Wikipedia
shiwiki
https://shi.wikipedia.org/wiki/Tasna_Tamzwarut
MediaWiki 1.47.0-wmf.16
first-letter
Midya
Amẓli
Amsawal
Asmras
Amsawal n usmras
Wikipidya
Amsawal n Wikipidya
Afaylu
Amsawal n ufaylu
MidyaWiki
Amsawal n MidyaWiki
Talɣa
Amsawal n talɣa
Tiwisi
Amsawal n twisi
Taggayt
Amsawal n taggayt
Aggur
Amsawal n waggur
TimedText
TimedText talk
Module
Discussion module
Event
Event talk
Tagldit n Brusya
0
15111
78772
73125
2026-08-25T19:17:20Z
InternetArchiveBot
82
Add 1 book for [[en:Wikipedia:Verifiability|verifiability]] (20260825)) #IABot (v2.0.9.5) ([[User:GreenC bot|GreenC bot]]
78772
wikitext
text/x-wiki
{{Databox|en=The kingdom of Brussia}}
'''Tagldit n''' '''Brusya''' (s [[Tutlayt Talimant|Talimant]]: ''Königreich Preußen'', {{IPA|de|ˈkøːnɪkʁaɪç ˈpʁɔʏsn̩|pron}}) tga yat tmazirt tajrmanit tkka tt inn sɣ usggʷas n 1701 ar 1918.<ref name=":0">Marriott, J. A. R., and Charles Grant Robertson. ''The Evolution of Prussia, the Making of an Empire''. Rev. ed. Oxford: Clarendon Press, 1946.</ref> illa dars yan ufus ɣ tamunt n Lalman ɣ usggʷas n 1871, tg yat tmazirt imqqurn (mqqurt) ɣ tmnukda tajrmant ar anfassay nns ɣ 1918.<ref name=":0" />. mqqar d tiwi ism nns sɣ tsga n Brusya, tili tmazirt ad ɣ tmargrafit n brandrburg. Tg tmaẓunt nns tɣrmt n [[Birlin]].<ref>{{Bdr adlis |last=Wilson |first=James |url=https://doi.org/10.5962/bhl.title.9119 |title=An introduction to the natural history of fishes : being the article "Ichthyology," from ... the Encyclopædia Britannica / by James Wilson |date=1838 |publisher=Adam and Charles Black, [et al.] |location=Edinburgh, etc}}</ref> Tɣʷi mad iggutn ɣ ugafa n lalman n ɣassad d utaram n Bulanḍa.
Igldan n Brusya kkan d tigmmi n Huhntsulrn. Yiwrri d uzddal n Brandnburg-Brusya lli izwurn tagldit iga yan udwas amknas ijfan ɣ wussan n ugllid Fridirik Wilyam, anfran n Brandnburg, ittyawssan yadlli s wassaɣ n "unfran imqqurn".<ref>{{Bdr adlis |last=Kelsen |first=Hans |title=The law of the United Nations: a critical analysis of its fundamental problems. With supplement |url=https://archive.org/details/lawofunitednatio0000kels |date=2011 |publisher=The Lawbbok Exchange, LTD |isbn=978-1-58477-077-0 |edition=Repr. The Lawbook Exchange ed |location=Clark, N.J}}</ref><ref>{{Bdr adlis |last=Danilovic |first=Vesna |url=https://doi.org/10.3998/mpub.16953 |title=When the Stakes Are High |date=2002 |publisher=University of Michigan Press |isbn=978-0-472-11287-6 |location=Ann Arbor, MI}}</ref><ref>{{Bdr aɣmis |last=Scott |first=H.M. |date=1994-10-01 |title=Aping the Great Powers: Frederick the Great and the Defence of Prussia's International Position 1763-86 |url=https://doi.org/10.1177/026635549401200302 |journal=German History |volume=12 |issue=3 |pages=286–307 |doi=10.1177/026635549401200302 |issn=0266-3554}}</ref> Sɣ lliɣ nit tga tgldit, Brusya tmmaɣ ad trnu ɣ udwas nns, slawan akkʷ kud as inbḍ Fridirik wis II "Amagʷr".<ref>{{Citation |last=Börsch-Supan |first=Helmut |title=Frederick [Friedrich] II [Frederick the Great], King of Prussia |date=2003 |work=Oxford Art Online |url=https://doi.org/10.1093/oao/9781884446054.013.90000373085 |access-date=2025-04-20 |publisher=Oxford University Press |isbn=978-1-884446-05-4}}</ref> Iga Fridirik d amagʷr yan ɣ imzwarn ɣ ussnti n imnɣitn n "Sa Isggasn" (1756-1763). ibdd mnid i Nnmsa d Rusya d Fransa d Swid, ig ɣ Brusya tad kullu ikkan f tmizar tijrmaniyn, tkka tt inn Brusya tra ad tsmun timizar akkʷ n ijmann (aysilad tin Swisra) ddaw tnbaḍt nns.
== Tisaɣulin ==
t0vek1nj8or6ub21hejdti9ryo2d80r
Umiy n Gilgamic
0
15182
78770
75956
2026-08-25T19:16:06Z
InternetArchiveBot
82
Add 1 book for [[en:Wikipedia:Verifiability|verifiability]] (20260825)) #IABot (v2.0.9.5) ([[User:GreenC bot|GreenC bot]]
78770
wikitext
text/x-wiki
{{Databox|en=Epic of Gilgamesh}}
'''Umiy n Gilgamic''' iga yat tnḍḍamt zɣ [[Misubutamya tazaykut]]. Ibda umzruy asklan n Gilgamic s smmust tnḍḍamin tisumaritin f Gilgamic (ttyawɣrant yadlli s "Bilgams"),<ref>{{Cite journal |last=Rubio |first=Gonzalo |date=January 2012 |title=Reading Sumerian Names, II: Gilgameš |url=https://www.journals.uchicago.edu/doi/10.5615/jcunestud.64.0003 |journal=Journal of Cuneiform Studies |language=en |volume=64 |issue=1 |pages=3–16 |doi=10.5615/jcunestud.64.0003 |issn=0022-0256}}</ref> agllid n Uruk, kra gisnt urrint s twja tiss kraḍt n Uṛ (attayn n 2100 dat [[Ɛisa|Σisa]]). Ttussmrasnt sul tullisin ad bḍanin ɣ tuskra n yan wumiy imunn ɣ Akkadyan. Tunɣilt tamzwarut injmn ɣ wumiy ad imunn, tettussan s tunɣilt "Tababilt Tazaykut", turri s tsuta tiss 18 dat [[Ɛisa|Σisa]] d tazwart nns nit ad tla s uzwl, ''Shūtur eli sharrī'' (“Azgar n Yigladn Yaḍnin Akk”). Aɣar yan mnnawt tlluḥin ka ad gisnt injmn. Tggʷra as tunɣilt Tamaddudt Tababilt nna ismun ''Sîn-lēgi-unninni'' lli yurrin s kra n uzmz gr tsutiwin tiss 13 d tiss 10 dat Σisa lli izwarn s ''Sha naqba īmuru'' ("Walli iẓṛan asa", nɣ d "Walli iẓṛṛan aynna ur ittussann").
Mad yaẓn i snat tkṛaḍin ɣ tunɣilt ad imqqurn ad ittyafan gis snat d mrawt talluḥin.
[[Afaylu:British_Museum_Flood_Tablet.jpg|gauche|vignette]]
Ar yaddr ugzzum amzwaru tullist n Gilgamic lli igan agllid n Uṛuk d Inkidu, yan urgaz iḍuẓn (izdɣ ɣ tagant) ɣnan t nɣ d snulfan t wakucn fad ad isbidd asrfufn lli izzray Gilgamic ayt Uṛuk. Tagara iga sul Inkidu anɣram ḍaṛat tuskra nns n tayri d [[Camxat]], immuddu ilmma s Uṛuk, ɣilli ɣ inya Gilgamic ɣ tnyut n udwas. Mqqar t inra Gilgamic, rad sul gin imddukkal. Rad skrn amuddu n sḍiṣ wussan s Tagant n Yidgl, ɣilli ɣ rad nɣin anḍaf nns, [[Humbaba]], bbin ilmma Tidglt Tafuẓaṛt. Rad nn srsn tazn [[Σictar]] tayuct Azgr n Ignwan fad ad ismrrt Gilgamic. Rad inɣ Gilgamic d Inkidu Azgr n Ignwan, lkun Σictar, ɣ akud ann a rad ɣtsn wakucn ad nɣin Inkidu t tmaḍunt ixʷcnn.
Ɣ ugzzum wiss sin ɣ wumiy, tsrg tguḍi d twda lli yumẓn Gilgamic ḍarat tmttant n Inkidu ad yamẓ aɣaras iɣzzifn fad ad yafi asafar n tudrt tamɣlalt. Ɣ tgara, rad immiqqir d [[Utnabictim]], nna nttan d tldni nns slaɣ nttnin ka ad injmn i ungay da d uznn wakucn. Rad ilmd Gilgamic zɣ dar Utnabictim: "Tudrt lli s ar tisggilt, ur sar tt tufit. Acku lliɣ ɣnan wakucn amddnu, gan tmttant d wamur nns, ajjin tudrt gr yifassn nns nttnin".<ref name="Mesopotamia: The Good Life">{{Cite book |last=Thrower |first=James |title=The Alternative Tradition: A Study of Unbelief in the Ancient World |url=https://archive.org/details/alternativetradi0000thro_u6l5 |date=1980 |publisher=Mouton Publishers |location=The Hague, The Netherlands}}</ref><ref>{{Cite book |last=Frankfort |first=Henri |title=Before Philosophy: The Intellectual Adventure of Ancient Man, an essay on speculative thought in the ancient near East |date=1974 |publisher=Penguin |page=226 |chapter=Chapter VII: Mesopotamia: The Good Life |oclc=225040700 |orig-year=1949}}</ref>
Ittyagaz wumiy ad is iga tawuri tamssrslt n tullisin n id bu tulɣa swa ɣ usgd nɣ d ɣ tmyurt, d Gilgamic a rad ig azagʷz n id bu tulɣa ggʷranin zun d [[Iraql]] nɣ Hiraklis d wumiy s yixf nns ad igan tirslt tamzwarut n tullisn n Humṛ.<ref>{{cite book |last=Temple |first=Robert |title=He who saw everything: a verse translation of the Epic of Gilgamesh |pages=viii–ix |date=1991 |publisher=Random Century Group Ltd}}</ref> Ittsuɣal wumiy ad s mnnawt tutlayin ig ula tullist n mnnawt twuriwin tifantazikin.
== Tisaɣulin ==
gbgfv9bzwsdz7hsvm6cycvasfwgik32
Maya Catzmilr
0
15269
78771
78507
2026-08-25T19:16:51Z
InternetArchiveBot
82
Add 3 books for [[en:Wikipedia:Verifiability|verifiability]] (20260825)) #IABot (v2.0.9.5) ([[User:GreenC bot|GreenC bot]]
78771
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
Tga Maya Catzmilr yat tmszruyt nna mi ẓlint twuriwin tikadimiyin s yigr n [[Amzruy adamsan|umzruy adamsan]] n [[Amaḍal Amuslm|umaḍal anslm]]. Taɣul tga [[Tiddukkla n Wamun Agldan n Kanada|Tamddakkʷlt n Wamun Agldan n Kanada]] ɣ 2003.<ref>{{Cite web |date=May 4, 2018 |title=Professor influences public policy on global issues such as women's status in the Middle East |url=https://ontariosuniversities.ca/stories/women-status-middle-east |access-date=2020-12-24 |publisher=[[Council of Ontario Universities]] |language=en}}</ref> Tuwi taḍukṭuṛat (PhD) nns zɣ tsdawit n 1973, tg tamassant tanzruft ɣ [[Institute for Advanced Study]] ɣ 1992.<ref>{{Cite web |date=2019-12-09 |title=Maya Shatzmiller |url=https://www.ias.edu/scholars/maya-shatzmiller |access-date=2020-12-24 |publisher=[[Institute for Advanced Study]] |language=en}}</ref> Tga Ctazmilr taslmadt n umzruy ɣ [[Tasdawit n Untaryu tutrimt|Tsdawit n Untaryu tutrimt]].<ref>{{Cite web |title=Maya Shatzmiller |url=http://www.history.uwo.ca/people/faculty/shatzmiller.html |access-date=2020-12-24 |publisher=[[University of Western Ontario]] |language=en}}</ref>
Tuẓm Catzmilr tannayin n Timur Kuran acku, ɣ tannayt nns, tiwwuriwin tikadimiyn nns ar akkant gar tawlaft f Lislam, macc ur ar d sbayannt maxx aylliɣ mrnt kra n tmizar tinslmin ɣ imukrisn idmsann.<ref>{{cite news |last1=Cambanis |first1=Thanassis |date=July 1, 2012 |title=The economic toll of Islamic law |url=https://www.bostonglobe.com/ideas/2012/06/30/the-economic-toll-islamic-law/AemXKKchFlKatsiwsaK5BJ/story.html |access-date=December 24, 2020 |work=[[The Boston Globe]]}}</ref>
== Tiẓṛigin ==
* {{Bdr adlis |last=Shatzmiller |first=Maya. |title=L'historiographie mérinide : Ibn Khaldūn et ses contemporains |url=https://archive.org/details/bwb_W9-CRK-809 |date=1982 |publisher=[[Brill Publishers|Brill]] |isbn=90-04-06759-0 |language=fr |oclc=9340971}}
* {{Bdr adlis |last=Shatzmiller |first=Maya |title=Labour in the Medieval Islamic World |publisher=[[Brill Publishers|Brill]] |year=1994 |isbn=90-04-09896-8 |oclc=28256504}}
* {{Bdr adlis |last=Shatzmiller |first=Maya |title=The Berbers and the Islamic State: The Marīnid Experience in Pre-Protectorate Morocco |url=https://archive.org/details/berbersislamicst0000scha |date=1999 |publisher=Markus Wiener Publishers |isbn=1-55876-209-4 |oclc=42476115}}
* {{Bdr adlis |last=Shatzmiller |first=Maya |title=Her Day in Court: Women's Property Rights in Fifteenth-Century Granada |url=https://archive.org/details/herdayincourtwom0000shat |publisher=[[Harvard University Press]] |year=2007 |isbn=978-0-674-02501-1 |oclc=156229693}}
== Tisaɣulin ==
{{Tisaɣulin}}{{Tisaɣulin}}
== Isɣwan ibṛṛann ==
* [https://web.archive.org/web/20250515224841/https://www.history.uwo.ca/people/faculty/shatzmiller.html Profile] at the University of Western Ontario
* Tiẓṛigin n [https://scholar.google.com/citations?user=jXFPDlcAAAAJ Maya Catzmilr] ɣ [[Google Scholar]]
[[Taggayt:Mddn ddrnin]]
[[Taggayt:Imszruyn idmsann]]
[[Taggayt:Imszruyn]]
nwdo2vp076qtfncfxns8u9q7ku9qs2b
Aḥmad Ṣṣfriwi
0
15301
78769
77127
2026-08-25T19:15:44Z
InternetArchiveBot
82
Add 1 book for [[en:Wikipedia:Verifiability|verifiability]] (20260825)) #IABot (v2.0.9.5) ([[User:GreenC bot|GreenC bot]]
78769
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Aḥmad Ṣṣfriwi''' ({{Langx|fr|Ahmed Sefrioui|label=[[Tutlayt Tafransist|Tafṛansist]]}}; {{Langx|ar|أحمد الصفريوي|label=[[Tutlayt_Taɛṛabt|taɛṛabt]]}}), ar as ttinin {{ill|Byir Luti|fr|Pierre Loti|lt=Luti}} Amɣribi,<ref name="Universalis">{{Bdr awib |last=Universalis |first=Encyclopædia |title=Biographie d'AHMED SEFRIOUI (1915-2004) |url=https://www.universalis.fr/encyclopedie/ahmed-sefrioui/ |access-date=2025-06-14 |website=Encyclopædia Universalis |language=fr-FR}}</ref> ilul ɣ Fas ɣ 1915, immt ɣ Ṛṛbaṭ 2004. Ar ittunna mas d Aḥmad Ṣṣfriwi ad igan amara amɣribi amzwaru s [[Tutlayt Tafransist|tutlayt Tafṛansist]], dat n umara aṭanjawi [[Ɛbdlqadr Ccaṭ]] s udlis nns "{{Langx|fr|Le chapelet d'ambre|label=none}}". Aya da t ittnakaṛ umaẓam [[Aḥmad Lftuḥ]] acku iffɣ d wungal n Ṣṣfriwi ɣ 1949, lliɣ yad tzri 17 n usggʷas f tẓṛigt n wungal "{{Langx|fr|Mosaïques ternies|links=no|label=none|italic=yes}}" n Ɛbdlqadr Ccaṭ lli yara ɣ 1930, tffɣ d ɣ [[Bariz]] ɣ usggʷas n 1932.<ref name=":0">{{Bdr awib |title=أحمد الفتوح للاتحاد الاشتراكي: الصفريوي لم يكن أول كاتب رواية مغربي بالفرنسية .. و النقد مطالب بتصحيح نظرته |url=https://www.maghress.com/alittihad/126752 |access-date=2025-06-14 |website=مغرس}}</ref>
== Tudrt Tazzulant ==
Iga yan umara amɣribi wala istawhmman. Ilul ɣ 1915 ɣ tmdint n [[Fas]]. Imarawn nns gan [[Imaziɣn]] sɣ [[Aṭlas Anammas|waṭlas anammas]].<ref>{{Bdr adlis |last=Jay |first=Salim |title=Dictionnaire des écrivains marocains |url=https://archive.org/details/dictionnairedese0000jays |date=2005 |publisher=EDDIF |isbn=978-9981-09-111-5 |location=Casablanca |pages=[https://archive.org/details/dictionnairedese0000jays/page/320 320]}}</ref> Inkr d ɣ tmdint taqburt nna d bahra ittbayann ɣ tugt n twuriwin nns. Ibda tudrt nns tazzulant wan unɣmas aɛrrim ɣ tkuyast n "{{Langx|fr|L'Action du peuple|label=none|italic=yes}}", ilmma rad ittara imnnitn imzrayn, fadd rad ig imḥḍi n "Tsnniɣt n Ḍḍuḥa".<ref>{{Bdr awib |date=1994-08-11 |title=Ahmed Sefrioui ouvre sa boîte à merveilles |url=https://www.leconomiste.com/article/ahmed-sefrioui-ouvre-sa-boite-merveilles |access-date=2025-06-14 |website=L'Economiste |language=fr}}</ref> Ḍaṛat n 1938, ixdm ɣ mnnawt tmssugurin tunbiḍin n tdlsa, asgmi d tmallayt ɣ tmaẓunt tamɣribit [[Ṛṛbaṭ]].
Ifsr ungal nns amzwaru s uzwl "{{Langx|fr|Le Chapelet d'ambre|label=none}}" ɣ 1949, yawi sis [[Tasmɣurt Mqqurn n Lmɣrib i Tskla]], ig amɣribi amzwaru ad tt yawi. Immut ɣ Ṛṛbaṭ ɣ 2004 s uwtay izzgrn 89 n usggʷas, ittumḍal ɣ usmḍl n Ccuhada n Ṛṛbaṭ.<ref>{{Bdr adlis |url=https://www.worldcat.org/title/ocm49952113 |title=Encyclopedia of African literature |date=2003 |publisher=Routledge |isbn=978-0-415-23019-3 |editor-last=Gikandi |editor-first=Simon |location=London ; New York |pages=677 |oclc=ocm49952113}}</ref><ref>{{Bdr awib |last=ALM |date=2004-02-26 |title=Ahmed Sefrioui meurt dans l’indifférence |url=https://aujourdhui.ma/societe/ahmed-sefrioui-meurt-dans-lindifference-9841 |access-date=2025-06-14 |website=Aujourd'hui le Maroc |language=fr-FR}}</ref>
== Tismɣurin ==
Tismɣurin da yuwi:<ref>{{Bdr inɣmisn |title=أحمد الصفريوي {{!}} جائزة كتارا للرواية العربية |url=http://www.kataranovels.com/novelist/%D8%A3%D8%AD%D9%85%D8%AF-%D8%A7%D9%84%D8%B5%D9%81%D8%B1%D9%8A%D9%88%D9%8A/ |archive-url=https://web.archive.org/web/20190822191558/http://www.kataranovels.com/novelist/%D8%A3%D8%AD%D9%85%D8%AF-%D8%A7%D9%84%D8%B5%D9%81%D8%B1%D9%8A%D9%88%D9%8A/ |archive-date=2019-08-22 |access-date=2025-06-14 |work=جائزة كتارا للرواية العربية |language=ar-AR}}</ref>
* Tasmɣurt Mqqurn n Lmɣrib i Tskla s wungal "Le Chapelet d'ambre".
* Tasmɣurt n unssixf n tgduda Tafṛansist ɣ usggʷas n 1953.
* Tasmɣurt n Marsulin Jirun zɣ dar [[Takadimt Tafṛansist|Tkadimt Tafṛansist]] ɣ usggʷas n 1949.
* Tasmɣurt n Ktar i wungal Aɛṛab smmus isggʷasn nnḍfrnin.
== Tiwuriwin nns ==
* {{Bdr adlis |url=https://books.google.com/books?id=wRShni28LWoC |title=Le chapelet d'ambre |date=1949 |publisher=Julliard |language=fr}}
* {{Bdr adlis |url=https://books.google.com/books?vid=ISBN9782020011570 |title=La Boite A Merveilles |date=1954 |publisher=Seuil |isbn=978-2-02-001157-0 |language=fr}}
* {{Bdr adlis |url=https://books.google.com/books?id=uypJ0QEACAAJ&hl=shi |title=La maison de servitude |date=1973 |isbn=978-2-02-004834-7 |language=fr}}
* {{Bdr adlis |url=https://books.google.com/books?id=yrTDVv4DHNAC&hl=shi |title=Le jardin des sortilèges ou le parfum des légendes |date=1989-01-01 |publisher=Editions L'Harmattan |isbn=978-2-296-18526-5 |language=fr}}
== Tisuɣal ==
{{Tisaɣulin|2}}
[[Taggayt:Timttanin n 2004]]
[[Taggayt:Imaran Imaziɣn]]
[[Taggayt:Mddn zɣ Fas]]
2p99jy8t5spiqvccak4ea8cmu082vfq