Wikisource
sourceswiki
https://wikisource.org/wiki/Wikisource:Main_Page
MediaWiki 1.47.0-wmf.18
first-letter
Media
Special
Talk
User
User talk
Wikisource
Wikisource talk
File
File talk
MediaWiki
MediaWiki talk
Template
Template talk
Help
Help talk
Category
Category talk
Page
Page talk
Index
Index talk
Author
Author talk
TimedText
TimedText talk
Module
Module talk
Translations
Translations talk
Bornemann: Plattdeutsche Gedichte/Mein Wunsch
0
67176
1362367
248589
2026-09-04T14:50:25Z
~2026-46022-07
994470
1362367
wikitext
text/x-wiki
{{Kapittel|WARK=Bornemann: Plattdeutsche Gedichte|VÖRIG=Die Kartoffeln|NAKAMEN=Der Stein aus dem Monde}}
{{korrekturleest|nee}}
<poem>
{{Initiaal|W}}er kann mie, wat ick wünsch erfüll'n?
Wer legt de Hand woll dran?
Wer hät doato den Sinn, den Will'n?
Den träd ick biddend an.
Klein is mien Wunsch, un doch so groot,
So schweerlich to erring':
Un doch sök ick nich Öäberfloot,
Nich Rang, nich Ehrending'.
Mien Wunsch is: up de Middelstroat
(Dät will ick trülich seng'n,)
Nich allto hoch, nich allto quoat,
Dät Leben hentobreng'n.
{{Sied|019}}Wo Arbeit, still in hillger Pflicht,
Dät däglich Brodt mie gift:
Wat Noth is, ok to'm Unnerricht
Noch vör de Kinner blift.
Vör harter Minschen argen Sinn
Bewoahrt up mienen Gang:
Wer lett dät {{sparrt|groote Glück}} mie finn'?
{{sparrt|Ick bröcht äm ewgen Dank!}}
</poem>
cpy6snzox1a1wofookzcld74svh72ip
Bornemann: Plattdeutsche Gedichte/Der Stein aus dem Monde
0
67177
1362368
248583
2026-09-04T14:57:00Z
~2026-46022-07
994470
1362368
wikitext
text/x-wiki
{{Kapittel|WARK=Bornemann: Plattdeutsche Gedichte|VÖRIG=Mein Wunsch|NAKAMEN=Die Insel Helena}}
{{korrekturleest|nee}}
<poem>
{{Sied|020}}
{{Initiaal|E}}n Kasus ist mie lezt passiert,
Den holl ick woll Vertellenswerth,
Moal wädder sach ick dütlich in:
Ut {{sparrt|all to kloog}} — werd {{sparrt|döämlich}} sin.
Wie rükken schmusiernd uns {{?|d|unleserlich}}e Mütz,
Dohn breet up unsen Grips un Witz,
Wenn wie so lesen, wenn wie hör'n,
Wat {{sparrt|unse Oll'n}} verquaß noch weer'n.
Dät se rümgrübelten blind in:
Wat woll en {{sparrt|rechter Krist}} mücht sin?
Un bruukten män den Spruch to nenn':
Den Bohm sast du an {{sparrt|Frucht}} erkenn'.
Wat schwög' ick lang von {{sparrt|olle Tiet}}!
Wer üm sick hört un üm sick süht,
Begript von sülwst, noch is dät Ding
Nich änners üm en Päperling.
{{Sied|021}}Wie kieken hoch, dörchwöhl'n den Grund,
Un {{sparrt|vör de Näse}} ligt de Hund.
Dät werd sick tügen kloar un hell,
Wenn ick den Kasus nu vertell.
Ick treckte von dät Plögen rin
As schon de Stär'n am Himmel stünn':
Doa flog den Oß wat an dät Höär'n,
Mien Oß däh ossig sick verfär'n <ref name="*">Verfähren: etwas gefährlich halten und bezeichnet im Plattdeutschen das hochdeutsche: erschrekken.</ref>.
Ick denk: wer Düwel schmitt denn doa?
Seh kenen Minschen wiet noch noah —
Ick grabbel rüm — doa ligt en Steen —
Den wist du moal to Huus' besehn.
De Steen was all en hübscher Kluut.
Sach glinsterig, schwart bröcklich ut.
Potz Velten! — feel so gliek mie in:
Dät mag woll goar en {{sparrt|Moandsteen}} sin!
{{Sied|022}}Et was nu justement de Tiet
Wo vöäle hochstudeerte Lüd,
Biem Eddelmann den Grips sick mät'n,
Vör allen öäber düchtig frät'n.
Allbott den Achten im August,
(T'is midden in de Hundsdoag just)
Stell'n se tosamm sick richtig in,
Dät se den {{sparrt|Witten-Steen}} ersinn'.
Mänchmoal list Ener ok wat vöär;
De Ännern, sitten denn drüm her,
Bedächtig stütten se dät Kinn,
{{sparrt|Hohgappen, nikken, schloapen}} in.
De {{sparrt|Eene}} — söcht de Stären sick
Am hogen Himmel Stück vör Stück:
Den Quark {{sparrt|hier unnen}}, kennt he knapp,
Hölt {{sparrt|schwarte Seep}} — vör Kinnerpapp.
De {{sparrt|Änner}} — huckt bie Fü'r un Flamm,
Schmoolt Tüg von änner, Tüg tosamm:
Doch word en {{sparrt|Hecht-Oog}} lezt den Keerl
Moal anschmärt vör'n unriepe Peerl.
{{Sied|023}}De {{sparrt|Dritte}} — räkt mit {{Antiqua in Fraktur|a plus b}}
De Flokken ut fällt grooter Schnee.
Man {{sparrt|een}} Exempel werd äm schwoar:
Wat he {{sparrt|verdeent}} un {{sparrt|brukt}} in't Joahr.
En {{sparrt|Veerter}} — sprikt von Oadam an
De Sproaken all — dät is en Mann!
{{sparrt|Dütsch}} — kümmt nich öäber siene Tung,
Dät sprikt jo jeder Stroaten-Jung.
Von sonnen hochstudeerten Stamm
Koam'n se bie Dutzenden tosamm,
Un zanken sick üm Kaisers Boart
So recht up Kettelflikker Oart.
Ick nam den Steen un wees' en vöär:
Wie Wülwe feel'n se dröäber her.
Ick mußt vertell'n woll fäftigmoal:
Wie? wo? wenn? wat? — de Steen kam doal.
T'is hitzig nu drup los gegoahn,
Se leeten Ät'n un Drinken stoahn.
En jeder kroamte sien Latin,
Woll klöger as de Ännern sin.
{{Sied|024}}Ick heb den Upstand goot benuzt,
Mänch Glas von hinnen utgepuzt:
Se merkten öäber bald den Paß
Un heel'n de Hand nu up dät Glas.
As jeder denn mit Kopp un Stütz
Har von sick geben sienen Witz,
Bin ick denn ok mit mienen Kroam
Eenfältiglich to Marcht gekoam.
Ick sprack: — Jie hem geschwögt genoog
Herr {{sparrt|Lehmker}} — un Herr {{sparrt|Fiddel-Jooch}},
Herr {{sparrt|Mathes Oß}} — Herr {{sparrt|Casper Drohm}}: <ref name="**">Der gemeine Mann faßt Worte und Benennungen aus fremden Sprachen, nur nach dem Ohrklang auf, und sucht nun deutsche Formen solchen Worten anzupassen, wobey nicht selten, wahrscheinlich mehr zufällig als absichtlich, Witzspiele sich zeigen. So verdeutscht er sich aus {{Antiqua in Fraktur|castrum doloris}}, einen {{sparrt|Casper Lorenz}}: aus Backalaureus, einen {{sparrt|Bakkelars}} etc. In ähnlicher Art hat sich hier ganz treuherzig unser Bauersmann, aus Chemiker, einen {{sparrt|Lehmker}}: aus Philolog, einen {{sparrt|Fiddel-Jochen}}: aus Magister Matheseos, einen {{sparrt|Mathees Oß}}: aus Astronom, einen {{sparrt|Casper Drohm}}, gebildet.</ref>
Därf ick to Woort zund ok moal koam?
{{Sied|025}}Socht Mäncher sienen Esel up
Un satt mit beide Külen drup.
En Buur is keen studeerter Mann,
Kikt alles män mit {{sparrt|Eenfalt}} an.
Doch erst bidd ick mie ut vör all'n,
Nich blaffig mie in't Woort to fall'n:
To {{sparrt|schimpen}} nich, as jie gedoah'n,
Un {{sparrt|Düwels Lache}} uptoschloan.
Wenn jeder fründlich, schlicht un recht
Besunnen siene Meinung segt,
Nich obsternoat steit up den Kopp,
Krigt bald 'ne Sach den rechten Propp.
Ick weet, jie {{sparrt|räken}} hochgeschickt:
(De {{sparrt|Mathees Oß}}, hät fründlich nickt.)
Seht Äppel in den Moand am Bohm:
(Jizt schmusterte de {{sparrt|Casper Drohm}}.)
Doch wat im Weeg ju hüpig steit,
Is just de {{sparrt|Hochgelahrsoamkeit}}:
Doa werd, wat mänchmoal schon gescheh'n,
De Wald vör Böhme nich geseh'n.
{{Sied|026}}„{{sparrt|De Steen weer ut den Moand gekoam?}}“
Den Keerdel mücht ick kenn' mit Noam,
Dem sönne Forsch in Knoaken sitt,
Dät he vöäl Dusend Mielen schmitt!
Wenn't Volk im Moand so schmieten künn,
Topp! — jede Wedde schloag ick in! —
Se klüterten nich mienen Oß,
Up jue Kribbelköpp güng't los.
„{{sparrt|De Steen brännt sülwst sick in de Luft:
„Dät Tüg doato schwemmt as en Duft
„In Wulken rüm, denn kümmt de Flamm,
„Un schmöölt den Grußt to'm Steen tosam.}}
Anhören lett sick dat ganz schön:
So just werd {{sparrt|Lehm}}, to'm {{sparrt|Muersteen}}:
Un ganz natürlich güng et to,
Regeerte sick de Pracher so.
Hier weer män erst moal to probeer'n,
Of {{sparrt|Steengrußt}} sick so fien lett röhr'n,
To stiegen, so wie Woaterduft,
Hoch öäbern Wulken in de Luft.
{{Sied|027}}{{sparrt|T'is alles nischt!}} — Vör olle Tiet,
(Wie schlichtverständge Lüd noch hüt)
Hem se von {{sparrt|Stären-Schnuppen}} sproak'n,
Doa lett sick woll en Versch drut moak'n.
Wat boaben steit, an't Himmelszelt,
As {{sparrt|Lichter}}, is't uns hengestellt;
Will'n jie't nich glöben? — schloagt män drup
Cappittel I, Book Moses up.
En {{sparrt|Docht}} mütt sin in Lamp un Licht:
Wenn nu de Docht en Öäsel <ref name="***">Öäsel — ist nicht übergegangen ins Hochdeutsche; es wird damit die Lichtschnuppe in dem Zustande bezeichnet, wo in der Lichtflamme schon ein glimmender Schnuppenwulst sich gebildet hat, der das Leuchten stört.</ref> krigt,
So werd he puzt, dät is de Schnupp —
Nu sind wie up de Flausen drup.
Sön Stären-Licht, von Waß un Talg,
Is g'wiß en unflätsch grotet Balg,
Un dikker woll as ganz Berlin,
Wät mütt dät nich vör'n Öäsel sin!
{{Sied|028}}Bie {{sparrt|Stroaten-Lampen}}, is et mit
{{sparrt|Dät Putzen}} nich so Bruuk un Sitt.
{{sparrt|Bränn oder nich}} — dät gell't gliek vöäl:
So spoaren se dät düre Öähl.
Am Himmel öäber, un mit Recht,
Puzt immer rüm de Lampen-Knecht.
Werd nu gepuzt, de Flamm gepurrt,
So glitscht woll moal sön Öäsel furt.
Sön Öäsel {{sparrt|glöäst}} <ref name="****">{{sparrt|Glöäst}}, von {{sparrt|glöäsen}}, hat eine Mittelbedeutung zwischen glühen und glimmen.</ref> denn noch en Enn,
Im Runnerfall'n verlöscht he denn,
Wie jeder dät bie Oabendtiet
An alle {{sparrt|Stären-Schnuppen}} süht.
Dät is denn doch woll wißlich woahr,
Sön Öäsel bruukt vöäl Hunnert Joahr,
Ehr he to uns herunner strikt —
(De {{sparrt|Mathees Oß}} — hät wädder nickt.)
{{Sied|029}}Verwittern un verfulen mütt,
Wat nich versteenert, mit de Tiet;
Dät is bie Holt un Knoaken so: —
(Doa nickt de {{sparrt|Lehmker}} fründlich to.)
Kann nu im langen Runnerfall'n
Sön {{sparrt|Öäsel}} sick in {{sparrt|Steen}} verball'n,
So lang't he endlich bie uns an,
As {{sparrt|Steen}} — un fäll't denn wo he kann.
Drüm sind de {{sparrt|Stärenschnuppen-Steen}}
So schmuddlich bröcklich antosehn,
Un fallen män so seltenlich,
Denn {{sparrt|jede Schnupp versteenert nich}}.
Rift ener an den Steen wat hart,
So moakt he sick de Fingern schwart:
Dät kann ok goar nich änners sin,
{{sparrt|Lichtschnuppers}} jucksen ut un in.
Handgrieplich heb ick, wie mie dücht,
De Sach gestellt in't rechte Licht:
Wer richtig mit {{sparrt|Fief Sinne}} süht,
Tritt ok gewiß up miene Siet.
{{Sied|030}}Ick schweeg nu still. De Herren stunn'
Wie Botter an de warme Sunn.
Denn sprack von Hinn', sön dröger Specht:
„De Buur — {{sparrt|up siene Oart}} — hät Recht.”
</poem>
{{References}}
navouroi77i7dccwqg96tgw390dtw1s
Bornemann: Plattdeutsche Gedichte/Die Insel Helena
0
67190
1362369
248619
2026-09-04T15:02:58Z
~2026-46022-07
994470
1362369
wikitext
text/x-wiki
{{Kapittel|WARK=Bornemann: Plattdeutsche Gedichte|VÖRIG=Der Stein aus dem Monde|NAKAMEN=Der Schneider als Scharfrichter}}
{{korrekturleest|nee}}
<poem>
{{Initiaal|pre=„|C}}{{sparrt|orsika:}} — dät is 'ne Insel:
„{{sparrt|Helena:}} — is ok 'ne Insel.
„Insel {{sparrt|Änfang}}, Insel {{sparrt|Enn}}:”
Recht schon! {{sparrt|wenn se'n festholl'n könn'}}.
„Krazt he af: — wo will he blieben?
„Müßt sick boddenlos rüm drieben.”
Allet Ding hät siene Tiet,
{{sparrt|Morgen}} is et nich {{sparrt|wie hüt}}.
„Is vörwoahr zund im Bekehren,
„Lett Französch de Mäkens lehren.”
Will {{sparrt|en Voß belistigen}},
Moakt he lust'ge Männerken.
{{Sied|031}}„Hät nu sülwst sick upgegeben,
„Drüm beschrift he jizt sien Leben.”
Oft schon word en Testement
{{sparrt|Ümgestott}} vör't seelge End.
„Will vom Ruder nischt mehr hören,
„Deit nu schon den {{sparrt|Ploogstert}} föhren.”
I, de Ploogstert is äm doch
Sönne Oart von Ruder noch.
„All sien Anhang is verrunnen,
„Siene Hüüpters sind verschwunnen.”
{{sparrt|Witttert Froaß}} — von wiet un noah
Sind gliek {{sparrt|Uhl}} un {{sparrt|Roaben}} doa.
„Woll bekannt sind siene Thoaten,
„Jede Döär finn't he verschloaten.”
Wenn de {{sparrt|Wulf}} to'm Schoapstall will,
{{sparrt|Unnerscharrt}} he sick den Süll.
„Hört dät Meer män üm sick brummen,
„Is von Wachtschiff rund ümschwummen.”
Hurrah! dörch de Wulken suust
Up den {{sparrt|Mantel}} — Dokter Fuust.
{{Sied|032}}Drüm loat ick dät Ding woll blieben,
Wie {{sparrt|von Elba}} hier to schrieben:
Unnerdeß ick bin doabie,
{{sparrt|Geit he, wie von doa, heidi!}}
Mit dem Allen will ick seggen:
Keener sall sick schloapen legen,
Denn so lang he gapsen kann,
Spinnt un sinnt he Unheil an.
</poem>
6zlmmb2m9svyuabsgpp0sbf47ebbxly
Bornemann: Plattdeutsche Gedichte/Der Schneider als Scharfrichter
0
67191
1362370
248620
2026-09-04T15:06:25Z
~2026-46022-07
994470
1362370
wikitext
text/x-wiki
{{Kapittel|WARK=Bornemann: Plattdeutsche Gedichte|VÖRIG=Die Insel Helena|NAKAMEN=Brautlehren der Jungfer Zehnmalklug}}
{{korrekturleest|nee}}
<poem>
{{Sied|033}}
{{Initiaal|W}}ill moal von en Schnieder-G'sellen
En gefährlich Stück vertellen:
Schnieders könn' keen {{sparrt|Bloot}} nich sehn? —
{{sparrt|Köppe}} leng'n se vör de Been.
De Gesell dacht: — Noadel, Scheere,
Dät gift alles keene Ehre,
{{sparrt|Scharprichter:}} — dät is en Mann,
De Respekt sick moaken kann.
Schlog den Kopp nu män so runner —
Alle Schnieders krieschten: — {{sparrt|Wunner!}}
De {{sparrt|Erschloan was}} — sach so goar
{{sparrt|Ok mit to}} — t'is wißlich woahr.
De Geselle was en Keerdel
Draller as en Plummoos-Queerdel,
Un Scharprichters Dochterkind,
Was in äm vernarrt ganz blind.
{{Sied|034}}{{sparrt|Richter-Scharp}} — woll to dät Brüden
Ehr sien Joawoort nich beschieden,
Erst soll de Geselle goahn
Un en Hals herunner schloan.
Freedlich kam en Mann getoagen,
Sachen öäber Land to droagen,
Kümmt en Stroatenröber an,
Öäberfällt den armen Mann.
Schlog äm grimmig vör den Schnörgel,
Schneet äm dörch de ganze Görgel;
„Du sast mie woll doot hier sin!” —
Nam dät Geld — un leep Busch in.
Un dät Wörgen hät en Möller,
Angesehn von sienen Söller:
Spannte Päer un Woagen an,
Bracht to Stadt den doodgen Mann.
Un de Mann erhoalt sick wädder;
Kennt den Röber; schrewf en nädder;
Word in Ketten bald gelegt:
Was den Röber goar nich recht.
{{Sied|035}}Doch de Dokters — sehr geschikket
Hem se glücklich utgeflikket
Hals un Bräm den armen Mann,
Dät he wädder leben kann.
Un dät Urtel word gesproaken
Öäbern Kopp de Staff äm broaken:
Denn de Röber mußt gestoahn,
Dät sien Will was — {{sparrt|doottoschloan}}.
Wat hät nu Scharprichters Mäken
Den Gesell'n de Bakken sträken,
Dät he jo mit {{sparrt|enen}} Schlump
Säbelte den Kopp vom Rump.
{{sparrt|Schnieders}} — mit un oahne Höcker
Kroopen rut ut äre Löcker,
Flizten noah den Richtplatz hen,
Woaren knapp to bändigen.
Un de Mann, de {{sparrt|dootgeschloagen}} —
Jizt geflickt an Kopp un Kroagen,
Was ganz lustig ok doabie —
Vör sön Glück bedank ick mie.
{{Sied|036}}Was gewaltiglich Getöbe!
Un de {{sparrt|Kopp}} — flog as 'ne Röbe:
Un de {{sparrt|Schnieders}} — hem juchheit!
Un dät {{sparrt|Bruutpoar}} — hät sick freit.
</poem>
reqdthoxfvv1oobj8xv407bvq1ege5g
Template:Center
10
90608
1362429
1034594
2026-09-04T18:36:35Z
Catonif
622571
add class support
1362429
wikitext
text/x-wiki
<div class="tiInherit {{{tc|}}}" style="text-align:center;{{#if:{{{style|}}}|{{{style}}}}}">
{{{1}}}
</div><noinclude>
{{documentation}}
</noinclude>
dkf2chrowm76avk5zcvikqem0f51elf
Index:ᱞᱮᱯᱮᱡ ᱛᱤᱨᱤᱞ.pdf
106
376454
1362750
1358380
2026-09-05T07:13:06Z
ᱤᱧ ᱢᱟᱛᱟᱞ
742656
1362750
proofread-index
text/x-wiki
{{:MediaWiki:Proofreadpage_index_template
|Title=[[ᱞᱮᱯᱮᱡ ᱛᱤᱨᱤᱞ]]
|Language=sat
|Author=ᱜᱚᱝᱜᱟᱫᱷᱚᱨ ᱦᱟᱸᱥᱫᱟ
|Translator=
|Editor=
|Year=2004
|Publisher=
|Address=
|Key=
|Source=pdf
|Image=1
|Progress=T
|Volumes=
|Pages=<pagelist
1=ᱠᱚᱵᱷᱟᱨ
2=ᱠᱚᱯᱤᱨᱟᱭᱤᱴ
3=ᱜᱟᱱᱟᱰᱮ
4=ᱠᱚᱯᱤᱨᱟᱭᱤᱴ
5=ᱜᱟᱱᱟᱰᱮ
6=ᱮᱛᱷᱮᱢ
7=ᱮᱛᱷᱮᱢ
8=ᱫᱚᱥᱟᱨ ᱪᱷᱟᱯᱟ ᱚᱠᱛᱚᱨᱮ
9=ᱫᱚᱥᱟᱨ ᱪᱷᱟᱯᱟ ᱚᱠᱛᱚᱨᱮ
10=ᱩᱱᱩᱫᱩᱜ
11=1
38=26
39=27
101=ᱠᱚᱵᱷᱟᱨ
/>
|Remarks=
|Header=
|Footer=
|Width=
|Css=
}}
[[Category:ᱥᱟᱱᱛᱟᱲᱤ]]
[[Category:ᱥᱟᱱᱛᱟᱲᱤ ᱯᱩᱛᱷᱤ]]
[[Category:ᱞᱮᱯᱮᱡ ᱛᱤᱨᱤᱞ]]
35ohtrl6ai0ayf5o1208fwxiqn1olem
Wikisource:Main Page/मुख्य पृष्ठ/नेपाल भाषा
4
379676
1362394
1358495
2026-09-04T17:27:13Z
Msingh-AN
840927
1362394
wikitext
text/x-wiki
{{Langinfo|new|Nepal Bhasa|Nepal bhasa}}
==Manuscripts in Nepalbhasa scripts Prachalit and Devnagari Script(automatic transcription available)==
* [[Index:AN-PM-05.pdf|Svayambhū Purāṇa-05]]
* [[Index:AN-PM-06.pdf|Vasundharā Devī yā Bākhaṃ-06]]
* [[Index:AN-PM-12.pdf|Madhava Nidana-12]]
* [[Index:AN-PM-13.pdf|Ragmala-13]]
* [[Index:AN-PM-16.pdf|Chanakyasara Samgraha-16]]
* [[Index:AN-PM-17.pdf|Newa Text-17]]
* [[Index:AN-PM-19.pdf|Vetala-19]]
* [[Index:AN-PM-24.pdf|Vetala ya Bakham-24]]
* [[Index:AN-PM-39-Bhajan.pdf|Bhajan-39]]
* [[Index:AN-PM-40-श्री ३ सिङ्वि कारिया नित्य भजन किताप.pdf|श्री ३ सिङ्वि कारिया नित्य भजन किताप-40]]
* [[Index:AN-PM-41-Bhajan.pdf|Bhajan-41]]
* [[Index:AN-PM-42-Bhajan.pdf|Bhajan-42]]
* [[Index:AN-PM-43-Bhajan.pdf|Bhajan-43]]
* [[Index:AN-PM-44-Bhajan.pdf|Bhajan-44]]
* [[Index:AN-PM-45-Bhajan.pdf|Bhajan-45]]
* [[Index:AN-PM-46-स्वस्थानी.pdf|स्वस्थानी-46]]
* [[Index:AN-PM-47-Bhajan.pdf|Bhajan-47]]
* [[Index:AN-PM-48-Bhajan.pdf|Bhajan-48]]
* [[Index:AN-PM-49-Bhajan.pdf|Bhajan-49]]
* [[Index:AN-PM-50-Bhajan.pdf|Bhajan-50]]
* [[Index:AN-PM-51.pdf|Bhajan-51]]
* [[Index:AN-PM-52.pdf|Bhajan-52]]
* [[Index:AN-PM-53.pdf|Bhajan-53]]
* [[Index:AN-PM-54.pdf|Bhajan-54]]
* [[Index:AN-PM-55.pdf|Bhajan-55]]
* [[Index:AN-PM-56.pdf|Bhajan-56]]
* [[Index:AN-PM-57.pdf|Bhajan-57]]
* [[Index:AN-PM-58.pdf|Bhajan-58]]
* [[Index:AN-PM-59.pdf|Bhajan-59]]
* [[Index:AN-PM-60.pdf|Bhajan-60]]
* [[Index:AN-PM-61-Bhajan.pdf|Bhajan-61]]
* [[Index:AN-PM-62-Bhajan.pdf|Bhajan-62]]
* [[Index:AN-PM-63-Bhajan.pdf|Bhajan-63]]
* [[Index:AN-PM-64-Bhajan.pdf|Bhajan-64]]
* [[Index:AN-PM-65-Bhajan.pdf|Bhajan-65]]
* [[Index:AN-PM-66-Bhajan.pdf|Bhajan-66]]
* [[Index:AN-PM-69-Bhajan.pdf|Bhajan-69]]
* [[Index:AN-PM-70-Bhajan.pdf|Bhajan-70]]
* [[Index:AN-PM-71-Bhajan.pdf|Bhajan-71]]
* [[Index:AN-PM-72-Bhajan.pdf|Bhajan-72]]
* [[Index:AN-PM-73-Bhajan.pdf|Bhajan-73]]
* [[Index:AN-PM-74-Bhajan.pdf|Bhajan-74]]
* [[Index:AN-PM-75-Bhajan.pdf|Bhajan-75]]
* [[Index:AN-PM-76-Bhajan.pdf|Bhajan-76]]
* [[Index:AN-PM-77-Bhajan.pdf|Bhajan-77]]
* [[Index:AN-PM-78-स्वस्थानी-1.pdf|स्वस्थानी-78]]
* [[Index:AN-PM-79-Uwacha shree yadab geeta.pdf|Uwacha shree yadab geeta-79]]
==Manuscripts digitized in collaboration with UNESCO ==
* [[Index:AN_87_21_Tara_Sotra.pdf | 21 Tara Sotra-87]]
* [[Index:AN_88_Carya_Git.pdf | Carya git-88]]
* [[Index:AN_89_Pancharakshya_Path.pdf | Pancharakshya Path-89]]
* [[Index:AN_90_Ashtami_Bartha_Katha.pdf | Ashtami Bartha Katha-90]]
* [[Index:AN_91_Amoha_Paas_Lokeshwor_Path.pdf | Amoha Paas Lokeshwor Path-91]]
* [[Index:AN_92_Namsangati.pdf | Namasangati-92]]
* [[Index:AN_93_Mahayan_Sutra.pdf | Mahayan Sutra-93]]
* [[Index:AN_94_Karanya_Biu_Paath.pdf | Karanya Biu Paath-94]]
* [[Index:AN_95_Bali_Raja_Sambodan_Katha.pdf | Bali Raja Sambodan Katha-95]]
* [[Index:AN_96_Debya_Awadan.pdf | Debya Awadan-96]]
* [[Index:AN_97_Uposadh_Badhan.pdf | Uposadh Badhan-97]]
* [[Index:AN_98_Kapisa_Awadan.pdf | Kapisa Awadan-98]]
* [[Index:AN_99_Bichitra_Karni_Awadan.pdf | Bichitra Karni Awadan-99]]
* [[Index:AN_100_KartikandTripurasundariSambad.pdf | Kartik and Tripurasundari Sambad-100]]
* [[Index:AN_101_Basundhara Katha.pdf | Basundhara Katha-101]]
* [[Index:AN 102 Gunakarunamaya Biu.pdf | Gunakarunamaya Biu-102]]
* [[Index:AN 104 Bhajan.pdf | Bhajan-104]]
* [[Index:AN 107 Bhajan.pdf | Bhajan-107]]
* [[Index:Pragyaparamita.pdf | Pragyaparamita-109]]
* [[Index:AN_111_Bhajan_82.pdf | Bhajan-111]]
4jc8d2c9936k7ariudyg7tydtk4d3gw
1362397
1362394
2026-09-04T17:32:47Z
Msingh-AN
840927
1362397
wikitext
text/x-wiki
{{Langinfo|new|Nepal Bhasa|Nepal bhasa}}
==Manuscripts in Nepalbhasa scripts Prachalit and Devnagari Script(automatic transcription available)==
* [[Index:AN-PM-05.pdf|Svayambhū Purāṇa-05]]
* [[Index:AN-PM-06.pdf|Vasundharā Devī yā Bākhaṃ-06]]
* [[Index:AN-PM-12.pdf|Madhava Nidana-12]]
* [[Index:AN-PM-13.pdf|Ragmala-13]]
* [[Index:AN-PM-16.pdf|Chanakyasara Samgraha-16]]
* [[Index:AN-PM-17.pdf|Newa Text-17]]
* [[Index:AN-PM-19.pdf|Vetala-19]]
* [[Index:AN-PM-24.pdf|Vetala ya Bakham-24]]
* [[Index:AN-PM-39-Bhajan.pdf|Bhajan-39]]
* [[Index:AN-PM-40-श्री ३ सिङ्वि कारिया नित्य भजन किताप.pdf|श्री ३ सिङ्वि कारिया नित्य भजन किताप-40]]
* [[Index:AN-PM-41-Bhajan.pdf|Bhajan-41]]
* [[Index:AN-PM-42-Bhajan.pdf|Bhajan-42]]
* [[Index:AN-PM-43-Bhajan.pdf|Bhajan-43]]
* [[Index:AN-PM-44-Bhajan.pdf|Bhajan-44]]
* [[Index:AN-PM-45-Bhajan.pdf|Bhajan-45]]
* [[Index:AN-PM-46-स्वस्थानी.pdf|स्वस्थानी-46]]
* [[Index:AN-PM-47-Bhajan.pdf|Bhajan-47]]
* [[Index:AN-PM-48-Bhajan.pdf|Bhajan-48]]
* [[Index:AN-PM-49-Bhajan.pdf|Bhajan-49]]
* [[Index:AN-PM-50-Bhajan.pdf|Bhajan-50]]
* [[Index:AN-PM-51.pdf|Bhajan-51]]
* [[Index:AN-PM-52.pdf|Bhajan-52]]
* [[Index:AN-PM-53.pdf|Bhajan-53]]
* [[Index:AN-PM-54.pdf|Bhajan-54]]
* [[Index:AN-PM-55.pdf|Bhajan-55]]
* [[Index:AN-PM-56.pdf|Bhajan-56]]
* [[Index:AN-PM-57.pdf|Bhajan-57]]
* [[Index:AN-PM-58.pdf|Bhajan-58]]
* [[Index:AN-PM-59.pdf|Bhajan-59]]
* [[Index:AN-PM-60.pdf|Bhajan-60]]
* [[Index:AN-PM-61-Bhajan.pdf|Bhajan-61]]
* [[Index:AN-PM-62-Bhajan.pdf|Bhajan-62]]
* [[Index:AN-PM-63-Bhajan.pdf|Bhajan-63]]
* [[Index:AN-PM-64-Bhajan.pdf|Bhajan-64]]
* [[Index:AN-PM-65-Bhajan.pdf|Bhajan-65]]
* [[Index:AN-PM-66-Bhajan.pdf|Bhajan-66]]
* [[Index:AN-PM-69-Bhajan.pdf|Bhajan-69]]
* [[Index:AN-PM-70-Bhajan.pdf|Bhajan-70]]
* [[Index:AN-PM-71-Bhajan.pdf|Bhajan-71]]
* [[Index:AN-PM-72-Bhajan.pdf|Bhajan-72]]
* [[Index:AN-PM-73-Bhajan.pdf|Bhajan-73]]
* [[Index:AN-PM-74-Bhajan.pdf|Bhajan-74]]
* [[Index:AN-PM-75-Bhajan.pdf|Bhajan-75]]
* [[Index:AN-PM-76-Bhajan.pdf|Bhajan-76]]
* [[Index:AN-PM-77-Bhajan.pdf|Bhajan-77]]
* [[Index:AN-PM-78-स्वस्थानी-1.pdf|स्वस्थानी-78]]
* [[Index:AN-PM-79-Uwacha shree yadab geeta.pdf|Uwacha shree yadab geeta-79]]
==Manuscripts digitized in collaboration with UNESCO ==
* [[Index:AN_87_21_Tara_Sotra.pdf | 21 Tara Sotra-87]]
* [[Index:AN_88_Carya_Git.pdf | Carya git-88]]
* [[Index:AN_89_Pancharakshya_Path.pdf | Pancharakshya Path-89]]
* [[Index:AN_90_Ashtami_Bartha_Katha.pdf | Ashtami Bartha Katha-90]]
* [[Index:AN_91_Amoha_Paas_Lokeshwor_Path.pdf | Amoha Paas Lokeshwor Path-91]]
* [[Index:AN_92_Namsangati.pdf | Namasangati-92]]
* [[Index:AN_93_Mahayan_Sutra.pdf | Mahayan Sutra-93]]
* [[Index:AN_94_Karanya_Biu_Paath.pdf | Karanya Biu Paath-94]]
* [[Index:AN_95_Bali_Raja_Sambodan_Katha.pdf | Bali Raja Sambodan Katha-95]]
* [[Index:AN_96_Debya_Awadan.pdf | Debya Awadan-96]]
* [[Index:AN_97_Uposadh_Badhan.pdf | Uposadh Badhan-97]]
* [[Index:AN_98_Kapisa_Awadan.pdf | Kapisa Awadan-98]]
* [[Index:AN_99_Bichitra_Karni_Awadan.pdf | Bichitra Karni Awadan-99]]
* [[Index:AN_100_KartikandTripurasundariSambad.pdf | Kartik and Tripurasundari Sambad-100]]
* [[Index:AN_101_Basundhara Katha.pdf | Basundhara Katha-101]]
* [[Index:AN 102 Gunakarunamaya Biu.pdf | Gunakarunamaya Biu-102]]
* [[Index:AN 104 Bhajan.pdf | Bhajan-104]]
* [[Index:AN 107 Bhajan.pdf | Bhajan-107]]
* [[Index:Pragyaparamita.pdf | Pragyaparamita-109]]
* [[Index:AN_111_Bhajan_82.pdf | Bhajan-111]]
* [[Index:AN_112_Bhajan_83.pdf | Bhajan-112]]
svxtmu2gco71m5aka8fvtjzm9bpj69b
1362400
1362397
2026-09-04T17:37:24Z
Msingh-AN
840927
/* Manuscripts digitized in collaboration with UNESCO */
1362400
wikitext
text/x-wiki
{{Langinfo|new|Nepal Bhasa|Nepal bhasa}}
==Manuscripts in Nepalbhasa scripts Prachalit and Devnagari Script(automatic transcription available)==
* [[Index:AN-PM-05.pdf|Svayambhū Purāṇa-05]]
* [[Index:AN-PM-06.pdf|Vasundharā Devī yā Bākhaṃ-06]]
* [[Index:AN-PM-12.pdf|Madhava Nidana-12]]
* [[Index:AN-PM-13.pdf|Ragmala-13]]
* [[Index:AN-PM-16.pdf|Chanakyasara Samgraha-16]]
* [[Index:AN-PM-17.pdf|Newa Text-17]]
* [[Index:AN-PM-19.pdf|Vetala-19]]
* [[Index:AN-PM-24.pdf|Vetala ya Bakham-24]]
* [[Index:AN-PM-39-Bhajan.pdf|Bhajan-39]]
* [[Index:AN-PM-40-श्री ३ सिङ्वि कारिया नित्य भजन किताप.pdf|श्री ३ सिङ्वि कारिया नित्य भजन किताप-40]]
* [[Index:AN-PM-41-Bhajan.pdf|Bhajan-41]]
* [[Index:AN-PM-42-Bhajan.pdf|Bhajan-42]]
* [[Index:AN-PM-43-Bhajan.pdf|Bhajan-43]]
* [[Index:AN-PM-44-Bhajan.pdf|Bhajan-44]]
* [[Index:AN-PM-45-Bhajan.pdf|Bhajan-45]]
* [[Index:AN-PM-46-स्वस्थानी.pdf|स्वस्थानी-46]]
* [[Index:AN-PM-47-Bhajan.pdf|Bhajan-47]]
* [[Index:AN-PM-48-Bhajan.pdf|Bhajan-48]]
* [[Index:AN-PM-49-Bhajan.pdf|Bhajan-49]]
* [[Index:AN-PM-50-Bhajan.pdf|Bhajan-50]]
* [[Index:AN-PM-51.pdf|Bhajan-51]]
* [[Index:AN-PM-52.pdf|Bhajan-52]]
* [[Index:AN-PM-53.pdf|Bhajan-53]]
* [[Index:AN-PM-54.pdf|Bhajan-54]]
* [[Index:AN-PM-55.pdf|Bhajan-55]]
* [[Index:AN-PM-56.pdf|Bhajan-56]]
* [[Index:AN-PM-57.pdf|Bhajan-57]]
* [[Index:AN-PM-58.pdf|Bhajan-58]]
* [[Index:AN-PM-59.pdf|Bhajan-59]]
* [[Index:AN-PM-60.pdf|Bhajan-60]]
* [[Index:AN-PM-61-Bhajan.pdf|Bhajan-61]]
* [[Index:AN-PM-62-Bhajan.pdf|Bhajan-62]]
* [[Index:AN-PM-63-Bhajan.pdf|Bhajan-63]]
* [[Index:AN-PM-64-Bhajan.pdf|Bhajan-64]]
* [[Index:AN-PM-65-Bhajan.pdf|Bhajan-65]]
* [[Index:AN-PM-66-Bhajan.pdf|Bhajan-66]]
* [[Index:AN-PM-69-Bhajan.pdf|Bhajan-69]]
* [[Index:AN-PM-70-Bhajan.pdf|Bhajan-70]]
* [[Index:AN-PM-71-Bhajan.pdf|Bhajan-71]]
* [[Index:AN-PM-72-Bhajan.pdf|Bhajan-72]]
* [[Index:AN-PM-73-Bhajan.pdf|Bhajan-73]]
* [[Index:AN-PM-74-Bhajan.pdf|Bhajan-74]]
* [[Index:AN-PM-75-Bhajan.pdf|Bhajan-75]]
* [[Index:AN-PM-76-Bhajan.pdf|Bhajan-76]]
* [[Index:AN-PM-77-Bhajan.pdf|Bhajan-77]]
* [[Index:AN-PM-78-स्वस्थानी-1.pdf|स्वस्थानी-78]]
* [[Index:AN-PM-79-Uwacha shree yadab geeta.pdf|Uwacha shree yadab geeta-79]]
==Manuscripts digitized in collaboration with UNESCO ==
* [[Index:AN_87_21_Tara_Sotra.pdf | 21 Tara Sotra-87]]
* [[Index:AN_88_Carya_Git.pdf | Carya git-88]]
* [[Index:AN_89_Pancharakshya_Path.pdf | Pancharakshya Path-89]]
* [[Index:AN_90_Ashtami_Bartha_Katha.pdf | Ashtami Bartha Katha-90]]
* [[Index:AN_91_Amoha_Paas_Lokeshwor_Path.pdf | Amoha Paas Lokeshwor Path-91]]
* [[Index:AN_92_Namsangati.pdf | Namasangati-92]]
* [[Index:AN_93_Mahayan_Sutra.pdf | Mahayan Sutra-93]]
* [[Index:AN_94_Karanya_Biu_Paath.pdf | Karanya Biu Paath-94]]
* [[Index:AN_95_Bali_Raja_Sambodan_Katha.pdf | Bali Raja Sambodan Katha-95]]
* [[Index:AN_96_Debya_Awadan.pdf | Debya Awadan-96]]
* [[Index:AN_97_Uposadh_Badhan.pdf | Uposadh Badhan-97]]
* [[Index:AN_98_Kapisa_Awadan.pdf | Kapisa Awadan-98]]
* [[Index:AN_99_Bichitra_Karni_Awadan.pdf | Bichitra Karni Awadan-99]]
* [[Index:AN_100_KartikandTripurasundariSambad.pdf | Kartik and Tripurasundari Sambad-100]]
* [[Index:AN_101_Basundhara Katha.pdf | Basundhara Katha-101]]
* [[Index:AN 102 Gunakarunamaya Biu.pdf | Gunakarunamaya Biu-102]]
* [[Index:AN 104 Bhajan.pdf | Bhajan-104]]
* [[Index:AN 107 Bhajan.pdf | Bhajan-107]]
* [[Index:Pragyaparamita.pdf | Pragyaparamita-109]]
* [[Index:AN_111_Bhajan_82.pdf | Bhajan-111]]
* [[Index:AN_112_Bhajan_83.pdf | Bhajan-112]]
* [[Index:AN 113 Bhajan 84.pdf | Bhajan-113]]
eav4ji5y632tso6gygj8frcv1m4v3ct
1362407
1362400
2026-09-04T17:47:34Z
Msingh-AN
840927
/* Manuscripts digitized in collaboration with UNESCO */
1362407
wikitext
text/x-wiki
{{Langinfo|new|Nepal Bhasa|Nepal bhasa}}
==Manuscripts in Nepalbhasa scripts Prachalit and Devnagari Script(automatic transcription available)==
* [[Index:AN-PM-05.pdf|Svayambhū Purāṇa-05]]
* [[Index:AN-PM-06.pdf|Vasundharā Devī yā Bākhaṃ-06]]
* [[Index:AN-PM-12.pdf|Madhava Nidana-12]]
* [[Index:AN-PM-13.pdf|Ragmala-13]]
* [[Index:AN-PM-16.pdf|Chanakyasara Samgraha-16]]
* [[Index:AN-PM-17.pdf|Newa Text-17]]
* [[Index:AN-PM-19.pdf|Vetala-19]]
* [[Index:AN-PM-24.pdf|Vetala ya Bakham-24]]
* [[Index:AN-PM-39-Bhajan.pdf|Bhajan-39]]
* [[Index:AN-PM-40-श्री ३ सिङ्वि कारिया नित्य भजन किताप.pdf|श्री ३ सिङ्वि कारिया नित्य भजन किताप-40]]
* [[Index:AN-PM-41-Bhajan.pdf|Bhajan-41]]
* [[Index:AN-PM-42-Bhajan.pdf|Bhajan-42]]
* [[Index:AN-PM-43-Bhajan.pdf|Bhajan-43]]
* [[Index:AN-PM-44-Bhajan.pdf|Bhajan-44]]
* [[Index:AN-PM-45-Bhajan.pdf|Bhajan-45]]
* [[Index:AN-PM-46-स्वस्थानी.pdf|स्वस्थानी-46]]
* [[Index:AN-PM-47-Bhajan.pdf|Bhajan-47]]
* [[Index:AN-PM-48-Bhajan.pdf|Bhajan-48]]
* [[Index:AN-PM-49-Bhajan.pdf|Bhajan-49]]
* [[Index:AN-PM-50-Bhajan.pdf|Bhajan-50]]
* [[Index:AN-PM-51.pdf|Bhajan-51]]
* [[Index:AN-PM-52.pdf|Bhajan-52]]
* [[Index:AN-PM-53.pdf|Bhajan-53]]
* [[Index:AN-PM-54.pdf|Bhajan-54]]
* [[Index:AN-PM-55.pdf|Bhajan-55]]
* [[Index:AN-PM-56.pdf|Bhajan-56]]
* [[Index:AN-PM-57.pdf|Bhajan-57]]
* [[Index:AN-PM-58.pdf|Bhajan-58]]
* [[Index:AN-PM-59.pdf|Bhajan-59]]
* [[Index:AN-PM-60.pdf|Bhajan-60]]
* [[Index:AN-PM-61-Bhajan.pdf|Bhajan-61]]
* [[Index:AN-PM-62-Bhajan.pdf|Bhajan-62]]
* [[Index:AN-PM-63-Bhajan.pdf|Bhajan-63]]
* [[Index:AN-PM-64-Bhajan.pdf|Bhajan-64]]
* [[Index:AN-PM-65-Bhajan.pdf|Bhajan-65]]
* [[Index:AN-PM-66-Bhajan.pdf|Bhajan-66]]
* [[Index:AN-PM-69-Bhajan.pdf|Bhajan-69]]
* [[Index:AN-PM-70-Bhajan.pdf|Bhajan-70]]
* [[Index:AN-PM-71-Bhajan.pdf|Bhajan-71]]
* [[Index:AN-PM-72-Bhajan.pdf|Bhajan-72]]
* [[Index:AN-PM-73-Bhajan.pdf|Bhajan-73]]
* [[Index:AN-PM-74-Bhajan.pdf|Bhajan-74]]
* [[Index:AN-PM-75-Bhajan.pdf|Bhajan-75]]
* [[Index:AN-PM-76-Bhajan.pdf|Bhajan-76]]
* [[Index:AN-PM-77-Bhajan.pdf|Bhajan-77]]
* [[Index:AN-PM-78-स्वस्थानी-1.pdf|स्वस्थानी-78]]
* [[Index:AN-PM-79-Uwacha shree yadab geeta.pdf|Uwacha shree yadab geeta-79]]
==Manuscripts digitized in collaboration with UNESCO ==
* [[Index:AN_87_21_Tara_Sotra.pdf | 21 Tara Sotra-87]]
* [[Index:AN_88_Carya_Git.pdf | Carya git-88]]
* [[Index:AN_89_Pancharakshya_Path.pdf | Pancharakshya Path-89]]
* [[Index:AN_90_Ashtami_Bartha_Katha.pdf | Ashtami Bartha Katha-90]]
* [[Index:AN_91_Amoha_Paas_Lokeshwor_Path.pdf | Amoha Paas Lokeshwor Path-91]]
* [[Index:AN_92_Namsangati.pdf | Namasangati-92]]
* [[Index:AN_93_Mahayan_Sutra.pdf | Mahayan Sutra-93]]
* [[Index:AN_94_Karanya_Biu_Paath.pdf | Karanya Biu Paath-94]]
* [[Index:AN_95_Bali_Raja_Sambodan_Katha.pdf | Bali Raja Sambodan Katha-95]]
* [[Index:AN_96_Debya_Awadan.pdf | Debya Awadan-96]]
* [[Index:AN_97_Uposadh_Badhan.pdf | Uposadh Badhan-97]]
* [[Index:AN_98_Kapisa_Awadan.pdf | Kapisa Awadan-98]]
* [[Index:AN_99_Bichitra_Karni_Awadan.pdf | Bichitra Karni Awadan-99]]
* [[Index:AN_100_KartikandTripurasundariSambad.pdf | Kartik and Tripurasundari Sambad-100]]
* [[Index:AN_101_Basundhara Katha.pdf | Basundhara Katha-101]]
* [[Index:AN 102 Gunakarunamaya Biu.pdf | Gunakarunamaya Biu-102]]
* [[Index:AN 104 Bhajan.pdf | Bhajan-104]]
* [[Index:AN 107 Bhajan.pdf | Bhajan-107]]
* [[Index:Pragyaparamita.pdf | Pragyaparamita-109]]
* [[Index:AN_111_Bhajan_82.pdf | Bhajan-111]]
* [[Index:AN_112_Bhajan_83.pdf | Bhajan-112]]
* [[Index:AN 113 Bhajan 84.pdf | Bhajan-113]]
* [[Index:AN 114 Bhajan 85.pdf | Bhajan-114]]
* [[Index:AN 115 Bhajan 86.pdf | Bhajan-115]]
* [[Index:AN 116 Bhajan 87.pdf | Bhajan-116]]
* [[Index:AN 117 Bhajan 88.pdf | Bhajan-117]]
* [[Index:AN 118 Ragh 1.pdf | Bhajan-118]]
* [[Index:AN 119 Ragh 2.pdf | Bhajan-119]]
l3uz4itypfhv8bpkxm7gtyeeshqp9c2
1362461
1362407
2026-09-04T20:43:49Z
Msingh-AN
840927
/* Manuscripts digitized in collaboration with UNESCO */
1362461
wikitext
text/x-wiki
{{Langinfo|new|Nepal Bhasa|Nepal bhasa}}
==Manuscripts in Nepalbhasa scripts Prachalit and Devnagari Script(automatic transcription available)==
* [[Index:AN-PM-05.pdf|Svayambhū Purāṇa-05]]
* [[Index:AN-PM-06.pdf|Vasundharā Devī yā Bākhaṃ-06]]
* [[Index:AN-PM-12.pdf|Madhava Nidana-12]]
* [[Index:AN-PM-13.pdf|Ragmala-13]]
* [[Index:AN-PM-16.pdf|Chanakyasara Samgraha-16]]
* [[Index:AN-PM-17.pdf|Newa Text-17]]
* [[Index:AN-PM-19.pdf|Vetala-19]]
* [[Index:AN-PM-24.pdf|Vetala ya Bakham-24]]
* [[Index:AN-PM-39-Bhajan.pdf|Bhajan-39]]
* [[Index:AN-PM-40-श्री ३ सिङ्वि कारिया नित्य भजन किताप.pdf|श्री ३ सिङ्वि कारिया नित्य भजन किताप-40]]
* [[Index:AN-PM-41-Bhajan.pdf|Bhajan-41]]
* [[Index:AN-PM-42-Bhajan.pdf|Bhajan-42]]
* [[Index:AN-PM-43-Bhajan.pdf|Bhajan-43]]
* [[Index:AN-PM-44-Bhajan.pdf|Bhajan-44]]
* [[Index:AN-PM-45-Bhajan.pdf|Bhajan-45]]
* [[Index:AN-PM-46-स्वस्थानी.pdf|स्वस्थानी-46]]
* [[Index:AN-PM-47-Bhajan.pdf|Bhajan-47]]
* [[Index:AN-PM-48-Bhajan.pdf|Bhajan-48]]
* [[Index:AN-PM-49-Bhajan.pdf|Bhajan-49]]
* [[Index:AN-PM-50-Bhajan.pdf|Bhajan-50]]
* [[Index:AN-PM-51.pdf|Bhajan-51]]
* [[Index:AN-PM-52.pdf|Bhajan-52]]
* [[Index:AN-PM-53.pdf|Bhajan-53]]
* [[Index:AN-PM-54.pdf|Bhajan-54]]
* [[Index:AN-PM-55.pdf|Bhajan-55]]
* [[Index:AN-PM-56.pdf|Bhajan-56]]
* [[Index:AN-PM-57.pdf|Bhajan-57]]
* [[Index:AN-PM-58.pdf|Bhajan-58]]
* [[Index:AN-PM-59.pdf|Bhajan-59]]
* [[Index:AN-PM-60.pdf|Bhajan-60]]
* [[Index:AN-PM-61-Bhajan.pdf|Bhajan-61]]
* [[Index:AN-PM-62-Bhajan.pdf|Bhajan-62]]
* [[Index:AN-PM-63-Bhajan.pdf|Bhajan-63]]
* [[Index:AN-PM-64-Bhajan.pdf|Bhajan-64]]
* [[Index:AN-PM-65-Bhajan.pdf|Bhajan-65]]
* [[Index:AN-PM-66-Bhajan.pdf|Bhajan-66]]
* [[Index:AN-PM-69-Bhajan.pdf|Bhajan-69]]
* [[Index:AN-PM-70-Bhajan.pdf|Bhajan-70]]
* [[Index:AN-PM-71-Bhajan.pdf|Bhajan-71]]
* [[Index:AN-PM-72-Bhajan.pdf|Bhajan-72]]
* [[Index:AN-PM-73-Bhajan.pdf|Bhajan-73]]
* [[Index:AN-PM-74-Bhajan.pdf|Bhajan-74]]
* [[Index:AN-PM-75-Bhajan.pdf|Bhajan-75]]
* [[Index:AN-PM-76-Bhajan.pdf|Bhajan-76]]
* [[Index:AN-PM-77-Bhajan.pdf|Bhajan-77]]
* [[Index:AN-PM-78-स्वस्थानी-1.pdf|स्वस्थानी-78]]
* [[Index:AN-PM-79-Uwacha shree yadab geeta.pdf|Uwacha shree yadab geeta-79]]
==Manuscripts digitized in collaboration with UNESCO ==
* [[Index:AN_87_21_Tara_Sotra.pdf | 21 Tara Sotra-87]]
* [[Index:AN_88_Carya_Git.pdf | Carya git-88]]
* [[Index:AN_89_Pancharakshya_Path.pdf | Pancharakshya Path-89]]
* [[Index:AN_90_Ashtami_Bartha_Katha.pdf | Ashtami Bartha Katha-90]]
* [[Index:AN_91_Amoha_Paas_Lokeshwor_Path.pdf | Amoha Paas Lokeshwor Path-91]]
* [[Index:AN_92_Namsangati.pdf | Namasangati-92]]
* [[Index:AN_93_Mahayan_Sutra.pdf | Mahayan Sutra-93]]
* [[Index:AN_94_Karanya_Biu_Paath.pdf | Karanya Biu Paath-94]]
* [[Index:AN_95_Bali_Raja_Sambodan_Katha.pdf | Bali Raja Sambodan Katha-95]]
* [[Index:AN_96_Debya_Awadan.pdf | Debya Awadan-96]]
* [[Index:AN_97_Uposadh_Badhan.pdf | Uposadh Badhan-97]]
* [[Index:AN_98_Kapisa_Awadan.pdf | Kapisa Awadan-98]]
* [[Index:AN_99_Bichitra_Karni_Awadan.pdf | Bichitra Karni Awadan-99]]
* [[Index:AN_100_KartikandTripurasundariSambad.pdf | Kartik and Tripurasundari Sambad-100]]
* [[Index:AN_101_Basundhara Katha.pdf | Basundhara Katha-101]]
* [[Index:AN 102 Gunakarunamaya Biu.pdf | Gunakarunamaya Biu-102]]
* [[Index:AN 104 Bhajan.pdf | Bhajan-104]]
* [[Index:AN 107 Bhajan.pdf | Bhajan-107]]
* [[Index:Pragyaparamita.pdf | Pragyaparamita-109]]
* [[Index:AN_110_Dafah_Bhajan_1.pdf | Dafah Bhajan-110 1/6]]
* [[Index:AN_110_Dafah_Bhajan_2.pdf | Dafah Bhajan-110 2/6]]
* [[Index:AN_110_Dafah_Bhajan_3.pdf | Dafah Bhajan-110 3/6]]
* [[Index:AN_110_Dafah_Bhajan_4.pdf | Dafah Bhajan-110 4/6]]
* [[Index:AN_110_Dafah_Bhajan_5.pdf | Dafah Bhajan-110 5/6]]
* [[Index:AN_110_Dafah_Bhajan_6.pdf | Dafah Bhajan-110 6/6]]
* [[Index:AN_111_Bhajan_82.pdf | Bhajan-111]]
* [[Index:AN_112_Bhajan_83.pdf | Bhajan-112]]
* [[Index:AN 113 Bhajan 84.pdf | Bhajan-113]]
* [[Index:AN 114 Bhajan 85.pdf | Bhajan-114]]
* [[Index:AN 115 Bhajan 86.pdf | Bhajan-115]]
* [[Index:AN 116 Bhajan 87.pdf | Bhajan-116]]
* [[Index:AN 117 Bhajan 88.pdf | Bhajan-117]]
* [[Index:AN 118 Ragh 1.pdf | Bhajan-118]]
* [[Index:AN 119 Ragh 2.pdf | Bhajan-119]]
1mj9dkkfhbsx3wtw1hxvpiv2s95m840
1362470
1362461
2026-09-04T21:16:41Z
Msingh-AN
840927
/* Manuscripts digitized in collaboration with UNESCO */
1362470
wikitext
text/x-wiki
{{Langinfo|new|Nepal Bhasa|Nepal bhasa}}
==Manuscripts in Nepalbhasa scripts Prachalit and Devnagari Script(automatic transcription available)==
* [[Index:AN-PM-05.pdf|Svayambhū Purāṇa-05]]
* [[Index:AN-PM-06.pdf|Vasundharā Devī yā Bākhaṃ-06]]
* [[Index:AN-PM-12.pdf|Madhava Nidana-12]]
* [[Index:AN-PM-13.pdf|Ragmala-13]]
* [[Index:AN-PM-16.pdf|Chanakyasara Samgraha-16]]
* [[Index:AN-PM-17.pdf|Newa Text-17]]
* [[Index:AN-PM-19.pdf|Vetala-19]]
* [[Index:AN-PM-24.pdf|Vetala ya Bakham-24]]
* [[Index:AN-PM-39-Bhajan.pdf|Bhajan-39]]
* [[Index:AN-PM-40-श्री ३ सिङ्वि कारिया नित्य भजन किताप.pdf|श्री ३ सिङ्वि कारिया नित्य भजन किताप-40]]
* [[Index:AN-PM-41-Bhajan.pdf|Bhajan-41]]
* [[Index:AN-PM-42-Bhajan.pdf|Bhajan-42]]
* [[Index:AN-PM-43-Bhajan.pdf|Bhajan-43]]
* [[Index:AN-PM-44-Bhajan.pdf|Bhajan-44]]
* [[Index:AN-PM-45-Bhajan.pdf|Bhajan-45]]
* [[Index:AN-PM-46-स्वस्थानी.pdf|स्वस्थानी-46]]
* [[Index:AN-PM-47-Bhajan.pdf|Bhajan-47]]
* [[Index:AN-PM-48-Bhajan.pdf|Bhajan-48]]
* [[Index:AN-PM-49-Bhajan.pdf|Bhajan-49]]
* [[Index:AN-PM-50-Bhajan.pdf|Bhajan-50]]
* [[Index:AN-PM-51.pdf|Bhajan-51]]
* [[Index:AN-PM-52.pdf|Bhajan-52]]
* [[Index:AN-PM-53.pdf|Bhajan-53]]
* [[Index:AN-PM-54.pdf|Bhajan-54]]
* [[Index:AN-PM-55.pdf|Bhajan-55]]
* [[Index:AN-PM-56.pdf|Bhajan-56]]
* [[Index:AN-PM-57.pdf|Bhajan-57]]
* [[Index:AN-PM-58.pdf|Bhajan-58]]
* [[Index:AN-PM-59.pdf|Bhajan-59]]
* [[Index:AN-PM-60.pdf|Bhajan-60]]
* [[Index:AN-PM-61-Bhajan.pdf|Bhajan-61]]
* [[Index:AN-PM-62-Bhajan.pdf|Bhajan-62]]
* [[Index:AN-PM-63-Bhajan.pdf|Bhajan-63]]
* [[Index:AN-PM-64-Bhajan.pdf|Bhajan-64]]
* [[Index:AN-PM-65-Bhajan.pdf|Bhajan-65]]
* [[Index:AN-PM-66-Bhajan.pdf|Bhajan-66]]
* [[Index:AN-PM-69-Bhajan.pdf|Bhajan-69]]
* [[Index:AN-PM-70-Bhajan.pdf|Bhajan-70]]
* [[Index:AN-PM-71-Bhajan.pdf|Bhajan-71]]
* [[Index:AN-PM-72-Bhajan.pdf|Bhajan-72]]
* [[Index:AN-PM-73-Bhajan.pdf|Bhajan-73]]
* [[Index:AN-PM-74-Bhajan.pdf|Bhajan-74]]
* [[Index:AN-PM-75-Bhajan.pdf|Bhajan-75]]
* [[Index:AN-PM-76-Bhajan.pdf|Bhajan-76]]
* [[Index:AN-PM-77-Bhajan.pdf|Bhajan-77]]
* [[Index:AN-PM-78-स्वस्थानी-1.pdf|स्वस्थानी-78]]
* [[Index:AN-PM-79-Uwacha shree yadab geeta.pdf|Uwacha shree yadab geeta-79]]
==Manuscripts digitized in collaboration with UNESCO ==
* [[Index:AN_87_21_Tara_Sotra.pdf | 21 Tara Sotra-87]]
* [[Index:AN_88_Carya_Git.pdf | Carya git-88]]
* [[Index:AN_89_Pancharakshya_Path.pdf | Pancharakshya Path-89]]
* [[Index:AN_90_Ashtami_Bartha_Katha.pdf | Ashtami Bartha Katha-90]]
* [[Index:AN_91_Amoha_Paas_Lokeshwor_Path.pdf | Amoha Paas Lokeshwor Path-91]]
* [[Index:AN_92_Namsangati.pdf | Namasangati-92]]
* [[Index:AN_93_Mahayan_Sutra.pdf | Mahayan Sutra-93]]
* [[Index:AN_94_Karanya_Biu_Paath.pdf | Karanya Biu Paath-94]]
* [[Index:AN_95_Bali_Raja_Sambodan_Katha.pdf | Bali Raja Sambodan Katha-95]]
* [[Index:AN_96_Debya_Awadan.pdf | Debya Awadan-96]]
* [[Index:AN_97_Uposadh_Badhan.pdf | Uposadh Badhan-97]]
* [[Index:AN_98_Kapisa_Awadan.pdf | Kapisa Awadan-98]]
* [[Index:AN_99_Bichitra_Karni_Awadan.pdf | Bichitra Karni Awadan-99]]
* [[Index:AN_100_KartikandTripurasundariSambad.pdf | Kartik and Tripurasundari Sambad-100]]
* [[Index:AN_101_Basundhara Katha.pdf | Basundhara Katha-101]]
* [[Index:AN 102 Gunakarunamaya Biu.pdf | Gunakarunamaya Biu-102]]
* [[Index:AN 104 Bhajan.pdf | Bhajan-104]]
* [[Index:AN 107 Bhajan.pdf | Bhajan-107]]
* [[Index:AN 108 Bhajan.pdf | Bhajan-108]]
* [[Index:AN 109 Bhajan.pdf | Bhajan-109]]
* [[Index:AN_110_Dafah_Bhajan_1.pdf | Dafah Bhajan-110 1/6]]
* [[Index:AN_110_Dafah_Bhajan_2.pdf | Dafah Bhajan-110 2/6]]
* [[Index:AN_110_Dafah_Bhajan_3.pdf | Dafah Bhajan-110 3/6]]
* [[Index:AN_110_Dafah_Bhajan_4.pdf | Dafah Bhajan-110 4/6]]
* [[Index:AN_110_Dafah_Bhajan_5.pdf | Dafah Bhajan-110 5/6]]
* [[Index:AN_110_Dafah_Bhajan_6.pdf | Dafah Bhajan-110 6/6]]
* [[Index:AN_111_Bhajan_82.pdf | Bhajan-111]]
* [[Index:AN_112_Bhajan_83.pdf | Bhajan-112]]
* [[Index:AN 113 Bhajan 84.pdf | Bhajan-113]]
* [[Index:AN 114 Bhajan 85.pdf | Bhajan-114]]
* [[Index:AN 115 Bhajan 86.pdf | Bhajan-115]]
* [[Index:AN 116 Bhajan 87.pdf | Bhajan-116]]
* [[Index:AN 117 Bhajan 88.pdf | Bhajan-117]]
* [[Index:AN 118 Ragh 1.pdf | Bhajan-118]]
* [[Index:AN 119 Ragh 2.pdf | Bhajan-119]]
* [[Index:Pragyaparamita.pdf | Pragyaparamita-120]]
gmjn2g36opngrgxfm6q9xpj8h8wnhvk
Page:A Dictionary of Music and Musicians vol 3.djvu/10
104
396111
1362358
1156640
2026-09-04T12:49:07Z
Timzy D'Great
678957
/* Not proofread */
1362358
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="1" user="Timzy D'Great" /></noinclude>vi NDETU AHA NDI MERE NTINYE
DR. FERDINAND HILLEE, Cologne . . . . . . . . H.
A. J. HIPKINS, ESQ. . . . . . . . . . . . . A. J. H.
EDWARD JOHN HOPKINS, ESQ.,onye ọ̀pí piano n'ụlọ ikwu . . E. J. H.
REV. CANON T. PERCY HUDSON . . . . . . . . T. P. H.
FRANCIS HUEFFEB, ESQ. . . . . . . . . . . F. H.
JOHN HULLAH, ESQ., LL.D. . . . . . . . . . . J. H.
WILLIAM H. HUSK, ESQ., onye nledo ọbá akwụkwọ na Sacred Harmonic Society W. H. H.
F. H. JENKS, ESQ., Boston, Mass., U.S.A F. H. J.
JAMES LECKY, ESQ. . . . . . . . . . . . . J. L.
HENRY J. LINCOLN, ESQ. . . . . . . . . . . H. J. L.
STANLEY LUCAS, ESQ., ode akwụkwọ Philharmonic Society nwụrụ anwụ .. .. S. L.
HERCULES MACDONNELL, ESQ. . . . . . . . . . . H. M. D.
SIR GEORGE ALEXANDER MACFARREN, Mus. Doc., ọkammụta egwu na Mahadum Cambridge, &c., &c. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. G. A. M.
CHARLES MACKESON, ESQ., F.S.S. .. .. .. .. C. M.
HERR A. MACZEWSKI, onye nduzi, ime ngosi egwu .. .. .. .. .. Kaiserslautern .. A.M.
JULIAN MARSHALL, ESQ. . . . . . . . . . . J. M.
MRS. JULIAN MARSHALL . . . . . . . . . . F. A . M.
RUSSEL MARTINEAU, ESQ. . . . . . . . . . . R. M.
SlGNOR GlANNANDREA MAZZUCATO . . . . . . . . G. M.
REV. JOHN HENRY MEE, M.A., Mus. Bac. . . . . . . J. H. M.
Miss LOUISA M. MIDDLETON . . . . . . . . . . L. M. M.
EDWIN G. MONK, ESQ., Mus. Doc., onye ọ̀pí piano na York Cathedral .. .. .. E. G. M.
SIB HERBERT S. OAKELEY, Mus. Doc., ọkammụta egwu na Mahadum Edinburgh .. .. H. S. O.
REV. SIR FREDERICK A. GORE OUSELEY, BART., Mus. Doc., ọkammụta egwu na Mahadum Oxford .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. F. A . G. 0.
0. HUBERT H. PARRY, ESQ., Mus. Doc., Oxon. . . . . C. H. H. P.
HERR ERNST PAUER . . . . . . . . . . . . P.
EDWARD JOHN PAYNE, ESQ., Barrister-at-Law. . .. .. E. J. P.
REV. HUGH PEARSON, Canon nke Windsor nwụrụ anwụ . . . . . . H. P.
EDWARD H. PEMBER, ESQ., Q.C. . . E. H. P.
Miss PHILLIMORE . . . . . . . . . . . . C. M. P.
HERR C. FERDINAND POHL, onye nledo ọbá akwụkwọ na Gesellschaft der Musikfreunde, Vienna C. F. P.
WILLIAM POLE, ESQ., F.R.S., Mus. Doc W. P.
VICTOR DE PONTIGNY, ESQ. .. .. .. .. .. V. DE P.
[[Category:Igbo]]<noinclude></noinclude>
32n7qjhlpo1yo0s7822b03psehpmt4x
Page:Mevludi Sherif.djvu/4
104
398266
1362740
1183415
2026-09-05T04:53:02Z
Catonif
622571
1362740
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="3" user="Catonif" />{{rh|||٤}}</noinclude>{{c|خُدٰا رَبِّمْ تَرْجَمَهسٖی}}
{{c|{{xx-larger|بِسْمِ اللّهِ الرَّحْمٰن الرَّحٖیمْ}}}}
<poem>
خُدَا ڭَاْیزَاتْ كٖینَا قَا یَرَتٖیسْ اٖیشْت زَوْتٖیَمْ اَللّٰهْ
اَذَهْ پَیْعَنْبَرٖی یَمْ حَقْ مُحَمَّدٌ رَسُولُ اللّٰهْ
اَذَهْ هَمْ دٖینٖی تُورْكُنٖیسْ كِهْ دٖینٖییَمْ قُهْ اٖیشْت حَقَا
كِهْ قُرْاٰنٖی عَظٖیْمُ ٱلشَّانْ كِتَابٖییَمْ كَلَامُ اللّٰهْ
عَقَائِدْ اَهْلِ سُنَّتْ مَذْهَبٖییَمْ اٖیشْت تَا دٖیمْ كِثْنَا
اَبُو حَنٖیفَه مَذْهَبی نْعَمَلْ مَذْهَبٖییَمْ وَاللّٰهْ
ذُرَّیَّتٖییَمْ اٖیشْت حَضْرَتِ اٰدَمْ مِلَّتٖییَمْ حَظْ
رَتِ اِبْرٰاهٖیمٖی هَمْ قِبْلَه یٰا یَاْمَهْ كَعْبَه بَیتُ اللّٰهْ
دٰا كٖیْسَكْ تْڭٖیثْ دُكَّانُوقَّا كِه هٖیچْ زَوْتٖیتْ مَیَا پُرْكَا
وُجُودْ آصُورَتَهْ اعَضْنَا اَعْضَا نُوقَا آیْ حَضْرَتِ اَللّٰهْ
دٰا قڭْ اٰرْتَاقْ نُوقَا لَاْ پَیْدَا قُویْ اَسْلَأْ دٰاقَڭْ نُوقّٰا
ڭٖیسَوْی ڭٖیثْمَوْن سٖینَا نُوقْڭتْرٰانْ زَمَانْ نُوقْشقَانْ ڭٖی اٖیشْت اَللّٰهْ
مَحٰاڭُرْ اَسْمَپٖی حَاشَا اَذَهْ كُومْ قُوزْ زَوْتْنْ نُوقَّا
مُحَقَّقْ لٰارْق اَپَاكْ اٖیشْتاٰیْ قْتٰا یٰانْ اَنْجَقْ صِفَاتُ اللّٰهْ
</poem><noinclude></noinclude>
idvoejkf4tkjft6829q71ocokvzv6a3
Page:Mevludi Sherif.djvu/5
104
402465
1362739
1187222
2026-09-05T04:52:44Z
Catonif
622571
1362739
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="3" user="Catonif" />{{rh|٥}}</noinclude><poem>
تُكٖییَلْ اٰسْتُتَوْق نُوقْ اٖیشْت نَا قُوڭْ هٖیچْ وَكْ كٖیرتٖی نُوقَّا
كٖیقَا كَاُنْ قٰا مَكَانْ كٖیثْمَوْن نُوقَا كَاُنْ قُوشْ وَچْ اٰیْ اَللّٰهْ
تُكٖیثْ عَالَمٖی تَوْیمٰاسْكَانْ یَرَتٖیسْ اٰیْ اٖیقَا كٖیثْ چْقَا
نُوقٖیشْت هٖیچْ پُرْ دٰاقَڭْ مُتْحَاجْ تُكٖیثْ مُتْحَاجْ قَآیْ اَللّٰهْ
دٰاڭٖیسَڭْ بَورْج نُوقَا اَیْذٰاتْ دَاقُویْ ظُلُمْ سِیبَانْ اَصْلَا
نُكٖیثْ پُونْتٖی پُونَانْ حِكْمَتْ دٰاڭٖیسَڭْ قَكْ سُپُونَانْ اَللّٰهْ
پَرَڭٖیسْ ڭَشْتُو ڭَتْپُونْ دَا تَا بَایْش مَیْثَانْ دَاقُوشْ نُوقَّا
چقَا دَا كٖیتْبٰایْن مُرَادْ مَیْبَا مَكٖیهَرْ وُیَاْنْ نْوُجُودْ وَاللّٰهْ
سٖیكٖیثْ دُنْیَانْ كٖیفٖییَهْ بٰارْ مَیَرَتٖیسْ قَآیْ اٖیشتْ ڭٖی
سٖیدَا كٖیتْدَوْنَ مَبَا اَمُرْ نُوقَا هٖیچْ زَحْمَتْ آٰیْ اَللّٰهْ
تَمَامْ صٖفَاتَه كَامِلْ تًاتْ قَآیْ اَللّٰهْ كٖیڭَنْ دَائِمْ
كِهْ پَیْ صِقَاتَوَهْ مَاڭُونَا وَهْ اٖیشْت پَاكْ اَلَارْقْ اَللّٰهْ
عَلٖیمْ دٖی عِلْمٖیتْ نَاذیبٖیسْتٖی دَاقُویْ هٖیچْ مَڭیٰا تُوقْیَا مْژٖینْ
كِهْ دٖییَا تٖیْ چْقَا اٖیشتْ مَوْجُودْ اٖمَیاسْتَانْ كٖیثْوَه عِلْمُ اللّٰهْ
مُرٖیدْ كٖیثْ چْقَا كٖیدَانْ مَیْبَا كِهْ مٖی كٖیثْ سَڭَه اٖیشتْ قٰادِرْ
جْدَا پُونْ بٰاهَتْ مَهْ اَمُرْ تٖی سٖیبَانَ اَمُرْ مُرَادُ اقللّٰهْ
چْقَا اٖیشتْ خَیْرْ اَذَهْ شَژْ بَاهَتْ اَیْ مَهْاَمُرْ آیْ اٖیبَانْ تَقْدٖیرْ
فَقَطْ شَژَتْ سٖیدَانْ هٖیچْ پَورْ اٖیدَا فَارْت خَیْرَتْ اٰیْ اَللّٰهْ
بَصٖیرْ شَفْ كٖیثْ اَچٖیلٍ سَڭْ كِهْ اَیْ پَیْ سُووَهْ پَاكْ توْیَڭَاٮْ
سَمٖیعْ ڭٖیَانْ آجِقْ اَمْشَفْت قْتَا یٰانْ مَخْصُوصْ صِفَاتُ اللّٰهْ
مُتَكَلِّمْ فُلَأتْ پَورْ حَرفْ اَزَا اَلَفْظ نُوقَا آیْذَاتْ
</poem><noinclude></noinclude>
optr8lgz9o7u1q9jzdrgfl5in7x79mm
Index:Canti di Milosao (1836).djvu
106
413331
1362482
1216229
2026-09-05T00:00:07Z
Wieralee
86362
Wieralee moved page [[Index:Canti di Milosao.djvu]] to [[Index:Canti di Milosao (1836).djvu]]: moved on Commons
1216229
proofread-index
text/x-wiki
{{:MediaWiki:Proofreadpage_index_template
|Title=Canti di Milosao
|Language=sq, it
|Author=Girolamo De Rada
|Translator=
|Editor=
|Year=1836
|Publisher=Tipi del Guttemberg
|Address=
|Key=
|Source=
|Image=1
|Progress=T
|Volumes=
|Pages=<pagelist />
|Remarks=;[[Canti di Milosao]]
{{Content|from=5|delta=0|nome=Canti di Milosao/A Raffaele Zagarese|titolo=A Raffaele Zagarese}}
{{Content|from=11|delta=0|nome=Canti di Milosao/Avvertimento|titolo=Avvertimento}}
{{Content|from=14|delta=0|nome=Canti di Milosao/1|titolo=Canto 1}}
{{Content|from=16|delta=0|nome=Canti di Milosao/2|titolo=Canto 2}}
{{Content|from=18|delta=0|nome=Canti di Milosao/3|titolo=Canto 3}}
{{Content|from=20|delta=0|nome=Canti di Milosao/4|titolo=Canto 4}}
{{Content|from=24|delta=0|nome=Canti di Milosao/5|titolo=Canto 5}}
{{Content|from=26|delta=0|nome=Canti di Milosao/6|titolo=Canto 6}}
{{Content|from=28|delta=0|nome=Canti di Milosao/7|titolo=Canto 7}}
{{Content|from=32|delta=0|nome=Canti di Milosao/8|titolo=Canto 8}}
{{Content|from=34|delta=0|nome=Canti di Milosao/9|titolo=Canto 9}}
{{Content|from=36|delta=0|nome=Canti di Milosao/10|titolo=Canto 10}}
{{Content|from=40|delta=0|nome=Canti di Milosao/11|titolo=Canto 11}}
{{Content|from=42|delta=0|nome=Canti di Milosao/12|titolo=Canto 12}}
{{Content|from=46|delta=0|nome=Canti di Milosao/13|titolo=Canto 13}}
{{Content|from=48|delta=0|nome=Canti di Milosao/14|titolo=Canto 14}}
{{Content|from=52|delta=0|nome=Canti di Milosao/15|titolo=Canto 15}}
{{Content|from=56|delta=0|nome=Canti di Milosao/16|titolo=Canto 16}}
{{Content|from=58|delta=0|nome=Canti di Milosao/17|titolo=Canto 17}}
{{Content|from=62|delta=0|nome=Canti di Milosao/18|titolo=Canto 18}}
{{Content|from=64|delta=0|nome=Canti di Milosao/19|titolo=Canto 19}}
{{Content|from=68|delta=0|nome=Canti di Milosao/20|titolo=Canto 20}}
{{Content|from=70|delta=0|nome=Canti di Milosao/21|titolo=Canto 21}}
{{Content|from=74|delta=0|nome=Canti di Milosao/22|titolo=Canto 22}}
{{Content|from=76|delta=0|nome=Canti di Milosao/23|titolo=Canto 23}}
{{Content|from=78|delta=0|nome=Canti di Milosao/24|titolo=Canto 24}}
{{Content|from=82|delta=0|nome=Canti di Milosao/25|titolo=Canto 25}}
{{Content|from=84|delta=0|nome=Canti di Milosao/26|titolo=Canto 26}}
{{Content|from=86|delta=0|nome=Canti di Milosao/27|titolo=Canto 27}}
{{Content|from=88|delta=0|nome=Canti di Milosao/28|titolo=Canto 28}}
{{Content|from=94|delta=0|nome=Canti di Milosao/29|titolo=Canto 29}}
{{Content|from=96|delta=0|nome=Canti di Milosao/30|titolo=Canto 30}}
|Width=
|Css=
}}
[[Category:Sq Shqip (Albanian)]]
0fcej71qekx3rmakbudek6x9ilrqmeg
1362736
1362482
2026-09-05T04:49:41Z
Catonif
622571
1362736
proofread-index
text/x-wiki
{{:MediaWiki:Proofreadpage_index_template
|Title=Canti di Milosao
|Language=sq, it
|Author=Girolamo De Rada
|Translator=
|Editor=
|Year=1836
|Publisher=Tipi del Guttemberg
|Address=
|Key=
|Source=
|Image=1
|Progress=T
|Volumes=
|Pages=<pagelist />
|Remarks=;[[Canti di Milosao]]
{{Content|from=5|delta=0|nome=Canti di Milosao/A Raffaele Zagarese|titolo=A Raffaele Zagarese}}
{{Content|from=11|delta=0|nome=Canti di Milosao/Avvertimento|titolo=Avvertimento}}
{{Content|from=14|delta=0|nome=Canti di Milosao/1|titolo=Canto 1}}
{{Content|from=16|delta=0|nome=Canti di Milosao/2|titolo=Canto 2}}
{{Content|from=18|delta=0|nome=Canti di Milosao/3|titolo=Canto 3}}
{{Content|from=20|delta=0|nome=Canti di Milosao/4|titolo=Canto 4}}
{{Content|from=24|delta=0|nome=Canti di Milosao/5|titolo=Canto 5}}
{{Content|from=26|delta=0|nome=Canti di Milosao/6|titolo=Canto 6}}
{{Content|from=28|delta=0|nome=Canti di Milosao/7|titolo=Canto 7}}
{{Content|from=32|delta=0|nome=Canti di Milosao/8|titolo=Canto 8}}
{{Content|from=34|delta=0|nome=Canti di Milosao/9|titolo=Canto 9}}
{{Content|from=36|delta=0|nome=Canti di Milosao/10|titolo=Canto 10}}
{{Content|from=40|delta=0|nome=Canti di Milosao/11|titolo=Canto 11}}
{{Content|from=42|delta=0|nome=Canti di Milosao/12|titolo=Canto 12}}
{{Content|from=46|delta=0|nome=Canti di Milosao/13|titolo=Canto 13}}
{{Content|from=48|delta=0|nome=Canti di Milosao/14|titolo=Canto 14}}
{{Content|from=52|delta=0|nome=Canti di Milosao/15|titolo=Canto 15}}
{{Content|from=56|delta=0|nome=Canti di Milosao/16|titolo=Canto 16}}
{{Content|from=58|delta=0|nome=Canti di Milosao/17|titolo=Canto 17}}
{{Content|from=62|delta=0|nome=Canti di Milosao/18|titolo=Canto 18}}
{{Content|from=64|delta=0|nome=Canti di Milosao/19|titolo=Canto 19}}
{{Content|from=68|delta=0|nome=Canti di Milosao/20|titolo=Canto 20}}
{{Content|from=70|delta=0|nome=Canti di Milosao/21|titolo=Canto 21}}
{{Content|from=74|delta=0|nome=Canti di Milosao/22|titolo=Canto 22}}
{{Content|from=76|delta=0|nome=Canti di Milosao/23|titolo=Canto 23}}
{{Content|from=78|delta=0|nome=Canti di Milosao/24|titolo=Canto 24}}
{{Content|from=82|delta=0|nome=Canti di Milosao/25|titolo=Canto 25}}
{{Content|from=84|delta=0|nome=Canti di Milosao/26|titolo=Canto 26}}
{{Content|from=86|delta=0|nome=Canti di Milosao/27|titolo=Canto 27}}
{{Content|from=88|delta=0|nome=Canti di Milosao/28|titolo=Canto 28}}
{{Content|from=94|delta=0|nome=Canti di Milosao/29|titolo=Canto 29}}
{{Content|from=96|delta=0|nome=Canti di Milosao/30|titolo=Canto 30}}
|Header=
|Footer=
|Width=
|Css=
}}
[[Category:Sq Shqip (Albanian)]]
0eim1vwkn8kjzcezf4smz69gu7pvipd
Page:Canti di Milosao (1836).djvu/14
104
413460
1362510
1217019
2026-09-05T00:03:58Z
Wieralee
86362
Wieralee moved page [[Page:Canti di Milosao.djvu/14]] to [[Page:Canti di Milosao (1836).djvu/14]]: moved on Commons
1217019
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="3" user="Catonif" /></noinclude><section begin="sq-1"/>{{C|KAΓΓÉΛI I.}}
<poem>
Λis jettá chiɔύ ndyrrúar,
Ui tὺ rii ndy deitit
Caλθyruar te dit e ree:
Por lumbaarδ e Anacreontit
Ronej Teemp e mocὺme. {{nr|5}}
Nd' ui gny dit vatte te maλi
E s' u pruar si chiɔ ζacoon.
Vet cὺ atύ s' e θaiti botta,
S' e pyrγχaccu aculi,
Se m' u reɔt gnera cὺ raa {{nr|10}}
Tech e barδa ɔpia imme.
Cuur te dritta δeu me ɔpii
U sbuλúa je deiti
Si garéa cὺ deλ pyr siiɔ,
Mua mὺ ζὺγχoi, tue fiuturúar {{nr|15}}
Keλκevet finestὺrys.
M' u patάxa e ruata jaɔtin:
Ruɔt pac scalancuur
Δeut yyn i chiin χee;
Λuλe λiu tὺ gapura, {{nr|20}}
Nd' era i tundyn e pyrζien,
Nd' at ninuλ κeɔὺgnyn:
Si attó λuλe κieli:
Ti ruáje e sύ cuλtóje
Gnύ mbuiin gnerὺζiɔ: {{nr|25}}
Calὺζoret mby δemát
Mbain caγγéλe. Caa i gói
</poem>
<section end="sq-1"/><noinclude></noinclude>
9jh1bamw6ykds884z5g7c41es9jq72s
Page:Canti di Milosao (1836).djvu/15
104
413489
1362512
1207150
2026-09-05T00:04:09Z
Wieralee
86362
Wieralee moved page [[Page:Canti di Milosao.djvu/15]] to [[Page:Canti di Milosao (1836).djvu/15]]: moved on Commons
1207150
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="3" user="Catonif" /></noinclude><section begin="it-1"/>{{C|''CANTO I.''}}
La terra avea mutato querce, acque nuove nel
mare s'inazzurravano a soli novelli, ma ancora
la colomba d'Anacreonte viveva in Tempe.
Volò un giorno per acqua alla montagna e
non tornò come tenea costume.
Pur non la neve aveala assiderata, nè tinta
di sangue lo strale: ma volò lontano e posò
sulla bianca mia casa:
Allorchè il mare e la Terra con torri, sì disvelarono
alla luce del mattino, nella guisa che
l'allegrezza vien fuor su gli occhi, mi destò
battendo dell'ali su i vetri della mia finestra.
Balzai e corsi coll'occhio l'esterna campagna:
le uve semimature decoravano il nostro territorio.
Chi ha veduto i dischiusi fiori de' lini quando
un zeffiro li mesce e commove, ed essì sorridono
a quell'aerea lor cuna? Come quei fiori
avea colore il cielo. Le spigolatrici cantavano
presso i covoni: Tu guardavi e non ti sovvenia
ch'in quello spazio eranvi umane cure.
Io tornato era quei giorni alle sorelle da paese
straniero; e mia madre camminava per le camere
con in bocca il mio nome.
<section end="it-1"/><noinclude></noinclude>
pc2ubl3chkajo5h0o10uwgp5g5pgnfq
Page:Canti di Milosao (1836).djvu/16
104
413529
1362514
1207168
2026-09-05T00:04:19Z
Wieralee
86362
Wieralee moved page [[Page:Canti di Milosao.djvu/16]] to [[Page:Canti di Milosao (1836).djvu/16]]: moved on Commons
1207168
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="3" user="Catonif" /></noinclude><section begin="sq-1"/><poem>
Aghiena ndyr t' imme motὺra
Chiɔi' arryyn; e mύma imme
Ymὺrin t' im θoi pyr ndὺ ɔpii. {{nr|30}}
Gny garee m' u roδ te curmi
Si garéa mbrymies te ɔtratti,
Cuur vaiζa e ngroghyt
Ndien pyr tὺ párὺζyn
Sist cύ mi frighien. {{nr|35}}
</poem>
<section end="sq-1"/>
<section begin="sq-2"/>{{C|KAΓΓÉΛI II.}}
<poem>
Vreɔtat iin ty verδulóre;
Erθ caa maλi δeλpyra
Me ty λoδyta ty bíλat,
Porta paru inύ tὺ viéλa:
E te ghera cy ndyr ɔeɔet {{nr|5}}
Sκepet dieli si te botta
Ymma cy chyntúan gny vale,
Vet Fiocát u m' u χimissa.
E pyrvéɔuryζ e λart
Me chὺɔeen ty piexuriθ {{nr|10}}
Ndy gny jétulyζ ty baarδ
Iɔ te croi gny vaɔ: te bali
Gny chyɔiil i chiɔ χee:
I λiδur te breζi i caλθyr
Schemantiλ' i nghit mby trual. {{nr|15}}
Mua saa my ndieti,
Ɔtuara vaɔa m' u pruar
Γχiifritur, piono χee
</poem>
<section end="sq-2"/><noinclude></noinclude>
kc1z085wk1idl2egnaufrgv0pt9p8eq
Page:Canti di Milosao (1836).djvu/17
104
413561
1362516
1207156
2026-09-05T00:04:30Z
Wieralee
86362
Wieralee moved page [[Page:Canti di Milosao.djvu/17]] to [[Page:Canti di Milosao (1836).djvu/17]]: moved on Commons
1207156
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="3" user="Catonif" /></noinclude><section begin="it-1"/>Una gioia mi corse per la persona simile a
quella che di sera prova la vergine, quando dapprima
s'accorge nel letto che a farsele turgide
comincian le poppe.
<section end="it-1"/>
<section begin="it-2"/>{{C|''CANTO II.''}}
Le foglie delle vigne erano ingiallite: la volpe
calò dalla montagna colle figlie stanche, ma
per tutto era vendemmiato: e nell'ora che l'ombra
vela il sole per li piani, come la terra or
copre molle madri di famiglia che cantavano
unite in una ridda, io solitario me ne venni
a Fiocatte.
Stava alla fontana una giovinetta succinta,
alta della persona, intrecciala il crine in candido
nastro; sulla fronte le riluceva il nobile pensiero;
il velo legato da un capo alla zona sul
fianco, toccava coll'altro il suolo.
Fu di me accorta appena che ritta convertimmi
il viso e 'l colmo seno con una gioja mista
a timidezza.
{{C|{{sc|Milosao.}}}}
Dammi o donzella una goccia d'acqua.
<section end="it-2"/><noinclude></noinclude>
9vfmglb0ie2qur9ph4u7987at0snfpy
Page:Canti di Milosao (1836).djvu/18
104
413702
1362518
1207169
2026-09-05T00:04:40Z
Wieralee
86362
Wieralee moved page [[Page:Canti di Milosao.djvu/18]] to [[Page:Canti di Milosao (1836).djvu/18]]: moved on Commons
1207169
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="3" user="Catonif" /></noinclude><section begin="sq-2"/><poem>
Me ty trymbur gny garee.
{{sc|Tr.}} Vaiζ my jep ti gnύ pic uij? {{nr|20}}
{{sc|Va.}} Saa tὺ duaɔ ti, biry ζotti.
{{sc|Tr.}} Cui e biλe je ti vaɔ?
Mos my jee ti e δeut guaj?
Cuur jeɔ diaaλ e Saloniκ
Vaitá, vaiζa nyng iɔin {{nr|25}}
Ndy catúnd me akύ gaδii.
Ndy ceryt e δezurys.
Vuzzyn ajo ngrynej
{{sc|Va.}} jam e biλe Cologrees.
Ngryiti balyt e sbuλuar. {{nr|30}}
Na vejim assai uuδ:
Γχymbat cy virὺɔin tec uδa
Sy gkyrviɔtὺtin at copíλe;
Me loort ty pyrγχaccura
Caa baalt u my ja e réɔta. {{nr|35}}
Dii buuζ tὺ κeeɔyme
Gnii gherie ty baard
At mbryma duchyɔim.
</poem>
<section end="sq-2"/>
<section begin="sq-3"/>{{C|KAΓΓÉΛI III.}}
<poem>
Iɔ e mbryme Ɔyn Myriis
E vaɔat λysúame
Caa ty briδurit, ndyr díer
Fjissin, se ndὺ vatyryt
S' iin ty j' atyrat e vryryt. {{nr|5}}
Paru e ζύi gn' anancasii,
</poem>
<section end="sq-3"/><noinclude></noinclude>
rwhydfwh1a1n5i7h8hxso9w4q9trty2
Page:Canti di Milosao (1836).djvu/19
104
413735
1362520
1207170
2026-09-05T00:04:50Z
Wieralee
86362
Wieralee moved page [[Page:Canti di Milosao.djvu/19]] to [[Page:Canti di Milosao (1836).djvu/19]]: moved on Commons
1207170
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="3" user="Catonif" /></noinclude><section begin="it-2"/>{{c|{{sc|la Donzella.}}}}
Quanta ne vuoi tu, figlio di Signore.
{{c|{{sc|Milosao.}}}}
Di chi se' nata o giovine? Fossi di terra forestiera?
Quand'io fanciullo partii per Saloniki
non eranvi nel paese ragazze di quest'avvenanza.
Accesa nel viso ella alzò il barile, ed io glielo
sostenni sulle braccia.
{{c|{{sc|la Donzella.}}}}
Sono figlia di Cologrea.
Sollevò la disvelata fronte verso il mio viso.
Camminavamo per via, da' cui lati pendeano
rovi, ed io colle mani punte a sangue gli scostava
a non graffiarle la guancia; noi c'intendevamo,
noi parevamo, quella sera, due bocche
che si schiudano al riso a un medesimo istante
di diletto.
<section end="it-2"/>
<section begin="it-3"/>{{c|''CANTO III.''}}
La sera chiudea la festa della Madonna; e le
giovinette sciolte da' giochi sì teneano alle soglie
parolando, chè gli arcigni genitori non eran
per anco ritirati ai focolari:
Ma un affaccendarsi di persone, uno spartir
<section end="it-3"/><noinclude></noinclude>
pxlp96demw03rvh1pd9m5c9r037z39v
Page:Canti di Milosao (1836).djvu/20
104
413803
1362522
1207196
2026-09-05T00:04:59Z
Wieralee
86362
Wieralee moved page [[Page:Canti di Milosao.djvu/20]] to [[Page:Canti di Milosao (1836).djvu/20]]: moved on Commons
1207196
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="3" user="Catonif" /></noinclude><section begin="sq-3"/><poem>
Ndaghyɔín aar e λineer,
Prittej natta tech ná;
Gavnare biλa ζognaɔ
Tύ λuájin ty pyrdorme {{nr|10}}
Me ty nderym biλ buλari:
Yγγyλit aɔtú ndyr κiel
Myy tὺ miir se gneryζit
Mbagnyn vecὺ gareen e tire.
Dola u Rooδ e copὺɔtin {{nr|15}}
Paru eλpit e pyrfloɔur
Ezzia pyr nyyn ulígnet.
Poɔt te croi me catyr vaɔa
Me ty baarδ sκepy ndy criet
Erθ e biλe Cologrees. {{nr|20}}
Duchὺɔin calyζ ty carpissur.
{{sc|Va.}} Fanymiir cuɔy na dual
Mbi Roδyn fuɔamiir
Si vantíλe Arbyrit!
Fanymiir ajó copiλe {{nr|25}}
Ca jymá e puθuryζ
Cy te cragu ti puɔoogn!
Ca ty nisset e maγχépsur?
Ca vorea si deiti
O caa e barδa mieζὺdít. {{nr|30}}
</poem>
<section end="sq-3"/>
<section begin="sq-4"/>{{c|KAΓΓÉΛI IV.}}
<poem>
Iɔ e diela menát
E i birí ζognύs maδe
</poem>
<section end="sq-4"/><noinclude></noinclude>
5r5qsgo6dutnxlq5anvvckupabz2e3c
Page:Canti di Milosao (1836).djvu/21
104
413829
1362524
1207202
2026-09-05T00:05:39Z
Wieralee
86362
Wieralee moved page [[Page:Canti di Milosao.djvu/21]] to [[Page:Canti di Milosao (1836).djvu/21]]: moved on Commons
1207202
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="3" user="Catonif" /></noinclude><section begin="it-3"/>gli ornati d'oro e le faci, un'aspettare la notte
animava le sale del padre mio, ove dovean venire
le fastose figlie delle matrone a danzare
prese per mano con gli onorati figli de' nobili:
In quella guisa i numi superiori agli umani,
s'uniscono in cielo a un separato festino.
Io me n'uscii sul colle di Rode e di sotto
gli olivi vagava per l'orto nostro tutto fischiante
del crescente orzo.
Venne alla fontana a piè del colle la figlia
di Colagrea unita a quattro donzelle; luceano
su le loro teste i candidi veli; erano a vederle
cinque spiche ricolme.
{{c|{{sc|le Donzelle.}}}}
Beato chi sopra Rode abbondante di frasche è
uscito simile alla bandiera d'Albania!
Beata la vergine, che, preso l'ultimo bacio della
madre, al di lui lato riposerà!
Di che parte moverà ella quasi per arte magica?
Dal settentrione azzurro come mare o dal
bianco cielo di mezzogiorno?
<section end="it-3"/>
<section begin="it-4"/>{{c|''CANTO IV.''}}
Era una maltina di domenica quando il figlio
della grande Signora arso dalla sete saliva in
<section end="it-4"/><noinclude></noinclude>
ndb8wvqos57ttlwel3ztaqbv8rec1ky
Page:Canti di Milosao (1836).djvu/22
104
413867
1362526
1207199
2026-09-05T00:05:50Z
Wieralee
86362
Wieralee moved page [[Page:Canti di Milosao.djvu/22]] to [[Page:Canti di Milosao (1836).djvu/22]]: moved on Commons
1207199
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="3" user="Catonif" /></noinclude><section begin="sq-4"/><poem>
Γγittej tech e búcura
Ty m' i λipyn gny pic ui
Se iɔ ett' i diégkuriθ. {{nr|5}}
Vetym e cioi ndy vatyryt
Cy chyɔeen my piexynej.
Atta dughyɔin e s' e θóɔin.
Vaiζa me buζyn mby gκaζ:
C' ύɔt e ichyn si airi? {{nr|10}}
{{sc|Tr.}} My pressyn ndy roλiet.
{{sc|Vai.}} Dii mool t' arδura
Kyntro, u tij ti rúata.
Me gny door, ngryituriθ
Mbanej mbii veɔín e baarδ {{nr|15}}
Λeɔt e sai ty ɔpiexurit;
Cali jettyryn te γχiri
E mὺ gólκ mólyζit,
My ja e vuu ndy doriet
Ndy ceryt e δeζuryζ. {{nr|20}}
θomnie ju ty daɔurit
Nd' ymbyλ aκὺ ty púθurit.
</poem>
{{c|{{sc|vierɔ i ty biλys cologrees.}}}}
<poem>
Caa m' erθ te curmi γχiθ chyjó gaδii?
Si e paa ftes u géɔiem te ɔtratti,
E ζὺγχónem e garépsur se u ζὺγχova, {{nr|25}}
Si ajó cy dighet me gny fat tὺ baarδ.
</poem>
<section end="sq-4"/><noinclude></noinclude>
8pdugcdeigs2c0m4z9xkhmn5u4ddwgp
Page:Canti di Milosao (1836).djvu/23
104
413879
1362528
1207203
2026-09-05T00:06:02Z
Wieralee
86362
Wieralee moved page [[Page:Canti di Milosao.djvu/23]] to [[Page:Canti di Milosao (1836).djvu/23]]: moved on Commons
1207203
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="3" user="Catonif" /></noinclude><section begin="it-4"/>casa della bella fanciulla, per chiederla d'un
pò d'acqua:
La trovò sola al focolare che s'intrecciava la
chioma: Essi amavansi e non se 'l dicevano.
La donzella con bocca ridente. — Cos' è che
fuggi come il vento?
{{c|{{sc|Milosao.}}}}
M'aspettano al disco.
{{c|{{sc|la Donzella.}}}}
Due pomi forestieri, statti, io a te gli ho
serbati.
Con una mano, tenea alzati i capelli sul
candido orecchio; mise l'altra nel seno e trasse
i pomi, e glieli pose in mano tutt'accesa
nel viso.
Ditemi, voi giovani amanti, se più dolce è
il bacio.
{{c|''Verso della Figlia di Cologrea.''}}
Onde tanto piacere m'è venuto nel corpo? Io
mi spoglio a letto come chi è senza peccati,
e mi desto lieta perchè mi son destata, come
quella a cui spunti un giorno di felici destini.
<section end="it-4"/><noinclude></noinclude>
kgv6flf89fel11t589swyfm5ckm3t50
Page:Canti di Milosao (1836).djvu/24
104
413882
1362530
1207259
2026-09-05T00:06:11Z
Wieralee
86362
Wieralee moved page [[Page:Canti di Milosao.djvu/24]] to [[Page:Canti di Milosao (1836).djvu/24]]: moved on Commons
1207259
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="3" user="Catonif" /></noinclude>{{c|KAΓΓÉΛI V.}}
<poem>
Cύ ty veen ndy deitit
Noeriit ζymύra imme?
Sbardὺtin aniiζit
Rúatin pran' u ɔéghὺtin...
Erθ dittá e Arbyrit. {{nr|5}}
Ndoo mos vydécuriθ
Mbii ɔtrat na vemὺniθ
Mos pyrpara ɔpivet;
E te botta na garrónen
Ɔochὺt e vyleζyrit, {{nr|10}}
Crognet e catundi iin.
Nani cύ nattá e ζeeζ
Me ty buttyθin gny ɔii
Paru my pyrbaλtyn uδyt,
Gapni ju derien {{nr|15}}
Tech ty χéδura copíλet
Λottὺgnyn garrúamiθ.
Vaɔa foormáδia
My rympéft pyr dorie
At buuζὺχeɔὺmen, {{nr|20}}
Mua m' e sieλt pyrparaniθ.
Cera my i δéζiet,
Me ndy mest ɔynghyθin,
Cύ tὺ κeɔign e duurymez.
Vet cy siit 'na rughien {{nr|25}}
Jetta etύ pyrmissiet.
</poem><noinclude></noinclude>
0icw0sitckkmw5x9eamk68hbyo9uvm0
Page:Canti di Milosao (1836).djvu/26
104
413884
1362534
1217051
2026-09-05T00:06:33Z
Wieralee
86362
Wieralee moved page [[Page:Canti di Milosao.djvu/26]] to [[Page:Canti di Milosao (1836).djvu/26]]: moved on Commons
1217051
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="3" user="Catonif" /></noinclude><section begin="sq-6"/>{{c|KAΓΓÉΛI VI.}}
<poem>
Raa borá ndy deitit,
E my sbarδi vuδὺvet
Craaghyt ce ɔκitteζys.
Γχumi mua my λoδyniθ;
Curmi vette tue m' u réɔtur {{nr|5}}
Porsi gkruas e Maarὺbéλa
Mbrύmanet i réɔtiet
Ɔtrúɔi taraftívet,
Λeghὺmii e κénὺvet
Mbii miλonyt: ɔegh se ɔúghet {{nr|10}}
Ζiarri e δéζet vréɔtavetm
Γχeel eδé cy sύ κὺlói.
O vaɔá criechὺɔtyygn
But ɔtraan ty m' úλὺnej
Praa ty vύghej ture tieerr {{nr|15}}
Γχims ndy t' erryt e te drita,
Ty λyrén chyntímὺθin!
Dee tὺ garrója se te bora
Biren crognet e ty mbiéλat
Chyt γχeel cy na ruágnyn; {{nr|20}}
Se ty biλt e ζógnavet,
Samὺrancát, me tumpariin,
Γχymognύn te vreɔt e laarg,
I θoon: ná ju rúami.
My κὺlónej tue fiantáxur {{nr|25}}
Se tὺ pyrdorym, aɔtupóɔt,
Veim, se ɔpiit e gnerὺζet
</poem>
<section end="sq-6"/><noinclude></noinclude>
awp836ss5qn4e6hsetnfaggvtoey3ag
Page:Canti di Milosao (1836).djvu/28
104
413887
1362538
1207264
2026-09-05T00:06:53Z
Wieralee
86362
Wieralee moved page [[Page:Canti di Milosao.djvu/28]] to [[Page:Canti di Milosao (1836).djvu/28]]: moved on Commons
1207264
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="3" user="Catonif" /></noinclude><section begin="sq-6"/><poem>
Na fanépsὺjin, mbyt garáxur,
Na λyréjin íλὺζit:
Ndo se caλi my λyɔónej, {{nr|30}}
Ichen ndὺ gnὺ leegh gkraa:
Γχiθ ty spríɔura, ájo vét
Zyi tyrcuζyn ty pyrtrólym,
Curm' e i buccur i gneriut
Siit i rúanej, e m' e butten: {{nr|35}}
Ty dyrsiturin stomáχὺ
My ɔinéj me schemantiiλ
E cuκé, se mὺ e ɔighin.
Ajo vaɔ ζacoonbuccur
Sy λeú ndyr ty mundáɔa, {{nr|40}}
Porsa múa, ndy sbárδyn ditta,
Gny caλiveζ e λyriem,
Ajyriartur tech firáxyn
Δestra e baarδ, maλet e λúmi,
Saa my diɔyrón te cragu {{nr|45}}
Vaiζyn dyθiniaζύmyr,
Ajo mua my ca χee.
</poem>
<section end="sq-6"/>
<section begin="sq-7"/>{{c|KAΓΓÉΛI VII.}}
<poem>
Dreκ raχet é deitit
Gkyζoi ditta e cáλθyryζ
Valevét copiλevet:
I ruajín ty dáɔurit.
Ndy ctύ jet cy chémi myy? {{nr|5}}
Chύnyn ee mbrύmanes,
</poem>
<section end="sq-7"/><noinclude></noinclude>
15fscjqo5dglcra7eh0i6chz3dg5bek
Page:Canti di Milosao (1836).djvu/30
104
413890
1362542
1207267
2026-09-05T00:07:12Z
Wieralee
86362
Wieralee moved page [[Page:Canti di Milosao.djvu/30]] to [[Page:Canti di Milosao (1836).djvu/30]]: moved on Commons
1207267
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="3" user="Catonif" /></noinclude><section begin="sq-7"/><poem>
Cuur daλύn te dera imme
Váɔat ee byɔὺme
Motὺrat e uɔtyrtorὺvet:
U trintὺlign kiθárien, {{nr|10}}
Ato ty ɔpyrvéɔta
Λottygnyn, e t' ύmbὺλit
Ceryn mύ i ɔúaniθ.
Chemi myy ty miryn ύndyr
C' i κel trimit váiζyn. {{nr|15}}
Praa cy ɔpiit m' u mbilὺtin
Tech derá je érrὺtyζ.
Ai e pret e mύ e úλyn,
Ajo gápyn pyrghὺrin:
{{sc|Vo.}}Mir ζa trim dii λaiθii {{nr|20}}
Ai mi θot cy do cu byri
Se te ɔígh se tύ mi fjit,
Aio e γχéγχyn e me sii
Ruan gn' iil e jéttὺrin:
Sὺ doi t' ichὺnéj por trymbiet. {{nr|25}}
{{sc|Va.}} Trim ri miir mos sγχónet myma.
Ajo byn buζὺn mby gkáζ.
{{sc|Tr.}} Vaɔ puθύm pyrpáraniθ.
Ajo Réɔtyn crieθit,
Praa cy e gholκ, dalύ m' i bie {{nr|30}}
Ndy zercút j' embiéθ ndy γχii
{{sc|Va.}} Va ri miir.
{{sc|Tr.}} Éz me ɔὺndét. {{nr|32b}}
Mby ty níssurit e ruan,
Gneer cy doli e nyng e paan.
</poem>
<section end="sq-7"/><noinclude></noinclude>
ngbr5ydy8mp7s8cy1bvoqlxzell1j91
Page:Canti di Milosao (1836).djvu/32
104
413893
1362546
1217054
2026-09-05T00:07:59Z
Wieralee
86362
Wieralee moved page [[Page:Canti di Milosao.djvu/32]] to [[Page:Canti di Milosao (1836).djvu/32]]: moved on Commons
1217054
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="3" user="Catonif" /></noinclude><section begin="sq-7"/><poem>
Ζὺγχónet e ndὺ chύt γχeel {{nr|35}}
At dít my ri me maal
</poem>
<section end="sq-7"/>
<section begin="sq-8"/>{{c|KAΓΓÉΛI VIII.}}
<poem>
Mniiζ e υérys barδulóre
Biu gny ree monosáκe
Pyr ndy mest gkurὺnet:
Can garee te struɔi λumit.
Paa gny ree maλi me boor {{nr|5}}
I buθὺtónet gnerὺzet;
Atta λúttὺgnyn ty corrat.
Si θelyζa te foλéa
U puɔógn ndy chύt dimyr.
Ngryiti deegk uliri ɔcundur, {{nr|10}}
E copiλia me χee
E garrúam vyleζyret
Vettymiθ cur u me dréδ
Parasén ndὺ váliet.
Jetta e maδe, cy sy κettet {{nr|15}}
Airavet e fiaλὺvet
Atύ e caa si gnύ λinaar
Gaiδii e ɔeλκyrorit,
Paa drit pyr jaɔta ɔpiis.
Cur ngreghia paíδet {{nr|20}}
Ɔégur, λuz, uliɔtὺries,
Sa monu frija
Nd' era tundὺnej vaδeζit.
U λuttiá, pyr χeen e mymys,
</poem>
<section end="sq-8"/><noinclude></noinclude>
q7t04f8ih1n9isw7gk5s1sj74ss780l
Page:Canti di Milosao (1836).djvu/34
104
413900
1362550
1207271
2026-09-05T00:08:19Z
Wieralee
86362
Wieralee moved page [[Page:Canti di Milosao.djvu/34]] to [[Page:Canti di Milosao (1836).djvu/34]]: moved on Commons
1207271
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="3" user="Catonif" /></noinclude><section begin="sq-8"/><poem>
Ty my ciója mbrύmanet {{nr|25}}
Ndriɔe ζoγχ ty γχaalis:
Ɔconej vaiζa mespurtéch,
Ɔtija gkuur e lastimissej.
Praa cὺ u rit si mύ rympéu!
Noeriit my bieniθ {{nr|30}}
Saa te ɔógj, e curmi
My roδét, e sὺ ii ty friign.
Ditta caa dielin
Cy e sbarδyn para sivet:
Porsa c' iil atύ copíλe {{nr|35}}
Ruane e mua ndy chyt maal?
Cuur u daλ ndy Ɔurὺζyt
Vuzzyn mer evién te λumi:
Porsa mb' uuδ e trymbὺme
Priret e my rúan catuund: {{nr|40}}
Aɔtu λuλe e gapuryζ
Gny ty ghύn, piono garee
T' ύgnyten bynnet e baarδ,
Diu ndὺ pat ty dielyn.
</poem>
<section end="sq-8"/>
<section begin="sq-9"/>{{c|KAΓΓÉΛI IX.}}
<poem>
Yndyr e λiigk c' yndύrri trimi!
Δiet dit vaɔá e byyn
Ndó aχímaζ ndo te ɔpia
Mbaghej me γχitóniet:
Trimi ghipὺnej murgiarin {{nr|5}}
T' egkyrin ty trymburin,
</poem>
<section end="sq-9"/><noinclude></noinclude>
op6ddbm0qb1ahg5605x8b7pv8888d05
Page:Canti di Milosao (1836).djvu/36
104
413904
1362554
1207273
2026-09-05T00:08:38Z
Wieralee
86362
Wieralee moved page [[Page:Canti di Milosao.djvu/36]] to [[Page:Canti di Milosao (1836).djvu/36]]: moved on Commons
1207273
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="3" user="Catonif" /></noinclude><section begin="sq-9"/><poem>
Croirii ty me potissyn.
Porsi ajó si chiɔ ζacoon
Myy sὺ vinej Croiri.
Pra m' i vatte nd' ύndyrryt. {{nr|10}}
MBrymanet gny leegh copiλe.
Caa arat d' arδura
Te triés e t' ét gagnúnit
Piot garee u gápὺtin.
S' erθ me to, por tiir mby ɔpii {{nr|15}}
Vaiζa e mieeλ ɔymύ e daɔur:
Aɔtu bíλ ty nymuriɔ
Paa véɔur, paa ngryyn
Si ty ndaitur caa ty λúmyt
Caa in ζot sὺ ɔóghyn miir, {{nr|20}}
Besyn e caan mbi vetgheen.
Fiύiti trimi i ghellὺmύar
Nd' yndyr paa derύn e sai:
Ndy gny gκuur e porsiλissur
Zγχiθ te gnύ sarúa ryyζ {{nr|25}}
E m' e vyi ndy pryghyrit:
Ajo ngryiti siζit
E my paa ty daɔurin
Pruar e úλi crieθit
E my ɔcundi ryζien: {{nr|30}}
Δiá si i goi rúghiet.
</poem>
<section end="sq-9"/>
<section begin="sq-10"/>{{c|KAΓΓÉΛI X.}}
<poem>
{{sc|Vale Pa.}} ζὺγχóu, trim, i agkyζúam:
In ζot λyréu vaar,
</poem>
<section end="sq-10"/><noinclude></noinclude>
85tj53n86u3gjunohmf6d84y5vwyvse
Page:Canti di Milosao (1836).djvu/25
104
413907
1362532
1201917
2026-09-05T00:06:21Z
Wieralee
86362
Wieralee moved page [[Page:Canti di Milosao.djvu/25]] to [[Page:Canti di Milosao (1836).djvu/25]]: moved on Commons
1201917
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="3" user="Catonif" /></noinclude>{{c|''CANTO V.''}}
Perchè ti vanno o cuor mio i pensieri verso
mare?
Hanno biancheggiato le navi, hanno guardato
e poi sono disparse... È venuto il giorno d'Albania...
Sia pure: noi giacerem sempre morti ne' letti,
se non avanti le case; e sotto la polvere
si dimenticheranno i compagni, i fratelli, le
fontane ed il paese nostro.
Or che la notte oscura infanga le strade,
con una morbida pioggia, aprite, o voi, la porta,
ove raccolte le donne danzano immemori
di se medesime.
La giovine più dispotica si pigli per mano
quella mia ninfa di bocca graziosa e la meni a
me innanzi. Ella sorriderà vergognosetta e 'l volto
colla picciola incisione, che 'l segna nella guancia,
si farà di fuoco.
Sol che i nostri occhi si guardino rovini poi
la Terra.<noinclude></noinclude>
k9g3k1343wk167ez3h376zj1pbwis44
Page:Canti di Milosao (1836).djvu/27
104
413908
1362536
1207263
2026-09-05T00:06:43Z
Wieralee
86362
Wieralee moved page [[Page:Canti di Milosao.djvu/27]] to [[Page:Canti di Milosao (1836).djvu/27]]: moved on Commons
1207263
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="3" user="Catonif" /></noinclude><section begin="it-6"/>{{c|''CANTO VI.''}}
Nevicò sopra il mare, e s'imbianchirono tra l'alghe
l'ali delle folaghe.
Io mi sento stanco del sonno; il corpo mi si
va quasi allontanando, come alla donna che
sale di sera per Marbella fugge a poco a poco
il frastuono de' molini e dei latrati de' cani da
mandra sopra i molini: cadono e s'alzano agli
occhi di lei i fuochi delle vigne, di cui non è
ancora addormentata la vita.
O la vergine da' capelli castagni che mi spiegasse
il letto, poi si ponesse a filare nella stanza
vicina mezz'oscura canterellando qualche sua
aria!
Obbliar vorrei che sotto la neve vanno perdendosi
i seminati e le fontane ov'è riposta la
nostra vita, e che i figli delle matrone rintronano
da Samrangatte co' tamburi le remote vigne
e dicon loro: noi vi guardiamo.
M'assopirei sognando che noi due presi per
mano fossimo in via verso la campagna; finchè
le case degli umani rischiarate dall'aurora ci
raffigurassero, e le stelle dileguandosi ci abbandonassero:
<section end="it-6"/><noinclude></noinclude>
iryeq9y3y7lwoz9gj3pcxyvvjohxoh9
Page:Canti di Milosao (1836).djvu/29
104
413909
1362540
1207265
2026-09-05T00:07:02Z
Wieralee
86362
Wieralee moved page [[Page:Canti di Milosao.djvu/29]] to [[Page:Canti di Milosao (1836).djvu/29]]: moved on Commons
1207265
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="3" user="Catonif" /></noinclude><section begin="it-6"/>Ovvero che sciolto il mio cavallo fuggisse
difilato a una turba di donne, e, quelle sparpagliate,
colei sola s'impadronisse della sua redine,
e leggiadra sembianza dell'uomo fissasse
l'occhio suo nell'occhio di quello e 'l tenesse
mansueto, e poi col velo mi tergesse il petto
sudato, affocata nel viso, mentre le compagne
stanno a guardarla.
Quella donzella di leggiadre abitudini non nacque
in drappi di seta. Ma nella stagione ch'il
sole inarida la terra, una capanna abbandonata,
ventilata, da' cui fianchi sdrusciti appajono
la pallida costa, la montagna ed il fiume, in
guisa che ti prenda desiderio d'aver a lato la
giovinetta che ti sugge il cuore, quella capanna
m'è troppo dilettosa.
<section end="it-6"/>
<section begin="it-7"/>{{c|''CANTO VII.''}}
Il giorno cilestro ha sorriso rimpetto al mare
e alle colline, per le ridde delle donzelle: i giovani
amati le guardavano.
In questa terra cos'avvi più bella?
La luna della sera, quando vengon nell'atrio
<section end="it-7"/><noinclude></noinclude>
t5ce4t0jmn3jrj28gogoi13rb8j6c3b
Page:Canti di Milosao (1836).djvu/31
104
413915
1362544
1207268
2026-09-05T00:07:49Z
Wieralee
86362
Wieralee moved page [[Page:Canti di Milosao.djvu/31]] to [[Page:Canti di Milosao (1836).djvu/31]]: moved on Commons
1207268
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="3" user="Catonif" /></noinclude><section begin="it-7"/>della mia casa le mature fanciulle suore de'
guerrieri: io tintinno la cetra, quelle, calati i
pepli, danzano; e la delizia compone in serietà
i loro volti.
Abbiamo più bello ancora il sogno della notte
che conduce al giovine l'innamorata. Pargli le
porte sien chiuse ed egli alla soglia velata dalla
sera attenda lei e la faccia sedere: essa dispiega
il grembo.
{{c|{{sc|la Donzella.}}}}
Prendi, o giovine, due nocciuole.
Ei le va dicendo, ove e che fece per parlarle
o vederla: ella l'ode e cogli occhi fisa or
una stella or un'altra. Non vorrebbe di là muoversi
ma teme.
{{c|{{sc|la Donzella.}}}}
Giovine sta sano che non si desti mia madre.
Ella fa la bocca ridente.
{{c|{{sc|il Giovine.}}}}
Fanciulla baciami prima.
Ess'allontana il capo e, poi ch'ei l'ha tratta,
gli cade sul collo.
<section end="it-7"/><noinclude></noinclude>
e6ngvi0fjpxbgf015hg79g9gl9dcuhw
Page:Canti di Milosao (1836).djvu/33
104
413917
1362548
1207270
2026-09-05T00:08:09Z
Wieralee
86362
Wieralee moved page [[Page:Canti di Milosao.djvu/33]] to [[Page:Canti di Milosao (1836).djvu/33]]: moved on Commons
1207270
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="3" user="Catonif" /></noinclude><section begin="it-7"/>{{c|{{sc|la Donzella.}}}}
Via sta sano.
{{c|{{sc|il Giovine.}}}}
Va felice.
Com'essa va conversi ei tien gli occhi a {{SIC|quelal|quella}}
parte, finch'è fuor l'atrio e quei di sua casa
non l'hanno veduta.
Si desta e 'n questa vita sta quel giorno con
desiderio.
<section end="it-7"/>
<section begin="it-8"/>{{c|''CANTO VIII.''}}
È spuntata una nuvola di fiori rossi memoria
della candida està, è nata di mezzo alle pietre:
essi s'allegrano al rombo dei torrenti.
Guardan gli uomini la montagna ron nevi
che splende sotlo un'azzurro cielo, ed affrettan
coi voti la ricolta..
Ma come la pernice nel suo nido io riposo
in questo inverno.
Son rialzati i rami dell'ulivo, chè i suoi frutti
sono stati colti: or la mia ninfa immemore de'
fratelli sol quand'io le meno assiste alle ridde.
La terra vasta, che mai non tace coi venti e
colle voci dell'uomo, tien lei come una face gioja
del candelabro, ma che non fa lume oltre la
casa.
Quando nascosto della madre, tutto bagnato
alle frasche roride, ordiva i lacci agli uccelli,
<section end="it-8"/><noinclude></noinclude>
kjw8b13dke9g0lodjafq215lvqgpazj
Page:Canti di Milosao (1836).djvu/35
104
413918
1362552
1207272
2026-09-05T00:08:29Z
Wieralee
86362
Wieralee moved page [[Page:Canti di Milosao.djvu/35]] to [[Page:Canti di Milosao (1836).djvu/35]]: moved on Commons
1207272
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="3" user="Catonif" /></noinclude><section begin="it-8"/>nell'Oliveto; come era diverso! Se l'aura agitava
i sorbi io conteneva il fiato:
Per la nobile beltà di mia madre io pregava
che trovassi presi la sera diversi uccelli tutti vivi:
Passava la ragazza dallo stretto fianco; io le
buttava pietre ed ella faceva alti lamenti.
Or poi ch'è fatta grande come m'ha preso!
Ogni pensiero mi fugge appena la vedo: il corpo
par mi refluisca nel cuore, e non so mandar
fuori 'l respiro.
Il giorno ha il sole ch'il rende candido agli
occhi, ma quale stella guarderà quella giovine
e me in questo amore?
Quand'io vado alla via delle Arene, ella
prende il barile e viene al fiume. Ma poi timida
a mezza via si volge e guarda il paese. Così un
fiore dischiuso di lunedì tutto allegro, diviene
bianco nel giovedì, teme non vedrà la domenica?
<section end="it-8"/>
<section begin="it-9"/>{{c|''CANTO IX.''}}
Tristo sogno che 'l giovine s'ebbe!
Eran dieci giorni che la matura fanciulla o
in casa o in campagna si tenea con le vicine.
Il giovine montava il destriero selvaggio, temuto
e 'l menava ad abbeverare alla Fontana nuova.
<section end="it-9"/><noinclude></noinclude>
d8u0izxnahbm04o0caraqnuhjozoxde
Page:Canti di Milosao (1836).djvu/37
104
413919
1362556
1216362
2026-09-05T00:08:47Z
Wieralee
86362
Wieralee moved page [[Page:Canti di Milosao.djvu/37]] to [[Page:Canti di Milosao (1836).djvu/37]]: moved on Commons
1216362
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="3" user="Catonif" /></noinclude><section begin="it-9"/>
Ma quella non veniva più alla Fontana nuova
com'era costumata.
Poi gli venne nel sogno di notte.
La sera una mano di donzelle venute da' verdi
grani sederono festive alla mensa del padre
del giovine.
L'adorata misera vergine non venne con quelle,
ma filava nel focolare della madre sua: In
quel modo figli di poveri, senza vesti, digiuni,
quasi divisi da' ricchi beati non hanno beni da
Dio, hanno tutta lor fede in se medesmi.
Il giovine s'addormentò melanconico: vide
nel sogno la porta di lei: Quella seduta al sole
sopra una pietra sceglieva da un mucchio di
robbia e ne mettea nel grembo. Alzò gli occhi
e vide l'amante; tornò a bassar gli occhi e
scosse la rabbia, come se avesse veduto uno
straniero.<section end="it-9"/>
<section begin="it-10"/>{{c|''CANTO X.''}}
{{c|''La Ridda della notte di Pasqua.'' {{sfn|i=Canti di Milosao.djvu|from=37|to=39|step=2}}}}
Destati o giovine, alle nostre felicitazioni.
<section end="it-10"/>
<small>(1) <section begin="fn"/>Corsa la mezzanotte precedente la Pasqua le
donne Albanesi s'alzano, spegnono i fuochi per riaccenderli
coi carboni del fuoco sacro che s'alluma
all'aurora; e vuotata l'acqua dall'urne vanno in
grossa compagnia alla fontana ad attignerne della<section end="fn"/></small><noinclude></noinclude>
5wjfndybd8sft78burg0movphxnwyxl
Page:Canti di Milosao (1836).djvu/38
104
413941
1362558
1211078
2026-09-05T00:09:04Z
Wieralee
86362
Wieralee moved page [[Page:Canti di Milosao.djvu/38]] to [[Page:Canti di Milosao (1836).djvu/38]]: moved on Commons
1211078
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="3" user="Catonif" /></noinclude><section begin="sq-10"/><poem>
Perὺndognyn iλὺζit,
Ɔughen ζiarret, derδet úit,
Jetta véɔet ndyr ty rea; {{nr|5}}
Aɔtu ζύmyr λipisiare
Ti tὺ prireɔ e garépsur.
Si gn' anii ncarcúar me tríma
Cύ te messi deitit
Paan catuund e diɔὺrύar, {{nr|10}}
Érδe i χeeɔim piot garee.
Cúɔ ty mori siiɔit?
{{sc|Gn' aan e Va.}} Cúɔ porsitti reen e maλit
Moon e me ɔii ty ná cuλtónej?
Zogna e maδe u anancás {{nr|15}}
Jaɔt catundit tύ mὺ vei
Ndy gnὺ darsym me copíλet
Chiɔ ndyr siit deitin
Chiɔ mbύ ζύmyr χeen e ɔpiis
Curna paa diaλin e sai {{nr|20}}
Ty pyrdorym me gnὺ copiλe.
Vaiζa ndieti nd' eɔtὺrat
Gκáζin ty pyrɔúatur;
Si gnὺ marmur me logaaζ
Rúanej e pyrpara siivet {{nr|25}}
Δera i véjin e i víjin.
Diaλi u reɔt e u buar te lacca.
Ty pyrλottym droδi siit
Kielit vettym tundu δees,
Perὺndúar dieli, {{nr|30}}
Paa daaλ iλὺζit,
</poem>
<section end="sq-10"/><noinclude></noinclude>
4rjh032p5sanh8o2v7kjuw38zn2eoye
Page:Canti di Milosao (1836).djvu/40
104
413942
1362562
1215622
2026-09-05T00:09:23Z
Wieralee
86362
Wieralee moved page [[Page:Canti di Milosao.djvu/40]] to [[Page:Canti di Milosao (1836).djvu/40]]: moved on Commons
1215622
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="3" user="Catonif" /></noinclude><section begin="sq-10"/><poem>
Iɔ si ζύmyr cὺ varessi
Chύt jet tὺ paa gnóχur
E sὺ ɔégh cu tύ my vei.
{{sc|Γχiθ Va.}} Via λevrossu i gaδiaar, {{nr|35}}
Vaiζa cy ti déɔe miir
Yy me nee ndὺ váliet:
Prana dii ζogna jot' yym,
Ndoo mos, se nyng e θót,
Se catúndit i pὺsove {{nr|40}}
Porsi vera triesys,
Porsi δeut gneriu me fiaaλ.
</poem><section end="sq-10"/>
<section begin="sq-11"/>{{c|KAΓΓÉΛI XI.}}
<poem>
Duró ζύmyr e duró
Saa durói máλi me boor.
Ɔchépὺtin nyynt dielas,
Sbarδulúan cúmbulat:
Trimi ca catúnd' i laarg {{nr|5}}
Dual e ruati mby menát
E garrói ɔpiiζyn:
Λúmi ú, my θói, máλi!
Si gny κeλκὺ cy mi friin.
Bier tὺ fexurit te voga, {{nr|10}}
Porsa mbrynta lamparissyn,
Yɔt ajó vaíζ e mieel.
Vettym caa t' ymύm e t' aan,
Atta duan; cui ty mi θeet
Yygh attire mos i θot? {{nr|15}}
</poem><section end="sq-11"/><noinclude></noinclude>
bol2yvnxwn2wqvzebk3fy7812yvjvjm
Page:Canti di Milosao (1836).djvu/42
104
413945
1362566
1215316
2026-09-05T00:10:32Z
Wieralee
86362
Wieralee moved page [[Page:Canti di Milosao.djvu/42]] to [[Page:Canti di Milosao (1836).djvu/42]]: moved on Commons
1215316
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="3" user="Catonif" /></noinclude><section begin="sq-11"/><poem>
Ajo λyy catuund, e θughet
Nussiá a trimit gúaj.
Vien gny dít e θieelὺmeζ
Cύ t' uλét aɔtú mbὺ deer
Tú mὺ κépign λignyζyn. {{nr|20}}
Ajo ruan déitin,
Fiuturógnyn udalaníɔet
E vyghét e mύ chyntón
Strofat cy m' i θója vét
Nd' at mot cὺ dúghὺɔim. {{nr|25}}
E garrón ζottín e sai
E my úλyn crieδit,
Curmin t' im fiantáxyniθ.
I λὺrier muκevet
Aɔtu maλ mè ndo gnὺ θelyyζ, {{nr|30}}
Praa cy gneryζ gny catúnd
Stistin sipyr piono χee,
Te laccát e γχeλύbyra
Yy mali trímavet;
E stoλíssur, tundu gκraa, {{nr|35}}
Déλ copíλia pyr martúar;
Λeghen diáλe sii chὺκii.
</poem><section end="sq-11"/>
<section begin="sq-12"/>{{c|KAΓΓÉΛI XII.}}
<poem>
Si suvaaλ ndy deitit
Paru e trubul si gnὺ máλ
Nyng rúan myy se aniin,
Aɔtu gκraat ndo veen mby crua
</poem><section end="sq-12"/><noinclude></noinclude>
2qeod64vjp6tokk5tktq0spxtkmv5ih
Page:Canti di Milosao (1836).djvu/44
104
413946
1362570
1215304
2026-09-05T00:10:50Z
Wieralee
86362
Wieralee moved page [[Page:Canti di Milosao.djvu/44]] to [[Page:Canti di Milosao (1836).djvu/44]]: moved on Commons
1215304
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="3" user="Catonif" /></noinclude><section begin="sq-12"/><poem>
Ndo te λúmi o pyr ty gola {{nr|5}}
Mosse θoin vaɔyn e nymur
Cy i birí ζognύs máδe
I daɔúr ζiλepsὺniθ.
Copiλiá e δuurὺmeζ
Mbaghej mosse me γχitónet: {{nr|10}}
Mbjiδὺɔin mby t' érrὺtit
Mbrύmanet e mosse λiign
θoin, ziλoon e schemantíλe.
Gny tὺ dielyζ menát
U e ciova Corκiolón. {{nr|15}}
{{sc|Va.}} Trím ti múa ndὺ mύ do miir.
Uδὺvét mos m' u pyrpíκ
Mos my rúaj ndy léghiet.
{{sc|Tr.}} Váɔ i pari ím maal,
Aκὺ i mieλi u s' ú pantéχa {{nr|20}}
Saa eδé tὺ tύ δunoja.
{{sc|Va.}} Mos my κiái ti biir ζotti
Mos ti byn tὺ jeem u ftes
Λottὺve cy nyng ɔpriɔyn
Se ussé tὺ nύmuryn, {{nr|25}}
Gheλmové copiλiet;
Se gneríu si byre chéκ.
</poem>
{{c|{{sc|vierɔ i ty biλys cologrese.}}}}
<poem>
Nd' attύ catúnd cy sonte ty m' arryyɔ
Sὺ chee tύ foλyt aan, sὺ chee ti ɔpii,
Attié s' yy copὺɔti it, sy deλ me ndeer; {{nr|30}}
Oi ζύmyr gκuri si sὺ rii me nee?
</poem><section end="sq-12"/><noinclude></noinclude>
j0j93j027nmui0j2rut7f8cnv251f7z
Page:Canti di Milosao (1836).djvu/46
104
413950
1362574
1215306
2026-09-05T00:11:09Z
Wieralee
86362
Wieralee moved page [[Page:Canti di Milosao.djvu/46]] to [[Page:Canti di Milosao (1836).djvu/46]]: moved on Commons
1215306
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="3" user="Catonif" /></noinclude><section begin="sq-13"/>{{c|KAΓΓÉΛI XIII.}}
<poem>
Praa cὺ ζot chee ty na λyyɔ
Vaɔ si gn' iil cy drittien
Nyng bier tech uuδ e tij:
Biir me ghéλm ty riut' ynt
Mos tὺ κioft pyrλipuriθ. {{nr|5}}
Aghiená cὺ tύ na víɔ
Kióft i bút dímὺri
Me ulígn e κiúmὺɔtiθ.
Biλat ee bύɔὺme
Ymma ɔuum tὺ mύ martóɔin {{nr|10}}
Me ty ζὺγχéδury copíλ.
Ty na víɔ si caa jáɔti
Fiaλyt e tὺ dáɔuret.
Si anamessa fiettavet
Ujulys cὺ cam te dera {{nr|15}}
Paar garaxur Ɔύγγeζa
My garépsyn ζύmὺryn:
Eer e λeeζ cy tundyn fiettat
Γχumin ee gneὺζet
Λeesón se díghiet: {{nr|20}}
U mὺ vύghem te pὺɔtieri,
T' im bíλ ty rittien.
Sieλὺɔ ti gn' uɔtyr fanymiir,
Tὺ na gapign chύta réχe
Λefteriis cy búartim. {{nr|25}}
Ndyr tὺ véɔura ty ζeζa
Nussia sὺ fanarosset:
</poem><section end="sq-13"/><noinclude></noinclude>
r7g3i8iokd4uns60ej7aebbap8s5c2f
Page:Canti di Milosao (1836).djvu/48
104
413952
1362578
1217018
2026-09-05T00:11:27Z
Wieralee
86362
Wieralee moved page [[Page:Canti di Milosao.djvu/48]] to [[Page:Canti di Milosao (1836).djvu/48]]: moved on Commons
1217018
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="3" user="Catonif" /></noinclude><section begin="sq-13"/><poem>
Valies cy driδiet,
Zognat me diaλín mby door
Búθὺtonén e rúagnyn: {{nr|30}}
Γχiθ γχὺriit ty mbieδura
Gnighien piono garee;
Λúλí e veer mbysalyvet,
Mali ty chὺzzierit,
Je trimé i passuriθ. {{nr|35}}
Ti te χeeγ' e ɔpisὺ satte
Nyyn tὺ gúaiyt cύ tὺ riiɔ,
Cύ ndyr gnerὺζit na jemmí?
Pors' ai ζót cy me gaiδii
Diaλyriin ty bucurói, {{nr|40}}
Diépin ty veɔí me aar
Saa gnὺ catúnd λuttyn pyr tij,
Ai ζot my ty dó miir.
</poem><section end="sq-13"/>
<section begin="sq-14"/>{{c|KAΓΓÉΛI XIV.}}
<poem>
Praa cy dieli i raa te ɔtratti
M' u patáx mizória,
Vuu gnigné ty véɔurat
Dúal ca riij i biri ζottit.
Gn' eer ngrynej bugúaθin {{nr|5}}
Ja e ɔtyfrinej múrevet:
Mos gnerii ɔcónej attéi
Vettym fjit te buuζ' e uδys
Ajo Riin ndy vatyryt.
{{sc|Ri.}} Diu ndy trími i gaδiaar {{nr|10}}
</poem><section end="sq-14"/><noinclude></noinclude>
felojwiar1c3wzfw5z2mnmfk490cfz8
Page:Canti di Milosao (1836).djvu/50
104
413954
1362582
1215311
2026-09-05T00:11:46Z
Wieralee
86362
Wieralee moved page [[Page:Canti di Milosao.djvu/50]] to [[Page:Canti di Milosao (1836).djvu/50]]: moved on Commons
1215311
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="3" user="Catonif" /></noinclude><section begin="sq-14"/><poem>
Myy tὺ ɔcoogn chὺsái uuδ!
Fanymirat nd' at Greκii
Cύ tὺ fóλyt i γχeγχien!
« Vátte, θá me vetὺgheen.
U prúar te ɔpii e sai, {{nr|15}}
Mori teeλ e trastien
E my vatte ca ulignὺt.
Mbjiδ ulígn e κiánej;
Cύ ɔcararti pes ulígn
Tech i pesti u porsiλís; {{nr|20}}
Attié i κylói γχuum.
Trími nd' yndyr my ju duch
Cy mi diλ tech uδa e λumit:
Fuɔat mb' aan iin piono boor
Ɔκύntet ngrág i piculójin. {{nr|25}}
{{sc|Tr.}} Me clύ mot ty byje fignyn!
Dúart si mύ tu ncuκὺtin!
Vaɔὺs i vei buζa mby gκaζ:
Porsi gnotta gn' eer e chéκe
Ɔcundi borὺn e fúɔavet, {{nr|30}}
E pyrfluɔi si suvaaλ,
E ty caλθyr si gny déit
Poɔt réχevet e gápi.
Vatte trími i nissuriθ:
Ndy gnὺ spart ajó e ζyyn {{nr|35}}
Prapa rúati e laarg e paa
Si gny fiuttur nd' atta ui
Cy tundét e vente vente
Sbarδyn ty chὺpútturiθ.
</poem><section end="sq-14"/><noinclude></noinclude>
hytf26er0wv9n66j05eog9g7jnmafnq
Page:Canti di Milosao (1836).djvu/52
104
413955
1362586
1215313
2026-09-05T00:12:29Z
Wieralee
86362
Wieralee moved page [[Page:Canti di Milosao.djvu/52]] to [[Page:Canti di Milosao (1836).djvu/52]]: moved on Commons
1215313
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="3" user="Catonif" /></noinclude><section begin="sq-14"/><poem>
Porsa u ngré voree je fróghyt {{nr|40}}
Cy mi ngriti zerchyθin
E γχuun e sbuλúariθ;
M' i chὺpútti γχumὺθin.
</poem>
<section end="sq-14"/>
<section begin="sq-15"/>{{c|KAΓΓÉΛI XV.}}
<poem>
Uδys imme percaλésa:
« Ɔyn Myrii e ɔpivet ona
« Chύto uuδ ti tύ my rúaɔ.
« Dei menát díghet e díel
« E ti déλ pyr ndύ catúnd; {{nr|5}}
« Arat, ty bíghen ɔyndóɔa,
« Λopt, ty mos psovísὺgnyn,
« Ɔpiit, ty mos pyrλípien,
« Γχiθ ty θoon: ti rúana.
« Cύ sὺ pritta por u nissa? {{nr|10}}
« Arδur chiɔia me urátyn:
« Ti ndὺléje vaiζat
« Cύ me buc sὺ frighien:
« Ndo tierύn ndy deriet
« Ndo m' i trintὺlyn argaλía {{nr|15}}
« Myy sὺ ɔcogn assai uuδ.
« Fruɔculi s' yy pyr gnerin
« Ndo ait e λísὺvet
« Ndo γγalá e úiravet:
« Vétymiθ burri me gκruan {{nr|20}}
« {{SIC|Cnrm|Curm}} cy caλbiet te botta,
« Prana miir attá sy ɔóghyn
</poem><section end="sq-15"/><noinclude></noinclude>
8pr7t6shfs9nxmrpzo4c9bmnhefcgou
Page:Canti di Milosao (1836).djvu/54
104
413958
1362590
1217052
2026-09-05T00:12:49Z
Wieralee
86362
Wieralee moved page [[Page:Canti di Milosao.djvu/54]] to [[Page:Canti di Milosao (1836).djvu/54]]: moved on Commons
1217052
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="3" user="Catonif" /></noinclude><section begin="sq-15"/><poem>
« Jaan ftes ndὺ dughien.
Uδys aɔtu parcaλéssa.
Tech arrura e fiύita nattyn {{nr|25}}
Im vylaa Coniatti, diaaλ
Si gny λúλe, i vydécur
My dolí véɔur i baarδ.
{{sc|Mi.}} Sí ja e θoon chytij catúndi
Tech ti ríje imύ vylaa? {{nr|30}}
Saa garee cy ty na ɔóghyn
Ζotti tat e ζogna myym.
{{sc|Con.}} Δeut érryt tech ti fiyy
Tundu duɔκe e tundu déit
Caa mot, vylaa, cy dola. {{nr|35}}
Náni erδá ty ty λevrossign.
{{SIC|Ggnryζit|Gneryζit}} rognyn te ɔpiit
Ndyr ty ndaitura e ndyr λípe
Dieli i doli caa máλi,
Γχumi ɔtrettevet i pryyn: {{nr|40}}
Di copiλ cy dughien
Staan e jetyn sύ ndyrrógnyn.
Si caa gκoλa ty pyɔtói,
Se dny vaɔyn paa fuκii
Mbii δee trími ζiλépsyn {{nr|45}}
Vólet ζotti cy mi byri?
Nyng ai ndaiti Calavrii
Iδriotten siichyκii
Curm maγχépsuryn Luiζ.
Vuu paλazzὺt cy byri nana {{nr|50}}
Tech ania mbrymanet
</poem><section end="sq-15"/><noinclude></noinclude>
5b6247pe2z51alb7y914s6e6f05v1c6
Page:Canti di Milosao (1836).djvu/56
104
413959
1362594
1314855
2026-09-05T00:13:07Z
Wieralee
86362
Wieralee moved page [[Page:Canti di Milosao.djvu/56]] to [[Page:Canti di Milosao (1836).djvu/56]]: moved on Commons
1314855
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="3" user="Catonif" /></noinclude><section begin="sq-15"/><poem>
E ndy ɔpiit e sbauδîrtur
Mbjiδej pyr nattyn e λúrtym.
Cύ ja e ruu trimí e púθi
— Nd' at δee cy vette vet {{nr|55}}
θuam ndy dó γχyy ti trim
— Cuur ty veɔ te ζáli guaj
Ɔtier ndy deit ti schemantiiλ.
Λut ty viign pyrróit yyn
Ty me dii se nyng u mbitte. {{nr|60}}
Λutte seγ' e Ɔyn Myria
Γχiθ parú sy ty pyrλípyn.
Praa, cὺ javá me ɔuum γχeel
Ɔcuar u bori, mbii ɔuryt
Trimi gnogu schemantiiλ: {{nr|65}}
« Si ajó c' iccu rón pyr tei
« Pas vydécur, θa, na rómmi.
</poem><section end="sq-15"/>
<section begin="sq-16"/>{{c|KAΓΓÉΛI XVI.}}
<poem>
Airi cy ndréκi moon
Friti caa deiti:
Te raχí Lumbárδavet
Gool my gápi derien,
Daaλ my muλvi cerien {{nr|5}}
E my réɔti γχumyθin.
{{sc|Mi.}} Ruaɔ e ftoghὺtyza voree,
Se my ζὺγχón ti my garepsyn:
Maria ndyr dégκyζit
Ng' i κicaar i caa χee: {{nr|10}}
</poem><section end="sq-16"/><noinclude></noinclude>
jotqmuiz05a8hpolmfwefyhebd9qlp0
Page:Canti di Milosao (1836).djvu/58
104
413977
1362598
1215632
2026-09-05T00:13:29Z
Wieralee
86362
Wieralee moved page [[Page:Canti di Milosao.djvu/58]] to [[Page:Canti di Milosao (1836).djvu/58]]: moved on Commons
1215632
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="3" user="Catonif" /></noinclude><section begin="sq-16"/><poem>
Ti sὺ λevé ndy δee ty guaj.
{{sc|Vo.}} Cuur λevá ty paryζyn
Duɔcu u túnd te Pocfili.
{{sc|Mi.}} Ty biλύn e Cologrees
Mos ti pee nd' attá pyrrégne? {{nr|15}}
{{sc|Vo.}} Garepsύn dittá me diel
Ty ɔyndóɔ e ty symuur.
Te ndín é κiθaries
Me ty barδyθin copíλ
Λúanej Milórdeζa: {{nr|20}}
Ɔtruɔulónej Zoghyζa
Frighej γχiri e pririej
E m' i ɔpriɔej ɔtechyθi
E mi fjissin siiζit.
{{sc|Mi.}} Mba tuttié buɔtrá voree. {{nr|25}}
Se my ngriin eɔtryrat.
</poem><section end="sq-16"/>
<section begin="sq-17"/>{{c|KAΓΓÉΛI XVII.}}
<poem>
Ɔpii t' ona ty ɔpríɔura
Dei menát u my ju ɔogh.
Ɔogh χiloon e Racaniéλit
E vaɔát cy λaagnyn.
Nessyr mby tὺ serpossurit {{nr|5}}
Ɔcon vaɔá caa dera imme,
E my ɔégh ɔumύ garee
Pien c' yy chyjó garee?
— Yy gare' e ty birit ζottit
Cy na vien nessyriθ. {{nr|10}}
</poem><section end="sq-17"/><noinclude></noinclude>
aao0nwozt8obij8ajy6413epnq5kwed
Page:Canti di Milosao (1836).djvu/39
104
413987
1362560
1217041
2026-09-05T00:09:13Z
Wieralee
86362
Wieralee moved page [[Page:Canti di Milosao.djvu/39]] to [[Page:Canti di Milosao (1836).djvu/39]]: moved on Commons
1217041
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="3" user="Catonif" /></noinclude><section begin="it-10"/>
Il nostro Dio ha lasciato il sepolcro, le stelle
tramontano, l'idrie si vuotano, si spegnono
i fuochi, il mondo or si mette una veste nuova:
che del pari, o cuore misericordioso, tu ti rinnovi
alla gioja.
Come una nave gravida di giovani che riconoscon
da mezzo mare la patria bramata, tu
eri a noi venuto bello ed allegro.
Qual fascino l'ha vinto?
{{c|{{sc|una porzione della Ridda.}}}}
Chi ha suggerito alla nuvola che fosse apparsa
sulla montagna a ricordarci il tempo piovoso?
Come la grande signora ebbela veduta diessi
fretta a portarsi in campagna a far convito con
le donzelle.
Avea negli occhi il mare, avea nel cuore il lustro
della sua casa quando vide il giovin suo
figlio che la mano in quella d'una fanciulla
teneva.
La vergine sentì spegnersele il diletto entro
l'ossa: come una statua di marmo con pensieri
ella guardava, e sotto gli occhi mondi le andavano
e le veniano.
<section end="it-10"/>
<small><section begin="fn"/>nuova. E poiché n'han pieni i vasi, prendendosi
per mano, si dispongono in lunga ridda, e cantando
e danzando percorrono il paese.<section end="fn"/></small><noinclude></noinclude>
di4wbokqhtva10xjy2gp3ogxk1c1odo
Page:Canti di Milosao (1836).djvu/41
104
413988
1362564
1217039
2026-09-05T00:10:22Z
Wieralee
86362
Wieralee moved page [[Page:Canti di Milosao.djvu/41]] to [[Page:Canti di Milosao (1836).djvu/41]]: moved on Commons
1217039
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="3" user="Catonif" /></noinclude><section begin="it-10"/>
Il giovinetto di là trasse e si dileguò nella
costa soggetta.
Levò gli occhi lacrimosi al cielo che, tramontato
il sole, e non pur apparse le stelle, cingea
solitario la Terra: era come un giovin cuore
che della terra, ove da poco dimora, abbia preso
noja, nè sappia in che altro luogo recar si potrebbe.
{{c|{{sc|tutta la ridda.}}}}
Or via sollevati gentil garzone: la fanciulla,
in che ài tu posto l'amor tuo, sta con noi qui
nella Ridda.
Sa poi la nobil tua madre, comechè nol dica,
che tu sei sortito al paese nostro come il
vino alla mensa, come alla terra l'uom con
parole.<section end="it-10"/>
<section begin="it-11"/>{{c|{{sc|''CANTO XI.''}}}}
Soffri, o cuore, soffri quanto sofferse la montagna
con neve.
Balenarono nove soli di primavera e 'l pruno
è coperto di candidi fiori: il giovin di lontano
paese usci di mattino e guardovvi, dimenticò
la sua casa.
{{SIC|Cosi|Così}} fia pur di te, o cuor mio.
Quella sfortunata vergine è come vetro tocco
dall'alito che fuori è dal vapore appannato, ma
dentro luce.<section end="it-11"/><noinclude></noinclude>
qvdy0l6qxqo32hmzkwx1iw35e133yg5
Page:Canti di Milosao (1836).djvu/43
104
413989
1362568
1215303
2026-09-05T00:10:41Z
Wieralee
86362
Wieralee moved page [[Page:Canti di Milosao.djvu/43]] to [[Page:Canti di Milosao (1836).djvu/43]]: moved on Commons
1215303
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="3" user="Catonif" /></noinclude><section begin="it-11"/>
Ella hassi soli padre e madre, e a chi dirà
mai ''sì'', se non il dica a quelli?
Abbandonerà or il paese e si dirà moglie del
giovine forestiere!
Spunterà là un giorno sereno ed ella sederà
sulla soglia a cucirsi la camicia, guarderà il mare,
volerannole le rondini di lato, e i canti che
io solea diriggerle in tempo che ci amavamo
le verranno sul labbro:
Dimenticherà suo marito e chinato il capo si
fingerà le mie sembianze.
Sì, di tal modo una collina abbandonata alle
pernici, e alle frasche, se vengan uomini a porvi
sopra un adorno paese, ha il verde declivio
che gia è fatto amore de' giovani; v'escon vestite
di oro le spose e 'n mezzo una folla di
cittadine s'avviano al tempio; vi nascon fanciulli
d'occhi {{SIC|atiraenti|attraenti}}.<section end="it-11"/>
<section begin="it-12"/>{{c|{{sc|CANTO XII.}}}}
Com'onda torbida e gonfia che par montagna
vien da tutti i lati del mare contro la nave nè
d'altro cura, così le donne alla fontana, al fipme
o per frasche non dicean che della giovin
borghese ch'ama ed è amata dal figlio della
grande signora.<section end="it-12"/><noinclude></noinclude>
97lmuoij8ko06wt3gyiqx0au560l6dr
Page:Canti di Milosao (1836).djvu/45
104
413990
1362572
1215305
2026-09-05T00:11:00Z
Wieralee
86362
Wieralee moved page [[Page:Canti di Milosao.djvu/45]] to [[Page:Canti di Milosao (1836).djvu/45]]: moved on Commons
1215305
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="3" user="Catonif" /></noinclude><section begin="it-12"/>
Colei dolente e confusa si tenea continuamente
con le vicine: la sera ritiravansi tardi dalla
campagna, e i loro discorsi eran tutti di fazzoletti,
gonne e camice.
Una domenica mattina la trovai sola a Corkiolone.
{{c|{{sc|la vergine.}}}}
O giovine tu se mi vuoi bene non venirmi
incontro sulla strada, nè guardarmi in mezzo
la compagnia.
{{c|{{sc|il giovine.}}}}
O donna mia primo amore, non io pur mai
mi sarei finto che avrei ad esser tanto tristo da
farti anche del danno.
{{c|{{sc|la vergine.}}}}
Non piangere o figlio di signore, non far che
io sia colpa di lacrime che tu non versi, perchè
avessi tolto il pane alla povera, o afflitto
la donzella debile, chè tu non hai fatto male a
veruno.
{{c|''Verso della figlia di Cologrea.''}}
In quel paese, ove giungerai dimani sera,
non hai la nostra favella, non hai tu casa;<section end="it-12"/><noinclude></noinclude>
50nmkhgmbbt66muldrqfomgy5g4m4bq
Page:Canti di Milosao (1836).djvu/47
104
413991
1362576
1215308
2026-09-05T00:11:18Z
Wieralee
86362
Wieralee moved page [[Page:Canti di Milosao.djvu/47]] to [[Page:Canti di Milosao (1836).djvu/47]]: moved on Commons
1215308
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="3" user="Catonif" /></noinclude><section begin="it-12"/>ivi non è il tuo podere, non uscirai circondato
d'onore: o cuor di pietra perchè non stai con
noi?<section end="it-12"/>
<section begin="it-13"/>{{c|''CANTO XIII.''}}
{{c|{{sc|la Ridda.}}}}
Poichè, o signore, devi abbandonarci possa
tu andare come una stella che non perde la luce
nel suo cammino.
La tua giovinezza non ti sia, o figlio, turbata
dalla mestizia.
Quando tornerai sia mite l'inverno per latte
ed ulive e molte madri mandin le mature lor figlie
ne' talami di giovani eletti.
Possa tu venire come vien da fuori la voce
dell'amante che passa, come la stella matutina
segno del cielo mi apparisce al primo albore tra
fe foglie della giuggiola che ho innanzi la porta:
Chè un vento a quell'ora agita le foglie e
alleggerisce il sonno de' mortali, sendo vicino il
giorno, ed io lieta mi metto al lavoro onde cresceranno
i miei figli.
Possa tu venir a capo di un esercito fortunato
che apra queste colline alla libertà che abbiam
perduta.<section end="it-13"/><noinclude></noinclude>
k790i9anr8ine0lumff2htxavexbtdt
Page:Canti di Milosao (1836).djvu/49
104
413992
1362580
1215315
2026-09-05T00:11:37Z
Wieralee
86362
Wieralee moved page [[Page:Canti di Milosao.djvu/49]] to [[Page:Canti di Milosao (1836).djvu/49]]: moved on Commons
1215315
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="3" user="Catonif" /></noinclude><section begin="it-13"/>
Non comparisce già la sposa in gramaglie;
ma si gira la Ridda, e le matrone coi bamboli
in braccio s'affacciano e guardano; i consanguinei
uniti in casa dello sposo si riconoscono
con gran festa; hannovi fiori e vino per le mense,
e 'l solletico del ballo, e 'l giovine che si possiede.
Se tu nello splendore della tua casa sarai
schiavo degli stranieri, noi che saremo fra gli
nomini?
Pure quel Dio che ornò di mille pregi la tua
giovinezza, e ti vestì con oro la cuna, di modo
che un paese fa per te voti, quel Dio ti vuol
bene.<section end="it-13"/>
<section begin="it-14"/>{{c|''CANTO XIV.''}}
Doro che il sole la colpi sul letto balzò la cruda
donzella, mise in fretta il vestito, e corse
verso la casa del figlio del Despota.
Un vento sollevava la polvere, e percoteala
alle pareti della magione di lui.
Uom non si vedea nella strada: al focolare
della casa vicina parlava quella Irene — « Chi
sa se il giovin gentile passerà più per questa
via? Beate in quella Grecia che udranno la sua
favella! »<section end="it-14"/><noinclude></noinclude>
pc5vq0yfrvjgi9j55yslu0kjl7f868e
Page:Canti di Milosao (1836).djvu/51
104
413993
1362584
1215314
2026-09-05T00:12:18Z
Wieralee
86362
Wieralee moved page [[Page:Canti di Milosao.djvu/51]] to [[Page:Canti di Milosao (1836).djvu/51]]: moved on Commons
1215314
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="3" user="Catonif" /></noinclude><section begin="it-14"/>
« Parti, disse la donzella fra se medesima,
e tornossi in sua casa: prese la fune ed il sacco
e andò agli ulivi.
Coglieva olive e piangea.
Com'ebbe percorsi cinque olivi al quinto sedè
al sole, ivi la giunse il sonno.
Le apparve in sogno il giovinetto, come la
scontrasse alla via del fiume.
Le frasche a' lati eran carche di neve, panni
tratti dal bucato le gocciolavano da sopra le
spalle.
{{c|{{sc|il Giovine.}}}}
Con questo tempo se' ita a far il bucato? come
ti son fatte rosse queste mani! La vergine
facea la bocca ridente..
Quando un vento gagliardo scosse la neve
delle piante, menolla com'onda, e azzurra non
altrimenti che mare, la dilagò fra le falde delle
colline.
Staccossi il giovine tratto dalla rapina.
Presa con le mani a una ginestra ella guardò
in dietro, e 'l vide lontano come farfalla su
quelle acque commosse e rotte a luogo a luogo
in bianca spuma.
Ma si levò un vento freddo boreale che le
gelò il collo e 'l ginocchio scoperto e le ruppe
il sonno.<section end="it-14"/><noinclude></noinclude>
owue29dn44jcxauifsybymffcc1o9lq
Page:Canti di Milosao (1836).djvu/53
104
413994
1362588
1215624
2026-09-05T00:12:39Z
Wieralee
86362
Wieralee moved page [[Page:Canti di Milosao.djvu/53]] to [[Page:Canti di Milosao (1836).djvu/53]]: moved on Commons
1215624
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="3" user="Catonif" /></noinclude><section begin="it-15"/>{{c|''CANTO XV.''}}
Ho pregato nel mio cammino:
« O Santa Vergine del paese mio, tu guarda
le mie vie!
« Dopo dimani aggiornerà domenica e tu sarai
portata in processione lungo il paese.
« I seminati, perchè crescan vegeti, le vacche,
perchè non muojano, le case, perchè
non sien tinte di lutto, tutte ti diranno:
guardaci!
« Perchè son partito e non ho atteso?
« Tu mi avresti data la benedizione: avresti
perdonato alle donzelle, che pur non si sazian
di pane.
« O ch'elleno filano alla porta, o che loro
strepita il telajo già più non passo per quella
via.
« I quadrupedi non sono per l'uomo, non
l'aquile delle querce, non le anguille de' fiumi:
solo è l'uomo e la donna, corpi che
infracidiscono nella polvere, ed è una colpa se
pur s'aman fra loro: quante amarezze in
quell'angiola ch'ora mi perde!
Così ho pregato nel mio cammino.<section end="it-15"/><noinclude></noinclude>
g9vi8di9i55okib318z43f6543lpood
Page:Canti di Milosao (1836).djvu/55
104
413995
1362592
1215627
2026-09-05T00:12:58Z
Wieralee
86362
Wieralee moved page [[Page:Canti di Milosao.djvu/55]] to [[Page:Canti di Milosao (1836).djvu/55]]: moved on Commons
1215627
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="3" user="Catonif" /></noinclude><section begin="it-15"/>
Ove giunsi e dormii la sera mi comparve, vestito
di bianco, Coniate fratel mio morto in teneri
anni come un fiore.
{{c|{{sc|Milosao.}}}}
Come è detto questo paese ove tu dimoravi
o fratel mio? O quanta gioja come ci vedranno
il nobile padre e la nobile madre!
{{c|{{sc|Coniate.}}}}
Da molto tempo, o fratel mio, uscito io sono
di questa terra ove tu dormi in mezzo ad
alberi e mari. Ora venuto sono a consolarti.
Sta il sole sopra le abitazioni degli umani, il
sonno li riposa ne' letti, son poi loro continui
i lutti e le divisioni.
Or forse i giovani che s'amano cangian mondo
e natura, ad esser beati?
Or come t'è uscito di bocca che se il giovine
s'innamora della donzella debile sulla terra,
Dio se n'adira? Fors'egli spinse in Calabria la
Idriotta Luisa, di cui gli occhi facean morir di
piacere e che avea la magia nel portamento?
Mise costei la sera sopra nave le coperte da
letto fatte di mano dell'ava e si raccogliea per
l'ultima notte nella casa vacua.
Per via la raggiunse l'amante e baciolla.<section end="it-15"/><noinclude></noinclude>
b0rlyhvcuyzja980m8eums2eygvzevp
Page:Canti di Milosao (1836).djvu/57
104
413996
1362596
1215656
2026-09-05T00:13:18Z
Wieralee
86362
Wieralee moved page [[Page:Canti di Milosao.djvu/57]] to [[Page:Canti di Milosao (1836).djvu/57]]: moved on Commons
1215656
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="3" user="Catonif" /></noinclude><section begin="it-15"/>{{c|{{sc|Luisa.}}}}
In quella terra ov'io me ne vado, dimmi o
giovine cosa tu vuoi?
{{c|{{sc|l'Amante.}}}}
Quando sarai sul lido estranio, butta nel mare
il tuo velo; prega che venga sulla nostra spiaggia
perch'io sappia che non se' annegata. Chiedilo
alla Vergine de' cieli ch'ella non ti vorrà
dolente per tutte guise.
Quando la settimana assiem con molte vite
d'uomini era corsa e perduta, ei riconobbe il
velo sopra l'arena.
« Come, disse, quella ch'è fuggita vive oltre
mare, così noi vivremo dopo morte.
<section end="it-15"/>
<section begin="it-16"/>{{c|''CANTO XVI.''}}
Il vento che ha serenato il tempo spirò dal
mare, ed aprivami lievemente la porta alla collina
delle Colombe.
Blandamente e' m'ha infrescato il viso e rimosso
il sonno.
{{c|{{sc|Milosao.}}}}
Se tu mi viva, o fresca Tramontana! se tu mi<section end="it-16"/><noinclude></noinclude>
26kigm323vaqjl0bg71ipyfkpifov9y
Page:Canti di Milosao (1836).djvu/59
104
413997
1362600
1217050
2026-09-05T00:13:41Z
Wieralee
86362
Wieralee moved page [[Page:Canti di Milosao.djvu/59]] to [[Page:Canti di Milosao (1836).djvu/59]]: moved on Commons
1217050
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="3" user="Catonif" /></noinclude><section begin="it-16"/>desti mi dai piacere: la corbezzola se piega i ramoscelli
accresce lor vezzo. Tu non se' nata tra
forestieri.
{{c|{{sc|Tramontana.}}}}
Quando son nata la prima volta si scossero
l'elci di Pocfile.
{{c|{{sc|Milosao.}}}}
Hai tu veduto in quelle valli la figlia di Cologrea?
{{c|{{sc|Tramontana.}}}}
Il giorno, con sole sereno, allegra gl'infermi
e i sani. Al suon della cetra danzava con
un bianco giovine quell'altera, vaga di far
piacere.
Romoreggiavale il peplo, torceasi e le sporgeva
in fuori il seno, le si scompigliava la chioma
e i suoi sguardi avean parole.....
{{c|{{sc|Milosao.}}}}
Tienti lungi, Tramontana crudele, chè m'hai
raffreddate le ossa.<section end="it-16"/><noinclude></noinclude>
2jrv0gw0q2onv80u65t43dd16uajg4d
Page:Canti di Milosao (1836).djvu/2
104
413998
1362486
1202070
2026-09-05T00:01:00Z
Wieralee
86362
Wieralee moved page [[Page:Canti di Milosao.djvu/2]] to [[Page:Canti di Milosao (1836).djvu/2]]: moved on Commons
1202070
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="0" user="Catonif" /></noinclude><noinclude></noinclude>
qnbore1ibv9mwzfgjawerkqtihmbx9o
Page:Canti di Milosao (1836).djvu/4
104
413999
1362490
1202071
2026-09-05T00:01:23Z
Wieralee
86362
Wieralee moved page [[Page:Canti di Milosao.djvu/4]] to [[Page:Canti di Milosao (1836).djvu/4]]: moved on Commons
1202071
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="0" user="Catonif" /></noinclude><noinclude></noinclude>
qnbore1ibv9mwzfgjawerkqtihmbx9o
Page:Canti di Milosao (1836).djvu/10
104
414000
1362502
1202072
2026-09-05T00:02:37Z
Wieralee
86362
Wieralee moved page [[Page:Canti di Milosao.djvu/10]] to [[Page:Canti di Milosao (1836).djvu/10]]: moved on Commons
1202072
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="0" user="Catonif" /></noinclude><noinclude></noinclude>
qnbore1ibv9mwzfgjawerkqtihmbx9o
Page:Canti di Milosao (1836).djvu/13
104
414001
1362508
1202073
2026-09-05T00:03:47Z
Wieralee
86362
Wieralee moved page [[Page:Canti di Milosao.djvu/13]] to [[Page:Canti di Milosao (1836).djvu/13]]: moved on Commons
1202073
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="0" user="Catonif" /></noinclude><noinclude></noinclude>
qnbore1ibv9mwzfgjawerkqtihmbx9o
Page:Canti di Milosao (1836).djvu/11
104
414002
1362504
1202074
2026-09-05T00:03:25Z
Wieralee
86362
Wieralee moved page [[Page:Canti di Milosao.djvu/11]] to [[Page:Canti di Milosao (1836).djvu/11]]: moved on Commons
1202074
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="3" user="Catonif" /></noinclude>{{c|AVVERTIMENTO.}}
Meditando a stabilire un'alfabeto alla lingua di questi
canti ricorsi alla Scrittura Italiana, perchè erano
in mezzo l'Italia i paesi ne' quali io volea render
comune questa poesia. Ma avvertendo , che l'Albanese
forse antichissima fra le lingue d'Europa, e
nata quasi a paro delle sensazioni avea più che la
Italiana svariati elementi, volsi l'amimo all'idioma
di Grecia che, come crede Maltebrun, e l'ingegnoso
mio connazionale Skirò, nel nostro ebbe fonte. E,
sendo che le lettere c, d, g, j, z, le quali concorrono
nelle voci Albanesi non avean segni nell'alfabeto
Greco, mi sperava che, analizzando le vecchie
scritture di questa lingua, avrei trovato i suoni alquanto
duri de' suddetti segni nella composizione delle
corrispondenti lettere dolci κ, δ, γ, χ, ζ, cogli
spiriti ed altri segni di vocali o dittonghi di cui mal
conosciamo l'espressione. Tal'idea di scoprire coi
suoni della favella d'Epiro l'armonia vera dell'idioma
Ellenico fu poi deposta pe' dubbi sull'esistenza di
sifatt'armonia, dubbi favoriti dal mio spirito impaziente
e da una situazione niente tranquilla. Io ne
composi quindi un terzo di segni Italiani e d'un supplimento
di Greci, il quale ho dappoi adoperato costantemente
come quello ch'è abbondevole e non offre
notevol difetto. Io lo metto in capo ai canti, affichè
la lettura de' medesimi ne sìa facilitata agl'Italo-Greci.
A, b, c, d, e, f, g, h, i, j, l, m, n, o, p,
r, s, t, v, u, x, z.<noinclude></noinclude>
ov7zhrr91bde0fup8jlwu2fxrrs5696
Page:Canti di Milosao (1836).djvu/12
104
414003
1362506
1202075
2026-09-05T00:03:36Z
Wieralee
86362
Wieralee moved page [[Page:Canti di Milosao.djvu/12]] to [[Page:Canti di Milosao (1836).djvu/12]]: moved on Commons
1202075
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="3" user="Catonif" /></noinclude>Supplimento di vocali: ''y'', o ''υ'' la quale significa
un suono nasale che corrisponde al torace (''drapyr'',
''falce'').
Sup. di consonanti: ''κ, δ, χ, θ, ζ''. Inoltre ''λ'',
che ha il suono di ''gli'' (''λipisiare, pietosa'') ''ɔ'' che
n'ha quello di ''sc'' (''ɔtuara, ritto'') ''γχ'', e ''γγ'' come
''γχeλbyr verde, γχarγχul stornello, γγietur intinto''.
Sup. di accenti: il grave segna le semivocali o mute
(''ɔapὺc, cappello'') l'acuto esprime il tono acuto di
una vocale semplice (''stafíδe, uva appassita''.)<noinclude></noinclude>
s1t4f64wlee9iisrr4uovshiqje8vva
Page:Canti di Milosao (1836).djvu/1
104
414004
1362484
1202077
2026-09-05T00:00:46Z
Wieralee
86362
Wieralee moved page [[Page:Canti di Milosao.djvu/1]] to [[Page:Canti di Milosao (1836).djvu/1]]: moved on Commons
1202077
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="3" user="Catonif" /></noinclude>{{c|POESIE ALBANESI|style=font-size:200%}}
{{c|DEL}}
{{c|SECOLO XV.|style=font-size:160%}}
{{c|CANTI|style=font-size:150%}}
{{c|DI MILOSAO|style=font-size:125%}}
{{c|FIGLIO DEL DESPOTA DI SCUTARI.}}
{{right|
<poem>
Μοῖσα δ' οὕτω ποι παρέστα
Μοῖ νεοσίγαλον εὑρόντι τρόπον
Δωρίῳ φωνὰν ἐναρμόξαι πεδίλῳ.
</poem>
{{sc|Pindaro.}}
}}
{{c|NAPOLI,<br>
Da' Tipi del {{sc|Guttemberg.}}
{{hr|12em}}
''1836.''}}<noinclude></noinclude>
mxc2mhdlkgl4nh7qwfhi8094y7223q7
Page:Canti di Milosao (1836).djvu/61
104
414005
1362606
1215655
2026-09-05T00:14:31Z
Wieralee
86362
Wieralee moved page [[Page:Canti di Milosao.djvu/61]] to [[Page:Canti di Milosao (1836).djvu/61]]: moved on Commons
1215655
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="3" user="Catonif" /></noinclude><section begin="it-17"/>{{c|''CANTO XVII.''}}
O case sparte del paese mio, dopo dimani io vi
rivedrò!
Rivedrò il margine del Racanelli e le donne
che vi lavano.
Dimani all'imbrunire passerà la Vergine avanti
la porta, e, veduta molla festa, dimanderà:
che è quella festa? — È la festa del figlio del
Signore che tornerà dimani.
Il cuore della donzella palpiterà.
Si ritirerà tra le sue sorelle, sederà, s'alzerà,
starà alla porta:
Tutto il paese è pieno di fuochi: i ragazzi,
con tizzoni alla mano corrono per le strade dietro
le nottole. La Vergine lampeggerà d'allegrezza,
come fanciullo in un mattino di giorno
festivo.
Sopra il letto di seta gli rompe il sonno la
luce dalla finestra che s'apre: vede la madre
per la casa, disciolta la chioma, col candido
nastro fra le dita, vede gli specchi sopra i tavolieri,
e balza, chè ricorda i giovani giocanti al
disco nella via delle Arene, e i pepli di gala
delle Vergini inginocchiate a S. Elia avanti la Mesosporite. <noinclude>*</noinclude><includeonly><ref><pages index="Canti di Milosao.djvu" from=61 to=61 onlysection="note"/></ref></includeonly>
<section end="it-17"/>
<small>*
<section begin="note"/>La festa della madonna di Costantinopoli si dice
in Albanese ''Mesosporite'' perchè si celebra a novembre
in mezzo al tempo della piantaggione dei
grani.
<section end="note"/>
</small><noinclude></noinclude>
j6d3ga9hk625b3oi1qlpzp6acz5kvan
Page:Canti di Milosao (1836).djvu/63
104
414006
1362610
1215639
2026-09-05T00:14:54Z
Wieralee
86362
Wieralee moved page [[Page:Canti di Milosao.djvu/63]] to [[Page:Canti di Milosao (1836).djvu/63]]: moved on Commons
1215639
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="3" user="Catonif" /></noinclude><section begin="it-17"/>{{c|''Verso della Figlia di Cologrea.''}}
Stava nella Ridda e giungesti cambiato di fisonomia,
mi geitasli gli occhi sopra, e la mia
anima divenne fosca.
Possa te non offendere, o sole, quesia nuvola
lasciata a se medesima, se vienti incontro
e s'empie di luce pur una fiata.<section end="it-17"/>
<section begin="it-18"/>{{c|''CANTO XVIII.''}}
Quando le pernice si spiccò dal fiume di Teodoro
non si sentiano russi d'adulti o giovani
maritate simili a' gemiti d'un cuore che lotti
colla morte; ma eranvi gli aliti di bamboli riposati
nell'agitata cuna alle cantilene delle madre,
sul tramontare del sole, aliti lievi come
l'idea del giorno in quei cuori leggieri o l'agitazione
de' pampini delle viti.
Recava essa nel becco un bianco fiore di magnolia
colmo di mele: passò sopra le tegole e
venne sul letto di velluto al figlio del Pargamoto
Miloscino.
Posatagli sul capo gl'imboccava il mele; e
poichè l'ebbe sazio aprì l'ali e alzatasi sulla
candida cortina mandò il suo canto.
Il pargolo ne fu assopito.
Or ch'ei dorme, lasciatelo dormire; acciocchè
non gli sovvenga della madre, la quale scalza<section end="it-18"/><noinclude></noinclude>
jwz4knqfydyftaftx69y15hfkp73z0y
Page:Canti di Milosao (1836).djvu/60
104
416040
1362603
1217053
2026-09-05T00:13:51Z
Wieralee
86362
Wieralee moved page [[Page:Canti di Milosao.djvu/60]] to [[Page:Canti di Milosao (1836).djvu/60]]: moved on Commons
1217053
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="3" user="Catonif" /></noinclude><section begin="sq-17"/><poem>
Ζύmὺra vaɔὺs i {{SIC|laftarissyu|laftarissyn}}.
Mbjíδet ndyr tὺ mótyrat,
Uλet, ngrύghet, déλ te dera:
Γχiθ gκoneet jaan piono ζiarre,
Veen me uur ndy doriet {{nr|15}}
Prata λacuriκevet
Udὺvet gagnúnyzit:
Ɔcheptyn vaɔyζa garees;
Porsi diáλi gny menát
Cύ i dighet me gaδii. {{nr|20}}
Mbii ɔtrattin e mundáɔt
Dritta cy m' i gapiet
M' i chὺputtyn γχúmὺθin.
Ɔégh ty jymyn pyr ndὺ ɔpii
Me chὺɔeen ty ɔpiexuriθ, {{nr|25}}
Jétulyn ndy doriet,
Mbi buffét ɔé pasiκiryn
E patáxet, se cuλtón
Trimaty ndy Ɔurὺζyt
E stoλiit e vaɔavet {{nr|30}}
Ty pyrγχúgna Ɔyn Lii
Pyrpará Mesosporites
</poem>
{{c|{{sc|vierɔi ty biλys cologrees.}}}}
<poem>
Iɔia ndy válet e indyrrúam arrure,
My ɔture siit e m' u scotís ronia.
Mos tὺ varessign diel chὺjó reeg' e λyyn {{nr|35}}
Mdy ty pyrpiκet e lampaar gny gheer.
</poem><section end="sq-17"/><noinclude></noinclude>
p36nev19hgn9s36anc44go4ldhvu1ua
Page:Canti di Milosao (1836).djvu/62
104
416041
1362608
1215658
2026-09-05T00:14:45Z
Wieralee
86362
Wieralee moved page [[Page:Canti di Milosao.djvu/62]] to [[Page:Canti di Milosao (1836).djvu/62]]: moved on Commons
1215658
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="3" user="Catonif" /></noinclude><section begin="sq-18"/>{{c|KAΓΓÉΛI XVIII.}}
<poem>
S' iin ty trímave o ty gκráve
Ty martuarme rogoliim
Si rὺchímme ζύmyrie
Cy λuftón Vydéchia;
Porsa iin ty frítura {{nr|5}}
Diaλeve ty prύiturve
Te diepé me nínuλyn
Mby ty raar ty dielit,
Si ty tundur fietta δriiɔ
Si viviiλ e ditties {{nr|10}}
Nd' atto ζúmyra ty λéa,
Cuur θelύζa m' ú λὺɔúa
Caa λumi Teodórit.
Ɔcoi mbii κeramíδevet
Raa te creu diáλit {{nr|15}}
Pargagnottit Miloɔín,
C' iɔ te ɔtratti i vὺλύst;
E m' u vuu e me taγχíssyn.
Cy fyrnói taγχíssuri
Gápi craghyt e m' u úλ {{nr|20}}
Mbii spyrvierin e mundáɔt.
Λyreu fyrɔylímien.
Diáλit i κylói γχuum.
Nd' i κylói λee tὺ fiyyr;
Mos cuλtoogn ty bárδyn yym {{nr|25}}
C' e zaθúr, e pa friim
Voɔκeɔit my ɔκiriet,
</poem><section end="sq-18"/><noinclude></noinclude>
fm9nmf077ymlezj1vydk8g3y662s5xb
Page:Canti di Milosao (1836).djvu/64
104
416042
1362612
1215640
2026-09-05T00:15:04Z
Wieralee
86362
Wieralee moved page [[Page:Canti di Milosao.djvu/64]] to [[Page:Canti di Milosao (1836).djvu/64]]: moved on Commons
1215640
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="3" user="Catonif" /></noinclude><section begin="sq-18"/><poem>
Ture i θiirr ζottít sai
Cy duáli e nyng u mbióθ.
</poem><section end="sq-18"/>
<section begin="sq-19"/>{{c|KAΓΓÉΛI XIX.}}
<poem>
Ndy ty raar ty dimyrit
Vaita me t' imύ vyléζyr
Te garazza, Maarλúλe,
Ɔuum i prittur, Deλὺmieri
Ngrogu κiumὺɔtit e i rympiem {{nr|5}}
Siit me λot — Gá i barδi trim;
Cuur vínej tatὺmáδi
Vettym κiumὺɔtie ty ugrogyt
Doi, pystáina mby ty diitur
Uɔtyriit chiɔύ garrúar. {{nr|10}}
Paa χee i pissyrúam
Rîja si te δéu guaj.
Fiύitin ty mii vyléζyr.
Deλet rumpularyɔin
Γχûmin my chὺputtὺjin. {{nr|15}}
Ty paryn u m' u patáxa:
Caa Mbuζatti ghύnyζa
Mbii déit δéζὺnej.
Pyr sy díti u m' u patáxa:
Gneryζit e fruɔcuλit {{nr|20}}
Ty κylúar îli sὺ rúan,
Por i táxyn déλevet
Natta Mè psoor mbὺδaa.
Pyr sy tretti u m' u patáxa:
</poem><section end="sq-19"/><noinclude></noinclude>
o4nfpq9g5t0xl0n0j42esdfgrs6e6sg
Page:Canti di Milosao (1836).djvu/66
104
416043
1362616
1215645
2026-09-05T00:15:23Z
Wieralee
86362
Wieralee moved page [[Page:Canti di Milosao.djvu/66]] to [[Page:Canti di Milosao (1836).djvu/66]]: moved on Commons
1215645
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="3" user="Catonif" /></noinclude><section begin="sq-19"/><poem>
Ghynna raar, culóttynej {{nr|25}}
Ndô gnὺ caa attí chytú,
Cozzoréχet γχimὺs ty baarδ.
Cuur ty catyryn u ζὺγχôva
Deλet ona u chiin gápur
Λûmravet ty caλθyrve. {{nr|30}}
Mua my ζuu mâli catúndit.
Dola poɔt ɔéɔevet,
C' iin ty gnoom, ty ɔpriɔuris
Bories ty paa λossur
Nyyn χeen e stúlpavet: {{nr|35}}
E vaɔύn crié chὺɔtyygn
Gnoga tech uδé catúndit,
Gnoga staan pionó gaiδii
Me tὺ caλθyryn poδee.
Ju pyrpóκa ndyr vriéλet {{nr|40}}
{{sc|Tr.}} Se ti víje somenát
Gnêr chytêi sunt e pantéghia.
{{sc|Va.}} Gnî s' erδâ ty tiera gheer?
Sὺ paam me ctύ dyrgkóimi buchyn
T' im vyléζyre; θa mύma {{nr|45}}
Mbjiθ eδP dii parcaλíδe.
E sonté fiύite mbὺ trúal?
{{sc|Tri.}} Affyr ζiarrit i puɔtrúam.
{{sc|Va.}} Popo! Gnii sὺ munt víje
Pryym mby ɔpii? {{sc|Tr.}} Te spia imme {{nr|50}}
Vaiζa criéchyɔtyygn
Náni myy sὺ fanarosset.
{{sc|Vas}} Saa caa díeli cy rón
</poem><section end="sq-19"/><noinclude></noinclude>
6f3m0xo2clt5gbs5t46f5qd24ieviyo
Page:Canti di Milosao (1836).djvu/68
104
416044
1362620
1215647
2026-09-05T00:15:41Z
Wieralee
86362
Wieralee moved page [[Page:Canti di Milosao.djvu/68]] to [[Page:Canti di Milosao (1836).djvu/68]]: moved on Commons
1215647
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="3" user="Catonif" /></noinclude><section begin="sq-19"/><poem>
Mos tech úλet mbύmanet
Nyng rii véttymiθ? {{nr|55}}
{{sc|Tr.}} Bustyr cuur ty pririem
Ndyr tὺ gύaj! ty fríghieɔ,
Si ty gúaj ti tύ mὺ diiɔ.
{{sc|Va.}} E pse?
Véjim affyriθ: {{nr|59b}}
Mbaiti; prana tύ pyrλottym {{nr|60}}
Prúari siit te vricca mb' aan.
</poem><section end="sq-19"/>
<section begin="sq-20"/>{{c|KAΓΓÉΛI XX.}}
<poem>
Fiettat iin ty mbiitura,
Dieli i sκépur rêɔit,
Paa oréx ζymύr' e gkrâvet,
Cuur u roθ gny ɔcuntuλiim.
Chiin ulígnὺt ty múndury {{nr|5}}
Ɔpiit tὺ savurrósura
Λyyn gnerin te vool e δeut.
Λeghὺmístin frúɔcuλit.
Γχínties cy é scotíssur
Silej e pyrpíκet mb' uuδ, {{nr|10}}
Nd' at nat ty paa bés,
My porséxa vaɔὺζyn.
At més gólὺζyn
At crichὺɔtύgnyζyn.
Si mὺ ɔíghet piot ampnii {{nr|15}}
Iil cy ζύmyrat oréxyn
Iil cy θot « my ruani drittyn
</poem><section end="sq-20"/><noinclude></noinclude>
9qwy6l41fyhwglpyalrm1ybnc1ezoru
Page:Canti di Milosao (1836).djvu/70
104
416045
1362624
1215650
2026-09-05T00:16:02Z
Wieralee
86362
Wieralee moved page [[Page:Canti di Milosao.djvu/70]] to [[Page:Canti di Milosao (1836).djvu/70]]: moved on Commons
1215650
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="3" user="Catonif" /></noinclude><section begin="sq-20"/><poem>
« Jetta sy ɔoλâriet »
Barδulôre u my e pee.
{{sc|Vai.}} Ibardύ biirύ buλari {{nr|20}}
Se ti mὺ mer ti cú mὺ κeel?
Nyng iam u ζoogn e máδe
Si bustrá y jot cunát.
{{sc|Tr.}} Scutari sy θúghiet
My catúnd: pyr tei maaλ {{nr|25}}
Priftyra jaan ty na martógnyn,
U me ácul e prameent;
Ti my ruan caλívien
E my λaan ty véɔurat,
Vét pyr mua ty véttὺmiθ. {{nr|30}}
</poem><section end="sq-20"/>
<section begin="sq-21"/>{{c|KAΓΓÉΛI XXI.}}
<poem>
Nessyr díghet Ɔyn Myria:
Frunculêra my u δéζ,
Uδyt jaan piotύ me fiaaλ.
Myn, ulígn e vréɔtat ona
Verδulôre gnύnnies {{nr|5}}
Mos mai ju tύ gkygnénni
Vaɔat e chὺtîj catundi.
Se ti mbryma eχêɔὺme
Cuɔ me tîj ty rie cy γhuum
Nani γχintys tí κyloogn? {{nr|10}}
Mua θelὺζa mbii ɔtrat
Curm my ɔegh ty paa logaaζ,
Si gny θrón ɔíghiet:
</poem><section end="sq-21"/><noinclude></noinclude>
m6sd590gdwf8xwfx7kh0kw9i8vhnqih
Page:Canti di Milosao (1836).djvu/72
104
416046
1362628
1215665
2026-09-05T00:16:45Z
Wieralee
86362
Wieralee moved page [[Page:Canti di Milosao.djvu/72]] to [[Page:Canti di Milosao (1836).djvu/72]]: moved on Commons
1215665
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="3" user="Catonif" /></noinclude><section begin="sq-21"/><poem>
Si tὺ pantéχhign se y menát
Ditta imme maδia? {{nr|15}}
Ɔcréghet, e mὺ bie cumbôra
Me garee mby ty garáxur:
Caa déiti motὺra imme
Gápyn e my rúani moon,
Curmi vet i κéɔὺniθ. {{nr|20}}
Ɔpiit ona pastrónien,
Para ɔpiivet θiirm e váles;
Cunatát cy mbrύmanet
Pattin fiaaλ ndy vátyryt
E me vool κylúani γχuum, {{nr|25}}
Riin áffyr ndy váliet
Ty ζyná pyr dórie.
Vaiζa crié chyɔtyygn
E λyrîer príndὺvet
Mua my vién e t' în ζót {{nr|30}}
Cy e byri paa ftés,
Cὺ úλyn siit e ruan te jetta
Γχiθ gnerὺζit vὺléζyr.
Néssyriθ ndy chyt gheer
Uλiet te ɔtratti ím, {{nr|35}}
Mύ jep ceryn pyr ty púθur
Nyyn lorύn my λyy chὺɔeen.
Diâλὺrat cy ty mi λéghen
Ty daλύn ndyr δerat aan
Ndyr ulígnὺt e copὺɔtyrat {{nr|40}}
Si my déλ ghύnnia
Câ jettá e gnóguryζ.
</poem><section end="sq-21"/><noinclude></noinclude>
b5sgduuqeup04tylvcsovjuutqiyw0b
Page:Canti di Milosao (1836).djvu/74
104
416047
1362632
1215667
2026-09-05T00:17:02Z
Wieralee
86362
Wieralee moved page [[Page:Canti di Milosao.djvu/74]] to [[Page:Canti di Milosao (1836).djvu/74]]: moved on Commons
1215667
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="3" user="Catonif" /></noinclude><section begin="sq-21"/><poem>
Ɔyn Myrii mosύ na λyyɔ
Prâ cy tύ mὺ ghiign mby ɔpii,
E stoλíssuryζ me aar {{nr|45}}
Buλὺréɔavet e prittur,
E rὺmpîem γχitónevet,
Si caa bâryt gn' ioθii
Cy buffettavet t' i mêrign.
Λefterii e gnîi catúndi {{nr|50}}
Ɔpî' e tatὺmaδit ím,
Nanni caa tὺ ζottyra;
E sὺ ción ajó mby ɔpii
Gny θarós e gavnaar.
</poem><section end="sq-21"/>
<section begin="sq-22"/>{{c|KAΓΓÉΛI XXII.}}
<poem>
Uλem por sὺ dua tὺ fiyy:
Mos mbuliij ti derien,
Ty ghiign êr e déitit
Ty my ftóghign si mὺ froghyn
Vaɔaζit mby tύ scaλíssur: {{nr|5}}
E diéli i paa ftés
Cy mὺ ghiin ndyr vatyrat,
Ymmavet i parastén,
Moon cy scoi je m' i cuλtón.
Vaiζyn me staan e buccur {{nr|10}}
Ty daɔúr u mύ patta,
Diaaλ ju λé cὺ assaiγ' i γχét.
Me garee ndyr chύtto ɔpii
Ajo tundyn diépὺθin,
</poem><section end="sq-22"/><noinclude></noinclude>
o1gti55h6ge6aueyf98zpnbnd500xgf
Page:Canti di Milosao (1836).djvu/76
104
416048
1362636
1215909
2026-09-05T00:17:19Z
Wieralee
86362
Wieralee moved page [[Page:Canti di Milosao.djvu/76]] to [[Page:Canti di Milosao (1836).djvu/76]]: moved on Commons
1215909
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="3" user="Catonif" /></noinclude><section begin="sq-22"/><poem>
Breeζ, e mua mὺ terjoríssyn. {{nr|15}}
Uλem por sὺ dua ty fiyy:
Si drittá ndy κielit
Sîu ndy curmit e gnerîut,
Cuur e ɔé paa noerii
Ajo ɔpiis i caa χee. {{nr|20}}
Dit e mia ty fanymîra,
Mbii δee tὺ cuλtóneni
Si cta reχe e λumὺrat
Cy tὺ mocym fanarossen
Para attîre cy tύ léghen. {{nr|25}}
Uλem por sὺ dua tὺ fiyy.
</poem><section end="sq-22"/>
<section begin="sq-23"/>{{c|KAΓΓÉΛI XXIII.}}
<poem>
Si gnὺ ree me ɔii lὺ ɔégur,
Mbii catuund ɔumύ e baarδ
Cy sὺ dii cu tύ puɔoogn
Gκrua, ti rii cuur jám mbὺ ɔpii:
Cuur dolá tὺ ciógn se κiaan. {{nr|5}}
{{sc|Nus.}} Birit ím mosύ gnerii
I ngrύiti ty vogkὺλit,
I ndigú curύ me ζuu,
Γχachὺt i piu Vydéchia.
{{sc|Mi.}} S' yy volá e t' în ζot {{nr|10}}
Diáλin gκrua cy tύ rympén
Praa cy γχiθ bottá na sκepyn.
Si te diépi, nattien,
Mbrynta veɔὺvet i ntînej
</poem><section end="sq-23"/><noinclude></noinclude>
3cfoz3hd45wv983l6xwf46q7dd1fcbm
Page:Canti di Milosao (1836).djvu/78
104
416049
1362641
1215910
2026-09-05T00:17:37Z
Wieralee
86362
Wieralee moved page [[Page:Canti di Milosao.djvu/78]] to [[Page:Canti di Milosao (1836).djvu/78]]: moved on Commons
1215910
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="3" user="Catonif" /></noinclude><section begin="sq-23"/><poem>
Gnύ ioon copiλὺveɔ, {{nr|15}}
E sy dîj se sipyr iλyζ
Veine poɔt frinej catúndi,
Aɔtu ɔégh anii ndy déit
Λuum tὺ maδ, trima teζali
Queλ e ctú chiɔύ υύdécur. {{nr|20}}
{{sc|Nus.}} Porsa t' ymyn cy me mbânej
Biri ím attié sy paa.
Ai κyntrói ndyr siit e mii
I pyrjeerr si gnύ λivêre...
Ndy catúnd vydés e para... {{nr|25}}
Mua m' e θói... Ty riut ím
Ziλi var tὺ ghee te κíɔa?
{{sc|Mi.}} C' yy chὺjó fiaaλ? Yγγyl oi váɔ,
Jam pyr tiij: cuɔύ tὺ gúaj
Staan t' ynd mua tύ mὺ byygn? {{nr|30}}
Loryζit e zerchyθin
I ruáta e mύ e púθa.
Ajo ɔîti λótὺζit:
Si lumbârδ ɔumy noree
Mbii miλônyt ɔtuu siit {{nr|35}}
Tech gápej vréɔta joon.
</poem><section end="sq-23"/>
<section begin="sq-24"/>{{c|KAΓΓÉΛI XXIV.}}
<poem>
Cuɔ te θói se mua mὺ λyje
E paa faan motyra imme?
Saa tὺ garaxὺnej mbii déit
My λὺréjje ɔtrâθin
</poem><section end="sq-24"/><noinclude></noinclude>
k20gagbga1jvwus4pafx3d8itcn94f6
Page:Canti di Milosao (1836).djvu/80
104
416050
1362645
1215913
2026-09-05T00:17:58Z
Wieralee
86362
Wieralee moved page [[Page:Canti di Milosao.djvu/80]] to [[Page:Canti di Milosao (1836).djvu/80]]: moved on Commons
1215913
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="3" user="Catonif" /></noinclude><section begin="sq-24"/><poem>
Sircun ty taγχissie: {{nr|5}}
Ziλônys cὺ ncuκynej
Lamparissyjin suffittat.
Popo! byre pêndyζit
Si gnὺ fiuattur, e mundáɔ
Vaɔ, ty mos e ɔighie! {{nr|10}}
Byyn ty tiêra mbii δee
Cύ do ζuun dúart' ynte,
E ti m' ij e piugurossur.
Atta sii θroné i γχêlys
Jaan bot, e u byy múgul {{nr|15}}
Ajo buuζ molá e ύmbyλ
Ndy gnὺ ζet e pes viét.
Cui my λee ndy chyt δee
Χee e maδe e ɔpiis imme?
Cuɔ my déλ ndy dériet {{nr|20}}
Te ζiλísὺgnyn vaɔaζit,
Lumbarδat te rúagnyn
Ca κeramiδiet?
Ɔtratti i pa ɔtruamiθ
S' ύɔt cúɔ t' ezzign pyr ndy ɔpii. {{nr|25}}
O cuur t' icchὺgnyn chyto dit!
U ty ghiign ndyr iλὺζit,
Ty me gnóg, e caa lega
Ty pyrdoor ty réɔtemi,
Myy tὺ mós ndághemi. {{nr|30}}
</poem><section end="sq-24"/><noinclude></noinclude>
dxceaab4zrttgxak7w87ct3mx7vln3l
Page:Canti di Milosao (1836).djvu/82
104
416051
1362649
1215915
2026-09-05T00:19:20Z
Wieralee
86362
Wieralee moved page [[Page:Canti di Milosao.djvu/82]] to [[Page:Canti di Milosao (1836).djvu/82]]: moved on Commons
1215915
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="3" user="Catonif" /></noinclude><section begin="sq-25"/>{{c|KAΓΓÉΛI XXV.}}
<poem>
Dii dit miégκul e ɔii
Veryn dóin tὺ na réɔtὺjin,
Tech e caὺra ndyr λymύgnet
Ɔtrúan δematὺ te díeli.
U vettύm i ghéλὺmúar {{nr|5}}
Vaita te Ɔurὺza
Uλem te biθ e ulîrit.
Calamees vin tue larissur
Gny lojee ciáulaɔ
Saa stuâra u m' u patáxa: {{nr|10}}
Te difiζa tachὺnej
Topyra e gκrâvet,
Iin chὺntímme vréɔtavet;
Duchej jetta e λeer menátet.
O e buccúr motὺra imme {{nr|15}}
Jaan rúɔ te varri ít?
Vent y búccur ndy tὺ δaan
Ti s' uλé e fanὺmiir,
Se sy rii mosse me mua.
Ndy pystâi curmύ bugúa {{nr|20}}
Ndyr tὺ véɔurat i raar
Ajo ύɔt e sὺ dii chὺtó fiaaλ,
Pyr oréx cὺ vuu te ditta,
My ruatít me λipisii
Ζotti δeravet e ɔuum, {{nr|25}}
Chύt γχeel ty mύ chὺpuugn;
Ty mὺ dáλ caa door e tiij.
</poem><section begin="sq-25"/><noinclude></noinclude>
cv9rqzd8r3j1gliye2guj8s8woez452
Page:Canti di Milosao (1836).djvu/84
104
416052
1362653
1215918
2026-09-05T00:19:42Z
Wieralee
86362
Wieralee moved page [[Page:Canti di Milosao.djvu/84]] to [[Page:Canti di Milosao (1836).djvu/84]]: moved on Commons
1215918
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="3" user="Catonif" /></noinclude><section begin="sq-26"/>{{c|KAΓΓÉΛI XXVI.}}
<poem>
Friti era prappa ɔpivet
Motὺra imme vógkyλa
Véɔet e mὺ λághiet
Mer gκyλpyyr e pêθit,
Uλet dreκ deitit. {{nr|5}}
Rij mbii újyt ili ditὺs.
Tech θróni affyriθ
I fiantáxet ζôgna imme
Cy gnὺ cheeζ tyrjorynej,
Si ajó chiɔύ ζacoon. {{nr|10}}
{{sc|Nu.}} Aɔtu biir: dieli cὺ díghet
Vaiζys cy ción tὺ λaar
Myy se δeut i κeɔὺniθ.
Ajo vaɔ ɔumύ e axym
Rittiet te χe' e s' ymys {{nr|15}}
Λipisiâre e κétὺmeζ
Piono stattin me gaδii;
Ɔpîvet ezzyn si gny iil;
Biλa e γχitónies
My e ruan e diɔὺrón {{nr|20}}
Ajo ζoogn te cumandoogn:
Γχiifriturat cepíλe
Nd' at ɔpii doin tὺ ζoon
Deλὺmier o mby prameent.
Cuur λyrêu ɔpiin e t' ét {{nr|25}}
Γχitoniit u érrὺtin
E ζiλístin fanὺmiir
</poem><section end="sq-26"/><noinclude></noinclude>
dartmx2tylwyiwbcfs91pl9x3cvnxfk
Page:Canti di Milosao (1836).djvu/86
104
416053
1362657
1215920
2026-09-05T00:20:08Z
Wieralee
86362
Wieralee moved page [[Page:Canti di Milosao.djvu/86]] to [[Page:Canti di Milosao (1836).djvu/86]]: moved on Commons
1215920
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="3" user="Catonif" /></noinclude><section begin="sq-26"/><poem>
Catundín e δyntὺrrit.
Cuur vὺdés ca deer tὺ ζottit
Ɔcón e j' yma e κiániθ. {{nr|30}}
Cy ajo θói u fanarossa:
E my paa e ruati váɔyn
E byrí buζύn mbὺ gkáζ
Gkaζi ty vὺdécure:
Motὺra imme e marmaróst {{nr|35}}
Siit mὺ ɔtuu nδy ceriet.
Iɔ θróni í λὺríem,
Ncukὺjin ryympt e dielit
Vyyrt e κeramíδevet:
Post te λûmi ɔéλκiet {{nr|40}}
Ty ftoghύt, ty sbarδuris
Era tunδὺnej mby χee.
</poem><section end="sq-26"/>
<section begin="sq-27"/>{{c|KAΓΓÉΛI XXVII.}}
<poem>
Vaɔa e meerúameζ
Ghiri tech e émta.
{{sc|Va.}} Uλu e bύm chyɔéttὺθin.
Dreκ ɔpiis ζottit u uuλ
Biij δieli caa δêra {{nr|5}}
Affyr δieep; e pes θelyζa
Nyyn θrónet ɔcarârὺɔin.
Vaɔὺs λot i râniθ
T' emὺtys ndy doriet.
{{sc|Rem.}} C' yy gheλmi it, biir? {{nr|10}}
{{sc|Va.}} Gheλmi im ɔumύ i chéκ:
</poem><section end="sq-27"/><noinclude></noinclude>
brcczp3vxa340ylcirc57mib1v1idui
Page:Canti di Milosao (1836).djvu/88
104
416054
1362661
1215922
2026-09-05T00:20:28Z
Wieralee
86362
Wieralee moved page [[Page:Canti di Milosao.djvu/88]] to [[Page:Canti di Milosao (1836).djvu/88]]: moved on Commons
1215922
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="3" user="Catonif" /></noinclude><section begin="sq-27"/><poem>
Gnotta vet pyr vetὺgheen
Fanὺmîrat chύto ζogke
Buɔtὺryn gnerc sὺ caaniθ.
{{sc|Rem.}} Vaiζ e biiλ e s' ímme motyr, {{nr|15}}
Ndo ti byr buζyn mbὺ gkaζ
Ndo ti fiét ndo ɔtie siit
Ζὺmὺrat γχiθ ty dúani miir.
{{sc|Va.}} Porsi mua sὺ mύ vὺλén:
S' yy myma ty mὺ ɔoog. {{nr|20}}
Nat e ditγe my γχyrtón
Gnerca buɔtὺra cy cam.
{{sc|Rem.}} Mos mὺ κiai ti biλa imme,
Nanni ɔpet vette martúar
E te ζotti fanὺmiir {{nr|25}}
Γχiθ garrón ti chύtta ghéλme
Vaiζa me gnὺ ɔerytiim
Goλκ chyɔettyθin e aart
Byri e ɔiti λottὺζit;
Siit i lamparistin: {{nr|30}}
— Gnétυr saa camύ tὺ rogn?
</poem><section end="sq-27"/>
<section begin="sq-28"/>{{c|KAΓΓÉΛI XXVIII.}}
<poem>
Raan cumboort e tumbaríni,
E gnὺ tryymb λéɔ e muntáɔ
Vet cy pixi myma imme,
Imme motyr matὺnej
Me ndy criet gny sκép tὺ ζii. {{nr|5}}
Trimit cy ti mir tὺ biλyn
</poem><section end="sq-28"/><noinclude></noinclude>
c9688loewffrpfywidbxlg9j8l3dr60
Page:Canti di Milosao (1836).djvu/90
104
416055
1362665
1215924
2026-09-05T00:20:57Z
Wieralee
86362
Wieralee moved page [[Page:Canti di Milosao.djvu/90]] to [[Page:Canti di Milosao (1836).djvu/90]]: moved on Commons
1215924
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="3" user="Catonif" /></noinclude><section begin="sq-28"/><poem>
Ajo e píxi pyr spυrvîer
Nattyn cy tὺ gápnej
Gn' ústyr cuur ty κêlὺnej.
Por s' e diij motὺra imme; {{nr|10}}
Pyr andaina ajó e garrúam
Vetὺjûi cuλtónej m' ymyn
Criepiugurossuryn
E te varri e paa gnógur,
E me λot ju mbiúani siit: {{nr|15}}
Si χroaaζ mbî ɔtrát e nússes
Ɔpiis i κeɔyn mieζὺdít
E sὺ ndien e paa ronii
Cuurm e sai me λéɔt e buccur.
Uλyt affyr e ruâta: {{nr|20}}
Foormaδe m' yma imme
Pat bes me uɔtyryn
Arbὺrit t' i ndighia,
E λa besa; e praa vὺdíκ.
E cuλtova e caa duchej {{nr|25}}
Copὺɔti u prora e κiaita.
Arat ty scaλísὺme
Ɔii i but bunárynej;
Vernicocula me λúλe
Pyrflúɔur, si gnὺ vále {{nr|30}}
Cὺ úλet e my pret nussen,
Prit ty dielat me carpúa.
{{sc|Mo.}} Triesa ɔtrúame
θroni affyr, moi vylaa;
Via λevrossu; aɔtú copíλ {{nr|35}}
</poem><section end="sq-28"/><noinclude></noinclude>
ozb4o9e06olbzovoms2j2wm3k82mlug
Page:Canti di Milosao (1836).djvu/92
104
416056
1362670
1215926
2026-09-05T00:21:40Z
Wieralee
86362
Wieralee moved page [[Page:Canti di Milosao.djvu/92]] to [[Page:Canti di Milosao (1836).djvu/92]]: moved on Commons
1215926
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="3" user="Catonif" /></noinclude><section begin="sq-28"/><poem>
Mosse rii ti gheλὺmúar.
{{sc|Mi.}} Motὺra imme vogkyλa,
Praa cy ɔpiin ti mύ rὺζôve
U ty ɔogh ty λodὺtyζ
Vettymeζ ty paa ruâtur... {{nr|40}}
{{sc|Mo.}} Δox paft ζotti ndyr κiel
Cy na môri ζognyn m' yym!...
Porsi ajó cὺ ty na rie
Me ampniiγ' e tὺ na cuλtoogn
Ndô mos... {{nr|45}}
{{sc|Mi.}} Ti fanὺmiir {{nr|45b}}
Mosse byre attύ cy dói
Ajo e mieeλ, e fiúite nattyn
Ndύgne dittyn te pyɔtiêri,
Si gny drit cy δeζiet
E schyλκén gnerá cy súghet {{nr|50}}
Né jettá my doi ty jettyr.
Mua gn' e guaj my resti mymyn.
{{sc|Mo.}} Myma pat ɔumύ gaδii
Porsi ajó motύr e mieeλ
Me pyɔtieer e vápὺghtyζ {{nr|55}}
I λa statin t' im vylâu
Si dritta mὺ rii tech ili.
Ty ζeζyn pyr ty varéssur
Cy e dó e nὺng e λyy,
Aɔtu γχiθ cy m' e garrúam? {{nr|60}}
Saa e búccur chiɔ λeer?...
Saa χee nd' ató ζacoon!...
</poem><section end="sq-28"/><noinclude></noinclude>
j262oofq69mv6ydkp1mxeq5hydihdlq
Page:Canti di Milosao (1836).djvu/94
104
416057
1362674
1215928
2026-09-05T00:21:59Z
Wieralee
86362
Wieralee moved page [[Page:Canti di Milosao.djvu/94]] to [[Page:Canti di Milosao (1836).djvu/94]]: moved on Commons
1215928
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="3" user="Catonif" /></noinclude><section begin="sq-29"/>{{c|KAΓΓÉΛI XXIX.}}
<poem>
Uity gumbur, raa vorea,
Maλe e ɔéɔe u veɔὺtin.
U si uuδ e yγγὺlit,
Veer, ty ɔog e trύmbiem.
Diaλὺrii cy jettyn búɔtyr {{nr|5}}
Nyng gnogu mύ tὺ κéɔyn,
Si ɔtierrát ndὺ bariɔteet.
Deegk e trentafíλevet
Ɔcundyn ɔiiθin mb' airit
Vaɔὺs i mbión chὺɔéttὺθin {{nr|10}}
Cy pixí me ioθii,
Mbión diaaλ e γχitonies
C' i λuán te pryghὺri:
Ajo e pudyn e mὺ ncuκet,
Se fiántaxyn diaaλ e malit {{nr|15}}
Cύ assai ti λeghiej.
Buttyn péλat se ti ghipign;
Pendyt ζoγχὺvet i scúλyn,
Burri criet pyr tύ stoλissur;
Si vorêa pyrθâiti λúλet, {{nr|20}}
Ɔachὺmissyn ɔéɔe sirc
Gny tὺ véɔuryζ ty byygn.
Fanὺmiir ndy pixynej
Rympet ee dielit!
Vêra myy e maγγépsyniθ, {{nr|25}}
Λuλe tὺ bârδa, λuλe tὺ vérδa
Ty pyrgápὺta ty viêrra
Doin gκôλyn saa ti fjíssin.
</poem><section end="sq-29"/><noinclude></noinclude>
mzedtqqlu2mb24ff4obevdgyi6gljdh
Page:Canti di Milosao (1836).djvu/96
104
416058
1362678
1215930
2026-09-05T00:22:19Z
Wieralee
86362
Wieralee moved page [[Page:Canti di Milosao.djvu/96]] to [[Page:Canti di Milosao (1836).djvu/96]]: moved on Commons
1215930
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="3" user="Catonif" /></noinclude><section begin="sq-30"/>{{c|KAΓΓÉΛI XXX.}}
<poem>
Friti eer e máλevet
E ryζoi χeen e λissit:
Γχaccu im te λumi Voδit,
Gapni spyrvierin
Uɔtyrtoor, u tύ mὺ ɔogh {{nr|5}}
Scutarin e t' imme mótyr
Te finestὺra cuntrêλa.
Myy attié sy ζὺγχoniem
Λúλevet cy tundyn era
Si suvaaλ e pa fyrnúam. {{nr|10}}
Mbjiδen ɔochὺt mbrymanet
Ndὺ catúnd ndὺ vatyryt,
U mi λee si ὺndyrryζ.
</poem>
{{c|''S' yy myy e Milosaat.''}}<section end="sq-30"/><noinclude></noinclude>
e8rsltm4sky6a2czzg0pfmxzks5x6yr
Page:Canti di Milosao (1836).djvu/65
104
417510
1362614
1215642
2026-09-05T00:15:14Z
Wieralee
86362
Wieralee moved page [[Page:Canti di Milosao.djvu/65]] to [[Page:Canti di Milosao (1836).djvu/65]]: moved on Commons
1215642
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="3" user="Catonif" /></noinclude><section begin="it-18"/>trafelata si lacera per le montagne, chiamando
at alta voce lo sposo, che uscì e non è tornato.<section end="it-18"/>
<section begin="it-19"/>{{c|''CANTO XIX.''}}
Al cadere dell'inverno mi portai coi miei fratelli
nella mandra, ai Crobezzoli Fioriti, ov'era
atteso da lungo tempo. Il pastore più vecchio
scaldò il latte e colle lagrime agli occhi — Bevine
o signore: quando venia l'avo tuo non volea
che latte caldo; e 'l giorno, che gli spuntava
fra noi, lo trovava dimentico dei nemici.
Ma mesto, senza la nobile alterezza io mi
stava, tutta la sera, come in terra estranea.
Dormirono i miei fratelli: le pecore, che ad
ogni strepito fuggian per l'olive, mi rompevano
il sonno.
M'alzai la prima volta: la luna da Mbusato
lucea sopra il mare.
M'alzai la seconda volta: le stelle parea non
guardassero gli uomini e le fiere ch'erano addormentate;
ma mute sopra le pecore predivano
a loro notti con grandi destini.
M'alzai la terza volta: la luna era tramontata
e qualche bue pascolava qua e là per le
colline mezzo imbianchite.
Quando fui destato la quarta volta le nostre
pecore s'erano sparse alla ripa dell'azzurro {{hws|fiu|fiume}}<section end="it-19"/><noinclude></noinclude>
lew5vw45vmj5mhv9tcj048zkz5mult0
Page:Canti di Milosao (1836).djvu/67
104
417550
1362618
1215646
2026-09-05T00:15:32Z
Wieralee
86362
Wieralee moved page [[Page:Canti di Milosao.djvu/67]] to [[Page:Canti di Milosao (1836).djvu/67]]: moved on Commons
1215646
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="3" user="Catonif" /></noinclude><section begin="it-19"/>{{hwe|me|fiume}}: e me prese un forte desiderio d'esser al
paese.
Calai nei piani sottoposti ch'eran molli d'acqua;
vedeansi qua e là, sotto le frasche, falde
di neve non liquefatta, e conobbi nella via del
paese la fanciulla di capelli castagni.
Raffigurai la persona piena di grazia e 'l lembo
azzurro della sua veste.
Trassi a incontrarla vicino ai giunchi.
{{c|{{sc|Milosao.}}}}
Chè tu saresti venuta oggi sino a queste parti
io non me l'avrei immaginato.
{{c|{{sc|la Donzella.}}}}
Che non ci sono venuto altre volte? Non
avevamo con chi mandare il pane a' miei fratelli.
E questa notte hai dormito sopra il terreno?
{{c|{{sc|Milosao.}}}}
Coperto del manto, vicino al fuoco.
{{c|{{sc|la Donzella.}}}}
E non potevi jer sera venirtene a casa?<section end="it-19"/><noinclude></noinclude>
871fcir0hsvf71abj72p92egvpmu53p
Page:Canti di Milosao (1836).djvu/69
104
417565
1362622
1215649
2026-09-05T00:15:51Z
Wieralee
86362
Wieralee moved page [[Page:Canti di Milosao.djvu/69]] to [[Page:Canti di Milosao (1836).djvu/69]]: moved on Commons
1215649
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="3" user="Catonif" /></noinclude><section begin="it-19"/>{{c|{{sc|Milosao.}}}}
Nella casa mia la giovine da' capelli castagni
ora più non si vede.
{{c|{{sc|la Donzella.}}}}
Il sole dacchè luce, forse non dimora solo
ove si ricoglie la sera?
{{c|{{sc|Milosao.}}}}
Crudele! di questa terra io fuggirò ben tosto,
affinchè tu ne sii contenta, in udendo il
mio nome come quello d'un forestiero.
{{c|{{sc|la Donzella.}}}}
E perchè?
Camminavamo vicini. Ella si contenne per poco,
ma poi volse gli occhi nuotanti di lagrime
a' pioppi di lato.<section end="it-19"/>
<section begin="it-20"/>{{c|''CANTO XX.''}}
Immobili, come intorpidite, stavan le foglie delle
piante; il sole usciva sempre dietro un velo
di nugoli, e 'l cuore delle donne era pieno di
svogliatezza, quando corse un tremuoto.
Gli olivi domati, le case ridotte in macerie<section end="it-20"/><noinclude></noinclude>
ho8w98po16zuugwy3ijar1vm9gg2htu
Page:Canti di Milosao (1836).djvu/71
104
417600
1362626
1215651
2026-09-05T00:16:37Z
Wieralee
86362
Wieralee moved page [[Page:Canti di Milosao.djvu/71]] to [[Page:Canti di Milosao (1836).djvu/71]]: moved on Commons
1215651
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="3" user="Catonif" /></noinclude><section begin="it-20"/>abbandonaron gli umani al furore della terra;
ulularon di paura le bestie.
Fra la calca che sbigottita girava e s'untava
nelle vie, in quella notte senza fede, ravvisai la
giovinetta dal delicato fianco da' capelli castagni.
Come chi vedesse una stella spuntar tranquilla
fra le nubi a sollevare i cuori quasi dicesse
loro « guardate la mia luce la Terra non fia
sconquassata » io vidi lei tutta bianca.
{{c|{{sc|la Donzella.}}}}
O amabil figlio di signore, che tu mi prendi
ove mi condurrai? Non son io una grande
signora com'è la tua crudel cognata.
{{c|{{sc|Milosao.}}}}
Scutari non si dirà più paese: oltre le montagne
vi son sacerdoti che ci maritino. Io ti
sosterrò con l'aratro e con le frecce, tu mi
guarderai la capanna e mi laverai il vestito, sola
per me solo.<section end="it-20"/>
<section begin="it-21"/>{{c|''CANTO XXI.''}}
Dimani è la festa della Vergine Mesosporite:
il grande fuoco è allumato, le vie risuonano
per tutto delle parole degli uomini.<section end="it-21"/><noinclude></noinclude>
pgwivwe8f4djn8qf7gvnmrd3l7cv6i7
Page:Canti di Milosao (1836).djvu/73
104
417610
1362630
1215666
2026-09-05T00:16:54Z
Wieralee
86362
Wieralee moved page [[Page:Canti di Milosao.djvu/73]] to [[Page:Canti di Milosao (1836).djvu/73]]: moved on Commons
1215666
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="3" user="Catonif" /></noinclude><section begin="it-21"/>O gelsi, o vigne o ulivi della patria vestiti
d'argentea luna, che i vostri frutti non mai vengan
meno alle donne di questo paese!
O sera piena di beltà, chi si starà con te dopo
che a questo popolo avrà preso sonno?
La pernice vedrà sopra il letto me corpo senza
pensiere come si vede una statua: com'essa
indovinerà che dimani è 'l mio grande giorno?
Rintroneranno all'aurora i mortaretti, e le
campane suoneranno ad allegrezza: s'alzerà mia
sorella e aprirà la finestra rimpetto il mare a
guardare il tempo; le riderà la persona.
Si puliscon le camere, ed echeggia da fuori
il canto della Ridda attorno la casa: le cognate
che la sera innanzi han litigato di parole, al focolare,
ed han dormito la notte con iscambievole
animosità, stanno vicino nella ridda, prese per
mano.
Abbandonata da' genitori la giovinetta di capelli
castagni a me si affida e a Dio, che pur
la fece senza difetti e che piega il guardo sulla
terra e tutti gli uomini vede fratelli.
A quest'ora dimani poserà nel mio letto, mi
darà il viso a baciare, e i suoi capelli si scalderanno
sotto il mio braccio.
I fanciulli che di lei nasceranno conosciuti si
porteranno ai nostri ulivi, ai nostri Campi, ed
ai nostri giardini come conosciuta vien la Luna
alla Terra.<section end="it-21"/><noinclude></noinclude>
3bc9kxwo2w0bl4gx6qqtmtil9wqtahm
Page:Canti di Milosao (1836).djvu/75
104
417612
1362634
1215668
2026-09-05T00:17:11Z
Wieralee
86362
Wieralee moved page [[Page:Canti di Milosao.djvu/75]] to [[Page:Canti di Milosao (1836).djvu/75]]: moved on Commons
1215668
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="3" user="Catonif" /></noinclude><section begin="it-21"/>
« O, santa Vergine non abbandonarla, poichè
sarà giunta nella mia casa alle matrone
che attenderannola così tutta ornata d'oro,
e rapita alle sue vicine, come all'erbe una
viola che debbe odorare su i tavolieri.
« Libertà di tutto il popolo era la casa dell'avo
mio, or dessa è sotto signori, e colei
entrando in essa non fia superba d'una qualche
inarrivabile felicità.<section end="it-21"/>
<section begin="it-22"/>{{c|''CANTO XXII.''}}
Io mi riposo, ma non vuo' dormire.
Non chiudere tu la porta, perchè sen'entri
a infrescarmi l'aura della marina, come infresca
le fanciulle pe' verdeggianti seminati, o vi penetri
il raggio del sole che incolpato visita i focolari
ed assiste alle madri di famiglia e loro
ricorda le trascorse stagioni.
Io mi riposo, ma non vuo' dormire.
M'ebbi la giovine dalla bella persona e le
nacque un figlio che le somiglia.
Con letizia in queste sale ell'agita la cuna
e ricama il mio cinto.
Io mi riposo, ma non vuo' dormire.
Come il lume nel cielo come l'occhio nel
corpo dell'uomo ella, se la vedi scevra di pensieri,
è ornamento in questa casa.
Oh giorni miei beati! resterà di voi memoria<section end="it-22"/><noinclude></noinclude>
1st6rb3m9bam296snc4xzfd36bmgjr0
Page:Canti di Milosao (1836).djvu/77
104
417614
1362639
1215673
2026-09-05T00:17:28Z
Wieralee
86362
Wieralee moved page [[Page:Canti di Milosao.djvu/77]] to [[Page:Canti di Milosao (1836).djvu/77]]: moved on Commons
1215673
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="3" user="Catonif" /></noinclude><section begin="it-22"/>nei tempi, come la presenza di queste colline
e di questi fiumi che antichi saran veduti da
coloro che nasceranno.
Io mi riposo, ma non vuo' dormire.<section end="it-22"/>
<section begin="it-23"/>{{c|''CANTO XXIII.''}}
{{c|{{sc|Milosao.}}}}
Quale sopra il paese una nuvola con pioggia
nascosta, molto bianca, che non sa ove si
posi, ti stai tu, donna, quand'io mi tengo
in casa: come sono uscito ti trovo che piangi.
{{c|{{sc|la Moglie.}}}}
Nessuno ha sollevato la picciolezza del figlio
mio, nè lo soccorse all'ora che afferrollo e
gli bevve il sangue la morte.
{{c|{{sc|Milosao.}}}}
Non Dio l'uccise per odio che gli portasse,
o donna, dopo che la polvere è velo di tutti.
Come alla cuna veniagli di notte all'orecchio
il canto de' giovani, nè sapeva che: sopra lui
camminavano stelle e che sotto a quelle fiatava
il paese, così vide navi per mare, un vasto
fiume e giovani nella sponda e cavalli, e già
qui in terra era morto.<section end="it-23"/><noinclude></noinclude>
cgno40hg87kr9mnrcad7q6pne87h8as
Page:Canti di Milosao (1836).djvu/79
104
417615
1362643
1217078
2026-09-05T00:17:48Z
Wieralee
86362
Wieralee moved page [[Page:Canti di Milosao.djvu/79]] to [[Page:Canti di Milosao (1836).djvu/79]]: moved on Commons
1217078
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="3" user="Catonif" /></noinclude><section begin="it-23"/>
{{c|{{sc|la Moglie.}}}}
Ma là non conobbe il figlio mio sua madre
ch'in braccio il teneva. Ei rimase come un pannolino
lacero, e i suoi occhi erano aperti guardanti
'l mio viso. Io morrò tosto dopo lui prima
d'altro del paese... me l'ha detto {{sfn|i=Canti di Milosao.djvu|p=79}} ... Oh!
quale tomba nella chiesa si mangerà la mia giovinezza?
{{c|{{sc|Milosao.}}}}
Quale parola ti uscì di bocca? io son per te
sola: chi mi farà straniera la tua persona?
Le guardai 'l capo e le braccia e la baciai.
Ella asciugò le lagrime: come colomba molto pensosa
fissava gli occhi alla piaggia opposta sopra
i molini, ove si distendeva la nostra vigna.<section end="it-23"/>
<section begin="it-24"/>{{c|''CANTO XXIV.''}}
Chi a te il diceva, che m'avresti abbandonata,
o sventurata sorella mia?
Tosto che faceva luce sopra il mare tu t'alzavi
di letto a nutricare i filugelli: alla tua veste
che rossegiava s'empiano di vermiglio riverbero<section end="it-24"/>
<small>* <section begin="fn"/>È stolta credenza del volgo Albanese che chi,
morendo ristà con gli occhi aperti, altri si chiami alla
novella sua abitazione, e che l'ultimo di lui sguardo
segni la vittima del destino.<section end="fn"/></small><noinclude></noinclude>
8exf32v7j6ba0vcomoiwsi82oihajt9
Page:Canti di Milosao (1836).djvu/81
104
417617
1362647
1215914
2026-09-05T00:19:08Z
Wieralee
86362
Wieralee moved page [[Page:Canti di Milosao.djvu/81]] to [[Page:Canti di Milosao (1836).djvu/81]]: moved on Commons
1215914
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="3" user="Catonif" /></noinclude><section begin="it-24"/>le soffitte: ma oimè! tu ponesti l'ali e non
n'hai veduto la seta.
Fecero altre sopra la terra quello che aveano
cominciato le tue mani e tu eri fatta polvere.
Ahimè! quegli occhi trono dell'anima son divenuti
terra, ed è coperta di verde muffa quella
bocca soave come melo, nei tuoi venticinque
anni.
A chi tu mi lasciasti in questa terra o grande
splendore della mia casa? Chi uscirà sulla
mia soglia che s'accendan d'invidia le donzelle
e guardinla le colombe de' tetti vicini?
È sparecchiato il mio letto, nè v'ha chi cammini
per le mie camere.
O quando fuggiranno questi miei giorni ch'io
m'alzi sopra le stelle, ed ivi lei raffiguri, e
che presi per mano tragghiamo fuor dall'anime
assembrate, e non ci dividiamo più mai!<section end="it-24"/>
<section begin="it-25"/>{{c|''CANTO XXV.''}}
Nebbia e pioggia continuata a tre giorni parea
volere rapirci l'està: poi nel quarto giorno
distesero sopra l'aje i manipoli ad asciugar
al sole.
Io solitario mesto calai alla via delle Arene.
Mi sedei vicino al tronco dell'ulivo.
Venia strepitando pei recisi fusti de' grani uno<section end="it-25"/><noinclude></noinclude>
2u53fcdpuu5megj8y8wj2ux183ty7r0
Page:Canti di Milosao (1836).djvu/83
104
417618
1362651
1215917
2026-09-05T00:19:33Z
Wieralee
86362
Wieralee moved page [[Page:Canti di Milosao.djvu/83]] to [[Page:Canti di Milosao (1836).djvu/83]]: moved on Commons
1215917
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="3" user="Catonif" /></noinclude><section begin="it-25"/>stormo di cornacchie in guisa ch'io balzai in
piedi.
Io sentia nel parco il percuotere delle accette
feminili; erano cantilene nelle vigne, parea
la terra nata quella mattina.
O leggiadra sorella mia son uve nel tuo sepolcro?
Pur, a te se hanno dato un vago soggiorno,
tu non vi dimori felice, chè ivi non
t'assidi vicino me come avevi pur sempre costume.
Ma se or ella è corpo o impolverito, caduto
dentro la veste e non sente queste parole, o
Dio di tanti mondi, per quella festività, di chè
hai tu sparso il giorno, recidi pietoso questa mia
vita, perch'io me n'esca dalle tue mani.<section end="it-25"/>
<section begin="it-26"/>{{c|''CANTO XXVI.''}}
Il vento: urtava da fuori la nostra magione: la
mia sorella si vestì, lavossi, prese l'ago e 'l
filo e s'assise rimpetto al mare.
Sfavillava sopra le acque la stella matutina.
A lei parve la mia signora che seduta nel
vicino seggio si tenesse a ricamare una <noinclude>* </noinclude>''chesa'', <includeonly><ref><pages index="Canti di Milosao.djvu" from=83 to=83 onlysection="note" step=2/></ref></includeonly>
com'era costumata di fare.
— Così, o figlia: più che alla Terra sorride il<section end="it-26"/>
<small>* <section begin="note"/>Cheζa è il diadema che si pone in capo alla vergine
albanese nel giorno degli sponsali e che tiene
poi sempre, come madre di famiglia: compagna dell'uomo
e padrona di casa.<section end="note"/></small><noinclude></noinclude>
qwhrtyuveu4bwb4dennyy7fcw030lux
Page:Canti di Milosao (1836).djvu/85
104
417620
1362655
1215919
2026-09-05T00:19:57Z
Wieralee
86362
Wieralee moved page [[Page:Canti di Milosao.djvu/85]] to [[Page:Canti di Milosao (1836).djvu/85]]: moved on Commons
1215919
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="3" user="Catonif" /></noinclude><section begin="it-26"/>sole che spunta, a una fanciulla cui trovi lavata.
Sempre attiva costei cresce compassionevole
e silenziosa all'ombra della madre, e la sua
persona è ornata dalle grazie.
Se incede per la sale, la figlia della vicina
la contempla, e desidera che così nobil vergine
le volga il comando: le giovani dal ricolmo
seno vorrebbon pastori o impiegati all'aratro
in quella casa i loro mariti.
Se lascia il tetto del padre il vicinato divien
come oscuro e s'invidia il felice paese dello
sposo di lei: e s'ella muore passa sua madre
avanti la porta del di lei marito, e non guarda
ma piagne.....
In quello cha proferiva cotali parole in quella
stanza io mi misi.
Mi vide, guardò mia sorella e le venne sul
labro un sorriso, il sorriso d'un morto. Mia
sorella fredda come marmo mi buttò gli occhi
nel viso:
La sedia era vuota: i raggi del Sole imporporavano
le grondaje, e 'l vento agitava giù
presso al fiume i salici freddi biancastri.<section end="it-26"/>
<section begin="it-27"/>{{c|''CANTO XXVII.''}}
La Vergine melanconica entrò in casa della Zia.
— Siedi e m'intreccia il crine.
Sederon rimpetto alla casa del despota: il<section end="27"/><noinclude></noinclude>
40kem080ymqnmxjysn1ac9rnsnhg0ib
Page:Canti di Milosao (1836).djvu/87
104
417622
1362659
1215921
2026-09-05T00:20:18Z
Wieralee
86362
Wieralee moved page [[Page:Canti di Milosao.djvu/87]] to [[Page:Canti di Milosao (1836).djvu/87]]: moved on Commons
1215921
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="3" user="Catonif" /></noinclude><section begin="it-27"/>sole colpiva per la porta sulla culla e cinque
pernici razzolavano presso le sedie.
Alla vergine piovverono le lacrime sulla mano
della Zia.
{{c|{{sc|la Zia.}}}}
Che pena, o mia figlia, è questa tua?
{{c|{{sc|la Vergine.}}}}
Dura la pena mia. Ecco soli per se medesimi
questi uccelli, fortunati! non hanno una dura
matrigna!
{{c|{{sc|la Zia.}}}}
O giovinetta figlia di mia sorella, o che tu
faccia la bocca ridente, o che fissi gli occhi, o
che tu parli i cuori tutti ti s'innamorano.
{{c|{{sc|la Vergine.}}}}
Ma me non giova; io non ho la madre a vedermi,
e notte e giorno mi rimprovera quella
ch'io m'ho crudel matrigna.
{{c|{{sc|la Zia.}}}}
Non pianger lu figlia mia: sei fatta or {{hws|gran|grande}}<section end="it-27"/><noinclude></noinclude>
02io4y8c2tuy8oersl0ff2k23htsu7n
Page:Canti di Milosao (1836).djvu/89
104
417623
1362663
1215923
2026-09-05T00:20:45Z
Wieralee
86362
Wieralee moved page [[Page:Canti di Milosao.djvu/89]] to [[Page:Canti di Milosao (1836).djvu/89]]: moved on Commons
1215923
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="3" user="Catonif" /></noinclude><section begin="it-27"/>{{hwe|de|grande}} e tra breve te n'andrai sposa; e verrà che
tutto nel marito fortunato dimentichi tue pene.
La fanciulla tirò, con un sospiro una dell'auree
treccie e si terse le lagrime: le sfolgorarono
gli occhi — E quanto infine vuolsi e finirà
questa vita?<section end="it-27"/>
<section begin="it-28"/>{{c|''CANTO XXVIII.''}}
Sonaron lo squille e 'l tamburo, e mia sorella
coperta il capo d'un velo nero misurava una
tela che di lana e seta compose mia madre.
Tessuta quella l'avea per tenda al prode giovine
che fosse stato marito di sua figlia a spiegarla
di notte quando avesse condotto un esercito:
ma mia sorella di questo non sapea.
Ella immemore di se medesima tutta avea fitta
nell'anima la madre, di cui e quell'ora, il
capo impolverito non si ravvisava fra gli altri
morti; e gli occhi suoi empironsi di pianto: non
altrimenti una dipintura posta sopra il letto nuziale
sorride di mezzogiorno alla camera e priva
d'anima non sente la sua persona con la
bella chioma.
Mia madre, con sua alterezza, aveva creduto
ch'io avrei a capo degli eserciti aitata l'Albania,
ma morì quanto tai speranze ite omai pareanle
vuote.
Mirando quella trama di ciò mi sovvenne e<section end="it-28"/><noinclude></noinclude>
1j9rerjm4tglkljqxdpg3rrvqqcthds
Page:Canti di Milosao (1836).djvu/91
104
417625
1362668
1215925
2026-09-05T00:21:30Z
Wieralee
86362
Wieralee moved page [[Page:Canti di Milosao.djvu/91]] to [[Page:Canti di Milosao (1836).djvu/91]]: moved on Commons
1215925
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="3" user="Catonif" /></noinclude><section begin="it-28"/>piegai alla finestra che sporge sopra l'orto e
piansi.
Piovigginava su i seminati sparsi di donne che
ne sceveravano l'erbe; l'albicocco mosso dal
vento in mezzo il campo pareva stesse ad attendere
le domeniche che porterebbe i suoi frutti,
quasi un Ridda che seduta aspetti lo sposo.
{{c|{{sc|la Sorella.}}}}
La tavola è apparecchiata e 'l tuo seggio v'è
posto vicino, e fratello mio. Consolati pure; così
giovine sempre mai tu vivi dolorato!
— O piccola sorella mia, io vedo te, dopo che
hai dato corso a tutta la casa, stanca, sola,
da un uomo non pur guardata...
{{c|{{sc|la Sorella.}}}}
Sia gloria a Dio che ci ha rapito la nostra
madre. Ma, quant'ella abiti un luogo di pace e
di noi le ricordi, sia come vuolsi.
— Tu pur avventurosa sempre hai fatto quant'ha
voluto colei tant'or rimpianta: di giorno sei
stata col lavoro e la notte hai dormito; quasi una
face che si accende e fa lume finchè si spegne
nè la terra da esso altro voleva. Ma me da
mia madre una straniera distrasse...<section end="it-28"/><noinclude></noinclude>
t05xs9b77on6dyio5j0h5fljieksmkr
Page:Canti di Milosao (1836).djvu/93
104
417631
1362672
1215937
2026-09-05T00:21:50Z
Wieralee
86362
Wieralee moved page [[Page:Canti di Milosao.djvu/93]] to [[Page:Canti di Milosao (1836).djvu/93]]: moved on Commons
1215937
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="3" user="Catonif" /></noinclude><section begin="it-28"/>
{{c|{{sc|la Sorella.}}}}
La madre mia s'ebbe di contentezze: ma quella
suora infelice, mancante di pane, ognora in
fatica, diè la sua persona al fratel mio e lui
solo ebbe, come luce di stella che nella stella
si posi. Or che vuoi trarre noja dalla dolente,
e non la lasci pure, qual è da tutti obbliata?
Di quanta bellezza era nata adorna! che soavità
in quei suoi costumi.<section end="it-28"/>
<section begin="it-29"/>{{c|''CANTO XXIX.''}}
Ritirate le acque dal volto della terra son cessati
i venti boreali. Si son vestite le montagne
e le pianure.
O està <noinclude>*</noinclude><includeonly><ref><pages index="Canti di Milosao.djvu" from=93 to=93 onlysection="note" step=2/></ref></includeonly> io ti vedo come la via dell'angelo
e mi sorprende un ribrezzo.
A te sorridono i fanciulli che non hanno provato
la crudele Terra, come gli agnelli s'allegrano
alle preterie.
Tu porti un zeffiro leggiero che move appena
il ramo di rosa e fa piover la brina sulla
treccia della donzella, che coronata di viola siede
all'ombra della rosa e dondola sulle {{hws|ginoc|ginocchia}}<section end="it-29"/>
<small>* <section begin="note"/>Gli Albanesi non dividon l'anno ch'in due sole
stagioni uguali: una dicono ''dimyr'' inverno che comincia
da ottobre e finisce con marzo, dicon l'altra
''veer'' o està che contiene i sei mesi rimanenti.<section end="note"/></small><noinclude></noinclude>
c62phlnsb2ggjigtoyqrt0g5t73a6is
Page:Canti di Milosao (1836).djvu/95
104
417632
1362676
1215929
2026-09-05T00:22:08Z
Wieralee
86362
Wieralee moved page [[Page:Canti di Milosao.djvu/95]] to [[Page:Canti di Milosao (1836).djvu/95]]: moved on Commons
1215929
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="3" user="Catonif" /></noinclude><section begin="it-29"/>{{hwe|chia|ginocchia}} il bambolo della vicina. Ella il bacia e
fa il viso vermiglio, fingendosi il pargolo ch'ella
partorisse al giovine di che è inamorata.
L'uomo doma le giumente per andare a cavallo,
strappa le penne agli uccelli per ornarsi
la testa; come borea disecca i fiori ei guasta pianure
di vermi da seta per farsi una veste. Beato
se potesse intessere i raggi del sole! L'està
gli viene ad accrescere l'incantesimo: fiori gialli
fiori bianchi dischiusi su gli steli o pendenti dai
ramoscelli par che bramin la parola per favellargli.<section end="it-29"/>
<section begin="it-30"/>{{c|''CANTO XXX.''}}
È spirato il vento dalle montagne e si portò
via, colle fronde, l'ombra della quercia: il mio
sangue sta presso lo stagno di Vode.
Aprite la tenda, o miei guerrieri, ch'io veggia
Scutari e la mia sorella fatta alla finestra e
volta col guardo a questo monte lontano.
Là più non desterommi alle pianure di fiori,
cui com'onda interminata moveano i zeffiri. I
miei compagni si ritireranno la sera nel paese
e nel focolare; io son dileguato come sogno.
{{c|''Fine dei canti di Milosao.''}}<section end="it-30"/><noinclude></noinclude>
6dz0675j1j2ibnb41zpekpa1h08mwkh
Page:Canti di Milosao (1836).djvu/3
104
417633
1362488
1207132
2026-09-05T00:01:11Z
Wieralee
86362
Wieralee moved page [[Page:Canti di Milosao.djvu/3]] to [[Page:Canti di Milosao (1836).djvu/3]]: moved on Commons
1207132
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="3" user="Catonif" /></noinclude>{{c|A S. E.}}
{{c|IL GEN. BRIGADIERE COMMENDATORE|style=font-size:125%}}
{{c|SIGNOR DEMETRIO LECCA|style=font-size:150%}}
{{c|QUESTI CANTI
CHE SIEN TESTIMONIANZA
DELL'ATTACCAMENTO AGLI ANTICHI COSTUMI
NELLA DISPERSA GENTE D'EPIRO}}
{{c|GIROLAMO DE RADA.|style=font-size:125%}}<noinclude></noinclude>
co8fcefyokbhbw1k27geh3vs42j5ltz
Page:Canti di Milosao (1836).djvu/5
104
417634
1362492
1207144
2026-09-05T00:01:34Z
Wieralee
86362
Wieralee moved page [[Page:Canti di Milosao.djvu/5]] to [[Page:Canti di Milosao (1836).djvu/5]]: moved on Commons
1207144
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="3" user="Catonif" /></noinclude>{{c|A RAFFAELE ZAGARESE.}}
Oggi al declinar del Sole passeggiava con
Antonio ed Angelo rimpetto i muri di Sant'Adriano;
tenevamo il silenzio, pensando
che dopo pochi giorni non saremmo più uniti
a quella via, ed udimmo, con un motivo
melanconico, come l'idea dell'eternità
nell'uom transitorio, cantare uno di quelli
che noi diciam ''versi'' esprimenti sempre
un sentimento unico ed appassionato. Te lo
trascrivo perchè tu veda il gusto di questo
popolo.
<poem>
Mos my garróɔ, oi trim, assai uuδ
Se saa ty deɔa miir u nyng e dii.
Tὺ κióɔa truar; aɔtú, cuur ty mὺ viɔ,
Tὺ ree tὺ buccur, si mὺ λee, mὺ cióɔ.
</poem>
<i>Non obbliarti di me o giovine nel tuo
viaggio, chè quanto bene io l'ho voluto
non lo so: deh non obbliarmi, così {{hws|pos|possa}}</i><noinclude></noinclude>
7b957nfdom1kujoasgttl1bm9uargzy
Page:Canti di Milosao (1836).djvu/6
104
417635
1362494
1207138
2026-09-05T00:01:44Z
Wieralee
86362
Wieralee moved page [[Page:Canti di Milosao.djvu/6]] to [[Page:Canti di Milosao (1836).djvu/6]]: moved on Commons
1207138
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="3" user="Catonif" /></noinclude><i>{{hwe|sa|possa}}, tornando, trovarmi tu bella e giovine
come mi hai lasciata.</i> La voce e le memorie
dello scorso inverno mi trassero il
pianto. Io mi sentia la vita divenuta più abbondante
e bisognosa di versarsi in altrui.
Dovunque passava si facean voti perchè la
mia partenza per Napoli sia di giovamento
al paese. Chi tien tutti questi uomini malcontenti,
e toglie loro la forza e li fa viver
di speranze in altrui? Questi pensieri mi sconvolgono:
io m'abbandono alla ventura con
la spensieratezza di chi non è attaccato alla
vita che per forti disegni. O quanto mi ha
cangiato quest'anno! A luglio del 1833 col
capo pieno di matematiche e di speranze
uscii di collegio. La Terra mi sorrideva da
tutte parti ch'io la guardava: poneva, nel
secondo canto dell'Esule di Croja, coi seguenti
versi, le sensazioni di che m'empiva
la patria mia.
<poem>
Io mi corcava, anco una volta, al letto
Cui la nutrice spiumacciato avea
Lieta di rivedermi, ed eran lieti
I focolari, del ricolto. In alti
Pensier distratta rifulgea la luna
E parea giorno vivo attorno i fiumi
</poem><noinclude></noinclude>
i43p56jajuaphec80c7k8zvdenm1xz0
Page:Canti di Milosao (1836).djvu/7
104
417636
1362496
1207139
2026-09-05T00:02:03Z
Wieralee
86362
Wieralee moved page [[Page:Canti di Milosao.djvu/7]] to [[Page:Canti di Milosao (1836).djvu/7]]: moved on Commons
1207139
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="3" user="Catonif" /></noinclude><poem>
Che te cingono o Maki: per le spighe
De' grilli il lieve stridere fea pieni
L'aer queto e i campi varianti. Stanca
La donzella dormia, sognando l'alba
E le compagne intente ad empier l'urne
Per li mietenti, in tanto ch'ella al fondo
Scuro dell'atrio, per la man, si tiene
Col nobil figlio del Signor del campo.
E dal loco medesmo alla vicina
Ora destato Zagarese a' lari
Trarrebbe, e all'aer insolito canoro
Della notte rapito guarderebbe
Dietro ver Maki pur confusa agli arsi
Colli ed a' boschi vaporosi: e mai
Pareami avesse a non finir mia vita
E l'affetto qui 'n terra.
</poem>
In quei bei giorni mi sorse nel cuore il
canto che incomincia: <i>La terra avea mutato
querce.</i> Le sue forme troppo vivaci e scevre
d'ogni mestizia mi persuasero ch'io fossi
assai tranquillo per iscriver allegramente
dietro il poeta di Teo. Camminava pe' boschi,
per le ripe de' fiumi e pe' dirupi con
dolci commovimenti; io montava le colline
e un pensiero di gloria m'inebbriava. Sovente
ne' giorni sereni di quell'autunno io
m'assideva alla costa orientale del paese:
il vento di tramontana urtava sotto di me i<noinclude></noinclude>
5z9yvpz8pmeigsn25c2xkffo6oia0ef
Page:Canti di Milosao (1836).djvu/8
104
417637
1362498
1207140
2026-09-05T00:02:14Z
Wieralee
86362
Wieralee moved page [[Page:Canti di Milosao.djvu/8]] to [[Page:Canti di Milosao (1836).djvu/8]]: moved on Commons
1207140
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="3" user="Catonif" /></noinclude>rami biancastri degli olivi e tutta l'azzurra
superficie del mare lontanoera rotta in ispuma:
quel lato di terra abbandonato all'agitazione
ed al fischio mi figurava il tumulto
delle umane generazioni. Ma non ancora
incrudia l'inverno ch'il mio vagare si trovava
meno libero, e i miei pensieri non erano
più indeterminati. Io provava, come profondamente
avea detto, colei che cantò la
Italia, <i>que l'amour, quand il est une passion,
porte toujours à la mélancolie.</i>
Era stato incompensato d'unire le canzoni
popolari Albanesi, chè se ne volea fare
una raccolta, la quale or è è compiuta e posta
in versi italiani dal mio nobile amico Angelo
Basile, e come ne trovai talune leggiadrissime
le appresi a' giovani campagnuoli.
Mi provai a comporre qualcuna nella maniera
di quelle, e non ci riuscii troppo male,
mentre ad ognuna che nuova di sera si cantasse
per le vie le donne si faceano ad udire
alle finestre. Ne fui incoraggiato ed ideai
il mio doppio romanzo lirico. Io ci misi molta
soavità e melanconia, sopra tutto verità,
avendovi per la più parte le avventure mie
Proprie dipinto: nè ho letto veruna cosa di<noinclude></noinclude>
cbixs4mji3fvlvq8xuvs866xd4t61r2
Page:Canti di Milosao (1836).djvu/9
104
417638
1362500
1207141
2026-09-05T00:02:24Z
Wieralee
86362
Wieralee moved page [[Page:Canti di Milosao.djvu/9]] to [[Page:Canti di Milosao (1836).djvu/9]]: moved on Commons
1207141
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="3" user="Catonif" /></noinclude>quel genere. È facile però che se ne trovi
l'esempio, sendo che questi luoghi veggion
ben pochi libri. Or parmi che quest'anno
mi sia passato sopra, come a' cavalieri erranti
nel castello d'Atlante; nè ho fatto
nulla pel futuro, per esserne meglio contento.
Alla fine del mese questi luoghi mi saran
chiusi come per sempre. Forse al mio
ritorno, udrò nella vendemmia e nella messe
i canti della mia prima gioventù, e vedendomi
quasi straniero dirò a me stesso non
son questi i giovani, non son queste le donne
con cui ho tante volte seduto a mensa nella
campagna e solennizzato le feste? Non è
questo mio viso quello di prima?
O amico mio finisco, chè mi giovan poco
tai fantesie: sol ti prego tu venga presto a
raggiungermi e sollevarmi. Addio.
{{c|Maki — 20 ottobre 1834.}}
{{right|Il tuo amico<br>
GIROLAMO DE RADA.}}<noinclude></noinclude>
p13oq540opimi4ex7e43ha4tay2shf7
Canti di Milosao
0
417639
1362720
1215320
2026-09-05T00:40:10Z
Wieralee
86362
poprawa linków
1362720
wikitext
text/x-wiki
<templatestyles src="Index:Canti di Milosao (1836).djvu/styles.css"/>
{{header|title=Canti di Milosao|author=Girolamo de Rada|next=[[/A Raffaele Zagarese|A Raffaele Zagarese]]|year=1836}}
<pages index="Canti di Milosao (1836).djvu" from=1 to=1/>
----
<pages index="Canti di Milosao (1836).djvu" from=3 to=3/>
----
* [[/A Raffaele Zagarese|A Raffaele Zagarese]]
* [[/Avvertimento|Avvertimento]]
* [[/1|Canto 1]]
* [[/2|Canto 2]]
* [[/3|Canto 3]]
* [[/4|Canto 4]]
* [[/5|Canto 5]]
* [[/6|Canto 6]]
* [[/7|Canto 7]]
* [[/8|Canto 8]]
* [[/9|Canto 9]]
* [[/10|Canto 10]]
* [[/11|Canto 11]]
* [[/12|Canto 12]]
* [[/13|Canto 13]]
* [[/14|Canto 14]]
* [[/15|Canto 15]]
* [[/16|Canto 16]]
* [[/17|Canto 17]]
* [[/18|Canto 18]]
* [[/19|Canto 19]]
* [[/20|Canto 20]]
* [[/21|Canto 21]]
* [[/22|Canto 22]]
* [[/23|Canto 23]]
* [[/24|Canto 24]]
* [[/25|Canto 25]]
* [[/26|Canto 26]]
* [[/27|Canto 27]]
* [[/28|Canto 28]]
* [[/29|Canto 29]]
* [[/30|Canto 30]]
lcx8qmfi4x4l4suxy0eqvhj2nyp288c
Canti di Milosao/A Raffaele Zagarese
0
417640
1362680
1207160
2026-09-05T00:23:04Z
Wieralee
86362
poprawa linków
1362680
wikitext
text/x-wiki
{{header|title=Canti di Milosao|author=Girolamo de Rada|section=A Raffaele Zagarese|next=[[../Avvertimento|Avvertimento]]|year=1836}}
<pages index="Canti di Milosao (1836).djvu" from=5 to=9/>
5w3jkz7de5fhahgkj0zsjoxbc4rt1s7
Canti di Milosao/Avvertimento
0
417641
1362681
1207159
2026-09-05T00:23:28Z
Wieralee
86362
poprawa linków
1362681
wikitext
text/x-wiki
{{header|title=Canti di Milosao|author=Girolamo de Rada|previous=[[../A Raffaele Zagarese|A Raffaele Zagarese]]|next=[[../1|Canto 1]]|year=1836}}
<pages index="Canti di Milosao (1836).djvu" from=11 to=12/>
6hoowgamz44rc9kq9pao3t6azcz6cj4
Canti di Milosao/1
0
417644
1362682
1215290
2026-09-05T00:23:49Z
Wieralee
86362
poprawa linków
1362682
wikitext
text/x-wiki
<templatestyles src="Index:Canti di Milosao.djvu/styles.css"/>
{{header|title=Canti di Milosao|author=Girolamo de Rada|section=Canto 1|previous=[[../Avvertimento|Avvertimento]]|next=[[../2|Canto 2]]|year=1836}}
<pages index="Canti di Milosao (1836).djvu" from=14 to=16 step=2 onlysection="sq-1" />
----
<pages index="Canti di Milosao (1836).djvu" from=15 to=17 step=2 onlysection="it-1" />
s0mzjgw14cb1u9z4vnk3jny3t775y8j
1362689
1362682
2026-09-05T00:27:35Z
Wieralee
86362
poprawa linków
1362689
wikitext
text/x-wiki
<templatestyles src="Index:Canti di Milosao (1836).djvu/styles.css"/>
{{header|title=Canti di Milosao|author=Girolamo de Rada|section=Canto 1|previous=[[../Avvertimento|Avvertimento]]|next=[[../2|Canto 2]]|year=1836}}
<pages index="Canti di Milosao (1836).djvu" from=14 to=16 step=2 onlysection="sq-1" />
----
<pages index="Canti di Milosao (1836).djvu" from=15 to=17 step=2 onlysection="it-1" />
gwdbo3qkh8ikq72p96s4iq5u1c06kq2
Index:Canti di Milosao (1836).djvu/styles.css
106
417645
1362686
1215298
2026-09-05T00:26:25Z
Wieralee
86362
Wieralee moved page [[Index:Canti di Milosao.djvu/styles.css]] to [[Index:Canti di Milosao (1836).djvu/styles.css]] without leaving a redirect: moved on Commons
1215298
sanitized-css
text/css
hr {
margin: 1em 0;
}
p {
text-indent: 1em;
}
74xr9yrq26wplj2wj7wyfxc35hv72o9
Canti di Milosao/2
0
417647
1362683
1215292
2026-09-05T00:24:10Z
Wieralee
86362
poprawa linków
1362683
wikitext
text/x-wiki
<templatestyles src="Index:Canti di Milosao.djvu/styles.css"/>
{{header|title=Canti di Milosao|author=Girolamo de Rada|section=Canto 2|previous=[[../1|Canto 1]]|next=[[../3|Canto 3]]|year=1836}}
<pages index="Canti di Milosao (1836).djvu" from=16 to=18 step=2 onlysection="sq-2" />
----
<pages index="Canti di Milosao (1836).djvu" from=17 to=19 step=2 onlysection="it-2" />
bkkdp0swgohhdxxct2qamy5vylm34iz
1362690
1362683
2026-09-05T00:27:51Z
Wieralee
86362
poprawa linków
1362690
wikitext
text/x-wiki
<templatestyles src="Index:Canti di Milosao (1836).djvu/styles.css"/>
{{header|title=Canti di Milosao|author=Girolamo de Rada|section=Canto 2|previous=[[../1|Canto 1]]|next=[[../3|Canto 3]]|year=1836}}
<pages index="Canti di Milosao (1836).djvu" from=16 to=18 step=2 onlysection="sq-2" />
----
<pages index="Canti di Milosao (1836).djvu" from=17 to=19 step=2 onlysection="it-2" />
l3nw3q5m3bdex5h1ys3i8oqndmzljdp
Canti di Milosao/3
0
417658
1362684
1215293
2026-09-05T00:24:27Z
Wieralee
86362
poprawa linków
1362684
wikitext
text/x-wiki
<templatestyles src="Index:Canti di Milosao.djvu/styles.css"/>
{{header|title=Canti di Milosao|author=Girolamo de Rada|section=Canto 3|previous=[[../2|Canto 2]]|next=[[../4|Canto 4]]|year=1836}}
<pages index="Canti di Milosao (1836).djvu" from=18 to=20 step=2 onlysection="sq-3" />
----
<pages index="Canti di Milosao (1836).djvu" from=19 to=21 step=2 onlysection="it-3" />
8j9b70fdfksifjutwaar7ozo36wg6nm
1362691
1362684
2026-09-05T00:28:04Z
Wieralee
86362
poprawa linków
1362691
wikitext
text/x-wiki
<templatestyles src="Index:Canti di Milosao (1836).djvu/styles.css"/>
{{header|title=Canti di Milosao|author=Girolamo de Rada|section=Canto 3|previous=[[../2|Canto 2]]|next=[[../4|Canto 4]]|year=1836}}
<pages index="Canti di Milosao (1836).djvu" from=18 to=20 step=2 onlysection="sq-3" />
----
<pages index="Canti di Milosao (1836).djvu" from=19 to=21 step=2 onlysection="it-3" />
ehnl9dtpjb2jkjsub0uor9cho6l9enc
Canti di Milosao/4
0
417659
1362685
1215300
2026-09-05T00:24:47Z
Wieralee
86362
poprawa linków
1362685
wikitext
text/x-wiki
<templatestyles src="Index:Canti di Milosao.djvu/styles.css"/>
{{header|title=Canti di Milosao|author=Girolamo de Rada|section=Canto 4|previous=[[../3|Canto 3]]|next=[[../5|Canto 5]]|year=1836}}
<pages index="Canti di Milosao (1836).djvu" from=20 to=22 step=2 onlysection="sq-4" />
----
<pages index="Canti di Milosao (1836).djvu" from=21 to=23 step=2 onlysection="it-4" />
d2cufvaxbanv1wmcn60cyzng4wejqdy
1362692
1362685
2026-09-05T00:28:19Z
Wieralee
86362
poprawa linków
1362692
wikitext
text/x-wiki
<templatestyles src="Index:Canti di Milosao (1836).djvu/styles.css"/>
{{header|title=Canti di Milosao|author=Girolamo de Rada|section=Canto 4|previous=[[../3|Canto 3]]|next=[[../5|Canto 5]]|year=1836}}
<pages index="Canti di Milosao (1836).djvu" from=20 to=22 step=2 onlysection="sq-4" />
----
<pages index="Canti di Milosao (1836).djvu" from=21 to=23 step=2 onlysection="it-4" />
qbg24c24zpaek1i7e19sp1err8rlxe7
Canti di Milosao/5
0
417671
1362687
1215299
2026-09-05T00:26:38Z
Wieralee
86362
poprawa linków
1362687
wikitext
text/x-wiki
<templatestyles src="Index:Canti di Milosao (1836).djvu/styles.css"/>
{{header|title=Canti di Milosao|author=Girolamo de Rada|section=Canto 5|previous=[[../4|Canto 4]]|next=[[../6|Canto 6]]|year=1836}}
<pages index="Canti di Milosao (1836).djvu" from=24 to=24 />
----
<pages index="CCanti di Milosao (1836).djvu" from=25 to=25 />
atfdi64vdus0huyuatxdou418l2x69x
Canti di Milosao/6
0
417698
1362693
1215301
2026-09-05T00:28:48Z
Wieralee
86362
poprawa linków
1362693
wikitext
text/x-wiki
<templatestyles src="Index:Canti di Milosao (1836).djvu/styles.css"/>
{{header|title=Canti di Milosao|author=Girolamo de Rada|section=Canto 6|previous=[[../5|Canto 5]]|next=[[../7|Canto 7]]|year=1836}}
<pages index="Canti di Milosao (1836).djvu" from=26 to=28 onlysection="sq-6" step=2 />
----
<pages index="Canti di Milosao (1836).djvu" from=27 to=29 onlysection="it-6" step=2 />
mjxbsill0b18o5rh3n8q7070meiqjer
Canti di Milosao/7
0
417699
1362694
1215297
2026-09-05T00:29:12Z
Wieralee
86362
poprawa linków
1362694
wikitext
text/x-wiki
<templatestyles src="Index:Canti di Milosao (1836).djvu/styles.css"/>
{{header|title=Canti di Milosao|author=Girolamo de Rada|section=Canto 7|previous=[[../6|Canto 6]]|next=[[../8|Canto 8]]|year=1836}}
<pages index="Canti di Milosao (1836).djvu" from=28 to=32 onlysection="sq-7" step=2 />
----
<pages index="Canti di Milosao (1836).djvu" from=29 to=33 onlysection="it-7" step=2 />
6bvhvj6p5qgjhow5wfct68lwpybjqpn
Canti di Milosao/8
0
417700
1362695
1215296
2026-09-05T00:29:33Z
Wieralee
86362
poprawa linków
1362695
wikitext
text/x-wiki
<templatestyles src="Index:Canti di Milosao (1836).djvu/styles.css"/>
{{header|title=Canti di Milosao|author=Girolamo de Rada|section=Canto 8|previous=[[../7|Canto 7]]|next=[[../9|Canto 9]]|year=1836}}
<pages index="Canti di Milosao (1836).djvu" from=32 to=34 onlysection="sq-8" step=2 />
----
<pages index="Canti di Milosao (1836).djvu" from=33 to=35 onlysection="it-8" step=2 />
jph5jwsycz31t2cacorwhbxpsj08rh8
Canti di Milosao/9
0
417701
1362696
1215295
2026-09-05T00:29:59Z
Wieralee
86362
poprawa linków
1362696
wikitext
text/x-wiki
<templatestyles src="Index:Canti di Milosao (1836).djvu/styles.css"/>
{{header|title=Canti di Milosao|author=Girolamo de Rada|section=Canto 9|previous=[[../8|Canto 8]]|next=[[../10|Canto 10]]|year=1836}}
<pages index="Canti di Milosao (1836).djvu" from=34 to=36 onlysection="sq-9" step=2 />
----
<pages index="Canti di Milosao (1836).djvu" from=35 to=37 onlysection="it-9" step=2 />
anx2iixs58ttwvdtukh4n58wlbmr6ke
Canti di Milosao/10
0
422803
1362697
1217038
2026-09-05T00:30:22Z
Wieralee
86362
poprawa linków
1362697
wikitext
text/x-wiki
<templatestyles src="Index:Canti di Milosao (1836).djvu/styles.css"/>
{{header|title=Canti di Milosao|author=Girolamo de Rada|section=Canto 10|previous=[[../9|Canto 9]]|next=[[../11|Canto 11]]|year=1836}}
<pages index="Canti di Milosao (1836).djvu" from=36 to=40 onlysection="sq-10" step=2 />
----
<pages index="Canti di Milosao (1836).djvu" from=37 to=41 onlysection="it-10" step=2 />
==={{int|footnotes}}===
<references/>
k01vx0gg07ok4osety5mx2e7g4pnyvv
Canti di Milosao/11
0
425110
1362698
1215307
2026-09-05T00:30:41Z
Wieralee
86362
poprawa linków
1362698
wikitext
text/x-wiki
<templatestyles src="Index:Canti di Milosao (1836).djvu/styles.css"/>
{{header|title=Canti di Milosao|author=Girolamo de Rada|section=Canto 11|previous=[[../10|Canto 10]]|next=[[../12|Canto 12]]|year=1836}}
<pages index="Canti di Milosao (1836).djvu" from=40 to=42 onlysection="sq-11" step=2 />
----
<pages index="Canti di Milosao (1836).djvu" from=41 to=43 onlysection="it-11" step=2 />
ii7nduozk6nmh86veahxgfz0yddnwau
Canti di Milosao/12
0
425111
1362700
1215317
2026-09-05T00:31:09Z
Wieralee
86362
poprawa linków
1362700
wikitext
text/x-wiki
<templatestyles src="Index:Canti di Milosao (1836).djvu/styles.css"/>
{{header|title=Canti di Milosao|author=Girolamo de Rada|section=Canto 12|previous=[[../11|Canto 11]]|next=[[../13|Canto 13]]|year=1836}}
<pages index="Canti di Milosao (1836).djvu" from=42 to=44 onlysection="sq-12" step=2 />
----
<pages index="Canti di Milosao (1836).djvu" from=43 to=47 onlysection="it-12" step=2 />
sezpoaaxxlezpninlorxaw3v0jgth28
Canti di Milosao/13
0
425112
1362701
1215318
2026-09-05T00:31:29Z
Wieralee
86362
poprawa linków
1362701
wikitext
text/x-wiki
<templatestyles src="Index:Canti di Milosao (1836).djvu/styles.css"/>
{{header|title=Canti di Milosao|author=Girolamo de Rada|section=Canto 13|previous=[[../12|Canto 12]]|next=[[../14|Canto 14]]|year=1836}}
<pages index="Canti di Milosao (1836).djvu" from=46 to=48 onlysection="sq-13" step=2 />
----
<pages index="Canti di Milosao (1836).djvu" from=47 to=49 onlysection="it-13" step=2 />
tter192vt7fwwhwkraf24bgjx7fn6vo
Canti di Milosao/14
0
425113
1362702
1215319
2026-09-05T00:31:51Z
Wieralee
86362
poprawa linków
1362702
wikitext
text/x-wiki
<templatestyles src="Canti di Milosao (1836).djvu/styles.css"/>
{{header|title=Canti di Milosao|author=Girolamo de Rada|section=Canto 14|previous=[[../13|Canto 13]]|next=[[../15|Canto 15]]|year=1836}}
<pages index="Canti di Milosao (1836).djvu" from=48 to=52 onlysection="sq-14" step=2 />
----
<pages index="Canti di Milosao (1836).djvu" from=49 to=51 onlysection="it-14" step=2 />
bj47p5k567xwdr251hbjlib9rhi0j5a
1362704
1362702
2026-09-05T00:33:46Z
Wieralee
86362
poprawa linków
1362704
wikitext
text/x-wiki
<templatestyles src="Index:Canti di Milosao (1836).djvu/styles.css"/>
{{header|title=Canti di Milosao|author=Girolamo de Rada|section=Canto 14|previous=[[../13|Canto 13]]|next=[[../15|Canto 15]]|year=1836}}
<pages index="Canti di Milosao (1836).djvu" from=48 to=52 onlysection="sq-14" step=2 />
----
<pages index="Canti di Milosao (1836).djvu" from=49 to=51 onlysection="it-14" step=2 />
2bsavut9c5wciej52s1z83736d188gw
Canti di Milosao/15
0
425318
1362703
1215652
2026-09-05T00:33:19Z
Wieralee
86362
poprawa linków
1362703
wikitext
text/x-wiki
<templatestyles src="Index:Canti di Milosao (1836).djvu/styles.css"/>
{{header|title=Canti di Milosao|author=Girolamo de Rada|section=Canto 15|previous=[[../14|Canto 14]]|next=[[../16|Canto 16]]|year=1836}}
<pages index="Canti di Milosao (1836).djvu" from=52 to=56 onlysection="sq-15" step=2 />
----
<pages index="Canti di Milosao (1836).djvu" from=53 to=57 onlysection="it-15" step=2 />
fd45h9p6wvogcpi925amng2ldzihbqn
Canti di Milosao/16
0
425319
1362705
1215653
2026-09-05T00:34:17Z
Wieralee
86362
poprawa linków
1362705
wikitext
text/x-wiki
<templatestyles src="Index:Canti di Milosao (1836).djvu/styles.css"/>
{{header|title=Canti di Milosao|author=Girolamo de Rada|section=Canto 16|previous=[[../15|Canto 15]]|next=[[../17|Canto 17]]|year=1836}}
<pages index="Canti di Milosao (1836).djvu" from=56 to=58 onlysection="sq-16" step=2 />
----
<pages index="Canti di Milosao (1836).djvu" from=57 to=59 onlysection="it-16" step=2 />
dhn9n9z0oa7aa75ap08ebmsvcm1fqs5
Canti di Milosao/17
0
425320
1362706
1215654
2026-09-05T00:34:35Z
Wieralee
86362
poprawa linków
1362706
wikitext
text/x-wiki
<templatestyles src="Index:Canti di Milosao (1836).djvu/styles.css"/>
{{header|title=Canti di Milosao|author=Girolamo de Rada|section=Canto 17|previous=[[../16|Canto 16]]|next=[[../18|Canto 18]]|year=1836}}
<pages index="Canti di Milosao (1836).djvu" from=58 to=60 onlysection="sq-17" step=2 />
----
<pages index="Canti di Milosao (1836).djvu" from=61 to=63 onlysection="it-17" step=2 />
==={{int|footnotes}}===
<references/>
4m8j6s457jxwc65jct0hfgltvrjxsfh
Canti di Milosao/18
0
425321
1362707
1215657
2026-09-05T00:34:55Z
Wieralee
86362
poprawa linków
1362707
wikitext
text/x-wiki
<templatestyles src="Index:Canti di Milosao (1836).djvu/styles.css"/>
{{header|title=Canti di Milosao|author=Girolamo de Rada|section=Canto 18|previous=[[../17|Canto 17]]|next=[[../19|Canto 19]]|year=1836}}
<pages index="Canti di Milosao (1836).djvu" from=62 to=64 onlysection="sq-18" step=2 />
----
<pages index="Canti di Milosao (1836).djvu" from=63 to=65 onlysection="it-18" step=2 />
hsb8md40v9dbl3ez9j0rd09alqytkwl
Canti di Milosao/19
0
425323
1362708
1215660
2026-09-05T00:35:13Z
Wieralee
86362
poprawa linków
1362708
wikitext
text/x-wiki
<templatestyles src="Index:Canti di Milosao (1836).djvu/styles.css"/>
{{header|title=Canti di Milosao|author=Girolamo de Rada|section=Canto 19|previous=[[../18|Canto 18]]|next=[[../20|Canto 20]]|year=1836}}
<pages index="Canti di Milosao (1836).djvu" from=64 to=68 onlysection="sq-19" step=2 />
----
<pages index="Canti di Milosao (1836).djvu" from=65 to=69 onlysection="it-19" step=2 />
hqbes6okp9skeehgi3nqcxy50ez3lbi
Canti di Milosao/20
0
425326
1362709
1215664
2026-09-05T00:35:31Z
Wieralee
86362
poprawa linków
1362709
wikitext
text/x-wiki
<templatestyles src="Index:Canti di Milosao (1836).djvu/styles.css"/>
{{header|title=Canti di Milosao|author=Girolamo de Rada|section=Canto 20|previous=[[../19|Canto 19]]|next=[[../21|Canto 21]]|year=1836}}
<pages index="Canti di Milosao (1836).djvu" from=68 to=70 onlysection="sq-20" step=2 />
----
<pages index="Canti di Milosao (1836).djvu" from=69 to=71 onlysection="it-20" step=2 />
hxryeob3o1d0mols322guwwrc4eabu6
Canti di Milosao/21
0
425390
1362710
1215907
2026-09-05T00:35:52Z
Wieralee
86362
poprawa linków
1362710
wikitext
text/x-wiki
<templatestyles src="Index:Canti di Milosao (1836).djvu/styles.css"/>
{{header|title=Canti di Milosao|author=Girolamo de Rada|section=Canto 21|previous=[[../20|Canto 20]]|next=[[../22|Canto 22]]|year=1836}}
<pages index="Canti di Milosao (1836).djvu" from=70 to=74 onlysection="sq-21" step=2 />
----
<pages index="Canti di Milosao (1836).djvu" from=71 to=75 onlysection="it-21" step=2 />
6xapprsb1xh868wib6lemvizq6lxeoe
Canti di Milosao/22
0
425391
1362711
1215908
2026-09-05T00:36:17Z
Wieralee
86362
poprawa linków
1362711
wikitext
text/x-wiki
<templatestyles src="Index:Canti di Milosao (1836).djvu/styles.css"/>
{{header|title=Canti di Milosao|author=Girolamo de Rada|section=Canto 22|previous=[[../21|Canto 21]]|next=[[../23|Canto 23]]|year=1836}}
<pages index="Canti di Milosao (1836).djvu" from=74 to=76 onlysection="sq-22" step=2 />
----
<pages index="Canti di Milosao (1836).djvu" from=75 to=77 onlysection="it-22" step=2 />
54wvtzc4od2uztxlo8pgw9kueipmnz0
Canti di Milosao/23
0
425392
1362712
1215931
2026-09-05T00:36:40Z
Wieralee
86362
poprawa linków
1362712
wikitext
text/x-wiki
<templatestyles src="Index:Canti di Milosao (1836).djvu/styles.css"/>
{{header|title=Canti di Milosao|author=Girolamo de Rada|section=Canto 23|previous=[[../22|Canto 22]]|next=[[../24|Canto 24]]|year=1836}}
<pages index="Canti di Milosao (1836).djvu" from=76 to=78 onlysection="sq-23" step=2 />
----
<pages index="Canti di Milosao (1836).djvu" from=77 to=79 onlysection="it-23" step=2 />
==={{int|footnotes}}===
<references/>
h6ej418zgbj0n0vzygcftqneslnz0rp
Canti di Milosao/24
0
425393
1362713
1215932
2026-09-05T00:37:08Z
Wieralee
86362
poprawa linków
1362713
wikitext
text/x-wiki
<templatestyles src="Index:Canti di Milosao (1836).djvu/styles.css"/>
{{header|title=Canti di Milosao|author=Girolamo de Rada|section=Canto 24|previous=[[../23|Canto 23]]|next=[[../25|Canto 25]]|year=1836}}
<pages index="Canti di Milosao (1836).djvu" from=78 to=80 onlysection="sq-24" step=2 />
----
<pages index="Canti di Milosao (1836).djvu" from=79 to=81 onlysection="it-24" step=2 />
kqrfd89svczgvr9x77yfzdma9gbsgto
Canti di Milosao/25
0
425394
1362714
1215933
2026-09-05T00:37:32Z
Wieralee
86362
poprawa linków
1362714
wikitext
text/x-wiki
<templatestyles src="Index:Canti di Milosao (1836).djvu/styles.css"/>
{{header|title=Canti di Milosao|author=Girolamo de Rada|section=Canto 25|previous=[[../24|Canto 24]]|next=[[../26|Canto 26]]|year=1836}}
<pages index="Canti di Milosao (1836).djvu" from=82 to=82 onlysection="sq-25" step=2 />
----
<pages index="Canti di Milosao (1836).djvu" from=81 to=83 onlysection="it-25" step=2 />
jg5c8c15qndfj5ie1s3c7aqt1ylxx1e
Canti di Milosao/26
0
425395
1362715
1215934
2026-09-05T00:38:00Z
Wieralee
86362
poprawa linków
1362715
wikitext
text/x-wiki
<templatestyles src="Index:Canti di Milosao (1836).djvu/styles.css"/>
{{header|title=Canti di Milosao|author=Girolamo de Rada|section=Canto 26|previous=[[../25|Canto 25]]|next=[[../27|Canto 27]]|year=1836}}
<pages index="Canti di Milosao (1836).djvu" from=84 to=86 onlysection="sq-26" step=2 />
----
<pages index="Canti di Milosao (1836).djvu" from=83 to=85 onlysection="it-26" step=2 />
==={{int|footnotes}}===
<references/>
lrail51ofrf812zskjovbzuudqp0d6z
Canti di Milosao/27
0
425396
1362716
1215935
2026-09-05T00:38:22Z
Wieralee
86362
poprawa linków
1362716
wikitext
text/x-wiki
<templatestyles src="Index:Canti di Milosao (1836).djvu/styles.css"/>
{{header|title=Canti di Milosao|author=Girolamo de Rada|section=Canto 27|previous=[[../26|Canto 26]]|next=[[../28|Canto 28]]|year=1836}}
<pages index="Canti di Milosao (1836).djvu" from=86 to=88 onlysection="sq-27" step=2 />
----
<pages index="Canti di Milosao (1836).djvu" from=85 to=89 onlysection="it-27" step=2 />
fevfte1cl1napp97z38617x0x6o4nxf
Canti di Milosao/28
0
425397
1362717
1215936
2026-09-05T00:38:43Z
Wieralee
86362
poprawa linków
1362717
wikitext
text/x-wiki
<templatestyles src="Index:Canti di Milosao (1836).djvu/styles.css"/>
{{header|title=Canti di Milosao|author=Girolamo de Rada|section=Canto 28|previous=[[../27|Canto 27]]|next=[[../29|Canto 29]]|year=1836}}
<pages index="Canti di Milosao (1836).djvu" from=88 to=92 onlysection="sq-28" step=2 />
----
<pages index="Canti di Milosao (1836).djvu" from=89 to=93 onlysection="it-28" step=2 />
tmm76wmu15w73cqir045exnh9q866wv
Canti di Milosao/29
0
425398
1362718
1215940
2026-09-05T00:39:08Z
Wieralee
86362
poprawa linków
1362718
wikitext
text/x-wiki
<templatestyles src="Index:Canti di Milosao (1836).djvu/styles.css"/>
{{header|title=Canti di Milosao|author=Girolamo de Rada|section=Canto 29|previous=[[../28|Canto 28]]|next=[[../30|Canto 30]]|year=1836}}
<pages index="Canti di Milosao (1836).djvu" from=94 to=94 onlysection="sq-29" step=2 />
----
<pages index="Canti di Milosao (1836).djvu" from=93 to=95 onlysection="it-29" step=2 />
==={{int|footnotes}}===
<references/>
etfsk1ovr2tpjrbljt1h914w5e64goc
Canti di Milosao/30
0
425399
1362719
1215939
2026-09-05T00:39:38Z
Wieralee
86362
poprawa linków
1362719
wikitext
text/x-wiki
<templatestyles src="Index:Canti di Milosao (1836).djvu/styles.css"/>
{{header|title=Canti di Milosao|author=Girolamo de Rada|section=Canto 30|previous=[[../29|Canto 29]]|year=1836}}
<pages index="Canti di Milosao (1836).djvu" from=96 to=96 onlysection="sq-30" step=2 />
----
<pages index="Canti di Milosao (1836).djvu" from=95 to=95 onlysection="it-30" step=2 />
ct89biawlzyaw0wfvt9ycl65k058d7n
Page:Mevludi Sherif.djvu/6
104
425780
1362738
1216979
2026-09-05T04:52:29Z
Catonif
622571
1362738
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="3" user="Catonif" />{{rh|||٦}}</noinclude><poem>
اَذَهْ پَیْكُوهَهْ پَیْغَوْیَهْ زَوتُنْ اٖیشْت پَاكْ اَلَأرْق وَاللّٰهْ
ڭَتَا صِفَاتَهْ تَأتْ دٰآئِمْ قَزَوْتِ كٖیثْ قْتَا یٰانْ قَائِمْ
هَمْ اَذَهْ كٖیثْ چْقَا اٖیشْت كٰامِلْ قَاَیْ كٖیكَنْ نُكٖیثْ بِاللّٰهْ
مَلَكْت زَوْتُنْ اٖیقٰا مَاذْنُوا نُتَوْقْ اَ نُكَبٖیَیلْ اٖیقَا چُوا
مَقَا ڭٖیپُونْ اَتَا اٖیقَا وُوا خِلَافْ هٖیچْ نُوقٖیبَایْن تَاللّٰهْ
سٖینَا نُوقْحٰانْ اَذَهْ نُوقْپٖینْ كِهْ پَیْنُورٖیتْ یَرَتٖیسْیٰانْ
پَرَڭٖیسْ تُوقْ كُنَاهْ سٖیبَایْن مُطٖیعْ كٖیثْمَوْن لِاَمْرِ اللّٰهْ
مَلَكْ تُمْذَڭْ اَذَهْ هَمْ پَیْغَمْبَرْ قَا نُورْ تَا جَبْرٰائٖلْ
اَ مٖیكٰائٖلْ هَمْ اِسْرَافٖیلْ اَ عَزْرٰآئٖلْ اَمٖینٌ اللّٰهْ
كِتَابَ ڭٖیڭٖیڭْ اَ قَاتُورْ پَیْغَمْبَرَه یٰا قَا اُولْ نُتَوْق
قَاتُرْ تُمْذَڭْ صُحُفَه ڭٖیكٖیڭْ یٰان اُولْ پَیْغَمْبَرَه وَاللّٰهْ
زَبُورٖی دٰاؤُدٖیتْ تَوْرَاتِ مُوسَاسْ هَمْ اَذَهْ اِنْجٖی
لِ عٖیسَاسْ اُولْ اٖیقَا تُكٖیتْ مَجَبَرٰائٖیلٖینْ اٰیْ اَللّٰهْ
مُحَمَّدْ مُصْطَفَاسْ قُرْآنْ لَازُمْ اَیْ سٖیقُور قَا بَا
نْڭٖیزَتْ اَ تْرٖی وَیأتْ اٖیشْت بَا تَمَامْ تُكٖیثْ كَلَامُ اللّٰهْ
صُحُفَه ذَتْ یَانْ اُولْ حَضْرَتِ اٰدَمٖیتْ اَذَهْ پَسْذَتْ
صُحُفْ حَضْرَتِ شِئْتٖیتْ چُوا یَا قَا اَیْ حَضْرَتِ اَللّٰهْ
اَذَهْ حَضْرَتِ اِدْرٖیسٖیدْ صُحُفَه اٰرْذِ اٖیقَانْ تُرٖیذَتْ
اَذَهْ ذَتْ حَضْرَتِ اِبْرٰاهٖیمِیتْ قُهْ اٖیشْت خَلٖیلُ اللّٰهْ
سَهْ سٰا پَیْغَمْبَرَ اَنْدْنْیَا كٖیقَانْ اَرْذُو قُوشْ حَسَابْ نُوقَّا
زَوْتٌ اَمْنَا ڭٖیزَتْ اَتَأت اٖیقَا پُرْمَأڭْ نْكَلَامُ اللّٰهْ
</poem><noinclude></noinclude>
nw9850eqjo2fkgjrya9duljs5yhsf2k
Page:Mevludi Sherif.djvu/7
104
425788
1362737
1217012
2026-09-05T04:52:10Z
Catonif
622571
1362737
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="3" user="Catonif" />{{rh|٧}}</noinclude><poem>
ڭٖینٖی اٰدَمْ ڭٖینٖی اِدْرٖیسْ اَ نُوحْ اَ هُودْ اَذَهْ صَالِحْ
هَمْ اِبْرٰاهٖیمْ ءَ اِسْحَاقْ اَذَهْ اِسْمَاعٖیلْ ذَبٖیخُ اللّٰهْ
اَذَهْ پَعْقُوبْاَذَه یُوسُفْ شُعَیْب اَ بُوطْ اَذَهْ یَحْیٰئ
زَكَرِیَّا اَذَهْ هَارُونْ اٖیوْلٰایْ مُوسٰی كَلٖیمُ اللّٰهْ
اَذَهْ دٰاؤُدْ سُلَیْمَانْ هَمْ اَذَهْ اِلْیَاسْ اَذَهْ اَیُّوبْ
اَذَهْ هَمْ اَلْیَسَعْ عٖیسَی بْنُ مَرْیَمْ اٖیشْت قُو رُوحُ اللّٰهْ
اَذَهْ ذُوالْكِفْل اَذَهْ یُونُسْ اَذَهْ مَایْمَذٖی نُرْ تُكٖیثْ
اِیمْرٰامٖی تْكٖیثْوَهْ پَیْغَمْبَرْ مُحَمَّدٌ رَسُولُ اللّٰهْ
عُزَیْر لُقْمَانْ اَ ذُوالْقَرْنَیْن كِهْ نُر قْتَا اِخْتِلَافْ اٖشْتبَا
دٖیسَا یَانْ پَیْغَمْبَرْ قٰانْثَانْ دٖیسَا قَانْثَانْ وَلِیُّ اللّٰهْ
اٖیپَارٖی حَضْرَتِ اٰدَمْ اِیمْرٰامٖی اٰیْ حَبٖیبُ ٱللّٰهْ
سَهْ سَا پَیْغَمْبَرٰانْ قَانْ اٰرْذ خَبَرْ سْقَاٰ قُوشْ هَمَانْ اَللّٰهْ
اٖیقَا مَاذْنُوا ذَوْتٌ نْدُنْیٰا تُكٖیثْ هَمْ نَاخِرَتْ آتَا
شَرٖیعَتٖی اَذَ نْمَحْشَتْ مَتَهْ بٰانْ حُكُمْ آیْ اَللّٰهْ
كِهْ پَیْغَمْبَرٖییَوْنْ اٖیشْت ڭٖیثْ نُكٖییَلْنٰا شَاتٖیتْ آیْقَا
جَمَالٖینْ هَمْ تُپَرَڭٖیسْ اَ قَا پَا اٰیْرَسُولُ اللّٰهْ
دُڭٰایٰا هَمْ اَذَهْ تُڭٖیثْ چْقَا قَا شْپٖیرْت هَمْ اَذَهْ كٖیسْقَا
كَرَكْ كٖیثْ پُوتْتَهْ رَوبْوَهْ خَیْر اَ شَرْ بٰاهَنْ باَمْرِ اللّٰهْ
ڭٖیسَڭْ مَبَرَتٖیسْ قُورْ دَا مُرَادْ بٰانْ اٰیْ اَ بَانْ تَقْدٖیرْ
نْتُدُوُ عَالَمَه قُوشْ نُوقْ اٖیشْت كٖییَرَتٖیسْ وَجْ اٰیْ اَللّٰهْ
مُصٖیبَتْ یُوخْسَه مُژْدَ تْیَاْتْ چْقَا اٖیشْت شَقْرُو اَذَهْ بَا تَقْدٖیرْ
</poem><noinclude></noinclude>
e65g7ifhd35pd0o3bxffzrhk6dy5th0
Page:AN 90 Ashtami Bartha Katha.pdf/50
104
452679
1362745
1345267
2026-09-05T06:34:44Z
Neetu Dangol
873892
1362745
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="3" user="Neetu Dangol" /></noinclude>तीर्थस जुलसां जल दान आदिपं विधान कने तेङा सुं थते वलं दङाव शुद्ब आत्मा जुयाव लाहा थतुति चायाव म्हुतु चो
लाव मिखा पियाव आव मन याङाव शुद्ध आसनस पूर्व दिशा स्वयाव फेकतुङाव गुरु नमस्कार याङाव वुद्ब धर्म
संघन्वं नमस्कार याङाव इष्ठ देवता कुल देवता सुमलपाव जय याय स्तोत्र याय थ्वनंलि दशांग न्यास याय धुनका
व वाहिरस वनेः समर्थ दतोसा क्वयछि भु प्रमाणन मफतसा वा कोश प्रमाणन पिहा यावमल त्याग याय थ्वनंलि ज
ल र्शोच याङाव लाहात वुय यात चा काय चतुर्वर्ण्णया भेद तिन व्राह्मणया तोयू चा क्षत्रिया ह्याउ चा वैश्षया म्हासु चा<noinclude></noinclude>
dqqkubdzhf3945l3gb6dsv11ir1u9p8
Page:Vocabulario Pampango-Tagalog-Inglés (microform) (IA aqh7543.0001.001.umich.edu).pdf/244
104
453641
1362371
1361676
2026-09-04T15:09:02Z
ChisoyWasabe
713144
/* Proofread */
1362371
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="3" user="ChisoyWasabe" />[[Category:Vocabulario Pampango-Tagalog-Ingles]]
[[Category:Kapampangan]]
[[Category:Tagalog]]
[[Category:English]]
{{c|—239—}}</noinclude>{|
|+
|-
| ''Inglés'' || ''Pronunciación''
|-
| What a pity! . . . . .|| Juat ei piti!
|-
| Misfortunes never come single . .|| Misforchuns never cam singel
|-
| What do you think of this ? . .|| Juat do yu zink of dzis?
|-
| It is admirable . . . . .|| It is ádmirabel
|}<noinclude></noinclude>
6kdtfj7wnelkhsd8gbauclts2x9m58c
Page:Vocabulario Pampango-Tagalog-Inglés (microform) (IA aqh7543.0001.001.umich.edu).pdf/243
104
453643
1362372
1358783
2026-09-04T15:11:21Z
ChisoyWasabe
713144
/* Proofread */
1362372
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="3" user="ChisoyWasabe" />[[Category:Vocabulario Pampango-Tagalog-Ingles]]
[[Category:Kapampangan]]
[[Category:Tagalog]]
[[Category:English]]
{{c|—238—}}</noinclude>{|
|+
|-
| ''Pampango'' || ''Tagalog''
|-
| Sayang! . . . . . . || Kay sayang! . . . . .
|-
| Kapilán man e magsásariling daratang<br>ing kealang palad . . . .|| Kailan ma'y hindi dumarating<br>magisa ang kasawian . . .
|-
| Nanu ing balak yu king bague íti? .|| Ano ang akala ninyo sa bagay na ito?
|-
| Makapagmulala . . . . . || Katakataka . . . . . .
|}<noinclude></noinclude>
5dvjf79t8n64k86ujw42lm3ut1a1ey0
Page:AN 88 Carya Git.pdf/39
104
453759
1362744
1345590
2026-09-05T06:07:17Z
Neetu Dangol
873892
1362744
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="3" user="Neetu Dangol" /></noinclude>यारे ॥ ध्रु ॥ ❈ ॥ पिने ॥ कि बिय ॥ चिंपौति बोयका लवल्हाना काय ॥
॥ अर्घ याके ॥ अदुवा, हाकु, ह्याउ ज्रज्रंका, चक्षुबंध तय ॥ ❈ ॥ दुत हय ॥ ख क
ने ॥ ❈ ॥ थन ॥ प्रबि सतु ॥ गुरु नित्य ॥ ❈ ॥ राग भैरवि ॥ तार झप ॥ प्र
विसतु भगवन महामूक्ष पूरबे, देसयिनुर्त्तर बोधिप्रदं २ ज्ररा मरण,
भय बन्धन मोचय, परमा मृत मय परम गुरु ॥ ध्रु ॥ ए हे हि बत्सम दा
यानरयोः भुम बोधिचिर्त्त मृत पानरन्ते २ देसयि क्षयहम गोचर गुदे,<noinclude></noinclude>
n1bfwx8sr8a24g5s6g4zb4h2iej5wzd
Bornemann: Plattdeutsche Gedichte/Märten Saufsack
0
454170
1362366
1360413
2026-09-04T14:47:18Z
~2026-46022-07
994470
1362366
wikitext
text/x-wiki
{{Kapittel|WARK=Bornemann: Plattdeutsche Gedichte|VÖRIG=Spinner-Lied|NAKAMEN=Die Kartoffeln}}
{{korrekturleest|nee}}
<poem>
{{Sied|009}}
{{Initiaal|D}}e Märten is mien Noabersmann,
En lust'ger Keerdel üm un an,
Sön oller dütscher Ehrenschlag,
Un dörstig immer Nacht un Dag.
:En Toll er Twölf, mag he woll sin,
In sienen Ranzen geit wat rin,
Sön Leggel Brännwien is äm Spöäl,
Sünst is in äm keen Falsch, keen Hehl.
:Twee Päre hem an äm alleen
Schons {{sparrt|nüchtern}} vulle Last to tehn:
Doch, itt nu drinkt he sick recht an,
So mütt he noch dät {{sparrt|dridde}} spann'.
:Un mag ok Märten ut un in
Beschwuddert oder nüchtern sin:
De Armoth finn't oahn Unnerloat,
Doch bie äm Toflucht, Hülp und Roath.
:{{Sied|010}}Nu, Märten hät keen Kind keen Hind,
Denn siene Fru brengt immer Wind;
Is riek doabie, drüm kann he schon
Vör arme Lüd' wat recht is dohn.
:So hölt denn Alles, Jung und Olt,
Den gooden Märten leewf un hold,
Män unse Paster ganz alleen
Is äm von letzt her nich recht grön.
:Doaran ist Märtens Huuskrütz schuld:
Dät is en Wief — Gott geb Gedult!
Wer dörch de Tru mit sönne Rang
Werd lebenslang tosamm gehang'.
:Dät Wief is klipper klapper drög,
De linke Schuller, bitchen schreeg,
De Ogen, mit voßroden Rand,
De Hoare, lüchten as en Brand.
:Ok kenen Dag fritt se sick satt,
Hät immer to krakehlen wat;
En Armer krigt in Hungersnoth
Von är — ok nich moal schimmlich Brodt.
:{{Sied|011}}Verklatscht de Lüd, hängt wo se kann
In't ganze Dörp Schandlappen an:
Keen Minsch, keen Hööft<ref name="*">Hööft: Haupt: bezeichnet im Plattdeutschen ein
Stück Vieh; vorzüglich wird es vom Rindvieh
gebraucht.</ref>, is är to Dank,
Se socht man ständig Zank un Stank.
:Doch mit Fru Pastern — heidildey,
Doa is't een Kooken un een Brey:
Se drögt är Dörp-Stipstörkens to,
Doa moakt sick denn de Fründschaft so.
:So kam se lezt ok bie är an
Und hühlte: - Nä! mit mienen Mann
Holl ick dät kenen Dag mehr ut,
Noch hüt loop ick to'm Huse rut.
:Besoapen is he Dag un Nacht
De Wörthschaft werd to Grunn gebracht,
Wenn ick't nich noch tosammen heel,
So weer nich mehr en Bessenstehl.
:{{Sied|012}}He spannt den Woagen gistern sich,
To Foot goahn kann de Suuput nich —
Lett drup en Leggel Brännwien leng'n,
Dät woll he unse Meyers breng'n.
:Wat deit mien Keerdel? — he nich fuul,
He krigt dät Leggel vör dät Muul,
Kluckt unner Weges wat he kann,
Un brengt dät Leggel — läddig an.
:Upt Feld bie unse Meyers steit
To'm Unglück {{sparrt|Michel Winkelscheit}}
Un pinselt, dät vom Hoagelschlag
Sien Koar'n in Grund un Bodden lag.
:Mien Mann — bedudelt twalgt herbie:
Sprikt: — {{sparrt|Winkelscheit}}! wat grämst du die?
Dät in dien Feld de Hoagel schlog? —
{{sparrt|Mien Feld}}, hät vör uns Beid' genog.
:De Regenstrom, de Hoagelschlott,
Dät alles kümmt vom leewen Gott.
{{sparrt|Dien Akkerfeld}}, word hart verheert,
{{sparrt|Mien Feld}}, dicht an, bleef unversehrt.
:{{Sied|013}}Nu röpt he Knecht un Moagd herbie
Un segt: — hier schenk ick frank und frie
An {{sparrt|Winkelscheit}} — mien halbet Feld,
Wat hier mit Roggen is bestellt.
:Hüt Morgen, bie de Fröhstücks-Kost
Krieg ick to hör'n de Hiobs-Post.
De Suupsack lag noch in dät Nest,
Doa bin ick öäbern her gewest.
:Du Fuselhingst! — bist du gescheut!
Dät halbe Feld an {{sparrt|Winkelscheit}}
Wist du verschludern? — Ogenblick
Rut ut de Posen! — Galgenstrick!
:Treck die den Kittel öäbern Wanst
Un loop to'm Schulten wat du kannst,
Sprick: — dät Geschenk künn nich bestoahn,
Weer in Besoapenheit gedoahn.
:He sä: — Herzmutter, du häst Recht,
Denn gistern heb ich scharp gezecht:
Doch, wat ick heb {{sparrt|beschmökt}} gedoahn,
Sall {{sparrt|nüchtern}} erst, recht fest bestoahn.
:{{Sied|014}}Wie lieden drüm vörwoahr nich Noth!
{{sparrt|De Mann}} — hät Kinner, un keen Brodt.
Un doamit häst du nu Bescheid —
Un hät sick as en Narr gefreut.
:Fru Pastern! legg se sick doch drin,
Dät moal är Mann den Heidensinn
Äm schärpt üm den verfloochten Soff,
Sünst werd vergörgelt Huus un Hof.
:De Prestersch kreeg gliek hinnerher
Sick ären Eheherren vöär,
Un hät den Märten run schändeert,
As weer he Rad un Galgen werth.
:De Paster leet den Märten koam
Un hät en Korams nu genoah'm:
„Hört Märten, spräkt moal trülichlich,
„Sind jie zund nüchtern oder nich?”
:Herr Paster! hüm, so oder so —
Ick weet doch wat ick spräk un doh:
Drüm segg he unbekümmert an
Womit ick äm hüt deenen kann.
:{{Sied|015}}„Ick heb an ju goar keen Begehr:
„Hört Märten! folgt mie: {{sparrt|suupt nich mehr}}!
„Up {{sparrt|Dohn}} un {{sparrt|Loaten}} — geewt de Hand
„Mie jizt as ehrlich Unnerpand.”
:{{sparrt|Dät Suupen}}? — t'is beschloaten schon:
Ick kann et {{sparrt|loaten}}, kann’t ok {{sparrt|dohn}} —
Sprack Märten, und gaf gliek de Hand
Äm drup as ehrlich Unnerpand.
:De Paster reep de Noabers rin,
De mußten doabie Tügen sin,
As se hernoah to Huse gung'n,
Doa hem de Noabers angefung'n:
:Ey Märten! — du häst Unrecht doahn
Die up den Handschlag to verstoahn.
Du kaunst jo doch dien Woort nich holl'n,
Drüm hätst du nischt verspräken soll’n.
:Gevadderslüd! — wat denken jie?
Ick {{sparrt|holl}} mien Woort — dät blift doabie.
Ick kann et {{sparrt|dohn}} - ick kann't ok {{sparrt|loat'n}}
Jie mütten män den Sinn recht foat'n.
:{{Sied|016}}{{sparrt|Ick kann et dohn}}: - merkt hier den Schlich:
{{sparrt|Dät Geld fehlt mie to'm Drinken nich}}.
Ick kannt ok {{sparrt|loaten}}: — Platz genog
Hät {{sparrt|hier in'n Buuk}} — de halbe Kroog.
</poem>
8b3c8x7g0zz5w73dmdokwtzly6lmksn
Bornemann: Plattdeutsche Gedichte/Der Bauer und der Förster
0
454171
1362373
1360841
2026-09-04T15:15:19Z
~2026-46022-07
994470
1362373
wikitext
text/x-wiki
{{Kapittel|WARK=Bornemann: Plattdeutsche Gedichte|VÖRIG=Brautlehren der Jungfer Zehnmalklug|NAKAMEN=Republik und Königsthum}}
{{korrekturleest|nee}}
<poem>
{{Sied|040}}
{{Initiaal|U}}ns' Förster is en schlauer Hecht,
Ick heb den ollen Takkenknecht
Doch moal de Ogen utgewischt,
Un dicht vör't Muul wat weggefischt.
:Sön {{sparrt|rechter Förster}} is he nich,
He {{sparrt|jägert}} män bie Oadelich:
Doch hör't he gär'n sick {{sparrt|Förster}} nenn',
Dät können wie woll an äm wenn’.
:Lezt gung ick noah den Eikberg hen,
De Ekker-Schwien moal to besehn:
Doa twasselt sienen Dohnenstrich,
De Förster lang, he sach mie nich.
:Bums stund de Förster as en Propp,
Lä flink den Kohfoot an den Kopp,
De Hoahn segt — {{sparrt|Kersten}}! allebott,
Doch dütmoal gaf't en dücht'gen Schott.
:{{Sied|041}}Ganz ossenmässig was dät Knall'n,
As soll de ganze Heid' ümfall'n:
De Bodden schudderte derto,
De Eikwald grunsete män so.
:Un hinnern ollen Berkenstrunk
Hervör en willer Kempe sprung, —
Un as he öäbern Berg wegflizt,
Is män dät Bloot so rüm gesprizt.
:Un midden mank de Ekkerschwien,
Plautz! — in son Lehmlock lag he rin —
Un rögte nich mehr Kopp noch Been,
Dät kunn ick Boaben dütlich sehn.
:De Forster kam trawalgt, schupp! schupp!
Mit langen Hals en Berg herrup:
Ick drükte mie, krumm as en Fluusch,
Tosammen hinnern Hasselbusch.
:Schweerangst! wat schneet he vörn Gesicht,
As he mit ens to sehen krigt
De Ekkerschwien, deep in den Grund —
Un stund as son begoatner Hund.
:{{Sied|042}}Den Berg, klabuster wädder run,
Krazt he torügge wat he kunn,
Un heel nich an, bet rin in't Luuk —
Doa kroop he hinner'n Werften-Struuk.
:Mie was dät Ding bald klipp un kloar:
De Förster meinte wiß un woahr
He har en Ekker-Schwien geschoat'n -
Gliek wußt ick klogen Roath to foat'n.
:Fix leep ick ok in vullen Draf,
Vör dull un blind den Berg heraf,
In groaden Strich los up dät Luuk,
Doa lag he fest noch hinnern Struuk.
:Ick sprack: „Herr Förster grüß äm Gott!
„Dät was en rechter {{sparrt|Ehrenschott}}!
„Sien {{sparrt|willet}} Schwien, ligt musedoot
„Recht midden mank de tamme Hood<ref name="*">Hood: Huth, Heerde: (zahme Heerde.)</ref>"
:{{Sied|043}}He gaf to'r Antwoort: „Dummerjoahn!
„Ick heb hier kenen Schott gedoahn."
Un floochte nu, gliek up de Stell
Woll he verbroaden in de Höll.
:Jä! — fängt moal ens sön Förstersmann
Gottlos to schweerenötern an,
Dät geit dörch Läber un Kaldarm'n
Dät sick en Veh mücht drum erbarm'n.
:Ick sä: — „Herr Förster, denk he doch
„Moal an den lezten Rehbuck noch:
„Doa schwoor he just so Ruck vör Ruck,
„De {{sparrt|olle Rikke}} weer en Buck.
:„Ick dacht mien Dehl in't Herze mien,
„Un denk ok hüt so von dät Schwien:
„Bet hinner'n Berg — is jo nich wiet,
„Dät he den Kemp doch ok moal süht.
:De Förster word nu bossig roth:
„Hallunk!" — so brüllt he — „Schweerenoth!
„En Dunnerwäder sall die föhr'n,
„Letst du doavon en Woort noch hör’n.
:{{Sied|044}}„Ick scheet jizt nich en ruppig Hohn,
„Wat soll ick mit sön Oasbeen dohn? —
„De Herrschaft is zund in de Stadt —
„{{sparrt|Fritt up den Kemp! — so häst du wat}}."
:„Na! na! — sacht an!" — heb ick gesegt:
„Mie is dät alles so ganz recht.
„Adje's Herr Förster! — doch mie dücht,
„De Woahrheit kümmt bald an dät Licht.
:Den Kempen heb ick nu betracht,
Un listig in mien Füstken lacht.
As Nachts dät Volk to Nest sick gaf,
Nam ick de Karr — un schoof mit af.
:Dät Beest was fetter as en Schneck,
Har up de Ribben handhoch Speck.
Den Schwienskopp droog ick in de Stadt,
Doa gell't son Stück recht orndlich wat.
:Wat alles soll to'm Rökern sin,
Dat päkelten wie düchtig in:
Dät Kleinfleesch, hem wie uns gesoad'n,
Den Rüggebengel afgebroad'n.
:{{Sied|045}}To'm Sönndag kam de Broaden dran —
Gefräten heb ick as en Mann.
Den Förster noch to'm Schoabernack,
Stack ick en Stück in mienen Sack.
:As nu de Förster in de Dohn'n
Sick sehen leet, was ick doa schon.
„Good'n Morgen!" — sprack ick — „na wie sin,
„Ick glöw' doch, wädder olle Frünn? —
:„He fröhstückt hüt woll moal mit mie?
„Hier is en Schluck — ok Fleesch derbie."
De Forster kostet: — „Schweerebrett
„Dät is jo {{sparrt|Wild}}! — wo krigt he dät?"
:„Herr Förster — sinn he moal wat noah: —
„Hüt vör acht Doag, wat sprack he doa?
„{{sparrt|De Herrschaft is zund in de Stadt}},
„{{sparrt|Fritt up den Kemp! — so häst du wat}}.
</poem>
{{References}}
5hpjmzrky8s3jhs66m5p2r2byk9ejz0
1362374
1362373
2026-09-04T15:18:53Z
~2026-46022-07
994470
1362374
wikitext
text/x-wiki
{{Kapittel|WARK=Bornemann: Plattdeutsche Gedichte|VÖRIG=Brautlehren der Jungfer Zehnmalklug|NAKAMEN=Republik und Königsthum}}
{{korrekturleest|nee}}
<poem>
{{Sied|040}}
{{Initiaal|U}}ns' Förster is en schlauer Hecht,
Ick heb den ollen Takkenknecht
Doch moal de Ogen utgewischt,
Un dicht vör't Muul wat weggefischt.
:Sön {{sparrt|rechter Förster}} is he nich,
He {{sparrt|jägert}} män bie Oadelich:
Doch hör't he gär'n sick {{sparrt|Förster}} nenn',
Dät können wie woll an äm wenn’.
:Lezt gung ick noah den Eikberg hen,
De Ekker-Schwien moal to besehn:
Doa twasselt sienen Dohnenstrich,
De Förster lang, he sach mie nich.
:Bums stund de Förster as en Propp,
Lä flink den Kohfoot an den Kopp,
De Hoahn segt — {{sparrt|Kersten}}! allebott,
Doch dütmoal gaf't en dücht'gen Schott.
:{{Sied|041}}Ganz ossenmässig was dät Knall'n,
As soll de ganze Heid' ümfall'n:
De Bodden schudderte derto,
De Eikwald grunsete män so.
:Un hinnern ollen Berkenstrunk
Hervör en willer Kempe sprung, —
Un as he öäbern Berg wegflizt,
Is män dät Bloot so rüm gesprizt.
:Un midden mank de Ekkerschwien,
Plautz! — in sön Lehmlock lag he rin —
Un rögte nich mehr Kopp noch Been,
Dät kunn ick Voaben dütlich sehn.
:De Forster kam trawalgt, schupp! schupp!
Mit langen Hals {{?|de|unleserlich}}n Berg herrup:
Ick drükte mie, krumm as en Fluusch,
Tosammen hinnern Hasselbusch.
:Schweerangst! wat schneet he vörn Gesicht,
As he mit ens to sehen krigt
De Ekkerschwien, deep in den Grund —
Un stund as sön begoatner Hund.
:{{Sied|042}}Den Berg, klabuster wädder run,
Krazt he torügge wat he kunn,
Un heel nich an, bet rin in't Luuk —
Doa kroop he hinner'n Werften-Struuk.
:Mie was dät Ding bald klipp un kloar:
De Förster meinte wiß un woahr
He har en Ekker-Schwien geschoat'n -
Gliek wußt ick klogen Roath to foat'n.
:Fix leep ick ok in vullen Draf,
Vör dull un blind den Berg heraf,
In groaden Strich los up dät Luuk,
Doa lag he fest noch hinnern Struuk.
:Ick sprack: „Herr Förster grüß äm Gott!
„Dät was en rechter {{sparrt|Ehrenschott}}!
„Sien {{sparrt|willet}} Schwien, ligt musedoot
„Recht midden mank de tamme Hood<ref name="*">Hood: Huth, Heerde: (zahme Heerde.)</ref>"
:{{Sied|043}}He gaf to'r Antwoort: „Dummerjoahn!
„Ick heb hier kenen Schott gedoahn."
Un floochte nu, gliek up de Stell
Woll he verbroaden in de Höll.
:Jä! — fängt moal ens sön Förstersmann
Gottlos to schweerenötern an,
Dät geit dörch Läber un Kaldarm'n
Dät sick en Veh mücht drum erbarm'n.
:Ick sä: — „Herr Förster, denk he doch
„Moal an den lezten Rehbuck noch:
„Doa schwoor he just so Ruck vör Ruck,
„De {{sparrt|olle Rikke}} weer en Buck.
:„Ick dacht mien Dehl in't Herze mien,
„Un denk ok hüt so von dät Schwien:
„Bet hinner'n Berg — is jo nich wiet,
„Dät he den Kemp doch ok moal süht.
:De Förster word nu bossig roth:
„Hallunk!" — so brüllt he — „Schweerenoth!
„En Dunnerwäder sall die föhr'n,
„Letst du doavon en Woort noch hör’n.
:{{Sied|044}}„Ick scheet jizt nich en ruppig Hohn,
„Wat soll ick mit sön Oasbeen dohn? —
„De Herrschaft is zund in de Stadt —
„{{sparrt|Fritt up den Kemp! — so häst du wat}}."
:„Na! na! — sacht an!" — heb ick gesegt:
„Mie is dät alles so ganz recht.
„Adje's Herr Förster! — doch mie dücht,
„De Woahrheit kümmt bald an dät Licht.
:Den Kempen heb ick nu betracht,
Un listig in mien Füstken lacht.
As Nachts dät Volk to Nest sick gaf,
Nam ick de Karr — un schoof mit af.
:Dät Beest was fetter as en Schneck,
Har up de Ribben handhoch Speck.
Den Schwienskopp droog ick in de Stadt,
Doa gell't son Stück recht orndlich wat.
:Wat alles soll to'm Rökern sin,
Dat päkelten wie düchtig in:
Dät Kleinfleesch, hem wie uns gesoad'n,
Den Rüggebengel afgebroad'n.
:{{Sied|045}}To'm Sönndag kam de Broaden dran —
Gefräten heb ick as en Mann.
Den Förster noch to'm Schoabernack,
Stack ick en Stück in mienen Sack.
:As nu de Förster in de Dohn'n
Sick sehen leet, was ick doa schon.
„Good'n Morgen!" — sprack ick — „na wie sin,
„Ick glöw' doch, wädder olle Frünn? —
:„He fröhstückt hüt woll moal mit mie?
„Hier is en Schluck — ok Fleesch derbie."
De Forster kostet: — „Schweerebrett
„Dät is jo {{sparrt|Wild}}! — wo krigt he dät?"
:„Herr Förster — sinn he moal wat noah: —
„Hüt vör acht Doag, wat sprack he doa?
„{{sparrt|De Herrschaft is zund in de Stadt}},
„{{sparrt|Fritt up den Kemp! — so häst du wat}}.
</poem>
{{References}}
iby75ymrne9zm574j0dmwp585t54ozn
1362375
1362374
2026-09-04T15:23:21Z
~2026-46022-07
994470
1362375
wikitext
text/x-wiki
{{Kapittel|WARK=Bornemann: Plattdeutsche Gedichte|VÖRIG=Brautlehren der Jungfer Zehnmalklug|NAKAMEN=Republik und Königsthum}}
{{korrekturleest|nee}}
<poem>
{{Sied|040}}
{{Initiaal|U}}ns' Förster is en schlauer Hecht,
Ick heb den ollen Takkenknecht
Doch moal de Ogen utgewischt,
Un dicht vör't Muul wat weggefischt.
:Sön {{sparrt|rechter Förster}} is he nich,
He {{sparrt|jägert}} män bie Oadelich:
Doch hör't he gär'n sick {{sparrt|Förster}} nenn',
Dät können wie woll an äm wenn’.
:Lezt gung ick noah den Eikberg hen,
De Ekker-Schwien moal to besehn:
Doa twasselt sienen Dohnenstrich,
De Förster lang, he sach mie nich.
:Bums stund de Förster as en Propp,
Lä flink den Kohfoot an den Kopp,
De Hoahn segt — {{sparrt|Kersten}}! allebott,
Doch dütmoal gaf't en dücht'gen Schott.
:{{Sied|041}}Ganz ossenmässig was dät Knall'n,
As soll de ganze Heid' ümfall'n:
De Bodden schudderte derto,
De Eikwald grunsete män so.
:Un hinnern ollen Berkenstrunk
Hervör en willer Kempe sprung, —
Un as he öäbern Berg wegflizt,
Is män dät Bloot so rüm gesprizt.
:Un midden mank de Ekkerschwien,
Plautz! — in sön Lehmlock lag he rin —
Un rögte nich mehr Kopp noch Been,
Dät kunn ick Voaben dütlich sehn.
:De Forster kam trawalgt, schupp! schupp!
Mit langen Hals {{?|de|unleserlich}}n Berg herrup:
Ick drükte mie, krumm as en Fluusch,
Tosammen hinnern Hasselbusch.
:Schweerangst! wat schneet he vörn Gesicht,
As he mit ens to sehen krigt
De Ekkerschwien, deep in den Grund —
Un stund as sön begoatner Hund.
:{{Sied|042}}Den Berg, klabuster wädder run,
Krazt he torügge wat he kunn,
Un heel nich an, bet rin in't Luuk —
Doa kroop he hinner'n Werften-Struuk.
:Mie was dät Ding bald klipp un kloar:
De Förster meinte wiß un woahr,
He har en Ekker-Schwien geschoat'n —
Gliek wußt ick klogen Roath to foat'n.
:Fix leep ick ok in vullen Draf,
Vör dull un blind den Berg heraf,
In groaden Strich los up dät Luuk, —
Doa lag he fest noch hinnern Struuk.
:Ick sprack: „Herr Förster grüß äm Gott!
„Dät was en rechter {{sparrt|Ehrenschott}}!
„Sien {{sparrt|willet}} Schwien, ligt musedoot
„Recht midden mank de{{sparrt|tamme}} Hood<ref name="*">Hood: Huth, Heerde: (zahme Heerde.)</ref>"
:{{Sied|043}}He gaf to'r Antwoort: „Dummerjoahn!
„Ick heb hier kenen Schott gedoahn."
Un floochte nu, gliek up de Stell
Woll he verbroaden in de Höll.
:Jä! — fängt moal ens sön Förstersmann
Gottlos to schweerenötern an,
Dät geit dörch Läber un Kaldarm'n
Dät sick en Veh mücht drum erbarm'n.
:Ick sä: — „Herr Förster, denk he doch
„Moal an den lezten Rehbuck noch:
„Doa schwoor he just so Ruck vör Ruck,
„De {{sparrt|olle Rikke}} weer en Buck.
:„Ick dacht mien Dehl in't Herze mien,
„Un denk ok hüt so von dät Schwien:
„Bet hinner'n Berg — is jo nich wiet,
„Dät he den Kemp doch ok moal süht.
:De Förster word nu bossig roth:
„Hallunk!" — so brüllt he — „Schweerenoth!
„En Dunnerwäder sall die föhr'n,
„Letst du doavon en Woort noch hör’n.
:{{Sied|044}}„Ick scheet jizt nich en ruppig Hohn,
„Wat soll ick mit sön Oasbeen dohn? —
„De Herrschaft is zund in de Stadt —
„{{sparrt|Fritt up den Kemp! — so häst du wat}}."
:„Na! na! — sacht an!" — heb ick gesegt:
„Mie is dät alles so ganz recht.
„Adje's Herr Förster! — doch mie dücht,
„De Woahrheit kümmt bald an dät Licht.
:Den Kempen heb ick nu betracht,
Un listig in mien Füstken lacht.
As Nachts dät Volk to Nest sick gaf,
Nam ick de Karr — un schoof mit af.
:Dät Beest was fetter as en Schneck,
Har up de Ribben handhoch Speck.
Den Schwienskopp droog ick in de Stadt,
Doa gell't son Stück recht orndlich wat.
:Wat alles soll to'm Rökern sin,
Dat päkelten wie düchtig in:
Dät Kleinfleesch, hem wie uns gesoad'n,
Den Rüggebengel afgebroad'n.
:{{Sied|045}}To'm Sönndag kam de Broaden dran —
Gefräten heb ick as en Mann.
Den Förster noch to'm Schoabernack,
Stack ick en Stück in mienen Sack.
:As nu de Förster in de Dohn'n
Sick sehen leet, was ick doa schon.
„Good'n Morgen!" — sprack ick — „na wie sin,
„Ick glöw' doch, wädder olle Frünn? —
:„He fröhstückt hüt woll moal mit mie?
„Hier is en Schluck — ok Fleesch derbie."
De Forster kostet: — „Schweerebrett
„Dät is jo {{sparrt|Wild}}! — wo krigt he dät?"
:„Herr Förster — sinn he moal wat noah: —
„Hüt vör acht Doag, wat sprack he doa?
„{{sparrt|De Herrschaft is zund in de Stadt}},
„{{sparrt|Fritt up den Kemp! — so häst du wat}}.
</poem>
{{References}}
b7h2r4efk4f4ydaznmx0l0zdgb7mfcj
1362376
1362375
2026-09-04T15:26:41Z
~2026-46022-07
994470
1362376
wikitext
text/x-wiki
{{Kapittel|WARK=Bornemann: Plattdeutsche Gedichte|VÖRIG=Brautlehren der Jungfer Zehnmalklug|NAKAMEN=Republik und Königsthum}}
{{korrekturleest|nee}}
<poem>
{{Sied|040}}
{{Initiaal|U}}ns' Förster is en schlauer Hecht,
Ick heb den ollen Takkenknecht
Doch moal de Ogen utgewischt,
Un dicht vör't Muul wat weggefischt.
:Sön {{sparrt|rechter Förster}} is he nich,
He {{sparrt|jägert}} män bie Oadelich:
Doch hör't he gär'n sick {{sparrt|Förster}} nenn',
Dät können wie woll an äm wenn’.
:Lezt gung ick noah den Eikberg hen,
De Ekker-Schwien moal to besehn:
Doa twasselt sienen Dohnenstrich,
De Förster lang, he sach mie nich.
:Bums stund de Förster as en Propp,
Lä flink den Kohfoot an den Kopp,
De Hoahn segt — {{sparrt|Kersten}}! allebott,
Doch dütmoal gaf't en dücht'gen Schott.
:{{Sied|041}}Ganz ossenmässig was dät Knall'n,
As soll de ganze Heid' ümfall'n:
De Bodden schudderte derto,
De Eikwald grunsete män so.
:Un hinnern ollen Berkenstrunk
Hervör en willer Kempe sprung, —
Un as he öäbern Berg wegflizt,
Is män dät Bloot so rüm gesprizt.
:Un midden mank de Ekkerschwien,
Plautz! — in sön Lehmlock lag he rin —
Un rögte nich mehr Kopp noch Been,
Dät kunn ick Voaben dütlich sehn.
:De Forster kam trawalgt, schupp! schupp!
Mit langen Hals {{?|de|unleserlich}}n Berg herrup:
Ick drükte mie, krumm as en Fluusch,
Tosammen hinnern Hasselbusch.
:Schweerangst! wat schneet he vörn Gesicht,
As he mit ens to sehen krigt
De Ekkerschwien, deep in den Grund —
Un stund as sön begoatner Hund.
:{{Sied|042}}Den Berg, klabuster wädder run,
Krazt he torügge wat he kunn,
Un heel nich an, bet rin in't Luuk —
Doa kroop he hinner'n Werften-Struuk.
:Mie was dät Ding bald klipp un kloar:
De Förster meinte wiß un woahr,
He har en Ekker-Schwien geschoat'n —
Gliek wußt ick klogen Roath to foat'n.
:Fix leep ick ok in vullen Draf,
Vör dull un blind den Berg heraf,
In groaden Strich los up dät Luuk, —
Doa lag he fest noch hinnern Struuk.
:Ick sprack: „Herr Förster grüß äm Gott!
„Dät was en rechter {{sparrt|Ehrenschott}}!
„Sien {{sparrt|willet}} Schwien, ligt musedoot
„Recht midden mank de{{sparrt|tamme}} Hood<ref name="*">Hood: Huth, Heerde: (zahme Heerde.)</ref>"
:{{Sied|043}}He gaf to'r Antwoort: „Dummerjoahn!
„Ick heb hier kenen Schott gedoahn."
Un floochte nu, gliek up de Stell
Woll he verbroaden in de Höll.
:Jä! — fängt moal ens sön Förstersmann
Gottlos to schweerenötern an,
Dät geit dörch Läber un Kaldarm'n
Dät sick en Veh mücht drum erbarm'n.
:Ick sä: — „Herr Förster, denk he doch
„Moal an den lezten Rehbuck noch:
„Doa schwoor he just so Ruck vör Ruck,
„De {{sparrt|olle Rikke}} weer en Buck.
:„Ick dacht mien Dehl in't Herze mien,
„Un denk ok hüt so von dät Schwien:
„Bet hinner'n Berg — is jo nich wiet,
„Dät he den Kemp doch ok moal süht.”
:De Förster word nu bossig roth:
„Hallunk!” — so brüllt he — „Schweerenoth!
„En Dunnerwäder sall die föhr'n,
„Letst du doavon en Woort noch hör’n.
:{{Sied|044}}„Ick scheet jizt nich en ruppig Hohn,
„Wat soll ick mit sön Oasbeen dohn? —
„De Herrschaft is zund in de Stadt —
„{{sparrt|Fritt up den Kemp! — so häst du wat}}."
:„Na! na! — sacht an!" — heb ick gesegt:
„Mie is dät alles so ganz recht.
„Adje's Herr Förster! — doch mie dücht,
„De Woahrheit kümmt bald an dät Licht.
:Den Kempen heb ick nu betracht,
Un listig in mien Füstken lacht.
As Nachts dät Volk to Nest sick gaf,
Nam ick de Karr — un schoof mit af.
:Dät Beest was fetter as en Schneck,
Har up de Ribben handhoch Speck.
Den Schwienskopp droog ick in de Stadt,
Doa gell't son Stück recht orndlich wat.
:Wat alles soll to'm Rökern sin,
Dat päkelten wie düchtig in:
Dät Kleinfleesch, hem wie uns gesoad'n,
Den Rüggebengel afgebroad'n.
:{{Sied|045}}To'm Sönndag kam de Broaden dran —
Gefräten heb ick as en Mann.
Den Förster noch to'm Schoabernack,
Stack ick en Stück in mienen Sack.
:As nu de Förster in de Dohn'n
Sick sehen leet, was ick doa schon.
„Good'n Morgen!" — sprack ick — „na wie sin,
„Ick glöw' doch, wädder olle Frünn? —
:„He fröhstückt hüt woll moal mit mie?
„Hier is en Schluck — ok Fleesch derbie."
De Forster kostet: — „Schweerebrett
„Dät is jo {{sparrt|Wild}}! — wo krigt he dät?"
:„Herr Förster — sinn he moal wat noah: —
„Hüt vör acht Doag, wat sprack he doa?
„{{sparrt|De Herrschaft is zund in de Stadt}},
„{{sparrt|Fritt up den Kemp! — so häst du wat}}.
</poem>
{{References}}
pi7n91m7shd97atawirfc4eky1841vg
1362377
1362376
2026-09-04T15:32:11Z
~2026-46022-07
994470
1362377
wikitext
text/x-wiki
{{Kapittel|WARK=Bornemann: Plattdeutsche Gedichte|VÖRIG=Brautlehren der Jungfer Zehnmalklug|NAKAMEN=Republik und Königsthum}}
{{korrekturleest|nee}}
<poem>
{{Sied|040}}
{{Initiaal|U}}ns' Förster is en schlauer Hecht,
Ick heb den ollen Takkenknecht
Doch moal de Ogen utgewischt,
Un dicht vör't Muul wat weggefischt.
:Sön {{sparrt|rechter Förster}} is he nich,
He {{sparrt|jägert}} män bie Oadelich:
Doch hör't he gär'n sick {{sparrt|Förster}} nenn',
Dät können wie woll an äm wenn’.
:Lezt gung ick noah den Eikberg hen,
De Ekker-Schwien moal to besehn:
Doa twasselt sienen Dohnenstrich,
De Förster lang, he sach mie nich.
:Bums stund de Förster as en Propp,
Lä flink den Kohfoot an den Kopp,
De Hoahn segt — {{sparrt|Kersten}}! allebott,
Doch dütmoal gaf't en dücht'gen Schott.
:{{Sied|041}}Ganz ossenmässig was dät Knall'n,
As soll de ganze Heid' ümfall'n:
De Bodden schudderte derto,
De Eikwald grunsete män so.
:Un hinnern ollen Berkenstrunk
Hervör en willer Kempe sprung, —
Un as he öäbern Berg wegflizt,
Is män dät Bloot so rüm gesprizt.
:Un midden mank de Ekkerschwien,
Plautz! — in sön Lehmlock lag he rin —
Un rögte nich mehr Kopp noch Been,
Dät kunn ick Voaben dütlich sehn.
:De Forster kam trawalgt, schupp! schupp!
Mit langen Hals {{?|de|unleserlich}}n Berg herrup:
Ick drükte mie, krumm as en Fluusch,
Tosammen hinnern Hasselbusch.
:Schweerangst! wat schneet he vörn Gesicht,
As he mit ens to sehen krigt
De Ekkerschwien, deep in den Grund —
Un stund as sön begoatner Hund.
:{{Sied|042}}Den Berg, klabuster wädder run,
Krazt he torügge wat he kunn,
Un heel nich an, bet rin in't Luuk —
Doa kroop he hinner'n Werften-Struuk.
:Mie was dät Ding bald klipp un kloar:
De Förster meinte wiß un woahr,
He har en Ekker-Schwien geschoat'n —
Gliek wußt ick klogen Roath to foat'n.
:Fix leep ick ok in vullen Draf,
Vör dull un blind den Berg heraf,
In groaden Strich los up dät Luuk, —
Doa lag he fest noch hinnern Struuk.
:Ick sprack: „Herr Förster grüß äm Gott!
„Dät was en rechter {{sparrt|Ehrenschott}}!
„Sien {{sparrt|willet}} Schwien, ligt musedoot
„Recht midden mank de{{sparrt|tamme}} Hood<ref name="*">Hood: Huth, Heerde: (zahme Heerde.)</ref>"
:{{Sied|043}}He gaf to'r Antwoort: „Dummerjoahn!
„Ick heb hier kenen Schott gedoahn."
Un floochte nu, gliek up de Stell
Woll he verbroaden in de Höll.
:Jä! — fängt moal ens sön Förstersmann
Gottlos to schweerenötern an,
Dät geit dörch Läber un Kaldarm'n
Dät sick en Veh mücht drum erbarm'n.
:Ick sä: — „Herr Förster, denk he doch
„Moal an den lezten Rehbuck noch:
„Doa schwoor he just so Ruck vör Ruck,
„De {{sparrt|olle Rikke}} weer en Buck.
:„Ick dacht mien Dehl in't Herze mien,
„Un denk ok hüt so von dät Schwien:
„Bet hinner'n Berg — is jo nich wiet,
„Dät he den Kemp doch ok moal süht.”
:De Förster word nu bossig roth:
„Hallunk!” — so brüllt he — „Schweerenoth!
„En Dunnerwäder sall die föhr'n,
„Letst du doavon en Woort noch hör’n.
:{{Sied|044}}„Ick scheet jizt nich en ruppig Hohn,
„Wat soll ick mit sön Oasbeen dohn? —
„De Herrschaft is zund in de Stadt —
„{{sparrt|Fritt up den Kemp! — so häst du wat}}.”
:„Na! na! — sacht an!" — heb ick gesegt:
„Mie is dät alles so ganz recht.
„Adje's Herr Förster! — doch mie dücht,
„De Woahrheit kümmt bald an dät Licht.”
:Den Kempen heb ick nu betracht,
Un listig in mien Füstken lacht.
As Nachts dät Volk to Nest sick gaf,
Nam ick de Karr — un schoof mit af.
:Dät Beest was fetter as en Schneck,
Har up de Ribben handhoch Speck.
Den Schwienskopp droog ick in de Stadt,
Doa gell't sön Stück recht orndlich wat.
:Wat alles soll to'm Rökern sin,
Dat päkelten wie düchtig in:
Dät Kleinfleesch, hem wie uns gesoad'n,
Den Rüggebengel afgebroad'n.
:{{Sied|045}}To'm Sönndag kam de Broaden dran —
Gefräten heb ick as en Mann.
Den Förster noch to'm Schoabernack,
Stack ick en Stück in mienen Sack.
:As nu de Förster in de Dohn'n
Sick sehen leet, was ick doa schon.
„Good'n Morgen!” — sprack ick — „na wie sin,
„Ick glöw' doch, wädder olle Frünn? —
:„He fröhstückt hüt woll moal mit mie?
„Hier is en Schluck — ok Fleesch derbie."
De Forster kostet: — „Schweerebrett
„Dät is jo {{sparrt|Wild}}! — wo krigt he dät?”
:„Herr Förster — sinn he moal wat noah: —
„Hüt vör acht Doag, wat sprack he doa?
„{{sparrt|De Herrschaft is zund in de Stadt}},
„{{sparrt|Fritt up den Kemp! — so häst du wat}}.
</poem>
{{References}}
5zkhn73vf67gkdt1duszywtgmspilxq
Bornemann: Plattdeutsche Gedichte/Republik und Königsthum
0
454172
1362378
1360842
2026-09-04T15:36:50Z
~2026-46022-07
994470
1362378
wikitext
text/x-wiki
{{Kapittel|WARK=Bornemann: Plattdeutsche Gedichte|VÖRIG=Der Bauer und der Förster|NAKAMEN=Die Theater-Jungfer}}
{{korrekturleest|nee}}
<poem>
{{Sied|040}}
{{Initiaal|H}}inz un Kunz — de zankten sick
Bie de Pulle Beer:
{{sparrt|König}} oder {{sparrt|Rüpelplick}} —
Wat am besten weer?
:Ok de Köster kam to Kroog,
Stott sien Schöppken rin:
Denn he nam, geschickt un kloog,
Mänchen Gröschen in.
:Was gelehrt in vöäle Künst,
Dresseln, Schoostern, Moahl'n:
Künn von unse Schoolgeld sünst,
Nich Klafütge <ref name="*">{{sparrt|Klafütge}}: ist die Benennung des schlechtesten Landgetränks. Es steht gegen Bier vielleicht in eben dem Verhältniß, wie Lutterwasser, gegen Franzbranntwein.</ref> toal'n.
:{{Sied|047}}Un de Köster, lange Tiet
Hört he still den Zank:
Sä denn: — na Gevadderslüd,
Ick spräk ok mit mank.
:Ködderwendsch — is {{sparrt|Rüpelplik}},
Just wie {{sparrt|Liggedor}}:
{{sparrt|Republik}}: merkt, so spräk ick,
Schrief't ju't hinnert Ohr.
:Republik un Königsthom,
Dröåber kabbeln jie:
Na, ick breng ju ut den Drohm,
Gewft moal Acht up mie.
:Hem jie nich in jue Hood
Sünst veer Bullen hat?
Alle glieke stark un groot —
Na, wat word denn dat?
:Stotten rüm sick alle veer,
Kener wieken däh,
Jeder kam den ännern Queer,
Jööst blewf mänch Stück Veh.
:{{Sied|048}}Wat hät unse Schult gesegt? —
(Is en kloger Mann:)
„Mit dät Kohveh steit et schlecht
„{{sparrt|Bull'n}} — sind Schuld doaran.
:„Sind de Bullen alle Veer
„Glieke stark un groot,
„Stoahn se immer sick to Wehr,
„Dät just deit nich goot.
:{{sparrt|Enen}} starken Bull'n hem jie
Drup ju angeschafft,
En Poar {{sparrt|Lütgern}} noch derbie,
Von geringrer Kraft.
:Un de {{sparrt|starke}} Bull heel nu
Düchtig in Respect,
Un dät Kohveh kalfte ju,
Alles gung perfect.
:Na! is ju nu kloar de Drohm? —
Merken jie de Lehr?
Republik und Königsthom,
{{sparrt|Stell'n de Bullen vöär}}.
</poem>
{{References}}
ktc32oh63xfg9m51jw90tvlem92it6q
1362379
1362378
2026-09-04T15:40:23Z
~2026-46022-07
994470
1362379
wikitext
text/x-wiki
{{Kapittel|WARK=Bornemann: Plattdeutsche Gedichte|VÖRIG=Der Bauer und der Förster|NAKAMEN=Die Theater-Jungfer}}
{{korrekturleest|nee}}
<poem>
{{Sied|040}}
{{Initiaal|H}}inz un Kunz — de zankten sick
Bie de Pulle Beer:
{{sparrt|König}} oder {{sparrt|Rüpelplick}} —
Wat am besten weer?
:Ok de Köster kam to Kroog,
Stott sien Schöppken rin:
Denn he nam, geschickt un kloog,
Mänchen Gröschen in.
:Was gelehrt in vöäle Künst,
Dresseln, Schoostern, Moahl'n:
Künn von unse Schoolgeld sünst,
Nich Klafütge <ref name="*">{{sparrt|Klafütge}}: ist die Benennung des schlechtesten Landgetränks. Es steht gegen Bier vielleicht in eben dem Verhältniß, wie Lutterwasser, gegen Franzbranntwein.</ref> toal'n.
:{{Sied|047}}Un de Köster, lange Tiet
Hört he still den Zank:
Sä denn: — na Gevadderslüd,
Ick spräk ok mit mank.
:Ködderwendsch — is {{sparrt|Rüpelplik}},
Just wie {{sparrt|Liggedor}}:
{{sparrt|Republik}}: merkt, so spräk ick,
Schrief't ju't hinnert Ohr.
:Republik un Königsthom,
Dröåber kabbeln jie:
Na, ick breng ju ut den Drohm,
Gewft moal Acht up mie.
:Hem jie nich in jue Hood
Sünst veer Bullen hat?
Alle glieke stark un groot —
Na, wat word denn dat?
:Stotten rüm sick alle veer,
Kener wieken däh,
Jeder kam den ännern Queer,
Jööst blewf mänch Stück Veh.
:{{Sied|048}}Wat hät unse Schult gesegt? —
(Is en kloger Mann:)
„Mit dät Kohveh steit et schlecht
„{{sparrt|Bull'n}} — sind Schuld doaran.”
:„Sind de Bullen alle Veer
„Glieke stark un groot,
„Stoahn se immer sick to Wehr,
„Dät just deit nich goot.”
:{{sparrt|Enen}} starken Bull'n hem jie
Drup ju angeschafft,
En Poar {{sparrt|Lütgern}} noch derbie,
Von geringrer Kraft.
:Un de {{sparrt|starke}} Bull heel nu
Düchtig in Respect,
Un dät Kohveh kalfte ju,
Alles gung perfect.
:Na! is ju nu kloar de Drohm? —
Merken jie de Lehr?
Republik und Königsthom,
{{sparrt|Stell'n de Bullen vöär}}.
</poem>
{{References}}
4o3xtc69qxm7oiv1h6np2z7wzdrngx9
Bornemann: Plattdeutsche Gedichte/Die Theater-Jungfer
0
454173
1362436
1360312
2026-09-04T19:46:42Z
~2026-46022-07
994470
1362436
wikitext
text/x-wiki
{{Kapittel|WARK=Bornemann: Plattdeutsche Gedichte|VÖRIG=Republik und Königsthum|NAKAMEN=Hochzeits-Schwank}}
{{korrekturleest|nee}}
<poem>
{{Sied|049}}
{{Initiaal|A}}s ick to Stadt de Liefrung bracht,
Mußt ick verblieben öäber Nacht.
Bie Oabend kam mie in den Sinn:
Du geist in de Kummödge rin.
:In't Stück, wat ick doa heb gesehn,
Fung ene Junfer an to ween'n:
De Prinz woll mit Gewalt nu schon
Är Schoaden an de Unschuld dohn.
:Den Schimp woll se nich öäberleb'n,
Se leet en Fleescher-Knief sick geb'n,
Un schneet den Hals sick af, ritsch, ratsch!
Un feel to Bodden as en Quatsch.
:Doa heb ick as en Kind geflenn't,
Dät Herz was mie ganz ümgewenn't.
Du leewer Gott! dät is denn doch,
Dacht ick, en Tugend-Speegel noch!
:{{Sied|050}}Den Sönndag drup — doa kümmt gekarrt,
(Ick stoah un kiek as wie vernarrt)
Mit unsen lustgen Eddelmann,
Frisch un gesund dät Mäken an.
:He hät de Junfer still un sacht
Bie den Verwalter unnerbracht.
Nu, de Verwalter — is bekannt,
Drift nebenbie so allerhand.
:De gnädge Fru kreeg doavon Wind:
Se reep den Herrn Justiz geschwind,
De hät dät Mäken angeranzt,
Un gliek tom Dörp herut geschanzt.
:De Spoaß was mie denn doch to rund,
Ick dacht: — fett werd keen blöder Hund!
Un kosten kann't nich Kopp nich Stütz,
Du sprickst moal mit den Herrn Justiz.
:Dät Mäken — Herr Justiz — sprack ick,
Hät lezt sick in't Kummödgenstück
Vör Angst üm ären Junfernstand,
{{sparrt|Doot afgekehlt}} - mit eigner Hand.
:{{Sied|051}}Un was se wirklich nich {{sparrt|ganz doot}} —
Wo werd sön Hals gliek wädder goot?
Noch vör acht Doag, sön Unschuldskind,
Un nu schon sön verleewter Stint!
:De Antwoort was: — I Noabersmann,
Stellt ju doch nich so döämlich an!
Dät Ding geit ganz natürlich to:
De biem Threaoter — {{sparrt|dohn män so}}.
:Doa sprikt oft sön Kummödgen-Wief
Von trüen Ehstand stramm un stief
Un kann von eigne Kinnerken,
Oft sülwst den rechten Herrn nich nenn'.
:Desglieken: — upt Threoater sin
De Kummödganten Herzens-Frünn:
Doch wenn män knapp de Vörhang ligt,
So moaken se sick scheef Gesicht.
:As wie de Roaben ungefähr,
Is ener hinnern ännern her:
Verstänkern hier, voßschwänzen doa,
Un droagen alle Schann sick noah.
:{{Sied|052}}Wenn nich sön böser Wirrwar weer,
Denn wörr so mänche goode Lehr,
Ok vom Threoater run gesproak'n,
Sick Platz in unse Herzen moak'n.
:Woll frielich sind ok — Gott sie Dank:
Recht broave Ehrenlüd' mit mank:
Im Ganzen öäber geit et her,
As wenn't en Bild von Sodom weer.
:Jä, wer bie de Threoater-Lüd
Umkoatern künn Herz un Gemüth,
Dät se sick fürchteten vör Gott,
Un leewten noah de Tein Geboth:
:Dät {{sparrt|Kirchgang}} un {{sparrt|Kummödgen-Goahn}}
In gooder Harmenie künn stoahn:
Hier — {{sparrt|Gottes Woort}} to sing'n, to hör'n:
Hier — {{sparrt|goode Sitt}} to sehn, to lehr’n.
:Doch dät is en verpfizter Kroam!
Doa müßt en Herkules erst koam,
Mit starken Arm un scharpen Beß'n,
Ok hier den Stall moal ut to meß'n.
</poem>
egp82omj9pm51j08gm5cxe2e3p81vux
Bornemann: Plattdeutsche Gedichte/Der Kienapfel
0
454174
1362438
1360844
2026-09-04T20:04:56Z
~2026-46022-07
994470
1362438
wikitext
text/x-wiki
{{Kapittel|WARK=Bornemann: Plattdeutsche Gedichte|VÖRIG=Der Schnaps|NAKAMEN=Der Haase im Kohl}}
{{korrekturleest|nee}}
<poem>
{{Sied|058}}
{{Initiaal|E}}n Buur gung moal biem Goldschmedt rin,
Köft sick en Hochtietsläpel in;
En {{sparrt|Keenappel}} — lag midden mank
Biem Goldschmedt in sien Sülwer-Schrank.
:De Buur verwunnert sick fast schier:
„Wat deit he mit {{sparrt|den Quark}} denn hier?” —
De Goldschmedt is en Schalksknecht west,
Denkt: Buur! die dreih ick hüt en Nest.
:He sprikt: — de Appel is mie roar,
Ick bruuk sön Tüg to miene Waar:
Wüßt ick män vöäl to kriegen gliek
Twee Gröschen geb ick vör dät Stück.
:Na, sä de Buur, ick will moal sehn
Of ick äm nich doamit kann deen'n.
De Goldschmedt sprack: — nu woahr un wiß,
Män her, un wenn't en Wispel is.
:{{Sied|059}}De Buur lacht män so innerlich,
Un denkt: — Du bist up gooden Strich!
Ritt wat dät Päerd män lopen kann,
Un kümmt to Huse lustig an.
:Wo ichtens män Keenäppel sind,
Doa plückt he los mit Knecht un Kind,
Bohm up Bohm af, vör dick un dull,
Bald was de ganze Woagen vull.
:He sackt de Äppel in geschwinn,
Föhrt hastig in de Stadt hennin,
Kümmt bie den Goldschmedt schmusternd an,
Dicht vör de Döär hölt sien Gespann.
:Doa breng ick wat Keenäppel rin —
Sön halber Wispel mag't woll sin.
De Goldschmedt segt: — dät is jo schön!
Wo sind se denn? — loat he moal sehn.
:De Buur hoalt gliek en ganzen Sack.
De Goldschmedt sach se an un sprack:
Blitz dät sind Äppel! - Schweerebrett!
So schier, so kloar, so glatt, so fett!
:{{Sied|060}}Doa is doch, kiek ik her un hen,
An kenen nich en Töädelken:
Hier sind {{sparrt|twee Gröschen}} — nehm he doch,
Vör jizt bruuk ick man {{sparrt|enen}} noch.
:Nu was de Buur woll öäberföhrt,
Dät he hier gottlos woar balbeert:
Doch leet he goar nischt merken sick,
Nam fründlich dät Tweegröschenstück.
:Sön Buur is ok en Schubbejack:
He gung un dacht: — den Schoabernack
Sast du mie doch ümsünst nich dohn,
Du Spitzkopp von Goldschmedts-Cujon.
:As Joahr un Dag in't Land was koam
Hät he sien'n Sönndags-Stoat genoahm,
Den trekt he an, en groot Stück Blie
Stickt he sick in den Tweersack bie.
:Leet in de Stadt sick frisch balbeer'n,
De Hoare glatt un glu verscheer'n:
So upgeplustert, gung he denn
Ganz stattlich bie den Goldschmedt hen.
:{{Sied|061}}Wat män von Gold- un Sülwer-Tüg
Im Loaden was, besach he sich,
Un froog: — wat jedes gellen soll,
As wenn he alles köpen woll.
:Denn sprack he dröhmrig twischen in:
Wat sön Stück Gold woll werth mücht sin
Wie'n Kinnerkopp — so ungefähr,
Wenn't ok noch bitchen gröter weer? —
:De Goldschmedt horcht: - he werd gewoahr
De Tweersack hängt unmäßig schwoar:
He föhlt af Sieden heimlich to, -
De Tweersack {{sparrt|wuchtet}} äm män so.
:Nu word he stutzig: — fängt mank her
Mit an: — man fünn' woll in de Eer
Towielen Sülwer, Gold un Stoahl —
De Buur sprickt: — {{sparrt|Joa, dät kümtmänchmoal}}.
:T'is richtig! — dacht de Goldschmedt nu:
Nög't rin den Buur bie siene Fru,
Mit söten Wien äm intoseep'n,
Dät Gold vör'n Pappenstäl to köp'n.
:{{Sied|062}}De Goldschmedt drinkt äm flietig to:
De Buur süpt los, dät brummt män so:
En half Fatt Wien was all verschlung'n,
Doa hät de Goldschmedt angefung'n.
:Mie dücht, wenn ick äm recht verstunn,
Hät he sön groot Stück Gold gefunn'-
Will he't verköpen? — wies' he moal,
He weet, dät ick wat recht is toal.
:Nä Herr! — gefunn' heb ick noch nischt:
I! hät he drüm so upgedischt? -
Ick meinte: — {{sparrt|wenn ick moal wat fünn}}':
{{sparrt|Fäll’t äm nich de Keenappel in}}!
</poem>
3bma4b5kvpj76x49nemklm1vlp3p79l
1362443
1362438
2026-09-04T20:09:32Z
~2026-46022-07
994470
1362443
wikitext
text/x-wiki
{{Kapittel|WARK=Bornemann: Plattdeutsche Gedichte|VÖRIG=Der Schnaps|NAKAMEN=Der Haase im Kohl}}
{{korrekturleest|nee}}
<poem>
{{Sied|058}}
{{Initiaal|E}}n Buur gung moal biem Goldschmedt rin,
Köft sick en Hochtietsläpel in;
En {{sparrt|Keenappel}} — lag midden mank
Biem Goldschmedt in sien Sülwer-Schrank.
:De Buur verwunnert sick fast schier:
„Wat deit he mit {{sparrt|den Quark}} denn hier?” —
De Goldschmedt is en Schalksknecht west,
Denkt: Buur! die dreih ick hüt en Nest.
:He sprikt: — de Appel is mie roar,
Ick bruuk sön Tüg to miene Waar:
Wüßt ick män vöäl to kriegen gliek
Twee Gröschen geb ick vör dät Stück.
:Na, sä de Buur, ick will moal sehn
Of ick äm nich doamit kann deen'n.
De Goldschmedt sprack: — nu woahr un wiß,
Män her, un wenn't en Wispel is.
:{{Sied|059}}De Buur lacht män so innerlich,
Un denkt: — Du bist up gooden Strich!
Ritt wat dät Päerd män lopen kann,
Un kümmt to Huse lustig an.
:Wo ichtens män Keenäppel sind,
Doa plückt he los mit Knecht un Kind,
Bohm up Bohm af, vör dick un dull,
Bald was de ganze Woagen vull.
:He sackt de Äppel in geschwinn,
Föhrt hastig in de Stadt hennin,
Kümmt bie den Goldschmedt schmusternd an,
Dicht vör de Döär hölt sien Gespann.
:Doa breng ick wat Keenäppel rin —
Sön halber Wispel mag't woll sin.
De Goldschmedt segt: — dät is jo schön!
Wo sind se denn? — loat he moal sehn.
:De Buur hoalt gliek en ganzen Sack.
De Goldschmedt sach se an un sprack:
Blitz dät sind Äppel! - Schweerebrett!
So schier, so kloar, so glatt, so fett!
:{{Sied|060}}Doa is doch, kiek ik her un hen,
An kenen nich en Töädelken:
Hier sind {{sparrt|twee Gröschen}} — nehm he doch,
Vör jizt bruuk ick man {{sparrt|enen}} noch.
:Nu was de Buur woll öäberföhrt,
Dät he hier gottlos woar balbeert:
Doch leet he goar nischt merken sick,
Nam fründlich dät Tweegröschenstück.
:Sön Buur is ok en Schubbejack:
He gung un dacht: — den Schoabernack
Sast du mie doch ümsünst nich dohn,
Du Spitzkopp von Goldschmedts-Cujon.
:As Joahr un Dag in't Land was koam
Hät he sien'n Sönndags-Stoat genoahm,
Den trekt he an, en groot Stück Blie
Stickt he sick in den Tweersack bie.
:Leet in de Stadt sick frisch balbeer'n,
De Hoare glatt un glu verscheer'n:
So upgeplustert, gung he denn
Ganz stattlich bie den Goldschmedt hen.
:{{Sied|061}}Wat män von Gold- un Sülwer-Tüg
Im Loaden was, besach he sich,
Un froog: — wat jedes gellen soll,
As wenn he alles köpen woll.
:Denn sprack he dröhmrig twischen in:
Wat sön Stück Gold woll werth mücht sin
Wie'n Kinnerkopp — so ungefähr,
Wenn't ok noch bitchen gröter weer? —
:De Goldschmedt horcht: - he werd gewoahr
De Tweersack hängt unmäßig schwoar:
He föhlt af Sieden heimlich to, —
De Tweersack {{sparrt|wuchtet}} äm män so.
:Nu word he stutzig: — fängt mank her
Mit an: — man fünn' woll in de Eer
Towielen Sülwer, Gold un Stoahl —
De Buur sprickt: — {{sparrt|Joa, dät kümt mänchmoal}}.
:T'is richtig! — dacht de Goldschmedt nu:
Nög't rin den Buur bie siene Fru,
Mit söten Wien äm intoseep'n,
Dät Gold vör'n Pappenstäl to köp'n.
:{{Sied|062}}De Goldschmedt drinkt äm flietig to:
De Buur süpt los, dät brummt män so:
En half Fatt Wien was all verschlung'n,
Doa hät de Goldschmedt angefung'n.
:Mie dücht, wenn ick äm recht verstunn,
Hät he sön groot Stück Gold gefunn'-
Will he't verköpen? — wies' he moal,
He weet, dät ick wat recht is toal.
:Nä Herr! — {{sparrt|gefunn}}' heb ick noch nischt:
I! hät he drüm so upgedischt? —
Ick meinte: — {{sparrt|wenn ick moal wat fünn}}':
{{sparrt|Fäll’t äm nich de Keenappel in}}!
</poem>
affyfm1sslwx07yajty9wj8sjgtov7r
Bornemann: Plattdeutsche Gedichte/Der Haase im Kohl
0
454175
1362445
1360847
2026-09-04T20:16:19Z
~2026-46022-07
994470
1362445
wikitext
text/x-wiki
{{Kapittel|WARK=Bornemann: Plattdeutsche Gedichte|VÖRIG=Der Kienapfel|NAKAMEN=Die hirschledernen Hosen}}
{{korrekturleest|nee}}
<poem>
{{Sied|063}}
{{Initiaal|I}}n den Goar'n en Höäsken satt,
Brunen Kohl recht lustig fratt,
Un doa kam de Buur geträden,
Woll hen Singen goahn un Bäden,
Schmeet dät Höäsken ungeschick
Mit de Bibel in't Genick.
:Musedoot dät Höäsken lag,
Denn et was en gluupscher Schlag.
Buur! die hoalt en Dunnerwäder
Kümmt de Jäger die upt Läder:
Listig hät de Buur gelacht,
Hät af Siet dät Höäsken bracht.
:Sönndag mußt dät Höäsken dran,
Word gebroaden in de Pann:
Wat hät doa de Buur geknabbert,
Hät sick Latz un Boart besabbert,
{{Sied|064}}Denn sön Höäsken schmekt ganz schön,
Hackt nich oft äm mank de Tän.
:Vör de Huusdöär kümmt herrüm
Zund de Jäger, de was schlimm.
Sperrt hoch up de Näsen-Loaden —
„Blitz! de Buur fritt Hoasen-Broaden!”
Wo sön Jäger nimmt den Strich,
Kickt un rückt he mörderlich.
:„Buur! segg an! du Röberwicht!
„Wo häst du den Hoasen krigt?” -
Mien Herr Jäger! in den Goaren
Satt dät Höäsken ganz erfroaren,
Wie sön Kluut tosamm gedoahn,
As ick woll hen Bäden goahn.
:Kiek he miene Bibel an —
Sülwern Ecken sitten dran:
Is mie ut de Hand gefloagen,
Hät dät Höäsken doot geschloagen,
Weer de Eck' nich sülwern west,
Kreeg dät Höäsken nich den Rest.
:{{Sied|065}}Sprack de Jäger: „dät is broav —
„As du sündigst, krigst du Stroaf:”
Hät de Ekken weg gebroaken,
Rin in sienen Ranzen stoaken.
Jäger! — hät de Buur gedacht,
Dät vergell ick die! gif Acht.
:Schönen Windhund, blank un glatt,
Hät de Jägersmann gehat;
Un den Buuren sien Karnikkel
Kreeg de Windhund bie den Wikkel,
Worgt en af, un schlung en run,
Lang hät nich de Buur gesunn'.
:„Hund du krigst de Schwenzelenz,
„Kumm moal rin in miene Dönz!”
Hät den Rachen äm geknäbelt,
Alle Tän' scharp weg gesäbelt;
„Nu kannst du to Huse goahn,
„{{sparrt|Dien Herr}} — werd mie woll verstoahn!
:Grimmig kam de Jäger an,
Floochte wat en Minsch män kann.
{{Sied|066}}„Sächtken!" — hät de Buur gesproaken:
„He brack {{sparrt|Ekken}}, ick brack {{sparrt|Knoaken}}!
„Hier mien Hof — is {{sparrt|miene Forst}}:
„Sprichwoort is: — {{sparrt|Worst wädder Worst}}!”
</poem>
16xglpbh7thfahzr8d64pk3lhfmgsmc
1362446
1362445
2026-09-04T20:16:57Z
~2026-46022-07
994470
1362446
wikitext
text/x-wiki
{{Kapittel|WARK=Bornemann: Plattdeutsche Gedichte|VÖRIG=Der Kienapfel|NAKAMEN=Die hirschledernen Hosen}}
{{korrekturleest|nee}}
<poem>
{{Sied|063}}
{{Initiaal|I}}n den Goar'n en Höäsken satt,
Brunen Kohl recht lustig fratt,
Un doa kam de Buur geträden,
Woll hen Singen goahn un Bäden,
Schmeet dät Höäsken ungeschick
Mit de Bibel in't Genick.
:Musedoot dät Höäsken lag,
Denn et was en gluupscher Schlag.
Buur! die hoalt en Dunnerwäder
Kümmt de Jäger die upt Läder:
Listig hät de Buur gelacht,
Hät af Siet dät Höäsken bracht.
:Sönndag mußt dät Höäsken dran,
Word gebroaden in de Pann:
Wat hät doa de Buur geknabbert,
Hät sick Latz un Boart besabbert,
{{Sied|064}}Denn sön Höäsken schmekt ganz schön,
Hackt nich oft äm mank de Tän.
:Vör de Huusdöär kümmt herrüm
Zund de Jäger, de was schlimm.
Sperrt hoch up de Näsen-Loaden —
„Blitz! de Buur fritt Hoasen-Broaden!”
Wo sön Jäger nimmt den Strich,
Kickt un rückt he mörderlich.
:„Buur! segg an! du Röberwicht!
„Wo häst du den Hoasen krigt?” —
Mien Herr Jäger! in den Goaren
Satt dät Höäsken ganz erfroaren,
Wie sön Kluut tosamm gedoahn,
As ick woll hen Bäden goahn.
:Kiek he miene Bibel an —
Sülwern Ecken sitten dran:
Is mie ut de Hand gefloagen,
Hät dät Höäsken doot geschloagen,
Weer de Eck' nich sülwern west,
Kreeg dät Höäsken nich den Rest.
:{{Sied|065}}Sprack de Jäger: „dät is broav —
„As du sündigst, krigst du Stroaf:”
Hät de Ekken weg gebroaken,
Rin in sienen Ranzen stoaken.
Jäger! — hät de Buur gedacht,
Dät vergell ick die! gif Acht.
:Schönen Windhund, blank un glatt,
Hät de Jägersmann gehat;
Un den Buuren sien Karnikkel
Kreeg de Windhund bie den Wikkel,
Worgt en af, un schlung en run,
Lang hät nich de Buur gesunn'.
:„Hund du krigst de Schwenzelenz,
„Kumm moal rin in miene Dönz!”
Hät den Rachen äm geknäbelt,
Alle Tän' scharp weg gesäbelt;
„Nu kannst du to Huse goahn,
„{{sparrt|Dien Herr}} — werd mie woll verstoahn!
:Grimmig kam de Jäger an,
Floochte wat en Minsch män kann.
{{Sied|066}}„Sächtken!" — hät de Buur gesproaken:
„He brack {{sparrt|Ekken}}, ick brack {{sparrt|Knoaken}}!
„Hier mien Hof — is {{sparrt|miene Forst}}:
„Sprichwoort is: — {{sparrt|Worst wädder Worst}}!”
</poem>
0eeggjpd041mhe0mi4fyreveh39umzc
Bornemann: Plattdeutsche Gedichte/Die hirschledernen Hosen
0
454176
1362450
1360313
2026-09-04T20:31:09Z
~2026-46022-07
994470
1362450
wikitext
text/x-wiki
{{Kapittel|WARK=Bornemann: Plattdeutsche Gedichte|VÖRIG=Der Haase im Kohl|NAKAMEN=Amtmanns Polterabend}}
{{korrekturleest|nee}}
<poem>
{{Initiaal|E}}n Möllersmann up siene Möll,
Drog Hoasen von Hirschlädder-Fell.
De Bucksen kreegen ären Rest,
Dät is äm sehr to'm Unheil west.
:Woll alle Minschen üm un an,
Beloawten sehr den Möllersmann,
In Ehrlichkeit bie Koar'n un Mehl, —
Vör'n Möller ist dät fast to vöäl.
:Stund siene Würthschaft düchtig vöär,
Was flietig hinner alles her,
Matt richtig {{sparrt|ut}} un richtig {{sparrt|in}}:
So müßt en jeder Möller sin.
:{{Sied|067}}De Möllersmann hät up sien Gatt
Zund keene ganze Bröök gehat,
Drüm toog he den Saturrock an,
Un gung to Stadt, de Möllersmann.
:En Hänschenmoaker in de Stadt,
Hät vöäl hirschläddern Bucksen hat,
En Poar doavon äm goot gefällt,
De Möllersmann betoalt sien Geld.
:En Kleckter von de Lotterie,
Et was en Jüd — woahnt neben bie,
Kummt rin geschuult un lett nich los,
Ran mußt de Möller an en Loos.
:De Jüd verschweert: vör schwart woll he
Gliek ling'n as en verreckt Stück Veh,
Wenn nich de Zeddel up de List
En grülich Geld gewinnen müßt.
:Wenn sick en Minsch verfloocht, verschweert,
Dät is sien Doag nich recht wat werth;
Hier schwoor de Jüd' moal {{sparrt|ehrlich}} just:
{{sparrt|He hät et öäber sülwst nich wust}}.
:{{Sied|068}}De Hänschenmoaker was en Strick,
As he dät hört, denkt he bie sick:
I, krigt de Möller so vöäl Geld,
So kann't nich schoaden werd he prellt.
:Flink her was gliek de Schelmgesell,
Von afgestoaten Hoamelfell,
Schoof he den Möller ganz behenn,
Poar änn're Hoasen unner hen.
:So gung schon dät Betörkeln an,
As kuum de goode Möllersmann
Dät Glückspöll män hät angefang',
Drum is mie vör dät Enn so bang!
:De Möller steit as wie verblüfft
Un sinnt un kikt un föhlt und schnüft:
As he de Bucksen up de Möll,
Erkennen mütt vör Hoamelfell.
:{{sparrt|Tein Dusend Doaler}} blanke Vöß
Gewinnt sien Zeddel unnerdeß.
He söcht de Möll woll ut un in
Und kann nich sienen Zeddel finn'.
:{{Sied|069}}De Hoasen woaren in de Wasch,
Un in de linken Hoasen-Tasch,
Stack de verwünschte Zeddel drin,
Dät feel tolezt den Möller in.
:Gliek noah de Stadt in vullsten Draf,
Krazt he mit siene Bucksen af.
De Kleckter stund just vör de Döär,
Nu kriegen se de Taschen vöär.
:Tosamm gewaschen dicht un fest,
Is mit dät Fell de Zeddel west,
De Jüd hät öäber sehr geschickt
Den Zeddel richtig losgeplückt.
:De Möller leet sick lumpen nich,
De Jüd tog sienen düchtgen Strich:
Dagdäglich stellten goode Frünn,
To'm Zechen up de Möll sick in.
De Windmöll, (vör äm nu to schlecht)
Verschludert he den Möller-Knecht.
Hät sick 'ne Woatermöll gepacht —
O Möllersmann nimm die in Acht!
:{{Sied|070}}Gewunnen Geld ist garstig Tüg,
Geit gären up den Kattenstieg,
{{sparrt|Glück}} — moakt ut klooge Lüde Narr'n:
O Möller! Möller! loat die warn'n!
:Ick heb up sön gewunnen Geld
Mänch Joahr mien Ogenmerk gestellt:
Wat schnell gekoam, gung schnell heidi!
Drüm Möller! Möller! woahre die!
:De Möllersmann verstoppt sien Ohr,
Süht nischt as siene Liggedor;
Treckt patzig in de Woatermöll,
Un koatert alles von de Stell.
:De Möll erst {{sparrt|öäbber}}schlächtig was:
He buut en {{sparrt|unner}}schlächtgen Paß:
Doa woar nich Woater g'nog derto,
Nu schampelte de Möll män so.
:Was sünsten mit de Möllengäst,
So fründlich un todohlich west:
Zund fohr he jeden öäbern Steg,
Doa bleben bald de Moahlgäst weg.
:{{Sied|071}}In't Lodderleben nu moal rin,
Kunn he nich wädder rut sick finn:
Half Söäben was he Dag un Nacht;
De Vösse woaren flink verbracht.
:So mußt he sick denn bald bequem'n
Den Wanderstaff to Hand to nehm'n:
He sprack, as he nu vörbaß schroot:
{{sparrt|Hirschläddern Hoasen sind mien Doot}}.
</poem>
nzsyn2znvhogfg8h9vf871stbca63kc
1362452
1362450
2026-09-04T20:33:10Z
~2026-46022-07
994470
1362452
wikitext
text/x-wiki
{{Kapittel|WARK=Bornemann: Plattdeutsche Gedichte|VÖRIG=Der Haase im Kohl|NAKAMEN=Amtmanns Polterabend}}
{{korrekturleest|nee}}
<poem>
{{Initiaal|E}}n Möllersmann up siene Möll,
Drog Hoasen von Hirschlädder–Fell.
De Bucksen kreegen ären Rest,
Dät is äm sehr to'm Unheil west.
:Woll alle Minschen üm un an,
Beloawten sehr den Möllersmann,
In Ehrlichkeit bie Koar'n un Mehl, —
Vör'n Möller ist dät fast to vöäl.
:Stund siene Würthschaft düchtig vöär,
Was flietig hinner alles her,
Matt richtig {{sparrt|ut}} un richtig {{sparrt|in}}:
So müßt en jeder Möller sin.
:{{Sied|067}}De Möllersmann hät up sien Gatt
Zund keene ganze Bröök gehat,
Drüm toog he den Saturrock an,
Un gung to Stadt, de Möllersmann.
:En Hänschenmoaker in de Stadt,
Hät vöäl hirschläddern Bucksen hat,
En Poar doavon äm goot gefällt,
De Möllersmann betoalt sien Geld.
:En Kleckter von de Lotterie,
Et was en Jüd — woahnt neben bie,
Kummt rin geschuult un lett nich los,
Ran mußt de Möller an en Loos.
:De Jüd verschweert: vör schwart woll he
Gliek ling'n as en verreckt Stück Veh,
Wenn nich de Zeddel up de List
En grülich Geld gewinnen müßt.
:Wenn sick en Minsch verfloocht, verschweert,
Dät is sien Doag nich recht wat werth;
Hier schwoor de Jüd' moal {{sparrt|ehrlich}} just:
{{sparrt|He hät et öäber sülwst nich wust}}.
:{{Sied|068}}De Hänschenmoaker was en Strick,
As he dät hört, denkt he bie sick:
I, krigt de Möller so vöäl Geld,
So kann't nich schoaden werd he prellt.
:Flink her was gliek de Schelmgesell,
Von afgestoaten Hoamelfell,
Schoof he den Möller ganz behenn,
Poar änn're Hoasen unner hen.
:So gung schon dät Betörkeln an,
As kuum de goode Möllersmann
Dät Glückspöll män hät angefang',
Drum is mie vör dät Enn so bang!
:De Möller steit as wie verblüfft
Un sinnt un kikt un föhlt und schnüft:
As he de Bucksen up de Möll,
Erkennen mütt vör Hoamelfell.
:{{sparrt|Tein Dusend Doaler}} blanke Vöß
Gewinnt sien Zeddel unnerdeß.
He söcht de Möll woll ut un in
Und kann nich sienen Zeddel finn'.
:{{Sied|069}}De Hoasen woaren in de Wasch,
Un in de linken Hoasen–Tasch,
Stack de verwünschte Zeddel drin,
Dät feel tolezt den Möller in.
:Gliek noah de Stadt in vullsten Draf,
Krazt he mit siene Bucksen af.
De Kleckter stund just vör de Döär,
Nu kriegen se de Taschen vöär.
:Tosamm gewaschen dicht un fest,
Is mit dät Fell de Zeddel west,
De Jüd hät öäber sehr geschickt
Den Zeddel richtig losgeplückt.
:De Möller leet sick lumpen nich,
De Jüd tog sienen düchtgen Strich:
Dagdäglich stellten goode Frünn,
To'm Zechen up de Möll sick in.
De Windmöll, (vör äm nu to schlecht)
Verschludert he den Möller–Knecht.
Hät sick 'ne Woatermöll gepacht —
O Möllersmann nimm die in Acht!
:{{Sied|070}}Gewunnen Geld ist garstig Tüg,
Geit gären up den Kattenstieg,
{{sparrt|Glück}} — moakt ut klooge Lüde Narr'n:
O Möller! Möller! loat die warn'n!
:Ick heb up sön gewunnen Geld
Mänch Joahr mien Ogenmerk gestellt:
Wat schnell gekoam, gung schnell heidi!
Drüm Möller! Möller! woahre die!
:De Möllersmann verstoppt sien Ohr,
Süht nischt as siene Liggedor;
Treckt patzig in de Woatermöll,
Un koatert alles von de Stell.
:De Möll erst {{sparrt|öäbber}}schlächtig was:
He buut en {{sparrt|unner}}schlächtgen Paß:
Doa woar nich Woater g'nog derto,
Nu schampelte de Möll män so.
:Was sünsten mit de Möllengäst,
So fründlich un todohlich west:
Zund fohr he jeden öäbern Steg,
Doa bleben bald de Moahlgäst weg.
:{{Sied|071}}In't Lodderleben nu moal rin,
Kunn he nich wädder rut sick finn:
Half Söäben was he Dag un Nacht;
De Vösse woaren flink verbracht.
:So mußt he sick denn bald bequem'n
Den Wanderstaff to Hand to nehm'n:
He sprack, as he nu vörbaß schroot:
{{sparrt|Hirschläddern Hoasen sind mien Doot}}.
</poem>
feu04xjy6s89tkpt2kgv8ffv6sqakzv
Bornemann: Plattdeutsche Gedichte/Die Sonntagsjagd
0
454179
1362458
1360856
2026-09-04T20:40:46Z
~2026-46022-07
994470
1362458
wikitext
text/x-wiki
{{Kapittel|WARK=Bornemann: Plattdeutsche Gedichte|VÖRIG=Amtmanns Polterabend|NAKAMEN=Zorn und Milde}}
{{korrekturleest|nee}}
<poem>
{{Sied|083}}
{{Initiaal|E}}n Förster lood sick ut de Stadt
All siene goode Frünn:
Den Sönndag soll bie äm moal wat
Recht Groot's von Joagen sin.
:De Sönndag kam: dät was ne Jagd!
Doa sind vöäl Jägers west,
Hem düchtge Knallers mitgebracht,
De woaren ehrenfest.
:Kam {{sparrt|Discher, Gastwürth, Klempnersman}},
{{sparrt|Grofschmedt}} — et Scheternoa!
Denn wenn dät Volk moal schüttgern kann,
Juchhei! gliek sind se doa.
:Vertellten erst sick Jagdgeschicht,
De Balken knakten fast;
Denn wenn sön Jäger herzhaft lügt,
Dät hät gewalt'ge Last.
:{{Sied|084}}Un jeder schwoor gliek Himmel hoch
He löge nischt uns vöär:
En Änn'rer, de noch gluupscher loog,
Schwoor denn ok teinmoal mehr.
:De {{sparrt|Grofschmedt}} proahlte: — Pestelenz!
En Wulf keem hüt mie recht!
Ick woll en börsten öäbern Stenz,
Dät he tein Joahr dran dächt!
:Will Mäncher de den Hals vull nimmt,
Schloan alles klein un kort,
Un wenn dät Ding to'm Klappen kümmt,
So moak't he’t wie {{sparrt|Hans North}}.
:Wie paschten af. Noch gung gewiß
Sön Klump nich up de Jagd:
En jeder stampt de Ballerbüß
Sick vull mit aller Macht.
:De {{sparrt|Köter-Troß}}, was ok nich klein,
Twee Pakkers, keddenfest,
Däh unse Heidelöper leih'n,
Sind schlimme Beester west.
:{{Sied|085}}En grooter Woagen, lang gespannt,
Mußt hinnerher kutscheer'n:
Zund, was män drup de {{sparrt|Profegant}},
{{sparrt|Trügg}}', soll he {{sparrt|Wildbrett}} föhr'n.
:Allendlich gung de Jagd nu an,
Wie klapperten frisch in:
Bie Kloppjagd mütt en Buersmann,
De {{sparrt|Hund to'm Putschen}} sin.
:Wie hem gedräben breet un wiek,
Keen Schwanz blewf in de Heid:
Wat helpt dät! — wenn de {{sparrt|groote Lüd}}
Nich dohn är Schulligkeit.
:Hier kam en list'ger Voß geflizt,
En {{sparrt|Höäsken}} angekrummt,
En strammer {{sparrt|Rehbuck}} hergeblizt,
En willet {{sparrt|Schwien}} gebrummt.
:De olle Büssen rasselten
Von allen Ekken los:
Nich {{sparrt|Hoas}}, nich {{sparrt|Schwien}}, wußt her un hen,
Nich {{sparrt|Rehbuck}}, nich de {{sparrt|Voß}}.
:{{Sied|086}}Un von dät Knallen üm un um,
Wat lag denn nu paroat?
{{sparrt|Hier}}, was dät doowe Pulver {{sparrt|krumm}},
{{sparrt|Hier}}, floog de Schroot nich {{sparrt|groad}}.
:Keen Rattensterzel woar erwischt,
Dät Ballern all ümsünst:
Is oft schon west vöäl Lärm üm nischt,
Dät sind ganz olle Künst.
:„Wat Schroot un Pulver? — i bewoahr!"
So reep de Förstersmann:
„De Lichter<ref name="*">{{sparrt|Lichter}} — sind in der Jägersprache die Augen.</ref> sind uns noch nich kloar!
„Doa ligt dät Unglück dran!"
:„{{sparrt|Her mit den Woagen}}! — Zapperloot
„So lang wie {{sparrt|nüchtern}} sin,
„Kümmt in dät Pulver, in dät Schroot,
„De rechte Kraft nich rin!"
:{{Sied|087}}„En Jäger mütt to rechter Tiet
„Wat up de Lippe nehm':
„Erst wenn he alles dubbelt süht,
„Denn dript he vör den Bräm."
:De Woagen word flink afgepackt —
Herr Gott in Himmel mien!
Wat was doa alles rin gesackt
An Fleeschwerk, Schnaps un Wien!
:Dät Fräten un dät Suupen gung
Nu los in dät Gestrük:
Na, unse Förster, hät en Schlunk —
Doa kümmt keen Wulf äm gliek.
:De Grofschmedt schlog den Kohfoot an,
Un floochte: — „Mord un Doot!
„Jizt drieft mie moal en Hoasen ran!
„Zund is keen Kalf so groot."
:Drup fung von frischen an de Jagd,
Klipp! klapp! dörch Dünn un Dick:
Se hem geballert un gekracht,
Doch kener drap en Stück.
:{{Sied|088}}Vör Ärger dörch un dörch kasproat,
Greep jeder to de Pull,
Un soop bet up de letzte Noath,
Sick dudelsakkig vull.
:So schullerten se dät Gewehr
Un togen brummig af:
Doa flogen wille Gööse her,
Hoch, as en Hunneblaff.
:Sön Hunneblaff, dät is denn doch
Woll sön halfvertel Miel,
Was frielich woll wat alltohoch,
To'm Knallerbüssen-Ziel.
:Wenn Spiretus den Minschen drift,
Wat unnernimmt he nich? —
Drüm knallten drup mit Grimm un Gift
De Jäger mörderlich.
:Doch {{sparrt|ene Goos}}, moakt gliek sick af,
Un fällt un fällt, un fällt,
Krumm fladderich vom Klumpen raf,
Wiet hen upt Akkerfeld.
:{{Sied|089}}Un alle Schütten gröölten los:
{{sparrt|Dät was en Meister-Schott!}} —
As ick drup plauzte, feel de Goos —
Ick har {{sparrt|groff Tüg}} rin stott.
:Leeg sönne Goos mie in de Weeg,
Ick bückte mie nich moal:
Sön Rakkertüg is höllisch täg',
Throanranzig, sarp un saal.
:Dät word nu bald en Lärm un Zank,
As weer de Soatan los;
De Heidelöper brüll't dermank:
„{{sparrt|De Förster drap de Goos}}!"
:He schwoor den Düwel ut de Höll:
„Just as de Förster schoot
„Kreeg erst de Goos wat up dät Fell,
„Von sien gewalztet Schroot."
:Recht hät de Heidelöper doahn,
Den sienen Herren mütt
En jeder Minsch to Hülpe stoahn —
{{sparrt|Dät brengt de Deenst so mit}}.
:{{Sied|090}}De {{sparrt|Gastwürth}}, schoot woll immer nischt —
Doch Soff un Froaß nich schlecht
Hät he bie't Jachtern upgedischt,
Dät woar den Förster recht.
:De {{sparrt|Gastwürth}} was en kreewscher Kautz,
Gliek packt he bie den Kropp
Den {{sparrt|Heidelöper}}, — un purdautz!
Stell't he'n groad up den Kopp.
:Nu gung dät Pelzutwaschen an,
Nu schloog, wat schloagen kunn:
Tolezt keem ok de Kolben dran,
Dat Bloot leep män so run.
:De {{sparrt|Dokter}} har sick afgestoahl'n,
Un lacht sick gäl un grön;
He dacht: „jie söll'n mie schön betoaln!
„Hier werd mien Waiten blöhn.
:De Heideloper, fast kaput,
Leet siene Pakkers los:
De groote Tölen krazten ut,
Un langten sick de Goos.
:{{Sied|091}}Sön Pakker-Beest, dät gript wat hart,
Is frätig alle Tiet:
De Köters {{sparrt|deilten}} sick {{sparrt|half Part}} —
{{sparrt|Dät was dät Enn vont Lied}}.
</poem>
{{References}}
gqq5osh0c3qxpyxan97qx3ytgxpa0hm
1362462
1362458
2026-09-04T20:46:09Z
~2026-46022-07
994470
1362462
wikitext
text/x-wiki
{{Kapittel|WARK=Bornemann: Plattdeutsche Gedichte|VÖRIG=Amtmanns Polterabend|NAKAMEN=Zorn und Milde}}
{{korrekturleest|nee}}
<poem>
{{Sied|083}}
{{Initiaal|E}}n Förster lood sick ut de Stadt
All siene goode Frünn:
Den Sönndag soll bie äm moal wat
Recht Groot's von Joagen sin.
:De Sönndag kam: dät was ne Jagd!
Doa sind vöäl Jägers west,
Hem düchtge Knallers mitgebracht,
De woaren ehrenfest.
:Kam {{sparrt|Discher, Gastwürth, Klempnersman}},
{{sparrt|Grofschmedt}} — et Scheternoa!
Denn wenn dät Volk moal schüttgern kann,
Juchhei! gliek sind se doa.
:Vertellten erst sick Jagdgeschicht,
De Balken knakten fast;
Denn wenn sön Jäger herzhaft lügt,
Dät hät gewalt'ge Last.
:{{Sied|084}}Un jeder schwoor gliek Himmel hoch
He löge nischt uns vöär:
En Änn'rer, de noch gluupscher loog,
Schwoor denn ok teinmoal mehr.
:De {{sparrt|Grofschmedt}} proahlte: — Pestelenz!
En Wulf keem hüt mie recht!
Ick woll en börsten öäbern Stenz,
Dät he tein Joahr dran dächt!
:Will Mäncher de den Hals vull nimmt,
Schloan alles klein un kort,
Un wenn dät Ding to'm Klappen kümmt,
So moak't he’t wie {{sparrt|Hans North}}.
:Wie paschten af. Noch gung gewiß
Sön Klump nich up de Jagd:
En jeder stampt de Ballerbüß
Sick vull mit aller Macht.
:De {{sparrt|Köter-Troß}}, was ok nich klein,
Twee Pakkers, keddenfest,
Däh unse Heidelöper leih'n,
Sind schlimme Beester west.
:{{Sied|085}}En grooter Woagen, lang gespannt,
Mußt hinnerher kutscheer'n:
Zund, was män drup de {{sparrt|Profegant}},
{{sparrt|Trügg}}', soll he {{sparrt|Wildbrett}} föhr'n.
:Allendlich gung de Jagd nu an,
Wie klapperten frisch in:
Bie Kloppjagd mütt en Buersmann,
De {{sparrt|Hund to'm Putschen}} sin.
:Wie hem gedräben breet un wiek,
Keen Schwanz blewf in de Heid:
Wat helpt dät! — wenn de {{sparrt|groote Lüd}}
Nich dohn är Schulligkeit.
:Hier kam en list'ger Voß geflizt,
En {{sparrt|Höäsken}} angekrummt,
En strammer {{sparrt|Rehbuck}} hergeblizt,
En willet {{sparrt|Schwien}} gebrummt.
:De olle Büssen rasselten
Von allen Ekken los:
Nich {{sparrt|Hoas}}, nich {{sparrt|Schwien}}, wußt her un hen,
Nich {{sparrt|Rehbuck}}, nich de {{sparrt|Voß}}.
:{{Sied|086}}Un von dät Knallen üm un um,
Wat lag denn nu paroat? —
{{sparrt|Hier}}, was dät doowe Pulver {{sparrt|krumm}},
{{sparrt|Hier}}, floog de Schroot nich {{sparrt|groad}}.
:Keen Rattensterzel woar erwischt,
Dät Ballern all ümsünst:
Is oft schon west vöäl Lärm üm nischt,
Dät sind ganz olle Künst.
:„Wat Schroot un Pulver? — i bewoahr!”
So reep de Förstersmann:
„De Lichter<ref name="*">{{sparrt|Lichter}} — sind in der Jägersprache die Augen.</ref> sind uns noch nich kloar!
„Doa ligt dät Unglück dran!”
:„{{sparrt|Her mit den Woagen}}! — Zapperloot
„So lang wie {{sparrt|nüchtern}} sin,
„Kümmt in dät Pulver, in dät Schroot,
„De rechte Kraft nich rin!"
:{{Sied|087}}„En Jäger mütt to rechter Tiet
„Wat up de Lippe nehm':
„Erst wenn he alles dubbelt süht,
„Denn dript he vör den Bräm.”
:De Woagen word flink afgepackt —
Herr Gott in Himmel mien!
Wat was doa alles rin gesackt
An Fleeschwerk, Schnaps un Wien!
:Dät Fräten un dät Suupen gung
Nu los in dät Gestrük:
Na, unse Förster, hät en Schlunk —
Doa kümmt keen Wulf äm gliek.
:De Grofschmedt schlog den Kohfoot an,
Un floochte: — „Mord un Doot!
„Jizt drieft mie moal en Hoasen ran!
„Zund is keen Kalf so groot.”
:Drup fung von frischen an de Jagd,
Klipp! klapp! dörch Dünn un Dick:
Se hem geballert un gekracht,
Doch kener drap en Stück.
:{{Sied|088}}Vör Ärger dörch un dörch kasproat,
Greep jeder to de Pull,
Un soop bet up de letzte Noath,
Sick dudelsakkig vull.
:So schullerten se dät Gewehr
Un togen brummig af:
Doa flogen wille Gööse her,
Hoch, as en Hunneblaff.
:Sön Hunneblaff, dät is denn doch
Woll sön halfvertel Miel,
Was frielich woll wat alltohoch,
To'm Knallerbüssen-Ziel.
:Wenn Spiretus den Minschen drift,
Wat unnernimmt he nich? —
Drüm knallten drup mit Grimm un Gift
De Jäger mörderlich.
:Doch {{sparrt|ene Goos}}, moakt gliek sick af,
Un fällt un fällt, un fällt,
Krumm fladderich vom Klumpen raf,
Wiet hen upt Akkerfeld.
:{{Sied|089}}Un alle Schütten gröölten los:
{{sparrt|Dät was en Meister-Schott!}} —
As ick drup plauzte, feel de Goos —
Ick har {{sparrt|groff Tüg}} rin stott.
:Leeg sönne Goos mie in de Weeg,
Ick bückte mie nich moal:
Sön Rakkertüg is höllisch täg',
Throanranzig, sarp un saal.
:Dät word nu bald en Lärm un Zank,
As weer de Soatan los;
De Heidelöper brüll't dermank:
„{{sparrt|De Förster drap de Goos}}!"
:He schwoor den Düwel ut de Höll:
„Just as de Förster schoot
„Kreeg erst de Goos wat up dät Fell,
„Von sien gewalztet Schroot."
:Recht hät de Heidelöper doahn,
Den sienen Herren mütt
En jeder Minsch to Hülpe stoahn —
{{sparrt|Dät brengt de Deenst so mit}}.
:{{Sied|090}}De {{sparrt|Gastwürth}}, schoot woll immer nischt —
Doch Soff un Froaß nich schlecht
Hät he bie't Jachtern upgedischt,
Dät woar den Förster recht.
:De {{sparrt|Gastwürth}} was en kreewscher Kautz,
Gliek packt he bie den Kropp
Den {{sparrt|Heidelöper}}, — un purdautz!
Stell't he'n groad up den Kopp.
:Nu gung dät Pelzutwaschen an,
Nu schloog, wat schloagen kunn:
Tolezt keem ok de Kolben dran,
Dat Bloot leep män so run.
:De {{sparrt|Dokter}} har sick afgestoahl'n,
Un lacht sick gäl un grön;
He dacht: „jie söll'n mie schön betoaln!
„Hier werd mien Waiten blöhn.
:De Heideloper, fast kaput,
Leet siene Pakkers los:
De groote Tölen krazten ut,
Un langten sick de Goos.
:{{Sied|091}}Sön Pakker-Beest, dät gript wat hart,
Is frätig alle Tiet:
De Köters {{sparrt|deilten}} sick {{sparrt|half Part}} —
{{sparrt|Dät was dät Enn vont Lied}}.
</poem>
{{References}}
htelazj3lvninncdd8odbxeqh7mvmlo
1362466
1362462
2026-09-04T20:56:02Z
~2026-46022-07
994470
1362466
wikitext
text/x-wiki
{{Kapittel|WARK=Bornemann: Plattdeutsche Gedichte|VÖRIG=Amtmanns Polterabend|NAKAMEN=Zorn und Milde}}
{{korrekturleest|nee}}
<poem>
{{Sied|083}}
{{Initiaal|E}}n Förster lood sick ut de Stadt
All siene goode Frünn:
Den Sönndag soll bie äm moal wat
Recht Groot's von Joagen sin.
:De Sönndag kam: dät was ne Jagd!
Doa sind vöäl Jägers west,
Hem düchtge Knallers mitgebracht,
De woaren ehrenfest.
:Kam {{sparrt|Discher, Gastwürth, Klempnersman}},
{{sparrt|Grofschmedt}} — et Scheternoa!
Denn wenn dät Volk moal schüttgern kann,
Juchhei! gliek sind se doa.
:Vertellten erst sick Jagdgeschicht,
De Balken knakten fast;
Denn wenn sön Jäger herzhaft lügt,
Dät hät gewalt'ge Last.
:{{Sied|084}}Un jeder schwoor gliek Himmel hoch
He löge nischt uns vöär:
En Änn'rer, de noch gluupscher loog,
Schwoor denn ok teinmoal mehr.
:De {{sparrt|Grofschmedt}} proahlte: — Pestelenz!
En Wulf keem hüt mie recht!
Ick woll en börsten öäbern Stenz,
Dät he tein Joahr dran dächt!
:Will Mäncher de den Hals vull nimmt,
Schloan alles klein un kort,
Un wenn dät Ding to'm Klappen kümmt,
So moak't he’t wie {{sparrt|Hans North}}.
:Wie paschten af. Noch gung gewiß
Sön Klump nich up de Jagd:
En jeder stampt de Ballerbüß
Sick vull mit aller Macht.
:De {{sparrt|Köter-Troß}}, was ok nich klein,
Twee Pakkers, keddenfest,
Däh unse Heidelöper leih'n,
Sind schlimme Beester west.
:{{Sied|085}}En grooter Woagen, lang gespannt,
Mußt hinnerher kutscheer'n:
Zund, was män drup de {{sparrt|Profegant}},
{{sparrt|Trügg}}', soll he {{sparrt|Wildbrett}} föhr'n.
:Allendlich gung de Jagd nu an,
Wie klapperten frisch in:
Bie Kloppjagd mütt en Buersmann,
De {{sparrt|Hund to'm Putschen}} sin.
:Wie hem gedräben breet un wiek,
Keen Schwanz blewf in de Heid:
Wat helpt dät! — wenn de {{sparrt|groote Lüd}}
Nich dohn är Schulligkeit.
:Hier kam en list'ger Voß geflizt,
En {{sparrt|Höäsken}} angekrummt,
En strammer {{sparrt|Rehbuck}} hergeblizt,
En willet {{sparrt|Schwien}} gebrummt.
:De olle Büssen rasselten
Von allen Ekken los:
Nich {{sparrt|Hoas}}, nich {{sparrt|Schwien}}, wußt her un hen,
Nich {{sparrt|Rehbuck}}, nich de {{sparrt|Voß}}.
:{{Sied|086}}Un von dät Knallen üm un um,
Wat lag denn nu paroat? —
{{sparrt|Hier}}, was dät doowe Pulver {{sparrt|krumm}},
{{sparrt|Hier}}, floog de Schroot nich {{sparrt|groad}}.
:Keen Rattensterzel woar erwischt,
Dät Ballern all ümsünst:
Is oft schon west vöäl Lärm üm nischt,
Dät sind ganz olle Künst.
:„Wat Schroot un Pulver? — i bewoahr!”
So reep de Förstersmann:
„De Lichter<ref name="*">{{sparrt|Lichter}} — sind in der Jägersprache die Augen.</ref> sind uns noch nich kloar!
„Doa ligt dät Unglück dran!”
:„{{sparrt|Her mit den Woagen}}! — Zapperloot
„So lang wie {{sparrt|nüchtern}} sin,
„Kümmt in dät Pulver, in dät Schroot,
„De rechte Kraft nich rin!”
:{{Sied|087}}„En Jäger mütt to rechter Tiet
„Wat up de Lippe nehm':
„Erst wenn he alles dubbelt süht,
„Denn dript he vör den Bräm.”
:De Woagen word flink afgepackt —
Herr Gott in Himmel mien!
Wat was doa alles rin gesackt
An Fleeschwerk, Schnaps un Wien!
:Dät Fräten un dät Suupen gung
Nu los in dät Gestrük:
Na, unse Förster, hät en Schlunk —
Doa kümmt keen Wulf äm gliek.
:De Grofschmedt schlog den Kohfoot an,
Un floochte: — „Mord un Doot!
„Jizt drieft mie moal en Hoasen ran!
„Zund is keen Kalf so groot.”
:Drup fung von frischen an de Jagd,
Klipp! klapp! dörch Dünn un Dick:
Se hem geballert un gekracht,
Doch kener drap en Stück.
:{{Sied|088}}Vör Ärger dörch un dörch kasproat,
Greep jeder to de Pull,
Un soop bet up de letzte Noath,
Sick dudelsakkig vull.
:So schullerten se dät Gewehr
Un togen brummig af:
Doa flogen wille Gööse her,
Hoch, as en Hunneblaff.
:Sön Hunneblaff, dät is denn doch
Woll sön halfvertel Miel,
Was frielich woll wat alltohoch,
To'm Knallerbüssen-Ziel.
:Wenn Spiretus den Minschen drift,
Wat unnernimmt he nich? —
Drüm knallten drup mit Grimm un Gift
De Jäger mörderlich.
:Doch {{sparrt|ene Goos}}, moakt gliek sick af,
Un fällt un fällt, un fällt,
Krumm fladderich vom Klumpen raf,
Wiet hen upt Akkerfeld.
:{{Sied|089}}Un alle Schütten gröölten los:
{{sparrt|Dät was en Meister-Schott!}} —
As ick drup plauzte, feel de Goos —
Ick har {{sparrt|groff Tüg}} rin stott.
:Leeg sönne Goos mie in de Weeg,
Ick bückte mie nich moal:
Sön Rakkertüg is höllisch täg',
Throanranzig, sarp un saal.
:Dät word nu bald en Lärm un Zank,
As weer de Soatan los;
De Heidelöper brüll't dermank:
„{{sparrt|De Förster drap de Goos}}!”
:He schwoor den Düwel ut de Höll:
„Just as de Förster schoot
„Kreeg erst de Goos wat up dät Fell,
„Von sien gewalztet Schroot.”
:Recht hät de Heidelöper doahn,
Den sienen Herren mütt
En jeder Minsch to Hülpe stoahn —
{{sparrt|Dät brengt de Deenst so mit}}.
:{{Sied|090}}De {{sparrt|Gastwürth}}, schoot woll immer nischt —
Doch Soff un Froaß nich schlecht
Hät he bie't Jachtern upgedischt,
Dät woar den Förster recht.
:De {{sparrt|Gastwürth}} was en kreewscher Kautz,
Gliek packt he bie den Kropp
Den {{sparrt|Heidelöper}}, — un purdautz!
Stell't he'n groad up den Kopp.
:Nu gung dät Pelzutwaschen an,
Nu schloog, wat schloagen kunn:
Tolezt keem ok de Kolben dran,
Dat Bloot leep män so run.
:De {{sparrt|Dokter}} har sick afgestoahl'n,
Un lacht sick gäl un grön;
He dacht: „jie söll'n mie schön betoaln!
„Hier werd mien Waiten blöhn.”
:De Heidelöper, fast kaput,
Leet siene Pakkers los:
De groote Tölen krazten ut,
Un langten sick de Goos.
:{{Sied|091}}Sön Pakker-Beest, dät gript wat hart,
Is frätig alle Tiet:
De Köters {{sparrt|deilten}} sick {{sparrt|half Part}} —
{{sparrt|Dät was dät Enn vont Lied}}.
</poem>
{{References}}
ahbyjw5s3w1qbly7telczpe95vzbe7s
1362467
1362466
2026-09-04T20:57:23Z
~2026-46022-07
994470
1362467
wikitext
text/x-wiki
{{Kapittel|WARK=Bornemann: Plattdeutsche Gedichte|VÖRIG=Amtmanns Polterabend|NAKAMEN=Zorn und Milde}}
{{korrekturleest|nee}}
<poem>
{{Sied|083}}
{{Initiaal|E}}n Förster lood sick ut de Stadt
All siene goode Frünn:
Den Sönndag soll bie äm moal wat
Recht Groot's von Joagen sin.
:De Sönndag kam: dät was ne Jagd!
Doa sind vöäl Jägers west,
Hem düchtge Knallers mitgebracht,
De woaren ehrenfest.
:Kam {{sparrt|Discher, Gastwürth, Klempnersman}},
{{sparrt|Grofschmedt}} — et Scheternoa!
Denn wenn dät Volk moal schüttgern kann,
Juchhei! gliek sind se doa.
:Vertellten erst sick Jagdgeschicht,
De Balken knakten fast;
Denn wenn sön Jäger herzhaft lügt,
Dät hät gewalt'ge Last.
:{{Sied|084}}Un jeder schwoor gliek Himmel hoch
He löge nischt uns vöär:
En Änn'rer, de noch gluupscher loog,
Schwoor denn ok teinmoal mehr.
:De {{sparrt|Grofschmedt}} proahlte: — Pestelenz!
En Wulf keem hüt mie recht!
Ick woll en börsten öäbern Stenz,
Dät he tein Joahr dran dächt!
:Will Mäncher de den Hals vull nimmt,
Schloan alles klein un kort,
Un wenn dät Ding to'm Klappen kümmt,
So moak't he’t wie {{sparrt|Hans North}}.
:Wie paschten af. Noch gung gewiß
Sön Klump nich up de Jagd:
En jeder stampt de Ballerbüß
Sick vull mit aller Macht.
:De {{sparrt|Köter-Troß}}, was ok nich klein,
Twee Pakkers, keddenfest,
Däh unse Heidelöper leih'n,
Sind schlimme Beester west.
:{{Sied|085}}En grooter Woagen, lang gespannt,
Mußt hinnerher kutscheer'n:
Zund, was män drup de {{sparrt|Profegant}},
{{sparrt|Trügg}}', soll he {{sparrt|Wildbrett}} föhr'n.
:Allendlich gung de Jagd nu an,
Wie klapperten frisch in:
Bie Kloppjagd mütt en Buersmann,
De {{sparrt|Hund to'm Putschen}} sin.
:Wie hem gedräben breet un wiek,
Keen Schwanz blewf in de Heid:
Wat helpt dät! — wenn de {{sparrt|groote Lüd}}
Nich dohn är Schulligkeit.
:Hier kam en list'ger Voß geflizt,
En {{sparrt|Höäsken}} angekrummt,
En strammer {{sparrt|Rehbuck}} hergeblizt,
En willet {{sparrt|Schwien}} gebrummt.
:De olle Büssen rasselten
Von allen Ekken los:
Nich {{sparrt|Hoas}}, nich {{sparrt|Schwien}}, wußt her un hen,
Nich {{sparrt|Rehbuck}}, nich de {{sparrt|Voß}}.
:{{Sied|086}}Un von dät Knallen üm un um,
Wat lag denn nu paroat? —
{{sparrt|Hier}}, was dät doowe Pulver {{sparrt|krumm}},
{{sparrt|Hier}}, floog de Schroot nich {{sparrt|groad}}.
:Keen Rattensterzel woar erwischt,
Dät Ballern all ümsünst:
Is oft schon west vöäl Lärm üm nischt,
Dät sind ganz olle Künst.
:„Wat Schroot un Pulver? — i bewoahr!”
So reep de Förstersmann:
„De Lichter<ref name="*">{{sparrt|Lichter}} — sind in der Jägersprache die Augen.</ref> sind uns noch nich kloar!
„Doa ligt dät Unglück dran!”
:„{{sparrt|Her mit den Woagen}}! — Zapperloot
„So lang wie {{sparrt|nüchtern}} sin,
„Kümmt in dät Pulver, in dät Schroot,
„De rechte Kraft nich rin!”
:{{Sied|087}}„En Jäger mütt to rechter Tiet
„Wat up de Lippe nehm':
„Erst wenn he alles dubbelt süht,
„Denn dript he vör den Bräm.”
:De Woagen word flink afgepackt —
Herr Gott in Himmel mien!
Wat was doa alles rin gesackt
An Fleeschwerk, Schnaps un Wien!
:Dät Fräten un dät Suupen gung
Nu los in dät Gestrük:
Na, unse Förster, hät en Schlunk —
Doa kümmt keen Wulf äm gliek.
:De Grofschmedt schlog den Kohfoot an,
Un floochte: — „Mord un Doot!
„Jizt drieft mie moal en Hoasen ran!
„Zund is keen Kalf so groot.”
:Drup fung von frischen an de Jagd,
Klipp! klapp! dörch Dünn un Dick:
Se hem geballert un gekracht,
Doch kener drap en Stück.
:{{Sied|088}}Vör Ärger dörch un dörch kasproat,
Greep jeder to de Pull,
Un soop bet up de letzte Noath,
Sick dudelsakkig vull.
:So schullerten se dät Gewehr
Un togen brummig af:
Doa flogen wille Gööse her,
Hoch, as en Hunneblaff.
:Sön Hunneblaff, dät is denn doch
Woll sön halfvertel Miel,
Was frielich woll wat alltohoch,
To'm Knallerbüssen-Ziel.
:Wenn Spiretus den Minschen drift,
Wat unnernimmt he nich? —
Drüm knallten drup mit Grimm un Gift
De Jäger mörderlich.
:Doch {{sparrt|ene Goos}}, moakt gliek sick af,
Un fällt un fällt, un fällt,
Krumm fladderich vom Klumpen raf,
Wiet hen upt Akkerfeld.
:{{Sied|089}}Un alle Schütten gröölten los:
{{sparrt|Dät was en Meister-Schott!}} —
As ick drup plauzte, feel de Goos —
Ick har {{sparrt|groff Tüg}} rin stott.
:Leeg sönne Goos mie in de Weeg,
Ick bückte mie nich moal:
Sön Rakkertüg is höllisch täg',
Throanranzig, sarp un saal.
:Dät word nu bald en Lärm un Zank,
As weer de Soatan los;
De Heidelöper brüll't dermank:
„{{sparrt|De Förster drap de Goos}}!”
:He schwoor den Düwel ut de Höll:
„Just as de Förster schoot
„Kreeg erst de Goos wat up dät Fell,
„Von sien gewalztet Schroot.”
:Recht hät de Heidelöper doahn,
Den sienen Herren mütt
En jeder Minsch to Hülpe stoahn —
{{sparrt|Dät brengt de Deenst so mit}}.
:{{Sied|090}}De {{sparrt|Gastwürth}}, schoot woll immer nischt —
Doch Soff un Froaß nich schlecht
Hät he bie't Jachtern upgedischt,
Dät woar den Förster recht.
:De {{sparrt|Gastwürth}} was en kreewscher Kautz,
Gliek packt he bie den Kropp
Den {{sparrt|Heidelöper}}, — un purdautz!
Stell't he'n groad up den Kopp.
:Nu gung dät Pelzutwaschen an,
Nu schloog, wat schloagen kunn:
Tolezt keem ok de Kolben dran,
Dat Bloot leep män so run.
:De {{sparrt|Dokter}} har sick afgestoahl'n,
Un lacht sick gäl un grön;
He dacht: „jie söll'n mie schön betoaln!
„Hier werd mien Waiten blöhn.”
:De Heidelöper, fast kaput,
Leet siene Pakkers los:
De groote Tölen krazten ut,
Un langten sick de Goos.
:{{Sied|091}}Sön Pakker–Beest, dät gript wat hart,
Is frätig alle Tiet:
De Köters {{sparrt|deilten}} sick {{sparrt|half Part}} —
{{sparrt|Dät was dät Enn von't Lied}}.
</poem>
{{References}}
bj3kw674x5mm48mccszy1t0ebogo396
Page:Dakota tawaxitku kin; (IA dakotatawaxitkuk00unse).pdf/10
104
455910
1362392
1360737
2026-09-04T16:58:40Z
Cwrwgl
937938
1362392
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="1" user="Cwrwgl" /></noinclude>{{c|{{x-larger|THE DAKOTA FRIEND}}}}{{c|[ORIGINAL.]<br>'''The Trees of the Minnesota Valley.'''}}
The lowest lands on the river, above the Little Rapids, are unusually covered with willow, soft-maple and cotton wood. The higher bottom lands produce ash, elm, basswood, boxelder, hackberry, and, on some parts of the river, as about Traverse des Sioux, black and white walnut. After ascending the river hill, we still find in the wooded parts, ash, elm, linn, hackberry and white walnut. In some sections of the upland, hard maple is abundant. Hickory is also found in some localities—ironwood, a species of poplar, birch, and several kinds of oak. On the lower part of the Minnesota river, are some groves of tamarack. On the upper part of the river, the oak is the principal wood that grows on the higher ground; and it is found chiefly about lakes, and skirting around the sides of ravines. In the ravines of the Coteau des Prairies, back from Big Stone Lake and Lake Iravuse, the hard maple is said to grow pretty abundantly.—These are the chief of the forest trees, of the Minnesota valley. The country on either side of the river, up perhaps, as far as the Cottonwood, may be regarded as well wooded. On the Upper Minnesota, the Prairie abounds. {{right|S. R. R.}}
:{{sc|Lac-qui Parle,}} November, 1850.
{{c|[h] '''Ounhdke.'''}}
Tacankuwaxte, Marpiwicaxta, Mazarota
hena okar unhdaka iyayapi, tuka ptaya iyayapi
xni. Tacanrpiaspa, Wicanrpitanka hena
ix akasanpatanhan waziyata iyayapi keyapi.
Ka''p''oje kin ix Hoganwanke kin ohna eyaya
keyapi. Tintatonwan toketupi tanin xni Apa
Raratonwan om wankiciyakapi cinpi, qa apa
ix cinpi xni keyapi Marpiyabordoka cihintku
tanihan Xakpedan wahoya on Xakpe heciya
unhdaka ya cin nace. Ruyapa Anoginajin
kici Canxdata ihdaka yapi kta keyapi. Warpetonwan Inyanceyaka en tonwanyanpi kin
ix eya apa Raratonwan wanyag yapi cinpi
qa apa ix cinpi xni.
{{c|[h] '''Winter Hunts.'''}}
Good Road, Man-of-the-Clouds, and Grey Iron, with most of their people have gone to their hunting grounds, south of the Minnesota river. Black Tomahawk and Big Star with a small party have crossed to the east side of the Mississippi, and gone north. Little Crow’s band have gone up the St. Croix. Six’s band and the Warpetonwans, of Little Rapids, are divided among themselves, some desiring to go north and others south. Six, it appears, is anxious to meet with young Hole-in-the-day, and of course is for moving to their hunting grounds in the north. Eaglehead and Standing-both-sides, on the contrary, wish to avoid the Chippewas, by going south.
{{c|—}}[i] [[File:Pointing print hand from Dakota tawaxitku kin.svg|Svg made from a image in Dakota tawaxitku kin, for the purpose of adding to the digitized document.|frameless|35px]] Mdokehan sanpa Warpekute wicaktepi tuka tuwe econ tanin xni qon, he nakaha tanyan oyakapi; unkan Zake Bexdeke kici econpi keyapi. Iye Wicaxtayatapi kin hecen eniciyapi do.
{{c|—}}
[i] We are authorized to say that those Warpekute Dakotas, who were killed and scalped, a year ago last July, were killed by the Sac and Fox Indians.
{{c|{{smaller|[ORIGINAL.]}}<br>'''OBITUARY.'''<br>—<br>[c] '''Wakinyan Duta Ta.<br>—}}
Sisitonwan Wicaxtayatapi yuhapi kin Wakinyanduta
wanji ee. Wanna wanakajatanhan
Isantanka sdonyapi. He wicaxta waxte.
Waxicun nina nagiyewicaye xni. Dakota
wicaxta ihdawapi wanjikxi taku dapi eca ayaxtan
xni da yankapi. Tuka Wakinyanduta hecece xni.
Ptinhan wicakicopi qon, ehan waya-zanke ''c''a kitanecinyan mani, tuka unhdaka au kin ix ope ''c''a den hi. He ehan wanmdake ''c''a kici wowahdaka Taku wanji akipapi kta tuka iye iyotpani ''t''e kta, he on iyokixica keya. Mdoketu kinhan en un kte xni kecin. Ake nakaha wica kicopi kta naceca keyapi naron, unkan. Ekta mde ''c''a Wicaxtayatapi wan nape mduze ''c''a hen ma''t''e kta ce, eya keyapi. Hecen Ptansinta etanhan hiyu tuka Mdeiyedan ehan hi xni ecen ''t''a. Wiwajupi anpetu wikcemna nonpa sanpa nonpa he en ta. Tehan kakija tuka wiyaya yanka exta sdonwaye xni. Wakantanka Cihintku caje kin naron, tuka awacin xni naceca. Iho heon unkiye owasin unkowihankepi kte cin he awakicin unyakonpi kta iyececa. Tohan un''t''api nun tanin xni.{{right|T.}}{{sc|Mdeiyedan}}, Wiwajupi 25, 1850.
{{c|[c] '''Wakinyanduta Is Dead.'''}}
He was the principal Sisitonwan chief at Lake Traverse, and has long been favorably known by the white people. His father, whose name he bore, was chief before him. The present one was what is called a good Indian, but somewhat lacking in energy. A Dakota chief must necessarily be a beggar, but Wakinyanduta was less troublesome, in this respect, than many others.
Last fall, when the Indians were called below, although he was sick and not able to walk any distance, he came down this far, with his people. There seemed to be then but little prospect of his living until another summer. What seemed to distress him most, when he talked of dying, was that he would not be present at the making of a ''Treaty.''— And then again, when he heard that they would probably be called for that purpose, he is reported to have said—“I will go down and shake hands with the white chief, and ''die'' there.”
Accordingly he and his family left their planting place at Lake Traverse, that he might, if possible, be present at the expected treaty, but he died on the 22d of September, before reaching this place. He had been a longtime sick, but probably was not prepared for death. {{right|S. R. R.}}{{sc|Lac-qiu-Parle.}} Sept. 25, 1850.
{{c|[a] '''DAKOTA TAWAXITKU KIN.'''<br>—<br>HE DE CETU KTE.<br>—}}
Dakota apa wowapi takudan iyokihi xni
kin ecinpi, qa waxte dakapi xni: tuka he
onspepi xni on hecen cante yuzapi.
Apadan ix wowapi onspepi kex on wakamnanpi
xni, qa ikceya yawa yankapi ca,
tokan iwicarapi on ixtecapi. Hena on etanhan
owancaya wowapi cinpi xni. Hecen
toketu tanin xni. Ota yawapi cinpi kex, tokan
i kowicakipapi qa he on tawa/enyapi xni.
Iho he on etanhan Waxicunwakan wana
wanakajatanhan, wowapi onspewicakiyapi
kte rinca tuka ota owicakihipi xni, qa tona
owicakihipi kin hena ix ituyar yawapi sece
cin on canwaxtepi xni.
He on etanhan wotanin-wowapi wanji wicakicagapi
kinhan, wotanin oyakapi naronpi
waxte dakapi kin on tona wawapi onspepi
kin hena okini iwinktapi; qa wawapi onspepi
xni kin ix eya, yawapi naronpi kinhan okini
waxte dakapi, qa owancaya nina cinpi kta
nace ecinpi on ito wotanin-wowapi wanji
cistena wicakicagapi kta keyapi. Wowapi
kin hanke Dakota iapi kin en owapi qa hanke
ix Isantanka iapi kin en owapi kta. Wowapi
kin ix {{sc|Dakota Tawaxitku Kin}} eciyapi kta.
Wotanin kin tona Dakota naronpi kta nacece
cin hena, qa tukte wicoie, Dakota awacinpi
kinhan, on tanyan unpi qa wakan itoheya
iyoptapi kta nace ecinpi kinhan hena en
owapi kte.
Dakota Tawaximyayapi kte cin on ito
Koda mayawa wo. Onnispe xni exta onspeiciciya
wo. Waxicun, Ikcewicaxta, Waxicun-
cincapi ko tona owotana cante yuzapi
kin hena tuwedan wacin iyomakixice kte xni,
qa tuwe xkixkeya canto yuze cinhan he e
okini waxteya omakiye kte xni kacen epce.
Ecin tukte on wicatancan wicanagi ko tanyan
un kte cin he eciyatanhan arbayedan wawitonpexniyan, token owakihi wawokiye wacami;
qa tukte wayutakuni kte xni wadake
cinhan, he en, Taku onximada kinhan, waditagya
kipajinyan waun e okini wanmayahdake
kte. Toka kin en waxte mayadake xni
exta okini ocim ohanhdemayaye kta nace.
Tuwe kaxpapi nonpa, qa ix hanpa tawanji iyopemaye ''c''a tanyan mayhuhe cinhan he wi ake nom hehanyan wi iyohi wahoxicicahi ece e kte, tuwe amaye cinhan.{{right|''Dakota Tawaxitku Kin.''}}
Dakota Tawaxitku Kin
The members of the Dakota Mission hav¬ ing as yet gathered but little fruit from their long continued labors among this people, owing, it is believed not a little, to the want of ability on the part of the Indians to apprecitc, even in a small degree, the benefits which they might derive from education, and feeling that something extraordinary is nec¬ essary to be done in order, if possible, to di¬ minish and remove the existing prejudice to education among them, by exciting in them a taste for reading and bringing into use that knowledge of letters which is already poss¬ essed by a few, have determined to try the experiment of circulating among them a news¬ paper, printed in part in their own tongue. This is done with the cordial approbation of the Prudential Committee of the American Board ot Commissions for Foreign Missions, by which this Mission is sustained. The paper will be known by the name of The Dakota Friend.
It will be the object of the paper to bring before the Indian mind such items of news as will interest them, and any such matter as it is believed will be calculated to improve their physical, mental, and moral condition.
The Dakota Friend will study to avoid giving offence to the candid, whether White Man, Indian, or Mixed, while it will endeav¬ or in kind firmness, to oppose the acknowl¬ edged errors of both civil and savage life, and maintain Truth. The support ofthose Amer¬ ican citizens who reside among, and have influence with the Dakotas, is respectfully solicited to the Dakota Friend, which will bo published on a half medium sheet, and issu¬ ed at St. Paul, Minnesota, monthly, at Twen¬ ty-Five Cents per annum, in advance.
Editor of the Dakota Friend.
St. TAur , November, 1S50<noinclude></noinclude>
ie9rzncvhx05qx34bw53gk934esf8ro
1362393
1362392
2026-09-04T17:11:45Z
Cwrwgl
937938
/* Proofread */
1362393
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="3" user="Cwrwgl" /></noinclude>{{c|{{x-larger|THE DAKOTA FRIEND}}}}{{c|[ORIGINAL.]<br>'''The Trees of the Minnesota Valley.'''}}
The lowest lands on the river, above the Little Rapids, are unusually covered with willow, soft-maple and cotton wood. The higher bottom lands produce ash, elm, basswood, boxelder, hackberry, and, on some parts of the river, as about Traverse des Sioux, black and white walnut. After ascending the river hill, we still find in the wooded parts, ash, elm, linn, hackberry and white walnut. In some sections of the upland, hard maple is abundant. Hickory is also found in some localities—ironwood, a species of poplar, birch, and several kinds of oak. On the lower part of the Minnesota river, are some groves of tamarack. On the upper part of the river, the oak is the principal wood that grows on the higher ground; and it is found chiefly about lakes, and skirting around the sides of ravines. In the ravines of the Coteau des Prairies, back from Big Stone Lake and Lake Iravuse, the hard maple is said to grow pretty abundantly.—These are the chief of the forest trees, of the Minnesota valley. The country on either side of the river, up perhaps, as far as the Cottonwood, may be regarded as well wooded. On the Upper Minnesota, the Prairie abounds. {{right|S. R. R.}}
:{{sc|Lac-qui Parle,}} November, 1850.
{{c|[h] '''Ounhdke.'''}}
Tacankuwaxte, Marpiwicaxta, Mazarota
hena okar unhdaka iyayapi, tuka ptaya iyayapi
xni. Tacanrpiaspa, Wicanrpitanka hena
ix akasanpatanhan waziyata iyayapi keyapi.
Ka''p''oje kin ix Hoganwanke kin ohna eyaya
keyapi. Tintatonwan toketupi tanin xni Apa
Raratonwan om wankiciyakapi cinpi, qa apa
ix cinpi xni keyapi Marpiyabordoka cihintku
tanihan Xakpedan wahoya on Xakpe heciya
unhdaka ya cin nace. Ruyapa Anoginajin
kici Canxdata ihdaka yapi kta keyapi. Warpetonwan Inyanceyaka en tonwanyanpi kin
ix eya apa Raratonwan wanyag yapi cinpi
qa apa ix cinpi xni.
{{c|[h] '''Winter Hunts.'''}}
Good Road, Man-of-the-Clouds, and Grey Iron, with most of their people have gone to their hunting grounds, south of the Minnesota river. Black Tomahawk and Big Star with a small party have crossed to the east side of the Mississippi, and gone north. Little Crow’s band have gone up the St. Croix. Six’s band and the Warpetonwans, of Little Rapids, are divided among themselves, some desiring to go north and others south. Six, it appears, is anxious to meet with young Hole-in-the-day, and of course is for moving to their hunting grounds in the north. Eaglehead and Standing-both-sides, on the contrary, wish to avoid the Chippewas, by going south.
{{c|—}}[i] [[File:Pointing print hand from Dakota tawaxitku kin.svg|Svg made from a image in Dakota tawaxitku kin, for the purpose of adding to the digitized document.|frameless|35px]] Mdokehan sanpa Warpekute wicaktepi tuka tuwe econ tanin xni qon, he nakaha tanyan oyakapi; unkan Zake Bexdeke kici econpi keyapi. Iye Wicaxtayatapi kin hecen eniciyapi do.
{{c|—}}
[i] We are authorized to say that those Warpekute Dakotas, who were killed and scalped, a year ago last July, were killed by the Sac and Fox Indians.
{{c|{{smaller|[ORIGINAL.]}}<br>'''OBITUARY.'''<br>—<br>[c] '''Wakinyan Duta Ta.<br>—}}
Sisitonwan Wicaxtayatapi yuhapi kin Wakinyanduta
wanji ee. Wanna wanakajatanhan
Isantanka sdonyapi. He wicaxta waxte.
Waxicun nina nagiyewicaye xni. Dakota
wicaxta ihdawapi wanjikxi taku dapi eca ayaxtan
xni da yankapi. Tuka Wakinyanduta hecece xni.
Ptinhan wicakicopi qon, ehan waya-zanke ''c''a kitanecinyan mani, tuka unhdaka au kin ix ope ''c''a den hi. He ehan wanmdake ''c''a kici wowahdaka Taku wanji akipapi kta tuka iye iyotpani ''t''e kta, he on iyokixica keya. Mdoketu kinhan en un kte xni kecin. Ake nakaha wica kicopi kta naceca keyapi naron, unkan. Ekta mde ''c''a Wicaxtayatapi wan nape mduze ''c''a hen ma''t''e kta ce, eya keyapi. Hecen Ptansinta etanhan hiyu tuka Mdeiyedan ehan hi xni ecen ''t''a. Wiwajupi anpetu wikcemna nonpa sanpa nonpa he en ta. Tehan kakija tuka wiyaya yanka exta sdonwaye xni. Wakantanka Cihintku caje kin naron, tuka awacin xni naceca. Iho heon unkiye owasin unkowihankepi kte cin he awakicin unyakonpi kta iyececa. Tohan un''t''api nun tanin xni.{{right|T.}}{{sc|Mdeiyedan}}, Wiwajupi 25, 1850.
{{c|[c] '''Wakinyanduta Is Dead.'''}}
He was the principal Sisitonwan chief at Lake Traverse, and has long been favorably known by the white people. His father, whose name he bore, was chief before him. The present one was what is called a good Indian, but somewhat lacking in energy. A Dakota chief must necessarily be a beggar, but Wakinyanduta was less troublesome, in this respect, than many others.
Last fall, when the Indians were called below, although he was sick and not able to walk any distance, he came down this far, with his people. There seemed to be then but little prospect of his living until another summer. What seemed to distress him most, when he talked of dying, was that he would not be present at the making of a ''Treaty.''— And then again, when he heard that they would probably be called for that purpose, he is reported to have said—“I will go down and shake hands with the white chief, and ''die'' there.”
Accordingly he and his family left their planting place at Lake Traverse, that he might, if possible, be present at the expected treaty, but he died on the 22d of September, before reaching this place. He had been a longtime sick, but probably was not prepared for death. {{right|S. R. R.}}{{sc|Lac-qiu-Parle.}} Sept. 25, 1850.
{{c|[a] '''DAKOTA TAWAXITKU KIN.'''<br>—<br>HE DE CETU KTE.<br>—}}
Dakota apa wowapi takudan iyokihi xni
kin ecinpi, qa waxte dakapi xni: tuka he
onspepi xni on hecen cante yuzapi.
Apadan ix wowapi onspepi kex on wakamnanpi
xni, qa ikceya yawa yankapi ca,
tokan iwicarapi on ixtecapi. Hena on etanhan
owancaya wowapi cinpi xni. Hecen
toketu tanin xni. Ota yawapi cinpi kex, tokan
i kowicakipapi qa he on tawa/enyapi xni.
Iho he on etanhan Waxicunwakan wana
wanakajatanhan, wowapi onspewicakiyapi
kte rinca tuka ota owicakihipi xni, qa tona
owicakihipi kin hena ix ituyar yawapi sece
cin on canwaxtepi xni.
He on etanhan wotanin-wowapi wanji wicakicagapi
kinhan, wotanin oyakapi naronpi
waxte dakapi kin on tona wawapi onspepi
kin hena okini iwinktapi; qa wawapi onspepi
xni kin ix eya, yawapi naronpi kinhan okini
waxte dakapi, qa owancaya nina cinpi kta
nace ecinpi on ito wotanin-wowapi wanji
cistena wicakicagapi kta keyapi. Wowapi
kin hanke Dakota iapi kin en owapi qa hanke
ix Isantanka iapi kin en owapi kta. Wowapi
kin ix {{sc|Dakota Tawaxitku Kin}} eciyapi kta.
Wotanin kin tona Dakota naronpi kta nacece
cin hena, qa tukte wicoie, Dakota awacinpi
kinhan, on tanyan unpi qa wakan itoheya
iyoptapi kta nace ecinpi kinhan hena en
owapi kte.
Dakota Tawaximyayapi kte cin on ito
Koda mayawa wo. Onnispe xni exta onspeiciciya
wo. Waxicun, Ikcewicaxta, Waxicun-
cincapi ko tona owotana cante yuzapi
kin hena tuwedan wacin iyomakixice kte xni,
qa tuwe xkixkeya canto yuze cinhan he e
okini waxteya omakiye kte xni kacen epce.
Ecin tukte on wicatancan wicanagi ko tanyan
un kte cin he eciyatanhan arbayedan wawitonpexniyan, token owakihi wawokiye wacami;
qa tukte wayutakuni kte xni wadake
cinhan, he en, Taku onximada kinhan, waditagya
kipajinyan waun e okini wanmayahdake
kte. Toka kin en waxte mayadake xni
exta okini ocim ohanhdemayaye kta nace.
Tuwe kaxpapi nonpa, qa ix hanpa tawanji iyopemaye ''c''a tanyan mayhuhe cinhan he wi ake nom hehanyan wi iyohi wahoxicicahi ece e kte, tuwe amaye cinhan.{{right|''Dakota Tawaxitku Kin.''}}
{{c|—<br>[a] '''Prospectus of the Dakota Friend.'''<br>—}}
The members of the Dakota Mission having as yet gathered but little fruit from their long continued labors among this people, owing, it is believed not a little, to the want of ability on the part of the Indians to apprecite, even in a small degree, the benefits which they might derive from education, and feeling that something extraordinary is necessary to be done in order, if possible, to diminish and remove the existing prejudice to education among them, by exciting in them a taste for reading and bringing into use that knowledge of letters which is already possessed by a few, have determined to try the experiment of circulating among them a newspaper, printed in part in their own tongue. This is done with the cordial approbation of the Prudential Committee of the American Board of Commissions for Foreign Missions, by which this Mission is sustained. The paper will be known by the name of {{sc|The Dakota Friend.}}
It will be the object of the paper to bring before the Indian mind such items of news as will interest them, and any such matter as it is believed will be calculated to improve their physical, mental, and moral condition.
The ''Dakota Friend'' will study to avoid giving offence to the candid, whether White Man, Indian, or Mixed, while it will endeavor in kind firmness, to oppose the acknowledged errors of both ''civil'' and ''savage'' life, and maintain ''Truth.'' The support of those American citizens who reside among, and have influence with the Dakotas, is respectfully solicited to the Dakota Friend, which will be published on a half medium sheet, and issued at St. Paul, Minnesota, monthly, at Twenty-Five Cents per annum, in advance.
{{right|Editor of the ''Dakota Friend.''}}{{smaller|{{sc|St. Paul,}} November, 1850.}}<noinclude></noinclude>
3eyzq2wdi9a6vpoi6ik6xv997l8vzce
Bornemann: Plattdeutsche Gedichte/Zorn und Milde
0
456691
1362471
1360857
2026-09-04T21:17:07Z
~2026-46022-07
994470
1362471
wikitext
text/x-wiki
{{Kapittel|WARK=Bornemann: Plattdeutsche Gedichte|VÖRIG=Die Sonntagsjagd|NAKAMEN=Der Gevatters-Rock}}
{{korrekturleest|nee}}
<poem>
{{Sied|091}}
{{Initiaal|W}}enn in de Heid keen Holt nicht weer,
Wo kreeg en Buur de Fürung her?
Is goar nischt to verlöpen just,
So werd en Föhrken holt gemust.
:Biem Kröger werd den Heide-Knecht
Recht handfest up den Pelz gezecht,
De Ännern sind derwiel verschwunn’,
Un schloan en Dutzend Böhm herun.
:Un werd ok ener moal erwischt,
Im Ganzen deit uns dät noch nischt:
{{sparrt|Twee}} Doaler Stroaf, betoaln wie hüt,
Un {{sparrt|Twientig}} Doaler sind Profit.
:{{Sied|092}}Ok mie kreeg lezt de Heidgesell,
Ick was to driest — moal bie dät Fell.
De {{sparrt|Holtinstäker}}<ref name="*">{{sparrt|Holtinstäker}}, wahrscheinlich geradebracht ans Holzinspektor.</ref> leet mie hoal’n,
Doa mußt ick miene Patzen toal’n.
:De {{sparrt|Holtinstäker}} is en Mann
All bitchen hoch in Joahren ran,
Ick will en jizt oahn Öäberdrieb’n
Von Kopp to Fööten moal beschrieb’n.
:Hirschläddern Hoasen up de Been,
Schwart oder gäl, was nich to sehn.
Sien Wams von Multum, schabbig koahl,
Ümhung’n de Lappen up un doal.
:De Bakkenboart, griesborstig Hoar,
Stund as en Gänseflöägel–Poar:
Half grau was sien Gesicht, half roth,
Un drup en grooten Dreecks–Hoth.
:{{Sied|093}} Sünst was’t en Keerdel as en Duuks,
Vullup woar alles in dät Huus.
De Würthschaft, Goaren, Akkerfeld,
Woar bie äm ganz perfect bestellt.
:Jizt leet he sick en Hingst vörföhr’n,
Den schlimmen Foot äm intoschmär’n.
Ich froog: — „ei, wovon moakt he denn
De Salb?” — He sprack: ick will’t ju nenn’.
:„Vergalstert Speck, verranzter Throan,
„Verstunken Kammfett dran gedoahn,
„Denn schwarte Seep von scharpen Stank,
„Ok fuule Eier mit dermank.“
:„Dät kümmt tosamm in Dägel rin,
„Dät Fü’r mütt män gelinde sin,
„In veertein Doagen is et goot,
„Un schmärt denn wie de Scherenoth!”
:As nu dät Salben was to Enn,
Mußt he de Hand sick reinigen:
He wischt sick an den Hoafensack,
Un nam gliek drup ’ne Pries Toback.
:{{Sied|094}}Derwielen sind noch mehr gekoam’n,
De alle woar’n in Pand genoahm’n:
Nu sprach he: — „Lüde koamt herrin,
„Worüm söll’n wie hier buten sin?”
:Drin in de Stub’ hät he gegerunzt,
Un gräßlich uns herrun gehunzt:
Sön Ufgerakker un sön Schell'n,
Dät lett sick goar nich noah vertell’n.
:Denn reep he ut de Döär: „Christin!
„Breng vör de Lüd’ en Fröhstück rin!”
Christin bracht rin, hät upgedeckt,
Doa hät et uns recht goot geschmeckt.
:En Wielken drup gung he maol rut,
Kam wädder rin in vuller Wuth:
Christine har äm wat verloar’n —
Doch wat? — dät hem wie nich erfoahr’n.
:He nam den Kanschoh von de Wand,
Greep denn wie roafend mit de Hand
En poarmoal in de Hingstschmär rin,
Un reef den Kanschoh doamit in.
:{{Sied|094}}So wiet gung alles stockstill to,
Nu word en Lärm up Mordio;
Erst hät he up den Disch geschloan,
Dät gliek en Stück is afgegoahn.
:„Krütz! Dunner! Hoagel! sall regeer’n!
„Dät Minsch deit alles doch verleer’n!
„De Knoaken drösch ick är intwey,
„Hier sall se ling’n to Matsch wie Brey!
:Ick bin en Keerdel as en Lamm,
„Doch kribbelt mie moal ens de Kamm,
„Denn schloag ick mienen Broder doot!
„Se krigt de Dusend Schwerenoth.
:„Hier — kiekt moal miene Jakke an:
„Is dät nich himmelschrei’nde Schann!
„Hier hang’n de Lumpen un de Stück’n,
„Müßt nich sön Minsch be Jakke flick’n?
:„OK kene Taschen sind mehr drin:
„Stäk ick de Hand hier boaben rin,
„So koam’n de Fingern unnen rut —
„Sön Luder von Zegeiner-Bruut!
:{{Sied|096}}„Doa ligt de {{sparrt|niee Multum-Jack}} —
„Sön Wiefstück just to’m Schoabernack
„Treck ich de niee Jack nich an,
„Will sehn doch, wer mie twingen kann?”
:Ick har sön’n Lärm noch nich erleewt,
Un heb gezittert und gebeewt:
Recht in’t Sectoakel midden in
Kloppt an dät Fenster — de Christin.
:Herr Gott! dacht ick: wat will dät werr’n?
He werd de Deer’n in’t Fenster terr’n,
Keen Minsch därf er to Hülpe koam,
He schleit dät Mäken krumm und loahm.
:He nam den Kanschoh hinner sick,
Reet up dät Fenster ogenblick,
Un sä: — „war is denn los Christin?”
Se sprack: „De Roggen kümmt jizt rin.”
:De Grootmoagd, de to Bedde ligt,
„Hät wädder ären Tofall krigt,
„Ick heb zund eben nischt to dohn,
„Un will den Roggen bansen schon.”
:{{Sied|097}}„Joa, Christelken, doa häst du recht —
„Hier is en Schluck ok vör den Knecht:
„Ick weet woll dät ick üm un an
„Mie ganz up die verloaten kann.”
:Wie stunden doa, stumm as en Steen,
Hem wie den Narr’n uns angesehn.
Doch kuum woar män dät Fenster to,
Doa was von frischen Mordio.
:„Sön Rakker sön! — Is män dät Koar’n,
„Erst in den Taß goot afgefoahr’n:
„Denn will ick die den Pukkel kehr’n,
„Du sast sien Doag nischt mehr verleer’n.”
:Un floochte düller as vörher
Rüm in de Stube krütz und queer:
Doa twischen nögt he uns to Disch,
Up Klümpe un en Stüksken Fisch.
:Christine bracht dät Middagbrodt:
Bums was he fründlich, still un goot,
Un fung nu an von Un’n bet Boab’n
De Klümpe un den Fisch to loab’n.
:{{Sied|098}}„Verschoaben sall geschenkt nich sin!”
So sprach he, woar Christin nich drin:
He woll män just dät leewe Ät’n
Nich jizt mit Ärger rinner frät’n.
:So lang wie sind bie Disch gewest,
Heel he den Kanschoh immer fest,
Un schwoor: — weer Middag afgedoah’n,
Denn soll et en dät Wamsen goahn!
:Biem Upstoahn sä’n wie schönen, Dank:
Un jeder gung nu sienen Gang.
Ick kam torügg — keek dörch de Schün’ —
{{sparrt|Doa drunk he Kaffee mit Christin}}.
</poem>
{{References}}
9tp0beh4klrfn11d6f54f20h60x8btb
1362472
1362471
2026-09-04T21:24:26Z
~2026-46022-07
994470
1362472
wikitext
text/x-wiki
{{Kapittel|WARK=Bornemann: Plattdeutsche Gedichte|VÖRIG=Die Sonntagsjagd|NAKAMEN=Der Gevatters-Rock}}
{{korrekturleest|nee}}
<poem>
{{Sied|091}}
{{Initiaal|W}}enn in de Heid keen Holt nicht weer,
Wo kreeg en Buur de Fürung her?
Is goar nischt to verlöpen just,
So werd en Föhrken holt gemust.
:Biem Kröger werd den Heide-Knecht
Recht handfest up den Pelz gezecht,
De Ännern sind derwiel verschwunn’,
Un schloan en Dutzend Böhm herun.
:Un werd ok ener moal erwischt,
Im Ganzen deit uns dät noch nischt:
{{sparrt|Twee}} Doaler Stroaf, betoaln wie hüt,
Un {{sparrt|Twientig}} Doaler sind Profit.
:{{Sied|092}}Ok mie kreeg lezt de Heidgesell,
Ick was to driest — moal bie dät Fell.
De {{sparrt|Holtinstäker}}<ref name="*">{{sparrt|Holtinstäker}}, wahrscheinlich geradebracht ans Holzinspektor.</ref> leet mie hoal’n,
Doa mußt ick miene Patzen toal’n.
:De {{sparrt|Holtinstäker}} is en Mann
All bitchen hoch in Joahren ran,
Ick will en jizt oahn Öäberdrieb’n
Von Kopp to Fööten moal beschrieb’n.
:Hirschläddern Hoasen up de Been,
Schwart oder gäl, was nich to sehn.
Sien Wams von Multum, schabbig koahl,
Ümhung’n de Lappen up un doal.
:De Bakkenboart, griesborstig Hoar,
Stund as en Gänseflöägel–Poar:
Half grau was sien Gesicht, half roth,
Un drup en grooten Dreecks–Hoth.
:{{Sied|093}} Sünst was’t en Keerdel as en Duus,
Vullup woar alles in dät Huus.
De Würthschaft, Goaren, Akkerfeld,
Woar bie äm ganz perfect bestellt.
:Jizt leet he sick en Hingst vörföhr’n,
Den schlimmen Foot äm intoschmär’n.
Ich froog: — „ei, wovon moakt he denn
De Salb?” — He sprack: ick will’t ju nenn’.
:„Vergalstert Speck, verranzter Throan,
„Verstunken Kammfett dran gedoahn,
„Denn schwarte Seep von scharpen Stank,
„Ok fuule Eier mit dermank.”
:„Dät kümmt tosamm in Dägel rin,
„Dät Fü’r mütt män gelinde sin,
„In veertein Doagen is et goot,
„Un schmärt denn wie de Schwerenoth!”
:As nu dät Salben was to Enn,
Mußt he de Hand sick reinigen:
He wischt sick an den Hoafensack,
Un nam gliek drup ’ne Pries Toback.
:{{Sied|094}}Derwielen sind noch mehr gekoam’n,
De alle woar’n in Pand genoahm’n:
Nu sprack he: — „Lüde koamt herrin,
„Worüm söll’n wie hier buten sin?”
:Drin in de Stub’ hät he gegrunzt,
Un gräßlich uns herrun gehunzt:
Sön Ufgerakker un sön Schell'n,
Dät lett sick goar nich noah vertell’n.
:Denn reep he ut de Döär: „Christin!
„Breng vör de Lüd’ en Fröhstück rin!”
Christin bracht rin, hät upgedeckt,
Doa hät et uns recht goot geschmeckt.
:En Wielken drup gung he moal rut,
Kam wädder rin in vuller Wuth:
Christine har äm wat verloar’n —
Doch wat? — dät hem wie nich erfoahr’n.
:He nam den Kanschoh von de Wand,
Greep denn wie roasend mit de Hand
En poarmoal in de Hingstschmär rin,
Un reef den Kanschoh doamit in.
:{{Sied|094}}So wiet gung alles stockstill to,
Nu word en Lärm up Mordio;
Erst hät he up den Disch geschloan,
Dät gliek en Stück is afgegoahn.
:„Krütz! Dunner! Hoagel! sall regeer’n!
„Dät Minsch deit alles doch verleer’n!
„De Knoaken drösch ick är intwey,
„Hier sall se ling’n to Matsch wie Brey!
:Ick bin en Keerdel as en Lamm,
„Doch kribbelt mie moal ens de Kamm,
„Denn schloag ick mienen Broder doot!
„Se krigt de Dusend Schwerenoth.
:„Hier — kiekt moal miene Jakke an:
„Is dät nich himmelschrei’nde Schann!
„Hier hang’n de Lumpen un de Stück’n,
„Müßt nich sön Minsch be Jakke flick’n?
:„OK kene Taschen sind mehr drin:
„Stäk ick de Hand hier boaben rin,
„So koam’n de Fingern unnen rut —
„Sön Luder von Zegeiner-Bruut!
:{{Sied|096}}„Doa ligt de {{sparrt|niee Multum-Jack}} —
„Sön Wiefstück just to’m Schoabernack
„Treck ich de niee Jack nich an,
„Will sehn doch, wer mie twingen kann?”
:Ick har sön’n Lärm noch nich erleewt,
Un heb gezittert und gebeewt:
Recht in’t Sectoakel midden in
Kloppt an dät Fenster — de Christin.
:Herr Gott! dacht ick: wat will dät werr’n?
He werd de Deer’n in’t Fenster terr’n,
Keen Minsch därf er to Hülpe koam,
He schleit dät Mäken krumm und loahm.
:He nam den Kanschoh hinner sick,
Reet up dät Fenster ogenblick,
Un sä: — „war is denn los Christin?”
Se sprack: „De Roggen kümmt jizt rin.”
:De Grootmoagd, de to Bedde ligt,
„Hät wädder ären Tofall krigt,
„Ick heb zund eben nischt to dohn,
„Un will den Roggen bansen schon.”
:{{Sied|097}}„Joa, Christelken, doa häst du recht —
„Hier is en Schluck ok vör den Knecht:
„Ick weet woll dät ick üm un an
„Mie ganz up die verloaten kann.”
:Wie stunden doa, stumm as en Steen,
Hem wie den Narr’n uns angesehn.
Doch kuum woar män dät Fenster to,
Doa was von frischen Mordio.
:„Sön Rakker sön! — Is män dät Koar’n,
„Erst in den Taß goot afgefoahr’n:
„Denn will ick die den Pukkel kehr’n,
„Du sast sien Doag nischt mehr verleer’n.”
:Un floochte düller as vörher
Rüm in de Stube krütz und queer:
Doa twischen nögt he uns to Disch,
Up Klümpe un en Stüksken Fisch.
:Christine bracht dät Middagbrodt:
Bums was he fründlich, still un goot,
Un fung nu an von Un’n bet Boab’n
De Klümpe un den Fisch to loab’n.
:{{Sied|098}}„Verschoaben sall geschenkt nich sin!”
So sprach he, woar Christin nich drin:
He woll män just dät leewe Ät’n
Nich jizt mit Ärger rinner frät’n.
:So lang wie sind bie Disch gewest,
Heel he den Kanschoh immer fest,
Un schwoor: — weer Middag afgedoah’n,
Denn soll et en dät Wamsen goahn!
:Biem Upstoahn sä’n wie schönen, Dank:
Un jeder gung nu sienen Gang.
Ick kam torügg — keek dörch de Schün’ —
{{sparrt|Doa drunk he Kaffee mit Christin}}.
</poem>
{{References}}
b0tmzw8zesmv3knjhlrtvwbzpf4du2n
1362473
1362472
2026-09-04T21:27:21Z
~2026-46022-07
994470
1362473
wikitext
text/x-wiki
{{Kapittel|WARK=Bornemann: Plattdeutsche Gedichte|VÖRIG=Die Sonntagsjagd|NAKAMEN=Der Gevatters-Rock}}
{{korrekturleest|nee}}
<poem>
{{Sied|091}}
{{Initiaal|W}}enn in de Heid keen Holt nicht weer,
Wo kreeg en Buur de Fürung her?
Is goar nischt to verlöpen just,
So werd en Föhrken holt gemust.
:Biem Kröger werd den Heide-Knecht
Recht handfest up den Pelz gezecht,
De Ännern sind derwiel verschwunn’,
Un schloan en Dutzend Böhm herun.
:Un werd ok ener moal erwischt,
Im Ganzen deit uns dät noch nischt:
{{sparrt|Twee}} Doaler Stroaf, betoaln wie hüt,
Un {{sparrt|Twientig}} Doaler sind Profit.
:{{Sied|092}}Ok mie kreeg lezt de Heidgesell,
Ick was to driest — moal bie dät Fell.
De {{sparrt|Holtinstäker}}<ref name="*">{{sparrt|Holtinstäker}}, wahrscheinlich geradebracht ans Holzinspektor.</ref> leet mie hoal’n,
Doa mußt ick miene Patzen toal’n.
:De {{sparrt|Holtinstäker}} is en Mann
All bitchen hoch in Joahren ran,
Ick will en jizt oahn Öäberdrieb’n
Von Kopp to Fööten moal beschrieb’n.
:Hirschläddern Hoasen up de Been,
Schwart oder gäl, was nich to sehn.
Sien Wams von Multum, schabbig koahl,
Ümhung’n de Lappen up un doal.
:De Bakkenboart, griesborstig Hoar,
Stund as en Gänseflöägel–Poar:
Half grau was sien Gesicht, half roth,
Un drup en grooten Dreecks–Hoth.
:{{Sied|093}} Sünst was’t en Keerdel as en Duus,
Vullup woar alles in dät Huus.
De Würthschaft, Goaren, Akkerfeld,
Woar bie äm ganz perfect bestellt.
:Jizt leet he sick en Hingst vörföhr’n,
Den schlimmen Foot äm intoschmär’n.
Ich froog: — „ei, wovon moakt he denn
De Salb?” — He sprack: ick will’t ju nenn’.
:„Vergalstert Speck, verranzter Throan,
„Verstunken Kammfett dran gedoahn,
„Denn schwarte Seep von scharpen Stank,
„Ok fuule Eier mit dermank.”
:„Dät kümmt tosamm in Dägel rin,
„Dät Fü’r mütt män gelinde sin,
„In veertein Doagen is et goot,
„Un schmärt denn wie de Schwerenoth!”
:As nu dät Salben was to Enn,
Mußt he de Hand sick reinigen:
He wischt sick an den Hoafensack,
Un nam gliek drup ’ne Pries Toback.
:{{Sied|094}}Derwielen sind noch mehr gekoam’n,
De alle woar’n in Pand genoahm’n:
Nu sprack he: — „Lüde koamt herrin,
„Worüm söll’n wie hier buten sin?”
:Drin in de Stub’ hät he gegrunzt,
Un gräßlich uns herrun gehunzt:
Sön Ufgerakker un sön Schell'n,
Dät lett sick goar nich noah vertell’n.
:Denn reep he ut de Döär: „Christin!
„Breng vör de Lüd’ en Fröhstück rin!”
Christin bracht rin, hät upgedeckt,
Doa hät et uns recht goot geschmeckt.
:En Wielken drup gung he moal rut,
Kam wädder rin in vuller Wuth:
Christine har äm wat verloar’n —
Doch wat? — dät hem wie nich erfoahr’n.
:He nam den Kanschoh von de Wand,
Greep denn wie roasend mit de Hand
En poarmoal in de Hingstschmär rin,
Un reef den Kanschoh doamit in.
:{{Sied|095}}So wiet gung alles stockstill to,
Nu word en Lärm up Mordio;
Erst hät he up den Disch geschloan,
Dät gliek en Stück is afgegoahn.
:„Krütz! Dunner! Hoagel! sall regeer’n!
„Dät Minsch deit alles doch verleer’n!
„De Knoaken drösch ick är intwey,
„Hier sall se ling’n to Matsch wie Brey!
:Ick bin en Keerdel as en Lamm,
„Doch kribbelt mie moal ens de Kamm,
„Denn schloag ick mienen Broder doot!
„Se krigt de Dusend Schwerenoth.
:„Hier — kiekt moal miene Jakke an:
„Is dät nich himmelschrei’nde Schann!
„Hier hang’n de Lumpen un de Stück’n,
„Müßt nich sön Minsch be Jakke flick’n?
:„Ok kene Taschen sind mehr drin:
„Stäk ick de Hand hier boaben rin,
„So koam’n de Fingern unnen rut —
„Sön Luder von Zegeiner–Bruut!
:{{Sied|096}}„Doa ligt de {{sparrt|niee Multum-Jack}} —
„Sön Wiefstück just to’m Schoabernack
„Treck ich de niee Jack nich an,
„Will sehn doch, wer mie twingen kann?”
:Ick har sön’n Lärm noch nich erleewt,
Un heb gezittert und gebeewt:
Recht in’t Sectoakel midden in
Kloppt an dät Fenster — de Christin.
:Herr Gott! dacht ick: wat will dät werr’n?
He werd de Deer’n in’t Fenster terr’n,
Keen Minsch därf er to Hülpe koam,
He schleit dät Mäken krumm und loahm.
:He nam den Kanschoh hinner sick,
Reet up dät Fenster ogenblick,
Un sä: — „war is denn los Christin?”
Se sprack: „De Roggen kümmt jizt rin.”
:De Grootmoagd, de to Bedde ligt,
„Hät wädder ären Tofall krigt,
„Ick heb zund eben nischt to dohn,
„Un will den Roggen bansen schon.”
:{{Sied|097}}„Joa, Christelken, doa häst du recht —
„Hier is en Schluck ok vör den Knecht:
„Ick weet woll dät ick üm un an
„Mie ganz up die verloaten kann.”
:Wie stunden doa, stumm as en Steen,
Hem wie den Narr’n uns angesehn.
Doch kuum woar män dät Fenster to,
Doa was von frischen Mordio.
:„Sön Rakker sön! — Is män dät Koar’n,
„Erst in den Taß goot afgefoahr’n:
„Denn will ick die den Pukkel kehr’n,
„Du sast sien Doag nischt mehr verleer’n.”
:Un floochte düller as vörher
Rüm in de Stube krütz und queer:
Doa twischen nögt he uns to Disch,
Up Klümpe un en Stüksken Fisch.
:Christine bracht dät Middagbrodt:
Bums was he fründlich, still un goot,
Un fung nu an von Un’n bet Boab’n
De Klümpe un den Fisch to loab’n.
:{{Sied|098}}„Verschoaben sall geschenkt nich sin!”
So sprach he, woar Christin nich drin:
He woll män just dät leewe Ät’n
Nich jizt mit Ärger rinner frät’n.
:So lang wie sind bie Disch gewest,
Heel he den Kanschoh immer fest,
Un schwoor: — weer Middag afgedoah’n,
Denn soll et en dät Wamsen goahn!
:Biem Upstoahn sä’n wie schönen, Dank:
Un jeder gung nu sienen Gang.
Ick kam torügg — keek dörch de Schün’ —
{{sparrt|Doa drunk he Kaffee mit Christin}}.
</poem>
{{References}}
rc96bs1ufhga4xrful6ch5jctxsgpfr
1362476
1362473
2026-09-04T21:34:15Z
~2026-46022-07
994470
1362476
wikitext
text/x-wiki
{{Kapittel|WARK=Bornemann: Plattdeutsche Gedichte|VÖRIG=Die Sonntagsjagd|NAKAMEN=Der Gevatters-Rock}}
{{korrekturleest|nee}}
<poem>
{{Sied|091}}
{{Initiaal|W}}enn in de Heid keen Holt nicht weer,
Wo kreeg en Buur de Fürung her?
Is goar nischt to verlöpen just,
So werd en Föhrken holt gemust.
:Biem Kröger werd den Heide-Knecht
Recht handfest up den Pelz gezecht,
De Ännern sind derwiel verschwunn’,
Un schloan en Dutzend Böhm herun.
:Un werd ok ener moal erwischt,
Im Ganzen deit uns dät noch nischt:
{{sparrt|Twee}} Doaler Stroaf, betoaln wie hüt,
Un {{sparrt|Twientig}} Doaler sind Profit.
:{{Sied|092}}Ok mie kreeg lezt de Heidgesell,
Ick was to driest — moal bie dät Fell.
De {{sparrt|Holtinstäker}}<ref name="*">{{sparrt|Holtinstäker}}, wahrscheinlich geradebracht ans Holzinspektor.</ref> leet mie hoal’n,
Doa mußt ick miene Patzen toal’n.
:De {{sparrt|Holtinstäker}} is en Mann
All bitchen hoch in Joahren ran,
Ick will en jizt oahn Öäberdrieb’n
Von Kopp to Fööten moal beschrieb’n.
:Hirschläddern Hoasen up de Been,
Schwart oder gäl, was nich to sehn.
Sien Wams von Multum, schabbig koahl,
Ümhung’n de Lappen up un doal.
:De Bakkenboart, griesborstig Hoar,
Stund as en Gänseflöägel–Poar:
Half grau was sien Gesicht, half roth,
Un drup en grooten Dreecks–Hoth.
:{{Sied|093}} Sünst was’t en Keerdel as en Duus,
Vullup woar alles in dät Huus.
De Würthschaft, Goaren, Akkerfeld,
Woar bie äm ganz perfect bestellt.
:Jizt leet he sick en Hingst vörföhr’n,
Den schlimmen Foot äm intoschmär’n.
Ich froog: — „ei, wovon moakt he denn
De Salb?” — He sprack: ick will’t ju nenn’.
:„Vergalstert Speck, verranzter Throan,
„Verstunken Kammfett dran gedoahn,
„Denn schwarte Seep von scharpen Stank,
„Ok fuule Eier mit dermank.”
:„Dät kümmt tosamm in Dägel rin,
„Dät Fü’r mütt män gelinde sin,
„In veertein Doagen is et goot,
„Un schmärt denn wie de Schwerenoth!”
:As nu dät Salben was to Enn,
Mußt he de Hand sick reinigen:
He wischt sick an den Hoafensack,
Un nam gliek drup ’ne Pries Toback.
:{{Sied|094}}Derwielen sind noch mehr gekoam’n,
De alle woar’n in Pand genoahm’n:
Nu sprack he: — „Lüde koamt herrin,
„Worüm söll’n wie hier buten sin?”
:Drin in de Stub’ hät he gegrunzt,
Un gräßlich uns herrun gehunzt:
Sön Ufgerakker un sön Schell'n,
Dät lett sick goar nich noah vertell’n.
:Denn reep he ut de Döär: „Christin!
„Breng vör de Lüd’ en Fröhstück rin!”
Christin bracht rin, hät upgedeckt,
Doa hät et uns recht goot geschmeckt.
:En Wielken drup gung he moal rut,
Kam wädder rin in vuller Wuth:
Christine har äm wat verloar’n —
Doch wat? — dät hem wie nich erfoahr’n.
:He nam den Kanschoh von de Wand,
Greep denn wie roasend mit de Hand
En poarmoal in de Hingstschmär rin,
Un reef den Kanschoh doamit in.
:{{Sied|095}}So wiet gung alles stockstill to,
Nu word en Lärm up Mordio;
Erst hät he up den Disch geschloan,
Dät gliek en Stück is afgegoahn.
:„Krütz! Dunner! Hoagel! sall regeer’n!
„Dät Minsch deit alles doch verleer’n!
„De Knoaken drösch ick är intwey,
„Hier sall se ling’n to Matsch wie Brey!
:Ick bin en Keerdel as en Lamm,
„Doch kribbelt mie moal ens de Kamm,
„Denn schloag ick mienen Broder doot!
„Se krigt de Dusend Schwerenoth.
:„Hier — kiekt moal miene Jakke an:
„Is dät nich himmelschrei’nde Schann!
„Hier hang’n de Lumpen un de Stück’n,
„Müßt nich sön Minsch be Jakke flick’n?
:„Ok kene Taschen sind mehr drin:
„Stäk ick de Hand hier boaben rin,
„So koam’n de Fingern unnen rut —
„Sön Luder von Zegeiner–Bruut!
:{{Sied|096}}„Doa ligt de {{sparrt|niee Multum–Jack}} —
„Sön Wiefstück just to’m Schoabernack
„Treck ich de niee Jack nich an,
„Will sehn doch, wer mie twingen kann?”
:Ick har sön’n Lärm noch nich erleewt,
Un heb gezittert und gebeewt:
Recht in’t Sectoakel midden in
Kloppt an dät Fenster — de Christin.
:Herr Gott! dacht ick: wat will dät werr’n?
He werd de Deer’n in’t Fenster terr’n,
Keen Minsch därf er to Hülpe koam,
He schleit dät Mäken krumm und loahm.
:He nam den Kanschoh hinner sick,
Reet up dät Fenster ogenblick,
Un sä: — „wat is denn los Christin?”
Se sprack: „De Roggen kümmt jizt rin.”
:De Grootmoagd, de to Bedde ligt,
„Hät wädder ären Tofall krigt,
„Ick heb zund eben nischt to dohn,
„Un will den Roggen bansen schon.”
:{{Sied|097}}„Joa, Christelken, doa häst du recht —
„Hier is en Schluck ok vör den Knecht:
„Ick weet woll dät ick üm un an
„Mie ganz up die verloaten kann.”
:Wie stunden doa, stumm as en Steen,
Hem wie den Narr’n uns angesehn,
Doch kuum woar män dät Fenster to,
Doa was von frischen Mordio.
:„Sön Rakker sön! — Is män dät Koar’n,
„Erst in den Taß goot afgefoahr’n:
„Denn will ick die den Pukkel kehr’n,
„Du sast sien Doag nischt mehr verleer’n.”
:Un floochte düller as vörher
Rüm in de Stube krütz und queer:
Doa twischen nögt he uns to Disch,
Up Klümpe un en Stüksken Fisch.
:Christine bracht dät Middagbrodt:
Bums was he fründlich, still un goot,
Un fung nu an von Un’n bet Boab’n
De Klümpe un den Fisch to loab’n.
:{{Sied|098}}„Verschoaben sall geschenkt nich sin!”
So sprach he, woar Christin {{sparrt|nich drin}}:
He woll män just dät leewe Ät’n
Nich jizt mit Ärger rinner frät’n.
:So lang wie sind bie Disch gewest,
Heel he den Kanschoh immer fest,
Un schwoor: — weer Middag afgedoah’n,
Denn soll et en dät Wamsen goahn!
:Biem Upstoahn sä’n wie schönen, Dank:
Un jeder gung nu sienen Gang.
Ick kam torügg — keek dörch de Schün’ —
{{sparrt|Doa drunk he Kaffee mit Christin}}.
</poem>
{{References}}
3tnycg24rct1aw3cl4fizrusro4rtkw
Bornemann: Plattdeutsche Gedichte/Der Gevatters-Rock
0
456696
1362477
1360417
2026-09-04T21:39:35Z
~2026-46022-07
994470
1362477
wikitext
text/x-wiki
{{Kapittel|WARK=Bornemann: Plattdeutsche Gedichte|VÖRIG=Zorn und Milde|NAKAMEN=Frauen-Unglück}}
{{korrekturleest|nee}}
<poem>
{{Sied|099}}
{{Initiaal|B}}iem {{sparrt|Schulten}} soll ick Vadder stoahn,
Mien Sönndags-Rock was foahl,
To Vadderstand und Hochtietgoahn,
Putzt sick en Minsch schon moal.
:Jä, unse Köster knudelt woll
Ok sien Stück Tüg tosamm;
Doch immer sitt et holl und boll,
Mien Doag nich drall und stramm.
:Wat woar to dohn? — ick gung to Stadt,
Et was keen Fakkeln hier:
Doa moaken se vör’t Geld doch wat,
Sind frielich gottlos dü’r.
:Dät Handwerk {{sparrt|golden Bodden}} hät,
Dät is doch wißlich so:
Denn bie den Schnieder, schweerebrett!
Doa gung et proper to.
:{{Sied|100}}Wie grüßten uns noah de Geböhr,
Et was en oartger Mann,
Kreeg flink twee Stöhle vör uns her,
Ick bracht mien Anling’n an.
:He sprack: — jä Landsmann woll he ok
Betoalen Hüll und Füll,
ick heb nich Tiet to sienen Rock,
De Arbeit geit to hill.
:He hört doch woll den {{sparrt|Pinkerpank}}? —
Dät is mien Grofschmedts–Knecht:
Twee {{sparrt|Schiffkens}} ok, tom {{sparrt|Wallfischfang}},
Heb ick mie togelegt.
:En Faberkant, de vörwärts will,
Geit up dät {{sparrt| Groote}} los,
Un köft nich von de Koopmanns–Gill
Den Hoaber von de Goos.
:De Grofschmedts–Knecht, moakt Nacht und Dag
To {{sparrt|Schnörbröst}} — mie de {{sparrt|Stang’n}}:
So loat ick to den {{sparrt|Fischbeens-Hack}},
Jizt sülwst de Wallfisch fang’n.
:{{Sied|101}}De Schnörbröst goahn zund goar to stark,
{{sparrt|Geschnört mütt alles sin}}:
Von Isentüg un Fischbeen-Quark,
Geit höllisch vöäl hennin.
:De Dokters just mit Schimp und Schell’n
Hem’t Kalf in’t Oge schloan:
Denn wat de Fruens loaten söll’n,
Werd drüm erst recht gedoahn.
:Sön Dokter — na, wat krigt he denn
Vör Fru’ns recht to Gesicht?
De {{sparrt|Kranken}} und de {{sparrt|Dobigen}} —
Jä dät is kene Richt.
:Sön {{sparrt|Kleeber-Faberkant}} alleen
Kümmt up den rechten Tritt,
Biem {{sparrt|Moatneh’n}}, un bie’t {{sparrt|Kleedantehn}},
Doa söhlt he wo et sitt.
:Hier, steit dät Krütz wat in de Queer:
Hier, {{sparrt|hangelt}}, wat nich sall:
Hier, drängt dät {{sparrt|Schullerblatt}} sick vöär;
So finn ick’t öäberall.
:{{Sied|102}}Drüm ist dät Schimpen ganz ümsünst,
So woahr ick ehrlich bin!
Sön Schnörbrost, dät versteit de Künst,
Un richtet alles in.
:Jä, wenn de Dokters klöger weer’n,
Ersünnen se sick Pill’n,
De {{sparrt|Krütz}} und {{sparrt|Bussen}} repareer’n,
Dät hülp denn woll im Still’n.
:Un Landsmann, woll ick äm to Dank
De Schnörbröst leng’n bie Siet:
Doa kiek he moal! wat up de Bank
Vör Dook un Sammt rüm liet.
:{{sparrt|To Dütsche Röck}} — will alles dät
Geschwinn verstichelt sin:
Wer kenen Dütschen Rock an hät,
Legt kene Ehr’ jizt in.
:Sön Rock, mit Sammt verbrämt recht fett,
Buschköppig Hoar, stripp, strupp,
Getackten Kroagen, sülwern Kett;
Dät putzt en Minschen up.
:{{Sied|103}}Vör Zucht un Anstand hät doabie
Sön Rock noch den Profit,
Dät kener hinnen frank un frie
Den Hoasen-Bodden süht.
:Ick tummel mie nich oahne Noth
Denn hier in unse Stadt,
Doa dreiht sich jede Kleeder-Mod,
Flink as en Kutschen-Rad.
:Ick nam de Mütz un gung von hinn’:
Du leewer Gott! dacht ick:
Loat doch den {{sparrt|rechten}} Dütschen Sinn
{{sparrt|Nich hang’n an Kleedungs-Stück}}!!
</poem>
0idp0eabxz6wcmw8o3je3apmquz0246
1362479
1362477
2026-09-04T21:45:25Z
~2026-46022-07
994470
1362479
wikitext
text/x-wiki
{{Kapittel|WARK=Bornemann: Plattdeutsche Gedichte|VÖRIG=Zorn und Milde|NAKAMEN=Frauen-Unglück}}
{{korrekturleest|nee}}
<poem>
{{Sied|099}}
{{Initiaal|B}}iem {{sparrt|Schulten}} soll ick Vadder stoahn,
Mien Sönndags-Rock was foahl,
To Vadderstand und Hochtietgoahn,
Putzt sick en Minsch schon moal.
:Jä, unse Köster knudelt woll
Ok sien Stück Tüg tosamm;
Doch immer sitt et holl und boll,
Mien Doag nich drall und stramm.
:Wat woar to dohn? — ick gung to Stadt,
Et was keen Fakkeln hier:
Doa moaken se vör’t Geld doch wat,
Sind frielich gottlos dü’r.
:Dät Handwerk {{sparrt|golden Bodden}} hät,
Dät is doch wißlich so:
Denn bie den Schnieder, schweerebrett!
Doa gung et proper to.
:{{Sied|100}}Wie grüßten uns noah de Geböhr,
Et was en oartger Mann,
Kreeg flink twee Stöhle vör uns her,
Ick bracht mien Anling’n an.
:He sprack: — jä Landsmann woll he ok
Betoalen Hüll und Füll,
ick heb nich Tiet to sienen Rock,
De Arbeit geit to hill.
:He hört doch woll den {{sparrt|Pinkerpank}}? —
Dät is mien Grofschmedts–Knecht:
Twee {{sparrt|Schiffkens}} ok, tom {{sparrt|Wallfischfang}},
Heb ick mie togelegt.
:En Faberkant, de vörwärts will,
Geit up dät {{sparrt| Groote}} los,
Un köft nich von de Koopmanns–Gill
Den Hoaber von de Goos.
:De Grofschmedts–Knecht, moakt Nacht und Dag
To {{sparrt|Schnörbröst}} — mie de {{sparrt|Stang’n}}:
So loat ick to den {{sparrt|Fischbeens-Hack}},
Jizt sülwst de Wallfisch fang’n.
:{{Sied|101}}De Schnörbröst goahn zund goar to stark,
{{sparrt|Geschnört mütt alles sin}}:
Von Isentüg un Fischbeen-Quark,
Geit höllisch vöäl hennin.
:De Dokters just mit Schimp und Schell’n
Hem’t Kalf in’t Oge schloan:
Denn wat de Fruens loaten söll’n,
Werd drüm erst recht gedoahn.
:Sön Dokter — na, wat krigt he denn
Vör Fru’ns recht to Gesicht?
De {{sparrt|Kranken}} und de {{sparrt|Dodigen}} —
Jä dät is kene Richt.
:Sön {{sparrt|Kleeber-Faberkant}} alleen
Kümmt up den rechten Tritt,
Biem {{sparrt|Moatneh’n}}, un bie’t {{sparrt|Kleedantehn}},
Doa söhlt he wo et sitt.
:Hier, steit dät Krütz wat in de Queer:
Hier, {{sparrt|hangelt}}, wat nich sall:
Hier, drängt dät {{sparrt|Schullerblatt}} sick vöär;
So finn ick’t öäberall.
:{{Sied|102}}Drüm ist dät Schimpen ganz ümsünst,
So woahr ick ehrlich bin!
Sön Schnörbrost, dät versteit de Künst,
Un richtet alles in.
:Jä, wenn de Dokters klöger weer’n,
Ersünnen se sick Pill’n,
De {{sparrt|Krütz}} und {{sparrt|Bussen}} repareer’n,
Dät hülp denn woll im Still’n.
:Un Landsmann, woll ick äm to Dank
De Schnörbröst leng’n bie Siet:
Doa kiek he moal! wat up de Bank
Vör Dook un Sammt rüm liet.
:{{sparrt|To Dütsche Röck}} — will alles dät
Geschwinn verstichelt sin:
Wer kenen Dütschen Rock an hät,
Legt kene Ehr’ jizt in.
:Sön Rock, mit Sammt verbrämt recht fett,
Buschköppig Hoar, stripp, strupp,
Getackten Kroagen, sülwern Kett;
Dät putzt en Minschen up.
:{{Sied|103}}Vör Tucht un Anstand hät doabie
Sön Rock noch den Profit,
Dät kener hinnen frank un frie
Den Hoasen-Bodden süht.
:Ick tummel mie nich oahne Noth
Denn hier in unse Stadt,
Doa dreiht sich jede Kleeder-Mod,
Flink as en Kutschen-Rad.
:Ick nam de Mütz un gung von hinn’:
Du leewer Gott! dacht ick:
Loat doch den {{sparrt|rechten}} Dütschen Sinn
{{sparrt|Nich hang’n an Kleedungs-Stück}}!!
</poem>
knkv3lx5t0cj3xr646h6m4xovig6oen
Bornemann: Plattdeutsche Gedichte/Frauen-Unglück
0
456699
1362780
1360858
2026-09-05T10:44:57Z
~2026-46022-07
994470
1362780
wikitext
text/x-wiki
{{Kapittel|WARK=Bornemann: Plattdeutsche Gedichte|VÖRIG=Der Gevatters-Rock|NAKAMEN=Der Pommersche Grenadier}}
{{korrekturleest|nee}}
<poem>
{{Initiaal|I}}n meinen Groam — wat fang ick an!
Ick bin en hart geschloagner Mann,
In Thränen mütt ick noch vergoahn,
{{sparrt|Dree Fru’ns}} — sind mie all afgestoahn.
:Sall ick furtweg nur Wittmann sin?
Sall ick to’m veerten Moale frien? —
Ick weet mie sülwst nich Trost noch Roath,
Bin ganz vertwiewelt und kasproat.
:Un nehm ick mie dät {{sparrt|veerte}} Wief:
Wer steit doavöär, of nich en {{sparrt|Knief}}, —
En {{sparrt|Pulverschott}}, — en {{sparrt|Schinnerknecht}}, —
Die Veerte noch in’t Sarg mie legt.
:Noch woll ick mie tofreeden geb’n,
Weer ene eenz’ge män um’t Leb’n
Up rechte Oart un Wies’ gekoam:
Dät eben is mien harter Groam.
:{{Sied|105}}So dörch de {{sparrt|Schwindsucht}}: wo se denn
Nich up de lezt mehr gapsen könn’:
Dörch {{sparrt|hitzig Fieber}}: wo sön Wief
Doch roasen kann bet se werd srief.
:Denn kann en Minsch doch hinnerher
Noch seng’n: Gott Loff! se is nich mehr!
Denn Dokter schimpen as en Schuft;
Denn krigt dät Herz doch wädder Luft.
:So glücklich bin ick nich gewest!
Bin mie doa kriegen se den Rest;
In Ümsehn — jizt noch frisch un froh,
Plautz! ling’n se musedoot up’t Stroh.
:Mien Unhiel will ick denn itzund
Vertellen hier mit reinen Mund:
Zwoars werd ick kenen Globen finn’,
Dät öäber sall gliek vöäl mie sin.
:Mien {{sparrt|erstet Wief}}, dät was ne Fru,
So schnikker, quablich, prick und glu,
Un düchtig hinner Arbeit los,
Un pfiffig as de beste Voß.
:{{Sied|106}}De Bakken, pusteten mäm so,
De Ogen, flunkerten derto,
De Täne, glatt as wie sön Schley,
Se beet den dicksten Noagel twey.
:Derhalben was er Klein und Groot
Von Wiet und Breet ok herzensgoot:
Dät junge Volk leep hinner är
Woll ut de ganze Gegend her.
:Den {{sparrt|Fehler}} hät se män gehat,
Dät se sön bitchen {{sparrt|gierig}} fratt:
Was se so happig nich biem Trog,
Vörwoahr! Se leewte hüte noch.
:Sön {{sparrt|Eierkooken}} — justement
Was dät är rechtet Element:
Se schlikkerte mit enen Schlupp
Mänchmoal den ganzen Kooken up.
:So schlog se ok moal Eier in,
Melk, Mehl un Botter hinnerdrin,
Ok Speck, un bitchen Sirop dran:
Wat woll en Minsch geneten kann.
:{{Sied|107}}To’m Unglück vör mien armet Wief,
Lag är to’r Hand mein {{sparrt|Inschlags-Knief}}:
Se nimmt dät Metz un stippt doamit
Denn Kooken as he bakken mütt.
:Se mucht woll in Gedanken sin —
Dät Metz glitscht in den Dägel rin,
Un richtig backt se stram un stief
Hennin dät scharpe {{sparrt|Inschlags-Knief}}.
:So kümmt de Kooken up den Disch.
Erst putzten wie en Häpken Fisch,
Denn kam de Eierkooken dran,
Se schneet en dörch von Midden an.
:De ene Part — där was mien Dehl,
Den ännern Part — schlaps in de Kehl
Schoof se sick rin dät ganze Stück,
Nu gung et los dät Unneglück.
:Ach Gott erbarm! mien Herzens-Wief
Föhlt in den Schlunk dät scharpe Knief,
UN röpt: ick wörge! Schloag geschwin
Mie düchtig in den Rüggen rin!
:{{Sied|108}}Ich drösch är mit dem Fuust in’t Krütz,
Doch von den Ruck hät wie de Blitz
Dät Inschlags-Knief sick ingeknapst
Un är {{sparrt|Herze afgeschnapst}}.
:Se gapste noch en poarmoal up,
Denn was se weg oahn’ Muck un Zupp:
Wat woar to dohn! ick mußt mie foat’n,
Un se denn bald begroaben loat’n.
:Wo Würthschaft is un kene Fru,
Legt Knecht un Moagd sick den Schmu:
Drüm mußt ick, soll mien Huus bestoahn,
Von frischen up de Heiroath goahn.
:Doch dät beschloot ick ogenblick,
Nich noch moal sön verfräten Stück
Mie wädder an den Hals to hang’n,
Mie was vör’t Inschlags-Knief noch bang.
:Nu schwögten se: — den Michel {{sparrt|Schlamp}}
Sien Dochter, hedde Moagenkramp,
Se künn nischt drink’n, nischt äten recht:
Schlag! dacht ick, dät paßt sick nich schlecht.
:{{Sied|109}}Wie moakten schwin de Hochtiet nu:
So har ick denn de {{sparrt|tweete Fru}}.
Se at un drunk ken’n Fingerhoot,
Un dät gefeel mie schon recht goot.
:De Fru was klein un mükkerig,
Dät Fleeschwerk drückte just är nich,
Was von den Kramp tosamm geschrumpt,
Un bitchen kroppig unnern Kumpt.
:Sünst was’t en ganz krützbroavet Wief!
De Würthschaft ganz är Seel un Lief.
Dät är de Keerdels noahgetracht,
Heb ick woll eben nich beacht.
:Befeel är moal de Moagen-Kramp
So goot ick ut de olle Lamp
Är sächtken bitchen Throan herrun,
Denn kreeg se sönoadrin de Kuldun’n.
:En Minsch kann sick an {{sparrt|Gift}} gewenn’:
So kunn denn ok de Throan am Enn,
{{sparrt|Kolt}} oder {{sparrt|warm}} mucht se’n verschling’n,
Den grimmgen Kramp nich mehr betwig’n.
:{{Sied|110}}De Dörpbalbeer mußt ok nich wat,
Un von de Dokters ut de Stadt
Werd Rock un Wams erst utgetreckt,
Ehr sick en Minsch to Doode streckt.
:„Herzvoader! Hör moal! Herzensmann!”
Fung miene Fru biem Kramp moal an,
„Wenn unse Ferken Kniepen hem,
„So mütten se’n {{sparrt|Schott Pulver}} nehm.”
:Du häst jo woll noch Poar Patron’,
„Gast ene moal in’n Läpel dohn,
„Ick will dät Ding doch ens probeer’n,
„Of dät nich werd den Kramp koreer’n.”
:„Du glöwst nich wat ick utstroahn mütt
„In mienem Liew — kümmt Schnitt up Schnitt,
„Dät schrinnt un brännt in’n Moagen hier,
„Vöäl düller as en Höllenfü’r.”
:Kuum was dät Pulver rin — wie’n Blitz
{{sparrt|Fung’t Fü’r}} von äre {{sparrt|Moagenhitz}}:
Knallt ut den Hals mit starken Paff —
Un schlog den halben Kopp är af.
:{{Sied|111}}Gegranset heb ick fürchterlich!
Dran kehrt der Doot sick öäber nich:
Wat ick ok plinsen mucht un gnarr’n,
Ick mußt de {{sparrt|tweete Fru}} verscharr’n.
:Blifft du nu läddig oder nich?
Geist du noch ens den Heiroaths-Strich?
Dät heb ick bie mie still un sacht,
Den ganzen {{sparrt|Gräbnißdag}} bedacht.
:Den ännern Morgen gung ick ut,
Nich dät mie just ne frische Bruut
Hier oder doa upstöten soll —
Doch wat geschehn sall, finn’t sick woll.
:En Mäken kam: — „Gott grüße ju!”
Sprack se — „ju ligt de tweete Fru;
„All hundsvötsch wädder in dät Fatt,
„Nu hem jie woll dät Frien satt?” —
:Ick sä: „’ne Fru mütt ick schon hem,
„Doch mie werd kene nich mehr nehm.”
Se gaf to Red: „dät mein ick just,
„Wenn {{sparrt|jie}} sünst will’n — ick heb schon Lust.”
:{{Sied|112}}Ick dacht: du nimmst de Deeren mit;
Wist sehn moal wat se drinkt un itt:
Se nam bie Disch ganz goot sick ut,
So word ick mit de {{sparrt|Dridde}} truut.
:Dät was ’ne düchtige Figur,
Bohmstark, veerkantig von Statur,
Von’n Sack vull Roggen noah de Möll,
Word se noch nich warm up’t Fell.
:Un was doabie geschickt noch sünst,
Kunn allerlei kortwielge Künst,
Leep ganz perfect up alle Veer,
Us wenn’t är angeboaren weer.
:Kam se up sönne Schrullen moal,
Leep se dät Dörp so up un doal,
Un blaffte, wie ’ne Ketten-Tööl,
Dät jeder se vör’n Köter heel.
:Un alle Lüde freuten sick
Un meinten: — wünschten se mie Glück —
De wörr gewiß in’t Gras nich biet’n,
Mit mien Gebeen noch Äppel schmiet’n.
:{{Sied|113}}Funn’ sick ok junge Schnöökens an
Woll kener doch so recht herran;
Et gung’ in Lust un Freuden her,
Mien Unheil stund all vör de Döär.
:To’r Hundsdoags-Tiet, moal in de Stadt,
Will miene Fru inköpen wat,
Doa geit de Meister {{sparrt|Hämßerling}},
De justment Hunne schlog un fing.
:Den Broder Schnörhals to’m Vecker,
Moakt se sick flink up alle Veer,
Un springt herrüm un gnurrt un klafft,
Recht wie sön duller Köter kann.
:To’m Unglück was et noch ganz früh,
De Sunn noch goar nich in de Höh,
Dät Schummerlicht brack män erst an,
Wo kener denn recht sehen kann.
:De Schinnerknecht, husch hinnnerdrin,
Kikt noah dät Teiken, kannt nich sinn’,
De {{sparrt|Schlöpenfang}}, will nich gliek goahn —
Doa hät se {{sparrt|vör’n Bräm geschloan}}.
:{{Sied|114}}Nu heb ick wädder kene Fru:
To’m {{sparrt|dridden}} Moal en Wittmann nu,
Stoah ick zund doa, un denk bie mie:
Of ick to’m Veerten Moal noch frie?
</poem>
08x6in0t61e3nvvcx8ug1l0qyx8osk8
1362786
1362780
2026-09-05T11:01:56Z
~2026-46022-07
994470
1362786
wikitext
text/x-wiki
{{Kapittel|WARK=Bornemann: Plattdeutsche Gedichte|VÖRIG=Der Gevatters-Rock|NAKAMEN=Der Pommersche Grenadier}}
{{korrekturleest|nee}}
<poem>
{{Initiaal|I}}n meinen Groam — wat fang ick an!
Ick bin en hart geschloagner Mann,
In Thränen mütt ick noch vergoahn,
{{sparrt|Dree Fru’ns}} — sind mie all afgestoahn.
:Sall ick furtweg nur Wittmann sin?
Sall ick to’m veerten Moale frien? —
Ick weet mie sülwst nich Trost noch Roath,
Bin ganz vertwiewelt und kasproat.
:Un nehm ick mie dät {{sparrt|veerte}} Wief:
Wer steit doavöär, of nich en {{sparrt|Knief}}, —
En {{sparrt|Pulverschott}}, — en {{sparrt|Schinnerknecht}}, —
Die Veerte noch in’t Sarg mie legt.
:Noch woll ick mie tofreeden geb’n,
Weer ene eenz’ge män um’t Leb’n
Up rechte Oart un Wies’ gekoam:
Dät eben is mien harter Groam.
:{{Sied|105}}So dörch de {{sparrt|Schwindsucht}}: wo se denn
Nich up de lezt mehr gapsen könn’:
Dörch {{sparrt|hitzig Fieber}}: wo sön Wief
Doch roasen kann bet se werd srief.
:Denn kann en Minsch doch hinnerher
Noch seng’n: Gott Loff! se is nich mehr!
Denn Dokter schimpen as en Schuft;
Denn krigt dät Herz doch wädder Luft.
:So glücklich bin ick nich gewest!
Bin mie doa kriegen se den Rest;
In Ümsehn — jizt noch frisch un froh,
Plautz! ling’n se musedoot up’t Stroh.
:Mien Unhiel will ick denn itzund
Vertellen hier mit reinen Mund:
Zwoars werd ick kenen Globen finn’,
Dät öäber sall gliek vöäl mie sin.
:Mien {{sparrt|erstet Wief}}, dät was ne Fru,
So schnikker, quablich, prick und glu,
Un düchtig hinner Arbeit los,
Un pfiffig as de beste Voß.
:{{Sied|106}}De Bakken, pusteten mäm so,
De Ogen, flunkerten derto,
De Täne, glatt as wie sön Schley,
Se beet den dicksten Noagel twey.
:Derhalben was er Klein und Groot
Von Wiet und Breet ok herzensgoot:
Dät junge Volk leep hinner är
Woll ut de ganze Gegend her.
:Den {{sparrt|Fehler}} hät se män gehat,
Dät se sön bitchen {{sparrt|gierig}} fratt:
Was se so happig nich biem Trog,
Vörwoahr! Se leewte hüte noch.
:Sön {{sparrt|Eierkooken}} — justement
Was dät är rechtet Element:
Se schlikkerte mit enen Schlupp
Mänchmoal den ganzen Kooken up.
:So schlog se ok moal Eier in,
Melk, Mehl un Botter hinnerdrin,
Ok Speck, un bitchen Sirop dran:
Wat woll en Minsch geneten kann.
:{{Sied|107}}To’m Unglück vör mien armet Wief,
Lag är to’r Hand mien {{sparrt|Inschlags-Knief}}:
Se nimmt dät Metz un stippt doamit
Denn Kooken as he bakken mütt.
:Se mucht woll in Gedanken sin —
Dät Metz glitscht in den Dägel rin,
Un richtig backt se stram un stief
Hennin dät scharpe {{sparrt|Inschlags-Knief}}.
:So kümmt de Kooken up den Disch.
Erst putzten wie en Häpken Fisch,
Denn kam de Eierkooken dran,
Se schneet en dörch von Midden an.
:De ene Part — dät was mien Dehl,
Den ännern Part — schlaps in de Kehl
Schoof se sick rin dät ganze Stück,
Nu gung et los dät Unneglück.
:Ach Gott erbarm! mien Herzens-Wief
Föhlt in den Schlunk dät scharpe Knief,
Un röpt: ick wörge! Schloag geschwin
Mie düchtig in den Rüggen rin!
:{{Sied|108}}Ich drösch är mit de Fuust in’t Krütz,
Doch von den Ruck hät wie de Blitz
Dät Inschlags-Knief sick ingeknapst
Un är dät {{sparrt|Herze afgeschnapst}}.
:Se gapste noch en poarmoal up,
Denn was se weg oahn’ Muck un Zupp:
Wat woar to dohn! ick mußt mie foat’n,
Un se denn bald begroaben loat’n.
:Wo Würthschaft is un kene Fru,
Legt Knecht un Moagd sick up den Schmu:
Drüm mußt ick, soll mien Huus bestoahn,
Von frischen up de Heiroath goahn.
:Doch dät beschloot ick ogenblick,
Nich noch moal sön verfräten Stück
Mie wädder an den Hals to hang’n,
Mie was vör’t Inschlags-Knief noch bang.
:Nu schwögten se: — den Michel {{sparrt|Schlamp}}
Sien Dochter, hedde Moagenkramp,
Se künn nischt drink’n, nischt äten recht:
Schlag! dacht ick, dät paßt sick nich schlecht.
:{{Sied|109}}Wie moakten schwin de Hochtiet nu:
So har ick denn de {{sparrt|tweete Fru}}.
Se at un drunk ken’n Fingerhoot,
Un dät gefeel mie schon recht goot.
:De Fru was klein un mükkerig,
Dät Fleeschwerk drückte just är nich,
Was von den Kramp tosamm geschrumpt,
Un bitchen kroppig unnern Kumpt.
:Sünst was’t en ganz krützbroavet Wief!
De Würthschaft ganz är Seel un Lief.
Dät är de Keerdels noahgetracht,
Heb ick woll eben nich beacht.
:Befeel är moal de Moagen-Kramp
So goot ick ut de olle Lamp
Är sächtken bitchen Throan herrun,
Denn kreeg se {{?|sönoad|unleserlich}} in de Kuldun’n.
:En Minsch kann sick an {{sparrt|Gift}} gewenn’:
So kunn denn ok de Throan am Enn,
{{sparrt|Kolt}} oder {{sparrt|warm}} mucht se’n verschling’n,
Den grimmgen Kramp nich mehr betwig’n.
:{{Sied|110}}De {{sparrt|Dörpbalbeer}} wußt ok nich wat,
Un von de Dokters ut de Stadt
Werd Rock un Wams erst utgetreckt,
Ehr sick en Minsch to Doode streckt.
:„Herzvoader! hör moal! Herzensmann!”
Fung miene Fru biem Kramp moal an,
„Wenn unse Ferken Kniepen hem,
„So mütten se’n {{sparrt|Schott Pulver}} nehm.”
:Du häst jo woll noch Poar Patron’,
„Sast ene moal in’n Läpel dohn,
„Ick will dät Ding doch ens probeer’n,
„Of dät nich werd den Kramp koreer’n.”
:„Du glöwst nich wat ick utstroahn mütt
„In mienem Liew — kümmt Schnitt up Schnitt,
„Dät schrinnt un brännt in’n Moagen hier,
„Vöäl düller as en Höllenfü’r.”
:Kuum was dät Pulver rin — wie’n Blitz
{{sparrt|Fung’t Fü’r}} von äre {{sparrt|Moagenhitz}}:
Knallt ut den Hals mit starken Paff —
Un schlog den halben Kopp är af.
:{{Sied|111}}Gegranset heb ick fürchterlich!
Dran kehrt der Doot sick öäber nich:
Wat ick ok plinsen mucht un gnarr’n,
Ick mußt de {{sparrt|tweete Fru}} verscharr’n.
:Blifft du nu läddig oder nich?
Geist du noch ens den Heiroaths-Strich?
Dät heb ick bie mie still un sacht,
Den ganzen {{sparrt|Gräbnißdag}} bedacht.
:Den ännern Morgen gung ick ut,
Nich dät mie just ne frische Bruut
Hier oder doa upstöten soll —
Doch wat geschehn sall, finn’t sick woll.
:En Mäken kam: — „Gott grüße ju!”
Sprack se — „ju ligt de tweete Fru;
„All hundsvötsch wädder in dät Fatt,
„Nu hem jie woll dät Frien satt?” —
:Ick sä: „’ne Fru mütt ick schon hem,
„Doch mie werd kene nich mehr nehm.”
Se gaf to Red: „dät mein ick just,
„Wenn {{sparrt|jie}} sünst will’n — ick heb schon Lust.”
:{{Sied|112}}Ick dacht: du nimmst de Deeren mit;
Wist sehn moal wat se drinkt un itt:
Se nam bie Disch ganz goot sick ut,
So word ick mit de {{sparrt|Dridde}} truut.
:Dät was ’ne düchtige Figur,
Bohmstark, veerkantig von Statur,
Von’n Sack vull Roggen noah de Möll,
Word se noch nich warm up’t Fell.
:Un was doabie geschickt noch sünst,
Kunn allerlei kortwielge Künst,
Leep ganz perfect up alle Veer,
Us wenn’t är angeboaren weer.
:Kam se up sönne Schrullen moal,
Leep se dät Dörp so up un doal,
Un blaffte, wie ’ne Ketten-Tööl,
Dät jeder se vör’n Köter heel.
:Un alle Lüde freuten sick
Un meinten: — wünschten se mie Glück —
De wörr gewiß in’t Gras nich biet’n,
Mit mien Gebeen noch Äppel schmiet’n.
:{{Sied|113}}Funn’ sick ok junge Schnöökens an
Woll kener doch so recht herran;
Et gung’ in Lust un Freuden her,
Mien Unheil stund all vör de Döär.
:To’r Hundsdoags-Tiet, moal in de Stadt,
Will miene Fru inköpen wat,
Doa geit de Meister {{sparrt|Hämßerling}},
De justment Hunne schlog un fing.
:Den Broder Schnörhals to’m Vecker,
Moakt se sick flink up alle Veer,
Un springt herrüm un gnurrt un klafft,
Recht wie sön duller Köter kann.
:To’m Unglück was et noch ganz früh,
De Sunn noch goar nich in de Höh,
Dät Schummerlicht brack män erst an,
Wo kener denn recht sehen kann.
:De Schinnerknecht, husch hinnnerdrin,
Kikt noah dät Teiken, kannt nich sinn’,
De {{sparrt|Schlöpenfang}}, will nich gliek goahn —
Doa hät se {{sparrt|vör’n Bräm geschloan}}.
:{{Sied|114}}Nu heb ick wädder kene Fru:
To’m {{sparrt|dridden}} Moal en Wittmann nu,
Stoah ick zund doa, un denk bie mie:
Of ick to’m Veerten Moal noch frie?
</poem>
m6cfb76915iog5ddhyfddn5e3u9nobq
1362788
1362786
2026-09-05T11:07:56Z
~2026-46022-07
994470
1362788
wikitext
text/x-wiki
{{Kapittel|WARK=Bornemann: Plattdeutsche Gedichte|VÖRIG=Der Gevatters-Rock|NAKAMEN=Der Pommersche Grenadier}}
{{korrekturleest|nee}}
<poem>
{{Initiaal|I}}n meinen Groam — wat fang ick an!
Ick bin en hart geschloagner Mann,
In Thränen mütt ick noch vergoahn,
{{sparrt|Dree Fru’ns}} — sind mie all afgestoahn.
:Sall ick furtweg nur Wittmann sin?
Sall ick to’m veerten Moale frien? —
Ick weet mie sülwst nich Trost noch Roath,
Bin ganz vertwiewelt und kasproat.
:Un nehm ick mie dät {{sparrt|veerte}} Wief:
Wer steit doavöär, of nich en {{sparrt|Knief}}, —
En {{sparrt|Pulverschott}}, — en {{sparrt|Schinnerknecht}}, —
Die Veerte noch in’t Sarg mie legt.
:Noch woll ick mie tofreeden geb’n,
Weer ene eenz’ge män um’t Leb’n
Up rechte Oart un Wies’ gekoam:
Dät eben is mien harter Groam.
:{{Sied|105}}So dörch de {{sparrt|Schwindsucht}}: wo se denn
Nich up de lezt mehr gapsen könn’:
Dörch {{sparrt|hitzig Fieber}}: wo sön Wief
Doch roasen kann bet se werd srief.
:Denn kann en Minsch doch hinnerher
Noch seng’n: Gott Loff! se is nich mehr!
Denn Dokter schimpen as en Schuft;
Denn krigt dät Herz doch wädder Luft.
:So glücklich bin ick nich gewest!
Bin mie doa kriegen se den Rest;
In Ümsehn — jizt noch frisch un froh,
Plautz! ling’n se musedoot up’t Stroh.
:Mien Unhiel will ick denn itzund
Vertellen hier mit reinen Mund:
Zwoars werd ick kenen Globen finn’,
Dät öäber sall gliek vöäl mie sin.
:Mien {{sparrt|erstet Wief}}, dät was ne Fru,
So schnikker, quablich, prick und glu,
Un düchtig hinner Arbeit los,
Un pfiffig as de beste Voß.
:{{Sied|106}}De Bakken, pusteten mäm so,
De Ogen, flunkerten derto,
De Täne, glatt as wie sön Schley,
Se beet den dicksten Noagel twey.
:Derhalben was er Klein und Groot
Von Wiet und Breet ok herzensgoot:
Dät junge Volk leep hinner är
Woll ut de ganze Gegend her.
:Den {{sparrt|Fehler}} hät se män gehat,
Dät se sön bitchen {{sparrt|gierig}} fratt:
Was se so happig nich biem Trog,
Vörwoahr! Se leewte hüte noch.
:Sön {{sparrt|Eierkooken}} — justement
Was dät är rechtet Element:
Se schlikkerte mit enen Schlupp
Mänchmoal den ganzen Kooken up.
:So schlog se ok moal Eier in,
Melk, Mehl un Botter hinnerdrin,
Ok Speck, un bitchen Sirop dran:
Wat woll en Minsch geneten kann.
:{{Sied|107}}To’m Unglück vör mien armet Wief,
Lag är to’r Hand mien {{sparrt|Inschlags-Knief}}:
Se nimmt dät Metz un stippt doamit
Denn Kooken as he bakken mütt.
:Se mucht woll in Gedanken sin —
Dät Metz glitscht in den Dägel rin,
Un richtig backt se stram un stief
Hennin dät scharpe {{sparrt|Inschlags-Knief}}.
:So kümmt de Kooken up den Disch.
Erst putzten wie en Häpken Fisch,
Denn kam de Eierkooken dran,
Se schneet en dörch von Midden an.
:De ene Part — dät was mien Dehl,
Den ännern Part — schlaps in de Kehl
Schoof se sick rin dät ganze Stück,
Nu gung et los dät Unneglück.
:Ach Gott erbarm! mien Herzens-Wief
Föhlt in den Schlunk dät scharpe Knief,
Un röpt: ick wörge! Schloag geschwin
Mie düchtig in den Rüggen rin!
:{{Sied|108}}Ich drösch är mit de Fuust in’t Krütz,
Doch von den Ruck hät wie de Blitz
Dät Inschlags-Knief sick ingeknapst
Un är dät {{sparrt|Herze afgeschnapst}}.
:Se gapste noch en poarmoal up,
Denn was se weg oahn’ Muck un Zupp:
Wat woar to dohn! ick mußt mie foat’n,
Un se denn bald begroaben loat’n.
:Wo Würthschaft is un kene Fru,
Legt Knecht un Moagd sick up den Schmu:
Drüm mußt ick, soll mien Huus bestoahn,
Von frischen up de Heiroath goahn.
:Doch dät beschloot ick ogenblick,
Nich noch moal sön verfräten Stück
Mie wädder an den Hals to hang’n,
Mie was vör’t Inschlags-Knief noch bang.
:Nu schwögten se: — den Michel {{sparrt|Schlamp}}
Sien Dochter, hedde Moagenkramp,
Se künn nischt drink’n, nischt äten recht:
Schlag! dacht ick, dät paßt sick nich schlecht.
:{{Sied|109}}Wie moakten schwin de Hochtiet nu:
So har ick denn de {{sparrt|tweete Fru}}.
Se at un drunk ken’n Fingerhoot,
Un dät gefeel mie schon recht goot.
:De Fru was klein un mükkerig,
Dät Fleeschwerk drückte just är nich,
Was von den Kramp tosamm geschrumpt,
Un bitchen kroppig unnern Kumpt.
:Sünst was’t en ganz krützbroavet Wief!
De Würthschaft ganz är Seel un Lief.
Dät är de Keerdels noahgetracht,
Heb ick woll eben nich beacht.
:Befeel är moal de Moagen-Kramp
So goot ick ut de olle Lamp
Är sächtken bitchen Throan herrun,
Denn kreeg se {{?|sönoad|unleserlich}} in de Kuldun’n.
:En Minsch kann sick an {{sparrt|Gift}} gewenn’:
So kunn denn ok de Throan am Enn,
{{sparrt|Kolt}} oder {{sparrt|warm}} mucht se’n verschling’n,
Den grimmgen Kramp nich mehr betwig’n.
:{{Sied|110}}De {{sparrt|Dörpbalbeer}} wußt ok nich wat,
Un von de Dokters ut de Stadt
Werd Rock un Wams erst utgetreckt,
Ehr sick en Minsch to Doode streckt.
:„Herzvoader! hör moal! Herzensmann!”
Fung miene Fru biem Kramp moal an,
„Wenn unse Ferken Kniepen hem,
„So mütten se’n {{sparrt|Schott Pulver}} nehm.”
:Du häst jo woll noch Poar Patron’,
„Sast ene moal in’n Läpel dohn,
„Ick will dät Ding doch ens probeer’n,
„Of dät nich werd den Kramp koreer’n.”
:„Du glöwst nich wat ick utstroahn mütt
„In mienem Liew — kümmt Schnitt up Schnitt,
„Dät schrinnt un brännt in’n Moagen hier,
„Vöäl düller as en Höllenfü’r.”
:Kuum was dät Pulver rin — wie’n Blitz
{{sparrt|Fung’t Fü’r}} von äre {{sparrt|Moagenhitz}}:
Knallt ut den Hals mit starken Paff —
Un schlog den halben Kopp är af.
:{{Sied|111}}Gegranset heb ick fürchterlich!
Dran kehrt der Doot sick öäber nich:
Wat ick ok plinsen mucht un gnarr’n,
Ick mußt de {{sparrt|tweete Fru}} verscharr’n.
:Blifft du nu läddig oder nich?
Geist du noch ens den Heiroaths-Strich?
Dät heb ick bie mie still un sacht,
Den ganzen {{sparrt|Gräbnißdag}} bedacht.
:Den ännern Morgen gung ick ut,
Nich dät mie just ne frische Bruut
Hier oder doa upstöten soll —
Doch wat geschehn sall, finn’t sick woll.
:En Mäken kam: — „Gott grüße ju!”
Sprack se — „ju ligt de tweete Fru;
„All hundsvötsch wädder in dät Fatt,
„Nu hem jie woll dät Frien satt?” —
:Ick sä: „’ne Fru mütt ick schon hem,
„Doch mie werd kene nich mehr nehm.”
Se gaf to Red: „dät mein ick just,
„Wenn {{sparrt|jie}} sünst will’n — ick heb schon Lust.”
:{{Sied|112}}Ick dacht: du nimmst de Deeren mit;
Wist sehn moal wat se drinkt un itt:
Se nam bie Disch ganz goot sick ut,
So word ick mit de {{sparrt|Dridde}} truut.
:Dät was ’ne düchtige Figur,
Bohmstark, veerkantig von Statur,
Von’n Sack vull Roggen noah de Möll,
Word se noch nich warm up’t Fell.
:Un was doabie geschickt noch sünst,
Kunn allerlei kortwielge Künst,
Leep ganz perfect up alle Veer,
As wenn’t är angeboaren weer.
:Kam se up sönne Schrullen moal,
Leep se dät Dörp so up un doal,
Un blaffte, wie ’ne Ketten-Tööl,
Dät jeder se vör’n Köter heel.
:Un alle Lüde freuten sick
Un meinten: — wünschten se mie Glück —
De wörr gewiß in’t Gras nich biet’n,
Mit mien Gebeen noch Äppel schmiet’n.
:{{Sied|113}}Funn’ sick ok junge Schnöökens an
Woll kener doch so recht herran;
Et gung’ in Lust un Freuden her,
Mien Unheil stund all vör de Döär.
:To’r Hundsdoags-Tiet, moal in de Stadt,
Will miene Fru inköpen wat,
Doa geit de Meister {{sparrt|Hämßerling}},
De justment Hunne schlog un fing.
:Den Broder Schnörhals to’m Vecker,
Moakt se sick flink up alle Veer,
Un springt herrüm un gnurrt un klafft,
Recht wie sön duller Köter kann.
:To’m Unglück was et noch ganz früh,
De Sunn noch goar nich in de Höh,
Dät Schummerlicht brack män erst an,
Wo kener denn recht sehen kann.
:De Schinnerknecht, husch hinnnerdrin,
Kikt noah dät Teiken, kannt nich sinn’,
De {{sparrt|Schlöpenfang}}, will nich gliek goahn —
Doa hät se {{sparrt|vör’n Bräm geschloan}}.
:{{Sied|114}}Nu heb ick wädder kene Fru:
To’m {{sparrt|dridden}} Moal en Wittmann nu,
Stoah ick zund doa, un denk bie mie:
Of ick to’m Veerten Moal noch frie?
</poem>
c9fwqtv2yxicn5h4v76o4vlaxg40ysi
Page:Vocabulario Pampango-Tagalog-Inglés (microform) (IA aqh7543.0001.001.umich.edu).pdf/11
104
456937
1362362
1361677
2026-09-04T13:47:32Z
Tertio3
996849
/* Proofread */
1362362
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="3" user="Tertio3" />[[Category:Vocabulario Pampango-Tagalog-Ingles]]
[[Category:Kapampangan]]
[[Category:Tagalog]]
[[Category:English]]
:::―6―</noinclude>{|
|+
|-
| ''Pampango'' || ''Tagalog''
|-
| Ing pilikmata || Ang pilikmata
|-
| Ing mata || Ang mata
|-
| Ing tela-taw || Ang balintaw
|-
| Ing tuluan lua || Ang daluyan ng luha
|-
| Ing arung || Ang ilong
|-
| Ing buak || Ang buhok
|-
| Ing lupa || Ang mukha
|-
| Ing asbuk || Ang bibig
|-
| Ing tabi || Ang labi
|-
| Ing pisngi o pisni || Ang pisngi
|-
| Ing patilya || Ang patilya
|-
| Ing pipatsian || Ang pilipisan
|-
|
|-
| Ing bumbunan || Ang bumbunan
|-
| Ing balugbug || Ang tainga
|-
| Ing-ipan || Ang ngipin
|-
| Ing bagang || Ang bagang
|-
| Ing gilagid || Ang gilagid
|-
| Ing dila || Ang dila
|}<noinclude></noinclude>
o0sh3qhcg0atid5fc3dqsgkd9om1edz
Dog elas ‚Baskervilles’
0
457033
1362385
1362308
2026-09-04T16:13:52Z
Morozof
122116
1362385
wikitext
text/x-wiki
'''DOG ELAS ‚BASKERVILLES’.'''
''Konot fa hiel ‚Arthur Conan Doyle’. Petradutöl ini Volapük fa hiel ‚Oleg Temerov’.''
Vödem Volapükik balidnaedo penotükon medü gased: „Vög Volapüka”.
'''Ninädalised.'''
[[Dog elas ‚Baskervilles’/Kapit balid|'''Kapit balid. Söl: ‚Sherlock Holmes’''']]
[[Dog_elas_‚Baskervilles’/Kapit_telid|'''Kapit telid. Maledit elas ‚Baskervilles’''']]
[[Dog elas ‚Baskervilles’/Kapit kilid|'''Kapit kilid. Säkäd''']]
[[Dog elas ‚Baskervilles’/Kapit folid|'''Kapit folid. Siör: ‚Henry Baskerville’''']]
[[Dog elas ‚Baskervilles’/Kapit lulid|'''Kapit lulid. Fads pebreiköl kil''']]
Kapit mälid. ‚Baskerville Hall’
Kapit velid. Els ‚Stapletons’ di ‚Merripit House’
Kapit jölid. Nunod balid fa dokan: ‚Watson’
Kapit zülid. Lit pö maräd (Nunod telid fa dokan: ‚Watson’)
Kapit degid. Setrat se delabuk fa dokan: ‚Watson’
Kapit degbalid.
Kapit degtelid.
Kapit degkilid.
Kapit degfolid.
Kapit deglulid.
[[Category:Volapük]]
[[Category:Volapük perevidöl]]
[[Category:Tiäds-D]]
[[Category:Konots (Vper)]]
hkmvzrtjdmmet23z3txmxnqwm9aceny
1362390
1362385
2026-09-04T16:39:07Z
Morozof
122116
1362390
wikitext
text/x-wiki
'''DOG ELAS ‚BASKERVILLES’.'''
''Konot fa hiel ‚Arthur Conan Doyle’. Petradutöl ini Volapük fa hiel ‚Oleg Temerov’.''
Vödem Volapükik balidnaedo penotükon medü gased: „Vög Volapüka”.
'''Ninädalised.'''
[[Dog elas ‚Baskervilles’/Kapit balid|'''Kapit balid. Söl: ‚Sherlock Holmes’''']]
[[Dog_elas_‚Baskervilles’/Kapit_telid|'''Kapit telid. Maledit elas ‚Baskervilles’''']]
[[Dog elas ‚Baskervilles’/Kapit kilid|'''Kapit kilid. Säkäd''']]
[[Dog elas ‚Baskervilles’/Kapit folid|'''Kapit folid. Siör: ‚Henry Baskerville’''']]
[[Dog elas ‚Baskervilles’/Kapit lulid|'''Kapit lulid. Fads pebreiköl kil''']]
[[Dog elas ‚Baskervilles’/Kapit mälid|Kapit mälid. ‚Baskerville Hall’]]
Kapit velid. Els ‚Stapletons’ di ‚Merripit House’
Kapit jölid. Nunod balid fa dokan: ‚Watson’
Kapit zülid. Lit pö maräd (Nunod telid fa dokan: ‚Watson’)
Kapit degid. Setrat se delabuk fa dokan: ‚Watson’
Kapit degbalid.
Kapit degtelid.
Kapit degkilid.
Kapit degfolid.
Kapit deglulid.
[[Category:Volapük]]
[[Category:Volapük perevidöl]]
[[Category:Tiäds-D]]
[[Category:Konots (Vper)]]
blpbhvhmdxv03ay9w7e0uajvfzq7b17
1362391
1362390
2026-09-04T16:39:23Z
Morozof
122116
1362391
wikitext
text/x-wiki
'''DOG ELAS ‚BASKERVILLES’.'''
''Konot fa hiel ‚Arthur Conan Doyle’. Petradutöl ini Volapük fa hiel ‚Oleg Temerov’.''
Vödem Volapükik balidnaedo penotükon medü gased: „Vög Volapüka”.
'''Ninädalised.'''
[[Dog elas ‚Baskervilles’/Kapit balid|'''Kapit balid. Söl: ‚Sherlock Holmes’''']]
[[Dog_elas_‚Baskervilles’/Kapit_telid|'''Kapit telid. Maledit elas ‚Baskervilles’''']]
[[Dog elas ‚Baskervilles’/Kapit kilid|'''Kapit kilid. Säkäd''']]
[[Dog elas ‚Baskervilles’/Kapit folid|'''Kapit folid. Siör: ‚Henry Baskerville’''']]
[[Dog elas ‚Baskervilles’/Kapit lulid|'''Kapit lulid. Fads pebreiköl kil''']]
[[Dog elas ‚Baskervilles’/Kapit mälid|'''Kapit mälid. ‚Baskerville Hall’''']]
Kapit velid. Els ‚Stapletons’ di ‚Merripit House’
Kapit jölid. Nunod balid fa dokan: ‚Watson’
Kapit zülid. Lit pö maräd (Nunod telid fa dokan: ‚Watson’)
Kapit degid. Setrat se delabuk fa dokan: ‚Watson’
Kapit degbalid.
Kapit degtelid.
Kapit degkilid.
Kapit degfolid.
Kapit deglulid.
[[Category:Volapük]]
[[Category:Volapük perevidöl]]
[[Category:Tiäds-D]]
[[Category:Konots (Vper)]]
iq4se3fckj0wp6ez5vupesh009y4bfa
1362419
1362391
2026-09-04T18:16:41Z
Morozof
122116
1362419
wikitext
text/x-wiki
'''DOG ELAS ‚BASKERVILLES’.'''
''Konot fa hiel ‚Arthur Conan Doyle’. Petradutöl ini Volapük fa hiel ‚Oleg Temerov’.''
Vödem Volapükik balidnaedo penotükon medü gased: „Vög Volapüka”.
'''Ninädalised.'''
[[Dog elas ‚Baskervilles’/Kapit balid|'''Kapit balid. Söl: ‚Sherlock Holmes’''']]
[[Dog_elas_‚Baskervilles’/Kapit_telid|'''Kapit telid. Maledit elas ‚Baskervilles’''']]
[[Dog elas ‚Baskervilles’/Kapit kilid|'''Kapit kilid. Säkäd''']]
[[Dog elas ‚Baskervilles’/Kapit folid|'''Kapit folid. Siör: ‚Henry Baskerville’''']]
[[Dog elas ‚Baskervilles’/Kapit lulid|'''Kapit lulid. Fads pebreiköl kil''']]
[[Dog elas ‚Baskervilles’/Kapit mälid|'''Kapit mälid. ‚Baskerville Hall’''']]
[[Dog elas ‚Baskervilles’/Kapit velid|'''Kapit velid. Els ‚Stapletons’ di ‚Merripit House’''']]
Kapit jölid. Nunod balid fa dokan: ‚Watson’
Kapit zülid. Lit pö maräd (Nunod telid fa dokan: ‚Watson’)
Kapit degid. Setrat se delabuk fa dokan: ‚Watson’
Kapit degbalid.
Kapit degtelid.
Kapit degkilid.
Kapit degfolid.
Kapit deglulid.
[[Category:Volapük]]
[[Category:Volapük perevidöl]]
[[Category:Tiäds-D]]
[[Category:Konots (Vper)]]
rw9dxikvegkqhxg566j1f6e11y3dmsf
1362783
1362419
2026-09-05T10:57:46Z
Morozof
122116
1362783
wikitext
text/x-wiki
'''DOG ELAS ‚BASKERVILLES’.'''
''Konot fa hiel ‚Arthur Conan Doyle’. Petradutöl ini Volapük fa hiel ‚Oleg Temerov’.''
Vödem Volapükik balidnaedo penotükon medü gased: „Vög Volapüka”.
Pö püb balidnaedik in timapenäd: ‚Strand’ < dediet somik lautana i pebükon:
''Konot at debon dani kodü prim oka hiflene obik: söl: ‚Fletcher Robinson’, hikel eyufom obi e tefü jenotem valemik e tefü pats topädik. — ‚A. C. D.’''
Sotül telid dedieta (ma püb in bukafom) binon:
''O ‚Robinson’ digik obik!''
''Danädü nunam ebo ola dö konäd topädas vesüdik Lingläna konot at edageton stigädi ad prim. Dani mödik demü atos e demü yuf olik tefü pats ömik!''
''Blebob ladöfiko olikan:''
''‚A. CONAN DOYLE’.''
''‚Hindhead’ in ‚Haslemere’.''
'''Ninädalised.'''
[[Dog elas ‚Baskervilles’/Kapit balid|'''Kapit balid. Söl: ‚Sherlock Holmes’''']]
[[Dog_elas_‚Baskervilles’/Kapit_telid|'''Kapit telid. Maledit elas ‚Baskervilles’''']]
[[Dog elas ‚Baskervilles’/Kapit kilid|'''Kapit kilid. Säkäd''']]
[[Dog elas ‚Baskervilles’/Kapit folid|'''Kapit folid. Siör: ‚Henry Baskerville’''']]
[[Dog elas ‚Baskervilles’/Kapit lulid|'''Kapit lulid. Fads pebreiköl kil''']]
[[Dog elas ‚Baskervilles’/Kapit mälid|'''Kapit mälid. ‚Baskerville Hall’''']]
[[Dog elas ‚Baskervilles’/Kapit velid|'''Kapit velid. Els ‚Stapletons’ di ‚Merripit House’''']]
[[Dog elas ‚Baskervilles’/Kapit jölid|'''Kapit jölid. Nunod balid fa dokan: ‚Watson’''']]
Kapit zülid. Lit pö maräd (Nunod telid fa dokan: ‚Watson’)
Kapit degid. Setrat se delabuk fa dokan: ‚Watson’
Kapit degbalid.
Kapit degtelid.
Kapit degkilid.
Kapit degfolid.
Kapit deglulid.
[[Category:Volapük]]
[[Category:Volapük perevidöl]]
[[Category:Tiäds-D]]
[[Category:Konots (Vper)]]
nlpl7zplhgb5gvvng7dlna2qowh6qks
Page:Pag susulatan nang dalauang binibini na si Urbana at ni Feliza (microform) - na nagtuturo ng̃ mabuting kaugalian (IA aqa1997.0001.001.umich.edu).pdf/93
104
457847
1362420
1362204
2026-09-04T18:19:43Z
Hnnhbanana
996854
1362420
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="3" user="Hnnhbanana" />{{c|16}}</noinclude>
la sa kastila ay isinalin naman sa wikang ingles ni Mr. Leo Fischer at sa tagalog ni G. Hermenegildo Cruz. Mula noon ay nagkaroon na nang maraming traduksion o salin sa iba't ibang wika na pawang galing sa salin sa kastila. Sa mga nagsalin sa tagalog ay kabilang sina Gg. Dionisio San Agustin, Juan N.Evangelista, Emilio Siongko, Julian Cruz Balmaceda, Hen. Artemio Ricarte at iba pa. Sa wikang ingles naman ay kabilang sina Gg. Fernando Maramag, Charles Edward Russell, Camilo Osias, Sol H. Gwekoh at iba pa. Nagkaroon din ito ng salin sa iba't ibang dialekto sa Kapuluan at gayon din sa wikang aleman na gawa ni Prof. Cecilio Lopez ng Unibersidad ng Pilipinas at sa wikang pranses na gawa naman ng walang kapantay na makata sa wikang kastilang si G. Cecilio Apostol.
Dahil din sa kahalagahan ng nasabing Dekalogo kaya't
ang buhay ni Andres Bonifacio ay hindi maaaring sulatin nang hindi ito kasama o napag-uukulan ng mga gintong talata. Sa ilang "text book" na itinuturo ngayon sa mga paaralang bayan ay kasama rin ang dekalogong ito. Ang lalong mahalagang talumpati ng Pangulong Manuel L. Quezon ukol sa buhay at kadakilaan ng Supremo ay ibinatay niya sa nasabing dekalogo at ang mga aral ng bagong Katipunan ni Espiker Roxas ay ibinatay at nasasalig din sa dekalogo ni Andres Bonifacio. Ang lahat nang iyan ay nagpapakilalang habang lumalaon ay lalong nagiging dakila at makasaysayan ang Dekalogo ni Andres Bonifacio na siyang ganap na nagpalaho ngayon sa Dekalogo ni Mabini at sa Kartilya ni Emilio Jacinto.
Sa kahilingan ng mga guro sa "Intramuros Intermediate
School", ang Pangulo ng mga Pantas sa Akademya ng Wikang Tagalog na si G. Julian C. Balmaceda, ay sumulat ng
isang dula sa wikang ingles na pinamagatang "BONIFACIO'S TEN COMMANDMENTS (A decalogue specially written for Bonifacio Day celebrations) na ang diwa ay hinango sa Dekalogo ng Supremo ng Katipunan at itinanghal ng
mga nagsisipag-aral doon noong 1929, bilang pagpaparangal sa kaarawan ni Bonifacio. Ito ang kaunaunahang dulang sinulat sa wikang ingles ni G. Balmaseda, at bagama't niyari sa maikling panahon na tumagal lamang ng ilang oras ay na-<noinclude></noinclude>
1k58g8e3grcvok8ttddvgqsfzf0ok9b
Index:Valët e detit (1908).djvu/styles.css
106
457872
1362424
1362315
2026-09-04T18:31:34Z
Catonif
622571
center poems
1362424
sanitized-css
text/css
span.text-title {
font-size: 2em;
color: red;
}
div.poem {
width: max-content;
margin: 0 auto;
}
p783umltywvzirl8juony7d00dr9svk
1362432
1362424
2026-09-04T18:39:02Z
Catonif
622571
1362432
sanitized-css
text/css
span.text-title {
font-size: 2em;
color: red;
}
div.poem {
width: max-content;
margin: 0 auto;
}
div.ptitle {
font-weight: bold;
font-size: 1.1em;
}
1j1pvnd7fy9f016zv507kc0hj0j6e68
1362433
1362432
2026-09-04T18:39:18Z
Catonif
622571
1362433
sanitized-css
text/css
span.text-title {
font-size: 2em;
color: red;
}
div.poem {
width: max-content;
margin: 0 auto;
}
div.ptitle {
font-weight: bold;
font-size: 1.2em;
}
jnt029dpeam785hmxtwdx8gcrakwyx2
1362440
1362433
2026-09-04T20:05:39Z
Catonif
622571
1362440
sanitized-css
text/css
span.text-title {
font-size: 2em;
color: red;
}
div.poem {
width: max-content;
margin: 0 auto;
}
div.ptitle {
font-weight: bold;
font-size: 1.2em;
}
div.subtitle {
font-size: .9em;
font-style: italic;
}
bputmt0tdpfthmd5tqrjmxf3l7v4z4q
1362442
1362440
2026-09-04T20:09:13Z
Catonif
622571
1362442
sanitized-css
text/css
span.text-title {
font-size: 2em;
color: red;
}
div.poem {
width: max-content;
margin: 0 auto;
}
div.ptitle {
font-weight: bold;
font-size: 1.2em;
}
div.subtitle {
font-size: .9em;
font-style: italic;
}
div.wst-rh {
border-bottom: 1px solid black;
margin-bottom: 1em;
font-size: 0.8em;
}
nuwc76bp657p2eoj46snr4v002a5puo
Bornemann: Plattdeutsche Gedichte/Vorwort
0
457885
1362355
2026-09-04T12:36:42Z
~2026-46022-07
994470
auto summary: New page created (no summary given)
1362355
wikitext
text/x-wiki
{{Kapittel|WARK=Bornemann: Plattdeutsche Gedichte|NAKAMEN=Was es giebt}
{{korrekturleest|nee}}
{{Initiaal|D}}ie harmlosen Gedichte, welche ich im Jahre 1810, in {{sparrt|plattdeutscher Mundart}} erscheinen ließ, fanden freundliche Aufnahmen, ein günstiges Urtheil in litterarischen Blättern, und sind zum Theil Volkssprüchlich geworden.
::So möge denn jetzt ein zweites Bändchen nachfolgen, scherzhafte Erzählungen und sangbare Verslein.
::Wer in Gegenden plattdeutscher Mundart lebt und webt, und hier und da ein Wörtlein findet, seinem Sprachgebrauch nicht zustimmend, der wolle vermerken, daß ich bereits
{{Sied|IV}}
seit 32 Jahren den Landen plattdeutscher Sprache entrückt bin, daß diese Mundart von Provinz zu Provinz merklich abändert, weil sie nicht durch Schriften festen Stand und Ausbildung erhielt, und die meinige nur die {{sparrt|Altmärkische}} ist.
::Es kömmt hier auch nicht sehr auf ein einzelnes Wörtchen, sondern mehr darauf an: daß alles schier und eben in der {{sparrt|Denkweise}} des Volktheils gesagt sey, dem vorzüglich noch diese Mundart eigenthümlich blieb. Das ist der {{sparrt|rechte Fleck}}, sonst wären es hochdeutsche Gedichte mit plattdeutschen Worten, ein Deutsch-Latein.
::Eben weil das Plattdeutsche zur Schriftsprache nicht hinaufgerückt worden, ist auch
{{Sied|V}}
die Schreibart der Worte so schwierig und wandelbar, und für die Doppellaute, die in dieser Mundart, so eigenthümlich, volltönend und wesentlich sind, fehlen die bestimmten Schriftzeichen ganz.
::So habe ich denn auch schreiben müssen so gut es hat gehen wollen, und damit auszuhelfen gesucht, daß ich, wies kam, die Worte mit solchen Buchstaben ausdrückte, die mir die Aussprache am besten zu bezeichnen schienen.
::In Anlehnung der Doppellaute, bemerkte ich für die Leser, welche der Sprache nicht ganz kundig sind: daß oa, den Laut ausdrükken soll, welcher zwischen o und a, inne liegt. Ich will es das dikke a nennen, wie
{{Sied|VI}}
noch jezt überall im Branschweigischen und dortiger Gegend das a auch im Hochdeutschen ausgesprochen wird. Das dikke ä, inne liegend zwischen ö und ä, habe ich mit Zusammenstellung bieder Mittellauter, das lange ö, durch öö, das lange u, durch uu, das lange o, durch oo, das scharfe e, durch ee, zu bezeichnen gesucht.
::Mit diesem Vorworte möge nun dies Bändchen getrost und wohlgemuth seiner Straße ziehen.
::Januar 1816.
:::::::::::{{sparrt|Der Verfasser}}.
jk8zkdddtbjvnnm7dor9yslsjrpcdic
1362356
1362355
2026-09-04T12:37:20Z
~2026-46022-07
994470
1362356
wikitext
text/x-wiki
{{Kapittel|WARK=Bornemann:Plattdeutsche Gedichte|NAKAMEN=Was es giebt}}
{{korrekturleest|nee}}
{{Initiaal|D}}ie harmlosen Gedichte, welche ich im Jahre 1810, in {{sparrt|plattdeutscher Mundart}} erscheinen ließ, fanden freundliche Aufnahmen, ein günstiges Urtheil in litterarischen Blättern, und sind zum Theil Volkssprüchlich geworden.
::So möge denn jetzt ein zweites Bändchen nachfolgen, scherzhafte Erzählungen und sangbare Verslein.
::Wer in Gegenden plattdeutscher Mundart lebt und webt, und hier und da ein Wörtlein findet, seinem Sprachgebrauch nicht zustimmend, der wolle vermerken, daß ich bereits
{{Sied|IV}}
seit 32 Jahren den Landen plattdeutscher Sprache entrückt bin, daß diese Mundart von Provinz zu Provinz merklich abändert, weil sie nicht durch Schriften festen Stand und Ausbildung erhielt, und die meinige nur die {{sparrt|Altmärkische}} ist.
::Es kömmt hier auch nicht sehr auf ein einzelnes Wörtchen, sondern mehr darauf an: daß alles schier und eben in der {{sparrt|Denkweise}} des Volktheils gesagt sey, dem vorzüglich noch diese Mundart eigenthümlich blieb. Das ist der {{sparrt|rechte Fleck}}, sonst wären es hochdeutsche Gedichte mit plattdeutschen Worten, ein Deutsch-Latein.
::Eben weil das Plattdeutsche zur Schriftsprache nicht hinaufgerückt worden, ist auch
{{Sied|V}}
die Schreibart der Worte so schwierig und wandelbar, und für die Doppellaute, die in dieser Mundart, so eigenthümlich, volltönend und wesentlich sind, fehlen die bestimmten Schriftzeichen ganz.
::So habe ich denn auch schreiben müssen so gut es hat gehen wollen, und damit auszuhelfen gesucht, daß ich, wies kam, die Worte mit solchen Buchstaben ausdrückte, die mir die Aussprache am besten zu bezeichnen schienen.
::In Anlehnung der Doppellaute, bemerkte ich für die Leser, welche der Sprache nicht ganz kundig sind: daß oa, den Laut ausdrükken soll, welcher zwischen o und a, inne liegt. Ich will es das dikke a nennen, wie
{{Sied|VI}}
noch jezt überall im Branschweigischen und dortiger Gegend das a auch im Hochdeutschen ausgesprochen wird. Das dikke ä, inne liegend zwischen ö und ä, habe ich mit Zusammenstellung bieder Mittellauter, das lange ö, durch öö, das lange u, durch uu, das lange o, durch oo, das scharfe e, durch ee, zu bezeichnen gesucht.
::Mit diesem Vorworte möge nun dies Bändchen getrost und wohlgemuth seiner Straße ziehen.
::Januar 1816.
:::::::::::{{sparrt|Der Verfasser}}.
iehwf1agpb53zfmzjjtrxn5gr6myq4m
1362357
1362356
2026-09-04T12:37:47Z
~2026-46022-07
994470
1362357
wikitext
text/x-wiki
{{Kapittel|WARK=Bornemann: Plattdeutsche Gedichte|NAKAMEN= Was es giebt}}
{{korrekturleest|nee}}
{{Initiaal|D}}ie harmlosen Gedichte, welche ich im Jahre 1810, in {{sparrt|plattdeutscher Mundart}} erscheinen ließ, fanden freundliche Aufnahmen, ein günstiges Urtheil in litterarischen Blättern, und sind zum Theil Volkssprüchlich geworden.
::So möge denn jetzt ein zweites Bändchen nachfolgen, scherzhafte Erzählungen und sangbare Verslein.
::Wer in Gegenden plattdeutscher Mundart lebt und webt, und hier und da ein Wörtlein findet, seinem Sprachgebrauch nicht zustimmend, der wolle vermerken, daß ich bereits
{{Sied|IV}}
seit 32 Jahren den Landen plattdeutscher Sprache entrückt bin, daß diese Mundart von Provinz zu Provinz merklich abändert, weil sie nicht durch Schriften festen Stand und Ausbildung erhielt, und die meinige nur die {{sparrt|Altmärkische}} ist.
::Es kömmt hier auch nicht sehr auf ein einzelnes Wörtchen, sondern mehr darauf an: daß alles schier und eben in der {{sparrt|Denkweise}} des Volktheils gesagt sey, dem vorzüglich noch diese Mundart eigenthümlich blieb. Das ist der {{sparrt|rechte Fleck}}, sonst wären es hochdeutsche Gedichte mit plattdeutschen Worten, ein Deutsch-Latein.
::Eben weil das Plattdeutsche zur Schriftsprache nicht hinaufgerückt worden, ist auch
{{Sied|V}}
die Schreibart der Worte so schwierig und wandelbar, und für die Doppellaute, die in dieser Mundart, so eigenthümlich, volltönend und wesentlich sind, fehlen die bestimmten Schriftzeichen ganz.
::So habe ich denn auch schreiben müssen so gut es hat gehen wollen, und damit auszuhelfen gesucht, daß ich, wies kam, die Worte mit solchen Buchstaben ausdrückte, die mir die Aussprache am besten zu bezeichnen schienen.
::In Anlehnung der Doppellaute, bemerkte ich für die Leser, welche der Sprache nicht ganz kundig sind: daß oa, den Laut ausdrükken soll, welcher zwischen o und a, inne liegt. Ich will es das dikke a nennen, wie
{{Sied|VI}}
noch jezt überall im Branschweigischen und dortiger Gegend das a auch im Hochdeutschen ausgesprochen wird. Das dikke ä, inne liegend zwischen ö und ä, habe ich mit Zusammenstellung bieder Mittellauter, das lange ö, durch öö, das lange u, durch uu, das lange o, durch oo, das scharfe e, durch ee, zu bezeichnen gesucht.
::Mit diesem Vorworte möge nun dies Bändchen getrost und wohlgemuth seiner Straße ziehen.
::Januar 1816.
:::::::::::{{sparrt|Der Verfasser}}.
jelfiy3qjrdyfxjcogfa8vge41b3r1g
Index:Ila ọsọ Ụzụakọli.pdf
106
457886
1362359
2026-09-04T13:07:04Z
Timzy D'Great
678957
Created Index Page
1362359
proofread-index
text/x-wiki
{{:MediaWiki:Proofreadpage_index_template
|Title=Ịla Ọsọ Uzuakọlị
|Language=ig,en
|Author=F. C. Ogbalu
|Translator=
|Editor=
|Year=
|Publisher=University Publishing Company
|Address=
|Key=
|Source=
|Image=1
|Progress=C
|Volumes=
|Pages=<pagelist
1=Cover
2=-
3=-
4=Preface
5=-
6=1
41=-
42=Cover/>
|Remarks=
|Header=
|Footer=
|Width=
|Css=
}}
[[Category:Igbo]]
mqgdmaluflas5981n08ocdks25vf05h
1362360
1362359
2026-09-04T13:07:34Z
Timzy D'Great
678957
1362360
proofread-index
text/x-wiki
{{:MediaWiki:Proofreadpage_index_template
|Title=Ịla Ọsọ Uzuakọlị
|Language=ig,en
|Author=F. C. Ogbalu
|Translator=
|Editor=
|Year=
|Publisher=University Publishing Company
|Address=
|Key=
|Source=pdf
|Image=1
|Progress=C
|Volumes=
|Pages=<pagelist
1=Cover
2=-
3=-
4=Preface
5=-
6=1
41=-
42=Cover/>
|Remarks=
|Header=
|Footer=
|Width=
|Css=
}}
[[Category:Igbo]]
owm0g0oo38owka4senhc1419rncccss
1362361
1362360
2026-09-04T13:07:57Z
Timzy D'Great
678957
1362361
proofread-index
text/x-wiki
{{:MediaWiki:Proofreadpage_index_template
|Title=[[Ịla Ọsọ Uzuakọlị]]
|Language=ig,en
|Author=[[F. C. Ogbalu]]
|Translator=
|Editor=
|Year=
|Publisher=University Publishing Company
|Address=
|Key=
|Source=pdf
|Image=1
|Progress=C
|Volumes=
|Pages=<pagelist
1=Cover
2=-
3=-
4=Preface
5=-
6=1
41=-
42=Cover/>
|Remarks=
|Header=
|Footer=
|Width=
|Css=
}}
[[Category:Igbo]]
7enojyc2ffnxoh7zrkl268nkd9fjjsc
Page:Ila ọsọ Ụzụakọli.pdf/4
104
457887
1362363
2026-09-04T14:04:08Z
Timzy D'Great
678957
/* Proofread */
1362363
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="3" user="Timzy D'Great" /></noinclude>{{center|PREFACE}}
Ila-Ọsọ Uzuakọlị is a comprehensive account of a fascinating account of an important custom at Uzuakọlị. The first account was given by late K. Achinuvu. The present volume is a result of an integration of the best entries in a nationwide competition with a view to ensuring accuracy and clearness in presentation.
Questions on comprehension, grammar and customs have been
provided at the end of each chapter. This is to satisfy the need of secondary and teacher training college students in their preparation for their examinations.
The book has been fully illustrated and it is hoped that this will stimulate the interest of the readers. The University Publishing Company will be prepared to publish similar account of Igbo customs if asked to do so by the authors.
{{c|F. C. OGBALU}}<noinclude></noinclude>
in2y2vmla8kkglepprap155c8b1lxfd
Page:Pag susulatan nang dalauang binibini na si Urbana at ni Feliza (microform) - na nagtuturo ng̃ mabuting kaugalian (IA aqa1997.0001.001.umich.edu).pdf/54
104
457888
1362364
2026-09-04T14:09:12Z
Tertio3
996849
/* Proofread */
1362364
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="3" user="Tertio3" />[[Category:Pag susulatan nang dalauang binibini na si Urbana at ni Feliza]]
[[Category:Tagalog]]
{{c|— 21 —}}</noinclude>kakita; at ng matapus ‘ay nagsiyao raw sila sa isang lalawigang malayo. Nguni, ipinaglihim ko ang bagay na itdo sa kapus-palad kong kaibigan.
{{c|V.}}
Ising araw na ako'y nakikipagsalitaan kay Puso na tila unti-unti nang gumagaling, karaka'y naghiyawan ang mga tao na kam'y linulusob ng mga kabayuhang americano, at sunod dito ang isang kasindak-sindak na putukan.
Agad-agad na inabot ni Puso ang kanyang revolver at
ang wika sa akin:
—¡Madali! Ilapit ninyo ang aking hinihigan sa tapat ng butas na iyon ng dinding at ikanlong mo po ako sa_haligi. At, ngayo‘y dumating na, kapatid ko, ang oras na aking maitatakal ng mahal ang buhay na itong walang kabuluhdn. Ayto, itago ninyo ng boong ingat ang tangi kong hiyas, ang minumutya kong sinsing, upang huwag maagaw sa akin ng mga
kaaway. Isauli lamang kay Liwayway , sakaling siya‘y matagpuan.
—Huwag na kaydong makilaban—ang amuki ko —mahal
na katoto, pagka't kayo'y malubha at matitiyak kong di ka pa aanhin ng mga kaaway sa kalagayang iyan.
—Hindi maaari—ang mapusok na sagot sa akin—lahat
ng kawal na may dangal, ay dapat mamatay muna, bago sumuko sa kanyang kalaban, Tumakod ka po‘t ayto na sila.
Di nga naman nagkabula at sa isang kisap-mata‘y pinaputukan kami ng mga americano at agad parang pinutakti ang aming bahay sa tama ng punlo na lusot-lusutan sa lahdt ng dako. Itinulak ako ni Puso at siya'y nalaglagan ng isang patak
na luha sa pagiinit, ng makitang ayaw ko siyang iwan at anya:
—Lumikad ka, po, kapatid ko at iligtas ang singsing na labis kong minamahal.
Sa gayo'y tumakbo akong dala ang singsing at kamunti na akong abutin ng isang americanong kabayuhan, kundi ng makita ni Puso na ako,y hinahabol ay agad siyang pinaputukan at noon di‘y patay’na nahulog sa kabayo ang americano.
Kinubkob ng mga kaaway, ang bahay na kinaroroonan ni Puso at ng ako'y makalaya na sa katamtamang agwat sa loob ng isang masukal na talabihan, ay nakita kong marami pang napatay si Puso; palibhasa‘t may mabuti: siyang panudla at sa
bawa‘t punlo ng kanyang ''revolver'' ay isang americanong patay o sugatang malubha ang kapalit.<noinclude></noinclude>
hxf44pxf6y0iueuzkpraycq1vxgs2yy
Page:Pag susulatan nang dalauang binibini na si Urbana at ni Feliza (microform) - na nagtuturo ng̃ mabuting kaugalian (IA aqa1997.0001.001.umich.edu).pdf/40
104
457889
1362365
2026-09-04T14:20:38Z
Tertio3
996849
/* Proofread */
1362365
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="3" user="Tertio3" />[[Category:Pag susulatan nang dalauang binibini na si Urbana at ni Feliza]]
[[Category:Tagalog]]
{{rule|}}
{{rule|}}
{{c|{{Xx-larger|'''Ang Singsing'''}} }}
{{c|{{Xxx-larger|'''Dalagang Marmol'''}} }}
{{rule|10em}}</noinclude>{{c|I.}}
Matapus ang kasindaksinddk na labanang nangyari sa
mga tagalog at americano’ sa Kingwa, lalawigan ng Bulakan, ng ika 23 ng Abril ng 1899, na siyang ikinapatay kay Coronel Stotsenburg, sa Capitan at iba pang mga kawal americano, kaming mga tagalog naman: ay. nagsiurong sa Sibul, at sa ising bahay-gamutan ng aming mga kawal ay natagpuan
ko ang ising matapang na pinunong tagalog na bahagya nang makagalaw at makapagsalita dahil sa marami niyang sugat. Malaki ang awa sa kanya ng lahat ng adong nangaroroon at siya na lamang ang tapagdusapan at lubos. napupuri dahil sa
kanyang kabihasnan sa pakikilaban at sa kapusukan sa mga pakikipagsagupa; at sa katotohanan: kahit mamamatay na lamang ay pilit pa niyang napaurong ang malalakas naming mga kaaway.
Nang aking matanto ang labis na paglilingkod ng bayaning ito sa ating Bayan, ay pinagsikapan kong siya'y alagaan, bagaman wala akong pananalig na siya'y maaari pang mabuhay.
Nguni‘t aywan kun sa kabagsikan ng bisa ng tubig sa Sibul, ang pinunong ito na Puso ang pangalan, isang araw ay idinilat ang mga mata at nagsalita-ng ganito:<noinclude></noinclude>
k5pq7jdf9lsjscwk8gb2wvajf03fdps
Page:Valët e detit (1908).djvu/15
104
457890
1362380
2026-09-04T16:06:32Z
Catonif
622571
/* Without text */
1362380
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="0" user="Catonif" /></noinclude><noinclude></noinclude>
qnbore1ibv9mwzfgjawerkqtihmbx9o
Page:Valët e detit (1908).djvu/17
104
457891
1362381
2026-09-04T16:06:50Z
Catonif
622571
/* Without text */
1362381
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="0" user="Catonif" /></noinclude><noinclude></noinclude>
qnbore1ibv9mwzfgjawerkqtihmbx9o
Page:Valët e detit (1908).djvu/20
104
457892
1362382
2026-09-04T16:08:04Z
Catonif
622571
/* Without text */
1362382
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="0" user="Catonif" /></noinclude><noinclude></noinclude>
qnbore1ibv9mwzfgjawerkqtihmbx9o
Dog elas ‚Baskervilles’/Kapit lulid
0
457893
1362383
2026-09-04T16:11:35Z
Morozof
122116
auto summary: New page created (no summary given)
1362383
wikitext
text/x-wiki
===<div align=center>Kapit lulid. Fads pebreiköl kil.</div>===
‚Sherlock Holmes’ älabom fägi vemo benodistiki ad deditükön tikäli okik sekü vip oka. Dü düps tel säkäd bisarik, pö kel pikompenükobs, päglömon-la, e lölöfiko äjäfälom ko pänots bepänanas Belgänik nutimik. Äspikodom dö nos plä lekan, tefü kel älabom cedis nenkuratik, de lüv obsik magavamuseda jüs ireafobs ad lotidöp: ‚Northumberland’.
„Hisiör: ‚Henry Baskerville’ < anu stebedom olis löpo,” getedan äsagon. „Ibegom obe ad dugön olis löpio sunädo, ven ükömols.”
„Taol-li, das onülogob registaramabuki olik?” ‚Holmes’ äsagom.
„Lenö!”
Iklülädos, das nems tel piläükons pö buk pos ut hiela ‚Baskerville’. Balid: „ ‚Theophilus Johnson’ ko famül, se ‚Newcastle’ ”; votik: „läd: ‚Oldmore’ ko jidünan, se ‚High Lodge’, ‚Alton’ ”.
„Ga etan mutom binön hiel ‚Johnson’ ot, hikeli äsevob,” ‚Holmes’ äsagom getedane. „Gitavan gedaherik ä golom boatölo, vo-li?”
„Nö! o hisiör! söl: ‚Johnson’ < at binom dalaban kolatameina, man vemo liföfik, no bäldikum ka ol it.”
„Ga epökol-li tefü cal omik?”
„Nö! o siör! Gebom lotidöpi at dü yels mödik e vemo pasevom fa obs.”
„Ha! rajanö! Leigo läd: ‚Oldmore’; ememikob-la nemi at. Säkusadolös nuläli obik, ab suvo, memikölo fleni seimik, tuvoy uti votik.”
„Etan binof läd molädik, o siör! Himatan ofik seimna äbinom sifal ela ‚Gloucester’. Ai lükömof lü obs üf binof pö zif.”
„Danö! liedo no kanob lesagön lesevädi ko of… Eblöfobs jenöfoti veütikün me säks at, o ‚Watson’!” äfövom me vög nelaodik, du älöpiogolobs kobo. „Nu sevobs, das mens, so vemo nitedälöls tefü flen obsik, no elotedons pö lotidöp ebo at. Atos sinifon, das sovüo etans, äsä älogobs, vemo steifons ad lükön omi, otmafädo steifons ad no logikön fa om. Nu, atos binon jenöfot mu tikodüköl.”
„Kisi tikodükon-li?”
„Tikodükon… he! o flenädan digik obik! kis ejenon-li?”
Ireafölo ad löp tridema, ikolkömobs siöri: ‚Henry Baskerville’ < it. Logod omik iredikon demü zun, ed äkipom juki püfik neflifedik me bal namas okik. Sovemo pivutükom, das töbo äkanom kleiliko sagön, efe äsagom me dialeg vesüdänik klülädikum ka ut, keli ädalilobs de om agödo.
„Cedoy-la obi fopani pö lotidöp at,” äluvokädom. „Utüvoy, das eprimoy fopülükön meni mivoätik pläsif binoy tödik. Blasfämö! üf hilepul et no utuvom juki moöl obik, täno ojovob. Kanob dälön cogedi, o söl: ‚Holmes’! ab atna ebeidrefoy zeili boso.”
„Ai nog bleibol-li sukön juki olik?”
„Si! o siör! efe fümälob ad tuvön oni.”
„Ab ga elesagol-li, das äbinon juk braunik nulik?”
„Sio so äbinos, o siör! Ab nu atos ejenon tefü ut blägik pegeböl.”
„Liö! esagol-li, das…?”
„Elesagob ebo atosi. Älabob päris te kilis valemo: uti braunik nulik, uti blägik bäldik, ed uti glodaküirik, keli anu lenlabob. Äneito emosumoy bali jukas braunik obik, ab adelo edetifoy bali blägikas… Edagetol-li uti? Sunädo gesagolöd, plas stanön lulogölo!”
Dünan Deutänik fäkädik ipubon pö jena⸗top.
„Nö! o siör; iseividob love lotidöp lölik, ab älelilob nosi tefü ut.”
„Soö! u juk at pugepladonös jü solamodonikam, ud uyufidob guvani ed unotükob etane, das sunädo primikob ad lüvön lotidöpi at.”
„Pu⸗tuvonös, o siör!… Promob ole, das putuvon, üf olabolöv nog sufädi anik.”
„Memidolöd, das at binonös din lätik obik, keli eperob pö lesinöp at tifanas. Soö! soö! o söl: ‚Holmes’! pardolös tupi ola me pülot somik…”
„Cedob, das atos go digädon ad pademön.”
„Liö! träitol-la atosi fefiko.”
„Lio plänolöv-li atosi?”
„Igo no vilob steifön ad plänön atosi. Binon-la din dalienetikün ä bisarikün utas, kels äjenons pö ob.”
„Sio bisarikün…” ‚Holmes’ äsagom meditölo.
„Kisi ol it cedol-li tefü atos?”
„Soö! No nog kanob lesagön, das suemob atosi. Jenot olik at binon vemo fikulik, o siör: ‚Henry’! Stipä tefon deadi zioma olik, no süadob, das bevü jenots lultum veütikün, kelis äbejäfob, so brulik dabinon-la. Ab kipobs fadis anik pö nams obsik e binos luveratik, das seimik onas udugon obis lü verat. Okanobs lufegebön timi, ufölölo uti pölik, ab suno u lato umutobs tuvön uti verätik.”
Ämuadobs obis me janed, dü kel säkäd obis ikosüköl boso pä⸗bespikon. Pas pos irivobs privatacemi hiela ‚Baskerville’, ‚Holmes’ äsäkom etani dö desins omik.
„Ad tävön lü ‚Baskerville Hall’.”
„Kitimo-li?”
„Tü vigafin.”
„Valemo,” ‚Holmes’ äsagom, „cedob sludi olik sapiki. Labob blöfamedis saidik, das pälükol pö ‚London’, e bevü balionats menas zifa gianik at fikulos ad tüvön dientifi menas et u diseini etanas. Üf disein binon badöfik, kanons viodön oli, ab no okanobs büoneletön atosi. Iküpol-li? o dokan: ‚Mortimer! das pälükols agödo de lödöp obik?”
Dokan: ‚Mortimer’ < äjutedom se seadöp. „Pälükobs! Fa kin-li?”
„Atosi liedo no kanob nunön ole. Labol-li bevü nilädans u kosädanef oliks pö ‚Dartmoor’ seimani labü löla⸗balib blägik?”
„Nö!… ye, letolös obe ad vätälön… sio. Hiel ‚Barrymore’: domal siöra: ‚Charles’< labom lölabalibi blägik.”
„Ha! Kitopo ‚Barrymore’ anu komom-li?”
„Nu konömom pö ‚Hall’.”
„Ab gudiküno mutobs fümükön: va etan jenöfiko anu komom us, u va sekü kod seimik anu komom tö ‚London’.”
„Lio kanol-li ledunön atosi?”
„Givolös obe fometi telegrafik! Ekö! „Valikos ya blümon-li pro siör: ‚Henry’?”. Saidö! Paladetonös söle ‚Barrymore’ lü ‚Baskerville Hall’. Telegraföp kinik binon-li nilikün? Tö ‚Grimpen’. Lebenö! usedobs telegrafoti telid lü potastajonacif usik, efe tö ‚Grimpen’: „Telegrafot pro söl: ‚Barrymore’ < ulovegivolös ini nam omik lönik! Ifü nekom utana, plidö! uge⸗telegrafolös siöre: ‚Henry Baskerville’ < lü lotidöp: ‚Northumberland’.” Atos umögükon obes bü asoar ad daseivön, va ‚Barrymore’ nu bleibom fölön calabligi okik pö ‚Devonshire’.”
„Benö!” ‚Baskerville’ äsagom. „Vüö! o dokan ‚Mortimer’! kimik binom-li ‚Barrymore’ at valemo?”
„Binom son kälädana büik edeadöl. Els ‚Barrymores’ kälädons eli ‚Hall’ ya dü menäds fol. Äsä sevob, etan ko jimatan omik binons matanapär cädik äsi alik pö grafän.”
„Ottimo,” ‚Baskerville’ äsagom, „ga klülikos, das dü tim, kü nek famülalimanas komon pö ‚Hall’, etans labons domi legudik e bligis nonik.”
„Atos veräton.”
„Bos gitöfon-li lü ‚Barrymore’ ma tästum siöra: ‚Charles’?” ‚Holmes’ äsäkom.
„Om e jimatan omik edagetons pounis lultum a alikan.”
„Ha! Äsevons-li, das üdagetons sovemo?”
„Si! Siör: ‚Charles’ < vemo älöfilom ad notodön ninädi tästuma okik.”
„Kio nitedos!”
„Spelob,” dokan: ‚Mortimer’ < äsagom, „das no obadiniludolös tefü alikan, kel edageton geroti de siör: ‚Charles’, bi pouns mil i dutons lü ob.”
„Jenöfö! Ab votikans nog dabinons-li?”
„Möd suämas pülik gitöfons lü pösods e benodälafunds mödik. Ret lölik pulegivon siöre: ‚Henry’.”
„Liovemo ret suämon-li?”
„Mö pouns veltumefoldegmil.”
‚Holmes’ ätovülom logabobis okik dub süpäd. „No äsuemob, das suäm so gianik läbinon pö atos,” äsagom.
„Siör: ‚Charles’ äkoedom lüjinön men liegik, ab ämisevobs, vio liegik äbinom, jüs iprimobs ad xamön valöris omik. Völad valemik dalabotema äsuämon pounis ti balion.”
„Legodö! Atos binon kayot, pro kel kanoy kompenön pö pled riskädik. Säk nog bal, o dokan: ‚Mortimer’! Niludölo, das seimos ujenonöv pö flen yunik obsik is komöl — ga pardolös obe hüpoteti so neplidiki! — kin ugeron-li länilaboti?”
„Sisä ‚Rodger Baskerville’: blod yunikum siöra: ‚Charles’< ideadom as noematölan, länilabot omuton geroledutikön lü els ‚Desmonds’: limans fagoröletik famüla. ‚James Desmond’ binom kleran bäldik di ‚Westmoreland’.”
„Danö! Pats at valik vemo nitedälükons obi. Äkolkömol-li söli: ‚James Desmond’?”
„Si! balna evisitom siöri: ‚Charles’. Balidan binom men lestimabik labü lif neblamabik. Memob, das ärefudom ad getön suämi seimik pro debimoed de siör: ‚Charles’, toä etan äslüdom omi.”
„E man at labü neodots tämälik obinomöv-li geran dalabotema lölöfik siöra: ‚Charles’?”
„Obinomöv geran te länilabota, bi binon geridöfik. Zuo obinomöv geran monema leigo, pläsif putästumonöv votiko fa dalaban nuik, kelan kanon klülo dagebön monamedis at go leliviko.”
„Elautol-li tästumi olik? o siör: ‚Henry’!”
„Nö! o söl: ‚Holmes’! no nog. No älabob livüpi, esuemob dinastadi te ädelo. Ab alo cedob, das mon läbinonös kobü titul e länilabot. Atos äbinon desin hitera neläbik obik. Lio dalaban desinon-li ad nätükön glori elas ‚Baskervilles’, üf no labonöv moni saidik ad laidabinükön dalabotemi? Dom, glunidalabot e monem mutons läbinön kobo.”
„Verätö! Soö! o siör: ‚Henry’! baicedob ko ol tefü frutab motäva nenzogik olik lü ‚Devonshire’. Ab mutob lonülön prüdamesüli te bali. Fümo no omutol detävön soaliko.”
„Dokan: ‚Mortimer’ < ogevegom kobü ob.”
„Ab dokan: ‚Mortimer’ < mutom gevön timi plage lönik, zu dom omik stadon ön fagot mö liöls mödik de olik. Igo pö vil vemikün in vol, no okanomöv yufön oli. Nö! o siör ‚Henry’! mutol kesumön ko ol seimani fiedik, kel ai obinon gönü ol.”
„Mögos-li, das ol it okanol lükömön usio? o söl: ‚Holmes’!”
„If stad säkäda ocenon ad krisid, otöbidobös ad komön us pösodiko; ab sevedolös, das‚ demölo plagi konsultik veitöfik obik e begis nenstopik obi valöpao rivölis, nemögos pro ob ad ditön de ‚London’ dü tim nesevädik. Anu balan pösodas dalestümabikün Lingläna pamispikon fa mütogetan, e te ob kanob büoneletön lunofi nosüköl. Nu esevädükob-la oli, viovemo nemögos pro ob ad tevön lü ‚Dartmoor’.”
„Täno kini mobolöv-li?”
‚Holmes’ äseitom nami okik sui brad obik.
„Üf flen obik odunikomöv atosi, täno olabol meni digöfikün gönü ol pö dinastad spetätüköl. Nek kanon lesagön atosi fümikumo, ka ob.”
Leno äspetöfob ad lof at, ab büä ügesagob, ‚Baskerville’ igleipom obi len nam e ladöfo äpedom oni.
„Soö! atos obinon vemo plitöfik flanaü ol, o dokan: ‚Watson’!” äsagom. „Ga suemol, pö stad kinik binob, e sevol säkädi sovemo leigoäs ob. Üf utevol lü ‚Baskerville Hall’ ed okomol nilü ob, neai oglömob atosi.”
Fütüriologam ventüras ai äjänälons obi, zu päplitob fa vöds hiela ‚Holmes’ e fa lezil, ön kel baonan ilobülom obi as ketävan.
„Utevob vilöfo,” äsagob. „No sevob, vio gudikumo okanoböv fegebön timi obik.”
„Ed onunodolös lü ob mu kuratiko,” ‚Holmes’ äsagom. „Ven krisid ojenädon, kelosi büocedob, omastob, vio obitolös ettimo. Cedob, das jü zädel valikos oblümonöv-li?”
„Atos lönedon-li lü ol? o dokan: ‚Watson’!”
„Süperö!”
„Täno tü zädel, pläsif ulelilol votikosi, ukobikobsös ini tren omotevöl tü düp: deg minuts kildeg < dese ‚Paddington’.”
Älöädobs ad degolön, ven ‚Baskerville’ ävokädom yöbölo, e posä ijutedom lü bal gulas cema, äsüramenom juki braunik disaü ramar.
„Juk emoiköl obik!” ävokädom.
„Fikuls valik obsik nepubonsös so fasilo!” ‚Sherlock Holmes’ äsagom.
„Ab atos binon dinäd vemo seledik,” dokan: ‚Mortimer’ äküpetom. „Edasukob cemi at bü koled.”
„Id edasukob puidi alik ona,” ‚Baskerville’ äsagom.
„Fümo juk änekomon pö on ettimo.”
„Pö jenet at bo dünan ipladom-la oni usio, du äkoledobs.”
Deutänan pilevüdom, ab änotodom nesevi tefü jenet, e säks nonik äkanons klülükön oni. Säkäd votik nog iläikon lü sökod laidulik go nesiämik klänöfotas smalik, kels bal pos votik ifovons so vifiko. Flanölo löliko jenoti miklänöfik deadama siöra: ‚Charles’, älabobs kedi jenotas neplänovik, kels valik äjenädons dü dels tel, sevabo: get peneda binü tonats bükik, lükan labü balib blägik pö bökavab, per juka braunik nulik, per juka blägik neflifedik, e nu geköm juka braunik nulik. ‚Holmes’ äseadom seilölo in vab, du ägevegobs lü ‚Baker Street’, ed äsuemob dub logabobs fronöl e logod tikodafulik omiks, das tikäl omik, äs ut obik, ätöbidon ad leodükön dinis valik bisarik et e jiniko neyumedikis ad sit tikavik. Dü del retik e soar lölik äseadom letikölo in tabaka⸗smok.
Brefüpo bü säned telegrafots tel pi⸗loveblinons. Balid äninädon sökölosi:
„Anu esevedikob, das ‚Barrymore’ nu komom pö ‚Hall’. ‚Baskerville’.”
Telid:
„Evisitob lotidöpis teldegkil, äsä ibligädol obe, ab neläbo mutob nunodön, das no äkanob tuvön bledi pikötöl ela ‚Times’. ‚Cartwright’.”
„Ekö! tels fadas obik pedebreikons, o ‚Watson’! Nos dunükon vemikumo, kas säkäd, pö kel valikos tadunon oyi. Mutobs sukön retodi votik.”
„Labobs nog loatavababökani lükani ävaiböli.”
„Verätö! Etelegrafob flagi lü registaramabür<ref>Linglänapüko: ‚the Official Registry’.</ref> ad dagetön nemi e ladeti etana. No posüpädob, üf atos binon gespik ad säk obik.”
Toenod yanakloküla iklülädon kotenükön omi igo vemikumo, kas gespik pispetöl, ibä, posä yan imaifikon, änükömom man labü logot grobälik, hikel jiniko äbinom vababökan it.
„Ägetob nuni de bür zänik, das stimaban pö ladet at iseividon vabi labü nüm: 2704,” äsagom. „Ebökob vabi obik ya dü yels vel, e neai vöd seimik kusada äbinon. Ekömob isio nemediko de parköp len ‚Yard’ ad säkön ole pösodiko, dodi kinik labol ta ob.”
„Leno labob seimosi ta ol, o flen digik obik!” ‚Holmes’ äsagom. „Taädo olabob eli ‚sovereign’ lafik<ref>El ‚sovereign’: goldakönäd völadü poun. El ‚sovereign’ lafik üd el ‚half a sovereign’ äbaiädon ko jilids deg.</ref> ad pelön ole, üf ugevol obe gesagis balsiämik begesagü säks obik.”
„Benö! labob deli benofätik,” vababökan äsagom, ägrinölo. „Kisi vilol-li seividön? o söl!”
„Mubalido nemi e ladeti olikis, üf uneodob oli dönu.”
„Nem: ‚John Clayton’, dom 3id, süt: ‚Turpey Street’, stük: ‚Borough’. Vab obik diuron pö süt: ‚Shipley’s Yard’, nilü stajon: ‚Waterloo’.”
‚Sherlock Holmes’ äpenetom atosi.
„Nu, o ‚Clayton’! konolös obe valikosi tefü tävan vaba olik, kel älükömon ed älükon domi at tü düp degid agöda e poso äpo⸗vabon po söls tel donio ve süt: ‚Regent Street’.”
Atan älogotom stunölo e boso däsperölo.
„Ga kon obik dinädas ole binon-la nensiämik, bi jiniko ya sevol-la onis leigoäsä ob,” äsagom. „Jenöfo söl et isagom obe, das äbinom täktifan, e das ökonobös nosi dö om eke.”
„O flen digik obik! atos tefon säkädi vemo fefiki, ed ureafolöv ad dinäd mu badik, üf osteifolöv ad klänädön bosi obe. Emäniotol-li, das tävan olik elesagom ole, das binom täktifan?”
„Si!”
„Kitimo elesagom-li atosi ole?”
„Ven äditom de ob.”
„Nog älesagom-li bosi?”
„Emäniotom nemi okik.”
‚Holmes’ älogom me loged vifilik levikoda lü ob.
„O! emäniotom nemi okik, vo-li? Atos äbinon nevisedik. Nemi kinik emäniotom-li?”
„Nem omik,” vababökan äsagom, „äbinon: söl: ‚Sherlock Holmes’.”
Neai äloegob plu bluvikön fleni obik, kas me gesag at vababökana. Dü timül äseadom seilölo demü bluv. Pas täno äsplodülom me smil laodik.
„Dref, o ‚Watson’! dref süperik!” äsagom. „Senälob taani, florät kela binon mufädik e blegülovik leigoäs ut lönik obik. Evikodom obi mu brafiko atna. So nem omik äbinon: ‚Sherlock Holmes’, vo-li?”
„Si! o siör! nem söla at äbinon ebo somik.”
„Süperö! Nu seivükolös obe topi ut, kö etan ibenüxänom vabi olik, e valikosi, kelos äjenon poso.”
„Ävinegom obi ad stöpön tü düp: zül e laf < tö piad: ‚Trafalgar Square’. Äsagom, das äbinom täktifan, ed älofom obe ginitis tel, tökä öfölobös mu kuratiko utosi, kelosi öneodom dü del lölik ed ösäkobös nosi. Äkotenob tefü atos saido, adas ödasumob stipi. Balido ätävobs lü lotidöp: ‚Northumberland Hotel’ < ed ästebedobs us, jüs söls tel iplödikoms ed iramenoms vabi pö vabaparköp. Äpotävobs po vab etanas, jüs istopon seimöpo nilü top isik.”
„Nilü domayan ebo at,” ‚Holmes’ äsagom.
„No kanob süadön tefü atos, ab legitodo kanob lesagön, das tävan obik fümiko äsevom atosi. Ädoniovegobs ve süt ze jü zänod ona, ästopobs us ed ästebedobs dü dup: bal e laf. Pas täno söls tel äspatölo äbeigoloms obis, ed äpotävobs donio ve süt: ‚Baker Street’, poso ve…”
„Sevob atosi,” ‚Holmes’ äsagom.
„Jüs idutävobs foldilis kil ve süt: ‚Regent Street’. Täno söl obik ämaifükom kläpedi ed älüvokädom obe, dat öbökobös mögiküno ebo lü stajon: ‚Waterloo Station’. Ibataflapob jijevodi ad vifükumön ofi, ed ireafobs usio pos minuts muamo degs. Pas täno äpelom ginitis tel okik, leigoäsä ibligidom, ed ämogolom ini stajon. Te balnaiko, ädegolö, ägüflekom oki ed äsagom: „Bo onitedälükos-la oli, das äveigol söli: ‚Sherlock Holmes’.” Somo esevedikob dö nem.”
„Gudö! Ab älogol-li omi nogna?”
„Nö! posä enügolom ini stajon.”
„E lio bepenolöv-li söli: ‚Sherlock Holmes’?”
Bökan äkratom kapi okik. „Soö! valemo no äbinom söl ad pabepenön fasiliko. Äcödoböv bäldoti omik mö yels foldeg, ed älabom geiloti zänodagretik: äbinom brefikum mö puids tel u kils, kas ol, o siör! Päklotom äs dändin, zuo älabom balibi blägik, kvadiko pö siem pijimöli, e logodi paelik. Plä atos sevob nosi zuik ad nunön ole.”
„Köl-li logas etana?”
„Nö! no kanob bepenön atosi.”
„Nog bos binon-li, kelosi kanol memikön?”
„Nö! o siör! nosi.”
„Benö! täno, ekö! el ‚sovereign’ lafik olik. Odagetol votiki zuiki üf nog ugevol nünis seimik. Neiti gudik!”
„Neiti gudik! o siör! e danö!”
‚John Clayton’ ädetävom smililölo, e ‚Holmes’, ätovülölo jotis okik, äflekom oki lü ob labü smilil lügik.
„Fad kilid obsik pebreikon, ed egereafobs ad primapün,” äsagom. „Jäpan käfik! Äsevom ladeti obsik, äsevom, das siör: ‚Henry Baskerville’ äkonsultom obi, idientifükom obi pö süt: ‚Regent Street’, äniludom, das üdagetob nümi loatavaba ed östeifob ad kosikön ko stiran, klu igesedom nuni künik at. Ekö! o ,Watson’! atna tadunobs nefleni ploböl kol obs. Pe⸗dädädükob pö ‚London’. Te kanob lüvipön ole fäti läbikum pö ‚Devonshire’. Ab dredälo letikob dö atos.”
„Dö kis-li?”
„Dö lesed olik. Täv at binon neplidik, o ‚Watson’! neplidik ä riskädik, e plü letikob dö on, plü neplidob oni. Sio, o flen digik obik! kanol lüsmilön atosi, ab lesagob ole, das vemo ofredobös, üf ugekömolöv ön stad nenviodik lü ‚Baker Street’ nog balna.”
<div align=center>'''KÜPETS REDAKA.'''</div>
<references/>
===<div align=center>MAGODS.<=div>===
[[File:Houn-16 - Hound of Baskervilles, page 85.jpg|thumb|Houn-16 - Hound of Baskervilles, page 85|ÄKIPOM JUKI PÜFIK NEFLIFEDIK ME BAL NAMAS OKIK.]]
[[File:Houn-17.jpg|thumb|Houn-17|LENO ÄSPETÖFOB AD LOF AT…]]
[[File:Houn-18.jpg|thumb|Houn-18|„NEM OMIK,” VABABÖKAN ÄSAGOM, „ÄBINON: SÖL: ‚SHERLOCK HOLMES’.”]]
{{Fonät
|gased = Vög Volapüka
|yel = 2022
|nüm = 7
|npads = 2
|pads = 61-62
|nüm2 = 8
|npads2 = 2
|pads2 = 68-69
|nüm3 = 11
|npads3 = 2
|pads3 = 90-91
|yel2 = 2023
|nüm_y2 = 1
|npads_y2 = 2
|pads_y2 = 7-8
|nüm2_y2 = 2
|npads2_y2 = 1
|pads2_y2 = 20
|nüm3_y2 = 3
|npads3_y2 = 3
|pads3_y2 = 25-27
|nüm4_y2 = 4
|npads4_y2 = 2
|pads4_y2 = 34-35
VV, 2022, VII, 61–62; VIII, 68–69; XI, 90–91.
VV, 2023, I, 7–8; II, 20; III, 25–27; IV, 34–35.
[[Category:Volapük]]
[[Category:Volapük perevidöl]]
[[Category:Tiäds-D]]
[[Category:Tiäds-F]]
[[Category:Konots (Vper)]]
fmx8phyon5tr9x7czbl9ad4n43g3w9j
1362384
1362383
2026-09-04T16:12:03Z
Morozof
122116
/* MAGODS. */
1362384
wikitext
text/x-wiki
===<div align=center>Kapit lulid. Fads pebreiköl kil.</div>===
‚Sherlock Holmes’ älabom fägi vemo benodistiki ad deditükön tikäli okik sekü vip oka. Dü düps tel säkäd bisarik, pö kel pikompenükobs, päglömon-la, e lölöfiko äjäfälom ko pänots bepänanas Belgänik nutimik. Äspikodom dö nos plä lekan, tefü kel älabom cedis nenkuratik, de lüv obsik magavamuseda jüs ireafobs ad lotidöp: ‚Northumberland’.
„Hisiör: ‚Henry Baskerville’ < anu stebedom olis löpo,” getedan äsagon. „Ibegom obe ad dugön olis löpio sunädo, ven ükömols.”
„Taol-li, das onülogob registaramabuki olik?” ‚Holmes’ äsagom.
„Lenö!”
Iklülädos, das nems tel piläükons pö buk pos ut hiela ‚Baskerville’. Balid: „ ‚Theophilus Johnson’ ko famül, se ‚Newcastle’ ”; votik: „läd: ‚Oldmore’ ko jidünan, se ‚High Lodge’, ‚Alton’ ”.
„Ga etan mutom binön hiel ‚Johnson’ ot, hikeli äsevob,” ‚Holmes’ äsagom getedane. „Gitavan gedaherik ä golom boatölo, vo-li?”
„Nö! o hisiör! söl: ‚Johnson’ < at binom dalaban kolatameina, man vemo liföfik, no bäldikum ka ol it.”
„Ga epökol-li tefü cal omik?”
„Nö! o siör! Gebom lotidöpi at dü yels mödik e vemo pasevom fa obs.”
„Ha! rajanö! Leigo läd: ‚Oldmore’; ememikob-la nemi at. Säkusadolös nuläli obik, ab suvo, memikölo fleni seimik, tuvoy uti votik.”
„Etan binof läd molädik, o siör! Himatan ofik seimna äbinom sifal ela ‚Gloucester’. Ai lükömof lü obs üf binof pö zif.”
„Danö! liedo no kanob lesagön lesevädi ko of… Eblöfobs jenöfoti veütikün me säks at, o ‚Watson’!” äfövom me vög nelaodik, du älöpiogolobs kobo. „Nu sevobs, das mens, so vemo nitedälöls tefü flen obsik, no elotedons pö lotidöp ebo at. Atos sinifon, das sovüo etans, äsä älogobs, vemo steifons ad lükön omi, otmafädo steifons ad no logikön fa om. Nu, atos binon jenöfot mu tikodüköl.”
„Kisi tikodükon-li?”
„Tikodükon… he! o flenädan digik obik! kis ejenon-li?”
Ireafölo ad löp tridema, ikolkömobs siöri: ‚Henry Baskerville’ < it. Logod omik iredikon demü zun, ed äkipom juki püfik neflifedik me bal namas okik. Sovemo pivutükom, das töbo äkanom kleiliko sagön, efe äsagom me dialeg vesüdänik klülädikum ka ut, keli ädalilobs de om agödo.
„Cedoy-la obi fopani pö lotidöp at,” äluvokädom. „Utüvoy, das eprimoy fopülükön meni mivoätik pläsif binoy tödik. Blasfämö! üf hilepul et no utuvom juki moöl obik, täno ojovob. Kanob dälön cogedi, o söl: ‚Holmes’! ab atna ebeidrefoy zeili boso.”
„Ai nog bleibol-li sukön juki olik?”
„Si! o siör! efe fümälob ad tuvön oni.”
„Ab ga elesagol-li, das äbinon juk braunik nulik?”
„Sio so äbinos, o siör! Ab nu atos ejenon tefü ut blägik pegeböl.”
„Liö! esagol-li, das…?”
„Elesagob ebo atosi. Älabob päris te kilis valemo: uti braunik nulik, uti blägik bäldik, ed uti glodaküirik, keli anu lenlabob. Äneito emosumoy bali jukas braunik obik, ab adelo edetifoy bali blägikas… Edagetol-li uti? Sunädo gesagolöd, plas stanön lulogölo!”
Dünan Deutänik fäkädik ipubon pö jena⸗top.
„Nö! o siör; iseividob love lotidöp lölik, ab älelilob nosi tefü ut.”
„Soö! u juk at pugepladonös jü solamodonikam, ud uyufidob guvani ed unotükob etane, das sunädo primikob ad lüvön lotidöpi at.”
„Pu⸗tuvonös, o siör!… Promob ole, das putuvon, üf olabolöv nog sufädi anik.”
„Memidolöd, das at binonös din lätik obik, keli eperob pö lesinöp at tifanas. Soö! soö! o söl: ‚Holmes’! pardolös tupi ola me pülot somik…”
„Cedob, das atos go digädon ad pademön.”
„Liö! träitol-la atosi fefiko.”
„Lio plänolöv-li atosi?”
„Igo no vilob steifön ad plänön atosi. Binon-la din dalienetikün ä bisarikün utas, kels äjenons pö ob.”
„Sio bisarikün…” ‚Holmes’ äsagom meditölo.
„Kisi ol it cedol-li tefü atos?”
„Soö! No nog kanob lesagön, das suemob atosi. Jenot olik at binon vemo fikulik, o siör: ‚Henry’! Stipä tefon deadi zioma olik, no süadob, das bevü jenots lultum veütikün, kelis äbejäfob, so brulik dabinon-la. Ab kipobs fadis anik pö nams obsik e binos luveratik, das seimik onas udugon obis lü verat. Okanobs lufegebön timi, ufölölo uti pölik, ab suno u lato umutobs tuvön uti verätik.”
Ämuadobs obis me janed, dü kel säkäd obis ikosüköl boso pä⸗bespikon. Pas pos irivobs privatacemi hiela ‚Baskerville’, ‚Holmes’ äsäkom etani dö desins omik.
„Ad tävön lü ‚Baskerville Hall’.”
„Kitimo-li?”
„Tü vigafin.”
„Valemo,” ‚Holmes’ äsagom, „cedob sludi olik sapiki. Labob blöfamedis saidik, das pälükol pö ‚London’, e bevü balionats menas zifa gianik at fikulos ad tüvön dientifi menas et u diseini etanas. Üf disein binon badöfik, kanons viodön oli, ab no okanobs büoneletön atosi. Iküpol-li? o dokan: ‚Mortimer! das pälükols agödo de lödöp obik?”
Dokan: ‚Mortimer’ < äjutedom se seadöp. „Pälükobs! Fa kin-li?”
„Atosi liedo no kanob nunön ole. Labol-li bevü nilädans u kosädanef oliks pö ‚Dartmoor’ seimani labü löla⸗balib blägik?”
„Nö!… ye, letolös obe ad vätälön… sio. Hiel ‚Barrymore’: domal siöra: ‚Charles’< labom lölabalibi blägik.”
„Ha! Kitopo ‚Barrymore’ anu komom-li?”
„Nu konömom pö ‚Hall’.”
„Ab gudiküno mutobs fümükön: va etan jenöfiko anu komom us, u va sekü kod seimik anu komom tö ‚London’.”
„Lio kanol-li ledunön atosi?”
„Givolös obe fometi telegrafik! Ekö! „Valikos ya blümon-li pro siör: ‚Henry’?”. Saidö! Paladetonös söle ‚Barrymore’ lü ‚Baskerville Hall’. Telegraföp kinik binon-li nilikün? Tö ‚Grimpen’. Lebenö! usedobs telegrafoti telid lü potastajonacif usik, efe tö ‚Grimpen’: „Telegrafot pro söl: ‚Barrymore’ < ulovegivolös ini nam omik lönik! Ifü nekom utana, plidö! uge⸗telegrafolös siöre: ‚Henry Baskerville’ < lü lotidöp: ‚Northumberland’.” Atos umögükon obes bü asoar ad daseivön, va ‚Barrymore’ nu bleibom fölön calabligi okik pö ‚Devonshire’.”
„Benö!” ‚Baskerville’ äsagom. „Vüö! o dokan ‚Mortimer’! kimik binom-li ‚Barrymore’ at valemo?”
„Binom son kälädana büik edeadöl. Els ‚Barrymores’ kälädons eli ‚Hall’ ya dü menäds fol. Äsä sevob, etan ko jimatan omik binons matanapär cädik äsi alik pö grafän.”
„Ottimo,” ‚Baskerville’ äsagom, „ga klülikos, das dü tim, kü nek famülalimanas komon pö ‚Hall’, etans labons domi legudik e bligis nonik.”
„Atos veräton.”
„Bos gitöfon-li lü ‚Barrymore’ ma tästum siöra: ‚Charles’?” ‚Holmes’ äsäkom.
„Om e jimatan omik edagetons pounis lultum a alikan.”
„Ha! Äsevons-li, das üdagetons sovemo?”
„Si! Siör: ‚Charles’ < vemo älöfilom ad notodön ninädi tästuma okik.”
„Kio nitedos!”
„Spelob,” dokan: ‚Mortimer’ < äsagom, „das no obadiniludolös tefü alikan, kel edageton geroti de siör: ‚Charles’, bi pouns mil i dutons lü ob.”
„Jenöfö! Ab votikans nog dabinons-li?”
„Möd suämas pülik gitöfons lü pösods e benodälafunds mödik. Ret lölik pulegivon siöre: ‚Henry’.”
„Liovemo ret suämon-li?”
„Mö pouns veltumefoldegmil.”
‚Holmes’ ätovülom logabobis okik dub süpäd. „No äsuemob, das suäm so gianik läbinon pö atos,” äsagom.
„Siör: ‚Charles’ äkoedom lüjinön men liegik, ab ämisevobs, vio liegik äbinom, jüs iprimobs ad xamön valöris omik. Völad valemik dalabotema äsuämon pounis ti balion.”
„Legodö! Atos binon kayot, pro kel kanoy kompenön pö pled riskädik. Säk nog bal, o dokan: ‚Mortimer’! Niludölo, das seimos ujenonöv pö flen yunik obsik is komöl — ga pardolös obe hüpoteti so neplidiki! — kin ugeron-li länilaboti?”
„Sisä ‚Rodger Baskerville’: blod yunikum siöra: ‚Charles’< ideadom as noematölan, länilabot omuton geroledutikön lü els ‚Desmonds’: limans fagoröletik famüla. ‚James Desmond’ binom kleran bäldik di ‚Westmoreland’.”
„Danö! Pats at valik vemo nitedälükons obi. Äkolkömol-li söli: ‚James Desmond’?”
„Si! balna evisitom siöri: ‚Charles’. Balidan binom men lestimabik labü lif neblamabik. Memob, das ärefudom ad getön suämi seimik pro debimoed de siör: ‚Charles’, toä etan äslüdom omi.”
„E man at labü neodots tämälik obinomöv-li geran dalabotema lölöfik siöra: ‚Charles’?”
„Obinomöv geran te länilabota, bi binon geridöfik. Zuo obinomöv geran monema leigo, pläsif putästumonöv votiko fa dalaban nuik, kelan kanon klülo dagebön monamedis at go leliviko.”
„Elautol-li tästumi olik? o siör: ‚Henry’!”
„Nö! o söl: ‚Holmes’! no nog. No älabob livüpi, esuemob dinastadi te ädelo. Ab alo cedob, das mon läbinonös kobü titul e länilabot. Atos äbinon desin hitera neläbik obik. Lio dalaban desinon-li ad nätükön glori elas ‚Baskervilles’, üf no labonöv moni saidik ad laidabinükön dalabotemi? Dom, glunidalabot e monem mutons läbinön kobo.”
„Verätö! Soö! o siör: ‚Henry’! baicedob ko ol tefü frutab motäva nenzogik olik lü ‚Devonshire’. Ab mutob lonülön prüdamesüli te bali. Fümo no omutol detävön soaliko.”
„Dokan: ‚Mortimer’ < ogevegom kobü ob.”
„Ab dokan: ‚Mortimer’ < mutom gevön timi plage lönik, zu dom omik stadon ön fagot mö liöls mödik de olik. Igo pö vil vemikün in vol, no okanomöv yufön oli. Nö! o siör ‚Henry’! mutol kesumön ko ol seimani fiedik, kel ai obinon gönü ol.”
„Mögos-li, das ol it okanol lükömön usio? o söl: ‚Holmes’!”
„If stad säkäda ocenon ad krisid, otöbidobös ad komön us pösodiko; ab sevedolös, das‚ demölo plagi konsultik veitöfik obik e begis nenstopik obi valöpao rivölis, nemögos pro ob ad ditön de ‚London’ dü tim nesevädik. Anu balan pösodas dalestümabikün Lingläna pamispikon fa mütogetan, e te ob kanob büoneletön lunofi nosüköl. Nu esevädükob-la oli, viovemo nemögos pro ob ad tevön lü ‚Dartmoor’.”
„Täno kini mobolöv-li?”
‚Holmes’ äseitom nami okik sui brad obik.
„Üf flen obik odunikomöv atosi, täno olabol meni digöfikün gönü ol pö dinastad spetätüköl. Nek kanon lesagön atosi fümikumo, ka ob.”
Leno äspetöfob ad lof at, ab büä ügesagob, ‚Baskerville’ igleipom obi len nam e ladöfo äpedom oni.
„Soö! atos obinon vemo plitöfik flanaü ol, o dokan: ‚Watson’!” äsagom. „Ga suemol, pö stad kinik binob, e sevol säkädi sovemo leigoäs ob. Üf utevol lü ‚Baskerville Hall’ ed okomol nilü ob, neai oglömob atosi.”
Fütüriologam ventüras ai äjänälons obi, zu päplitob fa vöds hiela ‚Holmes’ e fa lezil, ön kel baonan ilobülom obi as ketävan.
„Utevob vilöfo,” äsagob. „No sevob, vio gudikumo okanoböv fegebön timi obik.”
„Ed onunodolös lü ob mu kuratiko,” ‚Holmes’ äsagom. „Ven krisid ojenädon, kelosi büocedob, omastob, vio obitolös ettimo. Cedob, das jü zädel valikos oblümonöv-li?”
„Atos lönedon-li lü ol? o dokan: ‚Watson’!”
„Süperö!”
„Täno tü zädel, pläsif ulelilol votikosi, ukobikobsös ini tren omotevöl tü düp: deg minuts kildeg < dese ‚Paddington’.”
Älöädobs ad degolön, ven ‚Baskerville’ ävokädom yöbölo, e posä ijutedom lü bal gulas cema, äsüramenom juki braunik disaü ramar.
„Juk emoiköl obik!” ävokädom.
„Fikuls valik obsik nepubonsös so fasilo!” ‚Sherlock Holmes’ äsagom.
„Ab atos binon dinäd vemo seledik,” dokan: ‚Mortimer’ äküpetom. „Edasukob cemi at bü koled.”
„Id edasukob puidi alik ona,” ‚Baskerville’ äsagom.
„Fümo juk änekomon pö on ettimo.”
„Pö jenet at bo dünan ipladom-la oni usio, du äkoledobs.”
Deutänan pilevüdom, ab änotodom nesevi tefü jenet, e säks nonik äkanons klülükön oni. Säkäd votik nog iläikon lü sökod laidulik go nesiämik klänöfotas smalik, kels bal pos votik ifovons so vifiko. Flanölo löliko jenoti miklänöfik deadama siöra: ‚Charles’, älabobs kedi jenotas neplänovik, kels valik äjenädons dü dels tel, sevabo: get peneda binü tonats bükik, lükan labü balib blägik pö bökavab, per juka braunik nulik, per juka blägik neflifedik, e nu geköm juka braunik nulik. ‚Holmes’ äseadom seilölo in vab, du ägevegobs lü ‚Baker Street’, ed äsuemob dub logabobs fronöl e logod tikodafulik omiks, das tikäl omik, äs ut obik, ätöbidon ad leodükön dinis valik bisarik et e jiniko neyumedikis ad sit tikavik. Dü del retik e soar lölik äseadom letikölo in tabaka⸗smok.
Brefüpo bü säned telegrafots tel pi⸗loveblinons. Balid äninädon sökölosi:
„Anu esevedikob, das ‚Barrymore’ nu komom pö ‚Hall’. ‚Baskerville’.”
Telid:
„Evisitob lotidöpis teldegkil, äsä ibligädol obe, ab neläbo mutob nunodön, das no äkanob tuvön bledi pikötöl ela ‚Times’. ‚Cartwright’.”
„Ekö! tels fadas obik pedebreikons, o ‚Watson’! Nos dunükon vemikumo, kas säkäd, pö kel valikos tadunon oyi. Mutobs sukön retodi votik.”
„Labobs nog loatavababökani lükani ävaiböli.”
„Verätö! Etelegrafob flagi lü registaramabür<ref>Linglänapüko: ‚the Official Registry’.</ref> ad dagetön nemi e ladeti etana. No posüpädob, üf atos binon gespik ad säk obik.”
Toenod yanakloküla iklülädon kotenükön omi igo vemikumo, kas gespik pispetöl, ibä, posä yan imaifikon, änükömom man labü logot grobälik, hikel jiniko äbinom vababökan it.
„Ägetob nuni de bür zänik, das stimaban pö ladet at iseividon vabi labü nüm: 2704,” äsagom. „Ebökob vabi obik ya dü yels vel, e neai vöd seimik kusada äbinon. Ekömob isio nemediko de parköp len ‚Yard’ ad säkön ole pösodiko, dodi kinik labol ta ob.”
„Leno labob seimosi ta ol, o flen digik obik!” ‚Holmes’ äsagom. „Taädo olabob eli ‚sovereign’ lafik<ref>El ‚sovereign’: goldakönäd völadü poun. El ‚sovereign’ lafik üd el ‚half a sovereign’ äbaiädon ko jilids deg.</ref> ad pelön ole, üf ugevol obe gesagis balsiämik begesagü säks obik.”
„Benö! labob deli benofätik,” vababökan äsagom, ägrinölo. „Kisi vilol-li seividön? o söl!”
„Mubalido nemi e ladeti olikis, üf uneodob oli dönu.”
„Nem: ‚John Clayton’, dom 3id, süt: ‚Turpey Street’, stük: ‚Borough’. Vab obik diuron pö süt: ‚Shipley’s Yard’, nilü stajon: ‚Waterloo’.”
‚Sherlock Holmes’ äpenetom atosi.
„Nu, o ‚Clayton’! konolös obe valikosi tefü tävan vaba olik, kel älükömon ed älükon domi at tü düp degid agöda e poso äpo⸗vabon po söls tel donio ve süt: ‚Regent Street’.”
Atan älogotom stunölo e boso däsperölo.
„Ga kon obik dinädas ole binon-la nensiämik, bi jiniko ya sevol-la onis leigoäsä ob,” äsagom. „Jenöfo söl et isagom obe, das äbinom täktifan, e das ökonobös nosi dö om eke.”
„O flen digik obik! atos tefon säkädi vemo fefiki, ed ureafolöv ad dinäd mu badik, üf osteifolöv ad klänädön bosi obe. Emäniotol-li, das tävan olik elesagom ole, das binom täktifan?”
„Si!”
„Kitimo elesagom-li atosi ole?”
„Ven äditom de ob.”
„Nog älesagom-li bosi?”
„Emäniotom nemi okik.”
‚Holmes’ älogom me loged vifilik levikoda lü ob.
„O! emäniotom nemi okik, vo-li? Atos äbinon nevisedik. Nemi kinik emäniotom-li?”
„Nem omik,” vababökan äsagom, „äbinon: söl: ‚Sherlock Holmes’.”
Neai äloegob plu bluvikön fleni obik, kas me gesag at vababökana. Dü timül äseadom seilölo demü bluv. Pas täno äsplodülom me smil laodik.
„Dref, o ‚Watson’! dref süperik!” äsagom. „Senälob taani, florät kela binon mufädik e blegülovik leigoäs ut lönik obik. Evikodom obi mu brafiko atna. So nem omik äbinon: ‚Sherlock Holmes’, vo-li?”
„Si! o siör! nem söla at äbinon ebo somik.”
„Süperö! Nu seivükolös obe topi ut, kö etan ibenüxänom vabi olik, e valikosi, kelos äjenon poso.”
„Ävinegom obi ad stöpön tü düp: zül e laf < tö piad: ‚Trafalgar Square’. Äsagom, das äbinom täktifan, ed älofom obe ginitis tel, tökä öfölobös mu kuratiko utosi, kelosi öneodom dü del lölik ed ösäkobös nosi. Äkotenob tefü atos saido, adas ödasumob stipi. Balido ätävobs lü lotidöp: ‚Northumberland Hotel’ < ed ästebedobs us, jüs söls tel iplödikoms ed iramenoms vabi pö vabaparköp. Äpotävobs po vab etanas, jüs istopon seimöpo nilü top isik.”
„Nilü domayan ebo at,” ‚Holmes’ äsagom.
„No kanob süadön tefü atos, ab legitodo kanob lesagön, das tävan obik fümiko äsevom atosi. Ädoniovegobs ve süt ze jü zänod ona, ästopobs us ed ästebedobs dü dup: bal e laf. Pas täno söls tel äspatölo äbeigoloms obis, ed äpotävobs donio ve süt: ‚Baker Street’, poso ve…”
„Sevob atosi,” ‚Holmes’ äsagom.
„Jüs idutävobs foldilis kil ve süt: ‚Regent Street’. Täno söl obik ämaifükom kläpedi ed älüvokädom obe, dat öbökobös mögiküno ebo lü stajon: ‚Waterloo Station’. Ibataflapob jijevodi ad vifükumön ofi, ed ireafobs usio pos minuts muamo degs. Pas täno äpelom ginitis tel okik, leigoäsä ibligidom, ed ämogolom ini stajon. Te balnaiko, ädegolö, ägüflekom oki ed äsagom: „Bo onitedälükos-la oli, das äveigol söli: ‚Sherlock Holmes’.” Somo esevedikob dö nem.”
„Gudö! Ab älogol-li omi nogna?”
„Nö! posä enügolom ini stajon.”
„E lio bepenolöv-li söli: ‚Sherlock Holmes’?”
Bökan äkratom kapi okik. „Soö! valemo no äbinom söl ad pabepenön fasiliko. Äcödoböv bäldoti omik mö yels foldeg, ed älabom geiloti zänodagretik: äbinom brefikum mö puids tel u kils, kas ol, o siör! Päklotom äs dändin, zuo älabom balibi blägik, kvadiko pö siem pijimöli, e logodi paelik. Plä atos sevob nosi zuik ad nunön ole.”
„Köl-li logas etana?”
„Nö! no kanob bepenön atosi.”
„Nog bos binon-li, kelosi kanol memikön?”
„Nö! o siör! nosi.”
„Benö! täno, ekö! el ‚sovereign’ lafik olik. Odagetol votiki zuiki üf nog ugevol nünis seimik. Neiti gudik!”
„Neiti gudik! o siör! e danö!”
‚John Clayton’ ädetävom smililölo, e ‚Holmes’, ätovülölo jotis okik, äflekom oki lü ob labü smilil lügik.
„Fad kilid obsik pebreikon, ed egereafobs ad primapün,” äsagom. „Jäpan käfik! Äsevom ladeti obsik, äsevom, das siör: ‚Henry Baskerville’ äkonsultom obi, idientifükom obi pö süt: ‚Regent Street’, äniludom, das üdagetob nümi loatavaba ed östeifob ad kosikön ko stiran, klu igesedom nuni künik at. Ekö! o ,Watson’! atna tadunobs nefleni ploböl kol obs. Pe⸗dädädükob pö ‚London’. Te kanob lüvipön ole fäti läbikum pö ‚Devonshire’. Ab dredälo letikob dö atos.”
„Dö kis-li?”
„Dö lesed olik. Täv at binon neplidik, o ‚Watson’! neplidik ä riskädik, e plü letikob dö on, plü neplidob oni. Sio, o flen digik obik! kanol lüsmilön atosi, ab lesagob ole, das vemo ofredobös, üf ugekömolöv ön stad nenviodik lü ‚Baker Street’ nog balna.”
<div align=center>'''KÜPETS REDAKA.'''</div>
<references/>
===<div align=center>MAGODS.<=div>===
[[File:Houn-16 - Hound of Baskervilles, page 85.jpg|thumb|Houn-16 - Hound of Baskervilles, page 85|ÄKIPOM JUKI PÜFIK NEFLIFEDIK ME BAL NAMAS OKIK.]]
[[File:Houn-17.jpg|thumb|Houn-17|LENO ÄSPETÖFOB AD LOF AT…]]
[[File:Houn-18.jpg|thumb|Houn-18|„NEM OMIK,” VABABÖKAN ÄSAGOM, „ÄBINON: SÖL: ‚SHERLOCK HOLMES’.”]]
{{Fonät
|gased = Vög Volapüka
|yel = 2022
|nüm = 7
|npads = 2
|pads = 61-62
|nüm2 = 8
|npads2 = 2
|pads2 = 68-69
|nüm3 = 11
|npads3 = 2
|pads3 = 90-91
|yel2 = 2023
|nüm_y2 = 1
|npads_y2 = 2
|pads_y2 = 7-8
|nüm2_y2 = 2
|npads2_y2 = 1
|pads2_y2 = 20
|nüm3_y2 = 3
|npads3_y2 = 3
|pads3_y2 = 25-27
|nüm4_y2 = 4
|npads4_y2 = 2
|pads4_y2 = 34-35}}
VV, 2022, VII, 61–62; VIII, 68–69; XI, 90–91.
VV, 2023, I, 7–8; II, 20; III, 25–27; IV, 34–35.
[[Category:Volapük]]
[[Category:Volapük perevidöl]]
[[Category:Tiäds-D]]
[[Category:Tiäds-F]]
[[Category:Konots (Vper)]]
96agw83pth1yqere1azohke37fap1wd
Page:Lidia (microform) (IA apz7294.0001.001.umich.edu).pdf/38
104
457894
1362386
2026-09-04T16:21:00Z
Jcyyysecret
996852
/* Proofread */
1362386
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="3" user="Jcyyysecret" /></noinclude>{{C|-64-}}
Macalucluc ya lele ning auang, at itang canuanang<br>
malinis, macapainaua ya qñg gamat nang uanan: mi-<br>
misip ya.<br>
<br>
Quetang malinis nang canuan, daralan ing libu libung<br>
pami-isip at quetang mibubuat á salu na qñg dacal á<br>
carug, acaquit mu itang maasaquit á mipapagcal quilub na.<br>
<br>
Queta siping na ating catau... pagumasdane, lalaua-<br>
neng maratna, balamu uari quetang panlalaue na agca-<br>
tane't yaguiag pilit qñg capalsintana...<br>
<br>
—Lidia!<br>
<br>
—Alli, tatacut cu! Ecu macasumpa: ing sumpa, tutu-<br>
paran... at ing é atuparan é sucat isumpa... at saca...<br>
—Buri mu..<br>
—Nung macanian eraca paniualan.<br>
—Buri cung damdaman queca itang pangacu nang<br>
Gabriela de Estraes, Duquesa gñg. Monceaux cang Es-<br>
peranza de Crillon: buri cung ipangacu mu cacu, ing:<br>
nung macapisabi cata, paquisabian mucu, at nun ali...<br>
ing timan mu..<br>
—Itang buri mu... Susempa cu!<br>
Canita ing bulan meralumdum. ya, ticpana itang ca-<br>
tajimican qñg matuling nang bungbung.<br>
{{C|I}}
{{C|ING TIMAN A PANGACU}}
Calagu na ning aldo qñg babayng malsinta! Ing<br>
angang macapatulug quea, balamu miyayaliua cule:<br>
malalagu ngan, uling ing sabla, palaguana ning pamal-<br>
sinta na.<br>
Dapot ing babay metung yang lijim, qñg panugali na<br>
dacal nong misulat, bista‘t ela micacayagpang á luruc.<br>
Ding aliua pipinta reng antimong patipating mayumu<br>
at mamu, at ding aliua naman, metung yang ganid á<br>
macaimalan patipati.<br>
<br>
Isanu ing tutu caniti? Aquit tang agad, cang Lidia<br>
muman.<br>
<br>
Dinf dorados nang aslag ning aldo matatdas ing<br><noinclude></noinclude>
kt2fhvpn26qxh129p7rvlfs074mev8n
Dog elas ‚Baskervilles’/Kapit mälid
0
457895
1362387
2026-09-04T16:35:44Z
Morozof
122116
auto summary: New page created (no summary given)
1362387
wikitext
text/x-wiki
===<div align=center>Kapit mälid. ‚Baskerville Hall’.</div>===
Hisiör: ‚Henry Baskerville’ < e dokan: ‚Mortimer’ < äblümoms tü del pi⸗jonidüköl, ed obs, äsä pirajanos, imotevobs lü ‚Devonshire’. Söl: ‚Sherlock Holmes’ äke⸗vabom ko ob lü stajon ed igevom obe büdülis e lejonodi okikis leditikis lätikis.
„No okodedob tikäli olik ad bümicöd me mobs teorodas u miniludas obikas, o ‚Watson’!” äsagom; „Te vilob, das onunodolös lü ob dö jenöfots mögiküno veitöfiko, ed omogevolös obe mögi ad teoram.”
„Jenöfots liosotik-li?” äsäkob.
„Valikos, kel jinon alseimo tefön säkädi, pato kosädi vü ‚Baskerville’ yunik e nilädans omik u patis nulik seimik tefü deadam siöra: ‚Charles’. Dü dels lätik ömik ob it iseividob ömikosi, ab sek liedo äblebon noik. Din te bal bo jinon fümön: das söl: ‚James Desmond’: geran balidkömöl< binom stimaban tibäldik labü natäl mu flenöfik, kludo pöjut at no dalon pakodidön otane. Voiko cedob, das go kanobs nedemön otani pö vätäls obsik. So mens posblibons, kels jenöfiko ozüons siöri: ‚Henry Baskerville’ < pö maräd.”
„Mögos-li ad säbejäfön matanapäri et elas ‚Barrymore’ mu⸗balido?”
„Lenö! No äkanolöv pölön vemikumo. Üf etans binons nedöbiks, fe atos obinonöv negid vemik, ab üf binons kodans, täno leno ospelobsöv ad säklänedön roulis onas. Nö! nö! odakipobsös etanis pö lised obsik miniludükäbas. Zuo jevoda⸗dünan komon us pö ‚Hall’, üf memob verätiko. I farmans tel pö maralän. I flen obsik: dokan ‚Mortimer’, hikeli cedob go ritiki, ä jimatan omik, dö jikel sevobs nosi. I nativestigan et nemü ‚Stapleton’ e sör omik, jikel, äsä sagoy, binof lädül keinik. I söl: ‚Frankland’ se ‚Lafter Hall’, hikel i binom faktor nesevädik, sa nilädans votiks bal u tels. Atans fomons menagrupi, keli mutol küpedön vemo staböfiko.”
„Olejäfikob me töbids obik mögiküno valiks.”
„Labol-la vafi, vo-li?”
„Si! ädesinob ad kesumön oni zuo.”
„Go fümö! Okipolös rövulapistuli olik lä ol delo e neito, e neai oläsükolös prüdi olik!”
Flens obsik ya ikoedoms resärfön seadöpis pö levab klada balid ed ästebedoms obis su pärun.
„Nö! labobs nunis nonasotik,” dokan: ‚Mortimer’ < äbegesagom säkis flena obik. „Süadob te dö utos, das no pälükobs dü dels lätik tel. Neai äplödikobs nes lai⸗zilogedön, e nek äkanon sädrefidön küpäli obsik.”
„Ai ästadols-la kobo, vo-li?”
„Plä äposzedel. Kösömo, ven lükömob ini zif, retidob deli bal lölik pro muad, kludo älifädob oni pö mused löpatidöpa kötetavanas.”
„Zuo ätävob lü legad ad dalogön menamödoti,” ‚Baskerville’ äsagom.
„Ab leno älabobs tupis alseimik.”
„Too atos äbinon nentikälik,” ‚Holmes’ äsagom, lemufükölo kapi okik e logotölo vemo glumiko. „Begob ole, o siör: ‚Henry’! das no ozigololös soaliko! Ibä voto mifät seimik ureifon oli. Egetol-li juki votik olik?”
„Nö! o siör! emoikon fifümiko.”
„Jö! Atos binon vemo nitedik. Soö! adyö!” äläükom, ven tren äprimon ad sleafön dese pärun. „Demolös! o siör: ‚Henry’! bali fraseodas se konäd bisarik vönik et, keli dokan: ‚Mortimer’ äreidom obes, ed ovitolöd marädi ünü düps dagik somik, ven näms diabik nämädons.”
Ägülogob lü pärun, posä idetävobs fagiko dese on, ed äloegob stanön nenmufiko e lulogön obis magedi geilik mägik hiela ‚Holmes’.
Vegam äbinon vifik ä plitik, ed älifädob oni, lesevädikumo seividölo tävakompenanis tel obik e muadölo obi me Spanyänadog dokana: ‚Mortimer’. Pos düps anik glun braunik icenon ad redik, bakastonikos icenon ad granoinikos, e kuns ruilakölik äyebidofs su feiläns pikiudöl kö yebs flifädik äsi planem luglofik votik, kelos äjonon klimati fluköfikum to luimöf vemikum. El ‚Baskerville’ yunik nenropiko älulogom plödio se fenät e laodiko ävokädom dafrediko, kodä ämemosevom patis sevädik länoda di ‚Devon’.
„Ibetävob gretadili vola, sisä iditob isao, o dokan: ‚Watson’!” äsagom, „ab neai älogob topi leigodovik ko atos.”
„Neai älogob elani di ‚Devonshire’, kelan no fanatilon dö grafän okik,” äküpetob.
„Atos sekidon de menasot, leigoäs de grafän it,” dokan: ‚Mortimer’ äsagom. „Logam flena obsik is komöla leadon küpön kapi klöpik kältana, kel ninakipon lanäli e divodi namälik kältanikis. Kap siöra mifätik: ‚Charles’< älabon patedi mu selediki ma patöfs lönik: äbinon lafo gaelanik, lafo Libeiränik. Ab äbinol vemo yunik, ven älogol eli ‚Baskerville Hall’ lätiknaedo, vo-li?”
„Äbinob timanül dü tim deadama fata obik e neai älogob eli ‚Hall’, bi ätopätobs in löd smalik tö jolän sulüdik. Usao idetävob nemediko lü flen ini Lamerikän. Sagobös ole: valikos at binon nulik pö ob, leigoäsä pö dokan: ‚Watson’, e ledesirob ad lelogön mögiküno suno marädi.”
„Sio-li? Täno desir olik fasiliko pejenöfükon, bi us balidnaedo kanol logön marädi,” dokan: ‚Mortimer’ < äsagom, älüjonölo plödio da fenät trenalevaba.
Fagoto sus kvads grünik felas e blegod lövik fota lubel glumidik gedik ägeilon labü sömit krenik küpädik: paelik e jadöfik fagao, leigoäs länod drimamagotik. ‚Baskerville’ äseadom lunüpo, älogetölo usio, ed äreafob ad suemön dub logodanotodot desirik omik, viovemo atos veüton pro om: logam balidnaedik at topa bisarik ut, kö mens bludaröletik omik änämädons so lunüpo ed iposbinükons retodi so dibätiki. Äseadom su gulaseadöp trenalevaba komunik, lenlabölo klotemi binü ‚tweed’ e labü pükasotül Lamerikänik, ab ye, älogölo logodi dofik ä notodiki omiki, äsenälob vemikumo, ka alseimüpo, geran vio legik äbinom tefü tribütalien noubik lunik menas lefäkälik e nämädikas etas. Noub, kurad e nämäd äkomädons pö logabobs densitik omik, nudahogs feinik omik ä logs dofabraunik omik. Üf suk fikulik e riskädik öfütüronöv pro obs pö maräd neflenöfik et, atan äbinom nemu kekomipan, pro kelan ökünoyös ad riskön, süadölo, das utan kuradiko östütomöv oyi.
Tren istopon len stajon smalik soalaseatik, ed obs valik änexänobs. Plödo, etflanü kiud vietik lövik, vab telfimädik ästebedon. Köm obsik fe äbinon jen gretik, bi stajonacif e päkemipolans igrupons okis zü obs ad blinön päkemi obsik. At äbinon vilagil zänedöfik blesirik, ab ästunob, küpedölo soldatis tel lenlabü dünädaleiged dagik stadölis lä leyan, kels ästutoms su güns brefik okik ed äsölogetoms, vio äbeivegobs omis. Bökan: hilepul labü logod grobik koldälik < iglidom siöri: ‚Henry Baskerville’, e pos minuts anik vifiko ävabobs ve veg vidik vietik. Bäläts lubelik ägeilons blegikölo bofaflanü obs, e doms bäldik labü nufs tipik äsestegons plödio da bledem grünik densitik, ab pödü länäd stilik ä solöfik at blegod glumidik lunik maräda, ko lubels krenik e mimaliks as gäps, älöpikon, magölo oki dagiko ta sil soarik.
Bamavab<ref>Sevabo el ‚wagonette’, kel älabon bamis tel pro tävans. Logolsös magodis fa ‚Sidney Paget’ pö vödem!</ref> ideflekon oki sui näisüt, ed älöpiovegobs love grufs dibik, pivorüköl fa luibs dü tumyels, vü daems löpik bofaflano, su kels äglofons musk töföl e filigs labü bleds stiföfik bigik fomü stägalineg. Pteridofüts bronsötakölik e bramarubuds stenülik äglimons dub lit sola ädoniköl. Ai nog löpio⸗vegölo, iduvabobs love pon rovik granoinik ed ibeivabobs ve siem bluka noidik, kel ädonio⸗fonon vifiko, skömölo e dumodölo vü stonablögs gedik. Bofiks veg e bluk äzugons love fälid fa kvärabimafot e firafot pibegloföl. Pö flek alik hiel ‚Baskerville’ ävokädom dafrediko, äzilogedölo ziliko ed äsäkölo säkis susnumik. Valikos äjinon jönik pö om, ab cedü ob lämig glumaladäla ätegon-la länädi, kel so küpidiko älabon mäki yela finiköl. Bleds yelovik äbeseitons vegilis ed ädonio⸗vebons sui obs, du äbeivabobs. Noidül luibas vaba obsik ai äläsikon, du ädutävobs sadotis planema puridiköl: legivots lügik, bai ced obik, kelis Nat äjedon fo vab gerana lomiovegöl elas ‚Baskervilles’.
„He!” dokan: ‚Mortimer’ ävokädom, „kis atos binon-li?”
Blegod skapik brüyäraläna: bümal fagik maräda < ätopon fo obs. Pö sömit ona soldat dofik e sevärik deodöl kleiliko pälogon, solidiko stadölo äsvo monitanamagot su disstütot okik, gün omik äseaton blümölo su föfabrad omik. Ädaküpedom vegi, ve kel ävabobs.
„Kis at binon-li? o ‚Perkins’!” dokan: Mortimer < äsäkom.
Vabistiran obsik lafo igüflekom oki pö bök okik. „Fanäb efugom se ‚Princetown’, o siör! Elibükom oki ya bü dels kil, e galedans daküpedons vegi e stajoni alikis, ab no nog etuvons omi. Feilans topädik neplidons atosi, o siör! ga sio.”
„Soö! äsä sevob, udagetoyöv pounis lul, üf okanoyöv nünön dö fugan.”
„Si! o siör! ab mögod ad pouns lul binon din te nenvöladik leigodü mögod ad gug oyik padukötön. Bi etan no binom fanäb komunik. Man at stopedom-la demü nos.”
„Kim üfo binom-li?”
„Panemom ‚Selden’: sasenan di ‚Notting Hill’.”
Kleiliko ämemob jeneti at, bi ‚Holmes’ änitedälom dö on dub kruäl seledik krima e mekäd nensiämik, kels ivedükons dunotis valik sasenana plödakösömikis. Plaäd miserik deidacödeta omik pidunon demü dots anikanas tefü saun tikäla omik, so mostöfik kondöt omik äbinon. Vab obsik älöpiovegon, e fo obs spad veitik maräda älöpikon, labü stonakums raodik e lubelasömits klifagik. Vien koldik älebladon donio usao ed äkoedon dremön obis. Us seimöpo: pö kamalän vorädik et < hietan diabälik äklänedom oki, disnufölo oki in nimanäst, leigoäs natädanim; ladäl omik älfulon me het ta menef lölik, kel irefudon omi. Atos äläfulükon miklänöfi pläo glumäliki läna nefluköfik, viena flödik ä sila dagiköl. Igo ‚Baskerville’ iseilikom ed ivilupom oki nabikumo me gun lönik.
Ibeivegobs länädi fluköfik, kel äblibon pödü e donü obs. Nu äpödiologobs lü on: flanao⸗strals sola donik ävedükons blukis fadis goldakölik e nidons pö taledaglun redik piplaudöl e grup veitik fotülas. Veg fo obs äglumidikumon ed änatädikumon, zugölo ve klivs braunaredik e learaköliks gianagretiks petegöls fa stons gianik. Aidönu äbeivegobs lödöpis marädik: pikiudöl e pinuföls fa ston, nen tedrilaplans ad distöfükön fomi grobik onas. Süpiko äküpobs dono in tälod bovülafomik kvärepis e firis lövikis fa yels tepas mäpetik pimifomölis e piblegükölis. Tüms geilik nabik tel älöpikons löpü bims. Stiran älüjonom me bat okik.
„Ekö! ‚Baskerville Hall’,” äsagom.
Kasedidalaban ilöädom ed älogetom labölo cügis irediköl e logis lehitik. Pos minuts anik irivobs cifayani: fomü labüren filegrana magälik binü gifafer, labü kölüms isuföl mistomi bofaflano, pistenöls fa ligens e löpo labü kaps hisagliedas: sköt elas ‚Baskervilles’. Dom leyananik äbinon bumädafailot binü granoin blägik e bems sestegöl, ab fo on bumot nulik lafo pibumöl ästanon: sek balid golda Sulüda⸗Frikopik siöra: ‚Charles’.
Iduvegobs leyani ad lael, kö luibs dönu äseilons dub bledem, e bims bäldik älütenükons tuigis oksik, fomölo tönuli glumidik love kaps obsik. ‚Baskerville’ ädremikom, äloegölo löpiozugön laeli lunik dagik lü top, kö dom äluliton äsvo späk fagiko.
„Atos is äjenon-li?” äsäkom visipölo.
„Nö! nö! pö taxuda⸗lael votaflano.”
Geran yunik äzilogedom labü logod glumik.
„No binos stunabik, das ziom obik äbüosenom, das mifät üdrefonöv omi pö top somik,” äsagom. „Züam isik labon saidikosi ad dredükön alani. Ukoedob süikön kedi lampadas lektinik is ünü muls mäl, e no omemosevols attopi, pas ven lampads labü lita⸗näm äsvo kandelas mil fiamü ‚Swan’ ed ‚Edison’ olitons ebo is: föfü cifayan.”
Lesüt iveitikon ad spad lardik glunota e lödöp ipubon lo obs. Pö lulit äkanob küpön utosi, das zänoda⸗dil ona äbinon fasad masifik doma, se kel pärunül äseädon. Föfadil ti löliko pibeglofon fa hed, te gäps nemödik töbo äsüstegons is ed us, kö fenät u skötaplatäd ädudränon veali dagik. Tüms telatik: vönik, labü krens e pihogöls fa skers mödik < älöikons se zänodadil at. Flanäds nulikum binü granoin blägik äbinons detü e nedetü krens. Lit paelik ädudranon da fenäts bemik masifik, e se cims geilik, kels älöons su nuf skapik klivik, smokakölüm blägik soelik äsejuton.
„Benokömö! o hisiör: ‚Henry’! Benokömaglidobs ori pö ‚Baskerville Hall’!”
Man geilik iföfiostepom se jad pärunüla ad maifükön yani vaba. Maged voma päsilhuäton taädölo ta lit yelovik vestibüla. Jietan äsegolof ed äyufof mani ad sälodön päkemi obsik.
„No protestol-li ta täv nenzogik obik lomio? o siör: ‚Henry’!” dokan: ‚Mortimer’ äsagom. „Jimatan obik stebedof obi.”
„Ostebolös ed ofidedolös!”
„Nö! mutob motevön. Utuvob-la vobodi anik flagöl kejäfikami obik. Osteboböv ad jonön domi ole, ab ‚Barrymore’ obinom geidan gudikum, ka ob. Adyö! e neai zogolös ad levüdön obi neito u delo, üf okanob yufön oli.”
Vabaluibs änelaodikumons pö vabam donio ve veg, du siör: ‚Henry’ < ed ob äkekömobs ini lecem, e yan änoidülon nämöfiko pödü obs. Ireafobs ini lödöp jönik: vidik, geilik, labü bems mödik masifik binü kvärepaboad idofiköl dub bäldikam. In filetatopafön vönädavogädik fil äknätäron ed äsnipon me filamaboad pödü fönajelöm. Siör: ‚Henry’ ed ob ätenükobs namis obsik lü on, bi iflodikobs dub vegam lunik obsik. Poso äzilogedobs züamo; dins valik: fenät geilik rovik labü vitür bäldik pistenöl, jaläd kvärepaboadik, kaps stägas, skötaplatäds len völs < äbinons paeliks e trubiks pö lit nenämöfik lampada zänodik.
„Attop logoton, leigoäsä äfomälob oni,” siör: ‚Henry’ < äsagom. „Atos ga binon selogam lödöpa famülik bäldädik, vo-li? Tikoyös! das pö lecem ebo at büröletans obik älifons dü yels lultum. Atos kodon magädi dibätik pö ob.”
Äloegob litikön logodi dofik omik dub lanäl hipulik, du älulogom zü ok. Lit äbesvieton utöpi, kö ästanom, ab jads lunik päjedons sui völs ed ädoniolagons äsvo nufül blägik sus om. ‚Barrymore’ idönukömom, pas imosumom päkemi obsik ini cems obsik. Nu ästanom lo obs, kondötölo sumätäliko, äsä dünan beno pibetidöl. Äbinom man küpädik: geilik, gravik, labü balib blägik vidik e logodalienäds feinik paelik.
„Vilor-li büdön ad bebötön sänedi nenzogo? o siör!”
„Binon-li blümik?”
„Pas minuts vemo nemödik, o siör! Utuvors vati hitik pö cems orsik. Jimatan obik kobü ob, o siör: ‚Henry’! fredo oblibof nilü or is sovüo jüs ulonülor leodükama⸗mesülis nulik, ab osuemor, das demü dinäds nulik dom at oflagon dünanis mödik.”
„Dinäds kinik-li?”
„Te ediseinob me vöds obik, o siör! das siör: ‚Charles’ < älifädom lifi vemo soelöfiki ed äplöpobs ad käledön neodotis omik. Dido ovilor labön flenis mödikum, klu oneodor votikamis pö konöm orik.”
„Diseinol-li, das vilol necalikön kobü jimatan olik?”
„Pas if atos kotenükon ori, o siör!”
„Ab famül olik äcalon pö obs dü menäds mödik, vo-li? Opidoböv sludi ad primükön lifi obik is me breik tanäta famülik vönik.”
Äsva älogob-la malis anik fäkama pö logod vietik domala.
„I senälob otosi, o siör! äsi jimatan obik. Ab koefo, o siör! obs bofik äbinobs vemo ledivodiks kol siör: ‚Charles’, e deadam omik ifäkükon obis ed ivedükon züamöpi isik vemo dolöfiki pro obs. Dredob, das neföro okanobs senälön obis koveniko in ‚Baskerville Hall’.”
„Ab kisi üfo desinols-li ad dunön?”
„No dotob, o siör! das obenoplöpobsös pö büsid seimik. Giviäl siöra: ‚Charles’ < iseikon obes monamedi ad duinön atosi. Ab anu, o siör! bo sötob jonön ores cemis orsik.”
Yal stedagulik labü balutastutöm äzugon löpo zü lecem bäldik, lü kel me tridem tel⸗tenodik älügoloy. De top zänik at luyals tel lunik ätenikons ve lun lölik bumota, dese kels slipacems valik äbinons rivoviks. Ut obik lönik ätopon pö flanäd ot, äs ela ‚Baskerville’ e ti len omik. Cems at iklülädons binön plüo nulädikums, ka zäna⸗top doma, e tapot levielik sa kandels mödik ästeifons ad moükön magädi glumälik, keli köm obsik ikodon pö ob.
Ab fidalecem, kel älogädon dese vestibül, äbinon top dofik e glumidik. Äbinon cem lunik labü trid demiedüköl geiledi, kö famülalimans äseadons, de diläd donikum pijonidüköl pro reigäbs onas. Pö finot bal löpayal pro mastanakanitans ätopon sus on. Bems blägik äzugons sus kaps obsik, labü nufed, dub smok idofiköl, löpü oks. Pö keds pägaflamotas flamülöl ad litükön attopi, e pö yof levielik e levemik lefideda vönädik, is äbinos-la jönikum; ab nü söls tel me blägaklotem piklotöls äseadoms ninü sirk smalik lita fa kapütalampad päjedöla, vög alana pädumükon e lan alana äteafülon. Ked jadöfik büröletanas lenlabü klotem fomas valasotik: de lesiör timäda di ‚Elizabeth I’ jü dändin ön stül guvalama < ädoniologon de völ obis ed äjeikon obis me kom seilik okik. Äspikotobs nemödiko, ed ob pösodiko ifredikob, ven fidäd ifinikon ed äkanobs golön ini biliara⸗cem nutimik ad smökön zigarüli.
„Cedü ob, top at fe no binon vemo plitik,” siör: ‚Henry’ äsagom. „Niludob, das seiman okanonöv kösömükön oki ko attop, ab anu senälob obi nekoveniko. No küpädos, das ziom obik äbinom boso närvodik, älifölo go soaliko pö dom somik. Too, üf balädol ko ob, täno aneito ugolobsös ad slipön göliko, e gödo züäd ologoton-la plitikumo.”
Ämaitirob körtenis cema obik, büä ügolob lü bed, ed iplödiologob da fenät obik. Ätopon äl läned gramenik fo domayan topöl. Fagikumo fotils tel äfrakatons ed äkledons ön vien nämikumöl. Lafamun älogädikon semikna da slitods bevü lefogs jutöl. Ön lit koldik stralas onik äküpedob pödü bims belemakedi neplenik, ä krugalieni lunik tälik maräda glumidik. Ifäitirob körtenis, senälölo, das magäd obik lätik no ädifon leigodü ret.
Ab iklülädos, das ga no äbinon lätik. Äbinob fenik ab ga ne⸗slipöfik, netakediko zigolölo ad kodön slipi no äkömöli. Fagiko glok pätoenon aipos düpafoldil, ab reto deadastil äfulükon domi vönik. E täno süpiko, ön lestil neita, ton kleilik ä vemik irivon lilis obik. Äbinon slok dumöl: yam pätaetöl < voma fulik me lied no päbemastöl. Älöikob in bed ed ädalilob küpälo. Noid no äkanon tonön fagao efe äbinon ninü dom. Dü laf düpa ädastebedob galälo, ab nog ton nonik votik ätonon plä glok pätoenöl e hed len völ änoidedöl.
<div align=center>'''KÜPETS REDAKA.'''</div>
<references/>
===<div align=center>MAGODS.<=div>===
[[File:Houn-19.jpg|thumb|Houn-19|FLENS OBSIK YA ÄSTEBEDOMS OBIS SU PÄRUN]]
[[File:Houn-20.jpg|thumb|Houn-20|STIRAN ÄLÜJONOM ME BAT OKIK. — „EKÖ! ‚BASKERVILLE HALL’,” ÄSAGOM.]]
[[File:Houn-21 - Hound of Baskervilles, page 118.jpg|thumb|Houn-21 - Hound of Baskervilles, page 118|„BENOKÖMÖ! O HISIÖR: ‚HENRY’!”]]
[[File:Houn-22.jpg|thumb|Houn-22|FIDALECEM ÄBINON TOP DOFIK E GLUMIDIK.]]
{{Fonät
|gased = Vög Volapüka
|yel = 2023
|nüm = 5
|npads = 2
|pads = 46-47
|nüm2 = 6
|npads2 = 3
|pads2 = 54–56
|nüm3 = 8
|npads3 = 3
|pads3 = 70–72
|nüm4 = 9
|npads4 = 2
|pads4 = 79–80
|nüm5 = 10
|npads5 = 2
|pads5 = 87–88
|nüm6 = 11
|npads6 = 2
|pads6 = 95–96
|nüm7 = 12
|npads7 = 1
|pads7 = 102}}
[[Category:Volapük]]
[[Category:Volapük perevidöl]]
[[Category:Tiäds-D]]
[[Category:Tiäds-B]]
[[Category:Konots (Vper)]]
dc5bkqw3hddbdsfues8hsbau2cdt725
1362388
1362387
2026-09-04T16:36:17Z
Morozof
122116
/* MAGODS. */
1362388
wikitext
text/x-wiki
===<div align=center>Kapit mälid. ‚Baskerville Hall’.</div>===
Hisiör: ‚Henry Baskerville’ < e dokan: ‚Mortimer’ < äblümoms tü del pi⸗jonidüköl, ed obs, äsä pirajanos, imotevobs lü ‚Devonshire’. Söl: ‚Sherlock Holmes’ äke⸗vabom ko ob lü stajon ed igevom obe büdülis e lejonodi okikis leditikis lätikis.
„No okodedob tikäli olik ad bümicöd me mobs teorodas u miniludas obikas, o ‚Watson’!” äsagom; „Te vilob, das onunodolös lü ob dö jenöfots mögiküno veitöfiko, ed omogevolös obe mögi ad teoram.”
„Jenöfots liosotik-li?” äsäkob.
„Valikos, kel jinon alseimo tefön säkädi, pato kosädi vü ‚Baskerville’ yunik e nilädans omik u patis nulik seimik tefü deadam siöra: ‚Charles’. Dü dels lätik ömik ob it iseividob ömikosi, ab sek liedo äblebon noik. Din te bal bo jinon fümön: das söl: ‚James Desmond’: geran balidkömöl< binom stimaban tibäldik labü natäl mu flenöfik, kludo pöjut at no dalon pakodidön otane. Voiko cedob, das go kanobs nedemön otani pö vätäls obsik. So mens posblibons, kels jenöfiko ozüons siöri: ‚Henry Baskerville’ < pö maräd.”
„Mögos-li ad säbejäfön matanapäri et elas ‚Barrymore’ mu⸗balido?”
„Lenö! No äkanolöv pölön vemikumo. Üf etans binons nedöbiks, fe atos obinonöv negid vemik, ab üf binons kodans, täno leno ospelobsöv ad säklänedön roulis onas. Nö! nö! odakipobsös etanis pö lised obsik miniludükäbas. Zuo jevoda⸗dünan komon us pö ‚Hall’, üf memob verätiko. I farmans tel pö maralän. I flen obsik: dokan ‚Mortimer’, hikeli cedob go ritiki, ä jimatan omik, dö jikel sevobs nosi. I nativestigan et nemü ‚Stapleton’ e sör omik, jikel, äsä sagoy, binof lädül keinik. I söl: ‚Frankland’ se ‚Lafter Hall’, hikel i binom faktor nesevädik, sa nilädans votiks bal u tels. Atans fomons menagrupi, keli mutol küpedön vemo staböfiko.”
„Olejäfikob me töbids obik mögiküno valiks.”
„Labol-la vafi, vo-li?”
„Si! ädesinob ad kesumön oni zuo.”
„Go fümö! Okipolös rövulapistuli olik lä ol delo e neito, e neai oläsükolös prüdi olik!”
Flens obsik ya ikoedoms resärfön seadöpis pö levab klada balid ed ästebedoms obis su pärun.
„Nö! labobs nunis nonasotik,” dokan: ‚Mortimer’ < äbegesagom säkis flena obik. „Süadob te dö utos, das no pälükobs dü dels lätik tel. Neai äplödikobs nes lai⸗zilogedön, e nek äkanon sädrefidön küpäli obsik.”
„Ai ästadols-la kobo, vo-li?”
„Plä äposzedel. Kösömo, ven lükömob ini zif, retidob deli bal lölik pro muad, kludo älifädob oni pö mused löpatidöpa kötetavanas.”
„Zuo ätävob lü legad ad dalogön menamödoti,” ‚Baskerville’ äsagom.
„Ab leno älabobs tupis alseimik.”
„Too atos äbinon nentikälik,” ‚Holmes’ äsagom, lemufükölo kapi okik e logotölo vemo glumiko. „Begob ole, o siör: ‚Henry’! das no ozigololös soaliko! Ibä voto mifät seimik ureifon oli. Egetol-li juki votik olik?”
„Nö! o siör! emoikon fifümiko.”
„Jö! Atos binon vemo nitedik. Soö! adyö!” äläükom, ven tren äprimon ad sleafön dese pärun. „Demolös! o siör: ‚Henry’! bali fraseodas se konäd bisarik vönik et, keli dokan: ‚Mortimer’ äreidom obes, ed ovitolöd marädi ünü düps dagik somik, ven näms diabik nämädons.”
Ägülogob lü pärun, posä idetävobs fagiko dese on, ed äloegob stanön nenmufiko e lulogön obis magedi geilik mägik hiela ‚Holmes’.
Vegam äbinon vifik ä plitik, ed älifädob oni, lesevädikumo seividölo tävakompenanis tel obik e muadölo obi me Spanyänadog dokana: ‚Mortimer’. Pos düps anik glun braunik icenon ad redik, bakastonikos icenon ad granoinikos, e kuns ruilakölik äyebidofs su feiläns pikiudöl kö yebs flifädik äsi planem luglofik votik, kelos äjonon klimati fluköfikum to luimöf vemikum. El ‚Baskerville’ yunik nenropiko älulogom plödio se fenät e laodiko ävokädom dafrediko, kodä ämemosevom patis sevädik länoda di ‚Devon’.
„Ibetävob gretadili vola, sisä iditob isao, o dokan: ‚Watson’!” äsagom, „ab neai älogob topi leigodovik ko atos.”
„Neai älogob elani di ‚Devonshire’, kelan no fanatilon dö grafän okik,” äküpetob.
„Atos sekidon de menasot, leigoäs de grafän it,” dokan: ‚Mortimer’ äsagom. „Logam flena obsik is komöla leadon küpön kapi klöpik kältana, kel ninakipon lanäli e divodi namälik kältanikis. Kap siöra mifätik: ‚Charles’< älabon patedi mu selediki ma patöfs lönik: äbinon lafo gaelanik, lafo Libeiränik. Ab äbinol vemo yunik, ven älogol eli ‚Baskerville Hall’ lätiknaedo, vo-li?”
„Äbinob timanül dü tim deadama fata obik e neai älogob eli ‚Hall’, bi ätopätobs in löd smalik tö jolän sulüdik. Usao idetävob nemediko lü flen ini Lamerikän. Sagobös ole: valikos at binon nulik pö ob, leigoäsä pö dokan: ‚Watson’, e ledesirob ad lelogön mögiküno suno marädi.”
„Sio-li? Täno desir olik fasiliko pejenöfükon, bi us balidnaedo kanol logön marädi,” dokan: ‚Mortimer’ < äsagom, älüjonölo plödio da fenät trenalevaba.
Fagoto sus kvads grünik felas e blegod lövik fota lubel glumidik gedik ägeilon labü sömit krenik küpädik: paelik e jadöfik fagao, leigoäs länod drimamagotik. ‚Baskerville’ äseadom lunüpo, älogetölo usio, ed äreafob ad suemön dub logodanotodot desirik omik, viovemo atos veüton pro om: logam balidnaedik at topa bisarik ut, kö mens bludaröletik omik änämädons so lunüpo ed iposbinükons retodi so dibätiki. Äseadom su gulaseadöp trenalevaba komunik, lenlabölo klotemi binü ‚tweed’ e labü pükasotül Lamerikänik, ab ye, älogölo logodi dofik ä notodiki omiki, äsenälob vemikumo, ka alseimüpo, geran vio legik äbinom tefü tribütalien noubik lunik menas lefäkälik e nämädikas etas. Noub, kurad e nämäd äkomädons pö logabobs densitik omik, nudahogs feinik omik ä logs dofabraunik omik. Üf suk fikulik e riskädik öfütüronöv pro obs pö maräd neflenöfik et, atan äbinom nemu kekomipan, pro kelan ökünoyös ad riskön, süadölo, das utan kuradiko östütomöv oyi.
Tren istopon len stajon smalik soalaseatik, ed obs valik änexänobs. Plödo, etflanü kiud vietik lövik, vab telfimädik ästebedon. Köm obsik fe äbinon jen gretik, bi stajonacif e päkemipolans igrupons okis zü obs ad blinön päkemi obsik. At äbinon vilagil zänedöfik blesirik, ab ästunob, küpedölo soldatis tel lenlabü dünädaleiged dagik stadölis lä leyan, kels ästutoms su güns brefik okik ed äsölogetoms, vio äbeivegobs omis. Bökan: hilepul labü logod grobik koldälik < iglidom siöri: ‚Henry Baskerville’, e pos minuts anik vifiko ävabobs ve veg vidik vietik. Bäläts lubelik ägeilons blegikölo bofaflanü obs, e doms bäldik labü nufs tipik äsestegons plödio da bledem grünik densitik, ab pödü länäd stilik ä solöfik at blegod glumidik lunik maräda, ko lubels krenik e mimaliks as gäps, älöpikon, magölo oki dagiko ta sil soarik.
Bamavab<ref>Sevabo el ‚wagonette’, kel älabon bamis tel pro tävans. Logolsös magodis fa ‚Sidney Paget’ pö vödem!</ref> ideflekon oki sui näisüt, ed älöpiovegobs love grufs dibik, pivorüköl fa luibs dü tumyels, vü daems löpik bofaflano, su kels äglofons musk töföl e filigs labü bleds stiföfik bigik fomü stägalineg. Pteridofüts bronsötakölik e bramarubuds stenülik äglimons dub lit sola ädoniköl. Ai nog löpio⸗vegölo, iduvabobs love pon rovik granoinik ed ibeivabobs ve siem bluka noidik, kel ädonio⸗fonon vifiko, skömölo e dumodölo vü stonablögs gedik. Bofiks veg e bluk äzugons love fälid fa kvärabimafot e firafot pibegloföl. Pö flek alik hiel ‚Baskerville’ ävokädom dafrediko, äzilogedölo ziliko ed äsäkölo säkis susnumik. Valikos äjinon jönik pö om, ab cedü ob lämig glumaladäla ätegon-la länädi, kel so küpidiko älabon mäki yela finiköl. Bleds yelovik äbeseitons vegilis ed ädonio⸗vebons sui obs, du äbeivabobs. Noidül luibas vaba obsik ai äläsikon, du ädutävobs sadotis planema puridiköl: legivots lügik, bai ced obik, kelis Nat äjedon fo vab gerana lomiovegöl elas ‚Baskervilles’.
„He!” dokan: ‚Mortimer’ ävokädom, „kis atos binon-li?”
Blegod skapik brüyäraläna: bümal fagik maräda < ätopon fo obs. Pö sömit ona soldat dofik e sevärik deodöl kleiliko pälogon, solidiko stadölo äsvo monitanamagot su disstütot okik, gün omik äseaton blümölo su föfabrad omik. Ädaküpedom vegi, ve kel ävabobs.
„Kis at binon-li? o ‚Perkins’!” dokan: Mortimer < äsäkom.
Vabistiran obsik lafo igüflekom oki pö bök okik. „Fanäb efugom se ‚Princetown’, o siör! Elibükom oki ya bü dels kil, e galedans daküpedons vegi e stajoni alikis, ab no nog etuvons omi. Feilans topädik neplidons atosi, o siör! ga sio.”
„Soö! äsä sevob, udagetoyöv pounis lul, üf okanoyöv nünön dö fugan.”
„Si! o siör! ab mögod ad pouns lul binon din te nenvöladik leigodü mögod ad gug oyik padukötön. Bi etan no binom fanäb komunik. Man at stopedom-la demü nos.”
„Kim üfo binom-li?”
„Panemom ‚Selden’: sasenan di ‚Notting Hill’.”
Kleiliko ämemob jeneti at, bi ‚Holmes’ änitedälom dö on dub kruäl seledik krima e mekäd nensiämik, kels ivedükons dunotis valik sasenana plödakösömikis. Plaäd miserik deidacödeta omik pidunon demü dots anikanas tefü saun tikäla omik, so mostöfik kondöt omik äbinon. Vab obsik älöpiovegon, e fo obs spad veitik maräda älöpikon, labü stonakums raodik e lubelasömits klifagik. Vien koldik älebladon donio usao ed äkoedon dremön obis. Us seimöpo: pö kamalän vorädik et < hietan diabälik äklänedom oki, disnufölo oki in nimanäst, leigoäs natädanim; ladäl omik älfulon me het ta menef lölik, kel irefudon omi. Atos äläfulükon miklänöfi pläo glumäliki läna nefluköfik, viena flödik ä sila dagiköl. Igo ‚Baskerville’ iseilikom ed ivilupom oki nabikumo me gun lönik.
Ibeivegobs länädi fluköfik, kel äblibon pödü e donü obs. Nu äpödiologobs lü on: flanao⸗strals sola donik ävedükons blukis fadis goldakölik e nidons pö taledaglun redik piplaudöl e grup veitik fotülas. Veg fo obs äglumidikumon ed änatädikumon, zugölo ve klivs braunaredik e learaköliks gianagretiks petegöls fa stons gianik. Aidönu äbeivegobs lödöpis marädik: pikiudöl e pinuföls fa ston, nen tedrilaplans ad distöfükön fomi grobik onas. Süpiko äküpobs dono in tälod bovülafomik kvärepis e firis lövikis fa yels tepas mäpetik pimifomölis e piblegükölis. Tüms geilik nabik tel älöpikons löpü bims. Stiran älüjonom me bat okik.
„Ekö! ‚Baskerville Hall’,” äsagom.
Kasedidalaban ilöädom ed älogetom labölo cügis irediköl e logis lehitik. Pos minuts anik irivobs cifayani: fomü labüren filegrana magälik binü gifafer, labü kölüms isuföl mistomi bofaflano, pistenöls fa ligens e löpo labü kaps hisagliedas: sköt elas ‚Baskervilles’. Dom leyananik äbinon bumädafailot binü granoin blägik e bems sestegöl, ab fo on bumot nulik lafo pibumöl ästanon: sek balid golda Sulüda⸗Frikopik siöra: ‚Charles’.
Iduvegobs leyani ad lael, kö luibs dönu äseilons dub bledem, e bims bäldik älütenükons tuigis oksik, fomölo tönuli glumidik love kaps obsik. ‚Baskerville’ ädremikom, äloegölo löpiozugön laeli lunik dagik lü top, kö dom äluliton äsvo späk fagiko.
„Atos is äjenon-li?” äsäkom visipölo.
„Nö! nö! pö taxuda⸗lael votaflano.”
Geran yunik äzilogedom labü logod glumik.
„No binos stunabik, das ziom obik äbüosenom, das mifät üdrefonöv omi pö top somik,” äsagom. „Züam isik labon saidikosi ad dredükön alani. Ukoedob süikön kedi lampadas lektinik is ünü muls mäl, e no omemosevols attopi, pas ven lampads labü lita⸗näm äsvo kandelas mil fiamü ‚Swan’ ed ‚Edison’ olitons ebo is: föfü cifayan.”
Lesüt iveitikon ad spad lardik glunota e lödöp ipubon lo obs. Pö lulit äkanob küpön utosi, das zänoda⸗dil ona äbinon fasad masifik doma, se kel pärunül äseädon. Föfadil ti löliko pibeglofon fa hed, te gäps nemödik töbo äsüstegons is ed us, kö fenät u skötaplatäd ädudränon veali dagik. Tüms telatik: vönik, labü krens e pihogöls fa skers mödik < älöikons se zänodadil at. Flanäds nulikum binü granoin blägik äbinons detü e nedetü krens. Lit paelik ädudranon da fenäts bemik masifik, e se cims geilik, kels älöons su nuf skapik klivik, smokakölüm blägik soelik äsejuton.
„Benokömö! o hisiör: ‚Henry’! Benokömaglidobs ori pö ‚Baskerville Hall’!”
Man geilik iföfiostepom se jad pärunüla ad maifükön yani vaba. Maged voma päsilhuäton taädölo ta lit yelovik vestibüla. Jietan äsegolof ed äyufof mani ad sälodön päkemi obsik.
„No protestol-li ta täv nenzogik obik lomio? o siör: ‚Henry’!” dokan: ‚Mortimer’ äsagom. „Jimatan obik stebedof obi.”
„Ostebolös ed ofidedolös!”
„Nö! mutob motevön. Utuvob-la vobodi anik flagöl kejäfikami obik. Osteboböv ad jonön domi ole, ab ‚Barrymore’ obinom geidan gudikum, ka ob. Adyö! e neai zogolös ad levüdön obi neito u delo, üf okanob yufön oli.”
Vabaluibs änelaodikumons pö vabam donio ve veg, du siör: ‚Henry’ < ed ob äkekömobs ini lecem, e yan änoidülon nämöfiko pödü obs. Ireafobs ini lödöp jönik: vidik, geilik, labü bems mödik masifik binü kvärepaboad idofiköl dub bäldikam. In filetatopafön vönädavogädik fil äknätäron ed äsnipon me filamaboad pödü fönajelöm. Siör: ‚Henry’ ed ob ätenükobs namis obsik lü on, bi iflodikobs dub vegam lunik obsik. Poso äzilogedobs züamo; dins valik: fenät geilik rovik labü vitür bäldik pistenöl, jaläd kvärepaboadik, kaps stägas, skötaplatäds len völs < äbinons paeliks e trubiks pö lit nenämöfik lampada zänodik.
„Attop logoton, leigoäsä äfomälob oni,” siör: ‚Henry’ < äsagom. „Atos ga binon selogam lödöpa famülik bäldädik, vo-li? Tikoyös! das pö lecem ebo at büröletans obik älifons dü yels lultum. Atos kodon magädi dibätik pö ob.”
Äloegob litikön logodi dofik omik dub lanäl hipulik, du älulogom zü ok. Lit äbesvieton utöpi, kö ästanom, ab jads lunik päjedons sui völs ed ädoniolagons äsvo nufül blägik sus om. ‚Barrymore’ idönukömom, pas imosumom päkemi obsik ini cems obsik. Nu ästanom lo obs, kondötölo sumätäliko, äsä dünan beno pibetidöl. Äbinom man küpädik: geilik, gravik, labü balib blägik vidik e logodalienäds feinik paelik.
„Vilor-li büdön ad bebötön sänedi nenzogo? o siör!”
„Binon-li blümik?”
„Pas minuts vemo nemödik, o siör! Utuvors vati hitik pö cems orsik. Jimatan obik kobü ob, o siör: ‚Henry’! fredo oblibof nilü or is sovüo jüs ulonülor leodükama⸗mesülis nulik, ab osuemor, das demü dinäds nulik dom at oflagon dünanis mödik.”
„Dinäds kinik-li?”
„Te ediseinob me vöds obik, o siör! das siör: ‚Charles’ < älifädom lifi vemo soelöfiki ed äplöpobs ad käledön neodotis omik. Dido ovilor labön flenis mödikum, klu oneodor votikamis pö konöm orik.”
„Diseinol-li, das vilol necalikön kobü jimatan olik?”
„Pas if atos kotenükon ori, o siör!”
„Ab famül olik äcalon pö obs dü menäds mödik, vo-li? Opidoböv sludi ad primükön lifi obik is me breik tanäta famülik vönik.”
Äsva älogob-la malis anik fäkama pö logod vietik domala.
„I senälob otosi, o siör! äsi jimatan obik. Ab koefo, o siör! obs bofik äbinobs vemo ledivodiks kol siör: ‚Charles’, e deadam omik ifäkükon obis ed ivedükon züamöpi isik vemo dolöfiki pro obs. Dredob, das neföro okanobs senälön obis koveniko in ‚Baskerville Hall’.”
„Ab kisi üfo desinols-li ad dunön?”
„No dotob, o siör! das obenoplöpobsös pö büsid seimik. Giviäl siöra: ‚Charles’ < iseikon obes monamedi ad duinön atosi. Ab anu, o siör! bo sötob jonön ores cemis orsik.”
Yal stedagulik labü balutastutöm äzugon löpo zü lecem bäldik, lü kel me tridem tel⸗tenodik älügoloy. De top zänik at luyals tel lunik ätenikons ve lun lölik bumota, dese kels slipacems valik äbinons rivoviks. Ut obik lönik ätopon pö flanäd ot, äs ela ‚Baskerville’ e ti len omik. Cems at iklülädons binön plüo nulädikums, ka zäna⸗top doma, e tapot levielik sa kandels mödik ästeifons ad moükön magädi glumälik, keli köm obsik ikodon pö ob.
Ab fidalecem, kel älogädon dese vestibül, äbinon top dofik e glumidik. Äbinon cem lunik labü trid demiedüköl geiledi, kö famülalimans äseadons, de diläd donikum pijonidüköl pro reigäbs onas. Pö finot bal löpayal pro mastanakanitans ätopon sus on. Bems blägik äzugons sus kaps obsik, labü nufed, dub smok idofiköl, löpü oks. Pö keds pägaflamotas flamülöl ad litükön attopi, e pö yof levielik e levemik lefideda vönädik, is äbinos-la jönikum; ab nü söls tel me blägaklotem piklotöls äseadoms ninü sirk smalik lita fa kapütalampad päjedöla, vög alana pädumükon e lan alana äteafülon. Ked jadöfik büröletanas lenlabü klotem fomas valasotik: de lesiör timäda di ‚Elizabeth I’ jü dändin ön stül guvalama < ädoniologon de völ obis ed äjeikon obis me kom seilik okik. Äspikotobs nemödiko, ed ob pösodiko ifredikob, ven fidäd ifinikon ed äkanobs golön ini biliara⸗cem nutimik ad smökön zigarüli.
„Cedü ob, top at fe no binon vemo plitik,” siör: ‚Henry’ äsagom. „Niludob, das seiman okanonöv kösömükön oki ko attop, ab anu senälob obi nekoveniko. No küpädos, das ziom obik äbinom boso närvodik, älifölo go soaliko pö dom somik. Too, üf balädol ko ob, täno aneito ugolobsös ad slipön göliko, e gödo züäd ologoton-la plitikumo.”
Ämaitirob körtenis cema obik, büä ügolob lü bed, ed iplödiologob da fenät obik. Ätopon äl läned gramenik fo domayan topöl. Fagikumo fotils tel äfrakatons ed äkledons ön vien nämikumöl. Lafamun älogädikon semikna da slitods bevü lefogs jutöl. Ön lit koldik stralas onik äküpedob pödü bims belemakedi neplenik, ä krugalieni lunik tälik maräda glumidik. Ifäitirob körtenis, senälölo, das magäd obik lätik no ädifon leigodü ret.
Ab iklülädos, das ga no äbinon lätik. Äbinob fenik ab ga ne⸗slipöfik, netakediko zigolölo ad kodön slipi no äkömöli. Fagiko glok pätoenon aipos düpafoldil, ab reto deadastil äfulükon domi vönik. E täno süpiko, ön lestil neita, ton kleilik ä vemik irivon lilis obik. Äbinon slok dumöl: yam pätaetöl < voma fulik me lied no päbemastöl. Älöikob in bed ed ädalilob küpälo. Noid no äkanon tonön fagao efe äbinon ninü dom. Dü laf düpa ädastebedob galälo, ab nog ton nonik votik ätonon plä glok pätoenöl e hed len völ änoidedöl.
<div align=center>'''KÜPETS REDAKA.'''</div>
<references/>
===<div align=center>MAGODS.</div>===
[[File:Houn-19.jpg|thumb|Houn-19|FLENS OBSIK YA ÄSTEBEDOMS OBIS SU PÄRUN]]
[[File:Houn-20.jpg|thumb|Houn-20|STIRAN ÄLÜJONOM ME BAT OKIK. — „EKÖ! ‚BASKERVILLE HALL’,” ÄSAGOM.]]
[[File:Houn-21 - Hound of Baskervilles, page 118.jpg|thumb|Houn-21 - Hound of Baskervilles, page 118|„BENOKÖMÖ! O HISIÖR: ‚HENRY’!”]]
[[File:Houn-22.jpg|thumb|Houn-22|FIDALECEM ÄBINON TOP DOFIK E GLUMIDIK.]]
{{Fonät
|gased = Vög Volapüka
|yel = 2023
|nüm = 5
|npads = 2
|pads = 46-47
|nüm2 = 6
|npads2 = 3
|pads2 = 54–56
|nüm3 = 8
|npads3 = 3
|pads3 = 70–72
|nüm4 = 9
|npads4 = 2
|pads4 = 79–80
|nüm5 = 10
|npads5 = 2
|pads5 = 87–88
|nüm6 = 11
|npads6 = 2
|pads6 = 95–96
|nüm7 = 12
|npads7 = 1
|pads7 = 102}}
[[Category:Volapük]]
[[Category:Volapük perevidöl]]
[[Category:Tiäds-D]]
[[Category:Tiäds-B]]
[[Category:Konots (Vper)]]
mmknr5y7shww41zqi5h7b2ipde5hl4t
1362389
1362388
2026-09-04T16:38:31Z
Morozof
122116
/* MAGODS. */
1362389
wikitext
text/x-wiki
===<div align=center>Kapit mälid. ‚Baskerville Hall’.</div>===
Hisiör: ‚Henry Baskerville’ < e dokan: ‚Mortimer’ < äblümoms tü del pi⸗jonidüköl, ed obs, äsä pirajanos, imotevobs lü ‚Devonshire’. Söl: ‚Sherlock Holmes’ äke⸗vabom ko ob lü stajon ed igevom obe büdülis e lejonodi okikis leditikis lätikis.
„No okodedob tikäli olik ad bümicöd me mobs teorodas u miniludas obikas, o ‚Watson’!” äsagom; „Te vilob, das onunodolös lü ob dö jenöfots mögiküno veitöfiko, ed omogevolös obe mögi ad teoram.”
„Jenöfots liosotik-li?” äsäkob.
„Valikos, kel jinon alseimo tefön säkädi, pato kosädi vü ‚Baskerville’ yunik e nilädans omik u patis nulik seimik tefü deadam siöra: ‚Charles’. Dü dels lätik ömik ob it iseividob ömikosi, ab sek liedo äblebon noik. Din te bal bo jinon fümön: das söl: ‚James Desmond’: geran balidkömöl< binom stimaban tibäldik labü natäl mu flenöfik, kludo pöjut at no dalon pakodidön otane. Voiko cedob, das go kanobs nedemön otani pö vätäls obsik. So mens posblibons, kels jenöfiko ozüons siöri: ‚Henry Baskerville’ < pö maräd.”
„Mögos-li ad säbejäfön matanapäri et elas ‚Barrymore’ mu⸗balido?”
„Lenö! No äkanolöv pölön vemikumo. Üf etans binons nedöbiks, fe atos obinonöv negid vemik, ab üf binons kodans, täno leno ospelobsöv ad säklänedön roulis onas. Nö! nö! odakipobsös etanis pö lised obsik miniludükäbas. Zuo jevoda⸗dünan komon us pö ‚Hall’, üf memob verätiko. I farmans tel pö maralän. I flen obsik: dokan ‚Mortimer’, hikeli cedob go ritiki, ä jimatan omik, dö jikel sevobs nosi. I nativestigan et nemü ‚Stapleton’ e sör omik, jikel, äsä sagoy, binof lädül keinik. I söl: ‚Frankland’ se ‚Lafter Hall’, hikel i binom faktor nesevädik, sa nilädans votiks bal u tels. Atans fomons menagrupi, keli mutol küpedön vemo staböfiko.”
„Olejäfikob me töbids obik mögiküno valiks.”
„Labol-la vafi, vo-li?”
„Si! ädesinob ad kesumön oni zuo.”
„Go fümö! Okipolös rövulapistuli olik lä ol delo e neito, e neai oläsükolös prüdi olik!”
Flens obsik ya ikoedoms resärfön seadöpis pö levab klada balid ed ästebedoms obis su pärun.
„Nö! labobs nunis nonasotik,” dokan: ‚Mortimer’ < äbegesagom säkis flena obik. „Süadob te dö utos, das no pälükobs dü dels lätik tel. Neai äplödikobs nes lai⸗zilogedön, e nek äkanon sädrefidön küpäli obsik.”
„Ai ästadols-la kobo, vo-li?”
„Plä äposzedel. Kösömo, ven lükömob ini zif, retidob deli bal lölik pro muad, kludo älifädob oni pö mused löpatidöpa kötetavanas.”
„Zuo ätävob lü legad ad dalogön menamödoti,” ‚Baskerville’ äsagom.
„Ab leno älabobs tupis alseimik.”
„Too atos äbinon nentikälik,” ‚Holmes’ äsagom, lemufükölo kapi okik e logotölo vemo glumiko. „Begob ole, o siör: ‚Henry’! das no ozigololös soaliko! Ibä voto mifät seimik ureifon oli. Egetol-li juki votik olik?”
„Nö! o siör! emoikon fifümiko.”
„Jö! Atos binon vemo nitedik. Soö! adyö!” äläükom, ven tren äprimon ad sleafön dese pärun. „Demolös! o siör: ‚Henry’! bali fraseodas se konäd bisarik vönik et, keli dokan: ‚Mortimer’ äreidom obes, ed ovitolöd marädi ünü düps dagik somik, ven näms diabik nämädons.”
Ägülogob lü pärun, posä idetävobs fagiko dese on, ed äloegob stanön nenmufiko e lulogön obis magedi geilik mägik hiela ‚Holmes’.
Vegam äbinon vifik ä plitik, ed älifädob oni, lesevädikumo seividölo tävakompenanis tel obik e muadölo obi me Spanyänadog dokana: ‚Mortimer’. Pos düps anik glun braunik icenon ad redik, bakastonikos icenon ad granoinikos, e kuns ruilakölik äyebidofs su feiläns pikiudöl kö yebs flifädik äsi planem luglofik votik, kelos äjonon klimati fluköfikum to luimöf vemikum. El ‚Baskerville’ yunik nenropiko älulogom plödio se fenät e laodiko ävokädom dafrediko, kodä ämemosevom patis sevädik länoda di ‚Devon’.
„Ibetävob gretadili vola, sisä iditob isao, o dokan: ‚Watson’!” äsagom, „ab neai älogob topi leigodovik ko atos.”
„Neai älogob elani di ‚Devonshire’, kelan no fanatilon dö grafän okik,” äküpetob.
„Atos sekidon de menasot, leigoäs de grafän it,” dokan: ‚Mortimer’ äsagom. „Logam flena obsik is komöla leadon küpön kapi klöpik kältana, kel ninakipon lanäli e divodi namälik kältanikis. Kap siöra mifätik: ‚Charles’< älabon patedi mu selediki ma patöfs lönik: äbinon lafo gaelanik, lafo Libeiränik. Ab äbinol vemo yunik, ven älogol eli ‚Baskerville Hall’ lätiknaedo, vo-li?”
„Äbinob timanül dü tim deadama fata obik e neai älogob eli ‚Hall’, bi ätopätobs in löd smalik tö jolän sulüdik. Usao idetävob nemediko lü flen ini Lamerikän. Sagobös ole: valikos at binon nulik pö ob, leigoäsä pö dokan: ‚Watson’, e ledesirob ad lelogön mögiküno suno marädi.”
„Sio-li? Täno desir olik fasiliko pejenöfükon, bi us balidnaedo kanol logön marädi,” dokan: ‚Mortimer’ < äsagom, älüjonölo plödio da fenät trenalevaba.
Fagoto sus kvads grünik felas e blegod lövik fota lubel glumidik gedik ägeilon labü sömit krenik küpädik: paelik e jadöfik fagao, leigoäs länod drimamagotik. ‚Baskerville’ äseadom lunüpo, älogetölo usio, ed äreafob ad suemön dub logodanotodot desirik omik, viovemo atos veüton pro om: logam balidnaedik at topa bisarik ut, kö mens bludaröletik omik änämädons so lunüpo ed iposbinükons retodi so dibätiki. Äseadom su gulaseadöp trenalevaba komunik, lenlabölo klotemi binü ‚tweed’ e labü pükasotül Lamerikänik, ab ye, älogölo logodi dofik ä notodiki omiki, äsenälob vemikumo, ka alseimüpo, geran vio legik äbinom tefü tribütalien noubik lunik menas lefäkälik e nämädikas etas. Noub, kurad e nämäd äkomädons pö logabobs densitik omik, nudahogs feinik omik ä logs dofabraunik omik. Üf suk fikulik e riskädik öfütüronöv pro obs pö maräd neflenöfik et, atan äbinom nemu kekomipan, pro kelan ökünoyös ad riskön, süadölo, das utan kuradiko östütomöv oyi.
Tren istopon len stajon smalik soalaseatik, ed obs valik änexänobs. Plödo, etflanü kiud vietik lövik, vab telfimädik ästebedon. Köm obsik fe äbinon jen gretik, bi stajonacif e päkemipolans igrupons okis zü obs ad blinön päkemi obsik. At äbinon vilagil zänedöfik blesirik, ab ästunob, küpedölo soldatis tel lenlabü dünädaleiged dagik stadölis lä leyan, kels ästutoms su güns brefik okik ed äsölogetoms, vio äbeivegobs omis. Bökan: hilepul labü logod grobik koldälik < iglidom siöri: ‚Henry Baskerville’, e pos minuts anik vifiko ävabobs ve veg vidik vietik. Bäläts lubelik ägeilons blegikölo bofaflanü obs, e doms bäldik labü nufs tipik äsestegons plödio da bledem grünik densitik, ab pödü länäd stilik ä solöfik at blegod glumidik lunik maräda, ko lubels krenik e mimaliks as gäps, älöpikon, magölo oki dagiko ta sil soarik.
Bamavab<ref>Sevabo el ‚wagonette’, kel älabon bamis tel pro tävans. Logolsös magodis fa ‚Sidney Paget’ pö vödem!</ref> ideflekon oki sui näisüt, ed älöpiovegobs love grufs dibik, pivorüköl fa luibs dü tumyels, vü daems löpik bofaflano, su kels äglofons musk töföl e filigs labü bleds stiföfik bigik fomü stägalineg. Pteridofüts bronsötakölik e bramarubuds stenülik äglimons dub lit sola ädoniköl. Ai nog löpio⸗vegölo, iduvabobs love pon rovik granoinik ed ibeivabobs ve siem bluka noidik, kel ädonio⸗fonon vifiko, skömölo e dumodölo vü stonablögs gedik. Bofiks veg e bluk äzugons love fälid fa kvärabimafot e firafot pibegloföl. Pö flek alik hiel ‚Baskerville’ ävokädom dafrediko, äzilogedölo ziliko ed äsäkölo säkis susnumik. Valikos äjinon jönik pö om, ab cedü ob lämig glumaladäla ätegon-la länädi, kel so küpidiko älabon mäki yela finiköl. Bleds yelovik äbeseitons vegilis ed ädonio⸗vebons sui obs, du äbeivabobs. Noidül luibas vaba obsik ai äläsikon, du ädutävobs sadotis planema puridiköl: legivots lügik, bai ced obik, kelis Nat äjedon fo vab gerana lomiovegöl elas ‚Baskervilles’.
„He!” dokan: ‚Mortimer’ ävokädom, „kis atos binon-li?”
Blegod skapik brüyäraläna: bümal fagik maräda < ätopon fo obs. Pö sömit ona soldat dofik e sevärik deodöl kleiliko pälogon, solidiko stadölo äsvo monitanamagot su disstütot okik, gün omik äseaton blümölo su föfabrad omik. Ädaküpedom vegi, ve kel ävabobs.
„Kis at binon-li? o ‚Perkins’!” dokan: Mortimer < äsäkom.
Vabistiran obsik lafo igüflekom oki pö bök okik. „Fanäb efugom se ‚Princetown’, o siör! Elibükom oki ya bü dels kil, e galedans daküpedons vegi e stajoni alikis, ab no nog etuvons omi. Feilans topädik neplidons atosi, o siör! ga sio.”
„Soö! äsä sevob, udagetoyöv pounis lul, üf okanoyöv nünön dö fugan.”
„Si! o siör! ab mögod ad pouns lul binon din te nenvöladik leigodü mögod ad gug oyik padukötön. Bi etan no binom fanäb komunik. Man at stopedom-la demü nos.”
„Kim üfo binom-li?”
„Panemom ‚Selden’: sasenan di ‚Notting Hill’.”
Kleiliko ämemob jeneti at, bi ‚Holmes’ änitedälom dö on dub kruäl seledik krima e mekäd nensiämik, kels ivedükons dunotis valik sasenana plödakösömikis. Plaäd miserik deidacödeta omik pidunon demü dots anikanas tefü saun tikäla omik, so mostöfik kondöt omik äbinon. Vab obsik älöpiovegon, e fo obs spad veitik maräda älöpikon, labü stonakums raodik e lubelasömits klifagik. Vien koldik älebladon donio usao ed äkoedon dremön obis. Us seimöpo: pö kamalän vorädik et < hietan diabälik äklänedom oki, disnufölo oki in nimanäst, leigoäs natädanim; ladäl omik älfulon me het ta menef lölik, kel irefudon omi. Atos äläfulükon miklänöfi pläo glumäliki läna nefluköfik, viena flödik ä sila dagiköl. Igo ‚Baskerville’ iseilikom ed ivilupom oki nabikumo me gun lönik.
Ibeivegobs länädi fluköfik, kel äblibon pödü e donü obs. Nu äpödiologobs lü on: flanao⸗strals sola donik ävedükons blukis fadis goldakölik e nidons pö taledaglun redik piplaudöl e grup veitik fotülas. Veg fo obs äglumidikumon ed änatädikumon, zugölo ve klivs braunaredik e learaköliks gianagretiks petegöls fa stons gianik. Aidönu äbeivegobs lödöpis marädik: pikiudöl e pinuföls fa ston, nen tedrilaplans ad distöfükön fomi grobik onas. Süpiko äküpobs dono in tälod bovülafomik kvärepis e firis lövikis fa yels tepas mäpetik pimifomölis e piblegükölis. Tüms geilik nabik tel älöpikons löpü bims. Stiran älüjonom me bat okik.
„Ekö! ‚Baskerville Hall’,” äsagom.
Kasedidalaban ilöädom ed älogetom labölo cügis irediköl e logis lehitik. Pos minuts anik irivobs cifayani: fomü labüren filegrana magälik binü gifafer, labü kölüms isuföl mistomi bofaflano, pistenöls fa ligens e löpo labü kaps hisagliedas: sköt elas ‚Baskervilles’. Dom leyananik äbinon bumädafailot binü granoin blägik e bems sestegöl, ab fo on bumot nulik lafo pibumöl ästanon: sek balid golda Sulüda⸗Frikopik siöra: ‚Charles’.
Iduvegobs leyani ad lael, kö luibs dönu äseilons dub bledem, e bims bäldik älütenükons tuigis oksik, fomölo tönuli glumidik love kaps obsik. ‚Baskerville’ ädremikom, äloegölo löpiozugön laeli lunik dagik lü top, kö dom äluliton äsvo späk fagiko.
„Atos is äjenon-li?” äsäkom visipölo.
„Nö! nö! pö taxuda⸗lael votaflano.”
Geran yunik äzilogedom labü logod glumik.
„No binos stunabik, das ziom obik äbüosenom, das mifät üdrefonöv omi pö top somik,” äsagom. „Züam isik labon saidikosi ad dredükön alani. Ukoedob süikön kedi lampadas lektinik is ünü muls mäl, e no omemosevols attopi, pas ven lampads labü lita⸗näm äsvo kandelas mil fiamü ‚Swan’ ed ‚Edison’ olitons ebo is: föfü cifayan.”
Lesüt iveitikon ad spad lardik glunota e lödöp ipubon lo obs. Pö lulit äkanob küpön utosi, das zänoda⸗dil ona äbinon fasad masifik doma, se kel pärunül äseädon. Föfadil ti löliko pibeglofon fa hed, te gäps nemödik töbo äsüstegons is ed us, kö fenät u skötaplatäd ädudränon veali dagik. Tüms telatik: vönik, labü krens e pihogöls fa skers mödik < älöikons se zänodadil at. Flanäds nulikum binü granoin blägik äbinons detü e nedetü krens. Lit paelik ädudranon da fenäts bemik masifik, e se cims geilik, kels älöons su nuf skapik klivik, smokakölüm blägik soelik äsejuton.
„Benokömö! o hisiör: ‚Henry’! Benokömaglidobs ori pö ‚Baskerville Hall’!”
Man geilik iföfiostepom se jad pärunüla ad maifükön yani vaba. Maged voma päsilhuäton taädölo ta lit yelovik vestibüla. Jietan äsegolof ed äyufof mani ad sälodön päkemi obsik.
„No protestol-li ta täv nenzogik obik lomio? o siör: ‚Henry’!” dokan: ‚Mortimer’ äsagom. „Jimatan obik stebedof obi.”
„Ostebolös ed ofidedolös!”
„Nö! mutob motevön. Utuvob-la vobodi anik flagöl kejäfikami obik. Osteboböv ad jonön domi ole, ab ‚Barrymore’ obinom geidan gudikum, ka ob. Adyö! e neai zogolös ad levüdön obi neito u delo, üf okanob yufön oli.”
Vabaluibs änelaodikumons pö vabam donio ve veg, du siör: ‚Henry’ < ed ob äkekömobs ini lecem, e yan änoidülon nämöfiko pödü obs. Ireafobs ini lödöp jönik: vidik, geilik, labü bems mödik masifik binü kvärepaboad idofiköl dub bäldikam. In filetatopafön vönädavogädik fil äknätäron ed äsnipon me filamaboad pödü fönajelöm. Siör: ‚Henry’ ed ob ätenükobs namis obsik lü on, bi iflodikobs dub vegam lunik obsik. Poso äzilogedobs züamo; dins valik: fenät geilik rovik labü vitür bäldik pistenöl, jaläd kvärepaboadik, kaps stägas, skötaplatäds len völs < äbinons paeliks e trubiks pö lit nenämöfik lampada zänodik.
„Attop logoton, leigoäsä äfomälob oni,” siör: ‚Henry’ < äsagom. „Atos ga binon selogam lödöpa famülik bäldädik, vo-li? Tikoyös! das pö lecem ebo at büröletans obik älifons dü yels lultum. Atos kodon magädi dibätik pö ob.”
Äloegob litikön logodi dofik omik dub lanäl hipulik, du älulogom zü ok. Lit äbesvieton utöpi, kö ästanom, ab jads lunik päjedons sui völs ed ädoniolagons äsvo nufül blägik sus om. ‚Barrymore’ idönukömom, pas imosumom päkemi obsik ini cems obsik. Nu ästanom lo obs, kondötölo sumätäliko, äsä dünan beno pibetidöl. Äbinom man küpädik: geilik, gravik, labü balib blägik vidik e logodalienäds feinik paelik.
„Vilor-li büdön ad bebötön sänedi nenzogo? o siör!”
„Binon-li blümik?”
„Pas minuts vemo nemödik, o siör! Utuvors vati hitik pö cems orsik. Jimatan obik kobü ob, o siör: ‚Henry’! fredo oblibof nilü or is sovüo jüs ulonülor leodükama⸗mesülis nulik, ab osuemor, das demü dinäds nulik dom at oflagon dünanis mödik.”
„Dinäds kinik-li?”
„Te ediseinob me vöds obik, o siör! das siör: ‚Charles’ < älifädom lifi vemo soelöfiki ed äplöpobs ad käledön neodotis omik. Dido ovilor labön flenis mödikum, klu oneodor votikamis pö konöm orik.”
„Diseinol-li, das vilol necalikön kobü jimatan olik?”
„Pas if atos kotenükon ori, o siör!”
„Ab famül olik äcalon pö obs dü menäds mödik, vo-li? Opidoböv sludi ad primükön lifi obik is me breik tanäta famülik vönik.”
Äsva älogob-la malis anik fäkama pö logod vietik domala.
„I senälob otosi, o siör! äsi jimatan obik. Ab koefo, o siör! obs bofik äbinobs vemo ledivodiks kol siör: ‚Charles’, e deadam omik ifäkükon obis ed ivedükon züamöpi isik vemo dolöfiki pro obs. Dredob, das neföro okanobs senälön obis koveniko in ‚Baskerville Hall’.”
„Ab kisi üfo desinols-li ad dunön?”
„No dotob, o siör! das obenoplöpobsös pö büsid seimik. Giviäl siöra: ‚Charles’ < iseikon obes monamedi ad duinön atosi. Ab anu, o siör! bo sötob jonön ores cemis orsik.”
Yal stedagulik labü balutastutöm äzugon löpo zü lecem bäldik, lü kel me tridem tel⸗tenodik älügoloy. De top zänik at luyals tel lunik ätenikons ve lun lölik bumota, dese kels slipacems valik äbinons rivoviks. Ut obik lönik ätopon pö flanäd ot, äs ela ‚Baskerville’ e ti len omik. Cems at iklülädons binön plüo nulädikums, ka zäna⸗top doma, e tapot levielik sa kandels mödik ästeifons ad moükön magädi glumälik, keli köm obsik ikodon pö ob.
Ab fidalecem, kel älogädon dese vestibül, äbinon top dofik e glumidik. Äbinon cem lunik labü trid demiedüköl geiledi, kö famülalimans äseadons, de diläd donikum pijonidüköl pro reigäbs onas. Pö finot bal löpayal pro mastanakanitans ätopon sus on. Bems blägik äzugons sus kaps obsik, labü nufed, dub smok idofiköl, löpü oks. Pö keds pägaflamotas flamülöl ad litükön attopi, e pö yof levielik e levemik lefideda vönädik, is äbinos-la jönikum; ab nü söls tel me blägaklotem piklotöls äseadoms ninü sirk smalik lita fa kapütalampad päjedöla, vög alana pädumükon e lan alana äteafülon. Ked jadöfik büröletanas lenlabü klotem fomas valasotik: de lesiör timäda di ‚Elizabeth I’ jü dändin ön stül guvalama < ädoniologon de völ obis ed äjeikon obis me kom seilik okik. Äspikotobs nemödiko, ed ob pösodiko ifredikob, ven fidäd ifinikon ed äkanobs golön ini biliara⸗cem nutimik ad smökön zigarüli.
„Cedü ob, top at fe no binon vemo plitik,” siör: ‚Henry’ äsagom. „Niludob, das seiman okanonöv kösömükön oki ko attop, ab anu senälob obi nekoveniko. No küpädos, das ziom obik äbinom boso närvodik, älifölo go soaliko pö dom somik. Too, üf balädol ko ob, täno aneito ugolobsös ad slipön göliko, e gödo züäd ologoton-la plitikumo.”
Ämaitirob körtenis cema obik, büä ügolob lü bed, ed iplödiologob da fenät obik. Ätopon äl läned gramenik fo domayan topöl. Fagikumo fotils tel äfrakatons ed äkledons ön vien nämikumöl. Lafamun älogädikon semikna da slitods bevü lefogs jutöl. Ön lit koldik stralas onik äküpedob pödü bims belemakedi neplenik, ä krugalieni lunik tälik maräda glumidik. Ifäitirob körtenis, senälölo, das magäd obik lätik no ädifon leigodü ret.
Ab iklülädos, das ga no äbinon lätik. Äbinob fenik ab ga ne⸗slipöfik, netakediko zigolölo ad kodön slipi no äkömöli. Fagiko glok pätoenon aipos düpafoldil, ab reto deadastil äfulükon domi vönik. E täno süpiko, ön lestil neita, ton kleilik ä vemik irivon lilis obik. Äbinon slok dumöl: yam pätaetöl < voma fulik me lied no päbemastöl. Älöikob in bed ed ädalilob küpälo. Noid no äkanon tonön fagao efe äbinon ninü dom. Dü laf düpa ädastebedob galälo, ab nog ton nonik votik ätonon plä glok pätoenöl e hed len völ änoidedöl.
<div align=center>'''KÜPETS REDAKA.'''</div>
<references/>
===<div align=center>MAGODS.</div>===
[[File:Houn-19.jpg|thumb|Houn-19|FLENS OBSIK YA ÄSTEBEDOMS OBIS SU PÄRUN]]
[[File:Houn-20.jpg|thumb|Houn-20|STIRAN ÄLÜJONOM ME BAT OKIK. — „EKÖ! ‚BASKERVILLE HALL’,” ÄSAGOM.]]
[[File:Houn-21 - Hound of Baskervilles, page 118.jpg|thumb|Houn-21 - Hound of Baskervilles, page 118|„BENOKÖMÖ! O HISIÖR: ‚HENRY’!”]]
[[File:Houn-22.jpg|thumb|Houn-22|FIDALECEM ÄBINON TOP DOFIK E GLUMIDIK.]]
{{Fonät
|gased = Vög Volapüka
|yel = 2023
|nüm = 5
|npads = 2
|pads = 46-47
|nüm2 = 6
|npads2 = 3
|pads2 = 54–56
|nüm3 = 8
|npads3 = 3
|pads3 = 70–72
|nüm4 = 9
|npads4 = 2
|pads4 = 79–80
|nüm5 = 10
|npads5 = 2
|pads5 = 87–88
|nüm6 = 11
|npads6 = 2
|pads6 = 95–96
|nüm7 = 12
|npads7 = 1
|pads7 = 102}}
VV. 2023. V, 46-46; VI, 54-56; VIII, 70-72; IX, 79-80; X, 87-88; XI, 95-96; XII, 102.
[[Category:Volapük]]
[[Category:Volapük perevidöl]]
[[Category:Tiäds-D]]
[[Category:Tiäds-B]]
[[Category:Konots (Vper)]]
9smlbqep4p8j5ulii2dh4oyj54ql532
Index:AN 111 Bhajan 82.pdf
106
457896
1362395
2026-09-04T17:29:30Z
Msingh-AN
840927
auto summary: New page created (no summary given)
1362395
proofread-index
text/x-wiki
{{:MediaWiki:Proofreadpage_index_template
|Title=Bhajan
|Language=new
|Author=Unknown
|Translator=
|Editor=
|Year=1800
|Publisher=
|Address=
|Key=
|Source=
|Image=1
|Progress=C
|Volumes=
|Pages=<pagelist />
|Remarks=
|Header=
|Footer=
|Width=
|Css=
}}
[[Category:Nepal bhasa]]
hfj4phhpfb2nxz20asmc958isnxhygq
Index:AN 112 Bhajan 83.pdf
106
457897
1362396
2026-09-04T17:31:55Z
Msingh-AN
840927
auto summary: New page created (no summary given)
1362396
proofread-index
text/x-wiki
{{:MediaWiki:Proofreadpage_index_template
|Title=Bhajan
|Language=new
|Author=Unknown
|Translator=
|Editor=
|Year=1800
|Publisher=
|Address=
|Key=
|Source=
|Image=1
|Progress=C
|Volumes=
|Pages=<pagelist />
|Remarks=
|Header=
|Footer=
|Width=
|Css=
}}
[[Category:Nepal bhasa]]
hfj4phhpfb2nxz20asmc958isnxhygq
Index:File:AN 113 Bhajan 84.pdf
106
457898
1362398
2026-09-04T17:35:26Z
Msingh-AN
840927
auto summary: New page created (no summary given)
1362398
proofread-index
text/x-wiki
{{:MediaWiki:Proofreadpage_index_template
|Title=Bhajan
|Language=new
|Author=Unknown
|Translator=
|Editor=
|Year=1796
|Publisher=
|Address=
|Key=
|Source=
|Image=1
|Progress=C
|Volumes=
|Pages=<pagelist />
|Remarks=
|Header=
|Footer=
|Width=
|Css=
}}
[[Category:Nepal bhasa]]
i6rsplt8v0n60am1bfibk6me2gp1tu3
Index:AN 113 Bhajan 84.pdf
106
457899
1362399
2026-09-04T17:36:51Z
Msingh-AN
840927
auto summary: New page created (no summary given)
1362399
proofread-index
text/x-wiki
{{:MediaWiki:Proofreadpage_index_template
|Title=Bhajan
|Language=new
|Author=Unknown
|Translator=
|Editor=
|Year=1800
|Publisher=
|Address=
|Key=
|Source=File:AN_113_Bhajan_84.pdf
|Image=1
|Progress=C
|Volumes=
|Pages=<pagelist />
|Remarks=
|Header=
|Footer=
|Width=
|Css=
}}
[[Category:Nepal bhasa]]
gd5np77qd9o0zue3oiodih4u2bsxiti
Index:AN 114 Bhajan 85.pdf
106
457900
1362401
2026-09-04T17:38:32Z
Msingh-AN
840927
auto summary: New page created (no summary given)
1362401
proofread-index
text/x-wiki
{{:MediaWiki:Proofreadpage_index_template
|Title=Bhajan
|Language=new
|Author=Unknown
|Translator=
|Editor=
|Year=1800
|Publisher=
|Address=
|Key=
|Source=File:AN 114 Bhajan 85.pdf
|Image=1
|Progress=C
|Volumes=
|Pages=<pagelist />
|Remarks=
|Header=
|Footer=
|Width=
|Css=
}}
[[Category:Nepal bhasa]]
nlsv8n1di374wnhq6336h81v5m05rv1
Index:AN 115 Bhajan 86.pdf
106
457901
1362402
2026-09-04T17:40:16Z
Msingh-AN
840927
auto summary: New page created (no summary given)
1362402
proofread-index
text/x-wiki
{{:MediaWiki:Proofreadpage_index_template
|Title=Bhajan
|Language=new
|Author=Unknown
|Translator=
|Editor=
|Year=1800
|Publisher=
|Address=
|Key=
|Source=File:AN 115 Bhajan 86.pdf
|Image=1
|Progress=C
|Volumes=
|Pages=<pagelist />
|Remarks=
|Header=
|Footer=
|Width=
|Css=
}}
[[Category:Nepal bhasa]]
hipnms0zknncyxprnjmd95a3tiafxm9
Index:AN 116 Bhajan 87.pdf
106
457902
1362403
2026-09-04T17:41:42Z
Msingh-AN
840927
auto summary: New page created (no summary given)
1362403
proofread-index
text/x-wiki
{{:MediaWiki:Proofreadpage_index_template
|Title=Bhajan
|Language=new
|Author=Unknown
|Translator=
|Editor=
|Year=1798
|Publisher=
|Address=
|Key=
|Source=File:AN 116 Bhajan 87.pdf
|Image=1
|Progress=C
|Volumes=
|Pages=<pagelist />
|Remarks=
|Header=
|Footer=
|Width=
|Css=
}}
[[Category:Nepal bhasa]]
oarfj4bvmdjrmx4jyc7fs61mrmg8t3d
Index:AN 117 Bhajan 88.pdf
106
457903
1362404
2026-09-04T17:44:12Z
Msingh-AN
840927
auto summary: New page created (no summary given)
1362404
proofread-index
text/x-wiki
{{:MediaWiki:Proofreadpage_index_template
|Title=Bhajan
|Language=new
|Author=
|Translator=
|Editor=
|Year=1800
|Publisher=
|Address=
|Key=
|Source=File:AN 117 Bhajan 88.pdf
|Image=1
|Progress=C
|Volumes=
|Pages=<pagelist />
|Remarks=
|Header=
|Footer=
|Width=
|Css=
}}
[[Category:Nepal bhasa]]
6fj247l3o8ymt4gur3hgs7eeu41hlo4
Index:AN 118 Ragh 1.pdf
106
457904
1362405
2026-09-04T17:45:55Z
Msingh-AN
840927
auto summary: New page created (no summary given)
1362405
proofread-index
text/x-wiki
{{:MediaWiki:Proofreadpage_index_template
|Title=Bhajan
|Language=new
|Author=Unknown
|Translator=
|Editor=
|Year=1800
|Publisher=
|Address=
|Key=
|Source=File:AN 118 Ragh 1.pdf
|Image=1
|Progress=C
|Volumes=
|Pages=<pagelist />
|Remarks=
|Header=
|Footer=
|Width=
|Css=
}}
[[Category:Nepal bhasa]]
7sp0e33sczlkj7a5by6c6hi5mq6kwh4
Index:AN 119 Ragh 2.pdf
106
457905
1362406
2026-09-04T17:47:18Z
Msingh-AN
840927
auto summary: New page created (no summary given)
1362406
proofread-index
text/x-wiki
{{:MediaWiki:Proofreadpage_index_template
|Title=Bhajan
|Language=new
|Author=Unknown
|Translator=
|Editor=
|Year=1800
|Publisher=
|Address=
|Key=
|Source=File:AN 119 Ragh 2.pdf
|Image=1
|Progress=C
|Volumes=
|Pages=<pagelist />
|Remarks=
|Header=
|Footer=
|Width=
|Css=
}}
[[Category:Nepal bhasa]]
7rpvms09qhgkdl3aecmdd4szpdsihw6
Page:Valët e detit (1908).djvu/11
104
457906
1362408
2026-09-04T17:57:30Z
Catonif
622571
Parathën·je.
Që të d...
1362408
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="1" user="" /></noinclude>Parathën·je.
Që të dalë njeriu në dritë e të duket në botë,
lipset mënt e dituri, jô si unë që nuk di se nga
ziretë kalemi.
Po dhëmbja e shkretë edhe dëshira e madhe për
Mëmëdhenë që ma̓ ka ndjerë zëmra që kur qeshë
djalë 3—10 vjeç, kur mësova nde prifti Panajoti në
fshat t' im Vithkuq, që ahere pra më kish hipur kjo
idhe, dhe gjithënjë ëndërrinja për këtë́, edhe thoshnja që nga
zëmra: Ah! sikur të kishim dhe neve Shqipëtarët të
shkruanim e të këndonim më gjuhën e vet! — Po kur
thonë „ç' kërkon njeriu ja̓ dhënka Perëndija“, keshtu pra
më ngjau dhe mua, së, kur erdha këtu në Misir (Egjyptë)
më 1866, djalë po-thua 20—21 vjeç, dëgjova ketu
se Thimi Mitkua është shqipëtar, shqipëtar them së vetëm
ky përpiqej për të shkruar gjuhën e vet. Kështu
pra m' u shtua shpresa dhe zëmra ime m' u-bë sa një
mal. Kur e poqa herën e parë në Han Alil ku kish
shkresëtoren, më priti si mëmëdhetar i vërtetë edhe e
para fjalë që më pyeti më tha në di ndo një këngë
a përallë të vjetërë. Po mua kjo m' u duk si çudi
dhe vura buzën më të qeshur, po më së fundi ma̓
mbushi mëndjen duke thënë për Kamardën, prift Afhimandrit
fillollog i math shqipëtar nga Livorna e
Italisë, dhe Panajoti Kupitori nga Idhra e Greqisë, edhe
shumë e shumë të tjerë fillollogë të mbëdhenj evropianë,
të cilët thonë: që në këngët dhe në perrallat e vjetëra<noinclude></noinclude>
s8n4096au5h6kc8gso99eurvey65ruo
1362409
1362408
2026-09-04T17:59:01Z
Catonif
622571
/* Proofread */
1362409
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="3" user="Catonif" /></noinclude>{{c|{{tc|header|Parathën·je.}}}}
Që të dalë njeriu në dritë e të duket në botë,
lipset mënt e dituri, jô si unë që nuk di se nga
ziretë kalemi.
Po dhëmbja e shkretë edhe dëshira e madhe për
Mëmëdhenë që ma̓ ka ndjerë zëmra që kur qeshë
djalë 3—10 vjeç, kur mësova nde prifti Panajoti në
fshat t' im Vithkuq, që ahere pra më kish hipur kjo
idhe, dhe gjithënjë ëndërrinja për këtë́, edhe thoshnja që nga
zëmra: Ah! sikur të kishim dhe neve Shqipëtarët të
shkruanim e të këndonim më gjuhën e vet! — Po kur
thonë „ç' kërkon njeriu ja̓ dhënka Perëndija“, keshtu pra
më ngjau dhe mua, së, kur erdha këtu në Misir (Egjyptë)
më 1866, djalë po-thua 20—21 vjeç, dëgjova ketu
se Thimi Mitkua është shqipëtar, shqipëtar them së vetëm
ky përpiqej për të shkruar gjuhën e vet. Kështu
pra m' u shtua shpresa dhe zëmra ime m' u-bë sa një
mal. Kur e poqa herën e parë në Han Alil ku kish
shkresëtoren, më priti si mëmëdhetar i vërtetë edhe e
para fjalë që më pyeti më tha në di ndo një këngë
a përallë të vjetërë. Po mua kjo m' u duk si çudi
dhe vura buzën më të qeshur, po më së fundi ma̓
mbushi mëndjen duke thënë për Kamardën, prift Afhimandrit
fillollog i math shqipëtar nga Livorna e
Italisë, dhe Panajoti Kupitori nga Idhra e Greqisë, edhe
shumë e shumë të tjerë fillollogë të mbëdhenj evropianë,
të cilët thonë: që në këngët dhe në perrallat e vjetëra<noinclude></noinclude>
s840fs3ftttxf4ehnvf6e2fdwu4bv4h
Page:Valët e detit (1908).djvu/12
104
457907
1362410
2026-09-04T18:00:53Z
Catonif
622571
II
të një populli, r...
1362410
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="1" user="" /></noinclude>II
të një populli, ruhen zakonet, gjuha dhe Historija e
vet. Kështu pra këngët tona sikundre shikonjëm janë
shumë të nevojshime e të vjejtura për kombin tonë,
se ndër këto shikonjëm të ngjarat e çdo kohe, që ka
shkuar si valët e detit dhe prej këtyreve munt të dalë
një istori e plotë.
Kjo pra më dha shkak edhe mua të mbleth jo vetëm
këngët popullore, po edhe çdo farë gjë të vlyer
e të pa vlyer dhe të ja̓ u-përmënt atyre q' i kane dëgjuar
dhe i kanë haruar, edhe t' i mësonjën atá qe nuk
i dinë, po më̂ tepër për ata që do vinjën pas, duhet
t' ja u-bënjëm të njojtura — punët e prindërve, së
pa mos mbledhur dhe shkruar humbasën edhe vdiren
sikundrë jane humbur edhe vdier gjer më sot.
Kështu pra mora kalemnë dhe kudo që gjenja shqipëtar
dot' i ngarkohësha dhe dot' i lutësha të më thosh
sa që dinte. Por edhe për fat të mirë atë kohë, ndodhëshin
dhe Shqipëtarë shumë n' Egjyptë, nga do të shkonje
do të piqnje Shqipëtarë. Karakollët e Kairos qenë pot
Gegë e Toskë. Këngët e vallet nukë reshtnin, bozuku,
tamburaja e bakllamaja buçisnin më të katër anët,
na dukej sikur gjendëshim në Shqipëri; tregu i armëvet
(çoksillah) përveç Shqipëtarëve tjatër nukë kish,
më̂ të shumët Gegë myslimanë e të krishterë Mirëditas;
pandaj gjeta kohë të mbleth nga të dy anët
(dhialektë) prej Gegëve dhe prej Toskëve. Kështu duke
mbledhur dhe duke dhënë Mitkos të cilat ky i shtypi
në „Mbletën“, po më̂ të shumat mbetnë për „Mbletën
e vogël“ e cila është gati për të shtypur, po nuk arriu
i mjëri; por mbesonj që djemtë e tij nukë do ta̓ lenë
pa shtypur, po shpejt do ta̓ qitin në dritë.
Pasandaj sa që mblodha i mbajta, më̂ nuk ja̓
dhashë Mitkos. Pas kohe më ra në dorë dhe Istoria e
Skënder-begut të cilën as e dinja as e kisha dëgjuar
fare, kur e këndova mbeta shumë i mahnitur, dhe munt
të them që kush prej Shqipëtarëve s' ka kënduar Historin'
e Gjerq Kastriotit (Skënder-beut) nukë munt të<noinclude></noinclude>
1b5hyjlulvrzge8osqok76ccjcz09ph
1362411
1362410
2026-09-04T18:01:42Z
Catonif
622571
/* Proofread */
1362411
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="3" user="Catonif" />{{rh|II}}</noinclude>të një populli, ruhen zakonet, gjuha dhe Historija e
vet. Kështu pra këngët tona sikundre shikonjëm janë
shumë të nevojshime e të vjejtura për kombin tonë,
se ndër këto shikonjëm të ngjarat e çdo kohe, që ka
shkuar si valët e detit dhe prej këtyreve munt të dalë
një istori e plotë.
Kjo pra më dha shkak edhe mua të mbleth jo vetëm
këngët popullore, po edhe çdo farë gjë të vlyer
e të pa vlyer dhe të ja̓ u-përmënt atyre q' i kane dëgjuar
dhe i kanë haruar, edhe t' i mësonjën atá qe nuk
i dinë, po më̂ tepër për ata që do vinjën pas, duhet
t' ja u-bënjëm të njojtura — punët e prindërve, së
pa mos mbledhur dhe shkruar humbasën edhe vdiren
sikundrë jane humbur edhe vdier gjer më sot.
Kështu pra mora kalemnë dhe kudo që gjenja shqipëtar
dot' i ngarkohësha dhe dot' i lutësha të më thosh
sa që dinte. Por edhe për fat të mirë atë kohë, ndodhëshin
dhe Shqipëtarë shumë n' Egjyptë, nga do të shkonje
do të piqnje Shqipëtarë. Karakollët e Kairos qenë pot
Gegë e Toskë. Këngët e vallet nukë reshtnin, bozuku,
tamburaja e bakllamaja buçisnin më të katër anët,
na dukej sikur gjendëshim në Shqipëri; tregu i armëvet
(çoksillah) përveç Shqipëtarëve tjatër nukë kish,
më̂ të shumët Gegë myslimanë e të krishterë Mirëditas;
pandaj gjeta kohë të mbleth nga të dy anët
(dhialektë) prej Gegëve dhe prej Toskëve. Kështu duke
mbledhur dhe duke dhënë Mitkos të cilat ky i shtypi
në „Mbletën“, po më̂ të shumat mbetnë për „Mbletën
e vogël“ e cila është gati për të shtypur, po nuk arriu
i mjëri; por mbesonj që djemtë e tij nukë do ta̓ lenë
pa shtypur, po shpejt do ta̓ qitin në dritë.
Pasandaj sa që mblodha i mbajta, më̂ nuk ja̓
dhashë Mitkos. Pas kohe më ra në dorë dhe Istoria e
Skënder-begut të cilën as e dinja as e kisha dëgjuar
fare, kur e këndova mbeta shumë i mahnitur, dhe munt
të them që kush prej Shqipëtarëve s' ka kënduar Historin'
e Gjerq Kastriotit (Skënder-beut) nukë munt të<noinclude></noinclude>
g9nvhzwwb72khf73duzg1vcyz51ly3k
Page:Valët e detit (1908).djvu/13
104
457908
1362412
2026-09-04T18:05:23Z
Catonif
622571
III
bënet mëmedhëtar...
1362412
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="1" user="" /></noinclude>III
bënet mëmedhëtar i vërtetë, se këtu dotë shohë e dotë
çuditet e dotë mahnitet me mëndjen e me trimëritë
që kanë rrëfyerë shtërgjyshërit ta̓në, dhe kështu ka me
lavdëruar Zonë që u lint Shqipëtar, dhe kur të sjellim
këtë emër ta̓ kemi për lëvdatë, e jo si ca quravecë
dhe të humburë që humbasin në lëkurën e tyre, edhe
e kanë për turp të quhen ç' janë, po fshihen si miza
nënë bishtin e kalit! Duke kënduarë pra këtë istori
dhe duke qarë dhe duke derdhur lot psherëtinja dhe thoshnja:
ah! e varfëra Shqipëri! o vatra e trimërisë; ku paske
qënë dhe ku gjendesh sot!
Qe ahere pra o vëllezër, m' u mbush shpirti me
mallëngjim dhe që ahere zura i shkreti të shkruanj hidhërimet
e zëmrës, jo si vjershëtor, se nga vjershëtorët
jam lark sa qielli me dhenë, po shkrojta psherëtimet
që më delnin nga zëmra, dhe më çdo kohë që kam
shkruar kam shënuar vitin edhe vëndin; në ató kohë
siç dihet s' kishim shkronjat tona po shkruanim me të
botës ashtu si dinte gjithkush. Kur pra dolli Abetari yne
shqip në Stamboll prej shoqërisë shqipëtare më 1879,
— dhe më̂ pasdaj në Bukuresht, që ahere zunë Shqipëtarët
të shkruajnë gjuhën e vet, e cila në pakë kohë
u përhap më të katër anët të Shqipërisë edhe gjetkë,
dhe që ahere çdo shqipëtar shkruan e këndon shqip,
përveç ca të humbur që janë édhe në gjume e nuke
hapin dot sytë. Oh! sa qënka e nevojshime gjuha e vet
nde njeriu! Kjo pra ndë pak kohë bëri Shqipëtarët
të njihen njëri me tjatrin; kjo them për pakë kohë
çfaqi mëmëdhetarët dhe vjershëtorët e flaktë që u rriedhin
vjershat si ari i kulluar, dhe të tjera, e të tjera.
Unë pra që të nderonj këtë́ librë, shumë herë
shkruanja dhë lutesha të më bënin gjith-kush nga një vjershë,
dhe atá që patnë nderë e më dërguan ja̓ u di për
të mirë, dhe gjith' kujt i kam shënuar emërin nënë vjershën
e bëresit, po nga këto 5—6 vjërsha me emërin
Th. K. më kushtonjën plot 15,379 franga e 60 q.!!...
Pas këtyre më ra ndër mënt të mbleth të thë¬<noinclude></noinclude>
sj85dqhkedabgp5gcy1onalz1s8bx5j
1362414
1362412
2026-09-04T18:07:14Z
Catonif
622571
/* Proofread */
1362414
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="3" user="Catonif" />{{rh|||III}}</noinclude>bënet mëmedhëtar i vërtetë, se këtu dotë shohë e dotë
çuditet e dotë mahnitet me mëndjen e me trimëritë
që kanë rrëfyerë shtërgjyshërit ta̓në, dhe kështu ka me
lavdëruar Zonë që u lint Shqipëtar, dhe kur të sjellim
këtë emër ta̓ kemi për lëvdatë, e jo si ca quravecë
dhe të humburë që humbasin në lëkurën e tyre, edhe
e kanë për turp të quhen ç' janë, po fshihen si miza
nënë bishtin e kalit! Duke kënduarë pra këtë istori
dhe duke qarë dhe duke derdhur lot psherëtinja dhe thoshnja:
ah! e varfëra Shqipëri! o vatra e trimërisë; ku paske
qënë dhe ku gjendesh sot!
Qe ahere pra o vëllezër, m' u mbush shpirti me
mallëngjim dhe që ahere zura i shkreti të shkruanj hidhërimet
e zëmrës, jo si vjershëtor, se nga vjershëtorët
jam lark sa qielli me dhenë, po shkrojta psherëtimet
që më delnin nga zëmra, dhe më çdo kohë që kam
shkruar kam shënuar vitin edhe vëndin; në ató kohë
siç dihet s' kishim shkronjat tona po shkruanim me të
botës ashtu si dinte gjithkush. Kur pra dolli Abetari yne
shqip në Stamboll prej shoqërisë shqipëtare më 1879,
— dhe më̂ pasdaj në Bukuresht, që ahere zunë Shqipëtarët
të shkruajnë gjuhën e vet, e cila në pakë kohë
u përhap më të katër anët të Shqipërisë edhe gjetkë,
dhe që ahere çdo shqipëtar shkruan e këndon shqip,
përveç ca të humbur që janë édhe në gjume e nuke
hapin dot sytë. Oh! sa qënka e nevojshime gjuha e vet
nde njeriu! Kjo pra ndë pak kohë bëri Shqipëtarët
të njihen njëri me tjatrin; kjo them për pakë kohë
çfaqi mëmëdhetarët dhe vjershëtorët e flaktë që u rriedhin
vjershat si ari i kulluar, dhe të tjera, e të tjera.
Unë pra që të nderonj këtë́ librë, shumë herë
shkruanja dhë lutesha të më bënin gjith-kush nga një vjershë,
dhe atá që patnë nderë e më dërguan ja̓ u di për
të mirë, dhe gjith' kujt i kam shënuar emërin nënë vjershën
e bëresit, po nga këto 5—6 vjërsha me emërin
Th. K. më kushtonjën plot 15,379 franga e 60 q.!!...
Pas këtyre më ra ndër mënt të mbleth të {{hws|thë|thënat}}<noinclude></noinclude>
slkjug7qtcdg2rpg6wvj6i5n1yojzww
Page:Valët e detit (1908).djvu/14
104
457909
1362413
2026-09-04T18:06:07Z
Catonif
622571
IV
nat, fjalë të vje...
1362413
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="1" user="" /></noinclude>IV
nat, fjalë të vjetëra të popullit, si dhe ca lodra e zakone
etj. siç duken në librën. Më së fundi bëra dhe
ca mëndjake (γνωμικὰ) me sa që ma̓ preu mëndja:
pas këtyre mblodha dhe emërat që kanë përdorur dhe
përdorin gjer më sot populli Shqipëtar. Si pashë që u
mblodhë dhe u bënë shumë, vura ndër ment t' i shtyp
dhe t' i qit në dritë, pó, kur mejtonja turpin që një
si unë qysh munt të dalë përpara të diturve, u hoqa
dhe i plasa më nj' anë edhe kurrë do mos i shikonin
dritën, po, pas kohe më kupëtuan ca mëmëdhetarë të
vërtetë, vjershëtorë me mënt, këta zotërinj, them më
ngutnë (ἠνάγκασαν) që ta̓ shtyp dhe të mos kem turp
fare, se kjo librë, më thanë, është popullore edhe e
vyershime, në mos po t' ja̓ u jap ta̓ shtypin atá vetë.
Unë pra me gjithë këtë kurajo, përsëri nukë më mbushej
mëndja, po më së fundi mejtova edhe një tjatrë
gje, thashë me mënt e mija: unë këtu nukë shkruanj as
Historin' e Piros as të Lekës së Math, as trimëritë
e Babës tonë Gjerq Kastriotit (Skënder-begut), po shkruanj
këngët edhe zakonet e popullit tonë që munt t' i shkruanjë
gjithë-kush. Kjo pra më dha kurajo shumë dhë më nguti që
ta̓ shtyp e ta̓ qit në dritë, pra, po në bëra mirë a
liksht le ta̓ gjykonjën atá që dinë, unë kaqë munda
kaqë bëra, sa për gjuhën që është një ujem u-lutem
këndonjëset, të mos vënë rê, po të shikonjën vetëm qëllimin
e zëmërës se ku qëllon. Kështu pra them që
do më ndjenjën të metat.
Librën e quajta „Valët e Detit“, duke kujtuar
popullin tonë që ka shkuar jetën e ti valë valë, kështu
pra duke dhënë funt kësaj libre, i lutem Zotit t' i falnjë
kombit Shqipëtar dëshirën e shtërgjyshërvet tanë për mëmëdhenë
e varfër që të harinjëm edhe ne si gjithë kombet
e qytetëruar.
U falem me nder:
Bërësi.<noinclude></noinclude>
ibd4wp5zc2p96w931at1rjj2y66p6mq
1362415
1362413
2026-09-04T18:09:34Z
Catonif
622571
/* Proofread */
1362415
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="3" user="Catonif" />{{rh|IV}}</noinclude>{{hwe|nat|thënat}}, fjalë të vjetëra të popullit, si dhe ca lodra e zakone
etj. siç duken në librën. Më së fundi bëra dhe
ca mëndjake (γνωμικὰ) me sa që ma̓ preu mëndja:
pas këtyre mblodha dhe emërat që kanë përdorur dhe
përdorin gjer më sot populli Shqipëtar. Si pashë që u
mblodhë dhe u bënë shumë, vura ndër ment t' i shtyp
dhe t' i qit në dritë, pó, kur mejtonja turpin që një
si unë qysh munt të dalë përpara të diturve, u hoqa
dhe i plasa më nj' anë edhe kurrë do mos i shikonin
dritën, po, pas kohe më kupëtuan ca mëmëdhetarë të
vërtetë, vjershëtorë me mënt, këta zotërinj, them më
ngutnë (ἠνάγκασαν) që ta̓ shtyp dhe të mos kem turp
fare, se kjo librë, më thanë, është popullore edhe e
vyershime, në mos po t' ja̓ u jap ta̓ shtypin atá vetë.
Unë pra me gjithë këtë kurajo, përsëri nukë më mbushej
mëndja, po më së fundi mejtova edhe një tjatrë
gje, thashë me mënt e mija: unë këtu nukë shkruanj as
Historin' e Piros as të Lekës së Math, as trimëritë
e Babës tonë Gjerq Kastriotit (Skënder-begut), po shkruanj
këngët edhe zakonet e popullit tonë që munt t' i shkruanjë
gjithë-kush. Kjo pra më dha kurajo shumë dhë më nguti që
ta̓ shtyp e ta̓ qit në dritë, pra, po në bëra mirë a
liksht le ta̓ gjykonjën atá që dinë, unë kaqë munda
kaqë bëra, sa për gjuhën që është një ujem u-lutem
këndonjëset, të mos vënë rê, po të shikonjën vetëm qëllimin
e zëmërës se ku qëllon. Kështu pra them që
do më ndjenjën të metat.
Librën e quajta „Valët e Detit“, duke kujtuar
popullin tonë që ka shkuar jetën e ti valë valë, kështu
pra duke dhënë funt kësaj libre, i lutem Zotit t' i falnjë
kombit Shqipëtar dëshirën e shtërgjyshërvet tanë për mëmëdhenë
e varfër që të harinjëm edhe ne si gjithë kombet
e qytetëruar.
{{center|<i>U falem me nder:</i>
<b>Bërësi.</b>}}<noinclude></noinclude>
o5mqxiftt00idlhe386dwqs63a8qwgu
Dog elas ‚Baskervilles’/Kapit velid
0
457910
1362416
2026-09-04T18:15:03Z
Morozof
122116
auto summary: New page created (no summary given)
1362416
wikitext
text/x-wiki
===<div align=center>Kapit velid. Els ‚Stapletons’ di ‚Merripit House’.</div>===
Jön flifädik göda fovik boso äkvänedon se ladäls obsik magädi glumälik, pö obs fa seiv balid obsik tefü ‚Baskerville Hall’ pikodöli. Ven siör: ‚Henry’ < kobü ob äprimom ad janedön, solasviet ädadranon da fenäts geilik labü bem penditik, äfomölo stenis paelik demü sköts kölik, kels ätegons vitüris. Boada⸗jaläd änidon ön strals goldakölik, äsvo bronsöt, ed äfikulos ad fomälön, das attop äbinon cem ebo ot, kel isenälükon glumi somik pö lans obsik äsoaro.
„Niludob, das sötobs kodidön vali obes, no dome!” baonül äsagom. „Pifenükobs fa täv ed iflodilobs dub vegam, klu äcedobs lödöpi glumidiki. Nu eflifädikobs e stadobs gudiko, so atos valik evedon flenöfikum.”
„Ab ga atos no lölöfiko äbinon säkäd magäla,” ägesagob. „Samo mögädo älielol-li slokön seimani, cedü ob vomi, äneito?”
„Atos binon küpädik, bi dido, du äslipülob, ijinos lü ob, das älilob somikosi. Ästebedob lunüpo, ab no plu ätonon, kludo ikludob, das atos valik äbinon drim.”
„Älelilob atosi kleiliko, zuo süadob, das vo äbinon slok vomik.”
„Mutobs dasäkön atosi sunädo.” Ätoenom kloküli ed äsäkom ele ‚Barrymore’, va etan ökanom kleilükön belifotis obsik. Äsümätos lü ob, das logodalienäds tailafaalik domala ivedons nog paelikums, du älilom säki söla okik.
„Voms te tel komofs in dom, o hisiör: ‚Henry’!” ägesagom. „Jibalan ofas binof bovilavan<ref>Sevabo: ‚scullery maid’.</ref>, jikel slipof pö flanäd votik. Votikan binof jimatan obik, e kanob lesiön ore utosi, das ton at no äkanon tonön dese of.”
Ab ye ilugom, sagölo atosi, bi fädo pos janed äkolkömob lädi: ‚Barrymore’ < in luyal lunik, kö logod ofik päbesvieton dub sol. Äbinof vom geilik takedälik labü logodalienäds gretik e mudanotod koldälik. Ab logs trätik ofik äbinons rediks ed älogedons vifiliko lü ob disaü logalips svolik. Somo äbinof jiutan, jikel ädrenof äneito, ed if ädunof so, himatan ofik ga ämutom sevön atosi. Ye äsufükom oki riskäde klülabik tablöfa, ilesagölo taädi. Kikodo äbitom-li so? E kikodo ädrenof-li so ledoliko? Ya zü man gravik at labü logod paelik e balib blägik sfer müstera e glumäla päzänädon. Ebo om äbinom utan, kel bü valans ituvom koapi söla: ‚Charles’, ed älabobs te vödis omik dö dinäds valik deadami bäldana ikodöls. Ämögos-li, das ‚Barrymore’ ga äbinom utan, keli älelogobs in vab pö süt: ‚Regent Street’? Balib äkanon binön ot. Bökan ibepenom mani boso lövikumi, ab magäd somik ga äkanon binön pölik. Lio kanob-li tüvön fifümiko verati? Klülos, das mubalido nedos ad kobikön ko potacalal di ‚Grimpen’ e seividön, va telegrafot blufik obsik jenöfo pidegevon ebo ini nams hiela ‚Barrymore’. Ön tuvedot alseimik, nemu okanoböv nunön bosi hiele ‚Sherlock Holmes’.
Siör: ‚Henry’ < ämutom luxamön dokümis mödik pos janed, kludo älabob timi pötik pro zitäv. Atos äbinon spat blesirik lunotü liöls fol ve mied maräda, idugöl fino obi lü vilagil glumidik, pö kel bumots tel gretikum ka votiks — bo lotidöp e dom dokana: ‚Mortimer’ — äküpidons äd ägeilons geilikumo ka retiks. Potacalal, kel zuo äbinom pitatedülan topädik, älabom memoti kleilik tefü telegrafot et.
„Fümö! o siör!” äsagom, „ekoedob getön söli: ‚Barrymore’ < telegrafoti, leigoäsä ebüdoy obe.”
„Kin eblünon-li oni?”
„Ekö! son obik. O ‚James’! eblinol telegrafoti et lü söl: ‚Barrymore’ < pö ‚Hall’ ävigo, vo-li?”
„Si! o fat! eblünob oni.”
„Ebo ini nams-li omik?” äsäkob.
„Soö! äbinom löpo in masad ettimo, klu no äkanob degivön oni ebo ini nams omik, ab egivob oni läde: ‚Barrymore’, jikel epromof lovegivön oni nenzogo.”
„Älogol-li söli: ‚Barrymore’?”
„Nö! o siör! äsä esagob ole, äbinom in masad.”
„If no älogol omi, ma kis cedol-li, das äbinom in masad?”
„Ga jimatan lönik omik sötof-la sevön topi, kö binom,” potacalal äsagom senälöfiko. „No egetom-li telegrafoti? Ifü pöl seimik söl: ‚Barrymore’ < it olofädomös kusadi!”
Äjinos nenspelik ad laifövön dasäki, ab äklülikos, das to käfod hiela ‚Holmes’ no älabobs blöfi, das ‚Barrymore’ no äkomom pö ‚London’ dü ettim. Büocedobös, das so äjenosöv, sevabo büocedobös, das man ot äbinomöv lätikan, kel älogon siöri: ‚Charles’ < as lifik, ed äbinomöv balidan, kel idatuvülon gerani nulik, ven etan igekömom ini Linglän. Kis äsekonöv-li se atos? Äbinom-li konfidovan votikanas ud älabom-li desini badik lönik? Demädi kinik äkanomöv-li labön ad dränälön famüli elas ‚Baskervilles’? Ämemikob nunedi bisarik se dugayeged ela ‚Times’ pisekötöli. Atos äbinon-li dun omik u dunot seimana, kel ästeifon ad tadunön disini omik? Dunakod tikovik balik ädabinon ut, keli siör: ‚Henry’ < ilofädom, das üf famül pümoplafükonöv isao, täno els ‚Barrymores’ ödagetonsöv lödöpi kovenik e laidiki. Ab fe plän somik binonöv vemo bisarik, demölo disini dibälik e feiniki, kel ekoedon-la vivön träpakäfodi nelogamovik zü baonan yunik. ‚Holmes’ it isagom, das säkäd komplitikum nonik päbligädon ome ünü sökod lölik gretik vestigas dastunüköl oma. Äplekob, ägegolölo ve veg soalöfik glumidik, dat flen obik suno pülelivükomös de kudadins okik, ed ökanomös lükömön ad säbligön obe böladi fikulik at gidida.
Süpiko medit obik päropon fa tons futas rönöl pödü ob e vöga nemi obik äsevokädöla. Igüflekob obi, spetölo ad logön dokani: ‚Mortimer’, ab pisüpädob ad loegön dayagön nesevädikani obi. Äbinom man lövik mägik labü logod lupuedälik kälöfiko pijeiföl ko cügs kevöfik e herem linumayelovik<ref>…ko herem linumayelovik = ‚flaxen-haired’.</ref>; bäldotü yels vü kildeg e foldegs, lenlabü klotem gedik e stolahät. Tünabok pro sameds planavik älovelagon len jot omik, ed äpolom pabifanafiläti<ref>Pabifanafilät = ‚butterfly-net’.</ref> grünik me bal namas okik.
„Fümiko upardol mäpüdi obik, o dokan: ‚Watson’!” äsagom, du änilikom lü ob, natemölo töbiko. „Is: pö marädän < binobs pöp grobälik e no stebedobs jonodi fomedik. Ba älilol-la nemi obik de flen kobädik obsik: ‚Mortimer’. Binob ‚Stapleton’ se ‚Merripit House’.”
„Filät e bok oliks enotükons obe leigiko mödikosi,” äsagom, „ibä äsevob, das söl: ‚Stapleton’ < äbinom nativestigan. Ab lio esevol-li obi?”
„Pivüdob lü ‚Mortimer’, ed älüjonom oli obe da fenät vobacema kötetavik okik, du äbeigolol. Bi vegam oba ed ola zugon äl lüod ot, esludob, das sötob vegamorivön oli ed ito nunädön obi ole. Bo — ma süad obik — siör: ‚Henry’ < leno pefenükom-li fa täv okik?”
„Stadom vemo gudiko, danö!”
„Obs valik vemo äludredobs, das pos deadam lügik siöra: ‚Charles’ < hibaonül nulik mogädiko ürefudom ad lödön is. Binos tuvemik ad flagön de man benolabik ad ditön de zif e fimalödikön pö top somik, ab no nedob sagön ole, das atos vemo veüton pro lödans länäda. Siör: ‚Henry’ < labom, äsä niludob, dredälis lukredik nonik tefü mijenot?”
„Cedob otosi.”
„Fümo sevol-li konädi tefü dog milananik, kel dayagon famüli?”
„Elelilob atosi.”
„Binos bisarik, kio⸗kredäliko feilans träitons atosi! Alikan onas blümon ad yulön, das älogon jafäbi sümik pö maräd.” Äspikom atosi smilülölo, ab äküpob pö logs omik, das äjinom dacedön yegädi fefikumi. „Magäl siöra: ‚Charles’ < vemo peglepädon fa jenotem, e no dotob, das eseikon ome deadami lügik.”
„Ab lio-li?”
„Nevasit omik päfäkädükon sovemo, das komikam doga seimik äfägon ad blinädön vobedi deidöl lade malädik omik. Fomälob, das fe älogom bosi sümik ün neit et pö lael taxudik. Ädredob, das mifät seimik ökanon jenön, bi vemo älöfob bäldädani ed äsevob, das lad omik äbinon ifibiköl.”
„Se kis äsevol-li atosi?”
„Flen obik: ‚Mortimer’< ikonom obe.”
„Cedol-li täno, das dog seimik äpöjuton siöri: ‚Charles’, e das seko ideadom sekü lejek?”
„Labol-li pläni seimik pötöfikum?”
„Ereafob ad slud nonik.”
„Söl: ‚Sherlock Holmes’ ereafom-li üfo ad seimos?”
Vöds at äkoedons töbidön obi ad natemön dü timül, ab loged lü logod takedälik e nüloget kipälik tävakompenana obik äblöfons, das süpäd nonik pidesinon.
„Binos nensiämik pro obs bofik ad simulön, das no sevobs-la oli, o dokan: ‚Watson’!” äsagom. „Penots dö täktifan olik erivons obis is, e no kanolöv famükön omi nes dagetön sevädi pro ol it. Sosus ‚Mortimer’ enunom obe nemi olik, no äkanom noön dientifi olik. Üf komol is, täno se atos sekodon, das söl: ‚Sherlock Holmes’ it nitedälom tefü säkäd, e dido nulälob ad sevön: tikädöpi kinik labom.”
„Liedo no kanob begesagön säki at.”
„Dälolös ad säkön: va desinom-li ad stimön obis me visit pösodik?”
„Nu no kanom lüvön zifi. Labom säkädis votik, kels jäfükons küpäli omik.”
„Pid kion! Kanomöv kleilükön boso utosi, kelos binon nefümik pro obs. Ab tefü vestigs olik lönik, üf mod mögik anik dabinon, me kel kanob frutön oli, ogebidükob obi ole ad ledunön komitis olik. Üf laboböv jonädi seimik tefü binäl miniludas olik u tefü mod, me kel desinol ad vestigön säkädi, ba täno ebo anu gevoböv ole yufoti u konsäli.”
„Lesiob ole, das komob is te kodü visit lü flen obik: siör: ‚Henry’< e neodob yufi lenonik.”
„Süperö!” ‚Stapleton’ äsagom. „Go gidetol, bitölo prüdiko e tödiko. Jiniko änu peblameton obe vüjäfükam nesäkusadovik<ref>'''nesäkusadovik''' = ‚unjustifiable’</ref>, e promob ole, das no omäniotob dini at dönu.”
Ikömobs lü utöp, kö luvegil nabik yebagik äflaniozugon<ref>'''flaniozugön''' (''nelov.'') = ‚to strike off’</ref> de veg ed äsnekozugon fagio love maräd. Lubel skapik me klifablögs pibeseitöl ätopon deto, kel ün rutim piceinon ad stonicöpöp granoinik. Föfaflan onik äl obs ätopöl äfomon klifavöli dagik labü filigs e bramarubuds gloföls in niks oksik. Fago lefog gedik mismokik älöpiofliton.
„Spat nevifik ve luvegil at love maräd udugon obis lü ‚Merripit House’,” äsagom. „Ba ufegebolös düpi bal, dat olaboböv blesiri ad jonodön oli söre obik.”
Tikod balid obik äbinälon ad utos, das ömutob blibön nilü siör: ‚Henry’. Ab täno ämemob kumi dokümas e kalotas, fa kel vobatab omik pibundanükon. Äfümos, das no ökanoböv yufön omi tefü etos. Zuo ‚Holmes’ kazeto isagom, das övestigobös nilädanis tefü ‚Hall’ pö maräd. Ädasumob vüdi ela ‚Stapleton’, ed älüodikobs kobo ad luvegil.
„Top kio dafredüköl binon maräd!” äsagom, lovelogölo geilöpis lubelik, pö länod kelik planems zilidafomik lunik labü fäits binü granoin japagulik ägeilons, äs vefs lafamagälik skömöl. „Maräd at neai onaüton oyi. No kanol tikodön, klänis milagik kinik kipedon. Kio binon veitik, ä soalöfik, ä müsterik!”
„Täno sevol oni staböfiko, vo-li?”
„Älödob is dü yels te tels. Laida⸗lödans<ref>'''laidalödan''' = ‚a resident’</ref> patöfonsöv obi as enu ekömölan. Äkömobs suniko pos tim, kü siör: ‚Charles’ ilomädikom. Ab lefäks obik äkoedons beletävön obi topi alik länäda is zi, e dalob cedön, das mens nemödik dabinons, kels sevons oni staböfikumo, ka ob.”
„So vemo fikulos-li ad sevön oni?”
„Vemo fikulos. Ekö! samo kamalän gretik et veitik lüodü nolüd de top isik, efe labü lubels bisarik löpü on seädöls. Küpedol-li bosi küpädik pö on?”
„Binonöv-la top seledik ad galotön.”
„Binosöv natöfik ad cedön so, ab tikod somik jünu ya efrädon ömikanes lifis oksik. Eküpol-li yebafeledis klilagrünik et densitiko da on spearölis?”
„Si! jinons fluköfikums, ka retikos.”
‚Stapleton’ äsmilom. „Atos binon dreamöp sevädik: ‚Grimpen’,” äsagom. „Step pölik pö top et malon deadi pro men u nim. Ebo ädelo eloegob goulön jevodili bal topikas lü on. No efägon ad gekömön. Eloegob lötirön oni kapi okik saidiko lunüpiko se marädaläned, ab fino enütiron oni. Igo pö säsuns sigik nesefos ad lovegolön love on, ab pos fluküp reinöfik at top usik binon vemo riskädik. Ab ga kanob tuvön vegi lönik ebo lü zän ona e gekömön lifiko. Nämätü saludan: ‚George’, ekö! jevodil neläbik nog bal!”
Bos braunik ärölon oki ed ämufedon in jugs grünik. Poso särvig lunik demü dol ädremilöl pitenükon löpio, e vokäd lejeikik ispearükon leogi love maräd. Atos iflodöfükon obi dub ledred, ab nevs kompenana obik äjinons nämöfikums, ka uts obik.
„Emoikon!” äsagom. „Mar emosumon oni. Nims tel ünü dels tel, e ba mödo mödikumo, ibä kösömikons ad tävön usio pö stom sigik, e neai suemons disti, jüs mar ogleipon onis. Dreamöp sevädik at: ‚Grimpen’< binon top badik.”
„Ab esagol, das kanol-li dudranön ini on?”
„Si! usio vegils ömik dabinons, kelis men skilik kanon begolön. Etüvob onis.”
„Ab kikodo vilol-li tävön ini top so jeikik?”
„Soö! logol-li lubelis etflano? Binons nisuls voik pededitüköl valaflano fa mar nebegolovik, kel züon onis ya dü yels mödik. Us planis e pabis seledikis kanoy getön, üf sevoy, vio rivön onis.”
„Osötob steifön ad xamön benofäti obik seimüpo.”
Ästunolülogom obi. „Godo sädesinolöd tikamagoti somik!” äsagom. „Odöboböv demü deadam olik. Lesiob ole, das mögod nonik pülikün geköma ola ön stad lifik odabinonöv. Atos mögon te dub memäl tefü mäks topädik komplitik semik, kelosi sevob.”
„He!” ävokädob. „Kis atos binon-li?”
Hag lunik nelaodik ä nebepenamoviko lügik ispearikon love mar. Äfulükon luti lölik, ab ga änemögos ad fümükön, kitopao ätonon. De mur dumik icenon ad ror donöfik, e täno ige⸗cenon dönu ad mur glumidik peböl. ‚Stapleton’ älogedom obi ko notodot bisarik su logod okik.
„Kio nekösömik top at binon: maräd!” äsagom.
„Ab kis üfo atos binon-li?”
„Feilans lesagons, das Dog elas ‚Baskervilles’ somo lävokon lefanäbi okik. Ya älilob atosi ömna büikumo, ab neai sovemo laodiko.”
Ilovelogob, labölo jeiki pö ladäl, kamaläni gianik geilikumöl fagio, stenöfiki dub diledils grünik jugas. Nos ämufon ad givön mali lifa pö spad veitik plä pär rabas, kels ägratons laodiko de klifatipot pödü obs.
„Binol kulivan. No kredol nesiämi somik, vo-li?” äsagob. „Kise kodidol-li toni so bisarik?”
„Mars jafädons noidis bisarik semikna. U binos sad släma, u löpikam vata, u bos somik.”
„Nö! nö! at äbinon vög lifota.”
„Soö! ba so äbinos. Älielol-li föro vokädön boturi?”
„Nö! neai.”
„Binon böd vemo seledik — ledino edadeadon — nu pö Linglän, ab valikos mögon pö maräd. Si! no ostunoböv dö utos, das uklülädobsöv lilön rori bala boturas lätik.”
„Din at binon dremälabikün ä bisarikün, keli föro älilob dü lifüp obik.”
„Sio top at binon valemo go miklänöfik. Lülogolös lubela⸗klivi et! Magädi kinik kodon-li pö ol?”
Kliv skapik lölöfiko pätegon fa lins sirköfik binü ston gedik, mödotü nemu teldeg.
„Kins binons-li ats? Jipaceks-li?”
„Nö! ats binons lödöps ruröletanas dalestümabik obsik. Mens rutimik äbelödon marädi densitiko e, bi nek pato siso älödon is, ai tuvobs konömömis pülik valik büanas, leigoäsä utans eposbinükons onis. Ekö! ludom balana utanas nen nuf pe⸗deüköl. Igo okanolöv logön filetatopi e bedi utanas, üf labolöv nuläli ad nügolön.”
„Ab at ga binon zif. Kitimo pebelödon-li?”
„Mens stonatimäda nulik; period no pasevon.”
„Me kis äjäfons-li?”
„Äbälätons veteri oksik pö lubelaklivs at ed idalärnons ad sesepön<ref>Sesepön = ‚to dig for’.</ref> stanini, ven gläv bronsötik iprimon ad plaükön cüdi stonik. Lülogolös söpi gretik pö lubel visoik! Atos binon retod dabina menas et. Si! otuvol topis anik mu patiks pö maräd, o dokan: ‚Watson’! Ag, nenzogiko säkusadolös obi! At fümo binon el ‚Cyclopides’.”
Musak u pab smalik ilufliton love luvegil obsik, e pos timül ‚Stapleton’ mu süpiküno lezilo ijutedom ad vifiko pöjutön oni. Lejeko äloegob flitön jafäbi stediko lü mar gretik e love⸗bunön kompenani obik de lubelil yebatuifagik bal sui votik, paudi dü timül pülik nonik laböli, du fanafilät grünik omik äfänädon pö lit. Klotem gedik e mufs letirik zigzagik nenomädik omiks äsümükons omi it ad pab seimik gianik. Ästanob, küpedölo pöjuti omik, ottimo senälölo stunidi demü jäfäd plödakösömik omik e ludredi tefü utos, das ökanom pölatridön pö mar cütidöl, ven älelilob toni stepas ed, igüikölo, äküpob vomi nilü ob pö luvegil. Ilükömof de lüod, pö kel lefogil smoka älüjonon topami ela ‚Merripit House’, ab donikamageilot mara änelogädükon ofi, jüs istanof vemo niliko.
No äkanob dotön, das äbinof lädül: ‚Stapleton’, dö jikel inünoy obe, kodä vomüls alseimik ämutofs nemödön pö maräd ed ämemikob, das ilielob bepenön seimani ofi as jijönan. Vom äniliköl lü ob go fümo äbinof somik, efe vemo nekomuniko jönik. Taäd vemikum nonik äkanonöv dabinön vü blod e sör, bi ‚Stapleton’ älabom skini neudakölik, heremi blonik e logis gedik, du äbinof dofikum, ka blägajiheran<ref>‚A brunette (woman)’.</ref> alseimik, keli ilogob pö Linglän; i lunedik, deköfik e geilik. Älabof logodi pleidik feinik, sovemo nendöfiki, das äjinonöv nenlefäkik, if pö on no ädabinonsöv mud senälilabik e logs jönik dofik vifilik. Dub maged nedöfik e klotem klotugik ofiks go äbinof späkamaged bisarik pö vegil soalöfik marädik. Logs ofik älüodons lü blod ofik, ven äflekob obi äl of, ab täno äjutedof lü ob. Ideükob häti obik e tio äprimikob ad sagön pläni seimik, ven vöds lönik ofik ilüodükon tikis valik obik ad lüäl nulik.
„Gekömolöd!” äsagof. „Gekömolöd ebo lü ‚London’, nenzogo.”
Äkanob te logetön lü of fopiko dub süpäd. Logs ofik älülulogons obi levemiko, ed ätagof ta glun nesufädiko me fut okik.
„Kikodo mutob-li gekömön?” äsäkob.
„No kanob plänön atosi.” Äspikof me vög spetätik nelaodik labü säy bisarik pö pron. „Ab Godo fölolöd utosi, kelosi begob ole. Gekömolöd e neai onüvegolöd ad maräd dönu.”
„Ab ga ekömob ebo änu.”
„Godö!” ävokädof. „Ga no kanol suemön nunedi gönü ben olik, vo-li? Gekömolöd ini ‚London’! Motävolöd aneito! Lüvolöd topi at ön mod seimik! Sö! blod obik isiokömom! Sagolöd vödi nonik dö utos, kelosi esagob! Kanol-li plökön rogidi et pro ob bevü els ‚Hippuris vulgaris’ et? Rogids vemo bundanons pö maräd obsik, ab ga boso elatikol ad logedön logöfotis jönik topa at.”
‚Stapleton’ istöpedom yagi ed ägegolom lü obs, änatemölo töbiko ed iredikölo dub tutöbidam okik.
„Glidö! o ‚Beryl’!” äsagom, ed älüjinos lü ob, das tonod glidota omik leno äbinon ladöfik.
„Ö! o ‚Jack’! binol vemo hitik.”
„Si! äyagob bali elas ‚Cyclopides’. Binons vemo selediks e ti neai komädons ün latafluküp. Pid kion! das enegetob fanölo oni!” Äspikom nenglifiko, ab logs smalik klilik omik nenzediko älogedons vifiliko nu lü vomül, täno lü ob.
„Äsä logob, esevädükols olis ode”.
„Si! Äspikob siöre: ‚Henry’, das boso elatikom ad logedön jöni legik maräda.”
„Liö! kim cedü ol binom-li atan?”
„Niludob, das atan mutom binön siör: ‚Henry Baskerville’.”
„Nö! nö!” äsagob. „Binob te komunan pülik, ab flen etana. Panemob dokan: ‚Watson’.”
Logodared lusidina äsüikon pö logod notodik ofik. „Täno äbespikobs dinis nebaiädik,” äsagof.
„Sio-li? no älabols timi saidik ad spikotön,” blod ofik äküpetom labü logs leigoso dasäköls.
„Äspikotob, äsif dokan: ‚Watson’ < äbinomöv belödan isik, plas äbinomöv te lotan,” äsagof. „No kanos veütön vemo pro om, va binos gölik u latik pro rogids. Ab ulükömol ad dalogön eli ‚Merripit House’, vo-li?”
Spat nelunik idugon obis lü on: dom marädik glumidik, seimna farm bridana seimik ün dels vönädik beniköl, ab nu pinätüköl e pivedüköl lödöp nulädik. Flukepagad äzüon oni, ab bims, äsä kösömo binos pö maräd, äbinons emaratiköl e pedämüköl fa klimat isik, e top lölik ävobedon, äs ut tämöfik e glumälik. Hidünan bäldik dasägik bisarik labü gun vorik ä ruilakölik, hikel imaifükom obes yani, äjinom lönedön lü dom. Ye nino ädabinons cems gretik kil so feiniko pimöböls, das äjinons jonülön güti domaläda. Ilülogölo da fenäts doma etanas mari nenfinik fa granoin pitegöli e daduliko lü horit fagio zugöli, te äkanob stunön, kis üfo ikoedon-la lödön mani danolik at kobü vom jönik at pö top somik.
„Topil bisarik ad topät, vo-li?” äsagom äsif geölo tiki obik. „Ye eplöpobs ad vedükön obis go läbikis, vo-li? o ‚Beryl’!”
„Vemo läbikis,” ägesagof, ab tonod süada ädefon pö vöds ofik.
„Älabob juli,” ‚Stapleton’ äsagom. „Ätopon pö nolüd läna. Jäf et pro man labü natäl obik äbinon rotik e naütik, ab privileg ad lifön zänodü yunanef, födön dafomi täläktas etanas, e spiretön etanis me kalad e dials löniks vemo pädigidon fa ob. Too fätots ätadunons obis. Peideim vemik inüdranon ini jul, e kilans hipulas ideadoms. No plu ädönulifikon pos mijenot, e pluamanum katäda obik nesavoviko pifegebon. Ab ye, üf no demoy peri kompenanefa keinik hipulas, fredoböv dö mifät lönik, bi, dub klien vemik obik ad planav e nimav, etuvob is mögis nenmiedik tefü bujäfüd oba, e sör obik divodof kol Nat, leigoäs ob. Atos valik, o dokan ‚Watson’! ireifon oli dub ol it, efe logodanotod olik, du älülogetol mari da fenät obsik.”
„Tik fe esüikon pö tikäl obik, das atos binon-la boso naütik, ba läs pro ol, kas pro sör olik.”
„Nö! nö! neai naütob obi,” spidöfo äsagof.
„Labobs bukis, labobs vestigadunikamis obsik, i labobs nilädanis nitedik. Dokan: ‚Mortimer’ < binom man nolikün pö jäfüd okik. Siör: ‚Charles’ < neläbik id äbinom kosädan legudik. Äsevobs omi vemo gudiko e lügobs demü deadam omik vemikumo, kas kanob notodön atosi. Cedü ol, va tuvemo ovüjäfükoböv-li obi, üf uvisitoböv siöri: ‚Henry’ < aposzedelo ad kosükön obi ko om?”
„Süadob, das odafredom.”
„Täno umäniotolös lü om, das desinob ad dunön atosi. Okanobs-la me yuf pülik obas dunön bosi ad fasilükumön dinastadis pro om, jüs ukösömikom ko züäd nulik okik. Ba ulöpiogolol-li? o dokan: ‚Watson’! ad dalogön konleti obik elas ‚Lepidoptera’? Cedob oni fulanumiküni pö Linglän sulüdavesüdik. Sosus ulovelogol onis, koled ti pofimökon.”
Ab ästeifob ad geikön lü blig obik. Glumid maräda, deadam jevodila mifätik, ton bisarik teföl konädi miklänöfik dö els ‚Baskervilles’: dins valik at iglumükons tikis obik. Läyümü magäds pidagetöl et pluuneplu nefümiks, nuned balsiämik e kleilik fa lädül: ‚Stapleton’ äkomädon, ko fef so vemöfik pinotodöl, das no äkanob dotön dö utos, das vöds ofik pikodidons kode semik veütik ä dibätike. Ätadunob töbodis valik ad koedön blibön obi in dom pro koled, e sunädo ädetävob ad täv geik obik, begolölo luvegili yebagik ut, me kel ikömobs.
Ye jiniko be⸗gol seimik brefik ämuton-la dabinön pro utans, kels äsevons oni, bi büä üreafob sui veg, päsüpädob ad loegön seadön lädüli: ‚Stapleton’ < su ston flanü veg. Logod ofik jöniko iredikon dub töbidam ofik pö isiovegam, ed äkipof bradi len koapaflan okik.
„Ebevifagolob vegi lölik ad büogleipön oli, o dokan: ‚Watson’!” äsagof. „Igo no älabob timi ad lenükön häti obik. Mutob no stebön, ibä voto blod obik uküpom nekomi obik. Ävilob sagön ole, das pidob pöki fopik, keli idunob cedölo oli siöri: ‚Henry’. Plidö! glömolös vödis, kels pesagons fa ob e leno tefons oli.”
„Ab no kanob glömön onis, o lädül: ‚Stapleton’!” äsagob. „Binob flen siöra: ‚Henry’, e ben omik vemo jäfükon obi. Konolös obe kodi, demü kel laidälol, das siör: ‚Henry’ < sötomös getävön lü ‚London’.”
„Kaprit vomik, o dokan: ‚Watson’! Pas ven useivol obi, ureafol ad suemön, das no ai kanob plänön kodis, dub kels spikob u bitob.”
„Nö! nö! Memob muifi pö vög olik. Memob logedi pö logs olik. Plidö! plidö! binolös snatik kol ob, o lädül: ‚Stapleton’! bi, sisä ekömob isio, valemo ejinob pazüön fa späkamageds. Lif evedon äsvo dreamöp sevädik et: ‚Grimpen’: labü diledils grünik valöpo, pö kel mögos ad mosadön e nos lüjonon vegi verätik. Täno nunolös obe utosi, kelosi ädiseinol, ed upromob, das oloveblinob nunedi ola siöre: ‚Henry’.”
Notod nefümäla ipubon dü timül pö logod ofik, ab loged ofik idüfälikon dönu, du ägesagof obe.
„Demol atosi tu vemo, o dokan: ‚Watson’!” äsagof. „Blod obik ed ob vemo päjeikülobs fa deadam siöra: ‚Charles’. Äsevobs omi vemo nätimiko, kodä vegäd spata omi äplitöla äzugon love mar lü lom obsik. Mifät famüli omik ätädöl äkodon magädi dibätik pö om, e pos mijenot fe äsenälob, das kods seimik ämutons dabinön tefü dreds, kelis änotodom. Kludo äkudob dö utos, das famüla⸗liman votik ikömom ad lomädikön is, ed äcedob, das üsötom panunedön dö riskäd, ko kel ökolkömom. Atosi valik ädiseinob ad nunön.”
„Ab riskäd kinik-li?”
„Sevol-li konädi dö dog?”
„No kredob nesiämi somik.”
„Ab ob kredob. If labol fluni alseimik ad siör: ‚Henry’, täno dedugolös omi de top, kel ai äbinon mifätik pro famül omik. Vol binon lardik. Kikodo vilomöv-li lödön pö top riskädik at?”
„Bi top at binon riskädik. Natäl siöra: ‚Henry’ < binälon in atos. Dotob, das omögos ad dunükön omi, üf no ugivol obe nüni seimik fümikum, ka at.”
„No kanob spikön seimosi fümik, bi no sevob bosi fümik.”
„Vilob säkön ole säki nog bali, o lädül: ‚Stapleton’! Üf ädiseinol te atosi, ven balidnaedo äspikol obe, kikodo no ävilol-li, das blod olik ödelilom utosi, kelosi äsagof? Atos ninädon nosi, kelosi hiutan u seiman votik kanonöv taspikön.”
„Blod obik vemo senälom neodi, das el ‚Hall’ pabelödonös, bi cedom atosi gudiki pro pöp pöfik pö maräd. Vemo äskanom-la, üf äsevomöv, das isagob bosi, kelos ökanon dunükön siöri: ‚Henry’ < ad motävön. Ab nu efidunob bligi obik e no plu osagob bosi. Mutob gegolön, voto uküpom moami obik ed ominiludom utosi, das udönulogob oli. Adyö!”
Ägüflekof oki ed änepubof pos minuts ömik bevü klifablögs pizijedöl, du äfövob vegami obik lü ‚Baskerville Hall’ ko lan fulü kuds nofümik.
<div align=center>'''KÜPETS REDAKA.'''</div>
<references/>
===<div align=center>MAGODS.<=div>===
[[File:Houn-23.jpg|thumb|Houn-23|PISÜPÄDOB AD LOEGÖN DAYAGÖN NESEVÄDIKANI OBI.]]
[[File:Houn-24.jpg|thumb|Houn-24|„ATOS BINON DREAMÖP SEVÄDIK: ‚GRIMPEN’.”]]
[[File:Houn-25.jpg|thumb|Houn-25|„GEKÖMOLÖD!” ÄSAGOF.]]
[[File:Houn-26.jpg|thumb|Houn-26|„SEVOL-LI KONÄDI DÖ DOG?”]]
{{Fonät
|gased = Vög Volapüka
|yel = 2023
|nüm = 12
|npads = 2
|pads = 102-103
|yel2 = 1924
|nüm_y2 = 2
|npads_y2 = 5
|pads_y2 = 17–19
|nüm2_y2 = 3
|npads2_y2 = 1
|pads2_y2 = 28
|nüm3_y2 = 4
|npads3_y2 = 2
|pads3_y2 = 35–36
|nüm4_y2 = 5
|npads4_y2 = 2
|pads4_y2 = 42–43
|nüm5_y2 = 7
|npads5_y2 = 3
|pads5_y2 = 62–64
|nüm6_y2 = 8
|npads6_y2 = 2
|pads6_y2 = 70–71
|nüm7_y2 = 9
|npads7_y2 = 1
|pads7_y2 = 80
|nüm8_y2 = 10
|npads8_y2 = 1
|pads8_y2 = 88
|nüm9_y2 = 11
|npads9_y2 = 1
|pads9_y2 = 95}}
[[Category:Volapük]]
[[Category:Volapük perevidöl]]
[[Category:Tiäds-D]]
[[Category:Tiäds-E]]
[[Category:Konots (Vper)]]
qq4ce9doo2isc8ddh4l9pklv3z0ovut
1362417
1362416
2026-09-04T18:15:35Z
Morozof
122116
/* MAGODS. */
1362417
wikitext
text/x-wiki
===<div align=center>Kapit velid. Els ‚Stapletons’ di ‚Merripit House’.</div>===
Jön flifädik göda fovik boso äkvänedon se ladäls obsik magädi glumälik, pö obs fa seiv balid obsik tefü ‚Baskerville Hall’ pikodöli. Ven siör: ‚Henry’ < kobü ob äprimom ad janedön, solasviet ädadranon da fenäts geilik labü bem penditik, äfomölo stenis paelik demü sköts kölik, kels ätegons vitüris. Boada⸗jaläd änidon ön strals goldakölik, äsvo bronsöt, ed äfikulos ad fomälön, das attop äbinon cem ebo ot, kel isenälükon glumi somik pö lans obsik äsoaro.
„Niludob, das sötobs kodidön vali obes, no dome!” baonül äsagom. „Pifenükobs fa täv ed iflodilobs dub vegam, klu äcedobs lödöpi glumidiki. Nu eflifädikobs e stadobs gudiko, so atos valik evedon flenöfikum.”
„Ab ga atos no lölöfiko äbinon säkäd magäla,” ägesagob. „Samo mögädo älielol-li slokön seimani, cedü ob vomi, äneito?”
„Atos binon küpädik, bi dido, du äslipülob, ijinos lü ob, das älilob somikosi. Ästebedob lunüpo, ab no plu ätonon, kludo ikludob, das atos valik äbinon drim.”
„Älelilob atosi kleiliko, zuo süadob, das vo äbinon slok vomik.”
„Mutobs dasäkön atosi sunädo.” Ätoenom kloküli ed äsäkom ele ‚Barrymore’, va etan ökanom kleilükön belifotis obsik. Äsümätos lü ob, das logodalienäds tailafaalik domala ivedons nog paelikums, du älilom säki söla okik.
„Voms te tel komofs in dom, o hisiör: ‚Henry’!” ägesagom. „Jibalan ofas binof bovilavan<ref>Sevabo: ‚scullery maid’.</ref>, jikel slipof pö flanäd votik. Votikan binof jimatan obik, e kanob lesiön ore utosi, das ton at no äkanon tonön dese of.”
Ab ye ilugom, sagölo atosi, bi fädo pos janed äkolkömob lädi: ‚Barrymore’ < in luyal lunik, kö logod ofik päbesvieton dub sol. Äbinof vom geilik takedälik labü logodalienäds gretik e mudanotod koldälik. Ab logs trätik ofik äbinons rediks ed älogedons vifiliko lü ob disaü logalips svolik. Somo äbinof jiutan, jikel ädrenof äneito, ed if ädunof so, himatan ofik ga ämutom sevön atosi. Ye äsufükom oki riskäde klülabik tablöfa, ilesagölo taädi. Kikodo äbitom-li so? E kikodo ädrenof-li so ledoliko? Ya zü man gravik at labü logod paelik e balib blägik sfer müstera e glumäla päzänädon. Ebo om äbinom utan, kel bü valans ituvom koapi söla: ‚Charles’, ed älabobs te vödis omik dö dinäds valik deadami bäldana ikodöls. Ämögos-li, das ‚Barrymore’ ga äbinom utan, keli älelogobs in vab pö süt: ‚Regent Street’? Balib äkanon binön ot. Bökan ibepenom mani boso lövikumi, ab magäd somik ga äkanon binön pölik. Lio kanob-li tüvön fifümiko verati? Klülos, das mubalido nedos ad kobikön ko potacalal di ‚Grimpen’ e seividön, va telegrafot blufik obsik jenöfo pidegevon ebo ini nams hiela ‚Barrymore’. Ön tuvedot alseimik, nemu okanoböv nunön bosi hiele ‚Sherlock Holmes’.
Siör: ‚Henry’ < ämutom luxamön dokümis mödik pos janed, kludo älabob timi pötik pro zitäv. Atos äbinon spat blesirik lunotü liöls fol ve mied maräda, idugöl fino obi lü vilagil glumidik, pö kel bumots tel gretikum ka votiks — bo lotidöp e dom dokana: ‚Mortimer’ — äküpidons äd ägeilons geilikumo ka retiks. Potacalal, kel zuo äbinom pitatedülan topädik, älabom memoti kleilik tefü telegrafot et.
„Fümö! o siör!” äsagom, „ekoedob getön söli: ‚Barrymore’ < telegrafoti, leigoäsä ebüdoy obe.”
„Kin eblünon-li oni?”
„Ekö! son obik. O ‚James’! eblinol telegrafoti et lü söl: ‚Barrymore’ < pö ‚Hall’ ävigo, vo-li?”
„Si! o fat! eblünob oni.”
„Ebo ini nams-li omik?” äsäkob.
„Soö! äbinom löpo in masad ettimo, klu no äkanob degivön oni ebo ini nams omik, ab egivob oni läde: ‚Barrymore’, jikel epromof lovegivön oni nenzogo.”
„Älogol-li söli: ‚Barrymore’?”
„Nö! o siör! äsä esagob ole, äbinom in masad.”
„If no älogol omi, ma kis cedol-li, das äbinom in masad?”
„Ga jimatan lönik omik sötof-la sevön topi, kö binom,” potacalal äsagom senälöfiko. „No egetom-li telegrafoti? Ifü pöl seimik söl: ‚Barrymore’ < it olofädomös kusadi!”
Äjinos nenspelik ad laifövön dasäki, ab äklülikos, das to käfod hiela ‚Holmes’ no älabobs blöfi, das ‚Barrymore’ no äkomom pö ‚London’ dü ettim. Büocedobös, das so äjenosöv, sevabo büocedobös, das man ot äbinomöv lätikan, kel älogon siöri: ‚Charles’ < as lifik, ed äbinomöv balidan, kel idatuvülon gerani nulik, ven etan igekömom ini Linglän. Kis äsekonöv-li se atos? Äbinom-li konfidovan votikanas ud älabom-li desini badik lönik? Demädi kinik äkanomöv-li labön ad dränälön famüli elas ‚Baskervilles’? Ämemikob nunedi bisarik se dugayeged ela ‚Times’ pisekötöli. Atos äbinon-li dun omik u dunot seimana, kel ästeifon ad tadunön disini omik? Dunakod tikovik balik ädabinon ut, keli siör: ‚Henry’ < ilofädom, das üf famül pümoplafükonöv isao, täno els ‚Barrymores’ ödagetonsöv lödöpi kovenik e laidiki. Ab fe plän somik binonöv vemo bisarik, demölo disini dibälik e feiniki, kel ekoedon-la vivön träpakäfodi nelogamovik zü baonan yunik. ‚Holmes’ it isagom, das säkäd komplitikum nonik päbligädon ome ünü sökod lölik gretik vestigas dastunüköl oma. Äplekob, ägegolölo ve veg soalöfik glumidik, dat flen obik suno pülelivükomös de kudadins okik, ed ökanomös lükömön ad säbligön obe böladi fikulik at gidida.
Süpiko medit obik päropon fa tons futas rönöl pödü ob e vöga nemi obik äsevokädöla. Igüflekob obi, spetölo ad logön dokani: ‚Mortimer’, ab pisüpädob ad loegön dayagön nesevädikani obi. Äbinom man lövik mägik labü logod lupuedälik kälöfiko pijeiföl ko cügs kevöfik e herem linumayelovik<ref>…ko herem linumayelovik = ‚flaxen-haired’.</ref>; bäldotü yels vü kildeg e foldegs, lenlabü klotem gedik e stolahät. Tünabok pro sameds planavik älovelagon len jot omik, ed äpolom pabifanafiläti<ref>Pabifanafilät = ‚butterfly-net’.</ref> grünik me bal namas okik.
„Fümiko upardol mäpüdi obik, o dokan: ‚Watson’!” äsagom, du änilikom lü ob, natemölo töbiko. „Is: pö marädän < binobs pöp grobälik e no stebedobs jonodi fomedik. Ba älilol-la nemi obik de flen kobädik obsik: ‚Mortimer’. Binob ‚Stapleton’ se ‚Merripit House’.”
„Filät e bok oliks enotükons obe leigiko mödikosi,” äsagom, „ibä äsevob, das söl: ‚Stapleton’ < äbinom nativestigan. Ab lio esevol-li obi?”
„Pivüdob lü ‚Mortimer’, ed älüjonom oli obe da fenät vobacema kötetavik okik, du äbeigolol. Bi vegam oba ed ola zugon äl lüod ot, esludob, das sötob vegamorivön oli ed ito nunädön obi ole. Bo — ma süad obik — siör: ‚Henry’ < leno pefenükom-li fa täv okik?”
„Stadom vemo gudiko, danö!”
„Obs valik vemo äludredobs, das pos deadam lügik siöra: ‚Charles’ < hibaonül nulik mogädiko ürefudom ad lödön is. Binos tuvemik ad flagön de man benolabik ad ditön de zif e fimalödikön pö top somik, ab no nedob sagön ole, das atos vemo veüton pro lödans länäda. Siör: ‚Henry’ < labom, äsä niludob, dredälis lukredik nonik tefü mijenot?”
„Cedob otosi.”
„Fümo sevol-li konädi tefü dog milananik, kel dayagon famüli?”
„Elelilob atosi.”
„Binos bisarik, kio⸗kredäliko feilans träitons atosi! Alikan onas blümon ad yulön, das älogon jafäbi sümik pö maräd.” Äspikom atosi smilülölo, ab äküpob pö logs omik, das äjinom dacedön yegädi fefikumi. „Magäl siöra: ‚Charles’ < vemo peglepädon fa jenotem, e no dotob, das eseikon ome deadami lügik.”
„Ab lio-li?”
„Nevasit omik päfäkädükon sovemo, das komikam doga seimik äfägon ad blinädön vobedi deidöl lade malädik omik. Fomälob, das fe älogom bosi sümik ün neit et pö lael taxudik. Ädredob, das mifät seimik ökanon jenön, bi vemo älöfob bäldädani ed äsevob, das lad omik äbinon ifibiköl.”
„Se kis äsevol-li atosi?”
„Flen obik: ‚Mortimer’< ikonom obe.”
„Cedol-li täno, das dog seimik äpöjuton siöri: ‚Charles’, e das seko ideadom sekü lejek?”
„Labol-li pläni seimik pötöfikum?”
„Ereafob ad slud nonik.”
„Söl: ‚Sherlock Holmes’ ereafom-li üfo ad seimos?”
Vöds at äkoedons töbidön obi ad natemön dü timül, ab loged lü logod takedälik e nüloget kipälik tävakompenana obik äblöfons, das süpäd nonik pidesinon.
„Binos nensiämik pro obs bofik ad simulön, das no sevobs-la oli, o dokan: ‚Watson’!” äsagom. „Penots dö täktifan olik erivons obis is, e no kanolöv famükön omi nes dagetön sevädi pro ol it. Sosus ‚Mortimer’ enunom obe nemi olik, no äkanom noön dientifi olik. Üf komol is, täno se atos sekodon, das söl: ‚Sherlock Holmes’ it nitedälom tefü säkäd, e dido nulälob ad sevön: tikädöpi kinik labom.”
„Liedo no kanob begesagön säki at.”
„Dälolös ad säkön: va desinom-li ad stimön obis me visit pösodik?”
„Nu no kanom lüvön zifi. Labom säkädis votik, kels jäfükons küpäli omik.”
„Pid kion! Kanomöv kleilükön boso utosi, kelos binon nefümik pro obs. Ab tefü vestigs olik lönik, üf mod mögik anik dabinon, me kel kanob frutön oli, ogebidükob obi ole ad ledunön komitis olik. Üf laboböv jonädi seimik tefü binäl miniludas olik u tefü mod, me kel desinol ad vestigön säkädi, ba täno ebo anu gevoböv ole yufoti u konsäli.”
„Lesiob ole, das komob is te kodü visit lü flen obik: siör: ‚Henry’< e neodob yufi lenonik.”
„Süperö!” ‚Stapleton’ äsagom. „Go gidetol, bitölo prüdiko e tödiko. Jiniko änu peblameton obe vüjäfükam nesäkusadovik<ref>'''nesäkusadovik''' = ‚unjustifiable’</ref>, e promob ole, das no omäniotob dini at dönu.”
Ikömobs lü utöp, kö luvegil nabik yebagik äflaniozugon<ref>'''flaniozugön''' (''nelov.'') = ‚to strike off’</ref> de veg ed äsnekozugon fagio love maräd. Lubel skapik me klifablögs pibeseitöl ätopon deto, kel ün rutim piceinon ad stonicöpöp granoinik. Föfaflan onik äl obs ätopöl äfomon klifavöli dagik labü filigs e bramarubuds gloföls in niks oksik. Fago lefog gedik mismokik älöpiofliton.
„Spat nevifik ve luvegil at love maräd udugon obis lü ‚Merripit House’,” äsagom. „Ba ufegebolös düpi bal, dat olaboböv blesiri ad jonodön oli söre obik.”
Tikod balid obik äbinälon ad utos, das ömutob blibön nilü siör: ‚Henry’. Ab täno ämemob kumi dokümas e kalotas, fa kel vobatab omik pibundanükon. Äfümos, das no ökanoböv yufön omi tefü etos. Zuo ‚Holmes’ kazeto isagom, das övestigobös nilädanis tefü ‚Hall’ pö maräd. Ädasumob vüdi ela ‚Stapleton’, ed älüodikobs kobo ad luvegil.
„Top kio dafredüköl binon maräd!” äsagom, lovelogölo geilöpis lubelik, pö länod kelik planems zilidafomik lunik labü fäits binü granoin japagulik ägeilons, äs vefs lafamagälik skömöl. „Maräd at neai onaüton oyi. No kanol tikodön, klänis milagik kinik kipedon. Kio binon veitik, ä soalöfik, ä müsterik!”
„Täno sevol oni staböfiko, vo-li?”
„Älödob is dü yels te tels. Laida⸗lödans<ref>'''laidalödan''' = ‚a resident’</ref> patöfonsöv obi as enu ekömölan. Äkömobs suniko pos tim, kü siör: ‚Charles’ ilomädikom. Ab lefäks obik äkoedons beletävön obi topi alik länäda is zi, e dalob cedön, das mens nemödik dabinons, kels sevons oni staböfikumo, ka ob.”
„So vemo fikulos-li ad sevön oni?”
„Vemo fikulos. Ekö! samo kamalän gretik et veitik lüodü nolüd de top isik, efe labü lubels bisarik löpü on seädöls. Küpedol-li bosi küpädik pö on?”
„Binonöv-la top seledik ad galotön.”
„Binosöv natöfik ad cedön so, ab tikod somik jünu ya efrädon ömikanes lifis oksik. Eküpol-li yebafeledis klilagrünik et densitiko da on spearölis?”
„Si! jinons fluköfikums, ka retikos.”
‚Stapleton’ äsmilom. „Atos binon dreamöp sevädik: ‚Grimpen’,” äsagom. „Step pölik pö top et malon deadi pro men u nim. Ebo ädelo eloegob goulön jevodili bal topikas lü on. No efägon ad gekömön. Eloegob lötirön oni kapi okik saidiko lunüpiko se marädaläned, ab fino enütiron oni. Igo pö säsuns sigik nesefos ad lovegolön love on, ab pos fluküp reinöfik at top usik binon vemo riskädik. Ab ga kanob tuvön vegi lönik ebo lü zän ona e gekömön lifiko. Nämätü saludan: ‚George’, ekö! jevodil neläbik nog bal!”
Bos braunik ärölon oki ed ämufedon in jugs grünik. Poso särvig lunik demü dol ädremilöl pitenükon löpio, e vokäd lejeikik ispearükon leogi love maräd. Atos iflodöfükon obi dub ledred, ab nevs kompenana obik äjinons nämöfikums, ka uts obik.
„Emoikon!” äsagom. „Mar emosumon oni. Nims tel ünü dels tel, e ba mödo mödikumo, ibä kösömikons ad tävön usio pö stom sigik, e neai suemons disti, jüs mar ogleipon onis. Dreamöp sevädik at: ‚Grimpen’< binon top badik.”
„Ab esagol, das kanol-li dudranön ini on?”
„Si! usio vegils ömik dabinons, kelis men skilik kanon begolön. Etüvob onis.”
„Ab kikodo vilol-li tävön ini top so jeikik?”
„Soö! logol-li lubelis etflano? Binons nisuls voik pededitüköl valaflano fa mar nebegolovik, kel züon onis ya dü yels mödik. Us planis e pabis seledikis kanoy getön, üf sevoy, vio rivön onis.”
„Osötob steifön ad xamön benofäti obik seimüpo.”
Ästunolülogom obi. „Godo sädesinolöd tikamagoti somik!” äsagom. „Odöboböv demü deadam olik. Lesiob ole, das mögod nonik pülikün geköma ola ön stad lifik odabinonöv. Atos mögon te dub memäl tefü mäks topädik komplitik semik, kelosi sevob.”
„He!” ävokädob. „Kis atos binon-li?”
Hag lunik nelaodik ä nebepenamoviko lügik ispearikon love mar. Äfulükon luti lölik, ab ga änemögos ad fümükön, kitopao ätonon. De mur dumik icenon ad ror donöfik, e täno ige⸗cenon dönu ad mur glumidik peböl. ‚Stapleton’ älogedom obi ko notodot bisarik su logod okik.
„Kio nekösömik top at binon: maräd!” äsagom.
„Ab kis üfo atos binon-li?”
„Feilans lesagons, das Dog elas ‚Baskervilles’ somo lävokon lefanäbi okik. Ya älilob atosi ömna büikumo, ab neai sovemo laodiko.”
Ilovelogob, labölo jeiki pö ladäl, kamaläni gianik geilikumöl fagio, stenöfiki dub diledils grünik jugas. Nos ämufon ad givön mali lifa pö spad veitik plä pär rabas, kels ägratons laodiko de klifatipot pödü obs.
„Binol kulivan. No kredol nesiämi somik, vo-li?” äsagob. „Kise kodidol-li toni so bisarik?”
„Mars jafädons noidis bisarik semikna. U binos sad släma, u löpikam vata, u bos somik.”
„Nö! nö! at äbinon vög lifota.”
„Soö! ba so äbinos. Älielol-li föro vokädön boturi?”
„Nö! neai.”
„Binon böd vemo seledik — ledino edadeadon — nu pö Linglän, ab valikos mögon pö maräd. Si! no ostunoböv dö utos, das uklülädobsöv lilön rori bala boturas lätik.”
„Din at binon dremälabikün ä bisarikün, keli föro älilob dü lifüp obik.”
„Sio top at binon valemo go miklänöfik. Lülogolös lubela⸗klivi et! Magädi kinik kodon-li pö ol?”
Kliv skapik lölöfiko pätegon fa lins sirköfik binü ston gedik, mödotü nemu teldeg.
„Kins binons-li ats? Jipaceks-li?”
„Nö! ats binons lödöps ruröletanas dalestümabik obsik. Mens rutimik äbelödon marädi densitiko e, bi nek pato siso älödon is, ai tuvobs konömömis pülik valik büanas, leigoäsä utans eposbinükons onis. Ekö! ludom balana utanas nen nuf pe⸗deüköl. Igo okanolöv logön filetatopi e bedi utanas, üf labolöv nuläli ad nügolön.”
„Ab at ga binon zif. Kitimo pebelödon-li?”
„Mens stonatimäda nulik; period no pasevon.”
„Me kis äjäfons-li?”
„Äbälätons veteri oksik pö lubelaklivs at ed idalärnons ad sesepön<ref>Sesepön = ‚to dig for’.</ref> stanini, ven gläv bronsötik iprimon ad plaükön cüdi stonik. Lülogolös söpi gretik pö lubel visoik! Atos binon retod dabina menas et. Si! otuvol topis anik mu patiks pö maräd, o dokan: ‚Watson’! Ag, nenzogiko säkusadolös obi! At fümo binon el ‚Cyclopides’.”
Musak u pab smalik ilufliton love luvegil obsik, e pos timül ‚Stapleton’ mu süpiküno lezilo ijutedom ad vifiko pöjutön oni. Lejeko äloegob flitön jafäbi stediko lü mar gretik e love⸗bunön kompenani obik de lubelil yebatuifagik bal sui votik, paudi dü timül pülik nonik laböli, du fanafilät grünik omik äfänädon pö lit. Klotem gedik e mufs letirik zigzagik nenomädik omiks äsümükons omi it ad pab seimik gianik. Ästanob, küpedölo pöjuti omik, ottimo senälölo stunidi demü jäfäd plödakösömik omik e ludredi tefü utos, das ökanom pölatridön pö mar cütidöl, ven älelilob toni stepas ed, igüikölo, äküpob vomi nilü ob pö luvegil. Ilükömof de lüod, pö kel lefogil smoka älüjonon topami ela ‚Merripit House’, ab donikamageilot mara änelogädükon ofi, jüs istanof vemo niliko.
No äkanob dotön, das äbinof lädül: ‚Stapleton’, dö jikel inünoy obe, kodä vomüls alseimik ämutofs nemödön pö maräd ed ämemikob, das ilielob bepenön seimani ofi as jijönan. Vom äniliköl lü ob go fümo äbinof somik, efe vemo nekomuniko jönik. Taäd vemikum nonik äkanonöv dabinön vü blod e sör, bi ‚Stapleton’ älabom skini neudakölik, heremi blonik e logis gedik, du äbinof dofikum, ka blägajiheran<ref>‚A brunette (woman)’.</ref> alseimik, keli ilogob pö Linglän; i lunedik, deköfik e geilik. Älabof logodi pleidik feinik, sovemo nendöfiki, das äjinonöv nenlefäkik, if pö on no ädabinonsöv mud senälilabik e logs jönik dofik vifilik. Dub maged nedöfik e klotem klotugik ofiks go äbinof späkamaged bisarik pö vegil soalöfik marädik. Logs ofik älüodons lü blod ofik, ven äflekob obi äl of, ab täno äjutedof lü ob. Ideükob häti obik e tio äprimikob ad sagön pläni seimik, ven vöds lönik ofik ilüodükon tikis valik obik ad lüäl nulik.
„Gekömolöd!” äsagof. „Gekömolöd ebo lü ‚London’, nenzogo.”
Äkanob te logetön lü of fopiko dub süpäd. Logs ofik älülulogons obi levemiko, ed ätagof ta glun nesufädiko me fut okik.
„Kikodo mutob-li gekömön?” äsäkob.
„No kanob plänön atosi.” Äspikof me vög spetätik nelaodik labü säy bisarik pö pron. „Ab Godo fölolöd utosi, kelosi begob ole. Gekömolöd e neai onüvegolöd ad maräd dönu.”
„Ab ga ekömob ebo änu.”
„Godö!” ävokädof. „Ga no kanol suemön nunedi gönü ben olik, vo-li? Gekömolöd ini ‚London’! Motävolöd aneito! Lüvolöd topi at ön mod seimik! Sö! blod obik isiokömom! Sagolöd vödi nonik dö utos, kelosi esagob! Kanol-li plökön rogidi et pro ob bevü els ‚Hippuris vulgaris’ et? Rogids vemo bundanons pö maräd obsik, ab ga boso elatikol ad logedön logöfotis jönik topa at.”
‚Stapleton’ istöpedom yagi ed ägegolom lü obs, änatemölo töbiko ed iredikölo dub tutöbidam okik.
„Glidö! o ‚Beryl’!” äsagom, ed älüjinos lü ob, das tonod glidota omik leno äbinon ladöfik.
„Ö! o ‚Jack’! binol vemo hitik.”
„Si! äyagob bali elas ‚Cyclopides’. Binons vemo selediks e ti neai komädons ün latafluküp. Pid kion! das enegetob fanölo oni!” Äspikom nenglifiko, ab logs smalik klilik omik nenzediko älogedons vifiliko nu lü vomül, täno lü ob.
„Äsä logob, esevädükols olis ode”.
„Si! Äspikob siöre: ‚Henry’, das boso elatikom ad logedön jöni legik maräda.”
„Liö! kim cedü ol binom-li atan?”
„Niludob, das atan mutom binön siör: ‚Henry Baskerville’.”
„Nö! nö!” äsagob. „Binob te komunan pülik, ab flen etana. Panemob dokan: ‚Watson’.”
Logodared lusidina äsüikon pö logod notodik ofik. „Täno äbespikobs dinis nebaiädik,” äsagof.
„Sio-li? no älabols timi saidik ad spikotön,” blod ofik äküpetom labü logs leigoso dasäköls.
„Äspikotob, äsif dokan: ‚Watson’ < äbinomöv belödan isik, plas äbinomöv te lotan,” äsagof. „No kanos veütön vemo pro om, va binos gölik u latik pro rogids. Ab ulükömol ad dalogön eli ‚Merripit House’, vo-li?”
Spat nelunik idugon obis lü on: dom marädik glumidik, seimna farm bridana seimik ün dels vönädik beniköl, ab nu pinätüköl e pivedüköl lödöp nulädik. Flukepagad äzüon oni, ab bims, äsä kösömo binos pö maräd, äbinons emaratiköl e pedämüköl fa klimat isik, e top lölik ävobedon, äs ut tämöfik e glumälik. Hidünan bäldik dasägik bisarik labü gun vorik ä ruilakölik, hikel imaifükom obes yani, äjinom lönedön lü dom. Ye nino ädabinons cems gretik kil so feiniko pimöböls, das äjinons jonülön güti domaläda. Ilülogölo da fenäts doma etanas mari nenfinik fa granoin pitegöli e daduliko lü horit fagio zugöli, te äkanob stunön, kis üfo ikoedon-la lödön mani danolik at kobü vom jönik at pö top somik.
„Topil bisarik ad topät, vo-li?” äsagom äsif geölo tiki obik. „Ye eplöpobs ad vedükön obis go läbikis, vo-li? o ‚Beryl’!”
„Vemo läbikis,” ägesagof, ab tonod süada ädefon pö vöds ofik.
„Älabob juli,” ‚Stapleton’ äsagom. „Ätopon pö nolüd läna. Jäf et pro man labü natäl obik äbinon rotik e naütik, ab privileg ad lifön zänodü yunanef, födön dafomi täläktas etanas, e spiretön etanis me kalad e dials löniks vemo pädigidon fa ob. Too fätots ätadunons obis. Peideim vemik inüdranon ini jul, e kilans hipulas ideadoms. No plu ädönulifikon pos mijenot, e pluamanum katäda obik nesavoviko pifegebon. Ab ye, üf no demoy peri kompenanefa keinik hipulas, fredoböv dö mifät lönik, bi, dub klien vemik obik ad planav e nimav, etuvob is mögis nenmiedik tefü bujäfüd oba, e sör obik divodof kol Nat, leigoäs ob. Atos valik, o dokan ‚Watson’! ireifon oli dub ol it, efe logodanotod olik, du älülogetol mari da fenät obsik.”
„Tik fe esüikon pö tikäl obik, das atos binon-la boso naütik, ba läs pro ol, kas pro sör olik.”
„Nö! nö! neai naütob obi,” spidöfo äsagof.
„Labobs bukis, labobs vestigadunikamis obsik, i labobs nilädanis nitedik. Dokan: ‚Mortimer’ < binom man nolikün pö jäfüd okik. Siör: ‚Charles’ < neläbik id äbinom kosädan legudik. Äsevobs omi vemo gudiko e lügobs demü deadam omik vemikumo, kas kanob notodön atosi. Cedü ol, va tuvemo ovüjäfükoböv-li obi, üf uvisitoböv siöri: ‚Henry’ < aposzedelo ad kosükön obi ko om?”
„Süadob, das odafredom.”
„Täno umäniotolös lü om, das desinob ad dunön atosi. Okanobs-la me yuf pülik obas dunön bosi ad fasilükumön dinastadis pro om, jüs ukösömikom ko züäd nulik okik. Ba ulöpiogolol-li? o dokan: ‚Watson’! ad dalogön konleti obik elas ‚Lepidoptera’? Cedob oni fulanumiküni pö Linglän sulüdavesüdik. Sosus ulovelogol onis, koled ti pofimökon.”
Ab ästeifob ad geikön lü blig obik. Glumid maräda, deadam jevodila mifätik, ton bisarik teföl konädi miklänöfik dö els ‚Baskervilles’: dins valik at iglumükons tikis obik. Läyümü magäds pidagetöl et pluuneplu nefümiks, nuned balsiämik e kleilik fa lädül: ‚Stapleton’ äkomädon, ko fef so vemöfik pinotodöl, das no äkanob dotön dö utos, das vöds ofik pikodidons kode semik veütik ä dibätike. Ätadunob töbodis valik ad koedön blibön obi in dom pro koled, e sunädo ädetävob ad täv geik obik, begolölo luvegili yebagik ut, me kel ikömobs.
Ye jiniko be⸗gol seimik brefik ämuton-la dabinön pro utans, kels äsevons oni, bi büä üreafob sui veg, päsüpädob ad loegön seadön lädüli: ‚Stapleton’ < su ston flanü veg. Logod ofik jöniko iredikon dub töbidam ofik pö isiovegam, ed äkipof bradi len koapaflan okik.
„Ebevifagolob vegi lölik ad büogleipön oli, o dokan: ‚Watson’!” äsagof. „Igo no älabob timi ad lenükön häti obik. Mutob no stebön, ibä voto blod obik uküpom nekomi obik. Ävilob sagön ole, das pidob pöki fopik, keli idunob cedölo oli siöri: ‚Henry’. Plidö! glömolös vödis, kels pesagons fa ob e leno tefons oli.”
„Ab no kanob glömön onis, o lädül: ‚Stapleton’!” äsagob. „Binob flen siöra: ‚Henry’, e ben omik vemo jäfükon obi. Konolös obe kodi, demü kel laidälol, das siör: ‚Henry’ < sötomös getävön lü ‚London’.”
„Kaprit vomik, o dokan: ‚Watson’! Pas ven useivol obi, ureafol ad suemön, das no ai kanob plänön kodis, dub kels spikob u bitob.”
„Nö! nö! Memob muifi pö vög olik. Memob logedi pö logs olik. Plidö! plidö! binolös snatik kol ob, o lädül: ‚Stapleton’! bi, sisä ekömob isio, valemo ejinob pazüön fa späkamageds. Lif evedon äsvo dreamöp sevädik et: ‚Grimpen’: labü diledils grünik valöpo, pö kel mögos ad mosadön e nos lüjonon vegi verätik. Täno nunolös obe utosi, kelosi ädiseinol, ed upromob, das oloveblinob nunedi ola siöre: ‚Henry’.”
Notod nefümäla ipubon dü timül pö logod ofik, ab loged ofik idüfälikon dönu, du ägesagof obe.
„Demol atosi tu vemo, o dokan: ‚Watson’!” äsagof. „Blod obik ed ob vemo päjeikülobs fa deadam siöra: ‚Charles’. Äsevobs omi vemo nätimiko, kodä vegäd spata omi äplitöla äzugon love mar lü lom obsik. Mifät famüli omik ätädöl äkodon magädi dibätik pö om, e pos mijenot fe äsenälob, das kods seimik ämutons dabinön tefü dreds, kelis änotodom. Kludo äkudob dö utos, das famüla⸗liman votik ikömom ad lomädikön is, ed äcedob, das üsötom panunedön dö riskäd, ko kel ökolkömom. Atosi valik ädiseinob ad nunön.”
„Ab riskäd kinik-li?”
„Sevol-li konädi dö dog?”
„No kredob nesiämi somik.”
„Ab ob kredob. If labol fluni alseimik ad siör: ‚Henry’, täno dedugolös omi de top, kel ai äbinon mifätik pro famül omik. Vol binon lardik. Kikodo vilomöv-li lödön pö top riskädik at?”
„Bi top at binon riskädik. Natäl siöra: ‚Henry’ < binälon in atos. Dotob, das omögos ad dunükön omi, üf no ugivol obe nüni seimik fümikum, ka at.”
„No kanob spikön seimosi fümik, bi no sevob bosi fümik.”
„Vilob säkön ole säki nog bali, o lädül: ‚Stapleton’! Üf ädiseinol te atosi, ven balidnaedo äspikol obe, kikodo no ävilol-li, das blod olik ödelilom utosi, kelosi äsagof? Atos ninädon nosi, kelosi hiutan u seiman votik kanonöv taspikön.”
„Blod obik vemo senälom neodi, das el ‚Hall’ pabelödonös, bi cedom atosi gudiki pro pöp pöfik pö maräd. Vemo äskanom-la, üf äsevomöv, das isagob bosi, kelos ökanon dunükön siöri: ‚Henry’ < ad motävön. Ab nu efidunob bligi obik e no plu osagob bosi. Mutob gegolön, voto uküpom moami obik ed ominiludom utosi, das udönulogob oli. Adyö!”
Ägüflekof oki ed änepubof pos minuts ömik bevü klifablögs pizijedöl, du äfövob vegami obik lü ‚Baskerville Hall’ ko lan fulü kuds nofümik.
<div align=center>'''KÜPETS REDAKA.'''</div>
<references/>
===<div align=center>MAGODS.</div>===
[[File:Houn-23.jpg|thumb|Houn-23|PISÜPÄDOB AD LOEGÖN DAYAGÖN NESEVÄDIKANI OBI.]]
[[File:Houn-24.jpg|thumb|Houn-24|„ATOS BINON DREAMÖP SEVÄDIK: ‚GRIMPEN’.”]]
[[File:Houn-25.jpg|thumb|Houn-25|„GEKÖMOLÖD!” ÄSAGOF.]]
[[File:Houn-26.jpg|thumb|Houn-26|„SEVOL-LI KONÄDI DÖ DOG?”]]
{{Fonät
|gased = Vög Volapüka
|yel = 2023
|nüm = 12
|npads = 2
|pads = 102-103
|yel2 = 1924
|nüm_y2 = 2
|npads_y2 = 5
|pads_y2 = 17–19
|nüm2_y2 = 3
|npads2_y2 = 1
|pads2_y2 = 28
|nüm3_y2 = 4
|npads3_y2 = 2
|pads3_y2 = 35–36
|nüm4_y2 = 5
|npads4_y2 = 2
|pads4_y2 = 42–43
|nüm5_y2 = 7
|npads5_y2 = 3
|pads5_y2 = 62–64
|nüm6_y2 = 8
|npads6_y2 = 2
|pads6_y2 = 70–71
|nüm7_y2 = 9
|npads7_y2 = 1
|pads7_y2 = 80
|nüm8_y2 = 10
|npads8_y2 = 1
|pads8_y2 = 88
|nüm9_y2 = 11
|npads9_y2 = 1
|pads9_y2 = 95}}
[[Category:Volapük]]
[[Category:Volapük perevidöl]]
[[Category:Tiäds-D]]
[[Category:Tiäds-E]]
[[Category:Konots (Vper)]]
5xyokypn7hmkhs07z5fn59j8dyoufxe
1362418
1362417
2026-09-04T18:16:00Z
Morozof
122116
/* MAGODS. */
1362418
wikitext
text/x-wiki
===<div align=center>Kapit velid. Els ‚Stapletons’ di ‚Merripit House’.</div>===
Jön flifädik göda fovik boso äkvänedon se ladäls obsik magädi glumälik, pö obs fa seiv balid obsik tefü ‚Baskerville Hall’ pikodöli. Ven siör: ‚Henry’ < kobü ob äprimom ad janedön, solasviet ädadranon da fenäts geilik labü bem penditik, äfomölo stenis paelik demü sköts kölik, kels ätegons vitüris. Boada⸗jaläd änidon ön strals goldakölik, äsvo bronsöt, ed äfikulos ad fomälön, das attop äbinon cem ebo ot, kel isenälükon glumi somik pö lans obsik äsoaro.
„Niludob, das sötobs kodidön vali obes, no dome!” baonül äsagom. „Pifenükobs fa täv ed iflodilobs dub vegam, klu äcedobs lödöpi glumidiki. Nu eflifädikobs e stadobs gudiko, so atos valik evedon flenöfikum.”
„Ab ga atos no lölöfiko äbinon säkäd magäla,” ägesagob. „Samo mögädo älielol-li slokön seimani, cedü ob vomi, äneito?”
„Atos binon küpädik, bi dido, du äslipülob, ijinos lü ob, das älilob somikosi. Ästebedob lunüpo, ab no plu ätonon, kludo ikludob, das atos valik äbinon drim.”
„Älelilob atosi kleiliko, zuo süadob, das vo äbinon slok vomik.”
„Mutobs dasäkön atosi sunädo.” Ätoenom kloküli ed äsäkom ele ‚Barrymore’, va etan ökanom kleilükön belifotis obsik. Äsümätos lü ob, das logodalienäds tailafaalik domala ivedons nog paelikums, du älilom säki söla okik.
„Voms te tel komofs in dom, o hisiör: ‚Henry’!” ägesagom. „Jibalan ofas binof bovilavan<ref>Sevabo: ‚scullery maid’.</ref>, jikel slipof pö flanäd votik. Votikan binof jimatan obik, e kanob lesiön ore utosi, das ton at no äkanon tonön dese of.”
Ab ye ilugom, sagölo atosi, bi fädo pos janed äkolkömob lädi: ‚Barrymore’ < in luyal lunik, kö logod ofik päbesvieton dub sol. Äbinof vom geilik takedälik labü logodalienäds gretik e mudanotod koldälik. Ab logs trätik ofik äbinons rediks ed älogedons vifiliko lü ob disaü logalips svolik. Somo äbinof jiutan, jikel ädrenof äneito, ed if ädunof so, himatan ofik ga ämutom sevön atosi. Ye äsufükom oki riskäde klülabik tablöfa, ilesagölo taädi. Kikodo äbitom-li so? E kikodo ädrenof-li so ledoliko? Ya zü man gravik at labü logod paelik e balib blägik sfer müstera e glumäla päzänädon. Ebo om äbinom utan, kel bü valans ituvom koapi söla: ‚Charles’, ed älabobs te vödis omik dö dinäds valik deadami bäldana ikodöls. Ämögos-li, das ‚Barrymore’ ga äbinom utan, keli älelogobs in vab pö süt: ‚Regent Street’? Balib äkanon binön ot. Bökan ibepenom mani boso lövikumi, ab magäd somik ga äkanon binön pölik. Lio kanob-li tüvön fifümiko verati? Klülos, das mubalido nedos ad kobikön ko potacalal di ‚Grimpen’ e seividön, va telegrafot blufik obsik jenöfo pidegevon ebo ini nams hiela ‚Barrymore’. Ön tuvedot alseimik, nemu okanoböv nunön bosi hiele ‚Sherlock Holmes’.
Siör: ‚Henry’ < ämutom luxamön dokümis mödik pos janed, kludo älabob timi pötik pro zitäv. Atos äbinon spat blesirik lunotü liöls fol ve mied maräda, idugöl fino obi lü vilagil glumidik, pö kel bumots tel gretikum ka votiks — bo lotidöp e dom dokana: ‚Mortimer’ — äküpidons äd ägeilons geilikumo ka retiks. Potacalal, kel zuo äbinom pitatedülan topädik, älabom memoti kleilik tefü telegrafot et.
„Fümö! o siör!” äsagom, „ekoedob getön söli: ‚Barrymore’ < telegrafoti, leigoäsä ebüdoy obe.”
„Kin eblünon-li oni?”
„Ekö! son obik. O ‚James’! eblinol telegrafoti et lü söl: ‚Barrymore’ < pö ‚Hall’ ävigo, vo-li?”
„Si! o fat! eblünob oni.”
„Ebo ini nams-li omik?” äsäkob.
„Soö! äbinom löpo in masad ettimo, klu no äkanob degivön oni ebo ini nams omik, ab egivob oni läde: ‚Barrymore’, jikel epromof lovegivön oni nenzogo.”
„Älogol-li söli: ‚Barrymore’?”
„Nö! o siör! äsä esagob ole, äbinom in masad.”
„If no älogol omi, ma kis cedol-li, das äbinom in masad?”
„Ga jimatan lönik omik sötof-la sevön topi, kö binom,” potacalal äsagom senälöfiko. „No egetom-li telegrafoti? Ifü pöl seimik söl: ‚Barrymore’ < it olofädomös kusadi!”
Äjinos nenspelik ad laifövön dasäki, ab äklülikos, das to käfod hiela ‚Holmes’ no älabobs blöfi, das ‚Barrymore’ no äkomom pö ‚London’ dü ettim. Büocedobös, das so äjenosöv, sevabo büocedobös, das man ot äbinomöv lätikan, kel älogon siöri: ‚Charles’ < as lifik, ed äbinomöv balidan, kel idatuvülon gerani nulik, ven etan igekömom ini Linglän. Kis äsekonöv-li se atos? Äbinom-li konfidovan votikanas ud älabom-li desini badik lönik? Demädi kinik äkanomöv-li labön ad dränälön famüli elas ‚Baskervilles’? Ämemikob nunedi bisarik se dugayeged ela ‚Times’ pisekötöli. Atos äbinon-li dun omik u dunot seimana, kel ästeifon ad tadunön disini omik? Dunakod tikovik balik ädabinon ut, keli siör: ‚Henry’ < ilofädom, das üf famül pümoplafükonöv isao, täno els ‚Barrymores’ ödagetonsöv lödöpi kovenik e laidiki. Ab fe plän somik binonöv vemo bisarik, demölo disini dibälik e feiniki, kel ekoedon-la vivön träpakäfodi nelogamovik zü baonan yunik. ‚Holmes’ it isagom, das säkäd komplitikum nonik päbligädon ome ünü sökod lölik gretik vestigas dastunüköl oma. Äplekob, ägegolölo ve veg soalöfik glumidik, dat flen obik suno pülelivükomös de kudadins okik, ed ökanomös lükömön ad säbligön obe böladi fikulik at gidida.
Süpiko medit obik päropon fa tons futas rönöl pödü ob e vöga nemi obik äsevokädöla. Igüflekob obi, spetölo ad logön dokani: ‚Mortimer’, ab pisüpädob ad loegön dayagön nesevädikani obi. Äbinom man lövik mägik labü logod lupuedälik kälöfiko pijeiföl ko cügs kevöfik e herem linumayelovik<ref>…ko herem linumayelovik = ‚flaxen-haired’.</ref>; bäldotü yels vü kildeg e foldegs, lenlabü klotem gedik e stolahät. Tünabok pro sameds planavik älovelagon len jot omik, ed äpolom pabifanafiläti<ref>Pabifanafilät = ‚butterfly-net’.</ref> grünik me bal namas okik.
„Fümiko upardol mäpüdi obik, o dokan: ‚Watson’!” äsagom, du änilikom lü ob, natemölo töbiko. „Is: pö marädän < binobs pöp grobälik e no stebedobs jonodi fomedik. Ba älilol-la nemi obik de flen kobädik obsik: ‚Mortimer’. Binob ‚Stapleton’ se ‚Merripit House’.”
„Filät e bok oliks enotükons obe leigiko mödikosi,” äsagom, „ibä äsevob, das söl: ‚Stapleton’ < äbinom nativestigan. Ab lio esevol-li obi?”
„Pivüdob lü ‚Mortimer’, ed älüjonom oli obe da fenät vobacema kötetavik okik, du äbeigolol. Bi vegam oba ed ola zugon äl lüod ot, esludob, das sötob vegamorivön oli ed ito nunädön obi ole. Bo — ma süad obik — siör: ‚Henry’ < leno pefenükom-li fa täv okik?”
„Stadom vemo gudiko, danö!”
„Obs valik vemo äludredobs, das pos deadam lügik siöra: ‚Charles’ < hibaonül nulik mogädiko ürefudom ad lödön is. Binos tuvemik ad flagön de man benolabik ad ditön de zif e fimalödikön pö top somik, ab no nedob sagön ole, das atos vemo veüton pro lödans länäda. Siör: ‚Henry’ < labom, äsä niludob, dredälis lukredik nonik tefü mijenot?”
„Cedob otosi.”
„Fümo sevol-li konädi tefü dog milananik, kel dayagon famüli?”
„Elelilob atosi.”
„Binos bisarik, kio⸗kredäliko feilans träitons atosi! Alikan onas blümon ad yulön, das älogon jafäbi sümik pö maräd.” Äspikom atosi smilülölo, ab äküpob pö logs omik, das äjinom dacedön yegädi fefikumi. „Magäl siöra: ‚Charles’ < vemo peglepädon fa jenotem, e no dotob, das eseikon ome deadami lügik.”
„Ab lio-li?”
„Nevasit omik päfäkädükon sovemo, das komikam doga seimik äfägon ad blinädön vobedi deidöl lade malädik omik. Fomälob, das fe älogom bosi sümik ün neit et pö lael taxudik. Ädredob, das mifät seimik ökanon jenön, bi vemo älöfob bäldädani ed äsevob, das lad omik äbinon ifibiköl.”
„Se kis äsevol-li atosi?”
„Flen obik: ‚Mortimer’< ikonom obe.”
„Cedol-li täno, das dog seimik äpöjuton siöri: ‚Charles’, e das seko ideadom sekü lejek?”
„Labol-li pläni seimik pötöfikum?”
„Ereafob ad slud nonik.”
„Söl: ‚Sherlock Holmes’ ereafom-li üfo ad seimos?”
Vöds at äkoedons töbidön obi ad natemön dü timül, ab loged lü logod takedälik e nüloget kipälik tävakompenana obik äblöfons, das süpäd nonik pidesinon.
„Binos nensiämik pro obs bofik ad simulön, das no sevobs-la oli, o dokan: ‚Watson’!” äsagom. „Penots dö täktifan olik erivons obis is, e no kanolöv famükön omi nes dagetön sevädi pro ol it. Sosus ‚Mortimer’ enunom obe nemi olik, no äkanom noön dientifi olik. Üf komol is, täno se atos sekodon, das söl: ‚Sherlock Holmes’ it nitedälom tefü säkäd, e dido nulälob ad sevön: tikädöpi kinik labom.”
„Liedo no kanob begesagön säki at.”
„Dälolös ad säkön: va desinom-li ad stimön obis me visit pösodik?”
„Nu no kanom lüvön zifi. Labom säkädis votik, kels jäfükons küpäli omik.”
„Pid kion! Kanomöv kleilükön boso utosi, kelos binon nefümik pro obs. Ab tefü vestigs olik lönik, üf mod mögik anik dabinon, me kel kanob frutön oli, ogebidükob obi ole ad ledunön komitis olik. Üf laboböv jonädi seimik tefü binäl miniludas olik u tefü mod, me kel desinol ad vestigön säkädi, ba täno ebo anu gevoböv ole yufoti u konsäli.”
„Lesiob ole, das komob is te kodü visit lü flen obik: siör: ‚Henry’< e neodob yufi lenonik.”
„Süperö!” ‚Stapleton’ äsagom. „Go gidetol, bitölo prüdiko e tödiko. Jiniko änu peblameton obe vüjäfükam nesäkusadovik<ref>'''nesäkusadovik''' = ‚unjustifiable’</ref>, e promob ole, das no omäniotob dini at dönu.”
Ikömobs lü utöp, kö luvegil nabik yebagik äflaniozugon<ref>'''flaniozugön''' (''nelov.'') = ‚to strike off’</ref> de veg ed äsnekozugon fagio love maräd. Lubel skapik me klifablögs pibeseitöl ätopon deto, kel ün rutim piceinon ad stonicöpöp granoinik. Föfaflan onik äl obs ätopöl äfomon klifavöli dagik labü filigs e bramarubuds gloföls in niks oksik. Fago lefog gedik mismokik älöpiofliton.
„Spat nevifik ve luvegil at love maräd udugon obis lü ‚Merripit House’,” äsagom. „Ba ufegebolös düpi bal, dat olaboböv blesiri ad jonodön oli söre obik.”
Tikod balid obik äbinälon ad utos, das ömutob blibön nilü siör: ‚Henry’. Ab täno ämemob kumi dokümas e kalotas, fa kel vobatab omik pibundanükon. Äfümos, das no ökanoböv yufön omi tefü etos. Zuo ‚Holmes’ kazeto isagom, das övestigobös nilädanis tefü ‚Hall’ pö maräd. Ädasumob vüdi ela ‚Stapleton’, ed älüodikobs kobo ad luvegil.
„Top kio dafredüköl binon maräd!” äsagom, lovelogölo geilöpis lubelik, pö länod kelik planems zilidafomik lunik labü fäits binü granoin japagulik ägeilons, äs vefs lafamagälik skömöl. „Maräd at neai onaüton oyi. No kanol tikodön, klänis milagik kinik kipedon. Kio binon veitik, ä soalöfik, ä müsterik!”
„Täno sevol oni staböfiko, vo-li?”
„Älödob is dü yels te tels. Laida⸗lödans<ref>'''laidalödan''' = ‚a resident’</ref> patöfonsöv obi as enu ekömölan. Äkömobs suniko pos tim, kü siör: ‚Charles’ ilomädikom. Ab lefäks obik äkoedons beletävön obi topi alik länäda is zi, e dalob cedön, das mens nemödik dabinons, kels sevons oni staböfikumo, ka ob.”
„So vemo fikulos-li ad sevön oni?”
„Vemo fikulos. Ekö! samo kamalän gretik et veitik lüodü nolüd de top isik, efe labü lubels bisarik löpü on seädöls. Küpedol-li bosi küpädik pö on?”
„Binonöv-la top seledik ad galotön.”
„Binosöv natöfik ad cedön so, ab tikod somik jünu ya efrädon ömikanes lifis oksik. Eküpol-li yebafeledis klilagrünik et densitiko da on spearölis?”
„Si! jinons fluköfikums, ka retikos.”
‚Stapleton’ äsmilom. „Atos binon dreamöp sevädik: ‚Grimpen’,” äsagom. „Step pölik pö top et malon deadi pro men u nim. Ebo ädelo eloegob goulön jevodili bal topikas lü on. No efägon ad gekömön. Eloegob lötirön oni kapi okik saidiko lunüpiko se marädaläned, ab fino enütiron oni. Igo pö säsuns sigik nesefos ad lovegolön love on, ab pos fluküp reinöfik at top usik binon vemo riskädik. Ab ga kanob tuvön vegi lönik ebo lü zän ona e gekömön lifiko. Nämätü saludan: ‚George’, ekö! jevodil neläbik nog bal!”
Bos braunik ärölon oki ed ämufedon in jugs grünik. Poso särvig lunik demü dol ädremilöl pitenükon löpio, e vokäd lejeikik ispearükon leogi love maräd. Atos iflodöfükon obi dub ledred, ab nevs kompenana obik äjinons nämöfikums, ka uts obik.
„Emoikon!” äsagom. „Mar emosumon oni. Nims tel ünü dels tel, e ba mödo mödikumo, ibä kösömikons ad tävön usio pö stom sigik, e neai suemons disti, jüs mar ogleipon onis. Dreamöp sevädik at: ‚Grimpen’< binon top badik.”
„Ab esagol, das kanol-li dudranön ini on?”
„Si! usio vegils ömik dabinons, kelis men skilik kanon begolön. Etüvob onis.”
„Ab kikodo vilol-li tävön ini top so jeikik?”
„Soö! logol-li lubelis etflano? Binons nisuls voik pededitüköl valaflano fa mar nebegolovik, kel züon onis ya dü yels mödik. Us planis e pabis seledikis kanoy getön, üf sevoy, vio rivön onis.”
„Osötob steifön ad xamön benofäti obik seimüpo.”
Ästunolülogom obi. „Godo sädesinolöd tikamagoti somik!” äsagom. „Odöboböv demü deadam olik. Lesiob ole, das mögod nonik pülikün geköma ola ön stad lifik odabinonöv. Atos mögon te dub memäl tefü mäks topädik komplitik semik, kelosi sevob.”
„He!” ävokädob. „Kis atos binon-li?”
Hag lunik nelaodik ä nebepenamoviko lügik ispearikon love mar. Äfulükon luti lölik, ab ga änemögos ad fümükön, kitopao ätonon. De mur dumik icenon ad ror donöfik, e täno ige⸗cenon dönu ad mur glumidik peböl. ‚Stapleton’ älogedom obi ko notodot bisarik su logod okik.
„Kio nekösömik top at binon: maräd!” äsagom.
„Ab kis üfo atos binon-li?”
„Feilans lesagons, das Dog elas ‚Baskervilles’ somo lävokon lefanäbi okik. Ya älilob atosi ömna büikumo, ab neai sovemo laodiko.”
Ilovelogob, labölo jeiki pö ladäl, kamaläni gianik geilikumöl fagio, stenöfiki dub diledils grünik jugas. Nos ämufon ad givön mali lifa pö spad veitik plä pär rabas, kels ägratons laodiko de klifatipot pödü obs.
„Binol kulivan. No kredol nesiämi somik, vo-li?” äsagob. „Kise kodidol-li toni so bisarik?”
„Mars jafädons noidis bisarik semikna. U binos sad släma, u löpikam vata, u bos somik.”
„Nö! nö! at äbinon vög lifota.”
„Soö! ba so äbinos. Älielol-li föro vokädön boturi?”
„Nö! neai.”
„Binon böd vemo seledik — ledino edadeadon — nu pö Linglän, ab valikos mögon pö maräd. Si! no ostunoböv dö utos, das uklülädobsöv lilön rori bala boturas lätik.”
„Din at binon dremälabikün ä bisarikün, keli föro älilob dü lifüp obik.”
„Sio top at binon valemo go miklänöfik. Lülogolös lubela⸗klivi et! Magädi kinik kodon-li pö ol?”
Kliv skapik lölöfiko pätegon fa lins sirköfik binü ston gedik, mödotü nemu teldeg.
„Kins binons-li ats? Jipaceks-li?”
„Nö! ats binons lödöps ruröletanas dalestümabik obsik. Mens rutimik äbelödon marädi densitiko e, bi nek pato siso älödon is, ai tuvobs konömömis pülik valik büanas, leigoäsä utans eposbinükons onis. Ekö! ludom balana utanas nen nuf pe⸗deüköl. Igo okanolöv logön filetatopi e bedi utanas, üf labolöv nuläli ad nügolön.”
„Ab at ga binon zif. Kitimo pebelödon-li?”
„Mens stonatimäda nulik; period no pasevon.”
„Me kis äjäfons-li?”
„Äbälätons veteri oksik pö lubelaklivs at ed idalärnons ad sesepön<ref>Sesepön = ‚to dig for’.</ref> stanini, ven gläv bronsötik iprimon ad plaükön cüdi stonik. Lülogolös söpi gretik pö lubel visoik! Atos binon retod dabina menas et. Si! otuvol topis anik mu patiks pö maräd, o dokan: ‚Watson’! Ag, nenzogiko säkusadolös obi! At fümo binon el ‚Cyclopides’.”
Musak u pab smalik ilufliton love luvegil obsik, e pos timül ‚Stapleton’ mu süpiküno lezilo ijutedom ad vifiko pöjutön oni. Lejeko äloegob flitön jafäbi stediko lü mar gretik e love⸗bunön kompenani obik de lubelil yebatuifagik bal sui votik, paudi dü timül pülik nonik laböli, du fanafilät grünik omik äfänädon pö lit. Klotem gedik e mufs letirik zigzagik nenomädik omiks äsümükons omi it ad pab seimik gianik. Ästanob, küpedölo pöjuti omik, ottimo senälölo stunidi demü jäfäd plödakösömik omik e ludredi tefü utos, das ökanom pölatridön pö mar cütidöl, ven älelilob toni stepas ed, igüikölo, äküpob vomi nilü ob pö luvegil. Ilükömof de lüod, pö kel lefogil smoka älüjonon topami ela ‚Merripit House’, ab donikamageilot mara änelogädükon ofi, jüs istanof vemo niliko.
No äkanob dotön, das äbinof lädül: ‚Stapleton’, dö jikel inünoy obe, kodä vomüls alseimik ämutofs nemödön pö maräd ed ämemikob, das ilielob bepenön seimani ofi as jijönan. Vom äniliköl lü ob go fümo äbinof somik, efe vemo nekomuniko jönik. Taäd vemikum nonik äkanonöv dabinön vü blod e sör, bi ‚Stapleton’ älabom skini neudakölik, heremi blonik e logis gedik, du äbinof dofikum, ka blägajiheran<ref>‚A brunette (woman)’.</ref> alseimik, keli ilogob pö Linglän; i lunedik, deköfik e geilik. Älabof logodi pleidik feinik, sovemo nendöfiki, das äjinonöv nenlefäkik, if pö on no ädabinonsöv mud senälilabik e logs jönik dofik vifilik. Dub maged nedöfik e klotem klotugik ofiks go äbinof späkamaged bisarik pö vegil soalöfik marädik. Logs ofik älüodons lü blod ofik, ven äflekob obi äl of, ab täno äjutedof lü ob. Ideükob häti obik e tio äprimikob ad sagön pläni seimik, ven vöds lönik ofik ilüodükon tikis valik obik ad lüäl nulik.
„Gekömolöd!” äsagof. „Gekömolöd ebo lü ‚London’, nenzogo.”
Äkanob te logetön lü of fopiko dub süpäd. Logs ofik älülulogons obi levemiko, ed ätagof ta glun nesufädiko me fut okik.
„Kikodo mutob-li gekömön?” äsäkob.
„No kanob plänön atosi.” Äspikof me vög spetätik nelaodik labü säy bisarik pö pron. „Ab Godo fölolöd utosi, kelosi begob ole. Gekömolöd e neai onüvegolöd ad maräd dönu.”
„Ab ga ekömob ebo änu.”
„Godö!” ävokädof. „Ga no kanol suemön nunedi gönü ben olik, vo-li? Gekömolöd ini ‚London’! Motävolöd aneito! Lüvolöd topi at ön mod seimik! Sö! blod obik isiokömom! Sagolöd vödi nonik dö utos, kelosi esagob! Kanol-li plökön rogidi et pro ob bevü els ‚Hippuris vulgaris’ et? Rogids vemo bundanons pö maräd obsik, ab ga boso elatikol ad logedön logöfotis jönik topa at.”
‚Stapleton’ istöpedom yagi ed ägegolom lü obs, änatemölo töbiko ed iredikölo dub tutöbidam okik.
„Glidö! o ‚Beryl’!” äsagom, ed älüjinos lü ob, das tonod glidota omik leno äbinon ladöfik.
„Ö! o ‚Jack’! binol vemo hitik.”
„Si! äyagob bali elas ‚Cyclopides’. Binons vemo selediks e ti neai komädons ün latafluküp. Pid kion! das enegetob fanölo oni!” Äspikom nenglifiko, ab logs smalik klilik omik nenzediko älogedons vifiliko nu lü vomül, täno lü ob.
„Äsä logob, esevädükols olis ode”.
„Si! Äspikob siöre: ‚Henry’, das boso elatikom ad logedön jöni legik maräda.”
„Liö! kim cedü ol binom-li atan?”
„Niludob, das atan mutom binön siör: ‚Henry Baskerville’.”
„Nö! nö!” äsagob. „Binob te komunan pülik, ab flen etana. Panemob dokan: ‚Watson’.”
Logodared lusidina äsüikon pö logod notodik ofik. „Täno äbespikobs dinis nebaiädik,” äsagof.
„Sio-li? no älabols timi saidik ad spikotön,” blod ofik äküpetom labü logs leigoso dasäköls.
„Äspikotob, äsif dokan: ‚Watson’ < äbinomöv belödan isik, plas äbinomöv te lotan,” äsagof. „No kanos veütön vemo pro om, va binos gölik u latik pro rogids. Ab ulükömol ad dalogön eli ‚Merripit House’, vo-li?”
Spat nelunik idugon obis lü on: dom marädik glumidik, seimna farm bridana seimik ün dels vönädik beniköl, ab nu pinätüköl e pivedüköl lödöp nulädik. Flukepagad äzüon oni, ab bims, äsä kösömo binos pö maräd, äbinons emaratiköl e pedämüköl fa klimat isik, e top lölik ävobedon, äs ut tämöfik e glumälik. Hidünan bäldik dasägik bisarik labü gun vorik ä ruilakölik, hikel imaifükom obes yani, äjinom lönedön lü dom. Ye nino ädabinons cems gretik kil so feiniko pimöböls, das äjinons jonülön güti domaläda. Ilülogölo da fenäts doma etanas mari nenfinik fa granoin pitegöli e daduliko lü horit fagio zugöli, te äkanob stunön, kis üfo ikoedon-la lödön mani danolik at kobü vom jönik at pö top somik.
„Topil bisarik ad topät, vo-li?” äsagom äsif geölo tiki obik. „Ye eplöpobs ad vedükön obis go läbikis, vo-li? o ‚Beryl’!”
„Vemo läbikis,” ägesagof, ab tonod süada ädefon pö vöds ofik.
„Älabob juli,” ‚Stapleton’ äsagom. „Ätopon pö nolüd läna. Jäf et pro man labü natäl obik äbinon rotik e naütik, ab privileg ad lifön zänodü yunanef, födön dafomi täläktas etanas, e spiretön etanis me kalad e dials löniks vemo pädigidon fa ob. Too fätots ätadunons obis. Peideim vemik inüdranon ini jul, e kilans hipulas ideadoms. No plu ädönulifikon pos mijenot, e pluamanum katäda obik nesavoviko pifegebon. Ab ye, üf no demoy peri kompenanefa keinik hipulas, fredoböv dö mifät lönik, bi, dub klien vemik obik ad planav e nimav, etuvob is mögis nenmiedik tefü bujäfüd oba, e sör obik divodof kol Nat, leigoäs ob. Atos valik, o dokan ‚Watson’! ireifon oli dub ol it, efe logodanotod olik, du älülogetol mari da fenät obsik.”
„Tik fe esüikon pö tikäl obik, das atos binon-la boso naütik, ba läs pro ol, kas pro sör olik.”
„Nö! nö! neai naütob obi,” spidöfo äsagof.
„Labobs bukis, labobs vestigadunikamis obsik, i labobs nilädanis nitedik. Dokan: ‚Mortimer’ < binom man nolikün pö jäfüd okik. Siör: ‚Charles’ < neläbik id äbinom kosädan legudik. Äsevobs omi vemo gudiko e lügobs demü deadam omik vemikumo, kas kanob notodön atosi. Cedü ol, va tuvemo ovüjäfükoböv-li obi, üf uvisitoböv siöri: ‚Henry’ < aposzedelo ad kosükön obi ko om?”
„Süadob, das odafredom.”
„Täno umäniotolös lü om, das desinob ad dunön atosi. Okanobs-la me yuf pülik obas dunön bosi ad fasilükumön dinastadis pro om, jüs ukösömikom ko züäd nulik okik. Ba ulöpiogolol-li? o dokan: ‚Watson’! ad dalogön konleti obik elas ‚Lepidoptera’? Cedob oni fulanumiküni pö Linglän sulüdavesüdik. Sosus ulovelogol onis, koled ti pofimökon.”
Ab ästeifob ad geikön lü blig obik. Glumid maräda, deadam jevodila mifätik, ton bisarik teföl konädi miklänöfik dö els ‚Baskervilles’: dins valik at iglumükons tikis obik. Läyümü magäds pidagetöl et pluuneplu nefümiks, nuned balsiämik e kleilik fa lädül: ‚Stapleton’ äkomädon, ko fef so vemöfik pinotodöl, das no äkanob dotön dö utos, das vöds ofik pikodidons kode semik veütik ä dibätike. Ätadunob töbodis valik ad koedön blibön obi in dom pro koled, e sunädo ädetävob ad täv geik obik, begolölo luvegili yebagik ut, me kel ikömobs.
Ye jiniko be⸗gol seimik brefik ämuton-la dabinön pro utans, kels äsevons oni, bi büä üreafob sui veg, päsüpädob ad loegön seadön lädüli: ‚Stapleton’ < su ston flanü veg. Logod ofik jöniko iredikon dub töbidam ofik pö isiovegam, ed äkipof bradi len koapaflan okik.
„Ebevifagolob vegi lölik ad büogleipön oli, o dokan: ‚Watson’!” äsagof. „Igo no älabob timi ad lenükön häti obik. Mutob no stebön, ibä voto blod obik uküpom nekomi obik. Ävilob sagön ole, das pidob pöki fopik, keli idunob cedölo oli siöri: ‚Henry’. Plidö! glömolös vödis, kels pesagons fa ob e leno tefons oli.”
„Ab no kanob glömön onis, o lädül: ‚Stapleton’!” äsagob. „Binob flen siöra: ‚Henry’, e ben omik vemo jäfükon obi. Konolös obe kodi, demü kel laidälol, das siör: ‚Henry’ < sötomös getävön lü ‚London’.”
„Kaprit vomik, o dokan: ‚Watson’! Pas ven useivol obi, ureafol ad suemön, das no ai kanob plänön kodis, dub kels spikob u bitob.”
„Nö! nö! Memob muifi pö vög olik. Memob logedi pö logs olik. Plidö! plidö! binolös snatik kol ob, o lädül: ‚Stapleton’! bi, sisä ekömob isio, valemo ejinob pazüön fa späkamageds. Lif evedon äsvo dreamöp sevädik et: ‚Grimpen’: labü diledils grünik valöpo, pö kel mögos ad mosadön e nos lüjonon vegi verätik. Täno nunolös obe utosi, kelosi ädiseinol, ed upromob, das oloveblinob nunedi ola siöre: ‚Henry’.”
Notod nefümäla ipubon dü timül pö logod ofik, ab loged ofik idüfälikon dönu, du ägesagof obe.
„Demol atosi tu vemo, o dokan: ‚Watson’!” äsagof. „Blod obik ed ob vemo päjeikülobs fa deadam siöra: ‚Charles’. Äsevobs omi vemo nätimiko, kodä vegäd spata omi äplitöla äzugon love mar lü lom obsik. Mifät famüli omik ätädöl äkodon magädi dibätik pö om, e pos mijenot fe äsenälob, das kods seimik ämutons dabinön tefü dreds, kelis änotodom. Kludo äkudob dö utos, das famüla⸗liman votik ikömom ad lomädikön is, ed äcedob, das üsötom panunedön dö riskäd, ko kel ökolkömom. Atosi valik ädiseinob ad nunön.”
„Ab riskäd kinik-li?”
„Sevol-li konädi dö dog?”
„No kredob nesiämi somik.”
„Ab ob kredob. If labol fluni alseimik ad siör: ‚Henry’, täno dedugolös omi de top, kel ai äbinon mifätik pro famül omik. Vol binon lardik. Kikodo vilomöv-li lödön pö top riskädik at?”
„Bi top at binon riskädik. Natäl siöra: ‚Henry’ < binälon in atos. Dotob, das omögos ad dunükön omi, üf no ugivol obe nüni seimik fümikum, ka at.”
„No kanob spikön seimosi fümik, bi no sevob bosi fümik.”
„Vilob säkön ole säki nog bali, o lädül: ‚Stapleton’! Üf ädiseinol te atosi, ven balidnaedo äspikol obe, kikodo no ävilol-li, das blod olik ödelilom utosi, kelosi äsagof? Atos ninädon nosi, kelosi hiutan u seiman votik kanonöv taspikön.”
„Blod obik vemo senälom neodi, das el ‚Hall’ pabelödonös, bi cedom atosi gudiki pro pöp pöfik pö maräd. Vemo äskanom-la, üf äsevomöv, das isagob bosi, kelos ökanon dunükön siöri: ‚Henry’ < ad motävön. Ab nu efidunob bligi obik e no plu osagob bosi. Mutob gegolön, voto uküpom moami obik ed ominiludom utosi, das udönulogob oli. Adyö!”
Ägüflekof oki ed änepubof pos minuts ömik bevü klifablögs pizijedöl, du äfövob vegami obik lü ‚Baskerville Hall’ ko lan fulü kuds nofümik.
<div align=center>'''KÜPETS REDAKA.'''</div>
<references/>
===<div align=center>MAGODS.</div>===
[[File:Houn-23.jpg|thumb|Houn-23|PISÜPÄDOB AD LOEGÖN DAYAGÖN NESEVÄDIKANI OBI.]]
[[File:Houn-24.jpg|thumb|Houn-24|„ATOS BINON DREAMÖP SEVÄDIK: ‚GRIMPEN’.”]]
[[File:Houn-25.jpg|thumb|Houn-25|„GEKÖMOLÖD!” ÄSAGOF.]]
[[File:Houn-26.jpg|thumb|Houn-26|„SEVOL-LI KONÄDI DÖ DOG?”]]
{{Fonät
|gased = Vög Volapüka
|yel = 2023
|nüm = 12
|npads = 2
|pads = 102-103
|yel2 = 2024
|nüm_y2 = 2
|npads_y2 = 5
|pads_y2 = 17–19
|nüm2_y2 = 3
|npads2_y2 = 1
|pads2_y2 = 28
|nüm3_y2 = 4
|npads3_y2 = 2
|pads3_y2 = 35–36
|nüm4_y2 = 5
|npads4_y2 = 2
|pads4_y2 = 42–43
|nüm5_y2 = 7
|npads5_y2 = 3
|pads5_y2 = 62–64
|nüm6_y2 = 8
|npads6_y2 = 2
|pads6_y2 = 70–71
|nüm7_y2 = 9
|npads7_y2 = 1
|pads7_y2 = 80
|nüm8_y2 = 10
|npads8_y2 = 1
|pads8_y2 = 88
|nüm9_y2 = 11
|npads9_y2 = 1
|pads9_y2 = 95}}
[[Category:Volapük]]
[[Category:Volapük perevidöl]]
[[Category:Tiäds-D]]
[[Category:Tiäds-E]]
[[Category:Konots (Vper)]]
l4q4qc4q6lunt6b6hm5f0vpe6knv75x
Page:Valët e detit (1908).djvu/16
104
457911
1362421
2026-09-04T18:28:26Z
Catonif
622571
Gjuha ku ruhet?
Atje...
1362421
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="1" user="" /></noinclude>Gjuha ku ruhet?
Atje ku shkruhet.
Gj
uha është një bari,
Që ruan berrat' e ti;
Nuk' i le të humbasën,
Andej këtej të vërrasën,
Po i mbleth dhe i ka kujdes,
Përmi to aynë vdes;
Kështu gjindeja pa gramë,
Po si dhëntë pa çobanë,
Ikinë dhe marrin dhenë,
Më ç' anë t' u pëlqenjë;
Gjithë cila mer më nj' anë,
Kush mer fushën kush mer malë.
Nukë dinë se ku venë,
Se ku bjen e ku flenë;
Më në funt ujku arrin,
I përmbleth dhe i përfshin.<noinclude></noinclude>
7mg98seywtfjiitbha3jz393nofvlnj
1362423
1362421
2026-09-04T18:30:22Z
Catonif
622571
/* Proofread */
1362423
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="3" user="Catonif" /></noinclude>{{c|Gjuha ku ruhet?
Atje ku shkruhet.}}
<poem>
Gjuha është një bari,
Që ruan berrat' e ti;
Nuk' i le të humbasën,
Andej këtej të vërrasën,
Po i mbleth dhe i ka kujdes,
Përmi to aynë vdes;
Kështu gjindeja pa gramë,
Po si dhëntë pa çobanë,
Ikinë dhe marrin dhenë,
Më ç' anë t' u pëlqenjë;
Gjithë cila mer më nj' anë,
Kush mer fushën kush mer malë.
Nukë dinë se ku venë,
Se ku bjen e ku flenë;
Më në funt ujku arrin,
I përmbleth dhe i përfshin.
</poem><noinclude></noinclude>
3qkov749pbk008rh4ox2yfr41pydtkn
1362431
1362423
2026-09-04T18:37:23Z
Catonif
622571
1362431
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="3" user="Catonif" /></noinclude>{{c|tc=ptitle|Gjuha ku ruhet?
Atje ku shkruhet.}}
<poem>
Gjuha është një bari,
Që ruan berrat' e ti;
Nuk' i le të humbasën,
Andej këtej të vërrasën,
Po i mbleth dhe i ka kujdes,
Përmi to aynë vdes;
Kështu gjindeja pa gramë,
Po si dhëntë pa çobanë,
Ikinë dhe marrin dhenë,
Më ç' anë t' u pëlqenjë;
Gjithë cila mer më nj' anë,
Kush mer fushën kush mer malë.
Nukë dinë se ku venë,
Se ku bjen e ku flenë;
Më në funt ujku arrin,
I përmbleth dhe i përfshin.
</poem><noinclude></noinclude>
cz0eu20gym2sovibo3b73r3kzd085oa
Page:Valët e detit (1908).djvu/19
104
457912
1362422
2026-09-04T18:29:03Z
Catonif
622571
VALËT E DETIT
COP' E...
1362422
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="1" user="" /></noinclude>VALËT E DETIT
COP' E PARË<noinclude></noinclude>
dpdyez258ynzuf6qyihb1bwcwzelt1e
1362426
1362422
2026-09-04T18:33:58Z
Catonif
622571
/* Proofread */
1362426
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="3" user="Catonif" /></noinclude>{{c|VALËT E DETIT
COP' E PARË}}<noinclude></noinclude>
iaveuj82tt27gyuo4q1uk0dheeu6ejm
Page:Valët e detit (1908).djvu/21
104
457913
1362425
2026-09-04T18:33:46Z
Catonif
622571
Të rënët e Shqipëris...
1362425
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="1" user="" /></noinclude>Të rënët e Shqipërisë dhe xgjedh'e saj.
P
SE s' shkruanj m' u thaftë dora,
Tërë të këqiat tona,
Shqipëria oh, e gjora
Ndë të keqe ndë nevoja!
Ndë nevoja ndë mundime
Gjithënjë me mpsherëtime,
Katër qint vjet dhe më̂ mirë
S' ka parë një dit gëzime.
Po në xgjedhë ndë të keqe,
Gjith me kujë e me dert,
Gojë ka e nukë flet,
Si e varfërë fat-keqe.
E varfër sa s' ka gjëkundi,
Aqë sa e mori lumi,
Se Atën ajo e humbi
Që nuk gjendet as gjëkundi.
Kur kish Atën Shqipëria
Nga të gjitha qe m' e mira,<noinclude></noinclude>
19e95z31rxr7qhlltksyeuw1vm9lues
1362428
1362425
2026-09-04T18:35:53Z
Catonif
622571
/* Proofread */
1362428
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="3" user="Catonif" /></noinclude>{{c|class=ptitle|Të rënët e Shqipërisë dhe xgjedh' e saj.}}
<poem>
PSE s' shkruanj m' u thaftë dora,
Tërë të këqiat tona,
Shqipëria oh, e gjora
Ndë të keqe ndë nevoja!
Ndë nevoja ndë mundime
Gjithënjë me mpsherëtime,
Katër qint vjet dhe më̂ mirë
S' ka parë një dit gëzime.
Po në xgjedhë ndë të keqe,
Gjith me kujë e me dert,
Gojë ka e nukë flet,
Si e varfërë fat-keqe.
E varfër sa s' ka gjëkundi,
Aqë sa e mori lumi,
Se Atën ajo e humbi
Që nuk gjendet as gjëkundi.
Kur kish Atën Shqipëria
Nga të gjitha qe m' e mira,
</poem><noinclude></noinclude>
s7m6mq365tmoz237an85u8kfy58u0m8
1362430
1362428
2026-09-04T18:37:00Z
Catonif
622571
tlu
1362430
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="3" user="Catonif" /></noinclude>{{c|tc=ptitle|Të rënët e Shqipërisë dhe xgjedh' e saj.}}
<poem>
PSE s' shkruanj m' u thaftë dora,
Tërë të këqiat tona,
Shqipëria oh, e gjora
Ndë të keqe ndë nevoja!
Ndë nevoja ndë mundime
Gjithënjë me mpsherëtime,
Katër qint vjet dhe më̂ mirë
S' ka parë një dit gëzime.
Po në xgjedhë ndë të keqe,
Gjith me kujë e me dert,
Gojë ka e nukë flet,
Si e varfërë fat-keqe.
E varfër sa s' ka gjëkundi,
Aqë sa e mori lumi,
Se Atën ajo e humbi
Që nuk gjendet as gjëkundi.
Kur kish Atën Shqipëria
Nga të gjitha qe m' e mira,
</poem><noinclude></noinclude>
89ypcl5cvj1rnrwqvkmzivtjbpmm8sw
Page:Valët e detit (1908).djvu/22
104
457914
1362427
2026-09-04T18:34:29Z
Catonif
622571
4
VALËT E DETIT
Asht...
1362427
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="1" user="" /></noinclude>4
VALËT E DETIT
Ashtu tërë Rumelia
Rreth e rrotull ajo fqinja.
Atëhere kjo lëvdonej
Nga të gjitha lavdëronej,
Fjal' e saj dotë dëgjonej
E ç' thosh kjo dotë mbaronej.
Po sot Shqipërin' e gjorë
As njeri s' e zë në gojë,
Ç' bën e varfëra, të thonë
Të shtien sytë ta̓ shikojnë.
Po kini shpresë o shokë,
Se kështu është kjo botë;
Është qerre është rrotë
Dhe vërtitet e bën volltë.
Kështu ki shpresë Shqipëri
Si gjithë bota edhe ti,
Si e sjell Zoti, kush' e di
Të kthenet fati përsëri.<noinclude></noinclude>
600y88vrhpx1d98srscl28j0cv0ykl7
1362435
1362427
2026-09-04T18:40:42Z
Catonif
622571
/* Proofread */
1362435
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="3" user="Catonif" />{{rh|4|VALËT E DETIT}}</noinclude><poem>
Ashtu tërë Rumelia
Rreth e rrotull ajo fqinja.
Atëhere kjo lëvdonej
Nga të gjitha lavdëronej,
Fjal' e saj dotë dëgjonej
E ç' thosh kjo dotë mbaronej.
Po sot Shqipërin' e gjorë
As njeri s' e zë në gojë,
Ç' bën e varfëra, të thonë
Të shtien sytë ta̓ shikojnë.
Po kini shpresë o shokë,
Se kështu është kjo botë;
Është qerre është rrotë
Dhe vërtitet e bën volltë.
Kështu ki shpresë Shqipëri
Si gjithë bota edhe ti,
Si e sjell Zoti, kush' e di
Të kthenet fati përsëri.
</poem><noinclude></noinclude>
t031x4t1bgfzvthdw24vezbtexiiuno
Page:Valët e detit (1908).djvu/23
104
457915
1362434
2026-09-04T18:39:56Z
Catonif
622571
Mikut të Shqipërisë ...
1362434
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="1" user="" /></noinclude>Mikut të Shqipërisë z. Han.
(D-r Iohann Georgvon Hahn)
Q
OFTË shëndoshë Gjermania,
Që nxori Han' na përmëndi,
Ky thëret se Shqipëria
Thot ku ini e ku gjendi.
Istorinë që ka shkruar
Na përmënt dhe për gjuhënë,
Sa e ka ky xbukuruar
Të mbëdha e shumë punë.
Ky thotë se Shqipëria
Është m' e vjetër nga të gjitha,
Nga të tëra është m' e mira
Si-do q' i ka rënë pika.
Shum të tjera ky na thotë
Kur këndonj u, istorinë,
Si breshër më venë lotë
Që përmënt ky Shqipërinë,
Hanit t' i themi ndjeje Zot
Sa të rojmë e të jemi,<noinclude></noinclude>
9viigzngi470p7mpehwrdgmmlrqgbqc
1362439
1362434
2026-09-04T20:04:57Z
Catonif
622571
/* Proofread */
1362439
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="3" user="Catonif" /></noinclude>{{c|tc=ptitle|Mikut të Shqipërisë z. Han.}}
{{c|tc=subtitle|(D-r Iohann {{SIC|Georgvon|Georg von}} Hahn)}}
<poem>
QOFTË shëndoshë Gjermania,
Që nxori Han' na përmëndi,
Ky thëret se Shqipëria
Thot ku ini e ku gjendi.
Istorinë që ka shkruar
Na përmënt dhe për gjuhënë,
Sa e ka ky xbukuruar
Të mbëdha e shumë punë.
Ky thotë se Shqipëria
Është m' e vjetër nga të gjitha,
Nga të tëra është m' e mira
Si-do q' i ka rënë pika.
Shum të tjera ky na thotë
Kur këndonj u, istorinë,
Si breshër më venë lotë
Që përmënt ky Shqipërinë,
Hanit t' i themi ndjeje Zot
Sa të rojmë e të jemi,
</poem><noinclude></noinclude>
i9heo91r67iazgko9pkazgtvcstzkyh
Page:Valët e detit (1908).djvu/24
104
457916
1362437
2026-09-04T20:03:31Z
Catonif
622571
6
VALËT E DETIT
Me z...
1362437
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="1" user="" /></noinclude>6
VALËT E DETIT
Me zëmër me gojë plot
Dhe detyrë ne t' ja kemi.
Kjo vivllë që nxori kynë
Përmëndi gjith Shqipëtarët,
Na dha dor, na hapi synë
Se po ronim si të marrët.
Sa të mira ky ka shkruar
Bukurit' e vëndit t' ënë,
Sa vallë është munduar
Pa shkruar as gjë s' ka lënë.
Gum të tjera ky ka thënë
Flet Shqipëtarëvet ay,
Pas istorisë që ka dhënë
Sa u mundua i varfri ky.
Istorisur Shqipërinë
Se ç' gjë hyn edhe ç' gjë del,
Shkruan tërë bukurinë
Male, fusha m' at' an' i del.
Bukurin' e saj të tërë
E zografisi ky burrë,
Që me pe e me gjëlpërë
Emri mos i humptë kurrë.
Ka vënë kufi në Shqipëri
E ka ndar ay me hartë,
Me një të madhe dituri
Gjat' e gjerë dhe sa lartë.
Ky zotëni mua më gjan
Dhe do them Strabon' i dytë,
Se as fare më̂ nuk i ndan
As nga mëntë as nga sytë.
Na la nishan në Shqipëri
Që ndjeje Zot, shpirtin' e Ti.
1871.<noinclude></noinclude>
2lb201gk2benh8acoe0soiz64vkqb2u
1362441
1362437
2026-09-04T20:07:47Z
Catonif
622571
/* Proofread */
1362441
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="3" user="Catonif" />{{rh|6|VALËT E DETIT}}</noinclude><poem>
Me zëmër me gojë plot
Dhe detyrë ne t' ja kemi.
Kjo vivllë që nxori kynë
Përmëndi gjith Shqipëtarët,
Na dha dor, na hapi synë
Se po ronim si të marrët.
Sa të mira ky ka shkruar
Bukurit' e vëndit t' ënë,
Sa vallë është munduar
Pa shkruar as gjë s' ka lënë.
{{SIC|Gum|Shum}} të tjera ky ka thënë
Flet Shqipëtarëvet ay,
Pas istorisë që ka dhënë
Sa u mundua i varfri ky.
Istorisur Shqipërinë
Se ç' gjë hyn edhe ç' gjë del,
Shkruan tërë bukurinë
Male, fusha m' at' an' i del.
Bukurin' e saj të tërë
E zografisi ky burrë,
Që me pe e me gjëlpërë
Emri mos i humptë kurrë.
Ka vënë kufi në Shqipëri
E ka ndar ay me hartë,
Me një të madhe dituri
Gjat' e gjerë dhe sa lartë.
Ky zotëni mua më gjan
Dhe do them Strabon' i dytë,
Se as fare më̂ nuk i ndan
As nga mëntë as nga sytë.
Na la nishan në Shqipëri
Që ndjeje Zot, shpirtin' e Ti.
</poem>
{{right|1871.}}<noinclude></noinclude>
cvb9thjsj4rt1rvq7oo32b12d4xjtv8
Page:Valët e detit (1908).djvu/25
104
457917
1362444
2026-09-04T20:13:40Z
Catonif
622571
Për Kristoforidh Elb...
1362444
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="1" user="" /></noinclude>Për Kristoforidh Elbasanasin.
E
LBASAN qytet i bukur
Trima e mëntorë ti po ke,
Ti je parë dhe je dukur
Që ri xgjuar nukë fle.
Shumë burra ti ke nxjerë
Të mënçur e trima tinë,
Që të hedhish këtë́ xgjedhë
Sot shohëm Kristoforidhë.
Ky përmëndi Shqipëtarët
Thot se Shqipëtari është,
Fis dhe nga atá të parët
Pse të rrijë e pse të heshtë.
Kristofor t' u haptë nami,
Gjer ndek del e perëndon,
E të mburret Elbasani
Nukë di qysh të lëvdonj.
Se ti mua më përmënde
S' dinja ç' do-me-qën Patridhë,<noinclude></noinclude>
oifg80ihw4kvqpa8hio4e3jv22qcrfl
1362447
1362444
2026-09-04T20:17:43Z
Catonif
622571
/* Proofread */
1362447
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="3" user="Catonif" /></noinclude>{{c|tc=ptitle|Për Kristoforidh Elbasanasin.}}
<poem>
ELBASAN qytet i bukur
Trima e mëntorë ti po ke,
Ti je parë dhe je dukur
Që ri xgjuar nukë fle.
Shumë burra ti ke nxjerë
Të mënçur e trima tinë,
Që të hedhish këtë́ xgjedhë
Sot shohëm Kristoforidhë.
Ky përmëndi Shqipëtarët
Thot se Shqipëtari është,
Fis dhe nga atá të parët
Pse të rrijë e pse të heshtë.
Kristofor t' u haptë nami,
Gjer ndek del e perëndon,
E të mburret Elbasani
Nukë di qysh të lëvdonj.
Se ti mua më përmënde
S' dinja ç' do-me-qën Patridhë,
</poem><noinclude></noinclude>
otqeobv35ituxd2uhzhb861ialm608w
Page:Valët e detit (1908).djvu/26
104
457918
1362448
2026-09-04T20:20:43Z
Catonif
622571
8
VALËT E DETIT
Kris...
1362448
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="1" user="" /></noinclude>8
VALËT E DETIT
Kristofor për kokë të̓nde
Shiko ti për Shqipërinë.
Mjaft e varfëra kaqë vjet
Që u muar nëpër këmbë,
Lipset të na vinjë keq
E në zemër të na dhëmbë.
Kristofor për kokë të̓nde
Përpiqu ti për Patridhën,
Që të ngjallet mëma të̓nde
E të mbledh' ajo fëmijën.
Që jan' bërë koqe koqe
Gjith-kush ka marë më nj' anë,
Edhe po qajnë me lote
Ndë Itali ndë Elladhë.
Thirru, thirru që të mblidhen
Të bashkohen qaf për qafë,
Edhe mëmës t' i përgjigjen
Turq, kaurë gjithë bashkë.
1868.<noinclude></noinclude>
g33nyw6fg3wkycj15ew76ee69btnwqf
1362451
1362448
2026-09-04T20:32:55Z
Catonif
622571
/* Proofread */
1362451
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="3" user="Catonif" />{{rh|8|VALËT E DETIT}}</noinclude><poem>
Kristofor për kokë të̓nde
Shiko ti për Shqipërinë.
Mjaft e varfëra kaqë vjet
Që u muar nëpër këmbë,
Lipset të na vinjë keq
E në zemër të na dhëmbë.
Kristofor për kokë të̓nde
Përpiqu ti për Patridhën,
Që të ngjallet mëma të̓nde
E të mbledh' ajo fëmijën.
Që jan' bërë koqe koqe
Gjith-kush ka marë më nj' anë,
Edhe po qajnë me lote
Ndë Itali ndë Elladhë.
Thirru, thirru që të mblidhen
Të bashkohen qaf për qafë,
Edhe mëmës t' i përgjigjen
Turq, kaurë gjithë bashkë.
</poem>
{{right|1868.}}<noinclude></noinclude>
orm77hbx5e5zif0oynqjeqxcgaan11e
Index:AN 110 Dafah Bhajan 1.pdf
106
457919
1362449
2026-09-04T20:28:20Z
Msingh-AN
840927
auto summary: New page created (no summary given)
1362449
proofread-index
text/x-wiki
{{:MediaWiki:Proofreadpage_index_template
|Title=Dafah Bhajan 1/6
|Language=new
|Author=Unknown
|Translator=
|Editor=
|Year=1800
|Publisher=
|Address=
|Key=
|Source=File:AN 110 Dafah Bhajan 1.pdf
|Image=1
|Progress=C
|Volumes=
|Pages=<pagelist />
|Remarks=
|Header=
|Footer=
|Width=
|Css=
}}
[[Category:Nepal bhasa]]
qhskwl6g0fh6ngv5pddz111rur3t569
Index:AN 110 Dafah Bhajan 2.pdf
106
457920
1362453
2026-09-04T20:34:30Z
Msingh-AN
840927
auto summary: New page created (no summary given)
1362453
proofread-index
text/x-wiki
{{:MediaWiki:Proofreadpage_index_template
|Title=Dafah Bhajan 2/6
|Language=new
|Author=Unknown
|Translator=
|Editor=
|Year=1800
|Publisher=
|Address=
|Key=
|Source=File:AN 110 Dafah Bhajan 2.pdf
|Image=1
|Progress=C
|Volumes=
|Pages=<pagelist />
|Remarks=
|Header=
|Footer=
|Width=
|Css=
}}
[[Category:Nepal bhasa]]
aduhnsurxnqjxpjufphwi950qs6mpja
Index:AN 110 Dafah Bhajan 3.pdf
106
457921
1362454
2026-09-04T20:35:57Z
Msingh-AN
840927
auto summary: New page created (no summary given)
1362454
proofread-index
text/x-wiki
{{:MediaWiki:Proofreadpage_index_template
|Title=Dafah Bhajan 3/6
|Language=new
|Author=Unknown
|Translator=
|Editor=
|Year=1800
|Publisher=
|Address=
|Key=
|Source=File:AN 110 Dafah Bhajan 3.pdf
|Image=1
|Progress=C
|Volumes=
|Pages=<pagelist />
|Remarks=
|Header=
|Footer=
|Width=
|Css=
}}
[[Category:Nepal bhasa]]
g8cucv8un2cxbob3jbw3asxtrbs7ztu
Index:AN 110 Dafah Bhajan 4.pdf
106
457922
1362455
2026-09-04T20:36:59Z
Msingh-AN
840927
auto summary: New page created (no summary given)
1362455
proofread-index
text/x-wiki
{{:MediaWiki:Proofreadpage_index_template
|Title=Dafah Bhajan 4/6
|Language=new
|Author=Unknown
|Translator=
|Editor=
|Year=1800
|Publisher=
|Address=File:AN 110 Dafah Bhajan 4.pdf
|Key=
|Source=
|Image=1
|Progress=C
|Volumes=
|Pages=<pagelist />
|Remarks=
|Header=
|Footer=
|Width=
|Css=
}}
[[Category:Nepal bhasa]]
km2rmjo9py215jr7ypmo3bguk2iwf83
Index:AN 110 Dafah Bhajan 5.pdf
106
457923
1362456
2026-09-04T20:38:27Z
Msingh-AN
840927
auto summary: New page created (no summary given)
1362456
proofread-index
text/x-wiki
{{:MediaWiki:Proofreadpage_index_template
|Title=Dafah Bhajan 5/6
|Language=new
|Author=Unknown
|Translator=
|Editor=
|Year=1800
|Publisher=
|Address=
|Key=
|Source=File:AN 110 Dafah Bhajan 5.pdf
|Image=1
|Progress=C
|Volumes=
|Pages=<pagelist />
|Remarks=
|Header=
|Footer=
|Width=
|Css=
}}
[[Category:Nepal bhasa]]
8skf55n5kkuq8n11hs7krd82nrie205
Index:AN 110 Dafah Bhajan 6.pdf
106
457924
1362457
2026-09-04T20:40:03Z
Msingh-AN
840927
auto summary: New page created (no summary given)
1362457
proofread-index
text/x-wiki
{{:MediaWiki:Proofreadpage_index_template
|Title=Dafah Bhajan 6/6
|Language=new
|Author=Unknown
|Translator=
|Editor=
|Year=1800
|Publisher=
|Address=
|Key=
|Source=File:AN 110 Dafah Bhajan 6.pdf
|Image=1
|Progress=C
|Volumes=
|Pages=<pagelist />
|Remarks=
|Header=
|Footer=
|Width=
|Css=
}}
[[Category:Nepal bhasa]]
fgs8tfgg23n6hexvy1p7f8wjy4peuhs
Page:Valët e detit (1908).djvu/27
104
457925
1362459
2026-09-04T20:40:47Z
Catonif
622571
Katër burra mëmëdhet...
1362459
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="1" user="" /></noinclude>Katër burra mëmëdhetarë.
K
ATËR burra Shqipëtarë,
Katër ungjillor' u ndanë,
Të xgjonjën Shqipërinë thanë,
Vallë cilët këta janë:
Kristofor nga Elbasani,
Ndë të katër ësht' i pari,
Në tërë botën ju hap nami
E të mburret Elbasani.
Kamarda prej Italisë,
I par' i fillosofisë,
Mbaruar fillollogjisë,
Gjith' i shkruan Shqipërisë.
Thimiçkë Peti nga Korça,
Siç e dinë gjithë bota,
Nga së-gjithash thot' u ngopa,
Shqipëtarëtë i xgjojta.
Prej Nidhrës kemi Kupëtorë,
I mënçur, një mëndje hollë,
Gjithë me kalem ndë dorë,
Thotë tjatritë mos folë.
Të katër janë përndarë,
Nukë janë pran' e pranë;<noinclude></noinclude>
lywxxblchxk92oz9h1k8d9hv0bg7qqo
1362460
1362459
2026-09-04T20:42:34Z
Catonif
622571
/* Proofread */
1362460
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="3" user="Catonif" /></noinclude>{{c|tc=ptitle|Katër burra mëmëdhetarë.}}
<poem>
KATËR burra Shqipëtarë,
Katër ungjillor' u ndanë,
Të xgjonjën Shqipërinë thanë,
Vallë cilët këta janë:
Kristofor nga Elbasani,
Ndë të katër ësht' i pari,
Në tërë botën ju hap nami
E të mburret Elbasani.
Kamarda prej Italisë,
I par' i fillosofisë,
Mbaruar fillollogjisë,
Gjith' i shkruan Shqipërisë.
Thimiçkë Peti nga Korça,
Siç e dinë gjithë bota,
Nga së-gjithash thot' u ngopa,
Shqipëtarëtë i xgjojta.
Prej Nidhrës kemi Kupëtorë,
I mënçur, një mëndje hollë,
Gjithë me kalem ndë dorë,
Thotë tjatritë mos folë.
Të katër janë përndarë,
Nukë janë pran' e pranë;
</poem><noinclude></noinclude>
9c42lq8pr9rrsaxaklbk3f4xdxqh0lj
Page:Valët e detit (1908).djvu/28
104
457926
1362463
2026-09-04T20:47:36Z
Catonif
622571
10
VALËT E DETIT
Gji...
1362463
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="1" user="" /></noinclude>10
VALËT E DETIT
Gjith-kush ka marë më nj' anë,
Pô fjalën më një e kanë.
Në Stamboll Kristoforidhi,
Tha, Shqipëtarë ku ini?
Ç' bëni édhe që po flini!
Gramë shqip juve pse nxini?!
N' Itali Mitri Kamarda,
Arqimandrit plot urata,
Shkruan e po dërgon kartra,
Mbaron punë jo lëvdata.
Në Misir Thimiçkë Peti,
Është shtën' ay pas bejti,
Thotë: shokë ju mos mbeti,
Nënë xgjedhë ju të jeti.
Në Athinë Kupëtori,
Gramë shqipe ay nxori;
Shqipëtarëvet u foli,
Po mundonetë i gjori.
As po u mbur moj Shqipëri,
Me këta burra që ke ti,
Dot përkëmbesh ti përsëri,
Të març të parënë lavdi.
1868.<noinclude></noinclude>
pzju55dnjzvegfgbz3zmvwsns2qjmly
1362464
1362463
2026-09-04T20:51:15Z
Catonif
622571
/* Proofread */
1362464
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="3" user="Catonif" />{{rh|10|VALËT E DETIT}}</noinclude><poem>
Gjith-kush ka marë më nj' anë,
Pô fjalën më një e kanë.
Në Stamboll Kristoforidhi,
Tha, Shqipëtarë ku ini?
Ç' bëni édhe që po flini!
Gramë shqip juve pse nxini?!
N' Itali Mitri Kamarda,
Arqimandrit plot urata,
Shkruan e po dërgon kartra,
Mbaron punë jo lëvdata.
Në Misir Thimiçkë Peti,
Është shtën' ay pas bejti,
Thotë: shokë ju mos mbeti,
Nënë xgjedhë ju të jeti.
Në Athinë Kupëtori,
Gramë shqipe ay nxori;
Shqipëtarëvet u foli,
Po mundonetë i gjori.
As po u mbur moj Shqipëri,
Me këta burra që ke ti,
Dot përkëmbesh ti përsëri,
Të març të parënë lavdi.
</poem>
{{right|1868.}}<noinclude></noinclude>
seoir1dzcfx7ms8w9vnkphc33kv984d
Page:Valët e detit (1908).djvu/29
104
457927
1362465
2026-09-04T20:54:12Z
Catonif
622571
Të llomatiturat e gr...
1362465
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="1" user="" /></noinclude>Të llomatiturat e grekërisë,
S
I më duketë Elladha?
Si në ver' ajo gjinkalla,
Cër-cër-cër ajo thërret,
E përpiqet s' gjen medet,
Aqë sa një mënt pëlcet,
E s' pushon, po bën më̂ keq.
Dhe s' i rrihet më një vënt,
Si-kur i ka bytha gjëmp,
E vërtitet se i dhëmp,
Mos e munxos dhe e nëm.
Ashtu më duket Moreja,
O, fat-keqeja e zeza!<noinclude></noinclude>
epi49ik957r7ki7bafyr2r3e3kguks3
1362475
1362465
2026-09-04T21:30:23Z
Catonif
622571
/* Proofread */
1362475
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="3" user="Catonif" /></noinclude>{{c|tc=ptitle|Të llomatiturat e grekërisë.}}
<poem>
SI më duketë Elladha?
Si në ver' ajo gjinkalla,
Cër-cër-cër ajo thërret,
E përpiqet s' gjen medet,
Aqë sa një mënt pëlcet,
E s' pushon, po bën më̂ keq.
Dhe s' i rrihet më një vënt,
Si-kur i ka bytha gjëmp,
E vërtitet se i dhëmp,
Mos e munxos dhe e nëm.
Ashtu më duket Moreja,
O, fat-keqeja e zeza!
</poem><noinclude></noinclude>
slxcinw66xlvmu5air4o6wnasi7xq5o
Index:AN 108 Bhajan.pdf
106
457928
1362468
2026-09-04T21:12:44Z
Msingh-AN
840927
auto summary: New page created (no summary given)
1362468
proofread-index
text/x-wiki
{{:MediaWiki:Proofreadpage_index_template
|Title=Bhajan
|Language=new
|Author=
|Translator=
|Editor=
|Year=1800
|Publisher=
|Address=
|Key=
|Source=https://commons.wikimedia.org/wiki/File:AN_108_Bhajan.pdf
|Image=1
|Progress=C
|Volumes=
|Pages=<pagelist />
|Remarks=
|Header=
|Footer=
|Width=
|Css=
}}
[[Category:Nepal bhasa]]
72k0ysmemleanq8v566ucgpoc17t03h
Index:AN 109 Bhajan.pdf
106
457929
1362469
2026-09-04T21:16:02Z
Msingh-AN
840927
auto summary: New page created (no summary given)
1362469
proofread-index
text/x-wiki
{{:MediaWiki:Proofreadpage_index_template
|Title=Bhajan
|Language=new
|Author=
|Translator=
|Editor=
|Year=1800
|Publisher=
|Address=
|Key=
|Source=https://commons.wikimedia.org/wiki/File:AN_109_Bhajan.pdf
|Image=1
|Progress=C
|Volumes=
|Pages=<pagelist />
|Remarks=
|Header=
|Footer=
|Width=
|Css=
}}
[[Category:Nepal bhasa]]
kl9nvhftdada92rnbcb6rd9gs0k4vuz
Page:Valët e detit (1908).djvu/30
104
457930
1362474
2026-09-04T21:27:48Z
Catonif
622571
12
VALËT E DETIT
Se ...
1362474
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="1" user="" /></noinclude>12
VALËT E DETIT
Se një popull që s' ka gjuhë,
E pa mos patur skoli;
Nukë msonet ay kurrë,
As mësim, as dituri.
Kështu o shokë nevej sot,
Mbetmë prapa nga gjith bota;
Pra jemi për të qar me lot,
As nga kush, vetëm nga koka.
Se nga koka se nga fati,
Se po nevej nuk mejtonjëm;
Se po ashtu është bathti,
E s' na le të kupëtonjëm.
Dua të flas, të them dhe ca,
Për këtë́ punë që po them;
Po kush mer vesh i janë mjaft,
Pra gjer këtu unë pushonj.
1868.<noinclude></noinclude>
825lhwgkw0l6d0cymlzdmzqkd7e9t6t
1362481
1362474
2026-09-04T23:46:45Z
Catonif
622571
/* Proofread */
1362481
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="3" user="Catonif" />{{rh|12|VALËT E DETIT}}</noinclude><poem>
Se një popull që s' ka gjuhë,
E pa mos patur skoli;
Nukë msonet ay kurrë,
As mësim, as dituri.
Kështu o shokë nevej sot,
Mbetmë prapa nga gjith bota;
Pra jemi për të qar me lot,
As nga kush, vetëm nga koka.
Se nga koka se nga fati,
Se po nevej nuk mejtonjëm;
Se po ashtu është bathti,
E s' na le të kupëtonjëm.
Dua të flas, të them dhe ca,
Për këtë́ punë që po them;
Po kush mer vesh i janë mjaft,
Pra gjer këtu unë pushonj.
</poem>
{{right|1868.}}<noinclude></noinclude>
0gf609kqrvtttwxeyik8qic8zy7b70f
Page:Valët e detit (1908).djvu/31
104
457931
1362478
2026-09-04T21:42:47Z
Catonif
622571
Shqipëtarët farmakos...
1362478
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="1" user="" /></noinclude>Shqipëtarët farmakosur prej kishësë madhe.
(Πατριαρχεῖος)
D
OTË dal lart mi Rrungajë *),
Dotë thërret më dyn·janë,
Me Greqinë kam ca fjalë,
Vallë me ne atá ç' kanë?
Kam fjalë me grekërinë,
Ç' kan' atá me Shqipërinë?
Na farmakosnë njerëzinë,
E gjeçin më Perëndinë!
Ç' u bë ky, e ç' u bë tjetri,
Munt në Patrikanë mbeti,
U shtiu farmaq laneti:
Hak' i arthtë i vërteti!
Ç' kini ju o rrënjë dalë,
Që s' lini të vemi mbarë?
Ç' të keqe ju kini parë,
Pa na thojni juve vallë?
*) Mi fshatnë Vithkuq kemi një mal të thatë, majcujkë, shkëmp,
që vetëm shqiponjat mundin të shkelin mi të́, këtë́ mal e quajmë:
„Rrungajë“.<noinclude></noinclude>
se5jaqz11om46qoeuiw4w0s4lxefwwt
1362602
1362478
2026-09-05T00:13:47Z
Catonif
622571
/* Proofread */
1362602
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="3" user="Catonif" /></noinclude>{{c|tc=ptitle|Shqipëtarët farmakosur prej kishësë madhe.}}
{{c|tc=subtitle|(Πατριαρχεῖος)}}
<poem>
DOTË dal lart mi Rrungajë,<ref>Mi-i fshatnë Vithkuq kemi një mal të thatë, majcujkë, shkëmp,
që vetëm shqiponjat mundin të shkelin mi të́, këtë́ mal e quajmë:
„Rrungajë“.</ref>
Dotë thërret më dyn·janë,
Me Greqinë kam ca fjalë,
Vallë me ne atá ç' kanë?
Kam fjalë me grekërinë,
Ç' kan' atá me Shqipërinë?
Na farmakosnë njerëzinë,
E gjeçin më Perëndinë!
Ç' u bë ky, e ç' u bë tjetri,
Munt në Patrikanë mbeti,
U shtiu farmaq laneti:
Hak' i arthtë i vërteti!
Ç' kini ju o rrënjë dalë,
Që s' lini të vemi mbarë?
Ç' të keqe ju kini parë,
Pa na thojni juve vallë?
</poem><noinclude></noinclude>
85rnj36fwyd3rzuu9c60vocs2b3ajj6
1362605
1362602
2026-09-05T00:14:19Z
Catonif
622571
fall to this
1362605
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="3" user="Catonif" /></noinclude>{{c|tc=ptitle|Shqipëtarët farmakosur prej kishësë madhe.}}
{{c|tc=subtitle|(Πατριαρχεῖος)}}
<poem>
DOTË dal lart mi Rrungajë,<ref>Mi-i fshatnë Vithkuq kemi një mal të thatë, majcujkë, shkëmp,
që vetëm shqiponjat mundin të shkelin mi të́, këtë́ mal e quajmë:
„Rrungajë“.</ref>
Dotë thërret më dyn·janë,
Me Greqinë kam ca fjalë,
Vallë me ne atá ç' kanë?
Kam fjalë me grekërinë,
Ç' kan' atá me Shqipërinë?
Na farmakosnë njerëzinë,
E gjeçin më Perëndinë!
Ç' u bë ky, e ç' u bë tjetri,
Munt në Patrikanë mbeti,
U shtiu farmaq laneti:
Hak' i arthtë i vërteti!
Ç' kini ju o rrënjë dalë,
Që s' lini të vemi mbarë?
Ç' të keqe ju kini parë,
Pa na thojni juve vallë?
</poem><noinclude><references/></noinclude>
gdvavol6rw01gkr4ncyg58opmppqwfe
Page:Valët e detit (1908).djvu/32
104
457932
1362480
2026-09-04T23:44:19Z
Catonif
622571
14
VALËT E DETIT
Shq...
1362480
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="1" user="" /></noinclude>14
VALËT E DETIT
Shqipëtarë nevej jemi,
Sjuhënë duam ta̓ kemi;
Ç' kini juve që po lehni?
Rrini mirë se dota̓ gjeni!
Unë shqipëtar, e ti grek,
Ç' të ha ty ay kasavet?
Kush të pyet, kush të thërret,
Që del përpara po si dreq?
Në punë të̓nde që je ti,
Kush të bënet ty mani?
Dreq, a i paudhë je ti,
Që nukë ngjan as më njeri.
Ti, ô grek, ô i pa besë!
Me fjalë e me gënjeshtë,
Nukë shkonetë kjo jetë,
Mor e mira mos të gjetë!
Gjithënjë po me fikne,
Me ato zakonet që ke;
Si i-paudhi nuk' i le,
Njerëzinë farmakose!
O, ju Grekër të lënguar,
Pse s' mejtoni të harruar;
Ju me armë ne me duar,
Prapë do jemi kaluar.
Mos kështu, zonja Elladhë!
Bashkë dhe ti Patrikanë,
Mos u kemi ju rixhanë,
Se mos e gjeni belanë!
Po fali më Perëndinë,
Më Krishtin e shën-Mërinë;
Q' u fali ju mbretërinë,
Mblidhi mëntë ju ô fqinjë!
1868<noinclude></noinclude>
45945vlimzc85dez8xkmr1n4ey0nzu6
1362667
1362480
2026-09-05T00:21:12Z
Catonif
622571
/* Proofread */
1362667
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="3" user="Catonif" />{{rh|14|VALËT E DETIT}}</noinclude><poem>
Shqipëtarë nevej jemi,
Gjuhënë duam ta̓ kemi;
Ç' kini juve që po lehni?
Rrini mirë se dota̓ gjeni!
Unë shqipëtar, e ti grek,
Ç' të ha ty ay kasavet?
Kush të pyet, kush të thërret,
Që del përpara po si dreq?
Në punë të̓nde që je ti,
Kush të bënet ty mani?
Dreq, a i paudhë je ti,
Që nukë ngjan as më njeri.
Ti, ô grek, ô i pa besë!
Me fjalë e me gënjeshtë,
Nukë shkonetë kjo jetë,
Mor e mira mos të gjetë!
Gjithënjë po me fikne,
Me ato zakonet që ke;
Si i-paudhi nuk' i le,
Njerëzinë farmakose!
O, ju Grekër të lënguar,
Pse s' mejtoni të harruar;
Ju me armë ne me duar,
Prapë do jemi kaluar.
Mos kështu, zonja Elladhë!
Bashkë dhe ti Patrikanë,
Mos u kemi ju rixhanë,
Se mos e gjeni belanë!
Po fali më Perëndinë,
Më Krishtin e shën-Mërinë;
Q' u fali ju mbretërinë,
Mblidhi mëntë ju ô fqinjë!
</poem>
{{rh|1868}}<noinclude></noinclude>
5pb05xww10svnyn767327jgtp9qki6e
Index:Canti di Milosao.djvu
106
457933
1362483
2026-09-05T00:00:07Z
Wieralee
86362
Wieralee moved page [[Index:Canti di Milosao.djvu]] to [[Index:Canti di Milosao (1836).djvu]]: moved on Commons
1362483
proofread-index
text/x-wiki
#REDIRECT [[Index:Canti di Milosao (1836).djvu]]
05rzi6kc8gaapxwumtxysszfxh6ocn4
Page:Canti di Milosao.djvu/1
104
457934
1362485
2026-09-05T00:00:46Z
Wieralee
86362
Wieralee moved page [[Page:Canti di Milosao.djvu/1]] to [[Page:Canti di Milosao (1836).djvu/1]]: moved on Commons
1362485
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="1" user="" /></noinclude>#REDIRECT [[Page:Canti di Milosao (1836).djvu/1]]<noinclude></noinclude>
dnoydfwjft80sglfnn570xrjtbecxya
Page:Canti di Milosao.djvu/2
104
457935
1362487
2026-09-05T00:01:00Z
Wieralee
86362
Wieralee moved page [[Page:Canti di Milosao.djvu/2]] to [[Page:Canti di Milosao (1836).djvu/2]]: moved on Commons
1362487
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="1" user="" /></noinclude>#REDIRECT [[Page:Canti di Milosao (1836).djvu/2]]<noinclude></noinclude>
jmyw5gzg5tmcqt1zw3otrmqm4aohb8q
Page:Canti di Milosao.djvu/3
104
457936
1362489
2026-09-05T00:01:11Z
Wieralee
86362
Wieralee moved page [[Page:Canti di Milosao.djvu/3]] to [[Page:Canti di Milosao (1836).djvu/3]]: moved on Commons
1362489
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="1" user="" /></noinclude>#REDIRECT [[Page:Canti di Milosao (1836).djvu/3]]<noinclude></noinclude>
bu16eivafnt5zj8dkxhwklpmy997v47
Page:Canti di Milosao.djvu/4
104
457937
1362491
2026-09-05T00:01:23Z
Wieralee
86362
Wieralee moved page [[Page:Canti di Milosao.djvu/4]] to [[Page:Canti di Milosao (1836).djvu/4]]: moved on Commons
1362491
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="1" user="" /></noinclude>#REDIRECT [[Page:Canti di Milosao (1836).djvu/4]]<noinclude></noinclude>
hj9adqr0ga6bcd5lqna0xqiuag1k5uz
Page:Canti di Milosao.djvu/5
104
457938
1362493
2026-09-05T00:01:34Z
Wieralee
86362
Wieralee moved page [[Page:Canti di Milosao.djvu/5]] to [[Page:Canti di Milosao (1836).djvu/5]]: moved on Commons
1362493
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="1" user="" /></noinclude>#REDIRECT [[Page:Canti di Milosao (1836).djvu/5]]<noinclude></noinclude>
6x8lmbt09kikk3kvy7v8wfjouhz2rhs
Page:Canti di Milosao.djvu/6
104
457939
1362495
2026-09-05T00:01:44Z
Wieralee
86362
Wieralee moved page [[Page:Canti di Milosao.djvu/6]] to [[Page:Canti di Milosao (1836).djvu/6]]: moved on Commons
1362495
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="1" user="" /></noinclude>#REDIRECT [[Page:Canti di Milosao (1836).djvu/6]]<noinclude></noinclude>
qfjbkcjuyx0h85zchwd6jiiz0f617xd
Page:Canti di Milosao.djvu/7
104
457940
1362497
2026-09-05T00:02:03Z
Wieralee
86362
Wieralee moved page [[Page:Canti di Milosao.djvu/7]] to [[Page:Canti di Milosao (1836).djvu/7]]: moved on Commons
1362497
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="1" user="" /></noinclude>#REDIRECT [[Page:Canti di Milosao (1836).djvu/7]]<noinclude></noinclude>
mmwdgkpfu72nyhntsw69ua47b4i9mzv
Page:Canti di Milosao.djvu/8
104
457941
1362499
2026-09-05T00:02:14Z
Wieralee
86362
Wieralee moved page [[Page:Canti di Milosao.djvu/8]] to [[Page:Canti di Milosao (1836).djvu/8]]: moved on Commons
1362499
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="1" user="" /></noinclude>#REDIRECT [[Page:Canti di Milosao (1836).djvu/8]]<noinclude></noinclude>
ou7y4l3g47crptwe3pcequ4r7qneryy
Page:Canti di Milosao.djvu/9
104
457942
1362501
2026-09-05T00:02:24Z
Wieralee
86362
Wieralee moved page [[Page:Canti di Milosao.djvu/9]] to [[Page:Canti di Milosao (1836).djvu/9]]: moved on Commons
1362501
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="1" user="" /></noinclude>#REDIRECT [[Page:Canti di Milosao (1836).djvu/9]]<noinclude></noinclude>
71v1nrrb92eglw0bcurfrhgn0n9woah
Page:Canti di Milosao.djvu/10
104
457943
1362503
2026-09-05T00:02:37Z
Wieralee
86362
Wieralee moved page [[Page:Canti di Milosao.djvu/10]] to [[Page:Canti di Milosao (1836).djvu/10]]: moved on Commons
1362503
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="1" user="" /></noinclude>#REDIRECT [[Page:Canti di Milosao (1836).djvu/10]]<noinclude></noinclude>
3ja2tzce8r6zozw8koq1iuhaj1wlhq0
Page:Canti di Milosao.djvu/11
104
457944
1362505
2026-09-05T00:03:25Z
Wieralee
86362
Wieralee moved page [[Page:Canti di Milosao.djvu/11]] to [[Page:Canti di Milosao (1836).djvu/11]]: moved on Commons
1362505
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="1" user="" /></noinclude>#REDIRECT [[Page:Canti di Milosao (1836).djvu/11]]<noinclude></noinclude>
e9titmq7tc7o266oqhap8vhxdssf9de
Page:Canti di Milosao.djvu/12
104
457945
1362507
2026-09-05T00:03:36Z
Wieralee
86362
Wieralee moved page [[Page:Canti di Milosao.djvu/12]] to [[Page:Canti di Milosao (1836).djvu/12]]: moved on Commons
1362507
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="1" user="" /></noinclude>#REDIRECT [[Page:Canti di Milosao (1836).djvu/12]]<noinclude></noinclude>
pdnxepbv009f63vmzgn0bqpcgbpswy1
Page:Canti di Milosao.djvu/13
104
457946
1362509
2026-09-05T00:03:47Z
Wieralee
86362
Wieralee moved page [[Page:Canti di Milosao.djvu/13]] to [[Page:Canti di Milosao (1836).djvu/13]]: moved on Commons
1362509
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="1" user="" /></noinclude>#REDIRECT [[Page:Canti di Milosao (1836).djvu/13]]<noinclude></noinclude>
9dmzu47mruul2kgyumhdll52g5n7qve
Page:Canti di Milosao.djvu/14
104
457947
1362511
2026-09-05T00:03:58Z
Wieralee
86362
Wieralee moved page [[Page:Canti di Milosao.djvu/14]] to [[Page:Canti di Milosao (1836).djvu/14]]: moved on Commons
1362511
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="1" user="" /></noinclude>#REDIRECT [[Page:Canti di Milosao (1836).djvu/14]]<noinclude></noinclude>
2jvooghse0fcqmwd9wtfxb0o0e45sll
Page:Canti di Milosao.djvu/15
104
457948
1362513
2026-09-05T00:04:09Z
Wieralee
86362
Wieralee moved page [[Page:Canti di Milosao.djvu/15]] to [[Page:Canti di Milosao (1836).djvu/15]]: moved on Commons
1362513
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="1" user="" /></noinclude>#REDIRECT [[Page:Canti di Milosao (1836).djvu/15]]<noinclude></noinclude>
rh2is2e3u3jga6qtpamj3tz2zc4qr6u
Page:Canti di Milosao.djvu/16
104
457949
1362515
2026-09-05T00:04:19Z
Wieralee
86362
Wieralee moved page [[Page:Canti di Milosao.djvu/16]] to [[Page:Canti di Milosao (1836).djvu/16]]: moved on Commons
1362515
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="1" user="" /></noinclude>#REDIRECT [[Page:Canti di Milosao (1836).djvu/16]]<noinclude></noinclude>
tnddrtcvpfcyobc6c5ja8fb9eunse4f
Page:Canti di Milosao.djvu/17
104
457950
1362517
2026-09-05T00:04:30Z
Wieralee
86362
Wieralee moved page [[Page:Canti di Milosao.djvu/17]] to [[Page:Canti di Milosao (1836).djvu/17]]: moved on Commons
1362517
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="1" user="" /></noinclude>#REDIRECT [[Page:Canti di Milosao (1836).djvu/17]]<noinclude></noinclude>
o9hffypub5tj9mnctvh360br0qbcn2x
Page:Canti di Milosao.djvu/18
104
457951
1362519
2026-09-05T00:04:40Z
Wieralee
86362
Wieralee moved page [[Page:Canti di Milosao.djvu/18]] to [[Page:Canti di Milosao (1836).djvu/18]]: moved on Commons
1362519
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="1" user="" /></noinclude>#REDIRECT [[Page:Canti di Milosao (1836).djvu/18]]<noinclude></noinclude>
t24r6y7u4iz7ye4g44z05uixj1wvm1e
Page:Canti di Milosao.djvu/19
104
457952
1362521
2026-09-05T00:04:50Z
Wieralee
86362
Wieralee moved page [[Page:Canti di Milosao.djvu/19]] to [[Page:Canti di Milosao (1836).djvu/19]]: moved on Commons
1362521
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="1" user="" /></noinclude>#REDIRECT [[Page:Canti di Milosao (1836).djvu/19]]<noinclude></noinclude>
opsdlqsn5bn1ggwwa5gpkfi7brtxqfk
Page:Canti di Milosao.djvu/20
104
457953
1362523
2026-09-05T00:04:59Z
Wieralee
86362
Wieralee moved page [[Page:Canti di Milosao.djvu/20]] to [[Page:Canti di Milosao (1836).djvu/20]]: moved on Commons
1362523
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="1" user="" /></noinclude>#REDIRECT [[Page:Canti di Milosao (1836).djvu/20]]<noinclude></noinclude>
l9r0of5n8w4c7uotyjd9orlc240ocum
Page:Canti di Milosao.djvu/21
104
457954
1362525
2026-09-05T00:05:39Z
Wieralee
86362
Wieralee moved page [[Page:Canti di Milosao.djvu/21]] to [[Page:Canti di Milosao (1836).djvu/21]]: moved on Commons
1362525
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="1" user="" /></noinclude>#REDIRECT [[Page:Canti di Milosao (1836).djvu/21]]<noinclude></noinclude>
2c2o8jy6closva0kihxq1p3y65yt2xh
Page:Canti di Milosao.djvu/22
104
457955
1362527
2026-09-05T00:05:50Z
Wieralee
86362
Wieralee moved page [[Page:Canti di Milosao.djvu/22]] to [[Page:Canti di Milosao (1836).djvu/22]]: moved on Commons
1362527
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="1" user="" /></noinclude>#REDIRECT [[Page:Canti di Milosao (1836).djvu/22]]<noinclude></noinclude>
sm2gmat95g3jq2e29vzrwmgs6klb3sw
Page:Canti di Milosao.djvu/23
104
457956
1362529
2026-09-05T00:06:02Z
Wieralee
86362
Wieralee moved page [[Page:Canti di Milosao.djvu/23]] to [[Page:Canti di Milosao (1836).djvu/23]]: moved on Commons
1362529
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="1" user="" /></noinclude>#REDIRECT [[Page:Canti di Milosao (1836).djvu/23]]<noinclude></noinclude>
in0drnbdh37inbaray6s04zhlh2xrtt
Page:Canti di Milosao.djvu/24
104
457957
1362531
2026-09-05T00:06:11Z
Wieralee
86362
Wieralee moved page [[Page:Canti di Milosao.djvu/24]] to [[Page:Canti di Milosao (1836).djvu/24]]: moved on Commons
1362531
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="1" user="" /></noinclude>#REDIRECT [[Page:Canti di Milosao (1836).djvu/24]]<noinclude></noinclude>
cdyfqm9j903li9q19388gopebn55xwo
Page:Canti di Milosao.djvu/25
104
457958
1362533
2026-09-05T00:06:21Z
Wieralee
86362
Wieralee moved page [[Page:Canti di Milosao.djvu/25]] to [[Page:Canti di Milosao (1836).djvu/25]]: moved on Commons
1362533
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="1" user="" /></noinclude>#REDIRECT [[Page:Canti di Milosao (1836).djvu/25]]<noinclude></noinclude>
0onc2hnhzijzl6j3d3samxvjq5itklv
Page:Canti di Milosao.djvu/26
104
457959
1362535
2026-09-05T00:06:33Z
Wieralee
86362
Wieralee moved page [[Page:Canti di Milosao.djvu/26]] to [[Page:Canti di Milosao (1836).djvu/26]]: moved on Commons
1362535
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="1" user="" /></noinclude>#REDIRECT [[Page:Canti di Milosao (1836).djvu/26]]<noinclude></noinclude>
o2e4hpm5v2kia135139cj6h0pnyxtak
Page:Canti di Milosao.djvu/27
104
457960
1362537
2026-09-05T00:06:43Z
Wieralee
86362
Wieralee moved page [[Page:Canti di Milosao.djvu/27]] to [[Page:Canti di Milosao (1836).djvu/27]]: moved on Commons
1362537
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="1" user="" /></noinclude>#REDIRECT [[Page:Canti di Milosao (1836).djvu/27]]<noinclude></noinclude>
pqvkb2mbpufv3b4twtg2mysboobucx1
Page:Canti di Milosao.djvu/28
104
457961
1362539
2026-09-05T00:06:53Z
Wieralee
86362
Wieralee moved page [[Page:Canti di Milosao.djvu/28]] to [[Page:Canti di Milosao (1836).djvu/28]]: moved on Commons
1362539
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="1" user="" /></noinclude>#REDIRECT [[Page:Canti di Milosao (1836).djvu/28]]<noinclude></noinclude>
thonus8utff7o5w0oj5u3g9hvrd4uwh
Page:Canti di Milosao.djvu/29
104
457962
1362541
2026-09-05T00:07:02Z
Wieralee
86362
Wieralee moved page [[Page:Canti di Milosao.djvu/29]] to [[Page:Canti di Milosao (1836).djvu/29]]: moved on Commons
1362541
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="1" user="" /></noinclude>#REDIRECT [[Page:Canti di Milosao (1836).djvu/29]]<noinclude></noinclude>
7qp2zzd97zgrbc5gzkfqvgajt535exd
Page:Canti di Milosao.djvu/30
104
457963
1362543
2026-09-05T00:07:12Z
Wieralee
86362
Wieralee moved page [[Page:Canti di Milosao.djvu/30]] to [[Page:Canti di Milosao (1836).djvu/30]]: moved on Commons
1362543
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="1" user="" /></noinclude>#REDIRECT [[Page:Canti di Milosao (1836).djvu/30]]<noinclude></noinclude>
h2wvch6te7q25abew3qkxjcivxhbjmr
Page:Canti di Milosao.djvu/31
104
457964
1362545
2026-09-05T00:07:49Z
Wieralee
86362
Wieralee moved page [[Page:Canti di Milosao.djvu/31]] to [[Page:Canti di Milosao (1836).djvu/31]]: moved on Commons
1362545
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="1" user="" /></noinclude>#REDIRECT [[Page:Canti di Milosao (1836).djvu/31]]<noinclude></noinclude>
jikoi8k2wxbz5zr4pw9lpfs0qns1vai
Page:Canti di Milosao.djvu/32
104
457965
1362547
2026-09-05T00:07:59Z
Wieralee
86362
Wieralee moved page [[Page:Canti di Milosao.djvu/32]] to [[Page:Canti di Milosao (1836).djvu/32]]: moved on Commons
1362547
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="1" user="" /></noinclude>#REDIRECT [[Page:Canti di Milosao (1836).djvu/32]]<noinclude></noinclude>
5vf5t98czha3qe7zjzggwgr6qw8tkvb
Page:Canti di Milosao.djvu/33
104
457966
1362549
2026-09-05T00:08:09Z
Wieralee
86362
Wieralee moved page [[Page:Canti di Milosao.djvu/33]] to [[Page:Canti di Milosao (1836).djvu/33]]: moved on Commons
1362549
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="1" user="" /></noinclude>#REDIRECT [[Page:Canti di Milosao (1836).djvu/33]]<noinclude></noinclude>
ts0l7971owln69zq24h12aijqet1pmu
Page:Canti di Milosao.djvu/34
104
457967
1362551
2026-09-05T00:08:19Z
Wieralee
86362
Wieralee moved page [[Page:Canti di Milosao.djvu/34]] to [[Page:Canti di Milosao (1836).djvu/34]]: moved on Commons
1362551
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="1" user="" /></noinclude>#REDIRECT [[Page:Canti di Milosao (1836).djvu/34]]<noinclude></noinclude>
luy4j9cpb5dh3f7gavwy92avnpl9i6c
Page:Canti di Milosao.djvu/35
104
457968
1362553
2026-09-05T00:08:29Z
Wieralee
86362
Wieralee moved page [[Page:Canti di Milosao.djvu/35]] to [[Page:Canti di Milosao (1836).djvu/35]]: moved on Commons
1362553
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="1" user="" /></noinclude>#REDIRECT [[Page:Canti di Milosao (1836).djvu/35]]<noinclude></noinclude>
ggpmkh103qnuk37sl8ex73f2zm2jw7e
Page:Canti di Milosao.djvu/36
104
457969
1362555
2026-09-05T00:08:38Z
Wieralee
86362
Wieralee moved page [[Page:Canti di Milosao.djvu/36]] to [[Page:Canti di Milosao (1836).djvu/36]]: moved on Commons
1362555
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="1" user="" /></noinclude>#REDIRECT [[Page:Canti di Milosao (1836).djvu/36]]<noinclude></noinclude>
qlv4jgqq6kuta58ia5wbg6oy5zca0rc
Page:Canti di Milosao.djvu/37
104
457970
1362557
2026-09-05T00:08:47Z
Wieralee
86362
Wieralee moved page [[Page:Canti di Milosao.djvu/37]] to [[Page:Canti di Milosao (1836).djvu/37]]: moved on Commons
1362557
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="1" user="" /></noinclude>#REDIRECT [[Page:Canti di Milosao (1836).djvu/37]]<noinclude></noinclude>
9sbbovazniopo64zph9y616r2l7zo8i
Page:Canti di Milosao.djvu/38
104
457971
1362559
2026-09-05T00:09:04Z
Wieralee
86362
Wieralee moved page [[Page:Canti di Milosao.djvu/38]] to [[Page:Canti di Milosao (1836).djvu/38]]: moved on Commons
1362559
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="1" user="" /></noinclude>#REDIRECT [[Page:Canti di Milosao (1836).djvu/38]]<noinclude></noinclude>
25vfvm5w0qcb0yz4z83ytxr2nig52gp
Page:Canti di Milosao.djvu/39
104
457972
1362561
2026-09-05T00:09:13Z
Wieralee
86362
Wieralee moved page [[Page:Canti di Milosao.djvu/39]] to [[Page:Canti di Milosao (1836).djvu/39]]: moved on Commons
1362561
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="1" user="" /></noinclude>#REDIRECT [[Page:Canti di Milosao (1836).djvu/39]]<noinclude></noinclude>
ftylc41av6h7773pkhv5z5wiccshoy9
Page:Canti di Milosao.djvu/40
104
457973
1362563
2026-09-05T00:09:23Z
Wieralee
86362
Wieralee moved page [[Page:Canti di Milosao.djvu/40]] to [[Page:Canti di Milosao (1836).djvu/40]]: moved on Commons
1362563
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="1" user="" /></noinclude>#REDIRECT [[Page:Canti di Milosao (1836).djvu/40]]<noinclude></noinclude>
1669fslg0zcmlzgr9d0dw9vh0p5lgz1
Page:Canti di Milosao.djvu/41
104
457974
1362565
2026-09-05T00:10:22Z
Wieralee
86362
Wieralee moved page [[Page:Canti di Milosao.djvu/41]] to [[Page:Canti di Milosao (1836).djvu/41]]: moved on Commons
1362565
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="1" user="" /></noinclude>#REDIRECT [[Page:Canti di Milosao (1836).djvu/41]]<noinclude></noinclude>
9pb61g7a4t0dki9nnna5ijrsecxlak0
Page:Canti di Milosao.djvu/42
104
457975
1362567
2026-09-05T00:10:32Z
Wieralee
86362
Wieralee moved page [[Page:Canti di Milosao.djvu/42]] to [[Page:Canti di Milosao (1836).djvu/42]]: moved on Commons
1362567
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="1" user="" /></noinclude>#REDIRECT [[Page:Canti di Milosao (1836).djvu/42]]<noinclude></noinclude>
05pnn2rb8ylhofk4xu6827x86llv0kj
Page:Canti di Milosao.djvu/43
104
457976
1362569
2026-09-05T00:10:41Z
Wieralee
86362
Wieralee moved page [[Page:Canti di Milosao.djvu/43]] to [[Page:Canti di Milosao (1836).djvu/43]]: moved on Commons
1362569
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="1" user="" /></noinclude>#REDIRECT [[Page:Canti di Milosao (1836).djvu/43]]<noinclude></noinclude>
9j1jyoeuimem96ajtgrg2tdjm2uvxlb
Page:Canti di Milosao.djvu/44
104
457977
1362571
2026-09-05T00:10:50Z
Wieralee
86362
Wieralee moved page [[Page:Canti di Milosao.djvu/44]] to [[Page:Canti di Milosao (1836).djvu/44]]: moved on Commons
1362571
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="1" user="" /></noinclude>#REDIRECT [[Page:Canti di Milosao (1836).djvu/44]]<noinclude></noinclude>
hsjt55i3r19kf2oyzvqxyq52y5nk9em
Page:Canti di Milosao.djvu/45
104
457978
1362573
2026-09-05T00:11:00Z
Wieralee
86362
Wieralee moved page [[Page:Canti di Milosao.djvu/45]] to [[Page:Canti di Milosao (1836).djvu/45]]: moved on Commons
1362573
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="1" user="" /></noinclude>#REDIRECT [[Page:Canti di Milosao (1836).djvu/45]]<noinclude></noinclude>
281llhhgghnjjbbmc587i5fkohoxxco
Page:Canti di Milosao.djvu/46
104
457979
1362575
2026-09-05T00:11:09Z
Wieralee
86362
Wieralee moved page [[Page:Canti di Milosao.djvu/46]] to [[Page:Canti di Milosao (1836).djvu/46]]: moved on Commons
1362575
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="1" user="" /></noinclude>#REDIRECT [[Page:Canti di Milosao (1836).djvu/46]]<noinclude></noinclude>
axj5frku6e84syne8hcb23z1zt935fs
Page:Canti di Milosao.djvu/47
104
457980
1362577
2026-09-05T00:11:18Z
Wieralee
86362
Wieralee moved page [[Page:Canti di Milosao.djvu/47]] to [[Page:Canti di Milosao (1836).djvu/47]]: moved on Commons
1362577
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="1" user="" /></noinclude>#REDIRECT [[Page:Canti di Milosao (1836).djvu/47]]<noinclude></noinclude>
ftj3xaekd3hiu9e2rx49u6b94ofk26c
Page:Canti di Milosao.djvu/48
104
457981
1362579
2026-09-05T00:11:27Z
Wieralee
86362
Wieralee moved page [[Page:Canti di Milosao.djvu/48]] to [[Page:Canti di Milosao (1836).djvu/48]]: moved on Commons
1362579
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="1" user="" /></noinclude>#REDIRECT [[Page:Canti di Milosao (1836).djvu/48]]<noinclude></noinclude>
eewga5wvpd5lcwwrgem4tutywslrdnu
Page:Canti di Milosao.djvu/49
104
457982
1362581
2026-09-05T00:11:37Z
Wieralee
86362
Wieralee moved page [[Page:Canti di Milosao.djvu/49]] to [[Page:Canti di Milosao (1836).djvu/49]]: moved on Commons
1362581
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="1" user="" /></noinclude>#REDIRECT [[Page:Canti di Milosao (1836).djvu/49]]<noinclude></noinclude>
q370dcrppxnlchgecy3wc37jant7ez6
Page:Canti di Milosao.djvu/50
104
457983
1362583
2026-09-05T00:11:46Z
Wieralee
86362
Wieralee moved page [[Page:Canti di Milosao.djvu/50]] to [[Page:Canti di Milosao (1836).djvu/50]]: moved on Commons
1362583
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="1" user="" /></noinclude>#REDIRECT [[Page:Canti di Milosao (1836).djvu/50]]<noinclude></noinclude>
j17qc5ahoh8jhskjs17pg5kod48fob4
Page:Canti di Milosao.djvu/51
104
457984
1362585
2026-09-05T00:12:18Z
Wieralee
86362
Wieralee moved page [[Page:Canti di Milosao.djvu/51]] to [[Page:Canti di Milosao (1836).djvu/51]]: moved on Commons
1362585
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="1" user="" /></noinclude>#REDIRECT [[Page:Canti di Milosao (1836).djvu/51]]<noinclude></noinclude>
thyq0e0fuo07y5m0she5gj2cq5b5jt6
Page:Canti di Milosao.djvu/52
104
457985
1362587
2026-09-05T00:12:29Z
Wieralee
86362
Wieralee moved page [[Page:Canti di Milosao.djvu/52]] to [[Page:Canti di Milosao (1836).djvu/52]]: moved on Commons
1362587
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="1" user="" /></noinclude>#REDIRECT [[Page:Canti di Milosao (1836).djvu/52]]<noinclude></noinclude>
rrmshzgdqtduhr84hzasv8s32opoyv3
Page:Canti di Milosao.djvu/53
104
457986
1362589
2026-09-05T00:12:39Z
Wieralee
86362
Wieralee moved page [[Page:Canti di Milosao.djvu/53]] to [[Page:Canti di Milosao (1836).djvu/53]]: moved on Commons
1362589
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="1" user="" /></noinclude>#REDIRECT [[Page:Canti di Milosao (1836).djvu/53]]<noinclude></noinclude>
8xboj3xlhga1r4okg6eat6hqh7d2xvc
Page:Canti di Milosao.djvu/54
104
457987
1362591
2026-09-05T00:12:49Z
Wieralee
86362
Wieralee moved page [[Page:Canti di Milosao.djvu/54]] to [[Page:Canti di Milosao (1836).djvu/54]]: moved on Commons
1362591
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="1" user="" /></noinclude>#REDIRECT [[Page:Canti di Milosao (1836).djvu/54]]<noinclude></noinclude>
99vwrixah1lvxsz266lqojyczcy3x8m
Page:Canti di Milosao.djvu/55
104
457988
1362593
2026-09-05T00:12:58Z
Wieralee
86362
Wieralee moved page [[Page:Canti di Milosao.djvu/55]] to [[Page:Canti di Milosao (1836).djvu/55]]: moved on Commons
1362593
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="1" user="" /></noinclude>#REDIRECT [[Page:Canti di Milosao (1836).djvu/55]]<noinclude></noinclude>
25a9tmv1frzs9p7h809bji4lpkeytrs
Page:Canti di Milosao.djvu/56
104
457989
1362595
2026-09-05T00:13:07Z
Wieralee
86362
Wieralee moved page [[Page:Canti di Milosao.djvu/56]] to [[Page:Canti di Milosao (1836).djvu/56]]: moved on Commons
1362595
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="1" user="" /></noinclude>#REDIRECT [[Page:Canti di Milosao (1836).djvu/56]]<noinclude></noinclude>
mc87fhe5x7a86umjcfl2tl5g6dk5o5c
Page:Canti di Milosao.djvu/57
104
457990
1362597
2026-09-05T00:13:18Z
Wieralee
86362
Wieralee moved page [[Page:Canti di Milosao.djvu/57]] to [[Page:Canti di Milosao (1836).djvu/57]]: moved on Commons
1362597
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="1" user="" /></noinclude>#REDIRECT [[Page:Canti di Milosao (1836).djvu/57]]<noinclude></noinclude>
fl5q1i1oqiy2z3zxqsc4wmuuklmh5ph
Page:Canti di Milosao.djvu/58
104
457991
1362599
2026-09-05T00:13:29Z
Wieralee
86362
Wieralee moved page [[Page:Canti di Milosao.djvu/58]] to [[Page:Canti di Milosao (1836).djvu/58]]: moved on Commons
1362599
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="1" user="" /></noinclude>#REDIRECT [[Page:Canti di Milosao (1836).djvu/58]]<noinclude></noinclude>
l1dpdtr8gdq0xf2v4o2u5dtc46p8u63
Page:Canti di Milosao.djvu/59
104
457992
1362601
2026-09-05T00:13:41Z
Wieralee
86362
Wieralee moved page [[Page:Canti di Milosao.djvu/59]] to [[Page:Canti di Milosao (1836).djvu/59]]: moved on Commons
1362601
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="1" user="" /></noinclude>#REDIRECT [[Page:Canti di Milosao (1836).djvu/59]]<noinclude></noinclude>
ol2pqpo254reru75a3ln6b92u7e8u5t
Page:Canti di Milosao.djvu/60
104
457993
1362604
2026-09-05T00:13:51Z
Wieralee
86362
Wieralee moved page [[Page:Canti di Milosao.djvu/60]] to [[Page:Canti di Milosao (1836).djvu/60]]: moved on Commons
1362604
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="1" user="" /></noinclude>#REDIRECT [[Page:Canti di Milosao (1836).djvu/60]]<noinclude></noinclude>
a1wn48ibu41h6ongjundjmz12en5mhx
Page:Canti di Milosao.djvu/61
104
457994
1362607
2026-09-05T00:14:31Z
Wieralee
86362
Wieralee moved page [[Page:Canti di Milosao.djvu/61]] to [[Page:Canti di Milosao (1836).djvu/61]]: moved on Commons
1362607
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="1" user="" /></noinclude>#REDIRECT [[Page:Canti di Milosao (1836).djvu/61]]<noinclude></noinclude>
c75xh18i74jzeb95sqfigqlj92x5l3i
Page:Canti di Milosao.djvu/62
104
457995
1362609
2026-09-05T00:14:45Z
Wieralee
86362
Wieralee moved page [[Page:Canti di Milosao.djvu/62]] to [[Page:Canti di Milosao (1836).djvu/62]]: moved on Commons
1362609
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="1" user="" /></noinclude>#REDIRECT [[Page:Canti di Milosao (1836).djvu/62]]<noinclude></noinclude>
258ht4uuv4oc4ur0qhprrq8ky0y7jg3
Page:Canti di Milosao.djvu/63
104
457996
1362611
2026-09-05T00:14:54Z
Wieralee
86362
Wieralee moved page [[Page:Canti di Milosao.djvu/63]] to [[Page:Canti di Milosao (1836).djvu/63]]: moved on Commons
1362611
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="1" user="" /></noinclude>#REDIRECT [[Page:Canti di Milosao (1836).djvu/63]]<noinclude></noinclude>
7cnisv8g5j8vs40qktmx7wics38pq6g
Page:Canti di Milosao.djvu/64
104
457997
1362613
2026-09-05T00:15:04Z
Wieralee
86362
Wieralee moved page [[Page:Canti di Milosao.djvu/64]] to [[Page:Canti di Milosao (1836).djvu/64]]: moved on Commons
1362613
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="1" user="" /></noinclude>#REDIRECT [[Page:Canti di Milosao (1836).djvu/64]]<noinclude></noinclude>
8dppgev36wff2yrfia5oa67n1ass292
Page:Canti di Milosao.djvu/65
104
457998
1362615
2026-09-05T00:15:14Z
Wieralee
86362
Wieralee moved page [[Page:Canti di Milosao.djvu/65]] to [[Page:Canti di Milosao (1836).djvu/65]]: moved on Commons
1362615
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="1" user="" /></noinclude>#REDIRECT [[Page:Canti di Milosao (1836).djvu/65]]<noinclude></noinclude>
domc33hifutdfawjuiwkfcau57wybcd
Page:Canti di Milosao.djvu/66
104
457999
1362617
2026-09-05T00:15:23Z
Wieralee
86362
Wieralee moved page [[Page:Canti di Milosao.djvu/66]] to [[Page:Canti di Milosao (1836).djvu/66]]: moved on Commons
1362617
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="1" user="" /></noinclude>#REDIRECT [[Page:Canti di Milosao (1836).djvu/66]]<noinclude></noinclude>
nbysrji5yndqkrltavpxu2o0cwzfirh
Page:Canti di Milosao.djvu/67
104
458000
1362619
2026-09-05T00:15:32Z
Wieralee
86362
Wieralee moved page [[Page:Canti di Milosao.djvu/67]] to [[Page:Canti di Milosao (1836).djvu/67]]: moved on Commons
1362619
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="1" user="" /></noinclude>#REDIRECT [[Page:Canti di Milosao (1836).djvu/67]]<noinclude></noinclude>
2beahdk82g4b60bgv6luna1b77sfryj
Page:Canti di Milosao.djvu/68
104
458001
1362621
2026-09-05T00:15:41Z
Wieralee
86362
Wieralee moved page [[Page:Canti di Milosao.djvu/68]] to [[Page:Canti di Milosao (1836).djvu/68]]: moved on Commons
1362621
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="1" user="" /></noinclude>#REDIRECT [[Page:Canti di Milosao (1836).djvu/68]]<noinclude></noinclude>
8s9qylbf6880k9vvmn1b6ejfojthcs7
Page:Canti di Milosao.djvu/69
104
458002
1362623
2026-09-05T00:15:51Z
Wieralee
86362
Wieralee moved page [[Page:Canti di Milosao.djvu/69]] to [[Page:Canti di Milosao (1836).djvu/69]]: moved on Commons
1362623
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="1" user="" /></noinclude>#REDIRECT [[Page:Canti di Milosao (1836).djvu/69]]<noinclude></noinclude>
ojj7i4q6walcheul7onhygas128yh17
Page:Canti di Milosao.djvu/70
104
458003
1362625
2026-09-05T00:16:02Z
Wieralee
86362
Wieralee moved page [[Page:Canti di Milosao.djvu/70]] to [[Page:Canti di Milosao (1836).djvu/70]]: moved on Commons
1362625
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="1" user="" /></noinclude>#REDIRECT [[Page:Canti di Milosao (1836).djvu/70]]<noinclude></noinclude>
aej3hng8d31qgr1uk6brgbuzn7n8kxj
Page:Canti di Milosao.djvu/71
104
458004
1362627
2026-09-05T00:16:37Z
Wieralee
86362
Wieralee moved page [[Page:Canti di Milosao.djvu/71]] to [[Page:Canti di Milosao (1836).djvu/71]]: moved on Commons
1362627
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="1" user="" /></noinclude>#REDIRECT [[Page:Canti di Milosao (1836).djvu/71]]<noinclude></noinclude>
1doox6cy30yj2fk6f59sgkcjo6hbk1o
Page:Canti di Milosao.djvu/72
104
458005
1362629
2026-09-05T00:16:45Z
Wieralee
86362
Wieralee moved page [[Page:Canti di Milosao.djvu/72]] to [[Page:Canti di Milosao (1836).djvu/72]]: moved on Commons
1362629
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="1" user="" /></noinclude>#REDIRECT [[Page:Canti di Milosao (1836).djvu/72]]<noinclude></noinclude>
10b40koiziod8vhwojamf49q7d2g3zv
Page:Canti di Milosao.djvu/73
104
458006
1362631
2026-09-05T00:16:54Z
Wieralee
86362
Wieralee moved page [[Page:Canti di Milosao.djvu/73]] to [[Page:Canti di Milosao (1836).djvu/73]]: moved on Commons
1362631
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="1" user="" /></noinclude>#REDIRECT [[Page:Canti di Milosao (1836).djvu/73]]<noinclude></noinclude>
3c58ey2slb5u1aythtxh8zpjcsy2nvn
Page:Canti di Milosao.djvu/74
104
458007
1362633
2026-09-05T00:17:02Z
Wieralee
86362
Wieralee moved page [[Page:Canti di Milosao.djvu/74]] to [[Page:Canti di Milosao (1836).djvu/74]]: moved on Commons
1362633
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="1" user="" /></noinclude>#REDIRECT [[Page:Canti di Milosao (1836).djvu/74]]<noinclude></noinclude>
ch3vyd6apn0m0tdntsve4r9z1yjfhjn
Page:Canti di Milosao.djvu/75
104
458008
1362635
2026-09-05T00:17:11Z
Wieralee
86362
Wieralee moved page [[Page:Canti di Milosao.djvu/75]] to [[Page:Canti di Milosao (1836).djvu/75]]: moved on Commons
1362635
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="1" user="" /></noinclude>#REDIRECT [[Page:Canti di Milosao (1836).djvu/75]]<noinclude></noinclude>
d4i9k8dvtp9ggf6vg67os44mso63mk6
Page:Canti di Milosao.djvu/76
104
458009
1362637
2026-09-05T00:17:19Z
Wieralee
86362
Wieralee moved page [[Page:Canti di Milosao.djvu/76]] to [[Page:Canti di Milosao (1836).djvu/76]]: moved on Commons
1362637
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="1" user="" /></noinclude>#REDIRECT [[Page:Canti di Milosao (1836).djvu/76]]<noinclude></noinclude>
cc7rtxtcv1yb9gz42ziyerpz8s4qehw
Page:Valët e detit (1908).djvu/33
104
458010
1362638
2026-09-05T00:17:25Z
Catonif
622571
Na gënjejnë e nuk' k...
1362638
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="1" user="" /></noinclude>Na gënjejnë e nuk' kupëtonjëm.
S
A të ndërkryer që jemi,
Kur gjyq na bëjnë të tjerë,
Dhe Shqiptarë jemi themi,
Si qevet na vënë xgjedhë.
Si na thonë ashtu po bënjëm,
E s' mejtonemi ku jemi;
Edhe të na japën nëmën,
Në amin po dotë themi.
Çudi e madhe, shokë çudi,
Mos mejtohemi ku jemi;
Se qysh të them as u nuk di,
Vallë mëntë ku i kemi?
Mejtohi shokë juve fort,
Ç' është kjo që po na rrenjën;
Besa, për të qarë me lot,
Po si kafshë na gënjenjën.
T' i biem vet·hesë prapa,
Me mënt e me dituri;
Jo shumë po dy-tri arthra,
Po që të hapim skoli.<noinclude></noinclude>
t9qc0aer9ngvqrpme053blo1ns5zzzf
1362688
1362638
2026-09-05T00:27:01Z
Catonif
622571
/* Proofread */
1362688
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="3" user="Catonif" /></noinclude>{{c|tc=ptitle|Na gënjejnë e nuk' kupëtonjëm.}}
<poem>
SA të ndërkryer që jemi,
Kur gjyq na bëjnë të tjerë,
Dhe Shqiptarë jemi themi,
Si qevet na vënë xgjedhë.
Si na thonë ashtu po bënjëm,
E s' mejtonemi ku jemi;
Edhe të na japën nëmën,
Në amin po dotë themi.
Çudi e madhe, shokë çudi,
Mos mejtohemi ku jemi;
Se qysh të them as u nuk di,
Vallë mëntë ku i kemi?
Mejtohi shokë juve fort,
Ç' është kjo që po na rrenjën;
Besa, për të qarë me lot,
Po si kafshë na gënjenjën.
T' i biem vet·hesë prapa,
Me mënt e me dituri;
Jo shumë po dy-tri arthra,
Po që të hapim skoli.
</poem><noinclude></noinclude>
8ar9aw1annvcf2kagzrnvadyai7ptkl
Page:Canti di Milosao.djvu/77
104
458011
1362640
2026-09-05T00:17:28Z
Wieralee
86362
Wieralee moved page [[Page:Canti di Milosao.djvu/77]] to [[Page:Canti di Milosao (1836).djvu/77]]: moved on Commons
1362640
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="1" user="" /></noinclude>#REDIRECT [[Page:Canti di Milosao (1836).djvu/77]]<noinclude></noinclude>
1nkgdj6fz34ujswivu7wf3jgh9q2dz7
Page:Canti di Milosao.djvu/78
104
458012
1362642
2026-09-05T00:17:37Z
Wieralee
86362
Wieralee moved page [[Page:Canti di Milosao.djvu/78]] to [[Page:Canti di Milosao (1836).djvu/78]]: moved on Commons
1362642
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="1" user="" /></noinclude>#REDIRECT [[Page:Canti di Milosao (1836).djvu/78]]<noinclude></noinclude>
1ob9uo25z3m3yfo7vqxalit8g8ssble
Page:Canti di Milosao.djvu/79
104
458013
1362644
2026-09-05T00:17:48Z
Wieralee
86362
Wieralee moved page [[Page:Canti di Milosao.djvu/79]] to [[Page:Canti di Milosao (1836).djvu/79]]: moved on Commons
1362644
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="1" user="" /></noinclude>#REDIRECT [[Page:Canti di Milosao (1836).djvu/79]]<noinclude></noinclude>
7y0rt8acdyv68vknc602b67zg9u3vuo
Page:Canti di Milosao.djvu/80
104
458014
1362646
2026-09-05T00:17:58Z
Wieralee
86362
Wieralee moved page [[Page:Canti di Milosao.djvu/80]] to [[Page:Canti di Milosao (1836).djvu/80]]: moved on Commons
1362646
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="1" user="" /></noinclude>#REDIRECT [[Page:Canti di Milosao (1836).djvu/80]]<noinclude></noinclude>
r7sxwqze9r8gahig2xi7rbfrmb2svpm
Page:Canti di Milosao.djvu/81
104
458015
1362648
2026-09-05T00:19:08Z
Wieralee
86362
Wieralee moved page [[Page:Canti di Milosao.djvu/81]] to [[Page:Canti di Milosao (1836).djvu/81]]: moved on Commons
1362648
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="1" user="" /></noinclude>#REDIRECT [[Page:Canti di Milosao (1836).djvu/81]]<noinclude></noinclude>
776i6guw0yhs794cfwk88nsb1okiglv
Page:Canti di Milosao.djvu/82
104
458016
1362650
2026-09-05T00:19:20Z
Wieralee
86362
Wieralee moved page [[Page:Canti di Milosao.djvu/82]] to [[Page:Canti di Milosao (1836).djvu/82]]: moved on Commons
1362650
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="1" user="" /></noinclude>#REDIRECT [[Page:Canti di Milosao (1836).djvu/82]]<noinclude></noinclude>
3uiolbcd5lk7svofmt3zm179yohd665
Page:Canti di Milosao.djvu/83
104
458017
1362652
2026-09-05T00:19:33Z
Wieralee
86362
Wieralee moved page [[Page:Canti di Milosao.djvu/83]] to [[Page:Canti di Milosao (1836).djvu/83]]: moved on Commons
1362652
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="1" user="" /></noinclude>#REDIRECT [[Page:Canti di Milosao (1836).djvu/83]]<noinclude></noinclude>
gox87sep3bebivtzzlokv62hyhpkg57
Page:Canti di Milosao.djvu/84
104
458018
1362654
2026-09-05T00:19:42Z
Wieralee
86362
Wieralee moved page [[Page:Canti di Milosao.djvu/84]] to [[Page:Canti di Milosao (1836).djvu/84]]: moved on Commons
1362654
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="1" user="" /></noinclude>#REDIRECT [[Page:Canti di Milosao (1836).djvu/84]]<noinclude></noinclude>
thelngdnsgs0u4lfgt4iiknaaz2abab
Page:Canti di Milosao.djvu/85
104
458019
1362656
2026-09-05T00:19:57Z
Wieralee
86362
Wieralee moved page [[Page:Canti di Milosao.djvu/85]] to [[Page:Canti di Milosao (1836).djvu/85]]: moved on Commons
1362656
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="1" user="" /></noinclude>#REDIRECT [[Page:Canti di Milosao (1836).djvu/85]]<noinclude></noinclude>
kgv5ak44gu76ko3xvd9isdgckgmi24p
Page:Canti di Milosao.djvu/86
104
458020
1362658
2026-09-05T00:20:08Z
Wieralee
86362
Wieralee moved page [[Page:Canti di Milosao.djvu/86]] to [[Page:Canti di Milosao (1836).djvu/86]]: moved on Commons
1362658
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="1" user="" /></noinclude>#REDIRECT [[Page:Canti di Milosao (1836).djvu/86]]<noinclude></noinclude>
oimmwl5k1d7eivdviciywvqjardrhd5
Page:Canti di Milosao.djvu/87
104
458021
1362660
2026-09-05T00:20:18Z
Wieralee
86362
Wieralee moved page [[Page:Canti di Milosao.djvu/87]] to [[Page:Canti di Milosao (1836).djvu/87]]: moved on Commons
1362660
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="1" user="" /></noinclude>#REDIRECT [[Page:Canti di Milosao (1836).djvu/87]]<noinclude></noinclude>
gz2n0vnfwcjxxdsz118rupfz3nllst5
Page:Canti di Milosao.djvu/88
104
458022
1362662
2026-09-05T00:20:28Z
Wieralee
86362
Wieralee moved page [[Page:Canti di Milosao.djvu/88]] to [[Page:Canti di Milosao (1836).djvu/88]]: moved on Commons
1362662
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="1" user="" /></noinclude>#REDIRECT [[Page:Canti di Milosao (1836).djvu/88]]<noinclude></noinclude>
shakuzyxmakcvxmcx6z2y9p2bs3g17c
Page:Canti di Milosao.djvu/89
104
458023
1362664
2026-09-05T00:20:45Z
Wieralee
86362
Wieralee moved page [[Page:Canti di Milosao.djvu/89]] to [[Page:Canti di Milosao (1836).djvu/89]]: moved on Commons
1362664
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="1" user="" /></noinclude>#REDIRECT [[Page:Canti di Milosao (1836).djvu/89]]<noinclude></noinclude>
7i7cf6wphdfgru9t2qs0xv7cpyjjsd3
Page:Canti di Milosao.djvu/90
104
458024
1362666
2026-09-05T00:20:57Z
Wieralee
86362
Wieralee moved page [[Page:Canti di Milosao.djvu/90]] to [[Page:Canti di Milosao (1836).djvu/90]]: moved on Commons
1362666
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="1" user="" /></noinclude>#REDIRECT [[Page:Canti di Milosao (1836).djvu/90]]<noinclude></noinclude>
na8m09m6jnn3sg08v6zukatt1o9thz6
Page:Canti di Milosao.djvu/91
104
458025
1362669
2026-09-05T00:21:30Z
Wieralee
86362
Wieralee moved page [[Page:Canti di Milosao.djvu/91]] to [[Page:Canti di Milosao (1836).djvu/91]]: moved on Commons
1362669
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="1" user="" /></noinclude>#REDIRECT [[Page:Canti di Milosao (1836).djvu/91]]<noinclude></noinclude>
q508c7m9ib2c8nobkbsuwjkun61a2rr
Page:Canti di Milosao.djvu/92
104
458026
1362671
2026-09-05T00:21:40Z
Wieralee
86362
Wieralee moved page [[Page:Canti di Milosao.djvu/92]] to [[Page:Canti di Milosao (1836).djvu/92]]: moved on Commons
1362671
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="1" user="" /></noinclude>#REDIRECT [[Page:Canti di Milosao (1836).djvu/92]]<noinclude></noinclude>
o6im5dpdj4ndenxh0vsbg52lyq2j5n1
Page:Canti di Milosao.djvu/93
104
458027
1362673
2026-09-05T00:21:50Z
Wieralee
86362
Wieralee moved page [[Page:Canti di Milosao.djvu/93]] to [[Page:Canti di Milosao (1836).djvu/93]]: moved on Commons
1362673
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="1" user="" /></noinclude>#REDIRECT [[Page:Canti di Milosao (1836).djvu/93]]<noinclude></noinclude>
1jul1294zpgumu2bay71gov1yilw6bt
Page:Canti di Milosao.djvu/94
104
458028
1362675
2026-09-05T00:21:59Z
Wieralee
86362
Wieralee moved page [[Page:Canti di Milosao.djvu/94]] to [[Page:Canti di Milosao (1836).djvu/94]]: moved on Commons
1362675
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="1" user="" /></noinclude>#REDIRECT [[Page:Canti di Milosao (1836).djvu/94]]<noinclude></noinclude>
nwgg4xa9lqqwga4y733sj40uwrln8m8
Page:Canti di Milosao.djvu/95
104
458029
1362677
2026-09-05T00:22:08Z
Wieralee
86362
Wieralee moved page [[Page:Canti di Milosao.djvu/95]] to [[Page:Canti di Milosao (1836).djvu/95]]: moved on Commons
1362677
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="1" user="" /></noinclude>#REDIRECT [[Page:Canti di Milosao (1836).djvu/95]]<noinclude></noinclude>
dijiqtcp6eq1jkp453yb8pw1zj5y3fj
Page:Canti di Milosao.djvu/96
104
458030
1362679
2026-09-05T00:22:19Z
Wieralee
86362
Wieralee moved page [[Page:Canti di Milosao.djvu/96]] to [[Page:Canti di Milosao (1836).djvu/96]]: moved on Commons
1362679
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="1" user="" /></noinclude>#REDIRECT [[Page:Canti di Milosao (1836).djvu/96]]<noinclude></noinclude>
sbonpe5jwlaako9lzi6fdmon3td3t9t
Page:Valët e detit (1908).djvu/35
104
458031
1362699
2026-09-05T00:30:42Z
Catonif
622571
COP' E PARË
17
As kt...
1362699
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="1" user="" /></noinclude>COP' E PARË
17
As kthen sytë të shikonjë,
Nga mëntë që ka të hollë.
Shqip ati s' i kuvëndonet,
Se ka frikë mos turpronet,
Bije nderja dhe ç' nderonet,
E s' ve gishtin të mejtonet.
Po trathëton gjuhën e ti,
Ay lum' e faqe-zî,
Si kështu ô lumë ti?
Mos bëfsh kurrë prokopí!
Të tillë shumë kam parë,
Nga Athina kanë dalë,
Dhe jam zënë e jam sharë,
Sa për pakë desh u vramë
Të këtillët të mos jenë,
Në djallt të math le të venë!
T' i kuvëndosh dotë të renjë,
S' ka të drejtë, dô të gënjenjë.
Jan' dhe shumë që kanë msuar,
Po patridhën s' kan' haruar;
Edhe janë të dëgjuar,
Nga të gjithë të lëvduar.
E mundonen për patridhë,
Qysh e qysh t' i bënjën mirë;
Dit' e natë nukë rinë,
Përpiqen për Shqipërinë.
Këtá quhen Shqipëtarë,
Të mënçim edhe të gjallë;
Në tërë botën dëgjuarë,
Të lëvduar jo të sharë.
2<noinclude></noinclude>
dwn9ea9ycw00kxsh4lnpk6af07tsa6v
1362723
1362699
2026-09-05T00:44:04Z
Catonif
622571
/* Proofread */
1362723
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="3" user="Catonif" />{{rh||COP' E PARË|17}}</noinclude><poem>
As kthen sytë të shikonjë,
Nga mëntë që ka të hollë.
Shqip ati s' i kuvëndonet,
Se ka frikë mos turpronet,
Bije nderja dhe ç' nderonet,
E s' ve gishtin të mejtonet.
Po trathëton gjuhën e ti,
Ay lum' e faqe-zî,
Si kështu ô lumë ti?
Mos bëfsh kurrë prokopí!
Të tillë shumë kam parë,
Nga Athina kanë dalë,
Dhe jam zënë e jam sharë,
Sa për pakë desh u vramë
Të këtillët të mos jenë,
Në djallt të math le të venë!
T' i kuvëndosh dotë të renjë,
S' ka të drejtë, dô të gënjenjë.
Jan' dhe shumë që kanë msuar,
Po patridhën s' kan' haruar;
Edhe janë të dëgjuar,
Nga të gjithë të lëvduar.
E mundonen për patridhë,
Qysh e qysh t' i bënjën mirë;
Dit' e natë nukë rinë,
Përpiqen për Shqipërinë.
Këtá quhen Shqipëtarë,
Të mënçim edhe të gjallë;
Në tërë botën dëgjuarë,
Të lëvduar jo të sharë.
</poem><noinclude>{{right|2}}</noinclude>
3xv9atxnmx33x2acz3w7u4ryd4mmq4l
Page:Valët e detit (1908).djvu/36
104
458032
1362721
2026-09-05T00:42:06Z
Catonif
622571
18
VALËT E DETIT
Po ...
1362721
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="1" user="" /></noinclude>18
VALËT E DETIT
Po sot shohëm vegjëlinë,
Se pse venë n' Athinë;
Me vrap dhe bënen Elinë,
Shqipen nuk duan ta̓ dinë.
Nkë shanj pra djelmurinë,
Se pse venë në Athinë;
Vetëm mëntë dhe fiqirë,
Se u-duket diç po dinë.
Ata gdhënj ata të fëlliqur,
U duket sikur kanë hipur;
Ndë një shkallë të madhe ngjitur,
E në qjellë haritur,
Aqë të pa ditur janë,
Që s' kanë mënt, as trû as farë.
1870.<noinclude></noinclude>
sksbjodql6acytm66vlm2se43iqm4b3
1362725
1362721
2026-09-05T00:46:37Z
Catonif
622571
/* Proofread */
1362725
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="3" user="Catonif" />{{rh|18|VALËT E DETIT}}</noinclude><poem>
Po sot shohëm vegjëlinë,
Se pse venë n' Athinë;
Me vrap dhe bënen Elinë,
Shqipen nuk duan ta̓ dinë.
Nukë shanj pra djelmurinë,
Se pse venë në Athinë;
Vetëm mëntë dhe fiqirë,
Se u-duket diç po dinë.
Ata gdhënj ata të fëlliqur,
U duket sikur kanë hipur;
Ndë një shkallë të madhe ngjitur,
E në qjellë haritur,
Aqë të pa ditur janë,
Që s' kanë mënt, as trû as farë.
</poem>
{{right|1870.}}<noinclude></noinclude>
19ciitoedmiy0q2057i95q75l6hqc8o
Page:Valët e detit (1908).djvu/34
104
458033
1362722
2026-09-05T00:42:30Z
Catonif
622571
Si mjer' ay që dërgo...
1362722
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="1" user="" /></noinclude>Si mjer' ay që dërgon të birë të mësonjë
ndë Athinë.
A
Y që dërgon të birë,
Që të msonjë ndë Athinë,
Ta̓ qanjë me koh' të zinë,
Se ja klyçi pra shtëpinë.
Le në mësoftë gramati,
I duket si-kur kush e di,
Sa di ay nuk di njeri,
As tër sa jan' në Shqipëri,
Pa në mësoftë si thamë,
Dhe Patridhën dotë shanjë,
Se kështu mbushur ja kanë,
T' i kuvëndosh dotë të shanjë.
I duket si-kur kush' e di,
Sa di ay nuk di njeri;
As e tëra Shqipëri,
Pra, qysh t' i themi në këti?
Kush munt pra t' i kuvëndonjë,
Nuk' i flitet as me gojë;<noinclude></noinclude>
hz62kxctihn7dsh3v7bkokspzuv8c7h
1362724
1362722
2026-09-05T00:45:04Z
Catonif
622571
/* Proofread */
1362724
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="3" user="Catonif" /></noinclude>{{c|tc=ptitle|Si mjer' ay që dërgon të birë të mësonjë
ndë Athinë.}}
<poem>
AY që dërgon të birë,
Që të msonjë ndë Athinë,
Ta̓ qanjë me koh' të zinë,
Se ja klyçi pra shtëpinë.
Le në mësoftë gramati,
I duket si-kur kush e di,
Sa di ay nuk di njeri,
As tër sa jan' në Shqipëri,
Pa në mësoftë si thamë,
Dhe Patridhën dotë shanjë,
Se kështu mbushur ja kanë,
T' i kuvëndosh dotë të shanjë.
I duket si-kur kush' e di,
Sa di ay nuk di njeri;
As e tëra Shqipëri,
Pra, qysh t' i themi në këti?
Kush munt pra t' i kuvëndonjë,
Nuk' i flitet as me gojë;
</poem><noinclude></noinclude>
7ssgsvjdu3rk4wl0gv1hu0ke1cwx47y
Index:Mga Siday ni Jose Rizal (1961).pdf
106
458034
1362726
2026-09-05T00:55:05Z
Irvin (PH-WC)
985566
auto summary: New page created (no summary given)
1362726
proofread-index
text/x-wiki
{{:MediaWiki:Proofreadpage_index_template
|Title=Mga Siday ni Jose Rizal (1961)
|Language=war
|Author=Jose Rizal
|Translator=
|Editor=
|Year=1961
|Publisher=Jose Rizal National Centennial Commission
|Address=Manila
|Key=
|Source=https://philwikicommunity.org/mga-siday-ni-jose-rizal-1961/
|Image=1
|Progress=C
|Volumes=
|Pages=<pagelist />
|Remarks=
|Header=
|Footer=
|Width=
|Css=
}}
[[Category:Mga Siday ni Jose Rizal (1961)]]
[[Category:Waray]]
qgn9lqfyuyvik8vkuhrdf20kmwm7pz1
Page:Mga Siday ni Jose Rizal (1961).pdf/1
104
458035
1362727
2026-09-05T00:58:05Z
Irvin (PH-WC)
985566
/* Proofread */
1362727
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="3" user="Irvin (PH-WC)" />[[Category:Mga Siday ni Jose Rizal (1961)]]
[[Category:Waray]]</noinclude>
{{c|<big><big>'''MGA SIDAY'''</big></big><br>
<big>'''ni'''</big><br>
<big><big>'''JOSE RIZAL'''</big></big>}}<noinclude></noinclude>
o4e5ic9xfssrk6469n9tfk54nn3js7c
Category:Mga Siday ni Jose Rizal (1961)
14
458036
1362728
2026-09-05T00:58:28Z
Irvin (PH-WC)
985566
auto summary: New page created (no summary given)
1362728
wikitext
text/x-wiki
[[Category:Waray]]
nz9ifmbyg0pjt8rusxkrauebeqtz9sw
Page:Pag susulatan nang dalauang binibini na si Urbana at ni Feliza (microform) - na nagtuturo ng̃ mabuting kaugalian (IA aqa1997.0001.001.umich.edu).pdf/165
104
458037
1362729
2026-09-05T02:36:15Z
Molinajonaly
996838
/* Proofread */
1362729
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="3" user="Molinajonaly" />[[Category:Pag susulatan nang dalauang binibini na si Urbana at ni Feliza]]
[[Category:Tagalog]]
{{c|36}}</noinclude>pabañgun sa panibagong buhay. Yong dili-dilihin, at ikaw ay manghinayang, kung muling maagaw ang iyong mga matuid sa kabulagan mo't kahinaan ng loob.
Huag mong kalilimutan na ang bagong pamumuhay ay na-
ngangailangan ng bagong ugali.
¿At sino ang makapagsasabi? maaaring mamahala ang mga hangal at lilong Pinuno, na magakala ng sa sarili, bago ng sa iyo at silawin ka sa ningning ng kanilang kataasan at mga piling pangungusap na nakalalamuyot. Kinakailangan ngang matalastas mo't mabuksang tuluyan ang iyong pagiisip, nang makilala mo ang masama at mabuting Pinuno, at nang huag masayang ang di-masukat mong mga pinuhunan.
Ang Bayan na dito'y sinasabi ko ay hindi ang kapisanan ng mga tawong nananahan sa gayong lugal, kung di ang ka-
tipunan ng lahat ng tagalog ng lahat ng tumubo sa Sangkapu-
luan.
Dapua't ang alin mang katipunan at pagkakaisa ay na- ngangailangan ng isang pinakaulo, ng isang kapangyarihang
una sa lahat na sukat makapagbigay ng magandang ayos, ma- kapagpanatili ng tunay na pagkakaisa at makapagakay sa han- ganan ninais, katulad ng sasakyang itinutugpa ng bihasang pi- loto, na kung ito'y mawala ay nañgañganib na maligaw at abutin ng kakila-kilabot na kamatayan sa laot ng dagat, na di na makaaasang makadodcong sa panpang ng maligayang pa- yapa't kabuhayang hinahanap.
Ang pinakaulong ito ay siyang tinatawag na Pamahalaan ó Gobierno at ang gaganap ng kapangyarihan ay pinanganga-
lang mga Pinunó ng Bayan.
Ang kadahilanan nga ng mga Pinuno ay ang Bayan, at ang kagalingan at kaginhawahan nito ay siyang tanging da- pat tunguhin ng lahat nilang gawa at kautusan.
Ano pa man, mangyayari sa mga Pinuno ay siyang ma-nanagot.
Tungkol nila ang umakay sa Bayan sa ikagiginhawa, Kai-
lan pa ma't maghirap at maligaw ay kasalanan nila.
At kung ang nagkakasala sa iisang tawo ay pinarurusa-
han, ¿ano kaya ang nararapat sa nagkakasala sa Bayan, sa
yuta't yutang mga kapua? Sakali't ang pagkaligaw ay dahil<noinclude></noinclude>
7o1n7xh4qd8dlydtloglhg1sizp5wjn
Page:Mga Siday ni Jose Rizal (1961).pdf/3
104
458038
1362730
2026-09-05T03:52:23Z
Hnnhbanana
996854
/* Without text */
1362730
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="0" user="Hnnhbanana" /></noinclude><noinclude></noinclude>
79d8n5c65e815k0nscgbdi2fxtrchqg
Page:Mga Siday ni Jose Rizal (1961).pdf/4
104
458039
1362731
2026-09-05T03:52:46Z
Hnnhbanana
996854
/* Without text */
1362731
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="0" user="Hnnhbanana" /></noinclude><noinclude></noinclude>
79d8n5c65e815k0nscgbdi2fxtrchqg
Page:Mga Siday ni Jose Rizal (1961).pdf/7
104
458040
1362732
2026-09-05T03:57:27Z
Hnnhbanana
996854
/* Proofread */
1362732
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="3" user="Hnnhbanana" />{{c|PASIG-UNA}}</noinclude>
Ginhuhubad yana dinhi ha Jose Rizal National Centen-
nial Commission, an NOLI, an FILI ug iba pa nga mga si-
nurat ni Rizal ug mahatungod kan Rizal upod an iya mga
siday, ha nanapulo nga yinaknan: ha iningles, nga amo an
yinaknan han Pamunuan; ha tinag-alog, nga amo
yinaknan han nasod nga Pilipino: ilukano, panggasi-
nanhon, kapangpangan, bikol, leyte-samarnon o "waray-wa-
ray", hiligaynon, sugbuanon ngan maranaw. Ngada yana
waray pa may maghurubad ha maranaw.
Dida hini nga buruhaton, waray na masugad kamakuri
han paghubad han mga siday. Iba han paghubad han sinu-
rat nga yakan, nga tuga la nga paghubad, an paghubad han
siday nagkikinahanglan, labot han maupay nga kahubad, nga
sundon an mga lagdaan han pagsiday: an sukol han kahag-
laba han mga rumbay (metrificacion); an dat-og ha pagluwas
han mga pulong dida han mga rumbay (acentuacion), ngan
an pagkasarama han mga tunog han mga pulong ha katapu-
san han rumbay (consonancia o rima). Labot pa, kinahang-
lan nga ang tagsa nga pulong dida han tagsa nga rumbay
(verso) may dara nga kinaiya nga tunog ngan tam-is han ka-
bug-usan han siday. Ha lain nga kaasoy, an mga pulong nga
nahatatampo dida han usa nga siday, sanglit pa man, pinili
ngan inayad ha pagpahamutang kay amo hira an unod han
siday ngan an ira tunog ug tam-is amo an natok ngan tami
nga nakakahingpit han siday. Ini nga kahimtang kinaiya
ngan say la maaram hini an tagsurat nga totoo nga parasi-
day, ngan diri mahihimo ini nga mga pulong liwanan o bal-
yuan o pagpasiparahan pagbalyo han kamot han bisan la hi-
no nga diri maaram han kahimo o kahingpit hin usa nga si-
day, tungod kay diri hiya nabati han binabati han magsiri-
day ha panahon nga naghihimo han siday.
An paghubad hini nga mga siday ni Rizal ha binisaya ha
Leyte-Samar diri kay nag-agi ha mga kasayunan. Labot han
kawaray pagkatakos hinin taghubad hin kamagsiriday, an
binisaya ha Leyte-Samar, tungod han kakulang hin pag-ata-<noinclude></noinclude>
0yc3xva74pga912qvqkkvt1cb82x45n
1362733
1362732
2026-09-05T03:58:16Z
Hnnhbanana
996854
1362733
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="3" user="Hnnhbanana" />{{c|PASIG-UNA}}</noinclude>
Ginhuhubad yana dinhi ha Jose Rizal National Centen-
nial Commission, an NOLI, an FILI ug iba pa nga mga si-
nurat ni Rizal ug mahatungod kan Rizal upod an iya mga
siday, ha nanapulo nga yinaknan: ha iningles, nga amo an
yinaknan han Pamunuan; ha tinag-alog, nga amo
yinaknan han nasod nga Pilipino: ilukano, panggasi-
nanhon, kapangpangan, bikol, leyte-samarnon o "waray-waray", hiligaynon, sugbuanon ngan maranaw. Ngada yana
waray pa may maghurubad ha maranaw.
Dida hini nga buruhaton, waray na masugad kamakuri
han paghubad han mga siday. Iba han paghubad han sinu-
rat nga yakan, nga tuga la nga paghubad, an paghubad han
siday nagkikinahanglan, labot han maupay nga kahubad, nga
sundon an mga lagdaan han pagsiday: an sukol han kahag-
laba han mga rumbay (metrificacion); an dat-og ha pagluwas
han mga pulong dida han mga rumbay (acentuacion), ngan
an pagkasarama han mga tunog han mga pulong ha katapu-
san han rumbay (consonancia o rima). Labot pa, kinahang-
lan nga ang tagsa nga pulong dida han tagsa nga rumbay
(verso) may dara nga kinaiya nga tunog ngan tam-is han ka-
bug-usan han siday. Ha lain nga kaasoy, an mga pulong nga
nahatatampo dida han usa nga siday, sanglit pa man, pinili
ngan inayad ha pagpahamutang kay amo hira an unod han
siday ngan an ira tunog ug tam-is amo an natok ngan tami
nga nakakahingpit han siday. Ini nga kahimtang kinaiya
ngan say la maaram hini an tagsurat nga totoo nga parasi-
day, ngan diri mahihimo ini nga mga pulong liwanan o bal-
yuan o pagpasiparahan pagbalyo han kamot han bisan la hi-
no nga diri maaram han kahimo o kahingpit hin usa nga si-
day, tungod kay diri hiya nabati han binabati han magsiri-
day ha panahon nga naghihimo han siday.
An paghubad hini nga mga siday ni Rizal ha binisaya ha
Leyte-Samar diri kay nag-agi ha mga kasayunan. Labot han
kawaray pagkatakos hinin taghubad hin kamagsiriday, an
binisaya ha Leyte-Samar, tungod han kakulang hin pag-ata-<noinclude></noinclude>
0hlpn66rzlwbt6jniilxbz1p787ti3w
1362742
1362733
2026-09-05T05:33:50Z
Filipinayzd
39742
/* Validated */
1362742
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="4" user="Filipinayzd" />[[Category:Mga Siday ni Jose Rizal (1961)]]
[[Category:Waray]]</noinclude>{{c|''PASIG-UNA''}}
{{c|_______}}
Ginhuhubad yana dinhi ha Jose Rizal National Centennial Commission, an NOLI, an FILI ug iba pa nga mga sinurat ni Rizal ug mahatungod kan Rizal upod an iya mga
siday, ha nanapulo nga yinaknan: ha iningles, nga amo an
yinaknan han Pamunuan; ha tinag-alog, nga amo
yinaknan han nasod nga Pilipino: ilukano, panggasinanhon, kapangpangan, bikol, leyte-samarnon o "waray-waray", hiligaynon, sugbuanon ngan maranaw. Ngada yana
waray pa may maghurubad ha maranaw.
Dida hini nga buruhaton, waray na masugad kamakuri
han paghubad han mga siday. Iba han paghubad han sinurat nga yakan, nga tuga la nga paghubad, an paghubad han
siday nagkikinahanglan, labot han maupay nga kahubad, nga
sundon an mga lagdaan han pagsiday: an sukol han kahaglaba han mga rumbay (metrificacion); an dat-og ha pagluwas
han mga pulong dida han mga rumbay (acentuacion), ngan
an pagkasarama han mga tunog han mga pulong ha katapusan han rumbay (consonancia o rima). Labot pa, kinahanglan nga ang tagsa nga pulong dida han tagsa nga rumbay
(verso) may dara nga kinaiya nga tunog ngan tam-is han kabug-usan han siday. Ha lain nga kaasoy, an mga pulong nga
nahatatampo dida han usa nga siday, sanglit pa man, pinili
ngan inayad ha pagpahamutang kay amo hira an unod han
siday ngan an ira tunog ug tam-is amo an natok ngan tami
nga nakakahingpit han siday. Ini nga kahimtang kinaiya
ngan say la maaram hini an tagsurat nga totoo nga parasiday, ngan diri mahihimo ini nga mga pulong liwanan o balyuan o pagpasiparahan pagbalyo han kamot han bisan la hino nga diri maaram han kahimo o kahingpit hin usa nga siday, tungod kay diri hiya nabati han binabati han magsiriday ha panahon nga naghihimo han siday.
{{c|x x x x x}}
An paghubad hini nga mga siday ni Rizal ha binisaya ha
Leyte-Samar diri kay nag-agi ha mga kasayunan. Labot han
kawaray pagkatakos hinin taghubad hin kamagsiriday, an
binisaya ha Leyte-Samar, tungod han kakulang hin pag-ata-<noinclude></noinclude>
ltfzpelf21itnzvkqzsaytdsb1ek5yy
Page:Speculum confessionis (1621).djvu/130
104
458041
1362734
2026-09-05T04:35:51Z
Catonif
622571
112
etueparechiuom, ...
1362734
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="1" user="" /></noinclude>112
etueparechiuom, engiξξe duorſcize giellevet, enzekenachievet,
ꝑte maaymite corpit, chi ſod neſer
aſctegiella ekrȣmbavet, echielbeſina eξeut,
eyomedaam ende tvobegiet, & vorfenet, ꝑndeerte
tineɛot, emeu ꝑɛiem ndruratete tȣne, chite
gieegnie vend, eteperanete ende ſcpijrti, chi aſcuurraay
tevdecune ete menguom ſcaa.
Amos kiſcgnie achij lakemie, kech uſcchȣem
embaaytune, emaa tukech mbaξξune, eveſciune,
femijne, eſcerbetorete, egiξξata chi kie ndeſctepij,
endeſcerbetȣre tande, ꝑse kete cafscie cuur
eban nieerij, paandognie tedereyte arreſȣe, veceſe
achij lakemie enze paa niereɛie, bie ndemcat
murtaar.
Amos kiſcgnie achij lakemie, mbaaytune rrogenee
rogetarit, oopagetȣrenee punetorit, oo ſcerbetȣrene,
efedigenee atȣne chite cane ſcerbȣem,
eketa kegindene, aſpak ſduhene mechiene zgiξune,
paamos paguom maapare giξξe chiſctuyeene
detuor ꝑse keyo aſcte gnia, anzo mcateſc chiξξerreſene
mbe chiellt, elȣpegniene pagetȣre ſineɛot.
Lemoſcenaſcit enze baameſcize mira.
A
Moſte kiſc achiendiere ndanet ɛane lakemia
ſȣȣtee mendet memos vuum roe, vobeɛijne,
enevoyenee tyereve, ooſciurξuom veſcete,
memosgiegiune teξξirrete evaaynee tȣne, ndo
amoste kiſc ſctijm ndrȣȣ emberſcelle ɛemerene
eculetene tande, memos nzierre as ndoognie cafſce
meuaξane: ꝑseξξoteſe mbatehere cuur nyeerij
tue<noinclude></noinclude>
hkml73xv9blz4u8o9xtm3jveppb682l
1362735
1362734
2026-09-05T04:38:13Z
Catonif
622571
/* Proofread */
1362735
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="3" user="Catonif" />{{rh|112}}</noinclude>etueparechiuom, engiξξe duorſcize giellevet, enzekenachievet,
ꝑte maaymite corpit, chi ſod neſer
aſctegiella ekrȣmbavet, echielbeſina eξeut,
eyomedaam ende tvobegiet, & vorfenet, ꝑndeerte
tineɛot, emeu ꝑɛiem ndruratete tȣne, chite
gieegnie vend, eteperanete ende ſcpijrti, chi aſcuurraay
tevdecune ete menguom ſcaa.
Amos kiſcgnie achij lakemie, kech uſcchȣem
embaaytune, emaa tukech mbaξξune, eveſciune,
femijne, eſcerbetorete, egiξξata chi kie ndeſctepij,
endeſcerbetȣre tande, ꝑse kete cafscie cuur
eban nieerij, paandognie tedereyte arreſȣe, veceſe
achij lakemie enze paa niereɛie, bie ndemcat
murtaar.
Amos kiſcgnie achij lakemie, mbaaytune rrogenee
rogetarit, oopagetȣrenee punetorit, oo ſcerbetȣrene,
efedigenee atȣne chite cane ſcerbȣem,
eketa kegindene, aſpak ſduhene mechiene zgiξune,
paamos paguom maapare giξξe chiſctuyeene
detuor ꝑse keyo aſcte gnia, anzo mcateſc chiξξerreſene
mbe chiellt, elȣpegniene pagetȣre ſineɛot.
{{c|Lemoſcenaſcit enze baameſcize mira.}}
AMoſte kiſc achiendiere ndanet ɛane lakemia
ſȣȣtee mendet memos vuum roe, vobeɛijne,
enevoyenee tyereve, ooſciurξuom veſcete,
memosgiegiune teξξirrete evaaynee tȣne, ndo
amoste kiſc ſctijm ndrȣȣ emberſcelle ɛemerene
eculetene tande, memos nzierre as ndoognie cafſce
meuaξane: ꝑseξξoteſe mbatehere cuur nyeerij<noinclude>
{{rh|||tue}}</noinclude>
mrs6por8ejnbk9zibxlo4k8pt10xz15
Page:Pag susulatan nang dalauang binibini na si Urbana at ni Feliza (microform) - na nagtuturo ng̃ mabuting kaugalian (IA aqa1997.0001.001.umich.edu).pdf/166
104
458042
1362741
2026-09-05T05:31:01Z
Molinajonaly
996838
/* Proofread */
1362741
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="3" user="Molinajonaly" />[[Category:Pag susulatan nang dalauang binibini na si Urbana at ni Feliza]]
[[Category:Tagalog]]
{{c|41}}</noinclude>lupa sa dilim; at ang mga pagiisip ay nangabulag at nalumpo ang mga loob. Sapin sapin at walang patid na mga alay at
ambag sa simbahan ay dinadala ng maling pagsampalataya; mga alay at ambag na ipinatutungkol sa langit, nguni't tinata- masa ng mga lilo sa lupa at nagiging balung na walang ng mga kayamanan at kataasang di magunita.
¿Kinakailangan pa kayang isaysay ang sarisari't di mabi- lang na mga katampalasanan at madlang upasala't sigalot na ibinubunga ng mga ugaling ito? Ynaakala kong hindi na sa- pagka't talastas na ng lahat.
At sakali mang may mga matang naalimpungatan pa sa mahabang nagdaang pagkahimbing, at ang kahirapang binata
ay ibubuhat na lahat sa kasamaan ng nagpapangap na mga ala- gad ng Dios, sukat na lamang ang masdan ng mga matang
iyan at tantuin, na ang mga kasamaan nila'y walang nagawang ano pa man, kung ang bayang ay natutong magbulaybulay, at kumilala ng kapalalua't kasakimang dinamdam ng kabanalang
ng natatagung aluping na mabangis sa maamong balatkayu ng kabaitan.
Kung ang sasabihin naman ay dahil sa siyang kinagisnan sa magulang at naging ugali, hindi ang lahat ng ugali ay mabu-
ti at ang pagsunod sa Dios ay ang pagalis ng masasamang ugali.
¡Anong laking pagkalihis sa daan ng katutuhanan at tu- nay na kabanalan! Mga tawong tinatawag na tunay na Kristo
ay walang sinusunod na isa mang aral ni Kristo. Ang buong pagkakristiano'y ipinatatanghal paimbabaw na kabanalan
palalung ningning at pagpaparangya.
¿Hangang kailan mabubuksan ang mata mo tawong binig- yang ng pagiisip at itinangi sa sangnilalang? Kung kapu- tol na kahoy ay gagawing anyong tawo, ay maaaring pagkama- lan ng sino mang makakita, datapua'y ano man ang katalinu- han ng gumawa ang kahoy ay kahoy din ang kauuwian.
Gayon din naman, liban na lamang sa tunay na sumusu- nod sa mga aral ni Kristo ay walang matatawag na tunay na
kristiano ano man gawin at kasapitan.
Nguni't si Kristo ay walang sinabing ano man sa mga ipi- naguutos at ginagawa ng simbahan (amang mga alagad ay sim-<noinclude></noinclude>
3hpad6m92qom7c249r1hyy6jqp783ii
Page:Mga Siday ni Jose Rizal (1961).pdf/8
104
458043
1362743
2026-09-05T05:37:39Z
Filipinayzd
39742
/* Proofread */
1362743
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="3" user="Filipinayzd" />[[Category:Mga Siday ni Jose Rizal (1961)]]
[[Category:Waray]]</noinclude>man―kulang hin habok ngan dilig, kung baga ha tanaman ― kablas kaupay hin mga siringanon ug mga puplunganon nga amo an ginkikinahanglan han pagkatakos han siday. Salamat na la kay an binisaya ha Leyte-Samar may kinaiya nga kamalubay nga nahatag hin kasayunan ha pagsurat han bisan ano nga susuraton; may kinaiya nga tunog ug tam-is nga amo an dako nga kasuruk'an han siday; ha usa
kapulong, an binisaya ha Leyte-Samar may kinaiya nga kahimtang nga naangay ha siday. Kay ini nga yinaknan, kun pagpipiriton, siday na nga kinaiya.
Salit nahimo, bisan kun dako an kakablasan han pinulungan nga iginhuhubad hini nga mga siday ni Rizal, nga in
pira nga siday dida ha sakob hini nga basahan mamay-ada
sarama nga tunog (consonancia) ha katapusan han rumbay;
matuod an kadak'an nahimo na la, diri ngani arangay nga
tunog (asonancia), ginagamit na la an waray puon nga mga
pulong (versos libres), sugad pananglitan dida han "San Eustaquio, Martir". Kundi ginsangkap gihapon an mga sukol
(metrificacion) ngan han mga dat-og ha pagluwas (acentuacion). Ngan tungod hini nahanabo nga an uusa nga rumbay
han kinatsila nga ginhuhubad, danay magduha o labis hin
duha nga rumbay ha binisaya basi la masangkap an sukol
ngan dat-og.
Ngan gintalinguha ini ngatanan basi la an mga bumarasa ha Leyte ug Samar matagan hin higayon pakabasa ha
binisaya han mga siday ni Dr. Jose Rizal.
:::::::::::::Eduardo MAKABENTA.<noinclude></noinclude>
5s8jejwxjj5mk5f5wwslv6j87sq9xg9
Page:Mga Siday ni Jose Rizal (1961).pdf/2
104
458044
1362746
2026-09-05T06:38:09Z
Jcyyysecret
996852
/* Proofread */
1362746
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="3" user="Jcyyysecret" /></noinclude><small>{{C|REPUBLIC OF THE PHILIPPINES}}
{{C|OFFICE OF THE PRESIDENT}}</small>
{{C|'''JOSE RIZAL NATIONAL CENTENNIAL COMMISSION'''}}
{{rule|15em}}
<big>{{C|MGA PUNUAN UG MGA KABULIG}}</big>
{{rule|15em}}
{{C|'''CARLOS P. GARCIA'''}}
<small>{{C|Pangulo, Republika han Pilipinas}}</small>
{{rule|15em}}
<big>{{C|'''PUNO'''}}</big>
{{C|'''Jose Y. Tvazon'''}}
<small>{{C|Sekretaryo Interino ha Edukasyon}}</small>
{{rule|15em}}
{{C|'''MGA KASUGBONG'''}}
{{C|'''D<small>OMINADOR</small> B. A<small>YTONA</small>'''}}
<small>{{C|Sekretaryo ha Paghimos han Salapi}}</small>
{{C|'''S<small>ANTIAGO</small> F. <small>DELA</small> C<small>RUZ</small>'''}}
<small>{{C|Labaw nga Punuan,}}
{{C|Orden han mga Caballeros de Rizal}}</small>
{{C|'''MGA KAAPI HAN TAMPUHAN'''}}
{{C|'''D<small>ECOROSO</small> R<small>OSALES</small>'''}}
<small>{{C|Puno, Komite han Edukasyon ha Senado}}</small>
{{C|'''M<small>ANUEL</small> E. E<small>NVERGA</small>'''}}
<small>{{C|Puno, Komite han Edukasyon, Camara de Representantes}}</small>
{{C|'''V<small>ICENTE</small> G. S<small>INGCO</small>'''}}
<small>{{C|Pangulo han Unibersidad ha Pilipinas}}</small>
{{C|'''G<small>ERONIMA</small> T. P<small>ECSON</small>'''}}
<small>{{C|Puno, Unesco National Commission}}</small>
{{C|'''E<small>RNESTO</small> R. R<small>ODRIGUEZ</small> J<small>R.</small>'''}}
<small>{{C|Salyo Tagdumara, Bureau of Public Libraries}}</small>
{{C|'''B<small>ENIGNO</small> A<small>LDANA</small>'''}}
<small>{{C|Tagdumara, Bureau of Public Schools}}</small><noinclude></noinclude>
jfg642pzvb1jllw5ceeto5wqpmorfok
Page:Mga Siday ni Jose Rizal (1961).pdf/5
104
458045
1362747
2026-09-05T06:47:58Z
Jcyyysecret
996852
/* Proofread */
1362747
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="3" user="Jcyyysecret" /></noinclude>'''<small>{{C|Mga Padayag han}}</small>'''
{{C|TAMPUHAN NASUDNON HA PAGSAUROG HAN}}
{{C|GATOS NGA PAGTAGMO NI JOSE RIZAL}}<br>
{{C|MGA SINURAT NI RIZAL}}
<small>{{C|'''BULIG III.'''}}</small>
{{rule|15em}}
{{C|MGA BUL-IW HA LITERATURA}}
<small>{{C|'''Siyahan nga Basahan'''}}</small>
<big>{{C|'''MGA SIDAY}}</big>
<small>{{C|ni}}</small>
<big>{{C|JOSE RIZAL'''}}</big>
<small>{{C|Pagawas han Tampuhan}}
''{{C|(Edicion del Centenario)}}''</small>
{{C|'''MANILA'''}}
{{C|T<small>AMPUHAN</small> N<small>ASUDNON</small> H<small>AN</small> P<small>AGSAUROG</small> H<small>AN</small> G<small>ATOS</small>}}
{{C|N<small>GA</small> P<small>AGTAGMO NI</small> J<small>OSE</small> R<small>IZAL</small>}}
'''{{C|1961}}'''<noinclude></noinclude>
8p0grdyyhp5vqbbbz7k7uy242f22f9d
Page:Mga Siday ni Jose Rizal (1961).pdf/9
104
458046
1362748
2026-09-05T06:58:07Z
Jcyyysecret
996852
/* Proofread */
1362748
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="3" user="Jcyyysecret" /></noinclude>{{C|BAHIN HIN USA NGA SIDAY NI RIZAL}}
{{rule|10em}}
Hadion Makagagahom,<br>
Ak Magburuhat, ako nag-aawit<br>
Kay han ak kasakit<br>
Nagsubo; Maluuyon,<br>
Han ak kagupong asay nagpasarig.<br>
An im kagamhanan<br>
Nagsiring “Kabuhi!" Ako nabuhi,<br>
Hin buot im tinagan<br>
Ngan kalag nga hamili<br>
Nga nagtutudlok han kabuntaagan,<br>
Im ha ak iginawad<br>
Panimalay ug tulin nga dugganan,<br>
Ngan Tuna nga Natawhan;<br>
Kundi kablas hin palad<br>
Bisan kun mahusay ngan tugob hin manggad.<br>
{{C|———oOo———}}
{{C|AN BAG-O NGA TUIG}}
{{rule|10em}}
Tikang ha dayon nga di matukib,<br>
Ha kahiladman han panahon,<br>
Iin’ako, an Bag-o nga Tuig;<br>
Makapot ak yana han gahom.<br>
{{C|———oOo———}}
{{C|HA NINO JESUS}}
{{rule|10em}}
Ano man ba, Dios nga Bata,<br>
an im pagkanhi ha tuna<br>
ha ubos la nga higdaan?<br>
Kinakablas ka gidaan<br>
katatawo mo pa la?<br>
Abudaw! hadi ha langit,<br>
pagkanhi mo kamasakit!<br>
Di ka ba buot maghadi<br>
kundi pagmangno la, tabi,<br>
ha im mga alagad?<br>
{{C|———oOo———}}
{{C|1}}<noinclude></noinclude>
78j9d6r8psszw26z8o9srv0dlgbu66t
Page:Mga Siday ni Jose Rizal (1961).pdf/10
104
458047
1362749
2026-09-05T07:05:55Z
Jcyyysecret
996852
/* Proofread */
1362749
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="3" user="Jcyyysecret" /></noinclude>{{C|2}}
{{C|HA KAN JOSEFINA}}
{{rule|10em}}
Josefina! Josefina!<br>
Linmaoy hini nga nayon<br>
Pagbiling salag nga dayon,<br>
Daw tamsi balinsasayaw;<br>
Kun an imo paglunghayaw<br>
Ha Shanghai, China, Japon,<br>
Dumduma ini nga daplin<br>
Nga ha im may kasingkasing.<br>
{{C|————oOo————}}
{{C|PANAMILIT KAN LEONOR}}
{{rule|10em}}
Inmabot na an takna nga makalit<br>
Nga waray ha im takos ko ighalad,<br>
Inmabot inin masiwat nga palad<br>
Nga uras yana ha im pagtalikod.<br>
Adyos, Leonor, ako mananamilit,<br>
Kasingkasing ko bilin, diri baya;<br>
Kundi ha im hinaot maghimaya;<br>
An paghiantaw masamdong nga gayod.<br>
{{C|————oOo————}}
{{C|AN TUBIG UG AN KALAYO.}}
{{rule|10em}}
Tubig kami, kamo kalayo,<br>
Kay iyo man karuyag, oo!<br>
Diri kita manhihirayo,<br>
Kasunog di kita magtoo!<br>
Ha kaldera han pag-urusa,<br>
Waray kasaba ngan kasina,<br>
An urusahon asay naton<br>
Nga alisngaw lugod buhaton<br>
Nga say ikalima nga bansag:<br>
Kay kusog, pag-uswag ngan lambrag.<br>
{{C|————oOo————}}
{{C|AN AWITT NI MARIA CLARA,}}
{{rule|10em}}
Matam-is an uras ha Iroy nga Tuna<br>
Diin sahid sangkay lunlon kinikita,<br>
Bis an kamatayon baga malipay la,<br>
Matahom ngan langbo adton paghigugma.<br><noinclude></noinclude>
a1kwwdg7cngii4llvmvx0oh0sbq620b
Page:Mga Siday ni Jose Rizal (1961).pdf/11
104
458048
1362751
2026-09-05T07:14:22Z
Jcyyysecret
996852
/* Proofread */
1362751
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="3" user="Jcyyysecret" /></noinclude>{{C|3}}
May harok nga andam ha im-im natungha<br>
Kun kinukugos na pagmata han bata,<br>
Nahangkop ha dughan, kan nanay ungara,<br>
An mga paniplat daw matawatawa.<br>
Matam-is an uras ha Troy nga Tuna<br>
Diin sahid sangkay lunlon kinikita;<br>
Lunlon la kasakit, kamatayon manta<br>
Hadton waray iroy, tuna ngan higugma.<br>
{{C|————oOo————}}
{{C|HA PILIPINAS}}
{{rule|10em}}
{{C|''Dida ha album han mga eskultores nga Pilipinhon''}}
Matahom, uray kay tikang ha langit:<br>
Mahusay, putli daw an kaagahon;<br>
Kun daw hin tina dampog nagtatabon<br>
May nakaturog diyosa nga hingpit.<br>
Ha iya til naharok pagsangpit:<br>
An maaningal nga dagat kay uyon;<br>
An Polo pandong nga uban nagamit,<br>
Ug an Katundan natapo hin hiyom.<br>
An akon Musa, mahinlo, may halad.<br>
Duyog nga awit han Nayads, Ondinas.<br>
Ngan akon tubyan bug-os ko nga palad<br>
Mga maglunghaw nga dahon ug rosas<br>
Ha iya agtang ibutang kun sugad.<br>
Kay igdadayaw han at Pilipinas.<br>
{{C|————oOo————}}
{{C|HA VIRGEN MARIA}}
{{rule|10em}}
Maria, katam-is, dungga, lipaya<br>
An may kasakit! Ikaw an ungara<br>
Amon kalipay nga diri mapara.<br>
Ha akon tuna bukad di malaya.<br>
Tikang ha trono han im himaya<br>
Ako tabangi kay mapasipara,<br>
Ayaw han maraot ako ipadara<br>
Bas an kalag ko makaghimungaya.<br>
Ikaw iroy ko, mahal nga Maria,<br>
Han akon kalag ikaw an tag-iya.<br>
Hinin kinabuhi an pag-aarig.<br>
Kun ha surusnon hi ako hasangat,<br>
An kamatayon pananglit dumangat,<br>
Tabangi ako, ha im ak nasarig.<noinclude></noinclude>
isijdgzk3im1xnpb1x1v7zet8lgrq2r
Page:Mga Siday ni Jose Rizal (1961).pdf/12
104
458049
1362752
2026-09-05T07:21:51Z
Jcyyysecret
996852
/* Proofread */
1362752
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="3" user="Jcyyysecret" /></noinclude>{{C|4}}
{{C|KUNDIMAN}}
{{C|''(Kinatsila han sinurat ni Ep. Santos)}}
{{rule|10em}}
Totoo gud man daw ngula yana<br>
Dila ko, kasingkasing,<br>
May huka nga nasumaw<br>
Ngan an kalipay naantaw,<br>
Kay an Tuna nga Iroy<br>
Linupig, pinmadaog<br>
Ha paghinubya<br>
Han puno magturutdo.<br>
Mabalik pa gad<br>
An adlaw pagsubang;<br>
Bis may tumipa, bungto matatalwas<br>
Manta ha kauripon.<br>
Bangin daw tingali<br>
Bumalik sanhi nga mga gawi<br>
Ngaran nga pilipino<br>
Ha kalibutan.<br>
Kita ubos mag-ula<br>
Hin dugo nga daw madulok<br>
Nga tungod gud la han pagtubos<br>
Han aton Tuna;<br>
Ug hamtang diri pa<br>
An uras nga talaan,<br>
Mahunong an gugma<br>
Maturog an paghingyap.<br>
{{C|———oOo———}}
{{C|“KUNDIMAN Y KUNDIMAN”}}
{{rule|10em}}
Didto ha Sidlangan — Han adlaw puy’anan<br>
May usa nga tuna — Nga makabibihag<br>
Kundi han malupig — Kay kinadinahan<br>
Hay! amo it an tuna ko — Tuna nga Natawhan.<br>
Kamasamdong gad man — Kun antaw ha iya<br>
Daw waray kapawa — Ngan waray higugma<br>
An langit mabido — Han adlaw waray na<br>
Hay! kairo nakon — Kun di ko makita.<br>
Ha tangpi han Pasig —— Mga kamanggahan<br>
Marabong nga puno — Mga kalindungan<br>
Maglunghaw nga dahon — Han adlaw mulayan<br>
Nadangop ha dughan — Mga kahidlawan.<br><noinclude></noinclude>
9z5oe94num43u09lm5q0egeyy410fhd
Page:Mga Siday ni Jose Rizal (1961).pdf/14
104
458050
1362753
2026-09-05T07:25:16Z
GELatin777
997117
/* Proofread */
1362753
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="3" user="GELatin777" />{{c|6}}</noinclude>{{c|Adton magtamay han at yinaknan<br>
daw hayop, isda nga waray gamit.<br>
An at yinaknan tigsad ugupan<br>
kay daw say naton iroy nga hingpit.<br>
Kay an tag-alog han latin sama,<br>
ingles, katsila; mahal kay hatag<br>
sa Dios ha aton, kay kita sakop<br>
niya pagbantay ngan pag-ataman.<br>
An at yinaknan han iba sugad,<br>
may abisihan nga lugaringon,<br>
kundi linunod han mga bagyo<br>
an ginasasakyan didto ha danaw<br>
han namag-agi nga kagab-ihon}}.<br>{{Custom rule|sp|100|sp|5|co|10|co|20|co|10|sp|5|sp|100}}
{{c|SIYAHAN NGA HINANGOP}}
{{Custom rule|sp|10|sp|5|sp|5|sp|5|sp|5|sp|5|sp|10}}
{{c|Kay ano nga nasamurak<br>
mga hamot nga hamili,<br>
bukad magpakawiwili<br>
yana nga adlaw nahurak?}}<br>
{{Custom rule|sp|10|sp|5|sp|5|sp|5|sp|5|sp|5|sp|10}}
{{c|Kay ano an kadahunan<br>
daw may awit nga napanoy<br>
nga matil-is ug malanoy<br>
hin arpa inuuyunan?}}<br>
{{Custom rule|sp|10|sp|5|sp|5|sp|5|sp|5|sp|5|sp|10}}
{{c|Kay ano ha kakahuyan<br>
mga tamsi kadwas bangin<br>
daw pagpaayon han hangin<br>
ha sanga namamagduyan?}}<br>{{Custom rule|sp|10|sp|5|sp|5|sp|5|sp|5|sp|5|sp|10}}
{{c|Kay ano nga pasipara.<br>
an matin-aw nga hagurong<br>
han burabod di naurong.<br>
mga bukad nagtatara?}}<br>{{Custom rule|sp|10|sp|5|sp|5|sp|5|sp|5|sp|5|sp|10}}
{{c|Kay ano nga ha Sidlangan<br>
nabuswak an urusahon<br>
bulawan nga kaagahon<br>
ngan masinaw ha atbangan?}}<br>{{Custom rule|sp|10|sp|5|sp|5|sp|5|sp|5|sp|5|sp|10}}<noinclude></noinclude>
7aeugv2jj2eatalxuzybhj4c50iyo0d
Page:Mga Siday ni Jose Rizal (1961).pdf/13
104
458051
1362754
2026-09-05T07:28:00Z
Jcyyysecret
996852
/* Proofread */
1362754
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="3" user="Jcyyysecret" /></noinclude>{{C|5}}
Didto ha Sidlangan — Han adlaw ukyanan<br>
May mahal nga tuna — Nga makabibihag<br>
Lugaring masamdong — Kay kinadinahan<br>
Hino an may palad — Ha iya magtalwas?<br>
{{C|————oOo————}}
{{C|BUKAD HA KABUKARANAN.....}}
{{C|''(Sinanggi)''}}
{{rule|10em}
Bukad nga suho — Us nga biyuos<br>
Iginduduyan — Han kaagahon<br>
Usbok han langit — May kalipayan<br>
Bis ngain hiyom — Waray panhayhay<br>
Ubos kauray — Ubos hamot<br>
Ikaw ha tuna — Ngayan kinmanhi<br>
Basi maglipay — An masubo.<br>
May imo man gud — Ha kaagahon<br>
Kalag nga uray — Nga binilanggo<br>
Ha mga butkon — Han pagsaho?<br>
Kuno may imo — Iginsasamwak<br>
Nga paalimwag — Han kamapaya,<br>
Bukad, kalipay — Kun daw Abril.<br>
An kalag nimo — Daw pinapawa<br>
Kun gindudulman. — Tunok waray daw<br>
An mga rosas — Ha im tanaman.<br>
Oo, matuod — Daw ikaw rayna<br>
Nga magliliaw — Bisan ha siplat<br>
Makabibihag — Ha im sa Dios hatag<br>
Hay! bis dalikyat — Han im kalipay<br>
Ako tuguti — Us la kaadlaw<br>
Nga an ak dughan — Makagtamo.<br>
{{C|————oOo————}}
{{C|HA MGA KAUPDANAN KO HA PAGKABATA}}
{{rule|10em}
Kun us nga bungto tuod may gugma<br>
han yinaknan nga hatag han langit,<br>
han katalwasan maawil manta<br>
sugad han tamsi ha kahanginan.<br>
<br>
Kay ha yinaknan pangingilal’a<br>
an bungto, nayon ngan ginhadian;<br>
tagsa nga tawo sandag, sarama,<br>
anak nga suho han katalwasan.<br><noinclude></noinclude>
fdf5gys62j1liqlswy9la2d2s0w9v7b
Page:Mga Siday ni Jose Rizal (1961).pdf/15
104
458052
1362755
2026-09-05T07:33:06Z
Jcyyysecret
996852
/* Proofread */
1362755
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="3" user="Jcyyysecret" /></noinclude>{{C|7}}
Kay adlaw mo nga labihan,<br>
iroy ko, mahigugmaon.<br>
rosas ha im nadaraon.<br>
naawit an katamsihan.<br>
{{rule|10em}}
Ngan matin-aw, masidayon,<br>
burabod daw nagtutugon<br>
hin tingog mahinuklugon,<br>
magmalipay ka nga dayon.<br>
{{rule|10em}}
Ngan an burabod natukma<br>
pagdungog hinin siyahan<br>
nakon ha im nga ambahan<br>
han hingpit ko nga higugma.<br>
{{C|————oOo————}}
{{C|HA KAN GINING C. O. REY}}
{{rule|10em}}
Ano im pangaro siday nga di haros<br>
Hadto gin-awit ko dara han kapungot?<br>
Im ada pagsukmat han ak kabungalos,<br>
Han buang nega tulos ha ak pinmaabot?<br>
{{rule|10em}}
Ano im pagpukaw mga hinumduman<br>
Yana nga hin gugma dughan naghuhulat<br>
Paghulat han gab-i igo la paglambrag<br>
Bis di kita sayod maaaga liwat?<br>
{{rule|10em}}
Buot mo hisaygan ini nga kaurit,<br>
Katiaw ha dughan, kasakit, kaaming?<br>
Buot ka masayod, kalag nga batan’on,<br>
Ano nga diri ko han gugma pagsiring?<br>
{{rule|10em}}
Gabay hikalimtan. An hinpapatungdan<br>
Masakit gad, kundi hakakatawa ka;<br>
Hinin akon lawas halakip paghugos<br>
Adin ha sakob ko nga namatay na la.<br>
{{rule|10em}}
Us nga di mahimo, paghingyap, kalurong,<br>
Inop nga di sanglit, higugma kaduwas...<br>
Inma an katam-is hinin kinabuhi,<br>
Pabay’i an apdo lumugdang, humubas.<br>
{{rule|10em}}<noinclude></noinclude>
q05gs7jy9agrtc2trq4i9o84w6o6anh
Page:Mga Siday ni Jose Rizal (1961).pdf/16
104
458053
1362756
2026-09-05T07:35:52Z
Jcyyysecret
996852
/* Proofread */
1362756
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="3" user="Jcyyysecret" /></noinclude>{{C|8}}
Magsirom nga dag-om akon inaabat<br>
Ha kalag paglambong nabalik, nasuga:<br>
Biyuos la salit, di bukad nga hingpit-<br>
Kay di ha kapaw’an nahimo pagmata.<br>
{{rule|10em}}
Hahaton, karawta, mga waray palad,<br>
Mga siday nakon hin luha nagsuso;<br>
Hira daan sayod han ira kasugad<br>
Ngan bangin ha imo hira makagmugo.<br>
Agosto 22, 1883.<br>
{{C|————oOo————}}<noinclude></noinclude>
6nmvce131uvs5dja97xzfquc557wv6i
Page:Mga Siday ni Jose Rizal (1961).pdf/17
104
458054
1362757
2026-09-05T07:40:41Z
Jcyyysecret
996852
/* Proofread */
1362757
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="3" user="Jcyyysecret" /></noinclude>{{C|9}}
{{C|HA MGA BUKAD HA HEIDELBERG.}}
Pakadto kamo, mga dinhianon<br>
nga bukad, sabwag ha daplin han dalan<br>
han mga maglalakat,<br>
ngan ha sirong han matagom nga langit<br>
han akon kagugmaan,<br>
iyo igsusumaton<br>
an pagtoo hini nga maglalakat<br>
han Natawhan nga Tuna!<br>
Kadto, isumat nga han maagahon,<br>
ha siyahan pa nga iyo pagbuklad<br>
ha may tangpi han mahagkot nga Neckar,<br>
mahilom, nakada tupad ha iyo,<br>
dida nagdidinumdom<br>
han iya unob nga pagkamapaya.<br>
Sumat, nga kun an aga<br>
amyon niyo nakuha,<br>
hin hilit nag-aawit hin higugma,<br>
hiya nag-aawit man<br>
hin higugma ha iya pinulungan<br>
unina kun an adlaw nagpupurog<br>
han sampaw han Koenigsthul<br>
ngan na-lipay han siong,<br>
han kagurangan ug han kasusudpan<br>
an malanhod nga silaw,<br>
santop niya it nga adlaw ha aga<br>
nangungudtuhan dit ha iya tuna!<br>
Ngan isumat nga hadto<br>
han pagpitlo ko ha iyo ha dalan,<br>
tangpi han Neckar, o ha kagurangan,<br>
an siring ko isumat<br>
han ak gintitinguha<br>
ha mga paypay hin libro nga daan<br>
pag-ipit han im mga rahundahon.<br>
Dad’a, mga bukad!<br>
gugma ha akon mga hinigugma,<br>
kamingaw ha ak nasod,<br>
ngan han hinguhaan nga kaumhan,<br>
pagtoo han iya kalalakin’an,<br>
ngan kadayawan han kababayin’an,<br>
lawas han mga buhi<br>
nga lunton ha panimalay sinakop...<br><noinclude></noinclude>
4uiywrw9mux497ebabpkjy7qd4o815v
Page:Mga Siday ni Jose Rizal (1961).pdf/22
104
458055
1362758
2026-09-05T07:45:41Z
GELatin777
997117
/* Proofread */
1362758
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="3" user="GELatin777" />{{c|14}}</noinclude>{{c|Diin man pagbiling hin kalipay<br>
an kalipay naantaw lugod<br>
daw lambong nga say la in durugas,<br>
an magsarakay salit napalawod.<br>
Daw tinikwang hin di hikilal'an,<br>
magsarakay sugad hin layaw<br>
asay kaupod an hinumduman<br>
hin mga gugma hadto nakaliaw.<br>
Us nga kutkot bangin ha hirayo,<br>
kalinaw igkita hin kaduwas,<br>
kay hinngalimtan han bisan hino,<br>
han mga bido pumahuway na la.<br>
Magsarakay iginkakaawa<br>
kay madagmit la nga nalabay,<br>
hay! di sayod nga ha iya dughan<br>
may kabiduan kay hin gugma waray!<br>
Mabalik ha natawhan nga tuna,<br>
magsarakay mauli pa gad,<br>
kundi lunlon guba igkikita,<br>
waray bisan gugma, waray la tuga.<br>
Lakat, magsarakay, pagpadayon,<br>
ha im tuna kilala waray;<br>
pabay'i an iba magkalipay,<br>
mahagugma; ikaw gikan la liwat.<br>
Lakat, magsarakay, ayaw lingi<br>
waray ma-tangis han nagikan;<br>
gikan, magsarakay, di mabido;<br>
han im kabido pataraw'an ka la.}}<br>{{Custom rule|sp|100|sp|5|co|10|co|20|co|10|sp|5|sp|100}}
{{c|cAN PAGKASAKAY}}
{{c|(Himno han Armada ni Magallanes]}}{{Custom rule|sp|10|sp|5|sp|5|sp|5|sp|5|sp|5|sp|10}}
{{c|Usa kaadlaw<br>
nga waray tipa<br>
Febo naipa<br>
hin pagmata.<br>
Ha Barrameda<br>
an mga tulos<br>
ug mga kilos<br>
di masada}}<br><noinclude></noinclude>
bmlqsripk215lmy5eek87vgns4ib9sa
Page:Mga Siday ni Jose Rizal (1961).pdf/18
104
458056
1362759
2026-09-05T07:46:32Z
Jcyyysecret
996852
/* Proofread */
1362759
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="3" user="Jcyyysecret" /></noinclude>{{C|10}}
Paghawas ha baybayon,<br>
an harok ko ha iyo<br>
ha gilayon itapod ha harupoy<br>
kay basi niya dad’on<br>
ngadto han akon lunlon hinigugma,<br>
dinayaw, inungara.<br>
Kundi, mga bukad,<br>
hay! maabot kam didto<br>
dara pa niyo an iyo mga tina;<br>
kundi antaw ha tinudkan nga tuna,<br>
han kinabuhi iyo inutangan,<br>
waray na kam alimyon,<br>
nga amo an kalag nga gugma han langit,<br>
ngan say ginmat’an, di nalilimutan.<br>
{{rule|10em}}
Heidelberg, Abril 22, 1886.
{{rule|5em}oOo{{rule|5em}}
{{C|PAHALIPAY}}
{{C|''Ayog ha iya bayaw. Antonio Lopez''}}
''“An kabugtuan han imo asawa<br>
nagpapahelipay ha imo kaadlawan.”''
{{C|I.}}
Kun an may tingog, matil-is nga dila,<br>
may ada ayog han bag-o nga adlaw,<br>
tingog nga madlaw natahos han bukid<br>
hingpit nga awit.<br>
{{C|II.}}
Kami sugad man tugob hin kalipay<br>
ha im naayog han im kaadlawan<br>
nga daw bulawan an am pagsaurog<br>
ha im Antonio.<br>
{{C|III.}}
Ha kabugtuan ug mga urupod<br>
karawton nimo an amon pagkanta<br>
kay tingog manta han am paghigugma,<br>
hingpit ngan unob.<br>
{{C|IV.}}
Ha im asawa ngan ha kan Emilio<br>
karawton nimo mga pahalipay<br>
bas ka malipay ngan mawara dagos<br>
mga kasakit.<br><noinclude></noinclude>
pig3ownwl6okyuagv23c3fjdwhn455m
Page:Mga Siday ni Jose Rizal (1961).pdf/19
104
458057
1362760
2026-09-05T07:50:43Z
Jcyyysecret
996852
/* Proofread */
1362760
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="3" user="Jcyyysecret" /></noinclude>{{C|11}}
{{C|V.}}
Daw paraulin nga diri nahadlok<br>
bisan subasko han gab-i pagtara<br>
salit hiara ngan unob nasangpot<br>
ha duruungan.<br>
{{C|VI.}}
Salit talikdi bis ano ha tuna<br>
ngan ngadto siplat hadton kahitas’an<br>
bas han pinas-an say magpagaan<br>
an Amay naton.<br>
{{C|VII.}}
Didi ha amon kay maghinuklugon<br>
kami ha imo unob pagsaurog<br>
mga pinurog ug tultol nga pulong<br>
imo karawton.<br>
{{rule|5em}}oOo{{rule|5em}}
{{C|HINUMDUMAN HA AKON BUNGTO}}
{{C|''(Kalamba — La Laguna)''}}
{{rule|10em}}
Kun daw ha ak panumduman<br>
nadangop an di mabagi<br>
panahon nga namag-agi,<br>
an danaw nga mabalod...,<br>
kun daw akon nadudumdom<br>
an harupoy nga nahapon<br>
ha agtang ko kay gihapon<br>
halayahay nga ungod.<br>
{{rule|10em}}
Kun daw an busag nga liryo<br>
kita ko nga say han hangin<br>
pinupudkan daw darangin<br>
han danaw naghahapos;<br>
ngan kun akon nasisimhot<br>
an bukad ug mga dahon,<br>
an sayo nga kaagahon<br>
may paghiyom nga takos.<br>
{{rule|10em}}
Nawong nga han pagkabata<br>
ha dumdom ko di makuh,<br>
han iroy nga may tinguha<br>
nahimo pagpatahom;<br><noinclude></noinclude>
p9tmdzwqspxxf0fl538d0lj04gu3uvt
Page:Mga Siday ni Jose Rizal (1961).pdf/20
104
458058
1362761
2026-09-05T07:54:30Z
Jcyyysecret
996852
/* Proofread */
1362761
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="3" user="Jcyyysecret" /></noinclude>{{C|12}}
may bungto nga diri dako<br>
han danaw liniligiran,<br>
bungto ha ak paniiran,<br>
han gugma ug kagahom.<br>
{{rule|10em}}
Oh! an akon suduysudoy<br>
kanan mga kahoy sirong,<br>
an salog nga naglilirong<br>
kaliawan nga gayod;<br>
sugad man ak kalipayan<br>
harupoy mo nga bulahan,<br>
ha imo mga singbahan<br>
pag-ampo ak sinmulod.<br>
{{rule|10em}}
Dida han dagko nga kahoy<br>
gahom sa Dios natutukib,<br>
ngan ha imo mga bukid<br>
harayo an kasubo<br>
An Kinaiya say nakon<br>
higugma nga di sanglitan<br>
ngan an imo kalangitan<br>
kalipay ko nga dako.<br>
{{rule|10em}}
Pagkabata, bungto nakon,<br>
burabod hin kalipayan,<br>
lunlon mga gin-angayan<br>
kawilihan may ada.<br>
Balik ha ak kasingkasing<br>
mga uras nga mapaya<br>
sugad kun an mga maya<br>
nabalik kun kathura.<br>
{{rule|10em}}
Kundi, waray na! Tabangan<br>
kahilom mo ug kalinaw,<br>
kasingkasing nga masinaw<br>
hin gugma ikaw tugob;<br>
Ha imo akon paghingyap,<br>
say unob ko nga ungara<br>
han langit igpahiara<br>
an kahimyang humunob.<br>
{{C|———oOo———}}<noinclude></noinclude>
rzh66k0keyih58hej50kfb5xriljun7
Page:Mga Siday ni Jose Rizal (1961).pdf/23
104
458059
1362762
2026-09-05T07:56:41Z
GELatin777
997117
/* Proofread */
1362762
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="3" user="GELatin777" />{{c|15}}</noinclude>{{c|Kay ha baybayon<br>
daan na hayag<br>
barko ngan layag<br>
ha paggikan;<br>
antaw nga tuna<br>
di pa kilala<br>
waray abala<br>
kakadtuan.<br>
Yukot nga "salva"<br>
hin mga kanyon<br>
sugo ngan sagdon<br>
ginpabuto;<br>
kasundaluhan,<br>
katsila unob,<br>
waray pagngurob<br>
hin kasubo.<br>
Adyos, nganira,<br>
mga magdasig<br>
tuna sumarig<br>
nga at iroy,<br>
ngan maghimaya<br>
dit ha kampanya<br>
an at España<br>
igpadungog.<br>
Ubos kalipay<br>
ngan katatawa,<br>
waray kaawa<br>
ha siyudad;<br>
mga kadasig,<br>
tunog hin gimbal,<br>
mga aningal<br>
di masubad.<br>
Han paggikan na<br>
kay namaglayag<br>
mga huyayag<br>
han hinabo;<br>
ubos malipay,<br>
magdinayawon<br>
hadto nga turon<br>
ha pagsaho.}}<br><noinclude></noinclude>
t4l34optrzyhfgkjg8nl8mflczcug5b
Page:Mga Siday ni Jose Rizal (1961).pdf/21
104
458060
1362763
2026-09-05T08:00:18Z
Jcyyysecret
996852
/* Proofread */
1362763
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="3" user="Jcyyysecret" /></noinclude>{{C|13}}
{{C|HA KAN M. R. P. PABLO RAMON, S.J.}}
{{C|''Rector ha Ateneo Municipal ha Manila, ha iya Kaadlawan.''}}
{{rule|10em}}
Ha kaagahon harupoy matan-is<br>
Nga nagduduyan han bukad ug dahon,<br>
Ngan urusahon nga hamot nahurak<br>
Ha kapatagan.<br>
Matam-is gihap mahumok nga ngurob<br>
Han sapasapa nga nag-iruidlap,<br>
Ngan may nasidlap dit han marasbaras,<br>
Busag nga tun-og<br>
Ngan matam-is man kanan tamsi awit<br>
Ngan an hamot han kabukadbukaran<br>
Ug an palaran mapawa nga aga<br>
Matawatawa.<br>
Padre minahal, tungod han im ngaran,<br>
Labi kamatam-is an ihinahatag<br>
Nga daw ha patag dayon nga kapawa<br>
Han mga silaw.<br>
Daw kamot sa Dios an mahigugmaon<br>
Nga im ha amon, Padre, pagpaura<br>
Kay uraura ha amon pagsulsog<br>
Tultol nga dalan.<br>
Hay! Ano daw la in am dadangatan<br>
Han am binatan’on nga mga talinguha<br>
Kun di kumuha han imo higugma<br>
Ug pagkaluoy?<br>
Kami anak mo, Padre, isulsog mo<br>
Han urukyanan dayon nga himaya,<br>
Diri an baya in asay sumantop<br>
Han hunahuna<br>
Kay an im ngaran an kanan Apostol,<br>
An iya agi im maginkapawa<br>
Kay di mabawa nga hatag nga dyosnon<br>
Sugad nga manggad.<br>
25 ha Enero, 1881.<br>
{{C|———oOo———}}
{{C|AN AWIT HAN MAGSARAKAY}}
{{rule|10em}}
Taktak nga dahon waray la tadong<br>
kanan hangin ginpasarang<br>
asy’an kasugad han magsarakay:<br>
waray turon, tuna, gugma ngan kalag.<br><noinclude></noinclude>
kr1zhymua60c1lev1z5zz8b4dpym5lt
Page:Mga Siday ni Jose Rizal (1961).pdf/24
104
458061
1362764
2026-09-05T08:05:14Z
GELatin777
997117
/* Proofread */
1362764
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="3" user="GELatin777" />{{c|16}}</noinclude>{{c|Bungto, mabuhi!<br>
labi kay ira<br>
man an bandira<br>
ni Magallan<br>
nga nagtatara<br>
han kadagatan<br>
nga kataragman<br>
di masalang.<br>
{{Custom rule|sp|100|sp|5|co|10|co|20|co|10|sp|5|sp|100}}
AN AWAY.<br>
HI URBIZTONDO KINAHAHADLUKAN HA JOLO<br>{{Custom rule|sp|10|sp|5|sp|5|sp|5|sp|5|sp|5|sp|10}}
Gatos nga barko, magbakod,<br>
ginmikan dit ha Manila,<br>
nagtatara han kabadlan,<br>
igindudul-ong han hangin,<br>
gilayon iginkirita<br>
han taga Jolo nga moros<br>
nga tugob hin mga hurab<br>
hin yukot namagbandira.<br>
Igo la pakapanhawas<br>
magbakod nga mangaraway,<br>
mga kanyon ginhimutang,<br>
mga kuta an himunta.<br>
Heneral tigda namulong:<br>
nganiya: "Kasundaluhan,<br>
ha isog niyo natapod<br>
an pagdaog ta nga hingpit.<br>
Gabay ko an kamatayon,<br>
diri kita mag-iisol,<br>
an Iroy naton nga Tuna<br>
may mahal nga kabantugan."<br>
Namulong, ngan daw hi Note<br>
may garumgom nga lilinti<br>
ha butnga han pagbabagyo<br>
nagpasarang hin kalisang<br>
mapintas nga Urbiztondo,<br>
kay bunyog kasundaluhan<br>
sinmulong bitbit in armas,<br>
an patay maghinhuntalid.<br>
Daw an leon ha kasudpan,<br>
nahangas, makalilisang}}<br><noinclude></noinclude>
flwnh61t0ye5mkofnd9bg0qnjy666ln
Page:Mga Siday ni Jose Rizal (1961).pdf/25
104
458062
1362765
2026-09-05T08:16:38Z
GELatin777
997117
/* Proofread */
1362765
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="3" user="GELatin777" />{{c|17}}</noinclude>{{c|kun atubang han kaaway<br>
daw masibad nga mapintas.<br>
Hira amo an bantugan<br>
ha pangaway di naisol,<br>
naduok han mga kuta<br>
kay andam hira pagsaka.<br>{{Custom rule|sp|10|sp|5|sp|5|sp|5|sp|5|sp|5|sp|10}}
Ngan an Leon ha Castilla<br>
nangingisog, nabaranghag,<br>
kun nakuros ngan nadasmag<br>
nasarang an kaminatyan.<br>{{Custom rule|sp|10|sp|5|sp|5|sp|5|sp|5|sp|5|sp|10}}
Walo nga kuta inmampo<br>
han taga Jolo nga hugpo;<br>
waray umilob kan Marte,<br>
pusuan nga Urbiztondo.<br>
Ah! hira, hayaw nga España,<br>
daw an didto ha Lepanto,<br>
sugad liwat ha Pavia<br>
daw an linti ha pangaway.<br>{{Custom rule|sp|10|sp|5|sp|5|sp|5|sp|5|sp|5|sp|10}}
Ha surab ngan ha kalayo<br>
binungkag mga palasyo<br>
lunlon ha Jolo natindog.<br>
ubos pinukan, pinuo.<br>{{Custom rule|sp|10|sp|5|sp|5|sp|5|sp|5|sp|5|sp|10}}
Nalayas hi Mahumat,<br>
Sultan, irihis, malupig;<br>
ngan namulong an mag-isog<br>
ha Jolo namamagkanta.<br>
{{em}}{{em}}{{em}}{{em}}5 Disyembre, 1875.<br>{{Custom rule|sp|100|sp|5|co|10|co|20|co|10|sp|5|sp|100}}
NGAN ESPANYOL HI ELCANO, AN SIYAHAN NGA<br>
NAKALIBOT HAN KALIBUTAN.<br>{{Custom rule|sp|10|sp|5|sp|5|sp|5|sp|5|sp|5|sp|10}}
Tikain it nga linaygan,<br>
diin nga kahigrayuan,<br>
tiunano an karaygan<br>
tuna nga kinakadtuan?<br>
Hino it mapasipara<br>
paglibot han kalibutan,<br>
kadagatan nagtatara<br>
an lakat tipa-Sidlangan?}}<br><noinclude></noinclude>
djrqjqup57u60jdde0qtpycg60cmiqy
Page:Mga Siday ni Jose Rizal (1961).pdf/26
104
458063
1362766
2026-09-05T08:22:28Z
GELatin777
997117
/* Proofread */
1362766
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="3" user="GELatin777" />{{c|18}}</noinclude>{{c|Ha España nga bayani,<br>
taga Pirene, pusuan,<br>
ato pagsulang bis ngani<br>
may bagyo nga mag-urulang.<br>
Hi Elcano nga gamhanan<br>
kay takos, may kalalaki,<br>
nagsaad say maataki<br>
ngan diri kinakalasan.<br>
Ngan daw agila nga hayaw<br>
nga malupad ngan maturon<br>
ha kadagmitan nakayaw,<br>
naabot ha panganuron.<br>
Sugad han pangpang nga kantil<br>
han dagat ginpupusakan<br>
kusgan nga hangin nasupil<br>
bisan ginpapaarakan.<br>
Hi Elcano amo an kasugad<br>
waray kahadlok han dagat:<br>
nagtatara sinusugat,<br>
balod nagbabalatbagat.<br>
Gin-akos an kalibutan<br>
paglibot, di malupigan,<br>
inmabot ha sarangputan<br>
bis dako an kakurian.<br>
Butangan an agtang nimo<br>
han kapid'an nga korona,<br>
mamat han bantog nga hispano,<br>
kulang pa nga pakilala.<br>
{{em}}{{em}}{{em}}{{em}}{{em}}5, Disyembre, 1875.<br>
AN PAGKABIHAG UG AN PAGDAOG.<br>
Dit ha kaumhan patag ha Montilla<br>
away naayat an Abencerraje,<br>
hadton mag-isog nga taga Castilla<br>
aber lumupig arnis nga pasahi.<br>
Inmabot dayon Conde de la Cabra.<br>
sarig ha samsil, butkon di mabalid,<br>
daw mamurulpog, mabangis nga Parca<br>
kay hadto dayon patay manhuntalid.<br>
Hangit ha away daw leon nakuros<br>
han mga moros kaaway nga tropa<br>
ngan hi Don Diego, pangulo han moros,<br>
daw an ha huygo nga nagagarrupa.}}<br><noinclude></noinclude>
qwp0ne88ye4yhu1xm341cmdb8q0q5dl
1362767
1362766
2026-09-05T08:24:49Z
GELatin777
997117
/* Proofread */
1362767
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="3" user="GELatin777" />{{c|18}}</noinclude>{{c|Ha España nga bayani,<br>
taga Pirene, pusuan,<br>
ato pagsulang bis ngani<br>
may bagyo nga mag-urulang.<br>
Hi Elcano nga gamhanan<br>
kay takos, may kalalaki,<br>
nagsaad say maataki<br>
ngan diri kinakalasan.<br>
Ngan daw agila nga hayaw<br>
nga malupad ngan maturon<br>
ha kadagmitan nakayaw,<br>
naabot ha panganuron.<br>
Sugad han pangpang nga kantil<br>
han dagat ginpupusakan<br>
kusgan nga hangin nasupil<br>
bisan ginpapaarakan.<br>
Hi Elcano amo an kasugad<br>
waray kahadlok han dagat:<br>
nagtatara sinusugat,<br>
balod nagbabalatbagat.<br>
Gin-akos an kalibutan<br>
paglibot, di malupigan,<br>
inmabot ha sarangputan<br>
bis dako an kakurian.<br>
Butangan an agtang nimo<br>
han kapid'an nga korona,<br>
mamat han bantog nga hispano,<br>
kulang pa nga pakilala.<br>
{{em}}{{em}}{{em}}{{em}}5, Disyembre, 1875.<br>
AN PAGKABIHAG UG AN PAGDAOG.<br>
Dit ha kaumhan patag ha Montilla<br>
away naayat an Abencerraje,<br>
hadton mag-isog nga taga Castilla<br>
aber lumupig arnis nga pasahi.<br>
Inmabot dayon Conde de la Cabra.<br>
sarig ha samsil, butkon di mabalid,<br>
daw mamurulpog, mabangis nga Parca<br>
kay hadto dayon patay manhuntalid.<br>
Hangit ha away daw leon nakuros<br>
han mga moros kaaway nga tropa<br>
ngan hi Don Diego, pangulo han moros,<br>
daw an ha huygo nga nagagarrupa.}}<br><noinclude></noinclude>
av3wbchmfabst0u2ccfoxtiv7faz6u8
Page:Mga Siday ni Jose Rizal (1961).pdf/27
104
458064
1362768
2026-09-05T08:30:57Z
GELatin777
997117
/* Proofread */
1362768
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="3" user="GELatin777" />{{c|19}}</noinclude>{{c|Daw mailayat bugsok nga ihalas<br>
kay may kahadlok kanan pana udyong,<br>
amo an moros kay dinidimalas<br>
ngan an Profeta uyon magpakudlong.<br>
Kundi di sugad an kabalyeriya<br>
kay lugod tagya daw taming an dughan,<br>
nahulat unong hin pakigtunggiya,<br>
pakiglambunit ha away kay tubyan.<br>
Han iya sakop Boabdil namulong,<br>
nangangalas na, duro an kasina,<br>
an iya bayhon daw nagkakagulong,<br>
dagos pamulong katapos unina:<br>
"Ngain ba kamo, dimalas nga moros?<br>
Iton kahadlok ha iyo nalurong?<br>
Nalikay kanay? Hi kamo naturos,<br>
han iyo isog kamo nabuburong?"<br>
Nagsiring; hadto trompeta binati,<br>
an at inmabot, nagtikang an hamlag,<br>
ngan nagbarangga tigsad nga kombati<br>
an linagipik mais nga sinanglag.<br>
Kan Don Alonso Aguilar ataki<br>
kapin kapiskay ha usa nga banda,<br>
hamlag nga tibway ha pagkalalaki,<br>
an kamabangis asay naghahanda.<br>
Ah! Han Profeta an pag-ampo kawang<br>
han nagugpong nga mahometano,<br>
hamtang nadasdas, may bangkaw, nakamang,<br>
patok han isog han mga kristyano.<br>
Ngan dida ngahaw natapos, nagunaw,<br>
lunlon maisog inmato ha away,<br>
kasko ug bangkaw, kabayo napunaw,<br>
lunlon nakunot, natunaw daw laway.<br>
Isol an moros, kristyano daugan<br>
kay tibway ubos an moros panalaw,<br>
tungod han ngurob leon nga bantugan<br>
an pangalagiw diri kalawkalaw.<br>
Salit nabilin ha patag, harayo,<br>
an Hadi kay daw nalaag nga bugsok,<br>
layon hinmawas ha iya kabayo,<br>
dagos dalagan tinmago, sinmuksok.<br>
Duha nga kristyano say kinmilala<br>
iya insignia nga diri matago,<br>
ngan hi Don Diego layon gin-abala<br>
sanglit kay lupig, bihag ngan bilanggo.}}<br><noinclude></noinclude>
a6fg35zwciduk7021gzfjlmcy0pous1
Page:Mga Siday ni Jose Rizal (1961).pdf/28
104
458065
1362769
2026-09-05T08:52:38Z
GELatin777
997117
/* Proofread */
1362769
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="3" user="GELatin777" />{{c|20}}</noinclude>{{c|Dios han kristyanos didto ha Lucena<br>
asay nagdugmok gahom nga mapintas;<br>
an han katsila asay nagkadena,<br>
yana binulos, asay man ginhigtan}}.{{c|{{em}}{{em}}3 Disyembre, 1876.}}<br>{{Custom rule|sp|100|sp|5|co|10|co|20|co|10|sp|5|sp|100}}
{{c|HA MGA BATAN'ON NGA PILIPINO.}}
{{c|Badas.Hadak, oh! hadlukon<br>
nga bukad!<br>
{{em}}Ihangad mo an agtang<br>
Yana gud, pilipino nga batan'on,<br>
Ipakita, iasdang<br>
An imo pagkakatpong,<br>
Matahom nga paglaom<br>
Han Tuna nga Natawhan!<br>
{{em}}Kayaw, gahom nga dako,<br>
Ngan hayagi hin isip nga hataas,<br>
Hin makusog iundong,<br>
Bas lumupig han hangin,<br>
An pagsabot nga uray,<br>
Tikadto ha himaya.<br>
{{em}}Ilusad an kapawa<br>
Han arte ug kinaadman ha tigi,<br>
Batan'on, ngan hubara<br>
An gapos nga mabug-at<br>
Nga nakakabalaong<br>
Gahom mo ha pagsiday.<br>
{{em}}Abat, nga ha kapaw'an<br>
Ug mga kadulman, an hadianon<br>
Hamili nga España,<br>
Maluy'anon, maaram,<br>
Hin higayon nahatag<br>
Han mga dinhianon<br>
{{em}}Ikaw, nga nangingita,<br>
Sakay han hanoy han im hunahuna,<br>
Dit ha kahitaasan,<br>
Han mahinlo nga siday<br>
Nga kapin katam-is<br>
Han dugos ug han nektar.<br>
{{em}}Ikaw, nga han langitnon<br>
Nga tunog kasibang ni Filomena,<br>
Ha matil-is nga tingog}}<br><noinclude></noinclude>
liwve9c2dcfh2xw7zq2j6i5ilvurcek
Page:Mga Siday ni Jose Rizal (1961).pdf/29
104
458066
1362770
2026-09-05T09:21:13Z
GELatin777
997117
/* Proofread */
1362770
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="3" user="GELatin777" />{{c|21}}</noinclude><br>{{c|Kun gab-i nga mahanong,<br>
Asay ka nagpapara<br>
Han mga kasamdong.<br>
{{em}}Ikaw, nga han bantilis<br>
Kinabuhi nahatag kay akos mo,<br>
Ngan an ngaran nga hingpit<br>
Han gahom nga bantugan<br>
Ha kamot nim, hamili,<br>
Nadadayon kanunay.<br>
{{em}}Ikaw, nga han kahusay<br>
Ni Febo, hinigugma ni Apeles,<br>
Ngan lunlon hikikit'an,<br>
Tungod han imo badlis,<br>
Imo nahapipintar<br>
Mga katingalahan.<br>
{{em}}Dagmit! Kay an birilhon<br>
Nga gahom magawad han korona<br>
Pagpasarang han bantog,<br>
Ha tunog han trompeta<br>
Han ngaran han palaran,<br>
Nga magluob han tuna.<br>
{{em}}Kay adlaw han himaya,<br>
Filipinas, hini nga imo tuna,<br>
Han may Gahom pagdayig<br>
Kay han iya higugma<br>
Palad ha im nagawad<br>
Ngan hin mga kalipay.}}<br>{{Custom rule|sp|100|sp|5|co|10|co|20|co|10|sp|5|sp|100}}
{{c|AN PAGKAUSA HAN HIBARO NGAN HAN<br>
TULUUHAN.}}
{{c|Daw hidra nagkakambod<br>
pati nag-aalibod<br>
han olmo nga nalandaw,<br>
kasi-magtahom pagkit'on ha antaw,<br>
ngaduha maghusay<br>
hamtang tig-ob nabugway,<br>
ngan kun an olmo pananglit lumuya<br>
an hidra sugad man layon nalalaya<br>
kun nawawarayan na sariganan.<br>
Ngan an Hibaro sugad man katampo<br>
han Tuluuhan ha usa nga kampo,}}<br><noinclude></noinclude>
f2l751jd15jjkzzgmp9bh2afcr5yjoz
Page:Mga Siday ni Jose Rizal (1961).pdf/30
104
458067
1362771
2026-09-05T09:33:32Z
GELatin777
997117
/* Proofread */
1362771
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="3" user="GELatin777" />{{c|22}}</noinclude>{{c|ug an Hibaro nasangpot hin ngaran<br />
Ngan an maglaris waray kapalaran<br />
kay kairo la diri matatagan<br />
han santos nga tutdo han Tuluuhan.<br />
Ha uvas nga balagon<br />
may sanga nga nasapong<br />
ngan magtam-is nga bunga naurapong,<br />
hamtang an banwa nga nangangabayan<br />
buhi ha kahoy nga sinasakayan:<br />
an tagok nga matam-is<br />
say nahatag kinabuhi nga tul-id<br />
han Hibaro nga tukib;<br />
say nagsusulsog silaw nga mapawa<br />
lakip in hamot nga giniginhawa<br />
ngan hin magrasa nga ibinubunga.<br />
An Hibaro ta, kun waray pagtoo<br />
daw an sakayan ha butnga han bagyo,<br />
timon binabari tungod han hangin<br />
nga makusog ngan diri malupig<br />
han Boreas nga sadang kalisangan<br />
tungod kay say naaway<br />
hin diri harumamay<br />
tubtob kalunod ngat ha kahiladman.<br />
Kun an tun-og han langit<br />
asay kinabuhi han kapatagan<br />
ngan tungod hini daw hinahatagan<br />
hin mga balaod maghusay ngan hingpit;<br />
Hibaro sugad man ginpaparampag<br />
han Tuluuhan nga mabinuligon<br />
bas magsulsog han dalan nga madig-on<br />
daw tunay nga tanaman<br />
nga nabukad hin maghusay nga burak<br />
ngan han ira hamot nagpapahurak.<br />
{{em}} {{em}} {{em}} 19 Abril, 1876.{{Custom rule|sp|100|sp|5|co|10|co|20|co|10|sp|5|sp|100}}
AN HIBARO DUNGOG HAN IROY NGA TUNA<br />{{Custom rule|sp|10|sp|5|sp|5|sp|5|sp|5|sp|5|sp|10}}
Sangkap nga hibaro daw kinabuhi<br />
nahatag hin hiyas nga mabihagon,<br />
ha Tuna nga Iroy nakakabawi<br />
ngat ha malambrag, himaya nga dayon,<br />
ngan daw harupoy nasangpit han binhi,<br />
naudlot an bukad ngan naalimyon;}}<br /><noinclude></noinclude>
m1clew1jlzwx99jkaal1rpzn57ofpse
Page:Mga Siday ni Jose Rizal (1961).pdf/31
104
458068
1362772
2026-09-05T09:38:27Z
GELatin777
997117
/* Proofread */
1362772
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="3" user="GELatin777" />{{c|18}}</noinclude>{{c|sugad man Hibaro nagpapadako,<br>
nahatag hin dungog ngan pagkatawo.<br>
Tungod ha iya kay igin-uula<br>
an pagpahuway, pag-ukoy nga himyang;<br>
tungod ha iya, sidlak an kapawa<br>
kanan tawo tunay nga kinaadman;<br>
ngan daw tikang didto ha sampaw naawas<br>
tubig nga puraw ha burabod gikan;<br>
sugad man Hibaro asay nahatag<br>
han aton Tuna hin mga kahayag.<br>
Kun daw an Hibaro diin matindog<br>
batan'on didto man hingpit matubo;<br>
ngan didto an sayop layon nasibog,<br>
bag-o nga gawi in asay nabutho;<br>
an kasurusnan gapos, nahihikog;<br>
an pagtalapas di nakakaulbo;<br>
kay an Hibaro asay nagtatalwas<br>
han mga nasod ha palad nga kablas.<br>
Ngan daw burabod natubig han patag<br>
han mga tanom, kahoy, nagbubuhi;<br>
an iya tubod kanunay pag-awas,<br>
waray pahuway unob pagbaribi<br>
han mga tangpi, bakilid ngan pangpang<br>
nga iya tadong kun diin pag-agi;<br>
kay an Hibaro asay nagtutuha,<br>
pagtigbaw han dungog say talinguha.<br>
Ha iya sabang tubig nga matin-aw<br>
tugob hin hiyas naawas kanunay,<br>
kanan pagtoo pagtutdo nga puraw,<br>
lara han maraot di nasalakay,<br>
daw an ha tangpi balod napupusak<br>
kun napurok dida ha mga baybay:<br>
an may Hibaro hingpit an batasan<br>
tukib pagsampong han kahitaasan.<br>
Dida ha dughan hinin katawuhan<br>
asay nadagkot han takos nga lambrag,<br>
han nagtatalapas say nagpapamaan<br>
ngan hin kaluoy han kablas natabang,<br>
say talinguha lunlon kaupayan<br>
nga an higugma buhi an pagsanag;<br>
kay an Hibaro amo gud an tukib<br>
han kinabuhi balsamo nga putli.<br>}}<noinclude></noinclude>
6g6erlt5q46jqsxmft14tflrmikva89
Page:Mga Siday ni Jose Rizal (1961).pdf/32
104
458069
1362773
2026-09-05T09:47:10Z
GELatin777
997117
/* Proofread */
1362773
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="3" user="GELatin777" />{{c|24}}</noinclude>{{c|{{em}}Daw puy-aw nga bato, dako, nalanda<br>
ha butnga han balod ha kalalawdan.<br>
hapos han hangin, han bagyo nga hayaw<br>
diri mabalid ngan marikandikan;<br>
naisol nalapirit nananalaw<br>
adton kaaway nga di makaasdang:<br>
an may Hibaro masarig tapuran<br>
han Tuna nga Iroy kun may kataragman.<br>
{{em}}Ha bato igtigib an mga buhat;<br>
say igpadungog han Iroy nga Tuna;<br>
tagsa nga anak tinudkan ha dughan<br>
hin mga binhi nga may bukad-bunga,<br>
sadang magsubad an mga punuan;<br>
buhat nga tuhay di amo an baya;<br>
bungto nga pukrat may takos nga ngaran,<br>
say an Hibaro nakakapalaran.<br>
{{em}}Daw madlaw nga dan-ag han kaagahon<br>
nga nagpapasarang han iya silaw;<br>
daw busag nga pawa nga bulawanon<br>
nga nagtitiwak hadton may pagturaw;<br>
pagtutdo sugad man han pamatasan<br>
hin palad nahatag hadton may kauhaw;<br>
say han at Tuna maghatag hin inggat,<br>
dayon nga bantog nga magpaparanggat.<br>
AN PAGKABAYANI (1)<br>
(Canto epico)<br>
Siring, hino ba, langitnon nga Musa,<br>
An nagpukaw kan Colon kasindak<br>
Kadagatan ha Katundan pagtara<br>
Tugob hin isog, kadig-on, pagtoo?<br>
Kanay isog ba iya iinato<br>
Han mabangis ngan makusog nga hangin,<br>
Kanan Suyadnon pagdumot nga manya<br>
Patok han mga anak han España?<br>
Hadton kamingaw nga makatarag-ob<br>
Bug-os nga tuna tuok nakaturog<br>
Pati an bulan kahilom naduyog<br>
Dit han masilhag murayaw nga langit,<br>
May us nga tawo dagat naglalantaw,<br>
Ha bayhon niya nga mahiyumhiyom<br>
Asay nalambong dako nga kaluoy<br>
Lakip in buot nga diri magpuoy.}}<br><noinclude></noinclude>
aqn2nm2ce0i3fjrh2jcpd2iy2mhtdfl
Index:Chachnamo Translated by Mirza Khalich Baig.pdf
106
458070
1362774
2026-09-05T10:27:17Z
EngProff
830296
auto summary: New page created (no summary given)
1362774
proofread-index
text/x-wiki
{{:MediaWiki:Proofreadpage_index_template
|Title=Chachnamo
|Language=sd
|Author=
|Translator=
|Editor=
|Year=
|Publisher=
|Address=
|Key=
|Source=
|Image=
|Progress=T
|Volumes=
|Pages=<pagelist />
|Remarks=
|Header=
|Footer=
|Width=
|Css=
}}
tra7l8i39q6c226o5jer2jxabhne7md
Page:Chachnamo Translated by Mirza Khalich Baig.pdf/1
104
458071
1362775
2026-09-05T10:27:44Z
EngProff
830296
/* Without text */
1362775
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="0" user="EngProff" /></noinclude><noinclude></noinclude>
54xw6l0pawf8hxrqg9jhdvzxtfh95ic
Page:Chachnamo Translated by Mirza Khalich Baig.pdf/2
104
458072
1362776
2026-09-05T10:31:53Z
EngProff
830296
/* Not proofread */ auto summary: New page created (no summary given)
1362776
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="1" user="EngProff" /></noinclude>70000000
Joe)
2000ADDE
نثين سندي لهبرري نمبر ٣٩
@
نامو
لکندو
و قایم بیگ
چچ
1
(Library
Fabad (Sindh)
قیمت ۰-۰۵
باران ايم ايج بنهور انستيتيون آف سند استديز، جامشورو
Digitized by M. H. Panhwar Institute of Sindh Studies, Jamshoro.
بلئو تسكي بريس، حیدر آباد سند.
2000 c<noinclude></noinclude>
ajiqhixr2phesnphbvdis2n9v9xg9bl
Page:Chachnamo Translated by Mirza Khalich Baig.pdf/3
104
458073
1362777
2026-09-05T10:32:26Z
EngProff
830296
/* Not proofread */ auto summary: New page created (no summary given)
1362777
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="1" user="EngProff" /></noinclude>مني
LSA
تار لاخي هند و را جاگن جي
'
تائين ان فارسي .
بابت ؟
لگیل امي .
سخت
قديم
فتح
ما
چنای تاریخ معصومی: تحفته الكرام و بونیان
عربن
دي
به کتاب پهرئين تان ورتل هنا ؟ انهن پہ گھٹو احوال نه
هو تنهنڪري چانچہ نامی جو اور ان مون انگريزي و
ترجم و كيو جو سرکار جاهایو و داری کند و ستن دي
فرمائش موجب مون سندي و ترجمو كيوت سند جا
ما فهو قد ير سمك جي
تاریخ جو مفصل احوال معلوم كن.
چنا . و اصل عربي كتاب تان فارسي و ترجمو
كمل آهي. و أنهما جو لکندر علی بن محمد كوني .
اعمل كوفر جو ويدل هو پر يوه ۶۱۳ هجري (١٢١٦ع)
أجر در رهن الگو میں معصوم شاهر سکر واري
ومن
تاریخ ۹۹۱ هجري ( ١٥٨٣ ع )
سفل
بنهه جي
لي
فارسي و
A
جديخير مسلمان حاكمن و با دشا من جو
كان دو
امي
انهی
ذکر آمی جو سندس وقت نائین
جو احوال بين كتابن پر لکيل آهي جئن ته تاري مادري
ارعون نام ترخان نام بنگلیر نام ، پچاری و
( ۱۷۷۳ )
سيد على شير قانع لتي واري تحقق الكرام
در كتلب لکيو هو سندس وقت تائين
امي يعني
میان غلام شاه کاهوڙي جي وقت تائين.
دو
حید ر آباد ۳۰ جولاء ۱۹۲۳
قلیچ بیگ
اشار و - کتاب ان پاگن پر جهتو آهي. پهريون نند و یاگو
در
فقط رایج می راج نائين آهي. باقي الي يقي و اجتو آهي.
چاچ
L<noinclude></noinclude>
kzfe5sa9dem5o0ox8m2a8fk2d22glv0
Page:Chachnamo Translated by Mirza Khalich Baig.pdf/4
104
458074
1362778
2026-09-05T10:37:53Z
EngProff
830296
/* Not proofread */ auto summary: New page created (no summary given)
1362778
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="1" user="EngProff" /></noinclude>بسم
£Q
چچ ناهو
دیباچو
الله الرحمن الرحيم
بیحد تعریف : شکر گذاري أنهي وجود جي واجب
آهي، جو پروردگار و قدرت دارو : گناه بخشيندو آهي ،
جو زمین : اسمانن جو چائیندز : عالم جو سدپاليند از امي
ا جنون هزارين لکين موافق ؟ مختلف صورتن واري .
مخلوقات عدم جي پردي بان وجود پرآندي و هر هك كي
دن تلجدي شكل ؛ حركت : مشغولي دني ؟ هرك
علاحد و رنگ : عادت خطا كني + درمك جي
علیحد و هنر علاحد و قند و مقرر كيو : مرهك كي ينهداجي
کی
پنهنجي
ور
كم ؟ قسمت سان خوش ؛ راضي رکيائين.
لای من
انداز برگشون ؟ بی شمار صفتون انهي ! بيا خوف
مهددار : سيني نبينا ولين جي سردار کی جگائن جو قیامت
ن گنهگارن جو شفاعت كندر آمي: جنون
5527
ة ينهن سيني
جي تعريف بر خدا تعالي جلشان پنهنجي پاک کلام
سكوري كتاب پر فرمايو آدي تر " تحقيق محمد خدا جو
رسول يا پيغمبر آدي " . جنهن جي شرافت و بزرگي دي<noinclude></noinclude>
le3t851xb5ckk8cn30grlw34xqaw7cx
Page:Chachnamo Translated by Mirza Khalich Baig.pdf/5
104
458075
1362779
2026-09-05T10:40:47Z
EngProff
830296
/* Not proofread */ auto summary: New page created (no summary given)
1362779
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="1" user="EngProff" /></noinclude>لاء پيغمبري
ثابتي پر هيدن فرمايائين ته ” طلا ، اسان تودي قرآن انهيلاء تر
موكليو آهي ته تون نا خوش رمین" مكري حديث پر
آدی تر حضرت جبرئيل مكري بيري خدا كان ميليون
پیغام حضرت صلعم جن وت آند و تراي جوة مين رات
جا چند تنهنجي پيدا تين تي .
الندي جي
تمام لي. خدا وند تعاليل تعهد جون سب مرادون ؟ خواهشون
پوريون كيون تدحين تون جو ملول : فکر مند آهين؟
بداء ته تنهنجي دل تي گهرو بار آهي ته توکی خوش خبري
دين سان اهو لا هيون. تنهن تی پانا فرمايائون ته اي ادا
جبرئیل، تحقیق دو (یعنی حضرت نوح يا كو په نبي )
شکر گذار بانهو آدی، جو. خدا ستوري در گاه مان
657
"
་
جي
(
مون تي مهرباني ؛ شفقت جون ايتريون نشانیون نازل لیون
آهن، جو دن خلق كي رحمت جي خوشخبري ڈين لاء
هیئن فرمايو ته اي محمد اسان توکي فقط ساري مخلوقات
لا رحمت كري وكليو آهي. ؟ بني هند من همجن
اصحابن کي منهنجي پيغمبري طا كرنا لاء فرمايو ترما محمد
خدا جو رسول آدي ، ? جيكي أنهم جا اصحاب و سنگتي
آدن، سي
سي كاذرن جي لاه خوفناک و ساخت آدن، مگر هک
لام مهربانی ؟ مروت وارا آهن. و تلین هند نبوت
دي حزاني تي مر کرنا لاء فرمايو ته محمد خدا جو رسول
نبين جي مهر آهي. ؟ ؟
؟ جوئین سین مومنن جي
انی جی<noinclude></noinclude>
n5xujhszf4tyvrex3guw7irhjlrwj6g
Dog elas ‚Baskervilles’/Kapit jölid
0
458076
1362781
2026-09-05T10:51:59Z
Morozof
122116
auto summary: New page created (no summary given)
1362781
wikitext
text/x-wiki
===<div align=center>Kapit jölid. Nunod balid fa dokan: ‚Watson’.</div>===
Denu ofövob bepenami jenäda me depenam penedas obik lönik lü söl: ‚Sherlock Holmes’, kels nu seatons fo ob su tab. Pad bal fabinon, ab retiks stadons leigoäsä pepenons e jonons senälis e miniludis obikis ettimo kuratikumo, kas mem obik, leso kleiliko, äsä äbinos ün tim jenas lügadramatik et, kanonöv.
<div align=right>‚Baskerville Hall’, tobul, 13.</div>
<div align=center>O ‚HOLMES’ DIGIK OBIK!</div>
Peneds e telegrafots büіkums obiks ikoedons sevön oli saido kuratiko tefü val, kel äjenon pö topil at soalaseatikün vola. Plü bliboy is, plü binäl maräda ninikon ini lan oya, lard ona, ä keinot sevärik ona. Sosus nemu balna esestepoy sui glun ona, no spetoyös malis seimik Lingläna nutimik, ab güo küpedoy valöpo lödöpis e bevobotis menas rutimik. Bofaflano pö vegam doms menas peglömädüköl et binons kobü sepüls etanas e balstons gianik, kels ba ämalons temis etanas. Lelogölo ludomis gedik stonik onas pö lubelaklivs kratedik, lüvoy timädi okik, ed üf äloegoyöv sekripön mani heragik lenlabü klotem küirik se maifod lövik e lenpladön omi sagiti labü tipot flintoinik leni tänden cara okik, täno äsenäloyöv, das kom omik äbinon natöfikum, ka ut okik. Bisarot binälon in utos, das etans älödons so densitiko pö top ut, kel ai äbinon-la tail nefluköfikün. No binob vönotavan, ab kanob tikodön, das etans äbinons tribüt seimik noe krigiälik, abgüä pädränälöl, kel pimüton ad dasumön topi, keli nek votik ölabülonöv.
Ye atos valik no tefon diseini, demü kel elesedol obi, e bo leno onitedon täläkti leteiko dinöfäliki oliki. Ai nog kanob memikön lindifi lölöfik olik tefü utos, va sol tulon zü tal u va tal zü sol. Kludo leadolös obe geflekön obi lü jenöfots tefü siör: ‚Henry Baskerville’!
No ägetol nunodi seimik tüpü dels lätik ömik, kodä jü adel nos veütik ädabinon ad panunön. Pas täno dinäd vemo küpädik esüikon, keli ukonobös ole tü tim lönedik. Ab mubalido mutob seivükön ole faktoris votik ömik tefü dinastad.
Bal etas, tefü kel äkanob mäniotön bosi, tefon lepönäböpani ifugöl pö maräd. Nu kod veütik leadon cedön, das iskeapon isao sunädo, kelos ekoedon go sädredikön dalabanis lödöpas soelöfik pö ziläk at. Vigs tel epasetikons sis skeap omik, dü kels no pälogom e nos pälelilon tefü om. Binos go neluveratik, das äkanom sufidalaidön lifiko pö mar dü tim lölik at. Dido, sovüo jüs kläned omik laijenon us, etos leno binon fikulik. Alik ludomas stonik et seikonöv ome klänedöpi. Ab nos dabinon us ad pafidön, pläsif fanomöv e pugomöv bali jipas marädik. Valemo cedobs, das emoikom, e klu farmans fagik slipons takedikumo.
Binobs mans nemolädik fol pö konöm at, klu kanobs garanön sefi obes, ab koefob, das äbelifob timülis neplidik, ven ätikob dö els ‚Stapletons’. Topätons fagiko mö liöls mödik de yufans seimik: jidünan bal, domadünan bäldik, sör e blod, hikel no binom man vemo nämik. Binonsöv nenyufiks komü däsperan äs kriman di ‚Notting Hill’, üf ninikomöv. Siör: ‚Henry’ kobü ob äkudom tefü stad onsik, e pimobos, das monitanadünan: ‚Perkins’ < motevomös ad slipön us, ab ‚Stapleton’ ävilom lilön nosi dö atos.
Din binälon in utos, das flen obsik: hibaonül < primom ad dajonön demädi küpovik kol jinilädan obsik. Atos no binon küpädik, bi tim paseton nevifiko pö topil soalaseatik at pro pösod jäfädik, äs om, zuo binof vom vemo jänälik e jönik. Bos vütropik e foginänik komädon pö of, kelos fomon taädi lönöfik leigodü blod koldälik e nefäköfik ofik. Ye hietan i süükom jini lefäkoda lutaetik. Fümo flunom ofi vemo küpidiko, bi äloegob suvo logedön ofi omi, ven äspikof, äsif spetölo lobüli demü utos, kelosi äsagof. Spelob, das bitom plitiäliko kol of. Nid sigik pö logs omik e notod nenmufik pö lips lunedik omik läbinons ko natäl fümälik ä ba sevärik. Cedolöv omi vestigadigädiki.
Älükömom ad visitön hieli ‚Baskerville’ tü del balid ot, e tü göd ebo balidfovik ädugom obis bofik ad jonön obes utöpi, kö konäd dö ‚Hugo’ lesinik niludo isüikon. Atos äbinon lespat lunotü liöls ömik love maräd lü top so glumidik, das on it kanonöv kredidön konoti at. Ituvobs fälidi smalik bevü lubelasömits skerülik dugöli lü top lardik yebagik pebegloföl nedensitiko fa marädaplans vietik: ‚Eriophorum’. Zänodü top et stons gretik tel älöons: pivorüköls e pijapüköls pö sömitapün somafädo, das älogotons äsvo gulatuts puridik gianik nima seimik mostöfik. Ön tefs valik atos äbaiädon ko jenöp lügadramata vönik. Siör: ‚Henry’ < änitedälom vemo ed äsäkom hiele ‚Stapleton’ mödikna, va voiko kredom mögi vüköma bosa susnatik ini jäf menas. Etan äspikom komuniko, ab äklülos, das äträitom atosi vemo fefiko. ‚Stapleton’ ätämükom oki pö gesags okik, ab kleiliko äküpob, das änotükom nemödikumo, kas äfägomöv, e das no äklienom ad notodön cedi lölik okik kodü dem senälas baonüla. Äkonom obes jenetis sümik, pö kels famüls isufons fluni milanana seimik, ed ikodom obes magädi, das id ipladom oki sui tikädöp pöpedik tefü yegäd at.
Pö gevegam ilotedobs ad koledön in ‚Merripit House’, ed us siör: ‚Henry’ < äkosükom oki ko lädül: ‚Stapleton’. Sis timül balid, kü ilogom ofi, jiniko vemo pädafredükom fa of, e cedob, das atos äbinon-la bofaflanik. Ämäniotom ofi ai dönu dü gevegam obsik, e sis ettim töbo del nemu bal äpasetikon, kü no äkosädobs ko blod e sör. Ofidedons asoaro lä obs, e spikot ya süikon dö täv obsik lü ons ovigo. Votikan alik cedonöv, das matilisit somik vemo plitonös hieli ‚Stapleton’, ab ye suvikna äküpob logedi blama vemikün pö logod omik, ven siör: ‚Henry’ < äplütotom söri omik. Nendoto binom vemo ledivodik kol of, ed ofelifädomöv lifi soalik nen of, ab oklülädomöv-la binön mu lönilöfik, üf oneletomöv ofe ad dagetön mati so süperiki. Ye süadob, das no vilom, das kosäd nätimik etanas uvolfonöv ad lelöf, ed ömikna äloegob steifön omi ad büoneletön mögi steba onas ön mod: ''‚tête-à-tête’''. Vüo büdüls olik pro ob ad neai letön siöre: ‚Henry’ < ad segolön soaliko vemo ofikulikumons, üf lelöfadinäd pulägivon läyümü fikulots votik. Repüt obik suno ubadikumonöv, üf oduinoböv büdis olik kuratiko.
Tü del anik, sevabo tü dödel, dokan: ‚Mortimer’ < äkoledom kobü obs. Äsebom lubeli pö ‚Long Down’ ed ituvom krani büjenavik, dö kel ädafredom. Neai lanälan sovemo divodik kol jäfüd lönik äkomädon is, äs om! Els ‚Stapletons’ ikömons poso, e dokan flenöfik ädugom obis valik lü taxuda⸗lael bai beg fa siör: ‚Henry’ ad jonedön obes, vio val ijenon ün neit mifätik et. Top et binon vegil lunik jadaliegik: lael vü möns geilik tel binü taxuds pejimöl e labü yebataned rovik bofaflano. Tö finot fagik priel tifailöfik bäldik topon. Pö vegäd lafik donio yan äl maräd binon, kö siör bäldik eblibükom zigara⸗zeni okik. At binon yan vietik boadik labü värul. Pödü on maräd veitik zugon. Ägetikob dö teor olik tefü yegäd at ed ästeifob ad magälön valikosi, kel ijenon. Du bäldikan ästanom us, äloegom kömön bosi love mar: bos idredüköl omi sovemo, das äperom cödäli okik ed ärönom, jüs ideadom sekü jeik e lefen lemuiks. Äjutom donio da tönul lunik glumidik. Ab de kis-li? De galedanadog-li marädik? U de yagadog-li späkik: blägik, nentonik ä mostöfik? Kompenam menik äläbinon-li pö atos? ‚Barrymore’ paelik galälik äsevom-li mödikumosi, kas ivilom nunön? Atos valik äbinon nofümik e nenotik, ab pödü on ai jad dagik miduna as kod dabinon.
Ikosükob obi ko nilädan nog bal, posä ipenob ole lätikna. Atan binon söl: ‚Frankland’ se ‚Lafter Hall’, hikel topätom sulüdü obs mö za liöls fol. Binom man bäldilik: labü täin redik, herem vietik, e natäl nämaladälik. Lefäk omik binon gitav Britänik, ed efegebom monemi mödik ad cödäds. Cödädom te pro plid cödäda e blümom ad gidetükön leigo kompenükäbi alik gitädasäkäda, klu no binos stunabik, das edasevom muadi at as din jerik. Nu stöbom vegi e letodom komotakonsälalefi ad demütön omi ad säblokön oni. Täno dosleatom me nam lönik länedayani seimana e stetom, das veg ädabinon us laidüpao, letodölo dalabani ad kusadön gitädo omi demü nüdrän. Edalärnom gitätis länilabotik e komotikis vönikis, ed gebädom noli okik semikna gönü vilagans di ‚Fernworthy’ e semikna ta utans, sodas periodiko u papolom ön levikod ve süt vilaga, u päfilükom sümboliko as dobaman pladulik, bai dunot okik lätik. Sagoy, das nu labom cödädis ze velis, kels bo ufekonsumons reti monema omik e somo oteifülons stigädi omik ed ovedükons omi nendämoviki fovio. Plödü räyun gitava jinom binön pösod muadöfik gudaladälik, e mäniotob omi te kodä pato äkomitob obe ad sedön bepenotis menas nilädü obs. Nu jäfälom ko jäfot bisarik: binölo stelavan jäfüdinesevik, labom daleskopi süperik, ko kel seatom su nuf doma lönik e lovelogom marädi dü del lölik, spelölo ad küpön nemu vifiliko lepönäböpani efugöl. Äbinosöv legudik, üf änespälomöv nämeti okik te pro atos, ab sagäds spearikons, das desinom ad kusadön dokani: ‚Mortimer’ < demü maiseb<ref>Maiseb = ‚opening a grave’.</ref> sepüla nen däl famülana niloröletik, bi esesebom krani dätü stonatimäd nulik se lubel tö Donän Lunik. Yufom obis, dat lifs obsik no vedons naütiks, e kodom säspetäti drolik bosik, ven atos vemo zesüdon.
E nü efinünob ole vali tefü lepönäböpan efugöl, els ‚Stapletons’, dokan: ‚Mortimer’, ä ‚Frankland’ se ‚Lafter Hall’, leadolös finükön obe nunodi me utos, kelos binon veütikün, e nunön mödikumosi dö els ‚Barrymores’, e pato dö dinagol fovik süpik dü neit lätik.
Mu balido dö telegrafot bluföl, keli isedol de ‚London’ ad süadikön, das ‚Barrymore’ jenöfo äbinom is. Ya eplänob, das temunod potastajonacifa jonon, das bluf äbinon nenfrutik e labobs blöfi nonik tefü kom u nekom oma. Äspikob siöre: Henry dö sek at, ed om nenzogo, bai natäl notodälik okik, älevüdom hieli ‚Barrymore’ ed äsäkom ome, va om it igetom telegrafoti. ‚Barrymore’ ägesagom siölo.
„Hipul elovegivom-li oni ebo ole?” siör: ‚Henry’ < äsäkom.
‚Barrymore’ älogotom bluviko ed äletikom dü timil.
„Nö!” äsagom, „ästadob pö masadacem ettimo, e jimatan obik eblinof oni löpio lü ob.”
„Egesagol-li ito?”
„Nö! Enünob jimatane obik gespiki, ed edoniogolof ad nüpenön oni.”
Soaro ägeikom ad yegäd ot libavilo.
„No kanob löliko dasuemön kodi dasäkama orik agödo, o siör: ‚Henry’!” äsagom. „Kredob, das no siämon, das edunob-la seimosi ad sägitodön obe konfidi orik.”
Siör: ‚Henry’ < ämutom lesiön ome, das no äbinos so, e poso trodön omi me legiv ome dila gretik klotema bäldik okik, bi blim di ‚London’ enu piblinon löliko.
Läd: ‚Barrymore’ < nitedof obi. Binof pösod vetik brefabigik, labü täläkt vemo zänedöfik, mu stümabik, e klienöl ad purit. Töbo kanoy fomälön meni nenfäkikum. Ye ya ekonob ole, vio, tü neit balid is, älielob slokön ofi glumäliko, e siso suvikna äküpedob retodis drenas pö logod ofik. Lied semik klänik tomon ladäli ofik. Semikna büocedob, das labof mebi luduna ofi tupöli, e semikna miniludob hieli ‚Barrymore’ ad tirenan famülik. Ai äbüosenob, das seimos seledik e dotabik ädabinon pö natäl mana at, ab jenot neita lätik nämöfükons miniludis valik obik.
Ab ye din at soelöfik lüjinon-la pülik. Sevedol, das no slipob dibätiko, e sisä älaibinob lükio pö dom at, slipils obik evedons nedulöfikums, kas föro. Ün neit lätik, tü düp zao telid göda, pigalükob fa stepam kripädik bei cem obik. Älöädob, ämaifükob yani obik, ed äplödiologob. Jad lunik blägik äde⸗sleafon ve luyal. Päjedon fa man, kel ädegolom nelaodiko da dugolöp, kipölo kandeli in nam okik. Älenlabom nijiti e bliti, ab futs omik pilabükons me nos. Töbo äkanob logön magedi, ab geilot omik äjonon, das äbinom ‚Barrymore’. Ästepom vemo nevifiko e prüdiko, e bos nebepenoviko midunik e klänedik äkomädon pö bitikam lölik omik.
Ekonob ole, das luyal pateilikon fa löpayal lecemi züöl, e lai⸗zugon pö flan visoik. Ästebedob, jüs inelogädikom, e pas täno äsökob omi. Ven äzügolob ve löpayal, irivom finoti visoik luyala, ed äkanob kludön ma lunidil lita dese yan maifik, das inügolom ini bal cemas. Nutimo cems valik et no pemöböls e no pebelotädöls, demü atos täv omik ävedon mödo rätöfikum. Lit ästralon necenoviko, äsif ästanom nenmufo. Äfikripädob ve luyal mögi küno nennoidiko ed änülogob züi gul yana.
‚Barrymore’ iblotikom len fenät, kipölo kandeli lä vitür. Profül omik lafo pälüflekon äl ob, e logod omik äjinon labön notodi speta, du älülogetom lü bläg maräda. Dü minuts ömik ästanom älogetölo. Täno ävögom hagi donöfik e me jäst nesufädik äkvänom liti. Nenzogo ägevegob ini cem obik, e vemo suniko nogna pälilons steps kripädik beivegöl ön getäv oksik. Pos lunüp, ven ireafob ini slipil nevemik, älielob tulön kiki in lök seimöpo, ab no äkanob topodön, kitopao ätonos. No kanob tuvedön, kisi atos valik siämon, ab jenäd seimik klänik jenon pö dom glumidik at, keli sunikumo u latikumo udatuvülobsös ad pats smalikün. No tupob oli me teorods obik, bi äbegol obe ad labükön oli te me jenöfots. Espikob lunüpo ko siör: ‚Henry’ < agödo, ed edisinobs lebitüli su küpedots obik dü neit lätik pestaböli. No obespikob oni ebo nu, ab atos uvedükon nunodi fovik obik reidedi nitedik.
<div align=center>'''KÜPETS REDAKA.'''</div>
<references/>
===<div align=center>MAGODS.<=div>===
[[File:Houn-27 - Legend of the wicked Hugo (Hound of Baskervilles, page 160).jpg|thumb|Houn-27 - Legend of the wicked Hugo (Hound of Baskervilles, page 160)|ÄDUGOM OBIS BOFIK AD JONÖN OBES TOPI ET.]]
[[File:Houn-28 - Hound of Baskervilles, page 163.jpg|thumb|Houn-28 - Hound of Baskervilles, page 163|TAXUDA⸗LAEL.]]
[[File:Houn-29.jpg|thumb|Houn-29|ÄLÜLOGETOM LÜ BLÄG.]]
{{Fonät
|gased = Vög Volapüka
|yel = 2024
|nüm = 11
|npads = 2
|pads = 95-96
|nüm2 = 12
|npads2 = 1
|pads2 = 101
|yel2 = 2025
|nüm_y2 = 1
|npads_y2 = 3
|pads_y2 = 4-6
|nüm2_y2 = 2
|npads2_y2 = 1
|pads2_y2 = 13
|nüm3_y2 = 3
|npads3_y2 = 4
|pads3_y2 = 22, 26-28}}
[[Category:Volapük]]
[[Category:Volapük perevidöl]]
[[Category:Tiäds-D]]
[[Category:Tiäds-N]]
[[Category:Konots (Vper)]]
5bm2zy2vhb8wonib87oxkn5yxxmv4mz
1362782
1362781
2026-09-05T10:52:34Z
Morozof
122116
/* MAGODS. */
1362782
wikitext
text/x-wiki
===<div align=center>Kapit jölid. Nunod balid fa dokan: ‚Watson’.</div>===
Denu ofövob bepenami jenäda me depenam penedas obik lönik lü söl: ‚Sherlock Holmes’, kels nu seatons fo ob su tab. Pad bal fabinon, ab retiks stadons leigoäsä pepenons e jonons senälis e miniludis obikis ettimo kuratikumo, kas mem obik, leso kleiliko, äsä äbinos ün tim jenas lügadramatik et, kanonöv.
<div align=right>‚Baskerville Hall’, tobul, 13.</div>
<div align=center>O ‚HOLMES’ DIGIK OBIK!</div>
Peneds e telegrafots büіkums obiks ikoedons sevön oli saido kuratiko tefü val, kel äjenon pö topil at soalaseatikün vola. Plü bliboy is, plü binäl maräda ninikon ini lan oya, lard ona, ä keinot sevärik ona. Sosus nemu balna esestepoy sui glun ona, no spetoyös malis seimik Lingläna nutimik, ab güo küpedoy valöpo lödöpis e bevobotis menas rutimik. Bofaflano pö vegam doms menas peglömädüköl et binons kobü sepüls etanas e balstons gianik, kels ba ämalons temis etanas. Lelogölo ludomis gedik stonik onas pö lubelaklivs kratedik, lüvoy timädi okik, ed üf äloegoyöv sekripön mani heragik lenlabü klotem küirik se maifod lövik e lenpladön omi sagiti labü tipot flintoinik leni tänden cara okik, täno äsenäloyöv, das kom omik äbinon natöfikum, ka ut okik. Bisarot binälon in utos, das etans älödons so densitiko pö top ut, kel ai äbinon-la tail nefluköfikün. No binob vönotavan, ab kanob tikodön, das etans äbinons tribüt seimik noe krigiälik, abgüä pädränälöl, kel pimüton ad dasumön topi, keli nek votik ölabülonöv.
Ye atos valik no tefon diseini, demü kel elesedol obi, e bo leno onitedon täläkti leteiko dinöfäliki oliki. Ai nog kanob memikön lindifi lölöfik olik tefü utos, va sol tulon zü tal u va tal zü sol. Kludo leadolös obe geflekön obi lü jenöfots tefü siör: ‚Henry Baskerville’!
No ägetol nunodi seimik tüpü dels lätik ömik, kodä jü adel nos veütik ädabinon ad panunön. Pas täno dinäd vemo küpädik esüikon, keli ukonobös ole tü tim lönedik. Ab mubalido mutob seivükön ole faktoris votik ömik tefü dinastad.
Bal etas, tefü kel äkanob mäniotön bosi, tefon lepönäböpani ifugöl pö maräd. Nu kod veütik leadon cedön, das iskeapon isao sunädo, kelos ekoedon go sädredikön dalabanis lödöpas soelöfik pö ziläk at. Vigs tel epasetikons sis skeap omik, dü kels no pälogom e nos pälelilon tefü om. Binos go neluveratik, das äkanom sufidalaidön lifiko pö mar dü tim lölik at. Dido, sovüo jüs kläned omik laijenon us, etos leno binon fikulik. Alik ludomas stonik et seikonöv ome klänedöpi. Ab nos dabinon us ad pafidön, pläsif fanomöv e pugomöv bali jipas marädik. Valemo cedobs, das emoikom, e klu farmans fagik slipons takedikumo.
Binobs mans nemolädik fol pö konöm at, klu kanobs garanön sefi obes, ab koefob, das äbelifob timülis neplidik, ven ätikob dö els ‚Stapletons’. Topätons fagiko mö liöls mödik de yufans seimik: jidünan bal, domadünan bäldik, sör e blod, hikel no binom man vemo nämik. Binonsöv nenyufiks komü däsperan äs kriman di ‚Notting Hill’, üf ninikomöv. Siör: ‚Henry’ kobü ob äkudom tefü stad onsik, e pimobos, das monitanadünan: ‚Perkins’ < motevomös ad slipön us, ab ‚Stapleton’ ävilom lilön nosi dö atos.
Din binälon in utos, das flen obsik: hibaonül < primom ad dajonön demädi küpovik kol jinilädan obsik. Atos no binon küpädik, bi tim paseton nevifiko pö topil soalaseatik at pro pösod jäfädik, äs om, zuo binof vom vemo jänälik e jönik. Bos vütropik e foginänik komädon pö of, kelos fomon taädi lönöfik leigodü blod koldälik e nefäköfik ofik. Ye hietan i süükom jini lefäkoda lutaetik. Fümo flunom ofi vemo küpidiko, bi äloegob suvo logedön ofi omi, ven äspikof, äsif spetölo lobüli demü utos, kelosi äsagof. Spelob, das bitom plitiäliko kol of. Nid sigik pö logs omik e notod nenmufik pö lips lunedik omik läbinons ko natäl fümälik ä ba sevärik. Cedolöv omi vestigadigädiki.
Älükömom ad visitön hieli ‚Baskerville’ tü del balid ot, e tü göd ebo balidfovik ädugom obis bofik ad jonön obes utöpi, kö konäd dö ‚Hugo’ lesinik niludo isüikon. Atos äbinon lespat lunotü liöls ömik love maräd lü top so glumidik, das on it kanonöv kredidön konoti at. Ituvobs fälidi smalik bevü lubelasömits skerülik dugöli lü top lardik yebagik pebegloföl nedensitiko fa marädaplans vietik: ‚Eriophorum’. Zänodü top et stons gretik tel älöons: pivorüköls e pijapüköls pö sömitapün somafädo, das älogotons äsvo gulatuts puridik gianik nima seimik mostöfik. Ön tefs valik atos äbaiädon ko jenöp lügadramata vönik. Siör: ‚Henry’ < änitedälom vemo ed äsäkom hiele ‚Stapleton’ mödikna, va voiko kredom mögi vüköma bosa susnatik ini jäf menas. Etan äspikom komuniko, ab äklülos, das äträitom atosi vemo fefiko. ‚Stapleton’ ätämükom oki pö gesags okik, ab kleiliko äküpob, das änotükom nemödikumo, kas äfägomöv, e das no äklienom ad notodön cedi lölik okik kodü dem senälas baonüla. Äkonom obes jenetis sümik, pö kels famüls isufons fluni milanana seimik, ed ikodom obes magädi, das id ipladom oki sui tikädöp pöpedik tefü yegäd at.
Pö gevegam ilotedobs ad koledön in ‚Merripit House’, ed us siör: ‚Henry’ < äkosükom oki ko lädül: ‚Stapleton’. Sis timül balid, kü ilogom ofi, jiniko vemo pädafredükom fa of, e cedob, das atos äbinon-la bofaflanik. Ämäniotom ofi ai dönu dü gevegam obsik, e sis ettim töbo del nemu bal äpasetikon, kü no äkosädobs ko blod e sör. Ofidedons asoaro lä obs, e spikot ya süikon dö täv obsik lü ons ovigo. Votikan alik cedonöv, das matilisit somik vemo plitonös hieli ‚Stapleton’, ab ye suvikna äküpob logedi blama vemikün pö logod omik, ven siör: ‚Henry’ < äplütotom söri omik. Nendoto binom vemo ledivodik kol of, ed ofelifädomöv lifi soalik nen of, ab oklülädomöv-la binön mu lönilöfik, üf oneletomöv ofe ad dagetön mati so süperiki. Ye süadob, das no vilom, das kosäd nätimik etanas uvolfonöv ad lelöf, ed ömikna äloegob steifön omi ad büoneletön mögi steba onas ön mod: ''‚tête-à-tête’''. Vüo büdüls olik pro ob ad neai letön siöre: ‚Henry’ < ad segolön soaliko vemo ofikulikumons, üf lelöfadinäd pulägivon läyümü fikulots votik. Repüt obik suno ubadikumonöv, üf oduinoböv büdis olik kuratiko.
Tü del anik, sevabo tü dödel, dokan: ‚Mortimer’ < äkoledom kobü obs. Äsebom lubeli pö ‚Long Down’ ed ituvom krani büjenavik, dö kel ädafredom. Neai lanälan sovemo divodik kol jäfüd lönik äkomädon is, äs om! Els ‚Stapletons’ ikömons poso, e dokan flenöfik ädugom obis valik lü taxuda⸗lael bai beg fa siör: ‚Henry’ ad jonedön obes, vio val ijenon ün neit mifätik et. Top et binon vegil lunik jadaliegik: lael vü möns geilik tel binü taxuds pejimöl e labü yebataned rovik bofaflano. Tö finot fagik priel tifailöfik bäldik topon. Pö vegäd lafik donio yan äl maräd binon, kö siör bäldik eblibükom zigara⸗zeni okik. At binon yan vietik boadik labü värul. Pödü on maräd veitik zugon. Ägetikob dö teor olik tefü yegäd at ed ästeifob ad magälön valikosi, kel ijenon. Du bäldikan ästanom us, äloegom kömön bosi love mar: bos idredüköl omi sovemo, das äperom cödäli okik ed ärönom, jüs ideadom sekü jeik e lefen lemuiks. Äjutom donio da tönul lunik glumidik. Ab de kis-li? De galedanadog-li marädik? U de yagadog-li späkik: blägik, nentonik ä mostöfik? Kompenam menik äläbinon-li pö atos? ‚Barrymore’ paelik galälik äsevom-li mödikumosi, kas ivilom nunön? Atos valik äbinon nofümik e nenotik, ab pödü on ai jad dagik miduna as kod dabinon.
Ikosükob obi ko nilädan nog bal, posä ipenob ole lätikna. Atan binon söl: ‚Frankland’ se ‚Lafter Hall’, hikel topätom sulüdü obs mö za liöls fol. Binom man bäldilik: labü täin redik, herem vietik, e natäl nämaladälik. Lefäk omik binon gitav Britänik, ed efegebom monemi mödik ad cödäds. Cödädom te pro plid cödäda e blümom ad gidetükön leigo kompenükäbi alik gitädasäkäda, klu no binos stunabik, das edasevom muadi at as din jerik. Nu stöbom vegi e letodom komotakonsälalefi ad demütön omi ad säblokön oni. Täno dosleatom me nam lönik länedayani seimana e stetom, das veg ädabinon us laidüpao, letodölo dalabani ad kusadön gitädo omi demü nüdrän. Edalärnom gitätis länilabotik e komotikis vönikis, ed gebädom noli okik semikna gönü vilagans di ‚Fernworthy’ e semikna ta utans, sodas periodiko u papolom ön levikod ve süt vilaga, u päfilükom sümboliko as dobaman pladulik, bai dunot okik lätik. Sagoy, das nu labom cödädis ze velis, kels bo ufekonsumons reti monema omik e somo oteifülons stigädi omik ed ovedükons omi nendämoviki fovio. Plödü räyun gitava jinom binön pösod muadöfik gudaladälik, e mäniotob omi te kodä pato äkomitob obe ad sedön bepenotis menas nilädü obs. Nu jäfälom ko jäfot bisarik: binölo stelavan jäfüdinesevik, labom daleskopi süperik, ko kel seatom su nuf doma lönik e lovelogom marädi dü del lölik, spelölo ad küpön nemu vifiliko lepönäböpani efugöl. Äbinosöv legudik, üf änespälomöv nämeti okik te pro atos, ab sagäds spearikons, das desinom ad kusadön dokani: ‚Mortimer’ < demü maiseb<ref>Maiseb = ‚opening a grave’.</ref> sepüla nen däl famülana niloröletik, bi esesebom krani dätü stonatimäd nulik se lubel tö Donän Lunik. Yufom obis, dat lifs obsik no vedons naütiks, e kodom säspetäti drolik bosik, ven atos vemo zesüdon.
E nü efinünob ole vali tefü lepönäböpan efugöl, els ‚Stapletons’, dokan: ‚Mortimer’, ä ‚Frankland’ se ‚Lafter Hall’, leadolös finükön obe nunodi me utos, kelos binon veütikün, e nunön mödikumosi dö els ‚Barrymores’, e pato dö dinagol fovik süpik dü neit lätik.
Mu balido dö telegrafot bluföl, keli isedol de ‚London’ ad süadikön, das ‚Barrymore’ jenöfo äbinom is. Ya eplänob, das temunod potastajonacifa jonon, das bluf äbinon nenfrutik e labobs blöfi nonik tefü kom u nekom oma. Äspikob siöre: Henry dö sek at, ed om nenzogo, bai natäl notodälik okik, älevüdom hieli ‚Barrymore’ ed äsäkom ome, va om it igetom telegrafoti. ‚Barrymore’ ägesagom siölo.
„Hipul elovegivom-li oni ebo ole?” siör: ‚Henry’ < äsäkom.
‚Barrymore’ älogotom bluviko ed äletikom dü timil.
„Nö!” äsagom, „ästadob pö masadacem ettimo, e jimatan obik eblinof oni löpio lü ob.”
„Egesagol-li ito?”
„Nö! Enünob jimatane obik gespiki, ed edoniogolof ad nüpenön oni.”
Soaro ägeikom ad yegäd ot libavilo.
„No kanob löliko dasuemön kodi dasäkama orik agödo, o siör: ‚Henry’!” äsagom. „Kredob, das no siämon, das edunob-la seimosi ad sägitodön obe konfidi orik.”
Siör: ‚Henry’ < ämutom lesiön ome, das no äbinos so, e poso trodön omi me legiv ome dila gretik klotema bäldik okik, bi blim di ‚London’ enu piblinon löliko.
Läd: ‚Barrymore’ < nitedof obi. Binof pösod vetik brefabigik, labü täläkt vemo zänedöfik, mu stümabik, e klienöl ad purit. Töbo kanoy fomälön meni nenfäkikum. Ye ya ekonob ole, vio, tü neit balid is, älielob slokön ofi glumäliko, e siso suvikna äküpedob retodis drenas pö logod ofik. Lied semik klänik tomon ladäli ofik. Semikna büocedob, das labof mebi luduna ofi tupöli, e semikna miniludob hieli ‚Barrymore’ ad tirenan famülik. Ai äbüosenob, das seimos seledik e dotabik ädabinon pö natäl mana at, ab jenot neita lätik nämöfükons miniludis valik obik.
Ab ye din at soelöfik lüjinon-la pülik. Sevedol, das no slipob dibätiko, e sisä älaibinob lükio pö dom at, slipils obik evedons nedulöfikums, kas föro. Ün neit lätik, tü düp zao telid göda, pigalükob fa stepam kripädik bei cem obik. Älöädob, ämaifükob yani obik, ed äplödiologob. Jad lunik blägik äde⸗sleafon ve luyal. Päjedon fa man, kel ädegolom nelaodiko da dugolöp, kipölo kandeli in nam okik. Älenlabom nijiti e bliti, ab futs omik pilabükons me nos. Töbo äkanob logön magedi, ab geilot omik äjonon, das äbinom ‚Barrymore’. Ästepom vemo nevifiko e prüdiko, e bos nebepenoviko midunik e klänedik äkomädon pö bitikam lölik omik.
Ekonob ole, das luyal pateilikon fa löpayal lecemi züöl, e lai⸗zugon pö flan visoik. Ästebedob, jüs inelogädikom, e pas täno äsökob omi. Ven äzügolob ve löpayal, irivom finoti visoik luyala, ed äkanob kludön ma lunidil lita dese yan maifik, das inügolom ini bal cemas. Nutimo cems valik et no pemöböls e no pebelotädöls, demü atos täv omik ävedon mödo rätöfikum. Lit ästralon necenoviko, äsif ästanom nenmufo. Äfikripädob ve luyal mögi küno nennoidiko ed änülogob züi gul yana.
‚Barrymore’ iblotikom len fenät, kipölo kandeli lä vitür. Profül omik lafo pälüflekon äl ob, e logod omik äjinon labön notodi speta, du älülogetom lü bläg maräda. Dü minuts ömik ästanom älogetölo. Täno ävögom hagi donöfik e me jäst nesufädik äkvänom liti. Nenzogo ägevegob ini cem obik, e vemo suniko nogna pälilons steps kripädik beivegöl ön getäv oksik. Pos lunüp, ven ireafob ini slipil nevemik, älielob tulön kiki in lök seimöpo, ab no äkanob topodön, kitopao ätonos. No kanob tuvedön, kisi atos valik siämon, ab jenäd seimik klänik jenon pö dom glumidik at, keli sunikumo u latikumo udatuvülobsös ad pats smalikün. No tupob oli me teorods obik, bi äbegol obe ad labükön oli te me jenöfots. Espikob lunüpo ko siör: ‚Henry’ < agödo, ed edisinobs lebitüli su küpedots obik dü neit lätik pestaböli. No obespikob oni ebo nu, ab atos uvedükon nunodi fovik obik reidedi nitedik.
<div align=center>'''KÜPETS REDAKA.'''</div>
<references/>
===<div align=center>MAGODS.</div>===
[[File:Houn-27 - Legend of the wicked Hugo (Hound of Baskervilles, page 160).jpg|thumb|Houn-27 - Legend of the wicked Hugo (Hound of Baskervilles, page 160)|ÄDUGOM OBIS BOFIK AD JONÖN OBES TOPI ET.]]
[[File:Houn-28 - Hound of Baskervilles, page 163.jpg|thumb|Houn-28 - Hound of Baskervilles, page 163|TAXUDA⸗LAEL.]]
[[File:Houn-29.jpg|thumb|Houn-29|ÄLÜLOGETOM LÜ BLÄG.]]
{{Fonät
|gased = Vög Volapüka
|yel = 2024
|nüm = 11
|npads = 2
|pads = 95-96
|nüm2 = 12
|npads2 = 1
|pads2 = 101
|yel2 = 2025
|nüm_y2 = 1
|npads_y2 = 3
|pads_y2 = 4-6
|nüm2_y2 = 2
|npads2_y2 = 1
|pads2_y2 = 13
|nüm3_y2 = 3
|npads3_y2 = 4
|pads3_y2 = 22, 26-28}}
[[Category:Volapük]]
[[Category:Volapük perevidöl]]
[[Category:Tiäds-D]]
[[Category:Tiäds-N]]
[[Category:Konots (Vper)]]
hjsi72ygmxai783oc1l0flvejm5ghe1
Page:Mga Siday ni Jose Rizal (1961).pdf/34
104
458077
1362784
2026-09-05T10:58:47Z
Tertio3
996849
/* Proofread */
1362784
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="3" user="Tertio3" />[[Category:Mga Siday ni Jose Rizal (1961)]]
[[Category:Waray]]
{{c|26}}</noinclude>{{c|''HI COLON NGAN HI JUAN II.''}}
{{ppoem|“Ha im, Colon, himaya,
Kabantugan ngan korona nga dayon,
Dayaw nga di malaya
Ha paypay han kaagi,
Ha urhi usa nga katingalahan.
“Dayawon ka han tuna
Hin mga awit, gugma, kalipayan,
Ngan lunlon nahihimos
Yana han Lusitania
Say magpapasangyaw han im talinguha.
“Hino han im nabuhat,
Sugad hin ilob ug kamaluluy’on?
Kay imo linupigan
An kapintas han dagat,
Ug an gango, kiag nga magsarakay.
“Mabuhi. Almirante,
Pusuan labi, ha away mapiskay;
Han imo kamaisog
Akon ka aayugan
Hin pasidungog ug mga alkasar.
“Ako say mo karig-on,
Ak isasangyaw ha ak ginhadian
Virrey ka nga dungganan
Ngan an im kabantugan
Ak ibubutang lunlon kalarakan.”
Pulong ini han Hadi
Nga ha Portugal Don Juan an gamhanan;
May dako nga himaya
Nga andam han kapiskay,
Labi katahom sakob han palasyo.
Kundi... lakat hin dagmit,
Colon, ngan likay hiton malinguon
Ha imo nga regalo;
Lakat ngan pasingadto
Kan Donya Isabel nga im umurugop.}}
{{Custom rule|sp|100|sp|5|co|10|co|20|co|10|sp|5|sp|100}}
{{c|''HI ABD-EL-AZIS NGAN HI MAHOMA.''}}
{{ppoem|Gab-i gud hadto; ang hangin nangurob
Dungan panhayhay, pagharok ha torre;
An iya pako may kaaringasa
Nga gindadara ha walog pagtara.}}<noinclude></noinclude>
c1drbmitprf9ohh6dm136bpw17wkzb3
Page:Mga Siday ni Jose Rizal (1961).pdf/35
104
458078
1362785
2026-09-05T11:01:23Z
Tertio3
996849
/* Proofread */
1362785
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="3" user="Tertio3" />[[Category:Mga Siday ni Jose Rizal (1961)]]
[[Category:Waray]]
{{c|27}}</noinclude>{{ppoem|An pagkahilom ginputos han dag-om
Nga kanan bulan han gab-i kurugpos:
Labsag nga tina naguop ha patag
Nga tinutumban han mga katsila,
Ngan dit ha igbaw kanan moros torre,
Daw may kadasig an bukaw nahuni
Kay nagtatagna damo nga karat’an.
Kuno may away, dugo aawasan;
Hamtang nahunong ha banig mahumok,
Bisan kun marpil nagduduyukduyok,
Hi Abd-el-Azis, maisog, nahigda,
Kay napahuway han kaguol niya.
May ha tripode tungbaw nga pausbok,
Nangangalimwag insenso maamhot,
Nga say naluob ruwang nga ukyanan
Ngan say nahatag hin kalungganayan;
Ubos mahilom, ngatanan nahunong,
Say la an moro unob nagbabantay,
Sulhog han pawa masamdong nasiplat
Dida natahos lidong nga bintana;
Kundi gilayon dida kinmolumbra,
Burong la anay ha likod han silaw,
Ngan ha pag-asdang dagway na hin tawo,
Say nalawagan bayhon nga maasgad
Ngan may ha ulo pudong nga turbante,
Ug say nagimlat bahol nga barangas,
Us nga alpanghe an taklos ha hawak,
Dugo nasablig kun nakakasamad.
Daw kanan bronse tunog nga masamdong
Nga nagtatangis kun may kamatayon,
Sugad gud kanan lungib nga kahilom
Tingog ginmuba, binmudhi han moros:
“Hay, hay!” an pulong, dinungog, halarom,
Ug an aningal mahinay ngan timok
Nga daw han kalag nakakapahumok,
Daw papanumdom kanan sangkay tingog:
“Kairo ko man! Kairo han nasod,
Sanhi nagsakop barason nga Libia!
Koran kanugon, bilin nga birilhon
Ni Allah hadton iya sumurunod!
Kawang an tigi han mga kristyanos,
Han Guadalete, ha lunghaw nga pangpang,}}<noinclude></noinclude>
sxkdijl3xczz9h377q0944f55s81sqt
Page:Mga Siday ni Jose Rizal (1961).pdf/36
104
458079
1362787
2026-09-05T11:02:49Z
Tertio3
996849
/* Proofread */
1362787
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="3" user="Tertio3" />[[Category:Mga Siday ni Jose Rizal (1961)]]
[[Category:Waray]]
{{c|28}}</noinclude>{{ppoem|Nadaog kamo sugad han gihapon,”
Liog hinmangad nga di mauripon,
“Ngan hi Pelayo an bantog nga godo,
Kay kan Favila mamat ngan mabakod;
Ha Coyadonga bato nga matig-a
Ato han armas han moros higamit;
An Krus, an krus gad. signos nga hamili
Nasunod manta han tropa ha away.
Ngan hi Maria han iya kurugpos
Adton magluya iya ginsasakop;
Kundi ayaw la, madaog gad manta
An Musulman ha patag han barangga
Kay waray bali an mga pagbulig,
Dios an say han butkon napasarig.
Kundi, haroy! kun ikaw kumaturog,
Han ak balaod diri ka magsulsog
Tigda kan Tarif trono mahuhulog
Kun pangawayan han ira espada,
An iyo dugo daw salog maawas
Ngan mabaha han siong ngan patag,
Pagkaunina, tuna han Iberia
Say niyo unob kamamatyan manta,
Ngan sunudsunod guerra di matapos,
Han ira armas ha iyo mapaysok
An espanyol, ngan hi kamo ha tuna
Ubos kapukan ngan pagtatamakan;
Ngan talagudti iyo itutubyan
Tuna han iyo dugo ginbaribhan,
An mga bata ug kababayin’an
Pagkauripon asay dadangatan;
Mabalik kamo ngat ha kamingawan,
Luha mapait iyo tatangisan
An pagkapirde han pagkamurayaw
Pagbalik niyo maiha nga adlav
Ngan magasad, magpapahimulos,
Damo nga barko magubat, matulos.
An iyo tuna waray na kamingaw
Kay susulungon hin mga kaaway.
Salit. buhat! Ngan dagmit pangandam!
An mga kampon ilugsong ha away:
Makusog huypon an mga trompeta
Lakip in siyabaw ha pagdarag’an.
Tuna kumurog han kakabayuhan}}<noinclude></noinclude>
g4bbf8gicgmh5ulp297rxqac6l7ujwi
Page:Mga Siday ni Jose Rizal (1961).pdf/37
104
458080
1362789
2026-09-05T11:08:01Z
Tertio3
996849
/* Proofread */
1362789
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="3" user="Tertio3" />[[Category:Mga Siday ni Jose Rizal (1961)]]
[[Category:Waray]]
{{c|29}}</noinclude>{{ppoem|Nga didto mamat tuna han Arabia;
Pula isidlot iyo simitarra
Ha ira dugo basi kumilala,
Dida hit bulan han akon bandera
Basi tumubyan an krus han trinsera
Ngan say magdaog hin unob nga day
Tutdo han Koran nga gintutuuhan.”
Nagsiring; sugad hin aso nagpapas
Nga kanan hangin huyop nga madagmit,
Nawara dagos adto nga pantasmo
Nga nakahatag hin inop han moro,}}
{{left|8 han Disyembre, 1879}}
{{Custom rule|sp|100|sp|5|co|10|co|20|co|10|sp|5|sp|100}}
{{c|''HA AKON...!''}}
{{c|{{bar|4}} }}
{{ppoem|:Musa han sid.
an kudyapi tinakasa
paggamit waray na gana
Bis an batan’on hubya na,
Jain na an pamatasan.
:Yana kun may naduroy
hin siday pagpasipara,
Helicon di ungar:
kundi natawag hin “Hoy!
Tagi ak hin kape, boy!”
:Di na hingpit nga tinguha
an putok han kasingkasing,
siday may ada lugaring
de acero nga kinuha
dagos pagtutuhatuha.
:Musa, ha ak pagkabata
gugma ak nim gintamo,
kadto, pahuway. Ako
buot yana hin espada,
salapi, pulong ngan baba
:Buot ko mangatadungan,
mag-isip ngan makisuhay
ngan magtangis liwa’t anay.
kay kun gugma uunungan,
mag-antos Jiwat usahay
:Mga adlaw nanlabay
han gugma nga malipayon}}<noinclude></noinclude>
713e7dmzou6gde911jd5ztu0jl1qzon
Page:Mga Siday ni Jose Rizal (1961).pdf/38
104
458081
1362790
2026-09-05T11:09:50Z
Tertio3
996849
/* Proofread */
1362790
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="3" user="Tertio3" />[[Category:Mga Siday ni Jose Rizal (1961)]]
[[Category:Waray]]
{{c|30}}</noinclude>{{ppoem|:bis bukad hadto gidayon
igo na nga makaupay
han bido ug kabudlayon.
:Nagkawagra, waray hingan,
han ak gugma gin-ungad’an:
may patay, may hin-asaw’an.
Bis ano akon sapingan
inaabot hin karat’an.
:Lakat, Musa, pagtikos
ha iba hin kabantugan;
ha Tuna ko nga kabos
an masasalod gapos,
an sisingbahan pandugan.
:Kun totoo sasagwakon
han matuod paglihi,
di man liwat ba suhi
paghawid ha imo nakon
ngan lunlon igdidiri?
:Ngan, mag-aawit kun uras
nagtatawag na an palad;
kun an bagyo naharapas;
kun uras na han at lawas
ha Tuna naton paghalad?
:Ngan, ano akon pagkanta
kun tangis men la tuga
nga di gagagaran manta,
kun an bido han iba
waray na nag-aasa?
:Ngan, ano kun an kadam’an
nga ha akon nagsasaba,
ngula’n kalag ug baba,
waray bisan usa ngani
nga ugop han ak pagbati?
:Mga siday ko, pahawa,
ha kalimot tumukad
gabay; kay kun ak igluwa
hasasakot pagginhawa
han hangin ilulupad.
:Sugad hiton paghimuok
han danggab ha kahiladman,
awit, bido ko sugad man}}<noinclude></noinclude>
mjswkm02yqscfrhz98n49bvhl3kx4w7
Page:Mga Siday ni Jose Rizal (1961).pdf/39
104
458082
1362791
2026-09-05T11:14:50Z
Tertio3
996849
/* Proofread */
1362791
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="3" user="Tertio3" />[[Category:Mga Siday ni Jose Rizal (1961)]]
[[Category:Waray]]
{{c|31}}</noinclude>{{ppoem|manhipahuway hintuok
ha sakob han akon dughan.
:Sayod ak, an kapalaran
dida hatag mo, tinguha,
ha panahon nga bukaran,
kun an gugma huboy, tuha,
waray pa dampog ngan luha.
:Tuig nag-agi kadam’an
tikang harok mo magdagkot
hin kapaso ha ak agtang...
Adto nga harok hinmagkot
ngan akon na hinngalimtan,
:Kundi, bay’anay, pantid:
an tingog mo nga masarig |
unob ha ak hin pagsangpit,
awit hadton may kasakit,
ayat hadton manlulupig.}}
{{ppoem|:Kundi, mabalik ka, minahal nga laga
liwat hin pagpukaw han ak pag-ininop
kun waray na isog, gibang an espada,
samdong nga turunggon im igtagudara
nga han aton nasod asay igduduyog
basi pagpatam-is han bido unina
ngan pagpahumok man han iya kadina.
:Kun han pagdarag’an dungog kita tagan,
bungto mag-urusa tim-os nga tinguha,
Tuna ko maghadi han kabuntaagan,
mutya nga maranggat gintubos han Juha,
kun sugad balik na ngan gasad awita
an imno han bag-o nga kinabuhi ta,
kay amon na ngahaw pagsasarabaton
tubtob ha lubnganan amon bubuhaton.}}
{{Custom rule|sp|100|sp|5|co|10|co|20|co|10|sp|5|sp|100}}
{{c|''HA KAN DON RICARDO CARNICERO''}}
{{c|''Siday ha Pagsaurog''<br>''(Ayog ha pagkaadlawan han magbarantay kan Rizal)''}}
{{c|{{bar|4}} }}
{{ppoem|:Us na katuig, senyor,
Nga ikaw ha tinikangan é
Pag-abot ha am atbangan, ;
Nga amon gobernador,
Tikang hadto sinabot}}<noinclude></noinclude>
rwuo5o50pacbc618wgrkdytf5z0oof0
Page:Mga Siday ni Jose Rizal (1961).pdf/40
104
458083
1362792
2026-09-05T11:16:59Z
Tertio3
996849
/* Proofread */
1362792
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="3" user="Tertio3" />[[Category:Mga Siday ni Jose Rizal (1961)]]
[[Category:Waray]]
{{C|32}}</noinclude>{{ppoem|:An imo kamaduruto,
Adlaw gab-i nagmamangno
Lunlon pinanginginano
Han buhat ha pamunuan:
Bungto, bukid, kadagatan.
:Pag-abot nim ha baybayon,
An im uhaw nga paniplat
Hini nga puro sinugat
Kay may baybay nga kahuyon;
Waray hingan ug kagupong
Ngan lakip an talinguha
Say mo anay ginpatuha
An tulay ha tarabukan,
Ngan asya gud an siyahan
Nga buhat nga im natima.
:Ngan unina us nga dalan
Ha karupdupan ginhimo,
Ginhuman, haluag, dako,
Ha sirong han kakahuyan;
Naghatag hin katahom
Ngan lunlon mga tanom,
Mais, humay, nagpanubo,
Ngan mga balay nagdamo
Dida sanhi kasuksukan.
:Ha Dapitan an kalsada
Hadto anay kasisidman,
Yana ubos Jinawagan,
May suga na nga mapawa,
Bis diin may kinikita,
Bis diin buhat may agi
Mga dalan, eskwelahan,
Lunlon nahunahunaan;
An pagsaruyong han tubig
Dit han Linaw nga hirani.
:Us katuig Ja inmagi
Tnin bungto napawaan,
Nahimangno an Dapitan
Ha iya paghimuuki,
Ngan may paglaom pa ngani
Ug waray pagruhaduha}}<noinclude></noinclude>
hyta13u8hydfnz9v4yza1ic6b3a70bo
Page:Mga Siday ni Jose Rizal (1961).pdf/41
104
458084
1362793
2026-09-05T11:19:14Z
Tertio3
996849
/* Proofread */
1362793
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="3" user="Tertio3" />[[Category:Mga Siday ni Jose Rizal (1961)]]
[[Category:Waray]]
{{c|33}}</noinclude>{{ppoem|:Nga an nagtikang pangulo
Man buhat diri mabaya
Kun diri anay makuha;
Kay kun an gahom totoo,
An Dapitan may pagtoo.
:Sugad hini nga pamuno
Hin pulos ginlalauman
Ug an batan’on nga hugpo
Hinin Dapitan nga bungto
Hin pagdayaw nagtutuman.
Hira say han kabubwason
Magawi han mga tuna,
Diri nira lilimuton '
Nautang nga kaburut’on
Han unob nga talinguha.
:Diri hepe, komandante, «
Kay magaan la pagsugton.
An maupay igpadayon,
Kinag-anak nga _paagi;
Yana puno nga hamili
Ikaw la an magburuot
Han bungto nga nasasakop
Han katsila nga bandera,
‘Han anak magin-amay ka
Nga hin iroy naungara.
:Ngan bisan ha im paagi
Sakop mahagkot, makuri,
Daw diri la nasabot
Han imo pagpasugot,
Hin gugma ayaw talikdi
Kay yano la ngan buutan,
Kablas ha pamulong, kundi, '
Inin imo ginsakupan
May kasingkasing nga putli,
Hilom kundi may pagbati.
:Hingyap nam ha im nga madlaw
Nga ini nga amon Tuna
aha ighunahuna,
Imo sano ikahidlaw
An langit dinhi ug adlaw;}}<noinclude></noinclude>
r44tlrbihdoim3yj7rnqu7e5r2ahi1w
1362794
1362793
2026-09-05T11:19:26Z
Tertio3
996849
1362794
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="3" user="Tertio3" />[[Category:Mga Siday ni Jose Rizal (1961)]]
[[Category:Waray]]
{{c|33}}</noinclude>{{ppoem|:Nga an nagtikang pangulo
Man buhat diri mabaya
Kun diri anay makuha;
Kay kun an gahom totoo,
An Dapitan may pagtoo.
:Sugad hini nga pamuno
Hin pulos ginlalauman
Ug an batan’on nga hugpo
Hinin Dapitan nga bungto
Hin pagdayaw nagtutuman.
Hira say han kabubwason
Magawi han mga tuna,
Diri nira lilimuton '
Nautang nga kaburut’on
Han unob nga talinguha.
:Diri hepe, komandante,
Kay magaan la pagsugton.
An maupay igpadayon,
Kinag-anak nga _paagi;
Yana puno nga hamili
Ikaw la an magburuot
Han bungto nga nasasakop
Han katsila nga bandera,
‘Han anak magin-amay ka
Nga hin iroy naungara.
:Ngan bisan ha im paagi
Sakop mahagkot, makuri,
Daw diri la nasabot
Han imo pagpasugot,
Hin gugma ayaw talikdi
Kay yano la ngan buutan,
Kablas ha pamulong, kundi,
Inin imo ginsakupan
May kasingkasing nga putli,
Hilom kundi may pagbati.
:Hingyap nam ha im nga madlaw
Nga ini nga amon Tuna
aha ighunahuna,
Imo sano ikahidlaw
An langit dinhi ug adlaw;}}<noinclude></noinclude>
kdrk7yt2g2d77850kqul0cendy98x4d
Page:Mga Siday ni Jose Rizal (1961).pdf/43
104
458085
1362795
2026-09-05T11:22:15Z
Tertio3
996849
/* Proofread */
1362795
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="3" user="Tertio3" />[[Category:Mga Siday ni Jose Rizal (1961)]]
[[Category:Waray]]
{{c|35}}</noinclude>{{ppoem|:Talisaynon an ngaran ha amon,
kalag dako bis lawas gutiay,
ha Dapitan ug ha bug-os nga nayon
waray han Talisay sugad.
An am lirang waray may kasama,
an busay nam tiknop ngan halarom,
ha pagbugsay hin lunlon sarakyan
ha am waray makakasubad. — SARABAT.<br>{{c|{{bar|4}} }}<br>
:An tuptop nga mga kinawdman,
an at kaagi am gintutun’an;
maaram kam upat nga yinaknan,
han pagtoo lakip an buot.
Butkon anad ngan hiara
han sipol, han dagang, han agpad,
han piko, pusil ngan espada;
han am puno andam pagsugot. — SARABAT.<br>{{c|{{bar|4}} }}<br>
:Mabuhi, mabuhi ka, Talisay!
humanoy ka han am pagsarabat,
bituon nam, hingpit nga manggad
han kabata hingyap nga mahal.
Ha pangaway nga kabtang han tawo
kay han sakit ug budlay uripon,
an am ngaran say namon kalasag,
ha kalinaw sangod nga tuhay. — SARABAT.}}
{{Custom rule|sp|100|sp|5|co|10|co|20|co|10|sp|5|sp|100}}<noinclude></noinclude>
lf6s3omwceuu8pdwdar9aqzz72ehrku
Page:Chachnamo Translated by Mirza Khalich Baig.pdf/6
104
458086
1362796
2026-09-05T11:25:11Z
EngProff
830296
/* Not proofread */ auto summary: New page created (no summary given)
1362796
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="1" user="EngProff" /></noinclude>3-
سچائي دي
خوشيه : منافقن كافرن جي چپ لاى فرمايو ته اي نبي
کافرن ؟ منافقن سان جنگ کر؟ أنهن تي ساحتي كر
تعهد كري جد هين مونكي دين جو انتظام : پيغمبري جو كم
حوالي ڪيو ويو آهي تذهين مناسب آهي ته اسلام و ايمان
چې روشنائي سان كفر ؟ گمراهي جي اونداهي برطرف
تشي ؛ نفاق ؟ جهالت دو بنیاد پتیو وجي، ۽ اسلام جا
ددا كرا كيا و جن ؟ من دين جا قات، قانون يكي طرح
اهرا قائم كيا وجن، جيراً دنيا جي اوائل زمانی بر هنا، جن
کي وري كذمين بركو نقصان نرسي سگهي ؛ صداقت :
گلي
كذ هين به كفر : نفاق حي كندي
کان کو ایذاو نه پهچي
حضرت جبرئيل امو
جواب ولی موتی ويو ۽ سگهوئي ورياجي جيائين تر
محمد صلي الله عليه و آثر و اصحابه اجمعین خدا تعالي توکی
سلام ؟ دعائون ذنبون آهن خدا تعالي مونكي تاز و هيد حكم
د نو آهي، جو مونکي بجا آلتو آهي ته اي محمد ،
كنينكي به هدايت ڪري نٿو سگهين : پر خدا تعالي جنهن
کي ولی تو، تنهنکي مدايت توکري، اي محمد ، جدهمن
اسین کنون شاخص کي ان تي سد يندا آهيون،
تدهناجي جد هين
سد را سان اسانجي درگاه بر ایند و اهي ؟
امين كنهن کي پنهنجي درگاه دان كاليندا آهيون،
د منكي أسانوت مولي آهي نه سگهند و آهي.
مین ہیو کوب
گھی :
33
داي
تون
مين هو<noinclude></noinclude>
ccouy7fetd2axznkbn0ztju752hlzup
Page:Mga Siday ni Jose Rizal (1961).pdf/44
104
458087
1362797
2026-09-05T11:27:20Z
Tertio3
996849
/* Proofread */
1362797
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="3" user="Tertio3" />[[Category:Mga Siday ni Jose Rizal (1961)]]
[[Category:Waray]]
{{C|36}}</noinclude>{{c|''KATAPUSAN NGA PANAMILIT''}}
{{c|{{bar|4}} }}
{{ppoem|:Adyos, Tuna nga Natawhan, nayon han adlaw nataran,
H’yas han Dagat ha Sidlangan. tanaman nam nga karag,
Ha im akon ighahalad layhot ko nga kapalaran;
Kun ini huboy pa unta, kapin karanggat, bukaran,
Tungod han im kaupayan ighahalad ko liwat.<br>{{c|{{bar|4}} }}
:Ha patag han pan-gubatan, away nga ginsiurugan,
An iba dugo naghalad hin waray la kasubo;
Bisan diin waray pili: kasakit ngan kabantugan,
Bitayan, gubat, hugpaan, bukas nga patag, pandugan,
Sarama la kun ighalad han Tuna ta nga troy.<br>{{c|{{bar|4}} }}
:Mapatay ako yana nga nagpupula an Sidlangan,
Ngan pagbunias han dag-orn manta adlaw masubang;
Kun hin pula pananglitan an kaagahon kulangan,
Gamita an dugo nakon hin waray na kaulangan
Ngan puruga adton silaw nga layon magsasarang.<br>{{c|{{bar|4}} }}
:An inop ko han bata pa, linghod pa ha kalarakan,
Inop ko han batan’on na ngan sangkap na hin kusog,
Nga ak ka unta makita, h’yas han dagat ha Sidlakan,
Nga waray luha ngan dum-it ha nawong vga igyayakan;
Dangag, mahamis an agtang ngan mahinis an dungog.<br>{{c|{{bar|4}} }}
:Hingyap han ak kinabuhi, bug-os ko nga talinguha,
Mabuhi! asay guliat han tigikan nga kalag.
Mabuhi! Pagkahamili kapukan ngan pagkakuha
Kay basi ka la mabuhi, ngan pagkamatay nga tuha
Ug pagkaturog hin dayon ha tuna mo nga mahal.<br>{{c|{{bar|4}} }}
:Kun ha bawbaw han tap-ok ko mga san-o ha urihi,
Ha butnga han mga banwa us nga bukad tumurok,
Kanan ak kalag, iduok ha im-im mo, kawilihi,
Bas abaton ko ha sag-od ha gilayon baribihi
Han lagdo han im higugma, alisbo han im harok.<br>{{c|{{bar|4}} }}
:Pabay’i basi han bulan an linubngan ko pawaan;
Pabay’i basi silawan han kalambrag nga sayo;
Pabay’i basi an hangin magnginuyngoy pag-usaan;
Ngan kun in tamsi humugdon ha ak kudos nga timaan,
Pabay’i basi mag-awit han kahilom nga dako.}}<noinclude></noinclude>
or18gul1bcgir1t9m9yhissmz454w9x
Page:Mga Siday ni Jose Rizal (1961).pdf/45
104
458088
1362798
2026-09-05T11:29:58Z
Tertio3
996849
/* Proofread */
1362798
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="3" user="Tertio3" />[[Category:Mga Siday ni Jose Rizal (1961)]]
[[Category:Waray]]
{{c|37}}</noinclude>{{ppoem|:Pabay’i basi an sirak tubig nga biaw magpara
Ngan ha langit na ibalik upod han ak pagharoy;
Pabay’i in us nga sangkay tumangis han ak kawara,
Ngan kun daw ha kakurulpon may hin pag-ampo hatara,
Pag-ampo liwat. Tuna ko, han kalinaw ko, sa Dios.<br>{{c|{{bar|4}} }}
:Pag-ampo han waray palad nagpatay ha kasakitan,
Han damo nga namag-antos di tupngan nga kasubo;
Hadton mga iroy naton nga lumos ha kapaitan,
Han mga ilo ug balo, bilanggo nga kapiritan;
Sugad man ikaw pag-ampo han imo pagkatubos<br>{{c|{{bar|4}} }}
:Kun han kadulman han gab-i putson na an panlubnganan
Ngan didto an nabibilin la mga minatay,
Pabay’i an pagkahilom nga diri paghilabtanan;
Kundi kun daw in kinablit matiid han ak dungganan,
Ako ito, Tuna nakon, nga ha im nagtatawag.<br>{{c|{{bar|4}} }}
:Ngan kun daw an ak Jinubngan madiri na hinabihan,
Mawaray na an tigaman nga kudos, bisan bato,
Pabay’i nga hin arado han tawo pagpaagian,
Ngan ugsa an agbon nakon magtabwad na nga labihan.
Asay han imo tumbanan in magintapotapo.<br>{{c|{{bar|4}} }}
:Waray sapayan kun sugad ako limuton nga tunay,
Imo walog, kahanginan ngan siong kakadtuon,
Tingog ako nga malanoy mababati mo kanunay,
Hamot, tina, mga pawa, ngan awit nga talig-unay ’
Han hingpit ko nga pagtoo unob mo madudungog.<br>{{c|{{bar|4}} }}
:Tuna ko nga hinigugma, it han ak kasakitan,
Troy ko nga Pilipinas, hi ako matalikod.
Kag-anak ha im bilin ko, mga gugma nga sanglitan;
Asay nakon kakadtuon an waray kamagpiritan,
Di napatay an pagtoo ngan say la hadi an Dios.<br>{{c|{{bar|4}} }}
:Kag-anak ko, kabugtuan, adyos; mga kasangkayan,
Inawilan nga unob han guba nga pagkabalay;
Iyo na igpasalamat inin ak kapahuwayan. F
Adyos, akon minatam-is, sangkay ko ug kalipayan. .
Adyos, mga minahal ko; pagpahuway kamatay.}}
{{Custom rule|sp|100|sp|5|co|10|co|20|co|10|sp|5|sp|100}}<noinclude></noinclude>
9xkgecsh8w7yutm3hn2zle1f2aqzjwy
Page:Mga Siday ni Jose Rizal (1961).pdf/46
104
458089
1362799
2026-09-05T11:32:00Z
Tertio3
996849
/* Proofread */
1362799
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="3" user="Tertio3" />[[Category:Mga Siday ni Jose Rizal (1961)]]
[[Category:Waray]]
{{c|38}}</noinclude>{{c|''NANGANGARO HIN SIDAY''}}
{{c|{{bar|4}} }}
{{ppoem|:Nangangaro kun sadangay
tunggon ko an kudyapi,
hin dugay na nga kupi,
waray dulos, gin-aanay,
kabliton man diri angay,
kun tumawa buwa ngayan,
kun magnguyngoy di ungayan
kay didi ha ak kahalin
day ha akon na inmalin
an samdong ug kalipayan.
:Man gud na may panahon,
kundi adto linmabay,
nga an pagsiday asay
hadto nakon masayon;
kundi nahagos layon
waray na sadang lauman,
kun may bilin daw an tuman
nga hinganduyan han pyesta
nga aningal han orkesta,
masiwat nga hinum hinumduman.
{{c|{{bar|4}} }}
:Kulang pa ak hin gamot
haliton dit an Sidlangan,
nayon nga hinmumutangan
han kaanyag ug hamot,
Tuna nga diri limot!
Katamsihan say ha akon
nagtutdo hin pagkantahon,
ngan an ngurob han busay
ug an lawod kun asay
nag-uukay han baybayon.
{{c|{{bar|4}} }}
Hamtang ako malipayon
han akon hipagmata
ha dughan ko nagdara
hadto kasindak nga dayon,
sanglit ako naglaylayon
kay tuyo ko igpatugon
han hangin nga say maturon:
“Lupad, ngan an iya ngaran
ig-awit hin kapalaran,
ha tuna ngan panganuron!”}}<noinclude></noinclude>
f5sf4shd82auxbmi8q54yrelxz3tg2h
1362800
1362799
2026-09-05T11:33:27Z
Tertio3
996849
1362800
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="3" user="Tertio3" />[[Category:Mga Siday ni Jose Rizal (1961)]]
[[Category:Waray]]
{{c|38}}</noinclude>{{c|''NANGANGARO HIN SIDAY''}}
{{c|{{bar|4}} }}
{{ppoem|:Nangangaro kun sadangay
tunggon ko an kudyapi,
hin dugay na nga kupi,
waray dulos, gin-aanay,
kabliton man diri angay,
kun tumawa buwa ngayan,
kun magnguyngoy di ungayan
kay didi ha ak kahalin
day ha akon na inmalin
an samdong ug kalipayan.
:Man gud na may panahon,
kundi adto linmabay,
nga an pagsiday asay
hadto nakon masayon;
kundi nahagos layon
waray na sadang lauman,
kun may bilin daw an tuman
nga hinganduyan han pyesta
nga aningal han orkesta,
masiwat nga hinum hinumduman.
{{c|{{bar|4}} }}
:Kulang pa ak hin gamot
haliton dit an Sidlangan,
nayon nga hinmumutangan
han kaanyag ug hamot,
Tuna nga diri limot!
Katamsihan say ha akon
nagtutdo hin pagkantahon,
ngan an ngurob han busay
ug an lawod kun asay
nag-uukay han baybayon.
{{c|{{bar|4}} }}
Hamtang ako malipayon
han akon hipagmata
ha dughan ko nagdara
hadto kasindak nga dayon,
sanglit ako naglaylayon
kay tuyo ko igpatugon
han hangin nga say maturon:
“Lupad, ngan an iya ngaran
ig-awit hin kapalaran,
ha tuna ngan panganuron!”}}<noinclude></noinclude>
9ruvp2ich6iqx8e64x245a23u455ix7
Page:Mga Siday ni Jose Rizal (1961).pdf/47
104
458090
1362801
2026-09-05T11:38:54Z
Tertio3
996849
/* Proofread */
1362801
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="3" user="Tertio3" />[[Category:Mga Siday ni Jose Rizal (1961)]]
[[Category:Waray]]
{{c|39}}</noinclude>{{ppoem|:Binmaya han akon tuna,
kahoy nga waray na dahon,
ano man nga karantahon
nga gin-awit ko han una
napara ha hunahuna;
han palad kay pagpaayon
an higrayo nga baybayon
ginlakbay ko, kundi ngay-an,
sakay ko nga ginpabay’an
an lambong han kamatayon.
:Bilin didto ngatanan:
gugma, kasindak, himaya,
ha lindong hadton mapaya
nga nayon nga minahal.
Di na unta liwatan
hin pangaro pa hin siday
kay waray na gud nalinay,
ngan didi ha kamingawan
naubos an kaliawan,
kalag ko narurugmatay.}}
{{right|Agosto 22, 1883.}}
{{Custom rule|sp|100|sp|5|co|10|co|20|co|10|sp|5|sp|100}}
{{c|''IMNO HAN BUHAT''<br>* * *<br>''SARABAT''}}
{{ppoem|:Ha mingaw ug ha away
han tuna nga iroy
bantay an pilipino
hin waray pagharoy.
{{c|''MGA LALAKI''}}
:Nagbunias na an Sinirangan
tana kalugsong ngat ha uma,
kay an at buhat say kaulangan
han at nasod, balay ngan anak.
:Matig-a an pag-agpad han tuna;
di maantos an sirak han adlaw
ha at nasod, anak ug asawa
gugma nat say nagpapalumo.}}
{{c|''SARABAT''<br>* * *<br>''MGA ASAWA''}}
{{ppoem|:Magruyagon, kalakat ha buhat,
an asawa bantay ha payag;
natutdo han anak han batasan
kay han nasod dungog, hibaro.}}<noinclude></noinclude>
6yxid8ik5dg4183bos4wqd8k3wgqk3k
Page:Mga Siday ni Jose Rizal (1961).pdf/48
104
458091
1362802
2026-09-05T11:43:29Z
Tertio3
996849
/* Proofread */
1362802
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="3" user="Tertio3" />[[Category:Mga Siday ni Jose Rizal (1961)]]
[[Category:Waray]]
{{C|40}}</noinclude>{{ppoem|:Ha gab-i pag-abot pagpahuway
an kalipay asay natapo;
pananglit hanabo in di angay.
an asawa say nag-aayad.}}
{{c|''SARABAT''<br>* * *<br>''KABATAAN''}}
{{ppoem|:Ha amon igtutdo an kabudlay,
ha iyo buot kam magsunod;
mga sano kun amon na tungod
buhat niyo say namon sagop.
:Masiring an lagas kun kumita.
matuod mag-upay an dungog
Han patay di dungog an insenso,
Kanan anak dungog say urog.}}
{{Custom rule|sp|100|sp|5|co|10|co|20|co|10|sp|5|sp|100}}
{{c|''AKON PAHUWAYANAN''}}
{{c|{{bar|4}} }}
{{ppoem|:Ha ligid hin haluag ug gabhok nga baybayon
ngan ha ubos hin bukid nga hin kahoy puno,
ako nagpayagpayag hin haros taramayon,
unay ko pagpahuway han mga kabudlayon,
pagbiling hin kamingaw han akon kasubo.}}
{{c|{{bar|4}} }}
{{ppoem|:An atop niya pawod, iya salog kawayan,
an tuko, mga pagbo, kahoy nga tubaran;
matuod an payag ko di angay hingadayan
kundi kay kanan bukid daw haros inugayan,
han dagat adlaw gab-i kay ginduduyugan.}}
{{c|{{bar|4}} }}
{{ppoem|:May sapa nga nak uswak tikang ha kabukiran,
matin-aw, naawas ha kawayan nga buka,
maambong, an payag ko dapit liniligiran,
kun gab-i daw arangay nga tingog paniiran,
kun adlaw an katin-aw nabulang ha mata.}}
{{c|{{bar|4}} }}
{{ppoem|:Kun an langit malinaw, pag-anod mahinayon,
kanunay hidudunggan arangay nga tunog;
kundi kun nag-uuran kay nabaha pagdayon,
mabura, madaguhob, nabulos ha baybayon,
ngan tigda an pag-ambak ha dagat, makusog.}}
{{c|{{bar|4}} }}<noinclude></noinclude>
0zh0wkcqnmdrw4apwzagwfew34dwtoa
Page:Mga Siday ni Jose Rizal (1961).pdf/49
104
458092
1362803
2026-09-05T11:45:28Z
Tertio3
996849
/* Proofread */
1362803
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="3" user="Tertio3" />[[Category:Mga Siday ni Jose Rizal (1961)]]
[[Category:Waray]]
{{c|41}}</noinclude>{{ppoem|:An ayam kun nausig, an tamsi kun nahuni,
han kalay siyabaw say la didto dungog;
Waray amyaw nga tawo nga sadang igkasuni,
nga sadang makasamok han buot habasuni:
an dagat, kagurangan, amo la ak upod.}}
{{c|{{bar|4}} }}
{{ppoem|:Say labi ko an dagat. An higrayo nga tuna
inaabat ha baybay dara hadton balod;
kun aga malinaway, han madlos mag-uruna;
kun kulop kay masakit an dumdom-hunahuna,
naduyog hin pagsamdong an bug-os nga lawod.}}
{{c|{{bar|4}} }}
{{ppoem|:Kun gab-i hiburungan, hilom ug kangitngitan;
nagraranggat ha dapat kadam’an nga suga,
mahagkot an harupoy, mapawa’n kalangitan,
an ngurob han humatol baga nagsasanglitan
hin damo nga kaagi nga ginkukuno na.}}
{{c|{{bar|4}} }}
{{ppoem|:Kuno nahanananbi han asya pa sirangan
han adlaw nga mapawa an tuna, hadto pa
han yadto pagpanubo hin waray gintikangan
han kahoy, kamanampan, paglurab, paghimtangan;
an umpas, kabukiran, ginluob ngatanan.}}
{{c|{{bar|4}} }}
{{ppoem|:Kundi kun adton hangin nagmamadlos ha dagat
ngan an balod nadagko kun gab-i nga unos,
may magpakaharadlok ha walog nagbabagat,
nadudungog nga tingog, araba nga sarabat,
daw mga pangamuyo han nagkalulumos.}}
{{c|{{bar|4}} }}
{{ppoem|:Ngan dungan hin kabay-og an kahoy, mga tuog;
an bukid dit ha sampaw gulong, gin-uukay;
mga bugsok nauwang, an lungib nakanuog,
mga di kinikita, kuno, nagdadampuog
ngadto pakigharampang han mga minatay.}}
{{c|{{bar|4}} }}
{{ppoem|:Nahagurong an gab-i, gubot, kalilisangan;
ha dagat may maglunghaw, magtagom nga suga;
kundi liwat nalinaw pagbunog han Sidlangan
ngan usa nga subiran kikit’on waray langan
ha bawbaw han humatol magkakanap baga.}}
{{c|{{bar|4}} }}<noinclude></noinclude>
t4el3a8n0bwbbzzsrcgehlzoefro3x0
Page:Mga Siday ni Jose Rizal (1961).pdf/50
104
458094
1362804
2026-09-05T11:47:27Z
Tertio3
996849
/* Proofread */
1362804
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="3" user="Tertio3" />[[Category:Mga Siday ni Jose Rizal (1961)]]
[[Category:Waray]]
{{c|42}}</noinclude>{{ppoem|:Ini am an kaagi nga agsob hinugaran
didi ha pahuwaynan nga antaw nga puro;
urusahon nga kabtang, larang han kapalaran,
daw baya ak nga sighot han lumot lalakaran,
basi han kasingkasing waray makagtigo.}}
{{c|{{bar|4}} }}
{{ppoem|:Unob an ak pagdumdom han mga kasangkayan,
may ada nagpatay na, may nalimot liwat;
maano kun talagsa na nira hingadayan?
Tipig ko an nag-agi nga akon kalipayan,
waray ha ak maagaw, waray magsuspat.}}
{{c|{{bar|4}} }}
{{ppoem|:Daw unob ko nga abyan nga diri natulapos,
nga kun ako masamdong asay nagliliaw;
unong ha ak kahalin, upod ha pagkagapos,
ngan kun daw an pagtoo haros na la matapos,
asay nagpapadig-on nga diri lumayaw.}}
{{c|{{bar|4}} }}
{{ppoem|:Kay ha urhi madan-ag, akon ginlalauman,
kun daw an Katadungan asay na magdaog;
kapara han kabudlay ha mga panumduman
mamay-ada palaran nga tingog, say magtuman,
asay han Katubsanan in makagsaurog.}}
{{c|{{bar|4}} }}
{{ppoem|:Kita ko nga an langit napawa la gihapon
sugad hin kamatin-aw han bata pa ako,
asya man an alisbo nga ha agtang nahapon,
an sirak ug dagaang nga nag-aghat ha akon
ug nakagpasukob han batan-’on nga dugo.}}
{{c|{{bar|4}} }}
{{ppoem|:Akon nagiginhawa an hangin nga mapaya
nga bangin ha ginmat’an nga libong linmabay
tingali kun ibalik an ak hadto himaya,
an mga igintapod nga mga pangamaya,
mga tugon nga bilin han gugma nga mahal.}}
{{c|{{bar|4}} }}
{{ppoem|:An sanag hinin bulan kun daw hintatan-awan
han una nga kasamdong ako dinadangop;
napukaw hin kadam’an nga mga Ncahilla aii
baybayon, us nga pantaw, tanaman, kamingawan,
panhayhay, higawhigaw, kalipay ug harok.}}
{{c|{{bar|4}} }}<noinclude></noinclude>
g7t2kqg34xyfs5d6vs9au7cu1x65f1s
Page:Mga Siday ni Jose Rizal (1961).pdf/33
104
458095
1362805
2026-09-05T11:53:48Z
Tertio3
996849
/* Proofread */
1362805
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="3" user="Tertio3" />[[Category:Mga Siday ni Jose Rizal (1961)]]
[[Category:Waray]]
{{c|25}}</noinclude>{{ppoem|:Ha dagat balod namamagbubura
Dagos dadasmag didto ha baybayon
Paghinuyusoy dalagan nga dayon
Dara han huyop hangin nga maamyon,
Hamtang mag-itom nga lambong nadalom
Isip pakuan_ naglilibutlibot,
Us nga tigurang balod nagdaisog
Layon inmutwal, hangit, nangingisog.
Kamot nga too, kapin kamabakod,
Bidyo an dara nga dapit talugkod...
:“Ikaw nagagad hin pamasipara
Tlin pag-ato han dagat nga halarom
Ngan han nalumba lunop nga mabaskog
Natubo kapin kamakaharadlok?
Oh! hino daw la pagkita mailob
Ngurob han dulok nga makalilisang,
Tingog han bagyo, unos nga taragman,
Balod nga dagko hadton kahiladman ?
:“Ano didto ba? Taga kamatayon
Andam han dagat nga makaharadlok
Nga napaluya bisan han mabaskog,
Kinatigdali naal bagyo
Ngan di matigo han mga datihan
Nga ha pagsakay anad di samahan;
An dagat gud man nalumos, nasibad,
May dit ha salad mga maninibad.
:“Ngan kairo la! Anak han Espajia!
Kun an imo tuyo pamiling hin tuna
Kay an Aquilon akon susuguon
Ha im pagsamok basi ka haunong;
Ngan ugsa ka han nayon ko magtara
Ha im sakayan mag-aaringasa,
Ug an gango, kiag nga magsarakay.
Di ak matangdo kun di ka matunod,
Kun di ka bawion sa Dios ha kalunod. .
:“Saba, mananap!” Colon sinminggak,
Hadto nga lagas, waray sarabutan...}}<noinclude></noinclude>
b4r93vqwx1wbczz2o1pwnyizip6xvlt
Page:Mga Siday ni Jose Rizal (1961).pdf/51
104
458096
1362806
2026-09-05T11:57:51Z
Tertio3
996849
/* Proofread */
1362806
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="3" user="Tertio3" />[[Category:Mga Siday ni Jose Rizal (1961)]]
[[Category:Waray]]
{{c|48}}</noinclude>{{ppoem|:Mainupon hin tay-aw nga mga karadtuan,
alibangbang nga uhaw hin pawa ug tina,
bata pa ak bumaya han akon natubuan,
kinadto ko ginlakbay adton kahigrayuan
sanglit an pagkabata nakon didto labay.
{{c|{{bar|4}} }}
:Unina han buot na umuli ha puy’anan,
daw tamsi naungara han salag nga balay,
hinangin hin mabaskog an mga kadalanan,
mga _pako kinulang, nabungkag an ukyanan,
kinablas hin pagtoo ngan lunlon la waray.
{{c|{{bar|4}} }}
:Dampig ha us nga baybay han minahal nga tuna,
waray pamumulaton, waray panimalay,
kamo ha ak nabalik, mga inop nga una,
mga hingpit nga manggad han akon hunahuna,
kanan han pagkabata hingyap nga nawara.
{{c|{{bar|4}} }}
:Di na kamo masarig sugad hadto han daan
nga nakakapabantog hin usa nga dungog,
baga dapit mutang na kamo paghikitaan,
kundi bisan lubad na, bilin pa an timaan
han iyo pagkaunob ha akon pag-urog.
{{c|{{bar|4}} }}
:Ah! mga inop nakon! Buot niyo lipayon,
buot niyo pukawon an pagkabata ko!
Salamat ha im, hangin, alipuros na nayon,
nga say ka nagbalaong han lakat ko nga dayon
kay basi na hauli ha Tuna nga Troy.
{{c|{{bar|4}} }}
:Ha ligid hin haluag ug gabhok nga baybayon,
ha ubos hadton bukid nga hin kahoy luob,
ha Tuna nga Natawhan ako nagpatigayon
hin pinapahuwayan han mga kabudlayon
ngan naliliawan ko han mga kasubo.
{{c|{{bar|4}} }}
{{c|''AN DAUGAN NGA PAGSULOD HAN MGA HADI<br>NGA KATOLIKO HA GRANADA''}}
{{c|{{bar|4}} }}
:Usa kagab-i, mamingaw, masamdong,
bis an pagdumdom ha dughan na-samad:
urhi nga gab-i han Hadi nga moros
nga han palasyo Alhambra pagtunob.}}<noinclude></noinclude>
rvr29tdkk6t6m9bw8ep6mqapi1i26ks