Wikiquote svwikiquote https://sv.wikiquote.org/wiki/Huvudsida MediaWiki 1.47.0-wmf.22 first-letter Media Special Diskussion Användare Användardiskussion Wikiquote Wikiquotediskussion Fil Fildiskussion MediaWiki MediaWiki-diskussion Mall Malldiskussion Hjälp Hjälpdiskussion Kategori Kategoridiskussion TimedText TimedText talk Modul Moduldiskussion Event Event talk 0 1172 37340 36701 2026-10-03T12:26:31Z Trakking 6637 37340 wikitext text/x-wiki {{wikipedia topp}} * Det är inte monumenten som lär oss historia. Det är ruinerna. ** Carl Hammarén, ur ''Världens bästa citat'' (1987), s. 90 * Framtiden börjar aldrig och förr i tiden tar aldrig slut. ** Janne Lundström * Historien om alla hittillsvarande samhällen är historien om klasskamp. Fri och slav, patricier och plebej, baron och livegen, mästare och gesäll, kort sagt: förtryckare och förtryckta stod i ständig motsättning till varandra, förde en oavbruten, än dold, än öppen kamp, en kamp, som varje gång slutade med en revolutionär omgestaltning av hela samhället eller med de kämpande klassernas gemensamma undergång. ** [[Karl Marx]] i ''Det kommunistiska partiets manifest'' (1848) {{citat|Allt är möjligt i historien — segerrika framsteg i det oändliga lika väl som periodisk tillbakagång. Ty [[livet]], individuellt eller kollektivt, personligt eller historiskt, är det enda i världen, vars väsen är fara. Det är i ordets egentliga mening ett drama. |[[José Ortega y Gasset]], ''Massornas uppror'' (1929), s. 74}} {{citat|''Kvinnan är historia genom att vara mor, mannen gör historia som [[krig]]are och [[Politik|politiker]].'' |[[Oswald Spengler]], ''Västerlandets Undergång'' (1996) [1918–1922], s. 162}} [[Kategori:Teman]] mr7f8tsysd58716o5327fn77im7bl7n 0 1682 37339 37021 2026-10-03T12:25:12Z Trakking 6637 /* Västerlandets Undergång (1996) [1918–1922] */ 37339 wikitext text/x-wiki [[File:Oswald Spengler.jpg|thumb|[[Marxism]]en är arbetarklassens [[kapitalism]].]] '''[[w:Oswald Spengler|Oswald Spengler]]''', född 1880 och död 1936, var en tysk [[Historia|historiker]] och politisk [[filosof]]. == Citat == === ''Västerlandets Undergång'' (1996) [1918–1922] === {{citat|Här [i historien] finns inget varaktigt och allmängiltigt. Man borde inte tala om "tänkandets" former, "det tragiskas" princip, "[[staten]]s uppgift". Allmängiltighet är felslutet att mitt också gäller för andra. |S. 41}} {{citat|''Kvinnan är [[historia]] genom att vara mor, mannen gör historia som [[krig]]are och [[Politik|politiker]].'' |S. 162}} {{citat|En dag kommer det sista porträttet av Rembrandt och den sista Mozart-takten att ha upphört att existera – även om det möjligen kan återstå en färgad duk och ett notblad – därför att det sista ögat och det sista örat som var mottagligt för deras budskap är borta. |Citerat av [[Roger Scruton]] i ''Kultur räknas: tro och känsla i en belägrad värld'' (2009) [2007]}} === ''Preussentum und Sozialismus'' (1919) === {{citat|[[Marxism]]en är arbetarklassens [[kapitalism]]. |Citerat av Michael O'Meara i ''Den nya högern'' (2015), s. 14}} {{citat|De tre sista västerländska nationerna har strävat efter tre existensformer representerade av berömda samlingsbeteckningar: [[frihet]], jämlikhet, gemenskap. De tar sig den politiska formen av liberal parlamentarism, [[socialdemokrati]] och auktoritär [[socialism]]. [...] Den tyska, eller rättare sagt preussiska, instinktiva inställningen är att makten tillhör helheten. Alla får sin plats tilldelad. Man befaller eller lyder. Sedan 1700-talet är detta den auktoritära socialismen, i grund och botten illiberal och antidemokratisk, i den mån som engelsk liberalism och fransk demokrati avses. [...] I Tyskland finns många hatade och illa beryktade kontraster, men endast [[liberalism]]en är föraktlig på tysk mark.<br>Den engelska nationens struktur bygger på skillnaden mellan rik och fattig, den preussiskas på den mellan order och lydnad. Klasskillnadens innebörd är följaktligen fundamentalt olika i de båda länderna. |Citerat av [[Friedrich von Hayek]] i ''Vägen till träldom'' (1944), s. 287-288}} == Citat om Oswald Spengler == {{citat|När Oswald Spengler 1921 publicerade ''Västerlandets undergång'', betraktade han kristendomen som [[hjärta]]t i västerländsk [[kultur]]. Men han framhöll att vår en gång så rika och levande kultur hade ersatts av den livlösa idén om en simpel »civilisation«. När kultur ger vika för civilisation, menade Spengler, går vi in i en tid av förfall. |[[Roger Scruton]], ''Kultur räknas: tro och känsla i en belägrad värld'' (2009) [2007], s. 21}} == Externa länkar == {{Politiska filosofer}} [[Kategori:Tyskspråkiga författare|Spengler]] kv9chqvcqi5p8k1sku8a6dfd1i03kwu