbance has affected the breeding tern numbers, reduced to insignificant levels. The lagoon is an important foraging ground for Caribbean Flamingos (Phoenicopterus ruber) occurring on the island. Jan Theil Lagoon is also important for migratory shorebirds and other migrants. Ten of the eleven resident populations of Leeward Dutch Antilles endemic subspecies of birds breeding on Curaçao also make the IBA important. Jan Thiel Lagoon is an 80 ha area of hypersaline lagoons, surrounded by woodland, on the southern coast of Curaçao, a constituent island nation of the Kingdom of the Netherlands in the Dutch Caribbean. It is adjacent to the capital, Willemstad. The site, comprising the lagoons, woodland and adjacent coastal waters, has been identified as a 432 ha Important Bird Area by BirdLife International. Birds for which the site was designated include breeding colonies of least and common terns. It is also an important foraging area for American flamingos.[1] --------- --------------- {{Variante|a}} {{Taxobox| variante = a | exhibi titulo = cursivo | tipo = | nomber = Pechi portugues | status = <!-- Categoria di Lista Cora di IUCN --> | imagen = | imagen tamaño = | descripcion = | reino = Animalia | troncon = | clase = | orden = |famia = |genero = |especie = |c-nomber = ''Physalia physalis'' |fecha = |autor = }} E '''pèchi portugues''' of '''hòmber di guera portugues''' (''Physalia physalis'') ta un medusa estatal ku ta wòrdu hañá den lamannan mas kayente. E no ta un berdadero medusa, pero un kolonia kompleho di sentenares di pólip di kuater tipo.[1] ---- The scientific name for the "Pèchi Portugues" (often referred to as the Portuguese Man O' War or Bluebottle in Papiamentu) is Physalia physalis. It is a marine siphonophore known for its purple/blue gas-filled float and long venomous tentacles, frequently spotted in the Dutch Caribbean (Aruba, Bonaire, Curaçao). Facebook ·NosTv Bonaire +4 Key Facts regarding Physalia physalis (Pèchi Portugues): Appearance: A purple/blue, bladder-like, or "balloon" float. Danger: They are not true jellyfish but a colony of organisms with highly venomous tentacles that can reach 15 meters in length. Safety Advice: If spotted, keep a safe distance, even when washed up on the beach. Treatment: If stung, remove tentacles with a plastic card, rinse with saltwater (not fresh), and use vinegar or warm water (not ice) to relieve pain. Facebook ·STINAPA Bonaire +4 Note: The results also mention "Chipe Pèchi Pretu," which is a bird (Setophaga striata), but "Pèchi Portugues" specifically refers to the Portuguese Man O' War. Dutch Caribbean Species Register +2 Pèchi Portugues ta relativamente fásil pa mira den laman. Bo ta rekonosé na su forma di un blas òf saku di plèstik lilá yená ku airu di mas òf ----------------- ---------------- ==ROPV Aruba == E '''Ruimtelijke Ontwikkelingsplan Volkshuisvesting''', conoci como ROPV, ta e framework di zonificacion y desaroyo espacial na [[Aruba]]. E ta designa diferente zona riba henter e isla, for di zonanan di vivienda, zonanan di naturalesa pa hasta zonanan marino. E ROPV ta determina ki tipo di actividad y desaroya ta permiti den cada area.<ref>[https://www.cspnv.com/pdf/bon-dia-aruba-20260219.pdf E problema cu zonificacion di naturalesa den ROPV], BDA (19 di februari 2026</ref> == Tipo di actividad == * Vivienda * Zona di naturalesa Pa loke ta zonanan di naturalesa, e ROPV ta reconoce dos diferente area: area di ‘natuurgebied)’ y area di ‘natuur en landschap’. Aunke tur dos zona tin como prome funcion e proteccion y restauracion di naturalesa, e diferencia principal entre e dos zona aki tin di haber cu e nivel di proteccion y maneho. Den areanan marca como ‘natuurgebied’, proteccion pa flora y fauna ta mas estricto, unda maneho y supervision ta cay bao responsabilidad di [[Aruba Conservation Foundation]]. Cualkier actividad of intervencion humano ta depende di e autorisacion di ACF. Den areanan marca como ‘natuur en landschap’, proteccion ta menos estricto, unda DNM ta actua como autoridad di maneho, pero en realidad no tin control directo manera ACF tin den areanan di natuurgebied. Den zonanan marca como natuur en landschap, actividad humano no ta ser monitoria estrictamente, loke ta presenta un menasa pa especienan di bestia y mata den e area. Tambe tin un falta di consistencia den kico ta marca como natuurgebied y kico ta natuur en lanschapgebied den cuadra di ROPV. {{Appendix}} ------------- {{Variante|c}} {{Taxobox | variante = c | nomber = ''Voluta damula'' | exhibi titulo = cursivo | imagen = | descripcion = | status = | dominio = [[Eukaryota]] | reino = [[Animal|Animalia]] | troncon = [[Molusko|Mollusca]] | clase = [[Sòldachi|Gastropoda]] | clade1 = Caenogastropoda | orden = Neogastropoda | superfamia = Volutoidea | famia = Volutidae | genero = ''Voluta'' | c-nomber = ''Voluta damula'' | autor = | fecha = | parentesis = si | original = | commons = | species = | sinonimo = ''Voluta musica damula'' }} '''''Voluta damula''''' ta un [[espesie]] di [[Sòldachi|soldachi]] marino di e [[famia (biologia)|famia]] di Volutidae, originalmente deskribí na 1907 pa William Healey Dall komo un supespesie di ''V. musica''. == Etimologia i taxonomia == E espesie ta wordu haya na Kòrsou i inisialmente duná e nòmber ''Voluta musica damula'', komo parti di e ''kompleho Voluta musica'' i supespesie di ''V. musica'', un molusko presente den Karibe i na costa di Colombia i [[Venezuela]].[[File:Volutidae - Voluta musica.JPG|thumb|left|180px|Kaska di un ''V. musica''.]] E “kompleho Voluta musica” ta un kaso di radiashon insular: unda un poblashon riba islanan separá por evolushoná distinto a largu tempu, ounke nan ta sigui parse hopi similar den forma general. ''V. damula'' ta un ehèmpel klaro di esaki. Na 2024 un revision sientífiko a propone pa e molusko wòrdu trata komo un espesie separá, basá riba morfologia, isolashon geográfiko i variashon ku e ''kompleho Voluta musica''. Sinembargo, base di dato ofisial manera WoRMS<ref>[https://www.marinespecies.org/aphia.php?p=taxdetails&id=1578853 ''Voluta musica damula'' Dall, 1907 ], World Register of Marine Species (WoRMS)</ref> ta sigui registr'é komo un supespesie. E artíkulo aki ta reflehá e dos posishon. == Distribushon i habitat == E espesie ta [[endemismo|endemico]] na e isla [[Kòrsou]]. Voluta damula ta endémiko na Kòrsou. No tin registrashon konfirmá di otro isla of di e kontinente sur-merdikunal. E molusko ta biba Riba fondo di arena òf arena meskla ku yerba di awa (seagrass) Den zòna sublitoral Na profundidat ku tipikamente ta keda entre 0 i ±40 meter . Manera hopi voluta, e sa hala na e dia ora na santu òf medio kubrí pa protekshon. == Deskripshon == E kaska tin un forma conico-oval, cu un largura cu ta varia tipicamente entre ... i ... mm. E kurpa manera spiral ta E kaska di Voluta damula ta relativamente chikí i mas oval-elongá kompará ku e forma típica di Voluta musica. Karakterístika prinsipalnan: *Longitud: típikamente entre 42 i 57 mm (según deskrepshon di Dall i material resientemente estudiá) *Ancho: proporcionalmente estrecho, ku un spire mas haltu *Kolo: fondo kla òf blanquis, ku e patrón karakterístiko di “linja musikal” – línjanan spiralis i pònchi marón ku ta fèrmente parse ku notashon musikal *Apertura: largu, ku un ton rosá of violasio *Kolumela: tin entre 9 i 10 plegamento *Kanaal sifonal: presenta 4–5 ribanan plano E kombinashon di su forma mas estrecho, su spire haltu i su palèt di kolo ta separá damula di e forma mas anchura di V. musica ku ta biba den otro parti di Karibe. == Konservashon == E espesie no tin un evaluacion oficial pa e [[Lista Kòrá di IUCN|Lista Cora di IUCN]] (Union Internacional pa Conservacion di Naturalesa), pero su status di especie endemico ta ser considera di importancia pa monitorea. [[File:Volutidae - Voluta musica.JPG|thumb|left|180px|Kaska di un ''V. musica''.]] == Mira tambe == * [[Voluta caquetio]] {{Appendix}} Su nòmber sientífiko a wordu publiká na 1907 pa Dall.<ref>[https://www.marinespecies.org/aphia.php?p=taxdetails&id=1578853 ''Voluta musica damula'' Dall, 1907 ], World Register of Marine Species (WoRMS)</ref> {{DEFAULTSORT:Voluta damula}} [[:Kategoria:Animal endemico di Kòrsou]] [[:Kategoria:Sòldachi]] Na 2024 un revision sientifiko a propone pa e molusko wòrdu trata komo un espesie separá, basá riba morfologia, isolashon geográfiko i variashon ku e kompleho Voluta musica. Na base di un análisis di 2024 riba e “kompleho Voluta musica”, hopi malakólogo ta trata damula komo un espesie endémiko di Kòrsou. Sinembargo, base di dato ofisial manera WoRMS<ref>[https://www.marinespecies.org/aphia.php?p=taxdetails&id=1578853 ''Voluta musica damula'' Dall, 1907 ], World Register of Marine Species (WoRMS)</ref> E ta sigui registrá e komo un supespesie. E artíkulo aki ta reflehá e dos posishon. '''Voluta damula''' ta un molusko gastropodo marino di famia Volutidae, originalmente deskribí na 1907 pa William Healey Dall komo un supespesie di '''Voluta musica'''. Un revisión sientífiko resientemente (2024) ta propone ku e forma di Kòrsou mester wòrdu trata komo un espesie separá, basá riba morfologia, isolashon geográfiko i variashon den e kompleho di Voluta musica. E “kompleho Voluta musica” ta un ehèmpel interesant di radiashon insular: poblashonnan separá na isla por evolushoná distinto na tempu largu, aunke nan ta parse hopi similar den forma general. Voluta damula ta un ehèmpel klaro di esaki na Kòrsou. Na 2024 un revision sientifiko a propone pa e molusko wòrdu trata komo un espesie separá, basá riba morfologia, isolashon geográfiko i variashon ku e kompleho Voluta musica. ----- V. musica typica specimen from the Berschauer Collection, photographed by the author. Voluta musica damula Dall, 1907 (Figure 8, Plate 4 Figures A-D) Description. "Shell small, oval, with eight or nine low ribs, slightly nodulous at the shoulder; nucleus pale brown; ground color whitish, with the usual tracery in fawn-color and pale brown, with vertical brown fringe-like lines and distinct spiral sculpture in front of the suture and four or five flattish ridges on the canal; aperture livid pink, or sometimes violaceous, with brown spots on the outer lip and nine or ten plaits on the inner lip; a specimen of four whorls, beside the nucleus, measures 42 mm. long and 21 mm. wide." (Dall, 1907) Type Specimens. U.S. National Museum Nos. 54521 holotype, and 29249 paratype. Type Locality. Curaçao.<ref>https://www.researchgate.net/figure/musica-typica-specimen-from-the-Berschauer-Collection-photographed-by-the-author-Voluta_fig3_380528676 ], The Festivus issue 2 volumen 56</ref> Accordingly, the Aruban population is designated herein as V. musica. Dall named a specimen from Curaçao as Voluta musica damula, which when compared with other specimens from Curaçao appears to be a narrower and higher spired form which otherwise shares the same morphology. Plate 4 illustrates Dall’s holotype of V. musica damula together with five other specimens from Curaçao, and three specimens from Bonaire. The specimens from Curaçao, denoted as V. musica damula are distinct from other populations, and therefore V. damula is recognized herein as a full species.<ref>David P. Berschauer,[file:///Users/lorraine/Downloads/Volutamusicacomplexarticle%20(1).pdf Review of the Voluta musica Complex], The Festivus, issue 2 volume 56</ref> Voluta damula is generally considered a geographic subspecies or form of the wider species Voluta musica (the common music volute), rather than a distinct species itself, though some recent research recognizes it as a full species. The formal name is Voluta musica damula Dall, 1907. ----- '''Voluta musica damula''' (Dall, 1907) was originally described as a subspecies of the “music volute” (Voluta musica), from shells collected at Curaçao. However, a recent 2024 revision of the “Voluta musica complex” argues that damula — along with several other geographically isolated forms — should be considered a distinct species, now often referred to as Voluta damula. == Distribution and habitat == Voluta damula appears to be endemic to Curaçao. Like other volutes, it lives on sandy (or sandy–seagrass) bottoms, often partially buried; recorded depths range from near-shore to about 40 m, though in some related populations much deeper records (even 100 m) exist. == Morphology / Description == The shell is relatively small and oval, with a narrow, higher spire than “typical” volutes. Colouration: pale (whitish) base with the characteristic “music-staff” pattern of brown to fawn spiral lines and spots. The aperture is long, with a pink or violaceous interior; the columella has multiple plaits (9–10), and the siphonal canal has ridges. Typical shell lengths (from type and other specimens) are ~42–57 mm (for the shell, excluding protoconch). == Taxonomic status and notes == Where older works lumped all variation under a single variable species, modern morphological, biogeographic and developmental arguments point to V. damula being a separate species derived by long-term isolation (allopatry). == Conservation / Uncertain status == No formal global conservation status exists for V. damula. Given its apparent restriction to one island and specialised habitat, it may be vulnerable to habitat disruption, collection pressure, or environmental change — but data are lacking. -------------------- == Sea glass == Especially on the strip on white sand between the famous Natural Bridge” and the huge red anchor close to “Grapefield” beach you will be able to find your own pieces of sea glass. The sea glass that was created is the product of a very long and interesting process. It can take anywhere from 10 to 30 years to make sea glass. The name for any piece of glass that finds its way to the ocean and tumbles around in the water long enough is “Sea glass.<ref>[https://www.cspnv.com/pdf/aruba-today-20250731.pdf Another Treasure of Aruba’s Beaches: Sea Glass!], Aruba Today (31 di juli 2025)</ref> The colorful pieces of glass are being used for decoration, handcrafts and jewelry! Once glass makes its way into the ocean, the glass is broken up into shards and is tumbled around in the water, where sand and other rocks act like sandpaper to smooth out its rough edges. Sometimes as the sea glass is passed through fire, it becomes fire glass, the rarest of sea glass with certain inclusions, just like precious gems. {{Appendix}} --------------- {{Taxobox parha| variante = a | nomber = ''Sternchi'' | exhibi titulo = cursivo | imagen = Sterna hirundo - Common Tern.jpg | descripcion = Sternchi comun of meuchi pico cora (''Sterna hirundo'') | status = | reino = [[Animal]]ia | troncon = [[Chordata]] | clase = [[Para|Aves]] | orden = Charadriiformes | famia = Sternidae | genero = | taxon = | c-nomber = Sternini | autor = Vigors | fecha = 1825 | imagen2 = | descripcion2 = | commons = | species = | sinonimo = * ''Sterninae'' (tradicional) * ''Sternini'' (den algun sistema) }} -------- {{Variante|a}} {{Taxobox | variante = a | nomber = ''Oreaster reticulatus'' | exhibi titulo= cursivo | imagen = Oreaster reticulatus (reticulated starfish) (San Salvador Island, Bahamas) 2.jpg | descripcion = | status = | dominio = Eukaryota | reino = [[Animal|Animalia]] | troncon = Echinodermata | clase = Asteroidea | subclase = | orden = Valvatida | famia = Oreasteridae | genero = ''Oreaster'' | c-nomber = ''O. reticulatus'' | autor = Linnaeus | fecha = 1758 | parentesis = si | original = | commons = | species = | sinonimo = * ''Asterias reticulata'' <small>Linnaeus, 1758</small> * ''Pentaceros reticulatus'' <small>(Gray, 1840)</small> * ''Oreaster gigas'' <small>(Lutken, 1859)</small> }} '''Strea di lama''' (''Oreaster reticulatus'') ta un [[espesie|especie]] di strea di laman tropical di e [[Famia (biologia)|famia]] Oreasteridae. E nomber cientifico a wordo publica na 1758 pa Carl Linnaeus den e di dies edicion di Systema naturae.[1] O. reticulatus ta un di e streanan di laman mas pisá na mundu, yegando un diameter di te ku 50 sentimeter (20 inch). E ta biba banda di e costanan di [[Florida]] y [[Bahamas]].[2] {{Appendix}} zie fr.wiki {{DEFAULTSORT:Oreaster reticulatus}} [[:Kategoria:Animalnan]] *Strea di lama (''Oreaster reticulatus'') E '''Strea di lama''' na Ingles nan ta yam’e Red Cushion Sea Star of West Indian Sea Star. E ta un especie di invertebra marino, un strea di lama ta di e famia Oreasteridae. E especie aki ta masha yamativo pa wowo di hende y ta un bestia magistral. Normalmente e tin 5 tengla diki cu ta sali for di su memey, pero algun especie por tin 4 of 6 tengla pero esaki ta inusual. E parti ariba di su curpa ta duru y ta cubri cu punta punta. E color di e adultonan ta den tono cora, oraño of te bruin. Nan ta biba den awa tiki hundo den oceano Atlantico y occidental y den lama Caribe. Nan habitat ta e fondo di lama te den profundidad te cu 37 meter den santo blanco. Pero e streanan di lama hubenil ta biba den area di yerba di lama na unda nan por camufla y evita turbulencia. E strea di lama ta omnivoro, nan ta come sedimentonan den fondo di lama manera alga, sponsnan y invertebra chikito. E ta hopia sedimento hunto y despues e ta bira su stoma pa robes y ta guli e masa. Un gran cantidad di strea di lama por reuni na un luga na momento di reproduccion. E concentracion aki ta aumenta e posibilidad di fertilisacion. Despues cu e larvanan pasa door di diferente etapa di desaroyo, nan ta somete na metamorfosis y ta comberti den strea di lama hubenil. E menasa pa e streanan di lama ta malesanan asocia cu cambio di clima, polucion, destruccion di habitat y hende cu ta saca strea di lama for di awa. E strea di lama por muri di stress y stik ora di expone nan na aire. No mishi cu nan como cu hende por introduci bacteria cu ta dañino pa e strea di lama.<ref>https://dnmaruba.org/en/fauna-3/ Strea di lama], Directie Natuur en Milieu Aruba</ref> --------------- {{Taxobox mamifero | nomber = Conenchi di rabo di catuna | exhibi titulo = | imagen = | descripcion = | orden = | famia = | genero = | taxon = | c-nomber = | autor = | fecha = | parentesis = | original = | imagen2 = | descripcion2 = | commons = | species = }} '''Conenchi di rabo di catuna''' (''Sylvilagus floridanus nigronuchalis'', conoci localmente como '''coneu''' ta un especie endemico di conenchi na [[Aruba]]. Aruba ta un isla chikito den Caribe cu ecosistemanan cu ta keda cambia y RIU a dicidi di contribui n’e proteccion, preservacion y restauracion di un especie endemico manera e conenchi “cottontail”. E cadena hotelero ta agrega e proyecto di conservacion di biodiversidad aki na su proyecto di sosten na comunidad, avansando di e manera aki e obhetivonan di su strategia di sostenibilidad “Proudly Committed”.<ref>https://24ora.com/riu-ta-lansa-proyecto-pa-proteha-e-conenchi-endemico-di-aruba/ Riu ta lansa proyecto pa proteha e conenchi endemico di Aruba], 24ora.com (12 di februari 2025)</ref> {{Appendix}} Aruba su conenchi nativo, e subspecies Aruban Cotton Tail, ta den posibel peliger di extincion y den un esfuerso pa salba e especie endemico aki, Aruba Conservation Foundation(ACF) a lansa un proyecto pa proteha y colecta mas informacion tocante e especie aki. Natasha Silva, Chief Conservation Officer na ACF, a splica den un entrevista cu Bon DiaAruba con nan a yega na e proyecto, kico ta e meta y loke nan kier logra cu e proyecto aki. Silva a splica cu Aruba tin su propio conenchi cual ta un subspecies, un especie cu ta bin di e Eastern Cotton Tail.<ref>[https://www.cspnv.com/pdf/bon-dia-aruba-20250219.pdf Aruban Cotton Tail, e especie di conenchi nativo di Aruba], BDA (19 di februari 2025)</ref> E especie Eastern Cotton Tail ta biba for di e sur di Canada te cu Venezuela y Colombia. E subspecies aki ta biba na dos isla so, Aruba y Corsou, y na Aruba e ta conoci como e Aruban Cotton Tail. Su nomber cientifico mes ta nifica coneu di mondi. E subspecies di Aruba y Corsou tin un parti preto riba nan nek, loke ta diferente na e especie di otro paisnan, locual ta hacie echt nativo di Aruba. Silva a sigui splica cu antes tabatin hopi y por a topa nan riba caminda frecuentemente, pero aworaki no tin hopi y tin biaha por wak un pa aña den Arikok, cu ta un area protegi. El a indica cu sa tin otro luga riba e isla cu tambe tin nan, pero si a nota cu tin hopi menos cu antes. Esaki ta algo cu ta pone e fundacion preocupa y pa tin bista riba e biodiversidad nativo pa haya si nan ta na peliger di extincion. “Pa e coneu nos no sa con hopi tin ainda y esey tabata e eigenlijk e prome pregunta cu a pone cu nos mester sa mas di e coneu, si nan ta okay si of no. Nos ta kere nan ta na peliger di extincion pasobra nos ta wak menos y nos ta wak cu tur e menasanan a bira mas, e ta mas duro pa nan sobrevivi na Aruba,” el a bisa. El a splica cu un aña pasa ACF a traha riba su Conservation Framework den cual a identifica kico ta e prioridadnan pa e siguiente dies aña. Dentro di e framework a bisa cu e prioridad mester ta riba e especienan nativo, flora y fauna. E fundacion a identifica cual eseynan ta y coneu tabata tambe riba e lista. E proyecto aki ta den colaboracion cu e cadena hotelero Riu International, cu a acerca ACF mas cu un aña pasa pa haci un proyecto multianual cu fundacion. Silva a indica cu di banda di ACF nunca a traha cu un cadena di hotel of cu un hotel local y pues prome cu a bay di acuerdo pa realisa e colaboracion aki, nan a sinta cu nan na mesa hopi biaha y tambe a haci investigacion pa wak ki tipo di cadena hotelero nan ta, si nan ta hopi serio den e aspecto di sostenibilidad, si nan ta desaroyando y birando mas sotenibel, y kico ta nan aspiracion y ambicionnan bayendo na futuro pa e parti di sostenibilidad y tambe e parti di medio ambiente y naturalesa. A base di criteria cu ACF mes a pone na mesa, a bay di acuerdo pa concretisa e colaboracion aki. Un di e criterianan ta cu e partner mester ta serio den e parti di sostenibilidad, y otro ta cu e fundacion no kier ser envolvi den ningun tipo di “green washing”. Despues di e dialogo y combersacionnan ambos a bay di acuerdo pa realisa e colaboracion aki y ACF a ricibi un fondo pa tres aña, pero ta un proyecto cu eventualmente ACF lo continua pa decadas. Pa loke ta trata kico e proyecto y e fondo aki ta encera, Silva a splica cu den e fondo aki ACF por contrata un ranger cu ta dedica na e proyecto aki, cual ta algo significante. Cu e fondonan aki tambe ACF ta bay wak con e populacion ta, pa motibo cu ta wak hopi tiki. Tambe ta bay tin un aspecto di educacion, teniendo na cuenta cu tin hopi hende na Aruba cu no sa cu nan t’ey, cual el a señala ta un fout di ACF pasobra no a duna suficiente educacion. E otro parti ta pa haya data pasobra tin falta di data. E fundacion no tin conocemento di con grandi e populacion ta, unda nan ta biba, kico ta e habitat cu nan mester y kico ta e menasanan. Silva a splica cu nan tin un idea di kico ta e menasanan pasobra ta wak nan na otro pais, pero el a remarca cu e ser humano, specialmente trafico manera UTV y ATV, ta un problema, tin hopi coneu cu ta ser haya placha riba caminda. “Cu esey nos ta bisa nos mester haci un proyecto unda nos ta bay gara tur e data esencial tocante e populacion, tocante e habitat y cu esey nos por traha un plan pa restaura e habitat cu nan ta --- Conew (cottontail rabbit, Sylvilagus floridanus nigronuchalis) The Eastern Cottontail rabbit (Syl- vilagus floridanus) was probably brought over to the island by Indian settlers thousands of years ago as a source of food. This rabbit, locally known as Conew, has spread all over the island and has become part of our ecosystem. The very adaptable Conew can live in a wide variety of habitats, includ- ing Aruba’s xeric scrublands, where it typically grazes on weeds and grasses. The Aruban Conew has a brownish grey color and a distinctive white belly. This white fur extends to the bottom of the tail which becomes visible as the rabbit runs. These rabbits can grow up to approximately 40 centimeters in length over their short lifespan of 3 years. Cottontail rabbits reach reproductive maturity when they are just 2 to 3 months old. A female rabbit, called a doe, finds a suitable nest spot under a shrub or rocks and lines it with fur. She can have an average of 3 to 4 litters per year averaging 5 young each. The doe only visits her young once or twice a day to nurse her babies for a period of 2 to 3 weeks. The young reach independence at 4 to 5 weeks. The Aruban Conew is an endangered species and protected by Aruban law. The Conew is thought to have drastically declined due to an increase in human activities, habitat fragmentation and predation by the invasive Boa constrictor as well as feral cats and dogs. However, recently there seem to be more rabbit sightings in rural and wilderness areas and also in the National Park. This could be linked to a recent decline of the invasive Boa population after the long period of drought. As the Conew can reproduce very quickly, a short break in predation pressure can lead to a fast increase of rabbits. Sadly, the Boas are back on the rise again with the truly wet rainy seasons we have recently experienced. This could cause a new decline in the Conew population that was just starting to recover.<ref>[https://www.cspnv.com/pdf/aruba-today-20241212.pdf Unique fauna of Aruba], Aruba Today (12 di december 2024)</ref> {{Appendix}} *Coneu/Conenchi (''Sylvilagus floridanus nigronuchalis'') E Coneu su nomber na Ingles ta describi’e como ‘the Arubian Cottontail’ riba e website di Dutch Caribbean Species. E coneu ta crece te aproximadamente 35 centimeter y ta pisa entre 1.1 y 1.8 kilogram. E tin lana fini, color ta un variacion di bruin mescla den otro. Loke ta yamativo ta cu tin un pleki preto ta core di su nek y schouder ta caba te riba su lomba. E coneu ta pari entre 3 pa 8 yiu despues di dura 32 dia pa haya e conenchinan. E coneu ta come e placenta despues di haya su crianan. Si e sinti su mes menasa, e ta move hopi lihe, ta scapa den forma zigzag y ta sconde. Nan por morde tambe si nan ta sinti nan mes menasa. E coneu ta biba den mondi meymey di matanan cu no ta crece halto. Nan ta traha nan neishi den forma di un buraco cu no ta hundo den tera y ta tap’e cu lana y foyo. Nan cuminda ta yerba berde, blachi di mata cu ta sali di simia y frutanan di mata den mondi. Door di e invasion di e boa na Aruba, e cantidad di coneu a baha drasticamente sin conta e hendenan cu a mata nan pa come y gara esakinan pa mascota di cas. Leu aleu hende por wak coneunan ainda den nos naturalesa. Nan ta mas activo parti atardi te anochi y ta descansa den nan neishi den dia.<ref>[https://dnmaruba.org/en/fauna-3/ Strea di lama], Directie Natuur en Milieu Aruba</ref> ------------------- {{Variante|a}} {{Taxobox| variante = a | exhibi titulo = cursivo | tipo = pisca | nomber = | status = <!-- Categoria di Lista Cora di IUCN --> | imagen = | imagen tamaño = | descripcion = | reino = Animalia | troncon = | clase = | orden = |famia = Tuna |genero = |especie = |c-nomber =''Thunus albacares'' |fecha = |autor = }} '''Tuna Hala Hel''' (''Thunus albacares''), [[ingles]]:Yellowfin Tuna, [[hulandes]]: geelvintonijn, ta un di tunanan mas grandi cu ta ser gara den nos awanan. E ta pertenece den e famia di Tuna. Tuna tin diferente tipo pero por lo general ta caracterisa pa nan curpa gordo y den forma oval manera di un bala di futbol Americano.<ref>https://awemainta.com/wp-content/uploads/2024/03/AM240308.pdf Nomber di pisca na Papiamento: Tuna Hala Hel], AweNainta (8 di maart 2024)</ref> Tuna Hala Hel, su caracteristica cu mas ta resalta ta su 2 finnan grandi y color geel. E por alcansa tamaño di 2 meter largo y pisa te casi 400 liber of 180 kilo. Tuna ta un grupo di pisca di importancia rond mundo pa alimentacion y ta ser uza tanto den mochi, filet pero tambe empaketa den e.o. bleki. Ademas Tuna ta popular tambe pa pesca recreativo. == Descripcion == Tuna Hala Hel ta un pisca oval, gordo, den forma di un bala di futbol Americano. Su lomba ta blauw y e tin un strepi geel ta core memey di su curpa di dilanti te patras. Su aletanan of finnan ta caracteristicamente geel of hel manera nos ta pronunciele. Nan ta pisca di careda, referiendo traha pa landa distancia largo y cu hopi velocidad. P’esey nan diseño, largo manera torpedo y cu fin chikito a lo largo di lomba te na rabo. Nan rabo tambe ta fini manera luna nobo, y cual ta corta awe pa bay dilanti rapidamente. {{Appendix}} [[:Category:Fauna na Aruba]] -------------- {{Variante|a}} {{Taxobox| variante = a | exhibi titulo = cursivo | tipo = carpata | nomber = Agaue arubaensis | status = <!-- Categoria di Lista Cora di IUCN --> | imagen = | imagen tamaño = | descripcion = | reino = Animalia | troncon = | clase = | orden = |famia = Halacaridae |genero = |especie = |c-nomber = ''Agaue arubaensis'' |fecha = 1994 |autor = Bartsch }} '''Agaue arubaensis''' ta un especie di carpata den e famia Halacaridae.<ref>Bartsch, I. (2012). <i>Agaue arubaensis</i> Bartsch, 1994. Geraadpleegd via: World Register of Marine Species op http://www.marinespecies.org/aphia.php?p=taxdetails&id=406495. [https://web.archive.org/web/20201111192837/http://marinespecies.org/aphia.php?p=taxdetails Gearchiveerd] op 11 november 2020.</ref> E nomber cientifico di e especie a wordo publica pa prome biaha na 1994 pa Bartsch. {{Appendix}} [[:Category:Fauna na Aruba]] [[:Category:Naturalesa na Aruba]] -------------------------- DNM: Tin hende y hasta companianan ta strobando dolfijnnan den nos awa teritorial Noticla: Posted on 01/8/2021 5:33 pm AST | Updated on 01/8/2021 5:34 pm AST ORANJESTAD - Directie Natuur en Milieu (DNM) a tuma nota cu recientemente tin hendenan y hasta companianan ta strobando dolfijnnan den nos awanan teritorial. Aruba su awa tin masha hopi actividad di dolfijn y bayena durante henter aña. Mester ta alerta ora topa e especienan aki den nos awanan. E motibo pa cual nan ta cerca di nos costanan no ta pa entretene hende, pero pa algun motibo di necesidad. En bes cu hende scoge pa molestia e bestianan, DNM ta haci e peticion pa aleha di e sitio y laga nan na paz. Den nos awa teritiorial tin 6 especie di dolfijn cu tin luga di refugio cerca di nos costa. E sortonan ta: ''Tursiops truncatus, Steno bredanensis, Stenella longirostris, Stenella frontalis, Stenella attenuata, y Stenella coeruleoalba'' Aruba ta un "nursery" di e 6 especienan aki y e nursery belt ta 3 kilometer rond di costa. E especienan ta bini cerca ora tin necesidad di proteccion, ora ta duna luz of recupera di nan heridanan (injuries). Nan ta bini pa sconde tambe di nan predatornan, manera tribon. DNM kier a enfatisa y ta recorda tur hende cu tur dolfijn y bayena ta proteha pa nos leynan local. Articulo 7 inciso 3 di Natuurbeschermingsverordening ta specifica cu ta prohibi pa stroba e sortonan di bestianan protegi. E actonan aki ta castigabel pa ley(strafbaar). Den ley tin para: “Het is verboden een in het wild le¬vend dier als bedoeld in het eerste lid, te van¬gen of opzettelijk in zijn rust te ver¬sto¬ren”. Nos ta pidi encarecidamente pa coopera cu proteccion di nos fauna protegi na Aruba, pa asina yuda cu conservacion di nos recursonan natural. E specienan aki di dolfijn y bayenanan ta bini mas tanto pa busca refugio cerca di nos costa; ora nan ta den necesidad di proteccion, pa haya y cuida nan yiunan, como tambe pa recupera ora nan ta malo. Pues hende cu encontra e dolfijnnan no mag di stroba nan, bay cerca di nan, duna nan cuminda, saca potret of filma nan. Semper ta mihor pa observa e dolfijnnan for di un distancia respetabel cu ta sigur pa nan y abo mes. Mundialmente e norma ta cu ora ta observa e mamiferonan marino, pa no landa, no core riba, no mishi, no purba interactua cu e especienan aki. Keda na un distancia di 50 meter si ta riba lama grandi ora nan ta djis hungando y bulando den e olanan. Pero ta recomenda pa keda 100 meter leu ora cu nan ta cerca nos costa pasobra nan ta bini pa haya yiu y recupera (birth and recovery). Mayoría biaha nan ta den un grupo mas grandi pa yuda cu proteccion. DNM y Kustwacht ta traha di cerca cu Aruba Mammal Foundation cu ta e NGO encarga pa proteccion y investigacion di e especienan mamifero manera esunnan menciona den e relato aki. Sra. Angiolina Henriquez di Aruba Marine Mammal Foundation a manda nos hopi informacion y comparti articulonan scientifico y potretnan pa uza den investigacion. Tambe e la duna DNM tambe e siguiente mensahe pa comparti cu pueblo; {{Appendix}} --------------------- {{Variante|a}} {{Taxobox| variante = a | exhibi titulo = cursivo | tipo = | nomber = | status = <!-- Categoria di Lista Cora di IUCN --> | imagen = | imagen tamaño = | descripcion = | reino = Animalia | troncon = | clase = | orden = |famia = |genero = |especie = |c-nomber = ''Triops longicaudatus'' |fecha = 1864 |autor = LeConte }} '''Hobo hobo''' (''triops longicaudatus'')<ref name = "col3"> (1996), database, NODC Taxonomic Code</ref> ta un especie di crustaceo di e famia di Triopsidae. E especie a ser describi pa prome biaha na 1846 pa John Lawrence LeConte. especie di cangrue minusculo Triops longicaudatus [1] [2] ta un krustacea ku a ser deskribí pa promé biaha pa John Lawrence LeConte na 1846. Triops longicaudatus ta un miembro di e género Triops i e famia Triopsidae. [ 3 ] [ 4 ] No tin sub-species menshoná den e Catalogo di Bida . [ 3 ] == Distribucion y habitat == Su teritorio ta surdi for di e parti sur-oest di Canada, rond di latitud 50 grado N, i ta bai pa parti sur di e region di Centro i Sur Amerika. E cancer tambe ta aparece den otro parti di mundo, manera Hapon, e islanan Galapagos y West India. Na Merka e ta presentá prinsipalmente den áreanan di desierto i stepa i, ku eksepshon di Alaska, ta presentá den tur estado inkluyendo Hawaii. * distribuí na Nort i Sur Amérika. * islanan ABC E ta biba den curpa di awa dushi chikito no hundo manera plas di awa, rooi, dam y lagonan temporal cu ta seca den temporada di secura òf di calor, caminda nan ta pone nan yiunan ku ta keda intacto te ora e awaceronan bin bèk i nan ta kria.[1]. Triops leeft in kleine, rustige, ondiepe zoetwaterpoelen met schoon, niet-koud water. Hij zwemt vrij, maar kruipt en graaft vaak langs de bodem. == Descripcion == E especie tin un curpa chikitu, midiendo rond di 4.5 pa 5 cm for di cabes te cu lomba y ta yega na madurez den 2 pa 3 siman. Den naturalesa e ta biba mas o menos 6 pa 12 siman y ora captura e ta biba 10 pa 13 siman. kleine en minuscule waterlichamen Nan tin un bida kòrtiku, di mas o ménos 20 pa 90 dia i ta krese hopi lihé ku un largura di 25 pa 75 mm. E kresementu aki ta dependé di e kantidat di lus i kuminda ku nan ta haña. Despues di nan nasementu, nan ta dobla nan tamaño diariamente. E tin un shell manera un escudo protector, compuesto di wowo fiho y di 35 pa 71 pareha di filamento cu e ta usa pa landa y respira. E krustaceo aki tin mandibula i mandíbula. Triops heeft drie ogen, die in een driehoek op de bovenkant van het hoofd zijn gerangschikt en gaven het geslacht zijn naam ("de drieogige"). No tin sub-species menshoná den e Catalogo di Bida . [ 3 ] Triops longicaudatus ta prefera di keda na fondo di awa, kaminda e ta move su kurpa abou. Aki e ta kai i ta buska kuminda constantemente ku su pia i e parti dilanti fortifiká di su spinal. E kraba ta un omnivoro ku kasi no ta satura ku por konsumi te ku 40% di su propio peso di kuminda kada dia. Ademas di tur e presanan animal ku e por dominá, manera larva di mosquito i kachó pa piskánan di rana, e ta kome tambe kuminda vegetal i kuminda, i e no ta stòp na miembro di su mes especie ku ta fresku aburí òf aktualmente rumiando. {{Appendix}} In our story this week we will talk about a bizarre looking prehistoric creature which emerges of very tiny eggs and starts to swim around in these seasonal pounds of our desert island, egg which can stay dormant for many decades awaiting the downpour. These tiny creatures of approximately 4.5 to 5 cm from head to tail will reach matureness in 2 to 3 weeks and will live about 6 to 12 weeks in the wild and 10 to 13 weeks in captivity. Locals know these tiny creatures under the name Hobo hobo or Hobi in Papiamento. However many people confuses these with tadpoles, but these animals do not have nothing to do with frogs or any other amphibians present on the island but are prehistoric fresh water crustaceous or shrimps known as Triops or popularly as tadpole shrimp in English. Most Triops are hermaphrodites, meaning they can fertilize their own eggs. The one we find on Aruba is called Triops longicaudatus by scientists. It looks much like a miniature horseshoe crab, whit an elongated, segmented body, a flattened shield-like olive or brownish colored carapace which covers most part of its body, whit two long filaments on the end tail and whiskers like filaments on its face. Despite their potential contribution in mosquito control, limited evidence for their effectiveness in mosquito larval control is available. However, Triops are considered a pest in some countries. It`s believed that egg could be carried by water fowl, in the mud that stick to their feet when feeding in pound and seasonal lake<ref>https://www.cspnv.com/pdf/aruba-today-20240520.pdf Aruba’s living fossil Triops longicaudatus: “Hobo hobo”], Aruba oday (20 di mei 2024)</ref> klv4t20dzgdu34hw91aa0rzgi62a8x0 202911 202910 2026-09-02T15:15:38Z Caribiana 8320 202911 wikitext text/x-wiki __NOINDEX__ * [https://tiboko.com/wp-content/uploads/2023/07/Final-version-GvB-Papiamentu-book.pdf Caiquetio Indians on Curacao during colonial times and Caquetio words in Papiamentu language], Gerard van Buurt April 2015 Pending: [[ROPV]] - [[Voluta damula]] - [[glas di lama]] - [[strea di lama]] - [[Conenchi di rabo di catuna]] - [[hòmber di guera portugues]] (''Physalia physalis'') - [[Agaue arubaensis]] - [[Tuna Hala Hel]] (''Thunus albacares'') ---------------- {{Variante|c}} {{infobox luga den pais| variante = c | tipo = kurpa di awa | nomber = Laguna Jan Thiel | pais = {{CUW}} | multi_imagen = {{multiple image | total_width = {{Infobox/afbeeldingbreedte}} |perrow = 1/2/1 |border = infobox |image1 = |caption1 = |image2 = |caption2 = |image3 = Flamingo's - Jan Thiel - Curaçao (14172805433).jpg |caption3 = Flamingo na Jan Thiel }} | zoom = 5 }} '''Laguna Jan Thiel''' ta un área di 80 ha di lagunanan hipersalino, rondoná pa mondi i situa na kosta sùit di [[Kòrsou]], den serkania di e bario di [[Jan Thiel]]. E ta pegá ku e kapital, [[Willemstad]]. E sitio, ku ta konsistí di e lagunnan, mondi i awanan kostal besindario, a wòrdu identifiká komo un Area Importante di Parha di 432 ha dor di BirdLife International. Parhanan pa kua e sitio a wòrdu designá ta inkluí kolonianan di krio di sternnan ménos i komun. E ta tambe un área importante di buskamentu di kuminda pa flamingonan merikano.<ref name=bli> {{cite web |url=http://datazone.birdlife.org/site/factsheet/jan-thiel-lagoon-curaçao-iba-curaçao-(to-netherlands)|title= Jan Thiel Lagoon, Curaçao|author=<!--Not stated--> |date=2007 |website= BirdLife Data Zone|publisher= BirdLife International|access-date= 18 October 2020|quote=}}</ref> == Deskripshon == * natuurgebied * wandelgebied met 5 routes * e isla mas grandi den e laguna ta Isla Damasco in Laguna Jan Thiel (nog andere eilanden?) * Stichting Uniek Curacao zorgt voor het onderhoud van het gebied. Dit is een Curaçaose onafhankelijke vrijwilligersorganisatie en heeft gekozen zonder subsidie en commerciële activiteiten (zoals entreegeld) te werken. De Jan Thiel Zoutpannen zijn een onmisbare bestemming voor iedereen die Curaçao bezoekt en op zoek is naar een authentieke natuurervaring. Met een rijke geschiedenis, een gevarieerd ecosysteem en tal van recreatiemogelijkheden, bieden de zoutpannen een unieke kans om de ware schoonheid van het eiland te ontdekken. Of je nu komt om te wandelen, vogels te spotten, de vele cactussen te zien, of gewoon te genieten van het serene landschap, de Jan Thiel Zoutpannen zullen je zeker betoveren.<ref>https://www.meetcuracao.com/bezoek-de-jan-thiel-zoutpannen-curacao/</ref> E Jan Thiel Lagoon Salt Pans, konosí lokalmente komo “De Zoutpannen” òf “zoutpannen,” ta un área natural i históriko úniko situá den e parti sùit di Kòrsou. Situá entre Parke Nashonal Jan Thiel i Playa di Mambo, e lagonan di awa salu aki ku ta keda abou, ku un elevashon di aproksimadamente -20 meter, ta ofresé un paisahe distintivo kaminda naturalesa i historia ta entrelazá. E área aki ta un monumento natural signifikante, karakterisá pa su salunan poko hundu, mangelnan i kamindanan di piedra, hasiendo esaki un destinashon prinsipal pa esnan ku ta buska tantu trankilidat komo deskubrimentu riba e isla di Karibe. Bishitantenan ta elogiá e Jan Thiel Lagoon Salt Pans konsistentemente pa nan oportunidatnan eksepshonal pa mira fauna, partikularmente e flamingonan ros vibrante ku ta frekuentá e awanan poko hundu. Hopi ta haña e ambiente trankil un eskape bon biní, ofresiendo un ambiente trankil pa kana i wak parha. E meskla di beyesa natural ku restunan visibel di e industria di salu di siglo 17 ta proveé ​​un eksperensia kaptivánte, permitiendo kanadónan pa literalmente kana dor di un pida di pasado di Kòrsou.<ref>[https://www.komoot.com/nl-nl/highlight/2948316 Jan Thiel Lagune Zoutpannen]</ref> === Important Bird Area === Laguna Jan Thiel ta un di e sinku [[Important Bird Area]] di Kòrsou bou di e BirdLife Protokòl Internashonal di áreanan importante di para den Karibe. E área a wòrdu designá komo IBA AN018.<ref name="DCNA">[https://www.dcnanature.org/wp-content/uploads/2013/01/Dutch-Caribbean-IBAs-131004-MV-NM.pdf Important Bird Areas in the Dutch Caribbean], [[Dutch Caribbean Nature Alliance|DCNA]], pag.10</ref> Situá na kosta sùit i parti sùit di Kòrsou, ost di Willemstad, Laguna Jan Thiel ta konsistí di 80 hektar di lagunanan hipersalu. E kurpanan di awa ta rondoná pa aproksimadamente 228 hektar di mondi seku i mata semper bèrdè. E área tambe ta konsistí di un fuente i vários dam bandoná ku ta sostené awa dushi durante e temporada di awaseru ku ta oumentá diversidat di habitat signifikantemente.<ref name="DCNA"/> E poblashon di Common Tern (''Sterna hirundo'') den e IBA ta mundialmente importante. Tin un poblashon regionalmente importante ku ta fluktuá di meuchi chikitu (''Sternula antillarum'') i te ku 1.200 par di Sandwich Terns (''Thalasseus sandvicensis'') ku ta wòrdu usá pa reprodusí den e área. Disturbio a afektá e krio kantidat di tern, redusí na nivelnan insignifikante.<ref name="DCNA"/> E laguna ta un importante tereno di buskamentu di kuminda pa flamingo di Karibe (''Phoenicopterus ruber'') ku ta okuri riba e isla. Laguna Jan Thiel tambe ta importante pa paranan di kosta migratorio i otro migrantenan. Dies di e diesun poblashon residente di Islanan ABC supespesie endémiko di paranan ku ta broei riba Kòrsou tambe ta hasi e IBA importante.<ref name="DCNA"/> E IBA tambe ta importante komo luga di krio pa dies di e diesun poblashon di para tipo supespesie endémiko, ku tin residensia na [[Islanan ABC]]. == Mira tambe == * [[Important Bird Area den Karibe Hulandes]] {{Appendix}} [[:Kategoria:Lugá na Kòrsou]] [[:Kategoria:Important Bird Area]] Isla Damasco (ook bekend als Damascus) verwijst naar het historische gebied en de zoutpan op de voormalige Plantage Jan Thiel op Curaçao.Geschiedenis en AchtergrondOorsprong: In de 17e eeuw kwam Plantage Damascus in handen van schipper Jan Thielen, waarna de naam in de volksmond Jan Thiel werd.Zoutwinning: Het gebied functioneerde als zoutplantage waarbij zout werd gewonnen uit de nabijgelegen zoutpannen en lagune.Indigo: Er werden ook indigoplanten geteeld waarvan in stenen bakken blauwe kleurstof werd gemaakt.Monumentale waarde: Vandaag de dag vind je in het gebied nog overblijfselen van de historische plantagemuur, waterreservoirs en indigobakken. ------------ The population of Common Tern (Sterna hirundo) in the IBA is globally significant. There is a fluctuating regionally important population of Least Terns (Sterna antillarum) and up to 1,200 pairs of Sandwich Terns (Thalasseus sandvicensis) used to breed in the area. Disturbance has affected the breeding tern numbers, reduced to insignificant levels. The lagoon is an important foraging ground for Caribbean Flamingos (Phoenicopterus ruber) occurring on the island. Jan Theil Lagoon is also important for migratory shorebirds and other migrants. Ten of the eleven resident populations of Leeward Dutch Antilles endemic subspecies of birds breeding on Curaçao also make the IBA important. Jan Thiel Lagoon is an 80 ha area of hypersaline lagoons, surrounded by woodland, on the southern coast of Curaçao, a constituent island nation of the Kingdom of the Netherlands in the Dutch Caribbean. It is adjacent to the capital, Willemstad. The site, comprising the lagoons, woodland and adjacent coastal waters, has been identified as a 432 ha Important Bird Area by BirdLife International. Birds for which the site was designated include breeding colonies of least and common terns. It is also an important foraging area for American flamingos.[1] --------- --------------- {{Variante|a}} {{Taxobox| variante = a | exhibi titulo = cursivo | tipo = | nomber = Pechi portugues | status = <!-- Categoria di Lista Cora di IUCN --> | imagen = | imagen tamaño = | descripcion = | reino = Animalia | troncon = | clase = | orden = |famia = |genero = |especie = |c-nomber = ''Physalia physalis'' |fecha = |autor = }} E '''pèchi portugues''' of '''hòmber di guera portugues''' (''Physalia physalis'') ta un medusa estatal ku ta wòrdu hañá den lamannan mas kayente. E no ta un berdadero medusa, pero un kolonia kompleho di sentenares di pólip di kuater tipo.[1] ---- The scientific name for the "Pèchi Portugues" (often referred to as the Portuguese Man O' War or Bluebottle in Papiamentu) is Physalia physalis. It is a marine siphonophore known for its purple/blue gas-filled float and long venomous tentacles, frequently spotted in the Dutch Caribbean (Aruba, Bonaire, Curaçao). Facebook ·NosTv Bonaire +4 Key Facts regarding Physalia physalis (Pèchi Portugues): Appearance: A purple/blue, bladder-like, or "balloon" float. Danger: They are not true jellyfish but a colony of organisms with highly venomous tentacles that can reach 15 meters in length. Safety Advice: If spotted, keep a safe distance, even when washed up on the beach. Treatment: If stung, remove tentacles with a plastic card, rinse with saltwater (not fresh), and use vinegar or warm water (not ice) to relieve pain. Facebook ·STINAPA Bonaire +4 Note: The results also mention "Chipe Pèchi Pretu," which is a bird (Setophaga striata), but "Pèchi Portugues" specifically refers to the Portuguese Man O' War. Dutch Caribbean Species Register +2 Pèchi Portugues ta relativamente fásil pa mira den laman. Bo ta rekonosé na su forma di un blas òf saku di plèstik lilá yená ku airu di mas òf ----------------- ---------------- ==ROPV Aruba == E '''Ruimtelijke Ontwikkelingsplan Volkshuisvesting''', conoci como ROPV, ta e framework di zonificacion y desaroyo espacial na [[Aruba]]. E ta designa diferente zona riba henter e isla, for di zonanan di vivienda, zonanan di naturalesa pa hasta zonanan marino. E ROPV ta determina ki tipo di actividad y desaroya ta permiti den cada area.<ref>[https://www.cspnv.com/pdf/bon-dia-aruba-20260219.pdf E problema cu zonificacion di naturalesa den ROPV], BDA (19 di februari 2026</ref> == Tipo di actividad == * Vivienda * Zona di naturalesa Pa loke ta zonanan di naturalesa, e ROPV ta reconoce dos diferente area: area di ‘natuurgebied)’ y area di ‘natuur en landschap’. Aunke tur dos zona tin como prome funcion e proteccion y restauracion di naturalesa, e diferencia principal entre e dos zona aki tin di haber cu e nivel di proteccion y maneho. Den areanan marca como ‘natuurgebied’, proteccion pa flora y fauna ta mas estricto, unda maneho y supervision ta cay bao responsabilidad di [[Aruba Conservation Foundation]]. Cualkier actividad of intervencion humano ta depende di e autorisacion di ACF. Den areanan marca como ‘natuur en landschap’, proteccion ta menos estricto, unda DNM ta actua como autoridad di maneho, pero en realidad no tin control directo manera ACF tin den areanan di natuurgebied. Den zonanan marca como natuur en landschap, actividad humano no ta ser monitoria estrictamente, loke ta presenta un menasa pa especienan di bestia y mata den e area. Tambe tin un falta di consistencia den kico ta marca como natuurgebied y kico ta natuur en lanschapgebied den cuadra di ROPV. {{Appendix}} ------------- {{Variante|c}} {{Taxobox | variante = c | nomber = ''Voluta damula'' | exhibi titulo = cursivo | imagen = | descripcion = | status = | dominio = [[Eukaryota]] | reino = [[Animal|Animalia]] | troncon = [[Molusko|Mollusca]] | clase = [[Sòldachi|Gastropoda]] | clade1 = Caenogastropoda | orden = Neogastropoda | superfamia = Volutoidea | famia = Volutidae | genero = ''Voluta'' | c-nomber = ''Voluta damula'' | autor = | fecha = | parentesis = si | original = | commons = | species = | sinonimo = ''Voluta musica damula'' }} '''''Voluta damula''''' ta un [[espesie]] di [[Sòldachi|soldachi]] marino di e [[famia (biologia)|famia]] di Volutidae, originalmente deskribí na 1907 pa William Healey Dall komo un supespesie di ''V. musica''. == Etimologia i taxonomia == E espesie ta wordu haya na Kòrsou i inisialmente duná e nòmber ''Voluta musica damula'', komo parti di e ''kompleho Voluta musica'' i supespesie di ''V. musica'', un molusko presente den Karibe i na costa di Colombia i [[Venezuela]].[[File:Volutidae - Voluta musica.JPG|thumb|left|180px|Kaska di un ''V. musica''.]] E “kompleho Voluta musica” ta un kaso di radiashon insular: unda un poblashon riba islanan separá por evolushoná distinto a largu tempu, ounke nan ta sigui parse hopi similar den forma general. ''V. damula'' ta un ehèmpel klaro di esaki. Na 2024 un revision sientífiko a propone pa e molusko wòrdu trata komo un espesie separá, basá riba morfologia, isolashon geográfiko i variashon ku e ''kompleho Voluta musica''. Sinembargo, base di dato ofisial manera WoRMS<ref>[https://www.marinespecies.org/aphia.php?p=taxdetails&id=1578853 ''Voluta musica damula'' Dall, 1907 ], World Register of Marine Species (WoRMS)</ref> ta sigui registr'é komo un supespesie. E artíkulo aki ta reflehá e dos posishon. == Distribushon i habitat == E espesie ta [[endemismo|endemico]] na e isla [[Kòrsou]]. Voluta damula ta endémiko na Kòrsou. No tin registrashon konfirmá di otro isla of di e kontinente sur-merdikunal. E molusko ta biba Riba fondo di arena òf arena meskla ku yerba di awa (seagrass) Den zòna sublitoral Na profundidat ku tipikamente ta keda entre 0 i ±40 meter . Manera hopi voluta, e sa hala na e dia ora na santu òf medio kubrí pa protekshon. == Deskripshon == E kaska tin un forma conico-oval, cu un largura cu ta varia tipicamente entre ... i ... mm. E kurpa manera spiral ta E kaska di Voluta damula ta relativamente chikí i mas oval-elongá kompará ku e forma típica di Voluta musica. Karakterístika prinsipalnan: *Longitud: típikamente entre 42 i 57 mm (según deskrepshon di Dall i material resientemente estudiá) *Ancho: proporcionalmente estrecho, ku un spire mas haltu *Kolo: fondo kla òf blanquis, ku e patrón karakterístiko di “linja musikal” – línjanan spiralis i pònchi marón ku ta fèrmente parse ku notashon musikal *Apertura: largu, ku un ton rosá of violasio *Kolumela: tin entre 9 i 10 plegamento *Kanaal sifonal: presenta 4–5 ribanan plano E kombinashon di su forma mas estrecho, su spire haltu i su palèt di kolo ta separá damula di e forma mas anchura di V. musica ku ta biba den otro parti di Karibe. == Konservashon == E espesie no tin un evaluacion oficial pa e [[Lista Kòrá di IUCN|Lista Cora di IUCN]] (Union Internacional pa Conservacion di Naturalesa), pero su status di especie endemico ta ser considera di importancia pa monitorea. [[File:Volutidae - Voluta musica.JPG|thumb|left|180px|Kaska di un ''V. musica''.]] == Mira tambe == * [[Voluta caquetio]] {{Appendix}} Su nòmber sientífiko a wordu publiká na 1907 pa Dall.<ref>[https://www.marinespecies.org/aphia.php?p=taxdetails&id=1578853 ''Voluta musica damula'' Dall, 1907 ], World Register of Marine Species (WoRMS)</ref> {{DEFAULTSORT:Voluta damula}} [[:Kategoria:Animal endemico di Kòrsou]] [[:Kategoria:Sòldachi]] Na 2024 un revision sientifiko a propone pa e molusko wòrdu trata komo un espesie separá, basá riba morfologia, isolashon geográfiko i variashon ku e kompleho Voluta musica. Na base di un análisis di 2024 riba e “kompleho Voluta musica”, hopi malakólogo ta trata damula komo un espesie endémiko di Kòrsou. Sinembargo, base di dato ofisial manera WoRMS<ref>[https://www.marinespecies.org/aphia.php?p=taxdetails&id=1578853 ''Voluta musica damula'' Dall, 1907 ], World Register of Marine Species (WoRMS)</ref> E ta sigui registrá e komo un supespesie. E artíkulo aki ta reflehá e dos posishon. '''Voluta damula''' ta un molusko gastropodo marino di famia Volutidae, originalmente deskribí na 1907 pa William Healey Dall komo un supespesie di '''Voluta musica'''. Un revisión sientífiko resientemente (2024) ta propone ku e forma di Kòrsou mester wòrdu trata komo un espesie separá, basá riba morfologia, isolashon geográfiko i variashon den e kompleho di Voluta musica. E “kompleho Voluta musica” ta un ehèmpel interesant di radiashon insular: poblashonnan separá na isla por evolushoná distinto na tempu largu, aunke nan ta parse hopi similar den forma general. Voluta damula ta un ehèmpel klaro di esaki na Kòrsou. Na 2024 un revision sientifiko a propone pa e molusko wòrdu trata komo un espesie separá, basá riba morfologia, isolashon geográfiko i variashon ku e kompleho Voluta musica. ----- V. musica typica specimen from the Berschauer Collection, photographed by the author. Voluta musica damula Dall, 1907 (Figure 8, Plate 4 Figures A-D) Description. "Shell small, oval, with eight or nine low ribs, slightly nodulous at the shoulder; nucleus pale brown; ground color whitish, with the usual tracery in fawn-color and pale brown, with vertical brown fringe-like lines and distinct spiral sculpture in front of the suture and four or five flattish ridges on the canal; aperture livid pink, or sometimes violaceous, with brown spots on the outer lip and nine or ten plaits on the inner lip; a specimen of four whorls, beside the nucleus, measures 42 mm. long and 21 mm. wide." (Dall, 1907) Type Specimens. U.S. National Museum Nos. 54521 holotype, and 29249 paratype. Type Locality. Curaçao.<ref>https://www.researchgate.net/figure/musica-typica-specimen-from-the-Berschauer-Collection-photographed-by-the-author-Voluta_fig3_380528676 ], The Festivus issue 2 volumen 56</ref> Accordingly, the Aruban population is designated herein as V. musica. Dall named a specimen from Curaçao as Voluta musica damula, which when compared with other specimens from Curaçao appears to be a narrower and higher spired form which otherwise shares the same morphology. Plate 4 illustrates Dall’s holotype of V. musica damula together with five other specimens from Curaçao, and three specimens from Bonaire. The specimens from Curaçao, denoted as V. musica damula are distinct from other populations, and therefore V. damula is recognized herein as a full species.<ref>David P. Berschauer,[file:///Users/lorraine/Downloads/Volutamusicacomplexarticle%20(1).pdf Review of the Voluta musica Complex], The Festivus, issue 2 volume 56</ref> Voluta damula is generally considered a geographic subspecies or form of the wider species Voluta musica (the common music volute), rather than a distinct species itself, though some recent research recognizes it as a full species. The formal name is Voluta musica damula Dall, 1907. ----- '''Voluta musica damula''' (Dall, 1907) was originally described as a subspecies of the “music volute” (Voluta musica), from shells collected at Curaçao. However, a recent 2024 revision of the “Voluta musica complex” argues that damula — along with several other geographically isolated forms — should be considered a distinct species, now often referred to as Voluta damula. == Distribution and habitat == Voluta damula appears to be endemic to Curaçao. Like other volutes, it lives on sandy (or sandy–seagrass) bottoms, often partially buried; recorded depths range from near-shore to about 40 m, though in some related populations much deeper records (even 100 m) exist. == Morphology / Description == The shell is relatively small and oval, with a narrow, higher spire than “typical” volutes. Colouration: pale (whitish) base with the characteristic “music-staff” pattern of brown to fawn spiral lines and spots. The aperture is long, with a pink or violaceous interior; the columella has multiple plaits (9–10), and the siphonal canal has ridges. Typical shell lengths (from type and other specimens) are ~42–57 mm (for the shell, excluding protoconch). == Taxonomic status and notes == Where older works lumped all variation under a single variable species, modern morphological, biogeographic and developmental arguments point to V. damula being a separate species derived by long-term isolation (allopatry). == Conservation / Uncertain status == No formal global conservation status exists for V. damula. Given its apparent restriction to one island and specialised habitat, it may be vulnerable to habitat disruption, collection pressure, or environmental change — but data are lacking. -------------------- == Sea glass == Especially on the strip on white sand between the famous Natural Bridge” and the huge red anchor close to “Grapefield” beach you will be able to find your own pieces of sea glass. The sea glass that was created is the product of a very long and interesting process. It can take anywhere from 10 to 30 years to make sea glass. The name for any piece of glass that finds its way to the ocean and tumbles around in the water long enough is “Sea glass.<ref>[https://www.cspnv.com/pdf/aruba-today-20250731.pdf Another Treasure of Aruba’s Beaches: Sea Glass!], Aruba Today (31 di juli 2025)</ref> The colorful pieces of glass are being used for decoration, handcrafts and jewelry! Once glass makes its way into the ocean, the glass is broken up into shards and is tumbled around in the water, where sand and other rocks act like sandpaper to smooth out its rough edges. Sometimes as the sea glass is passed through fire, it becomes fire glass, the rarest of sea glass with certain inclusions, just like precious gems. {{Appendix}} --------------- {{Taxobox parha| variante = a | nomber = ''Sternchi'' | exhibi titulo = cursivo | imagen = Sterna hirundo - Common Tern.jpg | descripcion = Sternchi comun of meuchi pico cora (''Sterna hirundo'') | status = | reino = [[Animal]]ia | troncon = [[Chordata]] | clase = [[Para|Aves]] | orden = Charadriiformes | famia = Sternidae | genero = | taxon = | c-nomber = Sternini | autor = Vigors | fecha = 1825 | imagen2 = | descripcion2 = | commons = | species = | sinonimo = * ''Sterninae'' (tradicional) * ''Sternini'' (den algun sistema) }} -------- {{Variante|a}} {{Taxobox | variante = a | nomber = ''Oreaster reticulatus'' | exhibi titulo= cursivo | imagen = Oreaster reticulatus (reticulated starfish) (San Salvador Island, Bahamas) 2.jpg | descripcion = | status = | dominio = Eukaryota | reino = [[Animal|Animalia]] | troncon = Echinodermata | clase = Asteroidea | subclase = | orden = Valvatida | famia = Oreasteridae | genero = ''Oreaster'' | c-nomber = ''O. reticulatus'' | autor = Linnaeus | fecha = 1758 | parentesis = si | original = | commons = | species = | sinonimo = * ''Asterias reticulata'' <small>Linnaeus, 1758</small> * ''Pentaceros reticulatus'' <small>(Gray, 1840)</small> * ''Oreaster gigas'' <small>(Lutken, 1859)</small> }} '''Strea di lama''' (''Oreaster reticulatus'') ta un [[espesie|especie]] di strea di laman tropical di e [[Famia (biologia)|famia]] Oreasteridae. E nomber cientifico a wordo publica na 1758 pa Carl Linnaeus den e di dies edicion di Systema naturae.[1] O. reticulatus ta un di e streanan di laman mas pisá na mundu, yegando un diameter di te ku 50 sentimeter (20 inch). E ta biba banda di e costanan di [[Florida]] y [[Bahamas]].[2] {{Appendix}} zie fr.wiki {{DEFAULTSORT:Oreaster reticulatus}} [[:Kategoria:Animalnan]] *Strea di lama (''Oreaster reticulatus'') E '''Strea di lama''' na Ingles nan ta yam’e Red Cushion Sea Star of West Indian Sea Star. E ta un especie di invertebra marino, un strea di lama ta di e famia Oreasteridae. E especie aki ta masha yamativo pa wowo di hende y ta un bestia magistral. Normalmente e tin 5 tengla diki cu ta sali for di su memey, pero algun especie por tin 4 of 6 tengla pero esaki ta inusual. E parti ariba di su curpa ta duru y ta cubri cu punta punta. E color di e adultonan ta den tono cora, oraño of te bruin. Nan ta biba den awa tiki hundo den oceano Atlantico y occidental y den lama Caribe. Nan habitat ta e fondo di lama te den profundidad te cu 37 meter den santo blanco. Pero e streanan di lama hubenil ta biba den area di yerba di lama na unda nan por camufla y evita turbulencia. E strea di lama ta omnivoro, nan ta come sedimentonan den fondo di lama manera alga, sponsnan y invertebra chikito. E ta hopia sedimento hunto y despues e ta bira su stoma pa robes y ta guli e masa. Un gran cantidad di strea di lama por reuni na un luga na momento di reproduccion. E concentracion aki ta aumenta e posibilidad di fertilisacion. Despues cu e larvanan pasa door di diferente etapa di desaroyo, nan ta somete na metamorfosis y ta comberti den strea di lama hubenil. E menasa pa e streanan di lama ta malesanan asocia cu cambio di clima, polucion, destruccion di habitat y hende cu ta saca strea di lama for di awa. E strea di lama por muri di stress y stik ora di expone nan na aire. No mishi cu nan como cu hende por introduci bacteria cu ta dañino pa e strea di lama.<ref>https://dnmaruba.org/en/fauna-3/ Strea di lama], Directie Natuur en Milieu Aruba</ref> --------------- {{Taxobox mamifero | nomber = Conenchi di rabo di catuna | exhibi titulo = | imagen = | descripcion = | orden = | famia = | genero = | taxon = | c-nomber = | autor = | fecha = | parentesis = | original = | imagen2 = | descripcion2 = | commons = | species = }} '''Conenchi di rabo di catuna''' (''Sylvilagus floridanus nigronuchalis'', conoci localmente como '''coneu''' ta un especie endemico di conenchi na [[Aruba]]. Aruba ta un isla chikito den Caribe cu ecosistemanan cu ta keda cambia y RIU a dicidi di contribui n’e proteccion, preservacion y restauracion di un especie endemico manera e conenchi “cottontail”. E cadena hotelero ta agrega e proyecto di conservacion di biodiversidad aki na su proyecto di sosten na comunidad, avansando di e manera aki e obhetivonan di su strategia di sostenibilidad “Proudly Committed”.<ref>https://24ora.com/riu-ta-lansa-proyecto-pa-proteha-e-conenchi-endemico-di-aruba/ Riu ta lansa proyecto pa proteha e conenchi endemico di Aruba], 24ora.com (12 di februari 2025)</ref> {{Appendix}} Aruba su conenchi nativo, e subspecies Aruban Cotton Tail, ta den posibel peliger di extincion y den un esfuerso pa salba e especie endemico aki, Aruba Conservation Foundation(ACF) a lansa un proyecto pa proteha y colecta mas informacion tocante e especie aki. Natasha Silva, Chief Conservation Officer na ACF, a splica den un entrevista cu Bon DiaAruba con nan a yega na e proyecto, kico ta e meta y loke nan kier logra cu e proyecto aki. Silva a splica cu Aruba tin su propio conenchi cual ta un subspecies, un especie cu ta bin di e Eastern Cotton Tail.<ref>[https://www.cspnv.com/pdf/bon-dia-aruba-20250219.pdf Aruban Cotton Tail, e especie di conenchi nativo di Aruba], BDA (19 di februari 2025)</ref> E especie Eastern Cotton Tail ta biba for di e sur di Canada te cu Venezuela y Colombia. E subspecies aki ta biba na dos isla so, Aruba y Corsou, y na Aruba e ta conoci como e Aruban Cotton Tail. Su nomber cientifico mes ta nifica coneu di mondi. E subspecies di Aruba y Corsou tin un parti preto riba nan nek, loke ta diferente na e especie di otro paisnan, locual ta hacie echt nativo di Aruba. Silva a sigui splica cu antes tabatin hopi y por a topa nan riba caminda frecuentemente, pero aworaki no tin hopi y tin biaha por wak un pa aña den Arikok, cu ta un area protegi. El a indica cu sa tin otro luga riba e isla cu tambe tin nan, pero si a nota cu tin hopi menos cu antes. Esaki ta algo cu ta pone e fundacion preocupa y pa tin bista riba e biodiversidad nativo pa haya si nan ta na peliger di extincion. “Pa e coneu nos no sa con hopi tin ainda y esey tabata e eigenlijk e prome pregunta cu a pone cu nos mester sa mas di e coneu, si nan ta okay si of no. Nos ta kere nan ta na peliger di extincion pasobra nos ta wak menos y nos ta wak cu tur e menasanan a bira mas, e ta mas duro pa nan sobrevivi na Aruba,” el a bisa. El a splica cu un aña pasa ACF a traha riba su Conservation Framework den cual a identifica kico ta e prioridadnan pa e siguiente dies aña. Dentro di e framework a bisa cu e prioridad mester ta riba e especienan nativo, flora y fauna. E fundacion a identifica cual eseynan ta y coneu tabata tambe riba e lista. E proyecto aki ta den colaboracion cu e cadena hotelero Riu International, cu a acerca ACF mas cu un aña pasa pa haci un proyecto multianual cu fundacion. Silva a indica cu di banda di ACF nunca a traha cu un cadena di hotel of cu un hotel local y pues prome cu a bay di acuerdo pa realisa e colaboracion aki, nan a sinta cu nan na mesa hopi biaha y tambe a haci investigacion pa wak ki tipo di cadena hotelero nan ta, si nan ta hopi serio den e aspecto di sostenibilidad, si nan ta desaroyando y birando mas sotenibel, y kico ta nan aspiracion y ambicionnan bayendo na futuro pa e parti di sostenibilidad y tambe e parti di medio ambiente y naturalesa. A base di criteria cu ACF mes a pone na mesa, a bay di acuerdo pa concretisa e colaboracion aki. Un di e criterianan ta cu e partner mester ta serio den e parti di sostenibilidad, y otro ta cu e fundacion no kier ser envolvi den ningun tipo di “green washing”. Despues di e dialogo y combersacionnan ambos a bay di acuerdo pa realisa e colaboracion aki y ACF a ricibi un fondo pa tres aña, pero ta un proyecto cu eventualmente ACF lo continua pa decadas. Pa loke ta trata kico e proyecto y e fondo aki ta encera, Silva a splica cu den e fondo aki ACF por contrata un ranger cu ta dedica na e proyecto aki, cual ta algo significante. Cu e fondonan aki tambe ACF ta bay wak con e populacion ta, pa motibo cu ta wak hopi tiki. Tambe ta bay tin un aspecto di educacion, teniendo na cuenta cu tin hopi hende na Aruba cu no sa cu nan t’ey, cual el a señala ta un fout di ACF pasobra no a duna suficiente educacion. E otro parti ta pa haya data pasobra tin falta di data. E fundacion no tin conocemento di con grandi e populacion ta, unda nan ta biba, kico ta e habitat cu nan mester y kico ta e menasanan. Silva a splica cu nan tin un idea di kico ta e menasanan pasobra ta wak nan na otro pais, pero el a remarca cu e ser humano, specialmente trafico manera UTV y ATV, ta un problema, tin hopi coneu cu ta ser haya placha riba caminda. “Cu esey nos ta bisa nos mester haci un proyecto unda nos ta bay gara tur e data esencial tocante e populacion, tocante e habitat y cu esey nos por traha un plan pa restaura e habitat cu nan ta --- Conew (cottontail rabbit, Sylvilagus floridanus nigronuchalis) The Eastern Cottontail rabbit (Syl- vilagus floridanus) was probably brought over to the island by Indian settlers thousands of years ago as a source of food. This rabbit, locally known as Conew, has spread all over the island and has become part of our ecosystem. The very adaptable Conew can live in a wide variety of habitats, includ- ing Aruba’s xeric scrublands, where it typically grazes on weeds and grasses. The Aruban Conew has a brownish grey color and a distinctive white belly. This white fur extends to the bottom of the tail which becomes visible as the rabbit runs. These rabbits can grow up to approximately 40 centimeters in length over their short lifespan of 3 years. Cottontail rabbits reach reproductive maturity when they are just 2 to 3 months old. A female rabbit, called a doe, finds a suitable nest spot under a shrub or rocks and lines it with fur. She can have an average of 3 to 4 litters per year averaging 5 young each. The doe only visits her young once or twice a day to nurse her babies for a period of 2 to 3 weeks. The young reach independence at 4 to 5 weeks. The Aruban Conew is an endangered species and protected by Aruban law. The Conew is thought to have drastically declined due to an increase in human activities, habitat fragmentation and predation by the invasive Boa constrictor as well as feral cats and dogs. However, recently there seem to be more rabbit sightings in rural and wilderness areas and also in the National Park. This could be linked to a recent decline of the invasive Boa population after the long period of drought. As the Conew can reproduce very quickly, a short break in predation pressure can lead to a fast increase of rabbits. Sadly, the Boas are back on the rise again with the truly wet rainy seasons we have recently experienced. This could cause a new decline in the Conew population that was just starting to recover.<ref>[https://www.cspnv.com/pdf/aruba-today-20241212.pdf Unique fauna of Aruba], Aruba Today (12 di december 2024)</ref> {{Appendix}} *Coneu/Conenchi (''Sylvilagus floridanus nigronuchalis'') E Coneu su nomber na Ingles ta describi’e como ‘the Arubian Cottontail’ riba e website di Dutch Caribbean Species. E coneu ta crece te aproximadamente 35 centimeter y ta pisa entre 1.1 y 1.8 kilogram. E tin lana fini, color ta un variacion di bruin mescla den otro. Loke ta yamativo ta cu tin un pleki preto ta core di su nek y schouder ta caba te riba su lomba. E coneu ta pari entre 3 pa 8 yiu despues di dura 32 dia pa haya e conenchinan. E coneu ta come e placenta despues di haya su crianan. Si e sinti su mes menasa, e ta move hopi lihe, ta scapa den forma zigzag y ta sconde. Nan por morde tambe si nan ta sinti nan mes menasa. E coneu ta biba den mondi meymey di matanan cu no ta crece halto. Nan ta traha nan neishi den forma di un buraco cu no ta hundo den tera y ta tap’e cu lana y foyo. Nan cuminda ta yerba berde, blachi di mata cu ta sali di simia y frutanan di mata den mondi. Door di e invasion di e boa na Aruba, e cantidad di coneu a baha drasticamente sin conta e hendenan cu a mata nan pa come y gara esakinan pa mascota di cas. Leu aleu hende por wak coneunan ainda den nos naturalesa. Nan ta mas activo parti atardi te anochi y ta descansa den nan neishi den dia.<ref>[https://dnmaruba.org/en/fauna-3/ Strea di lama], Directie Natuur en Milieu Aruba</ref> ------------------- {{Variante|a}} {{Taxobox| variante = a | exhibi titulo = cursivo | tipo = pisca | nomber = | status = <!-- Categoria di Lista Cora di IUCN --> | imagen = | imagen tamaño = | descripcion = | reino = Animalia | troncon = | clase = | orden = |famia = Tuna |genero = |especie = |c-nomber =''Thunus albacares'' |fecha = |autor = }} '''Tuna Hala Hel''' (''Thunus albacares''), [[ingles]]:Yellowfin Tuna, [[hulandes]]: geelvintonijn, ta un di tunanan mas grandi cu ta ser gara den nos awanan. E ta pertenece den e famia di Tuna. Tuna tin diferente tipo pero por lo general ta caracterisa pa nan curpa gordo y den forma oval manera di un bala di futbol Americano.<ref>https://awemainta.com/wp-content/uploads/2024/03/AM240308.pdf Nomber di pisca na Papiamento: Tuna Hala Hel], AweNainta (8 di maart 2024)</ref> Tuna Hala Hel, su caracteristica cu mas ta resalta ta su 2 finnan grandi y color geel. E por alcansa tamaño di 2 meter largo y pisa te casi 400 liber of 180 kilo. Tuna ta un grupo di pisca di importancia rond mundo pa alimentacion y ta ser uza tanto den mochi, filet pero tambe empaketa den e.o. bleki. Ademas Tuna ta popular tambe pa pesca recreativo. == Descripcion == Tuna Hala Hel ta un pisca oval, gordo, den forma di un bala di futbol Americano. Su lomba ta blauw y e tin un strepi geel ta core memey di su curpa di dilanti te patras. Su aletanan of finnan ta caracteristicamente geel of hel manera nos ta pronunciele. Nan ta pisca di careda, referiendo traha pa landa distancia largo y cu hopi velocidad. P’esey nan diseño, largo manera torpedo y cu fin chikito a lo largo di lomba te na rabo. Nan rabo tambe ta fini manera luna nobo, y cual ta corta awe pa bay dilanti rapidamente. {{Appendix}} [[:Category:Fauna na Aruba]] -------------- {{Variante|a}} {{Taxobox| variante = a | exhibi titulo = cursivo | tipo = carpata | nomber = Agaue arubaensis | status = <!-- Categoria di Lista Cora di IUCN --> | imagen = | imagen tamaño = | descripcion = | reino = Animalia | troncon = | clase = | orden = |famia = Halacaridae |genero = |especie = |c-nomber = ''Agaue arubaensis'' |fecha = 1994 |autor = Bartsch }} '''Agaue arubaensis''' ta un especie di carpata den e famia Halacaridae.<ref>Bartsch, I. (2012). <i>Agaue arubaensis</i> Bartsch, 1994. Geraadpleegd via: World Register of Marine Species op http://www.marinespecies.org/aphia.php?p=taxdetails&id=406495. [https://web.archive.org/web/20201111192837/http://marinespecies.org/aphia.php?p=taxdetails Gearchiveerd] op 11 november 2020.</ref> E nomber cientifico di e especie a wordo publica pa prome biaha na 1994 pa Bartsch. {{Appendix}} [[:Category:Fauna na Aruba]] [[:Category:Naturalesa na Aruba]] -------------------------- DNM: Tin hende y hasta companianan ta strobando dolfijnnan den nos awa teritorial Noticla: Posted on 01/8/2021 5:33 pm AST | Updated on 01/8/2021 5:34 pm AST ORANJESTAD - Directie Natuur en Milieu (DNM) a tuma nota cu recientemente tin hendenan y hasta companianan ta strobando dolfijnnan den nos awanan teritorial. Aruba su awa tin masha hopi actividad di dolfijn y bayena durante henter aña. Mester ta alerta ora topa e especienan aki den nos awanan. E motibo pa cual nan ta cerca di nos costanan no ta pa entretene hende, pero pa algun motibo di necesidad. En bes cu hende scoge pa molestia e bestianan, DNM ta haci e peticion pa aleha di e sitio y laga nan na paz. Den nos awa teritiorial tin 6 especie di dolfijn cu tin luga di refugio cerca di nos costa. E sortonan ta: ''Tursiops truncatus, Steno bredanensis, Stenella longirostris, Stenella frontalis, Stenella attenuata, y Stenella coeruleoalba'' Aruba ta un "nursery" di e 6 especienan aki y e nursery belt ta 3 kilometer rond di costa. E especienan ta bini cerca ora tin necesidad di proteccion, ora ta duna luz of recupera di nan heridanan (injuries). Nan ta bini pa sconde tambe di nan predatornan, manera tribon. DNM kier a enfatisa y ta recorda tur hende cu tur dolfijn y bayena ta proteha pa nos leynan local. Articulo 7 inciso 3 di Natuurbeschermingsverordening ta specifica cu ta prohibi pa stroba e sortonan di bestianan protegi. E actonan aki ta castigabel pa ley(strafbaar). Den ley tin para: “Het is verboden een in het wild le¬vend dier als bedoeld in het eerste lid, te van¬gen of opzettelijk in zijn rust te ver¬sto¬ren”. Nos ta pidi encarecidamente pa coopera cu proteccion di nos fauna protegi na Aruba, pa asina yuda cu conservacion di nos recursonan natural. E specienan aki di dolfijn y bayenanan ta bini mas tanto pa busca refugio cerca di nos costa; ora nan ta den necesidad di proteccion, pa haya y cuida nan yiunan, como tambe pa recupera ora nan ta malo. Pues hende cu encontra e dolfijnnan no mag di stroba nan, bay cerca di nan, duna nan cuminda, saca potret of filma nan. Semper ta mihor pa observa e dolfijnnan for di un distancia respetabel cu ta sigur pa nan y abo mes. Mundialmente e norma ta cu ora ta observa e mamiferonan marino, pa no landa, no core riba, no mishi, no purba interactua cu e especienan aki. Keda na un distancia di 50 meter si ta riba lama grandi ora nan ta djis hungando y bulando den e olanan. Pero ta recomenda pa keda 100 meter leu ora cu nan ta cerca nos costa pasobra nan ta bini pa haya yiu y recupera (birth and recovery). Mayoría biaha nan ta den un grupo mas grandi pa yuda cu proteccion. DNM y Kustwacht ta traha di cerca cu Aruba Mammal Foundation cu ta e NGO encarga pa proteccion y investigacion di e especienan mamifero manera esunnan menciona den e relato aki. Sra. Angiolina Henriquez di Aruba Marine Mammal Foundation a manda nos hopi informacion y comparti articulonan scientifico y potretnan pa uza den investigacion. Tambe e la duna DNM tambe e siguiente mensahe pa comparti cu pueblo; {{Appendix}} --------------------- {{Variante|a}} {{Taxobox| variante = a | exhibi titulo = cursivo | tipo = | nomber = | status = <!-- Categoria di Lista Cora di IUCN --> | imagen = | imagen tamaño = | descripcion = | reino = Animalia | troncon = | clase = | orden = |famia = |genero = |especie = |c-nomber = ''Triops longicaudatus'' |fecha = 1864 |autor = LeConte }} '''Hobo hobo''' (''triops longicaudatus'')<ref name = "col3"> (1996), database, NODC Taxonomic Code</ref> ta un especie di crustaceo di e famia di Triopsidae. E especie a ser describi pa prome biaha na 1846 pa John Lawrence LeConte. especie di cangrue minusculo Triops longicaudatus [1] [2] ta un krustacea ku a ser deskribí pa promé biaha pa John Lawrence LeConte na 1846. Triops longicaudatus ta un miembro di e género Triops i e famia Triopsidae. [ 3 ] [ 4 ] No tin sub-species menshoná den e Catalogo di Bida . [ 3 ] == Distribucion y habitat == Su teritorio ta surdi for di e parti sur-oest di Canada, rond di latitud 50 grado N, i ta bai pa parti sur di e region di Centro i Sur Amerika. E cancer tambe ta aparece den otro parti di mundo, manera Hapon, e islanan Galapagos y West India. Na Merka e ta presentá prinsipalmente den áreanan di desierto i stepa i, ku eksepshon di Alaska, ta presentá den tur estado inkluyendo Hawaii. * distribuí na Nort i Sur Amérika. * islanan ABC E ta biba den curpa di awa dushi chikito no hundo manera plas di awa, rooi, dam y lagonan temporal cu ta seca den temporada di secura òf di calor, caminda nan ta pone nan yiunan ku ta keda intacto te ora e awaceronan bin bèk i nan ta kria.[1]. Triops leeft in kleine, rustige, ondiepe zoetwaterpoelen met schoon, niet-koud water. Hij zwemt vrij, maar kruipt en graaft vaak langs de bodem. == Descripcion == E especie tin un curpa chikitu, midiendo rond di 4.5 pa 5 cm for di cabes te cu lomba y ta yega na madurez den 2 pa 3 siman. Den naturalesa e ta biba mas o menos 6 pa 12 siman y ora captura e ta biba 10 pa 13 siman. kleine en minuscule waterlichamen Nan tin un bida kòrtiku, di mas o ménos 20 pa 90 dia i ta krese hopi lihé ku un largura di 25 pa 75 mm. E kresementu aki ta dependé di e kantidat di lus i kuminda ku nan ta haña. Despues di nan nasementu, nan ta dobla nan tamaño diariamente. E tin un shell manera un escudo protector, compuesto di wowo fiho y di 35 pa 71 pareha di filamento cu e ta usa pa landa y respira. E krustaceo aki tin mandibula i mandíbula. Triops heeft drie ogen, die in een driehoek op de bovenkant van het hoofd zijn gerangschikt en gaven het geslacht zijn naam ("de drieogige"). No tin sub-species menshoná den e Catalogo di Bida . [ 3 ] Triops longicaudatus ta prefera di keda na fondo di awa, kaminda e ta move su kurpa abou. Aki e ta kai i ta buska kuminda constantemente ku su pia i e parti dilanti fortifiká di su spinal. E kraba ta un omnivoro ku kasi no ta satura ku por konsumi te ku 40% di su propio peso di kuminda kada dia. Ademas di tur e presanan animal ku e por dominá, manera larva di mosquito i kachó pa piskánan di rana, e ta kome tambe kuminda vegetal i kuminda, i e no ta stòp na miembro di su mes especie ku ta fresku aburí òf aktualmente rumiando. {{Appendix}} In our story this week we will talk about a bizarre looking prehistoric creature which emerges of very tiny eggs and starts to swim around in these seasonal pounds of our desert island, egg which can stay dormant for many decades awaiting the downpour. These tiny creatures of approximately 4.5 to 5 cm from head to tail will reach matureness in 2 to 3 weeks and will live about 6 to 12 weeks in the wild and 10 to 13 weeks in captivity. Locals know these tiny creatures under the name Hobo hobo or Hobi in Papiamento. However many people confuses these with tadpoles, but these animals do not have nothing to do with frogs or any other amphibians present on the island but are prehistoric fresh water crustaceous or shrimps known as Triops or popularly as tadpole shrimp in English. Most Triops are hermaphrodites, meaning they can fertilize their own eggs. The one we find on Aruba is called Triops longicaudatus by scientists. It looks much like a miniature horseshoe crab, whit an elongated, segmented body, a flattened shield-like olive or brownish colored carapace which covers most part of its body, whit two long filaments on the end tail and whiskers like filaments on its face. Despite their potential contribution in mosquito control, limited evidence for their effectiveness in mosquito larval control is available. However, Triops are considered a pest in some countries. It`s believed that egg could be carried by water fowl, in the mud that stick to their feet when feeding in pound and seasonal lake<ref>https://www.cspnv.com/pdf/aruba-today-20240520.pdf Aruba’s living fossil Triops longicaudatus: “Hobo hobo”], Aruba oday (20 di mei 2024)</ref> 07b4k2avtx81ppp1joo0qfjn10pu2wh 202912 202911 2026-09-02T15:21:57Z Caribiana 8320 202912 wikitext text/x-wiki __NOINDEX__ * [https://tiboko.com/wp-content/uploads/2023/07/Final-version-GvB-Papiamentu-book.pdf Caiquetio Indians on Curacao during colonial times and Caquetio words in Papiamentu language], Gerard van Buurt April 2015 Pending: [[ROPV]] - [[Voluta damula]] - [[glas di lama]] - [[strea di lama]] - [[Conenchi di rabo di catuna]] - [[hòmber di guera portugues]] (''Physalia physalis'') - [[Agaue arubaensis]] - [[Tuna Hala Hel]] (''Thunus albacares'') ---------------- {{Variante|c}} {{infobox luga den pais| variante = c | tipo = kurpa di awa | nomber = Laguna Jan Thiel | pais = {{CUW}} | multi_imagen = {{multiple image | total_width = {{Infobox/afbeeldingbreedte}} |perrow = 1/2/1 |border = infobox |image1 = |caption1 = |image2 = |caption2 = |image3 = Flamingo's - Jan Thiel - Curaçao (14172805433).jpg |caption3 = Flamingo na Jan Thiel }} | zoom = 5 }} '''Laguna Jan Thiel''' ta un área di 80 ha di lagunanan hipersalino, rondoná pa mondi i situa na kosta sùit di [[Kòrsou]], den serkania di e bario di [[Jan Thiel]]. E ta pegá ku e kapital, [[Willemstad]]. E sitio, ku ta konsistí di e lagunnan, mondi i awanan kostal besindario, a wòrdu identifiká komo un Area Importante di Parha di 432 ha dor di BirdLife International. Parhanan pa kua e sitio a wòrdu designá ta inkluí kolonianan di krio di sternnan ménos i komun. E ta tambe un área importante di buskamentu di kuminda pa flamingonan merikano.<ref name=bli> {{cite web |url=http://datazone.birdlife.org/site/factsheet/jan-thiel-lagoon-curaçao-iba-curaçao-(to-netherlands)|title= Jan Thiel Lagoon, Curaçao|author=<!--Not stated--> |date=2007 |website= BirdLife Data Zone|publisher= BirdLife International|access-date= 18 October 2020|quote=}}</ref> == Deskripshon == * natuurgebied * wandelgebied met 5 routes * e isla mas grandi den e laguna ta Isla Damasco in Laguna Jan Thiel (nog andere eilanden?) * Stichting Uniek Curacao zorgt voor het onderhoud van het gebied. Dit is een Curaçaose onafhankelijke vrijwilligersorganisatie en heeft gekozen zonder subsidie en commerciële activiteiten (zoals entreegeld) te werken. De Jan Thiel Zoutpannen zijn een onmisbare bestemming voor iedereen die Curaçao bezoekt en op zoek is naar een authentieke natuurervaring. Met een rijke geschiedenis, een gevarieerd ecosysteem en tal van recreatiemogelijkheden, bieden de zoutpannen een unieke kans om de ware schoonheid van het eiland te ontdekken. Of je nu komt om te wandelen, vogels te spotten, de vele cactussen te zien, of gewoon te genieten van het serene landschap, de Jan Thiel Zoutpannen zullen je zeker betoveren.<ref>https://www.meetcuracao.com/bezoek-de-jan-thiel-zoutpannen-curacao/</ref> De lagune van Jan Thiel ligt ten oosten van Willemstad en ligt bij het vrij dicht bevolkte gebied van het eiland. De grote lagune wordt omringt door ongeveer 228 ha natuurgebied dat gebruikt kan worden als conserveringsgebied. Dit ligt grotendeels binnen de grenzen van voormalige zoutplantage Jan Thiel. Nabijgelegen zijn toeristische resorts en beach clubs te vinden. <ref>[https://www.uniekcuracao.com/en/gebieden-2/gebieden-kaart/jan-thiel/ Jan Thiel]</ref> E Jan Thiel Lagoon Salt Pans, konosí lokalmente komo “De Zoutpannen” òf “zoutpannen,” ta un área natural i históriko úniko situá den e parti sùit di Kòrsou. Situá entre Parke Nashonal Jan Thiel i Playa di Mambo, e lagonan di awa salu aki ku ta keda abou, ku un elevashon di aproksimadamente -20 meter, ta ofresé un paisahe distintivo kaminda naturalesa i historia ta entrelazá. E área aki ta un monumento natural signifikante, karakterisá pa su salunan poko hundu, mangelnan i kamindanan di piedra, hasiendo esaki un destinashon prinsipal pa esnan ku ta buska tantu trankilidat komo deskubrimentu riba e isla di Karibe. Bishitantenan ta elogiá e Jan Thiel Lagoon Salt Pans konsistentemente pa nan oportunidatnan eksepshonal pa mira fauna, partikularmente e flamingonan ros vibrante ku ta frekuentá e awanan poko hundu. Hopi ta haña e ambiente trankil un eskape bon biní, ofresiendo un ambiente trankil pa kana i wak parha. E meskla di beyesa natural ku restunan visibel di e industria di salu di siglo 17 ta proveé ​​un eksperensia kaptivánte, permitiendo kanadónan pa literalmente kana dor di un pida di pasado di Kòrsou.<ref>[https://www.komoot.com/nl-nl/highlight/2948316 Jan Thiel Lagune Zoutpannen]</ref> === Important Bird Area === Laguna Jan Thiel ta un di e sinku [[Important Bird Area]] di Kòrsou bou di e BirdLife Protokòl Internashonal di áreanan importante di para den Karibe. E área a wòrdu designá komo IBA AN018.<ref name="DCNA">[https://www.dcnanature.org/wp-content/uploads/2013/01/Dutch-Caribbean-IBAs-131004-MV-NM.pdf Important Bird Areas in the Dutch Caribbean], [[Dutch Caribbean Nature Alliance|DCNA]], pag.10</ref> Situá na kosta sùit i parti sùit di Kòrsou, ost di Willemstad, Laguna Jan Thiel ta konsistí di 80 hektar di lagunanan hipersalu. E kurpanan di awa ta rondoná pa aproksimadamente 228 hektar di mondi seku i mata semper bèrdè. E área tambe ta konsistí di un fuente i vários dam bandoná ku ta sostené awa dushi durante e temporada di awaseru ku ta oumentá diversidat di habitat signifikantemente.<ref name="DCNA"/> E poblashon di Common Tern (''Sterna hirundo'') den e IBA ta mundialmente importante. Tin un poblashon regionalmente importante ku ta fluktuá di meuchi chikitu (''Sternula antillarum'') i te ku 1.200 par di Sandwich Terns (''Thalasseus sandvicensis'') ku ta wòrdu usá pa reprodusí den e área. Disturbio a afektá e krio kantidat di tern, redusí na nivelnan insignifikante.<ref name="DCNA"/> E laguna ta un importante tereno di buskamentu di kuminda pa flamingo di Karibe (''Phoenicopterus ruber'') ku ta okuri riba e isla. Laguna Jan Thiel tambe ta importante pa paranan di kosta migratorio i otro migrantenan. Dies di e diesun poblashon residente di Islanan ABC supespesie endémiko di paranan ku ta broei riba Kòrsou tambe ta hasi e IBA importante.<ref name="DCNA"/> E IBA tambe ta importante komo luga di krio pa dies di e diesun poblashon di para tipo supespesie endémiko, ku tin residensia na [[Islanan ABC]]. == Mira tambe == * [[Important Bird Area den Karibe Hulandes]] {{Appendix}} [[:Kategoria:Lugá na Kòrsou]] [[:Kategoria:Important Bird Area]] Isla Damasco (ook bekend als Damascus) verwijst naar het historische gebied en de zoutpan op de voormalige Plantage Jan Thiel op Curaçao.Geschiedenis en AchtergrondOorsprong: In de 17e eeuw kwam Plantage Damascus in handen van schipper Jan Thielen, waarna de naam in de volksmond Jan Thiel werd.Zoutwinning: Het gebied functioneerde als zoutplantage waarbij zout werd gewonnen uit de nabijgelegen zoutpannen en lagune.Indigo: Er werden ook indigoplanten geteeld waarvan in stenen bakken blauwe kleurstof werd gemaakt.Monumentale waarde: Vandaag de dag vind je in het gebied nog overblijfselen van de historische plantagemuur, waterreservoirs en indigobakken. ------------ The population of Common Tern (Sterna hirundo) in the IBA is globally significant. There is a fluctuating regionally important population of Least Terns (Sterna antillarum) and up to 1,200 pairs of Sandwich Terns (Thalasseus sandvicensis) used to breed in the area. Disturbance has affected the breeding tern numbers, reduced to insignificant levels. The lagoon is an important foraging ground for Caribbean Flamingos (Phoenicopterus ruber) occurring on the island. Jan Theil Lagoon is also important for migratory shorebirds and other migrants. Ten of the eleven resident populations of Leeward Dutch Antilles endemic subspecies of birds breeding on Curaçao also make the IBA important. Jan Thiel Lagoon is an 80 ha area of hypersaline lagoons, surrounded by woodland, on the southern coast of Curaçao, a constituent island nation of the Kingdom of the Netherlands in the Dutch Caribbean. It is adjacent to the capital, Willemstad. The site, comprising the lagoons, woodland and adjacent coastal waters, has been identified as a 432 ha Important Bird Area by BirdLife International. Birds for which the site was designated include breeding colonies of least and common terns. It is also an important foraging area for American flamingos.[1] --------- --------------- {{Variante|a}} {{Taxobox| variante = a | exhibi titulo = cursivo | tipo = | nomber = Pechi portugues | status = <!-- Categoria di Lista Cora di IUCN --> | imagen = | imagen tamaño = | descripcion = | reino = Animalia | troncon = | clase = | orden = |famia = |genero = |especie = |c-nomber = ''Physalia physalis'' |fecha = |autor = }} E '''pèchi portugues''' of '''hòmber di guera portugues''' (''Physalia physalis'') ta un medusa estatal ku ta wòrdu hañá den lamannan mas kayente. E no ta un berdadero medusa, pero un kolonia kompleho di sentenares di pólip di kuater tipo.[1] ---- The scientific name for the "Pèchi Portugues" (often referred to as the Portuguese Man O' War or Bluebottle in Papiamentu) is Physalia physalis. It is a marine siphonophore known for its purple/blue gas-filled float and long venomous tentacles, frequently spotted in the Dutch Caribbean (Aruba, Bonaire, Curaçao). Facebook ·NosTv Bonaire +4 Key Facts regarding Physalia physalis (Pèchi Portugues): Appearance: A purple/blue, bladder-like, or "balloon" float. Danger: They are not true jellyfish but a colony of organisms with highly venomous tentacles that can reach 15 meters in length. Safety Advice: If spotted, keep a safe distance, even when washed up on the beach. Treatment: If stung, remove tentacles with a plastic card, rinse with saltwater (not fresh), and use vinegar or warm water (not ice) to relieve pain. Facebook ·STINAPA Bonaire +4 Note: The results also mention "Chipe Pèchi Pretu," which is a bird (Setophaga striata), but "Pèchi Portugues" specifically refers to the Portuguese Man O' War. Dutch Caribbean Species Register +2 Pèchi Portugues ta relativamente fásil pa mira den laman. Bo ta rekonosé na su forma di un blas òf saku di plèstik lilá yená ku airu di mas òf ----------------- ---------------- ==ROPV Aruba == E '''Ruimtelijke Ontwikkelingsplan Volkshuisvesting''', conoci como ROPV, ta e framework di zonificacion y desaroyo espacial na [[Aruba]]. E ta designa diferente zona riba henter e isla, for di zonanan di vivienda, zonanan di naturalesa pa hasta zonanan marino. E ROPV ta determina ki tipo di actividad y desaroya ta permiti den cada area.<ref>[https://www.cspnv.com/pdf/bon-dia-aruba-20260219.pdf E problema cu zonificacion di naturalesa den ROPV], BDA (19 di februari 2026</ref> == Tipo di actividad == * Vivienda * Zona di naturalesa Pa loke ta zonanan di naturalesa, e ROPV ta reconoce dos diferente area: area di ‘natuurgebied)’ y area di ‘natuur en landschap’. Aunke tur dos zona tin como prome funcion e proteccion y restauracion di naturalesa, e diferencia principal entre e dos zona aki tin di haber cu e nivel di proteccion y maneho. Den areanan marca como ‘natuurgebied’, proteccion pa flora y fauna ta mas estricto, unda maneho y supervision ta cay bao responsabilidad di [[Aruba Conservation Foundation]]. Cualkier actividad of intervencion humano ta depende di e autorisacion di ACF. Den areanan marca como ‘natuur en landschap’, proteccion ta menos estricto, unda DNM ta actua como autoridad di maneho, pero en realidad no tin control directo manera ACF tin den areanan di natuurgebied. Den zonanan marca como natuur en landschap, actividad humano no ta ser monitoria estrictamente, loke ta presenta un menasa pa especienan di bestia y mata den e area. Tambe tin un falta di consistencia den kico ta marca como natuurgebied y kico ta natuur en lanschapgebied den cuadra di ROPV. {{Appendix}} ------------- {{Variante|c}} {{Taxobox | variante = c | nomber = ''Voluta damula'' | exhibi titulo = cursivo | imagen = | descripcion = | status = | dominio = [[Eukaryota]] | reino = [[Animal|Animalia]] | troncon = [[Molusko|Mollusca]] | clase = [[Sòldachi|Gastropoda]] | clade1 = Caenogastropoda | orden = Neogastropoda | superfamia = Volutoidea | famia = Volutidae | genero = ''Voluta'' | c-nomber = ''Voluta damula'' | autor = | fecha = | parentesis = si | original = | commons = | species = | sinonimo = ''Voluta musica damula'' }} '''''Voluta damula''''' ta un [[espesie]] di [[Sòldachi|soldachi]] marino di e [[famia (biologia)|famia]] di Volutidae, originalmente deskribí na 1907 pa William Healey Dall komo un supespesie di ''V. musica''. == Etimologia i taxonomia == E espesie ta wordu haya na Kòrsou i inisialmente duná e nòmber ''Voluta musica damula'', komo parti di e ''kompleho Voluta musica'' i supespesie di ''V. musica'', un molusko presente den Karibe i na costa di Colombia i [[Venezuela]].[[File:Volutidae - Voluta musica.JPG|thumb|left|180px|Kaska di un ''V. musica''.]] E “kompleho Voluta musica” ta un kaso di radiashon insular: unda un poblashon riba islanan separá por evolushoná distinto a largu tempu, ounke nan ta sigui parse hopi similar den forma general. ''V. damula'' ta un ehèmpel klaro di esaki. Na 2024 un revision sientífiko a propone pa e molusko wòrdu trata komo un espesie separá, basá riba morfologia, isolashon geográfiko i variashon ku e ''kompleho Voluta musica''. Sinembargo, base di dato ofisial manera WoRMS<ref>[https://www.marinespecies.org/aphia.php?p=taxdetails&id=1578853 ''Voluta musica damula'' Dall, 1907 ], World Register of Marine Species (WoRMS)</ref> ta sigui registr'é komo un supespesie. E artíkulo aki ta reflehá e dos posishon. == Distribushon i habitat == E espesie ta [[endemismo|endemico]] na e isla [[Kòrsou]]. Voluta damula ta endémiko na Kòrsou. No tin registrashon konfirmá di otro isla of di e kontinente sur-merdikunal. E molusko ta biba Riba fondo di arena òf arena meskla ku yerba di awa (seagrass) Den zòna sublitoral Na profundidat ku tipikamente ta keda entre 0 i ±40 meter . Manera hopi voluta, e sa hala na e dia ora na santu òf medio kubrí pa protekshon. == Deskripshon == E kaska tin un forma conico-oval, cu un largura cu ta varia tipicamente entre ... i ... mm. E kurpa manera spiral ta E kaska di Voluta damula ta relativamente chikí i mas oval-elongá kompará ku e forma típica di Voluta musica. Karakterístika prinsipalnan: *Longitud: típikamente entre 42 i 57 mm (según deskrepshon di Dall i material resientemente estudiá) *Ancho: proporcionalmente estrecho, ku un spire mas haltu *Kolo: fondo kla òf blanquis, ku e patrón karakterístiko di “linja musikal” – línjanan spiralis i pònchi marón ku ta fèrmente parse ku notashon musikal *Apertura: largu, ku un ton rosá of violasio *Kolumela: tin entre 9 i 10 plegamento *Kanaal sifonal: presenta 4–5 ribanan plano E kombinashon di su forma mas estrecho, su spire haltu i su palèt di kolo ta separá damula di e forma mas anchura di V. musica ku ta biba den otro parti di Karibe. == Konservashon == E espesie no tin un evaluacion oficial pa e [[Lista Kòrá di IUCN|Lista Cora di IUCN]] (Union Internacional pa Conservacion di Naturalesa), pero su status di especie endemico ta ser considera di importancia pa monitorea. [[File:Volutidae - Voluta musica.JPG|thumb|left|180px|Kaska di un ''V. musica''.]] == Mira tambe == * [[Voluta caquetio]] {{Appendix}} Su nòmber sientífiko a wordu publiká na 1907 pa Dall.<ref>[https://www.marinespecies.org/aphia.php?p=taxdetails&id=1578853 ''Voluta musica damula'' Dall, 1907 ], World Register of Marine Species (WoRMS)</ref> {{DEFAULTSORT:Voluta damula}} [[:Kategoria:Animal endemico di Kòrsou]] [[:Kategoria:Sòldachi]] Na 2024 un revision sientifiko a propone pa e molusko wòrdu trata komo un espesie separá, basá riba morfologia, isolashon geográfiko i variashon ku e kompleho Voluta musica. Na base di un análisis di 2024 riba e “kompleho Voluta musica”, hopi malakólogo ta trata damula komo un espesie endémiko di Kòrsou. Sinembargo, base di dato ofisial manera WoRMS<ref>[https://www.marinespecies.org/aphia.php?p=taxdetails&id=1578853 ''Voluta musica damula'' Dall, 1907 ], World Register of Marine Species (WoRMS)</ref> E ta sigui registrá e komo un supespesie. E artíkulo aki ta reflehá e dos posishon. '''Voluta damula''' ta un molusko gastropodo marino di famia Volutidae, originalmente deskribí na 1907 pa William Healey Dall komo un supespesie di '''Voluta musica'''. Un revisión sientífiko resientemente (2024) ta propone ku e forma di Kòrsou mester wòrdu trata komo un espesie separá, basá riba morfologia, isolashon geográfiko i variashon den e kompleho di Voluta musica. E “kompleho Voluta musica” ta un ehèmpel interesant di radiashon insular: poblashonnan separá na isla por evolushoná distinto na tempu largu, aunke nan ta parse hopi similar den forma general. Voluta damula ta un ehèmpel klaro di esaki na Kòrsou. Na 2024 un revision sientifiko a propone pa e molusko wòrdu trata komo un espesie separá, basá riba morfologia, isolashon geográfiko i variashon ku e kompleho Voluta musica. ----- V. musica typica specimen from the Berschauer Collection, photographed by the author. Voluta musica damula Dall, 1907 (Figure 8, Plate 4 Figures A-D) Description. "Shell small, oval, with eight or nine low ribs, slightly nodulous at the shoulder; nucleus pale brown; ground color whitish, with the usual tracery in fawn-color and pale brown, with vertical brown fringe-like lines and distinct spiral sculpture in front of the suture and four or five flattish ridges on the canal; aperture livid pink, or sometimes violaceous, with brown spots on the outer lip and nine or ten plaits on the inner lip; a specimen of four whorls, beside the nucleus, measures 42 mm. long and 21 mm. wide." (Dall, 1907) Type Specimens. U.S. National Museum Nos. 54521 holotype, and 29249 paratype. Type Locality. Curaçao.<ref>https://www.researchgate.net/figure/musica-typica-specimen-from-the-Berschauer-Collection-photographed-by-the-author-Voluta_fig3_380528676 ], The Festivus issue 2 volumen 56</ref> Accordingly, the Aruban population is designated herein as V. musica. Dall named a specimen from Curaçao as Voluta musica damula, which when compared with other specimens from Curaçao appears to be a narrower and higher spired form which otherwise shares the same morphology. Plate 4 illustrates Dall’s holotype of V. musica damula together with five other specimens from Curaçao, and three specimens from Bonaire. The specimens from Curaçao, denoted as V. musica damula are distinct from other populations, and therefore V. damula is recognized herein as a full species.<ref>David P. Berschauer,[file:///Users/lorraine/Downloads/Volutamusicacomplexarticle%20(1).pdf Review of the Voluta musica Complex], The Festivus, issue 2 volume 56</ref> Voluta damula is generally considered a geographic subspecies or form of the wider species Voluta musica (the common music volute), rather than a distinct species itself, though some recent research recognizes it as a full species. The formal name is Voluta musica damula Dall, 1907. ----- '''Voluta musica damula''' (Dall, 1907) was originally described as a subspecies of the “music volute” (Voluta musica), from shells collected at Curaçao. However, a recent 2024 revision of the “Voluta musica complex” argues that damula — along with several other geographically isolated forms — should be considered a distinct species, now often referred to as Voluta damula. == Distribution and habitat == Voluta damula appears to be endemic to Curaçao. Like other volutes, it lives on sandy (or sandy–seagrass) bottoms, often partially buried; recorded depths range from near-shore to about 40 m, though in some related populations much deeper records (even 100 m) exist. == Morphology / Description == The shell is relatively small and oval, with a narrow, higher spire than “typical” volutes. Colouration: pale (whitish) base with the characteristic “music-staff” pattern of brown to fawn spiral lines and spots. The aperture is long, with a pink or violaceous interior; the columella has multiple plaits (9–10), and the siphonal canal has ridges. Typical shell lengths (from type and other specimens) are ~42–57 mm (for the shell, excluding protoconch). == Taxonomic status and notes == Where older works lumped all variation under a single variable species, modern morphological, biogeographic and developmental arguments point to V. damula being a separate species derived by long-term isolation (allopatry). == Conservation / Uncertain status == No formal global conservation status exists for V. damula. Given its apparent restriction to one island and specialised habitat, it may be vulnerable to habitat disruption, collection pressure, or environmental change — but data are lacking. -------------------- == Sea glass == Especially on the strip on white sand between the famous Natural Bridge” and the huge red anchor close to “Grapefield” beach you will be able to find your own pieces of sea glass. The sea glass that was created is the product of a very long and interesting process. It can take anywhere from 10 to 30 years to make sea glass. The name for any piece of glass that finds its way to the ocean and tumbles around in the water long enough is “Sea glass.<ref>[https://www.cspnv.com/pdf/aruba-today-20250731.pdf Another Treasure of Aruba’s Beaches: Sea Glass!], Aruba Today (31 di juli 2025)</ref> The colorful pieces of glass are being used for decoration, handcrafts and jewelry! Once glass makes its way into the ocean, the glass is broken up into shards and is tumbled around in the water, where sand and other rocks act like sandpaper to smooth out its rough edges. Sometimes as the sea glass is passed through fire, it becomes fire glass, the rarest of sea glass with certain inclusions, just like precious gems. {{Appendix}} --------------- {{Taxobox parha| variante = a | nomber = ''Sternchi'' | exhibi titulo = cursivo | imagen = Sterna hirundo - Common Tern.jpg | descripcion = Sternchi comun of meuchi pico cora (''Sterna hirundo'') | status = | reino = [[Animal]]ia | troncon = [[Chordata]] | clase = [[Para|Aves]] | orden = Charadriiformes | famia = Sternidae | genero = | taxon = | c-nomber = Sternini | autor = Vigors | fecha = 1825 | imagen2 = | descripcion2 = | commons = | species = | sinonimo = * ''Sterninae'' (tradicional) * ''Sternini'' (den algun sistema) }} -------- {{Variante|a}} {{Taxobox | variante = a | nomber = ''Oreaster reticulatus'' | exhibi titulo= cursivo | imagen = Oreaster reticulatus (reticulated starfish) (San Salvador Island, Bahamas) 2.jpg | descripcion = | status = | dominio = Eukaryota | reino = [[Animal|Animalia]] | troncon = Echinodermata | clase = Asteroidea | subclase = | orden = Valvatida | famia = Oreasteridae | genero = ''Oreaster'' | c-nomber = ''O. reticulatus'' | autor = Linnaeus | fecha = 1758 | parentesis = si | original = | commons = | species = | sinonimo = * ''Asterias reticulata'' <small>Linnaeus, 1758</small> * ''Pentaceros reticulatus'' <small>(Gray, 1840)</small> * ''Oreaster gigas'' <small>(Lutken, 1859)</small> }} '''Strea di lama''' (''Oreaster reticulatus'') ta un [[espesie|especie]] di strea di laman tropical di e [[Famia (biologia)|famia]] Oreasteridae. E nomber cientifico a wordo publica na 1758 pa Carl Linnaeus den e di dies edicion di Systema naturae.[1] O. reticulatus ta un di e streanan di laman mas pisá na mundu, yegando un diameter di te ku 50 sentimeter (20 inch). E ta biba banda di e costanan di [[Florida]] y [[Bahamas]].[2] {{Appendix}} zie fr.wiki {{DEFAULTSORT:Oreaster reticulatus}} [[:Kategoria:Animalnan]] *Strea di lama (''Oreaster reticulatus'') E '''Strea di lama''' na Ingles nan ta yam’e Red Cushion Sea Star of West Indian Sea Star. E ta un especie di invertebra marino, un strea di lama ta di e famia Oreasteridae. E especie aki ta masha yamativo pa wowo di hende y ta un bestia magistral. Normalmente e tin 5 tengla diki cu ta sali for di su memey, pero algun especie por tin 4 of 6 tengla pero esaki ta inusual. E parti ariba di su curpa ta duru y ta cubri cu punta punta. E color di e adultonan ta den tono cora, oraño of te bruin. Nan ta biba den awa tiki hundo den oceano Atlantico y occidental y den lama Caribe. Nan habitat ta e fondo di lama te den profundidad te cu 37 meter den santo blanco. Pero e streanan di lama hubenil ta biba den area di yerba di lama na unda nan por camufla y evita turbulencia. E strea di lama ta omnivoro, nan ta come sedimentonan den fondo di lama manera alga, sponsnan y invertebra chikito. E ta hopia sedimento hunto y despues e ta bira su stoma pa robes y ta guli e masa. Un gran cantidad di strea di lama por reuni na un luga na momento di reproduccion. E concentracion aki ta aumenta e posibilidad di fertilisacion. Despues cu e larvanan pasa door di diferente etapa di desaroyo, nan ta somete na metamorfosis y ta comberti den strea di lama hubenil. E menasa pa e streanan di lama ta malesanan asocia cu cambio di clima, polucion, destruccion di habitat y hende cu ta saca strea di lama for di awa. E strea di lama por muri di stress y stik ora di expone nan na aire. No mishi cu nan como cu hende por introduci bacteria cu ta dañino pa e strea di lama.<ref>https://dnmaruba.org/en/fauna-3/ Strea di lama], Directie Natuur en Milieu Aruba</ref> --------------- {{Taxobox mamifero | nomber = Conenchi di rabo di catuna | exhibi titulo = | imagen = | descripcion = | orden = | famia = | genero = | taxon = | c-nomber = | autor = | fecha = | parentesis = | original = | imagen2 = | descripcion2 = | commons = | species = }} '''Conenchi di rabo di catuna''' (''Sylvilagus floridanus nigronuchalis'', conoci localmente como '''coneu''' ta un especie endemico di conenchi na [[Aruba]]. Aruba ta un isla chikito den Caribe cu ecosistemanan cu ta keda cambia y RIU a dicidi di contribui n’e proteccion, preservacion y restauracion di un especie endemico manera e conenchi “cottontail”. E cadena hotelero ta agrega e proyecto di conservacion di biodiversidad aki na su proyecto di sosten na comunidad, avansando di e manera aki e obhetivonan di su strategia di sostenibilidad “Proudly Committed”.<ref>https://24ora.com/riu-ta-lansa-proyecto-pa-proteha-e-conenchi-endemico-di-aruba/ Riu ta lansa proyecto pa proteha e conenchi endemico di Aruba], 24ora.com (12 di februari 2025)</ref> {{Appendix}} Aruba su conenchi nativo, e subspecies Aruban Cotton Tail, ta den posibel peliger di extincion y den un esfuerso pa salba e especie endemico aki, Aruba Conservation Foundation(ACF) a lansa un proyecto pa proteha y colecta mas informacion tocante e especie aki. Natasha Silva, Chief Conservation Officer na ACF, a splica den un entrevista cu Bon DiaAruba con nan a yega na e proyecto, kico ta e meta y loke nan kier logra cu e proyecto aki. Silva a splica cu Aruba tin su propio conenchi cual ta un subspecies, un especie cu ta bin di e Eastern Cotton Tail.<ref>[https://www.cspnv.com/pdf/bon-dia-aruba-20250219.pdf Aruban Cotton Tail, e especie di conenchi nativo di Aruba], BDA (19 di februari 2025)</ref> E especie Eastern Cotton Tail ta biba for di e sur di Canada te cu Venezuela y Colombia. E subspecies aki ta biba na dos isla so, Aruba y Corsou, y na Aruba e ta conoci como e Aruban Cotton Tail. Su nomber cientifico mes ta nifica coneu di mondi. E subspecies di Aruba y Corsou tin un parti preto riba nan nek, loke ta diferente na e especie di otro paisnan, locual ta hacie echt nativo di Aruba. Silva a sigui splica cu antes tabatin hopi y por a topa nan riba caminda frecuentemente, pero aworaki no tin hopi y tin biaha por wak un pa aña den Arikok, cu ta un area protegi. El a indica cu sa tin otro luga riba e isla cu tambe tin nan, pero si a nota cu tin hopi menos cu antes. Esaki ta algo cu ta pone e fundacion preocupa y pa tin bista riba e biodiversidad nativo pa haya si nan ta na peliger di extincion. “Pa e coneu nos no sa con hopi tin ainda y esey tabata e eigenlijk e prome pregunta cu a pone cu nos mester sa mas di e coneu, si nan ta okay si of no. Nos ta kere nan ta na peliger di extincion pasobra nos ta wak menos y nos ta wak cu tur e menasanan a bira mas, e ta mas duro pa nan sobrevivi na Aruba,” el a bisa. El a splica cu un aña pasa ACF a traha riba su Conservation Framework den cual a identifica kico ta e prioridadnan pa e siguiente dies aña. Dentro di e framework a bisa cu e prioridad mester ta riba e especienan nativo, flora y fauna. E fundacion a identifica cual eseynan ta y coneu tabata tambe riba e lista. E proyecto aki ta den colaboracion cu e cadena hotelero Riu International, cu a acerca ACF mas cu un aña pasa pa haci un proyecto multianual cu fundacion. Silva a indica cu di banda di ACF nunca a traha cu un cadena di hotel of cu un hotel local y pues prome cu a bay di acuerdo pa realisa e colaboracion aki, nan a sinta cu nan na mesa hopi biaha y tambe a haci investigacion pa wak ki tipo di cadena hotelero nan ta, si nan ta hopi serio den e aspecto di sostenibilidad, si nan ta desaroyando y birando mas sotenibel, y kico ta nan aspiracion y ambicionnan bayendo na futuro pa e parti di sostenibilidad y tambe e parti di medio ambiente y naturalesa. A base di criteria cu ACF mes a pone na mesa, a bay di acuerdo pa concretisa e colaboracion aki. Un di e criterianan ta cu e partner mester ta serio den e parti di sostenibilidad, y otro ta cu e fundacion no kier ser envolvi den ningun tipo di “green washing”. Despues di e dialogo y combersacionnan ambos a bay di acuerdo pa realisa e colaboracion aki y ACF a ricibi un fondo pa tres aña, pero ta un proyecto cu eventualmente ACF lo continua pa decadas. Pa loke ta trata kico e proyecto y e fondo aki ta encera, Silva a splica cu den e fondo aki ACF por contrata un ranger cu ta dedica na e proyecto aki, cual ta algo significante. Cu e fondonan aki tambe ACF ta bay wak con e populacion ta, pa motibo cu ta wak hopi tiki. Tambe ta bay tin un aspecto di educacion, teniendo na cuenta cu tin hopi hende na Aruba cu no sa cu nan t’ey, cual el a señala ta un fout di ACF pasobra no a duna suficiente educacion. E otro parti ta pa haya data pasobra tin falta di data. E fundacion no tin conocemento di con grandi e populacion ta, unda nan ta biba, kico ta e habitat cu nan mester y kico ta e menasanan. Silva a splica cu nan tin un idea di kico ta e menasanan pasobra ta wak nan na otro pais, pero el a remarca cu e ser humano, specialmente trafico manera UTV y ATV, ta un problema, tin hopi coneu cu ta ser haya placha riba caminda. “Cu esey nos ta bisa nos mester haci un proyecto unda nos ta bay gara tur e data esencial tocante e populacion, tocante e habitat y cu esey nos por traha un plan pa restaura e habitat cu nan ta --- Conew (cottontail rabbit, Sylvilagus floridanus nigronuchalis) The Eastern Cottontail rabbit (Syl- vilagus floridanus) was probably brought over to the island by Indian settlers thousands of years ago as a source of food. This rabbit, locally known as Conew, has spread all over the island and has become part of our ecosystem. The very adaptable Conew can live in a wide variety of habitats, includ- ing Aruba’s xeric scrublands, where it typically grazes on weeds and grasses. The Aruban Conew has a brownish grey color and a distinctive white belly. This white fur extends to the bottom of the tail which becomes visible as the rabbit runs. These rabbits can grow up to approximately 40 centimeters in length over their short lifespan of 3 years. Cottontail rabbits reach reproductive maturity when they are just 2 to 3 months old. A female rabbit, called a doe, finds a suitable nest spot under a shrub or rocks and lines it with fur. She can have an average of 3 to 4 litters per year averaging 5 young each. The doe only visits her young once or twice a day to nurse her babies for a period of 2 to 3 weeks. The young reach independence at 4 to 5 weeks. The Aruban Conew is an endangered species and protected by Aruban law. The Conew is thought to have drastically declined due to an increase in human activities, habitat fragmentation and predation by the invasive Boa constrictor as well as feral cats and dogs. However, recently there seem to be more rabbit sightings in rural and wilderness areas and also in the National Park. This could be linked to a recent decline of the invasive Boa population after the long period of drought. As the Conew can reproduce very quickly, a short break in predation pressure can lead to a fast increase of rabbits. Sadly, the Boas are back on the rise again with the truly wet rainy seasons we have recently experienced. This could cause a new decline in the Conew population that was just starting to recover.<ref>[https://www.cspnv.com/pdf/aruba-today-20241212.pdf Unique fauna of Aruba], Aruba Today (12 di december 2024)</ref> {{Appendix}} *Coneu/Conenchi (''Sylvilagus floridanus nigronuchalis'') E Coneu su nomber na Ingles ta describi’e como ‘the Arubian Cottontail’ riba e website di Dutch Caribbean Species. E coneu ta crece te aproximadamente 35 centimeter y ta pisa entre 1.1 y 1.8 kilogram. E tin lana fini, color ta un variacion di bruin mescla den otro. Loke ta yamativo ta cu tin un pleki preto ta core di su nek y schouder ta caba te riba su lomba. E coneu ta pari entre 3 pa 8 yiu despues di dura 32 dia pa haya e conenchinan. E coneu ta come e placenta despues di haya su crianan. Si e sinti su mes menasa, e ta move hopi lihe, ta scapa den forma zigzag y ta sconde. Nan por morde tambe si nan ta sinti nan mes menasa. E coneu ta biba den mondi meymey di matanan cu no ta crece halto. Nan ta traha nan neishi den forma di un buraco cu no ta hundo den tera y ta tap’e cu lana y foyo. Nan cuminda ta yerba berde, blachi di mata cu ta sali di simia y frutanan di mata den mondi. Door di e invasion di e boa na Aruba, e cantidad di coneu a baha drasticamente sin conta e hendenan cu a mata nan pa come y gara esakinan pa mascota di cas. Leu aleu hende por wak coneunan ainda den nos naturalesa. Nan ta mas activo parti atardi te anochi y ta descansa den nan neishi den dia.<ref>[https://dnmaruba.org/en/fauna-3/ Strea di lama], Directie Natuur en Milieu Aruba</ref> ------------------- {{Variante|a}} {{Taxobox| variante = a | exhibi titulo = cursivo | tipo = pisca | nomber = | status = <!-- Categoria di Lista Cora di IUCN --> | imagen = | imagen tamaño = | descripcion = | reino = Animalia | troncon = | clase = | orden = |famia = Tuna |genero = |especie = |c-nomber =''Thunus albacares'' |fecha = |autor = }} '''Tuna Hala Hel''' (''Thunus albacares''), [[ingles]]:Yellowfin Tuna, [[hulandes]]: geelvintonijn, ta un di tunanan mas grandi cu ta ser gara den nos awanan. E ta pertenece den e famia di Tuna. Tuna tin diferente tipo pero por lo general ta caracterisa pa nan curpa gordo y den forma oval manera di un bala di futbol Americano.<ref>https://awemainta.com/wp-content/uploads/2024/03/AM240308.pdf Nomber di pisca na Papiamento: Tuna Hala Hel], AweNainta (8 di maart 2024)</ref> Tuna Hala Hel, su caracteristica cu mas ta resalta ta su 2 finnan grandi y color geel. E por alcansa tamaño di 2 meter largo y pisa te casi 400 liber of 180 kilo. Tuna ta un grupo di pisca di importancia rond mundo pa alimentacion y ta ser uza tanto den mochi, filet pero tambe empaketa den e.o. bleki. Ademas Tuna ta popular tambe pa pesca recreativo. == Descripcion == Tuna Hala Hel ta un pisca oval, gordo, den forma di un bala di futbol Americano. Su lomba ta blauw y e tin un strepi geel ta core memey di su curpa di dilanti te patras. Su aletanan of finnan ta caracteristicamente geel of hel manera nos ta pronunciele. Nan ta pisca di careda, referiendo traha pa landa distancia largo y cu hopi velocidad. P’esey nan diseño, largo manera torpedo y cu fin chikito a lo largo di lomba te na rabo. Nan rabo tambe ta fini manera luna nobo, y cual ta corta awe pa bay dilanti rapidamente. {{Appendix}} [[:Category:Fauna na Aruba]] -------------- {{Variante|a}} {{Taxobox| variante = a | exhibi titulo = cursivo | tipo = carpata | nomber = Agaue arubaensis | status = <!-- Categoria di Lista Cora di IUCN --> | imagen = | imagen tamaño = | descripcion = | reino = Animalia | troncon = | clase = | orden = |famia = Halacaridae |genero = |especie = |c-nomber = ''Agaue arubaensis'' |fecha = 1994 |autor = Bartsch }} '''Agaue arubaensis''' ta un especie di carpata den e famia Halacaridae.<ref>Bartsch, I. (2012). <i>Agaue arubaensis</i> Bartsch, 1994. Geraadpleegd via: World Register of Marine Species op http://www.marinespecies.org/aphia.php?p=taxdetails&id=406495. [https://web.archive.org/web/20201111192837/http://marinespecies.org/aphia.php?p=taxdetails Gearchiveerd] op 11 november 2020.</ref> E nomber cientifico di e especie a wordo publica pa prome biaha na 1994 pa Bartsch. {{Appendix}} [[:Category:Fauna na Aruba]] [[:Category:Naturalesa na Aruba]] -------------------------- DNM: Tin hende y hasta companianan ta strobando dolfijnnan den nos awa teritorial Noticla: Posted on 01/8/2021 5:33 pm AST | Updated on 01/8/2021 5:34 pm AST ORANJESTAD - Directie Natuur en Milieu (DNM) a tuma nota cu recientemente tin hendenan y hasta companianan ta strobando dolfijnnan den nos awanan teritorial. Aruba su awa tin masha hopi actividad di dolfijn y bayena durante henter aña. Mester ta alerta ora topa e especienan aki den nos awanan. E motibo pa cual nan ta cerca di nos costanan no ta pa entretene hende, pero pa algun motibo di necesidad. En bes cu hende scoge pa molestia e bestianan, DNM ta haci e peticion pa aleha di e sitio y laga nan na paz. Den nos awa teritiorial tin 6 especie di dolfijn cu tin luga di refugio cerca di nos costa. E sortonan ta: ''Tursiops truncatus, Steno bredanensis, Stenella longirostris, Stenella frontalis, Stenella attenuata, y Stenella coeruleoalba'' Aruba ta un "nursery" di e 6 especienan aki y e nursery belt ta 3 kilometer rond di costa. E especienan ta bini cerca ora tin necesidad di proteccion, ora ta duna luz of recupera di nan heridanan (injuries). Nan ta bini pa sconde tambe di nan predatornan, manera tribon. DNM kier a enfatisa y ta recorda tur hende cu tur dolfijn y bayena ta proteha pa nos leynan local. Articulo 7 inciso 3 di Natuurbeschermingsverordening ta specifica cu ta prohibi pa stroba e sortonan di bestianan protegi. E actonan aki ta castigabel pa ley(strafbaar). Den ley tin para: “Het is verboden een in het wild le¬vend dier als bedoeld in het eerste lid, te van¬gen of opzettelijk in zijn rust te ver¬sto¬ren”. Nos ta pidi encarecidamente pa coopera cu proteccion di nos fauna protegi na Aruba, pa asina yuda cu conservacion di nos recursonan natural. E specienan aki di dolfijn y bayenanan ta bini mas tanto pa busca refugio cerca di nos costa; ora nan ta den necesidad di proteccion, pa haya y cuida nan yiunan, como tambe pa recupera ora nan ta malo. Pues hende cu encontra e dolfijnnan no mag di stroba nan, bay cerca di nan, duna nan cuminda, saca potret of filma nan. Semper ta mihor pa observa e dolfijnnan for di un distancia respetabel cu ta sigur pa nan y abo mes. Mundialmente e norma ta cu ora ta observa e mamiferonan marino, pa no landa, no core riba, no mishi, no purba interactua cu e especienan aki. Keda na un distancia di 50 meter si ta riba lama grandi ora nan ta djis hungando y bulando den e olanan. Pero ta recomenda pa keda 100 meter leu ora cu nan ta cerca nos costa pasobra nan ta bini pa haya yiu y recupera (birth and recovery). Mayoría biaha nan ta den un grupo mas grandi pa yuda cu proteccion. DNM y Kustwacht ta traha di cerca cu Aruba Mammal Foundation cu ta e NGO encarga pa proteccion y investigacion di e especienan mamifero manera esunnan menciona den e relato aki. Sra. Angiolina Henriquez di Aruba Marine Mammal Foundation a manda nos hopi informacion y comparti articulonan scientifico y potretnan pa uza den investigacion. Tambe e la duna DNM tambe e siguiente mensahe pa comparti cu pueblo; {{Appendix}} --------------------- {{Variante|a}} {{Taxobox| variante = a | exhibi titulo = cursivo | tipo = | nomber = | status = <!-- Categoria di Lista Cora di IUCN --> | imagen = | imagen tamaño = | descripcion = | reino = Animalia | troncon = | clase = | orden = |famia = |genero = |especie = |c-nomber = ''Triops longicaudatus'' |fecha = 1864 |autor = LeConte }} '''Hobo hobo''' (''triops longicaudatus'')<ref name = "col3"> (1996), database, NODC Taxonomic Code</ref> ta un especie di crustaceo di e famia di Triopsidae. E especie a ser describi pa prome biaha na 1846 pa John Lawrence LeConte. especie di cangrue minusculo Triops longicaudatus [1] [2] ta un krustacea ku a ser deskribí pa promé biaha pa John Lawrence LeConte na 1846. Triops longicaudatus ta un miembro di e género Triops i e famia Triopsidae. [ 3 ] [ 4 ] No tin sub-species menshoná den e Catalogo di Bida . [ 3 ] == Distribucion y habitat == Su teritorio ta surdi for di e parti sur-oest di Canada, rond di latitud 50 grado N, i ta bai pa parti sur di e region di Centro i Sur Amerika. E cancer tambe ta aparece den otro parti di mundo, manera Hapon, e islanan Galapagos y West India. Na Merka e ta presentá prinsipalmente den áreanan di desierto i stepa i, ku eksepshon di Alaska, ta presentá den tur estado inkluyendo Hawaii. * distribuí na Nort i Sur Amérika. * islanan ABC E ta biba den curpa di awa dushi chikito no hundo manera plas di awa, rooi, dam y lagonan temporal cu ta seca den temporada di secura òf di calor, caminda nan ta pone nan yiunan ku ta keda intacto te ora e awaceronan bin bèk i nan ta kria.[1]. Triops leeft in kleine, rustige, ondiepe zoetwaterpoelen met schoon, niet-koud water. Hij zwemt vrij, maar kruipt en graaft vaak langs de bodem. == Descripcion == E especie tin un curpa chikitu, midiendo rond di 4.5 pa 5 cm for di cabes te cu lomba y ta yega na madurez den 2 pa 3 siman. Den naturalesa e ta biba mas o menos 6 pa 12 siman y ora captura e ta biba 10 pa 13 siman. kleine en minuscule waterlichamen Nan tin un bida kòrtiku, di mas o ménos 20 pa 90 dia i ta krese hopi lihé ku un largura di 25 pa 75 mm. E kresementu aki ta dependé di e kantidat di lus i kuminda ku nan ta haña. Despues di nan nasementu, nan ta dobla nan tamaño diariamente. E tin un shell manera un escudo protector, compuesto di wowo fiho y di 35 pa 71 pareha di filamento cu e ta usa pa landa y respira. E krustaceo aki tin mandibula i mandíbula. Triops heeft drie ogen, die in een driehoek op de bovenkant van het hoofd zijn gerangschikt en gaven het geslacht zijn naam ("de drieogige"). No tin sub-species menshoná den e Catalogo di Bida . [ 3 ] Triops longicaudatus ta prefera di keda na fondo di awa, kaminda e ta move su kurpa abou. Aki e ta kai i ta buska kuminda constantemente ku su pia i e parti dilanti fortifiká di su spinal. E kraba ta un omnivoro ku kasi no ta satura ku por konsumi te ku 40% di su propio peso di kuminda kada dia. Ademas di tur e presanan animal ku e por dominá, manera larva di mosquito i kachó pa piskánan di rana, e ta kome tambe kuminda vegetal i kuminda, i e no ta stòp na miembro di su mes especie ku ta fresku aburí òf aktualmente rumiando. {{Appendix}} In our story this week we will talk about a bizarre looking prehistoric creature which emerges of very tiny eggs and starts to swim around in these seasonal pounds of our desert island, egg which can stay dormant for many decades awaiting the downpour. These tiny creatures of approximately 4.5 to 5 cm from head to tail will reach matureness in 2 to 3 weeks and will live about 6 to 12 weeks in the wild and 10 to 13 weeks in captivity. Locals know these tiny creatures under the name Hobo hobo or Hobi in Papiamento. However many people confuses these with tadpoles, but these animals do not have nothing to do with frogs or any other amphibians present on the island but are prehistoric fresh water crustaceous or shrimps known as Triops or popularly as tadpole shrimp in English. Most Triops are hermaphrodites, meaning they can fertilize their own eggs. The one we find on Aruba is called Triops longicaudatus by scientists. It looks much like a miniature horseshoe crab, whit an elongated, segmented body, a flattened shield-like olive or brownish colored carapace which covers most part of its body, whit two long filaments on the end tail and whiskers like filaments on its face. Despite their potential contribution in mosquito control, limited evidence for their effectiveness in mosquito larval control is available. However, Triops are considered a pest in some countries. It`s believed that egg could be carried by water fowl, in the mud that stick to their feet when feeding in pound and seasonal lake<ref>https://www.cspnv.com/pdf/aruba-today-20240520.pdf Aruba’s living fossil Triops longicaudatus: “Hobo hobo”], Aruba oday (20 di mei 2024)</ref> hzwvp0xcfuey9ulefv2m6uozd9wod3j Kabes di indjan 0 8304 202888 202845 2026-09-02T13:28:33Z Kallmemel 14000 remplasa kat 202888 wikitext text/x-wiki {{Variante|c}} {{Taxobox|c | tipo = mata | multi_imagen = {{multiple image |image1 =Melocactus macracanthos (4901402783).jpg |caption1=''M. macracanthos''<br>([[Sero Colorado]], [[Aruba]]) |image2 =Bushi (Aruba).jpeg |caption2=''M. macracanthos'' hubenil (Wariruri, [[Aruba]]) |image3=Melocactus macracanthos 13.jpg |caption3=Felpa ku fruta ([[Kòrsou]]) |border=infobox |perrow=1/2 |total_width={{Infobox/afbeeldingbreedte}} }} | descripcion = Bushi na [[Sero Colorado]], Aruba | reino = [[Matanan|Plantae]] | division = [[Tracheophyta]] | clase = [[Spermatopsida]] | orden = [[Caryophyllales]] | famia = [[Cadushi (famia)|Cactaceae]] | genero = ''[[Melocactus]]'' | c-nomber = ''Melocactus macracanthos'' | autor = (Salm-Dyck) [[Heinrich Friedrich Link|Link]] & [[Christoph Friedrich Otto |Otto]] | fecha = 1827 | status = LC | fuente status = 2011 | sinonimo = * ''Melocactus citrispinus'' <small>Antesb.</small> * ''Melocactus macrocanthus'' <small>Miq.</small> * ''Melocactus ×bozsingianus'' <small>Antesberger</small> | original=''Cactus macracanthos'' }} '''Kabes di indjan''' (''Melocactus macracanthos'') ta un [[espesie]] di kadushi (Cactaceae).<ref name=":0">{{Citeer web|url=http://powo.science.kew.org/taxon/urn:lsid:ipni.org:names:135530-1|titel=Melocactus macracanthos (Salm-Dyck) Link & Otto {{!}} Plants of the World Online {{!}} Kew Science|bezochtdatum=2026-08-31|werk=Plants of the World Online|taal=en}}</ref> == Nòmber == E ta konosí bou diferente nòmber komun, manera '''kabes di seru''' òf '''milon di seru''' i na [[Aruba]] i [[Boneiru]] konosi komo '''bushi'''.<ref>[[Frater Arnoldo|A.N. Broeders]], ''Zakflora: wat in het wild groeit en bloeit op Aruba, Curaçao en Bonaire'', Natuurwetenschappelijke Werkgroep Nederlandse Antillen (1954), p. 101.</ref> == Taksonomia == ''M. marcracanthos'' tabata originalmente deskribi komo ''Cactus macracanthos'' dor di Joseph zu Salm-Reifferscheidt-Dyck na 1820.<ref>{{Citeer tijdschrift |achternaam=Salm-Reifferscheidt-Dyck |voornaam=Joseph de |titel=''Cactus macracanthos'' |url=https://sammlungen.ub.uni-frankfurt.de/botanik/periodical/titleinfo/4507266 |tijdschrift=Observationes Botanicae in Horto Dickensi |datum=1820 |jaargang=1|pagina's=3}}</ref> E espesie a wòrdu klasifiká di nobo den [[Género (biologia)|género]] ''Melocactus'' dor di Heinrich Friedrich Link i Christoph Friedrich Otto na 1827.<ref>{{citeer tijdschrift |tijdschrift=Verhandlungen des Vereins zur Beförderung des Gartenbaues in den Königlich Preussischen Staaten |titel= ''Cactus macracanthos''|pagina's=418-419 |jaargang=3 |jaar=1827 |url=http://www.biodiversitylibrary.org/page/34139659 |auteur= Link & Otto}}</ref> == Distribushon == ''M. macracanthos'' tin un distribushon geográfikamente nativo na Aruba, Boneiru, [[Kòrsou]], [[Sint Eustatius]], i [[Saba]].<ref name="IUCN" /> == Deskripshon == ''M. macracanthos'' ta demonstrá un variabilidat notabel den su karakterístikanan. E diameter promedio ta 16,5 cm (rango: 9–24 cm), kantidat di repchi promedio ta 14,3 (rango:12–23), e altura promedio, ekskluí e felpa (''sefálio''), ta 12,7 cm (rango: 8–21 cm). E felpa, blanku òf krema di koló,<ref>{{Citeer tijdschrift |achternaam=Thomson |voornaam=George |titel=A revision of the genus Melocactus in Curaçao and Bonaire, Netherlands Antilles with an illustration of the neotype of M. macracanthos |url=http://www.bioone.org/doi/10.25223/brad.n23.2005.a9 |jaargang=23 |tijdschrift=Bradleya |datum=2005-05 |taal=en |nummer=23 |doi=10.25223/brad.n23.2005.a9 |issn=0265-086X |pagina's=79–96}}</ref> ta retené e fruta te ora e hecha, i despues e fruta ta wòrdu pushá afó i simplemente kai na suela.<ref name=":1">{{Citeer tijdschrift |achternaam=Rodgers |voornaam=C. N. |titel=Melocactus macracanthos in habitat |url=https://www.jstor.org/stable/42786969 |tijdschrift=The Cactus and Succulent Journal of Great Britain |datum=1981 |pagina's=33–36 |issn=0007-9375 |last2=Evans |first2=P. A. |jaargang=43 |nummer=2/3}}</ref> E fruta ta poko zut, koló [[ros]] te kòrá. Apesar di e fruta, e felpa tambe ta kontené sumpiña fini.{{Bròn?|2=2026|3=08|4=31}} Tin un relashon lineal entre e felpa i edat di ''M. macracanthos'', pues mas altu e felpa mas altu e edat, faktornan ambiental tambe por afektá su kresementu.<ref name=":1" /> [[Fail:Collectie Nationaal Museum van Wereldculturen TM-20029736 Bloeiende bolcactussen (Melocactus macracanthos) Bonaire Boy Lawson (Fotograaf).jpg|thumb|center|''M. macracanthos'' ku felpa altu (Boneiru)]] {{Appendix}} [[Category:Kòrsou]] [[Category:Boneiru]] [[Category:Aruba]] [[Kategoria:Kadushi]] j0mcqb0eyhwn86pt5b0j0r4ixnf1z0u Cadushi di colebra 0 11242 202890 201832 2026-09-02T13:29:17Z Kallmemel 14000 remplasa kat 202890 wikitext text/x-wiki {{Variante|a}} {{Taxobox |tipo = mata |status=LC |fuente status=2006 |reino = [[Mata|Plantae]] |orden = [[Caryophyllales]] |famia = [[Cactaceae]] |subfamia = [[Cactoideae]] |genero = [[Acanthocereus]] |c-nomber = ''Acanthocereus tetragonus'' |autor = [[Pieter Wagenaar Hummelinck|Hummelinck]] }} '''Cadushi di colebra''' (''Acanthocereus tetragonus'') ta un [[Espesie|especie]] di cadushi (Cactaceae). ''A. tetragonus'' a wordo describi originalmente komo ''Cactus tetragonus''na door di Carl Linnaeus den ''Species Plantarum'' na 1753. Na 1938, e especie a wordo reclasifica pa [[Género (biologia)|genero]] ''Acanthocereus'' door di [[Pieter Wagenaar Hummelinck]].<ref>[[Pieter Wagenaar Hummelinck|P. Wagenaar Hummelinck]]: ''Over Cereus repandus, Cephalocereus lanuginosus, Lemaireocereus griseus en Acanthocereus tetragonus.'' In: ''Succulenta.'' Band 20, Nummer 11, 1938, S. 165 ([https://www.cactuspro.com/biblio_fichiers/pdf/Succulenta/Succulenta_1938.pdf online]).</ref> {{Stub}} {{Appendix}} [[Category:Karibe Hulandes]] [[Kategoria:Kadushi]] 75jmyjqipfzh9au2co6hhcl4rn9q8x1 Aïsse Gumbs 0 11528 202922 193574 2026-09-02T19:12:19Z Caribiana 8320 update cambio di club 202922 wikitext text/x-wiki {{Variante|a}} {{Wak articulo|dp=ja|Wak [[Gumbs]] (pagina di referencia) pa un otro nificacion di e topico.}} {{Infobox futbolista | nomber = Aïsse Gumbs | imagen = | imagen hachura = | descripcion = <!-- Seccion di informacion personal --> | nomber completo = | alias = | fecha nacemento = [[6 di ougùstùs|6 di augustus]] [[1997]] | luga nacemento = | pais nacemento = [[File:Flag of Aruba.svg|20px|border]] [[Aruba]] | facha fayecimento= | luga fayecimento = | pais fayecimento = | nacionalidad = [[File:Flag of the Netherlands.svg|20px|border]] [[Hulanda|Hulandes]] | nacionalidad_dep = [[File:Flag of Aruba.svg|20px|border]] [[Aruba]] | haltura = <!-- Seccion di club profecional --> | debut = | debut ekipo = | club actual = [[File:Flag of the Netherlands.svg|20px|border]] FC Groningen | liga = | number = | posicion = <!-- Seccion di seleccion nacional --> | seleccion = {{ABWff}} | debut seleccion = 2022 | participa = 7 | goal = 3 <!-- Seccion di trayectoria --> | temporada = 2022-2023 <br> 2023-2024 <br> 2024-2026 <br> 2026- | club = [[File:Flag of the Netherlands.svg|20px|border]] Excelsior Rotterdam<br> [[File:Flag of Belgium.svg|20px|border]] Club YLA <br> [[File:Flag of Greece.svg|20px|border]] Panathinaikos FC<br> [[File:Flag of the Netherlands.svg|20px|border]] FC Groningen | actualisa = 2 di september 2026 }} '''Aïsse Gumbs''' (☆ [[6 di ougùstùs|6 di augustus]] [[1997]] na [[Aruba]]) ta un [[futbol]]ista profesional di [[Aruba]] cu ta hunga como defensa pa FC Groningen den e di dos division]. == Carera == Aïsse Gumbs a nace na Aruba, pero a muda pa [[Groningen]] na un edad jong. Aki el a hunga [[futbol]] den un ekipo hubenil di e club di amateur GVAV. Despues el a bai hunga pa Oranje Nassau.<ref>{{Citeer web |url=https://www.vrouwenvoetbalnieuws.nl/gumbs-ik-kreeg-te-horen-een-meisje-je-mag-niet-meedoen/|titel=Gumbs: "Ik kreeg te horen 'een meisje', je mag niet meedoen'|datum=2023-01-10 |bezochtdatum=2024-05-31|werk=www.vrouwenvoetbalnieuws.nl}}</ref> Den un wega contra Sparta Rotterdam Gumbs a impresiona y a lanta interes di e rival. El a dicidi di acepta y a muda pa [[Rotterdam]]. Na 2022 Gumbs a keda recluta pa Excelsior Rotterdam.<ref>{{Citeer web |url=https://excelsiorrotterdam.nl/2022/06/fleur-mol-en-aisse-gums-versterken-excelsior-vrouwen/|titel=Fleur Mol en Aïsse Gumbs versterken Excelsior|datum=2022-06-23 |bezochtdatum=2024-05-31|werk=www.excelsiorrotterdam.nl}}</ref> === Club=== Riba 16 di september 2022 Gumbs a haci su debut den division di honor femenino pa Excelsior den un wega contra Feyenoord reemplasando Lynn Groenewegen den e di 68 minuut.<ref>{{Citeer web |url=https://excelsiorrotterdam.nl/2022/09/minimale-nederlaag-excelsior-vrouwen-tegen-feyenoord/|titel=Minimale nederlaag Excelsior vrouwen tegen Feyenoord|datum=2022-09-17 |bezochtdatum=2024-05-31|werk=www.excelsiorrotterdam.nl}}</ref> Den un wega contra VV Alkmaar, Gumbs a logra su prome gol pa Rotterdam.<ref>{{Citeer web |url=https://excelsiorrotterdam.nl/2022/09/overtuigende-overwinning-van-excelsior-vrouwen/|titel=Overtuigende overwinning van Excelsior vrouwen|datum=2022-09-30 |bezochtdatum=2024-05-31|werk=www.excelsiorrotterdam.nl}}</ref> Den juni 2023 Gumbs a prolonga su contract cu Excelsior pa un aña.<ref>{{Citeer web |url=https://excelsiorrotterdam.nl/2023/06/aisse-gumbs-ook-komend-seizoen-bij-excelsior-vrouwen/|titel=Aïsse Gumbs ook komend seizoen bij Excelsior vrouwen|datum=2024-05-31 |bezochtdatum=2024-05-31|werk=www.excelsiorrotterdam.nl}}</ref> Sinembargo, tres luna despues e ta dicidi di switch pa e club [[Bélgika|Belga]] YLA.<ref>{{Citeer web |url=https://www.vrouwenvoetbalnieuws.nl/excelsior-raakt-26-jarige-aanvalster-kwijt-aan-belgische-club/|titel=Excelsior raakt 26 jarige aanvalster kwijt aan Belgische club|datum=2023-09-07 |bezochtdatum=2024-05-31|werk=www.vrouwenvoetbalnieuws.nl|taal=nl}}</ref><ref>{{Citeer web |url=https://www.clubbrugge.be/nl/teams/yla/players/aisse-gumbs|titel=Aïsse Gumbs Club Brugge |bezochtdatum=2024-05-31|werk=www.clubbrugge.be}}</ref> Di 2024 pa 2026, el a hunga pa e club [[Gresia|Griego]] Panathinaikos FC. === Internacional === Aïsse Gumbs a haci su debut internacional dia 19 di februari 2022 den un wega contra [[El Salvador]]. Dia 25 di september 2023 el a anota su prome gol internacional den un wega contra e Islanan Turks y Caicos. Den 2023 el a fungi como capitan di e seleccion Arubano. {{Appendix}} {{DEFAULTSORT:Gumbs, Aïsse}} [[Category:Futbolista]] [[Category:Hulanda]] [[Category:Aruba]] tu9dedxmleixzqqay8a5wzxr2v96j1v 202923 202922 2026-09-02T19:12:39Z Caribiana 8320 202923 wikitext text/x-wiki {{Variante|a}} {{Wak articulo|dp=ja|Wak [[Gumbs]] (pagina di referencia) pa un otro nificacion di e topico.}} {{Infobox futbolista | nomber = Aïsse Gumbs | imagen = | imagen hachura = | descripcion = <!-- Seccion di informacion personal --> | nomber completo = | alias = | fecha nacemento = [[6 di ougùstùs|6 di augustus]] [[1997]] | luga nacemento = | pais nacemento = [[File:Flag of Aruba.svg|20px|border]] [[Aruba]] | facha fayecimento= | luga fayecimento = | pais fayecimento = | nacionalidad = [[File:Flag of the Netherlands.svg|20px|border]] [[Hulanda|Hulandes]] | nacionalidad_dep = [[File:Flag of Aruba.svg|20px|border]] [[Aruba]] | haltura = <!-- Seccion di club profecional --> | debut = | debut ekipo = | club actual = [[File:Flag of the Netherlands.svg|20px|border]] FC Groningen | liga = | number = | posicion = <!-- Seccion di seleccion nacional --> | seleccion = {{ABWff}} | debut seleccion = 2022 | participa = 7 | goal = 3 <!-- Seccion di trayectoria --> | temporada = 2022-2023 <br> 2023-2024 <br> 2024-2026 <br> 2026- | club = [[File:Flag of the Netherlands.svg|20px|border]] Excelsior Rotterdam<br> [[File:Flag of Belgium.svg|20px|border]] Club YLA <br> [[File:Flag of Greece.svg|20px|border]] Panathinaikos FC<br> [[File:Flag of the Netherlands.svg|20px|border]] FC Groningen | actualisa = 2 di september 2026 }} '''Aïsse Gumbs''' (☆ [[6 di ougùstùs|6 di augustus]] [[1997]] na [[Aruba]]) ta un [[futbol]]ista profesional di [[Aruba]] cu ta hunga como defensa pa FC Groningen den e di dos division. == Carera == Aïsse Gumbs a nace na Aruba, pero a muda pa [[Groningen]] na un edad jong. Aki el a hunga [[futbol]] den un ekipo hubenil di e club di amateur GVAV. Despues el a bai hunga pa Oranje Nassau.<ref>{{Citeer web |url=https://www.vrouwenvoetbalnieuws.nl/gumbs-ik-kreeg-te-horen-een-meisje-je-mag-niet-meedoen/|titel=Gumbs: "Ik kreeg te horen 'een meisje', je mag niet meedoen'|datum=2023-01-10 |bezochtdatum=2024-05-31|werk=www.vrouwenvoetbalnieuws.nl}}</ref> Den un wega contra Sparta Rotterdam Gumbs a impresiona y a lanta interes di e rival. El a dicidi di acepta y a muda pa [[Rotterdam]]. Na 2022 Gumbs a keda recluta pa Excelsior Rotterdam.<ref>{{Citeer web |url=https://excelsiorrotterdam.nl/2022/06/fleur-mol-en-aisse-gums-versterken-excelsior-vrouwen/|titel=Fleur Mol en Aïsse Gumbs versterken Excelsior|datum=2022-06-23 |bezochtdatum=2024-05-31|werk=www.excelsiorrotterdam.nl}}</ref> === Club=== Riba 16 di september 2022 Gumbs a haci su debut den division di honor femenino pa Excelsior den un wega contra Feyenoord reemplasando Lynn Groenewegen den e di 68 minuut.<ref>{{Citeer web |url=https://excelsiorrotterdam.nl/2022/09/minimale-nederlaag-excelsior-vrouwen-tegen-feyenoord/|titel=Minimale nederlaag Excelsior vrouwen tegen Feyenoord|datum=2022-09-17 |bezochtdatum=2024-05-31|werk=www.excelsiorrotterdam.nl}}</ref> Den un wega contra VV Alkmaar, Gumbs a logra su prome gol pa Rotterdam.<ref>{{Citeer web |url=https://excelsiorrotterdam.nl/2022/09/overtuigende-overwinning-van-excelsior-vrouwen/|titel=Overtuigende overwinning van Excelsior vrouwen|datum=2022-09-30 |bezochtdatum=2024-05-31|werk=www.excelsiorrotterdam.nl}}</ref> Den juni 2023 Gumbs a prolonga su contract cu Excelsior pa un aña.<ref>{{Citeer web |url=https://excelsiorrotterdam.nl/2023/06/aisse-gumbs-ook-komend-seizoen-bij-excelsior-vrouwen/|titel=Aïsse Gumbs ook komend seizoen bij Excelsior vrouwen|datum=2024-05-31 |bezochtdatum=2024-05-31|werk=www.excelsiorrotterdam.nl}}</ref> Sinembargo, tres luna despues e ta dicidi di switch pa e club [[Bélgika|Belga]] YLA.<ref>{{Citeer web |url=https://www.vrouwenvoetbalnieuws.nl/excelsior-raakt-26-jarige-aanvalster-kwijt-aan-belgische-club/|titel=Excelsior raakt 26 jarige aanvalster kwijt aan Belgische club|datum=2023-09-07 |bezochtdatum=2024-05-31|werk=www.vrouwenvoetbalnieuws.nl|taal=nl}}</ref><ref>{{Citeer web |url=https://www.clubbrugge.be/nl/teams/yla/players/aisse-gumbs|titel=Aïsse Gumbs Club Brugge |bezochtdatum=2024-05-31|werk=www.clubbrugge.be}}</ref> Di 2024 pa 2026, el a hunga pa e club [[Gresia|Griego]] Panathinaikos FC. === Internacional === Aïsse Gumbs a haci su debut internacional dia 19 di februari 2022 den un wega contra [[El Salvador]]. Dia 25 di september 2023 el a anota su prome gol internacional den un wega contra e Islanan Turks y Caicos. Den 2023 el a fungi como capitan di e seleccion Arubano. {{Appendix}} {{DEFAULTSORT:Gumbs, Aïsse}} [[Category:Futbolista]] [[Category:Hulanda]] [[Category:Aruba]] 6m8bwou6qmfry4zwq1z468eyz16tsq0 202924 202923 2026-09-02T19:17:47Z Caribiana 8320 202924 wikitext text/x-wiki {{Variante|a}} {{Wak articulo|dp=ja|Wak [[Gumbs]] (pagina di referencia) pa un otro nificacion di e topico.}} {{Infobox futbolista | nomber = Aïsse Gumbs | imagen = | imagen hachura = | descripcion = <!-- Seccion di informacion personal --> | nomber completo = | alias = | fecha nacemento = [[6 di ougùstùs|6 di augustus]] [[1997]] | luga nacemento = | pais nacemento = [[File:Flag of Aruba.svg|20px|border]] [[Aruba]] | facha fayecimento= | luga fayecimento = | pais fayecimento = | nacionalidad = [[File:Flag of the Netherlands.svg|20px|border]] [[Hulanda|Hulandes]] | nacionalidad_dep = [[File:Flag of Aruba.svg|20px|border]] [[Aruba]] | haltura = <!-- Seccion di club profecional --> | debut = | debut ekipo = | club actual = [[File:Flag of the Netherlands.svg|20px|border]] FC Groningen | liga = | number = | posicion = <!-- Seccion di seleccion nacional --> | seleccion = {{ABWff}} | debut seleccion = 2022 | participa = 7 | goal = 3 <!-- Seccion di trayectoria --> | temporada = 2022-2023 <br> 2023-2024 <br> 2024-2026 <br> 2026- | club = [[File:Flag of the Netherlands.svg|20px|border]] Excelsior Rotterdam<br> [[File:Flag of Belgium.svg|20px|border]] Club YLA <br> [[File:Flag of Greece.svg|20px|border]] Panathinaikos FC<br> [[File:Flag of the Netherlands.svg|20px|border]] FC Groningen | actualisa = 2 di september 2026 }} '''Aïsse Gumbs''' (☆ [[6 di ougùstùs|6 di augustus]] [[1997]] na [[Aruba]]) ta un [[futbol]]ista profesional di [[Aruba]] cu ta hunga como defensa pa FC Groningen den e di dos division y desde 2022 den e [[Seleccion femenino di futbol di Aruba|seleccion nacional femenino di Aruba]]. == Carera == Aïsse Gumbs a nace na Aruba, pero a muda pa [[Groningen]] na un edad jong. Aki el a hunga [[futbol]] den un ekipo hubenil di e club di amateur GVAV. Despues el a bai hunga pa Oranje Nassau.<ref>{{Citeer web |url=https://www.vrouwenvoetbalnieuws.nl/gumbs-ik-kreeg-te-horen-een-meisje-je-mag-niet-meedoen/|titel=Gumbs: "Ik kreeg te horen 'een meisje', je mag niet meedoen'|datum=2023-01-10 |bezochtdatum=2024-05-31|werk=www.vrouwenvoetbalnieuws.nl}}</ref> Den un wega contra Sparta Rotterdam Gumbs a impresiona y a lanta interes di e rival. El a dicidi di acepta y a muda pa [[Rotterdam]]. Na 2022 Gumbs a keda recluta pa Excelsior Rotterdam.<ref>{{Citeer web |url=https://excelsiorrotterdam.nl/2022/06/fleur-mol-en-aisse-gums-versterken-excelsior-vrouwen/|titel=Fleur Mol en Aïsse Gumbs versterken Excelsior|datum=2022-06-23 |bezochtdatum=2024-05-31|werk=www.excelsiorrotterdam.nl}}</ref> === Club=== Riba 16 di september 2022 Gumbs a haci su debut den division di honor femenino pa Excelsior den un wega contra Feyenoord reemplasando Lynn Groenewegen den e di 68 minuut.<ref>{{Citeer web |url=https://excelsiorrotterdam.nl/2022/09/minimale-nederlaag-excelsior-vrouwen-tegen-feyenoord/|titel=Minimale nederlaag Excelsior vrouwen tegen Feyenoord|datum=2022-09-17 |bezochtdatum=2024-05-31|werk=www.excelsiorrotterdam.nl}}</ref> Den un wega contra VV Alkmaar, Gumbs a logra su prome gol pa Rotterdam.<ref>{{Citeer web |url=https://excelsiorrotterdam.nl/2022/09/overtuigende-overwinning-van-excelsior-vrouwen/|titel=Overtuigende overwinning van Excelsior vrouwen|datum=2022-09-30 |bezochtdatum=2024-05-31|werk=www.excelsiorrotterdam.nl}}</ref> Den juni 2023 Gumbs a prolonga su contract cu Excelsior pa un aña.<ref>{{Citeer web |url=https://excelsiorrotterdam.nl/2023/06/aisse-gumbs-ook-komend-seizoen-bij-excelsior-vrouwen/|titel=Aïsse Gumbs ook komend seizoen bij Excelsior vrouwen|datum=2024-05-31 |bezochtdatum=2024-05-31|werk=www.excelsiorrotterdam.nl}}</ref> Sinembargo, tres luna despues e ta dicidi di switch pa e club [[Bélgika|Belga]] YLA.<ref>{{Citeer web |url=https://www.vrouwenvoetbalnieuws.nl/excelsior-raakt-26-jarige-aanvalster-kwijt-aan-belgische-club/|titel=Excelsior raakt 26 jarige aanvalster kwijt aan Belgische club|datum=2023-09-07 |bezochtdatum=2024-05-31|werk=www.vrouwenvoetbalnieuws.nl|taal=nl}}</ref><ref>{{Citeer web |url=https://www.clubbrugge.be/nl/teams/yla/players/aisse-gumbs|titel=Aïsse Gumbs Club Brugge |bezochtdatum=2024-05-31|werk=www.clubbrugge.be}}</ref> Di 2024 pa 2026, el a hunga pa e club [[Gresia|Griego]] Panathinaikos FC. === Internacional === Aïsse Gumbs a haci su debut internacional dia 19 di februari 2022 den un wega contra [[El Salvador]]. Dia 25 di september 2023 el a anota su prome gol internacional den un wega contra e Islanan Turks y Caicos. Den 2023 el a fungi como capitan di e seleccion Arubano. {{Appendix}} {{DEFAULTSORT:Gumbs, Aïsse}} [[Category:Futbolista]] [[Category:Hulanda]] [[Category:Aruba]] iyt4435m5cmudc70oyheim1vjunqoo6 Soraya Verhoeve 0 11581 202925 136479 2026-09-02T19:42:49Z Caribiana 8320 update carera 202925 wikitext text/x-wiki {{Infobox futbolista | variante = a | nomber = Soraya Verhoeve | imagen = Soraya Verhoeve - AFC Ajax - kampioen 17-18.jpg | imagen hanchura = 230 | descripcion = 2018 <!-- Seccion di informacion personal --> | nomber completo = | alias = | fecha nacemento = [[28 di desèmber|28 di december]] [[1997]]<ref name="AjHe">{{Citeer web|url=http://www.ajaxheldinnen.nl/player/soraya-verhoeve/|titel=Soraya Verhoeve|uitgever=Ajax Heldinnen}}</ref> | luga nacemento = [[Amsterdam]] | pais nacemento = [[Hulanda]] | facha fayecimento = | luga fayecimento = | pais fayecimento = | nacionalidad = Hulandes | haltura = <!-- Seccion di club profecional --> | debut = | debut ekipo = | club actual = | liga = | number = 18<ref name="AjHe"/> | posicion = Defensa <!-- Seccion di seleccion nacional 1--> | seleccion = [[File:Flag of the Netherlands.svg|20px|border]] [[Hulanda]] U-19 | debut seleccion = 2014 | number seleccion = | participa = 14 | goal = 3 <!-- Seccion di seleccion nacional 2--> | seleccion2 = {{ABWff}} | debut seleccion2 = 2024 | stop seleccion2 = 2026 | number seleccion2 = | participa2 = 4 | goal2 = 3 <!-- Seccion di trayectoria --> | temporada = 2016–2024<br/ >2024-2025<br/ >2025-2026 | club = [[File:Flag of the Netherlands.svg|20px|border]] AFC Ajax<br/ >[[File:Flag of the Netherlands.svg|20px|border]] VVK/Telstar<br/ >[[File:Flag of the Netherlands.svg|20px|border]] FC Utrecht <!-- Seccion di Prestacion --> | campeonato = Campeonato Europeo U-19 (damas) | medaya = brons | competencia = [[File:Flag of Slovakia.svg|20px|border]] [[Slovakia]] | aña = 2016 | actualisa = 2 di september 2026 }} '''Soraya Verhoeve''' (☆ [[28 di desèmber|28 di december]] [[1997]] na [[Amsterdam]]) ta un ex-futbolista profesional [[Hulanda|Hulandes]] cu tabata hunga como defensa pa e [[seleccion femenino di futbol di Aruba]]. Su ultimo club tabata FC Utrecht. == Carera == Verhoeve a nace y lanta na Amsterdam, [[Hulanda]], como yiu di un mama [[Aruba]]no y un tata Hulandes. Despues di a caba VWO el a bay studia psicologia y a obtene su master na [[Universidat di Amsterdam|Universidad di Amsterdam]].<ref>{{citeer web|auteur=M. Lange|url=https://www.onderwijsblad.nl/article.asp?ArtikelID=14414|titel=Ze heeft oog voor mij|werk= AOb|datum=2021-07-01|bezochtdatum=2024-06-05}}</ref> === Carera den club === Verhoeve a inicia su carera futbolistico cu SV Nieuw Sloten (2010-2013) y CTO Amsterdam (2013-2016).<ref name="AjHe"/> E tabata hunga prome como portero y awendia ta defensor.<ref name="VC">{{Citeer web|url=http://www.voetbalcentraal.nl/nieuws/135640/aanvalster-soraya-verhoeve-eerste-versterking-ajax-vrouwen|titel=Aanvalster Soraya Verhoeve eerste versterking Ajax Vrouwen|uitgever=Voetbal Centraal|}}</ref> Despues di a hunga ocho aña pa AFC Ajax desde 2016, Verhoeve a cambia pa e rival VVK/Telstar na september 2024.<ref>{{Citeer web|url=https://vrouwen.sctelstar.nl/nieuws/soraya-verhoeve-verruilt-ajax-voor-telstar-vrouwen-1|titel=Soraya Verhoeve verruilt Ajax voor Telstar Vrouwen|werk=[[VVK/Telstar|Telstar]]|datum=2024-09-18|bezochtdatum=2024-09-18}}</ref> === Carera internacional === Verhoeve a hunga pa e seleccion Hulandes U-19 entre 2014 y 2016, participando den e campeonato Europeo na [[Slovakia]] na 2016.<ref>{{Citeer web|url=http://www.onsoranje.nl/team-statistieken/teams/speler/27/5579777f-be8fc003-816904|titel=Speler: Soraya Verhoeve|uitgever=Ons Oranje}}</ref> Na december 2016 el a sufri un lesion grave na un ligamento durante entrenamento, loke a haci cu e no por a drenta den accion pa varios luna.<ref>{{Citeer web|url=http://www.ajax.nl/streams/ajax-actueel/zware-blessure-soraya-verhoeve.htm|titel=Zware blessure Soraya Verhoeve|uitgever=AFC Ajax|datum=2016-12-23}}</ref> Dia 28 di mei 2024 Verhoeve ta haci su debut den e seleccion Arubano y ta anota alabes su prome gol den e di 86 minuut di un partido gana contra [[Kòrsou|Corsou]] 3:2.<ref>{{citeer web|auteur=Amber van Lieshout|url=https://www.vrouwenvoetbalnieuws.nl/video-obispo-maakt-curacao-debuut-maar-verliest-van-verhoeve-en-co/|titel=Obispo maakt Curaçao-debuut, maar verliest van Verhoeve en co|werk=vrouwenvoetbalnieuws.nl|datum=2024-05-29|bezochtdatum=2024-06-05}}</ref> Esaki tabata e prome wega di e torneo 'Caribbean Queens Tournament', pa cual torneo e ekipo Arubano a titula campeon y Verhoeve a sali maximo goleador. El a score un total di tres gol den 4 partido. Na augustus 2026, Verhoeve a anuncia cu el a termina su carera como futbolista profesional.<ref>{{Citeer web|url=https://www.vrouwenvoetbalnieuws.nl/soraya-verhoeve-stopt-na-tien-jaar-als-prof-i-cracked-the-code/|titel=Soraya Verhoeve stopt na tien jaar als prof: "I cracked the code"|datum=2026-08-07|bezochtdatum=2026-08-08|werk=vrouwenvoetbalnieuws.nl|taal=nl}}</ref> == Link externo == * [https://nl.soccerway.com/players/soraya-verhoeve/305175/ Profiel riba soccerway.com] {{Appendix}} {{DEFAULTSORT:Verhoeve, Soraya}} [[Category:Hende]] [[Category:Futbolista]] [[Category:Hulanda]] [[Category:Futbòl na Aruba]] tpql3o08v4nm6ot9v6bhxjs29dzp0ma Curaçao North Sea Jazz Festival 0 12053 202982 182249 2026-09-03T10:48:19Z Caribiana 8320 /* Programa i impakto */ ampliashon 202982 wikitext text/x-wiki {{Variante|c}} {{Databox}} '''Curaçao North Sea Jazz Festival''' (CNSJF) ta un festival internashonal di músika ku ta tuma lugá anualmente na [[Willemstad]], [[Kòrsou]], durante e último wikènt di ougùstùs. Ku un elenko di artistanan di taya mundial, e festival a bira e evento musikal di mas grandi den Karibe.<ref>{{citeer web|url=https://nu.cw/2025/09/10/curacao-north-sea-jazz-festival-2025-scoort-internationaal-succes/|titel=Curacao North Sea Jazz Festival scoort internationaal succes|werk=nu.cw|datum=2025-09-10|bezochtdatum=2025-0911}}</ref> == Historia == E festival a wòrdu kreá na 2010 ku e meta pa stimula turismo pa Kòrsou durante e temporada abou. Ko-organisadónan ta Fundashon Bon Intenshon (FBI), un fundashon pa bon kousa di [[Gregory Elias]],<ref name="Award">[https://antilliaansdagblad.com/nieuws-menu/10133-awards-voor-elias-en-curacao-cares Awards voor Elias en Curaçao Cares], [[Antilliaans Dagblad]] (29 di desember 2014)</ref> huntu ku Mojo Concerts, e mesun kompania ku ta responsabel pa e renombra North Sea Jazz Festival den Ahoy na [[Rotterdam]].<ref>[https://www.divecuracao.info/curacao-events-and-festivals/curacao-north-sea-jazz-festival/ Curacao North Sea Jazz Festival]</ref> Durante tur su edishonnan, CNSJF tabata anfitrion di artistanan ikóniko manera Prince (2013), Rod Stewart (2014), Lenny Kravitz (2016), Kassav' (2011, 2016), Marc Anthony (2013, 2024) i hopi otro.<ref name="Archief"/> For di su inisio, e festival ta tuma lugá den Curaçao World Trade Center (WTC) na [[Piscaderabaai]], [[Kòrsou]]. Despues di un interupshon na 2017 i un pousa mas largu entre 2020 i 2023, CNSJF a regresá na 2024.<ref name="Archief">[https://www.curacaonorthseajazz.com/nl/programma/archief Curacao North Sea Jazz Festival Programma Archief]</ref> E festival ta wòrdu konsiderá un di e eventonan di mas grandi i mas profeshonalmente organisá na Kòrsou.<ref>[https://antilliaansdagblad.com/nieuws-menu/14769-cnsjf-slaat-jaartje-over CNSJF slaat jaartje over], [[Antilliaans Dagblad]] (16 di novèmber 2016)</ref><ref>[https://antilliaansdagblad.com/nieuws-menu/28817-curacao-north-sea-jazz-festival-terug-in-2024 Curacao North Sea Jazz Festival terug in 2024], [[Antilliaans Dagblad]] (26 di desèmber 2023)</ref> == Programa i impakto == [[File:CNSJF 2025 Poster.jpeg|thumb|250px|Poster di CNSJF 2025]] E programa di CNSJF ta abarká un variedat amplio di género musikal, inkluyendo [[jazz]], salsa, [[merengue]], funk, soul, [[tumba]], [[pop]] i R&B. E diversidat di estilo ta atrae un públiko internashonal, ku generalmente ta formá pa miles di bishitante for di mas ku 25 pais diferente. Komo tradishon for e promé edishon, e programa di CNSJF ta ranka sali ku a pre-konsierto gratis.<ref>[https://nu.cw/2026/09/02/hoe-begon-het-curacao-north-sea-jazz-festival/ Hoe begon het Curacao North Sea Jazz Festival?], nu.cw (2 di sèptèmber 2026)</ref> Segun estimashon, e festival ta kontribuí di un manera signifikante na turismo i ekonomia di Kòrsou, atrayendo tantu bishitante internashonal komo lokal. Hopi hende ta planifika nan bishita na e isla spesífikamente pa asistí na e festival, loke ta krea un “boost” pa sektornan hotelero, di restoran i transporte. Na nivel kultural, CNSJF a bira un plataforma pa promové músika lokal i pa pone Kòrsou riba mapa internashonal komo un destinashon di arte i entretenementu. Además, e festival ta enserá otro eventonan paralelo manera eksposishon di arte, workshop pa músiko, i otro inisiativanan pa stimulá partisipashon di hubentut. Na 2012 CNSJF a risibí e [[Premio MCB]] i na 2014, huntu ku Fundashon Bon Intenshon, e premio "Caribbean Change Award 3.0".<ref name="Award"/> Na okashon di edishon 2013, [[Banko Sentral di Kòrsou i Sint Maarten|CBCS]] a saka un moneda konmemorativo di 5 florin.<ref>[https://www.centralbank.cw/functions/banknotes-coins/netherlands-antillean-commemorative-coins Netherlands Antillean Commemorative Coins], [[Banko Sentral di Kòrsou i Sint Maarten|CBCS]] </ref> == Edishonnan == {| class="wikitable sortable" width= "97%" ! Aña !! Fecha !! Lugá !! Artistanan notabel !! Nota |- | 2010 || 3–4 di sèptèmber || WTC, Piscaderabaai || John Legend, Simply Red, Lionel Richie, [[Sérgio Mendes|Sergio Mendes]], India, George Benson || Edishon inougural |- | 2011 || 2–3 di sèptèmber|| WTC, Piscaderabaai || Sting, Stevie Wonder, Earth, Wind & Fire, [[Kassav']], Chic ft. Nile Rodgers || Promé aparishon den Karibe di Stevie Wonder |- | 2012 || 31 di ougùstùs – 1 di septèmber || WTC, Piscaderabaai || [[Alicia Keys]], Santana, Diana Ross, Ruben Blades, Mana || Festival ta kuminsá risibí premionan regional grandi |- | 2013 || 30–31 di ougùstùs || WTC, Piscaderabaai || Prince, Marc Anthony, Erykah Badu, Los Lobos, Toto || CBCS ta emití moneda konmemorativo di 5 florin |- | 2014 || 29–30 di ougùstùs || WTC, Piscaderabaai || Rod Stewart, [[Juan Luis Guerra]], Chaka Khan, Bruno Mars, Sierra Maestra || Premiacion "Caribbean Change Award 3.0" |- | 2015 || 3–5 di septèmber || WTC, Piscaderabaai || Enrique Iglesias, John Legend, Usher, Gregory Porter, Charles Bradley || Regreso di John Legend |- | 2016 || 1–3 di septèmber || WTC, Piscaderabaai || Lenny Kravitz, Tom Jones, [[Kassav']], Jamie Cullum, Carlos Vives || Último edishon kontinuo promé ku pousa largu |- | 2017 || — || — || — || Kanselá |- | 2018–2019 || — || — || — || No tabatin edishon |- | 2020–2023 || — || — || — || Kanselá pa motibu di [[pandemia di COVID-19]] i pousa organisashonal |- | 2024 || 29–31 di ougùstùs || WTC, Piscaderabaai || Gladys Knight, Nile Rodgers & Chic, [[The Black Eyed Peas|Black Eyed Peas]], Juanes || Regreso despues di 7 aña |- | 2025 || 28–30 di ougùstùs || WTC, Piscaderabaai || Snoop Dogg, [[Ricky Martin]], NE-YO, Cimafunk, Gilberto Santa Rosa || Edishon mas grandi te ainda |} == Mira tambe == * [[Festivalnan na Kòrsou]] {{Appendix}} [[Category:Kòrsou]] [[Category:Músika]] 8bg5nt6pkl931r2pcpckwx8rhb31kft 202983 202982 2026-09-03T11:04:47Z Caribiana 8320 update 2026 202983 wikitext text/x-wiki {{Variante|c}} {{Databox}} '''Curaçao North Sea Jazz Festival''' (CNSJF) ta un festival internashonal di músika ku ta tuma lugá anualmente na [[Willemstad]], [[Kòrsou]], durante e último wikènt di ougùstùs. Ku un elenko di artistanan di taya mundial, e festival a bira e evento musikal di mas grandi den Karibe.<ref>{{citeer web|url=https://nu.cw/2025/09/10/curacao-north-sea-jazz-festival-2025-scoort-internationaal-succes/|titel=Curacao North Sea Jazz Festival scoort internationaal succes|werk=nu.cw|datum=2025-09-10|bezochtdatum=2025-0911}}</ref> == Historia == E festival a wòrdu kreá na 2010 ku e meta pa stimula turismo pa Kòrsou durante e temporada abou. Ko-organisadónan ta Fundashon Bon Intenshon (FBI), un fundashon pa bon kousa di [[Gregory Elias]],<ref name="Award">[https://antilliaansdagblad.com/nieuws-menu/10133-awards-voor-elias-en-curacao-cares Awards voor Elias en Curaçao Cares], [[Antilliaans Dagblad]] (29 di desember 2014)</ref> huntu ku Mojo Concerts, e mesun kompania ku ta responsabel pa e renombra North Sea Jazz Festival den Ahoy na [[Rotterdam]].<ref>[https://www.divecuracao.info/curacao-events-and-festivals/curacao-north-sea-jazz-festival/ Curacao North Sea Jazz Festival]</ref> Durante tur su edishonnan, CNSJF tabata anfitrion di artistanan ikóniko manera Prince (2013), Rod Stewart (2014), Lenny Kravitz (2016), Kassav' (2011, 2016), Marc Anthony (2013, 2024) i hopi otro.<ref name="Archief"/> For di su inisio, e festival ta tuma lugá den Curaçao World Trade Center (WTC) na [[Piscaderabaai]], [[Kòrsou]]. Despues di un interupshon na 2017 i un pousa mas largu entre 2020 i 2023, CNSJF a regresá na 2024.<ref name="Archief">[https://www.curacaonorthseajazz.com/nl/programma/archief Curacao North Sea Jazz Festival Programma Archief]</ref> E festival ta wòrdu konsiderá un di e eventonan di mas grandi i mas profeshonalmente organisá na Kòrsou.<ref>[https://antilliaansdagblad.com/nieuws-menu/14769-cnsjf-slaat-jaartje-over CNSJF slaat jaartje over], [[Antilliaans Dagblad]] (16 di novèmber 2016)</ref><ref>[https://antilliaansdagblad.com/nieuws-menu/28817-curacao-north-sea-jazz-festival-terug-in-2024 Curacao North Sea Jazz Festival terug in 2024], [[Antilliaans Dagblad]] (26 di desèmber 2023)</ref> == Programa i impakto == [[File:CNSJF 2025 Poster.jpeg|thumb|250px|Poster di CNSJF 2025]] E programa di CNSJF ta abarká un variedat amplio di género musikal, inkluyendo [[jazz]], salsa, [[merengue]], funk, soul, [[tumba]], [[pop]] i R&B. E diversidat di estilo ta atrae un públiko internashonal, ku generalmente ta formá pa miles di bishitante for di mas ku 25 pais diferente. Komo tradishon for e promé edishon, e programa di CNSJF ta ranka sali ku a pre-konsierto gratis.<ref>[https://nu.cw/2026/09/02/hoe-begon-het-curacao-north-sea-jazz-festival/ Hoe begon het Curacao North Sea Jazz Festival?], nu.cw (2 di sèptèmber 2026)</ref> Segun estimashon, e festival ta kontribuí di un manera signifikante na turismo i ekonomia di Kòrsou, atrayendo tantu bishitante internashonal komo lokal. Hopi hende ta planifika nan bishita na e isla spesífikamente pa asistí na e festival, loke ta krea un “boost” pa sektornan hotelero, di restoran i transporte. Na nivel kultural, CNSJF a bira un plataforma pa promové músika lokal i pa pone Kòrsou riba mapa internashonal komo un destinashon di arte i entretenementu. Además, e festival ta enserá otro eventonan paralelo manera eksposishon di arte, workshop pa músiko, i otro inisiativanan pa stimulá partisipashon di hubentut. Na 2012 CNSJF a risibí e [[Premio MCB]] i na 2014, huntu ku Fundashon Bon Intenshon, e premio "Caribbean Change Award 3.0".<ref name="Award"/> Na okashon di edishon 2013, [[Banko Sentral di Kòrsou i Sint Maarten|CBCS]] a saka un moneda konmemorativo di 5 florin.<ref>[https://www.centralbank.cw/functions/banknotes-coins/netherlands-antillean-commemorative-coins Netherlands Antillean Commemorative Coins], [[Banko Sentral di Kòrsou i Sint Maarten|CBCS]] </ref> == Edishonnan == {| class="wikitable sortable" width= "97%" ! Aña !! Fecha !! Lugá !! Artistanan notabel !! Nota |- | 2010 || 3–4 di sèptèmber || WTC, Piscaderabaai || John Legend, Simply Red, Lionel Richie, [[Sérgio Mendes|Sergio Mendes]], India, George Benson || Edishon inougural |- | 2011 || 2–3 di sèptèmber|| WTC, Piscaderabaai || Sting, Stevie Wonder, Earth, Wind & Fire, [[Kassav']], Chic ft. Nile Rodgers || Promé aparishon den Karibe di Stevie Wonder |- | 2012 || 31 di ougùstùs – 1 di septèmber || WTC, Piscaderabaai || [[Alicia Keys]], Santana, Diana Ross, Ruben Blades, Mana || Festival ta kuminsá risibí premionan regional grandi |- | 2013 || 30–31 di ougùstùs || WTC, Piscaderabaai || Prince, Marc Anthony, Erykah Badu, Los Lobos, Toto || CBCS ta emití moneda konmemorativo di 5 florin |- | 2014 || 29–30 di ougùstùs || WTC, Piscaderabaai || Rod Stewart, [[Juan Luis Guerra]], Chaka Khan, Bruno Mars, Sierra Maestra || Premiacion "Caribbean Change Award 3.0" |- | 2015 || 3–5 di sèptèmber || WTC, Piscaderabaai || Enrique Iglesias, John Legend, Usher, Gregory Porter, Charles Bradley || Regreso di John Legend |- | 2016 || 1–3 di sèptèmber || WTC, Piscaderabaai || Lenny Kravitz, Tom Jones, [[Kassav']], Jamie Cullum, Carlos Vives || Último edishon kontinuo promé ku pousa largu |- | 2017 || — || — || — || Kanselá |- | 2018–2019 || — || — || — || No tabatin edishon |- | 2020–2023 || — || — || — || Kanselá pa motibu di [[pandemia di COVID-19]] i pousa organisashonal |- | 2024 || 29–31 di ougùstùs || WTC, Piscaderabaai || Gladys Knight, Nile Rodgers & Chic, [[The Black Eyed Peas|Black Eyed Peas]], Juanes || Regreso despues di 7 aña |- | 2025 || 28–30 di ougùstùs || WTC, Piscaderabaai || Snoop Dogg, [[Ricky Martin]], NE-YO, Cimafunk, Gilberto Santa Rosa || Edishon mas grandi te ainda |- | 2026 || 4–6 di sèptèmber || WTC, Piscaderabaai || Gente de Zona, Alain Perez y La Orquesta, Jon Baptiste, [[J Balvin]], Sean Paul || |} == Mira tambe == * [[Festivalnan na Kòrsou]] {{Appendix}} [[Category:Kòrsou]] [[Category:Músika]] lpv0gcsm59co6p42o7chyb75j1amw25 202987 202983 2026-09-03T11:24:08Z Caribiana 8320 202987 wikitext text/x-wiki {{Variante|c}} {{Infobox evento | variante = c | funda = 2010 | pais = {{CUW}} }} '''Curaçao North Sea Jazz Festival''' (CNSJF) ta un festival internashonal di músika ku ta tuma lugá anualmente na [[Willemstad]], [[Kòrsou]], durante e último wikènt di ougùstùs òf e promé wikent di sèptèmber. Ku un elenko di artistanan di taya mundial, e festival a bira e evento musikal di mas grandi den Karibe.<ref>{{citeer web|url=https://nu.cw/2025/09/10/curacao-north-sea-jazz-festival-2025-scoort-internationaal-succes/|titel=Curacao North Sea Jazz Festival scoort internationaal succes|werk=nu.cw|datum=2025-09-10|bezochtdatum=2025-0911}}</ref> == Historia == E festival a wòrdu kreá na 2010 ku e meta pa stimula turismo pa Kòrsou durante e temporada abou. Ko-organisadónan ta Fundashon Bon Intenshon (FBI), un fundashon pa bon kousa di [[Gregory Elias]],<ref name="Award">[https://antilliaansdagblad.com/nieuws-menu/10133-awards-voor-elias-en-curacao-cares Awards voor Elias en Curaçao Cares], [[Antilliaans Dagblad]] (29 di desember 2014)</ref> huntu ku Mojo Concerts, e mesun kompania ku ta responsabel pa e renombra North Sea Jazz Festival den Ahoy na [[Rotterdam]].<ref>[https://www.divecuracao.info/curacao-events-and-festivals/curacao-north-sea-jazz-festival/ Curacao North Sea Jazz Festival]</ref> Durante tur su edishonnan, CNSJF tabata anfitrion di artistanan ikóniko manera Prince (2013), Rod Stewart (2014), Lenny Kravitz (2016), Kassav' (2011, 2016), Marc Anthony (2013, 2024) i hopi otro.<ref name="Archief"/> For di su inisio, e festival ta tuma lugá den Curaçao World Trade Center (WTC) na [[Piscaderabaai]], [[Kòrsou]]. Despues di un interupshon na 2017 i un pousa mas largu entre 2020 i 2023, CNSJF a regresá na 2024.<ref name="Archief">[https://www.curacaonorthseajazz.com/nl/programma/archief Curacao North Sea Jazz Festival Programma Archief]</ref> E festival ta wòrdu konsiderá un di e eventonan di mas grandi i mas profeshonalmente organisá na Kòrsou.<ref>[https://antilliaansdagblad.com/nieuws-menu/14769-cnsjf-slaat-jaartje-over CNSJF slaat jaartje over], [[Antilliaans Dagblad]] (16 di novèmber 2016)</ref><ref>[https://antilliaansdagblad.com/nieuws-menu/28817-curacao-north-sea-jazz-festival-terug-in-2024 Curacao North Sea Jazz Festival terug in 2024], [[Antilliaans Dagblad]] (26 di desèmber 2023)</ref> == Programa i impakto == [[File:CNSJF 2025 Poster.jpeg|thumb|250px|Poster di CNSJF 2025]] E programa di CNSJF ta abarká un variedat amplio di género musikal, inkluyendo [[jazz]], salsa, [[merengue]], funk, soul, [[tumba]], [[pop]] i R&B. E diversidat di estilo ta atrae un públiko internashonal, ku generalmente ta formá pa miles di bishitante for di mas ku 25 pais diferente. Komo tradishon for e promé edishon, e programa di CNSJF ta ranka sali ku a pre-konsierto gratis.<ref>[https://nu.cw/2026/09/02/hoe-begon-het-curacao-north-sea-jazz-festival/ Hoe begon het Curacao North Sea Jazz Festival?], nu.cw (2 di sèptèmber 2026)</ref> Segun estimashon, e festival ta kontribuí di un manera signifikante na turismo i ekonomia di Kòrsou, atrayendo tantu bishitante internashonal komo lokal. Hopi hende ta planifika nan bishita na e isla spesífikamente pa asistí na e festival, loke ta krea un “boost” pa sektornan hotelero, di restoran i transporte. Na nivel kultural, CNSJF a bira un plataforma pa promové músika lokal i pa pone Kòrsou riba mapa internashonal komo un destinashon di arte i entretenementu. Además, e festival ta enserá otro eventonan paralelo manera eksposishon di arte, workshop pa músiko, i otro inisiativanan pa stimulá partisipashon di hubentut. Na 2012 CNSJF a risibí e [[Premio MCB]] i na 2014, huntu ku Fundashon Bon Intenshon, e premio "Caribbean Change Award 3.0".<ref name="Award"/> Na okashon di edishon 2013, [[Banko Sentral di Kòrsou i Sint Maarten|CBCS]] a saka un moneda konmemorativo di 5 florin.<ref>[https://www.centralbank.cw/functions/banknotes-coins/netherlands-antillean-commemorative-coins Netherlands Antillean Commemorative Coins], [[Banko Sentral di Kòrsou i Sint Maarten|CBCS]] </ref> == Edishonnan == {| class="wikitable sortable" width= "97%" ! Aña !! Fecha !! Lugá !! Artistanan notabel !! Nota |- | 2010 || 3–4 di sèptèmber || WTC, Piscaderabaai || John Legend, Simply Red, Lionel Richie, [[Sérgio Mendes|Sergio Mendes]], India, George Benson || Edishon inougural |- | 2011 || 2–3 di sèptèmber|| WTC, Piscaderabaai || Sting, Stevie Wonder, Earth, Wind & Fire, [[Kassav']], Chic ft. Nile Rodgers || Promé aparishon den Karibe di Stevie Wonder |- | 2012 || 31 di ougùstùs – 1 di septèmber || WTC, Piscaderabaai || [[Alicia Keys]], Santana, Diana Ross, Ruben Blades, Mana || Festival ta kuminsá risibí premionan regional grandi |- | 2013 || 30–31 di ougùstùs || WTC, Piscaderabaai || Prince, Marc Anthony, Erykah Badu, Los Lobos, Toto || CBCS ta emití moneda konmemorativo di 5 florin |- | 2014 || 29–30 di ougùstùs || WTC, Piscaderabaai || Rod Stewart, [[Juan Luis Guerra]], Chaka Khan, Bruno Mars, Sierra Maestra || Premiacion "Caribbean Change Award 3.0" |- | 2015 || 3–5 di sèptèmber || WTC, Piscaderabaai || Enrique Iglesias, John Legend, Usher, Gregory Porter, Charles Bradley || Regreso di John Legend |- | 2016 || 1–3 di sèptèmber || WTC, Piscaderabaai || Lenny Kravitz, Tom Jones, [[Kassav']], Jamie Cullum, Carlos Vives || Último edishon kontinuo promé ku pousa largu |- | 2017 || — || — || — || Kanselá |- | 2018–2019 || — || — || — || No tabatin edishon |- | 2020–2023 || — || — || — || Kanselá pa motibu di [[pandemia di COVID-19]] i pousa organisashonal |- | 2024 || 29–31 di ougùstùs || WTC, Piscaderabaai || Gladys Knight, Nile Rodgers & Chic, [[The Black Eyed Peas|Black Eyed Peas]], Juanes || Regreso despues di 7 aña |- | 2025 || 28–30 di ougùstùs || WTC, Piscaderabaai || Snoop Dogg, [[Ricky Martin]], NE-YO, Cimafunk, Gilberto Santa Rosa || Edishon mas grandi te ainda |- | 2026 || 4–6 di sèptèmber || WTC, Piscaderabaai || Gente de Zona, Alain Perez y La Orquesta, Jon Baptiste, [[J Balvin]], Sean Paul || |} == Mira tambe == * [[Festivalnan na Kòrsou]] {{Appendix}} [[Category:Kòrsou]] [[Category:Músika]] 7dfimn4n4dvc05zs3pw3mknavzgvmr7 Usuario:Bdijkstra/Lint-fouten/overzicht 2 12220 202918 202741 2026-09-02T18:06:56Z Bitbotje 9309 update - 215 fouten 202918 wikitext text/x-wiki <noinclude>{{DISPLAYTITLE:user:bdijkstra/Lint-fouten/overzicht}}</noinclude> <div class="plainlinks"> {| class="wikitable sortable" ! lint-kategory ! style="text-align:right" | <abbr title="(Prinsipal)">0</abbr> ! style="text-align:right" | <abbr title="Wikipedia">4</abbr> ! style="text-align:right" | <abbr title="Fail">6</abbr> ! style="text-align:right" | <abbr title="Malchi">10</abbr> ! style="text-align:right" | <abbr title="Yuda">12</abbr> ! style="text-align:right" | <abbr title="Kategoria">14</abbr> ! style="text-align:right" | <abbr title="Module">828</abbr> ! Miseláneo |- | colspan="10" | '''High priority''' |- | Table tag that should be deleted | style="text-align:right" | <!-- 0 --> 0 | style="text-align:right" | <!-- 4 --> 0 | style="text-align:right" | <!-- 6 --> 0 | style="text-align:right" | <!-- 10 --> 0 | style="text-align:right" | <!-- 12 --> 0 | style="text-align:right" | <!-- 14 --> 0 | style="text-align:right" | <!-- 828 --> 0 | style="text-align:right" | 4 |- | Misnested tag with different rendering in HTML5 and HTML4 | style="text-align:right" | <!-- 0 --> 0 | style="text-align:right" | <!-- 4 --> 0 | style="text-align:right" | <!-- 6 --> 0 | style="text-align:right" | <!-- 10 --> 0 | style="text-align:right" | <!-- 12 --> 0 | style="text-align:right" | <!-- 14 --> 0 | style="text-align:right" | <!-- 828 --> 0 | style="text-align:right" | 7 |- | Miscellaneous issues | style="text-align:right" | <!-- 0 --> 0 | style="text-align:right" | <!-- 4 --> 0 | style="text-align:right" | <!-- 6 --> 0 | style="text-align:right" | <!-- 10 --> 0 | style="text-align:right" | <!-- 12 --> 0 | style="text-align:right" | <!-- 14 --> 0 | style="text-align:right" | <!-- 828 --> 0 | style="text-align:right" | 0 |- | Multiline table in list | style="text-align:right" | <!-- 0 --> 0 | style="text-align:right" | <!-- 4 --> 0 | style="text-align:right" | <!-- 6 --> 0 | style="text-align:right" | <!-- 10 --> 0 | style="text-align:right" | <!-- 12 --> 0 | style="text-align:right" | <!-- 14 --> 0 | style="text-align:right" | <!-- 828 --> 0 | style="text-align:right" | 1 |- | Multiple unclosed formatting tags | style="text-align:right" | <!-- 0 --> 0 | style="text-align:right" | <!-- 4 --> 0 | style="text-align:right" | <!-- 6 --> 0 | style="text-align:right" | <!-- 10 --> 0 | style="text-align:right" | <!-- 12 --> 0 | style="text-align:right" | <!-- 14 --> 0 | style="text-align:right" | <!-- 828 --> 0 | style="text-align:right" | 0 |- | Paragraph wrapping bug workaround | style="text-align:right" | <!-- 0 --> 0 | style="text-align:right" | <!-- 4 --> 0 | style="text-align:right" | <!-- 6 --> 0 | style="text-align:right" | <!-- 10 --> 0 | style="text-align:right" | <!-- 12 --> 0 | style="text-align:right" | <!-- 14 --> 0 | style="text-align:right" | <!-- 828 --> 0 | style="text-align:right" | 0 |- | Self-closed tags | style="text-align:right" | <!-- 0 --> 0 | style="text-align:right" | <!-- 4 --> 0 | style="text-align:right" | <!-- 6 --> 0 | style="text-align:right" | <!-- 10 --> 0 | style="text-align:right" | <!-- 12 --> 0 | style="text-align:right" | <!-- 14 --> 0 | style="text-align:right" | <!-- 828 --> 0 | style="text-align:right" | 0 |- | Old behaviour of link-wrapping font tags | style="text-align:right" | <!-- 0 --> 0 | style="text-align:right" | <!-- 4 --> 0 | style="text-align:right" | <!-- 6 --> 0 | style="text-align:right" | <!-- 10 --> 0 | style="text-align:right" | <!-- 12 --> 0 | style="text-align:right" | <!-- 14 --> 0 | style="text-align:right" | <!-- 828 --> 0 | style="text-align:right" | 0 |- | Whitespace parsing bug | style="text-align:right" | <!-- 0 --> 0 | style="text-align:right" | <!-- 4 --> 0 | style="text-align:right" | <!-- 6 --> 0 | style="text-align:right" | <!-- 10 --> 0 | style="text-align:right" | <!-- 12 --> 0 | style="text-align:right" | <!-- 14 --> 0 | style="text-align:right" | <!-- 828 --> 0 | style="text-align:right" | 0 |- | Unclosed quote in heading | style="text-align:right" | <!-- 0 --> 0 | style="text-align:right" | <!-- 4 --> 0 | style="text-align:right" | <!-- 6 --> 0 | style="text-align:right" | <!-- 10 --> 0 | style="text-align:right" | <!-- 12 --> 0 | style="text-align:right" | <!-- 14 --> 0 | style="text-align:right" | <!-- 828 --> 0 | style="text-align:right" | 0 |- | colspan="10" | '''Medium priority''' |- | Bogus file options | style="text-align:right" | [//pap.wikipedia.org/wiki/Spesial:LintErrors/bogus-image-options?wpNamespaceRestrictions=0 1] | style="text-align:right" | <!-- 4 --> 0 | style="text-align:right" | <!-- 6 --> 0 | style="text-align:right" | <!-- 10 --> 0 | style="text-align:right" | <!-- 12 --> 0 | style="text-align:right" | <!-- 14 --> 0 | style="text-align:right" | <!-- 828 --> 0 | style="text-align:right" | 2 |- | Fostered content | style="text-align:right" | <!-- 0 --> 0 | style="text-align:right" | <!-- 4 --> 0 | style="text-align:right" | <!-- 6 --> 0 | style="text-align:right" | <!-- 10 --> 0 | style="text-align:right" | <!-- 12 --> 0 | style="text-align:right" | <!-- 14 --> 0 | style="text-align:right" | <!-- 828 --> 0 | style="text-align:right" | 4 |- | Misnested tags | style="text-align:right" | <!-- 0 --> 0 | style="text-align:right" | <!-- 4 --> 0 | style="text-align:right" | <!-- 6 --> 0 | style="text-align:right" | <!-- 10 --> 0 | style="text-align:right" | <!-- 12 --> 0 | style="text-align:right" | <!-- 14 --> 0 | style="text-align:right" | <!-- 828 --> 0 | style="text-align:right" | 10 |- | Multi colon escape | style="text-align:right" | <!-- 0 --> 0 | style="text-align:right" | <!-- 4 --> 0 | style="text-align:right" | <!-- 6 --> 0 | style="text-align:right" | <!-- 10 --> 0 | style="text-align:right" | <!-- 12 --> 0 | style="text-align:right" | <!-- 14 --> 0 | style="text-align:right" | <!-- 828 --> 0 | style="text-align:right" | 0 |- | Links in links | style="text-align:right" | [//pap.wikipedia.org/wiki/Spesial:LintErrors/wikilink-in-extlink?wpNamespaceRestrictions=0 1] | style="text-align:right" | <!-- 4 --> 0 | style="text-align:right" | <!-- 6 --> 0 | style="text-align:right" | <!-- 10 --> 0 | style="text-align:right" | <!-- 12 --> 0 | style="text-align:right" | <!-- 14 --> 0 | style="text-align:right" | <!-- 828 --> 0 | style="text-align:right" | 2 |- | colspan="10" | '''Low priority''' |- | Missing end tag | style="text-align:right" | [//pap.wikipedia.org/wiki/Spesial:LintErrors/missing-end-tag?wpNamespaceRestrictions=0 142] | style="text-align:right" | [//pap.wikipedia.org/wiki/Spesial:LintErrors/missing-end-tag?wpNamespaceRestrictions=4 20] | style="text-align:right" | <!-- 6 --> 0 | style="text-align:right" | [//pap.wikipedia.org/wiki/Spesial:LintErrors/missing-end-tag?wpNamespaceRestrictions=10 5] | style="text-align:right" | <!-- 12 --> 0 | style="text-align:right" | <!-- 14 --> 0 | style="text-align:right" | <!-- 828 --> 0 | style="text-align:right" | 133 |- | Obsolete HTML tags | style="text-align:right" | [//pap.wikipedia.org/wiki/Spesial:LintErrors/obsolete-tag?wpNamespaceRestrictions=0 21] | style="text-align:right" | [//pap.wikipedia.org/wiki/Spesial:LintErrors/obsolete-tag?wpNamespaceRestrictions=4 12] | style="text-align:right" | <!-- 6 --> 0 | style="text-align:right" | <!-- 10 --> 0 | style="text-align:right" | <!-- 12 --> 0 | style="text-align:right" | <!-- 14 --> 0 | style="text-align:right" | <!-- 828 --> 0 | style="text-align:right" | 113 |- | Stripped tags | style="text-align:right" | <!-- 0 --> 0 | style="text-align:right" | [//pap.wikipedia.org/wiki/Spesial:LintErrors/stripped-tag?wpNamespaceRestrictions=4 11] | style="text-align:right" | <!-- 6 --> 0 | style="text-align:right" | [//pap.wikipedia.org/wiki/Spesial:LintErrors/stripped-tag?wpNamespaceRestrictions=10 2] | style="text-align:right" | <!-- 12 --> 0 | style="text-align:right" | <!-- 14 --> 0 | style="text-align:right" | <!-- 828 --> 0 | style="text-align:right" | 43 |}</div> f8b86t2g0bm2t1ku6m6zp849oodaibj Lanthùis Brievengat 0 12627 202906 172909 2026-09-02T15:03:01Z ~2026-47664-04 18756 /* Arkitektura */ 202906 wikitext text/x-wiki ù{{Variante|c}} {{infobox edificio | variante = c | infobox_tipo = Lanthùis | imagen = Plantagehuis Brievengat.JPG | descripcion = Lanthùis Brievengat | nomber2 = Plantage “Hoop” | pais = {{CUW}} | localisa_na = [[Brievengat]], [[Willemstad]] | luga = [[Brievengat]] | adres = Kaya Wilfred Pieters z/n | cercania = | funcion_original = kas di plantashi | funcion_actual = | fecha_construccion = ± 1750 | renova = | restaura = 1955-1956, 2009-2014 | status_monumento = Monumento registrá | propietario = Stichting Monumentenzorg Curaçao | zoom = 13 }} '''Lanthùis Brievengat''', tambe konosí komo Plantage “Hoop”, ta un eks-kas di plantashi di [[siglo 18|siglo diesocho]] na [[Kòrsou]], den zona di [[Brievengat]]. E ta lanthùis mas grandi den su tipo na Kòrsou. E [[lanthùis na Kòrsou|lanthùis]] a wòrdu konstruí rònt di 1750. Den pasado e tabata pertenesé na un plantashi ku un tereno di 500 hektar rònt di dje. E tereno tabata wòrdu usá pa tantu agrikultura komo krio di bestia. Kultivonan importante riba e plantashi tabata [[agave]] i maishi. Aktualmente e lanthùis ta un [[monumento]] registrá.<ref name="Monument">[https://curacaomonuments.org/sites/landhuisbrievengat-kaya-wilfred-pieters-z-n-willemstad Landhuis Brievengat] riba Curaçao Monuments. [https://web.archive.org/web/20230601224203/https://curacaomonuments.org/sites/landhuisbrievengat-kaya-wilfred-pieters-z-n-willemstad/ Archivá] 1 di yüni 2023.</ref> Te ku aña 2000, e tabata sede di un [[museo]]. For di 2009 pa 2014 el a wòrdu renobá, despues di kual el a bira un sentro di entretenementu ku fasilidatnan di horeca.<ref>[https://antilliaansdagblad.com/nieuws-menu/curacao/7474-landhuis-brievengat-gauw-weer-open Landhuis Brievengat gauw weer open], [[Antilliaans Dagblad]] (19 di september 2013)</ref> == Historia == E plantashi a wòrdu konstruí rònt di aña 1750. Poko despues e propiedat a pasa pa Samuel de Casseres, kende a wòrdu sigui pa Daniel Ellis na 1760. For di morto di Ellis te na 1800, no muchu ta konosí tokante e lanthùis grandi. Pero despues ku e isla a keda okupá rònt di aña 1800, e kas di plantashi a pasa pa Johan Heinrich Gravenhorst, un sòldá aleman di Burtscheid. Despues di su morto na 1814, el a keda den man di su kasá Anna Catharina Gravenhorst-Berch. Na su punto kumbre na 1820, sinkuentiocho katibu tabata traha riba e plantashi. Na 1843 esaki a wòrdu bendí na nan yu Jacob Bennebroek Gravenhorst. [[File:Landhuis Brievengat, gate.png|thumb|180px|left|Entrada pa lanthùis Brievengat]] Sinembargo na 1847 el a bolbe bende e plantashi ku Cornelis Jz. Sprock pa 8000 florin.<ref name="Buurtprofiel">[https://gobiernu.cw/wp-content/uploads/2019/06/Brievengat.pdf Buurtprofiel Brievengat], [[Ministerionan di pais Kòrsou|Ministerio di Desaroyo Sosial, Labor y Bienestar]] (2011)</ref> Sprock tabata doño di e plantashi pa 16 aña, ora na [[1863]] [[sklabitut]] a wòrdu abolí. Seguidamente, katibunan no tabata traha mas riba e tereno, pero trahadónan pagá sí. Na [[1877]] e lanthùis a sufri daño dor di un [[horcan|horkan]], ku lokalmente tabata wòrdu yamá "Horkan Grandi". E plantashi mes tambe a sufri basta daño i 75% di e bestianan a muri. Despues Sprock a bende e plantashi ku famia Noël. Ora ku Shell a haña un [[konseshon]] pa fèltnan di petroli rònt di Venezuela na 1912 i [[refineria Isla]] a habri riba e isla na 1918, eksplotashon di plantashi mester a para kompletamente. E trahadónan ku a bin traha einan despues di abolishon di sklabitut a muda pa siudat. Bon plaka por a wòrdu gana aki sin importá e temporada. Doñonan a bandoná nan plantashi, lagando e edifisionan dekaí pokopoko. Na 1929, lanthùis Brievengat a bira propiedat di [[N.V. Curaçaosche Petroleum Industrie Maatschappij| CPIM]], ku kier a us’é pa saka awa. E edifisio tabata den mal estado i renobashon tabata wòrdu konsiderá muchu karu. E lanthùis mester a wòrdu bashá abou. Sinembargo, esaki a keda prevení ora ku na 1954 a lanta fundashon Monumentenzorg Curaçao<ref>{{Citeer web |url=https://monumentenzorg.cw/ |titel=Homepage |bezochtdatum= |werk=Stichting Monumentenzorg Curaçao|archiefurl=https://web.archive.org/web/20221024212426/https://monumentenzorg.cw/|archiefdatum=2022-10-24}}</ref> ku 100 florin di Prins Bernard Cultuurfonds Karibe i 75.000 florin di Bernard van Leer, kende kier a laga algu atras pa e isla ora e bandon'é. E lanthùis a wòrdu opsekiá na e fundashon dor di CPIM na 1955, huntu ku kuater hektar di tereno i un suma di 5.000 florin.<ref>{{citeer web|titel=CPIM schenkt „Brievengat” aan monumentenzorg|werk=[[Amigoe]]|datum=1954-03-17|via=Delpher.nl|bezochtdatum=2025-02-15|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010404238:mpeg21:p002}}</ref> E fundashon awor tabatin alrededor di 80.000 florin, ainda insufisiente pa e 150.000 florin kalkulá pa restoura e lanthùis. Pero ku un subsidio di [[Teritorio insular (Antias Hulandes)|teritorio insular di Kòrsou]] i fondonan di [[Landsloterij]], e restourashon tabata faktibel. E promé piedra a wòrdu poni dia 17 di yüni 1955.<ref>{{citeer web|titel=De heer F. Karner legt eerste steen voor restauratie van Brievengat. Eerste werk van Stichting Monumentenzorg|werk=[[Amigoe]]|datum=1955-06-18|bezochtdatum=2025-02-15|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010404614:mpeg21:p001}}</ref> E restourashon, bou di arkitekto Serge Alexeenko, a keda kla na fin di 1956 i e lanthùis por a wòrdu habrí bèk. Un miembro di direktiva di e fundashon a muda komo hürdó den e edifisio. == Arkitektura == E edifisio ta un struktura grandi di un piso, situá riba un tereno elevá. E núkleo di e edifisio ta rektangular ku un [[dak di siya|dak di sia]] i galerianan integrá dilanti i patras típiko di Kòrsou.<ref name="Monument"/> Na tur dos banda di e [[dak]] tin kuater kamber ku dakfènster. E galeria dilanti tin diessinku arko habrí. Den interior tin aperturanan den forma di arko entre e área di núkleo i e galerianan na banda. E kushina ta konektá ku e galeria na e parti patras. Strukturanan adishonal ta e koral, magasina, tanki i fòrnu di kalki. {{Multiple image | total_width = 700 | border = infobox | align = center | caption_align= center | perrow = | image2 = Landhuis, voorgalerij - 20652392 - RCE.jpg | caption2 = Galeria dilanti | image1 = Interieur landhuis, grote zaal - 20652386 - RCE.jpg | caption1 = Sala interior | image3 = Landhuis, achtergalerij - 20652307 - RCE.jpg | caption3 = Galeria patras | image4 = Landhuis, schuin van achteren - 20652385 - RCE.jpg | caption4 = Mangasina patras di e kas }} Dilanti di e edifisio tin un terasa grandi ku meimei un trapi pa subi drenta. Na e skinanan di e terasa tin dos toren kuadrá sólido, konstruí originalmente komo tòrnu di vigilansia i lugá di opservashon, pero tin biaha tambe tabata wòrdu usá pa enkarselá katibunan komo kastigu. Lokalmente nan tabata konosí tambe komo "kas di palomba", òf "nèshi di amor" pa relashonnan klandestino.<ref name="Buurtprofiel"/> Lanthùis Brievengat a wòrdu rekonosí komo monumento pa su balor históriko arkitektóniko i históriko kultural, entre otro pa motibu di su diseño, e detayenan di e fachada i e fòrnu di kalki.<ref name="Monument"/> == Mira tambe == * [[Lanthùis na Kòrsou]] {{Commonscat}} {{Appendix}} [[Category:Kòrsou]] tdrx87h1qu7q9tgdu1q4933k952m551 202913 202906 2026-09-02T15:23:34Z Kallmemel 14000 202913 wikitext text/x-wiki {{Variante|c}} {{infobox edificio | variante = c | infobox_tipo = Lanthùis | imagen = Plantagehuis Brievengat.JPG | descripcion = Lanthùis Brievengat | nomber2 = Plantage “Hoop” | pais = {{CUW}} | localisa_na = [[Brievengat]], [[Willemstad]] | luga = [[Brievengat]] | adres = Kaya Wilfred Pieters z/n | cercania = | funcion_original = kas di plantashi | funcion_actual = | fecha_construccion = ± 1750 | renova = | restaura = 1955-1956, 2009-2014 | status_monumento = Monumento registrá | propietario = Stichting Monumentenzorg Curaçao | zoom = 13 }} '''Lanthùis Brievengat''', tambe konosí komo Plantage “Hoop”, ta un eks-kas di plantashi di [[siglo 18|siglo diesocho]] na [[Kòrsou]], den zona di [[Brievengat]]. E ta lanthùis mas grandi den su tipo na Kòrsou. E [[lanthùis na Kòrsou|lanthùis]] a wòrdu konstruí rònt di 1750. Den pasado e tabata pertenesé na un plantashi ku un tereno di 500 hektar rònt di dje. E tereno tabata wòrdu usá pa tantu agrikultura komo krio di bestia. Kultivonan importante riba e plantashi tabata [[agave]] i maishi. Aktualmente e lanthùis ta un [[monumento]] registrá.<ref name="Monument">[https://curacaomonuments.org/sites/landhuisbrievengat-kaya-wilfred-pieters-z-n-willemstad Landhuis Brievengat] riba Curaçao Monuments. [https://web.archive.org/web/20230601224203/https://curacaomonuments.org/sites/landhuisbrievengat-kaya-wilfred-pieters-z-n-willemstad/ Archivá] 1 di yüni 2023.</ref> Te ku aña 2000, e tabata sede di un [[museo]]. For di 2009 pa 2014 el a wòrdu renobá, despues di kual el a bira un sentro di entretenementu ku fasilidatnan di horeca.<ref>[https://antilliaansdagblad.com/nieuws-menu/curacao/7474-landhuis-brievengat-gauw-weer-open Landhuis Brievengat gauw weer open], [[Antilliaans Dagblad]] (19 di september 2013)</ref> == Historia == E plantashi a wòrdu konstruí rònt di aña 1750. Poko despues e propiedat a pasa pa Samuel de Casseres, kende a wòrdu sigui pa Daniel Ellis na 1760. For di morto di Ellis te na 1800, no muchu ta konosí tokante e lanthùis grandi. Pero despues ku e isla a keda okupá rònt di aña 1800, e kas di plantashi a pasa pa Johan Heinrich Gravenhorst, un sòldá aleman di Burtscheid. Despues di su morto na 1814, el a keda den man di su kasá Anna Catharina Gravenhorst-Berch. Na su punto kumbre na 1820, sinkuentiocho katibu tabata traha riba e plantashi. Na 1843 esaki a wòrdu bendí na nan yu Jacob Bennebroek Gravenhorst. [[File:Landhuis Brievengat, gate.png|thumb|180px|left|Entrada pa lanthùis Brievengat]] Sinembargo na 1847 el a bolbe bende e plantashi ku Cornelis Jz. Sprock pa 8000 florin.<ref name="Buurtprofiel">[https://gobiernu.cw/wp-content/uploads/2019/06/Brievengat.pdf Buurtprofiel Brievengat], [[Ministerionan di pais Kòrsou|Ministerio di Desaroyo Sosial, Labor y Bienestar]] (2011)</ref> Sprock tabata doño di e plantashi pa 16 aña, ora na [[1863]] [[sklabitut]] a wòrdu abolí. Seguidamente, katibunan no tabata traha mas riba e tereno, pero trahadónan pagá sí. Na [[1877]] e lanthùis a sufri daño dor di un [[horcan|horkan]], ku lokalmente tabata wòrdu yamá "Horkan Grandi". E plantashi mes tambe a sufri basta daño i 75% di e bestianan a muri. Despues Sprock a bende e plantashi ku famia Noël. Ora ku Shell a haña un [[konseshon]] pa fèltnan di petroli rònt di Venezuela na 1912 i [[refineria Isla]] a habri riba e isla na 1918, eksplotashon di plantashi mester a para kompletamente. E trahadónan ku a bin traha einan despues di abolishon di sklabitut a muda pa siudat. Bon plaka por a wòrdu gana aki sin importá e temporada. Doñonan a bandoná nan plantashi, lagando e edifisionan dekaí pokopoko. Na 1929, lanthùis Brievengat a bira propiedat di [[N.V. Curaçaosche Petroleum Industrie Maatschappij| CPIM]], ku kier a us’é pa saka awa. E edifisio tabata den mal estado i renobashon tabata wòrdu konsiderá muchu karu. E lanthùis mester a wòrdu bashá abou. Sinembargo, esaki a keda prevení ora ku na 1954 a lanta fundashon Monumentenzorg Curaçao<ref>{{Citeer web |url=https://monumentenzorg.cw/ |titel=Homepage |bezochtdatum= |werk=Stichting Monumentenzorg Curaçao|archiefurl=https://web.archive.org/web/20221024212426/https://monumentenzorg.cw/|archiefdatum=2022-10-24}}</ref> ku 100 florin di Prins Bernard Cultuurfonds Karibe i 75.000 florin di Bernard van Leer, kende kier a laga algu atras pa e isla ora e bandon'é. E lanthùis a wòrdu opsekiá na e fundashon dor di CPIM na 1955, huntu ku kuater hektar di tereno i un suma di 5.000 florin.<ref>{{citeer web|titel=CPIM schenkt „Brievengat” aan monumentenzorg|werk=[[Amigoe]]|datum=1954-03-17|via=Delpher.nl|bezochtdatum=2025-02-15|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010404238:mpeg21:p002}}</ref> E fundashon awor tabatin alrededor di 80.000 florin, ainda insufisiente pa e 150.000 florin kalkulá pa restoura e lanthùis. Pero ku un subsidio di [[Teritorio insular (Antias Hulandes)|teritorio insular di Kòrsou]] i fondonan di [[Landsloterij]], e restourashon tabata faktibel. E promé piedra a wòrdu poni dia 17 di yüni 1955.<ref>{{citeer web|titel=De heer F. Karner legt eerste steen voor restauratie van Brievengat. Eerste werk van Stichting Monumentenzorg|werk=[[Amigoe]]|datum=1955-06-18|bezochtdatum=2025-02-15|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010404614:mpeg21:p001}}</ref> E restourashon, bou di arkitekto Serge Alexeenko, a keda kla na fin di 1956 i e lanthùis por a wòrdu habrí bèk. Un miembro di direktiva di e fundashon a muda komo hürdó den e edifisio. == Arkitektura == E edifisio ta un struktura grandi di un piso, situá riba un tereno elevá. E núkleo di e edifisio ta rektangular ku un [[dak di siya|dak di sia]] i galerianan integrá dilanti i patras típiko di Kòrsou.<ref name="Monument"/> Na tur dos banda di e [[dak]] tin kuater kamber ku dakfènster. E galeria dilanti tin diessinku arko habrí. Den interior tin aperturanan den forma di arko entre e área di núkleo i e galerianan na banda. E kushina ta konektá ku e galeria na e parti patras. Strukturanan adishonal ta e koral, magasina, tanki i fòrnu di kalki. {{Multiple image | total_width = 700 | border = infobox | align = center | caption_align= center | perrow = | image2 = Landhuis, voorgalerij - 20652392 - RCE.jpg | caption2 = Galeria dilanti | image1 = Interieur landhuis, grote zaal - 20652386 - RCE.jpg | caption1 = Sala interior | image3 = Landhuis, achtergalerij - 20652307 - RCE.jpg | caption3 = Galeria patras | image4 = Landhuis, schuin van achteren - 20652385 - RCE.jpg | caption4 = Mangasina patras di e kas }} Dilanti di e edifisio tin un terasa grandi ku meimei un trapi pa subi drenta. Na e skinanan di e terasa tin dos toren kuadrá sólido, konstruí originalmente komo tòrnu di vigilansia i lugá di opservashon, pero tin biaha tambe tabata wòrdu usá pa enkarselá katibunan komo kastigu. Lokalmente nan tabata konosí tambe komo "kas di palomba", òf "nèshi di amor" pa relashonnan klandestino.<ref name="Buurtprofiel"/> Lanthùis Brievengat a wòrdu rekonosí komo monumento pa su balor históriko arkitektóniko i históriko kultural, entre otro pa motibu di su diseño, e detayenan di e fachada i e fòrnu di kalki.<ref name="Monument"/> == Mira tambe == * [[Lanthùis na Kòrsou]] {{Commonscat}} {{Appendix}} [[Category:Kòrsou]] jbmt5mqqechr3jz8u15i0a8ccn0x1d8 202914 202913 2026-09-02T15:23:58Z Kallmemel 14000 kita stylized quotes 202914 wikitext text/x-wiki {{Variante|c}} {{infobox edificio | variante = c | infobox_tipo = Lanthùis | imagen = Plantagehuis Brievengat.JPG | descripcion = Lanthùis Brievengat | nomber2 = Plantage “Hoop” | pais = {{CUW}} | localisa_na = [[Brievengat]], [[Willemstad]] | luga = [[Brievengat]] | adres = Kaya Wilfred Pieters z/n | cercania = | funcion_original = kas di plantashi | funcion_actual = | fecha_construccion = ± 1750 | renova = | restaura = 1955-1956, 2009-2014 | status_monumento = Monumento registrá | propietario = Stichting Monumentenzorg Curaçao | zoom = 13 }} '''Lanthùis Brievengat''', tambe konosí komo Plantage "Hoop", ta un eks-kas di plantashi di [[siglo 18|siglo diesocho]] na [[Kòrsou]], den zona di [[Brievengat]]. E ta lanthùis mas grandi den su tipo na Kòrsou. E [[lanthùis na Kòrsou|lanthùis]] a wòrdu konstruí rònt di 1750. Den pasado e tabata pertenesé na un plantashi ku un tereno di 500 hektar rònt di dje. E tereno tabata wòrdu usá pa tantu agrikultura komo krio di bestia. Kultivonan importante riba e plantashi tabata [[agave]] i maishi. Aktualmente e lanthùis ta un [[monumento]] registrá.<ref name="Monument">[https://curacaomonuments.org/sites/landhuisbrievengat-kaya-wilfred-pieters-z-n-willemstad Landhuis Brievengat] riba Curaçao Monuments. [https://web.archive.org/web/20230601224203/https://curacaomonuments.org/sites/landhuisbrievengat-kaya-wilfred-pieters-z-n-willemstad/ Archivá] 1 di yüni 2023.</ref> Te ku aña 2000, e tabata sede di un [[museo]]. For di 2009 pa 2014 el a wòrdu renobá, despues di kual el a bira un sentro di entretenementu ku fasilidatnan di horeca.<ref>[https://antilliaansdagblad.com/nieuws-menu/curacao/7474-landhuis-brievengat-gauw-weer-open Landhuis Brievengat gauw weer open], [[Antilliaans Dagblad]] (19 di september 2013)</ref> == Historia == E plantashi a wòrdu konstruí rònt di aña 1750. Poko despues e propiedat a pasa pa Samuel de Casseres, kende a wòrdu sigui pa Daniel Ellis na 1760. For di morto di Ellis te na 1800, no muchu ta konosí tokante e lanthùis grandi. Pero despues ku e isla a keda okupá rònt di aña 1800, e kas di plantashi a pasa pa Johan Heinrich Gravenhorst, un sòldá aleman di Burtscheid. Despues di su morto na 1814, el a keda den man di su kasá Anna Catharina Gravenhorst-Berch. Na su punto kumbre na 1820, sinkuentiocho katibu tabata traha riba e plantashi. Na 1843 esaki a wòrdu bendí na nan yu Jacob Bennebroek Gravenhorst. [[File:Landhuis Brievengat, gate.png|thumb|180px|left|Entrada pa lanthùis Brievengat]] Sinembargo na 1847 el a bolbe bende e plantashi ku Cornelis Jz. Sprock pa 8000 florin.<ref name="Buurtprofiel">[https://gobiernu.cw/wp-content/uploads/2019/06/Brievengat.pdf Buurtprofiel Brievengat], [[Ministerionan di pais Kòrsou|Ministerio di Desaroyo Sosial, Labor y Bienestar]] (2011)</ref> Sprock tabata doño di e plantashi pa 16 aña, ora na [[1863]] [[sklabitut]] a wòrdu abolí. Seguidamente, katibunan no tabata traha mas riba e tereno, pero trahadónan pagá sí. Na [[1877]] e lanthùis a sufri daño dor di un [[horcan|horkan]], ku lokalmente tabata wòrdu yamá "Horkan Grandi". E plantashi mes tambe a sufri basta daño i 75% di e bestianan a muri. Despues Sprock a bende e plantashi ku famia Noël. Ora ku Shell a haña un [[konseshon]] pa fèltnan di petroli rònt di Venezuela na 1912 i [[refineria Isla]] a habri riba e isla na 1918, eksplotashon di plantashi mester a para kompletamente. E trahadónan ku a bin traha einan despues di abolishon di sklabitut a muda pa siudat. Bon plaka por a wòrdu gana aki sin importá e temporada. Doñonan a bandoná nan plantashi, lagando e edifisionan dekaí pokopoko. Na 1929, lanthùis Brievengat a bira propiedat di [[N.V. Curaçaosche Petroleum Industrie Maatschappij| CPIM]], ku kier a us’é pa saka awa. E edifisio tabata den mal estado i renobashon tabata wòrdu konsiderá muchu karu. E lanthùis mester a wòrdu bashá abou. Sinembargo, esaki a keda prevení ora ku na 1954 a lanta fundashon Monumentenzorg Curaçao<ref>{{Citeer web |url=https://monumentenzorg.cw/ |titel=Homepage |bezochtdatum= |werk=Stichting Monumentenzorg Curaçao|archiefurl=https://web.archive.org/web/20221024212426/https://monumentenzorg.cw/|archiefdatum=2022-10-24}}</ref> ku 100 florin di Prins Bernard Cultuurfonds Karibe i 75.000 florin di Bernard van Leer, kende kier a laga algu atras pa e isla ora e bandon'é. E lanthùis a wòrdu opsekiá na e fundashon dor di CPIM na 1955, huntu ku kuater hektar di tereno i un suma di 5.000 florin.<ref>{{citeer web|titel=CPIM schenkt „Brievengat” aan monumentenzorg|werk=[[Amigoe]]|datum=1954-03-17|via=Delpher.nl|bezochtdatum=2025-02-15|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010404238:mpeg21:p002}}</ref> E fundashon awor tabatin alrededor di 80.000 florin, ainda insufisiente pa e 150.000 florin kalkulá pa restoura e lanthùis. Pero ku un subsidio di [[Teritorio insular (Antias Hulandes)|teritorio insular di Kòrsou]] i fondonan di [[Landsloterij]], e restourashon tabata faktibel. E promé piedra a wòrdu poni dia 17 di yüni 1955.<ref>{{citeer web|titel=De heer F. Karner legt eerste steen voor restauratie van Brievengat. Eerste werk van Stichting Monumentenzorg|werk=[[Amigoe]]|datum=1955-06-18|bezochtdatum=2025-02-15|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010404614:mpeg21:p001}}</ref> E restourashon, bou di arkitekto Serge Alexeenko, a keda kla na fin di 1956 i e lanthùis por a wòrdu habrí bèk. Un miembro di direktiva di e fundashon a muda komo hürdó den e edifisio. == Arkitektura == E edifisio ta un struktura grandi di un piso, situá riba un tereno elevá. E núkleo di e edifisio ta rektangular ku un [[dak di siya|dak di sia]] i galerianan integrá dilanti i patras típiko di Kòrsou.<ref name="Monument"/> Na tur dos banda di e [[dak]] tin kuater kamber ku dakfènster. E galeria dilanti tin diessinku arko habrí. Den interior tin aperturanan den forma di arko entre e área di núkleo i e galerianan na banda. E kushina ta konektá ku e galeria na e parti patras. Strukturanan adishonal ta e koral, magasina, tanki i fòrnu di kalki. {{Multiple image | total_width = 700 | border = infobox | align = center | caption_align= center | perrow = | image2 = Landhuis, voorgalerij - 20652392 - RCE.jpg | caption2 = Galeria dilanti | image1 = Interieur landhuis, grote zaal - 20652386 - RCE.jpg | caption1 = Sala interior | image3 = Landhuis, achtergalerij - 20652307 - RCE.jpg | caption3 = Galeria patras | image4 = Landhuis, schuin van achteren - 20652385 - RCE.jpg | caption4 = Mangasina patras di e kas }} Dilanti di e edifisio tin un terasa grandi ku meimei un trapi pa subi drenta. Na e skinanan di e terasa tin dos toren kuadrá sólido, konstruí originalmente komo tòrnu di vigilansia i lugá di opservashon, pero tin biaha tambe tabata wòrdu usá pa enkarselá katibunan komo kastigu. Lokalmente nan tabata konosí tambe komo "kas di palomba", òf "nèshi di amor" pa relashonnan klandestino.<ref name="Buurtprofiel"/> Lanthùis Brievengat a wòrdu rekonosí komo monumento pa su balor históriko arkitektóniko i históriko kultural, entre otro pa motibu di su diseño, e detayenan di e fachada i e fòrnu di kalki.<ref name="Monument"/> == Mira tambe == * [[Lanthùis na Kòrsou]] {{Commonscat}} {{Appendix}} [[Category:Kòrsou]] aumq7ehle58khd7c1h8fmbhl5hdgcyp 202915 202914 2026-09-02T15:24:24Z Kallmemel 14000 /* Mira tambe */ -commonscat 202915 wikitext text/x-wiki {{Variante|c}} {{infobox edificio | variante = c | infobox_tipo = Lanthùis | imagen = Plantagehuis Brievengat.JPG | descripcion = Lanthùis Brievengat | nomber2 = Plantage “Hoop” | pais = {{CUW}} | localisa_na = [[Brievengat]], [[Willemstad]] | luga = [[Brievengat]] | adres = Kaya Wilfred Pieters z/n | cercania = | funcion_original = kas di plantashi | funcion_actual = | fecha_construccion = ± 1750 | renova = | restaura = 1955-1956, 2009-2014 | status_monumento = Monumento registrá | propietario = Stichting Monumentenzorg Curaçao | zoom = 13 }} '''Lanthùis Brievengat''', tambe konosí komo Plantage "Hoop", ta un eks-kas di plantashi di [[siglo 18|siglo diesocho]] na [[Kòrsou]], den zona di [[Brievengat]]. E ta lanthùis mas grandi den su tipo na Kòrsou. E [[lanthùis na Kòrsou|lanthùis]] a wòrdu konstruí rònt di 1750. Den pasado e tabata pertenesé na un plantashi ku un tereno di 500 hektar rònt di dje. E tereno tabata wòrdu usá pa tantu agrikultura komo krio di bestia. Kultivonan importante riba e plantashi tabata [[agave]] i maishi. Aktualmente e lanthùis ta un [[monumento]] registrá.<ref name="Monument">[https://curacaomonuments.org/sites/landhuisbrievengat-kaya-wilfred-pieters-z-n-willemstad Landhuis Brievengat] riba Curaçao Monuments. [https://web.archive.org/web/20230601224203/https://curacaomonuments.org/sites/landhuisbrievengat-kaya-wilfred-pieters-z-n-willemstad/ Archivá] 1 di yüni 2023.</ref> Te ku aña 2000, e tabata sede di un [[museo]]. For di 2009 pa 2014 el a wòrdu renobá, despues di kual el a bira un sentro di entretenementu ku fasilidatnan di horeca.<ref>[https://antilliaansdagblad.com/nieuws-menu/curacao/7474-landhuis-brievengat-gauw-weer-open Landhuis Brievengat gauw weer open], [[Antilliaans Dagblad]] (19 di september 2013)</ref> == Historia == E plantashi a wòrdu konstruí rònt di aña 1750. Poko despues e propiedat a pasa pa Samuel de Casseres, kende a wòrdu sigui pa Daniel Ellis na 1760. For di morto di Ellis te na 1800, no muchu ta konosí tokante e lanthùis grandi. Pero despues ku e isla a keda okupá rònt di aña 1800, e kas di plantashi a pasa pa Johan Heinrich Gravenhorst, un sòldá aleman di Burtscheid. Despues di su morto na 1814, el a keda den man di su kasá Anna Catharina Gravenhorst-Berch. Na su punto kumbre na 1820, sinkuentiocho katibu tabata traha riba e plantashi. Na 1843 esaki a wòrdu bendí na nan yu Jacob Bennebroek Gravenhorst. [[File:Landhuis Brievengat, gate.png|thumb|180px|left|Entrada pa lanthùis Brievengat]] Sinembargo na 1847 el a bolbe bende e plantashi ku Cornelis Jz. Sprock pa 8000 florin.<ref name="Buurtprofiel">[https://gobiernu.cw/wp-content/uploads/2019/06/Brievengat.pdf Buurtprofiel Brievengat], [[Ministerionan di pais Kòrsou|Ministerio di Desaroyo Sosial, Labor y Bienestar]] (2011)</ref> Sprock tabata doño di e plantashi pa 16 aña, ora na [[1863]] [[sklabitut]] a wòrdu abolí. Seguidamente, katibunan no tabata traha mas riba e tereno, pero trahadónan pagá sí. Na [[1877]] e lanthùis a sufri daño dor di un [[horcan|horkan]], ku lokalmente tabata wòrdu yamá "Horkan Grandi". E plantashi mes tambe a sufri basta daño i 75% di e bestianan a muri. Despues Sprock a bende e plantashi ku famia Noël. Ora ku Shell a haña un [[konseshon]] pa fèltnan di petroli rònt di Venezuela na 1912 i [[refineria Isla]] a habri riba e isla na 1918, eksplotashon di plantashi mester a para kompletamente. E trahadónan ku a bin traha einan despues di abolishon di sklabitut a muda pa siudat. Bon plaka por a wòrdu gana aki sin importá e temporada. Doñonan a bandoná nan plantashi, lagando e edifisionan dekaí pokopoko. Na 1929, lanthùis Brievengat a bira propiedat di [[N.V. Curaçaosche Petroleum Industrie Maatschappij| CPIM]], ku kier a us’é pa saka awa. E edifisio tabata den mal estado i renobashon tabata wòrdu konsiderá muchu karu. E lanthùis mester a wòrdu bashá abou. Sinembargo, esaki a keda prevení ora ku na 1954 a lanta fundashon Monumentenzorg Curaçao<ref>{{Citeer web |url=https://monumentenzorg.cw/ |titel=Homepage |bezochtdatum= |werk=Stichting Monumentenzorg Curaçao|archiefurl=https://web.archive.org/web/20221024212426/https://monumentenzorg.cw/|archiefdatum=2022-10-24}}</ref> ku 100 florin di Prins Bernard Cultuurfonds Karibe i 75.000 florin di Bernard van Leer, kende kier a laga algu atras pa e isla ora e bandon'é. E lanthùis a wòrdu opsekiá na e fundashon dor di CPIM na 1955, huntu ku kuater hektar di tereno i un suma di 5.000 florin.<ref>{{citeer web|titel=CPIM schenkt „Brievengat” aan monumentenzorg|werk=[[Amigoe]]|datum=1954-03-17|via=Delpher.nl|bezochtdatum=2025-02-15|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010404238:mpeg21:p002}}</ref> E fundashon awor tabatin alrededor di 80.000 florin, ainda insufisiente pa e 150.000 florin kalkulá pa restoura e lanthùis. Pero ku un subsidio di [[Teritorio insular (Antias Hulandes)|teritorio insular di Kòrsou]] i fondonan di [[Landsloterij]], e restourashon tabata faktibel. E promé piedra a wòrdu poni dia 17 di yüni 1955.<ref>{{citeer web|titel=De heer F. Karner legt eerste steen voor restauratie van Brievengat. Eerste werk van Stichting Monumentenzorg|werk=[[Amigoe]]|datum=1955-06-18|bezochtdatum=2025-02-15|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010404614:mpeg21:p001}}</ref> E restourashon, bou di arkitekto Serge Alexeenko, a keda kla na fin di 1956 i e lanthùis por a wòrdu habrí bèk. Un miembro di direktiva di e fundashon a muda komo hürdó den e edifisio. == Arkitektura == E edifisio ta un struktura grandi di un piso, situá riba un tereno elevá. E núkleo di e edifisio ta rektangular ku un [[dak di siya|dak di sia]] i galerianan integrá dilanti i patras típiko di Kòrsou.<ref name="Monument"/> Na tur dos banda di e [[dak]] tin kuater kamber ku dakfènster. E galeria dilanti tin diessinku arko habrí. Den interior tin aperturanan den forma di arko entre e área di núkleo i e galerianan na banda. E kushina ta konektá ku e galeria na e parti patras. Strukturanan adishonal ta e koral, magasina, tanki i fòrnu di kalki. {{Multiple image | total_width = 700 | border = infobox | align = center | caption_align= center | perrow = | image2 = Landhuis, voorgalerij - 20652392 - RCE.jpg | caption2 = Galeria dilanti | image1 = Interieur landhuis, grote zaal - 20652386 - RCE.jpg | caption1 = Sala interior | image3 = Landhuis, achtergalerij - 20652307 - RCE.jpg | caption3 = Galeria patras | image4 = Landhuis, schuin van achteren - 20652385 - RCE.jpg | caption4 = Mangasina patras di e kas }} Dilanti di e edifisio tin un terasa grandi ku meimei un trapi pa subi drenta. Na e skinanan di e terasa tin dos toren kuadrá sólido, konstruí originalmente komo tòrnu di vigilansia i lugá di opservashon, pero tin biaha tambe tabata wòrdu usá pa enkarselá katibunan komo kastigu. Lokalmente nan tabata konosí tambe komo "kas di palomba", òf "nèshi di amor" pa relashonnan klandestino.<ref name="Buurtprofiel"/> Lanthùis Brievengat a wòrdu rekonosí komo monumento pa su balor históriko arkitektóniko i históriko kultural, entre otro pa motibu di su diseño, e detayenan di e fachada i e fòrnu di kalki.<ref name="Monument"/> == Mira tambe == * [[Lanthùis na Kòrsou]] {{Appendix}} [[Category:Kòrsou]] oqfj8vstfkn2zqyzxog9718uspzfbvw 202916 202915 2026-09-02T15:25:02Z Kallmemel 14000 /* Mira tambe */ nvt, ta ilenk den teksto kaba 202916 wikitext text/x-wiki {{Variante|c}} {{infobox edificio | variante = c | infobox_tipo = Lanthùis | imagen = Plantagehuis Brievengat.JPG | descripcion = Lanthùis Brievengat | nomber2 = Plantage “Hoop” | pais = {{CUW}} | localisa_na = [[Brievengat]], [[Willemstad]] | luga = [[Brievengat]] | adres = Kaya Wilfred Pieters z/n | cercania = | funcion_original = kas di plantashi | funcion_actual = | fecha_construccion = ± 1750 | renova = | restaura = 1955-1956, 2009-2014 | status_monumento = Monumento registrá | propietario = Stichting Monumentenzorg Curaçao | zoom = 13 }} '''Lanthùis Brievengat''', tambe konosí komo Plantage "Hoop", ta un eks-kas di plantashi di [[siglo 18|siglo diesocho]] na [[Kòrsou]], den zona di [[Brievengat]]. E ta lanthùis mas grandi den su tipo na Kòrsou. E [[lanthùis na Kòrsou|lanthùis]] a wòrdu konstruí rònt di 1750. Den pasado e tabata pertenesé na un plantashi ku un tereno di 500 hektar rònt di dje. E tereno tabata wòrdu usá pa tantu agrikultura komo krio di bestia. Kultivonan importante riba e plantashi tabata [[agave]] i maishi. Aktualmente e lanthùis ta un [[monumento]] registrá.<ref name="Monument">[https://curacaomonuments.org/sites/landhuisbrievengat-kaya-wilfred-pieters-z-n-willemstad Landhuis Brievengat] riba Curaçao Monuments. [https://web.archive.org/web/20230601224203/https://curacaomonuments.org/sites/landhuisbrievengat-kaya-wilfred-pieters-z-n-willemstad/ Archivá] 1 di yüni 2023.</ref> Te ku aña 2000, e tabata sede di un [[museo]]. For di 2009 pa 2014 el a wòrdu renobá, despues di kual el a bira un sentro di entretenementu ku fasilidatnan di horeca.<ref>[https://antilliaansdagblad.com/nieuws-menu/curacao/7474-landhuis-brievengat-gauw-weer-open Landhuis Brievengat gauw weer open], [[Antilliaans Dagblad]] (19 di september 2013)</ref> == Historia == E plantashi a wòrdu konstruí rònt di aña 1750. Poko despues e propiedat a pasa pa Samuel de Casseres, kende a wòrdu sigui pa Daniel Ellis na 1760. For di morto di Ellis te na 1800, no muchu ta konosí tokante e lanthùis grandi. Pero despues ku e isla a keda okupá rònt di aña 1800, e kas di plantashi a pasa pa Johan Heinrich Gravenhorst, un sòldá aleman di Burtscheid. Despues di su morto na 1814, el a keda den man di su kasá Anna Catharina Gravenhorst-Berch. Na su punto kumbre na 1820, sinkuentiocho katibu tabata traha riba e plantashi. Na 1843 esaki a wòrdu bendí na nan yu Jacob Bennebroek Gravenhorst. [[File:Landhuis Brievengat, gate.png|thumb|180px|left|Entrada pa lanthùis Brievengat]] Sinembargo na 1847 el a bolbe bende e plantashi ku Cornelis Jz. Sprock pa 8000 florin.<ref name="Buurtprofiel">[https://gobiernu.cw/wp-content/uploads/2019/06/Brievengat.pdf Buurtprofiel Brievengat], [[Ministerionan di pais Kòrsou|Ministerio di Desaroyo Sosial, Labor y Bienestar]] (2011)</ref> Sprock tabata doño di e plantashi pa 16 aña, ora na [[1863]] [[sklabitut]] a wòrdu abolí. Seguidamente, katibunan no tabata traha mas riba e tereno, pero trahadónan pagá sí. Na [[1877]] e lanthùis a sufri daño dor di un [[horcan|horkan]], ku lokalmente tabata wòrdu yamá "Horkan Grandi". E plantashi mes tambe a sufri basta daño i 75% di e bestianan a muri. Despues Sprock a bende e plantashi ku famia Noël. Ora ku Shell a haña un [[konseshon]] pa fèltnan di petroli rònt di Venezuela na 1912 i [[refineria Isla]] a habri riba e isla na 1918, eksplotashon di plantashi mester a para kompletamente. E trahadónan ku a bin traha einan despues di abolishon di sklabitut a muda pa siudat. Bon plaka por a wòrdu gana aki sin importá e temporada. Doñonan a bandoná nan plantashi, lagando e edifisionan dekaí pokopoko. Na 1929, lanthùis Brievengat a bira propiedat di [[N.V. Curaçaosche Petroleum Industrie Maatschappij| CPIM]], ku kier a us’é pa saka awa. E edifisio tabata den mal estado i renobashon tabata wòrdu konsiderá muchu karu. E lanthùis mester a wòrdu bashá abou. Sinembargo, esaki a keda prevení ora ku na 1954 a lanta fundashon Monumentenzorg Curaçao<ref>{{Citeer web |url=https://monumentenzorg.cw/ |titel=Homepage |bezochtdatum= |werk=Stichting Monumentenzorg Curaçao|archiefurl=https://web.archive.org/web/20221024212426/https://monumentenzorg.cw/|archiefdatum=2022-10-24}}</ref> ku 100 florin di Prins Bernard Cultuurfonds Karibe i 75.000 florin di Bernard van Leer, kende kier a laga algu atras pa e isla ora e bandon'é. E lanthùis a wòrdu opsekiá na e fundashon dor di CPIM na 1955, huntu ku kuater hektar di tereno i un suma di 5.000 florin.<ref>{{citeer web|titel=CPIM schenkt „Brievengat” aan monumentenzorg|werk=[[Amigoe]]|datum=1954-03-17|via=Delpher.nl|bezochtdatum=2025-02-15|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010404238:mpeg21:p002}}</ref> E fundashon awor tabatin alrededor di 80.000 florin, ainda insufisiente pa e 150.000 florin kalkulá pa restoura e lanthùis. Pero ku un subsidio di [[Teritorio insular (Antias Hulandes)|teritorio insular di Kòrsou]] i fondonan di [[Landsloterij]], e restourashon tabata faktibel. E promé piedra a wòrdu poni dia 17 di yüni 1955.<ref>{{citeer web|titel=De heer F. Karner legt eerste steen voor restauratie van Brievengat. Eerste werk van Stichting Monumentenzorg|werk=[[Amigoe]]|datum=1955-06-18|bezochtdatum=2025-02-15|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010404614:mpeg21:p001}}</ref> E restourashon, bou di arkitekto Serge Alexeenko, a keda kla na fin di 1956 i e lanthùis por a wòrdu habrí bèk. Un miembro di direktiva di e fundashon a muda komo hürdó den e edifisio. == Arkitektura == E edifisio ta un struktura grandi di un piso, situá riba un tereno elevá. E núkleo di e edifisio ta rektangular ku un [[dak di siya|dak di sia]] i galerianan integrá dilanti i patras típiko di Kòrsou.<ref name="Monument"/> Na tur dos banda di e [[dak]] tin kuater kamber ku dakfènster. E galeria dilanti tin diessinku arko habrí. Den interior tin aperturanan den forma di arko entre e área di núkleo i e galerianan na banda. E kushina ta konektá ku e galeria na e parti patras. Strukturanan adishonal ta e koral, magasina, tanki i fòrnu di kalki. {{Multiple image | total_width = 700 | border = infobox | align = center | caption_align= center | perrow = | image2 = Landhuis, voorgalerij - 20652392 - RCE.jpg | caption2 = Galeria dilanti | image1 = Interieur landhuis, grote zaal - 20652386 - RCE.jpg | caption1 = Sala interior | image3 = Landhuis, achtergalerij - 20652307 - RCE.jpg | caption3 = Galeria patras | image4 = Landhuis, schuin van achteren - 20652385 - RCE.jpg | caption4 = Mangasina patras di e kas }} Dilanti di e edifisio tin un terasa grandi ku meimei un trapi pa subi drenta. Na e skinanan di e terasa tin dos toren kuadrá sólido, konstruí originalmente komo tòrnu di vigilansia i lugá di opservashon, pero tin biaha tambe tabata wòrdu usá pa enkarselá katibunan komo kastigu. Lokalmente nan tabata konosí tambe komo "kas di palomba", òf "nèshi di amor" pa relashonnan klandestino.<ref name="Buurtprofiel"/> Lanthùis Brievengat a wòrdu rekonosí komo monumento pa su balor históriko arkitektóniko i históriko kultural, entre otro pa motibu di su diseño, e detayenan di e fachada i e fòrnu di kalki.<ref name="Monument"/> {{Appendix}} [[Category:Kòrsou]] s1mckkhhchmuia111b7ffbu91fct1hk 202917 202916 2026-09-02T15:25:24Z Kallmemel 14000 kita stylized quotes 202917 wikitext text/x-wiki {{Variante|c}} {{infobox edificio | variante = c | infobox_tipo = Lanthùis | imagen = Plantagehuis Brievengat.JPG | descripcion = Lanthùis Brievengat | nomber2 = Plantage "Hoop" | pais = {{CUW}} | localisa_na = [[Brievengat]], [[Willemstad]] | luga = [[Brievengat]] | adres = Kaya Wilfred Pieters z/n | cercania = | funcion_original = kas di plantashi | funcion_actual = | fecha_construccion = ± 1750 | renova = | restaura = 1955-1956, 2009-2014 | status_monumento = Monumento registrá | propietario = Stichting Monumentenzorg Curaçao | zoom = 13 }} '''Lanthùis Brievengat''', tambe konosí komo Plantage "Hoop", ta un eks-kas di plantashi di [[siglo 18|siglo diesocho]] na [[Kòrsou]], den zona di [[Brievengat]]. E ta lanthùis mas grandi den su tipo na Kòrsou. E [[lanthùis na Kòrsou|lanthùis]] a wòrdu konstruí rònt di 1750. Den pasado e tabata pertenesé na un plantashi ku un tereno di 500 hektar rònt di dje. E tereno tabata wòrdu usá pa tantu agrikultura komo krio di bestia. Kultivonan importante riba e plantashi tabata [[agave]] i maishi. Aktualmente e lanthùis ta un [[monumento]] registrá.<ref name="Monument">[https://curacaomonuments.org/sites/landhuisbrievengat-kaya-wilfred-pieters-z-n-willemstad Landhuis Brievengat] riba Curaçao Monuments. [https://web.archive.org/web/20230601224203/https://curacaomonuments.org/sites/landhuisbrievengat-kaya-wilfred-pieters-z-n-willemstad/ Archivá] 1 di yüni 2023.</ref> Te ku aña 2000, e tabata sede di un [[museo]]. For di 2009 pa 2014 el a wòrdu renobá, despues di kual el a bira un sentro di entretenementu ku fasilidatnan di horeca.<ref>[https://antilliaansdagblad.com/nieuws-menu/curacao/7474-landhuis-brievengat-gauw-weer-open Landhuis Brievengat gauw weer open], [[Antilliaans Dagblad]] (19 di september 2013)</ref> == Historia == E plantashi a wòrdu konstruí rònt di aña 1750. Poko despues e propiedat a pasa pa Samuel de Casseres, kende a wòrdu sigui pa Daniel Ellis na 1760. For di morto di Ellis te na 1800, no muchu ta konosí tokante e lanthùis grandi. Pero despues ku e isla a keda okupá rònt di aña 1800, e kas di plantashi a pasa pa Johan Heinrich Gravenhorst, un sòldá aleman di Burtscheid. Despues di su morto na 1814, el a keda den man di su kasá Anna Catharina Gravenhorst-Berch. Na su punto kumbre na 1820, sinkuentiocho katibu tabata traha riba e plantashi. Na 1843 esaki a wòrdu bendí na nan yu Jacob Bennebroek Gravenhorst. [[File:Landhuis Brievengat, gate.png|thumb|180px|left|Entrada pa lanthùis Brievengat]] Sinembargo na 1847 el a bolbe bende e plantashi ku Cornelis Jz. Sprock pa 8000 florin.<ref name="Buurtprofiel">[https://gobiernu.cw/wp-content/uploads/2019/06/Brievengat.pdf Buurtprofiel Brievengat], [[Ministerionan di pais Kòrsou|Ministerio di Desaroyo Sosial, Labor y Bienestar]] (2011)</ref> Sprock tabata doño di e plantashi pa 16 aña, ora na [[1863]] [[sklabitut]] a wòrdu abolí. Seguidamente, katibunan no tabata traha mas riba e tereno, pero trahadónan pagá sí. Na [[1877]] e lanthùis a sufri daño dor di un [[horcan|horkan]], ku lokalmente tabata wòrdu yamá "Horkan Grandi". E plantashi mes tambe a sufri basta daño i 75% di e bestianan a muri. Despues Sprock a bende e plantashi ku famia Noël. Ora ku Shell a haña un [[konseshon]] pa fèltnan di petroli rònt di Venezuela na 1912 i [[refineria Isla]] a habri riba e isla na 1918, eksplotashon di plantashi mester a para kompletamente. E trahadónan ku a bin traha einan despues di abolishon di sklabitut a muda pa siudat. Bon plaka por a wòrdu gana aki sin importá e temporada. Doñonan a bandoná nan plantashi, lagando e edifisionan dekaí pokopoko. Na 1929, lanthùis Brievengat a bira propiedat di [[N.V. Curaçaosche Petroleum Industrie Maatschappij| CPIM]], ku kier a us’é pa saka awa. E edifisio tabata den mal estado i renobashon tabata wòrdu konsiderá muchu karu. E lanthùis mester a wòrdu bashá abou. Sinembargo, esaki a keda prevení ora ku na 1954 a lanta fundashon Monumentenzorg Curaçao<ref>{{Citeer web |url=https://monumentenzorg.cw/ |titel=Homepage |bezochtdatum= |werk=Stichting Monumentenzorg Curaçao|archiefurl=https://web.archive.org/web/20221024212426/https://monumentenzorg.cw/|archiefdatum=2022-10-24}}</ref> ku 100 florin di Prins Bernard Cultuurfonds Karibe i 75.000 florin di Bernard van Leer, kende kier a laga algu atras pa e isla ora e bandon'é. E lanthùis a wòrdu opsekiá na e fundashon dor di CPIM na 1955, huntu ku kuater hektar di tereno i un suma di 5.000 florin.<ref>{{citeer web|titel=CPIM schenkt „Brievengat” aan monumentenzorg|werk=[[Amigoe]]|datum=1954-03-17|via=Delpher.nl|bezochtdatum=2025-02-15|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010404238:mpeg21:p002}}</ref> E fundashon awor tabatin alrededor di 80.000 florin, ainda insufisiente pa e 150.000 florin kalkulá pa restoura e lanthùis. Pero ku un subsidio di [[Teritorio insular (Antias Hulandes)|teritorio insular di Kòrsou]] i fondonan di [[Landsloterij]], e restourashon tabata faktibel. E promé piedra a wòrdu poni dia 17 di yüni 1955.<ref>{{citeer web|titel=De heer F. Karner legt eerste steen voor restauratie van Brievengat. Eerste werk van Stichting Monumentenzorg|werk=[[Amigoe]]|datum=1955-06-18|bezochtdatum=2025-02-15|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010404614:mpeg21:p001}}</ref> E restourashon, bou di arkitekto Serge Alexeenko, a keda kla na fin di 1956 i e lanthùis por a wòrdu habrí bèk. Un miembro di direktiva di e fundashon a muda komo hürdó den e edifisio. == Arkitektura == E edifisio ta un struktura grandi di un piso, situá riba un tereno elevá. E núkleo di e edifisio ta rektangular ku un [[dak di siya|dak di sia]] i galerianan integrá dilanti i patras típiko di Kòrsou.<ref name="Monument"/> Na tur dos banda di e [[dak]] tin kuater kamber ku dakfènster. E galeria dilanti tin diessinku arko habrí. Den interior tin aperturanan den forma di arko entre e área di núkleo i e galerianan na banda. E kushina ta konektá ku e galeria na e parti patras. Strukturanan adishonal ta e koral, magasina, tanki i fòrnu di kalki. {{Multiple image | total_width = 700 | border = infobox | align = center | caption_align= center | perrow = | image2 = Landhuis, voorgalerij - 20652392 - RCE.jpg | caption2 = Galeria dilanti | image1 = Interieur landhuis, grote zaal - 20652386 - RCE.jpg | caption1 = Sala interior | image3 = Landhuis, achtergalerij - 20652307 - RCE.jpg | caption3 = Galeria patras | image4 = Landhuis, schuin van achteren - 20652385 - RCE.jpg | caption4 = Mangasina patras di e kas }} Dilanti di e edifisio tin un terasa grandi ku meimei un trapi pa subi drenta. Na e skinanan di e terasa tin dos toren kuadrá sólido, konstruí originalmente komo tòrnu di vigilansia i lugá di opservashon, pero tin biaha tambe tabata wòrdu usá pa enkarselá katibunan komo kastigu. Lokalmente nan tabata konosí tambe komo "kas di palomba", òf "nèshi di amor" pa relashonnan klandestino.<ref name="Buurtprofiel"/> Lanthùis Brievengat a wòrdu rekonosí komo monumento pa su balor históriko arkitektóniko i históriko kultural, entre otro pa motibu di su diseño, e detayenan di e fachada i e fòrnu di kalki.<ref name="Monument"/> {{Appendix}} [[Category:Kòrsou]] jktyrid3dn4k0w7tn5rjx8qvu4pi92d 202919 202917 2026-09-02T18:14:09Z Caribiana 8320 wikilink + algun korekshon di idioma 202919 wikitext text/x-wiki {{Variante|c}} {{infobox edificio|variante = c | infobox_tipo = Lanthùis | imagen = Plantagehuis Brievengat.JPG | descripcion = Lanthùis Brievengat | nomber2 = Plantage "Hoop" | pais = {{CUW}} | localisa_na = [[Brievengat]], [[Willemstad]] | luga = [[Brievengat]] | adres = Kaya Wilfred Pieters z/n | cercania = | funcion_original = lanthùis | funcion_actual = | fecha_construccion = ± 1750 | renova = | restaura = 1955-1956, 2009-2014 | status_monumento = Monumento registrá | propietario = [[Stichting Monumentenzorg Curaçao]] | zoom = 13 }} '''Lanthùis Brievengat''', tambe konosí komo Plantage "Hoop", ta un lanthùis di [[siglo 18|siglo diesocho]] na [[Kòrsou]], den zona di [[Brievengat]]. E ta e lanthùis mas grandi den su tipo na Kòrsou. Aktualmente e lanthùis ta un [[monumento]] registrá.<ref name="Monument">[https://curacaomonuments.org/sites/landhuisbrievengat-kaya-wilfred-pieters-z-n-willemstad Landhuis Brievengat] riba Curaçao Monuments. [https://web.archive.org/web/20230601224203/https://curacaomonuments.org/sites/landhuisbrievengat-kaya-wilfred-pieters-z-n-willemstad/ Archivá] 1 di yüni 2023.</ref> Te ku aña 2000, e tabata sede di un [[museo]]. For di 2009 pa 2014 el a wòrdu renobá, despues di kual el a bira un sentro di entretenementu ku fasilidatnan di horeca.<ref>[https://antilliaansdagblad.com/nieuws-menu/curacao/7474-landhuis-brievengat-gauw-weer-open Landhuis Brievengat gauw weer open], [[Antilliaans Dagblad]] (19 di september 2013)</ref> == Historia == E [[lanthùis na Kòrsou|lanthùis]] a wòrdu konstruí rònt di aña 1750. Den e tabata pertenesé na un plantashi ku un tereno di 500 hektar rònt di dje. E tereno tabata wòrdu usá pa tantu agrikultura komo krio di bestia. Kultivonan importante riba e plantashi tabata [[agave]] i maishi. Poko despues e propiedat a pasa pa Samuel de Casseres, kende a wòrdu sigui pa Daniel Ellis na 1760. For di morto di Ellis te na 1800, no muchu ta konosí tokante e lanthùis grandi. Pero despues ku e isla a keda okupá rònt di aña 1800, e lanthùis a pasa pa Johan Heinrich Gravenhorst, un sòldá aleman di Burtscheid. Despues di su morto na 1814, el a keda den man di su kasá Anna Catharina Gravenhorst-Berch. Na su punto kumbre na 1820, sinkuentiocho katibu tabata traha riba e plantashi. Na 1843 e plantashi a wòrdu bendí na nan yu Jacob Bennebroek Gravenhorst. [[File:Landhuis Brievengat, gate.png|thumb|180px|left|Entrada pa lanthùis Brievengat]] Sinembargo na 1847 el a bolbe bende e plantashi ku Cornelis Jz. Sprock pa 8000 florin.<ref name="Buurtprofiel">[https://web.archive.org/web/20221026190520/https://docplayer.nl/59989489-Buurtprofiel-brievengat-zone-21-anno-een-beeld-van-de-zone-brievengat-te-curacao-buurtprofiel-brievengat.html Buurtprofiel Brievengat], [[Ministerionan di pais Kòrsou|Ministerio di Desaroyo Sosial, Labor y Bienestar]] (2011)</ref> Sprock tabata doño di e plantashi pa 16 aña, ora na [[1863]] [[sklabitut]] a wòrdu abolí. Seguidamente, katibunan no tabata traha mas riba e tereno, pero trahadónan pagá sí. Na [[1877]] e lanthùis a sufri daño dor di un [[horcan|horkan]], ku lokalmente tabata wòrdu yamá "Horkan Grandi". E plantashi mes tambe a sufri basta daño i 75% di e bestianan a muri. Despues Sprock a bende e plantashi ku famia Noël.<ref name="Buurtprofiel"/> Ora ku Shell a haña un [[concesion|konseshon]] pa fèltnan di petroli rònt di Venezuela na 1912 i [[refineria Isla]] a habri riba e isla na 1918, eksplotashon di plantashi mester a para kompletamente. E trahadónan, ku a bin traha einan despues di abolishon di sklabitut, a muda pa siudat. Bon plaka por a wòrdu gana aki sin importá e temporada. Doñonan a bandoná nan plantashi, lagando e edifisionan dekaí pokopoko. Na 1929, lanthùis Brievengat a bira propiedat di [[N.V. Curaçaosche Petroleum Industrie Maatschappij| CPIM]], ku kier a us’é pa saka awa. E edifisio tabata den mal estado i renobashon tabata wòrdu konsiderá muchu karu. E lanthùis mester a wòrdu bashá abou. Sinembargo, esaki a keda prevení ora ku na 1954 a lanta [[Stichting Monumentenzorg Curaçao|fundashon Monumentenzorg Curaçao]]<ref>{{Citeer web |url=https://monumentenzorg.cw/ |titel=Homepage |bezochtdatum= |werk=Stichting Monumentenzorg Curaçao|archiefurl=https://web.archive.org/web/20221024212426/https://monumentenzorg.cw/|archiefdatum=2022-10-24}}</ref> ku 100 florin di [[Cultuurfonds Caribisch Gebied|Prins Bernard Cultuurfonds Region Karibe]] i 75.000 florin di Bernard van Leer, kende kier a laga algu atras pa e isla ora el a bandon'é. E lanthùis a wòrdu opsekiá na e fundashon dor di CPIM na 1955, huntu ku kuater hektar di tereno i un suma di 5.000 florin.<ref>{{citeer web|titel=CPIM schenkt „Brievengat” aan monumentenzorg|werk=[[Amigoe]]|datum=1954-03-17|via=Delpher.nl|bezochtdatum=2025-02-15|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010404238:mpeg21:p002}}</ref> E fundashon awor tabatin alrededor di 80.000 florin, ainda insufisiente pa e 150.000 florin kalkulá pa restoura e lanthùis. Pero ku un subsidio di [[Teritorio insular (Antias Hulandes)|teritorio insular di Kòrsou]] i fondonan di [[Landsloterij]], e restourashon tabata faktibel. E promé piedra a wòrdu poni dia 17 di yüni 1955.<ref>{{citeer web|titel=De heer F. Karner legt eerste steen voor restauratie van Brievengat. Eerste werk van Stichting Monumentenzorg|werk=[[Amigoe]]|datum=1955-06-18|bezochtdatum=2025-02-15|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010404614:mpeg21:p001}}</ref> E restourashon, bou di arkitekto Serge Alexeenko, a keda klá na fin di 1956 i e lanthùis por a wòrdu habrí bèk. Un miembro di direktiva di e fundashon a muda komo hürdó den e edifisio. == Arkitektura == E edifisio ta un struktura grandi di un piso, situá riba un tereno elevá. E núkleo di e edifisio ta rektangular ku un [[dak di siya|dak di sia]] i hadrei integrá dilanti i patras típiko di Kòrsou.<ref name="Monument"/> Na tur dos banda di e [[dak]] tin kuater kamber ku dakfènster. E hadrei dilanti tin diessinku arko habrí. Den interior tin aperturanan den forma di arko entre e área di núkleo i e galerianan na banda. E kushina ta konektá ku e hadrei na e parti patras. Strukturanan adishonal ta e koral, magasina, tanki i fòrnu di kalki. {{Multiple image | total_width = 700 | border = infobox | align = center | caption_align= center | perrow = | image2 = Landhuis, voorgalerij - 20652392 - RCE.jpg | caption2 = Hadrei dilanti | image1 = Interieur landhuis, grote zaal - 20652386 - RCE.jpg | caption1 = Sala interior | image3 = Landhuis, achtergalerij - 20652307 - RCE.jpg | caption3 = Hadrei patras | image4 = Landhuis, schuin van achteren - 20652385 - RCE.jpg | caption4 = Mangasina patras di e kas }} Dilanti di e edifisio tin un terasa grandi ku meimei un trapi pa subi drenta. Na e skinanan di e terasa tin dos toren kuadrá sólido, konstruí originalmente komo tòrnu di vigilansia i lugá di opservashon, pero tin biaha tambe tabata wòrdu usá pa enkarselá katibunan komo kastigu. Lokalmente nan tabata konosí tambe komo "kas di palomba", òf "nèshi di amor" pa relashonnan klandestino.<ref name="Buurtprofiel"/> Lanthùis Brievengat a wòrdu rekonosí komo monumento pa su balor históriko arkitektóniko i históriko kultural, entre otro pa motibu di su diseño, e detayenan di e fachada i e fòrnu di kalki.<ref name="Monument"/> {{Appendix}} [[Kategoria:Kòrsou]] [[Kategoria:Monumento protehí]] dmhuusrfu97a3nc895ka66i13uksysn Supi 0 13493 202880 202797 2026-09-02T12:48:45Z Kallmemel 14000 -cursivo, parameter fix 202880 wikitext text/x-wiki {{Variante|a}} {{Taxobox| variante = a | tipo = mata | nomber = Supi | alias = Asufro | imagen = Pereskia guamacho.jpg | descripcion = Flor geel di Supi. | status = LC | reino = [[Mata|Plantae]] | division =[[Mata vaskular|Tracheophyta]] | clase = Magnoliopsida | orden = Caryophyllales | famia =[[Cactaceae]] | genero = ''Pereskia'' | autor = F.A.C. Weber | fecha = 1898 | especie = P. guamacho | imagen2 = Cruz Verde en Paraguná.jpg | descripcion2= Palo di Supi na [[Peninsula di Paraguaná]]. | imagen3 = Nature in Isla Margarita, Nueva Esparta, Venezuela 09.jpg | descripcion3= Bista detaya di e mata | sinonimo = {{Lista expande | alinia = | titulo = ''Leuenbergeria guamacho'' (F.A.C.Weber) Lodé 2012 | 1 = ''Rodocactus guamacho'' (Web.) Knuth | 2 = ''Colombiano pereskia'' Britton & Rose | 3 = ''Rhodocactus colombianus'' (Britton & Rose) F.M.Knuth | 4 = ''Rhodocactus guamacho'' (F.A.C.Weber) F.M.Knuth 1936 }} }} '''Supi''' of '''Azufro'''<ref>{{citeer web|url=https://www.dutchcaribbeanspecies.org/linnaeus_ng/app/views/species/nsr_taxon.php?id=189538&cat=CTAB_NAMES|titel=Pereskia guamacho|werk=[[Dutch Caribbean Species Register|DCSR]]}}</ref> (''Pereskia guamacho'') ta un [[espesie|especie]] di mata cu ta pertenece na [[Famia (biologia)|famia]] [[Cactaceae]]. Otro for di mayoria di [[Cactaceae|cadushi]] ta cu e tin blachi bon desaroya y ta parce mas bien un palo tradicional. == Nomber == E prome descripcion di e especie a wordo publica pa e botanico frances F.A.C. Weber (1830-1903) den ''Dictionnaire d’Horticulture'' na 1898.<ref name = Trop>{{cite web|access-date= |title=''Pereskia guamacho'' |url=http://www.tropicos.org/Name/5106493 |work=Tropicos.org. Missouri Botanical Garden}}</ref><ref>[http://www.theplantlist.org/tpl/record/ild-177 ''Pereskia guamacho'' den PlantList]</ref> Na 2012, Joël Lodé a propone reclasificacion y a inclui e especie den e genero Leuenbergeria.<ref>[https://www.gbif.org/species/11049981 ''Leuenbergeria guamacho''], gbif.org</ref> Un otro sinonimo cientifico cu a wordo uza ta ''Rhodocactus guamacho''. Den cultura popular, e mata a surgi cu e apelativo “guamachito” den e cantica famoso ''Caballo viejo'', compone y canta pa Simón Díaz, cu ta parti esencial di e repertorio di "musica llanera" di Venezuela. == Distribucion y habitat == [[File:Pereskia guamacho - Cerro santa Ana.jpg|thumb|left|110px|Palo di Supi]] E especie ta nativo di [[Amérika|America]] tropical, extendiendo for di [[México|Mexico]] te na [[Colombia]], [[Venezuela]] y tambe e [[Islanan ABC]] ([[Aruba]], [[Boneiru|Boneiro]] y [[Kòrsou|Corsou]]). E ta prefera zonanan arido y semiarido, cu suelo di calki, for di nivel di lama te na mas o menos 1000 m di altitud, y algun biaha te cu 1800 m. Den Venezuela, gran parti di e distribucion no ta den area proteha, pero subpoblacionnan importante por wordo haya den:<br> - Parke Nacional Cerro Saroche (estado Lara)<br> - Monumento Natural Cerro Santa Ana ([[Peninsula di Paraguaná]], [[Falcón|estado Falcón]]). == Descripcion == E ta un palo di cadushi cu por yega te cu 8 meter di haltura, cu un troncon maron y un corona rondo cu por midi te cu 3 meter di diameter. E mata tin un desaroyo lento. Su blachinan ta simpel, alterna y [[suculento]]. Su flor ta habri durante dia (anthesis diurno), ta hopi abundante y di color geel briyante. E fruta ta globoso, di color berde cu ta bira geel ora e madura. E ta comibel y ya contene hopi simia pretu chikito. == Mira tambe == * [[Mata protegi na Aruba]] {{Commonscat}} {{Appendix|refs|2= * {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=es|oldid =162540437|titulo=Pereskia guamacho}} {{References}} ;Lista di fuente * {{cite journal |last=Griffiths |first=Howard |title=Ecophysiology of Pereskia guamacho, a cactus with leaves |journal=Annals of Botany |volume=98 |issue=5 |year=2006 |pages=1061–1070 |doi=10.1093/aob/mcl188 |pmid=17080640}} }} [[Kategoria:Mata]] [[Kategoria:Islanan ABC]] 21r1exu6gxt7ixes8jo85k1891tsapy 202881 202880 2026-09-02T12:49:36Z Kallmemel 14000 fix nomber cien 202881 wikitext text/x-wiki {{Variante|a}} {{Taxobox| variante = a | tipo = mata | nomber = Supi | alias = Asufro | imagen = Pereskia guamacho.jpg | descripcion = Flor geel di Supi. | status = LC | reino = [[Mata|Plantae]] | division =[[Mata vaskular|Tracheophyta]] | clase = Magnoliopsida | orden = Caryophyllales | famia =[[Cactaceae]] | genero = ''Pereskia'' | autor = F.A.C. Weber | fecha = 1898 | c-nomber = ''Pereskia guamacho'' | imagen2 = Cruz Verde en Paraguná.jpg | descripcion2= Palo di Supi na [[Peninsula di Paraguaná]]. | imagen3 = Nature in Isla Margarita, Nueva Esparta, Venezuela 09.jpg | descripcion3= Bista detaya di e mata | sinonimo = {{Lista expande | alinia = | titulo = ''Leuenbergeria guamacho'' (F.A.C.Weber) Lodé 2012 | 1 = ''Rodocactus guamacho'' (Web.) Knuth | 2 = ''Colombiano pereskia'' Britton & Rose | 3 = ''Rhodocactus colombianus'' (Britton & Rose) F.M.Knuth | 4 = ''Rhodocactus guamacho'' (F.A.C.Weber) F.M.Knuth 1936 }} }} '''Supi''' of '''Azufro'''<ref>{{citeer web|url=https://www.dutchcaribbeanspecies.org/linnaeus_ng/app/views/species/nsr_taxon.php?id=189538&cat=CTAB_NAMES|titel=Pereskia guamacho|werk=[[Dutch Caribbean Species Register|DCSR]]}}</ref> (''Pereskia guamacho'') ta un [[espesie|especie]] di mata cu ta pertenece na [[Famia (biologia)|famia]] [[Cactaceae]]. Otro for di mayoria di [[Cactaceae|cadushi]] ta cu e tin blachi bon desaroya y ta parce mas bien un palo tradicional. == Nomber == E prome descripcion di e especie a wordo publica pa e botanico frances F.A.C. Weber (1830-1903) den ''Dictionnaire d’Horticulture'' na 1898.<ref name = Trop>{{cite web|access-date= |title=''Pereskia guamacho'' |url=http://www.tropicos.org/Name/5106493 |work=Tropicos.org. Missouri Botanical Garden}}</ref><ref>[http://www.theplantlist.org/tpl/record/ild-177 ''Pereskia guamacho'' den PlantList]</ref> Na 2012, Joël Lodé a propone reclasificacion y a inclui e especie den e genero Leuenbergeria.<ref>[https://www.gbif.org/species/11049981 ''Leuenbergeria guamacho''], gbif.org</ref> Un otro sinonimo cientifico cu a wordo uza ta ''Rhodocactus guamacho''. Den cultura popular, e mata a surgi cu e apelativo “guamachito” den e cantica famoso ''Caballo viejo'', compone y canta pa Simón Díaz, cu ta parti esencial di e repertorio di "musica llanera" di Venezuela. == Distribucion y habitat == [[File:Pereskia guamacho - Cerro santa Ana.jpg|thumb|left|110px|Palo di Supi]] E especie ta nativo di [[Amérika|America]] tropical, extendiendo for di [[México|Mexico]] te na [[Colombia]], [[Venezuela]] y tambe e [[Islanan ABC]] ([[Aruba]], [[Boneiru|Boneiro]] y [[Kòrsou|Corsou]]). E ta prefera zonanan arido y semiarido, cu suelo di calki, for di nivel di lama te na mas o menos 1000 m di altitud, y algun biaha te cu 1800 m. Den Venezuela, gran parti di e distribucion no ta den area proteha, pero subpoblacionnan importante por wordo haya den:<br> - Parke Nacional Cerro Saroche (estado Lara)<br> - Monumento Natural Cerro Santa Ana ([[Peninsula di Paraguaná]], [[Falcón|estado Falcón]]). == Descripcion == E ta un palo di cadushi cu por yega te cu 8 meter di haltura, cu un troncon maron y un corona rondo cu por midi te cu 3 meter di diameter. E mata tin un desaroyo lento. Su blachinan ta simpel, alterna y [[suculento]]. Su flor ta habri durante dia (anthesis diurno), ta hopi abundante y di color geel briyante. E fruta ta globoso, di color berde cu ta bira geel ora e madura. E ta comibel y ya contene hopi simia pretu chikito. == Mira tambe == * [[Mata protegi na Aruba]] {{Commonscat}} {{Appendix|refs|2= * {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=es|oldid =162540437|titulo=Pereskia guamacho}} {{References}} ;Lista di fuente * {{cite journal |last=Griffiths |first=Howard |title=Ecophysiology of Pereskia guamacho, a cactus with leaves |journal=Annals of Botany |volume=98 |issue=5 |year=2006 |pages=1061–1070 |doi=10.1093/aob/mcl188 |pmid=17080640}} }} [[Kategoria:Mata]] [[Kategoria:Islanan ABC]] 27gvazsjflba72sjt4jn7lzto4bl1qs 202882 202881 2026-09-02T12:50:48Z Kallmemel 14000 reformula descripcion 202882 wikitext text/x-wiki {{Variante|a}} {{Taxobox| variante = a | tipo = mata | nomber = Supi | alias = Asufro | imagen = Pereskia guamacho.jpg | descripcion = Flor geel di Supi. | status = LC | reino = [[Mata|Plantae]] | division =[[Mata vaskular|Tracheophyta]] | clase = Magnoliopsida | orden = Caryophyllales | famia =[[Cactaceae]] | genero = ''Pereskia'' | autor = F.A.C. Weber | fecha = 1898 | c-nomber = ''Pereskia guamacho'' | imagen2 = Cruz Verde en Paraguná.jpg | descripcion2= Palo di Supi ([[Peninsula di Paraguaná]]) | imagen3 = Nature in Isla Margarita, Nueva Esparta, Venezuela 09.jpg | descripcion3= Areola di sumpiña | sinonimo = {{Lista expande | alinia = | titulo = ''Leuenbergeria guamacho'' (F.A.C.Weber) Lodé 2012 | 1 = ''Rodocactus guamacho'' (Web.) Knuth | 2 = ''Colombiano pereskia'' Britton & Rose | 3 = ''Rhodocactus colombianus'' (Britton & Rose) F.M.Knuth | 4 = ''Rhodocactus guamacho'' (F.A.C.Weber) F.M.Knuth 1936 }} }} '''Supi''' of '''Azufro'''<ref>{{citeer web|url=https://www.dutchcaribbeanspecies.org/linnaeus_ng/app/views/species/nsr_taxon.php?id=189538&cat=CTAB_NAMES|titel=Pereskia guamacho|werk=[[Dutch Caribbean Species Register|DCSR]]}}</ref> (''Pereskia guamacho'') ta un [[espesie|especie]] di mata cu ta pertenece na [[Famia (biologia)|famia]] [[Cactaceae]]. Otro for di mayoria di [[Cactaceae|cadushi]] ta cu e tin blachi bon desaroya y ta parce mas bien un palo tradicional. == Nomber == E prome descripcion di e especie a wordo publica pa e botanico frances F.A.C. Weber (1830-1903) den ''Dictionnaire d’Horticulture'' na 1898.<ref name = Trop>{{cite web|access-date= |title=''Pereskia guamacho'' |url=http://www.tropicos.org/Name/5106493 |work=Tropicos.org. Missouri Botanical Garden}}</ref><ref>[http://www.theplantlist.org/tpl/record/ild-177 ''Pereskia guamacho'' den PlantList]</ref> Na 2012, Joël Lodé a propone reclasificacion y a inclui e especie den e genero Leuenbergeria.<ref>[https://www.gbif.org/species/11049981 ''Leuenbergeria guamacho''], gbif.org</ref> Un otro sinonimo cientifico cu a wordo uza ta ''Rhodocactus guamacho''. Den cultura popular, e mata a surgi cu e apelativo “guamachito” den e cantica famoso ''Caballo viejo'', compone y canta pa Simón Díaz, cu ta parti esencial di e repertorio di "musica llanera" di Venezuela. == Distribucion y habitat == [[File:Pereskia guamacho - Cerro santa Ana.jpg|thumb|left|110px|Palo di Supi]] E especie ta nativo di [[Amérika|America]] tropical, extendiendo for di [[México|Mexico]] te na [[Colombia]], [[Venezuela]] y tambe e [[Islanan ABC]] ([[Aruba]], [[Boneiru|Boneiro]] y [[Kòrsou|Corsou]]). E ta prefera zonanan arido y semiarido, cu suelo di calki, for di nivel di lama te na mas o menos 1000 m di altitud, y algun biaha te cu 1800 m. Den Venezuela, gran parti di e distribucion no ta den area proteha, pero subpoblacionnan importante por wordo haya den:<br> - Parke Nacional Cerro Saroche (estado Lara)<br> - Monumento Natural Cerro Santa Ana ([[Peninsula di Paraguaná]], [[Falcón|estado Falcón]]). == Descripcion == E ta un palo di cadushi cu por yega te cu 8 meter di haltura, cu un troncon maron y un corona rondo cu por midi te cu 3 meter di diameter. E mata tin un desaroyo lento. Su blachinan ta simpel, alterna y [[suculento]]. Su flor ta habri durante dia (anthesis diurno), ta hopi abundante y di color geel briyante. E fruta ta globoso, di color berde cu ta bira geel ora e madura. E ta comibel y ya contene hopi simia pretu chikito. == Mira tambe == * [[Mata protegi na Aruba]] {{Commonscat}} {{Appendix|refs|2= * {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=es|oldid =162540437|titulo=Pereskia guamacho}} {{References}} ;Lista di fuente * {{cite journal |last=Griffiths |first=Howard |title=Ecophysiology of Pereskia guamacho, a cactus with leaves |journal=Annals of Botany |volume=98 |issue=5 |year=2006 |pages=1061–1070 |doi=10.1093/aob/mcl188 |pmid=17080640}} }} [[Kategoria:Mata]] [[Kategoria:Islanan ABC]] hxngzw1y24euwcryvl2447x03mz6tlt 202883 202882 2026-09-02T12:51:42Z Kallmemel 14000 reformulacion 202883 wikitext text/x-wiki {{Variante|a}} {{Taxobox| variante = a | tipo = mata | nomber = Supi | alias = Asufro | imagen = Pereskia guamacho.jpg | descripcion = Flor geel di Supi. | status = LC | reino = [[Mata|Plantae]] | division =[[Mata vaskular|Tracheophyta]] | clase = Magnoliopsida | orden = Caryophyllales | famia =[[Cactaceae]] | genero = ''Pereskia'' | autor = F.A.C. Weber | fecha = 1898 | c-nomber = ''Pereskia guamacho'' | imagen2 = Cruz Verde en Paraguná.jpg | descripcion2= Palo di Supi ([[Peninsula di Paraguaná]]) | imagen3 = Nature in Isla Margarita, Nueva Esparta, Venezuela 09.jpg | descripcion3= Areola di sumpiña | sinonimo = {{Lista expande | alinia = | titulo = ''Leuenbergeria guamacho'' (F.A.C.Weber) Lodé 2012 | 1 = ''Rodocactus guamacho'' (Web.) Knuth | 2 = ''Colombiano pereskia'' Britton & Rose | 3 = ''Rhodocactus colombianus'' (Britton & Rose) F.M.Knuth | 4 = ''Rhodocactus guamacho'' (F.A.C.Weber) F.M.Knuth 1936 }} }} '''Supi''' of '''Azufro'''<ref>{{citeer web|url=https://www.dutchcaribbeanspecies.org/linnaeus_ng/app/views/species/nsr_taxon.php?id=189538&cat=CTAB_NAMES|titel=Pereskia guamacho|werk=[[Dutch Caribbean Species Register|DCSR]]}}</ref> (''Pereskia guamacho'') ta un [[espesie|especie]] cu ta pertenece na [[Famia (biologia)|famia]] di cadushi ([[Cactaceae]]). Otro for di mayoria di [[Cactaceae|cadushi]] ta cu e tin blachi bon desaroya y ta parce mas bien un palo tradicional. == Nomber == E prome descripcion di e especie a wordo publica pa e botanico frances F.A.C. Weber (1830-1903) den ''Dictionnaire d’Horticulture'' na 1898.<ref name = Trop>{{cite web|access-date= |title=''Pereskia guamacho'' |url=http://www.tropicos.org/Name/5106493 |work=Tropicos.org. Missouri Botanical Garden}}</ref><ref>[http://www.theplantlist.org/tpl/record/ild-177 ''Pereskia guamacho'' den PlantList]</ref> Na 2012, Joël Lodé a propone reclasificacion y a inclui e especie den e genero Leuenbergeria.<ref>[https://www.gbif.org/species/11049981 ''Leuenbergeria guamacho''], gbif.org</ref> Un otro sinonimo cientifico cu a wordo uza ta ''Rhodocactus guamacho''. Den cultura popular, e mata a surgi cu e apelativo “guamachito” den e cantica famoso ''Caballo viejo'', compone y canta pa Simón Díaz, cu ta parti esencial di e repertorio di "musica llanera" di Venezuela. == Distribucion y habitat == [[File:Pereskia guamacho - Cerro santa Ana.jpg|thumb|left|110px|Palo di Supi]] E especie ta nativo di [[Amérika|America]] tropical, extendiendo for di [[México|Mexico]] te na [[Colombia]], [[Venezuela]] y tambe e [[Islanan ABC]] ([[Aruba]], [[Boneiru|Boneiro]] y [[Kòrsou|Corsou]]). E ta prefera zonanan arido y semiarido, cu suelo di calki, for di nivel di lama te na mas o menos 1000 m di altitud, y algun biaha te cu 1800 m. Den Venezuela, gran parti di e distribucion no ta den area proteha, pero subpoblacionnan importante por wordo haya den:<br> - Parke Nacional Cerro Saroche (estado Lara)<br> - Monumento Natural Cerro Santa Ana ([[Peninsula di Paraguaná]], [[Falcón|estado Falcón]]). == Descripcion == E ta un palo di cadushi cu por yega te cu 8 meter di haltura, cu un troncon maron y un corona rondo cu por midi te cu 3 meter di diameter. E mata tin un desaroyo lento. Su blachinan ta simpel, alterna y [[suculento]]. Su flor ta habri durante dia (anthesis diurno), ta hopi abundante y di color geel briyante. E fruta ta globoso, di color berde cu ta bira geel ora e madura. E ta comibel y ya contene hopi simia pretu chikito. == Mira tambe == * [[Mata protegi na Aruba]] {{Commonscat}} {{Appendix|refs|2= * {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=es|oldid =162540437|titulo=Pereskia guamacho}} {{References}} ;Lista di fuente * {{cite journal |last=Griffiths |first=Howard |title=Ecophysiology of Pereskia guamacho, a cactus with leaves |journal=Annals of Botany |volume=98 |issue=5 |year=2006 |pages=1061–1070 |doi=10.1093/aob/mcl188 |pmid=17080640}} }} [[Kategoria:Mata]] [[Kategoria:Islanan ABC]] jfvggr7infx0wnddeeltvrc24lf3ndf 202884 202883 2026-09-02T13:03:52Z Caribiana 8320 linkfix 202884 wikitext text/x-wiki {{Variante|a}} {{Taxobox| variante = a | tipo = mata | nomber = Supi | alias = Asufro | imagen = Pereskia guamacho.jpg | descripcion = Flor geel di Supi. | status = LC | reino = [[Mata|Plantae]] | division =[[Mata vaskular|Tracheophyta]] | clase = Magnoliopsida | orden = Caryophyllales | famia =[[Cactaceae]] | genero = ''Pereskia'' | autor = F.A.C. Weber | fecha = 1898 | c-nomber = ''Pereskia guamacho'' | imagen2 = Cruz Verde en Paraguná.jpg | descripcion2= Palo di Supi ([[Peninsula di Paraguaná]]) | imagen3 = Nature in Isla Margarita, Nueva Esparta, Venezuela 09.jpg | descripcion3= Areola di sumpiña | sinonimo = {{Lista expande | alinia = | titulo = ''Leuenbergeria guamacho'' (F.A.C.Weber) Lodé 2012 | 1 = ''Rodocactus guamacho'' (Web.) Knuth | 2 = ''Colombiano pereskia'' Britton & Rose | 3 = ''Rhodocactus colombianus'' (Britton & Rose) F.M.Knuth | 4 = ''Rhodocactus guamacho'' (F.A.C.Weber) F.M.Knuth 1936 }} }} '''Supi''' of '''Azufro'''<ref>{{citeer web|url=https://www.dutchcaribbeanspecies.org/linnaeus_ng/app/views/species/nsr_taxon.php?id=189538&cat=CTAB_NAMES|titel=Pereskia guamacho|werk=[[Dutch Caribbean Species Register|DCSR]]}}</ref> (''Pereskia guamacho'') ta un [[espesie|especie]] cu ta pertenece na [[Famia (biologia)|famia]] di cadushi ([[Kadushi|Cactaceae]]). Otro for di mayoria di [[kadushi|cadushi]] ta cu e tin blachi bon desaroya y ta parce mas bien un palo tradicional. == Nomber == E prome descripcion di e especie a wordo publica pa e botanico frances F.A.C. Weber (1830-1903) den ''Dictionnaire d’Horticulture'' na 1898.<ref name = Trop>{{cite web|access-date= |title=''Pereskia guamacho'' |url=http://www.tropicos.org/Name/5106493 |work=Tropicos.org. Missouri Botanical Garden}}</ref><ref>[http://www.theplantlist.org/tpl/record/ild-177 ''Pereskia guamacho'' den PlantList]</ref> Na 2012, Joël Lodé a propone reclasificacion y a inclui e especie den e genero Leuenbergeria.<ref>[https://www.gbif.org/species/11049981 ''Leuenbergeria guamacho''], gbif.org</ref> Un otro sinonimo cientifico cu a wordo uza ta ''Rhodocactus guamacho''. Den cultura popular, e mata a surgi cu e apelativo “guamachito” den e cantica famoso ''Caballo viejo'', compone y canta pa Simón Díaz, cu ta parti esencial di e repertorio di "musica llanera" di Venezuela. == Distribucion y habitat == [[File:Pereskia guamacho - Cerro santa Ana.jpg|thumb|left|110px|Palo di Supi]] E especie ta nativo di [[Amérika|America]] tropical, extendiendo for di [[México|Mexico]] te na [[Colombia]], [[Venezuela]] y tambe e [[Islanan ABC]] ([[Aruba]], [[Boneiru|Boneiro]] y [[Kòrsou|Corsou]]). E ta prefera zonanan arido y semiarido, cu suelo di calki, for di nivel di lama te na mas o menos 1000 m di altitud, y algun biaha te cu 1800 m. Den Venezuela, gran parti di e distribucion no ta den area proteha, pero subpoblacionnan importante por wordo haya den:<br> - Parke Nacional Cerro Saroche (estado Lara)<br> - Monumento Natural Cerro Santa Ana ([[Peninsula di Paraguaná]], [[Falcón|estado Falcón]]). == Descripcion == E ta un palo di cadushi cu por yega te cu 8 meter di haltura, cu un troncon maron y un corona rondo cu por midi te cu 3 meter di diameter. E mata tin un desaroyo lento. Su blachinan ta simpel, alterna y [[suculento]]. Su flor ta habri durante dia (anthesis diurno), ta hopi abundante y di color geel briyante. E fruta ta globoso, di color berde cu ta bira geel ora e madura. E ta comibel y ya contene hopi simia pretu chikito. == Mira tambe == * [[Mata protegi na Aruba]] {{Commonscat}} {{Appendix|refs|2= * {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=es|oldid =162540437|titulo=Pereskia guamacho}} {{References}} ;Lista di fuente * {{cite journal |last=Griffiths |first=Howard |title=Ecophysiology of Pereskia guamacho, a cactus with leaves |journal=Annals of Botany |volume=98 |issue=5 |year=2006 |pages=1061–1070 |doi=10.1093/aob/mcl188 |pmid=17080640}} }} [[Kategoria:Mata]] [[Kategoria:Islanan ABC]] h0gi00sbcibjqliikj93qpucoh83jms 202887 202884 2026-09-02T13:25:13Z Kallmemel 14000 remove link 202887 wikitext text/x-wiki {{Variante|a}} {{Taxobox| variante = a | tipo = mata | nomber = Supi | alias = Asufro | imagen = Pereskia guamacho.jpg | descripcion = Flor geel di Supi. | status = LC | reino = [[Mata|Plantae]] | division =[[Mata vaskular|Tracheophyta]] | clase = Magnoliopsida | orden = Caryophyllales | famia =[[Cactaceae]] | genero = ''Pereskia'' | autor = F.A.C. Weber | fecha = 1898 | c-nomber = ''Pereskia guamacho'' | imagen2 = Cruz Verde en Paraguná.jpg | descripcion2= Palo di Supi ([[Peninsula di Paraguaná]]) | imagen3 = Nature in Isla Margarita, Nueva Esparta, Venezuela 09.jpg | descripcion3= Areola di sumpiña | sinonimo = {{Lista expande | alinia = | titulo = ''Leuenbergeria guamacho'' (F.A.C.Weber) Lodé 2012 | 1 = ''Rodocactus guamacho'' (Web.) Knuth | 2 = ''Colombiano pereskia'' Britton & Rose | 3 = ''Rhodocactus colombianus'' (Britton & Rose) F.M.Knuth | 4 = ''Rhodocactus guamacho'' (F.A.C.Weber) F.M.Knuth 1936 }} }} '''Supi''' of '''Azufro'''<ref>{{citeer web|url=https://www.dutchcaribbeanspecies.org/linnaeus_ng/app/views/species/nsr_taxon.php?id=189538&cat=CTAB_NAMES|titel=Pereskia guamacho|werk=[[Dutch Caribbean Species Register|DCSR]]}}</ref> (''Pereskia guamacho'') ta un [[espesie|especie]] cu ta pertenece na [[Famia (biologia)|famia]] di cadushi ([[Kadushi|Cactaceae]]). Otro for di mayoria di cadushi ta cu e tin blachi bon desaroya y ta parce mas bien un palo tradicional. == Nomber == E prome descripcion di e especie a wordo publica pa e botanico frances F.A.C. Weber (1830-1903) den ''Dictionnaire d’Horticulture'' na 1898.<ref name = Trop>{{cite web|access-date= |title=''Pereskia guamacho'' |url=http://www.tropicos.org/Name/5106493 |work=Tropicos.org. Missouri Botanical Garden}}</ref><ref>[http://www.theplantlist.org/tpl/record/ild-177 ''Pereskia guamacho'' den PlantList]</ref> Na 2012, Joël Lodé a propone reclasificacion y a inclui e especie den e genero Leuenbergeria.<ref>[https://www.gbif.org/species/11049981 ''Leuenbergeria guamacho''], gbif.org</ref> Un otro sinonimo cientifico cu a wordo uza ta ''Rhodocactus guamacho''. Den cultura popular, e mata a surgi cu e apelativo “guamachito” den e cantica famoso ''Caballo viejo'', compone y canta pa Simón Díaz, cu ta parti esencial di e repertorio di "musica llanera" di Venezuela. == Distribucion y habitat == [[File:Pereskia guamacho - Cerro santa Ana.jpg|thumb|left|110px|Palo di Supi]] E especie ta nativo di [[Amérika|America]] tropical, extendiendo for di [[México|Mexico]] te na [[Colombia]], [[Venezuela]] y tambe e [[Islanan ABC]] ([[Aruba]], [[Boneiru|Boneiro]] y [[Kòrsou|Corsou]]). E ta prefera zonanan arido y semiarido, cu suelo di calki, for di nivel di lama te na mas o menos 1000 m di altitud, y algun biaha te cu 1800 m. Den Venezuela, gran parti di e distribucion no ta den area proteha, pero subpoblacionnan importante por wordo haya den:<br> - Parke Nacional Cerro Saroche (estado Lara)<br> - Monumento Natural Cerro Santa Ana ([[Peninsula di Paraguaná]], [[Falcón|estado Falcón]]). == Descripcion == E ta un palo di cadushi cu por yega te cu 8 meter di haltura, cu un troncon maron y un corona rondo cu por midi te cu 3 meter di diameter. E mata tin un desaroyo lento. Su blachinan ta simpel, alterna y [[suculento]]. Su flor ta habri durante dia (anthesis diurno), ta hopi abundante y di color geel briyante. E fruta ta globoso, di color berde cu ta bira geel ora e madura. E ta comibel y ya contene hopi simia pretu chikito. == Mira tambe == * [[Mata protegi na Aruba]] {{Commonscat}} {{Appendix|refs|2= * {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=es|oldid =162540437|titulo=Pereskia guamacho}} {{References}} ;Lista di fuente * {{cite journal |last=Griffiths |first=Howard |title=Ecophysiology of Pereskia guamacho, a cactus with leaves |journal=Annals of Botany |volume=98 |issue=5 |year=2006 |pages=1061–1070 |doi=10.1093/aob/mcl188 |pmid=17080640}} }} [[Kategoria:Mata]] [[Kategoria:Islanan ABC]] 3sadhmgzqrhnw612majkyoajb5j8l0o 202889 202887 2026-09-02T13:28:53Z Kallmemel 14000 remplasa kat 202889 wikitext text/x-wiki {{Variante|a}} {{Taxobox| variante = a | tipo = mata | nomber = Supi | alias = Asufro | imagen = Pereskia guamacho.jpg | descripcion = Flor geel di Supi. | status = LC | reino = [[Mata|Plantae]] | division =[[Mata vaskular|Tracheophyta]] | clase = Magnoliopsida | orden = Caryophyllales | famia =[[Cactaceae]] | genero = ''Pereskia'' | autor = F.A.C. Weber | fecha = 1898 | c-nomber = ''Pereskia guamacho'' | imagen2 = Cruz Verde en Paraguná.jpg | descripcion2= Palo di Supi ([[Peninsula di Paraguaná]]) | imagen3 = Nature in Isla Margarita, Nueva Esparta, Venezuela 09.jpg | descripcion3= Areola di sumpiña | sinonimo = {{Lista expande | alinia = | titulo = ''Leuenbergeria guamacho'' (F.A.C.Weber) Lodé 2012 | 1 = ''Rodocactus guamacho'' (Web.) Knuth | 2 = ''Colombiano pereskia'' Britton & Rose | 3 = ''Rhodocactus colombianus'' (Britton & Rose) F.M.Knuth | 4 = ''Rhodocactus guamacho'' (F.A.C.Weber) F.M.Knuth 1936 }} }} '''Supi''' of '''Azufro'''<ref>{{citeer web|url=https://www.dutchcaribbeanspecies.org/linnaeus_ng/app/views/species/nsr_taxon.php?id=189538&cat=CTAB_NAMES|titel=Pereskia guamacho|werk=[[Dutch Caribbean Species Register|DCSR]]}}</ref> (''Pereskia guamacho'') ta un [[espesie|especie]] cu ta pertenece na [[Famia (biologia)|famia]] di cadushi ([[Kadushi|Cactaceae]]). Otro for di mayoria di cadushi ta cu e tin blachi bon desaroya y ta parce mas bien un palo tradicional. == Nomber == E prome descripcion di e especie a wordo publica pa e botanico frances F.A.C. Weber (1830-1903) den ''Dictionnaire d’Horticulture'' na 1898.<ref name = Trop>{{cite web|access-date= |title=''Pereskia guamacho'' |url=http://www.tropicos.org/Name/5106493 |work=Tropicos.org. Missouri Botanical Garden}}</ref><ref>[http://www.theplantlist.org/tpl/record/ild-177 ''Pereskia guamacho'' den PlantList]</ref> Na 2012, Joël Lodé a propone reclasificacion y a inclui e especie den e genero Leuenbergeria.<ref>[https://www.gbif.org/species/11049981 ''Leuenbergeria guamacho''], gbif.org</ref> Un otro sinonimo cientifico cu a wordo uza ta ''Rhodocactus guamacho''. Den cultura popular, e mata a surgi cu e apelativo “guamachito” den e cantica famoso ''Caballo viejo'', compone y canta pa Simón Díaz, cu ta parti esencial di e repertorio di "musica llanera" di Venezuela. == Distribucion y habitat == [[File:Pereskia guamacho - Cerro santa Ana.jpg|thumb|left|110px|Palo di Supi]] E especie ta nativo di [[Amérika|America]] tropical, extendiendo for di [[México|Mexico]] te na [[Colombia]], [[Venezuela]] y tambe e [[Islanan ABC]] ([[Aruba]], [[Boneiru|Boneiro]] y [[Kòrsou|Corsou]]). E ta prefera zonanan arido y semiarido, cu suelo di calki, for di nivel di lama te na mas o menos 1000 m di altitud, y algun biaha te cu 1800 m. Den Venezuela, gran parti di e distribucion no ta den area proteha, pero subpoblacionnan importante por wordo haya den:<br> - Parke Nacional Cerro Saroche (estado Lara)<br> - Monumento Natural Cerro Santa Ana ([[Peninsula di Paraguaná]], [[Falcón|estado Falcón]]). == Descripcion == E ta un palo di cadushi cu por yega te cu 8 meter di haltura, cu un troncon maron y un corona rondo cu por midi te cu 3 meter di diameter. E mata tin un desaroyo lento. Su blachinan ta simpel, alterna y [[suculento]]. Su flor ta habri durante dia (anthesis diurno), ta hopi abundante y di color geel briyante. E fruta ta globoso, di color berde cu ta bira geel ora e madura. E ta comibel y ya contene hopi simia pretu chikito. == Mira tambe == * [[Mata protegi na Aruba]] {{Commonscat}} {{Appendix|refs|2= * {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=es|oldid =162540437|titulo=Pereskia guamacho}} {{References}} ;Lista di fuente * {{cite journal |last=Griffiths |first=Howard |title=Ecophysiology of Pereskia guamacho, a cactus with leaves |journal=Annals of Botany |volume=98 |issue=5 |year=2006 |pages=1061–1070 |doi=10.1093/aob/mcl188 |pmid=17080640}} }} [[Kategoria:Islanan ABC]] [[Kategoria:Kadushi]] 0qhgdyf5bbjq2v3vnjf2s470x66od0d 202892 202889 2026-09-02T13:30:44Z Kallmemel 14000 typo 202892 wikitext text/x-wiki {{Variante|a}} {{Taxobox| variante = a | tipo = mata | nomber = Supi | alias = Asufro | imagen = Pereskia guamacho.jpg | descripcion = Flor geel di Supi. | status = LC | reino = [[Mata|Plantae]] | division =[[Mata vaskular|Tracheophyta]] | clase = Magnoliopsida | orden = Caryophyllales | famia =[[Cactaceae]] | genero = ''Pereskia'' | autor = F.A.C. Weber | fecha = 1898 | c-nomber = ''Pereskia guamacho'' | imagen2 = Cruz Verde en Paraguná.jpg | descripcion2= Palo di Supi ([[Peninsula di Paraguaná]]) | imagen3 = Nature in Isla Margarita, Nueva Esparta, Venezuela 09.jpg | descripcion3= Areola di sumpiña | sinonimo = {{Lista expande | alinia = | titulo = ''Leuenbergeria guamacho'' (F.A.C.Weber) Lodé 2012 | 1 = ''Rodocactus guamacho'' (Web.) Knuth | 2 = ''Colombiano pereskia'' Britton & Rose | 3 = ''Rhodocactus colombianus'' (Britton & Rose) F.M.Knuth | 4 = ''Rhodocactus guamacho'' (F.A.C.Weber) F.M.Knuth 1936 }} }} '''Supi''' of '''Asufro'''<ref>{{citeer web|url=https://www.dutchcaribbeanspecies.org/linnaeus_ng/app/views/species/nsr_taxon.php?id=189538&cat=CTAB_NAMES|titel=Pereskia guamacho|werk=[[Dutch Caribbean Species Register|DCSR]]}}</ref> (''Pereskia guamacho'') ta un [[espesie|especie]] cu ta pertenece na [[Famia (biologia)|famia]] di cadushi ([[Kadushi|Cactaceae]]). Otro for di mayoria di cadushi ta cu e tin blachi bon desaroya y ta parce mas bien un palo tradicional. == Nomber == E prome descripcion di e especie a wordo publica pa e botanico frances F.A.C. Weber (1830-1903) den ''Dictionnaire d’Horticulture'' na 1898.<ref name = Trop>{{cite web|access-date= |title=''Pereskia guamacho'' |url=http://www.tropicos.org/Name/5106493 |work=Tropicos.org. Missouri Botanical Garden}}</ref><ref>[http://www.theplantlist.org/tpl/record/ild-177 ''Pereskia guamacho'' den PlantList]</ref> Na 2012, Joël Lodé a propone reclasificacion y a inclui e especie den e genero Leuenbergeria.<ref>[https://www.gbif.org/species/11049981 ''Leuenbergeria guamacho''], gbif.org</ref> Un otro sinonimo cientifico cu a wordo uza ta ''Rhodocactus guamacho''. Den cultura popular, e mata a surgi cu e apelativo “guamachito” den e cantica famoso ''Caballo viejo'', compone y canta pa Simón Díaz, cu ta parti esencial di e repertorio di "musica llanera" di Venezuela. == Distribucion y habitat == [[File:Pereskia guamacho - Cerro santa Ana.jpg|thumb|left|110px|Palo di Supi]] E especie ta nativo di [[Amérika|America]] tropical, extendiendo for di [[México|Mexico]] te na [[Colombia]], [[Venezuela]] y tambe e [[Islanan ABC]] ([[Aruba]], [[Boneiru|Boneiro]] y [[Kòrsou|Corsou]]). E ta prefera zonanan arido y semiarido, cu suelo di calki, for di nivel di lama te na mas o menos 1000 m di altitud, y algun biaha te cu 1800 m. Den Venezuela, gran parti di e distribucion no ta den area proteha, pero subpoblacionnan importante por wordo haya den:<br> - Parke Nacional Cerro Saroche (estado Lara)<br> - Monumento Natural Cerro Santa Ana ([[Peninsula di Paraguaná]], [[Falcón|estado Falcón]]). == Descripcion == E ta un palo di cadushi cu por yega te cu 8 meter di haltura, cu un troncon maron y un corona rondo cu por midi te cu 3 meter di diameter. E mata tin un desaroyo lento. Su blachinan ta simpel, alterna y [[suculento]]. Su flor ta habri durante dia (anthesis diurno), ta hopi abundante y di color geel briyante. E fruta ta globoso, di color berde cu ta bira geel ora e madura. E ta comibel y ya contene hopi simia pretu chikito. == Mira tambe == * [[Mata protegi na Aruba]] {{Commonscat}} {{Appendix|refs|2= * {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=es|oldid =162540437|titulo=Pereskia guamacho}} {{References}} ;Lista di fuente * {{cite journal |last=Griffiths |first=Howard |title=Ecophysiology of Pereskia guamacho, a cactus with leaves |journal=Annals of Botany |volume=98 |issue=5 |year=2006 |pages=1061–1070 |doi=10.1093/aob/mcl188 |pmid=17080640}} }} [[Kategoria:Islanan ABC]] [[Kategoria:Kadushi]] 8w9xq3yvdlf1277s254ogsbi9i2ar1j 202893 202892 2026-09-02T13:31:07Z Kallmemel 14000 remplasa titulo: nomber>taxonomia 202893 wikitext text/x-wiki {{Variante|a}} {{Taxobox| variante = a | tipo = mata | nomber = Supi | alias = Asufro | imagen = Pereskia guamacho.jpg | descripcion = Flor geel di Supi. | status = LC | reino = [[Mata|Plantae]] | division =[[Mata vaskular|Tracheophyta]] | clase = Magnoliopsida | orden = Caryophyllales | famia =[[Cactaceae]] | genero = ''Pereskia'' | autor = F.A.C. Weber | fecha = 1898 | c-nomber = ''Pereskia guamacho'' | imagen2 = Cruz Verde en Paraguná.jpg | descripcion2= Palo di Supi ([[Peninsula di Paraguaná]]) | imagen3 = Nature in Isla Margarita, Nueva Esparta, Venezuela 09.jpg | descripcion3= Areola di sumpiña | sinonimo = {{Lista expande | alinia = | titulo = ''Leuenbergeria guamacho'' (F.A.C.Weber) Lodé 2012 | 1 = ''Rodocactus guamacho'' (Web.) Knuth | 2 = ''Colombiano pereskia'' Britton & Rose | 3 = ''Rhodocactus colombianus'' (Britton & Rose) F.M.Knuth | 4 = ''Rhodocactus guamacho'' (F.A.C.Weber) F.M.Knuth 1936 }} }} '''Supi''' of '''Asufro'''<ref>{{citeer web|url=https://www.dutchcaribbeanspecies.org/linnaeus_ng/app/views/species/nsr_taxon.php?id=189538&cat=CTAB_NAMES|titel=Pereskia guamacho|werk=[[Dutch Caribbean Species Register|DCSR]]}}</ref> (''Pereskia guamacho'') ta un [[espesie|especie]] cu ta pertenece na [[Famia (biologia)|famia]] di cadushi ([[Kadushi|Cactaceae]]). Otro for di mayoria di cadushi ta cu e tin blachi bon desaroya y ta parce mas bien un palo tradicional. == Taxonomia == E prome descripcion di e especie a wordo publica pa e botanico frances F.A.C. Weber (1830-1903) den ''Dictionnaire d’Horticulture'' na 1898.<ref name = Trop>{{cite web|access-date= |title=''Pereskia guamacho'' |url=http://www.tropicos.org/Name/5106493 |work=Tropicos.org. Missouri Botanical Garden}}</ref><ref>[http://www.theplantlist.org/tpl/record/ild-177 ''Pereskia guamacho'' den PlantList]</ref> Na 2012, Joël Lodé a propone reclasificacion y a inclui e especie den e genero Leuenbergeria.<ref>[https://www.gbif.org/species/11049981 ''Leuenbergeria guamacho''], gbif.org</ref> Un otro sinonimo cientifico cu a wordo uza ta ''Rhodocactus guamacho''. Den cultura popular, e mata a surgi cu e apelativo “guamachito” den e cantica famoso ''Caballo viejo'', compone y canta pa Simón Díaz, cu ta parti esencial di e repertorio di "musica llanera" di Venezuela. == Distribucion y habitat == [[File:Pereskia guamacho - Cerro santa Ana.jpg|thumb|left|110px|Palo di Supi]] E especie ta nativo di [[Amérika|America]] tropical, extendiendo for di [[México|Mexico]] te na [[Colombia]], [[Venezuela]] y tambe e [[Islanan ABC]] ([[Aruba]], [[Boneiru|Boneiro]] y [[Kòrsou|Corsou]]). E ta prefera zonanan arido y semiarido, cu suelo di calki, for di nivel di lama te na mas o menos 1000 m di altitud, y algun biaha te cu 1800 m. Den Venezuela, gran parti di e distribucion no ta den area proteha, pero subpoblacionnan importante por wordo haya den:<br> - Parke Nacional Cerro Saroche (estado Lara)<br> - Monumento Natural Cerro Santa Ana ([[Peninsula di Paraguaná]], [[Falcón|estado Falcón]]). == Descripcion == E ta un palo di cadushi cu por yega te cu 8 meter di haltura, cu un troncon maron y un corona rondo cu por midi te cu 3 meter di diameter. E mata tin un desaroyo lento. Su blachinan ta simpel, alterna y [[suculento]]. Su flor ta habri durante dia (anthesis diurno), ta hopi abundante y di color geel briyante. E fruta ta globoso, di color berde cu ta bira geel ora e madura. E ta comibel y ya contene hopi simia pretu chikito. == Mira tambe == * [[Mata protegi na Aruba]] {{Commonscat}} {{Appendix|refs|2= * {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=es|oldid =162540437|titulo=Pereskia guamacho}} {{References}} ;Lista di fuente * {{cite journal |last=Griffiths |first=Howard |title=Ecophysiology of Pereskia guamacho, a cactus with leaves |journal=Annals of Botany |volume=98 |issue=5 |year=2006 |pages=1061–1070 |doi=10.1093/aob/mcl188 |pmid=17080640}} }} [[Kategoria:Islanan ABC]] [[Kategoria:Kadushi]] hz6ut0asjyvn0y5fb1wt9cvsir45sgo 202894 202893 2026-09-02T13:34:35Z Kallmemel 14000 /* Taxonomia */ kita stylized quotes, ampliacion, organisa texto, 202894 wikitext text/x-wiki {{Variante|a}} {{Taxobox| variante = a | tipo = mata | nomber = Supi | alias = Asufro | imagen = Pereskia guamacho.jpg | descripcion = Flor geel di Supi. | status = LC | reino = [[Mata|Plantae]] | division =[[Mata vaskular|Tracheophyta]] | clase = Magnoliopsida | orden = Caryophyllales | famia =[[Cactaceae]] | genero = ''Pereskia'' | autor = F.A.C. Weber | fecha = 1898 | c-nomber = ''Pereskia guamacho'' | imagen2 = Cruz Verde en Paraguná.jpg | descripcion2= Palo di Supi ([[Peninsula di Paraguaná]]) | imagen3 = Nature in Isla Margarita, Nueva Esparta, Venezuela 09.jpg | descripcion3= Areola di sumpiña | sinonimo = {{Lista expande | alinia = | titulo = ''Leuenbergeria guamacho'' (F.A.C.Weber) Lodé 2012 | 1 = ''Rodocactus guamacho'' (Web.) Knuth | 2 = ''Colombiano pereskia'' Britton & Rose | 3 = ''Rhodocactus colombianus'' (Britton & Rose) F.M.Knuth | 4 = ''Rhodocactus guamacho'' (F.A.C.Weber) F.M.Knuth 1936 }} }} '''Supi''' (''Pereskia guamacho'') ta un [[espesie|especie]] cu ta pertenece na [[Famia (biologia)|famia]] di cadushi ([[Kadushi|Cactaceae]]). Otro for di mayoria di cadushi ta cu e tin blachi bon desaroya y ta parce mas bien un palo tradicional. == Nomber == A pesar di supi, ''P. guamacho'' tambe ta conoci bou di nomber comun '''Asufro'''.<ref>{{citeer web|url=https://www.dutchcaribbeanspecies.org/linnaeus_ng/app/views/species/nsr_taxon.php?id=189538&cat=CTAB_NAMES|titel=Pereskia guamacho|werk=[[Dutch Caribbean Species Register|DCSR]]}}</ref> Den cultura popular, e mata a surgi cu e apelativo ''guamachito'' den e cantica famoso ''Caballo viejo'', compone y canta pa Simón Díaz, cu ta parti esencial di e repertorio di "musica llanera" di Venezuela. == Taxonomia == E prome descripcion di e especie a wordo publica pa e botanico frances F.A.C. Weber (1830-1903) den ''Dictionnaire d’Horticulture'' na 1898.<ref name = Trop>{{cite web|access-date= |title=''Pereskia guamacho'' |url=http://www.tropicos.org/Name/5106493 |work=Tropicos.org. Missouri Botanical Garden}}</ref><ref>[http://www.theplantlist.org/tpl/record/ild-177 ''Pereskia guamacho'' den PlantList]</ref> Na 2012, Joël Lodé a propone reclasificacion y a inclui e especie den e genero Leuenbergeria.<ref>[https://www.gbif.org/species/11049981 ''Leuenbergeria guamacho''], gbif.org</ref> Un otro sinonimo cientifico cu a wordo uza ta ''Rhodocactus guamacho''. == Distribucion y habitat == [[File:Pereskia guamacho - Cerro santa Ana.jpg|thumb|left|110px|Palo di Supi]] E especie ta nativo di [[Amérika|America]] tropical, extendiendo for di [[México|Mexico]] te na [[Colombia]], [[Venezuela]] y tambe e [[Islanan ABC]] ([[Aruba]], [[Boneiru|Boneiro]] y [[Kòrsou|Corsou]]). E ta prefera zonanan arido y semiarido, cu suelo di calki, for di nivel di lama te na mas o menos 1000 m di altitud, y algun biaha te cu 1800 m. Den Venezuela, gran parti di e distribucion no ta den area proteha, pero subpoblacionnan importante por wordo haya den:<br> - Parke Nacional Cerro Saroche (estado Lara)<br> - Monumento Natural Cerro Santa Ana ([[Peninsula di Paraguaná]], [[Falcón|estado Falcón]]). == Descripcion == E ta un palo di cadushi cu por yega te cu 8 meter di haltura, cu un troncon maron y un corona rondo cu por midi te cu 3 meter di diameter. E mata tin un desaroyo lento. Su blachinan ta simpel, alterna y [[suculento]]. Su flor ta habri durante dia (anthesis diurno), ta hopi abundante y di color geel briyante. E fruta ta globoso, di color berde cu ta bira geel ora e madura. E ta comibel y ya contene hopi simia pretu chikito. == Mira tambe == * [[Mata protegi na Aruba]] {{Commonscat}} {{Appendix|refs|2= * {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=es|oldid =162540437|titulo=Pereskia guamacho}} {{References}} ;Lista di fuente * {{cite journal |last=Griffiths |first=Howard |title=Ecophysiology of Pereskia guamacho, a cactus with leaves |journal=Annals of Botany |volume=98 |issue=5 |year=2006 |pages=1061–1070 |doi=10.1093/aob/mcl188 |pmid=17080640}} }} [[Kategoria:Islanan ABC]] [[Kategoria:Kadushi]] lw9sm76gp3doix6ywpei0rvazwgnihq No More Hotels 0 13802 202975 183585 2026-09-03T10:10:29Z Caribiana 8320 ampliacion 202975 wikitext text/x-wiki {{Variante|a}} {{multiple image | total_width = 255 | border = infobox | align = right | header = No More Hotels | header_align = center | image1 = High-rise hotels Aruba.jpg | caption1 = Hotelnan uno tras di otro na [[Palm Beach]], [[Aruba]] | caption_align = center }} '''''No More Hotels''''' ta referí na un movemento di base ("grassroots") creciente den [[Karibe Hulandes|Caribe Hulandes]], cu desde añanan 2010 y mas marca for di añanan 2020 ta protesta contra e desaroyo di un industria di [[turismo]] considera insostenibel riba e islanan, cu enfasis special riba [[Aruba]]. E movemento ta dirigi su criticanan principalmente contra e construccion continuo di hotel, resort y condominionan grandi, loke segun e activistanan local ta resulta den [[sobreturismo]] y ta pone presion desproporcional riba medio ambiente, infrastructura y e comunidad local.<ref name=":2"/> E lema "No more hotels" ta wordo uza como grito di protesta y ta simbolisa un yamada pa un modelo di desaroyo alternativo, cu mas balansa entre economia, medio ambiente y calidad di bida di e poblacion residente. == Origen == E idea di "No More Hotels" (basta cu mas hotel) no ta nobo den e debate publico riba turismo na Aruba. Ya na april 2010, durante un manifestacion na Fisherman’s Huts contra plannan pa e binida di un hotel Ritz-Carlton, manifestantenan a uza e grito "No more hotels" pa expresa preocupacion tocante e limitacionnan fisico y ecologico di e isla.<ref>[https://archive.org/details/BNA-DIG-AWEMAINTA-2010-04-20/mode/2up?q=no+more+hotels Exitoso demostracion pa salba Fisherman’s Huts], AweMainta (20 di april 2010)</ref> E debate aki tabata conecta cu e dialogo anterior tocante e tema "carrying capacity" (capacidad di carga) di Aruba. Na 2005, Camara di Comercio di Aruba a lansa e campaña "Nos Isla, Nos Futuro" pa conscientisa residentenan riba e impacto di decisionnan riba e balansa entre progreso economico y calidad di bida.<ref>[https://archive.org/details/BNA-DIG-BONDIA-2005-12-08/page/n12/mode/1up?q=carrying+capacity Proyecto “Nos Isla, Nos Futuro” lo continua cu esfuersonan], Bon Dia Aruba (8 di december 2005)</ref> Mas despues, e estudio oficial ''Framework for Sustainable Tourism in Aruba'' (rapport Sam Cole, 2009), prepara riba encargo di Ministerio di Turismo, a señala e necesidad di regulacion mas estricto y planificacion sostenibel pa evita sobrecarga ambiental y social. Cu meta pa reduci e cantidad di camber adicional den desaroyo Gobierno di Aruba a introduci un politica nobo pa permiso di hotel na 2024. Sinembargo, esaki no simplemente por stop tur construccion di hotel, debi na derechonan legal ya otorga na inversionista y desaroyadonan.<ref name="LaSorte">[https://www.cspnv.com/pdf/bon-dia-aruba-20260903.pdf Parti II: Despues cu e turistanan yega, unda nan ta keda?], Bon Dia Aruba (3 di september 2026)</ref> Adicionalmente, suministro di acomodacion di turismo na Aruba a sigui expande cu e crecemento rapido desde inicio di siglo bintiun di ''short term vacation rental'' (STVR), unda riba plataformanan digital manera Airbnb ta pone cas, apartamento of condominio disponibel pa huur pa periodo cortico. Te cu 2026, introduccion di regulacion pa STVR no a keda realisa.<ref name="LaSorte"/> == Activismo y visibilidad == {{multiple image | total_width = 250 | align = right | direction = vertical | image1 = Driekiel - Eagle Beach Aruba (WoA) 15.jpg | caption1 = Escultura "Mama Driekiel" (''Dermochelys coriacea''), obra di [[Gilbert Senchi]]. | image2 = Land Back protest at Basiruti Beach, Aruba. 04.jpg | caption2 = "Beach party" na [[Basiruti|Basiruti Beach]] (2025). | caption_align = center }} Desde fin di 2023, e lema "No More Hotels" a bolbe ricibi atencion publico na Aruba door di accionnan di protesta mas visibel.<ref>[https://web.archive.org/web/20240910101017/https://antilliaansdagblad.com/aruba/29100-no-more-hotels-nieuw-offensief No more hotels! Nieuw offensief], [[Antilliaans Dagblad]] (28 di februari 2024)</ref><ref>[https://antilliaansdagblad.com/nieuws-menu/aruba/29977-actiegroep-geintimideerd Actiegroep geintimideerd], [[Antilliaans Dagblad]] (4 di september 2024)</ref> Un di e figuranan mas conoci den e fase aki ta e activista Nigel Maduro, kende a uza e graffiti cu e lema riba e muraya rond di escultura "[[Mama Driekiel]]" situa na rotonde di [[Eagle Beach]], pa yama atencion riba temanan manera sostenibilidad, conservacion ambiental y preservacion di herencia cultural.<ref name=:"1">[https://antilliaansdagblad.com/nieuws-menu/aruba/28462-steun-voor-graffiti-verdachte Steun voor graffiti verdachte], [[Antilliaans Dagblad]] (13 di october 2023)</ref> Den 2024, varios otro accion di protesta a tuma luga,<ref>Melissa Stamper, [https://caribischnetwerk.ntr.nl/2024/10/04/meer-hotels-bouwen-maakt-ecologische-crisis-op-aruba-alleen-maar-erger/ ‘Meer hotels bouwen, maakt ecologische crisis op Aruba alleen maar erger’], NTR Caribe (4 di october 2024)</ref> incluyendo ''beach parties'' cu caracter educativo, cu e meta pa informa tanto local como turista tocante sobreturismo y impacto ambiental.<ref>[https://www.noticiacla.com/news/32280 Maduro: Instabilidad politico ta contribui na e dañamento di nos naturalesa y nos calidad di bida], NoticiaCla (16 di september 2024)</ref> Organisacionnan ambiental, manera [[Aruba Birdlife Conservation]] (ABC), a expresa preocupacionnan similar tocante e perdida di habitat y e presion riba biodiversidad local.<ref name=:"1"/> Desde 2016, ABC a entama varios caso legal contra proyectonan turistico pa proteha naturalesa, particularmente den e area rond di [[Bubaliplas]].<ref>{{nl}}Greg Peterson, [https://antilliaansdagblad.com/nieuws-menu/opiniecolumn/17706-de-bubali-wetlands-op-aruba-before-en-after De Bubali-wetlands op Aruba "before" en "after"], [[Antilliaans Dagblad]] (1 di juni 2018)</ref> E accionnan aki a genera debate amplio den medionan di comunicacion local y internacional,<ref>[https://globalvoices.org/2024/05/09/locals-in-aruba-protest-unsustainable-growth-of-hotel-and-tourism-industry/ Locals in Aruba protest unsustainable growth of hotel and tourism industry], globalvoices.org (9 di mei 2024)</ref> provocando tanto sosten como critica, y a contribui na un discusion mas amplio riba e rol di inversionistanan stranhero, uzo di tereno y sostenibilidad di e modelo turistico actual. == Temanan principal == Apesar di cu "No More Hotels" no ta un organisacion formal cu un liderazgo unico, e movemento ta uni riba varios punto comun, entre otro: * oposicion contra construccion descontrola di hotelnan nobo * yamada pa un [[moratorio]] riba hotel y resortnan<ref>[https://www.change.org/p/the-governor-government-and-parliament-of-aruba-aruba-moratorium-on-new-hotels-timeshares-and-condominiums Aruba: Moratorium on new hotels, timeshares and condominiums], change.org</ref> * proteccion di tereno natural y costa * prioridad pa vivienda pa residentenan local riba desaroyo turistico * transicion pa un modelo di turismo berdaderamente sostenibel<ref>[https://antilliaansdagblad.com/nieuws-menu/aruba/29352-stel-toerismeplafond-aruba-vast Mansur: Stel toerismeplafond Aruba vast], [[Antilliaans Dagblad]] (25 di april 2024</ref> * preservacion di e isla pa futuro generacionnan. Activistanan ta critica cu, apesar di iniciativanan "berde" for di gobierno y industria, e ritmo di construccion y e presion di sobreturismo ta sigui aumenta. == Corsou == Similar na Aruba, Corsou a experiencia un recuperacion fuerte y crecemento signifikante den turismo despues di 2020, cu a surpasa e nivelnan di prome cu pandemia [[COVID-19]].<ref>{{citeer web|url=https://tourismanalytics.com/expertinsights/island-of-opportunity-curacaos-tourism-transformation|titel= Island of Opportunity: Curaçao’s Tourism Transformation|werk=tourismanalytics.com|datum=october 2025|bezochtdatum=2026-01-02}}</ref> Na fin di 2025, e lema "No More Hotels" a cuminsa aparece tambe den debate publico na [[Kòrsou|Corsou]].<ref name=":2"/> Segun un serie di articulo den [[Antilliaans Dagblad]],<ref name=":2">Julian Neijhorst, [https://antilliaansdagblad.com/nieuws-menu/32132-no-more-hotels-1 No more hotels (1)], [[Antilliaans Dagblad]] (12 di december 2025)</ref><ref>Julian Neijhorst, [https://antilliaansdagblad.com/nieuws-menu/curacao/32166-no-more-hotels-2 No more hotels (2)], [[Antilliaans Dagblad]] (19 di desember 2025)</ref><ref>Julian Neijhorst, [https://antilliaansdagblad.com/nieuws-menu/curacao/32178-no-more-hotels-3 No more hotels (3)], [[Antilliaans Dagblad]] (22 di desember 2025)</ref><ref name=":3">Julian Neijhorst, [https://antilliaansdagblad.com/nieuws-menu/curacao/32192-no-more-hotels-4 No more hotels (4)], [[Antilliaans Dagblad]] (25 di desember 2025)</ref> a surgi preocupacion tocante expansion rapido di turismo y desaroyo di costa na areanan manera na Marie Pampoen, Koraal Specht, Zakito y [[Bandabou]]. Den e debate aki ta cuestiona si construccion masal di hotel ta beneficia of, al contrario, ta perhudica e isla su medio ambiente, economia y bienestar social. Activistanan, manera Amigo di Tera y Fundacion Pro Monumento, ta exigi mas turismo sostenibel y proteccion pa naturalesa.<ref name=":3"/> E hecho cu e lema "No More Hotels" ta resona den mas cu un isla ta indica cu e discusion riba limitacionnan di turismo y desaroyo ta parti di un debate regional mas amplio den Caribe Hulandes. == Literatura == * Sam Cole & Victoria M. Razak (2009), [https://archive.org/details/BNA-DIG-ARUBIANA-RAPPORT-1230/mode/1up?q=no+more+hotels ''Framework for Sustainable Tourism in Aruba''] {{Appendix}} [[Kategoria:Aruba]] [[Kategoria:Kòrsou]] 0o7hfs2nz2uzl8e1z2mdi6cr76927ss 202976 202975 2026-09-03T10:12:14Z Caribiana 8320 202976 wikitext text/x-wiki {{Variante|a}} {{multiple image | total_width = 255 | border = infobox | align = right | header = No More Hotels | header_align = center | image1 = High-rise hotels Aruba.jpg | caption1 = Hotelnan uno tras di otro na [[Palm Beach]], [[Aruba]] | caption_align = center }} '''''No More Hotels''''' ta referí na un movemento di base ("grassroots") creciente den [[Karibe Hulandes|Caribe Hulandes]], cu desde añanan 2010 y mas marca for di añanan 2020 ta protesta contra e desaroyo di un industria di [[turismo]] considera insostenibel riba e islanan, cu enfasis special riba [[Aruba]]. E movemento ta dirigi su criticanan principalmente contra e construccion continuo di hotel, resort y condominionan grandi, loke segun e activistanan local ta resulta den [[sobreturismo]] y ta pone presion desproporcional riba medio ambiente, infrastructura y e comunidad local.<ref name=":2"/> E lema "No more hotels" ta wordo uza como grito di protesta y ta simbolisa un yamada pa un modelo di desaroyo alternativo, cu mas balansa entre economia, medio ambiente y calidad di bida di e poblacion residente. == Origen == E idea di "No More Hotels" (basta cu mas hotel) no ta nobo den e debate publico riba turismo na Aruba. Ya na april 2010, durante un manifestacion na Fisherman’s Huts contra plannan pa e binida di un hotel Ritz-Carlton, manifestantenan a uza e grito "No more hotels" pa expresa preocupacion tocante e limitacionnan fisico y ecologico di e isla.<ref>[https://archive.org/details/BNA-DIG-AWEMAINTA-2010-04-20/mode/2up?q=no+more+hotels Exitoso demostracion pa salba Fisherman’s Huts], AweMainta (20 di april 2010)</ref> E debate aki tabata conecta cu e dialogo anterior tocante e tema "carrying capacity" (capacidad di carga) di Aruba. Na 2005, Camara di Comercio di Aruba a lansa e campaña "Nos Isla, Nos Futuro" pa conscientisa residentenan riba e impacto di decisionnan riba e balansa entre progreso economico y calidad di bida.<ref>[https://archive.org/details/BNA-DIG-BONDIA-2005-12-08/page/n12/mode/1up?q=carrying+capacity Proyecto “Nos Isla, Nos Futuro” lo continua cu esfuersonan], Bon Dia Aruba (8 di december 2005)</ref> Mas despues, e estudio oficial ''Framework for Sustainable Tourism in Aruba'' (rapport Sam Cole, 2009), prepara riba encargo di Ministerio di Turismo, a señala e necesidad di regulacion mas estricto y planificacion sostenibel pa evita sobrecarga ambiental y social. Cu meta pa reduci e cantidad di camber adicional den desaroyo Gobierno di Aruba a introduci un politica nobo pa permiso di hotel na 2024. Sinembargo, esaki no simplemente por stop tur construccion di hotel, debi na derechonan legal otorga anteriormente na inversionista y desaroyadonan.<ref name="LaSorte">[https://www.cspnv.com/pdf/bon-dia-aruba-20260903.pdf Parti II: Despues cu e turistanan yega, unda nan ta keda?], Bon Dia Aruba (3 di september 2026)</ref> Adicionalmente, suministro di acomodacion di turismo na Aruba a sigui expande cu e crecemento rapido desde inicio di siglo bintiun di ''short term vacation rental'' (STVR), unda riba plataformanan digital manera Airbnb ta pone cas, apartamento of condominio disponibel pa huur pa periodo cortico. Te cu 2026, introduccion di regulacion pa STVR no a keda realisa.<ref name="LaSorte"/> == Activismo y visibilidad == {{multiple image | total_width = 250 | align = right | direction = vertical | image1 = Driekiel - Eagle Beach Aruba (WoA) 15.jpg | caption1 = Escultura "Mama Driekiel" (''Dermochelys coriacea''), obra di [[Gilbert Senchi]]. | image2 = Land Back protest at Basiruti Beach, Aruba. 04.jpg | caption2 = "Beach party" na [[Basiruti|Basiruti Beach]] (2025). | caption_align = center }} Desde fin di 2023, e lema "No More Hotels" a bolbe ricibi atencion publico na Aruba door di accionnan di protesta mas visibel.<ref>[https://web.archive.org/web/20240910101017/https://antilliaansdagblad.com/aruba/29100-no-more-hotels-nieuw-offensief No more hotels! Nieuw offensief], [[Antilliaans Dagblad]] (28 di februari 2024)</ref><ref>[https://antilliaansdagblad.com/nieuws-menu/aruba/29977-actiegroep-geintimideerd Actiegroep geintimideerd], [[Antilliaans Dagblad]] (4 di september 2024)</ref> Un di e figuranan mas conoci den e fase aki ta e activista Nigel Maduro, kende a uza e graffiti cu e lema riba e muraya rond di escultura "[[Mama Driekiel]]" situa na rotonde di [[Eagle Beach]], pa yama atencion riba temanan manera sostenibilidad, conservacion ambiental y preservacion di herencia cultural.<ref name=:"1">[https://antilliaansdagblad.com/nieuws-menu/aruba/28462-steun-voor-graffiti-verdachte Steun voor graffiti verdachte], [[Antilliaans Dagblad]] (13 di october 2023)</ref> Den 2024, varios otro accion di protesta a tuma luga,<ref>Melissa Stamper, [https://caribischnetwerk.ntr.nl/2024/10/04/meer-hotels-bouwen-maakt-ecologische-crisis-op-aruba-alleen-maar-erger/ ‘Meer hotels bouwen, maakt ecologische crisis op Aruba alleen maar erger’], NTR Caribe (4 di october 2024)</ref> incluyendo ''beach parties'' cu caracter educativo, cu e meta pa informa tanto local como turista tocante sobreturismo y impacto ambiental.<ref>[https://www.noticiacla.com/news/32280 Maduro: Instabilidad politico ta contribui na e dañamento di nos naturalesa y nos calidad di bida], NoticiaCla (16 di september 2024)</ref> Organisacionnan ambiental, manera [[Aruba Birdlife Conservation]] (ABC), a expresa preocupacionnan similar tocante e perdida di habitat y e presion riba biodiversidad local.<ref name=:"1"/> Desde 2016, ABC a entama varios caso legal contra proyectonan turistico pa proteha naturalesa, particularmente den e area rond di [[Bubaliplas]].<ref>{{nl}}Greg Peterson, [https://antilliaansdagblad.com/nieuws-menu/opiniecolumn/17706-de-bubali-wetlands-op-aruba-before-en-after De Bubali-wetlands op Aruba "before" en "after"], [[Antilliaans Dagblad]] (1 di juni 2018)</ref> E accionnan aki a genera debate amplio den medionan di comunicacion local y internacional,<ref>[https://globalvoices.org/2024/05/09/locals-in-aruba-protest-unsustainable-growth-of-hotel-and-tourism-industry/ Locals in Aruba protest unsustainable growth of hotel and tourism industry], globalvoices.org (9 di mei 2024)</ref> provocando tanto sosten como critica, y a contribui na un discusion mas amplio riba e rol di inversionistanan stranhero, uzo di tereno y sostenibilidad di e modelo turistico actual. == Temanan principal == Apesar di cu "No More Hotels" no ta un organisacion formal cu un liderazgo unico, e movemento ta uni riba varios punto comun, entre otro: * oposicion contra construccion descontrola di hotelnan nobo * yamada pa un [[moratorio]] riba hotel y resortnan<ref>[https://www.change.org/p/the-governor-government-and-parliament-of-aruba-aruba-moratorium-on-new-hotels-timeshares-and-condominiums Aruba: Moratorium on new hotels, timeshares and condominiums], change.org</ref> * proteccion di tereno natural y costa * prioridad pa vivienda pa residentenan local riba desaroyo turistico * transicion pa un modelo di turismo berdaderamente sostenibel<ref>[https://antilliaansdagblad.com/nieuws-menu/aruba/29352-stel-toerismeplafond-aruba-vast Mansur: Stel toerismeplafond Aruba vast], [[Antilliaans Dagblad]] (25 di april 2024</ref> * preservacion di e isla pa futuro generacionnan. Activistanan ta critica cu, apesar di iniciativanan "berde" for di gobierno y industria, e ritmo di construccion y e presion di sobreturismo ta sigui aumenta. == Corsou == Similar na Aruba, Corsou a experiencia un recuperacion fuerte y crecemento signifikante den turismo despues di 2020, cu a surpasa e nivelnan di prome cu pandemia [[COVID-19]].<ref>{{citeer web|url=https://tourismanalytics.com/expertinsights/island-of-opportunity-curacaos-tourism-transformation|titel= Island of Opportunity: Curaçao’s Tourism Transformation|werk=tourismanalytics.com|datum=october 2025|bezochtdatum=2026-01-02}}</ref> Na fin di 2025, e lema "No More Hotels" a cuminsa aparece tambe den debate publico na [[Kòrsou|Corsou]].<ref name=":2"/> Segun un serie di articulo den [[Antilliaans Dagblad]],<ref name=":2">Julian Neijhorst, [https://antilliaansdagblad.com/nieuws-menu/32132-no-more-hotels-1 No more hotels (1)], [[Antilliaans Dagblad]] (12 di december 2025)</ref><ref>Julian Neijhorst, [https://antilliaansdagblad.com/nieuws-menu/curacao/32166-no-more-hotels-2 No more hotels (2)], [[Antilliaans Dagblad]] (19 di desember 2025)</ref><ref>Julian Neijhorst, [https://antilliaansdagblad.com/nieuws-menu/curacao/32178-no-more-hotels-3 No more hotels (3)], [[Antilliaans Dagblad]] (22 di desember 2025)</ref><ref name=":3">Julian Neijhorst, [https://antilliaansdagblad.com/nieuws-menu/curacao/32192-no-more-hotels-4 No more hotels (4)], [[Antilliaans Dagblad]] (25 di desember 2025)</ref> a surgi preocupacion tocante expansion rapido di turismo y desaroyo di costa na areanan manera na Marie Pampoen, Koraal Specht, Zakito y [[Bandabou]]. Den e debate aki ta cuestiona si construccion masal di hotel ta beneficia of, al contrario, ta perhudica e isla su medio ambiente, economia y bienestar social. Activistanan, manera Amigo di Tera y Fundacion Pro Monumento, ta exigi mas turismo sostenibel y proteccion pa naturalesa.<ref name=":3"/> E hecho cu e lema "No More Hotels" ta resona den mas cu un isla ta indica cu e discusion riba limitacionnan di turismo y desaroyo ta parti di un debate regional mas amplio den Caribe Hulandes. == Literatura == * Sam Cole & Victoria M. Razak (2009), [https://archive.org/details/BNA-DIG-ARUBIANA-RAPPORT-1230/mode/1up?q=no+more+hotels ''Framework for Sustainable Tourism in Aruba''] {{Appendix}} [[Kategoria:Aruba]] [[Kategoria:Kòrsou]] adv3z4e5ktsqvgedzbudynijr8o96va 202981 202976 2026-09-03T10:40:54Z Kallmemel 14000 /* Temanan principal */ apesar> a pesar 202981 wikitext text/x-wiki {{Variante|a}} {{multiple image | total_width = 255 | border = infobox | align = right | header = No More Hotels | header_align = center | image1 = High-rise hotels Aruba.jpg | caption1 = Hotelnan uno tras di otro na [[Palm Beach]], [[Aruba]] | caption_align = center }} '''''No More Hotels''''' ta referí na un movemento di base ("grassroots") creciente den [[Karibe Hulandes|Caribe Hulandes]], cu desde añanan 2010 y mas marca for di añanan 2020 ta protesta contra e desaroyo di un industria di [[turismo]] considera insostenibel riba e islanan, cu enfasis special riba [[Aruba]]. E movemento ta dirigi su criticanan principalmente contra e construccion continuo di hotel, resort y condominionan grandi, loke segun e activistanan local ta resulta den [[sobreturismo]] y ta pone presion desproporcional riba medio ambiente, infrastructura y e comunidad local.<ref name=":2"/> E lema "No more hotels" ta wordo uza como grito di protesta y ta simbolisa un yamada pa un modelo di desaroyo alternativo, cu mas balansa entre economia, medio ambiente y calidad di bida di e poblacion residente. == Origen == E idea di "No More Hotels" (basta cu mas hotel) no ta nobo den e debate publico riba turismo na Aruba. Ya na april 2010, durante un manifestacion na Fisherman’s Huts contra plannan pa e binida di un hotel Ritz-Carlton, manifestantenan a uza e grito "No more hotels" pa expresa preocupacion tocante e limitacionnan fisico y ecologico di e isla.<ref>[https://archive.org/details/BNA-DIG-AWEMAINTA-2010-04-20/mode/2up?q=no+more+hotels Exitoso demostracion pa salba Fisherman’s Huts], AweMainta (20 di april 2010)</ref> E debate aki tabata conecta cu e dialogo anterior tocante e tema "carrying capacity" (capacidad di carga) di Aruba. Na 2005, Camara di Comercio di Aruba a lansa e campaña "Nos Isla, Nos Futuro" pa conscientisa residentenan riba e impacto di decisionnan riba e balansa entre progreso economico y calidad di bida.<ref>[https://archive.org/details/BNA-DIG-BONDIA-2005-12-08/page/n12/mode/1up?q=carrying+capacity Proyecto “Nos Isla, Nos Futuro” lo continua cu esfuersonan], Bon Dia Aruba (8 di december 2005)</ref> Mas despues, e estudio oficial ''Framework for Sustainable Tourism in Aruba'' (rapport Sam Cole, 2009), prepara riba encargo di Ministerio di Turismo, a señala e necesidad di regulacion mas estricto y planificacion sostenibel pa evita sobrecarga ambiental y social. Cu meta pa reduci e cantidad di camber adicional den desaroyo Gobierno di Aruba a introduci un politica nobo pa permiso di hotel na 2024. Sinembargo, esaki no simplemente por stop tur construccion di hotel, debi na derechonan legal otorga anteriormente na inversionista y desaroyadonan.<ref name="LaSorte">[https://www.cspnv.com/pdf/bon-dia-aruba-20260903.pdf Parti II: Despues cu e turistanan yega, unda nan ta keda?], Bon Dia Aruba (3 di september 2026)</ref> Adicionalmente, suministro di acomodacion di turismo na Aruba a sigui expande cu e crecemento rapido desde inicio di siglo bintiun di ''short term vacation rental'' (STVR), unda riba plataformanan digital manera Airbnb ta pone cas, apartamento of condominio disponibel pa huur pa periodo cortico. Te cu 2026, introduccion di regulacion pa STVR no a keda realisa.<ref name="LaSorte"/> == Activismo y visibilidad == {{multiple image | total_width = 250 | align = right | direction = vertical | image1 = Driekiel - Eagle Beach Aruba (WoA) 15.jpg | caption1 = Escultura "Mama Driekiel" (''Dermochelys coriacea''), obra di [[Gilbert Senchi]]. | image2 = Land Back protest at Basiruti Beach, Aruba. 04.jpg | caption2 = "Beach party" na [[Basiruti|Basiruti Beach]] (2025). | caption_align = center }} Desde fin di 2023, e lema "No More Hotels" a bolbe ricibi atencion publico na Aruba door di accionnan di protesta mas visibel.<ref>[https://web.archive.org/web/20240910101017/https://antilliaansdagblad.com/aruba/29100-no-more-hotels-nieuw-offensief No more hotels! Nieuw offensief], [[Antilliaans Dagblad]] (28 di februari 2024)</ref><ref>[https://antilliaansdagblad.com/nieuws-menu/aruba/29977-actiegroep-geintimideerd Actiegroep geintimideerd], [[Antilliaans Dagblad]] (4 di september 2024)</ref> Un di e figuranan mas conoci den e fase aki ta e activista Nigel Maduro, kende a uza e graffiti cu e lema riba e muraya rond di escultura "[[Mama Driekiel]]" situa na rotonde di [[Eagle Beach]], pa yama atencion riba temanan manera sostenibilidad, conservacion ambiental y preservacion di herencia cultural.<ref name=:"1">[https://antilliaansdagblad.com/nieuws-menu/aruba/28462-steun-voor-graffiti-verdachte Steun voor graffiti verdachte], [[Antilliaans Dagblad]] (13 di october 2023)</ref> Den 2024, varios otro accion di protesta a tuma luga,<ref>Melissa Stamper, [https://caribischnetwerk.ntr.nl/2024/10/04/meer-hotels-bouwen-maakt-ecologische-crisis-op-aruba-alleen-maar-erger/ ‘Meer hotels bouwen, maakt ecologische crisis op Aruba alleen maar erger’], NTR Caribe (4 di october 2024)</ref> incluyendo ''beach parties'' cu caracter educativo, cu e meta pa informa tanto local como turista tocante sobreturismo y impacto ambiental.<ref>[https://www.noticiacla.com/news/32280 Maduro: Instabilidad politico ta contribui na e dañamento di nos naturalesa y nos calidad di bida], NoticiaCla (16 di september 2024)</ref> Organisacionnan ambiental, manera [[Aruba Birdlife Conservation]] (ABC), a expresa preocupacionnan similar tocante e perdida di habitat y e presion riba biodiversidad local.<ref name=:"1"/> Desde 2016, ABC a entama varios caso legal contra proyectonan turistico pa proteha naturalesa, particularmente den e area rond di [[Bubaliplas]].<ref>{{nl}}Greg Peterson, [https://antilliaansdagblad.com/nieuws-menu/opiniecolumn/17706-de-bubali-wetlands-op-aruba-before-en-after De Bubali-wetlands op Aruba "before" en "after"], [[Antilliaans Dagblad]] (1 di juni 2018)</ref> E accionnan aki a genera debate amplio den medionan di comunicacion local y internacional,<ref>[https://globalvoices.org/2024/05/09/locals-in-aruba-protest-unsustainable-growth-of-hotel-and-tourism-industry/ Locals in Aruba protest unsustainable growth of hotel and tourism industry], globalvoices.org (9 di mei 2024)</ref> provocando tanto sosten como critica, y a contribui na un discusion mas amplio riba e rol di inversionistanan stranhero, uzo di tereno y sostenibilidad di e modelo turistico actual. == Temanan principal == A pesar di cu "No More Hotels" no ta un organisacion formal cu un liderazgo unico, e movemento ta uni riba varios punto comun, entre otro: * oposicion contra construccion descontrola di hotelnan nobo * yamada pa un [[moratorio]] riba hotel y resortnan<ref>[https://www.change.org/p/the-governor-government-and-parliament-of-aruba-aruba-moratorium-on-new-hotels-timeshares-and-condominiums Aruba: Moratorium on new hotels, timeshares and condominiums], change.org</ref> * proteccion di tereno natural y costa * prioridad pa vivienda pa residentenan local riba desaroyo turistico * transicion pa un modelo di turismo berdaderamente sostenibel<ref>[https://antilliaansdagblad.com/nieuws-menu/aruba/29352-stel-toerismeplafond-aruba-vast Mansur: Stel toerismeplafond Aruba vast], [[Antilliaans Dagblad]] (25 di april 2024</ref> * preservacion di e isla pa futuro generacionnan. Activistanan ta critica cu, apesar di iniciativanan "berde" for di gobierno y industria, e ritmo di construccion y e presion di sobreturismo ta sigui aumenta. == Corsou == Similar na Aruba, Corsou a experiencia un recuperacion fuerte y crecemento signifikante den turismo despues di 2020, cu a surpasa e nivelnan di prome cu pandemia [[COVID-19]].<ref>{{citeer web|url=https://tourismanalytics.com/expertinsights/island-of-opportunity-curacaos-tourism-transformation|titel= Island of Opportunity: Curaçao’s Tourism Transformation|werk=tourismanalytics.com|datum=october 2025|bezochtdatum=2026-01-02}}</ref> Na fin di 2025, e lema "No More Hotels" a cuminsa aparece tambe den debate publico na [[Kòrsou|Corsou]].<ref name=":2"/> Segun un serie di articulo den [[Antilliaans Dagblad]],<ref name=":2">Julian Neijhorst, [https://antilliaansdagblad.com/nieuws-menu/32132-no-more-hotels-1 No more hotels (1)], [[Antilliaans Dagblad]] (12 di december 2025)</ref><ref>Julian Neijhorst, [https://antilliaansdagblad.com/nieuws-menu/curacao/32166-no-more-hotels-2 No more hotels (2)], [[Antilliaans Dagblad]] (19 di desember 2025)</ref><ref>Julian Neijhorst, [https://antilliaansdagblad.com/nieuws-menu/curacao/32178-no-more-hotels-3 No more hotels (3)], [[Antilliaans Dagblad]] (22 di desember 2025)</ref><ref name=":3">Julian Neijhorst, [https://antilliaansdagblad.com/nieuws-menu/curacao/32192-no-more-hotels-4 No more hotels (4)], [[Antilliaans Dagblad]] (25 di desember 2025)</ref> a surgi preocupacion tocante expansion rapido di turismo y desaroyo di costa na areanan manera na Marie Pampoen, Koraal Specht, Zakito y [[Bandabou]]. Den e debate aki ta cuestiona si construccion masal di hotel ta beneficia of, al contrario, ta perhudica e isla su medio ambiente, economia y bienestar social. Activistanan, manera Amigo di Tera y Fundacion Pro Monumento, ta exigi mas turismo sostenibel y proteccion pa naturalesa.<ref name=":3"/> E hecho cu e lema "No More Hotels" ta resona den mas cu un isla ta indica cu e discusion riba limitacionnan di turismo y desaroyo ta parti di un debate regional mas amplio den Caribe Hulandes. == Literatura == * Sam Cole & Victoria M. Razak (2009), [https://archive.org/details/BNA-DIG-ARUBIANA-RAPPORT-1230/mode/1up?q=no+more+hotels ''Framework for Sustainable Tourism in Aruba''] {{Appendix}} [[Kategoria:Aruba]] [[Kategoria:Kòrsou]] 3kbjbqigepxwog3sgyx2bnfwft8emy4 Usuario:Caribiana/Sandbox/Casa Blanca 2 14697 202926 195869 2026-09-02T19:56:07Z Caribiana 8320 202926 wikitext text/x-wiki __NOINDEX__ {{Variante|c}} {{infobox edificio| variante = c | tipo = [[monumento]] | nomber = Curacaostraat 50 | imagen = Curaçaostraat 50, restoration.png | descripcion = Edifisio bou restorashon na 2023 | nomber2 = Kranshi Bieu | localisa_na = [[Otrobanda]] | luga = [[Willemstad]] | adres = Curacaostraat 50 | pais = {{CUW}} }} '''Curaçaostraat 50''', konosí popularmente komo ''Kranshi Bieu'' òf "Lanthùis Kranshi", ta un edifisio monumental na [[Willemstad]], [[Kòrsou]], situá den [[Otrobanda]]. E edifisio ta un di e lugánan mas importante den historia di e término [[Kranshi]], i a funshoná komo un di e promé sedenan di e registro sivil di e isla. E edifisio ta registrá komo monumento ofisial i ta forma parti di e patrimonio históriko di Otrobanda i sentro históriko di Willemstad. == Historia == E struktura na Curaçaostraat 50 ta data for di 1873 i originalmente tabata un kas di shon grandi. Na fin di [[siglo 19|siglo diesnuebe]], e kas a bira propiedat i sede di un asosiashon di dama protestant bou di e nòmber ''Eendracht maakt macht'' (''Union ta hasi Forsa''), fundá na 1899 dor di Marie van den Brink. E grupo tabata reuní pa hasi obra di man manera: kosementu, bòrdamentu i breimentu. Debí na e aktividat aki, e edifisio a haña e nòmber hulandes “dameskrans”, ku den uso popular na [[papiamentu]] a transformá na “Kranshi”. Den kurso di tempu e edifisio a haña diferente uso: Cultureel Centrum Curacao, ofisina di Registro Sivil, sede di sindikato, entre nan Fekoskan, i lugá pa duna presentashon i charla.<ref>https://www.landhuiskranshi.com/geschiedenis/</ref> == Vínkulo ku Registro Sivil== Alrededor di aña 1940, Registro Sivil a muda pa e edifisio na Curaçaostraat 50. For di e momento ei, e nòmber “Kranshi” a bira direktamente asosiá ku e servisio gubernamental. E uso aki a pone e edifisio den un papel sentral den bida sivíl di Kòrsou, kaminda dokumentonan manera akta di nasementu, matrimonio i morto tabata wòrdu registrá. Despues ku Registro Sivil a bandoná e edifisio alrededor di 1954, e departamento a muda pa otro lokalidatnan, manera [[Pietermaai]] i posteriormente [[Skalo]]. Ku e traslado aki, e edifisio original na Curaçaostraat 50 a kuminsá wòrdu yamá ''Kranshi Bieu'', pa distingui'é di e lokalidatnan nobo. == Arkitektura== E edifisio ta un kas monumental independiente di un piso, situá retirá un tiki for di e linia di kaya. Karakterístikanan prinsipal ta inkluí:<ref>[https://curacaomonuments.org/sites/curacaostraat-50/ Curacaostraat 50], curacaomonuments.org</ref> *diseño den forma di H *tres dak di tipo hipped roof *leishi di het kontinuo ku perfil dekorativo *kantonan ku detaye tipo dentil *porta sentral ku shùter, flankiá pa bentana ku shùter *bentanan adishonal den e alas lateral *un sisterna grandi kubrí ku akueduktonan arko den e parti patras E kombinashon di e elementonan aki ta típiko pa kasnan urbano di status altu den Otrobanda. == Uso aktual == Den [[siglo 21|siglo bintiun]], e edifisio a wòrdu restourá i adaptá pa uso moderno, manteniendo su karakter monumental. Awendia e ta konosí tambe komo Lanthùis Kranshi. E edifisio ta den uso komo akomodashon turístiko.<ref>[https://www.landhuiskranshi.com/accommodatie/ Landhuis Kranshi]</ref> Signifikashon kultural Curaçaostraat 50 tin un papel klave den: orígen di e término Kranshi historia di Registro Sivil na Kòrsou memoria kolektivo di Otrobanda E edifisio ta representá un punto di transishon entre: *bida sosial (klup di dama) *funshon gubernamental *patrimonio restourá {{Appendix}} Curaçaostraat 50 in Willemstad (Otrobanda) is a recognized cultural heritage monument on Curaçao. Wikimedia Commons features a high-resolution restoration image of this large, H-shaped historical building, which historically functioned as the Kranshi Bieuw. The property sits on a detached, deep setback lot. == Mira tambe == * [[Kranshi]] {{Appendix}} [[:Kategoria:Kòrsou]] [[:Kategoria:Arkitektura]] [[:Kategoria:Monumento protehí]] ------------------------------- {{infobox edificio| variante = c | tipo = [[monumento]] | nomber = Casa Blanca | imagen = Roodeweg 42 - 44.png | descripcion = | nomber2 = | localisa_na = Roodeweg 42-44, [[Otrobanda]] | luga = [[Willemstad]] | cercania = | adres = | pais = {{CUW}} | fecha_funda = 29 di mart 1859 | estilo = neoklásiko | encarga = Carel Maurits Gaerste | fecha_construccion = 1858-1859 | architect = | material = | contratista = | gasto = | inaugura = | restaura = 1998-2002 | funcion_original = kas di shon | funcion_actual = sede di Registro Sivil di Kòrsou | propietario = Stichting Monumentenzorg Curaçao | status_monumento = monumento di herensia kultural | registra = 1994 }} '''Casa Blanca''' ("Kas Blanku") ta un edifisio monumental-históriko na [[Willemstad]], [[Kòrsou]]. E ta situá na Roodeweg 42-44 den [[Otrobanda]], entre Reuzensteeg i Pieterszsteeg, enfrente di [[Sint-Elisabeth Hospital]] (SEHOS).<ref name=:"1">{{citeer web|titel=Advertentie|werk=[[Amigoe]]|datum=1976-12-11|via=Delpher.nl|bezochtdatum=2026-07-02|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010460945:mpeg21:p008}}</ref> Desde komienso di [[siglo 21|siglo bintiun]], e edifisio ta popularmente konosí komo [[Kranshi]], ora el a bira sede di e Registro Sivil.<ref name=:"2">[https://curacaomonuments.org/sites/roodeweg-42-44/ Roodeweg 42-44], curacaomonuments.org</ref> Huntu ku “La Maravilla” na [[Scharlooweg]] i “Belvédère” na L.B. Smithplein, Casa Blanca ta konsiderá komo un di e promé ehèmpelnan di arkitektura neoklásiko na Kòrsou.<ref name="NAAM">Gladys do Rego-Kuster, [https://naam.cw/2014/11/30/casa-blanca/ Casa Blanca], [[NAAM]]</ref> == Historia == Casa Blanca a wòrdu konstruí den añanan 1858–1859 komo un manshon di status haltu pa Carel Maurits Gaerste (1804–1871), un komersiante prominente, doño di diferente plantashi i propiedat den Otrobanda, i miembro di [[Konseho Kolonial]]. Pa e konstrukshon, el a kumpra vários parsela na banda panort di Roodeweg. Dia 29 di mart 1859, e edifisio a wòrdu deklará habitabel pa outoridatnan.<ref name="FB"/> E kas tabata konosí pa su gran salon di baile, un di e mas grandi riba e isla den e tempu ei, unda tabata organisá enkuentronan sosial, kultural i intelektual.<ref>Marugg, Stanley, [https://www.archiefvriend.com/index.php/ons-kwartaalblad/artikelen-uit-ons-blad/53-lauffer De woonhuizen van de familie Lauffer], De Archiefvriend, september 2009</ref> Durante [[siglo 20|siglo binti], e edifisio a pasa pa diferente fase di uso i dekadensia, inkluyendo komo penshun i burdel. Den e periodo aki, e kondishon di e kas a deteriorá konsiderablemente. Na 1994, Casa Blanca a haña status ofisial komo monumento. Den 1998, Stichting Monumentenzorg Curaçao a kumpra e edifisio i a restourá esaki kompletamente, konservando su karakter históriko i arkitektóniko.<ref name="FB">[https://www.facebook.com/curacaomonuments/posts/past-presentroodeweg-42-44-otrobanda-this-striking-palatial-mansion-later-known-/191481583593342/ Roodeweg 42-44, Otrobanda], FB</ref> E restourashon a haña rekonosemento regional pa su kalidat arkitektóniko.<ref name=:"2"/> For di sèptèmber 2002, e edifisio ta alohá Registro Sivil den kuadro di reutilisashon di patrimonio arkitektóniko den e sentro históriko di Willemstad. Na 2026 a kuminsá un proyekto di renobashon pa mantené i modernisá e edifisio.<ref>[[Dick Drayer]], [https://www.curacao.nu/nieuws/overheid/86733/kranshi-verhuist-tijdelijk-door-verbouwing-hoofdgebouw Kranshi verhuist tijdelijk door verbouwing hoofdgebouw], curacao.nu (6 di mart 2026)</ref> ==Deskripshon== Casa Blanca ta un edifisio monumental di dos piso, konstrui riba un parsela amplio (± 3.250 m²) i diseñá den forma di U ku ta rondoná un patio interno.<ref name=:"1"/><ref name=:"2"/> Karakterístikanan prinsipal ta inkluí: *fachada simétriko ku siete as *fronton triangular riba e parti sentral *balkon dilanti riba un pòrch ku kolumnanan dobbel *bòrdèshi ku trapi hanchu ku ta yega na entrada prinsipal *leishi di het profilá ku detaye dekorativo *kombinashon di diferente tipo di dak (manera [[dak di schouder]] i [[dak di siya]]) Originalmente, e kas tabata parti di un kompleho tipo kurá, ku un edifisio prinsipal i edifisionan anekso (“afdak”). Den e aneksonan aki tabata biba katibu i sirbiente di kas, i den sierto kaso nan tabata di hür.<ref>[https://dutchcaribbeanheritage.org/informatie/monumento-habri-2012-kura-di-otrobanda-koralengebied/ Area di Kura di Otrobanda], dutchcaribbeanheritage.org (2012) </ref><ref>[https://www.scribd.com/doc/111563414/Omd-2012-Koralengebied-Def-15okt12-Nl-Eng-Pap-Op-Volgorde Koralengebied Definitie]</ref> == Uso aktual == Aktualmente, Casa Blanca ta sede di Registro Sivil di Kòrsou, parti di departamento di Asuntunan Públiko. Ku mudansa di e Registro Sivil di Skalo pa Otrobanda, su nòmber popular “Kranshi”, ku a originá na un lokalidat anterior, tambe a transferí pa Casa Blanca. == Mira tambe == * [[Kranshi]] {{Appendix}} [[:Kategoria:Kòrsou]] [[:Kategoria:Arkitektura]] [[:Kategoria:Monumento protehí]] E manshon grandi impreshonante aki, despues konosí komo Casa Blanca, a wòrdu konstruí na 1858-1859 pa Carel Maurits Gaerste. Pa esaki el a kumpra vários parsela na banda panort di Roodeweg. Riba 29 di mart 1859, e kas grandi ta wòrdu deklará habitabel pa e maestro di distrito di Otrobanda. Carel Maurits Gaerste (1804 – 1871), tabata un hòmber prominente i próspero. E tabata miembro di e Konseho Kolonial i doño di plantashonnan Hermanus, Meiberg, i despues Malpais alias ‘’Terburgh à Texel, i Groot i Klein Malpais, alias “Mount Pleasant” i “Weitje”.<ref name="FB"/> Despues ku e edifisio a keda listá komo monumento na 1994, el a wòrdu kumprá pa Stichting Monumentenzorg Curaçao na 1998 i a keda kompletamente restourá.<ref name="FB"/> E trabounan di restourashon a keda bon dokumentá i lo wòrdu post pronto.<ref name="FB">[https://www.facebook.com/curacaomonuments/posts/past-presentroodeweg-42-44-otrobanda-this-striking-palatial-mansion-later-known-/191481583593342/ Roodeweg 42-44, Otrobanda], FB</ref> For di sèptèmber 2002, e edifisio ta akapará ‘’Kranshi’’, e ofisina di Registro Sivil di Kòrsou.<ref name="FB"/> E kas tabata konosí pa su gran salon di baile, konsiderá komo un di e mas grandi riba e isla den e tempu ei, unda tabata organisá enkuentronan sosial, kultural i intelektual.<ref>Marugg, Stanley, [https://www.archiefvriend.com/index.php/ons-kwartaalblad/artikelen-uit-ons-blad/53-lauffer De woonhuizen van de familie Lauffer], De Archiefvriend, september 2009</ref>, tabata organisá enkuentronan kultural i intelektual. Den [[siglo 20|siglo binti]], e edifisio a pasa pa diferente uso: penshun, burdel i posteriormente a bira un edifisio den estado di dekadensia. Despues di un periodo di deterioro, e edifisio a wòrdu kompletamente restourá i adaptá pa uso gubernamental. E restourashon a haña rekonosemento regional pa su kalidat arkitektóniko.<ref name=:"2"/> Na 2026 a kuminsa un proyekto di renobashon di e edifisio na Roodeweg 42.<ref>[[Dick Drayer]], [https://www.curacao.nu/nieuws/overheid/86733/kranshi-verhuist-tijdelijk-door-verbouwing-hoofdgebouw Kranshi verhuist tijdelijk door verbouwing hoofdgebouw], curacao.nu (6 di mart 2026)</ref> == Deskripshon == Casa Blanca ta un edifisio monumental grandi di dos piso, situá un tiki retirá for di kaya riba un parsela amplio (± 3.250 m²).<ref name=:"1"/> E edifisio ta diseña den forma di U ku ta rondoná un patio interno. Karakterístikanan prinsipal ta inkluí:<ref name=:"2"/> *fachada simétriko ku siete as *un fronton triangular riba e parti sentral *balkon dilanti riba un pòrch ku kolumnanan dobbel *bòrdèshi ku trapi hanchu ku ta yega na entrada prinsipal *leishi di het profilá i detaye dekorativo *kombinashon di dak di tipo [[dak di schouder]] i [[dak di siya]] E edifisio (kas di shon), para riba un persela di 3.250 m², tin dos piso i ta konstrui den e forma di un "U" ku ta rondoná un patio. e fachada sensio ku un leshi di het dòrná, ku riba dje un ‘fronton’ triangular. Un bòrdèshi na haltu riba trapi hanchu i kubrí pa un balkon riba pilá ta asentuá su forma rektangular será di e edifisio.<ref name="NAAM"/> E fachada dilanti tin un porch na entrada di e kas, i riba esaki tin un balkon. Originalmente, e kas tabata parti di un kompleho mas grandi ku edifisionan rond di e patio. Originalmente Casa Blanca tabata forma un kompleho tipo "Kurá", ku ta konsisti di un edifisio prinsipal i na su rant edifisionan anekso, tambe yamá "afdak" (kasita di un kamber ku dak di siya òf un dak inkliná (dak di lèsenar), respektivamente). Den e afdaknan aki tabata biba katibu i sirbiente di kas, pero tabata hür nan tambe.<ref>[https://dutchcaribbeanheritage.org/informatie/monumento-habri-2012-kura-di-otrobanda-koralengebied/ Area di Kura di Otrobanda], dutchcaribbeanheritage.org (2012) </ref><ref>[https://www.scribd.com/doc/111563414/Omd-2012-Koralengebied-Def-15okt12-Nl-Eng-Pap-Op-Volgorde Koralengebied Definitie]</ref> == Uso == Aktualmente, Casa Blanca ta sede di Registro Sivil di Kòrsou i di kua el a atkeri e nomber di "Kranshi" den boka di pueblo. E edifisio ta un ehèmpel importante di reutilisashon di patrimonio arkitektóniko den e sentro históriko di Willemstad. Na 1997 Unesco a nombra Willemstad Herensia Mundial. E edifisio ta konosí den boka di pueblo komo Kranshi. E nòmber aki no ta originá di Casa Blanca mes, sino di un otro lokalidat kaminda Registro Sivil tabata ubiká anteriormente. Ku e mudansa di e institushon pa Casa Blanca na komienso di siglo 21, e nòmber popular “Kranshi” a keda asosiá ku e edifisio nobo. == Mira tambe == * [[Kranshi]] == Literatura == * {{citeer boek |auteur=Pauline Pruneti-Winkel |jaar=1990|url= |titel=Scharloo a nineteenth century quarter of Willemstad, Curaçao : historical architecture and its background|via= |uitgever= Edizioni Poligrafico Fiorentino}} {{Appendix}} Roodeweg 42 - 44, Otrobanda E manshon palasial impreshonante aki, despues konosí komo Casa Blanca, a wòrdu konstruí na 1858-1859 pa Carel Maurits Gaerste. Pa esaki el a kumpra vários kavel na parti panort di e Roodeweg. Riba 29 di mart 1859, e kas grandi ta wòrdu deklará habitabel pa e maestro di distrito di Otrobanda. Carel Maurits Gaerste (1804 – 1871), tabata un hòmber prominente i próspero. E tabata miembro di e Konseho Kolonial i doño di plantashonnan Hermanus, Meiberg, i despues Malpais alias ‘’Terburgh à Texel, i Groot i Klein Malpais, alias “Mount Pleasant” i “Weitje”. Despues ku e edifisio a keda lista komo monumento na 1994, el a wòrdu kumprá pa Stichting Monumentenzorg Curaçao na 1998 i a keda kompletamente restourá. E trabounan di restourashon a keda bon dokumentá i lo wòrdu post pronto.<ref>https://www.facebook.com/curacaomonuments/posts/past-presentroodeweg-42-44-otrobanda-this-striking-palatial-mansion-later-known-/191481583593342/ Roodeweg 42-44, Otrobanda], FB</ref> For di sèptèmber 2002, e edifisio ta akapará ‘’Kranshi’’, e ofisina di Registro Sivil di Kòrsou. ----- Casa Blanca ta situá den Área di Koral (Kura) di Otrabanda, ku realmente a kuminsá desaroyá for di e di dos mitar di siglo 19. Un koral (kura) ta un tereno ku muraya ku un edifisio prinsipal i edifisionan eksterno na e randnan, tambe yamá dormitorio òf mitar dak (kasnan chikitu ku un kamber ku un dak di gable (dak di siya) òf un dak inkliná (dak di lèsenar), respektivamente). Katibunan i personal doméstiko tabata biba den e edifisionan eksterno, pero nan tabata destiná tambe pa hür. <ref>https://www.scribd.com/doc/111563414/Omd-2012-Koralengebied-Def-15okt12-Nl-Eng-Pap-Op-Volgorde Koralengebied Definitie]</ref> Desaroyo di e Area di Kurá riba Seru di Otrobanda a kuminsa meimei di siglo 19. Kuranan konosi ta Kura di Shon Ki, Casa Blanca i Kura di Shon Fil. Casa Blanca a konsisti originalmente di un edifisio prinsipal i na su rant edifisionan anekso, tambe yamá "afdak" (kasita di un kamber ku dak di siya òf un dak inkliná (dak di lèsenar), respektivamente). Den e afdaknan aki tabata biba katibu i sirbiente di kas, pero tabata hur nan tambe. Un kompleho asina ta wordu yama Kurá, un fenomeno ku a desaroya desde meimei di siglo 19 riba Seru Otrobanda. ==================, == Nomber Kranshi == E nòmber Kranshi tin un orígen masha pekuliar. E edifisio kaminda Kranshi for di prinsipio tabata ubiká, den pasado tabata un lokalidat Protestant kaminda un klup di hende muhé, yamá ‘Eendracht maakt macht’ tabata reuní regularmente. Na aña 1899 Marie van den Brink, yu muhé di e dominee, a funda e klup aki. Dor ku nan tabata bin huntu speshal pa hasi obra di man manera kose, bòrda i brei nan tabata yama e klup ‘dameskrans’. E nòmber ‘dameskrans’ den boka di e Yu di Kòrsou e tempu ei a bira Kranshi. Mesora esei a bira nòmber di e edifisio tambe.<ref>[https://gobiernu.cw/gob-newsletter-edishon1/ Kranshi, di unda e nomber ei a bin?], gobierno.cw</ref> E edifisio a mantené e nòmber Kranshi, asta ora ku na aña 1930 durante un periodo kòrtiku, Iglesia Reformá a usé pa su enkuentronan. Maske entretantu e nòmber ya no tabata tin su funshon original mas, e edifisio a keda karga e nòmber te na añanan ‘40 momentu ku Registro Sivil a kuminsá operá den dje. Na komienso di añanan ’60 Registro Sivil a muda (huntu ku e nòmber Kranshi) bai Skalo 150-152; kas kaminda anteriormente Pachi de Sola tabata biba. Den boka di pueblo e orei e edifisio original na Otrabanda a haña e nòmber ‘Kranshi bieu’. Na komienso di e siglo aki Kranshi a bolbe muda. Awor e la bai e edifisio neoklásiko restourá yamá ‘Casa Blanca’ situá na Roodeweg 42 nèt enfrente di Hospital Sint Elisabeth (SEHOS). Carel Maurits Gaerste kende tabata doño di diferente edifisio den Otrabanda, entre 1865 i 1884 a kumpra i rekonstruí Casa Blanca komo bibienda. Despues e edifisio a sirbi komo penshun, despues burdel (ka’i biá) i despues segun e la dekaí e la bira asta un dak pa drogadiktonan. Awendia den e famoso edifisio aki nos Registro Sivil ta ubiká. E ta ofisialmente yamá Asuntunan Públiko pero ketu bai Kranshi den boka di pueblo! == Historia == Carel Maurits Gaerste (1804-1871), komersiante, tabata doño di plantashi Malpais (Daniel) i diferente edifisio den Otrobanda. Entre 1865 i 1884 el a kumpra i rekonstruí e kas di shon komo bibienda. Den e ‘salon di baile’ di e kas, ku segun Pauline Prunetti-Winkel tabata esun mas grandi riba e isla den e tempu ei<ref>Marugg, Stanley, [https://www.archiefvriend.com/index.php/ons-kwartaalblad/artikelen-uit-ons-blad/53-lauffer De woonhuizen van de familie Lauffer], De Archiefvriend, september 2009</ref>, tabata organisa enkuentronan kultural i intelektual. Desde komienso di [[siglo 20]] e edifisio a sirbi komo penshun, despues burdel (ka’i biá) i despues, segun esaki tabata dekaí, a bira asta un dak pa drogadiktonan. == Deskripshon == E edifisio (kas di shon), para riba un persela di 3.250 m², tin dos piso i ta konstrui den e forma di un "U" ku ta rondoná un patio. e fachada sensio ku un leshi di het dòrná, ku riba dje un ‘fronton’ triangular. Un bòrdèshi na haltu riba trapi hanchu i kubrí pa un balkon riba pilá ta asentuá su forma rektangular será di e edifisio.<ref name="NAAM"/> E fachada dilanti tin un porch na entrada di e kas, i riba esaki tin un balkon. Dono di e edifisio ta ... Groot vrijstaand monumentaal gebouw van twee verdiepingen, terugliggend van de straat. Het hoofdgebouw van de kraal was oorspronkelijk volledig omringd door extra gebouwen aan de randen van de kraal. U-vormige plattegrond die een patio omsluit. Twee parallelle schilddaken over de voorkant, zadeldaken over de achtervleugels. Zwaar geprofileerde en volledig versierde uitspringende kroonlijst op consoles over de gevels, dentate quoins op hoeken. Voorgevel ingedeeld in zeven assen. Middendeel met driehoekig fronton boven kroonlijst; voorbalkon boven portiek met dubbele zuilen op bordes aan voorzijde met treden. Fronthek met voetmuur en spijlen tussen pilaren. Centrale voorpoort tussen gecanneleerde pilaren, twee extra poorten aan weerszijden. Volledig gerestaureerd als burgerlijke stand (restauratie bekroond met Caribische prijs voor beste restauratiearchitectuur). e ‘salon di baile’ riba e di dos piso Large detached two-storey monumental structure set back from street. Main building of corral originally fully surrounded by additional buildings at edges of corral. U- shaped floor plan enclosing a patio. Two parallel hipped roofs over front section, gable roofs over rear wings. Heavy profiled and fully decorated projecting cornice on consoles over façades, dentate quoins on corners. Front façade laid out in seven axes. Central section with triangular fronton above cornice; front balcony above portico with double columns on front platform with steps. Front fence with footing wall and bars set between pillars. Central front gate between fluted pillars, two additional gates on both sides. Fully restored as Civil Registry (restoration awarded with Carfibbean prize for best restoration architecture).<ref>[https://curacaomonuments.org/sites/roodeweg-42-44/ Roodeweg 42-44], curacaomonument.org</ref> Gran estructura monumental independiente de dos plantas retranqueada de la calle. Edificio principal del corral originalmente totalmente rodeado por edificios adicionales en los bordes del corral. Planta en forma de U que rodea un patio. Dos tejados paralelos a cuatro aguas en la parte delantera, tejados a dos aguas en las alas traseras. Cornisas salientes sobre ménsulas en las fachadas, muy perfiladas y decoradas. Fachada delantera dispuesta en siete ejes. Sección central con frontón triangular sobre cornisa; balcón delantero sobre pórtico con columnas dobles sobre plataforma delantera con escalones. Cerca frontal con muro de zapata y barrotes entre pilares. Puerta delantera central entre pilares estriados, dos puertas adicionales a ambos lados. Totalmente restaurado como Registro Civil (restauración galardonada con el premio Carfibbean a la mejor arquitectura de restauración). 1990: het in verval rakend monumentale herenhuis 'Casa Blanca' met onder andere de rijkst bewerkte gootlijst uit onze historische architectuur. Advertentie openbare verkoop:De opstal CASA BLANCA, staande op een perceel eigendomsgrond groot 3.250 m 2, begrensd door de Roodeweg, de Reuzensteeg en de Pieterszsteeg, kadastraal bekend als Stadsdistrict, Sectie B, no. 543.<ref name=:"1"/> {{Appendix}} [[Kategoria:Monumento protehí]] [[:Kategoria:Kòrsou]] Huntu ku e edifisionan "La Maravilla" na [[Scharlooweg]] 5 i "Belvédère" na Plasa L.B. Smith, e edifisio prinsipal di Casa Blanca ta marka e inisio di arkitektura neoklasisista na Kòrsou i ta di gran balor pa e historia di arkitektura di e isla.<ref name="NAAM">Gladys do Rego-Kuster, [https://naam.cw/2014/11/30/casa-blanca/ Casa Blanca], [[NAAM]]</ref> ----------------------- {{Databox}} '''Kranshi''' ta un término popular na [[Kòrsou]] ku ta referí histórikamente na Registro Sivil lokal<ref>Ofisialmente yamá "Asuntunan Públiko" ku ta inkluí diferente servisio manera registro sivil, registrashon di residente i asuntunan di elekshon.</ref> i, mas ampliamente, na e lugá kaminda e instituto gubernamental aki ta of tabata ubiká. ==Orígen== E nòmber “Kranshi” tin su orígen den e edifisio na [[Curaçaostraat 50]] na Otrobanda. Na 1899, Marie van den Brink, yu muhé di un domi protestant, a funda un klup di dama den Otrobanda ku e lema ''Eendracht maakt macht'' (Union ta hasi Forsa).<ref name="Nomber">[https://gobiernu.cw/gob-newsletter-edishon1/ Kranshi, di unda e nomber ei a bin?], gobiernu.cw</ref><ref>{{citeer web|titel=Eendracht maakt Macht|werk=[[Amigoe]]|datum=1911-12-09|bezochtdatum=2026-07-03|via=Delpher.nl|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280051:mpeg21:p003}}</ref> E miembronan di e klup tabata reuní pa hasi obra di man manera kose, bòrda i brei i pesei e klup tabata konosí komo ''dameskrans''. Den bok'i pueblo ku ta papia [[papiamentu]], e palabra aki a evolushoná fonétikamente te bira “Kranshi”.<ref name="Nomber"/> Rapidamente, e nòmber no solamente tabata referí na e klup, sino tambe na e edifisio mes, ku a bira konosí komo Kranshi (of Kransgebouw). == Di edifisio pa institushon == Durante añanan siguiente, e edifisio a sigui karga e nòmber “Kranshi”, tambe ora su uso a kambia (inkluso pa enkuentronan di Iglesia Reformá na un periodo kòrtiku).<ref name="Nomber"/> Na añanan 1940, Registro Sivil a kuminsá operá den e mesun edifisio. For di e momento ei, e nòmber “Kranshi” a pasa di un referensia di lugá pa un referensia di institushon. Den kurso di tempu, e término a bira uso komun pa tur servisio relashoná ku registrashon di susesonan di bida, manera nasementu, matrimonio i fayesimentu i pa dokumentonan ofisial.<ref>[https://gobiernu.cw/ministerionan/maneho-di-gobernashon-planifikashon-i-servisio-publiko/servisio-publiko-kranshi-i-ofisina-di-reibeweis/ Servisio Públiko (Kranshi i Ofisina di Reibeweis)], Gobièrnu di Kòrsou</ref> ==Lokalidatnan== Ku e desaroyo di e institushon, Registro Sivil (i kuné e nòmber “Kranshi”) a muda pa diferente lokalidat:<ref>[https://www.facebook.com/groups/17257577140/posts/10160977243972141/ Geschiedenis van Kranshi], [[Facebook|FB]]</ref> * Otrobanda – Curaçaostraat 50 (lokalidat original) * [[Pietermaai]] – lokalidat temporal despues di 1954 * [[Skalo]] – Kas di Pachi de Sola na [[Scharlooweg]] 150–152, desde añanan 1960) * Otrobanda – [[Casa Blanca]] na Roodeweg 40-42, desde 2002 Despues di e traslado pa Skalo, e lokalidat original a bira konosí komo “Kranshi bieu” den boka di pueblo.<ref>{{citeer web|titel=Basis-cursus over de cooperatie|werk=[[Amigoe]]|datum=1978-05-31|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639308:mpeg21:p002}}</ref><ref>{{citeer web|titel=Advertentie Cooperativa di Consumo Botica Wilhelmina|werk=[[Amigoe]]|datum=1973-01-15|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010460312:mpeg21:p010}}<ref></ref><ref>{{citeer web|titel=Advertentie Cooperatieve Spaar- & Credietvereniging Ogem |werk=[[Amigoe]]|datum=1992-07-22|bezochtdatum=2026-07-03|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010644156:mpeg21:p006}}</ref> ==Evolushon i uso== E historia di “Kranshi” ta mustra un evolushon klá di nòmber di un klup sosial (dameskrans) pa nòmber di un edifisio i despues pa nòmber di un institushon gubernamental. Durante e mudansanan di lokalidat, ta importante nota ku e edifisionan nobo ya tabatin nan propio nòmber, manera Kas di Pachi de Sola i Casa Blanca, pero den uso popular, e nòmber “Kranshi” a sigui predominá i a move huntu ku e institushon. Te dia di awe, e término ta keda bibu den idioma diario: hopi residente di Kòrsou ta usa “Kranshi” komo sinonimo pa Registro Sivil, meskos pa su nòmber ofisial "Asuntunan Públiko".<ref>{{citeer web|titel=Groep Ned. Antillen VAN HET ALGEMEEN NEDERLANDSCH VERBOND|werk=[[Amigoe]]|datum=1929-02-09|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280778:mpeg21:p003}}</ref> {{Appendix}} [[:Kategoria:Kòrsou]] [[:Kategoria:Papiamento]] == Vínkulo ku Registro Sivil == Rònt di aña 1940, Registro Sivil a kuminsá operá den e mesun edifisio na Curaçaostraat 50. E departamento tabata responsabel pa registrashon di susesonan di bida, manera nasementu, fayesimentu, matrimonio, divorsio i rekonosimentu, i pa suministrá kopia, ekstrakto i deklarashonnan ofisial.<ref>[https://gobiernu.cw/ministerionan/maneho-di-gobernashon-planifikashon-i-servisio-publiko/servisio-publiko-kranshi-i-ofisina-di-reibeweis/ Servisio Públiko (Kranshi i Ofisina di Reibeweis)], Gobièrnu di Kòrsou</ref> For di e momento ei, e nòmber “Kranshi” a bira estrechamente asosiá ku e institushon gubernamental. Den añanan ku a sigui, Registro Sivil a muda pa diferente lokalidat, mientras e nòmber popular a move huntu ku e departamento. Ku tempu, no solamente pueblo pero tambe organisashon, gobièrnu i Registro Sivil mes, a kuminsá usa e término "Kranshi" den anunsionan públiko, referiendo tantu na e instansia komo na su lokalidat.<ref>{{citeer web|titel=Advertentie Gobièrnu di Kòrsou|werk=[[Amigoe]]|datum=1989-04-21|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642919:mpeg21:p015}}</ref><ref>{{citeer web|titel=Advertentie URA|werk=[[Amigoe]]|datum=1969-07-12|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010463330:mpeg21:p006}}</ref> ===Lokalidatnan === Durante [[siglo 20]] i [[siglo 21|21]], Registro Sivil tabata establesé den diferente edifisio:<ref>[https://www.facebook.com/groups/17257577140/posts/10160977243972141/ Geschiedenis van Kranshi], [[Facebook|FB]]</ref> * Otrobanda – Curaçaostraat 50, lokalidat original ("Kransgebouw") * [[Pietermaai]] – lokalidat temporal despues di 1954 * [[Skalo]] – [[Scharlooweg]] 150-152 desde añanan 1960 (“Kas di Pachi de Sola”) * Otrobanda – Roodeweg 40-42 desde 2002 ("[[Casa Blanca]]") Despues di e traslado pa Skalo, e edifisio original na Otrobanda a bira konosí komo “Kranshi bieu”.<ref>{{citeer web|titel=Basis-cursus over de cooperatie|werk=[[Amigoe]]|datum=1978-05-31|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639308:mpeg21:p002}}</ref><ref>{{citeer web|titel=Advertentie Cooperativa di Consumo Botica Wilhelmina|werk=[[Amigoe]]|datum=1973-01-15|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010460312:mpeg21:p010}}<ref></ref><ref>{{citeer web|titel=Advertentie Cooperatieve Spaar- & Credietvereniging Ogem |werk=[[Amigoe]]|datum=1992-07-22|bezochtdatum=2026-07-03|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010644156:mpeg21:p006}}</ref> Ku e último mudansa pa Casa Blanca, e término “Kranshi” a sigui den uso pa e lokalidat nobo. == Evolushon i uso == Ku tempu, e nifikashon di e término “Kranshi” a pasa for di un klup sosial pa un edifisio spesífiko i despues pa un término general pa Registro Sivil.<ref>{{citeer web|titel=Groep Ned. Antillen VAN HET ALGEMEEN NEDERLANDSCH VERBOND|werk=[[Amigoe]]|datum=1929-02-09|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280778:mpeg21:p003}}</ref> No obstante ku a muda pa edifisionan ku ya tabatin nan propio nòmber (Kas di Pachi de Sola i Casa Blanca), e uso popular di e nòmber “Kranshi” a keda predominá i a wòrdu transferí di un lugá pa otro huntu ku e institushon. E fenómeno aki ta mustra kon un nòmber informal por bira un referensia institushonal i asta remplasá nòmbernan existente den memoria kolektivo. Te dia di awe e palabra “Kranshi” ta fungi den uso comun komo sinónimo pa Registro Sivil. {{Appendix}} [[:Kategoria:Kòrsou]] [[:Kategoria:Papiamento]] ------------------------- Den e “Historia di Kranshi,” e edifisio bieu riba Curaçaostraat den Otrobanda ta wòrdu menshoná promé. Alrededor di aña 1900, e asosiashon di hende muhé “Eendracht maakt Macht” (Unidat Ta Hasi Forsa) a reuní den e edifisio aki pa trabou di man, i el a bira konosí komo e Kransgebouw (Edifisio di Krans). Ora ku e Registro Sivil a muda pa e edifisio aki rònt di 1940, el a haña e nòmber ‘Kranshi’ lihé. E nòmber aki a sigui ora ku e Registro Sivil a muda pa e edifisio ‘Pachi de Sola’ na Scharloo na kuminsamentu di añanan 1960. Na 2002, e edifisio ‘Casa Blanca’ restourá na Otrobanda a wòrdu poné den uso: Scharloo a bira ‘Kranch Bieu’ i Otrobanda ‘Kranchi Nobo’. Pero unda Pietermaai ta pas awor? Na momentu ku Registro Sivil a bandoná e edifisio na Otrobanda na aña 1954, esaki tabata situá na Pietermaai pa algun aña, den e edifisio kaminda awor e ofisina di abogado “Soliana en Bonaparte” ta situá. <ref>https://www.facebook.com/groups/17257577140/posts/10160977243972141/ Geschiedenis van Kranshi], FB</ref> Curaçaostraat 50, un edifisio historiko di 1873, ta konosí awendia komo "Lanthùis Kranshi". ==Evolushon di signifikado== Ku tempu, e nòmber “Kranshi” a pasa for di un klup sosial pa un edifisio spesífiko, nan luga di encuentro na Curacaostraat 50, referi komo "Kransgebouw" of "Kransje", pa despues bira un término general pa Registro Sivil.<ref>Groep Ned. Antillen VAN HET ALGEMEEN NEDERLANDSCH VERBOND.. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 09-02-1929, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 02-07-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280778:mpeg21:p003</ref> Ora e Registro Sivil a kuminsá operá den e edifisio di e klup di dama na Otrobanda, e nòmber “Kranshi” a bira fuertemente asosiá ku e departamento gubernamental. Durante siglo 20 i 21, Registro Sivil a muda pa diferente lugá. E nòmber “Kranshi” a move huntu ku e institushon: * lokalidat original na Otrobanda * traslado pa [[Skalo]] meimei di añanan 1960 - "Kas di Pachi de Sola" na [[Scharlooweg]] 150-152 (awor A.M.Chumaceiro Bulevar 13) * posteriormente mudansa pa [[Casa Blanca]] na Roodeweg Despues di e mudansa pa Skalo, e edifisio original na Curacaostraat 50, Otrobanda a bira konosí komo “Kranshi bieu”.<ref>Basis-cursus over de cooperatie. "Amigoe". Curaçao, 31-05-1978, p. 2. Geraadpleegd op Delpher op 02-07-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639308:mpeg21:p002</ref><ref>Advertentie. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 15-01-1973, p. 10. Geraadpleegd op Delpher op 02-07-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010460312:mpeg21:p010</ref> Desde komienso di siglo 21, e nòmber “Kranshi” ta referí prinsipalmente na Casa Blanca, unda Registro Sivil ta ubiká actualmente i "Kranshi bieu" na Kas di Pachi de Sola. == Uso == Te awendia, hopi residente di Kòrsou ta sigui usa e palabra “Kranshi” komo sinónimo pa Registro Sivil, sin importá su lokalidat ofisial. E término ta un ehèmpel di: *kontinuidad linguístiko *memoria kolektivo *influensia di idioma den formashon di identidat urbano {{Appendix}} --------------- cf1xsciq5ewqi1xe99j1wdv33gp1t1y 202927 202926 2026-09-02T20:05:59Z Caribiana 8320 202927 wikitext text/x-wiki __NOINDEX__ {{Variante|c}} {{infobox edificio| variante = c | tipo = [[monumento]] | nomber = Curacaostraat 50 | imagen = Curaçaostraat 50, restoration.png | descripcion = Edifisio bou restorashon na 2023 | nomber2 = Kranshi Bieu | localisa_na = [[Otrobanda]] | luga = [[Willemstad]] | adres = Curacaostraat 50 | pais = {{CUW}} }} '''Curaçaostraat 50''', konosí popularmente komo ''Kranshi Bieu'' òf ''Lanthùis Kranshi'', ta un edifisio monumental na [[Willemstad]], [[Kòrsou]], situá den [[Otrobanda]]. E edifisio ta un di e lugánan mas importante den historia di e término [[Kranshi]], i a funshoná komo un di e promé sedenan di e registro sivil di e isla. E edifisio ta registrá komo monumento ofisial i ta forma parti di e patrimonio históriko di Otrobanda i sentro históriko di Willemstad.<ref name="UNESCO">[https://whc.unesco.org/document/154358 World Heritage List], [[UNESCO]]</ref> == Historia == E edifisio na Curaçaostraat 50 ta data for di 1873 i originalmente tabata un kas di shon grandi. Na fin di [[siglo 19|siglo diesnuebe]], e kas a bira propiedat i sede di un asosiashon di dama protestant bou di e nòmber ''Eendracht maakt macht'' (''Union ta hasi Forsa''), fundá na 1899 dor di Marie van den Brink. E grupo aki tabata reuní pa hasi obra di man manera: kosementu, bòrdamentu i breimentu. Debí na e aktividat aki, e edifisio a haña e nòmber hulandes “dameskrans”, ku den uso popular na [[papiamentu]] a transformá na "Kranshi". Durante kurso di tempu e edifisio a haña diferente uso: Cultureel Centrum Curaçao, ofisina di Registro Sivil, sede di sindikato, entre otro Fekoskan, i sitio pa duna presentashon i charla.<ref>https://www.landhuiskranshi.com/geschiedenis/</ref> == Vínkulo ku Registro Sivil== Alrededor di aña 1940, Registro Sivil a muda pa e edifisio na Curaçaostraat 50. For di e momento ei, e nòmber "Kranshi" a wòrdu direktamente asosiá ku e servisio gubernamental. E uso aki a pone e edifisio den un papel sentral den bida sivíl di Kòrsou, kaminda dokumentonan manera akta di nasementu, matrimonio i morto tabata wòrdu registrá. Despues ku Registro Sivil a bandoná e edifisio alrededor di 1954, e departamento a muda pa otro lokalidatnan, manera [[Pietermaai]] i posteriormente [[Skalo]]. Ku e traslado aki, e edifisio original na Curaçaostraat 50 a kuminsá wòrdu yamá ''Kranshi Bieu'', pa distingui'é di e lokalidatnan nobo. == Arkitektura== E edifisio ta un kas monumental independiente di un piso, situá retirá un tiki for di e linia di kaya. Karakterístikanan prinsipal ta inkluí:<ref>[https://curacaomonuments.org/sites/curacaostraat-50/ Curacaostraat 50], curacaomonuments.org</ref> *diseño den forma di H *tres dak di tipo hipped roof *leishi di het kontinuo ku perfil dekorativo *kantonan ku detaye tipo dentil *porta sentral ku shùter, flankiá pa bentana ku shùter *bentanan adishonal den e alas lateral *un sisterna grandi kubrí ku akueduktonan arko den e parti patras E kombinashon di e elementonan aki ta típiko pa kasnan urbano di status altu den Otrobanda. == Uso aktual == Den [[siglo 21|siglo bintiun]], e edifisio a wòrdu restourá i adaptá pa uso moderno, manteniendo su karakter monumental. Awendia e ta konosí tambe komo Lanthùis Kranshi. E edifisio ta den uso komo akomodashon turístiko.<ref>[https://www.landhuiskranshi.com/accommodatie/ Landhuis Kranshi]</ref> Signifikashon kultural Curaçaostraat 50 tin un papel klave den: orígen di e término Kranshi historia di Registro Sivil na Kòrsou memoria kolektivo di Otrobanda E edifisio ta representá un punto di transishon entre: *bida sosial (klup di dama) *funshon gubernamental *patrimonio restourá {{Appendix}} Curaçaostraat 50 in Willemstad (Otrobanda) is a recognized cultural heritage monument on Curaçao. Wikimedia Commons features a high-resolution restoration image of this large, H-shaped historical building, which historically functioned as the Kranshi Bieuw. The property sits on a detached, deep setback lot. == Mira tambe == * [[Kranshi]] {{Appendix}} [[:Kategoria:Kòrsou]] [[:Kategoria:Arkitektura]] [[:Kategoria:Monumento protehí]] ------------------------------- {{infobox edificio| variante = c | tipo = [[monumento]] | nomber = Casa Blanca | imagen = Roodeweg 42 - 44.png | descripcion = | nomber2 = | localisa_na = Roodeweg 42-44, [[Otrobanda]] | luga = [[Willemstad]] | cercania = | adres = | pais = {{CUW}} | fecha_funda = 29 di mart 1859 | estilo = neoklásiko | encarga = Carel Maurits Gaerste | fecha_construccion = 1858-1859 | architect = | material = | contratista = | gasto = | inaugura = | restaura = 1998-2002 | funcion_original = kas di shon | funcion_actual = sede di Registro Sivil di Kòrsou | propietario = Stichting Monumentenzorg Curaçao | status_monumento = monumento di herensia kultural | registra = 1994 }} '''Casa Blanca''' ("Kas Blanku") ta un edifisio monumental-históriko na [[Willemstad]], [[Kòrsou]]. E ta situá na Roodeweg 42-44 den [[Otrobanda]], entre Reuzensteeg i Pieterszsteeg, enfrente di [[Sint-Elisabeth Hospital]] (SEHOS).<ref name=:"1">{{citeer web|titel=Advertentie|werk=[[Amigoe]]|datum=1976-12-11|via=Delpher.nl|bezochtdatum=2026-07-02|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010460945:mpeg21:p008}}</ref> Desde komienso di [[siglo 21|siglo bintiun]], e edifisio ta popularmente konosí komo [[Kranshi]], ora el a bira sede di e Registro Sivil.<ref name=:"2">[https://curacaomonuments.org/sites/roodeweg-42-44/ Roodeweg 42-44], curacaomonuments.org</ref> Huntu ku “La Maravilla” na [[Scharlooweg]] i “Belvédère” na L.B. Smithplein, Casa Blanca ta konsiderá komo un di e promé ehèmpelnan di arkitektura neoklásiko na Kòrsou.<ref name="NAAM">Gladys do Rego-Kuster, [https://naam.cw/2014/11/30/casa-blanca/ Casa Blanca], [[NAAM]]</ref> == Historia == Casa Blanca a wòrdu konstruí den añanan 1858–1859 komo un manshon di status haltu pa Carel Maurits Gaerste (1804–1871), un komersiante prominente, doño di diferente plantashi i propiedat den Otrobanda, i miembro di [[Konseho Kolonial]]. Pa e konstrukshon, el a kumpra vários parsela na banda panort di Roodeweg. Dia 29 di mart 1859, e edifisio a wòrdu deklará habitabel pa outoridatnan.<ref name="FB"/> E kas tabata konosí pa su gran salon di baile, un di e mas grandi riba e isla den e tempu ei, unda tabata organisá enkuentronan sosial, kultural i intelektual.<ref>Marugg, Stanley, [https://www.archiefvriend.com/index.php/ons-kwartaalblad/artikelen-uit-ons-blad/53-lauffer De woonhuizen van de familie Lauffer], De Archiefvriend, september 2009</ref> Durante [[siglo 20|siglo binti], e edifisio a pasa pa diferente fase di uso i dekadensia, inkluyendo komo penshun i burdel. Den e periodo aki, e kondishon di e kas a deteriorá konsiderablemente. Na 1994, Casa Blanca a haña status ofisial komo monumento. Den 1998, Stichting Monumentenzorg Curaçao a kumpra e edifisio i a restourá esaki kompletamente, konservando su karakter históriko i arkitektóniko.<ref name="FB">[https://www.facebook.com/curacaomonuments/posts/past-presentroodeweg-42-44-otrobanda-this-striking-palatial-mansion-later-known-/191481583593342/ Roodeweg 42-44, Otrobanda], FB</ref> E restourashon a haña rekonosemento regional pa su kalidat arkitektóniko.<ref name=:"2"/> For di sèptèmber 2002, e edifisio ta alohá Registro Sivil den kuadro di reutilisashon di patrimonio arkitektóniko den e sentro históriko di Willemstad. Na 2026 a kuminsá un proyekto di renobashon pa mantené i modernisá e edifisio.<ref>[[Dick Drayer]], [https://www.curacao.nu/nieuws/overheid/86733/kranshi-verhuist-tijdelijk-door-verbouwing-hoofdgebouw Kranshi verhuist tijdelijk door verbouwing hoofdgebouw], curacao.nu (6 di mart 2026)</ref> ==Deskripshon== Casa Blanca ta un edifisio monumental di dos piso, konstrui riba un parsela amplio (± 3.250 m²) i diseñá den forma di U ku ta rondoná un patio interno.<ref name=:"1"/><ref name=:"2"/> Karakterístikanan prinsipal ta inkluí: *fachada simétriko ku siete as *fronton triangular riba e parti sentral *balkon dilanti riba un pòrch ku kolumnanan dobbel *bòrdèshi ku trapi hanchu ku ta yega na entrada prinsipal *leishi di het profilá ku detaye dekorativo *kombinashon di diferente tipo di dak (manera [[dak di schouder]] i [[dak di siya]]) Originalmente, e kas tabata parti di un kompleho tipo kurá, ku un edifisio prinsipal i edifisionan anekso (“afdak”). Den e aneksonan aki tabata biba katibu i sirbiente di kas, i den sierto kaso nan tabata di hür.<ref>[https://dutchcaribbeanheritage.org/informatie/monumento-habri-2012-kura-di-otrobanda-koralengebied/ Area di Kura di Otrobanda], dutchcaribbeanheritage.org (2012) </ref><ref>[https://www.scribd.com/doc/111563414/Omd-2012-Koralengebied-Def-15okt12-Nl-Eng-Pap-Op-Volgorde Koralengebied Definitie]</ref> == Uso aktual == Aktualmente, Casa Blanca ta sede di Registro Sivil di Kòrsou, parti di departamento di Asuntunan Públiko. Ku mudansa di e Registro Sivil di Skalo pa Otrobanda, su nòmber popular “Kranshi”, ku a originá na un lokalidat anterior, tambe a transferí pa Casa Blanca. == Mira tambe == * [[Kranshi]] {{Appendix}} [[:Kategoria:Kòrsou]] [[:Kategoria:Arkitektura]] [[:Kategoria:Monumento protehí]] E manshon grandi impreshonante aki, despues konosí komo Casa Blanca, a wòrdu konstruí na 1858-1859 pa Carel Maurits Gaerste. Pa esaki el a kumpra vários parsela na banda panort di Roodeweg. Riba 29 di mart 1859, e kas grandi ta wòrdu deklará habitabel pa e maestro di distrito di Otrobanda. Carel Maurits Gaerste (1804 – 1871), tabata un hòmber prominente i próspero. E tabata miembro di e Konseho Kolonial i doño di plantashonnan Hermanus, Meiberg, i despues Malpais alias ‘’Terburgh à Texel, i Groot i Klein Malpais, alias “Mount Pleasant” i “Weitje”.<ref name="FB"/> Despues ku e edifisio a keda listá komo monumento na 1994, el a wòrdu kumprá pa Stichting Monumentenzorg Curaçao na 1998 i a keda kompletamente restourá.<ref name="FB"/> E trabounan di restourashon a keda bon dokumentá i lo wòrdu post pronto.<ref name="FB">[https://www.facebook.com/curacaomonuments/posts/past-presentroodeweg-42-44-otrobanda-this-striking-palatial-mansion-later-known-/191481583593342/ Roodeweg 42-44, Otrobanda], FB</ref> For di sèptèmber 2002, e edifisio ta akapará ‘’Kranshi’’, e ofisina di Registro Sivil di Kòrsou.<ref name="FB"/> E kas tabata konosí pa su gran salon di baile, konsiderá komo un di e mas grandi riba e isla den e tempu ei, unda tabata organisá enkuentronan sosial, kultural i intelektual.<ref>Marugg, Stanley, [https://www.archiefvriend.com/index.php/ons-kwartaalblad/artikelen-uit-ons-blad/53-lauffer De woonhuizen van de familie Lauffer], De Archiefvriend, september 2009</ref>, tabata organisá enkuentronan kultural i intelektual. Den [[siglo 20|siglo binti]], e edifisio a pasa pa diferente uso: penshun, burdel i posteriormente a bira un edifisio den estado di dekadensia. Despues di un periodo di deterioro, e edifisio a wòrdu kompletamente restourá i adaptá pa uso gubernamental. E restourashon a haña rekonosemento regional pa su kalidat arkitektóniko.<ref name=:"2"/> Na 2026 a kuminsa un proyekto di renobashon di e edifisio na Roodeweg 42.<ref>[[Dick Drayer]], [https://www.curacao.nu/nieuws/overheid/86733/kranshi-verhuist-tijdelijk-door-verbouwing-hoofdgebouw Kranshi verhuist tijdelijk door verbouwing hoofdgebouw], curacao.nu (6 di mart 2026)</ref> == Deskripshon == Casa Blanca ta un edifisio monumental grandi di dos piso, situá un tiki retirá for di kaya riba un parsela amplio (± 3.250 m²).<ref name=:"1"/> E edifisio ta diseña den forma di U ku ta rondoná un patio interno. Karakterístikanan prinsipal ta inkluí:<ref name=:"2"/> *fachada simétriko ku siete as *un fronton triangular riba e parti sentral *balkon dilanti riba un pòrch ku kolumnanan dobbel *bòrdèshi ku trapi hanchu ku ta yega na entrada prinsipal *leishi di het profilá i detaye dekorativo *kombinashon di dak di tipo [[dak di schouder]] i [[dak di siya]] E edifisio (kas di shon), para riba un persela di 3.250 m², tin dos piso i ta konstrui den e forma di un "U" ku ta rondoná un patio. e fachada sensio ku un leshi di het dòrná, ku riba dje un ‘fronton’ triangular. Un bòrdèshi na haltu riba trapi hanchu i kubrí pa un balkon riba pilá ta asentuá su forma rektangular será di e edifisio.<ref name="NAAM"/> E fachada dilanti tin un porch na entrada di e kas, i riba esaki tin un balkon. Originalmente, e kas tabata parti di un kompleho mas grandi ku edifisionan rond di e patio. Originalmente Casa Blanca tabata forma un kompleho tipo "Kurá", ku ta konsisti di un edifisio prinsipal i na su rant edifisionan anekso, tambe yamá "afdak" (kasita di un kamber ku dak di siya òf un dak inkliná (dak di lèsenar), respektivamente). Den e afdaknan aki tabata biba katibu i sirbiente di kas, pero tabata hür nan tambe.<ref>[https://dutchcaribbeanheritage.org/informatie/monumento-habri-2012-kura-di-otrobanda-koralengebied/ Area di Kura di Otrobanda], dutchcaribbeanheritage.org (2012) </ref><ref>[https://www.scribd.com/doc/111563414/Omd-2012-Koralengebied-Def-15okt12-Nl-Eng-Pap-Op-Volgorde Koralengebied Definitie]</ref> == Uso == Aktualmente, Casa Blanca ta sede di Registro Sivil di Kòrsou i di kua el a atkeri e nomber di "Kranshi" den boka di pueblo. E edifisio ta un ehèmpel importante di reutilisashon di patrimonio arkitektóniko den e sentro históriko di Willemstad. Na 1997 Unesco a nombra Willemstad Herensia Mundial. E edifisio ta konosí den boka di pueblo komo Kranshi. E nòmber aki no ta originá di Casa Blanca mes, sino di un otro lokalidat kaminda Registro Sivil tabata ubiká anteriormente. Ku e mudansa di e institushon pa Casa Blanca na komienso di siglo 21, e nòmber popular “Kranshi” a keda asosiá ku e edifisio nobo. == Mira tambe == * [[Kranshi]] == Literatura == * {{citeer boek |auteur=Pauline Pruneti-Winkel |jaar=1990|url= |titel=Scharloo a nineteenth century quarter of Willemstad, Curaçao : historical architecture and its background|via= |uitgever= Edizioni Poligrafico Fiorentino}} {{Appendix}} Roodeweg 42 - 44, Otrobanda E manshon palasial impreshonante aki, despues konosí komo Casa Blanca, a wòrdu konstruí na 1858-1859 pa Carel Maurits Gaerste. Pa esaki el a kumpra vários kavel na parti panort di e Roodeweg. Riba 29 di mart 1859, e kas grandi ta wòrdu deklará habitabel pa e maestro di distrito di Otrobanda. Carel Maurits Gaerste (1804 – 1871), tabata un hòmber prominente i próspero. E tabata miembro di e Konseho Kolonial i doño di plantashonnan Hermanus, Meiberg, i despues Malpais alias ‘’Terburgh à Texel, i Groot i Klein Malpais, alias “Mount Pleasant” i “Weitje”. Despues ku e edifisio a keda lista komo monumento na 1994, el a wòrdu kumprá pa Stichting Monumentenzorg Curaçao na 1998 i a keda kompletamente restourá. E trabounan di restourashon a keda bon dokumentá i lo wòrdu post pronto.<ref>https://www.facebook.com/curacaomonuments/posts/past-presentroodeweg-42-44-otrobanda-this-striking-palatial-mansion-later-known-/191481583593342/ Roodeweg 42-44, Otrobanda], FB</ref> For di sèptèmber 2002, e edifisio ta akapará ‘’Kranshi’’, e ofisina di Registro Sivil di Kòrsou. ----- Casa Blanca ta situá den Área di Koral (Kura) di Otrabanda, ku realmente a kuminsá desaroyá for di e di dos mitar di siglo 19. Un koral (kura) ta un tereno ku muraya ku un edifisio prinsipal i edifisionan eksterno na e randnan, tambe yamá dormitorio òf mitar dak (kasnan chikitu ku un kamber ku un dak di gable (dak di siya) òf un dak inkliná (dak di lèsenar), respektivamente). Katibunan i personal doméstiko tabata biba den e edifisionan eksterno, pero nan tabata destiná tambe pa hür. <ref>https://www.scribd.com/doc/111563414/Omd-2012-Koralengebied-Def-15okt12-Nl-Eng-Pap-Op-Volgorde Koralengebied Definitie]</ref> Desaroyo di e Area di Kurá riba Seru di Otrobanda a kuminsa meimei di siglo 19. Kuranan konosi ta Kura di Shon Ki, Casa Blanca i Kura di Shon Fil. Casa Blanca a konsisti originalmente di un edifisio prinsipal i na su rant edifisionan anekso, tambe yamá "afdak" (kasita di un kamber ku dak di siya òf un dak inkliná (dak di lèsenar), respektivamente). Den e afdaknan aki tabata biba katibu i sirbiente di kas, pero tabata hur nan tambe. Un kompleho asina ta wordu yama Kurá, un fenomeno ku a desaroya desde meimei di siglo 19 riba Seru Otrobanda. ==================, == Nomber Kranshi == E nòmber Kranshi tin un orígen masha pekuliar. E edifisio kaminda Kranshi for di prinsipio tabata ubiká, den pasado tabata un lokalidat Protestant kaminda un klup di hende muhé, yamá ‘Eendracht maakt macht’ tabata reuní regularmente. Na aña 1899 Marie van den Brink, yu muhé di e dominee, a funda e klup aki. Dor ku nan tabata bin huntu speshal pa hasi obra di man manera kose, bòrda i brei nan tabata yama e klup ‘dameskrans’. E nòmber ‘dameskrans’ den boka di e Yu di Kòrsou e tempu ei a bira Kranshi. Mesora esei a bira nòmber di e edifisio tambe.<ref>[https://gobiernu.cw/gob-newsletter-edishon1/ Kranshi, di unda e nomber ei a bin?], gobierno.cw</ref> E edifisio a mantené e nòmber Kranshi, asta ora ku na aña 1930 durante un periodo kòrtiku, Iglesia Reformá a usé pa su enkuentronan. Maske entretantu e nòmber ya no tabata tin su funshon original mas, e edifisio a keda karga e nòmber te na añanan ‘40 momentu ku Registro Sivil a kuminsá operá den dje. Na komienso di añanan ’60 Registro Sivil a muda (huntu ku e nòmber Kranshi) bai Skalo 150-152; kas kaminda anteriormente Pachi de Sola tabata biba. Den boka di pueblo e orei e edifisio original na Otrabanda a haña e nòmber ‘Kranshi bieu’. Na komienso di e siglo aki Kranshi a bolbe muda. Awor e la bai e edifisio neoklásiko restourá yamá ‘Casa Blanca’ situá na Roodeweg 42 nèt enfrente di Hospital Sint Elisabeth (SEHOS). Carel Maurits Gaerste kende tabata doño di diferente edifisio den Otrabanda, entre 1865 i 1884 a kumpra i rekonstruí Casa Blanca komo bibienda. Despues e edifisio a sirbi komo penshun, despues burdel (ka’i biá) i despues segun e la dekaí e la bira asta un dak pa drogadiktonan. Awendia den e famoso edifisio aki nos Registro Sivil ta ubiká. E ta ofisialmente yamá Asuntunan Públiko pero ketu bai Kranshi den boka di pueblo! == Historia == Carel Maurits Gaerste (1804-1871), komersiante, tabata doño di plantashi Malpais (Daniel) i diferente edifisio den Otrobanda. Entre 1865 i 1884 el a kumpra i rekonstruí e kas di shon komo bibienda. Den e ‘salon di baile’ di e kas, ku segun Pauline Prunetti-Winkel tabata esun mas grandi riba e isla den e tempu ei<ref>Marugg, Stanley, [https://www.archiefvriend.com/index.php/ons-kwartaalblad/artikelen-uit-ons-blad/53-lauffer De woonhuizen van de familie Lauffer], De Archiefvriend, september 2009</ref>, tabata organisa enkuentronan kultural i intelektual. Desde komienso di [[siglo 20]] e edifisio a sirbi komo penshun, despues burdel (ka’i biá) i despues, segun esaki tabata dekaí, a bira asta un dak pa drogadiktonan. == Deskripshon == E edifisio (kas di shon), para riba un persela di 3.250 m², tin dos piso i ta konstrui den e forma di un "U" ku ta rondoná un patio. e fachada sensio ku un leshi di het dòrná, ku riba dje un ‘fronton’ triangular. Un bòrdèshi na haltu riba trapi hanchu i kubrí pa un balkon riba pilá ta asentuá su forma rektangular será di e edifisio.<ref name="NAAM"/> E fachada dilanti tin un porch na entrada di e kas, i riba esaki tin un balkon. Dono di e edifisio ta ... Groot vrijstaand monumentaal gebouw van twee verdiepingen, terugliggend van de straat. Het hoofdgebouw van de kraal was oorspronkelijk volledig omringd door extra gebouwen aan de randen van de kraal. U-vormige plattegrond die een patio omsluit. Twee parallelle schilddaken over de voorkant, zadeldaken over de achtervleugels. Zwaar geprofileerde en volledig versierde uitspringende kroonlijst op consoles over de gevels, dentate quoins op hoeken. Voorgevel ingedeeld in zeven assen. Middendeel met driehoekig fronton boven kroonlijst; voorbalkon boven portiek met dubbele zuilen op bordes aan voorzijde met treden. Fronthek met voetmuur en spijlen tussen pilaren. Centrale voorpoort tussen gecanneleerde pilaren, twee extra poorten aan weerszijden. Volledig gerestaureerd als burgerlijke stand (restauratie bekroond met Caribische prijs voor beste restauratiearchitectuur). e ‘salon di baile’ riba e di dos piso Large detached two-storey monumental structure set back from street. Main building of corral originally fully surrounded by additional buildings at edges of corral. U- shaped floor plan enclosing a patio. Two parallel hipped roofs over front section, gable roofs over rear wings. Heavy profiled and fully decorated projecting cornice on consoles over façades, dentate quoins on corners. Front façade laid out in seven axes. Central section with triangular fronton above cornice; front balcony above portico with double columns on front platform with steps. Front fence with footing wall and bars set between pillars. Central front gate between fluted pillars, two additional gates on both sides. Fully restored as Civil Registry (restoration awarded with Carfibbean prize for best restoration architecture).<ref>[https://curacaomonuments.org/sites/roodeweg-42-44/ Roodeweg 42-44], curacaomonument.org</ref> Gran estructura monumental independiente de dos plantas retranqueada de la calle. Edificio principal del corral originalmente totalmente rodeado por edificios adicionales en los bordes del corral. Planta en forma de U que rodea un patio. Dos tejados paralelos a cuatro aguas en la parte delantera, tejados a dos aguas en las alas traseras. Cornisas salientes sobre ménsulas en las fachadas, muy perfiladas y decoradas. Fachada delantera dispuesta en siete ejes. Sección central con frontón triangular sobre cornisa; balcón delantero sobre pórtico con columnas dobles sobre plataforma delantera con escalones. Cerca frontal con muro de zapata y barrotes entre pilares. Puerta delantera central entre pilares estriados, dos puertas adicionales a ambos lados. Totalmente restaurado como Registro Civil (restauración galardonada con el premio Carfibbean a la mejor arquitectura de restauración). 1990: het in verval rakend monumentale herenhuis 'Casa Blanca' met onder andere de rijkst bewerkte gootlijst uit onze historische architectuur. Advertentie openbare verkoop:De opstal CASA BLANCA, staande op een perceel eigendomsgrond groot 3.250 m 2, begrensd door de Roodeweg, de Reuzensteeg en de Pieterszsteeg, kadastraal bekend als Stadsdistrict, Sectie B, no. 543.<ref name=:"1"/> {{Appendix}} [[Kategoria:Monumento protehí]] [[:Kategoria:Kòrsou]] Huntu ku e edifisionan "La Maravilla" na [[Scharlooweg]] 5 i "Belvédère" na Plasa L.B. Smith, e edifisio prinsipal di Casa Blanca ta marka e inisio di arkitektura neoklasisista na Kòrsou i ta di gran balor pa e historia di arkitektura di e isla.<ref name="NAAM">Gladys do Rego-Kuster, [https://naam.cw/2014/11/30/casa-blanca/ Casa Blanca], [[NAAM]]</ref> ----------------------- {{Databox}} '''Kranshi''' ta un término popular na [[Kòrsou]] ku ta referí histórikamente na Registro Sivil lokal<ref>Ofisialmente yamá "Asuntunan Públiko" ku ta inkluí diferente servisio manera registro sivil, registrashon di residente i asuntunan di elekshon.</ref> i, mas ampliamente, na e lugá kaminda e instituto gubernamental aki ta of tabata ubiká. ==Orígen== E nòmber “Kranshi” tin su orígen den e edifisio na [[Curaçaostraat 50]] na Otrobanda. Na 1899, Marie van den Brink, yu muhé di un domi protestant, a funda un klup di dama den Otrobanda ku e lema ''Eendracht maakt macht'' (Union ta hasi Forsa).<ref name="Nomber">[https://gobiernu.cw/gob-newsletter-edishon1/ Kranshi, di unda e nomber ei a bin?], gobiernu.cw</ref><ref>{{citeer web|titel=Eendracht maakt Macht|werk=[[Amigoe]]|datum=1911-12-09|bezochtdatum=2026-07-03|via=Delpher.nl|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280051:mpeg21:p003}}</ref> E miembronan di e klup tabata reuní pa hasi obra di man manera kose, bòrda i brei i pesei e klup tabata konosí komo ''dameskrans''. Den bok'i pueblo ku ta papia [[papiamentu]], e palabra aki a evolushoná fonétikamente te bira “Kranshi”.<ref name="Nomber"/> Rapidamente, e nòmber no solamente tabata referí na e klup, sino tambe na e edifisio mes, ku a bira konosí komo Kranshi (of Kransgebouw). == Di edifisio pa institushon == Durante añanan siguiente, e edifisio a sigui karga e nòmber “Kranshi”, tambe ora su uso a kambia (inkluso pa enkuentronan di Iglesia Reformá na un periodo kòrtiku).<ref name="Nomber"/> Na añanan 1940, Registro Sivil a kuminsá operá den e mesun edifisio. For di e momento ei, e nòmber “Kranshi” a pasa di un referensia di lugá pa un referensia di institushon. Den kurso di tempu, e término a bira uso komun pa tur servisio relashoná ku registrashon di susesonan di bida, manera nasementu, matrimonio i fayesimentu i pa dokumentonan ofisial.<ref>[https://gobiernu.cw/ministerionan/maneho-di-gobernashon-planifikashon-i-servisio-publiko/servisio-publiko-kranshi-i-ofisina-di-reibeweis/ Servisio Públiko (Kranshi i Ofisina di Reibeweis)], Gobièrnu di Kòrsou</ref> ==Lokalidatnan== Ku e desaroyo di e institushon, Registro Sivil (i kuné e nòmber “Kranshi”) a muda pa diferente lokalidat:<ref>[https://www.facebook.com/groups/17257577140/posts/10160977243972141/ Geschiedenis van Kranshi], [[Facebook|FB]]</ref> * Otrobanda – Curaçaostraat 50 (lokalidat original) * [[Pietermaai]] – lokalidat temporal despues di 1954 * [[Skalo]] – Kas di Pachi de Sola na [[Scharlooweg]] 150–152, desde añanan 1960) * Otrobanda – [[Casa Blanca]] na Roodeweg 40-42, desde 2002 Despues di e traslado pa Skalo, e lokalidat original a bira konosí komo “Kranshi bieu” den boka di pueblo.<ref>{{citeer web|titel=Basis-cursus over de cooperatie|werk=[[Amigoe]]|datum=1978-05-31|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639308:mpeg21:p002}}</ref><ref>{{citeer web|titel=Advertentie Cooperativa di Consumo Botica Wilhelmina|werk=[[Amigoe]]|datum=1973-01-15|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010460312:mpeg21:p010}}<ref></ref><ref>{{citeer web|titel=Advertentie Cooperatieve Spaar- & Credietvereniging Ogem |werk=[[Amigoe]]|datum=1992-07-22|bezochtdatum=2026-07-03|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010644156:mpeg21:p006}}</ref> ==Evolushon i uso== E historia di “Kranshi” ta mustra un evolushon klá di nòmber di un klup sosial (dameskrans) pa nòmber di un edifisio i despues pa nòmber di un institushon gubernamental. Durante e mudansanan di lokalidat, ta importante nota ku e edifisionan nobo ya tabatin nan propio nòmber, manera Kas di Pachi de Sola i Casa Blanca, pero den uso popular, e nòmber “Kranshi” a sigui predominá i a move huntu ku e institushon. Te dia di awe, e término ta keda bibu den idioma diario: hopi residente di Kòrsou ta usa “Kranshi” komo sinonimo pa Registro Sivil, meskos pa su nòmber ofisial "Asuntunan Públiko".<ref>{{citeer web|titel=Groep Ned. Antillen VAN HET ALGEMEEN NEDERLANDSCH VERBOND|werk=[[Amigoe]]|datum=1929-02-09|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280778:mpeg21:p003}}</ref> {{Appendix}} [[:Kategoria:Kòrsou]] [[:Kategoria:Papiamento]] == Vínkulo ku Registro Sivil == Rònt di aña 1940, Registro Sivil a kuminsá operá den e mesun edifisio na Curaçaostraat 50. E departamento tabata responsabel pa registrashon di susesonan di bida, manera nasementu, fayesimentu, matrimonio, divorsio i rekonosimentu, i pa suministrá kopia, ekstrakto i deklarashonnan ofisial.<ref>[https://gobiernu.cw/ministerionan/maneho-di-gobernashon-planifikashon-i-servisio-publiko/servisio-publiko-kranshi-i-ofisina-di-reibeweis/ Servisio Públiko (Kranshi i Ofisina di Reibeweis)], Gobièrnu di Kòrsou</ref> For di e momento ei, e nòmber “Kranshi” a bira estrechamente asosiá ku e institushon gubernamental. Den añanan ku a sigui, Registro Sivil a muda pa diferente lokalidat, mientras e nòmber popular a move huntu ku e departamento. Ku tempu, no solamente pueblo pero tambe organisashon, gobièrnu i Registro Sivil mes, a kuminsá usa e término "Kranshi" den anunsionan públiko, referiendo tantu na e instansia komo na su lokalidat.<ref>{{citeer web|titel=Advertentie Gobièrnu di Kòrsou|werk=[[Amigoe]]|datum=1989-04-21|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642919:mpeg21:p015}}</ref><ref>{{citeer web|titel=Advertentie URA|werk=[[Amigoe]]|datum=1969-07-12|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010463330:mpeg21:p006}}</ref> ===Lokalidatnan === Durante [[siglo 20]] i [[siglo 21|21]], Registro Sivil tabata establesé den diferente edifisio:<ref>[https://www.facebook.com/groups/17257577140/posts/10160977243972141/ Geschiedenis van Kranshi], [[Facebook|FB]]</ref> * Otrobanda – Curaçaostraat 50, lokalidat original ("Kransgebouw") * [[Pietermaai]] – lokalidat temporal despues di 1954 * [[Skalo]] – [[Scharlooweg]] 150-152 desde añanan 1960 (“Kas di Pachi de Sola”) * Otrobanda – Roodeweg 40-42 desde 2002 ("[[Casa Blanca]]") Despues di e traslado pa Skalo, e edifisio original na Otrobanda a bira konosí komo “Kranshi bieu”.<ref>{{citeer web|titel=Basis-cursus over de cooperatie|werk=[[Amigoe]]|datum=1978-05-31|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639308:mpeg21:p002}}</ref><ref>{{citeer web|titel=Advertentie Cooperativa di Consumo Botica Wilhelmina|werk=[[Amigoe]]|datum=1973-01-15|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010460312:mpeg21:p010}}<ref></ref><ref>{{citeer web|titel=Advertentie Cooperatieve Spaar- & Credietvereniging Ogem |werk=[[Amigoe]]|datum=1992-07-22|bezochtdatum=2026-07-03|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010644156:mpeg21:p006}}</ref> Ku e último mudansa pa Casa Blanca, e término “Kranshi” a sigui den uso pa e lokalidat nobo. == Evolushon i uso == Ku tempu, e nifikashon di e término “Kranshi” a pasa for di un klup sosial pa un edifisio spesífiko i despues pa un término general pa Registro Sivil.<ref>{{citeer web|titel=Groep Ned. Antillen VAN HET ALGEMEEN NEDERLANDSCH VERBOND|werk=[[Amigoe]]|datum=1929-02-09|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280778:mpeg21:p003}}</ref> No obstante ku a muda pa edifisionan ku ya tabatin nan propio nòmber (Kas di Pachi de Sola i Casa Blanca), e uso popular di e nòmber “Kranshi” a keda predominá i a wòrdu transferí di un lugá pa otro huntu ku e institushon. E fenómeno aki ta mustra kon un nòmber informal por bira un referensia institushonal i asta remplasá nòmbernan existente den memoria kolektivo. Te dia di awe e palabra “Kranshi” ta fungi den uso comun komo sinónimo pa Registro Sivil. {{Appendix}} [[:Kategoria:Kòrsou]] [[:Kategoria:Papiamento]] ------------------------- Den e “Historia di Kranshi,” e edifisio bieu riba Curaçaostraat den Otrobanda ta wòrdu menshoná promé. Alrededor di aña 1900, e asosiashon di hende muhé “Eendracht maakt Macht” (Unidat Ta Hasi Forsa) a reuní den e edifisio aki pa trabou di man, i el a bira konosí komo e Kransgebouw (Edifisio di Krans). Ora ku e Registro Sivil a muda pa e edifisio aki rònt di 1940, el a haña e nòmber ‘Kranshi’ lihé. E nòmber aki a sigui ora ku e Registro Sivil a muda pa e edifisio ‘Pachi de Sola’ na Scharloo na kuminsamentu di añanan 1960. Na 2002, e edifisio ‘Casa Blanca’ restourá na Otrobanda a wòrdu poné den uso: Scharloo a bira ‘Kranch Bieu’ i Otrobanda ‘Kranchi Nobo’. Pero unda Pietermaai ta pas awor? Na momentu ku Registro Sivil a bandoná e edifisio na Otrobanda na aña 1954, esaki tabata situá na Pietermaai pa algun aña, den e edifisio kaminda awor e ofisina di abogado “Soliana en Bonaparte” ta situá. <ref>https://www.facebook.com/groups/17257577140/posts/10160977243972141/ Geschiedenis van Kranshi], FB</ref> Curaçaostraat 50, un edifisio historiko di 1873, ta konosí awendia komo "Lanthùis Kranshi". ==Evolushon di signifikado== Ku tempu, e nòmber “Kranshi” a pasa for di un klup sosial pa un edifisio spesífiko, nan luga di encuentro na Curacaostraat 50, referi komo "Kransgebouw" of "Kransje", pa despues bira un término general pa Registro Sivil.<ref>Groep Ned. Antillen VAN HET ALGEMEEN NEDERLANDSCH VERBOND.. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 09-02-1929, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 02-07-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280778:mpeg21:p003</ref> Ora e Registro Sivil a kuminsá operá den e edifisio di e klup di dama na Otrobanda, e nòmber “Kranshi” a bira fuertemente asosiá ku e departamento gubernamental. Durante siglo 20 i 21, Registro Sivil a muda pa diferente lugá. E nòmber “Kranshi” a move huntu ku e institushon: * lokalidat original na Otrobanda * traslado pa [[Skalo]] meimei di añanan 1960 - "Kas di Pachi de Sola" na [[Scharlooweg]] 150-152 (awor A.M.Chumaceiro Bulevar 13) * posteriormente mudansa pa [[Casa Blanca]] na Roodeweg Despues di e mudansa pa Skalo, e edifisio original na Curacaostraat 50, Otrobanda a bira konosí komo “Kranshi bieu”.<ref>Basis-cursus over de cooperatie. "Amigoe". Curaçao, 31-05-1978, p. 2. Geraadpleegd op Delpher op 02-07-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639308:mpeg21:p002</ref><ref>Advertentie. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 15-01-1973, p. 10. Geraadpleegd op Delpher op 02-07-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010460312:mpeg21:p010</ref> Desde komienso di siglo 21, e nòmber “Kranshi” ta referí prinsipalmente na Casa Blanca, unda Registro Sivil ta ubiká actualmente i "Kranshi bieu" na Kas di Pachi de Sola. == Uso == Te awendia, hopi residente di Kòrsou ta sigui usa e palabra “Kranshi” komo sinónimo pa Registro Sivil, sin importá su lokalidat ofisial. E término ta un ehèmpel di: *kontinuidad linguístiko *memoria kolektivo *influensia di idioma den formashon di identidat urbano {{Appendix}} --------------- grie1ybnungj7sept7jvcsnzvhlk9sq 202928 202927 2026-09-02T20:07:28Z Caribiana 8320 202928 wikitext text/x-wiki __NOINDEX__ {{Variante|c}} {{infobox edificio| variante = c | tipo = [[monumento]] | nomber = Curacaostraat 50 | imagen = Curaçaostraat 50, restoration.png | descripcion = Edifisio bou restorashon na 2023 | nomber2 = Kranshi Bieu | localisa_na = [[Otrobanda]] | luga = [[Willemstad]] | adres = Curacaostraat 50 | pais = {{CUW}} }} '''Curaçaostraat 50''', konosí popularmente komo ''Kranshi Bieu'' òf ''Lanthùis Kranshi'', ta un edifisio monumental na [[Willemstad]], [[Kòrsou]], situá den [[Otrobanda]]. E edifisio ta un di e lugánan mas importante den historia di e término [[Kranshi]], i a funshoná komo un di e promé sedenan di e registro sivil di e isla. E edifisio ta registrá komo monumento ofisial i ta forma parti di e patrimonio históriko di Otrobanda i sentro históriko di Willemstad.<ref name="UNESCO">[https://whc.unesco.org/document/154358 World Heritage List], [[UNESCO]]</ref> == Historia == E edifisio na Curaçaostraat 50 ta data for di 1873 i originalmente tabata un kas di shon grandi. Na fin di [[siglo 19|siglo diesnuebe]], e kas a bira propiedat i sede di un asosiashon di dama protestant bou di e nòmber ''Eendracht maakt macht'' (Union ta hasi Forsa), fundá na 1899 dor di Marie van den Brink. E grupo aki tabata reuní pa hasi obra di man manera: kosementu, bòrdamentu i breimentu. Debí na e aktividat aki, e edifisio a haña e nòmber hulandes "dameskrans", ku den uso popular na [[papiamentu]] a transformá na "Kranshi". Durante kurso di tempu e edifisio a haña diferente uso: Cultureel Centrum Curaçao, ofisina di Registro Sivil, sede di sindikato, entre otro Fekoskan, i sitio pa duna presentashon i charla.<ref>https://www.landhuiskranshi.com/geschiedenis/</ref> == Vínkulo ku Registro Sivil== Alrededor di aña 1940, Registro Sivil a muda pa e edifisio na Curaçaostraat 50. For di e momento ei, e nòmber "Kranshi" a wòrdu direktamente asosiá ku e servisio gubernamental. E uso aki a pone e edifisio den un papel sentral den bida sivíl di Kòrsou, kaminda dokumentonan manera akta di nasementu, matrimonio i morto tabata wòrdu registrá. Despues ku Registro Sivil a bandoná e edifisio alrededor di 1954, e departamento a muda pa otro lokalidatnan, manera [[Pietermaai]] i posteriormente [[Skalo]]. Ku e traslado aki, e edifisio original na Curaçaostraat 50 a kuminsá wòrdu yamá ''Kranshi Bieu'', pa distingui'é di e lokalidatnan nobo. == Arkitektura== E edifisio ta un kas monumental independiente di un piso, situá retirá un tiki for di e linia di kaya. Karakterístikanan prinsipal ta inkluí:<ref>[https://curacaomonuments.org/sites/curacaostraat-50/ Curacaostraat 50], curacaomonuments.org</ref> *diseño den forma di H *tres dak di tipo hipped roof *leishi di het kontinuo ku perfil dekorativo *kantonan ku detaye tipo dentil *porta sentral ku shùter, flankiá pa bentana ku shùter *bentanan adishonal den e alas lateral *un sisterna grandi kubrí ku akueduktonan arko den e parti patras E kombinashon di e elementonan aki ta típiko pa kasnan urbano di status altu den Otrobanda. == Uso aktual == Den [[siglo 21|siglo bintiun]], e edifisio a wòrdu restourá i adaptá pa uso moderno, manteniendo su karakter monumental. Awendia e ta konosí tambe komo Lanthùis Kranshi. E edifisio ta den uso komo akomodashon turístiko.<ref>[https://www.landhuiskranshi.com/accommodatie/ Landhuis Kranshi]</ref> Signifikashon kultural Curaçaostraat 50 tin un papel klave den: orígen di e término Kranshi historia di Registro Sivil na Kòrsou memoria kolektivo di Otrobanda E edifisio ta representá un punto di transishon entre: *bida sosial (klup di dama) *funshon gubernamental *patrimonio restourá {{Appendix}} Curaçaostraat 50 in Willemstad (Otrobanda) is a recognized cultural heritage monument on Curaçao. Wikimedia Commons features a high-resolution restoration image of this large, H-shaped historical building, which historically functioned as the Kranshi Bieuw. The property sits on a detached, deep setback lot. == Mira tambe == * [[Kranshi]] {{Appendix}} [[:Kategoria:Kòrsou]] [[:Kategoria:Arkitektura]] [[:Kategoria:Monumento protehí]] ------------------------------- {{infobox edificio| variante = c | tipo = [[monumento]] | nomber = Casa Blanca | imagen = Roodeweg 42 - 44.png | descripcion = | nomber2 = | localisa_na = Roodeweg 42-44, [[Otrobanda]] | luga = [[Willemstad]] | cercania = | adres = | pais = {{CUW}} | fecha_funda = 29 di mart 1859 | estilo = neoklásiko | encarga = Carel Maurits Gaerste | fecha_construccion = 1858-1859 | architect = | material = | contratista = | gasto = | inaugura = | restaura = 1998-2002 | funcion_original = kas di shon | funcion_actual = sede di Registro Sivil di Kòrsou | propietario = Stichting Monumentenzorg Curaçao | status_monumento = monumento di herensia kultural | registra = 1994 }} '''Casa Blanca''' ("Kas Blanku") ta un edifisio monumental-históriko na [[Willemstad]], [[Kòrsou]]. E ta situá na Roodeweg 42-44 den [[Otrobanda]], entre Reuzensteeg i Pieterszsteeg, enfrente di [[Sint-Elisabeth Hospital]] (SEHOS).<ref name=:"1">{{citeer web|titel=Advertentie|werk=[[Amigoe]]|datum=1976-12-11|via=Delpher.nl|bezochtdatum=2026-07-02|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010460945:mpeg21:p008}}</ref> Desde komienso di [[siglo 21|siglo bintiun]], e edifisio ta popularmente konosí komo [[Kranshi]], ora el a bira sede di e Registro Sivil.<ref name=:"2">[https://curacaomonuments.org/sites/roodeweg-42-44/ Roodeweg 42-44], curacaomonuments.org</ref> Huntu ku “La Maravilla” na [[Scharlooweg]] i “Belvédère” na L.B. Smithplein, Casa Blanca ta konsiderá komo un di e promé ehèmpelnan di arkitektura neoklásiko na Kòrsou.<ref name="NAAM">Gladys do Rego-Kuster, [https://naam.cw/2014/11/30/casa-blanca/ Casa Blanca], [[NAAM]]</ref> == Historia == Casa Blanca a wòrdu konstruí den añanan 1858–1859 komo un manshon di status haltu pa Carel Maurits Gaerste (1804–1871), un komersiante prominente, doño di diferente plantashi i propiedat den Otrobanda, i miembro di [[Konseho Kolonial]]. Pa e konstrukshon, el a kumpra vários parsela na banda panort di Roodeweg. Dia 29 di mart 1859, e edifisio a wòrdu deklará habitabel pa outoridatnan.<ref name="FB"/> E kas tabata konosí pa su gran salon di baile, un di e mas grandi riba e isla den e tempu ei, unda tabata organisá enkuentronan sosial, kultural i intelektual.<ref>Marugg, Stanley, [https://www.archiefvriend.com/index.php/ons-kwartaalblad/artikelen-uit-ons-blad/53-lauffer De woonhuizen van de familie Lauffer], De Archiefvriend, september 2009</ref> Durante [[siglo 20|siglo binti], e edifisio a pasa pa diferente fase di uso i dekadensia, inkluyendo komo penshun i burdel. Den e periodo aki, e kondishon di e kas a deteriorá konsiderablemente. Na 1994, Casa Blanca a haña status ofisial komo monumento. Den 1998, Stichting Monumentenzorg Curaçao a kumpra e edifisio i a restourá esaki kompletamente, konservando su karakter históriko i arkitektóniko.<ref name="FB">[https://www.facebook.com/curacaomonuments/posts/past-presentroodeweg-42-44-otrobanda-this-striking-palatial-mansion-later-known-/191481583593342/ Roodeweg 42-44, Otrobanda], FB</ref> E restourashon a haña rekonosemento regional pa su kalidat arkitektóniko.<ref name=:"2"/> For di sèptèmber 2002, e edifisio ta alohá Registro Sivil den kuadro di reutilisashon di patrimonio arkitektóniko den e sentro históriko di Willemstad. Na 2026 a kuminsá un proyekto di renobashon pa mantené i modernisá e edifisio.<ref>[[Dick Drayer]], [https://www.curacao.nu/nieuws/overheid/86733/kranshi-verhuist-tijdelijk-door-verbouwing-hoofdgebouw Kranshi verhuist tijdelijk door verbouwing hoofdgebouw], curacao.nu (6 di mart 2026)</ref> ==Deskripshon== Casa Blanca ta un edifisio monumental di dos piso, konstrui riba un parsela amplio (± 3.250 m²) i diseñá den forma di U ku ta rondoná un patio interno.<ref name=:"1"/><ref name=:"2"/> Karakterístikanan prinsipal ta inkluí: *fachada simétriko ku siete as *fronton triangular riba e parti sentral *balkon dilanti riba un pòrch ku kolumnanan dobbel *bòrdèshi ku trapi hanchu ku ta yega na entrada prinsipal *leishi di het profilá ku detaye dekorativo *kombinashon di diferente tipo di dak (manera [[dak di schouder]] i [[dak di siya]]) Originalmente, e kas tabata parti di un kompleho tipo kurá, ku un edifisio prinsipal i edifisionan anekso (“afdak”). Den e aneksonan aki tabata biba katibu i sirbiente di kas, i den sierto kaso nan tabata di hür.<ref>[https://dutchcaribbeanheritage.org/informatie/monumento-habri-2012-kura-di-otrobanda-koralengebied/ Area di Kura di Otrobanda], dutchcaribbeanheritage.org (2012) </ref><ref>[https://www.scribd.com/doc/111563414/Omd-2012-Koralengebied-Def-15okt12-Nl-Eng-Pap-Op-Volgorde Koralengebied Definitie]</ref> == Uso aktual == Aktualmente, Casa Blanca ta sede di Registro Sivil di Kòrsou, parti di departamento di Asuntunan Públiko. Ku mudansa di e Registro Sivil di Skalo pa Otrobanda, su nòmber popular “Kranshi”, ku a originá na un lokalidat anterior, tambe a transferí pa Casa Blanca. == Mira tambe == * [[Kranshi]] {{Appendix}} [[:Kategoria:Kòrsou]] [[:Kategoria:Arkitektura]] [[:Kategoria:Monumento protehí]] E manshon grandi impreshonante aki, despues konosí komo Casa Blanca, a wòrdu konstruí na 1858-1859 pa Carel Maurits Gaerste. Pa esaki el a kumpra vários parsela na banda panort di Roodeweg. Riba 29 di mart 1859, e kas grandi ta wòrdu deklará habitabel pa e maestro di distrito di Otrobanda. Carel Maurits Gaerste (1804 – 1871), tabata un hòmber prominente i próspero. E tabata miembro di e Konseho Kolonial i doño di plantashonnan Hermanus, Meiberg, i despues Malpais alias ‘’Terburgh à Texel, i Groot i Klein Malpais, alias “Mount Pleasant” i “Weitje”.<ref name="FB"/> Despues ku e edifisio a keda listá komo monumento na 1994, el a wòrdu kumprá pa Stichting Monumentenzorg Curaçao na 1998 i a keda kompletamente restourá.<ref name="FB"/> E trabounan di restourashon a keda bon dokumentá i lo wòrdu post pronto.<ref name="FB">[https://www.facebook.com/curacaomonuments/posts/past-presentroodeweg-42-44-otrobanda-this-striking-palatial-mansion-later-known-/191481583593342/ Roodeweg 42-44, Otrobanda], FB</ref> For di sèptèmber 2002, e edifisio ta akapará ‘’Kranshi’’, e ofisina di Registro Sivil di Kòrsou.<ref name="FB"/> E kas tabata konosí pa su gran salon di baile, konsiderá komo un di e mas grandi riba e isla den e tempu ei, unda tabata organisá enkuentronan sosial, kultural i intelektual.<ref>Marugg, Stanley, [https://www.archiefvriend.com/index.php/ons-kwartaalblad/artikelen-uit-ons-blad/53-lauffer De woonhuizen van de familie Lauffer], De Archiefvriend, september 2009</ref>, tabata organisá enkuentronan kultural i intelektual. Den [[siglo 20|siglo binti]], e edifisio a pasa pa diferente uso: penshun, burdel i posteriormente a bira un edifisio den estado di dekadensia. Despues di un periodo di deterioro, e edifisio a wòrdu kompletamente restourá i adaptá pa uso gubernamental. E restourashon a haña rekonosemento regional pa su kalidat arkitektóniko.<ref name=:"2"/> Na 2026 a kuminsa un proyekto di renobashon di e edifisio na Roodeweg 42.<ref>[[Dick Drayer]], [https://www.curacao.nu/nieuws/overheid/86733/kranshi-verhuist-tijdelijk-door-verbouwing-hoofdgebouw Kranshi verhuist tijdelijk door verbouwing hoofdgebouw], curacao.nu (6 di mart 2026)</ref> == Deskripshon == Casa Blanca ta un edifisio monumental grandi di dos piso, situá un tiki retirá for di kaya riba un parsela amplio (± 3.250 m²).<ref name=:"1"/> E edifisio ta diseña den forma di U ku ta rondoná un patio interno. Karakterístikanan prinsipal ta inkluí:<ref name=:"2"/> *fachada simétriko ku siete as *un fronton triangular riba e parti sentral *balkon dilanti riba un pòrch ku kolumnanan dobbel *bòrdèshi ku trapi hanchu ku ta yega na entrada prinsipal *leishi di het profilá i detaye dekorativo *kombinashon di dak di tipo [[dak di schouder]] i [[dak di siya]] E edifisio (kas di shon), para riba un persela di 3.250 m², tin dos piso i ta konstrui den e forma di un "U" ku ta rondoná un patio. e fachada sensio ku un leshi di het dòrná, ku riba dje un ‘fronton’ triangular. Un bòrdèshi na haltu riba trapi hanchu i kubrí pa un balkon riba pilá ta asentuá su forma rektangular será di e edifisio.<ref name="NAAM"/> E fachada dilanti tin un porch na entrada di e kas, i riba esaki tin un balkon. Originalmente, e kas tabata parti di un kompleho mas grandi ku edifisionan rond di e patio. Originalmente Casa Blanca tabata forma un kompleho tipo "Kurá", ku ta konsisti di un edifisio prinsipal i na su rant edifisionan anekso, tambe yamá "afdak" (kasita di un kamber ku dak di siya òf un dak inkliná (dak di lèsenar), respektivamente). Den e afdaknan aki tabata biba katibu i sirbiente di kas, pero tabata hür nan tambe.<ref>[https://dutchcaribbeanheritage.org/informatie/monumento-habri-2012-kura-di-otrobanda-koralengebied/ Area di Kura di Otrobanda], dutchcaribbeanheritage.org (2012) </ref><ref>[https://www.scribd.com/doc/111563414/Omd-2012-Koralengebied-Def-15okt12-Nl-Eng-Pap-Op-Volgorde Koralengebied Definitie]</ref> == Uso == Aktualmente, Casa Blanca ta sede di Registro Sivil di Kòrsou i di kua el a atkeri e nomber di "Kranshi" den boka di pueblo. E edifisio ta un ehèmpel importante di reutilisashon di patrimonio arkitektóniko den e sentro históriko di Willemstad. Na 1997 Unesco a nombra Willemstad Herensia Mundial. E edifisio ta konosí den boka di pueblo komo Kranshi. E nòmber aki no ta originá di Casa Blanca mes, sino di un otro lokalidat kaminda Registro Sivil tabata ubiká anteriormente. Ku e mudansa di e institushon pa Casa Blanca na komienso di siglo 21, e nòmber popular “Kranshi” a keda asosiá ku e edifisio nobo. == Mira tambe == * [[Kranshi]] == Literatura == * {{citeer boek |auteur=Pauline Pruneti-Winkel |jaar=1990|url= |titel=Scharloo a nineteenth century quarter of Willemstad, Curaçao : historical architecture and its background|via= |uitgever= Edizioni Poligrafico Fiorentino}} {{Appendix}} Roodeweg 42 - 44, Otrobanda E manshon palasial impreshonante aki, despues konosí komo Casa Blanca, a wòrdu konstruí na 1858-1859 pa Carel Maurits Gaerste. Pa esaki el a kumpra vários kavel na parti panort di e Roodeweg. Riba 29 di mart 1859, e kas grandi ta wòrdu deklará habitabel pa e maestro di distrito di Otrobanda. Carel Maurits Gaerste (1804 – 1871), tabata un hòmber prominente i próspero. E tabata miembro di e Konseho Kolonial i doño di plantashonnan Hermanus, Meiberg, i despues Malpais alias ‘’Terburgh à Texel, i Groot i Klein Malpais, alias “Mount Pleasant” i “Weitje”. Despues ku e edifisio a keda lista komo monumento na 1994, el a wòrdu kumprá pa Stichting Monumentenzorg Curaçao na 1998 i a keda kompletamente restourá. E trabounan di restourashon a keda bon dokumentá i lo wòrdu post pronto.<ref>https://www.facebook.com/curacaomonuments/posts/past-presentroodeweg-42-44-otrobanda-this-striking-palatial-mansion-later-known-/191481583593342/ Roodeweg 42-44, Otrobanda], FB</ref> For di sèptèmber 2002, e edifisio ta akapará ‘’Kranshi’’, e ofisina di Registro Sivil di Kòrsou. ----- Casa Blanca ta situá den Área di Koral (Kura) di Otrabanda, ku realmente a kuminsá desaroyá for di e di dos mitar di siglo 19. Un koral (kura) ta un tereno ku muraya ku un edifisio prinsipal i edifisionan eksterno na e randnan, tambe yamá dormitorio òf mitar dak (kasnan chikitu ku un kamber ku un dak di gable (dak di siya) òf un dak inkliná (dak di lèsenar), respektivamente). Katibunan i personal doméstiko tabata biba den e edifisionan eksterno, pero nan tabata destiná tambe pa hür. <ref>https://www.scribd.com/doc/111563414/Omd-2012-Koralengebied-Def-15okt12-Nl-Eng-Pap-Op-Volgorde Koralengebied Definitie]</ref> Desaroyo di e Area di Kurá riba Seru di Otrobanda a kuminsa meimei di siglo 19. Kuranan konosi ta Kura di Shon Ki, Casa Blanca i Kura di Shon Fil. Casa Blanca a konsisti originalmente di un edifisio prinsipal i na su rant edifisionan anekso, tambe yamá "afdak" (kasita di un kamber ku dak di siya òf un dak inkliná (dak di lèsenar), respektivamente). Den e afdaknan aki tabata biba katibu i sirbiente di kas, pero tabata hur nan tambe. Un kompleho asina ta wordu yama Kurá, un fenomeno ku a desaroya desde meimei di siglo 19 riba Seru Otrobanda. ==================, == Nomber Kranshi == E nòmber Kranshi tin un orígen masha pekuliar. E edifisio kaminda Kranshi for di prinsipio tabata ubiká, den pasado tabata un lokalidat Protestant kaminda un klup di hende muhé, yamá ‘Eendracht maakt macht’ tabata reuní regularmente. Na aña 1899 Marie van den Brink, yu muhé di e dominee, a funda e klup aki. Dor ku nan tabata bin huntu speshal pa hasi obra di man manera kose, bòrda i brei nan tabata yama e klup ‘dameskrans’. E nòmber ‘dameskrans’ den boka di e Yu di Kòrsou e tempu ei a bira Kranshi. Mesora esei a bira nòmber di e edifisio tambe.<ref>[https://gobiernu.cw/gob-newsletter-edishon1/ Kranshi, di unda e nomber ei a bin?], gobierno.cw</ref> E edifisio a mantené e nòmber Kranshi, asta ora ku na aña 1930 durante un periodo kòrtiku, Iglesia Reformá a usé pa su enkuentronan. Maske entretantu e nòmber ya no tabata tin su funshon original mas, e edifisio a keda karga e nòmber te na añanan ‘40 momentu ku Registro Sivil a kuminsá operá den dje. Na komienso di añanan ’60 Registro Sivil a muda (huntu ku e nòmber Kranshi) bai Skalo 150-152; kas kaminda anteriormente Pachi de Sola tabata biba. Den boka di pueblo e orei e edifisio original na Otrabanda a haña e nòmber ‘Kranshi bieu’. Na komienso di e siglo aki Kranshi a bolbe muda. Awor e la bai e edifisio neoklásiko restourá yamá ‘Casa Blanca’ situá na Roodeweg 42 nèt enfrente di Hospital Sint Elisabeth (SEHOS). Carel Maurits Gaerste kende tabata doño di diferente edifisio den Otrabanda, entre 1865 i 1884 a kumpra i rekonstruí Casa Blanca komo bibienda. Despues e edifisio a sirbi komo penshun, despues burdel (ka’i biá) i despues segun e la dekaí e la bira asta un dak pa drogadiktonan. Awendia den e famoso edifisio aki nos Registro Sivil ta ubiká. E ta ofisialmente yamá Asuntunan Públiko pero ketu bai Kranshi den boka di pueblo! == Historia == Carel Maurits Gaerste (1804-1871), komersiante, tabata doño di plantashi Malpais (Daniel) i diferente edifisio den Otrobanda. Entre 1865 i 1884 el a kumpra i rekonstruí e kas di shon komo bibienda. Den e ‘salon di baile’ di e kas, ku segun Pauline Prunetti-Winkel tabata esun mas grandi riba e isla den e tempu ei<ref>Marugg, Stanley, [https://www.archiefvriend.com/index.php/ons-kwartaalblad/artikelen-uit-ons-blad/53-lauffer De woonhuizen van de familie Lauffer], De Archiefvriend, september 2009</ref>, tabata organisa enkuentronan kultural i intelektual. Desde komienso di [[siglo 20]] e edifisio a sirbi komo penshun, despues burdel (ka’i biá) i despues, segun esaki tabata dekaí, a bira asta un dak pa drogadiktonan. == Deskripshon == E edifisio (kas di shon), para riba un persela di 3.250 m², tin dos piso i ta konstrui den e forma di un "U" ku ta rondoná un patio. e fachada sensio ku un leshi di het dòrná, ku riba dje un ‘fronton’ triangular. Un bòrdèshi na haltu riba trapi hanchu i kubrí pa un balkon riba pilá ta asentuá su forma rektangular será di e edifisio.<ref name="NAAM"/> E fachada dilanti tin un porch na entrada di e kas, i riba esaki tin un balkon. Dono di e edifisio ta ... Groot vrijstaand monumentaal gebouw van twee verdiepingen, terugliggend van de straat. Het hoofdgebouw van de kraal was oorspronkelijk volledig omringd door extra gebouwen aan de randen van de kraal. U-vormige plattegrond die een patio omsluit. Twee parallelle schilddaken over de voorkant, zadeldaken over de achtervleugels. Zwaar geprofileerde en volledig versierde uitspringende kroonlijst op consoles over de gevels, dentate quoins op hoeken. Voorgevel ingedeeld in zeven assen. Middendeel met driehoekig fronton boven kroonlijst; voorbalkon boven portiek met dubbele zuilen op bordes aan voorzijde met treden. Fronthek met voetmuur en spijlen tussen pilaren. Centrale voorpoort tussen gecanneleerde pilaren, twee extra poorten aan weerszijden. Volledig gerestaureerd als burgerlijke stand (restauratie bekroond met Caribische prijs voor beste restauratiearchitectuur). e ‘salon di baile’ riba e di dos piso Large detached two-storey monumental structure set back from street. Main building of corral originally fully surrounded by additional buildings at edges of corral. U- shaped floor plan enclosing a patio. Two parallel hipped roofs over front section, gable roofs over rear wings. Heavy profiled and fully decorated projecting cornice on consoles over façades, dentate quoins on corners. Front façade laid out in seven axes. Central section with triangular fronton above cornice; front balcony above portico with double columns on front platform with steps. Front fence with footing wall and bars set between pillars. Central front gate between fluted pillars, two additional gates on both sides. Fully restored as Civil Registry (restoration awarded with Carfibbean prize for best restoration architecture).<ref>[https://curacaomonuments.org/sites/roodeweg-42-44/ Roodeweg 42-44], curacaomonument.org</ref> Gran estructura monumental independiente de dos plantas retranqueada de la calle. Edificio principal del corral originalmente totalmente rodeado por edificios adicionales en los bordes del corral. Planta en forma de U que rodea un patio. Dos tejados paralelos a cuatro aguas en la parte delantera, tejados a dos aguas en las alas traseras. Cornisas salientes sobre ménsulas en las fachadas, muy perfiladas y decoradas. Fachada delantera dispuesta en siete ejes. Sección central con frontón triangular sobre cornisa; balcón delantero sobre pórtico con columnas dobles sobre plataforma delantera con escalones. Cerca frontal con muro de zapata y barrotes entre pilares. Puerta delantera central entre pilares estriados, dos puertas adicionales a ambos lados. Totalmente restaurado como Registro Civil (restauración galardonada con el premio Carfibbean a la mejor arquitectura de restauración). 1990: het in verval rakend monumentale herenhuis 'Casa Blanca' met onder andere de rijkst bewerkte gootlijst uit onze historische architectuur. Advertentie openbare verkoop:De opstal CASA BLANCA, staande op een perceel eigendomsgrond groot 3.250 m 2, begrensd door de Roodeweg, de Reuzensteeg en de Pieterszsteeg, kadastraal bekend als Stadsdistrict, Sectie B, no. 543.<ref name=:"1"/> {{Appendix}} [[Kategoria:Monumento protehí]] [[:Kategoria:Kòrsou]] Huntu ku e edifisionan "La Maravilla" na [[Scharlooweg]] 5 i "Belvédère" na Plasa L.B. Smith, e edifisio prinsipal di Casa Blanca ta marka e inisio di arkitektura neoklasisista na Kòrsou i ta di gran balor pa e historia di arkitektura di e isla.<ref name="NAAM">Gladys do Rego-Kuster, [https://naam.cw/2014/11/30/casa-blanca/ Casa Blanca], [[NAAM]]</ref> ----------------------- {{Databox}} '''Kranshi''' ta un término popular na [[Kòrsou]] ku ta referí histórikamente na Registro Sivil lokal<ref>Ofisialmente yamá "Asuntunan Públiko" ku ta inkluí diferente servisio manera registro sivil, registrashon di residente i asuntunan di elekshon.</ref> i, mas ampliamente, na e lugá kaminda e instituto gubernamental aki ta of tabata ubiká. ==Orígen== E nòmber “Kranshi” tin su orígen den e edifisio na [[Curaçaostraat 50]] na Otrobanda. Na 1899, Marie van den Brink, yu muhé di un domi protestant, a funda un klup di dama den Otrobanda ku e lema ''Eendracht maakt macht'' (Union ta hasi Forsa).<ref name="Nomber">[https://gobiernu.cw/gob-newsletter-edishon1/ Kranshi, di unda e nomber ei a bin?], gobiernu.cw</ref><ref>{{citeer web|titel=Eendracht maakt Macht|werk=[[Amigoe]]|datum=1911-12-09|bezochtdatum=2026-07-03|via=Delpher.nl|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280051:mpeg21:p003}}</ref> E miembronan di e klup tabata reuní pa hasi obra di man manera kose, bòrda i brei i pesei e klup tabata konosí komo ''dameskrans''. Den bok'i pueblo ku ta papia [[papiamentu]], e palabra aki a evolushoná fonétikamente te bira “Kranshi”.<ref name="Nomber"/> Rapidamente, e nòmber no solamente tabata referí na e klup, sino tambe na e edifisio mes, ku a bira konosí komo Kranshi (of Kransgebouw). == Di edifisio pa institushon == Durante añanan siguiente, e edifisio a sigui karga e nòmber “Kranshi”, tambe ora su uso a kambia (inkluso pa enkuentronan di Iglesia Reformá na un periodo kòrtiku).<ref name="Nomber"/> Na añanan 1940, Registro Sivil a kuminsá operá den e mesun edifisio. For di e momento ei, e nòmber “Kranshi” a pasa di un referensia di lugá pa un referensia di institushon. Den kurso di tempu, e término a bira uso komun pa tur servisio relashoná ku registrashon di susesonan di bida, manera nasementu, matrimonio i fayesimentu i pa dokumentonan ofisial.<ref>[https://gobiernu.cw/ministerionan/maneho-di-gobernashon-planifikashon-i-servisio-publiko/servisio-publiko-kranshi-i-ofisina-di-reibeweis/ Servisio Públiko (Kranshi i Ofisina di Reibeweis)], Gobièrnu di Kòrsou</ref> ==Lokalidatnan== Ku e desaroyo di e institushon, Registro Sivil (i kuné e nòmber “Kranshi”) a muda pa diferente lokalidat:<ref>[https://www.facebook.com/groups/17257577140/posts/10160977243972141/ Geschiedenis van Kranshi], [[Facebook|FB]]</ref> * Otrobanda – Curaçaostraat 50 (lokalidat original) * [[Pietermaai]] – lokalidat temporal despues di 1954 * [[Skalo]] – Kas di Pachi de Sola na [[Scharlooweg]] 150–152, desde añanan 1960) * Otrobanda – [[Casa Blanca]] na Roodeweg 40-42, desde 2002 Despues di e traslado pa Skalo, e lokalidat original a bira konosí komo “Kranshi bieu” den boka di pueblo.<ref>{{citeer web|titel=Basis-cursus over de cooperatie|werk=[[Amigoe]]|datum=1978-05-31|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639308:mpeg21:p002}}</ref><ref>{{citeer web|titel=Advertentie Cooperativa di Consumo Botica Wilhelmina|werk=[[Amigoe]]|datum=1973-01-15|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010460312:mpeg21:p010}}<ref></ref><ref>{{citeer web|titel=Advertentie Cooperatieve Spaar- & Credietvereniging Ogem |werk=[[Amigoe]]|datum=1992-07-22|bezochtdatum=2026-07-03|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010644156:mpeg21:p006}}</ref> ==Evolushon i uso== E historia di “Kranshi” ta mustra un evolushon klá di nòmber di un klup sosial (dameskrans) pa nòmber di un edifisio i despues pa nòmber di un institushon gubernamental. Durante e mudansanan di lokalidat, ta importante nota ku e edifisionan nobo ya tabatin nan propio nòmber, manera Kas di Pachi de Sola i Casa Blanca, pero den uso popular, e nòmber “Kranshi” a sigui predominá i a move huntu ku e institushon. Te dia di awe, e término ta keda bibu den idioma diario: hopi residente di Kòrsou ta usa “Kranshi” komo sinonimo pa Registro Sivil, meskos pa su nòmber ofisial "Asuntunan Públiko".<ref>{{citeer web|titel=Groep Ned. Antillen VAN HET ALGEMEEN NEDERLANDSCH VERBOND|werk=[[Amigoe]]|datum=1929-02-09|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280778:mpeg21:p003}}</ref> {{Appendix}} [[:Kategoria:Kòrsou]] [[:Kategoria:Papiamento]] == Vínkulo ku Registro Sivil == Rònt di aña 1940, Registro Sivil a kuminsá operá den e mesun edifisio na Curaçaostraat 50. E departamento tabata responsabel pa registrashon di susesonan di bida, manera nasementu, fayesimentu, matrimonio, divorsio i rekonosimentu, i pa suministrá kopia, ekstrakto i deklarashonnan ofisial.<ref>[https://gobiernu.cw/ministerionan/maneho-di-gobernashon-planifikashon-i-servisio-publiko/servisio-publiko-kranshi-i-ofisina-di-reibeweis/ Servisio Públiko (Kranshi i Ofisina di Reibeweis)], Gobièrnu di Kòrsou</ref> For di e momento ei, e nòmber “Kranshi” a bira estrechamente asosiá ku e institushon gubernamental. Den añanan ku a sigui, Registro Sivil a muda pa diferente lokalidat, mientras e nòmber popular a move huntu ku e departamento. Ku tempu, no solamente pueblo pero tambe organisashon, gobièrnu i Registro Sivil mes, a kuminsá usa e término "Kranshi" den anunsionan públiko, referiendo tantu na e instansia komo na su lokalidat.<ref>{{citeer web|titel=Advertentie Gobièrnu di Kòrsou|werk=[[Amigoe]]|datum=1989-04-21|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642919:mpeg21:p015}}</ref><ref>{{citeer web|titel=Advertentie URA|werk=[[Amigoe]]|datum=1969-07-12|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010463330:mpeg21:p006}}</ref> ===Lokalidatnan === Durante [[siglo 20]] i [[siglo 21|21]], Registro Sivil tabata establesé den diferente edifisio:<ref>[https://www.facebook.com/groups/17257577140/posts/10160977243972141/ Geschiedenis van Kranshi], [[Facebook|FB]]</ref> * Otrobanda – Curaçaostraat 50, lokalidat original ("Kransgebouw") * [[Pietermaai]] – lokalidat temporal despues di 1954 * [[Skalo]] – [[Scharlooweg]] 150-152 desde añanan 1960 (“Kas di Pachi de Sola”) * Otrobanda – Roodeweg 40-42 desde 2002 ("[[Casa Blanca]]") Despues di e traslado pa Skalo, e edifisio original na Otrobanda a bira konosí komo “Kranshi bieu”.<ref>{{citeer web|titel=Basis-cursus over de cooperatie|werk=[[Amigoe]]|datum=1978-05-31|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639308:mpeg21:p002}}</ref><ref>{{citeer web|titel=Advertentie Cooperativa di Consumo Botica Wilhelmina|werk=[[Amigoe]]|datum=1973-01-15|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010460312:mpeg21:p010}}<ref></ref><ref>{{citeer web|titel=Advertentie Cooperatieve Spaar- & Credietvereniging Ogem |werk=[[Amigoe]]|datum=1992-07-22|bezochtdatum=2026-07-03|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010644156:mpeg21:p006}}</ref> Ku e último mudansa pa Casa Blanca, e término “Kranshi” a sigui den uso pa e lokalidat nobo. == Evolushon i uso == Ku tempu, e nifikashon di e término “Kranshi” a pasa for di un klup sosial pa un edifisio spesífiko i despues pa un término general pa Registro Sivil.<ref>{{citeer web|titel=Groep Ned. Antillen VAN HET ALGEMEEN NEDERLANDSCH VERBOND|werk=[[Amigoe]]|datum=1929-02-09|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280778:mpeg21:p003}}</ref> No obstante ku a muda pa edifisionan ku ya tabatin nan propio nòmber (Kas di Pachi de Sola i Casa Blanca), e uso popular di e nòmber “Kranshi” a keda predominá i a wòrdu transferí di un lugá pa otro huntu ku e institushon. E fenómeno aki ta mustra kon un nòmber informal por bira un referensia institushonal i asta remplasá nòmbernan existente den memoria kolektivo. Te dia di awe e palabra “Kranshi” ta fungi den uso comun komo sinónimo pa Registro Sivil. {{Appendix}} [[:Kategoria:Kòrsou]] [[:Kategoria:Papiamento]] ------------------------- Den e “Historia di Kranshi,” e edifisio bieu riba Curaçaostraat den Otrobanda ta wòrdu menshoná promé. Alrededor di aña 1900, e asosiashon di hende muhé “Eendracht maakt Macht” (Unidat Ta Hasi Forsa) a reuní den e edifisio aki pa trabou di man, i el a bira konosí komo e Kransgebouw (Edifisio di Krans). Ora ku e Registro Sivil a muda pa e edifisio aki rònt di 1940, el a haña e nòmber ‘Kranshi’ lihé. E nòmber aki a sigui ora ku e Registro Sivil a muda pa e edifisio ‘Pachi de Sola’ na Scharloo na kuminsamentu di añanan 1960. Na 2002, e edifisio ‘Casa Blanca’ restourá na Otrobanda a wòrdu poné den uso: Scharloo a bira ‘Kranch Bieu’ i Otrobanda ‘Kranchi Nobo’. Pero unda Pietermaai ta pas awor? Na momentu ku Registro Sivil a bandoná e edifisio na Otrobanda na aña 1954, esaki tabata situá na Pietermaai pa algun aña, den e edifisio kaminda awor e ofisina di abogado “Soliana en Bonaparte” ta situá. <ref>https://www.facebook.com/groups/17257577140/posts/10160977243972141/ Geschiedenis van Kranshi], FB</ref> Curaçaostraat 50, un edifisio historiko di 1873, ta konosí awendia komo "Lanthùis Kranshi". ==Evolushon di signifikado== Ku tempu, e nòmber “Kranshi” a pasa for di un klup sosial pa un edifisio spesífiko, nan luga di encuentro na Curacaostraat 50, referi komo "Kransgebouw" of "Kransje", pa despues bira un término general pa Registro Sivil.<ref>Groep Ned. Antillen VAN HET ALGEMEEN NEDERLANDSCH VERBOND.. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 09-02-1929, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 02-07-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280778:mpeg21:p003</ref> Ora e Registro Sivil a kuminsá operá den e edifisio di e klup di dama na Otrobanda, e nòmber “Kranshi” a bira fuertemente asosiá ku e departamento gubernamental. Durante siglo 20 i 21, Registro Sivil a muda pa diferente lugá. E nòmber “Kranshi” a move huntu ku e institushon: * lokalidat original na Otrobanda * traslado pa [[Skalo]] meimei di añanan 1960 - "Kas di Pachi de Sola" na [[Scharlooweg]] 150-152 (awor A.M.Chumaceiro Bulevar 13) * posteriormente mudansa pa [[Casa Blanca]] na Roodeweg Despues di e mudansa pa Skalo, e edifisio original na Curacaostraat 50, Otrobanda a bira konosí komo “Kranshi bieu”.<ref>Basis-cursus over de cooperatie. "Amigoe". Curaçao, 31-05-1978, p. 2. Geraadpleegd op Delpher op 02-07-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639308:mpeg21:p002</ref><ref>Advertentie. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 15-01-1973, p. 10. Geraadpleegd op Delpher op 02-07-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010460312:mpeg21:p010</ref> Desde komienso di siglo 21, e nòmber “Kranshi” ta referí prinsipalmente na Casa Blanca, unda Registro Sivil ta ubiká actualmente i "Kranshi bieu" na Kas di Pachi de Sola. == Uso == Te awendia, hopi residente di Kòrsou ta sigui usa e palabra “Kranshi” komo sinónimo pa Registro Sivil, sin importá su lokalidat ofisial. E término ta un ehèmpel di: *kontinuidad linguístiko *memoria kolektivo *influensia di idioma den formashon di identidat urbano {{Appendix}} --------------- nga65nce32gaapkegmoykjfgvghgtto 202929 202928 2026-09-02T20:09:23Z Caribiana 8320 202929 wikitext text/x-wiki __NOINDEX__ {{Variante|c}} {{infobox edificio| variante = c | tipo = [[monumento]] | nomber = Curacaostraat 50 | imagen = Curaçaostraat 50, restoration.png | descripcion = Edifisio bou restorashon na 2023 | nomber2 = Kranshi Bieu | localisa_na = [[Otrobanda]] | luga = [[Willemstad]] | adres = Curacaostraat 50 | pais = {{CUW}} }} '''Curaçaostraat 50''', konosí popularmente komo ''Kranshi Bieu'' òf ''Lanthùis Kranshi'', ta un edifisio monumental na [[Willemstad]], [[Kòrsou]], situá den [[Otrobanda]]. E edifisio ta un di e lugánan mas importante den historia di e término [[Kranshi]], i a funshoná komo un di e promé sedenan di e registro sivil di e isla. E edifisio ta registrá komo monumento ofisial i ta forma parti di e patrimonio históriko di Otrobanda i sentro históriko di Willemstad.<ref name="UNESCO">[https://whc.unesco.org/document/154358 World Heritage List], [[UNESCO]]</ref> Den [[siglo 21|siglo bintiun]], e edifisio a wòrdu restourá i adaptá pa uso moderno, manteniendo su karakter monumental. Awendia e ta konosí tambe komo Lanthùis Kranshi. E edifisio ta den uso komo akomodashon turístiko.<ref>[https://www.landhuiskranshi.com/accommodatie/ Landhuis Kranshi]</ref> == Historia == E edifisio na Curaçaostraat 50 ta data for di 1873 i originalmente tabata un kas di shon grandi. Na fin di [[siglo 19|siglo diesnuebe]], e kas a bira propiedat i sede di un asosiashon di dama protestant bou di e nòmber ''Eendracht maakt macht'' (Union ta hasi Forsa), fundá na 1899 dor di Marie van den Brink. E grupo aki tabata reuní pa hasi obra di man manera: kosementu, bòrdamentu i breimentu. Debí na e aktividat aki, e edifisio a haña e nòmber hulandes "dameskrans", ku den uso popular na [[papiamentu]] a transformá na "Kranshi". Durante kurso di tempu e edifisio a haña diferente uso: Cultureel Centrum Curaçao, ofisina di Registro Sivil, sede di sindikato, entre otro Fekoskan, i sitio pa duna presentashon i charla.<ref>https://www.landhuiskranshi.com/geschiedenis/</ref> == Vínkulo ku Registro Sivil== Alrededor di aña 1940, Registro Sivil a muda pa e edifisio na Curaçaostraat 50. For di e momento ei, e nòmber "Kranshi" a wòrdu direktamente asosiá ku e servisio gubernamental. E uso aki a pone e edifisio den un papel sentral den bida sivíl di Kòrsou, kaminda dokumentonan manera akta di nasementu, matrimonio i morto tabata wòrdu registrá. Despues ku Registro Sivil a bandoná e edifisio alrededor di 1954, e departamento a muda pa otro lokalidatnan, manera [[Pietermaai]] i posteriormente [[Skalo]]. Ku e traslado aki, e edifisio original na Curaçaostraat 50 a kuminsá wòrdu yamá ''Kranshi Bieu'', pa distingui'é di e lokalidatnan nobo. == Arkitektura== E edifisio ta un kas monumental independiente di un piso, situá retirá un tiki for di e linia di kaya. Karakterístikanan prinsipal ta inkluí:<ref>[https://curacaomonuments.org/sites/curacaostraat-50/ Curacaostraat 50], curacaomonuments.org</ref> *diseño den forma di H *tres dak di tipo hipped roof *leishi di het kontinuo ku perfil dekorativo *kantonan ku detaye tipo dentil *porta sentral ku shùter, flankiá pa bentana ku shùter *bentanan adishonal den e alas lateral *un sisterna grandi kubrí ku akueduktonan arko den e parti patras E kombinashon di e elementonan aki ta típiko pa kasnan urbano di status altu den Otrobanda. == Uso aktual == Signifikashon kultural Curaçaostraat 50 tin un papel klave den: orígen di e término Kranshi historia di Registro Sivil na Kòrsou memoria kolektivo di Otrobanda E edifisio ta representá un punto di transishon entre: *bida sosial (klup di dama) *funshon gubernamental *patrimonio restourá {{Appendix}} Curaçaostraat 50 in Willemstad (Otrobanda) is a recognized cultural heritage monument on Curaçao. Wikimedia Commons features a high-resolution restoration image of this large, H-shaped historical building, which historically functioned as the Kranshi Bieuw. The property sits on a detached, deep setback lot. == Mira tambe == * [[Kranshi]] {{Appendix}} [[:Kategoria:Kòrsou]] [[:Kategoria:Arkitektura]] [[:Kategoria:Monumento protehí]] ------------------------------- {{infobox edificio| variante = c | tipo = [[monumento]] | nomber = Casa Blanca | imagen = Roodeweg 42 - 44.png | descripcion = | nomber2 = | localisa_na = Roodeweg 42-44, [[Otrobanda]] | luga = [[Willemstad]] | cercania = | adres = | pais = {{CUW}} | fecha_funda = 29 di mart 1859 | estilo = neoklásiko | encarga = Carel Maurits Gaerste | fecha_construccion = 1858-1859 | architect = | material = | contratista = | gasto = | inaugura = | restaura = 1998-2002 | funcion_original = kas di shon | funcion_actual = sede di Registro Sivil di Kòrsou | propietario = Stichting Monumentenzorg Curaçao | status_monumento = monumento di herensia kultural | registra = 1994 }} '''Casa Blanca''' ("Kas Blanku") ta un edifisio monumental-históriko na [[Willemstad]], [[Kòrsou]]. E ta situá na Roodeweg 42-44 den [[Otrobanda]], entre Reuzensteeg i Pieterszsteeg, enfrente di [[Sint-Elisabeth Hospital]] (SEHOS).<ref name=:"1">{{citeer web|titel=Advertentie|werk=[[Amigoe]]|datum=1976-12-11|via=Delpher.nl|bezochtdatum=2026-07-02|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010460945:mpeg21:p008}}</ref> Desde komienso di [[siglo 21|siglo bintiun]], e edifisio ta popularmente konosí komo [[Kranshi]], ora el a bira sede di e Registro Sivil.<ref name=:"2">[https://curacaomonuments.org/sites/roodeweg-42-44/ Roodeweg 42-44], curacaomonuments.org</ref> Huntu ku “La Maravilla” na [[Scharlooweg]] i “Belvédère” na L.B. Smithplein, Casa Blanca ta konsiderá komo un di e promé ehèmpelnan di arkitektura neoklásiko na Kòrsou.<ref name="NAAM">Gladys do Rego-Kuster, [https://naam.cw/2014/11/30/casa-blanca/ Casa Blanca], [[NAAM]]</ref> == Historia == Casa Blanca a wòrdu konstruí den añanan 1858–1859 komo un manshon di status haltu pa Carel Maurits Gaerste (1804–1871), un komersiante prominente, doño di diferente plantashi i propiedat den Otrobanda, i miembro di [[Konseho Kolonial]]. Pa e konstrukshon, el a kumpra vários parsela na banda panort di Roodeweg. Dia 29 di mart 1859, e edifisio a wòrdu deklará habitabel pa outoridatnan.<ref name="FB"/> E kas tabata konosí pa su gran salon di baile, un di e mas grandi riba e isla den e tempu ei, unda tabata organisá enkuentronan sosial, kultural i intelektual.<ref>Marugg, Stanley, [https://www.archiefvriend.com/index.php/ons-kwartaalblad/artikelen-uit-ons-blad/53-lauffer De woonhuizen van de familie Lauffer], De Archiefvriend, september 2009</ref> Durante [[siglo 20|siglo binti], e edifisio a pasa pa diferente fase di uso i dekadensia, inkluyendo komo penshun i burdel. Den e periodo aki, e kondishon di e kas a deteriorá konsiderablemente. Na 1994, Casa Blanca a haña status ofisial komo monumento. Den 1998, Stichting Monumentenzorg Curaçao a kumpra e edifisio i a restourá esaki kompletamente, konservando su karakter históriko i arkitektóniko.<ref name="FB">[https://www.facebook.com/curacaomonuments/posts/past-presentroodeweg-42-44-otrobanda-this-striking-palatial-mansion-later-known-/191481583593342/ Roodeweg 42-44, Otrobanda], FB</ref> E restourashon a haña rekonosemento regional pa su kalidat arkitektóniko.<ref name=:"2"/> For di sèptèmber 2002, e edifisio ta alohá Registro Sivil den kuadro di reutilisashon di patrimonio arkitektóniko den e sentro históriko di Willemstad. Na 2026 a kuminsá un proyekto di renobashon pa mantené i modernisá e edifisio.<ref>[[Dick Drayer]], [https://www.curacao.nu/nieuws/overheid/86733/kranshi-verhuist-tijdelijk-door-verbouwing-hoofdgebouw Kranshi verhuist tijdelijk door verbouwing hoofdgebouw], curacao.nu (6 di mart 2026)</ref> ==Deskripshon== Casa Blanca ta un edifisio monumental di dos piso, konstrui riba un parsela amplio (± 3.250 m²) i diseñá den forma di U ku ta rondoná un patio interno.<ref name=:"1"/><ref name=:"2"/> Karakterístikanan prinsipal ta inkluí: *fachada simétriko ku siete as *fronton triangular riba e parti sentral *balkon dilanti riba un pòrch ku kolumnanan dobbel *bòrdèshi ku trapi hanchu ku ta yega na entrada prinsipal *leishi di het profilá ku detaye dekorativo *kombinashon di diferente tipo di dak (manera [[dak di schouder]] i [[dak di siya]]) Originalmente, e kas tabata parti di un kompleho tipo kurá, ku un edifisio prinsipal i edifisionan anekso (“afdak”). Den e aneksonan aki tabata biba katibu i sirbiente di kas, i den sierto kaso nan tabata di hür.<ref>[https://dutchcaribbeanheritage.org/informatie/monumento-habri-2012-kura-di-otrobanda-koralengebied/ Area di Kura di Otrobanda], dutchcaribbeanheritage.org (2012) </ref><ref>[https://www.scribd.com/doc/111563414/Omd-2012-Koralengebied-Def-15okt12-Nl-Eng-Pap-Op-Volgorde Koralengebied Definitie]</ref> == Uso aktual == Aktualmente, Casa Blanca ta sede di Registro Sivil di Kòrsou, parti di departamento di Asuntunan Públiko. Ku mudansa di e Registro Sivil di Skalo pa Otrobanda, su nòmber popular “Kranshi”, ku a originá na un lokalidat anterior, tambe a transferí pa Casa Blanca. == Mira tambe == * [[Kranshi]] {{Appendix}} [[:Kategoria:Kòrsou]] [[:Kategoria:Arkitektura]] [[:Kategoria:Monumento protehí]] E manshon grandi impreshonante aki, despues konosí komo Casa Blanca, a wòrdu konstruí na 1858-1859 pa Carel Maurits Gaerste. Pa esaki el a kumpra vários parsela na banda panort di Roodeweg. Riba 29 di mart 1859, e kas grandi ta wòrdu deklará habitabel pa e maestro di distrito di Otrobanda. Carel Maurits Gaerste (1804 – 1871), tabata un hòmber prominente i próspero. E tabata miembro di e Konseho Kolonial i doño di plantashonnan Hermanus, Meiberg, i despues Malpais alias ‘’Terburgh à Texel, i Groot i Klein Malpais, alias “Mount Pleasant” i “Weitje”.<ref name="FB"/> Despues ku e edifisio a keda listá komo monumento na 1994, el a wòrdu kumprá pa Stichting Monumentenzorg Curaçao na 1998 i a keda kompletamente restourá.<ref name="FB"/> E trabounan di restourashon a keda bon dokumentá i lo wòrdu post pronto.<ref name="FB">[https://www.facebook.com/curacaomonuments/posts/past-presentroodeweg-42-44-otrobanda-this-striking-palatial-mansion-later-known-/191481583593342/ Roodeweg 42-44, Otrobanda], FB</ref> For di sèptèmber 2002, e edifisio ta akapará ‘’Kranshi’’, e ofisina di Registro Sivil di Kòrsou.<ref name="FB"/> E kas tabata konosí pa su gran salon di baile, konsiderá komo un di e mas grandi riba e isla den e tempu ei, unda tabata organisá enkuentronan sosial, kultural i intelektual.<ref>Marugg, Stanley, [https://www.archiefvriend.com/index.php/ons-kwartaalblad/artikelen-uit-ons-blad/53-lauffer De woonhuizen van de familie Lauffer], De Archiefvriend, september 2009</ref>, tabata organisá enkuentronan kultural i intelektual. Den [[siglo 20|siglo binti]], e edifisio a pasa pa diferente uso: penshun, burdel i posteriormente a bira un edifisio den estado di dekadensia. Despues di un periodo di deterioro, e edifisio a wòrdu kompletamente restourá i adaptá pa uso gubernamental. E restourashon a haña rekonosemento regional pa su kalidat arkitektóniko.<ref name=:"2"/> Na 2026 a kuminsa un proyekto di renobashon di e edifisio na Roodeweg 42.<ref>[[Dick Drayer]], [https://www.curacao.nu/nieuws/overheid/86733/kranshi-verhuist-tijdelijk-door-verbouwing-hoofdgebouw Kranshi verhuist tijdelijk door verbouwing hoofdgebouw], curacao.nu (6 di mart 2026)</ref> == Deskripshon == Casa Blanca ta un edifisio monumental grandi di dos piso, situá un tiki retirá for di kaya riba un parsela amplio (± 3.250 m²).<ref name=:"1"/> E edifisio ta diseña den forma di U ku ta rondoná un patio interno. Karakterístikanan prinsipal ta inkluí:<ref name=:"2"/> *fachada simétriko ku siete as *un fronton triangular riba e parti sentral *balkon dilanti riba un pòrch ku kolumnanan dobbel *bòrdèshi ku trapi hanchu ku ta yega na entrada prinsipal *leishi di het profilá i detaye dekorativo *kombinashon di dak di tipo [[dak di schouder]] i [[dak di siya]] E edifisio (kas di shon), para riba un persela di 3.250 m², tin dos piso i ta konstrui den e forma di un "U" ku ta rondoná un patio. e fachada sensio ku un leshi di het dòrná, ku riba dje un ‘fronton’ triangular. Un bòrdèshi na haltu riba trapi hanchu i kubrí pa un balkon riba pilá ta asentuá su forma rektangular será di e edifisio.<ref name="NAAM"/> E fachada dilanti tin un porch na entrada di e kas, i riba esaki tin un balkon. Originalmente, e kas tabata parti di un kompleho mas grandi ku edifisionan rond di e patio. Originalmente Casa Blanca tabata forma un kompleho tipo "Kurá", ku ta konsisti di un edifisio prinsipal i na su rant edifisionan anekso, tambe yamá "afdak" (kasita di un kamber ku dak di siya òf un dak inkliná (dak di lèsenar), respektivamente). Den e afdaknan aki tabata biba katibu i sirbiente di kas, pero tabata hür nan tambe.<ref>[https://dutchcaribbeanheritage.org/informatie/monumento-habri-2012-kura-di-otrobanda-koralengebied/ Area di Kura di Otrobanda], dutchcaribbeanheritage.org (2012) </ref><ref>[https://www.scribd.com/doc/111563414/Omd-2012-Koralengebied-Def-15okt12-Nl-Eng-Pap-Op-Volgorde Koralengebied Definitie]</ref> == Uso == Aktualmente, Casa Blanca ta sede di Registro Sivil di Kòrsou i di kua el a atkeri e nomber di "Kranshi" den boka di pueblo. E edifisio ta un ehèmpel importante di reutilisashon di patrimonio arkitektóniko den e sentro históriko di Willemstad. Na 1997 Unesco a nombra Willemstad Herensia Mundial. E edifisio ta konosí den boka di pueblo komo Kranshi. E nòmber aki no ta originá di Casa Blanca mes, sino di un otro lokalidat kaminda Registro Sivil tabata ubiká anteriormente. Ku e mudansa di e institushon pa Casa Blanca na komienso di siglo 21, e nòmber popular “Kranshi” a keda asosiá ku e edifisio nobo. == Mira tambe == * [[Kranshi]] == Literatura == * {{citeer boek |auteur=Pauline Pruneti-Winkel |jaar=1990|url= |titel=Scharloo a nineteenth century quarter of Willemstad, Curaçao : historical architecture and its background|via= |uitgever= Edizioni Poligrafico Fiorentino}} {{Appendix}} Roodeweg 42 - 44, Otrobanda E manshon palasial impreshonante aki, despues konosí komo Casa Blanca, a wòrdu konstruí na 1858-1859 pa Carel Maurits Gaerste. Pa esaki el a kumpra vários kavel na parti panort di e Roodeweg. Riba 29 di mart 1859, e kas grandi ta wòrdu deklará habitabel pa e maestro di distrito di Otrobanda. Carel Maurits Gaerste (1804 – 1871), tabata un hòmber prominente i próspero. E tabata miembro di e Konseho Kolonial i doño di plantashonnan Hermanus, Meiberg, i despues Malpais alias ‘’Terburgh à Texel, i Groot i Klein Malpais, alias “Mount Pleasant” i “Weitje”. Despues ku e edifisio a keda lista komo monumento na 1994, el a wòrdu kumprá pa Stichting Monumentenzorg Curaçao na 1998 i a keda kompletamente restourá. E trabounan di restourashon a keda bon dokumentá i lo wòrdu post pronto.<ref>https://www.facebook.com/curacaomonuments/posts/past-presentroodeweg-42-44-otrobanda-this-striking-palatial-mansion-later-known-/191481583593342/ Roodeweg 42-44, Otrobanda], FB</ref> For di sèptèmber 2002, e edifisio ta akapará ‘’Kranshi’’, e ofisina di Registro Sivil di Kòrsou. ----- Casa Blanca ta situá den Área di Koral (Kura) di Otrabanda, ku realmente a kuminsá desaroyá for di e di dos mitar di siglo 19. Un koral (kura) ta un tereno ku muraya ku un edifisio prinsipal i edifisionan eksterno na e randnan, tambe yamá dormitorio òf mitar dak (kasnan chikitu ku un kamber ku un dak di gable (dak di siya) òf un dak inkliná (dak di lèsenar), respektivamente). Katibunan i personal doméstiko tabata biba den e edifisionan eksterno, pero nan tabata destiná tambe pa hür. <ref>https://www.scribd.com/doc/111563414/Omd-2012-Koralengebied-Def-15okt12-Nl-Eng-Pap-Op-Volgorde Koralengebied Definitie]</ref> Desaroyo di e Area di Kurá riba Seru di Otrobanda a kuminsa meimei di siglo 19. Kuranan konosi ta Kura di Shon Ki, Casa Blanca i Kura di Shon Fil. Casa Blanca a konsisti originalmente di un edifisio prinsipal i na su rant edifisionan anekso, tambe yamá "afdak" (kasita di un kamber ku dak di siya òf un dak inkliná (dak di lèsenar), respektivamente). Den e afdaknan aki tabata biba katibu i sirbiente di kas, pero tabata hur nan tambe. Un kompleho asina ta wordu yama Kurá, un fenomeno ku a desaroya desde meimei di siglo 19 riba Seru Otrobanda. ==================, == Nomber Kranshi == E nòmber Kranshi tin un orígen masha pekuliar. E edifisio kaminda Kranshi for di prinsipio tabata ubiká, den pasado tabata un lokalidat Protestant kaminda un klup di hende muhé, yamá ‘Eendracht maakt macht’ tabata reuní regularmente. Na aña 1899 Marie van den Brink, yu muhé di e dominee, a funda e klup aki. Dor ku nan tabata bin huntu speshal pa hasi obra di man manera kose, bòrda i brei nan tabata yama e klup ‘dameskrans’. E nòmber ‘dameskrans’ den boka di e Yu di Kòrsou e tempu ei a bira Kranshi. Mesora esei a bira nòmber di e edifisio tambe.<ref>[https://gobiernu.cw/gob-newsletter-edishon1/ Kranshi, di unda e nomber ei a bin?], gobierno.cw</ref> E edifisio a mantené e nòmber Kranshi, asta ora ku na aña 1930 durante un periodo kòrtiku, Iglesia Reformá a usé pa su enkuentronan. Maske entretantu e nòmber ya no tabata tin su funshon original mas, e edifisio a keda karga e nòmber te na añanan ‘40 momentu ku Registro Sivil a kuminsá operá den dje. Na komienso di añanan ’60 Registro Sivil a muda (huntu ku e nòmber Kranshi) bai Skalo 150-152; kas kaminda anteriormente Pachi de Sola tabata biba. Den boka di pueblo e orei e edifisio original na Otrabanda a haña e nòmber ‘Kranshi bieu’. Na komienso di e siglo aki Kranshi a bolbe muda. Awor e la bai e edifisio neoklásiko restourá yamá ‘Casa Blanca’ situá na Roodeweg 42 nèt enfrente di Hospital Sint Elisabeth (SEHOS). Carel Maurits Gaerste kende tabata doño di diferente edifisio den Otrabanda, entre 1865 i 1884 a kumpra i rekonstruí Casa Blanca komo bibienda. Despues e edifisio a sirbi komo penshun, despues burdel (ka’i biá) i despues segun e la dekaí e la bira asta un dak pa drogadiktonan. Awendia den e famoso edifisio aki nos Registro Sivil ta ubiká. E ta ofisialmente yamá Asuntunan Públiko pero ketu bai Kranshi den boka di pueblo! == Historia == Carel Maurits Gaerste (1804-1871), komersiante, tabata doño di plantashi Malpais (Daniel) i diferente edifisio den Otrobanda. Entre 1865 i 1884 el a kumpra i rekonstruí e kas di shon komo bibienda. Den e ‘salon di baile’ di e kas, ku segun Pauline Prunetti-Winkel tabata esun mas grandi riba e isla den e tempu ei<ref>Marugg, Stanley, [https://www.archiefvriend.com/index.php/ons-kwartaalblad/artikelen-uit-ons-blad/53-lauffer De woonhuizen van de familie Lauffer], De Archiefvriend, september 2009</ref>, tabata organisa enkuentronan kultural i intelektual. Desde komienso di [[siglo 20]] e edifisio a sirbi komo penshun, despues burdel (ka’i biá) i despues, segun esaki tabata dekaí, a bira asta un dak pa drogadiktonan. == Deskripshon == E edifisio (kas di shon), para riba un persela di 3.250 m², tin dos piso i ta konstrui den e forma di un "U" ku ta rondoná un patio. e fachada sensio ku un leshi di het dòrná, ku riba dje un ‘fronton’ triangular. Un bòrdèshi na haltu riba trapi hanchu i kubrí pa un balkon riba pilá ta asentuá su forma rektangular será di e edifisio.<ref name="NAAM"/> E fachada dilanti tin un porch na entrada di e kas, i riba esaki tin un balkon. Dono di e edifisio ta ... Groot vrijstaand monumentaal gebouw van twee verdiepingen, terugliggend van de straat. Het hoofdgebouw van de kraal was oorspronkelijk volledig omringd door extra gebouwen aan de randen van de kraal. U-vormige plattegrond die een patio omsluit. Twee parallelle schilddaken over de voorkant, zadeldaken over de achtervleugels. Zwaar geprofileerde en volledig versierde uitspringende kroonlijst op consoles over de gevels, dentate quoins op hoeken. Voorgevel ingedeeld in zeven assen. Middendeel met driehoekig fronton boven kroonlijst; voorbalkon boven portiek met dubbele zuilen op bordes aan voorzijde met treden. Fronthek met voetmuur en spijlen tussen pilaren. Centrale voorpoort tussen gecanneleerde pilaren, twee extra poorten aan weerszijden. Volledig gerestaureerd als burgerlijke stand (restauratie bekroond met Caribische prijs voor beste restauratiearchitectuur). e ‘salon di baile’ riba e di dos piso Large detached two-storey monumental structure set back from street. Main building of corral originally fully surrounded by additional buildings at edges of corral. U- shaped floor plan enclosing a patio. Two parallel hipped roofs over front section, gable roofs over rear wings. Heavy profiled and fully decorated projecting cornice on consoles over façades, dentate quoins on corners. Front façade laid out in seven axes. Central section with triangular fronton above cornice; front balcony above portico with double columns on front platform with steps. Front fence with footing wall and bars set between pillars. Central front gate between fluted pillars, two additional gates on both sides. Fully restored as Civil Registry (restoration awarded with Carfibbean prize for best restoration architecture).<ref>[https://curacaomonuments.org/sites/roodeweg-42-44/ Roodeweg 42-44], curacaomonument.org</ref> Gran estructura monumental independiente de dos plantas retranqueada de la calle. Edificio principal del corral originalmente totalmente rodeado por edificios adicionales en los bordes del corral. Planta en forma de U que rodea un patio. Dos tejados paralelos a cuatro aguas en la parte delantera, tejados a dos aguas en las alas traseras. Cornisas salientes sobre ménsulas en las fachadas, muy perfiladas y decoradas. Fachada delantera dispuesta en siete ejes. Sección central con frontón triangular sobre cornisa; balcón delantero sobre pórtico con columnas dobles sobre plataforma delantera con escalones. Cerca frontal con muro de zapata y barrotes entre pilares. Puerta delantera central entre pilares estriados, dos puertas adicionales a ambos lados. Totalmente restaurado como Registro Civil (restauración galardonada con el premio Carfibbean a la mejor arquitectura de restauración). 1990: het in verval rakend monumentale herenhuis 'Casa Blanca' met onder andere de rijkst bewerkte gootlijst uit onze historische architectuur. Advertentie openbare verkoop:De opstal CASA BLANCA, staande op een perceel eigendomsgrond groot 3.250 m 2, begrensd door de Roodeweg, de Reuzensteeg en de Pieterszsteeg, kadastraal bekend als Stadsdistrict, Sectie B, no. 543.<ref name=:"1"/> {{Appendix}} [[Kategoria:Monumento protehí]] [[:Kategoria:Kòrsou]] Huntu ku e edifisionan "La Maravilla" na [[Scharlooweg]] 5 i "Belvédère" na Plasa L.B. Smith, e edifisio prinsipal di Casa Blanca ta marka e inisio di arkitektura neoklasisista na Kòrsou i ta di gran balor pa e historia di arkitektura di e isla.<ref name="NAAM">Gladys do Rego-Kuster, [https://naam.cw/2014/11/30/casa-blanca/ Casa Blanca], [[NAAM]]</ref> ----------------------- {{Databox}} '''Kranshi''' ta un término popular na [[Kòrsou]] ku ta referí histórikamente na Registro Sivil lokal<ref>Ofisialmente yamá "Asuntunan Públiko" ku ta inkluí diferente servisio manera registro sivil, registrashon di residente i asuntunan di elekshon.</ref> i, mas ampliamente, na e lugá kaminda e instituto gubernamental aki ta of tabata ubiká. ==Orígen== E nòmber “Kranshi” tin su orígen den e edifisio na [[Curaçaostraat 50]] na Otrobanda. Na 1899, Marie van den Brink, yu muhé di un domi protestant, a funda un klup di dama den Otrobanda ku e lema ''Eendracht maakt macht'' (Union ta hasi Forsa).<ref name="Nomber">[https://gobiernu.cw/gob-newsletter-edishon1/ Kranshi, di unda e nomber ei a bin?], gobiernu.cw</ref><ref>{{citeer web|titel=Eendracht maakt Macht|werk=[[Amigoe]]|datum=1911-12-09|bezochtdatum=2026-07-03|via=Delpher.nl|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280051:mpeg21:p003}}</ref> E miembronan di e klup tabata reuní pa hasi obra di man manera kose, bòrda i brei i pesei e klup tabata konosí komo ''dameskrans''. Den bok'i pueblo ku ta papia [[papiamentu]], e palabra aki a evolushoná fonétikamente te bira “Kranshi”.<ref name="Nomber"/> Rapidamente, e nòmber no solamente tabata referí na e klup, sino tambe na e edifisio mes, ku a bira konosí komo Kranshi (of Kransgebouw). == Di edifisio pa institushon == Durante añanan siguiente, e edifisio a sigui karga e nòmber “Kranshi”, tambe ora su uso a kambia (inkluso pa enkuentronan di Iglesia Reformá na un periodo kòrtiku).<ref name="Nomber"/> Na añanan 1940, Registro Sivil a kuminsá operá den e mesun edifisio. For di e momento ei, e nòmber “Kranshi” a pasa di un referensia di lugá pa un referensia di institushon. Den kurso di tempu, e término a bira uso komun pa tur servisio relashoná ku registrashon di susesonan di bida, manera nasementu, matrimonio i fayesimentu i pa dokumentonan ofisial.<ref>[https://gobiernu.cw/ministerionan/maneho-di-gobernashon-planifikashon-i-servisio-publiko/servisio-publiko-kranshi-i-ofisina-di-reibeweis/ Servisio Públiko (Kranshi i Ofisina di Reibeweis)], Gobièrnu di Kòrsou</ref> ==Lokalidatnan== Ku e desaroyo di e institushon, Registro Sivil (i kuné e nòmber “Kranshi”) a muda pa diferente lokalidat:<ref>[https://www.facebook.com/groups/17257577140/posts/10160977243972141/ Geschiedenis van Kranshi], [[Facebook|FB]]</ref> * Otrobanda – Curaçaostraat 50 (lokalidat original) * [[Pietermaai]] – lokalidat temporal despues di 1954 * [[Skalo]] – Kas di Pachi de Sola na [[Scharlooweg]] 150–152, desde añanan 1960) * Otrobanda – [[Casa Blanca]] na Roodeweg 40-42, desde 2002 Despues di e traslado pa Skalo, e lokalidat original a bira konosí komo “Kranshi bieu” den boka di pueblo.<ref>{{citeer web|titel=Basis-cursus over de cooperatie|werk=[[Amigoe]]|datum=1978-05-31|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639308:mpeg21:p002}}</ref><ref>{{citeer web|titel=Advertentie Cooperativa di Consumo Botica Wilhelmina|werk=[[Amigoe]]|datum=1973-01-15|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010460312:mpeg21:p010}}<ref></ref><ref>{{citeer web|titel=Advertentie Cooperatieve Spaar- & Credietvereniging Ogem |werk=[[Amigoe]]|datum=1992-07-22|bezochtdatum=2026-07-03|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010644156:mpeg21:p006}}</ref> ==Evolushon i uso== E historia di “Kranshi” ta mustra un evolushon klá di nòmber di un klup sosial (dameskrans) pa nòmber di un edifisio i despues pa nòmber di un institushon gubernamental. Durante e mudansanan di lokalidat, ta importante nota ku e edifisionan nobo ya tabatin nan propio nòmber, manera Kas di Pachi de Sola i Casa Blanca, pero den uso popular, e nòmber “Kranshi” a sigui predominá i a move huntu ku e institushon. Te dia di awe, e término ta keda bibu den idioma diario: hopi residente di Kòrsou ta usa “Kranshi” komo sinonimo pa Registro Sivil, meskos pa su nòmber ofisial "Asuntunan Públiko".<ref>{{citeer web|titel=Groep Ned. Antillen VAN HET ALGEMEEN NEDERLANDSCH VERBOND|werk=[[Amigoe]]|datum=1929-02-09|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280778:mpeg21:p003}}</ref> {{Appendix}} [[:Kategoria:Kòrsou]] [[:Kategoria:Papiamento]] == Vínkulo ku Registro Sivil == Rònt di aña 1940, Registro Sivil a kuminsá operá den e mesun edifisio na Curaçaostraat 50. E departamento tabata responsabel pa registrashon di susesonan di bida, manera nasementu, fayesimentu, matrimonio, divorsio i rekonosimentu, i pa suministrá kopia, ekstrakto i deklarashonnan ofisial.<ref>[https://gobiernu.cw/ministerionan/maneho-di-gobernashon-planifikashon-i-servisio-publiko/servisio-publiko-kranshi-i-ofisina-di-reibeweis/ Servisio Públiko (Kranshi i Ofisina di Reibeweis)], Gobièrnu di Kòrsou</ref> For di e momento ei, e nòmber “Kranshi” a bira estrechamente asosiá ku e institushon gubernamental. Den añanan ku a sigui, Registro Sivil a muda pa diferente lokalidat, mientras e nòmber popular a move huntu ku e departamento. Ku tempu, no solamente pueblo pero tambe organisashon, gobièrnu i Registro Sivil mes, a kuminsá usa e término "Kranshi" den anunsionan públiko, referiendo tantu na e instansia komo na su lokalidat.<ref>{{citeer web|titel=Advertentie Gobièrnu di Kòrsou|werk=[[Amigoe]]|datum=1989-04-21|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642919:mpeg21:p015}}</ref><ref>{{citeer web|titel=Advertentie URA|werk=[[Amigoe]]|datum=1969-07-12|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010463330:mpeg21:p006}}</ref> ===Lokalidatnan === Durante [[siglo 20]] i [[siglo 21|21]], Registro Sivil tabata establesé den diferente edifisio:<ref>[https://www.facebook.com/groups/17257577140/posts/10160977243972141/ Geschiedenis van Kranshi], [[Facebook|FB]]</ref> * Otrobanda – Curaçaostraat 50, lokalidat original ("Kransgebouw") * [[Pietermaai]] – lokalidat temporal despues di 1954 * [[Skalo]] – [[Scharlooweg]] 150-152 desde añanan 1960 (“Kas di Pachi de Sola”) * Otrobanda – Roodeweg 40-42 desde 2002 ("[[Casa Blanca]]") Despues di e traslado pa Skalo, e edifisio original na Otrobanda a bira konosí komo “Kranshi bieu”.<ref>{{citeer web|titel=Basis-cursus over de cooperatie|werk=[[Amigoe]]|datum=1978-05-31|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639308:mpeg21:p002}}</ref><ref>{{citeer web|titel=Advertentie Cooperativa di Consumo Botica Wilhelmina|werk=[[Amigoe]]|datum=1973-01-15|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010460312:mpeg21:p010}}<ref></ref><ref>{{citeer web|titel=Advertentie Cooperatieve Spaar- & Credietvereniging Ogem |werk=[[Amigoe]]|datum=1992-07-22|bezochtdatum=2026-07-03|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010644156:mpeg21:p006}}</ref> Ku e último mudansa pa Casa Blanca, e término “Kranshi” a sigui den uso pa e lokalidat nobo. == Evolushon i uso == Ku tempu, e nifikashon di e término “Kranshi” a pasa for di un klup sosial pa un edifisio spesífiko i despues pa un término general pa Registro Sivil.<ref>{{citeer web|titel=Groep Ned. Antillen VAN HET ALGEMEEN NEDERLANDSCH VERBOND|werk=[[Amigoe]]|datum=1929-02-09|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280778:mpeg21:p003}}</ref> No obstante ku a muda pa edifisionan ku ya tabatin nan propio nòmber (Kas di Pachi de Sola i Casa Blanca), e uso popular di e nòmber “Kranshi” a keda predominá i a wòrdu transferí di un lugá pa otro huntu ku e institushon. E fenómeno aki ta mustra kon un nòmber informal por bira un referensia institushonal i asta remplasá nòmbernan existente den memoria kolektivo. Te dia di awe e palabra “Kranshi” ta fungi den uso comun komo sinónimo pa Registro Sivil. {{Appendix}} [[:Kategoria:Kòrsou]] [[:Kategoria:Papiamento]] ------------------------- Den e “Historia di Kranshi,” e edifisio bieu riba Curaçaostraat den Otrobanda ta wòrdu menshoná promé. Alrededor di aña 1900, e asosiashon di hende muhé “Eendracht maakt Macht” (Unidat Ta Hasi Forsa) a reuní den e edifisio aki pa trabou di man, i el a bira konosí komo e Kransgebouw (Edifisio di Krans). Ora ku e Registro Sivil a muda pa e edifisio aki rònt di 1940, el a haña e nòmber ‘Kranshi’ lihé. E nòmber aki a sigui ora ku e Registro Sivil a muda pa e edifisio ‘Pachi de Sola’ na Scharloo na kuminsamentu di añanan 1960. Na 2002, e edifisio ‘Casa Blanca’ restourá na Otrobanda a wòrdu poné den uso: Scharloo a bira ‘Kranch Bieu’ i Otrobanda ‘Kranchi Nobo’. Pero unda Pietermaai ta pas awor? Na momentu ku Registro Sivil a bandoná e edifisio na Otrobanda na aña 1954, esaki tabata situá na Pietermaai pa algun aña, den e edifisio kaminda awor e ofisina di abogado “Soliana en Bonaparte” ta situá. <ref>https://www.facebook.com/groups/17257577140/posts/10160977243972141/ Geschiedenis van Kranshi], FB</ref> Curaçaostraat 50, un edifisio historiko di 1873, ta konosí awendia komo "Lanthùis Kranshi". ==Evolushon di signifikado== Ku tempu, e nòmber “Kranshi” a pasa for di un klup sosial pa un edifisio spesífiko, nan luga di encuentro na Curacaostraat 50, referi komo "Kransgebouw" of "Kransje", pa despues bira un término general pa Registro Sivil.<ref>Groep Ned. Antillen VAN HET ALGEMEEN NEDERLANDSCH VERBOND.. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 09-02-1929, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 02-07-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280778:mpeg21:p003</ref> Ora e Registro Sivil a kuminsá operá den e edifisio di e klup di dama na Otrobanda, e nòmber “Kranshi” a bira fuertemente asosiá ku e departamento gubernamental. Durante siglo 20 i 21, Registro Sivil a muda pa diferente lugá. E nòmber “Kranshi” a move huntu ku e institushon: * lokalidat original na Otrobanda * traslado pa [[Skalo]] meimei di añanan 1960 - "Kas di Pachi de Sola" na [[Scharlooweg]] 150-152 (awor A.M.Chumaceiro Bulevar 13) * posteriormente mudansa pa [[Casa Blanca]] na Roodeweg Despues di e mudansa pa Skalo, e edifisio original na Curacaostraat 50, Otrobanda a bira konosí komo “Kranshi bieu”.<ref>Basis-cursus over de cooperatie. "Amigoe". Curaçao, 31-05-1978, p. 2. Geraadpleegd op Delpher op 02-07-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639308:mpeg21:p002</ref><ref>Advertentie. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 15-01-1973, p. 10. Geraadpleegd op Delpher op 02-07-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010460312:mpeg21:p010</ref> Desde komienso di siglo 21, e nòmber “Kranshi” ta referí prinsipalmente na Casa Blanca, unda Registro Sivil ta ubiká actualmente i "Kranshi bieu" na Kas di Pachi de Sola. == Uso == Te awendia, hopi residente di Kòrsou ta sigui usa e palabra “Kranshi” komo sinónimo pa Registro Sivil, sin importá su lokalidat ofisial. E término ta un ehèmpel di: *kontinuidad linguístiko *memoria kolektivo *influensia di idioma den formashon di identidat urbano {{Appendix}} --------------- evrzbzg9ivxg9tej4y549mff7gadxix 202930 202929 2026-09-02T20:10:22Z Caribiana 8320 202930 wikitext text/x-wiki __NOINDEX__ {{Variante|c}} {{infobox edificio| variante = c | tipo = [[monumento]] | nomber = Curacaostraat 50 | imagen = Curaçaostraat 50, restoration.png | descripcion = Edifisio bou restorashon na 2023 | nomber2 = Kranshi Bieu | localisa_na = [[Otrobanda]] | luga = [[Willemstad]] | adres = Curacaostraat 50 | pais = {{CUW}} }} '''Curaçaostraat 50''', konosí popularmente komo ''Kranshi Bieu'' òf ''Lanthùis Kranshi'', ta un edifisio monumental na [[Willemstad]], [[Kòrsou]], situá den [[Otrobanda]]. E edifisio ta un di e lugánan mas importante den historia di e término [[Kranshi]], i a funshoná komo un di e promé sedenan di e registro sivil di e isla. E edifisio ta registrá komo monumento ofisial i ta forma parti di e patrimonio históriko di Otrobanda i sentro históriko di Willemstad.<ref name="UNESCO">[https://whc.unesco.org/document/154358 World Heritage List], [[UNESCO]]</ref> Den [[siglo 21|siglo bintiun]], e edifisio a wòrdu restourá i adaptá pa uso moderno, manteniendo su karakter monumental. E edifisio ta den uso komo akomodashon turístiko.<ref>[https://www.landhuiskranshi.com/accommodatie/ Landhuis Kranshi]</ref> == Historia == E edifisio na Curaçaostraat 50 ta data for di 1873 i originalmente tabata un kas di shon grandi. Na fin di [[siglo 19|siglo diesnuebe]], e kas a bira propiedat i sede di un asosiashon di dama protestant bou di e nòmber ''Eendracht maakt macht'' (Union ta hasi Forsa), fundá na 1899 dor di Marie van den Brink. E grupo aki tabata reuní pa hasi obra di man manera: kosementu, bòrdamentu i breimentu. Debí na e aktividat aki, e edifisio a haña e nòmber hulandes "dameskrans", ku den uso popular na [[papiamentu]] a transformá na "Kranshi". Durante kurso di tempu e edifisio a haña diferente uso: Cultureel Centrum Curaçao, ofisina di Registro Sivil, sede di sindikato, entre otro Fekoskan, i sitio pa duna presentashon i charla.<ref>https://www.landhuiskranshi.com/geschiedenis/</ref> == Vínkulo ku Registro Sivil== Alrededor di aña 1940, Registro Sivil a muda pa e edifisio na Curaçaostraat 50. For di e momento ei, e nòmber "Kranshi" a wòrdu direktamente asosiá ku e servisio gubernamental. E uso aki a pone e edifisio den un papel sentral den bida sivíl di Kòrsou, kaminda dokumentonan manera akta di nasementu, matrimonio i morto tabata wòrdu registrá. Despues ku Registro Sivil a bandoná e edifisio alrededor di 1954, e departamento a muda pa otro lokalidatnan, manera [[Pietermaai]] i posteriormente [[Skalo]]. Ku e traslado aki, e edifisio original na Curaçaostraat 50 a kuminsá wòrdu yamá ''Kranshi Bieu'', pa distingui'é di e lokalidatnan nobo. == Arkitektura== E edifisio ta un kas monumental independiente di un piso, situá retirá un tiki for di e linia di kaya. Karakterístikanan prinsipal ta inkluí:<ref>[https://curacaomonuments.org/sites/curacaostraat-50/ Curacaostraat 50], curacaomonuments.org</ref> *diseño den forma di H *tres dak di tipo hipped roof *leishi di het kontinuo ku perfil dekorativo *kantonan ku detaye tipo dentil *porta sentral ku shùter, flankiá pa bentana ku shùter *bentanan adishonal den e alas lateral *un sisterna grandi kubrí ku akueduktonan arko den e parti patras E kombinashon di e elementonan aki ta típiko pa kasnan urbano di status altu den Otrobanda. == Uso aktual == Signifikashon kultural Curaçaostraat 50 tin un papel klave den: orígen di e término Kranshi historia di Registro Sivil na Kòrsou memoria kolektivo di Otrobanda E edifisio ta representá un punto di transishon entre: *bida sosial (klup di dama) *funshon gubernamental *patrimonio restourá {{Appendix}} Curaçaostraat 50 in Willemstad (Otrobanda) is a recognized cultural heritage monument on Curaçao. Wikimedia Commons features a high-resolution restoration image of this large, H-shaped historical building, which historically functioned as the Kranshi Bieuw. The property sits on a detached, deep setback lot. == Mira tambe == * [[Kranshi]] {{Appendix}} [[:Kategoria:Kòrsou]] [[:Kategoria:Arkitektura]] [[:Kategoria:Monumento protehí]] ------------------------------- {{infobox edificio| variante = c | tipo = [[monumento]] | nomber = Casa Blanca | imagen = Roodeweg 42 - 44.png | descripcion = | nomber2 = | localisa_na = Roodeweg 42-44, [[Otrobanda]] | luga = [[Willemstad]] | cercania = | adres = | pais = {{CUW}} | fecha_funda = 29 di mart 1859 | estilo = neoklásiko | encarga = Carel Maurits Gaerste | fecha_construccion = 1858-1859 | architect = | material = | contratista = | gasto = | inaugura = | restaura = 1998-2002 | funcion_original = kas di shon | funcion_actual = sede di Registro Sivil di Kòrsou | propietario = Stichting Monumentenzorg Curaçao | status_monumento = monumento di herensia kultural | registra = 1994 }} '''Casa Blanca''' ("Kas Blanku") ta un edifisio monumental-históriko na [[Willemstad]], [[Kòrsou]]. E ta situá na Roodeweg 42-44 den [[Otrobanda]], entre Reuzensteeg i Pieterszsteeg, enfrente di [[Sint-Elisabeth Hospital]] (SEHOS).<ref name=:"1">{{citeer web|titel=Advertentie|werk=[[Amigoe]]|datum=1976-12-11|via=Delpher.nl|bezochtdatum=2026-07-02|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010460945:mpeg21:p008}}</ref> Desde komienso di [[siglo 21|siglo bintiun]], e edifisio ta popularmente konosí komo [[Kranshi]], ora el a bira sede di e Registro Sivil.<ref name=:"2">[https://curacaomonuments.org/sites/roodeweg-42-44/ Roodeweg 42-44], curacaomonuments.org</ref> Huntu ku “La Maravilla” na [[Scharlooweg]] i “Belvédère” na L.B. Smithplein, Casa Blanca ta konsiderá komo un di e promé ehèmpelnan di arkitektura neoklásiko na Kòrsou.<ref name="NAAM">Gladys do Rego-Kuster, [https://naam.cw/2014/11/30/casa-blanca/ Casa Blanca], [[NAAM]]</ref> == Historia == Casa Blanca a wòrdu konstruí den añanan 1858–1859 komo un manshon di status haltu pa Carel Maurits Gaerste (1804–1871), un komersiante prominente, doño di diferente plantashi i propiedat den Otrobanda, i miembro di [[Konseho Kolonial]]. Pa e konstrukshon, el a kumpra vários parsela na banda panort di Roodeweg. Dia 29 di mart 1859, e edifisio a wòrdu deklará habitabel pa outoridatnan.<ref name="FB"/> E kas tabata konosí pa su gran salon di baile, un di e mas grandi riba e isla den e tempu ei, unda tabata organisá enkuentronan sosial, kultural i intelektual.<ref>Marugg, Stanley, [https://www.archiefvriend.com/index.php/ons-kwartaalblad/artikelen-uit-ons-blad/53-lauffer De woonhuizen van de familie Lauffer], De Archiefvriend, september 2009</ref> Durante [[siglo 20|siglo binti], e edifisio a pasa pa diferente fase di uso i dekadensia, inkluyendo komo penshun i burdel. Den e periodo aki, e kondishon di e kas a deteriorá konsiderablemente. Na 1994, Casa Blanca a haña status ofisial komo monumento. Den 1998, Stichting Monumentenzorg Curaçao a kumpra e edifisio i a restourá esaki kompletamente, konservando su karakter históriko i arkitektóniko.<ref name="FB">[https://www.facebook.com/curacaomonuments/posts/past-presentroodeweg-42-44-otrobanda-this-striking-palatial-mansion-later-known-/191481583593342/ Roodeweg 42-44, Otrobanda], FB</ref> E restourashon a haña rekonosemento regional pa su kalidat arkitektóniko.<ref name=:"2"/> For di sèptèmber 2002, e edifisio ta alohá Registro Sivil den kuadro di reutilisashon di patrimonio arkitektóniko den e sentro históriko di Willemstad. Na 2026 a kuminsá un proyekto di renobashon pa mantené i modernisá e edifisio.<ref>[[Dick Drayer]], [https://www.curacao.nu/nieuws/overheid/86733/kranshi-verhuist-tijdelijk-door-verbouwing-hoofdgebouw Kranshi verhuist tijdelijk door verbouwing hoofdgebouw], curacao.nu (6 di mart 2026)</ref> ==Deskripshon== Casa Blanca ta un edifisio monumental di dos piso, konstrui riba un parsela amplio (± 3.250 m²) i diseñá den forma di U ku ta rondoná un patio interno.<ref name=:"1"/><ref name=:"2"/> Karakterístikanan prinsipal ta inkluí: *fachada simétriko ku siete as *fronton triangular riba e parti sentral *balkon dilanti riba un pòrch ku kolumnanan dobbel *bòrdèshi ku trapi hanchu ku ta yega na entrada prinsipal *leishi di het profilá ku detaye dekorativo *kombinashon di diferente tipo di dak (manera [[dak di schouder]] i [[dak di siya]]) Originalmente, e kas tabata parti di un kompleho tipo kurá, ku un edifisio prinsipal i edifisionan anekso (“afdak”). Den e aneksonan aki tabata biba katibu i sirbiente di kas, i den sierto kaso nan tabata di hür.<ref>[https://dutchcaribbeanheritage.org/informatie/monumento-habri-2012-kura-di-otrobanda-koralengebied/ Area di Kura di Otrobanda], dutchcaribbeanheritage.org (2012) </ref><ref>[https://www.scribd.com/doc/111563414/Omd-2012-Koralengebied-Def-15okt12-Nl-Eng-Pap-Op-Volgorde Koralengebied Definitie]</ref> == Uso aktual == Aktualmente, Casa Blanca ta sede di Registro Sivil di Kòrsou, parti di departamento di Asuntunan Públiko. Ku mudansa di e Registro Sivil di Skalo pa Otrobanda, su nòmber popular “Kranshi”, ku a originá na un lokalidat anterior, tambe a transferí pa Casa Blanca. == Mira tambe == * [[Kranshi]] {{Appendix}} [[:Kategoria:Kòrsou]] [[:Kategoria:Arkitektura]] [[:Kategoria:Monumento protehí]] E manshon grandi impreshonante aki, despues konosí komo Casa Blanca, a wòrdu konstruí na 1858-1859 pa Carel Maurits Gaerste. Pa esaki el a kumpra vários parsela na banda panort di Roodeweg. Riba 29 di mart 1859, e kas grandi ta wòrdu deklará habitabel pa e maestro di distrito di Otrobanda. Carel Maurits Gaerste (1804 – 1871), tabata un hòmber prominente i próspero. E tabata miembro di e Konseho Kolonial i doño di plantashonnan Hermanus, Meiberg, i despues Malpais alias ‘’Terburgh à Texel, i Groot i Klein Malpais, alias “Mount Pleasant” i “Weitje”.<ref name="FB"/> Despues ku e edifisio a keda listá komo monumento na 1994, el a wòrdu kumprá pa Stichting Monumentenzorg Curaçao na 1998 i a keda kompletamente restourá.<ref name="FB"/> E trabounan di restourashon a keda bon dokumentá i lo wòrdu post pronto.<ref name="FB">[https://www.facebook.com/curacaomonuments/posts/past-presentroodeweg-42-44-otrobanda-this-striking-palatial-mansion-later-known-/191481583593342/ Roodeweg 42-44, Otrobanda], FB</ref> For di sèptèmber 2002, e edifisio ta akapará ‘’Kranshi’’, e ofisina di Registro Sivil di Kòrsou.<ref name="FB"/> E kas tabata konosí pa su gran salon di baile, konsiderá komo un di e mas grandi riba e isla den e tempu ei, unda tabata organisá enkuentronan sosial, kultural i intelektual.<ref>Marugg, Stanley, [https://www.archiefvriend.com/index.php/ons-kwartaalblad/artikelen-uit-ons-blad/53-lauffer De woonhuizen van de familie Lauffer], De Archiefvriend, september 2009</ref>, tabata organisá enkuentronan kultural i intelektual. Den [[siglo 20|siglo binti]], e edifisio a pasa pa diferente uso: penshun, burdel i posteriormente a bira un edifisio den estado di dekadensia. Despues di un periodo di deterioro, e edifisio a wòrdu kompletamente restourá i adaptá pa uso gubernamental. E restourashon a haña rekonosemento regional pa su kalidat arkitektóniko.<ref name=:"2"/> Na 2026 a kuminsa un proyekto di renobashon di e edifisio na Roodeweg 42.<ref>[[Dick Drayer]], [https://www.curacao.nu/nieuws/overheid/86733/kranshi-verhuist-tijdelijk-door-verbouwing-hoofdgebouw Kranshi verhuist tijdelijk door verbouwing hoofdgebouw], curacao.nu (6 di mart 2026)</ref> == Deskripshon == Casa Blanca ta un edifisio monumental grandi di dos piso, situá un tiki retirá for di kaya riba un parsela amplio (± 3.250 m²).<ref name=:"1"/> E edifisio ta diseña den forma di U ku ta rondoná un patio interno. Karakterístikanan prinsipal ta inkluí:<ref name=:"2"/> *fachada simétriko ku siete as *un fronton triangular riba e parti sentral *balkon dilanti riba un pòrch ku kolumnanan dobbel *bòrdèshi ku trapi hanchu ku ta yega na entrada prinsipal *leishi di het profilá i detaye dekorativo *kombinashon di dak di tipo [[dak di schouder]] i [[dak di siya]] E edifisio (kas di shon), para riba un persela di 3.250 m², tin dos piso i ta konstrui den e forma di un "U" ku ta rondoná un patio. e fachada sensio ku un leshi di het dòrná, ku riba dje un ‘fronton’ triangular. Un bòrdèshi na haltu riba trapi hanchu i kubrí pa un balkon riba pilá ta asentuá su forma rektangular será di e edifisio.<ref name="NAAM"/> E fachada dilanti tin un porch na entrada di e kas, i riba esaki tin un balkon. Originalmente, e kas tabata parti di un kompleho mas grandi ku edifisionan rond di e patio. Originalmente Casa Blanca tabata forma un kompleho tipo "Kurá", ku ta konsisti di un edifisio prinsipal i na su rant edifisionan anekso, tambe yamá "afdak" (kasita di un kamber ku dak di siya òf un dak inkliná (dak di lèsenar), respektivamente). Den e afdaknan aki tabata biba katibu i sirbiente di kas, pero tabata hür nan tambe.<ref>[https://dutchcaribbeanheritage.org/informatie/monumento-habri-2012-kura-di-otrobanda-koralengebied/ Area di Kura di Otrobanda], dutchcaribbeanheritage.org (2012) </ref><ref>[https://www.scribd.com/doc/111563414/Omd-2012-Koralengebied-Def-15okt12-Nl-Eng-Pap-Op-Volgorde Koralengebied Definitie]</ref> == Uso == Aktualmente, Casa Blanca ta sede di Registro Sivil di Kòrsou i di kua el a atkeri e nomber di "Kranshi" den boka di pueblo. E edifisio ta un ehèmpel importante di reutilisashon di patrimonio arkitektóniko den e sentro históriko di Willemstad. Na 1997 Unesco a nombra Willemstad Herensia Mundial. E edifisio ta konosí den boka di pueblo komo Kranshi. E nòmber aki no ta originá di Casa Blanca mes, sino di un otro lokalidat kaminda Registro Sivil tabata ubiká anteriormente. Ku e mudansa di e institushon pa Casa Blanca na komienso di siglo 21, e nòmber popular “Kranshi” a keda asosiá ku e edifisio nobo. == Mira tambe == * [[Kranshi]] == Literatura == * {{citeer boek |auteur=Pauline Pruneti-Winkel |jaar=1990|url= |titel=Scharloo a nineteenth century quarter of Willemstad, Curaçao : historical architecture and its background|via= |uitgever= Edizioni Poligrafico Fiorentino}} {{Appendix}} Roodeweg 42 - 44, Otrobanda E manshon palasial impreshonante aki, despues konosí komo Casa Blanca, a wòrdu konstruí na 1858-1859 pa Carel Maurits Gaerste. Pa esaki el a kumpra vários kavel na parti panort di e Roodeweg. Riba 29 di mart 1859, e kas grandi ta wòrdu deklará habitabel pa e maestro di distrito di Otrobanda. Carel Maurits Gaerste (1804 – 1871), tabata un hòmber prominente i próspero. E tabata miembro di e Konseho Kolonial i doño di plantashonnan Hermanus, Meiberg, i despues Malpais alias ‘’Terburgh à Texel, i Groot i Klein Malpais, alias “Mount Pleasant” i “Weitje”. Despues ku e edifisio a keda lista komo monumento na 1994, el a wòrdu kumprá pa Stichting Monumentenzorg Curaçao na 1998 i a keda kompletamente restourá. E trabounan di restourashon a keda bon dokumentá i lo wòrdu post pronto.<ref>https://www.facebook.com/curacaomonuments/posts/past-presentroodeweg-42-44-otrobanda-this-striking-palatial-mansion-later-known-/191481583593342/ Roodeweg 42-44, Otrobanda], FB</ref> For di sèptèmber 2002, e edifisio ta akapará ‘’Kranshi’’, e ofisina di Registro Sivil di Kòrsou. ----- Casa Blanca ta situá den Área di Koral (Kura) di Otrabanda, ku realmente a kuminsá desaroyá for di e di dos mitar di siglo 19. Un koral (kura) ta un tereno ku muraya ku un edifisio prinsipal i edifisionan eksterno na e randnan, tambe yamá dormitorio òf mitar dak (kasnan chikitu ku un kamber ku un dak di gable (dak di siya) òf un dak inkliná (dak di lèsenar), respektivamente). Katibunan i personal doméstiko tabata biba den e edifisionan eksterno, pero nan tabata destiná tambe pa hür. <ref>https://www.scribd.com/doc/111563414/Omd-2012-Koralengebied-Def-15okt12-Nl-Eng-Pap-Op-Volgorde Koralengebied Definitie]</ref> Desaroyo di e Area di Kurá riba Seru di Otrobanda a kuminsa meimei di siglo 19. Kuranan konosi ta Kura di Shon Ki, Casa Blanca i Kura di Shon Fil. Casa Blanca a konsisti originalmente di un edifisio prinsipal i na su rant edifisionan anekso, tambe yamá "afdak" (kasita di un kamber ku dak di siya òf un dak inkliná (dak di lèsenar), respektivamente). Den e afdaknan aki tabata biba katibu i sirbiente di kas, pero tabata hur nan tambe. Un kompleho asina ta wordu yama Kurá, un fenomeno ku a desaroya desde meimei di siglo 19 riba Seru Otrobanda. ==================, == Nomber Kranshi == E nòmber Kranshi tin un orígen masha pekuliar. E edifisio kaminda Kranshi for di prinsipio tabata ubiká, den pasado tabata un lokalidat Protestant kaminda un klup di hende muhé, yamá ‘Eendracht maakt macht’ tabata reuní regularmente. Na aña 1899 Marie van den Brink, yu muhé di e dominee, a funda e klup aki. Dor ku nan tabata bin huntu speshal pa hasi obra di man manera kose, bòrda i brei nan tabata yama e klup ‘dameskrans’. E nòmber ‘dameskrans’ den boka di e Yu di Kòrsou e tempu ei a bira Kranshi. Mesora esei a bira nòmber di e edifisio tambe.<ref>[https://gobiernu.cw/gob-newsletter-edishon1/ Kranshi, di unda e nomber ei a bin?], gobierno.cw</ref> E edifisio a mantené e nòmber Kranshi, asta ora ku na aña 1930 durante un periodo kòrtiku, Iglesia Reformá a usé pa su enkuentronan. Maske entretantu e nòmber ya no tabata tin su funshon original mas, e edifisio a keda karga e nòmber te na añanan ‘40 momentu ku Registro Sivil a kuminsá operá den dje. Na komienso di añanan ’60 Registro Sivil a muda (huntu ku e nòmber Kranshi) bai Skalo 150-152; kas kaminda anteriormente Pachi de Sola tabata biba. Den boka di pueblo e orei e edifisio original na Otrabanda a haña e nòmber ‘Kranshi bieu’. Na komienso di e siglo aki Kranshi a bolbe muda. Awor e la bai e edifisio neoklásiko restourá yamá ‘Casa Blanca’ situá na Roodeweg 42 nèt enfrente di Hospital Sint Elisabeth (SEHOS). Carel Maurits Gaerste kende tabata doño di diferente edifisio den Otrabanda, entre 1865 i 1884 a kumpra i rekonstruí Casa Blanca komo bibienda. Despues e edifisio a sirbi komo penshun, despues burdel (ka’i biá) i despues segun e la dekaí e la bira asta un dak pa drogadiktonan. Awendia den e famoso edifisio aki nos Registro Sivil ta ubiká. E ta ofisialmente yamá Asuntunan Públiko pero ketu bai Kranshi den boka di pueblo! == Historia == Carel Maurits Gaerste (1804-1871), komersiante, tabata doño di plantashi Malpais (Daniel) i diferente edifisio den Otrobanda. Entre 1865 i 1884 el a kumpra i rekonstruí e kas di shon komo bibienda. Den e ‘salon di baile’ di e kas, ku segun Pauline Prunetti-Winkel tabata esun mas grandi riba e isla den e tempu ei<ref>Marugg, Stanley, [https://www.archiefvriend.com/index.php/ons-kwartaalblad/artikelen-uit-ons-blad/53-lauffer De woonhuizen van de familie Lauffer], De Archiefvriend, september 2009</ref>, tabata organisa enkuentronan kultural i intelektual. Desde komienso di [[siglo 20]] e edifisio a sirbi komo penshun, despues burdel (ka’i biá) i despues, segun esaki tabata dekaí, a bira asta un dak pa drogadiktonan. == Deskripshon == E edifisio (kas di shon), para riba un persela di 3.250 m², tin dos piso i ta konstrui den e forma di un "U" ku ta rondoná un patio. e fachada sensio ku un leshi di het dòrná, ku riba dje un ‘fronton’ triangular. Un bòrdèshi na haltu riba trapi hanchu i kubrí pa un balkon riba pilá ta asentuá su forma rektangular será di e edifisio.<ref name="NAAM"/> E fachada dilanti tin un porch na entrada di e kas, i riba esaki tin un balkon. Dono di e edifisio ta ... Groot vrijstaand monumentaal gebouw van twee verdiepingen, terugliggend van de straat. Het hoofdgebouw van de kraal was oorspronkelijk volledig omringd door extra gebouwen aan de randen van de kraal. U-vormige plattegrond die een patio omsluit. Twee parallelle schilddaken over de voorkant, zadeldaken over de achtervleugels. Zwaar geprofileerde en volledig versierde uitspringende kroonlijst op consoles over de gevels, dentate quoins op hoeken. Voorgevel ingedeeld in zeven assen. Middendeel met driehoekig fronton boven kroonlijst; voorbalkon boven portiek met dubbele zuilen op bordes aan voorzijde met treden. Fronthek met voetmuur en spijlen tussen pilaren. Centrale voorpoort tussen gecanneleerde pilaren, twee extra poorten aan weerszijden. Volledig gerestaureerd als burgerlijke stand (restauratie bekroond met Caribische prijs voor beste restauratiearchitectuur). e ‘salon di baile’ riba e di dos piso Large detached two-storey monumental structure set back from street. Main building of corral originally fully surrounded by additional buildings at edges of corral. U- shaped floor plan enclosing a patio. Two parallel hipped roofs over front section, gable roofs over rear wings. Heavy profiled and fully decorated projecting cornice on consoles over façades, dentate quoins on corners. Front façade laid out in seven axes. Central section with triangular fronton above cornice; front balcony above portico with double columns on front platform with steps. Front fence with footing wall and bars set between pillars. Central front gate between fluted pillars, two additional gates on both sides. Fully restored as Civil Registry (restoration awarded with Carfibbean prize for best restoration architecture).<ref>[https://curacaomonuments.org/sites/roodeweg-42-44/ Roodeweg 42-44], curacaomonument.org</ref> Gran estructura monumental independiente de dos plantas retranqueada de la calle. Edificio principal del corral originalmente totalmente rodeado por edificios adicionales en los bordes del corral. Planta en forma de U que rodea un patio. Dos tejados paralelos a cuatro aguas en la parte delantera, tejados a dos aguas en las alas traseras. Cornisas salientes sobre ménsulas en las fachadas, muy perfiladas y decoradas. Fachada delantera dispuesta en siete ejes. Sección central con frontón triangular sobre cornisa; balcón delantero sobre pórtico con columnas dobles sobre plataforma delantera con escalones. Cerca frontal con muro de zapata y barrotes entre pilares. Puerta delantera central entre pilares estriados, dos puertas adicionales a ambos lados. Totalmente restaurado como Registro Civil (restauración galardonada con el premio Carfibbean a la mejor arquitectura de restauración). 1990: het in verval rakend monumentale herenhuis 'Casa Blanca' met onder andere de rijkst bewerkte gootlijst uit onze historische architectuur. Advertentie openbare verkoop:De opstal CASA BLANCA, staande op een perceel eigendomsgrond groot 3.250 m 2, begrensd door de Roodeweg, de Reuzensteeg en de Pieterszsteeg, kadastraal bekend als Stadsdistrict, Sectie B, no. 543.<ref name=:"1"/> {{Appendix}} [[Kategoria:Monumento protehí]] [[:Kategoria:Kòrsou]] Huntu ku e edifisionan "La Maravilla" na [[Scharlooweg]] 5 i "Belvédère" na Plasa L.B. Smith, e edifisio prinsipal di Casa Blanca ta marka e inisio di arkitektura neoklasisista na Kòrsou i ta di gran balor pa e historia di arkitektura di e isla.<ref name="NAAM">Gladys do Rego-Kuster, [https://naam.cw/2014/11/30/casa-blanca/ Casa Blanca], [[NAAM]]</ref> ----------------------- {{Databox}} '''Kranshi''' ta un término popular na [[Kòrsou]] ku ta referí histórikamente na Registro Sivil lokal<ref>Ofisialmente yamá "Asuntunan Públiko" ku ta inkluí diferente servisio manera registro sivil, registrashon di residente i asuntunan di elekshon.</ref> i, mas ampliamente, na e lugá kaminda e instituto gubernamental aki ta of tabata ubiká. ==Orígen== E nòmber “Kranshi” tin su orígen den e edifisio na [[Curaçaostraat 50]] na Otrobanda. Na 1899, Marie van den Brink, yu muhé di un domi protestant, a funda un klup di dama den Otrobanda ku e lema ''Eendracht maakt macht'' (Union ta hasi Forsa).<ref name="Nomber">[https://gobiernu.cw/gob-newsletter-edishon1/ Kranshi, di unda e nomber ei a bin?], gobiernu.cw</ref><ref>{{citeer web|titel=Eendracht maakt Macht|werk=[[Amigoe]]|datum=1911-12-09|bezochtdatum=2026-07-03|via=Delpher.nl|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280051:mpeg21:p003}}</ref> E miembronan di e klup tabata reuní pa hasi obra di man manera kose, bòrda i brei i pesei e klup tabata konosí komo ''dameskrans''. Den bok'i pueblo ku ta papia [[papiamentu]], e palabra aki a evolushoná fonétikamente te bira “Kranshi”.<ref name="Nomber"/> Rapidamente, e nòmber no solamente tabata referí na e klup, sino tambe na e edifisio mes, ku a bira konosí komo Kranshi (of Kransgebouw). == Di edifisio pa institushon == Durante añanan siguiente, e edifisio a sigui karga e nòmber “Kranshi”, tambe ora su uso a kambia (inkluso pa enkuentronan di Iglesia Reformá na un periodo kòrtiku).<ref name="Nomber"/> Na añanan 1940, Registro Sivil a kuminsá operá den e mesun edifisio. For di e momento ei, e nòmber “Kranshi” a pasa di un referensia di lugá pa un referensia di institushon. Den kurso di tempu, e término a bira uso komun pa tur servisio relashoná ku registrashon di susesonan di bida, manera nasementu, matrimonio i fayesimentu i pa dokumentonan ofisial.<ref>[https://gobiernu.cw/ministerionan/maneho-di-gobernashon-planifikashon-i-servisio-publiko/servisio-publiko-kranshi-i-ofisina-di-reibeweis/ Servisio Públiko (Kranshi i Ofisina di Reibeweis)], Gobièrnu di Kòrsou</ref> ==Lokalidatnan== Ku e desaroyo di e institushon, Registro Sivil (i kuné e nòmber “Kranshi”) a muda pa diferente lokalidat:<ref>[https://www.facebook.com/groups/17257577140/posts/10160977243972141/ Geschiedenis van Kranshi], [[Facebook|FB]]</ref> * Otrobanda – Curaçaostraat 50 (lokalidat original) * [[Pietermaai]] – lokalidat temporal despues di 1954 * [[Skalo]] – Kas di Pachi de Sola na [[Scharlooweg]] 150–152, desde añanan 1960) * Otrobanda – [[Casa Blanca]] na Roodeweg 40-42, desde 2002 Despues di e traslado pa Skalo, e lokalidat original a bira konosí komo “Kranshi bieu” den boka di pueblo.<ref>{{citeer web|titel=Basis-cursus over de cooperatie|werk=[[Amigoe]]|datum=1978-05-31|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639308:mpeg21:p002}}</ref><ref>{{citeer web|titel=Advertentie Cooperativa di Consumo Botica Wilhelmina|werk=[[Amigoe]]|datum=1973-01-15|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010460312:mpeg21:p010}}<ref></ref><ref>{{citeer web|titel=Advertentie Cooperatieve Spaar- & Credietvereniging Ogem |werk=[[Amigoe]]|datum=1992-07-22|bezochtdatum=2026-07-03|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010644156:mpeg21:p006}}</ref> ==Evolushon i uso== E historia di “Kranshi” ta mustra un evolushon klá di nòmber di un klup sosial (dameskrans) pa nòmber di un edifisio i despues pa nòmber di un institushon gubernamental. Durante e mudansanan di lokalidat, ta importante nota ku e edifisionan nobo ya tabatin nan propio nòmber, manera Kas di Pachi de Sola i Casa Blanca, pero den uso popular, e nòmber “Kranshi” a sigui predominá i a move huntu ku e institushon. Te dia di awe, e término ta keda bibu den idioma diario: hopi residente di Kòrsou ta usa “Kranshi” komo sinonimo pa Registro Sivil, meskos pa su nòmber ofisial "Asuntunan Públiko".<ref>{{citeer web|titel=Groep Ned. Antillen VAN HET ALGEMEEN NEDERLANDSCH VERBOND|werk=[[Amigoe]]|datum=1929-02-09|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280778:mpeg21:p003}}</ref> {{Appendix}} [[:Kategoria:Kòrsou]] [[:Kategoria:Papiamento]] == Vínkulo ku Registro Sivil == Rònt di aña 1940, Registro Sivil a kuminsá operá den e mesun edifisio na Curaçaostraat 50. E departamento tabata responsabel pa registrashon di susesonan di bida, manera nasementu, fayesimentu, matrimonio, divorsio i rekonosimentu, i pa suministrá kopia, ekstrakto i deklarashonnan ofisial.<ref>[https://gobiernu.cw/ministerionan/maneho-di-gobernashon-planifikashon-i-servisio-publiko/servisio-publiko-kranshi-i-ofisina-di-reibeweis/ Servisio Públiko (Kranshi i Ofisina di Reibeweis)], Gobièrnu di Kòrsou</ref> For di e momento ei, e nòmber “Kranshi” a bira estrechamente asosiá ku e institushon gubernamental. Den añanan ku a sigui, Registro Sivil a muda pa diferente lokalidat, mientras e nòmber popular a move huntu ku e departamento. Ku tempu, no solamente pueblo pero tambe organisashon, gobièrnu i Registro Sivil mes, a kuminsá usa e término "Kranshi" den anunsionan públiko, referiendo tantu na e instansia komo na su lokalidat.<ref>{{citeer web|titel=Advertentie Gobièrnu di Kòrsou|werk=[[Amigoe]]|datum=1989-04-21|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642919:mpeg21:p015}}</ref><ref>{{citeer web|titel=Advertentie URA|werk=[[Amigoe]]|datum=1969-07-12|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010463330:mpeg21:p006}}</ref> ===Lokalidatnan === Durante [[siglo 20]] i [[siglo 21|21]], Registro Sivil tabata establesé den diferente edifisio:<ref>[https://www.facebook.com/groups/17257577140/posts/10160977243972141/ Geschiedenis van Kranshi], [[Facebook|FB]]</ref> * Otrobanda – Curaçaostraat 50, lokalidat original ("Kransgebouw") * [[Pietermaai]] – lokalidat temporal despues di 1954 * [[Skalo]] – [[Scharlooweg]] 150-152 desde añanan 1960 (“Kas di Pachi de Sola”) * Otrobanda – Roodeweg 40-42 desde 2002 ("[[Casa Blanca]]") Despues di e traslado pa Skalo, e edifisio original na Otrobanda a bira konosí komo “Kranshi bieu”.<ref>{{citeer web|titel=Basis-cursus over de cooperatie|werk=[[Amigoe]]|datum=1978-05-31|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639308:mpeg21:p002}}</ref><ref>{{citeer web|titel=Advertentie Cooperativa di Consumo Botica Wilhelmina|werk=[[Amigoe]]|datum=1973-01-15|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010460312:mpeg21:p010}}<ref></ref><ref>{{citeer web|titel=Advertentie Cooperatieve Spaar- & Credietvereniging Ogem |werk=[[Amigoe]]|datum=1992-07-22|bezochtdatum=2026-07-03|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010644156:mpeg21:p006}}</ref> Ku e último mudansa pa Casa Blanca, e término “Kranshi” a sigui den uso pa e lokalidat nobo. == Evolushon i uso == Ku tempu, e nifikashon di e término “Kranshi” a pasa for di un klup sosial pa un edifisio spesífiko i despues pa un término general pa Registro Sivil.<ref>{{citeer web|titel=Groep Ned. Antillen VAN HET ALGEMEEN NEDERLANDSCH VERBOND|werk=[[Amigoe]]|datum=1929-02-09|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280778:mpeg21:p003}}</ref> No obstante ku a muda pa edifisionan ku ya tabatin nan propio nòmber (Kas di Pachi de Sola i Casa Blanca), e uso popular di e nòmber “Kranshi” a keda predominá i a wòrdu transferí di un lugá pa otro huntu ku e institushon. E fenómeno aki ta mustra kon un nòmber informal por bira un referensia institushonal i asta remplasá nòmbernan existente den memoria kolektivo. Te dia di awe e palabra “Kranshi” ta fungi den uso comun komo sinónimo pa Registro Sivil. {{Appendix}} [[:Kategoria:Kòrsou]] [[:Kategoria:Papiamento]] ------------------------- Den e “Historia di Kranshi,” e edifisio bieu riba Curaçaostraat den Otrobanda ta wòrdu menshoná promé. Alrededor di aña 1900, e asosiashon di hende muhé “Eendracht maakt Macht” (Unidat Ta Hasi Forsa) a reuní den e edifisio aki pa trabou di man, i el a bira konosí komo e Kransgebouw (Edifisio di Krans). Ora ku e Registro Sivil a muda pa e edifisio aki rònt di 1940, el a haña e nòmber ‘Kranshi’ lihé. E nòmber aki a sigui ora ku e Registro Sivil a muda pa e edifisio ‘Pachi de Sola’ na Scharloo na kuminsamentu di añanan 1960. Na 2002, e edifisio ‘Casa Blanca’ restourá na Otrobanda a wòrdu poné den uso: Scharloo a bira ‘Kranch Bieu’ i Otrobanda ‘Kranchi Nobo’. Pero unda Pietermaai ta pas awor? Na momentu ku Registro Sivil a bandoná e edifisio na Otrobanda na aña 1954, esaki tabata situá na Pietermaai pa algun aña, den e edifisio kaminda awor e ofisina di abogado “Soliana en Bonaparte” ta situá. <ref>https://www.facebook.com/groups/17257577140/posts/10160977243972141/ Geschiedenis van Kranshi], FB</ref> Curaçaostraat 50, un edifisio historiko di 1873, ta konosí awendia komo "Lanthùis Kranshi". ==Evolushon di signifikado== Ku tempu, e nòmber “Kranshi” a pasa for di un klup sosial pa un edifisio spesífiko, nan luga di encuentro na Curacaostraat 50, referi komo "Kransgebouw" of "Kransje", pa despues bira un término general pa Registro Sivil.<ref>Groep Ned. Antillen VAN HET ALGEMEEN NEDERLANDSCH VERBOND.. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 09-02-1929, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 02-07-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280778:mpeg21:p003</ref> Ora e Registro Sivil a kuminsá operá den e edifisio di e klup di dama na Otrobanda, e nòmber “Kranshi” a bira fuertemente asosiá ku e departamento gubernamental. Durante siglo 20 i 21, Registro Sivil a muda pa diferente lugá. E nòmber “Kranshi” a move huntu ku e institushon: * lokalidat original na Otrobanda * traslado pa [[Skalo]] meimei di añanan 1960 - "Kas di Pachi de Sola" na [[Scharlooweg]] 150-152 (awor A.M.Chumaceiro Bulevar 13) * posteriormente mudansa pa [[Casa Blanca]] na Roodeweg Despues di e mudansa pa Skalo, e edifisio original na Curacaostraat 50, Otrobanda a bira konosí komo “Kranshi bieu”.<ref>Basis-cursus over de cooperatie. "Amigoe". Curaçao, 31-05-1978, p. 2. Geraadpleegd op Delpher op 02-07-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639308:mpeg21:p002</ref><ref>Advertentie. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 15-01-1973, p. 10. Geraadpleegd op Delpher op 02-07-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010460312:mpeg21:p010</ref> Desde komienso di siglo 21, e nòmber “Kranshi” ta referí prinsipalmente na Casa Blanca, unda Registro Sivil ta ubiká actualmente i "Kranshi bieu" na Kas di Pachi de Sola. == Uso == Te awendia, hopi residente di Kòrsou ta sigui usa e palabra “Kranshi” komo sinónimo pa Registro Sivil, sin importá su lokalidat ofisial. E término ta un ehèmpel di: *kontinuidad linguístiko *memoria kolektivo *influensia di idioma den formashon di identidat urbano {{Appendix}} --------------- 8bz1u93bs3alprgtoxa09jdffrnb7ze 202931 202930 2026-09-02T20:11:28Z Caribiana 8320 202931 wikitext text/x-wiki __NOINDEX__ {{Variante|c}} {{infobox edificio| variante = c | tipo = [[monumento]] | nomber = Curacaostraat 50 | imagen = Curaçaostraat 50, restoration.png | descripcion = Edifisio bou restorashon na 2023 | nomber2 = Kranshi Bieu | localisa_na = [[Otrobanda]] | luga = [[Willemstad]] | adres = Curacaostraat 50 | pais = {{CUW}} }} '''Curaçaostraat 50''', konosí popularmente komo ''Kranshi Bieu'' òf ''Lanthùis Kranshi'', ta un edifisio monumental na [[Willemstad]], [[Kòrsou]], situá den [[Otrobanda]]. E edifisio ta un di e lugánan mas importante den historia di e término [[Kranshi]], i a funshoná komo un di e promé sedenan di e registro sivil di e isla. E edifisio ta registrá komo monumento ofisial i ta forma parti di e patrimonio históriko di Otrobanda i sentro históriko di Willemstad.<ref name="UNESCO">[https://whc.unesco.org/document/154358 World Heritage List], [[UNESCO]]</ref> Den [[siglo 21|siglo bintiun]], e edifisio ta den uso komo akomodashon turístiko, despues di a wòrdu restourá i adaptá pa uso moderno, manteniendo su karakter monumental.<ref>[https://www.landhuiskranshi.com/accommodatie/ Landhuis Kranshi]</ref> == Historia == E edifisio na Curaçaostraat 50 ta data for di 1873 i originalmente tabata un kas di shon grandi. Na fin di [[siglo 19|siglo diesnuebe]], e kas a bira propiedat i sede di un asosiashon di dama protestant bou di e nòmber ''Eendracht maakt macht'' (Union ta hasi Forsa), fundá na 1899 dor di Marie van den Brink. E grupo aki tabata reuní pa hasi obra di man manera: kosementu, bòrdamentu i breimentu. Debí na e aktividat aki, e edifisio a haña e nòmber hulandes "dameskrans", ku den uso popular na [[papiamentu]] a transformá na "Kranshi". Durante kurso di tempu e edifisio a haña diferente uso: Cultureel Centrum Curaçao, ofisina di Registro Sivil, sede di sindikato, entre otro Fekoskan, i sitio pa duna presentashon i charla.<ref>https://www.landhuiskranshi.com/geschiedenis/</ref> == Vínkulo ku Registro Sivil== Alrededor di aña 1940, Registro Sivil a muda pa e edifisio na Curaçaostraat 50. For di e momento ei, e nòmber "Kranshi" a wòrdu direktamente asosiá ku e servisio gubernamental. E uso aki a pone e edifisio den un papel sentral den bida sivíl di Kòrsou, kaminda dokumentonan manera akta di nasementu, matrimonio i morto tabata wòrdu registrá. Despues ku Registro Sivil a bandoná e edifisio alrededor di 1954, e departamento a muda pa otro lokalidatnan, manera [[Pietermaai]] i posteriormente [[Skalo]]. Ku e traslado aki, e edifisio original na Curaçaostraat 50 a kuminsá wòrdu yamá ''Kranshi Bieu'', pa distingui'é di e lokalidatnan nobo. == Arkitektura== E edifisio ta un kas monumental independiente di un piso, situá retirá un tiki for di e linia di kaya. Karakterístikanan prinsipal ta inkluí:<ref>[https://curacaomonuments.org/sites/curacaostraat-50/ Curacaostraat 50], curacaomonuments.org</ref> *diseño den forma di H *tres dak di tipo hipped roof *leishi di het kontinuo ku perfil dekorativo *kantonan ku detaye tipo dentil *porta sentral ku shùter, flankiá pa bentana ku shùter *bentanan adishonal den e alas lateral *un sisterna grandi kubrí ku akueduktonan arko den e parti patras E kombinashon di e elementonan aki ta típiko pa kasnan urbano di status altu den Otrobanda. == Uso aktual == Signifikashon kultural Curaçaostraat 50 tin un papel klave den: orígen di e término Kranshi historia di Registro Sivil na Kòrsou memoria kolektivo di Otrobanda E edifisio ta representá un punto di transishon entre: *bida sosial (klup di dama) *funshon gubernamental *patrimonio restourá {{Appendix}} Curaçaostraat 50 in Willemstad (Otrobanda) is a recognized cultural heritage monument on Curaçao. Wikimedia Commons features a high-resolution restoration image of this large, H-shaped historical building, which historically functioned as the Kranshi Bieuw. The property sits on a detached, deep setback lot. == Mira tambe == * [[Kranshi]] {{Appendix}} [[:Kategoria:Kòrsou]] [[:Kategoria:Arkitektura]] [[:Kategoria:Monumento protehí]] ------------------------------- {{infobox edificio| variante = c | tipo = [[monumento]] | nomber = Casa Blanca | imagen = Roodeweg 42 - 44.png | descripcion = | nomber2 = | localisa_na = Roodeweg 42-44, [[Otrobanda]] | luga = [[Willemstad]] | cercania = | adres = | pais = {{CUW}} | fecha_funda = 29 di mart 1859 | estilo = neoklásiko | encarga = Carel Maurits Gaerste | fecha_construccion = 1858-1859 | architect = | material = | contratista = | gasto = | inaugura = | restaura = 1998-2002 | funcion_original = kas di shon | funcion_actual = sede di Registro Sivil di Kòrsou | propietario = Stichting Monumentenzorg Curaçao | status_monumento = monumento di herensia kultural | registra = 1994 }} '''Casa Blanca''' ("Kas Blanku") ta un edifisio monumental-históriko na [[Willemstad]], [[Kòrsou]]. E ta situá na Roodeweg 42-44 den [[Otrobanda]], entre Reuzensteeg i Pieterszsteeg, enfrente di [[Sint-Elisabeth Hospital]] (SEHOS).<ref name=:"1">{{citeer web|titel=Advertentie|werk=[[Amigoe]]|datum=1976-12-11|via=Delpher.nl|bezochtdatum=2026-07-02|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010460945:mpeg21:p008}}</ref> Desde komienso di [[siglo 21|siglo bintiun]], e edifisio ta popularmente konosí komo [[Kranshi]], ora el a bira sede di e Registro Sivil.<ref name=:"2">[https://curacaomonuments.org/sites/roodeweg-42-44/ Roodeweg 42-44], curacaomonuments.org</ref> Huntu ku “La Maravilla” na [[Scharlooweg]] i “Belvédère” na L.B. Smithplein, Casa Blanca ta konsiderá komo un di e promé ehèmpelnan di arkitektura neoklásiko na Kòrsou.<ref name="NAAM">Gladys do Rego-Kuster, [https://naam.cw/2014/11/30/casa-blanca/ Casa Blanca], [[NAAM]]</ref> == Historia == Casa Blanca a wòrdu konstruí den añanan 1858–1859 komo un manshon di status haltu pa Carel Maurits Gaerste (1804–1871), un komersiante prominente, doño di diferente plantashi i propiedat den Otrobanda, i miembro di [[Konseho Kolonial]]. Pa e konstrukshon, el a kumpra vários parsela na banda panort di Roodeweg. Dia 29 di mart 1859, e edifisio a wòrdu deklará habitabel pa outoridatnan.<ref name="FB"/> E kas tabata konosí pa su gran salon di baile, un di e mas grandi riba e isla den e tempu ei, unda tabata organisá enkuentronan sosial, kultural i intelektual.<ref>Marugg, Stanley, [https://www.archiefvriend.com/index.php/ons-kwartaalblad/artikelen-uit-ons-blad/53-lauffer De woonhuizen van de familie Lauffer], De Archiefvriend, september 2009</ref> Durante [[siglo 20|siglo binti], e edifisio a pasa pa diferente fase di uso i dekadensia, inkluyendo komo penshun i burdel. Den e periodo aki, e kondishon di e kas a deteriorá konsiderablemente. Na 1994, Casa Blanca a haña status ofisial komo monumento. Den 1998, Stichting Monumentenzorg Curaçao a kumpra e edifisio i a restourá esaki kompletamente, konservando su karakter históriko i arkitektóniko.<ref name="FB">[https://www.facebook.com/curacaomonuments/posts/past-presentroodeweg-42-44-otrobanda-this-striking-palatial-mansion-later-known-/191481583593342/ Roodeweg 42-44, Otrobanda], FB</ref> E restourashon a haña rekonosemento regional pa su kalidat arkitektóniko.<ref name=:"2"/> For di sèptèmber 2002, e edifisio ta alohá Registro Sivil den kuadro di reutilisashon di patrimonio arkitektóniko den e sentro históriko di Willemstad. Na 2026 a kuminsá un proyekto di renobashon pa mantené i modernisá e edifisio.<ref>[[Dick Drayer]], [https://www.curacao.nu/nieuws/overheid/86733/kranshi-verhuist-tijdelijk-door-verbouwing-hoofdgebouw Kranshi verhuist tijdelijk door verbouwing hoofdgebouw], curacao.nu (6 di mart 2026)</ref> ==Deskripshon== Casa Blanca ta un edifisio monumental di dos piso, konstrui riba un parsela amplio (± 3.250 m²) i diseñá den forma di U ku ta rondoná un patio interno.<ref name=:"1"/><ref name=:"2"/> Karakterístikanan prinsipal ta inkluí: *fachada simétriko ku siete as *fronton triangular riba e parti sentral *balkon dilanti riba un pòrch ku kolumnanan dobbel *bòrdèshi ku trapi hanchu ku ta yega na entrada prinsipal *leishi di het profilá ku detaye dekorativo *kombinashon di diferente tipo di dak (manera [[dak di schouder]] i [[dak di siya]]) Originalmente, e kas tabata parti di un kompleho tipo kurá, ku un edifisio prinsipal i edifisionan anekso (“afdak”). Den e aneksonan aki tabata biba katibu i sirbiente di kas, i den sierto kaso nan tabata di hür.<ref>[https://dutchcaribbeanheritage.org/informatie/monumento-habri-2012-kura-di-otrobanda-koralengebied/ Area di Kura di Otrobanda], dutchcaribbeanheritage.org (2012) </ref><ref>[https://www.scribd.com/doc/111563414/Omd-2012-Koralengebied-Def-15okt12-Nl-Eng-Pap-Op-Volgorde Koralengebied Definitie]</ref> == Uso aktual == Aktualmente, Casa Blanca ta sede di Registro Sivil di Kòrsou, parti di departamento di Asuntunan Públiko. Ku mudansa di e Registro Sivil di Skalo pa Otrobanda, su nòmber popular “Kranshi”, ku a originá na un lokalidat anterior, tambe a transferí pa Casa Blanca. == Mira tambe == * [[Kranshi]] {{Appendix}} [[:Kategoria:Kòrsou]] [[:Kategoria:Arkitektura]] [[:Kategoria:Monumento protehí]] E manshon grandi impreshonante aki, despues konosí komo Casa Blanca, a wòrdu konstruí na 1858-1859 pa Carel Maurits Gaerste. Pa esaki el a kumpra vários parsela na banda panort di Roodeweg. Riba 29 di mart 1859, e kas grandi ta wòrdu deklará habitabel pa e maestro di distrito di Otrobanda. Carel Maurits Gaerste (1804 – 1871), tabata un hòmber prominente i próspero. E tabata miembro di e Konseho Kolonial i doño di plantashonnan Hermanus, Meiberg, i despues Malpais alias ‘’Terburgh à Texel, i Groot i Klein Malpais, alias “Mount Pleasant” i “Weitje”.<ref name="FB"/> Despues ku e edifisio a keda listá komo monumento na 1994, el a wòrdu kumprá pa Stichting Monumentenzorg Curaçao na 1998 i a keda kompletamente restourá.<ref name="FB"/> E trabounan di restourashon a keda bon dokumentá i lo wòrdu post pronto.<ref name="FB">[https://www.facebook.com/curacaomonuments/posts/past-presentroodeweg-42-44-otrobanda-this-striking-palatial-mansion-later-known-/191481583593342/ Roodeweg 42-44, Otrobanda], FB</ref> For di sèptèmber 2002, e edifisio ta akapará ‘’Kranshi’’, e ofisina di Registro Sivil di Kòrsou.<ref name="FB"/> E kas tabata konosí pa su gran salon di baile, konsiderá komo un di e mas grandi riba e isla den e tempu ei, unda tabata organisá enkuentronan sosial, kultural i intelektual.<ref>Marugg, Stanley, [https://www.archiefvriend.com/index.php/ons-kwartaalblad/artikelen-uit-ons-blad/53-lauffer De woonhuizen van de familie Lauffer], De Archiefvriend, september 2009</ref>, tabata organisá enkuentronan kultural i intelektual. Den [[siglo 20|siglo binti]], e edifisio a pasa pa diferente uso: penshun, burdel i posteriormente a bira un edifisio den estado di dekadensia. Despues di un periodo di deterioro, e edifisio a wòrdu kompletamente restourá i adaptá pa uso gubernamental. E restourashon a haña rekonosemento regional pa su kalidat arkitektóniko.<ref name=:"2"/> Na 2026 a kuminsa un proyekto di renobashon di e edifisio na Roodeweg 42.<ref>[[Dick Drayer]], [https://www.curacao.nu/nieuws/overheid/86733/kranshi-verhuist-tijdelijk-door-verbouwing-hoofdgebouw Kranshi verhuist tijdelijk door verbouwing hoofdgebouw], curacao.nu (6 di mart 2026)</ref> == Deskripshon == Casa Blanca ta un edifisio monumental grandi di dos piso, situá un tiki retirá for di kaya riba un parsela amplio (± 3.250 m²).<ref name=:"1"/> E edifisio ta diseña den forma di U ku ta rondoná un patio interno. Karakterístikanan prinsipal ta inkluí:<ref name=:"2"/> *fachada simétriko ku siete as *un fronton triangular riba e parti sentral *balkon dilanti riba un pòrch ku kolumnanan dobbel *bòrdèshi ku trapi hanchu ku ta yega na entrada prinsipal *leishi di het profilá i detaye dekorativo *kombinashon di dak di tipo [[dak di schouder]] i [[dak di siya]] E edifisio (kas di shon), para riba un persela di 3.250 m², tin dos piso i ta konstrui den e forma di un "U" ku ta rondoná un patio. e fachada sensio ku un leshi di het dòrná, ku riba dje un ‘fronton’ triangular. Un bòrdèshi na haltu riba trapi hanchu i kubrí pa un balkon riba pilá ta asentuá su forma rektangular será di e edifisio.<ref name="NAAM"/> E fachada dilanti tin un porch na entrada di e kas, i riba esaki tin un balkon. Originalmente, e kas tabata parti di un kompleho mas grandi ku edifisionan rond di e patio. Originalmente Casa Blanca tabata forma un kompleho tipo "Kurá", ku ta konsisti di un edifisio prinsipal i na su rant edifisionan anekso, tambe yamá "afdak" (kasita di un kamber ku dak di siya òf un dak inkliná (dak di lèsenar), respektivamente). Den e afdaknan aki tabata biba katibu i sirbiente di kas, pero tabata hür nan tambe.<ref>[https://dutchcaribbeanheritage.org/informatie/monumento-habri-2012-kura-di-otrobanda-koralengebied/ Area di Kura di Otrobanda], dutchcaribbeanheritage.org (2012) </ref><ref>[https://www.scribd.com/doc/111563414/Omd-2012-Koralengebied-Def-15okt12-Nl-Eng-Pap-Op-Volgorde Koralengebied Definitie]</ref> == Uso == Aktualmente, Casa Blanca ta sede di Registro Sivil di Kòrsou i di kua el a atkeri e nomber di "Kranshi" den boka di pueblo. E edifisio ta un ehèmpel importante di reutilisashon di patrimonio arkitektóniko den e sentro históriko di Willemstad. Na 1997 Unesco a nombra Willemstad Herensia Mundial. E edifisio ta konosí den boka di pueblo komo Kranshi. E nòmber aki no ta originá di Casa Blanca mes, sino di un otro lokalidat kaminda Registro Sivil tabata ubiká anteriormente. Ku e mudansa di e institushon pa Casa Blanca na komienso di siglo 21, e nòmber popular “Kranshi” a keda asosiá ku e edifisio nobo. == Mira tambe == * [[Kranshi]] == Literatura == * {{citeer boek |auteur=Pauline Pruneti-Winkel |jaar=1990|url= |titel=Scharloo a nineteenth century quarter of Willemstad, Curaçao : historical architecture and its background|via= |uitgever= Edizioni Poligrafico Fiorentino}} {{Appendix}} Roodeweg 42 - 44, Otrobanda E manshon palasial impreshonante aki, despues konosí komo Casa Blanca, a wòrdu konstruí na 1858-1859 pa Carel Maurits Gaerste. Pa esaki el a kumpra vários kavel na parti panort di e Roodeweg. Riba 29 di mart 1859, e kas grandi ta wòrdu deklará habitabel pa e maestro di distrito di Otrobanda. Carel Maurits Gaerste (1804 – 1871), tabata un hòmber prominente i próspero. E tabata miembro di e Konseho Kolonial i doño di plantashonnan Hermanus, Meiberg, i despues Malpais alias ‘’Terburgh à Texel, i Groot i Klein Malpais, alias “Mount Pleasant” i “Weitje”. Despues ku e edifisio a keda lista komo monumento na 1994, el a wòrdu kumprá pa Stichting Monumentenzorg Curaçao na 1998 i a keda kompletamente restourá. E trabounan di restourashon a keda bon dokumentá i lo wòrdu post pronto.<ref>https://www.facebook.com/curacaomonuments/posts/past-presentroodeweg-42-44-otrobanda-this-striking-palatial-mansion-later-known-/191481583593342/ Roodeweg 42-44, Otrobanda], FB</ref> For di sèptèmber 2002, e edifisio ta akapará ‘’Kranshi’’, e ofisina di Registro Sivil di Kòrsou. ----- Casa Blanca ta situá den Área di Koral (Kura) di Otrabanda, ku realmente a kuminsá desaroyá for di e di dos mitar di siglo 19. Un koral (kura) ta un tereno ku muraya ku un edifisio prinsipal i edifisionan eksterno na e randnan, tambe yamá dormitorio òf mitar dak (kasnan chikitu ku un kamber ku un dak di gable (dak di siya) òf un dak inkliná (dak di lèsenar), respektivamente). Katibunan i personal doméstiko tabata biba den e edifisionan eksterno, pero nan tabata destiná tambe pa hür. <ref>https://www.scribd.com/doc/111563414/Omd-2012-Koralengebied-Def-15okt12-Nl-Eng-Pap-Op-Volgorde Koralengebied Definitie]</ref> Desaroyo di e Area di Kurá riba Seru di Otrobanda a kuminsa meimei di siglo 19. Kuranan konosi ta Kura di Shon Ki, Casa Blanca i Kura di Shon Fil. Casa Blanca a konsisti originalmente di un edifisio prinsipal i na su rant edifisionan anekso, tambe yamá "afdak" (kasita di un kamber ku dak di siya òf un dak inkliná (dak di lèsenar), respektivamente). Den e afdaknan aki tabata biba katibu i sirbiente di kas, pero tabata hur nan tambe. Un kompleho asina ta wordu yama Kurá, un fenomeno ku a desaroya desde meimei di siglo 19 riba Seru Otrobanda. ==================, == Nomber Kranshi == E nòmber Kranshi tin un orígen masha pekuliar. E edifisio kaminda Kranshi for di prinsipio tabata ubiká, den pasado tabata un lokalidat Protestant kaminda un klup di hende muhé, yamá ‘Eendracht maakt macht’ tabata reuní regularmente. Na aña 1899 Marie van den Brink, yu muhé di e dominee, a funda e klup aki. Dor ku nan tabata bin huntu speshal pa hasi obra di man manera kose, bòrda i brei nan tabata yama e klup ‘dameskrans’. E nòmber ‘dameskrans’ den boka di e Yu di Kòrsou e tempu ei a bira Kranshi. Mesora esei a bira nòmber di e edifisio tambe.<ref>[https://gobiernu.cw/gob-newsletter-edishon1/ Kranshi, di unda e nomber ei a bin?], gobierno.cw</ref> E edifisio a mantené e nòmber Kranshi, asta ora ku na aña 1930 durante un periodo kòrtiku, Iglesia Reformá a usé pa su enkuentronan. Maske entretantu e nòmber ya no tabata tin su funshon original mas, e edifisio a keda karga e nòmber te na añanan ‘40 momentu ku Registro Sivil a kuminsá operá den dje. Na komienso di añanan ’60 Registro Sivil a muda (huntu ku e nòmber Kranshi) bai Skalo 150-152; kas kaminda anteriormente Pachi de Sola tabata biba. Den boka di pueblo e orei e edifisio original na Otrabanda a haña e nòmber ‘Kranshi bieu’. Na komienso di e siglo aki Kranshi a bolbe muda. Awor e la bai e edifisio neoklásiko restourá yamá ‘Casa Blanca’ situá na Roodeweg 42 nèt enfrente di Hospital Sint Elisabeth (SEHOS). Carel Maurits Gaerste kende tabata doño di diferente edifisio den Otrabanda, entre 1865 i 1884 a kumpra i rekonstruí Casa Blanca komo bibienda. Despues e edifisio a sirbi komo penshun, despues burdel (ka’i biá) i despues segun e la dekaí e la bira asta un dak pa drogadiktonan. Awendia den e famoso edifisio aki nos Registro Sivil ta ubiká. E ta ofisialmente yamá Asuntunan Públiko pero ketu bai Kranshi den boka di pueblo! == Historia == Carel Maurits Gaerste (1804-1871), komersiante, tabata doño di plantashi Malpais (Daniel) i diferente edifisio den Otrobanda. Entre 1865 i 1884 el a kumpra i rekonstruí e kas di shon komo bibienda. Den e ‘salon di baile’ di e kas, ku segun Pauline Prunetti-Winkel tabata esun mas grandi riba e isla den e tempu ei<ref>Marugg, Stanley, [https://www.archiefvriend.com/index.php/ons-kwartaalblad/artikelen-uit-ons-blad/53-lauffer De woonhuizen van de familie Lauffer], De Archiefvriend, september 2009</ref>, tabata organisa enkuentronan kultural i intelektual. Desde komienso di [[siglo 20]] e edifisio a sirbi komo penshun, despues burdel (ka’i biá) i despues, segun esaki tabata dekaí, a bira asta un dak pa drogadiktonan. == Deskripshon == E edifisio (kas di shon), para riba un persela di 3.250 m², tin dos piso i ta konstrui den e forma di un "U" ku ta rondoná un patio. e fachada sensio ku un leshi di het dòrná, ku riba dje un ‘fronton’ triangular. Un bòrdèshi na haltu riba trapi hanchu i kubrí pa un balkon riba pilá ta asentuá su forma rektangular será di e edifisio.<ref name="NAAM"/> E fachada dilanti tin un porch na entrada di e kas, i riba esaki tin un balkon. Dono di e edifisio ta ... Groot vrijstaand monumentaal gebouw van twee verdiepingen, terugliggend van de straat. Het hoofdgebouw van de kraal was oorspronkelijk volledig omringd door extra gebouwen aan de randen van de kraal. U-vormige plattegrond die een patio omsluit. Twee parallelle schilddaken over de voorkant, zadeldaken over de achtervleugels. Zwaar geprofileerde en volledig versierde uitspringende kroonlijst op consoles over de gevels, dentate quoins op hoeken. Voorgevel ingedeeld in zeven assen. Middendeel met driehoekig fronton boven kroonlijst; voorbalkon boven portiek met dubbele zuilen op bordes aan voorzijde met treden. Fronthek met voetmuur en spijlen tussen pilaren. Centrale voorpoort tussen gecanneleerde pilaren, twee extra poorten aan weerszijden. Volledig gerestaureerd als burgerlijke stand (restauratie bekroond met Caribische prijs voor beste restauratiearchitectuur). e ‘salon di baile’ riba e di dos piso Large detached two-storey monumental structure set back from street. Main building of corral originally fully surrounded by additional buildings at edges of corral. U- shaped floor plan enclosing a patio. Two parallel hipped roofs over front section, gable roofs over rear wings. Heavy profiled and fully decorated projecting cornice on consoles over façades, dentate quoins on corners. Front façade laid out in seven axes. Central section with triangular fronton above cornice; front balcony above portico with double columns on front platform with steps. Front fence with footing wall and bars set between pillars. Central front gate between fluted pillars, two additional gates on both sides. Fully restored as Civil Registry (restoration awarded with Carfibbean prize for best restoration architecture).<ref>[https://curacaomonuments.org/sites/roodeweg-42-44/ Roodeweg 42-44], curacaomonument.org</ref> Gran estructura monumental independiente de dos plantas retranqueada de la calle. Edificio principal del corral originalmente totalmente rodeado por edificios adicionales en los bordes del corral. Planta en forma de U que rodea un patio. Dos tejados paralelos a cuatro aguas en la parte delantera, tejados a dos aguas en las alas traseras. Cornisas salientes sobre ménsulas en las fachadas, muy perfiladas y decoradas. Fachada delantera dispuesta en siete ejes. Sección central con frontón triangular sobre cornisa; balcón delantero sobre pórtico con columnas dobles sobre plataforma delantera con escalones. Cerca frontal con muro de zapata y barrotes entre pilares. Puerta delantera central entre pilares estriados, dos puertas adicionales a ambos lados. Totalmente restaurado como Registro Civil (restauración galardonada con el premio Carfibbean a la mejor arquitectura de restauración). 1990: het in verval rakend monumentale herenhuis 'Casa Blanca' met onder andere de rijkst bewerkte gootlijst uit onze historische architectuur. Advertentie openbare verkoop:De opstal CASA BLANCA, staande op een perceel eigendomsgrond groot 3.250 m 2, begrensd door de Roodeweg, de Reuzensteeg en de Pieterszsteeg, kadastraal bekend als Stadsdistrict, Sectie B, no. 543.<ref name=:"1"/> {{Appendix}} [[Kategoria:Monumento protehí]] [[:Kategoria:Kòrsou]] Huntu ku e edifisionan "La Maravilla" na [[Scharlooweg]] 5 i "Belvédère" na Plasa L.B. Smith, e edifisio prinsipal di Casa Blanca ta marka e inisio di arkitektura neoklasisista na Kòrsou i ta di gran balor pa e historia di arkitektura di e isla.<ref name="NAAM">Gladys do Rego-Kuster, [https://naam.cw/2014/11/30/casa-blanca/ Casa Blanca], [[NAAM]]</ref> ----------------------- {{Databox}} '''Kranshi''' ta un término popular na [[Kòrsou]] ku ta referí histórikamente na Registro Sivil lokal<ref>Ofisialmente yamá "Asuntunan Públiko" ku ta inkluí diferente servisio manera registro sivil, registrashon di residente i asuntunan di elekshon.</ref> i, mas ampliamente, na e lugá kaminda e instituto gubernamental aki ta of tabata ubiká. ==Orígen== E nòmber “Kranshi” tin su orígen den e edifisio na [[Curaçaostraat 50]] na Otrobanda. Na 1899, Marie van den Brink, yu muhé di un domi protestant, a funda un klup di dama den Otrobanda ku e lema ''Eendracht maakt macht'' (Union ta hasi Forsa).<ref name="Nomber">[https://gobiernu.cw/gob-newsletter-edishon1/ Kranshi, di unda e nomber ei a bin?], gobiernu.cw</ref><ref>{{citeer web|titel=Eendracht maakt Macht|werk=[[Amigoe]]|datum=1911-12-09|bezochtdatum=2026-07-03|via=Delpher.nl|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280051:mpeg21:p003}}</ref> E miembronan di e klup tabata reuní pa hasi obra di man manera kose, bòrda i brei i pesei e klup tabata konosí komo ''dameskrans''. Den bok'i pueblo ku ta papia [[papiamentu]], e palabra aki a evolushoná fonétikamente te bira “Kranshi”.<ref name="Nomber"/> Rapidamente, e nòmber no solamente tabata referí na e klup, sino tambe na e edifisio mes, ku a bira konosí komo Kranshi (of Kransgebouw). == Di edifisio pa institushon == Durante añanan siguiente, e edifisio a sigui karga e nòmber “Kranshi”, tambe ora su uso a kambia (inkluso pa enkuentronan di Iglesia Reformá na un periodo kòrtiku).<ref name="Nomber"/> Na añanan 1940, Registro Sivil a kuminsá operá den e mesun edifisio. For di e momento ei, e nòmber “Kranshi” a pasa di un referensia di lugá pa un referensia di institushon. Den kurso di tempu, e término a bira uso komun pa tur servisio relashoná ku registrashon di susesonan di bida, manera nasementu, matrimonio i fayesimentu i pa dokumentonan ofisial.<ref>[https://gobiernu.cw/ministerionan/maneho-di-gobernashon-planifikashon-i-servisio-publiko/servisio-publiko-kranshi-i-ofisina-di-reibeweis/ Servisio Públiko (Kranshi i Ofisina di Reibeweis)], Gobièrnu di Kòrsou</ref> ==Lokalidatnan== Ku e desaroyo di e institushon, Registro Sivil (i kuné e nòmber “Kranshi”) a muda pa diferente lokalidat:<ref>[https://www.facebook.com/groups/17257577140/posts/10160977243972141/ Geschiedenis van Kranshi], [[Facebook|FB]]</ref> * Otrobanda – Curaçaostraat 50 (lokalidat original) * [[Pietermaai]] – lokalidat temporal despues di 1954 * [[Skalo]] – Kas di Pachi de Sola na [[Scharlooweg]] 150–152, desde añanan 1960) * Otrobanda – [[Casa Blanca]] na Roodeweg 40-42, desde 2002 Despues di e traslado pa Skalo, e lokalidat original a bira konosí komo “Kranshi bieu” den boka di pueblo.<ref>{{citeer web|titel=Basis-cursus over de cooperatie|werk=[[Amigoe]]|datum=1978-05-31|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639308:mpeg21:p002}}</ref><ref>{{citeer web|titel=Advertentie Cooperativa di Consumo Botica Wilhelmina|werk=[[Amigoe]]|datum=1973-01-15|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010460312:mpeg21:p010}}<ref></ref><ref>{{citeer web|titel=Advertentie Cooperatieve Spaar- & Credietvereniging Ogem |werk=[[Amigoe]]|datum=1992-07-22|bezochtdatum=2026-07-03|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010644156:mpeg21:p006}}</ref> ==Evolushon i uso== E historia di “Kranshi” ta mustra un evolushon klá di nòmber di un klup sosial (dameskrans) pa nòmber di un edifisio i despues pa nòmber di un institushon gubernamental. Durante e mudansanan di lokalidat, ta importante nota ku e edifisionan nobo ya tabatin nan propio nòmber, manera Kas di Pachi de Sola i Casa Blanca, pero den uso popular, e nòmber “Kranshi” a sigui predominá i a move huntu ku e institushon. Te dia di awe, e término ta keda bibu den idioma diario: hopi residente di Kòrsou ta usa “Kranshi” komo sinonimo pa Registro Sivil, meskos pa su nòmber ofisial "Asuntunan Públiko".<ref>{{citeer web|titel=Groep Ned. Antillen VAN HET ALGEMEEN NEDERLANDSCH VERBOND|werk=[[Amigoe]]|datum=1929-02-09|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280778:mpeg21:p003}}</ref> {{Appendix}} [[:Kategoria:Kòrsou]] [[:Kategoria:Papiamento]] == Vínkulo ku Registro Sivil == Rònt di aña 1940, Registro Sivil a kuminsá operá den e mesun edifisio na Curaçaostraat 50. E departamento tabata responsabel pa registrashon di susesonan di bida, manera nasementu, fayesimentu, matrimonio, divorsio i rekonosimentu, i pa suministrá kopia, ekstrakto i deklarashonnan ofisial.<ref>[https://gobiernu.cw/ministerionan/maneho-di-gobernashon-planifikashon-i-servisio-publiko/servisio-publiko-kranshi-i-ofisina-di-reibeweis/ Servisio Públiko (Kranshi i Ofisina di Reibeweis)], Gobièrnu di Kòrsou</ref> For di e momento ei, e nòmber “Kranshi” a bira estrechamente asosiá ku e institushon gubernamental. Den añanan ku a sigui, Registro Sivil a muda pa diferente lokalidat, mientras e nòmber popular a move huntu ku e departamento. Ku tempu, no solamente pueblo pero tambe organisashon, gobièrnu i Registro Sivil mes, a kuminsá usa e término "Kranshi" den anunsionan públiko, referiendo tantu na e instansia komo na su lokalidat.<ref>{{citeer web|titel=Advertentie Gobièrnu di Kòrsou|werk=[[Amigoe]]|datum=1989-04-21|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642919:mpeg21:p015}}</ref><ref>{{citeer web|titel=Advertentie URA|werk=[[Amigoe]]|datum=1969-07-12|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010463330:mpeg21:p006}}</ref> ===Lokalidatnan === Durante [[siglo 20]] i [[siglo 21|21]], Registro Sivil tabata establesé den diferente edifisio:<ref>[https://www.facebook.com/groups/17257577140/posts/10160977243972141/ Geschiedenis van Kranshi], [[Facebook|FB]]</ref> * Otrobanda – Curaçaostraat 50, lokalidat original ("Kransgebouw") * [[Pietermaai]] – lokalidat temporal despues di 1954 * [[Skalo]] – [[Scharlooweg]] 150-152 desde añanan 1960 (“Kas di Pachi de Sola”) * Otrobanda – Roodeweg 40-42 desde 2002 ("[[Casa Blanca]]") Despues di e traslado pa Skalo, e edifisio original na Otrobanda a bira konosí komo “Kranshi bieu”.<ref>{{citeer web|titel=Basis-cursus over de cooperatie|werk=[[Amigoe]]|datum=1978-05-31|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639308:mpeg21:p002}}</ref><ref>{{citeer web|titel=Advertentie Cooperativa di Consumo Botica Wilhelmina|werk=[[Amigoe]]|datum=1973-01-15|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010460312:mpeg21:p010}}<ref></ref><ref>{{citeer web|titel=Advertentie Cooperatieve Spaar- & Credietvereniging Ogem |werk=[[Amigoe]]|datum=1992-07-22|bezochtdatum=2026-07-03|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010644156:mpeg21:p006}}</ref> Ku e último mudansa pa Casa Blanca, e término “Kranshi” a sigui den uso pa e lokalidat nobo. == Evolushon i uso == Ku tempu, e nifikashon di e término “Kranshi” a pasa for di un klup sosial pa un edifisio spesífiko i despues pa un término general pa Registro Sivil.<ref>{{citeer web|titel=Groep Ned. Antillen VAN HET ALGEMEEN NEDERLANDSCH VERBOND|werk=[[Amigoe]]|datum=1929-02-09|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280778:mpeg21:p003}}</ref> No obstante ku a muda pa edifisionan ku ya tabatin nan propio nòmber (Kas di Pachi de Sola i Casa Blanca), e uso popular di e nòmber “Kranshi” a keda predominá i a wòrdu transferí di un lugá pa otro huntu ku e institushon. E fenómeno aki ta mustra kon un nòmber informal por bira un referensia institushonal i asta remplasá nòmbernan existente den memoria kolektivo. Te dia di awe e palabra “Kranshi” ta fungi den uso comun komo sinónimo pa Registro Sivil. {{Appendix}} [[:Kategoria:Kòrsou]] [[:Kategoria:Papiamento]] ------------------------- Den e “Historia di Kranshi,” e edifisio bieu riba Curaçaostraat den Otrobanda ta wòrdu menshoná promé. Alrededor di aña 1900, e asosiashon di hende muhé “Eendracht maakt Macht” (Unidat Ta Hasi Forsa) a reuní den e edifisio aki pa trabou di man, i el a bira konosí komo e Kransgebouw (Edifisio di Krans). Ora ku e Registro Sivil a muda pa e edifisio aki rònt di 1940, el a haña e nòmber ‘Kranshi’ lihé. E nòmber aki a sigui ora ku e Registro Sivil a muda pa e edifisio ‘Pachi de Sola’ na Scharloo na kuminsamentu di añanan 1960. Na 2002, e edifisio ‘Casa Blanca’ restourá na Otrobanda a wòrdu poné den uso: Scharloo a bira ‘Kranch Bieu’ i Otrobanda ‘Kranchi Nobo’. Pero unda Pietermaai ta pas awor? Na momentu ku Registro Sivil a bandoná e edifisio na Otrobanda na aña 1954, esaki tabata situá na Pietermaai pa algun aña, den e edifisio kaminda awor e ofisina di abogado “Soliana en Bonaparte” ta situá. <ref>https://www.facebook.com/groups/17257577140/posts/10160977243972141/ Geschiedenis van Kranshi], FB</ref> Curaçaostraat 50, un edifisio historiko di 1873, ta konosí awendia komo "Lanthùis Kranshi". ==Evolushon di signifikado== Ku tempu, e nòmber “Kranshi” a pasa for di un klup sosial pa un edifisio spesífiko, nan luga di encuentro na Curacaostraat 50, referi komo "Kransgebouw" of "Kransje", pa despues bira un término general pa Registro Sivil.<ref>Groep Ned. Antillen VAN HET ALGEMEEN NEDERLANDSCH VERBOND.. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 09-02-1929, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 02-07-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280778:mpeg21:p003</ref> Ora e Registro Sivil a kuminsá operá den e edifisio di e klup di dama na Otrobanda, e nòmber “Kranshi” a bira fuertemente asosiá ku e departamento gubernamental. Durante siglo 20 i 21, Registro Sivil a muda pa diferente lugá. E nòmber “Kranshi” a move huntu ku e institushon: * lokalidat original na Otrobanda * traslado pa [[Skalo]] meimei di añanan 1960 - "Kas di Pachi de Sola" na [[Scharlooweg]] 150-152 (awor A.M.Chumaceiro Bulevar 13) * posteriormente mudansa pa [[Casa Blanca]] na Roodeweg Despues di e mudansa pa Skalo, e edifisio original na Curacaostraat 50, Otrobanda a bira konosí komo “Kranshi bieu”.<ref>Basis-cursus over de cooperatie. "Amigoe". Curaçao, 31-05-1978, p. 2. Geraadpleegd op Delpher op 02-07-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639308:mpeg21:p002</ref><ref>Advertentie. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 15-01-1973, p. 10. Geraadpleegd op Delpher op 02-07-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010460312:mpeg21:p010</ref> Desde komienso di siglo 21, e nòmber “Kranshi” ta referí prinsipalmente na Casa Blanca, unda Registro Sivil ta ubiká actualmente i "Kranshi bieu" na Kas di Pachi de Sola. == Uso == Te awendia, hopi residente di Kòrsou ta sigui usa e palabra “Kranshi” komo sinónimo pa Registro Sivil, sin importá su lokalidat ofisial. E término ta un ehèmpel di: *kontinuidad linguístiko *memoria kolektivo *influensia di idioma den formashon di identidat urbano {{Appendix}} --------------- qa06a2f1ua0s8qk9j97exfp6b3rmp34 202932 202931 2026-09-02T20:14:44Z Caribiana 8320 202932 wikitext text/x-wiki __NOINDEX__ {{Variante|c}} {{infobox edificio| variante = c | tipo = [[monumento]] | nomber = Curacaostraat 50 | imagen = Curaçaostraat 50, restoration.png | descripcion = Edifisio bou restorashon na 2023 | nomber2 = Kranshi Bieu | localisa_na = [[Otrobanda]] | luga = [[Willemstad]] | adres = Curacaostraat 50 | pais = {{CUW}} }} '''Curaçaostraat 50''', konosí popularmente komo ''Kranshi Bieu'' òf ''Lanthùis Kranshi'', ta un edifisio monumental na [[Willemstad]], [[Kòrsou]], situá den [[Otrobanda]]. E edifisio ta un di e lugánan mas importante den historia di e término [[Kranshi]], i a funshoná komo un di e promé sedenan di e registro sivil di e isla. E edifisio ta registrá komo monumento ofisial i ta forma parti di e patrimonio históriko di Otrobanda i sentro históriko di Willemstad.<ref name="UNESCO">[https://whc.unesco.org/document/154358 World Heritage List], [[UNESCO]]</ref> Den [[siglo 21|siglo bintiun]], e edifisio ta den uso komo akomodashon turístiko, despues di a wòrdu restourá i adaptá pa uso moderno, manteniendo su karakter monumental.<ref>[https://www.landhuiskranshi.com/accommodatie/ Landhuis Kranshi]</ref> == Historia == E edifisio na Curaçaostraat 50 ta data for di 1873 i originalmente tabata un kas di shon grandi. Na fin di [[siglo 19|siglo diesnuebe]], e kas a bira propiedat i sede di un asosiashon di dama protestant bou di e nòmber ''Eendracht maakt macht'' (Union ta hasi Forsa), fundá na 1899 dor di Marie van den Brink. E grupo aki tabata reuní pa hasi obra di man manera: kosementu, bòrdamentu i breimentu. Debí na e aktividat aki, e edifisio a haña e nòmber hulandes "dameskrans", ku den uso popular na [[papiamentu]] a transformá na "Kranshi".<ref>[https://gobiernu.cw/gob-newsletter-edishon1/ Kranshi, di unda e nomber ei a bin?], gobierno.cw</ref> Durante kurso di tempu e edifisio a haña diferente uso: Cultureel Centrum Curaçao, ofisina di Registro Sivil, sede di sindikato, entre otro Fekoskan, i sitio pa duna presentashon i charla.<ref>https://www.landhuiskranshi.com/geschiedenis/</ref> == Vínkulo ku Registro Sivil== Alrededor di aña 1940, Registro Sivil a muda pa e edifisio na Curaçaostraat 50. For di e momento ei, e nòmber "Kranshi" a wòrdu direktamente asosiá ku e servisio gubernamental. E uso aki a pone e edifisio den un papel sentral den bida sivíl di Kòrsou, kaminda dokumentonan manera akta di nasementu, matrimonio i morto tabata wòrdu registrá. Despues ku Registro Sivil a bandoná e edifisio alrededor di 1954, e departamento a muda pa otro lokalidatnan, manera [[Pietermaai]] i posteriormente [[Skalo]]. Ku e traslado aki, e edifisio original na Curaçaostraat 50 a kuminsá wòrdu yamá ''Kranshi Bieu'', pa distingui'é di e lokalidatnan nobo. == Arkitektura== E edifisio ta un kas monumental independiente di un piso, situá retirá un tiki for di e linia di kaya. Karakterístikanan prinsipal ta inkluí:<ref>[https://curacaomonuments.org/sites/curacaostraat-50/ Curacaostraat 50], curacaomonuments.org</ref> *diseño den forma di H *tres dak di tipo hipped roof *leishi di het kontinuo ku perfil dekorativo *kantonan ku detaye tipo dentil *porta sentral ku shùter, flankiá pa bentana ku shùter *bentanan adishonal den e alas lateral *un sisterna grandi kubrí ku akueduktonan arko den e parti patras E kombinashon di e elementonan aki ta típiko pa kasnan urbano di status altu den Otrobanda. == Uso aktual == Signifikashon kultural Curaçaostraat 50 tin un papel klave den: orígen di e término Kranshi historia di Registro Sivil na Kòrsou memoria kolektivo di Otrobanda E edifisio ta representá un punto di transishon entre: *bida sosial (klup di dama) *funshon gubernamental *patrimonio restourá {{Appendix}} Curaçaostraat 50 in Willemstad (Otrobanda) is a recognized cultural heritage monument on Curaçao. Wikimedia Commons features a high-resolution restoration image of this large, H-shaped historical building, which historically functioned as the Kranshi Bieuw. The property sits on a detached, deep setback lot. == Mira tambe == * [[Kranshi]] {{Appendix}} [[:Kategoria:Kòrsou]] [[:Kategoria:Arkitektura]] [[:Kategoria:Monumento protehí]] ------------------------------- {{infobox edificio| variante = c | tipo = [[monumento]] | nomber = Casa Blanca | imagen = Roodeweg 42 - 44.png | descripcion = | nomber2 = | localisa_na = Roodeweg 42-44, [[Otrobanda]] | luga = [[Willemstad]] | cercania = | adres = | pais = {{CUW}} | fecha_funda = 29 di mart 1859 | estilo = neoklásiko | encarga = Carel Maurits Gaerste | fecha_construccion = 1858-1859 | architect = | material = | contratista = | gasto = | inaugura = | restaura = 1998-2002 | funcion_original = kas di shon | funcion_actual = sede di Registro Sivil di Kòrsou | propietario = Stichting Monumentenzorg Curaçao | status_monumento = monumento di herensia kultural | registra = 1994 }} '''Casa Blanca''' ("Kas Blanku") ta un edifisio monumental-históriko na [[Willemstad]], [[Kòrsou]]. E ta situá na Roodeweg 42-44 den [[Otrobanda]], entre Reuzensteeg i Pieterszsteeg, enfrente di [[Sint-Elisabeth Hospital]] (SEHOS).<ref name=:"1">{{citeer web|titel=Advertentie|werk=[[Amigoe]]|datum=1976-12-11|via=Delpher.nl|bezochtdatum=2026-07-02|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010460945:mpeg21:p008}}</ref> Desde komienso di [[siglo 21|siglo bintiun]], e edifisio ta popularmente konosí komo [[Kranshi]], ora el a bira sede di e Registro Sivil.<ref name=:"2">[https://curacaomonuments.org/sites/roodeweg-42-44/ Roodeweg 42-44], curacaomonuments.org</ref> Huntu ku “La Maravilla” na [[Scharlooweg]] i “Belvédère” na L.B. Smithplein, Casa Blanca ta konsiderá komo un di e promé ehèmpelnan di arkitektura neoklásiko na Kòrsou.<ref name="NAAM">Gladys do Rego-Kuster, [https://naam.cw/2014/11/30/casa-blanca/ Casa Blanca], [[NAAM]]</ref> == Historia == Casa Blanca a wòrdu konstruí den añanan 1858–1859 komo un manshon di status haltu pa Carel Maurits Gaerste (1804–1871), un komersiante prominente, doño di diferente plantashi i propiedat den Otrobanda, i miembro di [[Konseho Kolonial]]. Pa e konstrukshon, el a kumpra vários parsela na banda panort di Roodeweg. Dia 29 di mart 1859, e edifisio a wòrdu deklará habitabel pa outoridatnan.<ref name="FB"/> E kas tabata konosí pa su gran salon di baile, un di e mas grandi riba e isla den e tempu ei, unda tabata organisá enkuentronan sosial, kultural i intelektual.<ref>Marugg, Stanley, [https://www.archiefvriend.com/index.php/ons-kwartaalblad/artikelen-uit-ons-blad/53-lauffer De woonhuizen van de familie Lauffer], De Archiefvriend, september 2009</ref> Durante [[siglo 20|siglo binti], e edifisio a pasa pa diferente fase di uso i dekadensia, inkluyendo komo penshun i burdel. Den e periodo aki, e kondishon di e kas a deteriorá konsiderablemente. Na 1994, Casa Blanca a haña status ofisial komo monumento. Den 1998, Stichting Monumentenzorg Curaçao a kumpra e edifisio i a restourá esaki kompletamente, konservando su karakter históriko i arkitektóniko.<ref name="FB">[https://www.facebook.com/curacaomonuments/posts/past-presentroodeweg-42-44-otrobanda-this-striking-palatial-mansion-later-known-/191481583593342/ Roodeweg 42-44, Otrobanda], FB</ref> E restourashon a haña rekonosemento regional pa su kalidat arkitektóniko.<ref name=:"2"/> For di sèptèmber 2002, e edifisio ta alohá Registro Sivil den kuadro di reutilisashon di patrimonio arkitektóniko den e sentro históriko di Willemstad. Na 2026 a kuminsá un proyekto di renobashon pa mantené i modernisá e edifisio.<ref>[[Dick Drayer]], [https://www.curacao.nu/nieuws/overheid/86733/kranshi-verhuist-tijdelijk-door-verbouwing-hoofdgebouw Kranshi verhuist tijdelijk door verbouwing hoofdgebouw], curacao.nu (6 di mart 2026)</ref> ==Deskripshon== Casa Blanca ta un edifisio monumental di dos piso, konstrui riba un parsela amplio (± 3.250 m²) i diseñá den forma di U ku ta rondoná un patio interno.<ref name=:"1"/><ref name=:"2"/> Karakterístikanan prinsipal ta inkluí: *fachada simétriko ku siete as *fronton triangular riba e parti sentral *balkon dilanti riba un pòrch ku kolumnanan dobbel *bòrdèshi ku trapi hanchu ku ta yega na entrada prinsipal *leishi di het profilá ku detaye dekorativo *kombinashon di diferente tipo di dak (manera [[dak di schouder]] i [[dak di siya]]) Originalmente, e kas tabata parti di un kompleho tipo kurá, ku un edifisio prinsipal i edifisionan anekso (“afdak”). Den e aneksonan aki tabata biba katibu i sirbiente di kas, i den sierto kaso nan tabata di hür.<ref>[https://dutchcaribbeanheritage.org/informatie/monumento-habri-2012-kura-di-otrobanda-koralengebied/ Area di Kura di Otrobanda], dutchcaribbeanheritage.org (2012) </ref><ref>[https://www.scribd.com/doc/111563414/Omd-2012-Koralengebied-Def-15okt12-Nl-Eng-Pap-Op-Volgorde Koralengebied Definitie]</ref> == Uso aktual == Aktualmente, Casa Blanca ta sede di Registro Sivil di Kòrsou, parti di departamento di Asuntunan Públiko. Ku mudansa di e Registro Sivil di Skalo pa Otrobanda, su nòmber popular “Kranshi”, ku a originá na un lokalidat anterior, tambe a transferí pa Casa Blanca. == Mira tambe == * [[Kranshi]] {{Appendix}} [[:Kategoria:Kòrsou]] [[:Kategoria:Arkitektura]] [[:Kategoria:Monumento protehí]] E manshon grandi impreshonante aki, despues konosí komo Casa Blanca, a wòrdu konstruí na 1858-1859 pa Carel Maurits Gaerste. Pa esaki el a kumpra vários parsela na banda panort di Roodeweg. Riba 29 di mart 1859, e kas grandi ta wòrdu deklará habitabel pa e maestro di distrito di Otrobanda. Carel Maurits Gaerste (1804 – 1871), tabata un hòmber prominente i próspero. E tabata miembro di e Konseho Kolonial i doño di plantashonnan Hermanus, Meiberg, i despues Malpais alias ‘’Terburgh à Texel, i Groot i Klein Malpais, alias “Mount Pleasant” i “Weitje”.<ref name="FB"/> Despues ku e edifisio a keda listá komo monumento na 1994, el a wòrdu kumprá pa Stichting Monumentenzorg Curaçao na 1998 i a keda kompletamente restourá.<ref name="FB"/> E trabounan di restourashon a keda bon dokumentá i lo wòrdu post pronto.<ref name="FB">[https://www.facebook.com/curacaomonuments/posts/past-presentroodeweg-42-44-otrobanda-this-striking-palatial-mansion-later-known-/191481583593342/ Roodeweg 42-44, Otrobanda], FB</ref> For di sèptèmber 2002, e edifisio ta akapará ‘’Kranshi’’, e ofisina di Registro Sivil di Kòrsou.<ref name="FB"/> E kas tabata konosí pa su gran salon di baile, konsiderá komo un di e mas grandi riba e isla den e tempu ei, unda tabata organisá enkuentronan sosial, kultural i intelektual.<ref>Marugg, Stanley, [https://www.archiefvriend.com/index.php/ons-kwartaalblad/artikelen-uit-ons-blad/53-lauffer De woonhuizen van de familie Lauffer], De Archiefvriend, september 2009</ref>, tabata organisá enkuentronan kultural i intelektual. Den [[siglo 20|siglo binti]], e edifisio a pasa pa diferente uso: penshun, burdel i posteriormente a bira un edifisio den estado di dekadensia. Despues di un periodo di deterioro, e edifisio a wòrdu kompletamente restourá i adaptá pa uso gubernamental. E restourashon a haña rekonosemento regional pa su kalidat arkitektóniko.<ref name=:"2"/> Na 2026 a kuminsa un proyekto di renobashon di e edifisio na Roodeweg 42.<ref>[[Dick Drayer]], [https://www.curacao.nu/nieuws/overheid/86733/kranshi-verhuist-tijdelijk-door-verbouwing-hoofdgebouw Kranshi verhuist tijdelijk door verbouwing hoofdgebouw], curacao.nu (6 di mart 2026)</ref> == Deskripshon == Casa Blanca ta un edifisio monumental grandi di dos piso, situá un tiki retirá for di kaya riba un parsela amplio (± 3.250 m²).<ref name=:"1"/> E edifisio ta diseña den forma di U ku ta rondoná un patio interno. Karakterístikanan prinsipal ta inkluí:<ref name=:"2"/> *fachada simétriko ku siete as *un fronton triangular riba e parti sentral *balkon dilanti riba un pòrch ku kolumnanan dobbel *bòrdèshi ku trapi hanchu ku ta yega na entrada prinsipal *leishi di het profilá i detaye dekorativo *kombinashon di dak di tipo [[dak di schouder]] i [[dak di siya]] E edifisio (kas di shon), para riba un persela di 3.250 m², tin dos piso i ta konstrui den e forma di un "U" ku ta rondoná un patio. e fachada sensio ku un leshi di het dòrná, ku riba dje un ‘fronton’ triangular. Un bòrdèshi na haltu riba trapi hanchu i kubrí pa un balkon riba pilá ta asentuá su forma rektangular será di e edifisio.<ref name="NAAM"/> E fachada dilanti tin un porch na entrada di e kas, i riba esaki tin un balkon. Originalmente, e kas tabata parti di un kompleho mas grandi ku edifisionan rond di e patio. Originalmente Casa Blanca tabata forma un kompleho tipo "Kurá", ku ta konsisti di un edifisio prinsipal i na su rant edifisionan anekso, tambe yamá "afdak" (kasita di un kamber ku dak di siya òf un dak inkliná (dak di lèsenar), respektivamente). Den e afdaknan aki tabata biba katibu i sirbiente di kas, pero tabata hür nan tambe.<ref>[https://dutchcaribbeanheritage.org/informatie/monumento-habri-2012-kura-di-otrobanda-koralengebied/ Area di Kura di Otrobanda], dutchcaribbeanheritage.org (2012) </ref><ref>[https://www.scribd.com/doc/111563414/Omd-2012-Koralengebied-Def-15okt12-Nl-Eng-Pap-Op-Volgorde Koralengebied Definitie]</ref> == Uso == Aktualmente, Casa Blanca ta sede di Registro Sivil di Kòrsou i di kua el a atkeri e nomber di "Kranshi" den boka di pueblo. E edifisio ta un ehèmpel importante di reutilisashon di patrimonio arkitektóniko den e sentro históriko di Willemstad. Na 1997 Unesco a nombra Willemstad Herensia Mundial. E edifisio ta konosí den boka di pueblo komo Kranshi. E nòmber aki no ta originá di Casa Blanca mes, sino di un otro lokalidat kaminda Registro Sivil tabata ubiká anteriormente. Ku e mudansa di e institushon pa Casa Blanca na komienso di siglo 21, e nòmber popular “Kranshi” a keda asosiá ku e edifisio nobo. == Mira tambe == * [[Kranshi]] == Literatura == * {{citeer boek |auteur=Pauline Pruneti-Winkel |jaar=1990|url= |titel=Scharloo a nineteenth century quarter of Willemstad, Curaçao : historical architecture and its background|via= |uitgever= Edizioni Poligrafico Fiorentino}} {{Appendix}} Roodeweg 42 - 44, Otrobanda E manshon palasial impreshonante aki, despues konosí komo Casa Blanca, a wòrdu konstruí na 1858-1859 pa Carel Maurits Gaerste. Pa esaki el a kumpra vários kavel na parti panort di e Roodeweg. Riba 29 di mart 1859, e kas grandi ta wòrdu deklará habitabel pa e maestro di distrito di Otrobanda. Carel Maurits Gaerste (1804 – 1871), tabata un hòmber prominente i próspero. E tabata miembro di e Konseho Kolonial i doño di plantashonnan Hermanus, Meiberg, i despues Malpais alias ‘’Terburgh à Texel, i Groot i Klein Malpais, alias “Mount Pleasant” i “Weitje”. Despues ku e edifisio a keda lista komo monumento na 1994, el a wòrdu kumprá pa Stichting Monumentenzorg Curaçao na 1998 i a keda kompletamente restourá. E trabounan di restourashon a keda bon dokumentá i lo wòrdu post pronto.<ref>https://www.facebook.com/curacaomonuments/posts/past-presentroodeweg-42-44-otrobanda-this-striking-palatial-mansion-later-known-/191481583593342/ Roodeweg 42-44, Otrobanda], FB</ref> For di sèptèmber 2002, e edifisio ta akapará ‘’Kranshi’’, e ofisina di Registro Sivil di Kòrsou. ----- Casa Blanca ta situá den Área di Koral (Kura) di Otrabanda, ku realmente a kuminsá desaroyá for di e di dos mitar di siglo 19. Un koral (kura) ta un tereno ku muraya ku un edifisio prinsipal i edifisionan eksterno na e randnan, tambe yamá dormitorio òf mitar dak (kasnan chikitu ku un kamber ku un dak di gable (dak di siya) òf un dak inkliná (dak di lèsenar), respektivamente). Katibunan i personal doméstiko tabata biba den e edifisionan eksterno, pero nan tabata destiná tambe pa hür. <ref>https://www.scribd.com/doc/111563414/Omd-2012-Koralengebied-Def-15okt12-Nl-Eng-Pap-Op-Volgorde Koralengebied Definitie]</ref> Desaroyo di e Area di Kurá riba Seru di Otrobanda a kuminsa meimei di siglo 19. Kuranan konosi ta Kura di Shon Ki, Casa Blanca i Kura di Shon Fil. Casa Blanca a konsisti originalmente di un edifisio prinsipal i na su rant edifisionan anekso, tambe yamá "afdak" (kasita di un kamber ku dak di siya òf un dak inkliná (dak di lèsenar), respektivamente). Den e afdaknan aki tabata biba katibu i sirbiente di kas, pero tabata hur nan tambe. Un kompleho asina ta wordu yama Kurá, un fenomeno ku a desaroya desde meimei di siglo 19 riba Seru Otrobanda. ==================, == Nomber Kranshi == E nòmber Kranshi tin un orígen masha pekuliar. E edifisio kaminda Kranshi for di prinsipio tabata ubiká, den pasado tabata un lokalidat Protestant kaminda un klup di hende muhé, yamá ‘Eendracht maakt macht’ tabata reuní regularmente. Na aña 1899 Marie van den Brink, yu muhé di e dominee, a funda e klup aki. Dor ku nan tabata bin huntu speshal pa hasi obra di man manera kose, bòrda i brei nan tabata yama e klup ‘dameskrans’. E nòmber ‘dameskrans’ den boka di e Yu di Kòrsou e tempu ei a bira Kranshi. Mesora esei a bira nòmber di e edifisio tambe.<ref>[https://gobiernu.cw/gob-newsletter-edishon1/ Kranshi, di unda e nomber ei a bin?], gobierno.cw</ref> E edifisio a mantené e nòmber Kranshi, asta ora ku na aña 1930 durante un periodo kòrtiku, Iglesia Reformá a usé pa su enkuentronan. Maske entretantu e nòmber ya no tabata tin su funshon original mas, e edifisio a keda karga e nòmber te na añanan ‘40 momentu ku Registro Sivil a kuminsá operá den dje. Na komienso di añanan ’60 Registro Sivil a muda (huntu ku e nòmber Kranshi) bai Skalo 150-152; kas kaminda anteriormente Pachi de Sola tabata biba. Den boka di pueblo e orei e edifisio original na Otrabanda a haña e nòmber ‘Kranshi bieu’. Na komienso di e siglo aki Kranshi a bolbe muda. Awor e la bai e edifisio neoklásiko restourá yamá ‘Casa Blanca’ situá na Roodeweg 42 nèt enfrente di Hospital Sint Elisabeth (SEHOS). Carel Maurits Gaerste kende tabata doño di diferente edifisio den Otrabanda, entre 1865 i 1884 a kumpra i rekonstruí Casa Blanca komo bibienda. Despues e edifisio a sirbi komo penshun, despues burdel (ka’i biá) i despues segun e la dekaí e la bira asta un dak pa drogadiktonan. Awendia den e famoso edifisio aki nos Registro Sivil ta ubiká. E ta ofisialmente yamá Asuntunan Públiko pero ketu bai Kranshi den boka di pueblo! == Historia == Carel Maurits Gaerste (1804-1871), komersiante, tabata doño di plantashi Malpais (Daniel) i diferente edifisio den Otrobanda. Entre 1865 i 1884 el a kumpra i rekonstruí e kas di shon komo bibienda. Den e ‘salon di baile’ di e kas, ku segun Pauline Prunetti-Winkel tabata esun mas grandi riba e isla den e tempu ei<ref>Marugg, Stanley, [https://www.archiefvriend.com/index.php/ons-kwartaalblad/artikelen-uit-ons-blad/53-lauffer De woonhuizen van de familie Lauffer], De Archiefvriend, september 2009</ref>, tabata organisa enkuentronan kultural i intelektual. Desde komienso di [[siglo 20]] e edifisio a sirbi komo penshun, despues burdel (ka’i biá) i despues, segun esaki tabata dekaí, a bira asta un dak pa drogadiktonan. == Deskripshon == E edifisio (kas di shon), para riba un persela di 3.250 m², tin dos piso i ta konstrui den e forma di un "U" ku ta rondoná un patio. e fachada sensio ku un leshi di het dòrná, ku riba dje un ‘fronton’ triangular. Un bòrdèshi na haltu riba trapi hanchu i kubrí pa un balkon riba pilá ta asentuá su forma rektangular será di e edifisio.<ref name="NAAM"/> E fachada dilanti tin un porch na entrada di e kas, i riba esaki tin un balkon. Dono di e edifisio ta ... Groot vrijstaand monumentaal gebouw van twee verdiepingen, terugliggend van de straat. Het hoofdgebouw van de kraal was oorspronkelijk volledig omringd door extra gebouwen aan de randen van de kraal. U-vormige plattegrond die een patio omsluit. Twee parallelle schilddaken over de voorkant, zadeldaken over de achtervleugels. Zwaar geprofileerde en volledig versierde uitspringende kroonlijst op consoles over de gevels, dentate quoins op hoeken. Voorgevel ingedeeld in zeven assen. Middendeel met driehoekig fronton boven kroonlijst; voorbalkon boven portiek met dubbele zuilen op bordes aan voorzijde met treden. Fronthek met voetmuur en spijlen tussen pilaren. Centrale voorpoort tussen gecanneleerde pilaren, twee extra poorten aan weerszijden. Volledig gerestaureerd als burgerlijke stand (restauratie bekroond met Caribische prijs voor beste restauratiearchitectuur). e ‘salon di baile’ riba e di dos piso Large detached two-storey monumental structure set back from street. Main building of corral originally fully surrounded by additional buildings at edges of corral. U- shaped floor plan enclosing a patio. Two parallel hipped roofs over front section, gable roofs over rear wings. Heavy profiled and fully decorated projecting cornice on consoles over façades, dentate quoins on corners. Front façade laid out in seven axes. Central section with triangular fronton above cornice; front balcony above portico with double columns on front platform with steps. Front fence with footing wall and bars set between pillars. Central front gate between fluted pillars, two additional gates on both sides. Fully restored as Civil Registry (restoration awarded with Carfibbean prize for best restoration architecture).<ref>[https://curacaomonuments.org/sites/roodeweg-42-44/ Roodeweg 42-44], curacaomonument.org</ref> Gran estructura monumental independiente de dos plantas retranqueada de la calle. Edificio principal del corral originalmente totalmente rodeado por edificios adicionales en los bordes del corral. Planta en forma de U que rodea un patio. Dos tejados paralelos a cuatro aguas en la parte delantera, tejados a dos aguas en las alas traseras. Cornisas salientes sobre ménsulas en las fachadas, muy perfiladas y decoradas. Fachada delantera dispuesta en siete ejes. Sección central con frontón triangular sobre cornisa; balcón delantero sobre pórtico con columnas dobles sobre plataforma delantera con escalones. Cerca frontal con muro de zapata y barrotes entre pilares. Puerta delantera central entre pilares estriados, dos puertas adicionales a ambos lados. Totalmente restaurado como Registro Civil (restauración galardonada con el premio Carfibbean a la mejor arquitectura de restauración). 1990: het in verval rakend monumentale herenhuis 'Casa Blanca' met onder andere de rijkst bewerkte gootlijst uit onze historische architectuur. Advertentie openbare verkoop:De opstal CASA BLANCA, staande op een perceel eigendomsgrond groot 3.250 m 2, begrensd door de Roodeweg, de Reuzensteeg en de Pieterszsteeg, kadastraal bekend als Stadsdistrict, Sectie B, no. 543.<ref name=:"1"/> {{Appendix}} [[Kategoria:Monumento protehí]] [[:Kategoria:Kòrsou]] Huntu ku e edifisionan "La Maravilla" na [[Scharlooweg]] 5 i "Belvédère" na Plasa L.B. Smith, e edifisio prinsipal di Casa Blanca ta marka e inisio di arkitektura neoklasisista na Kòrsou i ta di gran balor pa e historia di arkitektura di e isla.<ref name="NAAM">Gladys do Rego-Kuster, [https://naam.cw/2014/11/30/casa-blanca/ Casa Blanca], [[NAAM]]</ref> ----------------------- {{Databox}} '''Kranshi''' ta un término popular na [[Kòrsou]] ku ta referí histórikamente na Registro Sivil lokal<ref>Ofisialmente yamá "Asuntunan Públiko" ku ta inkluí diferente servisio manera registro sivil, registrashon di residente i asuntunan di elekshon.</ref> i, mas ampliamente, na e lugá kaminda e instituto gubernamental aki ta of tabata ubiká. ==Orígen== E nòmber “Kranshi” tin su orígen den e edifisio na [[Curaçaostraat 50]] na Otrobanda. Na 1899, Marie van den Brink, yu muhé di un domi protestant, a funda un klup di dama den Otrobanda ku e lema ''Eendracht maakt macht'' (Union ta hasi Forsa).<ref name="Nomber">[https://gobiernu.cw/gob-newsletter-edishon1/ Kranshi, di unda e nomber ei a bin?], gobiernu.cw</ref><ref>{{citeer web|titel=Eendracht maakt Macht|werk=[[Amigoe]]|datum=1911-12-09|bezochtdatum=2026-07-03|via=Delpher.nl|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280051:mpeg21:p003}}</ref> E miembronan di e klup tabata reuní pa hasi obra di man manera kose, bòrda i brei i pesei e klup tabata konosí komo ''dameskrans''. Den bok'i pueblo ku ta papia [[papiamentu]], e palabra aki a evolushoná fonétikamente te bira “Kranshi”.<ref name="Nomber"/> Rapidamente, e nòmber no solamente tabata referí na e klup, sino tambe na e edifisio mes, ku a bira konosí komo Kranshi (of Kransgebouw). == Di edifisio pa institushon == Durante añanan siguiente, e edifisio a sigui karga e nòmber “Kranshi”, tambe ora su uso a kambia (inkluso pa enkuentronan di Iglesia Reformá na un periodo kòrtiku).<ref name="Nomber"/> Na añanan 1940, Registro Sivil a kuminsá operá den e mesun edifisio. For di e momento ei, e nòmber “Kranshi” a pasa di un referensia di lugá pa un referensia di institushon. Den kurso di tempu, e término a bira uso komun pa tur servisio relashoná ku registrashon di susesonan di bida, manera nasementu, matrimonio i fayesimentu i pa dokumentonan ofisial.<ref>[https://gobiernu.cw/ministerionan/maneho-di-gobernashon-planifikashon-i-servisio-publiko/servisio-publiko-kranshi-i-ofisina-di-reibeweis/ Servisio Públiko (Kranshi i Ofisina di Reibeweis)], Gobièrnu di Kòrsou</ref> ==Lokalidatnan== Ku e desaroyo di e institushon, Registro Sivil (i kuné e nòmber “Kranshi”) a muda pa diferente lokalidat:<ref>[https://www.facebook.com/groups/17257577140/posts/10160977243972141/ Geschiedenis van Kranshi], [[Facebook|FB]]</ref> * Otrobanda – Curaçaostraat 50 (lokalidat original) * [[Pietermaai]] – lokalidat temporal despues di 1954 * [[Skalo]] – Kas di Pachi de Sola na [[Scharlooweg]] 150–152, desde añanan 1960) * Otrobanda – [[Casa Blanca]] na Roodeweg 40-42, desde 2002 Despues di e traslado pa Skalo, e lokalidat original a bira konosí komo “Kranshi bieu” den boka di pueblo.<ref>{{citeer web|titel=Basis-cursus over de cooperatie|werk=[[Amigoe]]|datum=1978-05-31|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639308:mpeg21:p002}}</ref><ref>{{citeer web|titel=Advertentie Cooperativa di Consumo Botica Wilhelmina|werk=[[Amigoe]]|datum=1973-01-15|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010460312:mpeg21:p010}}<ref></ref><ref>{{citeer web|titel=Advertentie Cooperatieve Spaar- & Credietvereniging Ogem |werk=[[Amigoe]]|datum=1992-07-22|bezochtdatum=2026-07-03|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010644156:mpeg21:p006}}</ref> ==Evolushon i uso== E historia di “Kranshi” ta mustra un evolushon klá di nòmber di un klup sosial (dameskrans) pa nòmber di un edifisio i despues pa nòmber di un institushon gubernamental. Durante e mudansanan di lokalidat, ta importante nota ku e edifisionan nobo ya tabatin nan propio nòmber, manera Kas di Pachi de Sola i Casa Blanca, pero den uso popular, e nòmber “Kranshi” a sigui predominá i a move huntu ku e institushon. Te dia di awe, e término ta keda bibu den idioma diario: hopi residente di Kòrsou ta usa “Kranshi” komo sinonimo pa Registro Sivil, meskos pa su nòmber ofisial "Asuntunan Públiko".<ref>{{citeer web|titel=Groep Ned. Antillen VAN HET ALGEMEEN NEDERLANDSCH VERBOND|werk=[[Amigoe]]|datum=1929-02-09|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280778:mpeg21:p003}}</ref> {{Appendix}} [[:Kategoria:Kòrsou]] [[:Kategoria:Papiamento]] == Vínkulo ku Registro Sivil == Rònt di aña 1940, Registro Sivil a kuminsá operá den e mesun edifisio na Curaçaostraat 50. E departamento tabata responsabel pa registrashon di susesonan di bida, manera nasementu, fayesimentu, matrimonio, divorsio i rekonosimentu, i pa suministrá kopia, ekstrakto i deklarashonnan ofisial.<ref>[https://gobiernu.cw/ministerionan/maneho-di-gobernashon-planifikashon-i-servisio-publiko/servisio-publiko-kranshi-i-ofisina-di-reibeweis/ Servisio Públiko (Kranshi i Ofisina di Reibeweis)], Gobièrnu di Kòrsou</ref> For di e momento ei, e nòmber “Kranshi” a bira estrechamente asosiá ku e institushon gubernamental. Den añanan ku a sigui, Registro Sivil a muda pa diferente lokalidat, mientras e nòmber popular a move huntu ku e departamento. Ku tempu, no solamente pueblo pero tambe organisashon, gobièrnu i Registro Sivil mes, a kuminsá usa e término "Kranshi" den anunsionan públiko, referiendo tantu na e instansia komo na su lokalidat.<ref>{{citeer web|titel=Advertentie Gobièrnu di Kòrsou|werk=[[Amigoe]]|datum=1989-04-21|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642919:mpeg21:p015}}</ref><ref>{{citeer web|titel=Advertentie URA|werk=[[Amigoe]]|datum=1969-07-12|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010463330:mpeg21:p006}}</ref> ===Lokalidatnan === Durante [[siglo 20]] i [[siglo 21|21]], Registro Sivil tabata establesé den diferente edifisio:<ref>[https://www.facebook.com/groups/17257577140/posts/10160977243972141/ Geschiedenis van Kranshi], [[Facebook|FB]]</ref> * Otrobanda – Curaçaostraat 50, lokalidat original ("Kransgebouw") * [[Pietermaai]] – lokalidat temporal despues di 1954 * [[Skalo]] – [[Scharlooweg]] 150-152 desde añanan 1960 (“Kas di Pachi de Sola”) * Otrobanda – Roodeweg 40-42 desde 2002 ("[[Casa Blanca]]") Despues di e traslado pa Skalo, e edifisio original na Otrobanda a bira konosí komo “Kranshi bieu”.<ref>{{citeer web|titel=Basis-cursus over de cooperatie|werk=[[Amigoe]]|datum=1978-05-31|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639308:mpeg21:p002}}</ref><ref>{{citeer web|titel=Advertentie Cooperativa di Consumo Botica Wilhelmina|werk=[[Amigoe]]|datum=1973-01-15|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010460312:mpeg21:p010}}<ref></ref><ref>{{citeer web|titel=Advertentie Cooperatieve Spaar- & Credietvereniging Ogem |werk=[[Amigoe]]|datum=1992-07-22|bezochtdatum=2026-07-03|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010644156:mpeg21:p006}}</ref> Ku e último mudansa pa Casa Blanca, e término “Kranshi” a sigui den uso pa e lokalidat nobo. == Evolushon i uso == Ku tempu, e nifikashon di e término “Kranshi” a pasa for di un klup sosial pa un edifisio spesífiko i despues pa un término general pa Registro Sivil.<ref>{{citeer web|titel=Groep Ned. Antillen VAN HET ALGEMEEN NEDERLANDSCH VERBOND|werk=[[Amigoe]]|datum=1929-02-09|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280778:mpeg21:p003}}</ref> No obstante ku a muda pa edifisionan ku ya tabatin nan propio nòmber (Kas di Pachi de Sola i Casa Blanca), e uso popular di e nòmber “Kranshi” a keda predominá i a wòrdu transferí di un lugá pa otro huntu ku e institushon. E fenómeno aki ta mustra kon un nòmber informal por bira un referensia institushonal i asta remplasá nòmbernan existente den memoria kolektivo. Te dia di awe e palabra “Kranshi” ta fungi den uso comun komo sinónimo pa Registro Sivil. {{Appendix}} [[:Kategoria:Kòrsou]] [[:Kategoria:Papiamento]] ------------------------- Den e “Historia di Kranshi,” e edifisio bieu riba Curaçaostraat den Otrobanda ta wòrdu menshoná promé. Alrededor di aña 1900, e asosiashon di hende muhé “Eendracht maakt Macht” (Unidat Ta Hasi Forsa) a reuní den e edifisio aki pa trabou di man, i el a bira konosí komo e Kransgebouw (Edifisio di Krans). Ora ku e Registro Sivil a muda pa e edifisio aki rònt di 1940, el a haña e nòmber ‘Kranshi’ lihé. E nòmber aki a sigui ora ku e Registro Sivil a muda pa e edifisio ‘Pachi de Sola’ na Scharloo na kuminsamentu di añanan 1960. Na 2002, e edifisio ‘Casa Blanca’ restourá na Otrobanda a wòrdu poné den uso: Scharloo a bira ‘Kranch Bieu’ i Otrobanda ‘Kranchi Nobo’. Pero unda Pietermaai ta pas awor? Na momentu ku Registro Sivil a bandoná e edifisio na Otrobanda na aña 1954, esaki tabata situá na Pietermaai pa algun aña, den e edifisio kaminda awor e ofisina di abogado “Soliana en Bonaparte” ta situá. <ref>https://www.facebook.com/groups/17257577140/posts/10160977243972141/ Geschiedenis van Kranshi], FB</ref> Curaçaostraat 50, un edifisio historiko di 1873, ta konosí awendia komo "Lanthùis Kranshi". ==Evolushon di signifikado== Ku tempu, e nòmber “Kranshi” a pasa for di un klup sosial pa un edifisio spesífiko, nan luga di encuentro na Curacaostraat 50, referi komo "Kransgebouw" of "Kransje", pa despues bira un término general pa Registro Sivil.<ref>Groep Ned. Antillen VAN HET ALGEMEEN NEDERLANDSCH VERBOND.. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 09-02-1929, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 02-07-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280778:mpeg21:p003</ref> Ora e Registro Sivil a kuminsá operá den e edifisio di e klup di dama na Otrobanda, e nòmber “Kranshi” a bira fuertemente asosiá ku e departamento gubernamental. Durante siglo 20 i 21, Registro Sivil a muda pa diferente lugá. E nòmber “Kranshi” a move huntu ku e institushon: * lokalidat original na Otrobanda * traslado pa [[Skalo]] meimei di añanan 1960 - "Kas di Pachi de Sola" na [[Scharlooweg]] 150-152 (awor A.M.Chumaceiro Bulevar 13) * posteriormente mudansa pa [[Casa Blanca]] na Roodeweg Despues di e mudansa pa Skalo, e edifisio original na Curacaostraat 50, Otrobanda a bira konosí komo “Kranshi bieu”.<ref>Basis-cursus over de cooperatie. "Amigoe". Curaçao, 31-05-1978, p. 2. Geraadpleegd op Delpher op 02-07-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639308:mpeg21:p002</ref><ref>Advertentie. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 15-01-1973, p. 10. Geraadpleegd op Delpher op 02-07-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010460312:mpeg21:p010</ref> Desde komienso di siglo 21, e nòmber “Kranshi” ta referí prinsipalmente na Casa Blanca, unda Registro Sivil ta ubiká actualmente i "Kranshi bieu" na Kas di Pachi de Sola. == Uso == Te awendia, hopi residente di Kòrsou ta sigui usa e palabra “Kranshi” komo sinónimo pa Registro Sivil, sin importá su lokalidat ofisial. E término ta un ehèmpel di: *kontinuidad linguístiko *memoria kolektivo *influensia di idioma den formashon di identidat urbano {{Appendix}} --------------- 4jtbrsapdinij4n0lqb2o3s2kuwawqj 202934 202932 2026-09-02T20:22:03Z Caribiana 8320 202934 wikitext text/x-wiki __NOINDEX__ {{Variante|c}} {{infobox edificio| variante = c | tipo = [[monumento]] | nomber = Curacaostraat 50 | imagen = Curaçaostraat 50, restoration.png | descripcion = Edifisio bou restorashon na 2023 | nomber2 = Kranshi Bieu | localisa_na = [[Otrobanda]] | luga = [[Willemstad]] | adres = Curacaostraat 50 | pais = {{CUW}} }} '''Curaçaostraat 50''', konosí popularmente komo ''Kranshi Bieu'' òf ''Lanthùis Kranshi'', ta un edifisio monumental na [[Willemstad]], [[Kòrsou]], situá den [[Otrobanda]]. E edifisio ta un di e lugánan mas importante den historia di e término [[Kranshi]], i a funshoná komo un di e promé sedenan di e registro sivil di e isla. E edifisio ta registrá komo monumento ofisial i ta forma parti di e patrimonio históriko di Otrobanda i sentro históriko di Willemstad.<ref name="UNESCO">[https://whc.unesco.org/document/154358 World Heritage List], [[UNESCO]]</ref> Den [[siglo 21|siglo bintiun]], e edifisio ta den uso komo akomodashon turístiko, despues di a wòrdu restourá i adaptá pa uso moderno, manteniendo su karakter monumental.<ref>[https://www.landhuiskranshi.com/accommodatie/ Landhuis Kranshi]</ref> == Historia == E edifisio na Curaçaostraat 50 ta data for di 1873 i originalmente tabata un kas di shon grandi. Na fin di [[siglo 19|siglo diesnuebe]], e kas a bira propiedat i sede di un asosiashon di dama protestant bou di e nòmber ''Eendracht maakt macht'' (Union ta hasi Forsa), fundá na 1899 dor di Marie van den Brink. E grupo aki tabata reuní pa hasi obra di man manera: kosementu, bòrdamentu i breimentu. Debí na e aktividat aki, e edifisio a haña e nòmber hulandes "dameskrans", ku den uso popular na [[papiamentu]] a transformá na "Kranshi".<ref>[https://gobiernu.cw/gob-newsletter-edishon1/ Kranshi, di unda e nomber ei a bin?], gobierno.cw</ref><ref>{{citeer web|titel=Groep Ned. Antillen VAN HET ALGEMEEN NEDERLANDSCH VERBOND|werk=[[Amigoe]]|datum=1929-02-09|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280778:mpeg21:p003}}</ref> Durante kurso di tempu e edifisio a haña diferente uso: Cultureel Centrum Curaçao, ofisina di Registro Sivil, sede di sindikato, entre otro Fekoskan, i sitio pa duna presentashon i charla.<ref>https://www.landhuiskranshi.com/geschiedenis/</ref> == Vínkulo ku Registro Sivil== Alrededor di aña 1940, Registro Sivil a muda pa e edifisio na Curaçaostraat 50. For di e momento ei, e nòmber "Kranshi" a wòrdu direktamente asosiá ku e servisio gubernamental. E uso aki a pone e edifisio den un papel sentral den bida sivíl di Kòrsou, kaminda dokumentonan manera akta di nasementu, matrimonio i morto tabata wòrdu registrá. Despues ku Registro Sivil a bandoná e edifisio alrededor di 1954, e departamento a muda pa otro lokalidatnan, manera [[Pietermaai]] i posteriormente [[Skalo]]. Ku e traslado aki, e edifisio original na Curaçaostraat 50 a kuminsá wòrdu yamá ''Kranshi Bieu'', pa distingui'é di e lokalidatnan nobo. == Arkitektura== E edifisio ta un kas monumental independiente di un piso, situá retirá un tiki for di e linia di kaya. Karakterístikanan prinsipal ta inkluí:<ref>[https://curacaomonuments.org/sites/curacaostraat-50/ Curacaostraat 50], curacaomonuments.org</ref> *diseño den forma di H *tres dak di tipo hipped roof *leishi di het kontinuo ku perfil dekorativo *kantonan ku detaye tipo dentil *porta sentral ku shùter, flankiá pa bentana ku shùter *bentanan adishonal den e alas lateral *un sisterna grandi kubrí ku akueduktonan arko den e parti patras E kombinashon di e elementonan aki ta típiko pa kasnan urbano di status altu den Otrobanda. == Uso aktual == Signifikashon kultural Curaçaostraat 50 tin un papel klave den: orígen di e término Kranshi historia di Registro Sivil na Kòrsou memoria kolektivo di Otrobanda E edifisio ta representá un punto di transishon entre: *bida sosial (klup di dama) *funshon gubernamental *patrimonio restourá {{Appendix}} Curaçaostraat 50 in Willemstad (Otrobanda) is a recognized cultural heritage monument on Curaçao. Wikimedia Commons features a high-resolution restoration image of this large, H-shaped historical building, which historically functioned as the Kranshi Bieuw. The property sits on a detached, deep setback lot. == Mira tambe == * [[Kranshi]] {{Appendix}} [[:Kategoria:Kòrsou]] [[:Kategoria:Arkitektura]] [[:Kategoria:Monumento protehí]] ------------------------------- {{infobox edificio| variante = c | tipo = [[monumento]] | nomber = Casa Blanca | imagen = Roodeweg 42 - 44.png | descripcion = | nomber2 = | localisa_na = Roodeweg 42-44, [[Otrobanda]] | luga = [[Willemstad]] | cercania = | adres = | pais = {{CUW}} | fecha_funda = 29 di mart 1859 | estilo = neoklásiko | encarga = Carel Maurits Gaerste | fecha_construccion = 1858-1859 | architect = | material = | contratista = | gasto = | inaugura = | restaura = 1998-2002 | funcion_original = kas di shon | funcion_actual = sede di Registro Sivil di Kòrsou | propietario = Stichting Monumentenzorg Curaçao | status_monumento = monumento di herensia kultural | registra = 1994 }} '''Casa Blanca''' ("Kas Blanku") ta un edifisio monumental-históriko na [[Willemstad]], [[Kòrsou]]. E ta situá na Roodeweg 42-44 den [[Otrobanda]], entre Reuzensteeg i Pieterszsteeg, enfrente di [[Sint-Elisabeth Hospital]] (SEHOS).<ref name=:"1">{{citeer web|titel=Advertentie|werk=[[Amigoe]]|datum=1976-12-11|via=Delpher.nl|bezochtdatum=2026-07-02|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010460945:mpeg21:p008}}</ref> Desde komienso di [[siglo 21|siglo bintiun]], e edifisio ta popularmente konosí komo [[Kranshi]], ora el a bira sede di e Registro Sivil.<ref name=:"2">[https://curacaomonuments.org/sites/roodeweg-42-44/ Roodeweg 42-44], curacaomonuments.org</ref> Huntu ku “La Maravilla” na [[Scharlooweg]] i “Belvédère” na L.B. Smithplein, Casa Blanca ta konsiderá komo un di e promé ehèmpelnan di arkitektura neoklásiko na Kòrsou.<ref name="NAAM">Gladys do Rego-Kuster, [https://naam.cw/2014/11/30/casa-blanca/ Casa Blanca], [[NAAM]]</ref> == Historia == Casa Blanca a wòrdu konstruí den añanan 1858–1859 komo un manshon di status haltu pa Carel Maurits Gaerste (1804–1871), un komersiante prominente, doño di diferente plantashi i propiedat den Otrobanda, i miembro di [[Konseho Kolonial]]. Pa e konstrukshon, el a kumpra vários parsela na banda panort di Roodeweg. Dia 29 di mart 1859, e edifisio a wòrdu deklará habitabel pa outoridatnan.<ref name="FB"/> E kas tabata konosí pa su gran salon di baile, un di e mas grandi riba e isla den e tempu ei, unda tabata organisá enkuentronan sosial, kultural i intelektual.<ref>Marugg, Stanley, [https://www.archiefvriend.com/index.php/ons-kwartaalblad/artikelen-uit-ons-blad/53-lauffer De woonhuizen van de familie Lauffer], De Archiefvriend, september 2009</ref> Durante [[siglo 20|siglo binti], e edifisio a pasa pa diferente fase di uso i dekadensia, inkluyendo komo penshun i burdel. Den e periodo aki, e kondishon di e kas a deteriorá konsiderablemente. Na 1994, Casa Blanca a haña status ofisial komo monumento. Den 1998, Stichting Monumentenzorg Curaçao a kumpra e edifisio i a restourá esaki kompletamente, konservando su karakter históriko i arkitektóniko.<ref name="FB">[https://www.facebook.com/curacaomonuments/posts/past-presentroodeweg-42-44-otrobanda-this-striking-palatial-mansion-later-known-/191481583593342/ Roodeweg 42-44, Otrobanda], FB</ref> E restourashon a haña rekonosemento regional pa su kalidat arkitektóniko.<ref name=:"2"/> For di sèptèmber 2002, e edifisio ta alohá Registro Sivil den kuadro di reutilisashon di patrimonio arkitektóniko den e sentro históriko di Willemstad. Na 2026 a kuminsá un proyekto di renobashon pa mantené i modernisá e edifisio.<ref>[[Dick Drayer]], [https://www.curacao.nu/nieuws/overheid/86733/kranshi-verhuist-tijdelijk-door-verbouwing-hoofdgebouw Kranshi verhuist tijdelijk door verbouwing hoofdgebouw], curacao.nu (6 di mart 2026)</ref> ==Deskripshon== Casa Blanca ta un edifisio monumental di dos piso, konstrui riba un parsela amplio (± 3.250 m²) i diseñá den forma di U ku ta rondoná un patio interno.<ref name=:"1"/><ref name=:"2"/> Karakterístikanan prinsipal ta inkluí: *fachada simétriko ku siete as *fronton triangular riba e parti sentral *balkon dilanti riba un pòrch ku kolumnanan dobbel *bòrdèshi ku trapi hanchu ku ta yega na entrada prinsipal *leishi di het profilá ku detaye dekorativo *kombinashon di diferente tipo di dak (manera [[dak di schouder]] i [[dak di siya]]) Originalmente, e kas tabata parti di un kompleho tipo kurá, ku un edifisio prinsipal i edifisionan anekso (“afdak”). Den e aneksonan aki tabata biba katibu i sirbiente di kas, i den sierto kaso nan tabata di hür.<ref>[https://dutchcaribbeanheritage.org/informatie/monumento-habri-2012-kura-di-otrobanda-koralengebied/ Area di Kura di Otrobanda], dutchcaribbeanheritage.org (2012) </ref><ref>[https://www.scribd.com/doc/111563414/Omd-2012-Koralengebied-Def-15okt12-Nl-Eng-Pap-Op-Volgorde Koralengebied Definitie]</ref> == Uso aktual == Aktualmente, Casa Blanca ta sede di Registro Sivil di Kòrsou, parti di departamento di Asuntunan Públiko. Ku mudansa di e Registro Sivil di Skalo pa Otrobanda, su nòmber popular “Kranshi”, ku a originá na un lokalidat anterior, tambe a transferí pa Casa Blanca. == Mira tambe == * [[Kranshi]] {{Appendix}} [[:Kategoria:Kòrsou]] [[:Kategoria:Arkitektura]] [[:Kategoria:Monumento protehí]] E manshon grandi impreshonante aki, despues konosí komo Casa Blanca, a wòrdu konstruí na 1858-1859 pa Carel Maurits Gaerste. Pa esaki el a kumpra vários parsela na banda panort di Roodeweg. Riba 29 di mart 1859, e kas grandi ta wòrdu deklará habitabel pa e maestro di distrito di Otrobanda. Carel Maurits Gaerste (1804 – 1871), tabata un hòmber prominente i próspero. E tabata miembro di e Konseho Kolonial i doño di plantashonnan Hermanus, Meiberg, i despues Malpais alias ‘’Terburgh à Texel, i Groot i Klein Malpais, alias “Mount Pleasant” i “Weitje”.<ref name="FB"/> Despues ku e edifisio a keda listá komo monumento na 1994, el a wòrdu kumprá pa Stichting Monumentenzorg Curaçao na 1998 i a keda kompletamente restourá.<ref name="FB"/> E trabounan di restourashon a keda bon dokumentá i lo wòrdu post pronto.<ref name="FB">[https://www.facebook.com/curacaomonuments/posts/past-presentroodeweg-42-44-otrobanda-this-striking-palatial-mansion-later-known-/191481583593342/ Roodeweg 42-44, Otrobanda], FB</ref> For di sèptèmber 2002, e edifisio ta akapará ‘’Kranshi’’, e ofisina di Registro Sivil di Kòrsou.<ref name="FB"/> E kas tabata konosí pa su gran salon di baile, konsiderá komo un di e mas grandi riba e isla den e tempu ei, unda tabata organisá enkuentronan sosial, kultural i intelektual.<ref>Marugg, Stanley, [https://www.archiefvriend.com/index.php/ons-kwartaalblad/artikelen-uit-ons-blad/53-lauffer De woonhuizen van de familie Lauffer], De Archiefvriend, september 2009</ref>, tabata organisá enkuentronan kultural i intelektual. Den [[siglo 20|siglo binti]], e edifisio a pasa pa diferente uso: penshun, burdel i posteriormente a bira un edifisio den estado di dekadensia. Despues di un periodo di deterioro, e edifisio a wòrdu kompletamente restourá i adaptá pa uso gubernamental. E restourashon a haña rekonosemento regional pa su kalidat arkitektóniko.<ref name=:"2"/> Na 2026 a kuminsa un proyekto di renobashon di e edifisio na Roodeweg 42.<ref>[[Dick Drayer]], [https://www.curacao.nu/nieuws/overheid/86733/kranshi-verhuist-tijdelijk-door-verbouwing-hoofdgebouw Kranshi verhuist tijdelijk door verbouwing hoofdgebouw], curacao.nu (6 di mart 2026)</ref> == Deskripshon == Casa Blanca ta un edifisio monumental grandi di dos piso, situá un tiki retirá for di kaya riba un parsela amplio (± 3.250 m²).<ref name=:"1"/> E edifisio ta diseña den forma di U ku ta rondoná un patio interno. Karakterístikanan prinsipal ta inkluí:<ref name=:"2"/> *fachada simétriko ku siete as *un fronton triangular riba e parti sentral *balkon dilanti riba un pòrch ku kolumnanan dobbel *bòrdèshi ku trapi hanchu ku ta yega na entrada prinsipal *leishi di het profilá i detaye dekorativo *kombinashon di dak di tipo [[dak di schouder]] i [[dak di siya]] E edifisio (kas di shon), para riba un persela di 3.250 m², tin dos piso i ta konstrui den e forma di un "U" ku ta rondoná un patio. e fachada sensio ku un leshi di het dòrná, ku riba dje un ‘fronton’ triangular. Un bòrdèshi na haltu riba trapi hanchu i kubrí pa un balkon riba pilá ta asentuá su forma rektangular será di e edifisio.<ref name="NAAM"/> E fachada dilanti tin un porch na entrada di e kas, i riba esaki tin un balkon. Originalmente, e kas tabata parti di un kompleho mas grandi ku edifisionan rond di e patio. Originalmente Casa Blanca tabata forma un kompleho tipo "Kurá", ku ta konsisti di un edifisio prinsipal i na su rant edifisionan anekso, tambe yamá "afdak" (kasita di un kamber ku dak di siya òf un dak inkliná (dak di lèsenar), respektivamente). Den e afdaknan aki tabata biba katibu i sirbiente di kas, pero tabata hür nan tambe.<ref>[https://dutchcaribbeanheritage.org/informatie/monumento-habri-2012-kura-di-otrobanda-koralengebied/ Area di Kura di Otrobanda], dutchcaribbeanheritage.org (2012) </ref><ref>[https://www.scribd.com/doc/111563414/Omd-2012-Koralengebied-Def-15okt12-Nl-Eng-Pap-Op-Volgorde Koralengebied Definitie]</ref> == Uso == Aktualmente, Casa Blanca ta sede di Registro Sivil di Kòrsou i di kua el a atkeri e nomber di "Kranshi" den boka di pueblo. E edifisio ta un ehèmpel importante di reutilisashon di patrimonio arkitektóniko den e sentro históriko di Willemstad. Na 1997 Unesco a nombra Willemstad Herensia Mundial. E edifisio ta konosí den boka di pueblo komo Kranshi. E nòmber aki no ta originá di Casa Blanca mes, sino di un otro lokalidat kaminda Registro Sivil tabata ubiká anteriormente. Ku e mudansa di e institushon pa Casa Blanca na komienso di siglo 21, e nòmber popular “Kranshi” a keda asosiá ku e edifisio nobo. == Mira tambe == * [[Kranshi]] == Literatura == * {{citeer boek |auteur=Pauline Pruneti-Winkel |jaar=1990|url= |titel=Scharloo a nineteenth century quarter of Willemstad, Curaçao : historical architecture and its background|via= |uitgever= Edizioni Poligrafico Fiorentino}} {{Appendix}} Roodeweg 42 - 44, Otrobanda E manshon palasial impreshonante aki, despues konosí komo Casa Blanca, a wòrdu konstruí na 1858-1859 pa Carel Maurits Gaerste. Pa esaki el a kumpra vários kavel na parti panort di e Roodeweg. Riba 29 di mart 1859, e kas grandi ta wòrdu deklará habitabel pa e maestro di distrito di Otrobanda. Carel Maurits Gaerste (1804 – 1871), tabata un hòmber prominente i próspero. E tabata miembro di e Konseho Kolonial i doño di plantashonnan Hermanus, Meiberg, i despues Malpais alias ‘’Terburgh à Texel, i Groot i Klein Malpais, alias “Mount Pleasant” i “Weitje”. Despues ku e edifisio a keda lista komo monumento na 1994, el a wòrdu kumprá pa Stichting Monumentenzorg Curaçao na 1998 i a keda kompletamente restourá. E trabounan di restourashon a keda bon dokumentá i lo wòrdu post pronto.<ref>https://www.facebook.com/curacaomonuments/posts/past-presentroodeweg-42-44-otrobanda-this-striking-palatial-mansion-later-known-/191481583593342/ Roodeweg 42-44, Otrobanda], FB</ref> For di sèptèmber 2002, e edifisio ta akapará ‘’Kranshi’’, e ofisina di Registro Sivil di Kòrsou. ----- Casa Blanca ta situá den Área di Koral (Kura) di Otrabanda, ku realmente a kuminsá desaroyá for di e di dos mitar di siglo 19. Un koral (kura) ta un tereno ku muraya ku un edifisio prinsipal i edifisionan eksterno na e randnan, tambe yamá dormitorio òf mitar dak (kasnan chikitu ku un kamber ku un dak di gable (dak di siya) òf un dak inkliná (dak di lèsenar), respektivamente). Katibunan i personal doméstiko tabata biba den e edifisionan eksterno, pero nan tabata destiná tambe pa hür. <ref>https://www.scribd.com/doc/111563414/Omd-2012-Koralengebied-Def-15okt12-Nl-Eng-Pap-Op-Volgorde Koralengebied Definitie]</ref> Desaroyo di e Area di Kurá riba Seru di Otrobanda a kuminsa meimei di siglo 19. Kuranan konosi ta Kura di Shon Ki, Casa Blanca i Kura di Shon Fil. Casa Blanca a konsisti originalmente di un edifisio prinsipal i na su rant edifisionan anekso, tambe yamá "afdak" (kasita di un kamber ku dak di siya òf un dak inkliná (dak di lèsenar), respektivamente). Den e afdaknan aki tabata biba katibu i sirbiente di kas, pero tabata hur nan tambe. Un kompleho asina ta wordu yama Kurá, un fenomeno ku a desaroya desde meimei di siglo 19 riba Seru Otrobanda. ==================, == Nomber Kranshi == E nòmber Kranshi tin un orígen masha pekuliar. E edifisio kaminda Kranshi for di prinsipio tabata ubiká, den pasado tabata un lokalidat Protestant kaminda un klup di hende muhé, yamá ‘Eendracht maakt macht’ tabata reuní regularmente. Na aña 1899 Marie van den Brink, yu muhé di e dominee, a funda e klup aki. Dor ku nan tabata bin huntu speshal pa hasi obra di man manera kose, bòrda i brei nan tabata yama e klup ‘dameskrans’. E nòmber ‘dameskrans’ den boka di e Yu di Kòrsou e tempu ei a bira Kranshi. Mesora esei a bira nòmber di e edifisio tambe.<ref>[https://gobiernu.cw/gob-newsletter-edishon1/ Kranshi, di unda e nomber ei a bin?], gobierno.cw</ref> E edifisio a mantené e nòmber Kranshi, asta ora ku na aña 1930 durante un periodo kòrtiku, Iglesia Reformá a usé pa su enkuentronan. Maske entretantu e nòmber ya no tabata tin su funshon original mas, e edifisio a keda karga e nòmber te na añanan ‘40 momentu ku Registro Sivil a kuminsá operá den dje. Na komienso di añanan ’60 Registro Sivil a muda (huntu ku e nòmber Kranshi) bai Skalo 150-152; kas kaminda anteriormente Pachi de Sola tabata biba. Den boka di pueblo e orei e edifisio original na Otrabanda a haña e nòmber ‘Kranshi bieu’. Na komienso di e siglo aki Kranshi a bolbe muda. Awor e la bai e edifisio neoklásiko restourá yamá ‘Casa Blanca’ situá na Roodeweg 42 nèt enfrente di Hospital Sint Elisabeth (SEHOS). Carel Maurits Gaerste kende tabata doño di diferente edifisio den Otrabanda, entre 1865 i 1884 a kumpra i rekonstruí Casa Blanca komo bibienda. Despues e edifisio a sirbi komo penshun, despues burdel (ka’i biá) i despues segun e la dekaí e la bira asta un dak pa drogadiktonan. Awendia den e famoso edifisio aki nos Registro Sivil ta ubiká. E ta ofisialmente yamá Asuntunan Públiko pero ketu bai Kranshi den boka di pueblo! == Historia == Carel Maurits Gaerste (1804-1871), komersiante, tabata doño di plantashi Malpais (Daniel) i diferente edifisio den Otrobanda. Entre 1865 i 1884 el a kumpra i rekonstruí e kas di shon komo bibienda. Den e ‘salon di baile’ di e kas, ku segun Pauline Prunetti-Winkel tabata esun mas grandi riba e isla den e tempu ei<ref>Marugg, Stanley, [https://www.archiefvriend.com/index.php/ons-kwartaalblad/artikelen-uit-ons-blad/53-lauffer De woonhuizen van de familie Lauffer], De Archiefvriend, september 2009</ref>, tabata organisa enkuentronan kultural i intelektual. Desde komienso di [[siglo 20]] e edifisio a sirbi komo penshun, despues burdel (ka’i biá) i despues, segun esaki tabata dekaí, a bira asta un dak pa drogadiktonan. == Deskripshon == E edifisio (kas di shon), para riba un persela di 3.250 m², tin dos piso i ta konstrui den e forma di un "U" ku ta rondoná un patio. e fachada sensio ku un leshi di het dòrná, ku riba dje un ‘fronton’ triangular. Un bòrdèshi na haltu riba trapi hanchu i kubrí pa un balkon riba pilá ta asentuá su forma rektangular será di e edifisio.<ref name="NAAM"/> E fachada dilanti tin un porch na entrada di e kas, i riba esaki tin un balkon. Dono di e edifisio ta ... Groot vrijstaand monumentaal gebouw van twee verdiepingen, terugliggend van de straat. Het hoofdgebouw van de kraal was oorspronkelijk volledig omringd door extra gebouwen aan de randen van de kraal. U-vormige plattegrond die een patio omsluit. Twee parallelle schilddaken over de voorkant, zadeldaken over de achtervleugels. Zwaar geprofileerde en volledig versierde uitspringende kroonlijst op consoles over de gevels, dentate quoins op hoeken. Voorgevel ingedeeld in zeven assen. Middendeel met driehoekig fronton boven kroonlijst; voorbalkon boven portiek met dubbele zuilen op bordes aan voorzijde met treden. Fronthek met voetmuur en spijlen tussen pilaren. Centrale voorpoort tussen gecanneleerde pilaren, twee extra poorten aan weerszijden. Volledig gerestaureerd als burgerlijke stand (restauratie bekroond met Caribische prijs voor beste restauratiearchitectuur). e ‘salon di baile’ riba e di dos piso Large detached two-storey monumental structure set back from street. Main building of corral originally fully surrounded by additional buildings at edges of corral. U- shaped floor plan enclosing a patio. Two parallel hipped roofs over front section, gable roofs over rear wings. Heavy profiled and fully decorated projecting cornice on consoles over façades, dentate quoins on corners. Front façade laid out in seven axes. Central section with triangular fronton above cornice; front balcony above portico with double columns on front platform with steps. Front fence with footing wall and bars set between pillars. Central front gate between fluted pillars, two additional gates on both sides. Fully restored as Civil Registry (restoration awarded with Carfibbean prize for best restoration architecture).<ref>[https://curacaomonuments.org/sites/roodeweg-42-44/ Roodeweg 42-44], curacaomonument.org</ref> Gran estructura monumental independiente de dos plantas retranqueada de la calle. Edificio principal del corral originalmente totalmente rodeado por edificios adicionales en los bordes del corral. Planta en forma de U que rodea un patio. Dos tejados paralelos a cuatro aguas en la parte delantera, tejados a dos aguas en las alas traseras. Cornisas salientes sobre ménsulas en las fachadas, muy perfiladas y decoradas. Fachada delantera dispuesta en siete ejes. Sección central con frontón triangular sobre cornisa; balcón delantero sobre pórtico con columnas dobles sobre plataforma delantera con escalones. Cerca frontal con muro de zapata y barrotes entre pilares. Puerta delantera central entre pilares estriados, dos puertas adicionales a ambos lados. Totalmente restaurado como Registro Civil (restauración galardonada con el premio Carfibbean a la mejor arquitectura de restauración). 1990: het in verval rakend monumentale herenhuis 'Casa Blanca' met onder andere de rijkst bewerkte gootlijst uit onze historische architectuur. Advertentie openbare verkoop:De opstal CASA BLANCA, staande op een perceel eigendomsgrond groot 3.250 m 2, begrensd door de Roodeweg, de Reuzensteeg en de Pieterszsteeg, kadastraal bekend als Stadsdistrict, Sectie B, no. 543.<ref name=:"1"/> {{Appendix}} [[Kategoria:Monumento protehí]] [[:Kategoria:Kòrsou]] Huntu ku e edifisionan "La Maravilla" na [[Scharlooweg]] 5 i "Belvédère" na Plasa L.B. Smith, e edifisio prinsipal di Casa Blanca ta marka e inisio di arkitektura neoklasisista na Kòrsou i ta di gran balor pa e historia di arkitektura di e isla.<ref name="NAAM">Gladys do Rego-Kuster, [https://naam.cw/2014/11/30/casa-blanca/ Casa Blanca], [[NAAM]]</ref> ----------------------- {{Databox}} '''Kranshi''' ta un término popular na [[Kòrsou]] ku ta referí histórikamente na Registro Sivil lokal<ref>Ofisialmente yamá "Asuntunan Públiko" ku ta inkluí diferente servisio manera registro sivil, registrashon di residente i asuntunan di elekshon.</ref> i, mas ampliamente, na e lugá kaminda e instituto gubernamental aki ta of tabata ubiká. ==Orígen== E nòmber “Kranshi” tin su orígen den e edifisio na [[Curaçaostraat 50]] na Otrobanda. Na 1899, Marie van den Brink, yu muhé di un domi protestant, a funda un klup di dama den Otrobanda ku e lema ''Eendracht maakt macht'' (Union ta hasi Forsa).<ref name="Nomber">[https://gobiernu.cw/gob-newsletter-edishon1/ Kranshi, di unda e nomber ei a bin?], gobiernu.cw</ref><ref>{{citeer web|titel=Eendracht maakt Macht|werk=[[Amigoe]]|datum=1911-12-09|bezochtdatum=2026-07-03|via=Delpher.nl|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280051:mpeg21:p003}}</ref> E miembronan di e klup tabata reuní pa hasi obra di man manera kose, bòrda i brei i pesei e klup tabata konosí komo ''dameskrans''. Den bok'i pueblo ku ta papia [[papiamentu]], e palabra aki a evolushoná fonétikamente te bira “Kranshi”.<ref name="Nomber"/> Rapidamente, e nòmber no solamente tabata referí na e klup, sino tambe na e edifisio mes, ku a bira konosí komo Kranshi (of Kransgebouw). == Di edifisio pa institushon == Durante añanan siguiente, e edifisio a sigui karga e nòmber “Kranshi”, tambe ora su uso a kambia (inkluso pa enkuentronan di Iglesia Reformá na un periodo kòrtiku).<ref name="Nomber"/> Na añanan 1940, Registro Sivil a kuminsá operá den e mesun edifisio. For di e momento ei, e nòmber “Kranshi” a pasa di un referensia di lugá pa un referensia di institushon. Den kurso di tempu, e término a bira uso komun pa tur servisio relashoná ku registrashon di susesonan di bida, manera nasementu, matrimonio i fayesimentu i pa dokumentonan ofisial.<ref>[https://gobiernu.cw/ministerionan/maneho-di-gobernashon-planifikashon-i-servisio-publiko/servisio-publiko-kranshi-i-ofisina-di-reibeweis/ Servisio Públiko (Kranshi i Ofisina di Reibeweis)], Gobièrnu di Kòrsou</ref> ==Lokalidatnan== Ku e desaroyo di e institushon, Registro Sivil (i kuné e nòmber “Kranshi”) a muda pa diferente lokalidat:<ref>[https://www.facebook.com/groups/17257577140/posts/10160977243972141/ Geschiedenis van Kranshi], [[Facebook|FB]]</ref> * Otrobanda – Curaçaostraat 50 (lokalidat original) * [[Pietermaai]] – lokalidat temporal despues di 1954 * [[Skalo]] – Kas di Pachi de Sola na [[Scharlooweg]] 150–152, desde añanan 1960) * Otrobanda – [[Casa Blanca]] na Roodeweg 40-42, desde 2002 Despues di e traslado pa Skalo, e lokalidat original a bira konosí komo “Kranshi bieu” den boka di pueblo.<ref>{{citeer web|titel=Basis-cursus over de cooperatie|werk=[[Amigoe]]|datum=1978-05-31|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639308:mpeg21:p002}}</ref><ref>{{citeer web|titel=Advertentie Cooperativa di Consumo Botica Wilhelmina|werk=[[Amigoe]]|datum=1973-01-15|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010460312:mpeg21:p010}}<ref></ref><ref>{{citeer web|titel=Advertentie Cooperatieve Spaar- & Credietvereniging Ogem |werk=[[Amigoe]]|datum=1992-07-22|bezochtdatum=2026-07-03|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010644156:mpeg21:p006}}</ref> ==Evolushon i uso== E historia di “Kranshi” ta mustra un evolushon klá di nòmber di un klup sosial (dameskrans) pa nòmber di un edifisio i despues pa nòmber di un institushon gubernamental. Durante e mudansanan di lokalidat, ta importante nota ku e edifisionan nobo ya tabatin nan propio nòmber, manera Kas di Pachi de Sola i Casa Blanca, pero den uso popular, e nòmber “Kranshi” a sigui predominá i a move huntu ku e institushon. Te dia di awe, e término ta keda bibu den idioma diario: hopi residente di Kòrsou ta usa “Kranshi” komo sinonimo pa Registro Sivil, meskos pa su nòmber ofisial "Asuntunan Públiko".<ref>{{citeer web|titel=Groep Ned. Antillen VAN HET ALGEMEEN NEDERLANDSCH VERBOND|werk=[[Amigoe]]|datum=1929-02-09|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280778:mpeg21:p003}}</ref> {{Appendix}} [[:Kategoria:Kòrsou]] [[:Kategoria:Papiamento]] == Vínkulo ku Registro Sivil == Rònt di aña 1940, Registro Sivil a kuminsá operá den e mesun edifisio na Curaçaostraat 50. E departamento tabata responsabel pa registrashon di susesonan di bida, manera nasementu, fayesimentu, matrimonio, divorsio i rekonosimentu, i pa suministrá kopia, ekstrakto i deklarashonnan ofisial.<ref>[https://gobiernu.cw/ministerionan/maneho-di-gobernashon-planifikashon-i-servisio-publiko/servisio-publiko-kranshi-i-ofisina-di-reibeweis/ Servisio Públiko (Kranshi i Ofisina di Reibeweis)], Gobièrnu di Kòrsou</ref> For di e momento ei, e nòmber “Kranshi” a bira estrechamente asosiá ku e institushon gubernamental. Den añanan ku a sigui, Registro Sivil a muda pa diferente lokalidat, mientras e nòmber popular a move huntu ku e departamento. Ku tempu, no solamente pueblo pero tambe organisashon, gobièrnu i Registro Sivil mes, a kuminsá usa e término "Kranshi" den anunsionan públiko, referiendo tantu na e instansia komo na su lokalidat.<ref>{{citeer web|titel=Advertentie Gobièrnu di Kòrsou|werk=[[Amigoe]]|datum=1989-04-21|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642919:mpeg21:p015}}</ref><ref>{{citeer web|titel=Advertentie URA|werk=[[Amigoe]]|datum=1969-07-12|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010463330:mpeg21:p006}}</ref> ===Lokalidatnan === Durante [[siglo 20]] i [[siglo 21|21]], Registro Sivil tabata establesé den diferente edifisio:<ref>[https://www.facebook.com/groups/17257577140/posts/10160977243972141/ Geschiedenis van Kranshi], [[Facebook|FB]]</ref> * Otrobanda – Curaçaostraat 50, lokalidat original ("Kransgebouw") * [[Pietermaai]] – lokalidat temporal despues di 1954 * [[Skalo]] – [[Scharlooweg]] 150-152 desde añanan 1960 (“Kas di Pachi de Sola”) * Otrobanda – Roodeweg 40-42 desde 2002 ("[[Casa Blanca]]") Despues di e traslado pa Skalo, e edifisio original na Otrobanda a bira konosí komo “Kranshi bieu”.<ref>{{citeer web|titel=Basis-cursus over de cooperatie|werk=[[Amigoe]]|datum=1978-05-31|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639308:mpeg21:p002}}</ref><ref>{{citeer web|titel=Advertentie Cooperativa di Consumo Botica Wilhelmina|werk=[[Amigoe]]|datum=1973-01-15|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010460312:mpeg21:p010}}<ref></ref><ref>{{citeer web|titel=Advertentie Cooperatieve Spaar- & Credietvereniging Ogem |werk=[[Amigoe]]|datum=1992-07-22|bezochtdatum=2026-07-03|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010644156:mpeg21:p006}}</ref> Ku e último mudansa pa Casa Blanca, e término “Kranshi” a sigui den uso pa e lokalidat nobo. == Evolushon i uso == Ku tempu, e nifikashon di e término “Kranshi” a pasa for di un klup sosial pa un edifisio spesífiko i despues pa un término general pa Registro Sivil.<ref>{{citeer web|titel=Groep Ned. Antillen VAN HET ALGEMEEN NEDERLANDSCH VERBOND|werk=[[Amigoe]]|datum=1929-02-09|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280778:mpeg21:p003}}</ref> No obstante ku a muda pa edifisionan ku ya tabatin nan propio nòmber (Kas di Pachi de Sola i Casa Blanca), e uso popular di e nòmber “Kranshi” a keda predominá i a wòrdu transferí di un lugá pa otro huntu ku e institushon. E fenómeno aki ta mustra kon un nòmber informal por bira un referensia institushonal i asta remplasá nòmbernan existente den memoria kolektivo. Te dia di awe e palabra “Kranshi” ta fungi den uso comun komo sinónimo pa Registro Sivil. {{Appendix}} [[:Kategoria:Kòrsou]] [[:Kategoria:Papiamento]] ------------------------- Den e “Historia di Kranshi,” e edifisio bieu riba Curaçaostraat den Otrobanda ta wòrdu menshoná promé. Alrededor di aña 1900, e asosiashon di hende muhé “Eendracht maakt Macht” (Unidat Ta Hasi Forsa) a reuní den e edifisio aki pa trabou di man, i el a bira konosí komo e Kransgebouw (Edifisio di Krans). Ora ku e Registro Sivil a muda pa e edifisio aki rònt di 1940, el a haña e nòmber ‘Kranshi’ lihé. E nòmber aki a sigui ora ku e Registro Sivil a muda pa e edifisio ‘Pachi de Sola’ na Scharloo na kuminsamentu di añanan 1960. Na 2002, e edifisio ‘Casa Blanca’ restourá na Otrobanda a wòrdu poné den uso: Scharloo a bira ‘Kranch Bieu’ i Otrobanda ‘Kranchi Nobo’. Pero unda Pietermaai ta pas awor? Na momentu ku Registro Sivil a bandoná e edifisio na Otrobanda na aña 1954, esaki tabata situá na Pietermaai pa algun aña, den e edifisio kaminda awor e ofisina di abogado “Soliana en Bonaparte” ta situá. <ref>https://www.facebook.com/groups/17257577140/posts/10160977243972141/ Geschiedenis van Kranshi], FB</ref> Curaçaostraat 50, un edifisio historiko di 1873, ta konosí awendia komo "Lanthùis Kranshi". ==Evolushon di signifikado== Ku tempu, e nòmber “Kranshi” a pasa for di un klup sosial pa un edifisio spesífiko, nan luga di encuentro na Curacaostraat 50, referi komo "Kransgebouw" of "Kransje", pa despues bira un término general pa Registro Sivil.<ref>Groep Ned. Antillen VAN HET ALGEMEEN NEDERLANDSCH VERBOND.. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 09-02-1929, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 02-07-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280778:mpeg21:p003</ref> Ora e Registro Sivil a kuminsá operá den e edifisio di e klup di dama na Otrobanda, e nòmber “Kranshi” a bira fuertemente asosiá ku e departamento gubernamental. Durante siglo 20 i 21, Registro Sivil a muda pa diferente lugá. E nòmber “Kranshi” a move huntu ku e institushon: * lokalidat original na Otrobanda * traslado pa [[Skalo]] meimei di añanan 1960 - "Kas di Pachi de Sola" na [[Scharlooweg]] 150-152 (awor A.M.Chumaceiro Bulevar 13) * posteriormente mudansa pa [[Casa Blanca]] na Roodeweg Despues di e mudansa pa Skalo, e edifisio original na Curacaostraat 50, Otrobanda a bira konosí komo “Kranshi bieu”.<ref>Basis-cursus over de cooperatie. "Amigoe". Curaçao, 31-05-1978, p. 2. Geraadpleegd op Delpher op 02-07-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639308:mpeg21:p002</ref><ref>Advertentie. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 15-01-1973, p. 10. Geraadpleegd op Delpher op 02-07-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010460312:mpeg21:p010</ref> Desde komienso di siglo 21, e nòmber “Kranshi” ta referí prinsipalmente na Casa Blanca, unda Registro Sivil ta ubiká actualmente i "Kranshi bieu" na Kas di Pachi de Sola. == Uso == Te awendia, hopi residente di Kòrsou ta sigui usa e palabra “Kranshi” komo sinónimo pa Registro Sivil, sin importá su lokalidat ofisial. E término ta un ehèmpel di: *kontinuidad linguístiko *memoria kolektivo *influensia di idioma den formashon di identidat urbano {{Appendix}} --------------- ohr0kqouukn32nyplmqxvz2uc0gvnp8 202935 202934 2026-09-02T20:24:09Z Caribiana 8320 202935 wikitext text/x-wiki __NOINDEX__ {{Variante|c}} {{infobox edificio| variante = c | tipo = [[monumento]] | nomber = Curacaostraat 50 | imagen = Curaçaostraat 50, restoration.png | descripcion = Edifisio bou restorashon na 2023 | nomber2 = Kranshi Bieu | localisa_na = [[Otrobanda]] | luga = [[Willemstad]] | adres = Curacaostraat 50 | pais = {{CUW}} }} '''Curaçaostraat 50''', konosí popularmente komo ''Kranshi Bieu'' òf ''Lanthùis Kranshi'', ta un edifisio monumental na [[Willemstad]], [[Kòrsou]], situá den [[Otrobanda]]. E edifisio ta un di e lugánan mas importante den historia di e término [[Kranshi]], i a funshoná komo un di e promé sedenan di e registro sivil di e isla. E edifisio ta registrá komo monumento ofisial i ta forma parti di e patrimonio históriko di Otrobanda i sentro históriko di Willemstad.<ref name="UNESCO">[https://whc.unesco.org/document/154358 World Heritage List], [[UNESCO]]</ref> Den [[siglo 21|siglo bintiun]], e edifisio ta den uso komo akomodashon turístiko, despues di a wòrdu restourá i adaptá pa uso moderno, manteniendo su karakter monumental.<ref>[https://www.landhuiskranshi.com/accommodatie/ Landhuis Kranshi]</ref> == Historia == E edifisio na Curaçaostraat 50 ta data for di 1873 i originalmente tabata un kas di shon grandi. Na fin di [[siglo 19|siglo diesnuebe]], e kas a bira propiedat i sede di un asosiashon di dama protestant bou di e nòmber ''Eendracht maakt macht'' (Union ta hasi Forsa), fundá na 1899 dor di Marie van den Brink.<ref>{{citeer web|titel=Eendracht maakt Macht|werk=[[Amigoe]]|datum=1911-12-09|bezochtdatum=2026-09-03|via=Delpher.nl|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280051:mpeg21:p003}}</ref> E grupo aki tabata reuní pa hasi obra di man manera: kosementu, bòrdamentu i breimentu. Debí na e aktividat aki, e edifisio a haña e nòmber hulandes "dameskrans", ku den uso popular na [[papiamentu]] a transformá na "Kranshi".<ref>[https://gobiernu.cw/gob-newsletter-edishon1/ Kranshi, di unda e nomber ei a bin?], gobierno.cw</ref><ref>{{citeer web|titel=Groep Ned. Antillen VAN HET ALGEMEEN NEDERLANDSCH VERBOND|werk=[[Amigoe]]|datum=1929-02-09|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280778:mpeg21:p003}}</ref> Durante kurso di tempu e edifisio a haña diferente uso: Cultureel Centrum Curaçao, ofisina di Registro Sivil, sede di sindikato, entre otro Fekoskan, i sitio pa duna presentashon i charla.<ref>https://www.landhuiskranshi.com/geschiedenis/</ref> == Vínkulo ku Registro Sivil== Alrededor di aña 1940, Registro Sivil a muda pa e edifisio na Curaçaostraat 50. For di e momento ei, e nòmber "Kranshi" a wòrdu direktamente asosiá ku e servisio gubernamental. E uso aki a pone e edifisio den un papel sentral den bida sivíl di Kòrsou, kaminda dokumentonan manera akta di nasementu, matrimonio i morto tabata wòrdu registrá. Despues ku Registro Sivil a bandoná e edifisio alrededor di 1954, e departamento a muda pa otro lokalidatnan, manera [[Pietermaai]] i posteriormente [[Skalo]]. Ku e traslado aki, e edifisio original na Curaçaostraat 50 a kuminsá wòrdu yamá ''Kranshi Bieu'', pa distingui'é di e lokalidatnan nobo. == Arkitektura== E edifisio ta un kas monumental independiente di un piso, situá retirá un tiki for di e linia di kaya. Karakterístikanan prinsipal ta inkluí:<ref>[https://curacaomonuments.org/sites/curacaostraat-50/ Curacaostraat 50], curacaomonuments.org</ref> *diseño den forma di H *tres dak di tipo hipped roof *leishi di het kontinuo ku perfil dekorativo *kantonan ku detaye tipo dentil *porta sentral ku shùter, flankiá pa bentana ku shùter *bentanan adishonal den e alas lateral *un sisterna grandi kubrí ku akueduktonan arko den e parti patras E kombinashon di e elementonan aki ta típiko pa kasnan urbano di status altu den Otrobanda. == Uso aktual == Signifikashon kultural Curaçaostraat 50 tin un papel klave den: orígen di e término Kranshi historia di Registro Sivil na Kòrsou memoria kolektivo di Otrobanda E edifisio ta representá un punto di transishon entre: *bida sosial (klup di dama) *funshon gubernamental *patrimonio restourá {{Appendix}} Curaçaostraat 50 in Willemstad (Otrobanda) is a recognized cultural heritage monument on Curaçao. Wikimedia Commons features a high-resolution restoration image of this large, H-shaped historical building, which historically functioned as the Kranshi Bieuw. The property sits on a detached, deep setback lot. == Mira tambe == * [[Kranshi]] {{Appendix}} [[:Kategoria:Kòrsou]] [[:Kategoria:Arkitektura]] [[:Kategoria:Monumento protehí]] ------------------------------- {{infobox edificio| variante = c | tipo = [[monumento]] | nomber = Casa Blanca | imagen = Roodeweg 42 - 44.png | descripcion = | nomber2 = | localisa_na = Roodeweg 42-44, [[Otrobanda]] | luga = [[Willemstad]] | cercania = | adres = | pais = {{CUW}} | fecha_funda = 29 di mart 1859 | estilo = neoklásiko | encarga = Carel Maurits Gaerste | fecha_construccion = 1858-1859 | architect = | material = | contratista = | gasto = | inaugura = | restaura = 1998-2002 | funcion_original = kas di shon | funcion_actual = sede di Registro Sivil di Kòrsou | propietario = Stichting Monumentenzorg Curaçao | status_monumento = monumento di herensia kultural | registra = 1994 }} '''Casa Blanca''' ("Kas Blanku") ta un edifisio monumental-históriko na [[Willemstad]], [[Kòrsou]]. E ta situá na Roodeweg 42-44 den [[Otrobanda]], entre Reuzensteeg i Pieterszsteeg, enfrente di [[Sint-Elisabeth Hospital]] (SEHOS).<ref name=:"1">{{citeer web|titel=Advertentie|werk=[[Amigoe]]|datum=1976-12-11|via=Delpher.nl|bezochtdatum=2026-07-02|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010460945:mpeg21:p008}}</ref> Desde komienso di [[siglo 21|siglo bintiun]], e edifisio ta popularmente konosí komo [[Kranshi]], ora el a bira sede di e Registro Sivil.<ref name=:"2">[https://curacaomonuments.org/sites/roodeweg-42-44/ Roodeweg 42-44], curacaomonuments.org</ref> Huntu ku “La Maravilla” na [[Scharlooweg]] i “Belvédère” na L.B. Smithplein, Casa Blanca ta konsiderá komo un di e promé ehèmpelnan di arkitektura neoklásiko na Kòrsou.<ref name="NAAM">Gladys do Rego-Kuster, [https://naam.cw/2014/11/30/casa-blanca/ Casa Blanca], [[NAAM]]</ref> == Historia == Casa Blanca a wòrdu konstruí den añanan 1858–1859 komo un manshon di status haltu pa Carel Maurits Gaerste (1804–1871), un komersiante prominente, doño di diferente plantashi i propiedat den Otrobanda, i miembro di [[Konseho Kolonial]]. Pa e konstrukshon, el a kumpra vários parsela na banda panort di Roodeweg. Dia 29 di mart 1859, e edifisio a wòrdu deklará habitabel pa outoridatnan.<ref name="FB"/> E kas tabata konosí pa su gran salon di baile, un di e mas grandi riba e isla den e tempu ei, unda tabata organisá enkuentronan sosial, kultural i intelektual.<ref>Marugg, Stanley, [https://www.archiefvriend.com/index.php/ons-kwartaalblad/artikelen-uit-ons-blad/53-lauffer De woonhuizen van de familie Lauffer], De Archiefvriend, september 2009</ref> Durante [[siglo 20|siglo binti], e edifisio a pasa pa diferente fase di uso i dekadensia, inkluyendo komo penshun i burdel. Den e periodo aki, e kondishon di e kas a deteriorá konsiderablemente. Na 1994, Casa Blanca a haña status ofisial komo monumento. Den 1998, Stichting Monumentenzorg Curaçao a kumpra e edifisio i a restourá esaki kompletamente, konservando su karakter históriko i arkitektóniko.<ref name="FB">[https://www.facebook.com/curacaomonuments/posts/past-presentroodeweg-42-44-otrobanda-this-striking-palatial-mansion-later-known-/191481583593342/ Roodeweg 42-44, Otrobanda], FB</ref> E restourashon a haña rekonosemento regional pa su kalidat arkitektóniko.<ref name=:"2"/> For di sèptèmber 2002, e edifisio ta alohá Registro Sivil den kuadro di reutilisashon di patrimonio arkitektóniko den e sentro históriko di Willemstad. Na 2026 a kuminsá un proyekto di renobashon pa mantené i modernisá e edifisio.<ref>[[Dick Drayer]], [https://www.curacao.nu/nieuws/overheid/86733/kranshi-verhuist-tijdelijk-door-verbouwing-hoofdgebouw Kranshi verhuist tijdelijk door verbouwing hoofdgebouw], curacao.nu (6 di mart 2026)</ref> ==Deskripshon== Casa Blanca ta un edifisio monumental di dos piso, konstrui riba un parsela amplio (± 3.250 m²) i diseñá den forma di U ku ta rondoná un patio interno.<ref name=:"1"/><ref name=:"2"/> Karakterístikanan prinsipal ta inkluí: *fachada simétriko ku siete as *fronton triangular riba e parti sentral *balkon dilanti riba un pòrch ku kolumnanan dobbel *bòrdèshi ku trapi hanchu ku ta yega na entrada prinsipal *leishi di het profilá ku detaye dekorativo *kombinashon di diferente tipo di dak (manera [[dak di schouder]] i [[dak di siya]]) Originalmente, e kas tabata parti di un kompleho tipo kurá, ku un edifisio prinsipal i edifisionan anekso (“afdak”). Den e aneksonan aki tabata biba katibu i sirbiente di kas, i den sierto kaso nan tabata di hür.<ref>[https://dutchcaribbeanheritage.org/informatie/monumento-habri-2012-kura-di-otrobanda-koralengebied/ Area di Kura di Otrobanda], dutchcaribbeanheritage.org (2012) </ref><ref>[https://www.scribd.com/doc/111563414/Omd-2012-Koralengebied-Def-15okt12-Nl-Eng-Pap-Op-Volgorde Koralengebied Definitie]</ref> == Uso aktual == Aktualmente, Casa Blanca ta sede di Registro Sivil di Kòrsou, parti di departamento di Asuntunan Públiko. Ku mudansa di e Registro Sivil di Skalo pa Otrobanda, su nòmber popular “Kranshi”, ku a originá na un lokalidat anterior, tambe a transferí pa Casa Blanca. == Mira tambe == * [[Kranshi]] {{Appendix}} [[:Kategoria:Kòrsou]] [[:Kategoria:Arkitektura]] [[:Kategoria:Monumento protehí]] E manshon grandi impreshonante aki, despues konosí komo Casa Blanca, a wòrdu konstruí na 1858-1859 pa Carel Maurits Gaerste. Pa esaki el a kumpra vários parsela na banda panort di Roodeweg. Riba 29 di mart 1859, e kas grandi ta wòrdu deklará habitabel pa e maestro di distrito di Otrobanda. Carel Maurits Gaerste (1804 – 1871), tabata un hòmber prominente i próspero. E tabata miembro di e Konseho Kolonial i doño di plantashonnan Hermanus, Meiberg, i despues Malpais alias ‘’Terburgh à Texel, i Groot i Klein Malpais, alias “Mount Pleasant” i “Weitje”.<ref name="FB"/> Despues ku e edifisio a keda listá komo monumento na 1994, el a wòrdu kumprá pa Stichting Monumentenzorg Curaçao na 1998 i a keda kompletamente restourá.<ref name="FB"/> E trabounan di restourashon a keda bon dokumentá i lo wòrdu post pronto.<ref name="FB">[https://www.facebook.com/curacaomonuments/posts/past-presentroodeweg-42-44-otrobanda-this-striking-palatial-mansion-later-known-/191481583593342/ Roodeweg 42-44, Otrobanda], FB</ref> For di sèptèmber 2002, e edifisio ta akapará ‘’Kranshi’’, e ofisina di Registro Sivil di Kòrsou.<ref name="FB"/> E kas tabata konosí pa su gran salon di baile, konsiderá komo un di e mas grandi riba e isla den e tempu ei, unda tabata organisá enkuentronan sosial, kultural i intelektual.<ref>Marugg, Stanley, [https://www.archiefvriend.com/index.php/ons-kwartaalblad/artikelen-uit-ons-blad/53-lauffer De woonhuizen van de familie Lauffer], De Archiefvriend, september 2009</ref>, tabata organisá enkuentronan kultural i intelektual. Den [[siglo 20|siglo binti]], e edifisio a pasa pa diferente uso: penshun, burdel i posteriormente a bira un edifisio den estado di dekadensia. Despues di un periodo di deterioro, e edifisio a wòrdu kompletamente restourá i adaptá pa uso gubernamental. E restourashon a haña rekonosemento regional pa su kalidat arkitektóniko.<ref name=:"2"/> Na 2026 a kuminsa un proyekto di renobashon di e edifisio na Roodeweg 42.<ref>[[Dick Drayer]], [https://www.curacao.nu/nieuws/overheid/86733/kranshi-verhuist-tijdelijk-door-verbouwing-hoofdgebouw Kranshi verhuist tijdelijk door verbouwing hoofdgebouw], curacao.nu (6 di mart 2026)</ref> == Deskripshon == Casa Blanca ta un edifisio monumental grandi di dos piso, situá un tiki retirá for di kaya riba un parsela amplio (± 3.250 m²).<ref name=:"1"/> E edifisio ta diseña den forma di U ku ta rondoná un patio interno. Karakterístikanan prinsipal ta inkluí:<ref name=:"2"/> *fachada simétriko ku siete as *un fronton triangular riba e parti sentral *balkon dilanti riba un pòrch ku kolumnanan dobbel *bòrdèshi ku trapi hanchu ku ta yega na entrada prinsipal *leishi di het profilá i detaye dekorativo *kombinashon di dak di tipo [[dak di schouder]] i [[dak di siya]] E edifisio (kas di shon), para riba un persela di 3.250 m², tin dos piso i ta konstrui den e forma di un "U" ku ta rondoná un patio. e fachada sensio ku un leshi di het dòrná, ku riba dje un ‘fronton’ triangular. Un bòrdèshi na haltu riba trapi hanchu i kubrí pa un balkon riba pilá ta asentuá su forma rektangular será di e edifisio.<ref name="NAAM"/> E fachada dilanti tin un porch na entrada di e kas, i riba esaki tin un balkon. Originalmente, e kas tabata parti di un kompleho mas grandi ku edifisionan rond di e patio. Originalmente Casa Blanca tabata forma un kompleho tipo "Kurá", ku ta konsisti di un edifisio prinsipal i na su rant edifisionan anekso, tambe yamá "afdak" (kasita di un kamber ku dak di siya òf un dak inkliná (dak di lèsenar), respektivamente). Den e afdaknan aki tabata biba katibu i sirbiente di kas, pero tabata hür nan tambe.<ref>[https://dutchcaribbeanheritage.org/informatie/monumento-habri-2012-kura-di-otrobanda-koralengebied/ Area di Kura di Otrobanda], dutchcaribbeanheritage.org (2012) </ref><ref>[https://www.scribd.com/doc/111563414/Omd-2012-Koralengebied-Def-15okt12-Nl-Eng-Pap-Op-Volgorde Koralengebied Definitie]</ref> == Uso == Aktualmente, Casa Blanca ta sede di Registro Sivil di Kòrsou i di kua el a atkeri e nomber di "Kranshi" den boka di pueblo. E edifisio ta un ehèmpel importante di reutilisashon di patrimonio arkitektóniko den e sentro históriko di Willemstad. Na 1997 Unesco a nombra Willemstad Herensia Mundial. E edifisio ta konosí den boka di pueblo komo Kranshi. E nòmber aki no ta originá di Casa Blanca mes, sino di un otro lokalidat kaminda Registro Sivil tabata ubiká anteriormente. Ku e mudansa di e institushon pa Casa Blanca na komienso di siglo 21, e nòmber popular “Kranshi” a keda asosiá ku e edifisio nobo. == Mira tambe == * [[Kranshi]] == Literatura == * {{citeer boek |auteur=Pauline Pruneti-Winkel |jaar=1990|url= |titel=Scharloo a nineteenth century quarter of Willemstad, Curaçao : historical architecture and its background|via= |uitgever= Edizioni Poligrafico Fiorentino}} {{Appendix}} Roodeweg 42 - 44, Otrobanda E manshon palasial impreshonante aki, despues konosí komo Casa Blanca, a wòrdu konstruí na 1858-1859 pa Carel Maurits Gaerste. Pa esaki el a kumpra vários kavel na parti panort di e Roodeweg. Riba 29 di mart 1859, e kas grandi ta wòrdu deklará habitabel pa e maestro di distrito di Otrobanda. Carel Maurits Gaerste (1804 – 1871), tabata un hòmber prominente i próspero. E tabata miembro di e Konseho Kolonial i doño di plantashonnan Hermanus, Meiberg, i despues Malpais alias ‘’Terburgh à Texel, i Groot i Klein Malpais, alias “Mount Pleasant” i “Weitje”. Despues ku e edifisio a keda lista komo monumento na 1994, el a wòrdu kumprá pa Stichting Monumentenzorg Curaçao na 1998 i a keda kompletamente restourá. E trabounan di restourashon a keda bon dokumentá i lo wòrdu post pronto.<ref>https://www.facebook.com/curacaomonuments/posts/past-presentroodeweg-42-44-otrobanda-this-striking-palatial-mansion-later-known-/191481583593342/ Roodeweg 42-44, Otrobanda], FB</ref> For di sèptèmber 2002, e edifisio ta akapará ‘’Kranshi’’, e ofisina di Registro Sivil di Kòrsou. ----- Casa Blanca ta situá den Área di Koral (Kura) di Otrabanda, ku realmente a kuminsá desaroyá for di e di dos mitar di siglo 19. Un koral (kura) ta un tereno ku muraya ku un edifisio prinsipal i edifisionan eksterno na e randnan, tambe yamá dormitorio òf mitar dak (kasnan chikitu ku un kamber ku un dak di gable (dak di siya) òf un dak inkliná (dak di lèsenar), respektivamente). Katibunan i personal doméstiko tabata biba den e edifisionan eksterno, pero nan tabata destiná tambe pa hür. <ref>https://www.scribd.com/doc/111563414/Omd-2012-Koralengebied-Def-15okt12-Nl-Eng-Pap-Op-Volgorde Koralengebied Definitie]</ref> Desaroyo di e Area di Kurá riba Seru di Otrobanda a kuminsa meimei di siglo 19. Kuranan konosi ta Kura di Shon Ki, Casa Blanca i Kura di Shon Fil. Casa Blanca a konsisti originalmente di un edifisio prinsipal i na su rant edifisionan anekso, tambe yamá "afdak" (kasita di un kamber ku dak di siya òf un dak inkliná (dak di lèsenar), respektivamente). Den e afdaknan aki tabata biba katibu i sirbiente di kas, pero tabata hur nan tambe. Un kompleho asina ta wordu yama Kurá, un fenomeno ku a desaroya desde meimei di siglo 19 riba Seru Otrobanda. ==================, == Nomber Kranshi == E nòmber Kranshi tin un orígen masha pekuliar. E edifisio kaminda Kranshi for di prinsipio tabata ubiká, den pasado tabata un lokalidat Protestant kaminda un klup di hende muhé, yamá ‘Eendracht maakt macht’ tabata reuní regularmente. Na aña 1899 Marie van den Brink, yu muhé di e dominee, a funda e klup aki. Dor ku nan tabata bin huntu speshal pa hasi obra di man manera kose, bòrda i brei nan tabata yama e klup ‘dameskrans’. E nòmber ‘dameskrans’ den boka di e Yu di Kòrsou e tempu ei a bira Kranshi. Mesora esei a bira nòmber di e edifisio tambe.<ref>[https://gobiernu.cw/gob-newsletter-edishon1/ Kranshi, di unda e nomber ei a bin?], gobierno.cw</ref> E edifisio a mantené e nòmber Kranshi, asta ora ku na aña 1930 durante un periodo kòrtiku, Iglesia Reformá a usé pa su enkuentronan. Maske entretantu e nòmber ya no tabata tin su funshon original mas, e edifisio a keda karga e nòmber te na añanan ‘40 momentu ku Registro Sivil a kuminsá operá den dje. Na komienso di añanan ’60 Registro Sivil a muda (huntu ku e nòmber Kranshi) bai Skalo 150-152; kas kaminda anteriormente Pachi de Sola tabata biba. Den boka di pueblo e orei e edifisio original na Otrabanda a haña e nòmber ‘Kranshi bieu’. Na komienso di e siglo aki Kranshi a bolbe muda. Awor e la bai e edifisio neoklásiko restourá yamá ‘Casa Blanca’ situá na Roodeweg 42 nèt enfrente di Hospital Sint Elisabeth (SEHOS). Carel Maurits Gaerste kende tabata doño di diferente edifisio den Otrabanda, entre 1865 i 1884 a kumpra i rekonstruí Casa Blanca komo bibienda. Despues e edifisio a sirbi komo penshun, despues burdel (ka’i biá) i despues segun e la dekaí e la bira asta un dak pa drogadiktonan. Awendia den e famoso edifisio aki nos Registro Sivil ta ubiká. E ta ofisialmente yamá Asuntunan Públiko pero ketu bai Kranshi den boka di pueblo! == Historia == Carel Maurits Gaerste (1804-1871), komersiante, tabata doño di plantashi Malpais (Daniel) i diferente edifisio den Otrobanda. Entre 1865 i 1884 el a kumpra i rekonstruí e kas di shon komo bibienda. Den e ‘salon di baile’ di e kas, ku segun Pauline Prunetti-Winkel tabata esun mas grandi riba e isla den e tempu ei<ref>Marugg, Stanley, [https://www.archiefvriend.com/index.php/ons-kwartaalblad/artikelen-uit-ons-blad/53-lauffer De woonhuizen van de familie Lauffer], De Archiefvriend, september 2009</ref>, tabata organisa enkuentronan kultural i intelektual. Desde komienso di [[siglo 20]] e edifisio a sirbi komo penshun, despues burdel (ka’i biá) i despues, segun esaki tabata dekaí, a bira asta un dak pa drogadiktonan. == Deskripshon == E edifisio (kas di shon), para riba un persela di 3.250 m², tin dos piso i ta konstrui den e forma di un "U" ku ta rondoná un patio. e fachada sensio ku un leshi di het dòrná, ku riba dje un ‘fronton’ triangular. Un bòrdèshi na haltu riba trapi hanchu i kubrí pa un balkon riba pilá ta asentuá su forma rektangular será di e edifisio.<ref name="NAAM"/> E fachada dilanti tin un porch na entrada di e kas, i riba esaki tin un balkon. Dono di e edifisio ta ... Groot vrijstaand monumentaal gebouw van twee verdiepingen, terugliggend van de straat. Het hoofdgebouw van de kraal was oorspronkelijk volledig omringd door extra gebouwen aan de randen van de kraal. U-vormige plattegrond die een patio omsluit. Twee parallelle schilddaken over de voorkant, zadeldaken over de achtervleugels. Zwaar geprofileerde en volledig versierde uitspringende kroonlijst op consoles over de gevels, dentate quoins op hoeken. Voorgevel ingedeeld in zeven assen. Middendeel met driehoekig fronton boven kroonlijst; voorbalkon boven portiek met dubbele zuilen op bordes aan voorzijde met treden. Fronthek met voetmuur en spijlen tussen pilaren. Centrale voorpoort tussen gecanneleerde pilaren, twee extra poorten aan weerszijden. Volledig gerestaureerd als burgerlijke stand (restauratie bekroond met Caribische prijs voor beste restauratiearchitectuur). e ‘salon di baile’ riba e di dos piso Large detached two-storey monumental structure set back from street. Main building of corral originally fully surrounded by additional buildings at edges of corral. U- shaped floor plan enclosing a patio. Two parallel hipped roofs over front section, gable roofs over rear wings. Heavy profiled and fully decorated projecting cornice on consoles over façades, dentate quoins on corners. Front façade laid out in seven axes. Central section with triangular fronton above cornice; front balcony above portico with double columns on front platform with steps. Front fence with footing wall and bars set between pillars. Central front gate between fluted pillars, two additional gates on both sides. Fully restored as Civil Registry (restoration awarded with Carfibbean prize for best restoration architecture).<ref>[https://curacaomonuments.org/sites/roodeweg-42-44/ Roodeweg 42-44], curacaomonument.org</ref> Gran estructura monumental independiente de dos plantas retranqueada de la calle. Edificio principal del corral originalmente totalmente rodeado por edificios adicionales en los bordes del corral. Planta en forma de U que rodea un patio. Dos tejados paralelos a cuatro aguas en la parte delantera, tejados a dos aguas en las alas traseras. Cornisas salientes sobre ménsulas en las fachadas, muy perfiladas y decoradas. Fachada delantera dispuesta en siete ejes. Sección central con frontón triangular sobre cornisa; balcón delantero sobre pórtico con columnas dobles sobre plataforma delantera con escalones. Cerca frontal con muro de zapata y barrotes entre pilares. Puerta delantera central entre pilares estriados, dos puertas adicionales a ambos lados. Totalmente restaurado como Registro Civil (restauración galardonada con el premio Carfibbean a la mejor arquitectura de restauración). 1990: het in verval rakend monumentale herenhuis 'Casa Blanca' met onder andere de rijkst bewerkte gootlijst uit onze historische architectuur. Advertentie openbare verkoop:De opstal CASA BLANCA, staande op een perceel eigendomsgrond groot 3.250 m 2, begrensd door de Roodeweg, de Reuzensteeg en de Pieterszsteeg, kadastraal bekend als Stadsdistrict, Sectie B, no. 543.<ref name=:"1"/> {{Appendix}} [[Kategoria:Monumento protehí]] [[:Kategoria:Kòrsou]] Huntu ku e edifisionan "La Maravilla" na [[Scharlooweg]] 5 i "Belvédère" na Plasa L.B. Smith, e edifisio prinsipal di Casa Blanca ta marka e inisio di arkitektura neoklasisista na Kòrsou i ta di gran balor pa e historia di arkitektura di e isla.<ref name="NAAM">Gladys do Rego-Kuster, [https://naam.cw/2014/11/30/casa-blanca/ Casa Blanca], [[NAAM]]</ref> ----------------------- {{Databox}} '''Kranshi''' ta un término popular na [[Kòrsou]] ku ta referí histórikamente na Registro Sivil lokal<ref>Ofisialmente yamá "Asuntunan Públiko" ku ta inkluí diferente servisio manera registro sivil, registrashon di residente i asuntunan di elekshon.</ref> i, mas ampliamente, na e lugá kaminda e instituto gubernamental aki ta of tabata ubiká. ==Orígen== E nòmber “Kranshi” tin su orígen den e edifisio na [[Curaçaostraat 50]] na Otrobanda. Na 1899, Marie van den Brink, yu muhé di un domi protestant, a funda un klup di dama den Otrobanda ku e lema ''Eendracht maakt macht'' (Union ta hasi Forsa).<ref name="Nomber">[https://gobiernu.cw/gob-newsletter-edishon1/ Kranshi, di unda e nomber ei a bin?], gobiernu.cw</ref><ref>{{citeer web|titel=Eendracht maakt Macht|werk=[[Amigoe]]|datum=1911-12-09|bezochtdatum=2026-07-03|via=Delpher.nl|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280051:mpeg21:p003}}</ref> E miembronan di e klup tabata reuní pa hasi obra di man manera kose, bòrda i brei i pesei e klup tabata konosí komo ''dameskrans''. Den bok'i pueblo ku ta papia [[papiamentu]], e palabra aki a evolushoná fonétikamente te bira “Kranshi”.<ref name="Nomber"/> Rapidamente, e nòmber no solamente tabata referí na e klup, sino tambe na e edifisio mes, ku a bira konosí komo Kranshi (of Kransgebouw). == Di edifisio pa institushon == Durante añanan siguiente, e edifisio a sigui karga e nòmber “Kranshi”, tambe ora su uso a kambia (inkluso pa enkuentronan di Iglesia Reformá na un periodo kòrtiku).<ref name="Nomber"/> Na añanan 1940, Registro Sivil a kuminsá operá den e mesun edifisio. For di e momento ei, e nòmber “Kranshi” a pasa di un referensia di lugá pa un referensia di institushon. Den kurso di tempu, e término a bira uso komun pa tur servisio relashoná ku registrashon di susesonan di bida, manera nasementu, matrimonio i fayesimentu i pa dokumentonan ofisial.<ref>[https://gobiernu.cw/ministerionan/maneho-di-gobernashon-planifikashon-i-servisio-publiko/servisio-publiko-kranshi-i-ofisina-di-reibeweis/ Servisio Públiko (Kranshi i Ofisina di Reibeweis)], Gobièrnu di Kòrsou</ref> ==Lokalidatnan== Ku e desaroyo di e institushon, Registro Sivil (i kuné e nòmber “Kranshi”) a muda pa diferente lokalidat:<ref>[https://www.facebook.com/groups/17257577140/posts/10160977243972141/ Geschiedenis van Kranshi], [[Facebook|FB]]</ref> * Otrobanda – Curaçaostraat 50 (lokalidat original) * [[Pietermaai]] – lokalidat temporal despues di 1954 * [[Skalo]] – Kas di Pachi de Sola na [[Scharlooweg]] 150–152, desde añanan 1960) * Otrobanda – [[Casa Blanca]] na Roodeweg 40-42, desde 2002 Despues di e traslado pa Skalo, e lokalidat original a bira konosí komo “Kranshi bieu” den boka di pueblo.<ref>{{citeer web|titel=Basis-cursus over de cooperatie|werk=[[Amigoe]]|datum=1978-05-31|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639308:mpeg21:p002}}</ref><ref>{{citeer web|titel=Advertentie Cooperativa di Consumo Botica Wilhelmina|werk=[[Amigoe]]|datum=1973-01-15|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010460312:mpeg21:p010}}<ref></ref><ref>{{citeer web|titel=Advertentie Cooperatieve Spaar- & Credietvereniging Ogem |werk=[[Amigoe]]|datum=1992-07-22|bezochtdatum=2026-07-03|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010644156:mpeg21:p006}}</ref> ==Evolushon i uso== E historia di “Kranshi” ta mustra un evolushon klá di nòmber di un klup sosial (dameskrans) pa nòmber di un edifisio i despues pa nòmber di un institushon gubernamental. Durante e mudansanan di lokalidat, ta importante nota ku e edifisionan nobo ya tabatin nan propio nòmber, manera Kas di Pachi de Sola i Casa Blanca, pero den uso popular, e nòmber “Kranshi” a sigui predominá i a move huntu ku e institushon. Te dia di awe, e término ta keda bibu den idioma diario: hopi residente di Kòrsou ta usa “Kranshi” komo sinonimo pa Registro Sivil, meskos pa su nòmber ofisial "Asuntunan Públiko".<ref>{{citeer web|titel=Groep Ned. Antillen VAN HET ALGEMEEN NEDERLANDSCH VERBOND|werk=[[Amigoe]]|datum=1929-02-09|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280778:mpeg21:p003}}</ref> {{Appendix}} [[:Kategoria:Kòrsou]] [[:Kategoria:Papiamento]] == Vínkulo ku Registro Sivil == Rònt di aña 1940, Registro Sivil a kuminsá operá den e mesun edifisio na Curaçaostraat 50. E departamento tabata responsabel pa registrashon di susesonan di bida, manera nasementu, fayesimentu, matrimonio, divorsio i rekonosimentu, i pa suministrá kopia, ekstrakto i deklarashonnan ofisial.<ref>[https://gobiernu.cw/ministerionan/maneho-di-gobernashon-planifikashon-i-servisio-publiko/servisio-publiko-kranshi-i-ofisina-di-reibeweis/ Servisio Públiko (Kranshi i Ofisina di Reibeweis)], Gobièrnu di Kòrsou</ref> For di e momento ei, e nòmber “Kranshi” a bira estrechamente asosiá ku e institushon gubernamental. Den añanan ku a sigui, Registro Sivil a muda pa diferente lokalidat, mientras e nòmber popular a move huntu ku e departamento. Ku tempu, no solamente pueblo pero tambe organisashon, gobièrnu i Registro Sivil mes, a kuminsá usa e término "Kranshi" den anunsionan públiko, referiendo tantu na e instansia komo na su lokalidat.<ref>{{citeer web|titel=Advertentie Gobièrnu di Kòrsou|werk=[[Amigoe]]|datum=1989-04-21|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642919:mpeg21:p015}}</ref><ref>{{citeer web|titel=Advertentie URA|werk=[[Amigoe]]|datum=1969-07-12|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010463330:mpeg21:p006}}</ref> ===Lokalidatnan === Durante [[siglo 20]] i [[siglo 21|21]], Registro Sivil tabata establesé den diferente edifisio:<ref>[https://www.facebook.com/groups/17257577140/posts/10160977243972141/ Geschiedenis van Kranshi], [[Facebook|FB]]</ref> * Otrobanda – Curaçaostraat 50, lokalidat original ("Kransgebouw") * [[Pietermaai]] – lokalidat temporal despues di 1954 * [[Skalo]] – [[Scharlooweg]] 150-152 desde añanan 1960 (“Kas di Pachi de Sola”) * Otrobanda – Roodeweg 40-42 desde 2002 ("[[Casa Blanca]]") Despues di e traslado pa Skalo, e edifisio original na Otrobanda a bira konosí komo “Kranshi bieu”.<ref>{{citeer web|titel=Basis-cursus over de cooperatie|werk=[[Amigoe]]|datum=1978-05-31|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639308:mpeg21:p002}}</ref><ref>{{citeer web|titel=Advertentie Cooperativa di Consumo Botica Wilhelmina|werk=[[Amigoe]]|datum=1973-01-15|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010460312:mpeg21:p010}}<ref></ref><ref>{{citeer web|titel=Advertentie Cooperatieve Spaar- & Credietvereniging Ogem |werk=[[Amigoe]]|datum=1992-07-22|bezochtdatum=2026-07-03|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010644156:mpeg21:p006}}</ref> Ku e último mudansa pa Casa Blanca, e término “Kranshi” a sigui den uso pa e lokalidat nobo. == Evolushon i uso == Ku tempu, e nifikashon di e término “Kranshi” a pasa for di un klup sosial pa un edifisio spesífiko i despues pa un término general pa Registro Sivil.<ref>{{citeer web|titel=Groep Ned. Antillen VAN HET ALGEMEEN NEDERLANDSCH VERBOND|werk=[[Amigoe]]|datum=1929-02-09|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280778:mpeg21:p003}}</ref> No obstante ku a muda pa edifisionan ku ya tabatin nan propio nòmber (Kas di Pachi de Sola i Casa Blanca), e uso popular di e nòmber “Kranshi” a keda predominá i a wòrdu transferí di un lugá pa otro huntu ku e institushon. E fenómeno aki ta mustra kon un nòmber informal por bira un referensia institushonal i asta remplasá nòmbernan existente den memoria kolektivo. Te dia di awe e palabra “Kranshi” ta fungi den uso comun komo sinónimo pa Registro Sivil. {{Appendix}} [[:Kategoria:Kòrsou]] [[:Kategoria:Papiamento]] ------------------------- Den e “Historia di Kranshi,” e edifisio bieu riba Curaçaostraat den Otrobanda ta wòrdu menshoná promé. Alrededor di aña 1900, e asosiashon di hende muhé “Eendracht maakt Macht” (Unidat Ta Hasi Forsa) a reuní den e edifisio aki pa trabou di man, i el a bira konosí komo e Kransgebouw (Edifisio di Krans). Ora ku e Registro Sivil a muda pa e edifisio aki rònt di 1940, el a haña e nòmber ‘Kranshi’ lihé. E nòmber aki a sigui ora ku e Registro Sivil a muda pa e edifisio ‘Pachi de Sola’ na Scharloo na kuminsamentu di añanan 1960. Na 2002, e edifisio ‘Casa Blanca’ restourá na Otrobanda a wòrdu poné den uso: Scharloo a bira ‘Kranch Bieu’ i Otrobanda ‘Kranchi Nobo’. Pero unda Pietermaai ta pas awor? Na momentu ku Registro Sivil a bandoná e edifisio na Otrobanda na aña 1954, esaki tabata situá na Pietermaai pa algun aña, den e edifisio kaminda awor e ofisina di abogado “Soliana en Bonaparte” ta situá. <ref>https://www.facebook.com/groups/17257577140/posts/10160977243972141/ Geschiedenis van Kranshi], FB</ref> Curaçaostraat 50, un edifisio historiko di 1873, ta konosí awendia komo "Lanthùis Kranshi". ==Evolushon di signifikado== Ku tempu, e nòmber “Kranshi” a pasa for di un klup sosial pa un edifisio spesífiko, nan luga di encuentro na Curacaostraat 50, referi komo "Kransgebouw" of "Kransje", pa despues bira un término general pa Registro Sivil.<ref>Groep Ned. Antillen VAN HET ALGEMEEN NEDERLANDSCH VERBOND.. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 09-02-1929, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 02-07-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280778:mpeg21:p003</ref> Ora e Registro Sivil a kuminsá operá den e edifisio di e klup di dama na Otrobanda, e nòmber “Kranshi” a bira fuertemente asosiá ku e departamento gubernamental. Durante siglo 20 i 21, Registro Sivil a muda pa diferente lugá. E nòmber “Kranshi” a move huntu ku e institushon: * lokalidat original na Otrobanda * traslado pa [[Skalo]] meimei di añanan 1960 - "Kas di Pachi de Sola" na [[Scharlooweg]] 150-152 (awor A.M.Chumaceiro Bulevar 13) * posteriormente mudansa pa [[Casa Blanca]] na Roodeweg Despues di e mudansa pa Skalo, e edifisio original na Curacaostraat 50, Otrobanda a bira konosí komo “Kranshi bieu”.<ref>Basis-cursus over de cooperatie. "Amigoe". Curaçao, 31-05-1978, p. 2. Geraadpleegd op Delpher op 02-07-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639308:mpeg21:p002</ref><ref>Advertentie. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 15-01-1973, p. 10. Geraadpleegd op Delpher op 02-07-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010460312:mpeg21:p010</ref> Desde komienso di siglo 21, e nòmber “Kranshi” ta referí prinsipalmente na Casa Blanca, unda Registro Sivil ta ubiká actualmente i "Kranshi bieu" na Kas di Pachi de Sola. == Uso == Te awendia, hopi residente di Kòrsou ta sigui usa e palabra “Kranshi” komo sinónimo pa Registro Sivil, sin importá su lokalidat ofisial. E término ta un ehèmpel di: *kontinuidad linguístiko *memoria kolektivo *influensia di idioma den formashon di identidat urbano {{Appendix}} --------------- 8zgdb8tqyzp4ky8n40q8fqmzgofug7v 202936 202935 2026-09-02T20:24:35Z Caribiana 8320 202936 wikitext text/x-wiki __NOINDEX__ {{Variante|c}} {{infobox edificio| variante = c | tipo = [[monumento]] | nomber = Curacaostraat 50 | imagen = Curaçaostraat 50, restoration.png | descripcion = Edifisio bou restorashon na 2023 | nomber2 = Kranshi Bieu | localisa_na = [[Otrobanda]] | luga = [[Willemstad]] | adres = Curacaostraat 50 | pais = {{CUW}} }} '''Curaçaostraat 50''', konosí popularmente komo ''Kranshi Bieu'' òf ''Lanthùis Kranshi'', ta un edifisio monumental na [[Willemstad]], [[Kòrsou]], situá den [[Otrobanda]]. E edifisio ta un di e lugánan mas importante den historia di e término [[Kranshi]], i a funshoná komo un di e promé sedenan di e registro sivil di e isla. E edifisio ta registrá komo monumento ofisial i ta forma parti di e patrimonio históriko di Otrobanda i sentro históriko di Willemstad.<ref name="UNESCO">[https://whc.unesco.org/document/154358 World Heritage List], [[UNESCO]]</ref> Den [[siglo 21|siglo bintiun]], e edifisio ta den uso komo akomodashon turístiko, despues di a wòrdu restourá i adaptá pa uso moderno, manteniendo su karakter monumental.<ref>[https://www.landhuiskranshi.com/accommodatie/ Landhuis Kranshi]</ref> == Historia == E edifisio na Curaçaostraat 50 ta data for di 1873 i originalmente tabata un kas di shon grandi. Na fin di [[siglo 19|siglo diesnuebe]], e kas a bira propiedat i sede di un asosiashon di dama protestant bou di e nòmber ''Eendracht maakt macht'' (Union ta hasi Forsa), fundá na 1899 dor di Marie van den Brink.<ref>{{citeer web|titel=Eendracht maakt Macht|werk=[[Amigoe]]|datum=1911-12-09|bezochtdatum=2026-09-03|via=Delpher.nl|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280051:mpeg21:p003}}</ref> E grupo aki tabata reuní pa hasi obra di man manera: kosementu, bòrdamentu i breimentu. Debí na e aktividat aki, e edifisio a haña e nòmber hulandes "dameskrans", ku den uso popular na [[papiamentu]] a transformá na "Kranshi".<ref>[https://gobiernu.cw/gob-newsletter-edishon1/ Kranshi, di unda e nomber ei a bin?], gobierno.cw</ref><ref>{{citeer web|titel=Groep Ned. Antillen VAN HET ALGEMEEN NEDERLANDSCH VERBOND|werk=[[Amigoe]]|datum=1929-02-09|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280778:mpeg21:p003}}</ref> Durante kurso di tempu e edifisio a haña diferente uso: Cultureel Centrum Curaçao, ofisina di Registro Sivil, sede di sindikato, entre otro Fekoskan, i sitio pa duna presentashon i charla.<ref>https://www.landhuiskranshi.com/geschiedenis/</ref> == Vínkulo ku Registro Sivil== Alrededor di aña 1940, Registro Sivil a muda pa e edifisio na Curaçaostraat 50. For di e momento ei, e nòmber "Kranshi" a wòrdu direktamente asosiá ku e servisio gubernamental. E uso aki a pone e edifisio den un papel sentral den bida sivíl di Kòrsou, kaminda dokumentonan manera akta di nasementu, matrimonio i morto tabata wòrdu registrá. Despues ku Registro Sivil a bandoná e edifisio alrededor di 1954, e departamento a muda pa otro lokalidatnan, manera [[Pietermaai]] i posteriormente [[Skalo]]. Ku e traslado aki, e edifisio original na Curaçaostraat 50 a kuminsá wòrdu yamá ''Kranshi Bieu'', pa distingui'é di e lokalidatnan nobo. == Arkitektura== E edifisio ta un kas monumental independiente di un piso, situá retirá un tiki for di e linia di kaya. Karakterístikanan prinsipal ta inkluí:<ref>[https://curacaomonuments.org/sites/curacaostraat-50/ Curacaostraat 50], curacaomonuments.org</ref> *diseño den forma di H *tres dak di tipo hipped roof *leishi di het kontinuo ku perfil dekorativo *kantonan ku detaye tipo dentil *porta sentral ku shùter, flankiá pa bentana ku shùter *bentanan adishonal den e alas lateral *un sisterna grandi kubrí ku akueduktonan arko den e parti patras E kombinashon di e elementonan aki ta típiko pa kasnan urbano di status altu den Otrobanda. == Uso aktual == Signifikashon kultural Curaçaostraat 50 tin un papel klave den: orígen di e término Kranshi historia di Registro Sivil na Kòrsou memoria kolektivo di Otrobanda E edifisio ta representá un punto di transishon entre: *bida sosial (klup di dama) *funshon gubernamental *patrimonio restourá {{Appendix}} Curaçaostraat 50 in Willemstad (Otrobanda) is a recognized cultural heritage monument on Curaçao. Wikimedia Commons features a high-resolution restoration image of this large, H-shaped historical building, which historically functioned as the Kranshi Bieuw. The property sits on a detached, deep setback lot. == Mira tambe == * [[Kranshi]] {{Appendix}} [[:Kategoria:Kòrsou]] [[:Kategoria:Arkitektura]] [[:Kategoria:Monumento protehí]] ------------------------------- {{infobox edificio| variante = c | tipo = [[monumento]] | nomber = Casa Blanca | imagen = Roodeweg 42 - 44.png | descripcion = | nomber2 = | localisa_na = Roodeweg 42-44, [[Otrobanda]] | luga = [[Willemstad]] | cercania = | adres = | pais = {{CUW}} | fecha_funda = 29 di mart 1859 | estilo = neoklásiko | encarga = Carel Maurits Gaerste | fecha_construccion = 1858-1859 | architect = | material = | contratista = | gasto = | inaugura = | restaura = 1998-2002 | funcion_original = kas di shon | funcion_actual = sede di Registro Sivil di Kòrsou | propietario = Stichting Monumentenzorg Curaçao | status_monumento = monumento di herensia kultural | registra = 1994 }} '''Casa Blanca''' ("Kas Blanku") ta un edifisio monumental-históriko na [[Willemstad]], [[Kòrsou]]. E ta situá na Roodeweg 42-44 den [[Otrobanda]], entre Reuzensteeg i Pieterszsteeg, enfrente di [[Sint-Elisabeth Hospital]] (SEHOS).<ref name=:"1">{{citeer web|titel=Advertentie|werk=[[Amigoe]]|datum=1976-12-11|via=Delpher.nl|bezochtdatum=2026-07-02|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010460945:mpeg21:p008}}</ref> Desde komienso di [[siglo 21|siglo bintiun]], e edifisio ta popularmente konosí komo [[Kranshi]], ora el a bira sede di e Registro Sivil.<ref name=:"2">[https://curacaomonuments.org/sites/roodeweg-42-44/ Roodeweg 42-44], curacaomonuments.org</ref> Huntu ku “La Maravilla” na [[Scharlooweg]] i “Belvédère” na L.B. Smithplein, Casa Blanca ta konsiderá komo un di e promé ehèmpelnan di arkitektura neoklásiko na Kòrsou.<ref name="NAAM">Gladys do Rego-Kuster, [https://naam.cw/2014/11/30/casa-blanca/ Casa Blanca], [[NAAM]]</ref> == Historia == Casa Blanca a wòrdu konstruí den añanan 1858–1859 komo un manshon di status haltu pa Carel Maurits Gaerste (1804–1871), un komersiante prominente, doño di diferente plantashi i propiedat den Otrobanda, i miembro di [[Konseho Kolonial]]. Pa e konstrukshon, el a kumpra vários parsela na banda panort di Roodeweg. Dia 29 di mart 1859, e edifisio a wòrdu deklará habitabel pa outoridatnan.<ref name="FB"/> E kas tabata konosí pa su gran salon di baile, un di e mas grandi riba e isla den e tempu ei, unda tabata organisá enkuentronan sosial, kultural i intelektual.<ref>Marugg, Stanley, [https://www.archiefvriend.com/index.php/ons-kwartaalblad/artikelen-uit-ons-blad/53-lauffer De woonhuizen van de familie Lauffer], De Archiefvriend, september 2009</ref> Durante [[siglo 20|siglo binti], e edifisio a pasa pa diferente fase di uso i dekadensia, inkluyendo komo penshun i burdel. Den e periodo aki, e kondishon di e kas a deteriorá konsiderablemente. Na 1994, Casa Blanca a haña status ofisial komo monumento. Den 1998, Stichting Monumentenzorg Curaçao a kumpra e edifisio i a restourá esaki kompletamente, konservando su karakter históriko i arkitektóniko.<ref name="FB">[https://www.facebook.com/curacaomonuments/posts/past-presentroodeweg-42-44-otrobanda-this-striking-palatial-mansion-later-known-/191481583593342/ Roodeweg 42-44, Otrobanda], FB</ref> E restourashon a haña rekonosemento regional pa su kalidat arkitektóniko.<ref name=:"2"/> For di sèptèmber 2002, e edifisio ta alohá Registro Sivil den kuadro di reutilisashon di patrimonio arkitektóniko den e sentro históriko di Willemstad. Na 2026 a kuminsá un proyekto di renobashon pa mantené i modernisá e edifisio.<ref>[[Dick Drayer]], [https://www.curacao.nu/nieuws/overheid/86733/kranshi-verhuist-tijdelijk-door-verbouwing-hoofdgebouw Kranshi verhuist tijdelijk door verbouwing hoofdgebouw], curacao.nu (6 di mart 2026)</ref> ==Deskripshon== Casa Blanca ta un edifisio monumental di dos piso, konstrui riba un parsela amplio (± 3.250 m²) i diseñá den forma di U ku ta rondoná un patio interno.<ref name=:"1"/><ref name=:"2"/> Karakterístikanan prinsipal ta inkluí: *fachada simétriko ku siete as *fronton triangular riba e parti sentral *balkon dilanti riba un pòrch ku kolumnanan dobbel *bòrdèshi ku trapi hanchu ku ta yega na entrada prinsipal *leishi di het profilá ku detaye dekorativo *kombinashon di diferente tipo di dak (manera [[dak di schouder]] i [[dak di siya]]) Originalmente, e kas tabata parti di un kompleho tipo kurá, ku un edifisio prinsipal i edifisionan anekso (“afdak”). Den e aneksonan aki tabata biba katibu i sirbiente di kas, i den sierto kaso nan tabata di hür.<ref>[https://dutchcaribbeanheritage.org/informatie/monumento-habri-2012-kura-di-otrobanda-koralengebied/ Area di Kura di Otrobanda], dutchcaribbeanheritage.org (2012) </ref><ref>[https://www.scribd.com/doc/111563414/Omd-2012-Koralengebied-Def-15okt12-Nl-Eng-Pap-Op-Volgorde Koralengebied Definitie]</ref> == Uso aktual == Aktualmente, Casa Blanca ta sede di Registro Sivil di Kòrsou, parti di departamento di Asuntunan Públiko. Ku mudansa di e Registro Sivil di Skalo pa Otrobanda, su nòmber popular “Kranshi”, ku a originá na un lokalidat anterior, tambe a transferí pa Casa Blanca. == Mira tambe == * [[Kranshi]] {{Appendix}} [[:Kategoria:Kòrsou]] [[:Kategoria:Arkitektura]] [[:Kategoria:Monumento protehí]] E manshon grandi impreshonante aki, despues konosí komo Casa Blanca, a wòrdu konstruí na 1858-1859 pa Carel Maurits Gaerste. Pa esaki el a kumpra vários parsela na banda panort di Roodeweg. Riba 29 di mart 1859, e kas grandi ta wòrdu deklará habitabel pa e maestro di distrito di Otrobanda. Carel Maurits Gaerste (1804 – 1871), tabata un hòmber prominente i próspero. E tabata miembro di e Konseho Kolonial i doño di plantashonnan Hermanus, Meiberg, i despues Malpais alias ‘’Terburgh à Texel, i Groot i Klein Malpais, alias “Mount Pleasant” i “Weitje”.<ref name="FB"/> Despues ku e edifisio a keda listá komo monumento na 1994, el a wòrdu kumprá pa Stichting Monumentenzorg Curaçao na 1998 i a keda kompletamente restourá.<ref name="FB"/> E trabounan di restourashon a keda bon dokumentá i lo wòrdu post pronto.<ref name="FB">[https://www.facebook.com/curacaomonuments/posts/past-presentroodeweg-42-44-otrobanda-this-striking-palatial-mansion-later-known-/191481583593342/ Roodeweg 42-44, Otrobanda], FB</ref> For di sèptèmber 2002, e edifisio ta akapará ‘’Kranshi’’, e ofisina di Registro Sivil di Kòrsou.<ref name="FB"/> E kas tabata konosí pa su gran salon di baile, konsiderá komo un di e mas grandi riba e isla den e tempu ei, unda tabata organisá enkuentronan sosial, kultural i intelektual.<ref>Marugg, Stanley, [https://www.archiefvriend.com/index.php/ons-kwartaalblad/artikelen-uit-ons-blad/53-lauffer De woonhuizen van de familie Lauffer], De Archiefvriend, september 2009</ref>, tabata organisá enkuentronan kultural i intelektual. Den [[siglo 20|siglo binti]], e edifisio a pasa pa diferente uso: penshun, burdel i posteriormente a bira un edifisio den estado di dekadensia. Despues di un periodo di deterioro, e edifisio a wòrdu kompletamente restourá i adaptá pa uso gubernamental. E restourashon a haña rekonosemento regional pa su kalidat arkitektóniko.<ref name=:"2"/> Na 2026 a kuminsa un proyekto di renobashon di e edifisio na Roodeweg 42.<ref>[[Dick Drayer]], [https://www.curacao.nu/nieuws/overheid/86733/kranshi-verhuist-tijdelijk-door-verbouwing-hoofdgebouw Kranshi verhuist tijdelijk door verbouwing hoofdgebouw], curacao.nu (6 di mart 2026)</ref> == Deskripshon == Casa Blanca ta un edifisio monumental grandi di dos piso, situá un tiki retirá for di kaya riba un parsela amplio (± 3.250 m²).<ref name=:"1"/> E edifisio ta diseña den forma di U ku ta rondoná un patio interno. Karakterístikanan prinsipal ta inkluí:<ref name=:"2"/> *fachada simétriko ku siete as *un fronton triangular riba e parti sentral *balkon dilanti riba un pòrch ku kolumnanan dobbel *bòrdèshi ku trapi hanchu ku ta yega na entrada prinsipal *leishi di het profilá i detaye dekorativo *kombinashon di dak di tipo [[dak di schouder]] i [[dak di siya]] E edifisio (kas di shon), para riba un persela di 3.250 m², tin dos piso i ta konstrui den e forma di un "U" ku ta rondoná un patio. e fachada sensio ku un leshi di het dòrná, ku riba dje un ‘fronton’ triangular. Un bòrdèshi na haltu riba trapi hanchu i kubrí pa un balkon riba pilá ta asentuá su forma rektangular será di e edifisio.<ref name="NAAM"/> E fachada dilanti tin un porch na entrada di e kas, i riba esaki tin un balkon. Originalmente, e kas tabata parti di un kompleho mas grandi ku edifisionan rond di e patio. Originalmente Casa Blanca tabata forma un kompleho tipo "Kurá", ku ta konsisti di un edifisio prinsipal i na su rant edifisionan anekso, tambe yamá "afdak" (kasita di un kamber ku dak di siya òf un dak inkliná (dak di lèsenar), respektivamente). Den e afdaknan aki tabata biba katibu i sirbiente di kas, pero tabata hür nan tambe.<ref>[https://dutchcaribbeanheritage.org/informatie/monumento-habri-2012-kura-di-otrobanda-koralengebied/ Area di Kura di Otrobanda], dutchcaribbeanheritage.org (2012) </ref><ref>[https://www.scribd.com/doc/111563414/Omd-2012-Koralengebied-Def-15okt12-Nl-Eng-Pap-Op-Volgorde Koralengebied Definitie]</ref> == Uso == Aktualmente, Casa Blanca ta sede di Registro Sivil di Kòrsou i di kua el a atkeri e nomber di "Kranshi" den boka di pueblo. E edifisio ta un ehèmpel importante di reutilisashon di patrimonio arkitektóniko den e sentro históriko di Willemstad. Na 1997 Unesco a nombra Willemstad Herensia Mundial. E edifisio ta konosí den boka di pueblo komo Kranshi. E nòmber aki no ta originá di Casa Blanca mes, sino di un otro lokalidat kaminda Registro Sivil tabata ubiká anteriormente. Ku e mudansa di e institushon pa Casa Blanca na komienso di siglo 21, e nòmber popular “Kranshi” a keda asosiá ku e edifisio nobo. == Mira tambe == * [[Kranshi]] == Literatura == * {{citeer boek |auteur=Pauline Pruneti-Winkel |jaar=1990|url= |titel=Scharloo a nineteenth century quarter of Willemstad, Curaçao : historical architecture and its background|via= |uitgever= Edizioni Poligrafico Fiorentino}} {{Appendix}} Roodeweg 42 - 44, Otrobanda E manshon palasial impreshonante aki, despues konosí komo Casa Blanca, a wòrdu konstruí na 1858-1859 pa Carel Maurits Gaerste. Pa esaki el a kumpra vários kavel na parti panort di e Roodeweg. Riba 29 di mart 1859, e kas grandi ta wòrdu deklará habitabel pa e maestro di distrito di Otrobanda. Carel Maurits Gaerste (1804 – 1871), tabata un hòmber prominente i próspero. E tabata miembro di e Konseho Kolonial i doño di plantashonnan Hermanus, Meiberg, i despues Malpais alias ‘’Terburgh à Texel, i Groot i Klein Malpais, alias “Mount Pleasant” i “Weitje”. Despues ku e edifisio a keda lista komo monumento na 1994, el a wòrdu kumprá pa Stichting Monumentenzorg Curaçao na 1998 i a keda kompletamente restourá. E trabounan di restourashon a keda bon dokumentá i lo wòrdu post pronto.<ref>https://www.facebook.com/curacaomonuments/posts/past-presentroodeweg-42-44-otrobanda-this-striking-palatial-mansion-later-known-/191481583593342/ Roodeweg 42-44, Otrobanda], FB</ref> For di sèptèmber 2002, e edifisio ta akapará ‘’Kranshi’’, e ofisina di Registro Sivil di Kòrsou. ----- Casa Blanca ta situá den Área di Koral (Kura) di Otrabanda, ku realmente a kuminsá desaroyá for di e di dos mitar di siglo 19. Un koral (kura) ta un tereno ku muraya ku un edifisio prinsipal i edifisionan eksterno na e randnan, tambe yamá dormitorio òf mitar dak (kasnan chikitu ku un kamber ku un dak di gable (dak di siya) òf un dak inkliná (dak di lèsenar), respektivamente). Katibunan i personal doméstiko tabata biba den e edifisionan eksterno, pero nan tabata destiná tambe pa hür. <ref>https://www.scribd.com/doc/111563414/Omd-2012-Koralengebied-Def-15okt12-Nl-Eng-Pap-Op-Volgorde Koralengebied Definitie]</ref> Desaroyo di e Area di Kurá riba Seru di Otrobanda a kuminsa meimei di siglo 19. Kuranan konosi ta Kura di Shon Ki, Casa Blanca i Kura di Shon Fil. Casa Blanca a konsisti originalmente di un edifisio prinsipal i na su rant edifisionan anekso, tambe yamá "afdak" (kasita di un kamber ku dak di siya òf un dak inkliná (dak di lèsenar), respektivamente). Den e afdaknan aki tabata biba katibu i sirbiente di kas, pero tabata hur nan tambe. Un kompleho asina ta wordu yama Kurá, un fenomeno ku a desaroya desde meimei di siglo 19 riba Seru Otrobanda. ==================, == Nomber Kranshi == E nòmber Kranshi tin un orígen masha pekuliar. E edifisio kaminda Kranshi for di prinsipio tabata ubiká, den pasado tabata un lokalidat Protestant kaminda un klup di hende muhé, yamá ‘Eendracht maakt macht’ tabata reuní regularmente. Na aña 1899 Marie van den Brink, yu muhé di e dominee, a funda e klup aki. Dor ku nan tabata bin huntu speshal pa hasi obra di man manera kose, bòrda i brei nan tabata yama e klup ‘dameskrans’. E nòmber ‘dameskrans’ den boka di e Yu di Kòrsou e tempu ei a bira Kranshi. Mesora esei a bira nòmber di e edifisio tambe.<ref>[https://gobiernu.cw/gob-newsletter-edishon1/ Kranshi, di unda e nomber ei a bin?], gobierno.cw</ref> E edifisio a mantené e nòmber Kranshi, asta ora ku na aña 1930 durante un periodo kòrtiku, Iglesia Reformá a usé pa su enkuentronan. Maske entretantu e nòmber ya no tabata tin su funshon original mas, e edifisio a keda karga e nòmber te na añanan ‘40 momentu ku Registro Sivil a kuminsá operá den dje. Na komienso di añanan ’60 Registro Sivil a muda (huntu ku e nòmber Kranshi) bai Skalo 150-152; kas kaminda anteriormente Pachi de Sola tabata biba. Den boka di pueblo e orei e edifisio original na Otrabanda a haña e nòmber ‘Kranshi bieu’. Na komienso di e siglo aki Kranshi a bolbe muda. Awor e la bai e edifisio neoklásiko restourá yamá ‘Casa Blanca’ situá na Roodeweg 42 nèt enfrente di Hospital Sint Elisabeth (SEHOS). Carel Maurits Gaerste kende tabata doño di diferente edifisio den Otrabanda, entre 1865 i 1884 a kumpra i rekonstruí Casa Blanca komo bibienda. Despues e edifisio a sirbi komo penshun, despues burdel (ka’i biá) i despues segun e la dekaí e la bira asta un dak pa drogadiktonan. Awendia den e famoso edifisio aki nos Registro Sivil ta ubiká. E ta ofisialmente yamá Asuntunan Públiko pero ketu bai Kranshi den boka di pueblo! == Historia == Carel Maurits Gaerste (1804-1871), komersiante, tabata doño di plantashi Malpais (Daniel) i diferente edifisio den Otrobanda. Entre 1865 i 1884 el a kumpra i rekonstruí e kas di shon komo bibienda. Den e ‘salon di baile’ di e kas, ku segun Pauline Prunetti-Winkel tabata esun mas grandi riba e isla den e tempu ei<ref>Marugg, Stanley, [https://www.archiefvriend.com/index.php/ons-kwartaalblad/artikelen-uit-ons-blad/53-lauffer De woonhuizen van de familie Lauffer], De Archiefvriend, september 2009</ref>, tabata organisa enkuentronan kultural i intelektual. Desde komienso di [[siglo 20]] e edifisio a sirbi komo penshun, despues burdel (ka’i biá) i despues, segun esaki tabata dekaí, a bira asta un dak pa drogadiktonan. == Deskripshon == E edifisio (kas di shon), para riba un persela di 3.250 m², tin dos piso i ta konstrui den e forma di un "U" ku ta rondoná un patio. e fachada sensio ku un leshi di het dòrná, ku riba dje un ‘fronton’ triangular. Un bòrdèshi na haltu riba trapi hanchu i kubrí pa un balkon riba pilá ta asentuá su forma rektangular será di e edifisio.<ref name="NAAM"/> E fachada dilanti tin un porch na entrada di e kas, i riba esaki tin un balkon. Dono di e edifisio ta ... Groot vrijstaand monumentaal gebouw van twee verdiepingen, terugliggend van de straat. Het hoofdgebouw van de kraal was oorspronkelijk volledig omringd door extra gebouwen aan de randen van de kraal. U-vormige plattegrond die een patio omsluit. Twee parallelle schilddaken over de voorkant, zadeldaken over de achtervleugels. Zwaar geprofileerde en volledig versierde uitspringende kroonlijst op consoles over de gevels, dentate quoins op hoeken. Voorgevel ingedeeld in zeven assen. Middendeel met driehoekig fronton boven kroonlijst; voorbalkon boven portiek met dubbele zuilen op bordes aan voorzijde met treden. Fronthek met voetmuur en spijlen tussen pilaren. Centrale voorpoort tussen gecanneleerde pilaren, twee extra poorten aan weerszijden. Volledig gerestaureerd als burgerlijke stand (restauratie bekroond met Caribische prijs voor beste restauratiearchitectuur). e ‘salon di baile’ riba e di dos piso Large detached two-storey monumental structure set back from street. Main building of corral originally fully surrounded by additional buildings at edges of corral. U- shaped floor plan enclosing a patio. Two parallel hipped roofs over front section, gable roofs over rear wings. Heavy profiled and fully decorated projecting cornice on consoles over façades, dentate quoins on corners. Front façade laid out in seven axes. Central section with triangular fronton above cornice; front balcony above portico with double columns on front platform with steps. Front fence with footing wall and bars set between pillars. Central front gate between fluted pillars, two additional gates on both sides. Fully restored as Civil Registry (restoration awarded with Carfibbean prize for best restoration architecture).<ref>[https://curacaomonuments.org/sites/roodeweg-42-44/ Roodeweg 42-44], curacaomonument.org</ref> Gran estructura monumental independiente de dos plantas retranqueada de la calle. Edificio principal del corral originalmente totalmente rodeado por edificios adicionales en los bordes del corral. Planta en forma de U que rodea un patio. Dos tejados paralelos a cuatro aguas en la parte delantera, tejados a dos aguas en las alas traseras. Cornisas salientes sobre ménsulas en las fachadas, muy perfiladas y decoradas. Fachada delantera dispuesta en siete ejes. Sección central con frontón triangular sobre cornisa; balcón delantero sobre pórtico con columnas dobles sobre plataforma delantera con escalones. Cerca frontal con muro de zapata y barrotes entre pilares. Puerta delantera central entre pilares estriados, dos puertas adicionales a ambos lados. Totalmente restaurado como Registro Civil (restauración galardonada con el premio Carfibbean a la mejor arquitectura de restauración). 1990: het in verval rakend monumentale herenhuis 'Casa Blanca' met onder andere de rijkst bewerkte gootlijst uit onze historische architectuur. Advertentie openbare verkoop:De opstal CASA BLANCA, staande op een perceel eigendomsgrond groot 3.250 m 2, begrensd door de Roodeweg, de Reuzensteeg en de Pieterszsteeg, kadastraal bekend als Stadsdistrict, Sectie B, no. 543.<ref name=:"1"/> {{Appendix}} [[Kategoria:Monumento protehí]] [[:Kategoria:Kòrsou]] Huntu ku e edifisionan "La Maravilla" na [[Scharlooweg]] 5 i "Belvédère" na Plasa L.B. Smith, e edifisio prinsipal di Casa Blanca ta marka e inisio di arkitektura neoklasisista na Kòrsou i ta di gran balor pa e historia di arkitektura di e isla.<ref name="NAAM">Gladys do Rego-Kuster, [https://naam.cw/2014/11/30/casa-blanca/ Casa Blanca], [[NAAM]]</ref> ----------------------- {{Databox}} '''Kranshi''' ta un término popular na [[Kòrsou]] ku ta referí histórikamente na Registro Sivil lokal<ref>Ofisialmente yamá "Asuntunan Públiko" ku ta inkluí diferente servisio manera registro sivil, registrashon di residente i asuntunan di elekshon.</ref> i, mas ampliamente, na e lugá kaminda e instituto gubernamental aki ta of tabata ubiká. ==Orígen== E nòmber “Kranshi” tin su orígen den e edifisio na [[Curaçaostraat 50]] na Otrobanda. Na 1899, Marie van den Brink, yu muhé di un domi protestant, a funda un klup di dama den Otrobanda ku e lema ''Eendracht maakt macht'' (Union ta hasi Forsa).<ref name="Nomber">[https://gobiernu.cw/gob-newsletter-edishon1/ Kranshi, di unda e nomber ei a bin?], gobiernu.cw</ref><ref>{{citeer web|titel=Eendracht maakt Macht|werk=[[Amigoe]]|datum=1911-12-09|bezochtdatum=2026-07-03|via=Delpher.nl|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280051:mpeg21:p003}}</ref> E miembronan di e klup tabata reuní pa hasi obra di man manera kose, bòrda i brei i pesei e klup tabata konosí komo ''dameskrans''. Den bok'i pueblo ku ta papia [[papiamentu]], e palabra aki a evolushoná fonétikamente te bira “Kranshi”.<ref name="Nomber"/> Rapidamente, e nòmber no solamente tabata referí na e klup, sino tambe na e edifisio mes, ku a bira konosí komo Kranshi (of Kransgebouw). == Di edifisio pa institushon == Durante añanan siguiente, e edifisio a sigui karga e nòmber “Kranshi”, tambe ora su uso a kambia (inkluso pa enkuentronan di Iglesia Reformá na un periodo kòrtiku).<ref name="Nomber"/> Na añanan 1940, Registro Sivil a kuminsá operá den e mesun edifisio. For di e momento ei, e nòmber “Kranshi” a pasa di un referensia di lugá pa un referensia di institushon. Den kurso di tempu, e término a bira uso komun pa tur servisio relashoná ku registrashon di susesonan di bida, manera nasementu, matrimonio i fayesimentu i pa dokumentonan ofisial.<ref>[https://gobiernu.cw/ministerionan/maneho-di-gobernashon-planifikashon-i-servisio-publiko/servisio-publiko-kranshi-i-ofisina-di-reibeweis/ Servisio Públiko (Kranshi i Ofisina di Reibeweis)], Gobièrnu di Kòrsou</ref> ==Lokalidatnan== Ku e desaroyo di e institushon, Registro Sivil (i kuné e nòmber “Kranshi”) a muda pa diferente lokalidat:<ref>[https://www.facebook.com/groups/17257577140/posts/10160977243972141/ Geschiedenis van Kranshi], [[Facebook|FB]]</ref> * Otrobanda – Curaçaostraat 50 (lokalidat original) * [[Pietermaai]] – lokalidat temporal despues di 1954 * [[Skalo]] – Kas di Pachi de Sola na [[Scharlooweg]] 150–152, desde añanan 1960) * Otrobanda – [[Casa Blanca]] na Roodeweg 40-42, desde 2002 Despues di e traslado pa Skalo, e lokalidat original a bira konosí komo “Kranshi bieu” den boka di pueblo.<ref>{{citeer web|titel=Basis-cursus over de cooperatie|werk=[[Amigoe]]|datum=1978-05-31|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639308:mpeg21:p002}}</ref><ref>{{citeer web|titel=Advertentie Cooperativa di Consumo Botica Wilhelmina|werk=[[Amigoe]]|datum=1973-01-15|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010460312:mpeg21:p010}}<ref></ref><ref>{{citeer web|titel=Advertentie Cooperatieve Spaar- & Credietvereniging Ogem |werk=[[Amigoe]]|datum=1992-07-22|bezochtdatum=2026-07-03|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010644156:mpeg21:p006}}</ref> ==Evolushon i uso== E historia di “Kranshi” ta mustra un evolushon klá di nòmber di un klup sosial (dameskrans) pa nòmber di un edifisio i despues pa nòmber di un institushon gubernamental. Durante e mudansanan di lokalidat, ta importante nota ku e edifisionan nobo ya tabatin nan propio nòmber, manera Kas di Pachi de Sola i Casa Blanca, pero den uso popular, e nòmber “Kranshi” a sigui predominá i a move huntu ku e institushon. Te dia di awe, e término ta keda bibu den idioma diario: hopi residente di Kòrsou ta usa “Kranshi” komo sinonimo pa Registro Sivil, meskos pa su nòmber ofisial "Asuntunan Públiko".<ref>{{citeer web|titel=Groep Ned. Antillen VAN HET ALGEMEEN NEDERLANDSCH VERBOND|werk=[[Amigoe]]|datum=1929-02-09|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280778:mpeg21:p003}}</ref> {{Appendix}} [[:Kategoria:Kòrsou]] [[:Kategoria:Papiamento]] == Vínkulo ku Registro Sivil == Rònt di aña 1940, Registro Sivil a kuminsá operá den e mesun edifisio na Curaçaostraat 50. E departamento tabata responsabel pa registrashon di susesonan di bida, manera nasementu, fayesimentu, matrimonio, divorsio i rekonosimentu, i pa suministrá kopia, ekstrakto i deklarashonnan ofisial.<ref>[https://gobiernu.cw/ministerionan/maneho-di-gobernashon-planifikashon-i-servisio-publiko/servisio-publiko-kranshi-i-ofisina-di-reibeweis/ Servisio Públiko (Kranshi i Ofisina di Reibeweis)], Gobièrnu di Kòrsou</ref> For di e momento ei, e nòmber “Kranshi” a bira estrechamente asosiá ku e institushon gubernamental. Den añanan ku a sigui, Registro Sivil a muda pa diferente lokalidat, mientras e nòmber popular a move huntu ku e departamento. Ku tempu, no solamente pueblo pero tambe organisashon, gobièrnu i Registro Sivil mes, a kuminsá usa e término "Kranshi" den anunsionan públiko, referiendo tantu na e instansia komo na su lokalidat.<ref>{{citeer web|titel=Advertentie Gobièrnu di Kòrsou|werk=[[Amigoe]]|datum=1989-04-21|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642919:mpeg21:p015}}</ref><ref>{{citeer web|titel=Advertentie URA|werk=[[Amigoe]]|datum=1969-07-12|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010463330:mpeg21:p006}}</ref> ===Lokalidatnan === Durante [[siglo 20]] i [[siglo 21|21]], Registro Sivil tabata establesé den diferente edifisio:<ref>[https://www.facebook.com/groups/17257577140/posts/10160977243972141/ Geschiedenis van Kranshi], [[Facebook|FB]]</ref> * Otrobanda – Curaçaostraat 50, lokalidat original ("Kransgebouw") * [[Pietermaai]] – lokalidat temporal despues di 1954 * [[Skalo]] – [[Scharlooweg]] 150-152 desde añanan 1960 (“Kas di Pachi de Sola”) * Otrobanda – Roodeweg 40-42 desde 2002 ("[[Casa Blanca]]") Despues di e traslado pa Skalo, e edifisio original na Otrobanda a bira konosí komo “Kranshi bieu”.<ref>{{citeer web|titel=Basis-cursus over de cooperatie|werk=[[Amigoe]]|datum=1978-05-31|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639308:mpeg21:p002}}</ref><ref>{{citeer web|titel=Advertentie Cooperativa di Consumo Botica Wilhelmina|werk=[[Amigoe]]|datum=1973-01-15|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010460312:mpeg21:p010}}<ref></ref><ref>{{citeer web|titel=Advertentie Cooperatieve Spaar- & Credietvereniging Ogem |werk=[[Amigoe]]|datum=1992-07-22|bezochtdatum=2026-07-03|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010644156:mpeg21:p006}}</ref> Ku e último mudansa pa Casa Blanca, e término “Kranshi” a sigui den uso pa e lokalidat nobo. == Evolushon i uso == Ku tempu, e nifikashon di e término “Kranshi” a pasa for di un klup sosial pa un edifisio spesífiko i despues pa un término general pa Registro Sivil.<ref>{{citeer web|titel=Groep Ned. Antillen VAN HET ALGEMEEN NEDERLANDSCH VERBOND|werk=[[Amigoe]]|datum=1929-02-09|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280778:mpeg21:p003}}</ref> No obstante ku a muda pa edifisionan ku ya tabatin nan propio nòmber (Kas di Pachi de Sola i Casa Blanca), e uso popular di e nòmber “Kranshi” a keda predominá i a wòrdu transferí di un lugá pa otro huntu ku e institushon. E fenómeno aki ta mustra kon un nòmber informal por bira un referensia institushonal i asta remplasá nòmbernan existente den memoria kolektivo. Te dia di awe e palabra “Kranshi” ta fungi den uso comun komo sinónimo pa Registro Sivil. {{Appendix}} [[:Kategoria:Kòrsou]] [[:Kategoria:Papiamento]] ------------------------- Den e “Historia di Kranshi,” e edifisio bieu riba Curaçaostraat den Otrobanda ta wòrdu menshoná promé. Alrededor di aña 1900, e asosiashon di hende muhé “Eendracht maakt Macht” (Unidat Ta Hasi Forsa) a reuní den e edifisio aki pa trabou di man, i el a bira konosí komo e Kransgebouw (Edifisio di Krans). Ora ku e Registro Sivil a muda pa e edifisio aki rònt di 1940, el a haña e nòmber ‘Kranshi’ lihé. E nòmber aki a sigui ora ku e Registro Sivil a muda pa e edifisio ‘Pachi de Sola’ na Scharloo na kuminsamentu di añanan 1960. Na 2002, e edifisio ‘Casa Blanca’ restourá na Otrobanda a wòrdu poné den uso: Scharloo a bira ‘Kranch Bieu’ i Otrobanda ‘Kranchi Nobo’. Pero unda Pietermaai ta pas awor? Na momentu ku Registro Sivil a bandoná e edifisio na Otrobanda na aña 1954, esaki tabata situá na Pietermaai pa algun aña, den e edifisio kaminda awor e ofisina di abogado “Soliana en Bonaparte” ta situá. <ref>https://www.facebook.com/groups/17257577140/posts/10160977243972141/ Geschiedenis van Kranshi], FB</ref> Curaçaostraat 50, un edifisio historiko di 1873, ta konosí awendia komo "Lanthùis Kranshi". ==Evolushon di signifikado== Ku tempu, e nòmber “Kranshi” a pasa for di un klup sosial pa un edifisio spesífiko, nan luga di encuentro na Curacaostraat 50, referi komo "Kransgebouw" of "Kransje", pa despues bira un término general pa Registro Sivil.<ref>Groep Ned. Antillen VAN HET ALGEMEEN NEDERLANDSCH VERBOND.. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 09-02-1929, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 02-07-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280778:mpeg21:p003</ref> Ora e Registro Sivil a kuminsá operá den e edifisio di e klup di dama na Otrobanda, e nòmber “Kranshi” a bira fuertemente asosiá ku e departamento gubernamental. Durante siglo 20 i 21, Registro Sivil a muda pa diferente lugá. E nòmber “Kranshi” a move huntu ku e institushon: * lokalidat original na Otrobanda * traslado pa [[Skalo]] meimei di añanan 1960 - "Kas di Pachi de Sola" na [[Scharlooweg]] 150-152 (awor A.M.Chumaceiro Bulevar 13) * posteriormente mudansa pa [[Casa Blanca]] na Roodeweg Despues di e mudansa pa Skalo, e edifisio original na Curacaostraat 50, Otrobanda a bira konosí komo “Kranshi bieu”.<ref>Basis-cursus over de cooperatie. "Amigoe". Curaçao, 31-05-1978, p. 2. Geraadpleegd op Delpher op 02-07-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639308:mpeg21:p002</ref><ref>Advertentie. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 15-01-1973, p. 10. Geraadpleegd op Delpher op 02-07-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010460312:mpeg21:p010</ref> Desde komienso di siglo 21, e nòmber “Kranshi” ta referí prinsipalmente na Casa Blanca, unda Registro Sivil ta ubiká actualmente i "Kranshi bieu" na Kas di Pachi de Sola. == Uso == Te awendia, hopi residente di Kòrsou ta sigui usa e palabra “Kranshi” komo sinónimo pa Registro Sivil, sin importá su lokalidat ofisial. E término ta un ehèmpel di: *kontinuidad linguístiko *memoria kolektivo *influensia di idioma den formashon di identidat urbano {{Appendix}} --------------- eh3l0jpwwxatd0yqwbe69fvp270p119 202937 202936 2026-09-02T20:27:13Z Caribiana 8320 202937 wikitext text/x-wiki __NOINDEX__ {{Variante|c}} {{infobox edificio| variante = c | tipo = [[monumento]] | nomber = Curacaostraat 50 | imagen = Curaçaostraat 50, restoration.png | descripcion = Edifisio bou restorashon na 2023 | nomber2 = Kranshi Bieu | localisa_na = [[Otrobanda]] | luga = [[Willemstad]] | adres = Curacaostraat 50 | pais = {{CUW}} }} '''Curaçaostraat 50''', konosí popularmente komo ''Kranshi Bieu'' òf ''Lanthùis Kranshi'', ta un edifisio monumental na [[Willemstad]], [[Kòrsou]], situá den [[Otrobanda]]. E edifisio ta un di e lugánan mas importante den historia di e término [[Kranshi]], i a funshoná komo un di e promé sedenan di e registro sivil di e isla. E edifisio ta registrá komo monumento ofisial i ta forma parti di e patrimonio históriko di Otrobanda i sentro históriko di Willemstad.<ref name="UNESCO">[https://whc.unesco.org/document/154358 World Heritage List], [[UNESCO]]</ref> Den [[siglo 21|siglo bintiun]], e edifisio ta den uso komo akomodashon turístiko, despues di a wòrdu restourá i adaptá pa uso moderno, manteniendo su karakter monumental.<ref>[https://www.landhuiskranshi.com/accommodatie/ Landhuis Kranshi]</ref> == Historia == E edifisio na Curaçaostraat 50 ta data for di 1873 i originalmente tabata un kas di shon grandi. Na fin di [[siglo 19|siglo diesnuebe]], e kas a bira propiedat i sede di un asosiashon di dama protestant bou di e nòmber ''Eendracht maakt macht'' (Union ta hasi Forsa), fundá na 1899 dor di Marie van den Brink.<ref>{{citeer web|titel=Eendracht maakt Macht|werk=[[Amigoe]]|datum=1911-12-09|bezochtdatum=2026-09-03|via=Delpher.nl|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280051:mpeg21:p003}}</ref> E grupo aki tabata reuní pa hasi obra di man manera: kosementu, bòrdamentu i breimentu. Debí na e aktividat aki, e edifisio a haña e nòmber hulandes "dameskrans", ku den uso popular na [[papiamentu]] a transformá na "Kranshi".<ref>[https://gobiernu.cw/gob-newsletter-edishon1/ Kranshi, di unda e nomber ei a bin?], gobierno.cw</ref><ref>{{citeer web|titel=Groep Ned. Antillen VAN HET ALGEMEEN NEDERLANDSCH VERBOND|werk=[[Amigoe]]|datum=1929-02-09|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280778:mpeg21:p003}}</ref> Durante kurso di tempu e edifisio a haña diferente uso: Cultureel Centrum Curaçao, ofisina di Registro Sivil, sede di sindikato, entre otro Fekoskan, i sitio pa duna presentashon i charla.<ref>https://www.landhuiskranshi.com/geschiedenis/</ref> == Vínkulo ku Registro Sivil== Alrededor di aña 1940, Registro Sivil a muda pa e edifisio na Curaçaostraat 50. For di e momento ei, e nòmber "Kranshi" a wòrdu direktamente asosiá ku e servisio gubernamental. E uso aki a pone e edifisio den un papel sentral den bida sivíl di Kòrsou, kaminda dokumentonan manera akta di nasementu, matrimonio i morto tabata wòrdu registrá. Despues ku Registro Sivil a bandoná e edifisio alrededor di 1954, e departamento a muda pa otro lokalidatnan, manera [[Pietermaai]] i posteriormente [[Skalo]]. Ku e traslado aki, e edifisio original na Curaçaostraat 50 a kuminsá wòrdu yamá ''Kranshi Bieu'', pa distingui'é di e lokalidatnan nobo. == Arkitektura== E edifisio ta un kas monumental independiente di un piso, situá retirá un tiki for di e linia di kaya. Karakterístikanan prinsipal ta inkluí:<ref>[https://curacaomonuments.org/sites/curacaostraat-50/ Curacaostraat 50], curacaomonuments.org</ref> *diseño den forma di H *tres dak di tipo hipped roof *leishi di het kontinuo ku perfil dekorativo *kantonan ku detaye tipo dentil *porta sentral ku shùter, flankiá pa bentana ku shùter *bentanan adishonal den e alas lateral *un sisterna grandi kubrí ku akueduktonan arko den e parti patras E kombinashon di e elementonan aki ta típiko pa kasnan urbano di status altu den Otrobanda. {{Appendix}} [[:Kategoria:Kòrsou]] [[:Kategoria:Arkitektura]] [[:Kategoria:Monumento protehí]] == Uso aktual == Signifikashon kultural Curaçaostraat 50 tin un papel klave den: orígen di e término Kranshi historia di Registro Sivil na Kòrsou memoria kolektivo di Otrobanda E edifisio ta representá un punto di transishon entre: *bida sosial (klup di dama) *funshon gubernamental *patrimonio restourá Curaçaostraat 50 in Willemstad (Otrobanda) is a recognized cultural heritage monument on Curaçao. Wikimedia Commons features a high-resolution restoration image of this large, H-shaped historical building, which historically functioned as the Kranshi Bieuw. The property sits on a detached, deep setback lot. == Mira tambe == * [[Kranshi]] {{Appendix}} [[:Kategoria:Kòrsou]] [[:Kategoria:Arkitektura]] [[:Kategoria:Monumento protehí]] ------------------------------- {{infobox edificio| variante = c | tipo = [[monumento]] | nomber = Casa Blanca | imagen = Roodeweg 42 - 44.png | descripcion = | nomber2 = | localisa_na = Roodeweg 42-44, [[Otrobanda]] | luga = [[Willemstad]] | cercania = | adres = | pais = {{CUW}} | fecha_funda = 29 di mart 1859 | estilo = neoklásiko | encarga = Carel Maurits Gaerste | fecha_construccion = 1858-1859 | architect = | material = | contratista = | gasto = | inaugura = | restaura = 1998-2002 | funcion_original = kas di shon | funcion_actual = sede di Registro Sivil di Kòrsou | propietario = Stichting Monumentenzorg Curaçao | status_monumento = monumento di herensia kultural | registra = 1994 }} '''Casa Blanca''' ("Kas Blanku") ta un edifisio monumental-históriko na [[Willemstad]], [[Kòrsou]]. E ta situá na Roodeweg 42-44 den [[Otrobanda]], entre Reuzensteeg i Pieterszsteeg, enfrente di [[Sint-Elisabeth Hospital]] (SEHOS).<ref name=:"1">{{citeer web|titel=Advertentie|werk=[[Amigoe]]|datum=1976-12-11|via=Delpher.nl|bezochtdatum=2026-07-02|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010460945:mpeg21:p008}}</ref> Desde komienso di [[siglo 21|siglo bintiun]], e edifisio ta popularmente konosí komo [[Kranshi]], ora el a bira sede di e Registro Sivil.<ref name=:"2">[https://curacaomonuments.org/sites/roodeweg-42-44/ Roodeweg 42-44], curacaomonuments.org</ref> Huntu ku “La Maravilla” na [[Scharlooweg]] i “Belvédère” na L.B. Smithplein, Casa Blanca ta konsiderá komo un di e promé ehèmpelnan di arkitektura neoklásiko na Kòrsou.<ref name="NAAM">Gladys do Rego-Kuster, [https://naam.cw/2014/11/30/casa-blanca/ Casa Blanca], [[NAAM]]</ref> == Historia == Casa Blanca a wòrdu konstruí den añanan 1858–1859 komo un manshon di status haltu pa Carel Maurits Gaerste (1804–1871), un komersiante prominente, doño di diferente plantashi i propiedat den Otrobanda, i miembro di [[Konseho Kolonial]]. Pa e konstrukshon, el a kumpra vários parsela na banda panort di Roodeweg. Dia 29 di mart 1859, e edifisio a wòrdu deklará habitabel pa outoridatnan.<ref name="FB"/> E kas tabata konosí pa su gran salon di baile, un di e mas grandi riba e isla den e tempu ei, unda tabata organisá enkuentronan sosial, kultural i intelektual.<ref>Marugg, Stanley, [https://www.archiefvriend.com/index.php/ons-kwartaalblad/artikelen-uit-ons-blad/53-lauffer De woonhuizen van de familie Lauffer], De Archiefvriend, september 2009</ref> Durante [[siglo 20|siglo binti], e edifisio a pasa pa diferente fase di uso i dekadensia, inkluyendo komo penshun i burdel. Den e periodo aki, e kondishon di e kas a deteriorá konsiderablemente. Na 1994, Casa Blanca a haña status ofisial komo monumento. Den 1998, Stichting Monumentenzorg Curaçao a kumpra e edifisio i a restourá esaki kompletamente, konservando su karakter históriko i arkitektóniko.<ref name="FB">[https://www.facebook.com/curacaomonuments/posts/past-presentroodeweg-42-44-otrobanda-this-striking-palatial-mansion-later-known-/191481583593342/ Roodeweg 42-44, Otrobanda], FB</ref> E restourashon a haña rekonosemento regional pa su kalidat arkitektóniko.<ref name=:"2"/> For di sèptèmber 2002, e edifisio ta alohá Registro Sivil den kuadro di reutilisashon di patrimonio arkitektóniko den e sentro históriko di Willemstad. Na 2026 a kuminsá un proyekto di renobashon pa mantené i modernisá e edifisio.<ref>[[Dick Drayer]], [https://www.curacao.nu/nieuws/overheid/86733/kranshi-verhuist-tijdelijk-door-verbouwing-hoofdgebouw Kranshi verhuist tijdelijk door verbouwing hoofdgebouw], curacao.nu (6 di mart 2026)</ref> ==Deskripshon== Casa Blanca ta un edifisio monumental di dos piso, konstrui riba un parsela amplio (± 3.250 m²) i diseñá den forma di U ku ta rondoná un patio interno.<ref name=:"1"/><ref name=:"2"/> Karakterístikanan prinsipal ta inkluí: *fachada simétriko ku siete as *fronton triangular riba e parti sentral *balkon dilanti riba un pòrch ku kolumnanan dobbel *bòrdèshi ku trapi hanchu ku ta yega na entrada prinsipal *leishi di het profilá ku detaye dekorativo *kombinashon di diferente tipo di dak (manera [[dak di schouder]] i [[dak di siya]]) Originalmente, e kas tabata parti di un kompleho tipo kurá, ku un edifisio prinsipal i edifisionan anekso (“afdak”). Den e aneksonan aki tabata biba katibu i sirbiente di kas, i den sierto kaso nan tabata di hür.<ref>[https://dutchcaribbeanheritage.org/informatie/monumento-habri-2012-kura-di-otrobanda-koralengebied/ Area di Kura di Otrobanda], dutchcaribbeanheritage.org (2012) </ref><ref>[https://www.scribd.com/doc/111563414/Omd-2012-Koralengebied-Def-15okt12-Nl-Eng-Pap-Op-Volgorde Koralengebied Definitie]</ref> == Uso aktual == Aktualmente, Casa Blanca ta sede di Registro Sivil di Kòrsou, parti di departamento di Asuntunan Públiko. Ku mudansa di e Registro Sivil di Skalo pa Otrobanda, su nòmber popular “Kranshi”, ku a originá na un lokalidat anterior, tambe a transferí pa Casa Blanca. == Mira tambe == * [[Kranshi]] {{Appendix}} [[:Kategoria:Kòrsou]] [[:Kategoria:Arkitektura]] [[:Kategoria:Monumento protehí]] E manshon grandi impreshonante aki, despues konosí komo Casa Blanca, a wòrdu konstruí na 1858-1859 pa Carel Maurits Gaerste. Pa esaki el a kumpra vários parsela na banda panort di Roodeweg. Riba 29 di mart 1859, e kas grandi ta wòrdu deklará habitabel pa e maestro di distrito di Otrobanda. Carel Maurits Gaerste (1804 – 1871), tabata un hòmber prominente i próspero. E tabata miembro di e Konseho Kolonial i doño di plantashonnan Hermanus, Meiberg, i despues Malpais alias ‘’Terburgh à Texel, i Groot i Klein Malpais, alias “Mount Pleasant” i “Weitje”.<ref name="FB"/> Despues ku e edifisio a keda listá komo monumento na 1994, el a wòrdu kumprá pa Stichting Monumentenzorg Curaçao na 1998 i a keda kompletamente restourá.<ref name="FB"/> E trabounan di restourashon a keda bon dokumentá i lo wòrdu post pronto.<ref name="FB">[https://www.facebook.com/curacaomonuments/posts/past-presentroodeweg-42-44-otrobanda-this-striking-palatial-mansion-later-known-/191481583593342/ Roodeweg 42-44, Otrobanda], FB</ref> For di sèptèmber 2002, e edifisio ta akapará ‘’Kranshi’’, e ofisina di Registro Sivil di Kòrsou.<ref name="FB"/> E kas tabata konosí pa su gran salon di baile, konsiderá komo un di e mas grandi riba e isla den e tempu ei, unda tabata organisá enkuentronan sosial, kultural i intelektual.<ref>Marugg, Stanley, [https://www.archiefvriend.com/index.php/ons-kwartaalblad/artikelen-uit-ons-blad/53-lauffer De woonhuizen van de familie Lauffer], De Archiefvriend, september 2009</ref>, tabata organisá enkuentronan kultural i intelektual. Den [[siglo 20|siglo binti]], e edifisio a pasa pa diferente uso: penshun, burdel i posteriormente a bira un edifisio den estado di dekadensia. Despues di un periodo di deterioro, e edifisio a wòrdu kompletamente restourá i adaptá pa uso gubernamental. E restourashon a haña rekonosemento regional pa su kalidat arkitektóniko.<ref name=:"2"/> Na 2026 a kuminsa un proyekto di renobashon di e edifisio na Roodeweg 42.<ref>[[Dick Drayer]], [https://www.curacao.nu/nieuws/overheid/86733/kranshi-verhuist-tijdelijk-door-verbouwing-hoofdgebouw Kranshi verhuist tijdelijk door verbouwing hoofdgebouw], curacao.nu (6 di mart 2026)</ref> == Deskripshon == Casa Blanca ta un edifisio monumental grandi di dos piso, situá un tiki retirá for di kaya riba un parsela amplio (± 3.250 m²).<ref name=:"1"/> E edifisio ta diseña den forma di U ku ta rondoná un patio interno. Karakterístikanan prinsipal ta inkluí:<ref name=:"2"/> *fachada simétriko ku siete as *un fronton triangular riba e parti sentral *balkon dilanti riba un pòrch ku kolumnanan dobbel *bòrdèshi ku trapi hanchu ku ta yega na entrada prinsipal *leishi di het profilá i detaye dekorativo *kombinashon di dak di tipo [[dak di schouder]] i [[dak di siya]] E edifisio (kas di shon), para riba un persela di 3.250 m², tin dos piso i ta konstrui den e forma di un "U" ku ta rondoná un patio. e fachada sensio ku un leshi di het dòrná, ku riba dje un ‘fronton’ triangular. Un bòrdèshi na haltu riba trapi hanchu i kubrí pa un balkon riba pilá ta asentuá su forma rektangular será di e edifisio.<ref name="NAAM"/> E fachada dilanti tin un porch na entrada di e kas, i riba esaki tin un balkon. Originalmente, e kas tabata parti di un kompleho mas grandi ku edifisionan rond di e patio. Originalmente Casa Blanca tabata forma un kompleho tipo "Kurá", ku ta konsisti di un edifisio prinsipal i na su rant edifisionan anekso, tambe yamá "afdak" (kasita di un kamber ku dak di siya òf un dak inkliná (dak di lèsenar), respektivamente). Den e afdaknan aki tabata biba katibu i sirbiente di kas, pero tabata hür nan tambe.<ref>[https://dutchcaribbeanheritage.org/informatie/monumento-habri-2012-kura-di-otrobanda-koralengebied/ Area di Kura di Otrobanda], dutchcaribbeanheritage.org (2012) </ref><ref>[https://www.scribd.com/doc/111563414/Omd-2012-Koralengebied-Def-15okt12-Nl-Eng-Pap-Op-Volgorde Koralengebied Definitie]</ref> == Uso == Aktualmente, Casa Blanca ta sede di Registro Sivil di Kòrsou i di kua el a atkeri e nomber di "Kranshi" den boka di pueblo. E edifisio ta un ehèmpel importante di reutilisashon di patrimonio arkitektóniko den e sentro históriko di Willemstad. Na 1997 Unesco a nombra Willemstad Herensia Mundial. E edifisio ta konosí den boka di pueblo komo Kranshi. E nòmber aki no ta originá di Casa Blanca mes, sino di un otro lokalidat kaminda Registro Sivil tabata ubiká anteriormente. Ku e mudansa di e institushon pa Casa Blanca na komienso di siglo 21, e nòmber popular “Kranshi” a keda asosiá ku e edifisio nobo. == Mira tambe == * [[Kranshi]] == Literatura == * {{citeer boek |auteur=Pauline Pruneti-Winkel |jaar=1990|url= |titel=Scharloo a nineteenth century quarter of Willemstad, Curaçao : historical architecture and its background|via= |uitgever= Edizioni Poligrafico Fiorentino}} {{Appendix}} Roodeweg 42 - 44, Otrobanda E manshon palasial impreshonante aki, despues konosí komo Casa Blanca, a wòrdu konstruí na 1858-1859 pa Carel Maurits Gaerste. Pa esaki el a kumpra vários kavel na parti panort di e Roodeweg. Riba 29 di mart 1859, e kas grandi ta wòrdu deklará habitabel pa e maestro di distrito di Otrobanda. Carel Maurits Gaerste (1804 – 1871), tabata un hòmber prominente i próspero. E tabata miembro di e Konseho Kolonial i doño di plantashonnan Hermanus, Meiberg, i despues Malpais alias ‘’Terburgh à Texel, i Groot i Klein Malpais, alias “Mount Pleasant” i “Weitje”. Despues ku e edifisio a keda lista komo monumento na 1994, el a wòrdu kumprá pa Stichting Monumentenzorg Curaçao na 1998 i a keda kompletamente restourá. E trabounan di restourashon a keda bon dokumentá i lo wòrdu post pronto.<ref>https://www.facebook.com/curacaomonuments/posts/past-presentroodeweg-42-44-otrobanda-this-striking-palatial-mansion-later-known-/191481583593342/ Roodeweg 42-44, Otrobanda], FB</ref> For di sèptèmber 2002, e edifisio ta akapará ‘’Kranshi’’, e ofisina di Registro Sivil di Kòrsou. ----- Casa Blanca ta situá den Área di Koral (Kura) di Otrabanda, ku realmente a kuminsá desaroyá for di e di dos mitar di siglo 19. Un koral (kura) ta un tereno ku muraya ku un edifisio prinsipal i edifisionan eksterno na e randnan, tambe yamá dormitorio òf mitar dak (kasnan chikitu ku un kamber ku un dak di gable (dak di siya) òf un dak inkliná (dak di lèsenar), respektivamente). Katibunan i personal doméstiko tabata biba den e edifisionan eksterno, pero nan tabata destiná tambe pa hür. <ref>https://www.scribd.com/doc/111563414/Omd-2012-Koralengebied-Def-15okt12-Nl-Eng-Pap-Op-Volgorde Koralengebied Definitie]</ref> Desaroyo di e Area di Kurá riba Seru di Otrobanda a kuminsa meimei di siglo 19. Kuranan konosi ta Kura di Shon Ki, Casa Blanca i Kura di Shon Fil. Casa Blanca a konsisti originalmente di un edifisio prinsipal i na su rant edifisionan anekso, tambe yamá "afdak" (kasita di un kamber ku dak di siya òf un dak inkliná (dak di lèsenar), respektivamente). Den e afdaknan aki tabata biba katibu i sirbiente di kas, pero tabata hur nan tambe. Un kompleho asina ta wordu yama Kurá, un fenomeno ku a desaroya desde meimei di siglo 19 riba Seru Otrobanda. ==================, == Nomber Kranshi == E nòmber Kranshi tin un orígen masha pekuliar. E edifisio kaminda Kranshi for di prinsipio tabata ubiká, den pasado tabata un lokalidat Protestant kaminda un klup di hende muhé, yamá ‘Eendracht maakt macht’ tabata reuní regularmente. Na aña 1899 Marie van den Brink, yu muhé di e dominee, a funda e klup aki. Dor ku nan tabata bin huntu speshal pa hasi obra di man manera kose, bòrda i brei nan tabata yama e klup ‘dameskrans’. E nòmber ‘dameskrans’ den boka di e Yu di Kòrsou e tempu ei a bira Kranshi. Mesora esei a bira nòmber di e edifisio tambe.<ref>[https://gobiernu.cw/gob-newsletter-edishon1/ Kranshi, di unda e nomber ei a bin?], gobierno.cw</ref> E edifisio a mantené e nòmber Kranshi, asta ora ku na aña 1930 durante un periodo kòrtiku, Iglesia Reformá a usé pa su enkuentronan. Maske entretantu e nòmber ya no tabata tin su funshon original mas, e edifisio a keda karga e nòmber te na añanan ‘40 momentu ku Registro Sivil a kuminsá operá den dje. Na komienso di añanan ’60 Registro Sivil a muda (huntu ku e nòmber Kranshi) bai Skalo 150-152; kas kaminda anteriormente Pachi de Sola tabata biba. Den boka di pueblo e orei e edifisio original na Otrabanda a haña e nòmber ‘Kranshi bieu’. Na komienso di e siglo aki Kranshi a bolbe muda. Awor e la bai e edifisio neoklásiko restourá yamá ‘Casa Blanca’ situá na Roodeweg 42 nèt enfrente di Hospital Sint Elisabeth (SEHOS). Carel Maurits Gaerste kende tabata doño di diferente edifisio den Otrabanda, entre 1865 i 1884 a kumpra i rekonstruí Casa Blanca komo bibienda. Despues e edifisio a sirbi komo penshun, despues burdel (ka’i biá) i despues segun e la dekaí e la bira asta un dak pa drogadiktonan. Awendia den e famoso edifisio aki nos Registro Sivil ta ubiká. E ta ofisialmente yamá Asuntunan Públiko pero ketu bai Kranshi den boka di pueblo! == Historia == Carel Maurits Gaerste (1804-1871), komersiante, tabata doño di plantashi Malpais (Daniel) i diferente edifisio den Otrobanda. Entre 1865 i 1884 el a kumpra i rekonstruí e kas di shon komo bibienda. Den e ‘salon di baile’ di e kas, ku segun Pauline Prunetti-Winkel tabata esun mas grandi riba e isla den e tempu ei<ref>Marugg, Stanley, [https://www.archiefvriend.com/index.php/ons-kwartaalblad/artikelen-uit-ons-blad/53-lauffer De woonhuizen van de familie Lauffer], De Archiefvriend, september 2009</ref>, tabata organisa enkuentronan kultural i intelektual. Desde komienso di [[siglo 20]] e edifisio a sirbi komo penshun, despues burdel (ka’i biá) i despues, segun esaki tabata dekaí, a bira asta un dak pa drogadiktonan. == Deskripshon == E edifisio (kas di shon), para riba un persela di 3.250 m², tin dos piso i ta konstrui den e forma di un "U" ku ta rondoná un patio. e fachada sensio ku un leshi di het dòrná, ku riba dje un ‘fronton’ triangular. Un bòrdèshi na haltu riba trapi hanchu i kubrí pa un balkon riba pilá ta asentuá su forma rektangular será di e edifisio.<ref name="NAAM"/> E fachada dilanti tin un porch na entrada di e kas, i riba esaki tin un balkon. Dono di e edifisio ta ... Groot vrijstaand monumentaal gebouw van twee verdiepingen, terugliggend van de straat. Het hoofdgebouw van de kraal was oorspronkelijk volledig omringd door extra gebouwen aan de randen van de kraal. U-vormige plattegrond die een patio omsluit. Twee parallelle schilddaken over de voorkant, zadeldaken over de achtervleugels. Zwaar geprofileerde en volledig versierde uitspringende kroonlijst op consoles over de gevels, dentate quoins op hoeken. Voorgevel ingedeeld in zeven assen. Middendeel met driehoekig fronton boven kroonlijst; voorbalkon boven portiek met dubbele zuilen op bordes aan voorzijde met treden. Fronthek met voetmuur en spijlen tussen pilaren. Centrale voorpoort tussen gecanneleerde pilaren, twee extra poorten aan weerszijden. Volledig gerestaureerd als burgerlijke stand (restauratie bekroond met Caribische prijs voor beste restauratiearchitectuur). e ‘salon di baile’ riba e di dos piso Large detached two-storey monumental structure set back from street. Main building of corral originally fully surrounded by additional buildings at edges of corral. U- shaped floor plan enclosing a patio. Two parallel hipped roofs over front section, gable roofs over rear wings. Heavy profiled and fully decorated projecting cornice on consoles over façades, dentate quoins on corners. Front façade laid out in seven axes. Central section with triangular fronton above cornice; front balcony above portico with double columns on front platform with steps. Front fence with footing wall and bars set between pillars. Central front gate between fluted pillars, two additional gates on both sides. Fully restored as Civil Registry (restoration awarded with Carfibbean prize for best restoration architecture).<ref>[https://curacaomonuments.org/sites/roodeweg-42-44/ Roodeweg 42-44], curacaomonument.org</ref> Gran estructura monumental independiente de dos plantas retranqueada de la calle. Edificio principal del corral originalmente totalmente rodeado por edificios adicionales en los bordes del corral. Planta en forma de U que rodea un patio. Dos tejados paralelos a cuatro aguas en la parte delantera, tejados a dos aguas en las alas traseras. Cornisas salientes sobre ménsulas en las fachadas, muy perfiladas y decoradas. Fachada delantera dispuesta en siete ejes. Sección central con frontón triangular sobre cornisa; balcón delantero sobre pórtico con columnas dobles sobre plataforma delantera con escalones. Cerca frontal con muro de zapata y barrotes entre pilares. Puerta delantera central entre pilares estriados, dos puertas adicionales a ambos lados. Totalmente restaurado como Registro Civil (restauración galardonada con el premio Carfibbean a la mejor arquitectura de restauración). 1990: het in verval rakend monumentale herenhuis 'Casa Blanca' met onder andere de rijkst bewerkte gootlijst uit onze historische architectuur. Advertentie openbare verkoop:De opstal CASA BLANCA, staande op een perceel eigendomsgrond groot 3.250 m 2, begrensd door de Roodeweg, de Reuzensteeg en de Pieterszsteeg, kadastraal bekend als Stadsdistrict, Sectie B, no. 543.<ref name=:"1"/> {{Appendix}} [[Kategoria:Monumento protehí]] [[:Kategoria:Kòrsou]] Huntu ku e edifisionan "La Maravilla" na [[Scharlooweg]] 5 i "Belvédère" na Plasa L.B. Smith, e edifisio prinsipal di Casa Blanca ta marka e inisio di arkitektura neoklasisista na Kòrsou i ta di gran balor pa e historia di arkitektura di e isla.<ref name="NAAM">Gladys do Rego-Kuster, [https://naam.cw/2014/11/30/casa-blanca/ Casa Blanca], [[NAAM]]</ref> ----------------------- {{Databox}} '''Kranshi''' ta un término popular na [[Kòrsou]] ku ta referí histórikamente na Registro Sivil lokal<ref>Ofisialmente yamá "Asuntunan Públiko" ku ta inkluí diferente servisio manera registro sivil, registrashon di residente i asuntunan di elekshon.</ref> i, mas ampliamente, na e lugá kaminda e instituto gubernamental aki ta of tabata ubiká. ==Orígen== E nòmber “Kranshi” tin su orígen den e edifisio na [[Curaçaostraat 50]] na Otrobanda. Na 1899, Marie van den Brink, yu muhé di un domi protestant, a funda un klup di dama den Otrobanda ku e lema ''Eendracht maakt macht'' (Union ta hasi Forsa).<ref name="Nomber">[https://gobiernu.cw/gob-newsletter-edishon1/ Kranshi, di unda e nomber ei a bin?], gobiernu.cw</ref><ref>{{citeer web|titel=Eendracht maakt Macht|werk=[[Amigoe]]|datum=1911-12-09|bezochtdatum=2026-07-03|via=Delpher.nl|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280051:mpeg21:p003}}</ref> E miembronan di e klup tabata reuní pa hasi obra di man manera kose, bòrda i brei i pesei e klup tabata konosí komo ''dameskrans''. Den bok'i pueblo ku ta papia [[papiamentu]], e palabra aki a evolushoná fonétikamente te bira “Kranshi”.<ref name="Nomber"/> Rapidamente, e nòmber no solamente tabata referí na e klup, sino tambe na e edifisio mes, ku a bira konosí komo Kranshi (of Kransgebouw). == Di edifisio pa institushon == Durante añanan siguiente, e edifisio a sigui karga e nòmber “Kranshi”, tambe ora su uso a kambia (inkluso pa enkuentronan di Iglesia Reformá na un periodo kòrtiku).<ref name="Nomber"/> Na añanan 1940, Registro Sivil a kuminsá operá den e mesun edifisio. For di e momento ei, e nòmber “Kranshi” a pasa di un referensia di lugá pa un referensia di institushon. Den kurso di tempu, e término a bira uso komun pa tur servisio relashoná ku registrashon di susesonan di bida, manera nasementu, matrimonio i fayesimentu i pa dokumentonan ofisial.<ref>[https://gobiernu.cw/ministerionan/maneho-di-gobernashon-planifikashon-i-servisio-publiko/servisio-publiko-kranshi-i-ofisina-di-reibeweis/ Servisio Públiko (Kranshi i Ofisina di Reibeweis)], Gobièrnu di Kòrsou</ref> ==Lokalidatnan== Ku e desaroyo di e institushon, Registro Sivil (i kuné e nòmber “Kranshi”) a muda pa diferente lokalidat:<ref>[https://www.facebook.com/groups/17257577140/posts/10160977243972141/ Geschiedenis van Kranshi], [[Facebook|FB]]</ref> * Otrobanda – Curaçaostraat 50 (lokalidat original) * [[Pietermaai]] – lokalidat temporal despues di 1954 * [[Skalo]] – Kas di Pachi de Sola na [[Scharlooweg]] 150–152, desde añanan 1960) * Otrobanda – [[Casa Blanca]] na Roodeweg 40-42, desde 2002 Despues di e traslado pa Skalo, e lokalidat original a bira konosí komo “Kranshi bieu” den boka di pueblo.<ref>{{citeer web|titel=Basis-cursus over de cooperatie|werk=[[Amigoe]]|datum=1978-05-31|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639308:mpeg21:p002}}</ref><ref>{{citeer web|titel=Advertentie Cooperativa di Consumo Botica Wilhelmina|werk=[[Amigoe]]|datum=1973-01-15|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010460312:mpeg21:p010}}<ref></ref><ref>{{citeer web|titel=Advertentie Cooperatieve Spaar- & Credietvereniging Ogem |werk=[[Amigoe]]|datum=1992-07-22|bezochtdatum=2026-07-03|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010644156:mpeg21:p006}}</ref> ==Evolushon i uso== E historia di “Kranshi” ta mustra un evolushon klá di nòmber di un klup sosial (dameskrans) pa nòmber di un edifisio i despues pa nòmber di un institushon gubernamental. Durante e mudansanan di lokalidat, ta importante nota ku e edifisionan nobo ya tabatin nan propio nòmber, manera Kas di Pachi de Sola i Casa Blanca, pero den uso popular, e nòmber “Kranshi” a sigui predominá i a move huntu ku e institushon. Te dia di awe, e término ta keda bibu den idioma diario: hopi residente di Kòrsou ta usa “Kranshi” komo sinonimo pa Registro Sivil, meskos pa su nòmber ofisial "Asuntunan Públiko".<ref>{{citeer web|titel=Groep Ned. Antillen VAN HET ALGEMEEN NEDERLANDSCH VERBOND|werk=[[Amigoe]]|datum=1929-02-09|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280778:mpeg21:p003}}</ref> {{Appendix}} [[:Kategoria:Kòrsou]] [[:Kategoria:Papiamento]] == Vínkulo ku Registro Sivil == Rònt di aña 1940, Registro Sivil a kuminsá operá den e mesun edifisio na Curaçaostraat 50. E departamento tabata responsabel pa registrashon di susesonan di bida, manera nasementu, fayesimentu, matrimonio, divorsio i rekonosimentu, i pa suministrá kopia, ekstrakto i deklarashonnan ofisial.<ref>[https://gobiernu.cw/ministerionan/maneho-di-gobernashon-planifikashon-i-servisio-publiko/servisio-publiko-kranshi-i-ofisina-di-reibeweis/ Servisio Públiko (Kranshi i Ofisina di Reibeweis)], Gobièrnu di Kòrsou</ref> For di e momento ei, e nòmber “Kranshi” a bira estrechamente asosiá ku e institushon gubernamental. Den añanan ku a sigui, Registro Sivil a muda pa diferente lokalidat, mientras e nòmber popular a move huntu ku e departamento. Ku tempu, no solamente pueblo pero tambe organisashon, gobièrnu i Registro Sivil mes, a kuminsá usa e término "Kranshi" den anunsionan públiko, referiendo tantu na e instansia komo na su lokalidat.<ref>{{citeer web|titel=Advertentie Gobièrnu di Kòrsou|werk=[[Amigoe]]|datum=1989-04-21|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642919:mpeg21:p015}}</ref><ref>{{citeer web|titel=Advertentie URA|werk=[[Amigoe]]|datum=1969-07-12|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010463330:mpeg21:p006}}</ref> ===Lokalidatnan === Durante [[siglo 20]] i [[siglo 21|21]], Registro Sivil tabata establesé den diferente edifisio:<ref>[https://www.facebook.com/groups/17257577140/posts/10160977243972141/ Geschiedenis van Kranshi], [[Facebook|FB]]</ref> * Otrobanda – Curaçaostraat 50, lokalidat original ("Kransgebouw") * [[Pietermaai]] – lokalidat temporal despues di 1954 * [[Skalo]] – [[Scharlooweg]] 150-152 desde añanan 1960 (“Kas di Pachi de Sola”) * Otrobanda – Roodeweg 40-42 desde 2002 ("[[Casa Blanca]]") Despues di e traslado pa Skalo, e edifisio original na Otrobanda a bira konosí komo “Kranshi bieu”.<ref>{{citeer web|titel=Basis-cursus over de cooperatie|werk=[[Amigoe]]|datum=1978-05-31|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639308:mpeg21:p002}}</ref><ref>{{citeer web|titel=Advertentie Cooperativa di Consumo Botica Wilhelmina|werk=[[Amigoe]]|datum=1973-01-15|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010460312:mpeg21:p010}}<ref></ref><ref>{{citeer web|titel=Advertentie Cooperatieve Spaar- & Credietvereniging Ogem |werk=[[Amigoe]]|datum=1992-07-22|bezochtdatum=2026-07-03|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010644156:mpeg21:p006}}</ref> Ku e último mudansa pa Casa Blanca, e término “Kranshi” a sigui den uso pa e lokalidat nobo. == Evolushon i uso == Ku tempu, e nifikashon di e término “Kranshi” a pasa for di un klup sosial pa un edifisio spesífiko i despues pa un término general pa Registro Sivil.<ref>{{citeer web|titel=Groep Ned. Antillen VAN HET ALGEMEEN NEDERLANDSCH VERBOND|werk=[[Amigoe]]|datum=1929-02-09|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280778:mpeg21:p003}}</ref> No obstante ku a muda pa edifisionan ku ya tabatin nan propio nòmber (Kas di Pachi de Sola i Casa Blanca), e uso popular di e nòmber “Kranshi” a keda predominá i a wòrdu transferí di un lugá pa otro huntu ku e institushon. E fenómeno aki ta mustra kon un nòmber informal por bira un referensia institushonal i asta remplasá nòmbernan existente den memoria kolektivo. Te dia di awe e palabra “Kranshi” ta fungi den uso comun komo sinónimo pa Registro Sivil. {{Appendix}} [[:Kategoria:Kòrsou]] [[:Kategoria:Papiamento]] ------------------------- Den e “Historia di Kranshi,” e edifisio bieu riba Curaçaostraat den Otrobanda ta wòrdu menshoná promé. Alrededor di aña 1900, e asosiashon di hende muhé “Eendracht maakt Macht” (Unidat Ta Hasi Forsa) a reuní den e edifisio aki pa trabou di man, i el a bira konosí komo e Kransgebouw (Edifisio di Krans). Ora ku e Registro Sivil a muda pa e edifisio aki rònt di 1940, el a haña e nòmber ‘Kranshi’ lihé. E nòmber aki a sigui ora ku e Registro Sivil a muda pa e edifisio ‘Pachi de Sola’ na Scharloo na kuminsamentu di añanan 1960. Na 2002, e edifisio ‘Casa Blanca’ restourá na Otrobanda a wòrdu poné den uso: Scharloo a bira ‘Kranch Bieu’ i Otrobanda ‘Kranchi Nobo’. Pero unda Pietermaai ta pas awor? Na momentu ku Registro Sivil a bandoná e edifisio na Otrobanda na aña 1954, esaki tabata situá na Pietermaai pa algun aña, den e edifisio kaminda awor e ofisina di abogado “Soliana en Bonaparte” ta situá. <ref>https://www.facebook.com/groups/17257577140/posts/10160977243972141/ Geschiedenis van Kranshi], FB</ref> Curaçaostraat 50, un edifisio historiko di 1873, ta konosí awendia komo "Lanthùis Kranshi". ==Evolushon di signifikado== Ku tempu, e nòmber “Kranshi” a pasa for di un klup sosial pa un edifisio spesífiko, nan luga di encuentro na Curacaostraat 50, referi komo "Kransgebouw" of "Kransje", pa despues bira un término general pa Registro Sivil.<ref>Groep Ned. Antillen VAN HET ALGEMEEN NEDERLANDSCH VERBOND.. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 09-02-1929, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 02-07-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280778:mpeg21:p003</ref> Ora e Registro Sivil a kuminsá operá den e edifisio di e klup di dama na Otrobanda, e nòmber “Kranshi” a bira fuertemente asosiá ku e departamento gubernamental. Durante siglo 20 i 21, Registro Sivil a muda pa diferente lugá. E nòmber “Kranshi” a move huntu ku e institushon: * lokalidat original na Otrobanda * traslado pa [[Skalo]] meimei di añanan 1960 - "Kas di Pachi de Sola" na [[Scharlooweg]] 150-152 (awor A.M.Chumaceiro Bulevar 13) * posteriormente mudansa pa [[Casa Blanca]] na Roodeweg Despues di e mudansa pa Skalo, e edifisio original na Curacaostraat 50, Otrobanda a bira konosí komo “Kranshi bieu”.<ref>Basis-cursus over de cooperatie. "Amigoe". Curaçao, 31-05-1978, p. 2. Geraadpleegd op Delpher op 02-07-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639308:mpeg21:p002</ref><ref>Advertentie. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 15-01-1973, p. 10. Geraadpleegd op Delpher op 02-07-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010460312:mpeg21:p010</ref> Desde komienso di siglo 21, e nòmber “Kranshi” ta referí prinsipalmente na Casa Blanca, unda Registro Sivil ta ubiká actualmente i "Kranshi bieu" na Kas di Pachi de Sola. == Uso == Te awendia, hopi residente di Kòrsou ta sigui usa e palabra “Kranshi” komo sinónimo pa Registro Sivil, sin importá su lokalidat ofisial. E término ta un ehèmpel di: *kontinuidad linguístiko *memoria kolektivo *influensia di idioma den formashon di identidat urbano {{Appendix}} --------------- qk6zfthdfa964qe7lbr9bo9wr94u9l7 202938 202937 2026-09-02T20:29:41Z Caribiana 8320 /* Arkitektura */ 202938 wikitext text/x-wiki __NOINDEX__ {{Variante|c}} {{infobox edificio| variante = c | tipo = [[monumento]] | nomber = Curacaostraat 50 | imagen = Curaçaostraat 50, restoration.png | descripcion = Edifisio bou restorashon na 2023 | nomber2 = Kranshi Bieu | localisa_na = [[Otrobanda]] | luga = [[Willemstad]] | adres = Curacaostraat 50 | pais = {{CUW}} }} '''Curaçaostraat 50''', konosí popularmente komo ''Kranshi Bieu'' òf ''Lanthùis Kranshi'', ta un edifisio monumental na [[Willemstad]], [[Kòrsou]], situá den [[Otrobanda]]. E edifisio ta un di e lugánan mas importante den historia di e término [[Kranshi]], i a funshoná komo un di e promé sedenan di e registro sivil di e isla. E edifisio ta registrá komo monumento ofisial i ta forma parti di e patrimonio históriko di Otrobanda i sentro históriko di Willemstad.<ref name="UNESCO">[https://whc.unesco.org/document/154358 World Heritage List], [[UNESCO]]</ref> Den [[siglo 21|siglo bintiun]], e edifisio ta den uso komo akomodashon turístiko, despues di a wòrdu restourá i adaptá pa uso moderno, manteniendo su karakter monumental.<ref>[https://www.landhuiskranshi.com/accommodatie/ Landhuis Kranshi]</ref> == Historia == E edifisio na Curaçaostraat 50 ta data for di 1873 i originalmente tabata un kas di shon grandi. Na fin di [[siglo 19|siglo diesnuebe]], e kas a bira propiedat i sede di un asosiashon di dama protestant bou di e nòmber ''Eendracht maakt macht'' (Union ta hasi Forsa), fundá na 1899 dor di Marie van den Brink.<ref>{{citeer web|titel=Eendracht maakt Macht|werk=[[Amigoe]]|datum=1911-12-09|bezochtdatum=2026-09-03|via=Delpher.nl|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280051:mpeg21:p003}}</ref> E grupo aki tabata reuní pa hasi obra di man manera: kosementu, bòrdamentu i breimentu. Debí na e aktividat aki, e edifisio a haña e nòmber hulandes "dameskrans", ku den uso popular na [[papiamentu]] a transformá na "Kranshi".<ref>[https://gobiernu.cw/gob-newsletter-edishon1/ Kranshi, di unda e nomber ei a bin?], gobierno.cw</ref><ref>{{citeer web|titel=Groep Ned. Antillen VAN HET ALGEMEEN NEDERLANDSCH VERBOND|werk=[[Amigoe]]|datum=1929-02-09|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280778:mpeg21:p003}}</ref> Durante kurso di tempu e edifisio a haña diferente uso: Cultureel Centrum Curaçao, ofisina di Registro Sivil, sede di sindikato, entre otro Fekoskan, i sitio pa duna presentashon i charla.<ref>https://www.landhuiskranshi.com/geschiedenis/</ref> == Vínkulo ku Registro Sivil== Alrededor di aña 1940, Registro Sivil a muda pa e edifisio na Curaçaostraat 50. For di e momento ei, e nòmber "Kranshi" a wòrdu direktamente asosiá ku e servisio gubernamental. E uso aki a pone e edifisio den un papel sentral den bida sivíl di Kòrsou, kaminda dokumentonan manera akta di nasementu, matrimonio i morto tabata wòrdu registrá. Despues ku Registro Sivil a bandoná e edifisio alrededor di 1954, e departamento a muda pa otro lokalidatnan, manera [[Pietermaai]] i posteriormente [[Skalo]]. Ku e traslado aki, e edifisio original na Curaçaostraat 50 a kuminsá wòrdu yamá ''Kranshi Bieu'', pa distingui'é di e lokalidatnan nobo. == Arkitektura== E edifisio ta un kas monumental independiente di un piso, situá retirá un tiki for di e linia di kaya. Karakterístikanan prinsipal ta inkluí:<ref>[https://curacaomonuments.org/sites/curacaostraat-50/ Curacaostraat 50], curacaomonuments.org</ref> *diseño den forma di H *tres dak di tipo [[dak di schouder]] *leishi di het kontinuo ku perfil dekorativo *kantonan ku detaye tipo dentil *porta sentral ku shùter, flankiá pa bentana ku shùter *bentana adishonal den e ala lateral *un sisterna grandi kubrí ku akueduktonan arko den e parti patras E kombinashon di e elementonan aki ta típiko pa kasnan urbano di status altu den Otrobanda. {{Appendix}} [[:Kategoria:Kòrsou]] [[:Kategoria:Arkitektura]] [[:Kategoria:Monumento protehí]] == Uso aktual == Signifikashon kultural Curaçaostraat 50 tin un papel klave den: orígen di e término Kranshi historia di Registro Sivil na Kòrsou memoria kolektivo di Otrobanda E edifisio ta representá un punto di transishon entre: *bida sosial (klup di dama) *funshon gubernamental *patrimonio restourá Curaçaostraat 50 in Willemstad (Otrobanda) is a recognized cultural heritage monument on Curaçao. Wikimedia Commons features a high-resolution restoration image of this large, H-shaped historical building, which historically functioned as the Kranshi Bieuw. The property sits on a detached, deep setback lot. == Mira tambe == * [[Kranshi]] {{Appendix}} [[:Kategoria:Kòrsou]] [[:Kategoria:Arkitektura]] [[:Kategoria:Monumento protehí]] ------------------------------- {{infobox edificio| variante = c | tipo = [[monumento]] | nomber = Casa Blanca | imagen = Roodeweg 42 - 44.png | descripcion = | nomber2 = | localisa_na = Roodeweg 42-44, [[Otrobanda]] | luga = [[Willemstad]] | cercania = | adres = | pais = {{CUW}} | fecha_funda = 29 di mart 1859 | estilo = neoklásiko | encarga = Carel Maurits Gaerste | fecha_construccion = 1858-1859 | architect = | material = | contratista = | gasto = | inaugura = | restaura = 1998-2002 | funcion_original = kas di shon | funcion_actual = sede di Registro Sivil di Kòrsou | propietario = Stichting Monumentenzorg Curaçao | status_monumento = monumento di herensia kultural | registra = 1994 }} '''Casa Blanca''' ("Kas Blanku") ta un edifisio monumental-históriko na [[Willemstad]], [[Kòrsou]]. E ta situá na Roodeweg 42-44 den [[Otrobanda]], entre Reuzensteeg i Pieterszsteeg, enfrente di [[Sint-Elisabeth Hospital]] (SEHOS).<ref name=:"1">{{citeer web|titel=Advertentie|werk=[[Amigoe]]|datum=1976-12-11|via=Delpher.nl|bezochtdatum=2026-07-02|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010460945:mpeg21:p008}}</ref> Desde komienso di [[siglo 21|siglo bintiun]], e edifisio ta popularmente konosí komo [[Kranshi]], ora el a bira sede di e Registro Sivil.<ref name=:"2">[https://curacaomonuments.org/sites/roodeweg-42-44/ Roodeweg 42-44], curacaomonuments.org</ref> Huntu ku “La Maravilla” na [[Scharlooweg]] i “Belvédère” na L.B. Smithplein, Casa Blanca ta konsiderá komo un di e promé ehèmpelnan di arkitektura neoklásiko na Kòrsou.<ref name="NAAM">Gladys do Rego-Kuster, [https://naam.cw/2014/11/30/casa-blanca/ Casa Blanca], [[NAAM]]</ref> == Historia == Casa Blanca a wòrdu konstruí den añanan 1858–1859 komo un manshon di status haltu pa Carel Maurits Gaerste (1804–1871), un komersiante prominente, doño di diferente plantashi i propiedat den Otrobanda, i miembro di [[Konseho Kolonial]]. Pa e konstrukshon, el a kumpra vários parsela na banda panort di Roodeweg. Dia 29 di mart 1859, e edifisio a wòrdu deklará habitabel pa outoridatnan.<ref name="FB"/> E kas tabata konosí pa su gran salon di baile, un di e mas grandi riba e isla den e tempu ei, unda tabata organisá enkuentronan sosial, kultural i intelektual.<ref>Marugg, Stanley, [https://www.archiefvriend.com/index.php/ons-kwartaalblad/artikelen-uit-ons-blad/53-lauffer De woonhuizen van de familie Lauffer], De Archiefvriend, september 2009</ref> Durante [[siglo 20|siglo binti], e edifisio a pasa pa diferente fase di uso i dekadensia, inkluyendo komo penshun i burdel. Den e periodo aki, e kondishon di e kas a deteriorá konsiderablemente. Na 1994, Casa Blanca a haña status ofisial komo monumento. Den 1998, Stichting Monumentenzorg Curaçao a kumpra e edifisio i a restourá esaki kompletamente, konservando su karakter históriko i arkitektóniko.<ref name="FB">[https://www.facebook.com/curacaomonuments/posts/past-presentroodeweg-42-44-otrobanda-this-striking-palatial-mansion-later-known-/191481583593342/ Roodeweg 42-44, Otrobanda], FB</ref> E restourashon a haña rekonosemento regional pa su kalidat arkitektóniko.<ref name=:"2"/> For di sèptèmber 2002, e edifisio ta alohá Registro Sivil den kuadro di reutilisashon di patrimonio arkitektóniko den e sentro históriko di Willemstad. Na 2026 a kuminsá un proyekto di renobashon pa mantené i modernisá e edifisio.<ref>[[Dick Drayer]], [https://www.curacao.nu/nieuws/overheid/86733/kranshi-verhuist-tijdelijk-door-verbouwing-hoofdgebouw Kranshi verhuist tijdelijk door verbouwing hoofdgebouw], curacao.nu (6 di mart 2026)</ref> ==Deskripshon== Casa Blanca ta un edifisio monumental di dos piso, konstrui riba un parsela amplio (± 3.250 m²) i diseñá den forma di U ku ta rondoná un patio interno.<ref name=:"1"/><ref name=:"2"/> Karakterístikanan prinsipal ta inkluí: *fachada simétriko ku siete as *fronton triangular riba e parti sentral *balkon dilanti riba un pòrch ku kolumnanan dobbel *bòrdèshi ku trapi hanchu ku ta yega na entrada prinsipal *leishi di het profilá ku detaye dekorativo *kombinashon di diferente tipo di dak (manera [[dak di schouder]] i [[dak di siya]]) Originalmente, e kas tabata parti di un kompleho tipo kurá, ku un edifisio prinsipal i edifisionan anekso (“afdak”). Den e aneksonan aki tabata biba katibu i sirbiente di kas, i den sierto kaso nan tabata di hür.<ref>[https://dutchcaribbeanheritage.org/informatie/monumento-habri-2012-kura-di-otrobanda-koralengebied/ Area di Kura di Otrobanda], dutchcaribbeanheritage.org (2012) </ref><ref>[https://www.scribd.com/doc/111563414/Omd-2012-Koralengebied-Def-15okt12-Nl-Eng-Pap-Op-Volgorde Koralengebied Definitie]</ref> == Uso aktual == Aktualmente, Casa Blanca ta sede di Registro Sivil di Kòrsou, parti di departamento di Asuntunan Públiko. Ku mudansa di e Registro Sivil di Skalo pa Otrobanda, su nòmber popular “Kranshi”, ku a originá na un lokalidat anterior, tambe a transferí pa Casa Blanca. == Mira tambe == * [[Kranshi]] {{Appendix}} [[:Kategoria:Kòrsou]] [[:Kategoria:Arkitektura]] [[:Kategoria:Monumento protehí]] E manshon grandi impreshonante aki, despues konosí komo Casa Blanca, a wòrdu konstruí na 1858-1859 pa Carel Maurits Gaerste. Pa esaki el a kumpra vários parsela na banda panort di Roodeweg. Riba 29 di mart 1859, e kas grandi ta wòrdu deklará habitabel pa e maestro di distrito di Otrobanda. Carel Maurits Gaerste (1804 – 1871), tabata un hòmber prominente i próspero. E tabata miembro di e Konseho Kolonial i doño di plantashonnan Hermanus, Meiberg, i despues Malpais alias ‘’Terburgh à Texel, i Groot i Klein Malpais, alias “Mount Pleasant” i “Weitje”.<ref name="FB"/> Despues ku e edifisio a keda listá komo monumento na 1994, el a wòrdu kumprá pa Stichting Monumentenzorg Curaçao na 1998 i a keda kompletamente restourá.<ref name="FB"/> E trabounan di restourashon a keda bon dokumentá i lo wòrdu post pronto.<ref name="FB">[https://www.facebook.com/curacaomonuments/posts/past-presentroodeweg-42-44-otrobanda-this-striking-palatial-mansion-later-known-/191481583593342/ Roodeweg 42-44, Otrobanda], FB</ref> For di sèptèmber 2002, e edifisio ta akapará ‘’Kranshi’’, e ofisina di Registro Sivil di Kòrsou.<ref name="FB"/> E kas tabata konosí pa su gran salon di baile, konsiderá komo un di e mas grandi riba e isla den e tempu ei, unda tabata organisá enkuentronan sosial, kultural i intelektual.<ref>Marugg, Stanley, [https://www.archiefvriend.com/index.php/ons-kwartaalblad/artikelen-uit-ons-blad/53-lauffer De woonhuizen van de familie Lauffer], De Archiefvriend, september 2009</ref>, tabata organisá enkuentronan kultural i intelektual. Den [[siglo 20|siglo binti]], e edifisio a pasa pa diferente uso: penshun, burdel i posteriormente a bira un edifisio den estado di dekadensia. Despues di un periodo di deterioro, e edifisio a wòrdu kompletamente restourá i adaptá pa uso gubernamental. E restourashon a haña rekonosemento regional pa su kalidat arkitektóniko.<ref name=:"2"/> Na 2026 a kuminsa un proyekto di renobashon di e edifisio na Roodeweg 42.<ref>[[Dick Drayer]], [https://www.curacao.nu/nieuws/overheid/86733/kranshi-verhuist-tijdelijk-door-verbouwing-hoofdgebouw Kranshi verhuist tijdelijk door verbouwing hoofdgebouw], curacao.nu (6 di mart 2026)</ref> == Deskripshon == Casa Blanca ta un edifisio monumental grandi di dos piso, situá un tiki retirá for di kaya riba un parsela amplio (± 3.250 m²).<ref name=:"1"/> E edifisio ta diseña den forma di U ku ta rondoná un patio interno. Karakterístikanan prinsipal ta inkluí:<ref name=:"2"/> *fachada simétriko ku siete as *un fronton triangular riba e parti sentral *balkon dilanti riba un pòrch ku kolumnanan dobbel *bòrdèshi ku trapi hanchu ku ta yega na entrada prinsipal *leishi di het profilá i detaye dekorativo *kombinashon di dak di tipo [[dak di schouder]] i [[dak di siya]] E edifisio (kas di shon), para riba un persela di 3.250 m², tin dos piso i ta konstrui den e forma di un "U" ku ta rondoná un patio. e fachada sensio ku un leshi di het dòrná, ku riba dje un ‘fronton’ triangular. Un bòrdèshi na haltu riba trapi hanchu i kubrí pa un balkon riba pilá ta asentuá su forma rektangular será di e edifisio.<ref name="NAAM"/> E fachada dilanti tin un porch na entrada di e kas, i riba esaki tin un balkon. Originalmente, e kas tabata parti di un kompleho mas grandi ku edifisionan rond di e patio. Originalmente Casa Blanca tabata forma un kompleho tipo "Kurá", ku ta konsisti di un edifisio prinsipal i na su rant edifisionan anekso, tambe yamá "afdak" (kasita di un kamber ku dak di siya òf un dak inkliná (dak di lèsenar), respektivamente). Den e afdaknan aki tabata biba katibu i sirbiente di kas, pero tabata hür nan tambe.<ref>[https://dutchcaribbeanheritage.org/informatie/monumento-habri-2012-kura-di-otrobanda-koralengebied/ Area di Kura di Otrobanda], dutchcaribbeanheritage.org (2012) </ref><ref>[https://www.scribd.com/doc/111563414/Omd-2012-Koralengebied-Def-15okt12-Nl-Eng-Pap-Op-Volgorde Koralengebied Definitie]</ref> == Uso == Aktualmente, Casa Blanca ta sede di Registro Sivil di Kòrsou i di kua el a atkeri e nomber di "Kranshi" den boka di pueblo. E edifisio ta un ehèmpel importante di reutilisashon di patrimonio arkitektóniko den e sentro históriko di Willemstad. Na 1997 Unesco a nombra Willemstad Herensia Mundial. E edifisio ta konosí den boka di pueblo komo Kranshi. E nòmber aki no ta originá di Casa Blanca mes, sino di un otro lokalidat kaminda Registro Sivil tabata ubiká anteriormente. Ku e mudansa di e institushon pa Casa Blanca na komienso di siglo 21, e nòmber popular “Kranshi” a keda asosiá ku e edifisio nobo. == Mira tambe == * [[Kranshi]] == Literatura == * {{citeer boek |auteur=Pauline Pruneti-Winkel |jaar=1990|url= |titel=Scharloo a nineteenth century quarter of Willemstad, Curaçao : historical architecture and its background|via= |uitgever= Edizioni Poligrafico Fiorentino}} {{Appendix}} Roodeweg 42 - 44, Otrobanda E manshon palasial impreshonante aki, despues konosí komo Casa Blanca, a wòrdu konstruí na 1858-1859 pa Carel Maurits Gaerste. Pa esaki el a kumpra vários kavel na parti panort di e Roodeweg. Riba 29 di mart 1859, e kas grandi ta wòrdu deklará habitabel pa e maestro di distrito di Otrobanda. Carel Maurits Gaerste (1804 – 1871), tabata un hòmber prominente i próspero. E tabata miembro di e Konseho Kolonial i doño di plantashonnan Hermanus, Meiberg, i despues Malpais alias ‘’Terburgh à Texel, i Groot i Klein Malpais, alias “Mount Pleasant” i “Weitje”. Despues ku e edifisio a keda lista komo monumento na 1994, el a wòrdu kumprá pa Stichting Monumentenzorg Curaçao na 1998 i a keda kompletamente restourá. E trabounan di restourashon a keda bon dokumentá i lo wòrdu post pronto.<ref>https://www.facebook.com/curacaomonuments/posts/past-presentroodeweg-42-44-otrobanda-this-striking-palatial-mansion-later-known-/191481583593342/ Roodeweg 42-44, Otrobanda], FB</ref> For di sèptèmber 2002, e edifisio ta akapará ‘’Kranshi’’, e ofisina di Registro Sivil di Kòrsou. ----- Casa Blanca ta situá den Área di Koral (Kura) di Otrabanda, ku realmente a kuminsá desaroyá for di e di dos mitar di siglo 19. Un koral (kura) ta un tereno ku muraya ku un edifisio prinsipal i edifisionan eksterno na e randnan, tambe yamá dormitorio òf mitar dak (kasnan chikitu ku un kamber ku un dak di gable (dak di siya) òf un dak inkliná (dak di lèsenar), respektivamente). Katibunan i personal doméstiko tabata biba den e edifisionan eksterno, pero nan tabata destiná tambe pa hür. <ref>https://www.scribd.com/doc/111563414/Omd-2012-Koralengebied-Def-15okt12-Nl-Eng-Pap-Op-Volgorde Koralengebied Definitie]</ref> Desaroyo di e Area di Kurá riba Seru di Otrobanda a kuminsa meimei di siglo 19. Kuranan konosi ta Kura di Shon Ki, Casa Blanca i Kura di Shon Fil. Casa Blanca a konsisti originalmente di un edifisio prinsipal i na su rant edifisionan anekso, tambe yamá "afdak" (kasita di un kamber ku dak di siya òf un dak inkliná (dak di lèsenar), respektivamente). Den e afdaknan aki tabata biba katibu i sirbiente di kas, pero tabata hur nan tambe. Un kompleho asina ta wordu yama Kurá, un fenomeno ku a desaroya desde meimei di siglo 19 riba Seru Otrobanda. ==================, == Nomber Kranshi == E nòmber Kranshi tin un orígen masha pekuliar. E edifisio kaminda Kranshi for di prinsipio tabata ubiká, den pasado tabata un lokalidat Protestant kaminda un klup di hende muhé, yamá ‘Eendracht maakt macht’ tabata reuní regularmente. Na aña 1899 Marie van den Brink, yu muhé di e dominee, a funda e klup aki. Dor ku nan tabata bin huntu speshal pa hasi obra di man manera kose, bòrda i brei nan tabata yama e klup ‘dameskrans’. E nòmber ‘dameskrans’ den boka di e Yu di Kòrsou e tempu ei a bira Kranshi. Mesora esei a bira nòmber di e edifisio tambe.<ref>[https://gobiernu.cw/gob-newsletter-edishon1/ Kranshi, di unda e nomber ei a bin?], gobierno.cw</ref> E edifisio a mantené e nòmber Kranshi, asta ora ku na aña 1930 durante un periodo kòrtiku, Iglesia Reformá a usé pa su enkuentronan. Maske entretantu e nòmber ya no tabata tin su funshon original mas, e edifisio a keda karga e nòmber te na añanan ‘40 momentu ku Registro Sivil a kuminsá operá den dje. Na komienso di añanan ’60 Registro Sivil a muda (huntu ku e nòmber Kranshi) bai Skalo 150-152; kas kaminda anteriormente Pachi de Sola tabata biba. Den boka di pueblo e orei e edifisio original na Otrabanda a haña e nòmber ‘Kranshi bieu’. Na komienso di e siglo aki Kranshi a bolbe muda. Awor e la bai e edifisio neoklásiko restourá yamá ‘Casa Blanca’ situá na Roodeweg 42 nèt enfrente di Hospital Sint Elisabeth (SEHOS). Carel Maurits Gaerste kende tabata doño di diferente edifisio den Otrabanda, entre 1865 i 1884 a kumpra i rekonstruí Casa Blanca komo bibienda. Despues e edifisio a sirbi komo penshun, despues burdel (ka’i biá) i despues segun e la dekaí e la bira asta un dak pa drogadiktonan. Awendia den e famoso edifisio aki nos Registro Sivil ta ubiká. E ta ofisialmente yamá Asuntunan Públiko pero ketu bai Kranshi den boka di pueblo! == Historia == Carel Maurits Gaerste (1804-1871), komersiante, tabata doño di plantashi Malpais (Daniel) i diferente edifisio den Otrobanda. Entre 1865 i 1884 el a kumpra i rekonstruí e kas di shon komo bibienda. Den e ‘salon di baile’ di e kas, ku segun Pauline Prunetti-Winkel tabata esun mas grandi riba e isla den e tempu ei<ref>Marugg, Stanley, [https://www.archiefvriend.com/index.php/ons-kwartaalblad/artikelen-uit-ons-blad/53-lauffer De woonhuizen van de familie Lauffer], De Archiefvriend, september 2009</ref>, tabata organisa enkuentronan kultural i intelektual. Desde komienso di [[siglo 20]] e edifisio a sirbi komo penshun, despues burdel (ka’i biá) i despues, segun esaki tabata dekaí, a bira asta un dak pa drogadiktonan. == Deskripshon == E edifisio (kas di shon), para riba un persela di 3.250 m², tin dos piso i ta konstrui den e forma di un "U" ku ta rondoná un patio. e fachada sensio ku un leshi di het dòrná, ku riba dje un ‘fronton’ triangular. Un bòrdèshi na haltu riba trapi hanchu i kubrí pa un balkon riba pilá ta asentuá su forma rektangular será di e edifisio.<ref name="NAAM"/> E fachada dilanti tin un porch na entrada di e kas, i riba esaki tin un balkon. Dono di e edifisio ta ... Groot vrijstaand monumentaal gebouw van twee verdiepingen, terugliggend van de straat. Het hoofdgebouw van de kraal was oorspronkelijk volledig omringd door extra gebouwen aan de randen van de kraal. U-vormige plattegrond die een patio omsluit. Twee parallelle schilddaken over de voorkant, zadeldaken over de achtervleugels. Zwaar geprofileerde en volledig versierde uitspringende kroonlijst op consoles over de gevels, dentate quoins op hoeken. Voorgevel ingedeeld in zeven assen. Middendeel met driehoekig fronton boven kroonlijst; voorbalkon boven portiek met dubbele zuilen op bordes aan voorzijde met treden. Fronthek met voetmuur en spijlen tussen pilaren. Centrale voorpoort tussen gecanneleerde pilaren, twee extra poorten aan weerszijden. Volledig gerestaureerd als burgerlijke stand (restauratie bekroond met Caribische prijs voor beste restauratiearchitectuur). e ‘salon di baile’ riba e di dos piso Large detached two-storey monumental structure set back from street. Main building of corral originally fully surrounded by additional buildings at edges of corral. U- shaped floor plan enclosing a patio. Two parallel hipped roofs over front section, gable roofs over rear wings. Heavy profiled and fully decorated projecting cornice on consoles over façades, dentate quoins on corners. Front façade laid out in seven axes. Central section with triangular fronton above cornice; front balcony above portico with double columns on front platform with steps. Front fence with footing wall and bars set between pillars. Central front gate between fluted pillars, two additional gates on both sides. Fully restored as Civil Registry (restoration awarded with Carfibbean prize for best restoration architecture).<ref>[https://curacaomonuments.org/sites/roodeweg-42-44/ Roodeweg 42-44], curacaomonument.org</ref> Gran estructura monumental independiente de dos plantas retranqueada de la calle. Edificio principal del corral originalmente totalmente rodeado por edificios adicionales en los bordes del corral. Planta en forma de U que rodea un patio. Dos tejados paralelos a cuatro aguas en la parte delantera, tejados a dos aguas en las alas traseras. Cornisas salientes sobre ménsulas en las fachadas, muy perfiladas y decoradas. Fachada delantera dispuesta en siete ejes. Sección central con frontón triangular sobre cornisa; balcón delantero sobre pórtico con columnas dobles sobre plataforma delantera con escalones. Cerca frontal con muro de zapata y barrotes entre pilares. Puerta delantera central entre pilares estriados, dos puertas adicionales a ambos lados. Totalmente restaurado como Registro Civil (restauración galardonada con el premio Carfibbean a la mejor arquitectura de restauración). 1990: het in verval rakend monumentale herenhuis 'Casa Blanca' met onder andere de rijkst bewerkte gootlijst uit onze historische architectuur. Advertentie openbare verkoop:De opstal CASA BLANCA, staande op een perceel eigendomsgrond groot 3.250 m 2, begrensd door de Roodeweg, de Reuzensteeg en de Pieterszsteeg, kadastraal bekend als Stadsdistrict, Sectie B, no. 543.<ref name=:"1"/> {{Appendix}} [[Kategoria:Monumento protehí]] [[:Kategoria:Kòrsou]] Huntu ku e edifisionan "La Maravilla" na [[Scharlooweg]] 5 i "Belvédère" na Plasa L.B. Smith, e edifisio prinsipal di Casa Blanca ta marka e inisio di arkitektura neoklasisista na Kòrsou i ta di gran balor pa e historia di arkitektura di e isla.<ref name="NAAM">Gladys do Rego-Kuster, [https://naam.cw/2014/11/30/casa-blanca/ Casa Blanca], [[NAAM]]</ref> ----------------------- {{Databox}} '''Kranshi''' ta un término popular na [[Kòrsou]] ku ta referí histórikamente na Registro Sivil lokal<ref>Ofisialmente yamá "Asuntunan Públiko" ku ta inkluí diferente servisio manera registro sivil, registrashon di residente i asuntunan di elekshon.</ref> i, mas ampliamente, na e lugá kaminda e instituto gubernamental aki ta of tabata ubiká. ==Orígen== E nòmber “Kranshi” tin su orígen den e edifisio na [[Curaçaostraat 50]] na Otrobanda. Na 1899, Marie van den Brink, yu muhé di un domi protestant, a funda un klup di dama den Otrobanda ku e lema ''Eendracht maakt macht'' (Union ta hasi Forsa).<ref name="Nomber">[https://gobiernu.cw/gob-newsletter-edishon1/ Kranshi, di unda e nomber ei a bin?], gobiernu.cw</ref><ref>{{citeer web|titel=Eendracht maakt Macht|werk=[[Amigoe]]|datum=1911-12-09|bezochtdatum=2026-07-03|via=Delpher.nl|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280051:mpeg21:p003}}</ref> E miembronan di e klup tabata reuní pa hasi obra di man manera kose, bòrda i brei i pesei e klup tabata konosí komo ''dameskrans''. Den bok'i pueblo ku ta papia [[papiamentu]], e palabra aki a evolushoná fonétikamente te bira “Kranshi”.<ref name="Nomber"/> Rapidamente, e nòmber no solamente tabata referí na e klup, sino tambe na e edifisio mes, ku a bira konosí komo Kranshi (of Kransgebouw). == Di edifisio pa institushon == Durante añanan siguiente, e edifisio a sigui karga e nòmber “Kranshi”, tambe ora su uso a kambia (inkluso pa enkuentronan di Iglesia Reformá na un periodo kòrtiku).<ref name="Nomber"/> Na añanan 1940, Registro Sivil a kuminsá operá den e mesun edifisio. For di e momento ei, e nòmber “Kranshi” a pasa di un referensia di lugá pa un referensia di institushon. Den kurso di tempu, e término a bira uso komun pa tur servisio relashoná ku registrashon di susesonan di bida, manera nasementu, matrimonio i fayesimentu i pa dokumentonan ofisial.<ref>[https://gobiernu.cw/ministerionan/maneho-di-gobernashon-planifikashon-i-servisio-publiko/servisio-publiko-kranshi-i-ofisina-di-reibeweis/ Servisio Públiko (Kranshi i Ofisina di Reibeweis)], Gobièrnu di Kòrsou</ref> ==Lokalidatnan== Ku e desaroyo di e institushon, Registro Sivil (i kuné e nòmber “Kranshi”) a muda pa diferente lokalidat:<ref>[https://www.facebook.com/groups/17257577140/posts/10160977243972141/ Geschiedenis van Kranshi], [[Facebook|FB]]</ref> * Otrobanda – Curaçaostraat 50 (lokalidat original) * [[Pietermaai]] – lokalidat temporal despues di 1954 * [[Skalo]] – Kas di Pachi de Sola na [[Scharlooweg]] 150–152, desde añanan 1960) * Otrobanda – [[Casa Blanca]] na Roodeweg 40-42, desde 2002 Despues di e traslado pa Skalo, e lokalidat original a bira konosí komo “Kranshi bieu” den boka di pueblo.<ref>{{citeer web|titel=Basis-cursus over de cooperatie|werk=[[Amigoe]]|datum=1978-05-31|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639308:mpeg21:p002}}</ref><ref>{{citeer web|titel=Advertentie Cooperativa di Consumo Botica Wilhelmina|werk=[[Amigoe]]|datum=1973-01-15|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010460312:mpeg21:p010}}<ref></ref><ref>{{citeer web|titel=Advertentie Cooperatieve Spaar- & Credietvereniging Ogem |werk=[[Amigoe]]|datum=1992-07-22|bezochtdatum=2026-07-03|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010644156:mpeg21:p006}}</ref> ==Evolushon i uso== E historia di “Kranshi” ta mustra un evolushon klá di nòmber di un klup sosial (dameskrans) pa nòmber di un edifisio i despues pa nòmber di un institushon gubernamental. Durante e mudansanan di lokalidat, ta importante nota ku e edifisionan nobo ya tabatin nan propio nòmber, manera Kas di Pachi de Sola i Casa Blanca, pero den uso popular, e nòmber “Kranshi” a sigui predominá i a move huntu ku e institushon. Te dia di awe, e término ta keda bibu den idioma diario: hopi residente di Kòrsou ta usa “Kranshi” komo sinonimo pa Registro Sivil, meskos pa su nòmber ofisial "Asuntunan Públiko".<ref>{{citeer web|titel=Groep Ned. Antillen VAN HET ALGEMEEN NEDERLANDSCH VERBOND|werk=[[Amigoe]]|datum=1929-02-09|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280778:mpeg21:p003}}</ref> {{Appendix}} [[:Kategoria:Kòrsou]] [[:Kategoria:Papiamento]] == Vínkulo ku Registro Sivil == Rònt di aña 1940, Registro Sivil a kuminsá operá den e mesun edifisio na Curaçaostraat 50. E departamento tabata responsabel pa registrashon di susesonan di bida, manera nasementu, fayesimentu, matrimonio, divorsio i rekonosimentu, i pa suministrá kopia, ekstrakto i deklarashonnan ofisial.<ref>[https://gobiernu.cw/ministerionan/maneho-di-gobernashon-planifikashon-i-servisio-publiko/servisio-publiko-kranshi-i-ofisina-di-reibeweis/ Servisio Públiko (Kranshi i Ofisina di Reibeweis)], Gobièrnu di Kòrsou</ref> For di e momento ei, e nòmber “Kranshi” a bira estrechamente asosiá ku e institushon gubernamental. Den añanan ku a sigui, Registro Sivil a muda pa diferente lokalidat, mientras e nòmber popular a move huntu ku e departamento. Ku tempu, no solamente pueblo pero tambe organisashon, gobièrnu i Registro Sivil mes, a kuminsá usa e término "Kranshi" den anunsionan públiko, referiendo tantu na e instansia komo na su lokalidat.<ref>{{citeer web|titel=Advertentie Gobièrnu di Kòrsou|werk=[[Amigoe]]|datum=1989-04-21|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642919:mpeg21:p015}}</ref><ref>{{citeer web|titel=Advertentie URA|werk=[[Amigoe]]|datum=1969-07-12|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010463330:mpeg21:p006}}</ref> ===Lokalidatnan === Durante [[siglo 20]] i [[siglo 21|21]], Registro Sivil tabata establesé den diferente edifisio:<ref>[https://www.facebook.com/groups/17257577140/posts/10160977243972141/ Geschiedenis van Kranshi], [[Facebook|FB]]</ref> * Otrobanda – Curaçaostraat 50, lokalidat original ("Kransgebouw") * [[Pietermaai]] – lokalidat temporal despues di 1954 * [[Skalo]] – [[Scharlooweg]] 150-152 desde añanan 1960 (“Kas di Pachi de Sola”) * Otrobanda – Roodeweg 40-42 desde 2002 ("[[Casa Blanca]]") Despues di e traslado pa Skalo, e edifisio original na Otrobanda a bira konosí komo “Kranshi bieu”.<ref>{{citeer web|titel=Basis-cursus over de cooperatie|werk=[[Amigoe]]|datum=1978-05-31|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639308:mpeg21:p002}}</ref><ref>{{citeer web|titel=Advertentie Cooperativa di Consumo Botica Wilhelmina|werk=[[Amigoe]]|datum=1973-01-15|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010460312:mpeg21:p010}}<ref></ref><ref>{{citeer web|titel=Advertentie Cooperatieve Spaar- & Credietvereniging Ogem |werk=[[Amigoe]]|datum=1992-07-22|bezochtdatum=2026-07-03|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010644156:mpeg21:p006}}</ref> Ku e último mudansa pa Casa Blanca, e término “Kranshi” a sigui den uso pa e lokalidat nobo. == Evolushon i uso == Ku tempu, e nifikashon di e término “Kranshi” a pasa for di un klup sosial pa un edifisio spesífiko i despues pa un término general pa Registro Sivil.<ref>{{citeer web|titel=Groep Ned. Antillen VAN HET ALGEMEEN NEDERLANDSCH VERBOND|werk=[[Amigoe]]|datum=1929-02-09|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280778:mpeg21:p003}}</ref> No obstante ku a muda pa edifisionan ku ya tabatin nan propio nòmber (Kas di Pachi de Sola i Casa Blanca), e uso popular di e nòmber “Kranshi” a keda predominá i a wòrdu transferí di un lugá pa otro huntu ku e institushon. E fenómeno aki ta mustra kon un nòmber informal por bira un referensia institushonal i asta remplasá nòmbernan existente den memoria kolektivo. Te dia di awe e palabra “Kranshi” ta fungi den uso comun komo sinónimo pa Registro Sivil. {{Appendix}} [[:Kategoria:Kòrsou]] [[:Kategoria:Papiamento]] ------------------------- Den e “Historia di Kranshi,” e edifisio bieu riba Curaçaostraat den Otrobanda ta wòrdu menshoná promé. Alrededor di aña 1900, e asosiashon di hende muhé “Eendracht maakt Macht” (Unidat Ta Hasi Forsa) a reuní den e edifisio aki pa trabou di man, i el a bira konosí komo e Kransgebouw (Edifisio di Krans). Ora ku e Registro Sivil a muda pa e edifisio aki rònt di 1940, el a haña e nòmber ‘Kranshi’ lihé. E nòmber aki a sigui ora ku e Registro Sivil a muda pa e edifisio ‘Pachi de Sola’ na Scharloo na kuminsamentu di añanan 1960. Na 2002, e edifisio ‘Casa Blanca’ restourá na Otrobanda a wòrdu poné den uso: Scharloo a bira ‘Kranch Bieu’ i Otrobanda ‘Kranchi Nobo’. Pero unda Pietermaai ta pas awor? Na momentu ku Registro Sivil a bandoná e edifisio na Otrobanda na aña 1954, esaki tabata situá na Pietermaai pa algun aña, den e edifisio kaminda awor e ofisina di abogado “Soliana en Bonaparte” ta situá. <ref>https://www.facebook.com/groups/17257577140/posts/10160977243972141/ Geschiedenis van Kranshi], FB</ref> Curaçaostraat 50, un edifisio historiko di 1873, ta konosí awendia komo "Lanthùis Kranshi". ==Evolushon di signifikado== Ku tempu, e nòmber “Kranshi” a pasa for di un klup sosial pa un edifisio spesífiko, nan luga di encuentro na Curacaostraat 50, referi komo "Kransgebouw" of "Kransje", pa despues bira un término general pa Registro Sivil.<ref>Groep Ned. Antillen VAN HET ALGEMEEN NEDERLANDSCH VERBOND.. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 09-02-1929, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 02-07-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280778:mpeg21:p003</ref> Ora e Registro Sivil a kuminsá operá den e edifisio di e klup di dama na Otrobanda, e nòmber “Kranshi” a bira fuertemente asosiá ku e departamento gubernamental. Durante siglo 20 i 21, Registro Sivil a muda pa diferente lugá. E nòmber “Kranshi” a move huntu ku e institushon: * lokalidat original na Otrobanda * traslado pa [[Skalo]] meimei di añanan 1960 - "Kas di Pachi de Sola" na [[Scharlooweg]] 150-152 (awor A.M.Chumaceiro Bulevar 13) * posteriormente mudansa pa [[Casa Blanca]] na Roodeweg Despues di e mudansa pa Skalo, e edifisio original na Curacaostraat 50, Otrobanda a bira konosí komo “Kranshi bieu”.<ref>Basis-cursus over de cooperatie. "Amigoe". Curaçao, 31-05-1978, p. 2. Geraadpleegd op Delpher op 02-07-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639308:mpeg21:p002</ref><ref>Advertentie. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 15-01-1973, p. 10. Geraadpleegd op Delpher op 02-07-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010460312:mpeg21:p010</ref> Desde komienso di siglo 21, e nòmber “Kranshi” ta referí prinsipalmente na Casa Blanca, unda Registro Sivil ta ubiká actualmente i "Kranshi bieu" na Kas di Pachi de Sola. == Uso == Te awendia, hopi residente di Kòrsou ta sigui usa e palabra “Kranshi” komo sinónimo pa Registro Sivil, sin importá su lokalidat ofisial. E término ta un ehèmpel di: *kontinuidad linguístiko *memoria kolektivo *influensia di idioma den formashon di identidat urbano {{Appendix}} --------------- ok13owy21glknp19be0u81hw50a5ryu 202939 202938 2026-09-02T20:37:00Z Caribiana 8320 202939 wikitext text/x-wiki __NOINDEX__ {{Variante|c}} {{infobox edificio| variante = c | tipo = [[monumento]] | nomber = Curacaostraat 50 | imagen = Curaçaostraat 50, restoration.png | descripcion = Edifisio bou restorashon na 2023 | nomber2 = Kranshi Bieu | localisa_na = [[Otrobanda]] | luga = [[Willemstad]] | adres = Curacaostraat 50 | pais = {{CUW}} }} '''Curaçaostraat 50''', konosí popularmente komo ''Kranshi Bieu'' òf ''Lanthùis Kranshi'', ta un edifisio monumental na [[Willemstad]], [[Kòrsou]], situá den [[Otrobanda]]. E edifisio ta un di e lugánan mas importante den historia di e término [[Kranshi]], i a funshoná komo un di e promé sedenan di e registro sivil na e isla. E edifisio ta registrá komo monumento ofisial i ta forma parti di e patrimonio históriko di Otrobanda i sentro históriko di Willemstad.<ref name="UNESCO">[https://whc.unesco.org/document/154358 World Heritage List], [[UNESCO]]</ref> Den [[siglo 21|siglo bintiun]], e edifisio ta den uso komo akomodashon turístiko, despues di a wòrdu restourá i adaptá pa uso moderno, manteniendo su karakter monumental.<ref>[https://www.landhuiskranshi.com/accommodatie/ Landhuis Kranshi]</ref> == Historia == E edifisio Curaçaostraat 50 ta data for di 1873 i originalmente tabata un kas di shon grandi. Na fin di [[siglo 19|siglo diesnuebe]], e kas a bira propiedat i sede di un asosiashon di dama protestant bou di e nòmber ''Eendracht maakt macht'' (Union ta hasi Forsa), fundá na 1899 dor di Marie van den Brink.<ref>{{citeer web|titel=Eendracht maakt Macht|werk=[[Amigoe]]|datum=1911-12-09|bezochtdatum=2026-09-03|via=Delpher.nl|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280051:mpeg21:p003}}</ref> E grupo aki tabata reuní pa hasi obra di man manera: kosementu, bòrdamentu i breimentu. Debí na e aktividat aki, e edifisio a haña e nòmber hulandes "dameskrans", ku den uso popular na [[papiamentu]] a transformá den "kranshi".<ref>[https://gobiernu.cw/gob-newsletter-edishon1/ Kranshi, di unda e nomber ei a bin?], gobierno.cw</ref><ref>{{citeer web|titel=Groep Ned. Antillen VAN HET ALGEMEEN NEDERLANDSCH VERBOND|werk=[[Amigoe]]|datum=1929-02-09|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280778:mpeg21:p003}}</ref> Durante kurso di tempu e edifisio a haña diferente uso: Cultureel Centrum Curaçao, ofisina di Registro Sivil, sede di sindikato, entre otro Fekoskan, i sitio pa duna presentashon i charla.<ref>https://www.landhuiskranshi.com/geschiedenis/</ref> == Vínkulo ku Registro Sivil== Alrededor di aña 1940, Registro Sivil a muda pa e edifisio na Curaçaostraat 50. For di e momento ei, e nòmber "Kranshi" a wòrdu direktamente asosiá ku e servisio gubernamental. E uso aki a duna e edifisio un papel sentral den bida sivil di Kòrsou, kaminda dokumentonan manera akta di nasementu, matrimonio i morto tabata wòrdu registrá. Despues ku Registro Sivil a bandoná e edifisio alrededor di 1954, e departamento a muda pa varios otro lokalidatnan, manera [[Pietermaai]] i posteriormente [[Skalo]]. Ku e traslado aki, e edifisio original na Curaçaostraat 50 a kuminsá wòrdu yamá ''Kranshi Bieu'', pa distingui'é di e lokalidatnan nobo. == Arkitektura== E edifisio ta un kas monumental independiente di un piso, situá retirá un tiki for di e linia di kaya. Karakterístikanan prinsipal ta inkluí:<ref>[https://curacaomonuments.org/sites/curacaostraat-50/ Curacaostraat 50], curacaomonuments.org</ref> *diseño den forma di H *tres dak di tipo [[dak di schouder]] *leishi di het kontinuo ku perfil dekorativo *kantonan ku detaye tipo dentil *porta sentral ku shùter, flankiá pa bentana ku shùter *bentana adishonal den e ala lateral *un sisterna grandi kubrí ku akueduktonan arko den e parti patras E kombinashon di e elementonan aki ta típiko pa kasnan urbano di status altu den Otrobanda. {{Appendix}} [[:Kategoria:Kòrsou]] [[:Kategoria:Arkitektura]] [[:Kategoria:Monumento protehí]] == Uso aktual == Signifikashon kultural Curaçaostraat 50 tin un papel klave den: orígen di e término Kranshi historia di Registro Sivil na Kòrsou memoria kolektivo di Otrobanda E edifisio ta representá un punto di transishon entre: *bida sosial (klup di dama) *funshon gubernamental *patrimonio restourá Curaçaostraat 50 in Willemstad (Otrobanda) is a recognized cultural heritage monument on Curaçao. Wikimedia Commons features a high-resolution restoration image of this large, H-shaped historical building, which historically functioned as the Kranshi Bieuw. The property sits on a detached, deep setback lot. == Mira tambe == * [[Kranshi]] {{Appendix}} [[:Kategoria:Kòrsou]] [[:Kategoria:Arkitektura]] [[:Kategoria:Monumento protehí]] ------------------------------- {{infobox edificio| variante = c | tipo = [[monumento]] | nomber = Casa Blanca | imagen = Roodeweg 42 - 44.png | descripcion = | nomber2 = | localisa_na = Roodeweg 42-44, [[Otrobanda]] | luga = [[Willemstad]] | cercania = | adres = | pais = {{CUW}} | fecha_funda = 29 di mart 1859 | estilo = neoklásiko | encarga = Carel Maurits Gaerste | fecha_construccion = 1858-1859 | architect = | material = | contratista = | gasto = | inaugura = | restaura = 1998-2002 | funcion_original = kas di shon | funcion_actual = sede di Registro Sivil di Kòrsou | propietario = Stichting Monumentenzorg Curaçao | status_monumento = monumento di herensia kultural | registra = 1994 }} '''Casa Blanca''' ("Kas Blanku") ta un edifisio monumental-históriko na [[Willemstad]], [[Kòrsou]]. E ta situá na Roodeweg 42-44 den [[Otrobanda]], entre Reuzensteeg i Pieterszsteeg, enfrente di [[Sint-Elisabeth Hospital]] (SEHOS).<ref name=:"1">{{citeer web|titel=Advertentie|werk=[[Amigoe]]|datum=1976-12-11|via=Delpher.nl|bezochtdatum=2026-07-02|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010460945:mpeg21:p008}}</ref> Desde komienso di [[siglo 21|siglo bintiun]], e edifisio ta popularmente konosí komo [[Kranshi]], ora el a bira sede di e Registro Sivil.<ref name=:"2">[https://curacaomonuments.org/sites/roodeweg-42-44/ Roodeweg 42-44], curacaomonuments.org</ref> Huntu ku “La Maravilla” na [[Scharlooweg]] i “Belvédère” na L.B. Smithplein, Casa Blanca ta konsiderá komo un di e promé ehèmpelnan di arkitektura neoklásiko na Kòrsou.<ref name="NAAM">Gladys do Rego-Kuster, [https://naam.cw/2014/11/30/casa-blanca/ Casa Blanca], [[NAAM]]</ref> == Historia == Casa Blanca a wòrdu konstruí den añanan 1858–1859 komo un manshon di status haltu pa Carel Maurits Gaerste (1804–1871), un komersiante prominente, doño di diferente plantashi i propiedat den Otrobanda, i miembro di [[Konseho Kolonial]]. Pa e konstrukshon, el a kumpra vários parsela na banda panort di Roodeweg. Dia 29 di mart 1859, e edifisio a wòrdu deklará habitabel pa outoridatnan.<ref name="FB"/> E kas tabata konosí pa su gran salon di baile, un di e mas grandi riba e isla den e tempu ei, unda tabata organisá enkuentronan sosial, kultural i intelektual.<ref>Marugg, Stanley, [https://www.archiefvriend.com/index.php/ons-kwartaalblad/artikelen-uit-ons-blad/53-lauffer De woonhuizen van de familie Lauffer], De Archiefvriend, september 2009</ref> Durante [[siglo 20|siglo binti], e edifisio a pasa pa diferente fase di uso i dekadensia, inkluyendo komo penshun i burdel. Den e periodo aki, e kondishon di e kas a deteriorá konsiderablemente. Na 1994, Casa Blanca a haña status ofisial komo monumento. Den 1998, Stichting Monumentenzorg Curaçao a kumpra e edifisio i a restourá esaki kompletamente, konservando su karakter históriko i arkitektóniko.<ref name="FB">[https://www.facebook.com/curacaomonuments/posts/past-presentroodeweg-42-44-otrobanda-this-striking-palatial-mansion-later-known-/191481583593342/ Roodeweg 42-44, Otrobanda], FB</ref> E restourashon a haña rekonosemento regional pa su kalidat arkitektóniko.<ref name=:"2"/> For di sèptèmber 2002, e edifisio ta alohá Registro Sivil den kuadro di reutilisashon di patrimonio arkitektóniko den e sentro históriko di Willemstad. Na 2026 a kuminsá un proyekto di renobashon pa mantené i modernisá e edifisio.<ref>[[Dick Drayer]], [https://www.curacao.nu/nieuws/overheid/86733/kranshi-verhuist-tijdelijk-door-verbouwing-hoofdgebouw Kranshi verhuist tijdelijk door verbouwing hoofdgebouw], curacao.nu (6 di mart 2026)</ref> ==Deskripshon== Casa Blanca ta un edifisio monumental di dos piso, konstrui riba un parsela amplio (± 3.250 m²) i diseñá den forma di U ku ta rondoná un patio interno.<ref name=:"1"/><ref name=:"2"/> Karakterístikanan prinsipal ta inkluí: *fachada simétriko ku siete as *fronton triangular riba e parti sentral *balkon dilanti riba un pòrch ku kolumnanan dobbel *bòrdèshi ku trapi hanchu ku ta yega na entrada prinsipal *leishi di het profilá ku detaye dekorativo *kombinashon di diferente tipo di dak (manera [[dak di schouder]] i [[dak di siya]]) Originalmente, e kas tabata parti di un kompleho tipo kurá, ku un edifisio prinsipal i edifisionan anekso (“afdak”). Den e aneksonan aki tabata biba katibu i sirbiente di kas, i den sierto kaso nan tabata di hür.<ref>[https://dutchcaribbeanheritage.org/informatie/monumento-habri-2012-kura-di-otrobanda-koralengebied/ Area di Kura di Otrobanda], dutchcaribbeanheritage.org (2012) </ref><ref>[https://www.scribd.com/doc/111563414/Omd-2012-Koralengebied-Def-15okt12-Nl-Eng-Pap-Op-Volgorde Koralengebied Definitie]</ref> == Uso aktual == Aktualmente, Casa Blanca ta sede di Registro Sivil di Kòrsou, parti di departamento di Asuntunan Públiko. Ku mudansa di e Registro Sivil di Skalo pa Otrobanda, su nòmber popular “Kranshi”, ku a originá na un lokalidat anterior, tambe a transferí pa Casa Blanca. == Mira tambe == * [[Kranshi]] {{Appendix}} [[:Kategoria:Kòrsou]] [[:Kategoria:Arkitektura]] [[:Kategoria:Monumento protehí]] E manshon grandi impreshonante aki, despues konosí komo Casa Blanca, a wòrdu konstruí na 1858-1859 pa Carel Maurits Gaerste. Pa esaki el a kumpra vários parsela na banda panort di Roodeweg. Riba 29 di mart 1859, e kas grandi ta wòrdu deklará habitabel pa e maestro di distrito di Otrobanda. Carel Maurits Gaerste (1804 – 1871), tabata un hòmber prominente i próspero. E tabata miembro di e Konseho Kolonial i doño di plantashonnan Hermanus, Meiberg, i despues Malpais alias ‘’Terburgh à Texel, i Groot i Klein Malpais, alias “Mount Pleasant” i “Weitje”.<ref name="FB"/> Despues ku e edifisio a keda listá komo monumento na 1994, el a wòrdu kumprá pa Stichting Monumentenzorg Curaçao na 1998 i a keda kompletamente restourá.<ref name="FB"/> E trabounan di restourashon a keda bon dokumentá i lo wòrdu post pronto.<ref name="FB">[https://www.facebook.com/curacaomonuments/posts/past-presentroodeweg-42-44-otrobanda-this-striking-palatial-mansion-later-known-/191481583593342/ Roodeweg 42-44, Otrobanda], FB</ref> For di sèptèmber 2002, e edifisio ta akapará ‘’Kranshi’’, e ofisina di Registro Sivil di Kòrsou.<ref name="FB"/> E kas tabata konosí pa su gran salon di baile, konsiderá komo un di e mas grandi riba e isla den e tempu ei, unda tabata organisá enkuentronan sosial, kultural i intelektual.<ref>Marugg, Stanley, [https://www.archiefvriend.com/index.php/ons-kwartaalblad/artikelen-uit-ons-blad/53-lauffer De woonhuizen van de familie Lauffer], De Archiefvriend, september 2009</ref>, tabata organisá enkuentronan kultural i intelektual. Den [[siglo 20|siglo binti]], e edifisio a pasa pa diferente uso: penshun, burdel i posteriormente a bira un edifisio den estado di dekadensia. Despues di un periodo di deterioro, e edifisio a wòrdu kompletamente restourá i adaptá pa uso gubernamental. E restourashon a haña rekonosemento regional pa su kalidat arkitektóniko.<ref name=:"2"/> Na 2026 a kuminsa un proyekto di renobashon di e edifisio na Roodeweg 42.<ref>[[Dick Drayer]], [https://www.curacao.nu/nieuws/overheid/86733/kranshi-verhuist-tijdelijk-door-verbouwing-hoofdgebouw Kranshi verhuist tijdelijk door verbouwing hoofdgebouw], curacao.nu (6 di mart 2026)</ref> == Deskripshon == Casa Blanca ta un edifisio monumental grandi di dos piso, situá un tiki retirá for di kaya riba un parsela amplio (± 3.250 m²).<ref name=:"1"/> E edifisio ta diseña den forma di U ku ta rondoná un patio interno. Karakterístikanan prinsipal ta inkluí:<ref name=:"2"/> *fachada simétriko ku siete as *un fronton triangular riba e parti sentral *balkon dilanti riba un pòrch ku kolumnanan dobbel *bòrdèshi ku trapi hanchu ku ta yega na entrada prinsipal *leishi di het profilá i detaye dekorativo *kombinashon di dak di tipo [[dak di schouder]] i [[dak di siya]] E edifisio (kas di shon), para riba un persela di 3.250 m², tin dos piso i ta konstrui den e forma di un "U" ku ta rondoná un patio. e fachada sensio ku un leshi di het dòrná, ku riba dje un ‘fronton’ triangular. Un bòrdèshi na haltu riba trapi hanchu i kubrí pa un balkon riba pilá ta asentuá su forma rektangular será di e edifisio.<ref name="NAAM"/> E fachada dilanti tin un porch na entrada di e kas, i riba esaki tin un balkon. Originalmente, e kas tabata parti di un kompleho mas grandi ku edifisionan rond di e patio. Originalmente Casa Blanca tabata forma un kompleho tipo "Kurá", ku ta konsisti di un edifisio prinsipal i na su rant edifisionan anekso, tambe yamá "afdak" (kasita di un kamber ku dak di siya òf un dak inkliná (dak di lèsenar), respektivamente). Den e afdaknan aki tabata biba katibu i sirbiente di kas, pero tabata hür nan tambe.<ref>[https://dutchcaribbeanheritage.org/informatie/monumento-habri-2012-kura-di-otrobanda-koralengebied/ Area di Kura di Otrobanda], dutchcaribbeanheritage.org (2012) </ref><ref>[https://www.scribd.com/doc/111563414/Omd-2012-Koralengebied-Def-15okt12-Nl-Eng-Pap-Op-Volgorde Koralengebied Definitie]</ref> == Uso == Aktualmente, Casa Blanca ta sede di Registro Sivil di Kòrsou i di kua el a atkeri e nomber di "Kranshi" den boka di pueblo. E edifisio ta un ehèmpel importante di reutilisashon di patrimonio arkitektóniko den e sentro históriko di Willemstad. Na 1997 Unesco a nombra Willemstad Herensia Mundial. E edifisio ta konosí den boka di pueblo komo Kranshi. E nòmber aki no ta originá di Casa Blanca mes, sino di un otro lokalidat kaminda Registro Sivil tabata ubiká anteriormente. Ku e mudansa di e institushon pa Casa Blanca na komienso di siglo 21, e nòmber popular “Kranshi” a keda asosiá ku e edifisio nobo. == Mira tambe == * [[Kranshi]] == Literatura == * {{citeer boek |auteur=Pauline Pruneti-Winkel |jaar=1990|url= |titel=Scharloo a nineteenth century quarter of Willemstad, Curaçao : historical architecture and its background|via= |uitgever= Edizioni Poligrafico Fiorentino}} {{Appendix}} Roodeweg 42 - 44, Otrobanda E manshon palasial impreshonante aki, despues konosí komo Casa Blanca, a wòrdu konstruí na 1858-1859 pa Carel Maurits Gaerste. Pa esaki el a kumpra vários kavel na parti panort di e Roodeweg. Riba 29 di mart 1859, e kas grandi ta wòrdu deklará habitabel pa e maestro di distrito di Otrobanda. Carel Maurits Gaerste (1804 – 1871), tabata un hòmber prominente i próspero. E tabata miembro di e Konseho Kolonial i doño di plantashonnan Hermanus, Meiberg, i despues Malpais alias ‘’Terburgh à Texel, i Groot i Klein Malpais, alias “Mount Pleasant” i “Weitje”. Despues ku e edifisio a keda lista komo monumento na 1994, el a wòrdu kumprá pa Stichting Monumentenzorg Curaçao na 1998 i a keda kompletamente restourá. E trabounan di restourashon a keda bon dokumentá i lo wòrdu post pronto.<ref>https://www.facebook.com/curacaomonuments/posts/past-presentroodeweg-42-44-otrobanda-this-striking-palatial-mansion-later-known-/191481583593342/ Roodeweg 42-44, Otrobanda], FB</ref> For di sèptèmber 2002, e edifisio ta akapará ‘’Kranshi’’, e ofisina di Registro Sivil di Kòrsou. ----- Casa Blanca ta situá den Área di Koral (Kura) di Otrabanda, ku realmente a kuminsá desaroyá for di e di dos mitar di siglo 19. Un koral (kura) ta un tereno ku muraya ku un edifisio prinsipal i edifisionan eksterno na e randnan, tambe yamá dormitorio òf mitar dak (kasnan chikitu ku un kamber ku un dak di gable (dak di siya) òf un dak inkliná (dak di lèsenar), respektivamente). Katibunan i personal doméstiko tabata biba den e edifisionan eksterno, pero nan tabata destiná tambe pa hür. <ref>https://www.scribd.com/doc/111563414/Omd-2012-Koralengebied-Def-15okt12-Nl-Eng-Pap-Op-Volgorde Koralengebied Definitie]</ref> Desaroyo di e Area di Kurá riba Seru di Otrobanda a kuminsa meimei di siglo 19. Kuranan konosi ta Kura di Shon Ki, Casa Blanca i Kura di Shon Fil. Casa Blanca a konsisti originalmente di un edifisio prinsipal i na su rant edifisionan anekso, tambe yamá "afdak" (kasita di un kamber ku dak di siya òf un dak inkliná (dak di lèsenar), respektivamente). Den e afdaknan aki tabata biba katibu i sirbiente di kas, pero tabata hur nan tambe. Un kompleho asina ta wordu yama Kurá, un fenomeno ku a desaroya desde meimei di siglo 19 riba Seru Otrobanda. ==================, == Nomber Kranshi == E nòmber Kranshi tin un orígen masha pekuliar. E edifisio kaminda Kranshi for di prinsipio tabata ubiká, den pasado tabata un lokalidat Protestant kaminda un klup di hende muhé, yamá ‘Eendracht maakt macht’ tabata reuní regularmente. Na aña 1899 Marie van den Brink, yu muhé di e dominee, a funda e klup aki. Dor ku nan tabata bin huntu speshal pa hasi obra di man manera kose, bòrda i brei nan tabata yama e klup ‘dameskrans’. E nòmber ‘dameskrans’ den boka di e Yu di Kòrsou e tempu ei a bira Kranshi. Mesora esei a bira nòmber di e edifisio tambe.<ref>[https://gobiernu.cw/gob-newsletter-edishon1/ Kranshi, di unda e nomber ei a bin?], gobierno.cw</ref> E edifisio a mantené e nòmber Kranshi, asta ora ku na aña 1930 durante un periodo kòrtiku, Iglesia Reformá a usé pa su enkuentronan. Maske entretantu e nòmber ya no tabata tin su funshon original mas, e edifisio a keda karga e nòmber te na añanan ‘40 momentu ku Registro Sivil a kuminsá operá den dje. Na komienso di añanan ’60 Registro Sivil a muda (huntu ku e nòmber Kranshi) bai Skalo 150-152; kas kaminda anteriormente Pachi de Sola tabata biba. Den boka di pueblo e orei e edifisio original na Otrabanda a haña e nòmber ‘Kranshi bieu’. Na komienso di e siglo aki Kranshi a bolbe muda. Awor e la bai e edifisio neoklásiko restourá yamá ‘Casa Blanca’ situá na Roodeweg 42 nèt enfrente di Hospital Sint Elisabeth (SEHOS). Carel Maurits Gaerste kende tabata doño di diferente edifisio den Otrabanda, entre 1865 i 1884 a kumpra i rekonstruí Casa Blanca komo bibienda. Despues e edifisio a sirbi komo penshun, despues burdel (ka’i biá) i despues segun e la dekaí e la bira asta un dak pa drogadiktonan. Awendia den e famoso edifisio aki nos Registro Sivil ta ubiká. E ta ofisialmente yamá Asuntunan Públiko pero ketu bai Kranshi den boka di pueblo! == Historia == Carel Maurits Gaerste (1804-1871), komersiante, tabata doño di plantashi Malpais (Daniel) i diferente edifisio den Otrobanda. Entre 1865 i 1884 el a kumpra i rekonstruí e kas di shon komo bibienda. Den e ‘salon di baile’ di e kas, ku segun Pauline Prunetti-Winkel tabata esun mas grandi riba e isla den e tempu ei<ref>Marugg, Stanley, [https://www.archiefvriend.com/index.php/ons-kwartaalblad/artikelen-uit-ons-blad/53-lauffer De woonhuizen van de familie Lauffer], De Archiefvriend, september 2009</ref>, tabata organisa enkuentronan kultural i intelektual. Desde komienso di [[siglo 20]] e edifisio a sirbi komo penshun, despues burdel (ka’i biá) i despues, segun esaki tabata dekaí, a bira asta un dak pa drogadiktonan. == Deskripshon == E edifisio (kas di shon), para riba un persela di 3.250 m², tin dos piso i ta konstrui den e forma di un "U" ku ta rondoná un patio. e fachada sensio ku un leshi di het dòrná, ku riba dje un ‘fronton’ triangular. Un bòrdèshi na haltu riba trapi hanchu i kubrí pa un balkon riba pilá ta asentuá su forma rektangular será di e edifisio.<ref name="NAAM"/> E fachada dilanti tin un porch na entrada di e kas, i riba esaki tin un balkon. Dono di e edifisio ta ... Groot vrijstaand monumentaal gebouw van twee verdiepingen, terugliggend van de straat. Het hoofdgebouw van de kraal was oorspronkelijk volledig omringd door extra gebouwen aan de randen van de kraal. U-vormige plattegrond die een patio omsluit. Twee parallelle schilddaken over de voorkant, zadeldaken over de achtervleugels. Zwaar geprofileerde en volledig versierde uitspringende kroonlijst op consoles over de gevels, dentate quoins op hoeken. Voorgevel ingedeeld in zeven assen. Middendeel met driehoekig fronton boven kroonlijst; voorbalkon boven portiek met dubbele zuilen op bordes aan voorzijde met treden. Fronthek met voetmuur en spijlen tussen pilaren. Centrale voorpoort tussen gecanneleerde pilaren, twee extra poorten aan weerszijden. Volledig gerestaureerd als burgerlijke stand (restauratie bekroond met Caribische prijs voor beste restauratiearchitectuur). e ‘salon di baile’ riba e di dos piso Large detached two-storey monumental structure set back from street. Main building of corral originally fully surrounded by additional buildings at edges of corral. U- shaped floor plan enclosing a patio. Two parallel hipped roofs over front section, gable roofs over rear wings. Heavy profiled and fully decorated projecting cornice on consoles over façades, dentate quoins on corners. Front façade laid out in seven axes. Central section with triangular fronton above cornice; front balcony above portico with double columns on front platform with steps. Front fence with footing wall and bars set between pillars. Central front gate between fluted pillars, two additional gates on both sides. Fully restored as Civil Registry (restoration awarded with Carfibbean prize for best restoration architecture).<ref>[https://curacaomonuments.org/sites/roodeweg-42-44/ Roodeweg 42-44], curacaomonument.org</ref> Gran estructura monumental independiente de dos plantas retranqueada de la calle. Edificio principal del corral originalmente totalmente rodeado por edificios adicionales en los bordes del corral. Planta en forma de U que rodea un patio. Dos tejados paralelos a cuatro aguas en la parte delantera, tejados a dos aguas en las alas traseras. Cornisas salientes sobre ménsulas en las fachadas, muy perfiladas y decoradas. Fachada delantera dispuesta en siete ejes. Sección central con frontón triangular sobre cornisa; balcón delantero sobre pórtico con columnas dobles sobre plataforma delantera con escalones. Cerca frontal con muro de zapata y barrotes entre pilares. Puerta delantera central entre pilares estriados, dos puertas adicionales a ambos lados. Totalmente restaurado como Registro Civil (restauración galardonada con el premio Carfibbean a la mejor arquitectura de restauración). 1990: het in verval rakend monumentale herenhuis 'Casa Blanca' met onder andere de rijkst bewerkte gootlijst uit onze historische architectuur. Advertentie openbare verkoop:De opstal CASA BLANCA, staande op een perceel eigendomsgrond groot 3.250 m 2, begrensd door de Roodeweg, de Reuzensteeg en de Pieterszsteeg, kadastraal bekend als Stadsdistrict, Sectie B, no. 543.<ref name=:"1"/> {{Appendix}} [[Kategoria:Monumento protehí]] [[:Kategoria:Kòrsou]] Huntu ku e edifisionan "La Maravilla" na [[Scharlooweg]] 5 i "Belvédère" na Plasa L.B. Smith, e edifisio prinsipal di Casa Blanca ta marka e inisio di arkitektura neoklasisista na Kòrsou i ta di gran balor pa e historia di arkitektura di e isla.<ref name="NAAM">Gladys do Rego-Kuster, [https://naam.cw/2014/11/30/casa-blanca/ Casa Blanca], [[NAAM]]</ref> ----------------------- {{Databox}} '''Kranshi''' ta un término popular na [[Kòrsou]] ku ta referí histórikamente na Registro Sivil lokal<ref>Ofisialmente yamá "Asuntunan Públiko" ku ta inkluí diferente servisio manera registro sivil, registrashon di residente i asuntunan di elekshon.</ref> i, mas ampliamente, na e lugá kaminda e instituto gubernamental aki ta of tabata ubiká. ==Orígen== E nòmber “Kranshi” tin su orígen den e edifisio na [[Curaçaostraat 50]] na Otrobanda. Na 1899, Marie van den Brink, yu muhé di un domi protestant, a funda un klup di dama den Otrobanda ku e lema ''Eendracht maakt macht'' (Union ta hasi Forsa).<ref name="Nomber">[https://gobiernu.cw/gob-newsletter-edishon1/ Kranshi, di unda e nomber ei a bin?], gobiernu.cw</ref><ref>{{citeer web|titel=Eendracht maakt Macht|werk=[[Amigoe]]|datum=1911-12-09|bezochtdatum=2026-07-03|via=Delpher.nl|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280051:mpeg21:p003}}</ref> E miembronan di e klup tabata reuní pa hasi obra di man manera kose, bòrda i brei i pesei e klup tabata konosí komo ''dameskrans''. Den bok'i pueblo ku ta papia [[papiamentu]], e palabra aki a evolushoná fonétikamente te bira “Kranshi”.<ref name="Nomber"/> Rapidamente, e nòmber no solamente tabata referí na e klup, sino tambe na e edifisio mes, ku a bira konosí komo Kranshi (of Kransgebouw). == Di edifisio pa institushon == Durante añanan siguiente, e edifisio a sigui karga e nòmber “Kranshi”, tambe ora su uso a kambia (inkluso pa enkuentronan di Iglesia Reformá na un periodo kòrtiku).<ref name="Nomber"/> Na añanan 1940, Registro Sivil a kuminsá operá den e mesun edifisio. For di e momento ei, e nòmber “Kranshi” a pasa di un referensia di lugá pa un referensia di institushon. Den kurso di tempu, e término a bira uso komun pa tur servisio relashoná ku registrashon di susesonan di bida, manera nasementu, matrimonio i fayesimentu i pa dokumentonan ofisial.<ref>[https://gobiernu.cw/ministerionan/maneho-di-gobernashon-planifikashon-i-servisio-publiko/servisio-publiko-kranshi-i-ofisina-di-reibeweis/ Servisio Públiko (Kranshi i Ofisina di Reibeweis)], Gobièrnu di Kòrsou</ref> ==Lokalidatnan== Ku e desaroyo di e institushon, Registro Sivil (i kuné e nòmber “Kranshi”) a muda pa diferente lokalidat:<ref>[https://www.facebook.com/groups/17257577140/posts/10160977243972141/ Geschiedenis van Kranshi], [[Facebook|FB]]</ref> * Otrobanda – Curaçaostraat 50 (lokalidat original) * [[Pietermaai]] – lokalidat temporal despues di 1954 * [[Skalo]] – Kas di Pachi de Sola na [[Scharlooweg]] 150–152, desde añanan 1960) * Otrobanda – [[Casa Blanca]] na Roodeweg 40-42, desde 2002 Despues di e traslado pa Skalo, e lokalidat original a bira konosí komo “Kranshi bieu” den boka di pueblo.<ref>{{citeer web|titel=Basis-cursus over de cooperatie|werk=[[Amigoe]]|datum=1978-05-31|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639308:mpeg21:p002}}</ref><ref>{{citeer web|titel=Advertentie Cooperativa di Consumo Botica Wilhelmina|werk=[[Amigoe]]|datum=1973-01-15|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010460312:mpeg21:p010}}<ref></ref><ref>{{citeer web|titel=Advertentie Cooperatieve Spaar- & Credietvereniging Ogem |werk=[[Amigoe]]|datum=1992-07-22|bezochtdatum=2026-07-03|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010644156:mpeg21:p006}}</ref> ==Evolushon i uso== E historia di “Kranshi” ta mustra un evolushon klá di nòmber di un klup sosial (dameskrans) pa nòmber di un edifisio i despues pa nòmber di un institushon gubernamental. Durante e mudansanan di lokalidat, ta importante nota ku e edifisionan nobo ya tabatin nan propio nòmber, manera Kas di Pachi de Sola i Casa Blanca, pero den uso popular, e nòmber “Kranshi” a sigui predominá i a move huntu ku e institushon. Te dia di awe, e término ta keda bibu den idioma diario: hopi residente di Kòrsou ta usa “Kranshi” komo sinonimo pa Registro Sivil, meskos pa su nòmber ofisial "Asuntunan Públiko".<ref>{{citeer web|titel=Groep Ned. Antillen VAN HET ALGEMEEN NEDERLANDSCH VERBOND|werk=[[Amigoe]]|datum=1929-02-09|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280778:mpeg21:p003}}</ref> {{Appendix}} [[:Kategoria:Kòrsou]] [[:Kategoria:Papiamento]] == Vínkulo ku Registro Sivil == Rònt di aña 1940, Registro Sivil a kuminsá operá den e mesun edifisio na Curaçaostraat 50. E departamento tabata responsabel pa registrashon di susesonan di bida, manera nasementu, fayesimentu, matrimonio, divorsio i rekonosimentu, i pa suministrá kopia, ekstrakto i deklarashonnan ofisial.<ref>[https://gobiernu.cw/ministerionan/maneho-di-gobernashon-planifikashon-i-servisio-publiko/servisio-publiko-kranshi-i-ofisina-di-reibeweis/ Servisio Públiko (Kranshi i Ofisina di Reibeweis)], Gobièrnu di Kòrsou</ref> For di e momento ei, e nòmber “Kranshi” a bira estrechamente asosiá ku e institushon gubernamental. Den añanan ku a sigui, Registro Sivil a muda pa diferente lokalidat, mientras e nòmber popular a move huntu ku e departamento. Ku tempu, no solamente pueblo pero tambe organisashon, gobièrnu i Registro Sivil mes, a kuminsá usa e término "Kranshi" den anunsionan públiko, referiendo tantu na e instansia komo na su lokalidat.<ref>{{citeer web|titel=Advertentie Gobièrnu di Kòrsou|werk=[[Amigoe]]|datum=1989-04-21|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642919:mpeg21:p015}}</ref><ref>{{citeer web|titel=Advertentie URA|werk=[[Amigoe]]|datum=1969-07-12|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010463330:mpeg21:p006}}</ref> ===Lokalidatnan === Durante [[siglo 20]] i [[siglo 21|21]], Registro Sivil tabata establesé den diferente edifisio:<ref>[https://www.facebook.com/groups/17257577140/posts/10160977243972141/ Geschiedenis van Kranshi], [[Facebook|FB]]</ref> * Otrobanda – Curaçaostraat 50, lokalidat original ("Kransgebouw") * [[Pietermaai]] – lokalidat temporal despues di 1954 * [[Skalo]] – [[Scharlooweg]] 150-152 desde añanan 1960 (“Kas di Pachi de Sola”) * Otrobanda – Roodeweg 40-42 desde 2002 ("[[Casa Blanca]]") Despues di e traslado pa Skalo, e edifisio original na Otrobanda a bira konosí komo “Kranshi bieu”.<ref>{{citeer web|titel=Basis-cursus over de cooperatie|werk=[[Amigoe]]|datum=1978-05-31|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639308:mpeg21:p002}}</ref><ref>{{citeer web|titel=Advertentie Cooperativa di Consumo Botica Wilhelmina|werk=[[Amigoe]]|datum=1973-01-15|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010460312:mpeg21:p010}}<ref></ref><ref>{{citeer web|titel=Advertentie Cooperatieve Spaar- & Credietvereniging Ogem |werk=[[Amigoe]]|datum=1992-07-22|bezochtdatum=2026-07-03|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010644156:mpeg21:p006}}</ref> Ku e último mudansa pa Casa Blanca, e término “Kranshi” a sigui den uso pa e lokalidat nobo. == Evolushon i uso == Ku tempu, e nifikashon di e término “Kranshi” a pasa for di un klup sosial pa un edifisio spesífiko i despues pa un término general pa Registro Sivil.<ref>{{citeer web|titel=Groep Ned. Antillen VAN HET ALGEMEEN NEDERLANDSCH VERBOND|werk=[[Amigoe]]|datum=1929-02-09|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280778:mpeg21:p003}}</ref> No obstante ku a muda pa edifisionan ku ya tabatin nan propio nòmber (Kas di Pachi de Sola i Casa Blanca), e uso popular di e nòmber “Kranshi” a keda predominá i a wòrdu transferí di un lugá pa otro huntu ku e institushon. E fenómeno aki ta mustra kon un nòmber informal por bira un referensia institushonal i asta remplasá nòmbernan existente den memoria kolektivo. Te dia di awe e palabra “Kranshi” ta fungi den uso comun komo sinónimo pa Registro Sivil. {{Appendix}} [[:Kategoria:Kòrsou]] [[:Kategoria:Papiamento]] ------------------------- Den e “Historia di Kranshi,” e edifisio bieu riba Curaçaostraat den Otrobanda ta wòrdu menshoná promé. Alrededor di aña 1900, e asosiashon di hende muhé “Eendracht maakt Macht” (Unidat Ta Hasi Forsa) a reuní den e edifisio aki pa trabou di man, i el a bira konosí komo e Kransgebouw (Edifisio di Krans). Ora ku e Registro Sivil a muda pa e edifisio aki rònt di 1940, el a haña e nòmber ‘Kranshi’ lihé. E nòmber aki a sigui ora ku e Registro Sivil a muda pa e edifisio ‘Pachi de Sola’ na Scharloo na kuminsamentu di añanan 1960. Na 2002, e edifisio ‘Casa Blanca’ restourá na Otrobanda a wòrdu poné den uso: Scharloo a bira ‘Kranch Bieu’ i Otrobanda ‘Kranchi Nobo’. Pero unda Pietermaai ta pas awor? Na momentu ku Registro Sivil a bandoná e edifisio na Otrobanda na aña 1954, esaki tabata situá na Pietermaai pa algun aña, den e edifisio kaminda awor e ofisina di abogado “Soliana en Bonaparte” ta situá. <ref>https://www.facebook.com/groups/17257577140/posts/10160977243972141/ Geschiedenis van Kranshi], FB</ref> Curaçaostraat 50, un edifisio historiko di 1873, ta konosí awendia komo "Lanthùis Kranshi". ==Evolushon di signifikado== Ku tempu, e nòmber “Kranshi” a pasa for di un klup sosial pa un edifisio spesífiko, nan luga di encuentro na Curacaostraat 50, referi komo "Kransgebouw" of "Kransje", pa despues bira un término general pa Registro Sivil.<ref>Groep Ned. Antillen VAN HET ALGEMEEN NEDERLANDSCH VERBOND.. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 09-02-1929, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 02-07-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280778:mpeg21:p003</ref> Ora e Registro Sivil a kuminsá operá den e edifisio di e klup di dama na Otrobanda, e nòmber “Kranshi” a bira fuertemente asosiá ku e departamento gubernamental. Durante siglo 20 i 21, Registro Sivil a muda pa diferente lugá. E nòmber “Kranshi” a move huntu ku e institushon: * lokalidat original na Otrobanda * traslado pa [[Skalo]] meimei di añanan 1960 - "Kas di Pachi de Sola" na [[Scharlooweg]] 150-152 (awor A.M.Chumaceiro Bulevar 13) * posteriormente mudansa pa [[Casa Blanca]] na Roodeweg Despues di e mudansa pa Skalo, e edifisio original na Curacaostraat 50, Otrobanda a bira konosí komo “Kranshi bieu”.<ref>Basis-cursus over de cooperatie. "Amigoe". Curaçao, 31-05-1978, p. 2. Geraadpleegd op Delpher op 02-07-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639308:mpeg21:p002</ref><ref>Advertentie. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 15-01-1973, p. 10. Geraadpleegd op Delpher op 02-07-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010460312:mpeg21:p010</ref> Desde komienso di siglo 21, e nòmber “Kranshi” ta referí prinsipalmente na Casa Blanca, unda Registro Sivil ta ubiká actualmente i "Kranshi bieu" na Kas di Pachi de Sola. == Uso == Te awendia, hopi residente di Kòrsou ta sigui usa e palabra “Kranshi” komo sinónimo pa Registro Sivil, sin importá su lokalidat ofisial. E término ta un ehèmpel di: *kontinuidad linguístiko *memoria kolektivo *influensia di idioma den formashon di identidat urbano {{Appendix}} --------------- 48q9uy2pr3sbv2mugisr7cvx8c5g1ly 202940 202939 2026-09-02T20:39:36Z Caribiana 8320 202940 wikitext text/x-wiki __NOINDEX__ {{Variante|c}} {{infobox edificio| variante = c | tipo = [[monumento]] | nomber = Curacaostraat 50 | imagen = Curaçaostraat 50, restoration.png | descripcion = Edifisio bou restorashon na 2023 | nomber2 = Kranshi Bieu | localisa_na = [[Otrobanda]] | luga = [[Willemstad]] | adres = Curacaostraat 50 | pais = {{CUW}} }} '''Curaçaostraat 50''', konosí popularmente komo ''Kranshi Bieu'' òf ''Lanthùis Kranshi'', ta un edifisio monumental na [[Willemstad]], [[Kòrsou]], situá den [[Otrobanda]]. E edifisio ta un di e lugánan mas importante den historia di e término [[Kranshi]], i a funshoná komo un di e promé sedenan di e registro sivil na e isla. E edifisio ta registrá komo monumento ofisial i ta forma parti di e patrimonio históriko di Otrobanda i sentro históriko di Willemstad.<ref name="UNESCO">[https://whc.unesco.org/document/154358 World Heritage List], [[UNESCO]]</ref> Den [[siglo 21|siglo bintiun]], e edifisio ta den uso komo akomodashon turístiko, despues di a wòrdu restourá i adaptá pa uso moderno, manteniendo su karakter monumental.<ref>[https://www.landhuiskranshi.com/accommodatie/ Landhuis Kranshi]</ref> == Historia == E edifisio Curaçaostraat 50 ta data for di 1873 i originalmente tabata un kas di shon grandi. Na fin di [[siglo 19|siglo diesnuebe]], e kas a bira propiedat i sede di un asosiashon di dama protestant bou di e nòmber ''Eendracht maakt macht'' (Union ta hasi Forsa), fundá na 1899 dor di Marie van den Brink.<ref>{{citeer web|titel=Eendracht maakt Macht|werk=[[Amigoe]]|datum=1911-12-09|bezochtdatum=2026-09-03|via=Delpher.nl|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280051:mpeg21:p003}}</ref> E grupo aki tabata reuní pa hasi obra di man manera: kosementu, bòrdamentu i breimentu. Debí na e aktividat aki, e edifisio a haña e nòmber hulandes "dameskrans", ku den uso popular na [[papiamentu]] a transformá den "kranshi".<ref>[https://gobiernu.cw/gob-newsletter-edishon1/ Kranshi, di unda e nomber ei a bin?], gobierno.cw</ref><ref>{{citeer web|titel=Groep Ned. Antillen VAN HET ALGEMEEN NEDERLANDSCH VERBOND|werk=[[Amigoe]]|datum=1929-02-09|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280778:mpeg21:p003}}</ref> Durante kurso di tempu e edifisio a haña diferente uso: Cultureel Centrum Curaçao, ofisina di Registro Sivil, sede di sindikato, entre otro Fekoskan, i sitio pa duna presentashon i charla.<ref>https://www.landhuiskranshi.com/geschiedenis/</ref> == Vínkulo ku Registro Sivil== Alrededor di aña 1940, Registro Sivil a muda pa e edifisio na Curaçaostraat 50. For di e momento ei, e nòmber "Kranshi" a wòrdu direktamente asosiá ku e servisio gubernamental. E uso aki a duna e edifisio un papel sentral den bida sivil di Kòrsou, kaminda dokumentonan manera akta di nasementu, matrimonio i morto tabata wòrdu registrá. Despues ku Registro Sivil a bandoná e edifisio alrededor di 1954, e departamento a muda pa varios otro lokalidatnan, manera na [[Pietermaai]] i [[Skalo]]. Ku e traslado aki, e edifisio original na Curaçaostraat 50 a kuminsá wòrdu yamá ''Kranshi Bieu'', pa distingui'é for di e lokalidatnan nobo. == Arkitektura== E edifisio ta un kas monumental independiente di un piso, situá retirá un tiki for di e linia di kaya. Karakterístikanan prinsipal ta inkluí:<ref>[https://curacaomonuments.org/sites/curacaostraat-50/ Curacaostraat 50], curacaomonuments.org</ref> *diseño den forma di H *tres dak di tipo [[dak di schouder]] *leishi di het kontinuo ku perfil dekorativo *kantonan ku detaye tipo dentil *porta sentral ku shùter, flankiá pa bentana ku shùter *bentana adishonal den e ala lateral *un sisterna grandi kubrí ku akueduktonan arko den e parti patras E kombinashon di e elementonan aki ta típiko pa kasnan urbano di status altu den Otrobanda. {{Appendix}} [[:Kategoria:Kòrsou]] [[:Kategoria:Arkitektura]] [[:Kategoria:Monumento protehí]] == Uso aktual == Signifikashon kultural Curaçaostraat 50 tin un papel klave den: orígen di e término Kranshi historia di Registro Sivil na Kòrsou memoria kolektivo di Otrobanda E edifisio ta representá un punto di transishon entre: *bida sosial (klup di dama) *funshon gubernamental *patrimonio restourá Curaçaostraat 50 in Willemstad (Otrobanda) is a recognized cultural heritage monument on Curaçao. Wikimedia Commons features a high-resolution restoration image of this large, H-shaped historical building, which historically functioned as the Kranshi Bieuw. The property sits on a detached, deep setback lot. == Mira tambe == * [[Kranshi]] {{Appendix}} [[:Kategoria:Kòrsou]] [[:Kategoria:Arkitektura]] [[:Kategoria:Monumento protehí]] ------------------------------- {{infobox edificio| variante = c | tipo = [[monumento]] | nomber = Casa Blanca | imagen = Roodeweg 42 - 44.png | descripcion = | nomber2 = | localisa_na = Roodeweg 42-44, [[Otrobanda]] | luga = [[Willemstad]] | cercania = | adres = | pais = {{CUW}} | fecha_funda = 29 di mart 1859 | estilo = neoklásiko | encarga = Carel Maurits Gaerste | fecha_construccion = 1858-1859 | architect = | material = | contratista = | gasto = | inaugura = | restaura = 1998-2002 | funcion_original = kas di shon | funcion_actual = sede di Registro Sivil di Kòrsou | propietario = Stichting Monumentenzorg Curaçao | status_monumento = monumento di herensia kultural | registra = 1994 }} '''Casa Blanca''' ("Kas Blanku") ta un edifisio monumental-históriko na [[Willemstad]], [[Kòrsou]]. E ta situá na Roodeweg 42-44 den [[Otrobanda]], entre Reuzensteeg i Pieterszsteeg, enfrente di [[Sint-Elisabeth Hospital]] (SEHOS).<ref name=:"1">{{citeer web|titel=Advertentie|werk=[[Amigoe]]|datum=1976-12-11|via=Delpher.nl|bezochtdatum=2026-07-02|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010460945:mpeg21:p008}}</ref> Desde komienso di [[siglo 21|siglo bintiun]], e edifisio ta popularmente konosí komo [[Kranshi]], ora el a bira sede di e Registro Sivil.<ref name=:"2">[https://curacaomonuments.org/sites/roodeweg-42-44/ Roodeweg 42-44], curacaomonuments.org</ref> Huntu ku “La Maravilla” na [[Scharlooweg]] i “Belvédère” na L.B. Smithplein, Casa Blanca ta konsiderá komo un di e promé ehèmpelnan di arkitektura neoklásiko na Kòrsou.<ref name="NAAM">Gladys do Rego-Kuster, [https://naam.cw/2014/11/30/casa-blanca/ Casa Blanca], [[NAAM]]</ref> == Historia == Casa Blanca a wòrdu konstruí den añanan 1858–1859 komo un manshon di status haltu pa Carel Maurits Gaerste (1804–1871), un komersiante prominente, doño di diferente plantashi i propiedat den Otrobanda, i miembro di [[Konseho Kolonial]]. Pa e konstrukshon, el a kumpra vários parsela na banda panort di Roodeweg. Dia 29 di mart 1859, e edifisio a wòrdu deklará habitabel pa outoridatnan.<ref name="FB"/> E kas tabata konosí pa su gran salon di baile, un di e mas grandi riba e isla den e tempu ei, unda tabata organisá enkuentronan sosial, kultural i intelektual.<ref>Marugg, Stanley, [https://www.archiefvriend.com/index.php/ons-kwartaalblad/artikelen-uit-ons-blad/53-lauffer De woonhuizen van de familie Lauffer], De Archiefvriend, september 2009</ref> Durante [[siglo 20|siglo binti], e edifisio a pasa pa diferente fase di uso i dekadensia, inkluyendo komo penshun i burdel. Den e periodo aki, e kondishon di e kas a deteriorá konsiderablemente. Na 1994, Casa Blanca a haña status ofisial komo monumento. Den 1998, Stichting Monumentenzorg Curaçao a kumpra e edifisio i a restourá esaki kompletamente, konservando su karakter históriko i arkitektóniko.<ref name="FB">[https://www.facebook.com/curacaomonuments/posts/past-presentroodeweg-42-44-otrobanda-this-striking-palatial-mansion-later-known-/191481583593342/ Roodeweg 42-44, Otrobanda], FB</ref> E restourashon a haña rekonosemento regional pa su kalidat arkitektóniko.<ref name=:"2"/> For di sèptèmber 2002, e edifisio ta alohá Registro Sivil den kuadro di reutilisashon di patrimonio arkitektóniko den e sentro históriko di Willemstad. Na 2026 a kuminsá un proyekto di renobashon pa mantené i modernisá e edifisio.<ref>[[Dick Drayer]], [https://www.curacao.nu/nieuws/overheid/86733/kranshi-verhuist-tijdelijk-door-verbouwing-hoofdgebouw Kranshi verhuist tijdelijk door verbouwing hoofdgebouw], curacao.nu (6 di mart 2026)</ref> ==Deskripshon== Casa Blanca ta un edifisio monumental di dos piso, konstrui riba un parsela amplio (± 3.250 m²) i diseñá den forma di U ku ta rondoná un patio interno.<ref name=:"1"/><ref name=:"2"/> Karakterístikanan prinsipal ta inkluí: *fachada simétriko ku siete as *fronton triangular riba e parti sentral *balkon dilanti riba un pòrch ku kolumnanan dobbel *bòrdèshi ku trapi hanchu ku ta yega na entrada prinsipal *leishi di het profilá ku detaye dekorativo *kombinashon di diferente tipo di dak (manera [[dak di schouder]] i [[dak di siya]]) Originalmente, e kas tabata parti di un kompleho tipo kurá, ku un edifisio prinsipal i edifisionan anekso (“afdak”). Den e aneksonan aki tabata biba katibu i sirbiente di kas, i den sierto kaso nan tabata di hür.<ref>[https://dutchcaribbeanheritage.org/informatie/monumento-habri-2012-kura-di-otrobanda-koralengebied/ Area di Kura di Otrobanda], dutchcaribbeanheritage.org (2012) </ref><ref>[https://www.scribd.com/doc/111563414/Omd-2012-Koralengebied-Def-15okt12-Nl-Eng-Pap-Op-Volgorde Koralengebied Definitie]</ref> == Uso aktual == Aktualmente, Casa Blanca ta sede di Registro Sivil di Kòrsou, parti di departamento di Asuntunan Públiko. Ku mudansa di e Registro Sivil di Skalo pa Otrobanda, su nòmber popular “Kranshi”, ku a originá na un lokalidat anterior, tambe a transferí pa Casa Blanca. == Mira tambe == * [[Kranshi]] {{Appendix}} [[:Kategoria:Kòrsou]] [[:Kategoria:Arkitektura]] [[:Kategoria:Monumento protehí]] E manshon grandi impreshonante aki, despues konosí komo Casa Blanca, a wòrdu konstruí na 1858-1859 pa Carel Maurits Gaerste. Pa esaki el a kumpra vários parsela na banda panort di Roodeweg. Riba 29 di mart 1859, e kas grandi ta wòrdu deklará habitabel pa e maestro di distrito di Otrobanda. Carel Maurits Gaerste (1804 – 1871), tabata un hòmber prominente i próspero. E tabata miembro di e Konseho Kolonial i doño di plantashonnan Hermanus, Meiberg, i despues Malpais alias ‘’Terburgh à Texel, i Groot i Klein Malpais, alias “Mount Pleasant” i “Weitje”.<ref name="FB"/> Despues ku e edifisio a keda listá komo monumento na 1994, el a wòrdu kumprá pa Stichting Monumentenzorg Curaçao na 1998 i a keda kompletamente restourá.<ref name="FB"/> E trabounan di restourashon a keda bon dokumentá i lo wòrdu post pronto.<ref name="FB">[https://www.facebook.com/curacaomonuments/posts/past-presentroodeweg-42-44-otrobanda-this-striking-palatial-mansion-later-known-/191481583593342/ Roodeweg 42-44, Otrobanda], FB</ref> For di sèptèmber 2002, e edifisio ta akapará ‘’Kranshi’’, e ofisina di Registro Sivil di Kòrsou.<ref name="FB"/> E kas tabata konosí pa su gran salon di baile, konsiderá komo un di e mas grandi riba e isla den e tempu ei, unda tabata organisá enkuentronan sosial, kultural i intelektual.<ref>Marugg, Stanley, [https://www.archiefvriend.com/index.php/ons-kwartaalblad/artikelen-uit-ons-blad/53-lauffer De woonhuizen van de familie Lauffer], De Archiefvriend, september 2009</ref>, tabata organisá enkuentronan kultural i intelektual. Den [[siglo 20|siglo binti]], e edifisio a pasa pa diferente uso: penshun, burdel i posteriormente a bira un edifisio den estado di dekadensia. Despues di un periodo di deterioro, e edifisio a wòrdu kompletamente restourá i adaptá pa uso gubernamental. E restourashon a haña rekonosemento regional pa su kalidat arkitektóniko.<ref name=:"2"/> Na 2026 a kuminsa un proyekto di renobashon di e edifisio na Roodeweg 42.<ref>[[Dick Drayer]], [https://www.curacao.nu/nieuws/overheid/86733/kranshi-verhuist-tijdelijk-door-verbouwing-hoofdgebouw Kranshi verhuist tijdelijk door verbouwing hoofdgebouw], curacao.nu (6 di mart 2026)</ref> == Deskripshon == Casa Blanca ta un edifisio monumental grandi di dos piso, situá un tiki retirá for di kaya riba un parsela amplio (± 3.250 m²).<ref name=:"1"/> E edifisio ta diseña den forma di U ku ta rondoná un patio interno. Karakterístikanan prinsipal ta inkluí:<ref name=:"2"/> *fachada simétriko ku siete as *un fronton triangular riba e parti sentral *balkon dilanti riba un pòrch ku kolumnanan dobbel *bòrdèshi ku trapi hanchu ku ta yega na entrada prinsipal *leishi di het profilá i detaye dekorativo *kombinashon di dak di tipo [[dak di schouder]] i [[dak di siya]] E edifisio (kas di shon), para riba un persela di 3.250 m², tin dos piso i ta konstrui den e forma di un "U" ku ta rondoná un patio. e fachada sensio ku un leshi di het dòrná, ku riba dje un ‘fronton’ triangular. Un bòrdèshi na haltu riba trapi hanchu i kubrí pa un balkon riba pilá ta asentuá su forma rektangular será di e edifisio.<ref name="NAAM"/> E fachada dilanti tin un porch na entrada di e kas, i riba esaki tin un balkon. Originalmente, e kas tabata parti di un kompleho mas grandi ku edifisionan rond di e patio. Originalmente Casa Blanca tabata forma un kompleho tipo "Kurá", ku ta konsisti di un edifisio prinsipal i na su rant edifisionan anekso, tambe yamá "afdak" (kasita di un kamber ku dak di siya òf un dak inkliná (dak di lèsenar), respektivamente). Den e afdaknan aki tabata biba katibu i sirbiente di kas, pero tabata hür nan tambe.<ref>[https://dutchcaribbeanheritage.org/informatie/monumento-habri-2012-kura-di-otrobanda-koralengebied/ Area di Kura di Otrobanda], dutchcaribbeanheritage.org (2012) </ref><ref>[https://www.scribd.com/doc/111563414/Omd-2012-Koralengebied-Def-15okt12-Nl-Eng-Pap-Op-Volgorde Koralengebied Definitie]</ref> == Uso == Aktualmente, Casa Blanca ta sede di Registro Sivil di Kòrsou i di kua el a atkeri e nomber di "Kranshi" den boka di pueblo. E edifisio ta un ehèmpel importante di reutilisashon di patrimonio arkitektóniko den e sentro históriko di Willemstad. Na 1997 Unesco a nombra Willemstad Herensia Mundial. E edifisio ta konosí den boka di pueblo komo Kranshi. E nòmber aki no ta originá di Casa Blanca mes, sino di un otro lokalidat kaminda Registro Sivil tabata ubiká anteriormente. Ku e mudansa di e institushon pa Casa Blanca na komienso di siglo 21, e nòmber popular “Kranshi” a keda asosiá ku e edifisio nobo. == Mira tambe == * [[Kranshi]] == Literatura == * {{citeer boek |auteur=Pauline Pruneti-Winkel |jaar=1990|url= |titel=Scharloo a nineteenth century quarter of Willemstad, Curaçao : historical architecture and its background|via= |uitgever= Edizioni Poligrafico Fiorentino}} {{Appendix}} Roodeweg 42 - 44, Otrobanda E manshon palasial impreshonante aki, despues konosí komo Casa Blanca, a wòrdu konstruí na 1858-1859 pa Carel Maurits Gaerste. Pa esaki el a kumpra vários kavel na parti panort di e Roodeweg. Riba 29 di mart 1859, e kas grandi ta wòrdu deklará habitabel pa e maestro di distrito di Otrobanda. Carel Maurits Gaerste (1804 – 1871), tabata un hòmber prominente i próspero. E tabata miembro di e Konseho Kolonial i doño di plantashonnan Hermanus, Meiberg, i despues Malpais alias ‘’Terburgh à Texel, i Groot i Klein Malpais, alias “Mount Pleasant” i “Weitje”. Despues ku e edifisio a keda lista komo monumento na 1994, el a wòrdu kumprá pa Stichting Monumentenzorg Curaçao na 1998 i a keda kompletamente restourá. E trabounan di restourashon a keda bon dokumentá i lo wòrdu post pronto.<ref>https://www.facebook.com/curacaomonuments/posts/past-presentroodeweg-42-44-otrobanda-this-striking-palatial-mansion-later-known-/191481583593342/ Roodeweg 42-44, Otrobanda], FB</ref> For di sèptèmber 2002, e edifisio ta akapará ‘’Kranshi’’, e ofisina di Registro Sivil di Kòrsou. ----- Casa Blanca ta situá den Área di Koral (Kura) di Otrabanda, ku realmente a kuminsá desaroyá for di e di dos mitar di siglo 19. Un koral (kura) ta un tereno ku muraya ku un edifisio prinsipal i edifisionan eksterno na e randnan, tambe yamá dormitorio òf mitar dak (kasnan chikitu ku un kamber ku un dak di gable (dak di siya) òf un dak inkliná (dak di lèsenar), respektivamente). Katibunan i personal doméstiko tabata biba den e edifisionan eksterno, pero nan tabata destiná tambe pa hür. <ref>https://www.scribd.com/doc/111563414/Omd-2012-Koralengebied-Def-15okt12-Nl-Eng-Pap-Op-Volgorde Koralengebied Definitie]</ref> Desaroyo di e Area di Kurá riba Seru di Otrobanda a kuminsa meimei di siglo 19. Kuranan konosi ta Kura di Shon Ki, Casa Blanca i Kura di Shon Fil. Casa Blanca a konsisti originalmente di un edifisio prinsipal i na su rant edifisionan anekso, tambe yamá "afdak" (kasita di un kamber ku dak di siya òf un dak inkliná (dak di lèsenar), respektivamente). Den e afdaknan aki tabata biba katibu i sirbiente di kas, pero tabata hur nan tambe. Un kompleho asina ta wordu yama Kurá, un fenomeno ku a desaroya desde meimei di siglo 19 riba Seru Otrobanda. ==================, == Nomber Kranshi == E nòmber Kranshi tin un orígen masha pekuliar. E edifisio kaminda Kranshi for di prinsipio tabata ubiká, den pasado tabata un lokalidat Protestant kaminda un klup di hende muhé, yamá ‘Eendracht maakt macht’ tabata reuní regularmente. Na aña 1899 Marie van den Brink, yu muhé di e dominee, a funda e klup aki. Dor ku nan tabata bin huntu speshal pa hasi obra di man manera kose, bòrda i brei nan tabata yama e klup ‘dameskrans’. E nòmber ‘dameskrans’ den boka di e Yu di Kòrsou e tempu ei a bira Kranshi. Mesora esei a bira nòmber di e edifisio tambe.<ref>[https://gobiernu.cw/gob-newsletter-edishon1/ Kranshi, di unda e nomber ei a bin?], gobierno.cw</ref> E edifisio a mantené e nòmber Kranshi, asta ora ku na aña 1930 durante un periodo kòrtiku, Iglesia Reformá a usé pa su enkuentronan. Maske entretantu e nòmber ya no tabata tin su funshon original mas, e edifisio a keda karga e nòmber te na añanan ‘40 momentu ku Registro Sivil a kuminsá operá den dje. Na komienso di añanan ’60 Registro Sivil a muda (huntu ku e nòmber Kranshi) bai Skalo 150-152; kas kaminda anteriormente Pachi de Sola tabata biba. Den boka di pueblo e orei e edifisio original na Otrabanda a haña e nòmber ‘Kranshi bieu’. Na komienso di e siglo aki Kranshi a bolbe muda. Awor e la bai e edifisio neoklásiko restourá yamá ‘Casa Blanca’ situá na Roodeweg 42 nèt enfrente di Hospital Sint Elisabeth (SEHOS). Carel Maurits Gaerste kende tabata doño di diferente edifisio den Otrabanda, entre 1865 i 1884 a kumpra i rekonstruí Casa Blanca komo bibienda. Despues e edifisio a sirbi komo penshun, despues burdel (ka’i biá) i despues segun e la dekaí e la bira asta un dak pa drogadiktonan. Awendia den e famoso edifisio aki nos Registro Sivil ta ubiká. E ta ofisialmente yamá Asuntunan Públiko pero ketu bai Kranshi den boka di pueblo! == Historia == Carel Maurits Gaerste (1804-1871), komersiante, tabata doño di plantashi Malpais (Daniel) i diferente edifisio den Otrobanda. Entre 1865 i 1884 el a kumpra i rekonstruí e kas di shon komo bibienda. Den e ‘salon di baile’ di e kas, ku segun Pauline Prunetti-Winkel tabata esun mas grandi riba e isla den e tempu ei<ref>Marugg, Stanley, [https://www.archiefvriend.com/index.php/ons-kwartaalblad/artikelen-uit-ons-blad/53-lauffer De woonhuizen van de familie Lauffer], De Archiefvriend, september 2009</ref>, tabata organisa enkuentronan kultural i intelektual. Desde komienso di [[siglo 20]] e edifisio a sirbi komo penshun, despues burdel (ka’i biá) i despues, segun esaki tabata dekaí, a bira asta un dak pa drogadiktonan. == Deskripshon == E edifisio (kas di shon), para riba un persela di 3.250 m², tin dos piso i ta konstrui den e forma di un "U" ku ta rondoná un patio. e fachada sensio ku un leshi di het dòrná, ku riba dje un ‘fronton’ triangular. Un bòrdèshi na haltu riba trapi hanchu i kubrí pa un balkon riba pilá ta asentuá su forma rektangular será di e edifisio.<ref name="NAAM"/> E fachada dilanti tin un porch na entrada di e kas, i riba esaki tin un balkon. Dono di e edifisio ta ... Groot vrijstaand monumentaal gebouw van twee verdiepingen, terugliggend van de straat. Het hoofdgebouw van de kraal was oorspronkelijk volledig omringd door extra gebouwen aan de randen van de kraal. U-vormige plattegrond die een patio omsluit. Twee parallelle schilddaken over de voorkant, zadeldaken over de achtervleugels. Zwaar geprofileerde en volledig versierde uitspringende kroonlijst op consoles over de gevels, dentate quoins op hoeken. Voorgevel ingedeeld in zeven assen. Middendeel met driehoekig fronton boven kroonlijst; voorbalkon boven portiek met dubbele zuilen op bordes aan voorzijde met treden. Fronthek met voetmuur en spijlen tussen pilaren. Centrale voorpoort tussen gecanneleerde pilaren, twee extra poorten aan weerszijden. Volledig gerestaureerd als burgerlijke stand (restauratie bekroond met Caribische prijs voor beste restauratiearchitectuur). e ‘salon di baile’ riba e di dos piso Large detached two-storey monumental structure set back from street. Main building of corral originally fully surrounded by additional buildings at edges of corral. U- shaped floor plan enclosing a patio. Two parallel hipped roofs over front section, gable roofs over rear wings. Heavy profiled and fully decorated projecting cornice on consoles over façades, dentate quoins on corners. Front façade laid out in seven axes. Central section with triangular fronton above cornice; front balcony above portico with double columns on front platform with steps. Front fence with footing wall and bars set between pillars. Central front gate between fluted pillars, two additional gates on both sides. Fully restored as Civil Registry (restoration awarded with Carfibbean prize for best restoration architecture).<ref>[https://curacaomonuments.org/sites/roodeweg-42-44/ Roodeweg 42-44], curacaomonument.org</ref> Gran estructura monumental independiente de dos plantas retranqueada de la calle. Edificio principal del corral originalmente totalmente rodeado por edificios adicionales en los bordes del corral. Planta en forma de U que rodea un patio. Dos tejados paralelos a cuatro aguas en la parte delantera, tejados a dos aguas en las alas traseras. Cornisas salientes sobre ménsulas en las fachadas, muy perfiladas y decoradas. Fachada delantera dispuesta en siete ejes. Sección central con frontón triangular sobre cornisa; balcón delantero sobre pórtico con columnas dobles sobre plataforma delantera con escalones. Cerca frontal con muro de zapata y barrotes entre pilares. Puerta delantera central entre pilares estriados, dos puertas adicionales a ambos lados. Totalmente restaurado como Registro Civil (restauración galardonada con el premio Carfibbean a la mejor arquitectura de restauración). 1990: het in verval rakend monumentale herenhuis 'Casa Blanca' met onder andere de rijkst bewerkte gootlijst uit onze historische architectuur. Advertentie openbare verkoop:De opstal CASA BLANCA, staande op een perceel eigendomsgrond groot 3.250 m 2, begrensd door de Roodeweg, de Reuzensteeg en de Pieterszsteeg, kadastraal bekend als Stadsdistrict, Sectie B, no. 543.<ref name=:"1"/> {{Appendix}} [[Kategoria:Monumento protehí]] [[:Kategoria:Kòrsou]] Huntu ku e edifisionan "La Maravilla" na [[Scharlooweg]] 5 i "Belvédère" na Plasa L.B. Smith, e edifisio prinsipal di Casa Blanca ta marka e inisio di arkitektura neoklasisista na Kòrsou i ta di gran balor pa e historia di arkitektura di e isla.<ref name="NAAM">Gladys do Rego-Kuster, [https://naam.cw/2014/11/30/casa-blanca/ Casa Blanca], [[NAAM]]</ref> ----------------------- {{Databox}} '''Kranshi''' ta un término popular na [[Kòrsou]] ku ta referí histórikamente na Registro Sivil lokal<ref>Ofisialmente yamá "Asuntunan Públiko" ku ta inkluí diferente servisio manera registro sivil, registrashon di residente i asuntunan di elekshon.</ref> i, mas ampliamente, na e lugá kaminda e instituto gubernamental aki ta of tabata ubiká. ==Orígen== E nòmber “Kranshi” tin su orígen den e edifisio na [[Curaçaostraat 50]] na Otrobanda. Na 1899, Marie van den Brink, yu muhé di un domi protestant, a funda un klup di dama den Otrobanda ku e lema ''Eendracht maakt macht'' (Union ta hasi Forsa).<ref name="Nomber">[https://gobiernu.cw/gob-newsletter-edishon1/ Kranshi, di unda e nomber ei a bin?], gobiernu.cw</ref><ref>{{citeer web|titel=Eendracht maakt Macht|werk=[[Amigoe]]|datum=1911-12-09|bezochtdatum=2026-07-03|via=Delpher.nl|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280051:mpeg21:p003}}</ref> E miembronan di e klup tabata reuní pa hasi obra di man manera kose, bòrda i brei i pesei e klup tabata konosí komo ''dameskrans''. Den bok'i pueblo ku ta papia [[papiamentu]], e palabra aki a evolushoná fonétikamente te bira “Kranshi”.<ref name="Nomber"/> Rapidamente, e nòmber no solamente tabata referí na e klup, sino tambe na e edifisio mes, ku a bira konosí komo Kranshi (of Kransgebouw). == Di edifisio pa institushon == Durante añanan siguiente, e edifisio a sigui karga e nòmber “Kranshi”, tambe ora su uso a kambia (inkluso pa enkuentronan di Iglesia Reformá na un periodo kòrtiku).<ref name="Nomber"/> Na añanan 1940, Registro Sivil a kuminsá operá den e mesun edifisio. For di e momento ei, e nòmber “Kranshi” a pasa di un referensia di lugá pa un referensia di institushon. Den kurso di tempu, e término a bira uso komun pa tur servisio relashoná ku registrashon di susesonan di bida, manera nasementu, matrimonio i fayesimentu i pa dokumentonan ofisial.<ref>[https://gobiernu.cw/ministerionan/maneho-di-gobernashon-planifikashon-i-servisio-publiko/servisio-publiko-kranshi-i-ofisina-di-reibeweis/ Servisio Públiko (Kranshi i Ofisina di Reibeweis)], Gobièrnu di Kòrsou</ref> ==Lokalidatnan== Ku e desaroyo di e institushon, Registro Sivil (i kuné e nòmber “Kranshi”) a muda pa diferente lokalidat:<ref>[https://www.facebook.com/groups/17257577140/posts/10160977243972141/ Geschiedenis van Kranshi], [[Facebook|FB]]</ref> * Otrobanda – Curaçaostraat 50 (lokalidat original) * [[Pietermaai]] – lokalidat temporal despues di 1954 * [[Skalo]] – Kas di Pachi de Sola na [[Scharlooweg]] 150–152, desde añanan 1960) * Otrobanda – [[Casa Blanca]] na Roodeweg 40-42, desde 2002 Despues di e traslado pa Skalo, e lokalidat original a bira konosí komo “Kranshi bieu” den boka di pueblo.<ref>{{citeer web|titel=Basis-cursus over de cooperatie|werk=[[Amigoe]]|datum=1978-05-31|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639308:mpeg21:p002}}</ref><ref>{{citeer web|titel=Advertentie Cooperativa di Consumo Botica Wilhelmina|werk=[[Amigoe]]|datum=1973-01-15|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010460312:mpeg21:p010}}<ref></ref><ref>{{citeer web|titel=Advertentie Cooperatieve Spaar- & Credietvereniging Ogem |werk=[[Amigoe]]|datum=1992-07-22|bezochtdatum=2026-07-03|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010644156:mpeg21:p006}}</ref> ==Evolushon i uso== E historia di “Kranshi” ta mustra un evolushon klá di nòmber di un klup sosial (dameskrans) pa nòmber di un edifisio i despues pa nòmber di un institushon gubernamental. Durante e mudansanan di lokalidat, ta importante nota ku e edifisionan nobo ya tabatin nan propio nòmber, manera Kas di Pachi de Sola i Casa Blanca, pero den uso popular, e nòmber “Kranshi” a sigui predominá i a move huntu ku e institushon. Te dia di awe, e término ta keda bibu den idioma diario: hopi residente di Kòrsou ta usa “Kranshi” komo sinonimo pa Registro Sivil, meskos pa su nòmber ofisial "Asuntunan Públiko".<ref>{{citeer web|titel=Groep Ned. Antillen VAN HET ALGEMEEN NEDERLANDSCH VERBOND|werk=[[Amigoe]]|datum=1929-02-09|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280778:mpeg21:p003}}</ref> {{Appendix}} [[:Kategoria:Kòrsou]] [[:Kategoria:Papiamento]] == Vínkulo ku Registro Sivil == Rònt di aña 1940, Registro Sivil a kuminsá operá den e mesun edifisio na Curaçaostraat 50. E departamento tabata responsabel pa registrashon di susesonan di bida, manera nasementu, fayesimentu, matrimonio, divorsio i rekonosimentu, i pa suministrá kopia, ekstrakto i deklarashonnan ofisial.<ref>[https://gobiernu.cw/ministerionan/maneho-di-gobernashon-planifikashon-i-servisio-publiko/servisio-publiko-kranshi-i-ofisina-di-reibeweis/ Servisio Públiko (Kranshi i Ofisina di Reibeweis)], Gobièrnu di Kòrsou</ref> For di e momento ei, e nòmber “Kranshi” a bira estrechamente asosiá ku e institushon gubernamental. Den añanan ku a sigui, Registro Sivil a muda pa diferente lokalidat, mientras e nòmber popular a move huntu ku e departamento. Ku tempu, no solamente pueblo pero tambe organisashon, gobièrnu i Registro Sivil mes, a kuminsá usa e término "Kranshi" den anunsionan públiko, referiendo tantu na e instansia komo na su lokalidat.<ref>{{citeer web|titel=Advertentie Gobièrnu di Kòrsou|werk=[[Amigoe]]|datum=1989-04-21|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642919:mpeg21:p015}}</ref><ref>{{citeer web|titel=Advertentie URA|werk=[[Amigoe]]|datum=1969-07-12|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010463330:mpeg21:p006}}</ref> ===Lokalidatnan === Durante [[siglo 20]] i [[siglo 21|21]], Registro Sivil tabata establesé den diferente edifisio:<ref>[https://www.facebook.com/groups/17257577140/posts/10160977243972141/ Geschiedenis van Kranshi], [[Facebook|FB]]</ref> * Otrobanda – Curaçaostraat 50, lokalidat original ("Kransgebouw") * [[Pietermaai]] – lokalidat temporal despues di 1954 * [[Skalo]] – [[Scharlooweg]] 150-152 desde añanan 1960 (“Kas di Pachi de Sola”) * Otrobanda – Roodeweg 40-42 desde 2002 ("[[Casa Blanca]]") Despues di e traslado pa Skalo, e edifisio original na Otrobanda a bira konosí komo “Kranshi bieu”.<ref>{{citeer web|titel=Basis-cursus over de cooperatie|werk=[[Amigoe]]|datum=1978-05-31|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639308:mpeg21:p002}}</ref><ref>{{citeer web|titel=Advertentie Cooperativa di Consumo Botica Wilhelmina|werk=[[Amigoe]]|datum=1973-01-15|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010460312:mpeg21:p010}}<ref></ref><ref>{{citeer web|titel=Advertentie Cooperatieve Spaar- & Credietvereniging Ogem |werk=[[Amigoe]]|datum=1992-07-22|bezochtdatum=2026-07-03|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010644156:mpeg21:p006}}</ref> Ku e último mudansa pa Casa Blanca, e término “Kranshi” a sigui den uso pa e lokalidat nobo. == Evolushon i uso == Ku tempu, e nifikashon di e término “Kranshi” a pasa for di un klup sosial pa un edifisio spesífiko i despues pa un término general pa Registro Sivil.<ref>{{citeer web|titel=Groep Ned. Antillen VAN HET ALGEMEEN NEDERLANDSCH VERBOND|werk=[[Amigoe]]|datum=1929-02-09|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280778:mpeg21:p003}}</ref> No obstante ku a muda pa edifisionan ku ya tabatin nan propio nòmber (Kas di Pachi de Sola i Casa Blanca), e uso popular di e nòmber “Kranshi” a keda predominá i a wòrdu transferí di un lugá pa otro huntu ku e institushon. E fenómeno aki ta mustra kon un nòmber informal por bira un referensia institushonal i asta remplasá nòmbernan existente den memoria kolektivo. Te dia di awe e palabra “Kranshi” ta fungi den uso comun komo sinónimo pa Registro Sivil. {{Appendix}} [[:Kategoria:Kòrsou]] [[:Kategoria:Papiamento]] ------------------------- Den e “Historia di Kranshi,” e edifisio bieu riba Curaçaostraat den Otrobanda ta wòrdu menshoná promé. Alrededor di aña 1900, e asosiashon di hende muhé “Eendracht maakt Macht” (Unidat Ta Hasi Forsa) a reuní den e edifisio aki pa trabou di man, i el a bira konosí komo e Kransgebouw (Edifisio di Krans). Ora ku e Registro Sivil a muda pa e edifisio aki rònt di 1940, el a haña e nòmber ‘Kranshi’ lihé. E nòmber aki a sigui ora ku e Registro Sivil a muda pa e edifisio ‘Pachi de Sola’ na Scharloo na kuminsamentu di añanan 1960. Na 2002, e edifisio ‘Casa Blanca’ restourá na Otrobanda a wòrdu poné den uso: Scharloo a bira ‘Kranch Bieu’ i Otrobanda ‘Kranchi Nobo’. Pero unda Pietermaai ta pas awor? Na momentu ku Registro Sivil a bandoná e edifisio na Otrobanda na aña 1954, esaki tabata situá na Pietermaai pa algun aña, den e edifisio kaminda awor e ofisina di abogado “Soliana en Bonaparte” ta situá. <ref>https://www.facebook.com/groups/17257577140/posts/10160977243972141/ Geschiedenis van Kranshi], FB</ref> Curaçaostraat 50, un edifisio historiko di 1873, ta konosí awendia komo "Lanthùis Kranshi". ==Evolushon di signifikado== Ku tempu, e nòmber “Kranshi” a pasa for di un klup sosial pa un edifisio spesífiko, nan luga di encuentro na Curacaostraat 50, referi komo "Kransgebouw" of "Kransje", pa despues bira un término general pa Registro Sivil.<ref>Groep Ned. Antillen VAN HET ALGEMEEN NEDERLANDSCH VERBOND.. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 09-02-1929, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 02-07-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280778:mpeg21:p003</ref> Ora e Registro Sivil a kuminsá operá den e edifisio di e klup di dama na Otrobanda, e nòmber “Kranshi” a bira fuertemente asosiá ku e departamento gubernamental. Durante siglo 20 i 21, Registro Sivil a muda pa diferente lugá. E nòmber “Kranshi” a move huntu ku e institushon: * lokalidat original na Otrobanda * traslado pa [[Skalo]] meimei di añanan 1960 - "Kas di Pachi de Sola" na [[Scharlooweg]] 150-152 (awor A.M.Chumaceiro Bulevar 13) * posteriormente mudansa pa [[Casa Blanca]] na Roodeweg Despues di e mudansa pa Skalo, e edifisio original na Curacaostraat 50, Otrobanda a bira konosí komo “Kranshi bieu”.<ref>Basis-cursus over de cooperatie. "Amigoe". Curaçao, 31-05-1978, p. 2. Geraadpleegd op Delpher op 02-07-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639308:mpeg21:p002</ref><ref>Advertentie. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 15-01-1973, p. 10. Geraadpleegd op Delpher op 02-07-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010460312:mpeg21:p010</ref> Desde komienso di siglo 21, e nòmber “Kranshi” ta referí prinsipalmente na Casa Blanca, unda Registro Sivil ta ubiká actualmente i "Kranshi bieu" na Kas di Pachi de Sola. == Uso == Te awendia, hopi residente di Kòrsou ta sigui usa e palabra “Kranshi” komo sinónimo pa Registro Sivil, sin importá su lokalidat ofisial. E término ta un ehèmpel di: *kontinuidad linguístiko *memoria kolektivo *influensia di idioma den formashon di identidat urbano {{Appendix}} --------------- b865jbhc6l7x9p2ma8vzt5b3b9jv7m0 202941 202940 2026-09-02T20:45:07Z Caribiana 8320 202941 wikitext text/x-wiki __NOINDEX__ {{Variante|c}} {{infobox edificio| variante = c | tipo = [[monumento]] | nomber = Curacaostraat 50 | imagen = Curaçaostraat 50, restoration.png | descripcion = Edifisio bou restorashon na 2023 | nomber2 = Kranshi Bieu | localisa_na = [[Otrobanda]] | luga = [[Willemstad]] | adres = Curacaostraat 50 | pais = {{CUW}} }} '''Curaçaostraat 50''', konosí popularmente komo ''Kranshi Bieu'' òf ''Lanthùis Kranshi'', ta un edifisio monumental na [[Willemstad]], [[Kòrsou]], situá den [[Otrobanda]]. E edifisio ta un di e lugánan mas importante den historia di e término [[Kranshi]], i a funshoná komo un di e promé sedenan di e registro sivil na e isla. E edifisio ta registrá komo monumento ofisial i ta forma parti di e patrimonio históriko di Otrobanda i sentro históriko di Willemstad.<ref name="UNESCO">[https://whc.unesco.org/document/154358 World Heritage List], [[UNESCO]]</ref> Den [[siglo 21|siglo bintiun]], e edifisio ta den uso komo akomodashon turístiko, despues di a wòrdu restourá i adaptá pa uso moderno, manteniendo su karakter monumental.<ref>[https://www.landhuiskranshi.com/accommodatie/ Landhuis Kranshi]</ref> == Historia == E edifisio Curaçaostraat 50 ta data for di 1873 i originalmente tabata un kas di shon grandi. Na fin di [[siglo 19|siglo diesnuebe]], e kas a bira propiedat i sede di un asosiashon di dama protestant bou di e nòmber ''Eendracht maakt macht'' (Union ta hasi Forsa), fundá na 1899 dor di Marie van den Brink.<ref>{{citeer web|titel=Eendracht maakt Macht|werk=[[Amigoe]]|datum=1911-12-09|bezochtdatum=2026-09-03|via=Delpher.nl|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280051:mpeg21:p003}}</ref> E grupo aki tabata reuní pa hasi obra di man manera: kosementu, bòrdamentu i breimentu. Debí na e aktividat aki, e edifisio a haña e nòmber hulandes "dameskrans", ku den uso popular na [[papiamentu]] a transformá den "kranshi".<ref>[https://gobiernu.cw/gob-newsletter-edishon1/ Kranshi, di unda e nomber ei a bin?], gobierno.cw</ref><ref>{{citeer web|titel=Groep Ned. Antillen VAN HET ALGEMEEN NEDERLANDSCH VERBOND|werk=[[Amigoe]]|datum=1929-02-09|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280778:mpeg21:p003}}</ref> Durante kurso di tempu e edifisio a haña diferente uso: Cultureel Centrum Curaçao, ofisina di Registro Sivil, sede di sindikato, entre otro Fekoskan, i sitio pa duna presentashon i charla.<ref>https://www.landhuiskranshi.com/geschiedenis/</ref> == Vínkulo ku Registro Sivil== Alrededor di aña 1940, Registro Sivil a muda pa e edifisio na Curaçaostraat 50. For di e momento ei, e nòmber "Kranshi" a wòrdu direktamente asosiá ku e servisio gubernamental. E uso aki a duna e edifisio un papel sentral den bida sivil di Kòrsou, kaminda dokumentonan manera akta di nasementu, matrimonio i morto tabata wòrdu registrá. Despues ku Registro Sivil a bandoná e edifisio alrededor di 1954, e departamento a muda pa varios otro lokalidatnan, manera na [[Pietermaai]] i [[Skalo]]. Ku e traslado aki, e edifisio original na Curaçaostraat 50 a kuminsá wòrdu yamá ''Kranshi Bieu'', pa distingui'é for di e lokalidatnan nobo. == Arkitektura== E edifisio ta un kas monumental independiente di un piso, situá retirá un tiki for di e linia di kaya. Karakterístikanan prinsipal ta inkluí:<ref>[https://curacaomonuments.org/sites/curacaostraat-50/ Curacaostraat 50], curacaomonuments.org</ref> *diseño den forma di H *tres dak di tipo [[dak di schouder]] *leishi di het kontinuo ku perfil dekorativo *kantonan ku detaye tipo dentil *porta sentral ku shùter, flankiá pa bentana ku shùter *bentana adishonal den e ala lateral *un sisterna grandi tapá ku akueduktonan arko patras di e ala pabou. E kombinashon di e elementonan aki ta típiko pa kasnan urbano di status altu den Otrobanda. {{Appendix}} [[:Kategoria:Kòrsou]] [[:Kategoria:Arkitektura]] [[:Kategoria:Monumento protehí]] == Uso aktual == Signifikashon kultural Curaçaostraat 50 tin un papel klave den: orígen di e término Kranshi historia di Registro Sivil na Kòrsou memoria kolektivo di Otrobanda E edifisio ta representá un punto di transishon entre: *bida sosial (klup di dama) *funshon gubernamental *patrimonio restourá Curaçaostraat 50 in Willemstad (Otrobanda) is a recognized cultural heritage monument on Curaçao. Wikimedia Commons features a high-resolution restoration image of this large, H-shaped historical building, which historically functioned as the Kranshi Bieuw. The property sits on a detached, deep setback lot. == Mira tambe == * [[Kranshi]] {{Appendix}} [[:Kategoria:Kòrsou]] [[:Kategoria:Arkitektura]] [[:Kategoria:Monumento protehí]] ------------------------------- {{infobox edificio| variante = c | tipo = [[monumento]] | nomber = Casa Blanca | imagen = Roodeweg 42 - 44.png | descripcion = | nomber2 = | localisa_na = Roodeweg 42-44, [[Otrobanda]] | luga = [[Willemstad]] | cercania = | adres = | pais = {{CUW}} | fecha_funda = 29 di mart 1859 | estilo = neoklásiko | encarga = Carel Maurits Gaerste | fecha_construccion = 1858-1859 | architect = | material = | contratista = | gasto = | inaugura = | restaura = 1998-2002 | funcion_original = kas di shon | funcion_actual = sede di Registro Sivil di Kòrsou | propietario = Stichting Monumentenzorg Curaçao | status_monumento = monumento di herensia kultural | registra = 1994 }} '''Casa Blanca''' ("Kas Blanku") ta un edifisio monumental-históriko na [[Willemstad]], [[Kòrsou]]. E ta situá na Roodeweg 42-44 den [[Otrobanda]], entre Reuzensteeg i Pieterszsteeg, enfrente di [[Sint-Elisabeth Hospital]] (SEHOS).<ref name=:"1">{{citeer web|titel=Advertentie|werk=[[Amigoe]]|datum=1976-12-11|via=Delpher.nl|bezochtdatum=2026-07-02|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010460945:mpeg21:p008}}</ref> Desde komienso di [[siglo 21|siglo bintiun]], e edifisio ta popularmente konosí komo [[Kranshi]], ora el a bira sede di e Registro Sivil.<ref name=:"2">[https://curacaomonuments.org/sites/roodeweg-42-44/ Roodeweg 42-44], curacaomonuments.org</ref> Huntu ku “La Maravilla” na [[Scharlooweg]] i “Belvédère” na L.B. Smithplein, Casa Blanca ta konsiderá komo un di e promé ehèmpelnan di arkitektura neoklásiko na Kòrsou.<ref name="NAAM">Gladys do Rego-Kuster, [https://naam.cw/2014/11/30/casa-blanca/ Casa Blanca], [[NAAM]]</ref> == Historia == Casa Blanca a wòrdu konstruí den añanan 1858–1859 komo un manshon di status haltu pa Carel Maurits Gaerste (1804–1871), un komersiante prominente, doño di diferente plantashi i propiedat den Otrobanda, i miembro di [[Konseho Kolonial]]. Pa e konstrukshon, el a kumpra vários parsela na banda panort di Roodeweg. Dia 29 di mart 1859, e edifisio a wòrdu deklará habitabel pa outoridatnan.<ref name="FB"/> E kas tabata konosí pa su gran salon di baile, un di e mas grandi riba e isla den e tempu ei, unda tabata organisá enkuentronan sosial, kultural i intelektual.<ref>Marugg, Stanley, [https://www.archiefvriend.com/index.php/ons-kwartaalblad/artikelen-uit-ons-blad/53-lauffer De woonhuizen van de familie Lauffer], De Archiefvriend, september 2009</ref> Durante [[siglo 20|siglo binti], e edifisio a pasa pa diferente fase di uso i dekadensia, inkluyendo komo penshun i burdel. Den e periodo aki, e kondishon di e kas a deteriorá konsiderablemente. Na 1994, Casa Blanca a haña status ofisial komo monumento. Den 1998, Stichting Monumentenzorg Curaçao a kumpra e edifisio i a restourá esaki kompletamente, konservando su karakter históriko i arkitektóniko.<ref name="FB">[https://www.facebook.com/curacaomonuments/posts/past-presentroodeweg-42-44-otrobanda-this-striking-palatial-mansion-later-known-/191481583593342/ Roodeweg 42-44, Otrobanda], FB</ref> E restourashon a haña rekonosemento regional pa su kalidat arkitektóniko.<ref name=:"2"/> For di sèptèmber 2002, e edifisio ta alohá Registro Sivil den kuadro di reutilisashon di patrimonio arkitektóniko den e sentro históriko di Willemstad. Na 2026 a kuminsá un proyekto di renobashon pa mantené i modernisá e edifisio.<ref>[[Dick Drayer]], [https://www.curacao.nu/nieuws/overheid/86733/kranshi-verhuist-tijdelijk-door-verbouwing-hoofdgebouw Kranshi verhuist tijdelijk door verbouwing hoofdgebouw], curacao.nu (6 di mart 2026)</ref> ==Deskripshon== Casa Blanca ta un edifisio monumental di dos piso, konstrui riba un parsela amplio (± 3.250 m²) i diseñá den forma di U ku ta rondoná un patio interno.<ref name=:"1"/><ref name=:"2"/> Karakterístikanan prinsipal ta inkluí: *fachada simétriko ku siete as *fronton triangular riba e parti sentral *balkon dilanti riba un pòrch ku kolumnanan dobbel *bòrdèshi ku trapi hanchu ku ta yega na entrada prinsipal *leishi di het profilá ku detaye dekorativo *kombinashon di diferente tipo di dak (manera [[dak di schouder]] i [[dak di siya]]) Originalmente, e kas tabata parti di un kompleho tipo kurá, ku un edifisio prinsipal i edifisionan anekso (“afdak”). Den e aneksonan aki tabata biba katibu i sirbiente di kas, i den sierto kaso nan tabata di hür.<ref>[https://dutchcaribbeanheritage.org/informatie/monumento-habri-2012-kura-di-otrobanda-koralengebied/ Area di Kura di Otrobanda], dutchcaribbeanheritage.org (2012) </ref><ref>[https://www.scribd.com/doc/111563414/Omd-2012-Koralengebied-Def-15okt12-Nl-Eng-Pap-Op-Volgorde Koralengebied Definitie]</ref> == Uso aktual == Aktualmente, Casa Blanca ta sede di Registro Sivil di Kòrsou, parti di departamento di Asuntunan Públiko. Ku mudansa di e Registro Sivil di Skalo pa Otrobanda, su nòmber popular “Kranshi”, ku a originá na un lokalidat anterior, tambe a transferí pa Casa Blanca. == Mira tambe == * [[Kranshi]] {{Appendix}} [[:Kategoria:Kòrsou]] [[:Kategoria:Arkitektura]] [[:Kategoria:Monumento protehí]] E manshon grandi impreshonante aki, despues konosí komo Casa Blanca, a wòrdu konstruí na 1858-1859 pa Carel Maurits Gaerste. Pa esaki el a kumpra vários parsela na banda panort di Roodeweg. Riba 29 di mart 1859, e kas grandi ta wòrdu deklará habitabel pa e maestro di distrito di Otrobanda. Carel Maurits Gaerste (1804 – 1871), tabata un hòmber prominente i próspero. E tabata miembro di e Konseho Kolonial i doño di plantashonnan Hermanus, Meiberg, i despues Malpais alias ‘’Terburgh à Texel, i Groot i Klein Malpais, alias “Mount Pleasant” i “Weitje”.<ref name="FB"/> Despues ku e edifisio a keda listá komo monumento na 1994, el a wòrdu kumprá pa Stichting Monumentenzorg Curaçao na 1998 i a keda kompletamente restourá.<ref name="FB"/> E trabounan di restourashon a keda bon dokumentá i lo wòrdu post pronto.<ref name="FB">[https://www.facebook.com/curacaomonuments/posts/past-presentroodeweg-42-44-otrobanda-this-striking-palatial-mansion-later-known-/191481583593342/ Roodeweg 42-44, Otrobanda], FB</ref> For di sèptèmber 2002, e edifisio ta akapará ‘’Kranshi’’, e ofisina di Registro Sivil di Kòrsou.<ref name="FB"/> E kas tabata konosí pa su gran salon di baile, konsiderá komo un di e mas grandi riba e isla den e tempu ei, unda tabata organisá enkuentronan sosial, kultural i intelektual.<ref>Marugg, Stanley, [https://www.archiefvriend.com/index.php/ons-kwartaalblad/artikelen-uit-ons-blad/53-lauffer De woonhuizen van de familie Lauffer], De Archiefvriend, september 2009</ref>, tabata organisá enkuentronan kultural i intelektual. Den [[siglo 20|siglo binti]], e edifisio a pasa pa diferente uso: penshun, burdel i posteriormente a bira un edifisio den estado di dekadensia. Despues di un periodo di deterioro, e edifisio a wòrdu kompletamente restourá i adaptá pa uso gubernamental. E restourashon a haña rekonosemento regional pa su kalidat arkitektóniko.<ref name=:"2"/> Na 2026 a kuminsa un proyekto di renobashon di e edifisio na Roodeweg 42.<ref>[[Dick Drayer]], [https://www.curacao.nu/nieuws/overheid/86733/kranshi-verhuist-tijdelijk-door-verbouwing-hoofdgebouw Kranshi verhuist tijdelijk door verbouwing hoofdgebouw], curacao.nu (6 di mart 2026)</ref> == Deskripshon == Casa Blanca ta un edifisio monumental grandi di dos piso, situá un tiki retirá for di kaya riba un parsela amplio (± 3.250 m²).<ref name=:"1"/> E edifisio ta diseña den forma di U ku ta rondoná un patio interno. Karakterístikanan prinsipal ta inkluí:<ref name=:"2"/> *fachada simétriko ku siete as *un fronton triangular riba e parti sentral *balkon dilanti riba un pòrch ku kolumnanan dobbel *bòrdèshi ku trapi hanchu ku ta yega na entrada prinsipal *leishi di het profilá i detaye dekorativo *kombinashon di dak di tipo [[dak di schouder]] i [[dak di siya]] E edifisio (kas di shon), para riba un persela di 3.250 m², tin dos piso i ta konstrui den e forma di un "U" ku ta rondoná un patio. e fachada sensio ku un leshi di het dòrná, ku riba dje un ‘fronton’ triangular. Un bòrdèshi na haltu riba trapi hanchu i kubrí pa un balkon riba pilá ta asentuá su forma rektangular será di e edifisio.<ref name="NAAM"/> E fachada dilanti tin un porch na entrada di e kas, i riba esaki tin un balkon. Originalmente, e kas tabata parti di un kompleho mas grandi ku edifisionan rond di e patio. Originalmente Casa Blanca tabata forma un kompleho tipo "Kurá", ku ta konsisti di un edifisio prinsipal i na su rant edifisionan anekso, tambe yamá "afdak" (kasita di un kamber ku dak di siya òf un dak inkliná (dak di lèsenar), respektivamente). Den e afdaknan aki tabata biba katibu i sirbiente di kas, pero tabata hür nan tambe.<ref>[https://dutchcaribbeanheritage.org/informatie/monumento-habri-2012-kura-di-otrobanda-koralengebied/ Area di Kura di Otrobanda], dutchcaribbeanheritage.org (2012) </ref><ref>[https://www.scribd.com/doc/111563414/Omd-2012-Koralengebied-Def-15okt12-Nl-Eng-Pap-Op-Volgorde Koralengebied Definitie]</ref> == Uso == Aktualmente, Casa Blanca ta sede di Registro Sivil di Kòrsou i di kua el a atkeri e nomber di "Kranshi" den boka di pueblo. E edifisio ta un ehèmpel importante di reutilisashon di patrimonio arkitektóniko den e sentro históriko di Willemstad. Na 1997 Unesco a nombra Willemstad Herensia Mundial. E edifisio ta konosí den boka di pueblo komo Kranshi. E nòmber aki no ta originá di Casa Blanca mes, sino di un otro lokalidat kaminda Registro Sivil tabata ubiká anteriormente. Ku e mudansa di e institushon pa Casa Blanca na komienso di siglo 21, e nòmber popular “Kranshi” a keda asosiá ku e edifisio nobo. == Mira tambe == * [[Kranshi]] == Literatura == * {{citeer boek |auteur=Pauline Pruneti-Winkel |jaar=1990|url= |titel=Scharloo a nineteenth century quarter of Willemstad, Curaçao : historical architecture and its background|via= |uitgever= Edizioni Poligrafico Fiorentino}} {{Appendix}} Roodeweg 42 - 44, Otrobanda E manshon palasial impreshonante aki, despues konosí komo Casa Blanca, a wòrdu konstruí na 1858-1859 pa Carel Maurits Gaerste. Pa esaki el a kumpra vários kavel na parti panort di e Roodeweg. Riba 29 di mart 1859, e kas grandi ta wòrdu deklará habitabel pa e maestro di distrito di Otrobanda. Carel Maurits Gaerste (1804 – 1871), tabata un hòmber prominente i próspero. E tabata miembro di e Konseho Kolonial i doño di plantashonnan Hermanus, Meiberg, i despues Malpais alias ‘’Terburgh à Texel, i Groot i Klein Malpais, alias “Mount Pleasant” i “Weitje”. Despues ku e edifisio a keda lista komo monumento na 1994, el a wòrdu kumprá pa Stichting Monumentenzorg Curaçao na 1998 i a keda kompletamente restourá. E trabounan di restourashon a keda bon dokumentá i lo wòrdu post pronto.<ref>https://www.facebook.com/curacaomonuments/posts/past-presentroodeweg-42-44-otrobanda-this-striking-palatial-mansion-later-known-/191481583593342/ Roodeweg 42-44, Otrobanda], FB</ref> For di sèptèmber 2002, e edifisio ta akapará ‘’Kranshi’’, e ofisina di Registro Sivil di Kòrsou. ----- Casa Blanca ta situá den Área di Koral (Kura) di Otrabanda, ku realmente a kuminsá desaroyá for di e di dos mitar di siglo 19. Un koral (kura) ta un tereno ku muraya ku un edifisio prinsipal i edifisionan eksterno na e randnan, tambe yamá dormitorio òf mitar dak (kasnan chikitu ku un kamber ku un dak di gable (dak di siya) òf un dak inkliná (dak di lèsenar), respektivamente). Katibunan i personal doméstiko tabata biba den e edifisionan eksterno, pero nan tabata destiná tambe pa hür. <ref>https://www.scribd.com/doc/111563414/Omd-2012-Koralengebied-Def-15okt12-Nl-Eng-Pap-Op-Volgorde Koralengebied Definitie]</ref> Desaroyo di e Area di Kurá riba Seru di Otrobanda a kuminsa meimei di siglo 19. Kuranan konosi ta Kura di Shon Ki, Casa Blanca i Kura di Shon Fil. Casa Blanca a konsisti originalmente di un edifisio prinsipal i na su rant edifisionan anekso, tambe yamá "afdak" (kasita di un kamber ku dak di siya òf un dak inkliná (dak di lèsenar), respektivamente). Den e afdaknan aki tabata biba katibu i sirbiente di kas, pero tabata hur nan tambe. Un kompleho asina ta wordu yama Kurá, un fenomeno ku a desaroya desde meimei di siglo 19 riba Seru Otrobanda. ==================, == Nomber Kranshi == E nòmber Kranshi tin un orígen masha pekuliar. E edifisio kaminda Kranshi for di prinsipio tabata ubiká, den pasado tabata un lokalidat Protestant kaminda un klup di hende muhé, yamá ‘Eendracht maakt macht’ tabata reuní regularmente. Na aña 1899 Marie van den Brink, yu muhé di e dominee, a funda e klup aki. Dor ku nan tabata bin huntu speshal pa hasi obra di man manera kose, bòrda i brei nan tabata yama e klup ‘dameskrans’. E nòmber ‘dameskrans’ den boka di e Yu di Kòrsou e tempu ei a bira Kranshi. Mesora esei a bira nòmber di e edifisio tambe.<ref>[https://gobiernu.cw/gob-newsletter-edishon1/ Kranshi, di unda e nomber ei a bin?], gobierno.cw</ref> E edifisio a mantené e nòmber Kranshi, asta ora ku na aña 1930 durante un periodo kòrtiku, Iglesia Reformá a usé pa su enkuentronan. Maske entretantu e nòmber ya no tabata tin su funshon original mas, e edifisio a keda karga e nòmber te na añanan ‘40 momentu ku Registro Sivil a kuminsá operá den dje. Na komienso di añanan ’60 Registro Sivil a muda (huntu ku e nòmber Kranshi) bai Skalo 150-152; kas kaminda anteriormente Pachi de Sola tabata biba. Den boka di pueblo e orei e edifisio original na Otrabanda a haña e nòmber ‘Kranshi bieu’. Na komienso di e siglo aki Kranshi a bolbe muda. Awor e la bai e edifisio neoklásiko restourá yamá ‘Casa Blanca’ situá na Roodeweg 42 nèt enfrente di Hospital Sint Elisabeth (SEHOS). Carel Maurits Gaerste kende tabata doño di diferente edifisio den Otrabanda, entre 1865 i 1884 a kumpra i rekonstruí Casa Blanca komo bibienda. Despues e edifisio a sirbi komo penshun, despues burdel (ka’i biá) i despues segun e la dekaí e la bira asta un dak pa drogadiktonan. Awendia den e famoso edifisio aki nos Registro Sivil ta ubiká. E ta ofisialmente yamá Asuntunan Públiko pero ketu bai Kranshi den boka di pueblo! == Historia == Carel Maurits Gaerste (1804-1871), komersiante, tabata doño di plantashi Malpais (Daniel) i diferente edifisio den Otrobanda. Entre 1865 i 1884 el a kumpra i rekonstruí e kas di shon komo bibienda. Den e ‘salon di baile’ di e kas, ku segun Pauline Prunetti-Winkel tabata esun mas grandi riba e isla den e tempu ei<ref>Marugg, Stanley, [https://www.archiefvriend.com/index.php/ons-kwartaalblad/artikelen-uit-ons-blad/53-lauffer De woonhuizen van de familie Lauffer], De Archiefvriend, september 2009</ref>, tabata organisa enkuentronan kultural i intelektual. Desde komienso di [[siglo 20]] e edifisio a sirbi komo penshun, despues burdel (ka’i biá) i despues, segun esaki tabata dekaí, a bira asta un dak pa drogadiktonan. == Deskripshon == E edifisio (kas di shon), para riba un persela di 3.250 m², tin dos piso i ta konstrui den e forma di un "U" ku ta rondoná un patio. e fachada sensio ku un leshi di het dòrná, ku riba dje un ‘fronton’ triangular. Un bòrdèshi na haltu riba trapi hanchu i kubrí pa un balkon riba pilá ta asentuá su forma rektangular será di e edifisio.<ref name="NAAM"/> E fachada dilanti tin un porch na entrada di e kas, i riba esaki tin un balkon. Dono di e edifisio ta ... Groot vrijstaand monumentaal gebouw van twee verdiepingen, terugliggend van de straat. Het hoofdgebouw van de kraal was oorspronkelijk volledig omringd door extra gebouwen aan de randen van de kraal. U-vormige plattegrond die een patio omsluit. Twee parallelle schilddaken over de voorkant, zadeldaken over de achtervleugels. Zwaar geprofileerde en volledig versierde uitspringende kroonlijst op consoles over de gevels, dentate quoins op hoeken. Voorgevel ingedeeld in zeven assen. Middendeel met driehoekig fronton boven kroonlijst; voorbalkon boven portiek met dubbele zuilen op bordes aan voorzijde met treden. Fronthek met voetmuur en spijlen tussen pilaren. Centrale voorpoort tussen gecanneleerde pilaren, twee extra poorten aan weerszijden. Volledig gerestaureerd als burgerlijke stand (restauratie bekroond met Caribische prijs voor beste restauratiearchitectuur). e ‘salon di baile’ riba e di dos piso Large detached two-storey monumental structure set back from street. Main building of corral originally fully surrounded by additional buildings at edges of corral. U- shaped floor plan enclosing a patio. Two parallel hipped roofs over front section, gable roofs over rear wings. Heavy profiled and fully decorated projecting cornice on consoles over façades, dentate quoins on corners. Front façade laid out in seven axes. Central section with triangular fronton above cornice; front balcony above portico with double columns on front platform with steps. Front fence with footing wall and bars set between pillars. Central front gate between fluted pillars, two additional gates on both sides. Fully restored as Civil Registry (restoration awarded with Carfibbean prize for best restoration architecture).<ref>[https://curacaomonuments.org/sites/roodeweg-42-44/ Roodeweg 42-44], curacaomonument.org</ref> Gran estructura monumental independiente de dos plantas retranqueada de la calle. Edificio principal del corral originalmente totalmente rodeado por edificios adicionales en los bordes del corral. Planta en forma de U que rodea un patio. Dos tejados paralelos a cuatro aguas en la parte delantera, tejados a dos aguas en las alas traseras. Cornisas salientes sobre ménsulas en las fachadas, muy perfiladas y decoradas. Fachada delantera dispuesta en siete ejes. Sección central con frontón triangular sobre cornisa; balcón delantero sobre pórtico con columnas dobles sobre plataforma delantera con escalones. Cerca frontal con muro de zapata y barrotes entre pilares. Puerta delantera central entre pilares estriados, dos puertas adicionales a ambos lados. Totalmente restaurado como Registro Civil (restauración galardonada con el premio Carfibbean a la mejor arquitectura de restauración). 1990: het in verval rakend monumentale herenhuis 'Casa Blanca' met onder andere de rijkst bewerkte gootlijst uit onze historische architectuur. Advertentie openbare verkoop:De opstal CASA BLANCA, staande op een perceel eigendomsgrond groot 3.250 m 2, begrensd door de Roodeweg, de Reuzensteeg en de Pieterszsteeg, kadastraal bekend als Stadsdistrict, Sectie B, no. 543.<ref name=:"1"/> {{Appendix}} [[Kategoria:Monumento protehí]] [[:Kategoria:Kòrsou]] Huntu ku e edifisionan "La Maravilla" na [[Scharlooweg]] 5 i "Belvédère" na Plasa L.B. Smith, e edifisio prinsipal di Casa Blanca ta marka e inisio di arkitektura neoklasisista na Kòrsou i ta di gran balor pa e historia di arkitektura di e isla.<ref name="NAAM">Gladys do Rego-Kuster, [https://naam.cw/2014/11/30/casa-blanca/ Casa Blanca], [[NAAM]]</ref> ----------------------- {{Databox}} '''Kranshi''' ta un término popular na [[Kòrsou]] ku ta referí histórikamente na Registro Sivil lokal<ref>Ofisialmente yamá "Asuntunan Públiko" ku ta inkluí diferente servisio manera registro sivil, registrashon di residente i asuntunan di elekshon.</ref> i, mas ampliamente, na e lugá kaminda e instituto gubernamental aki ta of tabata ubiká. ==Orígen== E nòmber “Kranshi” tin su orígen den e edifisio na [[Curaçaostraat 50]] na Otrobanda. Na 1899, Marie van den Brink, yu muhé di un domi protestant, a funda un klup di dama den Otrobanda ku e lema ''Eendracht maakt macht'' (Union ta hasi Forsa).<ref name="Nomber">[https://gobiernu.cw/gob-newsletter-edishon1/ Kranshi, di unda e nomber ei a bin?], gobiernu.cw</ref><ref>{{citeer web|titel=Eendracht maakt Macht|werk=[[Amigoe]]|datum=1911-12-09|bezochtdatum=2026-07-03|via=Delpher.nl|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280051:mpeg21:p003}}</ref> E miembronan di e klup tabata reuní pa hasi obra di man manera kose, bòrda i brei i pesei e klup tabata konosí komo ''dameskrans''. Den bok'i pueblo ku ta papia [[papiamentu]], e palabra aki a evolushoná fonétikamente te bira “Kranshi”.<ref name="Nomber"/> Rapidamente, e nòmber no solamente tabata referí na e klup, sino tambe na e edifisio mes, ku a bira konosí komo Kranshi (of Kransgebouw). == Di edifisio pa institushon == Durante añanan siguiente, e edifisio a sigui karga e nòmber “Kranshi”, tambe ora su uso a kambia (inkluso pa enkuentronan di Iglesia Reformá na un periodo kòrtiku).<ref name="Nomber"/> Na añanan 1940, Registro Sivil a kuminsá operá den e mesun edifisio. For di e momento ei, e nòmber “Kranshi” a pasa di un referensia di lugá pa un referensia di institushon. Den kurso di tempu, e término a bira uso komun pa tur servisio relashoná ku registrashon di susesonan di bida, manera nasementu, matrimonio i fayesimentu i pa dokumentonan ofisial.<ref>[https://gobiernu.cw/ministerionan/maneho-di-gobernashon-planifikashon-i-servisio-publiko/servisio-publiko-kranshi-i-ofisina-di-reibeweis/ Servisio Públiko (Kranshi i Ofisina di Reibeweis)], Gobièrnu di Kòrsou</ref> ==Lokalidatnan== Ku e desaroyo di e institushon, Registro Sivil (i kuné e nòmber “Kranshi”) a muda pa diferente lokalidat:<ref>[https://www.facebook.com/groups/17257577140/posts/10160977243972141/ Geschiedenis van Kranshi], [[Facebook|FB]]</ref> * Otrobanda – Curaçaostraat 50 (lokalidat original) * [[Pietermaai]] – lokalidat temporal despues di 1954 * [[Skalo]] – Kas di Pachi de Sola na [[Scharlooweg]] 150–152, desde añanan 1960) * Otrobanda – [[Casa Blanca]] na Roodeweg 40-42, desde 2002 Despues di e traslado pa Skalo, e lokalidat original a bira konosí komo “Kranshi bieu” den boka di pueblo.<ref>{{citeer web|titel=Basis-cursus over de cooperatie|werk=[[Amigoe]]|datum=1978-05-31|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639308:mpeg21:p002}}</ref><ref>{{citeer web|titel=Advertentie Cooperativa di Consumo Botica Wilhelmina|werk=[[Amigoe]]|datum=1973-01-15|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010460312:mpeg21:p010}}<ref></ref><ref>{{citeer web|titel=Advertentie Cooperatieve Spaar- & Credietvereniging Ogem |werk=[[Amigoe]]|datum=1992-07-22|bezochtdatum=2026-07-03|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010644156:mpeg21:p006}}</ref> ==Evolushon i uso== E historia di “Kranshi” ta mustra un evolushon klá di nòmber di un klup sosial (dameskrans) pa nòmber di un edifisio i despues pa nòmber di un institushon gubernamental. Durante e mudansanan di lokalidat, ta importante nota ku e edifisionan nobo ya tabatin nan propio nòmber, manera Kas di Pachi de Sola i Casa Blanca, pero den uso popular, e nòmber “Kranshi” a sigui predominá i a move huntu ku e institushon. Te dia di awe, e término ta keda bibu den idioma diario: hopi residente di Kòrsou ta usa “Kranshi” komo sinonimo pa Registro Sivil, meskos pa su nòmber ofisial "Asuntunan Públiko".<ref>{{citeer web|titel=Groep Ned. Antillen VAN HET ALGEMEEN NEDERLANDSCH VERBOND|werk=[[Amigoe]]|datum=1929-02-09|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280778:mpeg21:p003}}</ref> {{Appendix}} [[:Kategoria:Kòrsou]] [[:Kategoria:Papiamento]] == Vínkulo ku Registro Sivil == Rònt di aña 1940, Registro Sivil a kuminsá operá den e mesun edifisio na Curaçaostraat 50. E departamento tabata responsabel pa registrashon di susesonan di bida, manera nasementu, fayesimentu, matrimonio, divorsio i rekonosimentu, i pa suministrá kopia, ekstrakto i deklarashonnan ofisial.<ref>[https://gobiernu.cw/ministerionan/maneho-di-gobernashon-planifikashon-i-servisio-publiko/servisio-publiko-kranshi-i-ofisina-di-reibeweis/ Servisio Públiko (Kranshi i Ofisina di Reibeweis)], Gobièrnu di Kòrsou</ref> For di e momento ei, e nòmber “Kranshi” a bira estrechamente asosiá ku e institushon gubernamental. Den añanan ku a sigui, Registro Sivil a muda pa diferente lokalidat, mientras e nòmber popular a move huntu ku e departamento. Ku tempu, no solamente pueblo pero tambe organisashon, gobièrnu i Registro Sivil mes, a kuminsá usa e término "Kranshi" den anunsionan públiko, referiendo tantu na e instansia komo na su lokalidat.<ref>{{citeer web|titel=Advertentie Gobièrnu di Kòrsou|werk=[[Amigoe]]|datum=1989-04-21|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642919:mpeg21:p015}}</ref><ref>{{citeer web|titel=Advertentie URA|werk=[[Amigoe]]|datum=1969-07-12|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010463330:mpeg21:p006}}</ref> ===Lokalidatnan === Durante [[siglo 20]] i [[siglo 21|21]], Registro Sivil tabata establesé den diferente edifisio:<ref>[https://www.facebook.com/groups/17257577140/posts/10160977243972141/ Geschiedenis van Kranshi], [[Facebook|FB]]</ref> * Otrobanda – Curaçaostraat 50, lokalidat original ("Kransgebouw") * [[Pietermaai]] – lokalidat temporal despues di 1954 * [[Skalo]] – [[Scharlooweg]] 150-152 desde añanan 1960 (“Kas di Pachi de Sola”) * Otrobanda – Roodeweg 40-42 desde 2002 ("[[Casa Blanca]]") Despues di e traslado pa Skalo, e edifisio original na Otrobanda a bira konosí komo “Kranshi bieu”.<ref>{{citeer web|titel=Basis-cursus over de cooperatie|werk=[[Amigoe]]|datum=1978-05-31|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639308:mpeg21:p002}}</ref><ref>{{citeer web|titel=Advertentie Cooperativa di Consumo Botica Wilhelmina|werk=[[Amigoe]]|datum=1973-01-15|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010460312:mpeg21:p010}}<ref></ref><ref>{{citeer web|titel=Advertentie Cooperatieve Spaar- & Credietvereniging Ogem |werk=[[Amigoe]]|datum=1992-07-22|bezochtdatum=2026-07-03|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010644156:mpeg21:p006}}</ref> Ku e último mudansa pa Casa Blanca, e término “Kranshi” a sigui den uso pa e lokalidat nobo. == Evolushon i uso == Ku tempu, e nifikashon di e término “Kranshi” a pasa for di un klup sosial pa un edifisio spesífiko i despues pa un término general pa Registro Sivil.<ref>{{citeer web|titel=Groep Ned. Antillen VAN HET ALGEMEEN NEDERLANDSCH VERBOND|werk=[[Amigoe]]|datum=1929-02-09|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280778:mpeg21:p003}}</ref> No obstante ku a muda pa edifisionan ku ya tabatin nan propio nòmber (Kas di Pachi de Sola i Casa Blanca), e uso popular di e nòmber “Kranshi” a keda predominá i a wòrdu transferí di un lugá pa otro huntu ku e institushon. E fenómeno aki ta mustra kon un nòmber informal por bira un referensia institushonal i asta remplasá nòmbernan existente den memoria kolektivo. Te dia di awe e palabra “Kranshi” ta fungi den uso comun komo sinónimo pa Registro Sivil. {{Appendix}} [[:Kategoria:Kòrsou]] [[:Kategoria:Papiamento]] ------------------------- Den e “Historia di Kranshi,” e edifisio bieu riba Curaçaostraat den Otrobanda ta wòrdu menshoná promé. Alrededor di aña 1900, e asosiashon di hende muhé “Eendracht maakt Macht” (Unidat Ta Hasi Forsa) a reuní den e edifisio aki pa trabou di man, i el a bira konosí komo e Kransgebouw (Edifisio di Krans). Ora ku e Registro Sivil a muda pa e edifisio aki rònt di 1940, el a haña e nòmber ‘Kranshi’ lihé. E nòmber aki a sigui ora ku e Registro Sivil a muda pa e edifisio ‘Pachi de Sola’ na Scharloo na kuminsamentu di añanan 1960. Na 2002, e edifisio ‘Casa Blanca’ restourá na Otrobanda a wòrdu poné den uso: Scharloo a bira ‘Kranch Bieu’ i Otrobanda ‘Kranchi Nobo’. Pero unda Pietermaai ta pas awor? Na momentu ku Registro Sivil a bandoná e edifisio na Otrobanda na aña 1954, esaki tabata situá na Pietermaai pa algun aña, den e edifisio kaminda awor e ofisina di abogado “Soliana en Bonaparte” ta situá. <ref>https://www.facebook.com/groups/17257577140/posts/10160977243972141/ Geschiedenis van Kranshi], FB</ref> Curaçaostraat 50, un edifisio historiko di 1873, ta konosí awendia komo "Lanthùis Kranshi". ==Evolushon di signifikado== Ku tempu, e nòmber “Kranshi” a pasa for di un klup sosial pa un edifisio spesífiko, nan luga di encuentro na Curacaostraat 50, referi komo "Kransgebouw" of "Kransje", pa despues bira un término general pa Registro Sivil.<ref>Groep Ned. Antillen VAN HET ALGEMEEN NEDERLANDSCH VERBOND.. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 09-02-1929, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 02-07-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280778:mpeg21:p003</ref> Ora e Registro Sivil a kuminsá operá den e edifisio di e klup di dama na Otrobanda, e nòmber “Kranshi” a bira fuertemente asosiá ku e departamento gubernamental. Durante siglo 20 i 21, Registro Sivil a muda pa diferente lugá. E nòmber “Kranshi” a move huntu ku e institushon: * lokalidat original na Otrobanda * traslado pa [[Skalo]] meimei di añanan 1960 - "Kas di Pachi de Sola" na [[Scharlooweg]] 150-152 (awor A.M.Chumaceiro Bulevar 13) * posteriormente mudansa pa [[Casa Blanca]] na Roodeweg Despues di e mudansa pa Skalo, e edifisio original na Curacaostraat 50, Otrobanda a bira konosí komo “Kranshi bieu”.<ref>Basis-cursus over de cooperatie. "Amigoe". Curaçao, 31-05-1978, p. 2. Geraadpleegd op Delpher op 02-07-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639308:mpeg21:p002</ref><ref>Advertentie. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 15-01-1973, p. 10. Geraadpleegd op Delpher op 02-07-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010460312:mpeg21:p010</ref> Desde komienso di siglo 21, e nòmber “Kranshi” ta referí prinsipalmente na Casa Blanca, unda Registro Sivil ta ubiká actualmente i "Kranshi bieu" na Kas di Pachi de Sola. == Uso == Te awendia, hopi residente di Kòrsou ta sigui usa e palabra “Kranshi” komo sinónimo pa Registro Sivil, sin importá su lokalidat ofisial. E término ta un ehèmpel di: *kontinuidad linguístiko *memoria kolektivo *influensia di idioma den formashon di identidat urbano {{Appendix}} --------------- sbbs4ecx78hex9z3t26qfemit2bgair 202942 202941 2026-09-02T20:48:10Z Caribiana 8320 202942 wikitext text/x-wiki __NOINDEX__ {{Variante|c}} {{infobox edificio| variante = c | tipo = [[monumento]] | nomber = Curacaostraat 50 | imagen = Curaçaostraat 50, restoration.png | descripcion = Edifisio bou restorashon na 2023 | nomber2 = Kranshi Bieu | localisa_na = [[Otrobanda]] | luga = [[Willemstad]] | adres = Curacaostraat 50 | pais = {{CUW}} }} '''Curaçaostraat 50''', konosí popularmente komo ''Kranshi Bieu'' òf ''Lanthùis Kranshi'', ta un edifisio monumental na [[Willemstad]], [[Kòrsou]], situá den [[Otrobanda]]. E edifisio ta un di e lugánan mas importante den historia di e término [[Kranshi]], i a funshoná komo un di e promé sedenan di e registro sivil na e isla. E edifisio ta registrá komo monumento ofisial i ta forma parti di e patrimonio históriko di Otrobanda i sentro históriko di Willemstad.<ref name="UNESCO">[https://whc.unesco.org/document/154358 World Heritage List], [[UNESCO]]</ref> Den [[siglo 21|siglo bintiun]], e edifisio ta den uso komo akomodashon turístiko, despues di a wòrdu restourá i adaptá pa uso moderno, manteniendo su karakter monumental.<ref>[https://www.landhuiskranshi.com/accommodatie/ Landhuis Kranshi]</ref> == Historia == E edifisio Curaçaostraat 50 ta data for di 1873 i originalmente tabata un kas di shon grandi. Na fin di [[siglo 19|siglo diesnuebe]], e kas a bira propiedat i sede di un asosiashon di dama protestant bou di e nòmber ''Eendracht maakt macht'' (Union ta hasi Forsa), fundá na 1899 dor di Marie van den Brink.<ref>{{citeer web|titel=Eendracht maakt Macht|werk=[[Amigoe]]|datum=1911-12-09|bezochtdatum=2026-09-03|via=Delpher.nl|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280051:mpeg21:p003}}</ref> E grupo aki tabata reuní pa hasi obra di man manera: kosementu, bòrdamentu i breimentu. Debí na e aktividat aki, e edifisio a haña e nòmber hulandes "dameskrans", ku den uso popular na [[papiamentu]] a transformá den "kranshi".<ref>[https://gobiernu.cw/gob-newsletter-edishon1/ Kranshi, di unda e nomber ei a bin?], gobierno.cw</ref><ref>{{citeer web|titel=Groep Ned. Antillen VAN HET ALGEMEEN NEDERLANDSCH VERBOND|werk=[[Amigoe]]|datum=1929-02-09|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280778:mpeg21:p003}}</ref> Durante kurso di tempu e edifisio a haña diferente uso: Cultureel Centrum Curaçao, ofisina di Registro Sivil, sede di sindikato, entre otro Fekoskan, i sitio pa duna presentashon i charla.<ref>https://www.landhuiskranshi.com/geschiedenis/</ref> == Vínkulo ku Registro Sivil== Alrededor di aña 1940, Registro Sivil a muda pa e edifisio na Curaçaostraat 50. For di e momento ei, e nòmber "Kranshi" a wòrdu direktamente asosiá ku e servisio gubernamental. E uso aki a duna e edifisio un papel sentral den bida sivil di Kòrsou, kaminda dokumentonan manera akta di nasementu, matrimonio i morto tabata wòrdu registrá.<ref>[https://gobiernu.cw/ministerionan/maneho-di-gobernashon-planifikashon-i-servisio-publiko/servisio-publiko-kranshi-i-ofisina-di-reibeweis/ Servisio Públiko (Kranshi i Ofisina di Reibeweis)], Gobièrnu di Kòrsou</ref> Despues ku Registro Sivil a bandoná e edifisio alrededor di 1954, e departamento a muda pa varios otro lokalidatnan, manera na [[Pietermaai]] i [[Skalo]]. Ku e traslado aki, e edifisio original na Curaçaostraat 50 a kuminsá wòrdu yamá ''Kranshi Bieu'', pa distingui'é for di e lokalidatnan nobo. == Arkitektura== E edifisio ta un kas monumental independiente di un piso, situá retirá un tiki for di e linia di kaya. Karakterístikanan prinsipal ta inkluí:<ref>[https://curacaomonuments.org/sites/curacaostraat-50/ Curacaostraat 50], curacaomonuments.org</ref> *diseño den forma di H *tres dak di tipo [[dak di schouder]] *leishi di het kontinuo ku perfil dekorativo *kantonan ku detaye tipo dentil *porta sentral ku shùter, flankiá pa bentana ku shùter *bentana adishonal den e ala lateral *un sisterna grandi tapá ku akueduktonan arko patras di e ala pabou. E kombinashon di e elementonan aki ta típiko pa kasnan urbano di status altu den Otrobanda. {{Appendix}} [[:Kategoria:Kòrsou]] [[:Kategoria:Arkitektura]] [[:Kategoria:Monumento protehí]] == Uso aktual == Signifikashon kultural Curaçaostraat 50 tin un papel klave den: orígen di e término Kranshi historia di Registro Sivil na Kòrsou memoria kolektivo di Otrobanda E edifisio ta representá un punto di transishon entre: *bida sosial (klup di dama) *funshon gubernamental *patrimonio restourá Curaçaostraat 50 in Willemstad (Otrobanda) is a recognized cultural heritage monument on Curaçao. Wikimedia Commons features a high-resolution restoration image of this large, H-shaped historical building, which historically functioned as the Kranshi Bieuw. The property sits on a detached, deep setback lot. == Mira tambe == * [[Kranshi]] {{Appendix}} [[:Kategoria:Kòrsou]] [[:Kategoria:Arkitektura]] [[:Kategoria:Monumento protehí]] ------------------------------- {{infobox edificio| variante = c | tipo = [[monumento]] | nomber = Casa Blanca | imagen = Roodeweg 42 - 44.png | descripcion = | nomber2 = | localisa_na = Roodeweg 42-44, [[Otrobanda]] | luga = [[Willemstad]] | cercania = | adres = | pais = {{CUW}} | fecha_funda = 29 di mart 1859 | estilo = neoklásiko | encarga = Carel Maurits Gaerste | fecha_construccion = 1858-1859 | architect = | material = | contratista = | gasto = | inaugura = | restaura = 1998-2002 | funcion_original = kas di shon | funcion_actual = sede di Registro Sivil di Kòrsou | propietario = Stichting Monumentenzorg Curaçao | status_monumento = monumento di herensia kultural | registra = 1994 }} '''Casa Blanca''' ("Kas Blanku") ta un edifisio monumental-históriko na [[Willemstad]], [[Kòrsou]]. E ta situá na Roodeweg 42-44 den [[Otrobanda]], entre Reuzensteeg i Pieterszsteeg, enfrente di [[Sint-Elisabeth Hospital]] (SEHOS).<ref name=:"1">{{citeer web|titel=Advertentie|werk=[[Amigoe]]|datum=1976-12-11|via=Delpher.nl|bezochtdatum=2026-07-02|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010460945:mpeg21:p008}}</ref> Desde komienso di [[siglo 21|siglo bintiun]], e edifisio ta popularmente konosí komo [[Kranshi]], ora el a bira sede di e Registro Sivil.<ref name=:"2">[https://curacaomonuments.org/sites/roodeweg-42-44/ Roodeweg 42-44], curacaomonuments.org</ref> Huntu ku “La Maravilla” na [[Scharlooweg]] i “Belvédère” na L.B. Smithplein, Casa Blanca ta konsiderá komo un di e promé ehèmpelnan di arkitektura neoklásiko na Kòrsou.<ref name="NAAM">Gladys do Rego-Kuster, [https://naam.cw/2014/11/30/casa-blanca/ Casa Blanca], [[NAAM]]</ref> == Historia == Casa Blanca a wòrdu konstruí den añanan 1858–1859 komo un manshon di status haltu pa Carel Maurits Gaerste (1804–1871), un komersiante prominente, doño di diferente plantashi i propiedat den Otrobanda, i miembro di [[Konseho Kolonial]]. Pa e konstrukshon, el a kumpra vários parsela na banda panort di Roodeweg. Dia 29 di mart 1859, e edifisio a wòrdu deklará habitabel pa outoridatnan.<ref name="FB"/> E kas tabata konosí pa su gran salon di baile, un di e mas grandi riba e isla den e tempu ei, unda tabata organisá enkuentronan sosial, kultural i intelektual.<ref>Marugg, Stanley, [https://www.archiefvriend.com/index.php/ons-kwartaalblad/artikelen-uit-ons-blad/53-lauffer De woonhuizen van de familie Lauffer], De Archiefvriend, september 2009</ref> Durante [[siglo 20|siglo binti], e edifisio a pasa pa diferente fase di uso i dekadensia, inkluyendo komo penshun i burdel. Den e periodo aki, e kondishon di e kas a deteriorá konsiderablemente. Na 1994, Casa Blanca a haña status ofisial komo monumento. Den 1998, Stichting Monumentenzorg Curaçao a kumpra e edifisio i a restourá esaki kompletamente, konservando su karakter históriko i arkitektóniko.<ref name="FB">[https://www.facebook.com/curacaomonuments/posts/past-presentroodeweg-42-44-otrobanda-this-striking-palatial-mansion-later-known-/191481583593342/ Roodeweg 42-44, Otrobanda], FB</ref> E restourashon a haña rekonosemento regional pa su kalidat arkitektóniko.<ref name=:"2"/> For di sèptèmber 2002, e edifisio ta alohá Registro Sivil den kuadro di reutilisashon di patrimonio arkitektóniko den e sentro históriko di Willemstad. Na 2026 a kuminsá un proyekto di renobashon pa mantené i modernisá e edifisio.<ref>[[Dick Drayer]], [https://www.curacao.nu/nieuws/overheid/86733/kranshi-verhuist-tijdelijk-door-verbouwing-hoofdgebouw Kranshi verhuist tijdelijk door verbouwing hoofdgebouw], curacao.nu (6 di mart 2026)</ref> ==Deskripshon== Casa Blanca ta un edifisio monumental di dos piso, konstrui riba un parsela amplio (± 3.250 m²) i diseñá den forma di U ku ta rondoná un patio interno.<ref name=:"1"/><ref name=:"2"/> Karakterístikanan prinsipal ta inkluí: *fachada simétriko ku siete as *fronton triangular riba e parti sentral *balkon dilanti riba un pòrch ku kolumnanan dobbel *bòrdèshi ku trapi hanchu ku ta yega na entrada prinsipal *leishi di het profilá ku detaye dekorativo *kombinashon di diferente tipo di dak (manera [[dak di schouder]] i [[dak di siya]]) Originalmente, e kas tabata parti di un kompleho tipo kurá, ku un edifisio prinsipal i edifisionan anekso (“afdak”). Den e aneksonan aki tabata biba katibu i sirbiente di kas, i den sierto kaso nan tabata di hür.<ref>[https://dutchcaribbeanheritage.org/informatie/monumento-habri-2012-kura-di-otrobanda-koralengebied/ Area di Kura di Otrobanda], dutchcaribbeanheritage.org (2012) </ref><ref>[https://www.scribd.com/doc/111563414/Omd-2012-Koralengebied-Def-15okt12-Nl-Eng-Pap-Op-Volgorde Koralengebied Definitie]</ref> == Uso aktual == Aktualmente, Casa Blanca ta sede di Registro Sivil di Kòrsou, parti di departamento di Asuntunan Públiko. Ku mudansa di e Registro Sivil di Skalo pa Otrobanda, su nòmber popular “Kranshi”, ku a originá na un lokalidat anterior, tambe a transferí pa Casa Blanca. == Mira tambe == * [[Kranshi]] {{Appendix}} [[:Kategoria:Kòrsou]] [[:Kategoria:Arkitektura]] [[:Kategoria:Monumento protehí]] E manshon grandi impreshonante aki, despues konosí komo Casa Blanca, a wòrdu konstruí na 1858-1859 pa Carel Maurits Gaerste. Pa esaki el a kumpra vários parsela na banda panort di Roodeweg. Riba 29 di mart 1859, e kas grandi ta wòrdu deklará habitabel pa e maestro di distrito di Otrobanda. Carel Maurits Gaerste (1804 – 1871), tabata un hòmber prominente i próspero. E tabata miembro di e Konseho Kolonial i doño di plantashonnan Hermanus, Meiberg, i despues Malpais alias ‘’Terburgh à Texel, i Groot i Klein Malpais, alias “Mount Pleasant” i “Weitje”.<ref name="FB"/> Despues ku e edifisio a keda listá komo monumento na 1994, el a wòrdu kumprá pa Stichting Monumentenzorg Curaçao na 1998 i a keda kompletamente restourá.<ref name="FB"/> E trabounan di restourashon a keda bon dokumentá i lo wòrdu post pronto.<ref name="FB">[https://www.facebook.com/curacaomonuments/posts/past-presentroodeweg-42-44-otrobanda-this-striking-palatial-mansion-later-known-/191481583593342/ Roodeweg 42-44, Otrobanda], FB</ref> For di sèptèmber 2002, e edifisio ta akapará ‘’Kranshi’’, e ofisina di Registro Sivil di Kòrsou.<ref name="FB"/> E kas tabata konosí pa su gran salon di baile, konsiderá komo un di e mas grandi riba e isla den e tempu ei, unda tabata organisá enkuentronan sosial, kultural i intelektual.<ref>Marugg, Stanley, [https://www.archiefvriend.com/index.php/ons-kwartaalblad/artikelen-uit-ons-blad/53-lauffer De woonhuizen van de familie Lauffer], De Archiefvriend, september 2009</ref>, tabata organisá enkuentronan kultural i intelektual. Den [[siglo 20|siglo binti]], e edifisio a pasa pa diferente uso: penshun, burdel i posteriormente a bira un edifisio den estado di dekadensia. Despues di un periodo di deterioro, e edifisio a wòrdu kompletamente restourá i adaptá pa uso gubernamental. E restourashon a haña rekonosemento regional pa su kalidat arkitektóniko.<ref name=:"2"/> Na 2026 a kuminsa un proyekto di renobashon di e edifisio na Roodeweg 42.<ref>[[Dick Drayer]], [https://www.curacao.nu/nieuws/overheid/86733/kranshi-verhuist-tijdelijk-door-verbouwing-hoofdgebouw Kranshi verhuist tijdelijk door verbouwing hoofdgebouw], curacao.nu (6 di mart 2026)</ref> == Deskripshon == Casa Blanca ta un edifisio monumental grandi di dos piso, situá un tiki retirá for di kaya riba un parsela amplio (± 3.250 m²).<ref name=:"1"/> E edifisio ta diseña den forma di U ku ta rondoná un patio interno. Karakterístikanan prinsipal ta inkluí:<ref name=:"2"/> *fachada simétriko ku siete as *un fronton triangular riba e parti sentral *balkon dilanti riba un pòrch ku kolumnanan dobbel *bòrdèshi ku trapi hanchu ku ta yega na entrada prinsipal *leishi di het profilá i detaye dekorativo *kombinashon di dak di tipo [[dak di schouder]] i [[dak di siya]] E edifisio (kas di shon), para riba un persela di 3.250 m², tin dos piso i ta konstrui den e forma di un "U" ku ta rondoná un patio. e fachada sensio ku un leshi di het dòrná, ku riba dje un ‘fronton’ triangular. Un bòrdèshi na haltu riba trapi hanchu i kubrí pa un balkon riba pilá ta asentuá su forma rektangular será di e edifisio.<ref name="NAAM"/> E fachada dilanti tin un porch na entrada di e kas, i riba esaki tin un balkon. Originalmente, e kas tabata parti di un kompleho mas grandi ku edifisionan rond di e patio. Originalmente Casa Blanca tabata forma un kompleho tipo "Kurá", ku ta konsisti di un edifisio prinsipal i na su rant edifisionan anekso, tambe yamá "afdak" (kasita di un kamber ku dak di siya òf un dak inkliná (dak di lèsenar), respektivamente). Den e afdaknan aki tabata biba katibu i sirbiente di kas, pero tabata hür nan tambe.<ref>[https://dutchcaribbeanheritage.org/informatie/monumento-habri-2012-kura-di-otrobanda-koralengebied/ Area di Kura di Otrobanda], dutchcaribbeanheritage.org (2012) </ref><ref>[https://www.scribd.com/doc/111563414/Omd-2012-Koralengebied-Def-15okt12-Nl-Eng-Pap-Op-Volgorde Koralengebied Definitie]</ref> == Uso == Aktualmente, Casa Blanca ta sede di Registro Sivil di Kòrsou i di kua el a atkeri e nomber di "Kranshi" den boka di pueblo. E edifisio ta un ehèmpel importante di reutilisashon di patrimonio arkitektóniko den e sentro históriko di Willemstad. Na 1997 Unesco a nombra Willemstad Herensia Mundial. E edifisio ta konosí den boka di pueblo komo Kranshi. E nòmber aki no ta originá di Casa Blanca mes, sino di un otro lokalidat kaminda Registro Sivil tabata ubiká anteriormente. Ku e mudansa di e institushon pa Casa Blanca na komienso di siglo 21, e nòmber popular “Kranshi” a keda asosiá ku e edifisio nobo. == Mira tambe == * [[Kranshi]] == Literatura == * {{citeer boek |auteur=Pauline Pruneti-Winkel |jaar=1990|url= |titel=Scharloo a nineteenth century quarter of Willemstad, Curaçao : historical architecture and its background|via= |uitgever= Edizioni Poligrafico Fiorentino}} {{Appendix}} Roodeweg 42 - 44, Otrobanda E manshon palasial impreshonante aki, despues konosí komo Casa Blanca, a wòrdu konstruí na 1858-1859 pa Carel Maurits Gaerste. Pa esaki el a kumpra vários kavel na parti panort di e Roodeweg. Riba 29 di mart 1859, e kas grandi ta wòrdu deklará habitabel pa e maestro di distrito di Otrobanda. Carel Maurits Gaerste (1804 – 1871), tabata un hòmber prominente i próspero. E tabata miembro di e Konseho Kolonial i doño di plantashonnan Hermanus, Meiberg, i despues Malpais alias ‘’Terburgh à Texel, i Groot i Klein Malpais, alias “Mount Pleasant” i “Weitje”. Despues ku e edifisio a keda lista komo monumento na 1994, el a wòrdu kumprá pa Stichting Monumentenzorg Curaçao na 1998 i a keda kompletamente restourá. E trabounan di restourashon a keda bon dokumentá i lo wòrdu post pronto.<ref>https://www.facebook.com/curacaomonuments/posts/past-presentroodeweg-42-44-otrobanda-this-striking-palatial-mansion-later-known-/191481583593342/ Roodeweg 42-44, Otrobanda], FB</ref> For di sèptèmber 2002, e edifisio ta akapará ‘’Kranshi’’, e ofisina di Registro Sivil di Kòrsou. ----- Casa Blanca ta situá den Área di Koral (Kura) di Otrabanda, ku realmente a kuminsá desaroyá for di e di dos mitar di siglo 19. Un koral (kura) ta un tereno ku muraya ku un edifisio prinsipal i edifisionan eksterno na e randnan, tambe yamá dormitorio òf mitar dak (kasnan chikitu ku un kamber ku un dak di gable (dak di siya) òf un dak inkliná (dak di lèsenar), respektivamente). Katibunan i personal doméstiko tabata biba den e edifisionan eksterno, pero nan tabata destiná tambe pa hür. <ref>https://www.scribd.com/doc/111563414/Omd-2012-Koralengebied-Def-15okt12-Nl-Eng-Pap-Op-Volgorde Koralengebied Definitie]</ref> Desaroyo di e Area di Kurá riba Seru di Otrobanda a kuminsa meimei di siglo 19. Kuranan konosi ta Kura di Shon Ki, Casa Blanca i Kura di Shon Fil. Casa Blanca a konsisti originalmente di un edifisio prinsipal i na su rant edifisionan anekso, tambe yamá "afdak" (kasita di un kamber ku dak di siya òf un dak inkliná (dak di lèsenar), respektivamente). Den e afdaknan aki tabata biba katibu i sirbiente di kas, pero tabata hur nan tambe. Un kompleho asina ta wordu yama Kurá, un fenomeno ku a desaroya desde meimei di siglo 19 riba Seru Otrobanda. ==================, == Nomber Kranshi == E nòmber Kranshi tin un orígen masha pekuliar. E edifisio kaminda Kranshi for di prinsipio tabata ubiká, den pasado tabata un lokalidat Protestant kaminda un klup di hende muhé, yamá ‘Eendracht maakt macht’ tabata reuní regularmente. Na aña 1899 Marie van den Brink, yu muhé di e dominee, a funda e klup aki. Dor ku nan tabata bin huntu speshal pa hasi obra di man manera kose, bòrda i brei nan tabata yama e klup ‘dameskrans’. E nòmber ‘dameskrans’ den boka di e Yu di Kòrsou e tempu ei a bira Kranshi. Mesora esei a bira nòmber di e edifisio tambe.<ref>[https://gobiernu.cw/gob-newsletter-edishon1/ Kranshi, di unda e nomber ei a bin?], gobierno.cw</ref> E edifisio a mantené e nòmber Kranshi, asta ora ku na aña 1930 durante un periodo kòrtiku, Iglesia Reformá a usé pa su enkuentronan. Maske entretantu e nòmber ya no tabata tin su funshon original mas, e edifisio a keda karga e nòmber te na añanan ‘40 momentu ku Registro Sivil a kuminsá operá den dje. Na komienso di añanan ’60 Registro Sivil a muda (huntu ku e nòmber Kranshi) bai Skalo 150-152; kas kaminda anteriormente Pachi de Sola tabata biba. Den boka di pueblo e orei e edifisio original na Otrabanda a haña e nòmber ‘Kranshi bieu’. Na komienso di e siglo aki Kranshi a bolbe muda. Awor e la bai e edifisio neoklásiko restourá yamá ‘Casa Blanca’ situá na Roodeweg 42 nèt enfrente di Hospital Sint Elisabeth (SEHOS). Carel Maurits Gaerste kende tabata doño di diferente edifisio den Otrabanda, entre 1865 i 1884 a kumpra i rekonstruí Casa Blanca komo bibienda. Despues e edifisio a sirbi komo penshun, despues burdel (ka’i biá) i despues segun e la dekaí e la bira asta un dak pa drogadiktonan. Awendia den e famoso edifisio aki nos Registro Sivil ta ubiká. E ta ofisialmente yamá Asuntunan Públiko pero ketu bai Kranshi den boka di pueblo! == Historia == Carel Maurits Gaerste (1804-1871), komersiante, tabata doño di plantashi Malpais (Daniel) i diferente edifisio den Otrobanda. Entre 1865 i 1884 el a kumpra i rekonstruí e kas di shon komo bibienda. Den e ‘salon di baile’ di e kas, ku segun Pauline Prunetti-Winkel tabata esun mas grandi riba e isla den e tempu ei<ref>Marugg, Stanley, [https://www.archiefvriend.com/index.php/ons-kwartaalblad/artikelen-uit-ons-blad/53-lauffer De woonhuizen van de familie Lauffer], De Archiefvriend, september 2009</ref>, tabata organisa enkuentronan kultural i intelektual. Desde komienso di [[siglo 20]] e edifisio a sirbi komo penshun, despues burdel (ka’i biá) i despues, segun esaki tabata dekaí, a bira asta un dak pa drogadiktonan. == Deskripshon == E edifisio (kas di shon), para riba un persela di 3.250 m², tin dos piso i ta konstrui den e forma di un "U" ku ta rondoná un patio. e fachada sensio ku un leshi di het dòrná, ku riba dje un ‘fronton’ triangular. Un bòrdèshi na haltu riba trapi hanchu i kubrí pa un balkon riba pilá ta asentuá su forma rektangular será di e edifisio.<ref name="NAAM"/> E fachada dilanti tin un porch na entrada di e kas, i riba esaki tin un balkon. Dono di e edifisio ta ... Groot vrijstaand monumentaal gebouw van twee verdiepingen, terugliggend van de straat. Het hoofdgebouw van de kraal was oorspronkelijk volledig omringd door extra gebouwen aan de randen van de kraal. U-vormige plattegrond die een patio omsluit. Twee parallelle schilddaken over de voorkant, zadeldaken over de achtervleugels. Zwaar geprofileerde en volledig versierde uitspringende kroonlijst op consoles over de gevels, dentate quoins op hoeken. Voorgevel ingedeeld in zeven assen. Middendeel met driehoekig fronton boven kroonlijst; voorbalkon boven portiek met dubbele zuilen op bordes aan voorzijde met treden. Fronthek met voetmuur en spijlen tussen pilaren. Centrale voorpoort tussen gecanneleerde pilaren, twee extra poorten aan weerszijden. Volledig gerestaureerd als burgerlijke stand (restauratie bekroond met Caribische prijs voor beste restauratiearchitectuur). e ‘salon di baile’ riba e di dos piso Large detached two-storey monumental structure set back from street. Main building of corral originally fully surrounded by additional buildings at edges of corral. U- shaped floor plan enclosing a patio. Two parallel hipped roofs over front section, gable roofs over rear wings. Heavy profiled and fully decorated projecting cornice on consoles over façades, dentate quoins on corners. Front façade laid out in seven axes. Central section with triangular fronton above cornice; front balcony above portico with double columns on front platform with steps. Front fence with footing wall and bars set between pillars. Central front gate between fluted pillars, two additional gates on both sides. Fully restored as Civil Registry (restoration awarded with Carfibbean prize for best restoration architecture).<ref>[https://curacaomonuments.org/sites/roodeweg-42-44/ Roodeweg 42-44], curacaomonument.org</ref> Gran estructura monumental independiente de dos plantas retranqueada de la calle. Edificio principal del corral originalmente totalmente rodeado por edificios adicionales en los bordes del corral. Planta en forma de U que rodea un patio. Dos tejados paralelos a cuatro aguas en la parte delantera, tejados a dos aguas en las alas traseras. Cornisas salientes sobre ménsulas en las fachadas, muy perfiladas y decoradas. Fachada delantera dispuesta en siete ejes. Sección central con frontón triangular sobre cornisa; balcón delantero sobre pórtico con columnas dobles sobre plataforma delantera con escalones. Cerca frontal con muro de zapata y barrotes entre pilares. Puerta delantera central entre pilares estriados, dos puertas adicionales a ambos lados. Totalmente restaurado como Registro Civil (restauración galardonada con el premio Carfibbean a la mejor arquitectura de restauración). 1990: het in verval rakend monumentale herenhuis 'Casa Blanca' met onder andere de rijkst bewerkte gootlijst uit onze historische architectuur. Advertentie openbare verkoop:De opstal CASA BLANCA, staande op een perceel eigendomsgrond groot 3.250 m 2, begrensd door de Roodeweg, de Reuzensteeg en de Pieterszsteeg, kadastraal bekend als Stadsdistrict, Sectie B, no. 543.<ref name=:"1"/> {{Appendix}} [[Kategoria:Monumento protehí]] [[:Kategoria:Kòrsou]] Huntu ku e edifisionan "La Maravilla" na [[Scharlooweg]] 5 i "Belvédère" na Plasa L.B. Smith, e edifisio prinsipal di Casa Blanca ta marka e inisio di arkitektura neoklasisista na Kòrsou i ta di gran balor pa e historia di arkitektura di e isla.<ref name="NAAM">Gladys do Rego-Kuster, [https://naam.cw/2014/11/30/casa-blanca/ Casa Blanca], [[NAAM]]</ref> ----------------------- {{Databox}} '''Kranshi''' ta un término popular na [[Kòrsou]] ku ta referí histórikamente na Registro Sivil lokal<ref>Ofisialmente yamá "Asuntunan Públiko" ku ta inkluí diferente servisio manera registro sivil, registrashon di residente i asuntunan di elekshon.</ref> i, mas ampliamente, na e lugá kaminda e instituto gubernamental aki ta of tabata ubiká. ==Orígen== E nòmber “Kranshi” tin su orígen den e edifisio na [[Curaçaostraat 50]] na Otrobanda. Na 1899, Marie van den Brink, yu muhé di un domi protestant, a funda un klup di dama den Otrobanda ku e lema ''Eendracht maakt macht'' (Union ta hasi Forsa).<ref name="Nomber">[https://gobiernu.cw/gob-newsletter-edishon1/ Kranshi, di unda e nomber ei a bin?], gobiernu.cw</ref><ref>{{citeer web|titel=Eendracht maakt Macht|werk=[[Amigoe]]|datum=1911-12-09|bezochtdatum=2026-07-03|via=Delpher.nl|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280051:mpeg21:p003}}</ref> E miembronan di e klup tabata reuní pa hasi obra di man manera kose, bòrda i brei i pesei e klup tabata konosí komo ''dameskrans''. Den bok'i pueblo ku ta papia [[papiamentu]], e palabra aki a evolushoná fonétikamente te bira “Kranshi”.<ref name="Nomber"/> Rapidamente, e nòmber no solamente tabata referí na e klup, sino tambe na e edifisio mes, ku a bira konosí komo Kranshi (of Kransgebouw). == Di edifisio pa institushon == Durante añanan siguiente, e edifisio a sigui karga e nòmber “Kranshi”, tambe ora su uso a kambia (inkluso pa enkuentronan di Iglesia Reformá na un periodo kòrtiku).<ref name="Nomber"/> Na añanan 1940, Registro Sivil a kuminsá operá den e mesun edifisio. For di e momento ei, e nòmber “Kranshi” a pasa di un referensia di lugá pa un referensia di institushon. Den kurso di tempu, e término a bira uso komun pa tur servisio relashoná ku registrashon di susesonan di bida, manera nasementu, matrimonio i fayesimentu i pa dokumentonan ofisial.<ref>[https://gobiernu.cw/ministerionan/maneho-di-gobernashon-planifikashon-i-servisio-publiko/servisio-publiko-kranshi-i-ofisina-di-reibeweis/ Servisio Públiko (Kranshi i Ofisina di Reibeweis)], Gobièrnu di Kòrsou</ref> ==Lokalidatnan== Ku e desaroyo di e institushon, Registro Sivil (i kuné e nòmber “Kranshi”) a muda pa diferente lokalidat:<ref>[https://www.facebook.com/groups/17257577140/posts/10160977243972141/ Geschiedenis van Kranshi], [[Facebook|FB]]</ref> * Otrobanda – Curaçaostraat 50 (lokalidat original) * [[Pietermaai]] – lokalidat temporal despues di 1954 * [[Skalo]] – Kas di Pachi de Sola na [[Scharlooweg]] 150–152, desde añanan 1960) * Otrobanda – [[Casa Blanca]] na Roodeweg 40-42, desde 2002 Despues di e traslado pa Skalo, e lokalidat original a bira konosí komo “Kranshi bieu” den boka di pueblo.<ref>{{citeer web|titel=Basis-cursus over de cooperatie|werk=[[Amigoe]]|datum=1978-05-31|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639308:mpeg21:p002}}</ref><ref>{{citeer web|titel=Advertentie Cooperativa di Consumo Botica Wilhelmina|werk=[[Amigoe]]|datum=1973-01-15|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010460312:mpeg21:p010}}<ref></ref><ref>{{citeer web|titel=Advertentie Cooperatieve Spaar- & Credietvereniging Ogem |werk=[[Amigoe]]|datum=1992-07-22|bezochtdatum=2026-07-03|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010644156:mpeg21:p006}}</ref> ==Evolushon i uso== E historia di “Kranshi” ta mustra un evolushon klá di nòmber di un klup sosial (dameskrans) pa nòmber di un edifisio i despues pa nòmber di un institushon gubernamental. Durante e mudansanan di lokalidat, ta importante nota ku e edifisionan nobo ya tabatin nan propio nòmber, manera Kas di Pachi de Sola i Casa Blanca, pero den uso popular, e nòmber “Kranshi” a sigui predominá i a move huntu ku e institushon. Te dia di awe, e término ta keda bibu den idioma diario: hopi residente di Kòrsou ta usa “Kranshi” komo sinonimo pa Registro Sivil, meskos pa su nòmber ofisial "Asuntunan Públiko".<ref>{{citeer web|titel=Groep Ned. Antillen VAN HET ALGEMEEN NEDERLANDSCH VERBOND|werk=[[Amigoe]]|datum=1929-02-09|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280778:mpeg21:p003}}</ref> {{Appendix}} [[:Kategoria:Kòrsou]] [[:Kategoria:Papiamento]] == Vínkulo ku Registro Sivil == Rònt di aña 1940, Registro Sivil a kuminsá operá den e mesun edifisio na Curaçaostraat 50. E departamento tabata responsabel pa registrashon di susesonan di bida, manera nasementu, fayesimentu, matrimonio, divorsio i rekonosimentu, i pa suministrá kopia, ekstrakto i deklarashonnan ofisial.<ref>[https://gobiernu.cw/ministerionan/maneho-di-gobernashon-planifikashon-i-servisio-publiko/servisio-publiko-kranshi-i-ofisina-di-reibeweis/ Servisio Públiko (Kranshi i Ofisina di Reibeweis)], Gobièrnu di Kòrsou</ref> For di e momento ei, e nòmber “Kranshi” a bira estrechamente asosiá ku e institushon gubernamental. Den añanan ku a sigui, Registro Sivil a muda pa diferente lokalidat, mientras e nòmber popular a move huntu ku e departamento. Ku tempu, no solamente pueblo pero tambe organisashon, gobièrnu i Registro Sivil mes, a kuminsá usa e término "Kranshi" den anunsionan públiko, referiendo tantu na e instansia komo na su lokalidat.<ref>{{citeer web|titel=Advertentie Gobièrnu di Kòrsou|werk=[[Amigoe]]|datum=1989-04-21|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642919:mpeg21:p015}}</ref><ref>{{citeer web|titel=Advertentie URA|werk=[[Amigoe]]|datum=1969-07-12|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010463330:mpeg21:p006}}</ref> ===Lokalidatnan === Durante [[siglo 20]] i [[siglo 21|21]], Registro Sivil tabata establesé den diferente edifisio:<ref>[https://www.facebook.com/groups/17257577140/posts/10160977243972141/ Geschiedenis van Kranshi], [[Facebook|FB]]</ref> * Otrobanda – Curaçaostraat 50, lokalidat original ("Kransgebouw") * [[Pietermaai]] – lokalidat temporal despues di 1954 * [[Skalo]] – [[Scharlooweg]] 150-152 desde añanan 1960 (“Kas di Pachi de Sola”) * Otrobanda – Roodeweg 40-42 desde 2002 ("[[Casa Blanca]]") Despues di e traslado pa Skalo, e edifisio original na Otrobanda a bira konosí komo “Kranshi bieu”.<ref>{{citeer web|titel=Basis-cursus over de cooperatie|werk=[[Amigoe]]|datum=1978-05-31|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639308:mpeg21:p002}}</ref><ref>{{citeer web|titel=Advertentie Cooperativa di Consumo Botica Wilhelmina|werk=[[Amigoe]]|datum=1973-01-15|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010460312:mpeg21:p010}}<ref></ref><ref>{{citeer web|titel=Advertentie Cooperatieve Spaar- & Credietvereniging Ogem |werk=[[Amigoe]]|datum=1992-07-22|bezochtdatum=2026-07-03|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010644156:mpeg21:p006}}</ref> Ku e último mudansa pa Casa Blanca, e término “Kranshi” a sigui den uso pa e lokalidat nobo. == Evolushon i uso == Ku tempu, e nifikashon di e término “Kranshi” a pasa for di un klup sosial pa un edifisio spesífiko i despues pa un término general pa Registro Sivil.<ref>{{citeer web|titel=Groep Ned. Antillen VAN HET ALGEMEEN NEDERLANDSCH VERBOND|werk=[[Amigoe]]|datum=1929-02-09|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280778:mpeg21:p003}}</ref> No obstante ku a muda pa edifisionan ku ya tabatin nan propio nòmber (Kas di Pachi de Sola i Casa Blanca), e uso popular di e nòmber “Kranshi” a keda predominá i a wòrdu transferí di un lugá pa otro huntu ku e institushon. E fenómeno aki ta mustra kon un nòmber informal por bira un referensia institushonal i asta remplasá nòmbernan existente den memoria kolektivo. Te dia di awe e palabra “Kranshi” ta fungi den uso comun komo sinónimo pa Registro Sivil. {{Appendix}} [[:Kategoria:Kòrsou]] [[:Kategoria:Papiamento]] ------------------------- Den e “Historia di Kranshi,” e edifisio bieu riba Curaçaostraat den Otrobanda ta wòrdu menshoná promé. Alrededor di aña 1900, e asosiashon di hende muhé “Eendracht maakt Macht” (Unidat Ta Hasi Forsa) a reuní den e edifisio aki pa trabou di man, i el a bira konosí komo e Kransgebouw (Edifisio di Krans). Ora ku e Registro Sivil a muda pa e edifisio aki rònt di 1940, el a haña e nòmber ‘Kranshi’ lihé. E nòmber aki a sigui ora ku e Registro Sivil a muda pa e edifisio ‘Pachi de Sola’ na Scharloo na kuminsamentu di añanan 1960. Na 2002, e edifisio ‘Casa Blanca’ restourá na Otrobanda a wòrdu poné den uso: Scharloo a bira ‘Kranch Bieu’ i Otrobanda ‘Kranchi Nobo’. Pero unda Pietermaai ta pas awor? Na momentu ku Registro Sivil a bandoná e edifisio na Otrobanda na aña 1954, esaki tabata situá na Pietermaai pa algun aña, den e edifisio kaminda awor e ofisina di abogado “Soliana en Bonaparte” ta situá. <ref>https://www.facebook.com/groups/17257577140/posts/10160977243972141/ Geschiedenis van Kranshi], FB</ref> Curaçaostraat 50, un edifisio historiko di 1873, ta konosí awendia komo "Lanthùis Kranshi". ==Evolushon di signifikado== Ku tempu, e nòmber “Kranshi” a pasa for di un klup sosial pa un edifisio spesífiko, nan luga di encuentro na Curacaostraat 50, referi komo "Kransgebouw" of "Kransje", pa despues bira un término general pa Registro Sivil.<ref>Groep Ned. Antillen VAN HET ALGEMEEN NEDERLANDSCH VERBOND.. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 09-02-1929, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 02-07-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280778:mpeg21:p003</ref> Ora e Registro Sivil a kuminsá operá den e edifisio di e klup di dama na Otrobanda, e nòmber “Kranshi” a bira fuertemente asosiá ku e departamento gubernamental. Durante siglo 20 i 21, Registro Sivil a muda pa diferente lugá. E nòmber “Kranshi” a move huntu ku e institushon: * lokalidat original na Otrobanda * traslado pa [[Skalo]] meimei di añanan 1960 - "Kas di Pachi de Sola" na [[Scharlooweg]] 150-152 (awor A.M.Chumaceiro Bulevar 13) * posteriormente mudansa pa [[Casa Blanca]] na Roodeweg Despues di e mudansa pa Skalo, e edifisio original na Curacaostraat 50, Otrobanda a bira konosí komo “Kranshi bieu”.<ref>Basis-cursus over de cooperatie. "Amigoe". Curaçao, 31-05-1978, p. 2. Geraadpleegd op Delpher op 02-07-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639308:mpeg21:p002</ref><ref>Advertentie. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 15-01-1973, p. 10. Geraadpleegd op Delpher op 02-07-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010460312:mpeg21:p010</ref> Desde komienso di siglo 21, e nòmber “Kranshi” ta referí prinsipalmente na Casa Blanca, unda Registro Sivil ta ubiká actualmente i "Kranshi bieu" na Kas di Pachi de Sola. == Uso == Te awendia, hopi residente di Kòrsou ta sigui usa e palabra “Kranshi” komo sinónimo pa Registro Sivil, sin importá su lokalidat ofisial. E término ta un ehèmpel di: *kontinuidad linguístiko *memoria kolektivo *influensia di idioma den formashon di identidat urbano {{Appendix}} --------------- t569hh6gt7h0f6trt3ifcc2gfefja3q 202943 202942 2026-09-02T20:51:00Z Caribiana 8320 202943 wikitext text/x-wiki __NOINDEX__ {{Variante|c}} {{infobox edificio| variante = c | tipo = [[monumento]] | nomber = Curacaostraat 50 | imagen = Curaçaostraat 50, restoration.png | descripcion = Edifisio bou restorashon na 2023 | nomber2 = Kranshi Bieu | localisa_na = [[Otrobanda]] | luga = [[Willemstad]] | adres = Curacaostraat 50 | pais = {{CUW}} }} '''Curaçaostraat 50''', konosí popularmente komo ''Kranshi Bieu'' òf ''Lanthùis Kranshi'', ta un edifisio monumental na [[Willemstad]], [[Kòrsou]], situá den [[Otrobanda]]. E edifisio ta un di e lugánan mas importante den historia di e término [[Kranshi]], i a funshoná komo un di e promé sedenan di e registro sivil na e isla. E edifisio ta registrá komo monumento ofisial i ta forma parti di e patrimonio históriko di Otrobanda i sentro históriko di Willemstad.<ref name="UNESCO">[https://whc.unesco.org/document/154358 World Heritage List], [[UNESCO]]</ref> Den [[siglo 21|siglo bintiun]], e edifisio ta den uso komo akomodashon turístiko, despues di a wòrdu restourá i adaptá pa uso moderno, manteniendo su karakter monumental.<ref>[https://www.landhuiskranshi.com/accommodatie/ Landhuis Kranshi]</ref> == Historia == E edifisio Curaçaostraat 50 ta data for di 1873 i originalmente tabata un kas di shon grandi. Na fin di [[siglo 19|siglo diesnuebe]], e kas a bira propiedat i sede di un asosiashon di dama protestant bou di e nòmber ''Eendracht maakt macht'' (Union ta hasi Forsa), fundá na 1899 dor di Marie van den Brink.<ref>{{citeer web|titel=Eendracht maakt Macht|werk=[[Amigoe]]|datum=1911-12-09|bezochtdatum=2026-09-03|via=Delpher.nl|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280051:mpeg21:p003}}</ref> E grupo aki tabata reuní pa hasi obra di man manera: kosementu, bòrdamentu i breimentu. Debí na e aktividat aki, e edifisio a haña e nòmber hulandes "dameskrans", ku den uso popular na [[papiamentu]] a transformá den "kranshi".<ref>[https://gobiernu.cw/gob-newsletter-edishon1/ Kranshi, di unda e nomber ei a bin?], gobierno.cw</ref><ref>{{citeer web|titel=Groep Ned. Antillen VAN HET ALGEMEEN NEDERLANDSCH VERBOND|werk=[[Amigoe]]|datum=1929-02-09|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280778:mpeg21:p003}}</ref> Den kurso di tempu e edifisio a haña diferente uso: enkuentronan di Iglesia Reformá, Cultureel Centrum Curaçao, ofisina di Registro Sivil, sede di sindikato, entre otro Fekoskan, i sitio pa duna presentashon i charla.<ref name="Nomber"/><ref>https://www.landhuiskranshi.com/geschiedenis/</ref> == Vínkulo ku Registro Sivil== Alrededor di aña 1940, Registro Sivil a muda pa e edifisio na Curaçaostraat 50. For di e momento ei, e nòmber "Kranshi" a wòrdu direktamente asosiá ku e servisio gubernamental. E uso aki a duna e edifisio un papel sentral den bida sivil di Kòrsou, kaminda dokumentonan manera akta di nasementu, matrimonio i morto tabata wòrdu registrá.<ref>[https://gobiernu.cw/ministerionan/maneho-di-gobernashon-planifikashon-i-servisio-publiko/servisio-publiko-kranshi-i-ofisina-di-reibeweis/ Servisio Públiko (Kranshi i Ofisina di Reibeweis)], Gobièrnu di Kòrsou</ref> Despues ku Registro Sivil a bandoná e edifisio alrededor di 1954, e departamento a muda pa varios otro lokalidatnan, manera na [[Pietermaai]] i [[Skalo]]. Ku e traslado aki, e edifisio original na Curaçaostraat 50 a kuminsá wòrdu yamá ''Kranshi Bieu'', pa distingui'é for di e lokalidatnan nobo. == Arkitektura== E edifisio ta un kas monumental independiente di un piso, situá retirá un tiki for di e linia di kaya. Karakterístikanan prinsipal ta inkluí:<ref>[https://curacaomonuments.org/sites/curacaostraat-50/ Curacaostraat 50], curacaomonuments.org</ref> *diseño den forma di H *tres dak di tipo [[dak di schouder]] *leishi di het kontinuo ku perfil dekorativo *kantonan ku detaye tipo dentil *porta sentral ku shùter, flankiá pa bentana ku shùter *bentana adishonal den e ala lateral *un sisterna grandi tapá ku akueduktonan arko patras di e ala pabou. E kombinashon di e elementonan aki ta típiko pa kasnan urbano di status altu den Otrobanda. {{Appendix}} [[:Kategoria:Kòrsou]] [[:Kategoria:Arkitektura]] [[:Kategoria:Monumento protehí]] == Uso aktual == Signifikashon kultural Curaçaostraat 50 tin un papel klave den: orígen di e término Kranshi historia di Registro Sivil na Kòrsou memoria kolektivo di Otrobanda E edifisio ta representá un punto di transishon entre: *bida sosial (klup di dama) *funshon gubernamental *patrimonio restourá Curaçaostraat 50 in Willemstad (Otrobanda) is a recognized cultural heritage monument on Curaçao. Wikimedia Commons features a high-resolution restoration image of this large, H-shaped historical building, which historically functioned as the Kranshi Bieuw. The property sits on a detached, deep setback lot. == Mira tambe == * [[Kranshi]] {{Appendix}} [[:Kategoria:Kòrsou]] [[:Kategoria:Arkitektura]] [[:Kategoria:Monumento protehí]] ------------------------------- {{infobox edificio| variante = c | tipo = [[monumento]] | nomber = Casa Blanca | imagen = Roodeweg 42 - 44.png | descripcion = | nomber2 = | localisa_na = Roodeweg 42-44, [[Otrobanda]] | luga = [[Willemstad]] | cercania = | adres = | pais = {{CUW}} | fecha_funda = 29 di mart 1859 | estilo = neoklásiko | encarga = Carel Maurits Gaerste | fecha_construccion = 1858-1859 | architect = | material = | contratista = | gasto = | inaugura = | restaura = 1998-2002 | funcion_original = kas di shon | funcion_actual = sede di Registro Sivil di Kòrsou | propietario = Stichting Monumentenzorg Curaçao | status_monumento = monumento di herensia kultural | registra = 1994 }} '''Casa Blanca''' ("Kas Blanku") ta un edifisio monumental-históriko na [[Willemstad]], [[Kòrsou]]. E ta situá na Roodeweg 42-44 den [[Otrobanda]], entre Reuzensteeg i Pieterszsteeg, enfrente di [[Sint-Elisabeth Hospital]] (SEHOS).<ref name=:"1">{{citeer web|titel=Advertentie|werk=[[Amigoe]]|datum=1976-12-11|via=Delpher.nl|bezochtdatum=2026-07-02|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010460945:mpeg21:p008}}</ref> Desde komienso di [[siglo 21|siglo bintiun]], e edifisio ta popularmente konosí komo [[Kranshi]], ora el a bira sede di e Registro Sivil.<ref name=:"2">[https://curacaomonuments.org/sites/roodeweg-42-44/ Roodeweg 42-44], curacaomonuments.org</ref> Huntu ku “La Maravilla” na [[Scharlooweg]] i “Belvédère” na L.B. Smithplein, Casa Blanca ta konsiderá komo un di e promé ehèmpelnan di arkitektura neoklásiko na Kòrsou.<ref name="NAAM">Gladys do Rego-Kuster, [https://naam.cw/2014/11/30/casa-blanca/ Casa Blanca], [[NAAM]]</ref> == Historia == Casa Blanca a wòrdu konstruí den añanan 1858–1859 komo un manshon di status haltu pa Carel Maurits Gaerste (1804–1871), un komersiante prominente, doño di diferente plantashi i propiedat den Otrobanda, i miembro di [[Konseho Kolonial]]. Pa e konstrukshon, el a kumpra vários parsela na banda panort di Roodeweg. Dia 29 di mart 1859, e edifisio a wòrdu deklará habitabel pa outoridatnan.<ref name="FB"/> E kas tabata konosí pa su gran salon di baile, un di e mas grandi riba e isla den e tempu ei, unda tabata organisá enkuentronan sosial, kultural i intelektual.<ref>Marugg, Stanley, [https://www.archiefvriend.com/index.php/ons-kwartaalblad/artikelen-uit-ons-blad/53-lauffer De woonhuizen van de familie Lauffer], De Archiefvriend, september 2009</ref> Durante [[siglo 20|siglo binti], e edifisio a pasa pa diferente fase di uso i dekadensia, inkluyendo komo penshun i burdel. Den e periodo aki, e kondishon di e kas a deteriorá konsiderablemente. Na 1994, Casa Blanca a haña status ofisial komo monumento. Den 1998, Stichting Monumentenzorg Curaçao a kumpra e edifisio i a restourá esaki kompletamente, konservando su karakter históriko i arkitektóniko.<ref name="FB">[https://www.facebook.com/curacaomonuments/posts/past-presentroodeweg-42-44-otrobanda-this-striking-palatial-mansion-later-known-/191481583593342/ Roodeweg 42-44, Otrobanda], FB</ref> E restourashon a haña rekonosemento regional pa su kalidat arkitektóniko.<ref name=:"2"/> For di sèptèmber 2002, e edifisio ta alohá Registro Sivil den kuadro di reutilisashon di patrimonio arkitektóniko den e sentro históriko di Willemstad. Na 2026 a kuminsá un proyekto di renobashon pa mantené i modernisá e edifisio.<ref>[[Dick Drayer]], [https://www.curacao.nu/nieuws/overheid/86733/kranshi-verhuist-tijdelijk-door-verbouwing-hoofdgebouw Kranshi verhuist tijdelijk door verbouwing hoofdgebouw], curacao.nu (6 di mart 2026)</ref> ==Deskripshon== Casa Blanca ta un edifisio monumental di dos piso, konstrui riba un parsela amplio (± 3.250 m²) i diseñá den forma di U ku ta rondoná un patio interno.<ref name=:"1"/><ref name=:"2"/> Karakterístikanan prinsipal ta inkluí: *fachada simétriko ku siete as *fronton triangular riba e parti sentral *balkon dilanti riba un pòrch ku kolumnanan dobbel *bòrdèshi ku trapi hanchu ku ta yega na entrada prinsipal *leishi di het profilá ku detaye dekorativo *kombinashon di diferente tipo di dak (manera [[dak di schouder]] i [[dak di siya]]) Originalmente, e kas tabata parti di un kompleho tipo kurá, ku un edifisio prinsipal i edifisionan anekso (“afdak”). Den e aneksonan aki tabata biba katibu i sirbiente di kas, i den sierto kaso nan tabata di hür.<ref>[https://dutchcaribbeanheritage.org/informatie/monumento-habri-2012-kura-di-otrobanda-koralengebied/ Area di Kura di Otrobanda], dutchcaribbeanheritage.org (2012) </ref><ref>[https://www.scribd.com/doc/111563414/Omd-2012-Koralengebied-Def-15okt12-Nl-Eng-Pap-Op-Volgorde Koralengebied Definitie]</ref> == Uso aktual == Aktualmente, Casa Blanca ta sede di Registro Sivil di Kòrsou, parti di departamento di Asuntunan Públiko. Ku mudansa di e Registro Sivil di Skalo pa Otrobanda, su nòmber popular “Kranshi”, ku a originá na un lokalidat anterior, tambe a transferí pa Casa Blanca. == Mira tambe == * [[Kranshi]] {{Appendix}} [[:Kategoria:Kòrsou]] [[:Kategoria:Arkitektura]] [[:Kategoria:Monumento protehí]] E manshon grandi impreshonante aki, despues konosí komo Casa Blanca, a wòrdu konstruí na 1858-1859 pa Carel Maurits Gaerste. Pa esaki el a kumpra vários parsela na banda panort di Roodeweg. Riba 29 di mart 1859, e kas grandi ta wòrdu deklará habitabel pa e maestro di distrito di Otrobanda. Carel Maurits Gaerste (1804 – 1871), tabata un hòmber prominente i próspero. E tabata miembro di e Konseho Kolonial i doño di plantashonnan Hermanus, Meiberg, i despues Malpais alias ‘’Terburgh à Texel, i Groot i Klein Malpais, alias “Mount Pleasant” i “Weitje”.<ref name="FB"/> Despues ku e edifisio a keda listá komo monumento na 1994, el a wòrdu kumprá pa Stichting Monumentenzorg Curaçao na 1998 i a keda kompletamente restourá.<ref name="FB"/> E trabounan di restourashon a keda bon dokumentá i lo wòrdu post pronto.<ref name="FB">[https://www.facebook.com/curacaomonuments/posts/past-presentroodeweg-42-44-otrobanda-this-striking-palatial-mansion-later-known-/191481583593342/ Roodeweg 42-44, Otrobanda], FB</ref> For di sèptèmber 2002, e edifisio ta akapará ‘’Kranshi’’, e ofisina di Registro Sivil di Kòrsou.<ref name="FB"/> E kas tabata konosí pa su gran salon di baile, konsiderá komo un di e mas grandi riba e isla den e tempu ei, unda tabata organisá enkuentronan sosial, kultural i intelektual.<ref>Marugg, Stanley, [https://www.archiefvriend.com/index.php/ons-kwartaalblad/artikelen-uit-ons-blad/53-lauffer De woonhuizen van de familie Lauffer], De Archiefvriend, september 2009</ref>, tabata organisá enkuentronan kultural i intelektual. Den [[siglo 20|siglo binti]], e edifisio a pasa pa diferente uso: penshun, burdel i posteriormente a bira un edifisio den estado di dekadensia. Despues di un periodo di deterioro, e edifisio a wòrdu kompletamente restourá i adaptá pa uso gubernamental. E restourashon a haña rekonosemento regional pa su kalidat arkitektóniko.<ref name=:"2"/> Na 2026 a kuminsa un proyekto di renobashon di e edifisio na Roodeweg 42.<ref>[[Dick Drayer]], [https://www.curacao.nu/nieuws/overheid/86733/kranshi-verhuist-tijdelijk-door-verbouwing-hoofdgebouw Kranshi verhuist tijdelijk door verbouwing hoofdgebouw], curacao.nu (6 di mart 2026)</ref> == Deskripshon == Casa Blanca ta un edifisio monumental grandi di dos piso, situá un tiki retirá for di kaya riba un parsela amplio (± 3.250 m²).<ref name=:"1"/> E edifisio ta diseña den forma di U ku ta rondoná un patio interno. Karakterístikanan prinsipal ta inkluí:<ref name=:"2"/> *fachada simétriko ku siete as *un fronton triangular riba e parti sentral *balkon dilanti riba un pòrch ku kolumnanan dobbel *bòrdèshi ku trapi hanchu ku ta yega na entrada prinsipal *leishi di het profilá i detaye dekorativo *kombinashon di dak di tipo [[dak di schouder]] i [[dak di siya]] E edifisio (kas di shon), para riba un persela di 3.250 m², tin dos piso i ta konstrui den e forma di un "U" ku ta rondoná un patio. e fachada sensio ku un leshi di het dòrná, ku riba dje un ‘fronton’ triangular. Un bòrdèshi na haltu riba trapi hanchu i kubrí pa un balkon riba pilá ta asentuá su forma rektangular será di e edifisio.<ref name="NAAM"/> E fachada dilanti tin un porch na entrada di e kas, i riba esaki tin un balkon. Originalmente, e kas tabata parti di un kompleho mas grandi ku edifisionan rond di e patio. Originalmente Casa Blanca tabata forma un kompleho tipo "Kurá", ku ta konsisti di un edifisio prinsipal i na su rant edifisionan anekso, tambe yamá "afdak" (kasita di un kamber ku dak di siya òf un dak inkliná (dak di lèsenar), respektivamente). Den e afdaknan aki tabata biba katibu i sirbiente di kas, pero tabata hür nan tambe.<ref>[https://dutchcaribbeanheritage.org/informatie/monumento-habri-2012-kura-di-otrobanda-koralengebied/ Area di Kura di Otrobanda], dutchcaribbeanheritage.org (2012) </ref><ref>[https://www.scribd.com/doc/111563414/Omd-2012-Koralengebied-Def-15okt12-Nl-Eng-Pap-Op-Volgorde Koralengebied Definitie]</ref> == Uso == Aktualmente, Casa Blanca ta sede di Registro Sivil di Kòrsou i di kua el a atkeri e nomber di "Kranshi" den boka di pueblo. E edifisio ta un ehèmpel importante di reutilisashon di patrimonio arkitektóniko den e sentro históriko di Willemstad. Na 1997 Unesco a nombra Willemstad Herensia Mundial. E edifisio ta konosí den boka di pueblo komo Kranshi. E nòmber aki no ta originá di Casa Blanca mes, sino di un otro lokalidat kaminda Registro Sivil tabata ubiká anteriormente. Ku e mudansa di e institushon pa Casa Blanca na komienso di siglo 21, e nòmber popular “Kranshi” a keda asosiá ku e edifisio nobo. == Mira tambe == * [[Kranshi]] == Literatura == * {{citeer boek |auteur=Pauline Pruneti-Winkel |jaar=1990|url= |titel=Scharloo a nineteenth century quarter of Willemstad, Curaçao : historical architecture and its background|via= |uitgever= Edizioni Poligrafico Fiorentino}} {{Appendix}} Roodeweg 42 - 44, Otrobanda E manshon palasial impreshonante aki, despues konosí komo Casa Blanca, a wòrdu konstruí na 1858-1859 pa Carel Maurits Gaerste. Pa esaki el a kumpra vários kavel na parti panort di e Roodeweg. Riba 29 di mart 1859, e kas grandi ta wòrdu deklará habitabel pa e maestro di distrito di Otrobanda. Carel Maurits Gaerste (1804 – 1871), tabata un hòmber prominente i próspero. E tabata miembro di e Konseho Kolonial i doño di plantashonnan Hermanus, Meiberg, i despues Malpais alias ‘’Terburgh à Texel, i Groot i Klein Malpais, alias “Mount Pleasant” i “Weitje”. Despues ku e edifisio a keda lista komo monumento na 1994, el a wòrdu kumprá pa Stichting Monumentenzorg Curaçao na 1998 i a keda kompletamente restourá. E trabounan di restourashon a keda bon dokumentá i lo wòrdu post pronto.<ref>https://www.facebook.com/curacaomonuments/posts/past-presentroodeweg-42-44-otrobanda-this-striking-palatial-mansion-later-known-/191481583593342/ Roodeweg 42-44, Otrobanda], FB</ref> For di sèptèmber 2002, e edifisio ta akapará ‘’Kranshi’’, e ofisina di Registro Sivil di Kòrsou. ----- Casa Blanca ta situá den Área di Koral (Kura) di Otrabanda, ku realmente a kuminsá desaroyá for di e di dos mitar di siglo 19. Un koral (kura) ta un tereno ku muraya ku un edifisio prinsipal i edifisionan eksterno na e randnan, tambe yamá dormitorio òf mitar dak (kasnan chikitu ku un kamber ku un dak di gable (dak di siya) òf un dak inkliná (dak di lèsenar), respektivamente). Katibunan i personal doméstiko tabata biba den e edifisionan eksterno, pero nan tabata destiná tambe pa hür. <ref>https://www.scribd.com/doc/111563414/Omd-2012-Koralengebied-Def-15okt12-Nl-Eng-Pap-Op-Volgorde Koralengebied Definitie]</ref> Desaroyo di e Area di Kurá riba Seru di Otrobanda a kuminsa meimei di siglo 19. Kuranan konosi ta Kura di Shon Ki, Casa Blanca i Kura di Shon Fil. Casa Blanca a konsisti originalmente di un edifisio prinsipal i na su rant edifisionan anekso, tambe yamá "afdak" (kasita di un kamber ku dak di siya òf un dak inkliná (dak di lèsenar), respektivamente). Den e afdaknan aki tabata biba katibu i sirbiente di kas, pero tabata hur nan tambe. Un kompleho asina ta wordu yama Kurá, un fenomeno ku a desaroya desde meimei di siglo 19 riba Seru Otrobanda. ==================, == Nomber Kranshi == E nòmber Kranshi tin un orígen masha pekuliar. E edifisio kaminda Kranshi for di prinsipio tabata ubiká, den pasado tabata un lokalidat Protestant kaminda un klup di hende muhé, yamá ‘Eendracht maakt macht’ tabata reuní regularmente. Na aña 1899 Marie van den Brink, yu muhé di e dominee, a funda e klup aki. Dor ku nan tabata bin huntu speshal pa hasi obra di man manera kose, bòrda i brei nan tabata yama e klup ‘dameskrans’. E nòmber ‘dameskrans’ den boka di e Yu di Kòrsou e tempu ei a bira Kranshi. Mesora esei a bira nòmber di e edifisio tambe.<ref>[https://gobiernu.cw/gob-newsletter-edishon1/ Kranshi, di unda e nomber ei a bin?], gobierno.cw</ref> E edifisio a mantené e nòmber Kranshi, asta ora ku na aña 1930 durante un periodo kòrtiku, Iglesia Reformá a usé pa su enkuentronan. Maske entretantu e nòmber ya no tabata tin su funshon original mas, e edifisio a keda karga e nòmber te na añanan ‘40 momentu ku Registro Sivil a kuminsá operá den dje. Na komienso di añanan ’60 Registro Sivil a muda (huntu ku e nòmber Kranshi) bai Skalo 150-152; kas kaminda anteriormente Pachi de Sola tabata biba. Den boka di pueblo e orei e edifisio original na Otrabanda a haña e nòmber ‘Kranshi bieu’. Na komienso di e siglo aki Kranshi a bolbe muda. Awor e la bai e edifisio neoklásiko restourá yamá ‘Casa Blanca’ situá na Roodeweg 42 nèt enfrente di Hospital Sint Elisabeth (SEHOS). Carel Maurits Gaerste kende tabata doño di diferente edifisio den Otrabanda, entre 1865 i 1884 a kumpra i rekonstruí Casa Blanca komo bibienda. Despues e edifisio a sirbi komo penshun, despues burdel (ka’i biá) i despues segun e la dekaí e la bira asta un dak pa drogadiktonan. Awendia den e famoso edifisio aki nos Registro Sivil ta ubiká. E ta ofisialmente yamá Asuntunan Públiko pero ketu bai Kranshi den boka di pueblo! == Historia == Carel Maurits Gaerste (1804-1871), komersiante, tabata doño di plantashi Malpais (Daniel) i diferente edifisio den Otrobanda. Entre 1865 i 1884 el a kumpra i rekonstruí e kas di shon komo bibienda. Den e ‘salon di baile’ di e kas, ku segun Pauline Prunetti-Winkel tabata esun mas grandi riba e isla den e tempu ei<ref>Marugg, Stanley, [https://www.archiefvriend.com/index.php/ons-kwartaalblad/artikelen-uit-ons-blad/53-lauffer De woonhuizen van de familie Lauffer], De Archiefvriend, september 2009</ref>, tabata organisa enkuentronan kultural i intelektual. Desde komienso di [[siglo 20]] e edifisio a sirbi komo penshun, despues burdel (ka’i biá) i despues, segun esaki tabata dekaí, a bira asta un dak pa drogadiktonan. == Deskripshon == E edifisio (kas di shon), para riba un persela di 3.250 m², tin dos piso i ta konstrui den e forma di un "U" ku ta rondoná un patio. e fachada sensio ku un leshi di het dòrná, ku riba dje un ‘fronton’ triangular. Un bòrdèshi na haltu riba trapi hanchu i kubrí pa un balkon riba pilá ta asentuá su forma rektangular será di e edifisio.<ref name="NAAM"/> E fachada dilanti tin un porch na entrada di e kas, i riba esaki tin un balkon. Dono di e edifisio ta ... Groot vrijstaand monumentaal gebouw van twee verdiepingen, terugliggend van de straat. Het hoofdgebouw van de kraal was oorspronkelijk volledig omringd door extra gebouwen aan de randen van de kraal. U-vormige plattegrond die een patio omsluit. Twee parallelle schilddaken over de voorkant, zadeldaken over de achtervleugels. Zwaar geprofileerde en volledig versierde uitspringende kroonlijst op consoles over de gevels, dentate quoins op hoeken. Voorgevel ingedeeld in zeven assen. Middendeel met driehoekig fronton boven kroonlijst; voorbalkon boven portiek met dubbele zuilen op bordes aan voorzijde met treden. Fronthek met voetmuur en spijlen tussen pilaren. Centrale voorpoort tussen gecanneleerde pilaren, twee extra poorten aan weerszijden. Volledig gerestaureerd als burgerlijke stand (restauratie bekroond met Caribische prijs voor beste restauratiearchitectuur). e ‘salon di baile’ riba e di dos piso Large detached two-storey monumental structure set back from street. Main building of corral originally fully surrounded by additional buildings at edges of corral. U- shaped floor plan enclosing a patio. Two parallel hipped roofs over front section, gable roofs over rear wings. Heavy profiled and fully decorated projecting cornice on consoles over façades, dentate quoins on corners. Front façade laid out in seven axes. Central section with triangular fronton above cornice; front balcony above portico with double columns on front platform with steps. Front fence with footing wall and bars set between pillars. Central front gate between fluted pillars, two additional gates on both sides. Fully restored as Civil Registry (restoration awarded with Carfibbean prize for best restoration architecture).<ref>[https://curacaomonuments.org/sites/roodeweg-42-44/ Roodeweg 42-44], curacaomonument.org</ref> Gran estructura monumental independiente de dos plantas retranqueada de la calle. Edificio principal del corral originalmente totalmente rodeado por edificios adicionales en los bordes del corral. Planta en forma de U que rodea un patio. Dos tejados paralelos a cuatro aguas en la parte delantera, tejados a dos aguas en las alas traseras. Cornisas salientes sobre ménsulas en las fachadas, muy perfiladas y decoradas. Fachada delantera dispuesta en siete ejes. Sección central con frontón triangular sobre cornisa; balcón delantero sobre pórtico con columnas dobles sobre plataforma delantera con escalones. Cerca frontal con muro de zapata y barrotes entre pilares. Puerta delantera central entre pilares estriados, dos puertas adicionales a ambos lados. Totalmente restaurado como Registro Civil (restauración galardonada con el premio Carfibbean a la mejor arquitectura de restauración). 1990: het in verval rakend monumentale herenhuis 'Casa Blanca' met onder andere de rijkst bewerkte gootlijst uit onze historische architectuur. Advertentie openbare verkoop:De opstal CASA BLANCA, staande op een perceel eigendomsgrond groot 3.250 m 2, begrensd door de Roodeweg, de Reuzensteeg en de Pieterszsteeg, kadastraal bekend als Stadsdistrict, Sectie B, no. 543.<ref name=:"1"/> {{Appendix}} [[Kategoria:Monumento protehí]] [[:Kategoria:Kòrsou]] Huntu ku e edifisionan "La Maravilla" na [[Scharlooweg]] 5 i "Belvédère" na Plasa L.B. Smith, e edifisio prinsipal di Casa Blanca ta marka e inisio di arkitektura neoklasisista na Kòrsou i ta di gran balor pa e historia di arkitektura di e isla.<ref name="NAAM">Gladys do Rego-Kuster, [https://naam.cw/2014/11/30/casa-blanca/ Casa Blanca], [[NAAM]]</ref> ----------------------- {{Databox}} '''Kranshi''' ta un término popular na [[Kòrsou]] ku ta referí histórikamente na Registro Sivil lokal<ref>Ofisialmente yamá "Asuntunan Públiko" ku ta inkluí diferente servisio manera registro sivil, registrashon di residente i asuntunan di elekshon.</ref> i, mas ampliamente, na e lugá kaminda e instituto gubernamental aki ta of tabata ubiká. ==Orígen== E nòmber “Kranshi” tin su orígen den e edifisio na [[Curaçaostraat 50]] na Otrobanda. Na 1899, Marie van den Brink, yu muhé di un domi protestant, a funda un klup di dama den Otrobanda ku e lema ''Eendracht maakt macht'' (Union ta hasi Forsa).<ref name="Nomber">[https://gobiernu.cw/gob-newsletter-edishon1/ Kranshi, di unda e nomber ei a bin?], gobiernu.cw</ref><ref>{{citeer web|titel=Eendracht maakt Macht|werk=[[Amigoe]]|datum=1911-12-09|bezochtdatum=2026-07-03|via=Delpher.nl|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280051:mpeg21:p003}}</ref> E miembronan di e klup tabata reuní pa hasi obra di man manera kose, bòrda i brei i pesei e klup tabata konosí komo ''dameskrans''. Den bok'i pueblo ku ta papia [[papiamentu]], e palabra aki a evolushoná fonétikamente te bira “Kranshi”.<ref name="Nomber"/> Rapidamente, e nòmber no solamente tabata referí na e klup, sino tambe na e edifisio mes, ku a bira konosí komo Kranshi (of Kransgebouw). == Di edifisio pa institushon == Durante añanan siguiente, e edifisio a sigui karga e nòmber “Kranshi”, tambe ora su uso a kambia (inkluso pa enkuentronan di Iglesia Reformá na un periodo kòrtiku).<ref name="Nomber"/> Na añanan 1940, Registro Sivil a kuminsá operá den e mesun edifisio. For di e momento ei, e nòmber “Kranshi” a pasa di un referensia di lugá pa un referensia di institushon. Den kurso di tempu, e término a bira uso komun pa tur servisio relashoná ku registrashon di susesonan di bida, manera nasementu, matrimonio i fayesimentu i pa dokumentonan ofisial.<ref>[https://gobiernu.cw/ministerionan/maneho-di-gobernashon-planifikashon-i-servisio-publiko/servisio-publiko-kranshi-i-ofisina-di-reibeweis/ Servisio Públiko (Kranshi i Ofisina di Reibeweis)], Gobièrnu di Kòrsou</ref> ==Lokalidatnan== Ku e desaroyo di e institushon, Registro Sivil (i kuné e nòmber “Kranshi”) a muda pa diferente lokalidat:<ref>[https://www.facebook.com/groups/17257577140/posts/10160977243972141/ Geschiedenis van Kranshi], [[Facebook|FB]]</ref> * Otrobanda – Curaçaostraat 50 (lokalidat original) * [[Pietermaai]] – lokalidat temporal despues di 1954 * [[Skalo]] – Kas di Pachi de Sola na [[Scharlooweg]] 150–152, desde añanan 1960) * Otrobanda – [[Casa Blanca]] na Roodeweg 40-42, desde 2002 Despues di e traslado pa Skalo, e lokalidat original a bira konosí komo “Kranshi bieu” den boka di pueblo.<ref>{{citeer web|titel=Basis-cursus over de cooperatie|werk=[[Amigoe]]|datum=1978-05-31|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639308:mpeg21:p002}}</ref><ref>{{citeer web|titel=Advertentie Cooperativa di Consumo Botica Wilhelmina|werk=[[Amigoe]]|datum=1973-01-15|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010460312:mpeg21:p010}}<ref></ref><ref>{{citeer web|titel=Advertentie Cooperatieve Spaar- & Credietvereniging Ogem |werk=[[Amigoe]]|datum=1992-07-22|bezochtdatum=2026-07-03|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010644156:mpeg21:p006}}</ref> ==Evolushon i uso== E historia di “Kranshi” ta mustra un evolushon klá di nòmber di un klup sosial (dameskrans) pa nòmber di un edifisio i despues pa nòmber di un institushon gubernamental. Durante e mudansanan di lokalidat, ta importante nota ku e edifisionan nobo ya tabatin nan propio nòmber, manera Kas di Pachi de Sola i Casa Blanca, pero den uso popular, e nòmber “Kranshi” a sigui predominá i a move huntu ku e institushon. Te dia di awe, e término ta keda bibu den idioma diario: hopi residente di Kòrsou ta usa “Kranshi” komo sinonimo pa Registro Sivil, meskos pa su nòmber ofisial "Asuntunan Públiko".<ref>{{citeer web|titel=Groep Ned. Antillen VAN HET ALGEMEEN NEDERLANDSCH VERBOND|werk=[[Amigoe]]|datum=1929-02-09|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280778:mpeg21:p003}}</ref> {{Appendix}} [[:Kategoria:Kòrsou]] [[:Kategoria:Papiamento]] == Vínkulo ku Registro Sivil == Rònt di aña 1940, Registro Sivil a kuminsá operá den e mesun edifisio na Curaçaostraat 50. E departamento tabata responsabel pa registrashon di susesonan di bida, manera nasementu, fayesimentu, matrimonio, divorsio i rekonosimentu, i pa suministrá kopia, ekstrakto i deklarashonnan ofisial.<ref>[https://gobiernu.cw/ministerionan/maneho-di-gobernashon-planifikashon-i-servisio-publiko/servisio-publiko-kranshi-i-ofisina-di-reibeweis/ Servisio Públiko (Kranshi i Ofisina di Reibeweis)], Gobièrnu di Kòrsou</ref> For di e momento ei, e nòmber “Kranshi” a bira estrechamente asosiá ku e institushon gubernamental. Den añanan ku a sigui, Registro Sivil a muda pa diferente lokalidat, mientras e nòmber popular a move huntu ku e departamento. Ku tempu, no solamente pueblo pero tambe organisashon, gobièrnu i Registro Sivil mes, a kuminsá usa e término "Kranshi" den anunsionan públiko, referiendo tantu na e instansia komo na su lokalidat.<ref>{{citeer web|titel=Advertentie Gobièrnu di Kòrsou|werk=[[Amigoe]]|datum=1989-04-21|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642919:mpeg21:p015}}</ref><ref>{{citeer web|titel=Advertentie URA|werk=[[Amigoe]]|datum=1969-07-12|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010463330:mpeg21:p006}}</ref> ===Lokalidatnan === Durante [[siglo 20]] i [[siglo 21|21]], Registro Sivil tabata establesé den diferente edifisio:<ref>[https://www.facebook.com/groups/17257577140/posts/10160977243972141/ Geschiedenis van Kranshi], [[Facebook|FB]]</ref> * Otrobanda – Curaçaostraat 50, lokalidat original ("Kransgebouw") * [[Pietermaai]] – lokalidat temporal despues di 1954 * [[Skalo]] – [[Scharlooweg]] 150-152 desde añanan 1960 (“Kas di Pachi de Sola”) * Otrobanda – Roodeweg 40-42 desde 2002 ("[[Casa Blanca]]") Despues di e traslado pa Skalo, e edifisio original na Otrobanda a bira konosí komo “Kranshi bieu”.<ref>{{citeer web|titel=Basis-cursus over de cooperatie|werk=[[Amigoe]]|datum=1978-05-31|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639308:mpeg21:p002}}</ref><ref>{{citeer web|titel=Advertentie Cooperativa di Consumo Botica Wilhelmina|werk=[[Amigoe]]|datum=1973-01-15|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010460312:mpeg21:p010}}<ref></ref><ref>{{citeer web|titel=Advertentie Cooperatieve Spaar- & Credietvereniging Ogem |werk=[[Amigoe]]|datum=1992-07-22|bezochtdatum=2026-07-03|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010644156:mpeg21:p006}}</ref> Ku e último mudansa pa Casa Blanca, e término “Kranshi” a sigui den uso pa e lokalidat nobo. == Evolushon i uso == Ku tempu, e nifikashon di e término “Kranshi” a pasa for di un klup sosial pa un edifisio spesífiko i despues pa un término general pa Registro Sivil.<ref>{{citeer web|titel=Groep Ned. Antillen VAN HET ALGEMEEN NEDERLANDSCH VERBOND|werk=[[Amigoe]]|datum=1929-02-09|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280778:mpeg21:p003}}</ref> No obstante ku a muda pa edifisionan ku ya tabatin nan propio nòmber (Kas di Pachi de Sola i Casa Blanca), e uso popular di e nòmber “Kranshi” a keda predominá i a wòrdu transferí di un lugá pa otro huntu ku e institushon. E fenómeno aki ta mustra kon un nòmber informal por bira un referensia institushonal i asta remplasá nòmbernan existente den memoria kolektivo. Te dia di awe e palabra “Kranshi” ta fungi den uso comun komo sinónimo pa Registro Sivil. {{Appendix}} [[:Kategoria:Kòrsou]] [[:Kategoria:Papiamento]] ------------------------- Den e “Historia di Kranshi,” e edifisio bieu riba Curaçaostraat den Otrobanda ta wòrdu menshoná promé. Alrededor di aña 1900, e asosiashon di hende muhé “Eendracht maakt Macht” (Unidat Ta Hasi Forsa) a reuní den e edifisio aki pa trabou di man, i el a bira konosí komo e Kransgebouw (Edifisio di Krans). Ora ku e Registro Sivil a muda pa e edifisio aki rònt di 1940, el a haña e nòmber ‘Kranshi’ lihé. E nòmber aki a sigui ora ku e Registro Sivil a muda pa e edifisio ‘Pachi de Sola’ na Scharloo na kuminsamentu di añanan 1960. Na 2002, e edifisio ‘Casa Blanca’ restourá na Otrobanda a wòrdu poné den uso: Scharloo a bira ‘Kranch Bieu’ i Otrobanda ‘Kranchi Nobo’. Pero unda Pietermaai ta pas awor? Na momentu ku Registro Sivil a bandoná e edifisio na Otrobanda na aña 1954, esaki tabata situá na Pietermaai pa algun aña, den e edifisio kaminda awor e ofisina di abogado “Soliana en Bonaparte” ta situá. <ref>https://www.facebook.com/groups/17257577140/posts/10160977243972141/ Geschiedenis van Kranshi], FB</ref> Curaçaostraat 50, un edifisio historiko di 1873, ta konosí awendia komo "Lanthùis Kranshi". ==Evolushon di signifikado== Ku tempu, e nòmber “Kranshi” a pasa for di un klup sosial pa un edifisio spesífiko, nan luga di encuentro na Curacaostraat 50, referi komo "Kransgebouw" of "Kransje", pa despues bira un término general pa Registro Sivil.<ref>Groep Ned. Antillen VAN HET ALGEMEEN NEDERLANDSCH VERBOND.. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 09-02-1929, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 02-07-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280778:mpeg21:p003</ref> Ora e Registro Sivil a kuminsá operá den e edifisio di e klup di dama na Otrobanda, e nòmber “Kranshi” a bira fuertemente asosiá ku e departamento gubernamental. Durante siglo 20 i 21, Registro Sivil a muda pa diferente lugá. E nòmber “Kranshi” a move huntu ku e institushon: * lokalidat original na Otrobanda * traslado pa [[Skalo]] meimei di añanan 1960 - "Kas di Pachi de Sola" na [[Scharlooweg]] 150-152 (awor A.M.Chumaceiro Bulevar 13) * posteriormente mudansa pa [[Casa Blanca]] na Roodeweg Despues di e mudansa pa Skalo, e edifisio original na Curacaostraat 50, Otrobanda a bira konosí komo “Kranshi bieu”.<ref>Basis-cursus over de cooperatie. "Amigoe". Curaçao, 31-05-1978, p. 2. Geraadpleegd op Delpher op 02-07-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639308:mpeg21:p002</ref><ref>Advertentie. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 15-01-1973, p. 10. Geraadpleegd op Delpher op 02-07-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010460312:mpeg21:p010</ref> Desde komienso di siglo 21, e nòmber “Kranshi” ta referí prinsipalmente na Casa Blanca, unda Registro Sivil ta ubiká actualmente i "Kranshi bieu" na Kas di Pachi de Sola. == Uso == Te awendia, hopi residente di Kòrsou ta sigui usa e palabra “Kranshi” komo sinónimo pa Registro Sivil, sin importá su lokalidat ofisial. E término ta un ehèmpel di: *kontinuidad linguístiko *memoria kolektivo *influensia di idioma den formashon di identidat urbano {{Appendix}} --------------- 1q6boeosn8o0r43zohv897z4uvduoma 202944 202943 2026-09-02T20:52:16Z Caribiana 8320 202944 wikitext text/x-wiki __NOINDEX__ {{Variante|c}} {{infobox edificio| variante = c | tipo = [[monumento]] | nomber = Curacaostraat 50 | imagen = Curaçaostraat 50, restoration.png | descripcion = Edifisio bou restorashon na 2023 | nomber2 = Kranshi Bieu | localisa_na = [[Otrobanda]] | luga = [[Willemstad]] | adres = Curacaostraat 50 | pais = {{CUW}} }} '''Curaçaostraat 50''', konosí popularmente komo ''Kranshi Bieu'' òf ''Lanthùis Kranshi'', ta un edifisio monumental na [[Willemstad]], [[Kòrsou]], situá den [[Otrobanda]]. E edifisio ta un di e lugánan mas importante den historia di e término [[Kranshi]], i a funshoná komo un di e promé sedenan di e registro sivil na e isla. E edifisio ta registrá komo monumento ofisial i ta forma parti di e patrimonio históriko di Otrobanda i sentro históriko di Willemstad.<ref name="UNESCO">[https://whc.unesco.org/document/154358 World Heritage List], [[UNESCO]]</ref> Den [[siglo 21|siglo bintiun]], e edifisio ta den uso komo akomodashon turístiko, despues di a wòrdu restourá i adaptá pa uso moderno, manteniendo su karakter monumental.<ref>[https://www.landhuiskranshi.com/accommodatie/ Landhuis Kranshi]</ref> == Historia == E edifisio Curaçaostraat 50 ta data for di 1873 i originalmente tabata un kas di shon grandi. Na fin di [[siglo 19|siglo diesnuebe]], e kas a bira propiedat i sede di un asosiashon di dama protestant bou di e nòmber ''Eendracht maakt macht'' (Union ta hasi Forsa), fundá na 1899 dor di Marie van den Brink.<ref>{{citeer web|titel=Eendracht maakt Macht|werk=[[Amigoe]]|datum=1911-12-09|bezochtdatum=2026-09-03|via=Delpher.nl|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280051:mpeg21:p003}}</ref> E grupo aki tabata reuní pa hasi obra di man manera: kosementu, bòrdamentu i breimentu. Debí na e aktividat aki, e edifisio a haña e nòmber hulandes "dameskrans", ku den uso popular na [[papiamentu]] a transformá den "kranshi".<ref>[https://gobiernu.cw/gob-newsletter-edishon1/ Kranshi, di unda e nomber ei a bin?], gobierno.cw</ref><ref>{{citeer web|titel=Groep Ned. Antillen VAN HET ALGEMEEN NEDERLANDSCH VERBOND|werk=[[Amigoe]]|datum=1929-02-09|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280778:mpeg21:p003}}</ref> Den kurso di tempu e edifisio a haña diferente uso: enkuentronan di Iglesia Reformá, Cultureel Centrum Curaçao, ofisina di Registro Sivil, sede di sindikato, entre otro Fekoskan, i sitio pa duna presentashon i charla.<ref name="Nomber"/><ref>https://www.landhuiskranshi.com/geschiedenis/</ref> == Vínkulo ku Registro Sivil== Alrededor di aña 1940, Registro Sivil a muda pa e edifisio na Curaçaostraat 50. For di e momento ei, e nòmber "Kranshi" a wòrdu direktamente asosiá ku e servisio gubernamental. E uso aki a duna e edifisio un papel sentral den bida sivil di Kòrsou, kaminda dokumentonan manera akta di nasementu, matrimonio i morto tabata wòrdu registrá.<ref>[https://gobiernu.cw/ministerionan/maneho-di-gobernashon-planifikashon-i-servisio-publiko/servisio-publiko-kranshi-i-ofisina-di-reibeweis/ Servisio Públiko (Kranshi i Ofisina di Reibeweis)], Gobièrnu di Kòrsou</ref> Despues ku Registro Sivil a bandoná e edifisio alrededor di 1954, e departamento a muda pa varios otro lokalidatnan, manera na [[Pietermaai]] i [[Skalo]]. Ku e traslado aki, e edifisio original na Curaçaostraat 50 a kuminsá wòrdu yamá ''Kranshi Bieu'', pa distingui'é for di e lokalidatnan nobo.<ref>{{citeer web|titel=Basis-cursus over de cooperatie|werk=[[Amigoe]]|datum=1978-05-31|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639308:mpeg21:p002}}</ref><ref>{{citeer web|titel=Advertentie Cooperativa di Consumo Botica Wilhelmina|werk=[[Amigoe]]|datum=1973-01-15|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010460312:mpeg21:p010}}<ref></ref><ref>{{citeer web|titel=Advertentie Cooperatieve Spaar- & Credietvereniging Ogem |werk=[[Amigoe]]|datum=1992-07-22|bezochtdatum=2026-07-03|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010644156:mpeg21:p006}}</ref> == Arkitektura== E edifisio ta un kas monumental independiente di un piso, situá retirá un tiki for di e linia di kaya. Karakterístikanan prinsipal ta inkluí:<ref>[https://curacaomonuments.org/sites/curacaostraat-50/ Curacaostraat 50], curacaomonuments.org</ref> *diseño den forma di H *tres dak di tipo [[dak di schouder]] *leishi di het kontinuo ku perfil dekorativo *kantonan ku detaye tipo dentil *porta sentral ku shùter, flankiá pa bentana ku shùter *bentana adishonal den e ala lateral *un sisterna grandi tapá ku akueduktonan arko patras di e ala pabou. E kombinashon di e elementonan aki ta típiko pa kasnan urbano di status altu den Otrobanda. {{Appendix}} [[:Kategoria:Kòrsou]] [[:Kategoria:Arkitektura]] [[:Kategoria:Monumento protehí]] == Uso aktual == Signifikashon kultural Curaçaostraat 50 tin un papel klave den: orígen di e término Kranshi historia di Registro Sivil na Kòrsou memoria kolektivo di Otrobanda E edifisio ta representá un punto di transishon entre: *bida sosial (klup di dama) *funshon gubernamental *patrimonio restourá Curaçaostraat 50 in Willemstad (Otrobanda) is a recognized cultural heritage monument on Curaçao. Wikimedia Commons features a high-resolution restoration image of this large, H-shaped historical building, which historically functioned as the Kranshi Bieuw. The property sits on a detached, deep setback lot. == Mira tambe == * [[Kranshi]] {{Appendix}} [[:Kategoria:Kòrsou]] [[:Kategoria:Arkitektura]] [[:Kategoria:Monumento protehí]] ------------------------------- {{infobox edificio| variante = c | tipo = [[monumento]] | nomber = Casa Blanca | imagen = Roodeweg 42 - 44.png | descripcion = | nomber2 = | localisa_na = Roodeweg 42-44, [[Otrobanda]] | luga = [[Willemstad]] | cercania = | adres = | pais = {{CUW}} | fecha_funda = 29 di mart 1859 | estilo = neoklásiko | encarga = Carel Maurits Gaerste | fecha_construccion = 1858-1859 | architect = | material = | contratista = | gasto = | inaugura = | restaura = 1998-2002 | funcion_original = kas di shon | funcion_actual = sede di Registro Sivil di Kòrsou | propietario = Stichting Monumentenzorg Curaçao | status_monumento = monumento di herensia kultural | registra = 1994 }} '''Casa Blanca''' ("Kas Blanku") ta un edifisio monumental-históriko na [[Willemstad]], [[Kòrsou]]. E ta situá na Roodeweg 42-44 den [[Otrobanda]], entre Reuzensteeg i Pieterszsteeg, enfrente di [[Sint-Elisabeth Hospital]] (SEHOS).<ref name=:"1">{{citeer web|titel=Advertentie|werk=[[Amigoe]]|datum=1976-12-11|via=Delpher.nl|bezochtdatum=2026-07-02|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010460945:mpeg21:p008}}</ref> Desde komienso di [[siglo 21|siglo bintiun]], e edifisio ta popularmente konosí komo [[Kranshi]], ora el a bira sede di e Registro Sivil.<ref name=:"2">[https://curacaomonuments.org/sites/roodeweg-42-44/ Roodeweg 42-44], curacaomonuments.org</ref> Huntu ku “La Maravilla” na [[Scharlooweg]] i “Belvédère” na L.B. Smithplein, Casa Blanca ta konsiderá komo un di e promé ehèmpelnan di arkitektura neoklásiko na Kòrsou.<ref name="NAAM">Gladys do Rego-Kuster, [https://naam.cw/2014/11/30/casa-blanca/ Casa Blanca], [[NAAM]]</ref> == Historia == Casa Blanca a wòrdu konstruí den añanan 1858–1859 komo un manshon di status haltu pa Carel Maurits Gaerste (1804–1871), un komersiante prominente, doño di diferente plantashi i propiedat den Otrobanda, i miembro di [[Konseho Kolonial]]. Pa e konstrukshon, el a kumpra vários parsela na banda panort di Roodeweg. Dia 29 di mart 1859, e edifisio a wòrdu deklará habitabel pa outoridatnan.<ref name="FB"/> E kas tabata konosí pa su gran salon di baile, un di e mas grandi riba e isla den e tempu ei, unda tabata organisá enkuentronan sosial, kultural i intelektual.<ref>Marugg, Stanley, [https://www.archiefvriend.com/index.php/ons-kwartaalblad/artikelen-uit-ons-blad/53-lauffer De woonhuizen van de familie Lauffer], De Archiefvriend, september 2009</ref> Durante [[siglo 20|siglo binti], e edifisio a pasa pa diferente fase di uso i dekadensia, inkluyendo komo penshun i burdel. Den e periodo aki, e kondishon di e kas a deteriorá konsiderablemente. Na 1994, Casa Blanca a haña status ofisial komo monumento. Den 1998, Stichting Monumentenzorg Curaçao a kumpra e edifisio i a restourá esaki kompletamente, konservando su karakter históriko i arkitektóniko.<ref name="FB">[https://www.facebook.com/curacaomonuments/posts/past-presentroodeweg-42-44-otrobanda-this-striking-palatial-mansion-later-known-/191481583593342/ Roodeweg 42-44, Otrobanda], FB</ref> E restourashon a haña rekonosemento regional pa su kalidat arkitektóniko.<ref name=:"2"/> For di sèptèmber 2002, e edifisio ta alohá Registro Sivil den kuadro di reutilisashon di patrimonio arkitektóniko den e sentro históriko di Willemstad. Na 2026 a kuminsá un proyekto di renobashon pa mantené i modernisá e edifisio.<ref>[[Dick Drayer]], [https://www.curacao.nu/nieuws/overheid/86733/kranshi-verhuist-tijdelijk-door-verbouwing-hoofdgebouw Kranshi verhuist tijdelijk door verbouwing hoofdgebouw], curacao.nu (6 di mart 2026)</ref> ==Deskripshon== Casa Blanca ta un edifisio monumental di dos piso, konstrui riba un parsela amplio (± 3.250 m²) i diseñá den forma di U ku ta rondoná un patio interno.<ref name=:"1"/><ref name=:"2"/> Karakterístikanan prinsipal ta inkluí: *fachada simétriko ku siete as *fronton triangular riba e parti sentral *balkon dilanti riba un pòrch ku kolumnanan dobbel *bòrdèshi ku trapi hanchu ku ta yega na entrada prinsipal *leishi di het profilá ku detaye dekorativo *kombinashon di diferente tipo di dak (manera [[dak di schouder]] i [[dak di siya]]) Originalmente, e kas tabata parti di un kompleho tipo kurá, ku un edifisio prinsipal i edifisionan anekso (“afdak”). Den e aneksonan aki tabata biba katibu i sirbiente di kas, i den sierto kaso nan tabata di hür.<ref>[https://dutchcaribbeanheritage.org/informatie/monumento-habri-2012-kura-di-otrobanda-koralengebied/ Area di Kura di Otrobanda], dutchcaribbeanheritage.org (2012) </ref><ref>[https://www.scribd.com/doc/111563414/Omd-2012-Koralengebied-Def-15okt12-Nl-Eng-Pap-Op-Volgorde Koralengebied Definitie]</ref> == Uso aktual == Aktualmente, Casa Blanca ta sede di Registro Sivil di Kòrsou, parti di departamento di Asuntunan Públiko. Ku mudansa di e Registro Sivil di Skalo pa Otrobanda, su nòmber popular “Kranshi”, ku a originá na un lokalidat anterior, tambe a transferí pa Casa Blanca. == Mira tambe == * [[Kranshi]] {{Appendix}} [[:Kategoria:Kòrsou]] [[:Kategoria:Arkitektura]] [[:Kategoria:Monumento protehí]] E manshon grandi impreshonante aki, despues konosí komo Casa Blanca, a wòrdu konstruí na 1858-1859 pa Carel Maurits Gaerste. Pa esaki el a kumpra vários parsela na banda panort di Roodeweg. Riba 29 di mart 1859, e kas grandi ta wòrdu deklará habitabel pa e maestro di distrito di Otrobanda. Carel Maurits Gaerste (1804 – 1871), tabata un hòmber prominente i próspero. E tabata miembro di e Konseho Kolonial i doño di plantashonnan Hermanus, Meiberg, i despues Malpais alias ‘’Terburgh à Texel, i Groot i Klein Malpais, alias “Mount Pleasant” i “Weitje”.<ref name="FB"/> Despues ku e edifisio a keda listá komo monumento na 1994, el a wòrdu kumprá pa Stichting Monumentenzorg Curaçao na 1998 i a keda kompletamente restourá.<ref name="FB"/> E trabounan di restourashon a keda bon dokumentá i lo wòrdu post pronto.<ref name="FB">[https://www.facebook.com/curacaomonuments/posts/past-presentroodeweg-42-44-otrobanda-this-striking-palatial-mansion-later-known-/191481583593342/ Roodeweg 42-44, Otrobanda], FB</ref> For di sèptèmber 2002, e edifisio ta akapará ‘’Kranshi’’, e ofisina di Registro Sivil di Kòrsou.<ref name="FB"/> E kas tabata konosí pa su gran salon di baile, konsiderá komo un di e mas grandi riba e isla den e tempu ei, unda tabata organisá enkuentronan sosial, kultural i intelektual.<ref>Marugg, Stanley, [https://www.archiefvriend.com/index.php/ons-kwartaalblad/artikelen-uit-ons-blad/53-lauffer De woonhuizen van de familie Lauffer], De Archiefvriend, september 2009</ref>, tabata organisá enkuentronan kultural i intelektual. Den [[siglo 20|siglo binti]], e edifisio a pasa pa diferente uso: penshun, burdel i posteriormente a bira un edifisio den estado di dekadensia. Despues di un periodo di deterioro, e edifisio a wòrdu kompletamente restourá i adaptá pa uso gubernamental. E restourashon a haña rekonosemento regional pa su kalidat arkitektóniko.<ref name=:"2"/> Na 2026 a kuminsa un proyekto di renobashon di e edifisio na Roodeweg 42.<ref>[[Dick Drayer]], [https://www.curacao.nu/nieuws/overheid/86733/kranshi-verhuist-tijdelijk-door-verbouwing-hoofdgebouw Kranshi verhuist tijdelijk door verbouwing hoofdgebouw], curacao.nu (6 di mart 2026)</ref> == Deskripshon == Casa Blanca ta un edifisio monumental grandi di dos piso, situá un tiki retirá for di kaya riba un parsela amplio (± 3.250 m²).<ref name=:"1"/> E edifisio ta diseña den forma di U ku ta rondoná un patio interno. Karakterístikanan prinsipal ta inkluí:<ref name=:"2"/> *fachada simétriko ku siete as *un fronton triangular riba e parti sentral *balkon dilanti riba un pòrch ku kolumnanan dobbel *bòrdèshi ku trapi hanchu ku ta yega na entrada prinsipal *leishi di het profilá i detaye dekorativo *kombinashon di dak di tipo [[dak di schouder]] i [[dak di siya]] E edifisio (kas di shon), para riba un persela di 3.250 m², tin dos piso i ta konstrui den e forma di un "U" ku ta rondoná un patio. e fachada sensio ku un leshi di het dòrná, ku riba dje un ‘fronton’ triangular. Un bòrdèshi na haltu riba trapi hanchu i kubrí pa un balkon riba pilá ta asentuá su forma rektangular será di e edifisio.<ref name="NAAM"/> E fachada dilanti tin un porch na entrada di e kas, i riba esaki tin un balkon. Originalmente, e kas tabata parti di un kompleho mas grandi ku edifisionan rond di e patio. Originalmente Casa Blanca tabata forma un kompleho tipo "Kurá", ku ta konsisti di un edifisio prinsipal i na su rant edifisionan anekso, tambe yamá "afdak" (kasita di un kamber ku dak di siya òf un dak inkliná (dak di lèsenar), respektivamente). Den e afdaknan aki tabata biba katibu i sirbiente di kas, pero tabata hür nan tambe.<ref>[https://dutchcaribbeanheritage.org/informatie/monumento-habri-2012-kura-di-otrobanda-koralengebied/ Area di Kura di Otrobanda], dutchcaribbeanheritage.org (2012) </ref><ref>[https://www.scribd.com/doc/111563414/Omd-2012-Koralengebied-Def-15okt12-Nl-Eng-Pap-Op-Volgorde Koralengebied Definitie]</ref> == Uso == Aktualmente, Casa Blanca ta sede di Registro Sivil di Kòrsou i di kua el a atkeri e nomber di "Kranshi" den boka di pueblo. E edifisio ta un ehèmpel importante di reutilisashon di patrimonio arkitektóniko den e sentro históriko di Willemstad. Na 1997 Unesco a nombra Willemstad Herensia Mundial. E edifisio ta konosí den boka di pueblo komo Kranshi. E nòmber aki no ta originá di Casa Blanca mes, sino di un otro lokalidat kaminda Registro Sivil tabata ubiká anteriormente. Ku e mudansa di e institushon pa Casa Blanca na komienso di siglo 21, e nòmber popular “Kranshi” a keda asosiá ku e edifisio nobo. == Mira tambe == * [[Kranshi]] == Literatura == * {{citeer boek |auteur=Pauline Pruneti-Winkel |jaar=1990|url= |titel=Scharloo a nineteenth century quarter of Willemstad, Curaçao : historical architecture and its background|via= |uitgever= Edizioni Poligrafico Fiorentino}} {{Appendix}} Roodeweg 42 - 44, Otrobanda E manshon palasial impreshonante aki, despues konosí komo Casa Blanca, a wòrdu konstruí na 1858-1859 pa Carel Maurits Gaerste. Pa esaki el a kumpra vários kavel na parti panort di e Roodeweg. Riba 29 di mart 1859, e kas grandi ta wòrdu deklará habitabel pa e maestro di distrito di Otrobanda. Carel Maurits Gaerste (1804 – 1871), tabata un hòmber prominente i próspero. E tabata miembro di e Konseho Kolonial i doño di plantashonnan Hermanus, Meiberg, i despues Malpais alias ‘’Terburgh à Texel, i Groot i Klein Malpais, alias “Mount Pleasant” i “Weitje”. Despues ku e edifisio a keda lista komo monumento na 1994, el a wòrdu kumprá pa Stichting Monumentenzorg Curaçao na 1998 i a keda kompletamente restourá. E trabounan di restourashon a keda bon dokumentá i lo wòrdu post pronto.<ref>https://www.facebook.com/curacaomonuments/posts/past-presentroodeweg-42-44-otrobanda-this-striking-palatial-mansion-later-known-/191481583593342/ Roodeweg 42-44, Otrobanda], FB</ref> For di sèptèmber 2002, e edifisio ta akapará ‘’Kranshi’’, e ofisina di Registro Sivil di Kòrsou. ----- Casa Blanca ta situá den Área di Koral (Kura) di Otrabanda, ku realmente a kuminsá desaroyá for di e di dos mitar di siglo 19. Un koral (kura) ta un tereno ku muraya ku un edifisio prinsipal i edifisionan eksterno na e randnan, tambe yamá dormitorio òf mitar dak (kasnan chikitu ku un kamber ku un dak di gable (dak di siya) òf un dak inkliná (dak di lèsenar), respektivamente). Katibunan i personal doméstiko tabata biba den e edifisionan eksterno, pero nan tabata destiná tambe pa hür. <ref>https://www.scribd.com/doc/111563414/Omd-2012-Koralengebied-Def-15okt12-Nl-Eng-Pap-Op-Volgorde Koralengebied Definitie]</ref> Desaroyo di e Area di Kurá riba Seru di Otrobanda a kuminsa meimei di siglo 19. Kuranan konosi ta Kura di Shon Ki, Casa Blanca i Kura di Shon Fil. Casa Blanca a konsisti originalmente di un edifisio prinsipal i na su rant edifisionan anekso, tambe yamá "afdak" (kasita di un kamber ku dak di siya òf un dak inkliná (dak di lèsenar), respektivamente). Den e afdaknan aki tabata biba katibu i sirbiente di kas, pero tabata hur nan tambe. Un kompleho asina ta wordu yama Kurá, un fenomeno ku a desaroya desde meimei di siglo 19 riba Seru Otrobanda. ==================, == Nomber Kranshi == E nòmber Kranshi tin un orígen masha pekuliar. E edifisio kaminda Kranshi for di prinsipio tabata ubiká, den pasado tabata un lokalidat Protestant kaminda un klup di hende muhé, yamá ‘Eendracht maakt macht’ tabata reuní regularmente. Na aña 1899 Marie van den Brink, yu muhé di e dominee, a funda e klup aki. Dor ku nan tabata bin huntu speshal pa hasi obra di man manera kose, bòrda i brei nan tabata yama e klup ‘dameskrans’. E nòmber ‘dameskrans’ den boka di e Yu di Kòrsou e tempu ei a bira Kranshi. Mesora esei a bira nòmber di e edifisio tambe.<ref>[https://gobiernu.cw/gob-newsletter-edishon1/ Kranshi, di unda e nomber ei a bin?], gobierno.cw</ref> E edifisio a mantené e nòmber Kranshi, asta ora ku na aña 1930 durante un periodo kòrtiku, Iglesia Reformá a usé pa su enkuentronan. Maske entretantu e nòmber ya no tabata tin su funshon original mas, e edifisio a keda karga e nòmber te na añanan ‘40 momentu ku Registro Sivil a kuminsá operá den dje. Na komienso di añanan ’60 Registro Sivil a muda (huntu ku e nòmber Kranshi) bai Skalo 150-152; kas kaminda anteriormente Pachi de Sola tabata biba. Den boka di pueblo e orei e edifisio original na Otrabanda a haña e nòmber ‘Kranshi bieu’. Na komienso di e siglo aki Kranshi a bolbe muda. Awor e la bai e edifisio neoklásiko restourá yamá ‘Casa Blanca’ situá na Roodeweg 42 nèt enfrente di Hospital Sint Elisabeth (SEHOS). Carel Maurits Gaerste kende tabata doño di diferente edifisio den Otrabanda, entre 1865 i 1884 a kumpra i rekonstruí Casa Blanca komo bibienda. Despues e edifisio a sirbi komo penshun, despues burdel (ka’i biá) i despues segun e la dekaí e la bira asta un dak pa drogadiktonan. Awendia den e famoso edifisio aki nos Registro Sivil ta ubiká. E ta ofisialmente yamá Asuntunan Públiko pero ketu bai Kranshi den boka di pueblo! == Historia == Carel Maurits Gaerste (1804-1871), komersiante, tabata doño di plantashi Malpais (Daniel) i diferente edifisio den Otrobanda. Entre 1865 i 1884 el a kumpra i rekonstruí e kas di shon komo bibienda. Den e ‘salon di baile’ di e kas, ku segun Pauline Prunetti-Winkel tabata esun mas grandi riba e isla den e tempu ei<ref>Marugg, Stanley, [https://www.archiefvriend.com/index.php/ons-kwartaalblad/artikelen-uit-ons-blad/53-lauffer De woonhuizen van de familie Lauffer], De Archiefvriend, september 2009</ref>, tabata organisa enkuentronan kultural i intelektual. Desde komienso di [[siglo 20]] e edifisio a sirbi komo penshun, despues burdel (ka’i biá) i despues, segun esaki tabata dekaí, a bira asta un dak pa drogadiktonan. == Deskripshon == E edifisio (kas di shon), para riba un persela di 3.250 m², tin dos piso i ta konstrui den e forma di un "U" ku ta rondoná un patio. e fachada sensio ku un leshi di het dòrná, ku riba dje un ‘fronton’ triangular. Un bòrdèshi na haltu riba trapi hanchu i kubrí pa un balkon riba pilá ta asentuá su forma rektangular será di e edifisio.<ref name="NAAM"/> E fachada dilanti tin un porch na entrada di e kas, i riba esaki tin un balkon. Dono di e edifisio ta ... Groot vrijstaand monumentaal gebouw van twee verdiepingen, terugliggend van de straat. Het hoofdgebouw van de kraal was oorspronkelijk volledig omringd door extra gebouwen aan de randen van de kraal. U-vormige plattegrond die een patio omsluit. Twee parallelle schilddaken over de voorkant, zadeldaken over de achtervleugels. Zwaar geprofileerde en volledig versierde uitspringende kroonlijst op consoles over de gevels, dentate quoins op hoeken. Voorgevel ingedeeld in zeven assen. Middendeel met driehoekig fronton boven kroonlijst; voorbalkon boven portiek met dubbele zuilen op bordes aan voorzijde met treden. Fronthek met voetmuur en spijlen tussen pilaren. Centrale voorpoort tussen gecanneleerde pilaren, twee extra poorten aan weerszijden. Volledig gerestaureerd als burgerlijke stand (restauratie bekroond met Caribische prijs voor beste restauratiearchitectuur). e ‘salon di baile’ riba e di dos piso Large detached two-storey monumental structure set back from street. Main building of corral originally fully surrounded by additional buildings at edges of corral. U- shaped floor plan enclosing a patio. Two parallel hipped roofs over front section, gable roofs over rear wings. Heavy profiled and fully decorated projecting cornice on consoles over façades, dentate quoins on corners. Front façade laid out in seven axes. Central section with triangular fronton above cornice; front balcony above portico with double columns on front platform with steps. Front fence with footing wall and bars set between pillars. Central front gate between fluted pillars, two additional gates on both sides. Fully restored as Civil Registry (restoration awarded with Carfibbean prize for best restoration architecture).<ref>[https://curacaomonuments.org/sites/roodeweg-42-44/ Roodeweg 42-44], curacaomonument.org</ref> Gran estructura monumental independiente de dos plantas retranqueada de la calle. Edificio principal del corral originalmente totalmente rodeado por edificios adicionales en los bordes del corral. Planta en forma de U que rodea un patio. Dos tejados paralelos a cuatro aguas en la parte delantera, tejados a dos aguas en las alas traseras. Cornisas salientes sobre ménsulas en las fachadas, muy perfiladas y decoradas. Fachada delantera dispuesta en siete ejes. Sección central con frontón triangular sobre cornisa; balcón delantero sobre pórtico con columnas dobles sobre plataforma delantera con escalones. Cerca frontal con muro de zapata y barrotes entre pilares. Puerta delantera central entre pilares estriados, dos puertas adicionales a ambos lados. Totalmente restaurado como Registro Civil (restauración galardonada con el premio Carfibbean a la mejor arquitectura de restauración). 1990: het in verval rakend monumentale herenhuis 'Casa Blanca' met onder andere de rijkst bewerkte gootlijst uit onze historische architectuur. Advertentie openbare verkoop:De opstal CASA BLANCA, staande op een perceel eigendomsgrond groot 3.250 m 2, begrensd door de Roodeweg, de Reuzensteeg en de Pieterszsteeg, kadastraal bekend als Stadsdistrict, Sectie B, no. 543.<ref name=:"1"/> {{Appendix}} [[Kategoria:Monumento protehí]] [[:Kategoria:Kòrsou]] Huntu ku e edifisionan "La Maravilla" na [[Scharlooweg]] 5 i "Belvédère" na Plasa L.B. Smith, e edifisio prinsipal di Casa Blanca ta marka e inisio di arkitektura neoklasisista na Kòrsou i ta di gran balor pa e historia di arkitektura di e isla.<ref name="NAAM">Gladys do Rego-Kuster, [https://naam.cw/2014/11/30/casa-blanca/ Casa Blanca], [[NAAM]]</ref> ----------------------- {{Databox}} '''Kranshi''' ta un término popular na [[Kòrsou]] ku ta referí histórikamente na Registro Sivil lokal<ref>Ofisialmente yamá "Asuntunan Públiko" ku ta inkluí diferente servisio manera registro sivil, registrashon di residente i asuntunan di elekshon.</ref> i, mas ampliamente, na e lugá kaminda e instituto gubernamental aki ta of tabata ubiká. ==Orígen== E nòmber “Kranshi” tin su orígen den e edifisio na [[Curaçaostraat 50]] na Otrobanda. Na 1899, Marie van den Brink, yu muhé di un domi protestant, a funda un klup di dama den Otrobanda ku e lema ''Eendracht maakt macht'' (Union ta hasi Forsa).<ref name="Nomber">[https://gobiernu.cw/gob-newsletter-edishon1/ Kranshi, di unda e nomber ei a bin?], gobiernu.cw</ref><ref>{{citeer web|titel=Eendracht maakt Macht|werk=[[Amigoe]]|datum=1911-12-09|bezochtdatum=2026-07-03|via=Delpher.nl|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280051:mpeg21:p003}}</ref> E miembronan di e klup tabata reuní pa hasi obra di man manera kose, bòrda i brei i pesei e klup tabata konosí komo ''dameskrans''. Den bok'i pueblo ku ta papia [[papiamentu]], e palabra aki a evolushoná fonétikamente te bira “Kranshi”.<ref name="Nomber"/> Rapidamente, e nòmber no solamente tabata referí na e klup, sino tambe na e edifisio mes, ku a bira konosí komo Kranshi (of Kransgebouw). == Di edifisio pa institushon == Durante añanan siguiente, e edifisio a sigui karga e nòmber “Kranshi”, tambe ora su uso a kambia (inkluso pa enkuentronan di Iglesia Reformá na un periodo kòrtiku).<ref name="Nomber"/> Na añanan 1940, Registro Sivil a kuminsá operá den e mesun edifisio. For di e momento ei, e nòmber “Kranshi” a pasa di un referensia di lugá pa un referensia di institushon. Den kurso di tempu, e término a bira uso komun pa tur servisio relashoná ku registrashon di susesonan di bida, manera nasementu, matrimonio i fayesimentu i pa dokumentonan ofisial.<ref>[https://gobiernu.cw/ministerionan/maneho-di-gobernashon-planifikashon-i-servisio-publiko/servisio-publiko-kranshi-i-ofisina-di-reibeweis/ Servisio Públiko (Kranshi i Ofisina di Reibeweis)], Gobièrnu di Kòrsou</ref> ==Lokalidatnan== Ku e desaroyo di e institushon, Registro Sivil (i kuné e nòmber “Kranshi”) a muda pa diferente lokalidat:<ref>[https://www.facebook.com/groups/17257577140/posts/10160977243972141/ Geschiedenis van Kranshi], [[Facebook|FB]]</ref> * Otrobanda – Curaçaostraat 50 (lokalidat original) * [[Pietermaai]] – lokalidat temporal despues di 1954 * [[Skalo]] – Kas di Pachi de Sola na [[Scharlooweg]] 150–152, desde añanan 1960) * Otrobanda – [[Casa Blanca]] na Roodeweg 40-42, desde 2002 Despues di e traslado pa Skalo, e lokalidat original a bira konosí komo “Kranshi bieu” den boka di pueblo.<ref>{{citeer web|titel=Basis-cursus over de cooperatie|werk=[[Amigoe]]|datum=1978-05-31|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639308:mpeg21:p002}}</ref><ref>{{citeer web|titel=Advertentie Cooperativa di Consumo Botica Wilhelmina|werk=[[Amigoe]]|datum=1973-01-15|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010460312:mpeg21:p010}}<ref></ref><ref>{{citeer web|titel=Advertentie Cooperatieve Spaar- & Credietvereniging Ogem |werk=[[Amigoe]]|datum=1992-07-22|bezochtdatum=2026-07-03|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010644156:mpeg21:p006}}</ref> ==Evolushon i uso== E historia di “Kranshi” ta mustra un evolushon klá di nòmber di un klup sosial (dameskrans) pa nòmber di un edifisio i despues pa nòmber di un institushon gubernamental. Durante e mudansanan di lokalidat, ta importante nota ku e edifisionan nobo ya tabatin nan propio nòmber, manera Kas di Pachi de Sola i Casa Blanca, pero den uso popular, e nòmber “Kranshi” a sigui predominá i a move huntu ku e institushon. Te dia di awe, e término ta keda bibu den idioma diario: hopi residente di Kòrsou ta usa “Kranshi” komo sinonimo pa Registro Sivil, meskos pa su nòmber ofisial "Asuntunan Públiko".<ref>{{citeer web|titel=Groep Ned. Antillen VAN HET ALGEMEEN NEDERLANDSCH VERBOND|werk=[[Amigoe]]|datum=1929-02-09|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280778:mpeg21:p003}}</ref> {{Appendix}} [[:Kategoria:Kòrsou]] [[:Kategoria:Papiamento]] == Vínkulo ku Registro Sivil == Rònt di aña 1940, Registro Sivil a kuminsá operá den e mesun edifisio na Curaçaostraat 50. E departamento tabata responsabel pa registrashon di susesonan di bida, manera nasementu, fayesimentu, matrimonio, divorsio i rekonosimentu, i pa suministrá kopia, ekstrakto i deklarashonnan ofisial.<ref>[https://gobiernu.cw/ministerionan/maneho-di-gobernashon-planifikashon-i-servisio-publiko/servisio-publiko-kranshi-i-ofisina-di-reibeweis/ Servisio Públiko (Kranshi i Ofisina di Reibeweis)], Gobièrnu di Kòrsou</ref> For di e momento ei, e nòmber “Kranshi” a bira estrechamente asosiá ku e institushon gubernamental. Den añanan ku a sigui, Registro Sivil a muda pa diferente lokalidat, mientras e nòmber popular a move huntu ku e departamento. Ku tempu, no solamente pueblo pero tambe organisashon, gobièrnu i Registro Sivil mes, a kuminsá usa e término "Kranshi" den anunsionan públiko, referiendo tantu na e instansia komo na su lokalidat.<ref>{{citeer web|titel=Advertentie Gobièrnu di Kòrsou|werk=[[Amigoe]]|datum=1989-04-21|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642919:mpeg21:p015}}</ref><ref>{{citeer web|titel=Advertentie URA|werk=[[Amigoe]]|datum=1969-07-12|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010463330:mpeg21:p006}}</ref> ===Lokalidatnan === Durante [[siglo 20]] i [[siglo 21|21]], Registro Sivil tabata establesé den diferente edifisio:<ref>[https://www.facebook.com/groups/17257577140/posts/10160977243972141/ Geschiedenis van Kranshi], [[Facebook|FB]]</ref> * Otrobanda – Curaçaostraat 50, lokalidat original ("Kransgebouw") * [[Pietermaai]] – lokalidat temporal despues di 1954 * [[Skalo]] – [[Scharlooweg]] 150-152 desde añanan 1960 (“Kas di Pachi de Sola”) * Otrobanda – Roodeweg 40-42 desde 2002 ("[[Casa Blanca]]") Despues di e traslado pa Skalo, e edifisio original na Otrobanda a bira konosí komo “Kranshi bieu”.<ref>{{citeer web|titel=Basis-cursus over de cooperatie|werk=[[Amigoe]]|datum=1978-05-31|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639308:mpeg21:p002}}</ref><ref>{{citeer web|titel=Advertentie Cooperativa di Consumo Botica Wilhelmina|werk=[[Amigoe]]|datum=1973-01-15|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010460312:mpeg21:p010}}<ref></ref><ref>{{citeer web|titel=Advertentie Cooperatieve Spaar- & Credietvereniging Ogem |werk=[[Amigoe]]|datum=1992-07-22|bezochtdatum=2026-07-03|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010644156:mpeg21:p006}}</ref> Ku e último mudansa pa Casa Blanca, e término “Kranshi” a sigui den uso pa e lokalidat nobo. == Evolushon i uso == Ku tempu, e nifikashon di e término “Kranshi” a pasa for di un klup sosial pa un edifisio spesífiko i despues pa un término general pa Registro Sivil.<ref>{{citeer web|titel=Groep Ned. Antillen VAN HET ALGEMEEN NEDERLANDSCH VERBOND|werk=[[Amigoe]]|datum=1929-02-09|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280778:mpeg21:p003}}</ref> No obstante ku a muda pa edifisionan ku ya tabatin nan propio nòmber (Kas di Pachi de Sola i Casa Blanca), e uso popular di e nòmber “Kranshi” a keda predominá i a wòrdu transferí di un lugá pa otro huntu ku e institushon. E fenómeno aki ta mustra kon un nòmber informal por bira un referensia institushonal i asta remplasá nòmbernan existente den memoria kolektivo. Te dia di awe e palabra “Kranshi” ta fungi den uso comun komo sinónimo pa Registro Sivil. {{Appendix}} [[:Kategoria:Kòrsou]] [[:Kategoria:Papiamento]] ------------------------- Den e “Historia di Kranshi,” e edifisio bieu riba Curaçaostraat den Otrobanda ta wòrdu menshoná promé. Alrededor di aña 1900, e asosiashon di hende muhé “Eendracht maakt Macht” (Unidat Ta Hasi Forsa) a reuní den e edifisio aki pa trabou di man, i el a bira konosí komo e Kransgebouw (Edifisio di Krans). Ora ku e Registro Sivil a muda pa e edifisio aki rònt di 1940, el a haña e nòmber ‘Kranshi’ lihé. E nòmber aki a sigui ora ku e Registro Sivil a muda pa e edifisio ‘Pachi de Sola’ na Scharloo na kuminsamentu di añanan 1960. Na 2002, e edifisio ‘Casa Blanca’ restourá na Otrobanda a wòrdu poné den uso: Scharloo a bira ‘Kranch Bieu’ i Otrobanda ‘Kranchi Nobo’. Pero unda Pietermaai ta pas awor? Na momentu ku Registro Sivil a bandoná e edifisio na Otrobanda na aña 1954, esaki tabata situá na Pietermaai pa algun aña, den e edifisio kaminda awor e ofisina di abogado “Soliana en Bonaparte” ta situá. <ref>https://www.facebook.com/groups/17257577140/posts/10160977243972141/ Geschiedenis van Kranshi], FB</ref> Curaçaostraat 50, un edifisio historiko di 1873, ta konosí awendia komo "Lanthùis Kranshi". ==Evolushon di signifikado== Ku tempu, e nòmber “Kranshi” a pasa for di un klup sosial pa un edifisio spesífiko, nan luga di encuentro na Curacaostraat 50, referi komo "Kransgebouw" of "Kransje", pa despues bira un término general pa Registro Sivil.<ref>Groep Ned. Antillen VAN HET ALGEMEEN NEDERLANDSCH VERBOND.. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 09-02-1929, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 02-07-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280778:mpeg21:p003</ref> Ora e Registro Sivil a kuminsá operá den e edifisio di e klup di dama na Otrobanda, e nòmber “Kranshi” a bira fuertemente asosiá ku e departamento gubernamental. Durante siglo 20 i 21, Registro Sivil a muda pa diferente lugá. E nòmber “Kranshi” a move huntu ku e institushon: * lokalidat original na Otrobanda * traslado pa [[Skalo]] meimei di añanan 1960 - "Kas di Pachi de Sola" na [[Scharlooweg]] 150-152 (awor A.M.Chumaceiro Bulevar 13) * posteriormente mudansa pa [[Casa Blanca]] na Roodeweg Despues di e mudansa pa Skalo, e edifisio original na Curacaostraat 50, Otrobanda a bira konosí komo “Kranshi bieu”.<ref>Basis-cursus over de cooperatie. "Amigoe". Curaçao, 31-05-1978, p. 2. Geraadpleegd op Delpher op 02-07-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639308:mpeg21:p002</ref><ref>Advertentie. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 15-01-1973, p. 10. Geraadpleegd op Delpher op 02-07-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010460312:mpeg21:p010</ref> Desde komienso di siglo 21, e nòmber “Kranshi” ta referí prinsipalmente na Casa Blanca, unda Registro Sivil ta ubiká actualmente i "Kranshi bieu" na Kas di Pachi de Sola. == Uso == Te awendia, hopi residente di Kòrsou ta sigui usa e palabra “Kranshi” komo sinónimo pa Registro Sivil, sin importá su lokalidat ofisial. E término ta un ehèmpel di: *kontinuidad linguístiko *memoria kolektivo *influensia di idioma den formashon di identidat urbano {{Appendix}} --------------- 6k59ragrla6wje73f8lv1c0dbd5sktm 202945 202944 2026-09-02T20:54:00Z Caribiana 8320 202945 wikitext text/x-wiki __NOINDEX__ {{Variante|c}} {{infobox edificio| variante = c | tipo = [[monumento]] | nomber = Curacaostraat 50 | imagen = Curaçaostraat 50, restoration.png | descripcion = Edifisio bou restorashon na 2023 | nomber2 = Kranshi Bieu | localisa_na = [[Otrobanda]] | luga = [[Willemstad]] | adres = Curacaostraat 50 | pais = {{CUW}} }} '''Curaçaostraat 50''', konosí popularmente komo ''Kranshi Bieu'' òf ''Lanthùis Kranshi'', ta un edifisio monumental na [[Willemstad]], [[Kòrsou]], situá den [[Otrobanda]]. E edifisio ta un di e lugánan mas importante den historia di e término [[Kranshi]], i a funshoná komo un di e promé sedenan di e registro sivil na e isla. E edifisio ta registrá komo monumento ofisial i ta forma parti di e patrimonio históriko di Otrobanda i sentro históriko di Willemstad.<ref name="UNESCO">[https://whc.unesco.org/document/154358 World Heritage List], [[UNESCO]]</ref> Den [[siglo 21|siglo bintiun]], e edifisio ta den uso komo akomodashon turístiko, despues di a wòrdu restourá i adaptá pa uso moderno, manteniendo su karakter monumental.<ref>[https://www.landhuiskranshi.com/accommodatie/ Landhuis Kranshi]</ref> == Historia == E edifisio Curaçaostraat 50 ta data for di 1873 i originalmente tabata un kas di shon grandi. Na fin di [[siglo 19|siglo diesnuebe]], e kas a bira propiedat i sede di un asosiashon di dama protestant bou di e nòmber ''Eendracht maakt macht'' (Union ta hasi Forsa), fundá na 1899 dor di Marie van den Brink.<ref name="Nomber">[https://gobiernu.cw/gob-newsletter-edishon1/ Kranshi, di unda e nomber ei a bin?], gobiernu.cw</ref><ref>{{citeer web|titel=Eendracht maakt Macht|werk=[[Amigoe]]|datum=1911-12-09|bezochtdatum=2026-09-03|via=Delpher.nl|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280051:mpeg21:p003}}</ref> E grupo aki tabata reuní pa hasi obra di man manera: kosementu, bòrdamentu i breimentu. Debí na e aktividat aki, e edifisio a haña e nòmber hulandes "dameskrans", ku den uso popular na [[papiamentu]] a transformá den "kranshi".<ref name="Nomber"/><ref>{{citeer web|titel=Groep Ned. Antillen VAN HET ALGEMEEN NEDERLANDSCH VERBOND|werk=[[Amigoe]]|datum=1929-02-09|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280778:mpeg21:p003}}</ref> Den kurso di tempu e edifisio a haña diferente uso: enkuentronan di Iglesia Reformá, Cultureel Centrum Curaçao, ofisina di Registro Sivil, sede di sindikato, entre otro Fekoskan, i sitio pa duna presentashon i charla.<ref name="Nomber"/><ref>https://www.landhuiskranshi.com/geschiedenis/</ref> == Vínkulo ku Registro Sivil== Alrededor di aña 1940, Registro Sivil a muda pa e edifisio na Curaçaostraat 50. For di e momento ei, e nòmber "Kranshi" a wòrdu direktamente asosiá ku e servisio gubernamental. E uso aki a duna e edifisio un papel sentral den bida sivil di Kòrsou, kaminda dokumentonan manera akta di nasementu, matrimonio i morto tabata wòrdu registrá.<ref>[https://gobiernu.cw/ministerionan/maneho-di-gobernashon-planifikashon-i-servisio-publiko/servisio-publiko-kranshi-i-ofisina-di-reibeweis/ Servisio Públiko (Kranshi i Ofisina di Reibeweis)], Gobièrnu di Kòrsou</ref> Despues ku Registro Sivil a bandoná e edifisio alrededor di 1954, e departamento a muda pa varios otro lokalidatnan, manera na [[Pietermaai]] i [[Skalo]]. Ku e traslado aki, e edifisio original na Curaçaostraat 50 a kuminsá wòrdu yamá ''Kranshi Bieu'', pa distingui'é for di e lokalidatnan nobo.<ref>{{citeer web|titel=Basis-cursus over de cooperatie|werk=[[Amigoe]]|datum=1978-05-31|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639308:mpeg21:p002}}</ref><ref>{{citeer web|titel=Advertentie Cooperativa di Consumo Botica Wilhelmina|werk=[[Amigoe]]|datum=1973-01-15|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010460312:mpeg21:p010}}<ref></ref><ref>{{citeer web|titel=Advertentie Cooperatieve Spaar- & Credietvereniging Ogem |werk=[[Amigoe]]|datum=1992-07-22|bezochtdatum=2026-07-03|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010644156:mpeg21:p006}}</ref> == Arkitektura== E edifisio ta un kas monumental independiente di un piso, situá retirá un tiki for di e linia di kaya. Karakterístikanan prinsipal ta inkluí:<ref>[https://curacaomonuments.org/sites/curacaostraat-50/ Curacaostraat 50], curacaomonuments.org</ref> *diseño den forma di H *tres dak di tipo [[dak di schouder]] *leishi di het kontinuo ku perfil dekorativo *kantonan ku detaye tipo dentil *porta sentral ku shùter, flankiá pa bentana ku shùter *bentana adishonal den e ala lateral *un sisterna grandi tapá ku akueduktonan arko patras di e ala pabou. E kombinashon di e elementonan aki ta típiko pa kasnan urbano di status altu den Otrobanda. {{Appendix}} [[:Kategoria:Kòrsou]] [[:Kategoria:Arkitektura]] [[:Kategoria:Monumento protehí]] == Uso aktual == Signifikashon kultural Curaçaostraat 50 tin un papel klave den: orígen di e término Kranshi historia di Registro Sivil na Kòrsou memoria kolektivo di Otrobanda E edifisio ta representá un punto di transishon entre: *bida sosial (klup di dama) *funshon gubernamental *patrimonio restourá Curaçaostraat 50 in Willemstad (Otrobanda) is a recognized cultural heritage monument on Curaçao. Wikimedia Commons features a high-resolution restoration image of this large, H-shaped historical building, which historically functioned as the Kranshi Bieuw. The property sits on a detached, deep setback lot. == Mira tambe == * [[Kranshi]] {{Appendix}} [[:Kategoria:Kòrsou]] [[:Kategoria:Arkitektura]] [[:Kategoria:Monumento protehí]] ------------------------------- {{infobox edificio| variante = c | tipo = [[monumento]] | nomber = Casa Blanca | imagen = Roodeweg 42 - 44.png | descripcion = | nomber2 = | localisa_na = Roodeweg 42-44, [[Otrobanda]] | luga = [[Willemstad]] | cercania = | adres = | pais = {{CUW}} | fecha_funda = 29 di mart 1859 | estilo = neoklásiko | encarga = Carel Maurits Gaerste | fecha_construccion = 1858-1859 | architect = | material = | contratista = | gasto = | inaugura = | restaura = 1998-2002 | funcion_original = kas di shon | funcion_actual = sede di Registro Sivil di Kòrsou | propietario = Stichting Monumentenzorg Curaçao | status_monumento = monumento di herensia kultural | registra = 1994 }} '''Casa Blanca''' ("Kas Blanku") ta un edifisio monumental-históriko na [[Willemstad]], [[Kòrsou]]. E ta situá na Roodeweg 42-44 den [[Otrobanda]], entre Reuzensteeg i Pieterszsteeg, enfrente di [[Sint-Elisabeth Hospital]] (SEHOS).<ref name=:"1">{{citeer web|titel=Advertentie|werk=[[Amigoe]]|datum=1976-12-11|via=Delpher.nl|bezochtdatum=2026-07-02|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010460945:mpeg21:p008}}</ref> Desde komienso di [[siglo 21|siglo bintiun]], e edifisio ta popularmente konosí komo [[Kranshi]], ora el a bira sede di e Registro Sivil.<ref name=:"2">[https://curacaomonuments.org/sites/roodeweg-42-44/ Roodeweg 42-44], curacaomonuments.org</ref> Huntu ku “La Maravilla” na [[Scharlooweg]] i “Belvédère” na L.B. Smithplein, Casa Blanca ta konsiderá komo un di e promé ehèmpelnan di arkitektura neoklásiko na Kòrsou.<ref name="NAAM">Gladys do Rego-Kuster, [https://naam.cw/2014/11/30/casa-blanca/ Casa Blanca], [[NAAM]]</ref> == Historia == Casa Blanca a wòrdu konstruí den añanan 1858–1859 komo un manshon di status haltu pa Carel Maurits Gaerste (1804–1871), un komersiante prominente, doño di diferente plantashi i propiedat den Otrobanda, i miembro di [[Konseho Kolonial]]. Pa e konstrukshon, el a kumpra vários parsela na banda panort di Roodeweg. Dia 29 di mart 1859, e edifisio a wòrdu deklará habitabel pa outoridatnan.<ref name="FB"/> E kas tabata konosí pa su gran salon di baile, un di e mas grandi riba e isla den e tempu ei, unda tabata organisá enkuentronan sosial, kultural i intelektual.<ref>Marugg, Stanley, [https://www.archiefvriend.com/index.php/ons-kwartaalblad/artikelen-uit-ons-blad/53-lauffer De woonhuizen van de familie Lauffer], De Archiefvriend, september 2009</ref> Durante [[siglo 20|siglo binti], e edifisio a pasa pa diferente fase di uso i dekadensia, inkluyendo komo penshun i burdel. Den e periodo aki, e kondishon di e kas a deteriorá konsiderablemente. Na 1994, Casa Blanca a haña status ofisial komo monumento. Den 1998, Stichting Monumentenzorg Curaçao a kumpra e edifisio i a restourá esaki kompletamente, konservando su karakter históriko i arkitektóniko.<ref name="FB">[https://www.facebook.com/curacaomonuments/posts/past-presentroodeweg-42-44-otrobanda-this-striking-palatial-mansion-later-known-/191481583593342/ Roodeweg 42-44, Otrobanda], FB</ref> E restourashon a haña rekonosemento regional pa su kalidat arkitektóniko.<ref name=:"2"/> For di sèptèmber 2002, e edifisio ta alohá Registro Sivil den kuadro di reutilisashon di patrimonio arkitektóniko den e sentro históriko di Willemstad. Na 2026 a kuminsá un proyekto di renobashon pa mantené i modernisá e edifisio.<ref>[[Dick Drayer]], [https://www.curacao.nu/nieuws/overheid/86733/kranshi-verhuist-tijdelijk-door-verbouwing-hoofdgebouw Kranshi verhuist tijdelijk door verbouwing hoofdgebouw], curacao.nu (6 di mart 2026)</ref> ==Deskripshon== Casa Blanca ta un edifisio monumental di dos piso, konstrui riba un parsela amplio (± 3.250 m²) i diseñá den forma di U ku ta rondoná un patio interno.<ref name=:"1"/><ref name=:"2"/> Karakterístikanan prinsipal ta inkluí: *fachada simétriko ku siete as *fronton triangular riba e parti sentral *balkon dilanti riba un pòrch ku kolumnanan dobbel *bòrdèshi ku trapi hanchu ku ta yega na entrada prinsipal *leishi di het profilá ku detaye dekorativo *kombinashon di diferente tipo di dak (manera [[dak di schouder]] i [[dak di siya]]) Originalmente, e kas tabata parti di un kompleho tipo kurá, ku un edifisio prinsipal i edifisionan anekso (“afdak”). Den e aneksonan aki tabata biba katibu i sirbiente di kas, i den sierto kaso nan tabata di hür.<ref>[https://dutchcaribbeanheritage.org/informatie/monumento-habri-2012-kura-di-otrobanda-koralengebied/ Area di Kura di Otrobanda], dutchcaribbeanheritage.org (2012) </ref><ref>[https://www.scribd.com/doc/111563414/Omd-2012-Koralengebied-Def-15okt12-Nl-Eng-Pap-Op-Volgorde Koralengebied Definitie]</ref> == Uso aktual == Aktualmente, Casa Blanca ta sede di Registro Sivil di Kòrsou, parti di departamento di Asuntunan Públiko. Ku mudansa di e Registro Sivil di Skalo pa Otrobanda, su nòmber popular “Kranshi”, ku a originá na un lokalidat anterior, tambe a transferí pa Casa Blanca. == Mira tambe == * [[Kranshi]] {{Appendix}} [[:Kategoria:Kòrsou]] [[:Kategoria:Arkitektura]] [[:Kategoria:Monumento protehí]] E manshon grandi impreshonante aki, despues konosí komo Casa Blanca, a wòrdu konstruí na 1858-1859 pa Carel Maurits Gaerste. Pa esaki el a kumpra vários parsela na banda panort di Roodeweg. Riba 29 di mart 1859, e kas grandi ta wòrdu deklará habitabel pa e maestro di distrito di Otrobanda. Carel Maurits Gaerste (1804 – 1871), tabata un hòmber prominente i próspero. E tabata miembro di e Konseho Kolonial i doño di plantashonnan Hermanus, Meiberg, i despues Malpais alias ‘’Terburgh à Texel, i Groot i Klein Malpais, alias “Mount Pleasant” i “Weitje”.<ref name="FB"/> Despues ku e edifisio a keda listá komo monumento na 1994, el a wòrdu kumprá pa Stichting Monumentenzorg Curaçao na 1998 i a keda kompletamente restourá.<ref name="FB"/> E trabounan di restourashon a keda bon dokumentá i lo wòrdu post pronto.<ref name="FB">[https://www.facebook.com/curacaomonuments/posts/past-presentroodeweg-42-44-otrobanda-this-striking-palatial-mansion-later-known-/191481583593342/ Roodeweg 42-44, Otrobanda], FB</ref> For di sèptèmber 2002, e edifisio ta akapará ‘’Kranshi’’, e ofisina di Registro Sivil di Kòrsou.<ref name="FB"/> E kas tabata konosí pa su gran salon di baile, konsiderá komo un di e mas grandi riba e isla den e tempu ei, unda tabata organisá enkuentronan sosial, kultural i intelektual.<ref>Marugg, Stanley, [https://www.archiefvriend.com/index.php/ons-kwartaalblad/artikelen-uit-ons-blad/53-lauffer De woonhuizen van de familie Lauffer], De Archiefvriend, september 2009</ref>, tabata organisá enkuentronan kultural i intelektual. Den [[siglo 20|siglo binti]], e edifisio a pasa pa diferente uso: penshun, burdel i posteriormente a bira un edifisio den estado di dekadensia. Despues di un periodo di deterioro, e edifisio a wòrdu kompletamente restourá i adaptá pa uso gubernamental. E restourashon a haña rekonosemento regional pa su kalidat arkitektóniko.<ref name=:"2"/> Na 2026 a kuminsa un proyekto di renobashon di e edifisio na Roodeweg 42.<ref>[[Dick Drayer]], [https://www.curacao.nu/nieuws/overheid/86733/kranshi-verhuist-tijdelijk-door-verbouwing-hoofdgebouw Kranshi verhuist tijdelijk door verbouwing hoofdgebouw], curacao.nu (6 di mart 2026)</ref> == Deskripshon == Casa Blanca ta un edifisio monumental grandi di dos piso, situá un tiki retirá for di kaya riba un parsela amplio (± 3.250 m²).<ref name=:"1"/> E edifisio ta diseña den forma di U ku ta rondoná un patio interno. Karakterístikanan prinsipal ta inkluí:<ref name=:"2"/> *fachada simétriko ku siete as *un fronton triangular riba e parti sentral *balkon dilanti riba un pòrch ku kolumnanan dobbel *bòrdèshi ku trapi hanchu ku ta yega na entrada prinsipal *leishi di het profilá i detaye dekorativo *kombinashon di dak di tipo [[dak di schouder]] i [[dak di siya]] E edifisio (kas di shon), para riba un persela di 3.250 m², tin dos piso i ta konstrui den e forma di un "U" ku ta rondoná un patio. e fachada sensio ku un leshi di het dòrná, ku riba dje un ‘fronton’ triangular. Un bòrdèshi na haltu riba trapi hanchu i kubrí pa un balkon riba pilá ta asentuá su forma rektangular será di e edifisio.<ref name="NAAM"/> E fachada dilanti tin un porch na entrada di e kas, i riba esaki tin un balkon. Originalmente, e kas tabata parti di un kompleho mas grandi ku edifisionan rond di e patio. Originalmente Casa Blanca tabata forma un kompleho tipo "Kurá", ku ta konsisti di un edifisio prinsipal i na su rant edifisionan anekso, tambe yamá "afdak" (kasita di un kamber ku dak di siya òf un dak inkliná (dak di lèsenar), respektivamente). Den e afdaknan aki tabata biba katibu i sirbiente di kas, pero tabata hür nan tambe.<ref>[https://dutchcaribbeanheritage.org/informatie/monumento-habri-2012-kura-di-otrobanda-koralengebied/ Area di Kura di Otrobanda], dutchcaribbeanheritage.org (2012) </ref><ref>[https://www.scribd.com/doc/111563414/Omd-2012-Koralengebied-Def-15okt12-Nl-Eng-Pap-Op-Volgorde Koralengebied Definitie]</ref> == Uso == Aktualmente, Casa Blanca ta sede di Registro Sivil di Kòrsou i di kua el a atkeri e nomber di "Kranshi" den boka di pueblo. E edifisio ta un ehèmpel importante di reutilisashon di patrimonio arkitektóniko den e sentro históriko di Willemstad. Na 1997 Unesco a nombra Willemstad Herensia Mundial. E edifisio ta konosí den boka di pueblo komo Kranshi. E nòmber aki no ta originá di Casa Blanca mes, sino di un otro lokalidat kaminda Registro Sivil tabata ubiká anteriormente. Ku e mudansa di e institushon pa Casa Blanca na komienso di siglo 21, e nòmber popular “Kranshi” a keda asosiá ku e edifisio nobo. == Mira tambe == * [[Kranshi]] == Literatura == * {{citeer boek |auteur=Pauline Pruneti-Winkel |jaar=1990|url= |titel=Scharloo a nineteenth century quarter of Willemstad, Curaçao : historical architecture and its background|via= |uitgever= Edizioni Poligrafico Fiorentino}} {{Appendix}} Roodeweg 42 - 44, Otrobanda E manshon palasial impreshonante aki, despues konosí komo Casa Blanca, a wòrdu konstruí na 1858-1859 pa Carel Maurits Gaerste. Pa esaki el a kumpra vários kavel na parti panort di e Roodeweg. Riba 29 di mart 1859, e kas grandi ta wòrdu deklará habitabel pa e maestro di distrito di Otrobanda. Carel Maurits Gaerste (1804 – 1871), tabata un hòmber prominente i próspero. E tabata miembro di e Konseho Kolonial i doño di plantashonnan Hermanus, Meiberg, i despues Malpais alias ‘’Terburgh à Texel, i Groot i Klein Malpais, alias “Mount Pleasant” i “Weitje”. Despues ku e edifisio a keda lista komo monumento na 1994, el a wòrdu kumprá pa Stichting Monumentenzorg Curaçao na 1998 i a keda kompletamente restourá. E trabounan di restourashon a keda bon dokumentá i lo wòrdu post pronto.<ref>https://www.facebook.com/curacaomonuments/posts/past-presentroodeweg-42-44-otrobanda-this-striking-palatial-mansion-later-known-/191481583593342/ Roodeweg 42-44, Otrobanda], FB</ref> For di sèptèmber 2002, e edifisio ta akapará ‘’Kranshi’’, e ofisina di Registro Sivil di Kòrsou. ----- Casa Blanca ta situá den Área di Koral (Kura) di Otrabanda, ku realmente a kuminsá desaroyá for di e di dos mitar di siglo 19. Un koral (kura) ta un tereno ku muraya ku un edifisio prinsipal i edifisionan eksterno na e randnan, tambe yamá dormitorio òf mitar dak (kasnan chikitu ku un kamber ku un dak di gable (dak di siya) òf un dak inkliná (dak di lèsenar), respektivamente). Katibunan i personal doméstiko tabata biba den e edifisionan eksterno, pero nan tabata destiná tambe pa hür. <ref>https://www.scribd.com/doc/111563414/Omd-2012-Koralengebied-Def-15okt12-Nl-Eng-Pap-Op-Volgorde Koralengebied Definitie]</ref> Desaroyo di e Area di Kurá riba Seru di Otrobanda a kuminsa meimei di siglo 19. Kuranan konosi ta Kura di Shon Ki, Casa Blanca i Kura di Shon Fil. Casa Blanca a konsisti originalmente di un edifisio prinsipal i na su rant edifisionan anekso, tambe yamá "afdak" (kasita di un kamber ku dak di siya òf un dak inkliná (dak di lèsenar), respektivamente). Den e afdaknan aki tabata biba katibu i sirbiente di kas, pero tabata hur nan tambe. Un kompleho asina ta wordu yama Kurá, un fenomeno ku a desaroya desde meimei di siglo 19 riba Seru Otrobanda. ==================, == Nomber Kranshi == E nòmber Kranshi tin un orígen masha pekuliar. E edifisio kaminda Kranshi for di prinsipio tabata ubiká, den pasado tabata un lokalidat Protestant kaminda un klup di hende muhé, yamá ‘Eendracht maakt macht’ tabata reuní regularmente. Na aña 1899 Marie van den Brink, yu muhé di e dominee, a funda e klup aki. Dor ku nan tabata bin huntu speshal pa hasi obra di man manera kose, bòrda i brei nan tabata yama e klup ‘dameskrans’. E nòmber ‘dameskrans’ den boka di e Yu di Kòrsou e tempu ei a bira Kranshi. Mesora esei a bira nòmber di e edifisio tambe.<ref>[https://gobiernu.cw/gob-newsletter-edishon1/ Kranshi, di unda e nomber ei a bin?], gobierno.cw</ref> E edifisio a mantené e nòmber Kranshi, asta ora ku na aña 1930 durante un periodo kòrtiku, Iglesia Reformá a usé pa su enkuentronan. Maske entretantu e nòmber ya no tabata tin su funshon original mas, e edifisio a keda karga e nòmber te na añanan ‘40 momentu ku Registro Sivil a kuminsá operá den dje. Na komienso di añanan ’60 Registro Sivil a muda (huntu ku e nòmber Kranshi) bai Skalo 150-152; kas kaminda anteriormente Pachi de Sola tabata biba. Den boka di pueblo e orei e edifisio original na Otrabanda a haña e nòmber ‘Kranshi bieu’. Na komienso di e siglo aki Kranshi a bolbe muda. Awor e la bai e edifisio neoklásiko restourá yamá ‘Casa Blanca’ situá na Roodeweg 42 nèt enfrente di Hospital Sint Elisabeth (SEHOS). Carel Maurits Gaerste kende tabata doño di diferente edifisio den Otrabanda, entre 1865 i 1884 a kumpra i rekonstruí Casa Blanca komo bibienda. Despues e edifisio a sirbi komo penshun, despues burdel (ka’i biá) i despues segun e la dekaí e la bira asta un dak pa drogadiktonan. Awendia den e famoso edifisio aki nos Registro Sivil ta ubiká. E ta ofisialmente yamá Asuntunan Públiko pero ketu bai Kranshi den boka di pueblo! == Historia == Carel Maurits Gaerste (1804-1871), komersiante, tabata doño di plantashi Malpais (Daniel) i diferente edifisio den Otrobanda. Entre 1865 i 1884 el a kumpra i rekonstruí e kas di shon komo bibienda. Den e ‘salon di baile’ di e kas, ku segun Pauline Prunetti-Winkel tabata esun mas grandi riba e isla den e tempu ei<ref>Marugg, Stanley, [https://www.archiefvriend.com/index.php/ons-kwartaalblad/artikelen-uit-ons-blad/53-lauffer De woonhuizen van de familie Lauffer], De Archiefvriend, september 2009</ref>, tabata organisa enkuentronan kultural i intelektual. Desde komienso di [[siglo 20]] e edifisio a sirbi komo penshun, despues burdel (ka’i biá) i despues, segun esaki tabata dekaí, a bira asta un dak pa drogadiktonan. == Deskripshon == E edifisio (kas di shon), para riba un persela di 3.250 m², tin dos piso i ta konstrui den e forma di un "U" ku ta rondoná un patio. e fachada sensio ku un leshi di het dòrná, ku riba dje un ‘fronton’ triangular. Un bòrdèshi na haltu riba trapi hanchu i kubrí pa un balkon riba pilá ta asentuá su forma rektangular será di e edifisio.<ref name="NAAM"/> E fachada dilanti tin un porch na entrada di e kas, i riba esaki tin un balkon. Dono di e edifisio ta ... Groot vrijstaand monumentaal gebouw van twee verdiepingen, terugliggend van de straat. Het hoofdgebouw van de kraal was oorspronkelijk volledig omringd door extra gebouwen aan de randen van de kraal. U-vormige plattegrond die een patio omsluit. Twee parallelle schilddaken over de voorkant, zadeldaken over de achtervleugels. Zwaar geprofileerde en volledig versierde uitspringende kroonlijst op consoles over de gevels, dentate quoins op hoeken. Voorgevel ingedeeld in zeven assen. Middendeel met driehoekig fronton boven kroonlijst; voorbalkon boven portiek met dubbele zuilen op bordes aan voorzijde met treden. Fronthek met voetmuur en spijlen tussen pilaren. Centrale voorpoort tussen gecanneleerde pilaren, twee extra poorten aan weerszijden. Volledig gerestaureerd als burgerlijke stand (restauratie bekroond met Caribische prijs voor beste restauratiearchitectuur). e ‘salon di baile’ riba e di dos piso Large detached two-storey monumental structure set back from street. Main building of corral originally fully surrounded by additional buildings at edges of corral. U- shaped floor plan enclosing a patio. Two parallel hipped roofs over front section, gable roofs over rear wings. Heavy profiled and fully decorated projecting cornice on consoles over façades, dentate quoins on corners. Front façade laid out in seven axes. Central section with triangular fronton above cornice; front balcony above portico with double columns on front platform with steps. Front fence with footing wall and bars set between pillars. Central front gate between fluted pillars, two additional gates on both sides. Fully restored as Civil Registry (restoration awarded with Carfibbean prize for best restoration architecture).<ref>[https://curacaomonuments.org/sites/roodeweg-42-44/ Roodeweg 42-44], curacaomonument.org</ref> Gran estructura monumental independiente de dos plantas retranqueada de la calle. Edificio principal del corral originalmente totalmente rodeado por edificios adicionales en los bordes del corral. Planta en forma de U que rodea un patio. Dos tejados paralelos a cuatro aguas en la parte delantera, tejados a dos aguas en las alas traseras. Cornisas salientes sobre ménsulas en las fachadas, muy perfiladas y decoradas. Fachada delantera dispuesta en siete ejes. Sección central con frontón triangular sobre cornisa; balcón delantero sobre pórtico con columnas dobles sobre plataforma delantera con escalones. Cerca frontal con muro de zapata y barrotes entre pilares. Puerta delantera central entre pilares estriados, dos puertas adicionales a ambos lados. Totalmente restaurado como Registro Civil (restauración galardonada con el premio Carfibbean a la mejor arquitectura de restauración). 1990: het in verval rakend monumentale herenhuis 'Casa Blanca' met onder andere de rijkst bewerkte gootlijst uit onze historische architectuur. Advertentie openbare verkoop:De opstal CASA BLANCA, staande op een perceel eigendomsgrond groot 3.250 m 2, begrensd door de Roodeweg, de Reuzensteeg en de Pieterszsteeg, kadastraal bekend als Stadsdistrict, Sectie B, no. 543.<ref name=:"1"/> {{Appendix}} [[Kategoria:Monumento protehí]] [[:Kategoria:Kòrsou]] Huntu ku e edifisionan "La Maravilla" na [[Scharlooweg]] 5 i "Belvédère" na Plasa L.B. Smith, e edifisio prinsipal di Casa Blanca ta marka e inisio di arkitektura neoklasisista na Kòrsou i ta di gran balor pa e historia di arkitektura di e isla.<ref name="NAAM">Gladys do Rego-Kuster, [https://naam.cw/2014/11/30/casa-blanca/ Casa Blanca], [[NAAM]]</ref> ----------------------- {{Databox}} '''Kranshi''' ta un término popular na [[Kòrsou]] ku ta referí histórikamente na Registro Sivil lokal<ref>Ofisialmente yamá "Asuntunan Públiko" ku ta inkluí diferente servisio manera registro sivil, registrashon di residente i asuntunan di elekshon.</ref> i, mas ampliamente, na e lugá kaminda e instituto gubernamental aki ta of tabata ubiká. ==Orígen== E nòmber “Kranshi” tin su orígen den e edifisio na [[Curaçaostraat 50]] na Otrobanda. Na 1899, Marie van den Brink, yu muhé di un domi protestant, a funda un klup di dama den Otrobanda ku e lema ''Eendracht maakt macht'' (Union ta hasi Forsa).<ref name="Nomber">[https://gobiernu.cw/gob-newsletter-edishon1/ Kranshi, di unda e nomber ei a bin?], gobiernu.cw</ref><ref>{{citeer web|titel=Eendracht maakt Macht|werk=[[Amigoe]]|datum=1911-12-09|bezochtdatum=2026-07-03|via=Delpher.nl|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280051:mpeg21:p003}}</ref> E miembronan di e klup tabata reuní pa hasi obra di man manera kose, bòrda i brei i pesei e klup tabata konosí komo ''dameskrans''. Den bok'i pueblo ku ta papia [[papiamentu]], e palabra aki a evolushoná fonétikamente te bira “Kranshi”.<ref name="Nomber"/> Rapidamente, e nòmber no solamente tabata referí na e klup, sino tambe na e edifisio mes, ku a bira konosí komo Kranshi (of Kransgebouw). == Di edifisio pa institushon == Durante añanan siguiente, e edifisio a sigui karga e nòmber “Kranshi”, tambe ora su uso a kambia (inkluso pa enkuentronan di Iglesia Reformá na un periodo kòrtiku).<ref name="Nomber"/> Na añanan 1940, Registro Sivil a kuminsá operá den e mesun edifisio. For di e momento ei, e nòmber “Kranshi” a pasa di un referensia di lugá pa un referensia di institushon. Den kurso di tempu, e término a bira uso komun pa tur servisio relashoná ku registrashon di susesonan di bida, manera nasementu, matrimonio i fayesimentu i pa dokumentonan ofisial.<ref>[https://gobiernu.cw/ministerionan/maneho-di-gobernashon-planifikashon-i-servisio-publiko/servisio-publiko-kranshi-i-ofisina-di-reibeweis/ Servisio Públiko (Kranshi i Ofisina di Reibeweis)], Gobièrnu di Kòrsou</ref> ==Lokalidatnan== Ku e desaroyo di e institushon, Registro Sivil (i kuné e nòmber “Kranshi”) a muda pa diferente lokalidat:<ref>[https://www.facebook.com/groups/17257577140/posts/10160977243972141/ Geschiedenis van Kranshi], [[Facebook|FB]]</ref> * Otrobanda – Curaçaostraat 50 (lokalidat original) * [[Pietermaai]] – lokalidat temporal despues di 1954 * [[Skalo]] – Kas di Pachi de Sola na [[Scharlooweg]] 150–152, desde añanan 1960) * Otrobanda – [[Casa Blanca]] na Roodeweg 40-42, desde 2002 Despues di e traslado pa Skalo, e lokalidat original a bira konosí komo “Kranshi bieu” den boka di pueblo.<ref>{{citeer web|titel=Basis-cursus over de cooperatie|werk=[[Amigoe]]|datum=1978-05-31|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639308:mpeg21:p002}}</ref><ref>{{citeer web|titel=Advertentie Cooperativa di Consumo Botica Wilhelmina|werk=[[Amigoe]]|datum=1973-01-15|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010460312:mpeg21:p010}}<ref></ref><ref>{{citeer web|titel=Advertentie Cooperatieve Spaar- & Credietvereniging Ogem |werk=[[Amigoe]]|datum=1992-07-22|bezochtdatum=2026-07-03|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010644156:mpeg21:p006}}</ref> ==Evolushon i uso== E historia di “Kranshi” ta mustra un evolushon klá di nòmber di un klup sosial (dameskrans) pa nòmber di un edifisio i despues pa nòmber di un institushon gubernamental. Durante e mudansanan di lokalidat, ta importante nota ku e edifisionan nobo ya tabatin nan propio nòmber, manera Kas di Pachi de Sola i Casa Blanca, pero den uso popular, e nòmber “Kranshi” a sigui predominá i a move huntu ku e institushon. Te dia di awe, e término ta keda bibu den idioma diario: hopi residente di Kòrsou ta usa “Kranshi” komo sinonimo pa Registro Sivil, meskos pa su nòmber ofisial "Asuntunan Públiko".<ref>{{citeer web|titel=Groep Ned. Antillen VAN HET ALGEMEEN NEDERLANDSCH VERBOND|werk=[[Amigoe]]|datum=1929-02-09|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280778:mpeg21:p003}}</ref> {{Appendix}} [[:Kategoria:Kòrsou]] [[:Kategoria:Papiamento]] == Vínkulo ku Registro Sivil == Rònt di aña 1940, Registro Sivil a kuminsá operá den e mesun edifisio na Curaçaostraat 50. E departamento tabata responsabel pa registrashon di susesonan di bida, manera nasementu, fayesimentu, matrimonio, divorsio i rekonosimentu, i pa suministrá kopia, ekstrakto i deklarashonnan ofisial.<ref>[https://gobiernu.cw/ministerionan/maneho-di-gobernashon-planifikashon-i-servisio-publiko/servisio-publiko-kranshi-i-ofisina-di-reibeweis/ Servisio Públiko (Kranshi i Ofisina di Reibeweis)], Gobièrnu di Kòrsou</ref> For di e momento ei, e nòmber “Kranshi” a bira estrechamente asosiá ku e institushon gubernamental. Den añanan ku a sigui, Registro Sivil a muda pa diferente lokalidat, mientras e nòmber popular a move huntu ku e departamento. Ku tempu, no solamente pueblo pero tambe organisashon, gobièrnu i Registro Sivil mes, a kuminsá usa e término "Kranshi" den anunsionan públiko, referiendo tantu na e instansia komo na su lokalidat.<ref>{{citeer web|titel=Advertentie Gobièrnu di Kòrsou|werk=[[Amigoe]]|datum=1989-04-21|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642919:mpeg21:p015}}</ref><ref>{{citeer web|titel=Advertentie URA|werk=[[Amigoe]]|datum=1969-07-12|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010463330:mpeg21:p006}}</ref> ===Lokalidatnan === Durante [[siglo 20]] i [[siglo 21|21]], Registro Sivil tabata establesé den diferente edifisio:<ref>[https://www.facebook.com/groups/17257577140/posts/10160977243972141/ Geschiedenis van Kranshi], [[Facebook|FB]]</ref> * Otrobanda – Curaçaostraat 50, lokalidat original ("Kransgebouw") * [[Pietermaai]] – lokalidat temporal despues di 1954 * [[Skalo]] – [[Scharlooweg]] 150-152 desde añanan 1960 (“Kas di Pachi de Sola”) * Otrobanda – Roodeweg 40-42 desde 2002 ("[[Casa Blanca]]") Despues di e traslado pa Skalo, e edifisio original na Otrobanda a bira konosí komo “Kranshi bieu”.<ref>{{citeer web|titel=Basis-cursus over de cooperatie|werk=[[Amigoe]]|datum=1978-05-31|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639308:mpeg21:p002}}</ref><ref>{{citeer web|titel=Advertentie Cooperativa di Consumo Botica Wilhelmina|werk=[[Amigoe]]|datum=1973-01-15|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010460312:mpeg21:p010}}<ref></ref><ref>{{citeer web|titel=Advertentie Cooperatieve Spaar- & Credietvereniging Ogem |werk=[[Amigoe]]|datum=1992-07-22|bezochtdatum=2026-07-03|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010644156:mpeg21:p006}}</ref> Ku e último mudansa pa Casa Blanca, e término “Kranshi” a sigui den uso pa e lokalidat nobo. == Evolushon i uso == Ku tempu, e nifikashon di e término “Kranshi” a pasa for di un klup sosial pa un edifisio spesífiko i despues pa un término general pa Registro Sivil.<ref>{{citeer web|titel=Groep Ned. Antillen VAN HET ALGEMEEN NEDERLANDSCH VERBOND|werk=[[Amigoe]]|datum=1929-02-09|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280778:mpeg21:p003}}</ref> No obstante ku a muda pa edifisionan ku ya tabatin nan propio nòmber (Kas di Pachi de Sola i Casa Blanca), e uso popular di e nòmber “Kranshi” a keda predominá i a wòrdu transferí di un lugá pa otro huntu ku e institushon. E fenómeno aki ta mustra kon un nòmber informal por bira un referensia institushonal i asta remplasá nòmbernan existente den memoria kolektivo. Te dia di awe e palabra “Kranshi” ta fungi den uso comun komo sinónimo pa Registro Sivil. {{Appendix}} [[:Kategoria:Kòrsou]] [[:Kategoria:Papiamento]] ------------------------- Den e “Historia di Kranshi,” e edifisio bieu riba Curaçaostraat den Otrobanda ta wòrdu menshoná promé. Alrededor di aña 1900, e asosiashon di hende muhé “Eendracht maakt Macht” (Unidat Ta Hasi Forsa) a reuní den e edifisio aki pa trabou di man, i el a bira konosí komo e Kransgebouw (Edifisio di Krans). Ora ku e Registro Sivil a muda pa e edifisio aki rònt di 1940, el a haña e nòmber ‘Kranshi’ lihé. E nòmber aki a sigui ora ku e Registro Sivil a muda pa e edifisio ‘Pachi de Sola’ na Scharloo na kuminsamentu di añanan 1960. Na 2002, e edifisio ‘Casa Blanca’ restourá na Otrobanda a wòrdu poné den uso: Scharloo a bira ‘Kranch Bieu’ i Otrobanda ‘Kranchi Nobo’. Pero unda Pietermaai ta pas awor? Na momentu ku Registro Sivil a bandoná e edifisio na Otrobanda na aña 1954, esaki tabata situá na Pietermaai pa algun aña, den e edifisio kaminda awor e ofisina di abogado “Soliana en Bonaparte” ta situá. <ref>https://www.facebook.com/groups/17257577140/posts/10160977243972141/ Geschiedenis van Kranshi], FB</ref> Curaçaostraat 50, un edifisio historiko di 1873, ta konosí awendia komo "Lanthùis Kranshi". ==Evolushon di signifikado== Ku tempu, e nòmber “Kranshi” a pasa for di un klup sosial pa un edifisio spesífiko, nan luga di encuentro na Curacaostraat 50, referi komo "Kransgebouw" of "Kransje", pa despues bira un término general pa Registro Sivil.<ref>Groep Ned. Antillen VAN HET ALGEMEEN NEDERLANDSCH VERBOND.. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 09-02-1929, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 02-07-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280778:mpeg21:p003</ref> Ora e Registro Sivil a kuminsá operá den e edifisio di e klup di dama na Otrobanda, e nòmber “Kranshi” a bira fuertemente asosiá ku e departamento gubernamental. Durante siglo 20 i 21, Registro Sivil a muda pa diferente lugá. E nòmber “Kranshi” a move huntu ku e institushon: * lokalidat original na Otrobanda * traslado pa [[Skalo]] meimei di añanan 1960 - "Kas di Pachi de Sola" na [[Scharlooweg]] 150-152 (awor A.M.Chumaceiro Bulevar 13) * posteriormente mudansa pa [[Casa Blanca]] na Roodeweg Despues di e mudansa pa Skalo, e edifisio original na Curacaostraat 50, Otrobanda a bira konosí komo “Kranshi bieu”.<ref>Basis-cursus over de cooperatie. "Amigoe". Curaçao, 31-05-1978, p. 2. Geraadpleegd op Delpher op 02-07-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639308:mpeg21:p002</ref><ref>Advertentie. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 15-01-1973, p. 10. Geraadpleegd op Delpher op 02-07-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010460312:mpeg21:p010</ref> Desde komienso di siglo 21, e nòmber “Kranshi” ta referí prinsipalmente na Casa Blanca, unda Registro Sivil ta ubiká actualmente i "Kranshi bieu" na Kas di Pachi de Sola. == Uso == Te awendia, hopi residente di Kòrsou ta sigui usa e palabra “Kranshi” komo sinónimo pa Registro Sivil, sin importá su lokalidat ofisial. E término ta un ehèmpel di: *kontinuidad linguístiko *memoria kolektivo *influensia di idioma den formashon di identidat urbano {{Appendix}} --------------- gphbvnv5sds7z33tkwfr5tgzyct81j5 202946 202945 2026-09-02T20:56:53Z Caribiana 8320 202946 wikitext text/x-wiki __NOINDEX__ {{Variante|c}} {{infobox edificio| variante = c | tipo = [[monumento]] | nomber = Curacaostraat 50 | imagen = Curaçaostraat 50, restoration.png | descripcion = Edifisio bou restorashon na 2023 | nomber2 = Kranshi Bieu | localisa_na = [[Otrobanda]] | luga = [[Willemstad]] | adres = Curacaostraat 50 | pais = {{CUW}} }} '''Curaçaostraat 50''', konosí popularmente komo ''Kranshi Bieu'' òf ''Lanthùis Kranshi'', ta un edifisio monumental na [[Willemstad]], [[Kòrsou]], situá den [[Otrobanda]]. E edifisio ta un di e lugánan mas importante den historia di e término [[Kranshi]], i a funshoná komo un di e promé sedenan di e registro sivil na e isla. E edifisio ta registrá komo monumento ofisial i ta forma parti di e patrimonio históriko di Otrobanda i sentro históriko di Willemstad.<ref name="UNESCO">[https://whc.unesco.org/document/154358 World Heritage List], [[UNESCO]]</ref> Den [[siglo 21|siglo bintiun]], e edifisio ta den uso komo akomodashon turístiko, despues di a wòrdu restourá i adaptá pa uso moderno, manteniendo su karakter monumental.<ref>[https://www.landhuiskranshi.com/accommodatie/ Landhuis Kranshi], landhuiskranshi.com</ref> == Historia == E edifisio Curaçaostraat 50 ta data for di 1873 i originalmente tabata un kas di shon grandi. Na fin di [[siglo 19|siglo diesnuebe]], e kas a bira propiedat i sede di un asosiashon di dama protestant bou di e nòmber ''Eendracht maakt macht'' (Union ta hasi Forsa), fundá na 1899 dor di Marie van den Brink.<ref name="Nomber">[https://gobiernu.cw/gob-newsletter-edishon1/ Kranshi, di unda e nomber ei a bin?], gobiernu.cw</ref><ref>{{citeer web|titel=Eendracht maakt Macht|werk=[[Amigoe]]|datum=1911-12-09|bezochtdatum=2026-09-03|via=Delpher.nl|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280051:mpeg21:p003}}</ref> E grupo aki tabata reuní pa hasi obra di man manera: kosementu, bòrdamentu i breimentu. Debí na e aktividat aki, e edifisio a haña e nòmber hulandes "dameskrans", ku den uso popular na [[papiamentu]] a transformá den "kranshi".<ref name="Nomber"/><ref>{{citeer web|titel=Groep Ned. Antillen VAN HET ALGEMEEN NEDERLANDSCH VERBOND|werk=[[Amigoe]]|datum=1929-02-09|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280778:mpeg21:p003}}</ref> Den kurso di tempu e edifisio a haña diferente uso: enkuentronan di Iglesia Reformá, Cultureel Centrum Curaçao, ofisina di Registro Sivil, sede di sindikato, entre otro Fekoskan, i sitio pa duna presentashon i charla.<ref name="Nomber"/><ref>https://www.landhuiskranshi.com/geschiedenis/ Geschiedenis], landhuiskranshi.com</ref> == Vínkulo ku Registro Sivil== Alrededor di aña 1940, Registro Sivil a muda pa e edifisio na Curaçaostraat 50. For di e momento ei, e nòmber "Kranshi" a wòrdu direktamente asosiá ku e servisio gubernamental. E uso aki a duna e edifisio un papel sentral den bida sivil di Kòrsou, kaminda dokumentonan manera akta di nasementu, matrimonio i morto tabata wòrdu registrá.<ref>[https://gobiernu.cw/ministerionan/maneho-di-gobernashon-planifikashon-i-servisio-publiko/servisio-publiko-kranshi-i-ofisina-di-reibeweis/ Servisio Públiko (Kranshi i Ofisina di Reibeweis)], Gobièrnu di Kòrsou</ref> Despues ku Registro Sivil a bandoná e edifisio alrededor di 1954, e departamento a muda pa varios otro lokalidatnan, manera na [[Pietermaai]] i [[Skalo]]. Ku e traslado aki, e edifisio original na Curaçaostraat 50 a kuminsá wòrdu yamá ''Kranshi Bieu'', pa distingui'é for di e lokalidatnan nobo.<ref>{{citeer web|titel=Basis-cursus over de cooperatie|werk=[[Amigoe]]|datum=1978-05-31|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639308:mpeg21:p002}}</ref><ref>{{citeer web|titel=Advertentie Cooperativa di Consumo Botica Wilhelmina|werk=[[Amigoe]]|datum=1973-01-15|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010460312:mpeg21:p010}}<ref></ref><ref>{{citeer web|titel=Advertentie Cooperatieve Spaar- & Credietvereniging Ogem |werk=[[Amigoe]]|datum=1992-07-22|bezochtdatum=2026-07-03|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010644156:mpeg21:p006}}</ref> == Arkitektura== E edifisio ta un kas monumental independiente di un piso, situá retirá un tiki for di e linia di kaya. Karakterístikanan prinsipal ta inkluí:<ref>[https://curacaomonuments.org/sites/curacaostraat-50/ Curacaostraat 50], curacaomonuments.org</ref> *diseño den forma di H *tres dak di tipo [[dak di schouder]] *leishi di het kontinuo ku perfil dekorativo *kantonan ku detaye tipo dentil *porta sentral ku shùter, flankiá pa bentana ku shùter *bentana adishonal den e ala lateral *un sisterna grandi tapá ku akueduktonan arko patras di e ala pabou. E kombinashon di e elementonan aki ta típiko pa kasnan urbano di status altu den Otrobanda. {{Appendix}} [[:Kategoria:Kòrsou]] [[:Kategoria:Arkitektura]] [[:Kategoria:Monumento protehí]] == Uso aktual == Signifikashon kultural Curaçaostraat 50 tin un papel klave den: orígen di e término Kranshi historia di Registro Sivil na Kòrsou memoria kolektivo di Otrobanda E edifisio ta representá un punto di transishon entre: *bida sosial (klup di dama) *funshon gubernamental *patrimonio restourá Curaçaostraat 50 in Willemstad (Otrobanda) is a recognized cultural heritage monument on Curaçao. Wikimedia Commons features a high-resolution restoration image of this large, H-shaped historical building, which historically functioned as the Kranshi Bieuw. The property sits on a detached, deep setback lot. == Mira tambe == * [[Kranshi]] {{Appendix}} [[:Kategoria:Kòrsou]] [[:Kategoria:Arkitektura]] [[:Kategoria:Monumento protehí]] ------------------------------- {{infobox edificio| variante = c | tipo = [[monumento]] | nomber = Casa Blanca | imagen = Roodeweg 42 - 44.png | descripcion = | nomber2 = | localisa_na = Roodeweg 42-44, [[Otrobanda]] | luga = [[Willemstad]] | cercania = | adres = | pais = {{CUW}} | fecha_funda = 29 di mart 1859 | estilo = neoklásiko | encarga = Carel Maurits Gaerste | fecha_construccion = 1858-1859 | architect = | material = | contratista = | gasto = | inaugura = | restaura = 1998-2002 | funcion_original = kas di shon | funcion_actual = sede di Registro Sivil di Kòrsou | propietario = Stichting Monumentenzorg Curaçao | status_monumento = monumento di herensia kultural | registra = 1994 }} '''Casa Blanca''' ("Kas Blanku") ta un edifisio monumental-históriko na [[Willemstad]], [[Kòrsou]]. E ta situá na Roodeweg 42-44 den [[Otrobanda]], entre Reuzensteeg i Pieterszsteeg, enfrente di [[Sint-Elisabeth Hospital]] (SEHOS).<ref name=:"1">{{citeer web|titel=Advertentie|werk=[[Amigoe]]|datum=1976-12-11|via=Delpher.nl|bezochtdatum=2026-07-02|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010460945:mpeg21:p008}}</ref> Desde komienso di [[siglo 21|siglo bintiun]], e edifisio ta popularmente konosí komo [[Kranshi]], ora el a bira sede di e Registro Sivil.<ref name=:"2">[https://curacaomonuments.org/sites/roodeweg-42-44/ Roodeweg 42-44], curacaomonuments.org</ref> Huntu ku “La Maravilla” na [[Scharlooweg]] i “Belvédère” na L.B. Smithplein, Casa Blanca ta konsiderá komo un di e promé ehèmpelnan di arkitektura neoklásiko na Kòrsou.<ref name="NAAM">Gladys do Rego-Kuster, [https://naam.cw/2014/11/30/casa-blanca/ Casa Blanca], [[NAAM]]</ref> == Historia == Casa Blanca a wòrdu konstruí den añanan 1858–1859 komo un manshon di status haltu pa Carel Maurits Gaerste (1804–1871), un komersiante prominente, doño di diferente plantashi i propiedat den Otrobanda, i miembro di [[Konseho Kolonial]]. Pa e konstrukshon, el a kumpra vários parsela na banda panort di Roodeweg. Dia 29 di mart 1859, e edifisio a wòrdu deklará habitabel pa outoridatnan.<ref name="FB"/> E kas tabata konosí pa su gran salon di baile, un di e mas grandi riba e isla den e tempu ei, unda tabata organisá enkuentronan sosial, kultural i intelektual.<ref>Marugg, Stanley, [https://www.archiefvriend.com/index.php/ons-kwartaalblad/artikelen-uit-ons-blad/53-lauffer De woonhuizen van de familie Lauffer], De Archiefvriend, september 2009</ref> Durante [[siglo 20|siglo binti], e edifisio a pasa pa diferente fase di uso i dekadensia, inkluyendo komo penshun i burdel. Den e periodo aki, e kondishon di e kas a deteriorá konsiderablemente. Na 1994, Casa Blanca a haña status ofisial komo monumento. Den 1998, Stichting Monumentenzorg Curaçao a kumpra e edifisio i a restourá esaki kompletamente, konservando su karakter históriko i arkitektóniko.<ref name="FB">[https://www.facebook.com/curacaomonuments/posts/past-presentroodeweg-42-44-otrobanda-this-striking-palatial-mansion-later-known-/191481583593342/ Roodeweg 42-44, Otrobanda], FB</ref> E restourashon a haña rekonosemento regional pa su kalidat arkitektóniko.<ref name=:"2"/> For di sèptèmber 2002, e edifisio ta alohá Registro Sivil den kuadro di reutilisashon di patrimonio arkitektóniko den e sentro históriko di Willemstad. Na 2026 a kuminsá un proyekto di renobashon pa mantené i modernisá e edifisio.<ref>[[Dick Drayer]], [https://www.curacao.nu/nieuws/overheid/86733/kranshi-verhuist-tijdelijk-door-verbouwing-hoofdgebouw Kranshi verhuist tijdelijk door verbouwing hoofdgebouw], curacao.nu (6 di mart 2026)</ref> ==Deskripshon== Casa Blanca ta un edifisio monumental di dos piso, konstrui riba un parsela amplio (± 3.250 m²) i diseñá den forma di U ku ta rondoná un patio interno.<ref name=:"1"/><ref name=:"2"/> Karakterístikanan prinsipal ta inkluí: *fachada simétriko ku siete as *fronton triangular riba e parti sentral *balkon dilanti riba un pòrch ku kolumnanan dobbel *bòrdèshi ku trapi hanchu ku ta yega na entrada prinsipal *leishi di het profilá ku detaye dekorativo *kombinashon di diferente tipo di dak (manera [[dak di schouder]] i [[dak di siya]]) Originalmente, e kas tabata parti di un kompleho tipo kurá, ku un edifisio prinsipal i edifisionan anekso (“afdak”). Den e aneksonan aki tabata biba katibu i sirbiente di kas, i den sierto kaso nan tabata di hür.<ref>[https://dutchcaribbeanheritage.org/informatie/monumento-habri-2012-kura-di-otrobanda-koralengebied/ Area di Kura di Otrobanda], dutchcaribbeanheritage.org (2012) </ref><ref>[https://www.scribd.com/doc/111563414/Omd-2012-Koralengebied-Def-15okt12-Nl-Eng-Pap-Op-Volgorde Koralengebied Definitie]</ref> == Uso aktual == Aktualmente, Casa Blanca ta sede di Registro Sivil di Kòrsou, parti di departamento di Asuntunan Públiko. Ku mudansa di e Registro Sivil di Skalo pa Otrobanda, su nòmber popular “Kranshi”, ku a originá na un lokalidat anterior, tambe a transferí pa Casa Blanca. == Mira tambe == * [[Kranshi]] {{Appendix}} [[:Kategoria:Kòrsou]] [[:Kategoria:Arkitektura]] [[:Kategoria:Monumento protehí]] E manshon grandi impreshonante aki, despues konosí komo Casa Blanca, a wòrdu konstruí na 1858-1859 pa Carel Maurits Gaerste. Pa esaki el a kumpra vários parsela na banda panort di Roodeweg. Riba 29 di mart 1859, e kas grandi ta wòrdu deklará habitabel pa e maestro di distrito di Otrobanda. Carel Maurits Gaerste (1804 – 1871), tabata un hòmber prominente i próspero. E tabata miembro di e Konseho Kolonial i doño di plantashonnan Hermanus, Meiberg, i despues Malpais alias ‘’Terburgh à Texel, i Groot i Klein Malpais, alias “Mount Pleasant” i “Weitje”.<ref name="FB"/> Despues ku e edifisio a keda listá komo monumento na 1994, el a wòrdu kumprá pa Stichting Monumentenzorg Curaçao na 1998 i a keda kompletamente restourá.<ref name="FB"/> E trabounan di restourashon a keda bon dokumentá i lo wòrdu post pronto.<ref name="FB">[https://www.facebook.com/curacaomonuments/posts/past-presentroodeweg-42-44-otrobanda-this-striking-palatial-mansion-later-known-/191481583593342/ Roodeweg 42-44, Otrobanda], FB</ref> For di sèptèmber 2002, e edifisio ta akapará ‘’Kranshi’’, e ofisina di Registro Sivil di Kòrsou.<ref name="FB"/> E kas tabata konosí pa su gran salon di baile, konsiderá komo un di e mas grandi riba e isla den e tempu ei, unda tabata organisá enkuentronan sosial, kultural i intelektual.<ref>Marugg, Stanley, [https://www.archiefvriend.com/index.php/ons-kwartaalblad/artikelen-uit-ons-blad/53-lauffer De woonhuizen van de familie Lauffer], De Archiefvriend, september 2009</ref>, tabata organisá enkuentronan kultural i intelektual. Den [[siglo 20|siglo binti]], e edifisio a pasa pa diferente uso: penshun, burdel i posteriormente a bira un edifisio den estado di dekadensia. Despues di un periodo di deterioro, e edifisio a wòrdu kompletamente restourá i adaptá pa uso gubernamental. E restourashon a haña rekonosemento regional pa su kalidat arkitektóniko.<ref name=:"2"/> Na 2026 a kuminsa un proyekto di renobashon di e edifisio na Roodeweg 42.<ref>[[Dick Drayer]], [https://www.curacao.nu/nieuws/overheid/86733/kranshi-verhuist-tijdelijk-door-verbouwing-hoofdgebouw Kranshi verhuist tijdelijk door verbouwing hoofdgebouw], curacao.nu (6 di mart 2026)</ref> == Deskripshon == Casa Blanca ta un edifisio monumental grandi di dos piso, situá un tiki retirá for di kaya riba un parsela amplio (± 3.250 m²).<ref name=:"1"/> E edifisio ta diseña den forma di U ku ta rondoná un patio interno. Karakterístikanan prinsipal ta inkluí:<ref name=:"2"/> *fachada simétriko ku siete as *un fronton triangular riba e parti sentral *balkon dilanti riba un pòrch ku kolumnanan dobbel *bòrdèshi ku trapi hanchu ku ta yega na entrada prinsipal *leishi di het profilá i detaye dekorativo *kombinashon di dak di tipo [[dak di schouder]] i [[dak di siya]] E edifisio (kas di shon), para riba un persela di 3.250 m², tin dos piso i ta konstrui den e forma di un "U" ku ta rondoná un patio. e fachada sensio ku un leshi di het dòrná, ku riba dje un ‘fronton’ triangular. Un bòrdèshi na haltu riba trapi hanchu i kubrí pa un balkon riba pilá ta asentuá su forma rektangular será di e edifisio.<ref name="NAAM"/> E fachada dilanti tin un porch na entrada di e kas, i riba esaki tin un balkon. Originalmente, e kas tabata parti di un kompleho mas grandi ku edifisionan rond di e patio. Originalmente Casa Blanca tabata forma un kompleho tipo "Kurá", ku ta konsisti di un edifisio prinsipal i na su rant edifisionan anekso, tambe yamá "afdak" (kasita di un kamber ku dak di siya òf un dak inkliná (dak di lèsenar), respektivamente). Den e afdaknan aki tabata biba katibu i sirbiente di kas, pero tabata hür nan tambe.<ref>[https://dutchcaribbeanheritage.org/informatie/monumento-habri-2012-kura-di-otrobanda-koralengebied/ Area di Kura di Otrobanda], dutchcaribbeanheritage.org (2012) </ref><ref>[https://www.scribd.com/doc/111563414/Omd-2012-Koralengebied-Def-15okt12-Nl-Eng-Pap-Op-Volgorde Koralengebied Definitie]</ref> == Uso == Aktualmente, Casa Blanca ta sede di Registro Sivil di Kòrsou i di kua el a atkeri e nomber di "Kranshi" den boka di pueblo. E edifisio ta un ehèmpel importante di reutilisashon di patrimonio arkitektóniko den e sentro históriko di Willemstad. Na 1997 Unesco a nombra Willemstad Herensia Mundial. E edifisio ta konosí den boka di pueblo komo Kranshi. E nòmber aki no ta originá di Casa Blanca mes, sino di un otro lokalidat kaminda Registro Sivil tabata ubiká anteriormente. Ku e mudansa di e institushon pa Casa Blanca na komienso di siglo 21, e nòmber popular “Kranshi” a keda asosiá ku e edifisio nobo. == Mira tambe == * [[Kranshi]] == Literatura == * {{citeer boek |auteur=Pauline Pruneti-Winkel |jaar=1990|url= |titel=Scharloo a nineteenth century quarter of Willemstad, Curaçao : historical architecture and its background|via= |uitgever= Edizioni Poligrafico Fiorentino}} {{Appendix}} Roodeweg 42 - 44, Otrobanda E manshon palasial impreshonante aki, despues konosí komo Casa Blanca, a wòrdu konstruí na 1858-1859 pa Carel Maurits Gaerste. Pa esaki el a kumpra vários kavel na parti panort di e Roodeweg. Riba 29 di mart 1859, e kas grandi ta wòrdu deklará habitabel pa e maestro di distrito di Otrobanda. Carel Maurits Gaerste (1804 – 1871), tabata un hòmber prominente i próspero. E tabata miembro di e Konseho Kolonial i doño di plantashonnan Hermanus, Meiberg, i despues Malpais alias ‘’Terburgh à Texel, i Groot i Klein Malpais, alias “Mount Pleasant” i “Weitje”. Despues ku e edifisio a keda lista komo monumento na 1994, el a wòrdu kumprá pa Stichting Monumentenzorg Curaçao na 1998 i a keda kompletamente restourá. E trabounan di restourashon a keda bon dokumentá i lo wòrdu post pronto.<ref>https://www.facebook.com/curacaomonuments/posts/past-presentroodeweg-42-44-otrobanda-this-striking-palatial-mansion-later-known-/191481583593342/ Roodeweg 42-44, Otrobanda], FB</ref> For di sèptèmber 2002, e edifisio ta akapará ‘’Kranshi’’, e ofisina di Registro Sivil di Kòrsou. ----- Casa Blanca ta situá den Área di Koral (Kura) di Otrabanda, ku realmente a kuminsá desaroyá for di e di dos mitar di siglo 19. Un koral (kura) ta un tereno ku muraya ku un edifisio prinsipal i edifisionan eksterno na e randnan, tambe yamá dormitorio òf mitar dak (kasnan chikitu ku un kamber ku un dak di gable (dak di siya) òf un dak inkliná (dak di lèsenar), respektivamente). Katibunan i personal doméstiko tabata biba den e edifisionan eksterno, pero nan tabata destiná tambe pa hür. <ref>https://www.scribd.com/doc/111563414/Omd-2012-Koralengebied-Def-15okt12-Nl-Eng-Pap-Op-Volgorde Koralengebied Definitie]</ref> Desaroyo di e Area di Kurá riba Seru di Otrobanda a kuminsa meimei di siglo 19. Kuranan konosi ta Kura di Shon Ki, Casa Blanca i Kura di Shon Fil. Casa Blanca a konsisti originalmente di un edifisio prinsipal i na su rant edifisionan anekso, tambe yamá "afdak" (kasita di un kamber ku dak di siya òf un dak inkliná (dak di lèsenar), respektivamente). Den e afdaknan aki tabata biba katibu i sirbiente di kas, pero tabata hur nan tambe. Un kompleho asina ta wordu yama Kurá, un fenomeno ku a desaroya desde meimei di siglo 19 riba Seru Otrobanda. ==================, == Nomber Kranshi == E nòmber Kranshi tin un orígen masha pekuliar. E edifisio kaminda Kranshi for di prinsipio tabata ubiká, den pasado tabata un lokalidat Protestant kaminda un klup di hende muhé, yamá ‘Eendracht maakt macht’ tabata reuní regularmente. Na aña 1899 Marie van den Brink, yu muhé di e dominee, a funda e klup aki. Dor ku nan tabata bin huntu speshal pa hasi obra di man manera kose, bòrda i brei nan tabata yama e klup ‘dameskrans’. E nòmber ‘dameskrans’ den boka di e Yu di Kòrsou e tempu ei a bira Kranshi. Mesora esei a bira nòmber di e edifisio tambe.<ref>[https://gobiernu.cw/gob-newsletter-edishon1/ Kranshi, di unda e nomber ei a bin?], gobierno.cw</ref> E edifisio a mantené e nòmber Kranshi, asta ora ku na aña 1930 durante un periodo kòrtiku, Iglesia Reformá a usé pa su enkuentronan. Maske entretantu e nòmber ya no tabata tin su funshon original mas, e edifisio a keda karga e nòmber te na añanan ‘40 momentu ku Registro Sivil a kuminsá operá den dje. Na komienso di añanan ’60 Registro Sivil a muda (huntu ku e nòmber Kranshi) bai Skalo 150-152; kas kaminda anteriormente Pachi de Sola tabata biba. Den boka di pueblo e orei e edifisio original na Otrabanda a haña e nòmber ‘Kranshi bieu’. Na komienso di e siglo aki Kranshi a bolbe muda. Awor e la bai e edifisio neoklásiko restourá yamá ‘Casa Blanca’ situá na Roodeweg 42 nèt enfrente di Hospital Sint Elisabeth (SEHOS). Carel Maurits Gaerste kende tabata doño di diferente edifisio den Otrabanda, entre 1865 i 1884 a kumpra i rekonstruí Casa Blanca komo bibienda. Despues e edifisio a sirbi komo penshun, despues burdel (ka’i biá) i despues segun e la dekaí e la bira asta un dak pa drogadiktonan. Awendia den e famoso edifisio aki nos Registro Sivil ta ubiká. E ta ofisialmente yamá Asuntunan Públiko pero ketu bai Kranshi den boka di pueblo! == Historia == Carel Maurits Gaerste (1804-1871), komersiante, tabata doño di plantashi Malpais (Daniel) i diferente edifisio den Otrobanda. Entre 1865 i 1884 el a kumpra i rekonstruí e kas di shon komo bibienda. Den e ‘salon di baile’ di e kas, ku segun Pauline Prunetti-Winkel tabata esun mas grandi riba e isla den e tempu ei<ref>Marugg, Stanley, [https://www.archiefvriend.com/index.php/ons-kwartaalblad/artikelen-uit-ons-blad/53-lauffer De woonhuizen van de familie Lauffer], De Archiefvriend, september 2009</ref>, tabata organisa enkuentronan kultural i intelektual. Desde komienso di [[siglo 20]] e edifisio a sirbi komo penshun, despues burdel (ka’i biá) i despues, segun esaki tabata dekaí, a bira asta un dak pa drogadiktonan. == Deskripshon == E edifisio (kas di shon), para riba un persela di 3.250 m², tin dos piso i ta konstrui den e forma di un "U" ku ta rondoná un patio. e fachada sensio ku un leshi di het dòrná, ku riba dje un ‘fronton’ triangular. Un bòrdèshi na haltu riba trapi hanchu i kubrí pa un balkon riba pilá ta asentuá su forma rektangular será di e edifisio.<ref name="NAAM"/> E fachada dilanti tin un porch na entrada di e kas, i riba esaki tin un balkon. Dono di e edifisio ta ... Groot vrijstaand monumentaal gebouw van twee verdiepingen, terugliggend van de straat. Het hoofdgebouw van de kraal was oorspronkelijk volledig omringd door extra gebouwen aan de randen van de kraal. U-vormige plattegrond die een patio omsluit. Twee parallelle schilddaken over de voorkant, zadeldaken over de achtervleugels. Zwaar geprofileerde en volledig versierde uitspringende kroonlijst op consoles over de gevels, dentate quoins op hoeken. Voorgevel ingedeeld in zeven assen. Middendeel met driehoekig fronton boven kroonlijst; voorbalkon boven portiek met dubbele zuilen op bordes aan voorzijde met treden. Fronthek met voetmuur en spijlen tussen pilaren. Centrale voorpoort tussen gecanneleerde pilaren, twee extra poorten aan weerszijden. Volledig gerestaureerd als burgerlijke stand (restauratie bekroond met Caribische prijs voor beste restauratiearchitectuur). e ‘salon di baile’ riba e di dos piso Large detached two-storey monumental structure set back from street. Main building of corral originally fully surrounded by additional buildings at edges of corral. U- shaped floor plan enclosing a patio. Two parallel hipped roofs over front section, gable roofs over rear wings. Heavy profiled and fully decorated projecting cornice on consoles over façades, dentate quoins on corners. Front façade laid out in seven axes. Central section with triangular fronton above cornice; front balcony above portico with double columns on front platform with steps. Front fence with footing wall and bars set between pillars. Central front gate between fluted pillars, two additional gates on both sides. Fully restored as Civil Registry (restoration awarded with Carfibbean prize for best restoration architecture).<ref>[https://curacaomonuments.org/sites/roodeweg-42-44/ Roodeweg 42-44], curacaomonument.org</ref> Gran estructura monumental independiente de dos plantas retranqueada de la calle. Edificio principal del corral originalmente totalmente rodeado por edificios adicionales en los bordes del corral. Planta en forma de U que rodea un patio. Dos tejados paralelos a cuatro aguas en la parte delantera, tejados a dos aguas en las alas traseras. Cornisas salientes sobre ménsulas en las fachadas, muy perfiladas y decoradas. Fachada delantera dispuesta en siete ejes. Sección central con frontón triangular sobre cornisa; balcón delantero sobre pórtico con columnas dobles sobre plataforma delantera con escalones. Cerca frontal con muro de zapata y barrotes entre pilares. Puerta delantera central entre pilares estriados, dos puertas adicionales a ambos lados. Totalmente restaurado como Registro Civil (restauración galardonada con el premio Carfibbean a la mejor arquitectura de restauración). 1990: het in verval rakend monumentale herenhuis 'Casa Blanca' met onder andere de rijkst bewerkte gootlijst uit onze historische architectuur. Advertentie openbare verkoop:De opstal CASA BLANCA, staande op een perceel eigendomsgrond groot 3.250 m 2, begrensd door de Roodeweg, de Reuzensteeg en de Pieterszsteeg, kadastraal bekend als Stadsdistrict, Sectie B, no. 543.<ref name=:"1"/> {{Appendix}} [[Kategoria:Monumento protehí]] [[:Kategoria:Kòrsou]] Huntu ku e edifisionan "La Maravilla" na [[Scharlooweg]] 5 i "Belvédère" na Plasa L.B. Smith, e edifisio prinsipal di Casa Blanca ta marka e inisio di arkitektura neoklasisista na Kòrsou i ta di gran balor pa e historia di arkitektura di e isla.<ref name="NAAM">Gladys do Rego-Kuster, [https://naam.cw/2014/11/30/casa-blanca/ Casa Blanca], [[NAAM]]</ref> ----------------------- {{Databox}} '''Kranshi''' ta un término popular na [[Kòrsou]] ku ta referí histórikamente na Registro Sivil lokal<ref>Ofisialmente yamá "Asuntunan Públiko" ku ta inkluí diferente servisio manera registro sivil, registrashon di residente i asuntunan di elekshon.</ref> i, mas ampliamente, na e lugá kaminda e instituto gubernamental aki ta of tabata ubiká. ==Orígen== E nòmber “Kranshi” tin su orígen den e edifisio na [[Curaçaostraat 50]] na Otrobanda. Na 1899, Marie van den Brink, yu muhé di un domi protestant, a funda un klup di dama den Otrobanda ku e lema ''Eendracht maakt macht'' (Union ta hasi Forsa).<ref name="Nomber">[https://gobiernu.cw/gob-newsletter-edishon1/ Kranshi, di unda e nomber ei a bin?], gobiernu.cw</ref><ref>{{citeer web|titel=Eendracht maakt Macht|werk=[[Amigoe]]|datum=1911-12-09|bezochtdatum=2026-07-03|via=Delpher.nl|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280051:mpeg21:p003}}</ref> E miembronan di e klup tabata reuní pa hasi obra di man manera kose, bòrda i brei i pesei e klup tabata konosí komo ''dameskrans''. Den bok'i pueblo ku ta papia [[papiamentu]], e palabra aki a evolushoná fonétikamente te bira “Kranshi”.<ref name="Nomber"/> Rapidamente, e nòmber no solamente tabata referí na e klup, sino tambe na e edifisio mes, ku a bira konosí komo Kranshi (of Kransgebouw). == Di edifisio pa institushon == Durante añanan siguiente, e edifisio a sigui karga e nòmber “Kranshi”, tambe ora su uso a kambia (inkluso pa enkuentronan di Iglesia Reformá na un periodo kòrtiku).<ref name="Nomber"/> Na añanan 1940, Registro Sivil a kuminsá operá den e mesun edifisio. For di e momento ei, e nòmber “Kranshi” a pasa di un referensia di lugá pa un referensia di institushon. Den kurso di tempu, e término a bira uso komun pa tur servisio relashoná ku registrashon di susesonan di bida, manera nasementu, matrimonio i fayesimentu i pa dokumentonan ofisial.<ref>[https://gobiernu.cw/ministerionan/maneho-di-gobernashon-planifikashon-i-servisio-publiko/servisio-publiko-kranshi-i-ofisina-di-reibeweis/ Servisio Públiko (Kranshi i Ofisina di Reibeweis)], Gobièrnu di Kòrsou</ref> ==Lokalidatnan== Ku e desaroyo di e institushon, Registro Sivil (i kuné e nòmber “Kranshi”) a muda pa diferente lokalidat:<ref>[https://www.facebook.com/groups/17257577140/posts/10160977243972141/ Geschiedenis van Kranshi], [[Facebook|FB]]</ref> * Otrobanda – Curaçaostraat 50 (lokalidat original) * [[Pietermaai]] – lokalidat temporal despues di 1954 * [[Skalo]] – Kas di Pachi de Sola na [[Scharlooweg]] 150–152, desde añanan 1960) * Otrobanda – [[Casa Blanca]] na Roodeweg 40-42, desde 2002 Despues di e traslado pa Skalo, e lokalidat original a bira konosí komo “Kranshi bieu” den boka di pueblo.<ref>{{citeer web|titel=Basis-cursus over de cooperatie|werk=[[Amigoe]]|datum=1978-05-31|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639308:mpeg21:p002}}</ref><ref>{{citeer web|titel=Advertentie Cooperativa di Consumo Botica Wilhelmina|werk=[[Amigoe]]|datum=1973-01-15|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010460312:mpeg21:p010}}<ref></ref><ref>{{citeer web|titel=Advertentie Cooperatieve Spaar- & Credietvereniging Ogem |werk=[[Amigoe]]|datum=1992-07-22|bezochtdatum=2026-07-03|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010644156:mpeg21:p006}}</ref> ==Evolushon i uso== E historia di “Kranshi” ta mustra un evolushon klá di nòmber di un klup sosial (dameskrans) pa nòmber di un edifisio i despues pa nòmber di un institushon gubernamental. Durante e mudansanan di lokalidat, ta importante nota ku e edifisionan nobo ya tabatin nan propio nòmber, manera Kas di Pachi de Sola i Casa Blanca, pero den uso popular, e nòmber “Kranshi” a sigui predominá i a move huntu ku e institushon. Te dia di awe, e término ta keda bibu den idioma diario: hopi residente di Kòrsou ta usa “Kranshi” komo sinonimo pa Registro Sivil, meskos pa su nòmber ofisial "Asuntunan Públiko".<ref>{{citeer web|titel=Groep Ned. Antillen VAN HET ALGEMEEN NEDERLANDSCH VERBOND|werk=[[Amigoe]]|datum=1929-02-09|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280778:mpeg21:p003}}</ref> {{Appendix}} [[:Kategoria:Kòrsou]] [[:Kategoria:Papiamento]] == Vínkulo ku Registro Sivil == Rònt di aña 1940, Registro Sivil a kuminsá operá den e mesun edifisio na Curaçaostraat 50. E departamento tabata responsabel pa registrashon di susesonan di bida, manera nasementu, fayesimentu, matrimonio, divorsio i rekonosimentu, i pa suministrá kopia, ekstrakto i deklarashonnan ofisial.<ref>[https://gobiernu.cw/ministerionan/maneho-di-gobernashon-planifikashon-i-servisio-publiko/servisio-publiko-kranshi-i-ofisina-di-reibeweis/ Servisio Públiko (Kranshi i Ofisina di Reibeweis)], Gobièrnu di Kòrsou</ref> For di e momento ei, e nòmber “Kranshi” a bira estrechamente asosiá ku e institushon gubernamental. Den añanan ku a sigui, Registro Sivil a muda pa diferente lokalidat, mientras e nòmber popular a move huntu ku e departamento. Ku tempu, no solamente pueblo pero tambe organisashon, gobièrnu i Registro Sivil mes, a kuminsá usa e término "Kranshi" den anunsionan públiko, referiendo tantu na e instansia komo na su lokalidat.<ref>{{citeer web|titel=Advertentie Gobièrnu di Kòrsou|werk=[[Amigoe]]|datum=1989-04-21|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642919:mpeg21:p015}}</ref><ref>{{citeer web|titel=Advertentie URA|werk=[[Amigoe]]|datum=1969-07-12|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010463330:mpeg21:p006}}</ref> ===Lokalidatnan === Durante [[siglo 20]] i [[siglo 21|21]], Registro Sivil tabata establesé den diferente edifisio:<ref>[https://www.facebook.com/groups/17257577140/posts/10160977243972141/ Geschiedenis van Kranshi], [[Facebook|FB]]</ref> * Otrobanda – Curaçaostraat 50, lokalidat original ("Kransgebouw") * [[Pietermaai]] – lokalidat temporal despues di 1954 * [[Skalo]] – [[Scharlooweg]] 150-152 desde añanan 1960 (“Kas di Pachi de Sola”) * Otrobanda – Roodeweg 40-42 desde 2002 ("[[Casa Blanca]]") Despues di e traslado pa Skalo, e edifisio original na Otrobanda a bira konosí komo “Kranshi bieu”.<ref>{{citeer web|titel=Basis-cursus over de cooperatie|werk=[[Amigoe]]|datum=1978-05-31|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639308:mpeg21:p002}}</ref><ref>{{citeer web|titel=Advertentie Cooperativa di Consumo Botica Wilhelmina|werk=[[Amigoe]]|datum=1973-01-15|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010460312:mpeg21:p010}}<ref></ref><ref>{{citeer web|titel=Advertentie Cooperatieve Spaar- & Credietvereniging Ogem |werk=[[Amigoe]]|datum=1992-07-22|bezochtdatum=2026-07-03|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010644156:mpeg21:p006}}</ref> Ku e último mudansa pa Casa Blanca, e término “Kranshi” a sigui den uso pa e lokalidat nobo. == Evolushon i uso == Ku tempu, e nifikashon di e término “Kranshi” a pasa for di un klup sosial pa un edifisio spesífiko i despues pa un término general pa Registro Sivil.<ref>{{citeer web|titel=Groep Ned. Antillen VAN HET ALGEMEEN NEDERLANDSCH VERBOND|werk=[[Amigoe]]|datum=1929-02-09|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280778:mpeg21:p003}}</ref> No obstante ku a muda pa edifisionan ku ya tabatin nan propio nòmber (Kas di Pachi de Sola i Casa Blanca), e uso popular di e nòmber “Kranshi” a keda predominá i a wòrdu transferí di un lugá pa otro huntu ku e institushon. E fenómeno aki ta mustra kon un nòmber informal por bira un referensia institushonal i asta remplasá nòmbernan existente den memoria kolektivo. Te dia di awe e palabra “Kranshi” ta fungi den uso comun komo sinónimo pa Registro Sivil. {{Appendix}} [[:Kategoria:Kòrsou]] [[:Kategoria:Papiamento]] ------------------------- Den e “Historia di Kranshi,” e edifisio bieu riba Curaçaostraat den Otrobanda ta wòrdu menshoná promé. Alrededor di aña 1900, e asosiashon di hende muhé “Eendracht maakt Macht” (Unidat Ta Hasi Forsa) a reuní den e edifisio aki pa trabou di man, i el a bira konosí komo e Kransgebouw (Edifisio di Krans). Ora ku e Registro Sivil a muda pa e edifisio aki rònt di 1940, el a haña e nòmber ‘Kranshi’ lihé. E nòmber aki a sigui ora ku e Registro Sivil a muda pa e edifisio ‘Pachi de Sola’ na Scharloo na kuminsamentu di añanan 1960. Na 2002, e edifisio ‘Casa Blanca’ restourá na Otrobanda a wòrdu poné den uso: Scharloo a bira ‘Kranch Bieu’ i Otrobanda ‘Kranchi Nobo’. Pero unda Pietermaai ta pas awor? Na momentu ku Registro Sivil a bandoná e edifisio na Otrobanda na aña 1954, esaki tabata situá na Pietermaai pa algun aña, den e edifisio kaminda awor e ofisina di abogado “Soliana en Bonaparte” ta situá. <ref>https://www.facebook.com/groups/17257577140/posts/10160977243972141/ Geschiedenis van Kranshi], FB</ref> Curaçaostraat 50, un edifisio historiko di 1873, ta konosí awendia komo "Lanthùis Kranshi". ==Evolushon di signifikado== Ku tempu, e nòmber “Kranshi” a pasa for di un klup sosial pa un edifisio spesífiko, nan luga di encuentro na Curacaostraat 50, referi komo "Kransgebouw" of "Kransje", pa despues bira un término general pa Registro Sivil.<ref>Groep Ned. Antillen VAN HET ALGEMEEN NEDERLANDSCH VERBOND.. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 09-02-1929, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 02-07-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280778:mpeg21:p003</ref> Ora e Registro Sivil a kuminsá operá den e edifisio di e klup di dama na Otrobanda, e nòmber “Kranshi” a bira fuertemente asosiá ku e departamento gubernamental. Durante siglo 20 i 21, Registro Sivil a muda pa diferente lugá. E nòmber “Kranshi” a move huntu ku e institushon: * lokalidat original na Otrobanda * traslado pa [[Skalo]] meimei di añanan 1960 - "Kas di Pachi de Sola" na [[Scharlooweg]] 150-152 (awor A.M.Chumaceiro Bulevar 13) * posteriormente mudansa pa [[Casa Blanca]] na Roodeweg Despues di e mudansa pa Skalo, e edifisio original na Curacaostraat 50, Otrobanda a bira konosí komo “Kranshi bieu”.<ref>Basis-cursus over de cooperatie. "Amigoe". Curaçao, 31-05-1978, p. 2. Geraadpleegd op Delpher op 02-07-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639308:mpeg21:p002</ref><ref>Advertentie. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 15-01-1973, p. 10. Geraadpleegd op Delpher op 02-07-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010460312:mpeg21:p010</ref> Desde komienso di siglo 21, e nòmber “Kranshi” ta referí prinsipalmente na Casa Blanca, unda Registro Sivil ta ubiká actualmente i "Kranshi bieu" na Kas di Pachi de Sola. == Uso == Te awendia, hopi residente di Kòrsou ta sigui usa e palabra “Kranshi” komo sinónimo pa Registro Sivil, sin importá su lokalidat ofisial. E término ta un ehèmpel di: *kontinuidad linguístiko *memoria kolektivo *influensia di idioma den formashon di identidat urbano {{Appendix}} --------------- 5t5r0dryf40cdwub1zfkhx9pwogdf6g 202947 202946 2026-09-02T20:58:18Z Caribiana 8320 202947 wikitext text/x-wiki __NOINDEX__ {{Variante|c}} {{infobox edificio| variante = c | tipo = [[monumento]] | nomber = Curacaostraat 50 | imagen = Curaçaostraat 50, restoration.png | descripcion = Edifisio bou restorashon na 2023 | nomber2 = Kranshi Bieu | localisa_na = [[Otrobanda]] | luga = [[Willemstad]] | adres = Curacaostraat 50 | pais = {{CUW}} }} '''Curaçaostraat 50''', konosí popularmente komo ''Kranshi Bieu'' òf ''Lanthùis Kranshi'', ta un edifisio monumental na [[Willemstad]], [[Kòrsou]], situá den [[Otrobanda]]. E edifisio ta un di e lugánan mas importante den historia di e término [[Kranshi]], i a funshoná komo un di e promé sedenan di e registro sivil na e isla. E edifisio ta registrá komo monumento ofisial i ta forma parti di e patrimonio históriko di Otrobanda i sentro históriko di Willemstad.<ref name="UNESCO">[https://whc.unesco.org/document/154358 World Heritage List], [[UNESCO]]</ref> Den [[siglo 21|siglo bintiun]], e edifisio ta den uso komo akomodashon turístiko, despues di a wòrdu restourá i adaptá pa uso moderno, manteniendo su karakter monumental.<ref>[https://www.landhuiskranshi.com/accommodatie/ Landhuis Kranshi], landhuiskranshi.com</ref> == Historia == E edifisio Curaçaostraat 50 ta data for di 1873 i originalmente tabata un kas di shon grandi. Na fin di [[siglo 19|siglo diesnuebe]], e kas a bira propiedat i sede di un asosiashon di dama protestant bou di e nòmber ''Eendracht maakt macht'' (Union ta hasi Forsa), fundá na 1899 dor di Marie van den Brink.<ref name="Nomber">[https://gobiernu.cw/gob-newsletter-edishon1/ Kranshi, di unda e nomber ei a bin?], gobiernu.cw</ref><ref>{{citeer web|titel=Eendracht maakt Macht|werk=[[Amigoe]]|datum=1911-12-09|bezochtdatum=2026-09-03|via=Delpher.nl|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280051:mpeg21:p003}}</ref> E grupo aki tabata reuní pa hasi obra di man manera: kosementu, bòrdamentu i breimentu. Debí na e aktividat aki, e edifisio a haña e nòmber hulandes "dameskrans", ku den uso popular na [[papiamentu]] a transformá den "kranshi".<ref name="Nomber"/><ref>{{citeer web|titel=Groep Ned. Antillen VAN HET ALGEMEEN NEDERLANDSCH VERBOND|werk=[[Amigoe]]|datum=1929-02-09|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280778:mpeg21:p003}}</ref> Den kurso di tempu e edifisio a haña diferente uso: enkuentronan di Iglesia Reformá, Cultureel Centrum Curaçao, ofisina di Registro Sivil, sede di sindikato, entre otro Fekoskan, i sitio pa duna presentashon i charla.<ref name="Nomber"/><ref>[https://www.landhuiskranshi.com/geschiedenis/ Geschiedenis], landhuiskranshi.com</ref> == Vínkulo ku Registro Sivil== Alrededor di aña 1940, Registro Sivil a muda pa e edifisio na Curaçaostraat 50. For di e momento ei, e nòmber "Kranshi" a wòrdu direktamente asosiá ku e servisio gubernamental. E uso aki a duna e edifisio un papel sentral den bida sivil di Kòrsou, kaminda dokumentonan manera akta di nasementu, matrimonio i morto tabata wòrdu registrá.<ref>[https://gobiernu.cw/ministerionan/maneho-di-gobernashon-planifikashon-i-servisio-publiko/servisio-publiko-kranshi-i-ofisina-di-reibeweis/ Servisio Públiko (Kranshi i Ofisina di Reibeweis)], Gobièrnu di Kòrsou</ref> Despues ku Registro Sivil a bandoná e edifisio alrededor di 1954, e departamento a muda pa varios otro lokalidatnan, manera na [[Pietermaai]] i [[Skalo]]. Ku e traslado aki, e edifisio original na Curaçaostraat 50 a kuminsá wòrdu yamá ''Kranshi Bieu'', pa distingui'é for di e lokalidatnan nobo.<ref>{{citeer web|titel=Basis-cursus over de cooperatie|werk=[[Amigoe]]|datum=1978-05-31|bezochtdatum=2026-09-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639308:mpeg21:p002}}</ref><ref>{{citeer web|titel=Advertentie Cooperativa di Consumo Botica Wilhelmina|werk=[[Amigoe]]|datum=1973-01-15|bezochtdatum=2026-09-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010460312:mpeg21:p010}}<ref></ref><ref>{{citeer web|titel=Advertentie Cooperatieve Spaar- & Credietvereniging Ogem |werk=[[Amigoe]]|datum=1992-07-22|bezochtdatum=2026-09-03|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010644156:mpeg21:p006}}</ref> == Arkitektura== E edifisio ta un kas monumental independiente di un piso, situá retirá un tiki for di e linia di kaya. Karakterístikanan prinsipal ta inkluí:<ref>[https://curacaomonuments.org/sites/curacaostraat-50/ Curacaostraat 50], curacaomonuments.org</ref> *diseño den forma di H *tres dak di tipo [[dak di schouder]] *leishi di het kontinuo ku perfil dekorativo *kantonan ku detaye tipo dentil *porta sentral ku shùter, flankiá pa bentana ku shùter *bentana adishonal den e ala lateral *un sisterna grandi tapá ku akueduktonan arko patras di e ala pabou. E kombinashon di e elementonan aki ta típiko pa kasnan urbano di status altu den Otrobanda. {{Appendix}} [[:Kategoria:Kòrsou]] [[:Kategoria:Arkitektura]] [[:Kategoria:Monumento protehí]] == Uso aktual == Signifikashon kultural Curaçaostraat 50 tin un papel klave den: orígen di e término Kranshi historia di Registro Sivil na Kòrsou memoria kolektivo di Otrobanda E edifisio ta representá un punto di transishon entre: *bida sosial (klup di dama) *funshon gubernamental *patrimonio restourá Curaçaostraat 50 in Willemstad (Otrobanda) is a recognized cultural heritage monument on Curaçao. Wikimedia Commons features a high-resolution restoration image of this large, H-shaped historical building, which historically functioned as the Kranshi Bieuw. The property sits on a detached, deep setback lot. == Mira tambe == * [[Kranshi]] {{Appendix}} [[:Kategoria:Kòrsou]] [[:Kategoria:Arkitektura]] [[:Kategoria:Monumento protehí]] ------------------------------- {{infobox edificio| variante = c | tipo = [[monumento]] | nomber = Casa Blanca | imagen = Roodeweg 42 - 44.png | descripcion = | nomber2 = | localisa_na = Roodeweg 42-44, [[Otrobanda]] | luga = [[Willemstad]] | cercania = | adres = | pais = {{CUW}} | fecha_funda = 29 di mart 1859 | estilo = neoklásiko | encarga = Carel Maurits Gaerste | fecha_construccion = 1858-1859 | architect = | material = | contratista = | gasto = | inaugura = | restaura = 1998-2002 | funcion_original = kas di shon | funcion_actual = sede di Registro Sivil di Kòrsou | propietario = Stichting Monumentenzorg Curaçao | status_monumento = monumento di herensia kultural | registra = 1994 }} '''Casa Blanca''' ("Kas Blanku") ta un edifisio monumental-históriko na [[Willemstad]], [[Kòrsou]]. E ta situá na Roodeweg 42-44 den [[Otrobanda]], entre Reuzensteeg i Pieterszsteeg, enfrente di [[Sint-Elisabeth Hospital]] (SEHOS).<ref name=:"1">{{citeer web|titel=Advertentie|werk=[[Amigoe]]|datum=1976-12-11|via=Delpher.nl|bezochtdatum=2026-07-02|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010460945:mpeg21:p008}}</ref> Desde komienso di [[siglo 21|siglo bintiun]], e edifisio ta popularmente konosí komo [[Kranshi]], ora el a bira sede di e Registro Sivil.<ref name=:"2">[https://curacaomonuments.org/sites/roodeweg-42-44/ Roodeweg 42-44], curacaomonuments.org</ref> Huntu ku “La Maravilla” na [[Scharlooweg]] i “Belvédère” na L.B. Smithplein, Casa Blanca ta konsiderá komo un di e promé ehèmpelnan di arkitektura neoklásiko na Kòrsou.<ref name="NAAM">Gladys do Rego-Kuster, [https://naam.cw/2014/11/30/casa-blanca/ Casa Blanca], [[NAAM]]</ref> == Historia == Casa Blanca a wòrdu konstruí den añanan 1858–1859 komo un manshon di status haltu pa Carel Maurits Gaerste (1804–1871), un komersiante prominente, doño di diferente plantashi i propiedat den Otrobanda, i miembro di [[Konseho Kolonial]]. Pa e konstrukshon, el a kumpra vários parsela na banda panort di Roodeweg. Dia 29 di mart 1859, e edifisio a wòrdu deklará habitabel pa outoridatnan.<ref name="FB"/> E kas tabata konosí pa su gran salon di baile, un di e mas grandi riba e isla den e tempu ei, unda tabata organisá enkuentronan sosial, kultural i intelektual.<ref>Marugg, Stanley, [https://www.archiefvriend.com/index.php/ons-kwartaalblad/artikelen-uit-ons-blad/53-lauffer De woonhuizen van de familie Lauffer], De Archiefvriend, september 2009</ref> Durante [[siglo 20|siglo binti], e edifisio a pasa pa diferente fase di uso i dekadensia, inkluyendo komo penshun i burdel. Den e periodo aki, e kondishon di e kas a deteriorá konsiderablemente. Na 1994, Casa Blanca a haña status ofisial komo monumento. Den 1998, Stichting Monumentenzorg Curaçao a kumpra e edifisio i a restourá esaki kompletamente, konservando su karakter históriko i arkitektóniko.<ref name="FB">[https://www.facebook.com/curacaomonuments/posts/past-presentroodeweg-42-44-otrobanda-this-striking-palatial-mansion-later-known-/191481583593342/ Roodeweg 42-44, Otrobanda], FB</ref> E restourashon a haña rekonosemento regional pa su kalidat arkitektóniko.<ref name=:"2"/> For di sèptèmber 2002, e edifisio ta alohá Registro Sivil den kuadro di reutilisashon di patrimonio arkitektóniko den e sentro históriko di Willemstad. Na 2026 a kuminsá un proyekto di renobashon pa mantené i modernisá e edifisio.<ref>[[Dick Drayer]], [https://www.curacao.nu/nieuws/overheid/86733/kranshi-verhuist-tijdelijk-door-verbouwing-hoofdgebouw Kranshi verhuist tijdelijk door verbouwing hoofdgebouw], curacao.nu (6 di mart 2026)</ref> ==Deskripshon== Casa Blanca ta un edifisio monumental di dos piso, konstrui riba un parsela amplio (± 3.250 m²) i diseñá den forma di U ku ta rondoná un patio interno.<ref name=:"1"/><ref name=:"2"/> Karakterístikanan prinsipal ta inkluí: *fachada simétriko ku siete as *fronton triangular riba e parti sentral *balkon dilanti riba un pòrch ku kolumnanan dobbel *bòrdèshi ku trapi hanchu ku ta yega na entrada prinsipal *leishi di het profilá ku detaye dekorativo *kombinashon di diferente tipo di dak (manera [[dak di schouder]] i [[dak di siya]]) Originalmente, e kas tabata parti di un kompleho tipo kurá, ku un edifisio prinsipal i edifisionan anekso (“afdak”). Den e aneksonan aki tabata biba katibu i sirbiente di kas, i den sierto kaso nan tabata di hür.<ref>[https://dutchcaribbeanheritage.org/informatie/monumento-habri-2012-kura-di-otrobanda-koralengebied/ Area di Kura di Otrobanda], dutchcaribbeanheritage.org (2012) </ref><ref>[https://www.scribd.com/doc/111563414/Omd-2012-Koralengebied-Def-15okt12-Nl-Eng-Pap-Op-Volgorde Koralengebied Definitie]</ref> == Uso aktual == Aktualmente, Casa Blanca ta sede di Registro Sivil di Kòrsou, parti di departamento di Asuntunan Públiko. Ku mudansa di e Registro Sivil di Skalo pa Otrobanda, su nòmber popular “Kranshi”, ku a originá na un lokalidat anterior, tambe a transferí pa Casa Blanca. == Mira tambe == * [[Kranshi]] {{Appendix}} [[:Kategoria:Kòrsou]] [[:Kategoria:Arkitektura]] [[:Kategoria:Monumento protehí]] E manshon grandi impreshonante aki, despues konosí komo Casa Blanca, a wòrdu konstruí na 1858-1859 pa Carel Maurits Gaerste. Pa esaki el a kumpra vários parsela na banda panort di Roodeweg. Riba 29 di mart 1859, e kas grandi ta wòrdu deklará habitabel pa e maestro di distrito di Otrobanda. Carel Maurits Gaerste (1804 – 1871), tabata un hòmber prominente i próspero. E tabata miembro di e Konseho Kolonial i doño di plantashonnan Hermanus, Meiberg, i despues Malpais alias ‘’Terburgh à Texel, i Groot i Klein Malpais, alias “Mount Pleasant” i “Weitje”.<ref name="FB"/> Despues ku e edifisio a keda listá komo monumento na 1994, el a wòrdu kumprá pa Stichting Monumentenzorg Curaçao na 1998 i a keda kompletamente restourá.<ref name="FB"/> E trabounan di restourashon a keda bon dokumentá i lo wòrdu post pronto.<ref name="FB">[https://www.facebook.com/curacaomonuments/posts/past-presentroodeweg-42-44-otrobanda-this-striking-palatial-mansion-later-known-/191481583593342/ Roodeweg 42-44, Otrobanda], FB</ref> For di sèptèmber 2002, e edifisio ta akapará ‘’Kranshi’’, e ofisina di Registro Sivil di Kòrsou.<ref name="FB"/> E kas tabata konosí pa su gran salon di baile, konsiderá komo un di e mas grandi riba e isla den e tempu ei, unda tabata organisá enkuentronan sosial, kultural i intelektual.<ref>Marugg, Stanley, [https://www.archiefvriend.com/index.php/ons-kwartaalblad/artikelen-uit-ons-blad/53-lauffer De woonhuizen van de familie Lauffer], De Archiefvriend, september 2009</ref>, tabata organisá enkuentronan kultural i intelektual. Den [[siglo 20|siglo binti]], e edifisio a pasa pa diferente uso: penshun, burdel i posteriormente a bira un edifisio den estado di dekadensia. Despues di un periodo di deterioro, e edifisio a wòrdu kompletamente restourá i adaptá pa uso gubernamental. E restourashon a haña rekonosemento regional pa su kalidat arkitektóniko.<ref name=:"2"/> Na 2026 a kuminsa un proyekto di renobashon di e edifisio na Roodeweg 42.<ref>[[Dick Drayer]], [https://www.curacao.nu/nieuws/overheid/86733/kranshi-verhuist-tijdelijk-door-verbouwing-hoofdgebouw Kranshi verhuist tijdelijk door verbouwing hoofdgebouw], curacao.nu (6 di mart 2026)</ref> == Deskripshon == Casa Blanca ta un edifisio monumental grandi di dos piso, situá un tiki retirá for di kaya riba un parsela amplio (± 3.250 m²).<ref name=:"1"/> E edifisio ta diseña den forma di U ku ta rondoná un patio interno. Karakterístikanan prinsipal ta inkluí:<ref name=:"2"/> *fachada simétriko ku siete as *un fronton triangular riba e parti sentral *balkon dilanti riba un pòrch ku kolumnanan dobbel *bòrdèshi ku trapi hanchu ku ta yega na entrada prinsipal *leishi di het profilá i detaye dekorativo *kombinashon di dak di tipo [[dak di schouder]] i [[dak di siya]] E edifisio (kas di shon), para riba un persela di 3.250 m², tin dos piso i ta konstrui den e forma di un "U" ku ta rondoná un patio. e fachada sensio ku un leshi di het dòrná, ku riba dje un ‘fronton’ triangular. Un bòrdèshi na haltu riba trapi hanchu i kubrí pa un balkon riba pilá ta asentuá su forma rektangular será di e edifisio.<ref name="NAAM"/> E fachada dilanti tin un porch na entrada di e kas, i riba esaki tin un balkon. Originalmente, e kas tabata parti di un kompleho mas grandi ku edifisionan rond di e patio. Originalmente Casa Blanca tabata forma un kompleho tipo "Kurá", ku ta konsisti di un edifisio prinsipal i na su rant edifisionan anekso, tambe yamá "afdak" (kasita di un kamber ku dak di siya òf un dak inkliná (dak di lèsenar), respektivamente). Den e afdaknan aki tabata biba katibu i sirbiente di kas, pero tabata hür nan tambe.<ref>[https://dutchcaribbeanheritage.org/informatie/monumento-habri-2012-kura-di-otrobanda-koralengebied/ Area di Kura di Otrobanda], dutchcaribbeanheritage.org (2012) </ref><ref>[https://www.scribd.com/doc/111563414/Omd-2012-Koralengebied-Def-15okt12-Nl-Eng-Pap-Op-Volgorde Koralengebied Definitie]</ref> == Uso == Aktualmente, Casa Blanca ta sede di Registro Sivil di Kòrsou i di kua el a atkeri e nomber di "Kranshi" den boka di pueblo. E edifisio ta un ehèmpel importante di reutilisashon di patrimonio arkitektóniko den e sentro históriko di Willemstad. Na 1997 Unesco a nombra Willemstad Herensia Mundial. E edifisio ta konosí den boka di pueblo komo Kranshi. E nòmber aki no ta originá di Casa Blanca mes, sino di un otro lokalidat kaminda Registro Sivil tabata ubiká anteriormente. Ku e mudansa di e institushon pa Casa Blanca na komienso di siglo 21, e nòmber popular “Kranshi” a keda asosiá ku e edifisio nobo. == Mira tambe == * [[Kranshi]] == Literatura == * {{citeer boek |auteur=Pauline Pruneti-Winkel |jaar=1990|url= |titel=Scharloo a nineteenth century quarter of Willemstad, Curaçao : historical architecture and its background|via= |uitgever= Edizioni Poligrafico Fiorentino}} {{Appendix}} Roodeweg 42 - 44, Otrobanda E manshon palasial impreshonante aki, despues konosí komo Casa Blanca, a wòrdu konstruí na 1858-1859 pa Carel Maurits Gaerste. Pa esaki el a kumpra vários kavel na parti panort di e Roodeweg. Riba 29 di mart 1859, e kas grandi ta wòrdu deklará habitabel pa e maestro di distrito di Otrobanda. Carel Maurits Gaerste (1804 – 1871), tabata un hòmber prominente i próspero. E tabata miembro di e Konseho Kolonial i doño di plantashonnan Hermanus, Meiberg, i despues Malpais alias ‘’Terburgh à Texel, i Groot i Klein Malpais, alias “Mount Pleasant” i “Weitje”. Despues ku e edifisio a keda lista komo monumento na 1994, el a wòrdu kumprá pa Stichting Monumentenzorg Curaçao na 1998 i a keda kompletamente restourá. E trabounan di restourashon a keda bon dokumentá i lo wòrdu post pronto.<ref>https://www.facebook.com/curacaomonuments/posts/past-presentroodeweg-42-44-otrobanda-this-striking-palatial-mansion-later-known-/191481583593342/ Roodeweg 42-44, Otrobanda], FB</ref> For di sèptèmber 2002, e edifisio ta akapará ‘’Kranshi’’, e ofisina di Registro Sivil di Kòrsou. ----- Casa Blanca ta situá den Área di Koral (Kura) di Otrabanda, ku realmente a kuminsá desaroyá for di e di dos mitar di siglo 19. Un koral (kura) ta un tereno ku muraya ku un edifisio prinsipal i edifisionan eksterno na e randnan, tambe yamá dormitorio òf mitar dak (kasnan chikitu ku un kamber ku un dak di gable (dak di siya) òf un dak inkliná (dak di lèsenar), respektivamente). Katibunan i personal doméstiko tabata biba den e edifisionan eksterno, pero nan tabata destiná tambe pa hür. <ref>https://www.scribd.com/doc/111563414/Omd-2012-Koralengebied-Def-15okt12-Nl-Eng-Pap-Op-Volgorde Koralengebied Definitie]</ref> Desaroyo di e Area di Kurá riba Seru di Otrobanda a kuminsa meimei di siglo 19. Kuranan konosi ta Kura di Shon Ki, Casa Blanca i Kura di Shon Fil. Casa Blanca a konsisti originalmente di un edifisio prinsipal i na su rant edifisionan anekso, tambe yamá "afdak" (kasita di un kamber ku dak di siya òf un dak inkliná (dak di lèsenar), respektivamente). Den e afdaknan aki tabata biba katibu i sirbiente di kas, pero tabata hur nan tambe. Un kompleho asina ta wordu yama Kurá, un fenomeno ku a desaroya desde meimei di siglo 19 riba Seru Otrobanda. ==================, == Nomber Kranshi == E nòmber Kranshi tin un orígen masha pekuliar. E edifisio kaminda Kranshi for di prinsipio tabata ubiká, den pasado tabata un lokalidat Protestant kaminda un klup di hende muhé, yamá ‘Eendracht maakt macht’ tabata reuní regularmente. Na aña 1899 Marie van den Brink, yu muhé di e dominee, a funda e klup aki. Dor ku nan tabata bin huntu speshal pa hasi obra di man manera kose, bòrda i brei nan tabata yama e klup ‘dameskrans’. E nòmber ‘dameskrans’ den boka di e Yu di Kòrsou e tempu ei a bira Kranshi. Mesora esei a bira nòmber di e edifisio tambe.<ref>[https://gobiernu.cw/gob-newsletter-edishon1/ Kranshi, di unda e nomber ei a bin?], gobierno.cw</ref> E edifisio a mantené e nòmber Kranshi, asta ora ku na aña 1930 durante un periodo kòrtiku, Iglesia Reformá a usé pa su enkuentronan. Maske entretantu e nòmber ya no tabata tin su funshon original mas, e edifisio a keda karga e nòmber te na añanan ‘40 momentu ku Registro Sivil a kuminsá operá den dje. Na komienso di añanan ’60 Registro Sivil a muda (huntu ku e nòmber Kranshi) bai Skalo 150-152; kas kaminda anteriormente Pachi de Sola tabata biba. Den boka di pueblo e orei e edifisio original na Otrabanda a haña e nòmber ‘Kranshi bieu’. Na komienso di e siglo aki Kranshi a bolbe muda. Awor e la bai e edifisio neoklásiko restourá yamá ‘Casa Blanca’ situá na Roodeweg 42 nèt enfrente di Hospital Sint Elisabeth (SEHOS). Carel Maurits Gaerste kende tabata doño di diferente edifisio den Otrabanda, entre 1865 i 1884 a kumpra i rekonstruí Casa Blanca komo bibienda. Despues e edifisio a sirbi komo penshun, despues burdel (ka’i biá) i despues segun e la dekaí e la bira asta un dak pa drogadiktonan. Awendia den e famoso edifisio aki nos Registro Sivil ta ubiká. E ta ofisialmente yamá Asuntunan Públiko pero ketu bai Kranshi den boka di pueblo! == Historia == Carel Maurits Gaerste (1804-1871), komersiante, tabata doño di plantashi Malpais (Daniel) i diferente edifisio den Otrobanda. Entre 1865 i 1884 el a kumpra i rekonstruí e kas di shon komo bibienda. Den e ‘salon di baile’ di e kas, ku segun Pauline Prunetti-Winkel tabata esun mas grandi riba e isla den e tempu ei<ref>Marugg, Stanley, [https://www.archiefvriend.com/index.php/ons-kwartaalblad/artikelen-uit-ons-blad/53-lauffer De woonhuizen van de familie Lauffer], De Archiefvriend, september 2009</ref>, tabata organisa enkuentronan kultural i intelektual. Desde komienso di [[siglo 20]] e edifisio a sirbi komo penshun, despues burdel (ka’i biá) i despues, segun esaki tabata dekaí, a bira asta un dak pa drogadiktonan. == Deskripshon == E edifisio (kas di shon), para riba un persela di 3.250 m², tin dos piso i ta konstrui den e forma di un "U" ku ta rondoná un patio. e fachada sensio ku un leshi di het dòrná, ku riba dje un ‘fronton’ triangular. Un bòrdèshi na haltu riba trapi hanchu i kubrí pa un balkon riba pilá ta asentuá su forma rektangular será di e edifisio.<ref name="NAAM"/> E fachada dilanti tin un porch na entrada di e kas, i riba esaki tin un balkon. Dono di e edifisio ta ... Groot vrijstaand monumentaal gebouw van twee verdiepingen, terugliggend van de straat. Het hoofdgebouw van de kraal was oorspronkelijk volledig omringd door extra gebouwen aan de randen van de kraal. U-vormige plattegrond die een patio omsluit. Twee parallelle schilddaken over de voorkant, zadeldaken over de achtervleugels. Zwaar geprofileerde en volledig versierde uitspringende kroonlijst op consoles over de gevels, dentate quoins op hoeken. Voorgevel ingedeeld in zeven assen. Middendeel met driehoekig fronton boven kroonlijst; voorbalkon boven portiek met dubbele zuilen op bordes aan voorzijde met treden. Fronthek met voetmuur en spijlen tussen pilaren. Centrale voorpoort tussen gecanneleerde pilaren, twee extra poorten aan weerszijden. Volledig gerestaureerd als burgerlijke stand (restauratie bekroond met Caribische prijs voor beste restauratiearchitectuur). e ‘salon di baile’ riba e di dos piso Large detached two-storey monumental structure set back from street. Main building of corral originally fully surrounded by additional buildings at edges of corral. U- shaped floor plan enclosing a patio. Two parallel hipped roofs over front section, gable roofs over rear wings. Heavy profiled and fully decorated projecting cornice on consoles over façades, dentate quoins on corners. Front façade laid out in seven axes. Central section with triangular fronton above cornice; front balcony above portico with double columns on front platform with steps. Front fence with footing wall and bars set between pillars. Central front gate between fluted pillars, two additional gates on both sides. Fully restored as Civil Registry (restoration awarded with Carfibbean prize for best restoration architecture).<ref>[https://curacaomonuments.org/sites/roodeweg-42-44/ Roodeweg 42-44], curacaomonument.org</ref> Gran estructura monumental independiente de dos plantas retranqueada de la calle. Edificio principal del corral originalmente totalmente rodeado por edificios adicionales en los bordes del corral. Planta en forma de U que rodea un patio. Dos tejados paralelos a cuatro aguas en la parte delantera, tejados a dos aguas en las alas traseras. Cornisas salientes sobre ménsulas en las fachadas, muy perfiladas y decoradas. Fachada delantera dispuesta en siete ejes. Sección central con frontón triangular sobre cornisa; balcón delantero sobre pórtico con columnas dobles sobre plataforma delantera con escalones. Cerca frontal con muro de zapata y barrotes entre pilares. Puerta delantera central entre pilares estriados, dos puertas adicionales a ambos lados. Totalmente restaurado como Registro Civil (restauración galardonada con el premio Carfibbean a la mejor arquitectura de restauración). 1990: het in verval rakend monumentale herenhuis 'Casa Blanca' met onder andere de rijkst bewerkte gootlijst uit onze historische architectuur. Advertentie openbare verkoop:De opstal CASA BLANCA, staande op een perceel eigendomsgrond groot 3.250 m 2, begrensd door de Roodeweg, de Reuzensteeg en de Pieterszsteeg, kadastraal bekend als Stadsdistrict, Sectie B, no. 543.<ref name=:"1"/> {{Appendix}} [[Kategoria:Monumento protehí]] [[:Kategoria:Kòrsou]] Huntu ku e edifisionan "La Maravilla" na [[Scharlooweg]] 5 i "Belvédère" na Plasa L.B. Smith, e edifisio prinsipal di Casa Blanca ta marka e inisio di arkitektura neoklasisista na Kòrsou i ta di gran balor pa e historia di arkitektura di e isla.<ref name="NAAM">Gladys do Rego-Kuster, [https://naam.cw/2014/11/30/casa-blanca/ Casa Blanca], [[NAAM]]</ref> ----------------------- {{Databox}} '''Kranshi''' ta un término popular na [[Kòrsou]] ku ta referí histórikamente na Registro Sivil lokal<ref>Ofisialmente yamá "Asuntunan Públiko" ku ta inkluí diferente servisio manera registro sivil, registrashon di residente i asuntunan di elekshon.</ref> i, mas ampliamente, na e lugá kaminda e instituto gubernamental aki ta of tabata ubiká. ==Orígen== E nòmber “Kranshi” tin su orígen den e edifisio na [[Curaçaostraat 50]] na Otrobanda. Na 1899, Marie van den Brink, yu muhé di un domi protestant, a funda un klup di dama den Otrobanda ku e lema ''Eendracht maakt macht'' (Union ta hasi Forsa).<ref name="Nomber">[https://gobiernu.cw/gob-newsletter-edishon1/ Kranshi, di unda e nomber ei a bin?], gobiernu.cw</ref><ref>{{citeer web|titel=Eendracht maakt Macht|werk=[[Amigoe]]|datum=1911-12-09|bezochtdatum=2026-07-03|via=Delpher.nl|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280051:mpeg21:p003}}</ref> E miembronan di e klup tabata reuní pa hasi obra di man manera kose, bòrda i brei i pesei e klup tabata konosí komo ''dameskrans''. Den bok'i pueblo ku ta papia [[papiamentu]], e palabra aki a evolushoná fonétikamente te bira “Kranshi”.<ref name="Nomber"/> Rapidamente, e nòmber no solamente tabata referí na e klup, sino tambe na e edifisio mes, ku a bira konosí komo Kranshi (of Kransgebouw). == Di edifisio pa institushon == Durante añanan siguiente, e edifisio a sigui karga e nòmber “Kranshi”, tambe ora su uso a kambia (inkluso pa enkuentronan di Iglesia Reformá na un periodo kòrtiku).<ref name="Nomber"/> Na añanan 1940, Registro Sivil a kuminsá operá den e mesun edifisio. For di e momento ei, e nòmber “Kranshi” a pasa di un referensia di lugá pa un referensia di institushon. Den kurso di tempu, e término a bira uso komun pa tur servisio relashoná ku registrashon di susesonan di bida, manera nasementu, matrimonio i fayesimentu i pa dokumentonan ofisial.<ref>[https://gobiernu.cw/ministerionan/maneho-di-gobernashon-planifikashon-i-servisio-publiko/servisio-publiko-kranshi-i-ofisina-di-reibeweis/ Servisio Públiko (Kranshi i Ofisina di Reibeweis)], Gobièrnu di Kòrsou</ref> ==Lokalidatnan== Ku e desaroyo di e institushon, Registro Sivil (i kuné e nòmber “Kranshi”) a muda pa diferente lokalidat:<ref>[https://www.facebook.com/groups/17257577140/posts/10160977243972141/ Geschiedenis van Kranshi], [[Facebook|FB]]</ref> * Otrobanda – Curaçaostraat 50 (lokalidat original) * [[Pietermaai]] – lokalidat temporal despues di 1954 * [[Skalo]] – Kas di Pachi de Sola na [[Scharlooweg]] 150–152, desde añanan 1960) * Otrobanda – [[Casa Blanca]] na Roodeweg 40-42, desde 2002 Despues di e traslado pa Skalo, e lokalidat original a bira konosí komo “Kranshi bieu” den boka di pueblo.<ref>{{citeer web|titel=Basis-cursus over de cooperatie|werk=[[Amigoe]]|datum=1978-05-31|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639308:mpeg21:p002}}</ref><ref>{{citeer web|titel=Advertentie Cooperativa di Consumo Botica Wilhelmina|werk=[[Amigoe]]|datum=1973-01-15|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010460312:mpeg21:p010}}<ref></ref><ref>{{citeer web|titel=Advertentie Cooperatieve Spaar- & Credietvereniging Ogem |werk=[[Amigoe]]|datum=1992-07-22|bezochtdatum=2026-07-03|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010644156:mpeg21:p006}}</ref> ==Evolushon i uso== E historia di “Kranshi” ta mustra un evolushon klá di nòmber di un klup sosial (dameskrans) pa nòmber di un edifisio i despues pa nòmber di un institushon gubernamental. Durante e mudansanan di lokalidat, ta importante nota ku e edifisionan nobo ya tabatin nan propio nòmber, manera Kas di Pachi de Sola i Casa Blanca, pero den uso popular, e nòmber “Kranshi” a sigui predominá i a move huntu ku e institushon. Te dia di awe, e término ta keda bibu den idioma diario: hopi residente di Kòrsou ta usa “Kranshi” komo sinonimo pa Registro Sivil, meskos pa su nòmber ofisial "Asuntunan Públiko".<ref>{{citeer web|titel=Groep Ned. Antillen VAN HET ALGEMEEN NEDERLANDSCH VERBOND|werk=[[Amigoe]]|datum=1929-02-09|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280778:mpeg21:p003}}</ref> {{Appendix}} [[:Kategoria:Kòrsou]] [[:Kategoria:Papiamento]] == Vínkulo ku Registro Sivil == Rònt di aña 1940, Registro Sivil a kuminsá operá den e mesun edifisio na Curaçaostraat 50. E departamento tabata responsabel pa registrashon di susesonan di bida, manera nasementu, fayesimentu, matrimonio, divorsio i rekonosimentu, i pa suministrá kopia, ekstrakto i deklarashonnan ofisial.<ref>[https://gobiernu.cw/ministerionan/maneho-di-gobernashon-planifikashon-i-servisio-publiko/servisio-publiko-kranshi-i-ofisina-di-reibeweis/ Servisio Públiko (Kranshi i Ofisina di Reibeweis)], Gobièrnu di Kòrsou</ref> For di e momento ei, e nòmber “Kranshi” a bira estrechamente asosiá ku e institushon gubernamental. Den añanan ku a sigui, Registro Sivil a muda pa diferente lokalidat, mientras e nòmber popular a move huntu ku e departamento. Ku tempu, no solamente pueblo pero tambe organisashon, gobièrnu i Registro Sivil mes, a kuminsá usa e término "Kranshi" den anunsionan públiko, referiendo tantu na e instansia komo na su lokalidat.<ref>{{citeer web|titel=Advertentie Gobièrnu di Kòrsou|werk=[[Amigoe]]|datum=1989-04-21|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642919:mpeg21:p015}}</ref><ref>{{citeer web|titel=Advertentie URA|werk=[[Amigoe]]|datum=1969-07-12|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010463330:mpeg21:p006}}</ref> ===Lokalidatnan === Durante [[siglo 20]] i [[siglo 21|21]], Registro Sivil tabata establesé den diferente edifisio:<ref>[https://www.facebook.com/groups/17257577140/posts/10160977243972141/ Geschiedenis van Kranshi], [[Facebook|FB]]</ref> * Otrobanda – Curaçaostraat 50, lokalidat original ("Kransgebouw") * [[Pietermaai]] – lokalidat temporal despues di 1954 * [[Skalo]] – [[Scharlooweg]] 150-152 desde añanan 1960 (“Kas di Pachi de Sola”) * Otrobanda – Roodeweg 40-42 desde 2002 ("[[Casa Blanca]]") Despues di e traslado pa Skalo, e edifisio original na Otrobanda a bira konosí komo “Kranshi bieu”.<ref>{{citeer web|titel=Basis-cursus over de cooperatie|werk=[[Amigoe]]|datum=1978-05-31|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639308:mpeg21:p002}}</ref><ref>{{citeer web|titel=Advertentie Cooperativa di Consumo Botica Wilhelmina|werk=[[Amigoe]]|datum=1973-01-15|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010460312:mpeg21:p010}}<ref></ref><ref>{{citeer web|titel=Advertentie Cooperatieve Spaar- & Credietvereniging Ogem |werk=[[Amigoe]]|datum=1992-07-22|bezochtdatum=2026-07-03|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010644156:mpeg21:p006}}</ref> Ku e último mudansa pa Casa Blanca, e término “Kranshi” a sigui den uso pa e lokalidat nobo. == Evolushon i uso == Ku tempu, e nifikashon di e término “Kranshi” a pasa for di un klup sosial pa un edifisio spesífiko i despues pa un término general pa Registro Sivil.<ref>{{citeer web|titel=Groep Ned. Antillen VAN HET ALGEMEEN NEDERLANDSCH VERBOND|werk=[[Amigoe]]|datum=1929-02-09|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280778:mpeg21:p003}}</ref> No obstante ku a muda pa edifisionan ku ya tabatin nan propio nòmber (Kas di Pachi de Sola i Casa Blanca), e uso popular di e nòmber “Kranshi” a keda predominá i a wòrdu transferí di un lugá pa otro huntu ku e institushon. E fenómeno aki ta mustra kon un nòmber informal por bira un referensia institushonal i asta remplasá nòmbernan existente den memoria kolektivo. Te dia di awe e palabra “Kranshi” ta fungi den uso comun komo sinónimo pa Registro Sivil. {{Appendix}} [[:Kategoria:Kòrsou]] [[:Kategoria:Papiamento]] ------------------------- Den e “Historia di Kranshi,” e edifisio bieu riba Curaçaostraat den Otrobanda ta wòrdu menshoná promé. Alrededor di aña 1900, e asosiashon di hende muhé “Eendracht maakt Macht” (Unidat Ta Hasi Forsa) a reuní den e edifisio aki pa trabou di man, i el a bira konosí komo e Kransgebouw (Edifisio di Krans). Ora ku e Registro Sivil a muda pa e edifisio aki rònt di 1940, el a haña e nòmber ‘Kranshi’ lihé. E nòmber aki a sigui ora ku e Registro Sivil a muda pa e edifisio ‘Pachi de Sola’ na Scharloo na kuminsamentu di añanan 1960. Na 2002, e edifisio ‘Casa Blanca’ restourá na Otrobanda a wòrdu poné den uso: Scharloo a bira ‘Kranch Bieu’ i Otrobanda ‘Kranchi Nobo’. Pero unda Pietermaai ta pas awor? Na momentu ku Registro Sivil a bandoná e edifisio na Otrobanda na aña 1954, esaki tabata situá na Pietermaai pa algun aña, den e edifisio kaminda awor e ofisina di abogado “Soliana en Bonaparte” ta situá. <ref>https://www.facebook.com/groups/17257577140/posts/10160977243972141/ Geschiedenis van Kranshi], FB</ref> Curaçaostraat 50, un edifisio historiko di 1873, ta konosí awendia komo "Lanthùis Kranshi". ==Evolushon di signifikado== Ku tempu, e nòmber “Kranshi” a pasa for di un klup sosial pa un edifisio spesífiko, nan luga di encuentro na Curacaostraat 50, referi komo "Kransgebouw" of "Kransje", pa despues bira un término general pa Registro Sivil.<ref>Groep Ned. Antillen VAN HET ALGEMEEN NEDERLANDSCH VERBOND.. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 09-02-1929, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 02-07-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280778:mpeg21:p003</ref> Ora e Registro Sivil a kuminsá operá den e edifisio di e klup di dama na Otrobanda, e nòmber “Kranshi” a bira fuertemente asosiá ku e departamento gubernamental. Durante siglo 20 i 21, Registro Sivil a muda pa diferente lugá. E nòmber “Kranshi” a move huntu ku e institushon: * lokalidat original na Otrobanda * traslado pa [[Skalo]] meimei di añanan 1960 - "Kas di Pachi de Sola" na [[Scharlooweg]] 150-152 (awor A.M.Chumaceiro Bulevar 13) * posteriormente mudansa pa [[Casa Blanca]] na Roodeweg Despues di e mudansa pa Skalo, e edifisio original na Curacaostraat 50, Otrobanda a bira konosí komo “Kranshi bieu”.<ref>Basis-cursus over de cooperatie. "Amigoe". Curaçao, 31-05-1978, p. 2. Geraadpleegd op Delpher op 02-07-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639308:mpeg21:p002</ref><ref>Advertentie. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 15-01-1973, p. 10. Geraadpleegd op Delpher op 02-07-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010460312:mpeg21:p010</ref> Desde komienso di siglo 21, e nòmber “Kranshi” ta referí prinsipalmente na Casa Blanca, unda Registro Sivil ta ubiká actualmente i "Kranshi bieu" na Kas di Pachi de Sola. == Uso == Te awendia, hopi residente di Kòrsou ta sigui usa e palabra “Kranshi” komo sinónimo pa Registro Sivil, sin importá su lokalidat ofisial. E término ta un ehèmpel di: *kontinuidad linguístiko *memoria kolektivo *influensia di idioma den formashon di identidat urbano {{Appendix}} --------------- cqlj8ti0h9643t7wdweg6wivxrz8ptm 202948 202947 2026-09-02T21:06:10Z Caribiana 8320 /* Arkitektura */ 202948 wikitext text/x-wiki __NOINDEX__ {{Variante|c}} {{infobox edificio| variante = c | tipo = [[monumento]] | nomber = Curacaostraat 50 | imagen = Curaçaostraat 50, restoration.png | descripcion = Edifisio bou restorashon na 2023 | nomber2 = Kranshi Bieu | localisa_na = [[Otrobanda]] | luga = [[Willemstad]] | adres = Curacaostraat 50 | pais = {{CUW}} }} '''Curaçaostraat 50''', konosí popularmente komo ''Kranshi Bieu'' òf ''Lanthùis Kranshi'', ta un edifisio monumental na [[Willemstad]], [[Kòrsou]], situá den [[Otrobanda]]. E edifisio ta un di e lugánan mas importante den historia di e término [[Kranshi]], i a funshoná komo un di e promé sedenan di e registro sivil na e isla. E edifisio ta registrá komo monumento ofisial i ta forma parti di e patrimonio históriko di Otrobanda i sentro históriko di Willemstad.<ref name="UNESCO">[https://whc.unesco.org/document/154358 World Heritage List], [[UNESCO]]</ref> Den [[siglo 21|siglo bintiun]], e edifisio ta den uso komo akomodashon turístiko, despues di a wòrdu restourá i adaptá pa uso moderno, manteniendo su karakter monumental.<ref>[https://www.landhuiskranshi.com/accommodatie/ Landhuis Kranshi], landhuiskranshi.com</ref> == Historia == E edifisio Curaçaostraat 50 ta data for di 1873 i originalmente tabata un kas di shon grandi. Na fin di [[siglo 19|siglo diesnuebe]], e kas a bira propiedat i sede di un asosiashon di dama protestant bou di e nòmber ''Eendracht maakt macht'' (Union ta hasi Forsa), fundá na 1899 dor di Marie van den Brink.<ref name="Nomber">[https://gobiernu.cw/gob-newsletter-edishon1/ Kranshi, di unda e nomber ei a bin?], gobiernu.cw</ref><ref>{{citeer web|titel=Eendracht maakt Macht|werk=[[Amigoe]]|datum=1911-12-09|bezochtdatum=2026-09-03|via=Delpher.nl|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280051:mpeg21:p003}}</ref> E grupo aki tabata reuní pa hasi obra di man manera: kosementu, bòrdamentu i breimentu. Debí na e aktividat aki, e edifisio a haña e nòmber hulandes "dameskrans", ku den uso popular na [[papiamentu]] a transformá den "kranshi".<ref name="Nomber"/><ref>{{citeer web|titel=Groep Ned. Antillen VAN HET ALGEMEEN NEDERLANDSCH VERBOND|werk=[[Amigoe]]|datum=1929-02-09|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280778:mpeg21:p003}}</ref> Den kurso di tempu e edifisio a haña diferente uso: enkuentronan di Iglesia Reformá, Cultureel Centrum Curaçao, ofisina di Registro Sivil, sede di sindikato, entre otro Fekoskan, i sitio pa duna presentashon i charla.<ref name="Nomber"/><ref>[https://www.landhuiskranshi.com/geschiedenis/ Geschiedenis], landhuiskranshi.com</ref> == Vínkulo ku Registro Sivil== Alrededor di aña 1940, Registro Sivil a muda pa e edifisio na Curaçaostraat 50. For di e momento ei, e nòmber "Kranshi" a wòrdu direktamente asosiá ku e servisio gubernamental. E uso aki a duna e edifisio un papel sentral den bida sivil di Kòrsou, kaminda dokumentonan manera akta di nasementu, matrimonio i morto tabata wòrdu registrá.<ref>[https://gobiernu.cw/ministerionan/maneho-di-gobernashon-planifikashon-i-servisio-publiko/servisio-publiko-kranshi-i-ofisina-di-reibeweis/ Servisio Públiko (Kranshi i Ofisina di Reibeweis)], Gobièrnu di Kòrsou</ref> Despues ku Registro Sivil a bandoná e edifisio alrededor di 1954, e departamento a muda pa varios otro lokalidatnan, manera na [[Pietermaai]] i [[Skalo]]. Ku e traslado aki, e edifisio original na Curaçaostraat 50 a kuminsá wòrdu yamá ''Kranshi Bieu'', pa distingui'é for di e lokalidatnan nobo.<ref>{{citeer web|titel=Basis-cursus over de cooperatie|werk=[[Amigoe]]|datum=1978-05-31|bezochtdatum=2026-09-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639308:mpeg21:p002}}</ref><ref>{{citeer web|titel=Advertentie Cooperativa di Consumo Botica Wilhelmina|werk=[[Amigoe]]|datum=1973-01-15|bezochtdatum=2026-09-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010460312:mpeg21:p010}}<ref></ref><ref>{{citeer web|titel=Advertentie Cooperatieve Spaar- & Credietvereniging Ogem |werk=[[Amigoe]]|datum=1992-07-22|bezochtdatum=2026-09-03|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010644156:mpeg21:p006}}</ref> == Arkitektura== E edifisio ta un kas monumental independiente di un piso, situá retirá un tiki for di e linia di kaya. Karakterístikanan prinsipal ta inkluí:<ref>[https://curacaomonuments.org/sites/curacaostraat-50/ Curacaostraat 50], curacaomonuments.org</ref> *diseño den forma di H *tres dak di tipo [[dak di schouder]] *leishi di het kontinuo ku perfil dekorativo *kantonan ku detaye tipo dentil *porta sentral ku shùter, flankiá pa bentana ku shùter *bentana adishonal den e ala lateral *un sisterna grandi tapá ku akueduktonan arko patras di e ala pabou. Su balor históriko arkitektóniko i kultural komo un edifisio grandi ta partikularmente basá riba e elementonan masha poko mirá na Kòrsou, esta su dak i plan di diseño típiko. {{Appendix}} [[:Kategoria:Kòrsou]] [[:Kategoria:Arkitektura]] [[:Kategoria:Monumento protehí]] == Uso aktual == Signifikashon kultural Curaçaostraat 50 tin un papel klave den: orígen di e término Kranshi historia di Registro Sivil na Kòrsou memoria kolektivo di Otrobanda E edifisio ta representá un punto di transishon entre: *bida sosial (klup di dama) *funshon gubernamental *patrimonio restourá Curaçaostraat 50 in Willemstad (Otrobanda) is a recognized cultural heritage monument on Curaçao. Wikimedia Commons features a high-resolution restoration image of this large, H-shaped historical building, which historically functioned as the Kranshi Bieuw. The property sits on a detached, deep setback lot. == Mira tambe == * [[Kranshi]] {{Appendix}} [[:Kategoria:Kòrsou]] [[:Kategoria:Arkitektura]] [[:Kategoria:Monumento protehí]] ------------------------------- {{infobox edificio| variante = c | tipo = [[monumento]] | nomber = Casa Blanca | imagen = Roodeweg 42 - 44.png | descripcion = | nomber2 = | localisa_na = Roodeweg 42-44, [[Otrobanda]] | luga = [[Willemstad]] | cercania = | adres = | pais = {{CUW}} | fecha_funda = 29 di mart 1859 | estilo = neoklásiko | encarga = Carel Maurits Gaerste | fecha_construccion = 1858-1859 | architect = | material = | contratista = | gasto = | inaugura = | restaura = 1998-2002 | funcion_original = kas di shon | funcion_actual = sede di Registro Sivil di Kòrsou | propietario = Stichting Monumentenzorg Curaçao | status_monumento = monumento di herensia kultural | registra = 1994 }} '''Casa Blanca''' ("Kas Blanku") ta un edifisio monumental-históriko na [[Willemstad]], [[Kòrsou]]. E ta situá na Roodeweg 42-44 den [[Otrobanda]], entre Reuzensteeg i Pieterszsteeg, enfrente di [[Sint-Elisabeth Hospital]] (SEHOS).<ref name=:"1">{{citeer web|titel=Advertentie|werk=[[Amigoe]]|datum=1976-12-11|via=Delpher.nl|bezochtdatum=2026-07-02|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010460945:mpeg21:p008}}</ref> Desde komienso di [[siglo 21|siglo bintiun]], e edifisio ta popularmente konosí komo [[Kranshi]], ora el a bira sede di e Registro Sivil.<ref name=:"2">[https://curacaomonuments.org/sites/roodeweg-42-44/ Roodeweg 42-44], curacaomonuments.org</ref> Huntu ku “La Maravilla” na [[Scharlooweg]] i “Belvédère” na L.B. Smithplein, Casa Blanca ta konsiderá komo un di e promé ehèmpelnan di arkitektura neoklásiko na Kòrsou.<ref name="NAAM">Gladys do Rego-Kuster, [https://naam.cw/2014/11/30/casa-blanca/ Casa Blanca], [[NAAM]]</ref> == Historia == Casa Blanca a wòrdu konstruí den añanan 1858–1859 komo un manshon di status haltu pa Carel Maurits Gaerste (1804–1871), un komersiante prominente, doño di diferente plantashi i propiedat den Otrobanda, i miembro di [[Konseho Kolonial]]. Pa e konstrukshon, el a kumpra vários parsela na banda panort di Roodeweg. Dia 29 di mart 1859, e edifisio a wòrdu deklará habitabel pa outoridatnan.<ref name="FB"/> E kas tabata konosí pa su gran salon di baile, un di e mas grandi riba e isla den e tempu ei, unda tabata organisá enkuentronan sosial, kultural i intelektual.<ref>Marugg, Stanley, [https://www.archiefvriend.com/index.php/ons-kwartaalblad/artikelen-uit-ons-blad/53-lauffer De woonhuizen van de familie Lauffer], De Archiefvriend, september 2009</ref> Durante [[siglo 20|siglo binti], e edifisio a pasa pa diferente fase di uso i dekadensia, inkluyendo komo penshun i burdel. Den e periodo aki, e kondishon di e kas a deteriorá konsiderablemente. Na 1994, Casa Blanca a haña status ofisial komo monumento. Den 1998, Stichting Monumentenzorg Curaçao a kumpra e edifisio i a restourá esaki kompletamente, konservando su karakter históriko i arkitektóniko.<ref name="FB">[https://www.facebook.com/curacaomonuments/posts/past-presentroodeweg-42-44-otrobanda-this-striking-palatial-mansion-later-known-/191481583593342/ Roodeweg 42-44, Otrobanda], FB</ref> E restourashon a haña rekonosemento regional pa su kalidat arkitektóniko.<ref name=:"2"/> For di sèptèmber 2002, e edifisio ta alohá Registro Sivil den kuadro di reutilisashon di patrimonio arkitektóniko den e sentro históriko di Willemstad. Na 2026 a kuminsá un proyekto di renobashon pa mantené i modernisá e edifisio.<ref>[[Dick Drayer]], [https://www.curacao.nu/nieuws/overheid/86733/kranshi-verhuist-tijdelijk-door-verbouwing-hoofdgebouw Kranshi verhuist tijdelijk door verbouwing hoofdgebouw], curacao.nu (6 di mart 2026)</ref> ==Deskripshon== Casa Blanca ta un edifisio monumental di dos piso, konstrui riba un parsela amplio (± 3.250 m²) i diseñá den forma di U ku ta rondoná un patio interno.<ref name=:"1"/><ref name=:"2"/> Karakterístikanan prinsipal ta inkluí: *fachada simétriko ku siete as *fronton triangular riba e parti sentral *balkon dilanti riba un pòrch ku kolumnanan dobbel *bòrdèshi ku trapi hanchu ku ta yega na entrada prinsipal *leishi di het profilá ku detaye dekorativo *kombinashon di diferente tipo di dak (manera [[dak di schouder]] i [[dak di siya]]) Originalmente, e kas tabata parti di un kompleho tipo kurá, ku un edifisio prinsipal i edifisionan anekso (“afdak”). Den e aneksonan aki tabata biba katibu i sirbiente di kas, i den sierto kaso nan tabata di hür.<ref>[https://dutchcaribbeanheritage.org/informatie/monumento-habri-2012-kura-di-otrobanda-koralengebied/ Area di Kura di Otrobanda], dutchcaribbeanheritage.org (2012) </ref><ref>[https://www.scribd.com/doc/111563414/Omd-2012-Koralengebied-Def-15okt12-Nl-Eng-Pap-Op-Volgorde Koralengebied Definitie]</ref> == Uso aktual == Aktualmente, Casa Blanca ta sede di Registro Sivil di Kòrsou, parti di departamento di Asuntunan Públiko. Ku mudansa di e Registro Sivil di Skalo pa Otrobanda, su nòmber popular “Kranshi”, ku a originá na un lokalidat anterior, tambe a transferí pa Casa Blanca. == Mira tambe == * [[Kranshi]] {{Appendix}} [[:Kategoria:Kòrsou]] [[:Kategoria:Arkitektura]] [[:Kategoria:Monumento protehí]] E manshon grandi impreshonante aki, despues konosí komo Casa Blanca, a wòrdu konstruí na 1858-1859 pa Carel Maurits Gaerste. Pa esaki el a kumpra vários parsela na banda panort di Roodeweg. Riba 29 di mart 1859, e kas grandi ta wòrdu deklará habitabel pa e maestro di distrito di Otrobanda. Carel Maurits Gaerste (1804 – 1871), tabata un hòmber prominente i próspero. E tabata miembro di e Konseho Kolonial i doño di plantashonnan Hermanus, Meiberg, i despues Malpais alias ‘’Terburgh à Texel, i Groot i Klein Malpais, alias “Mount Pleasant” i “Weitje”.<ref name="FB"/> Despues ku e edifisio a keda listá komo monumento na 1994, el a wòrdu kumprá pa Stichting Monumentenzorg Curaçao na 1998 i a keda kompletamente restourá.<ref name="FB"/> E trabounan di restourashon a keda bon dokumentá i lo wòrdu post pronto.<ref name="FB">[https://www.facebook.com/curacaomonuments/posts/past-presentroodeweg-42-44-otrobanda-this-striking-palatial-mansion-later-known-/191481583593342/ Roodeweg 42-44, Otrobanda], FB</ref> For di sèptèmber 2002, e edifisio ta akapará ‘’Kranshi’’, e ofisina di Registro Sivil di Kòrsou.<ref name="FB"/> E kas tabata konosí pa su gran salon di baile, konsiderá komo un di e mas grandi riba e isla den e tempu ei, unda tabata organisá enkuentronan sosial, kultural i intelektual.<ref>Marugg, Stanley, [https://www.archiefvriend.com/index.php/ons-kwartaalblad/artikelen-uit-ons-blad/53-lauffer De woonhuizen van de familie Lauffer], De Archiefvriend, september 2009</ref>, tabata organisá enkuentronan kultural i intelektual. Den [[siglo 20|siglo binti]], e edifisio a pasa pa diferente uso: penshun, burdel i posteriormente a bira un edifisio den estado di dekadensia. Despues di un periodo di deterioro, e edifisio a wòrdu kompletamente restourá i adaptá pa uso gubernamental. E restourashon a haña rekonosemento regional pa su kalidat arkitektóniko.<ref name=:"2"/> Na 2026 a kuminsa un proyekto di renobashon di e edifisio na Roodeweg 42.<ref>[[Dick Drayer]], [https://www.curacao.nu/nieuws/overheid/86733/kranshi-verhuist-tijdelijk-door-verbouwing-hoofdgebouw Kranshi verhuist tijdelijk door verbouwing hoofdgebouw], curacao.nu (6 di mart 2026)</ref> == Deskripshon == Casa Blanca ta un edifisio monumental grandi di dos piso, situá un tiki retirá for di kaya riba un parsela amplio (± 3.250 m²).<ref name=:"1"/> E edifisio ta diseña den forma di U ku ta rondoná un patio interno. Karakterístikanan prinsipal ta inkluí:<ref name=:"2"/> *fachada simétriko ku siete as *un fronton triangular riba e parti sentral *balkon dilanti riba un pòrch ku kolumnanan dobbel *bòrdèshi ku trapi hanchu ku ta yega na entrada prinsipal *leishi di het profilá i detaye dekorativo *kombinashon di dak di tipo [[dak di schouder]] i [[dak di siya]] E edifisio (kas di shon), para riba un persela di 3.250 m², tin dos piso i ta konstrui den e forma di un "U" ku ta rondoná un patio. e fachada sensio ku un leshi di het dòrná, ku riba dje un ‘fronton’ triangular. Un bòrdèshi na haltu riba trapi hanchu i kubrí pa un balkon riba pilá ta asentuá su forma rektangular será di e edifisio.<ref name="NAAM"/> E fachada dilanti tin un porch na entrada di e kas, i riba esaki tin un balkon. Originalmente, e kas tabata parti di un kompleho mas grandi ku edifisionan rond di e patio. Originalmente Casa Blanca tabata forma un kompleho tipo "Kurá", ku ta konsisti di un edifisio prinsipal i na su rant edifisionan anekso, tambe yamá "afdak" (kasita di un kamber ku dak di siya òf un dak inkliná (dak di lèsenar), respektivamente). Den e afdaknan aki tabata biba katibu i sirbiente di kas, pero tabata hür nan tambe.<ref>[https://dutchcaribbeanheritage.org/informatie/monumento-habri-2012-kura-di-otrobanda-koralengebied/ Area di Kura di Otrobanda], dutchcaribbeanheritage.org (2012) </ref><ref>[https://www.scribd.com/doc/111563414/Omd-2012-Koralengebied-Def-15okt12-Nl-Eng-Pap-Op-Volgorde Koralengebied Definitie]</ref> == Uso == Aktualmente, Casa Blanca ta sede di Registro Sivil di Kòrsou i di kua el a atkeri e nomber di "Kranshi" den boka di pueblo. E edifisio ta un ehèmpel importante di reutilisashon di patrimonio arkitektóniko den e sentro históriko di Willemstad. Na 1997 Unesco a nombra Willemstad Herensia Mundial. E edifisio ta konosí den boka di pueblo komo Kranshi. E nòmber aki no ta originá di Casa Blanca mes, sino di un otro lokalidat kaminda Registro Sivil tabata ubiká anteriormente. Ku e mudansa di e institushon pa Casa Blanca na komienso di siglo 21, e nòmber popular “Kranshi” a keda asosiá ku e edifisio nobo. == Mira tambe == * [[Kranshi]] == Literatura == * {{citeer boek |auteur=Pauline Pruneti-Winkel |jaar=1990|url= |titel=Scharloo a nineteenth century quarter of Willemstad, Curaçao : historical architecture and its background|via= |uitgever= Edizioni Poligrafico Fiorentino}} {{Appendix}} Roodeweg 42 - 44, Otrobanda E manshon palasial impreshonante aki, despues konosí komo Casa Blanca, a wòrdu konstruí na 1858-1859 pa Carel Maurits Gaerste. Pa esaki el a kumpra vários kavel na parti panort di e Roodeweg. Riba 29 di mart 1859, e kas grandi ta wòrdu deklará habitabel pa e maestro di distrito di Otrobanda. Carel Maurits Gaerste (1804 – 1871), tabata un hòmber prominente i próspero. E tabata miembro di e Konseho Kolonial i doño di plantashonnan Hermanus, Meiberg, i despues Malpais alias ‘’Terburgh à Texel, i Groot i Klein Malpais, alias “Mount Pleasant” i “Weitje”. Despues ku e edifisio a keda lista komo monumento na 1994, el a wòrdu kumprá pa Stichting Monumentenzorg Curaçao na 1998 i a keda kompletamente restourá. E trabounan di restourashon a keda bon dokumentá i lo wòrdu post pronto.<ref>https://www.facebook.com/curacaomonuments/posts/past-presentroodeweg-42-44-otrobanda-this-striking-palatial-mansion-later-known-/191481583593342/ Roodeweg 42-44, Otrobanda], FB</ref> For di sèptèmber 2002, e edifisio ta akapará ‘’Kranshi’’, e ofisina di Registro Sivil di Kòrsou. ----- Casa Blanca ta situá den Área di Koral (Kura) di Otrabanda, ku realmente a kuminsá desaroyá for di e di dos mitar di siglo 19. Un koral (kura) ta un tereno ku muraya ku un edifisio prinsipal i edifisionan eksterno na e randnan, tambe yamá dormitorio òf mitar dak (kasnan chikitu ku un kamber ku un dak di gable (dak di siya) òf un dak inkliná (dak di lèsenar), respektivamente). Katibunan i personal doméstiko tabata biba den e edifisionan eksterno, pero nan tabata destiná tambe pa hür. <ref>https://www.scribd.com/doc/111563414/Omd-2012-Koralengebied-Def-15okt12-Nl-Eng-Pap-Op-Volgorde Koralengebied Definitie]</ref> Desaroyo di e Area di Kurá riba Seru di Otrobanda a kuminsa meimei di siglo 19. Kuranan konosi ta Kura di Shon Ki, Casa Blanca i Kura di Shon Fil. Casa Blanca a konsisti originalmente di un edifisio prinsipal i na su rant edifisionan anekso, tambe yamá "afdak" (kasita di un kamber ku dak di siya òf un dak inkliná (dak di lèsenar), respektivamente). Den e afdaknan aki tabata biba katibu i sirbiente di kas, pero tabata hur nan tambe. Un kompleho asina ta wordu yama Kurá, un fenomeno ku a desaroya desde meimei di siglo 19 riba Seru Otrobanda. ==================, == Nomber Kranshi == E nòmber Kranshi tin un orígen masha pekuliar. E edifisio kaminda Kranshi for di prinsipio tabata ubiká, den pasado tabata un lokalidat Protestant kaminda un klup di hende muhé, yamá ‘Eendracht maakt macht’ tabata reuní regularmente. Na aña 1899 Marie van den Brink, yu muhé di e dominee, a funda e klup aki. Dor ku nan tabata bin huntu speshal pa hasi obra di man manera kose, bòrda i brei nan tabata yama e klup ‘dameskrans’. E nòmber ‘dameskrans’ den boka di e Yu di Kòrsou e tempu ei a bira Kranshi. Mesora esei a bira nòmber di e edifisio tambe.<ref>[https://gobiernu.cw/gob-newsletter-edishon1/ Kranshi, di unda e nomber ei a bin?], gobierno.cw</ref> E edifisio a mantené e nòmber Kranshi, asta ora ku na aña 1930 durante un periodo kòrtiku, Iglesia Reformá a usé pa su enkuentronan. Maske entretantu e nòmber ya no tabata tin su funshon original mas, e edifisio a keda karga e nòmber te na añanan ‘40 momentu ku Registro Sivil a kuminsá operá den dje. Na komienso di añanan ’60 Registro Sivil a muda (huntu ku e nòmber Kranshi) bai Skalo 150-152; kas kaminda anteriormente Pachi de Sola tabata biba. Den boka di pueblo e orei e edifisio original na Otrabanda a haña e nòmber ‘Kranshi bieu’. Na komienso di e siglo aki Kranshi a bolbe muda. Awor e la bai e edifisio neoklásiko restourá yamá ‘Casa Blanca’ situá na Roodeweg 42 nèt enfrente di Hospital Sint Elisabeth (SEHOS). Carel Maurits Gaerste kende tabata doño di diferente edifisio den Otrabanda, entre 1865 i 1884 a kumpra i rekonstruí Casa Blanca komo bibienda. Despues e edifisio a sirbi komo penshun, despues burdel (ka’i biá) i despues segun e la dekaí e la bira asta un dak pa drogadiktonan. Awendia den e famoso edifisio aki nos Registro Sivil ta ubiká. E ta ofisialmente yamá Asuntunan Públiko pero ketu bai Kranshi den boka di pueblo! == Historia == Carel Maurits Gaerste (1804-1871), komersiante, tabata doño di plantashi Malpais (Daniel) i diferente edifisio den Otrobanda. Entre 1865 i 1884 el a kumpra i rekonstruí e kas di shon komo bibienda. Den e ‘salon di baile’ di e kas, ku segun Pauline Prunetti-Winkel tabata esun mas grandi riba e isla den e tempu ei<ref>Marugg, Stanley, [https://www.archiefvriend.com/index.php/ons-kwartaalblad/artikelen-uit-ons-blad/53-lauffer De woonhuizen van de familie Lauffer], De Archiefvriend, september 2009</ref>, tabata organisa enkuentronan kultural i intelektual. Desde komienso di [[siglo 20]] e edifisio a sirbi komo penshun, despues burdel (ka’i biá) i despues, segun esaki tabata dekaí, a bira asta un dak pa drogadiktonan. == Deskripshon == E edifisio (kas di shon), para riba un persela di 3.250 m², tin dos piso i ta konstrui den e forma di un "U" ku ta rondoná un patio. e fachada sensio ku un leshi di het dòrná, ku riba dje un ‘fronton’ triangular. Un bòrdèshi na haltu riba trapi hanchu i kubrí pa un balkon riba pilá ta asentuá su forma rektangular será di e edifisio.<ref name="NAAM"/> E fachada dilanti tin un porch na entrada di e kas, i riba esaki tin un balkon. Dono di e edifisio ta ... Groot vrijstaand monumentaal gebouw van twee verdiepingen, terugliggend van de straat. Het hoofdgebouw van de kraal was oorspronkelijk volledig omringd door extra gebouwen aan de randen van de kraal. U-vormige plattegrond die een patio omsluit. Twee parallelle schilddaken over de voorkant, zadeldaken over de achtervleugels. Zwaar geprofileerde en volledig versierde uitspringende kroonlijst op consoles over de gevels, dentate quoins op hoeken. Voorgevel ingedeeld in zeven assen. Middendeel met driehoekig fronton boven kroonlijst; voorbalkon boven portiek met dubbele zuilen op bordes aan voorzijde met treden. Fronthek met voetmuur en spijlen tussen pilaren. Centrale voorpoort tussen gecanneleerde pilaren, twee extra poorten aan weerszijden. Volledig gerestaureerd als burgerlijke stand (restauratie bekroond met Caribische prijs voor beste restauratiearchitectuur). e ‘salon di baile’ riba e di dos piso Large detached two-storey monumental structure set back from street. Main building of corral originally fully surrounded by additional buildings at edges of corral. U- shaped floor plan enclosing a patio. Two parallel hipped roofs over front section, gable roofs over rear wings. Heavy profiled and fully decorated projecting cornice on consoles over façades, dentate quoins on corners. Front façade laid out in seven axes. Central section with triangular fronton above cornice; front balcony above portico with double columns on front platform with steps. Front fence with footing wall and bars set between pillars. Central front gate between fluted pillars, two additional gates on both sides. Fully restored as Civil Registry (restoration awarded with Carfibbean prize for best restoration architecture).<ref>[https://curacaomonuments.org/sites/roodeweg-42-44/ Roodeweg 42-44], curacaomonument.org</ref> Gran estructura monumental independiente de dos plantas retranqueada de la calle. Edificio principal del corral originalmente totalmente rodeado por edificios adicionales en los bordes del corral. Planta en forma de U que rodea un patio. Dos tejados paralelos a cuatro aguas en la parte delantera, tejados a dos aguas en las alas traseras. Cornisas salientes sobre ménsulas en las fachadas, muy perfiladas y decoradas. Fachada delantera dispuesta en siete ejes. Sección central con frontón triangular sobre cornisa; balcón delantero sobre pórtico con columnas dobles sobre plataforma delantera con escalones. Cerca frontal con muro de zapata y barrotes entre pilares. Puerta delantera central entre pilares estriados, dos puertas adicionales a ambos lados. Totalmente restaurado como Registro Civil (restauración galardonada con el premio Carfibbean a la mejor arquitectura de restauración). 1990: het in verval rakend monumentale herenhuis 'Casa Blanca' met onder andere de rijkst bewerkte gootlijst uit onze historische architectuur. Advertentie openbare verkoop:De opstal CASA BLANCA, staande op een perceel eigendomsgrond groot 3.250 m 2, begrensd door de Roodeweg, de Reuzensteeg en de Pieterszsteeg, kadastraal bekend als Stadsdistrict, Sectie B, no. 543.<ref name=:"1"/> {{Appendix}} [[Kategoria:Monumento protehí]] [[:Kategoria:Kòrsou]] Huntu ku e edifisionan "La Maravilla" na [[Scharlooweg]] 5 i "Belvédère" na Plasa L.B. Smith, e edifisio prinsipal di Casa Blanca ta marka e inisio di arkitektura neoklasisista na Kòrsou i ta di gran balor pa e historia di arkitektura di e isla.<ref name="NAAM">Gladys do Rego-Kuster, [https://naam.cw/2014/11/30/casa-blanca/ Casa Blanca], [[NAAM]]</ref> ----------------------- {{Databox}} '''Kranshi''' ta un término popular na [[Kòrsou]] ku ta referí histórikamente na Registro Sivil lokal<ref>Ofisialmente yamá "Asuntunan Públiko" ku ta inkluí diferente servisio manera registro sivil, registrashon di residente i asuntunan di elekshon.</ref> i, mas ampliamente, na e lugá kaminda e instituto gubernamental aki ta of tabata ubiká. ==Orígen== E nòmber “Kranshi” tin su orígen den e edifisio na [[Curaçaostraat 50]] na Otrobanda. Na 1899, Marie van den Brink, yu muhé di un domi protestant, a funda un klup di dama den Otrobanda ku e lema ''Eendracht maakt macht'' (Union ta hasi Forsa).<ref name="Nomber">[https://gobiernu.cw/gob-newsletter-edishon1/ Kranshi, di unda e nomber ei a bin?], gobiernu.cw</ref><ref>{{citeer web|titel=Eendracht maakt Macht|werk=[[Amigoe]]|datum=1911-12-09|bezochtdatum=2026-07-03|via=Delpher.nl|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280051:mpeg21:p003}}</ref> E miembronan di e klup tabata reuní pa hasi obra di man manera kose, bòrda i brei i pesei e klup tabata konosí komo ''dameskrans''. Den bok'i pueblo ku ta papia [[papiamentu]], e palabra aki a evolushoná fonétikamente te bira “Kranshi”.<ref name="Nomber"/> Rapidamente, e nòmber no solamente tabata referí na e klup, sino tambe na e edifisio mes, ku a bira konosí komo Kranshi (of Kransgebouw). == Di edifisio pa institushon == Durante añanan siguiente, e edifisio a sigui karga e nòmber “Kranshi”, tambe ora su uso a kambia (inkluso pa enkuentronan di Iglesia Reformá na un periodo kòrtiku).<ref name="Nomber"/> Na añanan 1940, Registro Sivil a kuminsá operá den e mesun edifisio. For di e momento ei, e nòmber “Kranshi” a pasa di un referensia di lugá pa un referensia di institushon. Den kurso di tempu, e término a bira uso komun pa tur servisio relashoná ku registrashon di susesonan di bida, manera nasementu, matrimonio i fayesimentu i pa dokumentonan ofisial.<ref>[https://gobiernu.cw/ministerionan/maneho-di-gobernashon-planifikashon-i-servisio-publiko/servisio-publiko-kranshi-i-ofisina-di-reibeweis/ Servisio Públiko (Kranshi i Ofisina di Reibeweis)], Gobièrnu di Kòrsou</ref> ==Lokalidatnan== Ku e desaroyo di e institushon, Registro Sivil (i kuné e nòmber “Kranshi”) a muda pa diferente lokalidat:<ref>[https://www.facebook.com/groups/17257577140/posts/10160977243972141/ Geschiedenis van Kranshi], [[Facebook|FB]]</ref> * Otrobanda – Curaçaostraat 50 (lokalidat original) * [[Pietermaai]] – lokalidat temporal despues di 1954 * [[Skalo]] – Kas di Pachi de Sola na [[Scharlooweg]] 150–152, desde añanan 1960) * Otrobanda – [[Casa Blanca]] na Roodeweg 40-42, desde 2002 Despues di e traslado pa Skalo, e lokalidat original a bira konosí komo “Kranshi bieu” den boka di pueblo.<ref>{{citeer web|titel=Basis-cursus over de cooperatie|werk=[[Amigoe]]|datum=1978-05-31|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639308:mpeg21:p002}}</ref><ref>{{citeer web|titel=Advertentie Cooperativa di Consumo Botica Wilhelmina|werk=[[Amigoe]]|datum=1973-01-15|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010460312:mpeg21:p010}}<ref></ref><ref>{{citeer web|titel=Advertentie Cooperatieve Spaar- & Credietvereniging Ogem |werk=[[Amigoe]]|datum=1992-07-22|bezochtdatum=2026-07-03|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010644156:mpeg21:p006}}</ref> ==Evolushon i uso== E historia di “Kranshi” ta mustra un evolushon klá di nòmber di un klup sosial (dameskrans) pa nòmber di un edifisio i despues pa nòmber di un institushon gubernamental. Durante e mudansanan di lokalidat, ta importante nota ku e edifisionan nobo ya tabatin nan propio nòmber, manera Kas di Pachi de Sola i Casa Blanca, pero den uso popular, e nòmber “Kranshi” a sigui predominá i a move huntu ku e institushon. Te dia di awe, e término ta keda bibu den idioma diario: hopi residente di Kòrsou ta usa “Kranshi” komo sinonimo pa Registro Sivil, meskos pa su nòmber ofisial "Asuntunan Públiko".<ref>{{citeer web|titel=Groep Ned. Antillen VAN HET ALGEMEEN NEDERLANDSCH VERBOND|werk=[[Amigoe]]|datum=1929-02-09|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280778:mpeg21:p003}}</ref> {{Appendix}} [[:Kategoria:Kòrsou]] [[:Kategoria:Papiamento]] == Vínkulo ku Registro Sivil == Rònt di aña 1940, Registro Sivil a kuminsá operá den e mesun edifisio na Curaçaostraat 50. E departamento tabata responsabel pa registrashon di susesonan di bida, manera nasementu, fayesimentu, matrimonio, divorsio i rekonosimentu, i pa suministrá kopia, ekstrakto i deklarashonnan ofisial.<ref>[https://gobiernu.cw/ministerionan/maneho-di-gobernashon-planifikashon-i-servisio-publiko/servisio-publiko-kranshi-i-ofisina-di-reibeweis/ Servisio Públiko (Kranshi i Ofisina di Reibeweis)], Gobièrnu di Kòrsou</ref> For di e momento ei, e nòmber “Kranshi” a bira estrechamente asosiá ku e institushon gubernamental. Den añanan ku a sigui, Registro Sivil a muda pa diferente lokalidat, mientras e nòmber popular a move huntu ku e departamento. Ku tempu, no solamente pueblo pero tambe organisashon, gobièrnu i Registro Sivil mes, a kuminsá usa e término "Kranshi" den anunsionan públiko, referiendo tantu na e instansia komo na su lokalidat.<ref>{{citeer web|titel=Advertentie Gobièrnu di Kòrsou|werk=[[Amigoe]]|datum=1989-04-21|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642919:mpeg21:p015}}</ref><ref>{{citeer web|titel=Advertentie URA|werk=[[Amigoe]]|datum=1969-07-12|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010463330:mpeg21:p006}}</ref> ===Lokalidatnan === Durante [[siglo 20]] i [[siglo 21|21]], Registro Sivil tabata establesé den diferente edifisio:<ref>[https://www.facebook.com/groups/17257577140/posts/10160977243972141/ Geschiedenis van Kranshi], [[Facebook|FB]]</ref> * Otrobanda – Curaçaostraat 50, lokalidat original ("Kransgebouw") * [[Pietermaai]] – lokalidat temporal despues di 1954 * [[Skalo]] – [[Scharlooweg]] 150-152 desde añanan 1960 (“Kas di Pachi de Sola”) * Otrobanda – Roodeweg 40-42 desde 2002 ("[[Casa Blanca]]") Despues di e traslado pa Skalo, e edifisio original na Otrobanda a bira konosí komo “Kranshi bieu”.<ref>{{citeer web|titel=Basis-cursus over de cooperatie|werk=[[Amigoe]]|datum=1978-05-31|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639308:mpeg21:p002}}</ref><ref>{{citeer web|titel=Advertentie Cooperativa di Consumo Botica Wilhelmina|werk=[[Amigoe]]|datum=1973-01-15|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010460312:mpeg21:p010}}<ref></ref><ref>{{citeer web|titel=Advertentie Cooperatieve Spaar- & Credietvereniging Ogem |werk=[[Amigoe]]|datum=1992-07-22|bezochtdatum=2026-07-03|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010644156:mpeg21:p006}}</ref> Ku e último mudansa pa Casa Blanca, e término “Kranshi” a sigui den uso pa e lokalidat nobo. == Evolushon i uso == Ku tempu, e nifikashon di e término “Kranshi” a pasa for di un klup sosial pa un edifisio spesífiko i despues pa un término general pa Registro Sivil.<ref>{{citeer web|titel=Groep Ned. Antillen VAN HET ALGEMEEN NEDERLANDSCH VERBOND|werk=[[Amigoe]]|datum=1929-02-09|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280778:mpeg21:p003}}</ref> No obstante ku a muda pa edifisionan ku ya tabatin nan propio nòmber (Kas di Pachi de Sola i Casa Blanca), e uso popular di e nòmber “Kranshi” a keda predominá i a wòrdu transferí di un lugá pa otro huntu ku e institushon. E fenómeno aki ta mustra kon un nòmber informal por bira un referensia institushonal i asta remplasá nòmbernan existente den memoria kolektivo. Te dia di awe e palabra “Kranshi” ta fungi den uso comun komo sinónimo pa Registro Sivil. {{Appendix}} [[:Kategoria:Kòrsou]] [[:Kategoria:Papiamento]] ------------------------- Den e “Historia di Kranshi,” e edifisio bieu riba Curaçaostraat den Otrobanda ta wòrdu menshoná promé. Alrededor di aña 1900, e asosiashon di hende muhé “Eendracht maakt Macht” (Unidat Ta Hasi Forsa) a reuní den e edifisio aki pa trabou di man, i el a bira konosí komo e Kransgebouw (Edifisio di Krans). Ora ku e Registro Sivil a muda pa e edifisio aki rònt di 1940, el a haña e nòmber ‘Kranshi’ lihé. E nòmber aki a sigui ora ku e Registro Sivil a muda pa e edifisio ‘Pachi de Sola’ na Scharloo na kuminsamentu di añanan 1960. Na 2002, e edifisio ‘Casa Blanca’ restourá na Otrobanda a wòrdu poné den uso: Scharloo a bira ‘Kranch Bieu’ i Otrobanda ‘Kranchi Nobo’. Pero unda Pietermaai ta pas awor? Na momentu ku Registro Sivil a bandoná e edifisio na Otrobanda na aña 1954, esaki tabata situá na Pietermaai pa algun aña, den e edifisio kaminda awor e ofisina di abogado “Soliana en Bonaparte” ta situá. <ref>https://www.facebook.com/groups/17257577140/posts/10160977243972141/ Geschiedenis van Kranshi], FB</ref> Curaçaostraat 50, un edifisio historiko di 1873, ta konosí awendia komo "Lanthùis Kranshi". ==Evolushon di signifikado== Ku tempu, e nòmber “Kranshi” a pasa for di un klup sosial pa un edifisio spesífiko, nan luga di encuentro na Curacaostraat 50, referi komo "Kransgebouw" of "Kransje", pa despues bira un término general pa Registro Sivil.<ref>Groep Ned. Antillen VAN HET ALGEMEEN NEDERLANDSCH VERBOND.. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 09-02-1929, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 02-07-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280778:mpeg21:p003</ref> Ora e Registro Sivil a kuminsá operá den e edifisio di e klup di dama na Otrobanda, e nòmber “Kranshi” a bira fuertemente asosiá ku e departamento gubernamental. Durante siglo 20 i 21, Registro Sivil a muda pa diferente lugá. E nòmber “Kranshi” a move huntu ku e institushon: * lokalidat original na Otrobanda * traslado pa [[Skalo]] meimei di añanan 1960 - "Kas di Pachi de Sola" na [[Scharlooweg]] 150-152 (awor A.M.Chumaceiro Bulevar 13) * posteriormente mudansa pa [[Casa Blanca]] na Roodeweg Despues di e mudansa pa Skalo, e edifisio original na Curacaostraat 50, Otrobanda a bira konosí komo “Kranshi bieu”.<ref>Basis-cursus over de cooperatie. "Amigoe". Curaçao, 31-05-1978, p. 2. Geraadpleegd op Delpher op 02-07-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639308:mpeg21:p002</ref><ref>Advertentie. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 15-01-1973, p. 10. Geraadpleegd op Delpher op 02-07-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010460312:mpeg21:p010</ref> Desde komienso di siglo 21, e nòmber “Kranshi” ta referí prinsipalmente na Casa Blanca, unda Registro Sivil ta ubiká actualmente i "Kranshi bieu" na Kas di Pachi de Sola. == Uso == Te awendia, hopi residente di Kòrsou ta sigui usa e palabra “Kranshi” komo sinónimo pa Registro Sivil, sin importá su lokalidat ofisial. E término ta un ehèmpel di: *kontinuidad linguístiko *memoria kolektivo *influensia di idioma den formashon di identidat urbano {{Appendix}} --------------- kgzm3sl9axd79oq6tv3nat81ffhlf3j 202949 202948 2026-09-02T21:07:05Z Caribiana 8320 /* Arkitektura */ 202949 wikitext text/x-wiki __NOINDEX__ {{Variante|c}} {{infobox edificio| variante = c | tipo = [[monumento]] | nomber = Curacaostraat 50 | imagen = Curaçaostraat 50, restoration.png | descripcion = Edifisio bou restorashon na 2023 | nomber2 = Kranshi Bieu | localisa_na = [[Otrobanda]] | luga = [[Willemstad]] | adres = Curacaostraat 50 | pais = {{CUW}} }} '''Curaçaostraat 50''', konosí popularmente komo ''Kranshi Bieu'' òf ''Lanthùis Kranshi'', ta un edifisio monumental na [[Willemstad]], [[Kòrsou]], situá den [[Otrobanda]]. E edifisio ta un di e lugánan mas importante den historia di e término [[Kranshi]], i a funshoná komo un di e promé sedenan di e registro sivil na e isla. E edifisio ta registrá komo monumento ofisial i ta forma parti di e patrimonio históriko di Otrobanda i sentro históriko di Willemstad.<ref name="UNESCO">[https://whc.unesco.org/document/154358 World Heritage List], [[UNESCO]]</ref> Den [[siglo 21|siglo bintiun]], e edifisio ta den uso komo akomodashon turístiko, despues di a wòrdu restourá i adaptá pa uso moderno, manteniendo su karakter monumental.<ref>[https://www.landhuiskranshi.com/accommodatie/ Landhuis Kranshi], landhuiskranshi.com</ref> == Historia == E edifisio Curaçaostraat 50 ta data for di 1873 i originalmente tabata un kas di shon grandi. Na fin di [[siglo 19|siglo diesnuebe]], e kas a bira propiedat i sede di un asosiashon di dama protestant bou di e nòmber ''Eendracht maakt macht'' (Union ta hasi Forsa), fundá na 1899 dor di Marie van den Brink.<ref name="Nomber">[https://gobiernu.cw/gob-newsletter-edishon1/ Kranshi, di unda e nomber ei a bin?], gobiernu.cw</ref><ref>{{citeer web|titel=Eendracht maakt Macht|werk=[[Amigoe]]|datum=1911-12-09|bezochtdatum=2026-09-03|via=Delpher.nl|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280051:mpeg21:p003}}</ref> E grupo aki tabata reuní pa hasi obra di man manera: kosementu, bòrdamentu i breimentu. Debí na e aktividat aki, e edifisio a haña e nòmber hulandes "dameskrans", ku den uso popular na [[papiamentu]] a transformá den "kranshi".<ref name="Nomber"/><ref>{{citeer web|titel=Groep Ned. Antillen VAN HET ALGEMEEN NEDERLANDSCH VERBOND|werk=[[Amigoe]]|datum=1929-02-09|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280778:mpeg21:p003}}</ref> Den kurso di tempu e edifisio a haña diferente uso: enkuentronan di Iglesia Reformá, Cultureel Centrum Curaçao, ofisina di Registro Sivil, sede di sindikato, entre otro Fekoskan, i sitio pa duna presentashon i charla.<ref name="Nomber"/><ref>[https://www.landhuiskranshi.com/geschiedenis/ Geschiedenis], landhuiskranshi.com</ref> == Vínkulo ku Registro Sivil== Alrededor di aña 1940, Registro Sivil a muda pa e edifisio na Curaçaostraat 50. For di e momento ei, e nòmber "Kranshi" a wòrdu direktamente asosiá ku e servisio gubernamental. E uso aki a duna e edifisio un papel sentral den bida sivil di Kòrsou, kaminda dokumentonan manera akta di nasementu, matrimonio i morto tabata wòrdu registrá.<ref>[https://gobiernu.cw/ministerionan/maneho-di-gobernashon-planifikashon-i-servisio-publiko/servisio-publiko-kranshi-i-ofisina-di-reibeweis/ Servisio Públiko (Kranshi i Ofisina di Reibeweis)], Gobièrnu di Kòrsou</ref> Despues ku Registro Sivil a bandoná e edifisio alrededor di 1954, e departamento a muda pa varios otro lokalidatnan, manera na [[Pietermaai]] i [[Skalo]]. Ku e traslado aki, e edifisio original na Curaçaostraat 50 a kuminsá wòrdu yamá ''Kranshi Bieu'', pa distingui'é for di e lokalidatnan nobo.<ref>{{citeer web|titel=Basis-cursus over de cooperatie|werk=[[Amigoe]]|datum=1978-05-31|bezochtdatum=2026-09-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639308:mpeg21:p002}}</ref><ref>{{citeer web|titel=Advertentie Cooperativa di Consumo Botica Wilhelmina|werk=[[Amigoe]]|datum=1973-01-15|bezochtdatum=2026-09-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010460312:mpeg21:p010}}<ref></ref><ref>{{citeer web|titel=Advertentie Cooperatieve Spaar- & Credietvereniging Ogem |werk=[[Amigoe]]|datum=1992-07-22|bezochtdatum=2026-09-03|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010644156:mpeg21:p006}}</ref> == Arkitektura== E edifisio ta un kas monumental independiente di un piso, situá retirá un tiki for di e linia di kaya. Karakterístikanan prinsipal ta inkluí:<ref name="Monument">[https://curacaomonuments.org/sites/curacaostraat-50/ Curacaostraat 50], curacaomonuments.org</ref> *diseño den forma di H *tres dak di tipo [[dak di schouder]] *leishi di het kontinuo ku perfil dekorativo *kantonan ku detaye tipo dentil *porta sentral ku shùter, flankiá pa bentana ku shùter *bentana adishonal den e ala lateral *un sisterna grandi tapá ku akueduktonan arko patras di e ala pabou. Su balor históriko arkitektóniko i kultural komo un edifisio grandi ta partikularmente basá riba e elementonan masha poko mirá na Kòrsou, esta su dak i plan di diseño típiko.<ref name="Monument"/> {{Appendix}} [[:Kategoria:Kòrsou]] [[:Kategoria:Arkitektura]] [[:Kategoria:Monumento protehí]] == Uso aktual == Signifikashon kultural Curaçaostraat 50 tin un papel klave den: orígen di e término Kranshi historia di Registro Sivil na Kòrsou memoria kolektivo di Otrobanda E edifisio ta representá un punto di transishon entre: *bida sosial (klup di dama) *funshon gubernamental *patrimonio restourá Curaçaostraat 50 in Willemstad (Otrobanda) is a recognized cultural heritage monument on Curaçao. Wikimedia Commons features a high-resolution restoration image of this large, H-shaped historical building, which historically functioned as the Kranshi Bieuw. The property sits on a detached, deep setback lot. == Mira tambe == * [[Kranshi]] {{Appendix}} [[:Kategoria:Kòrsou]] [[:Kategoria:Arkitektura]] [[:Kategoria:Monumento protehí]] ------------------------------- {{infobox edificio| variante = c | tipo = [[monumento]] | nomber = Casa Blanca | imagen = Roodeweg 42 - 44.png | descripcion = | nomber2 = | localisa_na = Roodeweg 42-44, [[Otrobanda]] | luga = [[Willemstad]] | cercania = | adres = | pais = {{CUW}} | fecha_funda = 29 di mart 1859 | estilo = neoklásiko | encarga = Carel Maurits Gaerste | fecha_construccion = 1858-1859 | architect = | material = | contratista = | gasto = | inaugura = | restaura = 1998-2002 | funcion_original = kas di shon | funcion_actual = sede di Registro Sivil di Kòrsou | propietario = Stichting Monumentenzorg Curaçao | status_monumento = monumento di herensia kultural | registra = 1994 }} '''Casa Blanca''' ("Kas Blanku") ta un edifisio monumental-históriko na [[Willemstad]], [[Kòrsou]]. E ta situá na Roodeweg 42-44 den [[Otrobanda]], entre Reuzensteeg i Pieterszsteeg, enfrente di [[Sint-Elisabeth Hospital]] (SEHOS).<ref name=:"1">{{citeer web|titel=Advertentie|werk=[[Amigoe]]|datum=1976-12-11|via=Delpher.nl|bezochtdatum=2026-07-02|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010460945:mpeg21:p008}}</ref> Desde komienso di [[siglo 21|siglo bintiun]], e edifisio ta popularmente konosí komo [[Kranshi]], ora el a bira sede di e Registro Sivil.<ref name=:"2">[https://curacaomonuments.org/sites/roodeweg-42-44/ Roodeweg 42-44], curacaomonuments.org</ref> Huntu ku “La Maravilla” na [[Scharlooweg]] i “Belvédère” na L.B. Smithplein, Casa Blanca ta konsiderá komo un di e promé ehèmpelnan di arkitektura neoklásiko na Kòrsou.<ref name="NAAM">Gladys do Rego-Kuster, [https://naam.cw/2014/11/30/casa-blanca/ Casa Blanca], [[NAAM]]</ref> == Historia == Casa Blanca a wòrdu konstruí den añanan 1858–1859 komo un manshon di status haltu pa Carel Maurits Gaerste (1804–1871), un komersiante prominente, doño di diferente plantashi i propiedat den Otrobanda, i miembro di [[Konseho Kolonial]]. Pa e konstrukshon, el a kumpra vários parsela na banda panort di Roodeweg. Dia 29 di mart 1859, e edifisio a wòrdu deklará habitabel pa outoridatnan.<ref name="FB"/> E kas tabata konosí pa su gran salon di baile, un di e mas grandi riba e isla den e tempu ei, unda tabata organisá enkuentronan sosial, kultural i intelektual.<ref>Marugg, Stanley, [https://www.archiefvriend.com/index.php/ons-kwartaalblad/artikelen-uit-ons-blad/53-lauffer De woonhuizen van de familie Lauffer], De Archiefvriend, september 2009</ref> Durante [[siglo 20|siglo binti], e edifisio a pasa pa diferente fase di uso i dekadensia, inkluyendo komo penshun i burdel. Den e periodo aki, e kondishon di e kas a deteriorá konsiderablemente. Na 1994, Casa Blanca a haña status ofisial komo monumento. Den 1998, Stichting Monumentenzorg Curaçao a kumpra e edifisio i a restourá esaki kompletamente, konservando su karakter históriko i arkitektóniko.<ref name="FB">[https://www.facebook.com/curacaomonuments/posts/past-presentroodeweg-42-44-otrobanda-this-striking-palatial-mansion-later-known-/191481583593342/ Roodeweg 42-44, Otrobanda], FB</ref> E restourashon a haña rekonosemento regional pa su kalidat arkitektóniko.<ref name=:"2"/> For di sèptèmber 2002, e edifisio ta alohá Registro Sivil den kuadro di reutilisashon di patrimonio arkitektóniko den e sentro históriko di Willemstad. Na 2026 a kuminsá un proyekto di renobashon pa mantené i modernisá e edifisio.<ref>[[Dick Drayer]], [https://www.curacao.nu/nieuws/overheid/86733/kranshi-verhuist-tijdelijk-door-verbouwing-hoofdgebouw Kranshi verhuist tijdelijk door verbouwing hoofdgebouw], curacao.nu (6 di mart 2026)</ref> ==Deskripshon== Casa Blanca ta un edifisio monumental di dos piso, konstrui riba un parsela amplio (± 3.250 m²) i diseñá den forma di U ku ta rondoná un patio interno.<ref name=:"1"/><ref name=:"2"/> Karakterístikanan prinsipal ta inkluí: *fachada simétriko ku siete as *fronton triangular riba e parti sentral *balkon dilanti riba un pòrch ku kolumnanan dobbel *bòrdèshi ku trapi hanchu ku ta yega na entrada prinsipal *leishi di het profilá ku detaye dekorativo *kombinashon di diferente tipo di dak (manera [[dak di schouder]] i [[dak di siya]]) Originalmente, e kas tabata parti di un kompleho tipo kurá, ku un edifisio prinsipal i edifisionan anekso (“afdak”). Den e aneksonan aki tabata biba katibu i sirbiente di kas, i den sierto kaso nan tabata di hür.<ref>[https://dutchcaribbeanheritage.org/informatie/monumento-habri-2012-kura-di-otrobanda-koralengebied/ Area di Kura di Otrobanda], dutchcaribbeanheritage.org (2012) </ref><ref>[https://www.scribd.com/doc/111563414/Omd-2012-Koralengebied-Def-15okt12-Nl-Eng-Pap-Op-Volgorde Koralengebied Definitie]</ref> == Uso aktual == Aktualmente, Casa Blanca ta sede di Registro Sivil di Kòrsou, parti di departamento di Asuntunan Públiko. Ku mudansa di e Registro Sivil di Skalo pa Otrobanda, su nòmber popular “Kranshi”, ku a originá na un lokalidat anterior, tambe a transferí pa Casa Blanca. == Mira tambe == * [[Kranshi]] {{Appendix}} [[:Kategoria:Kòrsou]] [[:Kategoria:Arkitektura]] [[:Kategoria:Monumento protehí]] E manshon grandi impreshonante aki, despues konosí komo Casa Blanca, a wòrdu konstruí na 1858-1859 pa Carel Maurits Gaerste. Pa esaki el a kumpra vários parsela na banda panort di Roodeweg. Riba 29 di mart 1859, e kas grandi ta wòrdu deklará habitabel pa e maestro di distrito di Otrobanda. Carel Maurits Gaerste (1804 – 1871), tabata un hòmber prominente i próspero. E tabata miembro di e Konseho Kolonial i doño di plantashonnan Hermanus, Meiberg, i despues Malpais alias ‘’Terburgh à Texel, i Groot i Klein Malpais, alias “Mount Pleasant” i “Weitje”.<ref name="FB"/> Despues ku e edifisio a keda listá komo monumento na 1994, el a wòrdu kumprá pa Stichting Monumentenzorg Curaçao na 1998 i a keda kompletamente restourá.<ref name="FB"/> E trabounan di restourashon a keda bon dokumentá i lo wòrdu post pronto.<ref name="FB">[https://www.facebook.com/curacaomonuments/posts/past-presentroodeweg-42-44-otrobanda-this-striking-palatial-mansion-later-known-/191481583593342/ Roodeweg 42-44, Otrobanda], FB</ref> For di sèptèmber 2002, e edifisio ta akapará ‘’Kranshi’’, e ofisina di Registro Sivil di Kòrsou.<ref name="FB"/> E kas tabata konosí pa su gran salon di baile, konsiderá komo un di e mas grandi riba e isla den e tempu ei, unda tabata organisá enkuentronan sosial, kultural i intelektual.<ref>Marugg, Stanley, [https://www.archiefvriend.com/index.php/ons-kwartaalblad/artikelen-uit-ons-blad/53-lauffer De woonhuizen van de familie Lauffer], De Archiefvriend, september 2009</ref>, tabata organisá enkuentronan kultural i intelektual. Den [[siglo 20|siglo binti]], e edifisio a pasa pa diferente uso: penshun, burdel i posteriormente a bira un edifisio den estado di dekadensia. Despues di un periodo di deterioro, e edifisio a wòrdu kompletamente restourá i adaptá pa uso gubernamental. E restourashon a haña rekonosemento regional pa su kalidat arkitektóniko.<ref name=:"2"/> Na 2026 a kuminsa un proyekto di renobashon di e edifisio na Roodeweg 42.<ref>[[Dick Drayer]], [https://www.curacao.nu/nieuws/overheid/86733/kranshi-verhuist-tijdelijk-door-verbouwing-hoofdgebouw Kranshi verhuist tijdelijk door verbouwing hoofdgebouw], curacao.nu (6 di mart 2026)</ref> == Deskripshon == Casa Blanca ta un edifisio monumental grandi di dos piso, situá un tiki retirá for di kaya riba un parsela amplio (± 3.250 m²).<ref name=:"1"/> E edifisio ta diseña den forma di U ku ta rondoná un patio interno. Karakterístikanan prinsipal ta inkluí:<ref name=:"2"/> *fachada simétriko ku siete as *un fronton triangular riba e parti sentral *balkon dilanti riba un pòrch ku kolumnanan dobbel *bòrdèshi ku trapi hanchu ku ta yega na entrada prinsipal *leishi di het profilá i detaye dekorativo *kombinashon di dak di tipo [[dak di schouder]] i [[dak di siya]] E edifisio (kas di shon), para riba un persela di 3.250 m², tin dos piso i ta konstrui den e forma di un "U" ku ta rondoná un patio. e fachada sensio ku un leshi di het dòrná, ku riba dje un ‘fronton’ triangular. Un bòrdèshi na haltu riba trapi hanchu i kubrí pa un balkon riba pilá ta asentuá su forma rektangular será di e edifisio.<ref name="NAAM"/> E fachada dilanti tin un porch na entrada di e kas, i riba esaki tin un balkon. Originalmente, e kas tabata parti di un kompleho mas grandi ku edifisionan rond di e patio. Originalmente Casa Blanca tabata forma un kompleho tipo "Kurá", ku ta konsisti di un edifisio prinsipal i na su rant edifisionan anekso, tambe yamá "afdak" (kasita di un kamber ku dak di siya òf un dak inkliná (dak di lèsenar), respektivamente). Den e afdaknan aki tabata biba katibu i sirbiente di kas, pero tabata hür nan tambe.<ref>[https://dutchcaribbeanheritage.org/informatie/monumento-habri-2012-kura-di-otrobanda-koralengebied/ Area di Kura di Otrobanda], dutchcaribbeanheritage.org (2012) </ref><ref>[https://www.scribd.com/doc/111563414/Omd-2012-Koralengebied-Def-15okt12-Nl-Eng-Pap-Op-Volgorde Koralengebied Definitie]</ref> == Uso == Aktualmente, Casa Blanca ta sede di Registro Sivil di Kòrsou i di kua el a atkeri e nomber di "Kranshi" den boka di pueblo. E edifisio ta un ehèmpel importante di reutilisashon di patrimonio arkitektóniko den e sentro históriko di Willemstad. Na 1997 Unesco a nombra Willemstad Herensia Mundial. E edifisio ta konosí den boka di pueblo komo Kranshi. E nòmber aki no ta originá di Casa Blanca mes, sino di un otro lokalidat kaminda Registro Sivil tabata ubiká anteriormente. Ku e mudansa di e institushon pa Casa Blanca na komienso di siglo 21, e nòmber popular “Kranshi” a keda asosiá ku e edifisio nobo. == Mira tambe == * [[Kranshi]] == Literatura == * {{citeer boek |auteur=Pauline Pruneti-Winkel |jaar=1990|url= |titel=Scharloo a nineteenth century quarter of Willemstad, Curaçao : historical architecture and its background|via= |uitgever= Edizioni Poligrafico Fiorentino}} {{Appendix}} Roodeweg 42 - 44, Otrobanda E manshon palasial impreshonante aki, despues konosí komo Casa Blanca, a wòrdu konstruí na 1858-1859 pa Carel Maurits Gaerste. Pa esaki el a kumpra vários kavel na parti panort di e Roodeweg. Riba 29 di mart 1859, e kas grandi ta wòrdu deklará habitabel pa e maestro di distrito di Otrobanda. Carel Maurits Gaerste (1804 – 1871), tabata un hòmber prominente i próspero. E tabata miembro di e Konseho Kolonial i doño di plantashonnan Hermanus, Meiberg, i despues Malpais alias ‘’Terburgh à Texel, i Groot i Klein Malpais, alias “Mount Pleasant” i “Weitje”. Despues ku e edifisio a keda lista komo monumento na 1994, el a wòrdu kumprá pa Stichting Monumentenzorg Curaçao na 1998 i a keda kompletamente restourá. E trabounan di restourashon a keda bon dokumentá i lo wòrdu post pronto.<ref>https://www.facebook.com/curacaomonuments/posts/past-presentroodeweg-42-44-otrobanda-this-striking-palatial-mansion-later-known-/191481583593342/ Roodeweg 42-44, Otrobanda], FB</ref> For di sèptèmber 2002, e edifisio ta akapará ‘’Kranshi’’, e ofisina di Registro Sivil di Kòrsou. ----- Casa Blanca ta situá den Área di Koral (Kura) di Otrabanda, ku realmente a kuminsá desaroyá for di e di dos mitar di siglo 19. Un koral (kura) ta un tereno ku muraya ku un edifisio prinsipal i edifisionan eksterno na e randnan, tambe yamá dormitorio òf mitar dak (kasnan chikitu ku un kamber ku un dak di gable (dak di siya) òf un dak inkliná (dak di lèsenar), respektivamente). Katibunan i personal doméstiko tabata biba den e edifisionan eksterno, pero nan tabata destiná tambe pa hür. <ref>https://www.scribd.com/doc/111563414/Omd-2012-Koralengebied-Def-15okt12-Nl-Eng-Pap-Op-Volgorde Koralengebied Definitie]</ref> Desaroyo di e Area di Kurá riba Seru di Otrobanda a kuminsa meimei di siglo 19. Kuranan konosi ta Kura di Shon Ki, Casa Blanca i Kura di Shon Fil. Casa Blanca a konsisti originalmente di un edifisio prinsipal i na su rant edifisionan anekso, tambe yamá "afdak" (kasita di un kamber ku dak di siya òf un dak inkliná (dak di lèsenar), respektivamente). Den e afdaknan aki tabata biba katibu i sirbiente di kas, pero tabata hur nan tambe. Un kompleho asina ta wordu yama Kurá, un fenomeno ku a desaroya desde meimei di siglo 19 riba Seru Otrobanda. ==================, == Nomber Kranshi == E nòmber Kranshi tin un orígen masha pekuliar. E edifisio kaminda Kranshi for di prinsipio tabata ubiká, den pasado tabata un lokalidat Protestant kaminda un klup di hende muhé, yamá ‘Eendracht maakt macht’ tabata reuní regularmente. Na aña 1899 Marie van den Brink, yu muhé di e dominee, a funda e klup aki. Dor ku nan tabata bin huntu speshal pa hasi obra di man manera kose, bòrda i brei nan tabata yama e klup ‘dameskrans’. E nòmber ‘dameskrans’ den boka di e Yu di Kòrsou e tempu ei a bira Kranshi. Mesora esei a bira nòmber di e edifisio tambe.<ref>[https://gobiernu.cw/gob-newsletter-edishon1/ Kranshi, di unda e nomber ei a bin?], gobierno.cw</ref> E edifisio a mantené e nòmber Kranshi, asta ora ku na aña 1930 durante un periodo kòrtiku, Iglesia Reformá a usé pa su enkuentronan. Maske entretantu e nòmber ya no tabata tin su funshon original mas, e edifisio a keda karga e nòmber te na añanan ‘40 momentu ku Registro Sivil a kuminsá operá den dje. Na komienso di añanan ’60 Registro Sivil a muda (huntu ku e nòmber Kranshi) bai Skalo 150-152; kas kaminda anteriormente Pachi de Sola tabata biba. Den boka di pueblo e orei e edifisio original na Otrabanda a haña e nòmber ‘Kranshi bieu’. Na komienso di e siglo aki Kranshi a bolbe muda. Awor e la bai e edifisio neoklásiko restourá yamá ‘Casa Blanca’ situá na Roodeweg 42 nèt enfrente di Hospital Sint Elisabeth (SEHOS). Carel Maurits Gaerste kende tabata doño di diferente edifisio den Otrabanda, entre 1865 i 1884 a kumpra i rekonstruí Casa Blanca komo bibienda. Despues e edifisio a sirbi komo penshun, despues burdel (ka’i biá) i despues segun e la dekaí e la bira asta un dak pa drogadiktonan. Awendia den e famoso edifisio aki nos Registro Sivil ta ubiká. E ta ofisialmente yamá Asuntunan Públiko pero ketu bai Kranshi den boka di pueblo! == Historia == Carel Maurits Gaerste (1804-1871), komersiante, tabata doño di plantashi Malpais (Daniel) i diferente edifisio den Otrobanda. Entre 1865 i 1884 el a kumpra i rekonstruí e kas di shon komo bibienda. Den e ‘salon di baile’ di e kas, ku segun Pauline Prunetti-Winkel tabata esun mas grandi riba e isla den e tempu ei<ref>Marugg, Stanley, [https://www.archiefvriend.com/index.php/ons-kwartaalblad/artikelen-uit-ons-blad/53-lauffer De woonhuizen van de familie Lauffer], De Archiefvriend, september 2009</ref>, tabata organisa enkuentronan kultural i intelektual. Desde komienso di [[siglo 20]] e edifisio a sirbi komo penshun, despues burdel (ka’i biá) i despues, segun esaki tabata dekaí, a bira asta un dak pa drogadiktonan. == Deskripshon == E edifisio (kas di shon), para riba un persela di 3.250 m², tin dos piso i ta konstrui den e forma di un "U" ku ta rondoná un patio. e fachada sensio ku un leshi di het dòrná, ku riba dje un ‘fronton’ triangular. Un bòrdèshi na haltu riba trapi hanchu i kubrí pa un balkon riba pilá ta asentuá su forma rektangular será di e edifisio.<ref name="NAAM"/> E fachada dilanti tin un porch na entrada di e kas, i riba esaki tin un balkon. Dono di e edifisio ta ... Groot vrijstaand monumentaal gebouw van twee verdiepingen, terugliggend van de straat. Het hoofdgebouw van de kraal was oorspronkelijk volledig omringd door extra gebouwen aan de randen van de kraal. U-vormige plattegrond die een patio omsluit. Twee parallelle schilddaken over de voorkant, zadeldaken over de achtervleugels. Zwaar geprofileerde en volledig versierde uitspringende kroonlijst op consoles over de gevels, dentate quoins op hoeken. Voorgevel ingedeeld in zeven assen. Middendeel met driehoekig fronton boven kroonlijst; voorbalkon boven portiek met dubbele zuilen op bordes aan voorzijde met treden. Fronthek met voetmuur en spijlen tussen pilaren. Centrale voorpoort tussen gecanneleerde pilaren, twee extra poorten aan weerszijden. Volledig gerestaureerd als burgerlijke stand (restauratie bekroond met Caribische prijs voor beste restauratiearchitectuur). e ‘salon di baile’ riba e di dos piso Large detached two-storey monumental structure set back from street. Main building of corral originally fully surrounded by additional buildings at edges of corral. U- shaped floor plan enclosing a patio. Two parallel hipped roofs over front section, gable roofs over rear wings. Heavy profiled and fully decorated projecting cornice on consoles over façades, dentate quoins on corners. Front façade laid out in seven axes. Central section with triangular fronton above cornice; front balcony above portico with double columns on front platform with steps. Front fence with footing wall and bars set between pillars. Central front gate between fluted pillars, two additional gates on both sides. Fully restored as Civil Registry (restoration awarded with Carfibbean prize for best restoration architecture).<ref>[https://curacaomonuments.org/sites/roodeweg-42-44/ Roodeweg 42-44], curacaomonument.org</ref> Gran estructura monumental independiente de dos plantas retranqueada de la calle. Edificio principal del corral originalmente totalmente rodeado por edificios adicionales en los bordes del corral. Planta en forma de U que rodea un patio. Dos tejados paralelos a cuatro aguas en la parte delantera, tejados a dos aguas en las alas traseras. Cornisas salientes sobre ménsulas en las fachadas, muy perfiladas y decoradas. Fachada delantera dispuesta en siete ejes. Sección central con frontón triangular sobre cornisa; balcón delantero sobre pórtico con columnas dobles sobre plataforma delantera con escalones. Cerca frontal con muro de zapata y barrotes entre pilares. Puerta delantera central entre pilares estriados, dos puertas adicionales a ambos lados. Totalmente restaurado como Registro Civil (restauración galardonada con el premio Carfibbean a la mejor arquitectura de restauración). 1990: het in verval rakend monumentale herenhuis 'Casa Blanca' met onder andere de rijkst bewerkte gootlijst uit onze historische architectuur. Advertentie openbare verkoop:De opstal CASA BLANCA, staande op een perceel eigendomsgrond groot 3.250 m 2, begrensd door de Roodeweg, de Reuzensteeg en de Pieterszsteeg, kadastraal bekend als Stadsdistrict, Sectie B, no. 543.<ref name=:"1"/> {{Appendix}} [[Kategoria:Monumento protehí]] [[:Kategoria:Kòrsou]] Huntu ku e edifisionan "La Maravilla" na [[Scharlooweg]] 5 i "Belvédère" na Plasa L.B. Smith, e edifisio prinsipal di Casa Blanca ta marka e inisio di arkitektura neoklasisista na Kòrsou i ta di gran balor pa e historia di arkitektura di e isla.<ref name="NAAM">Gladys do Rego-Kuster, [https://naam.cw/2014/11/30/casa-blanca/ Casa Blanca], [[NAAM]]</ref> ----------------------- {{Databox}} '''Kranshi''' ta un término popular na [[Kòrsou]] ku ta referí histórikamente na Registro Sivil lokal<ref>Ofisialmente yamá "Asuntunan Públiko" ku ta inkluí diferente servisio manera registro sivil, registrashon di residente i asuntunan di elekshon.</ref> i, mas ampliamente, na e lugá kaminda e instituto gubernamental aki ta of tabata ubiká. ==Orígen== E nòmber “Kranshi” tin su orígen den e edifisio na [[Curaçaostraat 50]] na Otrobanda. Na 1899, Marie van den Brink, yu muhé di un domi protestant, a funda un klup di dama den Otrobanda ku e lema ''Eendracht maakt macht'' (Union ta hasi Forsa).<ref name="Nomber">[https://gobiernu.cw/gob-newsletter-edishon1/ Kranshi, di unda e nomber ei a bin?], gobiernu.cw</ref><ref>{{citeer web|titel=Eendracht maakt Macht|werk=[[Amigoe]]|datum=1911-12-09|bezochtdatum=2026-07-03|via=Delpher.nl|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280051:mpeg21:p003}}</ref> E miembronan di e klup tabata reuní pa hasi obra di man manera kose, bòrda i brei i pesei e klup tabata konosí komo ''dameskrans''. Den bok'i pueblo ku ta papia [[papiamentu]], e palabra aki a evolushoná fonétikamente te bira “Kranshi”.<ref name="Nomber"/> Rapidamente, e nòmber no solamente tabata referí na e klup, sino tambe na e edifisio mes, ku a bira konosí komo Kranshi (of Kransgebouw). == Di edifisio pa institushon == Durante añanan siguiente, e edifisio a sigui karga e nòmber “Kranshi”, tambe ora su uso a kambia (inkluso pa enkuentronan di Iglesia Reformá na un periodo kòrtiku).<ref name="Nomber"/> Na añanan 1940, Registro Sivil a kuminsá operá den e mesun edifisio. For di e momento ei, e nòmber “Kranshi” a pasa di un referensia di lugá pa un referensia di institushon. Den kurso di tempu, e término a bira uso komun pa tur servisio relashoná ku registrashon di susesonan di bida, manera nasementu, matrimonio i fayesimentu i pa dokumentonan ofisial.<ref>[https://gobiernu.cw/ministerionan/maneho-di-gobernashon-planifikashon-i-servisio-publiko/servisio-publiko-kranshi-i-ofisina-di-reibeweis/ Servisio Públiko (Kranshi i Ofisina di Reibeweis)], Gobièrnu di Kòrsou</ref> ==Lokalidatnan== Ku e desaroyo di e institushon, Registro Sivil (i kuné e nòmber “Kranshi”) a muda pa diferente lokalidat:<ref>[https://www.facebook.com/groups/17257577140/posts/10160977243972141/ Geschiedenis van Kranshi], [[Facebook|FB]]</ref> * Otrobanda – Curaçaostraat 50 (lokalidat original) * [[Pietermaai]] – lokalidat temporal despues di 1954 * [[Skalo]] – Kas di Pachi de Sola na [[Scharlooweg]] 150–152, desde añanan 1960) * Otrobanda – [[Casa Blanca]] na Roodeweg 40-42, desde 2002 Despues di e traslado pa Skalo, e lokalidat original a bira konosí komo “Kranshi bieu” den boka di pueblo.<ref>{{citeer web|titel=Basis-cursus over de cooperatie|werk=[[Amigoe]]|datum=1978-05-31|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639308:mpeg21:p002}}</ref><ref>{{citeer web|titel=Advertentie Cooperativa di Consumo Botica Wilhelmina|werk=[[Amigoe]]|datum=1973-01-15|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010460312:mpeg21:p010}}<ref></ref><ref>{{citeer web|titel=Advertentie Cooperatieve Spaar- & Credietvereniging Ogem |werk=[[Amigoe]]|datum=1992-07-22|bezochtdatum=2026-07-03|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010644156:mpeg21:p006}}</ref> ==Evolushon i uso== E historia di “Kranshi” ta mustra un evolushon klá di nòmber di un klup sosial (dameskrans) pa nòmber di un edifisio i despues pa nòmber di un institushon gubernamental. Durante e mudansanan di lokalidat, ta importante nota ku e edifisionan nobo ya tabatin nan propio nòmber, manera Kas di Pachi de Sola i Casa Blanca, pero den uso popular, e nòmber “Kranshi” a sigui predominá i a move huntu ku e institushon. Te dia di awe, e término ta keda bibu den idioma diario: hopi residente di Kòrsou ta usa “Kranshi” komo sinonimo pa Registro Sivil, meskos pa su nòmber ofisial "Asuntunan Públiko".<ref>{{citeer web|titel=Groep Ned. Antillen VAN HET ALGEMEEN NEDERLANDSCH VERBOND|werk=[[Amigoe]]|datum=1929-02-09|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280778:mpeg21:p003}}</ref> {{Appendix}} [[:Kategoria:Kòrsou]] [[:Kategoria:Papiamento]] == Vínkulo ku Registro Sivil == Rònt di aña 1940, Registro Sivil a kuminsá operá den e mesun edifisio na Curaçaostraat 50. E departamento tabata responsabel pa registrashon di susesonan di bida, manera nasementu, fayesimentu, matrimonio, divorsio i rekonosimentu, i pa suministrá kopia, ekstrakto i deklarashonnan ofisial.<ref>[https://gobiernu.cw/ministerionan/maneho-di-gobernashon-planifikashon-i-servisio-publiko/servisio-publiko-kranshi-i-ofisina-di-reibeweis/ Servisio Públiko (Kranshi i Ofisina di Reibeweis)], Gobièrnu di Kòrsou</ref> For di e momento ei, e nòmber “Kranshi” a bira estrechamente asosiá ku e institushon gubernamental. Den añanan ku a sigui, Registro Sivil a muda pa diferente lokalidat, mientras e nòmber popular a move huntu ku e departamento. Ku tempu, no solamente pueblo pero tambe organisashon, gobièrnu i Registro Sivil mes, a kuminsá usa e término "Kranshi" den anunsionan públiko, referiendo tantu na e instansia komo na su lokalidat.<ref>{{citeer web|titel=Advertentie Gobièrnu di Kòrsou|werk=[[Amigoe]]|datum=1989-04-21|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642919:mpeg21:p015}}</ref><ref>{{citeer web|titel=Advertentie URA|werk=[[Amigoe]]|datum=1969-07-12|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010463330:mpeg21:p006}}</ref> ===Lokalidatnan === Durante [[siglo 20]] i [[siglo 21|21]], Registro Sivil tabata establesé den diferente edifisio:<ref>[https://www.facebook.com/groups/17257577140/posts/10160977243972141/ Geschiedenis van Kranshi], [[Facebook|FB]]</ref> * Otrobanda – Curaçaostraat 50, lokalidat original ("Kransgebouw") * [[Pietermaai]] – lokalidat temporal despues di 1954 * [[Skalo]] – [[Scharlooweg]] 150-152 desde añanan 1960 (“Kas di Pachi de Sola”) * Otrobanda – Roodeweg 40-42 desde 2002 ("[[Casa Blanca]]") Despues di e traslado pa Skalo, e edifisio original na Otrobanda a bira konosí komo “Kranshi bieu”.<ref>{{citeer web|titel=Basis-cursus over de cooperatie|werk=[[Amigoe]]|datum=1978-05-31|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639308:mpeg21:p002}}</ref><ref>{{citeer web|titel=Advertentie Cooperativa di Consumo Botica Wilhelmina|werk=[[Amigoe]]|datum=1973-01-15|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010460312:mpeg21:p010}}<ref></ref><ref>{{citeer web|titel=Advertentie Cooperatieve Spaar- & Credietvereniging Ogem |werk=[[Amigoe]]|datum=1992-07-22|bezochtdatum=2026-07-03|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010644156:mpeg21:p006}}</ref> Ku e último mudansa pa Casa Blanca, e término “Kranshi” a sigui den uso pa e lokalidat nobo. == Evolushon i uso == Ku tempu, e nifikashon di e término “Kranshi” a pasa for di un klup sosial pa un edifisio spesífiko i despues pa un término general pa Registro Sivil.<ref>{{citeer web|titel=Groep Ned. Antillen VAN HET ALGEMEEN NEDERLANDSCH VERBOND|werk=[[Amigoe]]|datum=1929-02-09|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280778:mpeg21:p003}}</ref> No obstante ku a muda pa edifisionan ku ya tabatin nan propio nòmber (Kas di Pachi de Sola i Casa Blanca), e uso popular di e nòmber “Kranshi” a keda predominá i a wòrdu transferí di un lugá pa otro huntu ku e institushon. E fenómeno aki ta mustra kon un nòmber informal por bira un referensia institushonal i asta remplasá nòmbernan existente den memoria kolektivo. Te dia di awe e palabra “Kranshi” ta fungi den uso comun komo sinónimo pa Registro Sivil. {{Appendix}} [[:Kategoria:Kòrsou]] [[:Kategoria:Papiamento]] ------------------------- Den e “Historia di Kranshi,” e edifisio bieu riba Curaçaostraat den Otrobanda ta wòrdu menshoná promé. Alrededor di aña 1900, e asosiashon di hende muhé “Eendracht maakt Macht” (Unidat Ta Hasi Forsa) a reuní den e edifisio aki pa trabou di man, i el a bira konosí komo e Kransgebouw (Edifisio di Krans). Ora ku e Registro Sivil a muda pa e edifisio aki rònt di 1940, el a haña e nòmber ‘Kranshi’ lihé. E nòmber aki a sigui ora ku e Registro Sivil a muda pa e edifisio ‘Pachi de Sola’ na Scharloo na kuminsamentu di añanan 1960. Na 2002, e edifisio ‘Casa Blanca’ restourá na Otrobanda a wòrdu poné den uso: Scharloo a bira ‘Kranch Bieu’ i Otrobanda ‘Kranchi Nobo’. Pero unda Pietermaai ta pas awor? Na momentu ku Registro Sivil a bandoná e edifisio na Otrobanda na aña 1954, esaki tabata situá na Pietermaai pa algun aña, den e edifisio kaminda awor e ofisina di abogado “Soliana en Bonaparte” ta situá. <ref>https://www.facebook.com/groups/17257577140/posts/10160977243972141/ Geschiedenis van Kranshi], FB</ref> Curaçaostraat 50, un edifisio historiko di 1873, ta konosí awendia komo "Lanthùis Kranshi". ==Evolushon di signifikado== Ku tempu, e nòmber “Kranshi” a pasa for di un klup sosial pa un edifisio spesífiko, nan luga di encuentro na Curacaostraat 50, referi komo "Kransgebouw" of "Kransje", pa despues bira un término general pa Registro Sivil.<ref>Groep Ned. Antillen VAN HET ALGEMEEN NEDERLANDSCH VERBOND.. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 09-02-1929, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 02-07-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280778:mpeg21:p003</ref> Ora e Registro Sivil a kuminsá operá den e edifisio di e klup di dama na Otrobanda, e nòmber “Kranshi” a bira fuertemente asosiá ku e departamento gubernamental. Durante siglo 20 i 21, Registro Sivil a muda pa diferente lugá. E nòmber “Kranshi” a move huntu ku e institushon: * lokalidat original na Otrobanda * traslado pa [[Skalo]] meimei di añanan 1960 - "Kas di Pachi de Sola" na [[Scharlooweg]] 150-152 (awor A.M.Chumaceiro Bulevar 13) * posteriormente mudansa pa [[Casa Blanca]] na Roodeweg Despues di e mudansa pa Skalo, e edifisio original na Curacaostraat 50, Otrobanda a bira konosí komo “Kranshi bieu”.<ref>Basis-cursus over de cooperatie. "Amigoe". Curaçao, 31-05-1978, p. 2. Geraadpleegd op Delpher op 02-07-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639308:mpeg21:p002</ref><ref>Advertentie. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 15-01-1973, p. 10. Geraadpleegd op Delpher op 02-07-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010460312:mpeg21:p010</ref> Desde komienso di siglo 21, e nòmber “Kranshi” ta referí prinsipalmente na Casa Blanca, unda Registro Sivil ta ubiká actualmente i "Kranshi bieu" na Kas di Pachi de Sola. == Uso == Te awendia, hopi residente di Kòrsou ta sigui usa e palabra “Kranshi” komo sinónimo pa Registro Sivil, sin importá su lokalidat ofisial. E término ta un ehèmpel di: *kontinuidad linguístiko *memoria kolektivo *influensia di idioma den formashon di identidat urbano {{Appendix}} --------------- 9btbhmvai53za7vz41xk5ew5euugic9 202950 202949 2026-09-02T21:07:46Z Caribiana 8320 202950 wikitext text/x-wiki __NOINDEX__ {{Variante|c}} {{infobox edificio| variante = c | tipo = [[monumento]] | nomber = Curacaostraat 50 | imagen = Curaçaostraat 50, restoration.png | descripcion = Edifisio bou restorashon na 2023 | nomber2 = Kranshi Bieu | localisa_na = [[Otrobanda]] | luga = [[Willemstad]] | adres = Curacaostraat 50 | pais = {{CUW}} }} '''Curaçaostraat 50''', konosí popularmente komo ''Kranshi Bieu'' òf ''Lanthùis Kranshi'', ta un edifisio monumental na [[Willemstad]], [[Kòrsou]], situá den [[Otrobanda]]. E edifisio ta un di e lugánan mas importante den historia di e término [[Kranshi]], i a funshoná komo un di e promé sedenan di e registro sivil na e isla. E edifisio ta registrá komo monumento ofisial i ta forma parti di e patrimonio históriko di Otrobanda i sentro históriko di Willemstad.<ref name="UNESCO">[https://whc.unesco.org/document/154358 World Heritage List], [[UNESCO]]</ref> Den [[siglo 21|siglo bintiun]], e edifisio ta den uso komo akomodashon turístiko, despues di a wòrdu restourá i adaptá pa uso moderno, manteniendo su karakter monumental.<ref>[https://www.landhuiskranshi.com/accommodatie/ Landhuis Kranshi], landhuiskranshi.com</ref> == Historia == E edifisio Curaçaostraat 50 ta data for di 1873 i originalmente tabata un kas di shon grandi. Na fin di [[siglo 19|siglo diesnuebe]], e kas a bira propiedat i sede di un asosiashon di dama protestant bou di e nòmber ''Eendracht maakt macht'' (Union ta hasi Forsa), fundá na 1899 dor di Marie van den Brink.<ref name="Nomber">[https://gobiernu.cw/gob-newsletter-edishon1/ Kranshi, di unda e nomber ei a bin?], gobiernu.cw</ref><ref>{{citeer web|titel=Eendracht maakt Macht|werk=[[Amigoe]]|datum=1911-12-09|bezochtdatum=2026-09-03|via=Delpher.nl|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280051:mpeg21:p003}}</ref> E grupo aki tabata reuní pa hasi obra di man manera: kosementu, bòrdamentu i breimentu. Debí na e aktividat aki, e edifisio a haña e nòmber hulandes "dameskrans", ku den uso popular na [[papiamentu]] a transformá den "kranshi".<ref name="Nomber"/><ref>{{citeer web|titel=Groep Ned. Antillen VAN HET ALGEMEEN NEDERLANDSCH VERBOND|werk=[[Amigoe]]|datum=1929-02-09|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280778:mpeg21:p003}}</ref> Den kurso di tempu e edifisio a haña diferente uso: enkuentronan di Iglesia Reformá, Cultureel Centrum Curaçao, ofisina di Registro Sivil, sede di sindikato, entre otro Fekoskan, i sitio pa duna presentashon i charla.<ref name="Nomber"/><ref>[https://www.landhuiskranshi.com/geschiedenis/ Geschiedenis], landhuiskranshi.com</ref> == Vínkulo ku Registro Sivil== Alrededor di aña 1940, Registro Sivil a muda pa e edifisio na Curaçaostraat 50. For di e momento ei, e nòmber "Kranshi" a wòrdu direktamente asosiá ku e servisio gubernamental. E uso aki a duna e edifisio un papel sentral den bida sivil di Kòrsou, kaminda dokumentonan manera akta di nasementu, matrimonio i morto tabata wòrdu registrá.<ref>[https://gobiernu.cw/ministerionan/maneho-di-gobernashon-planifikashon-i-servisio-publiko/servisio-publiko-kranshi-i-ofisina-di-reibeweis/ Servisio Públiko (Kranshi i Ofisina di Reibeweis)], Gobièrnu di Kòrsou</ref> Despues ku Registro Sivil a bandoná e edifisio alrededor di 1954, e departamento a muda pa varios otro lokalidatnan, manera na [[Pietermaai]] i [[Skalo]]. Ku e traslado aki, e edifisio original na Curaçaostraat 50 a kuminsá wòrdu yamá ''Kranshi Bieu'', pa distingui'é for di e lokalidatnan nobo.<ref>{{citeer web|titel=Basis-cursus over de cooperatie|werk=[[Amigoe]]|datum=1978-05-31|bezochtdatum=2026-09-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639308:mpeg21:p002}}</ref><ref>{{citeer web|titel=Advertentie Cooperativa di Consumo Botica Wilhelmina|werk=[[Amigoe]]|datum=1973-01-15|bezochtdatum=2026-09-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010460312:mpeg21:p010}}<ref></ref><ref>{{citeer web|titel=Advertentie Cooperatieve Spaar- & Credietvereniging Ogem |werk=[[Amigoe]]|datum=1992-07-22|bezochtdatum=2026-09-03|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010644156:mpeg21:p006}}</ref> == Arkitektura== E edifisio ta un kas monumental independiente di un piso, situá retirá un tiki for di e linia di kaya. Karakterístikanan prinsipal ta inkluí:<ref name="Monument">[https://curacaomonuments.org/sites/curacaostraat-50/ Curacaostraat 50], curacaomonuments.org</ref> *diseño den forma di H *tres dak di tipo [[dak di schouder]] *leishi di het kontinuo ku perfil dekorativo *kantonan ku detaye tipo dentil *porta sentral ku shùter, flankiá pa bentana ku shùter *bentana adishonal den e ala lateral *un sisterna grandi tapá ku akueduktonan arko patras di e ala pabou. Su balor históriko arkitektóniko i kultural komo un edifisio grandi ta partikularmente basá riba e elementonan masha poko mirá na Kòrsou, esta su dak i diseño típiko.<ref name="Monument"/> {{Appendix}} [[:Kategoria:Kòrsou]] [[:Kategoria:Arkitektura]] [[:Kategoria:Monumento protehí]] == Uso aktual == Signifikashon kultural Curaçaostraat 50 tin un papel klave den: orígen di e término Kranshi historia di Registro Sivil na Kòrsou memoria kolektivo di Otrobanda E edifisio ta representá un punto di transishon entre: *bida sosial (klup di dama) *funshon gubernamental *patrimonio restourá Curaçaostraat 50 in Willemstad (Otrobanda) is a recognized cultural heritage monument on Curaçao. Wikimedia Commons features a high-resolution restoration image of this large, H-shaped historical building, which historically functioned as the Kranshi Bieuw. The property sits on a detached, deep setback lot. == Mira tambe == * [[Kranshi]] {{Appendix}} [[:Kategoria:Kòrsou]] [[:Kategoria:Arkitektura]] [[:Kategoria:Monumento protehí]] ------------------------------- {{infobox edificio| variante = c | tipo = [[monumento]] | nomber = Casa Blanca | imagen = Roodeweg 42 - 44.png | descripcion = | nomber2 = | localisa_na = Roodeweg 42-44, [[Otrobanda]] | luga = [[Willemstad]] | cercania = | adres = | pais = {{CUW}} | fecha_funda = 29 di mart 1859 | estilo = neoklásiko | encarga = Carel Maurits Gaerste | fecha_construccion = 1858-1859 | architect = | material = | contratista = | gasto = | inaugura = | restaura = 1998-2002 | funcion_original = kas di shon | funcion_actual = sede di Registro Sivil di Kòrsou | propietario = Stichting Monumentenzorg Curaçao | status_monumento = monumento di herensia kultural | registra = 1994 }} '''Casa Blanca''' ("Kas Blanku") ta un edifisio monumental-históriko na [[Willemstad]], [[Kòrsou]]. E ta situá na Roodeweg 42-44 den [[Otrobanda]], entre Reuzensteeg i Pieterszsteeg, enfrente di [[Sint-Elisabeth Hospital]] (SEHOS).<ref name=:"1">{{citeer web|titel=Advertentie|werk=[[Amigoe]]|datum=1976-12-11|via=Delpher.nl|bezochtdatum=2026-07-02|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010460945:mpeg21:p008}}</ref> Desde komienso di [[siglo 21|siglo bintiun]], e edifisio ta popularmente konosí komo [[Kranshi]], ora el a bira sede di e Registro Sivil.<ref name=:"2">[https://curacaomonuments.org/sites/roodeweg-42-44/ Roodeweg 42-44], curacaomonuments.org</ref> Huntu ku “La Maravilla” na [[Scharlooweg]] i “Belvédère” na L.B. Smithplein, Casa Blanca ta konsiderá komo un di e promé ehèmpelnan di arkitektura neoklásiko na Kòrsou.<ref name="NAAM">Gladys do Rego-Kuster, [https://naam.cw/2014/11/30/casa-blanca/ Casa Blanca], [[NAAM]]</ref> == Historia == Casa Blanca a wòrdu konstruí den añanan 1858–1859 komo un manshon di status haltu pa Carel Maurits Gaerste (1804–1871), un komersiante prominente, doño di diferente plantashi i propiedat den Otrobanda, i miembro di [[Konseho Kolonial]]. Pa e konstrukshon, el a kumpra vários parsela na banda panort di Roodeweg. Dia 29 di mart 1859, e edifisio a wòrdu deklará habitabel pa outoridatnan.<ref name="FB"/> E kas tabata konosí pa su gran salon di baile, un di e mas grandi riba e isla den e tempu ei, unda tabata organisá enkuentronan sosial, kultural i intelektual.<ref>Marugg, Stanley, [https://www.archiefvriend.com/index.php/ons-kwartaalblad/artikelen-uit-ons-blad/53-lauffer De woonhuizen van de familie Lauffer], De Archiefvriend, september 2009</ref> Durante [[siglo 20|siglo binti], e edifisio a pasa pa diferente fase di uso i dekadensia, inkluyendo komo penshun i burdel. Den e periodo aki, e kondishon di e kas a deteriorá konsiderablemente. Na 1994, Casa Blanca a haña status ofisial komo monumento. Den 1998, Stichting Monumentenzorg Curaçao a kumpra e edifisio i a restourá esaki kompletamente, konservando su karakter históriko i arkitektóniko.<ref name="FB">[https://www.facebook.com/curacaomonuments/posts/past-presentroodeweg-42-44-otrobanda-this-striking-palatial-mansion-later-known-/191481583593342/ Roodeweg 42-44, Otrobanda], FB</ref> E restourashon a haña rekonosemento regional pa su kalidat arkitektóniko.<ref name=:"2"/> For di sèptèmber 2002, e edifisio ta alohá Registro Sivil den kuadro di reutilisashon di patrimonio arkitektóniko den e sentro históriko di Willemstad. Na 2026 a kuminsá un proyekto di renobashon pa mantené i modernisá e edifisio.<ref>[[Dick Drayer]], [https://www.curacao.nu/nieuws/overheid/86733/kranshi-verhuist-tijdelijk-door-verbouwing-hoofdgebouw Kranshi verhuist tijdelijk door verbouwing hoofdgebouw], curacao.nu (6 di mart 2026)</ref> ==Deskripshon== Casa Blanca ta un edifisio monumental di dos piso, konstrui riba un parsela amplio (± 3.250 m²) i diseñá den forma di U ku ta rondoná un patio interno.<ref name=:"1"/><ref name=:"2"/> Karakterístikanan prinsipal ta inkluí: *fachada simétriko ku siete as *fronton triangular riba e parti sentral *balkon dilanti riba un pòrch ku kolumnanan dobbel *bòrdèshi ku trapi hanchu ku ta yega na entrada prinsipal *leishi di het profilá ku detaye dekorativo *kombinashon di diferente tipo di dak (manera [[dak di schouder]] i [[dak di siya]]) Originalmente, e kas tabata parti di un kompleho tipo kurá, ku un edifisio prinsipal i edifisionan anekso (“afdak”). Den e aneksonan aki tabata biba katibu i sirbiente di kas, i den sierto kaso nan tabata di hür.<ref>[https://dutchcaribbeanheritage.org/informatie/monumento-habri-2012-kura-di-otrobanda-koralengebied/ Area di Kura di Otrobanda], dutchcaribbeanheritage.org (2012) </ref><ref>[https://www.scribd.com/doc/111563414/Omd-2012-Koralengebied-Def-15okt12-Nl-Eng-Pap-Op-Volgorde Koralengebied Definitie]</ref> == Uso aktual == Aktualmente, Casa Blanca ta sede di Registro Sivil di Kòrsou, parti di departamento di Asuntunan Públiko. Ku mudansa di e Registro Sivil di Skalo pa Otrobanda, su nòmber popular “Kranshi”, ku a originá na un lokalidat anterior, tambe a transferí pa Casa Blanca. == Mira tambe == * [[Kranshi]] {{Appendix}} [[:Kategoria:Kòrsou]] [[:Kategoria:Arkitektura]] [[:Kategoria:Monumento protehí]] E manshon grandi impreshonante aki, despues konosí komo Casa Blanca, a wòrdu konstruí na 1858-1859 pa Carel Maurits Gaerste. Pa esaki el a kumpra vários parsela na banda panort di Roodeweg. Riba 29 di mart 1859, e kas grandi ta wòrdu deklará habitabel pa e maestro di distrito di Otrobanda. Carel Maurits Gaerste (1804 – 1871), tabata un hòmber prominente i próspero. E tabata miembro di e Konseho Kolonial i doño di plantashonnan Hermanus, Meiberg, i despues Malpais alias ‘’Terburgh à Texel, i Groot i Klein Malpais, alias “Mount Pleasant” i “Weitje”.<ref name="FB"/> Despues ku e edifisio a keda listá komo monumento na 1994, el a wòrdu kumprá pa Stichting Monumentenzorg Curaçao na 1998 i a keda kompletamente restourá.<ref name="FB"/> E trabounan di restourashon a keda bon dokumentá i lo wòrdu post pronto.<ref name="FB">[https://www.facebook.com/curacaomonuments/posts/past-presentroodeweg-42-44-otrobanda-this-striking-palatial-mansion-later-known-/191481583593342/ Roodeweg 42-44, Otrobanda], FB</ref> For di sèptèmber 2002, e edifisio ta akapará ‘’Kranshi’’, e ofisina di Registro Sivil di Kòrsou.<ref name="FB"/> E kas tabata konosí pa su gran salon di baile, konsiderá komo un di e mas grandi riba e isla den e tempu ei, unda tabata organisá enkuentronan sosial, kultural i intelektual.<ref>Marugg, Stanley, [https://www.archiefvriend.com/index.php/ons-kwartaalblad/artikelen-uit-ons-blad/53-lauffer De woonhuizen van de familie Lauffer], De Archiefvriend, september 2009</ref>, tabata organisá enkuentronan kultural i intelektual. Den [[siglo 20|siglo binti]], e edifisio a pasa pa diferente uso: penshun, burdel i posteriormente a bira un edifisio den estado di dekadensia. Despues di un periodo di deterioro, e edifisio a wòrdu kompletamente restourá i adaptá pa uso gubernamental. E restourashon a haña rekonosemento regional pa su kalidat arkitektóniko.<ref name=:"2"/> Na 2026 a kuminsa un proyekto di renobashon di e edifisio na Roodeweg 42.<ref>[[Dick Drayer]], [https://www.curacao.nu/nieuws/overheid/86733/kranshi-verhuist-tijdelijk-door-verbouwing-hoofdgebouw Kranshi verhuist tijdelijk door verbouwing hoofdgebouw], curacao.nu (6 di mart 2026)</ref> == Deskripshon == Casa Blanca ta un edifisio monumental grandi di dos piso, situá un tiki retirá for di kaya riba un parsela amplio (± 3.250 m²).<ref name=:"1"/> E edifisio ta diseña den forma di U ku ta rondoná un patio interno. Karakterístikanan prinsipal ta inkluí:<ref name=:"2"/> *fachada simétriko ku siete as *un fronton triangular riba e parti sentral *balkon dilanti riba un pòrch ku kolumnanan dobbel *bòrdèshi ku trapi hanchu ku ta yega na entrada prinsipal *leishi di het profilá i detaye dekorativo *kombinashon di dak di tipo [[dak di schouder]] i [[dak di siya]] E edifisio (kas di shon), para riba un persela di 3.250 m², tin dos piso i ta konstrui den e forma di un "U" ku ta rondoná un patio. e fachada sensio ku un leshi di het dòrná, ku riba dje un ‘fronton’ triangular. Un bòrdèshi na haltu riba trapi hanchu i kubrí pa un balkon riba pilá ta asentuá su forma rektangular será di e edifisio.<ref name="NAAM"/> E fachada dilanti tin un porch na entrada di e kas, i riba esaki tin un balkon. Originalmente, e kas tabata parti di un kompleho mas grandi ku edifisionan rond di e patio. Originalmente Casa Blanca tabata forma un kompleho tipo "Kurá", ku ta konsisti di un edifisio prinsipal i na su rant edifisionan anekso, tambe yamá "afdak" (kasita di un kamber ku dak di siya òf un dak inkliná (dak di lèsenar), respektivamente). Den e afdaknan aki tabata biba katibu i sirbiente di kas, pero tabata hür nan tambe.<ref>[https://dutchcaribbeanheritage.org/informatie/monumento-habri-2012-kura-di-otrobanda-koralengebied/ Area di Kura di Otrobanda], dutchcaribbeanheritage.org (2012) </ref><ref>[https://www.scribd.com/doc/111563414/Omd-2012-Koralengebied-Def-15okt12-Nl-Eng-Pap-Op-Volgorde Koralengebied Definitie]</ref> == Uso == Aktualmente, Casa Blanca ta sede di Registro Sivil di Kòrsou i di kua el a atkeri e nomber di "Kranshi" den boka di pueblo. E edifisio ta un ehèmpel importante di reutilisashon di patrimonio arkitektóniko den e sentro históriko di Willemstad. Na 1997 Unesco a nombra Willemstad Herensia Mundial. E edifisio ta konosí den boka di pueblo komo Kranshi. E nòmber aki no ta originá di Casa Blanca mes, sino di un otro lokalidat kaminda Registro Sivil tabata ubiká anteriormente. Ku e mudansa di e institushon pa Casa Blanca na komienso di siglo 21, e nòmber popular “Kranshi” a keda asosiá ku e edifisio nobo. == Mira tambe == * [[Kranshi]] == Literatura == * {{citeer boek |auteur=Pauline Pruneti-Winkel |jaar=1990|url= |titel=Scharloo a nineteenth century quarter of Willemstad, Curaçao : historical architecture and its background|via= |uitgever= Edizioni Poligrafico Fiorentino}} {{Appendix}} Roodeweg 42 - 44, Otrobanda E manshon palasial impreshonante aki, despues konosí komo Casa Blanca, a wòrdu konstruí na 1858-1859 pa Carel Maurits Gaerste. Pa esaki el a kumpra vários kavel na parti panort di e Roodeweg. Riba 29 di mart 1859, e kas grandi ta wòrdu deklará habitabel pa e maestro di distrito di Otrobanda. Carel Maurits Gaerste (1804 – 1871), tabata un hòmber prominente i próspero. E tabata miembro di e Konseho Kolonial i doño di plantashonnan Hermanus, Meiberg, i despues Malpais alias ‘’Terburgh à Texel, i Groot i Klein Malpais, alias “Mount Pleasant” i “Weitje”. Despues ku e edifisio a keda lista komo monumento na 1994, el a wòrdu kumprá pa Stichting Monumentenzorg Curaçao na 1998 i a keda kompletamente restourá. E trabounan di restourashon a keda bon dokumentá i lo wòrdu post pronto.<ref>https://www.facebook.com/curacaomonuments/posts/past-presentroodeweg-42-44-otrobanda-this-striking-palatial-mansion-later-known-/191481583593342/ Roodeweg 42-44, Otrobanda], FB</ref> For di sèptèmber 2002, e edifisio ta akapará ‘’Kranshi’’, e ofisina di Registro Sivil di Kòrsou. ----- Casa Blanca ta situá den Área di Koral (Kura) di Otrabanda, ku realmente a kuminsá desaroyá for di e di dos mitar di siglo 19. Un koral (kura) ta un tereno ku muraya ku un edifisio prinsipal i edifisionan eksterno na e randnan, tambe yamá dormitorio òf mitar dak (kasnan chikitu ku un kamber ku un dak di gable (dak di siya) òf un dak inkliná (dak di lèsenar), respektivamente). Katibunan i personal doméstiko tabata biba den e edifisionan eksterno, pero nan tabata destiná tambe pa hür. <ref>https://www.scribd.com/doc/111563414/Omd-2012-Koralengebied-Def-15okt12-Nl-Eng-Pap-Op-Volgorde Koralengebied Definitie]</ref> Desaroyo di e Area di Kurá riba Seru di Otrobanda a kuminsa meimei di siglo 19. Kuranan konosi ta Kura di Shon Ki, Casa Blanca i Kura di Shon Fil. Casa Blanca a konsisti originalmente di un edifisio prinsipal i na su rant edifisionan anekso, tambe yamá "afdak" (kasita di un kamber ku dak di siya òf un dak inkliná (dak di lèsenar), respektivamente). Den e afdaknan aki tabata biba katibu i sirbiente di kas, pero tabata hur nan tambe. Un kompleho asina ta wordu yama Kurá, un fenomeno ku a desaroya desde meimei di siglo 19 riba Seru Otrobanda. ==================, == Nomber Kranshi == E nòmber Kranshi tin un orígen masha pekuliar. E edifisio kaminda Kranshi for di prinsipio tabata ubiká, den pasado tabata un lokalidat Protestant kaminda un klup di hende muhé, yamá ‘Eendracht maakt macht’ tabata reuní regularmente. Na aña 1899 Marie van den Brink, yu muhé di e dominee, a funda e klup aki. Dor ku nan tabata bin huntu speshal pa hasi obra di man manera kose, bòrda i brei nan tabata yama e klup ‘dameskrans’. E nòmber ‘dameskrans’ den boka di e Yu di Kòrsou e tempu ei a bira Kranshi. Mesora esei a bira nòmber di e edifisio tambe.<ref>[https://gobiernu.cw/gob-newsletter-edishon1/ Kranshi, di unda e nomber ei a bin?], gobierno.cw</ref> E edifisio a mantené e nòmber Kranshi, asta ora ku na aña 1930 durante un periodo kòrtiku, Iglesia Reformá a usé pa su enkuentronan. Maske entretantu e nòmber ya no tabata tin su funshon original mas, e edifisio a keda karga e nòmber te na añanan ‘40 momentu ku Registro Sivil a kuminsá operá den dje. Na komienso di añanan ’60 Registro Sivil a muda (huntu ku e nòmber Kranshi) bai Skalo 150-152; kas kaminda anteriormente Pachi de Sola tabata biba. Den boka di pueblo e orei e edifisio original na Otrabanda a haña e nòmber ‘Kranshi bieu’. Na komienso di e siglo aki Kranshi a bolbe muda. Awor e la bai e edifisio neoklásiko restourá yamá ‘Casa Blanca’ situá na Roodeweg 42 nèt enfrente di Hospital Sint Elisabeth (SEHOS). Carel Maurits Gaerste kende tabata doño di diferente edifisio den Otrabanda, entre 1865 i 1884 a kumpra i rekonstruí Casa Blanca komo bibienda. Despues e edifisio a sirbi komo penshun, despues burdel (ka’i biá) i despues segun e la dekaí e la bira asta un dak pa drogadiktonan. Awendia den e famoso edifisio aki nos Registro Sivil ta ubiká. E ta ofisialmente yamá Asuntunan Públiko pero ketu bai Kranshi den boka di pueblo! == Historia == Carel Maurits Gaerste (1804-1871), komersiante, tabata doño di plantashi Malpais (Daniel) i diferente edifisio den Otrobanda. Entre 1865 i 1884 el a kumpra i rekonstruí e kas di shon komo bibienda. Den e ‘salon di baile’ di e kas, ku segun Pauline Prunetti-Winkel tabata esun mas grandi riba e isla den e tempu ei<ref>Marugg, Stanley, [https://www.archiefvriend.com/index.php/ons-kwartaalblad/artikelen-uit-ons-blad/53-lauffer De woonhuizen van de familie Lauffer], De Archiefvriend, september 2009</ref>, tabata organisa enkuentronan kultural i intelektual. Desde komienso di [[siglo 20]] e edifisio a sirbi komo penshun, despues burdel (ka’i biá) i despues, segun esaki tabata dekaí, a bira asta un dak pa drogadiktonan. == Deskripshon == E edifisio (kas di shon), para riba un persela di 3.250 m², tin dos piso i ta konstrui den e forma di un "U" ku ta rondoná un patio. e fachada sensio ku un leshi di het dòrná, ku riba dje un ‘fronton’ triangular. Un bòrdèshi na haltu riba trapi hanchu i kubrí pa un balkon riba pilá ta asentuá su forma rektangular será di e edifisio.<ref name="NAAM"/> E fachada dilanti tin un porch na entrada di e kas, i riba esaki tin un balkon. Dono di e edifisio ta ... Groot vrijstaand monumentaal gebouw van twee verdiepingen, terugliggend van de straat. Het hoofdgebouw van de kraal was oorspronkelijk volledig omringd door extra gebouwen aan de randen van de kraal. U-vormige plattegrond die een patio omsluit. Twee parallelle schilddaken over de voorkant, zadeldaken over de achtervleugels. Zwaar geprofileerde en volledig versierde uitspringende kroonlijst op consoles over de gevels, dentate quoins op hoeken. Voorgevel ingedeeld in zeven assen. Middendeel met driehoekig fronton boven kroonlijst; voorbalkon boven portiek met dubbele zuilen op bordes aan voorzijde met treden. Fronthek met voetmuur en spijlen tussen pilaren. Centrale voorpoort tussen gecanneleerde pilaren, twee extra poorten aan weerszijden. Volledig gerestaureerd als burgerlijke stand (restauratie bekroond met Caribische prijs voor beste restauratiearchitectuur). e ‘salon di baile’ riba e di dos piso Large detached two-storey monumental structure set back from street. Main building of corral originally fully surrounded by additional buildings at edges of corral. U- shaped floor plan enclosing a patio. Two parallel hipped roofs over front section, gable roofs over rear wings. Heavy profiled and fully decorated projecting cornice on consoles over façades, dentate quoins on corners. Front façade laid out in seven axes. Central section with triangular fronton above cornice; front balcony above portico with double columns on front platform with steps. Front fence with footing wall and bars set between pillars. Central front gate between fluted pillars, two additional gates on both sides. Fully restored as Civil Registry (restoration awarded with Carfibbean prize for best restoration architecture).<ref>[https://curacaomonuments.org/sites/roodeweg-42-44/ Roodeweg 42-44], curacaomonument.org</ref> Gran estructura monumental independiente de dos plantas retranqueada de la calle. Edificio principal del corral originalmente totalmente rodeado por edificios adicionales en los bordes del corral. Planta en forma de U que rodea un patio. Dos tejados paralelos a cuatro aguas en la parte delantera, tejados a dos aguas en las alas traseras. Cornisas salientes sobre ménsulas en las fachadas, muy perfiladas y decoradas. Fachada delantera dispuesta en siete ejes. Sección central con frontón triangular sobre cornisa; balcón delantero sobre pórtico con columnas dobles sobre plataforma delantera con escalones. Cerca frontal con muro de zapata y barrotes entre pilares. Puerta delantera central entre pilares estriados, dos puertas adicionales a ambos lados. Totalmente restaurado como Registro Civil (restauración galardonada con el premio Carfibbean a la mejor arquitectura de restauración). 1990: het in verval rakend monumentale herenhuis 'Casa Blanca' met onder andere de rijkst bewerkte gootlijst uit onze historische architectuur. Advertentie openbare verkoop:De opstal CASA BLANCA, staande op een perceel eigendomsgrond groot 3.250 m 2, begrensd door de Roodeweg, de Reuzensteeg en de Pieterszsteeg, kadastraal bekend als Stadsdistrict, Sectie B, no. 543.<ref name=:"1"/> {{Appendix}} [[Kategoria:Monumento protehí]] [[:Kategoria:Kòrsou]] Huntu ku e edifisionan "La Maravilla" na [[Scharlooweg]] 5 i "Belvédère" na Plasa L.B. Smith, e edifisio prinsipal di Casa Blanca ta marka e inisio di arkitektura neoklasisista na Kòrsou i ta di gran balor pa e historia di arkitektura di e isla.<ref name="NAAM">Gladys do Rego-Kuster, [https://naam.cw/2014/11/30/casa-blanca/ Casa Blanca], [[NAAM]]</ref> ----------------------- {{Databox}} '''Kranshi''' ta un término popular na [[Kòrsou]] ku ta referí histórikamente na Registro Sivil lokal<ref>Ofisialmente yamá "Asuntunan Públiko" ku ta inkluí diferente servisio manera registro sivil, registrashon di residente i asuntunan di elekshon.</ref> i, mas ampliamente, na e lugá kaminda e instituto gubernamental aki ta of tabata ubiká. ==Orígen== E nòmber “Kranshi” tin su orígen den e edifisio na [[Curaçaostraat 50]] na Otrobanda. Na 1899, Marie van den Brink, yu muhé di un domi protestant, a funda un klup di dama den Otrobanda ku e lema ''Eendracht maakt macht'' (Union ta hasi Forsa).<ref name="Nomber">[https://gobiernu.cw/gob-newsletter-edishon1/ Kranshi, di unda e nomber ei a bin?], gobiernu.cw</ref><ref>{{citeer web|titel=Eendracht maakt Macht|werk=[[Amigoe]]|datum=1911-12-09|bezochtdatum=2026-07-03|via=Delpher.nl|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280051:mpeg21:p003}}</ref> E miembronan di e klup tabata reuní pa hasi obra di man manera kose, bòrda i brei i pesei e klup tabata konosí komo ''dameskrans''. Den bok'i pueblo ku ta papia [[papiamentu]], e palabra aki a evolushoná fonétikamente te bira “Kranshi”.<ref name="Nomber"/> Rapidamente, e nòmber no solamente tabata referí na e klup, sino tambe na e edifisio mes, ku a bira konosí komo Kranshi (of Kransgebouw). == Di edifisio pa institushon == Durante añanan siguiente, e edifisio a sigui karga e nòmber “Kranshi”, tambe ora su uso a kambia (inkluso pa enkuentronan di Iglesia Reformá na un periodo kòrtiku).<ref name="Nomber"/> Na añanan 1940, Registro Sivil a kuminsá operá den e mesun edifisio. For di e momento ei, e nòmber “Kranshi” a pasa di un referensia di lugá pa un referensia di institushon. Den kurso di tempu, e término a bira uso komun pa tur servisio relashoná ku registrashon di susesonan di bida, manera nasementu, matrimonio i fayesimentu i pa dokumentonan ofisial.<ref>[https://gobiernu.cw/ministerionan/maneho-di-gobernashon-planifikashon-i-servisio-publiko/servisio-publiko-kranshi-i-ofisina-di-reibeweis/ Servisio Públiko (Kranshi i Ofisina di Reibeweis)], Gobièrnu di Kòrsou</ref> ==Lokalidatnan== Ku e desaroyo di e institushon, Registro Sivil (i kuné e nòmber “Kranshi”) a muda pa diferente lokalidat:<ref>[https://www.facebook.com/groups/17257577140/posts/10160977243972141/ Geschiedenis van Kranshi], [[Facebook|FB]]</ref> * Otrobanda – Curaçaostraat 50 (lokalidat original) * [[Pietermaai]] – lokalidat temporal despues di 1954 * [[Skalo]] – Kas di Pachi de Sola na [[Scharlooweg]] 150–152, desde añanan 1960) * Otrobanda – [[Casa Blanca]] na Roodeweg 40-42, desde 2002 Despues di e traslado pa Skalo, e lokalidat original a bira konosí komo “Kranshi bieu” den boka di pueblo.<ref>{{citeer web|titel=Basis-cursus over de cooperatie|werk=[[Amigoe]]|datum=1978-05-31|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639308:mpeg21:p002}}</ref><ref>{{citeer web|titel=Advertentie Cooperativa di Consumo Botica Wilhelmina|werk=[[Amigoe]]|datum=1973-01-15|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010460312:mpeg21:p010}}<ref></ref><ref>{{citeer web|titel=Advertentie Cooperatieve Spaar- & Credietvereniging Ogem |werk=[[Amigoe]]|datum=1992-07-22|bezochtdatum=2026-07-03|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010644156:mpeg21:p006}}</ref> ==Evolushon i uso== E historia di “Kranshi” ta mustra un evolushon klá di nòmber di un klup sosial (dameskrans) pa nòmber di un edifisio i despues pa nòmber di un institushon gubernamental. Durante e mudansanan di lokalidat, ta importante nota ku e edifisionan nobo ya tabatin nan propio nòmber, manera Kas di Pachi de Sola i Casa Blanca, pero den uso popular, e nòmber “Kranshi” a sigui predominá i a move huntu ku e institushon. Te dia di awe, e término ta keda bibu den idioma diario: hopi residente di Kòrsou ta usa “Kranshi” komo sinonimo pa Registro Sivil, meskos pa su nòmber ofisial "Asuntunan Públiko".<ref>{{citeer web|titel=Groep Ned. Antillen VAN HET ALGEMEEN NEDERLANDSCH VERBOND|werk=[[Amigoe]]|datum=1929-02-09|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280778:mpeg21:p003}}</ref> {{Appendix}} [[:Kategoria:Kòrsou]] [[:Kategoria:Papiamento]] == Vínkulo ku Registro Sivil == Rònt di aña 1940, Registro Sivil a kuminsá operá den e mesun edifisio na Curaçaostraat 50. E departamento tabata responsabel pa registrashon di susesonan di bida, manera nasementu, fayesimentu, matrimonio, divorsio i rekonosimentu, i pa suministrá kopia, ekstrakto i deklarashonnan ofisial.<ref>[https://gobiernu.cw/ministerionan/maneho-di-gobernashon-planifikashon-i-servisio-publiko/servisio-publiko-kranshi-i-ofisina-di-reibeweis/ Servisio Públiko (Kranshi i Ofisina di Reibeweis)], Gobièrnu di Kòrsou</ref> For di e momento ei, e nòmber “Kranshi” a bira estrechamente asosiá ku e institushon gubernamental. Den añanan ku a sigui, Registro Sivil a muda pa diferente lokalidat, mientras e nòmber popular a move huntu ku e departamento. Ku tempu, no solamente pueblo pero tambe organisashon, gobièrnu i Registro Sivil mes, a kuminsá usa e término "Kranshi" den anunsionan públiko, referiendo tantu na e instansia komo na su lokalidat.<ref>{{citeer web|titel=Advertentie Gobièrnu di Kòrsou|werk=[[Amigoe]]|datum=1989-04-21|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642919:mpeg21:p015}}</ref><ref>{{citeer web|titel=Advertentie URA|werk=[[Amigoe]]|datum=1969-07-12|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010463330:mpeg21:p006}}</ref> ===Lokalidatnan === Durante [[siglo 20]] i [[siglo 21|21]], Registro Sivil tabata establesé den diferente edifisio:<ref>[https://www.facebook.com/groups/17257577140/posts/10160977243972141/ Geschiedenis van Kranshi], [[Facebook|FB]]</ref> * Otrobanda – Curaçaostraat 50, lokalidat original ("Kransgebouw") * [[Pietermaai]] – lokalidat temporal despues di 1954 * [[Skalo]] – [[Scharlooweg]] 150-152 desde añanan 1960 (“Kas di Pachi de Sola”) * Otrobanda – Roodeweg 40-42 desde 2002 ("[[Casa Blanca]]") Despues di e traslado pa Skalo, e edifisio original na Otrobanda a bira konosí komo “Kranshi bieu”.<ref>{{citeer web|titel=Basis-cursus over de cooperatie|werk=[[Amigoe]]|datum=1978-05-31|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639308:mpeg21:p002}}</ref><ref>{{citeer web|titel=Advertentie Cooperativa di Consumo Botica Wilhelmina|werk=[[Amigoe]]|datum=1973-01-15|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010460312:mpeg21:p010}}<ref></ref><ref>{{citeer web|titel=Advertentie Cooperatieve Spaar- & Credietvereniging Ogem |werk=[[Amigoe]]|datum=1992-07-22|bezochtdatum=2026-07-03|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010644156:mpeg21:p006}}</ref> Ku e último mudansa pa Casa Blanca, e término “Kranshi” a sigui den uso pa e lokalidat nobo. == Evolushon i uso == Ku tempu, e nifikashon di e término “Kranshi” a pasa for di un klup sosial pa un edifisio spesífiko i despues pa un término general pa Registro Sivil.<ref>{{citeer web|titel=Groep Ned. Antillen VAN HET ALGEMEEN NEDERLANDSCH VERBOND|werk=[[Amigoe]]|datum=1929-02-09|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280778:mpeg21:p003}}</ref> No obstante ku a muda pa edifisionan ku ya tabatin nan propio nòmber (Kas di Pachi de Sola i Casa Blanca), e uso popular di e nòmber “Kranshi” a keda predominá i a wòrdu transferí di un lugá pa otro huntu ku e institushon. E fenómeno aki ta mustra kon un nòmber informal por bira un referensia institushonal i asta remplasá nòmbernan existente den memoria kolektivo. Te dia di awe e palabra “Kranshi” ta fungi den uso comun komo sinónimo pa Registro Sivil. {{Appendix}} [[:Kategoria:Kòrsou]] [[:Kategoria:Papiamento]] ------------------------- Den e “Historia di Kranshi,” e edifisio bieu riba Curaçaostraat den Otrobanda ta wòrdu menshoná promé. Alrededor di aña 1900, e asosiashon di hende muhé “Eendracht maakt Macht” (Unidat Ta Hasi Forsa) a reuní den e edifisio aki pa trabou di man, i el a bira konosí komo e Kransgebouw (Edifisio di Krans). Ora ku e Registro Sivil a muda pa e edifisio aki rònt di 1940, el a haña e nòmber ‘Kranshi’ lihé. E nòmber aki a sigui ora ku e Registro Sivil a muda pa e edifisio ‘Pachi de Sola’ na Scharloo na kuminsamentu di añanan 1960. Na 2002, e edifisio ‘Casa Blanca’ restourá na Otrobanda a wòrdu poné den uso: Scharloo a bira ‘Kranch Bieu’ i Otrobanda ‘Kranchi Nobo’. Pero unda Pietermaai ta pas awor? Na momentu ku Registro Sivil a bandoná e edifisio na Otrobanda na aña 1954, esaki tabata situá na Pietermaai pa algun aña, den e edifisio kaminda awor e ofisina di abogado “Soliana en Bonaparte” ta situá. <ref>https://www.facebook.com/groups/17257577140/posts/10160977243972141/ Geschiedenis van Kranshi], FB</ref> Curaçaostraat 50, un edifisio historiko di 1873, ta konosí awendia komo "Lanthùis Kranshi". ==Evolushon di signifikado== Ku tempu, e nòmber “Kranshi” a pasa for di un klup sosial pa un edifisio spesífiko, nan luga di encuentro na Curacaostraat 50, referi komo "Kransgebouw" of "Kransje", pa despues bira un término general pa Registro Sivil.<ref>Groep Ned. Antillen VAN HET ALGEMEEN NEDERLANDSCH VERBOND.. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 09-02-1929, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 02-07-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280778:mpeg21:p003</ref> Ora e Registro Sivil a kuminsá operá den e edifisio di e klup di dama na Otrobanda, e nòmber “Kranshi” a bira fuertemente asosiá ku e departamento gubernamental. Durante siglo 20 i 21, Registro Sivil a muda pa diferente lugá. E nòmber “Kranshi” a move huntu ku e institushon: * lokalidat original na Otrobanda * traslado pa [[Skalo]] meimei di añanan 1960 - "Kas di Pachi de Sola" na [[Scharlooweg]] 150-152 (awor A.M.Chumaceiro Bulevar 13) * posteriormente mudansa pa [[Casa Blanca]] na Roodeweg Despues di e mudansa pa Skalo, e edifisio original na Curacaostraat 50, Otrobanda a bira konosí komo “Kranshi bieu”.<ref>Basis-cursus over de cooperatie. "Amigoe". Curaçao, 31-05-1978, p. 2. Geraadpleegd op Delpher op 02-07-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639308:mpeg21:p002</ref><ref>Advertentie. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 15-01-1973, p. 10. Geraadpleegd op Delpher op 02-07-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010460312:mpeg21:p010</ref> Desde komienso di siglo 21, e nòmber “Kranshi” ta referí prinsipalmente na Casa Blanca, unda Registro Sivil ta ubiká actualmente i "Kranshi bieu" na Kas di Pachi de Sola. == Uso == Te awendia, hopi residente di Kòrsou ta sigui usa e palabra “Kranshi” komo sinónimo pa Registro Sivil, sin importá su lokalidat ofisial. E término ta un ehèmpel di: *kontinuidad linguístiko *memoria kolektivo *influensia di idioma den formashon di identidat urbano {{Appendix}} --------------- lsb4ttv1wqkfjum8b296oai6xuuyu97 202951 202950 2026-09-02T21:10:33Z Caribiana 8320 /* Arkitektura */ 202951 wikitext text/x-wiki __NOINDEX__ {{Variante|c}} {{infobox edificio| variante = c | tipo = [[monumento]] | nomber = Curacaostraat 50 | imagen = Curaçaostraat 50, restoration.png | descripcion = Edifisio bou restorashon na 2023 | nomber2 = Kranshi Bieu | localisa_na = [[Otrobanda]] | luga = [[Willemstad]] | adres = Curacaostraat 50 | pais = {{CUW}} }} '''Curaçaostraat 50''', konosí popularmente komo ''Kranshi Bieu'' òf ''Lanthùis Kranshi'', ta un edifisio monumental na [[Willemstad]], [[Kòrsou]], situá den [[Otrobanda]]. E edifisio ta un di e lugánan mas importante den historia di e término [[Kranshi]], i a funshoná komo un di e promé sedenan di e registro sivil na e isla. E edifisio ta registrá komo monumento ofisial i ta forma parti di e patrimonio históriko di Otrobanda i sentro históriko di Willemstad.<ref name="UNESCO">[https://whc.unesco.org/document/154358 World Heritage List], [[UNESCO]]</ref> Den [[siglo 21|siglo bintiun]], e edifisio ta den uso komo akomodashon turístiko, despues di a wòrdu restourá i adaptá pa uso moderno, manteniendo su karakter monumental.<ref>[https://www.landhuiskranshi.com/accommodatie/ Landhuis Kranshi], landhuiskranshi.com</ref> == Historia == E edifisio Curaçaostraat 50 ta data for di 1873 i originalmente tabata un kas di shon grandi. Na fin di [[siglo 19|siglo diesnuebe]], e kas a bira propiedat i sede di un asosiashon di dama protestant bou di e nòmber ''Eendracht maakt macht'' (Union ta hasi Forsa), fundá na 1899 dor di Marie van den Brink.<ref name="Nomber">[https://gobiernu.cw/gob-newsletter-edishon1/ Kranshi, di unda e nomber ei a bin?], gobiernu.cw</ref><ref>{{citeer web|titel=Eendracht maakt Macht|werk=[[Amigoe]]|datum=1911-12-09|bezochtdatum=2026-09-03|via=Delpher.nl|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280051:mpeg21:p003}}</ref> E grupo aki tabata reuní pa hasi obra di man manera: kosementu, bòrdamentu i breimentu. Debí na e aktividat aki, e edifisio a haña e nòmber hulandes "dameskrans", ku den uso popular na [[papiamentu]] a transformá den "kranshi".<ref name="Nomber"/><ref>{{citeer web|titel=Groep Ned. Antillen VAN HET ALGEMEEN NEDERLANDSCH VERBOND|werk=[[Amigoe]]|datum=1929-02-09|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280778:mpeg21:p003}}</ref> Den kurso di tempu e edifisio a haña diferente uso: enkuentronan di Iglesia Reformá, Cultureel Centrum Curaçao, ofisina di Registro Sivil, sede di sindikato, entre otro Fekoskan, i sitio pa duna presentashon i charla.<ref name="Nomber"/><ref>[https://www.landhuiskranshi.com/geschiedenis/ Geschiedenis], landhuiskranshi.com</ref> == Vínkulo ku Registro Sivil== Alrededor di aña 1940, Registro Sivil a muda pa e edifisio na Curaçaostraat 50. For di e momento ei, e nòmber "Kranshi" a wòrdu direktamente asosiá ku e servisio gubernamental. E uso aki a duna e edifisio un papel sentral den bida sivil di Kòrsou, kaminda dokumentonan manera akta di nasementu, matrimonio i morto tabata wòrdu registrá.<ref>[https://gobiernu.cw/ministerionan/maneho-di-gobernashon-planifikashon-i-servisio-publiko/servisio-publiko-kranshi-i-ofisina-di-reibeweis/ Servisio Públiko (Kranshi i Ofisina di Reibeweis)], Gobièrnu di Kòrsou</ref> Despues ku Registro Sivil a bandoná e edifisio alrededor di 1954, e departamento a muda pa varios otro lokalidatnan, manera na [[Pietermaai]] i [[Skalo]]. Ku e traslado aki, e edifisio original na Curaçaostraat 50 a kuminsá wòrdu yamá ''Kranshi Bieu'', pa distingui'é for di e lokalidatnan nobo.<ref>{{citeer web|titel=Basis-cursus over de cooperatie|werk=[[Amigoe]]|datum=1978-05-31|bezochtdatum=2026-09-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639308:mpeg21:p002}}</ref><ref>{{citeer web|titel=Advertentie Cooperativa di Consumo Botica Wilhelmina|werk=[[Amigoe]]|datum=1973-01-15|bezochtdatum=2026-09-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010460312:mpeg21:p010}}<ref></ref><ref>{{citeer web|titel=Advertentie Cooperatieve Spaar- & Credietvereniging Ogem |werk=[[Amigoe]]|datum=1992-07-22|bezochtdatum=2026-09-03|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010644156:mpeg21:p006}}</ref> == Arkitektura== E edifisio ta un kas monumental independiente di un piso, situá retirá un tiki for di e linia di kaya. Karakterístikanan prinsipal ta inkluí:<ref name="Monument">[https://curacaomonuments.org/sites/curacaostraat-50/ Curacaostraat 50], curacaomonuments.org</ref> *diseño den forma di H *tres dak di tipo [[dak di schouder]] *leishi di het kontinuo ku perfil dekorativo *kantonan ku detaye tipo dentil *porta sentral ku shùter, flankiá pa bentana ku shùter *bentana adishonal den e ala lateral *un sisterna grandi tapá ku akueduktonan arko patras di e ala pabou. Komo edifisio grandi ku elementonan masha poko mirá na Kòrsou, esta su dak i diseño típiko, e ta resalta den balor históriko arkitektóniko i kultural.<ref name="Monument"/> {{Appendix}} [[:Kategoria:Kòrsou]] [[:Kategoria:Arkitektura]] [[:Kategoria:Monumento protehí]] == Uso aktual == Signifikashon kultural Curaçaostraat 50 tin un papel klave den: orígen di e término Kranshi historia di Registro Sivil na Kòrsou memoria kolektivo di Otrobanda E edifisio ta representá un punto di transishon entre: *bida sosial (klup di dama) *funshon gubernamental *patrimonio restourá Curaçaostraat 50 in Willemstad (Otrobanda) is a recognized cultural heritage monument on Curaçao. Wikimedia Commons features a high-resolution restoration image of this large, H-shaped historical building, which historically functioned as the Kranshi Bieuw. The property sits on a detached, deep setback lot. == Mira tambe == * [[Kranshi]] {{Appendix}} [[:Kategoria:Kòrsou]] [[:Kategoria:Arkitektura]] [[:Kategoria:Monumento protehí]] ------------------------------- {{infobox edificio| variante = c | tipo = [[monumento]] | nomber = Casa Blanca | imagen = Roodeweg 42 - 44.png | descripcion = | nomber2 = | localisa_na = Roodeweg 42-44, [[Otrobanda]] | luga = [[Willemstad]] | cercania = | adres = | pais = {{CUW}} | fecha_funda = 29 di mart 1859 | estilo = neoklásiko | encarga = Carel Maurits Gaerste | fecha_construccion = 1858-1859 | architect = | material = | contratista = | gasto = | inaugura = | restaura = 1998-2002 | funcion_original = kas di shon | funcion_actual = sede di Registro Sivil di Kòrsou | propietario = Stichting Monumentenzorg Curaçao | status_monumento = monumento di herensia kultural | registra = 1994 }} '''Casa Blanca''' ("Kas Blanku") ta un edifisio monumental-históriko na [[Willemstad]], [[Kòrsou]]. E ta situá na Roodeweg 42-44 den [[Otrobanda]], entre Reuzensteeg i Pieterszsteeg, enfrente di [[Sint-Elisabeth Hospital]] (SEHOS).<ref name=:"1">{{citeer web|titel=Advertentie|werk=[[Amigoe]]|datum=1976-12-11|via=Delpher.nl|bezochtdatum=2026-07-02|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010460945:mpeg21:p008}}</ref> Desde komienso di [[siglo 21|siglo bintiun]], e edifisio ta popularmente konosí komo [[Kranshi]], ora el a bira sede di e Registro Sivil.<ref name=:"2">[https://curacaomonuments.org/sites/roodeweg-42-44/ Roodeweg 42-44], curacaomonuments.org</ref> Huntu ku “La Maravilla” na [[Scharlooweg]] i “Belvédère” na L.B. Smithplein, Casa Blanca ta konsiderá komo un di e promé ehèmpelnan di arkitektura neoklásiko na Kòrsou.<ref name="NAAM">Gladys do Rego-Kuster, [https://naam.cw/2014/11/30/casa-blanca/ Casa Blanca], [[NAAM]]</ref> == Historia == Casa Blanca a wòrdu konstruí den añanan 1858–1859 komo un manshon di status haltu pa Carel Maurits Gaerste (1804–1871), un komersiante prominente, doño di diferente plantashi i propiedat den Otrobanda, i miembro di [[Konseho Kolonial]]. Pa e konstrukshon, el a kumpra vários parsela na banda panort di Roodeweg. Dia 29 di mart 1859, e edifisio a wòrdu deklará habitabel pa outoridatnan.<ref name="FB"/> E kas tabata konosí pa su gran salon di baile, un di e mas grandi riba e isla den e tempu ei, unda tabata organisá enkuentronan sosial, kultural i intelektual.<ref>Marugg, Stanley, [https://www.archiefvriend.com/index.php/ons-kwartaalblad/artikelen-uit-ons-blad/53-lauffer De woonhuizen van de familie Lauffer], De Archiefvriend, september 2009</ref> Durante [[siglo 20|siglo binti], e edifisio a pasa pa diferente fase di uso i dekadensia, inkluyendo komo penshun i burdel. Den e periodo aki, e kondishon di e kas a deteriorá konsiderablemente. Na 1994, Casa Blanca a haña status ofisial komo monumento. Den 1998, Stichting Monumentenzorg Curaçao a kumpra e edifisio i a restourá esaki kompletamente, konservando su karakter históriko i arkitektóniko.<ref name="FB">[https://www.facebook.com/curacaomonuments/posts/past-presentroodeweg-42-44-otrobanda-this-striking-palatial-mansion-later-known-/191481583593342/ Roodeweg 42-44, Otrobanda], FB</ref> E restourashon a haña rekonosemento regional pa su kalidat arkitektóniko.<ref name=:"2"/> For di sèptèmber 2002, e edifisio ta alohá Registro Sivil den kuadro di reutilisashon di patrimonio arkitektóniko den e sentro históriko di Willemstad. Na 2026 a kuminsá un proyekto di renobashon pa mantené i modernisá e edifisio.<ref>[[Dick Drayer]], [https://www.curacao.nu/nieuws/overheid/86733/kranshi-verhuist-tijdelijk-door-verbouwing-hoofdgebouw Kranshi verhuist tijdelijk door verbouwing hoofdgebouw], curacao.nu (6 di mart 2026)</ref> ==Deskripshon== Casa Blanca ta un edifisio monumental di dos piso, konstrui riba un parsela amplio (± 3.250 m²) i diseñá den forma di U ku ta rondoná un patio interno.<ref name=:"1"/><ref name=:"2"/> Karakterístikanan prinsipal ta inkluí: *fachada simétriko ku siete as *fronton triangular riba e parti sentral *balkon dilanti riba un pòrch ku kolumnanan dobbel *bòrdèshi ku trapi hanchu ku ta yega na entrada prinsipal *leishi di het profilá ku detaye dekorativo *kombinashon di diferente tipo di dak (manera [[dak di schouder]] i [[dak di siya]]) Originalmente, e kas tabata parti di un kompleho tipo kurá, ku un edifisio prinsipal i edifisionan anekso (“afdak”). Den e aneksonan aki tabata biba katibu i sirbiente di kas, i den sierto kaso nan tabata di hür.<ref>[https://dutchcaribbeanheritage.org/informatie/monumento-habri-2012-kura-di-otrobanda-koralengebied/ Area di Kura di Otrobanda], dutchcaribbeanheritage.org (2012) </ref><ref>[https://www.scribd.com/doc/111563414/Omd-2012-Koralengebied-Def-15okt12-Nl-Eng-Pap-Op-Volgorde Koralengebied Definitie]</ref> == Uso aktual == Aktualmente, Casa Blanca ta sede di Registro Sivil di Kòrsou, parti di departamento di Asuntunan Públiko. Ku mudansa di e Registro Sivil di Skalo pa Otrobanda, su nòmber popular “Kranshi”, ku a originá na un lokalidat anterior, tambe a transferí pa Casa Blanca. == Mira tambe == * [[Kranshi]] {{Appendix}} [[:Kategoria:Kòrsou]] [[:Kategoria:Arkitektura]] [[:Kategoria:Monumento protehí]] E manshon grandi impreshonante aki, despues konosí komo Casa Blanca, a wòrdu konstruí na 1858-1859 pa Carel Maurits Gaerste. Pa esaki el a kumpra vários parsela na banda panort di Roodeweg. Riba 29 di mart 1859, e kas grandi ta wòrdu deklará habitabel pa e maestro di distrito di Otrobanda. Carel Maurits Gaerste (1804 – 1871), tabata un hòmber prominente i próspero. E tabata miembro di e Konseho Kolonial i doño di plantashonnan Hermanus, Meiberg, i despues Malpais alias ‘’Terburgh à Texel, i Groot i Klein Malpais, alias “Mount Pleasant” i “Weitje”.<ref name="FB"/> Despues ku e edifisio a keda listá komo monumento na 1994, el a wòrdu kumprá pa Stichting Monumentenzorg Curaçao na 1998 i a keda kompletamente restourá.<ref name="FB"/> E trabounan di restourashon a keda bon dokumentá i lo wòrdu post pronto.<ref name="FB">[https://www.facebook.com/curacaomonuments/posts/past-presentroodeweg-42-44-otrobanda-this-striking-palatial-mansion-later-known-/191481583593342/ Roodeweg 42-44, Otrobanda], FB</ref> For di sèptèmber 2002, e edifisio ta akapará ‘’Kranshi’’, e ofisina di Registro Sivil di Kòrsou.<ref name="FB"/> E kas tabata konosí pa su gran salon di baile, konsiderá komo un di e mas grandi riba e isla den e tempu ei, unda tabata organisá enkuentronan sosial, kultural i intelektual.<ref>Marugg, Stanley, [https://www.archiefvriend.com/index.php/ons-kwartaalblad/artikelen-uit-ons-blad/53-lauffer De woonhuizen van de familie Lauffer], De Archiefvriend, september 2009</ref>, tabata organisá enkuentronan kultural i intelektual. Den [[siglo 20|siglo binti]], e edifisio a pasa pa diferente uso: penshun, burdel i posteriormente a bira un edifisio den estado di dekadensia. Despues di un periodo di deterioro, e edifisio a wòrdu kompletamente restourá i adaptá pa uso gubernamental. E restourashon a haña rekonosemento regional pa su kalidat arkitektóniko.<ref name=:"2"/> Na 2026 a kuminsa un proyekto di renobashon di e edifisio na Roodeweg 42.<ref>[[Dick Drayer]], [https://www.curacao.nu/nieuws/overheid/86733/kranshi-verhuist-tijdelijk-door-verbouwing-hoofdgebouw Kranshi verhuist tijdelijk door verbouwing hoofdgebouw], curacao.nu (6 di mart 2026)</ref> == Deskripshon == Casa Blanca ta un edifisio monumental grandi di dos piso, situá un tiki retirá for di kaya riba un parsela amplio (± 3.250 m²).<ref name=:"1"/> E edifisio ta diseña den forma di U ku ta rondoná un patio interno. Karakterístikanan prinsipal ta inkluí:<ref name=:"2"/> *fachada simétriko ku siete as *un fronton triangular riba e parti sentral *balkon dilanti riba un pòrch ku kolumnanan dobbel *bòrdèshi ku trapi hanchu ku ta yega na entrada prinsipal *leishi di het profilá i detaye dekorativo *kombinashon di dak di tipo [[dak di schouder]] i [[dak di siya]] E edifisio (kas di shon), para riba un persela di 3.250 m², tin dos piso i ta konstrui den e forma di un "U" ku ta rondoná un patio. e fachada sensio ku un leshi di het dòrná, ku riba dje un ‘fronton’ triangular. Un bòrdèshi na haltu riba trapi hanchu i kubrí pa un balkon riba pilá ta asentuá su forma rektangular será di e edifisio.<ref name="NAAM"/> E fachada dilanti tin un porch na entrada di e kas, i riba esaki tin un balkon. Originalmente, e kas tabata parti di un kompleho mas grandi ku edifisionan rond di e patio. Originalmente Casa Blanca tabata forma un kompleho tipo "Kurá", ku ta konsisti di un edifisio prinsipal i na su rant edifisionan anekso, tambe yamá "afdak" (kasita di un kamber ku dak di siya òf un dak inkliná (dak di lèsenar), respektivamente). Den e afdaknan aki tabata biba katibu i sirbiente di kas, pero tabata hür nan tambe.<ref>[https://dutchcaribbeanheritage.org/informatie/monumento-habri-2012-kura-di-otrobanda-koralengebied/ Area di Kura di Otrobanda], dutchcaribbeanheritage.org (2012) </ref><ref>[https://www.scribd.com/doc/111563414/Omd-2012-Koralengebied-Def-15okt12-Nl-Eng-Pap-Op-Volgorde Koralengebied Definitie]</ref> == Uso == Aktualmente, Casa Blanca ta sede di Registro Sivil di Kòrsou i di kua el a atkeri e nomber di "Kranshi" den boka di pueblo. E edifisio ta un ehèmpel importante di reutilisashon di patrimonio arkitektóniko den e sentro históriko di Willemstad. Na 1997 Unesco a nombra Willemstad Herensia Mundial. E edifisio ta konosí den boka di pueblo komo Kranshi. E nòmber aki no ta originá di Casa Blanca mes, sino di un otro lokalidat kaminda Registro Sivil tabata ubiká anteriormente. Ku e mudansa di e institushon pa Casa Blanca na komienso di siglo 21, e nòmber popular “Kranshi” a keda asosiá ku e edifisio nobo. == Mira tambe == * [[Kranshi]] == Literatura == * {{citeer boek |auteur=Pauline Pruneti-Winkel |jaar=1990|url= |titel=Scharloo a nineteenth century quarter of Willemstad, Curaçao : historical architecture and its background|via= |uitgever= Edizioni Poligrafico Fiorentino}} {{Appendix}} Roodeweg 42 - 44, Otrobanda E manshon palasial impreshonante aki, despues konosí komo Casa Blanca, a wòrdu konstruí na 1858-1859 pa Carel Maurits Gaerste. Pa esaki el a kumpra vários kavel na parti panort di e Roodeweg. Riba 29 di mart 1859, e kas grandi ta wòrdu deklará habitabel pa e maestro di distrito di Otrobanda. Carel Maurits Gaerste (1804 – 1871), tabata un hòmber prominente i próspero. E tabata miembro di e Konseho Kolonial i doño di plantashonnan Hermanus, Meiberg, i despues Malpais alias ‘’Terburgh à Texel, i Groot i Klein Malpais, alias “Mount Pleasant” i “Weitje”. Despues ku e edifisio a keda lista komo monumento na 1994, el a wòrdu kumprá pa Stichting Monumentenzorg Curaçao na 1998 i a keda kompletamente restourá. E trabounan di restourashon a keda bon dokumentá i lo wòrdu post pronto.<ref>https://www.facebook.com/curacaomonuments/posts/past-presentroodeweg-42-44-otrobanda-this-striking-palatial-mansion-later-known-/191481583593342/ Roodeweg 42-44, Otrobanda], FB</ref> For di sèptèmber 2002, e edifisio ta akapará ‘’Kranshi’’, e ofisina di Registro Sivil di Kòrsou. ----- Casa Blanca ta situá den Área di Koral (Kura) di Otrabanda, ku realmente a kuminsá desaroyá for di e di dos mitar di siglo 19. Un koral (kura) ta un tereno ku muraya ku un edifisio prinsipal i edifisionan eksterno na e randnan, tambe yamá dormitorio òf mitar dak (kasnan chikitu ku un kamber ku un dak di gable (dak di siya) òf un dak inkliná (dak di lèsenar), respektivamente). Katibunan i personal doméstiko tabata biba den e edifisionan eksterno, pero nan tabata destiná tambe pa hür. <ref>https://www.scribd.com/doc/111563414/Omd-2012-Koralengebied-Def-15okt12-Nl-Eng-Pap-Op-Volgorde Koralengebied Definitie]</ref> Desaroyo di e Area di Kurá riba Seru di Otrobanda a kuminsa meimei di siglo 19. Kuranan konosi ta Kura di Shon Ki, Casa Blanca i Kura di Shon Fil. Casa Blanca a konsisti originalmente di un edifisio prinsipal i na su rant edifisionan anekso, tambe yamá "afdak" (kasita di un kamber ku dak di siya òf un dak inkliná (dak di lèsenar), respektivamente). Den e afdaknan aki tabata biba katibu i sirbiente di kas, pero tabata hur nan tambe. Un kompleho asina ta wordu yama Kurá, un fenomeno ku a desaroya desde meimei di siglo 19 riba Seru Otrobanda. ==================, == Nomber Kranshi == E nòmber Kranshi tin un orígen masha pekuliar. E edifisio kaminda Kranshi for di prinsipio tabata ubiká, den pasado tabata un lokalidat Protestant kaminda un klup di hende muhé, yamá ‘Eendracht maakt macht’ tabata reuní regularmente. Na aña 1899 Marie van den Brink, yu muhé di e dominee, a funda e klup aki. Dor ku nan tabata bin huntu speshal pa hasi obra di man manera kose, bòrda i brei nan tabata yama e klup ‘dameskrans’. E nòmber ‘dameskrans’ den boka di e Yu di Kòrsou e tempu ei a bira Kranshi. Mesora esei a bira nòmber di e edifisio tambe.<ref>[https://gobiernu.cw/gob-newsletter-edishon1/ Kranshi, di unda e nomber ei a bin?], gobierno.cw</ref> E edifisio a mantené e nòmber Kranshi, asta ora ku na aña 1930 durante un periodo kòrtiku, Iglesia Reformá a usé pa su enkuentronan. Maske entretantu e nòmber ya no tabata tin su funshon original mas, e edifisio a keda karga e nòmber te na añanan ‘40 momentu ku Registro Sivil a kuminsá operá den dje. Na komienso di añanan ’60 Registro Sivil a muda (huntu ku e nòmber Kranshi) bai Skalo 150-152; kas kaminda anteriormente Pachi de Sola tabata biba. Den boka di pueblo e orei e edifisio original na Otrabanda a haña e nòmber ‘Kranshi bieu’. Na komienso di e siglo aki Kranshi a bolbe muda. Awor e la bai e edifisio neoklásiko restourá yamá ‘Casa Blanca’ situá na Roodeweg 42 nèt enfrente di Hospital Sint Elisabeth (SEHOS). Carel Maurits Gaerste kende tabata doño di diferente edifisio den Otrabanda, entre 1865 i 1884 a kumpra i rekonstruí Casa Blanca komo bibienda. Despues e edifisio a sirbi komo penshun, despues burdel (ka’i biá) i despues segun e la dekaí e la bira asta un dak pa drogadiktonan. Awendia den e famoso edifisio aki nos Registro Sivil ta ubiká. E ta ofisialmente yamá Asuntunan Públiko pero ketu bai Kranshi den boka di pueblo! == Historia == Carel Maurits Gaerste (1804-1871), komersiante, tabata doño di plantashi Malpais (Daniel) i diferente edifisio den Otrobanda. Entre 1865 i 1884 el a kumpra i rekonstruí e kas di shon komo bibienda. Den e ‘salon di baile’ di e kas, ku segun Pauline Prunetti-Winkel tabata esun mas grandi riba e isla den e tempu ei<ref>Marugg, Stanley, [https://www.archiefvriend.com/index.php/ons-kwartaalblad/artikelen-uit-ons-blad/53-lauffer De woonhuizen van de familie Lauffer], De Archiefvriend, september 2009</ref>, tabata organisa enkuentronan kultural i intelektual. Desde komienso di [[siglo 20]] e edifisio a sirbi komo penshun, despues burdel (ka’i biá) i despues, segun esaki tabata dekaí, a bira asta un dak pa drogadiktonan. == Deskripshon == E edifisio (kas di shon), para riba un persela di 3.250 m², tin dos piso i ta konstrui den e forma di un "U" ku ta rondoná un patio. e fachada sensio ku un leshi di het dòrná, ku riba dje un ‘fronton’ triangular. Un bòrdèshi na haltu riba trapi hanchu i kubrí pa un balkon riba pilá ta asentuá su forma rektangular será di e edifisio.<ref name="NAAM"/> E fachada dilanti tin un porch na entrada di e kas, i riba esaki tin un balkon. Dono di e edifisio ta ... Groot vrijstaand monumentaal gebouw van twee verdiepingen, terugliggend van de straat. Het hoofdgebouw van de kraal was oorspronkelijk volledig omringd door extra gebouwen aan de randen van de kraal. U-vormige plattegrond die een patio omsluit. Twee parallelle schilddaken over de voorkant, zadeldaken over de achtervleugels. Zwaar geprofileerde en volledig versierde uitspringende kroonlijst op consoles over de gevels, dentate quoins op hoeken. Voorgevel ingedeeld in zeven assen. Middendeel met driehoekig fronton boven kroonlijst; voorbalkon boven portiek met dubbele zuilen op bordes aan voorzijde met treden. Fronthek met voetmuur en spijlen tussen pilaren. Centrale voorpoort tussen gecanneleerde pilaren, twee extra poorten aan weerszijden. Volledig gerestaureerd als burgerlijke stand (restauratie bekroond met Caribische prijs voor beste restauratiearchitectuur). e ‘salon di baile’ riba e di dos piso Large detached two-storey monumental structure set back from street. Main building of corral originally fully surrounded by additional buildings at edges of corral. U- shaped floor plan enclosing a patio. Two parallel hipped roofs over front section, gable roofs over rear wings. Heavy profiled and fully decorated projecting cornice on consoles over façades, dentate quoins on corners. Front façade laid out in seven axes. Central section with triangular fronton above cornice; front balcony above portico with double columns on front platform with steps. Front fence with footing wall and bars set between pillars. Central front gate between fluted pillars, two additional gates on both sides. Fully restored as Civil Registry (restoration awarded with Carfibbean prize for best restoration architecture).<ref>[https://curacaomonuments.org/sites/roodeweg-42-44/ Roodeweg 42-44], curacaomonument.org</ref> Gran estructura monumental independiente de dos plantas retranqueada de la calle. Edificio principal del corral originalmente totalmente rodeado por edificios adicionales en los bordes del corral. Planta en forma de U que rodea un patio. Dos tejados paralelos a cuatro aguas en la parte delantera, tejados a dos aguas en las alas traseras. Cornisas salientes sobre ménsulas en las fachadas, muy perfiladas y decoradas. Fachada delantera dispuesta en siete ejes. Sección central con frontón triangular sobre cornisa; balcón delantero sobre pórtico con columnas dobles sobre plataforma delantera con escalones. Cerca frontal con muro de zapata y barrotes entre pilares. Puerta delantera central entre pilares estriados, dos puertas adicionales a ambos lados. Totalmente restaurado como Registro Civil (restauración galardonada con el premio Carfibbean a la mejor arquitectura de restauración). 1990: het in verval rakend monumentale herenhuis 'Casa Blanca' met onder andere de rijkst bewerkte gootlijst uit onze historische architectuur. Advertentie openbare verkoop:De opstal CASA BLANCA, staande op een perceel eigendomsgrond groot 3.250 m 2, begrensd door de Roodeweg, de Reuzensteeg en de Pieterszsteeg, kadastraal bekend als Stadsdistrict, Sectie B, no. 543.<ref name=:"1"/> {{Appendix}} [[Kategoria:Monumento protehí]] [[:Kategoria:Kòrsou]] Huntu ku e edifisionan "La Maravilla" na [[Scharlooweg]] 5 i "Belvédère" na Plasa L.B. Smith, e edifisio prinsipal di Casa Blanca ta marka e inisio di arkitektura neoklasisista na Kòrsou i ta di gran balor pa e historia di arkitektura di e isla.<ref name="NAAM">Gladys do Rego-Kuster, [https://naam.cw/2014/11/30/casa-blanca/ Casa Blanca], [[NAAM]]</ref> ----------------------- {{Databox}} '''Kranshi''' ta un término popular na [[Kòrsou]] ku ta referí histórikamente na Registro Sivil lokal<ref>Ofisialmente yamá "Asuntunan Públiko" ku ta inkluí diferente servisio manera registro sivil, registrashon di residente i asuntunan di elekshon.</ref> i, mas ampliamente, na e lugá kaminda e instituto gubernamental aki ta of tabata ubiká. ==Orígen== E nòmber “Kranshi” tin su orígen den e edifisio na [[Curaçaostraat 50]] na Otrobanda. Na 1899, Marie van den Brink, yu muhé di un domi protestant, a funda un klup di dama den Otrobanda ku e lema ''Eendracht maakt macht'' (Union ta hasi Forsa).<ref name="Nomber">[https://gobiernu.cw/gob-newsletter-edishon1/ Kranshi, di unda e nomber ei a bin?], gobiernu.cw</ref><ref>{{citeer web|titel=Eendracht maakt Macht|werk=[[Amigoe]]|datum=1911-12-09|bezochtdatum=2026-07-03|via=Delpher.nl|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280051:mpeg21:p003}}</ref> E miembronan di e klup tabata reuní pa hasi obra di man manera kose, bòrda i brei i pesei e klup tabata konosí komo ''dameskrans''. Den bok'i pueblo ku ta papia [[papiamentu]], e palabra aki a evolushoná fonétikamente te bira “Kranshi”.<ref name="Nomber"/> Rapidamente, e nòmber no solamente tabata referí na e klup, sino tambe na e edifisio mes, ku a bira konosí komo Kranshi (of Kransgebouw). == Di edifisio pa institushon == Durante añanan siguiente, e edifisio a sigui karga e nòmber “Kranshi”, tambe ora su uso a kambia (inkluso pa enkuentronan di Iglesia Reformá na un periodo kòrtiku).<ref name="Nomber"/> Na añanan 1940, Registro Sivil a kuminsá operá den e mesun edifisio. For di e momento ei, e nòmber “Kranshi” a pasa di un referensia di lugá pa un referensia di institushon. Den kurso di tempu, e término a bira uso komun pa tur servisio relashoná ku registrashon di susesonan di bida, manera nasementu, matrimonio i fayesimentu i pa dokumentonan ofisial.<ref>[https://gobiernu.cw/ministerionan/maneho-di-gobernashon-planifikashon-i-servisio-publiko/servisio-publiko-kranshi-i-ofisina-di-reibeweis/ Servisio Públiko (Kranshi i Ofisina di Reibeweis)], Gobièrnu di Kòrsou</ref> ==Lokalidatnan== Ku e desaroyo di e institushon, Registro Sivil (i kuné e nòmber “Kranshi”) a muda pa diferente lokalidat:<ref>[https://www.facebook.com/groups/17257577140/posts/10160977243972141/ Geschiedenis van Kranshi], [[Facebook|FB]]</ref> * Otrobanda – Curaçaostraat 50 (lokalidat original) * [[Pietermaai]] – lokalidat temporal despues di 1954 * [[Skalo]] – Kas di Pachi de Sola na [[Scharlooweg]] 150–152, desde añanan 1960) * Otrobanda – [[Casa Blanca]] na Roodeweg 40-42, desde 2002 Despues di e traslado pa Skalo, e lokalidat original a bira konosí komo “Kranshi bieu” den boka di pueblo.<ref>{{citeer web|titel=Basis-cursus over de cooperatie|werk=[[Amigoe]]|datum=1978-05-31|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639308:mpeg21:p002}}</ref><ref>{{citeer web|titel=Advertentie Cooperativa di Consumo Botica Wilhelmina|werk=[[Amigoe]]|datum=1973-01-15|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010460312:mpeg21:p010}}<ref></ref><ref>{{citeer web|titel=Advertentie Cooperatieve Spaar- & Credietvereniging Ogem |werk=[[Amigoe]]|datum=1992-07-22|bezochtdatum=2026-07-03|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010644156:mpeg21:p006}}</ref> ==Evolushon i uso== E historia di “Kranshi” ta mustra un evolushon klá di nòmber di un klup sosial (dameskrans) pa nòmber di un edifisio i despues pa nòmber di un institushon gubernamental. Durante e mudansanan di lokalidat, ta importante nota ku e edifisionan nobo ya tabatin nan propio nòmber, manera Kas di Pachi de Sola i Casa Blanca, pero den uso popular, e nòmber “Kranshi” a sigui predominá i a move huntu ku e institushon. Te dia di awe, e término ta keda bibu den idioma diario: hopi residente di Kòrsou ta usa “Kranshi” komo sinonimo pa Registro Sivil, meskos pa su nòmber ofisial "Asuntunan Públiko".<ref>{{citeer web|titel=Groep Ned. Antillen VAN HET ALGEMEEN NEDERLANDSCH VERBOND|werk=[[Amigoe]]|datum=1929-02-09|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280778:mpeg21:p003}}</ref> {{Appendix}} [[:Kategoria:Kòrsou]] [[:Kategoria:Papiamento]] == Vínkulo ku Registro Sivil == Rònt di aña 1940, Registro Sivil a kuminsá operá den e mesun edifisio na Curaçaostraat 50. E departamento tabata responsabel pa registrashon di susesonan di bida, manera nasementu, fayesimentu, matrimonio, divorsio i rekonosimentu, i pa suministrá kopia, ekstrakto i deklarashonnan ofisial.<ref>[https://gobiernu.cw/ministerionan/maneho-di-gobernashon-planifikashon-i-servisio-publiko/servisio-publiko-kranshi-i-ofisina-di-reibeweis/ Servisio Públiko (Kranshi i Ofisina di Reibeweis)], Gobièrnu di Kòrsou</ref> For di e momento ei, e nòmber “Kranshi” a bira estrechamente asosiá ku e institushon gubernamental. Den añanan ku a sigui, Registro Sivil a muda pa diferente lokalidat, mientras e nòmber popular a move huntu ku e departamento. Ku tempu, no solamente pueblo pero tambe organisashon, gobièrnu i Registro Sivil mes, a kuminsá usa e término "Kranshi" den anunsionan públiko, referiendo tantu na e instansia komo na su lokalidat.<ref>{{citeer web|titel=Advertentie Gobièrnu di Kòrsou|werk=[[Amigoe]]|datum=1989-04-21|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642919:mpeg21:p015}}</ref><ref>{{citeer web|titel=Advertentie URA|werk=[[Amigoe]]|datum=1969-07-12|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010463330:mpeg21:p006}}</ref> ===Lokalidatnan === Durante [[siglo 20]] i [[siglo 21|21]], Registro Sivil tabata establesé den diferente edifisio:<ref>[https://www.facebook.com/groups/17257577140/posts/10160977243972141/ Geschiedenis van Kranshi], [[Facebook|FB]]</ref> * Otrobanda – Curaçaostraat 50, lokalidat original ("Kransgebouw") * [[Pietermaai]] – lokalidat temporal despues di 1954 * [[Skalo]] – [[Scharlooweg]] 150-152 desde añanan 1960 (“Kas di Pachi de Sola”) * Otrobanda – Roodeweg 40-42 desde 2002 ("[[Casa Blanca]]") Despues di e traslado pa Skalo, e edifisio original na Otrobanda a bira konosí komo “Kranshi bieu”.<ref>{{citeer web|titel=Basis-cursus over de cooperatie|werk=[[Amigoe]]|datum=1978-05-31|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639308:mpeg21:p002}}</ref><ref>{{citeer web|titel=Advertentie Cooperativa di Consumo Botica Wilhelmina|werk=[[Amigoe]]|datum=1973-01-15|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010460312:mpeg21:p010}}<ref></ref><ref>{{citeer web|titel=Advertentie Cooperatieve Spaar- & Credietvereniging Ogem |werk=[[Amigoe]]|datum=1992-07-22|bezochtdatum=2026-07-03|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010644156:mpeg21:p006}}</ref> Ku e último mudansa pa Casa Blanca, e término “Kranshi” a sigui den uso pa e lokalidat nobo. == Evolushon i uso == Ku tempu, e nifikashon di e término “Kranshi” a pasa for di un klup sosial pa un edifisio spesífiko i despues pa un término general pa Registro Sivil.<ref>{{citeer web|titel=Groep Ned. Antillen VAN HET ALGEMEEN NEDERLANDSCH VERBOND|werk=[[Amigoe]]|datum=1929-02-09|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280778:mpeg21:p003}}</ref> No obstante ku a muda pa edifisionan ku ya tabatin nan propio nòmber (Kas di Pachi de Sola i Casa Blanca), e uso popular di e nòmber “Kranshi” a keda predominá i a wòrdu transferí di un lugá pa otro huntu ku e institushon. E fenómeno aki ta mustra kon un nòmber informal por bira un referensia institushonal i asta remplasá nòmbernan existente den memoria kolektivo. Te dia di awe e palabra “Kranshi” ta fungi den uso comun komo sinónimo pa Registro Sivil. {{Appendix}} [[:Kategoria:Kòrsou]] [[:Kategoria:Papiamento]] ------------------------- Den e “Historia di Kranshi,” e edifisio bieu riba Curaçaostraat den Otrobanda ta wòrdu menshoná promé. Alrededor di aña 1900, e asosiashon di hende muhé “Eendracht maakt Macht” (Unidat Ta Hasi Forsa) a reuní den e edifisio aki pa trabou di man, i el a bira konosí komo e Kransgebouw (Edifisio di Krans). Ora ku e Registro Sivil a muda pa e edifisio aki rònt di 1940, el a haña e nòmber ‘Kranshi’ lihé. E nòmber aki a sigui ora ku e Registro Sivil a muda pa e edifisio ‘Pachi de Sola’ na Scharloo na kuminsamentu di añanan 1960. Na 2002, e edifisio ‘Casa Blanca’ restourá na Otrobanda a wòrdu poné den uso: Scharloo a bira ‘Kranch Bieu’ i Otrobanda ‘Kranchi Nobo’. Pero unda Pietermaai ta pas awor? Na momentu ku Registro Sivil a bandoná e edifisio na Otrobanda na aña 1954, esaki tabata situá na Pietermaai pa algun aña, den e edifisio kaminda awor e ofisina di abogado “Soliana en Bonaparte” ta situá. <ref>https://www.facebook.com/groups/17257577140/posts/10160977243972141/ Geschiedenis van Kranshi], FB</ref> Curaçaostraat 50, un edifisio historiko di 1873, ta konosí awendia komo "Lanthùis Kranshi". ==Evolushon di signifikado== Ku tempu, e nòmber “Kranshi” a pasa for di un klup sosial pa un edifisio spesífiko, nan luga di encuentro na Curacaostraat 50, referi komo "Kransgebouw" of "Kransje", pa despues bira un término general pa Registro Sivil.<ref>Groep Ned. Antillen VAN HET ALGEMEEN NEDERLANDSCH VERBOND.. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 09-02-1929, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 02-07-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280778:mpeg21:p003</ref> Ora e Registro Sivil a kuminsá operá den e edifisio di e klup di dama na Otrobanda, e nòmber “Kranshi” a bira fuertemente asosiá ku e departamento gubernamental. Durante siglo 20 i 21, Registro Sivil a muda pa diferente lugá. E nòmber “Kranshi” a move huntu ku e institushon: * lokalidat original na Otrobanda * traslado pa [[Skalo]] meimei di añanan 1960 - "Kas di Pachi de Sola" na [[Scharlooweg]] 150-152 (awor A.M.Chumaceiro Bulevar 13) * posteriormente mudansa pa [[Casa Blanca]] na Roodeweg Despues di e mudansa pa Skalo, e edifisio original na Curacaostraat 50, Otrobanda a bira konosí komo “Kranshi bieu”.<ref>Basis-cursus over de cooperatie. "Amigoe". Curaçao, 31-05-1978, p. 2. Geraadpleegd op Delpher op 02-07-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639308:mpeg21:p002</ref><ref>Advertentie. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 15-01-1973, p. 10. Geraadpleegd op Delpher op 02-07-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010460312:mpeg21:p010</ref> Desde komienso di siglo 21, e nòmber “Kranshi” ta referí prinsipalmente na Casa Blanca, unda Registro Sivil ta ubiká actualmente i "Kranshi bieu" na Kas di Pachi de Sola. == Uso == Te awendia, hopi residente di Kòrsou ta sigui usa e palabra “Kranshi” komo sinónimo pa Registro Sivil, sin importá su lokalidat ofisial. E término ta un ehèmpel di: *kontinuidad linguístiko *memoria kolektivo *influensia di idioma den formashon di identidat urbano {{Appendix}} --------------- sl6vs6bx3r8ogp2ygyrjw8n4whcii75 202952 202951 2026-09-02T21:11:27Z Caribiana 8320 202952 wikitext text/x-wiki __NOINDEX__ {{Variante|c}} {{infobox edificio| variante = c | tipo = [[monumento]] | nomber = Curacaostraat 50 | imagen = Curaçaostraat 50, restoration.png | descripcion = Edifisio bou restorashon na 2023 | nomber2 = Kranshi Bieu | localisa_na = [[Otrobanda]] | luga = [[Willemstad]] | adres = Curacaostraat 50 | pais = {{CUW}} }} '''Curaçaostraat 50''', konosí popularmente komo ''Kranshi Bieu'' òf ''Lanthùis Kranshi'', ta un edifisio monumental na [[Willemstad]], [[Kòrsou]], situá den [[Otrobanda]]. E edifisio ta un di e lugánan mas importante den historia di e término [[Kranshi]], i a funshoná komo un di e promé sedenan di e registro sivil na e isla. E edifisio ta registrá komo monumento ofisial i ta forma parti di e patrimonio históriko di Otrobanda i sentro históriko di Willemstad.<ref name="UNESCO">[https://whc.unesco.org/document/154358 World Heritage List], [[UNESCO]]</ref> Den [[siglo 21|siglo bintiun]], e edifisio ta den uso komo akomodashon turístiko, despues di a wòrdu restourá i adaptá pa uso moderno, manteniendo su karakter monumental.<ref>[https://www.landhuiskranshi.com/accommodatie/ Landhuis Kranshi], landhuiskranshi.com</ref> == Historia == E edifisio Curaçaostraat 50 ta data for di 1873 i originalmente tabata un kas di shon grandi. Na fin di [[siglo 19|siglo diesnuebe]], e kas a bira propiedat i sede di un asosiashon di dama protestant bou di e nòmber ''Eendracht maakt macht'' (Union ta hasi Forsa), fundá na 1899 dor di Marie van den Brink.<ref name="Nomber">[https://gobiernu.cw/gob-newsletter-edishon1/ Kranshi, di unda e nomber ei a bin?], gobiernu.cw</ref><ref>{{citeer web|titel=Eendracht maakt Macht|werk=[[Amigoe]]|datum=1911-12-09|bezochtdatum=2026-09-03|via=Delpher.nl|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280051:mpeg21:p003}}</ref> E grupo aki tabata reuní pa hasi obra di man manera: kosementu, bòrdamentu i breimentu. Debí na e aktividat aki, e edifisio a haña e nòmber hulandes "dameskrans", ku den uso popular na [[papiamentu]] a transformá den "kranshi".<ref name="Nomber"/><ref>{{citeer web|titel=Groep Ned. Antillen VAN HET ALGEMEEN NEDERLANDSCH VERBOND|werk=[[Amigoe]]|datum=1929-02-09|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280778:mpeg21:p003}}</ref> Den kurso di tempu e edifisio a haña diferente uso: enkuentronan di Iglesia Reformá, Cultureel Centrum Curaçao, ofisina di Registro Sivil, sede di sindikato, entre otro Fekoskan, i sitio pa duna presentashon i charla.<ref name="Nomber"/><ref>[https://www.landhuiskranshi.com/geschiedenis/ Geschiedenis], landhuiskranshi.com</ref> == Vínkulo ku Registro Sivil== Alrededor di aña 1940, Registro Sivil a muda pa e edifisio na Curaçaostraat 50. For di e momento ei, e nòmber "Kranshi" a wòrdu direktamente asosiá ku e servisio gubernamental. E uso aki a duna e edifisio un papel sentral den bida sivil di Kòrsou, kaminda dokumentonan manera akta di nasementu, matrimonio i morto tabata wòrdu registrá.<ref>[https://gobiernu.cw/ministerionan/maneho-di-gobernashon-planifikashon-i-servisio-publiko/servisio-publiko-kranshi-i-ofisina-di-reibeweis/ Servisio Públiko (Kranshi i Ofisina di Reibeweis)], Gobièrnu di Kòrsou</ref> Despues ku Registro Sivil a bandoná e edifisio alrededor di 1954, e departamento a muda pa varios otro lokalidatnan, manera na [[Pietermaai]] i [[Skalo]]. Ku e traslado aki, e edifisio original na Curaçaostraat 50 a kuminsá wòrdu yamá ''Kranshi Bieu'', pa distingui'é for di e lokalidatnan nobo.<ref>{{citeer web|titel=Basis-cursus over de cooperatie|werk=[[Amigoe]]|datum=1978-05-31|bezochtdatum=2026-09-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639308:mpeg21:p002}}</ref><ref>{{citeer web|titel=Advertentie Cooperativa di Consumo Botica Wilhelmina|werk=[[Amigoe]]|datum=1973-01-15|bezochtdatum=2026-09-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010460312:mpeg21:p010}}<ref></ref><ref>{{citeer web|titel=Advertentie Cooperatieve Spaar- & Credietvereniging Ogem |werk=[[Amigoe]]|datum=1992-07-22|bezochtdatum=2026-09-03|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010644156:mpeg21:p006}}</ref> == Arkitektura== E edifisio ta un kas monumental independiente di un piso, situá retirá un tiki for di e linia di kaya. Karakterístikanan prinsipal ta inkluí:<ref name="Monument">[https://curacaomonuments.org/sites/curacaostraat-50/ Curacaostraat 50], curacaomonuments.org</ref> *diseño den forma di H *tres dak di tipo [[dak di schouder]] *leishi di het kontinuo ku perfil dekorativo *kantonan ku detaye tipo dentil *porta sentral ku shùter, flankiá pa bentana ku shùter *bentana adishonal den e ala lateral *un sisterna grandi tapá ku akueduktonan arko patras di e ala pabou. Komo edifisio grandi ku elementonan masha poko mirá na Kòrsou, manera su dak di schouder i diseño típiko, e ta resalta den balor históriko arkitektóniko i kultural.<ref name="Monument"/> {{Appendix}} [[:Kategoria:Kòrsou]] [[:Kategoria:Arkitektura]] [[:Kategoria:Monumento protehí]] == Uso aktual == Signifikashon kultural Curaçaostraat 50 tin un papel klave den: orígen di e término Kranshi historia di Registro Sivil na Kòrsou memoria kolektivo di Otrobanda E edifisio ta representá un punto di transishon entre: *bida sosial (klup di dama) *funshon gubernamental *patrimonio restourá Curaçaostraat 50 in Willemstad (Otrobanda) is a recognized cultural heritage monument on Curaçao. Wikimedia Commons features a high-resolution restoration image of this large, H-shaped historical building, which historically functioned as the Kranshi Bieuw. The property sits on a detached, deep setback lot. == Mira tambe == * [[Kranshi]] {{Appendix}} [[:Kategoria:Kòrsou]] [[:Kategoria:Arkitektura]] [[:Kategoria:Monumento protehí]] ------------------------------- {{infobox edificio| variante = c | tipo = [[monumento]] | nomber = Casa Blanca | imagen = Roodeweg 42 - 44.png | descripcion = | nomber2 = | localisa_na = Roodeweg 42-44, [[Otrobanda]] | luga = [[Willemstad]] | cercania = | adres = | pais = {{CUW}} | fecha_funda = 29 di mart 1859 | estilo = neoklásiko | encarga = Carel Maurits Gaerste | fecha_construccion = 1858-1859 | architect = | material = | contratista = | gasto = | inaugura = | restaura = 1998-2002 | funcion_original = kas di shon | funcion_actual = sede di Registro Sivil di Kòrsou | propietario = Stichting Monumentenzorg Curaçao | status_monumento = monumento di herensia kultural | registra = 1994 }} '''Casa Blanca''' ("Kas Blanku") ta un edifisio monumental-históriko na [[Willemstad]], [[Kòrsou]]. E ta situá na Roodeweg 42-44 den [[Otrobanda]], entre Reuzensteeg i Pieterszsteeg, enfrente di [[Sint-Elisabeth Hospital]] (SEHOS).<ref name=:"1">{{citeer web|titel=Advertentie|werk=[[Amigoe]]|datum=1976-12-11|via=Delpher.nl|bezochtdatum=2026-07-02|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010460945:mpeg21:p008}}</ref> Desde komienso di [[siglo 21|siglo bintiun]], e edifisio ta popularmente konosí komo [[Kranshi]], ora el a bira sede di e Registro Sivil.<ref name=:"2">[https://curacaomonuments.org/sites/roodeweg-42-44/ Roodeweg 42-44], curacaomonuments.org</ref> Huntu ku “La Maravilla” na [[Scharlooweg]] i “Belvédère” na L.B. Smithplein, Casa Blanca ta konsiderá komo un di e promé ehèmpelnan di arkitektura neoklásiko na Kòrsou.<ref name="NAAM">Gladys do Rego-Kuster, [https://naam.cw/2014/11/30/casa-blanca/ Casa Blanca], [[NAAM]]</ref> == Historia == Casa Blanca a wòrdu konstruí den añanan 1858–1859 komo un manshon di status haltu pa Carel Maurits Gaerste (1804–1871), un komersiante prominente, doño di diferente plantashi i propiedat den Otrobanda, i miembro di [[Konseho Kolonial]]. Pa e konstrukshon, el a kumpra vários parsela na banda panort di Roodeweg. Dia 29 di mart 1859, e edifisio a wòrdu deklará habitabel pa outoridatnan.<ref name="FB"/> E kas tabata konosí pa su gran salon di baile, un di e mas grandi riba e isla den e tempu ei, unda tabata organisá enkuentronan sosial, kultural i intelektual.<ref>Marugg, Stanley, [https://www.archiefvriend.com/index.php/ons-kwartaalblad/artikelen-uit-ons-blad/53-lauffer De woonhuizen van de familie Lauffer], De Archiefvriend, september 2009</ref> Durante [[siglo 20|siglo binti], e edifisio a pasa pa diferente fase di uso i dekadensia, inkluyendo komo penshun i burdel. Den e periodo aki, e kondishon di e kas a deteriorá konsiderablemente. Na 1994, Casa Blanca a haña status ofisial komo monumento. Den 1998, Stichting Monumentenzorg Curaçao a kumpra e edifisio i a restourá esaki kompletamente, konservando su karakter históriko i arkitektóniko.<ref name="FB">[https://www.facebook.com/curacaomonuments/posts/past-presentroodeweg-42-44-otrobanda-this-striking-palatial-mansion-later-known-/191481583593342/ Roodeweg 42-44, Otrobanda], FB</ref> E restourashon a haña rekonosemento regional pa su kalidat arkitektóniko.<ref name=:"2"/> For di sèptèmber 2002, e edifisio ta alohá Registro Sivil den kuadro di reutilisashon di patrimonio arkitektóniko den e sentro históriko di Willemstad. Na 2026 a kuminsá un proyekto di renobashon pa mantené i modernisá e edifisio.<ref>[[Dick Drayer]], [https://www.curacao.nu/nieuws/overheid/86733/kranshi-verhuist-tijdelijk-door-verbouwing-hoofdgebouw Kranshi verhuist tijdelijk door verbouwing hoofdgebouw], curacao.nu (6 di mart 2026)</ref> ==Deskripshon== Casa Blanca ta un edifisio monumental di dos piso, konstrui riba un parsela amplio (± 3.250 m²) i diseñá den forma di U ku ta rondoná un patio interno.<ref name=:"1"/><ref name=:"2"/> Karakterístikanan prinsipal ta inkluí: *fachada simétriko ku siete as *fronton triangular riba e parti sentral *balkon dilanti riba un pòrch ku kolumnanan dobbel *bòrdèshi ku trapi hanchu ku ta yega na entrada prinsipal *leishi di het profilá ku detaye dekorativo *kombinashon di diferente tipo di dak (manera [[dak di schouder]] i [[dak di siya]]) Originalmente, e kas tabata parti di un kompleho tipo kurá, ku un edifisio prinsipal i edifisionan anekso (“afdak”). Den e aneksonan aki tabata biba katibu i sirbiente di kas, i den sierto kaso nan tabata di hür.<ref>[https://dutchcaribbeanheritage.org/informatie/monumento-habri-2012-kura-di-otrobanda-koralengebied/ Area di Kura di Otrobanda], dutchcaribbeanheritage.org (2012) </ref><ref>[https://www.scribd.com/doc/111563414/Omd-2012-Koralengebied-Def-15okt12-Nl-Eng-Pap-Op-Volgorde Koralengebied Definitie]</ref> == Uso aktual == Aktualmente, Casa Blanca ta sede di Registro Sivil di Kòrsou, parti di departamento di Asuntunan Públiko. Ku mudansa di e Registro Sivil di Skalo pa Otrobanda, su nòmber popular “Kranshi”, ku a originá na un lokalidat anterior, tambe a transferí pa Casa Blanca. == Mira tambe == * [[Kranshi]] {{Appendix}} [[:Kategoria:Kòrsou]] [[:Kategoria:Arkitektura]] [[:Kategoria:Monumento protehí]] E manshon grandi impreshonante aki, despues konosí komo Casa Blanca, a wòrdu konstruí na 1858-1859 pa Carel Maurits Gaerste. Pa esaki el a kumpra vários parsela na banda panort di Roodeweg. Riba 29 di mart 1859, e kas grandi ta wòrdu deklará habitabel pa e maestro di distrito di Otrobanda. Carel Maurits Gaerste (1804 – 1871), tabata un hòmber prominente i próspero. E tabata miembro di e Konseho Kolonial i doño di plantashonnan Hermanus, Meiberg, i despues Malpais alias ‘’Terburgh à Texel, i Groot i Klein Malpais, alias “Mount Pleasant” i “Weitje”.<ref name="FB"/> Despues ku e edifisio a keda listá komo monumento na 1994, el a wòrdu kumprá pa Stichting Monumentenzorg Curaçao na 1998 i a keda kompletamente restourá.<ref name="FB"/> E trabounan di restourashon a keda bon dokumentá i lo wòrdu post pronto.<ref name="FB">[https://www.facebook.com/curacaomonuments/posts/past-presentroodeweg-42-44-otrobanda-this-striking-palatial-mansion-later-known-/191481583593342/ Roodeweg 42-44, Otrobanda], FB</ref> For di sèptèmber 2002, e edifisio ta akapará ‘’Kranshi’’, e ofisina di Registro Sivil di Kòrsou.<ref name="FB"/> E kas tabata konosí pa su gran salon di baile, konsiderá komo un di e mas grandi riba e isla den e tempu ei, unda tabata organisá enkuentronan sosial, kultural i intelektual.<ref>Marugg, Stanley, [https://www.archiefvriend.com/index.php/ons-kwartaalblad/artikelen-uit-ons-blad/53-lauffer De woonhuizen van de familie Lauffer], De Archiefvriend, september 2009</ref>, tabata organisá enkuentronan kultural i intelektual. Den [[siglo 20|siglo binti]], e edifisio a pasa pa diferente uso: penshun, burdel i posteriormente a bira un edifisio den estado di dekadensia. Despues di un periodo di deterioro, e edifisio a wòrdu kompletamente restourá i adaptá pa uso gubernamental. E restourashon a haña rekonosemento regional pa su kalidat arkitektóniko.<ref name=:"2"/> Na 2026 a kuminsa un proyekto di renobashon di e edifisio na Roodeweg 42.<ref>[[Dick Drayer]], [https://www.curacao.nu/nieuws/overheid/86733/kranshi-verhuist-tijdelijk-door-verbouwing-hoofdgebouw Kranshi verhuist tijdelijk door verbouwing hoofdgebouw], curacao.nu (6 di mart 2026)</ref> == Deskripshon == Casa Blanca ta un edifisio monumental grandi di dos piso, situá un tiki retirá for di kaya riba un parsela amplio (± 3.250 m²).<ref name=:"1"/> E edifisio ta diseña den forma di U ku ta rondoná un patio interno. Karakterístikanan prinsipal ta inkluí:<ref name=:"2"/> *fachada simétriko ku siete as *un fronton triangular riba e parti sentral *balkon dilanti riba un pòrch ku kolumnanan dobbel *bòrdèshi ku trapi hanchu ku ta yega na entrada prinsipal *leishi di het profilá i detaye dekorativo *kombinashon di dak di tipo [[dak di schouder]] i [[dak di siya]] E edifisio (kas di shon), para riba un persela di 3.250 m², tin dos piso i ta konstrui den e forma di un "U" ku ta rondoná un patio. e fachada sensio ku un leshi di het dòrná, ku riba dje un ‘fronton’ triangular. Un bòrdèshi na haltu riba trapi hanchu i kubrí pa un balkon riba pilá ta asentuá su forma rektangular será di e edifisio.<ref name="NAAM"/> E fachada dilanti tin un porch na entrada di e kas, i riba esaki tin un balkon. Originalmente, e kas tabata parti di un kompleho mas grandi ku edifisionan rond di e patio. Originalmente Casa Blanca tabata forma un kompleho tipo "Kurá", ku ta konsisti di un edifisio prinsipal i na su rant edifisionan anekso, tambe yamá "afdak" (kasita di un kamber ku dak di siya òf un dak inkliná (dak di lèsenar), respektivamente). Den e afdaknan aki tabata biba katibu i sirbiente di kas, pero tabata hür nan tambe.<ref>[https://dutchcaribbeanheritage.org/informatie/monumento-habri-2012-kura-di-otrobanda-koralengebied/ Area di Kura di Otrobanda], dutchcaribbeanheritage.org (2012) </ref><ref>[https://www.scribd.com/doc/111563414/Omd-2012-Koralengebied-Def-15okt12-Nl-Eng-Pap-Op-Volgorde Koralengebied Definitie]</ref> == Uso == Aktualmente, Casa Blanca ta sede di Registro Sivil di Kòrsou i di kua el a atkeri e nomber di "Kranshi" den boka di pueblo. E edifisio ta un ehèmpel importante di reutilisashon di patrimonio arkitektóniko den e sentro históriko di Willemstad. Na 1997 Unesco a nombra Willemstad Herensia Mundial. E edifisio ta konosí den boka di pueblo komo Kranshi. E nòmber aki no ta originá di Casa Blanca mes, sino di un otro lokalidat kaminda Registro Sivil tabata ubiká anteriormente. Ku e mudansa di e institushon pa Casa Blanca na komienso di siglo 21, e nòmber popular “Kranshi” a keda asosiá ku e edifisio nobo. == Mira tambe == * [[Kranshi]] == Literatura == * {{citeer boek |auteur=Pauline Pruneti-Winkel |jaar=1990|url= |titel=Scharloo a nineteenth century quarter of Willemstad, Curaçao : historical architecture and its background|via= |uitgever= Edizioni Poligrafico Fiorentino}} {{Appendix}} Roodeweg 42 - 44, Otrobanda E manshon palasial impreshonante aki, despues konosí komo Casa Blanca, a wòrdu konstruí na 1858-1859 pa Carel Maurits Gaerste. Pa esaki el a kumpra vários kavel na parti panort di e Roodeweg. Riba 29 di mart 1859, e kas grandi ta wòrdu deklará habitabel pa e maestro di distrito di Otrobanda. Carel Maurits Gaerste (1804 – 1871), tabata un hòmber prominente i próspero. E tabata miembro di e Konseho Kolonial i doño di plantashonnan Hermanus, Meiberg, i despues Malpais alias ‘’Terburgh à Texel, i Groot i Klein Malpais, alias “Mount Pleasant” i “Weitje”. Despues ku e edifisio a keda lista komo monumento na 1994, el a wòrdu kumprá pa Stichting Monumentenzorg Curaçao na 1998 i a keda kompletamente restourá. E trabounan di restourashon a keda bon dokumentá i lo wòrdu post pronto.<ref>https://www.facebook.com/curacaomonuments/posts/past-presentroodeweg-42-44-otrobanda-this-striking-palatial-mansion-later-known-/191481583593342/ Roodeweg 42-44, Otrobanda], FB</ref> For di sèptèmber 2002, e edifisio ta akapará ‘’Kranshi’’, e ofisina di Registro Sivil di Kòrsou. ----- Casa Blanca ta situá den Área di Koral (Kura) di Otrabanda, ku realmente a kuminsá desaroyá for di e di dos mitar di siglo 19. Un koral (kura) ta un tereno ku muraya ku un edifisio prinsipal i edifisionan eksterno na e randnan, tambe yamá dormitorio òf mitar dak (kasnan chikitu ku un kamber ku un dak di gable (dak di siya) òf un dak inkliná (dak di lèsenar), respektivamente). Katibunan i personal doméstiko tabata biba den e edifisionan eksterno, pero nan tabata destiná tambe pa hür. <ref>https://www.scribd.com/doc/111563414/Omd-2012-Koralengebied-Def-15okt12-Nl-Eng-Pap-Op-Volgorde Koralengebied Definitie]</ref> Desaroyo di e Area di Kurá riba Seru di Otrobanda a kuminsa meimei di siglo 19. Kuranan konosi ta Kura di Shon Ki, Casa Blanca i Kura di Shon Fil. Casa Blanca a konsisti originalmente di un edifisio prinsipal i na su rant edifisionan anekso, tambe yamá "afdak" (kasita di un kamber ku dak di siya òf un dak inkliná (dak di lèsenar), respektivamente). Den e afdaknan aki tabata biba katibu i sirbiente di kas, pero tabata hur nan tambe. Un kompleho asina ta wordu yama Kurá, un fenomeno ku a desaroya desde meimei di siglo 19 riba Seru Otrobanda. ==================, == Nomber Kranshi == E nòmber Kranshi tin un orígen masha pekuliar. E edifisio kaminda Kranshi for di prinsipio tabata ubiká, den pasado tabata un lokalidat Protestant kaminda un klup di hende muhé, yamá ‘Eendracht maakt macht’ tabata reuní regularmente. Na aña 1899 Marie van den Brink, yu muhé di e dominee, a funda e klup aki. Dor ku nan tabata bin huntu speshal pa hasi obra di man manera kose, bòrda i brei nan tabata yama e klup ‘dameskrans’. E nòmber ‘dameskrans’ den boka di e Yu di Kòrsou e tempu ei a bira Kranshi. Mesora esei a bira nòmber di e edifisio tambe.<ref>[https://gobiernu.cw/gob-newsletter-edishon1/ Kranshi, di unda e nomber ei a bin?], gobierno.cw</ref> E edifisio a mantené e nòmber Kranshi, asta ora ku na aña 1930 durante un periodo kòrtiku, Iglesia Reformá a usé pa su enkuentronan. Maske entretantu e nòmber ya no tabata tin su funshon original mas, e edifisio a keda karga e nòmber te na añanan ‘40 momentu ku Registro Sivil a kuminsá operá den dje. Na komienso di añanan ’60 Registro Sivil a muda (huntu ku e nòmber Kranshi) bai Skalo 150-152; kas kaminda anteriormente Pachi de Sola tabata biba. Den boka di pueblo e orei e edifisio original na Otrabanda a haña e nòmber ‘Kranshi bieu’. Na komienso di e siglo aki Kranshi a bolbe muda. Awor e la bai e edifisio neoklásiko restourá yamá ‘Casa Blanca’ situá na Roodeweg 42 nèt enfrente di Hospital Sint Elisabeth (SEHOS). Carel Maurits Gaerste kende tabata doño di diferente edifisio den Otrabanda, entre 1865 i 1884 a kumpra i rekonstruí Casa Blanca komo bibienda. Despues e edifisio a sirbi komo penshun, despues burdel (ka’i biá) i despues segun e la dekaí e la bira asta un dak pa drogadiktonan. Awendia den e famoso edifisio aki nos Registro Sivil ta ubiká. E ta ofisialmente yamá Asuntunan Públiko pero ketu bai Kranshi den boka di pueblo! == Historia == Carel Maurits Gaerste (1804-1871), komersiante, tabata doño di plantashi Malpais (Daniel) i diferente edifisio den Otrobanda. Entre 1865 i 1884 el a kumpra i rekonstruí e kas di shon komo bibienda. Den e ‘salon di baile’ di e kas, ku segun Pauline Prunetti-Winkel tabata esun mas grandi riba e isla den e tempu ei<ref>Marugg, Stanley, [https://www.archiefvriend.com/index.php/ons-kwartaalblad/artikelen-uit-ons-blad/53-lauffer De woonhuizen van de familie Lauffer], De Archiefvriend, september 2009</ref>, tabata organisa enkuentronan kultural i intelektual. Desde komienso di [[siglo 20]] e edifisio a sirbi komo penshun, despues burdel (ka’i biá) i despues, segun esaki tabata dekaí, a bira asta un dak pa drogadiktonan. == Deskripshon == E edifisio (kas di shon), para riba un persela di 3.250 m², tin dos piso i ta konstrui den e forma di un "U" ku ta rondoná un patio. e fachada sensio ku un leshi di het dòrná, ku riba dje un ‘fronton’ triangular. Un bòrdèshi na haltu riba trapi hanchu i kubrí pa un balkon riba pilá ta asentuá su forma rektangular será di e edifisio.<ref name="NAAM"/> E fachada dilanti tin un porch na entrada di e kas, i riba esaki tin un balkon. Dono di e edifisio ta ... Groot vrijstaand monumentaal gebouw van twee verdiepingen, terugliggend van de straat. Het hoofdgebouw van de kraal was oorspronkelijk volledig omringd door extra gebouwen aan de randen van de kraal. U-vormige plattegrond die een patio omsluit. Twee parallelle schilddaken over de voorkant, zadeldaken over de achtervleugels. Zwaar geprofileerde en volledig versierde uitspringende kroonlijst op consoles over de gevels, dentate quoins op hoeken. Voorgevel ingedeeld in zeven assen. Middendeel met driehoekig fronton boven kroonlijst; voorbalkon boven portiek met dubbele zuilen op bordes aan voorzijde met treden. Fronthek met voetmuur en spijlen tussen pilaren. Centrale voorpoort tussen gecanneleerde pilaren, twee extra poorten aan weerszijden. Volledig gerestaureerd als burgerlijke stand (restauratie bekroond met Caribische prijs voor beste restauratiearchitectuur). e ‘salon di baile’ riba e di dos piso Large detached two-storey monumental structure set back from street. Main building of corral originally fully surrounded by additional buildings at edges of corral. U- shaped floor plan enclosing a patio. Two parallel hipped roofs over front section, gable roofs over rear wings. Heavy profiled and fully decorated projecting cornice on consoles over façades, dentate quoins on corners. Front façade laid out in seven axes. Central section with triangular fronton above cornice; front balcony above portico with double columns on front platform with steps. Front fence with footing wall and bars set between pillars. Central front gate between fluted pillars, two additional gates on both sides. Fully restored as Civil Registry (restoration awarded with Carfibbean prize for best restoration architecture).<ref>[https://curacaomonuments.org/sites/roodeweg-42-44/ Roodeweg 42-44], curacaomonument.org</ref> Gran estructura monumental independiente de dos plantas retranqueada de la calle. Edificio principal del corral originalmente totalmente rodeado por edificios adicionales en los bordes del corral. Planta en forma de U que rodea un patio. Dos tejados paralelos a cuatro aguas en la parte delantera, tejados a dos aguas en las alas traseras. Cornisas salientes sobre ménsulas en las fachadas, muy perfiladas y decoradas. Fachada delantera dispuesta en siete ejes. Sección central con frontón triangular sobre cornisa; balcón delantero sobre pórtico con columnas dobles sobre plataforma delantera con escalones. Cerca frontal con muro de zapata y barrotes entre pilares. Puerta delantera central entre pilares estriados, dos puertas adicionales a ambos lados. Totalmente restaurado como Registro Civil (restauración galardonada con el premio Carfibbean a la mejor arquitectura de restauración). 1990: het in verval rakend monumentale herenhuis 'Casa Blanca' met onder andere de rijkst bewerkte gootlijst uit onze historische architectuur. Advertentie openbare verkoop:De opstal CASA BLANCA, staande op een perceel eigendomsgrond groot 3.250 m 2, begrensd door de Roodeweg, de Reuzensteeg en de Pieterszsteeg, kadastraal bekend als Stadsdistrict, Sectie B, no. 543.<ref name=:"1"/> {{Appendix}} [[Kategoria:Monumento protehí]] [[:Kategoria:Kòrsou]] Huntu ku e edifisionan "La Maravilla" na [[Scharlooweg]] 5 i "Belvédère" na Plasa L.B. Smith, e edifisio prinsipal di Casa Blanca ta marka e inisio di arkitektura neoklasisista na Kòrsou i ta di gran balor pa e historia di arkitektura di e isla.<ref name="NAAM">Gladys do Rego-Kuster, [https://naam.cw/2014/11/30/casa-blanca/ Casa Blanca], [[NAAM]]</ref> ----------------------- {{Databox}} '''Kranshi''' ta un término popular na [[Kòrsou]] ku ta referí histórikamente na Registro Sivil lokal<ref>Ofisialmente yamá "Asuntunan Públiko" ku ta inkluí diferente servisio manera registro sivil, registrashon di residente i asuntunan di elekshon.</ref> i, mas ampliamente, na e lugá kaminda e instituto gubernamental aki ta of tabata ubiká. ==Orígen== E nòmber “Kranshi” tin su orígen den e edifisio na [[Curaçaostraat 50]] na Otrobanda. Na 1899, Marie van den Brink, yu muhé di un domi protestant, a funda un klup di dama den Otrobanda ku e lema ''Eendracht maakt macht'' (Union ta hasi Forsa).<ref name="Nomber">[https://gobiernu.cw/gob-newsletter-edishon1/ Kranshi, di unda e nomber ei a bin?], gobiernu.cw</ref><ref>{{citeer web|titel=Eendracht maakt Macht|werk=[[Amigoe]]|datum=1911-12-09|bezochtdatum=2026-07-03|via=Delpher.nl|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280051:mpeg21:p003}}</ref> E miembronan di e klup tabata reuní pa hasi obra di man manera kose, bòrda i brei i pesei e klup tabata konosí komo ''dameskrans''. Den bok'i pueblo ku ta papia [[papiamentu]], e palabra aki a evolushoná fonétikamente te bira “Kranshi”.<ref name="Nomber"/> Rapidamente, e nòmber no solamente tabata referí na e klup, sino tambe na e edifisio mes, ku a bira konosí komo Kranshi (of Kransgebouw). == Di edifisio pa institushon == Durante añanan siguiente, e edifisio a sigui karga e nòmber “Kranshi”, tambe ora su uso a kambia (inkluso pa enkuentronan di Iglesia Reformá na un periodo kòrtiku).<ref name="Nomber"/> Na añanan 1940, Registro Sivil a kuminsá operá den e mesun edifisio. For di e momento ei, e nòmber “Kranshi” a pasa di un referensia di lugá pa un referensia di institushon. Den kurso di tempu, e término a bira uso komun pa tur servisio relashoná ku registrashon di susesonan di bida, manera nasementu, matrimonio i fayesimentu i pa dokumentonan ofisial.<ref>[https://gobiernu.cw/ministerionan/maneho-di-gobernashon-planifikashon-i-servisio-publiko/servisio-publiko-kranshi-i-ofisina-di-reibeweis/ Servisio Públiko (Kranshi i Ofisina di Reibeweis)], Gobièrnu di Kòrsou</ref> ==Lokalidatnan== Ku e desaroyo di e institushon, Registro Sivil (i kuné e nòmber “Kranshi”) a muda pa diferente lokalidat:<ref>[https://www.facebook.com/groups/17257577140/posts/10160977243972141/ Geschiedenis van Kranshi], [[Facebook|FB]]</ref> * Otrobanda – Curaçaostraat 50 (lokalidat original) * [[Pietermaai]] – lokalidat temporal despues di 1954 * [[Skalo]] – Kas di Pachi de Sola na [[Scharlooweg]] 150–152, desde añanan 1960) * Otrobanda – [[Casa Blanca]] na Roodeweg 40-42, desde 2002 Despues di e traslado pa Skalo, e lokalidat original a bira konosí komo “Kranshi bieu” den boka di pueblo.<ref>{{citeer web|titel=Basis-cursus over de cooperatie|werk=[[Amigoe]]|datum=1978-05-31|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639308:mpeg21:p002}}</ref><ref>{{citeer web|titel=Advertentie Cooperativa di Consumo Botica Wilhelmina|werk=[[Amigoe]]|datum=1973-01-15|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010460312:mpeg21:p010}}<ref></ref><ref>{{citeer web|titel=Advertentie Cooperatieve Spaar- & Credietvereniging Ogem |werk=[[Amigoe]]|datum=1992-07-22|bezochtdatum=2026-07-03|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010644156:mpeg21:p006}}</ref> ==Evolushon i uso== E historia di “Kranshi” ta mustra un evolushon klá di nòmber di un klup sosial (dameskrans) pa nòmber di un edifisio i despues pa nòmber di un institushon gubernamental. Durante e mudansanan di lokalidat, ta importante nota ku e edifisionan nobo ya tabatin nan propio nòmber, manera Kas di Pachi de Sola i Casa Blanca, pero den uso popular, e nòmber “Kranshi” a sigui predominá i a move huntu ku e institushon. Te dia di awe, e término ta keda bibu den idioma diario: hopi residente di Kòrsou ta usa “Kranshi” komo sinonimo pa Registro Sivil, meskos pa su nòmber ofisial "Asuntunan Públiko".<ref>{{citeer web|titel=Groep Ned. Antillen VAN HET ALGEMEEN NEDERLANDSCH VERBOND|werk=[[Amigoe]]|datum=1929-02-09|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280778:mpeg21:p003}}</ref> {{Appendix}} [[:Kategoria:Kòrsou]] [[:Kategoria:Papiamento]] == Vínkulo ku Registro Sivil == Rònt di aña 1940, Registro Sivil a kuminsá operá den e mesun edifisio na Curaçaostraat 50. E departamento tabata responsabel pa registrashon di susesonan di bida, manera nasementu, fayesimentu, matrimonio, divorsio i rekonosimentu, i pa suministrá kopia, ekstrakto i deklarashonnan ofisial.<ref>[https://gobiernu.cw/ministerionan/maneho-di-gobernashon-planifikashon-i-servisio-publiko/servisio-publiko-kranshi-i-ofisina-di-reibeweis/ Servisio Públiko (Kranshi i Ofisina di Reibeweis)], Gobièrnu di Kòrsou</ref> For di e momento ei, e nòmber “Kranshi” a bira estrechamente asosiá ku e institushon gubernamental. Den añanan ku a sigui, Registro Sivil a muda pa diferente lokalidat, mientras e nòmber popular a move huntu ku e departamento. Ku tempu, no solamente pueblo pero tambe organisashon, gobièrnu i Registro Sivil mes, a kuminsá usa e término "Kranshi" den anunsionan públiko, referiendo tantu na e instansia komo na su lokalidat.<ref>{{citeer web|titel=Advertentie Gobièrnu di Kòrsou|werk=[[Amigoe]]|datum=1989-04-21|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642919:mpeg21:p015}}</ref><ref>{{citeer web|titel=Advertentie URA|werk=[[Amigoe]]|datum=1969-07-12|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010463330:mpeg21:p006}}</ref> ===Lokalidatnan === Durante [[siglo 20]] i [[siglo 21|21]], Registro Sivil tabata establesé den diferente edifisio:<ref>[https://www.facebook.com/groups/17257577140/posts/10160977243972141/ Geschiedenis van Kranshi], [[Facebook|FB]]</ref> * Otrobanda – Curaçaostraat 50, lokalidat original ("Kransgebouw") * [[Pietermaai]] – lokalidat temporal despues di 1954 * [[Skalo]] – [[Scharlooweg]] 150-152 desde añanan 1960 (“Kas di Pachi de Sola”) * Otrobanda – Roodeweg 40-42 desde 2002 ("[[Casa Blanca]]") Despues di e traslado pa Skalo, e edifisio original na Otrobanda a bira konosí komo “Kranshi bieu”.<ref>{{citeer web|titel=Basis-cursus over de cooperatie|werk=[[Amigoe]]|datum=1978-05-31|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639308:mpeg21:p002}}</ref><ref>{{citeer web|titel=Advertentie Cooperativa di Consumo Botica Wilhelmina|werk=[[Amigoe]]|datum=1973-01-15|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010460312:mpeg21:p010}}<ref></ref><ref>{{citeer web|titel=Advertentie Cooperatieve Spaar- & Credietvereniging Ogem |werk=[[Amigoe]]|datum=1992-07-22|bezochtdatum=2026-07-03|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010644156:mpeg21:p006}}</ref> Ku e último mudansa pa Casa Blanca, e término “Kranshi” a sigui den uso pa e lokalidat nobo. == Evolushon i uso == Ku tempu, e nifikashon di e término “Kranshi” a pasa for di un klup sosial pa un edifisio spesífiko i despues pa un término general pa Registro Sivil.<ref>{{citeer web|titel=Groep Ned. Antillen VAN HET ALGEMEEN NEDERLANDSCH VERBOND|werk=[[Amigoe]]|datum=1929-02-09|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280778:mpeg21:p003}}</ref> No obstante ku a muda pa edifisionan ku ya tabatin nan propio nòmber (Kas di Pachi de Sola i Casa Blanca), e uso popular di e nòmber “Kranshi” a keda predominá i a wòrdu transferí di un lugá pa otro huntu ku e institushon. E fenómeno aki ta mustra kon un nòmber informal por bira un referensia institushonal i asta remplasá nòmbernan existente den memoria kolektivo. Te dia di awe e palabra “Kranshi” ta fungi den uso comun komo sinónimo pa Registro Sivil. {{Appendix}} [[:Kategoria:Kòrsou]] [[:Kategoria:Papiamento]] ------------------------- Den e “Historia di Kranshi,” e edifisio bieu riba Curaçaostraat den Otrobanda ta wòrdu menshoná promé. Alrededor di aña 1900, e asosiashon di hende muhé “Eendracht maakt Macht” (Unidat Ta Hasi Forsa) a reuní den e edifisio aki pa trabou di man, i el a bira konosí komo e Kransgebouw (Edifisio di Krans). Ora ku e Registro Sivil a muda pa e edifisio aki rònt di 1940, el a haña e nòmber ‘Kranshi’ lihé. E nòmber aki a sigui ora ku e Registro Sivil a muda pa e edifisio ‘Pachi de Sola’ na Scharloo na kuminsamentu di añanan 1960. Na 2002, e edifisio ‘Casa Blanca’ restourá na Otrobanda a wòrdu poné den uso: Scharloo a bira ‘Kranch Bieu’ i Otrobanda ‘Kranchi Nobo’. Pero unda Pietermaai ta pas awor? Na momentu ku Registro Sivil a bandoná e edifisio na Otrobanda na aña 1954, esaki tabata situá na Pietermaai pa algun aña, den e edifisio kaminda awor e ofisina di abogado “Soliana en Bonaparte” ta situá. <ref>https://www.facebook.com/groups/17257577140/posts/10160977243972141/ Geschiedenis van Kranshi], FB</ref> Curaçaostraat 50, un edifisio historiko di 1873, ta konosí awendia komo "Lanthùis Kranshi". ==Evolushon di signifikado== Ku tempu, e nòmber “Kranshi” a pasa for di un klup sosial pa un edifisio spesífiko, nan luga di encuentro na Curacaostraat 50, referi komo "Kransgebouw" of "Kransje", pa despues bira un término general pa Registro Sivil.<ref>Groep Ned. Antillen VAN HET ALGEMEEN NEDERLANDSCH VERBOND.. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 09-02-1929, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 02-07-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280778:mpeg21:p003</ref> Ora e Registro Sivil a kuminsá operá den e edifisio di e klup di dama na Otrobanda, e nòmber “Kranshi” a bira fuertemente asosiá ku e departamento gubernamental. Durante siglo 20 i 21, Registro Sivil a muda pa diferente lugá. E nòmber “Kranshi” a move huntu ku e institushon: * lokalidat original na Otrobanda * traslado pa [[Skalo]] meimei di añanan 1960 - "Kas di Pachi de Sola" na [[Scharlooweg]] 150-152 (awor A.M.Chumaceiro Bulevar 13) * posteriormente mudansa pa [[Casa Blanca]] na Roodeweg Despues di e mudansa pa Skalo, e edifisio original na Curacaostraat 50, Otrobanda a bira konosí komo “Kranshi bieu”.<ref>Basis-cursus over de cooperatie. "Amigoe". Curaçao, 31-05-1978, p. 2. Geraadpleegd op Delpher op 02-07-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639308:mpeg21:p002</ref><ref>Advertentie. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 15-01-1973, p. 10. Geraadpleegd op Delpher op 02-07-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010460312:mpeg21:p010</ref> Desde komienso di siglo 21, e nòmber “Kranshi” ta referí prinsipalmente na Casa Blanca, unda Registro Sivil ta ubiká actualmente i "Kranshi bieu" na Kas di Pachi de Sola. == Uso == Te awendia, hopi residente di Kòrsou ta sigui usa e palabra “Kranshi” komo sinónimo pa Registro Sivil, sin importá su lokalidat ofisial. E término ta un ehèmpel di: *kontinuidad linguístiko *memoria kolektivo *influensia di idioma den formashon di identidat urbano {{Appendix}} --------------- l7agja0mac0hv5t69gbws9ai2q9j99i 202953 202952 2026-09-02T21:23:46Z Caribiana 8320 202953 wikitext text/x-wiki __NOINDEX__ {{Variante|c}} {{infobox edificio| variante = c | tipo = [[monumento]] | nomber = Curacaostraat 50 | imagen = Curaçaostraat 50, restoration.png | descripcion = Edifisio bou restorashon na 2023 | nomber2 = Kranshi Bieu | localisa_na = [[Otrobanda]] | luga = [[Willemstad]] | adres = Curacaostraat 50 | pais = {{CUW}} }} '''Curaçaostraat 50''', popularmente konosí komo ''Kranshi Bieu'' òf ''Lanthùis Kranshi'', ta un edifisio monumental den [[Otrobanda]], [[Willemstad]], [[Kòrsou]]. E edifisio ta estrechamente ligá ku e historia di e nòmber [[Kranshi]], ku a bira e nòmber popular pa e servisio di e registro sivil na Kòrsou. E edifisio ta registrá komo monumento protehá i ta forma parti di e patrimonio arkitektóniko i históriko di Otrobanda i di e sentro históriko di Willemstad.<ref name="UNESCO">[https://whc.unesco.org/document/154358 World Heritage List], [[UNESCO]]</ref> Den siglo 21, e edifisio a wòrdu restourá i adaptá pa uso residencial i turístiko bou di e nòmber ''Landhuis Kranshi'', mientras ku su karakter históriko a keda konservá.[2] Den [[siglo 21|siglo bintiun]], e edifisio a wòrdu restourá i adaptá pa uso residensial turístiko bou di e nòmber ''Lanthùis Kranshi'', mientras ku su karakter históriko a keda konservá.<ref>[https://www.landhuiskranshi.com/accommodatie/ Landhuis Kranshi], landhuiskranshi.com</ref> == Historia == E edifisio Curaçaostraat 50 ta data for di 1873 i originalmente tabata un kas di shon grandi. Na fin di [[siglo 19|siglo diesnuebe]], e kas a bira propiedat i sede di un asosiashon di dama protestant bou di e nòmber ''Eendracht maakt macht'' (Union ta hasi Forsa), fundá na 1899 dor di Marie van den Brink.<ref name="Nomber">[https://gobiernu.cw/gob-newsletter-edishon1/ Kranshi, di unda e nomber ei a bin?], gobiernu.cw</ref><ref>{{citeer web|titel=Eendracht maakt Macht|werk=[[Amigoe]]|datum=1911-12-09|bezochtdatum=2026-09-03|via=Delpher.nl|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280051:mpeg21:p003}}</ref> E grupo aki tabata reuní pa hasi obra di man manera: kosementu, bòrdamentu i breimentu. Debí na e aktividat aki, e edifisio a haña e nòmber hulandes "dameskrans", ku den uso popular na [[papiamentu]] a transformá den "kranshi".<ref name="Nomber"/><ref>{{citeer web|titel=Groep Ned. Antillen VAN HET ALGEMEEN NEDERLANDSCH VERBOND|werk=[[Amigoe]]|datum=1929-02-09|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280778:mpeg21:p003}}</ref> Den kurso di tempu e edifisio a haña diferente uso: enkuentronan di Iglesia Reformá, Cultureel Centrum Curaçao, ofisina di Registro Sivil, sede di sindikato, entre otro Fekoskan, i sitio pa duna presentashon i charla.<ref name="Nomber"/><ref>[https://www.landhuiskranshi.com/geschiedenis/ Geschiedenis], landhuiskranshi.com</ref> == Vínkulo ku Registro Sivil== Alrededor di aña 1940, Registro Sivil a muda pa e edifisio na Curaçaostraat 50. For di e momento ei, e nòmber "Kranshi" a wòrdu direktamente asosiá ku e servisio gubernamental. E uso aki a duna e edifisio un papel sentral den bida sivil di Kòrsou, kaminda dokumentonan manera akta di nasementu, matrimonio i morto tabata wòrdu registrá.<ref>[https://gobiernu.cw/ministerionan/maneho-di-gobernashon-planifikashon-i-servisio-publiko/servisio-publiko-kranshi-i-ofisina-di-reibeweis/ Servisio Públiko (Kranshi i Ofisina di Reibeweis)], Gobièrnu di Kòrsou</ref> Despues ku Registro Sivil a bandoná e edifisio alrededor di 1954, e departamento a muda pa varios otro lokalidatnan, manera na [[Pietermaai]] i [[Skalo]]. Ku e traslado aki, e edifisio original na Curaçaostraat 50 a kuminsá wòrdu yamá ''Kranshi Bieu'', pa distingui'é for di e lokalidatnan nobo.<ref>{{citeer web|titel=Basis-cursus over de cooperatie|werk=[[Amigoe]]|datum=1978-05-31|bezochtdatum=2026-09-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639308:mpeg21:p002}}</ref><ref>{{citeer web|titel=Advertentie Cooperativa di Consumo Botica Wilhelmina|werk=[[Amigoe]]|datum=1973-01-15|bezochtdatum=2026-09-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010460312:mpeg21:p010}}<ref></ref><ref>{{citeer web|titel=Advertentie Cooperatieve Spaar- & Credietvereniging Ogem |werk=[[Amigoe]]|datum=1992-07-22|bezochtdatum=2026-09-03|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010644156:mpeg21:p006}}</ref> == Arkitektura== E edifisio ta un kas monumental independiente di un piso, situá retirá un tiki for di e linia di kaya. Karakterístikanan prinsipal ta inkluí:<ref name="Monument">[https://curacaomonuments.org/sites/curacaostraat-50/ Curacaostraat 50], curacaomonuments.org</ref> *diseño den forma di H *tres dak di tipo [[dak di schouder]] *leishi di het kontinuo ku perfil dekorativo *kantonan ku detaye tipo dentil *porta sentral ku shùter, flankiá pa bentana ku shùter *bentana adishonal den e ala lateral *un sisterna grandi tapá ku akueduktonan arko patras di e ala pabou. Komo edifisio grandi ku elementonan masha poko mirá na Kòrsou, manera su dak di schouder i diseño típiko, e ta resalta den balor históriko arkitektóniko i kultural.<ref name="Monument"/> {{Appendix}} [[:Kategoria:Kòrsou]] [[:Kategoria:Arkitektura]] [[:Kategoria:Monumento protehí]] '''Curaçaostraat 50''', popularmente konosí komo ''Kranshi Bieu'' òf ''Landhuis Kranshi'', ta un edifisio monumental den [[Otrobanda]], [[Willemstad]], [[Kòrsou]]. E edifisio ta estrechamente ligá ku e historia di e nòmber ''Kranshi'', ku a bira e nòmber popular pa e servisio di [[Registro Sivil]] na Kòrsou. E edifisio ta registrá komo monumento protehá i ta forma parti di e patrimonio arkitektóniko i históriko di Otrobanda i di e sentro históriko di Willemstad.[1] Den siglo 21, e edifisio a wòrdu restourá i adaptá pa uso residencial i turístiko bou di e nòmber ''Landhuis Kranshi'', mientras ku su karakter históriko a keda konservá.[2] == Historia == E edifisio na Curaçaostraat 50 ta data di 1873 i originalmente tabata un kas grandi pa un famia di posishon sosial haltu.[2] Na 1899, Marie van den Brink a funda e asosiashon di damanan protestant ''Eendracht maakt macht''. E miembronan tabata reuní den e edifisio pa traha obra di man, entre otro kose, bòrdá i brèi. Den uso popular, e asosiashon tabata konosí komo un ''dameskrans'' òf ''dameskransje''. Di e término aki a surgi e nòmber ''Kranshi'', ku despues a keda konektá ku e edifisio.[3][4][5] E edifisio a tin diferente uso durante su historia. Den e promé parti di siglo 20, e tabata sirbi pa enkuentronan di komunidat protestant, i durante un periodo tambe komo iglesia reformá. Despues e edifisio a wòrdu usa pa diferente aktividatnan kultural i sosial, inkluyendo Cultureel Centrum Curaçao, reunions i presentashonnan.[3][6] == Vínkulo ku Registro Sivil == Rond di kuminsamentu di e añanan 1940, e edifisio a bira sede di Registro Sivil. E servisio aki tabata responsabel pa e registrashon ofisial di aktonan di nasementu, matrimonio i morto.[7][8] E presensia di Registro Sivil den e edifisio a hasi ku e nòmber ''Kranshi'', ku originalmente tabata referí na e asosiashon di damanan, a bira estrechamente asosiá ku e servisio gubernamental.[3][5] Den kuminsamentu di e añanan 1960, Registro Sivil a muda pa Skalo. Apesar di e traslado, e nòmber ''Kranshi'' a sigui usa pa referí na Registro Sivil, i e edifisio original na Curaçaostraat a bira konosí komo ''Kranshi Bieu''.[9] Durante e añanan despues, Registro Sivil a tin diferente lokalidatnan den Willemstad, mientras ku e nòmber ''Kranshi'' a keda komo e nòmber popular pa e servisio. == Arkitektura == Curaçaostraat 50 ta un edifisio grandi i independiente di un solo piso, ku ta pará un tiki patras di e linia di kaya. E edifisio ta konstruí riba un plan den forma di H.[11] E karakterístikanan prinsipal di e edifisio ta: * un plan den forma di H; * tres parti ku kada un tin un [[dak di schouder]]; * daknan ku kaballete i kantonera di piedra, rematá ku pinon; * un leishi kontinuo ku perfil dekorativo; * kantonan ku detaye dekorativo den forma di dentil; * un fachada prinsipal ku un porta sentral ku shùter, flankiá pa bentananan ku shùter; * bentananan adishonal den e dos alan lateral; * un sisterna grandi tapá, ku dos akuedukto arko patras di e ala pabou.[11] E edifisio ta di partikular balor arkitektóniko i kultural pa su tamaño, su plan den forma di H — un forma poko komún den e arkitektura históriko di Kòrsou — i su sistema grandi di rekollekshon di awa ku sisterna i akueduktonan.[11] E edifisio tambe ta kontribuí na e balor di e paisaje urbano monumental di Otrobanda.[1] == Uso aktual == Despues di un proyekto di restaurashon i adaptashon, Curaçaostraat 50 ta sirbi den siglo 21 komo akomodashon turístiko bou di e nòmber ''Landhuis Kranshi''.[2] E uso nobo ta kombina fasilidatnan moderno ku e karakter arkitektóniko di e edifisio históriko. == Importansia históriko == Curaçaostraat 50 ta importante no solamente komo monumento, sino tambe pa e papel ku e edifisio a hunga den e historia di e término ''Kranshi''. E nòmber, ku tin su origen den e asosiashon di damanan ''Eendracht maakt macht'', a pasa di un apodo pa e edifisio pa bira e nòmber popular di Registro Sivil.[3][5] E historia aki ta hasi Curaçaostraat 50 un ehèmpel notable di kon un nòmber ligá na un edifisio por bira parti di e léksiko diario i di e identidad urbana di Willemstad. ------------ == Uso aktual == Signifikashon kultural Curaçaostraat 50 tin un papel klave den: orígen di e término Kranshi historia di Registro Sivil na Kòrsou memoria kolektivo di Otrobanda E edifisio ta representá un punto di transishon entre: *bida sosial (klup di dama) *funshon gubernamental *patrimonio restourá Curaçaostraat 50 in Willemstad (Otrobanda) is a recognized cultural heritage monument on Curaçao. Wikimedia Commons features a high-resolution restoration image of this large, H-shaped historical building, which historically functioned as the Kranshi Bieuw. The property sits on a detached, deep setback lot. == Mira tambe == * [[Kranshi]] {{Appendix}} [[:Kategoria:Kòrsou]] [[:Kategoria:Arkitektura]] [[:Kategoria:Monumento protehí]] ------------------------------- {{infobox edificio| variante = c | tipo = [[monumento]] | nomber = Casa Blanca | imagen = Roodeweg 42 - 44.png | descripcion = | nomber2 = | localisa_na = Roodeweg 42-44, [[Otrobanda]] | luga = [[Willemstad]] | cercania = | adres = | pais = {{CUW}} | fecha_funda = 29 di mart 1859 | estilo = neoklásiko | encarga = Carel Maurits Gaerste | fecha_construccion = 1858-1859 | architect = | material = | contratista = | gasto = | inaugura = | restaura = 1998-2002 | funcion_original = kas di shon | funcion_actual = sede di Registro Sivil di Kòrsou | propietario = Stichting Monumentenzorg Curaçao | status_monumento = monumento di herensia kultural | registra = 1994 }} '''Casa Blanca''' ("Kas Blanku") ta un edifisio monumental-históriko na [[Willemstad]], [[Kòrsou]]. E ta situá na Roodeweg 42-44 den [[Otrobanda]], entre Reuzensteeg i Pieterszsteeg, enfrente di [[Sint-Elisabeth Hospital]] (SEHOS).<ref name=:"1">{{citeer web|titel=Advertentie|werk=[[Amigoe]]|datum=1976-12-11|via=Delpher.nl|bezochtdatum=2026-07-02|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010460945:mpeg21:p008}}</ref> Desde komienso di [[siglo 21|siglo bintiun]], e edifisio ta popularmente konosí komo [[Kranshi]], ora el a bira sede di e Registro Sivil.<ref name=:"2">[https://curacaomonuments.org/sites/roodeweg-42-44/ Roodeweg 42-44], curacaomonuments.org</ref> Huntu ku “La Maravilla” na [[Scharlooweg]] i “Belvédère” na L.B. Smithplein, Casa Blanca ta konsiderá komo un di e promé ehèmpelnan di arkitektura neoklásiko na Kòrsou.<ref name="NAAM">Gladys do Rego-Kuster, [https://naam.cw/2014/11/30/casa-blanca/ Casa Blanca], [[NAAM]]</ref> == Historia == Casa Blanca a wòrdu konstruí den añanan 1858–1859 komo un manshon di status haltu pa Carel Maurits Gaerste (1804–1871), un komersiante prominente, doño di diferente plantashi i propiedat den Otrobanda, i miembro di [[Konseho Kolonial]]. Pa e konstrukshon, el a kumpra vários parsela na banda panort di Roodeweg. Dia 29 di mart 1859, e edifisio a wòrdu deklará habitabel pa outoridatnan.<ref name="FB"/> E kas tabata konosí pa su gran salon di baile, un di e mas grandi riba e isla den e tempu ei, unda tabata organisá enkuentronan sosial, kultural i intelektual.<ref>Marugg, Stanley, [https://www.archiefvriend.com/index.php/ons-kwartaalblad/artikelen-uit-ons-blad/53-lauffer De woonhuizen van de familie Lauffer], De Archiefvriend, september 2009</ref> Durante [[siglo 20|siglo binti], e edifisio a pasa pa diferente fase di uso i dekadensia, inkluyendo komo penshun i burdel. Den e periodo aki, e kondishon di e kas a deteriorá konsiderablemente. Na 1994, Casa Blanca a haña status ofisial komo monumento. Den 1998, Stichting Monumentenzorg Curaçao a kumpra e edifisio i a restourá esaki kompletamente, konservando su karakter históriko i arkitektóniko.<ref name="FB">[https://www.facebook.com/curacaomonuments/posts/past-presentroodeweg-42-44-otrobanda-this-striking-palatial-mansion-later-known-/191481583593342/ Roodeweg 42-44, Otrobanda], FB</ref> E restourashon a haña rekonosemento regional pa su kalidat arkitektóniko.<ref name=:"2"/> For di sèptèmber 2002, e edifisio ta alohá Registro Sivil den kuadro di reutilisashon di patrimonio arkitektóniko den e sentro históriko di Willemstad. Na 2026 a kuminsá un proyekto di renobashon pa mantené i modernisá e edifisio.<ref>[[Dick Drayer]], [https://www.curacao.nu/nieuws/overheid/86733/kranshi-verhuist-tijdelijk-door-verbouwing-hoofdgebouw Kranshi verhuist tijdelijk door verbouwing hoofdgebouw], curacao.nu (6 di mart 2026)</ref> ==Deskripshon== Casa Blanca ta un edifisio monumental di dos piso, konstrui riba un parsela amplio (± 3.250 m²) i diseñá den forma di U ku ta rondoná un patio interno.<ref name=:"1"/><ref name=:"2"/> Karakterístikanan prinsipal ta inkluí: *fachada simétriko ku siete as *fronton triangular riba e parti sentral *balkon dilanti riba un pòrch ku kolumnanan dobbel *bòrdèshi ku trapi hanchu ku ta yega na entrada prinsipal *leishi di het profilá ku detaye dekorativo *kombinashon di diferente tipo di dak (manera [[dak di schouder]] i [[dak di siya]]) Originalmente, e kas tabata parti di un kompleho tipo kurá, ku un edifisio prinsipal i edifisionan anekso (“afdak”). Den e aneksonan aki tabata biba katibu i sirbiente di kas, i den sierto kaso nan tabata di hür.<ref>[https://dutchcaribbeanheritage.org/informatie/monumento-habri-2012-kura-di-otrobanda-koralengebied/ Area di Kura di Otrobanda], dutchcaribbeanheritage.org (2012) </ref><ref>[https://www.scribd.com/doc/111563414/Omd-2012-Koralengebied-Def-15okt12-Nl-Eng-Pap-Op-Volgorde Koralengebied Definitie]</ref> == Uso aktual == Aktualmente, Casa Blanca ta sede di Registro Sivil di Kòrsou, parti di departamento di Asuntunan Públiko. Ku mudansa di e Registro Sivil di Skalo pa Otrobanda, su nòmber popular “Kranshi”, ku a originá na un lokalidat anterior, tambe a transferí pa Casa Blanca. == Mira tambe == * [[Kranshi]] {{Appendix}} [[:Kategoria:Kòrsou]] [[:Kategoria:Arkitektura]] [[:Kategoria:Monumento protehí]] E manshon grandi impreshonante aki, despues konosí komo Casa Blanca, a wòrdu konstruí na 1858-1859 pa Carel Maurits Gaerste. Pa esaki el a kumpra vários parsela na banda panort di Roodeweg. Riba 29 di mart 1859, e kas grandi ta wòrdu deklará habitabel pa e maestro di distrito di Otrobanda. Carel Maurits Gaerste (1804 – 1871), tabata un hòmber prominente i próspero. E tabata miembro di e Konseho Kolonial i doño di plantashonnan Hermanus, Meiberg, i despues Malpais alias ‘’Terburgh à Texel, i Groot i Klein Malpais, alias “Mount Pleasant” i “Weitje”.<ref name="FB"/> Despues ku e edifisio a keda listá komo monumento na 1994, el a wòrdu kumprá pa Stichting Monumentenzorg Curaçao na 1998 i a keda kompletamente restourá.<ref name="FB"/> E trabounan di restourashon a keda bon dokumentá i lo wòrdu post pronto.<ref name="FB">[https://www.facebook.com/curacaomonuments/posts/past-presentroodeweg-42-44-otrobanda-this-striking-palatial-mansion-later-known-/191481583593342/ Roodeweg 42-44, Otrobanda], FB</ref> For di sèptèmber 2002, e edifisio ta akapará ‘’Kranshi’’, e ofisina di Registro Sivil di Kòrsou.<ref name="FB"/> E kas tabata konosí pa su gran salon di baile, konsiderá komo un di e mas grandi riba e isla den e tempu ei, unda tabata organisá enkuentronan sosial, kultural i intelektual.<ref>Marugg, Stanley, [https://www.archiefvriend.com/index.php/ons-kwartaalblad/artikelen-uit-ons-blad/53-lauffer De woonhuizen van de familie Lauffer], De Archiefvriend, september 2009</ref>, tabata organisá enkuentronan kultural i intelektual. Den [[siglo 20|siglo binti]], e edifisio a pasa pa diferente uso: penshun, burdel i posteriormente a bira un edifisio den estado di dekadensia. Despues di un periodo di deterioro, e edifisio a wòrdu kompletamente restourá i adaptá pa uso gubernamental. E restourashon a haña rekonosemento regional pa su kalidat arkitektóniko.<ref name=:"2"/> Na 2026 a kuminsa un proyekto di renobashon di e edifisio na Roodeweg 42.<ref>[[Dick Drayer]], [https://www.curacao.nu/nieuws/overheid/86733/kranshi-verhuist-tijdelijk-door-verbouwing-hoofdgebouw Kranshi verhuist tijdelijk door verbouwing hoofdgebouw], curacao.nu (6 di mart 2026)</ref> == Deskripshon == Casa Blanca ta un edifisio monumental grandi di dos piso, situá un tiki retirá for di kaya riba un parsela amplio (± 3.250 m²).<ref name=:"1"/> E edifisio ta diseña den forma di U ku ta rondoná un patio interno. Karakterístikanan prinsipal ta inkluí:<ref name=:"2"/> *fachada simétriko ku siete as *un fronton triangular riba e parti sentral *balkon dilanti riba un pòrch ku kolumnanan dobbel *bòrdèshi ku trapi hanchu ku ta yega na entrada prinsipal *leishi di het profilá i detaye dekorativo *kombinashon di dak di tipo [[dak di schouder]] i [[dak di siya]] E edifisio (kas di shon), para riba un persela di 3.250 m², tin dos piso i ta konstrui den e forma di un "U" ku ta rondoná un patio. e fachada sensio ku un leshi di het dòrná, ku riba dje un ‘fronton’ triangular. Un bòrdèshi na haltu riba trapi hanchu i kubrí pa un balkon riba pilá ta asentuá su forma rektangular será di e edifisio.<ref name="NAAM"/> E fachada dilanti tin un porch na entrada di e kas, i riba esaki tin un balkon. Originalmente, e kas tabata parti di un kompleho mas grandi ku edifisionan rond di e patio. Originalmente Casa Blanca tabata forma un kompleho tipo "Kurá", ku ta konsisti di un edifisio prinsipal i na su rant edifisionan anekso, tambe yamá "afdak" (kasita di un kamber ku dak di siya òf un dak inkliná (dak di lèsenar), respektivamente). Den e afdaknan aki tabata biba katibu i sirbiente di kas, pero tabata hür nan tambe.<ref>[https://dutchcaribbeanheritage.org/informatie/monumento-habri-2012-kura-di-otrobanda-koralengebied/ Area di Kura di Otrobanda], dutchcaribbeanheritage.org (2012) </ref><ref>[https://www.scribd.com/doc/111563414/Omd-2012-Koralengebied-Def-15okt12-Nl-Eng-Pap-Op-Volgorde Koralengebied Definitie]</ref> == Uso == Aktualmente, Casa Blanca ta sede di Registro Sivil di Kòrsou i di kua el a atkeri e nomber di "Kranshi" den boka di pueblo. E edifisio ta un ehèmpel importante di reutilisashon di patrimonio arkitektóniko den e sentro históriko di Willemstad. Na 1997 Unesco a nombra Willemstad Herensia Mundial. E edifisio ta konosí den boka di pueblo komo Kranshi. E nòmber aki no ta originá di Casa Blanca mes, sino di un otro lokalidat kaminda Registro Sivil tabata ubiká anteriormente. Ku e mudansa di e institushon pa Casa Blanca na komienso di siglo 21, e nòmber popular “Kranshi” a keda asosiá ku e edifisio nobo. == Mira tambe == * [[Kranshi]] == Literatura == * {{citeer boek |auteur=Pauline Pruneti-Winkel |jaar=1990|url= |titel=Scharloo a nineteenth century quarter of Willemstad, Curaçao : historical architecture and its background|via= |uitgever= Edizioni Poligrafico Fiorentino}} {{Appendix}} Roodeweg 42 - 44, Otrobanda E manshon palasial impreshonante aki, despues konosí komo Casa Blanca, a wòrdu konstruí na 1858-1859 pa Carel Maurits Gaerste. Pa esaki el a kumpra vários kavel na parti panort di e Roodeweg. Riba 29 di mart 1859, e kas grandi ta wòrdu deklará habitabel pa e maestro di distrito di Otrobanda. Carel Maurits Gaerste (1804 – 1871), tabata un hòmber prominente i próspero. E tabata miembro di e Konseho Kolonial i doño di plantashonnan Hermanus, Meiberg, i despues Malpais alias ‘’Terburgh à Texel, i Groot i Klein Malpais, alias “Mount Pleasant” i “Weitje”. Despues ku e edifisio a keda lista komo monumento na 1994, el a wòrdu kumprá pa Stichting Monumentenzorg Curaçao na 1998 i a keda kompletamente restourá. E trabounan di restourashon a keda bon dokumentá i lo wòrdu post pronto.<ref>https://www.facebook.com/curacaomonuments/posts/past-presentroodeweg-42-44-otrobanda-this-striking-palatial-mansion-later-known-/191481583593342/ Roodeweg 42-44, Otrobanda], FB</ref> For di sèptèmber 2002, e edifisio ta akapará ‘’Kranshi’’, e ofisina di Registro Sivil di Kòrsou. ----- Casa Blanca ta situá den Área di Koral (Kura) di Otrabanda, ku realmente a kuminsá desaroyá for di e di dos mitar di siglo 19. Un koral (kura) ta un tereno ku muraya ku un edifisio prinsipal i edifisionan eksterno na e randnan, tambe yamá dormitorio òf mitar dak (kasnan chikitu ku un kamber ku un dak di gable (dak di siya) òf un dak inkliná (dak di lèsenar), respektivamente). Katibunan i personal doméstiko tabata biba den e edifisionan eksterno, pero nan tabata destiná tambe pa hür. <ref>https://www.scribd.com/doc/111563414/Omd-2012-Koralengebied-Def-15okt12-Nl-Eng-Pap-Op-Volgorde Koralengebied Definitie]</ref> Desaroyo di e Area di Kurá riba Seru di Otrobanda a kuminsa meimei di siglo 19. Kuranan konosi ta Kura di Shon Ki, Casa Blanca i Kura di Shon Fil. Casa Blanca a konsisti originalmente di un edifisio prinsipal i na su rant edifisionan anekso, tambe yamá "afdak" (kasita di un kamber ku dak di siya òf un dak inkliná (dak di lèsenar), respektivamente). Den e afdaknan aki tabata biba katibu i sirbiente di kas, pero tabata hur nan tambe. Un kompleho asina ta wordu yama Kurá, un fenomeno ku a desaroya desde meimei di siglo 19 riba Seru Otrobanda. ==================, == Nomber Kranshi == E nòmber Kranshi tin un orígen masha pekuliar. E edifisio kaminda Kranshi for di prinsipio tabata ubiká, den pasado tabata un lokalidat Protestant kaminda un klup di hende muhé, yamá ‘Eendracht maakt macht’ tabata reuní regularmente. Na aña 1899 Marie van den Brink, yu muhé di e dominee, a funda e klup aki. Dor ku nan tabata bin huntu speshal pa hasi obra di man manera kose, bòrda i brei nan tabata yama e klup ‘dameskrans’. E nòmber ‘dameskrans’ den boka di e Yu di Kòrsou e tempu ei a bira Kranshi. Mesora esei a bira nòmber di e edifisio tambe.<ref>[https://gobiernu.cw/gob-newsletter-edishon1/ Kranshi, di unda e nomber ei a bin?], gobierno.cw</ref> E edifisio a mantené e nòmber Kranshi, asta ora ku na aña 1930 durante un periodo kòrtiku, Iglesia Reformá a usé pa su enkuentronan. Maske entretantu e nòmber ya no tabata tin su funshon original mas, e edifisio a keda karga e nòmber te na añanan ‘40 momentu ku Registro Sivil a kuminsá operá den dje. Na komienso di añanan ’60 Registro Sivil a muda (huntu ku e nòmber Kranshi) bai Skalo 150-152; kas kaminda anteriormente Pachi de Sola tabata biba. Den boka di pueblo e orei e edifisio original na Otrabanda a haña e nòmber ‘Kranshi bieu’. Na komienso di e siglo aki Kranshi a bolbe muda. Awor e la bai e edifisio neoklásiko restourá yamá ‘Casa Blanca’ situá na Roodeweg 42 nèt enfrente di Hospital Sint Elisabeth (SEHOS). Carel Maurits Gaerste kende tabata doño di diferente edifisio den Otrabanda, entre 1865 i 1884 a kumpra i rekonstruí Casa Blanca komo bibienda. Despues e edifisio a sirbi komo penshun, despues burdel (ka’i biá) i despues segun e la dekaí e la bira asta un dak pa drogadiktonan. Awendia den e famoso edifisio aki nos Registro Sivil ta ubiká. E ta ofisialmente yamá Asuntunan Públiko pero ketu bai Kranshi den boka di pueblo! == Historia == Carel Maurits Gaerste (1804-1871), komersiante, tabata doño di plantashi Malpais (Daniel) i diferente edifisio den Otrobanda. Entre 1865 i 1884 el a kumpra i rekonstruí e kas di shon komo bibienda. Den e ‘salon di baile’ di e kas, ku segun Pauline Prunetti-Winkel tabata esun mas grandi riba e isla den e tempu ei<ref>Marugg, Stanley, [https://www.archiefvriend.com/index.php/ons-kwartaalblad/artikelen-uit-ons-blad/53-lauffer De woonhuizen van de familie Lauffer], De Archiefvriend, september 2009</ref>, tabata organisa enkuentronan kultural i intelektual. Desde komienso di [[siglo 20]] e edifisio a sirbi komo penshun, despues burdel (ka’i biá) i despues, segun esaki tabata dekaí, a bira asta un dak pa drogadiktonan. == Deskripshon == E edifisio (kas di shon), para riba un persela di 3.250 m², tin dos piso i ta konstrui den e forma di un "U" ku ta rondoná un patio. e fachada sensio ku un leshi di het dòrná, ku riba dje un ‘fronton’ triangular. Un bòrdèshi na haltu riba trapi hanchu i kubrí pa un balkon riba pilá ta asentuá su forma rektangular será di e edifisio.<ref name="NAAM"/> E fachada dilanti tin un porch na entrada di e kas, i riba esaki tin un balkon. Dono di e edifisio ta ... Groot vrijstaand monumentaal gebouw van twee verdiepingen, terugliggend van de straat. Het hoofdgebouw van de kraal was oorspronkelijk volledig omringd door extra gebouwen aan de randen van de kraal. U-vormige plattegrond die een patio omsluit. Twee parallelle schilddaken over de voorkant, zadeldaken over de achtervleugels. Zwaar geprofileerde en volledig versierde uitspringende kroonlijst op consoles over de gevels, dentate quoins op hoeken. Voorgevel ingedeeld in zeven assen. Middendeel met driehoekig fronton boven kroonlijst; voorbalkon boven portiek met dubbele zuilen op bordes aan voorzijde met treden. Fronthek met voetmuur en spijlen tussen pilaren. Centrale voorpoort tussen gecanneleerde pilaren, twee extra poorten aan weerszijden. Volledig gerestaureerd als burgerlijke stand (restauratie bekroond met Caribische prijs voor beste restauratiearchitectuur). e ‘salon di baile’ riba e di dos piso Large detached two-storey monumental structure set back from street. Main building of corral originally fully surrounded by additional buildings at edges of corral. U- shaped floor plan enclosing a patio. Two parallel hipped roofs over front section, gable roofs over rear wings. Heavy profiled and fully decorated projecting cornice on consoles over façades, dentate quoins on corners. Front façade laid out in seven axes. Central section with triangular fronton above cornice; front balcony above portico with double columns on front platform with steps. Front fence with footing wall and bars set between pillars. Central front gate between fluted pillars, two additional gates on both sides. Fully restored as Civil Registry (restoration awarded with Carfibbean prize for best restoration architecture).<ref>[https://curacaomonuments.org/sites/roodeweg-42-44/ Roodeweg 42-44], curacaomonument.org</ref> Gran estructura monumental independiente de dos plantas retranqueada de la calle. Edificio principal del corral originalmente totalmente rodeado por edificios adicionales en los bordes del corral. Planta en forma de U que rodea un patio. Dos tejados paralelos a cuatro aguas en la parte delantera, tejados a dos aguas en las alas traseras. Cornisas salientes sobre ménsulas en las fachadas, muy perfiladas y decoradas. Fachada delantera dispuesta en siete ejes. Sección central con frontón triangular sobre cornisa; balcón delantero sobre pórtico con columnas dobles sobre plataforma delantera con escalones. Cerca frontal con muro de zapata y barrotes entre pilares. Puerta delantera central entre pilares estriados, dos puertas adicionales a ambos lados. Totalmente restaurado como Registro Civil (restauración galardonada con el premio Carfibbean a la mejor arquitectura de restauración). 1990: het in verval rakend monumentale herenhuis 'Casa Blanca' met onder andere de rijkst bewerkte gootlijst uit onze historische architectuur. Advertentie openbare verkoop:De opstal CASA BLANCA, staande op een perceel eigendomsgrond groot 3.250 m 2, begrensd door de Roodeweg, de Reuzensteeg en de Pieterszsteeg, kadastraal bekend als Stadsdistrict, Sectie B, no. 543.<ref name=:"1"/> {{Appendix}} [[Kategoria:Monumento protehí]] [[:Kategoria:Kòrsou]] Huntu ku e edifisionan "La Maravilla" na [[Scharlooweg]] 5 i "Belvédère" na Plasa L.B. Smith, e edifisio prinsipal di Casa Blanca ta marka e inisio di arkitektura neoklasisista na Kòrsou i ta di gran balor pa e historia di arkitektura di e isla.<ref name="NAAM">Gladys do Rego-Kuster, [https://naam.cw/2014/11/30/casa-blanca/ Casa Blanca], [[NAAM]]</ref> ----------------------- {{Databox}} '''Kranshi''' ta un término popular na [[Kòrsou]] ku ta referí histórikamente na Registro Sivil lokal<ref>Ofisialmente yamá "Asuntunan Públiko" ku ta inkluí diferente servisio manera registro sivil, registrashon di residente i asuntunan di elekshon.</ref> i, mas ampliamente, na e lugá kaminda e instituto gubernamental aki ta of tabata ubiká. ==Orígen== E nòmber “Kranshi” tin su orígen den e edifisio na [[Curaçaostraat 50]] na Otrobanda. Na 1899, Marie van den Brink, yu muhé di un domi protestant, a funda un klup di dama den Otrobanda ku e lema ''Eendracht maakt macht'' (Union ta hasi Forsa).<ref name="Nomber">[https://gobiernu.cw/gob-newsletter-edishon1/ Kranshi, di unda e nomber ei a bin?], gobiernu.cw</ref><ref>{{citeer web|titel=Eendracht maakt Macht|werk=[[Amigoe]]|datum=1911-12-09|bezochtdatum=2026-07-03|via=Delpher.nl|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280051:mpeg21:p003}}</ref> E miembronan di e klup tabata reuní pa hasi obra di man manera kose, bòrda i brei i pesei e klup tabata konosí komo ''dameskrans''. Den bok'i pueblo ku ta papia [[papiamentu]], e palabra aki a evolushoná fonétikamente te bira “Kranshi”.<ref name="Nomber"/> Rapidamente, e nòmber no solamente tabata referí na e klup, sino tambe na e edifisio mes, ku a bira konosí komo Kranshi (of Kransgebouw). == Di edifisio pa institushon == Durante añanan siguiente, e edifisio a sigui karga e nòmber “Kranshi”, tambe ora su uso a kambia (inkluso pa enkuentronan di Iglesia Reformá na un periodo kòrtiku).<ref name="Nomber"/> Na añanan 1940, Registro Sivil a kuminsá operá den e mesun edifisio. For di e momento ei, e nòmber “Kranshi” a pasa di un referensia di lugá pa un referensia di institushon. Den kurso di tempu, e término a bira uso komun pa tur servisio relashoná ku registrashon di susesonan di bida, manera nasementu, matrimonio i fayesimentu i pa dokumentonan ofisial.<ref>[https://gobiernu.cw/ministerionan/maneho-di-gobernashon-planifikashon-i-servisio-publiko/servisio-publiko-kranshi-i-ofisina-di-reibeweis/ Servisio Públiko (Kranshi i Ofisina di Reibeweis)], Gobièrnu di Kòrsou</ref> ==Lokalidatnan== Ku e desaroyo di e institushon, Registro Sivil (i kuné e nòmber “Kranshi”) a muda pa diferente lokalidat:<ref>[https://www.facebook.com/groups/17257577140/posts/10160977243972141/ Geschiedenis van Kranshi], [[Facebook|FB]]</ref> * Otrobanda – Curaçaostraat 50 (lokalidat original) * [[Pietermaai]] – lokalidat temporal despues di 1954 * [[Skalo]] – Kas di Pachi de Sola na [[Scharlooweg]] 150–152, desde añanan 1960) * Otrobanda – [[Casa Blanca]] na Roodeweg 40-42, desde 2002 Despues di e traslado pa Skalo, e lokalidat original a bira konosí komo “Kranshi bieu” den boka di pueblo.<ref>{{citeer web|titel=Basis-cursus over de cooperatie|werk=[[Amigoe]]|datum=1978-05-31|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639308:mpeg21:p002}}</ref><ref>{{citeer web|titel=Advertentie Cooperativa di Consumo Botica Wilhelmina|werk=[[Amigoe]]|datum=1973-01-15|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010460312:mpeg21:p010}}<ref></ref><ref>{{citeer web|titel=Advertentie Cooperatieve Spaar- & Credietvereniging Ogem |werk=[[Amigoe]]|datum=1992-07-22|bezochtdatum=2026-07-03|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010644156:mpeg21:p006}}</ref> ==Evolushon i uso== E historia di “Kranshi” ta mustra un evolushon klá di nòmber di un klup sosial (dameskrans) pa nòmber di un edifisio i despues pa nòmber di un institushon gubernamental. Durante e mudansanan di lokalidat, ta importante nota ku e edifisionan nobo ya tabatin nan propio nòmber, manera Kas di Pachi de Sola i Casa Blanca, pero den uso popular, e nòmber “Kranshi” a sigui predominá i a move huntu ku e institushon. Te dia di awe, e término ta keda bibu den idioma diario: hopi residente di Kòrsou ta usa “Kranshi” komo sinonimo pa Registro Sivil, meskos pa su nòmber ofisial "Asuntunan Públiko".<ref>{{citeer web|titel=Groep Ned. Antillen VAN HET ALGEMEEN NEDERLANDSCH VERBOND|werk=[[Amigoe]]|datum=1929-02-09|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280778:mpeg21:p003}}</ref> {{Appendix}} [[:Kategoria:Kòrsou]] [[:Kategoria:Papiamento]] == Vínkulo ku Registro Sivil == Rònt di aña 1940, Registro Sivil a kuminsá operá den e mesun edifisio na Curaçaostraat 50. E departamento tabata responsabel pa registrashon di susesonan di bida, manera nasementu, fayesimentu, matrimonio, divorsio i rekonosimentu, i pa suministrá kopia, ekstrakto i deklarashonnan ofisial.<ref>[https://gobiernu.cw/ministerionan/maneho-di-gobernashon-planifikashon-i-servisio-publiko/servisio-publiko-kranshi-i-ofisina-di-reibeweis/ Servisio Públiko (Kranshi i Ofisina di Reibeweis)], Gobièrnu di Kòrsou</ref> For di e momento ei, e nòmber “Kranshi” a bira estrechamente asosiá ku e institushon gubernamental. Den añanan ku a sigui, Registro Sivil a muda pa diferente lokalidat, mientras e nòmber popular a move huntu ku e departamento. Ku tempu, no solamente pueblo pero tambe organisashon, gobièrnu i Registro Sivil mes, a kuminsá usa e término "Kranshi" den anunsionan públiko, referiendo tantu na e instansia komo na su lokalidat.<ref>{{citeer web|titel=Advertentie Gobièrnu di Kòrsou|werk=[[Amigoe]]|datum=1989-04-21|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642919:mpeg21:p015}}</ref><ref>{{citeer web|titel=Advertentie URA|werk=[[Amigoe]]|datum=1969-07-12|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010463330:mpeg21:p006}}</ref> ===Lokalidatnan === Durante [[siglo 20]] i [[siglo 21|21]], Registro Sivil tabata establesé den diferente edifisio:<ref>[https://www.facebook.com/groups/17257577140/posts/10160977243972141/ Geschiedenis van Kranshi], [[Facebook|FB]]</ref> * Otrobanda – Curaçaostraat 50, lokalidat original ("Kransgebouw") * [[Pietermaai]] – lokalidat temporal despues di 1954 * [[Skalo]] – [[Scharlooweg]] 150-152 desde añanan 1960 (“Kas di Pachi de Sola”) * Otrobanda – Roodeweg 40-42 desde 2002 ("[[Casa Blanca]]") Despues di e traslado pa Skalo, e edifisio original na Otrobanda a bira konosí komo “Kranshi bieu”.<ref>{{citeer web|titel=Basis-cursus over de cooperatie|werk=[[Amigoe]]|datum=1978-05-31|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639308:mpeg21:p002}}</ref><ref>{{citeer web|titel=Advertentie Cooperativa di Consumo Botica Wilhelmina|werk=[[Amigoe]]|datum=1973-01-15|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010460312:mpeg21:p010}}<ref></ref><ref>{{citeer web|titel=Advertentie Cooperatieve Spaar- & Credietvereniging Ogem |werk=[[Amigoe]]|datum=1992-07-22|bezochtdatum=2026-07-03|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010644156:mpeg21:p006}}</ref> Ku e último mudansa pa Casa Blanca, e término “Kranshi” a sigui den uso pa e lokalidat nobo. == Evolushon i uso == Ku tempu, e nifikashon di e término “Kranshi” a pasa for di un klup sosial pa un edifisio spesífiko i despues pa un término general pa Registro Sivil.<ref>{{citeer web|titel=Groep Ned. Antillen VAN HET ALGEMEEN NEDERLANDSCH VERBOND|werk=[[Amigoe]]|datum=1929-02-09|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280778:mpeg21:p003}}</ref> No obstante ku a muda pa edifisionan ku ya tabatin nan propio nòmber (Kas di Pachi de Sola i Casa Blanca), e uso popular di e nòmber “Kranshi” a keda predominá i a wòrdu transferí di un lugá pa otro huntu ku e institushon. E fenómeno aki ta mustra kon un nòmber informal por bira un referensia institushonal i asta remplasá nòmbernan existente den memoria kolektivo. Te dia di awe e palabra “Kranshi” ta fungi den uso comun komo sinónimo pa Registro Sivil. {{Appendix}} [[:Kategoria:Kòrsou]] [[:Kategoria:Papiamento]] ------------------------- Den e “Historia di Kranshi,” e edifisio bieu riba Curaçaostraat den Otrobanda ta wòrdu menshoná promé. Alrededor di aña 1900, e asosiashon di hende muhé “Eendracht maakt Macht” (Unidat Ta Hasi Forsa) a reuní den e edifisio aki pa trabou di man, i el a bira konosí komo e Kransgebouw (Edifisio di Krans). Ora ku e Registro Sivil a muda pa e edifisio aki rònt di 1940, el a haña e nòmber ‘Kranshi’ lihé. E nòmber aki a sigui ora ku e Registro Sivil a muda pa e edifisio ‘Pachi de Sola’ na Scharloo na kuminsamentu di añanan 1960. Na 2002, e edifisio ‘Casa Blanca’ restourá na Otrobanda a wòrdu poné den uso: Scharloo a bira ‘Kranch Bieu’ i Otrobanda ‘Kranchi Nobo’. Pero unda Pietermaai ta pas awor? Na momentu ku Registro Sivil a bandoná e edifisio na Otrobanda na aña 1954, esaki tabata situá na Pietermaai pa algun aña, den e edifisio kaminda awor e ofisina di abogado “Soliana en Bonaparte” ta situá. <ref>https://www.facebook.com/groups/17257577140/posts/10160977243972141/ Geschiedenis van Kranshi], FB</ref> Curaçaostraat 50, un edifisio historiko di 1873, ta konosí awendia komo "Lanthùis Kranshi". ==Evolushon di signifikado== Ku tempu, e nòmber “Kranshi” a pasa for di un klup sosial pa un edifisio spesífiko, nan luga di encuentro na Curacaostraat 50, referi komo "Kransgebouw" of "Kransje", pa despues bira un término general pa Registro Sivil.<ref>Groep Ned. Antillen VAN HET ALGEMEEN NEDERLANDSCH VERBOND.. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 09-02-1929, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 02-07-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280778:mpeg21:p003</ref> Ora e Registro Sivil a kuminsá operá den e edifisio di e klup di dama na Otrobanda, e nòmber “Kranshi” a bira fuertemente asosiá ku e departamento gubernamental. Durante siglo 20 i 21, Registro Sivil a muda pa diferente lugá. E nòmber “Kranshi” a move huntu ku e institushon: * lokalidat original na Otrobanda * traslado pa [[Skalo]] meimei di añanan 1960 - "Kas di Pachi de Sola" na [[Scharlooweg]] 150-152 (awor A.M.Chumaceiro Bulevar 13) * posteriormente mudansa pa [[Casa Blanca]] na Roodeweg Despues di e mudansa pa Skalo, e edifisio original na Curacaostraat 50, Otrobanda a bira konosí komo “Kranshi bieu”.<ref>Basis-cursus over de cooperatie. "Amigoe". Curaçao, 31-05-1978, p. 2. Geraadpleegd op Delpher op 02-07-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639308:mpeg21:p002</ref><ref>Advertentie. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 15-01-1973, p. 10. Geraadpleegd op Delpher op 02-07-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010460312:mpeg21:p010</ref> Desde komienso di siglo 21, e nòmber “Kranshi” ta referí prinsipalmente na Casa Blanca, unda Registro Sivil ta ubiká actualmente i "Kranshi bieu" na Kas di Pachi de Sola. == Uso == Te awendia, hopi residente di Kòrsou ta sigui usa e palabra “Kranshi” komo sinónimo pa Registro Sivil, sin importá su lokalidat ofisial. E término ta un ehèmpel di: *kontinuidad linguístiko *memoria kolektivo *influensia di idioma den formashon di identidat urbano {{Appendix}} --------------- ibsagu5ucsa2m7ohriakkc198xvfy0k 202954 202953 2026-09-02T21:25:03Z Caribiana 8320 202954 wikitext text/x-wiki __NOINDEX__ {{Variante|c}} {{infobox edificio| variante = c | tipo = [[monumento]] | nomber = Curacaostraat 50 | imagen = Curaçaostraat 50, restoration.png | descripcion = Edifisio bou restorashon na 2023 | nomber2 = Kranshi Bieu | localisa_na = [[Otrobanda]] | luga = [[Willemstad]] | adres = Curacaostraat 50 | pais = {{CUW}} }} '''Curaçaostraat 50''', popularmente konosí komo ''Kranshi Bieu'' òf ''Lanthùis Kranshi'', ta un edifisio monumental den [[Otrobanda]], [[Willemstad]], [[Kòrsou]]. E edifisio ta estrechamente ligá ku e historia di e nòmber [[Kranshi]], ku a bira e nòmber popular pa e servisio di e registro sivil na Kòrsou. E edifisio ta registrá komo monumento protehá i ta forma parti di e patrimonio arkitektóniko i históriko di Otrobanda i di e sentro históriko di Willemstad.<ref name="UNESCO">[https://whc.unesco.org/document/154358 World Heritage List], [[UNESCO]]</ref> Den siglo 21, e edifisio a wòrdu restourá i adaptá pa uso residensial i turístiko bou di e nòmber ''Landhuis Kranshi'', mientras ku su karakter históriko a keda konserbá.[2] Den [[siglo 21|siglo bintiun]], e edifisio a wòrdu restourá i adaptá pa uso residensial turístiko bou di e nòmber ''Lanthùis Kranshi'', mientras ku su karakter históriko a keda konservá.<ref>[https://www.landhuiskranshi.com/accommodatie/ Landhuis Kranshi], landhuiskranshi.com</ref> == Historia == E edifisio Curaçaostraat 50 ta data for di 1873 i originalmente tabata un kas di shon grandi. Na fin di [[siglo 19|siglo diesnuebe]], e kas a bira propiedat i sede di un asosiashon di dama protestant bou di e nòmber ''Eendracht maakt macht'' (Union ta hasi Forsa), fundá na 1899 dor di Marie van den Brink.<ref name="Nomber">[https://gobiernu.cw/gob-newsletter-edishon1/ Kranshi, di unda e nomber ei a bin?], gobiernu.cw</ref><ref>{{citeer web|titel=Eendracht maakt Macht|werk=[[Amigoe]]|datum=1911-12-09|bezochtdatum=2026-09-03|via=Delpher.nl|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280051:mpeg21:p003}}</ref> E grupo aki tabata reuní pa hasi obra di man manera: kosementu, bòrdamentu i breimentu. Debí na e aktividat aki, e edifisio a haña e nòmber hulandes "dameskrans", ku den uso popular na [[papiamentu]] a transformá den "kranshi".<ref name="Nomber"/><ref>{{citeer web|titel=Groep Ned. Antillen VAN HET ALGEMEEN NEDERLANDSCH VERBOND|werk=[[Amigoe]]|datum=1929-02-09|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280778:mpeg21:p003}}</ref> Den kurso di tempu e edifisio a haña diferente uso: enkuentronan di Iglesia Reformá, Cultureel Centrum Curaçao, ofisina di Registro Sivil, sede di sindikato, entre otro Fekoskan, i sitio pa duna presentashon i charla.<ref name="Nomber"/><ref>[https://www.landhuiskranshi.com/geschiedenis/ Geschiedenis], landhuiskranshi.com</ref> == Vínkulo ku Registro Sivil== Alrededor di aña 1940, Registro Sivil a muda pa e edifisio na Curaçaostraat 50. For di e momento ei, e nòmber "Kranshi" a wòrdu direktamente asosiá ku e servisio gubernamental. E uso aki a duna e edifisio un papel sentral den bida sivil di Kòrsou, kaminda dokumentonan manera akta di nasementu, matrimonio i morto tabata wòrdu registrá.<ref>[https://gobiernu.cw/ministerionan/maneho-di-gobernashon-planifikashon-i-servisio-publiko/servisio-publiko-kranshi-i-ofisina-di-reibeweis/ Servisio Públiko (Kranshi i Ofisina di Reibeweis)], Gobièrnu di Kòrsou</ref> Despues ku Registro Sivil a bandoná e edifisio alrededor di 1954, e departamento a muda pa varios otro lokalidatnan, manera na [[Pietermaai]] i [[Skalo]]. Ku e traslado aki, e edifisio original na Curaçaostraat 50 a kuminsá wòrdu yamá ''Kranshi Bieu'', pa distingui'é for di e lokalidatnan nobo.<ref>{{citeer web|titel=Basis-cursus over de cooperatie|werk=[[Amigoe]]|datum=1978-05-31|bezochtdatum=2026-09-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639308:mpeg21:p002}}</ref><ref>{{citeer web|titel=Advertentie Cooperativa di Consumo Botica Wilhelmina|werk=[[Amigoe]]|datum=1973-01-15|bezochtdatum=2026-09-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010460312:mpeg21:p010}}<ref></ref><ref>{{citeer web|titel=Advertentie Cooperatieve Spaar- & Credietvereniging Ogem |werk=[[Amigoe]]|datum=1992-07-22|bezochtdatum=2026-09-03|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010644156:mpeg21:p006}}</ref> == Arkitektura== E edifisio ta un kas monumental independiente di un piso, situá retirá un tiki for di e linia di kaya. Karakterístikanan prinsipal ta inkluí:<ref name="Monument">[https://curacaomonuments.org/sites/curacaostraat-50/ Curacaostraat 50], curacaomonuments.org</ref> *diseño den forma di H *tres dak di tipo [[dak di schouder]] *leishi di het kontinuo ku perfil dekorativo *kantonan ku detaye tipo dentil *porta sentral ku shùter, flankiá pa bentana ku shùter *bentana adishonal den e ala lateral *un sisterna grandi tapá ku akueduktonan arko patras di e ala pabou. Komo edifisio grandi ku elementonan masha poko mirá na Kòrsou, manera su dak di schouder i diseño típiko, e ta resalta den balor históriko arkitektóniko i kultural.<ref name="Monument"/> {{Appendix}} [[:Kategoria:Kòrsou]] [[:Kategoria:Arkitektura]] [[:Kategoria:Monumento protehí]] '''Curaçaostraat 50''', popularmente konosí komo ''Kranshi Bieu'' òf ''Landhuis Kranshi'', ta un edifisio monumental den [[Otrobanda]], [[Willemstad]], [[Kòrsou]]. E edifisio ta estrechamente ligá ku e historia di e nòmber ''Kranshi'', ku a bira e nòmber popular pa e servisio di [[Registro Sivil]] na Kòrsou. E edifisio ta registrá komo monumento protehá i ta forma parti di e patrimonio arkitektóniko i históriko di Otrobanda i di e sentro históriko di Willemstad.[1] Den siglo 21, e edifisio a wòrdu restourá i adaptá pa uso residencial i turístiko bou di e nòmber ''Landhuis Kranshi'', mientras ku su karakter históriko a keda konservá.[2] == Historia == E edifisio na Curaçaostraat 50 ta data di 1873 i originalmente tabata un kas grandi pa un famia di posishon sosial haltu.[2] Na 1899, Marie van den Brink a funda e asosiashon di damanan protestant ''Eendracht maakt macht''. E miembronan tabata reuní den e edifisio pa traha obra di man, entre otro kose, bòrdá i brèi. Den uso popular, e asosiashon tabata konosí komo un ''dameskrans'' òf ''dameskransje''. Di e término aki a surgi e nòmber ''Kranshi'', ku despues a keda konektá ku e edifisio.[3][4][5] E edifisio a tin diferente uso durante su historia. Den e promé parti di siglo 20, e tabata sirbi pa enkuentronan di komunidat protestant, i durante un periodo tambe komo iglesia reformá. Despues e edifisio a wòrdu usa pa diferente aktividatnan kultural i sosial, inkluyendo Cultureel Centrum Curaçao, reunions i presentashonnan.[3][6] == Vínkulo ku Registro Sivil == Rond di kuminsamentu di e añanan 1940, e edifisio a bira sede di Registro Sivil. E servisio aki tabata responsabel pa e registrashon ofisial di aktonan di nasementu, matrimonio i morto.[7][8] E presensia di Registro Sivil den e edifisio a hasi ku e nòmber ''Kranshi'', ku originalmente tabata referí na e asosiashon di damanan, a bira estrechamente asosiá ku e servisio gubernamental.[3][5] Den kuminsamentu di e añanan 1960, Registro Sivil a muda pa Skalo. Apesar di e traslado, e nòmber ''Kranshi'' a sigui usa pa referí na Registro Sivil, i e edifisio original na Curaçaostraat a bira konosí komo ''Kranshi Bieu''.[9] Durante e añanan despues, Registro Sivil a tin diferente lokalidatnan den Willemstad, mientras ku e nòmber ''Kranshi'' a keda komo e nòmber popular pa e servisio. == Arkitektura == Curaçaostraat 50 ta un edifisio grandi i independiente di un solo piso, ku ta pará un tiki patras di e linia di kaya. E edifisio ta konstruí riba un plan den forma di H.[11] E karakterístikanan prinsipal di e edifisio ta: * un plan den forma di H; * tres parti ku kada un tin un [[dak di schouder]]; * daknan ku kaballete i kantonera di piedra, rematá ku pinon; * un leishi kontinuo ku perfil dekorativo; * kantonan ku detaye dekorativo den forma di dentil; * un fachada prinsipal ku un porta sentral ku shùter, flankiá pa bentananan ku shùter; * bentananan adishonal den e dos alan lateral; * un sisterna grandi tapá, ku dos akuedukto arko patras di e ala pabou.[11] E edifisio ta di partikular balor arkitektóniko i kultural pa su tamaño, su plan den forma di H — un forma poko komún den e arkitektura históriko di Kòrsou — i su sistema grandi di rekollekshon di awa ku sisterna i akueduktonan.[11] E edifisio tambe ta kontribuí na e balor di e paisaje urbano monumental di Otrobanda.[1] == Uso aktual == Despues di un proyekto di restaurashon i adaptashon, Curaçaostraat 50 ta sirbi den siglo 21 komo akomodashon turístiko bou di e nòmber ''Landhuis Kranshi''.[2] E uso nobo ta kombina fasilidatnan moderno ku e karakter arkitektóniko di e edifisio históriko. == Importansia históriko == Curaçaostraat 50 ta importante no solamente komo monumento, sino tambe pa e papel ku e edifisio a hunga den e historia di e término ''Kranshi''. E nòmber, ku tin su origen den e asosiashon di damanan ''Eendracht maakt macht'', a pasa di un apodo pa e edifisio pa bira e nòmber popular di Registro Sivil.[3][5] E historia aki ta hasi Curaçaostraat 50 un ehèmpel notable di kon un nòmber ligá na un edifisio por bira parti di e léksiko diario i di e identidad urbana di Willemstad. ------------ == Uso aktual == Signifikashon kultural Curaçaostraat 50 tin un papel klave den: orígen di e término Kranshi historia di Registro Sivil na Kòrsou memoria kolektivo di Otrobanda E edifisio ta representá un punto di transishon entre: *bida sosial (klup di dama) *funshon gubernamental *patrimonio restourá Curaçaostraat 50 in Willemstad (Otrobanda) is a recognized cultural heritage monument on Curaçao. Wikimedia Commons features a high-resolution restoration image of this large, H-shaped historical building, which historically functioned as the Kranshi Bieuw. The property sits on a detached, deep setback lot. == Mira tambe == * [[Kranshi]] {{Appendix}} [[:Kategoria:Kòrsou]] [[:Kategoria:Arkitektura]] [[:Kategoria:Monumento protehí]] ------------------------------- {{infobox edificio| variante = c | tipo = [[monumento]] | nomber = Casa Blanca | imagen = Roodeweg 42 - 44.png | descripcion = | nomber2 = | localisa_na = Roodeweg 42-44, [[Otrobanda]] | luga = [[Willemstad]] | cercania = | adres = | pais = {{CUW}} | fecha_funda = 29 di mart 1859 | estilo = neoklásiko | encarga = Carel Maurits Gaerste | fecha_construccion = 1858-1859 | architect = | material = | contratista = | gasto = | inaugura = | restaura = 1998-2002 | funcion_original = kas di shon | funcion_actual = sede di Registro Sivil di Kòrsou | propietario = Stichting Monumentenzorg Curaçao | status_monumento = monumento di herensia kultural | registra = 1994 }} '''Casa Blanca''' ("Kas Blanku") ta un edifisio monumental-históriko na [[Willemstad]], [[Kòrsou]]. E ta situá na Roodeweg 42-44 den [[Otrobanda]], entre Reuzensteeg i Pieterszsteeg, enfrente di [[Sint-Elisabeth Hospital]] (SEHOS).<ref name=:"1">{{citeer web|titel=Advertentie|werk=[[Amigoe]]|datum=1976-12-11|via=Delpher.nl|bezochtdatum=2026-07-02|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010460945:mpeg21:p008}}</ref> Desde komienso di [[siglo 21|siglo bintiun]], e edifisio ta popularmente konosí komo [[Kranshi]], ora el a bira sede di e Registro Sivil.<ref name=:"2">[https://curacaomonuments.org/sites/roodeweg-42-44/ Roodeweg 42-44], curacaomonuments.org</ref> Huntu ku “La Maravilla” na [[Scharlooweg]] i “Belvédère” na L.B. Smithplein, Casa Blanca ta konsiderá komo un di e promé ehèmpelnan di arkitektura neoklásiko na Kòrsou.<ref name="NAAM">Gladys do Rego-Kuster, [https://naam.cw/2014/11/30/casa-blanca/ Casa Blanca], [[NAAM]]</ref> == Historia == Casa Blanca a wòrdu konstruí den añanan 1858–1859 komo un manshon di status haltu pa Carel Maurits Gaerste (1804–1871), un komersiante prominente, doño di diferente plantashi i propiedat den Otrobanda, i miembro di [[Konseho Kolonial]]. Pa e konstrukshon, el a kumpra vários parsela na banda panort di Roodeweg. Dia 29 di mart 1859, e edifisio a wòrdu deklará habitabel pa outoridatnan.<ref name="FB"/> E kas tabata konosí pa su gran salon di baile, un di e mas grandi riba e isla den e tempu ei, unda tabata organisá enkuentronan sosial, kultural i intelektual.<ref>Marugg, Stanley, [https://www.archiefvriend.com/index.php/ons-kwartaalblad/artikelen-uit-ons-blad/53-lauffer De woonhuizen van de familie Lauffer], De Archiefvriend, september 2009</ref> Durante [[siglo 20|siglo binti], e edifisio a pasa pa diferente fase di uso i dekadensia, inkluyendo komo penshun i burdel. Den e periodo aki, e kondishon di e kas a deteriorá konsiderablemente. Na 1994, Casa Blanca a haña status ofisial komo monumento. Den 1998, Stichting Monumentenzorg Curaçao a kumpra e edifisio i a restourá esaki kompletamente, konservando su karakter históriko i arkitektóniko.<ref name="FB">[https://www.facebook.com/curacaomonuments/posts/past-presentroodeweg-42-44-otrobanda-this-striking-palatial-mansion-later-known-/191481583593342/ Roodeweg 42-44, Otrobanda], FB</ref> E restourashon a haña rekonosemento regional pa su kalidat arkitektóniko.<ref name=:"2"/> For di sèptèmber 2002, e edifisio ta alohá Registro Sivil den kuadro di reutilisashon di patrimonio arkitektóniko den e sentro históriko di Willemstad. Na 2026 a kuminsá un proyekto di renobashon pa mantené i modernisá e edifisio.<ref>[[Dick Drayer]], [https://www.curacao.nu/nieuws/overheid/86733/kranshi-verhuist-tijdelijk-door-verbouwing-hoofdgebouw Kranshi verhuist tijdelijk door verbouwing hoofdgebouw], curacao.nu (6 di mart 2026)</ref> ==Deskripshon== Casa Blanca ta un edifisio monumental di dos piso, konstrui riba un parsela amplio (± 3.250 m²) i diseñá den forma di U ku ta rondoná un patio interno.<ref name=:"1"/><ref name=:"2"/> Karakterístikanan prinsipal ta inkluí: *fachada simétriko ku siete as *fronton triangular riba e parti sentral *balkon dilanti riba un pòrch ku kolumnanan dobbel *bòrdèshi ku trapi hanchu ku ta yega na entrada prinsipal *leishi di het profilá ku detaye dekorativo *kombinashon di diferente tipo di dak (manera [[dak di schouder]] i [[dak di siya]]) Originalmente, e kas tabata parti di un kompleho tipo kurá, ku un edifisio prinsipal i edifisionan anekso (“afdak”). Den e aneksonan aki tabata biba katibu i sirbiente di kas, i den sierto kaso nan tabata di hür.<ref>[https://dutchcaribbeanheritage.org/informatie/monumento-habri-2012-kura-di-otrobanda-koralengebied/ Area di Kura di Otrobanda], dutchcaribbeanheritage.org (2012) </ref><ref>[https://www.scribd.com/doc/111563414/Omd-2012-Koralengebied-Def-15okt12-Nl-Eng-Pap-Op-Volgorde Koralengebied Definitie]</ref> == Uso aktual == Aktualmente, Casa Blanca ta sede di Registro Sivil di Kòrsou, parti di departamento di Asuntunan Públiko. Ku mudansa di e Registro Sivil di Skalo pa Otrobanda, su nòmber popular “Kranshi”, ku a originá na un lokalidat anterior, tambe a transferí pa Casa Blanca. == Mira tambe == * [[Kranshi]] {{Appendix}} [[:Kategoria:Kòrsou]] [[:Kategoria:Arkitektura]] [[:Kategoria:Monumento protehí]] E manshon grandi impreshonante aki, despues konosí komo Casa Blanca, a wòrdu konstruí na 1858-1859 pa Carel Maurits Gaerste. Pa esaki el a kumpra vários parsela na banda panort di Roodeweg. Riba 29 di mart 1859, e kas grandi ta wòrdu deklará habitabel pa e maestro di distrito di Otrobanda. Carel Maurits Gaerste (1804 – 1871), tabata un hòmber prominente i próspero. E tabata miembro di e Konseho Kolonial i doño di plantashonnan Hermanus, Meiberg, i despues Malpais alias ‘’Terburgh à Texel, i Groot i Klein Malpais, alias “Mount Pleasant” i “Weitje”.<ref name="FB"/> Despues ku e edifisio a keda listá komo monumento na 1994, el a wòrdu kumprá pa Stichting Monumentenzorg Curaçao na 1998 i a keda kompletamente restourá.<ref name="FB"/> E trabounan di restourashon a keda bon dokumentá i lo wòrdu post pronto.<ref name="FB">[https://www.facebook.com/curacaomonuments/posts/past-presentroodeweg-42-44-otrobanda-this-striking-palatial-mansion-later-known-/191481583593342/ Roodeweg 42-44, Otrobanda], FB</ref> For di sèptèmber 2002, e edifisio ta akapará ‘’Kranshi’’, e ofisina di Registro Sivil di Kòrsou.<ref name="FB"/> E kas tabata konosí pa su gran salon di baile, konsiderá komo un di e mas grandi riba e isla den e tempu ei, unda tabata organisá enkuentronan sosial, kultural i intelektual.<ref>Marugg, Stanley, [https://www.archiefvriend.com/index.php/ons-kwartaalblad/artikelen-uit-ons-blad/53-lauffer De woonhuizen van de familie Lauffer], De Archiefvriend, september 2009</ref>, tabata organisá enkuentronan kultural i intelektual. Den [[siglo 20|siglo binti]], e edifisio a pasa pa diferente uso: penshun, burdel i posteriormente a bira un edifisio den estado di dekadensia. Despues di un periodo di deterioro, e edifisio a wòrdu kompletamente restourá i adaptá pa uso gubernamental. E restourashon a haña rekonosemento regional pa su kalidat arkitektóniko.<ref name=:"2"/> Na 2026 a kuminsa un proyekto di renobashon di e edifisio na Roodeweg 42.<ref>[[Dick Drayer]], [https://www.curacao.nu/nieuws/overheid/86733/kranshi-verhuist-tijdelijk-door-verbouwing-hoofdgebouw Kranshi verhuist tijdelijk door verbouwing hoofdgebouw], curacao.nu (6 di mart 2026)</ref> == Deskripshon == Casa Blanca ta un edifisio monumental grandi di dos piso, situá un tiki retirá for di kaya riba un parsela amplio (± 3.250 m²).<ref name=:"1"/> E edifisio ta diseña den forma di U ku ta rondoná un patio interno. Karakterístikanan prinsipal ta inkluí:<ref name=:"2"/> *fachada simétriko ku siete as *un fronton triangular riba e parti sentral *balkon dilanti riba un pòrch ku kolumnanan dobbel *bòrdèshi ku trapi hanchu ku ta yega na entrada prinsipal *leishi di het profilá i detaye dekorativo *kombinashon di dak di tipo [[dak di schouder]] i [[dak di siya]] E edifisio (kas di shon), para riba un persela di 3.250 m², tin dos piso i ta konstrui den e forma di un "U" ku ta rondoná un patio. e fachada sensio ku un leshi di het dòrná, ku riba dje un ‘fronton’ triangular. Un bòrdèshi na haltu riba trapi hanchu i kubrí pa un balkon riba pilá ta asentuá su forma rektangular será di e edifisio.<ref name="NAAM"/> E fachada dilanti tin un porch na entrada di e kas, i riba esaki tin un balkon. Originalmente, e kas tabata parti di un kompleho mas grandi ku edifisionan rond di e patio. Originalmente Casa Blanca tabata forma un kompleho tipo "Kurá", ku ta konsisti di un edifisio prinsipal i na su rant edifisionan anekso, tambe yamá "afdak" (kasita di un kamber ku dak di siya òf un dak inkliná (dak di lèsenar), respektivamente). Den e afdaknan aki tabata biba katibu i sirbiente di kas, pero tabata hür nan tambe.<ref>[https://dutchcaribbeanheritage.org/informatie/monumento-habri-2012-kura-di-otrobanda-koralengebied/ Area di Kura di Otrobanda], dutchcaribbeanheritage.org (2012) </ref><ref>[https://www.scribd.com/doc/111563414/Omd-2012-Koralengebied-Def-15okt12-Nl-Eng-Pap-Op-Volgorde Koralengebied Definitie]</ref> == Uso == Aktualmente, Casa Blanca ta sede di Registro Sivil di Kòrsou i di kua el a atkeri e nomber di "Kranshi" den boka di pueblo. E edifisio ta un ehèmpel importante di reutilisashon di patrimonio arkitektóniko den e sentro históriko di Willemstad. Na 1997 Unesco a nombra Willemstad Herensia Mundial. E edifisio ta konosí den boka di pueblo komo Kranshi. E nòmber aki no ta originá di Casa Blanca mes, sino di un otro lokalidat kaminda Registro Sivil tabata ubiká anteriormente. Ku e mudansa di e institushon pa Casa Blanca na komienso di siglo 21, e nòmber popular “Kranshi” a keda asosiá ku e edifisio nobo. == Mira tambe == * [[Kranshi]] == Literatura == * {{citeer boek |auteur=Pauline Pruneti-Winkel |jaar=1990|url= |titel=Scharloo a nineteenth century quarter of Willemstad, Curaçao : historical architecture and its background|via= |uitgever= Edizioni Poligrafico Fiorentino}} {{Appendix}} Roodeweg 42 - 44, Otrobanda E manshon palasial impreshonante aki, despues konosí komo Casa Blanca, a wòrdu konstruí na 1858-1859 pa Carel Maurits Gaerste. Pa esaki el a kumpra vários kavel na parti panort di e Roodeweg. Riba 29 di mart 1859, e kas grandi ta wòrdu deklará habitabel pa e maestro di distrito di Otrobanda. Carel Maurits Gaerste (1804 – 1871), tabata un hòmber prominente i próspero. E tabata miembro di e Konseho Kolonial i doño di plantashonnan Hermanus, Meiberg, i despues Malpais alias ‘’Terburgh à Texel, i Groot i Klein Malpais, alias “Mount Pleasant” i “Weitje”. Despues ku e edifisio a keda lista komo monumento na 1994, el a wòrdu kumprá pa Stichting Monumentenzorg Curaçao na 1998 i a keda kompletamente restourá. E trabounan di restourashon a keda bon dokumentá i lo wòrdu post pronto.<ref>https://www.facebook.com/curacaomonuments/posts/past-presentroodeweg-42-44-otrobanda-this-striking-palatial-mansion-later-known-/191481583593342/ Roodeweg 42-44, Otrobanda], FB</ref> For di sèptèmber 2002, e edifisio ta akapará ‘’Kranshi’’, e ofisina di Registro Sivil di Kòrsou. ----- Casa Blanca ta situá den Área di Koral (Kura) di Otrabanda, ku realmente a kuminsá desaroyá for di e di dos mitar di siglo 19. Un koral (kura) ta un tereno ku muraya ku un edifisio prinsipal i edifisionan eksterno na e randnan, tambe yamá dormitorio òf mitar dak (kasnan chikitu ku un kamber ku un dak di gable (dak di siya) òf un dak inkliná (dak di lèsenar), respektivamente). Katibunan i personal doméstiko tabata biba den e edifisionan eksterno, pero nan tabata destiná tambe pa hür. <ref>https://www.scribd.com/doc/111563414/Omd-2012-Koralengebied-Def-15okt12-Nl-Eng-Pap-Op-Volgorde Koralengebied Definitie]</ref> Desaroyo di e Area di Kurá riba Seru di Otrobanda a kuminsa meimei di siglo 19. Kuranan konosi ta Kura di Shon Ki, Casa Blanca i Kura di Shon Fil. Casa Blanca a konsisti originalmente di un edifisio prinsipal i na su rant edifisionan anekso, tambe yamá "afdak" (kasita di un kamber ku dak di siya òf un dak inkliná (dak di lèsenar), respektivamente). Den e afdaknan aki tabata biba katibu i sirbiente di kas, pero tabata hur nan tambe. Un kompleho asina ta wordu yama Kurá, un fenomeno ku a desaroya desde meimei di siglo 19 riba Seru Otrobanda. ==================, == Nomber Kranshi == E nòmber Kranshi tin un orígen masha pekuliar. E edifisio kaminda Kranshi for di prinsipio tabata ubiká, den pasado tabata un lokalidat Protestant kaminda un klup di hende muhé, yamá ‘Eendracht maakt macht’ tabata reuní regularmente. Na aña 1899 Marie van den Brink, yu muhé di e dominee, a funda e klup aki. Dor ku nan tabata bin huntu speshal pa hasi obra di man manera kose, bòrda i brei nan tabata yama e klup ‘dameskrans’. E nòmber ‘dameskrans’ den boka di e Yu di Kòrsou e tempu ei a bira Kranshi. Mesora esei a bira nòmber di e edifisio tambe.<ref>[https://gobiernu.cw/gob-newsletter-edishon1/ Kranshi, di unda e nomber ei a bin?], gobierno.cw</ref> E edifisio a mantené e nòmber Kranshi, asta ora ku na aña 1930 durante un periodo kòrtiku, Iglesia Reformá a usé pa su enkuentronan. Maske entretantu e nòmber ya no tabata tin su funshon original mas, e edifisio a keda karga e nòmber te na añanan ‘40 momentu ku Registro Sivil a kuminsá operá den dje. Na komienso di añanan ’60 Registro Sivil a muda (huntu ku e nòmber Kranshi) bai Skalo 150-152; kas kaminda anteriormente Pachi de Sola tabata biba. Den boka di pueblo e orei e edifisio original na Otrabanda a haña e nòmber ‘Kranshi bieu’. Na komienso di e siglo aki Kranshi a bolbe muda. Awor e la bai e edifisio neoklásiko restourá yamá ‘Casa Blanca’ situá na Roodeweg 42 nèt enfrente di Hospital Sint Elisabeth (SEHOS). Carel Maurits Gaerste kende tabata doño di diferente edifisio den Otrabanda, entre 1865 i 1884 a kumpra i rekonstruí Casa Blanca komo bibienda. Despues e edifisio a sirbi komo penshun, despues burdel (ka’i biá) i despues segun e la dekaí e la bira asta un dak pa drogadiktonan. Awendia den e famoso edifisio aki nos Registro Sivil ta ubiká. E ta ofisialmente yamá Asuntunan Públiko pero ketu bai Kranshi den boka di pueblo! == Historia == Carel Maurits Gaerste (1804-1871), komersiante, tabata doño di plantashi Malpais (Daniel) i diferente edifisio den Otrobanda. Entre 1865 i 1884 el a kumpra i rekonstruí e kas di shon komo bibienda. Den e ‘salon di baile’ di e kas, ku segun Pauline Prunetti-Winkel tabata esun mas grandi riba e isla den e tempu ei<ref>Marugg, Stanley, [https://www.archiefvriend.com/index.php/ons-kwartaalblad/artikelen-uit-ons-blad/53-lauffer De woonhuizen van de familie Lauffer], De Archiefvriend, september 2009</ref>, tabata organisa enkuentronan kultural i intelektual. Desde komienso di [[siglo 20]] e edifisio a sirbi komo penshun, despues burdel (ka’i biá) i despues, segun esaki tabata dekaí, a bira asta un dak pa drogadiktonan. == Deskripshon == E edifisio (kas di shon), para riba un persela di 3.250 m², tin dos piso i ta konstrui den e forma di un "U" ku ta rondoná un patio. e fachada sensio ku un leshi di het dòrná, ku riba dje un ‘fronton’ triangular. Un bòrdèshi na haltu riba trapi hanchu i kubrí pa un balkon riba pilá ta asentuá su forma rektangular será di e edifisio.<ref name="NAAM"/> E fachada dilanti tin un porch na entrada di e kas, i riba esaki tin un balkon. Dono di e edifisio ta ... Groot vrijstaand monumentaal gebouw van twee verdiepingen, terugliggend van de straat. Het hoofdgebouw van de kraal was oorspronkelijk volledig omringd door extra gebouwen aan de randen van de kraal. U-vormige plattegrond die een patio omsluit. Twee parallelle schilddaken over de voorkant, zadeldaken over de achtervleugels. Zwaar geprofileerde en volledig versierde uitspringende kroonlijst op consoles over de gevels, dentate quoins op hoeken. Voorgevel ingedeeld in zeven assen. Middendeel met driehoekig fronton boven kroonlijst; voorbalkon boven portiek met dubbele zuilen op bordes aan voorzijde met treden. Fronthek met voetmuur en spijlen tussen pilaren. Centrale voorpoort tussen gecanneleerde pilaren, twee extra poorten aan weerszijden. Volledig gerestaureerd als burgerlijke stand (restauratie bekroond met Caribische prijs voor beste restauratiearchitectuur). e ‘salon di baile’ riba e di dos piso Large detached two-storey monumental structure set back from street. Main building of corral originally fully surrounded by additional buildings at edges of corral. U- shaped floor plan enclosing a patio. Two parallel hipped roofs over front section, gable roofs over rear wings. Heavy profiled and fully decorated projecting cornice on consoles over façades, dentate quoins on corners. Front façade laid out in seven axes. Central section with triangular fronton above cornice; front balcony above portico with double columns on front platform with steps. Front fence with footing wall and bars set between pillars. Central front gate between fluted pillars, two additional gates on both sides. Fully restored as Civil Registry (restoration awarded with Carfibbean prize for best restoration architecture).<ref>[https://curacaomonuments.org/sites/roodeweg-42-44/ Roodeweg 42-44], curacaomonument.org</ref> Gran estructura monumental independiente de dos plantas retranqueada de la calle. Edificio principal del corral originalmente totalmente rodeado por edificios adicionales en los bordes del corral. Planta en forma de U que rodea un patio. Dos tejados paralelos a cuatro aguas en la parte delantera, tejados a dos aguas en las alas traseras. Cornisas salientes sobre ménsulas en las fachadas, muy perfiladas y decoradas. Fachada delantera dispuesta en siete ejes. Sección central con frontón triangular sobre cornisa; balcón delantero sobre pórtico con columnas dobles sobre plataforma delantera con escalones. Cerca frontal con muro de zapata y barrotes entre pilares. Puerta delantera central entre pilares estriados, dos puertas adicionales a ambos lados. Totalmente restaurado como Registro Civil (restauración galardonada con el premio Carfibbean a la mejor arquitectura de restauración). 1990: het in verval rakend monumentale herenhuis 'Casa Blanca' met onder andere de rijkst bewerkte gootlijst uit onze historische architectuur. Advertentie openbare verkoop:De opstal CASA BLANCA, staande op een perceel eigendomsgrond groot 3.250 m 2, begrensd door de Roodeweg, de Reuzensteeg en de Pieterszsteeg, kadastraal bekend als Stadsdistrict, Sectie B, no. 543.<ref name=:"1"/> {{Appendix}} [[Kategoria:Monumento protehí]] [[:Kategoria:Kòrsou]] Huntu ku e edifisionan "La Maravilla" na [[Scharlooweg]] 5 i "Belvédère" na Plasa L.B. Smith, e edifisio prinsipal di Casa Blanca ta marka e inisio di arkitektura neoklasisista na Kòrsou i ta di gran balor pa e historia di arkitektura di e isla.<ref name="NAAM">Gladys do Rego-Kuster, [https://naam.cw/2014/11/30/casa-blanca/ Casa Blanca], [[NAAM]]</ref> ----------------------- {{Databox}} '''Kranshi''' ta un término popular na [[Kòrsou]] ku ta referí histórikamente na Registro Sivil lokal<ref>Ofisialmente yamá "Asuntunan Públiko" ku ta inkluí diferente servisio manera registro sivil, registrashon di residente i asuntunan di elekshon.</ref> i, mas ampliamente, na e lugá kaminda e instituto gubernamental aki ta of tabata ubiká. ==Orígen== E nòmber “Kranshi” tin su orígen den e edifisio na [[Curaçaostraat 50]] na Otrobanda. Na 1899, Marie van den Brink, yu muhé di un domi protestant, a funda un klup di dama den Otrobanda ku e lema ''Eendracht maakt macht'' (Union ta hasi Forsa).<ref name="Nomber">[https://gobiernu.cw/gob-newsletter-edishon1/ Kranshi, di unda e nomber ei a bin?], gobiernu.cw</ref><ref>{{citeer web|titel=Eendracht maakt Macht|werk=[[Amigoe]]|datum=1911-12-09|bezochtdatum=2026-07-03|via=Delpher.nl|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280051:mpeg21:p003}}</ref> E miembronan di e klup tabata reuní pa hasi obra di man manera kose, bòrda i brei i pesei e klup tabata konosí komo ''dameskrans''. Den bok'i pueblo ku ta papia [[papiamentu]], e palabra aki a evolushoná fonétikamente te bira “Kranshi”.<ref name="Nomber"/> Rapidamente, e nòmber no solamente tabata referí na e klup, sino tambe na e edifisio mes, ku a bira konosí komo Kranshi (of Kransgebouw). == Di edifisio pa institushon == Durante añanan siguiente, e edifisio a sigui karga e nòmber “Kranshi”, tambe ora su uso a kambia (inkluso pa enkuentronan di Iglesia Reformá na un periodo kòrtiku).<ref name="Nomber"/> Na añanan 1940, Registro Sivil a kuminsá operá den e mesun edifisio. For di e momento ei, e nòmber “Kranshi” a pasa di un referensia di lugá pa un referensia di institushon. Den kurso di tempu, e término a bira uso komun pa tur servisio relashoná ku registrashon di susesonan di bida, manera nasementu, matrimonio i fayesimentu i pa dokumentonan ofisial.<ref>[https://gobiernu.cw/ministerionan/maneho-di-gobernashon-planifikashon-i-servisio-publiko/servisio-publiko-kranshi-i-ofisina-di-reibeweis/ Servisio Públiko (Kranshi i Ofisina di Reibeweis)], Gobièrnu di Kòrsou</ref> ==Lokalidatnan== Ku e desaroyo di e institushon, Registro Sivil (i kuné e nòmber “Kranshi”) a muda pa diferente lokalidat:<ref>[https://www.facebook.com/groups/17257577140/posts/10160977243972141/ Geschiedenis van Kranshi], [[Facebook|FB]]</ref> * Otrobanda – Curaçaostraat 50 (lokalidat original) * [[Pietermaai]] – lokalidat temporal despues di 1954 * [[Skalo]] – Kas di Pachi de Sola na [[Scharlooweg]] 150–152, desde añanan 1960) * Otrobanda – [[Casa Blanca]] na Roodeweg 40-42, desde 2002 Despues di e traslado pa Skalo, e lokalidat original a bira konosí komo “Kranshi bieu” den boka di pueblo.<ref>{{citeer web|titel=Basis-cursus over de cooperatie|werk=[[Amigoe]]|datum=1978-05-31|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639308:mpeg21:p002}}</ref><ref>{{citeer web|titel=Advertentie Cooperativa di Consumo Botica Wilhelmina|werk=[[Amigoe]]|datum=1973-01-15|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010460312:mpeg21:p010}}<ref></ref><ref>{{citeer web|titel=Advertentie Cooperatieve Spaar- & Credietvereniging Ogem |werk=[[Amigoe]]|datum=1992-07-22|bezochtdatum=2026-07-03|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010644156:mpeg21:p006}}</ref> ==Evolushon i uso== E historia di “Kranshi” ta mustra un evolushon klá di nòmber di un klup sosial (dameskrans) pa nòmber di un edifisio i despues pa nòmber di un institushon gubernamental. Durante e mudansanan di lokalidat, ta importante nota ku e edifisionan nobo ya tabatin nan propio nòmber, manera Kas di Pachi de Sola i Casa Blanca, pero den uso popular, e nòmber “Kranshi” a sigui predominá i a move huntu ku e institushon. Te dia di awe, e término ta keda bibu den idioma diario: hopi residente di Kòrsou ta usa “Kranshi” komo sinonimo pa Registro Sivil, meskos pa su nòmber ofisial "Asuntunan Públiko".<ref>{{citeer web|titel=Groep Ned. Antillen VAN HET ALGEMEEN NEDERLANDSCH VERBOND|werk=[[Amigoe]]|datum=1929-02-09|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280778:mpeg21:p003}}</ref> {{Appendix}} [[:Kategoria:Kòrsou]] [[:Kategoria:Papiamento]] == Vínkulo ku Registro Sivil == Rònt di aña 1940, Registro Sivil a kuminsá operá den e mesun edifisio na Curaçaostraat 50. E departamento tabata responsabel pa registrashon di susesonan di bida, manera nasementu, fayesimentu, matrimonio, divorsio i rekonosimentu, i pa suministrá kopia, ekstrakto i deklarashonnan ofisial.<ref>[https://gobiernu.cw/ministerionan/maneho-di-gobernashon-planifikashon-i-servisio-publiko/servisio-publiko-kranshi-i-ofisina-di-reibeweis/ Servisio Públiko (Kranshi i Ofisina di Reibeweis)], Gobièrnu di Kòrsou</ref> For di e momento ei, e nòmber “Kranshi” a bira estrechamente asosiá ku e institushon gubernamental. Den añanan ku a sigui, Registro Sivil a muda pa diferente lokalidat, mientras e nòmber popular a move huntu ku e departamento. Ku tempu, no solamente pueblo pero tambe organisashon, gobièrnu i Registro Sivil mes, a kuminsá usa e término "Kranshi" den anunsionan públiko, referiendo tantu na e instansia komo na su lokalidat.<ref>{{citeer web|titel=Advertentie Gobièrnu di Kòrsou|werk=[[Amigoe]]|datum=1989-04-21|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642919:mpeg21:p015}}</ref><ref>{{citeer web|titel=Advertentie URA|werk=[[Amigoe]]|datum=1969-07-12|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010463330:mpeg21:p006}}</ref> ===Lokalidatnan === Durante [[siglo 20]] i [[siglo 21|21]], Registro Sivil tabata establesé den diferente edifisio:<ref>[https://www.facebook.com/groups/17257577140/posts/10160977243972141/ Geschiedenis van Kranshi], [[Facebook|FB]]</ref> * Otrobanda – Curaçaostraat 50, lokalidat original ("Kransgebouw") * [[Pietermaai]] – lokalidat temporal despues di 1954 * [[Skalo]] – [[Scharlooweg]] 150-152 desde añanan 1960 (“Kas di Pachi de Sola”) * Otrobanda – Roodeweg 40-42 desde 2002 ("[[Casa Blanca]]") Despues di e traslado pa Skalo, e edifisio original na Otrobanda a bira konosí komo “Kranshi bieu”.<ref>{{citeer web|titel=Basis-cursus over de cooperatie|werk=[[Amigoe]]|datum=1978-05-31|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639308:mpeg21:p002}}</ref><ref>{{citeer web|titel=Advertentie Cooperativa di Consumo Botica Wilhelmina|werk=[[Amigoe]]|datum=1973-01-15|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010460312:mpeg21:p010}}<ref></ref><ref>{{citeer web|titel=Advertentie Cooperatieve Spaar- & Credietvereniging Ogem |werk=[[Amigoe]]|datum=1992-07-22|bezochtdatum=2026-07-03|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010644156:mpeg21:p006}}</ref> Ku e último mudansa pa Casa Blanca, e término “Kranshi” a sigui den uso pa e lokalidat nobo. == Evolushon i uso == Ku tempu, e nifikashon di e término “Kranshi” a pasa for di un klup sosial pa un edifisio spesífiko i despues pa un término general pa Registro Sivil.<ref>{{citeer web|titel=Groep Ned. Antillen VAN HET ALGEMEEN NEDERLANDSCH VERBOND|werk=[[Amigoe]]|datum=1929-02-09|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280778:mpeg21:p003}}</ref> No obstante ku a muda pa edifisionan ku ya tabatin nan propio nòmber (Kas di Pachi de Sola i Casa Blanca), e uso popular di e nòmber “Kranshi” a keda predominá i a wòrdu transferí di un lugá pa otro huntu ku e institushon. E fenómeno aki ta mustra kon un nòmber informal por bira un referensia institushonal i asta remplasá nòmbernan existente den memoria kolektivo. Te dia di awe e palabra “Kranshi” ta fungi den uso comun komo sinónimo pa Registro Sivil. {{Appendix}} [[:Kategoria:Kòrsou]] [[:Kategoria:Papiamento]] ------------------------- Den e “Historia di Kranshi,” e edifisio bieu riba Curaçaostraat den Otrobanda ta wòrdu menshoná promé. Alrededor di aña 1900, e asosiashon di hende muhé “Eendracht maakt Macht” (Unidat Ta Hasi Forsa) a reuní den e edifisio aki pa trabou di man, i el a bira konosí komo e Kransgebouw (Edifisio di Krans). Ora ku e Registro Sivil a muda pa e edifisio aki rònt di 1940, el a haña e nòmber ‘Kranshi’ lihé. E nòmber aki a sigui ora ku e Registro Sivil a muda pa e edifisio ‘Pachi de Sola’ na Scharloo na kuminsamentu di añanan 1960. Na 2002, e edifisio ‘Casa Blanca’ restourá na Otrobanda a wòrdu poné den uso: Scharloo a bira ‘Kranch Bieu’ i Otrobanda ‘Kranchi Nobo’. Pero unda Pietermaai ta pas awor? Na momentu ku Registro Sivil a bandoná e edifisio na Otrobanda na aña 1954, esaki tabata situá na Pietermaai pa algun aña, den e edifisio kaminda awor e ofisina di abogado “Soliana en Bonaparte” ta situá. <ref>https://www.facebook.com/groups/17257577140/posts/10160977243972141/ Geschiedenis van Kranshi], FB</ref> Curaçaostraat 50, un edifisio historiko di 1873, ta konosí awendia komo "Lanthùis Kranshi". ==Evolushon di signifikado== Ku tempu, e nòmber “Kranshi” a pasa for di un klup sosial pa un edifisio spesífiko, nan luga di encuentro na Curacaostraat 50, referi komo "Kransgebouw" of "Kransje", pa despues bira un término general pa Registro Sivil.<ref>Groep Ned. Antillen VAN HET ALGEMEEN NEDERLANDSCH VERBOND.. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 09-02-1929, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 02-07-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280778:mpeg21:p003</ref> Ora e Registro Sivil a kuminsá operá den e edifisio di e klup di dama na Otrobanda, e nòmber “Kranshi” a bira fuertemente asosiá ku e departamento gubernamental. Durante siglo 20 i 21, Registro Sivil a muda pa diferente lugá. E nòmber “Kranshi” a move huntu ku e institushon: * lokalidat original na Otrobanda * traslado pa [[Skalo]] meimei di añanan 1960 - "Kas di Pachi de Sola" na [[Scharlooweg]] 150-152 (awor A.M.Chumaceiro Bulevar 13) * posteriormente mudansa pa [[Casa Blanca]] na Roodeweg Despues di e mudansa pa Skalo, e edifisio original na Curacaostraat 50, Otrobanda a bira konosí komo “Kranshi bieu”.<ref>Basis-cursus over de cooperatie. "Amigoe". Curaçao, 31-05-1978, p. 2. Geraadpleegd op Delpher op 02-07-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639308:mpeg21:p002</ref><ref>Advertentie. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 15-01-1973, p. 10. Geraadpleegd op Delpher op 02-07-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010460312:mpeg21:p010</ref> Desde komienso di siglo 21, e nòmber “Kranshi” ta referí prinsipalmente na Casa Blanca, unda Registro Sivil ta ubiká actualmente i "Kranshi bieu" na Kas di Pachi de Sola. == Uso == Te awendia, hopi residente di Kòrsou ta sigui usa e palabra “Kranshi” komo sinónimo pa Registro Sivil, sin importá su lokalidat ofisial. E término ta un ehèmpel di: *kontinuidad linguístiko *memoria kolektivo *influensia di idioma den formashon di identidat urbano {{Appendix}} --------------- 0lpuy5ajt61ezy9i5s8xf2beo809mvz 202955 202954 2026-09-02T21:25:47Z Caribiana 8320 202955 wikitext text/x-wiki __NOINDEX__ {{Variante|c}} {{infobox edificio| variante = c | tipo = [[monumento]] | nomber = Curacaostraat 50 | imagen = Curaçaostraat 50, restoration.png | descripcion = Edifisio bou restorashon na 2023 | nomber2 = Kranshi Bieu | localisa_na = [[Otrobanda]] | luga = [[Willemstad]] | adres = Curacaostraat 50 | pais = {{CUW}} }} '''Curaçaostraat 50''', popularmente konosí komo ''Kranshi Bieu'' òf ''Lanthùis Kranshi'', ta un edifisio monumental den [[Otrobanda]], [[Willemstad]], [[Kòrsou]]. E edifisio ta estrechamente ligá ku e historia di e nòmber [[Kranshi]], ku a bira e nòmber popular pa e servisio di e registro sivil na Kòrsou. E edifisio ta registrá komo monumento protehá i ta forma parti di e patrimonio arkitektóniko i históriko di Otrobanda i di e sentro históriko di Willemstad.<ref name="UNESCO">[https://whc.unesco.org/document/154358 World Heritage List], [[UNESCO]]</ref> Den [[siglo 21|siglo bintiun]], e edifisio a wòrdu restourá i adaptá pa uso residensial turístiko bou di e nòmber ''Lanthùis Kranshi'', mientras ku su karakter históriko a keda konserbá.<ref>[https://www.landhuiskranshi.com/accommodatie/ Landhuis Kranshi], landhuiskranshi.com</ref> == Historia == E edifisio Curaçaostraat 50 ta data for di 1873 i originalmente tabata un kas di shon grandi. Na fin di [[siglo 19|siglo diesnuebe]], e kas a bira propiedat i sede di un asosiashon di dama protestant bou di e nòmber ''Eendracht maakt macht'' (Union ta hasi Forsa), fundá na 1899 dor di Marie van den Brink.<ref name="Nomber">[https://gobiernu.cw/gob-newsletter-edishon1/ Kranshi, di unda e nomber ei a bin?], gobiernu.cw</ref><ref>{{citeer web|titel=Eendracht maakt Macht|werk=[[Amigoe]]|datum=1911-12-09|bezochtdatum=2026-09-03|via=Delpher.nl|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280051:mpeg21:p003}}</ref> E grupo aki tabata reuní pa hasi obra di man manera: kosementu, bòrdamentu i breimentu. Debí na e aktividat aki, e edifisio a haña e nòmber hulandes "dameskrans", ku den uso popular na [[papiamentu]] a transformá den "kranshi".<ref name="Nomber"/><ref>{{citeer web|titel=Groep Ned. Antillen VAN HET ALGEMEEN NEDERLANDSCH VERBOND|werk=[[Amigoe]]|datum=1929-02-09|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280778:mpeg21:p003}}</ref> Den kurso di tempu e edifisio a haña diferente uso: enkuentronan di Iglesia Reformá, Cultureel Centrum Curaçao, ofisina di Registro Sivil, sede di sindikato, entre otro Fekoskan, i sitio pa duna presentashon i charla.<ref name="Nomber"/><ref>[https://www.landhuiskranshi.com/geschiedenis/ Geschiedenis], landhuiskranshi.com</ref> == Vínkulo ku Registro Sivil== Alrededor di aña 1940, Registro Sivil a muda pa e edifisio na Curaçaostraat 50. For di e momento ei, e nòmber "Kranshi" a wòrdu direktamente asosiá ku e servisio gubernamental. E uso aki a duna e edifisio un papel sentral den bida sivil di Kòrsou, kaminda dokumentonan manera akta di nasementu, matrimonio i morto tabata wòrdu registrá.<ref>[https://gobiernu.cw/ministerionan/maneho-di-gobernashon-planifikashon-i-servisio-publiko/servisio-publiko-kranshi-i-ofisina-di-reibeweis/ Servisio Públiko (Kranshi i Ofisina di Reibeweis)], Gobièrnu di Kòrsou</ref> Despues ku Registro Sivil a bandoná e edifisio alrededor di 1954, e departamento a muda pa varios otro lokalidatnan, manera na [[Pietermaai]] i [[Skalo]]. Ku e traslado aki, e edifisio original na Curaçaostraat 50 a kuminsá wòrdu yamá ''Kranshi Bieu'', pa distingui'é for di e lokalidatnan nobo.<ref>{{citeer web|titel=Basis-cursus over de cooperatie|werk=[[Amigoe]]|datum=1978-05-31|bezochtdatum=2026-09-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639308:mpeg21:p002}}</ref><ref>{{citeer web|titel=Advertentie Cooperativa di Consumo Botica Wilhelmina|werk=[[Amigoe]]|datum=1973-01-15|bezochtdatum=2026-09-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010460312:mpeg21:p010}}<ref></ref><ref>{{citeer web|titel=Advertentie Cooperatieve Spaar- & Credietvereniging Ogem |werk=[[Amigoe]]|datum=1992-07-22|bezochtdatum=2026-09-03|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010644156:mpeg21:p006}}</ref> == Arkitektura== E edifisio ta un kas monumental independiente di un piso, situá retirá un tiki for di e linia di kaya. Karakterístikanan prinsipal ta inkluí:<ref name="Monument">[https://curacaomonuments.org/sites/curacaostraat-50/ Curacaostraat 50], curacaomonuments.org</ref> *diseño den forma di H *tres dak di tipo [[dak di schouder]] *leishi di het kontinuo ku perfil dekorativo *kantonan ku detaye tipo dentil *porta sentral ku shùter, flankiá pa bentana ku shùter *bentana adishonal den e ala lateral *un sisterna grandi tapá ku akueduktonan arko patras di e ala pabou. Komo edifisio grandi ku elementonan masha poko mirá na Kòrsou, manera su dak di schouder i diseño típiko, e ta resalta den balor históriko arkitektóniko i kultural.<ref name="Monument"/> {{Appendix}} [[:Kategoria:Kòrsou]] [[:Kategoria:Arkitektura]] [[:Kategoria:Monumento protehí]] '''Curaçaostraat 50''', popularmente konosí komo ''Kranshi Bieu'' òf ''Landhuis Kranshi'', ta un edifisio monumental den [[Otrobanda]], [[Willemstad]], [[Kòrsou]]. E edifisio ta estrechamente ligá ku e historia di e nòmber ''Kranshi'', ku a bira e nòmber popular pa e servisio di [[Registro Sivil]] na Kòrsou. E edifisio ta registrá komo monumento protehá i ta forma parti di e patrimonio arkitektóniko i históriko di Otrobanda i di e sentro históriko di Willemstad.[1] Den siglo 21, e edifisio a wòrdu restourá i adaptá pa uso residencial i turístiko bou di e nòmber ''Landhuis Kranshi'', mientras ku su karakter históriko a keda konservá.[2] == Historia == E edifisio na Curaçaostraat 50 ta data di 1873 i originalmente tabata un kas grandi pa un famia di posishon sosial haltu.[2] Na 1899, Marie van den Brink a funda e asosiashon di damanan protestant ''Eendracht maakt macht''. E miembronan tabata reuní den e edifisio pa traha obra di man, entre otro kose, bòrdá i brèi. Den uso popular, e asosiashon tabata konosí komo un ''dameskrans'' òf ''dameskransje''. Di e término aki a surgi e nòmber ''Kranshi'', ku despues a keda konektá ku e edifisio.[3][4][5] E edifisio a tin diferente uso durante su historia. Den e promé parti di siglo 20, e tabata sirbi pa enkuentronan di komunidat protestant, i durante un periodo tambe komo iglesia reformá. Despues e edifisio a wòrdu usa pa diferente aktividatnan kultural i sosial, inkluyendo Cultureel Centrum Curaçao, reunions i presentashonnan.[3][6] == Vínkulo ku Registro Sivil == Rond di kuminsamentu di e añanan 1940, e edifisio a bira sede di Registro Sivil. E servisio aki tabata responsabel pa e registrashon ofisial di aktonan di nasementu, matrimonio i morto.[7][8] E presensia di Registro Sivil den e edifisio a hasi ku e nòmber ''Kranshi'', ku originalmente tabata referí na e asosiashon di damanan, a bira estrechamente asosiá ku e servisio gubernamental.[3][5] Den kuminsamentu di e añanan 1960, Registro Sivil a muda pa Skalo. Apesar di e traslado, e nòmber ''Kranshi'' a sigui usa pa referí na Registro Sivil, i e edifisio original na Curaçaostraat a bira konosí komo ''Kranshi Bieu''.[9] Durante e añanan despues, Registro Sivil a tin diferente lokalidatnan den Willemstad, mientras ku e nòmber ''Kranshi'' a keda komo e nòmber popular pa e servisio. == Arkitektura == Curaçaostraat 50 ta un edifisio grandi i independiente di un solo piso, ku ta pará un tiki patras di e linia di kaya. E edifisio ta konstruí riba un plan den forma di H.[11] E karakterístikanan prinsipal di e edifisio ta: * un plan den forma di H; * tres parti ku kada un tin un [[dak di schouder]]; * daknan ku kaballete i kantonera di piedra, rematá ku pinon; * un leishi kontinuo ku perfil dekorativo; * kantonan ku detaye dekorativo den forma di dentil; * un fachada prinsipal ku un porta sentral ku shùter, flankiá pa bentananan ku shùter; * bentananan adishonal den e dos alan lateral; * un sisterna grandi tapá, ku dos akuedukto arko patras di e ala pabou.[11] E edifisio ta di partikular balor arkitektóniko i kultural pa su tamaño, su plan den forma di H — un forma poko komún den e arkitektura históriko di Kòrsou — i su sistema grandi di rekollekshon di awa ku sisterna i akueduktonan.[11] E edifisio tambe ta kontribuí na e balor di e paisaje urbano monumental di Otrobanda.[1] == Uso aktual == Despues di un proyekto di restaurashon i adaptashon, Curaçaostraat 50 ta sirbi den siglo 21 komo akomodashon turístiko bou di e nòmber ''Landhuis Kranshi''.[2] E uso nobo ta kombina fasilidatnan moderno ku e karakter arkitektóniko di e edifisio históriko. == Importansia históriko == Curaçaostraat 50 ta importante no solamente komo monumento, sino tambe pa e papel ku e edifisio a hunga den e historia di e término ''Kranshi''. E nòmber, ku tin su origen den e asosiashon di damanan ''Eendracht maakt macht'', a pasa di un apodo pa e edifisio pa bira e nòmber popular di Registro Sivil.[3][5] E historia aki ta hasi Curaçaostraat 50 un ehèmpel notable di kon un nòmber ligá na un edifisio por bira parti di e léksiko diario i di e identidad urbana di Willemstad. ------------ == Uso aktual == Signifikashon kultural Curaçaostraat 50 tin un papel klave den: orígen di e término Kranshi historia di Registro Sivil na Kòrsou memoria kolektivo di Otrobanda E edifisio ta representá un punto di transishon entre: *bida sosial (klup di dama) *funshon gubernamental *patrimonio restourá Curaçaostraat 50 in Willemstad (Otrobanda) is a recognized cultural heritage monument on Curaçao. Wikimedia Commons features a high-resolution restoration image of this large, H-shaped historical building, which historically functioned as the Kranshi Bieuw. The property sits on a detached, deep setback lot. == Mira tambe == * [[Kranshi]] {{Appendix}} [[:Kategoria:Kòrsou]] [[:Kategoria:Arkitektura]] [[:Kategoria:Monumento protehí]] ------------------------------- {{infobox edificio| variante = c | tipo = [[monumento]] | nomber = Casa Blanca | imagen = Roodeweg 42 - 44.png | descripcion = | nomber2 = | localisa_na = Roodeweg 42-44, [[Otrobanda]] | luga = [[Willemstad]] | cercania = | adres = | pais = {{CUW}} | fecha_funda = 29 di mart 1859 | estilo = neoklásiko | encarga = Carel Maurits Gaerste | fecha_construccion = 1858-1859 | architect = | material = | contratista = | gasto = | inaugura = | restaura = 1998-2002 | funcion_original = kas di shon | funcion_actual = sede di Registro Sivil di Kòrsou | propietario = Stichting Monumentenzorg Curaçao | status_monumento = monumento di herensia kultural | registra = 1994 }} '''Casa Blanca''' ("Kas Blanku") ta un edifisio monumental-históriko na [[Willemstad]], [[Kòrsou]]. E ta situá na Roodeweg 42-44 den [[Otrobanda]], entre Reuzensteeg i Pieterszsteeg, enfrente di [[Sint-Elisabeth Hospital]] (SEHOS).<ref name=:"1">{{citeer web|titel=Advertentie|werk=[[Amigoe]]|datum=1976-12-11|via=Delpher.nl|bezochtdatum=2026-07-02|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010460945:mpeg21:p008}}</ref> Desde komienso di [[siglo 21|siglo bintiun]], e edifisio ta popularmente konosí komo [[Kranshi]], ora el a bira sede di e Registro Sivil.<ref name=:"2">[https://curacaomonuments.org/sites/roodeweg-42-44/ Roodeweg 42-44], curacaomonuments.org</ref> Huntu ku “La Maravilla” na [[Scharlooweg]] i “Belvédère” na L.B. Smithplein, Casa Blanca ta konsiderá komo un di e promé ehèmpelnan di arkitektura neoklásiko na Kòrsou.<ref name="NAAM">Gladys do Rego-Kuster, [https://naam.cw/2014/11/30/casa-blanca/ Casa Blanca], [[NAAM]]</ref> == Historia == Casa Blanca a wòrdu konstruí den añanan 1858–1859 komo un manshon di status haltu pa Carel Maurits Gaerste (1804–1871), un komersiante prominente, doño di diferente plantashi i propiedat den Otrobanda, i miembro di [[Konseho Kolonial]]. Pa e konstrukshon, el a kumpra vários parsela na banda panort di Roodeweg. Dia 29 di mart 1859, e edifisio a wòrdu deklará habitabel pa outoridatnan.<ref name="FB"/> E kas tabata konosí pa su gran salon di baile, un di e mas grandi riba e isla den e tempu ei, unda tabata organisá enkuentronan sosial, kultural i intelektual.<ref>Marugg, Stanley, [https://www.archiefvriend.com/index.php/ons-kwartaalblad/artikelen-uit-ons-blad/53-lauffer De woonhuizen van de familie Lauffer], De Archiefvriend, september 2009</ref> Durante [[siglo 20|siglo binti], e edifisio a pasa pa diferente fase di uso i dekadensia, inkluyendo komo penshun i burdel. Den e periodo aki, e kondishon di e kas a deteriorá konsiderablemente. Na 1994, Casa Blanca a haña status ofisial komo monumento. Den 1998, Stichting Monumentenzorg Curaçao a kumpra e edifisio i a restourá esaki kompletamente, konservando su karakter históriko i arkitektóniko.<ref name="FB">[https://www.facebook.com/curacaomonuments/posts/past-presentroodeweg-42-44-otrobanda-this-striking-palatial-mansion-later-known-/191481583593342/ Roodeweg 42-44, Otrobanda], FB</ref> E restourashon a haña rekonosemento regional pa su kalidat arkitektóniko.<ref name=:"2"/> For di sèptèmber 2002, e edifisio ta alohá Registro Sivil den kuadro di reutilisashon di patrimonio arkitektóniko den e sentro históriko di Willemstad. Na 2026 a kuminsá un proyekto di renobashon pa mantené i modernisá e edifisio.<ref>[[Dick Drayer]], [https://www.curacao.nu/nieuws/overheid/86733/kranshi-verhuist-tijdelijk-door-verbouwing-hoofdgebouw Kranshi verhuist tijdelijk door verbouwing hoofdgebouw], curacao.nu (6 di mart 2026)</ref> ==Deskripshon== Casa Blanca ta un edifisio monumental di dos piso, konstrui riba un parsela amplio (± 3.250 m²) i diseñá den forma di U ku ta rondoná un patio interno.<ref name=:"1"/><ref name=:"2"/> Karakterístikanan prinsipal ta inkluí: *fachada simétriko ku siete as *fronton triangular riba e parti sentral *balkon dilanti riba un pòrch ku kolumnanan dobbel *bòrdèshi ku trapi hanchu ku ta yega na entrada prinsipal *leishi di het profilá ku detaye dekorativo *kombinashon di diferente tipo di dak (manera [[dak di schouder]] i [[dak di siya]]) Originalmente, e kas tabata parti di un kompleho tipo kurá, ku un edifisio prinsipal i edifisionan anekso (“afdak”). Den e aneksonan aki tabata biba katibu i sirbiente di kas, i den sierto kaso nan tabata di hür.<ref>[https://dutchcaribbeanheritage.org/informatie/monumento-habri-2012-kura-di-otrobanda-koralengebied/ Area di Kura di Otrobanda], dutchcaribbeanheritage.org (2012) </ref><ref>[https://www.scribd.com/doc/111563414/Omd-2012-Koralengebied-Def-15okt12-Nl-Eng-Pap-Op-Volgorde Koralengebied Definitie]</ref> == Uso aktual == Aktualmente, Casa Blanca ta sede di Registro Sivil di Kòrsou, parti di departamento di Asuntunan Públiko. Ku mudansa di e Registro Sivil di Skalo pa Otrobanda, su nòmber popular “Kranshi”, ku a originá na un lokalidat anterior, tambe a transferí pa Casa Blanca. == Mira tambe == * [[Kranshi]] {{Appendix}} [[:Kategoria:Kòrsou]] [[:Kategoria:Arkitektura]] [[:Kategoria:Monumento protehí]] E manshon grandi impreshonante aki, despues konosí komo Casa Blanca, a wòrdu konstruí na 1858-1859 pa Carel Maurits Gaerste. Pa esaki el a kumpra vários parsela na banda panort di Roodeweg. Riba 29 di mart 1859, e kas grandi ta wòrdu deklará habitabel pa e maestro di distrito di Otrobanda. Carel Maurits Gaerste (1804 – 1871), tabata un hòmber prominente i próspero. E tabata miembro di e Konseho Kolonial i doño di plantashonnan Hermanus, Meiberg, i despues Malpais alias ‘’Terburgh à Texel, i Groot i Klein Malpais, alias “Mount Pleasant” i “Weitje”.<ref name="FB"/> Despues ku e edifisio a keda listá komo monumento na 1994, el a wòrdu kumprá pa Stichting Monumentenzorg Curaçao na 1998 i a keda kompletamente restourá.<ref name="FB"/> E trabounan di restourashon a keda bon dokumentá i lo wòrdu post pronto.<ref name="FB">[https://www.facebook.com/curacaomonuments/posts/past-presentroodeweg-42-44-otrobanda-this-striking-palatial-mansion-later-known-/191481583593342/ Roodeweg 42-44, Otrobanda], FB</ref> For di sèptèmber 2002, e edifisio ta akapará ‘’Kranshi’’, e ofisina di Registro Sivil di Kòrsou.<ref name="FB"/> E kas tabata konosí pa su gran salon di baile, konsiderá komo un di e mas grandi riba e isla den e tempu ei, unda tabata organisá enkuentronan sosial, kultural i intelektual.<ref>Marugg, Stanley, [https://www.archiefvriend.com/index.php/ons-kwartaalblad/artikelen-uit-ons-blad/53-lauffer De woonhuizen van de familie Lauffer], De Archiefvriend, september 2009</ref>, tabata organisá enkuentronan kultural i intelektual. Den [[siglo 20|siglo binti]], e edifisio a pasa pa diferente uso: penshun, burdel i posteriormente a bira un edifisio den estado di dekadensia. Despues di un periodo di deterioro, e edifisio a wòrdu kompletamente restourá i adaptá pa uso gubernamental. E restourashon a haña rekonosemento regional pa su kalidat arkitektóniko.<ref name=:"2"/> Na 2026 a kuminsa un proyekto di renobashon di e edifisio na Roodeweg 42.<ref>[[Dick Drayer]], [https://www.curacao.nu/nieuws/overheid/86733/kranshi-verhuist-tijdelijk-door-verbouwing-hoofdgebouw Kranshi verhuist tijdelijk door verbouwing hoofdgebouw], curacao.nu (6 di mart 2026)</ref> == Deskripshon == Casa Blanca ta un edifisio monumental grandi di dos piso, situá un tiki retirá for di kaya riba un parsela amplio (± 3.250 m²).<ref name=:"1"/> E edifisio ta diseña den forma di U ku ta rondoná un patio interno. Karakterístikanan prinsipal ta inkluí:<ref name=:"2"/> *fachada simétriko ku siete as *un fronton triangular riba e parti sentral *balkon dilanti riba un pòrch ku kolumnanan dobbel *bòrdèshi ku trapi hanchu ku ta yega na entrada prinsipal *leishi di het profilá i detaye dekorativo *kombinashon di dak di tipo [[dak di schouder]] i [[dak di siya]] E edifisio (kas di shon), para riba un persela di 3.250 m², tin dos piso i ta konstrui den e forma di un "U" ku ta rondoná un patio. e fachada sensio ku un leshi di het dòrná, ku riba dje un ‘fronton’ triangular. Un bòrdèshi na haltu riba trapi hanchu i kubrí pa un balkon riba pilá ta asentuá su forma rektangular será di e edifisio.<ref name="NAAM"/> E fachada dilanti tin un porch na entrada di e kas, i riba esaki tin un balkon. Originalmente, e kas tabata parti di un kompleho mas grandi ku edifisionan rond di e patio. Originalmente Casa Blanca tabata forma un kompleho tipo "Kurá", ku ta konsisti di un edifisio prinsipal i na su rant edifisionan anekso, tambe yamá "afdak" (kasita di un kamber ku dak di siya òf un dak inkliná (dak di lèsenar), respektivamente). Den e afdaknan aki tabata biba katibu i sirbiente di kas, pero tabata hür nan tambe.<ref>[https://dutchcaribbeanheritage.org/informatie/monumento-habri-2012-kura-di-otrobanda-koralengebied/ Area di Kura di Otrobanda], dutchcaribbeanheritage.org (2012) </ref><ref>[https://www.scribd.com/doc/111563414/Omd-2012-Koralengebied-Def-15okt12-Nl-Eng-Pap-Op-Volgorde Koralengebied Definitie]</ref> == Uso == Aktualmente, Casa Blanca ta sede di Registro Sivil di Kòrsou i di kua el a atkeri e nomber di "Kranshi" den boka di pueblo. E edifisio ta un ehèmpel importante di reutilisashon di patrimonio arkitektóniko den e sentro históriko di Willemstad. Na 1997 Unesco a nombra Willemstad Herensia Mundial. E edifisio ta konosí den boka di pueblo komo Kranshi. E nòmber aki no ta originá di Casa Blanca mes, sino di un otro lokalidat kaminda Registro Sivil tabata ubiká anteriormente. Ku e mudansa di e institushon pa Casa Blanca na komienso di siglo 21, e nòmber popular “Kranshi” a keda asosiá ku e edifisio nobo. == Mira tambe == * [[Kranshi]] == Literatura == * {{citeer boek |auteur=Pauline Pruneti-Winkel |jaar=1990|url= |titel=Scharloo a nineteenth century quarter of Willemstad, Curaçao : historical architecture and its background|via= |uitgever= Edizioni Poligrafico Fiorentino}} {{Appendix}} Roodeweg 42 - 44, Otrobanda E manshon palasial impreshonante aki, despues konosí komo Casa Blanca, a wòrdu konstruí na 1858-1859 pa Carel Maurits Gaerste. Pa esaki el a kumpra vários kavel na parti panort di e Roodeweg. Riba 29 di mart 1859, e kas grandi ta wòrdu deklará habitabel pa e maestro di distrito di Otrobanda. Carel Maurits Gaerste (1804 – 1871), tabata un hòmber prominente i próspero. E tabata miembro di e Konseho Kolonial i doño di plantashonnan Hermanus, Meiberg, i despues Malpais alias ‘’Terburgh à Texel, i Groot i Klein Malpais, alias “Mount Pleasant” i “Weitje”. Despues ku e edifisio a keda lista komo monumento na 1994, el a wòrdu kumprá pa Stichting Monumentenzorg Curaçao na 1998 i a keda kompletamente restourá. E trabounan di restourashon a keda bon dokumentá i lo wòrdu post pronto.<ref>https://www.facebook.com/curacaomonuments/posts/past-presentroodeweg-42-44-otrobanda-this-striking-palatial-mansion-later-known-/191481583593342/ Roodeweg 42-44, Otrobanda], FB</ref> For di sèptèmber 2002, e edifisio ta akapará ‘’Kranshi’’, e ofisina di Registro Sivil di Kòrsou. ----- Casa Blanca ta situá den Área di Koral (Kura) di Otrabanda, ku realmente a kuminsá desaroyá for di e di dos mitar di siglo 19. Un koral (kura) ta un tereno ku muraya ku un edifisio prinsipal i edifisionan eksterno na e randnan, tambe yamá dormitorio òf mitar dak (kasnan chikitu ku un kamber ku un dak di gable (dak di siya) òf un dak inkliná (dak di lèsenar), respektivamente). Katibunan i personal doméstiko tabata biba den e edifisionan eksterno, pero nan tabata destiná tambe pa hür. <ref>https://www.scribd.com/doc/111563414/Omd-2012-Koralengebied-Def-15okt12-Nl-Eng-Pap-Op-Volgorde Koralengebied Definitie]</ref> Desaroyo di e Area di Kurá riba Seru di Otrobanda a kuminsa meimei di siglo 19. Kuranan konosi ta Kura di Shon Ki, Casa Blanca i Kura di Shon Fil. Casa Blanca a konsisti originalmente di un edifisio prinsipal i na su rant edifisionan anekso, tambe yamá "afdak" (kasita di un kamber ku dak di siya òf un dak inkliná (dak di lèsenar), respektivamente). Den e afdaknan aki tabata biba katibu i sirbiente di kas, pero tabata hur nan tambe. Un kompleho asina ta wordu yama Kurá, un fenomeno ku a desaroya desde meimei di siglo 19 riba Seru Otrobanda. ==================, == Nomber Kranshi == E nòmber Kranshi tin un orígen masha pekuliar. E edifisio kaminda Kranshi for di prinsipio tabata ubiká, den pasado tabata un lokalidat Protestant kaminda un klup di hende muhé, yamá ‘Eendracht maakt macht’ tabata reuní regularmente. Na aña 1899 Marie van den Brink, yu muhé di e dominee, a funda e klup aki. Dor ku nan tabata bin huntu speshal pa hasi obra di man manera kose, bòrda i brei nan tabata yama e klup ‘dameskrans’. E nòmber ‘dameskrans’ den boka di e Yu di Kòrsou e tempu ei a bira Kranshi. Mesora esei a bira nòmber di e edifisio tambe.<ref>[https://gobiernu.cw/gob-newsletter-edishon1/ Kranshi, di unda e nomber ei a bin?], gobierno.cw</ref> E edifisio a mantené e nòmber Kranshi, asta ora ku na aña 1930 durante un periodo kòrtiku, Iglesia Reformá a usé pa su enkuentronan. Maske entretantu e nòmber ya no tabata tin su funshon original mas, e edifisio a keda karga e nòmber te na añanan ‘40 momentu ku Registro Sivil a kuminsá operá den dje. Na komienso di añanan ’60 Registro Sivil a muda (huntu ku e nòmber Kranshi) bai Skalo 150-152; kas kaminda anteriormente Pachi de Sola tabata biba. Den boka di pueblo e orei e edifisio original na Otrabanda a haña e nòmber ‘Kranshi bieu’. Na komienso di e siglo aki Kranshi a bolbe muda. Awor e la bai e edifisio neoklásiko restourá yamá ‘Casa Blanca’ situá na Roodeweg 42 nèt enfrente di Hospital Sint Elisabeth (SEHOS). Carel Maurits Gaerste kende tabata doño di diferente edifisio den Otrabanda, entre 1865 i 1884 a kumpra i rekonstruí Casa Blanca komo bibienda. Despues e edifisio a sirbi komo penshun, despues burdel (ka’i biá) i despues segun e la dekaí e la bira asta un dak pa drogadiktonan. Awendia den e famoso edifisio aki nos Registro Sivil ta ubiká. E ta ofisialmente yamá Asuntunan Públiko pero ketu bai Kranshi den boka di pueblo! == Historia == Carel Maurits Gaerste (1804-1871), komersiante, tabata doño di plantashi Malpais (Daniel) i diferente edifisio den Otrobanda. Entre 1865 i 1884 el a kumpra i rekonstruí e kas di shon komo bibienda. Den e ‘salon di baile’ di e kas, ku segun Pauline Prunetti-Winkel tabata esun mas grandi riba e isla den e tempu ei<ref>Marugg, Stanley, [https://www.archiefvriend.com/index.php/ons-kwartaalblad/artikelen-uit-ons-blad/53-lauffer De woonhuizen van de familie Lauffer], De Archiefvriend, september 2009</ref>, tabata organisa enkuentronan kultural i intelektual. Desde komienso di [[siglo 20]] e edifisio a sirbi komo penshun, despues burdel (ka’i biá) i despues, segun esaki tabata dekaí, a bira asta un dak pa drogadiktonan. == Deskripshon == E edifisio (kas di shon), para riba un persela di 3.250 m², tin dos piso i ta konstrui den e forma di un "U" ku ta rondoná un patio. e fachada sensio ku un leshi di het dòrná, ku riba dje un ‘fronton’ triangular. Un bòrdèshi na haltu riba trapi hanchu i kubrí pa un balkon riba pilá ta asentuá su forma rektangular será di e edifisio.<ref name="NAAM"/> E fachada dilanti tin un porch na entrada di e kas, i riba esaki tin un balkon. Dono di e edifisio ta ... Groot vrijstaand monumentaal gebouw van twee verdiepingen, terugliggend van de straat. Het hoofdgebouw van de kraal was oorspronkelijk volledig omringd door extra gebouwen aan de randen van de kraal. U-vormige plattegrond die een patio omsluit. Twee parallelle schilddaken over de voorkant, zadeldaken over de achtervleugels. Zwaar geprofileerde en volledig versierde uitspringende kroonlijst op consoles over de gevels, dentate quoins op hoeken. Voorgevel ingedeeld in zeven assen. Middendeel met driehoekig fronton boven kroonlijst; voorbalkon boven portiek met dubbele zuilen op bordes aan voorzijde met treden. Fronthek met voetmuur en spijlen tussen pilaren. Centrale voorpoort tussen gecanneleerde pilaren, twee extra poorten aan weerszijden. Volledig gerestaureerd als burgerlijke stand (restauratie bekroond met Caribische prijs voor beste restauratiearchitectuur). e ‘salon di baile’ riba e di dos piso Large detached two-storey monumental structure set back from street. Main building of corral originally fully surrounded by additional buildings at edges of corral. U- shaped floor plan enclosing a patio. Two parallel hipped roofs over front section, gable roofs over rear wings. Heavy profiled and fully decorated projecting cornice on consoles over façades, dentate quoins on corners. Front façade laid out in seven axes. Central section with triangular fronton above cornice; front balcony above portico with double columns on front platform with steps. Front fence with footing wall and bars set between pillars. Central front gate between fluted pillars, two additional gates on both sides. Fully restored as Civil Registry (restoration awarded with Carfibbean prize for best restoration architecture).<ref>[https://curacaomonuments.org/sites/roodeweg-42-44/ Roodeweg 42-44], curacaomonument.org</ref> Gran estructura monumental independiente de dos plantas retranqueada de la calle. Edificio principal del corral originalmente totalmente rodeado por edificios adicionales en los bordes del corral. Planta en forma de U que rodea un patio. Dos tejados paralelos a cuatro aguas en la parte delantera, tejados a dos aguas en las alas traseras. Cornisas salientes sobre ménsulas en las fachadas, muy perfiladas y decoradas. Fachada delantera dispuesta en siete ejes. Sección central con frontón triangular sobre cornisa; balcón delantero sobre pórtico con columnas dobles sobre plataforma delantera con escalones. Cerca frontal con muro de zapata y barrotes entre pilares. Puerta delantera central entre pilares estriados, dos puertas adicionales a ambos lados. Totalmente restaurado como Registro Civil (restauración galardonada con el premio Carfibbean a la mejor arquitectura de restauración). 1990: het in verval rakend monumentale herenhuis 'Casa Blanca' met onder andere de rijkst bewerkte gootlijst uit onze historische architectuur. Advertentie openbare verkoop:De opstal CASA BLANCA, staande op een perceel eigendomsgrond groot 3.250 m 2, begrensd door de Roodeweg, de Reuzensteeg en de Pieterszsteeg, kadastraal bekend als Stadsdistrict, Sectie B, no. 543.<ref name=:"1"/> {{Appendix}} [[Kategoria:Monumento protehí]] [[:Kategoria:Kòrsou]] Huntu ku e edifisionan "La Maravilla" na [[Scharlooweg]] 5 i "Belvédère" na Plasa L.B. Smith, e edifisio prinsipal di Casa Blanca ta marka e inisio di arkitektura neoklasisista na Kòrsou i ta di gran balor pa e historia di arkitektura di e isla.<ref name="NAAM">Gladys do Rego-Kuster, [https://naam.cw/2014/11/30/casa-blanca/ Casa Blanca], [[NAAM]]</ref> ----------------------- {{Databox}} '''Kranshi''' ta un término popular na [[Kòrsou]] ku ta referí histórikamente na Registro Sivil lokal<ref>Ofisialmente yamá "Asuntunan Públiko" ku ta inkluí diferente servisio manera registro sivil, registrashon di residente i asuntunan di elekshon.</ref> i, mas ampliamente, na e lugá kaminda e instituto gubernamental aki ta of tabata ubiká. ==Orígen== E nòmber “Kranshi” tin su orígen den e edifisio na [[Curaçaostraat 50]] na Otrobanda. Na 1899, Marie van den Brink, yu muhé di un domi protestant, a funda un klup di dama den Otrobanda ku e lema ''Eendracht maakt macht'' (Union ta hasi Forsa).<ref name="Nomber">[https://gobiernu.cw/gob-newsletter-edishon1/ Kranshi, di unda e nomber ei a bin?], gobiernu.cw</ref><ref>{{citeer web|titel=Eendracht maakt Macht|werk=[[Amigoe]]|datum=1911-12-09|bezochtdatum=2026-07-03|via=Delpher.nl|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280051:mpeg21:p003}}</ref> E miembronan di e klup tabata reuní pa hasi obra di man manera kose, bòrda i brei i pesei e klup tabata konosí komo ''dameskrans''. Den bok'i pueblo ku ta papia [[papiamentu]], e palabra aki a evolushoná fonétikamente te bira “Kranshi”.<ref name="Nomber"/> Rapidamente, e nòmber no solamente tabata referí na e klup, sino tambe na e edifisio mes, ku a bira konosí komo Kranshi (of Kransgebouw). == Di edifisio pa institushon == Durante añanan siguiente, e edifisio a sigui karga e nòmber “Kranshi”, tambe ora su uso a kambia (inkluso pa enkuentronan di Iglesia Reformá na un periodo kòrtiku).<ref name="Nomber"/> Na añanan 1940, Registro Sivil a kuminsá operá den e mesun edifisio. For di e momento ei, e nòmber “Kranshi” a pasa di un referensia di lugá pa un referensia di institushon. Den kurso di tempu, e término a bira uso komun pa tur servisio relashoná ku registrashon di susesonan di bida, manera nasementu, matrimonio i fayesimentu i pa dokumentonan ofisial.<ref>[https://gobiernu.cw/ministerionan/maneho-di-gobernashon-planifikashon-i-servisio-publiko/servisio-publiko-kranshi-i-ofisina-di-reibeweis/ Servisio Públiko (Kranshi i Ofisina di Reibeweis)], Gobièrnu di Kòrsou</ref> ==Lokalidatnan== Ku e desaroyo di e institushon, Registro Sivil (i kuné e nòmber “Kranshi”) a muda pa diferente lokalidat:<ref>[https://www.facebook.com/groups/17257577140/posts/10160977243972141/ Geschiedenis van Kranshi], [[Facebook|FB]]</ref> * Otrobanda – Curaçaostraat 50 (lokalidat original) * [[Pietermaai]] – lokalidat temporal despues di 1954 * [[Skalo]] – Kas di Pachi de Sola na [[Scharlooweg]] 150–152, desde añanan 1960) * Otrobanda – [[Casa Blanca]] na Roodeweg 40-42, desde 2002 Despues di e traslado pa Skalo, e lokalidat original a bira konosí komo “Kranshi bieu” den boka di pueblo.<ref>{{citeer web|titel=Basis-cursus over de cooperatie|werk=[[Amigoe]]|datum=1978-05-31|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639308:mpeg21:p002}}</ref><ref>{{citeer web|titel=Advertentie Cooperativa di Consumo Botica Wilhelmina|werk=[[Amigoe]]|datum=1973-01-15|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010460312:mpeg21:p010}}<ref></ref><ref>{{citeer web|titel=Advertentie Cooperatieve Spaar- & Credietvereniging Ogem |werk=[[Amigoe]]|datum=1992-07-22|bezochtdatum=2026-07-03|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010644156:mpeg21:p006}}</ref> ==Evolushon i uso== E historia di “Kranshi” ta mustra un evolushon klá di nòmber di un klup sosial (dameskrans) pa nòmber di un edifisio i despues pa nòmber di un institushon gubernamental. Durante e mudansanan di lokalidat, ta importante nota ku e edifisionan nobo ya tabatin nan propio nòmber, manera Kas di Pachi de Sola i Casa Blanca, pero den uso popular, e nòmber “Kranshi” a sigui predominá i a move huntu ku e institushon. Te dia di awe, e término ta keda bibu den idioma diario: hopi residente di Kòrsou ta usa “Kranshi” komo sinonimo pa Registro Sivil, meskos pa su nòmber ofisial "Asuntunan Públiko".<ref>{{citeer web|titel=Groep Ned. Antillen VAN HET ALGEMEEN NEDERLANDSCH VERBOND|werk=[[Amigoe]]|datum=1929-02-09|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280778:mpeg21:p003}}</ref> {{Appendix}} [[:Kategoria:Kòrsou]] [[:Kategoria:Papiamento]] == Vínkulo ku Registro Sivil == Rònt di aña 1940, Registro Sivil a kuminsá operá den e mesun edifisio na Curaçaostraat 50. E departamento tabata responsabel pa registrashon di susesonan di bida, manera nasementu, fayesimentu, matrimonio, divorsio i rekonosimentu, i pa suministrá kopia, ekstrakto i deklarashonnan ofisial.<ref>[https://gobiernu.cw/ministerionan/maneho-di-gobernashon-planifikashon-i-servisio-publiko/servisio-publiko-kranshi-i-ofisina-di-reibeweis/ Servisio Públiko (Kranshi i Ofisina di Reibeweis)], Gobièrnu di Kòrsou</ref> For di e momento ei, e nòmber “Kranshi” a bira estrechamente asosiá ku e institushon gubernamental. Den añanan ku a sigui, Registro Sivil a muda pa diferente lokalidat, mientras e nòmber popular a move huntu ku e departamento. Ku tempu, no solamente pueblo pero tambe organisashon, gobièrnu i Registro Sivil mes, a kuminsá usa e término "Kranshi" den anunsionan públiko, referiendo tantu na e instansia komo na su lokalidat.<ref>{{citeer web|titel=Advertentie Gobièrnu di Kòrsou|werk=[[Amigoe]]|datum=1989-04-21|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642919:mpeg21:p015}}</ref><ref>{{citeer web|titel=Advertentie URA|werk=[[Amigoe]]|datum=1969-07-12|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010463330:mpeg21:p006}}</ref> ===Lokalidatnan === Durante [[siglo 20]] i [[siglo 21|21]], Registro Sivil tabata establesé den diferente edifisio:<ref>[https://www.facebook.com/groups/17257577140/posts/10160977243972141/ Geschiedenis van Kranshi], [[Facebook|FB]]</ref> * Otrobanda – Curaçaostraat 50, lokalidat original ("Kransgebouw") * [[Pietermaai]] – lokalidat temporal despues di 1954 * [[Skalo]] – [[Scharlooweg]] 150-152 desde añanan 1960 (“Kas di Pachi de Sola”) * Otrobanda – Roodeweg 40-42 desde 2002 ("[[Casa Blanca]]") Despues di e traslado pa Skalo, e edifisio original na Otrobanda a bira konosí komo “Kranshi bieu”.<ref>{{citeer web|titel=Basis-cursus over de cooperatie|werk=[[Amigoe]]|datum=1978-05-31|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639308:mpeg21:p002}}</ref><ref>{{citeer web|titel=Advertentie Cooperativa di Consumo Botica Wilhelmina|werk=[[Amigoe]]|datum=1973-01-15|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010460312:mpeg21:p010}}<ref></ref><ref>{{citeer web|titel=Advertentie Cooperatieve Spaar- & Credietvereniging Ogem |werk=[[Amigoe]]|datum=1992-07-22|bezochtdatum=2026-07-03|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010644156:mpeg21:p006}}</ref> Ku e último mudansa pa Casa Blanca, e término “Kranshi” a sigui den uso pa e lokalidat nobo. == Evolushon i uso == Ku tempu, e nifikashon di e término “Kranshi” a pasa for di un klup sosial pa un edifisio spesífiko i despues pa un término general pa Registro Sivil.<ref>{{citeer web|titel=Groep Ned. Antillen VAN HET ALGEMEEN NEDERLANDSCH VERBOND|werk=[[Amigoe]]|datum=1929-02-09|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280778:mpeg21:p003}}</ref> No obstante ku a muda pa edifisionan ku ya tabatin nan propio nòmber (Kas di Pachi de Sola i Casa Blanca), e uso popular di e nòmber “Kranshi” a keda predominá i a wòrdu transferí di un lugá pa otro huntu ku e institushon. E fenómeno aki ta mustra kon un nòmber informal por bira un referensia institushonal i asta remplasá nòmbernan existente den memoria kolektivo. Te dia di awe e palabra “Kranshi” ta fungi den uso comun komo sinónimo pa Registro Sivil. {{Appendix}} [[:Kategoria:Kòrsou]] [[:Kategoria:Papiamento]] ------------------------- Den e “Historia di Kranshi,” e edifisio bieu riba Curaçaostraat den Otrobanda ta wòrdu menshoná promé. Alrededor di aña 1900, e asosiashon di hende muhé “Eendracht maakt Macht” (Unidat Ta Hasi Forsa) a reuní den e edifisio aki pa trabou di man, i el a bira konosí komo e Kransgebouw (Edifisio di Krans). Ora ku e Registro Sivil a muda pa e edifisio aki rònt di 1940, el a haña e nòmber ‘Kranshi’ lihé. E nòmber aki a sigui ora ku e Registro Sivil a muda pa e edifisio ‘Pachi de Sola’ na Scharloo na kuminsamentu di añanan 1960. Na 2002, e edifisio ‘Casa Blanca’ restourá na Otrobanda a wòrdu poné den uso: Scharloo a bira ‘Kranch Bieu’ i Otrobanda ‘Kranchi Nobo’. Pero unda Pietermaai ta pas awor? Na momentu ku Registro Sivil a bandoná e edifisio na Otrobanda na aña 1954, esaki tabata situá na Pietermaai pa algun aña, den e edifisio kaminda awor e ofisina di abogado “Soliana en Bonaparte” ta situá. <ref>https://www.facebook.com/groups/17257577140/posts/10160977243972141/ Geschiedenis van Kranshi], FB</ref> Curaçaostraat 50, un edifisio historiko di 1873, ta konosí awendia komo "Lanthùis Kranshi". ==Evolushon di signifikado== Ku tempu, e nòmber “Kranshi” a pasa for di un klup sosial pa un edifisio spesífiko, nan luga di encuentro na Curacaostraat 50, referi komo "Kransgebouw" of "Kransje", pa despues bira un término general pa Registro Sivil.<ref>Groep Ned. Antillen VAN HET ALGEMEEN NEDERLANDSCH VERBOND.. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 09-02-1929, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 02-07-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280778:mpeg21:p003</ref> Ora e Registro Sivil a kuminsá operá den e edifisio di e klup di dama na Otrobanda, e nòmber “Kranshi” a bira fuertemente asosiá ku e departamento gubernamental. Durante siglo 20 i 21, Registro Sivil a muda pa diferente lugá. E nòmber “Kranshi” a move huntu ku e institushon: * lokalidat original na Otrobanda * traslado pa [[Skalo]] meimei di añanan 1960 - "Kas di Pachi de Sola" na [[Scharlooweg]] 150-152 (awor A.M.Chumaceiro Bulevar 13) * posteriormente mudansa pa [[Casa Blanca]] na Roodeweg Despues di e mudansa pa Skalo, e edifisio original na Curacaostraat 50, Otrobanda a bira konosí komo “Kranshi bieu”.<ref>Basis-cursus over de cooperatie. "Amigoe". Curaçao, 31-05-1978, p. 2. Geraadpleegd op Delpher op 02-07-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639308:mpeg21:p002</ref><ref>Advertentie. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 15-01-1973, p. 10. Geraadpleegd op Delpher op 02-07-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010460312:mpeg21:p010</ref> Desde komienso di siglo 21, e nòmber “Kranshi” ta referí prinsipalmente na Casa Blanca, unda Registro Sivil ta ubiká actualmente i "Kranshi bieu" na Kas di Pachi de Sola. == Uso == Te awendia, hopi residente di Kòrsou ta sigui usa e palabra “Kranshi” komo sinónimo pa Registro Sivil, sin importá su lokalidat ofisial. E término ta un ehèmpel di: *kontinuidad linguístiko *memoria kolektivo *influensia di idioma den formashon di identidat urbano {{Appendix}} --------------- l4p5sy0mk350z5t1i7f1ffcqh27uui8 202956 202955 2026-09-02T22:04:33Z Caribiana 8320 202956 wikitext text/x-wiki __NOINDEX__ {{Variante|c}} {{infobox edificio| variante = c | tipo = [[monumento]] | nomber = Curacaostraat 50 | imagen = Curaçaostraat 50, restoration.png | descripcion = Edifisio bou restorashon na 2023 | nomber2 = Kranshi Bieu | localisa_na = [[Otrobanda]] | luga = [[Willemstad]] | adres = Curacaostraat 50 | pais = {{CUW}} }} '''Curaçaostraat 50''', popularmente konosí komo ''Kranshi Bieu'' òf ''Lanthùis Kranshi'', ta un edifisio monumental den [[Otrobanda]], [[Willemstad]], [[Kòrsou]]. E edifisio ta estrechamente ligá ku e historia di e nòmber [[Kranshi]], ku a bira e nòmber popular pa e servisio di e registro sivil na Kòrsou. E edifisio ta registrá komo monumento protehá i ta forma parti di e patrimonio arkitektóniko i históriko di Otrobanda i di e sentro históriko di Willemstad.<ref name="UNESCO">[https://whc.unesco.org/document/154358 World Heritage List], [[UNESCO]]</ref> Den [[siglo 21|siglo bintiun]], e edifisio a wòrdu restourá i adaptá pa uso residensial turístiko bou di e nòmber ''Lanthùis Kranshi'', mientras ku su karakter históriko a keda konserbá.<ref name="landhuis">[https://www.landhuiskranshi.com/accommodatie/ Landhuis Kranshi], landhuiskranshi.com</ref> == Historia == E edifisio na Curaçaostraat 50 ta data for di 1873 i originalmente tabata un kas di shon grandi.<ref name="landhuis"/> Na 1899, Marie van den Brink a funda e asosiashon di damanan protestant ''Eendracht maakt macht''. E miembronan tabata reuní den e edifisio pa traha obra di man, entre otro kose, bòrdá i brèi. Den uso popular, e asosiashon tabata konosí komo un ''dameskrans'' òf ''dameskransje''. Di e término aki a surgi e nòmber ''Kranshi'', ku despues a keda konektá ku e edifisio.<ref name="Nomber">[https://gobiernu.cw/gob-newsletter-edishon1/ Kranshi, di unda e nomber ei a bin?], gobiernu.cw</ref><ref>{{citeer web|titel=Eendracht maakt Macht|werk=[[Amigoe]]|datum=1911-12-09|bezochtdatum=2026-09-03|via=Delpher.nl|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280051:mpeg21:p003}}</ref><ref name=:"5">{{citeer web|titel=Groep Ned. Antillen VAN HET ALGEMEEN NEDERLANDSCH VERBOND|werk=[[Amigoe]]|datum=1929-02-09|bezochtdatum=2026-09-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280778:mpeg21:p003}}</ref> E edifisio tabatin diferente uso durante su historia. Den e promé parti di [[siglo 20|siglo binti]], e tabata sirbi pa enkuentronan di komunidat protestant, i durante un periodo tambe komo iglesia reformá. Despues e edifisio a wòrdu usa pa diferente aktividat kultural i sosial, inkluyendo Cultureel Centrum Curaçao, sede di sindikato i sitio pa reunion i presentashonnan.<ref name="Nomber"/><ref>[https://www.landhuiskranshi.com/geschiedenis/ Geschiedenis], landhuiskranshi.com</ref> == Vínkulo ku Registro Sivil== Rònt di kuminsamentu di añanan 1940, e edifisio a bira sede di Registro Sivil. E servisio aki ta responsabel pa e registrashon ofisial di aktonan di nasementu, matrimonio i morto.<ref>[https://gobiernu.cw/ministerionan/maneho-di-gobernashon-planifikashon-i-servisio-publiko/servisio-publiko-kranshi-i-ofisina-di-reibeweis/ Servisio Públiko (Kranshi i Ofisina di Reibeweis)], Gobièrnu di Kòrsou</ref> E presensia di Registro Sivil den e edifisio a hasi ku e nòmber ''Kranshi'', ku originalmente tabata referí na e asosiashon di damanan, a bira estrechamente asosiá ku e servisio gubernamental.<ref name="Nomber"/><ref name=:"5"/> Despues ku Registro Sivil a traslada pa un otro edifisio alrededor di 1954, e departamento tabata establesé den varios lokalidat, manera na [[Pietermaai]] i [[Skalo]]. Apesar di e trasladonan, e nòmber ''Kranshi'' a keda den uso pa referí na Registro Sivil, i e edifisio original na Curaçaostraat a bira konosí komo ''Kranshi Bieu''.<ref>{{citeer web|titel=Basis-cursus over de cooperatie|werk=[[Amigoe]]|datum=1978-05-31|bezochtdatum=2026-09-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639308:mpeg21:p002}}</ref><ref>{{citeer web|titel=Advertentie Cooperativa di Consumo Botica Wilhelmina|werk=[[Amigoe]]|datum=1973-01-15|bezochtdatum=2026-09-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010460312:mpeg21:p010}}<ref></ref><ref>{{citeer web|titel=Advertentie Cooperatieve Spaar- & Credietvereniging Ogem |werk=[[Amigoe]]|datum=1992-07-22|bezochtdatum=2026-09-03|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010644156:mpeg21:p006}}</ref> == Arkitektura== Curaçaostraat 50 ta un edifisio grandi i independiente di un solo piso, ku ta pará un tiki patras di e linia di kaya. E edifisio ta konstruí segun un plan den forma di H.<ref name="Monument">[https://curacaomonuments.org/sites/curacaostraat-50/ Curacaostraat 50], curacaomonuments.org</ref> E karakterístikanan prinsipal di e edifisio ta: *tres dak di tipo [[dak di schouder]] *leishi di het kontinuo ku perfil dekorativo *kantonan ku detaye tipo dentil *fachada prinsipal ku un porta sentral ku shùter, flankiá pa bentana ku shùter *bentana adishonal den e dos ala lateral *un sisterna grandi tapá ku akueduktonan den forma di bog patras di e ala pabou.<ref name="Monument"/> E edifisio ta di partikular balor arkitektóniko i kultural pa su tamaño, su plan den forma di H — un forma poko komún den e arkitektura históriko di Kòrsou — i su sistema grandi di kolekshon di awa ku sisterna i akueduktonan.[11] Komo edifisio grandi ku elementonan masha poko mirá na Kòrsou, manera su dak di schouder i diseño típiko, e ta resalta den balor históriko arkitektóniko i kultural.<ref name="Monument"/> {{Appendix}} Na fin di [[siglo 19|siglo diesnuebe]], e kas a bira propiedat i sede di un asosiashon di dama protestant bou di e nòmber ''Eendracht maakt macht'' (Union ta hasi Forsa), fundá na 1899 dor di Marie van den Brink.<ref name="Nomber">[https://gobiernu.cw/gob-newsletter-edishon1/ Kranshi, di unda e nomber ei a bin?], gobiernu.cw</ref><ref>{{citeer web|titel=Eendracht maakt Macht|werk=[[Amigoe]]|datum=1911-12-09|bezochtdatum=2026-09-03|via=Delpher.nl|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280051:mpeg21:p003}}</ref> E grupo aki tabata reuní pa hasi obra di man manera: kosementu, bòrdamentu i breimentu. Debí na e aktividat aki, e edifisio a haña e nòmber hulandes "dameskrans", ku den uso popular na [[papiamentu]] a transformá den "kranshi".<ref name="Nomber"/><ref>{{citeer web|titel=Groep Ned. Antillen VAN HET ALGEMEEN NEDERLANDSCH VERBOND|werk=[[Amigoe]]|datum=1929-02-09|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280778:mpeg21:p003}}</ref> Karakterístikanan prinsipal ta inkluí:<ref name="Monument">[https://curacaomonuments.org/sites/curacaostraat-50/ Curacaostraat 50], curacaomonuments.org</ref> *diseño den forma di H *tres dak di tipo [[dak di schouder]] *leishi di het kontinuo ku perfil dekorativo *kantonan ku detaye tipo dentil *porta sentral ku shùter, flankiá pa bentana ku shùter *bentana adishonal den e ala lateral *un sisterna grandi tapá ku akueduktonan arko patras di e ala pabou. [[:Kategoria:Kòrsou]] [[:Kategoria:Arkitektura]] [[:Kategoria:Monumento protehí]] Durante e añanan despues, Registro Sivil a tin diferente lokalidatnan den Willemstad, mientras ku e nòmber ''Kranshi'' a keda komo e nòmber popular pa e servisio. Ku e traslado aki, e edifisio original na Curaçaostraat 50 a kuminsá wòrdu yamá ''Kranshi Bieu'', pa distingui'é for di e lokalidatnan nobo.<ref>{{citeer web|titel=Basis-cursus over de cooperatie|werk=[[Amigoe]]|datum=1978-05-31|bezochtdatum=2026-09-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639308:mpeg21:p002}}</ref><ref>{{citeer web|titel=Advertentie Cooperativa di Consumo Botica Wilhelmina|werk=[[Amigoe]]|datum=1973-01-15|bezochtdatum=2026-09-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010460312:mpeg21:p010}}<ref></ref><ref>{{citeer web|titel=Advertentie Cooperatieve Spaar- & Credietvereniging Ogem |werk=[[Amigoe]]|datum=1992-07-22|bezochtdatum=2026-09-03|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010644156:mpeg21:p006}}</ref> '''Curaçaostraat 50''', popularmente konosí komo ''Kranshi Bieu'' òf ''Landhuis Kranshi'', ta un edifisio monumental den [[Otrobanda]], [[Willemstad]], [[Kòrsou]]. E edifisio ta estrechamente ligá ku e historia di e nòmber ''Kranshi'', ku a bira e nòmber popular pa e servisio di [[Registro Sivil]] na Kòrsou. E edifisio ta registrá komo monumento protehá i ta forma parti di e patrimonio arkitektóniko i históriko di Otrobanda i di e sentro históriko di Willemstad.[1] Den siglo 21, e edifisio a wòrdu restourá i adaptá pa uso residencial i turístiko bou di e nòmber ''Landhuis Kranshi'', mientras ku su karakter históriko a keda konservá.[2] == Historia == E edifisio na Curaçaostraat 50 ta data di 1873 i originalmente tabata un kas grandi pa un famia di posishon sosial haltu.[2] Na 1899, Marie van den Brink a funda e asosiashon di damanan protestant ''Eendracht maakt macht''. E miembronan tabata reuní den e edifisio pa traha obra di man, entre otro kose, bòrdá i brèi. Den uso popular, e asosiashon tabata konosí komo un ''dameskrans'' òf ''dameskransje''. Di e término aki a surgi e nòmber ''Kranshi'', ku despues a keda konektá ku e edifisio.[3][4][5] E edifisio a tin diferente uso durante su historia. Den e promé parti di siglo 20, e tabata sirbi pa enkuentronan di komunidat protestant, i durante un periodo tambe komo iglesia reformá. Despues e edifisio a wòrdu usa pa diferente aktividatnan kultural i sosial, inkluyendo Cultureel Centrum Curaçao, reunions i presentashonnan.[3][6] == Vínkulo ku Registro Sivil == Rond di kuminsamentu di e añanan 1940, e edifisio a bira sede di Registro Sivil. E servisio aki tabata responsabel pa e registrashon ofisial di aktonan di nasementu, matrimonio i morto.[7][8] E presensia di Registro Sivil den e edifisio a hasi ku e nòmber ''Kranshi'', ku originalmente tabata referí na e asosiashon di damanan, a bira estrechamente asosiá ku e servisio gubernamental.[3][5] Den kuminsamentu di e añanan 1960, Registro Sivil a muda pa Skalo. Apesar di e traslado, e nòmber ''Kranshi'' a sigui usa pa referí na Registro Sivil, i e edifisio original na Curaçaostraat a bira konosí komo ''Kranshi Bieu''.[9] Durante e añanan despues, Registro Sivil a tin diferente lokalidatnan den Willemstad, mientras ku e nòmber ''Kranshi'' a keda komo e nòmber popular pa e servisio. == Arkitektura == Curaçaostraat 50 ta un edifisio grandi i independiente di un solo piso, ku ta pará un tiki patras di e linia di kaya. E edifisio ta konstruí riba un plan den forma di H.[11] E karakterístikanan prinsipal di e edifisio ta: * un plan den forma di H; * tres parti ku kada un tin un [[dak di schouder]]; * daknan ku kaballete i kantonera di piedra, rematá ku pinon; * un leishi kontinuo ku perfil dekorativo; * kantonan ku detaye dekorativo den forma di dentil; * un fachada prinsipal ku un porta sentral ku shùter, flankiá pa bentananan ku shùter; * bentananan adishonal den e dos alan lateral; * un sisterna grandi tapá, ku dos akuedukto arko patras di e ala pabou.[11] E edifisio ta di partikular balor arkitektóniko i kultural pa su tamaño, su plan den forma di H — un forma poko komún den e arkitektura históriko di Kòrsou — i su sistema grandi di rekollekshon di awa ku sisterna i akueduktonan.[11] E edifisio tambe ta kontribuí na e balor di e paisaje urbano monumental di Otrobanda.[1] == Uso aktual == Despues di un proyekto di restaurashon i adaptashon, Curaçaostraat 50 ta sirbi den siglo 21 komo akomodashon turístiko bou di e nòmber ''Landhuis Kranshi''.[2] E uso nobo ta kombina fasilidatnan moderno ku e karakter arkitektóniko di e edifisio históriko. == Importansia históriko == Curaçaostraat 50 ta importante no solamente komo monumento, sino tambe pa e papel ku e edifisio a hunga den e historia di e término ''Kranshi''. E nòmber, ku tin su origen den e asosiashon di damanan ''Eendracht maakt macht'', a pasa di un apodo pa e edifisio pa bira e nòmber popular di Registro Sivil.[3][5] E historia aki ta hasi Curaçaostraat 50 un ehèmpel notable di kon un nòmber ligá na un edifisio por bira parti di e léksiko diario i di e identidad urbana di Willemstad. ------------ == Uso aktual == Signifikashon kultural Curaçaostraat 50 tin un papel klave den: orígen di e término Kranshi historia di Registro Sivil na Kòrsou memoria kolektivo di Otrobanda E edifisio ta representá un punto di transishon entre: *bida sosial (klup di dama) *funshon gubernamental *patrimonio restourá Curaçaostraat 50 in Willemstad (Otrobanda) is a recognized cultural heritage monument on Curaçao. Wikimedia Commons features a high-resolution restoration image of this large, H-shaped historical building, which historically functioned as the Kranshi Bieuw. The property sits on a detached, deep setback lot. == Mira tambe == * [[Kranshi]] {{Appendix}} [[:Kategoria:Kòrsou]] [[:Kategoria:Arkitektura]] [[:Kategoria:Monumento protehí]] ------------------------------- {{infobox edificio| variante = c | tipo = [[monumento]] | nomber = Casa Blanca | imagen = Roodeweg 42 - 44.png | descripcion = | nomber2 = | localisa_na = Roodeweg 42-44, [[Otrobanda]] | luga = [[Willemstad]] | cercania = | adres = | pais = {{CUW}} | fecha_funda = 29 di mart 1859 | estilo = neoklásiko | encarga = Carel Maurits Gaerste | fecha_construccion = 1858-1859 | architect = | material = | contratista = | gasto = | inaugura = | restaura = 1998-2002 | funcion_original = kas di shon | funcion_actual = sede di Registro Sivil di Kòrsou | propietario = Stichting Monumentenzorg Curaçao | status_monumento = monumento di herensia kultural | registra = 1994 }} '''Casa Blanca''' ("Kas Blanku") ta un edifisio monumental-históriko na [[Willemstad]], [[Kòrsou]]. E ta situá na Roodeweg 42-44 den [[Otrobanda]], entre Reuzensteeg i Pieterszsteeg, enfrente di [[Sint-Elisabeth Hospital]] (SEHOS).<ref name=:"1">{{citeer web|titel=Advertentie|werk=[[Amigoe]]|datum=1976-12-11|via=Delpher.nl|bezochtdatum=2026-07-02|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010460945:mpeg21:p008}}</ref> Desde komienso di [[siglo 21|siglo bintiun]], e edifisio ta popularmente konosí komo [[Kranshi]], ora el a bira sede di e Registro Sivil.<ref name=:"2">[https://curacaomonuments.org/sites/roodeweg-42-44/ Roodeweg 42-44], curacaomonuments.org</ref> Huntu ku “La Maravilla” na [[Scharlooweg]] i “Belvédère” na L.B. Smithplein, Casa Blanca ta konsiderá komo un di e promé ehèmpelnan di arkitektura neoklásiko na Kòrsou.<ref name="NAAM">Gladys do Rego-Kuster, [https://naam.cw/2014/11/30/casa-blanca/ Casa Blanca], [[NAAM]]</ref> == Historia == Casa Blanca a wòrdu konstruí den añanan 1858–1859 komo un manshon di status haltu pa Carel Maurits Gaerste (1804–1871), un komersiante prominente, doño di diferente plantashi i propiedat den Otrobanda, i miembro di [[Konseho Kolonial]]. Pa e konstrukshon, el a kumpra vários parsela na banda panort di Roodeweg. Dia 29 di mart 1859, e edifisio a wòrdu deklará habitabel pa outoridatnan.<ref name="FB"/> E kas tabata konosí pa su gran salon di baile, un di e mas grandi riba e isla den e tempu ei, unda tabata organisá enkuentronan sosial, kultural i intelektual.<ref>Marugg, Stanley, [https://www.archiefvriend.com/index.php/ons-kwartaalblad/artikelen-uit-ons-blad/53-lauffer De woonhuizen van de familie Lauffer], De Archiefvriend, september 2009</ref> Durante [[siglo 20|siglo binti], e edifisio a pasa pa diferente fase di uso i dekadensia, inkluyendo komo penshun i burdel. Den e periodo aki, e kondishon di e kas a deteriorá konsiderablemente. Na 1994, Casa Blanca a haña status ofisial komo monumento. Den 1998, Stichting Monumentenzorg Curaçao a kumpra e edifisio i a restourá esaki kompletamente, konservando su karakter históriko i arkitektóniko.<ref name="FB">[https://www.facebook.com/curacaomonuments/posts/past-presentroodeweg-42-44-otrobanda-this-striking-palatial-mansion-later-known-/191481583593342/ Roodeweg 42-44, Otrobanda], FB</ref> E restourashon a haña rekonosemento regional pa su kalidat arkitektóniko.<ref name=:"2"/> For di sèptèmber 2002, e edifisio ta alohá Registro Sivil den kuadro di reutilisashon di patrimonio arkitektóniko den e sentro históriko di Willemstad. Na 2026 a kuminsá un proyekto di renobashon pa mantené i modernisá e edifisio.<ref>[[Dick Drayer]], [https://www.curacao.nu/nieuws/overheid/86733/kranshi-verhuist-tijdelijk-door-verbouwing-hoofdgebouw Kranshi verhuist tijdelijk door verbouwing hoofdgebouw], curacao.nu (6 di mart 2026)</ref> ==Deskripshon== Casa Blanca ta un edifisio monumental di dos piso, konstrui riba un parsela amplio (± 3.250 m²) i diseñá den forma di U ku ta rondoná un patio interno.<ref name=:"1"/><ref name=:"2"/> Karakterístikanan prinsipal ta inkluí: *fachada simétriko ku siete as *fronton triangular riba e parti sentral *balkon dilanti riba un pòrch ku kolumnanan dobbel *bòrdèshi ku trapi hanchu ku ta yega na entrada prinsipal *leishi di het profilá ku detaye dekorativo *kombinashon di diferente tipo di dak (manera [[dak di schouder]] i [[dak di siya]]) Originalmente, e kas tabata parti di un kompleho tipo kurá, ku un edifisio prinsipal i edifisionan anekso (“afdak”). Den e aneksonan aki tabata biba katibu i sirbiente di kas, i den sierto kaso nan tabata di hür.<ref>[https://dutchcaribbeanheritage.org/informatie/monumento-habri-2012-kura-di-otrobanda-koralengebied/ Area di Kura di Otrobanda], dutchcaribbeanheritage.org (2012) </ref><ref>[https://www.scribd.com/doc/111563414/Omd-2012-Koralengebied-Def-15okt12-Nl-Eng-Pap-Op-Volgorde Koralengebied Definitie]</ref> == Uso aktual == Aktualmente, Casa Blanca ta sede di Registro Sivil di Kòrsou, parti di departamento di Asuntunan Públiko. Ku mudansa di e Registro Sivil di Skalo pa Otrobanda, su nòmber popular “Kranshi”, ku a originá na un lokalidat anterior, tambe a transferí pa Casa Blanca. == Mira tambe == * [[Kranshi]] {{Appendix}} [[:Kategoria:Kòrsou]] [[:Kategoria:Arkitektura]] [[:Kategoria:Monumento protehí]] E manshon grandi impreshonante aki, despues konosí komo Casa Blanca, a wòrdu konstruí na 1858-1859 pa Carel Maurits Gaerste. Pa esaki el a kumpra vários parsela na banda panort di Roodeweg. Riba 29 di mart 1859, e kas grandi ta wòrdu deklará habitabel pa e maestro di distrito di Otrobanda. Carel Maurits Gaerste (1804 – 1871), tabata un hòmber prominente i próspero. E tabata miembro di e Konseho Kolonial i doño di plantashonnan Hermanus, Meiberg, i despues Malpais alias ‘’Terburgh à Texel, i Groot i Klein Malpais, alias “Mount Pleasant” i “Weitje”.<ref name="FB"/> Despues ku e edifisio a keda listá komo monumento na 1994, el a wòrdu kumprá pa Stichting Monumentenzorg Curaçao na 1998 i a keda kompletamente restourá.<ref name="FB"/> E trabounan di restourashon a keda bon dokumentá i lo wòrdu post pronto.<ref name="FB">[https://www.facebook.com/curacaomonuments/posts/past-presentroodeweg-42-44-otrobanda-this-striking-palatial-mansion-later-known-/191481583593342/ Roodeweg 42-44, Otrobanda], FB</ref> For di sèptèmber 2002, e edifisio ta akapará ‘’Kranshi’’, e ofisina di Registro Sivil di Kòrsou.<ref name="FB"/> E kas tabata konosí pa su gran salon di baile, konsiderá komo un di e mas grandi riba e isla den e tempu ei, unda tabata organisá enkuentronan sosial, kultural i intelektual.<ref>Marugg, Stanley, [https://www.archiefvriend.com/index.php/ons-kwartaalblad/artikelen-uit-ons-blad/53-lauffer De woonhuizen van de familie Lauffer], De Archiefvriend, september 2009</ref>, tabata organisá enkuentronan kultural i intelektual. Den [[siglo 20|siglo binti]], e edifisio a pasa pa diferente uso: penshun, burdel i posteriormente a bira un edifisio den estado di dekadensia. Despues di un periodo di deterioro, e edifisio a wòrdu kompletamente restourá i adaptá pa uso gubernamental. E restourashon a haña rekonosemento regional pa su kalidat arkitektóniko.<ref name=:"2"/> Na 2026 a kuminsa un proyekto di renobashon di e edifisio na Roodeweg 42.<ref>[[Dick Drayer]], [https://www.curacao.nu/nieuws/overheid/86733/kranshi-verhuist-tijdelijk-door-verbouwing-hoofdgebouw Kranshi verhuist tijdelijk door verbouwing hoofdgebouw], curacao.nu (6 di mart 2026)</ref> == Deskripshon == Casa Blanca ta un edifisio monumental grandi di dos piso, situá un tiki retirá for di kaya riba un parsela amplio (± 3.250 m²).<ref name=:"1"/> E edifisio ta diseña den forma di U ku ta rondoná un patio interno. Karakterístikanan prinsipal ta inkluí:<ref name=:"2"/> *fachada simétriko ku siete as *un fronton triangular riba e parti sentral *balkon dilanti riba un pòrch ku kolumnanan dobbel *bòrdèshi ku trapi hanchu ku ta yega na entrada prinsipal *leishi di het profilá i detaye dekorativo *kombinashon di dak di tipo [[dak di schouder]] i [[dak di siya]] E edifisio (kas di shon), para riba un persela di 3.250 m², tin dos piso i ta konstrui den e forma di un "U" ku ta rondoná un patio. e fachada sensio ku un leshi di het dòrná, ku riba dje un ‘fronton’ triangular. Un bòrdèshi na haltu riba trapi hanchu i kubrí pa un balkon riba pilá ta asentuá su forma rektangular será di e edifisio.<ref name="NAAM"/> E fachada dilanti tin un porch na entrada di e kas, i riba esaki tin un balkon. Originalmente, e kas tabata parti di un kompleho mas grandi ku edifisionan rond di e patio. Originalmente Casa Blanca tabata forma un kompleho tipo "Kurá", ku ta konsisti di un edifisio prinsipal i na su rant edifisionan anekso, tambe yamá "afdak" (kasita di un kamber ku dak di siya òf un dak inkliná (dak di lèsenar), respektivamente). Den e afdaknan aki tabata biba katibu i sirbiente di kas, pero tabata hür nan tambe.<ref>[https://dutchcaribbeanheritage.org/informatie/monumento-habri-2012-kura-di-otrobanda-koralengebied/ Area di Kura di Otrobanda], dutchcaribbeanheritage.org (2012) </ref><ref>[https://www.scribd.com/doc/111563414/Omd-2012-Koralengebied-Def-15okt12-Nl-Eng-Pap-Op-Volgorde Koralengebied Definitie]</ref> == Uso == Aktualmente, Casa Blanca ta sede di Registro Sivil di Kòrsou i di kua el a atkeri e nomber di "Kranshi" den boka di pueblo. E edifisio ta un ehèmpel importante di reutilisashon di patrimonio arkitektóniko den e sentro históriko di Willemstad. Na 1997 Unesco a nombra Willemstad Herensia Mundial. E edifisio ta konosí den boka di pueblo komo Kranshi. E nòmber aki no ta originá di Casa Blanca mes, sino di un otro lokalidat kaminda Registro Sivil tabata ubiká anteriormente. Ku e mudansa di e institushon pa Casa Blanca na komienso di siglo 21, e nòmber popular “Kranshi” a keda asosiá ku e edifisio nobo. == Mira tambe == * [[Kranshi]] == Literatura == * {{citeer boek |auteur=Pauline Pruneti-Winkel |jaar=1990|url= |titel=Scharloo a nineteenth century quarter of Willemstad, Curaçao : historical architecture and its background|via= |uitgever= Edizioni Poligrafico Fiorentino}} {{Appendix}} Roodeweg 42 - 44, Otrobanda E manshon palasial impreshonante aki, despues konosí komo Casa Blanca, a wòrdu konstruí na 1858-1859 pa Carel Maurits Gaerste. Pa esaki el a kumpra vários kavel na parti panort di e Roodeweg. Riba 29 di mart 1859, e kas grandi ta wòrdu deklará habitabel pa e maestro di distrito di Otrobanda. Carel Maurits Gaerste (1804 – 1871), tabata un hòmber prominente i próspero. E tabata miembro di e Konseho Kolonial i doño di plantashonnan Hermanus, Meiberg, i despues Malpais alias ‘’Terburgh à Texel, i Groot i Klein Malpais, alias “Mount Pleasant” i “Weitje”. Despues ku e edifisio a keda lista komo monumento na 1994, el a wòrdu kumprá pa Stichting Monumentenzorg Curaçao na 1998 i a keda kompletamente restourá. E trabounan di restourashon a keda bon dokumentá i lo wòrdu post pronto.<ref>https://www.facebook.com/curacaomonuments/posts/past-presentroodeweg-42-44-otrobanda-this-striking-palatial-mansion-later-known-/191481583593342/ Roodeweg 42-44, Otrobanda], FB</ref> For di sèptèmber 2002, e edifisio ta akapará ‘’Kranshi’’, e ofisina di Registro Sivil di Kòrsou. ----- Casa Blanca ta situá den Área di Koral (Kura) di Otrabanda, ku realmente a kuminsá desaroyá for di e di dos mitar di siglo 19. Un koral (kura) ta un tereno ku muraya ku un edifisio prinsipal i edifisionan eksterno na e randnan, tambe yamá dormitorio òf mitar dak (kasnan chikitu ku un kamber ku un dak di gable (dak di siya) òf un dak inkliná (dak di lèsenar), respektivamente). Katibunan i personal doméstiko tabata biba den e edifisionan eksterno, pero nan tabata destiná tambe pa hür. <ref>https://www.scribd.com/doc/111563414/Omd-2012-Koralengebied-Def-15okt12-Nl-Eng-Pap-Op-Volgorde Koralengebied Definitie]</ref> Desaroyo di e Area di Kurá riba Seru di Otrobanda a kuminsa meimei di siglo 19. Kuranan konosi ta Kura di Shon Ki, Casa Blanca i Kura di Shon Fil. Casa Blanca a konsisti originalmente di un edifisio prinsipal i na su rant edifisionan anekso, tambe yamá "afdak" (kasita di un kamber ku dak di siya òf un dak inkliná (dak di lèsenar), respektivamente). Den e afdaknan aki tabata biba katibu i sirbiente di kas, pero tabata hur nan tambe. Un kompleho asina ta wordu yama Kurá, un fenomeno ku a desaroya desde meimei di siglo 19 riba Seru Otrobanda. ==================, == Nomber Kranshi == E nòmber Kranshi tin un orígen masha pekuliar. E edifisio kaminda Kranshi for di prinsipio tabata ubiká, den pasado tabata un lokalidat Protestant kaminda un klup di hende muhé, yamá ‘Eendracht maakt macht’ tabata reuní regularmente. Na aña 1899 Marie van den Brink, yu muhé di e dominee, a funda e klup aki. Dor ku nan tabata bin huntu speshal pa hasi obra di man manera kose, bòrda i brei nan tabata yama e klup ‘dameskrans’. E nòmber ‘dameskrans’ den boka di e Yu di Kòrsou e tempu ei a bira Kranshi. Mesora esei a bira nòmber di e edifisio tambe.<ref>[https://gobiernu.cw/gob-newsletter-edishon1/ Kranshi, di unda e nomber ei a bin?], gobierno.cw</ref> E edifisio a mantené e nòmber Kranshi, asta ora ku na aña 1930 durante un periodo kòrtiku, Iglesia Reformá a usé pa su enkuentronan. Maske entretantu e nòmber ya no tabata tin su funshon original mas, e edifisio a keda karga e nòmber te na añanan ‘40 momentu ku Registro Sivil a kuminsá operá den dje. Na komienso di añanan ’60 Registro Sivil a muda (huntu ku e nòmber Kranshi) bai Skalo 150-152; kas kaminda anteriormente Pachi de Sola tabata biba. Den boka di pueblo e orei e edifisio original na Otrabanda a haña e nòmber ‘Kranshi bieu’. Na komienso di e siglo aki Kranshi a bolbe muda. Awor e la bai e edifisio neoklásiko restourá yamá ‘Casa Blanca’ situá na Roodeweg 42 nèt enfrente di Hospital Sint Elisabeth (SEHOS). Carel Maurits Gaerste kende tabata doño di diferente edifisio den Otrabanda, entre 1865 i 1884 a kumpra i rekonstruí Casa Blanca komo bibienda. Despues e edifisio a sirbi komo penshun, despues burdel (ka’i biá) i despues segun e la dekaí e la bira asta un dak pa drogadiktonan. Awendia den e famoso edifisio aki nos Registro Sivil ta ubiká. E ta ofisialmente yamá Asuntunan Públiko pero ketu bai Kranshi den boka di pueblo! == Historia == Carel Maurits Gaerste (1804-1871), komersiante, tabata doño di plantashi Malpais (Daniel) i diferente edifisio den Otrobanda. Entre 1865 i 1884 el a kumpra i rekonstruí e kas di shon komo bibienda. Den e ‘salon di baile’ di e kas, ku segun Pauline Prunetti-Winkel tabata esun mas grandi riba e isla den e tempu ei<ref>Marugg, Stanley, [https://www.archiefvriend.com/index.php/ons-kwartaalblad/artikelen-uit-ons-blad/53-lauffer De woonhuizen van de familie Lauffer], De Archiefvriend, september 2009</ref>, tabata organisa enkuentronan kultural i intelektual. Desde komienso di [[siglo 20]] e edifisio a sirbi komo penshun, despues burdel (ka’i biá) i despues, segun esaki tabata dekaí, a bira asta un dak pa drogadiktonan. == Deskripshon == E edifisio (kas di shon), para riba un persela di 3.250 m², tin dos piso i ta konstrui den e forma di un "U" ku ta rondoná un patio. e fachada sensio ku un leshi di het dòrná, ku riba dje un ‘fronton’ triangular. Un bòrdèshi na haltu riba trapi hanchu i kubrí pa un balkon riba pilá ta asentuá su forma rektangular será di e edifisio.<ref name="NAAM"/> E fachada dilanti tin un porch na entrada di e kas, i riba esaki tin un balkon. Dono di e edifisio ta ... Groot vrijstaand monumentaal gebouw van twee verdiepingen, terugliggend van de straat. Het hoofdgebouw van de kraal was oorspronkelijk volledig omringd door extra gebouwen aan de randen van de kraal. U-vormige plattegrond die een patio omsluit. Twee parallelle schilddaken over de voorkant, zadeldaken over de achtervleugels. Zwaar geprofileerde en volledig versierde uitspringende kroonlijst op consoles over de gevels, dentate quoins op hoeken. Voorgevel ingedeeld in zeven assen. Middendeel met driehoekig fronton boven kroonlijst; voorbalkon boven portiek met dubbele zuilen op bordes aan voorzijde met treden. Fronthek met voetmuur en spijlen tussen pilaren. Centrale voorpoort tussen gecanneleerde pilaren, twee extra poorten aan weerszijden. Volledig gerestaureerd als burgerlijke stand (restauratie bekroond met Caribische prijs voor beste restauratiearchitectuur). e ‘salon di baile’ riba e di dos piso Large detached two-storey monumental structure set back from street. Main building of corral originally fully surrounded by additional buildings at edges of corral. U- shaped floor plan enclosing a patio. Two parallel hipped roofs over front section, gable roofs over rear wings. Heavy profiled and fully decorated projecting cornice on consoles over façades, dentate quoins on corners. Front façade laid out in seven axes. Central section with triangular fronton above cornice; front balcony above portico with double columns on front platform with steps. Front fence with footing wall and bars set between pillars. Central front gate between fluted pillars, two additional gates on both sides. Fully restored as Civil Registry (restoration awarded with Carfibbean prize for best restoration architecture).<ref>[https://curacaomonuments.org/sites/roodeweg-42-44/ Roodeweg 42-44], curacaomonument.org</ref> Gran estructura monumental independiente de dos plantas retranqueada de la calle. Edificio principal del corral originalmente totalmente rodeado por edificios adicionales en los bordes del corral. Planta en forma de U que rodea un patio. Dos tejados paralelos a cuatro aguas en la parte delantera, tejados a dos aguas en las alas traseras. Cornisas salientes sobre ménsulas en las fachadas, muy perfiladas y decoradas. Fachada delantera dispuesta en siete ejes. Sección central con frontón triangular sobre cornisa; balcón delantero sobre pórtico con columnas dobles sobre plataforma delantera con escalones. Cerca frontal con muro de zapata y barrotes entre pilares. Puerta delantera central entre pilares estriados, dos puertas adicionales a ambos lados. Totalmente restaurado como Registro Civil (restauración galardonada con el premio Carfibbean a la mejor arquitectura de restauración). 1990: het in verval rakend monumentale herenhuis 'Casa Blanca' met onder andere de rijkst bewerkte gootlijst uit onze historische architectuur. Advertentie openbare verkoop:De opstal CASA BLANCA, staande op een perceel eigendomsgrond groot 3.250 m 2, begrensd door de Roodeweg, de Reuzensteeg en de Pieterszsteeg, kadastraal bekend als Stadsdistrict, Sectie B, no. 543.<ref name=:"1"/> {{Appendix}} [[Kategoria:Monumento protehí]] [[:Kategoria:Kòrsou]] Huntu ku e edifisionan "La Maravilla" na [[Scharlooweg]] 5 i "Belvédère" na Plasa L.B. Smith, e edifisio prinsipal di Casa Blanca ta marka e inisio di arkitektura neoklasisista na Kòrsou i ta di gran balor pa e historia di arkitektura di e isla.<ref name="NAAM">Gladys do Rego-Kuster, [https://naam.cw/2014/11/30/casa-blanca/ Casa Blanca], [[NAAM]]</ref> ----------------------- {{Databox}} '''Kranshi''' ta un término popular na [[Kòrsou]] ku ta referí histórikamente na Registro Sivil lokal<ref>Ofisialmente yamá "Asuntunan Públiko" ku ta inkluí diferente servisio manera registro sivil, registrashon di residente i asuntunan di elekshon.</ref> i, mas ampliamente, na e lugá kaminda e instituto gubernamental aki ta of tabata ubiká. ==Orígen== E nòmber “Kranshi” tin su orígen den e edifisio na [[Curaçaostraat 50]] na Otrobanda. Na 1899, Marie van den Brink, yu muhé di un domi protestant, a funda un klup di dama den Otrobanda ku e lema ''Eendracht maakt macht'' (Union ta hasi Forsa).<ref name="Nomber">[https://gobiernu.cw/gob-newsletter-edishon1/ Kranshi, di unda e nomber ei a bin?], gobiernu.cw</ref><ref>{{citeer web|titel=Eendracht maakt Macht|werk=[[Amigoe]]|datum=1911-12-09|bezochtdatum=2026-07-03|via=Delpher.nl|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280051:mpeg21:p003}}</ref> E miembronan di e klup tabata reuní pa hasi obra di man manera kose, bòrda i brei i pesei e klup tabata konosí komo ''dameskrans''. Den bok'i pueblo ku ta papia [[papiamentu]], e palabra aki a evolushoná fonétikamente te bira “Kranshi”.<ref name="Nomber"/> Rapidamente, e nòmber no solamente tabata referí na e klup, sino tambe na e edifisio mes, ku a bira konosí komo Kranshi (of Kransgebouw). == Di edifisio pa institushon == Durante añanan siguiente, e edifisio a sigui karga e nòmber “Kranshi”, tambe ora su uso a kambia (inkluso pa enkuentronan di Iglesia Reformá na un periodo kòrtiku).<ref name="Nomber"/> Na añanan 1940, Registro Sivil a kuminsá operá den e mesun edifisio. For di e momento ei, e nòmber “Kranshi” a pasa di un referensia di lugá pa un referensia di institushon. Den kurso di tempu, e término a bira uso komun pa tur servisio relashoná ku registrashon di susesonan di bida, manera nasementu, matrimonio i fayesimentu i pa dokumentonan ofisial.<ref>[https://gobiernu.cw/ministerionan/maneho-di-gobernashon-planifikashon-i-servisio-publiko/servisio-publiko-kranshi-i-ofisina-di-reibeweis/ Servisio Públiko (Kranshi i Ofisina di Reibeweis)], Gobièrnu di Kòrsou</ref> ==Lokalidatnan== Ku e desaroyo di e institushon, Registro Sivil (i kuné e nòmber “Kranshi”) a muda pa diferente lokalidat:<ref>[https://www.facebook.com/groups/17257577140/posts/10160977243972141/ Geschiedenis van Kranshi], [[Facebook|FB]]</ref> * Otrobanda – Curaçaostraat 50 (lokalidat original) * [[Pietermaai]] – lokalidat temporal despues di 1954 * [[Skalo]] – Kas di Pachi de Sola na [[Scharlooweg]] 150–152, desde añanan 1960) * Otrobanda – [[Casa Blanca]] na Roodeweg 40-42, desde 2002 Despues di e traslado pa Skalo, e lokalidat original a bira konosí komo “Kranshi bieu” den boka di pueblo.<ref>{{citeer web|titel=Basis-cursus over de cooperatie|werk=[[Amigoe]]|datum=1978-05-31|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639308:mpeg21:p002}}</ref><ref>{{citeer web|titel=Advertentie Cooperativa di Consumo Botica Wilhelmina|werk=[[Amigoe]]|datum=1973-01-15|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010460312:mpeg21:p010}}<ref></ref><ref>{{citeer web|titel=Advertentie Cooperatieve Spaar- & Credietvereniging Ogem |werk=[[Amigoe]]|datum=1992-07-22|bezochtdatum=2026-07-03|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010644156:mpeg21:p006}}</ref> ==Evolushon i uso== E historia di “Kranshi” ta mustra un evolushon klá di nòmber di un klup sosial (dameskrans) pa nòmber di un edifisio i despues pa nòmber di un institushon gubernamental. Durante e mudansanan di lokalidat, ta importante nota ku e edifisionan nobo ya tabatin nan propio nòmber, manera Kas di Pachi de Sola i Casa Blanca, pero den uso popular, e nòmber “Kranshi” a sigui predominá i a move huntu ku e institushon. Te dia di awe, e término ta keda bibu den idioma diario: hopi residente di Kòrsou ta usa “Kranshi” komo sinonimo pa Registro Sivil, meskos pa su nòmber ofisial "Asuntunan Públiko".<ref>{{citeer web|titel=Groep Ned. Antillen VAN HET ALGEMEEN NEDERLANDSCH VERBOND|werk=[[Amigoe]]|datum=1929-02-09|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280778:mpeg21:p003}}</ref> {{Appendix}} [[:Kategoria:Kòrsou]] [[:Kategoria:Papiamento]] == Vínkulo ku Registro Sivil == Rònt di aña 1940, Registro Sivil a kuminsá operá den e mesun edifisio na Curaçaostraat 50. E departamento tabata responsabel pa registrashon di susesonan di bida, manera nasementu, fayesimentu, matrimonio, divorsio i rekonosimentu, i pa suministrá kopia, ekstrakto i deklarashonnan ofisial.<ref>[https://gobiernu.cw/ministerionan/maneho-di-gobernashon-planifikashon-i-servisio-publiko/servisio-publiko-kranshi-i-ofisina-di-reibeweis/ Servisio Públiko (Kranshi i Ofisina di Reibeweis)], Gobièrnu di Kòrsou</ref> For di e momento ei, e nòmber “Kranshi” a bira estrechamente asosiá ku e institushon gubernamental. Den añanan ku a sigui, Registro Sivil a muda pa diferente lokalidat, mientras e nòmber popular a move huntu ku e departamento. Ku tempu, no solamente pueblo pero tambe organisashon, gobièrnu i Registro Sivil mes, a kuminsá usa e término "Kranshi" den anunsionan públiko, referiendo tantu na e instansia komo na su lokalidat.<ref>{{citeer web|titel=Advertentie Gobièrnu di Kòrsou|werk=[[Amigoe]]|datum=1989-04-21|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642919:mpeg21:p015}}</ref><ref>{{citeer web|titel=Advertentie URA|werk=[[Amigoe]]|datum=1969-07-12|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010463330:mpeg21:p006}}</ref> ===Lokalidatnan === Durante [[siglo 20]] i [[siglo 21|21]], Registro Sivil tabata establesé den diferente edifisio:<ref>[https://www.facebook.com/groups/17257577140/posts/10160977243972141/ Geschiedenis van Kranshi], [[Facebook|FB]]</ref> * Otrobanda – Curaçaostraat 50, lokalidat original ("Kransgebouw") * [[Pietermaai]] – lokalidat temporal despues di 1954 * [[Skalo]] – [[Scharlooweg]] 150-152 desde añanan 1960 (“Kas di Pachi de Sola”) * Otrobanda – Roodeweg 40-42 desde 2002 ("[[Casa Blanca]]") Despues di e traslado pa Skalo, e edifisio original na Otrobanda a bira konosí komo “Kranshi bieu”.<ref>{{citeer web|titel=Basis-cursus over de cooperatie|werk=[[Amigoe]]|datum=1978-05-31|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639308:mpeg21:p002}}</ref><ref>{{citeer web|titel=Advertentie Cooperativa di Consumo Botica Wilhelmina|werk=[[Amigoe]]|datum=1973-01-15|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010460312:mpeg21:p010}}<ref></ref><ref>{{citeer web|titel=Advertentie Cooperatieve Spaar- & Credietvereniging Ogem |werk=[[Amigoe]]|datum=1992-07-22|bezochtdatum=2026-07-03|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010644156:mpeg21:p006}}</ref> Ku e último mudansa pa Casa Blanca, e término “Kranshi” a sigui den uso pa e lokalidat nobo. == Evolushon i uso == Ku tempu, e nifikashon di e término “Kranshi” a pasa for di un klup sosial pa un edifisio spesífiko i despues pa un término general pa Registro Sivil.<ref>{{citeer web|titel=Groep Ned. Antillen VAN HET ALGEMEEN NEDERLANDSCH VERBOND|werk=[[Amigoe]]|datum=1929-02-09|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280778:mpeg21:p003}}</ref> No obstante ku a muda pa edifisionan ku ya tabatin nan propio nòmber (Kas di Pachi de Sola i Casa Blanca), e uso popular di e nòmber “Kranshi” a keda predominá i a wòrdu transferí di un lugá pa otro huntu ku e institushon. E fenómeno aki ta mustra kon un nòmber informal por bira un referensia institushonal i asta remplasá nòmbernan existente den memoria kolektivo. Te dia di awe e palabra “Kranshi” ta fungi den uso comun komo sinónimo pa Registro Sivil. {{Appendix}} [[:Kategoria:Kòrsou]] [[:Kategoria:Papiamento]] ------------------------- Den e “Historia di Kranshi,” e edifisio bieu riba Curaçaostraat den Otrobanda ta wòrdu menshoná promé. Alrededor di aña 1900, e asosiashon di hende muhé “Eendracht maakt Macht” (Unidat Ta Hasi Forsa) a reuní den e edifisio aki pa trabou di man, i el a bira konosí komo e Kransgebouw (Edifisio di Krans). Ora ku e Registro Sivil a muda pa e edifisio aki rònt di 1940, el a haña e nòmber ‘Kranshi’ lihé. E nòmber aki a sigui ora ku e Registro Sivil a muda pa e edifisio ‘Pachi de Sola’ na Scharloo na kuminsamentu di añanan 1960. Na 2002, e edifisio ‘Casa Blanca’ restourá na Otrobanda a wòrdu poné den uso: Scharloo a bira ‘Kranch Bieu’ i Otrobanda ‘Kranchi Nobo’. Pero unda Pietermaai ta pas awor? Na momentu ku Registro Sivil a bandoná e edifisio na Otrobanda na aña 1954, esaki tabata situá na Pietermaai pa algun aña, den e edifisio kaminda awor e ofisina di abogado “Soliana en Bonaparte” ta situá. <ref>https://www.facebook.com/groups/17257577140/posts/10160977243972141/ Geschiedenis van Kranshi], FB</ref> Curaçaostraat 50, un edifisio historiko di 1873, ta konosí awendia komo "Lanthùis Kranshi". ==Evolushon di signifikado== Ku tempu, e nòmber “Kranshi” a pasa for di un klup sosial pa un edifisio spesífiko, nan luga di encuentro na Curacaostraat 50, referi komo "Kransgebouw" of "Kransje", pa despues bira un término general pa Registro Sivil.<ref>Groep Ned. Antillen VAN HET ALGEMEEN NEDERLANDSCH VERBOND.. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 09-02-1929, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 02-07-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280778:mpeg21:p003</ref> Ora e Registro Sivil a kuminsá operá den e edifisio di e klup di dama na Otrobanda, e nòmber “Kranshi” a bira fuertemente asosiá ku e departamento gubernamental. Durante siglo 20 i 21, Registro Sivil a muda pa diferente lugá. E nòmber “Kranshi” a move huntu ku e institushon: * lokalidat original na Otrobanda * traslado pa [[Skalo]] meimei di añanan 1960 - "Kas di Pachi de Sola" na [[Scharlooweg]] 150-152 (awor A.M.Chumaceiro Bulevar 13) * posteriormente mudansa pa [[Casa Blanca]] na Roodeweg Despues di e mudansa pa Skalo, e edifisio original na Curacaostraat 50, Otrobanda a bira konosí komo “Kranshi bieu”.<ref>Basis-cursus over de cooperatie. "Amigoe". Curaçao, 31-05-1978, p. 2. Geraadpleegd op Delpher op 02-07-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639308:mpeg21:p002</ref><ref>Advertentie. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 15-01-1973, p. 10. Geraadpleegd op Delpher op 02-07-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010460312:mpeg21:p010</ref> Desde komienso di siglo 21, e nòmber “Kranshi” ta referí prinsipalmente na Casa Blanca, unda Registro Sivil ta ubiká actualmente i "Kranshi bieu" na Kas di Pachi de Sola. == Uso == Te awendia, hopi residente di Kòrsou ta sigui usa e palabra “Kranshi” komo sinónimo pa Registro Sivil, sin importá su lokalidat ofisial. E término ta un ehèmpel di: *kontinuidad linguístiko *memoria kolektivo *influensia di idioma den formashon di identidat urbano {{Appendix}} --------------- 1o6b3r2r1qdsyw1nigqsw8w3rdcg3fh 202957 202956 2026-09-02T22:07:26Z Caribiana 8320 202957 wikitext text/x-wiki __NOINDEX__ {{Variante|c}} {{infobox edificio| variante = c | tipo = [[monumento]] | nomber = Curacaostraat 50 | imagen = Curaçaostraat 50, restoration.png | descripcion = Edifisio bou restorashon na 2023 | nomber2 = Kranshi Bieu | localisa_na = [[Otrobanda]] | luga = [[Willemstad]] | adres = Curacaostraat 50 | pais = {{CUW}} }} '''Curaçaostraat 50''', popularmente konosí komo ''Kranshi Bieu'' òf ''Lanthùis Kranshi'', ta un edifisio monumental den [[Otrobanda]], [[Willemstad]], [[Kòrsou]]. E edifisio ta estrechamente ligá ku e historia di e nòmber [[Kranshi]], ku a bira e nòmber popular pa e servisio di e registro sivil na Kòrsou. E edifisio ta registrá komo monumento protehá i ta forma parti di e patrimonio arkitektóniko i históriko di Otrobanda i di e sentro históriko di Willemstad.<ref name="UNESCO">[https://whc.unesco.org/document/154358 World Heritage List], [[UNESCO]]</ref> Den [[siglo 21|siglo bintiun]], e edifisio a wòrdu restourá i adaptá pa uso residensial turístiko bou di e nòmber ''Lanthùis Kranshi'', mientras ku su karakter históriko a keda konserbá.<ref name="landhuis">[https://www.landhuiskranshi.com/accommodatie/ Landhuis Kranshi], landhuiskranshi.com</ref> == Historia == E edifisio na Curaçaostraat 50 ta data for di 1873 i originalmente tabata un kas di shon grandi.<ref name="landhuis"/> Na 1899, Marie van den Brink a funda e asosiashon di damanan protestant ''Eendracht maakt macht''. E miembronan tabata reuní den e edifisio pa traha obra di man, entre otro kose, bòrdá i brèi. Den uso popular, e asosiashon tabata konosí komo un ''dameskrans'' òf ''dameskransje''. Di e término aki a surgi e nòmber ''Kranshi'', ku despues a keda konektá ku e edifisio.<ref name="Nomber">[https://gobiernu.cw/gob-newsletter-edishon1/ Kranshi, di unda e nomber ei a bin?], gobiernu.cw</ref><ref>{{citeer web|titel=Eendracht maakt Macht|werk=[[Amigoe]]|datum=1911-12-09|bezochtdatum=2026-09-03|via=Delpher.nl|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280051:mpeg21:p003}}</ref><ref name=:"5">{{citeer web|titel=Groep Ned. Antillen VAN HET ALGEMEEN NEDERLANDSCH VERBOND|werk=[[Amigoe]]|datum=1929-02-09|bezochtdatum=2026-09-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280778:mpeg21:p003}}</ref> E edifisio tabatin diferente uso durante su historia. Den e promé parti di [[siglo 20|siglo binti]], e tabata sirbi pa enkuentronan di komunidat protestant, i durante un periodo tambe komo iglesia reformá. Despues e edifisio a wòrdu usa pa diferente aktividat kultural i sosial, inkluyendo Cultureel Centrum Curaçao, sede di sindikato i sitio pa reunion i presentashonnan.<ref name="Nomber"/><ref>[https://www.landhuiskranshi.com/geschiedenis/ Geschiedenis], landhuiskranshi.com</ref> == Vínkulo ku Registro Sivil== Rònt di kuminsamentu di añanan 1940, e edifisio a bira sede di Registro Sivil. E servisio aki ta responsabel pa e registrashon ofisial di aktonan di nasementu, matrimonio i morto.<ref>[https://gobiernu.cw/ministerionan/maneho-di-gobernashon-planifikashon-i-servisio-publiko/servisio-publiko-kranshi-i-ofisina-di-reibeweis/ Servisio Públiko (Kranshi i Ofisina di Reibeweis)], Gobièrnu di Kòrsou</ref> E presensia di Registro Sivil den e edifisio a hasi ku e nòmber ''Kranshi'', ku originalmente tabata referí na e asosiashon di damanan, a bira estrechamente asosiá ku e servisio gubernamental.<ref name="Nomber"/><ref name=:"5"/> Despues ku Registro Sivil a traslada pa un otro edifisio alrededor di 1954, e departamento tabata establesé den varios lokalidat, manera na [[Pietermaai]] i [[Skalo]]. Apesar di e trasladonan, e nòmber ''Kranshi'' a keda den uso pa referí na Registro Sivil, i e edifisio original na Curaçaostraat a bira konosí komo ''Kranshi Bieu''.<ref>{{citeer web|titel=Basis-cursus over de cooperatie|werk=[[Amigoe]]|datum=1978-05-31|bezochtdatum=2026-09-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639308:mpeg21:p002}}</ref><ref>{{citeer web|titel=Advertentie Cooperativa di Consumo Botica Wilhelmina|werk=[[Amigoe]]|datum=1973-01-15|bezochtdatum=2026-09-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010460312:mpeg21:p010}}<ref></ref><ref>{{citeer web|titel=Advertentie Cooperatieve Spaar- & Credietvereniging Ogem |werk=[[Amigoe]]|datum=1992-07-22|bezochtdatum=2026-09-03|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010644156:mpeg21:p006}}</ref> == Arkitektura== Curaçaostraat 50 ta un edifisio grandi i independiente di un solo piso, ku ta pará un tiki patras di e linia di kaya. E edifisio ta konstruí segun un plan den forma di H.<ref name="Monument">[https://curacaomonuments.org/sites/curacaostraat-50/ Curacaostraat 50], curacaomonuments.org</ref> E karakterístikanan prinsipal di e edifisio ta: *tres dak di tipo [[dak di schouder]] *leishi di het kontinuo ku perfil dekorativo *kantonan ku detaye tipo dentil *fachada prinsipal ku un porta sentral ku shùter, flankiá pa bentana ku shùter *bentana adishonal den e dos ala lateral *un renbak grandi tapá ku akueduktonan den forma di bog patras di e ala pabou.<ref name="Monument"/> E edifisio ta di partikular balor arkitektóniko i kultural pa su tamaño, su plan den forma di H — un forma poko komún den e arkitektura históriko di Kòrsou — i su sistema grandi di kolekshon di awa ku renbak i akueduktonan.<ref name="Monument"/> {{Appendix}} Na fin di [[siglo 19|siglo diesnuebe]], e kas a bira propiedat i sede di un asosiashon di dama protestant bou di e nòmber ''Eendracht maakt macht'' (Union ta hasi Forsa), fundá na 1899 dor di Marie van den Brink.<ref name="Nomber">[https://gobiernu.cw/gob-newsletter-edishon1/ Kranshi, di unda e nomber ei a bin?], gobiernu.cw</ref><ref>{{citeer web|titel=Eendracht maakt Macht|werk=[[Amigoe]]|datum=1911-12-09|bezochtdatum=2026-09-03|via=Delpher.nl|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280051:mpeg21:p003}}</ref> E grupo aki tabata reuní pa hasi obra di man manera: kosementu, bòrdamentu i breimentu. Debí na e aktividat aki, e edifisio a haña e nòmber hulandes "dameskrans", ku den uso popular na [[papiamentu]] a transformá den "kranshi".<ref name="Nomber"/><ref>{{citeer web|titel=Groep Ned. Antillen VAN HET ALGEMEEN NEDERLANDSCH VERBOND|werk=[[Amigoe]]|datum=1929-02-09|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280778:mpeg21:p003}}</ref> Karakterístikanan prinsipal ta inkluí:<ref name="Monument">[https://curacaomonuments.org/sites/curacaostraat-50/ Curacaostraat 50], curacaomonuments.org</ref> *diseño den forma di H *tres dak di tipo [[dak di schouder]] *leishi di het kontinuo ku perfil dekorativo *kantonan ku detaye tipo dentil *porta sentral ku shùter, flankiá pa bentana ku shùter *bentana adishonal den e ala lateral *un sisterna grandi tapá ku akueduktonan arko patras di e ala pabou. [[:Kategoria:Kòrsou]] [[:Kategoria:Arkitektura]] [[:Kategoria:Monumento protehí]] Durante e añanan despues, Registro Sivil a tin diferente lokalidatnan den Willemstad, mientras ku e nòmber ''Kranshi'' a keda komo e nòmber popular pa e servisio. Ku e traslado aki, e edifisio original na Curaçaostraat 50 a kuminsá wòrdu yamá ''Kranshi Bieu'', pa distingui'é for di e lokalidatnan nobo.<ref>{{citeer web|titel=Basis-cursus over de cooperatie|werk=[[Amigoe]]|datum=1978-05-31|bezochtdatum=2026-09-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639308:mpeg21:p002}}</ref><ref>{{citeer web|titel=Advertentie Cooperativa di Consumo Botica Wilhelmina|werk=[[Amigoe]]|datum=1973-01-15|bezochtdatum=2026-09-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010460312:mpeg21:p010}}<ref></ref><ref>{{citeer web|titel=Advertentie Cooperatieve Spaar- & Credietvereniging Ogem |werk=[[Amigoe]]|datum=1992-07-22|bezochtdatum=2026-09-03|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010644156:mpeg21:p006}}</ref> '''Curaçaostraat 50''', popularmente konosí komo ''Kranshi Bieu'' òf ''Landhuis Kranshi'', ta un edifisio monumental den [[Otrobanda]], [[Willemstad]], [[Kòrsou]]. E edifisio ta estrechamente ligá ku e historia di e nòmber ''Kranshi'', ku a bira e nòmber popular pa e servisio di [[Registro Sivil]] na Kòrsou. E edifisio ta registrá komo monumento protehá i ta forma parti di e patrimonio arkitektóniko i históriko di Otrobanda i di e sentro históriko di Willemstad.[1] Den siglo 21, e edifisio a wòrdu restourá i adaptá pa uso residencial i turístiko bou di e nòmber ''Landhuis Kranshi'', mientras ku su karakter históriko a keda konservá.[2] == Historia == E edifisio na Curaçaostraat 50 ta data di 1873 i originalmente tabata un kas grandi pa un famia di posishon sosial haltu.[2] Na 1899, Marie van den Brink a funda e asosiashon di damanan protestant ''Eendracht maakt macht''. E miembronan tabata reuní den e edifisio pa traha obra di man, entre otro kose, bòrdá i brèi. Den uso popular, e asosiashon tabata konosí komo un ''dameskrans'' òf ''dameskransje''. Di e término aki a surgi e nòmber ''Kranshi'', ku despues a keda konektá ku e edifisio.[3][4][5] E edifisio a tin diferente uso durante su historia. Den e promé parti di siglo 20, e tabata sirbi pa enkuentronan di komunidat protestant, i durante un periodo tambe komo iglesia reformá. Despues e edifisio a wòrdu usa pa diferente aktividatnan kultural i sosial, inkluyendo Cultureel Centrum Curaçao, reunions i presentashonnan.[3][6] == Vínkulo ku Registro Sivil == Rond di kuminsamentu di e añanan 1940, e edifisio a bira sede di Registro Sivil. E servisio aki tabata responsabel pa e registrashon ofisial di aktonan di nasementu, matrimonio i morto.[7][8] E presensia di Registro Sivil den e edifisio a hasi ku e nòmber ''Kranshi'', ku originalmente tabata referí na e asosiashon di damanan, a bira estrechamente asosiá ku e servisio gubernamental.[3][5] Den kuminsamentu di e añanan 1960, Registro Sivil a muda pa Skalo. Apesar di e traslado, e nòmber ''Kranshi'' a sigui usa pa referí na Registro Sivil, i e edifisio original na Curaçaostraat a bira konosí komo ''Kranshi Bieu''.[9] Durante e añanan despues, Registro Sivil a tin diferente lokalidatnan den Willemstad, mientras ku e nòmber ''Kranshi'' a keda komo e nòmber popular pa e servisio. == Arkitektura == Curaçaostraat 50 ta un edifisio grandi i independiente di un solo piso, ku ta pará un tiki patras di e linia di kaya. E edifisio ta konstruí riba un plan den forma di H.[11] E karakterístikanan prinsipal di e edifisio ta: * un plan den forma di H; * tres parti ku kada un tin un [[dak di schouder]]; * daknan ku kaballete i kantonera di piedra, rematá ku pinon; * un leishi kontinuo ku perfil dekorativo; * kantonan ku detaye dekorativo den forma di dentil; * un fachada prinsipal ku un porta sentral ku shùter, flankiá pa bentananan ku shùter; * bentananan adishonal den e dos alan lateral; * un sisterna grandi tapá, ku dos akuedukto arko patras di e ala pabou.[11] E edifisio ta di partikular balor arkitektóniko i kultural pa su tamaño, su plan den forma di H — un forma poko komún den e arkitektura históriko di Kòrsou — i su sistema grandi di rekollekshon di awa ku sisterna i akueduktonan.[11] E edifisio tambe ta kontribuí na e balor di e paisaje urbano monumental di Otrobanda.[1] == Uso aktual == Despues di un proyekto di restaurashon i adaptashon, Curaçaostraat 50 ta sirbi den siglo 21 komo akomodashon turístiko bou di e nòmber ''Landhuis Kranshi''.[2] E uso nobo ta kombina fasilidatnan moderno ku e karakter arkitektóniko di e edifisio históriko. == Importansia históriko == Curaçaostraat 50 ta importante no solamente komo monumento, sino tambe pa e papel ku e edifisio a hunga den e historia di e término ''Kranshi''. E nòmber, ku tin su origen den e asosiashon di damanan ''Eendracht maakt macht'', a pasa di un apodo pa e edifisio pa bira e nòmber popular di Registro Sivil.[3][5] E historia aki ta hasi Curaçaostraat 50 un ehèmpel notable di kon un nòmber ligá na un edifisio por bira parti di e léksiko diario i di e identidad urbana di Willemstad. ------------ == Uso aktual == Signifikashon kultural Curaçaostraat 50 tin un papel klave den: orígen di e término Kranshi historia di Registro Sivil na Kòrsou memoria kolektivo di Otrobanda E edifisio ta representá un punto di transishon entre: *bida sosial (klup di dama) *funshon gubernamental *patrimonio restourá Curaçaostraat 50 in Willemstad (Otrobanda) is a recognized cultural heritage monument on Curaçao. Wikimedia Commons features a high-resolution restoration image of this large, H-shaped historical building, which historically functioned as the Kranshi Bieuw. The property sits on a detached, deep setback lot. == Mira tambe == * [[Kranshi]] {{Appendix}} [[:Kategoria:Kòrsou]] [[:Kategoria:Arkitektura]] [[:Kategoria:Monumento protehí]] ------------------------------- {{infobox edificio| variante = c | tipo = [[monumento]] | nomber = Casa Blanca | imagen = Roodeweg 42 - 44.png | descripcion = | nomber2 = | localisa_na = Roodeweg 42-44, [[Otrobanda]] | luga = [[Willemstad]] | cercania = | adres = | pais = {{CUW}} | fecha_funda = 29 di mart 1859 | estilo = neoklásiko | encarga = Carel Maurits Gaerste | fecha_construccion = 1858-1859 | architect = | material = | contratista = | gasto = | inaugura = | restaura = 1998-2002 | funcion_original = kas di shon | funcion_actual = sede di Registro Sivil di Kòrsou | propietario = Stichting Monumentenzorg Curaçao | status_monumento = monumento di herensia kultural | registra = 1994 }} '''Casa Blanca''' ("Kas Blanku") ta un edifisio monumental-históriko na [[Willemstad]], [[Kòrsou]]. E ta situá na Roodeweg 42-44 den [[Otrobanda]], entre Reuzensteeg i Pieterszsteeg, enfrente di [[Sint-Elisabeth Hospital]] (SEHOS).<ref name=:"1">{{citeer web|titel=Advertentie|werk=[[Amigoe]]|datum=1976-12-11|via=Delpher.nl|bezochtdatum=2026-07-02|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010460945:mpeg21:p008}}</ref> Desde komienso di [[siglo 21|siglo bintiun]], e edifisio ta popularmente konosí komo [[Kranshi]], ora el a bira sede di e Registro Sivil.<ref name=:"2">[https://curacaomonuments.org/sites/roodeweg-42-44/ Roodeweg 42-44], curacaomonuments.org</ref> Huntu ku “La Maravilla” na [[Scharlooweg]] i “Belvédère” na L.B. Smithplein, Casa Blanca ta konsiderá komo un di e promé ehèmpelnan di arkitektura neoklásiko na Kòrsou.<ref name="NAAM">Gladys do Rego-Kuster, [https://naam.cw/2014/11/30/casa-blanca/ Casa Blanca], [[NAAM]]</ref> == Historia == Casa Blanca a wòrdu konstruí den añanan 1858–1859 komo un manshon di status haltu pa Carel Maurits Gaerste (1804–1871), un komersiante prominente, doño di diferente plantashi i propiedat den Otrobanda, i miembro di [[Konseho Kolonial]]. Pa e konstrukshon, el a kumpra vários parsela na banda panort di Roodeweg. Dia 29 di mart 1859, e edifisio a wòrdu deklará habitabel pa outoridatnan.<ref name="FB"/> E kas tabata konosí pa su gran salon di baile, un di e mas grandi riba e isla den e tempu ei, unda tabata organisá enkuentronan sosial, kultural i intelektual.<ref>Marugg, Stanley, [https://www.archiefvriend.com/index.php/ons-kwartaalblad/artikelen-uit-ons-blad/53-lauffer De woonhuizen van de familie Lauffer], De Archiefvriend, september 2009</ref> Durante [[siglo 20|siglo binti], e edifisio a pasa pa diferente fase di uso i dekadensia, inkluyendo komo penshun i burdel. Den e periodo aki, e kondishon di e kas a deteriorá konsiderablemente. Na 1994, Casa Blanca a haña status ofisial komo monumento. Den 1998, Stichting Monumentenzorg Curaçao a kumpra e edifisio i a restourá esaki kompletamente, konservando su karakter históriko i arkitektóniko.<ref name="FB">[https://www.facebook.com/curacaomonuments/posts/past-presentroodeweg-42-44-otrobanda-this-striking-palatial-mansion-later-known-/191481583593342/ Roodeweg 42-44, Otrobanda], FB</ref> E restourashon a haña rekonosemento regional pa su kalidat arkitektóniko.<ref name=:"2"/> For di sèptèmber 2002, e edifisio ta alohá Registro Sivil den kuadro di reutilisashon di patrimonio arkitektóniko den e sentro históriko di Willemstad. Na 2026 a kuminsá un proyekto di renobashon pa mantené i modernisá e edifisio.<ref>[[Dick Drayer]], [https://www.curacao.nu/nieuws/overheid/86733/kranshi-verhuist-tijdelijk-door-verbouwing-hoofdgebouw Kranshi verhuist tijdelijk door verbouwing hoofdgebouw], curacao.nu (6 di mart 2026)</ref> ==Deskripshon== Casa Blanca ta un edifisio monumental di dos piso, konstrui riba un parsela amplio (± 3.250 m²) i diseñá den forma di U ku ta rondoná un patio interno.<ref name=:"1"/><ref name=:"2"/> Karakterístikanan prinsipal ta inkluí: *fachada simétriko ku siete as *fronton triangular riba e parti sentral *balkon dilanti riba un pòrch ku kolumnanan dobbel *bòrdèshi ku trapi hanchu ku ta yega na entrada prinsipal *leishi di het profilá ku detaye dekorativo *kombinashon di diferente tipo di dak (manera [[dak di schouder]] i [[dak di siya]]) Originalmente, e kas tabata parti di un kompleho tipo kurá, ku un edifisio prinsipal i edifisionan anekso (“afdak”). Den e aneksonan aki tabata biba katibu i sirbiente di kas, i den sierto kaso nan tabata di hür.<ref>[https://dutchcaribbeanheritage.org/informatie/monumento-habri-2012-kura-di-otrobanda-koralengebied/ Area di Kura di Otrobanda], dutchcaribbeanheritage.org (2012) </ref><ref>[https://www.scribd.com/doc/111563414/Omd-2012-Koralengebied-Def-15okt12-Nl-Eng-Pap-Op-Volgorde Koralengebied Definitie]</ref> == Uso aktual == Aktualmente, Casa Blanca ta sede di Registro Sivil di Kòrsou, parti di departamento di Asuntunan Públiko. Ku mudansa di e Registro Sivil di Skalo pa Otrobanda, su nòmber popular “Kranshi”, ku a originá na un lokalidat anterior, tambe a transferí pa Casa Blanca. == Mira tambe == * [[Kranshi]] {{Appendix}} [[:Kategoria:Kòrsou]] [[:Kategoria:Arkitektura]] [[:Kategoria:Monumento protehí]] E manshon grandi impreshonante aki, despues konosí komo Casa Blanca, a wòrdu konstruí na 1858-1859 pa Carel Maurits Gaerste. Pa esaki el a kumpra vários parsela na banda panort di Roodeweg. Riba 29 di mart 1859, e kas grandi ta wòrdu deklará habitabel pa e maestro di distrito di Otrobanda. Carel Maurits Gaerste (1804 – 1871), tabata un hòmber prominente i próspero. E tabata miembro di e Konseho Kolonial i doño di plantashonnan Hermanus, Meiberg, i despues Malpais alias ‘’Terburgh à Texel, i Groot i Klein Malpais, alias “Mount Pleasant” i “Weitje”.<ref name="FB"/> Despues ku e edifisio a keda listá komo monumento na 1994, el a wòrdu kumprá pa Stichting Monumentenzorg Curaçao na 1998 i a keda kompletamente restourá.<ref name="FB"/> E trabounan di restourashon a keda bon dokumentá i lo wòrdu post pronto.<ref name="FB">[https://www.facebook.com/curacaomonuments/posts/past-presentroodeweg-42-44-otrobanda-this-striking-palatial-mansion-later-known-/191481583593342/ Roodeweg 42-44, Otrobanda], FB</ref> For di sèptèmber 2002, e edifisio ta akapará ‘’Kranshi’’, e ofisina di Registro Sivil di Kòrsou.<ref name="FB"/> E kas tabata konosí pa su gran salon di baile, konsiderá komo un di e mas grandi riba e isla den e tempu ei, unda tabata organisá enkuentronan sosial, kultural i intelektual.<ref>Marugg, Stanley, [https://www.archiefvriend.com/index.php/ons-kwartaalblad/artikelen-uit-ons-blad/53-lauffer De woonhuizen van de familie Lauffer], De Archiefvriend, september 2009</ref>, tabata organisá enkuentronan kultural i intelektual. Den [[siglo 20|siglo binti]], e edifisio a pasa pa diferente uso: penshun, burdel i posteriormente a bira un edifisio den estado di dekadensia. Despues di un periodo di deterioro, e edifisio a wòrdu kompletamente restourá i adaptá pa uso gubernamental. E restourashon a haña rekonosemento regional pa su kalidat arkitektóniko.<ref name=:"2"/> Na 2026 a kuminsa un proyekto di renobashon di e edifisio na Roodeweg 42.<ref>[[Dick Drayer]], [https://www.curacao.nu/nieuws/overheid/86733/kranshi-verhuist-tijdelijk-door-verbouwing-hoofdgebouw Kranshi verhuist tijdelijk door verbouwing hoofdgebouw], curacao.nu (6 di mart 2026)</ref> == Deskripshon == Casa Blanca ta un edifisio monumental grandi di dos piso, situá un tiki retirá for di kaya riba un parsela amplio (± 3.250 m²).<ref name=:"1"/> E edifisio ta diseña den forma di U ku ta rondoná un patio interno. Karakterístikanan prinsipal ta inkluí:<ref name=:"2"/> *fachada simétriko ku siete as *un fronton triangular riba e parti sentral *balkon dilanti riba un pòrch ku kolumnanan dobbel *bòrdèshi ku trapi hanchu ku ta yega na entrada prinsipal *leishi di het profilá i detaye dekorativo *kombinashon di dak di tipo [[dak di schouder]] i [[dak di siya]] E edifisio (kas di shon), para riba un persela di 3.250 m², tin dos piso i ta konstrui den e forma di un "U" ku ta rondoná un patio. e fachada sensio ku un leshi di het dòrná, ku riba dje un ‘fronton’ triangular. Un bòrdèshi na haltu riba trapi hanchu i kubrí pa un balkon riba pilá ta asentuá su forma rektangular será di e edifisio.<ref name="NAAM"/> E fachada dilanti tin un porch na entrada di e kas, i riba esaki tin un balkon. Originalmente, e kas tabata parti di un kompleho mas grandi ku edifisionan rond di e patio. Originalmente Casa Blanca tabata forma un kompleho tipo "Kurá", ku ta konsisti di un edifisio prinsipal i na su rant edifisionan anekso, tambe yamá "afdak" (kasita di un kamber ku dak di siya òf un dak inkliná (dak di lèsenar), respektivamente). Den e afdaknan aki tabata biba katibu i sirbiente di kas, pero tabata hür nan tambe.<ref>[https://dutchcaribbeanheritage.org/informatie/monumento-habri-2012-kura-di-otrobanda-koralengebied/ Area di Kura di Otrobanda], dutchcaribbeanheritage.org (2012) </ref><ref>[https://www.scribd.com/doc/111563414/Omd-2012-Koralengebied-Def-15okt12-Nl-Eng-Pap-Op-Volgorde Koralengebied Definitie]</ref> == Uso == Aktualmente, Casa Blanca ta sede di Registro Sivil di Kòrsou i di kua el a atkeri e nomber di "Kranshi" den boka di pueblo. E edifisio ta un ehèmpel importante di reutilisashon di patrimonio arkitektóniko den e sentro históriko di Willemstad. Na 1997 Unesco a nombra Willemstad Herensia Mundial. E edifisio ta konosí den boka di pueblo komo Kranshi. E nòmber aki no ta originá di Casa Blanca mes, sino di un otro lokalidat kaminda Registro Sivil tabata ubiká anteriormente. Ku e mudansa di e institushon pa Casa Blanca na komienso di siglo 21, e nòmber popular “Kranshi” a keda asosiá ku e edifisio nobo. == Mira tambe == * [[Kranshi]] == Literatura == * {{citeer boek |auteur=Pauline Pruneti-Winkel |jaar=1990|url= |titel=Scharloo a nineteenth century quarter of Willemstad, Curaçao : historical architecture and its background|via= |uitgever= Edizioni Poligrafico Fiorentino}} {{Appendix}} Roodeweg 42 - 44, Otrobanda E manshon palasial impreshonante aki, despues konosí komo Casa Blanca, a wòrdu konstruí na 1858-1859 pa Carel Maurits Gaerste. Pa esaki el a kumpra vários kavel na parti panort di e Roodeweg. Riba 29 di mart 1859, e kas grandi ta wòrdu deklará habitabel pa e maestro di distrito di Otrobanda. Carel Maurits Gaerste (1804 – 1871), tabata un hòmber prominente i próspero. E tabata miembro di e Konseho Kolonial i doño di plantashonnan Hermanus, Meiberg, i despues Malpais alias ‘’Terburgh à Texel, i Groot i Klein Malpais, alias “Mount Pleasant” i “Weitje”. Despues ku e edifisio a keda lista komo monumento na 1994, el a wòrdu kumprá pa Stichting Monumentenzorg Curaçao na 1998 i a keda kompletamente restourá. E trabounan di restourashon a keda bon dokumentá i lo wòrdu post pronto.<ref>https://www.facebook.com/curacaomonuments/posts/past-presentroodeweg-42-44-otrobanda-this-striking-palatial-mansion-later-known-/191481583593342/ Roodeweg 42-44, Otrobanda], FB</ref> For di sèptèmber 2002, e edifisio ta akapará ‘’Kranshi’’, e ofisina di Registro Sivil di Kòrsou. ----- Casa Blanca ta situá den Área di Koral (Kura) di Otrabanda, ku realmente a kuminsá desaroyá for di e di dos mitar di siglo 19. Un koral (kura) ta un tereno ku muraya ku un edifisio prinsipal i edifisionan eksterno na e randnan, tambe yamá dormitorio òf mitar dak (kasnan chikitu ku un kamber ku un dak di gable (dak di siya) òf un dak inkliná (dak di lèsenar), respektivamente). Katibunan i personal doméstiko tabata biba den e edifisionan eksterno, pero nan tabata destiná tambe pa hür. <ref>https://www.scribd.com/doc/111563414/Omd-2012-Koralengebied-Def-15okt12-Nl-Eng-Pap-Op-Volgorde Koralengebied Definitie]</ref> Desaroyo di e Area di Kurá riba Seru di Otrobanda a kuminsa meimei di siglo 19. Kuranan konosi ta Kura di Shon Ki, Casa Blanca i Kura di Shon Fil. Casa Blanca a konsisti originalmente di un edifisio prinsipal i na su rant edifisionan anekso, tambe yamá "afdak" (kasita di un kamber ku dak di siya òf un dak inkliná (dak di lèsenar), respektivamente). Den e afdaknan aki tabata biba katibu i sirbiente di kas, pero tabata hur nan tambe. Un kompleho asina ta wordu yama Kurá, un fenomeno ku a desaroya desde meimei di siglo 19 riba Seru Otrobanda. ==================, == Nomber Kranshi == E nòmber Kranshi tin un orígen masha pekuliar. E edifisio kaminda Kranshi for di prinsipio tabata ubiká, den pasado tabata un lokalidat Protestant kaminda un klup di hende muhé, yamá ‘Eendracht maakt macht’ tabata reuní regularmente. Na aña 1899 Marie van den Brink, yu muhé di e dominee, a funda e klup aki. Dor ku nan tabata bin huntu speshal pa hasi obra di man manera kose, bòrda i brei nan tabata yama e klup ‘dameskrans’. E nòmber ‘dameskrans’ den boka di e Yu di Kòrsou e tempu ei a bira Kranshi. Mesora esei a bira nòmber di e edifisio tambe.<ref>[https://gobiernu.cw/gob-newsletter-edishon1/ Kranshi, di unda e nomber ei a bin?], gobierno.cw</ref> E edifisio a mantené e nòmber Kranshi, asta ora ku na aña 1930 durante un periodo kòrtiku, Iglesia Reformá a usé pa su enkuentronan. Maske entretantu e nòmber ya no tabata tin su funshon original mas, e edifisio a keda karga e nòmber te na añanan ‘40 momentu ku Registro Sivil a kuminsá operá den dje. Na komienso di añanan ’60 Registro Sivil a muda (huntu ku e nòmber Kranshi) bai Skalo 150-152; kas kaminda anteriormente Pachi de Sola tabata biba. Den boka di pueblo e orei e edifisio original na Otrabanda a haña e nòmber ‘Kranshi bieu’. Na komienso di e siglo aki Kranshi a bolbe muda. Awor e la bai e edifisio neoklásiko restourá yamá ‘Casa Blanca’ situá na Roodeweg 42 nèt enfrente di Hospital Sint Elisabeth (SEHOS). Carel Maurits Gaerste kende tabata doño di diferente edifisio den Otrabanda, entre 1865 i 1884 a kumpra i rekonstruí Casa Blanca komo bibienda. Despues e edifisio a sirbi komo penshun, despues burdel (ka’i biá) i despues segun e la dekaí e la bira asta un dak pa drogadiktonan. Awendia den e famoso edifisio aki nos Registro Sivil ta ubiká. E ta ofisialmente yamá Asuntunan Públiko pero ketu bai Kranshi den boka di pueblo! == Historia == Carel Maurits Gaerste (1804-1871), komersiante, tabata doño di plantashi Malpais (Daniel) i diferente edifisio den Otrobanda. Entre 1865 i 1884 el a kumpra i rekonstruí e kas di shon komo bibienda. Den e ‘salon di baile’ di e kas, ku segun Pauline Prunetti-Winkel tabata esun mas grandi riba e isla den e tempu ei<ref>Marugg, Stanley, [https://www.archiefvriend.com/index.php/ons-kwartaalblad/artikelen-uit-ons-blad/53-lauffer De woonhuizen van de familie Lauffer], De Archiefvriend, september 2009</ref>, tabata organisa enkuentronan kultural i intelektual. Desde komienso di [[siglo 20]] e edifisio a sirbi komo penshun, despues burdel (ka’i biá) i despues, segun esaki tabata dekaí, a bira asta un dak pa drogadiktonan. == Deskripshon == E edifisio (kas di shon), para riba un persela di 3.250 m², tin dos piso i ta konstrui den e forma di un "U" ku ta rondoná un patio. e fachada sensio ku un leshi di het dòrná, ku riba dje un ‘fronton’ triangular. Un bòrdèshi na haltu riba trapi hanchu i kubrí pa un balkon riba pilá ta asentuá su forma rektangular será di e edifisio.<ref name="NAAM"/> E fachada dilanti tin un porch na entrada di e kas, i riba esaki tin un balkon. Dono di e edifisio ta ... Groot vrijstaand monumentaal gebouw van twee verdiepingen, terugliggend van de straat. Het hoofdgebouw van de kraal was oorspronkelijk volledig omringd door extra gebouwen aan de randen van de kraal. U-vormige plattegrond die een patio omsluit. Twee parallelle schilddaken over de voorkant, zadeldaken over de achtervleugels. Zwaar geprofileerde en volledig versierde uitspringende kroonlijst op consoles over de gevels, dentate quoins op hoeken. Voorgevel ingedeeld in zeven assen. Middendeel met driehoekig fronton boven kroonlijst; voorbalkon boven portiek met dubbele zuilen op bordes aan voorzijde met treden. Fronthek met voetmuur en spijlen tussen pilaren. Centrale voorpoort tussen gecanneleerde pilaren, twee extra poorten aan weerszijden. Volledig gerestaureerd als burgerlijke stand (restauratie bekroond met Caribische prijs voor beste restauratiearchitectuur). e ‘salon di baile’ riba e di dos piso Large detached two-storey monumental structure set back from street. Main building of corral originally fully surrounded by additional buildings at edges of corral. U- shaped floor plan enclosing a patio. Two parallel hipped roofs over front section, gable roofs over rear wings. Heavy profiled and fully decorated projecting cornice on consoles over façades, dentate quoins on corners. Front façade laid out in seven axes. Central section with triangular fronton above cornice; front balcony above portico with double columns on front platform with steps. Front fence with footing wall and bars set between pillars. Central front gate between fluted pillars, two additional gates on both sides. Fully restored as Civil Registry (restoration awarded with Carfibbean prize for best restoration architecture).<ref>[https://curacaomonuments.org/sites/roodeweg-42-44/ Roodeweg 42-44], curacaomonument.org</ref> Gran estructura monumental independiente de dos plantas retranqueada de la calle. Edificio principal del corral originalmente totalmente rodeado por edificios adicionales en los bordes del corral. Planta en forma de U que rodea un patio. Dos tejados paralelos a cuatro aguas en la parte delantera, tejados a dos aguas en las alas traseras. Cornisas salientes sobre ménsulas en las fachadas, muy perfiladas y decoradas. Fachada delantera dispuesta en siete ejes. Sección central con frontón triangular sobre cornisa; balcón delantero sobre pórtico con columnas dobles sobre plataforma delantera con escalones. Cerca frontal con muro de zapata y barrotes entre pilares. Puerta delantera central entre pilares estriados, dos puertas adicionales a ambos lados. Totalmente restaurado como Registro Civil (restauración galardonada con el premio Carfibbean a la mejor arquitectura de restauración). 1990: het in verval rakend monumentale herenhuis 'Casa Blanca' met onder andere de rijkst bewerkte gootlijst uit onze historische architectuur. Advertentie openbare verkoop:De opstal CASA BLANCA, staande op een perceel eigendomsgrond groot 3.250 m 2, begrensd door de Roodeweg, de Reuzensteeg en de Pieterszsteeg, kadastraal bekend als Stadsdistrict, Sectie B, no. 543.<ref name=:"1"/> {{Appendix}} [[Kategoria:Monumento protehí]] [[:Kategoria:Kòrsou]] Huntu ku e edifisionan "La Maravilla" na [[Scharlooweg]] 5 i "Belvédère" na Plasa L.B. Smith, e edifisio prinsipal di Casa Blanca ta marka e inisio di arkitektura neoklasisista na Kòrsou i ta di gran balor pa e historia di arkitektura di e isla.<ref name="NAAM">Gladys do Rego-Kuster, [https://naam.cw/2014/11/30/casa-blanca/ Casa Blanca], [[NAAM]]</ref> ----------------------- {{Databox}} '''Kranshi''' ta un término popular na [[Kòrsou]] ku ta referí histórikamente na Registro Sivil lokal<ref>Ofisialmente yamá "Asuntunan Públiko" ku ta inkluí diferente servisio manera registro sivil, registrashon di residente i asuntunan di elekshon.</ref> i, mas ampliamente, na e lugá kaminda e instituto gubernamental aki ta of tabata ubiká. ==Orígen== E nòmber “Kranshi” tin su orígen den e edifisio na [[Curaçaostraat 50]] na Otrobanda. Na 1899, Marie van den Brink, yu muhé di un domi protestant, a funda un klup di dama den Otrobanda ku e lema ''Eendracht maakt macht'' (Union ta hasi Forsa).<ref name="Nomber">[https://gobiernu.cw/gob-newsletter-edishon1/ Kranshi, di unda e nomber ei a bin?], gobiernu.cw</ref><ref>{{citeer web|titel=Eendracht maakt Macht|werk=[[Amigoe]]|datum=1911-12-09|bezochtdatum=2026-07-03|via=Delpher.nl|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280051:mpeg21:p003}}</ref> E miembronan di e klup tabata reuní pa hasi obra di man manera kose, bòrda i brei i pesei e klup tabata konosí komo ''dameskrans''. Den bok'i pueblo ku ta papia [[papiamentu]], e palabra aki a evolushoná fonétikamente te bira “Kranshi”.<ref name="Nomber"/> Rapidamente, e nòmber no solamente tabata referí na e klup, sino tambe na e edifisio mes, ku a bira konosí komo Kranshi (of Kransgebouw). == Di edifisio pa institushon == Durante añanan siguiente, e edifisio a sigui karga e nòmber “Kranshi”, tambe ora su uso a kambia (inkluso pa enkuentronan di Iglesia Reformá na un periodo kòrtiku).<ref name="Nomber"/> Na añanan 1940, Registro Sivil a kuminsá operá den e mesun edifisio. For di e momento ei, e nòmber “Kranshi” a pasa di un referensia di lugá pa un referensia di institushon. Den kurso di tempu, e término a bira uso komun pa tur servisio relashoná ku registrashon di susesonan di bida, manera nasementu, matrimonio i fayesimentu i pa dokumentonan ofisial.<ref>[https://gobiernu.cw/ministerionan/maneho-di-gobernashon-planifikashon-i-servisio-publiko/servisio-publiko-kranshi-i-ofisina-di-reibeweis/ Servisio Públiko (Kranshi i Ofisina di Reibeweis)], Gobièrnu di Kòrsou</ref> ==Lokalidatnan== Ku e desaroyo di e institushon, Registro Sivil (i kuné e nòmber “Kranshi”) a muda pa diferente lokalidat:<ref>[https://www.facebook.com/groups/17257577140/posts/10160977243972141/ Geschiedenis van Kranshi], [[Facebook|FB]]</ref> * Otrobanda – Curaçaostraat 50 (lokalidat original) * [[Pietermaai]] – lokalidat temporal despues di 1954 * [[Skalo]] – Kas di Pachi de Sola na [[Scharlooweg]] 150–152, desde añanan 1960) * Otrobanda – [[Casa Blanca]] na Roodeweg 40-42, desde 2002 Despues di e traslado pa Skalo, e lokalidat original a bira konosí komo “Kranshi bieu” den boka di pueblo.<ref>{{citeer web|titel=Basis-cursus over de cooperatie|werk=[[Amigoe]]|datum=1978-05-31|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639308:mpeg21:p002}}</ref><ref>{{citeer web|titel=Advertentie Cooperativa di Consumo Botica Wilhelmina|werk=[[Amigoe]]|datum=1973-01-15|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010460312:mpeg21:p010}}<ref></ref><ref>{{citeer web|titel=Advertentie Cooperatieve Spaar- & Credietvereniging Ogem |werk=[[Amigoe]]|datum=1992-07-22|bezochtdatum=2026-07-03|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010644156:mpeg21:p006}}</ref> ==Evolushon i uso== E historia di “Kranshi” ta mustra un evolushon klá di nòmber di un klup sosial (dameskrans) pa nòmber di un edifisio i despues pa nòmber di un institushon gubernamental. Durante e mudansanan di lokalidat, ta importante nota ku e edifisionan nobo ya tabatin nan propio nòmber, manera Kas di Pachi de Sola i Casa Blanca, pero den uso popular, e nòmber “Kranshi” a sigui predominá i a move huntu ku e institushon. Te dia di awe, e término ta keda bibu den idioma diario: hopi residente di Kòrsou ta usa “Kranshi” komo sinonimo pa Registro Sivil, meskos pa su nòmber ofisial "Asuntunan Públiko".<ref>{{citeer web|titel=Groep Ned. Antillen VAN HET ALGEMEEN NEDERLANDSCH VERBOND|werk=[[Amigoe]]|datum=1929-02-09|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280778:mpeg21:p003}}</ref> {{Appendix}} [[:Kategoria:Kòrsou]] [[:Kategoria:Papiamento]] == Vínkulo ku Registro Sivil == Rònt di aña 1940, Registro Sivil a kuminsá operá den e mesun edifisio na Curaçaostraat 50. E departamento tabata responsabel pa registrashon di susesonan di bida, manera nasementu, fayesimentu, matrimonio, divorsio i rekonosimentu, i pa suministrá kopia, ekstrakto i deklarashonnan ofisial.<ref>[https://gobiernu.cw/ministerionan/maneho-di-gobernashon-planifikashon-i-servisio-publiko/servisio-publiko-kranshi-i-ofisina-di-reibeweis/ Servisio Públiko (Kranshi i Ofisina di Reibeweis)], Gobièrnu di Kòrsou</ref> For di e momento ei, e nòmber “Kranshi” a bira estrechamente asosiá ku e institushon gubernamental. Den añanan ku a sigui, Registro Sivil a muda pa diferente lokalidat, mientras e nòmber popular a move huntu ku e departamento. Ku tempu, no solamente pueblo pero tambe organisashon, gobièrnu i Registro Sivil mes, a kuminsá usa e término "Kranshi" den anunsionan públiko, referiendo tantu na e instansia komo na su lokalidat.<ref>{{citeer web|titel=Advertentie Gobièrnu di Kòrsou|werk=[[Amigoe]]|datum=1989-04-21|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642919:mpeg21:p015}}</ref><ref>{{citeer web|titel=Advertentie URA|werk=[[Amigoe]]|datum=1969-07-12|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010463330:mpeg21:p006}}</ref> ===Lokalidatnan === Durante [[siglo 20]] i [[siglo 21|21]], Registro Sivil tabata establesé den diferente edifisio:<ref>[https://www.facebook.com/groups/17257577140/posts/10160977243972141/ Geschiedenis van Kranshi], [[Facebook|FB]]</ref> * Otrobanda – Curaçaostraat 50, lokalidat original ("Kransgebouw") * [[Pietermaai]] – lokalidat temporal despues di 1954 * [[Skalo]] – [[Scharlooweg]] 150-152 desde añanan 1960 (“Kas di Pachi de Sola”) * Otrobanda – Roodeweg 40-42 desde 2002 ("[[Casa Blanca]]") Despues di e traslado pa Skalo, e edifisio original na Otrobanda a bira konosí komo “Kranshi bieu”.<ref>{{citeer web|titel=Basis-cursus over de cooperatie|werk=[[Amigoe]]|datum=1978-05-31|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639308:mpeg21:p002}}</ref><ref>{{citeer web|titel=Advertentie Cooperativa di Consumo Botica Wilhelmina|werk=[[Amigoe]]|datum=1973-01-15|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010460312:mpeg21:p010}}<ref></ref><ref>{{citeer web|titel=Advertentie Cooperatieve Spaar- & Credietvereniging Ogem |werk=[[Amigoe]]|datum=1992-07-22|bezochtdatum=2026-07-03|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010644156:mpeg21:p006}}</ref> Ku e último mudansa pa Casa Blanca, e término “Kranshi” a sigui den uso pa e lokalidat nobo. == Evolushon i uso == Ku tempu, e nifikashon di e término “Kranshi” a pasa for di un klup sosial pa un edifisio spesífiko i despues pa un término general pa Registro Sivil.<ref>{{citeer web|titel=Groep Ned. Antillen VAN HET ALGEMEEN NEDERLANDSCH VERBOND|werk=[[Amigoe]]|datum=1929-02-09|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280778:mpeg21:p003}}</ref> No obstante ku a muda pa edifisionan ku ya tabatin nan propio nòmber (Kas di Pachi de Sola i Casa Blanca), e uso popular di e nòmber “Kranshi” a keda predominá i a wòrdu transferí di un lugá pa otro huntu ku e institushon. E fenómeno aki ta mustra kon un nòmber informal por bira un referensia institushonal i asta remplasá nòmbernan existente den memoria kolektivo. Te dia di awe e palabra “Kranshi” ta fungi den uso comun komo sinónimo pa Registro Sivil. {{Appendix}} [[:Kategoria:Kòrsou]] [[:Kategoria:Papiamento]] ------------------------- Den e “Historia di Kranshi,” e edifisio bieu riba Curaçaostraat den Otrobanda ta wòrdu menshoná promé. Alrededor di aña 1900, e asosiashon di hende muhé “Eendracht maakt Macht” (Unidat Ta Hasi Forsa) a reuní den e edifisio aki pa trabou di man, i el a bira konosí komo e Kransgebouw (Edifisio di Krans). Ora ku e Registro Sivil a muda pa e edifisio aki rònt di 1940, el a haña e nòmber ‘Kranshi’ lihé. E nòmber aki a sigui ora ku e Registro Sivil a muda pa e edifisio ‘Pachi de Sola’ na Scharloo na kuminsamentu di añanan 1960. Na 2002, e edifisio ‘Casa Blanca’ restourá na Otrobanda a wòrdu poné den uso: Scharloo a bira ‘Kranch Bieu’ i Otrobanda ‘Kranchi Nobo’. Pero unda Pietermaai ta pas awor? Na momentu ku Registro Sivil a bandoná e edifisio na Otrobanda na aña 1954, esaki tabata situá na Pietermaai pa algun aña, den e edifisio kaminda awor e ofisina di abogado “Soliana en Bonaparte” ta situá. <ref>https://www.facebook.com/groups/17257577140/posts/10160977243972141/ Geschiedenis van Kranshi], FB</ref> Curaçaostraat 50, un edifisio historiko di 1873, ta konosí awendia komo "Lanthùis Kranshi". ==Evolushon di signifikado== Ku tempu, e nòmber “Kranshi” a pasa for di un klup sosial pa un edifisio spesífiko, nan luga di encuentro na Curacaostraat 50, referi komo "Kransgebouw" of "Kransje", pa despues bira un término general pa Registro Sivil.<ref>Groep Ned. Antillen VAN HET ALGEMEEN NEDERLANDSCH VERBOND.. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 09-02-1929, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 02-07-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280778:mpeg21:p003</ref> Ora e Registro Sivil a kuminsá operá den e edifisio di e klup di dama na Otrobanda, e nòmber “Kranshi” a bira fuertemente asosiá ku e departamento gubernamental. Durante siglo 20 i 21, Registro Sivil a muda pa diferente lugá. E nòmber “Kranshi” a move huntu ku e institushon: * lokalidat original na Otrobanda * traslado pa [[Skalo]] meimei di añanan 1960 - "Kas di Pachi de Sola" na [[Scharlooweg]] 150-152 (awor A.M.Chumaceiro Bulevar 13) * posteriormente mudansa pa [[Casa Blanca]] na Roodeweg Despues di e mudansa pa Skalo, e edifisio original na Curacaostraat 50, Otrobanda a bira konosí komo “Kranshi bieu”.<ref>Basis-cursus over de cooperatie. "Amigoe". Curaçao, 31-05-1978, p. 2. Geraadpleegd op Delpher op 02-07-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639308:mpeg21:p002</ref><ref>Advertentie. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 15-01-1973, p. 10. Geraadpleegd op Delpher op 02-07-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010460312:mpeg21:p010</ref> Desde komienso di siglo 21, e nòmber “Kranshi” ta referí prinsipalmente na Casa Blanca, unda Registro Sivil ta ubiká actualmente i "Kranshi bieu" na Kas di Pachi de Sola. == Uso == Te awendia, hopi residente di Kòrsou ta sigui usa e palabra “Kranshi” komo sinónimo pa Registro Sivil, sin importá su lokalidat ofisial. E término ta un ehèmpel di: *kontinuidad linguístiko *memoria kolektivo *influensia di idioma den formashon di identidat urbano {{Appendix}} --------------- nzeh0u1zlhyr251o4u5hnq6zuq6r448 202958 202957 2026-09-02T22:09:38Z Caribiana 8320 202958 wikitext text/x-wiki __NOINDEX__ {{Variante|c}} {{infobox edificio| variante = c | tipo = [[monumento]] | nomber = Curacaostraat 50 | imagen = Curaçaostraat 50, restoration.png | descripcion = Edifisio bou restorashon na 2023 | nomber2 = Kranshi Bieu | localisa_na = [[Otrobanda]] | luga = [[Willemstad]] | adres = Curacaostraat 50 | pais = {{CUW}} }} '''Curaçaostraat 50''', popularmente konosí komo ''Kranshi Bieu'' òf ''Lanthùis Kranshi'', ta un edifisio monumental den [[Otrobanda]], [[Willemstad]], [[Kòrsou]]. E edifisio ta estrechamente ligá ku e historia di e nòmber [[Kranshi]], ku a bira e nòmber popular pa e servisio di e registro sivil na Kòrsou. E edifisio ta registrá komo monumento protehá i ta forma parti di e patrimonio arkitektóniko i históriko di Otrobanda i di e sentro históriko di Willemstad.<ref name="UNESCO">[https://whc.unesco.org/document/154358 World Heritage List], [[UNESCO]]</ref> Den [[siglo 21|siglo bintiun]], e edifisio a wòrdu restourá i adaptá pa uso komo akomodashon turístiko bou di e nòmber ''Landhuis Kranshi'', mientras ku su karakter históriko a keda konserbá.<ref name="landhuis">[https://www.landhuiskranshi.com/accommodatie/ Landhuis Kranshi], landhuiskranshi.com</ref> == Historia == E edifisio na Curaçaostraat 50 ta data for di 1873 i originalmente tabata un kas di shon grandi.<ref name="landhuis"/> Na 1899, Marie van den Brink a funda e asosiashon di damanan protestant ''Eendracht maakt macht''. E miembronan tabata reuní den e edifisio pa traha obra di man, entre otro kose, bòrdá i brèi. Den uso popular, e asosiashon tabata konosí komo un ''dameskrans'' òf ''dameskransje''. Di e término aki a surgi e nòmber ''Kranshi'', ku despues a keda konektá ku e edifisio.<ref name="Nomber">[https://gobiernu.cw/gob-newsletter-edishon1/ Kranshi, di unda e nomber ei a bin?], gobiernu.cw</ref><ref>{{citeer web|titel=Eendracht maakt Macht|werk=[[Amigoe]]|datum=1911-12-09|bezochtdatum=2026-09-03|via=Delpher.nl|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280051:mpeg21:p003}}</ref><ref name=:"5">{{citeer web|titel=Groep Ned. Antillen VAN HET ALGEMEEN NEDERLANDSCH VERBOND|werk=[[Amigoe]]|datum=1929-02-09|bezochtdatum=2026-09-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280778:mpeg21:p003}}</ref> E edifisio tabatin diferente uso durante su historia. Den e promé parti di [[siglo 20|siglo binti]], e tabata sirbi pa enkuentronan di komunidat protestant, i durante un periodo tambe komo iglesia reformá. Despues e edifisio a wòrdu usa pa diferente aktividat kultural i sosial, inkluyendo Cultureel Centrum Curaçao, sede di sindikato i sitio pa reunion i presentashonnan.<ref name="Nomber"/><ref>[https://www.landhuiskranshi.com/geschiedenis/ Geschiedenis], landhuiskranshi.com</ref> == Vínkulo ku Registro Sivil== Rònt di kuminsamentu di añanan 1940, e edifisio a bira sede di Registro Sivil. E servisio aki ta responsabel pa e registrashon ofisial di aktonan di nasementu, matrimonio i morto.<ref>[https://gobiernu.cw/ministerionan/maneho-di-gobernashon-planifikashon-i-servisio-publiko/servisio-publiko-kranshi-i-ofisina-di-reibeweis/ Servisio Públiko (Kranshi i Ofisina di Reibeweis)], Gobièrnu di Kòrsou</ref> E presensia di Registro Sivil den e edifisio a hasi ku e nòmber ''Kranshi'', ku originalmente tabata referí na e asosiashon di damanan, a bira estrechamente asosiá ku e servisio gubernamental.<ref name="Nomber"/><ref name=:"5"/> Despues ku Registro Sivil a traslada pa un otro edifisio alrededor di 1954, e departamento tabata establesé den varios lokalidat, manera na [[Pietermaai]] i [[Skalo]]. Apesar di e trasladonan, e nòmber ''Kranshi'' a keda den uso pa referí na Registro Sivil, i e edifisio original na Curaçaostraat a bira konosí komo ''Kranshi Bieu''.<ref>{{citeer web|titel=Basis-cursus over de cooperatie|werk=[[Amigoe]]|datum=1978-05-31|bezochtdatum=2026-09-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639308:mpeg21:p002}}</ref><ref>{{citeer web|titel=Advertentie Cooperativa di Consumo Botica Wilhelmina|werk=[[Amigoe]]|datum=1973-01-15|bezochtdatum=2026-09-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010460312:mpeg21:p010}}<ref></ref><ref>{{citeer web|titel=Advertentie Cooperatieve Spaar- & Credietvereniging Ogem |werk=[[Amigoe]]|datum=1992-07-22|bezochtdatum=2026-09-03|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010644156:mpeg21:p006}}</ref> == Arkitektura== Curaçaostraat 50 ta un edifisio grandi i independiente di un solo piso, ku ta pará un tiki patras di e linia di kaya. E edifisio ta konstruí segun un plan den forma di H.<ref name="Monument">[https://curacaomonuments.org/sites/curacaostraat-50/ Curacaostraat 50], curacaomonuments.org</ref> E karakterístikanan prinsipal di e edifisio ta: *tres dak di tipo [[dak di schouder]] *leishi di het kontinuo ku perfil dekorativo *kantonan ku detaye tipo dentil *fachada prinsipal ku un porta sentral ku shùter, flankiá pa bentana ku shùter *bentana adishonal den e dos ala lateral *un renbak grandi tapá ku akueduktonan den forma di bog patras di e ala pabou.<ref name="Monument"/> E edifisio ta di partikular balor arkitektóniko i kultural pa su tamaño, su plan den forma di H — un forma poko komún den e arkitektura históriko di Kòrsou — i su sistema grandi di kolekshon di awa ku renbak i akueduktonan.<ref name="Monument"/> {{Appendix}} Na fin di [[siglo 19|siglo diesnuebe]], e kas a bira propiedat i sede di un asosiashon di dama protestant bou di e nòmber ''Eendracht maakt macht'' (Union ta hasi Forsa), fundá na 1899 dor di Marie van den Brink.<ref name="Nomber">[https://gobiernu.cw/gob-newsletter-edishon1/ Kranshi, di unda e nomber ei a bin?], gobiernu.cw</ref><ref>{{citeer web|titel=Eendracht maakt Macht|werk=[[Amigoe]]|datum=1911-12-09|bezochtdatum=2026-09-03|via=Delpher.nl|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280051:mpeg21:p003}}</ref> E grupo aki tabata reuní pa hasi obra di man manera: kosementu, bòrdamentu i breimentu. Debí na e aktividat aki, e edifisio a haña e nòmber hulandes "dameskrans", ku den uso popular na [[papiamentu]] a transformá den "kranshi".<ref name="Nomber"/><ref>{{citeer web|titel=Groep Ned. Antillen VAN HET ALGEMEEN NEDERLANDSCH VERBOND|werk=[[Amigoe]]|datum=1929-02-09|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280778:mpeg21:p003}}</ref> Karakterístikanan prinsipal ta inkluí:<ref name="Monument">[https://curacaomonuments.org/sites/curacaostraat-50/ Curacaostraat 50], curacaomonuments.org</ref> *diseño den forma di H *tres dak di tipo [[dak di schouder]] *leishi di het kontinuo ku perfil dekorativo *kantonan ku detaye tipo dentil *porta sentral ku shùter, flankiá pa bentana ku shùter *bentana adishonal den e ala lateral *un sisterna grandi tapá ku akueduktonan arko patras di e ala pabou. [[:Kategoria:Kòrsou]] [[:Kategoria:Arkitektura]] [[:Kategoria:Monumento protehí]] Durante e añanan despues, Registro Sivil a tin diferente lokalidatnan den Willemstad, mientras ku e nòmber ''Kranshi'' a keda komo e nòmber popular pa e servisio. Ku e traslado aki, e edifisio original na Curaçaostraat 50 a kuminsá wòrdu yamá ''Kranshi Bieu'', pa distingui'é for di e lokalidatnan nobo.<ref>{{citeer web|titel=Basis-cursus over de cooperatie|werk=[[Amigoe]]|datum=1978-05-31|bezochtdatum=2026-09-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639308:mpeg21:p002}}</ref><ref>{{citeer web|titel=Advertentie Cooperativa di Consumo Botica Wilhelmina|werk=[[Amigoe]]|datum=1973-01-15|bezochtdatum=2026-09-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010460312:mpeg21:p010}}<ref></ref><ref>{{citeer web|titel=Advertentie Cooperatieve Spaar- & Credietvereniging Ogem |werk=[[Amigoe]]|datum=1992-07-22|bezochtdatum=2026-09-03|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010644156:mpeg21:p006}}</ref> '''Curaçaostraat 50''', popularmente konosí komo ''Kranshi Bieu'' òf ''Landhuis Kranshi'', ta un edifisio monumental den [[Otrobanda]], [[Willemstad]], [[Kòrsou]]. E edifisio ta estrechamente ligá ku e historia di e nòmber ''Kranshi'', ku a bira e nòmber popular pa e servisio di [[Registro Sivil]] na Kòrsou. E edifisio ta registrá komo monumento protehá i ta forma parti di e patrimonio arkitektóniko i históriko di Otrobanda i di e sentro históriko di Willemstad.[1] Den siglo 21, e edifisio a wòrdu restourá i adaptá pa uso residencial i turístiko bou di e nòmber ''Landhuis Kranshi'', mientras ku su karakter históriko a keda konservá.[2] == Historia == E edifisio na Curaçaostraat 50 ta data di 1873 i originalmente tabata un kas grandi pa un famia di posishon sosial haltu.[2] Na 1899, Marie van den Brink a funda e asosiashon di damanan protestant ''Eendracht maakt macht''. E miembronan tabata reuní den e edifisio pa traha obra di man, entre otro kose, bòrdá i brèi. Den uso popular, e asosiashon tabata konosí komo un ''dameskrans'' òf ''dameskransje''. Di e término aki a surgi e nòmber ''Kranshi'', ku despues a keda konektá ku e edifisio.[3][4][5] E edifisio a tin diferente uso durante su historia. Den e promé parti di siglo 20, e tabata sirbi pa enkuentronan di komunidat protestant, i durante un periodo tambe komo iglesia reformá. Despues e edifisio a wòrdu usa pa diferente aktividatnan kultural i sosial, inkluyendo Cultureel Centrum Curaçao, reunions i presentashonnan.[3][6] == Vínkulo ku Registro Sivil == Rond di kuminsamentu di e añanan 1940, e edifisio a bira sede di Registro Sivil. E servisio aki tabata responsabel pa e registrashon ofisial di aktonan di nasementu, matrimonio i morto.[7][8] E presensia di Registro Sivil den e edifisio a hasi ku e nòmber ''Kranshi'', ku originalmente tabata referí na e asosiashon di damanan, a bira estrechamente asosiá ku e servisio gubernamental.[3][5] Den kuminsamentu di e añanan 1960, Registro Sivil a muda pa Skalo. Apesar di e traslado, e nòmber ''Kranshi'' a sigui usa pa referí na Registro Sivil, i e edifisio original na Curaçaostraat a bira konosí komo ''Kranshi Bieu''.[9] Durante e añanan despues, Registro Sivil a tin diferente lokalidatnan den Willemstad, mientras ku e nòmber ''Kranshi'' a keda komo e nòmber popular pa e servisio. == Arkitektura == Curaçaostraat 50 ta un edifisio grandi i independiente di un solo piso, ku ta pará un tiki patras di e linia di kaya. E edifisio ta konstruí riba un plan den forma di H.[11] E karakterístikanan prinsipal di e edifisio ta: * un plan den forma di H; * tres parti ku kada un tin un [[dak di schouder]]; * daknan ku kaballete i kantonera di piedra, rematá ku pinon; * un leishi kontinuo ku perfil dekorativo; * kantonan ku detaye dekorativo den forma di dentil; * un fachada prinsipal ku un porta sentral ku shùter, flankiá pa bentananan ku shùter; * bentananan adishonal den e dos alan lateral; * un sisterna grandi tapá, ku dos akuedukto arko patras di e ala pabou.[11] E edifisio ta di partikular balor arkitektóniko i kultural pa su tamaño, su plan den forma di H — un forma poko komún den e arkitektura históriko di Kòrsou — i su sistema grandi di rekollekshon di awa ku sisterna i akueduktonan.[11] E edifisio tambe ta kontribuí na e balor di e paisaje urbano monumental di Otrobanda.[1] == Uso aktual == Despues di un proyekto di restaurashon i adaptashon, Curaçaostraat 50 ta sirbi den siglo 21 komo akomodashon turístiko bou di e nòmber ''Landhuis Kranshi''.[2] E uso nobo ta kombina fasilidatnan moderno ku e karakter arkitektóniko di e edifisio históriko. == Importansia históriko == Curaçaostraat 50 ta importante no solamente komo monumento, sino tambe pa e papel ku e edifisio a hunga den e historia di e término ''Kranshi''. E nòmber, ku tin su origen den e asosiashon di damanan ''Eendracht maakt macht'', a pasa di un apodo pa e edifisio pa bira e nòmber popular di Registro Sivil.[3][5] E historia aki ta hasi Curaçaostraat 50 un ehèmpel notable di kon un nòmber ligá na un edifisio por bira parti di e léksiko diario i di e identidad urbana di Willemstad. ------------ == Uso aktual == Signifikashon kultural Curaçaostraat 50 tin un papel klave den: orígen di e término Kranshi historia di Registro Sivil na Kòrsou memoria kolektivo di Otrobanda E edifisio ta representá un punto di transishon entre: *bida sosial (klup di dama) *funshon gubernamental *patrimonio restourá Curaçaostraat 50 in Willemstad (Otrobanda) is a recognized cultural heritage monument on Curaçao. Wikimedia Commons features a high-resolution restoration image of this large, H-shaped historical building, which historically functioned as the Kranshi Bieuw. The property sits on a detached, deep setback lot. == Mira tambe == * [[Kranshi]] {{Appendix}} [[:Kategoria:Kòrsou]] [[:Kategoria:Arkitektura]] [[:Kategoria:Monumento protehí]] ------------------------------- {{infobox edificio| variante = c | tipo = [[monumento]] | nomber = Casa Blanca | imagen = Roodeweg 42 - 44.png | descripcion = | nomber2 = | localisa_na = Roodeweg 42-44, [[Otrobanda]] | luga = [[Willemstad]] | cercania = | adres = | pais = {{CUW}} | fecha_funda = 29 di mart 1859 | estilo = neoklásiko | encarga = Carel Maurits Gaerste | fecha_construccion = 1858-1859 | architect = | material = | contratista = | gasto = | inaugura = | restaura = 1998-2002 | funcion_original = kas di shon | funcion_actual = sede di Registro Sivil di Kòrsou | propietario = Stichting Monumentenzorg Curaçao | status_monumento = monumento di herensia kultural | registra = 1994 }} '''Casa Blanca''' ("Kas Blanku") ta un edifisio monumental-históriko na [[Willemstad]], [[Kòrsou]]. E ta situá na Roodeweg 42-44 den [[Otrobanda]], entre Reuzensteeg i Pieterszsteeg, enfrente di [[Sint-Elisabeth Hospital]] (SEHOS).<ref name=:"1">{{citeer web|titel=Advertentie|werk=[[Amigoe]]|datum=1976-12-11|via=Delpher.nl|bezochtdatum=2026-07-02|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010460945:mpeg21:p008}}</ref> Desde komienso di [[siglo 21|siglo bintiun]], e edifisio ta popularmente konosí komo [[Kranshi]], ora el a bira sede di e Registro Sivil.<ref name=:"2">[https://curacaomonuments.org/sites/roodeweg-42-44/ Roodeweg 42-44], curacaomonuments.org</ref> Huntu ku “La Maravilla” na [[Scharlooweg]] i “Belvédère” na L.B. Smithplein, Casa Blanca ta konsiderá komo un di e promé ehèmpelnan di arkitektura neoklásiko na Kòrsou.<ref name="NAAM">Gladys do Rego-Kuster, [https://naam.cw/2014/11/30/casa-blanca/ Casa Blanca], [[NAAM]]</ref> == Historia == Casa Blanca a wòrdu konstruí den añanan 1858–1859 komo un manshon di status haltu pa Carel Maurits Gaerste (1804–1871), un komersiante prominente, doño di diferente plantashi i propiedat den Otrobanda, i miembro di [[Konseho Kolonial]]. Pa e konstrukshon, el a kumpra vários parsela na banda panort di Roodeweg. Dia 29 di mart 1859, e edifisio a wòrdu deklará habitabel pa outoridatnan.<ref name="FB"/> E kas tabata konosí pa su gran salon di baile, un di e mas grandi riba e isla den e tempu ei, unda tabata organisá enkuentronan sosial, kultural i intelektual.<ref>Marugg, Stanley, [https://www.archiefvriend.com/index.php/ons-kwartaalblad/artikelen-uit-ons-blad/53-lauffer De woonhuizen van de familie Lauffer], De Archiefvriend, september 2009</ref> Durante [[siglo 20|siglo binti], e edifisio a pasa pa diferente fase di uso i dekadensia, inkluyendo komo penshun i burdel. Den e periodo aki, e kondishon di e kas a deteriorá konsiderablemente. Na 1994, Casa Blanca a haña status ofisial komo monumento. Den 1998, Stichting Monumentenzorg Curaçao a kumpra e edifisio i a restourá esaki kompletamente, konservando su karakter históriko i arkitektóniko.<ref name="FB">[https://www.facebook.com/curacaomonuments/posts/past-presentroodeweg-42-44-otrobanda-this-striking-palatial-mansion-later-known-/191481583593342/ Roodeweg 42-44, Otrobanda], FB</ref> E restourashon a haña rekonosemento regional pa su kalidat arkitektóniko.<ref name=:"2"/> For di sèptèmber 2002, e edifisio ta alohá Registro Sivil den kuadro di reutilisashon di patrimonio arkitektóniko den e sentro históriko di Willemstad. Na 2026 a kuminsá un proyekto di renobashon pa mantené i modernisá e edifisio.<ref>[[Dick Drayer]], [https://www.curacao.nu/nieuws/overheid/86733/kranshi-verhuist-tijdelijk-door-verbouwing-hoofdgebouw Kranshi verhuist tijdelijk door verbouwing hoofdgebouw], curacao.nu (6 di mart 2026)</ref> ==Deskripshon== Casa Blanca ta un edifisio monumental di dos piso, konstrui riba un parsela amplio (± 3.250 m²) i diseñá den forma di U ku ta rondoná un patio interno.<ref name=:"1"/><ref name=:"2"/> Karakterístikanan prinsipal ta inkluí: *fachada simétriko ku siete as *fronton triangular riba e parti sentral *balkon dilanti riba un pòrch ku kolumnanan dobbel *bòrdèshi ku trapi hanchu ku ta yega na entrada prinsipal *leishi di het profilá ku detaye dekorativo *kombinashon di diferente tipo di dak (manera [[dak di schouder]] i [[dak di siya]]) Originalmente, e kas tabata parti di un kompleho tipo kurá, ku un edifisio prinsipal i edifisionan anekso (“afdak”). Den e aneksonan aki tabata biba katibu i sirbiente di kas, i den sierto kaso nan tabata di hür.<ref>[https://dutchcaribbeanheritage.org/informatie/monumento-habri-2012-kura-di-otrobanda-koralengebied/ Area di Kura di Otrobanda], dutchcaribbeanheritage.org (2012) </ref><ref>[https://www.scribd.com/doc/111563414/Omd-2012-Koralengebied-Def-15okt12-Nl-Eng-Pap-Op-Volgorde Koralengebied Definitie]</ref> == Uso aktual == Aktualmente, Casa Blanca ta sede di Registro Sivil di Kòrsou, parti di departamento di Asuntunan Públiko. Ku mudansa di e Registro Sivil di Skalo pa Otrobanda, su nòmber popular “Kranshi”, ku a originá na un lokalidat anterior, tambe a transferí pa Casa Blanca. == Mira tambe == * [[Kranshi]] {{Appendix}} [[:Kategoria:Kòrsou]] [[:Kategoria:Arkitektura]] [[:Kategoria:Monumento protehí]] E manshon grandi impreshonante aki, despues konosí komo Casa Blanca, a wòrdu konstruí na 1858-1859 pa Carel Maurits Gaerste. Pa esaki el a kumpra vários parsela na banda panort di Roodeweg. Riba 29 di mart 1859, e kas grandi ta wòrdu deklará habitabel pa e maestro di distrito di Otrobanda. Carel Maurits Gaerste (1804 – 1871), tabata un hòmber prominente i próspero. E tabata miembro di e Konseho Kolonial i doño di plantashonnan Hermanus, Meiberg, i despues Malpais alias ‘’Terburgh à Texel, i Groot i Klein Malpais, alias “Mount Pleasant” i “Weitje”.<ref name="FB"/> Despues ku e edifisio a keda listá komo monumento na 1994, el a wòrdu kumprá pa Stichting Monumentenzorg Curaçao na 1998 i a keda kompletamente restourá.<ref name="FB"/> E trabounan di restourashon a keda bon dokumentá i lo wòrdu post pronto.<ref name="FB">[https://www.facebook.com/curacaomonuments/posts/past-presentroodeweg-42-44-otrobanda-this-striking-palatial-mansion-later-known-/191481583593342/ Roodeweg 42-44, Otrobanda], FB</ref> For di sèptèmber 2002, e edifisio ta akapará ‘’Kranshi’’, e ofisina di Registro Sivil di Kòrsou.<ref name="FB"/> E kas tabata konosí pa su gran salon di baile, konsiderá komo un di e mas grandi riba e isla den e tempu ei, unda tabata organisá enkuentronan sosial, kultural i intelektual.<ref>Marugg, Stanley, [https://www.archiefvriend.com/index.php/ons-kwartaalblad/artikelen-uit-ons-blad/53-lauffer De woonhuizen van de familie Lauffer], De Archiefvriend, september 2009</ref>, tabata organisá enkuentronan kultural i intelektual. Den [[siglo 20|siglo binti]], e edifisio a pasa pa diferente uso: penshun, burdel i posteriormente a bira un edifisio den estado di dekadensia. Despues di un periodo di deterioro, e edifisio a wòrdu kompletamente restourá i adaptá pa uso gubernamental. E restourashon a haña rekonosemento regional pa su kalidat arkitektóniko.<ref name=:"2"/> Na 2026 a kuminsa un proyekto di renobashon di e edifisio na Roodeweg 42.<ref>[[Dick Drayer]], [https://www.curacao.nu/nieuws/overheid/86733/kranshi-verhuist-tijdelijk-door-verbouwing-hoofdgebouw Kranshi verhuist tijdelijk door verbouwing hoofdgebouw], curacao.nu (6 di mart 2026)</ref> == Deskripshon == Casa Blanca ta un edifisio monumental grandi di dos piso, situá un tiki retirá for di kaya riba un parsela amplio (± 3.250 m²).<ref name=:"1"/> E edifisio ta diseña den forma di U ku ta rondoná un patio interno. Karakterístikanan prinsipal ta inkluí:<ref name=:"2"/> *fachada simétriko ku siete as *un fronton triangular riba e parti sentral *balkon dilanti riba un pòrch ku kolumnanan dobbel *bòrdèshi ku trapi hanchu ku ta yega na entrada prinsipal *leishi di het profilá i detaye dekorativo *kombinashon di dak di tipo [[dak di schouder]] i [[dak di siya]] E edifisio (kas di shon), para riba un persela di 3.250 m², tin dos piso i ta konstrui den e forma di un "U" ku ta rondoná un patio. e fachada sensio ku un leshi di het dòrná, ku riba dje un ‘fronton’ triangular. Un bòrdèshi na haltu riba trapi hanchu i kubrí pa un balkon riba pilá ta asentuá su forma rektangular será di e edifisio.<ref name="NAAM"/> E fachada dilanti tin un porch na entrada di e kas, i riba esaki tin un balkon. Originalmente, e kas tabata parti di un kompleho mas grandi ku edifisionan rond di e patio. Originalmente Casa Blanca tabata forma un kompleho tipo "Kurá", ku ta konsisti di un edifisio prinsipal i na su rant edifisionan anekso, tambe yamá "afdak" (kasita di un kamber ku dak di siya òf un dak inkliná (dak di lèsenar), respektivamente). Den e afdaknan aki tabata biba katibu i sirbiente di kas, pero tabata hür nan tambe.<ref>[https://dutchcaribbeanheritage.org/informatie/monumento-habri-2012-kura-di-otrobanda-koralengebied/ Area di Kura di Otrobanda], dutchcaribbeanheritage.org (2012) </ref><ref>[https://www.scribd.com/doc/111563414/Omd-2012-Koralengebied-Def-15okt12-Nl-Eng-Pap-Op-Volgorde Koralengebied Definitie]</ref> == Uso == Aktualmente, Casa Blanca ta sede di Registro Sivil di Kòrsou i di kua el a atkeri e nomber di "Kranshi" den boka di pueblo. E edifisio ta un ehèmpel importante di reutilisashon di patrimonio arkitektóniko den e sentro históriko di Willemstad. Na 1997 Unesco a nombra Willemstad Herensia Mundial. E edifisio ta konosí den boka di pueblo komo Kranshi. E nòmber aki no ta originá di Casa Blanca mes, sino di un otro lokalidat kaminda Registro Sivil tabata ubiká anteriormente. Ku e mudansa di e institushon pa Casa Blanca na komienso di siglo 21, e nòmber popular “Kranshi” a keda asosiá ku e edifisio nobo. == Mira tambe == * [[Kranshi]] == Literatura == * {{citeer boek |auteur=Pauline Pruneti-Winkel |jaar=1990|url= |titel=Scharloo a nineteenth century quarter of Willemstad, Curaçao : historical architecture and its background|via= |uitgever= Edizioni Poligrafico Fiorentino}} {{Appendix}} Roodeweg 42 - 44, Otrobanda E manshon palasial impreshonante aki, despues konosí komo Casa Blanca, a wòrdu konstruí na 1858-1859 pa Carel Maurits Gaerste. Pa esaki el a kumpra vários kavel na parti panort di e Roodeweg. Riba 29 di mart 1859, e kas grandi ta wòrdu deklará habitabel pa e maestro di distrito di Otrobanda. Carel Maurits Gaerste (1804 – 1871), tabata un hòmber prominente i próspero. E tabata miembro di e Konseho Kolonial i doño di plantashonnan Hermanus, Meiberg, i despues Malpais alias ‘’Terburgh à Texel, i Groot i Klein Malpais, alias “Mount Pleasant” i “Weitje”. Despues ku e edifisio a keda lista komo monumento na 1994, el a wòrdu kumprá pa Stichting Monumentenzorg Curaçao na 1998 i a keda kompletamente restourá. E trabounan di restourashon a keda bon dokumentá i lo wòrdu post pronto.<ref>https://www.facebook.com/curacaomonuments/posts/past-presentroodeweg-42-44-otrobanda-this-striking-palatial-mansion-later-known-/191481583593342/ Roodeweg 42-44, Otrobanda], FB</ref> For di sèptèmber 2002, e edifisio ta akapará ‘’Kranshi’’, e ofisina di Registro Sivil di Kòrsou. ----- Casa Blanca ta situá den Área di Koral (Kura) di Otrabanda, ku realmente a kuminsá desaroyá for di e di dos mitar di siglo 19. Un koral (kura) ta un tereno ku muraya ku un edifisio prinsipal i edifisionan eksterno na e randnan, tambe yamá dormitorio òf mitar dak (kasnan chikitu ku un kamber ku un dak di gable (dak di siya) òf un dak inkliná (dak di lèsenar), respektivamente). Katibunan i personal doméstiko tabata biba den e edifisionan eksterno, pero nan tabata destiná tambe pa hür. <ref>https://www.scribd.com/doc/111563414/Omd-2012-Koralengebied-Def-15okt12-Nl-Eng-Pap-Op-Volgorde Koralengebied Definitie]</ref> Desaroyo di e Area di Kurá riba Seru di Otrobanda a kuminsa meimei di siglo 19. Kuranan konosi ta Kura di Shon Ki, Casa Blanca i Kura di Shon Fil. Casa Blanca a konsisti originalmente di un edifisio prinsipal i na su rant edifisionan anekso, tambe yamá "afdak" (kasita di un kamber ku dak di siya òf un dak inkliná (dak di lèsenar), respektivamente). Den e afdaknan aki tabata biba katibu i sirbiente di kas, pero tabata hur nan tambe. Un kompleho asina ta wordu yama Kurá, un fenomeno ku a desaroya desde meimei di siglo 19 riba Seru Otrobanda. ==================, == Nomber Kranshi == E nòmber Kranshi tin un orígen masha pekuliar. E edifisio kaminda Kranshi for di prinsipio tabata ubiká, den pasado tabata un lokalidat Protestant kaminda un klup di hende muhé, yamá ‘Eendracht maakt macht’ tabata reuní regularmente. Na aña 1899 Marie van den Brink, yu muhé di e dominee, a funda e klup aki. Dor ku nan tabata bin huntu speshal pa hasi obra di man manera kose, bòrda i brei nan tabata yama e klup ‘dameskrans’. E nòmber ‘dameskrans’ den boka di e Yu di Kòrsou e tempu ei a bira Kranshi. Mesora esei a bira nòmber di e edifisio tambe.<ref>[https://gobiernu.cw/gob-newsletter-edishon1/ Kranshi, di unda e nomber ei a bin?], gobierno.cw</ref> E edifisio a mantené e nòmber Kranshi, asta ora ku na aña 1930 durante un periodo kòrtiku, Iglesia Reformá a usé pa su enkuentronan. Maske entretantu e nòmber ya no tabata tin su funshon original mas, e edifisio a keda karga e nòmber te na añanan ‘40 momentu ku Registro Sivil a kuminsá operá den dje. Na komienso di añanan ’60 Registro Sivil a muda (huntu ku e nòmber Kranshi) bai Skalo 150-152; kas kaminda anteriormente Pachi de Sola tabata biba. Den boka di pueblo e orei e edifisio original na Otrabanda a haña e nòmber ‘Kranshi bieu’. Na komienso di e siglo aki Kranshi a bolbe muda. Awor e la bai e edifisio neoklásiko restourá yamá ‘Casa Blanca’ situá na Roodeweg 42 nèt enfrente di Hospital Sint Elisabeth (SEHOS). Carel Maurits Gaerste kende tabata doño di diferente edifisio den Otrabanda, entre 1865 i 1884 a kumpra i rekonstruí Casa Blanca komo bibienda. Despues e edifisio a sirbi komo penshun, despues burdel (ka’i biá) i despues segun e la dekaí e la bira asta un dak pa drogadiktonan. Awendia den e famoso edifisio aki nos Registro Sivil ta ubiká. E ta ofisialmente yamá Asuntunan Públiko pero ketu bai Kranshi den boka di pueblo! == Historia == Carel Maurits Gaerste (1804-1871), komersiante, tabata doño di plantashi Malpais (Daniel) i diferente edifisio den Otrobanda. Entre 1865 i 1884 el a kumpra i rekonstruí e kas di shon komo bibienda. Den e ‘salon di baile’ di e kas, ku segun Pauline Prunetti-Winkel tabata esun mas grandi riba e isla den e tempu ei<ref>Marugg, Stanley, [https://www.archiefvriend.com/index.php/ons-kwartaalblad/artikelen-uit-ons-blad/53-lauffer De woonhuizen van de familie Lauffer], De Archiefvriend, september 2009</ref>, tabata organisa enkuentronan kultural i intelektual. Desde komienso di [[siglo 20]] e edifisio a sirbi komo penshun, despues burdel (ka’i biá) i despues, segun esaki tabata dekaí, a bira asta un dak pa drogadiktonan. == Deskripshon == E edifisio (kas di shon), para riba un persela di 3.250 m², tin dos piso i ta konstrui den e forma di un "U" ku ta rondoná un patio. e fachada sensio ku un leshi di het dòrná, ku riba dje un ‘fronton’ triangular. Un bòrdèshi na haltu riba trapi hanchu i kubrí pa un balkon riba pilá ta asentuá su forma rektangular será di e edifisio.<ref name="NAAM"/> E fachada dilanti tin un porch na entrada di e kas, i riba esaki tin un balkon. Dono di e edifisio ta ... Groot vrijstaand monumentaal gebouw van twee verdiepingen, terugliggend van de straat. Het hoofdgebouw van de kraal was oorspronkelijk volledig omringd door extra gebouwen aan de randen van de kraal. U-vormige plattegrond die een patio omsluit. Twee parallelle schilddaken over de voorkant, zadeldaken over de achtervleugels. Zwaar geprofileerde en volledig versierde uitspringende kroonlijst op consoles over de gevels, dentate quoins op hoeken. Voorgevel ingedeeld in zeven assen. Middendeel met driehoekig fronton boven kroonlijst; voorbalkon boven portiek met dubbele zuilen op bordes aan voorzijde met treden. Fronthek met voetmuur en spijlen tussen pilaren. Centrale voorpoort tussen gecanneleerde pilaren, twee extra poorten aan weerszijden. Volledig gerestaureerd als burgerlijke stand (restauratie bekroond met Caribische prijs voor beste restauratiearchitectuur). e ‘salon di baile’ riba e di dos piso Large detached two-storey monumental structure set back from street. Main building of corral originally fully surrounded by additional buildings at edges of corral. U- shaped floor plan enclosing a patio. Two parallel hipped roofs over front section, gable roofs over rear wings. Heavy profiled and fully decorated projecting cornice on consoles over façades, dentate quoins on corners. Front façade laid out in seven axes. Central section with triangular fronton above cornice; front balcony above portico with double columns on front platform with steps. Front fence with footing wall and bars set between pillars. Central front gate between fluted pillars, two additional gates on both sides. Fully restored as Civil Registry (restoration awarded with Carfibbean prize for best restoration architecture).<ref>[https://curacaomonuments.org/sites/roodeweg-42-44/ Roodeweg 42-44], curacaomonument.org</ref> Gran estructura monumental independiente de dos plantas retranqueada de la calle. Edificio principal del corral originalmente totalmente rodeado por edificios adicionales en los bordes del corral. Planta en forma de U que rodea un patio. Dos tejados paralelos a cuatro aguas en la parte delantera, tejados a dos aguas en las alas traseras. Cornisas salientes sobre ménsulas en las fachadas, muy perfiladas y decoradas. Fachada delantera dispuesta en siete ejes. Sección central con frontón triangular sobre cornisa; balcón delantero sobre pórtico con columnas dobles sobre plataforma delantera con escalones. Cerca frontal con muro de zapata y barrotes entre pilares. Puerta delantera central entre pilares estriados, dos puertas adicionales a ambos lados. Totalmente restaurado como Registro Civil (restauración galardonada con el premio Carfibbean a la mejor arquitectura de restauración). 1990: het in verval rakend monumentale herenhuis 'Casa Blanca' met onder andere de rijkst bewerkte gootlijst uit onze historische architectuur. Advertentie openbare verkoop:De opstal CASA BLANCA, staande op een perceel eigendomsgrond groot 3.250 m 2, begrensd door de Roodeweg, de Reuzensteeg en de Pieterszsteeg, kadastraal bekend als Stadsdistrict, Sectie B, no. 543.<ref name=:"1"/> {{Appendix}} [[Kategoria:Monumento protehí]] [[:Kategoria:Kòrsou]] Huntu ku e edifisionan "La Maravilla" na [[Scharlooweg]] 5 i "Belvédère" na Plasa L.B. Smith, e edifisio prinsipal di Casa Blanca ta marka e inisio di arkitektura neoklasisista na Kòrsou i ta di gran balor pa e historia di arkitektura di e isla.<ref name="NAAM">Gladys do Rego-Kuster, [https://naam.cw/2014/11/30/casa-blanca/ Casa Blanca], [[NAAM]]</ref> ----------------------- {{Databox}} '''Kranshi''' ta un término popular na [[Kòrsou]] ku ta referí histórikamente na Registro Sivil lokal<ref>Ofisialmente yamá "Asuntunan Públiko" ku ta inkluí diferente servisio manera registro sivil, registrashon di residente i asuntunan di elekshon.</ref> i, mas ampliamente, na e lugá kaminda e instituto gubernamental aki ta of tabata ubiká. ==Orígen== E nòmber “Kranshi” tin su orígen den e edifisio na [[Curaçaostraat 50]] na Otrobanda. Na 1899, Marie van den Brink, yu muhé di un domi protestant, a funda un klup di dama den Otrobanda ku e lema ''Eendracht maakt macht'' (Union ta hasi Forsa).<ref name="Nomber">[https://gobiernu.cw/gob-newsletter-edishon1/ Kranshi, di unda e nomber ei a bin?], gobiernu.cw</ref><ref>{{citeer web|titel=Eendracht maakt Macht|werk=[[Amigoe]]|datum=1911-12-09|bezochtdatum=2026-07-03|via=Delpher.nl|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280051:mpeg21:p003}}</ref> E miembronan di e klup tabata reuní pa hasi obra di man manera kose, bòrda i brei i pesei e klup tabata konosí komo ''dameskrans''. Den bok'i pueblo ku ta papia [[papiamentu]], e palabra aki a evolushoná fonétikamente te bira “Kranshi”.<ref name="Nomber"/> Rapidamente, e nòmber no solamente tabata referí na e klup, sino tambe na e edifisio mes, ku a bira konosí komo Kranshi (of Kransgebouw). == Di edifisio pa institushon == Durante añanan siguiente, e edifisio a sigui karga e nòmber “Kranshi”, tambe ora su uso a kambia (inkluso pa enkuentronan di Iglesia Reformá na un periodo kòrtiku).<ref name="Nomber"/> Na añanan 1940, Registro Sivil a kuminsá operá den e mesun edifisio. For di e momento ei, e nòmber “Kranshi” a pasa di un referensia di lugá pa un referensia di institushon. Den kurso di tempu, e término a bira uso komun pa tur servisio relashoná ku registrashon di susesonan di bida, manera nasementu, matrimonio i fayesimentu i pa dokumentonan ofisial.<ref>[https://gobiernu.cw/ministerionan/maneho-di-gobernashon-planifikashon-i-servisio-publiko/servisio-publiko-kranshi-i-ofisina-di-reibeweis/ Servisio Públiko (Kranshi i Ofisina di Reibeweis)], Gobièrnu di Kòrsou</ref> ==Lokalidatnan== Ku e desaroyo di e institushon, Registro Sivil (i kuné e nòmber “Kranshi”) a muda pa diferente lokalidat:<ref>[https://www.facebook.com/groups/17257577140/posts/10160977243972141/ Geschiedenis van Kranshi], [[Facebook|FB]]</ref> * Otrobanda – Curaçaostraat 50 (lokalidat original) * [[Pietermaai]] – lokalidat temporal despues di 1954 * [[Skalo]] – Kas di Pachi de Sola na [[Scharlooweg]] 150–152, desde añanan 1960) * Otrobanda – [[Casa Blanca]] na Roodeweg 40-42, desde 2002 Despues di e traslado pa Skalo, e lokalidat original a bira konosí komo “Kranshi bieu” den boka di pueblo.<ref>{{citeer web|titel=Basis-cursus over de cooperatie|werk=[[Amigoe]]|datum=1978-05-31|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639308:mpeg21:p002}}</ref><ref>{{citeer web|titel=Advertentie Cooperativa di Consumo Botica Wilhelmina|werk=[[Amigoe]]|datum=1973-01-15|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010460312:mpeg21:p010}}<ref></ref><ref>{{citeer web|titel=Advertentie Cooperatieve Spaar- & Credietvereniging Ogem |werk=[[Amigoe]]|datum=1992-07-22|bezochtdatum=2026-07-03|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010644156:mpeg21:p006}}</ref> ==Evolushon i uso== E historia di “Kranshi” ta mustra un evolushon klá di nòmber di un klup sosial (dameskrans) pa nòmber di un edifisio i despues pa nòmber di un institushon gubernamental. Durante e mudansanan di lokalidat, ta importante nota ku e edifisionan nobo ya tabatin nan propio nòmber, manera Kas di Pachi de Sola i Casa Blanca, pero den uso popular, e nòmber “Kranshi” a sigui predominá i a move huntu ku e institushon. Te dia di awe, e término ta keda bibu den idioma diario: hopi residente di Kòrsou ta usa “Kranshi” komo sinonimo pa Registro Sivil, meskos pa su nòmber ofisial "Asuntunan Públiko".<ref>{{citeer web|titel=Groep Ned. Antillen VAN HET ALGEMEEN NEDERLANDSCH VERBOND|werk=[[Amigoe]]|datum=1929-02-09|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280778:mpeg21:p003}}</ref> {{Appendix}} [[:Kategoria:Kòrsou]] [[:Kategoria:Papiamento]] == Vínkulo ku Registro Sivil == Rònt di aña 1940, Registro Sivil a kuminsá operá den e mesun edifisio na Curaçaostraat 50. E departamento tabata responsabel pa registrashon di susesonan di bida, manera nasementu, fayesimentu, matrimonio, divorsio i rekonosimentu, i pa suministrá kopia, ekstrakto i deklarashonnan ofisial.<ref>[https://gobiernu.cw/ministerionan/maneho-di-gobernashon-planifikashon-i-servisio-publiko/servisio-publiko-kranshi-i-ofisina-di-reibeweis/ Servisio Públiko (Kranshi i Ofisina di Reibeweis)], Gobièrnu di Kòrsou</ref> For di e momento ei, e nòmber “Kranshi” a bira estrechamente asosiá ku e institushon gubernamental. Den añanan ku a sigui, Registro Sivil a muda pa diferente lokalidat, mientras e nòmber popular a move huntu ku e departamento. Ku tempu, no solamente pueblo pero tambe organisashon, gobièrnu i Registro Sivil mes, a kuminsá usa e término "Kranshi" den anunsionan públiko, referiendo tantu na e instansia komo na su lokalidat.<ref>{{citeer web|titel=Advertentie Gobièrnu di Kòrsou|werk=[[Amigoe]]|datum=1989-04-21|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642919:mpeg21:p015}}</ref><ref>{{citeer web|titel=Advertentie URA|werk=[[Amigoe]]|datum=1969-07-12|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010463330:mpeg21:p006}}</ref> ===Lokalidatnan === Durante [[siglo 20]] i [[siglo 21|21]], Registro Sivil tabata establesé den diferente edifisio:<ref>[https://www.facebook.com/groups/17257577140/posts/10160977243972141/ Geschiedenis van Kranshi], [[Facebook|FB]]</ref> * Otrobanda – Curaçaostraat 50, lokalidat original ("Kransgebouw") * [[Pietermaai]] – lokalidat temporal despues di 1954 * [[Skalo]] – [[Scharlooweg]] 150-152 desde añanan 1960 (“Kas di Pachi de Sola”) * Otrobanda – Roodeweg 40-42 desde 2002 ("[[Casa Blanca]]") Despues di e traslado pa Skalo, e edifisio original na Otrobanda a bira konosí komo “Kranshi bieu”.<ref>{{citeer web|titel=Basis-cursus over de cooperatie|werk=[[Amigoe]]|datum=1978-05-31|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639308:mpeg21:p002}}</ref><ref>{{citeer web|titel=Advertentie Cooperativa di Consumo Botica Wilhelmina|werk=[[Amigoe]]|datum=1973-01-15|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010460312:mpeg21:p010}}<ref></ref><ref>{{citeer web|titel=Advertentie Cooperatieve Spaar- & Credietvereniging Ogem |werk=[[Amigoe]]|datum=1992-07-22|bezochtdatum=2026-07-03|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010644156:mpeg21:p006}}</ref> Ku e último mudansa pa Casa Blanca, e término “Kranshi” a sigui den uso pa e lokalidat nobo. == Evolushon i uso == Ku tempu, e nifikashon di e término “Kranshi” a pasa for di un klup sosial pa un edifisio spesífiko i despues pa un término general pa Registro Sivil.<ref>{{citeer web|titel=Groep Ned. Antillen VAN HET ALGEMEEN NEDERLANDSCH VERBOND|werk=[[Amigoe]]|datum=1929-02-09|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280778:mpeg21:p003}}</ref> No obstante ku a muda pa edifisionan ku ya tabatin nan propio nòmber (Kas di Pachi de Sola i Casa Blanca), e uso popular di e nòmber “Kranshi” a keda predominá i a wòrdu transferí di un lugá pa otro huntu ku e institushon. E fenómeno aki ta mustra kon un nòmber informal por bira un referensia institushonal i asta remplasá nòmbernan existente den memoria kolektivo. Te dia di awe e palabra “Kranshi” ta fungi den uso comun komo sinónimo pa Registro Sivil. {{Appendix}} [[:Kategoria:Kòrsou]] [[:Kategoria:Papiamento]] ------------------------- Den e “Historia di Kranshi,” e edifisio bieu riba Curaçaostraat den Otrobanda ta wòrdu menshoná promé. Alrededor di aña 1900, e asosiashon di hende muhé “Eendracht maakt Macht” (Unidat Ta Hasi Forsa) a reuní den e edifisio aki pa trabou di man, i el a bira konosí komo e Kransgebouw (Edifisio di Krans). Ora ku e Registro Sivil a muda pa e edifisio aki rònt di 1940, el a haña e nòmber ‘Kranshi’ lihé. E nòmber aki a sigui ora ku e Registro Sivil a muda pa e edifisio ‘Pachi de Sola’ na Scharloo na kuminsamentu di añanan 1960. Na 2002, e edifisio ‘Casa Blanca’ restourá na Otrobanda a wòrdu poné den uso: Scharloo a bira ‘Kranch Bieu’ i Otrobanda ‘Kranchi Nobo’. Pero unda Pietermaai ta pas awor? Na momentu ku Registro Sivil a bandoná e edifisio na Otrobanda na aña 1954, esaki tabata situá na Pietermaai pa algun aña, den e edifisio kaminda awor e ofisina di abogado “Soliana en Bonaparte” ta situá. <ref>https://www.facebook.com/groups/17257577140/posts/10160977243972141/ Geschiedenis van Kranshi], FB</ref> Curaçaostraat 50, un edifisio historiko di 1873, ta konosí awendia komo "Lanthùis Kranshi". ==Evolushon di signifikado== Ku tempu, e nòmber “Kranshi” a pasa for di un klup sosial pa un edifisio spesífiko, nan luga di encuentro na Curacaostraat 50, referi komo "Kransgebouw" of "Kransje", pa despues bira un término general pa Registro Sivil.<ref>Groep Ned. Antillen VAN HET ALGEMEEN NEDERLANDSCH VERBOND.. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 09-02-1929, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 02-07-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280778:mpeg21:p003</ref> Ora e Registro Sivil a kuminsá operá den e edifisio di e klup di dama na Otrobanda, e nòmber “Kranshi” a bira fuertemente asosiá ku e departamento gubernamental. Durante siglo 20 i 21, Registro Sivil a muda pa diferente lugá. E nòmber “Kranshi” a move huntu ku e institushon: * lokalidat original na Otrobanda * traslado pa [[Skalo]] meimei di añanan 1960 - "Kas di Pachi de Sola" na [[Scharlooweg]] 150-152 (awor A.M.Chumaceiro Bulevar 13) * posteriormente mudansa pa [[Casa Blanca]] na Roodeweg Despues di e mudansa pa Skalo, e edifisio original na Curacaostraat 50, Otrobanda a bira konosí komo “Kranshi bieu”.<ref>Basis-cursus over de cooperatie. "Amigoe". Curaçao, 31-05-1978, p. 2. Geraadpleegd op Delpher op 02-07-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639308:mpeg21:p002</ref><ref>Advertentie. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 15-01-1973, p. 10. Geraadpleegd op Delpher op 02-07-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010460312:mpeg21:p010</ref> Desde komienso di siglo 21, e nòmber “Kranshi” ta referí prinsipalmente na Casa Blanca, unda Registro Sivil ta ubiká actualmente i "Kranshi bieu" na Kas di Pachi de Sola. == Uso == Te awendia, hopi residente di Kòrsou ta sigui usa e palabra “Kranshi” komo sinónimo pa Registro Sivil, sin importá su lokalidat ofisial. E término ta un ehèmpel di: *kontinuidad linguístiko *memoria kolektivo *influensia di idioma den formashon di identidat urbano {{Appendix}} --------------- 43ku1qp1z804un9qlo495owvdgnykyw 202959 202958 2026-09-02T22:20:47Z Caribiana 8320 /* Vínkulo ku Registro Sivil */ 202959 wikitext text/x-wiki __NOINDEX__ {{Variante|c}} {{infobox edificio| variante = c | tipo = [[monumento]] | nomber = Curacaostraat 50 | imagen = Curaçaostraat 50, restoration.png | descripcion = Edifisio bou restorashon na 2023 | nomber2 = Kranshi Bieu | localisa_na = [[Otrobanda]] | luga = [[Willemstad]] | adres = Curacaostraat 50 | pais = {{CUW}} }} '''Curaçaostraat 50''', popularmente konosí komo ''Kranshi Bieu'' òf ''Lanthùis Kranshi'', ta un edifisio monumental den [[Otrobanda]], [[Willemstad]], [[Kòrsou]]. E edifisio ta estrechamente ligá ku e historia di e nòmber [[Kranshi]], ku a bira e nòmber popular pa e servisio di e registro sivil na Kòrsou. E edifisio ta registrá komo monumento protehá i ta forma parti di e patrimonio arkitektóniko i históriko di Otrobanda i di e sentro históriko di Willemstad.<ref name="UNESCO">[https://whc.unesco.org/document/154358 World Heritage List], [[UNESCO]]</ref> Den [[siglo 21|siglo bintiun]], e edifisio a wòrdu restourá i adaptá pa uso komo akomodashon turístiko bou di e nòmber ''Landhuis Kranshi'', mientras ku su karakter históriko a keda konserbá.<ref name="landhuis">[https://www.landhuiskranshi.com/accommodatie/ Landhuis Kranshi], landhuiskranshi.com</ref> == Historia == E edifisio na Curaçaostraat 50 ta data for di 1873 i originalmente tabata un kas di shon grandi.<ref name="landhuis"/> Na 1899, Marie van den Brink a funda e asosiashon di damanan protestant ''Eendracht maakt macht''. E miembronan tabata reuní den e edifisio pa traha obra di man, entre otro kose, bòrdá i brèi. Den uso popular, e asosiashon tabata konosí komo un ''dameskrans'' òf ''dameskransje''. Di e término aki a surgi e nòmber ''Kranshi'', ku despues a keda konektá ku e edifisio.<ref name="Nomber">[https://gobiernu.cw/gob-newsletter-edishon1/ Kranshi, di unda e nomber ei a bin?], gobiernu.cw</ref><ref>{{citeer web|titel=Eendracht maakt Macht|werk=[[Amigoe]]|datum=1911-12-09|bezochtdatum=2026-09-03|via=Delpher.nl|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280051:mpeg21:p003}}</ref><ref name=:"5">{{citeer web|titel=Groep Ned. Antillen VAN HET ALGEMEEN NEDERLANDSCH VERBOND|werk=[[Amigoe]]|datum=1929-02-09|bezochtdatum=2026-09-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280778:mpeg21:p003}}</ref> E edifisio tabatin diferente uso durante su historia. Den e promé parti di [[siglo 20|siglo binti]], e tabata sirbi pa enkuentronan di komunidat protestant, i durante un periodo tambe komo iglesia reformá. Despues e edifisio a wòrdu usa pa diferente aktividat kultural i sosial, inkluyendo Cultureel Centrum Curaçao, sede di sindikato i sitio pa reunion i presentashonnan.<ref name="Nomber"/><ref>[https://www.landhuiskranshi.com/geschiedenis/ Geschiedenis], landhuiskranshi.com</ref> == Vínkulo ku Registro Sivil== Rònt di kuminsamentu di añanan 1940, e edifisio a bira sede di Registro Sivil. E servisio aki ta responsabel pa e registrashon ofisial di aktonan di nasementu, matrimonio i morto.<ref>[https://gobiernu.cw/ministerionan/maneho-di-gobernashon-planifikashon-i-servisio-publiko/servisio-publiko-kranshi-i-ofisina-di-reibeweis/ Servisio Públiko (Kranshi i Ofisina di Reibeweis)], Gobièrnu di Kòrsou</ref> E presensia di Registro Sivil den e edifisio a hasi ku e nòmber ''Kranshi'', ku originalmente tabata referí na e asosiashon di damanan, a bira estrechamente asosiá ku e servisio gubernamental.<ref name="Nomber"/><ref name=:"5"/> Despues ku Registro Sivil a trasladá alrededor di 1954, e departamento tabata establesé den varios lokalidat, manera na [[Pietermaai]] i [[Skalo]]. Apesar di e trasladonan, e nòmber ''Kranshi'' a keda den uso pa referí na Registro Sivil, i e edifisio original na Curaçaostraat a bira konosí komo ''Kranshi Bieu''.<ref>{{citeer web|titel=Basis-cursus over de cooperatie|werk=[[Amigoe]]|datum=1978-05-31|bezochtdatum=2026-09-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639308:mpeg21:p002}}</ref><ref>{{citeer web|titel=Advertentie Cooperativa di Consumo Botica Wilhelmina|werk=[[Amigoe]]|datum=1973-01-15|bezochtdatum=2026-09-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010460312:mpeg21:p010}}<ref></ref><ref>{{citeer web|titel=Advertentie Cooperatieve Spaar- & Credietvereniging Ogem |werk=[[Amigoe]]|datum=1992-07-22|bezochtdatum=2026-09-03|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010644156:mpeg21:p006}}</ref> == Arkitektura== Curaçaostraat 50 ta un edifisio grandi i independiente di un solo piso, ku ta pará un tiki patras di e linia di kaya. E edifisio ta konstruí segun un plan den forma di H.<ref name="Monument">[https://curacaomonuments.org/sites/curacaostraat-50/ Curacaostraat 50], curacaomonuments.org</ref> E karakterístikanan prinsipal di e edifisio ta: *tres dak di tipo [[dak di schouder]] *leishi di het kontinuo ku perfil dekorativo *kantonan ku detaye tipo dentil *fachada prinsipal ku un porta sentral ku shùter, flankiá pa bentana ku shùter *bentana adishonal den e dos ala lateral *un renbak grandi tapá ku akueduktonan den forma di bog patras di e ala pabou.<ref name="Monument"/> E edifisio ta di partikular balor arkitektóniko i kultural pa su tamaño, su plan den forma di H — un forma poko komún den e arkitektura históriko di Kòrsou — i su sistema grandi di kolekshon di awa ku renbak i akueduktonan.<ref name="Monument"/> {{Appendix}} Na fin di [[siglo 19|siglo diesnuebe]], e kas a bira propiedat i sede di un asosiashon di dama protestant bou di e nòmber ''Eendracht maakt macht'' (Union ta hasi Forsa), fundá na 1899 dor di Marie van den Brink.<ref name="Nomber">[https://gobiernu.cw/gob-newsletter-edishon1/ Kranshi, di unda e nomber ei a bin?], gobiernu.cw</ref><ref>{{citeer web|titel=Eendracht maakt Macht|werk=[[Amigoe]]|datum=1911-12-09|bezochtdatum=2026-09-03|via=Delpher.nl|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280051:mpeg21:p003}}</ref> E grupo aki tabata reuní pa hasi obra di man manera: kosementu, bòrdamentu i breimentu. Debí na e aktividat aki, e edifisio a haña e nòmber hulandes "dameskrans", ku den uso popular na [[papiamentu]] a transformá den "kranshi".<ref name="Nomber"/><ref>{{citeer web|titel=Groep Ned. Antillen VAN HET ALGEMEEN NEDERLANDSCH VERBOND|werk=[[Amigoe]]|datum=1929-02-09|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280778:mpeg21:p003}}</ref> Karakterístikanan prinsipal ta inkluí:<ref name="Monument">[https://curacaomonuments.org/sites/curacaostraat-50/ Curacaostraat 50], curacaomonuments.org</ref> *diseño den forma di H *tres dak di tipo [[dak di schouder]] *leishi di het kontinuo ku perfil dekorativo *kantonan ku detaye tipo dentil *porta sentral ku shùter, flankiá pa bentana ku shùter *bentana adishonal den e ala lateral *un sisterna grandi tapá ku akueduktonan arko patras di e ala pabou. [[:Kategoria:Kòrsou]] [[:Kategoria:Arkitektura]] [[:Kategoria:Monumento protehí]] Durante e añanan despues, Registro Sivil a tin diferente lokalidatnan den Willemstad, mientras ku e nòmber ''Kranshi'' a keda komo e nòmber popular pa e servisio. Ku e traslado aki, e edifisio original na Curaçaostraat 50 a kuminsá wòrdu yamá ''Kranshi Bieu'', pa distingui'é for di e lokalidatnan nobo.<ref>{{citeer web|titel=Basis-cursus over de cooperatie|werk=[[Amigoe]]|datum=1978-05-31|bezochtdatum=2026-09-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639308:mpeg21:p002}}</ref><ref>{{citeer web|titel=Advertentie Cooperativa di Consumo Botica Wilhelmina|werk=[[Amigoe]]|datum=1973-01-15|bezochtdatum=2026-09-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010460312:mpeg21:p010}}<ref></ref><ref>{{citeer web|titel=Advertentie Cooperatieve Spaar- & Credietvereniging Ogem |werk=[[Amigoe]]|datum=1992-07-22|bezochtdatum=2026-09-03|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010644156:mpeg21:p006}}</ref> '''Curaçaostraat 50''', popularmente konosí komo ''Kranshi Bieu'' òf ''Landhuis Kranshi'', ta un edifisio monumental den [[Otrobanda]], [[Willemstad]], [[Kòrsou]]. E edifisio ta estrechamente ligá ku e historia di e nòmber ''Kranshi'', ku a bira e nòmber popular pa e servisio di [[Registro Sivil]] na Kòrsou. E edifisio ta registrá komo monumento protehá i ta forma parti di e patrimonio arkitektóniko i históriko di Otrobanda i di e sentro históriko di Willemstad.[1] Den siglo 21, e edifisio a wòrdu restourá i adaptá pa uso residencial i turístiko bou di e nòmber ''Landhuis Kranshi'', mientras ku su karakter históriko a keda konservá.[2] == Historia == E edifisio na Curaçaostraat 50 ta data di 1873 i originalmente tabata un kas grandi pa un famia di posishon sosial haltu.[2] Na 1899, Marie van den Brink a funda e asosiashon di damanan protestant ''Eendracht maakt macht''. E miembronan tabata reuní den e edifisio pa traha obra di man, entre otro kose, bòrdá i brèi. Den uso popular, e asosiashon tabata konosí komo un ''dameskrans'' òf ''dameskransje''. Di e término aki a surgi e nòmber ''Kranshi'', ku despues a keda konektá ku e edifisio.[3][4][5] E edifisio a tin diferente uso durante su historia. Den e promé parti di siglo 20, e tabata sirbi pa enkuentronan di komunidat protestant, i durante un periodo tambe komo iglesia reformá. Despues e edifisio a wòrdu usa pa diferente aktividatnan kultural i sosial, inkluyendo Cultureel Centrum Curaçao, reunions i presentashonnan.[3][6] == Vínkulo ku Registro Sivil == Rond di kuminsamentu di e añanan 1940, e edifisio a bira sede di Registro Sivil. E servisio aki tabata responsabel pa e registrashon ofisial di aktonan di nasementu, matrimonio i morto.[7][8] E presensia di Registro Sivil den e edifisio a hasi ku e nòmber ''Kranshi'', ku originalmente tabata referí na e asosiashon di damanan, a bira estrechamente asosiá ku e servisio gubernamental.[3][5] Den kuminsamentu di e añanan 1960, Registro Sivil a muda pa Skalo. Apesar di e traslado, e nòmber ''Kranshi'' a sigui usa pa referí na Registro Sivil, i e edifisio original na Curaçaostraat a bira konosí komo ''Kranshi Bieu''.[9] Durante e añanan despues, Registro Sivil a tin diferente lokalidatnan den Willemstad, mientras ku e nòmber ''Kranshi'' a keda komo e nòmber popular pa e servisio. == Arkitektura == Curaçaostraat 50 ta un edifisio grandi i independiente di un solo piso, ku ta pará un tiki patras di e linia di kaya. E edifisio ta konstruí riba un plan den forma di H.[11] E karakterístikanan prinsipal di e edifisio ta: * un plan den forma di H; * tres parti ku kada un tin un [[dak di schouder]]; * daknan ku kaballete i kantonera di piedra, rematá ku pinon; * un leishi kontinuo ku perfil dekorativo; * kantonan ku detaye dekorativo den forma di dentil; * un fachada prinsipal ku un porta sentral ku shùter, flankiá pa bentananan ku shùter; * bentananan adishonal den e dos alan lateral; * un sisterna grandi tapá, ku dos akuedukto arko patras di e ala pabou.[11] E edifisio ta di partikular balor arkitektóniko i kultural pa su tamaño, su plan den forma di H — un forma poko komún den e arkitektura históriko di Kòrsou — i su sistema grandi di rekollekshon di awa ku sisterna i akueduktonan.[11] E edifisio tambe ta kontribuí na e balor di e paisaje urbano monumental di Otrobanda.[1] == Uso aktual == Despues di un proyekto di restaurashon i adaptashon, Curaçaostraat 50 ta sirbi den siglo 21 komo akomodashon turístiko bou di e nòmber ''Landhuis Kranshi''.[2] E uso nobo ta kombina fasilidatnan moderno ku e karakter arkitektóniko di e edifisio históriko. == Importansia históriko == Curaçaostraat 50 ta importante no solamente komo monumento, sino tambe pa e papel ku e edifisio a hunga den e historia di e término ''Kranshi''. E nòmber, ku tin su origen den e asosiashon di damanan ''Eendracht maakt macht'', a pasa di un apodo pa e edifisio pa bira e nòmber popular di Registro Sivil.[3][5] E historia aki ta hasi Curaçaostraat 50 un ehèmpel notable di kon un nòmber ligá na un edifisio por bira parti di e léksiko diario i di e identidad urbana di Willemstad. ------------ == Uso aktual == Signifikashon kultural Curaçaostraat 50 tin un papel klave den: orígen di e término Kranshi historia di Registro Sivil na Kòrsou memoria kolektivo di Otrobanda E edifisio ta representá un punto di transishon entre: *bida sosial (klup di dama) *funshon gubernamental *patrimonio restourá Curaçaostraat 50 in Willemstad (Otrobanda) is a recognized cultural heritage monument on Curaçao. Wikimedia Commons features a high-resolution restoration image of this large, H-shaped historical building, which historically functioned as the Kranshi Bieuw. The property sits on a detached, deep setback lot. == Mira tambe == * [[Kranshi]] {{Appendix}} [[:Kategoria:Kòrsou]] [[:Kategoria:Arkitektura]] [[:Kategoria:Monumento protehí]] ------------------------------- {{infobox edificio| variante = c | tipo = [[monumento]] | nomber = Casa Blanca | imagen = Roodeweg 42 - 44.png | descripcion = | nomber2 = | localisa_na = Roodeweg 42-44, [[Otrobanda]] | luga = [[Willemstad]] | cercania = | adres = | pais = {{CUW}} | fecha_funda = 29 di mart 1859 | estilo = neoklásiko | encarga = Carel Maurits Gaerste | fecha_construccion = 1858-1859 | architect = | material = | contratista = | gasto = | inaugura = | restaura = 1998-2002 | funcion_original = kas di shon | funcion_actual = sede di Registro Sivil di Kòrsou | propietario = Stichting Monumentenzorg Curaçao | status_monumento = monumento di herensia kultural | registra = 1994 }} '''Casa Blanca''' ("Kas Blanku") ta un edifisio monumental-históriko na [[Willemstad]], [[Kòrsou]]. E ta situá na Roodeweg 42-44 den [[Otrobanda]], entre Reuzensteeg i Pieterszsteeg, enfrente di [[Sint-Elisabeth Hospital]] (SEHOS).<ref name=:"1">{{citeer web|titel=Advertentie|werk=[[Amigoe]]|datum=1976-12-11|via=Delpher.nl|bezochtdatum=2026-07-02|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010460945:mpeg21:p008}}</ref> Desde komienso di [[siglo 21|siglo bintiun]], e edifisio ta popularmente konosí komo [[Kranshi]], ora el a bira sede di e Registro Sivil.<ref name=:"2">[https://curacaomonuments.org/sites/roodeweg-42-44/ Roodeweg 42-44], curacaomonuments.org</ref> Huntu ku “La Maravilla” na [[Scharlooweg]] i “Belvédère” na L.B. Smithplein, Casa Blanca ta konsiderá komo un di e promé ehèmpelnan di arkitektura neoklásiko na Kòrsou.<ref name="NAAM">Gladys do Rego-Kuster, [https://naam.cw/2014/11/30/casa-blanca/ Casa Blanca], [[NAAM]]</ref> == Historia == Casa Blanca a wòrdu konstruí den añanan 1858–1859 komo un manshon di status haltu pa Carel Maurits Gaerste (1804–1871), un komersiante prominente, doño di diferente plantashi i propiedat den Otrobanda, i miembro di [[Konseho Kolonial]]. Pa e konstrukshon, el a kumpra vários parsela na banda panort di Roodeweg. Dia 29 di mart 1859, e edifisio a wòrdu deklará habitabel pa outoridatnan.<ref name="FB"/> E kas tabata konosí pa su gran salon di baile, un di e mas grandi riba e isla den e tempu ei, unda tabata organisá enkuentronan sosial, kultural i intelektual.<ref>Marugg, Stanley, [https://www.archiefvriend.com/index.php/ons-kwartaalblad/artikelen-uit-ons-blad/53-lauffer De woonhuizen van de familie Lauffer], De Archiefvriend, september 2009</ref> Durante [[siglo 20|siglo binti], e edifisio a pasa pa diferente fase di uso i dekadensia, inkluyendo komo penshun i burdel. Den e periodo aki, e kondishon di e kas a deteriorá konsiderablemente. Na 1994, Casa Blanca a haña status ofisial komo monumento. Den 1998, Stichting Monumentenzorg Curaçao a kumpra e edifisio i a restourá esaki kompletamente, konservando su karakter históriko i arkitektóniko.<ref name="FB">[https://www.facebook.com/curacaomonuments/posts/past-presentroodeweg-42-44-otrobanda-this-striking-palatial-mansion-later-known-/191481583593342/ Roodeweg 42-44, Otrobanda], FB</ref> E restourashon a haña rekonosemento regional pa su kalidat arkitektóniko.<ref name=:"2"/> For di sèptèmber 2002, e edifisio ta alohá Registro Sivil den kuadro di reutilisashon di patrimonio arkitektóniko den e sentro históriko di Willemstad. Na 2026 a kuminsá un proyekto di renobashon pa mantené i modernisá e edifisio.<ref>[[Dick Drayer]], [https://www.curacao.nu/nieuws/overheid/86733/kranshi-verhuist-tijdelijk-door-verbouwing-hoofdgebouw Kranshi verhuist tijdelijk door verbouwing hoofdgebouw], curacao.nu (6 di mart 2026)</ref> ==Deskripshon== Casa Blanca ta un edifisio monumental di dos piso, konstrui riba un parsela amplio (± 3.250 m²) i diseñá den forma di U ku ta rondoná un patio interno.<ref name=:"1"/><ref name=:"2"/> Karakterístikanan prinsipal ta inkluí: *fachada simétriko ku siete as *fronton triangular riba e parti sentral *balkon dilanti riba un pòrch ku kolumnanan dobbel *bòrdèshi ku trapi hanchu ku ta yega na entrada prinsipal *leishi di het profilá ku detaye dekorativo *kombinashon di diferente tipo di dak (manera [[dak di schouder]] i [[dak di siya]]) Originalmente, e kas tabata parti di un kompleho tipo kurá, ku un edifisio prinsipal i edifisionan anekso (“afdak”). Den e aneksonan aki tabata biba katibu i sirbiente di kas, i den sierto kaso nan tabata di hür.<ref>[https://dutchcaribbeanheritage.org/informatie/monumento-habri-2012-kura-di-otrobanda-koralengebied/ Area di Kura di Otrobanda], dutchcaribbeanheritage.org (2012) </ref><ref>[https://www.scribd.com/doc/111563414/Omd-2012-Koralengebied-Def-15okt12-Nl-Eng-Pap-Op-Volgorde Koralengebied Definitie]</ref> == Uso aktual == Aktualmente, Casa Blanca ta sede di Registro Sivil di Kòrsou, parti di departamento di Asuntunan Públiko. Ku mudansa di e Registro Sivil di Skalo pa Otrobanda, su nòmber popular “Kranshi”, ku a originá na un lokalidat anterior, tambe a transferí pa Casa Blanca. == Mira tambe == * [[Kranshi]] {{Appendix}} [[:Kategoria:Kòrsou]] [[:Kategoria:Arkitektura]] [[:Kategoria:Monumento protehí]] E manshon grandi impreshonante aki, despues konosí komo Casa Blanca, a wòrdu konstruí na 1858-1859 pa Carel Maurits Gaerste. Pa esaki el a kumpra vários parsela na banda panort di Roodeweg. Riba 29 di mart 1859, e kas grandi ta wòrdu deklará habitabel pa e maestro di distrito di Otrobanda. Carel Maurits Gaerste (1804 – 1871), tabata un hòmber prominente i próspero. E tabata miembro di e Konseho Kolonial i doño di plantashonnan Hermanus, Meiberg, i despues Malpais alias ‘’Terburgh à Texel, i Groot i Klein Malpais, alias “Mount Pleasant” i “Weitje”.<ref name="FB"/> Despues ku e edifisio a keda listá komo monumento na 1994, el a wòrdu kumprá pa Stichting Monumentenzorg Curaçao na 1998 i a keda kompletamente restourá.<ref name="FB"/> E trabounan di restourashon a keda bon dokumentá i lo wòrdu post pronto.<ref name="FB">[https://www.facebook.com/curacaomonuments/posts/past-presentroodeweg-42-44-otrobanda-this-striking-palatial-mansion-later-known-/191481583593342/ Roodeweg 42-44, Otrobanda], FB</ref> For di sèptèmber 2002, e edifisio ta akapará ‘’Kranshi’’, e ofisina di Registro Sivil di Kòrsou.<ref name="FB"/> E kas tabata konosí pa su gran salon di baile, konsiderá komo un di e mas grandi riba e isla den e tempu ei, unda tabata organisá enkuentronan sosial, kultural i intelektual.<ref>Marugg, Stanley, [https://www.archiefvriend.com/index.php/ons-kwartaalblad/artikelen-uit-ons-blad/53-lauffer De woonhuizen van de familie Lauffer], De Archiefvriend, september 2009</ref>, tabata organisá enkuentronan kultural i intelektual. Den [[siglo 20|siglo binti]], e edifisio a pasa pa diferente uso: penshun, burdel i posteriormente a bira un edifisio den estado di dekadensia. Despues di un periodo di deterioro, e edifisio a wòrdu kompletamente restourá i adaptá pa uso gubernamental. E restourashon a haña rekonosemento regional pa su kalidat arkitektóniko.<ref name=:"2"/> Na 2026 a kuminsa un proyekto di renobashon di e edifisio na Roodeweg 42.<ref>[[Dick Drayer]], [https://www.curacao.nu/nieuws/overheid/86733/kranshi-verhuist-tijdelijk-door-verbouwing-hoofdgebouw Kranshi verhuist tijdelijk door verbouwing hoofdgebouw], curacao.nu (6 di mart 2026)</ref> == Deskripshon == Casa Blanca ta un edifisio monumental grandi di dos piso, situá un tiki retirá for di kaya riba un parsela amplio (± 3.250 m²).<ref name=:"1"/> E edifisio ta diseña den forma di U ku ta rondoná un patio interno. Karakterístikanan prinsipal ta inkluí:<ref name=:"2"/> *fachada simétriko ku siete as *un fronton triangular riba e parti sentral *balkon dilanti riba un pòrch ku kolumnanan dobbel *bòrdèshi ku trapi hanchu ku ta yega na entrada prinsipal *leishi di het profilá i detaye dekorativo *kombinashon di dak di tipo [[dak di schouder]] i [[dak di siya]] E edifisio (kas di shon), para riba un persela di 3.250 m², tin dos piso i ta konstrui den e forma di un "U" ku ta rondoná un patio. e fachada sensio ku un leshi di het dòrná, ku riba dje un ‘fronton’ triangular. Un bòrdèshi na haltu riba trapi hanchu i kubrí pa un balkon riba pilá ta asentuá su forma rektangular será di e edifisio.<ref name="NAAM"/> E fachada dilanti tin un porch na entrada di e kas, i riba esaki tin un balkon. Originalmente, e kas tabata parti di un kompleho mas grandi ku edifisionan rond di e patio. Originalmente Casa Blanca tabata forma un kompleho tipo "Kurá", ku ta konsisti di un edifisio prinsipal i na su rant edifisionan anekso, tambe yamá "afdak" (kasita di un kamber ku dak di siya òf un dak inkliná (dak di lèsenar), respektivamente). Den e afdaknan aki tabata biba katibu i sirbiente di kas, pero tabata hür nan tambe.<ref>[https://dutchcaribbeanheritage.org/informatie/monumento-habri-2012-kura-di-otrobanda-koralengebied/ Area di Kura di Otrobanda], dutchcaribbeanheritage.org (2012) </ref><ref>[https://www.scribd.com/doc/111563414/Omd-2012-Koralengebied-Def-15okt12-Nl-Eng-Pap-Op-Volgorde Koralengebied Definitie]</ref> == Uso == Aktualmente, Casa Blanca ta sede di Registro Sivil di Kòrsou i di kua el a atkeri e nomber di "Kranshi" den boka di pueblo. E edifisio ta un ehèmpel importante di reutilisashon di patrimonio arkitektóniko den e sentro históriko di Willemstad. Na 1997 Unesco a nombra Willemstad Herensia Mundial. E edifisio ta konosí den boka di pueblo komo Kranshi. E nòmber aki no ta originá di Casa Blanca mes, sino di un otro lokalidat kaminda Registro Sivil tabata ubiká anteriormente. Ku e mudansa di e institushon pa Casa Blanca na komienso di siglo 21, e nòmber popular “Kranshi” a keda asosiá ku e edifisio nobo. == Mira tambe == * [[Kranshi]] == Literatura == * {{citeer boek |auteur=Pauline Pruneti-Winkel |jaar=1990|url= |titel=Scharloo a nineteenth century quarter of Willemstad, Curaçao : historical architecture and its background|via= |uitgever= Edizioni Poligrafico Fiorentino}} {{Appendix}} Roodeweg 42 - 44, Otrobanda E manshon palasial impreshonante aki, despues konosí komo Casa Blanca, a wòrdu konstruí na 1858-1859 pa Carel Maurits Gaerste. Pa esaki el a kumpra vários kavel na parti panort di e Roodeweg. Riba 29 di mart 1859, e kas grandi ta wòrdu deklará habitabel pa e maestro di distrito di Otrobanda. Carel Maurits Gaerste (1804 – 1871), tabata un hòmber prominente i próspero. E tabata miembro di e Konseho Kolonial i doño di plantashonnan Hermanus, Meiberg, i despues Malpais alias ‘’Terburgh à Texel, i Groot i Klein Malpais, alias “Mount Pleasant” i “Weitje”. Despues ku e edifisio a keda lista komo monumento na 1994, el a wòrdu kumprá pa Stichting Monumentenzorg Curaçao na 1998 i a keda kompletamente restourá. E trabounan di restourashon a keda bon dokumentá i lo wòrdu post pronto.<ref>https://www.facebook.com/curacaomonuments/posts/past-presentroodeweg-42-44-otrobanda-this-striking-palatial-mansion-later-known-/191481583593342/ Roodeweg 42-44, Otrobanda], FB</ref> For di sèptèmber 2002, e edifisio ta akapará ‘’Kranshi’’, e ofisina di Registro Sivil di Kòrsou. ----- Casa Blanca ta situá den Área di Koral (Kura) di Otrabanda, ku realmente a kuminsá desaroyá for di e di dos mitar di siglo 19. Un koral (kura) ta un tereno ku muraya ku un edifisio prinsipal i edifisionan eksterno na e randnan, tambe yamá dormitorio òf mitar dak (kasnan chikitu ku un kamber ku un dak di gable (dak di siya) òf un dak inkliná (dak di lèsenar), respektivamente). Katibunan i personal doméstiko tabata biba den e edifisionan eksterno, pero nan tabata destiná tambe pa hür. <ref>https://www.scribd.com/doc/111563414/Omd-2012-Koralengebied-Def-15okt12-Nl-Eng-Pap-Op-Volgorde Koralengebied Definitie]</ref> Desaroyo di e Area di Kurá riba Seru di Otrobanda a kuminsa meimei di siglo 19. Kuranan konosi ta Kura di Shon Ki, Casa Blanca i Kura di Shon Fil. Casa Blanca a konsisti originalmente di un edifisio prinsipal i na su rant edifisionan anekso, tambe yamá "afdak" (kasita di un kamber ku dak di siya òf un dak inkliná (dak di lèsenar), respektivamente). Den e afdaknan aki tabata biba katibu i sirbiente di kas, pero tabata hur nan tambe. Un kompleho asina ta wordu yama Kurá, un fenomeno ku a desaroya desde meimei di siglo 19 riba Seru Otrobanda. ==================, == Nomber Kranshi == E nòmber Kranshi tin un orígen masha pekuliar. E edifisio kaminda Kranshi for di prinsipio tabata ubiká, den pasado tabata un lokalidat Protestant kaminda un klup di hende muhé, yamá ‘Eendracht maakt macht’ tabata reuní regularmente. Na aña 1899 Marie van den Brink, yu muhé di e dominee, a funda e klup aki. Dor ku nan tabata bin huntu speshal pa hasi obra di man manera kose, bòrda i brei nan tabata yama e klup ‘dameskrans’. E nòmber ‘dameskrans’ den boka di e Yu di Kòrsou e tempu ei a bira Kranshi. Mesora esei a bira nòmber di e edifisio tambe.<ref>[https://gobiernu.cw/gob-newsletter-edishon1/ Kranshi, di unda e nomber ei a bin?], gobierno.cw</ref> E edifisio a mantené e nòmber Kranshi, asta ora ku na aña 1930 durante un periodo kòrtiku, Iglesia Reformá a usé pa su enkuentronan. Maske entretantu e nòmber ya no tabata tin su funshon original mas, e edifisio a keda karga e nòmber te na añanan ‘40 momentu ku Registro Sivil a kuminsá operá den dje. Na komienso di añanan ’60 Registro Sivil a muda (huntu ku e nòmber Kranshi) bai Skalo 150-152; kas kaminda anteriormente Pachi de Sola tabata biba. Den boka di pueblo e orei e edifisio original na Otrabanda a haña e nòmber ‘Kranshi bieu’. Na komienso di e siglo aki Kranshi a bolbe muda. Awor e la bai e edifisio neoklásiko restourá yamá ‘Casa Blanca’ situá na Roodeweg 42 nèt enfrente di Hospital Sint Elisabeth (SEHOS). Carel Maurits Gaerste kende tabata doño di diferente edifisio den Otrabanda, entre 1865 i 1884 a kumpra i rekonstruí Casa Blanca komo bibienda. Despues e edifisio a sirbi komo penshun, despues burdel (ka’i biá) i despues segun e la dekaí e la bira asta un dak pa drogadiktonan. Awendia den e famoso edifisio aki nos Registro Sivil ta ubiká. E ta ofisialmente yamá Asuntunan Públiko pero ketu bai Kranshi den boka di pueblo! == Historia == Carel Maurits Gaerste (1804-1871), komersiante, tabata doño di plantashi Malpais (Daniel) i diferente edifisio den Otrobanda. Entre 1865 i 1884 el a kumpra i rekonstruí e kas di shon komo bibienda. Den e ‘salon di baile’ di e kas, ku segun Pauline Prunetti-Winkel tabata esun mas grandi riba e isla den e tempu ei<ref>Marugg, Stanley, [https://www.archiefvriend.com/index.php/ons-kwartaalblad/artikelen-uit-ons-blad/53-lauffer De woonhuizen van de familie Lauffer], De Archiefvriend, september 2009</ref>, tabata organisa enkuentronan kultural i intelektual. Desde komienso di [[siglo 20]] e edifisio a sirbi komo penshun, despues burdel (ka’i biá) i despues, segun esaki tabata dekaí, a bira asta un dak pa drogadiktonan. == Deskripshon == E edifisio (kas di shon), para riba un persela di 3.250 m², tin dos piso i ta konstrui den e forma di un "U" ku ta rondoná un patio. e fachada sensio ku un leshi di het dòrná, ku riba dje un ‘fronton’ triangular. Un bòrdèshi na haltu riba trapi hanchu i kubrí pa un balkon riba pilá ta asentuá su forma rektangular será di e edifisio.<ref name="NAAM"/> E fachada dilanti tin un porch na entrada di e kas, i riba esaki tin un balkon. Dono di e edifisio ta ... Groot vrijstaand monumentaal gebouw van twee verdiepingen, terugliggend van de straat. Het hoofdgebouw van de kraal was oorspronkelijk volledig omringd door extra gebouwen aan de randen van de kraal. U-vormige plattegrond die een patio omsluit. Twee parallelle schilddaken over de voorkant, zadeldaken over de achtervleugels. Zwaar geprofileerde en volledig versierde uitspringende kroonlijst op consoles over de gevels, dentate quoins op hoeken. Voorgevel ingedeeld in zeven assen. Middendeel met driehoekig fronton boven kroonlijst; voorbalkon boven portiek met dubbele zuilen op bordes aan voorzijde met treden. Fronthek met voetmuur en spijlen tussen pilaren. Centrale voorpoort tussen gecanneleerde pilaren, twee extra poorten aan weerszijden. Volledig gerestaureerd als burgerlijke stand (restauratie bekroond met Caribische prijs voor beste restauratiearchitectuur). e ‘salon di baile’ riba e di dos piso Large detached two-storey monumental structure set back from street. Main building of corral originally fully surrounded by additional buildings at edges of corral. U- shaped floor plan enclosing a patio. Two parallel hipped roofs over front section, gable roofs over rear wings. Heavy profiled and fully decorated projecting cornice on consoles over façades, dentate quoins on corners. Front façade laid out in seven axes. Central section with triangular fronton above cornice; front balcony above portico with double columns on front platform with steps. Front fence with footing wall and bars set between pillars. Central front gate between fluted pillars, two additional gates on both sides. Fully restored as Civil Registry (restoration awarded with Carfibbean prize for best restoration architecture).<ref>[https://curacaomonuments.org/sites/roodeweg-42-44/ Roodeweg 42-44], curacaomonument.org</ref> Gran estructura monumental independiente de dos plantas retranqueada de la calle. Edificio principal del corral originalmente totalmente rodeado por edificios adicionales en los bordes del corral. Planta en forma de U que rodea un patio. Dos tejados paralelos a cuatro aguas en la parte delantera, tejados a dos aguas en las alas traseras. Cornisas salientes sobre ménsulas en las fachadas, muy perfiladas y decoradas. Fachada delantera dispuesta en siete ejes. Sección central con frontón triangular sobre cornisa; balcón delantero sobre pórtico con columnas dobles sobre plataforma delantera con escalones. Cerca frontal con muro de zapata y barrotes entre pilares. Puerta delantera central entre pilares estriados, dos puertas adicionales a ambos lados. Totalmente restaurado como Registro Civil (restauración galardonada con el premio Carfibbean a la mejor arquitectura de restauración). 1990: het in verval rakend monumentale herenhuis 'Casa Blanca' met onder andere de rijkst bewerkte gootlijst uit onze historische architectuur. Advertentie openbare verkoop:De opstal CASA BLANCA, staande op een perceel eigendomsgrond groot 3.250 m 2, begrensd door de Roodeweg, de Reuzensteeg en de Pieterszsteeg, kadastraal bekend als Stadsdistrict, Sectie B, no. 543.<ref name=:"1"/> {{Appendix}} [[Kategoria:Monumento protehí]] [[:Kategoria:Kòrsou]] Huntu ku e edifisionan "La Maravilla" na [[Scharlooweg]] 5 i "Belvédère" na Plasa L.B. Smith, e edifisio prinsipal di Casa Blanca ta marka e inisio di arkitektura neoklasisista na Kòrsou i ta di gran balor pa e historia di arkitektura di e isla.<ref name="NAAM">Gladys do Rego-Kuster, [https://naam.cw/2014/11/30/casa-blanca/ Casa Blanca], [[NAAM]]</ref> ----------------------- {{Databox}} '''Kranshi''' ta un término popular na [[Kòrsou]] ku ta referí histórikamente na Registro Sivil lokal<ref>Ofisialmente yamá "Asuntunan Públiko" ku ta inkluí diferente servisio manera registro sivil, registrashon di residente i asuntunan di elekshon.</ref> i, mas ampliamente, na e lugá kaminda e instituto gubernamental aki ta of tabata ubiká. ==Orígen== E nòmber “Kranshi” tin su orígen den e edifisio na [[Curaçaostraat 50]] na Otrobanda. Na 1899, Marie van den Brink, yu muhé di un domi protestant, a funda un klup di dama den Otrobanda ku e lema ''Eendracht maakt macht'' (Union ta hasi Forsa).<ref name="Nomber">[https://gobiernu.cw/gob-newsletter-edishon1/ Kranshi, di unda e nomber ei a bin?], gobiernu.cw</ref><ref>{{citeer web|titel=Eendracht maakt Macht|werk=[[Amigoe]]|datum=1911-12-09|bezochtdatum=2026-07-03|via=Delpher.nl|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280051:mpeg21:p003}}</ref> E miembronan di e klup tabata reuní pa hasi obra di man manera kose, bòrda i brei i pesei e klup tabata konosí komo ''dameskrans''. Den bok'i pueblo ku ta papia [[papiamentu]], e palabra aki a evolushoná fonétikamente te bira “Kranshi”.<ref name="Nomber"/> Rapidamente, e nòmber no solamente tabata referí na e klup, sino tambe na e edifisio mes, ku a bira konosí komo Kranshi (of Kransgebouw). == Di edifisio pa institushon == Durante añanan siguiente, e edifisio a sigui karga e nòmber “Kranshi”, tambe ora su uso a kambia (inkluso pa enkuentronan di Iglesia Reformá na un periodo kòrtiku).<ref name="Nomber"/> Na añanan 1940, Registro Sivil a kuminsá operá den e mesun edifisio. For di e momento ei, e nòmber “Kranshi” a pasa di un referensia di lugá pa un referensia di institushon. Den kurso di tempu, e término a bira uso komun pa tur servisio relashoná ku registrashon di susesonan di bida, manera nasementu, matrimonio i fayesimentu i pa dokumentonan ofisial.<ref>[https://gobiernu.cw/ministerionan/maneho-di-gobernashon-planifikashon-i-servisio-publiko/servisio-publiko-kranshi-i-ofisina-di-reibeweis/ Servisio Públiko (Kranshi i Ofisina di Reibeweis)], Gobièrnu di Kòrsou</ref> ==Lokalidatnan== Ku e desaroyo di e institushon, Registro Sivil (i kuné e nòmber “Kranshi”) a muda pa diferente lokalidat:<ref>[https://www.facebook.com/groups/17257577140/posts/10160977243972141/ Geschiedenis van Kranshi], [[Facebook|FB]]</ref> * Otrobanda – Curaçaostraat 50 (lokalidat original) * [[Pietermaai]] – lokalidat temporal despues di 1954 * [[Skalo]] – Kas di Pachi de Sola na [[Scharlooweg]] 150–152, desde añanan 1960) * Otrobanda – [[Casa Blanca]] na Roodeweg 40-42, desde 2002 Despues di e traslado pa Skalo, e lokalidat original a bira konosí komo “Kranshi bieu” den boka di pueblo.<ref>{{citeer web|titel=Basis-cursus over de cooperatie|werk=[[Amigoe]]|datum=1978-05-31|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639308:mpeg21:p002}}</ref><ref>{{citeer web|titel=Advertentie Cooperativa di Consumo Botica Wilhelmina|werk=[[Amigoe]]|datum=1973-01-15|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010460312:mpeg21:p010}}<ref></ref><ref>{{citeer web|titel=Advertentie Cooperatieve Spaar- & Credietvereniging Ogem |werk=[[Amigoe]]|datum=1992-07-22|bezochtdatum=2026-07-03|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010644156:mpeg21:p006}}</ref> ==Evolushon i uso== E historia di “Kranshi” ta mustra un evolushon klá di nòmber di un klup sosial (dameskrans) pa nòmber di un edifisio i despues pa nòmber di un institushon gubernamental. Durante e mudansanan di lokalidat, ta importante nota ku e edifisionan nobo ya tabatin nan propio nòmber, manera Kas di Pachi de Sola i Casa Blanca, pero den uso popular, e nòmber “Kranshi” a sigui predominá i a move huntu ku e institushon. Te dia di awe, e término ta keda bibu den idioma diario: hopi residente di Kòrsou ta usa “Kranshi” komo sinonimo pa Registro Sivil, meskos pa su nòmber ofisial "Asuntunan Públiko".<ref>{{citeer web|titel=Groep Ned. Antillen VAN HET ALGEMEEN NEDERLANDSCH VERBOND|werk=[[Amigoe]]|datum=1929-02-09|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280778:mpeg21:p003}}</ref> {{Appendix}} [[:Kategoria:Kòrsou]] [[:Kategoria:Papiamento]] == Vínkulo ku Registro Sivil == Rònt di aña 1940, Registro Sivil a kuminsá operá den e mesun edifisio na Curaçaostraat 50. E departamento tabata responsabel pa registrashon di susesonan di bida, manera nasementu, fayesimentu, matrimonio, divorsio i rekonosimentu, i pa suministrá kopia, ekstrakto i deklarashonnan ofisial.<ref>[https://gobiernu.cw/ministerionan/maneho-di-gobernashon-planifikashon-i-servisio-publiko/servisio-publiko-kranshi-i-ofisina-di-reibeweis/ Servisio Públiko (Kranshi i Ofisina di Reibeweis)], Gobièrnu di Kòrsou</ref> For di e momento ei, e nòmber “Kranshi” a bira estrechamente asosiá ku e institushon gubernamental. Den añanan ku a sigui, Registro Sivil a muda pa diferente lokalidat, mientras e nòmber popular a move huntu ku e departamento. Ku tempu, no solamente pueblo pero tambe organisashon, gobièrnu i Registro Sivil mes, a kuminsá usa e término "Kranshi" den anunsionan públiko, referiendo tantu na e instansia komo na su lokalidat.<ref>{{citeer web|titel=Advertentie Gobièrnu di Kòrsou|werk=[[Amigoe]]|datum=1989-04-21|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642919:mpeg21:p015}}</ref><ref>{{citeer web|titel=Advertentie URA|werk=[[Amigoe]]|datum=1969-07-12|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010463330:mpeg21:p006}}</ref> ===Lokalidatnan === Durante [[siglo 20]] i [[siglo 21|21]], Registro Sivil tabata establesé den diferente edifisio:<ref>[https://www.facebook.com/groups/17257577140/posts/10160977243972141/ Geschiedenis van Kranshi], [[Facebook|FB]]</ref> * Otrobanda – Curaçaostraat 50, lokalidat original ("Kransgebouw") * [[Pietermaai]] – lokalidat temporal despues di 1954 * [[Skalo]] – [[Scharlooweg]] 150-152 desde añanan 1960 (“Kas di Pachi de Sola”) * Otrobanda – Roodeweg 40-42 desde 2002 ("[[Casa Blanca]]") Despues di e traslado pa Skalo, e edifisio original na Otrobanda a bira konosí komo “Kranshi bieu”.<ref>{{citeer web|titel=Basis-cursus over de cooperatie|werk=[[Amigoe]]|datum=1978-05-31|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639308:mpeg21:p002}}</ref><ref>{{citeer web|titel=Advertentie Cooperativa di Consumo Botica Wilhelmina|werk=[[Amigoe]]|datum=1973-01-15|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010460312:mpeg21:p010}}<ref></ref><ref>{{citeer web|titel=Advertentie Cooperatieve Spaar- & Credietvereniging Ogem |werk=[[Amigoe]]|datum=1992-07-22|bezochtdatum=2026-07-03|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010644156:mpeg21:p006}}</ref> Ku e último mudansa pa Casa Blanca, e término “Kranshi” a sigui den uso pa e lokalidat nobo. == Evolushon i uso == Ku tempu, e nifikashon di e término “Kranshi” a pasa for di un klup sosial pa un edifisio spesífiko i despues pa un término general pa Registro Sivil.<ref>{{citeer web|titel=Groep Ned. Antillen VAN HET ALGEMEEN NEDERLANDSCH VERBOND|werk=[[Amigoe]]|datum=1929-02-09|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280778:mpeg21:p003}}</ref> No obstante ku a muda pa edifisionan ku ya tabatin nan propio nòmber (Kas di Pachi de Sola i Casa Blanca), e uso popular di e nòmber “Kranshi” a keda predominá i a wòrdu transferí di un lugá pa otro huntu ku e institushon. E fenómeno aki ta mustra kon un nòmber informal por bira un referensia institushonal i asta remplasá nòmbernan existente den memoria kolektivo. Te dia di awe e palabra “Kranshi” ta fungi den uso comun komo sinónimo pa Registro Sivil. {{Appendix}} [[:Kategoria:Kòrsou]] [[:Kategoria:Papiamento]] ------------------------- Den e “Historia di Kranshi,” e edifisio bieu riba Curaçaostraat den Otrobanda ta wòrdu menshoná promé. Alrededor di aña 1900, e asosiashon di hende muhé “Eendracht maakt Macht” (Unidat Ta Hasi Forsa) a reuní den e edifisio aki pa trabou di man, i el a bira konosí komo e Kransgebouw (Edifisio di Krans). Ora ku e Registro Sivil a muda pa e edifisio aki rònt di 1940, el a haña e nòmber ‘Kranshi’ lihé. E nòmber aki a sigui ora ku e Registro Sivil a muda pa e edifisio ‘Pachi de Sola’ na Scharloo na kuminsamentu di añanan 1960. Na 2002, e edifisio ‘Casa Blanca’ restourá na Otrobanda a wòrdu poné den uso: Scharloo a bira ‘Kranch Bieu’ i Otrobanda ‘Kranchi Nobo’. Pero unda Pietermaai ta pas awor? Na momentu ku Registro Sivil a bandoná e edifisio na Otrobanda na aña 1954, esaki tabata situá na Pietermaai pa algun aña, den e edifisio kaminda awor e ofisina di abogado “Soliana en Bonaparte” ta situá. <ref>https://www.facebook.com/groups/17257577140/posts/10160977243972141/ Geschiedenis van Kranshi], FB</ref> Curaçaostraat 50, un edifisio historiko di 1873, ta konosí awendia komo "Lanthùis Kranshi". ==Evolushon di signifikado== Ku tempu, e nòmber “Kranshi” a pasa for di un klup sosial pa un edifisio spesífiko, nan luga di encuentro na Curacaostraat 50, referi komo "Kransgebouw" of "Kransje", pa despues bira un término general pa Registro Sivil.<ref>Groep Ned. Antillen VAN HET ALGEMEEN NEDERLANDSCH VERBOND.. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 09-02-1929, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 02-07-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280778:mpeg21:p003</ref> Ora e Registro Sivil a kuminsá operá den e edifisio di e klup di dama na Otrobanda, e nòmber “Kranshi” a bira fuertemente asosiá ku e departamento gubernamental. Durante siglo 20 i 21, Registro Sivil a muda pa diferente lugá. E nòmber “Kranshi” a move huntu ku e institushon: * lokalidat original na Otrobanda * traslado pa [[Skalo]] meimei di añanan 1960 - "Kas di Pachi de Sola" na [[Scharlooweg]] 150-152 (awor A.M.Chumaceiro Bulevar 13) * posteriormente mudansa pa [[Casa Blanca]] na Roodeweg Despues di e mudansa pa Skalo, e edifisio original na Curacaostraat 50, Otrobanda a bira konosí komo “Kranshi bieu”.<ref>Basis-cursus over de cooperatie. "Amigoe". Curaçao, 31-05-1978, p. 2. Geraadpleegd op Delpher op 02-07-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639308:mpeg21:p002</ref><ref>Advertentie. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 15-01-1973, p. 10. Geraadpleegd op Delpher op 02-07-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010460312:mpeg21:p010</ref> Desde komienso di siglo 21, e nòmber “Kranshi” ta referí prinsipalmente na Casa Blanca, unda Registro Sivil ta ubiká actualmente i "Kranshi bieu" na Kas di Pachi de Sola. == Uso == Te awendia, hopi residente di Kòrsou ta sigui usa e palabra “Kranshi” komo sinónimo pa Registro Sivil, sin importá su lokalidat ofisial. E término ta un ehèmpel di: *kontinuidad linguístiko *memoria kolektivo *influensia di idioma den formashon di identidat urbano {{Appendix}} --------------- bst0zjsrxdt1698dmyvvzmsv8ibjed9 202960 202959 2026-09-02T22:26:06Z Caribiana 8320 202960 wikitext text/x-wiki __NOINDEX__ {{Variante|c}} {{infobox edificio| variante = c | tipo = [[monumento]] | nomber = Curacaostraat 50 | imagen = Curaçaostraat 50, restoration.png | descripcion = Edifisio bou restorashon na 2023 | nomber2 = Kranshi Bieu | localisa_na = [[Otrobanda]] | luga = [[Willemstad]] | adres = Curacaostraat 50 | pais = {{CUW}} }} '''Curaçaostraat 50''', popularmente konosí komo ''Kranshi Bieu'' òf ''Lanthùis Kranshi'', ta un edifisio monumental den [[Otrobanda]], [[Willemstad]], [[Kòrsou]]. E edifisio ta estrechamente ligá ku e historia di e nòmber [[Kranshi]], ku a bira e nòmber popular pa e servisio di e registro sivil na Kòrsou. E edifisio ta registrá komo monumento protehá i ta forma parti di e patrimonio arkitektóniko i históriko di Otrobanda i di e sentro históriko di Willemstad.<ref name="UNESCO">[https://whc.unesco.org/document/154358 World Heritage List], [[UNESCO]]</ref> Den [[siglo 21|siglo bintiun]], e edifisio a wòrdu restourá i adaptá pa uso komo akomodashon turístiko bou di e nòmber ''Landhuis Kranshi'', mientras ku su karakter históriko a keda konserbá.<ref name="landhuis">[https://www.landhuiskranshi.com/accommodatie/ Landhuis Kranshi], landhuiskranshi.com</ref> == Historia == E edifisio na Curaçaostraat 50 ta data for di 1873 i originalmente tabata un kas di shon grandi.<ref name="landhuis"/> Na 1899, Marie van den Brink a funda e asosiashon di damanan protestant ''Eendracht maakt macht''. E miembronan tabata reuní den e edifisio pa traha obra di man, entre otro kose, bòrdá i brèi. Den uso popular, e asosiashon tabata konosí komo un ''dameskrans'' òf ''dameskransje''. Di e término aki a surgi e nòmber ''Kranshi'', ku despues a keda konektá ku e edifisio.<ref name="Nomber">[https://gobiernu.cw/gob-newsletter-edishon1/ Kranshi, di unda e nomber ei a bin?], gobiernu.cw</ref><ref>{{citeer web|titel=Eendracht maakt Macht|werk=[[Amigoe]]|datum=1911-12-09|bezochtdatum=2026-09-03|via=Delpher.nl|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280051:mpeg21:p003}}</ref><ref name=:"5">{{citeer web|titel=Groep Ned. Antillen VAN HET ALGEMEEN NEDERLANDSCH VERBOND|werk=[[Amigoe]]|datum=1929-02-09|bezochtdatum=2026-09-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280778:mpeg21:p003}}</ref> E edifisio tabatin diferente uso durante su historia. Den e promé parti di [[siglo 20|siglo binti]], e tabata sirbi pa enkuentronan di komunidat protestant, i durante un periodo tambe komo iglesia reformá. Despues e edifisio a wòrdu usa pa diferente aktividat kultural i sosial, inkluyendo Cultureel Centrum Curaçao, sede di sindikato i sitio pa reunion i presentashonnan.<ref name="Nomber"/><ref>[https://www.landhuiskranshi.com/geschiedenis/ Geschiedenis], landhuiskranshi.com</ref> == Vínkulo ku Registro Sivil== Rònt di kuminsamentu di añanan 1940, e edifisio a bira sede di Registro Sivil. E servisio aki ta responsabel pa e registrashon ofisial di aktonan di nasementu, matrimonio i morto.<ref>[https://gobiernu.cw/ministerionan/maneho-di-gobernashon-planifikashon-i-servisio-publiko/servisio-publiko-kranshi-i-ofisina-di-reibeweis/ Servisio Públiko (Kranshi i Ofisina di Reibeweis)], Gobièrnu di Kòrsou</ref> E presensia di Registro Sivil den e edifisio a hasi ku e nòmber ''Kranshi'', ku originalmente tabata referí na e asosiashon di damanan, a bira estrechamente asosiá ku e servisio gubernamental.<ref name="Nomber"/><ref name=:"5"/> Despues ku Registro Sivil a trasladá alrededor di 1954, e departamento tabata establesé den varios lokalidat, manera na [[Pietermaai]] i [[Skalo]]. Apesar di e trasladonan, e nòmber ''Kranshi'' a keda den uso pa referí na Registro Sivil, i e edifisio original na Curaçaostraat a bira konosí komo ''Kranshi Bieu''.<ref>{{citeer web|titel=Basis-cursus over de cooperatie|werk=[[Amigoe]]|datum=1978-05-31|bezochtdatum=2026-09-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639308:mpeg21:p002}}</ref><ref>{{citeer web|titel=Advertentie Cooperativa di Consumo Botica Wilhelmina|werk=[[Amigoe]]|datum=1973-01-15|bezochtdatum=2026-09-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010460312:mpeg21:p010}}<ref></ref><ref>{{citeer web|titel=Advertentie Cooperatieve Spaar- & Credietvereniging Ogem |werk=[[Amigoe]]|datum=1992-07-22|bezochtdatum=2026-09-03|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010644156:mpeg21:p006}}</ref> == Arkitektura== Curaçaostraat 50 ta un edifisio grandi i independiente di un solo piso, ku ta pará un tiki patras di e linia di kaya. E edifisio ta konstruí segun un plan den forma di H.<ref name="Monument">[https://curacaomonuments.org/sites/curacaostraat-50/ Curacaostraat 50], curacaomonuments.org</ref> E karakterístikanan prinsipal di e edifisio ta: *tres dak di tipo [[dak di schouder]] *leishi di het kontinuo ku perfil dekorativo *fachada prinsipal ku un porta sentral ku shùter, flankiá pa bentana ku shùter *bentana adishonal den e dos ala lateral *un renbak grandi tapá ku dos akuedukto den forma di bog patras di e ala pabou.<ref name="Monument"/> E edifisio ta di partikular balor arkitektóniko i kultural pa su tamaño, su plan den forma di H — un forma poko komún den e arkitektura históriko di Kòrsou — i su sistema grandi di kolekshon di awa ku renbak i akueduktonan.<ref name="Monument"/> {{Appendix}} Na fin di [[siglo 19|siglo diesnuebe]], e kas a bira propiedat i sede di un asosiashon di dama protestant bou di e nòmber ''Eendracht maakt macht'' (Union ta hasi Forsa), fundá na 1899 dor di Marie van den Brink.<ref name="Nomber">[https://gobiernu.cw/gob-newsletter-edishon1/ Kranshi, di unda e nomber ei a bin?], gobiernu.cw</ref><ref>{{citeer web|titel=Eendracht maakt Macht|werk=[[Amigoe]]|datum=1911-12-09|bezochtdatum=2026-09-03|via=Delpher.nl|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280051:mpeg21:p003}}</ref> E grupo aki tabata reuní pa hasi obra di man manera: kosementu, bòrdamentu i breimentu. Debí na e aktividat aki, e edifisio a haña e nòmber hulandes "dameskrans", ku den uso popular na [[papiamentu]] a transformá den "kranshi".<ref name="Nomber"/><ref>{{citeer web|titel=Groep Ned. Antillen VAN HET ALGEMEEN NEDERLANDSCH VERBOND|werk=[[Amigoe]]|datum=1929-02-09|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280778:mpeg21:p003}}</ref> Karakterístikanan prinsipal ta inkluí:<ref name="Monument">[https://curacaomonuments.org/sites/curacaostraat-50/ Curacaostraat 50], curacaomonuments.org</ref> *diseño den forma di H *tres dak di tipo [[dak di schouder]] *leishi di het kontinuo ku perfil dekorativo *kantonan ku detaye tipo dentil *porta sentral ku shùter, flankiá pa bentana ku shùter *bentana adishonal den e ala lateral *un sisterna grandi tapá ku akueduktonan arko patras di e ala pabou. [[:Kategoria:Kòrsou]] [[:Kategoria:Arkitektura]] [[:Kategoria:Monumento protehí]] Durante e añanan despues, Registro Sivil a tin diferente lokalidatnan den Willemstad, mientras ku e nòmber ''Kranshi'' a keda komo e nòmber popular pa e servisio. Ku e traslado aki, e edifisio original na Curaçaostraat 50 a kuminsá wòrdu yamá ''Kranshi Bieu'', pa distingui'é for di e lokalidatnan nobo.<ref>{{citeer web|titel=Basis-cursus over de cooperatie|werk=[[Amigoe]]|datum=1978-05-31|bezochtdatum=2026-09-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639308:mpeg21:p002}}</ref><ref>{{citeer web|titel=Advertentie Cooperativa di Consumo Botica Wilhelmina|werk=[[Amigoe]]|datum=1973-01-15|bezochtdatum=2026-09-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010460312:mpeg21:p010}}<ref></ref><ref>{{citeer web|titel=Advertentie Cooperatieve Spaar- & Credietvereniging Ogem |werk=[[Amigoe]]|datum=1992-07-22|bezochtdatum=2026-09-03|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010644156:mpeg21:p006}}</ref> '''Curaçaostraat 50''', popularmente konosí komo ''Kranshi Bieu'' òf ''Landhuis Kranshi'', ta un edifisio monumental den [[Otrobanda]], [[Willemstad]], [[Kòrsou]]. E edifisio ta estrechamente ligá ku e historia di e nòmber ''Kranshi'', ku a bira e nòmber popular pa e servisio di [[Registro Sivil]] na Kòrsou. E edifisio ta registrá komo monumento protehá i ta forma parti di e patrimonio arkitektóniko i históriko di Otrobanda i di e sentro históriko di Willemstad.[1] Den siglo 21, e edifisio a wòrdu restourá i adaptá pa uso residencial i turístiko bou di e nòmber ''Landhuis Kranshi'', mientras ku su karakter históriko a keda konservá.[2] == Historia == E edifisio na Curaçaostraat 50 ta data di 1873 i originalmente tabata un kas grandi pa un famia di posishon sosial haltu.[2] Na 1899, Marie van den Brink a funda e asosiashon di damanan protestant ''Eendracht maakt macht''. E miembronan tabata reuní den e edifisio pa traha obra di man, entre otro kose, bòrdá i brèi. Den uso popular, e asosiashon tabata konosí komo un ''dameskrans'' òf ''dameskransje''. Di e término aki a surgi e nòmber ''Kranshi'', ku despues a keda konektá ku e edifisio.[3][4][5] E edifisio a tin diferente uso durante su historia. Den e promé parti di siglo 20, e tabata sirbi pa enkuentronan di komunidat protestant, i durante un periodo tambe komo iglesia reformá. Despues e edifisio a wòrdu usa pa diferente aktividatnan kultural i sosial, inkluyendo Cultureel Centrum Curaçao, reunions i presentashonnan.[3][6] == Vínkulo ku Registro Sivil == Rond di kuminsamentu di e añanan 1940, e edifisio a bira sede di Registro Sivil. E servisio aki tabata responsabel pa e registrashon ofisial di aktonan di nasementu, matrimonio i morto.[7][8] E presensia di Registro Sivil den e edifisio a hasi ku e nòmber ''Kranshi'', ku originalmente tabata referí na e asosiashon di damanan, a bira estrechamente asosiá ku e servisio gubernamental.[3][5] Den kuminsamentu di e añanan 1960, Registro Sivil a muda pa Skalo. Apesar di e traslado, e nòmber ''Kranshi'' a sigui usa pa referí na Registro Sivil, i e edifisio original na Curaçaostraat a bira konosí komo ''Kranshi Bieu''.[9] Durante e añanan despues, Registro Sivil a tin diferente lokalidatnan den Willemstad, mientras ku e nòmber ''Kranshi'' a keda komo e nòmber popular pa e servisio. == Arkitektura == Curaçaostraat 50 ta un edifisio grandi i independiente di un solo piso, ku ta pará un tiki patras di e linia di kaya. E edifisio ta konstruí riba un plan den forma di H.[11] E karakterístikanan prinsipal di e edifisio ta: * un plan den forma di H; * tres parti ku kada un tin un [[dak di schouder]]; * daknan ku kaballete i kantonera di piedra, rematá ku pinon; * un leishi kontinuo ku perfil dekorativo; * kantonan ku detaye dekorativo den forma di dentil; * un fachada prinsipal ku un porta sentral ku shùter, flankiá pa bentananan ku shùter; * bentananan adishonal den e dos alan lateral; * un sisterna grandi tapá, ku dos akuedukto arko patras di e ala pabou.[11] E edifisio ta di partikular balor arkitektóniko i kultural pa su tamaño, su plan den forma di H — un forma poko komún den e arkitektura históriko di Kòrsou — i su sistema grandi di rekollekshon di awa ku sisterna i akueduktonan.[11] E edifisio tambe ta kontribuí na e balor di e paisaje urbano monumental di Otrobanda.[1] == Uso aktual == Despues di un proyekto di restaurashon i adaptashon, Curaçaostraat 50 ta sirbi den siglo 21 komo akomodashon turístiko bou di e nòmber ''Landhuis Kranshi''.[2] E uso nobo ta kombina fasilidatnan moderno ku e karakter arkitektóniko di e edifisio históriko. == Importansia históriko == Curaçaostraat 50 ta importante no solamente komo monumento, sino tambe pa e papel ku e edifisio a hunga den e historia di e término ''Kranshi''. E nòmber, ku tin su origen den e asosiashon di damanan ''Eendracht maakt macht'', a pasa di un apodo pa e edifisio pa bira e nòmber popular di Registro Sivil.[3][5] E historia aki ta hasi Curaçaostraat 50 un ehèmpel notable di kon un nòmber ligá na un edifisio por bira parti di e léksiko diario i di e identidad urbana di Willemstad. ------------ == Uso aktual == Signifikashon kultural Curaçaostraat 50 tin un papel klave den: orígen di e término Kranshi historia di Registro Sivil na Kòrsou memoria kolektivo di Otrobanda E edifisio ta representá un punto di transishon entre: *bida sosial (klup di dama) *funshon gubernamental *patrimonio restourá Curaçaostraat 50 in Willemstad (Otrobanda) is a recognized cultural heritage monument on Curaçao. Wikimedia Commons features a high-resolution restoration image of this large, H-shaped historical building, which historically functioned as the Kranshi Bieuw. The property sits on a detached, deep setback lot. == Mira tambe == * [[Kranshi]] {{Appendix}} [[:Kategoria:Kòrsou]] [[:Kategoria:Arkitektura]] [[:Kategoria:Monumento protehí]] ------------------------------- {{infobox edificio| variante = c | tipo = [[monumento]] | nomber = Casa Blanca | imagen = Roodeweg 42 - 44.png | descripcion = | nomber2 = | localisa_na = Roodeweg 42-44, [[Otrobanda]] | luga = [[Willemstad]] | cercania = | adres = | pais = {{CUW}} | fecha_funda = 29 di mart 1859 | estilo = neoklásiko | encarga = Carel Maurits Gaerste | fecha_construccion = 1858-1859 | architect = | material = | contratista = | gasto = | inaugura = | restaura = 1998-2002 | funcion_original = kas di shon | funcion_actual = sede di Registro Sivil di Kòrsou | propietario = Stichting Monumentenzorg Curaçao | status_monumento = monumento di herensia kultural | registra = 1994 }} '''Casa Blanca''' ("Kas Blanku") ta un edifisio monumental-históriko na [[Willemstad]], [[Kòrsou]]. E ta situá na Roodeweg 42-44 den [[Otrobanda]], entre Reuzensteeg i Pieterszsteeg, enfrente di [[Sint-Elisabeth Hospital]] (SEHOS).<ref name=:"1">{{citeer web|titel=Advertentie|werk=[[Amigoe]]|datum=1976-12-11|via=Delpher.nl|bezochtdatum=2026-07-02|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010460945:mpeg21:p008}}</ref> Desde komienso di [[siglo 21|siglo bintiun]], e edifisio ta popularmente konosí komo [[Kranshi]], ora el a bira sede di e Registro Sivil.<ref name=:"2">[https://curacaomonuments.org/sites/roodeweg-42-44/ Roodeweg 42-44], curacaomonuments.org</ref> Huntu ku “La Maravilla” na [[Scharlooweg]] i “Belvédère” na L.B. Smithplein, Casa Blanca ta konsiderá komo un di e promé ehèmpelnan di arkitektura neoklásiko na Kòrsou.<ref name="NAAM">Gladys do Rego-Kuster, [https://naam.cw/2014/11/30/casa-blanca/ Casa Blanca], [[NAAM]]</ref> == Historia == Casa Blanca a wòrdu konstruí den añanan 1858–1859 komo un manshon di status haltu pa Carel Maurits Gaerste (1804–1871), un komersiante prominente, doño di diferente plantashi i propiedat den Otrobanda, i miembro di [[Konseho Kolonial]]. Pa e konstrukshon, el a kumpra vários parsela na banda panort di Roodeweg. Dia 29 di mart 1859, e edifisio a wòrdu deklará habitabel pa outoridatnan.<ref name="FB"/> E kas tabata konosí pa su gran salon di baile, un di e mas grandi riba e isla den e tempu ei, unda tabata organisá enkuentronan sosial, kultural i intelektual.<ref>Marugg, Stanley, [https://www.archiefvriend.com/index.php/ons-kwartaalblad/artikelen-uit-ons-blad/53-lauffer De woonhuizen van de familie Lauffer], De Archiefvriend, september 2009</ref> Durante [[siglo 20|siglo binti], e edifisio a pasa pa diferente fase di uso i dekadensia, inkluyendo komo penshun i burdel. Den e periodo aki, e kondishon di e kas a deteriorá konsiderablemente. Na 1994, Casa Blanca a haña status ofisial komo monumento. Den 1998, Stichting Monumentenzorg Curaçao a kumpra e edifisio i a restourá esaki kompletamente, konservando su karakter históriko i arkitektóniko.<ref name="FB">[https://www.facebook.com/curacaomonuments/posts/past-presentroodeweg-42-44-otrobanda-this-striking-palatial-mansion-later-known-/191481583593342/ Roodeweg 42-44, Otrobanda], FB</ref> E restourashon a haña rekonosemento regional pa su kalidat arkitektóniko.<ref name=:"2"/> For di sèptèmber 2002, e edifisio ta alohá Registro Sivil den kuadro di reutilisashon di patrimonio arkitektóniko den e sentro históriko di Willemstad. Na 2026 a kuminsá un proyekto di renobashon pa mantené i modernisá e edifisio.<ref>[[Dick Drayer]], [https://www.curacao.nu/nieuws/overheid/86733/kranshi-verhuist-tijdelijk-door-verbouwing-hoofdgebouw Kranshi verhuist tijdelijk door verbouwing hoofdgebouw], curacao.nu (6 di mart 2026)</ref> ==Deskripshon== Casa Blanca ta un edifisio monumental di dos piso, konstrui riba un parsela amplio (± 3.250 m²) i diseñá den forma di U ku ta rondoná un patio interno.<ref name=:"1"/><ref name=:"2"/> Karakterístikanan prinsipal ta inkluí: *fachada simétriko ku siete as *fronton triangular riba e parti sentral *balkon dilanti riba un pòrch ku kolumnanan dobbel *bòrdèshi ku trapi hanchu ku ta yega na entrada prinsipal *leishi di het profilá ku detaye dekorativo *kombinashon di diferente tipo di dak (manera [[dak di schouder]] i [[dak di siya]]) Originalmente, e kas tabata parti di un kompleho tipo kurá, ku un edifisio prinsipal i edifisionan anekso (“afdak”). Den e aneksonan aki tabata biba katibu i sirbiente di kas, i den sierto kaso nan tabata di hür.<ref>[https://dutchcaribbeanheritage.org/informatie/monumento-habri-2012-kura-di-otrobanda-koralengebied/ Area di Kura di Otrobanda], dutchcaribbeanheritage.org (2012) </ref><ref>[https://www.scribd.com/doc/111563414/Omd-2012-Koralengebied-Def-15okt12-Nl-Eng-Pap-Op-Volgorde Koralengebied Definitie]</ref> == Uso aktual == Aktualmente, Casa Blanca ta sede di Registro Sivil di Kòrsou, parti di departamento di Asuntunan Públiko. Ku mudansa di e Registro Sivil di Skalo pa Otrobanda, su nòmber popular “Kranshi”, ku a originá na un lokalidat anterior, tambe a transferí pa Casa Blanca. == Mira tambe == * [[Kranshi]] {{Appendix}} [[:Kategoria:Kòrsou]] [[:Kategoria:Arkitektura]] [[:Kategoria:Monumento protehí]] E manshon grandi impreshonante aki, despues konosí komo Casa Blanca, a wòrdu konstruí na 1858-1859 pa Carel Maurits Gaerste. Pa esaki el a kumpra vários parsela na banda panort di Roodeweg. Riba 29 di mart 1859, e kas grandi ta wòrdu deklará habitabel pa e maestro di distrito di Otrobanda. Carel Maurits Gaerste (1804 – 1871), tabata un hòmber prominente i próspero. E tabata miembro di e Konseho Kolonial i doño di plantashonnan Hermanus, Meiberg, i despues Malpais alias ‘’Terburgh à Texel, i Groot i Klein Malpais, alias “Mount Pleasant” i “Weitje”.<ref name="FB"/> Despues ku e edifisio a keda listá komo monumento na 1994, el a wòrdu kumprá pa Stichting Monumentenzorg Curaçao na 1998 i a keda kompletamente restourá.<ref name="FB"/> E trabounan di restourashon a keda bon dokumentá i lo wòrdu post pronto.<ref name="FB">[https://www.facebook.com/curacaomonuments/posts/past-presentroodeweg-42-44-otrobanda-this-striking-palatial-mansion-later-known-/191481583593342/ Roodeweg 42-44, Otrobanda], FB</ref> For di sèptèmber 2002, e edifisio ta akapará ‘’Kranshi’’, e ofisina di Registro Sivil di Kòrsou.<ref name="FB"/> E kas tabata konosí pa su gran salon di baile, konsiderá komo un di e mas grandi riba e isla den e tempu ei, unda tabata organisá enkuentronan sosial, kultural i intelektual.<ref>Marugg, Stanley, [https://www.archiefvriend.com/index.php/ons-kwartaalblad/artikelen-uit-ons-blad/53-lauffer De woonhuizen van de familie Lauffer], De Archiefvriend, september 2009</ref>, tabata organisá enkuentronan kultural i intelektual. Den [[siglo 20|siglo binti]], e edifisio a pasa pa diferente uso: penshun, burdel i posteriormente a bira un edifisio den estado di dekadensia. Despues di un periodo di deterioro, e edifisio a wòrdu kompletamente restourá i adaptá pa uso gubernamental. E restourashon a haña rekonosemento regional pa su kalidat arkitektóniko.<ref name=:"2"/> Na 2026 a kuminsa un proyekto di renobashon di e edifisio na Roodeweg 42.<ref>[[Dick Drayer]], [https://www.curacao.nu/nieuws/overheid/86733/kranshi-verhuist-tijdelijk-door-verbouwing-hoofdgebouw Kranshi verhuist tijdelijk door verbouwing hoofdgebouw], curacao.nu (6 di mart 2026)</ref> == Deskripshon == Casa Blanca ta un edifisio monumental grandi di dos piso, situá un tiki retirá for di kaya riba un parsela amplio (± 3.250 m²).<ref name=:"1"/> E edifisio ta diseña den forma di U ku ta rondoná un patio interno. Karakterístikanan prinsipal ta inkluí:<ref name=:"2"/> *fachada simétriko ku siete as *un fronton triangular riba e parti sentral *balkon dilanti riba un pòrch ku kolumnanan dobbel *bòrdèshi ku trapi hanchu ku ta yega na entrada prinsipal *leishi di het profilá i detaye dekorativo *kombinashon di dak di tipo [[dak di schouder]] i [[dak di siya]] E edifisio (kas di shon), para riba un persela di 3.250 m², tin dos piso i ta konstrui den e forma di un "U" ku ta rondoná un patio. e fachada sensio ku un leshi di het dòrná, ku riba dje un ‘fronton’ triangular. Un bòrdèshi na haltu riba trapi hanchu i kubrí pa un balkon riba pilá ta asentuá su forma rektangular será di e edifisio.<ref name="NAAM"/> E fachada dilanti tin un porch na entrada di e kas, i riba esaki tin un balkon. Originalmente, e kas tabata parti di un kompleho mas grandi ku edifisionan rond di e patio. Originalmente Casa Blanca tabata forma un kompleho tipo "Kurá", ku ta konsisti di un edifisio prinsipal i na su rant edifisionan anekso, tambe yamá "afdak" (kasita di un kamber ku dak di siya òf un dak inkliná (dak di lèsenar), respektivamente). Den e afdaknan aki tabata biba katibu i sirbiente di kas, pero tabata hür nan tambe.<ref>[https://dutchcaribbeanheritage.org/informatie/monumento-habri-2012-kura-di-otrobanda-koralengebied/ Area di Kura di Otrobanda], dutchcaribbeanheritage.org (2012) </ref><ref>[https://www.scribd.com/doc/111563414/Omd-2012-Koralengebied-Def-15okt12-Nl-Eng-Pap-Op-Volgorde Koralengebied Definitie]</ref> == Uso == Aktualmente, Casa Blanca ta sede di Registro Sivil di Kòrsou i di kua el a atkeri e nomber di "Kranshi" den boka di pueblo. E edifisio ta un ehèmpel importante di reutilisashon di patrimonio arkitektóniko den e sentro históriko di Willemstad. Na 1997 Unesco a nombra Willemstad Herensia Mundial. E edifisio ta konosí den boka di pueblo komo Kranshi. E nòmber aki no ta originá di Casa Blanca mes, sino di un otro lokalidat kaminda Registro Sivil tabata ubiká anteriormente. Ku e mudansa di e institushon pa Casa Blanca na komienso di siglo 21, e nòmber popular “Kranshi” a keda asosiá ku e edifisio nobo. == Mira tambe == * [[Kranshi]] == Literatura == * {{citeer boek |auteur=Pauline Pruneti-Winkel |jaar=1990|url= |titel=Scharloo a nineteenth century quarter of Willemstad, Curaçao : historical architecture and its background|via= |uitgever= Edizioni Poligrafico Fiorentino}} {{Appendix}} Roodeweg 42 - 44, Otrobanda E manshon palasial impreshonante aki, despues konosí komo Casa Blanca, a wòrdu konstruí na 1858-1859 pa Carel Maurits Gaerste. Pa esaki el a kumpra vários kavel na parti panort di e Roodeweg. Riba 29 di mart 1859, e kas grandi ta wòrdu deklará habitabel pa e maestro di distrito di Otrobanda. Carel Maurits Gaerste (1804 – 1871), tabata un hòmber prominente i próspero. E tabata miembro di e Konseho Kolonial i doño di plantashonnan Hermanus, Meiberg, i despues Malpais alias ‘’Terburgh à Texel, i Groot i Klein Malpais, alias “Mount Pleasant” i “Weitje”. Despues ku e edifisio a keda lista komo monumento na 1994, el a wòrdu kumprá pa Stichting Monumentenzorg Curaçao na 1998 i a keda kompletamente restourá. E trabounan di restourashon a keda bon dokumentá i lo wòrdu post pronto.<ref>https://www.facebook.com/curacaomonuments/posts/past-presentroodeweg-42-44-otrobanda-this-striking-palatial-mansion-later-known-/191481583593342/ Roodeweg 42-44, Otrobanda], FB</ref> For di sèptèmber 2002, e edifisio ta akapará ‘’Kranshi’’, e ofisina di Registro Sivil di Kòrsou. ----- Casa Blanca ta situá den Área di Koral (Kura) di Otrabanda, ku realmente a kuminsá desaroyá for di e di dos mitar di siglo 19. Un koral (kura) ta un tereno ku muraya ku un edifisio prinsipal i edifisionan eksterno na e randnan, tambe yamá dormitorio òf mitar dak (kasnan chikitu ku un kamber ku un dak di gable (dak di siya) òf un dak inkliná (dak di lèsenar), respektivamente). Katibunan i personal doméstiko tabata biba den e edifisionan eksterno, pero nan tabata destiná tambe pa hür. <ref>https://www.scribd.com/doc/111563414/Omd-2012-Koralengebied-Def-15okt12-Nl-Eng-Pap-Op-Volgorde Koralengebied Definitie]</ref> Desaroyo di e Area di Kurá riba Seru di Otrobanda a kuminsa meimei di siglo 19. Kuranan konosi ta Kura di Shon Ki, Casa Blanca i Kura di Shon Fil. Casa Blanca a konsisti originalmente di un edifisio prinsipal i na su rant edifisionan anekso, tambe yamá "afdak" (kasita di un kamber ku dak di siya òf un dak inkliná (dak di lèsenar), respektivamente). Den e afdaknan aki tabata biba katibu i sirbiente di kas, pero tabata hur nan tambe. Un kompleho asina ta wordu yama Kurá, un fenomeno ku a desaroya desde meimei di siglo 19 riba Seru Otrobanda. ==================, == Nomber Kranshi == E nòmber Kranshi tin un orígen masha pekuliar. E edifisio kaminda Kranshi for di prinsipio tabata ubiká, den pasado tabata un lokalidat Protestant kaminda un klup di hende muhé, yamá ‘Eendracht maakt macht’ tabata reuní regularmente. Na aña 1899 Marie van den Brink, yu muhé di e dominee, a funda e klup aki. Dor ku nan tabata bin huntu speshal pa hasi obra di man manera kose, bòrda i brei nan tabata yama e klup ‘dameskrans’. E nòmber ‘dameskrans’ den boka di e Yu di Kòrsou e tempu ei a bira Kranshi. Mesora esei a bira nòmber di e edifisio tambe.<ref>[https://gobiernu.cw/gob-newsletter-edishon1/ Kranshi, di unda e nomber ei a bin?], gobierno.cw</ref> E edifisio a mantené e nòmber Kranshi, asta ora ku na aña 1930 durante un periodo kòrtiku, Iglesia Reformá a usé pa su enkuentronan. Maske entretantu e nòmber ya no tabata tin su funshon original mas, e edifisio a keda karga e nòmber te na añanan ‘40 momentu ku Registro Sivil a kuminsá operá den dje. Na komienso di añanan ’60 Registro Sivil a muda (huntu ku e nòmber Kranshi) bai Skalo 150-152; kas kaminda anteriormente Pachi de Sola tabata biba. Den boka di pueblo e orei e edifisio original na Otrabanda a haña e nòmber ‘Kranshi bieu’. Na komienso di e siglo aki Kranshi a bolbe muda. Awor e la bai e edifisio neoklásiko restourá yamá ‘Casa Blanca’ situá na Roodeweg 42 nèt enfrente di Hospital Sint Elisabeth (SEHOS). Carel Maurits Gaerste kende tabata doño di diferente edifisio den Otrabanda, entre 1865 i 1884 a kumpra i rekonstruí Casa Blanca komo bibienda. Despues e edifisio a sirbi komo penshun, despues burdel (ka’i biá) i despues segun e la dekaí e la bira asta un dak pa drogadiktonan. Awendia den e famoso edifisio aki nos Registro Sivil ta ubiká. E ta ofisialmente yamá Asuntunan Públiko pero ketu bai Kranshi den boka di pueblo! == Historia == Carel Maurits Gaerste (1804-1871), komersiante, tabata doño di plantashi Malpais (Daniel) i diferente edifisio den Otrobanda. Entre 1865 i 1884 el a kumpra i rekonstruí e kas di shon komo bibienda. Den e ‘salon di baile’ di e kas, ku segun Pauline Prunetti-Winkel tabata esun mas grandi riba e isla den e tempu ei<ref>Marugg, Stanley, [https://www.archiefvriend.com/index.php/ons-kwartaalblad/artikelen-uit-ons-blad/53-lauffer De woonhuizen van de familie Lauffer], De Archiefvriend, september 2009</ref>, tabata organisa enkuentronan kultural i intelektual. Desde komienso di [[siglo 20]] e edifisio a sirbi komo penshun, despues burdel (ka’i biá) i despues, segun esaki tabata dekaí, a bira asta un dak pa drogadiktonan. == Deskripshon == E edifisio (kas di shon), para riba un persela di 3.250 m², tin dos piso i ta konstrui den e forma di un "U" ku ta rondoná un patio. e fachada sensio ku un leshi di het dòrná, ku riba dje un ‘fronton’ triangular. Un bòrdèshi na haltu riba trapi hanchu i kubrí pa un balkon riba pilá ta asentuá su forma rektangular será di e edifisio.<ref name="NAAM"/> E fachada dilanti tin un porch na entrada di e kas, i riba esaki tin un balkon. Dono di e edifisio ta ... Groot vrijstaand monumentaal gebouw van twee verdiepingen, terugliggend van de straat. Het hoofdgebouw van de kraal was oorspronkelijk volledig omringd door extra gebouwen aan de randen van de kraal. U-vormige plattegrond die een patio omsluit. Twee parallelle schilddaken over de voorkant, zadeldaken over de achtervleugels. Zwaar geprofileerde en volledig versierde uitspringende kroonlijst op consoles over de gevels, dentate quoins op hoeken. Voorgevel ingedeeld in zeven assen. Middendeel met driehoekig fronton boven kroonlijst; voorbalkon boven portiek met dubbele zuilen op bordes aan voorzijde met treden. Fronthek met voetmuur en spijlen tussen pilaren. Centrale voorpoort tussen gecanneleerde pilaren, twee extra poorten aan weerszijden. Volledig gerestaureerd als burgerlijke stand (restauratie bekroond met Caribische prijs voor beste restauratiearchitectuur). e ‘salon di baile’ riba e di dos piso Large detached two-storey monumental structure set back from street. Main building of corral originally fully surrounded by additional buildings at edges of corral. U- shaped floor plan enclosing a patio. Two parallel hipped roofs over front section, gable roofs over rear wings. Heavy profiled and fully decorated projecting cornice on consoles over façades, dentate quoins on corners. Front façade laid out in seven axes. Central section with triangular fronton above cornice; front balcony above portico with double columns on front platform with steps. Front fence with footing wall and bars set between pillars. Central front gate between fluted pillars, two additional gates on both sides. Fully restored as Civil Registry (restoration awarded with Carfibbean prize for best restoration architecture).<ref>[https://curacaomonuments.org/sites/roodeweg-42-44/ Roodeweg 42-44], curacaomonument.org</ref> Gran estructura monumental independiente de dos plantas retranqueada de la calle. Edificio principal del corral originalmente totalmente rodeado por edificios adicionales en los bordes del corral. Planta en forma de U que rodea un patio. Dos tejados paralelos a cuatro aguas en la parte delantera, tejados a dos aguas en las alas traseras. Cornisas salientes sobre ménsulas en las fachadas, muy perfiladas y decoradas. Fachada delantera dispuesta en siete ejes. Sección central con frontón triangular sobre cornisa; balcón delantero sobre pórtico con columnas dobles sobre plataforma delantera con escalones. Cerca frontal con muro de zapata y barrotes entre pilares. Puerta delantera central entre pilares estriados, dos puertas adicionales a ambos lados. Totalmente restaurado como Registro Civil (restauración galardonada con el premio Carfibbean a la mejor arquitectura de restauración). 1990: het in verval rakend monumentale herenhuis 'Casa Blanca' met onder andere de rijkst bewerkte gootlijst uit onze historische architectuur. Advertentie openbare verkoop:De opstal CASA BLANCA, staande op een perceel eigendomsgrond groot 3.250 m 2, begrensd door de Roodeweg, de Reuzensteeg en de Pieterszsteeg, kadastraal bekend als Stadsdistrict, Sectie B, no. 543.<ref name=:"1"/> {{Appendix}} [[Kategoria:Monumento protehí]] [[:Kategoria:Kòrsou]] Huntu ku e edifisionan "La Maravilla" na [[Scharlooweg]] 5 i "Belvédère" na Plasa L.B. Smith, e edifisio prinsipal di Casa Blanca ta marka e inisio di arkitektura neoklasisista na Kòrsou i ta di gran balor pa e historia di arkitektura di e isla.<ref name="NAAM">Gladys do Rego-Kuster, [https://naam.cw/2014/11/30/casa-blanca/ Casa Blanca], [[NAAM]]</ref> ----------------------- {{Databox}} '''Kranshi''' ta un término popular na [[Kòrsou]] ku ta referí histórikamente na Registro Sivil lokal<ref>Ofisialmente yamá "Asuntunan Públiko" ku ta inkluí diferente servisio manera registro sivil, registrashon di residente i asuntunan di elekshon.</ref> i, mas ampliamente, na e lugá kaminda e instituto gubernamental aki ta of tabata ubiká. ==Orígen== E nòmber “Kranshi” tin su orígen den e edifisio na [[Curaçaostraat 50]] na Otrobanda. Na 1899, Marie van den Brink, yu muhé di un domi protestant, a funda un klup di dama den Otrobanda ku e lema ''Eendracht maakt macht'' (Union ta hasi Forsa).<ref name="Nomber">[https://gobiernu.cw/gob-newsletter-edishon1/ Kranshi, di unda e nomber ei a bin?], gobiernu.cw</ref><ref>{{citeer web|titel=Eendracht maakt Macht|werk=[[Amigoe]]|datum=1911-12-09|bezochtdatum=2026-07-03|via=Delpher.nl|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280051:mpeg21:p003}}</ref> E miembronan di e klup tabata reuní pa hasi obra di man manera kose, bòrda i brei i pesei e klup tabata konosí komo ''dameskrans''. Den bok'i pueblo ku ta papia [[papiamentu]], e palabra aki a evolushoná fonétikamente te bira “Kranshi”.<ref name="Nomber"/> Rapidamente, e nòmber no solamente tabata referí na e klup, sino tambe na e edifisio mes, ku a bira konosí komo Kranshi (of Kransgebouw). == Di edifisio pa institushon == Durante añanan siguiente, e edifisio a sigui karga e nòmber “Kranshi”, tambe ora su uso a kambia (inkluso pa enkuentronan di Iglesia Reformá na un periodo kòrtiku).<ref name="Nomber"/> Na añanan 1940, Registro Sivil a kuminsá operá den e mesun edifisio. For di e momento ei, e nòmber “Kranshi” a pasa di un referensia di lugá pa un referensia di institushon. Den kurso di tempu, e término a bira uso komun pa tur servisio relashoná ku registrashon di susesonan di bida, manera nasementu, matrimonio i fayesimentu i pa dokumentonan ofisial.<ref>[https://gobiernu.cw/ministerionan/maneho-di-gobernashon-planifikashon-i-servisio-publiko/servisio-publiko-kranshi-i-ofisina-di-reibeweis/ Servisio Públiko (Kranshi i Ofisina di Reibeweis)], Gobièrnu di Kòrsou</ref> ==Lokalidatnan== Ku e desaroyo di e institushon, Registro Sivil (i kuné e nòmber “Kranshi”) a muda pa diferente lokalidat:<ref>[https://www.facebook.com/groups/17257577140/posts/10160977243972141/ Geschiedenis van Kranshi], [[Facebook|FB]]</ref> * Otrobanda – Curaçaostraat 50 (lokalidat original) * [[Pietermaai]] – lokalidat temporal despues di 1954 * [[Skalo]] – Kas di Pachi de Sola na [[Scharlooweg]] 150–152, desde añanan 1960) * Otrobanda – [[Casa Blanca]] na Roodeweg 40-42, desde 2002 Despues di e traslado pa Skalo, e lokalidat original a bira konosí komo “Kranshi bieu” den boka di pueblo.<ref>{{citeer web|titel=Basis-cursus over de cooperatie|werk=[[Amigoe]]|datum=1978-05-31|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639308:mpeg21:p002}}</ref><ref>{{citeer web|titel=Advertentie Cooperativa di Consumo Botica Wilhelmina|werk=[[Amigoe]]|datum=1973-01-15|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010460312:mpeg21:p010}}<ref></ref><ref>{{citeer web|titel=Advertentie Cooperatieve Spaar- & Credietvereniging Ogem |werk=[[Amigoe]]|datum=1992-07-22|bezochtdatum=2026-07-03|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010644156:mpeg21:p006}}</ref> ==Evolushon i uso== E historia di “Kranshi” ta mustra un evolushon klá di nòmber di un klup sosial (dameskrans) pa nòmber di un edifisio i despues pa nòmber di un institushon gubernamental. Durante e mudansanan di lokalidat, ta importante nota ku e edifisionan nobo ya tabatin nan propio nòmber, manera Kas di Pachi de Sola i Casa Blanca, pero den uso popular, e nòmber “Kranshi” a sigui predominá i a move huntu ku e institushon. Te dia di awe, e término ta keda bibu den idioma diario: hopi residente di Kòrsou ta usa “Kranshi” komo sinonimo pa Registro Sivil, meskos pa su nòmber ofisial "Asuntunan Públiko".<ref>{{citeer web|titel=Groep Ned. Antillen VAN HET ALGEMEEN NEDERLANDSCH VERBOND|werk=[[Amigoe]]|datum=1929-02-09|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280778:mpeg21:p003}}</ref> {{Appendix}} [[:Kategoria:Kòrsou]] [[:Kategoria:Papiamento]] == Vínkulo ku Registro Sivil == Rònt di aña 1940, Registro Sivil a kuminsá operá den e mesun edifisio na Curaçaostraat 50. E departamento tabata responsabel pa registrashon di susesonan di bida, manera nasementu, fayesimentu, matrimonio, divorsio i rekonosimentu, i pa suministrá kopia, ekstrakto i deklarashonnan ofisial.<ref>[https://gobiernu.cw/ministerionan/maneho-di-gobernashon-planifikashon-i-servisio-publiko/servisio-publiko-kranshi-i-ofisina-di-reibeweis/ Servisio Públiko (Kranshi i Ofisina di Reibeweis)], Gobièrnu di Kòrsou</ref> For di e momento ei, e nòmber “Kranshi” a bira estrechamente asosiá ku e institushon gubernamental. Den añanan ku a sigui, Registro Sivil a muda pa diferente lokalidat, mientras e nòmber popular a move huntu ku e departamento. Ku tempu, no solamente pueblo pero tambe organisashon, gobièrnu i Registro Sivil mes, a kuminsá usa e término "Kranshi" den anunsionan públiko, referiendo tantu na e instansia komo na su lokalidat.<ref>{{citeer web|titel=Advertentie Gobièrnu di Kòrsou|werk=[[Amigoe]]|datum=1989-04-21|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642919:mpeg21:p015}}</ref><ref>{{citeer web|titel=Advertentie URA|werk=[[Amigoe]]|datum=1969-07-12|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010463330:mpeg21:p006}}</ref> ===Lokalidatnan === Durante [[siglo 20]] i [[siglo 21|21]], Registro Sivil tabata establesé den diferente edifisio:<ref>[https://www.facebook.com/groups/17257577140/posts/10160977243972141/ Geschiedenis van Kranshi], [[Facebook|FB]]</ref> * Otrobanda – Curaçaostraat 50, lokalidat original ("Kransgebouw") * [[Pietermaai]] – lokalidat temporal despues di 1954 * [[Skalo]] – [[Scharlooweg]] 150-152 desde añanan 1960 (“Kas di Pachi de Sola”) * Otrobanda – Roodeweg 40-42 desde 2002 ("[[Casa Blanca]]") Despues di e traslado pa Skalo, e edifisio original na Otrobanda a bira konosí komo “Kranshi bieu”.<ref>{{citeer web|titel=Basis-cursus over de cooperatie|werk=[[Amigoe]]|datum=1978-05-31|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639308:mpeg21:p002}}</ref><ref>{{citeer web|titel=Advertentie Cooperativa di Consumo Botica Wilhelmina|werk=[[Amigoe]]|datum=1973-01-15|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010460312:mpeg21:p010}}<ref></ref><ref>{{citeer web|titel=Advertentie Cooperatieve Spaar- & Credietvereniging Ogem |werk=[[Amigoe]]|datum=1992-07-22|bezochtdatum=2026-07-03|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010644156:mpeg21:p006}}</ref> Ku e último mudansa pa Casa Blanca, e término “Kranshi” a sigui den uso pa e lokalidat nobo. == Evolushon i uso == Ku tempu, e nifikashon di e término “Kranshi” a pasa for di un klup sosial pa un edifisio spesífiko i despues pa un término general pa Registro Sivil.<ref>{{citeer web|titel=Groep Ned. Antillen VAN HET ALGEMEEN NEDERLANDSCH VERBOND|werk=[[Amigoe]]|datum=1929-02-09|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280778:mpeg21:p003}}</ref> No obstante ku a muda pa edifisionan ku ya tabatin nan propio nòmber (Kas di Pachi de Sola i Casa Blanca), e uso popular di e nòmber “Kranshi” a keda predominá i a wòrdu transferí di un lugá pa otro huntu ku e institushon. E fenómeno aki ta mustra kon un nòmber informal por bira un referensia institushonal i asta remplasá nòmbernan existente den memoria kolektivo. Te dia di awe e palabra “Kranshi” ta fungi den uso comun komo sinónimo pa Registro Sivil. {{Appendix}} [[:Kategoria:Kòrsou]] [[:Kategoria:Papiamento]] ------------------------- Den e “Historia di Kranshi,” e edifisio bieu riba Curaçaostraat den Otrobanda ta wòrdu menshoná promé. Alrededor di aña 1900, e asosiashon di hende muhé “Eendracht maakt Macht” (Unidat Ta Hasi Forsa) a reuní den e edifisio aki pa trabou di man, i el a bira konosí komo e Kransgebouw (Edifisio di Krans). Ora ku e Registro Sivil a muda pa e edifisio aki rònt di 1940, el a haña e nòmber ‘Kranshi’ lihé. E nòmber aki a sigui ora ku e Registro Sivil a muda pa e edifisio ‘Pachi de Sola’ na Scharloo na kuminsamentu di añanan 1960. Na 2002, e edifisio ‘Casa Blanca’ restourá na Otrobanda a wòrdu poné den uso: Scharloo a bira ‘Kranch Bieu’ i Otrobanda ‘Kranchi Nobo’. Pero unda Pietermaai ta pas awor? Na momentu ku Registro Sivil a bandoná e edifisio na Otrobanda na aña 1954, esaki tabata situá na Pietermaai pa algun aña, den e edifisio kaminda awor e ofisina di abogado “Soliana en Bonaparte” ta situá. <ref>https://www.facebook.com/groups/17257577140/posts/10160977243972141/ Geschiedenis van Kranshi], FB</ref> Curaçaostraat 50, un edifisio historiko di 1873, ta konosí awendia komo "Lanthùis Kranshi". ==Evolushon di signifikado== Ku tempu, e nòmber “Kranshi” a pasa for di un klup sosial pa un edifisio spesífiko, nan luga di encuentro na Curacaostraat 50, referi komo "Kransgebouw" of "Kransje", pa despues bira un término general pa Registro Sivil.<ref>Groep Ned. Antillen VAN HET ALGEMEEN NEDERLANDSCH VERBOND.. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 09-02-1929, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 02-07-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280778:mpeg21:p003</ref> Ora e Registro Sivil a kuminsá operá den e edifisio di e klup di dama na Otrobanda, e nòmber “Kranshi” a bira fuertemente asosiá ku e departamento gubernamental. Durante siglo 20 i 21, Registro Sivil a muda pa diferente lugá. E nòmber “Kranshi” a move huntu ku e institushon: * lokalidat original na Otrobanda * traslado pa [[Skalo]] meimei di añanan 1960 - "Kas di Pachi de Sola" na [[Scharlooweg]] 150-152 (awor A.M.Chumaceiro Bulevar 13) * posteriormente mudansa pa [[Casa Blanca]] na Roodeweg Despues di e mudansa pa Skalo, e edifisio original na Curacaostraat 50, Otrobanda a bira konosí komo “Kranshi bieu”.<ref>Basis-cursus over de cooperatie. "Amigoe". Curaçao, 31-05-1978, p. 2. Geraadpleegd op Delpher op 02-07-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639308:mpeg21:p002</ref><ref>Advertentie. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 15-01-1973, p. 10. Geraadpleegd op Delpher op 02-07-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010460312:mpeg21:p010</ref> Desde komienso di siglo 21, e nòmber “Kranshi” ta referí prinsipalmente na Casa Blanca, unda Registro Sivil ta ubiká actualmente i "Kranshi bieu" na Kas di Pachi de Sola. == Uso == Te awendia, hopi residente di Kòrsou ta sigui usa e palabra “Kranshi” komo sinónimo pa Registro Sivil, sin importá su lokalidat ofisial. E término ta un ehèmpel di: *kontinuidad linguístiko *memoria kolektivo *influensia di idioma den formashon di identidat urbano {{Appendix}} --------------- 0fwa2haj05a651hm50pn3d1nm58wh1d Kranshi 0 14706 202933 195832 2026-09-02T20:21:38Z Caribiana 8320 202933 wikitext text/x-wiki {{Variante|c}} {{Databox}} [[File:Curaçaostraat 50, restoration.png|thumb|Curaçaostraat 50 bou di restourashon (2023).]] '''Kranshi''' ta un término popular na [[Kòrsou]] ku ta referí histórikamente na Registro Sivil lokal<ref>Ofisialmente yamá "Asuntunan Públiko" ku ta inkluí diferente servisio manera registro sivil, registrashon di residente i asuntunan di elekshon.</ref> i, mas ampliamente, na e lugá kaminda e instituto gubernamental aki ta of tabata ubiká. ==Orígen== E nòmber “Kranshi” tin su orígen den e edifisio na [[Curaçaostraat 50]] na Otrobanda. Na 1899, Marie van den Brink, yu muhé di un domi protestant, a funda un klup di dama den Otrobanda ku e lema ''Eendracht maakt macht'' (Union ta hasi Forsa).<ref name="Nomber">[https://gobiernu.cw/gob-newsletter-edishon1/ Kranshi, di unda e nomber ei a bin?], gobiernu.cw</ref><ref>{{citeer web|titel=Eendracht maakt Macht|werk=[[Amigoe]]|datum=1911-12-09|bezochtdatum=2026-07-03|via=Delpher.nl|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280051:mpeg21:p003}}</ref> E miembronan di e klup tabata reuní pa hasi obra di man manera kose, bòrda i brei i pesei e klup tabata konosí komo ''dameskrans''. Den bok'i pueblo ku ta papia [[papiamentu]], e palabra aki a evolushoná fonétikamente te bira “Kranshi”.<ref name="Nomber"/> Rapidamente, e nòmber no solamente tabata referí na e klup, sino tambe na e edifisio mes, ku a bira konosí komo Kranshi (of Kransgebouw). == Di edifisio pa institushon == Durante añanan siguiente, e edifisio a sigui karga e nòmber “Kranshi”, tambe ora su uso a kambia (inkluso pa enkuentronan di Iglesia Reformá durante un periodo kòrtiku).<ref name="Nomber"/> Rònt di aña 1940, Registro Sivil a kuminsá operá den e mesun edifisio. For di e momento ei, e nòmber “Kranshi” a pasa di un referensia di lugá pa un referensia di institushon. Den kurso di tempu, e término a bira uso komun pa tur servisio relashoná ku registrashon di susesonan di bida, manera nasementu, matrimonio i fayesimentu i pa dokumentonan ofisial.<ref>[https://gobiernu.cw/ministerionan/maneho-di-gobernashon-planifikashon-i-servisio-publiko/servisio-publiko-kranshi-i-ofisina-di-reibeweis/ Servisio Públiko (Kranshi i Ofisina di Reibeweis)], Gobièrnu di Kòrsou</ref> ==Lokalidatnan== Ku e desaroyo di e institushon, Registro Sivil (i kuné e nòmber “Kranshi”) a muda pa diferente lokalidat: * Otrobanda – Curaçaostraat 50 (lokalidat original) * [[Pietermaai]] – lokalidat temporal despues di 1954 * [[Skalo]] – Kas di Pachi de Sola na [[Scharlooweg]] 150–152, desde añanan 1960) * Otrobanda – [[Casa Blanca]] na Roodeweg 42-44, desde 2002 Despues di e traslado pa Skalo, e lokalidat original a bira konosí komo “Kranshi bieu” den boka di pueblo.<ref>{{citeer web|titel=Basis-cursus over de cooperatie|werk=[[Amigoe]]|datum=1978-05-31|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639308:mpeg21:p002}}</ref><ref>{{citeer web|titel=Advertentie Cooperativa di Consumo Botica Wilhelmina|werk=[[Amigoe]]|datum=1973-01-15|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010460312:mpeg21:p010}}<ref></ref><ref>{{citeer web|titel=Advertentie Cooperatieve Spaar- & Credietvereniging Ogem |werk=[[Amigoe]]|datum=1992-07-22|bezochtdatum=2026-07-03|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010644156:mpeg21:p006}}</ref> ==Evolushon i uso== E historia di “Kranshi” ta mustra un evolushon klá di nòmber di un klup sosial (dameskrans) pa nòmber di un edifisio i despues pa nòmber di un institushon gubernamental. Durante e mudansanan di lokalidat, ta importante nota ku e edifisionan nobo ya tabatin nan propio nòmber, manera Kas di Pachi de Sola i Casa Blanca, pero den uso popular, e nòmber “Kranshi” a sigui predominá i a move huntu ku e institushon. Te dia di awe, e término ta keda bibu den idioma diario: hopi residente di Kòrsou ta usa “Kranshi” komo sinonimo pa Registro Sivil, meskos pa su nòmber ofisial "Asuntunan Públiko".<ref>{{citeer web|titel=Groep Ned. Antillen VAN HET ALGEMEEN NEDERLANDSCH VERBOND|werk=[[Amigoe]]|datum=1929-02-09|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280778:mpeg21:p003}}</ref> == Mira tambe == * [[Ministerionan di pais Kòrsou]] {{Appendix}} [[Kategoria:Kòrsou]] [[Kategoria:Papiamento]] 94n05i5hjg61r0relj814rbs5mzp7za 202965 202933 2026-09-03T09:47:37Z Kallmemel 14000 popular>komun, -stylized quotes 202965 wikitext text/x-wiki {{Variante|c}} {{Databox}} [[File:Curaçaostraat 50, restoration.png|thumb|Curaçaostraat 50 bou di restourashon (2023).]] '''Kranshi''' ta un término komun na [[Kòrsou]] ku ta referí histórikamente na Registro Sivil lokal<ref>Ofisialmente yamá "Asuntunan Públiko" ku ta inkluí diferente servisio manera registro sivil, registrashon di residente i asuntunan di elekshon.</ref> i, mas ampliamente, na e lugá kaminda e instituto gubernamental aki ta of tabata ubiká. ==Orígen== E nòmber "Kranshi" tin su orígen den e edifisio na [[Curaçaostraat 50]] na Otrobanda. Na 1899, Marie van den Brink, yu muhé di un domi protestant, a funda un klup di dama den Otrobanda ku e lema ''Eendracht maakt macht'' (Union ta hasi Forsa).<ref name="Nomber">[https://gobiernu.cw/gob-newsletter-edishon1/ Kranshi, di unda e nomber ei a bin?], gobiernu.cw</ref><ref>{{citeer web|titel=Eendracht maakt Macht|werk=[[Amigoe]]|datum=1911-12-09|bezochtdatum=2026-07-03|via=Delpher.nl|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280051:mpeg21:p003}}</ref> E miembronan di e klup tabata reuní pa hasi obra di man manera kose, bòrda i brei i pesei e klup tabata konosí komo ''dameskrans''. Den bok'i pueblo ku ta papia [[papiamentu]], e palabra aki a evolushoná fonétikamente te bira “Kranshi”.<ref name="Nomber"/> Rapidamente, e nòmber no solamente tabata referí na e klup, sino tambe na e edifisio mes, ku a bira konosí komo Kranshi (of Kransgebouw). == Di edifisio pa institushon == Durante añanan siguiente, e edifisio a sigui karga e nòmber “Kranshi”, tambe ora su uso a kambia (inkluso pa enkuentronan di Iglesia Reformá durante un periodo kòrtiku).<ref name="Nomber"/> Rònt di aña 1940, Registro Sivil a kuminsá operá den e mesun edifisio. For di e momento ei, e nòmber “Kranshi” a pasa di un referensia di lugá pa un referensia di institushon. Den kurso di tempu, e término a bira uso komun pa tur servisio relashoná ku registrashon di susesonan di bida, manera nasementu, matrimonio i fayesimentu i pa dokumentonan ofisial.<ref>[https://gobiernu.cw/ministerionan/maneho-di-gobernashon-planifikashon-i-servisio-publiko/servisio-publiko-kranshi-i-ofisina-di-reibeweis/ Servisio Públiko (Kranshi i Ofisina di Reibeweis)], Gobièrnu di Kòrsou</ref> ==Lokalidatnan== Ku e desaroyo di e institushon, Registro Sivil (i kuné e nòmber “Kranshi”) a muda pa diferente lokalidat: * Otrobanda – Curaçaostraat 50 (lokalidat original) * [[Pietermaai]] – lokalidat temporal despues di 1954 * [[Skalo]] – Kas di Pachi de Sola na [[Scharlooweg]] 150–152, desde añanan 1960) * Otrobanda – [[Casa Blanca]] na Roodeweg 42-44, desde 2002 Despues di e traslado pa Skalo, e lokalidat original a bira konosí komo “Kranshi bieu” den boka di pueblo.<ref>{{citeer web|titel=Basis-cursus over de cooperatie|werk=[[Amigoe]]|datum=1978-05-31|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639308:mpeg21:p002}}</ref><ref>{{citeer web|titel=Advertentie Cooperativa di Consumo Botica Wilhelmina|werk=[[Amigoe]]|datum=1973-01-15|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010460312:mpeg21:p010}}<ref></ref><ref>{{citeer web|titel=Advertentie Cooperatieve Spaar- & Credietvereniging Ogem |werk=[[Amigoe]]|datum=1992-07-22|bezochtdatum=2026-07-03|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010644156:mpeg21:p006}}</ref> ==Evolushon i uso== E historia di “Kranshi” ta mustra un evolushon klá di nòmber di un klup sosial (dameskrans) pa nòmber di un edifisio i despues pa nòmber di un institushon gubernamental. Durante e mudansanan di lokalidat, ta importante nota ku e edifisionan nobo ya tabatin nan propio nòmber, manera Kas di Pachi de Sola i Casa Blanca, pero den uso popular, e nòmber “Kranshi” a sigui predominá i a move huntu ku e institushon. Te dia di awe, e término ta keda bibu den idioma diario: hopi residente di Kòrsou ta usa “Kranshi” komo sinonimo pa Registro Sivil, meskos pa su nòmber ofisial "Asuntunan Públiko".<ref>{{citeer web|titel=Groep Ned. Antillen VAN HET ALGEMEEN NEDERLANDSCH VERBOND|werk=[[Amigoe]]|datum=1929-02-09|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280778:mpeg21:p003}}</ref> == Mira tambe == * [[Ministerionan di pais Kòrsou]] {{Appendix}} [[Kategoria:Kòrsou]] [[Kategoria:Papiamento]] 63mplb9pmmkbx79ds0f2z9iu4nxm9e9 202966 202965 2026-09-03T09:49:11Z Kallmemel 14000 -stylized quotes 202966 wikitext text/x-wiki {{Variante|c}} {{Databox}} [[File:Curaçaostraat 50, restoration.png|thumb|Curaçaostraat 50 bou di restourashon (2023).]] '''Kranshi''' ta un término komun na [[Kòrsou]] ku ta referí histórikamente na Registro Sivil lokal<ref>Ofisialmente yamá "Asuntunan Públiko" ku ta inkluí diferente servisio manera registro sivil, registrashon di residente i asuntunan di elekshon.</ref> i, mas ampliamente, na e lugá kaminda e instituto gubernamental aki ta of tabata ubiká. ==Orígen== E nòmber "Kranshi" tin su orígen den e edifisio na [[Curaçaostraat 50]] na Otrobanda. Na 1899, Marie van den Brink, yu muhé di un domi protestant, a funda un klup di dama den Otrobanda ku e lema ''Eendracht maakt macht'' (Union ta hasi Forsa).<ref name="Nomber">[https://gobiernu.cw/gob-newsletter-edishon1/ Kranshi, di unda e nomber ei a bin?], gobiernu.cw</ref><ref>{{citeer web|titel=Eendracht maakt Macht|werk=[[Amigoe]]|datum=1911-12-09|bezochtdatum=2026-07-03|via=Delpher.nl|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280051:mpeg21:p003}}</ref> E miembronan di e klup tabata reuní pa hasi obra di man manera kose, bòrda i brei i pesei e klup tabata konosí komo ''dameskrans''. Den bok'i pueblo ku ta papia [[papiamentu]], e palabra aki a evolushoná fonétikamente te bira "Kranshi".<ref name="Nomber"/> Rapidamente, e nòmber no solamente tabata referí na e klup, sino tambe na e edifisio mes, ku a bira konosí komo Kranshi (of Kransgebouw). == Di edifisio pa institushon == Durante añanan siguiente, e edifisio a sigui karga e nòmber "Kranshi", tambe ora su uso a kambia (inkluso pa enkuentronan di Iglesia Reformá durante un periodo kòrtiku).<ref name="Nomber"/> Rònt di aña 1940, Registro Sivil a kuminsá operá den e mesun edifisio. For di e momento ei, e nòmber "Kranshi" a pasa di un referensia di lugá pa un referensia di institushon. Den kurso di tempu, e término a bira uso komun pa tur servisio relashoná ku registrashon di susesonan di bida, manera nasementu, matrimonio i fayesimentu i pa dokumentonan ofisial.<ref>[https://gobiernu.cw/ministerionan/maneho-di-gobernashon-planifikashon-i-servisio-publiko/servisio-publiko-kranshi-i-ofisina-di-reibeweis/ Servisio Públiko (Kranshi i Ofisina di Reibeweis)], Gobièrnu di Kòrsou</ref> ==Lokalidatnan== Ku e desaroyo di e institushon, Registro Sivil (i kuné e nòmber "Kranshi") a muda pa diferente lokalidat: * Otrobanda – Curaçaostraat 50 (lokalidat original) * [[Pietermaai]] – lokalidat temporal despues di 1954 * [[Skalo]] – Kas di Pachi de Sola na [[Scharlooweg]] 150–152, desde añanan 1960) * Otrobanda – [[Casa Blanca]] na Roodeweg 42-44, desde 2002 Despues di e traslado pa Skalo, e lokalidat original a bira konosí komo "Kranshi bieu" den boka di pueblo.<ref>{{citeer web|titel=Basis-cursus over de cooperatie|werk=[[Amigoe]]|datum=1978-05-31|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639308:mpeg21:p002}}</ref><ref>{{citeer web|titel=Advertentie Cooperativa di Consumo Botica Wilhelmina|werk=[[Amigoe]]|datum=1973-01-15|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010460312:mpeg21:p010}}<ref></ref><ref>{{citeer web|titel=Advertentie Cooperatieve Spaar- & Credietvereniging Ogem |werk=[[Amigoe]]|datum=1992-07-22|bezochtdatum=2026-07-03|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010644156:mpeg21:p006}}</ref> ==Evolushon i uso== E historia di "Kranshi" ta mustra un evolushon klá di nòmber di un klup sosial (dameskrans) pa nòmber di un edifisio i despues pa nòmber di un institushon gubernamental. Durante e mudansanan di lokalidat, ta importante nota ku e edifisionan nobo ya tabatin nan propio nòmber, manera Kas di Pachi de Sola i Casa Blanca, pero den uso popular, e nòmber "Kranshi" a sigui predominá i a move huntu ku e institushon. Te dia di awe, e término ta keda bibu den idioma diario: hopi residente di Kòrsou ta usa "Kranshi" komo sinonimo pa Registro Sivil, meskos pa su nòmber ofisial "Asuntunan Públiko".<ref>{{citeer web|titel=Groep Ned. Antillen VAN HET ALGEMEEN NEDERLANDSCH VERBOND|werk=[[Amigoe]]|datum=1929-02-09|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280778:mpeg21:p003}}</ref> == Mira tambe == * [[Ministerionan di pais Kòrsou]] {{Appendix}} [[Kategoria:Kòrsou]] [[Kategoria:Papiamento]] 7zar7ey09rhhcgd1gwxtp88xxi0aqoh Selenops curazao 0 14750 202879 197738 2026-09-02T12:46:30Z Kallmemel 14000 /* Distribushon i habitat */ wikilink 202879 wikitext text/x-wiki {{variante|c}} {{taxobox|c | exhibi titulo=cursivo | nomber=''Selenops curazao'' | imagen=Selenops curazao (Bonaire).jpg | descripcion=''S. curazao'' ([[Boneiru]]) | reino= [[Animal|Animalia]] | tronocn= [[Arthropoda]] | clase= [[Arachnida]] | orden= [[Araneae]] | famia = [[Selenopidae]] | genero = ''[[Selenops]]'' | c-nomber = ''Selenops curazao'' | autor = [[G. Alayón Garcia|G.G. Alayón]] | fecha = 2001 }} '''''Selenops curazao''''' ta un [[espesie]] di [[araña]] for di [[Famia (biologia)|famia]] Selenopidae. ''S. curazao'' a wòrdu deskribí originalmente dor di G. Alayón Garcia na 2001.<ref>{{citeer journal |auteur=Alayón Garcia, G. |url=https://caribbeanagroup.org/wp-content/uploads/2022/0704selenops.pdf |titel=Especie nueva de Selenops (Araneae: Selenopidae) de Curazao, Antillas Holandesas |journal=[https://caribbeanagroup.org/?page_id=639 Solendon] |volume=1 |pagina's=17-20 |jaar=2001}}</ref> E [[holotipo]] machu a wòrdu kolektá na [[Piscaderabaai]] na septèmber 1963. E mònsternan, inkluso paratipo, ta alohá den kolekshon di Museum of Comparative Zoology (MCZ).<ref>{{Citeer web |url=https://mczbase.mcz.harvard.edu/guid/MCZ:IZ:44835 |titel=MCZbase MCZ:IZ:44835 specimen record {{!}} MCZbase |achternaam=Museum of Comparative Zoology, Harvard University |bezochtdatum=2026-07-15 |werk=mczbase.mcz.harvard.edu |taal=en |citaat=Holotype of Selenops curazao}}</ref> == Deskripshon == E holotipo machu tin un largura di 5,28 mm. Su kapa dorsal (''carapax'') riba e ''prosoma'' (ku ta enserá kabes i tóraks) ta 0,88 be mas largu ku anchu (largura: 2,83 mm, anchura: 3,23 mm). Apdómen ta 2,45 mm (largura) bèi 1,68 mm (anchura). Pia I ta muchu mas kòrtiku ku pia II, III i IV; fórmula di pia ta ''2431''.<ref name=":0" /> E paratipo embra su ''carapax'' ta 0,99 be mas largu ku anchu (largura: 3,50 mm, anchura: 3,90 mm). Fórmula di pia ta ''3124''.<ref name=":0" /> == Distribushon i habitat == ''S. curazao'' ta distribuí na [[Boneiru]] i [[Kòrsou]].<ref name=":0">{{Citeer tijdschrift |achternaam=Crews |voornaam=Sarah |titel=A revision of the spider genus Selenops (Arachnida, Araneae, Selenopidae) in North America, Central America and the Caribbean |url=http://zookeys.pensoft.net/articles.php?id=2524 |jaargang=105 |tijdschrift=ZooKeys |datum=2011-06-14 |doi=10.3897/zookeys.105.724 |issn=1313-2970 |pmid=21852919 |pmc=3131050 |pagina's=1–182}}</ref> ''S. curazao'' ta aparesé, entre otro, bou palu, piedra, [[Kadushi|káktùs]] riba tera, pero tambe den i serka di edifisionan. Den kas, e espesie ta aparesé hopi be anochi rònt di leshi di plafòn, kaminda nan ta skonde durante dia. ''S. curazao'' ta aparesé den habitatnan seku, manera mata di sumpiña, dominá pa Acacia.<ref name=":0" /> {{Appendix}} [[Kategoria:Araña]] nmaymncqc61pz2tvror1x152xeqm63x Scharlooweg 0 14981 202885 202844 2026-09-02T13:14:51Z Caribiana 8320 reformulashon 202885 wikitext text/x-wiki {{Variante|c}} {{infobox luga den pais| variante = c | tipo = Kaya | nomber = Scharlooweg | multi_imagen = {{multiple image | total_width = {{Infobox/afbeeldingbreedte}} | border = infobox | perrow = 1/2/2 | caption_align = center | image1 = Scharlooweg 102 (1).jpg | caption1 = Scharlooweg 102 | image2 = Scharlooweg 106, balustrade front facade.png | caption2 = Scharlooweg 106 | image3 = Scharlooweg 29, cornice decorations.png | caption3 = Scharlooweg 29 }} | pais = {{CUW}} | area = | poblacion = | elevacion = | tipo_division_adm = Zona | division_adm = [[Skalo]] | tipo_subdivision_adm= Bario | subdivision_adm = De Zwaan / Sint Jago | zoom = 13 }} '''Scharlooweg''' ta un kaya di mas o ménos 1 kilometer largu na [[Willemstad]], [[Kòrsou]], situá den e zona di [[Skalo]]. E kaya ta forma e wes'i lomba di Skalo i ta kore paralelo na [[Waaigat]], konektando Skalo ku e área históriko di [[Punda]]. Scharlooweg ta konosí pa su konsentrashon di mansion monumental ku ta data for di fin di [[siglo 19|siglo diesnuebe]] i kuminsamentu di [[siglo 20|siglo binti]].<ref name="Buurt">{{Citeer web|url=https://gobiernu.cw/wp-content/uploads/2019/06/Buurtprofiel_Scharloo_drukker.pdf |titel=Buurtprofiel Scharloo|datum=2011|website=Gobièrnu di Kòrsou|bezochtdatum=2026-06-30}}</ref><ref name="UNESCO">[https://whc.unesco.org/document/154358 World Heritage List], [[UNESCO]]</ref> ==Historia i desaroyo== Den [[siglo 18|siglo diesocho]], e área di Skalo tabata poko poblá, ku algun edifisio kant'i Waaigat. Scharlooweg tabata un kaminda simpel. Despues di 1870, e área a desaroyá rapidamente. E mehorashon den ekonomia di Kòrsou a permití komersiante, partikularmente miembro di komunidat [[hudaismo|hudiu]], pa sali for di Punda i traha kas grandi na Skalo. Durante un periodo relativamente kòrtiku, Scharlooweg a bira un avenida residensial ku mansionnan luhoso na ambos banda, reflehando e rikesa generá pa Kòrsou komo un sentro di komersio hulandes den Karibe.<ref name=:"2">[https://www.curacao.com/en/activity/district-scharloo District Scharloo], curacao.com</ref> E parselanan tabata hundu i amplio. Hopi kompleho residensial tabata konsistí di un kas prinsipal, huntu ku un kurá grandi i edifisionan anekso na e parti trasero. Na banda sùit di Scharlooweg, e parselanan tabata ekstendé te na Waaigat te ora ku A.M. Chumaceiro Bulevar a wòrdu konstruí meimei di siglo binti.<ref name="Kern"> [https://www.cultureelerfgoed.nl/site/binaries/site-content/collections/documents/2024/1/01/kernkwaliteiten-historisch-willemstad/Kernkwaliteiten+Historisch+Willemstad.pdf Kernkwaliteiten Historisch Willemstad: binnenstad en haven], Rijksdienst voor het Cultureel Erfgoed, Amersfoort, 2024 riba enkargo di Ministerio VVRP Kòrsou</ref><ref>[[Michael Newton|Michael A. Newton]], [https://www.dbnl.org/tekst/_gid001199001_01/_gid001199001_01_0106.php Architectuur en monumentenzorg], dbnl.org </ref> Scharlooweg ta pasa dor di dos bario: De Zwaan i St. Jago.<ref name="Buurt"/> Na fin di e kaya pariba ta situá Plasa Horacio Hoyer i na fin pabou Plasa Simon Bolivar.<ref name="Kern"/> Den siglo binti i bintiun, e kaya a transformá di un área puramente residensial pa un zona di uso miksto. Awendia Scharlooweg ta konta ku ofisina, institushon públiko, galeria di arte i negoshinan kreativo.<ref name=:"2"/> Scharlooweg ta parti di e área históriko di Willemstad, ku ta forma parti di e Patrimonio Mundial pa [[UNESCO]].<ref name="UNESCO"/><ref>[https://mindtrip.ai/attraction/willemstad-curacao/scharlooweg/at-TiPIjfPZ Scharlooweg], mindtrip.ai</ref> ==Arkitektura== E edifisionan monumental di Scharlooweg ta reflehá diferente influensia den arkitektura kolonial di Kòrsou, inkluyendo elemento hulandes i neoklásiko. Hopi di e edifisionan ta karakterisá pa dak di siya, fachada simétriko, kolumna i detaye dekorativo. E kasnan grandi tabata hopi biaha konstruí komo kompleho residensial, ku e kas prinsipal riba un plataforma elevá, ku un patio interno, hadrei i hopi biaha ku un fontein. Scharlooweg ta konta ku un di e kolekshonnan mas representativo di mansionnan monumental di Willemstad. E kolónan klá i vibrante di e edifisionan ta karakterístiko pa e kaya i ta kontribuí na e aparensia visual di e zona. {{multiple image | total_width = 750 | border = infobox | direction = horizontal | caption_align = center | image4 = Nationaal Archief Curaçao - Scharlooweg 79 (Willemstad).jpg | caption4 = nr. 77 | image1 = De woonhuizen op nr. 31 en nr. 33 aan de Scharlooweg in Willemstad op Curaçao, Bestanddeelnr 252-7123.jpg | caption1 = nr. 31-33 | image3 = Scharlooweg 55, pathway and stairs.png | caption3 = nr. 55 | image5 = Scharlooweg 79.png | caption5 = nr. 79 | image2 = Scharlooweg 51, front facade.png | caption2 = nr. 51 | image6 = Voorgevel woonhuis Scharlooweg 138-140 - 20652472 - RCE.jpg | caption6 = nr. 138-140 | header = Mansion situá na Scharlooweg |header_align= center }} === Kas emblemátiko=== Entre e edifisionan mas konosí di Scharlooweg ta haña: * Scharlooweg 77, konosí komo ''Bolo di Batrei'' - Elias Salomon Levy Maduro a laga basha e edifisio original abou i remplas’é ku un vila neoklásiko elaborá, ku el a laga dekorá komo regalo di kasamentu pa su yu muhé na 1917. Awendia e edifisio ta sede di [[Archivo Nashonal Kòrsou]]. * Scharlooweg 72–76 - kas neo-klásiko den koló kòrá di sanger di baka, anteriormente pertenesiente na e famia protestant Winkel. E edifisionan a wòrdu restourá dor di [[Stichting Monumentenzorg Curaçao|Fundashon Kuido di Monumentu Kòrsou]].<ref>[https://monumentenzorg.cw/our-properties/ Our properties], [[Stichting Monumentenzorg Curaçao]]</ref> *Scharlooweg 100 - un kas grandi di 1875, ku un diseño kúbiko, fachada prinsipal simétriko, tranké ku pilar, i dak tradishonal ku stènt. ==Lugá di interes== E lugá i edifisionan di interes na Scharlooweg ta inkluí:<ref name="Buurt"/> * [[Archivo Nashonal Kòrsou]] (''Bolo di Batrei''), Scharlooweg 77 * Museo Yotin Kortá, Scharlooweg 11 * Eks-kas di mayornan di [[George Maduro]], Scharlooweg 55 == Literatura == * {{citeer boek |auteur=Pauline Pruneti-Winkel |jaar=1990|url= |titel=Scharloo a nineteenth century quarter of Willemstad, Curaçao : historical architecture and its background|via= |uitgever= Edizioni Poligrafico Fiorentino}} * {{citeer web|url=https://www.cultureelerfgoed.nl/site/binaries/site-content/collections/documents/2024/01/01/kernkwaliteiten-historisch-willemstad/Kernkwaliteiten+Historisch+Willemstad.pdf|titel= Kernkwaliteiten Historisch Willemstad: binnenstad en haven|werk=Rijksdienst voor het Cultureel Erfgoed|plaats=Amersfoort|jaar=2024}} {{Appendix}} [[Kategoria:Lugá na Kòrsou]] 152ts2zmtyb64hvpo9zsg77o51pmray 202886 202885 2026-09-02T13:22:51Z Caribiana 8320 202886 wikitext text/x-wiki {{Variante|c}} {{infobox luga den pais| variante = c | tipo = Kaya | nomber = Scharlooweg | multi_imagen = {{multiple image | total_width = {{Infobox/afbeeldingbreedte}} | border = infobox | perrow = 1/2/2 | caption_align = center | image1 = Scharlooweg 102 (1).jpg | caption1 = Scharlooweg 102 | image2 = Scharlooweg 106, balustrade front facade.png | caption2 = Scharlooweg 106 | image3 = Scharlooweg 29, cornice decorations.png | caption3 = Scharlooweg 29 }} | pais = {{CUW}} | area = | poblacion = | elevacion = | tipo_division_adm = Zona | division_adm = [[Skalo]] | tipo_subdivision_adm= Bario | subdivision_adm = De Zwaan / Sint Jago | zoom = 13 }} '''Scharlooweg''' ta un kaya di mas o ménos 1 kilometer largu na [[Willemstad]], [[Kòrsou]], situá den e zona di [[Skalo]]. E kaya ta forma e wes'i lomba di Skalo i ta kore paralelo na [[Waaigat]], konektando Skalo ku e área históriko di [[Punda]]. Scharlooweg ta konosí pa su konsentrashon di mansion monumental ku ta data for di fin di [[siglo 19|siglo diesnuebe]] i kuminsamentu di [[siglo 20|siglo binti]].<ref name="Buurt">{{Citeer web|url=https://gobiernu.cw/wp-content/uploads/2019/06/Buurtprofiel_Scharloo_drukker.pdf |titel=Buurtprofiel Scharloo|datum=2011|website=Gobièrnu di Kòrsou|bezochtdatum=2026-06-30}}</ref><ref name="UNESCO">[https://whc.unesco.org/document/154358 World Heritage List], [[UNESCO]]</ref> ==Historia i desaroyo== Den [[siglo 18|siglo diesocho]], e área di Skalo tabata poko poblá, ku algun edifisio kant'i Waaigat. Scharlooweg tabata un kaminda simpel. Despues di 1870, e área a desaroyá rapidamente. E mehorashon den ekonomia di Kòrsou a permití komersiante, partikularmente miembro di komunidat [[hudaismo|hudiu]], pa sali for di Punda i traha kas grandi na Skalo. Durante un periodo relativamente kòrtiku, Scharlooweg a bira un avenida residensial ku mansionnan luhoso na ambos banda, reflehando e rikesa generá pa Kòrsou komo un sentro di komersio hulandes den Karibe.<ref name=:"2">[https://www.curacao.com/en/activity/district-scharloo District Scharloo], curacao.com</ref> E parselanan tabata hundu i amplio. Hopi kompleho residensial tabata konsistí di un kas prinsipal, huntu ku un kurá grandi i edifisionan anekso na e parti trasero. Na banda sùit di Scharlooweg, e parselanan tabata ekstendé te na Waaigat te ora ku A.M. Chumaceiro Bulevar a wòrdu konstruí meimei di siglo binti.<ref name="Kern"> [https://www.cultureelerfgoed.nl/site/binaries/site-content/collections/documents/2024/1/01/kernkwaliteiten-historisch-willemstad/Kernkwaliteiten+Historisch+Willemstad.pdf Kernkwaliteiten Historisch Willemstad: binnenstad en haven], Rijksdienst voor het Cultureel Erfgoed, Amersfoort, 2024 riba enkargo di Ministerio VVRP Kòrsou</ref><ref>[[Michael Newton|Michael A. Newton]], [https://www.dbnl.org/tekst/_gid001199001_01/_gid001199001_01_0106.php Architectuur en monumentenzorg], dbnl.org </ref> Scharlooweg ta pasa dor di dos bario: De Zwaan i St. Jago.<ref name="Buurt"/> Na fin di e kaya pariba ta situá Plasa Horacio Hoyer i na fin pabou Plasa Simon Bolivar.<ref name="Kern"/> Den siglo binti i bintiun, e kaya a transformá di un área puramente residensial pa un zona di uso miksto. Awendia, e ta konta ku ofisina, institushon públiko, galeria di arte i negoshinan kreativo.<ref name=:"2"/> Scharlooweg ta parti di e área históriko di Willemstad, ku ta forma parti di e Patrimonio Mundial pa [[UNESCO]].<ref name="UNESCO"/><ref>[https://mindtrip.ai/attraction/willemstad-curacao/scharlooweg/at-TiPIjfPZ Scharlooweg], mindtrip.ai</ref> ==Arkitektura== E edifisionan monumental di Scharlooweg ta reflehá diferente influensia den arkitektura kolonial di Kòrsou, inkluyendo elemento hulandes i neoklásiko. Hopi di e edifisionan ta karakterisá pa dak di siya, fachada simétriko, kolumna i detaye dekorativo. E kasnan grandi tabata hopi biaha konstruí komo kompleho residensial, ku e kas prinsipal riba un plataforma elevá, ku un patio interno, hadrei i hopi biaha ku un fontein. Scharlooweg ta konta ku un di e kolekshonnan mas representativo di mansionnan monumental di Willemstad. E kolónan klá i vibrante di e edifisionan ta karakterístiko pa e kaya i ta kontribuí na e aparensia visual di e zona. {{multiple image | total_width = 750 | border = infobox | direction = horizontal | caption_align = center | image4 = Nationaal Archief Curaçao - Scharlooweg 79 (Willemstad).jpg | caption4 = nr. 77 (''Bolo di Batrei'') | image1 = De woonhuizen op nr. 31 en nr. 33 aan de Scharlooweg in Willemstad op Curaçao, Bestanddeelnr 252-7123.jpg | caption1 = nr. 31-33 | image3 = Scharlooweg 55, pathway and stairs.png | caption3 = nr. 55 | image5 = Scharlooweg 79.png | caption5 = nr. 79 | image2 = Scharlooweg 51, front facade.png | caption2 = nr. 51 | image6 = Voorgevel woonhuis Scharlooweg 138-140 - 20652472 - RCE.jpg | caption6 = nr. 138-140 | header = Mansion situá na Scharlooweg |header_align= center }} === Kas emblemátiko=== Entre e edifisionan mas konosí di Scharlooweg ta haña: * Scharlooweg 77, konosí komo ''Bolo di Batrei'' - Elias Salomon Levy Maduro a laga basha e edifisio original abou i remplas’é ku un vila neoklásiko elaborá, ku el a laga dekorá komo regalo di kasamentu pa su yu muhé na 1917. Awendia e edifisio ta sede di [[Archivo Nashonal Kòrsou]]. * Scharlooweg 72–76 - kas neo-klásiko den koló kòrá di sanger di baka, anteriormente pertenesiente na e famia protestant Winkel. E edifisionan a wòrdu restourá dor di [[Stichting Monumentenzorg Curaçao|Fundashon Kuido di Monumentu Kòrsou]].<ref>[https://monumentenzorg.cw/our-properties/ Our properties], [[Stichting Monumentenzorg Curaçao]]</ref> *Scharlooweg 100 - un kas grandi di 1875, ku un diseño kúbiko, fachada prinsipal simétriko, tranké ku pilar, i dak tradishonal ku stènt. ==Lugá di interes== E lugá i edifisionan di interes na Scharlooweg ta inkluí:<ref name="Buurt"/> * [[Archivo Nashonal Kòrsou]] (''Bolo di Batrei''), Scharlooweg 77 * Museo Yotin Kortá, Scharlooweg 11 * Eks-kas di mayornan di [[George Maduro]], Scharlooweg 55 == Literatura == * {{citeer boek |auteur=Pauline Pruneti-Winkel |jaar=1990|url= |titel=Scharloo a nineteenth century quarter of Willemstad, Curaçao : historical architecture and its background|via= |uitgever= Edizioni Poligrafico Fiorentino}} * {{citeer web|url=https://www.cultureelerfgoed.nl/site/binaries/site-content/collections/documents/2024/01/01/kernkwaliteiten-historisch-willemstad/Kernkwaliteiten+Historisch+Willemstad.pdf|titel= Kernkwaliteiten Historisch Willemstad: binnenstad en haven|werk=Rijksdienst voor het Cultureel Erfgoed|plaats=Amersfoort|jaar=2024}} {{Appendix}} [[Kategoria:Lugá na Kòrsou]] 2t26gftswxwe8kl3y0xf5nfma207yus Kadushi 0 14982 202876 202855 2026-09-02T12:16:54Z Kallmemel 14000 202876 wikitext text/x-wiki {{variante|c}} {{taxobox|c | tipo =mata | reino = [[Mata|Plantae]] | divicion = [[Streptophyta]] | clase = [[Equisetopsida]] | subclase = [[Magnoliidae]] | orden = [[Caryophyllales]] | taxon =[[famia (biologia)|famia]] | c-nomber =''Cactaceae'' | autor = [[Antoine Laurent de Jussieu|Juss]] | fecha =1789 }} '''Kadushi''' ta un [[mata]] ku ta pertenesé na [[Famia (biologia)|famia]] di Cactaceae, un famia di [[Òrde (biologia)|órden]] Caryophyllales.<ref name=":0">{{Citeer web |url=http://powo.science.kew.org/taxon/urn:lsid:ipni.org:names:30000028-2 |titel=Cactaceae Juss. {{!}} Plants of the World Online {{!}} Kew Science |bezochtdatum=2026-09-02 |werk=Plants of the World Online |taal=en}}</ref> Antoine Laurent de Jussieu a establesé famia Cactaceae komo grupo distinto taksonomiko.<ref>{{citeer boek |auteur=Jussieu, Antoine Laurent de |datum=1789-08-04 |titel=Genera Plantarum: Secundum ordines naturales disposita |pagina=310 |doi=10.5962/bhl.title.284 |url=http://www.biodiversitylibrary.org/page/5437542 |oclc=5161409}}</ref> E famia di kadushi ta kontené 157 [[género (biologia)|género]] aseptá.<ref name=":0" /> {{Appendix}} [[Kategoria:Kadushi| ]] lfciduto7lj8n03c4zrmo2zo6ql5beg 202877 202876 2026-09-02T12:45:40Z Kallmemel 14000 202877 wikitext text/x-wiki {{variante|c}} {{taxobox|c | tipo =mata | reino = [[Mata|Plantae]] | divicion = [[Streptophyta]] | clase = [[Equisetopsida]] | subclase = [[Magnoliidae]] | orden = [[Caryophyllales]] | taxon =[[famia (biologia)|famia]] | c-nomber =''Cactaceae'' | autor = [[Antoine Laurent de Jussieu|Juss]] | fecha =1789 }} '''Kadushi''' òf '''káktùs''' ta un [[mata]] ku ta pertenesé na [[Famia (biologia)|famia]] di Cactaceae, un famia di [[Òrde (biologia)|órden]] Caryophyllales.<ref name=":0">{{Citeer web |url=http://powo.science.kew.org/taxon/urn:lsid:ipni.org:names:30000028-2 |titel=Cactaceae Juss. {{!}} Plants of the World Online {{!}} Kew Science |bezochtdatum=2026-09-02 |werk=Plants of the World Online |taal=en}}</ref> Antoine Laurent de Jussieu a establesé famia Cactaceae komo grupo distinto taksonomiko.<ref>{{citeer boek |auteur=Jussieu, Antoine Laurent de |datum=1789-08-04 |titel=Genera Plantarum: Secundum ordines naturales disposita |pagina=310 |doi=10.5962/bhl.title.284 |url=http://www.biodiversitylibrary.org/page/5437542 |oclc=5161409}}</ref> E famia di kadushi ta kontené 157 [[género (biologia)|género]] aseptá.<ref name=":0" /> {{Appendix}} [[Kategoria:Kadushi| ]] sor42e7el75tgdwedd17fj6gw8bvnaz 202984 202877 2026-09-03T11:18:36Z Kallmemel 14000 ampliacion, +ref 202984 wikitext text/x-wiki {{variante|c}} {{taxobox|c | tipo =mata | reino = [[Mata|Plantae]] | divicion = [[Streptophyta]] | clase = [[Equisetopsida]] | subclase = [[Magnoliidae]] | orden = [[Caryophyllales]] | taxon =[[famia (biologia)|famia]] | c-nomber =''Cactaceae'' | autor = [[Antoine Laurent de Jussieu|Juss]] | fecha =1789 }} '''Kadushi''' òf '''káktùs''' ta un [[mata]] ku ta pertenesé na [[Famia (biologia)|famia]] di Cactaceae, un famia di [[Òrde (biologia)|órden]] Caryophyllales.<ref name=":0">{{Citeer web |url=http://powo.science.kew.org/taxon/urn:lsid:ipni.org:names:30000028-2 |titel=Cactaceae Juss. {{!}} Plants of the World Online {{!}} Kew Science |bezochtdatum=2026-09-02 |werk=Plants of the World Online |taal=en}}</ref> Antoine Laurent de Jussieu a establesé famia Cactaceae komo grupo distinto taksonomiko.<ref>{{citeer boek |auteur=Jussieu, Antoine Laurent de |datum=1789-08-04 |titel=Genera Plantarum: Secundum ordines naturales disposita |pagina=310 |doi=10.5962/bhl.title.284 |url=http://www.biodiversitylibrary.org/page/5437542 |oclc=5161409}}</ref> E famia di kadushi ta kontené 157 [[género (biologia)|género]] aseptá.<ref name=":0" /> Kadushi ta ekshibí diferensia den sais, for di esun mas chikitu ''Blossfeldia liliputana'' ku un diameter di mas o ménos 9 mm, pa un gigante kandelaber, manera ''Pachycereus weberi'' di 16 m altu, i ''Cereus lamprospermus'' [[Supespesie|supesp.]] ''coloseus'' pa mas ku 20 m altu.<ref>{{Cite book|titel=The Cactus Family|auteur=Anderson, Edward F.|jaar=2001|uitgever=Timber Press|plaats=Portland, Or|url=https://archive.org/details/cactusfamily0000ande/mode/1up}}</ref> {{Appendix}} [[Kategoria:Kadushi| ]] nsh1wxjp5ib2svv9j6dotdx71mjxaka 202985 202984 2026-09-03T11:19:56Z Kallmemel 14000 +ref parameter name, details 202985 wikitext text/x-wiki {{variante|c}} {{taxobox|c | tipo =mata | reino = [[Mata|Plantae]] | divicion = [[Streptophyta]] | clase = [[Equisetopsida]] | subclase = [[Magnoliidae]] | orden = [[Caryophyllales]] | taxon =[[famia (biologia)|famia]] | c-nomber =''Cactaceae'' | autor = [[Antoine Laurent de Jussieu|Juss]] | fecha =1789 }} '''Kadushi''' òf '''káktùs''' ta un [[mata]] ku ta pertenesé na [[Famia (biologia)|famia]] di Cactaceae, un famia di [[Òrde (biologia)|órden]] Caryophyllales.<ref name=":0">{{Citeer web |url=http://powo.science.kew.org/taxon/urn:lsid:ipni.org:names:30000028-2 |titel=Cactaceae Juss. {{!}} Plants of the World Online {{!}} Kew Science |bezochtdatum=2026-09-02 |werk=Plants of the World Online |taal=en}}</ref> Antoine Laurent de Jussieu a establesé famia Cactaceae komo grupo distinto taksonomiko.<ref>{{citeer boek |auteur=Jussieu, Antoine Laurent de |datum=1789-08-04 |titel=Genera Plantarum: Secundum ordines naturales disposita |pagina=310 |doi=10.5962/bhl.title.284 |url=http://www.biodiversitylibrary.org/page/5437542 |oclc=5161409}}</ref> E famia di kadushi ta kontené 157 [[género (biologia)|género]] aseptá.<ref name=":0" /> Kadushi ta ekshibí diferensia den sais, for di esun mas chikitu ''Blossfeldia liliputana'' ku un diameter di mas o ménos 9 mm, pa un gigante kandelaber, manera ''Pachycereus weberi'' di 16 m altu, i ''Cereus lamprospermus'' [[Supespesie|supesp.]] ''coloseus'' pa mas ku 20 m altu.<ref name="Anderson_2001" details="p. 23">{{Cite book|titel=The Cactus Family|auteur=Anderson, Edward F.|jaar=2001|uitgever=Timber Press|plaats=Portland, Or|url=https://archive.org/details/cactusfamily0000ande/mode/1up}}</ref> {{Appendix}} [[Kategoria:Kadushi| ]] bz8ld4ewtcohzuq9cycwistwi884y9d 202986 202985 2026-09-03T11:22:38Z Kallmemel 14000 +titulo 202986 wikitext text/x-wiki {{variante|c}} {{taxobox|c | tipo =mata | reino = [[Mata|Plantae]] | divicion = [[Streptophyta]] | clase = [[Equisetopsida]] | subclase = [[Magnoliidae]] | orden = [[Caryophyllales]] | taxon =[[famia (biologia)|famia]] | c-nomber =''Cactaceae'' | autor = [[Antoine Laurent de Jussieu|Juss]] | fecha =1789 }} '''Kadushi''' òf '''káktùs''' ta un [[mata]] ku ta pertenesé na [[Famia (biologia)|famia]] di Cactaceae, un famia di [[Òrde (biologia)|órden]] Caryophyllales.<ref name=":0">{{Citeer web |url=http://powo.science.kew.org/taxon/urn:lsid:ipni.org:names:30000028-2 |titel=Cactaceae Juss. {{!}} Plants of the World Online {{!}} Kew Science |bezochtdatum=2026-09-02 |werk=Plants of the World Online |taal=en}}</ref> Antoine Laurent de Jussieu a establesé famia Cactaceae komo grupo distinto taksonomiko.<ref>{{citeer boek |auteur=Jussieu, Antoine Laurent de |datum=1789-08-04 |titel=Genera Plantarum: Secundum ordines naturales disposita |pagina=310 |doi=10.5962/bhl.title.284 |url=http://www.biodiversitylibrary.org/page/5437542 |oclc=5161409}}</ref> E famia di kadushi ta kontené 157 [[género (biologia)|género]] aseptá.<ref name=":0" /> == Morfologia == Kadushi ta ekshibí diferensia den sais, for di esun mas chikitu ''Blossfeldia liliputana'' ku un diameter di mas o ménos 9 mm, pa un gigante kandelaber, manera ''Pachycereus weberi'' di 16 m altu, i ''Cereus lamprospermus'' [[Supespesie|supesp.]] ''coloseus'' pa mas ku 20 m altu.<ref name="Anderson_2001" details="p. 23">{{Cite book|titel=The Cactus Family|auteur=Anderson, Edward F.|jaar=2001|uitgever=Timber Press|plaats=Portland, Or|url=https://archive.org/details/cactusfamily0000ande/mode/1up}}</ref> {{Appendix}} [[Kategoria:Kadushi| ]] l5e4aoynfnr4ikppyuuc5jd32jwfo7s 202989 202986 2026-09-03T11:55:48Z Kallmemel 14000 ampliacion 202989 wikitext text/x-wiki {{variante|c}} {{taxobox|c | tipo =mata | reino = [[Mata|Plantae]] | divicion = [[Streptophyta]] | clase = [[Equisetopsida]] | subclase = [[Magnoliidae]] | orden = [[Caryophyllales]] | taxon =[[famia (biologia)|famia]] | c-nomber =''Cactaceae'' | autor = [[Antoine Laurent de Jussieu|Juss]] | fecha =1789 }} '''Kadushi''' òf '''káktùs''' ta un [[mata]] ku ta pertenesé na [[Famia (biologia)|famia]] di Cactaceae, un famia di [[Òrde (biologia)|órden]] Caryophyllales.<ref name=":0">{{Citeer web |url=http://powo.science.kew.org/taxon/urn:lsid:ipni.org:names:30000028-2 |titel=Cactaceae Juss. {{!}} Plants of the World Online {{!}} Kew Science |bezochtdatum=2026-09-02 |werk=Plants of the World Online |taal=en}}</ref> Antoine Laurent de Jussieu a establesé famia Cactaceae komo grupo distinto taksonomiko.<ref>{{citeer boek |auteur=Jussieu, Antoine Laurent de |datum=1789-08-04 |titel=Genera Plantarum: Secundum ordines naturales disposita |pagina=310 |doi=10.5962/bhl.title.284 |url=http://www.biodiversitylibrary.org/page/5437542 |oclc=5161409}}</ref> E famia di kadushi ta kontené 157 [[género (biologia)|género]] aseptá.<ref name=":0" /> == Morfologia == Kadushi ta ekshibí diferensia den sais, for di esun mas chikitu ''Blossfeldia liliputana'' ku un diameter di mas o ménos 9 mm, pa un kandelaber gigante di género ''Pachycereus'', manera ''P. militaris'' i ''P. weberi'' ta alkansá normalmente altura di 10 m, pero un muestra di 19,2 m di ''P. pringlei'', nativo na desierto Sonoran (nortwèest Mexico), deskubrí na aprel 1995 di 16 m altu, i tin rapòrt di ehèmpelnan ku ta eksihí 20m.<ref>{{Citeer web|url=https://www.guinnessworldrecords.com/world-records/66513-tallest-wild-cactus|titel=Tallest cactus species|bezochtdatum=2026-09-03|werk=Guinness World Records|taal=en|archiefurl=http://web.archive.org/web/20260807222226/https://www.guinnessworldrecords.com/world-records/66513-tallest-wild-cactus|archiefdatum=2026-08-07}}</ref> Kadushi ta sho un diversidat den kustumber di kresementu, kual ta difisil pa dividí den katagorianan kla i simpel. E katagorianan ta lo siguiente:<ref name="Anderson_2001" details="p. 15-42">{{Cite book|titel=The Cactus Family|auteur=Anderson, Edward F.|jaar=2001|uitgever=Timber Press|plaats=Portland, Or|url=https://archive.org/details/cactusfamily0000ande/mode/1up}}</ref> * káktùs di palu * káktùs di pilá * káktùs di bola {{Appendix}} [[Kategoria:Kadushi| ]] 4c8l24gw3a79stadfeetz9e3xxlmpj1 202990 202989 2026-09-03T11:57:16Z Kallmemel 14000 wikilink 202990 wikitext text/x-wiki {{variante|c}} {{taxobox|c | tipo =mata | reino = [[Mata|Plantae]] | divicion = [[Streptophyta]] | clase = [[Equisetopsida]] | subclase = [[Magnoliidae]] | orden = [[Caryophyllales]] | taxon =[[famia (biologia)|famia]] | c-nomber =''Cactaceae'' | autor = [[Antoine Laurent de Jussieu|Juss]] | fecha =1789 }} '''Kadushi''' òf '''káktùs''' ta un [[mata]] ku ta pertenesé na [[Famia (biologia)|famia]] di Cactaceae, un famia di [[Òrde (biologia)|órden]] Caryophyllales.<ref name=":0">{{Citeer web |url=http://powo.science.kew.org/taxon/urn:lsid:ipni.org:names:30000028-2 |titel=Cactaceae Juss. {{!}} Plants of the World Online {{!}} Kew Science |bezochtdatum=2026-09-02 |werk=Plants of the World Online |taal=en}}</ref> Antoine Laurent de Jussieu a establesé famia Cactaceae komo grupo distinto taksonomiko.<ref>{{citeer boek |auteur=Jussieu, Antoine Laurent de |datum=1789-08-04 |titel=Genera Plantarum: Secundum ordines naturales disposita |pagina=310 |doi=10.5962/bhl.title.284 |url=http://www.biodiversitylibrary.org/page/5437542 |oclc=5161409}}</ref> E famia di kadushi ta kontené 157 [[género (biologia)|género]] aseptá.<ref name=":0" /> == Morfologia == Kadushi ta ekshibí diferensia den sais, for di esun mas chikitu ''Blossfeldia liliputana'' ku un diameter di mas o ménos 9 mm, pa un kandelaber gigante di [[Género (biologia)|género]] ''Pachycereus'', manera ''P. militaris'' i ''P. weberi'' ta alkansá normalmente altura di 10 m, pero un muestra di 19,2 m di ''P. pringlei'', nativo na desierto Sonoran (nortwèest Mexico), deskubrí na aprel 1995 di 16 m altu, i tin rapòrt di ehèmpelnan ku ta eksihí 20m.<ref>{{Citeer web|url=https://www.guinnessworldrecords.com/world-records/66513-tallest-wild-cactus|titel=Tallest cactus species|bezochtdatum=2026-09-03|werk=Guinness World Records|taal=en|archiefurl=http://web.archive.org/web/20260807222226/https://www.guinnessworldrecords.com/world-records/66513-tallest-wild-cactus|archiefdatum=2026-08-07}}</ref> Kadushi ta sho un diversidat den kustumber di kresementu, kual ta difisil pa dividí den katagorianan kla i simpel. E katagorianan ta lo siguiente:<ref name="Anderson_2001" details="p. 15-42">{{Cite book|titel=The Cactus Family|auteur=Anderson, Edward F.|jaar=2001|uitgever=Timber Press|plaats=Portland, Or|url=https://archive.org/details/cactusfamily0000ande/mode/1up}}</ref> * káktùs di palu * káktùs di pilá * káktùs di bola {{Appendix}} [[Kategoria:Kadushi| ]] 0e8n13n8adhhwrae2ykdcoccnaq4xky 202991 202990 2026-09-03T11:57:27Z Kallmemel 14000 /* Morfologia */ 202991 wikitext text/x-wiki {{variante|c}} {{taxobox|c | tipo =mata | reino = [[Mata|Plantae]] | divicion = [[Streptophyta]] | clase = [[Equisetopsida]] | subclase = [[Magnoliidae]] | orden = [[Caryophyllales]] | taxon =[[famia (biologia)|famia]] | c-nomber =''Cactaceae'' | autor = [[Antoine Laurent de Jussieu|Juss]] | fecha =1789 }} '''Kadushi''' òf '''káktùs''' ta un [[mata]] ku ta pertenesé na [[Famia (biologia)|famia]] di Cactaceae, un famia di [[Òrde (biologia)|órden]] Caryophyllales.<ref name=":0">{{Citeer web |url=http://powo.science.kew.org/taxon/urn:lsid:ipni.org:names:30000028-2 |titel=Cactaceae Juss. {{!}} Plants of the World Online {{!}} Kew Science |bezochtdatum=2026-09-02 |werk=Plants of the World Online |taal=en}}</ref> Antoine Laurent de Jussieu a establesé famia Cactaceae komo grupo distinto taksonomiko.<ref>{{citeer boek |auteur=Jussieu, Antoine Laurent de |datum=1789-08-04 |titel=Genera Plantarum: Secundum ordines naturales disposita |pagina=310 |doi=10.5962/bhl.title.284 |url=http://www.biodiversitylibrary.org/page/5437542 |oclc=5161409}}</ref> E famia di kadushi ta kontené 157 [[género (biologia)|género]] aseptá.<ref name=":0" /> == Morfologia == Kadushi ta ekshibí diferensia den sais, for di esun mas chikitu ''Blossfeldia liliputana'' ku un diameter di mas o ménos 9 mm, pa un kandelaber gigante di [[Género (biologia)|género]] ''Pachycereus'', manera ''P. militaris'' i ''P. weberi'' ku ta alkansá normalmente altura di 10 m, pero un muestra di 19,2 m di ''P. pringlei'', nativo na desierto Sonoran (nortwèest Mexico), deskubrí na aprel 1995 di 16 m altu, i tin rapòrt di ehèmpelnan ku ta eksihí 20m.<ref>{{Citeer web|url=https://www.guinnessworldrecords.com/world-records/66513-tallest-wild-cactus|titel=Tallest cactus species|bezochtdatum=2026-09-03|werk=Guinness World Records|taal=en|archiefurl=http://web.archive.org/web/20260807222226/https://www.guinnessworldrecords.com/world-records/66513-tallest-wild-cactus|archiefdatum=2026-08-07}}</ref> Kadushi ta sho un diversidat den kustumber di kresementu, kual ta difisil pa dividí den katagorianan kla i simpel. E katagorianan ta lo siguiente:<ref name="Anderson_2001" details="p. 15-42">{{Cite book|titel=The Cactus Family|auteur=Anderson, Edward F.|jaar=2001|uitgever=Timber Press|plaats=Portland, Or|url=https://archive.org/details/cactusfamily0000ande/mode/1up}}</ref> * káktùs di palu * káktùs di pilá * káktùs di bola {{Appendix}} [[Kategoria:Kadushi| ]] 47ljn6agqgyn9bnfjjh33ejnz1rfusn 202992 202991 2026-09-03T11:57:52Z Kallmemel 14000 /* Morfologia */ 202992 wikitext text/x-wiki {{variante|c}} {{taxobox|c | tipo =mata | reino = [[Mata|Plantae]] | divicion = [[Streptophyta]] | clase = [[Equisetopsida]] | subclase = [[Magnoliidae]] | orden = [[Caryophyllales]] | taxon =[[famia (biologia)|famia]] | c-nomber =''Cactaceae'' | autor = [[Antoine Laurent de Jussieu|Juss]] | fecha =1789 }} '''Kadushi''' òf '''káktùs''' ta un [[mata]] ku ta pertenesé na [[Famia (biologia)|famia]] di Cactaceae, un famia di [[Òrde (biologia)|órden]] Caryophyllales.<ref name=":0">{{Citeer web |url=http://powo.science.kew.org/taxon/urn:lsid:ipni.org:names:30000028-2 |titel=Cactaceae Juss. {{!}} Plants of the World Online {{!}} Kew Science |bezochtdatum=2026-09-02 |werk=Plants of the World Online |taal=en}}</ref> Antoine Laurent de Jussieu a establesé famia Cactaceae komo grupo distinto taksonomiko.<ref>{{citeer boek |auteur=Jussieu, Antoine Laurent de |datum=1789-08-04 |titel=Genera Plantarum: Secundum ordines naturales disposita |pagina=310 |doi=10.5962/bhl.title.284 |url=http://www.biodiversitylibrary.org/page/5437542 |oclc=5161409}}</ref> E famia di kadushi ta kontené 157 [[género (biologia)|género]] aseptá.<ref name=":0" /> == Morfologia == Kadushi ta ekshibí diferensia den sais, for di esun mas chikitu ''Blossfeldia liliputana'' ku un diameter di mas o ménos 9 mm, pa un kandelaber gigante di [[Género (biologia)|género]] ''Pachycereus'', manera ''P. militaris'' i ''P. weberi'' ku ta alkansá normalmente altura di 10 m, pero un muestra di 19,2 m di ''P. pringlei'', nativo na desierto Sonoran (nortwèst di Mexico), deskubrí na aprel 1995 di 16 m altu, i tin rapòrt di ehèmpelnan ku ta eksihí 20m.<ref>{{Citeer web|url=https://www.guinnessworldrecords.com/world-records/66513-tallest-wild-cactus|titel=Tallest cactus species|bezochtdatum=2026-09-03|werk=Guinness World Records|taal=en|archiefurl=http://web.archive.org/web/20260807222226/https://www.guinnessworldrecords.com/world-records/66513-tallest-wild-cactus|archiefdatum=2026-08-07}}</ref> Kadushi ta sho un diversidat den kustumber di kresementu, kual ta difisil pa dividí den katagorianan kla i simpel. E katagorianan ta lo siguiente:<ref name="Anderson_2001" details="p. 15-42">{{Cite book|titel=The Cactus Family|auteur=Anderson, Edward F.|jaar=2001|uitgever=Timber Press|plaats=Portland, Or|url=https://archive.org/details/cactusfamily0000ande/mode/1up}}</ref> * káktùs di palu * káktùs di pilá * káktùs di bola {{Appendix}} [[Kategoria:Kadushi| ]] 3kgh7vq8czh4u4ga0rivxqw11gynp2i 202993 202992 2026-09-03T11:58:02Z Kallmemel 14000 /* Morfologia */ 202993 wikitext text/x-wiki {{variante|c}} {{taxobox|c | tipo =mata | reino = [[Mata|Plantae]] | divicion = [[Streptophyta]] | clase = [[Equisetopsida]] | subclase = [[Magnoliidae]] | orden = [[Caryophyllales]] | taxon =[[famia (biologia)|famia]] | c-nomber =''Cactaceae'' | autor = [[Antoine Laurent de Jussieu|Juss]] | fecha =1789 }} '''Kadushi''' òf '''káktùs''' ta un [[mata]] ku ta pertenesé na [[Famia (biologia)|famia]] di Cactaceae, un famia di [[Òrde (biologia)|órden]] Caryophyllales.<ref name=":0">{{Citeer web |url=http://powo.science.kew.org/taxon/urn:lsid:ipni.org:names:30000028-2 |titel=Cactaceae Juss. {{!}} Plants of the World Online {{!}} Kew Science |bezochtdatum=2026-09-02 |werk=Plants of the World Online |taal=en}}</ref> Antoine Laurent de Jussieu a establesé famia Cactaceae komo grupo distinto taksonomiko.<ref>{{citeer boek |auteur=Jussieu, Antoine Laurent de |datum=1789-08-04 |titel=Genera Plantarum: Secundum ordines naturales disposita |pagina=310 |doi=10.5962/bhl.title.284 |url=http://www.biodiversitylibrary.org/page/5437542 |oclc=5161409}}</ref> E famia di kadushi ta kontené 157 [[género (biologia)|género]] aseptá.<ref name=":0" /> == Morfologia == Kadushi ta ekshibí diferensia den sais, for di esun mas chikitu ''Blossfeldia liliputana'' ku un diameter di mas o ménos 9 mm, pa un kandelaber gigante di [[Género (biologia)|género]] ''Pachycereus'', manera ''P. militaris'' i ''P. weberi'' ku ta alkansá normalmente altura di 10 m, pero un muestra di 19,2 m di ''P. pringlei'', nativo na desierto Sonoran (nortwèst Mexico), deskubrí na aprel 1995 di 16 m altu, i tin rapòrt di ehèmpelnan ku ta eksihí 20m.<ref>{{Citeer web|url=https://www.guinnessworldrecords.com/world-records/66513-tallest-wild-cactus|titel=Tallest cactus species|bezochtdatum=2026-09-03|werk=Guinness World Records|taal=en|archiefurl=http://web.archive.org/web/20260807222226/https://www.guinnessworldrecords.com/world-records/66513-tallest-wild-cactus|archiefdatum=2026-08-07}}</ref> Kadushi ta sho un diversidat den kustumber di kresementu, kual ta difisil pa dividí den katagorianan kla i simpel. E katagorianan ta lo siguiente:<ref name="Anderson_2001" details="p. 15-42">{{Cite book|titel=The Cactus Family|auteur=Anderson, Edward F.|jaar=2001|uitgever=Timber Press|plaats=Portland, Or|url=https://archive.org/details/cactusfamily0000ande/mode/1up}}</ref> * káktùs di palu * káktùs di pilá * káktùs di bola {{Appendix}} [[Kategoria:Kadushi| ]] ohmzhrsav01ecqhwrvwaqdrv4vxaser 202994 202993 2026-09-03T11:58:14Z Kallmemel 14000 /* Morfologia */ 202994 wikitext text/x-wiki {{variante|c}} {{taxobox|c | tipo =mata | reino = [[Mata|Plantae]] | divicion = [[Streptophyta]] | clase = [[Equisetopsida]] | subclase = [[Magnoliidae]] | orden = [[Caryophyllales]] | taxon =[[famia (biologia)|famia]] | c-nomber =''Cactaceae'' | autor = [[Antoine Laurent de Jussieu|Juss]] | fecha =1789 }} '''Kadushi''' òf '''káktùs''' ta un [[mata]] ku ta pertenesé na [[Famia (biologia)|famia]] di Cactaceae, un famia di [[Òrde (biologia)|órden]] Caryophyllales.<ref name=":0">{{Citeer web |url=http://powo.science.kew.org/taxon/urn:lsid:ipni.org:names:30000028-2 |titel=Cactaceae Juss. {{!}} Plants of the World Online {{!}} Kew Science |bezochtdatum=2026-09-02 |werk=Plants of the World Online |taal=en}}</ref> Antoine Laurent de Jussieu a establesé famia Cactaceae komo grupo distinto taksonomiko.<ref>{{citeer boek |auteur=Jussieu, Antoine Laurent de |datum=1789-08-04 |titel=Genera Plantarum: Secundum ordines naturales disposita |pagina=310 |doi=10.5962/bhl.title.284 |url=http://www.biodiversitylibrary.org/page/5437542 |oclc=5161409}}</ref> E famia di kadushi ta kontené 157 [[género (biologia)|género]] aseptá.<ref name=":0" /> == Morfologia == Kadushi ta ekshibí diferensia den sais, for di esun mas chikitu ''Blossfeldia liliputana'' ku un diameter di mas o ménos 9 mm, pa un kandelaber gigante di [[Género (biologia)|género]] ''Pachycereus'', manera ''P. militaris'' i ''P. weberi'' ku ta alkansá normalmente altura di 10 m, pero un muestra di 19,2 m di ''P. pringlei'', nativo na desierto Sonoran (nortwèst Mexico), deskubrí na aprel 1995, i tin rapòrt di ehèmpelnan ku ta eksihí 20m.<ref>{{Citeer web|url=https://www.guinnessworldrecords.com/world-records/66513-tallest-wild-cactus|titel=Tallest cactus species|bezochtdatum=2026-09-03|werk=Guinness World Records|taal=en|archiefurl=http://web.archive.org/web/20260807222226/https://www.guinnessworldrecords.com/world-records/66513-tallest-wild-cactus|archiefdatum=2026-08-07}}</ref> Kadushi ta sho un diversidat den kustumber di kresementu, kual ta difisil pa dividí den katagorianan kla i simpel. E katagorianan ta lo siguiente:<ref name="Anderson_2001" details="p. 15-42">{{Cite book|titel=The Cactus Family|auteur=Anderson, Edward F.|jaar=2001|uitgever=Timber Press|plaats=Portland, Or|url=https://archive.org/details/cactusfamily0000ande/mode/1up}}</ref> * káktùs di palu * káktùs di pilá * káktùs di bola {{Appendix}} [[Kategoria:Kadushi| ]] jzd1akjs7jjtt1tiztwfelqphbw9h2l Káktùs 0 14987 202878 2026-09-02T12:46:04Z Kallmemel 14000 Redirected page to [[Kadushi]] 202878 wikitext text/x-wiki #REDIRECT [[kadushi]] azj5cvttaf4v59wex43pu26f26zcmrv Pereskia guamacho 0 14988 202891 2026-09-02T13:30:07Z Kallmemel 14000 Redirected page to [[Supi]] 202891 wikitext text/x-wiki #REDIRECT [[Supi]] ktmkd9x56p1aqd750i3dc1clj2vl5kh Curaçaostraat 50 0 14989 202961 2026-09-02T22:29:37Z Caribiana 8320 Created page with "{{Variante|c}} {{infobox edificio| variante = c | tipo = [[monumento]] | nomber = Curacaostraat 50 | imagen = Curaçaostraat 50, restoration.png | descripcion = Edifisio bou restorashon na 2023 | nomber2 = Kranshi Bieu | localisa_na = [[Otrobanda]] | luga = [[Willemstad]] | adres = Curacaostraat 50 | pais = {{CUW}} }} '''Curaçaostraat 50''', popularmente konosí komo ''Kranshi Bieu'' òf ''Lanthùis Kranshi'', ta un edifisio monumental den [[Otrobanda]], Willemsta..." 202961 wikitext text/x-wiki {{Variante|c}} {{infobox edificio| variante = c | tipo = [[monumento]] | nomber = Curacaostraat 50 | imagen = Curaçaostraat 50, restoration.png | descripcion = Edifisio bou restorashon na 2023 | nomber2 = Kranshi Bieu | localisa_na = [[Otrobanda]] | luga = [[Willemstad]] | adres = Curacaostraat 50 | pais = {{CUW}} }} '''Curaçaostraat 50''', popularmente konosí komo ''Kranshi Bieu'' òf ''Lanthùis Kranshi'', ta un edifisio monumental den [[Otrobanda]], [[Willemstad]], [[Kòrsou]]. E edifisio ta estrechamente ligá ku e historia di e nòmber [[Kranshi]], ku a bira e nòmber popular pa e servisio di e registro sivil na Kòrsou. E edifisio ta registrá komo monumento protehá i ta forma parti di e patrimonio arkitektóniko i históriko di Otrobanda i di e sentro históriko di Willemstad.<ref name="UNESCO">[https://whc.unesco.org/document/154358 World Heritage List], [[UNESCO]]</ref> Den [[siglo 21|siglo bintiun]], e edifisio a wòrdu restorá i adaptá pa uso komo akomodashon turístiko bou di e nòmber ''Landhuis Kranshi'', mientras ku su karakter históriko a keda konserbá.<ref name="landhuis">[https://www.landhuiskranshi.com/accommodatie/ Landhuis Kranshi], landhuiskranshi.com</ref> == Historia == E edifisio na Curaçaostraat 50 ta data for di 1873 i originalmente tabata un kas di shon grandi.<ref name="landhuis"/> Na 1899, Marie van den Brink a funda e asosiashon di damanan protestant ''Eendracht maakt macht''. E miembronan tabata reuní den e edifisio pa traha obra di man, entre otro kose, bòrdá i brèi. Den uso popular, e asosiashon tabata konosí komo un ''dameskrans'' òf ''dameskransje''. Di e término aki a surgi e nòmber ''Kranshi'', ku despues a keda konektá ku e edifisio.<ref name="Nomber">[https://gobiernu.cw/gob-newsletter-edishon1/ Kranshi, di unda e nomber ei a bin?], gobiernu.cw</ref><ref>{{citeer web|titel=Eendracht maakt Macht|werk=[[Amigoe]]|datum=1911-12-09|bezochtdatum=2026-09-03|via=Delpher.nl|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280051:mpeg21:p003}}</ref><ref name=:"5">{{citeer web|titel=Groep Ned. Antillen VAN HET ALGEMEEN NEDERLANDSCH VERBOND|werk=[[Amigoe]]|datum=1929-02-09|bezochtdatum=2026-09-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280778:mpeg21:p003}}</ref> E edifisio tabatin diferente uso durante su historia. Den e promé parti di [[siglo 20|siglo binti]], e tabata sirbi pa enkuentronan di komunidat protestant, i durante un periodo tambe komo iglesia reformá. Despues e edifisio a wòrdu usa pa diferente aktividat kultural i sosial, inkluyendo Cultureel Centrum Curaçao, sede di sindikato i sitio pa reunion i presentashonnan.<ref name="Nomber"/><ref>[https://www.landhuiskranshi.com/geschiedenis/ Geschiedenis], landhuiskranshi.com</ref> == Vínkulo ku Registro Sivil== Rònt di kuminsamentu di añanan 1940, e edifisio a bira sede di Registro Sivil. E servisio aki ta responsabel pa e registrashon ofisial di aktonan di nasementu, matrimonio i morto.<ref>[https://gobiernu.cw/ministerionan/maneho-di-gobernashon-planifikashon-i-servisio-publiko/servisio-publiko-kranshi-i-ofisina-di-reibeweis/ Servisio Públiko (Kranshi i Ofisina di Reibeweis)], Gobièrnu di Kòrsou</ref> E presensia di Registro Sivil den e edifisio a hasi ku e nòmber ''Kranshi'', ku originalmente tabata referí na e asosiashon di damanan, a bira estrechamente asosiá ku e servisio gubernamental.<ref name="Nomber"/><ref name=:"5"/> Despues ku Registro Sivil a trasladá alrededor di 1954, e departamento tabata establesé den varios lokalidat, manera na [[Pietermaai]] i [[Skalo]]. Apesar di e trasladonan, e nòmber ''Kranshi'' a keda den uso pa referí na Registro Sivil, i e edifisio original na Curaçaostraat a bira konosí komo ''Kranshi Bieu''.<ref>{{citeer web|titel=Basis-cursus over de cooperatie|werk=[[Amigoe]]|datum=1978-05-31|bezochtdatum=2026-09-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639308:mpeg21:p002}}</ref><ref>{{citeer web|titel=Advertentie Cooperativa di Consumo Botica Wilhelmina|werk=[[Amigoe]]|datum=1973-01-15|bezochtdatum=2026-09-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010460312:mpeg21:p010}}<ref></ref><ref>{{citeer web|titel=Advertentie Cooperatieve Spaar- & Credietvereniging Ogem |werk=[[Amigoe]]|datum=1992-07-22|bezochtdatum=2026-09-03|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010644156:mpeg21:p006}}</ref> == Arkitektura== Curaçaostraat 50 ta un edifisio grandi i independiente di un solo piso, ku ta pará un tiki patras di e linia di kaya. E edifisio ta konstruí segun un plan den forma di H.<ref name="Monument">[https://curacaomonuments.org/sites/curacaostraat-50/ Curacaostraat 50], curacaomonuments.org</ref> E karakterístikanan prinsipal di e edifisio ta: *tres dak di tipo [[dak di schouder]] *leishi di het kontinuo ku perfil dekorativo *fachada prinsipal ku un porta sentral ku shùter, flankiá pa bentana ku shùter *bentana adishonal den e dos ala lateral *un renbak grandi tapá ku dos akuedukto den forma di bog patras di e ala pabou.<ref name="Monument"/> E edifisio ta di partikular balor arkitektóniko i kultural pa su tamaño, su plan den forma di H — un forma poko komún den e arkitektura históriko di Kòrsou — i su sistema grandi di kolekshon di awa ku renbak i akueduktonan.<ref name="Monument"/> {{Appendix}} [[:Kategoria:Kòrsou]] [[:Kategoria:Arkitektura]] [[:Kategoria:Monumento protehí]] qgzh3rv79et80ogywshio49vm4hkypn 202962 202961 2026-09-02T22:30:21Z Caribiana 8320 202962 wikitext text/x-wiki {{Variante|c}} {{infobox edificio| variante = c | tipo = [[monumento]] | nomber = Curacaostraat 50 | imagen = Curaçaostraat 50, restoration.png | descripcion = Edifisio bou restorashon na 2023 | nomber2 = Kranshi Bieu | localisa_na = [[Otrobanda]] | luga = [[Willemstad]] | adres = Curacaostraat 50 | pais = {{CUW}} }} '''Curaçaostraat 50''', popularmente konosí komo ''Kranshi Bieu'' òf ''Lanthùis Kranshi'', ta un edifisio monumental den [[Otrobanda]], [[Willemstad]], [[Kòrsou]]. E edifisio ta estrechamente ligá ku e historia di e nòmber [[Kranshi]], ku a bira e nòmber popular pa e servisio di e registro sivil na Kòrsou. E edifisio ta registrá komo monumento protehá i ta forma parti di e patrimonio arkitektóniko i históriko di Otrobanda i di e sentro históriko di Willemstad.<ref name="UNESCO">[https://whc.unesco.org/document/154358 World Heritage List], [[UNESCO]]</ref> Den [[siglo 21|siglo bintiun]], e edifisio a wòrdu restorá i adaptá pa uso komo akomodashon turístiko bou di e nòmber ''Landhuis Kranshi'', mientras ku su karakter históriko a keda konserbá.<ref name="landhuis">[https://www.landhuiskranshi.com/accommodatie/ Landhuis Kranshi], landhuiskranshi.com</ref> == Historia == E edifisio na Curaçaostraat 50 ta data for di 1873 i originalmente tabata un kas di shon grandi.<ref name="landhuis"/> Na 1899, Marie van den Brink a funda e asosiashon di damanan protestant ''Eendracht maakt macht''. E miembronan tabata reuní den e edifisio pa traha obra di man, entre otro kose, bòrdá i brèi. Den uso popular, e asosiashon tabata konosí komo un ''dameskrans'' òf ''dameskransje''. Di e término aki a surgi e nòmber ''Kranshi'', ku despues a keda konektá ku e edifisio.<ref name="Nomber">[https://gobiernu.cw/gob-newsletter-edishon1/ Kranshi, di unda e nomber ei a bin?], gobiernu.cw</ref><ref>{{citeer web|titel=Eendracht maakt Macht|werk=[[Amigoe]]|datum=1911-12-09|bezochtdatum=2026-09-03|via=Delpher.nl|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280051:mpeg21:p003}}</ref><ref name=:"5">{{citeer web|titel=Groep Ned. Antillen VAN HET ALGEMEEN NEDERLANDSCH VERBOND|werk=[[Amigoe]]|datum=1929-02-09|bezochtdatum=2026-09-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280778:mpeg21:p003}}</ref> E edifisio tabatin diferente uso durante su historia. Den e promé parti di [[siglo 20|siglo binti]], e tabata sirbi pa enkuentronan di komunidat protestant, i durante un periodo tambe komo iglesia reformá. Despues e edifisio a wòrdu usa pa diferente aktividat kultural i sosial, inkluyendo Cultureel Centrum Curaçao, sede di sindikato i sitio pa reunion i presentashonnan.<ref name="Nomber"/><ref>[https://www.landhuiskranshi.com/geschiedenis/ Geschiedenis], landhuiskranshi.com</ref> == Vínkulo ku Registro Sivil== Rònt di kuminsamentu di añanan 1940, e edifisio a bira sede di Registro Sivil. E servisio aki ta responsabel pa e registrashon ofisial di aktonan di nasementu, matrimonio i morto.<ref>[https://gobiernu.cw/ministerionan/maneho-di-gobernashon-planifikashon-i-servisio-publiko/servisio-publiko-kranshi-i-ofisina-di-reibeweis/ Servisio Públiko (Kranshi i Ofisina di Reibeweis)], Gobièrnu di Kòrsou</ref> E presensia di Registro Sivil den e edifisio a hasi ku e nòmber ''Kranshi'', ku originalmente tabata referí na e asosiashon di damanan, a bira estrechamente asosiá ku e servisio gubernamental.<ref name="Nomber"/><ref name=:"5"/> Despues ku Registro Sivil a trasladá alrededor di 1954, e departamento tabata establesé den varios lokalidat, manera na [[Pietermaai]] i [[Skalo]]. Apesar di e trasladonan, e nòmber ''Kranshi'' a keda den uso pa referí na Registro Sivil, i e edifisio original na Curaçaostraat a bira konosí komo ''Kranshi Bieu''.<ref>{{citeer web|titel=Basis-cursus over de cooperatie|werk=[[Amigoe]]|datum=1978-05-31|bezochtdatum=2026-09-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639308:mpeg21:p002}}</ref><ref>{{citeer web|titel=Advertentie Cooperativa di Consumo Botica Wilhelmina|werk=[[Amigoe]]|datum=1973-01-15|bezochtdatum=2026-09-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010460312:mpeg21:p010}}<ref></ref><ref>{{citeer web|titel=Advertentie Cooperatieve Spaar- & Credietvereniging Ogem |werk=[[Amigoe]]|datum=1992-07-22|bezochtdatum=2026-09-03|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010644156:mpeg21:p006}}</ref> == Arkitektura== Curaçaostraat 50 ta un edifisio grandi i independiente di un solo piso, ku ta pará un tiki patras di e linia di kaya. E edifisio ta konstruí segun un plan den forma di H.<ref name="Monument">[https://curacaomonuments.org/sites/curacaostraat-50/ Curacaostraat 50], curacaomonuments.org</ref> E karakterístikanan prinsipal di e edifisio ta: *tres dak di tipo [[dak di schouder]] *leishi di het kontinuo ku perfil dekorativo *fachada prinsipal ku un porta sentral ku shùter, flankiá pa bentana ku shùter *bentana adishonal den e dos ala lateral *un renbak grandi tapá ku dos akuedukto den forma di bog patras di e ala pabou.<ref name="Monument"/> E edifisio ta di partikular balor arkitektóniko i kultural pa su tamaño, su plan den forma di H — un forma poko komún den e arkitektura históriko di Kòrsou — i su sistema grandi di kolekshon di awa ku renbak i akueduktonan.<ref name="Monument"/> {{Appendix}} [[Kategoria:Kòrsou]] [[Kategoria:Arkitektura]] [[Kategoria:Monumento protehí]] 0xwgofpzv6wktnyrmdtr9j8i4rrq75l 202963 202962 2026-09-02T22:31:39Z Caribiana 8320 /* Arkitektura */ 202963 wikitext text/x-wiki {{Variante|c}} {{infobox edificio| variante = c | tipo = [[monumento]] | nomber = Curacaostraat 50 | imagen = Curaçaostraat 50, restoration.png | descripcion = Edifisio bou restorashon na 2023 | nomber2 = Kranshi Bieu | localisa_na = [[Otrobanda]] | luga = [[Willemstad]] | adres = Curacaostraat 50 | pais = {{CUW}} }} '''Curaçaostraat 50''', popularmente konosí komo ''Kranshi Bieu'' òf ''Lanthùis Kranshi'', ta un edifisio monumental den [[Otrobanda]], [[Willemstad]], [[Kòrsou]]. E edifisio ta estrechamente ligá ku e historia di e nòmber [[Kranshi]], ku a bira e nòmber popular pa e servisio di e registro sivil na Kòrsou. E edifisio ta registrá komo monumento protehá i ta forma parti di e patrimonio arkitektóniko i históriko di Otrobanda i di e sentro históriko di Willemstad.<ref name="UNESCO">[https://whc.unesco.org/document/154358 World Heritage List], [[UNESCO]]</ref> Den [[siglo 21|siglo bintiun]], e edifisio a wòrdu restorá i adaptá pa uso komo akomodashon turístiko bou di e nòmber ''Landhuis Kranshi'', mientras ku su karakter históriko a keda konserbá.<ref name="landhuis">[https://www.landhuiskranshi.com/accommodatie/ Landhuis Kranshi], landhuiskranshi.com</ref> == Historia == E edifisio na Curaçaostraat 50 ta data for di 1873 i originalmente tabata un kas di shon grandi.<ref name="landhuis"/> Na 1899, Marie van den Brink a funda e asosiashon di damanan protestant ''Eendracht maakt macht''. E miembronan tabata reuní den e edifisio pa traha obra di man, entre otro kose, bòrdá i brèi. Den uso popular, e asosiashon tabata konosí komo un ''dameskrans'' òf ''dameskransje''. Di e término aki a surgi e nòmber ''Kranshi'', ku despues a keda konektá ku e edifisio.<ref name="Nomber">[https://gobiernu.cw/gob-newsletter-edishon1/ Kranshi, di unda e nomber ei a bin?], gobiernu.cw</ref><ref>{{citeer web|titel=Eendracht maakt Macht|werk=[[Amigoe]]|datum=1911-12-09|bezochtdatum=2026-09-03|via=Delpher.nl|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280051:mpeg21:p003}}</ref><ref name=:"5">{{citeer web|titel=Groep Ned. Antillen VAN HET ALGEMEEN NEDERLANDSCH VERBOND|werk=[[Amigoe]]|datum=1929-02-09|bezochtdatum=2026-09-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280778:mpeg21:p003}}</ref> E edifisio tabatin diferente uso durante su historia. Den e promé parti di [[siglo 20|siglo binti]], e tabata sirbi pa enkuentronan di komunidat protestant, i durante un periodo tambe komo iglesia reformá. Despues e edifisio a wòrdu usa pa diferente aktividat kultural i sosial, inkluyendo Cultureel Centrum Curaçao, sede di sindikato i sitio pa reunion i presentashonnan.<ref name="Nomber"/><ref>[https://www.landhuiskranshi.com/geschiedenis/ Geschiedenis], landhuiskranshi.com</ref> == Vínkulo ku Registro Sivil== Rònt di kuminsamentu di añanan 1940, e edifisio a bira sede di Registro Sivil. E servisio aki ta responsabel pa e registrashon ofisial di aktonan di nasementu, matrimonio i morto.<ref>[https://gobiernu.cw/ministerionan/maneho-di-gobernashon-planifikashon-i-servisio-publiko/servisio-publiko-kranshi-i-ofisina-di-reibeweis/ Servisio Públiko (Kranshi i Ofisina di Reibeweis)], Gobièrnu di Kòrsou</ref> E presensia di Registro Sivil den e edifisio a hasi ku e nòmber ''Kranshi'', ku originalmente tabata referí na e asosiashon di damanan, a bira estrechamente asosiá ku e servisio gubernamental.<ref name="Nomber"/><ref name=:"5"/> Despues ku Registro Sivil a trasladá alrededor di 1954, e departamento tabata establesé den varios lokalidat, manera na [[Pietermaai]] i [[Skalo]]. Apesar di e trasladonan, e nòmber ''Kranshi'' a keda den uso pa referí na Registro Sivil, i e edifisio original na Curaçaostraat a bira konosí komo ''Kranshi Bieu''.<ref>{{citeer web|titel=Basis-cursus over de cooperatie|werk=[[Amigoe]]|datum=1978-05-31|bezochtdatum=2026-09-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639308:mpeg21:p002}}</ref><ref>{{citeer web|titel=Advertentie Cooperativa di Consumo Botica Wilhelmina|werk=[[Amigoe]]|datum=1973-01-15|bezochtdatum=2026-09-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010460312:mpeg21:p010}}<ref></ref><ref>{{citeer web|titel=Advertentie Cooperatieve Spaar- & Credietvereniging Ogem |werk=[[Amigoe]]|datum=1992-07-22|bezochtdatum=2026-09-03|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010644156:mpeg21:p006}}</ref> == Arkitektura== Curaçaostraat 50 ta un edifisio grandi i independiente di un solo piso, ku ta pará un tiki patras di e linia di kaya. E edifisio ta konstruí segun un plan den forma di H.<ref name="Monument">[https://curacaomonuments.org/sites/curacaostraat-50/ Curacaostraat 50], curacaomonuments.org</ref> E karakterístikanan prinsipal di e edifisio ta: *tres dak di tipo [[dak di schouder]] *leishi di het kontinuo ku perfil dekorativo *fachada prinsipal ku un porta sentral ku shùter, flankiá pa bentana ku shùter *bentana adishonal den e dos ala lateral *renbak grandi tapá ku dos akuedukto den forma di bog patras di e ala pabou.<ref name="Monument"/> E edifisio ta di partikular balor arkitektóniko i kultural pa su tamaño, su plan den forma di H — un forma poko komún den e arkitektura históriko di Kòrsou — i su sistema grandi di kolekshon di awa ku renbak i akueduktonan.<ref name="Monument"/> {{Appendix}} [[Kategoria:Kòrsou]] [[Kategoria:Arkitektura]] [[Kategoria:Monumento protehí]] 87oyfrjx19hdj7p8p9uqcdullpav2ua 202964 202963 2026-09-03T09:45:34Z Kallmemel 14000 popularmente>komunmente 202964 wikitext text/x-wiki {{Variante|c}} {{infobox edificio| variante = c | tipo = [[monumento]] | nomber = Curacaostraat 50 | imagen = Curaçaostraat 50, restoration.png | descripcion = Edifisio bou restorashon na 2023 | nomber2 = Kranshi Bieu | localisa_na = [[Otrobanda]] | luga = [[Willemstad]] | adres = Curacaostraat 50 | pais = {{CUW}} }} '''Curaçaostraat 50''', komunmente konosí komo ''Kranshi Bieu'' òf ''Lanthùis Kranshi'', ta un edifisio monumental den [[Otrobanda]], [[Willemstad]], [[Kòrsou]]. E edifisio ta estrechamente ligá ku e historia di e nòmber [[Kranshi]], ku a bira e nòmber popular pa e servisio di e registro sivil na Kòrsou. E edifisio ta registrá komo monumento protehá i ta forma parti di e patrimonio arkitektóniko i históriko di Otrobanda i di e sentro históriko di Willemstad.<ref name="UNESCO">[https://whc.unesco.org/document/154358 World Heritage List], [[UNESCO]]</ref> Den [[siglo 21|siglo bintiun]], e edifisio a wòrdu restorá i adaptá pa uso komo akomodashon turístiko bou di e nòmber ''Landhuis Kranshi'', mientras ku su karakter históriko a keda konserbá.<ref name="landhuis">[https://www.landhuiskranshi.com/accommodatie/ Landhuis Kranshi], landhuiskranshi.com</ref> == Historia == E edifisio na Curaçaostraat 50 ta data for di 1873 i originalmente tabata un kas di shon grandi.<ref name="landhuis"/> Na 1899, Marie van den Brink a funda e asosiashon di damanan protestant ''Eendracht maakt macht''. E miembronan tabata reuní den e edifisio pa traha obra di man, entre otro kose, bòrdá i brèi. Den uso popular, e asosiashon tabata konosí komo un ''dameskrans'' òf ''dameskransje''. Di e término aki a surgi e nòmber ''Kranshi'', ku despues a keda konektá ku e edifisio.<ref name="Nomber">[https://gobiernu.cw/gob-newsletter-edishon1/ Kranshi, di unda e nomber ei a bin?], gobiernu.cw</ref><ref>{{citeer web|titel=Eendracht maakt Macht|werk=[[Amigoe]]|datum=1911-12-09|bezochtdatum=2026-09-03|via=Delpher.nl|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280051:mpeg21:p003}}</ref><ref name=:"5">{{citeer web|titel=Groep Ned. Antillen VAN HET ALGEMEEN NEDERLANDSCH VERBOND|werk=[[Amigoe]]|datum=1929-02-09|bezochtdatum=2026-09-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280778:mpeg21:p003}}</ref> E edifisio tabatin diferente uso durante su historia. Den e promé parti di [[siglo 20|siglo binti]], e tabata sirbi pa enkuentronan di komunidat protestant, i durante un periodo tambe komo iglesia reformá. Despues e edifisio a wòrdu usa pa diferente aktividat kultural i sosial, inkluyendo Cultureel Centrum Curaçao, sede di sindikato i sitio pa reunion i presentashonnan.<ref name="Nomber"/><ref>[https://www.landhuiskranshi.com/geschiedenis/ Geschiedenis], landhuiskranshi.com</ref> == Vínkulo ku Registro Sivil== Rònt di kuminsamentu di añanan 1940, e edifisio a bira sede di Registro Sivil. E servisio aki ta responsabel pa e registrashon ofisial di aktonan di nasementu, matrimonio i morto.<ref>[https://gobiernu.cw/ministerionan/maneho-di-gobernashon-planifikashon-i-servisio-publiko/servisio-publiko-kranshi-i-ofisina-di-reibeweis/ Servisio Públiko (Kranshi i Ofisina di Reibeweis)], Gobièrnu di Kòrsou</ref> E presensia di Registro Sivil den e edifisio a hasi ku e nòmber ''Kranshi'', ku originalmente tabata referí na e asosiashon di damanan, a bira estrechamente asosiá ku e servisio gubernamental.<ref name="Nomber"/><ref name=:"5"/> Despues ku Registro Sivil a trasladá alrededor di 1954, e departamento tabata establesé den varios lokalidat, manera na [[Pietermaai]] i [[Skalo]]. Apesar di e trasladonan, e nòmber ''Kranshi'' a keda den uso pa referí na Registro Sivil, i e edifisio original na Curaçaostraat a bira konosí komo ''Kranshi Bieu''.<ref>{{citeer web|titel=Basis-cursus over de cooperatie|werk=[[Amigoe]]|datum=1978-05-31|bezochtdatum=2026-09-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639308:mpeg21:p002}}</ref><ref>{{citeer web|titel=Advertentie Cooperativa di Consumo Botica Wilhelmina|werk=[[Amigoe]]|datum=1973-01-15|bezochtdatum=2026-09-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010460312:mpeg21:p010}}<ref></ref><ref>{{citeer web|titel=Advertentie Cooperatieve Spaar- & Credietvereniging Ogem |werk=[[Amigoe]]|datum=1992-07-22|bezochtdatum=2026-09-03|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010644156:mpeg21:p006}}</ref> == Arkitektura== Curaçaostraat 50 ta un edifisio grandi i independiente di un solo piso, ku ta pará un tiki patras di e linia di kaya. E edifisio ta konstruí segun un plan den forma di H.<ref name="Monument">[https://curacaomonuments.org/sites/curacaostraat-50/ Curacaostraat 50], curacaomonuments.org</ref> E karakterístikanan prinsipal di e edifisio ta: *tres dak di tipo [[dak di schouder]] *leishi di het kontinuo ku perfil dekorativo *fachada prinsipal ku un porta sentral ku shùter, flankiá pa bentana ku shùter *bentana adishonal den e dos ala lateral *renbak grandi tapá ku dos akuedukto den forma di bog patras di e ala pabou.<ref name="Monument"/> E edifisio ta di partikular balor arkitektóniko i kultural pa su tamaño, su plan den forma di H — un forma poko komún den e arkitektura históriko di Kòrsou — i su sistema grandi di kolekshon di awa ku renbak i akueduktonan.<ref name="Monument"/> {{Appendix}} [[Kategoria:Kòrsou]] [[Kategoria:Arkitektura]] [[Kategoria:Monumento protehí]] 6wmw2w8mtnkwohd0bkrotoi169qnxct 202967 202964 2026-09-03T09:50:17Z Kallmemel 14000 popular>komun 202967 wikitext text/x-wiki {{Variante|c}} {{infobox edificio| variante = c | tipo = [[monumento]] | nomber = Curacaostraat 50 | imagen = Curaçaostraat 50, restoration.png | descripcion = Edifisio bou restorashon na 2023 | nomber2 = Kranshi Bieu | localisa_na = [[Otrobanda]] | luga = [[Willemstad]] | adres = Curacaostraat 50 | pais = {{CUW}} }} '''Curaçaostraat 50''', komunmente konosí komo ''Kranshi Bieu'' òf ''Lanthùis Kranshi'', ta un edifisio monumental den [[Otrobanda]], [[Willemstad]], [[Kòrsou]]. E edifisio ta estrechamente ligá ku e historia di e nòmber [[Kranshi]], ku a bira e nòmber komun pa e servisio di e registro sivil na Kòrsou. E edifisio ta registrá komo monumento protehá i ta forma parti di e patrimonio arkitektóniko i históriko di Otrobanda i di e sentro históriko di Willemstad.<ref name="UNESCO">[https://whc.unesco.org/document/154358 World Heritage List], [[UNESCO]]</ref> Den [[siglo 21|siglo bintiun]], e edifisio a wòrdu restorá i adaptá pa uso komo akomodashon turístiko bou di e nòmber ''Landhuis Kranshi'', mientras ku su karakter históriko a keda konserbá.<ref name="landhuis">[https://www.landhuiskranshi.com/accommodatie/ Landhuis Kranshi], landhuiskranshi.com</ref> == Historia == E edifisio na Curaçaostraat 50 ta data for di 1873 i originalmente tabata un kas di shon grandi.<ref name="landhuis"/> Na 1899, Marie van den Brink a funda e asosiashon di damanan protestant ''Eendracht maakt macht''. E miembronan tabata reuní den e edifisio pa traha obra di man, entre otro kose, bòrdá i brèi. Den uso popular, e asosiashon tabata konosí komo un ''dameskrans'' òf ''dameskransje''. Di e término aki a surgi e nòmber ''Kranshi'', ku despues a keda konektá ku e edifisio.<ref name="Nomber">[https://gobiernu.cw/gob-newsletter-edishon1/ Kranshi, di unda e nomber ei a bin?], gobiernu.cw</ref><ref>{{citeer web|titel=Eendracht maakt Macht|werk=[[Amigoe]]|datum=1911-12-09|bezochtdatum=2026-09-03|via=Delpher.nl|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280051:mpeg21:p003}}</ref><ref name=:"5">{{citeer web|titel=Groep Ned. Antillen VAN HET ALGEMEEN NEDERLANDSCH VERBOND|werk=[[Amigoe]]|datum=1929-02-09|bezochtdatum=2026-09-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280778:mpeg21:p003}}</ref> E edifisio tabatin diferente uso durante su historia. Den e promé parti di [[siglo 20|siglo binti]], e tabata sirbi pa enkuentronan di komunidat protestant, i durante un periodo tambe komo iglesia reformá. Despues e edifisio a wòrdu usa pa diferente aktividat kultural i sosial, inkluyendo Cultureel Centrum Curaçao, sede di sindikato i sitio pa reunion i presentashonnan.<ref name="Nomber"/><ref>[https://www.landhuiskranshi.com/geschiedenis/ Geschiedenis], landhuiskranshi.com</ref> == Vínkulo ku Registro Sivil== Rònt di kuminsamentu di añanan 1940, e edifisio a bira sede di Registro Sivil. E servisio aki ta responsabel pa e registrashon ofisial di aktonan di nasementu, matrimonio i morto.<ref>[https://gobiernu.cw/ministerionan/maneho-di-gobernashon-planifikashon-i-servisio-publiko/servisio-publiko-kranshi-i-ofisina-di-reibeweis/ Servisio Públiko (Kranshi i Ofisina di Reibeweis)], Gobièrnu di Kòrsou</ref> E presensia di Registro Sivil den e edifisio a hasi ku e nòmber ''Kranshi'', ku originalmente tabata referí na e asosiashon di damanan, a bira estrechamente asosiá ku e servisio gubernamental.<ref name="Nomber"/><ref name=:"5"/> Despues ku Registro Sivil a trasladá alrededor di 1954, e departamento tabata establesé den varios lokalidat, manera na [[Pietermaai]] i [[Skalo]]. Apesar di e trasladonan, e nòmber ''Kranshi'' a keda den uso pa referí na Registro Sivil, i e edifisio original na Curaçaostraat a bira konosí komo ''Kranshi Bieu''.<ref>{{citeer web|titel=Basis-cursus over de cooperatie|werk=[[Amigoe]]|datum=1978-05-31|bezochtdatum=2026-09-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639308:mpeg21:p002}}</ref><ref>{{citeer web|titel=Advertentie Cooperativa di Consumo Botica Wilhelmina|werk=[[Amigoe]]|datum=1973-01-15|bezochtdatum=2026-09-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010460312:mpeg21:p010}}<ref></ref><ref>{{citeer web|titel=Advertentie Cooperatieve Spaar- & Credietvereniging Ogem |werk=[[Amigoe]]|datum=1992-07-22|bezochtdatum=2026-09-03|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010644156:mpeg21:p006}}</ref> == Arkitektura== Curaçaostraat 50 ta un edifisio grandi i independiente di un solo piso, ku ta pará un tiki patras di e linia di kaya. E edifisio ta konstruí segun un plan den forma di H.<ref name="Monument">[https://curacaomonuments.org/sites/curacaostraat-50/ Curacaostraat 50], curacaomonuments.org</ref> E karakterístikanan prinsipal di e edifisio ta: *tres dak di tipo [[dak di schouder]] *leishi di het kontinuo ku perfil dekorativo *fachada prinsipal ku un porta sentral ku shùter, flankiá pa bentana ku shùter *bentana adishonal den e dos ala lateral *renbak grandi tapá ku dos akuedukto den forma di bog patras di e ala pabou.<ref name="Monument"/> E edifisio ta di partikular balor arkitektóniko i kultural pa su tamaño, su plan den forma di H — un forma poko komún den e arkitektura históriko di Kòrsou — i su sistema grandi di kolekshon di awa ku renbak i akueduktonan.<ref name="Monument"/> {{Appendix}} [[Kategoria:Kòrsou]] [[Kategoria:Arkitektura]] [[Kategoria:Monumento protehí]] 10hxdxy6i5gbk99a8p8xowym074s7kp 202968 202967 2026-09-03T09:50:42Z Kallmemel 14000 -articulo defini 202968 wikitext text/x-wiki {{Variante|c}} {{infobox edificio| variante = c | tipo = [[monumento]] | nomber = Curacaostraat 50 | imagen = Curaçaostraat 50, restoration.png | descripcion = Edifisio bou restorashon na 2023 | nomber2 = Kranshi Bieu | localisa_na = [[Otrobanda]] | luga = [[Willemstad]] | adres = Curacaostraat 50 | pais = {{CUW}} }} '''Curaçaostraat 50''', komunmente konosí komo ''Kranshi Bieu'' òf ''Lanthùis Kranshi'', ta un edifisio monumental den [[Otrobanda]], [[Willemstad]], [[Kòrsou]]. E edifisio ta estrechamente ligá ku e historia di e nòmber [[Kranshi]], ku a bira e nòmber komun pa e servisio di e registro sivil na Kòrsou. E edifisio ta registrá komo monumento protehá i ta forma parti di e patrimonio arkitektóniko i históriko di Otrobanda i di sentro históriko di Willemstad.<ref name="UNESCO">[https://whc.unesco.org/document/154358 World Heritage List], [[UNESCO]]</ref> Den [[siglo 21|siglo bintiun]], e edifisio a wòrdu restorá i adaptá pa uso komo akomodashon turístiko bou di e nòmber ''Landhuis Kranshi'', mientras ku su karakter históriko a keda konserbá.<ref name="landhuis">[https://www.landhuiskranshi.com/accommodatie/ Landhuis Kranshi], landhuiskranshi.com</ref> == Historia == E edifisio na Curaçaostraat 50 ta data for di 1873 i originalmente tabata un kas di shon grandi.<ref name="landhuis"/> Na 1899, Marie van den Brink a funda e asosiashon di damanan protestant ''Eendracht maakt macht''. E miembronan tabata reuní den e edifisio pa traha obra di man, entre otro kose, bòrdá i brèi. Den uso popular, e asosiashon tabata konosí komo un ''dameskrans'' òf ''dameskransje''. Di e término aki a surgi e nòmber ''Kranshi'', ku despues a keda konektá ku e edifisio.<ref name="Nomber">[https://gobiernu.cw/gob-newsletter-edishon1/ Kranshi, di unda e nomber ei a bin?], gobiernu.cw</ref><ref>{{citeer web|titel=Eendracht maakt Macht|werk=[[Amigoe]]|datum=1911-12-09|bezochtdatum=2026-09-03|via=Delpher.nl|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280051:mpeg21:p003}}</ref><ref name=:"5">{{citeer web|titel=Groep Ned. Antillen VAN HET ALGEMEEN NEDERLANDSCH VERBOND|werk=[[Amigoe]]|datum=1929-02-09|bezochtdatum=2026-09-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280778:mpeg21:p003}}</ref> E edifisio tabatin diferente uso durante su historia. Den e promé parti di [[siglo 20|siglo binti]], e tabata sirbi pa enkuentronan di komunidat protestant, i durante un periodo tambe komo iglesia reformá. Despues e edifisio a wòrdu usa pa diferente aktividat kultural i sosial, inkluyendo Cultureel Centrum Curaçao, sede di sindikato i sitio pa reunion i presentashonnan.<ref name="Nomber"/><ref>[https://www.landhuiskranshi.com/geschiedenis/ Geschiedenis], landhuiskranshi.com</ref> == Vínkulo ku Registro Sivil== Rònt di kuminsamentu di añanan 1940, e edifisio a bira sede di Registro Sivil. E servisio aki ta responsabel pa e registrashon ofisial di aktonan di nasementu, matrimonio i morto.<ref>[https://gobiernu.cw/ministerionan/maneho-di-gobernashon-planifikashon-i-servisio-publiko/servisio-publiko-kranshi-i-ofisina-di-reibeweis/ Servisio Públiko (Kranshi i Ofisina di Reibeweis)], Gobièrnu di Kòrsou</ref> E presensia di Registro Sivil den e edifisio a hasi ku e nòmber ''Kranshi'', ku originalmente tabata referí na e asosiashon di damanan, a bira estrechamente asosiá ku e servisio gubernamental.<ref name="Nomber"/><ref name=:"5"/> Despues ku Registro Sivil a trasladá alrededor di 1954, e departamento tabata establesé den varios lokalidat, manera na [[Pietermaai]] i [[Skalo]]. Apesar di e trasladonan, e nòmber ''Kranshi'' a keda den uso pa referí na Registro Sivil, i e edifisio original na Curaçaostraat a bira konosí komo ''Kranshi Bieu''.<ref>{{citeer web|titel=Basis-cursus over de cooperatie|werk=[[Amigoe]]|datum=1978-05-31|bezochtdatum=2026-09-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639308:mpeg21:p002}}</ref><ref>{{citeer web|titel=Advertentie Cooperativa di Consumo Botica Wilhelmina|werk=[[Amigoe]]|datum=1973-01-15|bezochtdatum=2026-09-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010460312:mpeg21:p010}}<ref></ref><ref>{{citeer web|titel=Advertentie Cooperatieve Spaar- & Credietvereniging Ogem |werk=[[Amigoe]]|datum=1992-07-22|bezochtdatum=2026-09-03|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010644156:mpeg21:p006}}</ref> == Arkitektura== Curaçaostraat 50 ta un edifisio grandi i independiente di un solo piso, ku ta pará un tiki patras di e linia di kaya. E edifisio ta konstruí segun un plan den forma di H.<ref name="Monument">[https://curacaomonuments.org/sites/curacaostraat-50/ Curacaostraat 50], curacaomonuments.org</ref> E karakterístikanan prinsipal di e edifisio ta: *tres dak di tipo [[dak di schouder]] *leishi di het kontinuo ku perfil dekorativo *fachada prinsipal ku un porta sentral ku shùter, flankiá pa bentana ku shùter *bentana adishonal den e dos ala lateral *renbak grandi tapá ku dos akuedukto den forma di bog patras di e ala pabou.<ref name="Monument"/> E edifisio ta di partikular balor arkitektóniko i kultural pa su tamaño, su plan den forma di H — un forma poko komún den e arkitektura históriko di Kòrsou — i su sistema grandi di kolekshon di awa ku renbak i akueduktonan.<ref name="Monument"/> {{Appendix}} [[Kategoria:Kòrsou]] [[Kategoria:Arkitektura]] [[Kategoria:Monumento protehí]] 295x17u4yr231hwqbagqzhzrked49fy 202969 202968 2026-09-03T09:51:40Z Kallmemel 14000 -articulo defini 202969 wikitext text/x-wiki {{Variante|c}} {{infobox edificio| variante = c | tipo = [[monumento]] | nomber = Curacaostraat 50 | imagen = Curaçaostraat 50, restoration.png | descripcion = Edifisio bou restorashon na 2023 | nomber2 = Kranshi Bieu | localisa_na = [[Otrobanda]] | luga = [[Willemstad]] | adres = Curacaostraat 50 | pais = {{CUW}} }} '''Curaçaostraat 50''', komunmente konosí komo ''Kranshi Bieu'' òf ''Lanthùis Kranshi'', ta un edifisio monumental den [[Otrobanda]], [[Willemstad]], [[Kòrsou]]. E edifisio ta estrechamente ligá ku historia di e nòmber [[Kranshi]], ku a bira e nòmber komun pa e servisio di e registro sivil na Kòrsou. E edifisio ta registrá komo monumento protehá i ta forma parti di e patrimonio arkitektóniko i históriko di Otrobanda i di sentro históriko di Willemstad.<ref name="UNESCO">[https://whc.unesco.org/document/154358 World Heritage List], [[UNESCO]]</ref> Den [[siglo 21|siglo bintiun]], e edifisio a wòrdu restorá i adaptá pa uso komo akomodashon turístiko bou di e nòmber ''Landhuis Kranshi'', mientras ku su karakter históriko a keda konserbá.<ref name="landhuis">[https://www.landhuiskranshi.com/accommodatie/ Landhuis Kranshi], landhuiskranshi.com</ref> == Historia == E edifisio na Curaçaostraat 50 ta data for di 1873 i originalmente tabata un kas di shon grandi.<ref name="landhuis"/> Na 1899, Marie van den Brink a funda e asosiashon di damanan protestant ''Eendracht maakt macht''. E miembronan tabata reuní den e edifisio pa traha obra di man, entre otro kose, bòrdá i brèi. Den uso popular, e asosiashon tabata konosí komo un ''dameskrans'' òf ''dameskransje''. Di e término aki a surgi e nòmber ''Kranshi'', ku despues a keda konektá ku e edifisio.<ref name="Nomber">[https://gobiernu.cw/gob-newsletter-edishon1/ Kranshi, di unda e nomber ei a bin?], gobiernu.cw</ref><ref>{{citeer web|titel=Eendracht maakt Macht|werk=[[Amigoe]]|datum=1911-12-09|bezochtdatum=2026-09-03|via=Delpher.nl|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280051:mpeg21:p003}}</ref><ref name=:"5">{{citeer web|titel=Groep Ned. Antillen VAN HET ALGEMEEN NEDERLANDSCH VERBOND|werk=[[Amigoe]]|datum=1929-02-09|bezochtdatum=2026-09-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280778:mpeg21:p003}}</ref> E edifisio tabatin diferente uso durante su historia. Den e promé parti di [[siglo 20|siglo binti]], e tabata sirbi pa enkuentronan di komunidat protestant, i durante un periodo tambe komo iglesia reformá. Despues e edifisio a wòrdu usa pa diferente aktividat kultural i sosial, inkluyendo Cultureel Centrum Curaçao, sede di sindikato i sitio pa reunion i presentashonnan.<ref name="Nomber"/><ref>[https://www.landhuiskranshi.com/geschiedenis/ Geschiedenis], landhuiskranshi.com</ref> == Vínkulo ku Registro Sivil== Rònt di kuminsamentu di añanan 1940, e edifisio a bira sede di Registro Sivil. E servisio aki ta responsabel pa e registrashon ofisial di aktonan di nasementu, matrimonio i morto.<ref>[https://gobiernu.cw/ministerionan/maneho-di-gobernashon-planifikashon-i-servisio-publiko/servisio-publiko-kranshi-i-ofisina-di-reibeweis/ Servisio Públiko (Kranshi i Ofisina di Reibeweis)], Gobièrnu di Kòrsou</ref> E presensia di Registro Sivil den e edifisio a hasi ku e nòmber ''Kranshi'', ku originalmente tabata referí na e asosiashon di damanan, a bira estrechamente asosiá ku e servisio gubernamental.<ref name="Nomber"/><ref name=:"5"/> Despues ku Registro Sivil a trasladá alrededor di 1954, e departamento tabata establesé den varios lokalidat, manera na [[Pietermaai]] i [[Skalo]]. Apesar di e trasladonan, e nòmber ''Kranshi'' a keda den uso pa referí na Registro Sivil, i e edifisio original na Curaçaostraat a bira konosí komo ''Kranshi Bieu''.<ref>{{citeer web|titel=Basis-cursus over de cooperatie|werk=[[Amigoe]]|datum=1978-05-31|bezochtdatum=2026-09-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639308:mpeg21:p002}}</ref><ref>{{citeer web|titel=Advertentie Cooperativa di Consumo Botica Wilhelmina|werk=[[Amigoe]]|datum=1973-01-15|bezochtdatum=2026-09-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010460312:mpeg21:p010}}<ref></ref><ref>{{citeer web|titel=Advertentie Cooperatieve Spaar- & Credietvereniging Ogem |werk=[[Amigoe]]|datum=1992-07-22|bezochtdatum=2026-09-03|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010644156:mpeg21:p006}}</ref> == Arkitektura== Curaçaostraat 50 ta un edifisio grandi i independiente di un solo piso, ku ta pará un tiki patras di e linia di kaya. E edifisio ta konstruí segun un plan den forma di H.<ref name="Monument">[https://curacaomonuments.org/sites/curacaostraat-50/ Curacaostraat 50], curacaomonuments.org</ref> E karakterístikanan prinsipal di e edifisio ta: *tres dak di tipo [[dak di schouder]] *leishi di het kontinuo ku perfil dekorativo *fachada prinsipal ku un porta sentral ku shùter, flankiá pa bentana ku shùter *bentana adishonal den e dos ala lateral *renbak grandi tapá ku dos akuedukto den forma di bog patras di e ala pabou.<ref name="Monument"/> E edifisio ta di partikular balor arkitektóniko i kultural pa su tamaño, su plan den forma di H — un forma poko komún den e arkitektura históriko di Kòrsou — i su sistema grandi di kolekshon di awa ku renbak i akueduktonan.<ref name="Monument"/> {{Appendix}} [[Kategoria:Kòrsou]] [[Kategoria:Arkitektura]] [[Kategoria:Monumento protehí]] n5ei3ly2tx2hn3sewzab5usx8bhtlav 202970 202969 2026-09-03T09:53:25Z Kallmemel 14000 /* Historia */ konekta>asosia 202970 wikitext text/x-wiki {{Variante|c}} {{infobox edificio| variante = c | tipo = [[monumento]] | nomber = Curacaostraat 50 | imagen = Curaçaostraat 50, restoration.png | descripcion = Edifisio bou restorashon na 2023 | nomber2 = Kranshi Bieu | localisa_na = [[Otrobanda]] | luga = [[Willemstad]] | adres = Curacaostraat 50 | pais = {{CUW}} }} '''Curaçaostraat 50''', komunmente konosí komo ''Kranshi Bieu'' òf ''Lanthùis Kranshi'', ta un edifisio monumental den [[Otrobanda]], [[Willemstad]], [[Kòrsou]]. E edifisio ta estrechamente ligá ku historia di e nòmber [[Kranshi]], ku a bira e nòmber komun pa e servisio di e registro sivil na Kòrsou. E edifisio ta registrá komo monumento protehá i ta forma parti di e patrimonio arkitektóniko i históriko di Otrobanda i di sentro históriko di Willemstad.<ref name="UNESCO">[https://whc.unesco.org/document/154358 World Heritage List], [[UNESCO]]</ref> Den [[siglo 21|siglo bintiun]], e edifisio a wòrdu restorá i adaptá pa uso komo akomodashon turístiko bou di e nòmber ''Landhuis Kranshi'', mientras ku su karakter históriko a keda konserbá.<ref name="landhuis">[https://www.landhuiskranshi.com/accommodatie/ Landhuis Kranshi], landhuiskranshi.com</ref> == Historia == E edifisio na Curaçaostraat 50 ta data for di 1873 i originalmente tabata un kas di shon grandi.<ref name="landhuis"/> Na 1899, Marie van den Brink a funda e asosiashon di damanan protestant ''Eendracht maakt macht''. E miembronan tabata reuní den e edifisio pa traha obra di man, entre otro kose, bòrdá i brèi. Den uso popular, e asosiashon tabata konosí komo un ''dameskrans'' òf ''dameskransje''. Di e término aki a surgi e nòmber ''Kranshi'', ku despues a keda asosiá ku e edifisio.<ref name="Nomber">[https://gobiernu.cw/gob-newsletter-edishon1/ Kranshi, di unda e nomber ei a bin?], gobiernu.cw</ref><ref>{{citeer web|titel=Eendracht maakt Macht|werk=[[Amigoe]]|datum=1911-12-09|bezochtdatum=2026-09-03|via=Delpher.nl|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280051:mpeg21:p003}}</ref><ref name=:"5">{{citeer web|titel=Groep Ned. Antillen VAN HET ALGEMEEN NEDERLANDSCH VERBOND|werk=[[Amigoe]]|datum=1929-02-09|bezochtdatum=2026-09-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280778:mpeg21:p003}}</ref> E edifisio tabatin diferente uso durante su historia. Den e promé parti di [[siglo 20|siglo binti]], e tabata sirbi pa enkuentronan di komunidat protestant, i durante un periodo tambe komo iglesia reformá. Despues e edifisio a wòrdu usa pa diferente aktividat kultural i sosial, inkluyendo Cultureel Centrum Curaçao, sede di sindikato i sitio pa reunion i presentashonnan.<ref name="Nomber"/><ref>[https://www.landhuiskranshi.com/geschiedenis/ Geschiedenis], landhuiskranshi.com</ref> == Vínkulo ku Registro Sivil== Rònt di kuminsamentu di añanan 1940, e edifisio a bira sede di Registro Sivil. E servisio aki ta responsabel pa e registrashon ofisial di aktonan di nasementu, matrimonio i morto.<ref>[https://gobiernu.cw/ministerionan/maneho-di-gobernashon-planifikashon-i-servisio-publiko/servisio-publiko-kranshi-i-ofisina-di-reibeweis/ Servisio Públiko (Kranshi i Ofisina di Reibeweis)], Gobièrnu di Kòrsou</ref> E presensia di Registro Sivil den e edifisio a hasi ku e nòmber ''Kranshi'', ku originalmente tabata referí na e asosiashon di damanan, a bira estrechamente asosiá ku e servisio gubernamental.<ref name="Nomber"/><ref name=:"5"/> Despues ku Registro Sivil a trasladá alrededor di 1954, e departamento tabata establesé den varios lokalidat, manera na [[Pietermaai]] i [[Skalo]]. Apesar di e trasladonan, e nòmber ''Kranshi'' a keda den uso pa referí na Registro Sivil, i e edifisio original na Curaçaostraat a bira konosí komo ''Kranshi Bieu''.<ref>{{citeer web|titel=Basis-cursus over de cooperatie|werk=[[Amigoe]]|datum=1978-05-31|bezochtdatum=2026-09-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639308:mpeg21:p002}}</ref><ref>{{citeer web|titel=Advertentie Cooperativa di Consumo Botica Wilhelmina|werk=[[Amigoe]]|datum=1973-01-15|bezochtdatum=2026-09-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010460312:mpeg21:p010}}<ref></ref><ref>{{citeer web|titel=Advertentie Cooperatieve Spaar- & Credietvereniging Ogem |werk=[[Amigoe]]|datum=1992-07-22|bezochtdatum=2026-09-03|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010644156:mpeg21:p006}}</ref> == Arkitektura== Curaçaostraat 50 ta un edifisio grandi i independiente di un solo piso, ku ta pará un tiki patras di e linia di kaya. E edifisio ta konstruí segun un plan den forma di H.<ref name="Monument">[https://curacaomonuments.org/sites/curacaostraat-50/ Curacaostraat 50], curacaomonuments.org</ref> E karakterístikanan prinsipal di e edifisio ta: *tres dak di tipo [[dak di schouder]] *leishi di het kontinuo ku perfil dekorativo *fachada prinsipal ku un porta sentral ku shùter, flankiá pa bentana ku shùter *bentana adishonal den e dos ala lateral *renbak grandi tapá ku dos akuedukto den forma di bog patras di e ala pabou.<ref name="Monument"/> E edifisio ta di partikular balor arkitektóniko i kultural pa su tamaño, su plan den forma di H — un forma poko komún den e arkitektura históriko di Kòrsou — i su sistema grandi di kolekshon di awa ku renbak i akueduktonan.<ref name="Monument"/> {{Appendix}} [[Kategoria:Kòrsou]] [[Kategoria:Arkitektura]] [[Kategoria:Monumento protehí]] dj1jm6cgfb4i3c4968xvnydwa6ddrn3 202971 202970 2026-09-03T09:57:21Z Kallmemel 14000 /* Vínkulo ku Registro Sivil */ -articulo defini 202971 wikitext text/x-wiki {{Variante|c}} {{infobox edificio| variante = c | tipo = [[monumento]] | nomber = Curacaostraat 50 | imagen = Curaçaostraat 50, restoration.png | descripcion = Edifisio bou restorashon na 2023 | nomber2 = Kranshi Bieu | localisa_na = [[Otrobanda]] | luga = [[Willemstad]] | adres = Curacaostraat 50 | pais = {{CUW}} }} '''Curaçaostraat 50''', komunmente konosí komo ''Kranshi Bieu'' òf ''Lanthùis Kranshi'', ta un edifisio monumental den [[Otrobanda]], [[Willemstad]], [[Kòrsou]]. E edifisio ta estrechamente ligá ku historia di e nòmber [[Kranshi]], ku a bira e nòmber komun pa e servisio di e registro sivil na Kòrsou. E edifisio ta registrá komo monumento protehá i ta forma parti di e patrimonio arkitektóniko i históriko di Otrobanda i di sentro históriko di Willemstad.<ref name="UNESCO">[https://whc.unesco.org/document/154358 World Heritage List], [[UNESCO]]</ref> Den [[siglo 21|siglo bintiun]], e edifisio a wòrdu restorá i adaptá pa uso komo akomodashon turístiko bou di e nòmber ''Landhuis Kranshi'', mientras ku su karakter históriko a keda konserbá.<ref name="landhuis">[https://www.landhuiskranshi.com/accommodatie/ Landhuis Kranshi], landhuiskranshi.com</ref> == Historia == E edifisio na Curaçaostraat 50 ta data for di 1873 i originalmente tabata un kas di shon grandi.<ref name="landhuis"/> Na 1899, Marie van den Brink a funda e asosiashon di damanan protestant ''Eendracht maakt macht''. E miembronan tabata reuní den e edifisio pa traha obra di man, entre otro kose, bòrdá i brèi. Den uso popular, e asosiashon tabata konosí komo un ''dameskrans'' òf ''dameskransje''. Di e término aki a surgi e nòmber ''Kranshi'', ku despues a keda asosiá ku e edifisio.<ref name="Nomber">[https://gobiernu.cw/gob-newsletter-edishon1/ Kranshi, di unda e nomber ei a bin?], gobiernu.cw</ref><ref>{{citeer web|titel=Eendracht maakt Macht|werk=[[Amigoe]]|datum=1911-12-09|bezochtdatum=2026-09-03|via=Delpher.nl|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280051:mpeg21:p003}}</ref><ref name=:"5">{{citeer web|titel=Groep Ned. Antillen VAN HET ALGEMEEN NEDERLANDSCH VERBOND|werk=[[Amigoe]]|datum=1929-02-09|bezochtdatum=2026-09-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280778:mpeg21:p003}}</ref> E edifisio tabatin diferente uso durante su historia. Den e promé parti di [[siglo 20|siglo binti]], e tabata sirbi pa enkuentronan di komunidat protestant, i durante un periodo tambe komo iglesia reformá. Despues e edifisio a wòrdu usa pa diferente aktividat kultural i sosial, inkluyendo Cultureel Centrum Curaçao, sede di sindikato i sitio pa reunion i presentashonnan.<ref name="Nomber"/><ref>[https://www.landhuiskranshi.com/geschiedenis/ Geschiedenis], landhuiskranshi.com</ref> == Vínkulo ku Registro Sivil== Rònt di kuminsamentu di añanan 1940, e edifisio a bira sede di Registro Sivil. E servisio aki ta responsabel pa registrashon ofisial di aktonan di nasementu, matrimonio i morto.<ref>[https://gobiernu.cw/ministerionan/maneho-di-gobernashon-planifikashon-i-servisio-publiko/servisio-publiko-kranshi-i-ofisina-di-reibeweis/ Servisio Públiko (Kranshi i Ofisina di Reibeweis)], Gobièrnu di Kòrsou</ref> E presensia di Registro Sivil den e edifisio a hasi ku e nòmber ''Kranshi'', ku originalmente tabata referí na e asosiashon di damanan, a bira estrechamente asosiá ku e servisio gubernamental.<ref name="Nomber"/><ref name=:"5"/> Despues ku Registro Sivil a trasladá alrededor di 1954, e departamento tabata establesé den varios lokalidat, manera na [[Pietermaai]] i [[Skalo]]. Apesar di e trasladonan, e nòmber ''Kranshi'' a keda den uso pa referí na Registro Sivil, i e edifisio original na Curaçaostraat a bira konosí komo ''Kranshi Bieu''.<ref>{{citeer web|titel=Basis-cursus over de cooperatie|werk=[[Amigoe]]|datum=1978-05-31|bezochtdatum=2026-09-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639308:mpeg21:p002}}</ref><ref>{{citeer web|titel=Advertentie Cooperativa di Consumo Botica Wilhelmina|werk=[[Amigoe]]|datum=1973-01-15|bezochtdatum=2026-09-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010460312:mpeg21:p010}}<ref></ref><ref>{{citeer web|titel=Advertentie Cooperatieve Spaar- & Credietvereniging Ogem |werk=[[Amigoe]]|datum=1992-07-22|bezochtdatum=2026-09-03|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010644156:mpeg21:p006}}</ref> == Arkitektura== Curaçaostraat 50 ta un edifisio grandi i independiente di un solo piso, ku ta pará un tiki patras di e linia di kaya. E edifisio ta konstruí segun un plan den forma di H.<ref name="Monument">[https://curacaomonuments.org/sites/curacaostraat-50/ Curacaostraat 50], curacaomonuments.org</ref> E karakterístikanan prinsipal di e edifisio ta: *tres dak di tipo [[dak di schouder]] *leishi di het kontinuo ku perfil dekorativo *fachada prinsipal ku un porta sentral ku shùter, flankiá pa bentana ku shùter *bentana adishonal den e dos ala lateral *renbak grandi tapá ku dos akuedukto den forma di bog patras di e ala pabou.<ref name="Monument"/> E edifisio ta di partikular balor arkitektóniko i kultural pa su tamaño, su plan den forma di H — un forma poko komún den e arkitektura históriko di Kòrsou — i su sistema grandi di kolekshon di awa ku renbak i akueduktonan.<ref name="Monument"/> {{Appendix}} [[Kategoria:Kòrsou]] [[Kategoria:Arkitektura]] [[Kategoria:Monumento protehí]] dgqanimwb3cufdsspqriovgcqquwa8x 202972 202971 2026-09-03T09:58:29Z Kallmemel 14000 /* Vínkulo ku Registro Sivil */ apesar di > a pesar di 202972 wikitext text/x-wiki {{Variante|c}} {{infobox edificio| variante = c | tipo = [[monumento]] | nomber = Curacaostraat 50 | imagen = Curaçaostraat 50, restoration.png | descripcion = Edifisio bou restorashon na 2023 | nomber2 = Kranshi Bieu | localisa_na = [[Otrobanda]] | luga = [[Willemstad]] | adres = Curacaostraat 50 | pais = {{CUW}} }} '''Curaçaostraat 50''', komunmente konosí komo ''Kranshi Bieu'' òf ''Lanthùis Kranshi'', ta un edifisio monumental den [[Otrobanda]], [[Willemstad]], [[Kòrsou]]. E edifisio ta estrechamente ligá ku historia di e nòmber [[Kranshi]], ku a bira e nòmber komun pa e servisio di e registro sivil na Kòrsou. E edifisio ta registrá komo monumento protehá i ta forma parti di e patrimonio arkitektóniko i históriko di Otrobanda i di sentro históriko di Willemstad.<ref name="UNESCO">[https://whc.unesco.org/document/154358 World Heritage List], [[UNESCO]]</ref> Den [[siglo 21|siglo bintiun]], e edifisio a wòrdu restorá i adaptá pa uso komo akomodashon turístiko bou di e nòmber ''Landhuis Kranshi'', mientras ku su karakter históriko a keda konserbá.<ref name="landhuis">[https://www.landhuiskranshi.com/accommodatie/ Landhuis Kranshi], landhuiskranshi.com</ref> == Historia == E edifisio na Curaçaostraat 50 ta data for di 1873 i originalmente tabata un kas di shon grandi.<ref name="landhuis"/> Na 1899, Marie van den Brink a funda e asosiashon di damanan protestant ''Eendracht maakt macht''. E miembronan tabata reuní den e edifisio pa traha obra di man, entre otro kose, bòrdá i brèi. Den uso popular, e asosiashon tabata konosí komo un ''dameskrans'' òf ''dameskransje''. Di e término aki a surgi e nòmber ''Kranshi'', ku despues a keda asosiá ku e edifisio.<ref name="Nomber">[https://gobiernu.cw/gob-newsletter-edishon1/ Kranshi, di unda e nomber ei a bin?], gobiernu.cw</ref><ref>{{citeer web|titel=Eendracht maakt Macht|werk=[[Amigoe]]|datum=1911-12-09|bezochtdatum=2026-09-03|via=Delpher.nl|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280051:mpeg21:p003}}</ref><ref name=:"5">{{citeer web|titel=Groep Ned. Antillen VAN HET ALGEMEEN NEDERLANDSCH VERBOND|werk=[[Amigoe]]|datum=1929-02-09|bezochtdatum=2026-09-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280778:mpeg21:p003}}</ref> E edifisio tabatin diferente uso durante su historia. Den e promé parti di [[siglo 20|siglo binti]], e tabata sirbi pa enkuentronan di komunidat protestant, i durante un periodo tambe komo iglesia reformá. Despues e edifisio a wòrdu usa pa diferente aktividat kultural i sosial, inkluyendo Cultureel Centrum Curaçao, sede di sindikato i sitio pa reunion i presentashonnan.<ref name="Nomber"/><ref>[https://www.landhuiskranshi.com/geschiedenis/ Geschiedenis], landhuiskranshi.com</ref> == Vínkulo ku Registro Sivil== Rònt di kuminsamentu di añanan 1940, e edifisio a bira sede di Registro Sivil. E servisio aki ta responsabel pa registrashon ofisial di aktonan di nasementu, matrimonio i morto.<ref>[https://gobiernu.cw/ministerionan/maneho-di-gobernashon-planifikashon-i-servisio-publiko/servisio-publiko-kranshi-i-ofisina-di-reibeweis/ Servisio Públiko (Kranshi i Ofisina di Reibeweis)], Gobièrnu di Kòrsou</ref> E presensia di Registro Sivil den e edifisio a hasi ku e nòmber ''Kranshi'', ku originalmente tabata referí na e asosiashon di damanan, a bira estrechamente asosiá ku e servisio gubernamental.<ref name="Nomber"/><ref name=:"5"/> Despues ku Registro Sivil a trasladá alrededor di 1954, e departamento tabata establesé den varios lokalidat, manera na [[Pietermaai]] i [[Skalo]]. A pesar di e trasladonan, e nòmber ''Kranshi'' a keda den uso pa referí na Registro Sivil, i e edifisio original na Curaçaostraat a bira konosí komo ''Kranshi Bieu''.<ref>{{citeer web|titel=Basis-cursus over de cooperatie|werk=[[Amigoe]]|datum=1978-05-31|bezochtdatum=2026-09-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639308:mpeg21:p002}}</ref><ref>{{citeer web|titel=Advertentie Cooperativa di Consumo Botica Wilhelmina|werk=[[Amigoe]]|datum=1973-01-15|bezochtdatum=2026-09-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010460312:mpeg21:p010}}<ref></ref><ref>{{citeer web|titel=Advertentie Cooperatieve Spaar- & Credietvereniging Ogem |werk=[[Amigoe]]|datum=1992-07-22|bezochtdatum=2026-09-03|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010644156:mpeg21:p006}}</ref> == Arkitektura== Curaçaostraat 50 ta un edifisio grandi i independiente di un solo piso, ku ta pará un tiki patras di e linia di kaya. E edifisio ta konstruí segun un plan den forma di H.<ref name="Monument">[https://curacaomonuments.org/sites/curacaostraat-50/ Curacaostraat 50], curacaomonuments.org</ref> E karakterístikanan prinsipal di e edifisio ta: *tres dak di tipo [[dak di schouder]] *leishi di het kontinuo ku perfil dekorativo *fachada prinsipal ku un porta sentral ku shùter, flankiá pa bentana ku shùter *bentana adishonal den e dos ala lateral *renbak grandi tapá ku dos akuedukto den forma di bog patras di e ala pabou.<ref name="Monument"/> E edifisio ta di partikular balor arkitektóniko i kultural pa su tamaño, su plan den forma di H — un forma poko komún den e arkitektura históriko di Kòrsou — i su sistema grandi di kolekshon di awa ku renbak i akueduktonan.<ref name="Monument"/> {{Appendix}} [[Kategoria:Kòrsou]] [[Kategoria:Arkitektura]] [[Kategoria:Monumento protehí]] qzskzyd0l82sycg14pzuu4d30ssjcsg 202973 202972 2026-09-03T10:07:08Z Kallmemel 14000 /* Arkitektura */ leishi di het kontinuo ku perfil dekorativo>leishi profilá kontinuo ofer di fachada 202973 wikitext text/x-wiki {{Variante|c}} {{infobox edificio| variante = c | tipo = [[monumento]] | nomber = Curacaostraat 50 | imagen = Curaçaostraat 50, restoration.png | descripcion = Edifisio bou restorashon na 2023 | nomber2 = Kranshi Bieu | localisa_na = [[Otrobanda]] | luga = [[Willemstad]] | adres = Curacaostraat 50 | pais = {{CUW}} }} '''Curaçaostraat 50''', komunmente konosí komo ''Kranshi Bieu'' òf ''Lanthùis Kranshi'', ta un edifisio monumental den [[Otrobanda]], [[Willemstad]], [[Kòrsou]]. E edifisio ta estrechamente ligá ku historia di e nòmber [[Kranshi]], ku a bira e nòmber komun pa e servisio di e registro sivil na Kòrsou. E edifisio ta registrá komo monumento protehá i ta forma parti di e patrimonio arkitektóniko i históriko di Otrobanda i di sentro históriko di Willemstad.<ref name="UNESCO">[https://whc.unesco.org/document/154358 World Heritage List], [[UNESCO]]</ref> Den [[siglo 21|siglo bintiun]], e edifisio a wòrdu restorá i adaptá pa uso komo akomodashon turístiko bou di e nòmber ''Landhuis Kranshi'', mientras ku su karakter históriko a keda konserbá.<ref name="landhuis">[https://www.landhuiskranshi.com/accommodatie/ Landhuis Kranshi], landhuiskranshi.com</ref> == Historia == E edifisio na Curaçaostraat 50 ta data for di 1873 i originalmente tabata un kas di shon grandi.<ref name="landhuis"/> Na 1899, Marie van den Brink a funda e asosiashon di damanan protestant ''Eendracht maakt macht''. E miembronan tabata reuní den e edifisio pa traha obra di man, entre otro kose, bòrdá i brèi. Den uso popular, e asosiashon tabata konosí komo un ''dameskrans'' òf ''dameskransje''. Di e término aki a surgi e nòmber ''Kranshi'', ku despues a keda asosiá ku e edifisio.<ref name="Nomber">[https://gobiernu.cw/gob-newsletter-edishon1/ Kranshi, di unda e nomber ei a bin?], gobiernu.cw</ref><ref>{{citeer web|titel=Eendracht maakt Macht|werk=[[Amigoe]]|datum=1911-12-09|bezochtdatum=2026-09-03|via=Delpher.nl|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280051:mpeg21:p003}}</ref><ref name=:"5">{{citeer web|titel=Groep Ned. Antillen VAN HET ALGEMEEN NEDERLANDSCH VERBOND|werk=[[Amigoe]]|datum=1929-02-09|bezochtdatum=2026-09-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280778:mpeg21:p003}}</ref> E edifisio tabatin diferente uso durante su historia. Den e promé parti di [[siglo 20|siglo binti]], e tabata sirbi pa enkuentronan di komunidat protestant, i durante un periodo tambe komo iglesia reformá. Despues e edifisio a wòrdu usa pa diferente aktividat kultural i sosial, inkluyendo Cultureel Centrum Curaçao, sede di sindikato i sitio pa reunion i presentashonnan.<ref name="Nomber"/><ref>[https://www.landhuiskranshi.com/geschiedenis/ Geschiedenis], landhuiskranshi.com</ref> == Vínkulo ku Registro Sivil== Rònt di kuminsamentu di añanan 1940, e edifisio a bira sede di Registro Sivil. E servisio aki ta responsabel pa registrashon ofisial di aktonan di nasementu, matrimonio i morto.<ref>[https://gobiernu.cw/ministerionan/maneho-di-gobernashon-planifikashon-i-servisio-publiko/servisio-publiko-kranshi-i-ofisina-di-reibeweis/ Servisio Públiko (Kranshi i Ofisina di Reibeweis)], Gobièrnu di Kòrsou</ref> E presensia di Registro Sivil den e edifisio a hasi ku e nòmber ''Kranshi'', ku originalmente tabata referí na e asosiashon di damanan, a bira estrechamente asosiá ku e servisio gubernamental.<ref name="Nomber"/><ref name=:"5"/> Despues ku Registro Sivil a trasladá alrededor di 1954, e departamento tabata establesé den varios lokalidat, manera na [[Pietermaai]] i [[Skalo]]. A pesar di e trasladonan, e nòmber ''Kranshi'' a keda den uso pa referí na Registro Sivil, i e edifisio original na Curaçaostraat a bira konosí komo ''Kranshi Bieu''.<ref>{{citeer web|titel=Basis-cursus over de cooperatie|werk=[[Amigoe]]|datum=1978-05-31|bezochtdatum=2026-09-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639308:mpeg21:p002}}</ref><ref>{{citeer web|titel=Advertentie Cooperativa di Consumo Botica Wilhelmina|werk=[[Amigoe]]|datum=1973-01-15|bezochtdatum=2026-09-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010460312:mpeg21:p010}}<ref></ref><ref>{{citeer web|titel=Advertentie Cooperatieve Spaar- & Credietvereniging Ogem |werk=[[Amigoe]]|datum=1992-07-22|bezochtdatum=2026-09-03|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010644156:mpeg21:p006}}</ref> == Arkitektura== Curaçaostraat 50 ta un edifisio grandi i independiente di un solo piso, ku ta pará un tiki patras di e linia di kaya. E edifisio ta konstruí segun un plan den forma di H.<ref name="Monument">[https://curacaomonuments.org/sites/curacaostraat-50/ Curacaostraat 50], curacaomonuments.org</ref> E karakterístikanan prinsipal di e edifisio ta: *tres dak di tipo [[dak di schouder]] *leishi profilá kontinuo ofer di fachada *fachada prinsipal ku un porta sentral ku shùter, flankiá pa bentana ku shùter *bentana adishonal den e dos ala lateral *renbak grandi tapá ku dos akuedukto den forma di bog patras di e ala pabou.<ref name="Monument"/> E edifisio ta di partikular balor arkitektóniko i kultural pa su tamaño, su plan den forma di H — un forma poko komún den e arkitektura históriko di Kòrsou — i su sistema grandi di kolekshon di awa ku renbak i akueduktonan.<ref name="Monument"/> {{Appendix}} [[Kategoria:Kòrsou]] [[Kategoria:Arkitektura]] [[Kategoria:Monumento protehí]] 2zk0czymty81rmpp2lkpougnudf6bpz 202974 202973 2026-09-03T10:08:35Z Kallmemel 14000 /* Arkitektura */ flankiá>flankeá 202974 wikitext text/x-wiki {{Variante|c}} {{infobox edificio| variante = c | tipo = [[monumento]] | nomber = Curacaostraat 50 | imagen = Curaçaostraat 50, restoration.png | descripcion = Edifisio bou restorashon na 2023 | nomber2 = Kranshi Bieu | localisa_na = [[Otrobanda]] | luga = [[Willemstad]] | adres = Curacaostraat 50 | pais = {{CUW}} }} '''Curaçaostraat 50''', komunmente konosí komo ''Kranshi Bieu'' òf ''Lanthùis Kranshi'', ta un edifisio monumental den [[Otrobanda]], [[Willemstad]], [[Kòrsou]]. E edifisio ta estrechamente ligá ku historia di e nòmber [[Kranshi]], ku a bira e nòmber komun pa e servisio di e registro sivil na Kòrsou. E edifisio ta registrá komo monumento protehá i ta forma parti di e patrimonio arkitektóniko i históriko di Otrobanda i di sentro históriko di Willemstad.<ref name="UNESCO">[https://whc.unesco.org/document/154358 World Heritage List], [[UNESCO]]</ref> Den [[siglo 21|siglo bintiun]], e edifisio a wòrdu restorá i adaptá pa uso komo akomodashon turístiko bou di e nòmber ''Landhuis Kranshi'', mientras ku su karakter históriko a keda konserbá.<ref name="landhuis">[https://www.landhuiskranshi.com/accommodatie/ Landhuis Kranshi], landhuiskranshi.com</ref> == Historia == E edifisio na Curaçaostraat 50 ta data for di 1873 i originalmente tabata un kas di shon grandi.<ref name="landhuis"/> Na 1899, Marie van den Brink a funda e asosiashon di damanan protestant ''Eendracht maakt macht''. E miembronan tabata reuní den e edifisio pa traha obra di man, entre otro kose, bòrdá i brèi. Den uso popular, e asosiashon tabata konosí komo un ''dameskrans'' òf ''dameskransje''. Di e término aki a surgi e nòmber ''Kranshi'', ku despues a keda asosiá ku e edifisio.<ref name="Nomber">[https://gobiernu.cw/gob-newsletter-edishon1/ Kranshi, di unda e nomber ei a bin?], gobiernu.cw</ref><ref>{{citeer web|titel=Eendracht maakt Macht|werk=[[Amigoe]]|datum=1911-12-09|bezochtdatum=2026-09-03|via=Delpher.nl|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280051:mpeg21:p003}}</ref><ref name=:"5">{{citeer web|titel=Groep Ned. Antillen VAN HET ALGEMEEN NEDERLANDSCH VERBOND|werk=[[Amigoe]]|datum=1929-02-09|bezochtdatum=2026-09-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280778:mpeg21:p003}}</ref> E edifisio tabatin diferente uso durante su historia. Den e promé parti di [[siglo 20|siglo binti]], e tabata sirbi pa enkuentronan di komunidat protestant, i durante un periodo tambe komo iglesia reformá. Despues e edifisio a wòrdu usa pa diferente aktividat kultural i sosial, inkluyendo Cultureel Centrum Curaçao, sede di sindikato i sitio pa reunion i presentashonnan.<ref name="Nomber"/><ref>[https://www.landhuiskranshi.com/geschiedenis/ Geschiedenis], landhuiskranshi.com</ref> == Vínkulo ku Registro Sivil== Rònt di kuminsamentu di añanan 1940, e edifisio a bira sede di Registro Sivil. E servisio aki ta responsabel pa registrashon ofisial di aktonan di nasementu, matrimonio i morto.<ref>[https://gobiernu.cw/ministerionan/maneho-di-gobernashon-planifikashon-i-servisio-publiko/servisio-publiko-kranshi-i-ofisina-di-reibeweis/ Servisio Públiko (Kranshi i Ofisina di Reibeweis)], Gobièrnu di Kòrsou</ref> E presensia di Registro Sivil den e edifisio a hasi ku e nòmber ''Kranshi'', ku originalmente tabata referí na e asosiashon di damanan, a bira estrechamente asosiá ku e servisio gubernamental.<ref name="Nomber"/><ref name=:"5"/> Despues ku Registro Sivil a trasladá alrededor di 1954, e departamento tabata establesé den varios lokalidat, manera na [[Pietermaai]] i [[Skalo]]. A pesar di e trasladonan, e nòmber ''Kranshi'' a keda den uso pa referí na Registro Sivil, i e edifisio original na Curaçaostraat a bira konosí komo ''Kranshi Bieu''.<ref>{{citeer web|titel=Basis-cursus over de cooperatie|werk=[[Amigoe]]|datum=1978-05-31|bezochtdatum=2026-09-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639308:mpeg21:p002}}</ref><ref>{{citeer web|titel=Advertentie Cooperativa di Consumo Botica Wilhelmina|werk=[[Amigoe]]|datum=1973-01-15|bezochtdatum=2026-09-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010460312:mpeg21:p010}}<ref></ref><ref>{{citeer web|titel=Advertentie Cooperatieve Spaar- & Credietvereniging Ogem |werk=[[Amigoe]]|datum=1992-07-22|bezochtdatum=2026-09-03|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010644156:mpeg21:p006}}</ref> == Arkitektura== Curaçaostraat 50 ta un edifisio grandi i independiente di un solo piso, ku ta pará un tiki patras di e linia di kaya. E edifisio ta konstruí segun un plan den forma di H.<ref name="Monument">[https://curacaomonuments.org/sites/curacaostraat-50/ Curacaostraat 50], curacaomonuments.org</ref> E karakterístikanan prinsipal di e edifisio ta: *tres dak di tipo [[dak di schouder]] *leishi profilá kontinuo ofer di fachada *fachada prinsipal ku un porta sentral ku shùter, flankeá pa bentana ku shùter *bentana adishonal den e dos ala lateral *renbak grandi tapá ku dos akuedukto den forma di bog patras di e ala pabou.<ref name="Monument"/> E edifisio ta di partikular balor arkitektóniko i kultural pa su tamaño, su plan den forma di H — un forma poko komún den e arkitektura históriko di Kòrsou — i su sistema grandi di kolekshon di awa ku renbak i akueduktonan.<ref name="Monument"/> {{Appendix}} [[Kategoria:Kòrsou]] [[Kategoria:Arkitektura]] [[Kategoria:Monumento protehí]] ckorcx0etzk9o91ewoym8itliqm731e 202977 202974 2026-09-03T10:13:51Z Kallmemel 14000 /* Arkitektura */ shùter > lèik (òf yalusí) 202977 wikitext text/x-wiki {{Variante|c}} {{infobox edificio| variante = c | tipo = [[monumento]] | nomber = Curacaostraat 50 | imagen = Curaçaostraat 50, restoration.png | descripcion = Edifisio bou restorashon na 2023 | nomber2 = Kranshi Bieu | localisa_na = [[Otrobanda]] | luga = [[Willemstad]] | adres = Curacaostraat 50 | pais = {{CUW}} }} '''Curaçaostraat 50''', komunmente konosí komo ''Kranshi Bieu'' òf ''Lanthùis Kranshi'', ta un edifisio monumental den [[Otrobanda]], [[Willemstad]], [[Kòrsou]]. E edifisio ta estrechamente ligá ku historia di e nòmber [[Kranshi]], ku a bira e nòmber komun pa e servisio di e registro sivil na Kòrsou. E edifisio ta registrá komo monumento protehá i ta forma parti di e patrimonio arkitektóniko i históriko di Otrobanda i di sentro históriko di Willemstad.<ref name="UNESCO">[https://whc.unesco.org/document/154358 World Heritage List], [[UNESCO]]</ref> Den [[siglo 21|siglo bintiun]], e edifisio a wòrdu restorá i adaptá pa uso komo akomodashon turístiko bou di e nòmber ''Landhuis Kranshi'', mientras ku su karakter históriko a keda konserbá.<ref name="landhuis">[https://www.landhuiskranshi.com/accommodatie/ Landhuis Kranshi], landhuiskranshi.com</ref> == Historia == E edifisio na Curaçaostraat 50 ta data for di 1873 i originalmente tabata un kas di shon grandi.<ref name="landhuis"/> Na 1899, Marie van den Brink a funda e asosiashon di damanan protestant ''Eendracht maakt macht''. E miembronan tabata reuní den e edifisio pa traha obra di man, entre otro kose, bòrdá i brèi. Den uso popular, e asosiashon tabata konosí komo un ''dameskrans'' òf ''dameskransje''. Di e término aki a surgi e nòmber ''Kranshi'', ku despues a keda asosiá ku e edifisio.<ref name="Nomber">[https://gobiernu.cw/gob-newsletter-edishon1/ Kranshi, di unda e nomber ei a bin?], gobiernu.cw</ref><ref>{{citeer web|titel=Eendracht maakt Macht|werk=[[Amigoe]]|datum=1911-12-09|bezochtdatum=2026-09-03|via=Delpher.nl|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280051:mpeg21:p003}}</ref><ref name=:"5">{{citeer web|titel=Groep Ned. Antillen VAN HET ALGEMEEN NEDERLANDSCH VERBOND|werk=[[Amigoe]]|datum=1929-02-09|bezochtdatum=2026-09-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280778:mpeg21:p003}}</ref> E edifisio tabatin diferente uso durante su historia. Den e promé parti di [[siglo 20|siglo binti]], e tabata sirbi pa enkuentronan di komunidat protestant, i durante un periodo tambe komo iglesia reformá. Despues e edifisio a wòrdu usa pa diferente aktividat kultural i sosial, inkluyendo Cultureel Centrum Curaçao, sede di sindikato i sitio pa reunion i presentashonnan.<ref name="Nomber"/><ref>[https://www.landhuiskranshi.com/geschiedenis/ Geschiedenis], landhuiskranshi.com</ref> == Vínkulo ku Registro Sivil== Rònt di kuminsamentu di añanan 1940, e edifisio a bira sede di Registro Sivil. E servisio aki ta responsabel pa registrashon ofisial di aktonan di nasementu, matrimonio i morto.<ref>[https://gobiernu.cw/ministerionan/maneho-di-gobernashon-planifikashon-i-servisio-publiko/servisio-publiko-kranshi-i-ofisina-di-reibeweis/ Servisio Públiko (Kranshi i Ofisina di Reibeweis)], Gobièrnu di Kòrsou</ref> E presensia di Registro Sivil den e edifisio a hasi ku e nòmber ''Kranshi'', ku originalmente tabata referí na e asosiashon di damanan, a bira estrechamente asosiá ku e servisio gubernamental.<ref name="Nomber"/><ref name=:"5"/> Despues ku Registro Sivil a trasladá alrededor di 1954, e departamento tabata establesé den varios lokalidat, manera na [[Pietermaai]] i [[Skalo]]. A pesar di e trasladonan, e nòmber ''Kranshi'' a keda den uso pa referí na Registro Sivil, i e edifisio original na Curaçaostraat a bira konosí komo ''Kranshi Bieu''.<ref>{{citeer web|titel=Basis-cursus over de cooperatie|werk=[[Amigoe]]|datum=1978-05-31|bezochtdatum=2026-09-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639308:mpeg21:p002}}</ref><ref>{{citeer web|titel=Advertentie Cooperativa di Consumo Botica Wilhelmina|werk=[[Amigoe]]|datum=1973-01-15|bezochtdatum=2026-09-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010460312:mpeg21:p010}}<ref></ref><ref>{{citeer web|titel=Advertentie Cooperatieve Spaar- & Credietvereniging Ogem |werk=[[Amigoe]]|datum=1992-07-22|bezochtdatum=2026-09-03|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010644156:mpeg21:p006}}</ref> == Arkitektura== Curaçaostraat 50 ta un edifisio grandi i independiente di un solo piso, ku ta pará un tiki patras di e linia di kaya. E edifisio ta konstruí segun un plan den forma di H.<ref name="Monument">[https://curacaomonuments.org/sites/curacaostraat-50/ Curacaostraat 50], curacaomonuments.org</ref> E karakterístikanan prinsipal di e edifisio ta: *tres dak di tipo [[dak di schouder]] *leishi profilá kontinuo ofer di fachada *fachada prinsipal ku un porta sentral ku lèik, flankeá pa bentana ku lèik *bentana adishonal den e dos ala lateral *renbak grandi tapá ku dos akuedukto den forma di bog patras di e ala pabou.<ref name="Monument"/> E edifisio ta di partikular balor arkitektóniko i kultural pa su tamaño, su plan den forma di H — un forma poko komún den e arkitektura históriko di Kòrsou — i su sistema grandi di kolekshon di awa ku renbak i akueduktonan.<ref name="Monument"/> {{Appendix}} [[Kategoria:Kòrsou]] [[Kategoria:Arkitektura]] [[Kategoria:Monumento protehí]] 0crdz3hmkg5gb89xxhxfhl9j16xszye 202978 202977 2026-09-03T10:37:51Z Kallmemel 14000 /* Arkitektura */ -em dash, poko komun>raro (rarely) 202978 wikitext text/x-wiki {{Variante|c}} {{infobox edificio| variante = c | tipo = [[monumento]] | nomber = Curacaostraat 50 | imagen = Curaçaostraat 50, restoration.png | descripcion = Edifisio bou restorashon na 2023 | nomber2 = Kranshi Bieu | localisa_na = [[Otrobanda]] | luga = [[Willemstad]] | adres = Curacaostraat 50 | pais = {{CUW}} }} '''Curaçaostraat 50''', komunmente konosí komo ''Kranshi Bieu'' òf ''Lanthùis Kranshi'', ta un edifisio monumental den [[Otrobanda]], [[Willemstad]], [[Kòrsou]]. E edifisio ta estrechamente ligá ku historia di e nòmber [[Kranshi]], ku a bira e nòmber komun pa e servisio di e registro sivil na Kòrsou. E edifisio ta registrá komo monumento protehá i ta forma parti di e patrimonio arkitektóniko i históriko di Otrobanda i di sentro históriko di Willemstad.<ref name="UNESCO">[https://whc.unesco.org/document/154358 World Heritage List], [[UNESCO]]</ref> Den [[siglo 21|siglo bintiun]], e edifisio a wòrdu restorá i adaptá pa uso komo akomodashon turístiko bou di e nòmber ''Landhuis Kranshi'', mientras ku su karakter históriko a keda konserbá.<ref name="landhuis">[https://www.landhuiskranshi.com/accommodatie/ Landhuis Kranshi], landhuiskranshi.com</ref> == Historia == E edifisio na Curaçaostraat 50 ta data for di 1873 i originalmente tabata un kas di shon grandi.<ref name="landhuis"/> Na 1899, Marie van den Brink a funda e asosiashon di damanan protestant ''Eendracht maakt macht''. E miembronan tabata reuní den e edifisio pa traha obra di man, entre otro kose, bòrdá i brèi. Den uso popular, e asosiashon tabata konosí komo un ''dameskrans'' òf ''dameskransje''. Di e término aki a surgi e nòmber ''Kranshi'', ku despues a keda asosiá ku e edifisio.<ref name="Nomber">[https://gobiernu.cw/gob-newsletter-edishon1/ Kranshi, di unda e nomber ei a bin?], gobiernu.cw</ref><ref>{{citeer web|titel=Eendracht maakt Macht|werk=[[Amigoe]]|datum=1911-12-09|bezochtdatum=2026-09-03|via=Delpher.nl|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280051:mpeg21:p003}}</ref><ref name=:"5">{{citeer web|titel=Groep Ned. Antillen VAN HET ALGEMEEN NEDERLANDSCH VERBOND|werk=[[Amigoe]]|datum=1929-02-09|bezochtdatum=2026-09-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280778:mpeg21:p003}}</ref> E edifisio tabatin diferente uso durante su historia. Den e promé parti di [[siglo 20|siglo binti]], e tabata sirbi pa enkuentronan di komunidat protestant, i durante un periodo tambe komo iglesia reformá. Despues e edifisio a wòrdu usa pa diferente aktividat kultural i sosial, inkluyendo Cultureel Centrum Curaçao, sede di sindikato i sitio pa reunion i presentashonnan.<ref name="Nomber"/><ref>[https://www.landhuiskranshi.com/geschiedenis/ Geschiedenis], landhuiskranshi.com</ref> == Vínkulo ku Registro Sivil== Rònt di kuminsamentu di añanan 1940, e edifisio a bira sede di Registro Sivil. E servisio aki ta responsabel pa registrashon ofisial di aktonan di nasementu, matrimonio i morto.<ref>[https://gobiernu.cw/ministerionan/maneho-di-gobernashon-planifikashon-i-servisio-publiko/servisio-publiko-kranshi-i-ofisina-di-reibeweis/ Servisio Públiko (Kranshi i Ofisina di Reibeweis)], Gobièrnu di Kòrsou</ref> E presensia di Registro Sivil den e edifisio a hasi ku e nòmber ''Kranshi'', ku originalmente tabata referí na e asosiashon di damanan, a bira estrechamente asosiá ku e servisio gubernamental.<ref name="Nomber"/><ref name=:"5"/> Despues ku Registro Sivil a trasladá alrededor di 1954, e departamento tabata establesé den varios lokalidat, manera na [[Pietermaai]] i [[Skalo]]. A pesar di e trasladonan, e nòmber ''Kranshi'' a keda den uso pa referí na Registro Sivil, i e edifisio original na Curaçaostraat a bira konosí komo ''Kranshi Bieu''.<ref>{{citeer web|titel=Basis-cursus over de cooperatie|werk=[[Amigoe]]|datum=1978-05-31|bezochtdatum=2026-09-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639308:mpeg21:p002}}</ref><ref>{{citeer web|titel=Advertentie Cooperativa di Consumo Botica Wilhelmina|werk=[[Amigoe]]|datum=1973-01-15|bezochtdatum=2026-09-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010460312:mpeg21:p010}}<ref></ref><ref>{{citeer web|titel=Advertentie Cooperatieve Spaar- & Credietvereniging Ogem |werk=[[Amigoe]]|datum=1992-07-22|bezochtdatum=2026-09-03|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010644156:mpeg21:p006}}</ref> == Arkitektura== Curaçaostraat 50 ta un edifisio grandi i independiente di un solo piso, ku ta pará un tiki patras di e linia di kaya. E edifisio ta konstruí segun un plan den forma di H.<ref name="Monument">[https://curacaomonuments.org/sites/curacaostraat-50/ Curacaostraat 50], curacaomonuments.org</ref> E karakterístikanan prinsipal di e edifisio ta: *tres dak di tipo [[dak di schouder]] *leishi profilá kontinuo ofer di fachada *fachada prinsipal ku un porta sentral ku lèik, flankeá pa bentana ku lèik *bentana adishonal den e dos ala lateral *renbak grandi tapá ku dos akuedukto den forma di bog patras di e ala pabou.<ref name="Monument"/> E edifisio ta di partikular balor arkitektóniko i kultural pa su tamaño, su plan den forma di H; un forma raro den arkitektura históriko di Kòrsou, i su sistema grandi di kolekshon di awa ku renbak i akueduktonan.<ref name="Monument"/> {{Appendix}} [[Kategoria:Kòrsou]] [[Kategoria:Arkitektura]] [[Kategoria:Monumento protehí]] 2h7nicir140uqudehpwgobieko62khk 202979 202978 2026-09-03T10:39:02Z Kallmemel 14000 /* Arkitektura */ i>similarmente pa 202979 wikitext text/x-wiki {{Variante|c}} {{infobox edificio| variante = c | tipo = [[monumento]] | nomber = Curacaostraat 50 | imagen = Curaçaostraat 50, restoration.png | descripcion = Edifisio bou restorashon na 2023 | nomber2 = Kranshi Bieu | localisa_na = [[Otrobanda]] | luga = [[Willemstad]] | adres = Curacaostraat 50 | pais = {{CUW}} }} '''Curaçaostraat 50''', komunmente konosí komo ''Kranshi Bieu'' òf ''Lanthùis Kranshi'', ta un edifisio monumental den [[Otrobanda]], [[Willemstad]], [[Kòrsou]]. E edifisio ta estrechamente ligá ku historia di e nòmber [[Kranshi]], ku a bira e nòmber komun pa e servisio di e registro sivil na Kòrsou. E edifisio ta registrá komo monumento protehá i ta forma parti di e patrimonio arkitektóniko i históriko di Otrobanda i di sentro históriko di Willemstad.<ref name="UNESCO">[https://whc.unesco.org/document/154358 World Heritage List], [[UNESCO]]</ref> Den [[siglo 21|siglo bintiun]], e edifisio a wòrdu restorá i adaptá pa uso komo akomodashon turístiko bou di e nòmber ''Landhuis Kranshi'', mientras ku su karakter históriko a keda konserbá.<ref name="landhuis">[https://www.landhuiskranshi.com/accommodatie/ Landhuis Kranshi], landhuiskranshi.com</ref> == Historia == E edifisio na Curaçaostraat 50 ta data for di 1873 i originalmente tabata un kas di shon grandi.<ref name="landhuis"/> Na 1899, Marie van den Brink a funda e asosiashon di damanan protestant ''Eendracht maakt macht''. E miembronan tabata reuní den e edifisio pa traha obra di man, entre otro kose, bòrdá i brèi. Den uso popular, e asosiashon tabata konosí komo un ''dameskrans'' òf ''dameskransje''. Di e término aki a surgi e nòmber ''Kranshi'', ku despues a keda asosiá ku e edifisio.<ref name="Nomber">[https://gobiernu.cw/gob-newsletter-edishon1/ Kranshi, di unda e nomber ei a bin?], gobiernu.cw</ref><ref>{{citeer web|titel=Eendracht maakt Macht|werk=[[Amigoe]]|datum=1911-12-09|bezochtdatum=2026-09-03|via=Delpher.nl|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280051:mpeg21:p003}}</ref><ref name=:"5">{{citeer web|titel=Groep Ned. Antillen VAN HET ALGEMEEN NEDERLANDSCH VERBOND|werk=[[Amigoe]]|datum=1929-02-09|bezochtdatum=2026-09-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280778:mpeg21:p003}}</ref> E edifisio tabatin diferente uso durante su historia. Den e promé parti di [[siglo 20|siglo binti]], e tabata sirbi pa enkuentronan di komunidat protestant, i durante un periodo tambe komo iglesia reformá. Despues e edifisio a wòrdu usa pa diferente aktividat kultural i sosial, inkluyendo Cultureel Centrum Curaçao, sede di sindikato i sitio pa reunion i presentashonnan.<ref name="Nomber"/><ref>[https://www.landhuiskranshi.com/geschiedenis/ Geschiedenis], landhuiskranshi.com</ref> == Vínkulo ku Registro Sivil== Rònt di kuminsamentu di añanan 1940, e edifisio a bira sede di Registro Sivil. E servisio aki ta responsabel pa registrashon ofisial di aktonan di nasementu, matrimonio i morto.<ref>[https://gobiernu.cw/ministerionan/maneho-di-gobernashon-planifikashon-i-servisio-publiko/servisio-publiko-kranshi-i-ofisina-di-reibeweis/ Servisio Públiko (Kranshi i Ofisina di Reibeweis)], Gobièrnu di Kòrsou</ref> E presensia di Registro Sivil den e edifisio a hasi ku e nòmber ''Kranshi'', ku originalmente tabata referí na e asosiashon di damanan, a bira estrechamente asosiá ku e servisio gubernamental.<ref name="Nomber"/><ref name=:"5"/> Despues ku Registro Sivil a trasladá alrededor di 1954, e departamento tabata establesé den varios lokalidat, manera na [[Pietermaai]] i [[Skalo]]. A pesar di e trasladonan, e nòmber ''Kranshi'' a keda den uso pa referí na Registro Sivil, i e edifisio original na Curaçaostraat a bira konosí komo ''Kranshi Bieu''.<ref>{{citeer web|titel=Basis-cursus over de cooperatie|werk=[[Amigoe]]|datum=1978-05-31|bezochtdatum=2026-09-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639308:mpeg21:p002}}</ref><ref>{{citeer web|titel=Advertentie Cooperativa di Consumo Botica Wilhelmina|werk=[[Amigoe]]|datum=1973-01-15|bezochtdatum=2026-09-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010460312:mpeg21:p010}}<ref></ref><ref>{{citeer web|titel=Advertentie Cooperatieve Spaar- & Credietvereniging Ogem |werk=[[Amigoe]]|datum=1992-07-22|bezochtdatum=2026-09-03|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010644156:mpeg21:p006}}</ref> == Arkitektura== Curaçaostraat 50 ta un edifisio grandi i independiente di un solo piso, ku ta pará un tiki patras di e linia di kaya. E edifisio ta konstruí segun un plan den forma di H.<ref name="Monument">[https://curacaomonuments.org/sites/curacaostraat-50/ Curacaostraat 50], curacaomonuments.org</ref> E karakterístikanan prinsipal di e edifisio ta: *tres dak di tipo [[dak di schouder]] *leishi profilá kontinuo ofer di fachada *fachada prinsipal ku un porta sentral ku lèik, flankeá pa bentana ku lèik *bentana adishonal den e dos ala lateral *renbak grandi tapá ku dos akuedukto den forma di bog patras di e ala pabou.<ref name="Monument"/> E edifisio ta di partikular balor arkitektóniko i kultural pa su tamaño, su plan den forma di H; un forma raro den arkitektura históriko di Kòrsou, similarmente pa su sistema grandi di kolekshon di awa ku renbak i akueduktonan.<ref name="Monument"/> {{Appendix}} [[Kategoria:Kòrsou]] [[Kategoria:Arkitektura]] [[Kategoria:Monumento protehí]] kri48v1o6e6961bm105r5pyb6sqc1kz 202980 202979 2026-09-03T10:39:29Z Kallmemel 14000 /* Arkitektura */ di>pa ku 202980 wikitext text/x-wiki {{Variante|c}} {{infobox edificio| variante = c | tipo = [[monumento]] | nomber = Curacaostraat 50 | imagen = Curaçaostraat 50, restoration.png | descripcion = Edifisio bou restorashon na 2023 | nomber2 = Kranshi Bieu | localisa_na = [[Otrobanda]] | luga = [[Willemstad]] | adres = Curacaostraat 50 | pais = {{CUW}} }} '''Curaçaostraat 50''', komunmente konosí komo ''Kranshi Bieu'' òf ''Lanthùis Kranshi'', ta un edifisio monumental den [[Otrobanda]], [[Willemstad]], [[Kòrsou]]. E edifisio ta estrechamente ligá ku historia di e nòmber [[Kranshi]], ku a bira e nòmber komun pa e servisio di e registro sivil na Kòrsou. E edifisio ta registrá komo monumento protehá i ta forma parti di e patrimonio arkitektóniko i históriko di Otrobanda i di sentro históriko di Willemstad.<ref name="UNESCO">[https://whc.unesco.org/document/154358 World Heritage List], [[UNESCO]]</ref> Den [[siglo 21|siglo bintiun]], e edifisio a wòrdu restorá i adaptá pa uso komo akomodashon turístiko bou di e nòmber ''Landhuis Kranshi'', mientras ku su karakter históriko a keda konserbá.<ref name="landhuis">[https://www.landhuiskranshi.com/accommodatie/ Landhuis Kranshi], landhuiskranshi.com</ref> == Historia == E edifisio na Curaçaostraat 50 ta data for di 1873 i originalmente tabata un kas di shon grandi.<ref name="landhuis"/> Na 1899, Marie van den Brink a funda e asosiashon di damanan protestant ''Eendracht maakt macht''. E miembronan tabata reuní den e edifisio pa traha obra di man, entre otro kose, bòrdá i brèi. Den uso popular, e asosiashon tabata konosí komo un ''dameskrans'' òf ''dameskransje''. Di e término aki a surgi e nòmber ''Kranshi'', ku despues a keda asosiá ku e edifisio.<ref name="Nomber">[https://gobiernu.cw/gob-newsletter-edishon1/ Kranshi, di unda e nomber ei a bin?], gobiernu.cw</ref><ref>{{citeer web|titel=Eendracht maakt Macht|werk=[[Amigoe]]|datum=1911-12-09|bezochtdatum=2026-09-03|via=Delpher.nl|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280051:mpeg21:p003}}</ref><ref name=:"5">{{citeer web|titel=Groep Ned. Antillen VAN HET ALGEMEEN NEDERLANDSCH VERBOND|werk=[[Amigoe]]|datum=1929-02-09|bezochtdatum=2026-09-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280778:mpeg21:p003}}</ref> E edifisio tabatin diferente uso durante su historia. Den e promé parti di [[siglo 20|siglo binti]], e tabata sirbi pa enkuentronan di komunidat protestant, i durante un periodo tambe komo iglesia reformá. Despues e edifisio a wòrdu usa pa diferente aktividat kultural i sosial, inkluyendo Cultureel Centrum Curaçao, sede di sindikato i sitio pa reunion i presentashonnan.<ref name="Nomber"/><ref>[https://www.landhuiskranshi.com/geschiedenis/ Geschiedenis], landhuiskranshi.com</ref> == Vínkulo ku Registro Sivil== Rònt di kuminsamentu di añanan 1940, e edifisio a bira sede di Registro Sivil. E servisio aki ta responsabel pa registrashon ofisial di aktonan di nasementu, matrimonio i morto.<ref>[https://gobiernu.cw/ministerionan/maneho-di-gobernashon-planifikashon-i-servisio-publiko/servisio-publiko-kranshi-i-ofisina-di-reibeweis/ Servisio Públiko (Kranshi i Ofisina di Reibeweis)], Gobièrnu di Kòrsou</ref> E presensia di Registro Sivil den e edifisio a hasi ku e nòmber ''Kranshi'', ku originalmente tabata referí na e asosiashon di damanan, a bira estrechamente asosiá ku e servisio gubernamental.<ref name="Nomber"/><ref name=:"5"/> Despues ku Registro Sivil a trasladá alrededor di 1954, e departamento tabata establesé den varios lokalidat, manera na [[Pietermaai]] i [[Skalo]]. A pesar di e trasladonan, e nòmber ''Kranshi'' a keda den uso pa referí na Registro Sivil, i e edifisio original na Curaçaostraat a bira konosí komo ''Kranshi Bieu''.<ref>{{citeer web|titel=Basis-cursus over de cooperatie|werk=[[Amigoe]]|datum=1978-05-31|bezochtdatum=2026-09-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639308:mpeg21:p002}}</ref><ref>{{citeer web|titel=Advertentie Cooperativa di Consumo Botica Wilhelmina|werk=[[Amigoe]]|datum=1973-01-15|bezochtdatum=2026-09-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010460312:mpeg21:p010}}<ref></ref><ref>{{citeer web|titel=Advertentie Cooperatieve Spaar- & Credietvereniging Ogem |werk=[[Amigoe]]|datum=1992-07-22|bezochtdatum=2026-09-03|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010644156:mpeg21:p006}}</ref> == Arkitektura== Curaçaostraat 50 ta un edifisio grandi i independiente di un solo piso, ku ta pará un tiki patras di e linia di kaya. E edifisio ta konstruí segun un plan den forma di H.<ref name="Monument">[https://curacaomonuments.org/sites/curacaostraat-50/ Curacaostraat 50], curacaomonuments.org</ref> E karakterístikanan prinsipal di e edifisio ta: *tres dak di tipo [[dak di schouder]] *leishi profilá kontinuo ofer di fachada *fachada prinsipal ku un porta sentral ku lèik, flankeá pa bentana ku lèik *bentana adishonal den e dos ala lateral *renbak grandi tapá ku dos akuedukto den forma di bog patras di e ala pabou.<ref name="Monument"/> E edifisio ta di partikular balor arkitektóniko i kultural pa su tamaño, su plan den forma di H; un forma raro den arkitektura históriko di Kòrsou, similarmente pa su sistema grandi pa ku kolekshon di awa ku renbak i akueduktonan.<ref name="Monument"/> {{Appendix}} [[Kategoria:Kòrsou]] [[Kategoria:Arkitektura]] [[Kategoria:Monumento protehí]] qfgsa5te73nd1298mtcf12gt8smiwiz