Wikisource svwikisource https://sv.wikisource.org/wiki/Wikisource:Huvudsida MediaWiki 1.47.0-wmf.3 first-letter Media Special Diskussion Användare Användardiskussion Wikisource Wikisourcediskussion Fil Fildiskussion MediaWiki MediaWiki-diskussion Mall Malldiskussion Hjälp Hjälpdiskussion Kategori Kategoridiskussion Tråd Tråddiskussion Summering Summeringsdiskussion Sida Siddiskussion Författare Författardiskussion Index Indexdiskussion TimedText TimedText talk Modul Moduldiskussion Event Event talk Ämne 2 58349 651890 161060 2026-05-23T12:29:08Z Thurs 138 651890 wikitext text/x-wiki 2h8dbtv7ddazxn1w82dg35l0txhharz 4 157148 651888 651167 2026-05-23T12:01:58Z Alexis Jazz 13925 Updating gadget usage statistics from [[Special:GadgetUsage]] ([[phab:T121049]]) 651888 wikitext text/x-wiki aoeiu3mwxd3ck2kb9jk1fxvmhxxlx9n 104 220876 651892 650439 2026-05-23T14:04:58Z PWidergren 11678 /* Validerad */ 651892 proofread-page text/x-wiki n8gmu9y7lq25qblrfnj2u3j2ixv1dik 104 220880 651891 650528 2026-05-23T13:55:23Z PWidergren 11678 /* Validerad */ 651891 proofread-page text/x-wiki 9jvekqykt82bz9fpphiafkyhppamj3x 651893 651891 2026-05-23T14:06:39Z PWidergren 11678 651893 proofread-page text/x-wiki li98a6tmyybmvqmzc01urzkm7mbhlhm 104 220885 651889 651774 2026-05-23T12:06:15Z PWidergren 11678 /* Validerad */ 651889 proofread-page text/x-wiki 6ohylmjvls0oqg5du609ybwrganw25v 104 220886 651898 650250 2026-05-24T10:04:27Z Thuresson 20 /* Korrekturläst */ 651898 proofread-page text/x-wiki gmeejzf2nehkdj8tzr2c1l4sicu9p1e 104 220946 651894 650634 2026-05-23T14:08:07Z PWidergren 11678 651894 proofread-page text/x-wiki j7de6qeeyhrur37rr311honiu1h0vzi 0 221357 651900 651340 2026-05-24T10:58:45Z Jonatanskogsfors 17420 651900 wikitext text/x-wiki cy127pxumlvlxwdcslnlo0evge2guzj 0 221358 651901 651341 2026-05-24T11:00:27Z Jonatanskogsfors 17420 651901 wikitext text/x-wiki fsmghmq1ldt79wja9oz0b9q0x0i64uc 104 222022 651895 2026-05-23T14:30:55Z Gottfried Multe 11434 /* Korrekturläst */ 651895 proofread-page text/x-wiki eb2ch6bi0fs0ki41w1h8pt8ln6ptuxc 104 222023 651896 2026-05-24T06:27:44Z Bio2935c 11474 /* Korrekturläst */ 651896 proofread-page text/x-wiki 7j76xw943e6xlvan41l82mw7kdqcqdd 104 222024 651897 2026-05-24T08:44:01Z Gottfried Multe 11434 /* Korrekturläst */ 651897 proofread-page text/x-wiki k1wvqglc4i3r9cid46sio3k3ze7j703 104 222025 651899 2026-05-24T10:34:48Z PWidergren 11678 /* Korrekturläst */ 651899 proofread-page text/x-wiki 102cit7bl6m6wf2hnoom5hu657jxsd9 104 222026 651902 2026-05-24T11:01:32Z Jonatanskogsfors 17420 /* Ej korrekturläst */ Skapade sidan med '— 181 — att Cosette var nyttig för Thénardiers på tvenne sätt: de fingo betalt av modern ocli liade barnet till tjänsteflicka. Det är också därför man förstår, varför Tliénardiers beliöllo barnet, även sedan mo­ dern uppliört att betala för det. De sluppo av­ löna en främmande. 1 egenskap av tjänsteflicka måste lion liämta vatten, när sä beliövdes. Ocli hon var särskilt förskräckt för detta, när natten föll på, ocl i passade därför...' 651902 proofread-page text/x-wiki taxuxtkxmey9thtqxrbmwf8z5wyer28 104 222027 651903 2026-05-24T11:01:41Z Jonatanskogsfors 17420 /* Ej korrekturläst */ Skapade sidan med '— 182 — människor så lätt instämma, men hur många tänka på att tillämpa dem, när det verkligen gäller? Huru mänga omsätta dem i praktiken? Männi­ skorna ha så lätt för att instämma ocli så svårt för att tillämpa; det är den gamla motsättningen mellan teori och praktik, som här visar sig star­ kare än inom något annat område. Julen 1823 var ovanligt vacker i Montfermeil. Vintern hade börjat milt utan vare sig frost eller snö. Några task...' 651903 proofread-page text/x-wiki f44w53l4mjqhsu4vryh1fmcmae73hwi 104 222028 651904 2026-05-24T11:01:51Z Jonatanskogsfors 17420 /* Ej korrekturläst */ Skapade sidan med '— 183 — trikolor. Naturforskarne kalla, tror jag, denna fågel Caracara Polyboros. Några av Napoleons veteraner betraktade med vördnad detta djur. Taskspelarna betraktade detta egendomliga öga som en direkt gåva från den gode Guden till menageriet. Själva julaftonen liade flera människor, formän och gårdfarihandlare, samlats kring de fyra eller fem Ijusstakarne i Thenardiers värdshus. Salen, som de sutto i, liknade den, som finnes i varje värdhus... 651904 proofread-page text/x-wiki 1z9b5eg6ccmrxetxp6b2qpnhnfc0tsa 104 222029 651905 2026-05-24T11:01:59Z Jonatanskogsfors 17420 /* Ej korrekturläst */ Skapade sidan med '— 184 — har fått ända upp till tolv. Det kommer att bliva mycket arbete för vinpressarne. — Men druvorna äro väl inte mogna än? — 1 de trakterna skall de inte bli mogna. Om man skördar dem sä sent, blir vinet surt till påsl:cn. — Då är det blott helt lätt vin, som man till­ verkar? — Javisst, mycket lättare än det, som vi skörda liär. Och där är det. som jag sade, nödvändigt att taga druvorna, innan de mognat, annars blir vinet alldeles...' 651905 proofread-page text/x-wiki lkbwmugryubu2lrsjpeplq8jr9jaj8u 104 222030 651906 2026-05-24T11:02:08Z Jonatanskogsfors 17420 /* Ej korrekturläst */ Skapade sidan med '— 185 — Mellan ett par fönster satt en lantarbetare, som just höll på att göra upp med en gårdsägare om arbete: — Det är intet ont i att gräset är vått. Det sl<är bättre då. Det är bra med en smula dagg. Men felet är, att ert gräs är för spätt, det böjer sig för lien. Cosette satt på sin vanliga plats tvärs över ett köksbord intill spisen. Hon var klädd i trasor, och de nakna benen slutade med ett par träskor. Hon stickade i det svaga l...' 651906 proofread-page text/x-wiki gcesd0zaeagpxt0uhozp7j93m3pj36x 104 222031 651907 2026-05-24T11:02:16Z Jonatanskogsfors 17420 /* Ej korrekturläst */ Skapade sidan med '— 186 — dern hade ammat honom men älskade honom ej. När bytingens skrik blevo alltför högljudda, sade Thénardier: — Din son gnäller, gå då ocl i se efter liur det är fatt. — Han tråkar ut mig, svarade modern. Ocliden övergivne stackaren fortsatte att skri­ ka i mörkret.' 651907 proofread-page text/x-wiki 0lwinhmreh8awphrtapo0h7infqoawj 104 222032 651908 2026-05-24T11:02:31Z Jonatanskogsfors 17420 /* Ej korrekturläst */ Skapade sidan med '— ISS — hennes röst, glasruior, möbler och människor. Hennes stora ansikte, fullt av finnar ocliblemor, liknade en skumslev. Hennes skäggväxt var ut­ vecklad. Hen liknade en av hallarnas atleter, klädd tid flicka. Hon svor som en hel l:arl och skröt med att Imnna krossa en nöt med knytnäven. Om kon ej hade läst en massa romaner ocl i un­ derbart nog förmått att lära sig något av jättiiinornas smeksamhet, så skulle man aldrig kommit på den tanken at...' 651908 proofread-page text/x-wiki fftd4kktn9ndw5c3bproslrzoysm6ar 104 222033 651909 2026-05-24T11:02:39Z Jonatanskogsfors 17420 /* Ej korrekturläst */ Skapade sidan med '— 189 — ovanliga typ för våra läsare. Det inträffar ej säl­ lan, att den värsta megära l<an vara den ömmaste moder, men tyvärr är detta icke alltid fallet! Ocli striden mellan kråkans ocliugglans ungar finner sin motsvarigliet bland de varelser, vilka stundom med orätt kalla sig människor. Det kan synas som Irårda ord, men vi skjuta i detta fall lielt ocli liållet skulden på det samliälle, vilket fostrat dessa människor eller bildat deras miljö, m...' 651909 proofread-page text/x-wiki hk8u7541uc9h8c984g8i9gg6r9j6ebb 104 222034 651910 2026-05-24T11:02:50Z Jonatanskogsfors 17420 /* Ej korrekturläst */ Skapade sidan med '— 190 — mans. Han påminde mycket om porträtten av abbé Delille. Hans stolthet var att dricka med för­ männen. Ingen hade någonsin sett honom beru­ sad. Han rökade gärna ur en lång pipa. Han var klädd i en blus, och under den hade han en gammal svart kostym. Han gjorde anspråk på att vara materialist och att hysa litterära intres­ sen. Det fanns namn, han ofta uttalade, för att stödja sina utsäger, Voltaire, Raynal, Parny ocli egendomligt nog, Augus...' 651910 proofread-page text/x-wiki s7qb9jrscokhbr77ej93sr3vwsrcjl3 104 222035 651911 2026-05-24T11:03:01Z Jonatanskogsfors 17420 /* Ej korrekturläst */ Skapade sidan med '— 191 — hörde antagligen flera raser; det fanns inslag från Lille i Flandern, franska från Paris, belgiska från Bryssel, oclihan trivdes lika bra på alla sidor gränserna. Vi ha redan sett vilken tapperhet, han utvecklade vid Waterloo. Vi behöva ej tvivla på, att hans egna berättelser överdrevo en smula. Han slets ständigt mellan olika tendenser och vi behö­ va knappt tvivla på att han, under ovädret den 18 juni 1815, tillhörde dessa marodörer, vi f...' 651911 proofread-page text/x-wiki d0vrc6p3vlwxtubm44ozqgoewc7ncwv 104 222036 651912 2026-05-24T11:03:09Z Jonatanskogsfors 17420 /* Ej korrekturläst */ Skapade sidan med '— 192 — Vi ha uppehållit oss vid den nuvarande krögarren Thénardicr så länge, emedan han utgör en av typerna för den grupp, vilken är stadd i utdö­ ende. Hans baksluga feghet, hans omätliga för­ värvsbegär, hans oförmåga att anpassa detta efter de godkända, för ögonblicket gällande samliätleliga normerna, hans skrupelfrihet, allt detta kan man finna under andra och nyare former, typen lever dock kvar oclivi ha ansett oss skyldiga vår berättarp...' 651912 proofread-page text/x-wiki q4yzdu71sdjszt982f4mq34gdmstfda 104 222037 651913 2026-05-24T11:03:19Z Jonatanskogsfors 17420 /* Ej korrekturläst */ Skapade sidan med '— 193 — räkning för kunderna, men tränade ögon funno ofta ortografiska fel. Thenardier var slug, frnsmakare och en smidig drönare. Han föraktade ej sina tjänare, men hans hustru gjorde det i hans ställe. Ty denna jättinna var svartsjuk. Det föreföll hen­ ne, som om all världen skulle avundas henne den­ ne lille magre och bleksiktige man. Trots all sin sluga skurkaktighet var dock Thenardier en skälm med lugnt temperament. Detta slag är det värsta; d...' 651913 proofread-page text/x-wiki 1x3sm6c54l2479imt87kki8y8z9woww 104 222038 651914 2026-05-24T11:03:29Z Jonatanskogsfors 17420 /* Ej korrekturläst */ Skapade sidan med '— 194 — tystlåten eller pratsam efter behov, och ständigt göra allt med klok beräkning. Thenardier var en statsman. Varje främling, som trädde in i värdshuset, sade vid fru Thenardiers åsyn: Det här är herrn i hu­ set. Det var ett misstag. Hon var icke ens hus­ frun. Thenardier räckte till för båda uppgifterna. Hon verkställde, han skapade. Han ledde allt på något slags magnetiskt sätt, osynligt men ständigt. Det räckte med ett ord, med ett tecke...' 651914 proofread-page text/x-wiki 46e1cvru4dimltomaup8of8wtihnqre 104 222039 651915 2026-05-24T11:03:40Z Jonatanskogsfors 17420 /* Ej korrekturläst */ Skapade sidan med '— 195 — välde över denna kvinna. Stundom betraktade hon honom som ett tänt ljus, stundom som en rovfågelsklo. Denna kvinna var en fruktansvärd varelse, som ej älskade något annat än sina barn eller fruktade något annat än sin make. Hon var moder, emedan hon var ett däggdjur. Dessutom stannade hennes moderlighet vid döttrarna och sträckte sig, som vi sett, ej till gossarna. Ocli han, mannen, hade blott en tanke, att bli rik. Han lyckades ej. Det sakna... 651915 proofread-page text/x-wiki n0kvsn2het4gvtwllz76yicddzl3arz 104 222040 651916 2026-05-24T11:04:03Z Jonatanskogsfors 17420 /* Ej korrekturläst */ Skapade sidan med '— 196 så förstod dock Thenardier bättre än de flesta och i ordets djupaste mening detta, som varit en dygd hos de barbariska folken och en marknadsvara hos de moderna, gästfriheten. Dessutom var han en utomordentlig tjuvskytt och känd för sin träffsä­ kerhet. Han var särskilt tarlig, när han visade sitt kaha och lugna leende. Hans teorier som värdshusvärd slungades stund­ om ut som blixtar. Han hade en del professionella aforismer, som han präntade... 651916 proofread-page text/x-wiki bw9175e83b19nuqupfyofglx1lphbf1 104 222041 651917 2026-05-24T11:04:11Z Jonatanskogsfors 17420 /* Ej korrekturläst */ Skapade sidan med '— 197 — Hos denne man och denna kvinna fanns det list och raseri i förening, ett fruktansvärt och hemskt spann. Under det maken kläckte ut sina planer, tänkte fru Thenardier blott på de frånvarande kreditorerna oclihade ej ro varken natt eller dag, levde blott för minuten. Sådana voro dessa två varelser. Cosette träng­ des mellan dem, undergående ett dubbelt tryck lik­ som en varelse, vilken males sönder av en kvarn oclislites i bitar av en tång. Ma... 651917 proofread-page text/x-wiki 4f3mbaadq7fifbu4eb38ms0u8fgz3rh 104 222042 651918 2026-05-24T11:04:21Z Jonatanskogsfors 17420 /* Ej korrekturläst */ Skapade sidan med '— 198 — Det stackars barnet gjorde intet motstånd; det teg. När de äro sådana, helt små och värnlösa bland människorna, hurudana äro då deras själar, när de lämna gudomen?' 651918 proofread-page text/x-wiki cc1xxwspwgo6cgyee8umyq98yjt7heo 651919 651918 2026-05-24T11:05:09Z Jonatanskogsfors 17420 /* Korrekturläst */ 651919 proofread-page text/x-wiki 9amf07a911jcm2qukmpl5e1xw0y7kbf 104 222043 651920 2026-05-24T11:05:26Z Jonatanskogsfors 17420 /* Ej korrekturläst */ Skapade sidan med '— 200 — hus. Det var ingen brist på folk, som voro törstiga men deras törst var av det slag, som släckes i krus och bägare. Vem skulle väl begärt ett glas vatten bland alla dessa vinglas! Den mannen skulle ver­ kat som en vilde bland människor. Förmännen tillhöra sannerligen ej de människor, vilka hellre föra vattenkrukan än vinstånkan till munnen; ocliicke föredrager den bonde, som själv skördar druvorna på sina knappa men givande sluttningar, at...' 651920 proofread-page text/x-wiki nb6m84fcms556j7pgpglvjvz3nu255r 652013 651920 2026-05-24T11:34:08Z Jonatanskogsfors 17420 /* Korrekturläst */ 652013 proofread-page text/x-wiki 3bleu6kfb9msfmuzr89goegz96rragu 104 222044 651921 2026-05-24T11:05:45Z Jonatanskogsfors 17420 /* Ej korrekturläst */ Skapade sidan med '— 201 — Thenardier lyfte på locket till en kastrull, som ko­ kade över elden, och sedan tog ett glas och gick till källan. Hon vred på kranen; barnet följde det hela med lyft huvud. En smal stråle silade ned i glaset, som fylldes till hälften. — Jaså, vattnet är slut. Det blev ett ögonblicks tystnad. Barnet vågade knappast andas. — Nåja, sade fru Thénardier, det räcker. Cosette återtog sitt arbete, men under den när­ maste kvarten kände hon...' 651921 proofread-page text/x-wiki en3p27h5zgzu7z7vzllcp5njt6hzzra 104 222045 651922 2026-05-24T11:05:54Z Jonatanskogsfors 17420 /* Ej korrekturläst */ Skapade sidan med '— 202 — — Min häst har inte fått något att dricka! — Verkligen, svarade Thenardier. — Han har inte fått något, svarade handlanden. Cosette hade krupit under bordet. — Jo, min herre, svarade Cosette, han har druc­ kit en hel så, och jag har till ocli med själv givit honom vattnet och talat med honom. Det var icke sant. Cosette narrades. — Se där på en, som är stor som en knytnäve oclinarras som en hel karl, utropade handlanden. Jag säger di...' 651922 proofread-page text/x-wiki o16ako5coyxk2udcwxjw6bry5jo45qp 104 222046 651923 2026-05-24T11:06:03Z Jonatanskogsfors 17420 /* Ej korrekturläst */ Skapade sidan med '— 203 — — Vart tog jäntan vägen? Hon böjde sig ned och upptäckte Cosette, nedhukad vid andra sidan av bordet: — Skulle fröken "Byracka-utan-namn" vilja ge liästen vatten? — Men, min fru, det finns intet vatten. Fru Thenardier öppnade dörren: — Men gå då efter. Cosette sänkte huvudet, tog ett ämbar, som var så stort, att hon själv kunnat få rum däri, samt giclcmed dröjande steg mot dörren. Fru Thénardier rumsterade i sin spis och sma­ k...' 651923 proofread-page text/x-wiki blmmqdlnw01nmpwv7ytpqetxqa3p3h3 104 222047 651924 2026-05-24T11:06:11Z Jonatanskogsfors 17420 /* Ej korrekturläst */ Skapade sidan med '— 204 — Cosette hade en liten ficka i sitt förlcläde. Hon tog myntet utan att säga ett ord oclistoppade ned det. Sedan blev hon stående orörlig med ämbaret i handen och porten öppen. Det såg ut, som om hon väntade, att någon skulle komma henne till hjälp. — Gå då någon gång, skrek fru Thénardier. Cosette gick, och porten stängdes. Det är omöjligt att skildra den ängslan, Cosette kände. Att hon måste framåt, att hon måste häm­ ta vattnet, a...' 651924 proofread-page text/x-wiki 010dkr91p9gh5cypucozmsj2c86kpue 104 222048 651925 2026-05-24T11:06:20Z Jonatanskogsfors 17420 /* Ej korrekturläst */ Skapade sidan med '— 205 — Cosette tvekade i detta val. Hon visste alltför väl, att den kroppsliga tortyren skulle bli den svåraste och att den andliga — låt vara att hon ej skulle kunnat själv uttrycka sig på detta sätt — var den, som man helst mottog. Hon var nämligen ännu nog ung att tänka på detta sätt, att undvika den avlägsna faran, även om denna var större, för den närmare, den fysiska för den psykiska, och detta trots att hon redan kände båda sväva öve...' 651925 proofread-page text/x-wiki dkiebba2gi9j2mexe0wg4fhd78rggf4 104 222049 651926 2026-05-24T11:06:42Z Jonatanskogsfors 17420 /* Ej korrekturläst */ Skapade sidan med '— 207 — Bredvid trumpeterna såg man härliga trummor, vil­ kas sidor strålade i rött och guld, och pojkarne slu­ kade riktiga piskor, som voro mycket vackrare än de som forkarlarne brukade fast icke fullt så stora. Allra närmast kunderna hade handlan­ den placerat, på några vita servietter, en ofant­ lig docka, som var nära två fot hög och som var iförd en klänning av rosafärgad kräpp; hon bar ett gyllene hår och hade emaljögon. Hela dagen hade m...' 651926 proofread-page text/x-wiki jmppnnz3cdhpaei3eigk10iln9h58kb 104 222050 651927 2026-05-24T11:06:51Z Jonatanskogsfors 17420 /* Ej korrekturläst */ Skapade sidan med '— 208 — uppenbarelse. Det var glädje, glans och inakt och härlighet, vilket allt strålade detta stackars barn till mötes i hennes fattigdom och olycka. Cosette mätte med barndomens naiva vishet den avgrund, som skilde henne från denna docka. Hon sade sig, att man måste vara drottning eller åt­ minstone prinsessa för att kunna äga något så­ dant. Hon tittade på den rosafärgade klänningen, på det gyllene, lockiga håret, oclitänkte: Vad hon bör var...' 651927 proofread-page text/x-wiki imlvetxm0ljjcufi6zis3lqtqg5a1ij 104 222051 651928 2026-05-24T11:06:59Z Jonatanskogsfors 17420 /* Ej korrekturläst */ Skapade sidan med '— 209 — liga urkunder, när de förtälja om de största fakirernas bragder inom asketismens stora område. Det torde endast vara barnen och de dem när­ stående naturfolken, vilka äro i stånd att uttrycka denna största grad av hänförelse! Det är icke utan skäl, som vår egen religionsstiftare sagt or­ den: Utan att I varen såsom barn, kommen I aldrig att höra himmelriket till! Finnes det någon fader, vilken ej sett sina barns ögon stråla av överjord...' 651928 proofread-page text/x-wiki 8x1rm57asyigd4rf14t1331eua3ocv8 104 222052 651929 2026-05-24T11:07:10Z Jonatanskogsfors 17420 /* Ej korrekturläst */ Skapade sidan med '— 210 — skall minsann hjälpa dig i väg! och gapar för? Vad står du där Marsch! Fru Thénardier hade kastat ett öga ut på ga­ tan, där Cosette stod. Cosette sprang sin väg med sitt ämbar ocli tog så långa steg, hon kunde.' 651929 proofread-page text/x-wiki e0j708o196d99v6qeb3e5cagi4sikhv 651930 651929 2026-05-24T11:08:11Z Jonatanskogsfors 17420 /* Korrekturläst */ 651930 proofread-page text/x-wiki f2ivkvj7b4w609qmen8arn4lpcs06n5 104 222053 651931 2026-05-24T11:08:22Z Jonatanskogsfors 17420 /* Ej korrekturläst */ Skapade sidan med '— 212 — Sedan kände hon igen Cosette. — Jaså, det är "Lärkan"! Cosette gick alltså genom de slingrande gator­ na; så länge hon hade husen eller åtminstone murarne på båda sidor om vägen, kände hon sig gan­ ska djärv. Då och då såg hon en ljusstrimma sila tram bakom en fönsterlucka; det var ljuset, det var livet, där ranns det människor ocli det lugnade henne. Me snart började hon gä långsammare. När hon gått förbi det sista husets knu...' 651931 proofread-page text/x-wiki 2zv7agt4294bmv0dvtffoth021lhh0y 104 222054 651932 2026-05-24T11:08:31Z Jonatanskogsfors 17420 /* Ej korrekturläst */ Skapade sidan med '— 213 — som rörde sig bland träden. Men så tog lion äm- baret, fruktan gjorde henne djärv, ocli sade: — Jag skall säga, att vattnet är slut. Oclihon återvände beslutsamt till.Montfermeil. Men hon hade knappast gått hundra steg, förr­ än hon stannade ocli långsamt började riva sig i huvudet. Nu var det fru Thénardier som visade Den rysliga Thénardierskan med sig för henne. sin hyenamun ocli av raseri glödande ögon. Bar­ net kastade en...' 651932 proofread-page text/x-wiki 13pkvcl2lvn5szp8c8oltpfy5h2obzu 104 222055 651933 2026-05-24T11:08:38Z Gottfried Multe 11434 /* Korrekturläst */ 651933 proofread-page text/x-wiki 9nylxzjbi1urni14b5fpvvp32u3m3ey 104 222056 651934 2026-05-24T11:08:40Z Jonatanskogsfors 17420 /* Ej korrekturläst */ Skapade sidan med '— 214 — Finnes det något för människan mera förskräc­ kande än mörkret! l^ilka minnen ligga väl till grund för denna vår rädsla för frånvaron av ljus? jag bestrider, att ens den djärvaste man kan utsätta sig för fasorna hos detta mörker; han kan, för att visa sin tapperhet, sitt mod, trotsa farorna, vare sig inbillade eller verkliga, men jag tror ho­ nom ej, om han säger, att han ej förnummit ett spår av rädsla inför en sådan situation. Det...' 651934 proofread-page text/x-wiki iihr208m9i5qfo8drvwn49970gm8kxj 104 222057 651935 2026-05-24T11:08:50Z Jonatanskogsfors 17420 /* Ej korrekturläst */ Skapade sidan med '— 215 — för "Mörkrets furste"! Att varje naturfolk har sina nattsvarta, onda demoner? Detta kan ej vara en tillfälligheternas lek. Här liksom vid så många andra tillfällen finner man den verkliga sanningen hos de enfaldigaste. Cosette tillhörde dessa. Det skulle vara mera förvånansvärt, om hon ej gjort det. Vad hade hon lärt sig om den verkliga innebörden hos de mys­ tiska ljud, hon hörde i skogen? Om de skuggor oclidimmor, hon säg skymta framför si...' 651935 proofread-page text/x-wiki ek4dwsegjpm74zmt3ezdkf86ztramne 104 222058 651936 2026-05-24T11:08:58Z Jonatanskogsfors 17420 /* Ej korrekturläst */ Skapade sidan med '— 216 — nog gick hon inte vilse nu. Hon leddes av en slags instinkt. Hon tittade varken åt höger eller vänster av rädsla för att få se något i snåren ocli småskogen. Så kom hon till källan. Den var en naturlig fördjupnig i den feta ler­ jorden, ungefär två fot djup; den omgavs av mos­ sa cch dessa stora, gauffrerade växter, som man då kallade Henrik lV:s kragar. Den var belagd med några Ilata stenar. En rännil sipprade fram, sakta porlande. Cosett...' 651936 proofread-page text/x-wiki isvcjhos05pn1mr9g1ds5iwxcqn0m0b 104 222059 651937 2026-05-24T11:09:07Z Jonatanskogsfors 17420 /* Ej korrekturläst */ Skapade sidan med '— 217 — — Når detta var gjort, fann hon, att hon var all­ deles uttröttad. Hon skulle gärna ha velat åter­ vända med detsamma, men ansträngningen att fylla ämbaret gjorde det omöjligt att taga ett steg. Hon tvangs att sätta sig ned. Hon lät sig handlöst falla på gräset oclilåg sedan där hopkrupen. Hon slöt ögonen, öppnade dem åter, utan att veta varför, men hon kunde ej låta bli det. Bredvid henne bildade vattnet i ämbaret ringar, vilka li...' 651937 proofread-page text/x-wiki s1eeyiqoanjdj12i3c0i90ppsuzb5u8 104 222060 651938 2026-05-24T11:09:19Z Jonatanskogsfors 17420 /* Ej korrekturläst */ Skapade sidan med '— 218 — Det blåste kallt från slätten. Skogen var mörk, icke ett blad rördes och man såg intet av somma­ rens friska grönska och ljus. De stora grenarna visade förskräckande konturer. De små, vanskap- ta buskarna gåvo ett vinande ljud från sig i gläntorna. Det höga gräset snodde sig som ålar i brisen. Hallonbuskarna sågo ut, som om de sträckte ut långa fångstarmar, sökande efter byte; några torra ljunggrenar, vilka fångats av vinden, flö...' 651938 proofread-page text/x-wiki r80j98a3kubu92rerszhomn0y1rueax 104 222061 651939 2026-05-24T11:09:28Z Jonatanskogsfors 17420 /* Ej korrekturläst */ Skapade sidan med '— 219 — lik tydlighet. I rymden eller i sin egen hjärna fin­ ner man något ofattbart oclimystiskt fladdra, nå­ got, som man skulle kunna tro vara blommornas drömmar. Mot horisonten avteckna sig rysliga silhuetter. Man inandas doften från det stora, tomma mörkret. Man är rädd för, men kan ej låta bli, att se sig om. Man befinner sig mitt i nattens ogripbara dunkel, allt får ett spöklikt utseende, de stumma profilerna upplösa sig, när man närmar...' 651939 proofread-page text/x-wiki ksioup3xk0bcn8u45hy70egl5ivmckh 104 222062 651940 2026-05-24T11:09:46Z Jonatanskogsfors 17420 /* Ej korrekturläst */ Skapade sidan med '— 220 — sin duktighet utsätter sig därför, ryser dock trots sin tapperhet. Solen och livet höra samman som mörkret oclidöden och det ligger i människans na­ tur att fly mörkret lika mycket som att fly döden. Det var därför som de gamle hyllade Prometeus som mänsklighetens störste välgörare, som den, vilken från gudarnes boning medfört den livgivan­ de elden, vilken förjagar dunklet oclirädslan ocli kölden. Utan att göra klart för sig vad ho...' 651940 proofread-page text/x-wiki 9mgy2y7ozeai6kc89tkws5bshhhx95f 104 222063 651941 2026-05-24T11:10:02Z Jonatanskogsfors 17420 /* Ej korrekturläst */ Skapade sidan med '— 221 — ett, två, tre, fyra, ända till tio, och när hon kom­ mit dit, började hon på nytt. Detta återgav henne den riktiga uppfattningen av tingen, som omgåvo henne. Hon kände, att händerna, som blivit våta i källan, voro iskalla. Hon steg upp. Fruktan återvände, men en naturlig och oövervinnlig fruktan. Hon hade ej mera än en tanke: att fly, fly för brinnande livet, tvärs genom skogen, över fäl­ ten ända fram till husen, till fönstren oclid...' 651941 proofread-page text/x-wiki 7ux1d9vlsz78pmywagwy17cqcl4xrth 104 222064 651942 2026-05-24T11:10:11Z Jonatanskogsfors 17420 /* Ej korrekturläst */ Skapade sidan med '— 222 — gång spilldes det Icalla vattnet ut över hennes bara fötter. Och detta skedde mitt inne i skogen, under natten, på vintern, fjärran från varje mänsk­ ligt öga. Och det var ett barn på åtta år. Det var endast Gud, som åskådade detta dystra drama. Men också hennes moder, tyvärr. Ty det finnes ting, vilka kunna hdnga de döda i sina gravar att slå upp ögonen. Hon nästan rosslade, när hon gick; gråten satt i halsen, men hon vågade ej gråta...' 651942 proofread-page text/x-wiki 7uwdcqfgoyzs71wiox69cfg5l1zudnl 104 222065 651943 2026-05-24T11:10:27Z Jonatanskogsfors 17420 /* Ej korrekturläst */ Skapade sidan med '— 228 — kände igen och tog sig där en sista rast, längre än den föregående, för att riktigt vila ut sig samt begav sig sedan modigt på väg. Men den stac­ kars olyckliga flickan kunde ej låta bli att utropa: — 0, min Gud! Min Gud! Just då märkte hon, att ämbaret ej var så tungt som förut, att det ej vägde något. En hand, som tycktes henne ofantlig, hade just gripit handtaget och lyfte upp det med ett kraftigt grepp. lyfte huvudet. Hon En...' 651943 proofread-page text/x-wiki c3tpz560s4k0krqwykqhoyahmvnuvso 651944 651943 2026-05-24T11:12:31Z Jonatanskogsfors 17420 /* Korrekturläst */ 651944 proofread-page text/x-wiki a4nz86w2qvxob1s7z4cczmga9xj6pur 104 222066 651945 2026-05-24T11:12:44Z Jonatanskogsfors 17420 /* Ej korrekturläst */ Skapade sidan med '— 225 — respekt, man känner för den, som är mycket fat­ tig och mycket aktningsvärd. Han hade en myc­ ket gammal, rund hatt, som var välborstad, en trådsliten bonjour av något gulaktigt tyg, en färg, som icke vid denna tid verkade bisarr, en stor väst med fickor i den stil, som var modern vid sekel­ skiftet, svarta långbyxor, vilka blivit grå på knäna, svarta bomullsstrumpor ocligrova skor med kop­ parspännen. Man skulle kunnat tro att det var e...' 651945 proofread-page text/x-wiki kc799s09jbdbmfu1h28dfn3ws4t4qte 104 222067 651946 2026-05-24T11:12:53Z Jonatanskogsfors 17420 /* Ej korrekturläst */ Skapade sidan med '— 226 — stödde han på en käpp, han hämtat från en häck. Denna käpp var utarbetad med en viss omsorg och såg ej allt för hemsl< ut. Kvistarnas ojämn­ heter tjänade som prydnad och medels rött vax hade handtaget blivit imiterad korall; det var en påk, som såg ut som en spatserkäpp. Det fanns ej många på boulevarden, helst som det var vinter. Denne man tycktes också på ett diskret sätt söka undvika människorna. Vid denna tid for Ludvig XVIlI n...' 651946 proofread-page text/x-wiki s490u7wxg4fvxd398sbp5uwt04x9h5t 104 222068 651947 2026-05-24T11:13:01Z Jonatanskogsfors 17420 /* Ej korrekturläst */ Skapade sidan med '— 227 — passerade snabbt men majestätiskt. Denne odug­ lige konung älskade hastigheten, kunde aldrig gå och ville alltid galoppera. Denne krympling skulle helst ha velat dragas av åskviggar. Han färdades, fredlig och sträng, mellan dragna sablar. Hans tunga berlinare, helt förgylld, med stora liljor må­ lade på sidorna, kom våldsamt dånande. Man hade knappast tid att kasta ett öga på den. Djupt nere i dess högra hörn såg man på vita sidenkud­ dar...' 651947 proofread-page text/x-wiki nd8lt0c4q9fdzqmlu37mba3lunf8ggp 104 222069 651948 2026-05-24T11:13:11Z Jonatanskogsfors 17420 /* Ej korrekturläst */ Skapade sidan med '— 228 — — Det är den där fetknoppen, som är vår sty­ relse. Denna kungens regelbundna passage var dä den dagliga stora händelsen på Boulevard de 1'Hopital. Flanören i den gula rocken hörde tydligen ej till kvarteret och troligen hörde han ej heller hemma i Paris, ty han var okunnig om detta förhållande. När därför klockan två den kungliga vagnen, om­ given av en skvadron av det silvergalonerade gar­ det visade sig vid gatans mynning, tycktes h...' 651948 proofread-page text/x-wiki 5fkrwm14jj3irfjjx52gwdfl42zlln1 104 222070 651949 2026-05-24T11:13:19Z Jonatanskogsfors 17420 /* Ej korrekturläst */ Skapade sidan med '— 229 — rades i den rapport, som samma afton avgavs till greve Anglés, polismästaren. När mannen i den gula bonjouren fört polisen på villospår, ökade lian stegen, sedan han några gånger vänt sig för att konstatera, att han ej var förföljd. En kvart över fyra, alltså strax före mörkrets inbrott, gicl< han förbi Porte Saint-Martin-teatern, där man då gav "De två straffångarne". Denna affisch, som upplystes av teaterns lyktor, fängslade hans upp...' 651949 proofread-page text/x-wiki r6k8q70sadnatwnh35w544qsv7evb6d 104 222071 651950 2026-05-24T11:13:41Z Jonatanskogsfors 17420 /* Ej korrekturläst */ Skapade sidan med '— 230 ^ hye passageraren, på det ringa omfånget av hans bagage, vilket gjorde, att han krävde förskottsbe­ talning. — Tänker ni resa ända till Lagny? frågade för­ mannen. — Ja, svarade mannen. Främlingen betalade för en resa till Lagny. /?gnen saue sig i gång. lar man nunnit ige­ nom tullbommen, försökte körsvennen att öppna konversationen. Resenären svarade blott enstavigt. Kusken tog då sitt parti och började vissla samt svära över häst...' 651950 proofread-page text/x-wiki nxw87k0rhp08yhw35zw689w6kxkswgm 104 222072 651951 2026-05-24T11:13:49Z Jonatanskogsfors 17420 /* Ej korrekturläst */ Skapade sidan med '— 2ji — Han tog sitt paket och sin käpp samt hoppade ned. Ett ögonblick senare hade han försvunnit. Men han styrde ej stegen mot värdshuset. Och när omnibusen några minuter senare fort­ satte åt Lagnyhållet, så fanns ej mannen på lands­ vägen. Kusken vände sig till de resande i vagnen. — Det där var en man, som ej hörde hemma här, ty jag känner alla här på trakten. Han såg ej ut att äga ett öre, men han höll ej på pengarna. Han betalade...' 651951 proofread-page text/x-wiki k81b8qhkjxp3gmfn4f120bc7rmeo40w 104 222073 651952 2026-05-24T11:13:57Z Jonatanskogsfors 17420 /* Ej korrekturläst */ Skapade sidan med '— 232 — Han gick framåt med snabba steg. När han kom fram till det ställe, där gatan skäres av den gamla, av träd skuggade väg, vilken leder från Gagny till Lagny, hörde han steg. Han dolde sig snabbt i ett dike ocli väntade, till dess människor­ na hunnit förbi. Denna försiktighet var dessutom nästan överflödig ty, som redan sagts, det var natt, det var december och alldeles mörkt. Man kunde knappast finna en stjärna på himlen. Mannen återvänd...' 651952 proofread-page text/x-wiki ceh6n7br4zed8kthg0oqdqkbxjvhgb5 104 222074 651953 2026-05-24T11:14:05Z Jonatanskogsfors 17420 /* Ej korrekturläst */ Skapade sidan med '— 233 — av allehanda utväxter — trädens vårtor — stod några steg från stenkumlet. Han gick dit, trevade med handen längs barken, som om han sökte räk­ na dessa vårtor och känna igen dem. Mitt emot detta träd, som var en ask, stod det en kastanj, där man sökt bota barkens avfallande med ett band av zink, som noga spikats fast. Mannen trampade omkring en stund på den mark, som inneslöts av trädet och stenkumlet, lik­ som för att övertyga sig om...' 651953 proofread-page text/x-wiki 3jtrvevqx9f84vp61qoitn709a96xj3 104 222075 651954 2026-05-24T11:14:22Z Jonatanskogsfors 17420 /* Ej korrekturläst */ Skapade sidan med '— 235 — — Åtta år, min herre. — Kommer du långt härifrån? — Från källan i skogen. — Skall du gå långt? — En kvarts väg härifrån. Mannen stannade tyst ett ögonblick och sade se­ dan hastigt: — Har du ingen moder? — Det vet jag ej, svarade barnet. Innan mannen hade tid att säga något, fortsatte Cosette: — Jag tror inte jag har det. Men jag har ingen. De andra ha det. Sedan hon gått tyst några minuter, tilläde hon: — Jag tror al...' 651954 proofread-page text/x-wiki i2lpedfd3t3t2f8b5f040dpdmcyunei 104 222076 651955 2026-05-24T11:14:34Z Jonatanskogsfors 17420 /* Ej korrekturläst */ Skapade sidan med '— 236 — — Cosette. Det var som om en elektrisk stöt gått genom mannen. Han fortsatte att stirra på henne, tog sedan bort händerna från hennes axlar och grep åter ämbaret samt började gå. Efter några sekunder sade han: — Var bor du, liten? — I Montfermeil, om ni vet var det ligger. — Det är dit vi nu gå? — Ja, min herre. Han fortsatte nästan genast: — Vem är det då, som skickat dig ut efter vatten så här dags? — Det är fru Thénardi...' 651955 proofread-page text/x-wiki aouik1t4yudf4n42xbrla39rmgnrl5v 104 222077 651956 2026-05-24T11:16:29Z Jonatanskogsfors 17420 /* Ej korrekturläst */ Skapade sidan med '— 237 — — Vi äro på väg, svarade barnet. Mannen gick rätt fort, men Cosette följde med utan ansträngning. Hon kände ingen trötthet. Då och då höjde hon ögonen med ett outtryckligt lugn oclien egendomlig hängivenhet mot mannen. Man hade aldrig lärt henne att vända sig till Försynen ocliatt bedja. Men hon kände nu något, som när­ made sig förhoppningen ocliglädjen hos den, som är på väg mot himlen. Det var en alldeles ny känsla för Cosett...' 651956 proofread-page text/x-wiki rn8qiebg2k9xhw28l93vgyaqwocnbi6 104 222078 651957 2026-05-24T11:16:40Z Jonatanskogsfors 17420 /* Ej korrekturläst */ Skapade sidan med '238 — — Nej, min herre. Han fick ej fortsätta med frågorna, Cosette av­ bröt och sade: — Det vill säga det finns två små flickor. — Vilka små flickor? — Ponine och Zelma. Barnet förenklade de romantiska namn, som fru Thenardier älskade så högt. — Vilka äro Ponine och Zelma? — Det är fru Thenardiers fröknar. de säga hennes döttrar. Eller som — Men vad göra de, då? — 0, sade barnet, de ha vackra dockor och sa­ ker, som det finns...' 651957 proofread-page text/x-wiki fha3m0p2ku7kh04vvxb32w0q2ohetmu 104 222079 651958 2026-05-24T11:16:49Z Jonatanskogsfors 17420 /* Ej korrekturläst */ Skapade sidan med '— 239 — — Ja, min herre. Efter ett par ögonblick fortsatte hon: — Ibland, när jag har slutat arbetet och man inte är ond på mig, så får jag också leka. — Hur leker du då? — Det beror på. Men jag har inte många lek­ saker. Ponine och Zelma vilja inte, att jag skall leka med deras dockor, jag har bara en liten sa­ bel av tenn. Den är inte längre än så. Barnet visade på lillfingret. — Och den är inte vass? — Jo, min herre, man kan skär...' 651958 proofread-page text/x-wiki hud3n7oilh3fbp3zw799fdtnzgjsgnj 104 222080 651959 2026-05-24T11:16:58Z Jonatanskogsfors 17420 /* Ej korrekturläst */ Skapade sidan med '— 240 — När de närmade sig värdshuset, rörde Cosette blygt vid hans arm. — Min herre! — Vad är det, mitt barn? — Nu äro vi snart framme. — Det är ju bra. — Men vill ni inte låta mig taga ämbaret nu. — Varför? — Jo, om frun ser, att någon burit det åt mig, så slår hon mig. Mannen gav henne ämbaret. voro de framme vid värdshuset. Ögonbliclcet efter' 651959 proofread-page text/x-wiki l41yql28dc5wjpzvonms2ekbg3of7rf 104 222081 651960 2026-05-24T11:17:09Z Jonatanskogsfors 17420 /* Ej korrekturläst */ Skapade sidan med '— 242 — Rika resenärer äro ej så hövliga. Denna gest och anblicken av främlingens klädsel och resgods voro tillräckliga för att låta den älskvärda minen ersättas av den vanliga trumpenheten. Hon sva­ rade kort: — Stig in, min gode man. Den "gode" mannen trädde in. Fru Thénardier kastade ännu en snabb blick på honom, gran­ skade särskilt noga hans bonjour, som var all­ deles trådsliten, och hans hatt, som förlorat en del av sin ursprungliga f...' 651960 proofread-page text/x-wiki i92hsu2g9u4hvmhzrbvsddx6iplrlhi 104 222082 651961 2026-05-24T11:17:22Z Jonatanskogsfors 17420 /* Ej korrekturläst */ Skapade sidan med '— 243 — — Då må det vara hänt. — Två kronor, sade en av förmännen lågt till Thénardier, men det kostar ju bara en? — För honom där är det två kronor, svarade Thénardier i samma ton. jag tar ej emot fattig­ lappar för mindre betalning. — Det är riktigt, tilläde makan, det skämmer ut ett hus att ha sådant där folk. Emellertid hade mannen, sedan han lagt ifrån sig sin käpp och sitt knyte på en bänk, satt sig vid ett bord, där Cosette...' 651961 proofread-page text/x-wiki dh70la4t6mtnd6623c6b1xdl37m5poa 104 222083 651962 2026-05-24T11:17:34Z Jonatanskogsfors 17420 /* Ej korrekturläst */ Skapade sidan med '— 244 — enda hon fruktade var, att hon ett ögonblick skulle glömma stickningen, låta händerna sjunka ned i knäet; om hon glömde sig så långt, så visste hon, att fru Thénardiers argusögon genast skulle lägga märke till det, och på ett hårdhänt sätt skulle hon bli underrättad om sin obotliga lättja. Mannen hade knappast fuktat läpparne med vi­ net oclibarnet betraktade honom nyfiket. Cesette var ful. Hade hon varit lycklig, skulle hon kanske ha v...' 651962 proofread-page text/x-wiki 2el7sk3uwhaav5fy4xzzwijugvghpxp 104 222084 651963 2026-05-24T11:17:42Z Jonatanskogsfors 17420 /* Ej korrekturläst */ Skapade sidan med '— 245 — att trycka knäna mot varandra. Hon hade intet annat på sig än trasor, vilka väckte medlidande om sommaren och om vintern stum förvåning. Hon hade intet annat än 'några bomullstrasor, ej en tillstymmelse till ylle. Här och där såg man det bara skinnet, och man såg överallt svarta eller blå fläckar, vilka utmärkte de ställen, där fru Thénardier träffat henne. Hennes bara ben voro röda och smala. Man hade aldrig kunnat finna dju­ pare "sal...' 651963 proofread-page text/x-wiki 6n9l25pnrn8ix4d0wgs9luwu5ov0k8p 104 222085 651964 2026-05-24T11:17:52Z Jonatanskogsfors 17420 /* Ej korrekturläst */ Skapade sidan med '— 246 — över hela Cosettes jag vilade denna fruktan. Hon var nästan — skulle man kunna säga — betäckt därav. Fruktan förde hennes armbagar intill höf­ terna, drog in hennes tötter under kjolen, kom henne att intaga den minsta möjliga plats, lät hen­ ne andas det minsta möjliga. Längst inne i hennes ögon fanns det en vra, där man säg fruktan härska. Denna fruktan var så stor att Cosette, fast hon var alldeles genomvåt, när hon kom hem, ej v...' 651964 proofread-page text/x-wiki gtztwikr10utj3awvqrycfheul4a86h 104 222086 651965 2026-05-24T11:18:01Z Jonatanskogsfors 17420 /* Ej korrekturläst */ Skapade sidan med '— 247 — Plötsligt ropade fru Thénardier: — Det är sant, var är det där brödet? Cosette skyndade sig, som vanligt var gång fru Thénardier ropade, fram från bordet. Hon hade alldeles glömt bort brödet. Hon gjor­ de som alla barn, när de äro rädda. Hon ljög. — Min fru, bageriet var stängt. — Du skulle ha knackat. — Jag knackade, frun. — Nå! — Ingen öppnade. — jag får i morgon reda på, om det är sant, sade fru Thénardier, och o...' 651965 proofread-page text/x-wiki kfb3xwn02cch0wzdr6h8ah5dauxug7j 104 222087 651966 2026-05-24T11:18:11Z Jonatanskogsfors 17420 /* Ej korrekturläst */ Skapade sidan med '— 248 — — Har du tappat pengarne? vrålade Thénardierskan, eller tänker du bestjäla mig? Samtidigt sträckte hon ut handen mot hamma­ ren, som hängde i spisen. Denna rörelse var sä fruktansvärd, att Cosette återfick talförmågan. — Nåd, frun! Jag skall aldrig göra så mera. Fru Thénardier tog ned hammaren. Under tiden hade mannen i den gula bonjouren trevat i sin västficka utan att någon lagt märke till det. De andra gästerna sutto dessutom o...' 651966 proofread-page text/x-wiki ox9e3w2t7o5990ncno01qr6fz6dqifo 104 222088 651967 2026-05-24T11:18:21Z Jonatanskogsfors 17420 /* Ej korrekturläst */ Skapade sidan med '— 249 — Han räckte fram ett par mynt till fru Thénardier. — Det är rätt, svarade hon. Det var det nu inte, ty det var en krona och ej sjuttiofem öre, men fru Thénardier förlorade ej på saken. Hon stoppade pengarna i svn ficka, kastade en ilsken blick på barnet, och sade: — Laga att det här ej händer om igen. Cosette återvände till vad fru Thénardier kal­ lade hennes "koja" och hennes stora ögon, fästa på främlingen, fingo ett uttryck, de aldri...' 651967 proofread-page text/x-wiki pxvkh36yr7y80otsx9zu2xtvwz375ou 104 222089 651968 2026-05-24T11:18:31Z Jonatanskogsfors 17420 /* Ej korrekturläst */ Skapade sidan med '— 250 — Det var verkligen brå vackra små flickor, mera borgerliga än bondska, alldeles förtjusande, den ena med kastanjebruna, den andra med kolsvarta flätor efter ryggen; båda voro livliga, snygga, välfödda och friska. De voro varmt klädda, men ined sådan moderlig omsorg, att materialets tjocklek ej störde utseendet. Vintern var förutsedd utan att våren utplånats. De voro strålande uppen­ barelser. Deras kläder, deras glättighet och bul­ ler och...' 651968 proofread-page text/x-wiki 7xyzgmahukmnyqhft8h25si5f5kr4mc 104 222090 651969 2026-05-24T11:18:51Z Jonatanskogsfors 17420 /* Ej korrekturläst */ Skapade sidan med '— 251 — Eponine och Azelma brydde sig ej om Cosette. Hon var för dem som en hund. Dessa tre små flickor voro ej tjugofyra år tillsammans alla tre, men de återgåvo redan samhället; å ena sidan avundsjukan, å den andra föraktet. Systrarna Thénardiers docka var ganska nött och gammal och trasig här och där, men den före­ föll icke desto mindre Cosette underbar, Cosette, som i hela sitt liv aldrig haft en docka, en riktig docka, för att använda ett or...' 651969 proofread-page text/x-wiki 6ln5u3clslmlvtb06dhi16iums4mjyc 104 222091 651970 2026-05-24T11:18:59Z Jonatanskogsfors 17420 /* Ej korrekturläst */ Skapade sidan med '— 252 — hade en sådan hatt, tillät sig att ha önskemål och att en man, som hade en sådan bonjour, tillät sig att ha en vilja, det var något fru Thénardier ej anså^ si2 behöva finna sig i. Hon svarade beskt: — Hon måste arbeta, emedan hon vill äta. Jag kan ej föda henne för intet. — Vad är det då hon gör? återtog främlingen med denna milda röst, som så stred mot hans tarvliga dräkt och hans grovarbetaraxlar. Fru Thénardier värdigades svara...' 651970 proofread-page text/x-wiki mhij5hgh477oggichox2ocowa26dx7s 104 222092 651971 2026-05-24T11:19:07Z Jonatanskogsfors 17420 /* Ej korrekturläst */ Skapade sidan med '— 253 — — Kan jag få köpa dem för fem kronor? frå­ gade mannen. — Åh tusan, utropade skrattande en forman, som lyssnat, fem kronor! Tacka tusan för det. Fem hela bagare! Fru Thénardier tyckte sig böra ta honom på orden. — Ja, min herre, om ni så önskar, skal! ni få dessa yllestrumpor för fem kronor. Vi vilja ej vägra våra gäster något. — Men betalning genast, ljöd det från maken. — Jag köper dessa par strumpor, svarade man­ nen, ocl...' 651971 proofread-page text/x-wiki i0rbdz2cv5jz9blvung839x8lcki2hu 104 222093 651972 2026-05-24T11:19:16Z Jonatanskogsfors 17420 /* Ej korrekturläst */ Skapade sidan med '— 254 — Fru Thénardier hade intet att säga. Hon bet sig i läpparna och hon fick ett hatfullt uttryck. Emellertid darrade Cosette av ångest. Men hon vågade en fråga: — Frun, är det sant? Får jag lov att leka? — Lek, svarade fru Thénardier med en för­ skräcklig stämma. — Tack, frun, kom det från Cosette. Och under det hennes mun tackade fru Thé­ nardier, tackade hela hennes själ främlingen. Thénardier hade återgått till de drickande gä...' 651972 proofread-page text/x-wiki 56insju6jwkg9832ecw74cspgdpnuwr 104 222094 651973 2026-05-24T11:19:24Z Jonatanskogsfors 17420 /* Ej korrekturläst */ Skapade sidan med '255 tag i katten. Dockan hade de kastat på golvet och Eponine, som var den äldsta, tog på katten, trots dess jamanden och försök att undkomma, en massa gamla trasor i röda och blå färger samt en del nipper. Under det hon utförde detta viktiga och krä­ vande arbete, sade hon till systern på.det mjuka och beundransvärda språk, som barn bruka, och som liknar behaget hos en fjärilsvinge, vilket för­ flyktigas, när man söker gripa det: — Ser du, syster,...' 651973 proofread-page text/x-wiki kyd6htm587r4r3zw2qzlcaovdy7687y 104 222095 651974 2026-05-24T11:19:33Z Jonatanskogsfors 17420 /* Ej korrekturläst */ Skapade sidan med '— 256 — oanständig visa, åt vilken de skrattade ohejdat. Thénardier uppmuntrade dem ocliunderstödde dem. Liksom fåglarna göra sitt näste av allt, skapa barn en docka av allt de finna. Den ena instinkten är lika fast rotad som den andra, oclilika litet som fågeln kan underlåta att göra i ordning sitt rede, när den väntar, att det snart skall befolkas av årets första kull, lika litet kunna flickorna underlåta att skapa sig något, som låter dem uttryc...' 651974 proofread-page text/x-wiki f7p1h6w5l7ce69h5gvpvwo8x7wju8ir 104 222096 651975 2026-05-24T11:19:41Z Jonatanskogsfors 17420 /* Ej korrekturläst */ Skapade sidan med '— 257 — trycken för det omedvetna hos den lilla flickans själsliv. Att vårda den, kläda den, pryda den, un­ dervisa och uppfostra den, lägga den och låta den stiga upp, gräla på den en smula och vagga den till sömns, att inbilla sig, att en viss sak är någon, hela kvinnans kommande liv ligger i detta. Allt under det de prata oclidrömma ocligöra i ordning små utstyrslar oclisy små klänningar och blusar ocliförkläden, bli flickorna kvinnor. Det för...' 651975 proofread-page text/x-wiki a0nvg7xr03xhnfa3bdspetcednin7ai 104 222097 651976 2026-05-24T11:19:49Z Jonatanskogsfors 17420 /* Ej korrekturläst */ Skapade sidan med '—. 258 — Thenardier hade förut kallat honom min bäste man eller min gode man. — Ser ni, min herre, fortsatte hon i det hon anlade sin mildaste min, som nästan var ännu obe­ hagligare att se än hennes ilsknaste utseende, jag har intet emot att barnet leker, inte när ni har varit så frikostig. Alen det är också nödvändigt, att hon arbetar. — Det är då inte ert eget barn? frågade man­ nen. — 0, nej, min herre. Det är en fattig liten stac­ kare,...' 651976 proofread-page text/x-wiki 9p6rgl4miu1re0fdhn7jqhchbgxr6mr 104 222098 651977 2026-05-24T11:19:57Z Jonatanskogsfors 17420 /* Ej korrekturläst */ Skapade sidan med '— 259 — Under hela detta samtal hade Cosette, som in­ stinktivt kände, att man talade om henne, ej lämnat fru Thenardier med ögonen. Hon lyssnade för­ strött ocl iuppfattade då cch då ett ord. Emellertid hade de drickande formännen, som nu voro i det närmaste berusade, åter tagit upp den oanständiga visan, vilket fördubblade deras munterhet. Det var ett skämt, de förstodo, med både Jesusbarnet och jungfru Maria. Fru The­ nardier deltog i skrattsal...' 651977 proofread-page text/x-wiki k0sihwj7wv3rh9g2rnbd97e6hwnifoz 104 222099 651978 2026-05-24T11:20:12Z Jonatanskogsfors 17420 /* Ej korrekturläst */ Skapade sidan med '— 260 — att vända sig om och fått syn på barnen Thenardiers klocka, som de kastat på golvet, när de bör­ jade roa sig med katten; den låg några steg från köksbordet. Då släppte hon genast den utklädda sabeln, som dock blott var ett surrogat, och såg sig noga om i salen. Fru Thenardier talade med låg röst med sin make och räknade pengar, Ponine och Zelma lekte med katten, gästerna åto eller drucko eller sjöngo, och ingen !ade märke till henne....' 651978 proofread-page text/x-wiki 9wc12eyyrfjvg38pbmfkn3yyfn6nq6c 104 222100 651979 2026-05-24T11:20:20Z Jonatanskogsfors 17420 /* Ej korrekturläst */ Skapade sidan med '— 261 — märke til! att ett av dockans ben släpade på gol­ vet ocl iklart belystes av elden. Denna rosafärgade och glänsande strumpa, vilken stacl<fram ur mörkret, träffade plötsligt Azelmas blick; hon sa­ de till Eponine: — Titta dit, syster! De båda flickorna blevo stumma av förvåning. Cosette hade vågat taga deras docka. Eponine reste sig ocliutan att släppa katten giclchon fram till modern oclidrog henne i kjolen. — Låt mig vara, sade modern....' 651979 proofread-page text/x-wiki iwzlrnnbq0vjmod6ba6wr8kel5gngqj 104 222101 651980 2026-05-24T11:20:24Z Gottfried Multe 11434 /* Korrekturläst */ 651980 proofread-page text/x-wiki kddp5rlp26bqi8zbsy3abxt714u859z 104 222102 651981 2026-05-24T11:20:27Z Jonatanskogsfors 17420 /* Ej korrekturläst */ Skapade sidan med '— 262 — En tsaritsa, som fick se en inusjik prova sin kej­ serlige sons förnämsta ordensdekoration, skulle ej ha kunnat se annorlunda ut. Med en stämma, hes av harm och raseri, skrek hon: — Cosette! Cosette skakade som om jorden bävat under henne. Hon vände sig om. — Cosette! återtog fru Thenardier. Cosette tog dockan och satte varsamt ned den på golvet med en försiktighet, i vilken även rym­ des förtvivlan. Utan att lämna den med ögonen knäppt...' 651981 proofread-page text/x-wiki p7j1bc2v5ptrmmwqido7zgvpuou5tun 104 222103 651982 2026-05-24T11:20:35Z Jonatanskogsfors 17420 /* Ej korrekturläst */ Skapade sidan med '— 263 — — Ser ni inte det? sade fru Thenardier och pe­ kade på den övergivna dockan vid Cosettes fötter. — Nå, fortsatte mannen. — Denna tiggarunge, svarade fru Thenardier, har tillåtit sig att taga barnens docka. — Det är väl intet att göra väsen av, sade man­ nen. Vad gör det, om hon leker med dockan? — Hon har tagit i den med sina smutsiga hän­ der, fortsatte fia Thenardier, med sina rysliga händer. Här fördubblades Cosettes snyftnin...' 651982 proofread-page text/x-wiki kvn3j4g2jxczjct8apmizg4d4r57y38 104 222104 651983 2026-05-24T11:20:45Z Jonatanskogsfors 17420 /* Ej korrekturläst */ Skapade sidan med '— 264 — varit i värdshuset, hade kommit ihåg leksaksboden med dess glittrande innehåll, belyst av de många lylrtorna ocliljusen, detta barnens paradis, som belystes av ett otal lampor. Cosette höjde ögonen, ty Iton liade sett mannen komma emot sig med dockan, ocl ilion hade upp­ fattat de oerhörda orden: — Det är din. Hon betraktade dockan, ryggade långsamt till­ baka samt gömde sig längst bort under muren. Hon grät ej längre, hon var alldeles tyst...' 651983 proofread-page text/x-wiki 77182d8sodr08uo1h5dex4om3lupaui 104 222105 651984 2026-05-24T11:20:53Z Jonatanskogsfors 17420 /* Ej korrekturläst */ Skapade sidan med '— 265 — domliga veck vid näsroten, som hos varje mänsk­ lig varelse utmärker, att den förhärskade instink­ ten liar herraväldet i all sin djuriskhet. Värds­ husvärden betraktade omväxlande dockan och främlingen. Han syntes nosa efter denne man som efter en säck med silver. Men det varade blott ett ögonblick. Han närmade sig sin hustru ocli sade: — Den där saken kostar åtminstone trettio kro­ nor. Gör inga dumlieter. Ligg på knä för karlen....' 651984 proofread-page text/x-wiki c9fn94pa044lcjxo0mirdvzyfxzi6dz 104 222106 651985 2026-05-24T11:21:01Z Jonatanskogsfors 17420 /* Ej korrekturläst */ Skapade sidan med '— 266 — alla tecken till förcåning. Hennes ansikte var än­ nu alldeles vått av tårarna, men hennes ögon bör­ jade liksom gryningens himmel att fyllas av strå­ lar, där man kunde skönja en egendomlig, häpen glädje. Vad hon kände i detta ögonblick, likna­ de kanske vad hon skulle förnummit, om någon plötsligt sagt: — Du är drottning av Frankrike, liten. Det föreföll henne, som om vidrörandet av den­ na docka, vore att framkalla en blixt. N...' 651985 proofread-page text/x-wiki d2utf57dfrvjjp53y0zkjshkyrx1tge 104 222107 651986 2026-05-24T11:21:09Z Jonatanskogsfors 17420 /* Ej korrekturläst */ Skapade sidan med '— 267 — — År det verkligen sant? återtog Cosette, är det sant? Den är min, riktigt min, frun? Främlingens ögon tycktes fulla av tårar. Han tycktes vara så rörd som man är, när man ej vå­ gar tala för att ej falla i gråt. Han gjorde ett tecken åt Cosette och lade "damens" hand i hen­ nes. Cosette drog snabbt tillbaka sin hand som om "damen" hade bränt henne samt stirrade ned i gol­ vet. Vi äro tvungna att tillägga, att hon vid det­ ta tillfäl...' 651986 proofread-page text/x-wiki hd4j0w8t6pmczxqfp2z346ba4ehpcf6 104 222108 651987 2026-05-24T11:21:17Z Jonatanskogsfors 17420 /* Ej korrekturläst */ Skapade sidan med '— 268 — Cosette satte Katarina på en stol, satte sig se­ dan själv på golvet bredvid lienne ocliförblev orörlig, utan att säga ett ord, upptagen av att liänryckt betrakta henne. — Lek då, Cosette, sade främlingen. — 0, jag leker ju, sade barnet. Denne främling, denne okände, som liksom För­ synen gjorde ett besök hos Cosette, var i detta ögonbliclcden människa, fru Thénardier hatade mest av allt. Men det var nödvändigt att behär­ ska sig....' 651987 proofread-page text/x-wiki rldeioocb5kmmja2y7ex2pc8wnxefbn 104 222109 651988 2026-05-24T11:21:26Z Jonatanskogsfors 17420 /* Ej korrekturläst */ Skapade sidan med '— 269 — ord med mannen, vilken darrade av undertryckt ilska: — Vad är det där för en gammal narr? Kom­ ma och ställa till med sådantl Vilja att det där lilla odjuret skall leka! Ge henne en docka! En docka för fyrtio kronor till en sådan stackare, som jag ej skulle vilja ge fem öre för. Om en stund kommer han väl att kalla henne Ers maje­ stät alldeles som man gör med hertiginnan Berry! Vad är meningen med det här? Är han ga­ len, den mystiska...' 651988 proofread-page text/x-wiki ikw4nu2duneo66n2iqhg8a1vilneo1t 104 222110 651989 2026-05-24T11:21:37Z Jonatanskogsfors 17420 /* Ej korrekturläst */ Skapade sidan med '— 270 — utseende. Alla de andra gästerna, köpmännen och formännen, hade dragit sig undan en smula och sjöngo ej längre. De betraktade en aning vördnadsfullt mannen från ett tryggt avstånd. Denne ensamme, så fattigt klädd oclidock i stånd att ur sina fickor taga fram gigantiska dockor med sidenklänningar, var säkerligen en fruktans­ värd och beundransvärd människa. Timmarna gingo. Midnattsmässan hade ägt rum, dryckeskämparna hade gått, krogen va...' 651989 proofread-page text/x-wiki rl0boum14an33oo0sf613ppr0c5lhh1 104 222111 651990 2026-05-24T11:21:44Z Jonatanskogsfors 17420 /* Ej korrekturläst */ Skapade sidan med '— 271 — En timma gick. Den vördnadsvärde krogägaren hade åtminstone tre gånger läst igenom Courrier Francais. Främlingen hade ej gjort en rörelse. Thénardier flyttade på sig, hostade, spottade, nös och bullrade med stolen. Ingen rörelse hos mannen. — Kanske han sover, tänkte Thénardier. Mannen sov inte, men det fanns intet, som kun­ de väcka honom. Slutligen tog Thénardier av sig mössan, när­ made sig sakta ocli riskerade ett par ord: — Tä...' 651990 proofread-page text/x-wiki 94zrzlghbgq9wctsfv7qnmekpxhh52e 104 222112 651991 2026-05-24T11:21:54Z Jonatanskogsfors 17420 /* Ej korrekturläst */ Skapade sidan med '— 272 — Han tog ett ljus, mannen tog sitt paket oclisin käpp och Thénardier förde honom till ett rum i första våningen som var ovanligt elegant, varje möbel var av mahogny, sängen jättestor och gar­ dinerna av röd kalikå. — Vad är det här? frågade mannen. — Det är vårt eget bröllopsrum, svarade vär­ den. Vi bo själva i ett annat rum, min fru ocli jag. Vi använda ej det här rummet mer än ett par gånger vart år. — jag skulle tyckt bät...' 651991 proofread-page text/x-wiki efpscpj3pu3lr1mlsyhcfuurz55tcos 104 222113 651992 2026-05-24T11:22:01Z Jonatanskogsfors 17420 /* Ej korrekturläst */ Skapade sidan med '— 273 — — Det har då funnits en tid, då detta monster var en oskyldig jungfru. Dessutom ljög Thénardier. När han hade hyrt denna lokal för att sätta upp sin krog, hade han funnit detta rum i samma skick, som det var i nu, och han köpte möblerna och brudkronan, i det han tänkte, att det skulle skänka hans hustru en viss nimbus och att hans hus pä så sätt skulle få en smula engelslc "respektabilitet". När främlingen vände sig om, hade världen för...' 651992 proofread-page text/x-wiki 7n83zg1cq27lz44dwbm004z7tzb2vo0 104 222114 651993 2026-05-24T11:22:09Z Jonatanskogsfors 17420 /* Ej korrekturläst */ Skapade sidan med '— 274 — Främlingen å sin sida hade försiktigt lagt ifrån sig käppen och paketet. Sedan värden gått, ha­ de han satt sig i en fåtölj och försjunkit i tan­ kar. Sedan tog han av sig skorna, tog en av de två stakarna, blåste ut den andra, gick ut ur rum­ met samt såg sig omkring som om han sökte nå­ got. Han gick igenom en korridor och kom till en trappa. Han hörde ett svagt ljud som från ett sovande barn. Han gick efter detta ljud och kom till en...' 651993 proofread-page text/x-wiki cxdmnns6gvrdjjx52hlp0ou66fghuqo 104 222115 651994 2026-05-24T11:22:17Z Jonatanskogsfors 17420 /* Ej korrekturläst */ Skapade sidan med '— 275 — nästan konvulsiviskt. Vid hennes bädd fanns in­ tet annat än ett par skor. En dörr bredvid Cosettes kyffe stod öppen och ledde in till ett stort, mörkt rum. Främlingen gick in. Längst bort såg han genom en glasdörr två vita sängar. Det var Azelmas och Eponines. Bakom sängarna skymtade han en vagga av flä­ tad korg; där sov den lilla gosse, som skrikit för­ ut under aftonen. Främlingen räknade ut, att detta rum stod i för­ bindelse med...' 651994 proofread-page text/x-wiki f8y5d415t040dadq6u0ifmlxi8wzshe 104 222116 651995 2026-05-24T11:22:25Z Jonatanskogsfors 17420 /* Ej korrekturläst */ Skapade sidan med '— 276 — var en träsko, en ryslig träsko, nästan utsliten ocli alldeles nedsmutsad. Den var Cosettes. Cosette hade med barnens rörande förtroende ocl itillit, utan att låta sig nedslås av alla besvikelser, satt fram även sin sko. Barnens förtroende är en sublim ocli storslagen sak. Det fanns ingenting i träskon. Främlingen trevade i sin väst, böjde sig ned ocli lade ett guld­ mynt i slcon. Sedan smög o han sig 0 försiktig' 0 tillbaka till sitt rum.' 651995 proofread-page text/x-wiki sefzx75t5wxncy82ukkk021cbcnl2lz 651996 651995 2026-05-24T11:24:06Z Jonatanskogsfors 17420 /* Korrekturläst */ 651996 proofread-page text/x-wiki agntzkgyu92d8v0wlxc3780xvlu09q2 104 222117 651997 2026-05-24T11:24:36Z Jonatanskogsfors 17420 /* Ej korrekturläst */ Skapade sidan med '— 278 — Räkning till Herrn på n:o 1. Supé ....................................................................... 3 francs. Logs .................................................................... 10 Lyse ....................................................................... 5 " 'ärme .................................................................... 4 Uppassning ........................................................... 1 Summa 23 francs. Uppa... 651997 proofread-page text/x-wiki bljxlzt6lww6nutqrfpz4lxw9pweiwy 104 222118 651998 2026-05-24T11:24:54Z Jonatanskogsfors 17420 /* Ej korrekturläst */ Skapade sidan med '— 279 — Thenardier skrattade kallt och sade: — Han kommer att betala. Detta skratt var det största tecken på säkerhet ocliauktoritet. Vad som sades på detta sätt, det måste ske. Kvinnan envisades ej läagre. Hon började göra i ordning bordet, under det mannen med långa steg mätte salen. Efter ett ögonblick tilläde han: — Jag är skyldig femton francs. Han satte sig åter vid spiselvrån, lade upp fötlerna bland den varma askan, och försjönk i tan...' 651998 proofread-page text/x-wiki 7o40ybgw2c6lsr2m40opz9fitms8oyd 104 222119 651999 2026-05-24T11:25:06Z Jonatanskogsfors 17420 /* Ej korrekturläst */ Skapade sidan med '— 280 — Han hade knappt hunnit ut ur rummet, förrän främlingen inträdde. Thenardier visade sig genast bakom honom och förblev orörlig i den halvöppna dörren, osyn­ lig tör alla utom sin hustru. Den gulklädde mannen bar i handen sin käpp och sitt paket. — Redan uppstigen? sade fru Thenardier. Tän­ ker min herre redan lämna oss? Under det hon sade detta, rullade hon räkningen nellan fingrarna med ett förvirrat uttryck. Hen­ nes hårda ansikte vis...' 651999 proofread-page text/x-wiki tlg6dma7cm0cx1xh1qconzvq0eg9brh 104 222120 652000 2026-05-24T11:25:15Z Jonatanskogsfors 17420 /* Ej korrekturläst */ Skapade sidan med '— 281 — allt. Min fru, fortsatte han, hur mycket är jag skyldig? Utan att svara räckte fru Thenardier honom räkningen. Mannen vecklade upp papperet, såg på det men utan att visa den ringaste förvåning. — Min fru, sade han, gör ni goda affärer här i Montfermeil. — Inte vidare, min herre, svarade fru Thenardier, häpen över att ej* få höra något värre utbrott. Hon fortsatte i en elegisk, klagande ton: — Ja, min herre, tiderna äro hårdal Och de...' 652000 proofread-page text/x-wiki 6snuou6sjm4mfyc99a3l6hw56rzj0k3 104 222121 652001 2026-05-24T11:25:22Z Jonatanskogsfors 17420 /* Ej korrekturläst */ Skapade sidan med '— 282 — — Jaså, svarade mannen. Hon fortsatte: — Vad dessa bönder äro dumma med sina ök­ namn. Hon ser ju snarare ut som en flädermus än som en lärka. Ser ni, min herre, vi begära inga allmosor, men vi kunna icke heller giva några. Vi förtjäna nästan intet, och vi ha stora utgifter. Myndigheternas tillåtelser, alla stämplar, skatten för alla fönster och dörrar, alla dessa avgifter! Min herre vet nog, att staten kräver fruktansvärt med peng...' 652001 proofread-page text/x-wiki 56o8yfi46z8ej0164n29wybv542srdl 104 222122 652002 2026-05-24T11:25:30Z Jonatanskogsfors 17420 /* Ej korrekturläst */ Skapade sidan med '— 283 — — Ä, min herre, min herre! Tag heine, be­ håll henne, för bort henne, sylta in henne, tryffera henne, drick henne, ät henne och ni skall väl­ signas av den heliga jungfrun och alla paradisets helgon! — Det är överenskommet? — Är det sant? Ni tar henne med er? — Jag tar henne med mig. — Genast? — Genast. Ropa hit barnet! — Cosette, ropade fru Thenardier. — Under det vi vänta, fortsatte mannen, kai jag ju betala min skuld. Hur mycke...' 652002 proofread-page text/x-wiki 8ensr36hx3ozhdcu9b56sz3h2kavl2r 104 222123 652003 2026-05-24T11:25:38Z Jonatanskogsfors 17420 /* Ej korrekturläst */ Skapade sidan med '— 284 — Fru Thenardier hade haft tid att förbereda sig på angreppet. Hon svarade därför med stor sä­ kerhet: — Javisst, min herre, det är tjugotre francs. Främlingen lade fem guldmynt på fem francs vardera på bordet. — Gä efter den lilla, sade han. I detta ögonblick trädde herr Thenardier in i rummet ocli sade: — Herrn är bara skyldig tjugosex sous. .— Tjugosex sous! utropade hans hustru. — Tjugo sous för rummet, svarade Thenardier kallt,...' 652003 proofread-page text/x-wiki 4t0w9acdnvfwkfgigq9s86xrj9rfdcm 104 222124 652004 2026-05-24T11:25:46Z Jonatanskogsfors 17420 /* Ej korrekturläst */ Skapade sidan med '— 285 — Thenardier förblev själv stående, hans ansikte ha­ de antagit ett uttryck, som bestod av en egen­ domlig blandning av godmodighet och enfald. — Min herre, började han, jag skall säga det genast. Det är så, att jag för min del avgudar det där barnet. Främlingen betraktade honom skarpt. — Vilket barn? — Thenardier fortsatte: — Är det inte egendomligt, hur man kan fästa sig? Vad betyder då en sädan sak som pengar. Tag tillbaka edra guld...' 652004 proofread-page text/x-wiki 2vu1rn5240bwhxjedseikz2odg3a4gz 104 222125 652005 2026-05-24T11:25:54Z Jonatanskogsfors 17420 /* Ej korrekturläst */ Skapade sidan med '— 286 — är sant, att vi ej äro rika, det är sant att jag be­ talat ut för henne mera än fyra hundra francs me­ dicin och till ingen nytta för bara en enda av hennes sjukdomar! Men man måste ju också gö­ ra något för den gode Gudens skull. Stackarn har ju varken far eller mor. ocl ijag har uppfostrat henne, jag har bröd både för henne ocli för mig själv. Ocli i grund och botten håller jag mycket av detta stackars barn. Ni förstår, man kan inte r...' 652005 proofread-page text/x-wiki 1rh7qhba4aum9xj1o94lvi7ujf9wjj7 104 222126 652006 2026-05-24T11:26:03Z Jonatanskogsfors 17420 /* Ej korrekturläst */ Skapade sidan med '— 287 — rik, ni ser ut att vara en hedersman och det skulle kanske vara en lycka för henne? Men det är nöd­ vändigt att känna till allt. Ni förstår mig? Om vi antaga att jag skulle låta henne gå ocliatt jag skulle bortse från mina egna känslor, vore det dä inte rättvist att jag finge veta vart hon fördes, om jag inte ville förlora henne ur sikte, om jag ville ha reda på, hos vem hon kom att stanna för att då och då kunna komma och hälsa på hen...' 652006 proofread-page text/x-wiki 601zcyk677jvol8fxmgpbw5a86uzwv7 104 222127 652007 2026-05-24T11:26:14Z Jonatanskogsfors 17420 /* Ej korrekturläst */ Skapade sidan med '— 288 — med mig henne utan några ceremonier. Ni kom­ mer inte att få veta mitt namn, inte min bostad, inte vart hon kommer att fara och det är min av­ sikt, att hon aldrig mera i sitt liv skall behöva återse er. Jag rycker av den tråd, som fjättrar hennes fötter, och hon försvinner. Passar det er? Ja eller nej. Pä samma sätt som demoner ocliandra andar på grund av vissa tecken förnimma närvaron av en överlägsen mak:, förstod nu Thenardier, at...' 652007 proofread-page text/x-wiki kqld10ocdiy2y7b3985y217871l19d7 104 222128 652008 2026-05-24T11:26:23Z Jonatanskogsfors 17420 /* Ej korrekturläst */ Skapade sidan med '— 289 — till de blickar denne gubbe ständigt kastade på barnet. Varför detta intresse? Vem var denne man? Varför var lian, med så mycket pengar på fickan, klädd i denna dräkt? Frågor, vilka gjorde sig själva, men som han ej kunde lösa, vilket oro­ ade honom. Han hade drömt om det hela natten. Det kunde inte vara Cosettes far. Var det kanske hennes morfar, hennes farfar? Varför gav han sig då ej genast tillkänna? När man har rätt, visar man det....' 652008 proofread-page text/x-wiki dwvf1imeevr3iimt5k4bylepny7g1hv 104 222129 652009 2026-05-24T11:26:34Z Jonatanskogsfors 17420 /* Ej korrekturläst */ Skapade sidan med '— 290 — som de stora härförarna i de avgörande ögonblic­ ken, vilka blott de förmå att igenkänna, ocli brös­ tade hastigt av sitt artilleri. — Min herre, sade han, jag behöver femton- hundra francs. Främlingen tog ur sin sidoficka fram en gam­ mal plånbok av svart läder, öppnade den och tog fram tre sedlar, som han lade på bordet. Sedan satte han sin stora tumme på dem ocl i sade till värden: — Låt Cesette komma hit. Vad gjorde väl Coset...' 652009 proofread-page text/x-wiki m0dkkeew04b62oywzkhnvs3x4zxefi7 104 222130 652010 2026-05-24T11:26:41Z Jonatanskogsfors 17420 /* Ej korrekturläst */ Skapade sidan med '— 291 — detta verkligen var ämnat åt henne, hon anade varifrån gåvan kom, och hennes glädje blandades också med fruktan. Hon var glad, men hon var framför allt alldeles häpen. Alla dessa vackra ocliunderbara saker syntes ej längre som alldeles oåtkomliga. Dockan hade gjort henne rädd, guld­ myntet hade gjort henne rädd. Hon darrade på något sätt inför allt detta vackra. Det var endast främlingen, som ej kom henne att darra. Tvärtom, han...' 652010 proofread-page text/x-wiki a1darpmqprfyak5slt6rvzovnnfh6wv 104 222131 652011 2026-05-24T11:30:27Z Jonatanskogsfors 17420 /* Korrekturläst */ 652011 proofread-page text/x-wiki psxr2olxeeg095mzxvugd7cyblccb6p 104 222132 652012 2026-05-24T11:32:52Z Jonatanskogsfors 17420 /* Korrekturläst */ 652012 proofread-page text/x-wiki f5hqreu8suv0o1optg34ywr8xits1jo 104 222133 652014 2026-05-24T11:35:54Z Jonatanskogsfors 17420 /* Korrekturläst */ 652014 proofread-page text/x-wiki eny7o68fz42gjqd8ppumn1y36buzqky 652015 652014 2026-05-24T11:36:07Z Jonatanskogsfors 17420 652015 proofread-page text/x-wiki p931iwta6hb0zos53izip903vi5tg0j 104 222134 652016 2026-05-24T11:38:39Z Jonatanskogsfors 17420 /* Korrekturläst */ 652016 proofread-page text/x-wiki im01iwxwsju6wfxcxmj4h1dumpchdbp 104 222135 652017 2026-05-24T11:41:39Z Jonatanskogsfors 17420 /* Korrekturläst */ 652017 proofread-page text/x-wiki 0byr4zjg7c45sz9s9zaij51e1j4gbhm 104 222136 652018 2026-05-24T11:43:38Z Jonatanskogsfors 17420 /* Ej korrekturläst */ Skapade sidan med '<h4 align="center"> VII. <br /> COSETTE SIDA VID SIDA MED DEN OKÄNDE. </h4> Vi ha redan omtalat, att Cosette ej kände sig rädd. Mannen sade några ord. Han talade med en låg och allvarlig röst. — Mitt barn, det där var alldeles för tungt för dig att bära. Cosette lyfte huvudet och svarade: — Ja, min herre. — Giv mig det, återtog mannen. Jag skall hjälpa dig. Cosette släppte helt och hållet ämbaret. Man­nen började gå bredvid henne. — Det...' 652018 proofread-page text/x-wiki id78i6idbjek5jyb1792eo1t91ne8x0 652019 652018 2026-05-24T11:43:47Z Jonatanskogsfors 17420 /* Korrekturläst */ 652019 proofread-page text/x-wiki 8knkxzjjoqhokb00x2qbf06mrffvdp9 104 222137 652020 2026-05-24T11:45:30Z Jonatanskogsfors 17420 /* Korrekturläst */ 652020 proofread-page text/x-wiki q6qpqpiwtncv1986ah4airvo0lod3rj 104 222138 652021 2026-05-24T11:46:59Z Jonatanskogsfors 17420 /* Korrekturläst */ 652021 proofread-page text/x-wiki j0w0lxdr7hfsbbmk12dltsn9g8qpold