Wikisource svwikisource https://sv.wikisource.org/wiki/Wikisource:Huvudsida MediaWiki 1.47.0-wmf.3 first-letter Media Special Diskussion Användare Användardiskussion Wikisource Wikisourcediskussion Fil Fildiskussion MediaWiki MediaWiki-diskussion Mall Malldiskussion Hjälp Hjälpdiskussion Kategori Kategoridiskussion Tråd Tråddiskussion Summering Summeringsdiskussion Sida Siddiskussion Författare Författardiskussion Index Indexdiskussion TimedText TimedText talk Modul Moduldiskussion Event Event talk Ämne 2 4961 651529 651498 2026-05-19T12:17:16Z Tommy Kronkvist 170 Användarstatistik. 651529 wikitext text/x-wiki {{#babel:sv|en-4|de-2}} {| style="cellspacing:0;cellpadding:0;width:247px;border:solid #bbb 1px;background:#eee;margin-top:20px;margin-bottom:1px;float:right;clear:right;" | style="width:45px;height:45px;background:#ffffff;text-align:center;font-size:11pt" | [[Fil:Wikispecies-logo.svg|36px|link=]] | style="font-size:80%;padding:4pt;line-height:1.25em" | Den här användaren är '''administratör''', '''byråkrat''' och '''gränssnitts­administratör''' på '''[[:species:Main Page|Wikispecies]]'''. (<span class="plainlinks" style="font-size: 80%;">[https://species.wikimedia.org/w/index.php?title=Special:ListUsers&limit=1&username=Tommy_Kronkvist kontrollera]</span>) |} {| style="cellspacing:0;cellpadding:0;width:247px;border:solid #bbb 1px;background:#eee;margin-bottom:1px;float:right;clear:right;" | style="width:45px;height:45px;background:#f6f6f6;text-align:center;font-size:11pt" | [[Fil:Wikimedia-logo black.svg|36px|link=]] | style="font-size:80%;padding:4pt;line-height:1.25em" | Denna användare är '''administratör''' på '''[[wmse:Huvudsida|Wikimedia Sverige]]'''. (<span class="plainlinks" style="font-size: 80%;">[https://se.wikimedia.org/w/index.php?title=Special:Användare&limit=1&username=Tommy_Kronkvist kontrollera]</span>) |} {| style="cellspacing:0;cellpadding:0;width:247px;border:solid #bbb 1px;background:#eee;float:right;clear:right;" | style="width:45px;height:45px;background:#f6f6f6;text-align:center;font-size:11pt" | [[Fil:Wikivoyage-logo.svg|36px|link=]] | style="font-size:80%;padding:4pt;line-height:1.25em" | Denna användare är '''administratör''' och '''gränssnitts­administratör''' på svenska '''[[:voy:sv:Huvudsida|Wikivoyage]]'''. (<span class="plainlinks" style="font-size: 80%;">[https://sv.wikivoyage.org/w/index.php?title=Special:Användare&limit=1&username=Tommy_Kronkvist kontrollera]</span>) |} ==Hej!== Jag bor i Uppsala och registrerade mitt Wikimedia-konto den 29 mars 2005. Mina intressen kretsar till stora delar kring schack, biologisk taxonomi och systematik. Av den anledningen redigerar jag numera främst på Wikispecies där jag är administratör, byråkrat och gränssnitts&shy;administratör,<small>^{(<span class="plainlinks">[https://species.wikimedia.org/w/index.php?title=Special:ListUsers&limit=1&username=Tommy_Kronkvist verifiera]</span>)}</small> samt på svenska Wikivoyage där jag är administratör och gränssnitts­&shy;administratör.<small>^{(<span class="plainlinks">[https://sv.wikivoyage.org/w/index.php?title=Special:ListUsers&limit=1&username=Tommy_Kronkvist verifiera]</span>)}</small> Jag är också stolt, betalande medlem (och {{nowrap|1=administratör)<small>^{(<span class="plainlinks">[https://se.wikimedia.org/w/index.php?title=Special:Användare&limit=1&username=Tommy_Kronkvist verifiera]</span>)}</small>}} på [[WMSE:|Wikimedia Sverige]], en svensk ideell förening som fungerar som knutpunkt för Wikimedias svenska lokalavdelning (på engelska ett så kallat "''Wikimedia chapter''"). Den 30 augusti 2018 skapade jag artikeln ''[[:species:Danio tinwini|Danio tinwini]]'' på Wikispecies, vilket också utgjorde min 100&nbsp;000:e redigering på Wikimedia. Totalt har jag bidragit med [[Special:Gemensam inloggning/Tommy Kronkvist|drygt 392&nbsp;700 redigeringar]] (per 19 maj 2026) i sammanlagt 153 olika Wikimedia-systerprojekt. Den exakt trehundratusende redigeringen skedde då jag skapade artikeln [[w:sv:Siri (programvara)|Siri (programvara)]] på svenska Wikipedia. Utöver det har jag också hand om <span class="plainlinks">[https://twitter.com/Wikispecies @Wikispecies]</span> officiella X-konto (tidigare kallat Twitter) samt är registrerad på {{nowrap|1=Phabricator,^{<small>([[:phabricator:p/Tommy Kronkvist|användarsida]])</small>}}} ett projekthanteringssystem för samarbete kring utveckling av wiki-mjukvara. Jag har fört upp några bilder (knappt 200, kanske?) till Wikimedia Commons. Min användarsida på Commons hittar du [[:commons:User:Tommy Kronkvist|här]] och där kan du också se några av mina uppladdade bilder. Jag skulle vilja fota mer, men tiden är knapp. Hör gärna av dig på min [[Användardiskussion:Tommy Kronkvist|diskussionssida]] här på Wikisource om du har några frågor eller funderingar som rör mina redigeringar! Mvh, Tommy. {| class="toccolours" style="cellpadding=4; font-size: 0.8em;" | style="background: #ccf; text-align: center; padding-right: 0.4em; width: 20%;" | SHA-512 [[meta:Template:User committed identity|Committed identity]] hash: | style="text-align: center; padding-right: 0.4em; padding-left: 0.4em;" | a6edd6d2fdbf82621f0cda4e5525c71f8da9b5dfd308242c3c63365e998c32c5406b75448380903265a5403edffd1a0435b61ac943f3c65870db9250f8b884a9 |} qpj8kmg2t6y1asy35lhgh4tm7kojm89 104 175236 651654 536846 2026-05-19T19:11:10Z Thuresson 20 /* Validerad */ 651654 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="4" user="Thuresson" />{{huvud||GEIJERS “AFFALL.” STAGNELIUS. NICANDER.|347}}</noinclude><poem>"Ensam i bräcklig farkost vågar seglaren sig på det vida haf. Stjärnhvalfvet öfver honom lågar, under gapar hemskt hans graf. Framåt! Så är hans ödes bud, men i djupet bor, som uti himlen, Gud.”</poem> Geijers affall väckte hos många af hans gamla meningsfränder och vänner den djupaste förbittring. “Utan sinne för den inre utveckling och det allt klarare omdöme, som med omotståndlig makt dref den genomärlige Geijer till att öppet uttala sina förändrade åsikter, tillskref man från vissa håll denna förändring mindre rena bevekelsegrunder eller sökte anledningen till dem i ostadighet och ett ombytligt lynne,” ja, Israel Hvasser gick i sitt hjärtas enfald så långt, att han tillskref Geijers affall “patologiska orsaker,” han, som i grunden aldrig — så läkare han än var — riktigt förstått hvad patologi är. Tegnér ensam framhöll saken såsom ett “kanske nödvändigt naturfenomen.” Från den liberala sidan hälsades Geijers förklaring naturligtvis med jubel, men Geijer delade dock aldrig den inom den tidens liberalismen rådande antimonarkiska stämningen, hvilken dessutom syntes honom alltför demokratisk och radikal. Sitt sinne för händelsernas sammanhang och följdriktigheten i deras utveckling förnekade han aldrig, och de uppsatser och uttalanden om tidens frågor, hvilka förskrifva sig från hans sista liberala skede, utmärka sig också för de djupsinniga och utmärkta historiska utredningar, på hvilka Geijer slutligen grundar sina omdömen. I den af honom själf allena 1838 och 1839 utgifna månadsskriften “Litteraturbladet” gaf han uttryck åt sina förändrade åsikter och förklarade, att “alla den nyare tidens samhällsproblem äro af en så sammansatt art, att de ligga oändligt öfver den enskildes verksamhet.” Med sin skärf skulle han dock bidraga, och sålunda uppstodo hans uppsatser om läroverksfrågan, representationsfrågan, fattigvårdsfrågan m. m., hvilka innehålla så betydelsefulla uppslag. Som akademisk lärare fortsatte Geijer emellertid sin verksamhet, om också icke längre häfdaforskningen blef förnämsta föremålet för densamma. “Människans historia” var ett af de ämnen, åt hvilka han ägnade sina föreläsningar 1841—42, och “den europeiska odlingens hufvudskiften” utgjorde hans föreläsningsämne under hösten 1845. Sjuklighet nödgade honom att afbryta undervisningen; en vistelse vid en af utlandets badorter återskänkte honom icke de brutna krafterna, och ett svårt hjärtlidande manade ödesdigert till ro. Bosatt i Stockholm, {{Rättelse|forsatte|fortsatte}} han emellertid ännu förarbetena på de stora verk, som utgjort hans mannakrafts lycka och ära, då han den 23 april 1847 skattade åt förgängelsen och i kretsen af de sina och några bepröfvade vänner drog sin sista suck. <span style="visibility:hidden">{{Ankare|347}}</span> Utan att egentligen tillhöra någon viss skola lefde samtidigt med de i det föregående omtalade stora skalderna och författarne flera diktare och skriftställare, hvilka hvar i sin stad bidrogo till att göra Carl XIV Johans tidehvarf till den svenska sångens guldålder. Bland dessa diktare märkes den rikt begåfvade Erik John Stagnelius, “en af Sveriges djupaste, mest ursprungliga skaldenaturer,” född på Öland 1793, död 1823, romantiker till sitt skaplynne, längtansfullt trånande från det jordiska till en öfversinnlig värld, men på samma gång förlänande den mest glödande jordiska sensualism djärfva och lidelsefulla uttryck. Tyst och sluten, plågad af ett svårt<noinclude> <references/></noinclude> 460wxf2d1thsmvzgvi5cqkojvw1gp9i 104 175295 651655 536937 2026-05-19T19:14:28Z Thuresson 20 /* Validerad */ 651655 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="4" user="Thuresson" />{{huvud|348|1811—1844.}}</noinclude>hjärtlidande, hvars kval han sökte döfva med opium, hemsöktes Stagnelius af en djup melankoli, som stundom rent af syntes omtöckna hans förstånd. Förutom diktsamlingen “Liljor i Saron,” hvilken dock på många ställen fördunklas af skaldens gnostisk-metafysiska griller, har Stagnelius skrifvit flera lyriska dikter, bland hvilka i främsta rummet den svenska romantikens pärla “Necken,” som, bladbekrönt, “gigan rör i silfverbäcken”: <poem>“Liten pilt bland strandens pilar i violens ånga hvilar, klangen hör från källans vatten, ropar i den stilla natten: ’Arma grubbe, hvarför spela? Kan det smärtorna fördela? Fritt du skog och mark må lifva, skall Guds barn dock aldrig blifva! Paradisets månskensnätter, Edens blomsterkrönta slätter, ljusets änglar i det höga, aldrig skådar dem ditt öga.’ Tårar gubbens anlet skölja, ned han dyker i sin bölja. Gigan tystnar. Aldrig necken spelar mer i silfverbäcken.”</poem> En annan rikt begåfvad skald var Karl August Nicander, 1799—1839, “fin, formfulländad, glänsande,” författare till sorgespelet “Runesvärdet,” som gaf rika löften om en betydande verksamhet på dramats område, hvilka dock aldrig kommo att inlösas. Under namn af “Norna Gest” inträdde Nicander i Götiska förbundet och diktade sina s. k. “Runor,” illustrerade af hans vän H. Hamilton, bland hvilka “Lifdrabanten och kung Erik” lyckats anslå en verklig folkton. Genom understöd af kronprinsen Oskar och Svenska Akademien fick Nicander tillfälle att 1827 göra en resa till Italien, och många af hans bästa dikter förskrifva sig från denna färd. Hit höra sålunda hans “Hesperider,” bland hvilka särskildt de romerska sonetterna utmärka sig, exempelvis sonetten öfver Hadriani mausolé: <poem>“En dyster kväll, då knappt Orions stjärna sågs matt på himlen och i Tibern blänka, vid Hadriani graf, att ensam tänka, jag gick, osynligt följd af diktens tärna. Koloss! — så tänkte jag — du kunde gärna en graf åt alla Roms cæsarer skänka: men Roma själf, sin fallna äras änka, förmår du ej mot tidens makter värna, O! dessa härskare, dem världen hylla, som lagar ge med gissel och med glafvar, och lefva såsom Nero, dö som Sylla: När de förmultnat, liksom sina slafvar, med sina namn ännu de luften fylla och jorden fylla de med sina grafvar.”</poem> Under stora svårigheter och förödmjukelser hade Nicander, blottad på medel, anträdt sin hemfärd från Italien utan att kunna förverkliga sin önskan att besöka Paris. Hemkommen stirrade nöden honom till mötes, och han såg sig hänvisad till den olösliga uppgiften att söka lefva på sin penna. Tidtals led han till och med verklig brist, ur hvilken öfversättningar för kungliga teaterns räkning af Schillers “Röfvarbandet” och “Jungfrun af Orléans,” “Othello” och honorar för förlagsrätten till hans skrifter för tillfället hjälpte honom. Nicanders stoft bäddades i samma graf på Maria kyrkogård, som redan förut omslöt Stagnelius. Ett lyckligt lif i sol och ljus, oberörd af ekonomiska bekymmer, motgångar<noinclude> <references/></noinclude> pjfacqji5jkdc0bsa20wiplpdcwp8ue 104 175296 651656 536941 2026-05-19T19:17:16Z Thuresson 20 /* Validerad */ 651656 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="4" user="Thuresson" />{{huvud||ANDERS FRYXELL.|349}}</noinclude>och missräkningar, förde Bernhard von Beskow, född 1796, son af en förmögen industriidkare och affärsman från Pommern, sedermera adlad och slutligen upphöjd i friherrligt stånd, Svenska Akademiens sekreterare och författare till en rad värdefulla äreminnen, död 1868. Såsom humorist och skämtare gjorde sig Kristian Erik Fahlcrantz (1790—1866), författare af ett fantastiskt-satiriskt epos vid namn “Noaks ark,” bekant. Han blef först teologie professor och dog såsom biskop i Vesterås. Mindre framstående vitterhetsidkare, ehuru visst icke utan betydelse, voro Fredrik Cederborgh (1784—1835), författare till en satirisk roman “Uno von Trasenberg;” i hvilken han på ett svidande sätt gisslar tidens ordenssvärmeri och blottar de hasardspel, som ofta gjorde flera ordnar till maskerade spelklubbar af värsta slag, äfvensom till den realistiska romanen “Ottar Tralling”; J. A. Wadman (1777—1837), humorist, en föregångare till Wilhelm von Braun, författare till den bekanta vackra sången “Min lilla vrå bland bergen”; och framför allt Johan Henrik Thomander (1798—1865), kapellpredikant i Karlshamn, sedan docent och professor i Lund, domprost i Göteborg och slutligen biskop i Lund. Han lämnade förträffliga öfversättningar af flera bland Shakespeares dramatiska arbeten, såsom “Antonius och Cleopatra,” “Richard den andre,” “De muntra fruarna i Windsor,” “Som ni behagar,” “Trettondagsafton,” brottstycken af “Timon af Athen,” samt tolkade dessutom Aristofanes “Molnen,” “Grodorna” och "Thesmoforierna,” äfvensom Byrons “Manfred.” <span style="visibility:hidden">{{Ankare|349}}</span> Täflande med Geijer men ingalunda uppnående hans storhet, framstår i historieskrifningens andra plan hans lärjunge Anders Fryxell (1795—1881), lärare i Stockholm, rektor vid nya elementarskolan, prost i Värmland och titulärprofessor. Fryxells lifsgärning var hans “[[Berättelser ur svenska historien]],” hvilka han år 1823 började utgifva “till ungdomens tjänst” och som haft en utomordentlig betydelse till att hos svenska folket väcka kärlek till de fosterländska minnena, men äfven till att befordra en mera sansad och fördomsfri uppfattning af somliga af dessa minnen. “Andra,” säger Forssell, “må ha noggrannare sport hvad i vår historia var fulltygadt, må ha djupare fattat svenska folkets sagas mening, eller icke, men ingen har förmått att så fängsla allas sinnen vid talet om fädernas gärningar och skick.” Fryxells Berättelser svällde under tidens gång ut till ett omfångsrikt verk, hvars olika afdelningar icke alltigenom bevarat samma karaktär. Med skildringen af drottning Kristinas, Axel Oxenstiernas och Carl X Gustafs historia erhåller hans framställning en aristokratvänlig prägel, som invecklade honom i polemik med Geijer, hvilken ogillade hans hållning, och gaf Fryxell anledning till att mot Geijer författa sina svarsskrifter i striden om “aristokratfördömandet i svenska historien.” På riddarhuset tog adeln parti för Fryxell och vid början af riksdagen 1847—48 beslöts att prägla en medalj öfver Fryxell. Geijer var då redan död, och detta var, säger grefve H. G. Trolle-Wachtmeister, som ogillade förslaget, “ett trots mot den aflidne häfdatecknarens minne, mot opinionen och snart sagdt mot de andra stånden, som väl ej skulle ha underlåtit att frambringa någon kontrademonstration till aristokratfördömaren Geijers ära, om adeln med acklamation<noinclude> <references/></noinclude> btq3xewof5c9rsomtr1osxe0o5ltk0f 104 175297 651657 536983 2026-05-19T19:28:49Z Thuresson 20 /* Validerad */ 651657 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="4" user="Thuresson" />{{huvud|350|1811—1844.}}</noinclude>hade gått in på den föreslagna hyllningen öfver hans medtäflare. Den utgång saken nu fick genom debatten och voteringen, gjorde ståndets beslut föga smickrande för den, som däraf skulle hedras.” Efter en långvarig debatt, hvarunder förslaget försvarades af Hartmansdorff och H. Hamilton, bifölls det med 169 röster mot 84. Fryxells historieskrifning tillkommer också äran af att ha lämnat en mera verklighetstrogen bild af Carl XII:s historia och att icke genom medvetet eller omedvetet, chauvinistiskt eller officiellt förskönande ha mildrat de hemska skuggor, som hvila öfver denne konungs lifsgärning. <span style="visibility:hidden">{{Ankare|i350}}</span> [[File:Anders Fryxell-1884.jpg|333px|centrerad|Anders Fryxell.]] {{c|ANDERS FRYXELL.}} En annan historieskrifvare från detta tidehvarf förtjänar äfven omnämnas, Anders Magnus Strinnholm (1786—1862), som skref “Svenska folkets historia under konungarne af Vasaätten,” ett verk, hvilket, sedan tre delar utkommit, måste afbrytas till följd af bristande afsättning. Denna ringa uppmuntran afhöll dock icke Strinnholm från att några år senare utgifva ett ännu större arbete: “Svenska folkets historia från äldsta till närvarande tider,” hvilket i fem delar går till 1319 och vittnar om grundlig kännedom om källorna samt om många nya synpunkter och åsikter. {{c|{{större|{{*}}|150}}}} <span style="visibility:hidden">{{Ankare|350}}</span> Utmärkte sig sålunda diktkonst och häfdaforskning för ett nytt rikt lif, gaf äfven de bildande konsternas värld anledning till tillfredsställelse och goda förhoppningar. Sergel afled visserligen redan 1814 och tillhörde egentligen det förgångna århundradet, men flera af hans elever lämnade rika löften, och deras<noinclude> <references/></noinclude> et8sfot6mnev0qkpfyjor8bchtii6u5 104 175303 651658 536967 2026-05-19T20:07:05Z Thuresson 20 /* Validerad */ 651658 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="4" user="Thuresson" />{{huvud||SVENSKA KONSTNÄRER.|351}}</noinclude>första försök inom bildhuggarekonsten, liksom äfven de unga målarnes första arbeten, hälsades med förtjusning, på samma gång några af de äldre mästare, som hade sina rötter i det gustavianska tidehvarfvet, ännu lefde en längre eller kortare tid in i det nittonde århundradet och äfven bidrogo till att skänka dess första årtionden sin konstnärliga prägel. Af de mera bemärkta af dessa konstnärer afledo emellertid Hilleström 1816, Elias Martin 1818, Louis Masreliez 1810, Per Hörberg 1816, Carl Fredrik von Breda, elev af den store engelske målaren Josua Reynolds, framstående porträttmålare, hvarom de fyra talmännens vid Örebro riksdag 1810 bilder vittna, 1818. En längre verksamhet förunnades Per Krafft (1777—1863), som först studerade under sin fader och sedermera fick tillfälle att studera i Paris under David. Af hans hand finnes “Slaget vid Hogland,” “Carl Johans kröning” m. fl. Hans förnämsta verksamhet var emellertid, liksom faderns, porträttmålning, ehuru han icke på långt när kunde mäta sig med denne. Lärjunge af Hilleström var Gustaf Erik Hasselgren (1781—1864), professor vid Fria konsternas akademi, som med förkärlek behandlade bibliska och romantiska ämnen och efter en studieresa till Italien återkom “alldeles förbryllad af de s. k. Nazarenerna, som fördärfvat hans ypperliga naturanlag.” Fruktan för ett slikt öde i förening med oförmågan att kunna slita sig ifrån sin omgifning — han kunde, efter Byströms påstående, “ej lefva, om han ej hvarje afton finge pannkakor och ölost hos sin mamma,” — afhöll Fredrik Westin (1782—1862), elev af Masreliez, att resa utomlands, för att utveckla sina rika anlag, med hvilka naturen utrustat honom, och förverkliga de förhoppningar, hans “Amor, som i flykten afskjuter sin pil,” och hans första porträtt väckte, “i stället för att småningom förstelna i målningen af evigt samma kungliga porträtt, omväxlande med de honom lämnade uppdrag att rita dekorationer till hof-fester, nya uniformer, samt slutligen bordsprydnader och sadelschabrak, hvaröfver hans vänner voro förtviflade.” Jämte porträtt målade Westin, som blef direktör för Fria konsternas akademi och hofintendent, äfven altartaflor, af hvilka en “Kristi uppståndelse” finnes i Kungsholms, en “Kristi förklaring” i Jakobs kyrka i Stockholm och andra altartaflor i Åbo domkyrka, Söderhamns och Uddevalla kyrkor. Senare tiders konstkritik har emellertid haft mycket att anmärka mot Westins målningssätt och uppfattning. Den bildande konsten förblef för öfrigt icke opåverkad af tidens litterära strömningar. Både nyromantiken och götiskheten återverkade äfven på denna och satte flera yngre konstnärer i opposition mot de tongifvande inom målare- och bildhuggareakademien eller “Akademien för de fria konsterna,” såsom densamma kallades från 1810. Opponenterna, till hvilka hörde Fogelberg, Sandberg och John von Breda (1786—1835), son till den ofvannämnde porträttmålaren, samt flera andra bildade 1814 “Sällskapet för konststudium,” hvilket understöddes af åtskilliga konstvänner och sökte verka för en djupare och mångsidigare uppfattning af konsten. Då götiska förbundet föranstaltade sin konstutställning och konstakademien icke kunde hindra densamma, föranstaltade äfven akademien en utställning i annan riktning, så att man fick två konstutställningar. Göternas var emellertid den, som ådrog sig största uppmärksamheten. {{Tomrad}}<noinclude> <references/></noinclude> 7regzfn7j4pzguc67t6jde1yaszt3q6 104 220976 651532 650340 2026-05-19T14:23:46Z PWidergren 11678 /* Korrekturläst */ 651532 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="PWidergren" />{{Marginalnot börjar}} {{c|December}}</noinclude>{{Inre marginalnot|22}} <u>Lördag.</u> Alt jemt duggrägnade stundtals. Boberg för i dagningen till Doctor Hӕggström med sin lilla Fosterdotter Anna Lovisa Åkermark som hade ondt i halsen och Charlakans feber. jag och Mamsell bakade Saffransbröd, annatt hvetebröd, Tårtbakelser och pepparkakor — Pigorna skurade min lilla Garderobe, kjök och pigkammare. {{Inre marginalnot|23}} <u>Söndag.</u> Om natten hade litet frusitt. Till middagen hitkom Carin Reestjerna och fick hon hem med sig 4 slags bullar — Pepparkakor och 1. ℔: Ljusblått bomulsgarn — att nysta till varp till en klädning, därtill om Gud vill! jag lofvat inslag och att i våhr låta väfva den åt henne. Jag gaf nu bort åt folk här vid gården inalles med Carin och fattigstuga hjonens aflagde kakor 37. kakor. Åter om aftonen 5 kakor bortgifna {{Inre marginalnot|24}} <u>Måndag.</u> Torr och behaglig väderlek. Här rangerades det lilla vanliga Jul Callaset för Bränkyrke Fattigstugehjonen bestående af 3 sartor bröd, smör, 4 rätter mat vin och bränvin. Pengar till Dricka — Ljus och Dukning — och sererades de af Grönberg och Huspigan Anna Greta. Om aftonen skref och läste jag — Lycklig nog mot många andra missunnar jag eij de stores härligheter — ty jag här hälsan och födan {{Inre marginalnot|25}} <u>Tisdag.</u> — Juldag — Blåste rätt starkt om morgonen — Grönberg och Pigorna voro att begapa Catolska ceremonien om Frälsarens Födelse och hemkommo Kl: 2. Eftermiddagen lät jag inbjuda mitt Husfolk, Arrendatorns några — Bränmästaren och Mölnarens — på en liten fägnad af Caffee, Saffransbröd, bränvin, Smörgås med Stockvin och tårtbakelser — Här voro 16. personer inne och till Barn med dem som sedan fingo litet skickadt var antalet 23 — Mamsell och jag eij räknade bland antalet. {{Inre marginalnot|26}} <u>Annandag.</u> Jul — 53 år sedan jag med min Salige man förlofvades. Jag och Mamsell furo till Gubbhus kyrkan med gamla Calleschen.<noinclude> <references/> {{Marginalnot slutar}}</noinclude> o9wnxpudp64n3lhcxqgutcgnswt2lkr 108 221224 651533 651495 2026-05-19T16:13:53Z Johshh 17980 651533 proofread-index text/x-wiki {{:MediaWiki:Proofreadpage_index_template |Upphovsman=[[Författare:Muhammad|Muhammad]] |Titel=[[Koran öfversatt från arabiska originalet]] |År=1843 |Oversattare=Johan Fredrik Sebastian Crusenstolpe |Utgivare= |Källa=https://archive.org/details/koranfversattfrn00stoc |Bild=[[File:Koran öfversatt från arabiska originalet (IA koranfversattfrn00stoc).pdf|page=9|200px]] |Sidor=<pagelist 15=1 172=1 /> |Anmärkningar={{Sida:Koran öfversatt från arabiska originalet (IA koranfversattfrn00stoc).pdf/827}} |Width= |Css= |Kommentar= }} 04q4amd4pyux5i1k1vopoli92i9hwka 651534 651533 2026-05-19T16:14:44Z Johshh 17980 651534 proofread-index text/x-wiki {{:MediaWiki:Proofreadpage_index_template |Upphovsman=[[Författare:Muhammad|Muhammad]] |Titel=[[Koran öfversatt från arabiska originalet]] |År=1843 |Oversattare=Johan Fredrik Sebastian Crusenstolpe |Utgivare= |Källa=https://archive.org/details/koranfversattfrn00stoc |Bild=[[File:Koran öfversatt från arabiska originalet (IA koranfversattfrn00stoc).pdf|page=9|200px]] |Sidor=<pagelist 15=1 173=1 /> |Anmärkningar={{Sida:Koran öfversatt från arabiska originalet (IA koranfversattfrn00stoc).pdf/827}} |Width= |Css= |Kommentar= }} hgh0yz93qoi86jd03y6of5h4byxev3l 651641 651534 2026-05-19T17:00:07Z Johshh 17980 651641 proofread-index text/x-wiki {{:MediaWiki:Proofreadpage_index_template |Upphovsman=[[Författare:Muhammad|Muhammad]] |Titel=[[Koran öfversatt från arabiska originalet]] |År=1843 |Oversattare=Johan Fredrik Sebastian Crusenstolpe |Utgivare= |Källa=https://archive.org/details/koranfversattfrn00stoc |Bild=[[File:Koran öfversatt från arabiska originalet (IA koranfversattfrn00stoc).pdf|page=9|200px]] |Sidor=<b>Forord.</b> <pagelist from=15 to=172 /> <b>I. KAPITLET.</b> <pagelist from=173 to=174 /> <b>II. KAPITLET.</b> <pagelist from=239 to=271 /> <b>III. KAPITLET.</b> <pagelist from=272 to=305 /> <b>IV. KAPITLET.</b> <pagelist from=306 to=331 /> <b>V. KAPITLET.</b> <pagelist from=392 to=405 /> <b>VI. KAPITLET.</b> <pagelist from=429 to=445 /> <b>VII. KAPITLET.</b> <pagelist from=462 to=478 /> <b>VIII. KAPITLET.</b> <pagelist from=495 to=503 /> <b>IX. KAPITLET.</b> <pagelist from=521 to=553 /> <b>X. KAPITLET.</b> <pagelist from=564 to=579 /> <b>XI. KAPITLET.</b> <pagelist from=592 to=604 /> <b>XII. KAPITLET.</b> <pagelist from=614 to=627 /> <b>XIII. KAPITLET.</b> <pagelist from=636 to=649 /> <b>XIV. KAPITLET.</b> <pagelist from=661 to=674 /> <b>XV. KAPITLET.</b> <pagelist from=682 to=695 /> <b>XVI. KAPITLET.</b> <pagelist from=698 to=726 /> <b>XVII. KAPITLET.</b> <pagelist from=733 to=745 /> <b>XVIII. KAPITLET.</b> <pagelist from=755 to=775 /> <b>XIX. KAPITLET.</b> <pagelist from=782 to=789 /> <b>XX. KAPITLET.</b> <pagelist from=803 to=828 /> <b>XXI. KAPITLET.</b> <pagelist from=829 to=844 /> <b>XXII. KAPITLET.</b> <pagelist from=848 to=858 /> <b>XXIII. KAPITLET.</b> <pagelist from=863 to=867 /> <b>XXIV. KAPITLET.</b> <pagelist from=871 to=878 /> <b>XXV. KAPITLET.</b> <pagelist from=880 to=882 /> <b>XXVI. KAPITLET.</b> <pagelist from=884 to=896 /> <b>XXVII. KAPITLET.</b> <pagelist from=897 to=900 /> <b>XXVIII. KAPITLET.</b> <pagelist from=905 to=907 /> <b>XXIX. KAPITLET.</b> <pagelist from=913 to=916 /> <b>XXX. KAPITLET.</b> <pagelist from=919 to=928 /> <b>XXXI. KAPITLET.</b> <pagelist from=930 to=932 /> <b>XXXII. KAPITLET.</b> <pagelist from=933 to=935 /> <b>XXXIII. KAPITLET.</b> <pagelist from=937 to=952 /> <b>XXXIV. KAPITLET.</b> <pagelist from=954 to=978 /> |Anmärkningar={{Sida:Koran öfversatt från arabiska originalet (IA koranfversattfrn00stoc).pdf/827}} |Width= |Css= |Kommentar= }} 8m8qugan70qe7647nr4shkr9zp1u134 651642 651641 2026-05-19T17:01:47Z Johshh 17980 651642 proofread-index text/x-wiki {{:MediaWiki:Proofreadpage_index_template |Upphovsman=[[Författare:Muhammad|Muhammad]] |Titel=[[Koran öfversatt från arabiska originalet]] |År=1843 |Oversattare=Johan Fredrik Sebastian Crusenstolpe |Utgivare= |Källa=https://archive.org/details/koranfversattfrn00stoc |Bild=[[File:Koran öfversatt från arabiska originalet (IA koranfversattfrn00stoc).pdf|page=9|200px]] |Sidor=<b>Forord.</b> <pagelist from=1 to=172 /> <b>I. KAPITLET.</b> <pagelist from=173 to=174 /> <b>II. KAPITLET.</b> <pagelist from=239 to=271 /> <b>III. KAPITLET.</b> <pagelist from=272 to=305 /> <b>IV. KAPITLET.</b> <pagelist from=306 to=331 /> <b>V. KAPITLET.</b> <pagelist from=392 to=405 /> <b>VI. KAPITLET.</b> <pagelist from=429 to=445 /> <b>VII. KAPITLET.</b> <pagelist from=462 to=478 /> <b>VIII. KAPITLET.</b> <pagelist from=495 to=503 /> <b>IX. KAPITLET.</b> <pagelist from=521 to=553 /> <b>X. KAPITLET.</b> <pagelist from=564 to=579 /> <b>XI. KAPITLET.</b> <pagelist from=592 to=604 /> <b>XII. KAPITLET.</b> <pagelist from=614 to=627 /> <b>XIII. KAPITLET.</b> <pagelist from=636 to=649 /> <b>XIV. KAPITLET.</b> <pagelist from=661 to=674 /> <b>XV. KAPITLET.</b> <pagelist from=682 to=695 /> <b>XVI. KAPITLET.</b> <pagelist from=698 to=726 /> <b>XVII. KAPITLET.</b> <pagelist from=733 to=745 /> <b>XVIII. KAPITLET.</b> <pagelist from=755 to=775 /> <b>XIX. KAPITLET.</b> <pagelist from=782 to=789 /> <b>XX. KAPITLET.</b> <pagelist from=803 to=828 /> <b>XXI. KAPITLET.</b> <pagelist from=829 to=844 /> <b>XXII. KAPITLET.</b> <pagelist from=848 to=858 /> <b>XXIII. KAPITLET.</b> <pagelist from=863 to=867 /> <b>XXIV. KAPITLET.</b> <pagelist from=871 to=878 /> <b>XXV. KAPITLET.</b> <pagelist from=880 to=882 /> <b>XXVI. KAPITLET.</b> <pagelist from=884 to=896 /> <b>XXVII. KAPITLET.</b> <pagelist from=897 to=900 /> <b>XXVIII. KAPITLET.</b> <pagelist from=905 to=907 /> <b>XXIX. KAPITLET.</b> <pagelist from=913 to=916 /> <b>XXX. KAPITLET.</b> <pagelist from=919 to=928 /> <b>XXXI. KAPITLET.</b> <pagelist from=930 to=932 /> <b>XXXII. KAPITLET.</b> <pagelist from=933 to=935 /> <b>XXXIII. KAPITLET.</b> <pagelist from=937 to=952 /> <b>XXXIV. KAPITLET.</b> <pagelist from=954 to=978 /> |Anmärkningar={{Sida:Koran öfversatt från arabiska originalet (IA koranfversattfrn00stoc).pdf/827}} |Width= |Css= |Kommentar= }} 56y0x6a2ce9fkx02xbj1a3o3do1300k 651643 651642 2026-05-19T17:03:14Z Johshh 17980 651643 proofread-index text/x-wiki {{:MediaWiki:Proofreadpage_index_template |Upphovsman=[[Författare:Muhammad|Muhammad]] |Titel=[[Koran öfversatt från arabiska originalet]] |År=1843 |Oversattare=Johan Fredrik Sebastian Crusenstolpe |Utgivare= |Källa=https://archive.org/details/koranfversattfrn00stoc |Bild=[[File:Koran öfversatt från arabiska originalet (IA koranfversattfrn00stoc).pdf|page=9|200px]] |Sidor=<b>Forord.</b> <pagelist from=1 9=forside 11=forord to=172 /> <b>I. KAPITLET.</b> <pagelist from=173 to=174 /> <b>II. KAPITLET.</b> <pagelist from=239 to=271 /> <b>III. KAPITLET.</b> <pagelist from=272 to=305 /> <b>IV. KAPITLET.</b> <pagelist from=306 to=331 /> <b>V. KAPITLET.</b> <pagelist from=392 to=405 /> <b>VI. KAPITLET.</b> <pagelist from=429 to=445 /> <b>VII. KAPITLET.</b> <pagelist from=462 to=478 /> <b>VIII. KAPITLET.</b> <pagelist from=495 to=503 /> <b>IX. KAPITLET.</b> <pagelist from=521 to=553 /> <b>X. KAPITLET.</b> <pagelist from=564 to=579 /> <b>XI. KAPITLET.</b> <pagelist from=592 to=604 /> <b>XII. KAPITLET.</b> <pagelist from=614 to=627 /> <b>XIII. KAPITLET.</b> <pagelist from=636 to=649 /> <b>XIV. KAPITLET.</b> <pagelist from=661 to=674 /> <b>XV. KAPITLET.</b> <pagelist from=682 to=695 /> <b>XVI. KAPITLET.</b> <pagelist from=698 to=726 /> <b>XVII. KAPITLET.</b> <pagelist from=733 to=745 /> <b>XVIII. KAPITLET.</b> <pagelist from=755 to=775 /> <b>XIX. KAPITLET.</b> <pagelist from=782 to=789 /> <b>XX. KAPITLET.</b> <pagelist from=803 to=828 /> <b>XXI. KAPITLET.</b> <pagelist from=829 to=844 /> <b>XXII. KAPITLET.</b> <pagelist from=848 to=858 /> <b>XXIII. KAPITLET.</b> <pagelist from=863 to=867 /> <b>XXIV. KAPITLET.</b> <pagelist from=871 to=878 /> <b>XXV. KAPITLET.</b> <pagelist from=880 to=882 /> <b>XXVI. KAPITLET.</b> <pagelist from=884 to=896 /> <b>XXVII. KAPITLET.</b> <pagelist from=897 to=900 /> <b>XXVIII. KAPITLET.</b> <pagelist from=905 to=907 /> <b>XXIX. KAPITLET.</b> <pagelist from=913 to=916 /> <b>XXX. KAPITLET.</b> <pagelist from=919 to=928 /> <b>XXXI. KAPITLET.</b> <pagelist from=930 to=932 /> <b>XXXII. KAPITLET.</b> <pagelist from=933 to=935 /> <b>XXXIII. KAPITLET.</b> <pagelist from=937 to=952 /> <b>XXXIV. KAPITLET.</b> <pagelist from=954 to=978 /> |Anmärkningar={{Sida:Koran öfversatt från arabiska originalet (IA koranfversattfrn00stoc).pdf/827}} |Width= |Css= |Kommentar= }} ecjtkzqgd2cth0nukszh0r1q43q12pn 104 221685 651664 651359 2026-05-20T08:31:00Z Jonatanskogsfors 17420 /* Korrekturläst */ 651664 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Jonatanskogsfors" />{{huvud||— 68 —}}</noinclude>husaren, som tillfångatogs av spanarna och de oro­väckande saker han omtalade, Grouchys försening, de femtonhundra soldaterna, som dödades på min­dre än en timma i Hougomonts fruktträdgård, de adertonhundra, som på ännu kortare tid föllo vid la Haie-Sainte, alla dessa hotande händelser hade knappast fördunklat detta säkra och i konungslika anlete. Napoleon var van vid att betrakta en strid fast och oavvänt; han summerade aldrig detaljerna, med mindre att deras summa gav utslaget: seger. Att det i början såg hotande ut, bekymrade honom föga, han trodde sig med säkerhet vara segerherre över slutet. Han kunde vänta, han betraktade ödet nästan som sin slav och tycktes säga åt det: — Du vågar inte! Sammansatt som han var av hälften ljus och hälften skugga, kände Napoleon sig skyddad, då lian utförde något gott och tolererad, då han gjorde något ont. Han var i besittning av, eller rättare trodde sig vara i besittning av, ett överseende, man skulle nästan kunna säga hemligt samförstånd, med ödets makter, erinrande om antikens osår­barhet. {{tomrad}}<noinclude> <references/></noinclude> sf92i4oyvjyabl45lnqns23mcuznln4 104 221686 651665 651360 2026-05-20T08:36:48Z Jonatanskogsfors 17420 /* Korrekturläst */ Det ser ut att saknas en rad. 651665 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Jonatanskogsfors" />{{huvud||— 69 —}}</noinclude>Då man emellertid upplevat något sådant som Beresina, Leipzig och Fontainebleau, borde man vara på sin vakt mot Waterloo, isynnerhet som gudarna vid Waterloo på ett misstänkt sätt börjat rynka pannan. I samma ögonblick, som Wellington ryggade tillbaka, ryckte Napoleon till. Han såg plötsligt höjden vid Mont-Saint-Jean blottad på trupper och den engelska armén försvinna. Denna samlade sig emellertid åter men höll sig väl dold. Kejsa­ren reste sig i stigbyglarna. Segerstoltheten lyste ur hans ögon. Wellingtons skull? För Blüchers? Nej. Men le bliva det slutliga avgörandet mellan England och Frankrike. Då skulle Crécy, Poitiers, Malplaquet och Ramillies vara hämnade. Mannen från Marengo skulle utplåna Azincourt. Så överblickade kejsaren för en sista gång med kikaren varje minsta del av slagfältet, allt under det han funderade på sakernas allvarliga vändning. Han var fullt medveten om den oerhörda vikten av vad som nu förestod, men det fanns knappast någon och allra minst han själv, som ett ögonblick tvivlade på att resultatet skulle ytterligare höja det<noinclude> <references/></noinclude> 9mqq8qxz9kmgmaakxk0soqm5bw277fd 104 221687 651666 651361 2026-05-20T08:48:44Z Jonatanskogsfors 17420 /* Korrekturläst */ 651666 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Jonatanskogsfors" />{{huvud||— 70 —}}</noinclude>franska namnet med ära, att Wellington skulle be­segras och att de kejserliga örnarna inom kort skulle sväva som herrar över slagfältet. Bakom kejsaren stod hans berömda garde; det hade för fot gevär och dessa bistra krigare skåda­de upp i sin avguds ansikte med blickar, vilka ut­tryckte något man närmast skulle vilja kalla an­dakt. De visste, att deras öde vilade i hans hän­der, men för dem fanns under sådana förhållanden ej plats för någon oro. Han tänkte, han undersökte sluttningar och höj­der, rannsakade träddungarna, det fyrkantiga råg­fältet och stigen, han tycktes räkna varje liten bus­ke. Han betraktade skarpt engelsmännens barri­kader vid de två vägarna, de två stora högarna av fällda träd, den vid Genappe-vägen ovanför la Hai-Sante, som var beväpnad med tvenne kano­ner, det enda, som var synligt av sela det engelska artilleriet från slagfältet, och barrikaden vid Nivelles-vägen, där holländarnas bajonetter blänkte i Chassés brigad. Nära denna barrikad såg han det gamla Saint-Nicolas vita kapell, som ligger vid korsvägen till Braine-l'Alteud. Han lutade sig ned och talade lågt med vägvisaren Lacoste. Denna<noinclude> <references/></noinclude> qx1t2qbxa7a0kv5mkhb4mqrhnedvras 104 221688 651667 651362 2026-05-20T08:49:27Z Jonatanskogsfors 17420 /* Korrekturläst */ 651667 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Jonatanskogsfors" />{{huvud||— 71 —}}</noinclude>gjorde en nekande åtbörd med huvudet, förmodli­gen var den falsk. Kejsaren reste sig upp igen och satt tankfull. Wellington hade dragit sig tillbaka. Det åter­stod icke något annat för Napoleon än att draga fördel av detta återtåg och nedgöra engelsmännen. Plötsligt vände Napoleon sig häftigt om och befallde en ordonans att skyndsamt begiva sig till Paris, för att meddela, att slaget var vunnet. Napoleon var ett av dessa genier, vilka likna åskmoln; han skulle nu själv träffas av blixten. Därpå gav han Milhauds kyrassiärer befallning att intaga Mont-Saint-Jeans-höjden.<noinclude> <references/></noinclude> r9od8p6raoksczxowxko5wwzejzp03y 104 221711 651660 651386 2026-05-20T08:24:09Z Jonatanskogsfors 17420 /* Korrekturläst */ 651660 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Jonatanskogsfors" />{{huvud||— 99 —}}</noinclude>fram, nedhugger allt utan förbarmande. Kanoner­nas hästar störta vilt framåt och kanonerna rädda sig. Soldaterna spänna hästarne från {{rättelse|ammuni?tionsvagnarne| ammunitionsvagnarne}} för att kunna fly. De kvarlämnade vagnarne, kullvälta på vägen, hindra de flyende och framkalla fullständiga handgemäng. Man krossar sig mot hjulen, trängseln blir oerhörd, man trampar på både döda och levande. Flyglarne ha gripits av panik. En vansinnig människomassa {{kullar, dalar, skogar, allt myllrar av 40,000 män kullar, dalar, skogar, allt myllrar av 40,000 män| kullar, dalar, skogar, allt myllrar av 40,000 män}} på flykt. Förtvivlans rop, tornistrar och gevär kastade in i vetefälten, vägar, som rensas med värjan i hand, utan uppfattning av vän eller fiende, en massa utan officerare eller generaler, endast en vansinnig skräck. Zieten sablar ned fransmännen efter behag. Lejonen ha blivit harar. Sådan var denna flykt. Vid Genappe försöker man göra halt, att skapa en ny front. Lobau samlar tre hundra män. Man barrikaderar vägen till byn. Vid den första preus­siska salvan fly alla och Lobau tillfångatages. Ännu i dag finner man spåren av denna preussiska salva i en gammal tegelkoja, som ligger till höger<noinclude> <references/></noinclude> 6qogwujxgk3m26dmsxbhl5kmlnts7wn 651661 651660 2026-05-20T08:24:39Z Jonatanskogsfors 17420 651661 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Jonatanskogsfors" />{{huvud||— 99 —}}</noinclude>fram, nedhugger allt utan förbarmande. Kanoner­nas hästar störta vilt framåt och kanonerna rädda sig. Soldaterna spänna hästarne från {{rättelse|ammuni?tionsvagnarne| ammunitionsvagnarne}} för att kunna fly. De kvarlämnade vagnarne, kullvälta på vägen, hindra de flyende och framkalla fullständiga handgemäng. Man krossar sig mot hjulen, trängseln blir oerhörd, man trampar på både döda och levande. Flyglarne ha gripits av panik. En vansinnig människomassa {{rättelse|kullar, dalar, skogar, allt myllrar av 40,000 män kullar, dalar, skogar, allt myllrar av 40,000 män|kullar, dalar, skogar, allt myllrar av 40,000 män}} på flykt. Förtvivlans rop, tornistrar och gevär kastade in i vetefälten, vägar, som rensas med värjan i hand, utan uppfattning av vän eller fiende, en massa utan officerare eller generaler, endast en vansinnig skräck. Zieten sablar ned fransmännen efter behag. Lejonen ha blivit harar. Sådan var denna flykt. Vid Genappe försöker man göra halt, att skapa en ny front. Lobau samlar tre hundra män. Man barrikaderar vägen till byn. Vid den första preus­siska salvan fly alla och Lobau tillfångatages. Ännu i dag finner man spåren av denna preussiska salva i en gammal tegelkoja, som ligger till höger<noinclude> <references/></noinclude> d02uvyqf47o3422rtct4uawrx464aze 104 221712 651662 651387 2026-05-20T08:27:05Z Jonatanskogsfors 17420 /* Korrekturläst */ 651662 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Jonatanskogsfors" />{{huvud||— 100 —}}</noinclude>om vägen, några minuter innan man är framme vid Genappe. Preussarne störta sig in i Genappe, rasan­de över att ha så litet att besegra. Förföl­jelsen blir fruktansvärd. Blucher ger order om att döda alla. Rouget har lärt honom detta, när han hotade med döden varje fransk grenadier, som förde till honom en preussisk fånge. Men Blücher överträffade Rouget. Chefen för det unga gardet, Duhesme, som upphinnes vid dörren till ett värdshus i Genappe, lämnar sin värja till en husar vid Dödsregementet. Denne tager värjan och dödar fången. Segern avslu­tades med ett dödande av de värnlösa besegrade, med ett mördande. Låtom oss straffa, eftersom vi utgöra historien. Den gamle Blucher vanhedrade sig här. Denna grymhet mitt under olyckans kul­men! Den rasande flykten fortsatte genom Genappe, genom Quatre-Bras, genom Gosselies och Frasnes och Charleroi och Thuin samt upphörde ej förrän vi gränsen. Ack! Vilka voro de, som flydde så? Den stora armén. {{tomrad}}<noinclude> <references/></noinclude> ntu1lug1avt20ja9s0e3xlep3g4m18k 104 221713 651663 651388 2026-05-20T08:29:03Z Jonatanskogsfors 17420 /* Korrekturläst */ 651663 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Jonatanskogsfors" />{{huvud||— 101 —}}</noinclude>Denna svindel, denna fasa, denna upplösning av ett hjältemod, som har förvånat historien, varpå berodde det? Är det ej så att skuggan av en omut­lig rättvisa vilar över Waterloo? Det var domens dag. Den makt, som står över människorna, visa­de sig där. Därför denna fruktansvärda tyngd över så mångas huvuden, därför så många hjälte­modiga andar, sträckande gevär. De män, vilka besegrat Europa, föllo lamslagna till marken, kun­de intet göra, intet säga. De kände i dunklet när­varon av något fruktansvärt. Hoc erat in fatis. Denna dag förändrades män­niskosläktets öde. Waterloo, det är dörrhängslet till det nya seklet. Försvinnandet av den store mannen var en nödvändighet för att det stora sek­let skulle kunna födas. Och ansvaret för detta bäres av en varelse, vilken man icke klandrar. Hjältarnes panik kan endast förklaras på detta sätt; det var en övernaturlig fasa, som gjutits över dem från ovan. Vid slaget vid Waterloo härskade ej molnen utan en meteor. Gud hade passerat. När natten föll på grepo på ett fält strax intill Genappe Bernard och Bertrand en man i rockskör­ten; han var hemsk, dyster, hade tills nu dragits<noinclude> <references/></noinclude> mfgy0v3qntwhcvl6gfy33zvzbqbu2ug 104 221816 651527 2026-05-19T12:04:37Z PWidergren 11678 /* Korrekturläst */ 651527 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="PWidergren" />402</noinclude>uppfyller luften och förpestar den. Jag kallar dem aktningsvärda, emedan jag på allt vis aktar mig för dem, både att möta dem och att äta dem. Jag har en helsosam afsky för hela deras slägte i detta land, och kunde jag meddela den åt många, så vore många friskare och lyckligare, än de äro det. Kunde Moses komma igen, bli President i Förenta Staterna och der förbjuda allt fläsk och drifva påbudet igenom och drifva alla svinen ur landet, så vore Unionen frälsad från det värsta onda efter inbördes krig, från — ''dyspepsia!'' Men bland så mycket skönt och så mycket godt bör jag ej så länge uppehålla mig vid svinen. Jag har gjort sköna vandringar här och der i nejden och flera intressanta bekantskaper äfven utomhus. Främst bland dessa måste jag nämna frenologen [[:en:w:Joseph Rodes Buchanan|D:r {{sp|Buchanan}}]], en snillrik (litet excentrisk) man, full af lif och full af menniskokärlek, som mycket intresserar mig genom sin personlighet och genom de stora utsigter, som hans Neurologi och analys af menniskohjernan öppnar öfver »menniskans oändliga möjligheter» (the immense possibilities of man) i hvilka han dessutom ger ett stort spelrum åt menniskans fria vilja. Ty B. är i hög grad spiritualist och ser i de andliga krafterna de starkaste agenterna för all formation, ser i det immateriella lifvet materiens bestämmare. Så är viljan i menniskan för honom det innersta bestämmande, den verkar utvecklande på den mjuka hjernan — till godt eller ondt — och den mjuka hjernan verkar på, höjer eller nöter på hjernskalet. Vidare är jag i hög grad upplifvad af här gängse åsigter öfver slafveriet, dess möjliga utrotande, och ne-<noinclude> <references/></noinclude> 34yl38l2aphb3pu2qy01ok5pnhvmap6 104 221817 651528 2026-05-19T12:16:21Z PWidergren 11678 /* Korrekturläst */ 651528 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="PWidergren" />{{ph|403}}</noinclude>ger-rasens framtid jemte Afrikas, genom kolonisationen af kristna negrer från Amerika på Afrikas kust, och det fria arbetets produktivitet, i ett helt-tropiskt klimat, öfver slafarbetet i ett till hälften tropiskt sådant. I »African repository», en tidskrift som utgifves här af mr D. Christy, agent för »Colonisation-society» i Ohio, läser jag intressanta uppsatser, rörande Liberia och Sierra Leone, och dessa koloniers tillväxt på Afrikas kust. Ohio stat har nyligen gjort en god sak, i det den uppköpt en stor sträcka land på Afrikanska kusten, kallad »Gallinas», flera hundra mil lång, der slafhandeln hittills haft flera af sina förnämsta kanaler. Några förmögna män i Cincinnati ha dertill lemnat flera tusen dollars. Genom detta inköp och det nya landets koloniserande af fria negrer från Ohio (det kommer att kallas »Ohio i Afrika») är en väsentlig bom satt för slafhandels drifvande på Afrikanska kusten. I närvarande stund är här en stats-konvention af 108 medborgare för att omskapa eller rättare utveckla statens konstitution, som nu är ungefär femtio år gammal. Jag var närvarande der i förrgår, och skakade hand med en god del af de visa fäderna; de flesta äro vackra, medelålders män, med öppna anleten och fria, duktiga pannor. En stor del af medlemmarne äro lagkarlar, men äfven flera farmers, handlande, och idkare af åtskilliga yrken. Endast tvenne af ledamöterna äro ogifta män. Rigtningen af konventionens arbete går ut på att lägga vidsträcktare makt hos folket, så t. ex. vid tillsättande af domare och andra embetsmän. Andra intressanta föremål komma härtill, som innerligen uppfriska mig. Det rörer sig verkligen i Ohio<noinclude> <references/></noinclude> 5krhbd88uy50kngzr9kttjytrc5rvop 104 221818 651530 2026-05-19T12:20:56Z PWidergren 11678 /* Korrekturläst */ 651530 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="PWidergren" />404</noinclude>ett visst centralt lif i tänkande och verksamhet, som jag ej funnit så i andra stater i Amerika. Och hur det är, tycker jag mig här lefva i den nya verldens medelpunkt. Med ett ord, mitt lilla hjerta, ''jag lefver'', jag omfattar med min ande nutid och framtid, i olika utvecklingar, på olika ställen af jorden, när och fjerran; och känner mycket utveckla sig inom mig sjelf, som förr legat bundet eller lefvat blott med hälft lif. Jag tackar Gud! {{em|2}}{{större|'''''Dec.'''''}} Jag har nu vistats nära tre veckor i detta goda hem, hos de vänliga och goda Stetsons, och sett en stor del af folket och staden, och äfven af den sköna trakten häromkring. Trakten är en af de vackraste och vänligaste, man kan tänka sig; de vackra villorna ligga på bördiga kullar med de herrligaste utsigter öfver flod och land. Folket är äfven här af alla sorter, goda och onda, behagliga och obehagliga, några innerligt älskliga, som man ville bedja stanna länge, stanna alltid hos oss; och åtskilliga, som man önskar dit pepparn växer. Dock har jag sett mest af de de goda och behagliga; njutit mycket godt af dem också. På en stor »bridal party» härom dagen såg jag tre unga brudar, alla ganska vackra, och en utmärkt så och som -såg så innerligt älskvärd ut, att jag, måste säga åt henne ett »Gud välsigne er!» af allt mitt hjerta. En mängd vackra toiletter och vackra ansigten såg jag äfven här. Amerikanskorna kläda sig väl och smakfullt. Och här, liksom öfverallt, finner jag dem i allmänhet vackra, och finner knappast ett ansigte, som man kunde<noinclude> <references/></noinclude> cewmvoj8vsg7czqkyvupnqinq159x1d 104 221819 651531 2026-05-19T14:12:41Z Gottfried Multe 11434 /* Korrekturläst */ 651531 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Gottfried Multe" />{{huvud|306|||}}</noinclude>någon höjd, därföre finna speciell upmuntran, hvilken sedermera en hvar täflar at gjöra sig wärdig. Men där ingen upmuntran är, där blifwer ock ingen æmulation och där falla wettenskaperne. Riksens Höglofl. Ständer hafwa i detta afseende täckts hugnat åtskillige af dem som lefwat i wår tid. Ty fördristar jag mig härmed andraga mine ringa meriter, i den förtröstan, at om jag gjort mig någon speciell hugnad wärdig, jag ej allena torde blifwa förgiäten. Wid min syssla nu öfver 20 åhr, har jag åsidosatt all praxis medica, all egen hushållning och egna beqvämligheter, at jag måtte med alla krafter gjöra min tienst redeliga och ej bränna twänne jern på en gång. <i>Diæten</i> har jag förökt med så många rön och observationer, at jag twiflar om någon annor gjort däruti större samblingar. Mine åhörare Riksens ungdom lära det bewittnat. Jag tänker dem utgifwa till nationens nöje och nytta. <i>Systema morborum,</i> som jag på Latin utgifwit, torde blifwa för Tabellwerket et oumgängeligt hjelpmedel, då det på modersmålet öfversättes. <i>Fäderneslandets Historia Naturalis,</i> som för min tid låg uti ett tjockt mörker, har jag med mer än troligt arbete hopsamblat till 1,300 differente <i>wäxter</i> och 2,300 särskilde slags <i>djur,</i> så at intet rike i werlden äger så fullständig Flora och Fauna som nu Swerige. Till Academie-trädgården har jag inskaffat så många 1000:de aldrig tilförne i Swerige sedde wäxter, och dem alla utan wedergällning. Där ibland är <i>Jalappa,</i> som brukas i alla purgerande piller och hos oss lätt kan cultiveras. Den <i>Tatariska Rhabarberen</i> har jag gjort allmän i fäderneslandet, och den dyrbara <i>Chinesiska Rhabarberen,</i> som så mycket consumeras i apotheken och aldrig warit i Europeiska trädgårdar, har jag nyl. fått; hon tol wårt<noinclude> <references/></noinclude> mqpc6vvna33gx1fnu626ui885bgiq21 104 221820 651535 2026-05-19T16:15:03Z Johshh 17980 /* Ej korrekturläst */ Skapade sidan med '67 Han behagar, ho förlåta Gud hagar; ty och ho Han be- straffa är allsmägiig. på det som blifvit hedhans Herra, äfvenså de rätttrogne.* b var och en tror på Gud och Hans englar och Hans sändebud: vi göra icke skillnad emelAposteln 285. sändt honom till något lan höra och Hans sändebud. Och de säga: vi Din tillgift, o, Herre! hos Dig af vi tror från lyda; är det bestämda målet. Gud 286. icke tvinga en själ skall tjenat, f...' 651535 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="1" user="Johshh" /></noinclude>67 Han behagar, ho förlåta Gud hagar; ty och ho Han be- straffa är allsmägiig. på det som blifvit hedhans Herra, äfvenså de rätttrogne.* b var och en tror på Gud och Hans englar och Hans sändebud: vi göra icke skillnad emelAposteln 285. sändt honom till något lan höra och Hans sändebud. Och de säga: vi Din tillgift, o, Herre! hos Dig af vi tror från lyda; är det bestämda målet. Gud 286. icke tvinga en själ skall tjenat, fö r- och skall svara för hvad hon verkställt. O, Herre! straffa synda; o, lika utofver hen- hvad hon nes förmåga: hon skall tillgodonjuta med om icke oss vi glömma oss, eller o, Herre! låt oss icke bära det hvartill oss ~); vi Herre! l^gg icke heller på oss en börda hvad Du lade på clem som voro före men vi nådig emot oss* och förDu är vår låt oss; och skänk oss förbarmande; beskyddare, bistå oss derföre mot det otrogna folket. ej hafva styrka: III. blif KAPITLET .] Amrans Uti *) 8e ) slägt 86 ). Guds namn, den Mildes, den Barmhertiges. har afseende på åtskilliga iakttagelser som ålågo Judarne, och från hvilka Mohammed befriade sina lärjungar. Detta kapitel, uti hvilket åtskilligt förekommer om Jungfru Detta Maria och hennes anhörige, har fått sitt namn efter hennes fader, som de Mohammedanske skriftlärde kalla Amran, och ej Joachim, och net Aaron. Amran till hvilken de gifva en son ar äfven namnet på fadren med namtill Mose och Aaron, och deras syster Maria, hvilket gifvit flera lärda Christna författare anledning att påstå, att Moliammed<noinclude> <references/></noinclude> 2w449p3kuhdfufji2ukf6579k7pnbxc 104 221821 651536 2026-05-19T16:15:50Z Johshh 17980 /* Ej korrekturläst */ Skapade sidan med '100 KAPITLET. IV. Qvinnorna m). Guds namn, den Mildes, den Barmhertiges. O, menniskor! frukter eder Herra som har skapat eder af en enda man *) och som af honom skapat hans maka, och som genom dem båda spridt Uti 1. omkring män och qvinnor Gud, genom hvilken J mängd: och frukter i bedjen hvarandra **), och blodsbanden ***)• ty Gud är öfver eder vakande. 2. Och gifver de faderlöse deras ägodelar, och icke det med magen J sätta det som ä... 651536 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="1" user="Johshh" /></noinclude>100 KAPITLET. IV. Qvinnorna m). Guds namn, den Mildes, den Barmhertiges. O, menniskor! frukter eder Herra som har skapat eder af en enda man *) och som af honom skapat hans maka, och som genom dem båda spridt Uti 1. omkring män och qvinnor Gud, genom hvilken J mängd: och frukter i bedjen hvarandra **), och blodsbanden ***)• ty Gud är öfver eder vakande. 2. Och gifver de faderlöse deras ägodelar, och icke det med magen J sätta det som är dåligt i stället för som är godtj ej heller förtära deras ägodelar ed ra ägodela r; ty det är en stor synd. Om J frukten att ej handla rättvist mot de faderlösa, ägter då så många J behagen af qvinnorna, tvenne, trenne, eller fyra 110 ). Men om J 3. * 09 ) Detta kapitel kallas så derföre att deruti afhandlas saker som röra de rättrognes qvinnor. Adam. *) **) äfven tolkas namn J bedjen hvarandra, såsom Jor Guds skull." Originalets ord kunna på detta sätt: om hvilken J frågen hvaran- dra, om Det t. vill säga : Hvilkens uti då J sägen: ex. d. v. s. *J hvars egenskaper J hafven olika meningar. ***) Det vill säga: frukter äfven att oskära blodsbandet. m ) Någre kommentatorer säga, att då denna vers blef uppenbarad, en stor del af Araberne, i fruktan för ansvarigheten förknippad med omsorgen af faderlösa barn, vägrade att åtaga sig ett dylikt förmyndareskap, medan de ökade antalet af sina hustrur, ända till åtta och tio, och behandlade dem sig illa; ej profeten säger kunna hafva en dem rätt att då de fruktade de faderlöse, borde att underhålla så många derföre, omsorg om de äfven frukta sin oförraögenhet hustrur; och följagtligen inskränker han här det tillåtna Andre säga, att profeten här råder antalet till högst fyra. sma lärjungar som voro förmyndare för faderlösa flickor,<noinclude> <references/></noinclude> t0sr4vfy5mhkklt0yxw264j9vh8s0ei 104 221822 651537 2026-05-19T16:16:10Z Johshh 17980 /* Ej korrekturläst */ Skapade sidan med '134 KAPITLET. V. Bordet "). Guds namn, den Mildes, den Barmhei Uti tiges. O, J som tron! uppfyller ed ra förbinBoskapskreaturen **) äro tiilåtne för eåev, utom hvad som år eder föreläst säsom icke tillpä den helätet af v ill brädet dä J aren stadde ty Gud bestämmer livad Han behagar. liga vallfarten 1. delser. ; O, 2. Guds heliga naden^ ej ej som tron! J bruk ***), ej icke magen heller den heller offren, ej heller deras heller... 651537 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="1" user="Johshh" /></noinclude>134 KAPITLET. V. Bordet "). Guds namn, den Mildes, den Barmhei Uti tiges. O, J som tron! uppfyller ed ra förbinBoskapskreaturen **) äro tiilåtne för eåev, utom hvad som år eder föreläst säsom icke tillpä den helätet af v ill brädet dä J aren stadde ty Gud bestämmer livad Han behagar. liga vallfarten 1. delser. ; O, 2. Guds heliga naden^ ej ej som tron! J bruk ***), ej icke magen heller den heller offren, ej heller deras heller den som vallfärdas till J missbruka fridlysta må- prydnader^)? det fridlysta huset, 133 Herras näd ) och välbehag. 3. Men när J fullbordat vallfarten, då magen Och icke skall menniskors ondska att afJ jaga. hälla eder från det fridlysta templet, drifva eder sökande sin *) I slutet af kapitlet hiramelen från förekommer en dikt om till Jesus, ett bord nedsändt hvilket gifvit detta kapitel sitt namn. **) Hvartill räknas vild boskap, gazeller och sådana djur, hvilka under vanliga förhållanden äro men ej tillåtne till näringsmedel, under vallfarten, då det är förbjudet att jaga ocli förtära villbråd. ***) Här ten är isynnerhet fråga till om dem som förrättas vid vallfar- Meckas tempel. Omkring balsarne på de djur som fördes till TMecka att offras, hängdes löfqvistar och blommor, både såsom prydnad, och för att visa att de voro helgade till Gud, och sålunda borde få fritt, framkomma till sin bestämmelse. Se Marracci. 133) Originalets ord betyder äfven "'öjverjlöd j" och kan hafva afseende på Mohammedanernes handels-spekulationer under vallfarten till Mecka, hvilken stad vid nämnde högtid tillika *j-) är en ofantlig marknadsplats, der pelegrimerne utbyta de som de medföra, hvar och en från sitt håll. varor<noinclude> <references/></noinclude> cztvrivpebfe3mbfv8ahrxkz0bjohc3 104 221823 651538 2026-05-19T16:16:37Z Johshh 17980 /* Ej korrekturläst */ Skapade sidan med '159 KAPITLET. VI. Hjordarne Guds namn. den Uti Lohad 1. vare M Ides, i Gnd! :: ) den Barmhertiges. som himlarne skapat och jorden, och förord nat mörkret och ljuset: och likväl, de som icke tro, de göra afgudar jemngode .' ined sin Herrn 2. Han är den som skapat eder af jord, sedan Han utstakat ett mål; och det bestämda målet är hos Honom; likväl tviflen J himlarne och pä jorden; Han är Gnd 3. döljen och hvad J uppenbaren. känner h... 651538 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="1" user="Johshh" /></noinclude>159 KAPITLET. VI. Hjordarne Guds namn. den Uti Lohad 1. vare M Ides, i Gnd! :: ) den Barmhertiges. som himlarne skapat och jorden, och förord nat mörkret och ljuset: och likväl, de som icke tro, de göra afgudar jemngode .' ined sin Herrn 2. Han är den som skapat eder af jord, sedan Han utstakat ett mål; och det bestämda målet är hos Honom; likväl tviflen J himlarne och pä jorden; Han är Gnd 3. döljen och hvad J uppenbaren. känner hvad J Han hvad förtjenen. vet J Han och 4. Och det kommer icke till dem **) nå^ot har ! i tecken deras Herras tecken, af utan att de dra^ra undan derifrån. Och de hafva förnekat sanningen då hon 5. kommit till dem, men det skall komma till dem ett budskap om det h varmed de drefvo gäck***). Betänka de icke huru mänga slägter vi 6. hafa förstört före dem. hvilka ^ hade gfiort så sig mä£tio-e jorden na mäotiae? Och ned regn; och uppkomma efter Originalets ord att lato vi förstörde likväl . icke irjort floderna eder dem är i detsamma oxe v^> så hällande dem: rinna inunder dem deras synder, dem andra slägter. vi och läto livars betydelse står förklarad sa, derfore att deruti ombruk som ^Ieckanerne vidtoso med Detta kapitel kallas uti not. 141. nämnas nåsfra vidskepliga sin boskap. vi sände skvarne ölver vi t_» **) Till de otrogne. ***, De narr ) O, J skola erfara sanningen af det som de förneka och göra af. Meckas män!<noinclude> <references/></noinclude> p6qpmbur8qmlt594hxbnhv3v2a16vld 104 221824 651539 2026-05-19T16:17:01Z Johshh 17980 /* Ej korrekturläst */ Skapade sidan med '' 188 som Ha det sreoom C också eder: ffiiVit ti o Al Jraf A. L. — M. S. **). och icke En ma dii>' ditt bröst beträffande henne har — det eder llerra från ; som och ej utom Honom huru fö^a 3. Och huru många : lade vid varit att h vilka följa beskyddare, 44 förstört, vi **), eller då vårt h vilka då de hvistraiF kom de sade: visserligenjhafva "C o rät färd o 5. Men sannerligen t de rättrogne. nedsändt bli... 651539 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="1" user="Johshh" /></noinclude>' 188 som Ha det sreoom C också eder: ffiiVit ti o Al Jraf A. L. — M. S. **). och icke En ma dii>' ditt bröst beträffande henne har — det eder llerra från ; som och ej utom Honom huru fö^a 3. Och huru många : lade vid varit att h vilka följa beskyddare, 44 förstört, vi **), eller då vårt h vilka då de hvistraiF kom de sade: visserligenjhafva "C o rät färd o 5. Men sannerligen t de rättrogne. nedsändt blifvit J städer Icke vardt deras bön, på dem, annat än till erinren eder! på om natten middagstiden £). kom vårt strafF 4. magen J du må förmana att eder till nedsänd blifvit betan kl i«fiet nti vara deriäenom, och såsom en erinran Följer Han Barmherli<>es. (cn l)ok det till 2. ar *). Onds namn, den Mildes, 1. visserligen KAPITLET. VH. Uli sanning o är din i men med straffet: nådig, barm hertig snar Herre vi i san dt blifvit" *J"M, skola vi liksom dem förhöra vi skola till förhöja sändebuden. *) Detta ord betyder ibland annat, gränsen emellan helvite; i den meningen förekommer det himmel och uti 44:de versen. **) Se not. 4. ***) •J*) Såsom Sodom och Gomorrah till h vilka Lot sundes. Sa/e. det hände Mattians invånare, for hvilka Schoaib predi- Som Uti de heta klimaten är det brukligt att hvila midt på dagen, under den starkaste värmen. Det vill säga de folk till hvilka harva kommit profeter med himmelska uppdrag. kade. Sale. ^•)<noinclude> <references/></noinclude> egfm21kozlyfv5r4txdtwp8wgxxs16i 104 221825 651540 2026-05-19T16:17:36Z Johshh 17980 /* Ej korrekturläst */ Skapade sidan med '220 KAPITLET VJIJ. Krigsbytet Uti Guds namn, den De 1. Svara: och fråga dig beträffande skola och Gud och krigsbytet. och aposteln; frukter saken fredligt emellan eder: bi lägger Gud lyder Baniiherfjgcs, Miltles, tlcn krigsbytet tillhör Gud alltså '•'). om Hans sändebud, J aren rättrogne. Endast 2. Hans tecken Herra för 3. det t rättrogne, ä ro uppläsas och för dem, tro ökcs då som på och HviJka iakttaga... 651540 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="1" user="Johshh" /></noinclude>220 KAPITLET VJIJ. Krigsbytet Uti Guds namn, den De 1. Svara: och fråga dig beträffande skola och Gud och krigsbytet. och aposteln; frukter saken fredligt emellan eder: bi lägger Gud lyder Baniiherfjgcs, Miltles, tlcn krigsbytet tillhör Gud alltså '•'). om Hans sändebud, J aren rättrogne. Endast 2. Hans tecken Herra för 3. det t rättrogne, ä ro uppläsas och för dem, tro ökcs då som på och HviJka iakttaga bönen och dela hvarmed De 4. hjerlan hvilkas hvilkas sin röst a: försörjt vi dem verklige äro grader **) hos tig de Gud namnes då frukta med sig af skola få : De rättrogne. sin Herra, och 195 din tillgift och en präg- försörjning. 5. Liksom hus enligt med ) Herre lät dig utgå från ditt ehuru en del af de rätt- rättvisan, trogne visserligen voro motsträfvige ,96 ), Detta kapitel uppenbarades i anledning af Mohammedanernes tvist rörande bytets delning efter slaget vid Bedr. *) **) Det vill säga: högre grader 195 ) i belöningen. Rommentatorerne äro ej ense om sättet att göra meningen Marracci säger att det fullständig efter denna början. stället för sin betydelse skulle synas som partiteln Uj "liksom/' borde öfversättas med "du." Sale anför Al Beidavvis förmodan, att meningen är, att bytets delning tilli hörde profeten, oaktadt hans stridskamrater voro motvillige liksom de hade varit emot sjelfva expeditionen. Det dertill, m säkra är att, som orden lyda, deruti ) Detta och det följande, träffningen vid Bedr. ej finnes någon mening. nämnda densamma var Mo- har afseeude på den ofta Anledningen till<noinclude> <references/></noinclude> p2ibyfmqh59acqa68nwq03nw8gakzfo 104 221826 651541 2026-05-19T16:17:58Z Johshh 17980 /* Ej korrekturläst */ Skapade sidan med '233 Och de som med mindre J 74. mast: split i Jandet och icke trott äro h va rand iakttagen stort detta, ra blifver närdet förderf. 75. Men de som trott och utflyttat från sina hem och kämpat för Guds sak, och de som öpp- en nat åt profeten fristad äro de sanne rättrogne.*)j och bistått honom, de de skola få tillgift och en härlig försörjning. 70. Och de som sedan kämpat jemte eder, de trott tillhöra och eder. utflyttat... 651541 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="1" user="Johshh" /></noinclude>233 Och de som med mindre J 74. mast: split i Jandet och icke trott äro h va rand iakttagen stort detta, ra blifver närdet förderf. 75. Men de som trott och utflyttat från sina hem och kämpat för Guds sak, och de som öpp- en nat åt profeten fristad äro de sanne rättrogne.*)j och bistått honom, de de skola få tillgift och en härlig försörjning. 70. Och de som sedan kämpat jemte eder, de trott tillhöra och eder. utflyttat Men och de som genom blodsbandet äro förenade, äro närmast till h varandra, enligt Guds bok; ty Gud är allvetande. IX. KAPITLET. Ångern 1. till dem Frihet gifven af 207 ). Gud ibland afjmdadvrkarne och Hans sändebud med h vilka J haf- ven ingått förbund: Här menas Mohadjerun och *) 207 ) Ansars. Se not. 201. Kommentatorerne äro ej ense om namnet på detta kapitel. De 30m Marracci följt, kalla det -"ångern /' ett ord som förekommer strax i början; och derföre att Mohammeds fiender deri lemnas fyra månaders tid att ångra sig; hocest: att afstå från sina fiendtligheter emot honom, erkänna honom som profet och ingå med honom förbund. Efter denna tid förklarar han sig frikallad att hålla någon öfverenskommelse med de otrogne, och förkunnar dem ett oförsonligt krig. Andra kalla detta kapitel efter dess första ord, ""frihet /' hvilken frihet yar de fyra månaders säkerhet som deri tillstaddes de otrogne. Det har ännu flera andra namn. JJ Fri- och rättighets-förklaring" (Declaration of Immu-<noinclude> <references/></noinclude> 7l90zz4ja1lapomcv79netu897a4peu 104 221827 651542 2026-05-19T16:18:20Z Johshh 17980 /* Ej korrekturläst */ Skapade sidan med '257 Se de då 127. en eller ar, sig icke, ej t de äro pröfvade hvarje Dock omvända de minnes! da ett kapitel hedsändes, betrakta sägande: månne någon ser eder? heller draga Ocli 128. att ej ven ne gånger *)? de sig till hvarandra, Sedan gå de bort: Gud har bortvandt deras hjertan, emedan de äro men n iskor som ej förstå. 129. Sannerligen har nu kommit till eder en de apostel af eder sjelfva **), på hvilken ligger tungt livad J synd... 651542 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="1" user="Johshh" /></noinclude>257 Se de då 127. en eller ar, sig icke, ej t de äro pröfvade hvarje Dock omvända de minnes! da ett kapitel hedsändes, betrakta sägande: månne någon ser eder? heller draga Ocli 128. att ej ven ne gånger *)? de sig till hvarandra, Sedan gå de bort: Gud har bortvandt deras hjertan, emedan de äro men n iskor som ej förstå. 129. Sannerligen har nu kommit till eder en de apostel af eder sjelfva **), på hvilken ligger tungt livad J synden: han är mån om eder, emot de rättrogne medlidsam, barmhertig. 130. Och om de vända tillbaka, säg då: Gud. är tillräcklig för mig; det finnes ingen gud, utom Honom: på Honom jag förtröslar; och Han är den ärofull bärliga thronens Herre. KAPITLET. X. JonCLS Uti Frid öfver honom! ***). Guds namn, den Mildes, den Barmhertiges. 1. A. L. R. *J*). Dessa äro den lärorika bokens tecken. 2. vi *) **) sagt Ar i det ett under uppenbarelse for till men ruskorna deri att man ibland dem: en är fråga om de Arabiske afgudadyrkarne, mot hvilka himmelens vrede yttrade sig, än genom missväxt, än genom sjuklighet ihland dem, än genom förluster i krig, o. s. v. Här Det vill säga: ***) Ordet f) Se not. Koran. af eder egen nation. förekommer uti 98 versen. 4. 17<noinclude> <references/></noinclude> pphek7os07gqsj0pm1reg1pt03mf5w8 104 221828 651543 2026-05-19T16:18:45Z Johshh 17980 /* Ej korrekturläst */ Skapade sidan med '273 KAPITLET XI. Hud *). Uti Guds namn, den Mildes, den Bann lie rtiges. väl iordningställde och sedan tydliggjorde, har blif~ vit Medsänd från En bok A. L. R. **). 1. Att 2. sannerligen J Honom som magen äger vishet, blifvit kunskap, någon utom Gud: jag en hotande förmanare och en ej är hvars verser tjena bebädare af glädje, frän Honom till eder, Sägande: anroper eder Herra om tillgift, 3. och omvänder eder sedan till Hono... 651543 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="1" user="Johshh" /></noinclude>273 KAPITLET XI. Hud *). Uti Guds namn, den Mildes, den Bann lie rtiges. väl iordningställde och sedan tydliggjorde, har blif~ vit Medsänd från En bok A. L. R. **). 1. Att 2. sannerligen J Honom som magen äger vishet, blifvit kunskap, någon utom Gud: jag en hotande förmanare och en ej är hvars verser tjena bebädare af glädje, frän Honom till eder, Sägande: anroper eder Herra om tillgift, 3. och omvänder eder sedan till Honom, Han skall låta eder njuta en god försörjning intill en bestämd tid, och gifva livar och en som äger förtjenst dess rikliga lön: men om J bortvänden eder, sannerligen fruktar jag för eder en oräslio- dags straff. Till 4. Gud skolen j återvända,* och Han är allsmägtig. De 5. veckla ju, på det de bröst, Månne 6. Han en dag? der, 7. vet må icke då livad i sanning, dubbelt dol ja sig om sina undan Honom? de insvepa sig i sina klä- de dölja, och hvad de lägga för Sannerligen vet Han hvad som bor i bros- 233 ten ). Ordet förekommer i 52 versen. Denne profet sändes till den gamla Arabstammen Aad. Se not, 174. **) Se not. 4. 233 Dessa verser tillkommo i anledning af afgudadyrkarnes ord ) som sade till hvarandra: "då vi insvepa oss i värn kläder, J och hölja öfver våra bröst, huru skulle väl Mohatnmed ,J "få kunskap om hvad. vi ha/va i sinnet mot hnnom. Se Sale, *) ' Koran. 18<noinclude> <references/></noinclude> fqicjjocnjenfh5261utmhj3bslncr9 104 221829 651544 2026-05-19T16:19:13Z Johshh 17980 /* Ej korrekturläst */ Skapade sidan med '' 290 Om din Herre behagat, visserligen skulle menniskorna bekänna re af en enda lära men de skola ej upphöra att vara stridige, utom de mot hvilka din Herre varder barmhertig: och ty din Herres ord till detta har Han skapat dem; skall fullkomnas, dä Han sade: sannerligen skall jag fylla helvitet med andar och menn iskor till120. Han gjort 5 samman. Och 121. hvad allt vi ditt till de rättrogne. 122. Säg dig af vi dem som till vänte... 651544 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="1" user="Johshh" /></noinclude>' 290 Om din Herre behagat, visserligen skulle menniskorna bekänna re af en enda lära men de skola ej upphöra att vara stridige, utom de mot hvilka din Herre varder barmhertig: och ty din Herres ord till detta har Han skapat dem; skall fullkomnas, dä Han sade: sannerligen skall jag fylla helvitet med andar och menn iskor till120. Han gjort 5 samman. Och 121. hvad allt vi ditt till de rättrogne. 122. Säg dig af vi dem som till vänter *) J, ty jorden tillhör helt och och Gud och 5 likgilltier för i himlarne och Honom skall dyrka : ty din tinget Honom allt- Herre är ej srören. i KAPITLET. XII. JöSepk Honom; på hvad till återbragt hållet blifva förtrösta arbeta; vi äro väntande. vi Hvad som är förborgadt 123. enoch icke tro: arbeter J eder beskaffenhet, säkert skola ligt så för förtälja derigenom må stärka hjerta: och uti detta har sanningen kommit dig, och en förmaning och en påminnelse åt apostlarnes historier, är att **). Frid öfver honom! Guds namn, den Mildes, den Barmhertiges. Uti 1. A. L. B.. ***), Dessa äro den klara bokens tecken. *) På följden. **) Patriarkens historie gifvit det dess ***) Se not, 4, namn. som förekommer i detta kapitel, har<noinclude> <references/></noinclude> ceyi31t5dgvkzvgbwteah17ip66ys6t 104 221830 651545 2026-05-19T16:19:41Z Johshh 17980 /* Ej korrekturläst */ Skapade sidan med '306 vi hafva ej sändt före dig annat 109. Och 248 vi än män af städernas befolkning ), för hvilka Hafva de *) då ej gått omkring uppenbarat oss. på jorden, och sett livad slutet blifvit på sådane som voro före dem? Det tillkommande lifvets boskola de ning är bättre för dem som frukta Gud då ej förstå? De som voro före dem Jingo anstånd. 110. Tills, då apostlarne fört villade, och trodde att de blifvit gjorde till lögnare, vår hjelp kom vi behagade...' 651545 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="1" user="Johshh" /></noinclude>306 vi hafva ej sändt före dig annat 109. Och 248 vi än män af städernas befolkning ), för hvilka Hafva de *) då ej gått omkring uppenbarat oss. på jorden, och sett livad slutet blifvit på sådane som voro före dem? Det tillkommande lifvets boskola de ning är bättre för dem som frukta Gud då ej förstå? De som voro före dem Jingo anstånd. 110. Tills, då apostlarne fört villade, och trodde att de blifvit gjorde till lögnare, vår hjelp kom vi behagade: men till dem, och vi frälsa de b vem vårt straff blef ej afvändt från de elaka men: ni skorna. Sannerligen är 111. nande exempel uti deras historier dem som för äro ett begå f va de var- med Icke är den **) en saga som blifvit upp- förstånd. men en bekräftelse på livad som fanns och en tydlig förklaring på allting, och vägledning och barmhertighet åt menniskor diktad j före den, en som t ro. KAPITLET. XIII. Askan Uti Guds namn, den Mildes, den Barmhertiges. 1. A. L. och det som 248 ) ***). Apostlarne M. R. till »f). Dessa äro valdes snarare ibland ibland sådane som bebodde öcknen, mera upplyste och Sale j enl. Al Beidawi. voro *) Här är fråga bokens tecken: dig blifvit nedsändt från din Herra om Mcckanerne. förekommer ) Se not. 4. derföre , invånare, att de ån förre medlidsammare, än de sednåre. **) Koran. ***) Ordet städernas uti 13:de versen.<noinclude> <references/></noinclude> r12kvu2qsfmznyjyosjmtmmeylfavee 104 221831 651546 2026-05-19T16:20:09Z Johshh 17980 /* Ej korrekturläst */ Skapade sidan med '315 KAPITLET. XIV. Abraham Frid ). honom! öfver Guds namn, den Mildes, den Barmhertiges, Uti A. L. 1. bok, R. Vi hafva **). till dig nedsändt en du ma utföra menniskorna att med ljuset, till :i deras Herras frän tillstädjelse, mörkret på den Mäktiges, den Prisvärdes väg. Gud är den hvilken tillhör livad himlarne och på jorden: ve de anseende till ett svårt straff. 2. finnes i helst som otrogne! i 3. De som älska de... 651546 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="1" user="Johshh" /></noinclude>315 KAPITLET. XIV. Abraham Frid ). honom! öfver Guds namn, den Mildes, den Barmhertiges, Uti A. L. 1. bok, R. Vi hafva **). till dig nedsändt en du ma utföra menniskorna att med ljuset, till :i deras Herras frän tillstädjelse, mörkret på den Mäktiges, den Prisvärdes väg. Gud är den hvilken tillhör livad himlarne och på jorden: ve de anseende till ett svårt straff. 2. finnes i helst som otrogne! i 3. De som älska det verldsliga lifvet högre än tillkommande, och afhälla andra från Guds en stor väg, och söka göra den krokig, de äro det i villfarelse. 4. Vi hafva sändt någon ej tungomål, apostel han med utan måtte upplysa dem: men Gud låter hvem Han vill fara vilse, och vägleder hvem Han vill och Han är den Mägtige, sitt folks den Vise. på det $ 5. Sannerligen hafva redan sändt Mose vi med utför ditt folk från mörkret våra tecken, sägande: 256 och påminn dem om Guds dagar ): detta för hvar och en som visserligen är tecken är tålig, och tacksam. 6. Och mins då Mose sade till sina landsmän: till ljuset, i kommer *) Guds nåd emot eder, när Han Namnet förekommer **) 256 ihåg ) Se not Någre andre uti fräl- 38 versen. 4. med "Guds dagar", Guds verk i allmänhet; mena dermed, Guds underbara hjelp till åtskilliga förstå folk nti deras krig: på , samma sätt bemärka någon araberne bruka nemligen ordet som Fransmännen deras viss drabbning. J} journée i> J "dag" för att<noinclude> <references/></noinclude> b5fzjgsw1oi5scrdx6ljgvs5ziy3c1h 104 221832 651547 2026-05-19T16:20:43Z Johshh 17980 /* Ej korrekturläst */ Skapade sidan med '323 Detta är 52. må de veta, att budskap ett menniskorna, att och att de må en Gud, och att de som åt varnade derigenom, blifva det finnes blott må halva förstånd XV. erinra sig. KAPITLET. AL Hedjr *). Guds namn, den Mildes, den Barmhertiges. Uti Dessa äro bokens, en klar 1. A. L. R. **). Korans, tecken. 2. En gång skola de som icke tro Önska att de varit muslimin ***). 3. Lemna dem att spisa och njuta, och må hoppet intaga dem; d... 651547 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="1" user="Johshh" /></noinclude>323 Detta är 52. må de veta, att budskap ett menniskorna, att och att de må en Gud, och att de som åt varnade derigenom, blifva det finnes blott må halva förstånd XV. erinra sig. KAPITLET. AL Hedjr *). Guds namn, den Mildes, den Barmhertiges. Uti Dessa äro bokens, en klar 1. A. L. R. **). Korans, tecken. 2. En gång skola de som icke tro Önska att de varit muslimin ***). 3. Lemna dem att spisa och njuta, och må hoppet intaga dem; de skola sedan erfara sin dårskap. 4. Vi hafva icke förstört någon stad, utan att beträffande den varit ett bestämd t beslut. 5. Icke något folk skall dröja efter sin ler 6. med Och de utlasta säga >J-): komma före, ej hel- tid. o, du! till hvilken boken du ond ande; 7. Skulle du icke komma till oss med englarom du vore bland de sannfärdige? lärosatserne blifvft nedsänd, visserligen är besatt af en ne, *) Djalalo'dclin säger att Al Hedjr är en dal emellan Medina och Syrien, der stammen kommer **) Se uti 80 versen. Tzamud not. 4. ***) Se not. 44. ) Meckanerne till var bosatt. Se Marracci. Mohammed. Namnet före-<noinclude> <references/></noinclude> e08mf0xqdj8nu9zom4xg01n5h2u2n9r 104 221833 651548 2026-05-19T16:21:31Z Johshh 17980 /* Ej korrekturläst */ Skapade sidan med '331 94. drag' O O dig 95. Förkunna alltså livad du är undan från afgfudadyrkarne. OJ Sannerligen äro vi och befalld; tillräckliga dio-, ät emot begabba ren a, Hvilka 96. Vi 97. är veta redan, livad Men din 98. prisa annan sanning, i att dit! bröst de säga. Herras lof, och var ibland tillbedja: Och 99. en sin dårskap. lära beklämd t öfver dem som med Gud ihop sätta gud: men de skola Herra tjena din bara badet... 651548 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="1" user="Johshh" /></noinclude>331 94. drag' O O dig 95. Förkunna alltså livad du är undan från afgfudadyrkarne. OJ Sannerligen äro vi och befalld; tillräckliga dio-, ät emot begabba ren a, Hvilka 96. Vi 97. är veta redan, livad Men din 98. prisa annan sanning, i att dit! bröst de säga. Herras lof, och var ibland tillbedja: Och 99. en sin dårskap. lära beklämd t öfver dem som med Gud ihop sätta gud: men de skola Herra tjena din bara badet träffar dig XVI. intill dess det ofel- *). KAPITLET. Biet **). Guds namn, den Mildes, den Barmhertiges. Uti magen J Han, och högt upphöjd Öfver livad de göra till Hans like! 2. Han låter englarne nedkomma med uppenbarelse på sin befallning, till hvilka Han behagar Guds domslut 1. ej önska det inträffa, alltså skall påskyndadt. Prisad vare af sina tjenare, sägande: prediker att det ej finnes någon gud, utom mig, och frukter mig. och jorden 3. Han har skapat himla rne sanning: må Han göra Hans till 4. *) Det högt upphöjas öfver med hvad de like. Han har skapat menniskan af menniskosäd vill säga: Intill 27 °, dödsstunden. denna Insekt nämnd. Det arabiska här brukade ordet XäLu (Nutfah) betyder: ge- **) Uti 70 versen är nitale sperma.<noinclude> <references/></noinclude> 3mtzrrwxngcev6matf2ubizr2cvvzln 104 221834 651549 2026-05-19T16:21:50Z Johshh 17980 /* Ej korrekturläst */ Skapade sidan med ', 349 eder t ill men om fogad t; nerligen detta är bättre J lör tåligt san- fördragen, dem som tåligt lida. alltså tålig: dock gagnar dig ej ditt genom Gud: och ej må du sörja utom tålamod, heller må du vara ängslig för det dem*), ej Öfver som de stämpla; ty Gud är med dem som frukta Honom, och dem som väl göra. 128. Var KAPITLET. XVII Den nattliga färden 2d ' Uti Guds namn, den Mildes, den Barmhertiges, om natten, 1. *)... 651549 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="1" user="Johshh" /></noinclude>, 349 eder t ill men om fogad t; nerligen detta är bättre J lör tåligt san- fördragen, dem som tåligt lida. alltså tålig: dock gagnar dig ej ditt genom Gud: och ej må du sörja utom tålamod, heller må du vara ängslig för det dem*), ej Öfver som de stämpla; ty Gud är med dem som frukta Honom, och dem som väl göra. 128. Var KAPITLET. XVII Den nattliga färden 2d ' Uti Guds namn, den Mildes, den Barmhertiges, om natten, 1. *) 28t De ) Han som öfverförde Prisad vare det fridlysta templet från sin tjenare till det mer otrogne. Detta kapitel kallas af någre: Israels barn. Historien utsätter Moliammeds vidtbekanta nattliga färd, till året före Hegiran. En Mohammedanske skriftlärde anse syn hos deras profet; andre äro der- af de del den för en dröm, emot af mening, eller han verkligen sjelf verkställde den. en natt då han lagt sig att sofva utanför Mecka, emellan de båda bergen Safa och Meruah, erkeengeln Gabriel kom till honom, medförande det silfvergråa Profeten påstod, stoet de att att Al Borak, hvars lopp var följa det. så hastigt, att intet öga kunGabriel tillsade profeten att stiga upp derpå; detta var ej väl skedt, förr än de foro af, och nästa ögon- Här sammanträffade profeten uti templet, med Abraham, Mose och Jesus, jemte hvilka han förrättade bönen; hvarefter resan fortsattes, genom blick voro de i Jerusalem. omätliga rymder, anförare och skaffade första till de sju honom himlarne. Gabriel var hauä tillträde på alla ställen. himmeln lyckönskades han Uti af menniskoslägtets fader,<noinclude> <references/></noinclude> ic7ry40vpimpmypaoe09px5cpjazfmr 104 221835 651550 2026-05-19T16:22:02Z Johshh 17980 /* Ej korrekturläst */ Skapade sidan med '366 KAPITLET. XVJIJ. Grottan 293 ). Guds namn, den Mildes, den Uti 1. Lofvad vare Gud som sändt Boken *), och ej der skeft, utan 2. Hvad som är de otrogne för rätt; till Barmliertiges. tjenare sin på det Han ned- som är inlagt -livad skulle varna och glädja de rättrogne, hvilka göra goda verk, att de skola få en god belöning, hvarmed de evinnerliga skola strängt straff från ett sig, förblifva; Och 3. Gud har 4. från De h... 651550 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="1" user="Johshh" /></noinclude>366 KAPITLET. XVJIJ. Grottan 293 ). Guds namn, den Mildes, den Uti 1. Lofvad vare Gud som sändt Boken *), och ej der skeft, utan 2. Hvad som är de otrogne för rätt; till Barmliertiges. tjenare sin på det Han ned- som är inlagt -livad skulle varna och glädja de rättrogne, hvilka göra goda verk, att de skola få en god belöning, hvarmed de evinnerliga skola strängt straff från ett sig, förblifva; Och 3. Gud har 4. från De hafva ej derom någon kunskap, ej helgräsligt är talet som utgår munnar: de yttra ej annat än lögn. Kanhända skulle du gå att förstöra dig sjelf jorden dem ) om de ej tro på denna lära. Sannerligen hafva 6. 293 säga: fäder; deras fotspår**), af sorg, nya dem som deras 5. i skulle varna barn. hade deras ler Han att aflat till ***), vi satt hennes prydnad, att hvem af dem som hvad som är på vi skulle pröfva handlar bäst. Grottan hvarom är fråga i detta kapitel, är den uti hvilken det påstås att de sju sofvare dolde sig. Desse voro, enligt de Mohammedanske skriftlärde, visse christne ynglingar, Ephesus, hvilka, för att undandraga sig kejsar Decii förföljelse, dolde sig i en grotta, hvarest de sofvo en mängd af år. Se Marracci och Sale. *) Koran. **) Det vill säga: förfölja dem jemt och ständigt, för att förmå dem att antaga den nya läran. ***) Menniskorna, af en god slägt i<noinclude> <references/></noinclude> 4h72rc86v1veeluyp3uvhephziy9jbv 104 221836 651551 2026-05-19T16:22:23Z Johshh 17980 /* Ej korrekturläst */ Skapade sidan med '381 Hvilkas sträfvande 104. som är fruktlöst, och tro j att det verldslfea de väl göra sitt Ii (Vet arbete i äro de som icke tro på sin Hans möte; också äro deras verk fåfänga, och på uppståndelsens dag skola vi ej gifva åt dem någon vigt. Dcsse 105. ras och tecken 10ö. Detta är deras lön: icke trott, och till Her- halt helvite,- för det de mina tecken och mina apostlar gäckeri. Men de som tro och göra goda verk, boni...' 651551 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="1" user="Johshh" /></noinclude>381 Hvilkas sträfvande 104. som är fruktlöst, och tro j att det verldslfea de väl göra sitt Ii (Vet arbete i äro de som icke tro på sin Hans möte; också äro deras verk fåfänga, och på uppståndelsens dag skola vi ej gifva åt dem någon vigt. Dcsse 105. ras och tecken 10ö. Detta är deras lön: icke trott, och till Her- halt helvite,- för det de mina tecken och mina apostlar gäckeri. Men de som tro och göra goda verk, boning paradisets lustgårdar, 108. Der de evinnerliga skola vistas, utan att 107. skola få till önska förflyttning derifrån. 109. Säg: om hafvet vore bläck till att skrifva min Herras ord, sannerligen skulle hafvet tryta, förr än min hafvet med Herres ord tröte, mycket lika om än vi förökade dertill. 110. Såg', jag är blott en menniska lik eder. Det är mig uppenbaradt att eder Gud är en enda Gud: alltså, ho som hoppas sin Herras möte, må han arbeta ett rättskaffens arbete, och ej göra nåsin Herras dyrkan. gon delagtig i XIX. KAPITLET. Maria Uti *). Guds namn, den Mildes, den Barmhertiges. K. H. 1. A. S. **). En erinran om din Herras barmhertighet mot sin tjenare Zacharias, 1. *) Kapitlet har fått benämning efter den heliga Jungfrun, derhenne rörande omständigheter deiuti fö- före att åtskilliga **) rekomma. Se not. 4.<noinclude> <references/></noinclude> nh8v4zzvi9xzb6xoy4o3ci2ph86y4gj 104 221837 651552 2026-05-19T16:22:49Z Johshh 17980 /* Ej korrekturläst */ Skapade sidan med '392 97. Sannerligen hafva gjort vi den *) lätt för din tunga, på det att du dermed må bebåda glädje åt de gudfruktige, och dermed varna menniskor som tvista. Huru många släkter före dem vi hafva månne du märker af dem en enda? hör du om dem en hviskning? 98. tillintetgjort! Eller KAPITLET. XX. T, H. Uti **). Guds namn, den Mildes, den Barmhertiges. 1. T- H, dig på det du Vi hafva icke nedsändt Koran skulle bli f va olycklig ***)... 651552 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="1" user="Johshh" /></noinclude>392 97. Sannerligen hafva gjort vi den *) lätt för din tunga, på det att du dermed må bebåda glädje åt de gudfruktige, och dermed varna menniskor som tvista. Huru många släkter före dem vi hafva månne du märker af dem en enda? hör du om dem en hviskning? 98. tillintetgjort! Eller KAPITLET. XX. T, H. Uti **). Guds namn, den Mildes, den Barmhertiges. 1. T- H, dig på det du Vi hafva icke nedsändt Koran skulle bli f va olycklig ***), till 2. Utan blott till en erinran åt den som frukGud: Såsom nedsänd från Honom, som skapat 3. jorden och de höga him lar ne. 4. Den Barmhertige sitter på thronenj 5. Honom tillhör hvad som är himlarne och på jorden, och hvad deremellan finnes, och hvad som är under jord. tar i *) **) Koran. De tveime enkla bokstäfverna hafva gifvit kapitlet sitt hvilka börja första versen, namn. Flera gissningar hafva l>lif- vit gjorde, rörande deras betydelse, utan att hafva ledt till någon ***) följd: de förblifva Genom otrognes fastor. för stora en gata. ansträngningar, omvändelse, eller genom Se not. 4. antingen i och för de böner och alltför trägna<noinclude> <references/></noinclude> mmgcuhx653kq4tvulro1ok7kxn39qs6 104 221838 651553 2026-05-19T16:23:12Z Johshh 17980 /* Ej korrekturläst */ Skapade sidan med '407 KAPITLET XXI. Profeterne *). Guds namn, den Mildes, den Barmhertiges. Uti För menniskorna 1. medan de nalkas draga sorglöshet i deras redogörelse, undan sig tanken derpä **). 2. kommer Det ej till Herra, sänd från deras skämtande, dem någon utan erinran åhöra den, de att Deras hjertan varande upptagne af njutDe som handla orättfärdigt, hålla hemsamtal, sägande: är väl denne ***) annat än liga Skolen J då hafva berör... 651553 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="1" user="Johshh" /></noinclude>407 KAPITLET XXI. Profeterne *). Guds namn, den Mildes, den Barmhertiges. Uti För menniskorna 1. medan de nalkas draga sorglöshet i deras redogörelse, undan sig tanken derpä **). 2. kommer Det ej till Herra, sänd från deras skämtande, dem någon utan erinran åhöra den, de att Deras hjertan varande upptagne af njutDe som handla orättfärdigt, hålla hemsamtal, sägande: är väl denne ***) annat än liga Skolen J då hafva beröring en man lik eder? med bedrägeriet, då J tydligen varseblifven det? 4. Säg: min Herre känner hvad som yttras i himmelen och på jorden ty Han är den Hörande, 3. ningar. ; den Vetande. 5. Men de säga: Koran är blott orediga, obeeller bättre: han har uppdiktat drömmar* gripliga den- eller ock: han är en skald: oss något tecken, liksom de ga må han då brinprofeter fordne blefvo sände! 6. har Ingen af städerna som skola då de tro? trott 7. nat än Och män *) Åtskilligt feterne, hafva ej sändt vi uppenbarat om gifvit det sitt Utom den allmänna Säsom J som förekommer liar isynnerhet ställd ***) Mohammed. ) förstört före hvilka vi åt då Skriftens folk, **) vi dem, • apostlar. till icke i före dig oss; •j*) an- fråger veten. detta kapitel om llere af pro- namn. betydelsen af denna vers, var den Mectanerne.<noinclude> <references/></noinclude> o1u5wzedynyisjpq520jqcvcelq61nq 104 221839 651554 2026-05-19T16:23:34Z Johshh 17980 /* Ej korrekturläst */ Skapade sidan med '420 110. Han *) känner livad som säges offentHan känner hvad J dÖljen. Och jag vel ej om kanhända det är en ligen, och 111. pröfning för eder**), och njutning lör en tid. 112. Säg: o, Herre! döm emellan oss med Vår sanning. hvars hjelp är Herre den Barmhertige, är Den anropa mot hvad J yttren. att KAPITLET. XXJI. Vallfarten ***). Guds namn, den Mildes, den Barmhertiges. Uti 1. Ö, menn iskor San>J*)1 frukter eder Herra. varder uppstånd... 651554 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="1" user="Johshh" /></noinclude>420 110. Han *) känner livad som säges offentHan känner hvad J dÖljen. Och jag vel ej om kanhända det är en ligen, och 111. pröfning för eder**), och njutning lör en tid. 112. Säg: o, Herre! döm emellan oss med Vår sanning. hvars hjelp är Herre den Barmhertige, är Den anropa mot hvad J yttren. att KAPITLET. XXJI. Vallfarten ***). Guds namn, den Mildes, den Barmhertiges. Uti 1. Ö, menn iskor San>J*)1 frukter eder Herra. varder uppståndelsetimmens skalf en för- nerligen färlig sak. 2. En dag J amma förglömma skolen se henne, skall det barn som hon hvarenda gifver di, och hvarje hafvande qvinna skall framföda sitt foster; och du skall se menniskorna druckne, ehuru de ej äro druckne; men Guds straff skall blifva strängt. finnes ibland menniskorna som 3. Den "J**J*) tvistar om Gud, utan kunskap, och följer hvarje upprorisk djefvul; *) **) Gud. Att J fått anstånd. i Mecka, om namn. Utom den allmänna betydelsen, anses orden i synnerhet •J-) hafva varit ställde till Meckas folk. ) Detta uppenbarades i anledning af en viss afgudadyrkares halsstarrighet, som påstod att engiarne voro Guds döttrar, ***) Vissa ceremonier nämnda i under vallfartshögtiden detta kapitel, hafva gifvit det sitt<noinclude> <references/></noinclude> p27cm09hweq1owiqvmzvtp6xamzx3mb 104 221840 651555 2026-05-19T16:23:55Z Johshh 17980 /* Ej korrekturläst */ Skapade sidan med '432 svag är den som bön faller och den som ar an- litad. De värdera ej Gud enligt hans sanna värGud är stark, mägtig. 74. Gud utväljer sändebud bland englarne och bland menn iskorna ty Gud är hörande, vetande. 73. de ; ty ; Han känner hvad som är före dem, och hvad som är efter dem; och till Gud skola tingen 75. återföras. 76. O, J som tron! böjer eder och tillbed jer och tjener eder Herra och görer godt, att J magen blifva lycklige. 77.... 651555 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="1" user="Johshh" /></noinclude>432 svag är den som bön faller och den som ar an- litad. De värdera ej Gud enligt hans sanna värGud är stark, mägtig. 74. Gud utväljer sändebud bland englarne och bland menn iskorna ty Gud är hörande, vetande. 73. de ; ty ; Han känner hvad som är före dem, och hvad som är efter dem; och till Gud skola tingen 75. återföras. 76. O, J som tron! böjer eder och tillbed jer och tjener eder Herra och görer godt, att J magen blifva lycklige. 77. Ock kamper väldigt för Gud, kämpa för Honom: Han har höfves att och Han har righet i läran; såsonr det utvalt eder; förordnat för eder någon svåeder fader Abrahams lära: Han icke har kallat eder Muslimin *), 78. Förut, och denna Bok, på det aposteln må blifva ett vittne mot eder, och att J magen Taktblifva vittnen mot de ofriga menniskorna. tager alltså bönen, och gifver de stadgade almosorna; och håller eder fast vid Gud: Han är eder Herre; och härlig är Herren! och härlig är Bei skvddaren! KAPITLET. XXIII. De Uti Rättrogne. Guds namn, den Mildes, den Barmhertiges. L Sannerligen äro de rättrogne lycklige: 2. Hvilka äro i sina böner ödmjuke, 2. *) Se not 44. Och<noinclude> <references/></noinclude> 9jep2xxyyimx6h1mhc3b2ucbrtel41g 104 221841 651556 2026-05-19T16:24:16Z Johshh 17980 /* Ej korrekturläst */ Skapade sidan med '442 Sannerligen 113. emedan de voro Herren 114. hafven vistats J De 115. belönat må de dag, i salige. mån<m huru sä^a: skall dem varda de åratal på jorden? svara: skola hafva vi men dag; del af en eller en har Jag tålige, att dröjt en dag, dem som fråga hålla räkning. 116. föga, om 117. att J Herren J hafven dröjt blott J det, Tänkten skullen ej säga: skall v i sten J att skapat eder på lek, oeh vi... 651556 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="1" user="Johshh" /></noinclude>442 Sannerligen 113. emedan de voro Herren 114. hafven vistats J De 115. belönat må de dag, i salige. mån<m huru sä^a: skall dem varda de åratal på jorden? svara: skola hafva vi men dag; del af en eller en har Jag tålige, att dröjt en dag, dem som fråga hålla räkning. 116. föga, om 117. att J Herren J hafven dröjt blott J det, Tänkten skullen ej säga: skall v i sten J att skapat eder på lek, oeh vi återbringas Må oss? till Gud då Konungen, Sanningen! det finnes ingen gnd, utom Honom, den härliga thronens Herre. Eho som åkallar jemte Gud, en annan högt upphöjas. sanning gud, hvarpå han ej har ett klart bevis, skall han göra räkning hos sin Herraj ty de otrogne skola ej blifva lycklige. 118. Såg: o, Herre! förlåt och var barmhertig, ty Du är den bäste af de barmhertige! i XXI Y. KAPITLET. Ljuset Uli *). Guds namn, den Mildes, den Barmhertiges. 1. Ett kapitel hafva anbefallt dess iakttagande, sändt uppenbara tecken, vi låtit och nedkommma, det på hafva vi deri J magen och ned- blifva erinrade. *) Kapitlet har Gud sitt namn af en allegorisk och ljuset, som förekommer i jemförelse emellan 35:te versen.<noinclude> <references/></noinclude> p6kw461ln6x6qbyjvc82sx5ltojx12w 104 221842 651557 2026-05-19T16:24:44Z Johshh 17980 /* Ej korrekturläst */ Skapade sidan med '455 ml er, liv il smyga ka må de som bort sig bakom b vand ra. Men mot Hans befallning taga sig vara, att ej ett olycksfall hemsöker dem i vcrltill dcn y eller ett plågsamt straff drabbar dem härefter. himlar04. Tillhör ej Gud livad som finnes ue och på jorden? Sannerligen känner Han livad en dag skola de återföras till HoJ förehafven: nom, och Han skall förkunna dem hvad de gjort; sig sätta i Gud ty är a 11 vetande. KAPITLET. XXV... 651557 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="1" user="Johshh" /></noinclude>455 ml er, liv il smyga ka må de som bort sig bakom b vand ra. Men mot Hans befallning taga sig vara, att ej ett olycksfall hemsöker dem i vcrltill dcn y eller ett plågsamt straff drabbar dem härefter. himlar04. Tillhör ej Gud livad som finnes ue och på jorden? Sannerligen känner Han livad en dag skola de återföras till HoJ förehafven: nom, och Han skall förkunna dem hvad de gjort; sig sätta i Gud ty är a 11 vetande. KAPITLET. XXV. Forkan *). Guds namn, den Mildes, den Barmhertiges. Uti Välsignad 1. Han som nedsändt Forkan vare på det denne skulle dikare ör verlden 2. Han h vilken himlarnes och till sin tjenare, bl (Va i en pre- : tillhör, som ej aflat ägare väldet! Han i ordnat det enligt 3. pade 4. *) har och jordens antagit, skapa, rike har någon del- skapat allting, fastställda ingenting ej och för- beslut. utom Honom, gumen som äro ska- , Hvilka gagn, och lif, sitt Dock hafva de hvilka dar, barn, eller som ej ej förmå göra sig sjelfve skada eller hafva magt hvarken Öfver död, uppståndelse. Ordet som förekommer ran; i i första versen, not 21 är det förklaradt. är ett namn "på Ko-<noinclude> <references/></noinclude> cm4tgbp3ks6lu1vjwv70fxaqttx3yb9 104 221843 651558 2026-05-19T16:25:01Z Johshh 17980 /* Ej korrekturläst */ Skapade sidan med '403 Och de som, då de 73. tecken, ras nedfalla ej om Her- sin Och de som makar och afkomlingar ögonfägnad, och söv 74. vara oss erinras der vid dölve ocli blinde: såga: o, Herre! gif oss af ledare åt de gudfruktige: till met med Desse skola belönas 75. rum- det högsta himmelen, emedan de voro slåndagtige, och i de skola der mötas med helsning och frid, 7r). Såsom evinnerliga invånare deri skönt är : det hemvist som till Sä... 651558 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="1" user="Johshh" /></noinclude>403 Och de som, då de 73. tecken, ras nedfalla ej om Her- sin Och de som makar och afkomlingar ögonfägnad, och söv 74. vara oss erinras der vid dölve ocli blinde: såga: o, Herre! gif oss af ledare åt de gudfruktige: till met med Desse skola belönas 75. rum- det högsta himmelen, emedan de voro slåndagtige, och i de skola der mötas med helsning och frid, 7r). Såsom evinnerliga invånare deri skönt är : det hemvist som till Säg: min 77. vore det J den Herre är ej för eder åkallan *), ej Hans sändebud skall h viloställe. till yttersta KAPITLET. M Guds namn, den 1. T. M. S. sannerligen inträffa. Skalderne Uti Men bedrägeri! för domen XXVI. angelägen om eder och likväl anklagen ***). i Ides, **). den Barmhertiges. Dessa äro den klara bokens tecken. 2. derföre 3. dem Skulle du kanske de att Om vi ei blifva behagade, himmelen dig sjelf sörja till döds, rättrogne? skulle vi nedsända till tecken, hvarvid deras nackar skulle blifva underdånige. *) från Det **) Ett ett om J ej Skallen Honom. mot Arabiens skalder slutet af kapitlet, har vill säga: utfall gifvit det sitt. ***) Se not 4 i namn.<noinclude> <references/></noinclude> koktl8a33d2ku74jkc5wwujtpb0j7lo 104 221844 651559 2026-05-19T16:25:40Z Johshh 17980 /* Ej korrekturläst */ Skapade sidan med '477 224. Och de som 225. Har du ej ä ro sett bedragne följa skalderne: de irra omkringatt i h varenda dal; de säga det som de icke göra *)? tro och göra goda 226. Och 227. Undantagne de som alt verk och ihågkomma Gud ofta, Och som försvara sig sedan de lidit orätt Men de som handla orättfärdigt, skola erfara 228. 362 ). till hvilket ställe de skola återvända. XXVII. KAPITLET. Myran ***). Guds namn, den Mildes, den Barmhertig... 651559 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="1" user="Johshh" /></noinclude>477 224. Och de som 225. Har du ej ä ro sett bedragne följa skalderne: de irra omkringatt i h varenda dal; de säga det som de icke göra *)? tro och göra goda 226. Och 227. Undantagne de som alt verk och ihågkomma Gud ofta, Och som försvara sig sedan de lidit orätt Men de som handla orättfärdigt, skola erfara 228. 362 ). till hvilket ställe de skola återvända. XXVII. KAPITLET. Myran ***). Guds namn, den Mildes, den Barmhertiges. Uti 1. T. S. »J«) Dessa äro Korans tecken, och en klar boks: 2. En vägledning och gladt bådskap åt de rättrogne, Skalderne som säga att de kunna sammansätta något lika *) godt som Koran, äro dock oförmögne dcrtill. 362) Profeten undantager här sådane ibland Arabiens skalder, hvilka antagit försvar mot hammed och som skrefvo för den nya lärans medbröder af den gamla religionen. Mo- Islam, sina bäde för det åtlöje att de rättrogne kunde finna större behag i dem, än i de ofta upprepade historierne om Mose och Hud, &c. ***) En besynnerlig historie om en myra, som förekommer i detta kapitel, har gifvit det sitt namn. f) Se not 4. fruktade dessas skaldestycken, de kastade på honom sjelf, och derföre<noinclude> <references/></noinclude> 3k67gs8rg72exlu1wxx012n53fo5cdp 104 221845 651560 2026-05-19T16:26:04Z Johshh 17980 /* Ej korrekturläst */ Skapade sidan med '489 ledd *)j Och 95. > isa af säg: eder sina och din dem: som eliu ucli jag är endast en vilse, far dem som lofvad tecken, Herre är säg till honom; förmana. vare och J Gnd likgilltig ej Han ! skall igenkänna skolen för livad J gören. XXVJJL KAPITLET, Historien • : ). Guds namn, den Mildes, den Barmhertiges. Uti 1. T. 2. Vi S. M. Dessa äro den klara Bokens tecken. för dig Jiågot af Moses skola uppläs... 651560 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="1" user="Johshh" /></noinclude>489 ledd *)j Och 95. > isa af säg: eder sina och din dem: som eliu ucli jag är endast en vilse, far dem som lofvad tecken, Herre är säg till honom; förmana. vare och J Gnd likgilltig ej Han ! skall igenkänna skolen för livad J gören. XXVJJL KAPITLET, Historien • : ). Guds namn, den Mildes, den Barmhertiges. Uti 1. T. 2. Vi S. M. Dessa äro den klara Bokens tecken. för dig Jiågot af Moses skola uppläsa och Pharaos historie, med sanning, ning for menniskor som tro. till undervis- 3. Sannerligen yfdes Pharao landet; och olika klasser: han han fördelade dess befolkning ansåg föraktlige en del af dem, dräpande deras söner och lemnande vid lif deras döttrar; ty han var af de elake. 4. Och vi ville vara nådige mot dem som voro landet, och sätta dem till ledare, och föraktade i i i göra *) dem Det till a rf v ingår ***), vill säga: för sin egen själs bästa. **) Kapitlets tittel är tagen från 25:te versen, der hafva berättat Mose svärfader. ***) Af det goda säges historien orn sina äventyr for sin blifvande Pharao efterlemnade dä han förgicks.<noinclude> <references/></noinclude> rb38hbnnqzqilqp9y7n9wo6u3kzpz4d 104 221846 651561 2026-05-19T16:26:18Z Johshh 17980 /* Ej korrekturläst */ Skapade sidan med '502 vägledningen, den rätta penbar v hvem som och är up- i fa re 1 se. i 1 1 86. Du väntade dig ej att Boken skulle öfverlemnas till dig; så skedde blott genom din Herres barmhertighet: alltså skall du ej blifva de otrognes biträde. kalla Guds Ej heller skola de afvända dig från 87. tecken, de blifvit till dig nedsände; utan Herra; och var ej bland dem som sedan din till bedrifva afguderi. jemte Gud, en annan gud: utom Honom. Allti... 651561 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="1" user="Johshh" /></noinclude>502 vägledningen, den rätta penbar v hvem som och är up- i fa re 1 se. i 1 1 86. Du väntade dig ej att Boken skulle öfverlemnas till dig; så skedde blott genom din Herres barmhertighet: alltså skall du ej blifva de otrognes biträde. kalla Guds Ej heller skola de afvända dig från 87. tecken, de blifvit till dig nedsände; utan Herra; och var ej bland dem som sedan din till bedrifva afguderi. jemte Gud, en annan gud: utom Honom. Allting skall förgås utom Hans ansigte: domsrätten tillhör Honom; och till Honom skolen J återföras. Och 88. åkalla ej det finnes ingen gud, XXIX. KAPITLET. Spinneln Guds namn, den Mildes, den Barmhertiges. Uti 1. L. A. de skola att *). M. **) Räkna undan med slippa menniskorna att säga: vi på, att utan tro, pröfvade? redan hafva blifva vi satt på prof dem som voro för dem; ty Gud skall sannerligen känna dem som tala sant, och skall känna lögnarne. 3. Eller tänka de som synda, att de skola 2. Men undkomma *) Insekten gående **) i Se not oss? De dömma som gifvit kapitlet den 40:de versen. 4. sitt illa. namn, omnämnes i förbi-<noinclude> <references/></noinclude> t1gcs8otda16x1ry0s849i31f010d8d 104 221847 651562 2026-05-19T16:26:31Z Johshh 17980 /* Ej korrekturläst */ Skapade sidan med ', 510 65. Dä de äro om bord skeppet åkalla de Gud, upprigtigt bekännande Honom läran men da Han frälsat dem till land, se, de gifva Honom likar, i ; må Att de 66. dem, gifvit och vara de att otacksamme må för livad men de njuta! vi skola erfara följden. märkt att vi gjort dem menniskorna omkring dem blilva våldförda? Ar det derföre de tro på lögnen, och äro otacksamme för Guds välgerningar ? 68. Men hvem är orättfärdigare än de...' 651562 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="1" user="Johshh" /></noinclude>, 510 65. Dä de äro om bord skeppet åkalla de Gud, upprigtigt bekännande Honom läran men da Han frälsat dem till land, se, de gifva Honom likar, i ; må Att de 66. dem, gifvit och vara de att otacksamme må för livad men de njuta! vi skola erfara följden. märkt att vi gjort dem menniskorna omkring dem blilva våldförda? Ar det derföre de tro på lögnen, och äro otacksamme för Guds välgerningar ? 68. Men hvem är orättfärdigare än den som uppdiktar lögn om Gud, eller förnekar sanningen då hon kommit till honom? Är det icke boning helvile för de otrogne? 69. Men de som man häftigt kämpa för oss, Hafva de då 67. en säker ej medan fristad *), i sannerligen är säkert skola leda vi med dem som XXX. dem väl ty Gud KAPITLET. Grekerne **). Guds namn, den Mildes, den Barmhertiges. Uti 1. v vår väg; göra. L. A. M. ***) Grekerne hafva blifvit öfver- u n ne 2. I det närmaste landet, men efter deras ne- derlag, skola de segra, 3. som Inom några sist: få 3 år "). Guds skickelse först och den dagen skola de rättrogne glädjas *) Mecka. **) Här menas ***) Se not 37: ) det Romersk-Grekiska kejsardömets undersåter. 4. i anledning af det krig som i hans Greker och Perser, en spådom som slog Profeten gör här, rasade emellan tid in,<noinclude> <references/></noinclude> sf11ogpt9msg98xp3y6ig9stfhgygb9 104 221848 651563 2026-05-19T16:26:45Z Johshh 17980 /* Ej korrekturläst */ Skapade sidan med ', ; :; 518 KAPITLET. XXXI. Liokman *). Guds namn, den Mildes, den Barmhertiges. Uti Dessa äro den lärorika Rökens L. M.**) A. i tecken, En vägledning och barmhertighet 2. som väl för dem göra Hvilka iakttaga bönen och gifva de bestämoch som äro fullt öfvertygade om 3. da almosorna, det tillkommande lifvet: 4. De äro vägledde af sin Herra,- och de äro de lycklige. 5. Bland menniskorna finnes den som köper 37 löjliga historier *)... 651563 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="1" user="Johshh" /></noinclude>, ; :; 518 KAPITLET. XXXI. Liokman *). Guds namn, den Mildes, den Barmhertiges. Uti Dessa äro den lärorika Rökens L. M.**) A. i tecken, En vägledning och barmhertighet 2. som väl för dem göra Hvilka iakttaga bönen och gifva de bestämoch som äro fullt öfvertygade om 3. da almosorna, det tillkommande lifvet: 4. De äro vägledde af sin Herra,- och de äro de lycklige. 5. Bland menniskorna finnes den som köper 37 löjliga historier *), att han må okunnigt vilseföra andra 3 från Guds väg, och hafva den till åtlöje sådane skola lida ett nesligt straff. 6. Och då våra tecken uppläsas för honom, vänder han ryggen till med högmod, liksom han hans öron vore en tyngd ej hört dem, liksom i men förkunna honom 7. skola Deremot de som vällustiga få smärtsamt ett och tro straff. göra goda verk, trädgårdar, 8. Att der evinnerliga vistas: Guds sanna löfte och Han är den Mägtige, den Vise. 9. Han har skapat himlarne utan stol hvilka J sen och j Namn *) kastat i på en person jorden fasta omnämnd i berg, att hon ej ll:te och följande verser, **) Se not 4. s:8 ) Kommentatorerne ning af en derifrån viss säga, åtskilliga schernes samqräm, romanser, ocji detta uppenbarades I i anled- från Persien, medförande hvilka han uppläste i Rorei- mera värde och Tzamud, David och Sulo- hvilka han påstod voro än Korans historier om Aa nio m. fl. Se Sa le. , att man som hemkom<noinclude> <references/></noinclude> 2t1iooai5y1ufbqovar64acpo0ew909 104 221849 651564 2026-05-19T16:27:01Z Johshh 17980 /* Ej korrekturläst */ Skapade sidan med '523 KAPJTLET. XXXII. Tillbedjan ). Guds namn, den Mildes, den Barm hurtiges. Uti A. 1. ej m tvifvel, M. *) Bokens uppenbarelse, derpå ar L. är från Skola 2. de verldarnes Herra. säga väl han **) : har ihopsatt henne? Nej, men hon är sanningen från din Herra, att du må predika för ett folk, hvartill ej kommit någon predikare före dig, på det de må blifva vägledde. 3. Gud är den som skapat himlarne och jorden och hvad deremellan... 651564 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="1" user="Johshh" /></noinclude>523 KAPJTLET. XXXII. Tillbedjan ). Guds namn, den Mildes, den Barm hurtiges. Uti A. 1. ej m tvifvel, M. *) Bokens uppenbarelse, derpå ar L. är från Skola 2. de verldarnes Herra. säga väl han **) : har ihopsatt henne? Nej, men hon är sanningen från din Herra, att du må predika för ett folk, hvartill ej kommit någon predikare före dig, på det de må blifva vägledde. 3. Gud är den som skapat himlarne och jorden och hvad deremellan är på sex dagar, och sedan satte Han sig på thronen! J hafven ej, utom Honom, hvarken beskyddare eller medlare; skoleo J då blifva erinrade? ej Han 4. styr tingen från himmelen till jorden, och sedan skola de återvända ***) till Honom, på en dag, hvars längd ar tusen år af dem J räknen. son som satt bredvid På dennes tillfrågan, hvetn honom, fick han till svar, att det var dödsengeln, och, förskräckt, bad han Salomo låta vinden genast föra sig derifrån till Indien. Så skedde; och då han var borta, sade dödsengeln till Salomo: Jag betraktade mannen så noga af förvåning att finna honom hos dig honom. det var som så betraktade i Palestina, ty jag hade uti Indien. 381 ) Kapitlets Se namn de rättrogne "falla ett annat namn, eller mer **) befallning att taga hans själ är taget från I5:de versen, der det säges, att *) fått Sale. ned i tillbedjan." "Baddarn*" > den 16:de versen. Se not 4. i Mohammed. ***) Efter orden: uppstiga. Det har ännu hvilket ord förekom-<noinclude> <references/></noinclude> msor4rg2cg4m1tfurleyz1499v1spag 104 221850 651565 2026-05-19T16:27:21Z Johshh 17980 /* Ej korrekturläst */ Skapade sidan med '526 vi förordnade els barn. Och 24. honom vi till en vägledare Isra- åt dem styresmän, att på vår befallning, då de varit trodde på våra tecken. förord nade bland vägleda de andra tålige, och fast Sannerligen skall din Herre på uppståndelsens dag afgöra emellan dem det hvari de voro stridige. 25. Har det 26. många slägter blifvit ej vi hvilkas boningar de gå dem, huru dem, bland utvisadt för tillintetgjort före omkring*)?...' 651565 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="1" user="Johshh" /></noinclude>526 vi förordnade els barn. Och 24. honom vi till en vägledare Isra- åt dem styresmän, att på vår befallning, då de varit trodde på våra tecken. förord nade bland vägleda de andra tålige, och fast Sannerligen skall din Herre på uppståndelsens dag afgöra emellan dem det hvari de voro stridige. 25. Har det 26. många slägter blifvit ej vi hvilkas boningar de gå dem, huru dem, bland utvisadt för tillintetgjort före omkring*)? I detta är vis- höra? serligen tecken: skola de då att vi drifva bemärkt, 27. Eller hafva de ej jorden, och vattnet till den förtorkade derigenom frambringa säd, hvaraf deras hjordar och de sjelfve nära sig? Skola de då ej se? 28. Och de säga: när skall detta utslag falla, om J aren sannfärdige? 29. Svara: utslagets dag skall ej deras tro gagna dem som icke tvowjojwt, ej heller skola de få anstånd. 30. Undfly dem alltså, och vänta; de äro sanej nerligen väntande. XXXIII. KAPITLET. De Förbundne Uti **). Guds namn, den Mildes, den Barmhertiges. 1. O, profet! frukta Gud; och du må samma de otrogne och skrymtarne; tande, ty Gud ej hör- är ve- vis: Meckanerne färdades ofta förbi de ställen der de förd ne stammarne Aad Tzamud och Sodomiterne, haft sin bostad. **) Detta kapitel har fått sitt namn af dem som ingingo förbund mot Mohammed i det så kallade Dik-kriget, om hvil- *) , ket se den liist. Inledn,<noinclude> <references/></noinclude> jwazbbjhdfqj245gga0dl8c8oxn5od6 104 221851 651566 2026-05-19T16:27:47Z Johshh 17980 /* Ej korrekturläst */ Skapade sidan med '539 henne, sig åtog och henne si<x och dåraglig *) fruktade 394 — ) — tv lien nej hon men var menniskan mä^la orättvis Gud må straffa skrymtarne och skrymafgudadvrkarne, män ocli qvinoor, och att Gud må förlåtande vända si" till de rättrogne af bada könen tv Gud är benägen alt öf- Att 73. och terskorna 5 barmhertig. verse, KAPITLET. XXXIV. Saba Guds namn, den Mildes, den Barmhertiges. Uti 1. som 394 **). Lofvad var... 651566 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="1" user="Johshh" /></noinclude>539 henne, sig åtog och henne si<x och dåraglig *) fruktade 394 — ) — tv lien nej hon men var menniskan mä^la orättvis Gud må straffa skrymtarne och skrymafgudadvrkarne, män ocli qvinoor, och att Gud må förlåtande vända si" till de rättrogne af bada könen tv Gud är benägen alt öf- Att 73. och terskorna 5 barmhertig. verse, KAPITLET. XXXIV. Saba Guds namn, den Mildes, den Barmhertiges. Uti 1. som 394 **). Lofvad vare Gud Hvilken tillhör livad helst himlarne och på jorden! Honom till- finnes i Detta är ett af de ställen, hvilka äro så mystiske, att ett begrepp deruti ej lan finna någon mening. Kommentatorerne som skäligt är, bafva dock ei ryggat vid någon svårighet. De säga, att med tron menas en fullkomlig åtlydnad af Guds lag, på hvars iakttagande eller Försum) vanligt , melse beror den eviga lycksaligheten eller fördömelsen ; men den är så svår att rigtigt efterlefva, att, om Gud föresloge den, på de dermed förenade villkoren, till skapelsens större delar, och de hade förstånd att begripa anbudet, skulle de vägra att antaga det, af fruktan att åsidosätta en pligt, hvars uraktlåtande medförde en så förfärlig följd; och likväl har menniskan åtagit sig den, oaktadt sin naturs svagatt het och bräcklighet. INagre hålla före, ifrågavarande att anbud icke är symboliskt, utan verkligen gjordes himlarne, jorden och *) bergen, med vid deras första skapelse, då de voro Se Sale. Orättvis mot sig sjelf, ty hon kunde ej fullfölja bindelse, och dåragtig att ej betänka följderna af begåfvade summelse. 1 Kapitlets förnuft. sin försin för- Sale enl. Al Beidawi. namn Saha omnäinnes. är taget från l4:de versen , der folket i<noinclude> <references/></noinclude> b6n3hpkrwmlfwppnkaue69ks25qpfo1 104 221852 651567 2026-05-19T16:28:15Z Johshh 17980 /* Ej korrekturläst */ Skapade sidan med '548 50. Om du skulle va *) oel) ej finna nära ett ställe **) då de otrogne skola bäf- se undflykt, och skola gripas från ! Och de skola säga: vi tro på honom Men huru skola de kunna anlaga honom frän 51. rum ran 52. ***). fjer- »J«), Då de ej trott honom på förut, och för- kastade trons hemligheter från ett aliägset ställe? 53. Och det skall göras en skiljevägg emellan som de önska, Liksom det blef gjordt dem och det 54. f... 651567 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="1" user="Johshh" /></noinclude>548 50. Om du skulle va *) oel) ej finna nära ett ställe **) då de otrogne skola bäf- se undflykt, och skola gripas från ! Och de skola säga: vi tro på honom Men huru skola de kunna anlaga honom frän 51. rum ran 52. ***). fjer- »J«), Då de ej trott honom på förut, och för- kastade trons hemligheter från ett aliägset ställe? 53. Och det skall göras en skiljevägg emellan som de önska, Liksom det blef gjordt dem och det 54. förut, de hafva ty varit XXXV. ett i med anstötligt likar deras tvifvel. KAPITLET Englarne ^»J"). Guds namn, den Mildés, den Barmhertiges. Uti Lofvad vare Gud, himlarnes och jordens 1. Skapare, som gör englarne till sina sändebud, försedde med vingar, två tillsammans och tre och fyra! Han tillägger de skapade tingen livad Han behagar; Gud ty är allsmägtig. Den barmhertighet Gud skänker menniskorna, ingen skall tillbakahålla den; och livad Han 2. *) Vid deras dödsstund, **) Grafvarne, eller från Mohammed. Då de äro andra den eller yttersta dagen. Guds domstol, för att lastas i elden. ***) verlden enär de borde trott på hans sändning uti denna. Detta kapitel kallas äfven "Skaparen," båda orden före•j-J-) f) i komma i l:sta versen. ,<noinclude> <references/></noinclude> pz1yimhjjsnhhgdex5993fjwhcsh6g6 104 221853 651568 2026-05-19T16:28:57Z Johshh 17980 /* Ej korrekturläst */ Skapade sidan med ', : : 554 De 40. ed, att *) om skulle serligen ha (Va svurit blifva vid komme en predikare Gud till sin vägledde, hellre kraftiga dem, de än vis- något men då en predikare kommit till dem, har det blott Ökat deras flykt frän sanningen annat folk 5 41. Högmod på jorden, och stämpling af ondt men den onda stämplingen skall inuren snärja utom dess upphofsmän. Kunna de då förvänta annat än förfädrens dom? Men du skall ej finna... 651568 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="1" user="Johshh" /></noinclude>, : : 554 De 40. ed, att *) om skulle serligen ha (Va svurit blifva vid komme en predikare Gud till sin vägledde, hellre kraftiga dem, de än vis- något men då en predikare kommit till dem, har det blott Ökat deras flykt frän sanningen annat folk 5 41. Högmod på jorden, och stämpling af ondt men den onda stämplingen skall inuren snärja utom dess upphofsmän. Kunna de då förvänta annat än förfädrens dom? Men du skall ej finna förändring Guds dom: 42. Aldrig skall du finna förändring Guds dom. i i Hafva de då omkring på jorden hvad slut de fått som voro före dem, och som voro mäsftiffare än de? Gud är ei sådan att någonting himlarne eller på jorden undslipper 43. och ej gått sett i Honom* 44. som de Han är vetande ock ty Om Gud hennes**) yta- skall straffa m ägt ig. menniskorna så- Han ej lemna ett kräk på men Han gifver dem anstånd intill förtjena, skulle en bestämd 45. skulle tid Och när Gud se deras tid kommer, då, i sanning, sina tjenare. XXXYL KAPITLET. Y. S. Uti Guds namn, den Mildes, den Bannhertiges. Vid den lärorike Koran, ett af sändebuden, På en rätt väg! Detta är 1. Y. 2. Sannerligen är du 3. *) ***). S. Meckanerne. **) Jordens. ***) Betydelsen af dessa bokstäfver är som vanligt okänd; se not 4. Uti Marocko läses detta kapitel vid begrafningar.<noinclude> <references/></noinclude> n2znchrou1aveouobe3mv81r3fedm68 104 221854 651569 2026-05-19T16:29:13Z Johshh 17980 /* Ej korrekturläst */ Skapade sidan med '562 81. Den Eller är icke som himla me skapat och jorden mägtig att skapa varelser like dem? sanning, ty Han är den vise Skaparen. Jo, 82. Hans bud då Han vill blott ett tins; är att Han säger till det: "varde"! och det är. i 83. Prisad vare då öfver allting, och till XXXVII. De som Han i hvilken hvars hand är riket J skolen återföras! KAPITLET. uppställa sig *). Guds namn, den Mildes, den Barmhertiges. Uti 2. Vid de englar som... 651569 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="1" user="Johshh" /></noinclude>562 81. Den Eller är icke som himla me skapat och jorden mägtig att skapa varelser like dem? sanning, ty Han är den vise Skaparen. Jo, 82. Hans bud då Han vill blott ett tins; är att Han säger till det: "varde"! och det är. i 83. Prisad vare då öfver allting, och till XXXVII. De som Han i hvilken hvars hand är riket J skolen återföras! KAPITLET. uppställa sig *). Guds namn, den Mildes, den Barmhertiges. Uti 2. Vid de englar som uppställa sig ordning, Och dem som pådrifvande fram ja ga molnen. 3. Och dem som uppläsa 4. Sannerligen är eder 1. 5. i erinringen Gud 402 ), En. Herre öfver himla me och jorden och livad finnes, och Herre öfver Östans alla som deremellan väderstreck. *) Kapitlets namn är taget från dess första vers. kommentatorers tydning, anförd af Marracci (.Ref. Alc. pag 5S9) göres här en cd på Guds enhet, svuren vid särskilta klasser af englar: den första, bestående af dem som uppställa sig i ordning till Guds dyrkan och lof, eller som ställa sina vingar i ordning, att på första tecken begifva sig af med den Högstes befallningar; den 402 ) Enligt någre andra, af dem som hafva befattning med molnens styrelse; och den tredje af dem som läsa Koran, eller ock, som läsa den uppenbarelse som Profed. v. s. höra från Gud — — meddela menniskorna. Ännu ytterligare tydningar på textens mening äro anförde af Sale, h vilka ej åro mera förnuftiga. terne sedermera<noinclude> <references/></noinclude> 790njelndep6fzqf25pjfpf2v0sosox 104 221855 651570 2026-05-19T16:29:29Z Johshh 17980 /* Ej korrekturläst */ Skapade sidan med '573 Att 171. de sannerligen skulle under- bl i fva stödde, Och 17?. härar vara att skulle bl i fva säkert segrande: 173. Vand alltså 174. Men gif akt bort från dem för en tid; på dem, ty de skola sitt se misstag. dar, 1"5. Önska de då påskynda 176. Men då bed roll ig blifver morgonen 17 Vänd 7. alltså 178. Men 279. Prisad bort från gif akt, vare vårt straff? nedkomma det skall deras gårde varnade! för... 651570 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="1" user="Johshh" /></noinclude>573 Att 171. de sannerligen skulle under- bl i fva stödde, Och 17?. härar vara att skulle bl i fva säkert segrande: 173. Vand alltså 174. Men gif akt bort från dem för en tid; på dem, ty de skola sitt se misstag. dar, 1"5. Önska de då påskynda 176. Men då bed roll ig blifver morgonen 17 Vänd 7. alltså 178. Men 279. Prisad bort från gif akt, vare vårt straff? nedkomma det skall deras gårde varnade! för dem för en de skola se ty sitt lid; misstag. magtens Herre, Herre, din i framför hvad de upphöja! Och Och 180. 181. frid öfver apostlarne! vare lofvad Gud, vcrldarnes Herre! KAPITLET. XXXVII J. & *)• Guds namn, den Mildes, den Barmhertiges. Uti 1. S. vid de som ej tro Koran rik på erinran 410) .... men **) framlefva ståt och split. i namn är taget från den enstaka bokstafven som detsamma, och h vilkens betydelse, som vanligt, är okänd. Den uttalas på arabiska Sad_, och är den l4:de i *) Kapitlets börjar alphabetet. 4, °) Slutet af versen är livad torer. hon En att Gud att anse af tolkningarne ibland rockanerne), **) ej som en följd af skall bekräfta är olika uttydt af olika är, att i ; efterföljare (Ma- angår Profeten, och bestyrker från att fara vilse och stappla. eden hindrat honom Här menas Mahcks denna ed kommenta- synnerhet de förnämste i Mecka.<noinclude> <references/></noinclude> jvz1z9gl0p863xmuj30ayqcr602irz7 104 221856 651571 2026-05-19T16:29:53Z Johshh 17980 /* Ej korrekturläst */ Skapade sidan med '583 XXXJX. KAPITLET. Flockarne *). Uti Guds namn, den Mildes, den Barmhertiges. den vise Bokens uppenbarelse är från 1. Sannerligen hafva 2. den mägtige, Guden. ken med sanningen, vi tjena Honom upprigtigt bekänna dig till alltså nedsändt Bo- Gud, igenom att läran: 3. Månne icke den rena läran skall bekännas Gud? 4. Men de som, utom Honom, antaga beskyddare, sägande: vi tjena dem blott på det de må bringa oss närmare till... 651571 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="1" user="Johshh" /></noinclude>583 XXXJX. KAPITLET. Flockarne *). Uti Guds namn, den Mildes, den Barmhertiges. den vise Bokens uppenbarelse är från 1. Sannerligen hafva 2. den mägtige, Guden. ken med sanningen, vi tjena Honom upprigtigt bekänna dig till alltså nedsändt Bo- Gud, igenom att läran: 3. Månne icke den rena läran skall bekännas Gud? 4. Men de som, utom Honom, antaga beskyddare, sägande: vi tjena dem blott på det de må bringa oss närmare till Gud; sannerligen skall Gud dömma emellan dem, det hvari de ej öf ve renstill i stämma. Gud 5. skall visserligen ej vägleda någon som är lögnare, eller otacksam. Om 6. Han, i Gud önskat att sanning, valt livad prisad skapat: vare Han! hafva en son, skulle Han behagat af det Han Han är Gud den Ende, den Allsmägtige. 7. sanning; Han har skapat himla rne och jorden med Han låter natten efterträda dagen och da- och har nödgat solen och båda löpa till ett bestämdt mål: är icke Han den Mägtige, den Milde. 8. Han har skapat eder från en enda varelse, och af denne gjorde Han dess maka och Han har gen efterträda månen natten; göra tjenst: att : *) Kapitlets står, att färdige namn är taget från 71 och 73 verserne, de ogudaktige skola föras till paradiset, flockvis. till der det helvitet och de rätt-<noinclude> <references/></noinclude> lan62tbqfhy2cequstqvu7olmk6t2qv 104 221857 651572 2026-05-19T16:30:09Z Johshh 17980 /* Ej korrekturläst */ Skapade sidan med '593 KAPITLET. XL. Den Häl trogne ). Guds namn, den Mildes, den Barmhertiges. Uti H. M. **) Bokens uppenbarelse är från den 1. mägtige, den vise Guden, 2. Syndernas Förlåtare, straffet, som är sträng ångerns Emotlagare, i Långuiodig: 3. Honom som tag 4. Ingen ej tro: i det finnes Honom hos j tvistar men ej ingen Gud, utom är samlingsstället. om Guds tecken, utom de må deras lyckliga handelsföre- landet bedraga dig***).... 651572 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="1" user="Johshh" /></noinclude>593 KAPITLET. XL. Den Häl trogne ). Guds namn, den Mildes, den Barmhertiges. Uti H. M. **) Bokens uppenbarelse är från den 1. mägtige, den vise Guden, 2. Syndernas Förlåtare, straffet, som är sträng ångerns Emotlagare, i Långuiodig: 3. Honom som tag 4. Ingen ej tro: i det finnes Honom hos j tvistar men ej ingen Gud, utom är samlingsstället. om Guds tecken, utom de må deras lyckliga handelsföre- landet bedraga dig***). Noachs landsmän och de som efter dem voro sammansvurne mot Guds sändebud anklagade desse för lögn före dem: hvart enda folk hade nå5. sinnet mot sin apostel, för att bära händer Och de tvistade med tlllhjelp af lögpå honom. att derigenom utplåna sanningen nen, för men dem; och huiudant blef mitt straff! straffade Jag dom rättvist 6. Och sålunda har din Herres öfver dem som ej tro, att de varda eldens fallit got i ; invånare. 7. omkring Honom **) I De som uppbära thronen, och de som den >J«), och bedja fira om sin Herras tillgift för lof dem äro och tro på som tro, sä- den 29 versen omnämnes en man af Pharaos slägt, som trodde pä Mose, hvilket gifvit kapitlet sitt namn. Det talläs äfven För latare * eller, Den som förlåter ett ord som _, förekommer i 2:dra versen. **) Se not 4. ***) Se not 108. •j-) Serafer och cheruber. Koran, 38<noinclude> <references/></noinclude> dndr0tmkrrgez2o7dnun80bwaw80a1s 104 221858 651573 2026-05-19T16:30:22Z Johshh 17980 /* Ej korrekturläst */ Skapade sidan med '603 KAPITLET. XLI. Äro tydligt utmärkte 423 ). Guds namn, den Mildes, den Barmhertiges. Uti 1. H. M. *) En uppenbarelse är detta frän den Mil de, den Barmhertige, 2. En Rok hvars verser äro tydligt utmärkte, till en arabisk föreläsning-, för menniskor som förstå, 3. Till att bada glädje och hotande varna: men de fleste af dem dra^a sis; undan, och hö- icke. ra . Och de sä^a våra : äro hiertan beslöiade du kallar oss, och våra öron... 651573 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="1" user="Johshh" /></noinclude>603 KAPITLET. XLI. Äro tydligt utmärkte 423 ). Guds namn, den Mildes, den Barmhertiges. Uti 1. H. M. *) En uppenbarelse är detta frän den Mil de, den Barmhertige, 2. En Rok hvars verser äro tydligt utmärkte, till en arabisk föreläsning-, för menniskor som förstå, 3. Till att bada glädje och hotande varna: men de fleste af dem dra^a sis; undan, och hö- icke. ra . Och de sä^a våra : äro hiertan beslöiade du kallar oss, och våra öron är en tyngd, och emellan oss och dig är en förlåt: handla alltså for dig sje/f tv vi handla for oss, det För 5. h vartill i styrer alltså om tillgift: som * 23 ) man Såg: jag är blott en mig uppenbaradt, rätt eder: det är till och ve öfver afgudadyrkarne, 6. Hvilka ej tro Detta lik Gud är en enda Gud, Honom, och anroper Honom eder att ej de stadgade almosorna, och gifva på det tillkommande lifvet! kapitel 37:de versen, der äfven kallas och månens dyrkan, och då samma tittel blifvit att gifven fleste ett verbum som förekommer föredragit, att i efter att förkasta solens tillbedja en till benämna de Tillhedj an > af någre, de otrogne förmanas, enda Gud; men det 32:dra kapitlet hafva , detta ^^Jj^i (Fussilats), 2:dra versen, och ten är öfversatt: äro tydligt utmärkte. som i tex- Emedlertid är be- tydelsen af sjelfva detta ord tvetydig på detta ställe; så att meningen kan vara, antingen att verserne i Koran äro ut- tryckte på ett tydligt och klart sätt; eller, att innehållet af det hela kan blifva utmärkt, eller deladt, i lagar, för- maningar och exempel; eller slutligen, att verserne blefvo uppenbarade styckevis. Se Marracci & Sale. *) Se not 4,<noinclude> <references/></noinclude> s3byq3lhbbyw08gvch9blggp8iengxs 104 221859 651574 2026-05-19T16:30:41Z Johshh 17980 /* Ej korrekturläst */ Skapade sidan med '610 Och om 50. lien ne låta vi motgång sedan hertighet, vår njuta barm- vederfarits henne, san- nerligen säger hon: detta tillkommer mig medrätta; och jag tror om gen får hos iag sannerligen hvad domens timme skall inträffa, men till min Herra, visserli- ej att blifver återbragt jag de gjort; förfärligt Honom skola det och vi goda. Men dem som ej trott, låta dem smaka ett högsta förkunna vi skola straff. 51. Då v... 651574 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="1" user="Johshh" /></noinclude>610 Och om 50. lien ne låta vi motgång sedan hertighet, vår njuta barm- vederfarits henne, san- nerligen säger hon: detta tillkommer mig medrätta; och jag tror om gen får hos iag sannerligen hvad domens timme skall inträffa, men till min Herra, visserli- ej att blifver återbragt jag de gjort; förfärligt Honom skola det och vi goda. Men dem som ej trott, låta dem smaka ett högsta förkunna vi skola straff. 51. Då vi omfatta menniskan med nåd, drager hon sig undan, och aflägsnar sig Jrän oss; men då olyckan drabbar henne, har hon böner mängd. 52. Säg: huru då! om den*) är från Gud,, och J sedan ej tron derpå, hvem irrar mer än den som vidt skiljer sig derifrän^ i Vi skola 53. trakter och i visa dem dem sjelfve, tecken våra tills i jordens det varder för dem den **) är sanning: eller är det ej tillräckligt, att din Herre är till allting vittne? " 54. Aro de ej, sannerligen, i tvifvel om sin Herras möte? Månne icke Han omfattar allting? klart, att . XLII. . . KAPITLET. Hådplägningen Uti . ***). Guds namn, den Mildes, den Barmhertiges. 1. H. M. Sålunda gifver Gud, A. S. K. »J-) den Mägtige, den Vise, uppenbarelser till dig, liksom till de profeter som voro före dig. *) Koran. **) Dito. ***) Namnet manas pitlet att är taget från 36 versen, hålla rådplägning kallas äfven efter de börja l:sta versen. f) Se not 4. om der de rättrogne upp- Kafem enstaka bokstäfverne som sina angelägenheter.<noinclude> <references/></noinclude> 5atx3q7bavd0got1w14kec1dndtha0b 104 221860 651575 2026-05-19T16:30:55Z Johshh 17980 /* Ej korrekturläst */ Skapade sidan med '617 Han dem tillhopa söner oeli Han gör hvem Han vill o fruktsam; ty Eller gifver 49. döttrar, och Han är velande och tala menniskan ej henne, annat än till ifrån mäfftig. Det tillkommer 50. i att Gud täckelse, ett Eller igenom att sända 51. uppenbarar, med Hans tv Han är hög, vis. ett tillstädjelse, sändebud, som hvad Han vill; 52. Och sålunda hafva vi uppenbarat en ande*) på vår befallning: du förstod hvad Boken**) var, ej... 651575 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="1" user="Johshh" /></noinclude>617 Han dem tillhopa söner oeli Han gör hvem Han vill o fruktsam; ty Eller gifver 49. döttrar, och Han är velande och tala menniskan ej henne, annat än till ifrån mäfftig. Det tillkommer 50. i att Gud täckelse, ett Eller igenom att sända 51. uppenbarar, med Hans tv Han är hög, vis. ett tillstädjelse, sändebud, som hvad Han vill; 52. Och sålunda hafva vi uppenbarat en ande*) på vår befallning: du förstod hvad Boken**) var, ej heller tron; men förord nat henne hvem 53. finnes gen i till behaga vi du skall föra ett ljus, våra af dem på en att förut vi hafva vägleda derigenom ty sannerligen tjenare: rätt för dig ej väg, Guds väg, Hvilken tillhör hvad helst som himlarne och på jorden. Skola icke tin- komma Gud? till XLTII. KAPITLET. Prydnader af guld Uti skall uppenbarelse, eller bak- ***). Guds namn, den Mildes, den Barmhertiges, 1. H. M. Vid den klara Boken, 2. Sannerligen hafva Koran, på det J magen vi gjort den en arabisk förstå: betyda egentligen honnr och hanar „ och antyda, att frågan ej allenast är om menniskorna, utan om alla djur, *) Gabriel. **) Koran. ***) Ordet förekommer i den 34:de versen.<noinclude> <references/></noinclude> bz6kw2dx5x7ok96tb8q4rza6f4ijjjh 104 221861 651576 2026-05-19T16:31:11Z Johshh 17980 /* Ej korrekturläst */ Skapade sidan med '626 Dock om du frågar dem, hvem som skahuru pat dem, visserligen skola de svara: Gud Honom? bortvände frän äro de då till höjden äro: o, Herre! 88. Hans*) ord 87. ; dessa menniskor tro sannerligen icke; och det svaras: 89. Vänd då bort från dem, och säg: frid; sin missräkning. de skola sedan erfara KAPITLET. XLIV. Röken **). Guds namn den Mildes, den Barmhcrtiges. Uti L Vid den klara Boken, Sannerligen hafva vi nedsändt den uti 434 ty vi... 651576 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="1" user="Johshh" /></noinclude>626 Dock om du frågar dem, hvem som skahuru pat dem, visserligen skola de svara: Gud Honom? bortvände frän äro de då till höjden äro: o, Herre! 88. Hans*) ord 87. ; dessa menniskor tro sannerligen icke; och det svaras: 89. Vänd då bort från dem, och säg: frid; sin missräkning. de skola sedan erfara KAPITLET. XLIV. Röken **). Guds namn den Mildes, den Barmhcrtiges. Uti L Vid den klara Boken, Sannerligen hafva vi nedsändt den uti 434 ty vi äro de som varna välsignad natt ) H. M. 2. — Hvaruti allt 3. *) Mohammeds. förekommer **) Ordet vist i en — beslut är faststäldt, 9:de versen. Det anses i allmänhet, att detta var i Ramadan, natten emellan den 23 och 24, som lollas LilatsuH* Kadr (det guddomliga beslutets j eller ödets natt). Koran (nemligen en 434 ) afskrift hos deraf, ty sjelfVa Gud, upptecknadt i originalet den fanns frän all förvarad<e taflan) blef evighet då ned- i en bok, från Guds thron till den himmelcn, med engeln Gabriel, som sedan uppenbarade den styckevis till Mohammed, efter omständigheternas kraf, gifvande honom denna natt sin första uppenEhuru profeten således fick sina uppenbarelser efbarelse. ter hand, gaf honom engeln dock den trösten, en gång om året, att visa honom hela Koran, som var bunden i silke, och prydd med paradisets guld och ädla stenar. Se Sales Prel. Disc. Marracei &c. sänd, hel och hållen, lägsta ,<noinclude> <references/></noinclude> qt85ooz8fo2ln5el8zvab7u9gtpuqbi 104 221862 651577 2026-05-19T16:31:25Z Johshh 17980 /* Ej korrekturläst */ Skapade sidan med ': 031 Sannerligen hafva 58. må lunga, på det de din Men 59. ty de du akt gif vi gjort den *) blilva ])å lätt för erinrade. livad komma skall; vänta dcvpii. KAPITLET. XLV. Knäböjandet *~). Guds namn den Mildes, den Barmhertiges. Uti Bokens uppenbarelse H. M. 1. är frän den mä£ti£e, den vise Guden. 2. Uti himla rne och jorden äro visserligen tec- ken för de rättrogne: Och egen skapelse, och djurens, yta, äro tecken fö... 651577 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="1" user="Johshh" /></noinclude>: 031 Sannerligen hafva 58. må lunga, på det de din Men 59. ty de du akt gif vi gjort den *) blilva ])å lätt för erinrade. livad komma skall; vänta dcvpii. KAPITLET. XLV. Knäböjandet *~). Guds namn den Mildes, den Barmhertiges. Uti Bokens uppenbarelse H. M. 1. är frän den mä£ti£e, den vise Guden. 2. Uti himla rne och jorden äro visserligen tec- ken för de rättrogne: Och egen skapelse, och djurens, yta, äro tecken för menJordens kringspridde på 3. niskor deras i med säker öfvertygelse Och nattens och dagens omvexling, och nedsänder från himmelen, hvarigeuom Han vederqvicker jorden efter hennes dvala, och vindarnes ombytlighet, äro tecken för menni4. det regn skor som 5. förstå. Guds tecken, Dessa äro dig för Gud med sanning: på h vilka hvilken vi uppläsa ny förklaring de då tro efter att hafva förkastat Gud och Hans tecken ? 6. Ve öfver hvar och en lögnare, ogudaktig, 7. Som hör Guds tecken uppläsas för sig, och spottskhet, liksom han ej hört dock framhärdar dem! Förkunna honom ett plågsamt straff. skola i *) Korau. **) Ordet förekommer xiti 27 versen,<noinclude> <references/></noinclude> ipdmshc99i9rit8bve6b7scuzex5xo9 104 221863 651578 2026-05-19T16:32:02Z Johshh 17980 /* Ej korrekturläst */ Skapade sidan med '635 liimlarnes Herre, 35. Och lo fvad vare Gud, jordens Herre, verldarnes Herre! him lar ne oeli på 36. Ty Hans år härligheten i jorden j och Han är den Mägtige, den XLVJ. Vise. KAPITLET. Al Ahkaf % Guds namn, den Mildes, den Barmhertiges. Uti 1. Bokens uppenbarelse H. M. är från den mägtige, den vise Guden. 2. Vi hafva ej skapat DO* himla rne och jorden och hvad deremellan finnes utan med sanning, och för en bestämd tid: men de som... 651578 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="1" user="Johshh" /></noinclude>635 liimlarnes Herre, 35. Och lo fvad vare Gud, jordens Herre, verldarnes Herre! him lar ne oeli på 36. Ty Hans år härligheten i jorden j och Han är den Mägtige, den XLVJ. Vise. KAPITLET. Al Ahkaf % Guds namn, den Mildes, den Barmhertiges. Uti 1. Bokens uppenbarelse H. M. är från den mägtige, den vise Guden. 2. Vi hafva ej skapat DO* himla rne och jorden och hvad deremellan finnes utan med sanning, och för en bestämd tid: men de som icke tro, undandraga sig de förmaningar de få. 3. Säg: huru då? de afgudar J å kallen, utom Gud, viser mig hvad de skapat af jorden! eller Bringer mig en bok himlarne? hafva de andel i uppenbarad före denna, eller någon fornlemning af lärdom **), om J aren sannfärdige. Hvilka äro väl större villfarelse än 4. de i som åkalla, dem intill sig om Gud, dem som ej uppståndelsens dag, och som skola ej svara bekymra deras åkallan? 5. skola utom de Och då blifva men n iskor na deras fiender, varda hopsamlade, och förneka deras dyrkan. *) Detta är namnet på en ort der arabstammen Aad bodde. Ordet betyder annars, sandhögar liggande i bugter äfven, runda sandkullar; det förekommer i 20;de versen. _, **) Till stöd för edert påstående.<noinclude> <references/></noinclude> iayg6el4ocgo9fzy0uf0vbzto9y77l8 104 221864 651579 2026-05-19T16:32:16Z Johshh 17980 /* Ej korrekturläst */ Skapade sidan med '641 * XL VII. KAPITLET. Mohammed *) välsignelse , och frid öfver honom ! Guds namn, den Mildes, den Barmhertiges. Uti 1. De som ej och af hålla andra från Guds tro Han göra väg, deras verk skall fruktlösa. Men de som tro och göra goda gerningar, och tro på det som blifvit nedsändt till Mohammed, hvilket är sanningen från deras Herra, Han 2. från skall dem aftvå deras synder och förbättra deras hjertan. emedan de som ej tro... 651579 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="1" user="Johshh" /></noinclude>641 * XL VII. KAPITLET. Mohammed *) välsignelse , och frid öfver honom ! Guds namn, den Mildes, den Barmhertiges. Uti 1. De som ej och af hålla andra från Guds tro Han göra väg, deras verk skall fruktlösa. Men de som tro och göra goda gerningar, och tro på det som blifvit nedsändt till Mohammed, hvilket är sanningen från deras Herra, Han 2. från skall dem aftvå deras synder och förbättra deras hjertan. emedan de som ej tro följa lögnen, de som tro följa sanningen från deras Hersålunda framställer Gud för menniskorna deras Detta, 3. och ra : att exempel. 4. tro, ett När J sammandrabben med dem som icke afhugger då nackarne; tills J gjort bland dem stort blodbad, görer sedan fångar **): 5. De ref ter magen J antingen gifva full nåd, eller fordra lösen, tills kriget är slutadt ***). Detta är eder lag; och om Gud behagade, sannerligen skulle Han hämnas på dem eder förutan ; men Han vill att J striden, på det Han må profva den ena De som stupa för Guds af eder genom den andra. sak, deras verk skall 6. Han skall Han vägleda ej göra fruktlösa: dem och förbättra deras hjertan, Namnet förekommer i 2 versen. Detta kapitel kallas ven Striderij derföre att de rättrogne häri uppmanas härnad mot de otrogne. **) Se not 198; efter orden: utknyter banden. *) ***) Efter orden: tills kriget nedlagt sina vapen. Koran. 41 äftill<noinclude> <references/></noinclude> tbaa9o2wcmb5t4mruheuz1svii410mf 104 221865 651580 2026-05-19T16:32:59Z Johshh 17980 /* Ej korrekturläst */ Skapade sidan med '646 XL VII J. KAPITLET. Segren *). Guds namn, den Mildes, den Barmhertiges. Uti Sannerligen hafva 1. en lysande dig gifvit vi seger, 2. Att Gud må förlåta dig**) af din synd 442 hvad som föregått och hvad som följt efter ), och må fullkomna sin nåd mot dig, och leda dig på en våg, rätt 3. Gud må Och att Han är den med dig bistå en mägtig hjelp. 4. som nedsänder må rättrognes hjertan, att de — tro las himlarnes och hä...' 651580 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="1" user="Johshh" /></noinclude>646 XL VII J. KAPITLET. Segren *). Guds namn, den Mildes, den Barmhertiges. Uti Sannerligen hafva 1. en lysande dig gifvit vi seger, 2. Att Gud må förlåta dig**) af din synd 442 hvad som föregått och hvad som följt efter ), och må fullkomna sin nåd mot dig, och leda dig på en våg, rätt 3. Gud må Och att Han är den med dig bistå en mägtig hjelp. 4. som nedsänder må rättrognes hjertan, att de — tro las himlarnes och härar jordens Gud; och Gud är vetande, vis 5. Att Han må införa de trygghet i de tro tillagd tillde- få tillhöra — rättrogne män och qvinnor lustgårdar, hvarigenom floder rinna, att der evinnerliga vistas, och aftvå från dem deras synder och detta varder stor salighet hos Gud 6. Och straffa skrymtarne och skrymterskorna, och afgudadyrkarne, män och qvinnor, hvilka ini — — billa om Gud sig Ordet förekommer *) för, att **) Det nom 442 ) dermed vill säga: en elak tanke: i första versen, förstås för och dem hålles i varder allmänhet Meckas intagande. gifva dig tillfälle att förtjena förlåtelse, ge- afguderiets utrotande, o. s. v. Allt hvad profeten syndat, så väl innan den sanna läran honom uppenbarad, som derefter. TNagre förklara dock. orden bestämdare, och säga att med den föregående synden, förstås lians kärlekshandel, oaktadt sin ed, med sin slafinna den Koptiska Maria (se härefter 66:te kap.), och med blef , den efterföljande j lians giftermål med Zeids frånskiljda hustru. Se den hist. Inledn,, Marracc.i Sale &c. y<noinclude> <references/></noinclude> tgkm4xnzxphuv0xukcnp9dclaqf2by3 104 221866 651581 2026-05-19T16:33:27Z Johshh 17980 /* Ej korrekturläst */ Skapade sidan med '652 spär efter trägen, tillbedjan ring Moses Lag, i gelium: like säd och som *). deras skjuter Detta är deras skild- Evanbrodd, och skildring opp sin i den och sväller ax, och reser sig på fägnande såningsmannen, sadane äro de, stärker sin i stjelk, lofvat må dem verk, tillgift otrogne råka dem ibland som alt Gud dem. öfver raseri i har och göra goda tro och en stor belöning. KAPITLET. XLIX. Rummen Inre **)... 651581 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="1" user="Johshh" /></noinclude>652 spär efter trägen, tillbedjan ring Moses Lag, i gelium: like säd och som *). deras skjuter Detta är deras skild- Evanbrodd, och skildring opp sin i den och sväller ax, och reser sig på fägnande såningsmannen, sadane äro de, stärker sin i stjelk, lofvat må dem verk, tillgift otrogne råka dem ibland som alt Gud dem. öfver raseri i har och göra goda tro och en stor belöning. KAPITLET. XLIX. Rummen Inre **)• Guds namn den Mildes, den Barmhertiges. Uti 1. O, J som tron! J magen ej Gud och Hans sändebud ***)j men Gud är hörande, vetande. 2. O, J som tron! J magen gå förväg för i frukter Gud höja ed ra ej öfver profetens röst, eller vara högljudde ster honom, liksom till andra, märken 3. att ej aren högljudde J må edra verk i tal till blifva fåfänga ; rötal i hvar- och J , ty ej det. Sannerligen, de som sänka sina röster inför desse äro de hvilkas hjertan Gud Guds sändebud, öppnat för Gudsfruktan: en stor belöning. En *) af Mohammedanernas framstupa vidröra jorden **) Ordet förekommer ler flera de ställningar få tillgift och under bönen, är att med pannan. 4:de versen. i skola Detta kapitel innehål- vackra moraliska föreskrifter. ***) Det vill säga: tager och profetens beslut i ej beslut ämnet. i en sak, innan J hört Guds<noinclude> <references/></noinclude> ohg4lrrp1avtypj5q7yti7y5nan2y5q 104 221867 651582 2026-05-19T16:34:18Z Johshh 17980 /* Ej korrekturläst */ Skapade sidan med ':! 660 KAPITLET. LI. De som kringsprida. Guds namn, den Mildes, den Barmhertiges. Uti 3. Vid dem som förströende kringsprida *), Och dem som bära börda **), Och dem som med lätthet löpa***), 4. Och dem som 1. 2. fördela tingen ****) ? 5. Visserligen är det sant som eder är lofvadt, domen inträffa. 6. Och sannerligen 7. Vid himmelen som har vägar »{«), 8. Sannerligen aren stridige ^»J*): 9. Derifrån ^^•J*) skall J talet ut... 651582 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="1" user="Johshh" /></noinclude>:! 660 KAPITLET. LI. De som kringsprida. Guds namn, den Mildes, den Barmhertiges. Uti 3. Vid dem som förströende kringsprida *), Och dem som bära börda **), Och dem som med lätthet löpa***), 4. Och dem som 1. 2. fördela tingen ****) ? 5. Visserligen är det sant som eder är lofvadt, domen inträffa. 6. Och sannerligen 7. Vid himmelen som har vägar »{«), 8. Sannerligen aren stridige ^»J*): 9. Derifrån ^^•J*) skall J talet uti bortvänd den som blifver varder bortvänd. 10. Förbannade vare lögnarne, 11. Hvilka äro likgilltige, i ett djup af vill— fa relse 12. De fråga, när 13. En dag de 14. Smaker inträffar skola stekas domens dag? elden dem i : skall sagas edert straff; be- detta är livad J skola bland gärden påskyndadt. 15. Men de gud fruktige införas lustgårdar och källor, *) Vindarne omkringdrifvande **) Molnen digra stoftet; med regn; ***) Skeppen seglande på hafvet; ****) Englarne som utdela livad till alla kreaturs uppehälle den allmännaste förklaringen på de 4 föregående verserne, hvilka innehålla en ed den Evige gör på sanningen af den yttersta dagen. Se Mavracci. •) Himlakropparnes banor. -) Om profeten, eller den yttersta domen, o. d. Ifrån tron, eller profeten, blifver den bortvänd, som är •J"t"[") bestämd att blifva bortvänd. erfordras: detta är<noinclude> <references/></noinclude> jcrgeif2zxv8jwuvdfu00wwtoktskqs 104 221868 651583 2026-05-19T16:34:39Z Johshh 17980 /* Ej korrekturläst */ Skapade sidan med '664 De som handlat orättfärdigt skola, sanlika öde med deras vänners öde *); 59. i ning, erfara och de skola Ve 60. bedja mig påskynda det, ej dem som alltså dagen hvarpå de fått LIL ej tro, för den just löfte! KAPITLET. Berget. Uti Guds namn, den Mildes, den Barmhertiges. 1. Vid berget **), 2. Och boken 3. På upprullad t pergament 4. Och Och Och 5. 6. ***), det befolkade huset f), upphöjda taket J'*f )> det > det s... 651583 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="1" user="Johshh" /></noinclude>664 De som handlat orättfärdigt skola, sanlika öde med deras vänners öde *); 59. i ning, erfara och de skola Ve 60. bedja mig påskynda det, ej dem som alltså dagen hvarpå de fått LIL ej tro, för den just löfte! KAPITLET. Berget. Uti Guds namn, den Mildes, den Barmhertiges. 1. Vid berget **), 2. Och boken 3. På upprullad t pergament 4. Och Och Och 5. 6. ***), det befolkade huset f), upphöjda taket J'*f )> det > det svällande , hafvet, Sannerligen skall din Herres Ingen skall hämma det; 7. 8. straff inträffa: En dag himmelen skall häftigt darra, Och bergen skyndsamt gå: Ve den dagen dem som anklagat Guds 9. 10. 11. sändebud 12. skrifven, för Som lögn, funnit nöje uti att fördjupa sig i fåfänga tvister! *) Det vill säga: de skola erfara lika öde med dera som for- dom handlat på samma sätt. +*) Kem Ii gen Sinai. ***) Boken hvari menniskans geruingar äro upptecknade; den hvari Gud skref lagen, hvarvid Mose hörde pennans knastrande; eller den förvarade taflan; eller slutligen, sjelfva Koran. Se Marracci enl. Al Zamaklischari. i 7:de •) Antingen Kaahah i Mecka , eller modellen dertill himmelen, der 70,000 englar hyla om tjenst alla dagar. Se not. 281. ~-) Himmelen. eller<noinclude> <references/></noinclude> gzz6l3404qx5rbv70ggzf5iyeab4az7 104 221869 651584 2026-05-19T16:34:51Z Johshh 17980 /* Ej korrekturläst */ Skapade sidan med '667 40. Begär du väl lön af dem ? Men de äro nedtyngde af skuld. 41. Eller hafva de det förborgades hemlighet, så att de den nppskrifva? 42. Eller vilja de lägga forsat Jör dig? Men de som ej tro varda de bedragne. annan gud än Gud? 43. Eller hafva de en Prisad vare Gud lånat öfver hvad de <jöra till Hans like! 44. Om de såge en del af himmelen nedfallande, sammanpackade moln. skulle de säga: det är blott 45. Lemna dem då tills de möta just den... 651584 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="1" user="Johshh" /></noinclude>667 40. Begär du väl lön af dem ? Men de äro nedtyngde af skuld. 41. Eller hafva de det förborgades hemlighet, så att de den nppskrifva? 42. Eller vilja de lägga forsat Jör dig? Men de som ej tro varda de bedragne. annan gud än Gud? 43. Eller hafva de en Prisad vare Gud lånat öfver hvad de <jöra till Hans like! 44. Om de såge en del af himmelen nedfallande, sammanpackade moln. skulle de säga: det är blott 45. Lemna dem då tills de möta just den dagen h varpå de skola förgås, skall 46. En dag deras list ej det ringaste gagna dem, ej heller de varda hjelpte. Och sannerligen skola de som handla 47. orättfärdigt få straff, utom detta *)j men de fleste af dem äro okunnige 48. Afbida alltså tåligt din Herras dom, ty du är vårt öga: och fira din Herras lof, då du uppstår,' 49. Och prisa Honom under natten, och vid de sista stjernorna **). i LJII. KAPITLET. ernan. stj> Uti Guds namn, den Mildes, den Barmhertiges. Vid stjernan ***) då hon 1. *) Ulora det eviga straffet, äfven straff ^a.r i ned 451 ), denna verlden. Då stjernorna börja på att blifva osynliga, d. v. s. i dagningen. ***) Någre anse frågan vara om stjernorna i allmänhet, an**) dre säga, att det är i synnerhet sjusljernorna som halmen as. Se Marracci. 4si) Verbet (Haoua), likt flera andra i arabiskan, har tvennc alldeles motsatta betydelser, sa att, eden äfven kan lyda vid stj ev nan da hon gav upp. , ^j^ :<noinclude> <references/></noinclude> 4lgc3d7b8u5rrr48s3okuaxqi1f54o3 104 221870 651585 2026-05-19T16:35:09Z Johshh 17980 /* Ej korrekturläst */ Skapade sidan med '672 LIV, KAPITLET. Månen *). Guds namn den Mildes, den Barmhertiges. Uti Uppståndelse-timmen rem na 453 ) nalkas 1. skall och rnånen : 2. vända Men om de såge ett och säga: det är Och de anklaga dig tecken skulle de bort- tomt bland verk. lögn, och följa sina lusta r; men allting är orubbligen fastsläldt. 4. Sannerligen har af berättelser kommit till dem en **) som innehåller motvärn mot villan, 5. Den högsta visdom: men forma na r... 651585 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="1" user="Johshh" /></noinclude>672 LIV, KAPITLET. Månen *). Guds namn den Mildes, den Barmhertiges. Uti Uppståndelse-timmen rem na 453 ) nalkas 1. skall och rnånen : 2. vända Men om de såge ett och säga: det är Och de anklaga dig tecken skulle de bort- tomt bland verk. lögn, och följa sina lusta r; men allting är orubbligen fastsläldt. 4. Sannerligen har af berättelser kommit till dem en **) som innehåller motvärn mot villan, 5. Den högsta visdom: men forma na re gagna ej; 6. Bortvänd dis alltså frän dem. En daor sak, härolden skall kalla till en vi^ti^ J o o 7. Skola de utkomma ur grifterna, med sina kringspridda blickar nedslagne, liksom vore de gräshoppor, 8. Tyste begifvande sig till den kallande: de otrogne skola da säga: detta är en bedröflig dag. 9. Noachs landsmän ropade på bedrägeri före dem, och gjorde vår tjenare till lögnare, och sade: det är en dåre, och han värd t förkastad. 10. 3. sig, Ordet som *) gifvit kapitlet sitt ett för namn förekommer i första versen. ) Någre vilja, att orden åsyfta ett af Moh;immed verkstäldt underverk, då han, för att öfvertyga de otrogne, kom må- 453 nen att synas klufven i tvcnne delar; andre deremot, ocli som det tyckes med mera skäl, efter Koran på många ställen dem frånsäger profeten förmågan göra underverk, anse att hafva afseeude på den yttersta dagen, ett af hvars fö- rebud, den Mohammedanska tron, skall blifva måBåda verberna i originalet äro verkligen perfeotiirn, men de som antaga den sednare tydpåstå, att här liksom på många ställen i Koran, enligt nens remnande. ställda i ningen, perfectum **) Koran. i profetisk stil är brukadt i stället för futurum.<noinclude> <references/></noinclude> hfo8sjjdg9tmdfk609beg8lg1dd7p5v 104 221871 651586 2026-05-19T16:35:26Z Johshh 17980 /* Ej korrekturläst */ Skapade sidan med '670 LV. KAPITLET. Barmhertige, m å Han förhärligas och upphöjas! Den Uti sig Guds namn den Mildes, den Barmhertio-es. Den Barmhärtige har undervisat Koran. 1. 2. Han har skapat menniskan, 3. Han har lärt henne att tala tydligt. 4. Solen och månen röra sig, enligt beräkning: 5. Och de krypande plantorna och träden böja for den Högste, 6. Han har upphöjt himmelen, och förordnat vågskålen *), magen göra 7. Att J ej 8. Förrätter alltså magen m... 651586 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="1" user="Johshh" /></noinclude>670 LV. KAPITLET. Barmhertige, m å Han förhärligas och upphöjas! Den Uti sig Guds namn den Mildes, den Barmhertio-es. Den Barmhärtige har undervisat Koran. 1. 2. Han har skapat menniskan, 3. Han har lärt henne att tala tydligt. 4. Solen och månen röra sig, enligt beräkning: 5. Och de krypande plantorna och träden böja for den Högste, 6. Han har upphöjt himmelen, och förordnat vågskålen *), magen göra 7. Att J ej 8. Förrätter alltså magen med med vågskålen; rättvisa, och ej förminska vågskålen. J Han har 9. orätt vigten för kreaturen inrättat jorden, Hvarpå äro frukter och palmer med blomknopp, 10. mor i Och Hvilken då af förneka **)? skolen J säd ett och spiror: stjelk Han skapade 13. lera, liksom eder Herras menniskan af välgerningar sandblandad lerkärl, Och Han skapade andarne 14. frän med 11. 12. af eldslåga fri rök: 15. skolen J Hvilken då af förneka ? Herras eder 16. Herre öfver östans väderstrek, 17. Och Herre öfver 18. Hvilken skolen J då af välgerningar vestans väderstrek: eder Herras välgerningar förneka? *) Rättvisans. **) Verbet och prononiinet äro i den tvåfaldiga numern, och till både menni- förklaras äfven så, att orden äro ställde skor och andar.<noinclude> <references/></noinclude> pcopom73nbribnl3gzgbqy9t8fu74m9 104 221872 651587 2026-05-19T16:35:45Z Johshh 17980 /* Ej korrekturläst */ Skapade sidan med '680 67. skolen Hvilken då 68. af eder Herras välffcrningar förneka? J I dem båda palmer och äro frukter och granater. Hvilken då af eder Herras 70. Deri vänta de bästa skona qvinnor: 71. Hvilken 69. välgerningar skolen J förneka? skolen Herras eder af välgerningar förneka? J 72. Svartögda jungfrur, förvarade 73. Hvilken då Herras — tält då skolen J förneka? 74. — eder af prägtiga i välgerningar Hvi...' 651587 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="1" user="Johshh" /></noinclude>680 67. skolen Hvilken då 68. af eder Herras välffcrningar förneka? J I dem båda palmer och äro frukter och granater. Hvilken då af eder Herras 70. Deri vänta de bästa skona qvinnor: 71. Hvilken 69. välgerningar skolen J förneka? skolen Herras eder af välgerningar förneka? J 72. Svartögda jungfrur, förvarade 73. Hvilken då Herras — tält då skolen J förneka? 74. — eder af prägtiga i välgerningar Hvilka h varken menniska eller ande kränkt dem. före 75. Hvilken då eder af välgerningar Herras skolen J förneka? 76. De skola hvila på hyenden gröna och sköna mattor. 77. Hvilken då af eder Herras välgerningar skolen J förneka? 78. Välsignadt vare din Herras äran och härligheten LVI. namn, som har I KAPITLET. Domsdaven 455 ). Guds namn den Mildes, den Barmhertiges. Uti 455) 1. Då domsdagen 2. Varder dess inträffande Originalets ord påkommande KaSu, inträffar, ej gjordt (ouakiaah) betyder, till ett lögn: plötsligt olycksfall, och deri från tager det, föregånget af artikeln, betydelsen af den yttersta domens dag.<noinclude> <references/></noinclude> g6gwq1g4wred3q3tekgaipmd9h38vta 104 221873 651588 2026-05-19T16:36:07Z Johshh 17980 /* Ej korrekturläst */ Skapade sidan med ', 686 90. Då bli/ver af högra dig", han helsad om han frid öfver är af förneka me, 91. Eller, 92. De vilsefa rande, Då varder hans 93. med: sidans följeslagare: förplägning af sjudande vatten 94. Och 95. Visserligen 96. Prisa alt inkastas att alltså din Herras i hel v te t. i ofelbar sanning. namn, den Store, KAPITLET. LVII. Jernet Uti brinna är detta en *). Gnds namn den Mildes, den Barmhärtiges. 1. Allt hi... 651588 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="1" user="Johshh" /></noinclude>, 686 90. Då bli/ver af högra dig", han helsad om han frid öfver är af förneka me, 91. Eller, 92. De vilsefa rande, Då varder hans 93. med: sidans följeslagare: förplägning af sjudande vatten 94. Och 95. Visserligen 96. Prisa alt inkastas att alltså din Herras i hel v te t. i ofelbar sanning. namn, den Store, KAPITLET. LVII. Jernet Uti brinna är detta en *). Gnds namn den Mildes, den Barmhärtiges. 1. Allt himlarne och på jorden prisar Gud; och Han är den Mägtige, den Vise. 2. Honom tillhör himla rnes och jordens rike, Han gifver lif och död och Han är allsmägtig. 3. Han är den Förste och den Siste, den Uppenbare och den Förborgade; och Han är allvetande. 4. Han är den som skapat himlarne och jorden på sex dagar, sedan satte Han sig på thronen: Han känner hvad som inkommer jorden och hvad derifrån utgår, och hvad som nedkommer från himmelen och hvad dit uppstiger; och Han är jemte eder hvarhelst J aren; och Gud ser hvad i 5 i J gören. 5. och till 6. Honom tillhör himlarnes och Gud skola tingen återföras. Han natten låter dagen efterträda bor brösten. natten; efterträda dagen och låter och i *) Ordet förekommer i jordens rike; 25 versen. Han vet hvad som<noinclude> <references/></noinclude> pril8ow8q7x2fx6yx37d78flxl8ixnp 104 221874 651589 2026-05-19T16:36:33Z Johshh 17980 /* Ej korrekturläst */ Skapade sidan med '09 i Guds Guds välgerniogar *), och att gä f van är Gud och gifver vem Han den vill; hund; Han al i i fl. stor lirsitfer I X Ii Irikostiirhet. o KAPITLET. LVII1. Hon som tvistade 4fi1 ). Guds namn, den Mildes, den Rarmhertiges. lUi liar Gud hört hennes tal som med dig om sin make, och som klagade hos Gud; och Gud har hört edert samtal; ty Giul Sannerligen 1. tvistade är hörande, seende. De ibland eder som säga till sinaqvinno... 651589 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="1" user="Johshh" /></noinclude>09 i Guds Guds välgerniogar *), och att gä f van är Gud och gifver vem Han den vill; hund; Han al i i fl. stor lirsitfer I X Ii Irikostiirhet. o KAPITLET. LVII1. Hon som tvistade 4fi1 ). Guds namn, den Mildes, den Rarmhertiges. lUi liar Gud hört hennes tal som med dig om sin make, och som klagade hos Gud; och Gud har hört edert samtal; ty Giul Sannerligen 1. tvistade är hörande, seende. De ibland eder som säga till sinaqvinnor: mig liksom min moders vygg *), vete att de ärö icke deras mödrar; deras mödrar äro inga a nd ra än de som fra m föd l dem: o c h v sse r 1 ge n 2. du är för i yttra de otillbörligt Dock är Gud 3. att ett i benägen öfverse. Det *) denna, lägga hvem de ) utan tron på Moliammed de ej skola blifeller ock, att de ej kunna tiloch i synnerhet, den profetiska gåfvan, till vill säga: att va delagtige af 4G1 och en lögn: sannerligen mild, tal, Guds nåd; vilja. Detta är en förskjuten, viss qvinna, med den not 384) vände sig var tvungen till som, då hon af sin man vardt före profetens tid brukliga formeln (se till Moliammed med förfrågan, om hon Hon fick af honom ett jakan- skiljsmessa. hvarpå hon genmälde, att hennes man ej tydligt henne. Profeten förklarade ytterligare, att med uttalade formeln förstods allmänt, en beständig skiljs- de svar, bortvisat den mässa. suckar Qvinnan gick då bort svåra bedröfvad, höjande himmelen, hvarefter verserne som på vissa till sina vill- kor upphäfva skiljsmesso-formelns kraft, blefvo uppenbarade. Se Marracci Se not 384. **) enl. Korans komment.<noinclude> <references/></noinclude> cnuz9g2rquutxoqsy8icacazpo3uh35 104 221875 651590 2026-05-19T16:36:57Z Johshh 17980 /* Ej korrekturläst */ Skapade sidan med '695 emot Gud sig ocli hans apostel, vore de au närmaste anförvandter ras oeh skall <cv nit liar behag i : i deras hjertan dem med stärkt Gud ande; i dem, oeh de äro nöjde Honom: de äro ej Guds folk blifya de lycklige? i skola folk; L1X. KAPITLET. Sammankomsten Uti liar sin dem lustgårdar h varigenom flodev evinnerliga vistas. Gud har fun- införa löpa, att Guds oeh tron, skri fv it deras broder eller de- läder elle... 651590 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="1" user="Johshh" /></noinclude>695 emot Gud sig ocli hans apostel, vore de au närmaste anförvandter ras oeh skall <cv nit liar behag i : i deras hjertan dem med stärkt Gud ande; i dem, oeh de äro nöjde Honom: de äro ej Guds folk blifya de lycklige? i skola folk; L1X. KAPITLET. Sammankomsten Uti liar sin dem lustgårdar h varigenom flodev evinnerliga vistas. Gud har fun- införa löpa, att Guds oeh tron, skri fv it deras broder eller de- läder eller deras söner eller deras Guds namn, åcn JMildes, *). den Barmhertiges. himlnrne och på jorden prisar Gud; 1. Allt och Han är den Mägtige, den Vise. 2. Han är den som nödgade de otrogne af utgå (Van deras boningar till Skrifternes folk att 493 första sammankomsten J tänktcn ej att de skulle ). gå ut; och de tänkte att deras befästningar skulle värja dem emot Gud: men Gud öfverraskade dem från ett håll de ej förmodat; och Han kastade förskräckelse deras hjertan. De förstörde sina hus med egna händer **), och med de rättrognes häni i der: tager exemplet, o J som hafven förstånd. Ordet förekommer i 2 versen. 463) Jlä r är fråga om Judarne af Al Nadhxrs slam hvilta blefvo fördrifne af profeten uti Hegirans 4:de år, och som togo sin *) , tillllykt dels till och Rhaibar, dels till Syrien, (se Inledn. sid. sammanträffande i det sistnämnda landet, som, enligt kommentatorernes tolkning, menasmed den första sammankomsten. Den andra, som ej texten omnämner, påstå de, vara den då Judarne, under Omars khalifat, fördrefvos från den Arabiska lialfön. Var detta Mohammeds mening, måste medgifvas alt han var profet. **) Att fienden skulle deraf draga så liten fördel som möjligt. 102), det är deras<noinclude> <references/></noinclude> 71eyvxxy5clj4nv8vztztk4r47g4hn4 104 221876 651591 2026-05-19T16:37:11Z Johshh 17980 /* Ej korrekturläst */ Skapade sidan med '699 svararen, Beskyddaren, den Magtige, den Starke, den Högste: prisad vare Gud högt öfver livad de göra till Hans likar! Gud, Skaparen, Danaren, For24. Han är maren: Han har de förträffligaste namn: h vad helst him lar ne och pä jorden prisar Honom och Han ar den Magtige, den Vise. i ; KAPITLET. LX. Den Profva de Uti *). Guds namn den Mildes den Barm b ert ige-s. 1. O, J som tron! J magen ej taga mina fien- vänner, visande den kärtill pä den s... 651591 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="1" user="Johshh" /></noinclude>699 svararen, Beskyddaren, den Magtige, den Starke, den Högste: prisad vare Gud högt öfver livad de göra till Hans likar! Gud, Skaparen, Danaren, For24. Han är maren: Han har de förträffligaste namn: h vad helst him lar ne och pä jorden prisar Honom och Han ar den Magtige, den Vise. i ; KAPITLET. LX. Den Profva de Uti *). Guds namn den Mildes den Barm b ert ige-s. 1. O, J som tron! J magen ej taga mina fien- vänner, visande den kärtill pä den sanning som till dem kommit, hafvande utdrifvit aposteln och eder sjelfve, emedan J tron på Gud, eder Herre. Om J- gån ut till kamp iör min sak, oeh af begär att vinna mitt välbehag, hysande hemlig kärlek för dem, så känner Jag hvad J doljen och hvad J uppenbarenj och eho ibland eder som det gor, han a (Viker från den rätta vägen 46S ). 2. Om de finge magt öfver eder, skulle de mot eder sina blifva edra fiender, och utsträcka händer och sina tungor med ondt, och de skulle der oeh ed ra fiender lek; dä de ej trott ? glädjas om *) Kapitlet befallcs J har om biel ven otrogne. fått sitt att pröfva namn ani anledning af hvad deri och förhöra sådana af de otrognes qvinnor , som flydde till Mohammedanerne, huruvida deras omvändelse var upprigtig. 465) J)e i Inledningen omnämnda förräderiet af en viss man, vid namn Hnleb, hvarorn profeten påstod sig fäll underrättelse genom engeln Gabriel, var anledningen uppenbarelse. till deltas<noinclude> <references/></noinclude> gmmssk4j2qlwb4qf7qq28miuw0mrflm 104 221877 651592 2026-05-19T16:37:38Z Johshh 17980 /* Ej korrekturläst */ Skapade sidan med '702 12. någonting Guds till bedrifva otukt, komma komma O, profet! då de rättrogna qvirmor dig, gifvande dig sin till fram ej like, ed på att de ej skola göra ej heller stjäla, heller förgöra sina barn ej , med lögn som de hopsmidt ej heller heller emellan händer oeli sina fötter *), ej heller vara olymot dig hvad billigt är, förpligta dig då till dem, och bed Gud om tillgift lör dem; ty Gud är benägen att öfverse, barmhertig. 1... 651592 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="1" user="Johshh" /></noinclude>702 12. någonting Guds till bedrifva otukt, komma komma O, profet! då de rättrogna qvirmor dig, gifvande dig sin till fram ej like, ed på att de ej skola göra ej heller stjäla, heller förgöra sina barn ej , med lögn som de hopsmidt ej heller heller emellan händer oeli sina fötter *), ej heller vara olymot dig hvad billigt är, förpligta dig då till dem, och bed Gud om tillgift lör dem; ty Gud är benägen att öfverse, barmhertig. 13. O J som tion! J magen ej ingå vänskap med menniskor på hvilka Gud är vredgad, sannerligen förtvifla de om det tillkommande lifvet, liksom de otrogne förtvifla om uppständeisen af sina diga i grifternas invånare. LXJ. KAPITLET. Slagordningen **). Guds namn, den Mildes, den Uti Bai mhertiges. himlarne och på jorden prisar Gud; och Han är den Mägtige, den Vise. 2. O, J som tron! h va r fö re säj^en J hvad J icke gören ? förhatligt inför Gud, att J 3. Det är mägta sägen hvad J icke gören ***). 4. Sannerligen älskar Gud dem som strida för slagordning, liksom de vore en orubbHans sak lig mur. 1. Allting i i Härmed menar *) Djalalo' ddin understuckna barn. Se Marracci. Ordet förekommer i 4 versen. ***) Alt J ej hållen edra löften. Orden voro synnerli^ast ställde till de Molin mmedaner, som, oaktadt sina förpligtelser, (lydde i träfFningen vid Oualied. Se den hist. Inled. **)<noinclude> <references/></noinclude> 14k3h4quho5nnoplqxjpe8z0fjvva85 104 221878 651593 2026-05-19T16:37:53Z Johshh 17980 /* Ej korrekturläst */ Skapade sidan med '704 13. Och andra ting som J önsken skolen Jfä, såsom, hjelp från Gud, och en snar seger: och bebåda du glädje åt de rättrogne. 14. O, J som tron! varer J Guds biständare, liksom Jesus, Marias son, sade till a postlat ne: livilka skola blifva mina biträdare att visa vägen till Gud ? A postia rne svarade: Och en del af vi Israels skola blifva barn Guds biständare. och trodde, en del trodde icke: och vi stärkte dem som trodde, emot deras f... 651593 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="1" user="Johshh" /></noinclude>704 13. Och andra ting som J önsken skolen Jfä, såsom, hjelp från Gud, och en snar seger: och bebåda du glädje åt de rättrogne. 14. O, J som tron! varer J Guds biständare, liksom Jesus, Marias son, sade till a postlat ne: livilka skola blifva mina biträdare att visa vägen till Gud ? A postia rne svarade: Och en del af vi Israels skola blifva barn Guds biständare. och trodde, en del trodde icke: och vi stärkte dem som trodde, emot deras fiender, och de blefvo öfverläasne. LXIJ. KAPITLET. Församlingen 46r Guds namn, den Mildes, den Barmhei Uti 1. Allting himlarne i och på tiges. jorden prisar Gud, Konungen, den Helige, den Mägtige, den Vise. 2. Han är den som rest upp ibland de okunnige araberne, en apostel af dem sjelfva, alt uppläsa för dem sina tecken, och rena dem, och lära dem Skriften och visdomen, ty de voro ju förut uppenbar villfarelse. Och andra af dem hafva ännu dem *): och Han är den Mägtige, visserligen i 3. nit ej upphun- den Vise. 4. Ordet förekommer 9 versen, ocli dermed förstas Mohammedanernes församling till gudstjenst om fredagen, som är deras helgedag. De iakttaga den ej så strängt som de Christne och i synnerhet Judarne, sina helgedagar. Handel och vandel lida föga afhrott den dagen, utom timmen, för middagsbönen, hvilken folket då bevistar i Moskéerna mera mangrannt, och bättre klädt, än vanligt. An- 467 i ) däktiga personer afhålla sig dock gerna fredagen hela frän verldsliga bestyr. *) Det vill säga: Islam. en del af arabcrne hade ännu ej bekant<noinclude> <references/></noinclude> 8087pqesrwbsrrx5hvzgsoiymnwh9r1 104 221879 651594 2026-05-19T16:38:08Z Johshh 17980 /* Ej korrekturläst */ Skapade sidan med '! 706 il ig 468 stående Säg* livad som hos ). än någon lek eller handel ; och Gud Gud är bätfre är den bäste försörja ren. LXIII. KAPITLET. Skrymt arne. Guds namn, den Mildes, den Barmhertiges, 1. Då skrymtarne komma till dig säga de: vi är Guds sändebud. Och vittna att du verkligen sanning, är Hans sändebud men Gud vet att du, Uti i Gud ; skrymtarne visserligen äro lögnare. sina eder till 2. De hafva tagit täckmantel, och afhålla... 651594 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="1" user="Johshh" /></noinclude>! 706 il ig 468 stående Säg* livad som hos ). än någon lek eller handel ; och Gud Gud är bätfre är den bäste försörja ren. LXIII. KAPITLET. Skrymt arne. Guds namn, den Mildes, den Barmhertiges, 1. Då skrymtarne komma till dig säga de: vi är Guds sändebud. Och vittna att du verkligen sanning, är Hans sändebud men Gud vet att du, Uti i Gud ; skrymtarne visserligen äro lögnare. sina eder till 2. De hafva tagit täckmantel, och afhålla andra från Guds väg: sannerligen är det ondt som de göra. de trott och sedan blifvit 3. Detta emedan otrogne, och deras hjertan äro förseglade, och de skola vittnar att ej 4. om och tro. Då du ser dem behaga de tala lyssnar du till dig deras personer; deras tal 469 ) till utseende äro de liksom timmerstockar *) uppsatte mot De tänka h varje rop gäller dem **): de en mur. äro fiender; tag dig alltså till vara för dem. Må Gud förbanna dem! huru de äro beslag ne med löfm Denna förtunnades i anledning predikade i Moskéen, hela församlingen, på tolf personer när, lupo ut att åskåda en karavan med köpmän, som, på vanligt vis, tillkännagaf sin ankomst med trumslag. Se Marracci. 469 åhör dem med nöje. Detta åsyftar en viss vältalig ) Du stor skrym t are i Medina, af ett behagligt utseende och umgängessätt, som jemte någre andre like honom, en tid ofta ålnjöto hedern att utgöra profetens sällskap. Se Sale. 468) I predikstolen. vers deraf, att då profeten en fredag *) Af stor växt, men utan kunskap. * f ) De frukta alla ögonblick, att deras täckas. skrymteri skall upp-<noinclude> <references/></noinclude> kihi133q6yrfja44poafre1as0zj1vc 104 221880 651595 2026-05-19T16:38:18Z Johshh 17980 /* Ej korrekturläst */ Skapade sidan med '-, 708 KAPITLET. LX1V. Ömsesidigt svikande *). Guds namn, den Mildes den Barmhertiges. Uti ? himlarne och på jorden prisar Gud: Hans är riket och Honom tillkommer Iofvet$ och Han är allsmägtig. 2. Han är den som skapat eder, och den ene otrogen, och den andre af eder rättrogen: eder af ser hvad J gören. Gud och 3. Han har skapat himlarne och jorden, med sanning, och format eder och gjort sköna edra former: och hos Honom är samlingsstället. hi... 651595 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="1" user="Johshh" /></noinclude>-, 708 KAPITLET. LX1V. Ömsesidigt svikande *). Guds namn, den Mildes den Barmhertiges. Uti ? himlarne och på jorden prisar Gud: Hans är riket och Honom tillkommer Iofvet$ och Han är allsmägtig. 2. Han är den som skapat eder, och den ene otrogen, och den andre af eder rättrogen: eder af ser hvad J gören. Gud och 3. Han har skapat himlarne och jorden, med sanning, och format eder och gjort sköna edra former: och hos Honom är samlingsstället. himlarne och 4. Han känner hvad som är vet hvad och hvad J lägoch J döljen jorden, på gen för en dag; ty Gud vet hvad som bor brösten. eder om 5. Har ej underrättelse kommit till dem som voro otrogne förut? De smakade det onda af sitt verk, och skola få ett plågsamt straff. Allting 1. i i i Detta 6. emedan deras med uppenbara apostlar kommo till bevis, och de sade: skola väl dem men- Och de trodde icke, utan från Men Gud behöfver ingen ty Gud är niskor oss vägleda? vände rik, sig. j prisvärd. 7. De som icke tro, hålla före att de ej skola »Säg.* jo, i uppväckas från de döda. sanning, vid min Herre! säkert skolen J uppväckas från de döda och sedan skall eder förkunnas hvad J hafven gjort; och detta är lätt för Gud. 8. Tror alltså på Gud och Hans sändebud, och ljuset som vi nedsändt; ty Gud känner hvad J gören. *) Ordet förekommer i 9 versen.<noinclude> <references/></noinclude> bscl9h5rrx44sfmuv2r5cxjxittkmq2 104 221881 651596 2026-05-19T16:38:28Z Johshh 17980 /* Ej korrekturläst */ Skapade sidan med '710 16. Frukter alltså Gud af alla ed ra krafter, och hörer och lyder, och deler ut almosor till godo for edra själar: och eho som bl i fver bevarad från sin själs girighet, sådane äro de lycklige. Om 17. Gud försträcken J Han fördubbla ett lån, vackert och gifva eder tillgift; tv Gud är vedergällande och mild: 18. Kännare af det förborgade och det uppenbara; den Mäktige, den A ise. skall det eder, åt KAPITLET. LXV. För skjutandet. Gu... 651596 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="1" user="Johshh" /></noinclude>710 16. Frukter alltså Gud af alla ed ra krafter, och hörer och lyder, och deler ut almosor till godo for edra själar: och eho som bl i fver bevarad från sin själs girighet, sådane äro de lycklige. Om 17. Gud försträcken J Han fördubbla ett lån, vackert och gifva eder tillgift; tv Gud är vedergällande och mild: 18. Kännare af det förborgade och det uppenbara; den Mäktige, den A ise. skall det eder, åt KAPITLET. LXV. För skjutandet. Guds namn, den Uti 1. färder O då profet! dem Mildes, den Barmhertiges. förskjuten J deras bestämda tid vid qvinnorna, af), och räkner 4T1 och frukter Gud eder Herre. J skolen ej nödoa dem uto*å från sina rum; ei heller skola de utgå, om icke de begå uppenbar otukt: dessa äro Guds stadgar; och eho som öfverträder Guds stadpar, sannerligen gör han orätt mot sin e°;en själ. Du vet ej om kanhända Gud låter någon osedd tiden : , omständighet inträffa efter detta *). 2. Och då de uppnå sin bestämda tid, behåldem då qvar med godhet, eller skiljer eder vid ler dem med vise män Och billighet. ibland eder: såsom inför Gud. 471 ) Sedan de haft for att utröna Till tre om tap-er och texten, om de ej vittnen rätt- vittnesmålet detta är den förmanad som gånger sin rening efter förskjutandet de äro hafvamle; eller, om de så , äro, Innan denna tid tilländalupit må en mans boning, som synes af göra Mg skyldiga till skandal. efter förlossningen. förskjuten hustru till förrätter ej letnna sin<noinclude> <references/></noinclude> 6wyyuki8izu27454u9pss5mga84u3ii 104 221882 651597 2026-05-19T16:38:40Z Johshh 17980 /* Ej korrekturläst */ Skapade sidan med '712 Han öfver livad henne hr ajter gifvit efter svårighet göra skall 8. Huru många Gud att bära. lätthet. städer hafva varit olydige deras Herras och Hans apostlars bud! men mot hafva vi med dem hållit en sträng räkning, och straffat dem med ett svårt straff. 9. Och de smakade sitt verks onda- och slupå deras verk blef undergång. ett 10. Gud har be red t dem tet Gud frukter alltså , o J som hafven gräsligt straff: förstånd.... 651597 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="1" user="Johshh" /></noinclude>712 Han öfver livad henne hr ajter gifvit efter svårighet göra skall 8. Huru många Gud att bära. lätthet. städer hafva varit olydige deras Herras och Hans apostlars bud! men mot hafva vi med dem hållit en sträng räkning, och straffat dem med ett svårt straff. 9. Och de smakade sitt verks onda- och slupå deras verk blef undergång. ett 10. Gud har be red t dem tet Gud frukter alltså , o J som hafven gräsligt straff: förstånd. har Gud nedsändt till 11. J som tron, nu eder en erinran, en apostel att uppläsa för eder Guds klara tecken, att han må utföra dem som tro och göra goda verk, från mörkret till ljuset. Och eho som honom tror på Han skall floder löpa, att der Gud beredt honom Gud Gud, och gör hvad rätt är, lustgårdar genom h vilka införa i vistas ett i all evighet: redan har godt förråd. den som skapat sju himlar och många afdelningar: budordet nedaf jorden emellan dem, att J magen veta, att Gud kommer och att Gud med vishet omfattar är allsmägtig, 12. är lika allting. LXVI. Guds namn, åen Mildes, den Barmhertiges. hvarföre förbjuder du dig hvad 1. O, profet! Uti Gud Gud 472 KAPITLET. tillåtit dig, af begär att behaga dina hustrur är benägen att öfverse, 472 )? barmhertig. allmänhet anses detta kapitel tillkommet vid ett tilldå profeten haft en kärlekshandel med sin slafvinna den koptiska Maria (se Inledningen), på en dag bestämd ) I fälle<noinclude> <references/></noinclude> 34bdbs3g1x3ne03z4pfcmgfjgiwx7uc 104 221883 651598 2026-05-19T16:38:54Z Johshh 17980 /* Ej korrekturläst */ Skapade sidan med '715 11. Och Gud framställer till exempel åt dem som tro, Pharaos hustru*), då hon sade: o, Herre! paradiset, och frälsa bygg mig ett hus hos Dig mig från Pharao och hans verk, och frälsa mio; från de orättfärdiga men n iskorna: i 12. Och Maria, Amrans dotter, som bevarade jungfrudom, och hvilken vi inblåste af vår ande, och som trodde på sin Herras ord och Hans sin i och var af de andäktiga. Skrifter, KAPITLET. LXV1I. Riket Uti **). Guds namn... 651598 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="1" user="Johshh" /></noinclude>715 11. Och Gud framställer till exempel åt dem som tro, Pharaos hustru*), då hon sade: o, Herre! paradiset, och frälsa bygg mig ett hus hos Dig mig från Pharao och hans verk, och frälsa mio; från de orättfärdiga men n iskorna: i 12. Och Maria, Amrans dotter, som bevarade jungfrudom, och hvilken vi inblåste af vår ande, och som trodde på sin Herras ord och Hans sin i och var af de andäktiga. Skrifter, KAPITLET. LXV1I. Riket Uti **). Guds namn, den Mildes, den Barmhertiges. 1. Välsignad vare Han, hvars hand är riket, och som är allsmägtig! lifvet, att Han må 2. Som skapat döden och pröfva eder, hvilken af eder är bäst gerningar: och Han är den Mägtige, den Milde: i i 3. Som skapat sju himlar, den ena of ver den den Barmhertiges skapelse andra: du skall ej se något osammanhängande. Vänd blicken mot fästet, månne du ser någon rem na? tvenne gånger, sy4. Vänd åter dit blicken nen skall återkomma till dig förvirrad, och vara i uttröttad. 5. Sannerligen hafva melen med glänsande *) Asia, som trodde på Mose, man. vi ljus, prydt den lägsta himoch satt dem att slun- och derföre marterades af sin Se Marracci. **) Detta kapitel kallas äfven, det bevarande, det frälsande, derföre att den som läser det frälsas från grafvens mar ter.<noinclude> <references/></noinclude> kjm8hb2zkpblb02g83mr4hbsl3rbt62 104 221884 651599 2026-05-19T16:39:07Z Johshh 17980 /* Ej korrekturläst */ Skapade sidan med '718 Säg: Han är den Barmhertige, 29. Honom, och på Honom vi vi tro på och J skolen förtrösta: ho som är en uppenbar villfarelse. Säg: huru då? om edert vatten en mor- erfara i 30. gon be fin nes uppslukad t af jorden, hvern skall väl bringa eder klart rinnande vatten? KAPITLET. LXVJII. Pennan, Guds namn, den Uti Mildes, den Vid pennan och 1. N. *) 2. Du***) genom är, Barmhertiges. hvad de skrifva **), ej van- din Herras nåd... 651599 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="1" user="Johshh" /></noinclude>718 Säg: Han är den Barmhertige, 29. Honom, och på Honom vi vi tro på och J skolen förtrösta: ho som är en uppenbar villfarelse. Säg: huru då? om edert vatten en mor- erfara i 30. gon be fin nes uppslukad t af jorden, hvern skall väl bringa eder klart rinnande vatten? KAPITLET. LXVJII. Pennan, Guds namn, den Uti Mildes, den Vid pennan och 1. N. *) 2. Du***) genom är, Barmhertiges. hvad de skrifva **), ej van- din Herras nåd, sinnig, Och sannerligen D 3. du skall ÖDD en o förgänglig få belöning; 5. Ty du är, Du skall se 6. Hvilka af eder äro de bedårade. 7. Sannerligen känner din Herre den som 4. i sanning, af en adel natur. och de skola se, ir- Hans väg; och Han känner dem som äro rar från vägledde. Alltså 8. dig De önska 9. hyckla i ej hörsamma dem som göra du att och hycklar, de skola »£). Se not *) må du lögnare: till 4. Denna bokstaf som alphabetet, gifves af någre Någre taga uttalas Nan,, och är till kapitlets den 25:te titel. dessa ord allmän bemärkelse; och andre fördermed, pennan hvarmed Guds beslut äro skrifne i den förvarade taflan, och englarne som uppteckna dem. **) i stå ***) •[) Mohammed. Om du dyrkar deras afgudar en Gud en annan. tid skola de dyrka din<noinclude> <references/></noinclude> 5y92ifn29crt20pvor86xkbgwz7xt92 104 221885 651600 2026-05-19T16:39:25Z Johshh 17980 /* Ej korrekturläst */ Skapade sidan med '722 50. Men hans Herre utvalde honom, och gjorde lionom en af de rättfärdige. De som 51. att icke tro äro ju, omstjelpa dig inringen i med Koran, och de sanning, i blickar, då de sina nära hört er- han är visserligen säga: vansinnig. Men den 52. allom i är ej annat än en erinran åt veilden. KAPITLET. LXIX. Den oundvikliga dagen 474 ). Guds namn, den Mildes, den Barmhertiges. 1. Den oundvikliga dagen, Uti 2. 3. Hvad... 651600 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="1" user="Johshh" /></noinclude>722 50. Men hans Herre utvalde honom, och gjorde lionom en af de rättfärdige. De som 51. att icke tro äro ju, omstjelpa dig inringen i med Koran, och de sanning, i blickar, då de sina nära hört er- han är visserligen säga: vansinnig. Men den 52. allom i är ej annat än en erinran åt veilden. KAPITLET. LXIX. Den oundvikliga dagen 474 ). Guds namn, den Mildes, den Barmhertiges. 1. Den oundvikliga dagen, Uti 2. 3. Hvad är den oundvikliga dagen? Och hvad gör dig begripligt hvad den oundvikliga dagen är? 4. Tzamud och Aad förnekade som lögn mens dag 5. de af 6. ): Men ett i Och om Tzamud, fråga förfärligt Som Gud så tillintetgjordes åskslag; beträffande Aad rytande, våldsam 7. do- 475 , de förstördes af en vind, dref mot dem sju nätter och åtta dagar oupphörligen: och du skulle sett menniskorna derunder kullkastade liksom de varit ihålige palmträds rötter; 474 ) Detta ar en af benäinningarne på uppståndelsens (Hackah) belydcr, något som oundvikligen måste inträffa. utan Originalets ord XiL>" 475 ) Detta är betydelsen af originalets ord med är adjectif verbal femininum af verbet c ,'i dag. artikeln, artikeln; dej (Raraa), som betyder bland annat: (ådern) har pulserat; och dagen har fatt det namnet, derföre att meuniskornas hjertan skola bulta af förskräckelse.- på den<noinclude> <references/></noinclude> roz089pxxs34zpxyqczh97rhrs4n58v 104 221886 651601 2026-05-19T16:39:38Z Johshh 17980 /* Ej korrekturläst */ Skapade sidan med ': 725 Och ingen 47. hal it I honom al eder skulle är denna Kovan en erinran från af- oss. Visserligen 48. för gud fruktige: tle Och 49. vi de som göra den Men 50. en o?*sak veta, (öv sanning, i att bland eder ä ro lögn: till de otrogne varder den visserligen sorgesuckan till 51. Tv 52. Prisa den är säkert en obestridlig sanning. Store. alltså din Herras namn, den KAPITLET, LXX. Stegen *). Guds namn, den... 651601 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="1" user="Johshh" /></noinclude>: 725 Och ingen 47. hal it I honom al eder skulle är denna Kovan en erinran från af- oss. Visserligen 48. för gud fruktige: tle Och 49. vi de som göra den Men 50. en o?*sak veta, (öv sanning, i att bland eder ä ro lögn: till de otrogne varder den visserligen sorgesuckan till 51. Tv 52. Prisa den är säkert en obestridlig sanning. Store. alltså din Herras namn, den KAPITLET, LXX. Stegen *). Guds namn, den AJildes, den Barmhertiges. 1. En Frågande frågade **) om det inträtFan- Uti de straffet För de otrogne? Ingen skall undan rycka det i:f '): Frän Gud, Herre till stegen 4. Englarne och anden***) skola på dem upptill Honom på en dag hvars längd är femtio 2. 3r stiga 47T tusen år någre: **) ' ?: - ). Ordet förekommer *) En 3 i viss man Kapitlet versen. En frågande frågade, arven kallas af efter de två första orden. frågade profeten, mena med dessa steg, biralakropparne på hvilka englarne uppstiga att emottaga Guds befallningar, eller de steg på hvilka de salige skola uppstiga till paradiset; andre, de steg på hvilka böner och rättfärdiga gerningar INagre uppstiga till himmelen ; Öcc. se Marracci & Sate. ***) Gabriel. 4T7 N Uti 32 Kapitlets 4:de vers, är samma dags [den yttersta dagen) längd, uppgifyen till ett lusen o.r. Korans tolkare , hafva ej uraktlåtit motsägelse. att de ej Så säga söka att de, veta hvilket nöjagtigl bland annat tidsmått en sådan prel: Disc/ förklara se Sales Gul menar; att dessa ut-<noinclude> <references/></noinclude> nznof6i9ne06xmae4hbu3nio1nlz670 104 221887 651602 2026-05-19T16:39:50Z Johshh 17980 /* Ej korrekturläst */ Skapade sidan med '728 Lemna dem då 42. och förlusta tvister, fördjupa sig alt sig, tills i lomma de möta just den da- gen h var på de fått löfte: 43. En dag de skola framkomma ur "ritterna skyndsamt, liksom de flockade till krigsstandaret, 44. Deras blickar nedslagne, vanära öfverböljande dem: detta är dagen hvarpå de falt löfte. LXXT. KAPITLET. Noacky frid öfver honom! Guds namn, den Mildes, den Barmhertigcs. 1* Sannerligen sände vi Noach till hans l... 651602 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="1" user="Johshh" /></noinclude>728 Lemna dem då 42. och förlusta tvister, fördjupa sig alt sig, tills i lomma de möta just den da- gen h var på de fått löfte: 43. En dag de skola framkomma ur "ritterna skyndsamt, liksom de flockade till krigsstandaret, 44. Deras blickar nedslagne, vanära öfverböljande dem: detta är dagen hvarpå de falt löfte. LXXT. KAPITLET. Noacky frid öfver honom! Guds namn, den Mildes, den Barmhertigcs. 1* Sannerligen sände vi Noach till hans landsmän, sägande: varna dina landsmän, innan ett plågIhi samt straff ölverraskar dem. Han sade: o, mina landsmän! jag är en förmana re till eder, Honom och ly3. Tjener Gud och frukter der mig, Att Han må förlåta e^cr edra synder, 4. ty och gifva eder anstånd intill en bestämd tid då Guds tid inträffar, skall den ej uppskjutas, om 2. offentlig j J visten 5. Herre! sannerligen har jag nalt och dag, men min kal- har blott gjort hastigare deras iyV frän mig. 6. må sade: o mina landsmän kallat lelse det! Han Sannerligen förlåta dem, och hölja öfver dade, och så sätta sig sin ofta de sina dem, kallar jag fingrar klädnad, och i sina äro att du öron, förhär- uppblåste af stort högmod. Och sannerligen har jag kallat dem offentligt; till dem uppen8. Och sedan har jag talat barligen, och gifvit dem hemliga meddelanden, 7.<noinclude> <references/></noinclude> nig1hq0siclvhols9jmv7fs6846ktfb 104 221888 651603 2026-05-19T16:40:07Z Johshh 17980 /* Ej korrekturläst */ Skapade sidan med '730 26. För deras synders skull blefvö de dränkte elden, Och funno ej åt sig, Gud fö ruta n, hjelpare. 27. Och Noach 25. och inkastade i i lemna sade: o, Herre! ej på jorden en enda af de otrogne; 28. Ty om du lemnar den», skola de vilseiöra Dina tjenare, och ej framafla annat än en syndig, otacksam afkomma. 29. O, Herre! förlåt mig och mina föräldrar, mitt hus troende, och de och eho som inträder rättrogne män och qvinnor: och öka ej för... 651603 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="1" user="Johshh" /></noinclude>730 26. För deras synders skull blefvö de dränkte elden, Och funno ej åt sig, Gud fö ruta n, hjelpare. 27. Och Noach 25. och inkastade i i lemna sade: o, Herre! ej på jorden en enda af de otrogne; 28. Ty om du lemnar den», skola de vilseiöra Dina tjenare, och ej framafla annat än en syndig, otacksam afkomma. 29. O, Herre! förlåt mig och mina föräldrar, mitt hus troende, och de och eho som inträder rättrogne män och qvinnor: och öka ej för de i orätlfärdige annat än förderf. KAPITLET. LXXII. Andarne Guds namn, den Mildes, den Barmhertiges. Uti blifvit mig uppenbaradt, att andar åhörde Koran *), och sade: sanning hafva vi åhört en beundransvärd läsning, den rätta vägen, och vi till 2. Som visar hafva trott derpå, och skola aldrig likna någon vid vår Herra 3. Ty Han, må vår Herres majestät upphöjas! har ej haft maka ej heller barn; yttrade om 4. Och den bedårade **) af oss Säg: det har 1. ett antal i : Gud en gräslig lögn: 5. Och ande skulle vi trodde yttra Och lögn aldrig att menniska eller om Gud. menniskorna män, bland andarne, som men de öka hos dem dårskapen: 6. taga sin *) det finnes tillflykt till bland vissa ***) Se not. 441. **) Iblis, eller ock, de ***) Efter orden: till upproriske andarne. män bland andarne. vidskepelse hos Araberne, som, dens förmodade skyddsgud. i Detta åsyftar en öde trakter, anropade nej- Se Sale enl. Al Beidawi.<noinclude> <references/></noinclude> 1apk4nkoj0h5ystth1e1ittmexlm8z0 104 221889 651604 2026-05-19T16:40:24Z Johshh 17980 /* Ej korrekturläst */ Skapade sidan med '733 KAPITLET. LXXIII Den Uti Insvepte. Guds namn, den Mildes, den Barmhertijres. 479 1. O, du insvepte 2* Statt 3. Hälften deraf, 4. Eller lägg dertill, )! upp om natten, utom eller afdrag nemligcn litet, dérifrån litet, och uppläs Koran klart och tydligt; 5. Ty 6. Sannerligen vi skola ålägga mera undergifvenhet och 7. Ty om dagen 8. Och fira 9. har du att ord. vigtigt ett nattens rättare din Herras unda... 651604 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="1" user="Johshh" /></noinclude>733 KAPITLET. LXXIII Den Uti Insvepte. Guds namn, den Mildes, den Barmhertijres. 479 1. O, du insvepte 2* Statt 3. Hälften deraf, 4. Eller lägg dertill, )! upp om natten, utom eller afdrag nemligcn litet, dérifrån litet, och uppläs Koran klart och tydligt; 5. Ty 6. Sannerligen vi skola ålägga mera undergifvenhet och 7. Ty om dagen 8. Och fira 9. har du att ord. vigtigt ett nattens rättare din Herras undan från verlden dig medför ord första timme *); vidlöftig sysselsättning. namn, och helga dig åt drag dig Honom: Ostans och vestans Herre! det finnes ingen Gud, utom Honom; tag Honom alltså till Beskyddare: 10. Och fördrag tåligt livad de säga,- och skilj dig från dem med en värdig skiljsmessa. 11. Och lem na mig med dem som göra Koran njuta det timliga goda, och haf tåtill lögn, som lamod med dem nå^ot litet. 12. Sannerligen vänta hos oss fjettrar och lå- gande eld, 13. 14. Och qväfvande spis och pinande qval. En dag skola jorden och bergen skakas, och bergen varda en kringblåst hög af flygsand. då uppenbarelsen bragtes profeten, han klädnad, af fruktan eller vördnad; andre säga, att han låg och sof insvept i sin mantel, då han förebråddes af Gabriel för sin bekymmerlöshet; m. fl. tolkningar. Se Marracci. *) Den oskickliga tulkning Marracci i en not tillåtit sig på denna vers, har med rätta blifvit tadlad af både Sale och Savary i dessas båda öfversättningar. *'°) Någrc mena, insvepte sig i att sin<noinclude> <references/></noinclude> exwnn5vk4h4efxp9x15ujuhoyy2ltuj 104 221890 651605 2026-05-19T16:40:41Z Johshh 17980 /* Ej korrekturläst */ Skapade sidan med ': 735, ed ra själar, god t och tillgift; skolen J ty Gud det linna ar benägen LXXIV. Gud såsom om hos Och bed jer Gud belöning. större att barmhertig. öfverse, KAPITLET. Den Öfver höljde. Guds namu, den Mildes, den Barmhertiges. Uti 1. O 2. Statt 3. 7. Och din Herra förhärliga: Och rena dina kläder. Och undfly styggelsen *); Och var ej gifmild för att få mer Och var ståndagtig vid din Herra. 8. Då 9. Detta varder d... 651605 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="1" user="Johshh" /></noinclude>: 735, ed ra själar, god t och tillgift; skolen J ty Gud det linna ar benägen LXXIV. Gud såsom om hos Och bed jer Gud belöning. större att barmhertig. öfverse, KAPITLET. Den Öfver höljde. Guds namu, den Mildes, den Barmhertiges. Uti 1. O 2. Statt 3. 7. Och din Herra förhärliga: Och rena dina kläder. Och undfly styggelsen *); Och var ej gifmild för att få mer Och var ståndagtig vid din Herra. 8. Då 9. Detta varder den dagen en svår dag, 4. 5. 6. 481 ) du pfverhöljde 481 )! upp och predika, det skall stötas i basunen, 10. För de otrogne, 11. Lemna mig ensam med den 12. Och hvilken Anledningen samma som i till igen: icke jag gifvit lätt. jag skapat, rikedom i öfverflöd, denna profetens benämning, ungefär den föregående kapitlet, en berättelse, som det påstås, af uppgifves honom sjelf, olika. Enligt skulle han be- funnit sig på berget Håra, då han hörde sig ropas vid namn; han såg likväl ingen omkring sig, men i det han kastade ögonen mot höjden, märkte han något, som befanns vara engeln Gabriel, sittande på en thron, emellan himmel och jord. Förfärad ropade profeten till sin hustru Khadidja hölj öfver mig, hölj öfver mig; hvarpå Gabriel nedsteg, och tilltalade honom, som det står i texten. Detta har gifvit någre anledning att anse detta kapitel för det som först blef uppenbaradt. Se Marracci. *) Här menas mån°°uderi.<noinclude> <references/></noinclude> 51w7s1a3ddn64edc14xla834hvsz4na 104 221891 651606 2026-05-19T16:40:57Z Johshh 17980 /* Ej korrekturläst */ Skapade sidan med ': 738 50. Hvad fattas dem då att de undandraga sig Korans erinran, 51. Liksom vore de uppskrämda åsnor flyende undan ett lejon? 52. An mer, h varje man bland dem önskar, 482 att honom gifves Öppna bref ): 53. Bort frän oss ! Men de frukta ej det till- kommande vill, honom 55. Dock skola icke Gud behagar. eho som om lifvet: Bort frän oss! 54. besitter Detta är en erinran; och skall de ej den erinra: draga Han är sig värd till... 651606 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="1" user="Johshh" /></noinclude>: 738 50. Hvad fattas dem då att de undandraga sig Korans erinran, 51. Liksom vore de uppskrämda åsnor flyende undan ett lejon? 52. An mer, h varje man bland dem önskar, 482 att honom gifves Öppna bref ): 53. Bort frän oss ! Men de frukta ej det till- kommande vill, honom 55. Dock skola icke Gud behagar. eho som om lifvet: Bort frän oss! 54. besitter Detta är en erinran; och skall de ej den erinra: draga Han är sig värd till minnes, fruktan, och mildheten. KAPITLET. LXXV. Upp st ån delsen. Guds namn, den Uti Mil des, den Barmhertiges. 1. Jag svär*) 2. Och jag svär vid den förebrående själen 483 ) Tänker menniskan att vi ej skola hopsamla 3. vid uppståndelsens dag, hennes ben? 4. Jo, i sanning; vi äro mägtige hopjemna att hennes fingerändar. 482 ) INemligen från Gud. De de aldrig skulle hörsamma otrogne sade honom såsom till Mohammecl, att han bragte hvar och en af dem en skrifvelse från himmclen, så lydande: "Från Gud till N. N. följ Mohammecl" Se Sale enl. Al Bcidawi. *) Se not. 458. 483 Antingen själen som förebrår sig sjelf att hafva felat och ) brustit i fullkomlighet, oaktadt sina bemödaden eller, den gudfruktiga själen, som på uppståndelsens dag skall förebrå andra, att de åsidosatt sina andaktsöfningar. Någre tro, att orden åsyfta Adams själ, som ständigt förebrår sig, atthafva förlorat paradiset. Se Sale enligt Al Beidawi. profet förr än ;<noinclude> <references/></noinclude> 7ahe0vlafaejfd2f7puhqfng18mjlhq 104 221892 651607 2026-05-19T16:41:10Z Johshh 17980 /* Ej korrekturläst */ Skapade sidan med '74 1 LXXVI. KAPITLET. Menniskan *), Guds namn, den Mildes, den Barmhertiges. 1. Har icke en lång tidsrymd gåttöfver menniskan som hon ej varit ett omnämndl ting 484 ) ? Uti 2. Sannerligen hafva vi skapat menniskan af könens hopblandade aflclse-sad att vi ma pröfva henne, ocb vi hafva gjort henne hörande och seende. 3. Sannerligen hafva vi utvisat henne vägen, antingen hon är tacksam eller Otacksam. 4. Sannerligen hafva vi beredt för de otrogne kedjo... 651607 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="1" user="Johshh" /></noinclude>74 1 LXXVI. KAPITLET. Menniskan *), Guds namn, den Mildes, den Barmhertiges. 1. Har icke en lång tidsrymd gåttöfver menniskan som hon ej varit ett omnämndl ting 484 ) ? Uti 2. Sannerligen hafva vi skapat menniskan af könens hopblandade aflclse-sad att vi ma pröfva henne, ocb vi hafva gjort henne hörande och seende. 3. Sannerligen hafva vi utvisat henne vägen, antingen hon är tacksam eller Otacksam. 4. Sannerligen hafva vi beredt för de otrogne kedjor och halsjern och lågande eld. 5. Men de rättfärdige skola dricka ur en bägares vin som är blandadt med vabténur Kafiir **), 6. En källa h varur Guds tjenare skola dricka, som de skola göra ymnigt flytande kvar de behaga. 7. De uppfylla löftet till Gud, och frukta en dag hvars onda varder vidt kringsprida 8. Och de gifva spis, för Hans skull, åt den fattige, den faderlöse och cen fångne, sägande: , Af någre kallas delta kapitel tidsrymd, ett ord som äfven förekommer i 1 versen. 484 denna vers skulle kunna tydas ) Ordens sammansättning i menniskan, att ihågkomma huru hela till en väckelse åt hennes slägtcs uppkomst och vistelse på jorden är hlott en omärkbar punkt i evigheten, som ej liar hvarken början eller slut; men kommentalorerne förklara, att med tidsrymden menas, antingen 40 år som Adams kropp, enligt den *) Mohammedanska läran, såsom en lerform (och derföre ej värd att omnämnas) var utsatt att torka, innan Gud inblåste lif i den; eller ock, den tid menniskan ligger i moderlifvet, innan hon ser dagsljuset. **) Ordet betyder kamfer, las och en af paradisets källor kal- sä, derföre att dess vatten, till nar kamfer. lukt och hvithet, lik-<noinclude> <references/></noinclude> hjnwiakeeki9m75krxskr3rl74pcrvj 104 221893 651608 2026-05-19T16:41:24Z Johshh 17980 /* Ej korrekturläst */ Skapade sidan med '744 Men 30. Gud ty J Han 31. elt men plågsamt vilja ej om icke Gud vill; vis. hvem Han behagar innesluter barmhertighet; bered t skolen är vetande, de för orättfärdige har sin i Han straff. KAPITLET. LXXVII. De som är o sände. Uti Guds namn, den Mildes, den Barmhertiges. dra i 1. Vid dem som äro sände, följande en jemn följd 2. hvaran- 487 Och dem som ), fara fram med stormvindens häftighet, 5. Vid dem... 651608 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="1" user="Johshh" /></noinclude>744 Men 30. Gud ty J Han 31. elt men plågsamt vilja ej om icke Gud vill; vis. hvem Han behagar innesluter barmhertighet; bered t skolen är vetande, de för orättfärdige har sin i Han straff. KAPITLET. LXXVII. De som är o sände. Uti Guds namn, den Mildes, den Barmhertiges. dra i 1. Vid dem som äro sände, följande en jemn följd 2. hvaran- 487 Och dem som ), fara fram med stormvindens häftighet, 5. Vid dem som kringspridande kringsprida Och dem som åtskiljande skilja **), Och dem som meddela erinran, 6. Till 3. 4. 7. undskyllan och varning ***), Sannerligen skall det inträffa som eder *), är förutsagd t. 8. 9. 4S7 Då stjernorna skola utplånas, Och då himmelen skall klyfvas, Kommentatorcrnes tolkning af den ed som innehålles i Någre vilja hafva, att det är fråga om Korans ver ser som tid efter annan blefvo nedsände; andre säga, att i de tre första verserne menas vindarnej som efterfölja hvarandra &c. sättet hvarpå betydelsen af originalorden är uppfattadt, lämpar sig natur) de 6 första verserne är olika. _, ; den olika tolkningen. Uti texten ofvauföre har den meningen blifvit antagen, som hänför hela eden till olika ordningar af englar. *) Guds befallningar. Någre säga: Vid dem som utbredande utbreda sina vingar. **) Sanningen från flärden. ***) Det vill säga: den guddomliga uppenbarelsen försäkrar om undskyllan, dem som genom bön och bot söka ursäkta sina synder, och varnar och hotar de andra. ligtvis efter<noinclude> <references/></noinclude> q33nftk41obl2j69yz3g0hgoerzqsse 104 221894 651609 2026-05-19T16:41:41Z Johshh 17980 /* Ej korrekturläst */ Skapade sidan med '. 747 KAPITLET. LXXVIJI. Tidningen Uti namn, den *). dan Barmhértiges. de h va ra n d ra ? Beträffande c]cn stora tidningen **), Giuls H va ro m 1 2. INlildcs, fråga 4. Den om h v il ken de ej öfve rensstämma ? Bort Jvån oss! de skola erfara dess sanning, 5. Ytterligare, 3. ii. Hafva 7. Och bergen vi ej borlj7an oss! de lagt jorden till i skola erfara den. en vid utsträckning, stöd jepelare, Och skapat eder till makar, 9.... 651609 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="1" user="Johshh" /></noinclude>. 747 KAPITLET. LXXVIJI. Tidningen Uti namn, den *). dan Barmhértiges. de h va ra n d ra ? Beträffande c]cn stora tidningen **), Giuls H va ro m 1 2. INlildcs, fråga 4. Den om h v il ken de ej öfve rensstämma ? Bort Jvån oss! de skola erfara dess sanning, 5. Ytterligare, 3. ii. Hafva 7. Och bergen vi ej borlj7an oss! de lagt jorden till i skola erfara den. en vid utsträckning, stöd jepelare, Och skapat eder till makar, 9. Och förordnat eder sömn till hvila, 10. Och gjort natten till en täckmantel, 11. Och förordnat dagen till förvar/vande af 8. lifsuppehälle, 14. Och byggt Öfver eder sju fasta himlar, Och satt deri en flammande lampa, Och nedsändt ur molnen strömmar af regn, 15. Att derigenom frambringa frön och plantor, 16. Och lummiga trädgårdar? 17. Sannerligen 12. 13. stämd är skillnadens dag en be- tid, 18. En dag komma det skall stötas basunen, i Herran hoplals, 19. Och himmelen skall öppnas, och öppen genom många portar, 20. Och bergen skola sättas gång och skolen och i blilva blifva en ånga. *) **) J till 21. Sannerligen varder helvitet 22. För de 23. Att deri brottslige ett förblifva ett bakhåll, samlingsställe, under Ordet förekommer i andra versen, Der med menas uppståndelsen. mansåldrar:<noinclude> <references/></noinclude> acx0urfa6o1n5oo7awlpx163us3uv4y 104 221895 651610 2026-05-19T16:42:19Z Johshh 17980 /* Ej korrekturläst */ Skapade sidan med ': 749 KAPITLET. LXXIX. De Uti som bortrycka *). Guds namn, den Mildes, den Barmhertiges. 1. Vid dem som bortrycka med våldsamhet**), 2. Vid dem som uttaga med lätthet ***), 3. Vid dem som röra sig hastigt simmande fram *£), 4. Vid dem som företräda gående främst "f ^), 5. Och dem som ordna tingen, 6. En dag skall domsbasunens första ljud skaka 1 , verlden, Och dess andra ljud skall derpå följa. Den dagen skola de dödliges hjertan skälfva, 7... 651610 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="1" user="Johshh" /></noinclude>: 749 KAPITLET. LXXIX. De Uti som bortrycka *). Guds namn, den Mildes, den Barmhertiges. 1. Vid dem som bortrycka med våldsamhet**), 2. Vid dem som uttaga med lätthet ***), 3. Vid dem som röra sig hastigt simmande fram *£), 4. Vid dem som företräda gående främst "f ^), 5. Och dem som ordna tingen, 6. En dag skall domsbasunens första ljud skaka 1 , verlden, Och dess andra ljud skall derpå följa. Den dagen skola de dödliges hjertan skälfva, 7. 8. 9. 10. ställas > Deras blickar varda nedslagne. De otrogne säga skola vi verkligen åter: <> < det förra tillståndet, ri f Huru! då ) i 11. 12. till De vi blifvit förmultnade ben? säga: detta är då en bedräglig återgång 13. Men det skall 14. Och se! 15. Har blifva blott ett enda ljud, de skola uppkomma på jordens icke berättelsen yta. om Mose kommit dig? 16. Då hans Herre ropade Tuoa: Gäck bort till Pharao, till honom i den heliga dalen 17. ty han öfverträder trotsigt, 18. *) Och säg: önskar du att blifva renad, Nemligen de englar som taga menniskornas själar då de dö. Liksom uti det 77 Kap. innehålla de första verserne en ed på den yttersta dagens säkra inträffande, svuren vid olika ordningar af englar. **) Syndarnes själar. ***) De frommes själar. Y Genom rymden, med den Eviges befallningar. -j"j") Framför de rättfärdige, visande dem vägen till paradiset. -] Efter döden.<noinclude> <references/></noinclude> 6ouvld3rqsyt1xjk630040fimubcafj 104 221896 651611 2026-05-19T16:42:31Z Johshh 17980 /* Ej korrekturläst */ Skapade sidan med '751 Sannerligen varder paradiset hans hemvist. skola fråga dig om uppståndelsens tim- 41. De 42. me, när dess utlästa Huru kan inträffar. tid du tillkännagifva henne? Att bestämma henne tillhör din Herre. Du är blott en förmana re för den som 43. 44. 45. väl henne fruktar. 46. En dag de skola nas liksom de morgon en eller dröjt ej i se henne, skall dem symer än en afton, liden deraf. LXXX. KAPITLET. Han rynkade pamian. Guds na... 651611 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="1" user="Johshh" /></noinclude>751 Sannerligen varder paradiset hans hemvist. skola fråga dig om uppståndelsens tim- 41. De 42. me, när dess utlästa Huru kan inträffar. tid du tillkännagifva henne? Att bestämma henne tillhör din Herre. Du är blott en förmana re för den som 43. 44. 45. väl henne fruktar. 46. En dag de skola nas liksom de morgon en eller dröjt ej i se henne, skall dem symer än en afton, liden deraf. LXXX. KAPITLET. Han rynkade pamian. Guds namn, den Mildes, den Barmhertiges. rynkade pannan oeh vände ryggen till, 1. Han Uti 2. Derföre 3. Men hvad renar att den blinde kom till honom gifver dig väl tillkänna 488 ): om han sig, 4. Eller blifver erinrad så att erinringen gag- honom? nar <88 ) 5. Beträffande den 6. Honom Här är fråga som är rik, emottager du med heder, om den Abd'Allah som står omnämnd i In- — 106 och som var blind. En gång under det profeten sökte öfvertala en af de förnämste Koreischerne att öfvergå till Islam, kom den blinde till honom, och da ban ej bemärktes af profeten, upphof han sin röst, och ropade: Oj Guds sändebud! lär mig något af livad Gud lärt Jedn. sid. 104 dig! Moharnmed, förargad öfver att då bort i blifva afbruten, gick det han rynkade pannan, och är derföre här tad- Sedan hvar Moharnmed träffade den blinde Abd'Allah» han honom stor aktning, sägande mannen för hvars skull min Herre gifvit mig förebråelser är välkommen. lad. visade : ., Se Marrac.ci.<noinclude> <references/></noinclude> hjfkrysoxv1ejwnf4fk23jlgdj0942z 104 221897 651612 2026-05-19T16:42:47Z Johshh 17980 /* Ej korrekturläst */ Skapade sidan med '753 Och Frukler och 31. betesplanior, gagn för eder och ed ra hjordar. 33. Men då det döfvande ljudet inträffar, 34. En dag en man skall fly från sin broder, 35. Och sin moder och sin fader, 36. Och sin maka och sina barn: bland dem 37. Den dagen skall h varje man Till 32. få tillräckligt gen att syssla för sig sjelf. 38. Den dagen varda några 39. Leende, 40. Och öfver andra ansigten strålande, fröjclefulle; ansigten varder den d... 651612 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="1" user="Johshh" /></noinclude>753 Och Frukler och 31. betesplanior, gagn för eder och ed ra hjordar. 33. Men då det döfvande ljudet inträffar, 34. En dag en man skall fly från sin broder, 35. Och sin moder och sin fader, 36. Och sin maka och sina barn: bland dem 37. Den dagen skall h varje man Till 32. få tillräckligt gen att syssla för sig sjelf. 38. Den dagen varda några 39. Leende, 40. Och öfver andra ansigten strålande, fröjclefulle; ansigten varder den da- stoft, dem: 41. Mörker 42. Desse äro de otrogne, de gudlöse. betäcka skall KAPITLET. LXXXI. Hoplindningen •'). Guds namn, den Mildes, den Barmhertiges. skall hoplindas**), 1. Då solen 2. Och då stjernorna skola nedfalla, 3. Och då bergen skola sättas gång, drägtiga kamelinnor 4. Och då tio månaders Uli i skola försummas***), 5. Och då vilddjuren skola församlas*^), underbara ting som, enligt I detta kapitel uppräknas flera den Mohammedanska läran, skola blifva en följd af domsbasunens första ljud. **) Liksom en turban hoplindas. ***) Ramelerne utgöra det förnämsta af en arabs rikedom *) hvarföre verldens sista tid är inne då de skola af sina ägare lemnas •) åt sitt öde. Att hålla stoft. Koran. dom med hvarandra, Se Marracci enl. hvarefter de skola göras Djalalo' delin. 4o till<noinclude> <references/></noinclude> t3dwtto50g6z2zq70ip9umnvybzkkdm 104 221898 651613 2026-05-19T16:43:02Z Johshh 17980 /* Ej korrekturläst */ Skapade sidan med '755 '25. heller är Ej ven djefvuls *) ord. 26. Hvaft Hyn '27. detta en med fördrif- da? J allom menniskom Detta är icke annat än en erinran stenar : o 28. At den bland 29. Men J eder skolen som vilja ej vill om handla rätt; Gud vill, icke verldarnes Herre. KAPITLET. LXXXTI. Klyfningen. Uti Guds namn, den Mildes, den Barmhertiges. 1. 2. 3. 4. Då himmelen skall klyf vas, Och då stjernorna skola kringströs, Och då... 651613 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="1" user="Johshh" /></noinclude>755 '25. heller är Ej ven djefvuls *) ord. 26. Hvaft Hyn '27. detta en med fördrif- da? J allom menniskom Detta är icke annat än en erinran stenar : o 28. At den bland 29. Men J eder skolen som vilja ej vill om handla rätt; Gud vill, icke verldarnes Herre. KAPITLET. LXXXTI. Klyfningen. Uti Guds namn, den Mildes, den Barmhertiges. 1. 2. 3. 4. Då himmelen skall klyf vas, Och då stjernorna skola kringströs, Och då hafven skola hopblandas, Och då grifterne skola omstjeipas, erfara hvad 5. Skall en själ hon förutsänd t och hvad hon eftersatt. 6. O, menniska! hvad har förfört dig beträffande din milde Herre, 7. Som och format dig och rätt form Han behagade, har Han skapat dig ordnat dig? 8. Uti hvilken sammansatt dig: 9. Bort frän Honom! Men J förklaren för lögn den yttersta domen; 10. Dock äro sannerligen satte väktare, 11. FörträfHlige skrifvare **), 12. Som veta *) So noter ne 263 **) De & hvad J gören. 264. öfver människan rakande cnglarne. öfver eder<noinclude> <references/></noinclude> qt3sqe9gogt82w9lh3v49cd8avwrdin 104 221899 651614 2026-05-19T16:43:28Z Johshh 17980 /* Ej korrekturläst */ Skapade sidan med '756 13. Sannerligen skola de rättfärdige införas i paradisets vällust; 14. 15. 10. Och lika visst de gudlöse uti helvitet, Der de skola brännas domens dag, Och derifrån de aldrig skola bltfva Iran- varande. 17. Men hvad gör dig dome- begripligt livad dagen är? 18. gör livad Ja, dig hvad dome- begripligt dagen är? 19. för en En dag en förmå det ringaste skall ej själ och väldet den dagen själ: Gud. KAPITLET. LXXXIII. De t... 651614 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="1" user="Johshh" /></noinclude>756 13. Sannerligen skola de rättfärdige införas i paradisets vällust; 14. 15. 10. Och lika visst de gudlöse uti helvitet, Der de skola brännas domens dag, Och derifrån de aldrig skola bltfva Iran- varande. 17. Men hvad gör dig dome- begripligt livad dagen är? 18. gör livad Ja, dig hvad dome- begripligt dagen är? 19. för en En dag en förmå det ringaste skall ej själ och väldet den dagen själ: Gud. KAPITLET. LXXXIII. De tillhör som mäta öedrägligt. Guds namn, den Mildes, den Barmhertiges. 1. Ve dem som mäta bedrägligt, Uti 2. Som 3. andra, tillmätes från menni- rågadt, skor, taga dem, dem då Och då de mäta till dem, eller väga till försnilla! 4. Tro icke de döda, 5. På en 6. En desse att de dag, menniskorna uppstå skola från vigtig dao skola slånda inför verldarnes Herre? 7. löses 8. *) Bort register Men frän Honom! Sannerligen i är de gud- Seddjyn *): livad gör dig begripligt hvad Seddjyn är? Namnet på hufvudregistret hvari de orätt färdiges gernirigar äro upptecknade: det är äfven namn pä ett ställe i helvitet, och betyder tillika ett fängelse.<noinclude> <references/></noinclude> 5y2ew24u8tylgnt5pp6esg7fxjlov3a 104 221900 651615 2026-05-19T16:43:41Z Johshh 17980 /* Ej korrekturläst */ Skapade sidan med '758 — Med sigill af muskus som önska salighet 26. längta 27. 28. — Hv En il ket är blandad t källa h varur med de detta till må de vatten ur T sasnim *), som dricka skola få komma den Evige nära. 29. De som handla brottsligt begabba sanner- dem som tro, Och då de ligen 30. gå dem förbi de blinka åt b varandra, 31. Och då de återvända till sina anhörige, vända de åter jubilerande, 32. Och då de se dem säga de: clesse...' 651615 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="1" user="Johshh" /></noinclude>758 — Med sigill af muskus som önska salighet 26. längta 27. 28. — Hv En il ket är blandad t källa h varur med de detta till må de vatten ur T sasnim *), som dricka skola få komma den Evige nära. 29. De som handla brottsligt begabba sanner- dem som tro, Och då de ligen 30. gå dem förbi de blinka åt b varandra, 31. Och då de återvända till sina anhörige, vända de åter jubilerande, 32. Och då de se dem säga de: clesse äro, i sanning, vilsefarande; Men 33. ver cl de äro icke sände väktare till öf- em. Dock en dag 34. skola de som tro begabba de otrogne: På 35. t h ron sängar skola de betrakta helvitets invånare. 36. Skola de otrogne icke lönas för hvad de gjorde? LXXXI V. KAPITLET. Sön der spräck n In gen. Guds namn, den Mildes, den Barmhertiges. 1. Dä himmelen skall spräckas sönder, 2. Och skall hörsamma sin Herre, och blifva Uti deltill skicklig; 3. Och när jorden skall utsträckas **), Ordet betyder: att uppresa något; och källan *) emedan hon **) I flyter en jemn plan, i så kallas så, paradisets högsta rum. att hvarken berg upphöjning, derpå skall qvarslå. eller någon annan<noinclude> <references/></noinclude> 9ou0s98fazgzej8eifwonrhs91q21pz 104 221901 651616 2026-05-19T16:43:57Z Johshh 17980 /* Ej korrekturläst */ Skapade sidan med '760 Och 21. att Koran uppläses då dem, de för ej tillbedja? skola 22. Tvertom, de som 23. 24. Men Gud känner hvad de hofva Förkunna dem alltså ett plågsamt 25. Utom de som en få tro göra den tro ej till lögn! sinnet. i straff. och göra goda verk, de oförgänglig belöning. LXXXY. KAPITLET. De tolf himmelstecknen. Guds namn, den Mildes, den Barmhertiges. 1. Vid himmelen hafvande de tolf tecknen Uti *), 2 Vid den utlofva... 651616 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="1" user="Johshh" /></noinclude>760 Och 21. att Koran uppläses då dem, de för ej tillbedja? skola 22. Tvertom, de som 23. 24. Men Gud känner hvad de hofva Förkunna dem alltså ett plågsamt 25. Utom de som en få tro göra den tro ej till lögn! sinnet. i straff. och göra goda verk, de oförgänglig belöning. LXXXY. KAPITLET. De tolf himmelstecknen. Guds namn, den Mildes, den Barmhertiges. 1. Vid himmelen hafvande de tolf tecknen Uti *), 2 Vid den utlofvade dagen, 3. 4. 5. 6. 7. Vid vittnet och det bevittnade **), Förgjorde blefvo mästarne af gropen Af eld försedd med bränsle, Då de sutto kring henne ***), Och voro vittnen til! hvad de gjorde 489 ), med de rättrogne. Det Djurkretsens tecken *) "tom", och mena någre i **) stjernorna , ordet arabiska betyder dem som de der m-ed säga åfven finnas der englurne hålla vakt. Någre mena med vittnet Mohammed, och med det som bevittnaSj uppståndelsen; andre gifva olika tydningar på orden. 489) om J£är är fråga tera och kasta i en viss konung i Yemen, som en eldgrop invånarne antagit den christna religionen, i lät Nadjran, som, enligt Mohammeds eget begifvande, var, före hans lid, den sanna läran. förföljelse är martyrer. Se omnämnd i historien Marracci, och uti om Bibi. mar- h vilka Denna christna kyrkans Orient. artikeln Abon Nawas, hvarest d'Herbelot gör den ifrågavarande Konungen till afgudadyrkare, och icke till Jude. ***) Ty elden slog upp ur gropen, och förtärde Förföljarna sjelfve.<noinclude> <references/></noinclude> dbqcffegw25f9pzoycrkovfc9fhs1e4 104 221902 651617 2026-05-19T16:44:09Z Johshh 17980 /* Ej korrekturläst */ Skapade sidan med '761 8. Och de hämnades de före att trodde ej dom, om på Gud på den icke der- den Mägtige, Prisvärde, 9. Honom hvilken tillhör himlarnes och jordens rike: men Gud är till allting vittne. 10. Sannerligen de som förfölja de rättrogne män och qvinnor, och sedan icke ångra sig, de skola skola få de skola lida eldens helvitets qval, lida 11. straff. Men de som tro och göra goda verk, de lustgårdar, genom hvilka löpa floder delta : ar d... 651617 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="1" user="Johshh" /></noinclude>761 8. Och de hämnades de före att trodde ej dom, om på Gud på den icke der- den Mägtige, Prisvärde, 9. Honom hvilken tillhör himlarnes och jordens rike: men Gud är till allting vittne. 10. Sannerligen de som förfölja de rättrogne män och qvinnor, och sedan icke ångra sig, de skola skola få de skola lida eldens helvitets qval, lida 11. straff. Men de som tro och göra goda verk, de lustgårdar, genom hvilka löpa floder delta : ar den stora saligheten. 12. Sannerligen 13. Ty Han frambringar är din magt väldig. Han återställer Herres och U/vet *): 14. Och Han är den Förlåtande, den Kärleksfulle, Agaren af thronen: den Härlige rt 15. 16. 17. 18. 19. Han vill. kommit till dig om härarne, Pharaos och Tzamuds? Men de som ej tro äro förhärdade forVerkställaren af hvad Har väl historien i ne kelse, 20. Ocli 21. Men 22. 1 Gud är bakom dem detta är en en väl förvarad härlig omfattande Koran, **). skrifven tafla. LXXXYr. KAPITLET. Den nattlige vandraren. Guds namn, den Uti 1. Han uppväcker *) Mildes, den Barmhertiges. Vid hirnmelen och den nattliga vandraren: **) Så att de ej 490 ) frän de döda. kunna undkomma. Ordet yVjlioJ) betyder en nattlig resande > äfven morgonstjer nan; det tyckes alltså att kommeutatorerne borde vara öfvereus om, b vilken stjerna som här menas, men de gissa än pä den ena, än på den andra. 490^<noinclude> <references/></noinclude> aukkvcqgku2ord5am6thkby6xulle17 104 221903 651618 2026-05-19T16:44:23Z Johshh 17980 /* Ej korrekturläst */ Skapade sidan med ': 762 Men livad gör dig begripligt hvad den vandraren är? Del är Den tindrande stjernan. Det finnes ej en själ utan att öfver henne 2. nattlige 3. 4. är en väktare. Må 5. då menniskan betänka af hvad hon är skapad 7. Hon är skapad af utgjutet vatten, Utkommande från länderna och bröstbenen 8. Sannerligen är 6. bringa henne till Han **) mägtig att *). åter lif, En dag hemligheterna skola uppdagas, 10. Och hon ej skall hafva m... 651618 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="1" user="Johshh" /></noinclude>: 762 Men livad gör dig begripligt hvad den vandraren är? Del är Den tindrande stjernan. Det finnes ej en själ utan att öfver henne 2. nattlige 3. 4. är en väktare. Må 5. då menniskan betänka af hvad hon är skapad 7. Hon är skapad af utgjutet vatten, Utkommande från länderna och bröstbenen 8. Sannerligen är 6. bringa henne till Han **) mägtig att *). åter lif, En dag hemligheterna skola uppdagas, 10. Och hon ej skall hafva magt, ej heller 9. försvarare. Vid himmelen hafvande omlopp ***), Vid jorden hafvande remnor ^), Sannerligen är detta ett ord som skiljer 11. 12. 13. från rätt orätt, Och det är icke skämt. Sannerligen anlägga de stämplingar mot mig, 14. 15. 16. Men 17. Gif mod dem Jag skall lägga snara alltså tid åt de för dem: otrogne, gå tillväga sakta. LXXXVI. KAPITLET. Den Högste >fcf). Guds namn, den Mildes, den Barmhertiges. 1. Prisa din Herras namn den Högstes, Uti 2. Som skapat och väl format, Mannens länder och qvinnans bröstben. **) Gud; nemligen efter döden. ***) Dermed menas, att himmelen återför regn och *) årstider. •j") Ur •j-j-) hvilka växter och vattendrag uppspringa, Detta kapitel kallas äfven, Prisa. olika<noinclude> <references/></noinclude> klfguyhwoozec2qtj5dhutl14guo5e6 104 221904 651619 2026-05-19T16:44:37Z Johshh 17980 /* Ej korrekturläst */ Skapade sidan med ', 763 3. 4. 5. (i. Och som ordnat och styr sina kreatur. Och som fram b ringat betet, Och sedan gör clct lill svarta g tiga strån! 1 Vi skola lata dig läsa *), du ocli skall icke glömma 7. Utom hvad Gud behagar; ty Han känner uppenbara, och det som är förborgadt. lätt väsen till 8. Och vi skola göra disf den det lättaste 9. skall sig läran **). Erinra om dina landsmän, alltså erinringen gagna. som fruktar Gud 10. Elio 11. Men... 651619 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="1" user="Johshh" /></noinclude>, 763 3. 4. 5. (i. Och som ordnat och styr sina kreatur. Och som fram b ringat betet, Och sedan gör clct lill svarta g tiga strån! 1 Vi skola lata dig läsa *), du ocli skall icke glömma 7. Utom hvad Gud behagar; ty Han känner uppenbara, och det som är förborgadt. lätt väsen till 8. Och vi skola göra disf den det lättaste 9. skall sig läran **). Erinra om dina landsmän, alltså erinringen gagna. som fruktar Gud 10. Elio 11. Men den bi fva skall i erinrad j mest olycklige skall derifrån draga undan, 12. Som skall inkastas att brinna den större i elden, dö 13. Hvari han sedan 14. Sannerligen är den lycklig som 15. Och ihågkommer 16. Men J Ehuru 17. ej sin skall Herres ej heller lefva. sig renar, namn och beder. föredragen det verldsliga ljfvet, det tillkommande och varaktigare. 18. Sannerligen slär detta lifvet i de bättre är föregående Skrifterne, 19. Abrahams och Moses LXXXVIIJ. Den Skrifter. KAPITLET. plötsligt öfver rask ande dagen ***). Uti Guds namn, den Mildes, den Barmhertiges. 1. Har tidning kommit till dig om den plöts- ligt Öfverraskande da^en ? Den guddomliga uppenbarelsen. Se 16, 17 & 18 vers. 75 Kap. **) Dcrmed menas Islams lära. ***) Den yttersta domens dag kallas så, derföre al den med *) i i förskräckelse skall öfverraska alla varelser.<noinclude> <references/></noinclude> ci1x24rcpgr7jh0le7fjc492n2jr1v2 104 221905 651620 2026-05-19T16:44:52Z Johshh 17980 /* Ej korrekturläst */ Skapade sidan med '705" KA PITLET. LXXX1X. D agningen. ] Guds namn, den Mildes, Uti 2. samt Barmhertiges. tcn 4al dagningen och tio nätter ), Vid det som är parad t och det som ar en- id 1. 492 ), 3. Vid 4. Ar förstånd 5. då hon går natten icke en ed detta i in: den som din Herre för äger ? Har du huru betänkt ej be- handlade Aad 403 med 7. Iram Hvars 8. Och Tzamud, 6. klipporna 9. ) likhet dalen i höga pelare, sina ej... 651620 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="1" user="Johshh" /></noinclude>705" KA PITLET. LXXX1X. D agningen. ] Guds namn, den Mildes, Uti 2. samt Barmhertiges. tcn 4al dagningen och tio nätter ), Vid det som är parad t och det som ar en- id 1. 492 ), 3. Vid 4. Ar förstånd 5. då hon går natten icke en ed detta i in: den som din Herre för äger ? Har du huru betänkt ej be- handlade Aad 403 med 7. Iram Hvars 8. Och Tzamud, 6. klipporna 9. ) likhet dalen i höga pelare, sina ej blifvit hvilka åstadkommen uthögg o Hvilka trotsigt syndade 11. Och ökade i landet, förderfvet? deri #') Enligt DjalaloMdin menas liäraed tio 11, landet, pålarnes herre, 10. ock, 10, i boningar , Och Pharao, DhuTHeddjah, till eller blott den och 12 nätterna i tionde nätter af natten nämnde manad ; månaden deri, eller dagar hvilka Mohammedanerne hålla heliga. Se Marracci. allmänhet, Någre förstå härmed de skapade lingen hvaraf en del äro parade, andra enkla; någre mena der- * 92 i ) emot, alla varelser, hvilka äro skapade partals, och Skaparen sjelf som är Ensam; och åter andre, nyssnämnda tio nätter, tagna tillsammans eller särskilt. 493 ) Någre mena märka den far hette att detta förd na Idem. ord är stäldt efter Aad, för att ut- arabstammen Aad, hvars stamfaders faratt hvad som följer har a fseende på de- Iram, och Andre deremot påorden i texten hafva afseende på ett prägtigt palats med dithörande trädgårdar, som anlades af Aads son Scheddad, med afsigt att på jorden eftergöra det himmelska paradiset, och hvilkeu anläggning han uppkallade efter sin farfars far Iram. Se Marracci, Sa/e och cVHerbelot. ras ofantliga kroppslängd, se not. 175. stå, att<noinclude> <references/></noinclude> 3hgqhfcead8vwsohdibixi7w1702cc4 104 221906 651621 2026-05-19T16:45:04Z Johshh 17980 /* Ej korrekturläst */ Skapade sidan med ': 707 KAPITLE T. XC. Området. M Guds namn, den Uti i den Barm bert iges. Ides, — om rade Jag svår *) vid detta I. 3. Och du är boende inom detta område Och vid den som a (lar och hvad han aflat 4. Sannerligen hafva 'i. bekymmer. 5. Tänker hon ver henne? Hon 6. dom att menniskan skapat vi ingen — **), hafva skall magt öf- mycken säger: jag har förslösat till rike- ***). 7. Tänker hon 8. Hafva vi att ingen ser... 651621 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="1" user="Johshh" /></noinclude>: 707 KAPITLE T. XC. Området. M Guds namn, den Uti i den Barm bert iges. Ides, — om rade Jag svår *) vid detta I. 3. Och du är boende inom detta område Och vid den som a (lar och hvad han aflat 4. Sannerligen hafva 'i. bekymmer. 5. Tänker hon ver henne? Hon 6. dom att menniskan skapat vi ingen — **), hafva skall magt öf- mycken säger: jag har förslösat till rike- ***). 7. Tänker hon 8. Hafva vi att ingen ser henne? icke gjort henne tvenne ögon, Och tunga och tvenne läppar, 10. Och utvisat henne de tvenne hufvudvä- 9. garne? II. 12. Men hon angriper Och hvad gör dig branten: begripligt hvad bran- är? ten a n dra befria 13. Att 14. Eller föda 15. Den l fi. Eller den 17. Vidare den fångne, under hungersnödens dag, faderlöse an förvand ten att h va rand ra anbefalla , som har jorden vara bland dem som fattige tålamod, och till tro anbefalla bädd." och hvar- barmhertighet 18. *) ej Desse varda högra sidans följeslagare. Se not. Med området menas Meckas. allmän mening; andre förstå dermed Adam, Abraham, eller i synnerhet Mohammed, och **) Någre 458. taga dessa ord i deras afkomliugar. ***) Detta lärer åsyfta en af Mohammeds ingenting sparade för att sätta sig hufvudfiender, som emot honom.<noinclude> <references/></noinclude> 0a6cncumhrzlyjxg8jclyijileuw3wf 104 221907 651622 2026-05-19T16:45:16Z Johshh 17980 /* Ej korrekturläst */ Skapade sidan med '768 Men 19. venstra följeslagare: Omkring dem 20. lad de som icke tro på våra tecken varda sidans bl f va i massor af uppvirf- eld. KAPITLET. XCI. Solen, Guds namn, den Mildes, den Barmhertiges. Uti 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. Vid solen och hennes sken om morgonen, Vid raånen då han följer henne, Vid dagen då han visar hennes glans, Vid natten då hon skyler henne, Vid himmelen och Den som uppbyggt honom, Vid jorden och Den som utbredt... 651622 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="1" user="Johshh" /></noinclude>768 Men 19. venstra följeslagare: Omkring dem 20. lad de som icke tro på våra tecken varda sidans bl f va i massor af uppvirf- eld. KAPITLET. XCI. Solen, Guds namn, den Mildes, den Barmhertiges. Uti 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. Vid solen och hennes sken om morgonen, Vid raånen då han följer henne, Vid dagen då han visar hennes glans, Vid natten då hon skyler henne, Vid himmelen och Den som uppbyggt honom, Vid jorden och Den som utbredt henne, Vid själen och Den som fullbordat henne, 8. Och henne dess onda ingifvit böjelser och dess fromhet **), 9. Sannerligen är han lycklig som renat henne, 10. Och sannerligen är han hopplös som henne befläckat. 11. Tzamud sin profet 12. i sin trotsiga gudlöshet anklagade för lögn, Då den uslaste hos dem Och Guds sändebud sade blef sänd **), till dem: det är Guds kamelin na och hennes dryck; till lögnare, och 14. Men de gjorde honom dräpte henne: alltså förstörde dem deras Herre, för deras synds skull, och gjorde dem alla lika; 15. Ocli Han fruktar ej deras slut. 13. Gud *) har gifvit menniskan böjelse till ondt och godt. not. 286. **) För att dräpa kamelinnan. Se 29 vers. af 54 Kap. Se<noinclude> <references/></noinclude> 542ah23mjrvjgt67s9a2f9t1wk6joqj 104 221908 651623 2026-05-19T16:45:34Z Johshh 17980 /* Ej korrekturläst */ Skapade sidan med '769 KAPITLET. XCII. Natten. Guds namn, den Mildes, den Barmhärtiges. Uti Vid natten då hon öfvertäcker, Vid dagen då han syns glans, Vid Den som skapat man- och qvinnokonet, 1. 2. i 3. 4. Sannerligen är edert sträfvande olika. 5. Och beträffande den som gifver *), och Gud, Och tror på sanningen af den bästa läran, För honom skola vi lätta vägen till lycka; fruktar 6. 7. Men den som är girig och äger rikedom, Ocb förnekar sanningen af d... 651623 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="1" user="Johshh" /></noinclude>769 KAPITLET. XCII. Natten. Guds namn, den Mildes, den Barmhärtiges. Uti Vid natten då hon öfvertäcker, Vid dagen då han syns glans, Vid Den som skapat man- och qvinnokonet, 1. 2. i 3. 4. Sannerligen är edert sträfvande olika. 5. Och beträffande den som gifver *), och Gud, Och tror på sanningen af den bästa läran, För honom skola vi lätta vägen till lycka; fruktar 6. 7. Men den som är girig och äger rikedom, Ocb förnekar sanningen af den bästa läran, 10. För honom skola vi lätta vägen till uselhet: 8. 9. Hans Ii. han skatter skola hufvudstupa faller ej honom, gagna då helvitet. i 12. Sannerligen h vilar på oss den ledningen väg- rätta , Och 13. tillkommande det oss tillhöra lifvet och det närvarande. 14. Jag hotar eder 15. Dit ingen skall med flammande eld, inkomma att brinna, utom den mest beklagansvärde, 16. Som 17. Men den gudfruktige skall derifrån aflägsnas, Som gifver sin rikedom för att blifva renad Ocb till ingen gör sina välgerningar för 18. 19. blifva att förnekat och , tron. belönt, Utan af begär den Högste att komma i sin Herres : 21. *) till ; 20. åsyn vändt ryggen Och sannerligen Gudi hvad Gudi skall han tillhörer, och almosor blifva till förnöjd. sin foehöfvande nästa. Koran, 49<noinclude> <references/></noinclude> iulcdn7auuldunqj7ogsoqpcrlikbws 104 221909 651624 2026-05-19T16:45:59Z Johshh 17980 /* Ej korrekturläst */ Skapade sidan med '770 KAPITLET. XCIIJ. Förmiddagens Guds namn, den Uti Mildes, den Barmherfiges. Vid förmiddagens *) solsken, Vid natten då hon mörknar, Din Herre har ej öfvergifvit, ej heller Han 1. 2. 3. hatar dig 4. bättre 5. att så solsken. 6. 494 ). Sannerligen varder det tillkommande lifvet för dig än det närvarande: Och sannerligen skall din Herre begå f va dig du varder Har Han nöjd. funnit dig faderlös, ej upp- och dig, tagit 8. Och... 651624 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="1" user="Johshh" /></noinclude>770 KAPITLET. XCIIJ. Förmiddagens Guds namn, den Uti Mildes, den Barmherfiges. Vid förmiddagens *) solsken, Vid natten då hon mörknar, Din Herre har ej öfvergifvit, ej heller Han 1. 2. 3. hatar dig 4. bättre 5. att så solsken. 6. 494 ). Sannerligen varder det tillkommande lifvet för dig än det närvarande: Och sannerligen skall din Herre begå f va dig du varder Har Han nöjd. funnit dig faderlös, ej upp- och dig, tagit 8. Och Och 9. Alltså 7. funnit dig vilsefarande och vägledt dig, funnit dig fattig, och gjort beträffande den faderlöse, dig rik? du må ej förtrycka honom; 10. 11. Och tiggaren må du ej stöta tillbaka; Men förkunna din Herres nåd. KAPITLET. XCIV. Hafva vi icke Guds namn, den Uti 1. Hafva vi utvidgat? Mildes, den icke utvidgat åt Barmhertiges. dig ditt bröst **), Deruaed förstås tiden på dagen tre eller fyra timmar soluppgången, då solen skiner med sitt fulla sken. *) ef- ter 494 ) Mohammeds emedan han penbarelse, fiender påstodo, alt Gud öfvergifvit icke på fjorton dagar hugnades till straff för att han lofvat gifva Roreischerne svar på vissa frågor nästa dag, utan att tillägga: vill! Detta är en af om Gud kommentatorernes tydningar af texten. Se Marracci &l Sale. Nemligen, öppnat det **) honom, med någon up- för tron, visdomen och profetian.<noinclude> <references/></noinclude> j3e1anpem0iza12jlg6ne7ryqibmder 104 221910 651625 2026-05-19T16:46:15Z Johshh 17980 /* Ej korrekturläst */ Skapade sidan med '771 2. Och lyft 3. Som tryckte din af dig börda *), din 5. rygg, Och upphöjt (öv dig ditt rygte? Tv, sannerligen, jeinte svårighet är lätthet, 6. Ja, 4. jemte svårighet är när du 7. Alltså 8. Och anropa ödmjukt Fikonet då, Herre. ***). Guds namn, den Mildes, den Barmherliges. 1. 2. den din KAPITLET. XCY. Uti lätthet. slutar **), arbeta Vid fikonet och oliven Vid berget Sinai, 3. Och 4. Sannerligen hafva detta fört... 651625 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="1" user="Johshh" /></noinclude>771 2. Och lyft 3. Som tryckte din af dig börda *), din 5. rygg, Och upphöjt (öv dig ditt rygte? Tv, sannerligen, jeinte svårighet är lätthet, 6. Ja, 4. jemte svårighet är när du 7. Alltså 8. Och anropa ödmjukt Fikonet då, Herre. ***). Guds namn, den Mildes, den Barmherliges. 1. 2. den din KAPITLET. XCY. Uti lätthet. slutar **), arbeta Vid fikonet och oliven Vid berget Sinai, 3. Och 4. Sannerligen hafva detta förträffligaste 5. 6. 7. få »J**^), menniskan skapat vi i ordning, vi gjort henne till den uslaste 495 ), Utom dem som de skola område säkerhetens Sedan hafva af de usle *J*), tro och göra goda verk, ty en oförgänglig belöning: Hvad kommer dig då förneka att domen härefter? 8. År icke Gud den visaste af domare? Din synd, innan du erhöll uppenbarelsen. **) Nemligen, din bön, eller ditt förmanande, arbeta då *) i gudaktighet. *+*) Detta kapitel kallas äfven Oliven. Komtnentatorerne säga, att Gud svär vid dessa båda frukmyckna bruk och förträffliga egenskaper. -) Meckas. 495 mena att här är fråga om menniskans vackra ) Någre kroppsbyggnad och förträffliga själs förmögenheter, hvilket icke hindrar Gud, att, i händelse af olydnad, dömma henne till afgrundens qval; andre förmoda, att det syftas på hennes starka kroppsbyggnad uti sin bästa ålder, och bräcklighet på ålderdomen; Marracci, deremot, menar att orden väl kunde tolkas på Adams fullkomliga skapelse och syn- -) ter för deras dafall.<noinclude> <references/></noinclude> ek0pyd7k46ngxbkaajbdlk15b3n7ttq 104 221911 651626 2026-05-19T16:46:18Z Thuresson 20 /* Korrekturläst */ 651626 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Thuresson" />404</noinclude>dan i jemnvigt med oss och skall säkerligen inom kort vara vår öfverman. Majestätet på Fersens panna återkom härunder. — Hvad menar ni med det der, baron? anmärkte han. Hvarthän vill ni? Skola vi icke blott känna slaget, utan äfven erkänna det? Hade Fersen noga betraktat Pechlin, skulle han lätt hafva observerat den hemliga glädje, som hans häftiga fråga ingaf denne. — Ni inser, hr grefve, fortfor emellertid Pechlin med allt det yttre lugn, hvaraf han var mägtigare än någon annan, att, då jag säger konungadömet understödt af mösspartiet, så vill det egentligen säga mösspartiet understödt af konungadömet; ty det faller alldeles af sig sjelft, att ehuru mösspartiet nu skjuter konungadömet framför sig, det dock icke ett enda ögonblick skall hafva befunnit sig vid målet, förrän det kastar af sig masken och griper efter regeringsrodret helt och hållet för egen räkning. — Derom är jag öfvertygad, men jag inser ändock icke er mening. — För att rädda vårt partis system, dess grundsatser, dess inflytande, vet jag icke mer än ett medel. — Låt höra, låt höra. Ju längre Pechlin kom i ämnet, desto mer missbelåten med honom kände sig Fersen. Han hade väntat att i honom finna en sporre till beslutsammare handlingssätt och nya politiska strider, och hade äfven i detta fall beredt sig att tygla till och med sin egen ovilja, för att liksom afskudda sig allt vidare beroende af Pechlin; men till hans förvåning upptäckte han, att Pechlin tycktes hysa alldeles motsatta åsigter, åsigter fulla af eftergifvenhet och foglighet. — Medgif, herr grefve, anmärkte Pechlin, att konungamagten egentligen är en blott skylt. — Nå-ja. — Medgif att det är en stor docka, som vårt styrelsesätt skapat sig, för att framhålla dels inför utlandet och dels för massan af folket, hvilka tycka om sådana der dockor. — Men ni sade, baron, att ni blott visste eit enda medel. — Ganska sant, herr grefve; såsom förutseende och kloka statsmän, tror jag att det vore skäl … {{tomrad}}<noinclude> <references/></noinclude> sdf9x5o6fh6osxdrg22a4hnsfapnero 104 221912 651627 2026-05-19T16:46:27Z Johshh 17980 /* Ej korrekturläst */ Skapade sidan med '772 KAPITLET. XCVI. Stelnad blod Uti *). Guds namn, den Mildes, den namn som skapat; skapat menniskan af stelnad blod **): din Herras 1. Läs 2. Han bar i Barmhertiges. 3. Läs vid din Herra den Allrahögste, 4. 5. Som har lärt bruket af pennan, Som lärt menniskan hvad hon icke 6. Bort från oss! I sanning viste ***): framfar menni- skan gudlöst, 7. 8. Emedan hon ser sig- äga rikedom. Sannerligen är återgången af alla till di... 651627 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="1" user="Johshh" /></noinclude>772 KAPITLET. XCVI. Stelnad blod Uti *). Guds namn, den Mildes, den namn som skapat; skapat menniskan af stelnad blod **): din Herras 1. Läs 2. Han bar i Barmhertiges. 3. Läs vid din Herra den Allrahögste, 4. 5. Som har lärt bruket af pennan, Som lärt menniskan hvad hon icke 6. Bort från oss! I sanning viste ***): framfar menni- skan gudlöst, 7. 8. Emedan hon ser sig- äga rikedom. Sannerligen är återgången af alla till din Herra. 9. 10. 11. Huru då? Den som förhindrar, En Guds tjenare då han beder; Huru? om denne följer den rätta väg- ledningen, 12. Eller anbefaller 13. gudsfruktan: Huru? om han gör denne frånvänder till lögnare, och sig, Vet han icke att Gud ser? Bort frän oss! Sannerligen om han ej upphör, skola vi så visst draga honom vid luggen, 16. Den lögnagtiga, syndiga luggen. 17. Och må han kalla sitt samfund, 14. 15. *) Ordet förekommer i 2 versen. en af Korans kommentatorer, säger, att alla raenniskor, utom Adam, Eva och Jesus, blifvit skapade af sådan blod. Se Mavracci. ***) Dessa 5 verser anses, i allmänhet, för hvad som först uppenbarades af Koran. Se not. 1. jemför äfven Inledn.s. 69. **) Jahia,<noinclude> <references/></noinclude> i2k5t8nrl4z6tkokscmqsj1xz7lqkmq 104 221913 651628 2026-05-19T16:46:39Z Johshh 17980 /* Ej korrekturläst */ Skapade sidan med ': 773 t skola 18. Vi 19. Bort! honom ej hörsamma, närma dig din Herr a hed, och ill plågoandarne: kalla Du må utan *). XCVJJ. KAPITLET. Ål Kadr 496 ). Guds namn, den Uti 1. Al Kadrs 2. natt vi Barmhertiges. 4. Men livad gör dig begripligt livad Al Kadrs Al Kadrs natt är bättre än tusen månader: Uti henne nedstiga englarne och anden ***), Hans deras Herras tillstädjelse, ock 5. tills morgonrod nåden be- uppgår. K... 651628 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="1" user="Johshh" /></noinclude>: 773 t skola 18. Vi 19. Bort! honom ej hörsamma, närma dig din Herr a hed, och ill plågoandarne: kalla Du må utan *). XCVJJ. KAPITLET. Ål Kadr 496 ). Guds namn, den Uti 1. Al Kadrs 2. natt vi Barmhertiges. 4. Men livad gör dig begripligt livad Al Kadrs Al Kadrs natt är bättre än tusen månader: Uti henne nedstiga englarne och anden ***), Hans deras Herras tillstädjelse, ock 5. tills morgonrod nåden be- uppgår. K A P IjT L E T. Det uppenbara beviset Guds namn, den Mildes, den 1. beslut *f<). Frid är hon XCVIII. »J«J«), Barmhertiges. Icke voro de otrogne af Skriftens folk och afgudadyrkarne afvikande, viset i natt träffande allting Uti **) åen nedsändt är? 3. med Mildes, den Sannerligen bafva kom tilll dem det uppenbara be- ): *) Allt det of v anstående, ifrån anses af tills 497 och med den 6:te versens slut, kommentatorerne åsyfta Mohammeds fiende Abu Se Inledn. sid. 73. 496) Ordet ,l (Kadr) har flera betydelser, bland andra dem af, Guds försyn, öde, magt; det är namnet på den natt, då Koran nedsändes från Guds thron. Se not 434. **) Koran. Djahal. ***) Gabriel. f) Se not. 435. -j-j-) Detta kapitel kallas äfven af någre, efter Den de två första som förekommer i 4:de versen, 497 Kommentatorerne påstå, att innan Moliammed uppträdde som profet, både Judar, Christnc och afgudadyrkare trodde ordeu, Icke voro, och af andre: ) rätta, ett ord<noinclude> <references/></noinclude> bvkcdievxr4q1rbckmqg1kizn9dehun 104 221914 651629 2026-05-19T16:46:53Z Johshh 17980 /* Ej korrekturläst */ Skapade sidan med '774 En Guds 2. apostel, ker, innehållande rätta Och de som 3. om icke sedan det Dock 4. än hafva de söndrade Skriften fått uppenbara ej beviset blifvit kommit sig till anbefallde ej*), dem: annat bekännande Honom bönen, och almosorna; och detta är den Gud, tjena att som uppläser renade böc- föreskrifter. upprigtigt läran: varande renlärige, och iakttaga bestämda jjifva de rätta läran. 5. Sannerligen skola de af Skr... 651629 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="1" user="Johshh" /></noinclude>774 En Guds 2. apostel, ker, innehållande rätta Och de som 3. om icke sedan det Dock 4. än hafva de söndrade Skriften fått uppenbara ej beviset blifvit kommit sig till anbefallde ej*), dem: annat bekännande Honom bönen, och almosorna; och detta är den Gud, tjena att som uppläser renade böc- föreskrifter. upprigtigt läran: varande renlärige, och iakttaga bestämda jjifva de rätta läran. 5. Sannerligen skola de af Skriftens folk och afgudadyrkarne som icke tro, kastas helvitets eld, att der evinnerliga dväljas: desse aro de värste af i kreatur. 6. Men de som tro och göra goda verk, desse äro de bäste af kreatur: 7. Deras belöning hos sin Herra skall blifva en evinnerlig bonings lustgårdar; genom hvilka floder löpa, der de all evighet skola vistas. 8. Gud har funnit behag dem, och de fröjda sig Honom: detta är för den som fruktar sin Herre. i i i KAPITLET. XCIX. Jordbävningen. Uti Guds namn, den Mildes, den Barmhertiges. 1. Då jorden skall skakas sin skak ning, bördor **), 2. Och jorden skall utkasta sina i på, och afbidade hans ankomst, samt förklarade att de, tills den stunden skulle förblifva vid sina religioner, men sedan de *) följa tians lära honom Nem ligen ; emedlertid då han kom, förkastade af afund. i sin tro på Mohammeds Marracci. + *) Sina skaller och döda kroppar. apostla-uppdrag. Se<noinclude> <references/></noinclude> f5nt79tdx9atrvi5wbh9fcv8darotpz 104 221915 651630 2026-05-19T16:47:25Z Johshh 17980 /* Ej korrekturläst */ Skapade sidan med '; 4. Och mcnniskan skall säga: livad fattas henne? Den dagen skall hon göra sina berättelser *J, 5. Derföre 3. din att lie ne henne gifva skall uppenbarelse. Den dagen 6. skiljda hopar 7. vigt sina men n iskorna : Och skall gå (ram i verk: or ett solgrands (öv ett solgrands det; se som gör ondt cen det. se KAPITLET. C. De Uti skola se Och den som gör godt vigt, skall 8. att snabbe spririgarne. Guds namn... 651630 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="1" user="Johshh" /></noinclude>; 4. Och mcnniskan skall säga: livad fattas henne? Den dagen skall hon göra sina berättelser *J, 5. Derföre 3. din att lie ne henne gifva skall uppenbarelse. Den dagen 6. skiljda hopar 7. vigt sina men n iskorna : Och skall gå (ram i verk: or ett solgrands (öv ett solgrands det; se som gör ondt cen det. se KAPITLET. C. De Uti skola se Och den som gör godt vigt, skall 8. att snabbe spririgarne. Guds namn, den 2. Mildes, den Barmhertiges. Vid de snabbe flåsande springarne, Oeh dem som slå gnistor ur stenarne, 3. Och dem som om morgonen 1. plötsligt in- på fiendens område, 4. Och deri uppresa moln af dam, 5. Och inbryta der midt ibland Jiendtliga skaror, 6. Sannerligen otacksam mot är menniskan sin Herra 7. Och, sanning, är hon dertill medvetande: 8. Och sannerligen är hennes kärlek till det timliga goda stark. falla i 9. Vet hon då icke, när det som är i grif- terna skall omstjelpas. 10. Och det 11. Att sannerligen beträffande *) dem som är inom brösten är väl Förklara orsaken till deras underrätad? sitt skalf. uppdagas, den dagen skall Herre<noinclude> <references/></noinclude> o3q1n9qlc47hq5higy01x6okke5dck4 104 221916 651631 2026-05-19T16:47:38Z Johshh 17980 /* Ej korrekturläst */ Skapade sidan med ', 776 KAPITLET. Cl. Den pulserande dagen Uti *). Guds namn, den Mildes, den Barmliertiges. 1. Den pulserande dagen! livad är den pul- serande dagen? 2. Och hvad gör dig begripligt livad den pul- serande dagen är? 3. strödda 4. En dag- människorna varda liksom krinsrmygg, Och bergen skola blifva liksom olikfärgade ulltappar. 5. han Beträffande den livars vågskålar varda tunga, skall 6. boning angenämt njuta ett Men den lifj hvars... 651631 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="1" user="Johshh" /></noinclude>, 776 KAPITLET. Cl. Den pulserande dagen Uti *). Guds namn, den Mildes, den Barmliertiges. 1. Den pulserande dagen! livad är den pul- serande dagen? 2. Och hvad gör dig begripligt livad den pul- serande dagen är? 3. strödda 4. En dag- människorna varda liksom krinsrmygg, Och bergen skola blifva liksom olikfärgade ulltappar. 5. han Beträffande den livars vågskålar varda tunga, skall 6. boning angenämt njuta ett Men den lifj hvars vågskålar varda lätta, hans helvitets djup: blifver 7. Men hvad 8. En brännande gör dig begripligt livad det är? eld! KAPITLET. GU. Tåflandet att föröka. Uti Guds namn, den 1. Mildes, den Barmhertiges. goda upp- Täfla ndet att föröka det timliga tager eder, gören besök 2. Tills 3. Bort 4. Ja, 5. Bort! 6. Sannerligen skolen 7. Ja, J frän bort! oss grifterne: i J skolen erfara eder dårskap; skolen erfara den, J Om ! J med visten säker se J sannerligen skolen J kunskap... helvitet, se det med viss- hetens öga 8. Och sedan skolen J höras beträffande njutningen *) säkert den i dagen för- lifvet. En annan benämning på den yttersta dagen, derföre att menniskornas hjertan då skola bulta af förskräckelse. Mavracci enl. Djalalo'ddin.<noinclude> <references/></noinclude> b2jglikifu9k7dsigdlzkuvtonocfax 104 221917 651632 2026-05-19T16:47:45Z Johshh 17980 /* Ej korrekturläst */ Skapade sidan med ': 777 C1J1. KAPITLET. Eftermiddagen. Guds namn, den Mildes, den Barmhertiges. Vid eftermiddagen, 2. Sannerligen är menniskan fallen förde rf, 3. Utom de som tro och göra goda verk, och anbefalla hvarandra sanningen, och anbefalla bvarandra tålamod. Uti 1. i CIV. KAPITLET. För t alar en. Guds namn, den Mildes, den Barmbertiges. 1. Ve öfver hvarje förtalare, bakdantare *), 2. Som samlar rikedom och bereder den for kommande tider ! 3. Han tänk... 651632 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="1" user="Johshh" /></noinclude>: 777 C1J1. KAPITLET. Eftermiddagen. Guds namn, den Mildes, den Barmhertiges. Vid eftermiddagen, 2. Sannerligen är menniskan fallen förde rf, 3. Utom de som tro och göra goda verk, och anbefalla hvarandra sanningen, och anbefalla bvarandra tålamod. Uti 1. i CIV. KAPITLET. För t alar en. Guds namn, den Mildes, den Barmbertiges. 1. Ve öfver hvarje förtalare, bakdantare *), 2. Som samlar rikedom och bereder den for kommande tider ! 3. Han tänker hans rikedom skall göra att Uti honom evip*: 4. Bort i Hotamah Men 5. från oss! sannerligen skall han kastas **): livad gör dig begripligt 6. Guds påtända 7. Som skall hvad Hotamah är? eld, uppstiga omkring de fördömdes hjertan 8. Sannerligen skall den dem kring 9. I massor hopas betydelsen anses detta synnerligas! vara rigtadt mot vissa af profetens personliga fiender. **) T l om- förlängda colonner. Utom den allmänna *) i , aran på ett af rummen i helvitet.<noinclude> <references/></noinclude> d5qmhdc7dq5xhig5li29v25expr9pg8 104 221918 651633 2026-05-19T16:47:52Z Johshh 17980 /* Ej korrekturläst */ Skapade sidan med '778 KAPITLET. C V. Elefanten 498 > Guds namn, den Mildes, den Barmhertiges. 1. Har du ej erfarit huru din Herre behand- Uti lade elefantens ägare? 2. 498 ) Vände Han arabeme Mohammed deras list i förderf, Detta kapitel åsyftar rygtbara, så kallade, elefantkriget. Samma Ordet förekommer det hos år ej i föddes, ltsta versen. inträffade, att en vice konung i namn Abrahah, för att hämnas en af Roreischerne honom tillfog... 651633 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="1" user="Johshh" /></noinclude>778 KAPITLET. C V. Elefanten 498 > Guds namn, den Mildes, den Barmhertiges. 1. Har du ej erfarit huru din Herre behand- Uti lade elefantens ägare? 2. 498 ) Vände Han arabeme Mohammed deras list i förderf, Detta kapitel åsyftar rygtbara, så kallade, elefantkriget. Samma Ordet förekommer det hos år ej i föddes, ltsta versen. inträffade, att en vice konung i namn Abrahah, för att hämnas en af Roreischerne honom tillfogad skymf, tågade att förstöra Meckas tempel. Han red vid detta tillfälle på en elefant, kallad Mahmud, och taget fick sitt namn deraf, eller derDå Abrahah före att flera sådana djur funnos i hären. lyckliga Arabien, vid nalkades Mecka kunde hans elefant ej förmås att vidare gå framåt, och under det ryttaren och djuret härom kämpade, kom en svärm fåglar från hafskusten, hvar och en af dem förande trenne stenar, en i hvardera klon och en i näbben, hvilka de nedkastade på Abrahahs krigare med en sådan styrka, att stenen genomträngde hjelm och karl och utkom Härefter kom en flod, som bortsköljde genom bakdelen. de döda kropparne ocb månge af dem som ej blifvit dräpte; de öfrige flydde tillbaka, men förgingos på vägen, utom Abrahah, som ensam hemkom, men kort derefter dog af förruttnelse. Så lyder i korthet legenden. Det största underverket låg väl dock i Roreischernes mannamod, hvilka anfördes af profetens farfader Abd'al Motalleb. Att någon verkligt ovanlig händelse legat till grund för denna sägen, är troligt; i annat fall lärer ej profeten vågat omnämna den i sin Röran, då mången med honom samtidig kunnat Hos ett vidpå ett afgörande sätt tillrättavisa honom. skepligt och lättroget folk är ej svårt att af naturliga tilldragelser tillskapa underverk. Ej längre tillbaka än 1825 utgafs i Frankrike tryckta religiösa afhandlingar, om underbara kors, som det året visat sig på himmelen, och varit bevittnade af hela menigheter I För elefantkriget, se Gagniers företal till Moham. Hist. af AbuT feda; art. Abrahah, Marracci, Sale &c. Orient. la Bibi.<noinclude> <references/></noinclude> 19ukv7p9rl8j0bfiwzye4vlozsw9h6p 104 221919 651634 2026-05-19T16:47:59Z Johshh 17980 /* Ej korrekturläst */ Skapade sidan med ', 779 3. Och sände 4. Som brände a ro 5. på afgrunden i Ocli öfver kastade dem dem fåglar stenar flocktals, al dem som *), gjorde dem CVI. KAPITLET. likt kornets afbetade Koreischerne st jelk. **). Guds namn, den Uti 1. 2. Till Mildes, den Barmhertiges. Koreischernes förening ***), Deras förening sommaren i handelskaravan vintrea och >J): de då tjena detta husets Herre, 3. ]Jå 4. Som 5. Och gör dem föde... 651634 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="1" user="Johshh" /></noinclude>, 779 3. Och sände 4. Som brände a ro 5. på afgrunden i Ocli öfver kastade dem dem fåglar stenar flocktals, al dem som *), gjorde dem CVI. KAPITLET. likt kornets afbetade Koreischerne st jelk. **). Guds namn, den Uti 1. 2. Till Mildes, den Barmhertiges. Koreischernes förening ***), Deras förening sommaren i handelskaravan vintrea och >J): de då tjena detta husets Herre, 3. ]Jå 4. Som 5. Och gör dem föder dem mot hunger, CVII. säkre mot fruktan! KAPITLET. Det nödvändiga 4 "). Guds namn, den Mildes, den Barmhertiges. förnekar den yttersta 1. Huru då? den som domen Uti Se not. 242. *) **) Se den hist. Inledn. sid. 62. ***) Någre anse detta kapitel som en följd af det Föregående, och förklara meningen vara, att Gud förstörde Ahrahah att förena Koreischerne : andre åter anse de 2:ue första verserne hafva sammanhang med den 3:dje, så att meningen blifver: må de tjena detta Husets herre för Korei- för •) schernes förenande cce. Det var Hascliem, profetens farfars far, som först införde bruket af tvenne årliga karavaner; den ena om vintren till Lyckliga Arabien, den andra Marracci 4 ") & Originalets 7:de versen, om sommaren till Sy rien. Sale. ord betyder .. t£jc allt (Maaun), som slags husgeråd ; förekommer i före Islams tid<noinclude> <references/></noinclude> tnd8eowufrdcqskio6jmxv4ddo34y1q 104 221920 651635 2026-05-19T16:48:04Z Johshh 17980 /* Ej korrekturläst */ Skapade sidan med '780 2. Det är den som stöter tillbaka den faderlöse, 3. Och näring ej uppmuntrar någon 4. Ve dem som bedja, 5. sina 6. Som Som 7. Och förneka om äro den fattiges böner vårdslöse, äro skenhelige, CVIII. det nödvändiga **)» KAPITLET. AL Kauzar Uti till *). 600 ). Guds namn, den Mildes, den Barmhertiges. 1. Sannerligen hafva 2. Gör alltså bön till vi gifvit din dig Al Kauzar, Herra, och slagta offren. 3. lös... 651635 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="1" user="Johshh" /></noinclude>780 2. Det är den som stöter tillbaka den faderlöse, 3. Och näring ej uppmuntrar någon 4. Ve dem som bedja, 5. sina 6. Som Som 7. Och förneka om äro den fattiges böner vårdslöse, äro skenhelige, CVIII. det nödvändiga **)» KAPITLET. AL Kauzar Uti till *). 600 ). Guds namn, den Mildes, den Barmhertiges. 1. Sannerligen hafva 2. Gör alltså bön till vi gifvit din dig Al Kauzar, Herra, och slagta offren. 3. lös Sannerligen varder den som dig hatar barn- ***)• betydde det, allt som var af oumbärligt bruk, såsom eld, vatten, salt; det betyder äfven, och är så tolkadt af flere kommentatorer på detta ställe, almosor både de frivilliga och de i lagen stadgade. Se Marracci_, Sale; se ock Freytags Lexicon. Utom detta namn kallas kapitlet äfven Domen. *) Hvem den person var af profetens hufvudfiender som här utpekas, nppgifves af kommentatorcrne olika. **) Till den behöfvande, eller trons försvar. 600 ) Detta ord betyder, enligt någre, mycket godtj hvari de profetian, Korans uppenbarelse, medlarekallet m. m. hvilket allt Gud gaf Mohammed. Men i allmänhet menas dermed en af paradisets floder, hvars vatten är sötare än honung, hvitare än mjölk, kallare än snö och lenare än grädda. Se Marracci. ***) Detta uppenbarades emot en viss man, som då profeten miste sin son Al Kasern, kallade honom Abtsar_, som betyder, en den der ej har barn, isynnerhet af mankönet! inbegripa,<noinclude> <references/></noinclude> fvicj41itajlmqmgcl0lylm4r3js1or 104 221921 651636 2026-05-19T16:48:12Z Johshh 17980 /* Ej korrekturläst */ Skapade sidan med '781 KAPITLET. CIX. De otrogne Guds namn, den Mildes, den Uti Bai mheitiges. otrogne! 1. Säo-: 2. 5. J dyrken, hvad jag dyrkar: jag skall ej dyrka hvad J dyrken, Ej heller skolen J dyrka hvad jag dyrkar. 6. J 3. 4. o, J Icke dyrkar jag hvad Och Och dyrken J ej hafven eder lära och jag har min lära. KAfPITLET. CX. Hjelpen **). Guds namn, den Mildes, den Barmhertiges. Uti i. 2. i *). skötet 3. tillgift Då Guds hjelp... 651636 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="1" user="Johshh" /></noinclude>781 KAPITLET. CIX. De otrogne Guds namn, den Mildes, den Uti Bai mheitiges. otrogne! 1. Säo-: 2. 5. J dyrken, hvad jag dyrkar: jag skall ej dyrka hvad J dyrken, Ej heller skolen J dyrka hvad jag dyrkar. 6. J 3. 4. o, J Icke dyrkar jag hvad Och Och dyrken J ej hafven eder lära och jag har min lära. KAfPITLET. CX. Hjelpen **). Guds namn, den Mildes, den Barmhertiges. Uti i. 2. i *). skötet 3. tillgift Då Guds hjelp kommer och segren, Och du skall se menniskorna hoptals inträda af Guds lära , Fira då din Herres lof och bed Han ty j Honom om är allgod. uppenbaradt vid då någre bland afgudadyrkarne sade till produ dyrkar våra gudar under ett år, skola vi *) Djalalo'ddin säger, att detta kapitel hlef ett tillfälle feten : om dyrka din Gud, ett annat. Se Marvacci, Af någre kallas detta kapitel Segren s hvilket kommer i 1 versen, och hvarmed menas Meckas **) Se den hist. Inledn sid. 139. ord före- intagning.<noinclude> <references/></noinclude> gzs9drlnyic4hyvaxim7y7pibbdzehd 104 221922 651637 2026-05-19T16:48:17Z Johshh 17980 /* Ej korrekturläst */ Skapade sidan med '; 782 KAPITLET. Må förgås CXI. *). Uti Guds namn, den Mildes, den Barmhertiges. 501 1. Förgås må Abu Lahebs ) händer, och må han förgås! heller 3. Han 4. Jemte 5. Omkring inkomma skall Den att brinna lågande eld, svanehals hafvande sin ett rep af tågor. KAPITLET. rena bekännelsen 502 ). Guds namn, den Mildes, den Barmhertiges. 1. Såg: Gud är En; 2. Gud den 3. Han 4. Ej heller har aflar Evige: icke, och har Han någ... 651637 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="1" user="Johshh" /></noinclude>; 782 KAPITLET. Må förgås CXI. *). Uti Guds namn, den Mildes, den Barmhertiges. 501 1. Förgås må Abu Lahebs ) händer, och må han förgås! heller 3. Han 4. Jemte 5. Omkring inkomma skall Den att brinna lågande eld, svanehals hafvande sin ett rep af tågor. KAPITLET. rena bekännelsen 502 ). Guds namn, den Mildes, den Barmhertiges. 1. Såg: Gud är En; 2. Gud den 3. Han 4. Ej heller har aflar Evige: icke, och har Han någon Detta kapitel bär äfven namn efter versen, och efter kapitlets sista ord, 501 i hustru, bärande bränslet, sin CXII. *) ej han förvärfvat. livad palmstammens Uti honom, Icke skall hans rikedom gagna 2. ej blifvit aflad like. Abu Laheb i första palmstammens tågor. ) Abu Laheb betyder Lagans fader ^ och var egentligen ett binamn på Mohammeds farbroder och hufvudfiende, Abd'al Auzza syftande på hans tillkommande straff, hvilketnamn han sedan bibehöll i historien. Kommentatorerne säga, att detta kapitel uppenbarades i anledning deraf, att då pro- feten vid ett tillfälle sammankallat sina slägtingar, för att arbeta på deras omvändelse, Abu Laheb, efter hans tal utropade, må du förgås! samt upptog en sten för att kasta på honom. Se Marracci & Sa/e. Förmodligen är det fråga om samma tilldragelse, som, enligt AbuTfeda, står anförd uti Inledn. sid. 70 & 71, 602 Delta kapitel kallas äfven, Enhetens förklarings och ) Mohammedanerne förstå dermed bekännandet af Gud en. sam, utan personer tillägg, i hvaiken af särskilta gudar, en Gud. eller af flera<noinclude> <references/></noinclude> 9q8i9dtmjh9j0jzg7686l4zvntj2o84 104 221923 651638 2026-05-19T16:49:10Z Thuresson 20 /* Korrekturläst */ 651638 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Thuresson" />{{ph|405}}</noinclude>Pechlin lät ingen enda rörelse i Fersens ansigte undgå sin uppmärksamhet. — Att det vore skäl? upprepade Fersen. — Visserligen, grefve, att det vore skäl, att på en gång genom en lika oförmodad, som hastig, politisk frontförändring kasta mösspartiet hals öfver hufvud utur sin närvarande ställning. — Men på hvad sätt, baron? Ni framkommer med en sats, jemt upp den vigtigaste af alla, men på ett sätt, liksom den vore verkstäld med samma lätthet, som man vänder om handen. — Må vara, herr grefve; men här är ju äfven blott fråga om att vända om handen. Jag sade nyss att vi under loppet af trenne decennier gjort front emot hofvet. — Ja … ja … — Hvad mera då, än att kasta om denna politik — ett, tu, tre ansluta oss till hofvet — gifva efter för en och annan af dess fordringar — böja oss under vissa konunga-familjens svagheter, efterskänka en och annan punkt i grundlagen. Pechlins ansigtsspel eldades på ett underbart sätt. För hvarje nytt förslag af eftergifter uppbar Fersen allt högre och högre sitt hufvud. Ansigtet återfick sin pergamentsfärg, ögonen sin kalla glans. Hans själs stolta bilderspråk uttryckte redan i förväg hvad han tänkte. Men när Pechlin icke slutade, utan fortfor med att föreslå, att man till fördel för hofvet borde uppgifva den ena fördelen efter den andra, reste sig Fersen otåligt upp. — Utan frihet gifves intet folk, afbröt honom Fersen. Med mitt lif och mitt blod skall jag försvara friheten. Ni talar om konungadömet. Men konungadömet är endast ett allt åt sig dragande frö för den personliga magten. Vår både inre och yttre historia gifver derom allt för öfvertygande bevis. Hvilka förfärliga inre strider söndersleto ej landet under de trenne, mot hvarandra kämpande brödra-banéren, Gustaf I:s söner? Huru bortslösade ej drottning Christina i utsväfvande och dåraktiga fantasier, icke allenast hvad Sverige under ärofulla strider förvärfvat med sitt blod, utan äfven statens egen must och merg? Hade drottning Christina ej funnits, skulle det af Axel Oxenstjerna till kraftig enhet ordnade stats-systemet icke sprungit sönder i mer eller mindre absolu-<noinclude> <references/></noinclude> r03znisqchnauj1458c5ghfc909jl8d 104 221924 651639 2026-05-19T16:54:23Z Thuresson 20 /* Korrekturläst */ 651639 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Thuresson" />406</noinclude>tistiska ensidigheter hos hennes efterföljare och i demokratiskt pock från den ofrälse sidan, hvilket allt Carl XI sedan visste att så klokt göra sig till godo? Huru löste sig icke han från all lag, all ed, all försäkran, från hvarje löfte och förskrifning, för att derigenom beröfva ständerna deras lagliga magtinnehaf, deras privilegier och rättigheter? Huru lade han icke under tronen allt rådets inflytande och förvandlade det till prydliga mannequiner, som mekaniskt lydde tråden i hans hand? Huru undergräfde han icke aristokratien, ej mindre genom reduktionen af dess materiella tillvaro, än då han genom indelningsverket sönderbröt det vapen, som denna aristokrati med så mycken ära fört, och utkastade dess bitar, att fångas upp af hvilken lycksökare, som helst? Och Carl XII, denne nordens Don Quixotte, till hvars Sancho Pancha landet gjorde sig, förde han oss icke till randen af förderfvet? Men hvarthän skulle det väl gå, sedan rikets ständer bortskänkt så väl sin egen, som rådets, öppna talan och fria rösträtt, samt i och med detsamma hela rikets? Till hvilket öfvermått har icke konungadömet hängifvit sig åt en för vårt lands väl främmande eröfringslystnad? Från 1630 till 1720 — nittio långa år — utkämpade vi nära nog oupphörligt ett fortsatt, långvarigt fälttåg emot det öfriga Europa. Med våra vapen genomströfvade vi Danmark, Polen, Tyskland och Ryssland. Drömde icke Gustaf Adolf om att blifva romersk kejsare, Carl X att underlägga sig Danmark och Norge, och hoppades icke Carl XII i sin krigslystna anfäktelse att få se ej mindre Ryssland än Norge, till och med England, blödande knäböja inför spetsen af sitt svärd, tills — med hans död — det vredgade och förtörnade Europa återtog mer än ett sekels behållning? Bevare mig gud, baron, att gifva efter inför konungamagten! Aldrig, aldrig! Rikets representanter äro rikets sanskyldige regenter. Att erkänna en utsträckt konungamagt är att erkänna behofvet af en förmyndare. Men svenske män kunna sjelfve bäst vårda sitt. Lagen och rådets ansvar skydda friheten. Nej, baron, nej! Förr må jag sänka detta hufvud under bilan, än jag gifver efter en tum af den magt, som nationen, efter århundradens uppoffringar och elände, lyckats förvärfva sig. Pechlin sökte icke afbryta Fersen. Något nedhukad med sitt hufvud, lyssnade han med den spändaste uppmärksamhet till hvarje hans ord. Hvad han tänkte och kände var icke<noinclude> <references/></noinclude> nror33whzdgiscx334jkg3kogeuzamb 104 221925 651640 2026-05-19T16:59:17Z Thuresson 20 /* Korrekturläst */ 651640 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Thuresson" />{{ph|407}}</noinclude>möjligt, att, i den ställning han antog, kunna sluta till af ens den minsta rörelse i hans ansigte. Men man såg huru han knäppte tillsammans sina fingrar, huru tummarne allt hastigare och hastigare började cirkla omkring hvarandra, och huru det tycktes blifva honom allt svårare och svårare att lugnt bibehålla sin plats. När Fersen slutade, höjde han hufvudet rätt upp och betraktade honom utan den minsta förändring i anletsdragen. — Erkänn likväl, herr grefve, anmärkte han slutligen, att aristokratiens välde, sådant som det nu är, är ett nytt välde. — Låt så vara, men detta nya välde är nationens. — Visserligen, så till vida som aristokratien förmår eller förstår att representera nationen; men om denna tanke äfven utgör författningens abstrakta mening, fordrar likväl den konkreta verkligheten några bestämdt gifna magtegande. — Desse utgöras icke af personer, utan af embeten. — Men allt sedan 1720 hafva dessa embeten endast utgjort fotspåren af en ständig cirkelgång inom adeln. Utom adeln kunna dessa embeten icke en gång besättas. — Det kunna de icke; jag medgifver det. — Magten är alltså adelns, och denna magt är i alla händelser för densamma ny. — Hvad vill ni då säga dermed, baron? — Att hvarje ny magt är svår, om icke omöjlig, att på längden bibehålla, så vida man förblifver stillastående på samma plats. Folket väntar alltid för mycket af hvarje ny styrelse, hvadan det snart finner sig bedraget och suckar åter efter det gamla. Ludvig XII eröfrade hastigt Milano, men förlorade det äfven lika hastigt. — I alla händelser dock, baron, skall ingen beröfva oss vår magt, utan en revolution. Men ett land, säger Macchiavelli, förloras icke lätt, så vidt man ej tvekar att sätta sig i säkerhet genom en allvarsam uppsigt på de misstänkte, och icke drager i betänkande de verkligen brottsliges stränga bestraffning. Pechlins bröst höjde sig. Ett uttryck af tillfredsställelse lifvade honom. Det syntes tydligt att Fersens ord instämde med hans tankar. Ett ögonblick tycktes han äfven vilja erkänna sig öfverbevisad; men han kastade ännu en hastig blick<noinclude> <references/></noinclude> o92dmjwypjokq57wqcr2zfd3lhczcxj 104 221926 651644 2026-05-19T17:05:34Z Thuresson 20 /* Korrekturläst */ 651644 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Thuresson" />408</noinclude>på Fersen och, liksom hade han funnit något skäl till tvifvelsmål, hukade han åter ned sitt hufvud. — Macchiavelli, erinrade Pechlin, säger rent ut, herr grefve, att en eröfrare — och i vår ställning till konungamagten kunna vi nästan betrakta oss såsom sådana — att en eröfrare bör utrota den fursteätt, som förut varit rådande. Före oss, tillade han efter en stunds tystnad, långsamt uttalande orden, rådde konungamagten. Men äro väl äfven vi beslutna, herr grefve, att utrota den? Fersen svarade icke genast. — Betraktar man ställningen inom vårt fädernesland ännu närmare, fortfor Pechlin, är det icke nog att man låtit den magt, nemligen konungamagten, som man beröfvat allt välde och derigenom gjort till vår naturliga fiende, qvarstå i midten af styrelsesättet — alltid ändå ett slags ideel föreningspunkt för de missnöjde; men — ännu mera — sjelfva vårt motparti utgöres till största delen af våra anhöriga, slägtingar, barndomsvänner, ungdomsbekanta; och vore det väl möjligt att tänka sig, det vi — vi, som äro så goda och kristligt sinnade menniskor — skulle kunna hafva hjerta att utrota dem? I den ställning de hafva till konungamagten och konungamagten till dem är nemligen det ena icke tänkbart utan det andra? Fersens utseende blef mörkt. Man kunde tro att ett åskmoln uppsteg i hans själ. — Ni har rätt, baron, sade han. I konungamagten inom oss hafva vi alltid revolutionen midt ibland oss. Orden uttalades långsamt och tungt. — Med slägtingar och vänner i motpartiets leder är faran ännu större. Äfven efter dessa ord förblef Fersen tyst ett ögonblick. — Men den högsta magten, anmärkte han derefter, är rikets ständers, och såsom representant för nationen får man ej ega några anhöriga och vänner. — Det är att märka, yttrar också Macchiavelli, tillade Pechlin, att man antingen bör behandla sina motståndare med eftergifvenhet och mildhet, eller också döda dem. Små oförrätter, tillägger han vidare, kunna hämnas; icke stora. Men ni känner hofvets ansträngningar, och att vi derifrån hafva att<noinclude> <references/></noinclude> 8iemrgcz8j7ea33mal4b06xjydb5t83 104 221927 651645 2026-05-19T17:12:27Z Thuresson 20 /* Korrekturläst */ 651645 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Thuresson" />{{ph|409}}</noinclude>vänta hvarjehanda försök att rycka inflytandet ifrån oss. Herr grefve, huru bör man således tillvägagå? — Svara mig, baron, hurudan hade vår ställning kunnat blifva, derest vi i dag förlorat voteringen? — Upplösning och undergång. — Må det också få blifva mitt svar på er anmärkning. Upptäcka vi en verkligt allvarlig afsigt, vid gud … Fersen afbröt sig, hans blick flög, liksom med ett hastigt vingslag, omkring rummet, han tycktes på en gång uppmäta hela betydelsen och vidden af sitt ord. — Jag vet ingen statskonst, inföll Pechlin, som jag ärar högre än romarnes. De läto icke sina fiender taga första steget, de togo det sjelfve. När de hotades af grekerne, anföllo de genast Philippus och Antiochus, för att befrias ifrån kriget inom sina egna gränser. Att afvakta händelsernas egen gång, är att ställa sig bakpå tidens hundsvott: man saknar ryggstöd i ett äldre och håller sig endast qvar på sin plats i tofsarne till ett nyare eller kommande. Ställningen är lika osäker, som svag. Ser ni, herr grefve, då jag tillstyrkte att ett tu tre kasta om och gifva efter för hofvets fordringar, betviflade jag visserligen icke hvarken att ni eller någon annan, tillhörande vårt parti, skulle med likgiltighet lägga armarna i kors, derest en verkligen tilltänkt eller i verket satt sammansvärjning skulle upptäckas. Långt derifrån. Pechlin hade — man kan ej längre förbise det — steg för steg fört Fersen framåt i den rigtning han ville; och han trodde sig nu kunna uttaga det slutliga steget. Han fortfor: — Men i politiken, herr grefve, heter det, att vara förutseende, det vill säga, att krossa sin fiende innan han hinner att lyfta sin hand, för att krossa oss; att upplösa och afväpna hans led, innan han hinner att organisera sig till en verkligt enhetsfull magt. Valet i dag har förskaffat oss någon erfarenhet. Draga vi ej i tid förnuftiga slutsatser deraf och handla derefter, skall motpartiet innan kort hafva kringgått oss. Att afbida tiden, är att afbida sin undergång; att gå händelserna deremot i förväg, är icke blott att stadfästa sitt bestånd, utan äfven att i tid öfverraska motpartiet och sönderbryta dess kraft, medan den ännu blott består i förhoppningar. I politiken är hvarje försvarsställning alltid svag; till politikens väsen hör<noinclude> <references/></noinclude> jnzrvgjkq80z6d8o37l7hiigz61xvp8 104 221928 651646 2026-05-19T17:16:15Z Thuresson 20 /* Korrekturläst */ 651646 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Thuresson" />410</noinclude>anfallet. Att således afvakta hofvet, låta det ordna sig, sjelft välja anfallets ögonblick, är icke väl betänkt. Det skall tillintetgöra oss. Flertalet af våra vänner skall anse vår väntan såsom likgiltighet och gå öfver på den mera verksamma sidan. Häraf följer att vi, såvida vi vilja handla med förutseende klokhet, icke hafva mer än tvenne vilkor att välja emellan, antingen att sjelfve angripa — steg efter steg tvinga hofvet att utveckla sina afsigter — göra deras handlingar till slutföljder af våra — eller också att genom vissa eftergifter åt hofvet — försona oss med det — och derigenom göra oss till herrar öfver ställningen. Pechlin hade bemärkt att hvarje förslag till eftergift åt hofvet framförallt var att trycka på Fersens mest ömtåliga sida. Han återkom derföre till detta förslag, och använde det såsom ett slags sonde, hvarmed han likväl icke blott kände sig för, utan äfven ånyo uppref hans aristokratiska karakters alltid ömtåligaste punkt: magtlystnaden. — Aldrig, utropade Fersen, aldrig! Men han fortsatte icke. Han var öfverens med sig sjelf, att icke gifva vika i striden med hofvet, icke derföre ännu med att angripa det. — Vår ställning erinrar mig om Ludvig XII, fortfor Pechlin. Hvem var för en kort tid mera herre öfver Italien än han? Men huru förspilde han denna magt, om icke genom oklokhet och svaghet? Det bästa skyddet för beståndet af en magt är att tillintetgöra hvarje dess fiende. Ludvig förirrade sig i konsiderationernas politik, af all politik den sämsta. Så utdref han en konung ur Neapel, för att tillsätta en annan, hvilken slutligen utdref honom sjelf. Man bör icke frukta för striden, der sakens natur anbefaller den, ty man undviker den icke genom sin fruktan, man uppskjuter den endast till sitt eget förderf. Hvad Sverige beträffar, finnes äfven en annan omständighet af den största vigt. Hos oss ligger nemligen magten för tillfället icke i en endas hand, utan i ett stort partis; och hvem kan säga sig hafva det i sin hand? Ingen. Ett parti sammanhålles så länge, som framgångarne följa det; men låt det träffas af motgångar, och det skall upplösas såsom agnar för vinden, eller låt det endast få intaga en overksam och afbidande ställning och det skall dunsta bort som en dimma. För att upprätthålla ett parti, måste man tillvägagå på ena-<noinclude> <references/></noinclude> no7msohtdtbkijveh7gmrxdyzg9nbyl 104 221929 651647 2026-05-19T17:19:10Z Thuresson 20 /* Korrekturläst */ 651647 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Thuresson" />{{ph|411}}</noinclude>handa sätt, som när man vill upprätthålla en armé: man måste sysselsätta det, öppna tillfälle till strid och utsigter till seger, emedan begge delarne friska upp äregirigheten, den bästa sporren jag vet, näst fåfängan, att förmå menniskor till att göra sin pligt. Nog af, herr grefve, vi hafva två vägar att gå — jag har sagt hvilka de äro — välj! Under den sista delen af Pechlins yttrande hade Fersen vandrat fram och tillbaka i rummet, tills han slutligen stannade framför terrassfönstren, utanför hvilka trädens skuggor rörde sig för vinden. Han stod tyst, med armarne i kors. Pechlin betraktade honom från sidan. — Ni har ur historien visat mig, återtog Pechlin, konungadömets ständiga sträfvanden efter allena styrande, och ni har vid bedömandet deraf icke misstagit er; men ni har ''förbisett'' en icke så ovigtig omständighet. Pechlin slog åter an den sträng, hvarmed han hoppades att kunna leda Fersen dit han ville. — Hvilken omständighet menar ni, baron? — Det är ganska rigtigt, att konungadömet höjde sig till ett välde, hvarest det icke mera nåddes af lagarnes kontroll, och att det begagnade sig deraf på ett sätt, som undergräfde aristokratiens inflytande; men ni har förbisett att detta icke skulle ha lyckats, derest icke en stor del af aristokratien sjelf dervid understödt konungamagtens afsigter. Jag vill härmed säga, att all fara, som kommit öfver aristokratien, i sjelfva verket endast är en följd af dess förräderi mot sitt eget stånd. Och denna fara, grefve, hotar oss ännu i dag. Man öfvertygas derom, endast man inträder inom den kungliga familjens krets. Knuffas icke den ene ädlingen der med den andre, blott för den oskattbara lyckan att vinna en nådig blick. Må vi derföre i tid se upp, herr grefve! Fersen stirrade ut i natten. — Men det är äfven en annan och ännu vigtigare sak, fortsatte Pechlin, som ni låtit undfalla er, herr grefve. Ni har visserligen anmärkt, att demokratien trängt fram genom de luckor, som adeln sjelf öppnat i sina led. Det är visserligen så. Men demokratien skulle likväl icke skördat särdeles mycket härpå, derest då icke funnits — hvad som ännu finnes — naturliga intressen och sympatier just emellan ko-<noinclude> <references/></noinclude> acedq2suge5ygqv6pk8sse6yx7cgjx1 104 221930 651648 2026-05-19T17:22:21Z Thuresson 20 /* Korrekturläst */ 651648 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Thuresson" />412</noinclude>nungamagten sjelf och den frambrytande demokratien. Den förra — konungamagten nemligen — har alltid ganska väl insett, att den har i adeln en farlig och mägtig medtäflare, som säkert icke skulle låta böja sig under oket derföre, att en eller annan af dess egna medlemmar öfvergifver dess leder; konungamagten måste alltså förskaffa sig en verkligt mägtig bundsförvandt, och detta erhåller den i demokratien, genom att smeka det allmänna tänkesättet med förändringar, som synas öfverensstämma med dess fördelar. Och demokratien begriper icke mindre väl att hvarje förmånsrätt, som beröfvas oss, blifver en förmån för den. — Demokratien, mumlade Fersen mellan tänderna, det är natten, som bryter in, det är stormen, som stundar. Pechlin gaf icke akt på anmärkningen. — Demokratien är ännu ganska ung, talade han, men den unge pilten har nog förstånd, icke allenast att inse sin egen ungdom, utan äfven den dermed förenade svagheten. Om äfven icke af statsklok beräkning, så af instinkt, underkastar den sig konungamagtens förmynderskap, för att derigenom förstärka sina leder emot aristokratien. Erkänn äfven, herr grefve att konungamagt och aristokrati, under vissa dem emelllan afvägda förhållanden, rätt väl kunna trifvas bredvid hvarandra, hvaremot aristokrati och demokrati alltid skola förblifva i ett fiendtligt förhållande. Bestrider ej folket konungens höga rättigheter, har konungen icke heller några skäl att förneka folket dess likhet inför lagarne? Men det är just detta senare, som vore aristokratiens fullkomliga tillintetgörelse. Härigenom blifver äfven vår ställning desto betänkligare. Det är sant, att vi i närvarande stund dominera situationen; men huru länge skall det förblifva så? Mig vill det tydligt synas som ett ständigt närmande nu eger rum emellan konungamagten och folket. Och skulle en gång — hvilket jag önskar att gud må bevara oss ifrån — dessa båda häfstänger komma att gemensamt och förenade samverka emot oss, då är det slut, herr grefve, slut med aristokratien. Jag upprepar derföre ännu en gång: ställningen är betänklig. En försummelse i dag skall slå oss med förskräckelse i morgon. Fastän vi nu hafva vind i seglen, böra vi icke blunda för molnfläcken på himmelen. Således, herr grefve, låtom oss i tid gifva efter, eller i tid träda våra motståndare under ögonen. Jag säger i tid:<noinclude> <references/></noinclude> izc2hwhjmbags8iipmg1k6toow8l0mj 104 221931 651649 2026-05-19T17:27:03Z Thuresson 20 /* Korrekturläst */ 651649 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Thuresson" />{{ph|413}}</noinclude>ty sedan man en gang fattat rodret, får man icke försumma ögonblicket att ställa det så, som man vill att fartyget skall gå. Försummar man ögonblicket, så är äfven ögonblicket herre öfver oss. Orkanen lurar bortom detsamma. Fersen stod ännu med bortvändt ansigte. Han tycktes icke vilja låta Pechlin läsa hvad som försiggick inom honom. Men Pechlin hade talat; han ville nu höra Fersens svar och förblef tyst. Så stodo desse män — som trodde sig kunna bestämma öfver fäderneslandets öde — på samma gång tysta och fruktande inför hvarandra. Pechlin hade rifvit upp hela fältet af den tidens samhällsfrågor, och Fersen insåg ganska väl de faror, som hotade på alla sidor. Men såsom en skeppsbruten — som ser huru vågorna hotande resa sig på alla håll, men likväl icke kan besluta sig att kasta sig i den öppna sjön — slöt han betänksamt till ögonen och försjönk i sina egna tankar. — Baron, yttrade han omsider, låtom oss fortsätta detta samtal i morgon eller öfvermorgon. Jag skall då kalla hit några af mina vänner, och ni skall hjelpa oss att utarbeta en ordentlig operationsplan. Ni kommer ju, baron? — Jag kommer. Ehuru åter ensam, qvarstod Fersen ännu länge framför terrass-fönstret. Det djupa mörkret behagade honom i den sinnesstämning, hvari han befann sig. Svarta moln hopade sig på himmelen. Med ett vemodigt intryck följde han de oregelbundna massornas rörelser. — Jag skulle vilja vara astrolog, tänkte han för sig sjelf, för att kunna blicka in i framtiden. — O, mitt fosterland, tillade han derefter, såsom dessa molnmassor jaga hvarandra, drifna af omutliga stormar, jaga också partierna fram hos oss. Skola väl partierna, liksom molnen, störta tillhopa och förkrossa hvarandra? Må det så vara; ja, ja! Äfven jag kan tänka mig, att efter stormen en himmel kan komma, klar och ren, full af ljus och frid. Men huru skall då min eller min familjs stjerna lysa? Han stirrade upp i den nattliga stormhimmeln och han såg huru på en gång ett af molnen liksom brast i tu — och<noinclude> <references/></noinclude> 8y4siun1r6fqxx707zwjp6gyoar2ruq 104 221932 651650 2026-05-19T17:29:53Z Thuresson 20 /* Korrekturläst */ 651650 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Thuresson" />414</noinclude>en ensam stjerna blickade fram — men det var aftonstjernan — den glänste så högröd. — Min familjs stjerna, stammade han, en droppe blod. {{linje|5em}} När Pechlin nedkom i trappan, hviskade han halfhögt för sig sjelf. — Han är min! Jag har vunnit! Och han gnuggade dervid händerna af tillfredsställelse. — Hofvet skall gå under. {{c|''Slut på Första delen.''}} {{linje|5em}} {{tomrad}}<noinclude> <references/></noinclude> cs3hb05dpex2s6n9gdjvhhfd5kgtpff 104 221933 651651 2026-05-19T17:30:07Z Thuresson 20 /* Utan text */ 651651 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="0" user="Thuresson" /></noinclude><noinclude> <references/></noinclude> oxbllpeyfqigxl7qn4ey8to11wi5iki 0 221934 651652 2026-05-19T17:33:26Z Thuresson 20 Kap 15 651652 wikitext text/x-wiki <div class=layout2 style="text-align: justify; "> <pages index="Drottning Lovisa Ulrikas hof 1878.djvu" from=395 to=418 kommentar={{nop}} header=1/> <references/> </div> [[Kategori:Drottning Lovisa Ulrikas hof|15]] rirfn61oow3c6oxiv0j35qtad9zwz9b 104 221935 651653 2026-05-19T17:33:57Z Thuresson 20 /* Utan text */ 651653 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="0" user="Thuresson" /></noinclude><noinclude> <references/></noinclude> oxbllpeyfqigxl7qn4ey8to11wi5iki 104 221936 651659 2026-05-19T23:15:58Z Bio2935c 11474 /* Korrekturläst */ 651659 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Bio2935c" />{{huvud|50|Om klostren|}}{{linje}}</noinclude>{{ant|<i>S. MichaElis</i>}} <b>gille</b>, nemndt <b>litzla karla-gillet</b>, som begiärade få sammanleggas med thet förra, vnder en ålderman, bisittare och stallbröder, såsom the tilförne warit tilsamman på {{ant|<i>S.</i>}} <b>Eriks-gillestuga</b>. Finnes ock nemndt wid år 1454 <b>H. Lekamens-gille</b>, förvthan andra. Vti thessa gillen woro af <b>Gillesbröder</b> och <b>Gillessystrar</b> vtwalde och tilsatte wisse förståndare, åldermän, bisittare &c. <h3 style="text-align:center; margin:auto; border:none;"> {{ant|{{st|Cap. VII.}}}} <br> Om Eneköpings Kloster.</h3> {{Initial|E}}Neköping, nu en liten och ringa vpstad, belägen vti Vpland och Åsunda-härad i Fierdhundrad; tilförne mycket större och af en vrminnes ålder. Men thet hålles för visst, at förrän här blef stad, hette orten <b>Ena</b> och, kanske, <b>Stora-Ena</b>, til en åtskilnad ifrå <b>Litsla-Ena</b>, som nu gemenligen kallas <b>Litslena</b>. Nu är allena Wårfru-kyrka qwar, norr vt på en backa belägen. Efter {{ant|S. AEgidii}} och {{ant|S. Olavi}} kyrkior hafwer man swårt före at få weta, hwar the warit belägna. Här hafwer warit, jemwäl efter {{ant|reformations}} tiden, en anseenlig {{ant|Schola}}; men nu en liten {{ant|Pædagogie,}} som förestås af en {{ant|Præceptore}}. Hålles här ock än wid macht, på Cronones bekostnad, ett Hospital. Elliest är alt til intet wordet af thet stora kyrkiowäsende, som i the {{ant|Catholi}}ska tider vti Eneköping warit, ifrå första Christendo-<noinclude> {{huvud|||mens}} <references/></noinclude> oxv5nzvvaq408kbef95sjnceqchfo34 104 221937 651668 2026-05-20T09:01:24Z Gottfried Multe 11434 /* Korrekturläst */ 651668 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Gottfried Multe" />{{huvud||<small>NÅGRA BIDRAG TILL SVERIGES UPPODLINGSHISTORIA.</small>|39}}</noinclude>och först vid en mer framskriden kultur blifva de rikhaltigare och mer omvexlande. Men ortnamns-gifningen hvarken är eller kan någonsin blifva ett en gång för alla afslutadt faktum. Denna har fortgått under århundraden och årtusenden samt fortgår ännu den dag, som i dag är, och kommer äfven att fortfara så länge gamla Sverige eger bestånd. — Ny bygd brytes och nybyggena tarfva namn, gamla gårdar och byar klyfvas och delarna kräfva sina namn, kring städerna uppstå villor och fabriker, och äfven dessa behöfva namn. Nästan dagligen uppkomma således nya, och man har därför att skilja mellan äldre och yngre. Frågan <i>när</i> dessa skilda namn uppkommit, besvaras för de yngstas vidkommande lätt, ty man har ju jordaböcker och matriklar att tillgå, hvilka lemna svaret härå. Svårare är det i afseende på de äldre, som uppstått på en tid, för hvilken inga dylika hjelpkällor finnas att tillgå, men äfven bland dem kan man skilja mellan äldre och yngre. Stundom höres det på själva uttalet, om ett namn är af gammalt ursprung. De yngre hafva nämligen ofta sluttonen på sista stafvelsen t.&nbsp;ex. <i>Carlberg, Carlslund, Norsborg,</i> då däremot de äldre namen alltid hafva accenten tillbakadragen. — Af jämförelsevis ungt ursprung äro äfven de namn, som bära slutartikeln t.&nbsp;ex. <i>Boden, Bodarne, Bråten, Röjningen.</i> Undantag härifrån göra dock flod-, sjö, ö- och skog-namnen, till hvilkas gamla former denna artikel senare vidfogats. — Synnerligt unga äro sådana abstrakta namn som <i>Hvilan, Lugnet</i> och <i>Skuggan,</i> äfvensom de namn, hvilka äro lånade från utlandet t.&nbsp;ex. <i>Albano, Frascati</i> samt de på <i>-hall</i> och <i>house</i> m.&nbsp;fl. — Förekomma vidare dubbelformer såsom <i>-berg, -berga, -gård, -gårda, -holm, -holma</i> och <i>-torp, -torpa,</i> synas de på <i>-a</i> vara af äldre datum. Själva stommen till ett dylikt namn utan <i>-a</i> kan dock vara äldre, ty ibland har till ett gammalt ortnamn lagts ett <i>-berg, -holm</i> eller <i>-vik</i> för att närmare utmärka belägenheten, eller ock ett <i>-gård</i> eller <i>-hus</i> för betecknande af ställets egenskap. Detta har särskildt ofta ägt rum i afseende på s. k. herrgårdar. Under medeltiden, då frälsemännen gerna ville hafva sina sätesgårdar omgifna af vatten, var <i>-holm</i> det vanligaste tilläggsordet, och som exempel härå må anföras <i>Biärkaholm</i> i Östergötland. — Där sådana ord som <i>munk</i> och <i>kloster</i> t.&nbsp;ex. <i>Munktorp</i> i Vestmanland och <i>Kloster</i> i Dalarna anträffas, vet man, att dessa namn härstamma från katolska tiden. — Om hednatiden åter vittna<noinclude> <references/></noinclude> m4s0zpulwfap2rlfjmc83p8o7fkmsh4 104 221938 651669 2026-05-20T09:14:23Z PWidergren 11678 /* Korrekturläst */ 651669 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="PWidergren" />{{ph|405}}</noinclude>kalla fult. Jag tycker dock att jag skulle vederqvickas af ett sådant, om jag deruti fann den skönhet, som jag i allmänhet (icke alltid) saknar hos dessa vackra mennisko-rosor och som jag ville likna vid den daggfalla knoppens i dess morgonstund. Det felas skugga, lugn, morgondagg, mysterium — det onämnbara, innerliga, djupa, som drager sinnet med stilla makt i känslan af fördolda, ädla skatter. Det felas väsendets stilla behag, som i och för sig är en skönhet. Har jag orätt? Är det salongens och ljuskronans skimmer, som förvillar mig? En anmärkning anser jag grundad. Flärd och fåfänga ha här i landet icke ringare makt med vårt kön, än i Europas stora städer, och vida mer än i vårt goda Sverige. Några bevis härpå ha kommit mig nästan att häpna. Unga fruars lyx och behagsjuka ha ej sällan brin- gat deras männer till förtviflan och till — dryckenskap. Jag hörde en gång en ung, vacker fru säga: »Min tanke är att fruntimren göra, sedan de bli gifta, mycket för litet för herrarne. Jag gör mig, på en bal, alltid till en pligt att glömma bort mina barn». En skandalös process föregår nu här som bäst emellan ett ungt par, som gifte sig för få år sedan. Det var ett af de grannaste bröllop; utstyrsel, möbler, allt var så dyrbart och präktigt, som möjligt. Det var allt siden och sammet och juveler. Men snart derefter uppkom missämja emellan makarne, som det säges genom den unga fruns envishet att sminka sig emot mannens vilja. Hennes fåfänga och oförståndiga moder synes ha hållit med dottern emot mannen, och — nu äro makarne skiljda och en korrespondens offentliggöres, som länder ingen af parterna till heder. {{Tomrad}}<noinclude> <references/></noinclude> mu3f7en21koy0l7l8z85pqtpj1q9abo 104 221939 651670 2026-05-20T09:19:25Z PWidergren 11678 /* Korrekturläst */ 651670 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="PWidergren" />406</noinclude>Männerna åter — ty rättvisan fordrar att äfven deras skuggsidor upptagas — äro här blott alltför begifna på hazardspel och dryckenskap. Det är bland dem ännu mycken råhet och vildhet, hvad man kallar »recklessness», i lefvernet. »För hvad gifter man sig i den stora vestern, för kärleks eller för penningars skull?» frågade jag en äldre, klok och qvick herre af mina vänner här: »För penningar!» svarade han kort. Hans fru ville pruta på det stränga utslaget. Men han ville ej ge med sig, och hon måste medge att penningar allt hade ett stort inflytande på giftermålens afslutande. Att de, det oaktadt, ändå ofta bli lyckliga kommer af vår Herres nåd och af den starka moraliska grund, som detta slägte har af natur och uppfostran, uppburen af det allmänna sedliga omdömets inflytande. Att de äfven ofta bli olyckliga, och att mängden af skiljsmässor emellan makar är stor i en del af Amerikas stater, der lagen icke lägger synnerliga svårigheter i vägen, det är under sådana förhållanden blott naturligt. Mängden af skiljsmässor, som jag hört omtalas, torde äfven komma af att Amerikanarne, mindre än andra folk, gifva sig till tåls med det ofullkomliga, och hellre afhugga gordiska knutar, än arbeta långa är på att lösa dem. »Lifvet är kort!» säga de. Likväl — jag har ingenstädes sett mera ''fullkomligt'' lyckliga äktenskap än i Amerika. ''Men'' de voro ej slutna för penningars skull. »Hvad ha ni bättre i Vestern, än i de östra staterna, som gör att ni föredrager att lefva här?» frågade jag min goda värdinna. {{Tomrad}}<noinclude> <references/></noinclude> blktejqv987hb98j2a2vqrzhx65l60q 104 221940 651671 2026-05-20T09:26:49Z PWidergren 11678 /* Korrekturläst */ 651671 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="PWidergren" />{{ph|407}}</noinclude>Hon svarade: »Mera frihet, och fördomsfrihet, mera anseende till menniskan, än till dess kläder och yttre verld, mera fri andedrägt i hvad vi tänka och företaga, större ledighet i sammanlefnaden». Och likväl — jag tycker mig ha märkt att snarstickenhet, ömtålighet, tvärheter och groll, alla sällskapslifvets vanliga småtroll, icke husera mindre här än i andra större städer i nya verlden. Den goda säden och ogrilset växa öfverallt på jordens åkerfält, i vesterland som i österland. Klimatet i Cincinnati är icke godt, luften är skarp, och de hastiga vädervexlingarne torde verka till den retlighet, som jag tycker mig märka i lynnen. Utom hus har jag haft nöje af några föreläsningar, främst bland dem af D:r Buchanans lifliga och verkligen snillrika extemporerade föredrag i det Medicinska Collegium öfver hjernans verksamheter och den fria viljans fria förhällande till dessa. Så en öfver Baco af Verulara, af den unga Unitariska presten, mr Livermore, en intressant framställning genom dess oväld och psykologiska djupblick. Så en af en plantage-ägare och f. d. slafägare i Kentucky, mr [[w:Cassius Clay|Cassius M. Clay]], som emanciperat slafvarne på sin plantage och offentligt uppträdt emot slafveriet, hvilket tillskyndat honom en god del fiendtlighet inom slafstaten. Denna gick derhän att han, under en publik föreläsning i slafveri-frågan för ett år sedan i en stad (jag tror Louisville) i Kentucky, öfverfölls af en vildsint man och dennes anhang med hugg och slag. C. Clay, oberedd på detta öfverfall, hade icke vapen på sig. Redan illa sårad af flera knifstyng hade han troligen dukat under, om icke hans trettonårige gosse<noinclude> <references/></noinclude> 2ol1cxx1m7cfhunj3xgmjb1ig2h61c7 104 221941 651672 2026-05-20T09:30:38Z PWidergren 11678 /* Korrekturläst */ 651672 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="PWidergren" />408</noinclude>modigt trängt sig genom hopen till fadern och lemnat denne en Bowie-knif till försvar. C. Clay kunde nu försvara sig och gjorde det med det eftertryck, att han gaf sin motpart banesår. Sjelf låg han sjuk af de blessyrer, han fått, i nära ett års tid, och det var för första gången efter hans tillfrisknande, som han uppträdde offentligen, som talare, men nu ej i Kentucky, utan i Ohio. Den stora salen, der han skulle tala var öfverfull af folk. Jag hade redan förut vid »bridal party» blifvit bekant med mannen och han hade äfven besökt mig, och jag hade tyckt om hans manliga, bestämda väsen och den varma blicken i de mörkblå ögonen, likasom äfven hans åsigt öfver det nödvändigtvis råa och låga tillståndet i stater, der slafveriet är en »domestic institution», dess förvildande verkan på seder och lynne, och i följd deraf pistolens och Bowie-knifvens regemente. Hans tro var, att negerslafvarne kunde och borde förvandlas till fria arbetare. Jag frågade honom huru hans egna slafvar forhöllo sig som fria män. Han svarade: »förträffligt!» Men de voro icke många och hade blifvit småningom förberedda till friheten. I sitt tal om aftonen ifrade han modigt och starkt mot »en institution, som lossade alla familjeband och förnedrade qvinnan»; och han utförde en häftig polemik emot den nya billn mot flyktade slafvar, samt emot D. Webster, som understödt den. Han påminte sig, sade han, en målning, som han sett som barn, i hvilken skärselden föreställdes. Man såg åtskilliga stackars syndare, som sökte att komma ur de förtärande lågorna,<noinclude> <references/> {{ph|men|5}}</noinclude> ersd1t0ggtk7yw9pryqchlhsne2h6xq 104 221942 651673 2026-05-20T09:36:27Z PWidergren 11678 /* Korrekturläst */ 651673 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="PWidergren" />{{ph|409}}</noinclude>men der stod en öfverdjefvul med horn och klor och en stor högaffel i handen, som var tillreds att hugga fatt i hvar stackars själ, på väg att slippa ur elden, tog henne på gaffeln och slungade henne dit igen. Denna öfverdjefvul igenkände Clay i Daniel Webster». Detta var glanspunkten i talet, som ända igenom var polemiskt, och öfvergick ifrån slafbilln och Webster till bibeln och — kristendomen. Den duktiga slagskämpen gjorde här ej lycka, och bevisade sig vara en klen theolog, i det han förblandade kristendomen med den inskränkta kyrka som predikar läran afvita, och mätte bibelordet endast efter dess missbruk eller oförståndiga bruk. Men detta bruk är så vanligt hos slafveriets försvarare, äfven hos prester, att jag ej undrar på om mången uppretas deraf och förled es att misskänna sanningens källa, då man derutur vill härleda lögnen. Den talrika församlingen hade dock god näsa, osade brändt, och förhöll sig tyst. Talaren, som mottogs med starka handklappningar afskedades med få och svaga. Ohio är, som du vet, fri-stat. Midtöfver den sköna floden, som bär samma namn, ligger slaf-staten Kentucky, och slafvars flyktande öfver floden, för att komma till den fria stranden, har förr hört till hvardagliga händelser. Nu skulle flykten icke tjena de arma slafvarne till något. De skulle förföljas och uppsnappas likaväl i de fria, som i slafstaterna. Jag har hört berättelser om slafvars flykt, som ha det mest gripande intresse; och jag kan icke begripa<noinclude> <references/> {{huvud|{{m|''Hemmen i nya Verlden. II.''}}||{{m|18}}}}</noinclude> hj2lp28mn0ms14m1vokxb417wl1o3i3 104 221943 651674 2026-05-20T09:43:33Z PWidergren 11678 /* Korrekturläst */ 651674 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="PWidergren" />410</noinclude>att icke dessa tilldragelser blifvit föremål för roman och novell i landets litteratur. Jag vet intet ämne, som kunde ge tillfälle till mera hjertgripande och mera pittoreska skildringar och scener. De slafvar t. ex. som fly »nordstjernans väg», såsom den kallas, som känna ingen annan väg till friheten, än den väg norrut, som nordstjernan anvisar dem, som vandra om natten, då den lyser, och dölja sig om dagen i de djupa skogarne, der stundom milda »vänner» (qväkare) bära ut mat till dem, utan hvilken de troligen skulle omkomma; denna färd med dess faror och förhoppningar, dess natur-scener och dess nattliga ledande stjerna, — hvilka ämnen äro ej här för en talangfull penna? Kommer härtill varma, älskande, lidande menniskohjertans samtal, qval eller jubel — i sanning här äro ämnen af högre romantik, än i Chateaubriands Attala. Jag kan ej förstå, isynnerhet, att icke ädelsinnade amerikanska qvinnor, amerikanska mödrar, som ha hjerta och snille, taga upp ämnet till behandling med en kraft, som — skulle gå genom märg och ben, låta statsmännens klokhets-biller blifva aska, och göra en revolution i sjelfva den gamla, vidtberömda amerikanska konstitutionen. Det är qvinnans, det är modrens rätt, som slafveriet bittrast kränker. Om qvinnans, om modrens hjerta ville höja sig varmt och starkt af modrens blod, — jag är öfvertygad att den andliga grunden i Förenta Staterna då skulle resa sig och slutligen — störta slafveriet. Ofta här har det kommit på mig lust och längtan att skrifva historien om ett flyktande negerpar, sådan jag tycker att den borde skrifvas, och jag har tänkt på att samla materialier dertill. Och lefde jag vid denna<noinclude> <references/></noinclude> 6av78i74wxpknnldizza4xm91ya00rk 104 221944 651675 2026-05-20T10:13:15Z PWidergren 11678 /* Korrekturläst */ 651675 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="PWidergren" />{{ph|411}}</noinclude>flod och nära dessa scener, då vet jag hvad jag här skulle lefva för. Men nu saknar jag lokal-kännedom, saknar kunskap om speciella förhållanden, som är oundgänglig om målningen skall blifva sann och gripande. Detta värf tillhör andra än mig. Jag vill hoppas och vänta på — den ''Amerikanska modren''. Ohio kallas »the Buck-eye State», af den bruna frukten af ett kastanie-träd, kalladt »the Buck-eye», mycket allmänt i staten. Staten lärer ha en bördig jordmån, god för säd och boskapsskötsel, och en idylliskt vacker natur, ehuru ej storartad. De sköna resliga träden här och i Kentucky berömmas. Jag är ledsen att årstiden ej tillåter mig se mera af deras skönhet och af det rika landet, som kan föda åtta à tio millioner öfver dess närvarande folkmängd. Inom hus är allt godt, fridfullt, behagligt. En ny gäst af husets vänner upplifvar den lilla sällskapskretsen sedan några dagar. Det är en M:r D. från NyEngland. Han är dock ingen Yankee till lynnet, utan synes mig, som om han, fin, färsk och parfymerad, hoppat ur [[w:Marie de Rabutin Chantal de Sévigné|M:me de Sewignés]] salong och sällskapskrets in i vår. Han intresserar sig förnämligast för sällskapslif, litteratur, vänner, bekanta, angenäma ting och stunder, är amatör af vackra fruntimmer, »bon möts» och »bonne chère»; kännare af de minsta finesser hos Shakespeare, och i stånd att se stora ting i en liten biljett på fyra rader af en dams hand, i öfrigt hederlig karl, tillgifven vän, god sällskapsman och angenäm samtalare i hvarjehanda ämnen. Han har här hemma gifvit ny fart åt betraktandet af den stora vestern ur dess mythologiska synpunkt,<noinclude> <references/></noinclude> f7zbf4k7azfipnhnli7qqp2tvvet421 104 221945 651676 2026-05-20T10:18:35Z PWidergren 11678 /* Korrekturläst */ 651676 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="PWidergren" />412</noinclude>som ett nytt Jothunhem med Thor och Loke, rhimtussar och jättar. Och de jemförelser, han gör, emellan det skandinaviska Jothunhem, dess hjeltar och äfventyr (som han läser ur en öfversättning af Sturlesons Edda af H. Longfellow) och den nya verldens nuvarande jättehem och jättar, gifva ämne till många muntrande berättelser och betraktelser. Så blir den yttersta vestern det nya Utgård, fullt af vidunder och troll; Mamothgrottan är Skyrners handske; den gudomliga galten Sehrimmer lefver här i tusenfaldig måtto, och Thors och Starkotters bedrifter upprepas på nytt af Resarne på jättefloden och i Missisippi-staterna. Så komma flera anekdoter om dessa, som krydda måltiderna; och vår värd M:r Stetson (som M:r D. och jag kalla »the good Jothun» och som låter sig den titeln väl behaga), ger månget mustigt, torr-roligt bidrag till denna vesterns mythologi. Se här ett par profbitar: En man — en vesterns man — står vid Missisippi strand, ser ett ångfartyg springa i luften, och han utropar: »Vid Gud, amerikanarne äro ett stort folk!» (Ett vanligt utrop vid allehanda tillfällen i den störa vestern). En annan man, en viking på Missisippi, strandar med sin skuta på en »snagg» i floden, blir sjelf hängande vid denna, och utbrister i det han ser sitt fartyg förolyckas: {{Dikt|{{em|1}}»Hail Columbia, happy land! If I’m not löst, I’ll be damn’d».}} En man, passagerare på ett af Missisippi-ångfartygen, kom nyligen i gräl med en annan. De gingo upp på öfversta däcket och vexlade några skott; gingo<noinclude> <references/></noinclude> klfcwv9419tkko13kbuhs08vp76m98z 104 221946 651677 2026-05-20T10:22:59Z PWidergren 11678 /* Korrekturläst */ 651677 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="PWidergren" />{{ph|413}}</noinclude>så ned igen, som om de blott kastat boll med hvarandra. En af dessa herrar syntes något blek och gick in i sin hytt, men kom ut derur, morgon, middag och qväll, och deltog i måltiderna, under ett par dagars tid, och befanns, tredje dagen död i sin säng med fem kulor i kroppen. Man måste medgifva att detta är att taga saker kallt. En viss öfverdrift, af humoristisk art, hänvisas på, såsom vesterländningarnes karakteristik, så i lynne som uttryck. Kentucky får isynnerhet skyldra för sådant, och ger ämne för mången lustig berättelse. Så berättas en Kentucky-man ha skrutit med Kentucky jordmåns godhet i följande ord: »När vi göda väl och så korn (mais), så få vi omtrent etthundrade-femtionde kornet igen. När vi så utan att göda, få vi hundra. Och när vi hvarken göda eller så, få vi omtrent femtio». Jothun-historierna höra till vårt dagliga bröd, och nya tillkomma dagligen. Med M:r Silsbee, den bleka presten, talade jag icke om dessa, men deremot theologi och svedenborgologi. Vi disputerade litet, men jag fann så mycket att lära af den kristallrena sanningen och skönheten i hans själ, att jag fann mera behag att lyssna till dess stilla uttryck, än att drifva mina argumenter. Han är af de stilla i {{rättelse|landena|landen}}, hvilkas lif är deras bästa lära. Han sörjer djupt sin afsomnade maka. »Menniskorna förstå ej nog att värdera det äkta ståndets välsignelse», sade han till mig en gång. »Vi<noinclude> <references/></noinclude> 5ltw5xo731tgtdy72dodmsx0zlkj3iq 104 221947 651678 2026-05-20T10:28:01Z PWidergren 11678 /* Korrekturläst */ 651678 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="PWidergren" />414</noinclude>lefva under giftermålet icke upp till högheten af den sällhet och det lif, som vi likväl ha der i var hand». Miss Harriet, M:rs Stetsons äldre syster, en treflig, bastant, allvarsam gumma, närmare de sextio, synes icke till vid middagsbordet och blott sällan i salongen. Deremot fann jag ofta att hon hade något att syssla i mitt rum och i mina byrålådor, och att hon gjorde det förstulet, hvilket föreföll mig litet besynnerligt, ända till dess jag satte i rapport dermed en annan besynnerlighet, och genom den sednare kunde förklara den förra. Jag upptäckte nemligen i mina lådor att en krage eller ett par manchetter, som jag hade lagt af, emedan de begynt skifta för mycket i grått, på ett oförklarligt vis der återgingo till den hvita färgen och lågo der helt nytvättade och strukna, såsom af sig sjelfva. Så upptäckte jag äfven att gamla kragar blefvo lagade och mer än allt det der, visade sig en ny krage med äkta spetsar och nya manchetter, som aldrig hade varit der förut, men som voro just af den façon, som jag brukade; — och alltjemt såg Miss Harriett, då jag mötte henne, lika allvarsam och för sig sjelf ut, just som om hon ville säga att hon aldrig befattade sig med andras angelägenheter och väntade att andra icke heller skulle befatta sig med hennes. Det dröjde verkligen någon tid, innan jag på fullt allvar började misstänka att Miss Harriet befattade sig med att sköta min fina tvätt, att laga mina småplagg och att sy nya, vackra sådana åt mig. Och när jag slutligen antastade henne härför, ville hon väl se litet tvär ut, men det goda, skälmska leendet röjde henne, och den hederliga, goda, systerliga själen har sedan icke alls<noinclude> <references/></noinclude> eiypozzd0itdn5gnvg5nm5ujfve0mhz 104 221948 651679 2026-05-20T10:32:29Z PWidergren 11678 /* Korrekturläst */ 651679 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="PWidergren" />{{ph|415}}</noinclude>förmått hålla mig på afstånd med sin litet sträfva röst och sitt allvarsamma väsen. Men att denna röst aldrig talade annat än sanningen och att inom det skenbart kalla väsendet bodde ett godt, redligt hjerta och ett klart och godt förstånd, ett humoristiskt, trefligt sinne och samtal, — det fann jag så småningom, och det hade äfven M:r Harrison sagt mig. Hvem är M:r Harrison? Han är en af husets herr-vänner, och en man, som — jag skulle vilja ha till vän. Mera om honom kanske framdeles, ty vi torde bli res-kamrater till NewOrleans. Miss {{nowrap|V * * *}}, den andra och yngre af husets qvinliga vänner och invånarinnor, är så tyst och stilla att man i förstone blott på den höga, tänkande pannan och af hvilan i hela den ädla gestalten kan ana att det bor mer än vanliga gåfvor derinom. Men rätt som det är, kommer en stilla anmärkning eller en ordlek, vårdslöst och sakta uttalad, som gör att man vänder hufvudet på en gång, road och förvånad till den anspråkslösa Miss {{nowrap|V * * *}}, ty sådana ord får man ej ofta höra någorstädes. Så häromdagen vid middagsbordet, då man talade om Jenny Lind och den »furore», hon gjorde i Förenta Staterna, sade någon sig hafva sett en annons, utbjudande ''Jenny-Linds-sill''. Miss V. anmärkte då att det var en »sellfish (sell-fish) idé». Och då vi började le och någon sade: »O Miss V. gör ni sådana ordlekar?» inföll vår goda Jothun à la Kentuckian: »Ja visst, ja visst, hon gör icke annat. Det är hon som förser alla våra tidningar med »puns». Hon gör äfven åtskilligt annat, bidragande till husets upp-<noinclude> <references/></noinclude> 1qlzu7xee1tgz426gsz3r5xqjjl7l10 104 221949 651680 2026-05-20T10:40:24Z PWidergren 11678 /* Korrekturläst */ 651680 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="PWidergren" />416</noinclude>lifning, hvaribland delikata socker-kakor (Spunge cake) min bästa kaka här i landet och hvaraf jag här har ett öfverflöd, som påminner om den stora vesterns jättekarakter. Der ser du litet af vårt hvardagslif, men perlan deri, för mig, i sammanlefnad och samtal, är min allrakäraste lilla, kloka och goda värdinna. Inomhus har jag äfven nöjet att som oftast höra en ung flicka. Miss K. Green, af husets närmare bekanta, spela Beethoven, och det med en trohet, en innerlighet i uppfattning, som gör gällande hvarje den stora mästarens ton och tanke, och skänker mig den största njutning. Hon har i sitt utseende mycket af den inre skönhet och strålning, som jag sätter högt öfver den blott yttre och mera vanliga hos unga ansigten här. På min begäran instuderar hon som bäst {{rättelse|Bethovens|Beethovens}} andra adagio i fjerde symfonien, den som så förtjuste mig i Boston. Af personer, som skänkt mig glädje här, måste jag äfven nämna en ung skaldinna, M:rs L., vacker och begåfvad och älskvärd. Att höra henne läsa vers är en verklig musikalisk njutning. Flera svenskar äro bosatta här, och bland dem åtskilliga, som, efter att ha misslyckats i den gamla verlden, ha lyckats i den nya, och nu befinna sig comfortabelt nog. En af dem har gjort sin lycka på att förevisa »helvetet», ett ungdomsverk af den amerikanska [[:en:w:Hiram Powers|bildhuggaren Powers]], som är född i Cincinnati, arbetade här på en urmakare-verkstad och begynte der med åtskilliga plastiska konststycken. Bland dessa var en mekanisk, rörlig föreställning af helvetet. Svensken in-<noinclude> <references/></noinclude> 7pwizqf9hwqb7nfv12r0cwhlbm5c0ms 104 221950 651681 2026-05-20T10:43:41Z PWidergren 11678 /* Korrekturläst */ 651681 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="PWidergren" />{{ph|417}}</noinclude>köpte denna; satte den i ett slags museum, inbjöd folk att se hur det gick till i helvetet, lät dem känna duktiga, elektriska stötar, åtföljda af blixt och åska, och är nu — en rik man, med hustru, barn och landthus, allt förvärfvadt genom framställning af helvetet. Här äro några amerikanska hem i Cincinnati, dit jag ville föra dig; så till det hem, der en ung moder och enka lefver för att uppfostra fem sköna, små gossar, till goda kristna och medborgare; och till hem, der barnlösa makar göra lifvet rikt för hvarandra genom tillgifvenhetens och intelligensens lif, låta ledsnaden fly huset, och låta sjukdomen bli ett medel till djupare samband mellan hjerta och hjerta, mellan himmel och jord. Der är isynnerhet ''ett hem'', der jag vet att du skulle känna, som jag. Ty skönt är det att se menniskor lefva väl, men skönare och sällsyntare att se dem dö så. Och i detta hem är en döende. Det är en helt ung flicka, skön som en rosenknopp, och med så friska rosor på sina runda kinder att ingen främling vill tro att döden sitter vid hennes hjerta. Men hon vet det, och hennes moder vet det också. Hon har en dödlig hjertsjukdom och det för stora hjertat i det späda bröstet kan ej klappa många veckor mer. Mor och dotter veta det båda, och bereda sig under plågans dagar och nätter, som de genomvaka tillsammans på den förestående skiljsmässan, men med himmelskt ljus och lugn. De tala derom, som om något skönt för den unga, och hon bereder sig till englars sällskap genom att under plågornas kors bli mera tålig, mera kärleksfull för alla, mera englalik ännu. Det är intet mörker i detta sjukrum; vänner komma dit med gåfvor<noinclude> <references/></noinclude> ezm2rimf6xjj7miyonaltpgzffpvl2t 104 221951 651682 2026-05-20T10:51:10Z PWidergren 11678 /* Korrekturläst */ 651682 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="PWidergren" />418</noinclude>och kärlek, för att ännu glädjas med den unga flickan, medan hon dröjer vid grafvens brädd; för att få af henne ett ord, eller en blick ur den himmel med hvilken hon redan står i samband. Denna klarhet öfver döden, denna dödsberedelse är en allmännare företeelse bland Englands och Nord-Amerikas folk, än i något annat land, som jag känner. Menniskan der anser som en sin menskliga rättighet att, då så kan ske, lära känna sitt tillstånd och sin dödsfara; att nalkas stunden för sin förvandling med öppen blick och vaksamt sinne, och att med fullt medvetande af öfvergångens vigt bereda sig till denna. {{em|2}}{{större|'''''D. 15 Dec.'''''}} En dag af högt lif genom mångahanda lifvande intryck och tankar! Tankar om menniskohjernan, och människans centrala ståndpunkt i förhållande till hela universum; anande blickar från denna sol och synpunkt öfver en oändlig utveckling i alla lifvets riken, äro högst uppe i min själ. Skall jag {{rättelse|någosin|någonsin}} kunna fullt bemäktiga mig, fullt äga den tankeverld, som blixtrar in hos mig? Jag kan ej skrifva till dig mera i dag, ty jag måste skrifva flera bref, och framför allt ett till [[w:Per Johan Böklin|Böklin]], som jag skall innesluta i ditt. Läs det, om du så vill. Det skall komplettera åtskilligt i mina bref till dig. Oaktadt allt intresse, som fäster mig här, och behaget af mitt hem, längtar jag att afresa, för att komma söderut. Jag fruktar vintern och dess skarpa luft i Cincinnati, och de amerikanska hemmens värmnings-apparater, som äro förskräckliga. De äro helt<noinclude> <references/></noinclude> qx5u7qv9w9mvsq4i2f5p7f4kwn9ec4e 104 221952 651683 2026-05-20T10:53:59Z PWidergren 11678 /* Korrekturläst */ 651683 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="PWidergren" />{{ph|419}}</noinclude>säkert orsak till mycket af den sjuklighet, som allt mer synes taga öfverhand ibland de klasser folk, som lefva beqvämligast och mest inom hus. Jag längtar också komma söderut före jul, för att om möjligt få tillfälle att se de dansar och fester, som jag hört sägas äro brukliga för negrerna på plantager vid jultid. Jag har mycket hört talas om negerslafvarnas lycka i Amerika, deras sång och dans; jag ville väl en gång se denna lycka, dessa fester. I södra Carolina och Georgia hade predikandet på plantagerna utträngt dansen och den glada sången. I Louisiana lär det ej predikas för slafvarne. Kanske att de der få dansa och sjunga. Den 17 dennes går en stor och god ångbåt härifrån till NewOrleans, och på den skall jag afresa, och min kavalier på färden blir M:r Harrison. Ett ord måste jag ännu säga dig om ett par behagliga sällskaps-aftnar här i huset. Jag har det emot de små förtroligare sällskaps-kretsarne i Amerikas hem, att man der för litet sysselsätter sig med läsning högt, eller med något, som församlar den lilla kretsen i ett gemensamt intresse. Men de större sällskaps-kretsarne ha mycket af det, som gör sällskapslifvet fullkomligt; deribland räknar jag förnämligast de båda könens sällskapande med hvarandra. Man ser aldrig der att herrarne packa sig in i ett rum och fruntimmerna i ett annat, eller skocka sig, de förra i ett hörn af salongen och de sednare i det andra, just som om de vore bra rädda för hvarandra. Herrarne, som här komma i sällskaper (och de gå gerna i salongs-sällskapet om aftonen), göra sig till en pligt, och, som det<noinclude> <references/></noinclude> oebutwhkcsbbkbzrdw15vg0lgo7jfqu 104 221953 651684 2026-05-20T10:57:06Z PWidergren 11678 /* Korrekturläst */ 651684 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="PWidergren" />420</noinclude>synes mig, äfven till ett nöje, att underhålla fruntimmerna, och denna synbara välvilja väcker hos dem, om ej större håg, helt säkert större möjlighet att vara angenäma och underhållande, en större förmåga att meddela hvad som för män med god smak och ädelt sinne dock är något vida bättre än cigarr-rök och punsch. Vanligen egnar sig en herre åt ett fruntimmer för längre stunder, ofta för hela aftonen. I kåsöser och små soffor af alla fasoner sitter man två och två och konverserar; eller ger kavaljern damen armen till en promenad genom rummen. Stundom egna sig två fruntimmer för längre tid åt hvarandra; regeln är dock att de två personer, som sällskapa tillsamman, äro man och qvinna. Icke heller är det alltid den vackraste eller mest eleganta damen, som vinner mesta uppmärksamhet. Och jag har sett M:r Harrison, en ännu ung och rätt angenäm man, egna sig hela timmar åt Miss Harriet under liflig konversation. Sant är att han högt värderar henne, och bevisar häruti god smak. Kortspel vet jag mig ej ha sett i någon sällskapskrets, större eller mindre, i hela landet. Jag skall alltid med känslor af systerlig ömhet minnas några unga flickor, som jag här sednast gjort bekantskap med, och deribland den unga, vackra, som tidigt träffats af en bitter motgång, men i stället att af denna låta sitt hjerta förbittras, har låtit det öppnas till sympathi med alla, som lida. Guds frid öfver den unga flickan! Hon kunde blifva mig mycket kär. Några systrar också, som i lust och nöd lefva som systrar — ej ofta sammanlefva. Den själfulla Kitty<noinclude> <references/></noinclude> 5h639wq9lp9sq4m4boqsadqfos7znta 104 221954 651685 2026-05-20T11:01:44Z Gottfried Multe 11434 /* Korrekturläst */ 651685 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Gottfried Multe" />{{huvud|40|<small>KARL HENRIK KARLSSON.</small>|}}</noinclude>den mängd af namn, som i sig bära spår af heden tro och kult t.&nbsp;ex. <i>Odensala</i> (förut <i>Odinsharg</i>), <i>Thorstuna, Frövi, Ullvi</i> och <i>Närlunda.</i> För språkforskaren och särskildt den, som närmare sysslat med ortnamnsforskning, gifves det dock andra medel att skilja mellan äldre och yngre namn. Språket lefver, de särskilda orden vexla form och betydelse samt äfven dö bort, men när ett ord en gång fäst sig i ett ortnamn, står det sedan stilla eller ock följer det sina egna lagar oberoende af samma ords utveckling i det lefvande språket. Sålunda qvarlefva i ortnamnen <i>Bjärby, Bjärka</i> och <i>Håga</i> eljes utdöda kasusformer af orden <i>berg, björk</i> och <i>hög.</i> — I språket qvarstå ännu orden <i>torp</i> och <i>ryd,</i> men i ortnamnen uppträda de ofta under formerna <i>-arp</i> och <i>-rup</i> samt <i>-red, -rud</i> och <i>-röd</i> t.&nbsp;ex. <i>Vinsarp</i> och <i>Skurup</i> samt <i>Trärred, Skållerud</i> och <i>Matteröd.</i> I de uti södra Dalarna och Norbergs-trakten så talrika namnen på <i>-bänning</i> t.&nbsp;ex. <i>Aspbänning, Ombänning</i>, ligger fördoldt ett gammalt <i>byggning</i> närmast med betydelsen <i>hyttbyggnad.</i> Dessa namn synas härstamma från slutet af 1200- eller början af 1300-talet, då det uppblomstrande bergsbruket där bröt ny bygd. Till ändelsen <i>-um</i> uppkommen af <i>-hem</i> skola vi senare återkomma och så äfven till namnen på <i>-tuna</i> och <i>-vi,</i> hvilka ord i språket dött bort. — Äfvenledes obrukliga i språket äro de gamla orden <i>-lef</i> och <i>-arfve,</i> hvilka hafva betydt ärfd egendom samt ännu lefva qvar i sådana ord som <i>Skatelöf</i> och <i>Domnarfve</i> m.&nbsp;fl. Dessa förra på <i>-löf</i> (och <i>-lef</i>) återfinnas endast i ett visst område i södra Sverige, och en nederländsk forskare har där velat förlägga Herulernas gamla hemvist. De senare, de på <i>-arfve</i> träffas på Gotland samt i Dalarna och på sistnämnda ställe tyckas de härstamma från 1300-talets senare hälft. — En annan betydelse har ordet <i>sten</i> i det ofta förekommande namnet <i>Stenby</i> än i det nuvarande språket. I ortnamn betecknar det nämligen en med ringmur af sten befästad höjd, och en snarlik betydelse torde det motsvarande ordet <i>Stein</i> haft i en del tyska folkstammars språk, såsom synes af de många gamla slott och fästen som ändas på <i>-stein.</i> Från denna tyska ändelse härstammar troligen <i>-sten</i> i de från medeltiden kända fästningsnamnen <i>Opensten</i> och <i>Öresten,</i> så framt nämligen ej dessa fästen trädt i stället för äldre ringmurar därstädes, ty i de svenska ortnamnen aflöstes sedermera <i>-sten</i> som namn på befästning utaf <i>hus</i><noinclude> <references/></noinclude> 28h1pa0fljujjaa1kqnw4ohb3egq02k 104 221955 651686 2026-05-20T11:02:39Z PWidergren 11678 /* Korrekturläst */ 651686 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="PWidergren" />{{ph|421}}</noinclude>Green och hennes musik ville jag hafva alltid nära mig, men — — nu måste jag resa, och går att bereda mig dertill. »Belle Key», ångfartyget, på hvilket jag skall afresa, så kalladt af dess ägare, efter dennes sköna dotter, en »belle» i Louisville, lärer vara ett slags jättefartyg, som med hvarjehanda den stora vesterns produkter reser som jul-kuse till NewOrleans. Det är kallt nu i Cincinnati. Vesterns drottning låter regna sot och aska öfver staden, så att man blir svart deraf. Jag längtar att med den stora julbocken åter vara på Missisippi. {{em|2}}{{större|'''''P. S.'''''}} Det sqvallras i den stora vestern, att der skall vara särdeles godt om friare; en ung flicka har der minst tre à fyra att välja emellan. Visst är att antalet af män, i förhållande till fruntimmer, synes här växa betydligt. I östra staterna synes mig fruntimmerna mycket talrikare. Männerna draga derifrån vesterut, för att söka göromål och penningar. Öfvervigten af manlig befolkning tilltager ju längre man kommer vesterut. Man berättade i Cincinnati att på en bal i San Francisko (Californien) det funnits femtio kavalierer för en dam. Det sades också att i ett gulddistrikt, der många männer funnos och ingen dam, man i ett slags museum uppsatt en fruntimmers-balklädning, som fick beskådas emot en viss afgift för hvar person. {{Tomrad}}<noinclude> <references/></noinclude> nqn7kf9xqhw93awb1u7o67sp8aek9cg 104 221956 651687 2026-05-20T11:03:51Z PWidergren 11678 /* Korrekturläst */ 651687 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="PWidergren" />422</noinclude>Men jag misstänker att detta hör till den stora vesterns mythologiska sägner. Dertill torde ock fä räknas den om »Edens lustgård» nära Cincinnati, som jag är bjuden att besöka. Det lärer vara ett stort vinplantage. Men utsigternas skönhet från Ohio-flodens höjder, kunna rättfärdiga namnet. Vin-odlingen, och beredning af sherry och champagne äro i stort stigande kring Cincinnati. {{linje|5em|style=margin-top:3em;margin-bottom:3em;}}<noinclude> <references/></noinclude> etghgqyciafhq30fndug5hfy76qeliy 0 221957 651688 2026-05-20T11:19:18Z PWidergren 11678 Skapade sidan med '<div class=layout2 style="text-align: justify; "> <pages index="Hemmen i den nya verlden, Andra delen.djvu" from=402 to=428 kommentar={{nop}} header=1/> <references/> </div> [[Kategori:Hemmen i den nya verlden, Andra delen|Tjugondenionde brefvet]] [[de:Die Heimath in der neuen Welt/Zweiter Band/Neunundzwanzigster Brief]] [[en:The_Homes_of_the_New_World/Letter_XXVIII.#Cincinnati]] [[fr:La vie de famille dans le Nouveau-Monde/Lettre 29]]' 651688 wikitext text/x-wiki <div class=layout2 style="text-align: justify; "> <pages index="Hemmen i den nya verlden, Andra delen.djvu" from=402 to=428 kommentar={{nop}} header=1/> <references/> </div> [[Kategori:Hemmen i den nya verlden, Andra delen|Tjugondenionde brefvet]] [[de:Die Heimath in der neuen Welt/Zweiter Band/Neunundzwanzigster Brief]] [[en:The_Homes_of_the_New_World/Letter_XXVIII.#Cincinnati]] [[fr:La vie de famille dans le Nouveau-Monde/Lettre 29]] namhio9tjswkqz4pog0lgvi0pmyep24