Wikisource svwikisource https://sv.wikisource.org/wiki/Wikisource:Huvudsida MediaWiki 1.47.0-wmf.13 first-letter Media Special Diskussion Användare Användardiskussion Wikisource Wikisourcediskussion Fil Fildiskussion MediaWiki MediaWiki-diskussion Mall Malldiskussion Hjälp Hjälpdiskussion Kategori Kategoridiskussion Tråd Tråddiskussion Summering Summeringsdiskussion Sida Siddiskussion Författare Författardiskussion Index Indexdiskussion TimedText TimedText talk Modul Moduldiskussion Event Event talk Ämne 4 6147 656114 654221 2026-07-31T22:02:18Z Thuresson 20 Uppdaterar 656114 wikitext text/x-wiki <small>&lt; [[Wikisource:Statistik]]</small> {|class="wikitable" style="text-align:center; margin: 1em auto;" border="1" cellpadding="3" |+Aktuell statistik !Datum!![[:Kategori:Index|Indexsidor]]!![[:Kategori:Ej korrekturläst|Ej korrekturläst]]!![[:Kategori:Ofullständigt|Ofullständigt]]!![[:Kategori:Korrekturläst|Korrekturläst]]!![[:Kategori:Utan text|Utan text]]!![[:Kategori:Validerat|Validerat]]!![[:Kategori:Sidor efter status|Totalt]]!!Grafik |- |{{LOCALYEAR}}-{{LOCALMONTH}}-{{LOCALDAY2}} ||{{PAGESINCATEGORY:Index}}||{{PAGESINCATEGORY:Ej korrekturläst}}||{{PAGESINCATEGORY:Ofullständigt}}||{{PAGESINCATEGORY:Korrekturläst}}||{{PAGESINCATEGORY:Utan text}}||{{PAGESINCATEGORY:Validerat}}|| {{formatnum:{{#expr:{{PAGESINCATEGORY:Ej korrekturläst|R}}+{{PAGESINCATEGORY:Ofullständigt|R}}+{{PAGESINCATEGORY:Korrekturläst|R}}+{{PAGESINCATEGORY:Validerat|R}}+{{PAGESINCATEGORY:Utan text|R}}}}}} | {{statusstapel|{{PAGESINCATEGORY:Utan text|R}}|{{PAGESINCATEGORY:Ej korrekturläst|R}}|{{PAGESINCATEGORY:Ofullständigt|R}}|{{PAGESINCATEGORY:Korrekturläst|R}}|{{PAGESINCATEGORY:Validerat|R}}|skala=100}} |} Antal korrekturläsningar: {{formatnum:{{#expr:{{PAGESINCATEGORY:Validerat|R}}*2+{{PAGESINCATEGORY:Korrekturläst|R}}}}}} == Historisk statistik == <gallery> Svenska Wikisource 10000 sidor.png|Korrekturläsningen i april 2010 Svenska Wikisource april 2011.png|Korrekturläsningen i april 2011 Wikisource 20120401 pages sv.png|Korrekturläsningen i april 2012 Wikisource 20130401 pages sv.png|Korrekturläsningen i april 2013 Wikisource 20140505 pages sv.png|Korrekturläsningen i maj 2014 Wikisource 20150404 pages sv.png|Korrekturläsningen i april 2015 Wikisource 20160418 pages sv.png|Korrekturläsningen i april 2016 Wikisource 20170404 pages sv.png|Korrekturläsningen i april 2017 Wikisource 20180401 pages sv.png|Korrekturläsningen i april 2018 Wikisource 20190401 pages sv.png|Korrekturläsningen i april 2019 Wikisource 20200401 pages sv.png|Korrekturläsningen i april 2020 Wikisource 20210401 pages sv.png|Korrekturläsningen i april 2021 Wikisource 20220401 pages sv.png|Korrekturläsningen i april 2022 Wikisource 20230401 pages sv.png|Korrekturläsningen i april 2023 Wikisource 20240401 pages sv.png|Korrekturläsningen i april 2024 Wikisource 20250413 pages sv.png|Korrekturläsningen i april 2025 Wikisource 20260401 pages sv.png|Korrekturlästningen i april 2026 </gallery> {|class="wikitable" style="text-align:center; margin: 1em auto;" border="1" cellpadding="3" |+Korrekturläsningsstatistik på svenska Wikisourc |- |'''Datum'''||'''[[:Kategori:Index|Index-<br>sidor]]''' || class=quality1 width=50em | '''[[:Kategori:Ej korrekturläst|Ej korrek-<br>turläst]]''' || class=quality2 width=50em |'''[[:Kategori:Ofullständigt|Ofull-<br>ständigt]]''' || class=quality3 width=50em | '''[[:Kategori:Korrekturläst|Korrek-<br>turläst]]'''|| class=quality0 width=50em | '''[[:Kategori:Utan text|Utan<br>text]]''' ||width=50em class=quality4 | '''[[:Kategori:Validerat|Vali-<br>derat]]''' ||width=50em |'''[[:Kategori:Sidor efter status|Totalt]]''' || '''Grafik''' |- |2008-11-10||2||5||1||3||0||25||34|| |- |2008-11-24||2||0||0||6||0||28||34|| |- |2008-12-01||2||0||0||2||0||32||34|| |- |2009-03-09||3||0||0||43||0||33||76|| |- |2009-03-24||5||9||0||42||0||35||86|| |- |2009-03-31||5||13||0||43||0||35||91|| |- |2009-04-07||5||13||0||43||0||35||91|| |- |2009-04-21||9||48||0||57||0||35||140|| |- |2009-04-29||9||107||0||79||0||42||228|| |- |2009-05-05||9||61||0||180||0||91||332|| |- |2009-05-11||9||37||0||136||0||218||391|| |- |2009-05-18||9||48||0||119||0||236||403|| |- |2009-05-25||9||54||0||86||0||270||410|| |- |2009-06-01||9||69||1||95||0||289||454|| |- |2009-06-11||9||69||0||87||0||298||454|| |- |2009-06-17||9||69||0||66||2||318||455|| |- |2009-06-29||10||561||0||61||34||309||965||{{statusstapel|34|561|0|61|309}} |- |2009-07-06||11||570||0||61||36||316||983||{{statusstapel|36|570|0|61|316}} |- |2009-07-13||11||641||1||94||36||336||1 108||{{statusstapel|36|641|1|94|336}} |- |2009-07-20||12||611||0||163||38||430||1 242||{{statusstapel|38|611|0|163|430}} |- |2009-08-01||13||656||1||127||65||515||1 364||{{statusstapel|65|656|1|127|515}} |- |2009-08-03||14||916||1||136||73||518||1 644||{{statusstapel|73|916|1|136|518}} |- |2009-08-05||15||897||1||152||76||524||1 650||{{statusstapel|76|897|1|152|524}} |- |2009-08-10||15||872||1||178||76||528||1 655||{{statusstapel|76|872|1|178|528}} |- |2009-08-17||15||807||1||239||76||541||1 664||{{statusstapel|76|807|1|239|541}} |- |2009-08-24||16||799||1||258||82||550||1 690||{{statusstapel|82|799|1|258|550}} |- |2009-08-31||18||867||1||281||92||561||1 802||{{statusstapel|92|867|1|281|561}} |- |2009-09-07||18||943||1||310||93||568||1 915||{{statusstapel|93|943|1|310|568}} |- |2009-09-14||18||1 001||1||337||93||572||2 004||{{statusstapel|93|1001|1|337|572}} |- |2009-09-21||18||1 069||1||367||93||579||2 109||{{statusstapel|93|1069|1|367|579}} |- |2009-09-28||19||1 120||1||387||93||592||2 193||{{statusstapel|93|1120|1|387|592}} |- |2009-10-05||19||1 152||1||400||93||606||2 252||{{statusstapel|93|1152|1|400|606}} |- |2009-10-12||19||1 155||0||406||94||630||2 285||{{statusstapel|94|1155|0|406|630}} |- |2009-10-19||19||1 185||0||423||94||648||2 350||{{statusstapel|94|1185|0|423|648}} |- |2009-10-26||28||1 387||8||436||118||678||2 627||{{statusstapel|118|1387|8|436|678}} |- |2009-11-02||34||1 525||24||484||130||686||2 849||{{statusstapel|130|1525|24|484|686}} |- |2009-11-09||40||1 729||32||519||140||690||3 110||{{statusstapel|140|1729|32|519|690}} |- |2009-11-16||42||1 948||40||531||144||722||3 385||{{statusstapel|144|1948|40|531|722}} |- |2009-11-23||44||2 070||52||578||147||730||3 577||{{statusstapel|147|2070|52|578|730}} |- |2009-11-30||44||2 181||58||596||147||739||3 721||{{statusstapel|147|2181|58|596|739}} |- |2009-12-07||44||2 357||60||614||150||751||3 932||{{statusstapel|150|2357|60|614|751}} |- |2009-12-14||44||2 386||62||633||150||758||3 989||{{statusstapel|150|2386|62|633|758}} |- |2009-12-21||44||2 391||64||637||150||764||4 006||{{statusstapel|150|2391|64|637|764}} |- |2009-12-28||44||2 412||66||636||150||766||4 030||{{statusstapel|150|2412|66|636|766}} |- |2010-01-04||66||2 985||77||666||169||772||4 669||{{statusstapel|169|2985|77|666|772}} |- |2010-01-11||68||3 484||87||677||176||790||5 214||{{statusstapel|176|3484|87|677|790}} |- |2010-01-18||68||3 897||98||679||180||796||5 650||{{statusstapel|180|3897|98|679|796}} |- |2010-01-25||68||4 198||103||687||180||810||5 978||{{statusstapel|180|4198|103|687|810}} |- |2010-02-01||68||4 466||109||702||181||827||6 285||{{statusstapel|181|4466|109|702|827}} |- |2010-02-08||70||4 479||109||701||181||850||6 320||{{statusstapel|181|4479|109|701|850}} |- |2010-02-15||70||4 480||112||705||181||852||6 330||{{statusstapel|181|4480|112|705|852}} |- |2010-02-22||70||4 520||117||748||181||861||6 427||{{statusstapel|181|4520|117|748|861}} |- |2010-03-01||94||4 715||119||773||188||867||6 662||{{statusstapel|188|4715|119|773|867}} |- |2010-03-08||110||5 216||125||989||206||927||7 463||{{statusstapel|206|5216|125|989|927}} |- |2010-03-16||121||5 858||144||1 051||219||959||8 231||{{statusstapel|219|5858|144|1051|949}} |- |2010-03-22||122||6 323||151||1 062||242||988||8 766||{{statusstapel|242|6323|151|1062|988}} |- |2010-03-29||123||6 964||154||1 114||273||1 006||9 511||{{statusstapel|273|6964|154|1114|1006}} |- |2010-04-05||126||7 326||158||1 233||277||1 050||10 044||{{statusstapel|277|7326|158|1233|1050}} |- |2010-04-12||135||7 574||161||1 396||279||1 092||10 502||{{statusstapel|279|7574|161|1396|1092}} |- |2010-04-19||137||7 559||171||1 530||286||1 208||10 754||{{statusstapel|286|7559|171|1530|1208}} |- |2010-04-26||141||7 351||169||1 817||266||1 248||10 851||{{statusstapel|266|7351|169|1817|1248}} |- |2010-05-03||177||7 922||177||1 968||284||1 379||11 730||{{statusstapel|284|7922|177|1968|1379}} |- |2010-05-11||178||8 872||191||2 110||320||1 416||12 909||{{statusstapel|320|8872|191|2110|1416}} |- |2010-05-17||204||8 784||192||2 152||327||1 474||12 929||{{statusstapel|327|8784|192|2152|1474}} |- |2010-05-24||206||10 458||195||2 311||377||1 507||14 848||{{statusstapel|377|10458|195|2311|1507}} |- |2010-05-31||216||10 500||206||2 661||471||1 530||15 368||{{statusstapel|471|10500|206|2661|1530}} |- |2010-06-07||224||10 879||194||2 822||488||1 567||15 950||{{statusstapel|488|10879|194|2822|1567}} |- |2010-06-14||224||12 037||194||2 803||488||1 655||17 177||{{statusstapel|488|12037|194|2803|1655}} |- |2010-06-21||227||12 275||189||2 878||505||1 707||17 554||{{statusstapel|505|12275|189|2878|1707}} |- |2010-06-28||234||12 311||184||2 880||505||1 740||17 620||{{statusstapel|505|12311|184|2880|1740}} |- |2010-07-05||234||11 973||180||3 132||531||1 815||17 631||{{statusstapel|531|11973|180|3132|1815}} |- |2010-07-12||236||11 986||179||3 121||544||1 857||17 687||{{statusstapel|544|11986|179|3121|1857}} |- |2010-07-19||236||11 856||166||3 541||545||1 930||18 038||{{statusstapel|545|11856|166|3541|1930}} |- |2010-07-26||244||11 719||152||3 558||545||2 117||18 091||{{statusstapel|545|11719|152|3558|2117}} |- |2010-08-02||244||12 431||148||3 571||546||2 173||18 869||{{statusstapel|546|12431|148|3571|2173}} |- |2010-08-09||244||12 231||138||3 618||545||2 348||18 880||{{statusstapel|545|12231|138|3618|2348}} |- |2010-08-16||245||12 189||131||3 624||545||2 418||18 907||{{statusstapel|545|12189|131|3624|2418}} |- |2010-08-23||246||12 079||129||3 750||553||2 434||18 945||{{statusstapel|553|12079|129|3750|2434}} |- |2010-08-30||247||11 950||126||3 897||571||2 463||19 007||{{statusstapel|571|11950|126|3897|2463}} |- |2010-09-06||247||11 916||125||3 911||576||2 510||19 038||{{statusstapel|576|11916|125|3911|2510}} |- |2010-09-13||247||11 859||122||3 903||576||2 601||19 061||{{statusstapel|576|11859|122|3903|2601}} |- |2010-09-20||248||11 681||120||4 004||581||2 702||19 088||{{statusstapel|581|11681|120|4004|2702}} |- |2010-09-27||250||11 924||119||4 206||584||2 751||19 584||{{statusstapel|584|11924|119|4206|2751}} |- |2010-10-04||250||11 797||114||4 349||584||2 786||19 630||{{statusstapel|584|11797|114|4349|2786}} |- |2010-10-11||250||11 702||109||4 341||585||2 940||19 677||{{statusstapel|585|11702|109|4341|2940}} |- |2010-10-18||251||11 649||105||4 446||584||3 084||19 868||{{statusstapel|584|11649|105|4446|3084}} |- |2010-10-25||251||11 593||104||4 403||584||3 226||19 910||{{statusstapel|584|11593|104|4403|3226}} |- |2010-11-01||252||11 542||103||4 409||585||3 338||19 977||{{statusstapel|585|11542|103|4409|3338}} |- |2010-11-08||252||11 499||104||4 463||585||3 365||20 016||{{statusstapel|585|11499|104|4463|3365}} |- |2010-11-15||252||11 460||101||4 501||585||3 386||20 033||{{statusstapel|585|11460|101|4501|3386}} |- |2010-11-22||252||11 409||96||4 545||585||3 410||20 045||{{statusstapel|585|11409|96|4545|3410}} |- |2010-11-29||252||11 341||92||4 605||585||3 438||20 061||{{statusstapel|585|11341|92|4605|3438}} |- |2010-12-06||252||11 263||90||4 643||585||3 490||20 071||{{statusstapel|585|11263|90|4643|3490}} |- |2010-12-13||253||11 226||85||4 700||585||3 543||20 139||{{statusstapel|585|11226|85|4700|3543}} |- |2010-12-20||255||11 248||82||4 773||590||3 605||20 298||{{statusstapel|590|11248|82|4773|3605}} |- |2010-12-27||255||11 243||79||4 798||590||3 612||20 322||{{statusstapel|590|11243|79|4798|3612}} |- |2011-01-03||256||11 430||79||4 820||600||3 618||20 547||{{statusstapel|600|11430|79|4820|3618}} |- |2011-01-10||257||11 370||78||4 907||603||3 621||20 579||{{statusstapel|603|11370|78|4907|3621}} |- |2011-01-17||258||11 994||77||4 935||606||3 629||21 241||{{statusstapel|606|11994|77|4935|3629}} |- |2011-01-24||260||11 943||77||4 990||609||3 651||21 270||{{statusstapel|609|11943|77|4990|3651}} |- |2011-01-31||264||11 946||76||5 040||615||3 659||21 336||{{statusstapel|615|11946|76|5040|3659}} |- |2011-02-07||264||11 930||76||5 097||616||3 674||21 393||{{statusstapel|616|11930|76|5097|3674}} |- |2011-02-14||265||11 922||76||5 161||620||3 687||21 466||{{statusstapel|620|11922|76|5161|3687}} |- |2011-02-21||265||11 928||78||5 213||620||3 705||21 544||{{statusstapel|620|11928|78|5213|3705}} |- |2011-02-28||265||11 958||77||5 234||620||3 729||21 618||{{statusstapel|620|11958|77|5234|3729}} |- |2011-03-07||265||11 667||77||5 246||620||3 771||21 381||{{statusstapel|620|11667|77|5246|3771}} |- |2011-03-14||265||11 646||76||5 258||620||3 816||21 416||{{statusstapel|620|11646|76|5258|3816}} |- |2011-03-21||268||11 731||77||5 339||646||3 868||21 661||{{statusstapel|646|11731|77|5339|3868}} |- |2011-03-28||269||11 691||77||5 527||647||3 901||21 843||{{statusstapel|647|11691|77|5527|3901}} |- |2011-04-04||269||11 577||72||5 745||647||3 923||21 964||{{statusstapel|647|11577|72|5745|3923}} |- |2011-04-11||276||11 494||71||5 982||735||4 010||22 292||{{statusstapel|735|11494|71|5982|4010}} |- |2011-04-18||281||11 653||84||6 576||838||4 213||23 364||{{statusstapel|838|11653|84|6576|4213}} |- |2011-04-25||284||12 150||81||6 800||854||4 464||24 349||{{statusstapel|854|12150|81|6800|4464}} |- |2011-05-02||286||12 489||72||6 758||840||5 046||25 205||{{statusstapel|840|12489|72|6758|5046}} |- |2011-05-09||291||12 252||75||7 399||868||5 131||25 725||{{statusstapel|868|12252|75|7399|5131}} |- |2011-05-16||294||12 145||76||7 671||878||5 265||26 035||{{statusstapel|878|12145|76|7671|5265}} |- |2011-05-23||295||11 998||73||7 997||880||5 410||26 358||{{statusstapel|880|11998|73|7997|5410}} |- |2011-05-30||297||12 177||59||8 093||887||5 433||26 649||{{statusstapel|887|12177|59|8093|5433}} |- |2011-06-06||297||12 110||60||8 165||886||5 448||26 669||{{statusstapel|886|12110|60|8165|5448}} |- |2011-06-13||298||12 037||59||8 284||890||5 478||26 748||{{statusstapel|890|12037|59|8284|5478}} |- |2011-06-20||300||12 113||82||8 364||940||5 532||27 031||{{statusstapel|940|12113|82|8364|5532}} |- |2011-06-27||300||12 013||86||8 491||941||5 570||27 101||{{statusstapel|941|12013|86|8491|5570}} |- |2011-07-04||301||12 024||86||8 533||941||5 570||27 154||{{statusstapel|941|12024|86|8533|5570}} |- |2011-07-11||301||11 916||87||8 645||941||5 582||27 171||{{statusstapel|941|11916|87|8645|5582}} |- |2011-07-18||301||11 894||86||8 640||941||5 626||27 187||{{statusstapel|941|11894|86|8640|5626}} |- |2011-07-25||301||11 863||87||8 667||941||5 644||27 202||{{statusstapel|941|11863|87|8667|5644}} |- |2011-08-01||301||11 783||85||8 719||941||5 686||27 214||{{statusstapel|941|11783|85|8719|5686}} |- |2011-08-08||301||11 612||86||8 894||941||5 724||27 257||{{statusstapel|941|11612|86|8894|5724}} |- |2011-08-15||301||11 469||86||9 023||941||5 750||27 269||{{statusstapel|941|11469|86|9023|5750}} |- |2011-08-22||302||11 334||86||9 135||940||5 784||27 279||{{statusstapel|940|11334|86|9135|5784}} |- |2011-08-29||303||11 318||86||9 141||945||5 813||27 303||{{statusstapel|945|11318|86|9141|5813}} |- |2011-09-05||303||11 294||85||9 176||945||5 854||27 354||{{statusstapel|945|11294|85|9176|5854}} |- |2011-09-12||325||11 588||85||9 309||951||5 885||27 818||{{statusstapel|951|11588|85|9309|5885}} |- |2011-09-19||325||11 551||79||9 312||956||5 954||27 852||{{statusstapel|956|11551|79|9312|5954}} |- |2011-09-26||323||12 106||78||9 459||957||5 966||28 566||{{statusstapel|957|12106|78|9459|5966}} |- |2011-10-03||324||12 041||80||9 485||957||6 024||28 587||{{statusstapel|957|12041|80|9485|6024}} |- |2011-10-10||324||11 983||80||9 553||957||6 028||28 601||{{statusstapel|957|11983|80|9553|6028}} |- |2011-10-17||325||11 964||82||9 606||957||6 032||28 641||{{statusstapel|957|11964|82|9606|6032}} |- |2011-10-24||325||11 928||81||9 655||957||6 032||28 653||{{statusstapel|957|11928|81|9655|6032}} |- |2011-10-31||325||11 885||81||9 714||957||6 034||28 671||{{statusstapel|957|11885|81|9714|6034}} |- |2011-11-07||326||11 825||84||9 792||957||6 048||28 706||{{statusstapel|957|11825|84|9792|6048}} |- |2011-11-14||326||11 765||84||9 868||957||6 048||28 722||{{statusstapel|957|11765|84|9868|6048}} |- |2011-11-21||326||11 693||84||9 958||957||6 048||28 740||{{statusstapel|957|11693|84|9958|6048}} |- |2011-11-28||326||11 676||80||10 002||957||6 051||28 766||{{statusstapel|957|11676|80|10002|6051}} |- |2011-12-05||326||11 632||80||10 066||957||6 062||28 797||{{statusstapel|957|11632|80|10066|6062}} |- |2011-12-12||326||11 602||90||10 119||957||6 087||28 855||{{statusstapel|957|11602|90|10119|6087}} |- |2011-12-19||326||11 608||88||10 145||957||6 093||28 891||{{statusstapel|957|11608|88|10145|6093}} |- |2011-12-26||326||11 561||89||10 211||957||6 096||28 914||{{statusstapel|957|11561|89|10211|6096}} |- |2012-01-02||326||11 757||86||10 294||957||6 108||29 202||{{statusstapel|957|11757|86|10294|6108}} |- |2012-01-09||327||11 671||87||10 427||975||6 132||29 292||{{statusstapel|975|11671|87|10427|6132}} |- |2012-01-16||327||11 551||87||10 610||975||6 136||29 359||{{statusstapel|975|11551|87|10610|6136}} |- |2012-01-23||328||12 020||87||10 685||978||6 165||29 935||{{statusstapel|978|12020|87|10685|6165}} |- |2012-01-30||329||11 921||89||10 771||978||6 212||29 971||{{statusstapel|978|11921|89|10771|6212}} |- |2012-02-06||329||11 734||91||10 955||978||6 240||29 998||{{statusstapel|978|11734|91|10955|6240}} |- |2012-02-13||330||11 711||91||11 043||979||6 240||30 064||{{statusstapel|979|11711|91|11043|6240}} |- |2012-02-20||334||11 596||93||11 212||981||6 241||30 123||{{statusstapel|981|11596|93|11212|6241}} |- |2012-02-27||340||16 954||98||11 268||996||6 251||35 567||{{statusstapel|996|16954|98|11268|6251}} |- |2012-03-05||343||16 924||99||11 366||999||6 261||35 649||{{statusstapel|999|16924|99|11366|6261}} |- |2012-03-12||343||17 084||95||11 376||1 000||6 273||35 828||{{statusstapel|1000|17084|95|11376|6273}} |- |2012-03-19||380||17 177||88||11 445||999||6 332||36 041||{{statusstapel|999|17177|88|11445|6332}} |- |2012-03-26||384||16 931||87||11 739||1 000||6 337||36 094||{{statusstapel|1000|16931|87|11739|6337}} |- |2012-04-02||387||17 821||89||11 935||1 015||6 343||37 203||{{statusstapel|1015|17821|89|11935|6343}} |- |2012-04-09||390||18 411||93||12 006||1 016||6 408||37 934||{{statusstapel|1016|18411|93|12006|6408}} |- |2012-04-16||393||18 880||89||12 240||1 091||6 476||38 776||{{statusstapel|1091|18880|89|12240|6476}} |- |2012-04-23||394||18 779||88||12 489||1 093||6 511||38 960||{{statusstapel|1093|18779|88|12489|6511}} |- |2012-04-30||397||18 796||93||12 648||1 111||6 518||39 166||{{statusstapel|1111|18796|93|12648|6518}} |- |2012-05-07||398||18 690||88||12 928||1 111||6 576||39 393||{{statusstapel|1111|18690|88|12928|6576}} |- |2012-05-14||398||18 734||91||12 784||1 111||6 821||39 541||{{statusstapel|1111|18734|91|12784|6821}} |- |2012-05-21||400||18 663||100||12 885||1 111||6 832||39 591||{{statusstapel|1111|18663|100|12885|6832}} |- |2012-05-28||402||18 586||102||13 006||1 113||6 838||39 645||{{statusstapel|1113|18586|102|13006|6838}} |- |2012-06-04||402||18 522||101||13 036||1 113||6 917||39 689||{{statusstapel|1113|18522|101|13036|6917}} |- |2012-06-11||402||18 523||101||13 011||1 116||7 032||39 783||{{statusstapel|1116|18523|101|13011|7032}} |- |2012-06-18||402||18 448||101||13 087||1 116||7 082||39 834||{{statusstapel|1116|18448|101|13087|7082}} |- |2012-06-25||403||18 428||107||13 171||1 123||7 091||39 920||{{statusstapel|1123|18428|107|13171|7091}} |- |2012-07-02||403||18 443||109||13 177||1 123||7 116||39 968||{{statusstapel|1123|18443|109|13177|7116}} |- |2012-07-09||403||18 464||108||13 219||1 123||7 119||40 033||{{statusstapel|1123|18464|108|13219|7119}} |- |2012-07-16||404||18 487||109||13 324||1 126||7 119||40 165||{{statusstapel|1126|18487|109|13324|7119}} |- |2012-07-23||404||18 432||109||13 378||1 126||7 124||40 169||{{statusstapel|1126|18432|109|13378|7124}} |- |2012-07-30||407||18 748||112||13 401||1 137||7 124||40 522||{{statusstapel|1137|18748|112|13401|7124}} |- |2012-08-06||407||18 758||112||13 432||1 141||7 129||40 572||{{statusstapel|1141|18758|112|13432|7129}} |- |2012-08-13||407||18 629||113||13 735||1 149||7 129||40 755||{{statusstapel|1149|18629|113|13735|7129}} |- |2012-08-20||407||18 060||110||14 306||1 151||7 129||40 756||{{statusstapel|1151|18060|110|14306|7129}} |- |2012-08-27||410||18 671||110||14 617||1 161||7 132||41 691||{{statusstapel|1161|18671|110|14617|7132}} |- |2012-09-03||414||18 652||110||14 658||1 163||7 148||41 731||{{statusstapel|1163|18652|110|14658|7148}} |- |2012-09-10||413||18 630||110||14 678||1 163||7 151||41 732||{{statusstapel|1163|18630|110|14678|7151}} |- |2012-09-17||416||19 627||110||14 705||1 168||7 157||42 767||{{statusstapel|1168|19627|110|14705|7157}} |- |2012-09-24||418||19 598||110||15 144||1 174||7 161||43 187||{{statusstapel|1174|19598|110|15144|7161}} |- |2012-10-01||421||20 562||123||15 194||1 259||7 195||44 333||{{statusstapel|1259|20562|123|15194|7195}} |- |2012-10-08||423||22 110||125||15 358||1 269||7 246||46 108||{{statusstapel|1269|22110|125|15358|7246}} |- |2012-10-15||426||22 941||124||15 381||1 294||7 333||47 073||{{statusstapel|1294|22941|124|15381|7333}} |- |2012-10-22||427||23 762||124||15 453||1 300||7 374||48 013||{{statusstapel|1300|23762|124|15453|7374}} |- |2012-10-29||429||23 668||127||15 471||1 300||7 462||48 028||{{statusstapel|1300|23668|127|15471|7462}} |- |2012-11-05||432||23 711||128||15 504||1 305||7 539||48 187||{{statusstapel|1305|23711|128|15504|7539}} |- |2012-11-12||432||23 653||127||15 532||1 305||7 588||48 205||{{statusstapel|1305|23653|127|15532|7588}} |- |2012-11-19||433||23 582||131||15 566||1 321||7 630||48 230||{{statusstapel|1321|23582|131|15566|7630}} |- |2012-11-26||433||23 554||131||15 573||1 324||7 680||48 262||{{statusstapel|1324|23554|131|15573|7680}} |- |2012-12-03||434||24 053||131||15 608||1 324||7 710||48 826||{{statusstapel|1324|24053|131|15608|7710}} |- |2012-12-10||434||24 499||135||15 668||1 331||7 723||49 356||{{statusstapel|1331|24499|135|15668|7723}} |- |2012-12-17||434||24 822||136||15 736||1 331||7 735||49 760||{{statusstapel|1331|24822|136|15736|7735}} |- |2012-12-24||434||24 814||136||15 799||1 331||7 735||49 815||{{statusstapel|1331|24814|136|15799|7735}} |- |2012-12-31||435||24 771||135||15 907||1 335||7 745||49 893||{{statusstapel|1335|24771|135|15907|7745}} |- |2013-01-07||435||24 666||133||16 053||1 335||7 752||49 939||{{statusstapel|1335|24666|133|16053|7752}} |- |2013-01-14||435||24 619||134||16 096||1 336||7 761||49 946||{{statusstapel|1336|24619|134|16096|7761}} |- |2013-01-21||435||24 533||129||16 161||1 336||7 794||49 953||{{statusstapel|1336|24533|129|16161|7794}} |- |2013-01-28||435||24 426||130||16 267||1 336||7 801||49 960||{{statusstapel|1336|24426|130|16267|7801}} |- |2013-02-04||435||24 315||128||16 374||1 336||7 812||49 965||{{statusstapel|1336|24315|128|16374|7812}} |- |2013-02-11||436||24 206||128||16 486||1 336||7 816||49 972||{{statusstapel|1336|24206|128|16486|7816}} |- |2013-02-18||436||24 089||132||16 626||1 336||7 823||50 006||{{statusstapel|1336|24089|132|16626|7823}} |- |2013-02-25||436||23 906||138||16 825||1 336||7 846||50 051||{{statusstapel|1336|23906|138|16825|7846}} |- |2013-03-04||437||23 900||138||16 872||1 343||7 899||50 152||{{statusstapel|1343|23900|138|16872|7899}} |- |2013-03-11||438||24 022||140||16 930||1 349||7 971||50 412||{{statusstapel|1349|24022|140|16930|7971}} |- |2013-03-18||439||23 920||144||17 023||1 349||8 022||50 458||{{statusstapel|1349|23920|144|17023|8022}} |- |2013-03-25||449||24 566||142||17 094||1 353||8 034||51 189||{{statusstapel|1353|24566|142|17094|8034}} |- |2013-04-01||449||24 519||143||17 537||1 369||8 089||51 657||{{statusstapel|1369|24519|143|17537|8089}} |- |2013-04-08||449||24 473||146||17 499||1 370||8 176||51 664||{{statusstapel|1370|24473|146|17499|8176}} |- |2013-04-15||449||24 419||146||17 566||1 375||8 185||51 691||{{statusstapel|1375|24419|146|17566|8185}} |- |2013-04-22||449||24 367||162||18 301||1 376||8 196||52 402||{{statusstapel|1376|24367|162|18301|8196}} |- |2013-04-29||449||24 290||167||18 375||1 376||8 201||52 409||{{statusstapel|1376|24290|167|18375|8201}} |- |2013-05-06||453||24 260||172||18 771||1 384||8 209||52 796||{{statusstapel|1384|24260|172|18771|8209}} |- |2013-05-13||456||24 188||180||19 063||1 381||8 238||53 050||{{statusstapel|1381|24188|180|19063|8238}} |- |2013-05-20||457||24 152||189||19 102||1 395||8 243||53 081||{{statusstapel|1395|24152|189|19102|8243}} |- |2013-05-27||457||24 255||197||19 183||1 401||8 251||53 287||{{statusstapel|1401|24255|197|19183|8251}} |- |2013-06-03||457||24 215||208||19 184||1 401||8 281||53 289||{{statusstapel|1401|24215|208|19184|8281}} |- |2013-06-10||457||24 129||226||19 244||1 401||8 293||53 293||{{statusstapel|1401|24129|226|19244|8293}} |- |2013-06-17||457||24 186||223||19 283||1 401||8 312||53 405||{{statusstapel|1401|24186|223|19283|8312}} |- |2013-06-24||457||24 497||240||19 294||1 401||8 357||53 789||{{statusstapel|1401|24497|240|19294|8357}} |- |2013-07-01||457||24 599||250||19 329||1 402||8 400||53 980||{{statusstapel|1402|24599|250|19329|8400}} |- |2013-07-08||457||24 670||252||19 323||1 402||8 450||54 097||{{statusstapel|1402|24670|252|19323|8450}} |- |2013-07-15||457||24 629||254||19 361||1 402||8 454||54 100||{{statusstapel|1402|24629|254|19361|8454}} |- |2013-07-22||458||24 917||242||19 403||1 406||8 470||54 438||{{statusstapel|1406|24917|242|19403|8470}} |- |2013-07-29||458||24 856||243||19 469||1 406||8 474||54 448||{{statusstapel|1406|24856|243|19469|8474}} |- |2013-08-05||458||24 826||246||19 501||1 409||8 474||54 456||{{statusstapel|1409|24826|246|19501|8474}} |- |2013-08-12||458||24 821||246||19 519||1 409||8 474||54 469||{{statusstapel|1409|24821|246|19519|8474}} |- |2013-08-19||458||24 814||245||19 523||1 409||8 480||54 471||{{statusstapel|1409|24814|245|19523|8480}} |- |2013-08-26||458||24 809||245||19 527||1 409||8 481||54 471||{{statusstapel|1409|24809|245|19527|8481}} |- |2013-09-02||458||24 805||245||19 528||1 409||8 484||54 471||{{statusstapel|1409|24805|245|19528|8484}} |- |2013-09-09||458||24 798||245||19 535||1 409||8 484||54 471||{{statusstapel|1409|24798|245|19535|8484}} |- |2013-09-16||458||24 759||245||19 515||1 409||8 543||54 471||{{statusstapel|1409|24759|245|19515|8543}} |- |2013-09-23||458||24 712||245||19 562||1 409||8 543||54 471||{{statusstapel|1409|24712|245|19562|8543}} |- |2013-09-30||458||24 627||245||19 647||1 409||8 543||54 471||{{statusstapel|1409|24627|245|19647|8543}} |- |2013-10-07||458||24 574||245||19 698||1 409||8 545||54 471||{{statusstapel|1409|24574|245|19698|8545}} |- |2013-10-14||459||24 572||247||19 700||1 409||8 545||54 473||{{statusstapel|1409|24572|247|19700|8545}} |- |2013-10-21||458||24 549||264||19 709||1 409||8 545||54 476||{{statusstapel|1409|24549|264|19709|8545}} |- |2013-10-28||459||24 243||261||20 064||1 410||8 545||54 523||{{statusstapel|1410|24243|261|20064|8545}} |- |2013-11-04||459||24 196||258||20 083||1 411||8 586||54 534||{{statusstapel|1411|24196|258|20083|8586}} |- |2013-11-11||459||24 202||248||20 094||1 412||8 598||54 554||{{statusstapel|1412|24202|248|20094|8598}} |- |2013-11-18||459||24 143||248||20 151||1 412||8 604||54 558||{{statusstapel|1412|24143|248|20151|8604}} |- |2013-11-25||459||23 390||246||20 876||1 411||8 636||54 559||{{statusstapel|1411|23390|246|20876|8636}} |- |2013-12-02||459||23 311||247||20 890||1 411||8 700||54 559||{{statusstapel|1411|23311|247|20890|8700}} |- |2013-12-09||459||23 061||246||21 026||1 413||8 815||54 561||{{statusstapel|1413|23061|246|21026|8815}} |- |2013-12-16||459||22 991||246||20 815||1 413||9 096||54 561||{{statusstapel|1413|22991|246|20815|9096}} |- |2013-12-23||459||22 921||245||20 470||1 414||9 520||54 570||{{statusstapel|1414|22921|245|20470|9520}} |- |2013-12-30||461||22 883||250||20 471||1 425||9 583||54 612||{{statusstapel|1425|22883|250|20471|9583}} |- |2014-01-06||461||22 766||257||20 641||1 429||9 586||54 679||{{statusstapel|1429|22766|257|20641|9586}} |- |2014-01-13||461||22 794||267||20 667||1 429||9 586||54 743||{{statusstapel|1429|22794|267|20667|9586}} |- |2014-01-20||461||22 805||265||20 677||1 429||9 613||54 789||{{statusstapel|1429|22805|265|20677|9613}} |- |2014-01-27||462||22 795||270||20 743||1 429||9 614||54 851||{{statusstapel|1429|22795|270|20743|9614}} |- |2014-02-03||459||22 669||282||20 826||1 429||9 670||54 876||{{statusstapel|1429|22669|282|20826|9670}} |- |2014-02-10||459||22 559||288||20 925||1 430||9 702||54 904||{{statusstapel|1430|22559|288|20925|9702}} |- |2014-02-17||459||22 526||288||20 947||1 430||9 714||54 905||{{statusstapel|1430|22526|288|20947|9714}} |- |2014-02-24||460||22 529||288||20 954||1 431||9 714||54 916||{{statusstapel|1431|22529|288|20954|9714}} |- |2014-03-03||462||22 942||291||20 987||1 448||9 715||55 383||{{statusstapel|1448|22942|291|20987|9715}} |- |2014-03-10||468||22 968||323||21 031||1 476||9 717||55 515||{{statusstapel|1476|22968|323|21031|9717}} |- |2014-03-17||469||22 957||340||21 048||1 482||9 732||55 559||{{statusstapel|1482|22957|340|21048|9732}} |- |2014-03-24||469||22 963||347||21 091||1 482||9 738||55 621||{{statusstapel|1482|22963|347|21091|9738}} |- |2014-03-31||471||23 055||349||21 133||1 499||9 740||55 776||{{statusstapel|1499|23055|349|21133|9740}} |- |2014-04-07||471||23 038||358||21 158||1 501||9 740||55 795||{{statusstapel|1501|23038|358|21158|9740}} |- |2014-04-14||471||23 008||365||21 116||1 501||9 828||55 818||{{statusstapel|1501|23008|365|21116|9828}} |- |2014-04-21||473||22 896||366||21 273||1 504||9 847||55 886||{{statusstapel|1504|22896|366|21273|9847}} |- |2014-04-28||473||22 821||353||21 323||1 504||9 906||55 907||{{statusstapel|1504|22821|353|21323|9906}} |- |2014-05-05||473||22 738||350||21 421||1 504||9 909||55 922||{{statusstapel|1504|22738|350|21421|9909}} |- |2014-05-12||474||22 682||349||21 480||1 506||9 927||55 944||{{statusstapel|1506|22682|349|21480|9927}} |- |2014-05-19||474||22 655||346||21 497||1 506||9 945||55 949||{{statusstapel|1506|22655|346|21497|9945}} |- |2014-05-27||475||22 627||360||21 527||1 511||9 960||55 985||{{statusstapel|1511|22627|360|21527|9960}} |- |2014-06-02||475||22 615||359||21 469||1 517||10 045||56 005||{{statusstapel|1517|22615|359|21469|10045}} |- |2014-06-09||475||22 549||360||21 294||1 517||10 288||56 008||{{statusstapel|1517|22549|360|21294|10288}} |- |2014-06-16||475||22 516||360||21 234||1 520||10 378||56 008||{{statusstapel|1520|22516|360|21234|10378}} |- |2014-06-23||475||22 406||361||21 212||1 520||10 510||56 009||{{statusstapel|1520|22406|361|21212|10510}} |- |2014-06-30||476||22 340||362||21 114||1 520||10 677||56 013||{{statusstapel|1520|22340|362|21114|10677}} |- |2014-07-07||476||22 213||362||20 794||1 576||11 065||56 010||{{statusstapel|1576|22213|362|20794|11065}} |- |2014-07-14||476||22 157||362||20 764||1 576||11 151||56 010||{{statusstapel|1576|22157|362|20764|11151}} |- |2014-07-21||476||22 135||363||20 790||1 576||11 157||56 021||{{statusstapel|1576|22135|363|20790|11157}} |- |2014-07-28||477||22 129||363||20 796||1 576||11 158||56 022||{{statusstapel|1576|22129|363|20796|11158}} |- |2014-08-04||476||22 031||363||20 789||1 576||11 160||55 919||{{statusstapel|1576|22031|363|20789|11160}} |- |2014-08-11||476||22 015||369||20 803||1 576||11 162||55 925||{{statusstapel|1576|22015|369|20803|11162}} |- |2014-08-18||479||22 063||369||20 805||1 579||11 171||55 987||{{statusstapel|1579|22063|369|20805|11171}} |- |2014-08-25||479||22 098||372||20 801||1 579||11 179||56 029||{{statusstapel|1579|22098|372|20801|11179}} |- |2014-09-01||479||22 109||371||20 819||1 579||11 182||56 060||{{statusstapel|1579|22109|371|20819|11182}} |- |2014-09-08||479||22 124||370||20 819||1 579||11 186||56 078||{{statusstapel|1579|22124|370|20819|11186}} |- |2014-09-15||479||22 139||370||20 818||1 580||11 189||56 096||{{statusstapel|1580|22139|370|20818|11189}} |- |2014-09-22||479||22 144||370||20 818||1 580||11 190||56 102||{{statusstapel|1580|22144|370|20818|11190}} |- |2014-09-29||481||22 154||370||20 832||1 580||11 191||56 127||{{statusstapel|1580|22154|370|20832|11191}} |- |2014-10-06||481||22 212||378||21 004||1 583||11 194||56 371||{{statusstapel|1583|22212|378|21004|11194}} |- |2014-10-13||481||22 173||378||21 155||1 584||11 194||56 484||{{statusstapel|1584|22173|378|21155|11194}} |- |2014-10-21||483||22 173||405||21 211||1 586||11 194||56 569||{{statusstapel|1586|22173|405|21211|11194}} |- |2014-11-03||483||22 303||399||21 333||1 586||11 256||56 877||{{statusstapel|1586|22303|399|21333|11256}} |- |2014-11-17||483||22 176||395||21 509||1 586||11 395||57 061||{{statusstapel|1586|22176|395|21509|11395}} |- |2015-01-01||491||22 424||403||21 419||1 622||11 719||57 587||{{statusstapel|1622|22424|403|21419|11719}} |- |2015-02-01||494||22 446||412||21 417||1 644||11 719||57 638||{{statusstapel|1644|22446|412|21417|11719}} |- |2015-03-01||502||22 625||411||21 441||1 723||11 729||57 929||{{statusstapel|1723|22625|411|21441|11729}} |- |2015-04-02||504||22 631||596||21 652||1 756||11 746||58 381||{{statusstapel|1756|22631|596|21652|11746}} |- |2015-05-01||511||22 521||411||22 531||1 810||11 874||59 147||{{statusstapel|1810|22521|411|22531|11874}} |- |2015-06-01||526||23 017||378||22 776||1 839||12 032||60 042||{{statusstapel|1839|23017|378|22776|12032}} |- |2015-07-01||528||23 121||348||23 037||1 844||12 071||60 421||{{statusstapel|1844|23121|348|23037|12071}} |- |2015-08-01||529||23 327||348||23 228||1 876||12 078||60 857||{{statusstapel|1876|23327|348|23228|12078}} |- |2015-09-01||536||23 265||349||23 271||1 876||12 112||60 873||{{statusstapel|1876|23265|349|23271|12112}} |- |2015-10-03||536||23 245||348||23 303||1 876||12 113||60 885||{{statusstapel|1876|23245|348|23303|12113}} |- |2015-11-01||536||23 192||348||23 360||1 876||12 117||60 893||{{statusstapel|1876|23192|348|23360|12117}} |- |2015-12-04||537||23 041||329||23 612||1 893||12 174||61 049||{{statusstapel|1893|23041|329|23612|12174}} |- |2016-01-01||537||23 061||333||23 689||1 893||12 183||61 159||{{statusstapel|1893|23061|333|23689|12183}} |- |2016-02-01||538||23 055||334||23 765||1 893||12 183||61 230||{{statusstapel|1893|23055|334|23765|12183}} |- |2016-03-01||539||22 995||309||23 867||1 926||12 209||61 306||{{statusstapel|1926|22995|309|23867|12209}} |- |2016-04-01||544||22 749||343||24 181||1 973||12 277||61 523||{{statusstapel|1973|22749|343|24181|12277}} |- |2016-05-01||544||22 499||391||24 614||1 975||12 342||61 821||{{statusstapel|1975|22499|391|24614|12342}} |- |2016-06-01||546||22 177||383||25 091||1 988||12 381||62 020||{{statusstapel|1988|22177|383|25091|12381}} |- |2016-07-01||546||22 044||377||25 378||1 988||12 425||62 212||{{statusstapel|1988|22044|377|25378|12425}} |- |2016-08-01||547||22 016||383||25 783||1 989||12 469||62 640||{{statusstapel|1989|22016|383|25783|12469}} |- |2016-09-01||547||21 973||382||26 076||1 989||12 475||62 895||{{statusstapel|1989|21973|382|26076|12475}} |- |2016-10-01||549||21 766||384||26 643||2 018||12 509||63 320||{{statusstapel|2018|21766|384|26643|12509}} |- |2016-11-02||552||21 073||376||27 268||2 035||12 757||63 509||{{statusstapel|2035|21073|376|27268|12757}} |- |2016-12-01||553||20 719||376||27 631||2 043||12 964||63 733||{{statusstapel|2043|20719|376|27631|12964}} |- |2017-01-01||553||20 702||375||27 946||2 050||13 061||64 134||{{statusstapel|2050|20702|375|27946|13061}} |- |2017-02-01||556||20 722||378||28 358||2 059||13 082||64 599||{{statusstapel|2059|20722|378|28358|13082}} |- |2017-03-01||556||20 733||376||28 545||2 064||13 091||64 809||{{statusstapel|2064|20733|376|28545|13091}} |- |2017-04-01||556||20 731||363||28 867||2 067||13 108||65 136||{{statusstapel|2067|20731|363|28867|13108}} |- |2017-05-01||557||20 690||363||28 994||2 069||13 169||65 285||{{statusstapel|2069|20690|363|28994|13169}} |- |2017-06-01||562||20 571||329||29 442||2 086||13 292||65 720||{{statusstapel|2086|20571|329|29442|13292}} |- |2017-07-01||566||20 335||297||30 193||2 162||13 371||66 358||{{statusstapel|2162|20335|297|30193|13371}} |- |2017-08-01||569||20 284||285||30 332||2 167||13 490||66 558||{{statusstapel|2167|20284|285|30332|13490}} |- |2017-09-01||571||20 307||274||30 494||2 184||13 700||66 959||{{statusstapel|2184|20307|274|30494|13700}} |- |2017-10-01||574||20 286||252||30 855||2 203||13 703||67 299||{{statusstapel|2203|20286|252|30855|13703}} |- |2017-11-01||577||20 241||251||31 311||2 233||13 751||67 787||{{statusstapel|2233|20241|251|31311|13751}} |- |2017-12-01||578||20 138||241||31 720||2 273||13 773||68 145||{{statusstapel|2273|20138|241|31720|13773}} |- |2018-01-01||579||19 999||238||31 631||2 273||14 050||68 191||{{statusstapel|2273|19999|238|31631|14050}} |- |2018-02-01||583||19 748||296||32 140||2 302||14 139||68 625||{{statusstapel|2302|19748|296|32140|14139}} |- |2018-03-01||588||19 626||313||32 651||2 363||14 357||69 310||{{statusstapel|2363|19626|313|32651|14357}} |- |2018-04-01||589||19 480||308||32 820||2 370||14 514||69 492||{{statusstapel|2370|19480|308|32820|14514}} |- |2018-05-01||591||19 260||314||33 311||2 384||14 705||69 974||{{statusstapel|2384|19260|314|33311|14705}} |- |2018-06-01||594||19 074||308||33 450||2 424||15 073||70 329||{{statusstapel|2424|19074|308|33450|15073}} |- |2018-07-01||597||18 859||236||33 662||2 471||15 423||70 651||{{statusstapel|2471|18859|236|33662|15423}} |- |2018-08-01||598||18 748||233||33 872||2 482||15 820||71 155||{{statusstapel|2482|18748|233|33872|15820}} |- |2018-09-01||601||18 737||233||33 837||2 511||16 342||71 660||{{statusstapel|2511|18737|233|33837|16342}} |- |2018-10-01||603||18 585||235||34 603||2 543||16 499||72 465||{{statusstapel|2543|18585|235|34603|16499}} |- |2018-11-01||605||18 393||245||34 871||2 543||16 675||72 727||{{statusstapel|2543|18393|245|34871|16675}} |- |2018-12-01||608||18 174||253||35 445||2 558||16 762||73 192||{{statusstapel|2558|18174|253|35445|16762}} |- |2019-01-01||610||17 796||238||36 157||2 576||16 900||73 667||{{statusstapel|2576|17796|238|36157|16900}} |- |2019-02-01||612||17 592||238||36 673||2 612||17 117||74 232||{{statusstapel|2612|17592|238|36673|17117}} |- |2019-03-01||614||17 342||233||37 118||2 634||17 416||74 743||{{statusstapel|2634|17342|233|37118|17416}} |- |2019-04-01||614||17 159||232||37 618||2 645||17 627||75 281||{{statusstapel|2645|17159|232|37618|17627}} |- |2019-05-01||619||17 128||233||38 356||2 681||17 687||76 085||{{statusstapel|2681|17128|233|38356|17687}} |- |2019-06-01||624||16 892||233||39 143||2 702||18 038||77 008||{{statusstapel|2702|16892|233|39143|18038}} |- |2019-07-01||625||16 762||228||39 689||2 721||18 087||77 487||{{statusstapel|2721|16762|228|39689|18087}} |- |2019-08-01||627||16 625||210||40 178||2 732||18 172||77 917||{{statusstapel|2732|16625|210|40178|18172}} |- |2019-09-01||628||16 517||194||40 457||2 760||18 286||78 214||{{statusstapel|2760|16517|194|40457|18286}} |- |2019-10-01||636||16 483||194||40 725||2 765||18 457||78 624||{{statusstapel|2765|16483|194|40725|18457}} |- |2019-11-01||641||16 427||190||41 390||2 779||18 520||79 306||{{statusstapel|2779|16427|190|41390|18520}} |- |2019-12-01||647||16 363||189||42 161||2 824||18 648||80 185||{{statusstapel|2824|16363|189|42161|18648}} |- |2020-01-01||655||16 334||184||42 931||2 878||18 717||81 044||{{statusstapel|2878|16334|184|42931|18717}} |- |2020-02-01||660||16 282||182||43 805||2 898||18 781||81 948||{{statusstapel|2898|16282|182|43805|18781}} |- |2020-03-01||662||16 226||178||44 526||2 925||18 880||82 735||{{statusstapel|2925|16226|178|44526|18880}} |- |2020-04-01||667||16 040||175||44 868||2 935||19 492||83 510||{{statusstapel|2935|16040|175|44868|19492}} |- |2020-05-01||672||15 787||173||45 296||2 983||19 757||83 996||{{statusstapel|2983|15787|173|45296|19757}} |- |2020-06-01||674||15 637||172||45 601||2 990||20 109||84 509||{{statusstapel|2990|15637|172|45601|20109}} |- |2020-07-01||676||15 496||173||46 241||3 006||20 169||85 085||{{statusstapel|3006|15496|173|46241|20169}} |- |2020-08-01||681||15 388||167||46 781||3 059||20 392||85 787||{{statusstapel|3059|15388|167|46781|20392}} |- |2020-09-01||683||15 372||167||47 158||3 077||20 439||86 213||{{statusstapel|3077|15372|167|47158|20439}} |- |2020-10-01||687||15 294||165||48 672||3 109||20 468||87 708||{{statusstapel|3109|15294|165|48672|20468}} |- |2020-11-01||695||15 251||164||49 462||3 169||20 695||88 741||{{statusstapel|3169|15251|164|49462|20695}} |- |2020-12-01||700||15 181||162||50 354||3 237||20 766||89 700||{{statusstapel|3237|15181|162|50354|20766}} |- |2021-01-01||703||15 138||161||50 805||3 277||20 969||90 350||{{statusstapel|3277|15138|161|50805|20969}} |- |2021-02-01||705||15 380||167||51 456||3 353||21 233||91 589||{{statusstapel|3353|15380|167|51456|21233}} |- |2021-03-01||707||15 367||164||51 656||3 379||21 772||92 338||{{statusstapel|3379|15367|164|51656|21772}} |- |2021-04-01||716||15 113||159||52 968||3 434||22 157||93 831||{{statusstapel|3434|15113|159|52968|22157}} |- |2021-05-01||721||14 840||166||54 300||3 511||22 819||95 636||{{statusstapel|3511|14840|166|54300|22819}} |- |2021-06-01||728||14 639||179||55 640||3 598||23 439||97 495||{{statusstapel|3598|14639|179|55640|23439}} |- |2021-07-01||732||14 559||169||56 166||3 648||24 176||98 718||{{statusstapel|3648|14559|169|56166|24176}} |- |2021-08-01||741||14 535||187||56 582||3 704||24 922||99 930||{{statusstapel|3704|14535|187|56582|24922}} |- |2021-09-01||755||14 554||222||57 754||3 790||25 509||101 829||{{statusstapel|3790|14554|222|57754|25509}} |- |2021-10-01||758||14 540||204||58 592||3 813||26 056||103 205||{{statusstapel|3813|14540|204|58592|26056}} |- |2021-11-01||787||15 115||235||60 057||4 168||26 662||106 237||{{statusstapel|4168|15115|235|60057|26662}} |- |2021-12-01||804||15 368||244||61 316||4 405||27 073||108 406||{{statusstapel|4405|15368|244|61316|27073}} |- |2022-01-01||807||15 314||255||62 114||4 435||27 466||109 584||{{statusstapel|4435|15314|255|62114|27466}} |- |2022-02-01||816||15 274||359||62 301||4 512||28 610||111 056||{{statusstapel|4512|15274|359|62301|28610}} |- |2022-03-01||825||15 343||371||62 674||4 554||29 392||112 334||{{statusstapel|4554|15343|371|62674|29392}} |- |2022-04-01||840||15 694||344||62 975||4 756||30 251||114 020||{{statusstapel|4756|15694|344|62975|30251}} |- |2022-05-01||843||15 999||341||63 512||4 783||30 866||115 501||{{statusstapel|4783|15999|341|63512|30866}} |- |2022-06-01||853||16 083||342||64 332||4 869||31 073||116 699||{{statusstapel|4869|16083|342|64332|31073}} |- |2022-07-01||855||16 372||340||65 314||4 881||31 442||118 349||{{statusstapel|4881|16372|340|65314|31442}} |- |2022-08-01||858||16 336||340||65 649||4 907||32 114||119 346||{{statusstapel|4907|16336|340|65649|32114}} |- |2022-09-01||863||16 275||276||64 910||4 939||33 657||120 057||{{statusstapel|4939|16275|276|64910|33657}} |- |2022-10-01||867||16 278||267||65 624||5 001||34 044||121 214||{{statusstapel|5001|16278|267|65624|34044}} |- |2022-11-01||878||16 261||197||66 638||5 058||34 425||122 579||{{statusstapel|5058|16261|197|66638|34425}} |- |2022-12-01||883||16 266||191||67 335||5 122||34 678||123 592||{{statusstapel|5122|16266|191|67335|34678}} |- |2023-01-01||888||16 238||197||67 986||5 161||34 842||124 424||{{statusstapel|5161|16238|197|67986|34842}} |- |2023-02-01||899||16 152||209||69 251||5 244||35 109||125 965||{{statusstapel|5244|16152|209|69251|35109}} |- |2023-03-01||901||16 072||229||70 084||5 249||35 236||126 870||{{statusstapel|5249|16072|229|70084|35236}} |- |2023-04-01||904||16 013||193||70 891||5 330||35 392||127 819||{{statusstapel|5330|16013|193|70891|35392}} |- |2023-05-01||906||15 978||187||71 710||5 339||35 450||128 664||{{statusstapel|5339|15978|187|71710|35450}} |- |2023-06-01||909||15 952||183||72 819||5 380||35 479||129 813||{{statusstapel|5380|15952|183|72819|35479}} |- |2023-07-01||912||15 777||181||73 603||5 430||35 737||130 728||{{statusstapel|5430|15777|181|73603|35737}} |- |2023-08-01||918||15 842||180||74 622||5 542||35 916||132 102||{{statusstapel|5542|15842|180|74622|35916}} |- |2023-09-01||929||15 856||192||75 520||5 745||35 996||133 309||{{statusstapel|5745|15856|192|75520|35996}} |- |2023-10-01||930||15 831||187||76 251||5 750||36 011||134 030||{{statusstapel|5750|15831|187|76251|36011}} |- |2023-11-01||939||15 844||192||76 997||5 806||36 163||135 002||{{statusstapel|5806|15844|192|76997|36163}} |- |2023-12-01||944||15 876||194||77 749||5 875||36 505||136 199||{{statusstapel|5875|15876|194|77749|36505}} |- |2024-01-01||946||15 879||185||78 360||5 894||36 753||137 071||{{statusstapel|5894|15879|185|78360|36753}} |- |2024-02-01||957||16 144||186||79 393||5 943||37 199||138 865||{{statusstapel|5943|16144|186|79393|37199}} |- |2024-03-01||968||16 000||186||80 745||6 004||37 260||140 195||{{statusstapel|6004|16000|186|80745|37260}} |- |2024-04-01||975||15 916||187||81 799||6 050||37 534||141 486||{{statusstapel|6050|15916|187|81799|37534}} |- |2024-05-01||977||15 915||187||82 659||6 080||37 682||142 523||{{statusstapel|6080|15915|187|82659|37682}} |- |2024-06-01||980||15 936||190||83 554||6 128||37 875||143 683||{{statusstapel|6128|15936|190|83554|37875}} |- |2024-07-01||990||16 040||189||84 329||6 246||38 263||145 067||{{statusstapel|6246|16040|189|84329|38263}} |- |2024-08-01||996||16 055||190||85 146||6 296||38 755||146 442||{{statusstapel|6296|16055|190|85146|38755}} |- |2024-09-01||998||16 053||190||85 635||6 307||39 042||147 227||{{statusstapel|6307|16053|190|85635|39042}} |- |2024-10-01||1 005||16 061||190||85 740||6 355||39 472||147 818||{{statusstapel|6355|16061|190|85740|39472}} |- |2024-11-01||1 010||16 062||192||86 438||6 368||39 513||148 573||{{statusstapel|6368|16062|192|86438|39513}} |- |2024-12-01||1 018||16 054||193||87 626||6 425||39 533||149 831||{{statusstapel|6425|16054|193|87626|39533}} |- |2025-01-01||1 020||16 057||194||88 498||6 469||39 740||150 958||{{statusstapel|6469|16057|194|88498|39740}} |- |2025-02-01||1 029||16 064||194||89 546||6 546||40 170||152 520||{{statusstapel|6546|16064|194|89546|40170}} |- |2025-03-01||1 033||16 049||193||90 152||6 601||40 666||153 661||{{statusstapel|6601|16049|193|90152|40666}} |- |2025-05-01||1 042||16 038||293||91 037||6 669||41 879||155 916||{{statusstapel|6669|16038|293|91037|41879}} |- |2025-06-01||1 056||16 038||326||91 957||6 705||42 297||157 323||{{statusstapel|6705|16038|326|91957|42297}} |- |2025-07-01||1 070||15 991||344||92 824||6 764||42 541||158 464||{{statusstapel|6764|15991|344|92824|42541}} |- |2025-08-01||1 078||15 926||357||93 971||6 815||42 726||159 795||{{statusstapel|6815|15926|357|93971|42726}} |- |2025-09-01||1 089||15 922||356||94 660||6 885||42 967||160 790||{{statusstapel|6885|15922|356|94660|42967}} |- |2025-10-01||1 103||16 324||332||95 573||6 909||43 113||162 251||{{statusstapel|6909|16324|332|95573|43113}} |- |2025-11-01||1 118||16 336||309||96 734||6 982||43 328||163 689||{{statusstapel|6982|16336|309|96734|43328}} |- |2025-12-01||1 127||16 325||238||97 793||7 017||43 453||164 826||{{statusstapel|7017|16325|238|97793|43453}} |- |2026-01-01||1 129||16 322||197||98 805||7 030||43 576||165 930||{{statusstapel|7030|16322|197|98805|43576}} |- |2026-02-01||1 130||16 322||203||99 893||7 046||43 877||167 341||{{statusstapel|7046|16322|203|99893|43877}} |- |2026-03-01||1 132||16 323||205||100 362||7 059||44 265||168 214||{{statusstapel|7059|16323|205|100362|44265}} |- |2026-04-01||1 145||16 358||213||101 584||7 119||44 478||169 752||{{statusstapel|7119|16358|213|101584|44478}} |- |2026-05-01||1 147||16 496||222||102 459||7 156||44 896||171 229||{{statusstapel|7156|16496|222|102459|44896}} |- |2026-06-01||1 151||16 832||238||103 406||7 201||45 069||172 746||{{statusstapel|7201|16832|238|103406|45069}} |- |2026-07-01||1 154||16 829||241||104 192||7 209||45 347||173 818||{{statusstapel|7209|16829|241|104192|45347}} |- |2026-08-01||1 158||16 748||241||104 814||7 249||45 608||174 660||{{statusstapel|7249|16748|241|104814|45608}}{{/tommall}} <!-- För att uppdatera statistiken manuellt ersätt {{/tommall}} direkt ovanför kommentaren med: {{byt:/mall}} --> |} nx9xc3o5bc1a3e7p1v20eeiyfpv1sae 10 51272 656116 654224 2026-07-31T22:03:36Z Thuresson 20 656116 wikitext text/x-wiki {{FORMATNUM:20623}}^[26-08-01]<noinclude> {{Antalsidor/dok}} </noinclude> 5vzmr29sbb8c0z3rn83y38ttqs9snzj 10 51273 656115 654222 2026-07-31T22:03:04Z Thuresson 20 656115 wikitext text/x-wiki <includeonly>[[Kategori:Mallar]]</includeonly> {{nop}} Sedan april 2016 uppdateras endast huvudnamnrymden enligt nedanstående lista: == Senast inlagda texter från № 20 600 == <dynamicpagelist> namespace = 0 count = 100 order = ascending ordermethod = created offset = 20600 mode = ordered </dynamicpagelist> <!-- Skriv {{mall|Antalsidor|104}} för antalet sidor i namnrymd: {{ns:104}}. Skriv {{mall|Antalsidor|10}} för antalet sidor i namnrymd: {{ns:10}}. etc 0 är default (huvudnamnrymden). --> [http://sv.wikisource.org/w/index.php?title=Mall:Antalsidor/dok&action=edit redigera] dokumentationen. <noinclude>[[Kategori:Malldokumentation]]</noinclude> 0xzwcjux3251ngme2p4aupoxdh2uguz 108 218632 656100 652690 2026-07-31T20:55:34Z Thuresson 20 Validerat 656100 proofread-index text/x-wiki {{:MediaWiki:Proofreadpage_index_template |Upphovsman=[[Författare:Victor Hugo|Victor Hugo]] |Titel=[[Samhällets olycksbarn (1927)|Samhällets olycksbarn]] |År=1927 |Oversattare=Okänd |Utgivare=Världslitteraturens förlag |Källa=[[:File:Samhällets olycksbarn - Volym 2 (1927).pdf|Wikimedia Commons]] |Bild=[[File:Samhällets olycksbarn - Volym 2 (1927).pdf|page=5|250px]] |Sidor=<pagelist 1=257 1=omslag 2=tryck 3=upplaga 4=tom 5=titel 6=tryck 7=band 8=tom 9=265 /> |Anmärkningar={{Libris post|1331995}} <b>Andra bandet</b> <ol type="I" start="13"> <li>[[Samhällets olycksbarn (1927)/Del_1/Bok_02/Kapitel_13|Lille Gervais]], 270</li> </ol> <b>Tredje boken. År 1817.</b> <ol type="I" start="1"> <li>[[Samhällets olycksbarn (1927)/Del_1/Bok_03/Kapitel_01|Året 1817]], 289</li> <li>[[Samhällets olycksbarn (1927)/Del_1/Bok_03/Kapitel_02|En dubbelkvartett]], 302</li> <li>[[Samhällets olycksbarn (1927)/Del_1/Bok_03/Kapitel_03|Fyra par]], 312</li> <li>[[Samhällets olycksbarn (1927)/Del_1/Bok_03/Kapitel_04|Tholomyès är så upprymd, att han sjunger en spansk visa]], 321</li> <li>[[Samhällets olycksbarn (1927)/Del_1/Bok_03/Kapitel_05|Hos Bombarda]], 327</li> <li>[[Samhällets olycksbarn (1927)/Del_1/Bok_03/Kapitel_06|Ett kapitel, vari man tillber varandra]], 333</li> <li>[[Samhällets olycksbarn (1927)/Del_1/Bok_03/Kapitel_07|Tholomyès' vishet]], 336</li> <li>[[Samhällets olycksbarn (1927)/Del_1/Bok_03/Kapitel_08|En hästs död]], 348</li> <li>[[Samhällets olycksbarn (1927)/Del_1/Bok_03/Kapitel_09|Glatt slut på glädjen]], 354</li> </ol> <b>Fjärde boken. Att anförtro är stundom att lämna till spillo.</b> <ol type="I" start="1"> <li>[[Samhällets olycksbarn (1927)/Del_1/Bok_04/Kapitel_01|Två mödrar, som träffas]], 361</li> <li>[[Samhällets olycksbarn (1927)/Del_1/Bok_04/Kapitel_02|Första utkastet till två tvetydiga figurer]], 380</li> <li>[[Samhällets olycksbarn (1927)/Del_1/Bok_04/Kapitel_03|Lärkan]], 385</li> </ol> <b>Femte boken. Det går utför.</b> <ol type="I" start="1"> <li>[[Samhällets olycksbarn (1927)/Del_1/Bok_05/Kapitel_01|Historien om ett framsteg i tillverkningen av svart glaskram]], 391</li> <li>[[Samhällets olycksbarn (1927)/Del_1/Bok_05/Kapitel_02|Madeleine]], 395</li> <li>[[Samhällets olycksbarn (1927)/Del_1/Bok_05/Kapitel_03|Summor insatta hos Laffitte]], 403</li> <li>[[Samhällets olycksbarn (1927)/Del_1/Bok_05/Kapitel_04|Herr Madeleine i sorgdräkt]], 410</li> <li>[[Samhällets olycksbarn (1927)/Del_1/Bok_05/Kapitel_05|Svaga blixtar vid horisonten]], 415</li> <li>[[Samhällets olycksbarn (1927)/Del_1/Bok_05/Kapitel_06|Fader Fauchelevent]], 427</li> <li>[[Samhällets olycksbarn (1927)/Del_1/Bok_05/Kapitel_07|Fauchelevent blir trädgårdsmästare i Paris]], 434</li> <li>[[Samhällets olycksbarn (1927)/Del_1/Bok_05/Kapitel_08|Fru Victurnien ger ut trettiofem francs för sedlighetens skull]], 437</li> <li>[[Samhällets olycksbarn (1927)/Del_1/Bok_05/Kapitel_09|Fru Victurniens framgång]], 443</li> <li>[[Samhällets olycksbarn (1927)/Del_1/Bok_05/Kapitel_10|Framgångens följder]], 449</li> <li>[[Samhällets olycksbarn (1927)/Del_1/Bok_05/Kapitel_11|Kristus frälse oss]], 460</li> <li>[[Samhällets olycksbarn (1927)/Del_1/Bok_05/Kapitel_12|Dagdrivaren Bamatabois]], 463</li> <li>[[Samhällets olycksbarn (1927)/Del_1/Bok_05/Kapitel_13|Lösning av några frågor rörande polisen i städerna]], 469</li> </ol> <b>Sjätte boken. Javert.</b> <ol type="I" start="1"> <li>[[Samhällets olycksbarn (1927)/Del_1/Bok_06/Kapitel_01|Vilan begynne]]r, 491</li> <li>[[Samhällets olycksbarn (1927)/Del_1/Bok_06/Kapitel_02|Huru Jean kan bli Champ]], 499</li> </ol> <hr /> '''Volymer:''' <ul> <li>[[Index:Samhällets olycksbarn - Volym 1 (1927).pdf]]</li> <li>[[Index:Samhällets olycksbarn - Volym 2 (1927).pdf]]</li> <li>[[Index:Samhällets olycksbarn - Volym 3 (1927).pdf]]</li> <li>[[Index:Samhällets olycksbarn - Volym 4 (1927).pdf]]</li> <li>[[Index:Samhällets olycksbarn - Volym 5 (1927).pdf]]</li> <li>[[Index:Samhällets olycksbarn - Volym 6 (1927).pdf]]</li> <li>[[Index:Samhällets olycksbarn - Volym 7 (1927).pdf]]</li> <li>[[Index:Samhällets olycksbarn - Volym 8 (1928).pdf]]</li> <li>[[Index:Samhällets olycksbarn - Volym 9 (1928).pdf]]</li> <li>[[Index:Samhällets olycksbarn - Volym 10 (1928).pdf]]</li> <li>[[Index:Samhällets olycksbarn - Volym 11 (1928).pdf]]</li> <li>[[Index:Samhällets olycksbarn - Volym 12 (1928).pdf]]</li> <li>[[Index:Samhällets olycksbarn - Volym 13 (1928).pdf]]</li> </ul> |Width= |Css= |Kommentar= }} [[Kategori:Validerade index]] 1al13a3yns3mog8z136rgte8oq0jhmm 104 218635 656094 648656 2026-07-31T20:52:57Z Thuresson 20 /* Validerad */ 656094 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="4" user="Thuresson" /></noinclude>{{centrering| {{större|{{Kapitäler|Victor Hugo}}|300}} {{Linje|10em}} {{större|''SAMLADE''<br /> ''SKRIFTER''|400}} {{Linje|10em}} [[File:Världslitteraturens förlag.png|100px|Logotyp för Världslitteraturens förlag]]<br /> {{större|{{spärrad|MALMÖ}}|200}}<br /> {{större|''VÄRLDSLITTERATURENS FÖRLAG''|150}} }} {{tomrad}}<noinclude> <references/></noinclude> axsmvaqkepwxq4mk0ftgmw9w0hmhlyf 104 218636 656096 646291 2026-07-31T20:53:32Z Thuresson 20 /* Validerad */ 656096 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="4" user="Thuresson" /></noinclude>{{c|{{större|''Minnesupplaga''|300}}}} {{tomrad}}<noinclude> <references/></noinclude> 2jjcsscg75ijnlt0ykd20i1dfehb1g4 104 218637 656095 648647 2026-07-31T20:53:14Z Thuresson 20 /* Validerad */ 656095 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="4" user="Thuresson" /></noinclude>{{c| {{spärrad|MALMÖ}}<br /> Vitus Peterssons Bokindustri<br /> 1927 }}<noinclude> <references/></noinclude> 0pbepn4m1kl0yi1pgh3v6x7ax3l45u8 104 218639 656097 648651 2026-07-31T20:53:59Z Thuresson 20 /* Validerad */ 656097 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="4" user="Thuresson" /></noinclude><h1 align="center" style="border-bottom:none; font-size:300%">SAMHÄLLETS<br />OLYCKSBARN</h1> {{c|AV}} {{c|{{större|Victor Hugo|200}}}} {{c|[[File:Världslitteraturens förlag.png|100px|Logotyp för Världslitteraturens förlag]]}} {{c|{{spärrad|MALMÖ}}<br /> VÄRLDSLITTERATURENS FÖRLAG}} {{tomrad}}<noinclude> <references/></noinclude> 86jx674exzola1x4na7pjk8da731bkt 104 218640 656098 646295 2026-07-31T20:54:21Z Thuresson 20 /* Validerad */ 656098 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="4" user="Thuresson" /></noinclude>{{c| MALMÖ<br /> Vitus Peterssons Bokindustri<br /> 1927 }} {{tomrad}}<noinclude> <references/></noinclude> bop2k8r0zbjkb81epzq1bzmf8hpnhya 104 218641 656099 646297 2026-07-31T20:54:39Z Thuresson 20 /* Validerad */ 656099 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="4" user="Thuresson" /></noinclude>{{c|{{större|''Andra bandet''|200}}}} {{tomrad}}<noinclude> <references/></noinclude> 10nqzoy2d0vazvwaxt124xein1lp9nx 108 218670 656101 652691 2026-07-31T20:57:14Z Thuresson 20 /* Korrekturläst */ 656101 proofread-index text/x-wiki {{:MediaWiki:Proofreadpage_index_template |Upphovsman=[[Författare:Victor Hugo|Victor Hugo]] |Titel=[[Samhällets olycksbarn (1927)|Samhällets olycksbarn]] |År=1927 |Oversattare=Okänd |Utgivare=Världslitteraturens förlag |Källa=[[:File:Samhällets olycksbarn - Volym 3 (1927).pdf|Wikimedia Commons]] |Bild=[[File:Samhällets olycksbarn - Volym 3 (1927).pdf|page=3|250px]] |Sidor=<pagelist 1=omslag 2=tryck 3=titel 4=tryck 5=upplaga 6=tom 7=band 8=tom 9=521 220=tom 221=1 /> |Anmärkningar={{Libris post|1331996}} <b>Sjunde boken. Champmatieuska målet.</b> <ol type="I" start="1"><li>[[Samhällets olycksbarn (1927)/Del_1/Bok_07/Kapitel_01|Syster Simplice]], 527</li> <li>[[Samhällets olycksbarn (1927)/Del_1/Bok_07/Kapitel_02|Mäster Scaufflaires skarpsinnighet]], 534</li> <li>[[Samhällets olycksbarn (1927)/Del_1/Bok_07/Kapitel_03|En storm under en huvudskål]], 544</li> <li>[[Samhällets olycksbarn (1927)/Del_1/Bok_07/Kapitel_04|Former, som lidandet antager under sömnen]], 584</li> <li>[[Samhällets olycksbarn (1927)/Del_1/Bok_07/Kapitel_05|Hinder i vägen]], 591</li> <li>[[Samhällets olycksbarn (1927)/Del_1/Bok_07/Kapitel_06|Syster Simplice sätts på prov]], 615</li> <li>[[Samhällets olycksbarn (1927)/Del_1/Bok_07/Kapitel_07|Den resande tager vid framkomsten sina försiktighetsmått för återfärden]], 630</li> <li>[[Samhällets olycksbarn (1927)/Del_1/Bok_07/Kapitel_08|Inträde på grund av förmånsrätt]], 640</li> <li>[[Samhällets olycksbarn (1927)/Del_1/Bok_07/Kapitel_09|Ett ställe, där övertygande bevis hålla på att taga form]], 647</li> <li>[[Samhällets olycksbarn (1927)/Del_1/Bok_07/Kapitel_10|Systemet att neka]], 662</li> <li>[[Samhällets olycksbarn (1927)/Del_1/Bok_07/Kapitel_11|Champmathieu allt mer och mer förvånad]], 678</li></ol> <b>Åttonde boken. Återverkan.</b> <ol type="I" start="1"><li>[[Samhällets olycksbarn (1927)/Del_1/Bok_08/Kapitel_01|I vilken spegel herr Madeleine betraktar sitt hår]], 687</li> <li>[[Samhällets olycksbarn (1927)/Del_1/Bok_08/Kapitel_02|Fantine lycklig]], 693</li> <li>[[Samhällets olycksbarn (1927)/Del_1/Bok_08/Kapitel_03|Javert belåten]], 702</li> <li>[[Samhällets olycksbarn (1927)/Del_1/Bok_08/Kapitel_04|Den lagliga myndigheten återtager sina rättigheter]], 710</li> <li>[[Samhällets olycksbarn (1927)/Del_1/Bok_08/Kapitel_05|Passande grav]], 719</li></ol> <b>Andra delen. Cosette.</b> <b>Första boken. Waterloo.</b> <ol type="I" start="1"><li>[[Samhällets olycksbarn (1927)/Del_2/Bok_01/Kapitel_01|Vad man möter, då man kommer från Nivelles]], 3 <li>[[Samhällets olycksbarn (1927)/Del_2/Bok_01/Kapitel_02|Hougomont]], 7</li> <li>[[Samhällets olycksbarn (1927)/Del_2/Bok_01/Kapitel_03|Den 18 juni 1815]], 22</li> <li>[[Samhällets olycksbarn (1927)/Del_2/Bok_01/Kapitel_04|A]], 28</li> <li>[[Samhällets olycksbarn (1927)/Del_2/Bok_01/Kapitel_05|Drabbningarnas dunkel]], 33</li></ol> <hr /> '''Volymer:''' <ul> <li>[[Index:Samhällets olycksbarn - Volym 1 (1927).pdf]]</li> <li>[[Index:Samhällets olycksbarn - Volym 2 (1927).pdf]]</li> <li>[[Index:Samhällets olycksbarn - Volym 3 (1927).pdf]]</li> <li>[[Index:Samhällets olycksbarn - Volym 4 (1927).pdf]]</li> <li>[[Index:Samhällets olycksbarn - Volym 5 (1927).pdf]]</li> <li>[[Index:Samhällets olycksbarn - Volym 6 (1927).pdf]]</li> <li>[[Index:Samhällets olycksbarn - Volym 7 (1927).pdf]]</li> <li>[[Index:Samhällets olycksbarn - Volym 8 (1928).pdf]]</li> <li>[[Index:Samhällets olycksbarn - Volym 9 (1928).pdf]]</li> <li>[[Index:Samhällets olycksbarn - Volym 10 (1928).pdf]]</li> <li>[[Index:Samhällets olycksbarn - Volym 11 (1928).pdf]]</li> <li>[[Index:Samhällets olycksbarn - Volym 12 (1928).pdf]]</li> <li>[[Index:Samhällets olycksbarn - Volym 13 (1928).pdf]]</li> </ul> |Width= |Css= |Kommentar= }} [[Kategori:Korrekturlästa index]] c9v5ozr52eh7xb68n9kas2lnui19sjc 108 218968 656106 652695 2026-07-31T21:02:03Z Thuresson 20 656106 proofread-index text/x-wiki {{:MediaWiki:Proofreadpage_index_template |Upphovsman=[[Författare:Victor Hugo|Victor Hugo]] |Titel=[[Samhällets olycksbarn (1927)|Samhällets olycksbarn]] |År=1928 |Oversattare=Okänd |Utgivare=Världslitteraturens förlag |Källa=[[:File:Samhällets olycksbarn - Volym 13 (1928).pdf|Wikimedia Commons]] |Bild=[[File:Samhällets olycksbarn - Volym 13 (1928).pdf|page=4|250px]] |Sidor=<pagelist 1=tryck 2=upplaga 3=tom 4=titel 5=tom 6=band 7=tom 8=477 198=1 230=1 /> |Anmärkningar={{Libris post|1332006}} <hr /> '''Volymer:''' <ul> <li>[[Index:Samhällets olycksbarn - Volym 1 (1927).pdf]]</li> <li>[[Index:Samhällets olycksbarn - Volym 2 (1927).pdf]]</li> <li>[[Index:Samhällets olycksbarn - Volym 3 (1927).pdf]]</li> <li>[[Index:Samhällets olycksbarn - Volym 4 (1927).pdf]]</li> <li>[[Index:Samhällets olycksbarn - Volym 5 (1927).pdf]]</li> <li>[[Index:Samhällets olycksbarn - Volym 6 (1927).pdf]]</li> <li>[[Index:Samhällets olycksbarn - Volym 7 (1927).pdf]]</li> <li>[[Index:Samhällets olycksbarn - Volym 8 (1928).pdf]]</li> <li>[[Index:Samhällets olycksbarn - Volym 9 (1928).pdf]]</li> <li>[[Index:Samhällets olycksbarn - Volym 10 (1928).pdf]]</li> <li>[[Index:Samhällets olycksbarn - Volym 11 (1928).pdf]]</li> <li>[[Index:Samhällets olycksbarn - Volym 12 (1928).pdf]]</li> <li>[[Index:Samhällets olycksbarn - Volym 13 (1928).pdf]]</li> </ul> |Width= |Css= |Kommentar= }} [[Kategori:Ej kompletta index]] 4oznnf398e2xfz5lnns3hnwglrugc3a 104 219306 656072 648775 2026-07-31T20:19:44Z Thuresson 20 /* Validerad */ 656072 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="4" user="Thuresson" /></noinclude><h3 align="center">SJÄTTE BOKEN.<br /> {{spärrad|Javert.}} </h3> <h4 align="center"> I. <br /> Vilan begynner. </h4> Herr Madeleine lät föra Fantine till det sjukhus, som han inrättat i sitt eget hus. Han anförtrod­de henne åt barmhärtighetssystrarna, vilka lade henne till sängs. En brinnande feber hade in­funnit sig. Hon yrade och talade högt en del av natten. Hon insomnade dock slutligen. Följande dag vaknade Fantine fram emot mid­dagen. Hon hörde någon andas tätt invid hen­nes säng. Hon vek undan omhänget och såg herr Madeleine stå och betrakta någonting över hennes huvud. Hans blick var full av medlidande och ångest och tycktes bedja. Hon följde dess<noinclude> <references/></noinclude> 22xc97020z1zomco7xr6h3d0pivjgi8 104 219341 656050 647527 2026-07-31T19:28:36Z Thuresson 20 /* Validerad */ 656050 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="4" user="Thuresson" /></noinclude><h4 align="center"> XIII. <br /> Lösning av några frågor rörande polisen i städerna. </h4> Javert drev undan de närvarande, banade sig väg genom kretsen och tog med stora steg vägen till polisvaktkontoret, som låg vid andra änden av torget, släpande med sig den olyckliga. Hon lät maskinmässigt bortföra sig. Varken han eller hon sade ett ord. Åskådarhopen, som var rusig av glädje, följde efter under pöbelinfall. Det ytter­ligaste elände kan ge anledning till råheter. Ankommen till polisvaktkontoret, som var en låg sal, uppvärmd medels en järnkamin och be­vakad av en postering samt med en dörr med gallerförsedd glasruta utåt gatan, öppnade Javert dörren, gick in med Fantine och läste igen dör­ren efter sig, till stor missräkning för de nyfikne, som höjde sig på tåspetsarna och sträckte ut<noinclude> <references/></noinclude> i7yie3s5w1irdk2wgzftnc4532z0ghw 104 219342 656051 647528 2026-07-31T19:29:30Z Thuresson 20 /* Validerad */ 656051 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="4" user="Thuresson" />{{huvud||— 470 —}}</noinclude>halsarna mot den av posteringen skymda glasrutan för att försöka titta in. Nyfikenheten är glupsk. Att se är att sluka. Då de kommit in, kastade sig Fantine ned i en vrå, orörlig och stum, hopkrupen som en rädd hund. Sergeanten, som förde befälet över posteringen, ställde ett tänt ljus på ett bord. Javert satte sig, upptog ett stämplat pappersblad ur fickan och började skriva. Detta slags kvinnor äro av våra lagar helt och hållet överlämnade åt polisens godtycke. Den gör med dem, vad den vill, straffar dem, såsom den finner för gott, och lägger efter behag beslag på de två bedrövliga saker, som de kalla sitt nä­ringsfång och sin frihet. Javert var känslolös. Hans stränga ansikte röjde ingen rörelse. Likväl var han försjunken i allvarliga och djupa tankar. Det var ett av dessa ögonblick, då han utan kon­troll, ehuru med alla ett nogräknat samvetes be­tänkligheter, utövade sin fruktansvärda godtyck­liga makt. I denna stund, han kände det, var hans polismannastol en domstol. Han dömde. Han dömde och fördömde. Han uppkallade all den<noinclude> <references/></noinclude> f90es27fme0jn1iscu8u3n2muphhk3k 104 219343 656080 647529 2026-07-31T20:33:59Z Thuresson 20 /* Validerad */ 656080 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="4" user="Thuresson" /></noinclude><h4 align="center"> II.<br /> Huru Jean kan bli Champ. </h4> En morgon satt herr Madeleine i sitt skrivrum, sysselsatt med att på förhand ordna några ange­lägna, honom i egenskap av mär åliggande ären­den, för den händelse han skulle besluta sig för att resa till Montfermeil, då det anmäldes för ho­nom, att polisuppsyningsmannen Javert begärde att få tala med honom. Herr Madeleine kunde icke värja sig för en obehaglig känsla, då han hörde detta namn uttalas. Allt sedan uppträdet på po­lisvaktkontoret hade Javert undvikit honom mer än någonsin, och herr Madeleine hade icke sedan dess återsett honom. — Låt honom stiga in, sade han. Javert steg in. Herr Madeleine satt kvar nära kaminen, med<noinclude> <references/></noinclude> pn9licc2kbgnte21e5q3mv23tgfoho1 108 219690 656108 648419 2026-07-31T21:04:31Z Thuresson 20 656108 proofread-index text/x-wiki {{:MediaWiki:Proofreadpage_index_template |Upphovsman=Eleanor H. Porter |Titel=Pollyanna |År= |Oversattare=Elsa Ribbing |Utgivare= |Källa=[[c:file:Elsa Ribbing - Pollyanna.djvu|djvu]] |Bild=[[Fil:Elsa Ribbing - Pollyanna.djvu|350px|page=5]] |Sidor=<pagelist 7=1 /> |Anmärkningar= |Width= |Css= |Kommentar= }} [[Kategori:Ej kompletta index]] 8urwlxsq1ivdcw7dj0hqg6pn6q5uslq 104 219837 656052 648574 2026-07-31T19:30:21Z Thuresson 20 /* Validerad */ 656052 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="4" user="Thuresson" />{{huvud||— 471 —}}</noinclude>tankekraft, som kunde finnas i hans huvud, i och för den viktiga sak han här handlade. Ju mera han skärskådade denna flickas gärning, desto mera upprörd kände han sig. Det var påtagligt, att han hade sett ett brott begås. Han hade där­nere på gatan sett samhället, representerat av en fastighetsägare och valman, skymfad och angri­pen av en varelse, som stod utom allt. En fal kvinna hade förgripit sig på en herreman. Han hade sett detta, han, Javert. Han skrev under tystnad. Då han slutat, skrev han sitt namn under, vek ihop papperet och sade till sergeanten, i det han lämnade honom detsamma: — Tag tre man och för denna flicka i fängel­se. Därpå vände han sig till Fantine med de orden: — Du får sitta där sex månader. Den olyckliga spratt till. — Sex månader! Sex månaders fängelse! skrek hon. Sex månader och endast trettiofem centimes om dagen i förtjänst! Men vad blir det då av Cosette? Mitt barn, mitt barn! Och jag är ännu skyldig Thénardiers mer än hundra francs, vet ni det, herr uppsyningsman? {{tomrad}}<noinclude> <references/></noinclude> 7xpczwvxzedipe22cfla0d4t89y6pba 104 219838 656053 648575 2026-07-31T19:31:06Z Thuresson 20 /* Validerad */ 656053 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="4" user="Thuresson" />{{huvud||— 472 —}}</noinclude>Utan att resa sig upp, släpade hon sig framåt på stengolvet, som var nedsölat av alla dessa mäns smutsiga stövlar, i det hon knäppte ihop si­na händer och tog stora steg med sina knän. — Herr Javert, sade hon, jag ber om nåd. Jag försäkrar er, att felet inte var på min sida. Om ni hade sett början, skulle ni ha funnit det. Jag svär vid den gode Guden, att felet inte var på min sida. Det var den där herrn, som jag inte känner, som stoppade snön på min rygg. Har man rät­tighet att stoppa snö på ryggen på oss, då vi helt fredligt vandra vår väg fram utan att göra nå­gon för när? Det var detta, som retade mig. Jag är litet sjuk, ser ni, och dessutom hade han en lång stund förut sagt mig otidigheter: »Du är ful, du har inga tänder!» Jag vet nog, att jag inte mera har mina tänder i behåll. Men jag låtsade om ingenting, jag, utan sade för mig själv: Det är en herre, som vill roa sig. Jag var hygglig mot honom, jag talade inte till honom. Då var det, som han kom och stoppade snön på mig. Herr Javert, gode herr uppsyningsman, finns det ingen här, som såg det och som kan säga er, att det är riktigt sant? Jag gjorde kanske orätt i att bli<noinclude> <references/></noinclude> hhat6o2iazc9fgnniw43milwyo50z05 104 219839 656054 648576 2026-07-31T19:33:06Z Thuresson 20 /* Validerad */ 656054 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="4" user="Thuresson" />{{huvud||— 473 —}}</noinclude>ond. Men ni vet, i första ögonblicket är man in­te herre över sig själv. Man har sina ögonblick av häftighet. Och sedan, att få någonting kallt på ryggen på sig, då man minst väntar det! Det var orätt, att jag förstörde hatten för den där herrn. Men varför gick han sin väg? Jag skul­le ha bett honom om förlåtelse. Ack, min Gud, det skulle inte ha gjort mig något att be honom om förlåtelse! Hav förbarmande med mig för i dag, bara för den här gängen, herr Javert. Ni vet nog inte, att man i fängelserna endast kan för­tjäna trettiofem centimes. Det är inte styrelsens fel, men man förtjänar bara trettiofem centimes, och tänk er, att jag skall betala hundra francs om man inte skall skicka min lilla flicka tillbaka till mig. O min Gud, jag kan inte ha henne hos mig! Det är så styggt, det, som jag har att göra. O min Cosette, o min lilla söta Guds ängel, vad skall det bli av henne, stackars unge! Jag skall säga er, de där Thénardiers, det där krögarfolket, de där bönderna, de låta inta tala med sig. De måste ha penningar. Sätt mig inte i fängelse! Ser ni, det finns en liten flicka, som i samma stund blir utkastad på landsvägen, att ta sig fram, så<noinclude> <references/></noinclude> 31opyz46ss61jd49fo335i3qgb9th27 104 219840 656055 648577 2026-07-31T19:34:19Z Thuresson 20 /* Validerad */ 656055 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="4" user="Thuresson" />{{huvud||— 474 —}}</noinclude>gott hon kan, mitt i vintern. Ni får lov att ha barmhärtighet med det lilla kräket, min gode Javert. Jag är ingen dålig kvinna i grund och bot­ten. Det är varken lättja eller begär att leva gott, som gjort mig till vad jag är. Jag har supit brännvin, men det har eländet vållat. Jag tycker inte om det, men det dövar. Då jag var lyckliga­re, hade man bara behövt titta i mina byrålådor för att se, det jag inte var något behagsjukt stycke, som inte höll ordning. Jag hade linne, mycket linne. Hav medlidande med mig, herr Javert. Hon talade sålunda, förkrossad, skakad av snyftningar, förblindad av tårar, med barmen blottad, vridande händerna, avbruten av en kort och torr hosta samt framstammande sina ord helt sakta med dödsångestens röst. Den stora, verk­liga smärtan är en gudomlig och förfärlig stråle, som förklarar de olyckliga. I denna stund var Fantine åter skön. Då och då avbröt hon sig och kysste bevekligt polismannens rockskört. Hon skulle ha bevekt ett hjärta av sten, men ett hjärta av trä beveker man icke. — Se så, sade Javert, nu har jag länge nog hört<noinclude> <references/></noinclude> 7utm48j1zah7op1cvqrwk4mpe0mp00i 104 219841 656056 648578 2026-07-31T19:35:39Z Thuresson 20 /* Validerad */ 656056 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="4" user="Thuresson" />{{huvud||— 475 —}}</noinclude>på dig. Har du nu talat slut? Marsch nu! Du har dina sex månader. Den evige fadern i egen person skulle inte kunna göra något därvid. Av dessa högtidligt uttalade ord: {{spärrad|Den evi­ge fadern i egen person skul­le inte kunna göra något därvid}}, förstod hon, att domen var {{rättelse|återkallelig|oåterkallelig}}. Hon sjönk tillsammans, mumlande: — Nåd! Javert vände henne ryggen. Soldaterna fattade henne i armen. Några minuter förut hade en man kommit in, utan att någon givit akt på honom. Han hade stängt dörren efter sig, ställt sig med ryggen mot den och avhört Fantines förtvivlade böner. I det samma soldaterna lade handen på den olyckliga, som icke ville resa sig upp, tog han ett steg fram ur skuggan och sade: — Håll ett ögonblick, om jag får be! Javert lyfte upp ögonen och igenkände herr Madeleine. Han tog av sig hatten och hälsade med ett slags harmsen förlägenhet. — Förlåt, herr mär … Dessa ord: herr mär, hade en sällsam verkan<noinclude> <references/></noinclude> td4nd7v7twlnx83vu7oaa3tj4f258h6 104 219842 656057 648579 2026-07-31T19:36:27Z Thuresson 20 /* Validerad */ 656057 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="4" user="Thuresson" />{{huvud||— 476 —}}</noinclude>på Fantine. Hon reste sig hastigt upp, lik ett spöke, som stiger upp ur jorden, stötte undan sol­daterna med bägge armarna, gick rakt fram till herr Madeleine, innan någon kunde hindra hen­ne, betraktade honom med stirrande och förvirrad blick och utropade: — Ah, det är således du, som är herr mären! Hon slog i detsamma till ett flatskratt och spot­tade honom i ansiktet. Herr Madeleine torkade sig i ansiktet och sade: — Uppsyningsman Javert, sätt denna kvinna i frihet. Javert kände sig nära att bli vansinnig. Han erfor i detta ögonblick, slag på slag och nästan blandade med varandra, de våldsammaste sinnes­rörelser han känt i sitt liv. Att se en allmän flic­ka spotta en mär i ansiktet, det var en sådan vidunderlighet, att han i sina värsta förutsättningar skulle ansett för ett helgerån att tro det vara möj­ligt. Å andra sidan anställde han i sina innersta tankar, ehuru dunkelt och oredigt, en förfärlig jämförelse mellan vad denna kvinna var och vad denne mär kunde vara, och då trodde han sig med fasa skönja en helt enkel förklaring på detta<noinclude> <references/></noinclude> 3snyrgfqtn6rcry677z5o9gmflls9ix 104 219843 656058 648580 2026-07-31T19:40:09Z Thuresson 20 /* Validerad */ 656058 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="4" user="Thuresson" />{{huvud||— 477 —}}</noinclude>oerhörda tilltag. Men då han såg denne mär, denne överhetsperson helt lugnt torka sitt ansik­te och säga: {{spärrad|Sätt denna kvinna i frihet}}, då svartnade det för hans ögon av be­störtning. Både tanken och ordet sveko honom på samma gång. Han hade erfarit all den förvå­ning, som hos honom var möjlig. Han förblev stum. Detta yttrande hade icke gjort en mindre säll­sam verkan på Fantine. Hon lyfte sin nakna arm och hakade sig krampaktigt fast vid kaminspjället, likt en person, som vacklar på sina ben. {{Rättelse|Emellertig|Emellertid}} såg hon sig runt omkring och började tala med låg röst, som om hon talat för sig själv: — I frihet! Man låter mig då gå! Jag skall då inte komma i fängelse i sex månader! Vem var det, som sade det? Det är inte möjligt, att någon har sagt det. Jag har hört orätt. Det kan inte vara det odjuret mären. Var det ni, min go­de herr Javert, som sade, att man skulle sätta mig i frihet? Ack, jag skall säga er, huru det är, och ni skall låta mig gå. Det odjuret mären, den gamle uslingen mären, det är han, som är or­saken till alltsammans. Tänk er, herr Javert, att<noinclude> <references/></noinclude> 319yoce7cjibfn7zhn0zteprm71tr2l 104 219844 656059 648581 2026-07-31T19:44:51Z Thuresson 20 /* Validerad */ 656059 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="4" user="Thuresson" />{{huvud||— 478 —}}</noinclude>han körde bort mig, bara för det att en hop slynor förde sladder i arbetssalen. Är inte det för­skräckligt! Att köra bort en stackars flicka, som ärligt gör sitt arbete. Då kunde jag inte mera förtjäna tillräckligt, och därav kom hela olyckan. Också är det en förbättring, som herrarna vid po­lisen gärna kunde göra, nämligen att de hindrade fängelseentreprenörerna från att göra fattigt folk orätt. Jag skall förklara det för er. Ser ni, man förtjänar sextio centimes på skjortsömnad, men så faller priset ned till fyrtiofem centimes, och det kan ingen leva på. Därför måste man taga sig till vad man kan. Jag, jag hade min lilla Cosette, jag var således tvungen att bli en dålig kvin­na. Ni förstår nu, att det är den skurken mären, som vållat alltsammans. Och sedan så trampade jag visserligen på den där herrns hatt utanför offi­cerarnas kafé, men han hade ju förstört hela min klänning med snön. Sådana som jag ha blott en sidenklänning att sätta på oss om aftnarna. Ser ni, jag har aldrig med avsikt gjort något ont, det är riktigt sanning, herr Javert, och jag ser överallt kvinnor, som äro mycket värre än jag, vara myc­ket lyckligare. O herr Javert, det var ni, som<noinclude> <references/></noinclude> mt93gn5wgnbkh4wu9tk315f5hbt02z3 104 219845 656060 648584 2026-07-31T19:45:53Z Thuresson 20 /* Validerad */ 656060 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="4" user="Thuresson" />{{huvud||— 479 —}}</noinclude>sade, att jag skulle släppas lös, inte sant? Skaf­fa er upplysningar om mig, tala med min värd, nu betalar jag ordentligt min hyra, och ni skall få höra, att jag är ärlig. Ack, min Gud, jag ber er om förlåtelse, jag har visst, utan att märka det, kommit åt kaminspjället, så att det ryker in! Herr Madeleine hade med djup uppmärksamhet lyssnat på henne. Medan hon talade, hade han trevat i sin västficka och dragit upp sin börs, som han öppnade. Den var tom. Han hade stop­pat den tillbaka i fickan och sade nu till Fantine: — Hur mycket var det ni sade, att ni var skyl­dig? Fantine, som endast såg på Javert, vände sig nu till honom och sade: — Tror du, att det är till dig jag talar? Därpå vände hon sig till soldaterna: — Säg, såg ni, huru jag spottade honom i an­siktet? Åh, din gamle skurk till mär, du kommer hit för att skrämma mig, men jag är inte rädd för dig. Jag är bara rädd för herr Javert. Jag är bara rädd för min gode herr Javert. Under det hon talade sålunda, vände hon sig åter till polisuppsyningsmannen: {{tomrad}}<noinclude> <references/></noinclude> d54woud3tz89z12kpou2qnoq5bke781 104 219846 656061 648583 2026-07-31T19:57:12Z Thuresson 20 /* Validerad */ 656061 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="4" user="Thuresson" />{{huvud||— 480 —}}</noinclude>— Dessutom, ser ni, herr uppsyningsman, bör man vara rättvis. Jag vet, att ni är rättvis, herr uppsyningsman. I själva verket är det ju en helt enkel sak, att en karl roar sig med att stoppa litet snö på ryggen på en kvinna. Det gjorde, att her­rar officerer fingo sig ett gott skratt. Man skall väl ha något att roa sig åt. Sådana som jag äro till bara för att roa folk. Och sedan så kommer ni. Ni är ju tvungen att hålla folk i ordning. Ni för med er kvinnan, som har orätt. Men vid när­mare eftersinnande säger ni — så god ni är! — att man skall sätta mig i frihet. Det är för den lillas skull, efter som sex månaders fängelse skul­le hindra mig från att försörja mitt barn. Gör bara inte om det din slyna! O nej, jag skall al­drig mera göra så, herr Javert! Man må hädanef­ter göra med mig vad man vill, så skall jag inte knysta mera. Men i dag, ser ni, så skrek jag därför att det gjorde ont. Jag var inte alls be­redd på snön, som den där herrn stoppade på mig, och dessutom, såsom jag jag redan sagt er, är jag inte riktigt frisk. Jag hostar, jag har här i brös­tet liksom en brännande kula. Läkaren säger: var rädd om er. Se här känn, tag hit er hand, var inte rädd, det är här. {{tomrad}}<noinclude> <references/></noinclude> cs9eej8ccutu32dhfd4b4q3y66lbcke 104 219847 656062 648585 2026-07-31T19:58:04Z Thuresson 20 /* Validerad */ 656062 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="4" user="Thuresson" />{{huvud||— 481 —}}</noinclude>Hon grät icke längre, hennes röst var smekan­de, hon tryckte Javerts stora, grova hand mot sin vita, fina barm och betraktade honom småleende. Med ens började hon ivrigt ordna oredan i sin klädsel och draga ned vecken på sin klänning, vilken, medan hon släpat sig över golvet, uppdragits nästan ända till knäna, varefter hon gick till dörren, i det hon med en vänlig nick halvhögt sade till soldaterna: — Mina barn, herr uppsyningsmannen har sagt, att jag skall släppas lös. Jag går därför. Hon lade handen på dörrklinkan. Ett steg till, och hon hade varit på gatan. Javert hade ända till detta ögonblick stått rak och orörlig med ögonen fästa på golvet och vänd på sned under hela detta uppträde, liksom en bildstod, som blivit flyttad från sin plats och vän­tar på att bli ställd på någon annan. Det buller, som klinkan gjorde, väckte honom. Han lyfte upp huvudet med ett uttryck av oinskränkt myndighet, ett uttryck, som alltid är så mycket förskräckligare, ju längre ned makten är förlagd, grymt hos vilddjuret, vilt hos en människa av låg samhällsställning. {{tomrad}}<noinclude> <references/></noinclude> 087f5gubsr4w7661ghg193sbe7plpmx 104 219848 656063 648586 2026-07-31T19:59:28Z Thuresson 20 /* Validerad */ 656063 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="4" user="Thuresson" />{{huvud||— 482 —}}</noinclude>— Sergeant, skrek han, ser ni inte, att den slynan går sin väg! Vem har sagt er, att ni skall låta henne gå? — Jag, sade Madeleine. Vid ljudet av Javerts röst hade Fantine börjat skälva och släppt klinkan, liksom en ertappad tjuv släpper det stulna föremålet. Vid ljudet av Madeleines röst vände hon sig om, och från den­na stund flög hennes blick växelvis från Made­leine till Javert och från Javert till Madeleine, allt efter som den ene eller andre talade, utan att hon själv yttrade ett ord eller ens vågade draga andan. Det var tydligt, att Javert måste ha, såsom man säger, »kommit ur fogarna» för att kunna tillåta sig att tilltala sergeanten så häftigt, som han gjorde, sedan mären befallt, att Fantine skul­le försättas i frihet. Hade han kommit ända där­hän, att han glömt märens närvaro? Hade han slutligen gjort klart för sig själv, att det var omöj­ligt, att »en myndighet» kunnat giva en sådan be­fallning, och att herr mären helt visst mot sin vilja råkat säga ett, då han menade ett annat? Eller hade han, i betraktande av de oerhörda saker, till vilka han under ett par timmar varit vittne, sagt<noinclude> <references/></noinclude> p2hq2lhsxkv30r3zcsn7mfa4xsgp548 104 219849 656064 648587 2026-07-31T20:00:27Z Thuresson 20 /* Validerad */ 656064 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="4" user="Thuresson" />{{huvud||— 483 —}}</noinclude>sig själv, att han måste tillgripa de ytterligaste åtgärder, att det var nödvändigt, att den lille gjorde sig stor, att polisspionen förvandlade sig till överhetsperson, att polismannen blev doma­re, och att i detta ytterligt kritiska ögonblick la­gen, ordningen, moralen, styrelsen, hela samhäl­let voro personifierade i honom, Javert? Vare härmed huru som helst, visst är, att då herr Madeleine sagt detta {{spärrad|jag}}, som vi nyss hörde, såg man polisuppsyningsmannen Javert, blek, kall, med blå läppar, förtvivlan i blicken och hela kroppen skakad av en omärklig darrning, vända sig till mären och — vilken oerhörd till­dragelse! — med sänkta ögon, men fast röst sä­ga till honom: — Herr mär, det låter sig inte göra. — Huru? sade herr Madeleine. — Den slynan har skymfat en herreman. — Uppsyningsman Javert, återtog herr Madeliene med foglig och lugn ton, hör mig. Ni är en hederlig man, och jag drar inte i betänkande att giva er en förklaring. Se här rätta förhållandet. Jag gick över torget, då ni förde bort den här kvin­nan. Folkhopar stodo ännu kvar. Jag gjorde mig<noinclude> <references/></noinclude> k2v3imk9sg89ltpuezubklm1qc6rt5r 104 219850 656065 648588 2026-07-31T20:01:21Z Thuresson 20 /* Validerad */ 656065 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="4" user="Thuresson" />{{huvud||— 484 —}}</noinclude>underrättad och jag fick veta alltsammans. Det var herremannen, som hade orätt och som hade bort häktas, om polisen vore som sig borde. Javert återtog: — Det lättfärdiga stycket har skymfat herr mären. — Det är min ensak, sade herr Madeleine. Jag skulle tro att en förolämpning mot mig hör mig till. Jag gör med den vad jag behagar. — Om förlåtelse, herr mär, förolämpning mot er hör inte er till, utan rättvisan. — Uppsyningsman Javert, svarade herr Made­leine, den högsta rättvisan är samvetet. Jag har hört denna kvinna. Jag vet vad jag gör. — Och jag, herr mär, vet inte vad jag ser. — Nöj er då med att lyda. — Jag lyder min plikt. Min plikt bjuder, att denna kvinna får sex månaders fängelse. Herr Madeleine svarade med mildhet: — Hör noga på vad jag säger. Hon skall inte ha en enda dags fängelse. Vid detta avgörande yttrande vågade Javert fäs­ta en genomträngande blick på mären och sade, ehuru alltid med en djupt vördnadsfull ton: {{tomrad}}<noinclude> <references/></noinclude> hs1h5dgibio1emw0ele4sxy548n4m0d 104 219851 656067 648589 2026-07-31T20:05:43Z Thuresson 20 /* Validerad */ 656067 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="4" user="Thuresson" />{{huvud||— 485 —}}</noinclude>— Jag är förtvivlad över att nödgas sätta mig emot herr mären. Det är första gången i mitt liv, men herr mären täcktes tillåta mig anmärka, att jag befinner mig inom gränserna för min be­fogenhet. Jag skall, efter som herr mären så vill, uteslutande hålla mig vid herremannens sak. Jag var närvarande. Denna flicka kastade sig över herr Bamatabois, som är valman och ägare till det vackra trevåningsstenhuset med balkongen i hörnet av esplanaden. Korteligen, det finns sa­ker här i världen, som inte äro att leka med. Va­re därmed huru som helst, så är detta en sak, som rör gatupolisen och således mig, och jag håller kvar kvinnspersonen Fantine. Då lade herr Madeleine armarna i kors och sa­de med en stränghet i rösten, som ingen där i sta­den någonsin förr hört hos honom: — Den sak, varom ni talar, hör under stadens polis. Enligt nionde, elfte, femtonde och sexton­de paragraferna i brottmålslagen är jag ensam do­mare däri. Jag befaller, att denna kvinna försättes i frihet. Javert ville göra en sista ansträngning. — Men, herr mär … {{tomrad}}<noinclude> <references/></noinclude> 2yholh3aqox2k0xv9a88svt8xrdo20e 104 219852 656068 648590 2026-07-31T20:06:54Z Thuresson 20 /* Validerad */ 656068 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="4" user="Thuresson" />{{huvud||— 486 —}}</noinclude>— Jag påminner er, för er egen del, om åttioförsta paragrafen i lagen av den 13 december 1799 om godtycklig häktning. — Herr mär, tillåt … — Inte ett ord vidare! — Men … — Gå! sade herr Madeleine. Javert tog emot stöten upprätt, utan att vän­da sig bort och mitt i bröstet som en rysk soldat. Han bugade sig ända till golvet för mären och gick ut. Fantine makade sig från dörren och såg honom med häpnad gå förbi sig. Emellertid var även hon ett rov för en sällsam känsloomvälvning. Hon hade sett två motsatta makter på sätt och vis strida om henne. Hon hade inför sina ögon sett en kamp utkämpas mel­lan två män, som höllo hennes frihet, hennes liv, hennes själ, hennes barn i sina händer. Den ene av dessa män släpade henne åt mörkrets sida, den andre ville föra henne tillbaka till ljuset. I den­na strid, som hon skådat genom ångestens för­storingsglas, hade dessa två män förefallit hen­ne som två jättar. Den ene talade som hennes<noinclude> <references/></noinclude> m2h8vyipdv9sju57cjx921otk7w7jva 104 219853 656069 648591 2026-07-31T20:13:54Z Thuresson 20 /* Validerad */ 656069 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="4" user="Thuresson" />{{huvud||— 487 —}}</noinclude>onde ande, den andre som hennes gode ängel. Ängeln hade besegrat den onde anden, och — en sak, som kom henne att skälva från huvud till fot — denne ängel, denne befriare, det var just samme man, som hon avskydde, denne mär, vil­ken hon så länge ansett som upphovsmannen till sina lidanden, denne Madeleine, och just i samma ögonblick, som hon skymfat honom sä förfärligt, räddade han henne! Hade hon då bedragit sig? Skulle hon då förändra hela sin själ? … Hon visste det icke, hon darrade. Hon lyssnade djupt skakad, hon såg sig förfärad omkring, och vid varje ord, som herr Madeleine sade, kände hon hatets förskräckliga mörker skingras och försvin­na inom henne samt någonting värmande och out­sägligt, som var på en gång glädje, förtroende och kärlek, i stället födas i hennes hjärta. Sedan Javert hade gått ut, vände sig herr Ma­deleine till henne och sade med långsam röst och svårighet att få fram orden, liksom en allvarligt stämd man, vilken vill återkalla sina tårar: — Jag har hört er. Jag kände inte till det min­sta av vad ni berättat. Jag tror, att det är sant, och jag känner, att det är sant. Jag var till och<noinclude> <references/></noinclude> 8pcd29ty1x54lqozk2a4y8rc3zfaf12 104 219854 656070 648592 2026-07-31T20:14:55Z Thuresson 20 /* Validerad */ 656070 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="4" user="Thuresson" />{{huvud||— 488 —}}</noinclude>med okunnig om, att ni hade lämnat min fabrik. Varför vände ni er inte till mig? Men nu skall jag betala era skulder, jag skall låta hämta hit ert barn, eller också skall ni själv resa till det. Ni skall få vistas här eller i Paris, var helst ni önskar. Jag åtager mig både ert barn och er. Ni skall inte behöva arbeta längre, om ni inte vill. Jag skall giva er så mycket penningar ni behöver. Ni skall åter bli en hederlig kvinna, då ni åter blir lycklig. Och hör, ännu en sak, jag förklarar er i denna stund, att om allt är så, som ni sagt, och jag tvivlar inte därpå, så har ni aldrig upp­hört att vara dygdig och ren inför Gud. Stackars kvinna! Detta var mer, än den stackars Fantine kunde bära. Att få ha Cosette hos sig! Att få lämna detta vanhederliga levnadssätt! Att få leva fri, rik, lycklig, hederlig med Cosette! Att mitt i sitt elände plötsligt se alla dessa paradisets verkligheter slå ut i blom! Hon betraktade nästan för­lamad denne man, som talade till henne, och hon kunde endast utstöta två eller tre snyftningar: oh, oh, oh! Hennes ben förmådde icke bära henne,<noinclude> <references/></noinclude> 2eourcpf84jebuc0hx888k9rtzx7vgl 104 219855 656071 648593 2026-07-31T20:18:34Z Thuresson 20 /* Validerad */ 656071 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="4" user="Thuresson" />{{huvud||— 489 —}}</noinclude>hon sjönk på knä inför herr Madeleine, och innan han kunnat hindra det, kände han, att hon fatta­de hans hand och tryckte sina läppar emot den. Därpå förlorade hon medvetandet. {{tomrad}}<noinclude> <references/></noinclude> exblcyqj07com0vi4dfjfu1vfo866dl 104 219856 656073 648594 2026-07-31T20:20:38Z Thuresson 20 /* Validerad */ 656073 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="4" user="Thuresson" />{{huvud||— 492 —}}</noinclude>riktning och såg, att den var fäst på ett krucifix, som hängde på väggen. Herr Madeleine var numera i Fantines ögon som en förklarad. Han tycktes henne vara om­given av ljus. Han var försjunken i ett slags bön. Hon betraktade honom länge utan att våga av­bryta honom. Slutligen sade hon blygt: — Vad gör ni? Herr Madeleine hade stått där en timme, vän­tande på, att Fantine skulle vakna. Nu tog han hennes hand, kände på hennes puls och svarade: — Hur är det med er? — Bra. Jag har sovit, sade hon. Jag tror, att jag är bättre. Det blir ingenting farligt. Besvarande den fråga hon först ställt till honom, återtog han, som om han icke förr än nu hört den: — Jag bad till martyren däruppe. Och i sina tankar tillade han: — För martyren här nere. Herr Madeleine hade använt natten och mor­gonen till att skaffa sig underrättelser. Han viss­te nu allt. Han kände Fantines historia i alla dess smärtsamma enskildheter. Han fortfor: {{tomrad}}<noinclude> <references/></noinclude> 7gdsqive39llnsxsx6f4rflpwrnsu9l 104 219857 656074 648595 2026-07-31T20:21:30Z Thuresson 20 /* Validerad */ 656074 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="4" user="Thuresson" />{{huvud||— 493 —}}</noinclude>— Ni har lidit mycket, stackars mor. Men klaga icke, ni äger nu de utvaldas arvedel. Det är på detta sätt, som människorna skapa änglar. Det är inte deras fel. De förstå inte att bete sig annorlunda. Ser ni, det helvete, varur ni nu kom­mit, är himmelrikets första grad. Man måste bör­ja med den. Han suckade djupt. Emellertid log hon mot honom med detta sublima småleende, vari två tänder fattades. Javert hade samma natt skrivit ett brev. Föl­jande morgon inlämnade han själv detta brev på posten i Montreuil. Det var adresserat till Paris och bar utanskriften: {{spärrad|Till herr Chabouillet, sekreterare hos herr polisprefekten.}} Som uppträdet på polisvaktkontoret blivit allmänt bekant, tänkte före­ståndarinnan för postkontoret och några andra personer, som sågo brevet, innan det avgick, och som på utanskriften kände igen Javerts handstil, att han skickade in sin avskedsansökan. Herr Madeleine skyndade sig att skriva till Thénardiers. Fantine var skyldig dem ett hundra tjugo francs. Han skickade dem tre hundra francs<noinclude> <references/></noinclude> dfcyfie2f1zv0b086ivu30v5q5906kc 104 219858 656075 648596 2026-07-31T20:22:20Z Thuresson 20 /* Validerad */ 656075 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="4" user="Thuresson" />{{huvud||— 494 —}}</noinclude>med tillsägelse, att de skulle göra sig betalda av denna summa och genast föra barnet till dess sju­ka moder i Montreuil, vilken återfordrade det. Thénardier blev förbländad härav. — För fan, sade han till sin hustru, låt oss inte släppa barnet! Lärkan kommer att bli en mjölk­ko. Jag gissar allt. Det är någon dumbom, som förgapat sig i modern. Som svar skickade han genast en mycket väl hopgjord räkning på något över fem hundra francs. I denna räkning märktes för över tre hun­dra francs två poster, vilka icke kunde bestridas, den ena upptagande arvode åt en läkare, den an­dra åt en apotekare, vilka givit vård och läkeme­del åt Éponine och Azelma under två långvariga sjukdomar. Cosette hade, såsom vi nämnt, alls icke varit sjuk. Ett helt obetydligt utbyte av namn var hela affären. Thénardier skrev nedanför på räkningen: mottagit i avbetalning tre hundra francs. Herr Madeleine skickade genast ytterligare tre hundra francs och skrev: Skynda er att föra hit Cosette. — Jo, det gjorde jag allt! sade Thénardier. Låt oss inte släppa barnet. {{tomrad}}<noinclude> <references/></noinclude> e7x3q30lw82sdylyu7n04aqjsvkqiyq 104 219859 656076 648597 2026-07-31T20:27:58Z Thuresson 20 /* Validerad */ 656076 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="4" user="Thuresson" />{{huvud||— 495 —}}</noinclude>Emellertid blev Fantine icke bättre. Hon låg alltjämt kvar på sjukhuset. Systrarna hade i början endast med motsträvig­het mottagit och vårdat “en sådan flicka”. Den, som sett basrelieferna i Reims, påminner sig den föraktfulla krökning på underläppen, varmed de visa jungfrurna betrakta de fåvitska. Detta vestalernas antika förakt för ambubajerna är en av den kvinnliga värdighetens djupaste instinkter. Sys­trarna hade känt det i det fördubblade mått, som religionen alstrar. Men inom få dagar hade Fan­tine avväpnat dem. Hon hade alla slags ödmjuka och milda ord på sina läppar, och modern hos henne rörde dem. En dag hörde systrarna henne under febern yttra: — Jag har varit en synderska, men då jag kom­mer att få ha mitt barn hos mig, betyder det, att Gud förlåtit mig. Så länge jag levde i synd, skul­le jag inte velat ha Cosette hos mig. Jag skulle inte ha kunnat uthärda hennes förvånade och sorgsna ögon. Likväl var det för henne, som jag gjorde det onda, och det är väl detta, som gör, att Gud förlåter mig. Jag skall känna den gode Gudens välsignelse, då Cosette kommer hit. Jag<noinclude> <references/></noinclude> 558psf5dx5ag4qv9ci53f8g8sflyivp 104 219860 656077 648598 2026-07-31T20:28:56Z Thuresson 20 /* Validerad */ 656077 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="4" user="Thuresson" />{{huvud||— 496 —}}</noinclude>skall betrakta henne, och det skall göra mig gott att se denna oskyldiga varelse. Hon vet ingen­ting alls, hon. Hon är en ängel, ser ni, mina sys­trar. Vid den åldern ha vingarna ännu inte fal­lit av. Herr Madeleine besökte henne två gånger om dagen, och varje gång frågade hon honom: — Får jag snart se min Cosette? Han svarade: — Kanske i morgon bittida. Hon kan komma i vilket ögonblick som helst. Jag väntar henne. Och moderns bleka ansikte strålade. — Ack, vad jag skall bli lycklig! sade hon. Vi ha sagt, att hon icke blev bättre. Tvärt om tycktes hennes tillstånd försämras vecka efter vecka. Den näve snö, som tryckts mot hennes bara rygg mellan skulderbladen, hade förorsakat ett hastigt hämmande av utdunstningen, till följd varav den sjukdom, som hon i flere år haft i fag­gorna, slutligen våldsamt brutit ut. Man började på den tiden att vid studerandet och behandlingen av bröstlidanden följa Laënnecs värderika anvis­ningar. Doktorn undersökte Fantine med stetoskopet och runkade på huvudet. {{tomrad}}<noinclude> <references/></noinclude> ririarjriqlxkk73exmx72jrnqqkkzw 104 219861 656078 648599 2026-07-31T20:31:22Z Thuresson 20 /* Validerad */ 656078 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="4" user="Thuresson" />{{huvud||— 497 —}}</noinclude>— Nå? sade herr Madeleine till läkaren. — Har hon inte ett barn, som hon önskar se? sade denne. — Jo. — Nå väl, skynda er då att skaffa hit det. Herr Madeleine spratt till. — Vad sade doktorn? frågade Fantine. Herr Madeleine bemödade sig att småle. — Han sade, att vi skulle skynda oss att skaffa hit ert barn, och att detta skall återge er hälsan. — Oh, han har rätt! återtog hon. Men vad går då åt de där Thénardiers, som ge sig till att kvarhålla min Cosette? Men hon skall komma, och jag skall slutligen få se lyckan alldeles vid min sida. Thénardier släppte emellertid icke barnet och uppgav tusende svepskäl: Cosette vore icke nog rask för att ge sig i väg mitt i vintern, och dess­utom vore det ännu några småskulder, som han höll på att samla räkningar över, och så vidare. — Jag skall skicka någon efter Cosette, sade fader Madeleine. Om det behövs, skall jag resa själv. Han skrev efter Fantines diktamen följande brev, som han lät henne underteckna: {{tomrad}}<noinclude> <references/></noinclude> nhiur9ddswnx41pndbz2atpnmdi6dky 104 219862 656079 648601 2026-07-31T20:31:57Z Thuresson 20 /* Validerad */ 656079 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="4" user="Thuresson" />{{huvud||— 498 —}}</noinclude>”Herr Thénardier! Ni skall lämna Cosette till överbringaren. Man skall betala er alla småskulderna. Jag har äran teckna högaktningsfullt {{högertext|{{spärrad|Fantine.}}”}} Emellertid inträffade oförmodat en viktig hän­delse. Vi må aldrig så omsorgsfullt tillhugga det hemlighetsfulla block, varav vårt liv är bildat, så sticker dock ödets svarta ådra alltjämt på nytt fram däruti. {{tomrad}}<noinclude> <references/></noinclude> jw534utdpwsdydzn0k2l41v7zjximve 104 219863 656081 648602 2026-07-31T20:35:07Z Thuresson 20 /* Validerad */ 656081 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="4" user="Thuresson" />{{huvud||— 500 —}}</noinclude>en penna i handen och ögonen fästa på en bunt handlingar, i vilka han bläddrade och gjorde an­teckningar och som innehöllo protokollen i några ordningsmål. Han lät icke störa sig av Javerts inträde. Han kunde icke avhålla sig från att tänka på den stackars Fantine och visade sig därför kall. Javert hälsade vördnadsfullt på herr mären, som vände honom ryggen. Herr mären såg icke på honom och fortfor att göra anteckningar i sina handlingar. Javert gick två eller tre steg inåt rummet och stannade utan att bryta tystnaden. En fysionomist, som varit förtrogen med Javerts natur, som sedan längre tid studerat denne vilde i civilisationens tjänst, denna sällsamma bland­ning av romare, spartan, munk och korpral, den­ne spion, som var ur stånd till en osanning, denne oförvitlige polisman, en fysionomist, som hade känt hans hemliga och gamla motvilja för herr Madeleine samt hans tvist med mären angående Fantine, skulle, om han i detta ögonblick hade betraktat Javert, sagt till sig själv: Vad har hänt? För den, som hade känt detta snörräta, klara,<noinclude> <references/></noinclude> hgslk4vgzysllqfm8vo5hoqemnevaac 104 219864 656082 648603 2026-07-31T20:36:10Z Thuresson 20 /* Validerad */ 656082 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="4" user="Thuresson" />{{huvud||— 501 —}}</noinclude>uppriktiga, ärliga, stränga och obevekliga sam­vete, skulle det ha varit tydligt, att någon stor händelse nyligen tilldragit sig i Javerts inre. Javert bar ingenting inom sig, som han icke tillika bar i sitt ansikte. Han var, liksom alla häftiga naturer, fallen för plötsliga omkastningar. Aldrig hade hans ansikte haft ett sällsammare och mera oväntat uttryck. Vid sitt inträde hade han bugat sig för herr Madeleine med en blick, vari det var­ken fanns agg, vrede eller misstroende. Han hade stannat några steg bakom märens länstol, och där stod han nu rak, med en nästan militärisk håll­ning, med den okonstlade och kalla strävheten hos en man, som aldrig hade varit mild, men som alltid hade varit tålig. Han väntade utan att säga ett ord, utan att göra en rörelse, i verklig ödmjuk­het och stilla undergivenhet, att det skulle behaga herr mären att vända sig om. Han väntade, lugn, allvarlig, med hatten i handen och ögonen ned­slagna, med ett uttryck mitt emellan soldatens inför sin officer och brottslingens inför sin doma­re. Alla känslor så väl som alla minnen, man kun­de ha väntat hos honom, voro försvunna. På det­ta ogenomträngliga och släta granitansikte låg<noinclude> <references/></noinclude> exjufdc0jesak5edplknoczkfcqyf6p 104 219865 656083 648604 2026-07-31T20:39:07Z Thuresson 20 /* Validerad */ 656083 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="4" user="Thuresson" />{{huvud||— 502 —}}</noinclude>endast en dyster bedrövelse. Hela hans varelse andades på en gång ödmjukhet och fasthet och jag vet icke vad för en modigt buren sorg. Slutligen lade mären från sig pennan och vän­de sig till hälften om. — Nå, vad är det? Vad har hänt, Javert? Javert förblev ett ögonblick tyst, som om han samlat sina tankar. Därpå höjde han sin röst med ett slags sorgsen högtidlighet, som likväl icke uteslöt enkelheten: — Jo, herr mär, en brottslig handling har bli­vit begången. — Vad då för en handling? — En underordnad tjänsteman har på det mest betänkliga sätt brustit i vördnad mot en överhets­person. Jag kommer, såsom min plikt bjuder, för att bringa detta till er kännedom. — Vem är denne tjänsteman? frågade Made­leine. — Jag, sade Javert. — Ni? — Ja. — Och vem är den överhetsperson, som skulle ha att beklaga sig över er? {{tomrad}}<noinclude> <references/></noinclude> e8g018gh29ze1ubzh4iu1vwrqcpvyyy 104 219866 656084 648605 2026-07-31T20:40:07Z Thuresson 20 /* Validerad */ 656084 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="4" user="Thuresson" />{{huvud||— 503 —}}</noinclude>— Ni, herr mär. Herr Madeleine rätade upp sig i sin länstol. Javert fortsatte med sträng uppsyn och ögonen alltjämt nedslagna: — Herr mär, jag kommer för att bedja er hos vederbörande fordra min avsättning. Bestört öppnade herr Madeleine munnen för att yttra något, men Javert avbröt honom: — Ni vill säga, att jag hade kunnat giva in min avskedsansökan, men det är inte nog. Att giva in sin avskedsansökan är hederligt. Jag har fe­lat, jag bör straffas. Därför måste jag bli bort­körd. Efter ett uppehåll tillade han: — Herr mär, ni var här om dagen orättvist sträng mot mig. Var det i dag rättvist! — Ah, men varför? utbrast herr Madeleine. Vad är det där för gallimatias? Vad vill allt detta sä­ga? Vad skulle det vara för en brottslig hand­ling, som ni begått mot mig? Vad har ni då gjort mig? Vad har ni begått för orätt mot mig? Ni anklagar er, ni vill bli entledigad.. — Bortkörd, sade Javert. — Bortkörd, må så vara. Det är gott och väl. Men jag förstår inte det minsta. {{tomrad}}<noinclude> <references/></noinclude> pusolur6alk4s9w8xd2ofmsmflxi2s9 104 219867 656085 648606 2026-07-31T20:41:05Z Thuresson 20 /* Validerad */ 656085 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="4" user="Thuresson" />{{huvud||— 504 —}}</noinclude>— Ni skall förstå det, herr mär. Javert drog en suck ur djupet av sitt bröst och återtog alltjämt lugnt, men sorgset: — Herr mär, för sex veckor sedan var jag i följd av uppträdet för den där flickans skull ur­sinnig och angav er. — Angav? — För polisprefekturen i Paris. Herr Madeleine, som icke skrattade stort oftare än Javert, föll nu i skratt. — För att som mär ha gjort intrång på polisens område? — Nej, som för detta galärslav. Mären blev askgrå. Javert, som icke tagit sina ögon från golvet, fortfor: — Jag trodde det. Jag hade sedan länge haft mina misstankar. En viss likhet, åtskilliga för­frågningar, som ni låtit göra i Faverolles, er kroppsstyrka, händelsen med gamle Fauchelevent, er skicklighet som skytt, ert ena ben, som släpar en smula, och Gud vet, vad allt för dum­heter, gjorde, att jag tog er för en vid namn Jean Valjean. {{tomrad}}<noinclude> <references/></noinclude> sg0glu3aekbcwhvk2gp7jxuy000rtrk 104 219868 656086 648607 2026-07-31T20:42:13Z Thuresson 20 /* Validerad */ 656086 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="4" user="Thuresson" />{{huvud||— 505 —}}</noinclude>— En vid namn?… Vad var det för ett namn ni sade? — Jean Valjean. Det var en galärslav, som jag såg för tjugo år sedan, då jag var biträdande vid bevakningen inom galärfängelset i Toulon. Då han kom ut från bagnon, hade denne Jean Val­jean, efter vad det vill synas, stulit hos en biskop, därefter hade han på öppen landsväg rånat en liten savojard. Under åtta år hade han undandra­git sig alla efterspaningar, man visste icke på vad sätt. Jag hade fått den idén … Allt nog, jag gjor­de det. Vreden drev mig därtill, jag angav er för polisprefekturen. Herr Madeleine, som sedan några ögonblick ånyo tagit ihop med sina handlingar, återtog nu med fullkomlig likgiltighet i tonen: — Och vad svarade man er? — Att jag var galen. — Nå väl? — Jo, man hade rätt. — Det är då väl, att ni inser det. — Jag måste väl, efter som den verklige Jean Valjean nu är funnen. Papperet, som herr Madeleine höll i sina<noinclude> <references/></noinclude> k1lq7tj9n58082a5sv3pdh5imnhxopb 104 219869 656087 648608 2026-07-31T20:43:23Z Thuresson 20 /* Validerad */ 656087 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="4" user="Thuresson" />{{huvud||— 506 —}}</noinclude>händer, tappade han. Han lyfte upp huvudet, spände ögonen i Javert och sade med någonting obeskriv­ligt i tonen: — Ah! Javert fortfor: — Se här, huru det förhåller sig, herr mär. På landsbygden, i trakten av Ailly-le-Haut-Clocher, fanns, efter vad det vill synas, en beskedlig karl, som kallades fader Champmathieu. Han var myc­ket fattig, men ingen gav akt därpå, man vet al­drig, vad sådant där folk lever av. Slutligen blev fader Champmathieu i höstas häktad för att ha stulit äpplen hos …, men namnet gör ingenting till saken. Allt nog, det var en stöld. En mur hade blivit överklättrad och trädgrenar avbrutna. Champmathieu häktades. Han hade ännu en äpplegren i handen. Man sätter den skälmen in­om lås och bom. Ännu var det inte stort mer än ett vanligt polismål. Men nu visar sig försynens finger. Som häktet var i dåligt skick, fann rann­ sakningsdomaren lämpligt att låta föra Champ­mathieu till departementsfängelset i Arras. I det­ta fängelse sitter en för detta galärslav vid namn Brevet, som hålles häktad för jag vet icke vad, och<noinclude> <references/></noinclude> qu4qbo74uw6lxs1ffcnzjqe694sviqn 104 219870 656088 648609 2026-07-31T20:45:45Z Thuresson 20 /* Validerad */ 656088 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="4" user="Thuresson" />{{huvud||— 507 —}}</noinclude>som man gjort till ordningsman inom sitt fånglag, emedan han uppför sig väl. Men, herr mär, Champmathieu har inte väl satt foten inom fän­gelset, förrän Brevet utropar: ”Nej, vad ser jag! Den där karlen känner jag. Det är en gammal galärslav. Se på mig, min gubbe lille! Du är Jean Valjean.” ”Jean Valjean! Vad är Jean Valjean för en?” Champmathieu tar på sig en förvånad uppsyn. ”Åh, gör dig inte till, säger Brevet. Du är Jean Valjean. Du var för tjugo år sedan i Toulons bagno. Vi voro där på samma gång.” Champmathieu nekar, det kan ni förstå. Man an­ställer efterforskningar, man undersöker saken på det nogaste, och se här vad man får reda på: Denna Champmathieu har för en trettio år sedan varit trädkvistare på flere ställen, bland annat i Faverolles. Där förlorar man spåret efter honom. En lång tid efteråt återfinner man honom i Auvergne, sedermera i Paris, där han säger sig ha varit vagnmakare och haft en dotter, som var tvätterska, men detta är inte styrkt, och slutligen här på orten. Vad var nu Jean Valjean, innan han kom till bagnon för stöld? Trädkvistare. Var? I Faverolles. En annan sak: Denne Valjean hade<noinclude> <references/></noinclude> fw19g3id87mwy2qogkix1teixfmemd0 104 219871 656089 648610 2026-07-31T20:46:40Z Thuresson 20 /* Validerad */ 656089 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="4" user="Thuresson" />{{huvud||— 508 —}}</noinclude>Jean till förnamn, och hans mors tillnamn var Mathieu. Vilken tanke kan då vara naturligare, än att han, då han kommit ut från bagnon, antagit sin mors namn för att dölja sig och låtit kalla sig Jean Mathieu? Han beger sig till Auvergne. Provinsdialekten gör {{spärrad|Chan av Jean}}, och man kalar honom Chan Mathieu. Vår man låter det ske, och vi ha honom sålunda förvandlad till Champmathieu. Ni följer ju med, eller hur? Man gör efterfrågningar i Faverolles. Jean Valjeans familj finns inte mera där. Ingen vet, var den hål­ler till. Som ni vet, händer det ofta bland sådant där folk, att hela familjer försvinna. Man söker, men finner ingenting mera kvar. Då sådant där folk inte är smuts, är det damm. Och som bör­jan av dessa händelser tilldrog sig för trettio år sedan, finns det inte mera i Faverolles någon, som känt Jean Valjean. Man hör sig för i Toulon. Utom Brevet finnas där blott två galärslavar, som sett Jean Valjean. De äro livstidsfångarne Cochepaille och Chenildieu. Man hämtar dem från bag­non till Arras. De konfronteras med den förmente Champmathieu. De tveka inte. För dem, lika väl som för Brevet, är han Jean Valjean. Samma<noinclude> <references/></noinclude> aoazjwu81o3qwiexrnkjc9w6ensw36u 104 219872 656090 648611 2026-07-31T20:47:24Z Thuresson 20 /* Validerad */ 656090 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="4" user="Thuresson" />{{huvud||— 509 —}}</noinclude>ålder, femtiofyra år, samma växt, samma uppsyn, samme karl, med ett ord: det är han. Det var just i samma veva, som jag skickade min angi­velse till prefekturen i Paris. Det svaras mig, att jag mist förståndet och att Jean Valjean är i Arras, i rättvisans våld. Ni kan väl förstå, huru för­vånad jag blev, jag, som trodde mig ha denne samme Jean Valjean här i mina händer. Jag skrev till rannsakningsdomaren. Han låter kalla mig, Champmathieu föres inför mig. — Nå väl? avbröt herr Madeleine. Javert svarade med sin oföränderliga och sorgs­na uppsyn: — Herr mär, sant skall vara sant. Jag är led­sen däröver, men det är den där karlen, som är Jean Valjean. Jag kände också igen honom. Herr Madeleine återtog med mycket låg röst: — Är ni säker därpå? Ett leende av detta plågsamma slag, som utgår från en djup övertygelse, undföll Javert, då han svarade: — Ack ja, fullkomligt säker! Ett ögonblick stod han tankfull och tog ma­skinmässigt den ena nypan sågspån efter den<noinclude> <references/></noinclude> 4iqze1nlje8jejcg6ds6c8z7vmcv7wn 104 219873 656091 648612 2026-07-31T20:48:08Z Thuresson 20 /* Validerad */ 656091 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="4" user="Thuresson" />{{huvud||— 510 —}}</noinclude>andra ur det fat med sådan, att begagnas i stället för skrivsand, som stod på skrivbordet, varefter han tillade: — Och nu, då jag sett den verklige Jean Valjean, förstår jag inte, huru jag kunde tro något an­nat. Jag ber er om förlåtelse, herr mär. Då han ställde dessa bedjande och allvarliga ord till den, som sex veckor förut förödmjukat ho­nom inför hela vaktkontoret och sagt till honom: Gå! var Javert, denne högdragne man, sig själv ovetande full av enkelhet och värdighet. Herr Madeleine gav intet annat svar på hans bön än den tvära frågan: — Och vad säger karlen? — Ack, herr mär, hans sak står mycket illa. Om han är Jean Valjean, så är det ett återfall i brott. Att klättra över en mur, bryta av en gren och snatta äpplen är ett tjuvpojksstreck, om det begås av ett barn. Begånget av en man, är det en för­brytelse, men begånget av en galärslav, är det ett brott. Inbrott och stöld på samma gång. Det är inte mera ett polismål, utan tillhör assisdomstolen. Det är inte mera några dagars fängelse, utan ga­lärerna på livstid. Och därtill kommer affären<noinclude> <references/></noinclude> o9r0xhuja45y5eiby2dtjmj64n7abyk 104 219874 656092 648614 2026-07-31T20:49:12Z Thuresson 20 /* Validerad */ 656092 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="4" user="Thuresson" />{{huvud||— 511 —}}</noinclude>med den lille savojarden, som jag nog hoppas skall dyka upp igen. Det där är någonting att streta emot, inte sant? Ja, för var och en annan än Jean Valjean. Men Jean Valjean är en slipad kanalje. Det är också något, varpå jag känner igen honom. En annan skulle känna, att det bör­jar bli hett. Han skulle bråka och skrika — kokkitteln puttrar på elden — han skulle inte vilja vara Jean Valjean, och så vidare … Men han, han ser ut, som om han ingenting begrepe. Han sä­ger: Jag är Champmathieu, det går jag aldrig ifrån. Han ser förvånad ut, spelar enfaldig, det är fiffigare. Åh, den luvern är slipad! Men det gör det samma. Bevisen äro för handen. Det är fyra personer, som känt igen honom. Den gamle skurken skall nog bli fälld. Målet är dra­get inför assisdomstolen i Arras. Jag begiver mig dit för att vittna. Jag är kallad. Her Madeleine hade åter satt sig vid sitt skriv­bord och återtagit sina rättegångshandlingar, i vilka han bläddrade helt lugnt, ömsom läsande och skrivande, såsom en person, som har mycket att göra. Han vände sig nu till Javert: — Nog nu, Javert. Alla de där<noinclude> <references/></noinclude> gtiall6lqhjk076dlojycwopamztrhb 104 219875 656093 648615 2026-07-31T20:50:58Z Thuresson 20 /* Validerad */ 656093 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="4" user="Thuresson" />{{huvud||— 512 —}}</noinclude>omständigheter­na intressera mig på det hela mycket litet. Vi förspilla vår tid och vi ha angelägna saker att tänka på. Javert, ni skall genast begiva er till den beskedliga mor Buseaupied, som säljer grönsaker i hörnet av gatan Saint-Saulve. Ni skall säga åt henne, att hon lämnar in sina klagomål mot åka­ren Pierre Chesnelong. Den karlen är en rå va­relse, som varit nära att köra ihjäl både henne och hennes barn. Han måste straffas. Sedan skall ni gå till herr Charcellay vid gatan Montrede-Champigny. Han klagar över, att det är en tak­ränna på huset bredvid, som leder regnvatten till honom och undergräver grunden till hans hus. Därpå skall ni taga reda på de överträdelser av polisordningen, som man hos mig anmält vara be­gångna av änkan Doris vid Guibourggatan och fru Renée le Bossé vid gatan Garraud-Blanc, samt uppsätta rapport därom. Jag ger er ju där myc­ket att bestyra. Men skulle ni inte resa bort? Sade ni inte, att ni om åtta eller tio dagar {{Rättelse|skule|skulle}} resa till Arras för det där målets skull? {{tomrad}}<noinclude> {{c|(Forts. i tredje bandet)}} <references/></noinclude> bh39lvnapsa9gfgbg92qt33lrgunlrx 104 219898 656109 648655 2026-07-31T21:20:09Z Thuresson 20 /* Validerad */ 656109 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="4" user="Thuresson" />{{c|(Forts. från andra bandet)}}</noinclude>— Ännu tidigare, herr mär. — Vilken dag då? — Jag trodde mig ha sagt herr mären, att må­let kommer före i morgon och att jag far med dili­gensen i natt. Herr Madeleine gjorde en omärklig rörelse. — Och huru lång tid kommer målet att draga ut? — En dag på sin höjd. Domen kommer att fäl­las senast i morgon natt. Men jag avbidar inte domen, som inte kan slå fel. Så snart jag avlagt mitt vittnesmål, återvänder jag hit. — Det är bra, sade herr Madeleine. Och han avskedade Javert genom ett tecken med handen. Javert gick icke. — Förlåt, herr mär, sade han. {{tomrad}}<noinclude> <references/></noinclude> hl9ue2t5l92pobyppspv1cbscexv3ez 104 219899 656110 648672 2026-07-31T21:21:16Z Thuresson 20 /* Validerad */ 656110 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="4" user="Thuresson" />{{huvud||— 522 —}}</noinclude>— Vad är det vidare? frågade Madeleine. — Herr mär, det återstår mig att påminna er om en sak. — Vilken? — Att jag bör avsättas. Herr Madeleine reste sig upp. — Javert, ni är en hederlig man och jag hög­aktar er. Ni överdriver själv ert fel. Det där är för övrigt en förolämpning, som blott rör mig. Ja­vert, ni är värd att stiga uppför och inte utför. Jag önskar, att ni behåller er plats. Javert betraktade herr Madeleine med sin öppna blick, i vars djup man tyckte sig se detta föga upplysta, men stränga och rena samvete, och sa­de med lugn röst: — Herr mär, jag kan inte göra er till viljes däri. — Jag upprepar för er, svarade herr Madeleine, att saken blott rör mig. Men Javert, som helt och hållet upptogs av en enda tanke, fortfor: — Vad det beträffar, att jag skulle överdriva, så överdriver jag inte det minsta. Se här, huru jag {{rättelse|resonnerar|resonerar}}. Jag har misstänkt er orättvist. Det betyder ingenting. Det är vår rättighet att<noinclude> <references/></noinclude> kxnov0f5jw58opd3oxspp1t0ym6kpih 104 219900 656111 648669 2026-07-31T21:23:35Z Thuresson 20 /* Validerad */ 656111 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="4" user="Thuresson" />{{huvud||— 523 —}}</noinclude>misstänka, ehuru det likväl är en betänklig sak att misstänka dem, som stå över oss. Men jag har utan bevis, i ett anfall av vrede, i syfte att hämnas, angivit er som en galärslav, er, en an­sedd man, en mär, en överhetsperson. Detta är en allvarsam, en mycket allvarsam sak. Jag har förnärmat överheten i er person, jag, en överhe­tens tjänare. Om någon av mina underordnade hade gjort detsamma, som jag gjort, skulle jag ha förklarat honom ovärdig att stanna kvar i tjän­sten och kört bort honom. Nå väl, ännu ett ord, herr mär. Jag har ofta i mitt liv varit sträng emot andra. Det var rättvist. Jag gjorde rätt. Men om jag nu inte vore sträng mot mig själv, skulle allt det rättvisa jag gjort bli orättvist. Bör jag skona mig mer än andra? Nej. Skulle jag en­dast duga till att straffa andra, inte mig själv? Men då vore jag ju en usling. Då skulle ju de, som sade: den skurken Javert! ha rätt. Jag ön­skar därför inte, herr mär, att ni skall behandla mig med godhet. Er godhet har väckt nog myc­ket ond blod hos mig, då den gällde andra. För min egen del vill jag inte ha något av den. Den godhet, som består i att ge en glädjeflicka rätt<noinclude> <references/></noinclude> l347zph5dkk2ntd9o4gajanu3b5ykst 104 219901 656112 648668 2026-07-31T21:24:31Z Thuresson 20 /* Validerad */ 656112 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="4" user="Thuresson" />{{huvud||— 524 —}}</noinclude>mot en herreman, att ge poliskonstapeln rätt mot mären, den lägre mot den högre, den kallar jag en dålig godhet. Det är genom den sortens godhet, som samhällsordningen upplöses. Ack, min Gud, att vara god, det är mycket lätt, men svårare är att vara rättvis. Om ni hade varit den, som jag trodde er vara, så skulle jag inte ha varit god mot er, jag. Det skulle ni ha fått se. Jag bör således, herr mär, behandla mig själv så, som jag skulle behandla varje annan. Då jag lade min hand på missdådare, då jag förfor strängt mot lösdrivare, sade jag ofta till mig själv: Om du förgår dig, om jag någonsin kommer på dig med något sned­språng, så vänta bara! Jag har förgått mig, jag har kommit på mig med ett snedsprång. Så myc­ket värre! Välan, avskeda, avsätt, kör bort mig! Det är i sin ordning. Jag har armar, jag kan ar­beta i jorden, det är mig enahanda. Herr mär, tjänstens bästa fordrar, att ett exempel statueras. Jag begär helt enkelt, att polisuppsyningsman Javert blir avsatt. Allt detta sades med en på en gång ödmjuk, stolt, förtvivlad och om övertygelse vittnande ton, som förlänade ett slags sällsam höghet åt denne egendomligt hederlige man. {{tomrad}}<noinclude> <references/></noinclude> k20up123bes3zc6wkfi8g9yehbd1eff 104 219902 656113 648666 2026-07-31T21:25:18Z Thuresson 20 /* Validerad */ 656113 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="4" user="Thuresson" />{{huvud||— 525 —}}</noinclude>— Vi få se, sade herr Madeleine. Och han räckte honom handen. Javert ryggade tillbaka och sade med sträv röst: — Förlåt, herr mär, men det går inte an. En mär ger inte handen åt en polisspion. Han tillade mellan tänderna: — Polisspion, ja! Från det ögonblick jag miss­brukade polisens myndighet är jag ingenting an­nat än en polisspion. Därpå bugade han sig djupt och styrde sina steg mot dörren. Där vände han sig om och sade, med ögonen alltjämt sänkta mot golvet: — Herr mär, jag skall fortfara att förrätta tjän­sten, tills jag fått en efterträdare. Han gick ut. Herr Madeleine satt drömmande kvar, lyssnande till de fasta, säkra steg, som av­lägsnade sig på korridorens stengolv. {{tomrad}}<noinclude> <references/></noinclude> a7insydp3oprjw1vyac4siipihtnnh2 108 220871 656107 650347 2026-07-31T21:03:45Z Thuresson 20 656107 proofread-index text/x-wiki {{:MediaWiki:Proofreadpage_index_template |Upphovsman=[[Författare:Märta Helena Reenstierna|Märta Helena Reenstierna]] |Titel=Årstafruns dagböcker (1827) |År=1827 |Oversattare= |Utgivare= |Källa=[[:File:Årstafruns dagböcker - Nordiska museet - 1827.pdf|pdf]] |Bild=[[Image:Årstafruns_dagböcker_-_Nordiska_museet_-_1827_-_00002.tif|300px]] |Sidor=<pagelist /> |Anmärkningar=Materialet är digitiserat av Nordiska museet och upplagt på [[:commons:Category:Årstafruns_dagböcker|Wikimedia Commons]] inom ett samarbetsprojekt mellan museet och Wikimedia Sverige. |Width= |Css= |Kommentar= }} [[Kategori:Nordiska museet]] [[Kategori:Index med rå text]] k920vh5l4d1o7i4b9du2aqnbxtsrzdj 104 220960 656119 650732 2026-08-01T08:18:10Z Gottfried Multe 11434 656119 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="PWidergren" />{{Marginalnot börjar}} {{c|October}}</noinclude>{{Inre marginalnot|17.}} <u>Onsdag.</u> Kalla mörka dagar. — Vi bakade af köpt mjöl både 8½ tjog Spisbröd och 10 bullar af skrädt mjöl, men olyckan att alt vart kladdigt, ehuru degen gäste skönt. ett par hvetebullar af köpt mjöl blefvo ganska sköna och poreusa. Jag affärdade Grönberg med invitationsbref till Herrskapet Moltzer, Doctor Hæggström och Grosshandlaren Leufstedt — hade efven bud till Herr Heidevall efter mitt Solglas som tillika med gamla Glasögon blifvit lagade och kostade 3 RD 12 ß rgds. {{Inre marginalnot|18.}} <u>Thorsdag.</u> Mulit och Kall blåst — Jag fick bref från min Syster daterat den 5 October. Efven Notification från Major Ljunggren att Dess fru i går morgons fått en Son. Pigorna voro till Prästgården efter sina betyg — Mamsell tjärnade smör. Boberg var hos smeden att sko hästarne. Stora kronstuppen och en höna slagtades. Drängarne drogo not men fingo uselt litet. Besökaren Lundin från Horns tull var hit med 4. Puramidal Poplar, skickade från den Ädelmodige Kamrer Brogren. {{Inre marginalnot|19.}} <u>Fredag.</u> Vackert — klart och kalt väder. Mamsell och Anna Stina voro förmiddagen till Stan och köpte åtskilligt hem till Brölloppet och jag framtog varjehande därtill behöfliga saker. — Så väl Porcelaine som brudgranlåter. Efven mina Myrthenträd kapades till krants och krona. Drängarne och Malmberg drogo not men fingo mäst småfisk, den de finge sjelfva — 3 Åhlar var för oss, och små Aborrar. Eftermiddagen skurades smårummen och Mamsell kokade kalf-fötter och höns till en à la daube. Myrstack togs hem till Vinkasten. {{Inre marginalnot|20}} <u>Lördag.</u> Kalt och klart. Alt arbete var Bröllopps tillredning och fjäsk att framtaga och tilläga och köpa hem viner, Posteijer, saffransbullar, kryddlimper etc: Anna Stina såg trumpen ut och dess mor den trubbeluntan hade sagt åt Mamsell att Hon eij vill gå upp efter hon eij kan vara så klädd som frun vill med klädning utan vill hafva sin svarta kamlotströija och kjortell. Man har ringa tack utaf sådant pack. Min Bror med sina begge ogifta barn ärnar sig i Morgon till nattvarden i Bränkyrka, och lärer läna vagn af Bagaren Sundell. {{Inre marginalnot|21}} <u>Söndag.</u> Klart och upphålsväder ända till Klockan 6. då det började rägna, just då ett bjudit sälskap hitkommo att bevista vigselln millan min Kjökspiga Anna Stina och en Timmerman som hette Jonas Holmström som Förliden Jultid blef Änklinge och var nu circa 40 år — Bruden på det 23.^<u>dje</u><noinclude> <references/> {{Marginalnot slutar}}</noinclude> 1lodj81s3ok6z8y2jxbamtxbiq5w89h 108 221605 656102 652692 2026-07-31T20:59:35Z Thuresson 20 656102 proofread-index text/x-wiki {{:MediaWiki:Proofreadpage_index_template |Upphovsman=[[Författare:Victor Hugo|Victor Hugo]] |Titel=[[Samhällets olycksbarn (1927)|Samhällets olycksbarn]] |År=1927 |Oversattare=Okänd |Utgivare=Världslitteraturens förlag |Källa=[[:File:Samhällets olycksbarn - Volym 4 (1927).pdf|Wikimedia Commons]] |Bild=[[File:Samhällets olycksbarn - Volym 4 (1927).pdf|page=5|250px]] |Sidor=<pagelist 1=omslag 2=tryck 3=upplaga 4=tom 5=titel 6=tom 7=band 8=tom 9=45 /> |Anmärkningar={{Libris post|1331997}} <ol type="I" start="6"> <li>[[Samhällets olycksbarn (1927)/Del_2/Bok_01/Kapitel_06|Klockan fyra på eftermiddagen]], 49</li> <li>[[Samhällets olycksbarn (1927)/Del_2/Bok_01/Kapitel_07|Napoleon i gott humör]], 55</li> <li>[[Samhällets olycksbarn (1927)/Del_2/Bok_01/Kapitel_08|Kejsaren ställer en fråga till vägvisa­ren Lacoste]], 66</li> <li>[[Samhällets olycksbarn (1927)/Del_2/Bok_01/Kapitel_09|Det oväntade]], 72</li> <li>[[Samhällets olycksbarn (1927)/Del_2/Bok_01/Kapitel_10|Höjden Mont-Saint-Jean]], 79</li> <li>[[Samhällets olycksbarn (1927)/Del_2/Bok_01/Kapitel_11|Napoleon har en dålig och Bulow en god vägvisare]], 89</li> <li>[[Samhällets olycksbarn (1927)/Del_2/Bok_01/Kapitel_12|Gardet]], 93</li> <li>[[Samhällets olycksbarn (1927)/Del_2/Bok_01/Kapitel_13|Katastrofen]], 97</li> <li>[[Samhällets olycksbarn (1927)/Del_2/Bok_01/Kapitel_14|Det sista regementet]], 103</li> <li>[[Samhällets olycksbarn (1927)/Del_2/Bok_01/Kapitel_15|Cambronne]], 106</li> <li>[[Samhällets olycksbarn (1927)/Del_2/Bok_01/Kapitel_16|Quot libras in duce]], 111</li> <li>[[Samhällets olycksbarn (1927)/Del_2/Bok_01/Kapitel_17|Var Waterloo något gott]], 122</li> <li>[[Samhällets olycksbarn (1927)/Del_2/Bok_01/Kapitel_18|Den gudomliga rättens landvinningar]], 126</li> <li>[[Samhällets olycksbarn (1927)/Del_2/Bok_01/Kapitel_19|Natt över slagfältet]], 132</li> </ol> <b>ANDRA BOKEN. Skeppet Orion.</b> <ol type="I" start="1"> <li>[[Samhällets olycksbarn (1927)/Del_2/Bok_02/Kapitel_01|Nummer 24,601 blir nummer 9,430]], 145</li> <li>[[Samhällets olycksbarn (1927)/Del_2/Bok_02/Kapitel_02|Där man läser två versar, som kanske in­spirerats av djävulen]], 151</li> <li>[[Samhällets olycksbarn (1927)/Del_2/Bok_02/Kapitel_03|Det är nödvändigt att manillahampan pre­pareras på ett visst sätt för att kunna krossas av ett hammarslag]], 161</li> </ol> <b>TREDJE BOKEN. Uppfyllelsen av löftet till den döda.</b> <ol type="I" start="1"> <li>[[Samhällets olycksbarn (1927)/Del_2/Bok_03/Kapitel_01|Frågan om vattnet i Montfermeil]], 179</li> <li>[[Samhällets olycksbarn (1927)/Del_2/Bok_03/Kapitel_02|Två fullbordade porträtt]], 187</li> <li>[[Samhällets olycksbarn (1927)/Del_2/Bok_03/Kapitel_03|Människor behöva vin och hästar vatten]], 199</li> <li>[[Samhällets olycksbarn (1927)/Del_2/Bok_03/Kapitel_04|En docka kommer med i spelet]], 206</li> <li>[[Samhällets olycksbarn (1927)/Del_2/Bok_03/Kapitel_05|Den lilla är alldeles ensam]], 211</li> <li>[[Samhällets olycksbarn (1927)/Del_2/Bok_03/Kapitel_06|Som kanske vittnar om Boulatruelles in­telligens]], 224</li> <li>[[Samhällets olycksbarn (1927)/Del_2/Bok_03/Kapitel_07|Cosette sida vid sida med den okände]], 234</li> <li>[[Samhällets olycksbarn (1927)/Del_2/Bok_03/Kapitel_08|Besvikelsen i att hos sig taga emot en fattiglapp, som kanske är rik]], 241</li> <li>[[Samhällets olycksbarn (1927)/Del_2/Bok_03/Kapitel_09|Thénardiers manöver]], 277</li> </ol> <hr /> '''Volymer:''' <ul> <li>[[Index:Samhällets olycksbarn - Volym 1 (1927).pdf]]</li> <li>[[Index:Samhällets olycksbarn - Volym 2 (1927).pdf]]</li> <li>[[Index:Samhällets olycksbarn - Volym 3 (1927).pdf]]</li> <li>[[Index:Samhällets olycksbarn - Volym 4 (1927).pdf]]</li> <li>[[Index:Samhällets olycksbarn - Volym 5 (1927).pdf]]</li> <li>[[Index:Samhällets olycksbarn - Volym 6 (1927).pdf]]</li> <li>[[Index:Samhällets olycksbarn - Volym 7 (1927).pdf]]</li> <li>[[Index:Samhällets olycksbarn - Volym 8 (1928).pdf]]</li> <li>[[Index:Samhällets olycksbarn - Volym 9 (1928).pdf]]</li> <li>[[Index:Samhällets olycksbarn - Volym 10 (1928).pdf]]</li> <li>[[Index:Samhällets olycksbarn - Volym 11 (1928).pdf]]</li> <li>[[Index:Samhällets olycksbarn - Volym 12 (1928).pdf]]</li> <li>[[Index:Samhällets olycksbarn - Volym 13 (1928).pdf]]</li> </ul> |Width= |Css= |Kommentar= }} [[Kategori:Ej kompletta index]] ivhs2wqfpgbslb41bed6uzsfv80y6o8 108 222511 656103 654700 2026-07-31T21:00:02Z Thuresson 20 656103 proofread-index text/x-wiki {{:MediaWiki:Proofreadpage_index_template |Upphovsman=[[Författare:Victor Hugo|Victor Hugo]] |Titel=[[Samhällets olycksbarn (1927)|Samhällets olycksbarn]] |År=1927 |Oversattare=Okänd |Utgivare=Världslitteraturens förlag |Källa=[[:File:Samhällets olycksbarn - Volym 5 (1927).pdf|Wikimedia Commons]] |Bild=[[File:Samhällets olycksbarn - Volym 5 (1927).pdf|page=7|250px]] |Sidor=<pagelist 1=omslag 2=tryck 3=upplaga 4=tom 5=band 6=tom 7=titel 8=tryck 9=301 /> |Anmärkningar={{Libris post|1331998}} <ol type="I" start="10"> <li>[[Samhällets olycksbarn (1927)/Del_2/Bok_03/Kapitel_10|Den som söker det bästa finner ibland det sämsta]], 304</li> <li>[[Samhällets olycksbarn (1927)/Del_2/Bok_03/Kapitel_11|Nummer 9,430 återuppträder och Cosette vinner på lotteri]], 315</li> </ol> <b>FJÄRDE BOKEN. Gorbeaus fallfärdiga koja.</b> <ol type="I" start="1"> <li>[[Samhällets olycksbarn (1927)/Del_2/Bok_04/Kapitel_01|Mäster Gorbeau]], 319</li> <li>[[Samhällets olycksbarn (1927)/Del_2/Bok_04/Kapitel_02|Ugglans och trädgårdssångarens näste]], 332</li> <li>[[Samhällets olycksbarn (1927)/Del_2/Bok_04/Kapitel_03|Av två olyckor kan lyckan komma]], 336</li> <li>[[Samhällets olycksbarn (1927)/Del_2/Bok_04/Kapitel_04|Värdinnans iakttagelser]], 345</li> <li>[[Samhällets olycksbarn (1927)/Del_2/Bok_04/Kapitel_05|Ett guldmynt faller till marken och gör buller]], 350</li> </ol> <b>FEMTE BOKEN. Stumt koppel till nattlig jakt.</b> <ol type="I" start="1"> <li>[[Samhällets olycksbarn (1927)/Del_2/Bok_05/Kapitel_01|Strategiska finte]], 357</li> <li>[[Samhällets olycksbarn (1927)/Del_2/Bok_05/Kapitel_02|Det är tur att Austerlitzbron kan bära åkdon]], 365</li> <li>[[Samhällets olycksbarn (1927)/Del_2/Bok_05/Kapitel_03|Karta över Paris 1727]], 369</li> <li>[[Samhällets olycksbarn (1927)/Del_2/Bok_05/Kapitel_04|Försöken att komma undan]], 376</li> <li>[[Samhällets olycksbarn (1927)/Del_2/Bok_05/Kapitel_05|Detta skulle varit omöjligt vid gasbelysning]], 381</li> <li>[[Samhällets olycksbarn (1927)/Del_2/Bok_05/Kapitel_06|Upptakten till ett mysterium]], 388</li> <li>[[Samhällets olycksbarn (1927)/Del_2/Bok_05/Kapitel_07|Fortsättningen på mysteriet]], 393</li> <li>[[Samhällets olycksbarn (1927)/Del_2/Bok_05/Kapitel_08|Mysteriet blir alltmera dunkelt]], 398</li> <li>[[Samhällets olycksbarn (1927)/Del_2/Bok_05/Kapitel_09|Mannen med bjällran]], 402</li> <li>[[Samhällets olycksbarn (1927)/Del_2/Bok_05/Kapitel_10|Där det förklaras hurusom Javert fann snåret tomt]], 410</li> </ol> <b>SJÄTTE BOKEN. Petit Picpus.</b> <ol type="I" start="1"> <li>[[Samhällets olycksbarn (1927)/Del_2/Bok_06/Kapitel_01|Lilla Picpusgatan 52]], 429</li> <li>[[Samhällets olycksbarn (1927)/Del_2/Bok_06/Kapitel_02|Martin Vergas klosterregler]], 437</li> <li>[[Samhällets olycksbarn (1927)/Del_2/Bok_06/Kapitel_03|Stränghet]], 451</li> <li>[[Samhällets olycksbarn (1927)/Del_2/Bok_06/Kapitel_04|Glada stunder]], 455</li> <li>[[Samhällets olycksbarn (1927)/Del_2/Bok_06/Kapitel_05|Förströelser]], 463</li> <li>[[Samhällets olycksbarn (1927)/Del_2/Bok_06/Kapitel_06|Det lilla klostret]], 474</li> <li>[[Samhällets olycksbarn (1927)/Del_2/Bok_06/Kapitel_07|Några skuggporträtt]], 481</li> <li>[[Samhällets olycksbarn (1927)/Del_2/Bok_06/Kapitel_08|Post corda lapides]], 485</li> <li>[[Samhällets olycksbarn (1927)/Del_2/Bok_06/Kapitel_09|Ett sekel under slöjan]], 489</li> <li>[[Samhällets olycksbarn (1927)/Del_2/Bok_06/Kapitel_10|Det eviga tillbedjandets uppkomst]], 494</li> <li>[[Samhällets olycksbarn (1927)/Del_2/Bok_06/Kapitel_11|Slutet på Petit Picpus]], 498</li> </ol> <b>SJUNDE BOKEN. En parentes.</b> <ol type="I" start="1"> <li>[[Samhällets olycksbarn (1927)/Del_2/Bok_07/Kapitel_01|Klostret som abstrakt idé]], 503</li> <li>[[Samhällets olycksbarn (1927)/Del_2/Bok_07/Kapitel_02|Klostret historiskt betraktat]], 505</li> <li>[[Samhällets olycksbarn (1927)/Del_2/Bok_07/Kapitel_03|Orsakerna till att hysa vördnad för det för­ gångna]], 512</li> <li>[[Samhällets olycksbarn (1927)/Del_2/Bok_07/Kapitel_04|Klostret ur principiellsynpunkt]], 518</li> <li>[[Samhällets olycksbarn (1927)/Del_2/Bok_07/Kapitel_05|Bönen]], 522</li> <li>[[Samhällets olycksbarn (1927)/Del_2/Bok_07/Kapitel_06|Bönens verkligastyrka]], 526</li> <li>[[Samhällets olycksbarn (1927)/Del_2/Bok_07/Kapitel_07|Försiktighetsmått, som böra iakttagas un­der klander]], 532</li> <li>[[Samhällets olycksbarn (1927)/Del_2/Bok_07/Kapitel_08|Tro, lag]], 535</li> </ol> <b>ÅTTONDE BOKEN. Kyrkogårdarna taga emot, vad man giver dem.</b> <ol type="I" start="1"> <li>[[Samhällets olycksbarn (1927)/Del_2/Bok_08/Kapitel_01|Vari det omtalas på vilket sätt man kommer in i klostren]], 541</li> </ol> <hr /> '''Volymer:''' <ul> <li>[[Index:Samhällets olycksbarn - Volym 1 (1927).pdf]]</li> <li>[[Index:Samhällets olycksbarn - Volym 2 (1927).pdf]]</li> <li>[[Index:Samhällets olycksbarn - Volym 3 (1927).pdf]]</li> <li>[[Index:Samhällets olycksbarn - Volym 4 (1927).pdf]]</li> <li>[[Index:Samhällets olycksbarn - Volym 5 (1927).pdf]]</li> <li>[[Index:Samhällets olycksbarn - Volym 6 (1927).pdf]]</li> <li>[[Index:Samhällets olycksbarn - Volym 7 (1927).pdf]]</li> <li>[[Index:Samhällets olycksbarn - Volym 8 (1928).pdf]]</li> <li>[[Index:Samhällets olycksbarn - Volym 9 (1928).pdf]]</li> <li>[[Index:Samhällets olycksbarn - Volym 10 (1928).pdf]]</li> <li>[[Index:Samhällets olycksbarn - Volym 11 (1928).pdf]]</li> <li>[[Index:Samhällets olycksbarn - Volym 12 (1928).pdf]]</li> <li>[[Index:Samhällets olycksbarn - Volym 13 (1928).pdf]]</li> </ul> |Width= |Css= |Kommentar= }} [[Kategori:Korrekturlästa index]] 7cjr728n2yl4n0epcf5rgzldal9f2ls 108 223473 656104 654372 2026-07-31T21:01:27Z Thuresson 20 656104 proofread-index text/x-wiki {{:MediaWiki:Proofreadpage_index_template |Upphovsman=[[Författare:Victor Hugo|Victor Hugo]] |Titel=[[Samhällets olycksbarn (1927)|Samhällets olycksbarn]] |År=1927 |Oversattare=Okänd |Utgivare=Världslitteraturens förlag |Källa=[[:File:Samhällets olycksbarn - Volym 6 (1927).pdf|Wikimedia Commons]] |Bild=[[File:Samhällets olycksbarn - Volym 6 (1927).pdf|page=5|250px]] |Sidor=<pagelist 1=omslag 2=tryck 3=upplaga 4=tom 5=titel 6=tom 7=band 8=tom 9=557 /> |Anmärkningar={{Libris post|1331999}} <ol type="I" start="2"> <li>[[Samhällets olycksbarn (1927)/Del_2/Bok_08/Kapitel_02|Fauchelevent infören besvärlighet]], 568</li> <li>[[Samhällets olycksbarn (1927)/Del_2/Bok_08/Kapitel_03|Syster Innocent]], 573</li> <li>[[Samhällets olycksbarn (1927)/Del_2/Bok_08/Kapitel_04|Där man kunde tro, att Jean Valjean läst Austin Castillejo]], 594</li> <li>[[Samhällets olycksbarn (1927)/Del_2/Bok_08/Kapitel_05|Det räcker ej att vara full för att bli odödlig]], 605</li> <li>[[Samhällets olycksbarn (1927)/Del_2/Bok_08/Kapitel_06|Mellan fyra bräder]], 617</li> <li>[[Samhällets olycksbarn (1927)/Del_2/Bok_08/Kapitel_07|Där man finner, att bättre brödlös än rådlös]], 621</li> <li>[[Samhällets olycksbarn (1927)/Del_2/Bok_08/Kapitel_08|Förhöret]], 635</li> <li>[[Samhällets olycksbarn (1927)/Del_2/Bok_08/Kapitel_09|Klosterliv]], 642</li> </ol> <b>Tredje delen. Marius.</b> <b>Första boken. Paris i ett nötskal.</b> <ol type="I" start="1"> <li>[[Samhällets olycksbarn (1927)/Del_3/Bok_01/Kapitel_01|Parvulus]], 657</li> <li>[[Samhällets olycksbarn (1927)/Del_3/Bok_01/Kapitel_02|Några särskildakännetecken]], 659</li> <li>[[Samhällets olycksbarn (1927)/Del_3/Bok_01/Kapitel_03|Han är trevlig]], 662</li> <li>[[Samhällets olycksbarn (1927)/Del_3/Bok_01/Kapitel_04|Han kan vara till nytta]], 665</li> <li>[[Samhällets olycksbarn (1927)/Del_3/Bok_01/Kapitel_05|Hans gränser]], 667</li> <li>[[Samhällets olycksbarn (1927)/Del_3/Bok_01/Kapitel_06|En smula historia]], 672</li> <li>[[Samhällets olycksbarn (1927)/Del_3/Bok_01/Kapitel_07|Gamängen skulle passa in i Indiens kastsystem]], 676</li> <li>[[Samhällets olycksbarn (1927)/Del_3/Bok_01/Kapitel_08|Ett älskvärt ord av konung Ludvig Filip]], 680</li> <li>[[Samhällets olycksbarn (1927)/Del_3/Bok_01/Kapitel_09|Galliens forna anda]], 683</li> <li>[[Samhällets olycksbarn (1927)/Del_3/Bok_01/Kapitel_10|Ecce Paris, ecce homo]], 683</li> <li>[[Samhällets olycksbarn (1927)/Del_3/Bok_01/Kapitel_11|Att skämta är att härska]], 691</li> <li>[[Samhällets olycksbarn (1927)/Del_3/Bok_01/Kapitel_12|Folkets dolda framtid]], 695</li> <li>[[Samhällets olycksbarn (1927)/Del_3/Bok_01/Kapitel_13|Lille Gavroche]], 697</li> </ol> <b>Andra boken. Den förnäme borgaren.</b> <ol type="I" start="1"> <li>[[Samhällets olycksbarn (1927)/Del_3/Bok_02/Kapitel_01|Nittio år och trettiotvå tänder]], 703</li> <li>[[Samhällets olycksbarn (1927)/Del_3/Bok_02/Kapitel_02|Sådan herre, sådant hus]], 707</li> <li>[[Samhällets olycksbarn (1927)/Del_3/Bok_02/Kapitel_03|Luc-Esprit]], 710</li> <li>[[Samhällets olycksbarn (1927)/Del_3/Bok_02/Kapitel_04|På väg att bli hundra år]], 712</li> <li>[[Samhällets olycksbarn (1927)/Del_3/Bok_02/Kapitel_05|Mannen från Basque och Nicolette]], 714</li> <li>[[Samhällets olycksbarn (1927)/Del_3/Bok_02/Kapitel_06|Magnon och hennes små]], 717</li> <li>[[Samhällets olycksbarn (1927)/Del_3/Bok_02/Kapitel_07|Tag ej emot något förrän på kvällen]], 721</li> <li>[[Samhällets olycksbarn (1927)/Del_3/Bok_02/Kapitel_08|Två bilda ej alltid ett par]], 723</li> </ol> <b>Tredje boken. Morfadern och dottersonen.</b> <ol type="I" start="1"> <li>[[Samhällets olycksbarn (1927)/Del_3/Bok_03/Kapitel_01|En gammal salong]], 727</li> <li>[[Samhällets olycksbarn (1927)/Del_3/Bok_03/Kapitel_02|Ett av tidens röda spöken]], 735</li> <li>[[Samhällets olycksbarn (1927)/Del_3/Bok_03/Kapitel_03|Må de döda vila i ro]], 748</li> <li>[[Samhällets olycksbarn (1927)/Del_3/Bok_03/Kapitel_04|Stråtrövarens död]], 764</li> <li>[[Samhällets olycksbarn (1927)/Del_3/Bok_03/Kapitel_05|Hur man blir revolutionär genom att besöka mässan]], 771</li> <li>[[Samhällets olycksbarn (1927)/Del_3/Bok_03/Kapitel_06|Vad mötet med en kyrkovärd innebär]], 775</li> <li>[[Samhällets olycksbarn (1927)/Del_3/Bok_03/Kapitel_07|En aning till kurtis]], 788</li> <li>[[Samhällets olycksbarn (1927)/Del_3/Bok_03/Kapitel_08|Marmor mot granit]], 798</li> </ol> <hr /> '''Volymer:''' <ul> <li>[[Index:Samhällets olycksbarn - Volym 1 (1927).pdf]]</li> <li>[[Index:Samhällets olycksbarn - Volym 2 (1927).pdf]]</li> <li>[[Index:Samhällets olycksbarn - Volym 3 (1927).pdf]]</li> <li>[[Index:Samhällets olycksbarn - Volym 4 (1927).pdf]]</li> <li>[[Index:Samhällets olycksbarn - Volym 5 (1927).pdf]]</li> <li>[[Index:Samhällets olycksbarn - Volym 6 (1927).pdf]]</li> <li>[[Index:Samhällets olycksbarn - Volym 7 (1927).pdf]]</li> <li>[[Index:Samhällets olycksbarn - Volym 8 (1928).pdf]]</li> <li>[[Index:Samhällets olycksbarn - Volym 9 (1928).pdf]]</li> <li>[[Index:Samhällets olycksbarn - Volym 10 (1928).pdf]]</li> <li>[[Index:Samhällets olycksbarn - Volym 11 (1928).pdf]]</li> <li>[[Index:Samhällets olycksbarn - Volym 12 (1928).pdf]]</li> <li>[[Index:Samhällets olycksbarn - Volym 13 (1928).pdf]]</li> </ul> |Width= |Css= |Kommentar= }} [[Kategori:Ej kompletta index]] 82u5lkqhqf1ekansn0srnrcqgm0hj5i 108 223502 656105 654377 2026-07-31T21:01:45Z Thuresson 20 656105 proofread-index text/x-wiki {{:MediaWiki:Proofreadpage_index_template |Upphovsman=[[Författare:Victor Hugo|Victor Hugo]] |Titel=[[Samhällets olycksbarn (1927)|Samhällets olycksbarn]] |År=1927 |Oversattare=Okänd |Utgivare=Världslitteraturens förlag |Källa=[[:File:Samhällets olycksbarn - Volym 7 (1927).pdf|Wikimedia Commons]] |Bild=[[File:Samhällets olycksbarn - Volym 7 (1927).pdf|page=5|250px]] |Sidor=<pagelist 1=omslag 2=tryck 3=upplaga 4=tom 5=titel 6=tom 7=band 8=tom 9=813 /> |Anmärkningar={{Libris post|1332000}} <b>Fjärde boken. Vännerna från barnaåren</b> <ol type="I" start="1"> <li>[[Samhällets olycksbarn (1927)/Del_3/Bok_04/Kapitel_01|Ett kotteri, som hållit på att bliva historiskt]], 817</li> <li>[[Samhällets olycksbarn (1927)/Del_3/Bok_04/Kapitel_02|Bossuets liktal över Blondeau]], 843</li> <li>[[Samhällets olycksbarn (1927)/Del_3/Bok_04/Kapitel_03|Marius häpnar]], 850</li> <li>[[Samhällets olycksbarn (1927)/Del_3/Bok_04/Kapitel_04|Bakfickan på Kafé Musain]], 854</li> <li>[[Samhällets olycksbarn (1927)/Del_3/Bok_04/Kapitel_05|Utvidgning av horisonten]], 869</li> <li>[[Samhällets olycksbarn (1927)/Del_3/Bok_04/Kapitel_06|Res angusta]], 877/li></li> </ol> <b>Femte boken. Olyckans fördelar</b> <ol type="I" start="1"> <li>[[Samhällets olycksbarn (1927)/Del_3/Bok_05/Kapitel_01|I. Den fattige Marius]], 883</li> <li>[[Samhällets olycksbarn (1927)/Del_3/Bok_05/Kapitel_02|II. Marius fattig]], 888</li> <li>[[Samhällets olycksbarn (1927)/Del_3/Bok_05/Kapitel_03|III. Marius gör framsteg]], 895</li> <li>[[Samhällets olycksbarn (1927)/Del_3/Bok_05/Kapitel_04|IV. Herr Mabeuf]], 905</li> <li>[[Samhällets olycksbarn (1927)/Del_3/Bok_05/Kapitel_05|V. Fattigdomen i eländets tjänst]], 914</li> <li>[[Samhällets olycksbarn (1927)/Del_3/Bok_05/Kapitel_06|VI. Ersättningen]], 919</li> </ol> <b>Sjätte boken. Två stjärnor mötas</b> <ol type="I" start="1"> <li>[[Samhällets olycksbarn (1927)/Del_3/Bok_06/Kapitel_01|I. Öknamnet. Dess uppkomst. Familjenamnet.]], 929</li> <li>[[Samhällets olycksbarn (1927)/Del_3/Bok_06/Kapitel_02|II. Lux facta est]], 936</li> <li>[[Samhällets olycksbarn (1927)/Del_3/Bok_06/Kapitel_03|III. En följd av våren]], 941</li> <li>[[Samhällets olycksbarn (1927)/Del_3/Bok_06/Kapitel_04|IV. Början till en stor olycka]], 943</li> <li>[[Samhällets olycksbarn (1927)/Del_3/Bok_06/Kapitel_05|V. Åskan slår ned flera gånger på Mame Bougon]], 949</li> <li>[[Samhällets olycksbarn (1927)/Del_3/Bok_06/Kapitel_06|VI. Fången]], 952</li> <li>[[Samhällets olycksbarn (1927)/Del_3/Bok_06/Kapitel_07|VII. Bokstaven u:s äventyr, då den blev överlämnad åt gissningar]], 958</li> <li>[[Samhällets olycksbarn (1927)/Del_3/Bok_06/Kapitel_08|VIII. Till och med invalider kunna vara lyckliga]], 962</li> <li>[[Samhällets olycksbarn (1927)/Del_3/Bok_06/Kapitel_09|IX. Försvinnandet]], 966</li> </ol> <b>Sjunde boken. Patron Minette</b> <ol type="I" start="1"> <li>[[Samhällets olycksbarn (1927)/Del_3/Bok_07/Kapitel_01|I. Gruvorna och gruvarbetarna]], 971</li> <li>[[Samhällets olycksbarn (1927)/Del_3/Bok_07/Kapitel_02|II. Avgrunden]], 976</li> <li>[[Samhällets olycksbarn (1927)/Del_3/Bok_07/Kapitel_03|III. Babet, Guelemer, Claquesous och Montparnasse]], 980</li> <li>[[Samhällets olycksbarn (1927)/Del_3/Bok_07/Kapitel_04|IV. Truppens sammansättning]], 985</li> </ol> <b>Åttonde BOKEN. Den elake, fattige mannen</b> <ol type="I" start="1"> <li>[[Samhällets olycksbarn (1927)/Del_3/Bok_08/Kapitel_01|I. När Marius söker en flicka i hatt, möter han en man i möss]], 991</li> <li>[[Samhällets olycksbarn (1927)/Del_3/Bok_08/Kapitel_02|II. Ett fyn]], 996</li> <li>[[Samhällets olycksbarn (1927)/Del_3/Bok_08/Kapitel_03|III. Fyrväpplingen]], 1000</li> <li>[[Samhällets olycksbarn (1927)/Del_3/Bok_08/Kapitel_04|IV. En ros i nöd och elände]], 1010</li> <li>[[Samhällets olycksbarn (1927)/Del_3/Bok_08/Kapitel_05|V. Tittgluggen, enförsynens skickelse]], 1024</li> <li>[[Samhällets olycksbarn (1927)/Del_3/Bok_08/Kapitel_06|VI. Den gulbleke mannen i sin håla]], 1029</li> <li>[[Samhällets olycksbarn (1927)/Del_3/Bok_08/Kapitel_07|VII. Strategi och taktik]], 1038</li> <li>[[Samhällets olycksbarn (1927)/Del_3/Bok_08/Kapitel_08|VIII. En ljusstråle i de mörka kyffet]], 1045</li> <li>[[Samhällets olycksbarn (1927)/Del_3/Bok_08/Kapitel_09|IX. Jondrette nästan gråter]], 1050</li> </ol> <hr /> '''Volymer:''' <ul> <li>[[Index:Samhällets olycksbarn - Volym 1 (1927).pdf]]</li> <li>[[Index:Samhällets olycksbarn - Volym 2 (1927).pdf]]</li> <li>[[Index:Samhällets olycksbarn - Volym 3 (1927).pdf]]</li> <li>[[Index:Samhällets olycksbarn - Volym 4 (1927).pdf]]</li> <li>[[Index:Samhällets olycksbarn - Volym 5 (1927).pdf]]</li> <li>[[Index:Samhällets olycksbarn - Volym 6 (1927).pdf]]</li> <li>[[Index:Samhällets olycksbarn - Volym 7 (1927).pdf]]</li> <li>[[Index:Samhällets olycksbarn - Volym 8 (1928).pdf]]</li> <li>[[Index:Samhällets olycksbarn - Volym 9 (1928).pdf]]</li> <li>[[Index:Samhällets olycksbarn - Volym 10 (1928).pdf]]</li> <li>[[Index:Samhällets olycksbarn - Volym 11 (1928).pdf]]</li> <li>[[Index:Samhällets olycksbarn - Volym 12 (1928).pdf]]</li> <li>[[Index:Samhällets olycksbarn - Volym 13 (1928).pdf]]</li> </ul> |Width= |Css= |Kommentar= }} [[Kategori:Ej kompletta index]] 6s7eriryn01fbjrbqlsjzuvxy56jzbs 104 224381 656136 656037 2026-08-01T09:41:53Z PWidergren 11678 656136 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="PWidergren" />{{huvud||A. U. BÅÅTH|171}}</noinclude>{{Dikt|start=stanza|end=close|I barnaögon sågo där blicken lyste nöjd där framtidsdrömmar lågo och glimmade sin fröjd.}} Då gossen var fyra år gammal förflyttades fadern som kyrkoherde till Hammarlövs pastorat. Där ute på Söderslätt, mitt i det fetaste Skåne, förflöt Bååths barndomsår i en gammal prästgård med gavlar från 1600-talet. Av föräldrarna tyckes modern ha stått honom närmast. Hennes ljusa natur går igen i hans eget solskenslynne, som strålade i med- och motgång, i den alltid obrutna livstron och den levnadsfriska naivitet, som bestod ända in i mannaåldern. Kärleken till modern gjorde honom livet ljust och lätt, och denna aldrig sinande kärlek blev den starka underströmmen i hela hans diktning. Det var hos henne, som han hämtade kraft och styrka under motgångarna. I den vackra inledningsdikten till sin första samling hyllar han henne också i denna anda: »Jag gick ej allen, ty du var mig när». Modern härstammade från den berömde latinaren och lundaprofessorn, Tegnérs lärare, Johan Lundblad. Hennes bästa väninna var Laura Bolméer änka efter Tegnérs nära vän. Hon var en årlig gäst under sommarmånaderna i Bååths barndomshem. Detta var också fyllt av Tegnérsminnen. I systerns, Cecilia Bååth-Holmbergs skildring av morfadern får man en levande föreställning om, vilken roll minnena från den Tegnérska tiden spelat i deras barndomsliv. Gemensamt brukade de läsa i »Den röda boken», ett av dessa poesialbum, i vilket man efter gamla tiders bruk, då tryckta böcker ännu voro svåråtkomliga, avskrev de poesier man särskilt tyckte om. Här gjorde den unge Bååth sin första bekantskap med »Svea», »Axel» och många andra dikter, som den store skalden riktat till medlemmar av hans släkt. Ej underligt, att hans första diktförsök, som han ännu kunde berätta i sin mannaålder, voro präglade av inflytanden från Tegnér. Det låter underligt, ty om det finnes någon skald, med vilken Bååths temperament och produktion ej erbjuda den minsta likhet, är det obestridligen Tegnérs. Dennes vittfamnande intelligens,<noinclude> <references/></noinclude> qb9tpne19whn3yr7gzb1ans28se4fwy 104 224383 656137 656039 2026-08-01T09:50:55Z PWidergren 11678 656137 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="PWidergren" />{{huvud||A. U. BÅÅTH|173}}</noinclude>metriska egendomligheter, stamma säkerligen härifrån liksom entusiasmen för det nordiska överhuvud. Särskilt mot slutet av sin studenttid vistades Bååth mera i Köpenhamn, skåningarnas naturliga huvudstad, än i Lund. Det är väl högst troligt, att han därunder rönte inflytande från den nya litteraturen och dess män samt från den radikala strömning, som grep omkring sig där i detta ögonblick. Flera av hans dikter som ''En flyttdag i april'' eller ''Ett socialistmöte'' behandla köpenhamnska motiv. Under dessa år kom Bååth också i beröring med folkhögskolan Hvilan, som då leddes av en av denna rörelses föregångare i vårt land, L. P. Holmström. Bååth anställdes här som lärare och trivdes utmärkt bland dessa friska, emottagliga bondsöner, med vars liv och åskådningssätt prästsonen var förtrogen sedan barnaåren. Sitt eget glada humör och sin hänförelse för den svenska historiens gestalter förstod han att överföra på sina lärjungar. Ännu under senare år talade han med ungdomlig värme om sina minnen från denna tid. Hans folkliga läggning, hans från barndomen förvärvade kärlek till fosterbygden och dess befolkning vaknade säkert här till fullt medvetet liv. Under tiden hade han uppträtt som skald, först med tillfällighetsdikter vid festliga tillfällen i Lund eller på Hvilan; han började sin verksamhet som översättare av isländska sagor, hvilken han under senare år ganska träget fortsatte, blev filosofie licentiat 1884 och disputerade följande året över ett isländskt ämne: ''Studier över kompositionen i några isländska ättesagor''. De närmaste åren flyttade han till Göteborg, där han först verkade som föreläsare och sedan 1891 blev intendent för den etnografiska avdelningen vid Göteborgs museum och docent i isländska vid den då nybildade högskolan. Det var där i den rika handelsstaden vid västkusten, som han tillbragte sina återstående dagar. Han dog 1912. I många avseenden var Bååth en typisk skåning, vilken stod i god samklang med det landskap, som sett honom födas. Han var axelbred och något tung, som man gärna föreställer sig slättbon; han ägde dennes trygga rättframhet och humoristiska blick.<noinclude> <references/></noinclude> rzi11gvttu8mh0y19t765affnwkwtux 104 224384 656138 656040 2026-08-01T09:55:34Z PWidergren 11678 656138 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="PWidergren" />{{huvud|174|A. U. BÅÅTH|}}</noinclude>Skåningen framställes ofta som närig, hård och kall, mindre betonar man hans hjärtlighet, godmodighet och vekhet, fast dessa drag äro icke mindre vanliga. Hjärtlighet och ömhet äro kanske just de bärande dragen i Bååths skaldekynne. Han tyckte själv om att ha det gott, men unnade också sin nästa det bästa. När han såg, att det saknades, greps han av medkänsla: därav hans blick för de svaga och obetydliga. Helst målar han bördigheten, rikedomen, de vajande yppiga sädesfälten, som det gör hjärtat gott att se på, fridfulla aftonstämningar, en månskenskväll över slätten, en stilla familjetavla, där intet missljud stör. Allt som är »fint», »älskligt», »blitt» eller »lent» (särskilt det sista ordet förekommer ofta), älskar han att dröja vid. Redan i mitten av sjuttiotalet började Bååth väcka uppmärksamhet genom enstaka dikter, i vilka hans egen nya ton förspordes. En av de tidigaste var ''Till nordens kvinnor'' vid nordiska festen 1876. Det tyckes dock, som om det först var efter ett besök på Tärna folkhögskola i Västmanland våren 1879, som islossningen kommit i hans diktning, sedan han efter ett par månaders bortovaro återvänt till sitt kära sommarfrodiga Skåne. Den starka motsättningen mellan uppsvenskt och skånskt landskap bidrog kanske att stärka intrycken och den kärlek till hembygden, som tvang honom att ge luft åt sina känslor. På ett par veckor var den första diktsamlingen färdig. Den vann strax både vänner och motståndare. Många funno den vara underligt karg, knappast poesi; obestridligen kunde anmärkningar göras på versens byggnad; det är som om Bååth endast räknade stavelserna på fingrarna och vore nöjd, om de äro fulltaliga. Men den var i många avseenden ny mitt i den efterklangspoesi, som var rådande. Målningen av naturen hade blivit schablonmässig och stiliserad, ämnena uttröskade liksom ordvalet och välljudet. Bååth är den förste, som förverkligat Snoilskys ord, att han endast sjunger om, vad han prövat med sina sinnen, de sunda fem. Han gjorde observationer, innan han skrev, och återgav dem sedan ärligt och osminkat utan att drapera dem i några litterära garderobstrasor. Vill man göra klart för sig det nya i Bååths manér, bör man<noinclude> <references/></noinclude> kk39stu2qai4ylrp3433gq1c4mk4pb8 104 224387 656139 656043 2026-08-01T10:05:37Z PWidergren 11678 656139 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="PWidergren" />{{huvud|176|A. U. BÅÅTH|}}</noinclude>som han ej funnit där, han aktar sig för den fritt komponerande fantasien, men fördjupar sig med innerlighet i det ämne han vill skildra. Det nya och typiska för Bååth är således hans sätt att beskriva. Det finnes dikter av honom, där han söker utveckla tankar, där han resonnerar, men de bestyrka blott, att han endast lyckas, då han målar. Hans dikter äro små tavlor. Genom att foga penselstreck till penselstreck, det ena faktiska och målande ordet efter det andra frammanar han ett bestämt landskap av ett så individuellt kynne, att dylika förut icke funnits i svensk poesi. Till och med i festdikterna använder han gärna detta beskrivande manér. När han vill utbringa en skål för det av tyskarna förtryckta Nordschleswig motiveras denna genom en liten genremålning: modern och barnet sitta och läsa i den danska bibeln, då fadern höres närma sig utanför. Hans steg äro tunga! Hans sinne är fyllt av omätlig sorg, ty han medför budskapet, att det danska språket är förbjudet. Redan i sin första diktsamling står Bååth färdig som skald. Någon egentlig utveckling förspörjes sedan icke, om ej i själva versbehandlingen, som småningom blir mindre kärv och mera fyllig. Men ämnen och uppfattningssätt äro desamma. ''Nya dikter'' (1881) vittna dock om, att författaren blivit mera medveten om sin naturell. Samlingen är också betydligt jämnare än den första; och den tredje ''Vid allfarvägen'' (1884) är hans mognaste arbete. Dock finnas värdefulla poem även i de följande samlingarna ''På gröna stigar'' (1889) och ''Svenska toner'' (1893). Bååths dikter kunna indelas i tre grupper: tillfällighets- och fosterländska dikter, genremålningar och naturbilder. Redan i de tillfällighetsdikter och fosterländska sånger, som Bååth skrev vid åtskilliga festliga tillfällen, framträder brytningen med den föregående tidens uppfattningssätt. Hans ställning är visserligen icke så prononcerad som Strindbergs. Denne älskade sin fosterbygd och dess natur i själ och hjärta som ingen annan, men han hatade jubelfesternas och skåltalens braskande förhärligande som något onaturligt och osant. Han var satiriker och skrev därför icke festkväden. Så långt gick icke Bååth.<noinclude> <references/></noinclude> jyahhfutsgh8x1rfnkjdc5puag8yjwq 104 224389 656066 2026-07-31T20:03:28Z Bio2935c 11474 /* Korrekturläst */ 656066 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Bio2935c" />{{huvud||I Linköpings-Sticht.|117}}{{linje}}</noinclude><b>strogothis. in. villa. Carleby. est. occisus. anno. salutis. 1139. indignissime. cujus. anima. apud. DEUM. perpetuo. gaudio. fruatur.</b> 3. På K. <b>MAGNI Nilssons</b> sten: <b>Hic. Magnus. filius. Nicolai. Regis. Danorum. et. Ingonis. Svecorum. Gothorumque. Regis. ex. filia. Margareta. nepos. a. Gothis. in. Regem. contra. Ragvaldum. avunculum. suum. qvem. Sveci. in. Regem. assumserunt. electus. et. postea. occisus. hic. sepultus.</b> Omkring Stenen i kanten står thenne {{ant|vers}} inhuggen: <b>Nobilium: proles: Magnus: probitate: probatus. <br> Quem: tegit: haec: moles: Tibi: fit: Rex: coelice: gratus.</b> 4. Vti K. <b>SWERKERS</b> graf är öfwer hans Son thenna Stenskrift: <b>Swercheri: natus: Suno: Sych: jacet: hic: tumulatus: <br> Gaudeat: in: coelis: rogat: hoc: quicunque: fidelis.</b> Ligga ock här begrafna alla {{ant|Abbedi}}<b>ssor</b> och <b>Nunnor</b>, fast efter them nu äro inga minnesmerken. At nu icke nemna om them, som i the sednare tider här begrafne äro, såsom Gref-<noinclude> {{huvud||H 5|war}} <references/></noinclude> 56c56w10yo0hylfpfdtvcpfyldoht73 104 224390 656117 2026-08-01T08:11:39Z PWidergren 11678 /* Korrekturläst */ 656117 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="PWidergren" />{{huvud||A. U. BÅÅTH|177}}</noinclude>Han kände varmt för fosterlandet, men han tog avstånd från chauvinismen; han slår aldrig på krigstrumman. Hans uppfattning är borgerlig, ja man kan gärna säga, att det är bonden, som lyser fram ur dessa dikter. Är det icke en äkta bondedikt, när han i ''För fosterlandet'' skriver: {{Dikt|När dina åkrar du går att så, man må dem små eller stora kalla, i hennes allmänning låt också ett korn, ett korn blott ur korgen falla. Och när du sticker ditt lass i stacken, för henne låt falla en kärve i backen. Och vad med varm hand du henne gav, ej spårlöst fara det skall sin färde. Ty skördar växa väl fram därav och gro en gång i ditt eget gärde. Ja, vad du givit, i alla hagar så fagert skall blomma i solklara dagar.}} På samma sätt formar sig dikten över Narvaminnet ''(Gud med oss)'' till en hyllning åt fredens värv. Om gud är med oss, brås vi på våra förfäder, som offrat sina liv för fosterlandet; och med samma kraft som de kunna vi tjäna fädernebygden, om ock på annat sätt: {{Dikt|… mark vi dyrka, bryta sten vid hanegäll, i timme sen …}} Stundom erinra dessa dikter om Geijers i tonen som i ''Nyårshälsning till svenska folkhögskolan:'' {{Dikt|Väl hystes du in under lågt ett tak, i stuga du bor väl ännu. Där inne dock bonden lär sig stå rak, och mandom det lär honom du.}} Bååths fosterländska diktning är så måttfull i klangen, att när han i den vackra dikten ''Gustaf Vasas krona'' i slutstrofen yttrar:<noinclude> <references/> {{m|12 — 18338.{{em|1}}''J. Mortensen.''}}</noinclude> pmhhe9ym7j3kbo1h4iyws0dfp78cy0n 656135 656117 2026-08-01T09:26:15Z PWidergren 11678 656135 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="PWidergren" />{{huvud||A. U. BÅÅTH|177}}</noinclude>Han kände varmt för fosterlandet, men han tog avstånd från chauvinismen; han slår aldrig på krigstrumman. Hans uppfattning är borgerlig, ja man kan gärna säga, att det är bonden, som lyser fram ur dessa dikter. Är det icke en äkta bondedikt, när han i ''För fosterlandet'' skriver: {{Dikt|När dina åkrar du går att så, man må dem små eller stora kalla, i hennes allmänning låt också ett korn, ett korn blott ur korgen falla. Och när du sticker ditt lass i stacken, för henne låt falla en kärve i backen. Och vad med varm hand du henne gav, ej spårlöst fara det skall sin färde. Ty skördar växa väl fram därav och gro en gång i ditt eget gärde. Ja, vad du givit, i alla hagar så fagert skall blomma i solklara dagar.}} På samma sätt formar sig dikten över Narvaminnet ''(Gud med oss)'' till en hyllning åt fredens värv. Om gud är med oss, brås vi på våra förfäder, som offrat sina liv för fosterlandet; och med samma kraft som de kunna vi tjäna fädernebygden, om ock på annat sätt: {{Dikt|… mark vi dyrka, bryta sten vid hanegäll, i timme sen …}} Stundom erinra dessa dikter om Geijers i tonen som i ''Nyårshälsning till svenska folkhögskolan:'' {{Dikt|Väl hystes du in under lågt ett tak, i stuga du bor väl ännu. Där inne dock bonden lär sig stå rak, och mandom det lär honom du.}} Bååths fosterländska diktning är så måttfull i klangen, att när han i den vackra dikten ''Gustaf Vasas krona'' i slutstrofen yttrar: {{Tomrad}}<noinclude> <references/> {{m|12 — 18338.{{em|1}}''J. Mortensen.''}}</noinclude> 51edyasjn8xgokmz0fr5huzwps80cdq 104 224391 656118 2026-08-01T08:15:46Z PWidergren 11678 /* Korrekturläst */ 656118 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="PWidergren" />{{huvud|178|A. U. BÅÅTH|}}</noinclude>{{Dikt|Och därför vid synen jag drives mitt knä att böja}} studsar man nästan. Gesten förefaller för teatralisk för det enkla bondehumöret i dikten. Samma karaktär har också hans sång ''Till nordens kvinnor''. Den blir en hyllning i nästan isländsk anda till kvinnan, som snor strängen till mannens båge: {{Dikt|De stora tankar en man fört ut, den hävd och saga de gömma inne, de hava levat sitt liv förut som varma känslor i kvinnosinne. De hava fostrats i hjärtehem, där kvinnan vaktat och vårdat dem, tills mannens huvud dem gav sin styrka att frälsa land och att bygga kyrka.}} Här, som så mången annorstädes där han talar om kvinnan, är det moderskärlekens allmakt han besjunger. Det stora flertalet av Bååths dikter utgöres av genremålningar och situationsbilder. Denna diktart hade fått en hög utveckling redan under den föregående perioden. Sturzen-Becker hade med icke ringa ledighet rört sig i denna ämneskrets. Bååth utför denna genre mera måleriskt. Mången gång är det, som om han haft en verklig tavla framför sig, vilken han omskriver i ord. Det är fallet i ''En pingstdagsmorgon'', som efter vad han själv angiver tolkar en tavla av Wenzel Tornöe: den unga sömmerskan, som i pingstdagsmorgonens gryning, utmattad efter nattens långa arbete, sjunker ned över den ljusblå balklänningen, som hon nödvändigt måste ha färdig, i bittra tankar över den hårda lott, som blivit hennes. Hon slumrar till, och i drömmen ser hon kanske sig själv iförd den ljusblå dräkten svävande omkring på balen. Eller ser hon kanske endast livet som en grå oändlig tomhet framför sig? Dessa små bilder ur vardagslivet kunna vara nog så skiftande. Än äro de satiriska eller åtminstone lätt ironiska som<noinclude> <references/></noinclude> 56t5sny8misplhcx0n1asyodd9i5go1 104 224392 656120 2026-08-01T08:20:52Z PWidergren 11678 /* Korrekturläst */ 656120 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="PWidergren" />{{huvud||A. U. BÅÅTH|179}}</noinclude>i åtskilliga av bilderna ur studentlivet. Den mest berömda är kanske ''Studentuppasserskan'' med sin drastiska humor. Där är estetikern, som skriver vers, men så slappt och håglöst, att ett trevåningshus hinner resa sig utanför hans fönster, innan han ännu är färdig med dikten ''(Verksamhet)''. Eller den gamle överliggaren, som sedan tjugu år dagligen stryker omkring på alla gator och värdshus med sin hund. Det finns blott ett ställe, där man aldrig sett honom gå ut och in. Och det är universitetshuset ''(Trofasthet)''. Ofta är det två motsatser, som belysa varandra. Motsatsen mellan stolta fraser och tyst arbete ''(Hamnliv)'', mellan den gamles goda humör och sonens pessimism ''(Sonen är student!)'', mellan fabriksarbetarna, som återvända till arbetet efter middagen, och deras herrskap, som då tager sin promenad ''(Middagspromenad)'', mellan vivören, som kommer hem i morgonstunden, uttröttad efter nattens orgier, och möter arbetarna, som tåga till sitt värv ''(Glädje)''. Flera av dessa genremålningar bäras av medkänsla med samhällets olycksbarn, de fattiga och förkomna. Dessa hans dikter intaga en ställning mitt emellan Snoilskys sociala dikter och Strindbergs uttalanden i dessa ämnen. Strindberg är djupt patetisk, indignerad, fylld av harm och vrede över samhällets orättvisor. Snoilsky ger däremot uttryck åt sin medkänsla, men intet hat mot överklassen färgar hans diktning. Bååth intager ungefär samma ställning som den senare, kanske med ett inslag av Viktor Rydbergs humanitärt optimistiska uppfattning av dessa problem. Endast någon gång formar sig dikten till en hotfull profetia om en stundande social revolution som i dikten ''Vid café du lac'', där man ser överklassen försjunken i njutning och vällevnad, arbetarna missnöjda och knotande: {{Dikt|Och kvällen var mörk och tyngande kvav. Det kändes, som åska i luften låg.}} Utan tvivel är det ingen tillfällighet, att i denna dikt, liksom i flera andra liknande, scenen är förlagd till Köpenhamn. Det är den danska radikalismen, som ligger bakom dessa stämningar. Men det är mera typiskt, att han tager avstånd från hatet.<noinclude> <references/></noinclude> 2x05h7xbnmk3cza8ax8sbdc873xd0hl 104 224393 656121 2026-08-01T08:25:21Z PWidergren 11678 /* Korrekturläst */ 656121 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="PWidergren" />{{huvud|180|A. U. BÅÅTH|}}</noinclude>I ''Ett socialistmöte'' ställer han emot de vuxnas hotfulla röster de lekande barnens jubel och skratt: {{Dikt|Men ute från vårgrön plan, där leken går, de sorglösa piltarnes jubel hit än når. Hörs framtidens röst däruti? Skall det växa en gång att bli över sällare tider en segersång? Eller — skall det av smärta och hat förvandlas uti ett mullrande, stigande hot, ett rasande skri, som ut sig ur gränderna skär och ropar till strid, så borgarehus och palats de darra därvid?}} Långt hellre dröjer dock Bååth, som i den utmärkta dikten ''På iltåg'', vid lyckan i de små stugorna, uppmurad av träget arbete. Banvaktarstugan, som han ser från kupéfönstret, omgiven av blommor och där allt är rent och fint, blir till en symbol för de många liknande små hemmen i landet: {{Dikt|Var hälst de vänligen bo och bygga, ej bär det ikull, och vi fara trygga. Det folket, huru än vädret tar — är det, som håller banan klar.}} Ett av de ämnen, som Bååth gärna behandlar, är storstadens vådor för den fattiga, värnlösa kvinnan, för den fallna. Flera av hans bästa dikter röra sig om sådana ämnen. Han har följt den unga flickan från det ögonblick, då de första lockelserna fresta henne, till slutet, då steget utför är taget. I dikten ''Utanför Café National'' ser han den vackra blomsterflickan med den slitna klänningen omkring den späda barmen girigt skåda in mot festen därinne, varifrån musiken tonar förföriskt och lockande, och han ryser vid tanken på hennes öde: {{Dikt|start=open|end=stanza|Ett liv, som är ungt och har kvavt under loft, på gatorna bjuder sitt rosendoft. En knopp ur den uslaste täppa ändock tar fäste för gull på den finaste rock.}}<noinclude> <references/></noinclude> 2f84e7rjg6627pbt9vue852ccvl5gxv 104 224394 656122 2026-08-01T08:27:35Z Gottfried Multe 11434 /* Korrekturläst */ 656122 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Gottfried Multe" />{{huvud||<small>TYPOLOGIEN.</small>|267}}</noinclude>nämnda ordning. I fall vi sedan af säkra fynd få upplysning om den absoluta åldern af A, C och E, så få vi också veta, huru gamla B och D äro, äfven om de två sistnämnda typerna aldrig hafva förekommit i något fynd tillsammans med andra saker. Vi kunna nu bestämma, till hvilken tid de höra, emedan B ju är yngre än A och äldre än C, samt D är yngre än C och äldre än E. Utan den typologiska metoden vore det däremot under de förhållanden, som jag förutsatt, icke möjligt att så noggrannt besvara den frågan, från hvilka århundraden B och D förskrifva sig. För den förhistoriska fornforskaren äro således de typologiska undersökningarna af den allra största betydelse. De flesta typserier från forntiden äro också redan behandlade, och jag har härvid icke inskränkt mig till Norden, utan låtit undersökningen omfatta äfven alla andra europeiska länder samt de områden i Orienten, som under forntiden stodo i förbindelse med Europa. Detta är så mycket vigtigare, som det ofta inträffat, att en till en serie hörande typ flyttats öfver från sitt hemland till ett annat land och där gifvit upphof till en ny serie, hvilken väl kan hafva mycket gemensamt med den förra, men i vissa afseenden skiljer sig från denna. En jämförelse mellan Europa och Orienten i typologiskt afseende visar en vida större lifaktighet inom vår världsdel än i Österns länder. I Europa möter oss en formrikedom, en lifaktighet, en benägenhet för förändringar, — hvilka i de flesta fall inneburit i praktiska hänseenden vigtiga förbättringar, — och i följd häraf en snabb utveckling, som bildar en märklig motsats mot Orientens förkärlek för att bibehålla de gamla formerna oförändrade. Formrikedomen uti Europa får endast en svag ersättning i materialets dyrbarhet uti Orienten. Denna motsats mellan Vesterlandet och Österlandet, som redan mycket tidigt framträder, och som sedan ständigt fortlefvat, står i nära samband med den märkliga olikhet mellan folkkarakteren i nämnda delar af världen, som varit af så stor betydelse för dessa folks hela utveckling och därför så bestämmande för deras historia och deras nuvarande förhållanden till hvarandra. Att jag önskat på ett naturforskaremöte få tala om den typologiska metoden, beror emellertid ej så mycket på denna metods stora betydelse för fornforskaren, som inte mera därpå, att det för naturforskaren kan vara af intresse att se, huru vi dels i allmänhet använda samma metod som han, — i det vi samla så stort material<noinclude> <references/></noinclude> oje2r7s9ze082iagm54ohdo10fq233f 104 224395 656123 2026-08-01T08:29:02Z PWidergren 11678 /* Korrekturläst */ 656123 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="PWidergren" />{{huvud||A. U. BÅÅTH|181}}</noinclude>{{Dikt|start=stanza|end=close|Ett liv, som knoppas så varmt och spätt, i människovimmel brytes så lätt — fast skyggt som en fågel för människohand: den leker till döds ett liv ibland.}} Eller han vandrar ned för »Ströget» en kvalmig augustikväll, då han plötsligt mitt bland glädjeflickorna får se ett ungt och friskt ansikte med rena, glada ögon. Och med ens flyr han i tankarna bort från storstadens smuts och myskdoft, bort till hembygden med dess oskyldiga och friska glädje. Strindberg uppfattade glädjeflickan som en varelse, som var belåten med sitt yrke. Bååth förskönar henne visserligen icke romantiskt, men bak all flärden upptäcker han det mänskliga. Han visar henne, där hon stolt och smyckad vandrar fram i sin skönhets blomma. Men tro icke, att det är glädje, som bor i blicken. Den glädjen är lögn. Hon är en olycklig ''(Magdalena):'' {{Dikt|Du syndiga Magdalena, som fram i glitter gick, ej talte det sant, ditt öga, då det sköt sin glimmande blick. Där skyldes så djupt ett vemod i strålande dunkelblått, som sörjde du allt vad osällt och bittert ryms i din lott. Ej vacker visa dig vyssat till sömns, då din vagga gick, och aldrig ditt barnaöga fått fånga en vänlig blick. Och när du frestad skälvde och vacklande kände dig stå, ej stödjande arm sig lade om smidiga midjan då.}} Och han utmålar, huru hennes öde kunnat gestalta sig, om hon fötts under lyckligare förhållanden. {{Tomrad}}<noinclude> <references/></noinclude> j4ki2joqhqzr9gu7es61vhembzfbsb2 656124 656123 2026-08-01T08:29:32Z PWidergren 11678 656124 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="PWidergren" />{{huvud||A. U. BÅÅTH|181}}</noinclude>{{Dikt|start=stanza|end=close|Ett liv, som knoppas så varmt och spätt, i människovimmel brytes så lätt — fast skyggt som en fågel för människohand: den leker till döds ett liv ibland.}} Eller han vandrar ned för »Ströget» en kvalmig augustikväll, då han plötsligt mitt bland glädjeflickorna får se ett ungt och friskt ansikte med rena, glada ögon. Och med ens flyr han i tankarna bort från storstadens smuts och myskdoft, bort till hembygden med dess oskyldiga och friska glädje. Strindberg uppfattade glädjeflickan som en varelse, som var belåten med sitt yrke. Bååth förskönar henne visserligen icke romantiskt, men bak all flärden upptäcker han det mänskliga. Han visar henne, där hon stolt och smyckad vandrar fram i sin skönhets blomma. Men tro icke, att det är glädje, som bor i blicken. Den glädjen är lögn. Hon är en olycklig ''(Magdalena):'' {{Dikt|Du syndiga Magdalena, som fram i glitter gick, ej talte det sant, ditt öga, då det sköt sin glimmande blick. Där skyldes så djupt ett vemod i strålande dunkelblått, som sörjde du allt vad osällt och bittert ryms i din lott. Ej vacker visa dig vyssat till sömns, då din vagga gick, och aldrig ditt barnaöga fått fånga en vänlig blick. Och när du frestad skälvde och vacklande kände dig stå, ej stödjande arm sig lade om smidiga midjan då.}} Och han utmålar, huru hennes öde kunnat gestalta sig, om hon fötts under lyckligare förhållanden. {{Tomrad}}<noinclude> <references/></noinclude> 9lp4x5pphiga9g2cqi8y8qgvd90mz62 656145 656124 2026-08-01T10:40:25Z PWidergren 11678 656145 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="PWidergren" />{{huvud||A. U. BÅÅTH|181}}</noinclude>{{Dikt|start=stanza|end=close|Ett liv, som knoppas så varmt och spätt, i människovimmel brytes så lätt — fast skyggt som en fågel för människohand: den leker till döds ett liv ibland.}} Eller han vandrar ned för »Ströget» en kvalmig augustikväll, då han plötsligt mitt bland glädjeflickorna får se ett ungt och friskt ansikte med rena, glada ögon. Och med ens flyr han i tankarna bort från storstadens smuts och myskdoft, bort till hembygden med dess oskyldiga och friska glädje. Strindberg uppfattade glädjeflickan som en varelse, som var belåten med sitt yrke. Bååth förskönar henne visserligen icke romantiskt, men bak all flärden upptäcker han det mänskliga. Han visar henne, där hon stolt och smyckad vandrar fram i sin skönhets blomma. Men tro icke, att det är glädje, som bor i blicken. Den glädjen är lögn. Hon är en olycklig ''(Magdalena):'' {{Dikt|Du syndiga Magdalena, som fram i glitter gick, ej talte det sant, ditt öga, då det sköt sin glimmande blick. Där skyldes så djupt ett vemod i strålande dunkelblått, som sörjde du allt vad osällt och bittert ryms i din lott. Ej vacker visa dig vyssat till sömns, då din vagga gick, och aldrig ditt barnaöga fått fånga en vänlig blick. Och när du frestad skälvde och vacklande kände dig stå, ej stödjande arm sig lade om smidiga midjan då.}} Och han utmålar, huru hennes öde kunnat gestalta sig, om hon fötts under lyckligare förhållanden. {{Tomrad}}<noinclude> <references/></noinclude> 5ahser8ebr7c8768468svjkeba98yra 104 224396 656125 2026-08-01T08:49:58Z PWidergren 11678 /* Korrekturläst */ 656125 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="PWidergren" />{{huvud|182|A. U. BÅÅTH|}}</noinclude>Till samma serie hör ''Barnsöl'' och ''Synd och skam''. I den förra skildras, huru hetärens faderlösa barn döpes. Gästerna hängiva sig efter prästens bortgång åt gästabudets fröjder, men mitt genom deras högljudda glädje: {{Dikt|Det hörs, hur det sakta kvider, där ljuder en djup och dallrande gråt. Något det är, som lider.}} Bååth har också skrivit några erotiska dikter, men knappast av något större intresse. Någon lidelsefull erotiker är han icke. I ''Ur portföljen'' har man skildringen av en förälskelse, som börjar vackert med »Du är mig underbar, du min sjuttonåra flicka» och som efter olika stadier slutar med besvikelse. De djupast kända av dessa dikter äro V (När vid nattetid det sakta i din hjärnas fibrer bränner), VI (Och hade jag kvar en gnista av utsläckt barnatro) och VII (När uti kvav och nattlig stund). En dylik förälskelse är det också, som han biktar för modern i ''Hans saga hade skiftat''. Men den bästa av dessa Bååths dikter är ''Brist'', där han klagar över att icke ha mött en verklig kärlek. Det är en av hans mest äkta hjärteutgjutelser: {{Dikt|Och hade min själ en ann, som vid den sig fäste, Som kände dess krafter, de sämsta och de bäste — En kvinnoande, en av de varma bara, som känna så djupt, att ögonen skåda klara — Då skulle min kalla och strida sång måhända varmare, mjukare toner i dagen sända.}} Den egendomligaste gruppen av Bååths dikter är emellertid landskapsbilderna, och framför allt de, som behandla skånska motiv. Han har också skrivit dikter ''(Vid västerhavet)'', som återgiva hans intryck från den bohuslänska skärgården, men de vittna ej om samma förtrogenhet med landskapet; de sakna den innerlighet i tonen och den säkerhet i uppfattningen, som utmärka de skånska. {{Tomrad}}<noinclude> <references/></noinclude> 2cwkmqcdz6hz1hm9zcfnflmzcfwxwri 104 224397 656126 2026-08-01T09:00:05Z PWidergren 11678 /* Korrekturläst */ 656126 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="PWidergren" />{{huvud||A. U. BÅÅTH|183}}</noinclude>Som redan sagt, är han den förste, som lyckats fånga det säregna i det skånska landskapet eller rättare sagt slättens egendomligheter, den trakt av Skåne, där han var uppfödd och som han så ofta genomkorsat. Denna slätt är numera berömd; till och med i Uppsverige kan man få höra entusiastiska utrop av beundran över dess skönhet och härlighet. Men det kan vara en frågå, om man i allmänhet förstår, varpå denna skönhet beror. Den nämnes ofta i samma andetag som Upplandsslätten, som dock har en helt annan karaktär. På en skåning gör denna åtminstone vid första ögonkastet ett torftigt, nästan hemskt intryck, med sitt föråldrade åkerbruk och fält, där säden står gles och ojämn, ofta nästan kvävd av den gula åkersenapen. Slätt i skånsk mening är den i varje fall icke, ty denna förutsätter liksom steppen fri utsikt i oändlighet för ögat. Först då skåningen har dessa öppna linjer framför sig, känner han den rätta friden och ron i sin själ. I Uppland stänger däremot skogen överallt i bakgrunden och hindrar den fria utsikten, och den sticker också upp sina små öar av träd och stenrösen mitt i åkerfälten. Upplandsslättens karaktär är karghet, dess skönhet är ödslighet, vartill så komma vissa historiska minnen, som adla den. Åkerfälten, ofta smala, belägna i skydd av skogsbrynet, frammana minnet av hedenhös, då dessa tegar först upplöjdes av trälarnas träåder. Och vilken roll för hela landskapet spelar icke silhuetten av de tre jättehögarna över sagokungarna vid Gamla Upsala! Skåneslättens skönhet beror däremot främst på dess imponerande vidsträckthet och på dess rika bördighet. Till tavlans karaktäristik bidraga också pilevallarna med deras fina, grågröna hängande lövverk och väderkvarnarna, vars silhuetter äro så typiska för skånskt, nordtyskt och holländskt landskap. Men ännu stå vi icke vid det mest karaktäristiska i landskapsbilden. Detta ligger i luften. Uppland har inlandsklimat. Himlen är torr, hög och enformig. Skåne är däremot havomflutet; därav oupphörliga förändringar i molnbildningen, som ge himlen ett ständigt växlande utseende och kasta skiftande<noinclude> <references/></noinclude> jp9yjb9lgnbxvykdsamzpw4c1g6fnxz 104 224398 656127 2026-08-01T09:00:56Z Gottfried Multe 11434 /* Korrekturläst */ 656127 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Gottfried Multe" />{{huvud|268|<small>OSCAR MONTELIUS.</small>|}}</noinclude>som möjligt och ordna det så, att resultaten omedelbart falla i ögonen, — dels i afseende på utvecklingsläran stå på en rent darwinistisk ståndpunkt. Att man i fråga om naturens alster kan följa den ena formens, den ena artens utveckling ur den andra, har ju, som vi alla veta, länge varit kändt. Men först i senaste tid har man på det sätt, som jag nu visat, upptäckt, att en alldeles liknande utveckling verkligen också kan uppvisas i fråga om det menskliga arbetets alster. Detta bör så mycket mera intressera naturforskaren, som menniskan ju i och för sig, såsom naturprodukt betraktad, är föremål äfven för hans studier. I sjelfva verket är det också något i högsta grad underbart, att menniskan vid sitt arbete skall vara underkastad en lagbunden utveckling. Är den menskliga friheten så inskränkt, att vi inte skulle kunna fritt bilda hvilka former vi önska? Äro vi tvungna att steg för steg gå från en form till en annan, endast föga afvikande? Innan man närmare undersökt saken, vore man visserligen frestad att besvara dessa frågor med: nej. Men när man genom ett ingående studium blifvit förtrogen med de märkliga företeelser, som jag nu omtalat, finner man, att svaret måste blifva: ja. Utvecklingen kan gå fortare eller långsammare, men alltid är menniskan nödgad att vid sitt skapande af nya former följa den utvecklingens lag, som gäller för den öfriga naturen. När vi på det sätt, som jag i det föregående antydt, granska de skiftande former, som det menskliga arbetets alster i skilda tider och i olika länder uppvisa, så finna vi, huru typerna låta ordna sig i märkvärdiga serier, huru den ena länken fogar sig i den andra, tills vi hafva långa, underbara kedjor. Och göres en sådan kedja på rätt sätt af en erfaren hand, så blir den så stark, att vi med den kunna binda nya, säkra resultat till dem, som vi redan på andra vägar funnit. {{linje|6em}} <section end="Typologien eller utvecklingsläran tillämpad på det menskliga arbetet" /> {{Tomrad}}<noinclude> <references/></noinclude> q4pfsft2uaf61hb8xqigkxv0yaguaxh 104 224399 656128 2026-08-01T09:04:31Z PWidergren 11678 /* Korrekturläst */ 656128 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="PWidergren" />{{huvud|184|A. U. BÅÅTH|}}</noinclude>belysningar över landskapet. I clairobscuren ligger just den skånska slättens poesi. Dimman, som om höstarna vältrar in från havet och sveper sina mjuka konturer kring de avlövade träden, är för uppsvensken obegriplig, för skåningen en källa till rika njutningar. Och så är det solen, som bryter igenom denna fuktiga luft och åstadkommer bländande belysningar, färgande himlen från skäraste rosa till de smaragdgrönaste skiftningar och med solnedgångar av en prakt, som det uppsvenska klimatet ej framalstrar. En annan skala av trolska belysningar skapar månskenet i denna fuktiga atmosfär. Slutligen spelar ljudet en bestämd roll i den skånska slättens fysionomi. Det är svårt att säga, varpå det beror, men det liksom fyller luften på ett särskilt sätt. Höres ljudet vidare på slätten, där intet tar emot, eller klingar det gällare? Vilken stämning framkallar ej hundskallet en afton på slätten? Hur karaktäristiska ljudfenomenen i varje fall äro för slättlandskapet framgår av, att de ryska steppskildrarna också alltid framtaga detta drag. I slutet av sin berättelse »Sångarna» (En jägares dagbok) målar Turgenjev slättens vida öppenhet genom två pojkar, som ropa mot varandra från var sin sida av densamma. Det var dessa olika drag i slättens väsen, som Bååth hade öga för och förstod att skildra. Man kan visserligen anmärka, att han stundom medtager för många detaljer och ej får dem att smälta samman till en helhetsbild. Men i sina bästa dikter av denna art är han en mästare. Och det karaktäristiska för honom är, att han just framhäver de typiska dragen i landskapets fysionomi, de bördiga åkerfälten med den jämnhöga vajande säden, den vita kyrkan med sina gavlar och röda tak, den halmtäckta bondgården, pilevallarna, de sträckande fåglarna. Kanske målar han också helst landskapet i solljus och sommarfägring, allt det milda och lena, som stämmer så utmärkt med hans eget soliga väsen: {{Dikt|start=open|end=stanza|Vill, vad ditt folk är värt, du känna, vill du det se i dess hjärtegrund, skåde du ut från kyrkobacke mitt i en solig middagsstund.}}<noinclude> <references/></noinclude> 3g4ly0fin69uuc73hsxln0f299em3gr 104 224400 656129 2026-08-01T09:08:58Z PWidergren 11678 /* Korrekturläst */ 656129 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="PWidergren" />{{huvud||A. U. BÅÅTH|185}}</noinclude>{{Dikt|start=stanza|end=close|Folket sin sabbatsvila håller: all dess id under arbetsdag skiner emot dig nu från åkrar, hagar och leende anletsdrag.}} Gärna vill man inkarnera honom själv i denne skånske bondefar, som i sin söndagsstass stiger ut på sin förstugukvist och förnöjd låter ögat glida ut över sädesfälten ''(Skåne):'' {{Dikt|start=open|end=stanza|Vår och söndag. Messan är slut, och folket kommer ur kyrkan ut. Och orgeln spelar till utgång än, och sista stoldörrn smälls igen. Och skaran sig sprider. Var liten grupp vid hemmet stannar, och dörrn slås upp. Och sista flocken i långsamt tåg drar hän därborta i mörkgrön råg. Där ligger byn i söndagsmak med kalkade väggar och mossiga tak. Ut över blänkande byadam sig luta knotiga pilar fram. I mylla, fuktig från i går, i krattad hage än spaden står. Och apeln sig kröker med krona kal. Bland vårgröna buskar tuppen gal. Ren röken ur skorsten blånar hän emellan almar och poppelträn. Nu gumman ur kyrkodräkt väl gått, läst in den och eld i spiseln fått. Vid gaveln, där solen värmer som bäst, står far och skiner i söndagsväst.}}<noinclude> <references/></noinclude> 8qcadjl57pifr7vzf0mxi3lcfae8frz 104 224401 656130 2026-08-01T09:13:09Z PWidergren 11678 /* Korrekturläst */ 656130 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="PWidergren" />{{huvud|186|A. U. BÅÅTH|}}</noinclude>{{Dikt|start=stanza|end=close|Han tänt sin pipa. Han ler så smått. Hans jord sig gassar. Han själv mår gott.}} Men Bååth har också öga för allt det, som i djupare meningar karaktäristiskt för slätten, ej blott för de yttre dragen. Han skildrar, som Ola Hansson träffande säger, »den veka, viskande stillheten en ljum sommarkväll på slätten, då havet brusar dämpat i fjärran; vinterdagens underbara, kyliga stillhet och klara, klangfulla frostluft; den svala ron i skogen vid middagstiden en brännhet julidag, då det är så tyst, som om skogen skyggt hölle det fina nät, som de späda kvistarna spänna av ljus och skugga, fram ’emot var tungtrådd, trampande, prasslande människofot’.» Det är denna förmåga att fånga allt det intimaste i landskapets karaktär, som framkommer i en sådan dikt som ''Sydskånsk sommarkväll:'' {{Dikt|start=open|end=stanza|Vitt över nejden tystnad och frid. Dofter, dem äng och åker andas, samman i dröjande skymning blandas. Luften är lätt och lugn och blid. Slaka de hänga pilarnes blad. Vångarnes ax i lättaste dimma matt de som drivet silver glimma, ånga så fint i daggigt bad. Östersjöbrus i aftonens ro sakta till sömns all nejden lullar. Rasslande vagn i fjärran rullar. Råmar i rykande äng en ko. Hunden i gård bak skymmande vall gläfsar med ljud så gälla och korta, svagare svarar det längre borta. Åter ljuder det här ett skall. Kornknarrn skorrar inne i vång. Skramlar i klövern ett ringlande tjuder. Borta i byn harmonikan ljuder. Re’n är på korsväg dansen i gång. }}<noinclude> <references/></noinclude> qjrqc3r42nig4qutvsvg8jqfu82cwqj 104 224402 656131 2026-08-01T09:19:12Z PWidergren 11678 /* Korrekturläst */ 656131 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="PWidergren" />{{huvud||A. U. BÅÅTH|187}}</noinclude>{{Dikt|start=stanza|end=close|Sjungande drager mot sjön ett tåg ungmor i arm med reslige drängar. Visan dör hän på strandens ängar, domnar för brusande Östersjö våg.}} Ett par värdiga paralleller till denna dikt utgöra ''Vinterstämning'' och ''Nyårsafton på skånska slätten''. I den förra har man typiskt på några strofer det skånska vinterlandskapet, som icke minst får sin stämning av de kraxande råkorna kring kyrktornet; och i den senare skildrar han med samma mästerskap hösten med sina dimmor: {{Dikt|start=follow|end=follow|Skymmande dimma våt över slätten vilar, röda grenar streta från kala pilar, åkrarnes fåror ligga i disig väta, gårdarne töcknigt skymta bak vallar räta. Tystnad vida. Man hör, hur det sakta lackar droppe på droppe från närmaste tak och stackar. Klämtande borta i fjärran klockor ringa. Ensamt och matt de hän över nejden klinga; Mötas av klocksång ny från en annan kyrka. Nu helt nära det tonar med större styrka. Ringer i alla byar. I dimman draga ut över bygden tonerna, starka, svaga … Tystnad vida. Ett skott där vid gaveln brinner, skenet längs med kalkade väggen rinner. Skott på skott. Nu tändas högtidsljusen. Helig afton. Det glimmar ur alla husen.}} Bååth har också skrivit trenne större lyriskt episka dikter, ''Marit Vallkulla'' 1887, ''Kärlekssagan på Björkeberga'' 1892 och ''Ungmön från Antwerpen'' 1900, men dessa ha knappast ökat hans berömmelse. Denna diktart var i det ögonblick Bååth upptog den föråldrad, och den låg dessutom icke synnerligen för honom. I smärre dikter kan han visa sig som en ej oäven berättare, men i dessa större kompositioner brista både karakteristiken och det djupare sammanhanget. {{Tomrad}}<noinclude> <references/></noinclude> 5h0rdblqggzj9mx8n366cei5vispxye 656134 656131 2026-08-01T09:24:56Z PWidergren 11678 656134 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="PWidergren" />{{huvud||A. U. BÅÅTH|187}}</noinclude>{{Dikt|start=stanza|end=close|Sjungande drager mot sjön ett tåg ungmor i arm med reslige drängar. Visan dör hän på strandens ängar, domnar för brusande Östersjö våg.}} Ett par värdiga paralleller till denna dikt utgöra ''Vinterstämning'' och ''Nyårsafton på skånska slätten''. I den förra har man typiskt på några strofer det skånska vinterlandskapet, som icke minst får sin stämning av de kraxande råkorna kring kyrktornet; och i den senare skildrar han med samma mästerskap hösten med sina dimmor: {{Dikt|Skymmande dimma våt över slätten vilar, röda grenar streta från kala pilar, åkrarnes fåror ligga i disig väta, gårdarne töcknigt skymta bak vallar räta. Tystnad vida. Man hör, hur det sakta lackar droppe på droppe från närmaste tak och stackar. Klämtande borta i fjärran klockor ringa. Ensamt och matt de hän över nejden klinga; Mötas av klocksång ny från en annan kyrka. Nu helt nära det tonar med större styrka. Ringer i alla byar. I dimman draga ut över bygden tonerna, starka, svaga … Tystnad vida. Ett skott där vid gaveln brinner, skenet längs med kalkade väggen rinner. Skott på skott. Nu tändas högtidsljusen. Helig afton. Det glimmar ur alla husen.}} Bååth har också skrivit trenne större lyriskt episka dikter, ''Marit Vallkulla'' 1887, ''Kärlekssagan på Björkeberga'' 1892 och ''Ungmön från Antwerpen'' 1900, men dessa ha knappast ökat hans berömmelse. Denna diktart var i det ögonblick Bååth upptog den föråldrad, och den låg dessutom icke synnerligen för honom. I smärre dikter kan han visa sig som en ej oäven berättare, men i dessa större kompositioner brista både karakteristiken och det djupare sammanhanget. {{Tomrad}}<noinclude> <references/></noinclude> opsi7efoddkxlnjza5gvccjms3qe4qw 104 224403 656132 2026-08-01T09:20:55Z PWidergren 11678 /* Korrekturläst */ 656132 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="PWidergren" />{{huvud|188|A. U. BÅÅTH|}}</noinclude>Bååths område är icke stort, men därinom har han gjort en verklig insats. Han har visat vägen för hela den följande generationen av Skåneskalder och mer än det. Både Fröding och Karlfeldt ha upptagit vissa av hans motiv, men onekligen behandlat dem med större glans. I Skåne borde man en gång. när sinnet vaknar för det egna landskapets kultur, minnas honom med en staty. Den skulle finna sin naturliga plats i Kungsparken i Malmö, i vars närhet hans tidigaste barnaår förflutit. Där skulle hans breda kroppshydda passa bra mot trädens lummiga grönska som en pendang till de övriga dryga skåningarna och Karl X Gustafs mäktiga gestalt på Stortorget. {{linje|5em|style=margin-top:3em;margin-bottom:3em;}}<noinclude> <references/></noinclude> dawfc1suhiiobncg6hn9lo0aa5q9ebd 0 224404 656133 2026-08-01T09:24:07Z PWidergren 11678 Skapade sidan med '<div class=layout2 style="text-align: justify; "> <pages index="J_Mortensen_Från Röda rummet till Sekelskiftet_1918.djvu" from=180 to=198 fromsection=AUB2 prev="[[Från Röda rummet till Sekelskiftet/I. A. U. Bååth|I. A. U. Bååth.]]" current="[[Från Röda rummet till Sekelskiftet/II. A. U. Bååth|II. A. U. Bååth.]]" next="[[Från Röda rummet till Sekelskiftet/Anne-Charlotte_Leffler|Anne-Charlotte Leffler]]" kommentar={{nop}} header=1/> <references/> </div>' 656133 wikitext text/x-wiki <div class=layout2 style="text-align: justify; "> <pages index="J_Mortensen_Från Röda rummet till Sekelskiftet_1918.djvu" from=180 to=198 fromsection=AUB2 prev="[[Från Röda rummet till Sekelskiftet/I. A. U. Bååth|I. A. U. Bååth.]]" current="[[Från Röda rummet till Sekelskiftet/II. A. U. Bååth|II. A. U. Bååth.]]" next="[[Från Röda rummet till Sekelskiftet/Anne-Charlotte_Leffler|Anne-Charlotte Leffler]]" kommentar={{nop}} header=1/> <references/> </div> erwkun8p1lx7gnrr2nxsxhlbrfsnbtl 104 224405 656140 2026-08-01T10:19:08Z Thuresson 20 /* Korrekturläst */ 656140 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Thuresson" />{{ph|245}}</noinclude>Wrangels så oförmodade försvinnande från scenen väckte ett oerhördt uppseende. Rådsherrarne och ständerna, som hade sig hans förtroendefulla ställning till drottningen bekant, sågo deri en ny anklagelse emot henne. Samtidigt med Secreta-utskottets remiss till ständerna om instruktion för kronprinsens uppfostran hade Tessin till samma utskott inlemmat sin ansökan att blifva entledigad från guvernörs-befattningen. Utan att på något sätt förringa hans lysande egenskaper, torde man rättvisligen kunna antaga, att hans spända ställning till hofvet i icke så obetydlig mån bidrog till de vitsord, som han fick emottaga i den skrifvelse, hvari ständerna underrättade konungen om hans afsägelse. “Rikets ständer kunna icke dölja”, heter det nemligen i detta memorial, “att de med mycken saknad se herr grefven och riksrådet på detta sätt lemna sitt verk (guvernörsbefattningen), hvartill han, med riksens ständers fullkomliga nöje, lagt första grunden. Icke dess mindre hafva riksens ständer måst låta dess föreställningar vid detta tillfälle mer gälla än sin egen åstundan …” “Eders kongl. maj:t täckes med nådigt välbehag anse, att inför eders kongl. maj:t rikets ständer frambära detta intygande …” Jemte detta bifall, underlät man icke heller att gifva ett hugg åt drottningen. Läsaren känner redan att drottningen misstyckt att Tessin, oaktadt blott i några få exemplar, till allmänt tryck befordrat “en gammal mans bref till en ung prins”. “Sist hafva riksens ständer i underdånighet skolat tillstyrka”, yttras det i slutet af detta memorial, “att den samling af bref till hans konglig höghet, som herr grefven och riksrådet för Secreta-utskottet uppvisat, må med publict förskott genom trycket utkomma, det allmänna till nytta och en så värdig författare till välförtjent heder.” Några få dagar senare öfverlemnade ständerna de skrifvelser, hvari de vidare fullföljde sina planer. Uppslaget till dessa skrifvelser utgjordes af den instruktion för prinsarnes uppfostran, som nu blifvit utarbetad. “Nationen skulle”, enligt den åsigt, som uttalar sig i denna instruktion, “på grund af den förgänglighet och omvexling, som menniskorna äro underkastade, icke ega någon<noinclude> <references/></noinclude> 6zfu03ykw0569t1oskhf9tkjb729xim 104 224406 656141 2026-08-01T10:24:31Z Thuresson 20 /* Korrekturläst */ 656141 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Thuresson" />246</noinclude>säkerhet för sin välfångna frihet, om rikets ständer ej skulle tillegna sig den vigtigaste delen uti de kongliga barnens uppfostran — hvilken ock grundlagen tydligen utstakat — och att konglig majestäts höga rättighet, såsom far, med rikets ständers rättighet i detta mål är och bör vara i nära samband med hvarandra, emedan nationens rätt och frihet, hvarifrån ständernas rättighet vid uppfostran sig leder, är icke mindre grundad uti den naturliga lagen, än en fars rättighet; tvärtom det ansvar, som ständerne åligger, är så mycket drygare, som det är mera att uppfödas till regent, än att uppfödas såsom son, och mera att en gång uppfylla en konungs pligter, än de allmänna skyldigheter, helst som en konung måste vidkännas begge.” Vi hafva i det föregående så tillräckligt skildrat konungen och drottningen, att hvar och en bör kunna föreställa sig, huru djupt de skulle känna sig sårade af denna ständernas officiella förklaring. Men ständerna gingo ännu längre. Från den tid, då Tessin, utan att vara verkligt entledigad från sin guvernörsbefattning, likväl upphört med dess utöfvande, hade grefve Stromberg blifvit dertill ad interim förordnad, hvarjemte konungen utnämnde grefve Bjelke till underguvernör. Ständerna afskedade båda två. “Som det är en Secretautskottet ålagd skyldighet”, tillkännagaf man, “att iakttaga riksens ständers rättighet vid guvernörsembetets tillsättande och den valfrihet, som riksens ständer efter regeringsformen tillhörer, med hvilken Secretautskottet fann enligt vara, att hans excellens nedlägger denna interims-förrättning, sedan en annan ledighet sig yppat, genom hans excellens herr riksrådet o. s. v. grefve Tessins entledigande ifrån samma guvernörs-embete; så anhåller Secretautskottet underdånigt, att hans kongl. maj:t täcktes derom gifva herr riksrådet grefve Stromberg sin nådiga befallning, då valet af guvernör …” Emot underguvernörs-embetet anmärktes, att det var en för vårt land främmande inrättning, hvilken, om äfven bruklig inom andra länder, likväl var föga lämplig för oss, som styrdes af olika regeringsgrundsatser och följaktligen vid prinsars uppfostran hade olika afsigter. {{tomrad}}<noinclude> <references/></noinclude> 8mn7ktqzrg9lj1jo13lq0jxfghu2sjp 104 224408 656143 2026-08-01T10:30:58Z Thuresson 20 /* Korrekturläst */ 656143 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Thuresson" />{{ph|247}}</noinclude>Rikets ständer tillstyrkte, på grund häraf, embetets upphörande samt anhöll, med stöd af regeringsformen och sjelfva sakens beskaffenhet, “att inga nya inrättningar vid uppfostran, utom riksens ständers vetskap måtte åtgöras, eller ombyte af personer annars, än uti de händelser, som instruktionen för herr guvernören omförmäler”. Till den verkliga karakteren af detta “tillstyrkande” och denna “anhållan” kan man sluta af följande i samma handling förekommande uttryck. “… Och som hofmarskalken grefve Bjelke ''således'' kommer att nedlägga detta underguvernörs-embete …” Men hårdast träffades Dalin af ständernas ovilja. Ständerna anhöllo nemligen icke blott om hans entledigande ifrån informators-embetet hos kronprinsen, utan äfven att han för framtiden skulle skiljas ifrån all gemenskap med honom och de öfrige prinsarne, samt tills vidare afhålla sig ifrån det kungliga hofvet. Vi vilja ej försöka att skildra den känsla af harm, som intog hofvet. Dalin, den snillrike mannen, den infallsrike och underhållande hofmannen, den poetiska och gnistrande fyrverkeri-elden, som spridt så mycket ljus och lif omkring sig, äfven han — träffades af bannstrålen. Men måttet var ännu långt ifrån fyldt. Samtidigt härmed anmälde äfvenledes sekreta-utskottet baron C. Scheffer såsom enhälligt vald till Tessins efterträdare, hvarjemte man uppgaf de nya personer, som voro utsedde såväl till lärare, som till den öfriga uppvaktningen. Den kungliga familjen ansåg sig emellertid vid valet af guvernör för deras son åtminstone böra få hafva en röst med, allra helst regeringsformen syntes berättiga dertill, hvadan konungen förklarade, att han till det verkstälda guvernörs-valet ej kunde gifva sitt samtycke och “nådiga behag”. Konungens svar, med afseende på den öfriga personalen, var ordagrant följande: “Såvida jag förnimmer att rikets ständer utnämnt och förordnat personer, såväl till information, som till mina söners uppvaktning: så finner jag således onödigt, att mig deröfver vidare yttra”. I detta skick öfverlemnades målet till ständerna, hvilka<noinclude> <references/></noinclude> kcskr0fn857jtebgi6cq1ec5gd4b0m3 104 224409 656144 2026-08-01T10:38:49Z Thuresson 20 /* Korrekturläst */ 656144 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Thuresson" />248</noinclude>härigenom fingo ett nytt tillfälle att utveckla sin magts fullkomlighet. Bland annat yttrade de{{Rättelse|?|:}} “Ingen lärer kunna betvifla, att den, som utnämner och tillsätter, utöfvar en större rättighet än den, som sitt behag dertill gifver. Lika ostridigt är det ock, att en kollision härutinnan strider emot grundlagarne, emedan ju mera den är vådlig, ju mera är den emot lagstiftarens afsigt”. “Rikets ständer äro lagstiftare och magtegande ständer, tvenne egenskaper, med hvilka de specifice utmärkas uti regeringsformen”. “Men lagstiftandet och magten blifva utan verkan, om vid utöfningen deraf hinder eller motstånd skulle kunna hafva rum, eller lagstiftarens författningar underkastades någon annans godtycke. Derför har kongl. majestät med dyr ed sig förbundit, att alltid instämma med samtelige rikets ständer, så att deras författningar äro och böra vara konglig majestäts behag”. “Uti sådan bemärkelse brukas ordet behag uppå flera ställen uti regeringsformen …” “Skulle ock detta behag uti uppfostringsverket längre kunna sträckas för den naturliga rättighet, som en far tillkommer öfver sina barn, om nödigt är att inhemta konungens tankar vid personers utnämnande; så blifver lika fullt konungens behag ej något arbitrairt behag, emedan det då hvarken öfverensstämde med rikets författning eller med nationens fördel och säkerhet”. “Ett arbitrairt behag hos konungen vore icke uppå skäl grundadt; när det derutinnan brister, så är det ock utan afsigt uppå rikets nytta mera ett envåldsbehag än instämmande med rikets ständers rätt och med deras uti lagen grundade åtgärd …” “Konungar söka ofta att utvidga sin magt öfver de utstakade gränser, riket till skada och nationens frihet till förfäng, och när det händer, skulle — hvad vore naturligare att föreställa sig, än att hos konungabarnen samma lystnad skulle intryckas — inga andra vid deras uppfostran antagas, än de, som dermed instämde, så framt utnämnandet skulle bero hufvudsakligast uppá konungens behag”. “… Men det står ändå lika fast, att utslaget må-<noinclude> <references/></noinclude> ipauj5r6as7z6n4r0trtm4npewioeqg 104 224410 656146 2026-08-01T10:44:02Z Thuresson 20 /* Korrekturläst */ 656146 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Thuresson" />{{ph|249}}</noinclude>ste förblifva hos rikets ständer, och att konungen vinner sitt behag, nemligen det behag, som regeringslagarne medgifva, enär de pröfvat valet för prinsarne och riket nyttigt”. Emellertid vill det synas som hatt-partiet icke endast ville betrygga sin magt, utan verkligen afsåg att tvinga konungafamiljen till någon oförsigtig ytterlighet eller djerfhet, hvarigenom man kunde få åtminstone utseendet af ett skäl till konungens ännu fullständigare magtbegränsning, något som man i sina innersta afsigter begärligt tycktes åsyfta. Man hade blifvit öfvertygad om att drottningen i Hamburg upptagit ett lån, förmedelst pantsättning af juvelerna. Att angripa henne härför, var att angripa henne personligen. För att på ett någorlunda konstitutionelt sätt komma derhän, anbefalde secreta-utskottet inventering af de smycken, som funnos i räntkammaren, hvarvid konungen äfven, på särskild framställning, troligtvis utan att ännu inse ständernas hela afsigt, lät öfverlemna dem, som voro i hans eget förvar. Från ständerna afgick emellertid derefter, den 6 April, en underdånig skrifvelse, hvari bland annat yttras: “… och secreta-utskottet, i följd deraf, finner sig åligga att jemväl öfverse de rikets juveler och klenoder, hvilka såväl vid eders kongl. maj:ts höga förmälning i Berlin, som ock ytterligare af högst sal. hennes maj:ts, drottning Ulrica Eleonoras, qvarlåtenskap, den 12 Januari 1747, blifvit till hennes maj:ts vår allernådigsta drottnings vård och nyttjande öfverlemnade; fördenskull har hos eders kongl. maj:t secreta-utskottet härmedelst i underdånighet anhålla skolat, att täcktes eders kongl. maj:t allernådigst förständiga scereta-utskottet, när det må falla hennes kongl. maj:t lägligt, att secreta-utskottet, igenom sina deputerade, kan taga desamma uti ögnasigte, i anledning af deröfver befintlige inventarier, hvilket secreta-utskottet önskade ju förr ju hellre få verkställa.” Det var ett djupt sårande hugg åt den stolta och lifligt kännande Fredrik II:s syster. I sin kränkta höghets första ingifvelse begärde hon att få tala vid landtmarskalken, men hvilken undanskylde sig med opasslighet. Hon lät derpå tillkalla general-majoren Kaulbars och ceremonimästaren Palmfelt, tvenne utskotts-ledamöter, och då desse instälde sig, kan man vara öfvertygad att drottnin-<noinclude> <references/></noinclude> 6btbjkc1yfgd4p05m0y86sb41fhimiw 104 224411 656147 2026-08-01T10:50:48Z Thuresson 20 /* Korrekturläst */ 656147 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Thuresson" />250</noinclude>gen i det samtal, som uppstod dem emellan, icke underlät att gifva sina tankar fritt lopp, ehuruväl detsamma icke ledde till något resultat, enär hon dagen derpå öfversände till den förstnämnde en synbarligen i största hast sammanskrifven, enskild biljett, af följande innehåll: “Såsom hans majestät i nåder berättat mig, det han fått ett bref ifrån rikets ständers secreta-utskott, att få den nåden igenom deputerade öfverse kronans juveler, som äro under mina händer. Som jag intet kan en sådan eftersyn mig underkasta, som synes härröra af något misstroende af rikets ständer, så har jag velat gifva mina tankar tillkänna åt tvenne secreta-utskottets ledamöter, att jag ärmar låta utbryta de juveler, som höra till räntekammaren, att åtskilja dem ifrån mina egna och så öfverlemna dem till rikets ständer; ty ifrån den timmen håller jag mig för god att dem bära.” Denna biljett öfverlemnade Kaulbars till det utskott, hvari han var ledamot, och secreta-utskottet, som härvidlag gerna tog sak på bak, gaf den karakter af ett offentligt meddelande, genom att utleverera den åt ständerna. Enär drottningen egenhändigt undertecknat biljetten, kunde man nu också direkte angripa henne. Omedelbart derefter afgåfvo äfven rikets ständer en lång skrifvelse till konungen, hvari man i alla afseenden tog bladet från munnen. Vi vilja här meddela ett och annat ur detta memorial. Det heter deruti: “Inför eders kongl. maj:t kunna riksens ständer icke längre dölja, huru de måst förmärka sig af hennes majestät drottningen icke vara ansedde, efter hvad de borde vara, både såsom magtegande ständer och eders kongl. maj:ts trogne undersåtare, hvilke valt eders kongl. maj:t till ett så lysande äreställe ibland konungar, och villigt uppoffra för dess och rikets oskiljaktiga bästa sitt lif och sin förmögenhet, enär det omtränger”. “Ett sådant beteende emot riksens ständer har ock haft med sig en ringa aktning för herrar riksens råd och för andra embetsmän, hvilket icke på ett mera ögonskenligt sätt kan visas, än då bemötelser ske efter godtycke, och icke efter hvars och ens värdighet …” “Riksens ständer och hela riket vet, att eders kongl. maj:t<noinclude> <references/></noinclude> 3tpijvq7zai37cirk03usmfw41wc9nn 104 224412 656148 2026-08-01T10:54:34Z Thuresson 20 /* Korrekturläst */ 656148 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Thuresson" />{{ph|251}}</noinclude>för allt sådant ett fullkomligt misshag hyser. De begära ingen lyckligare regering, än den eders kongl. maj:ts ömma och faderliga hjertelag dem lofvar. Men när icke dess mindre så nära vid tronen deremot handladt varder, så måste det göra uppseende hos främmande, villrådighet och bekymmer inom rikets gränser. Eders kongl. maj:t lärer ock högtupplyst finna, hvad efterdömen intryckas uti de kongl. arfprinsarnes unga sinnen, då de, i stället för att få kärlek för nationen och för ett fritt folk, samt aktning för trohet och förtjenst, få anledning att anse andra menniskor födda till elände för deras nöje, lycklige eller olycklige, väl eller illa sinnade, efter den gunst eller ogunst, som dem möter vid hofvet, och hvad tider skulle derigenom beredas för efterkommande, hvad säkerhet för deras rätt och frihet, då sådana deremot alldeles stridande efterdömen hos regenten uti dess barnaår först vunnit inrymme, och sedermera igenom vanan blifvit en princip, utan motsägelse och utan ändring?” “Hennes maj:t är inkommen uti riket att vara eders kongl. maj:ts gemål, men ej att öka regents-bördan. Den borde vara drägligare för en så mild och rättvis konung; ty eders kongl. maj:t eger uti dess undersåtares hjertan ett befästadt konungavälde och en säker belöning. När afvägar derföre af någon annan kunna ske emot eders konglig majestäts inför gud och riket gjorda förbindelse, och följaktligen emot eders kongl. maj:ts vilja och afsigt; så vore uti riket antingen tvenne regerande, den ena med och den andra utan lag, eller ock konungen utan rikstyrelse och lagen utan kraft, ty begge, inom sina gränser, medgifva icke något hinder eller motstånd, så framt eljest riket skall kunna vid magt hållas”. “Men utaf allt, hvad som förekommit, har intet varit mera oväntadt, än att hennes maj:t igenom ett skrifteligt yttrande förklarat secreta-utskottets åstundan, att öfverse rikets juveler, för ett misstroende, och, som orden vid slutet lyda, sig för god att dem hädanefter bära”. “Det är väl icke vanligt eller med regeringssättet öfverensstämmande, att godkänna någon skriftvexling eller gemenskap uti riksdagsärenden drottning och ständer emellan. Men när riksens ständer icke sjelfve ådragit sig ett hennes maj:ts yttrande, när en skrift kommer i deras händer, som innehåller ett så uppenbart förakt för riket, och när deras stilla-<noinclude> <references/></noinclude> tbp1u1gvur0x46hr4dijrnqra0ajs4d 104 224413 656149 2026-08-01T11:07:37Z Thuresson 20 /* Korrekturläst */ 656149 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Thuresson" />252</noinclude>tigande vere dem icke värdigt, så blifver hvad riksens ständer uti detta fall göra icke lämpligt till andra tillfällen, eller ett efterdöme för framtiden, helst som riksens ständer utom dess hoppas och jemväl deruppå lära hafva ett vaksamt öga, att hvad som nu föranlåter denna riksens ständers åtgärd, icke mera må hända”. “Att öfverse rikets juveler, det är en skyldighet, som riksens ständer uti riksdagsordningens 13 § är ålagd, således en rättighet, och om dess iakttagande kunde anses för ett misstroende, så blefve regeringslagarne och riksens ständers rättigheter i gemen ämnen till misstroende. Botemedlen skulle då blifva att upphäfva dessa rättigheter och med dem nationens frihet. Och som riksens ständer äro vida skilde ifrån ett sådant uppsåt, så blifver för hennes majestät nödigt att fatta andra tankar om riksens ständers rättighet, än dess skriftliga yttrande innebär …” “Sådana äro de omständigheter och följder, hvilka riksens ständer med bekymmerfulla sinnen framlägga för eders kongl. maj:ts ögon. De vilja ingen ändring uti eders kongl. maj:ts sinnelag för dess gemål, men väl en ändring uti hennes majestäts sinnelag för riket …” Härmed var ett fält, nära nog utan gränser, för den personliga fiendskapen öppnadt. Konungens svaromål blef dock värdigt. Se här: “Innehållet af riksens ständers till mig aflåtna underdåniga skrifvelse af den 8 Maj har varit för mig ej mindre ömt än oförväntadt. Det rörer på det allra närmaste min högtälskliga gemål drottningen, af hvilkens kärlek för mig, riket och alla mina trogna undersåtare i gemen de tillika med mig hafva haft mångfaldiga vedermälen, det riksens ständer också sjelfve vid flera tillfällen erkänt; jag har ej kunnat undgå att lemna hennes maj:t del af berörde skrifvelse, och har hennes maj:t uti bref till mig sig yttrat, att hon med erkänsamhet ansett delgifvandet af samma riksens ständers bref, hvarmedelst henne lemnas tillfälle att ådagalägga sina sannskyldiga tänkesätt för en nation, som hon älskar och högt aktar …” “… Hennes maj:t, underrättad ifrån ungdomen om alla sina skyldigheter, förmäler sig aldrig hafva vägrat sin hög-<noinclude> <references/></noinclude> mgbyrj93yaukqhx31c4cgody5jtyfmn