Användardiskussion:Bio2935c

<mediawiki xmlns="http://www.mediawiki.org/xml/export-0.11/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.mediawiki.org/xml/export-0.11/ http://www.mediawiki.org/xml/export-0.11.xsd" version="0.11" xml:lang="sv">
  <siteinfo>
    <sitename>Wikisource</sitename>
    <dbname>svwikisource</dbname>
    <base>https://sv.wikisource.org/wiki/Wikisource:Huvudsida</base>
    <generator>MediaWiki 1.47.0-wmf.16</generator>
    <case>first-letter</case>
    <namespaces>
      <namespace key="-2" case="first-letter">Media</namespace>
      <namespace key="-1" case="first-letter">Special</namespace>
      <namespace key="0" case="first-letter" />
      <namespace key="1" case="first-letter">Diskussion</namespace>
      <namespace key="2" case="first-letter">Användare</namespace>
      <namespace key="3" case="first-letter">Användardiskussion</namespace>
      <namespace key="4" case="first-letter">Wikisource</namespace>
      <namespace key="5" case="first-letter">Wikisourcediskussion</namespace>
      <namespace key="6" case="first-letter">Fil</namespace>
      <namespace key="7" case="first-letter">Fildiskussion</namespace>
      <namespace key="8" case="first-letter">MediaWiki</namespace>
      <namespace key="9" case="first-letter">MediaWiki-diskussion</namespace>
      <namespace key="10" case="first-letter">Mall</namespace>
      <namespace key="11" case="first-letter">Malldiskussion</namespace>
      <namespace key="12" case="first-letter">Hjälp</namespace>
      <namespace key="13" case="first-letter">Hjälpdiskussion</namespace>
      <namespace key="14" case="first-letter">Kategori</namespace>
      <namespace key="15" case="first-letter">Kategoridiskussion</namespace>
      <namespace key="90" case="first-letter">Tråd</namespace>
      <namespace key="91" case="first-letter">Tråddiskussion</namespace>
      <namespace key="92" case="first-letter">Summering</namespace>
      <namespace key="93" case="first-letter">Summeringsdiskussion</namespace>
      <namespace key="104" case="first-letter">Sida</namespace>
      <namespace key="105" case="first-letter">Siddiskussion</namespace>
      <namespace key="106" case="first-letter">Författare</namespace>
      <namespace key="107" case="first-letter">Författardiskussion</namespace>
      <namespace key="108" case="first-letter">Index</namespace>
      <namespace key="109" case="first-letter">Indexdiskussion</namespace>
      <namespace key="710" case="first-letter">TimedText</namespace>
      <namespace key="711" case="first-letter">TimedText talk</namespace>
      <namespace key="828" case="first-letter">Modul</namespace>
      <namespace key="829" case="first-letter">Moduldiskussion</namespace>
      <namespace key="1728" case="first-letter">Event</namespace>
      <namespace key="1729" case="first-letter">Event talk</namespace>
      <namespace key="2600" case="first-letter">Ämne</namespace>
    </namespaces>
  </siteinfo>
  <page>
    <title>Användardiskussion:Bio2935c</title>
    <ns>3</ns>
    <id>138828</id>
    <revision>
      <id>657182</id>
      <parentid>657148</parentid>
      <timestamp>2026-08-19T20:35:06Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Bio2935c</username>
        <id>11474</id>
      </contributor>
      <comment>/* Dädan */ Svar</comment>
      <origin>657182</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="25010" sha1="4rbb3lenr42frhihk034xkqmkvsr970" xml:space="preserve">==Från Stockholms synkrets==
Hej, jag har lånat ett exemplar av Claes Lundins &quot;[[Index:Från Stockholms synkrets.djvu|Från Stockholms synkrets]]&quot; med de tre saknade kapitlen och skannat in dessa sidor. Om du vill kan du fortsätta korrekturläsningen med dessa sidor, så blir alla sidor klara och inlagda. [[Användare:Thuresson|Thuresson]] ([[Användardiskussion:Thuresson|diskussion]]) 27 september 2021 kl. 17.51 (CEST)

:Fantastiskt! Och så vet du också hur man ska infoga sidor som fattas på Wikimedia - eller kanske laddade du ned verket, infogade sidorna där och sedan laddade upp verket igen?? Ska jag fortsätta? Absolut! Stort tack!!! [[Användare:Bio2935c|Bio2935c]] ([[Användardiskussion:Bio2935c|diskussion]]) 27 september 2021 kl. 21.17 (CEST)

::Jag har laddat upp en ny version av [[:File:Från Stockholms synkrets.djvu]] med de saknade sidorna inlagda istället för de dubblerade. Jag kontaktade mitt kommunala bibliotek som hjälpte mig med ett fjärrlån av boken. Det lånade exemplaret skiljer sig inte från den första volymen mer än att den är en lånebok från &quot;Gefle stadsbibliotek&quot; och att man kan se att den varit utlånad några gånger på 1930-talet. [[Användare:Thuresson|Thuresson]] ([[Användardiskussion:Thuresson|diskussion]]) 27 september 2021 kl. 21.30 (CEST)

== Överföra avdelat ord i sin helhet till ny sida ==

Hej. Jag såg på sid. 11 i Beskrivning över Mälaren ([[Sida:Beskrifning om Mälaren.djvu/21]]) att sidan slutar med &quot;Trä-&quot;. Borde inte det ordet överflyttas till nästa sida? Samtidigt blir det ju knepigt att utan att skapa missförstånd behålla återstoden av ordet i sidfoten. Du har antagligen redan övervägt detta, men jag tar upp det här, eftersom den nuvarande lösningen strider mot principen att överflytta avdelade ord i deras helhet till nästkommande sida. Själv ändrar jag inte detta, eftersom jag är osäker på vilken lösning som är den bästa. [[Användare:Gottfried Multe|Gottfried Multe]] ([[Användardiskussion:Gottfried Multe|diskussion]]) 9 juli 2022 kl. 11.16 (CEST)

:Sedan 2018 kan programvaran Mediawiki kombinera ett ord som slutar på ena sidan och fortsätter på andra sidan, förutsatt att den första delen avslutas med bindestreck. Se [[Wikisource:Mötesplatsen/Arkiv 2018#Words hyphenated across pages in Wikisource are now joined|Wikisource:Mötesplatsen/Arkiv 2018]]. [[Användare:Thuresson|Thuresson]] ([[Användardiskussion:Thuresson|diskussion]]) 9 juli 2022 kl. 11.39 (CEST)

::Tack [[Användare:Thuresson|Thuresson]]. Själv tycker jag faktiskt att den gamla standarden var bättre, men ... man borde väl &quot;go with the flow&quot; och vara modern. Nu skulle det ju vara bra om samma sak verkligen fungerade &lt;u&gt;inom&lt;/u&gt; en fotnot också, men (sista gången jag kollade) gjorde det inte det (ett exempel på samma sida 11 som ovan).
::... och medan vi är här ... vad tycker du (Thuresson) om mellanslag på slutet på en rad? Enligt vad jag har läst så spelar de ingen roll, men det ser ut som om alla inte håller med. [[Användare:Gottfried Multe|Gottfried Multe]] gillar det bättre om raderna &lt;u&gt;inte&lt;/u&gt; slutar med mellanslag, och tar bort dem. Helt onödigt att &quot;rätta&quot; saker som inte är fel, i min åsikt, men ...
:: --[[Användare:Bio2935c|Bio2935c]] ([[Användardiskussion:Bio2935c|diskussion]]) 9 juli 2022 kl. 21.29 (CEST)

:::Ja, programvaran ser ju till att olika rader slås ihop till ett helt stycke utan dubbla mellanslag vid transkluderingen så att manuellt syssla med detta verkar onödigt. Jag antar att alla som deltar i korrekturläsningen har tidsbrist av en eller annan orsak. [[Användare:Thuresson|Thuresson]] ([[Användardiskussion:Thuresson|diskussion]]) 10 juli 2022 kl. 10.41 (CEST)

::::Okay, jag testar att låta de avslutande mellanslagen vara kvar i Beskrivning över Mälaren. [[Användare:Gottfried Multe|Gottfried Multe]] ([[Användardiskussion:Gottfried Multe|diskussion]]) 10 juli 2022 kl. 16.22 (CEST)

== Svenska Flottans historia ==

Hej. Jag har sett att du börjat validera sidor ur Svenska Flottans historia. Det finns tre saker som jag vill tipsa om: 1) Den inscannade bilden är svårtydbar särskilt vad gäller datum i fotnoter. Jag har därför tankat hem samma verk från KB, som har en mycket tydligare inscanning. Det verket heter NLS16A034440.pdf. 2) När jag klippt och klistrat sidhuvuden, så kan jag ha missat att anpassa dem efter inklistring. 3) I den inscannade texten så förekommer att siffran 4 tolkats som 1, t ex 1646 blir 1616. Jag kan ha missat detta. [[Användare:Gottfried Multe|Gottfried Multe]] ([[Användardiskussion:Gottfried Multe|diskussion]]) 17 oktober 2022 kl. 11.04 (CEST)

== Hörda av män? ==

Hej. Tyvärr behärskar jag inte franska, men jag blev ändå lite misstänksam mot översättningen från franska här: [[Sida:Beskrifning om Mälaren.djvu/445]]. Det förefaller mig rimligare om det stode &quot;hörde &lt;u&gt;av&lt;/u&gt; män&quot;, snarare än &lt;u&gt;från&lt;/u&gt; män. Om man har något att säga (som Fischerström), så vill man väl höras av männen? Men som sagt, jag kan inte översätta själv, men vill ändå tipsa dig om att kanske titta på sidan för att säkerställa att min misstanke är felaktig. [[Användare:Gottfried Multe|Gottfried Multe]] ([[Användardiskussion:Gottfried Multe|diskussion]]) 22 november 2022 kl. 19.56 (CET)

:Ja, om jag kommer ihåg rätt så använde jag Google och tog vad som offrades som den &quot;rätta&quot; tolkningen. Kanske inte den bästa? Idén är i alla fall att männen &quot;en place&quot; (alltså de som har en &quot;plats&quot; i samhället, de med makt och inflytelse) ska höra vad man säger. Om du tycker att &quot;av&quot; passar bättre (jag kan inte döma), var så god att ändra det. [[Användare:Bio2935c|Bio2935c]] ([[Användardiskussion:Bio2935c|diskussion]]) 23 november 2022 kl. 07.07 (CET)

::Ah, bra att du förklarade. Nu gav ditt svar ännu en upplysning: jag trodde att &quot;en place&quot; avsåg en geografisk plats, men nu förstår jag att plats i samhället avses. Kanske man kan översätta det med &quot;män med inflytande&quot;? Om du misstycker, så protestera. Annars ändrar jag dessa saker i övermorgon. --[[Användare:Gottfried Multe|Gottfried Multe]] ([[Användardiskussion:Gottfried Multe|diskussion]]) 23 november 2022 kl. 09.01 (CET)

== f eller s ==

Hej. Jag råkade se sidan 386 i Elers Stockholm. Första raden i poemet börjar: &quot;Nu tha Konungen thetta faa&quot;. Men är inte sista ordet egentligen &quot;saa&quot;? Jag är inte tillräckligt säker för att ändra något, men vill fästa din uppmärksamhet på denna möjlighet. [[Användare:Gottfried Multe|Gottfried Multe]] ([[Användardiskussion:Gottfried Multe|diskussion]]) 16 januari 2023 kl. 09.58 (CET)

:Tack! (Missade det helt enkelt.) [[Användare:Bio2935c|Bio2935c]] ([[Användardiskussion:Bio2935c|diskussion]]) 16 januari 2023 kl. 23.58 (CET)

== Jernvåg ==

Hej. Jag tror att det blivit ett fel i rubriken till kapitel 6 här: [[Sida:Stockholm, Del 3 (Elers 1801).pdf/5]] Järnväg kom till Stockholm först drygt femtio år senare, men en järnvåg fanns kvar till 1885. Här står mera om järnvågen: [http://runeberg.org/nfbm/0226.html]http://runeberg.org/nfbm/0226.html [[Användare:Gottfried Multe|Gottfried Multe]] ([[Användardiskussion:Gottfried Multe|diskussion]]) 3 juli 2023 kl. 10.00 (CEST)

:Tack. Ja nu när jag kollar det lite noggrannare ser jag att det handlar om järnvågen. [[Användare:Bio2935c|Bio2935c]] ([[Användardiskussion:Bio2935c|diskussion]]) 4 juli 2023 kl. 00.12 (CEST)

== Möjlig rättelse? ==

Hej. På rad 7 här: [[Sida:I Hamburg, en gammal bokhållares minnen.djvu/89]] står ordet &quot;ordentlighet&quot;. Men i sammanhanget förefaller det ologiskt. Jag menar att det borde stå &quot;oordentlighet&quot;. Jag funderade på att göra en rättelse, men tvekade. Vad tror du om saken? Hälsningar [[Användare:Gottfried Multe|Gottfried Multe]] ([[Användardiskussion:Gottfried Multe|diskussion]]) 21 januari 2024 kl. 11.29 (CET)

:Ja, jag håller med dig. Varsågod att göra rättelsen!
:Också, TACK för att du kollar verket. Hoppas att det är intressant för dig (att läsa). [[Användare:Bio2935c|Bio2935c]] ([[Användardiskussion:Bio2935c|diskussion]]) 22 januari 2024 kl. 02.02 (CET)

== Neujahr ==

Hej. Här [[Sida:I Hamburg, en gammal bokhållares minnen.djvu/250]] finns tre rättelser av ordet &quot;nenjahr&quot;, samt en å den föregående sidan. Att sättaren ska ha misslyckats så många gånger är inte så troligt (men inte omöjligt). Så jag funderade på om det använda ordet kanske är dialektalt för Hamburg och därför korrekt återgivet. Jag försökte få fram något besked på tyskspråkiga Wikipedias artikel om Nordniederdeutsch (https://de.wikipedia.org/wiki/Nordniederdeutsch), men misslyckades. Tanken slog mig dock att man kunde ta upp frågan på artikelns diskussionssida. Min tyska är tämligen rudimentär, men din kanske är desto bättre. Eljest kan jag svälja stoltheten och ställa frågan på engelska. Vad tycks? [[Användare:Gottfried Multe|Gottfried Multe]] ([[Användardiskussion:Gottfried Multe|diskussion]]) 26 januari 2024 kl. 17.22 (CET)

:Nej, jag kan ingen tyska alls. Men jag kommer ihåg den sidan (även om det var ett par år sen). Försökte hitta nåt med nenjahr och lyckades inte heller. Till slut antog jag att sättaren inte kunde tyska heller och kanske inte kunde läsa ett handskrivet manus. En gissning förstås, men jag tyckte det var bättre än att skapa ett nytt ord på ett språk som jag inte förstår. Gjorde jag rätt, eller inte? Ingen aning. Om du tror du har en chans att hitta ett troligt svar på frågan, så fritt fram! [[Användare:Bio2935c|Bio2935c]] ([[Användardiskussion:Bio2935c|diskussion]]) 27 januari 2024 kl. 09.34 (CET)

@Gottfried Multe
Here is a little discussion about this issue, based on a question I placed on the German Wikisource page back in October of 2021.  

1) Hallo PWidergren. Spontan würde ich das für eine fehlerhafte HOCR (Human Optical Character Recognition) halten: In Frakturschrift sind &quot;u&quot; und &quot;n&quot; sehr ähnlich. Die maschinelle OCR scheitert sehr häufig, z.B. auf dieser unkorrigierten Seite. Dieser Fehler könnte einem sprachunkundigen, mit der Schrift nicht vertrauten Schweden bei der Lektüre von gamla böcker auch passieren. &quot;Nenjahr&quot; schliesse ich auch als plattdeutschen Dialektausdruck aus. [1] --&gt; Korrektur mit Anmerkung. freundliche Grüsse. --Maasikaru (Diskussion) 20:18, 9. Okt. 2021 (CEST)

Translation: Just of the cuff I would consider this to be an HOCR (Human Optical Character Recognition) error:  People writing in the old Fraktur style make their &quot;u's&quot; and &quot;n's&quot; very similarly. Machine based OCR very often messes this up, for example with this uncorrected page.  This mistake could also happen with a Swedish person when reading old books.  I would also never consider it a possibility that &quot;Nenjahr&quot; could be an expression in the  Low-German dialect.

2) Die Phrasensuche bei Google Books findet ein paar Treffer für &quot;Prosit Nenjahr&quot;, aber das sind alles OCR-Fehler, im Original steht immer Neujahr. Das ist definitiv ein Druckfehler im Original. --Koffeeinist (Diskussion) 22:52, 9. Okt. 2021 (CEST)

Translation: Searching the phrase &quot;Prosit Nenjahr&quot; does give a couple of results, but they are all OCR-errors, Neujahr is always there in the origianl. This is clearly a typographical error in the original.

2) @PWidergren First, I looked your first example in swedish WS. That scan shows there definitivly „Prosit Nenjahr“. I can tell you, never was used that in german language. Its a print mistake. For being on sure side, you can use Grimms Wörterbuch online. You can find there almost all older german words. Greetings to Sweden Zabia (Diskussion) 09:30, 10. Okt. 2021 (CEST)

Although my experience living in Sweden is restricted to a few trip visiting distant relatives, I spent four years living in Germany, know German to a very advanced level, and personally would never consider Nenjahr to be a German construction myself.  Native speakers basically confirmed what I already knew to be the case. Whether or not my opinions counts for anything remains to be seen, but it is just wrong.  ''Prosit Neujahr'' is a standard phrase toasting the New Year.

[[Användare:PWidergren|PWidergren]] ([[Användardiskussion:PWidergren|diskussion]]) 27 januari 2024 kl. 14.38 (CET)

:: Utmärkt detektivarbete! Att originalet var satt med frakturskrift förklarar hur feltolkningen uppstått. Ja, då går jag vidare och slutför korrekturläsningen. --[[Användare:Gottfried Multe|Gottfried Multe]] ([[Användardiskussion:Gottfried Multe|diskussion]]) 29 januari 2024 kl. 10.16 (CET)
:::Jag håller förstås fortfarande med om att det är ett sättfel, men varför anta att det finns ett &quot;original&quot; någonstans som var tryckt i fraktur? Upplagan som vi använder är från 1871, som är lite senare än vad jag hade trott vara vanligt för fraktur, och det står ingenting i boken om att det är en 2:a upplaga, eller något liknande. [[Användare:Bio2935c|Bio2935c]] ([[Användardiskussion:Bio2935c|diskussion]]) 30 januari 2024 kl. 01.28 (CET)

:::: Det har du rätt i. Jag förvirrades nog av användaren Maasikarus tal om fraktur. --[[Användare:Gottfried Multe|Gottfried Multe]] ([[Användardiskussion:Gottfried Multe|diskussion]]) 30 januari 2024 kl. 09.21 (CET)
:::::I think that Maasikarus might have been referring to the handwritten manuscript which became the basis for the printed book.
:::::But you would have to see the handwritten manuscript to verify if that were true or not.
:::::[[Användare:PWidergren|PWidergren]] ([[Användardiskussion:PWidergren|diskussion]]) 30 januari 2024 kl. 16.22 (CET)

== Stadd ==

Hej. Du hade här https://sv.wikisource.org/w/index.php?title=Sida:Birger_Jarl_till_Bj%C3%A4lbo.pdf/235&amp;action=history undrat om rad 2, ord 3. Ordet helt korrekt tolkat, enligt mig. Se mera i Svenska akademiens ordbok: [https://www.saob.se/artikel/?unik=S_10609-0164.Z7aD&amp;pz=3]https://www.saob.se/artikel/?unik=S_10609-0164.Z7aD&amp;pz=3 [[Användare:Gottfried Multe|Gottfried Multe]] ([[Användardiskussion:Gottfried Multe|diskussion]]) 2 september 2024 kl. 09.15 (CEST)


Jag tycker också det ser korrekt ur. På Google Books finns en färginskanning av samma exemplar med samma fläck, [https://www.google.se/books/edition/Stora_och_namnkunniga_m%C3%A4ns_lefverne_Om/bqP0YAkaS6QC Google Books]. [[Användare:Thuresson|Thuresson]] ([[Användardiskussion:Thuresson|diskussion]]) 2 september 2024 kl. 10.33 (CEST)

== Tack ==

Stort tack för hjälpen med korrekturläsningen av Capitaine Ekebergs resa och Chinesiska Landt-Hushåldningen. Det är upphör aldrig att förvåna hur många ocr-fel som slinker igenom fast man tycker att man varit noggrann. [[Användare:Belteshassar|Belteshassar]] ([[Användardiskussion:Belteshassar|diskussion]]) 25 januari 2025 kl. 09.58 (CET)

:&amp;nbsp;:-)  och det skulle inte förvåna mig om det fortfarande finns flera fel kvar.
:Men ... har du märkt att det finns även fler böcker om resor till Kina? I SAMMA volym, t.o.m. Du kan se på bilderna att &quot;Capitaine...&quot; börjar alldeles efter pärmen, men om du tittar på Rättelserna så är det tydligt att boken innehåller MÅNGA fler sidor.
:Det ser ut som om nästa innehåll heter &quot;Dagbok öfwer en Ostindisk resa åren 1750, 1751, 1752.&quot; av Pehr Osbeck, som finns [https://digital.ub.umu.se/node/302417 i Umeå] såväl som på [https://commons.wikimedia.org/w/index.php?title=File:Dagbok%20%C3%B6fwer%20en%20Ostindisk%20resa%20%C3%A5ren%201750,%201751,%201752%20-%20Med%20anm%C3%A4rkningar%20uti%20naturkunnigheten,%20fr%C3%A4mmande%20folkslags%20spr%C3%A5k,%20seder,%20hush%C3%A5llning,%20m.%20m.%20(IA%20dagbokofwerenost1757osbe).pdf Commons]. Umeå-exemplaret slutar efter ~424 sidor, men på Commons fortsätter den med &quot;Landthushållningen&quot; (30+ sidor). På Commons kan man inte se mer än bara sidorna, men på Umeå-exemplaret kan man se lite mer, pärmen skymtar och det är tydligt att det fortfarande finns en hel del sidor (mer än 30 skulle jag tro); men jag vet inte vad de innehåller. [[Användare:Bio2935c|Bio2935c]] ([[Användardiskussion:Bio2935c|diskussion]]) 25 januari 2025 kl. 22.45 (CET)
::I förordet till Landthushållningen står det att den publicerades som bihang till Osbecks resebeskrivning. Men att Ekebergs resebeskrivning är sammanbunden med de andra i Umeå-exemplaret är nog nåt som gjorts vid ett senare tillfälle, skulle jag tro. [[Användare:Belteshassar|Belteshassar]] ([[Användardiskussion:Belteshassar|diskussion]]) 25 januari 2025 kl. 22.52 (CET)
:::[[Sida:Capitaine Carl Gustav Ekebergs ostindiska resa, åren 1770 och 1771.djvu/4|Här]] står det faktiskt vad Umeåvolymen innehåller. Sista delen verkar vara denna https://libris.kb.se/bib/11586963 [[Användare:Belteshassar|Belteshassar]] ([[Användardiskussion:Belteshassar|diskussion]]) 25 januari 2025 kl. 23.02 (CET)
::::Tack! Någon gång i framtiden skall jag kanske ladda upp en eller flera. Nu när jag vet var de finns. [[Användare:Bio2935c|Bio2935c]] ([[Användardiskussion:Bio2935c|diskussion]]) 26 januari 2025 kl. 08.11 (CET)
:::::Jag är lite sugen på Hornstedts anteckningar också. Både [https://finna.fi/Record/sls.SLSA+31_SLSA+31.1 handskriften] och en relativt källtrogen [https://libris.kb.se/bib/mxth1wwck1sb0xsx utgåva] från 1888 finns digitaliserade. [[Användare:Belteshassar|Belteshassar]] ([[Användardiskussion:Belteshassar|diskussion]]) 26 januari 2025 kl. 10.55 (CET)

== Glömt att grönmarkera? ==

Hej. Jag tror att du glömt att grönmarkera &quot;En gammal stockholmares minnen, del 2&quot; i listan på förstasidan. [[Användare:Gottfried Multe|Gottfried Multe]] ([[Användardiskussion:Gottfried Multe|diskussion]]) 30 maj 2025 kl. 09.50 (CEST)

:Tyvärr, ja, det hade jag. Tack! [[Användare:Bio2935c|Bio2935c]] ([[Användardiskussion:Bio2935c|diskussion]]) 30 maj 2025 kl. 20.00 (CEST)

== Imposant ==

Hej. Jag vill bara säga att jag är mäkta imponerad av din förmåga att skapa snygga och troget återgivna tabeller. [[Användare:Gottfried Multe|Gottfried Multe]] ([[Användardiskussion:Gottfried Multe|diskussion]]) 6 september 2025 kl. 09.06 (CEST)

:Kanske &quot;snygga&quot; passar bättre än &quot;troget återgivna&quot;. Det är ju alltid mer man kunde göra för att göra dem precis som i boken, men jag slutar polera dem när jag tycker att de duger. Men ... TACK! [[Användare:Bio2935c|Bio2935c]] ([[Användardiskussion:Bio2935c|diskussion]]) 6 september 2025 kl. 22.06 (CEST)

== Tack för tabeller mm ==

Hej. Stort tack för allt arbete som du lagt ned på &quot;Zettersten: Svenska flottans historia åren 1522-1634&quot;. Jag hade undrat ifall alla de mångskiftande tabellerna skulle kunna återges som de var tryckta, men du har övervunnit alla svårigheter. [[Användare:Gottfried Multe|Gottfried Multe]] ([[Användardiskussion:Gottfried Multe|diskussion]]) 1 januari 2026 kl. 10.36 (CET)

:Tack för tacket! (Men det är inte färdigt än: jag har lite mer att göra med sidorna mellan 38-84.) [[Användare:Bio2935c|Bio2935c]] ([[Användardiskussion:Bio2935c|diskussion]]) 1 januari 2026 kl. 21.10 (CET)

== Förbiseende? ==

Hej. Jag misstänker att du av förbiseende behållit formateringen med linjerna här:[[https://sv.wikisource.org/wiki/Sida:Zettersten-Svenska_flottans_historia_%C3%A5ren_1522-1634.djvu/73]]. [[Användare:Gottfried Multe|Gottfried Multe]] ([[Användardiskussion:Gottfried Multe|diskussion]]) 6 januari 2026 kl. 10.05 (CET)

== Fel vid ny sida ==

Hej. På sidan [[Svenska flottans historia: åren 1522-1634/kapitel 02]], precis där sidan 9 börjar, så hamnar stycket &quot;att vårda segel...&quot; inte på en ny rad, som man hade väntat. [[Användare:Gottfried Multe|Gottfried Multe]] ([[Användardiskussion:Gottfried Multe|diskussion]]) 15 januari 2026 kl. 10.04 (CET)

:men det kan du väl fixa själv genom att lägga till en &lt;nowiki&gt;&lt;br&gt;&lt;/nowiki&gt;-tagg på raden förut (på sidan 8). [[Användare:Bio2935c|Bio2935c]] ([[Användardiskussion:Bio2935c|diskussion]]) 16 januari 2026 kl. 01.57 (CET)

Hej. Jag har ordnat det nu. Men främsta orsaken till att jag inte gjorde det i tysthet, utan skrev om det här, var att jag ville fästa din uppmärksamhet på att detta kunde inträffa när sådana här &quot;listor&quot; fortsätter in på ny sida. --[[Användare:Gottfried Multe|Gottfried Multe]] ([[Användardiskussion:Gottfried Multe|diskussion]]) 16 januari 2026 kl. 09.47 (CET)

:Okej, men det visste jag redan. Och det är väl något som vi alla borde vara varse om, samma som att lägga till en tomrad-mall på slutet på sidan om nästa sida börjar ett nytt stycke.
:Och (ps) det var ju du själv som tog bort br-taggen, som hade varit där från början. ;-) [[Användare:Bio2935c|Bio2935c]] ([[Användardiskussion:Bio2935c|diskussion]]) 16 januari 2026 kl. 21.25 (CET)
::Hej. Ja, det är sant. Jag visste inte hur det skulle fungera då texten slutgiltigt formaterades, eftersom jag aldrig gjort något sådant. Hur som helst är det ju bra nu. [[Användare:Gottfried Multe|Gottfried Multe]] ([[Användardiskussion:Gottfried Multe|diskussion]]) 17 januari 2026 kl. 10.08 (CET)

== Hornstedt ==

Hej! Tack för hjälpen med Hornstedt. Vet du varför diffarna blir så konstiga? Är det några skräptecken som inte syns för mig som du har rensat bort? Se till exempel [[special:diff/628028]]. Tänkte spara tid genom att utgå från KB:s OCR i pdf:en, men om det följer med en massa skräp kanske jag måste tänka om. [[Användare:Belteshassar|Belteshassar]] ([[Användardiskussion:Belteshassar|diskussion]]) 22 januari 2026 kl. 10.35 (CET)

:Hej. Jag antar att du menar de orden som jag har ändrat men som ser precis likadana ut. :-)
:De innehåller så kallade [[w:en:Soft_hyphen|&quot;soft hyphen&quot;]] (vet inte vad det heter på svenska). Alltså bindestreck som har blivit osynliga i PDF:en; de syns på bilden men inte i texten.
:Men jag tycker inte att det är &quot;en massa skräp&quot;. Bara lite grann, och det är ju inte så svårt att hitta dem. Jag tar bort dem om/när jag märker att de finns - tar bara några sekunder var, och hela verket är bara 100 sidor. Så varsågod att fortsätta.
:Och (ps) tack för att du använt mallen &quot;ditto&quot; (s. 95)! Jag visste inte att det var möjligt, så jag lärde mig något! [[Användare:Bio2935c|Bio2935c]] ([[Användardiskussion:Bio2935c|diskussion]]) 22 januari 2026 kl. 23.55 (CET)
::Tack! Ska försöka komma ihåg att plocka bort dem när jag för samman avstavade ord. [[Användare:Belteshassar|Belteshassar]] ([[Användardiskussion:Belteshassar|diskussion]]) 23 januari 2026 kl. 01.51 (CET)
:::! Okej. Du märker nog snart att det inte händer så där på alla avstavningar. Ser ut som kanske hälften. (Vet inte varför.) [[Användare:Bio2935c|Bio2935c]] ([[Användardiskussion:Bio2935c|diskussion]]) 23 januari 2026 kl. 02.23 (CET)
:::Nu när det är nästan färdigt: 1) Vad skall du göra med sid.144? 2) Jag tycker att Index-sidan borde också ha en länk till det handskrivna manuskriptet. [[Användare:Bio2935c|Bio2935c]] ([[Användardiskussion:Bio2935c|diskussion]]) 5 februari 2026 kl. 01.46 (CET)
::::1) Jag gjorde lite våld på Lilypond och fick till nåt som ser ut ungefär som de två staplade punkterna i tryckta versionen så nu tänker jag att det får vara så, även om jag egentligen tror att både det tecket och b-förtecknet på andra raden är feltolkningar.
::::2) Jag la till det som en kommentar till verket.
::::Tack igen för hjälpen. [[Användare:Belteshassar|Belteshassar]] ([[Användardiskussion:Belteshassar|diskussion]]) 5 februari 2026 kl. 11.26 (CET)
:::::Jag vet ingenting om hur man skriver musik, men alla noterna ser ut som boken, så jag grön-märkte sidan. Men ... 2:a not-raden har en ||: symbol till vänster som inte finns i originalet (om du vill/kan göra något med det) ;-) . [[Användare:Bio2935c|Bio2935c]] ([[Användardiskussion:Bio2935c|diskussion]]) 6 februari 2026 kl. 02.01 (CET)
::::::Så. Det ska gå att få bort det tjockare strecket som avslutar varje rad också men jag lyckas inte räkna ut hur jag ska göra. [[Användare:Belteshassar|Belteshassar]] ([[Användardiskussion:Belteshassar|diskussion]]) 6 februari 2026 kl. 07.05 (CET)

== Dädan ==

Hej. På rad 6 [[https://sv.wikisource.org/wiki/Sida:Monasteriologia_Sviogothica.djvu/170|här]] står ordet &quot;tadan&quot;. Jag anar dock ett svagt tryckt &quot;ä&quot;, så att ordet då helt logiskt blir &quot;tädan&quot;, d. v. s. &quot;dädan&quot; i dagens svenska, alltså &quot;därifrån&quot;. [[Användare:Gottfried Multe|Gottfried Multe]] ([[Användardiskussion:Gottfried Multe|diskussion]]) 19 augusti 2026 kl. 09.59 (CEST)

:Ja jag tyckte det var ett konstigt ord, men kanske inte(?) helt orimligt. Men det kan vara en liten fläck över bokstaven som antyder att det skulle vara ett ä, precis som du säger. Tack!
:Men jag undrar också ... när du granskar min enstaka sida varje dag, varför inte validera den också? [[Användare:Bio2935c|Bio2935c]] ([[Användardiskussion:Bio2935c|diskussion]]) 19 augusti 2026 kl. 22.35 (CEST)</text>
      <sha1>4rbb3lenr42frhihk034xkqmkvsr970</sha1>
    </revision>
    <revision>
      <id>657184</id>
      <parentid>657182</parentid>
      <timestamp>2026-08-20T08:07:56Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Gottfried Multe</username>
        <id>11434</id>
      </contributor>
      <comment>/* Dädan */ Svar</comment>
      <origin>657184</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="25488" sha1="03lgcgl3tgif21ayvyscgkt48jol3yv" xml:space="preserve">==Från Stockholms synkrets==
Hej, jag har lånat ett exemplar av Claes Lundins &quot;[[Index:Från Stockholms synkrets.djvu|Från Stockholms synkrets]]&quot; med de tre saknade kapitlen och skannat in dessa sidor. Om du vill kan du fortsätta korrekturläsningen med dessa sidor, så blir alla sidor klara och inlagda. [[Användare:Thuresson|Thuresson]] ([[Användardiskussion:Thuresson|diskussion]]) 27 september 2021 kl. 17.51 (CEST)

:Fantastiskt! Och så vet du också hur man ska infoga sidor som fattas på Wikimedia - eller kanske laddade du ned verket, infogade sidorna där och sedan laddade upp verket igen?? Ska jag fortsätta? Absolut! Stort tack!!! [[Användare:Bio2935c|Bio2935c]] ([[Användardiskussion:Bio2935c|diskussion]]) 27 september 2021 kl. 21.17 (CEST)

::Jag har laddat upp en ny version av [[:File:Från Stockholms synkrets.djvu]] med de saknade sidorna inlagda istället för de dubblerade. Jag kontaktade mitt kommunala bibliotek som hjälpte mig med ett fjärrlån av boken. Det lånade exemplaret skiljer sig inte från den första volymen mer än att den är en lånebok från &quot;Gefle stadsbibliotek&quot; och att man kan se att den varit utlånad några gånger på 1930-talet. [[Användare:Thuresson|Thuresson]] ([[Användardiskussion:Thuresson|diskussion]]) 27 september 2021 kl. 21.30 (CEST)

== Överföra avdelat ord i sin helhet till ny sida ==

Hej. Jag såg på sid. 11 i Beskrivning över Mälaren ([[Sida:Beskrifning om Mälaren.djvu/21]]) att sidan slutar med &quot;Trä-&quot;. Borde inte det ordet överflyttas till nästa sida? Samtidigt blir det ju knepigt att utan att skapa missförstånd behålla återstoden av ordet i sidfoten. Du har antagligen redan övervägt detta, men jag tar upp det här, eftersom den nuvarande lösningen strider mot principen att överflytta avdelade ord i deras helhet till nästkommande sida. Själv ändrar jag inte detta, eftersom jag är osäker på vilken lösning som är den bästa. [[Användare:Gottfried Multe|Gottfried Multe]] ([[Användardiskussion:Gottfried Multe|diskussion]]) 9 juli 2022 kl. 11.16 (CEST)

:Sedan 2018 kan programvaran Mediawiki kombinera ett ord som slutar på ena sidan och fortsätter på andra sidan, förutsatt att den första delen avslutas med bindestreck. Se [[Wikisource:Mötesplatsen/Arkiv 2018#Words hyphenated across pages in Wikisource are now joined|Wikisource:Mötesplatsen/Arkiv 2018]]. [[Användare:Thuresson|Thuresson]] ([[Användardiskussion:Thuresson|diskussion]]) 9 juli 2022 kl. 11.39 (CEST)

::Tack [[Användare:Thuresson|Thuresson]]. Själv tycker jag faktiskt att den gamla standarden var bättre, men ... man borde väl &quot;go with the flow&quot; och vara modern. Nu skulle det ju vara bra om samma sak verkligen fungerade &lt;u&gt;inom&lt;/u&gt; en fotnot också, men (sista gången jag kollade) gjorde det inte det (ett exempel på samma sida 11 som ovan).
::... och medan vi är här ... vad tycker du (Thuresson) om mellanslag på slutet på en rad? Enligt vad jag har läst så spelar de ingen roll, men det ser ut som om alla inte håller med. [[Användare:Gottfried Multe|Gottfried Multe]] gillar det bättre om raderna &lt;u&gt;inte&lt;/u&gt; slutar med mellanslag, och tar bort dem. Helt onödigt att &quot;rätta&quot; saker som inte är fel, i min åsikt, men ...
:: --[[Användare:Bio2935c|Bio2935c]] ([[Användardiskussion:Bio2935c|diskussion]]) 9 juli 2022 kl. 21.29 (CEST)

:::Ja, programvaran ser ju till att olika rader slås ihop till ett helt stycke utan dubbla mellanslag vid transkluderingen så att manuellt syssla med detta verkar onödigt. Jag antar att alla som deltar i korrekturläsningen har tidsbrist av en eller annan orsak. [[Användare:Thuresson|Thuresson]] ([[Användardiskussion:Thuresson|diskussion]]) 10 juli 2022 kl. 10.41 (CEST)

::::Okay, jag testar att låta de avslutande mellanslagen vara kvar i Beskrivning över Mälaren. [[Användare:Gottfried Multe|Gottfried Multe]] ([[Användardiskussion:Gottfried Multe|diskussion]]) 10 juli 2022 kl. 16.22 (CEST)

== Svenska Flottans historia ==

Hej. Jag har sett att du börjat validera sidor ur Svenska Flottans historia. Det finns tre saker som jag vill tipsa om: 1) Den inscannade bilden är svårtydbar särskilt vad gäller datum i fotnoter. Jag har därför tankat hem samma verk från KB, som har en mycket tydligare inscanning. Det verket heter NLS16A034440.pdf. 2) När jag klippt och klistrat sidhuvuden, så kan jag ha missat att anpassa dem efter inklistring. 3) I den inscannade texten så förekommer att siffran 4 tolkats som 1, t ex 1646 blir 1616. Jag kan ha missat detta. [[Användare:Gottfried Multe|Gottfried Multe]] ([[Användardiskussion:Gottfried Multe|diskussion]]) 17 oktober 2022 kl. 11.04 (CEST)

== Hörda av män? ==

Hej. Tyvärr behärskar jag inte franska, men jag blev ändå lite misstänksam mot översättningen från franska här: [[Sida:Beskrifning om Mälaren.djvu/445]]. Det förefaller mig rimligare om det stode &quot;hörde &lt;u&gt;av&lt;/u&gt; män&quot;, snarare än &lt;u&gt;från&lt;/u&gt; män. Om man har något att säga (som Fischerström), så vill man väl höras av männen? Men som sagt, jag kan inte översätta själv, men vill ändå tipsa dig om att kanske titta på sidan för att säkerställa att min misstanke är felaktig. [[Användare:Gottfried Multe|Gottfried Multe]] ([[Användardiskussion:Gottfried Multe|diskussion]]) 22 november 2022 kl. 19.56 (CET)

:Ja, om jag kommer ihåg rätt så använde jag Google och tog vad som offrades som den &quot;rätta&quot; tolkningen. Kanske inte den bästa? Idén är i alla fall att männen &quot;en place&quot; (alltså de som har en &quot;plats&quot; i samhället, de med makt och inflytelse) ska höra vad man säger. Om du tycker att &quot;av&quot; passar bättre (jag kan inte döma), var så god att ändra det. [[Användare:Bio2935c|Bio2935c]] ([[Användardiskussion:Bio2935c|diskussion]]) 23 november 2022 kl. 07.07 (CET)

::Ah, bra att du förklarade. Nu gav ditt svar ännu en upplysning: jag trodde att &quot;en place&quot; avsåg en geografisk plats, men nu förstår jag att plats i samhället avses. Kanske man kan översätta det med &quot;män med inflytande&quot;? Om du misstycker, så protestera. Annars ändrar jag dessa saker i övermorgon. --[[Användare:Gottfried Multe|Gottfried Multe]] ([[Användardiskussion:Gottfried Multe|diskussion]]) 23 november 2022 kl. 09.01 (CET)

== f eller s ==

Hej. Jag råkade se sidan 386 i Elers Stockholm. Första raden i poemet börjar: &quot;Nu tha Konungen thetta faa&quot;. Men är inte sista ordet egentligen &quot;saa&quot;? Jag är inte tillräckligt säker för att ändra något, men vill fästa din uppmärksamhet på denna möjlighet. [[Användare:Gottfried Multe|Gottfried Multe]] ([[Användardiskussion:Gottfried Multe|diskussion]]) 16 januari 2023 kl. 09.58 (CET)

:Tack! (Missade det helt enkelt.) [[Användare:Bio2935c|Bio2935c]] ([[Användardiskussion:Bio2935c|diskussion]]) 16 januari 2023 kl. 23.58 (CET)

== Jernvåg ==

Hej. Jag tror att det blivit ett fel i rubriken till kapitel 6 här: [[Sida:Stockholm, Del 3 (Elers 1801).pdf/5]] Järnväg kom till Stockholm först drygt femtio år senare, men en järnvåg fanns kvar till 1885. Här står mera om järnvågen: [http://runeberg.org/nfbm/0226.html]http://runeberg.org/nfbm/0226.html [[Användare:Gottfried Multe|Gottfried Multe]] ([[Användardiskussion:Gottfried Multe|diskussion]]) 3 juli 2023 kl. 10.00 (CEST)

:Tack. Ja nu när jag kollar det lite noggrannare ser jag att det handlar om järnvågen. [[Användare:Bio2935c|Bio2935c]] ([[Användardiskussion:Bio2935c|diskussion]]) 4 juli 2023 kl. 00.12 (CEST)

== Möjlig rättelse? ==

Hej. På rad 7 här: [[Sida:I Hamburg, en gammal bokhållares minnen.djvu/89]] står ordet &quot;ordentlighet&quot;. Men i sammanhanget förefaller det ologiskt. Jag menar att det borde stå &quot;oordentlighet&quot;. Jag funderade på att göra en rättelse, men tvekade. Vad tror du om saken? Hälsningar [[Användare:Gottfried Multe|Gottfried Multe]] ([[Användardiskussion:Gottfried Multe|diskussion]]) 21 januari 2024 kl. 11.29 (CET)

:Ja, jag håller med dig. Varsågod att göra rättelsen!
:Också, TACK för att du kollar verket. Hoppas att det är intressant för dig (att läsa). [[Användare:Bio2935c|Bio2935c]] ([[Användardiskussion:Bio2935c|diskussion]]) 22 januari 2024 kl. 02.02 (CET)

== Neujahr ==

Hej. Här [[Sida:I Hamburg, en gammal bokhållares minnen.djvu/250]] finns tre rättelser av ordet &quot;nenjahr&quot;, samt en å den föregående sidan. Att sättaren ska ha misslyckats så många gånger är inte så troligt (men inte omöjligt). Så jag funderade på om det använda ordet kanske är dialektalt för Hamburg och därför korrekt återgivet. Jag försökte få fram något besked på tyskspråkiga Wikipedias artikel om Nordniederdeutsch (https://de.wikipedia.org/wiki/Nordniederdeutsch), men misslyckades. Tanken slog mig dock att man kunde ta upp frågan på artikelns diskussionssida. Min tyska är tämligen rudimentär, men din kanske är desto bättre. Eljest kan jag svälja stoltheten och ställa frågan på engelska. Vad tycks? [[Användare:Gottfried Multe|Gottfried Multe]] ([[Användardiskussion:Gottfried Multe|diskussion]]) 26 januari 2024 kl. 17.22 (CET)

:Nej, jag kan ingen tyska alls. Men jag kommer ihåg den sidan (även om det var ett par år sen). Försökte hitta nåt med nenjahr och lyckades inte heller. Till slut antog jag att sättaren inte kunde tyska heller och kanske inte kunde läsa ett handskrivet manus. En gissning förstås, men jag tyckte det var bättre än att skapa ett nytt ord på ett språk som jag inte förstår. Gjorde jag rätt, eller inte? Ingen aning. Om du tror du har en chans att hitta ett troligt svar på frågan, så fritt fram! [[Användare:Bio2935c|Bio2935c]] ([[Användardiskussion:Bio2935c|diskussion]]) 27 januari 2024 kl. 09.34 (CET)

@Gottfried Multe
Here is a little discussion about this issue, based on a question I placed on the German Wikisource page back in October of 2021.  

1) Hallo PWidergren. Spontan würde ich das für eine fehlerhafte HOCR (Human Optical Character Recognition) halten: In Frakturschrift sind &quot;u&quot; und &quot;n&quot; sehr ähnlich. Die maschinelle OCR scheitert sehr häufig, z.B. auf dieser unkorrigierten Seite. Dieser Fehler könnte einem sprachunkundigen, mit der Schrift nicht vertrauten Schweden bei der Lektüre von gamla böcker auch passieren. &quot;Nenjahr&quot; schliesse ich auch als plattdeutschen Dialektausdruck aus. [1] --&gt; Korrektur mit Anmerkung. freundliche Grüsse. --Maasikaru (Diskussion) 20:18, 9. Okt. 2021 (CEST)

Translation: Just of the cuff I would consider this to be an HOCR (Human Optical Character Recognition) error:  People writing in the old Fraktur style make their &quot;u's&quot; and &quot;n's&quot; very similarly. Machine based OCR very often messes this up, for example with this uncorrected page.  This mistake could also happen with a Swedish person when reading old books.  I would also never consider it a possibility that &quot;Nenjahr&quot; could be an expression in the  Low-German dialect.

2) Die Phrasensuche bei Google Books findet ein paar Treffer für &quot;Prosit Nenjahr&quot;, aber das sind alles OCR-Fehler, im Original steht immer Neujahr. Das ist definitiv ein Druckfehler im Original. --Koffeeinist (Diskussion) 22:52, 9. Okt. 2021 (CEST)

Translation: Searching the phrase &quot;Prosit Nenjahr&quot; does give a couple of results, but they are all OCR-errors, Neujahr is always there in the origianl. This is clearly a typographical error in the original.

2) @PWidergren First, I looked your first example in swedish WS. That scan shows there definitivly „Prosit Nenjahr“. I can tell you, never was used that in german language. Its a print mistake. For being on sure side, you can use Grimms Wörterbuch online. You can find there almost all older german words. Greetings to Sweden Zabia (Diskussion) 09:30, 10. Okt. 2021 (CEST)

Although my experience living in Sweden is restricted to a few trip visiting distant relatives, I spent four years living in Germany, know German to a very advanced level, and personally would never consider Nenjahr to be a German construction myself.  Native speakers basically confirmed what I already knew to be the case. Whether or not my opinions counts for anything remains to be seen, but it is just wrong.  ''Prosit Neujahr'' is a standard phrase toasting the New Year.

[[Användare:PWidergren|PWidergren]] ([[Användardiskussion:PWidergren|diskussion]]) 27 januari 2024 kl. 14.38 (CET)

:: Utmärkt detektivarbete! Att originalet var satt med frakturskrift förklarar hur feltolkningen uppstått. Ja, då går jag vidare och slutför korrekturläsningen. --[[Användare:Gottfried Multe|Gottfried Multe]] ([[Användardiskussion:Gottfried Multe|diskussion]]) 29 januari 2024 kl. 10.16 (CET)
:::Jag håller förstås fortfarande med om att det är ett sättfel, men varför anta att det finns ett &quot;original&quot; någonstans som var tryckt i fraktur? Upplagan som vi använder är från 1871, som är lite senare än vad jag hade trott vara vanligt för fraktur, och det står ingenting i boken om att det är en 2:a upplaga, eller något liknande. [[Användare:Bio2935c|Bio2935c]] ([[Användardiskussion:Bio2935c|diskussion]]) 30 januari 2024 kl. 01.28 (CET)

:::: Det har du rätt i. Jag förvirrades nog av användaren Maasikarus tal om fraktur. --[[Användare:Gottfried Multe|Gottfried Multe]] ([[Användardiskussion:Gottfried Multe|diskussion]]) 30 januari 2024 kl. 09.21 (CET)
:::::I think that Maasikarus might have been referring to the handwritten manuscript which became the basis for the printed book.
:::::But you would have to see the handwritten manuscript to verify if that were true or not.
:::::[[Användare:PWidergren|PWidergren]] ([[Användardiskussion:PWidergren|diskussion]]) 30 januari 2024 kl. 16.22 (CET)

== Stadd ==

Hej. Du hade här https://sv.wikisource.org/w/index.php?title=Sida:Birger_Jarl_till_Bj%C3%A4lbo.pdf/235&amp;action=history undrat om rad 2, ord 3. Ordet helt korrekt tolkat, enligt mig. Se mera i Svenska akademiens ordbok: [https://www.saob.se/artikel/?unik=S_10609-0164.Z7aD&amp;pz=3]https://www.saob.se/artikel/?unik=S_10609-0164.Z7aD&amp;pz=3 [[Användare:Gottfried Multe|Gottfried Multe]] ([[Användardiskussion:Gottfried Multe|diskussion]]) 2 september 2024 kl. 09.15 (CEST)


Jag tycker också det ser korrekt ur. På Google Books finns en färginskanning av samma exemplar med samma fläck, [https://www.google.se/books/edition/Stora_och_namnkunniga_m%C3%A4ns_lefverne_Om/bqP0YAkaS6QC Google Books]. [[Användare:Thuresson|Thuresson]] ([[Användardiskussion:Thuresson|diskussion]]) 2 september 2024 kl. 10.33 (CEST)

== Tack ==

Stort tack för hjälpen med korrekturläsningen av Capitaine Ekebergs resa och Chinesiska Landt-Hushåldningen. Det är upphör aldrig att förvåna hur många ocr-fel som slinker igenom fast man tycker att man varit noggrann. [[Användare:Belteshassar|Belteshassar]] ([[Användardiskussion:Belteshassar|diskussion]]) 25 januari 2025 kl. 09.58 (CET)

:&amp;nbsp;:-)  och det skulle inte förvåna mig om det fortfarande finns flera fel kvar.
:Men ... har du märkt att det finns även fler böcker om resor till Kina? I SAMMA volym, t.o.m. Du kan se på bilderna att &quot;Capitaine...&quot; börjar alldeles efter pärmen, men om du tittar på Rättelserna så är det tydligt att boken innehåller MÅNGA fler sidor.
:Det ser ut som om nästa innehåll heter &quot;Dagbok öfwer en Ostindisk resa åren 1750, 1751, 1752.&quot; av Pehr Osbeck, som finns [https://digital.ub.umu.se/node/302417 i Umeå] såväl som på [https://commons.wikimedia.org/w/index.php?title=File:Dagbok%20%C3%B6fwer%20en%20Ostindisk%20resa%20%C3%A5ren%201750,%201751,%201752%20-%20Med%20anm%C3%A4rkningar%20uti%20naturkunnigheten,%20fr%C3%A4mmande%20folkslags%20spr%C3%A5k,%20seder,%20hush%C3%A5llning,%20m.%20m.%20(IA%20dagbokofwerenost1757osbe).pdf Commons]. Umeå-exemplaret slutar efter ~424 sidor, men på Commons fortsätter den med &quot;Landthushållningen&quot; (30+ sidor). På Commons kan man inte se mer än bara sidorna, men på Umeå-exemplaret kan man se lite mer, pärmen skymtar och det är tydligt att det fortfarande finns en hel del sidor (mer än 30 skulle jag tro); men jag vet inte vad de innehåller. [[Användare:Bio2935c|Bio2935c]] ([[Användardiskussion:Bio2935c|diskussion]]) 25 januari 2025 kl. 22.45 (CET)
::I förordet till Landthushållningen står det att den publicerades som bihang till Osbecks resebeskrivning. Men att Ekebergs resebeskrivning är sammanbunden med de andra i Umeå-exemplaret är nog nåt som gjorts vid ett senare tillfälle, skulle jag tro. [[Användare:Belteshassar|Belteshassar]] ([[Användardiskussion:Belteshassar|diskussion]]) 25 januari 2025 kl. 22.52 (CET)
:::[[Sida:Capitaine Carl Gustav Ekebergs ostindiska resa, åren 1770 och 1771.djvu/4|Här]] står det faktiskt vad Umeåvolymen innehåller. Sista delen verkar vara denna https://libris.kb.se/bib/11586963 [[Användare:Belteshassar|Belteshassar]] ([[Användardiskussion:Belteshassar|diskussion]]) 25 januari 2025 kl. 23.02 (CET)
::::Tack! Någon gång i framtiden skall jag kanske ladda upp en eller flera. Nu när jag vet var de finns. [[Användare:Bio2935c|Bio2935c]] ([[Användardiskussion:Bio2935c|diskussion]]) 26 januari 2025 kl. 08.11 (CET)
:::::Jag är lite sugen på Hornstedts anteckningar också. Både [https://finna.fi/Record/sls.SLSA+31_SLSA+31.1 handskriften] och en relativt källtrogen [https://libris.kb.se/bib/mxth1wwck1sb0xsx utgåva] från 1888 finns digitaliserade. [[Användare:Belteshassar|Belteshassar]] ([[Användardiskussion:Belteshassar|diskussion]]) 26 januari 2025 kl. 10.55 (CET)

== Glömt att grönmarkera? ==

Hej. Jag tror att du glömt att grönmarkera &quot;En gammal stockholmares minnen, del 2&quot; i listan på förstasidan. [[Användare:Gottfried Multe|Gottfried Multe]] ([[Användardiskussion:Gottfried Multe|diskussion]]) 30 maj 2025 kl. 09.50 (CEST)

:Tyvärr, ja, det hade jag. Tack! [[Användare:Bio2935c|Bio2935c]] ([[Användardiskussion:Bio2935c|diskussion]]) 30 maj 2025 kl. 20.00 (CEST)

== Imposant ==

Hej. Jag vill bara säga att jag är mäkta imponerad av din förmåga att skapa snygga och troget återgivna tabeller. [[Användare:Gottfried Multe|Gottfried Multe]] ([[Användardiskussion:Gottfried Multe|diskussion]]) 6 september 2025 kl. 09.06 (CEST)

:Kanske &quot;snygga&quot; passar bättre än &quot;troget återgivna&quot;. Det är ju alltid mer man kunde göra för att göra dem precis som i boken, men jag slutar polera dem när jag tycker att de duger. Men ... TACK! [[Användare:Bio2935c|Bio2935c]] ([[Användardiskussion:Bio2935c|diskussion]]) 6 september 2025 kl. 22.06 (CEST)

== Tack för tabeller mm ==

Hej. Stort tack för allt arbete som du lagt ned på &quot;Zettersten: Svenska flottans historia åren 1522-1634&quot;. Jag hade undrat ifall alla de mångskiftande tabellerna skulle kunna återges som de var tryckta, men du har övervunnit alla svårigheter. [[Användare:Gottfried Multe|Gottfried Multe]] ([[Användardiskussion:Gottfried Multe|diskussion]]) 1 januari 2026 kl. 10.36 (CET)

:Tack för tacket! (Men det är inte färdigt än: jag har lite mer att göra med sidorna mellan 38-84.) [[Användare:Bio2935c|Bio2935c]] ([[Användardiskussion:Bio2935c|diskussion]]) 1 januari 2026 kl. 21.10 (CET)

== Förbiseende? ==

Hej. Jag misstänker att du av förbiseende behållit formateringen med linjerna här:[[https://sv.wikisource.org/wiki/Sida:Zettersten-Svenska_flottans_historia_%C3%A5ren_1522-1634.djvu/73]]. [[Användare:Gottfried Multe|Gottfried Multe]] ([[Användardiskussion:Gottfried Multe|diskussion]]) 6 januari 2026 kl. 10.05 (CET)

== Fel vid ny sida ==

Hej. På sidan [[Svenska flottans historia: åren 1522-1634/kapitel 02]], precis där sidan 9 börjar, så hamnar stycket &quot;att vårda segel...&quot; inte på en ny rad, som man hade väntat. [[Användare:Gottfried Multe|Gottfried Multe]] ([[Användardiskussion:Gottfried Multe|diskussion]]) 15 januari 2026 kl. 10.04 (CET)

:men det kan du väl fixa själv genom att lägga till en &lt;nowiki&gt;&lt;br&gt;&lt;/nowiki&gt;-tagg på raden förut (på sidan 8). [[Användare:Bio2935c|Bio2935c]] ([[Användardiskussion:Bio2935c|diskussion]]) 16 januari 2026 kl. 01.57 (CET)

Hej. Jag har ordnat det nu. Men främsta orsaken till att jag inte gjorde det i tysthet, utan skrev om det här, var att jag ville fästa din uppmärksamhet på att detta kunde inträffa när sådana här &quot;listor&quot; fortsätter in på ny sida. --[[Användare:Gottfried Multe|Gottfried Multe]] ([[Användardiskussion:Gottfried Multe|diskussion]]) 16 januari 2026 kl. 09.47 (CET)

:Okej, men det visste jag redan. Och det är väl något som vi alla borde vara varse om, samma som att lägga till en tomrad-mall på slutet på sidan om nästa sida börjar ett nytt stycke.
:Och (ps) det var ju du själv som tog bort br-taggen, som hade varit där från början. ;-) [[Användare:Bio2935c|Bio2935c]] ([[Användardiskussion:Bio2935c|diskussion]]) 16 januari 2026 kl. 21.25 (CET)
::Hej. Ja, det är sant. Jag visste inte hur det skulle fungera då texten slutgiltigt formaterades, eftersom jag aldrig gjort något sådant. Hur som helst är det ju bra nu. [[Användare:Gottfried Multe|Gottfried Multe]] ([[Användardiskussion:Gottfried Multe|diskussion]]) 17 januari 2026 kl. 10.08 (CET)

== Hornstedt ==

Hej! Tack för hjälpen med Hornstedt. Vet du varför diffarna blir så konstiga? Är det några skräptecken som inte syns för mig som du har rensat bort? Se till exempel [[special:diff/628028]]. Tänkte spara tid genom att utgå från KB:s OCR i pdf:en, men om det följer med en massa skräp kanske jag måste tänka om. [[Användare:Belteshassar|Belteshassar]] ([[Användardiskussion:Belteshassar|diskussion]]) 22 januari 2026 kl. 10.35 (CET)

:Hej. Jag antar att du menar de orden som jag har ändrat men som ser precis likadana ut. :-)
:De innehåller så kallade [[w:en:Soft_hyphen|&quot;soft hyphen&quot;]] (vet inte vad det heter på svenska). Alltså bindestreck som har blivit osynliga i PDF:en; de syns på bilden men inte i texten.
:Men jag tycker inte att det är &quot;en massa skräp&quot;. Bara lite grann, och det är ju inte så svårt att hitta dem. Jag tar bort dem om/när jag märker att de finns - tar bara några sekunder var, och hela verket är bara 100 sidor. Så varsågod att fortsätta.
:Och (ps) tack för att du använt mallen &quot;ditto&quot; (s. 95)! Jag visste inte att det var möjligt, så jag lärde mig något! [[Användare:Bio2935c|Bio2935c]] ([[Användardiskussion:Bio2935c|diskussion]]) 22 januari 2026 kl. 23.55 (CET)
::Tack! Ska försöka komma ihåg att plocka bort dem när jag för samman avstavade ord. [[Användare:Belteshassar|Belteshassar]] ([[Användardiskussion:Belteshassar|diskussion]]) 23 januari 2026 kl. 01.51 (CET)
:::! Okej. Du märker nog snart att det inte händer så där på alla avstavningar. Ser ut som kanske hälften. (Vet inte varför.) [[Användare:Bio2935c|Bio2935c]] ([[Användardiskussion:Bio2935c|diskussion]]) 23 januari 2026 kl. 02.23 (CET)
:::Nu när det är nästan färdigt: 1) Vad skall du göra med sid.144? 2) Jag tycker att Index-sidan borde också ha en länk till det handskrivna manuskriptet. [[Användare:Bio2935c|Bio2935c]] ([[Användardiskussion:Bio2935c|diskussion]]) 5 februari 2026 kl. 01.46 (CET)
::::1) Jag gjorde lite våld på Lilypond och fick till nåt som ser ut ungefär som de två staplade punkterna i tryckta versionen så nu tänker jag att det får vara så, även om jag egentligen tror att både det tecket och b-förtecknet på andra raden är feltolkningar.
::::2) Jag la till det som en kommentar till verket.
::::Tack igen för hjälpen. [[Användare:Belteshassar|Belteshassar]] ([[Användardiskussion:Belteshassar|diskussion]]) 5 februari 2026 kl. 11.26 (CET)
:::::Jag vet ingenting om hur man skriver musik, men alla noterna ser ut som boken, så jag grön-märkte sidan. Men ... 2:a not-raden har en ||: symbol till vänster som inte finns i originalet (om du vill/kan göra något med det) ;-) . [[Användare:Bio2935c|Bio2935c]] ([[Användardiskussion:Bio2935c|diskussion]]) 6 februari 2026 kl. 02.01 (CET)
::::::Så. Det ska gå att få bort det tjockare strecket som avslutar varje rad också men jag lyckas inte räkna ut hur jag ska göra. [[Användare:Belteshassar|Belteshassar]] ([[Användardiskussion:Belteshassar|diskussion]]) 6 februari 2026 kl. 07.05 (CET)

== Dädan ==

Hej. På rad 6 [[https://sv.wikisource.org/wiki/Sida:Monasteriologia_Sviogothica.djvu/170|här]] står ordet &quot;tadan&quot;. Jag anar dock ett svagt tryckt &quot;ä&quot;, så att ordet då helt logiskt blir &quot;tädan&quot;, d. v. s. &quot;dädan&quot; i dagens svenska, alltså &quot;därifrån&quot;. [[Användare:Gottfried Multe|Gottfried Multe]] ([[Användardiskussion:Gottfried Multe|diskussion]]) 19 augusti 2026 kl. 09.59 (CEST)

:Ja jag tyckte det var ett konstigt ord, men kanske inte(?) helt orimligt. Men det kan vara en liten fläck över bokstaven som antyder att det skulle vara ett ä, precis som du säger. Tack!
:Men jag undrar också ... när du granskar min enstaka sida varje dag, varför inte validera den också? [[Användare:Bio2935c|Bio2935c]] ([[Användardiskussion:Bio2935c|diskussion]]) 19 augusti 2026 kl. 22.35 (CEST)
::Hej. Nja, jag granskar inte varje dag och jag validerar inte, eftersom min kännedom om frakturstilen inte är tillräcklig. Däremot skummar jag texten ibland för se om jag finner något &lt;u&gt;uppenbart&lt;/u&gt; fel. Hittills har — som jag minns — det bara inträffat två gånger. Men jag planerar att snart ta mig an ett annat av &quot;dina&quot; verk. [[Användare:Gottfried Multe|Gottfried Multe]] ([[Användardiskussion:Gottfried Multe|diskussion]]) 20 augusti 2026 kl. 10.07 (CEST)</text>
      <sha1>03lgcgl3tgif21ayvyscgkt48jol3yv</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Wikisource:GUS2Wiki</title>
    <ns>4</ns>
    <id>157148</id>
    <revision>
      <id>657179</id>
      <parentid>656914</parentid>
      <timestamp>2026-08-19T19:55:55Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Alexis Jazz</username>
        <id>13925</id>
      </contributor>
      <comment>Updating gadget usage statistics from [[Special:GadgetUsage]] ([[phab:T121049]])</comment>
      <origin>657179</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="760" sha1="p4g1x2cs3a2svp0gfzey5amhfc8k65n" xml:space="preserve">{{#ifexist:Project:GUS2Wiki/top|{{/top}}|This page provides a historical record of [[Special:GadgetUsage]] through its page history. To get the data in CSV format, see wikitext. To customize this message or add categories, create [[/top]].}}
Följande data är cachad och uppdaterades senast 2026-08-19T09:38:02Z. Maximalt {{PLURAL:5000|ett|5000}} resultat finns {{PLURAL:5000|tillgängligt|tillgängliga}} i cachen.
{| class=&quot;sortable wikitable&quot;
! Finess !! data-sort-type=&quot;number&quot; | Antal användare !! data-sort-type=&quot;number&quot; | Aktiva användare
|-
|hocr || 25 || 2
|-
|ocr || 35 || 2
|-
|proofread-editnext || 27 || 0
|}
* [[Special:GadgetUsage]]
* [[m:Meta:GUS2Wiki/Script|GUS2Wiki]]
&lt;!-- data in CSV format:
hocr,25,2
ocr,35,2
proofread-editnext,27,0
--&gt;</text>
      <sha1>p4g1x2cs3a2svp0gfzey5amhfc8k65n</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Sida:Monasteriologia Sviogothica.djvu/170</title>
    <ns>104</ns>
    <id>225243</id>
    <revision>
      <id>657181</id>
      <parentid>657144</parentid>
      <timestamp>2026-08-19T20:23:47Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Bio2935c</username>
        <id>11474</id>
      </contributor>
      <minor />
      <origin>657181</origin>
      <model>proofread-page</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1645" sha1="rx3tzk6vpmww4nf2rj3pmtze4jlh832" xml:space="preserve">&lt;noinclude&gt;&lt;pagequality level=&quot;3&quot; user=&quot;Bio2935c&quot; /&gt;{{huvud|132|Om klostren|}}{{linje}}&lt;/noinclude&gt;komsterna vnder {{ant|arrende}}. År 1533 {{ant|die}} 
&lt;b&gt;Bartholomaei&lt;/b&gt; fick &lt;b&gt;Peder Swenske&lt;/b&gt; Alwastra-kloster i
förläning på 12 år, och skulle theremot rida ferdig
med 6 rustningar. Imedlertid och alt framdeles
förföllo klosterhusen immerfort; blefwo ock 
mycken sten och andra {{ant|materialier}} tädan förde, år 1545
och the följande, til Wadstena, när thet 
Kongeliga stora Slott ther bygdes. Så blef ock 
gamble Gref Peder Brahe beskyld 1593 för at hafwa
brutit tegel wid Alwastra och låtit föra til 
Wisingsborgs Slottsbyggnad. Så at 
&lt;b&gt;Alwastra-kloster&lt;/b&gt;, såsom ståendes wårdlöst och taklöst, på
en kort tid stupade vti ett oboteligit öde. Konung
&lt;b&gt;JOHAN then tredie&lt;/b&gt; hade fuller, såsom ock
hans Son &lt;b&gt;Hertig Johan&lt;/b&gt; i Östergöthland, i
sinnet at vpretta Alwastra igen, enkannerligen för
the Kongagrifter, som ther äro; men jemte 
medellösheten (ty ther til fordrades en ganska stor 
bekostnad) giorde begges theras död hinder i thetta
theras berömliga vpsåt. Ligger altså (ehuru thet
än kunde och borde vprettas) thet fordom herliga
&lt;b&gt;Alwastra-kloster&lt;/b&gt; vti beklagelig skröpelighet til
ett synwerdigt widvnder och bewis både om all
tings förgängelighet, om wåra förfäders 
frikostighet, och om sednare tiders medellöshet, 
warandes Kloster-egorna indeldte på Krigs-staten
til bostelle för Öfwerst-Leiutnanten af 
Östgötha-Infanterie-regemente, som bor på 
Alwastra-gård och hafwer vnder sig 
Alwastra-Ladugård. Hwad i synnerhet, vtom thet, som här 
anfördt är, kan wara om Alwastra-kloster werdt at&lt;noinclude&gt;
{{huvud|||weta,}}
&lt;references/&gt;&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>rx3tzk6vpmww4nf2rj3pmtze4jlh832</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Sida:Svenska fornminnesföreningens tidskrift (IA svenskafornminne910sven).pdf/679</title>
    <ns>104</ns>
    <id>225254</id>
    <revision>
      <id>657176</id>
      <parentid>657157</parentid>
      <timestamp>2026-08-19T13:39:50Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Gottfried Multe</username>
        <id>11434</id>
      </contributor>
      <minor />
      <origin>657176</origin>
      <model>proofread-page</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="2632" sha1="pn4hxteg53t52ajxivnzulpvktzz844" xml:space="preserve">&lt;noinclude&gt;&lt;pagequality level=&quot;3&quot; user=&quot;Gottfried Multe&quot; /&gt;{{huvud||&lt;small&gt;TVÄNNE FORNBORGAR VID TULLINGE.&lt;/small&gt;|309}}&lt;/noinclude&gt;befästningskonsten tydligen ännu ej kommit vid tiden för
fornborgarnas anläggande.

I områdets sydöstra del har man på ett ställe, som af planen
synes, förstärkt muren genom ett »utanverk». Detta består af en i
oregelbunden båge lagd yttre mur, med båda ändarna stötande intill
den inre och således tillsammans med denna bildande ett slutet
trångt rum. I denna yttre mur finnes visserligen nu en stark sänka,
bildande en ingång, men denna har ej som de öfriga ingångarna
murlagda sidoposter och är utan tvifvel ej ursprunglig, utan i senare
tid upp-plockad. Det hade ju ock varit meningslöst att uteslutande
åt fienden bereda en sådan lättnad, ty förhållandena visa, att det
aldrig varit meningen att på denna väg inkomma i borgområdet.
Mellan detta och »utanverket» finnes nämligen ingen ingång
anordnad. Detta förhållande skulle i t. ex. en medeltidsbefästning vara
fullkomligt obegripligt, men förklaras här till fullo af — och
bestyrker i sin mån — den ofvan framhållna egenskapen hos
fornborgarnas murar att ej vara stridsplatser utan endast tjänstgöra
som hindrande barrièrer för de stormande.

Hela borgområdet är mycket oländigt och så uppfyldt med
klintar och åsar, att det är svårt att förstå, hvar man kunnat finna
plats för de troligen ej så få tillfälliga bostäder, som väl voro
nödvändiga äfven för tidens härdade befolkning vid ett kanske rätt
långt uppehåll under en till äfventyrs oblid årstid. Antagligen
hafva vi att tänka oss dem spridda mellan klintarna öfver hela
området. För nära murarna ville man väl dock ej förlägga dem.

Inom området finnes ett par vattensamlingar af hvilka den
ena — &lt;i&gt;F.&lt;/i&gt; på planen — är rätt betydlig och när den var opprensad,
troligen aldrig sinande äfven under varma somrar, naturligtvis en
ovärderlig förmån för dem, som innehade borgen. Många
fornborgar sakna emellertid denna viktiga betingelse, liksom äfven
märkvärdigt nog detta var förhållandet vid en del borgar långt ned
i medeltiden.

Det har ofvan påpekats, att fynd af lösa fornsaker i en
fornborg ej kunna tillmätas stor betydelse i fråga om bestämmande af
borgens anläggningstid. Naturligtvis kunna emellertid
omständigheter gifvas, under hvilka dylika fynd verkligen blifva upplysande.
Vid undersökningen af Tullinge-borgen företogs därför gräfning och
sållning af jorden. Gifvet är emellertid, att detta ej kunde
ifrågakomma öfver hela det betydande området. Något resultat af detta&lt;noinclude&gt;
&lt;references/&gt;
{{sidfot|||&lt;small&gt;22&lt;/small&gt;}}&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>pn4hxteg53t52ajxivnzulpvktzz844</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Sida:Svenska fornminnesföreningens tidskrift (IA svenskafornminne910sven).pdf/680</title>
    <ns>104</ns>
    <id>225266</id>
    <revision>
      <id>657177</id>
      <timestamp>2026-08-19T13:50:51Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Gottfried Multe</username>
        <id>11434</id>
      </contributor>
      <comment>/* Korrekturläst */</comment>
      <origin>657177</origin>
      <model>proofread-page</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="2493" sha1="ng5wjzzjiu4ooruqgri30rv3j3maqnv" xml:space="preserve">&lt;noinclude&gt;&lt;pagequality level=&quot;3&quot; user=&quot;Gottfried Multe&quot; /&gt;{{huvud|310|&lt;small&gt;EMIL EKHOFF.&lt;/small&gt;|}}&lt;/noinclude&gt;arbete vanns ej heller, möjligen på grund däraf att det ej låter sig
bestämma, hvarest lägret eller bostäderna stått.


{{linje|6em}}


{{Illustration||fil=Svenska fornminnesföreningens tidskrift (IA svenskafornminne910sven).pdf|sid=680|bildtext=Fig. 4. &lt;i&gt;Ingång till södra borgen.&lt;/i&gt;}}
Ehuru man på den nu beskrifna norra Tullinge-borgens
förskansningar ej nedlagt arbete i någon ovanlig grad, torde dess
försvarskraft genom bergets för ändamålet särdeles lyckliga skapnad
kunna anses mycket betydande. Den var ett verkligt effektivt
försvarsverk. Detta kan däremot ej sägas om den södra af de båda
på gårdens egor belägna borgarna. Både genom konst och natur
är den mindre befäst än den förra. Äfven detta borgberg ligger
vid östra stranden af Tullinge-sjön, ungefär midt emot
Hamra-Sjöstuga. Berget stiger temligen sakta från öster och bildar först vid
vestra randen branta, stormfria väggar. Den konstgjorda
förskansningen består af en enda betydande lång mur, som afskär den
östra, sakta stigande sluttningen. Man har emellertid, förmodligen
för att ej för mycket utsträcka förskansningslinien, ej begagnat sig
af de branter, som här och där finnas,
så att marken på några ställen utanför
muren ej är synnerligt lägre än innanför
den samma. Muren är dessutom i sig
själf föga betydande, hvarför det förefaller
som den ej skulle hafva kunnat bringa
de stormande mycket afbräck. Möjligen är
hela anläggningen aldrig fullbordad. Ehuru
således denna fornborg ej har mycket af intresse att framvisa,
förtjänar dock ett drag vid densamma att påpekas. Den ingång, som
leder genom muren, har nämligen den form, som fig. 4 utvisar och
som här ofvan redan är omtalad såsom stundom förekommande vid
dylika förskansningar. Äfven i Finland användes vid några
fornborgar detta sätt att försvåra tillträdet till det befästa området.
Samma anordning träffas ibland äfven vid tyska Wallburgen&lt;ref&gt;Primitiva befästningar af liknande art som de nu i fråga varande.&lt;/ref&gt;
men här synes regeln vara, att de »zwingerartig» böjda valländarna,
mellan hvilken ingången är belägen, äro riktade antingen båda två
&lt;i&gt;inåt&lt;/i&gt; borgområdet, eller ock den ena &lt;i&gt;inåt,&lt;/i&gt; den andra &lt;i&gt;utåt.&lt;/i&gt; I båda
fallen blef naturligtvis resultatet det samma som å de svenska och
finska, nämligen en &lt;i&gt;förlängd,&lt;/i&gt; trång ingångsöppning, som härigenom&lt;noinclude&gt;
&lt;references/&gt;&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>ng5wjzzjiu4ooruqgri30rv3j3maqnv</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Sida:Svenska fornminnesföreningens tidskrift (IA svenskafornminne910sven).pdf/681</title>
    <ns>104</ns>
    <id>225267</id>
    <revision>
      <id>657178</id>
      <timestamp>2026-08-19T13:56:57Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Gottfried Multe</username>
        <id>11434</id>
      </contributor>
      <comment>/* Korrekturläst */</comment>
      <origin>657178</origin>
      <model>proofread-page</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1860" sha1="cmhjx1th9hr3gk1qclm1gua0jkxi2an" xml:space="preserve">&lt;noinclude&gt;&lt;pagequality level=&quot;3&quot; user=&quot;Gottfried Multe&quot; /&gt;{{huvud||&lt;small&gt;TVÄNNE FORNBORGAR VID TULLINGE.&lt;/small&gt;|311}}&lt;/noinclude&gt;var vansklig att passera. I Tyskland har man dessutom fäst
uppmärksamheten vid, att i det senare af de nyss nämnda fallen, det
vill säga då en utåt- och en inåtgående vallända bildade ingången,
denna var så anbragt, att den inträngande fienden måste vända
sin högra — ej sköldbärande och således oskyddade — sida emot
borgområdet, hvarigenom han i ogynsamt läge var utsatt för
försvararnes anfall. Ingångarna vid Tullinge-borgarna gifva på grund
af sin form ej anledning till en dylik iakttagelse, men som redan
är framhållet, är deras läge sådant, att de med fördel kunde
inifrån borgområdet bestrykas från flera punkter. Att denna form på
ingångarna till borgen ej står i historiskt sammanhang med liknande
försvarsanordningar under medeltiden är redan påpekadt.


{{linje|6em}}


Det är svårt att inse skälet, hvarför två borgar blifvit
anordnade så nära hvarandra. Traktens befolkning kunde omöjligen
afgifva tillräckligt antal stridbara män för att hålla dem båda
samtidigt besatta, och vi kunna ej antaga, att man var så omtänksam
och nogräknad, att man med stor möda skaffade sig flera borgar för
att hafva att välja emellan vid inträffande tillfällen. Ej heller finnes
skäl antaga, att vi här hafva att göra med tvänne fiendtliga
områdens befästa tillflyktsorter. Måhända ligger förklaringen uti en
betydande tidsskilnad mellan båda borgarna eller däruti att man
efter anläggande af den södra funnit denna föga tillfredsställande
och därför med uppoffrande af det här redan nedlagda arbetet
beslutit förlägga sin borg till det i alla afseenden betydligt
fördelaktigare norra berget.


{{linje|6em}}
&lt;section end=&quot;Tvänne fornborgar vid Tullinge, Botkyrka socken, Södermanland&quot; /&gt;
{{Tomrad}}&lt;noinclude&gt;
&lt;references/&gt;&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>cmhjx1th9hr3gk1qclm1gua0jkxi2an</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Sida:Monasteriologia Sviogothica.djvu/171</title>
    <ns>104</ns>
    <id>225268</id>
    <revision>
      <id>657180</id>
      <timestamp>2026-08-19T20:04:33Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Bio2935c</username>
        <id>11474</id>
      </contributor>
      <comment>/* Korrekturläst */</comment>
      <origin>657180</origin>
      <model>proofread-page</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1539" sha1="ql0imbtuf0ox51kr9ggg5qphruhq29r" xml:space="preserve">&lt;noinclude&gt;&lt;pagequality level=&quot;3&quot; user=&quot;Bio2935c&quot; /&gt;{{huvud||I Linköpings-Sticht.|133}}{{linje}}&lt;/noinclude&gt;weta, hafwer nu warande {{ant|Eloquentiæ 
Professoren}} i {{ant|Upsala,}} Herr {{ant|Mag. &lt;i&gt;PETRUS EKERMAN&lt;/i&gt;,}}
med stor flit samblat och i god ordning infört vti
en {{ant|Academi}}sk {{ant|Dissertation de &lt;i&gt;MONASTRIO
ALWASTRA&lt;/i&gt;}} år 1722.

&lt;h3 style=&quot;text-align:center; margin:auto; border:none;&quot;&gt;
{{ant|{{st|Cap. VII.}}}} &lt;br&gt;
Om ASKABY-Kloster.&lt;/h3&gt;

{{Initial|H}}Wilket beläget vti Banckekinds härad, ther
Kyrkian än namnet qwar hafwer, hafwer
warit ett stort och angenämt herberge för
{{ant|Cisterciens}}- eller {{ant|Bernhardin}}-ordens Nunnor,
som aldrasidst hit kommit ifrå &lt;b&gt;Wreta-kloster&lt;/b&gt;,
hwilket förthenskul af thetta &lt;b&gt;Askaby&lt;/b&gt; och thes
Nunnor blefwit anfedt för ett Moder-kloster.
Man kan fuller icke förwisso säga, af hwem och på
hwad år thetta kloster är blefwit anlagdt, byggdt
och fullbordadt; Dock är icke otroligit, at thet
skedt vnder, om icke af K. &lt;b&gt;SWERKER&lt;/b&gt;, eller
hans Son K. &lt;b&gt;CARL&lt;/b&gt;, wid pass {{ant|medio seculô
duodecimo}}. At thet med rikedom och macht 
blefwit anlagdt och byggdt, kan än i dag skönjas ej 
allenast af {{ant|ruderibus}} och lemningar, som äro qwar,
wid södre sidon af Kyrkiogården, efter sielfwa
klostrets stenmurar; vtan ock af kyrkion, til 
hwilken Påwen {{ant|Bonifacius IX}} gaf ett ståteligit 
aflatsbref {{ant|d. 20 Nov.}} 1400, som fins i {{ant|Archivo 
Antiqq. Confirmeran}}des samma år och dag med en
bullâ klostrets {{ant|privilegier}} och gods, hwaribland&lt;noinclude&gt;
{{huvud||I 4|nemn-}}
&lt;references/&gt;&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>ql0imbtuf0ox51kr9ggg5qphruhq29r</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Sida:Svenska fornminnesföreningens tidskrift (IA svenskafornminne910sven).pdf/682</title>
    <ns>104</ns>
    <id>225269</id>
    <revision>
      <id>657183</id>
      <timestamp>2026-08-20T08:03:34Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Gottfried Multe</username>
        <id>11434</id>
      </contributor>
      <comment>/* Korrekturläst */</comment>
      <origin>657183</origin>
      <model>proofread-page</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1796" sha1="gdyigw3o1u6c9ne6zvgeh7fvgszl1sy" xml:space="preserve">&lt;noinclude&gt;&lt;pagequality level=&quot;3&quot; user=&quot;Gottfried Multe&quot; /&gt;&lt;/noinclude&gt;&lt;section begin=&quot;Öfvertro om de döde i Herjedalen&quot; /&gt;
&lt;h2 align=center style=&quot;border: none&quot;&gt;Öfvertro om de döde i Herjedalen.&lt;/h2&gt;

{{c|Af}}

{{c|&lt;b&gt;&lt;i&gt;Erik Modin.&lt;/i&gt;&lt;/b&gt;}}

I det 30:e häftet af »Svenska Fornminnesföreningens tidskrift»
förekommer en uppsats »Ur Herjeådalens folktro», däri ett drag af
nutida folklig öfvertro om de döde ställes i en intressant belysning
af den odinska gudaläran och våra hedniska förfäders föreställningar
om lifvet efter detta.

Flera sådana drag kunna påvisas, som ådagalägga med hvilken
seghet uråldriga föreställningssätt bibehållit sig i denna landsände.
Och då kännedomen om vårt nuvarande folklif likaväl som forntidens
blir grundligare och mångsidigare i samma mån som allt flera
exempel på dess egendomligheter göras tillgängliga för den
vetenskaplige forskaren, har det synts mig af intresse att meddela ännu
några hithörande drag ur inbyggarnes i Herjedalen lif och tänkesätt
nu och fordomdags.

Författaren till nyss nämnda uppsats anför, hurusom en vid
midten af detta århundrade afliden rik bonde i Funäsdalen troddes
i enlighet med ett gammalt vidskepligt bruk hafva i jorden nedgräft
åtskilliga redbarheter för att göra sig gagn däraf vid uppståndelsen.
Detsamma är ock berättadt om en af hans förfäder, &lt;i&gt;Gammel-Busken&lt;/i&gt;
kallad, hvilken skall hafva lefvat någon gång på 1600-talet och om
hvilken förtäljes följande.

Gammel-Buskens girighet ledde honom till ett rysligt dåd. Med
en norrman Esten Kojan öfverenskom han att de en viss söndag på
vårsidan skulle mötas vid det gamla riksgränsmärket sjön &lt;i&gt;Glen&lt;/i&gt;
(el. Glädjan) och utväxla penningar. Där mördade Busken den intet
ondt anande Esten och nedstoppade liket i ett vattenfyldt kärrhål,&lt;noinclude&gt;
&lt;references/&gt;&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>gdyigw3o1u6c9ne6zvgeh7fvgszl1sy</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Sida:J Mortensen Från Röda rummet till Sekelskiftet 1918.djvu/453</title>
    <ns>104</ns>
    <id>225270</id>
    <revision>
      <id>657185</id>
      <timestamp>2026-08-20T08:20:19Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>PWidergren</username>
        <id>11678</id>
      </contributor>
      <comment>/* Korrekturläst */</comment>
      <origin>657185</origin>
      <model>proofread-page</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="2294" sha1="b2a1i4q6c99v70rqzzg3wvfrvlui5qr" xml:space="preserve">&lt;noinclude&gt;&lt;pagequality level=&quot;3&quot; user=&quot;PWidergren&quot; /&gt;{{huvud||OSCAR LEVERTIN|111}}&lt;/noinclude&gt;ett eko i Levertins egen känslovärld. Söderhjelm har fint 
påvisat likheten mellan Levertins »Sömnens slott», en av hans 
tidigaste dikter, och Jacobsens »Ønskerne». Under hans senare 
utbildningstid har även ett starkt inslag av fransk lyrik gjort 
sig gällande. Mer än en gång kommer man vid Levertins 
behandling av vissa medeltidsstämningar att tänka på en fransk 
diktare som Rodenbach (t. ex. i »Drömda städer»). Omöjligt 
är det icke, att han i sin versteknik låtit sig påverkas av fransk 
stavelseräkning.
 
Av äldre svenska författare finner man endast obetydliga 
spår. Jag har ovan berört Atterbom och Stagnelius. Tydligast 
framträder inflytandet från Snoilsky, som Levertin länge under 
yngre år hade som mönster. 

Dessa olika påverkningar och många andra låta emellertid 
endast bestämt påvisa sig i hans ungdomsdiktning; sedan äro 
de i varje fall endast synbara för mikroskopisk analys. 

Fullt skönjbar även i Levertins senare lyrik är däremot ett 
annat inflytande, som är av långt mer ingripande art och som 
blivit av bestämmande betydelse för hela hans diktnings 
gestaltning, nämligen impulserna från den s. k. praerafaelitiska skolan, 
från Rossettis och Swinburnes diktning. Dessa engelska poeter 
äro liksom Levertin förfinade kulturskalder, vilka inspirerat sig 
ur medeltidens och renässansens diktvärld. Genom deras poesi 
skimrar en ny på en gång drömrikare och mera intimt realistisk 
uppfattning av dessa kulturepoker än i den äldre romantikens 
liknande försök. Seklets historiska forskningsarbete hade lagt 
grunden till en mer inträngande förståelse och kännedom om 
dessa tiders litterära dokument. Swinburne ansluter ofta direkt 
till fransk balladform. Särskilt Rossetti är helt fylld av den 
strålande och högspända poesien hos Dante, vars »Vita Nuova» 
han översatte. Vilken betydelse Dantes »Comedia» och sär- 
skilt hans »Vita Nuova» haft för Levertins egen diktning, 
framgår redan av den ballad »Beatrice», som inleder »Legender 
och Visor», eller av hans avsked med sitt ungdomsliv i andra 
samlingens inledningsdikt. Den senare är tydligen inspirerad 
av första sången i Comedien, där Dante på mitten av sin lev-&lt;noinclude&gt;
&lt;references/&gt;&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>b2a1i4q6c99v70rqzzg3wvfrvlui5qr</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Sida:J Mortensen Från Röda rummet till Sekelskiftet 1918.djvu/454</title>
    <ns>104</ns>
    <id>225271</id>
    <revision>
      <id>657186</id>
      <timestamp>2026-08-20T08:49:51Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>PWidergren</username>
        <id>11678</id>
      </contributor>
      <comment>/* Korrekturläst */</comment>
      <origin>657186</origin>
      <model>proofread-page</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="2364" sha1="b3hkk2y6ae2u4nirpyfrrw3wrat6qs2" xml:space="preserve">&lt;noinclude&gt;&lt;pagequality level=&quot;3&quot; user=&quot;PWidergren&quot; /&gt;{{huvud|112|OSCAR LEVERTIN|}}&lt;/noinclude&gt;nadsbana står vid skiljovägen till ett nytt och högre liv, i det 
han samtidigt allegoriskt karaktäriserar sin förflutna ungdoms 
frestelser och förirringar. Levertin har i »Diktare och drömmare» skrivit en vacker och fint inträngande essay över »Vita 
Nuova» och Dantes ungdomsutveckling. Såväl genom temperament 
som studier hade Levertin stora förutsättningar att förstå 
denna art av på en gång naiv och raffinerad erotik. Överallt 
i Levertins lyrik kan man förnimma denna praerafaelitiska ton 
utan att man därför kan tala om en direkt imitation. Hans och 
deras själs strängar voro liksom stämda i samma tonart, och 
han behövde blott ett ögonblick lyssna till melodien i deras 
sång, för att den skulle ge en rik återklang i hans eget inre. 
Liksom Swinburne söker Levertin att sprida något visst 
överjordiskt besjälat över sina ämnen. Båda älska de skarpa 
motsatserna och de praktfulla epiteten. Det gnistrar i deras lyrik 
från hemlighetsfullt skimrande ädelstenar, det finns hos bägge 
en hel poetisk örtagård av rosor, jasminer och syrener. Hos 
praerafaeliterna liksom hos Levertin, särskilt i hans tidigare 
diktning, möter oss denna eteriska och vårligt ljuva 
kvinnogestalt, symboliskt inramad av vita äppelblom eller vita liljor. 
Ett av riktningen ofta använt konstnärligt uttrycksmedel är 
allegorien, genomförd i äkta medeltidsstil och sådan den ännu 
fortlevde hos Edmund Spenser, en av praerafaeliternas mönster. 
Levertin har också mycket verkningsfullt använt sig av allegorier 
som i »Kristi stridsmän», »En gammal nyårsvisa» m. fl. Sällan 
anslår Levertin den skandinaviska folkvisetonen; han ansluter 
hellre till den lärda, franska balladformen.
 
Redan omkring 1885 har Levertin skrivit dikter, där han 
nått fram till en konstnärlig och personlig form; men det är 
hustruns bortgång, som gör Levertin till verklig skald. 
Saknaden efter den döda ger den första diktsamlingen dess 
egendomligt patetiska och översvinnliga karaktär, och ännu i den 
andra samlingen dallrar denna ton som ett smärtfyllt eko. Den 
älskade frammanas i inledningssången till »Legender och visor» 
som hans Beatrice, vilken vandrar mellan lustgårdens blå 
cypresser, medan han själv dväljes i en värld, »där tunga nattens&lt;noinclude&gt;
&lt;references/&gt;&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>b3hkk2y6ae2u4nirpyfrrw3wrat6qs2</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Sida:J Mortensen Från Röda rummet till Sekelskiftet 1918.djvu/455</title>
    <ns>104</ns>
    <id>225272</id>
    <revision>
      <id>657187</id>
      <timestamp>2026-08-20T08:53:58Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>PWidergren</username>
        <id>11678</id>
      </contributor>
      <comment>/* Korrekturläst */</comment>
      <origin>657187</origin>
      <model>proofread-page</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="2041" sha1="gm642qf3y96ah5so76jgckys3e6h5iv" xml:space="preserve">&lt;noinclude&gt;&lt;pagequality level=&quot;3&quot; user=&quot;PWidergren&quot; /&gt;{{huvud||OSCAR LEVERTIN|113}}&lt;/noinclude&gt;skuggor dala». Hennes är allt, som är evigt i hans levnad, 
allt vingat, som han tänkt, var solig syn, som strömmat igenom 
hans sinne. Det är hon, som skänkt honom alla de saknadens 
och längtans drömmar, som han i skymningen väver samman 
till sånger. Till henne är också inledningssången till »Nya 
dikter», där han vid sin ungdoms slut tar ett sista avsked med 
sin döda ungdoms drottning. Och runt ikring i dessa 
diktsamlingar skymtar hennes spröda och förklarade gestalt som i 
sången om hans barndoms älskade, den vita »Viviane» eller i 
»Vår», där hon står, just som han minnes henne i hennes livs 
blomma, innan hon bröts. Han ser henne som Petrarca såg 
Laura: »en vit gestalt i vita fruktträds mitt»:
 
{{Dikt|Men hon, som vit i vårens blomvalv stod, 
hon ägt en gång var droppe av mitt blod, 
behärskande med ljuv despotisk makt 
min tankes rytmer och mitt hjärtas takt. 
Och än det minnets njugga fattigrest, 
som ensamt jag har kvar av livets fest, 
är blott en svag och kvällsblid återglans 
från soln, som dött bak hennes ögonfrans.}} 

Vid sidan om dessa skära syner av den älskade, omstrålad 
av paradisets pärlemorskimrande ljus, finnas andra, där sorgen 
slagit över i mörk och dyster ruelse. Han kämpar mot synden 
och lidelsen, mot alla tankar sjuka och vilda, som fresta honom 
i natt och ensamhet. Han längtar efter svalka och glömska: 
»Förbarma dig mörker, nådrika moder» ''(Pieta)''. Hans tankar 
äro tunga, hans lemmar trötta, han är led vid livet, som bräddat 
var dryck med bitter råga, led vid kyssar och ras, och framför 
honom ligger ändlös den mörknande vägen hem ''(Monika)''. 

{{Dikt|Längtan och lycka, all jordisk lystnad 
larmat sig äntligt till döds i mitt kött; 
nu vill jag hem, vill ställa i tystnad 
palln vid din bänk och vila mig trött, 
medan ur askan av höstkvällens vind 
röken drivs kvalmig hän mot min kind.}}
{{Tomrad}}&lt;noinclude&gt;
&lt;references/&gt;
{{m|8 — 19140.{{em|1}}''J. Mortensen.''}}&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>gm642qf3y96ah5so76jgckys3e6h5iv</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Sida:J Mortensen Från Röda rummet till Sekelskiftet 1918.djvu/456</title>
    <ns>104</ns>
    <id>225273</id>
    <revision>
      <id>657188</id>
      <timestamp>2026-08-20T09:40:41Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>PWidergren</username>
        <id>11678</id>
      </contributor>
      <comment>/* Korrekturläst */</comment>
      <origin>657188</origin>
      <model>proofread-page</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="2093" sha1="i3f5uoy64ma06p4e8y4l6qlwqcb00vw" xml:space="preserve">&lt;noinclude&gt;&lt;pagequality level=&quot;3&quot; user=&quot;PWidergren&quot; /&gt;{{huvud|114|OSCAR LEVERTIN|}}&lt;/noinclude&gt;Den medeltida omklädnaden är utmärkande för en hel grupp 
dikter, legender och drömsyner med något av den exotiska 
charmen hos fjärran tiders och fjärran länders poesi. Det 
berättande draget saknas nästan fullständigt. Det medeltidsaktiga 
ligger i själva anslaget och verkar stundom nästan som ett 
ackompanjemang. Legenden blir ofta endast en symbol, en 
beslöjning, bakom vilken hans eget känsloliv strömmar starkt 
och rött, liksom blodet skimrar igenom en tunn och vit hy. 
Det är genom detta konstnärliga verkningsmedel, som han når 
den obestämda och visionära drömstämningen i sin dikt. Manéret
framträder typiskt i ''Florez och Blanzeflor''. Det, som ger 
denna medeltidsballad dess säregna poetiska skönhet, är 
återskenet av hans egen korta och förlorade lycka.
 
Med vilket mästerskap han anslår denna legendstämning 
framträder särskilt i ''En gammal nyårsvisa'' om hur Staffan 
stalledräng iden klara nyårsnatten vattnar sina fålar, från älskogs 
unga hingst till dödens isgrå skimmel. Här är den enkla 
medeltidsaktiga vistonen utomordentligt väl träffad, på samma gång 
dikten gömmer den djupa och modärna symboliken.
 
Nära denna grupp stå också de mycket karaktäristiska dikter, 
där Levertin liksom så ofta Rossetti inspirerat sig av gamla 
målningar. Han kan i dessa poem anslå en nästan Memlingsartad
naivitet som i ''Den heliga familjen''. Det är en av de 
första sommardagarna. Josef har slumrat in vid sin hyvelbänk, 
Maria sitter vitklädd på en pall vid fönstret och drömmer, under 
det att Jesusbarnet leker på hennes knä. 

En av Levertins vackraste dikter i detta manér av gammal 
målning, som han så gärna och så ofta använder, är 
''En gammal pingstvisa'', ett stycke i bröderna var Eycks stil,
skildrande en grupp av änglar, som på sina olika instrument spela 
en pingsthymn:
 
{{Dikt|start=open|end=stanza|Som en ring av smyckade brudar 
kring Cecilias orgel de stå 
med vita och veckiga skrudar, 
som bölja från skuldra till tå.}}&lt;noinclude&gt;
&lt;references/&gt;&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>i3f5uoy64ma06p4e8y4l6qlwqcb00vw</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Sida:J Mortensen Från Röda rummet till Sekelskiftet 1918.djvu/457</title>
    <ns>104</ns>
    <id>225274</id>
    <revision>
      <id>657189</id>
      <timestamp>2026-08-20T09:44:24Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>PWidergren</username>
        <id>11678</id>
      </contributor>
      <comment>/* Korrekturläst */</comment>
      <origin>657189</origin>
      <model>proofread-page</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="2150" sha1="r5ua2nu5iyi7d5gqme7l9evefrwktbb" xml:space="preserve">&lt;noinclude&gt;&lt;pagequality level=&quot;3&quot; user=&quot;PWidergren&quot; /&gt;{{huvud||OSCAR LEVERTIN|115}}&lt;/noinclude&gt;{{Dikt|start=stanza|end=close|De stå likt ett led av liljor, 
som kalkarne vårtrött böjt, 
och på sångens flykt sina viljor 
mot pingstkvällens stjärnor de höjt.}} 

Grundstämningen i »Legender och visor» är trött vemod, 
oändlig saknad och ett förfinat drömmen. Här finns icke 
den jordmån, som är vätt av tårar och blod. Denna smärta, i 
sig själv så djup och äkta, har för en man av Levertins 
utpräglat estetiska läggning inneburit åtskilliga 
njutningselement. Därmed har mycket av dess udd brutits. I enstaka 
dikter märker man redan ett uppflammande livsbegär. Så 
anropar han »Gudule», »du vitaste syster på Mechelens 
altarduk», att trösta honom i hans trötthet och sorg, att sjunga 
i sömn hans hemlösa hjärta.
 
Denna längtan efter kärlek har också fått sitt uttryck i ''Eva'', 
men äkta Levertinskt har den icke tagit gestalt i en varelse 
av kött och blod, utan dikten formar sig till en slags historisk 
översikt av olika kvinnotyper, till en hel guirland av unga 
kvinnorosor, som han med sitt »röda och rebellska blod» velat 
älska och äga. 

Denna trånad, svängande mellan livsbegär och världsförsakelse,
har fått sitt starkaste uttryck i ''Skrivarens visor''. Där 
skrivaren sitter lutad över pergamentet och i blått och purpur 
textar historien om Ginevra den ljuva och Lancelot, drömmer 
han om slottets unga prinsessa, som skall läsa hans saga men 
aldrig skänka en tanke åt honom, skrivaren. Han önskar, att 
han vore den visa, som hon gnolar, den druva, som hon för 
till sina heta läppar, rökelsen på festens gyllne välluktskar. 
Han önskar att för ett flyktigt ögonblick få glida igenom 
hennes drömmar »som klang, som vin, som kryddors ånga». Han 
ser henne ren och utan skuld som en vit vårblomma, medan 
han själv känner syndens och lidelsens påle i sitt kött, och hans 
själ är tung av sjukt begär. 

Denna stämning av innestängda lidelser stegras ytterligare 
i den sista av dessa visor. I den försmåddes förtvivlan rasar 
han mot den skönhet, som fångat honom i sina garn. Kär-&lt;noinclude&gt;
&lt;references/&gt;&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>r5ua2nu5iyi7d5gqme7l9evefrwktbb</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Sida:J Mortensen Från Röda rummet till Sekelskiftet 1918.djvu/458</title>
    <ns>104</ns>
    <id>225275</id>
    <revision>
      <id>657190</id>
      <timestamp>2026-08-20T09:48:57Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>PWidergren</username>
        <id>11678</id>
      </contributor>
      <comment>/* Korrekturläst */</comment>
      <origin>657190</origin>
      <model>proofread-page</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="2228" sha1="rknyys3le9lm8qs03d2hzc82z4di7qe" xml:space="preserve">&lt;noinclude&gt;&lt;pagequality level=&quot;3&quot; user=&quot;PWidergren&quot; /&gt;{{huvud|116|OSCAR LEVERTIN|}}&lt;/noinclude&gt;leken slår över i hat. Hon är en häxa, som givit honom 
en kärleksdryck för att skrattande njuta av hans kval. Men 
han vill i sin förnedring söka hän till Kristus, som skall rädda 
honom. Han skall iföra sig botgörarkåpan och inför kyrkan 
anklaga henne för trolldom. Bödelns finger skall slita hennes 
hår, som hans finger förgäves drömt om att få smeka, och 
bålet skall slå sin eldskrud omkring hennes fägring, som han 
aldrig fick njuta. Medeltidens mystiskt färgade sensualism och 
askes ha här smält samman med Levertins eget modärna 
temperament.
 
»''Nya dikter''» (1894) erbjuder i stort sett samma 
karaktärsdrag som »Legender och visor»; i tekniskt avseende står den 
emellertid högre. Alltjämt spelar skalden på motsatsen mellan 
livets krav och dödens, mellan kärlekens lust och den 
bitterljuva saknaden. ''Den enda trogna'' är dödens bleka drottning, 
som han älskat brinnande och ömt och i vars armar han vill 
slutas. En egendomlig variant av samma tema behandlas i 
''En ädlings visa'', som förråder påverkan av Heidenstam. Då 
ädlingen väntar dödens ankomst, reder han på slottet till fest, 
han hämtar sitt ädlaste Moselvin, och befaller, att när döden 
kommer, skall han föras som hedersgäst till högbänken. I 
anslutning till Heidenstam har också Levertin i dikten 
''De visa och de fåvitska jungfrurna'' lovprisat livets slösande rikedom, driften 
att skänka med fulla händer, »att giva sitt blod, sin kyss och 
sin själ». 

I denna diktsamling framträder emellertid det reflekterande 
draget starkare än i den tidigare. Inledningsdikten är ju, som 
redan nämnt, den trettioårige skaldens avsked till sin ungdom. 
Det finnes ofta något enklare och klarare i linjerna över dikterna i 
denna samling. Med manlig beslutsamhet strävar han att höja 
sig över sitt eget jag och över jordelivets trånga synvidder. 
Han drömmer att komma bort från världens kvalm, att leva 
sitt liv på höjderna, där luften är sval och ren. Eller som han 
vackert tolkat det i dikten ''På fjället'':
 
{{Dikt|start=open|end=follow|Lik fjället, som jag stiger mot, 
gör själen hög och värdig}}&lt;noinclude&gt;
&lt;references/&gt;&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>rknyys3le9lm8qs03d2hzc82z4di7qe</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Sida:J Mortensen Från Röda rummet till Sekelskiftet 1918.djvu/459</title>
    <ns>104</ns>
    <id>225276</id>
    <revision>
      <id>657191</id>
      <timestamp>2026-08-20T09:53:50Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>PWidergren</username>
        <id>11678</id>
      </contributor>
      <comment>/* Korrekturläst */</comment>
      <origin>657191</origin>
      <model>proofread-page</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1945" sha1="r1pn9n60eh15yuphrxli07p5vusxts1" xml:space="preserve">&lt;noinclude&gt;&lt;pagequality level=&quot;3&quot; user=&quot;PWidergren&quot; /&gt;{{huvud||OSCAR LEVERTIN|117}}&lt;/noinclude&gt;{{Dikt|start=follow|end=close|och dock som björken vid min fot 
så senig, stark och härdig. 

Kring bröst, där längtan blott haft bo 
med ångesttankars vimmel, 
svep bergets middagsklara ro 
mot solblå vinterhimmel.}} 

Ett praktfullt uttryck för denna längtan är ''Ithaka'', en av 
pärlorna i Levertins lyrik. Även här bilda livströttheten och 
besvikelsen bakgrunden liksom i så många föregående dikter; 
men stämningen är icke längre mörk förtvivlan. Han har gjort 
upp med världen, hans »hjärtas odyssé» är slut, han har lagt 
om sitt roder och styr mot sina drömmars och sin längtans 
vita ö. Han ser den ännu icke, men »luftens mandeldoft 
förtäljer, att jag nalkas». Bort ifrån vardagens lust och ve, dess 
kiv och split styr han mot en större och friare rymd. 

Vid sidan av denna reflexionslyrik står en grupp 
kärlekssånger, framsprungna ur nya erotiska erfarenheter. Han har 
ånyo trätt ut i livet från den skuggornas och minnenas värld, 
där han så länge dvalts. En ny kvinnogestalt har han mött 
och älskat. Med förvåning konstaterar han, att havet åter är lika 
ljust och blått, att glömskan lagt sig över det förflutna (»Åter»): 

{{Dikt|Alltså den smärtan kunde domna 
trots allt sitt vilda sus och larm, 
också den sorgen kunde somna, 
som en gång helt fyllt upp min barm. 
Den sista dyningen förrunnit, 
en nattens suck i årens sand, 
av våg, som brusat och försvunnit, 
blott snäckskal ligga kvar på strand.}} 

Inom samma känslokrets rör sig det lilla prosapoemet ''Drömd idyll'', 
där man tydligt skönjer anslaget från Jacobsens »Der 
burde have været Roser» och där han utmålar för sig fjärran 
från världen en koja och ett hjärta, en stämningsbit, som 
kulminerar med dikten: »Min älskade, en dag har gått». »Drömd 
idyll» rymmer några av Levertins yppersta prosasidor. 
{{Tomrad}}&lt;noinclude&gt;
&lt;references/&gt;&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>r1pn9n60eh15yuphrxli07p5vusxts1</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Sida:J Mortensen Från Röda rummet till Sekelskiftet 1918.djvu/460</title>
    <ns>104</ns>
    <id>225277</id>
    <revision>
      <id>657192</id>
      <timestamp>2026-08-20T10:01:17Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>PWidergren</username>
        <id>11678</id>
      </contributor>
      <comment>/* Korrekturläst */</comment>
      <origin>657192</origin>
      <model>proofread-page</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="2016" sha1="kawsxcayuxvmn1u9q2in62g9pxu8l20" xml:space="preserve">&lt;noinclude&gt;&lt;pagequality level=&quot;3&quot; user=&quot;PWidergren&quot; /&gt;{{huvud|118|OSCAR LEVERTIN|}}&lt;/noinclude&gt;Men idyllen blev i verkligheten icke den drömda. Denna 
kärlek har skänkt honom både bitterhet och lycka. Vi ana, 
att den älskade stått tämligen främmande för hans innersta väsen. 

{{Dikt|Du storögd ser på mig som du förstått! (sic!) 
Har du en själ? En själ, som ängslat brinner, 
lik min? Säg, eller är det undran blott 
hur alla dessa ord och rim jag finner? 
Nå, lika gott. Jag älskar dig ändock, 
om ock du skrattar blott åt mina griller, 
pupillens solväv, flätans bruna lock 
mig hjälplöst snärjt i dina fina giller.}} 

I andra dikter står hon som den spotska och kalla skönheten. 
Hon är »Damen utan nåd», hon är drottning Ginevra, 
som vann och förödde Lancelots liv, hon är Maria Stuart, som 
först älskade Chastelard och sedan lämnade honom åt döden. 
Han liknar henne vid en skimrande slända, som hastigt kommit
flygande in över hans skrivbord men lika hastigt glidit bort 
igen. Och dock är hans avsked till henne utan alla förebråelser:
»Att du var sol, jag skugga blott vi glömde».
 
Kärleken har i dessa sånger en långt mera jordisk tyngd 
än i »Legender och visors» erotiska drömdikter. Det är en 
kärleksupplevelses växlande stämningar och slitningar, som här 
avspegla sig. Redan tidigare hade Levertin talat om »smärtans
dunkelröda garn», som alltid lyser i kärlekens väv. Varje 
älskogslycka var blott en sträng, som spändes, tills den brast. 
Från skammen och smärtan längtar han till den tid, då de båda 
hunnit ålderdomens vinterlika ro och glömska (''Ack, att vi voro gamla'').
 
I centrum för hela denna grupp kärlekssånger stå tvänne 
större reflekterande dikter, ''En dag'' och ''Sång före natten''. Det 
är en uppgörelse med kärleken men utan bitterhet. Kärleken 
har slagit honom, men han böjer sig ändock i tacksamhet 
inför livets gåva. Kärleken är outgrundlig och stor i smärtan 
och bristningen likaväl som i lyckan och fullheten. Och om&lt;noinclude&gt;
&lt;references/&gt;&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>kawsxcayuxvmn1u9q2in62g9pxu8l20</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Sida:J Mortensen Från Röda rummet till Sekelskiftet 1918.djvu/461</title>
    <ns>104</ns>
    <id>225278</id>
    <revision>
      <id>657193</id>
      <timestamp>2026-08-20T10:05:52Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>PWidergren</username>
        <id>11678</id>
      </contributor>
      <comment>/* Korrekturläst */</comment>
      <origin>657193</origin>
      <model>proofread-page</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="2118" sha1="5pqja6cdkh62jcargrsymehb3r6m6m7" xml:space="preserve">&lt;noinclude&gt;&lt;pagequality level=&quot;3&quot; user=&quot;PWidergren&quot; /&gt;{{huvud||OSCAR LEVERTIN|119}}&lt;/noinclude&gt;den blott lyst en enda dag, så var dock denna dag den största. 
Särskilt den sista av dessa båda dikter innehåller trots sin 
brokiga blandning av ämnen och oroliga komposition — det är, 
som om skalden sökte få den älskade att förstå honom och 
därför blottar hela sitt inre — storartade ställen, som denna 
så starkt personliga hymn till livet: 

{{Dikt|Jag tackar dig, o liv, att du mig fött 
i stam, från vilken smärtan ej vill skiljas. 
Var gnista hån som mig har därför mött 
stärkt själens kraft och härdat har min viljas. 
Det vågsvall från Jordanens klagoälv, 
vars vemod väller i mitt väsens botten, 
har lärt mig mäta världen och mig själv 
med egna krav och med de egna måtten. 
Jag tackar dig, att du så fort mig bragt 
det dödens frö, som skall mig allt förklara, 
så världen blev liksom en älskad trakt, 
från vilken nästa dag man nödgas fara.}} 

Levertins stil är i hög grad kongenial med innehållet. Den 
kan verka preciös och affekterad och stå på gränsen till det 
teatraliska genom sin förtätade, feberartade stämning och sitt 
alltför myckna hopande av praktfulla epitet. Gärna använder 
han också alliteration. Hans stil utmärker sig genom något 
på en gång tungt och vemodsfyllt men kan även få något 
sprött och klockrent i tonen. I sina bästa dikter når han en 
hög grad av musikaliskt välljud. Däremot har språkbehandlingen
otvivelaktigt sina brister. Den är icke alltid korrekt i 
syntaktiskt avseende, och någon gång kan det förefalla, som 
om Levertin endast räknade versens stavelser utan att fråga 
efter höjningar och sänkningar. Bilderna äro icke heller alltid 
lyckligt genomförda. Han använder de egendomligaste 
synkoperingar, varigenom meningen mången gång blir hart när 
obegriplig. Så skriver han gärna »som» i stället för »som om». 
Därtill komma så stockholmsrimmen, vilka ha sina vanskligheter. 

Särskilt i Levertins tredje diktsamling, ''Dikter'', som utkom 1901, 
hopa sig dylika oregelbundenheter och göra den i formellt av-&lt;noinclude&gt;
&lt;references/&gt;&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>5pqja6cdkh62jcargrsymehb3r6m6m7</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Sida:J Mortensen Från Röda rummet till Sekelskiftet 1918.djvu/462</title>
    <ns>104</ns>
    <id>225279</id>
    <revision>
      <id>657194</id>
      <timestamp>2026-08-20T10:43:31Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>PWidergren</username>
        <id>11678</id>
      </contributor>
      <comment>/* Korrekturläst */</comment>
      <origin>657194</origin>
      <model>proofread-page</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="2015" sha1="mogqf0o2guak6osb8aw7gyqkin7ie6q" xml:space="preserve">&lt;noinclude&gt;&lt;pagequality level=&quot;3&quot; user=&quot;PWidergren&quot; /&gt;{{huvud|120|OSCAR LEVERTIN|}}&lt;/noinclude&gt;seende ganska ojämn. Mången gång är det, som om författaren 
ej givit sina vers den sista filningen. Uttrycken äro ofta 
otydliga, synkoperingarna djärvare än någonsin. Detta är så 
mycket mera att beklaga, som innehållet ofta är av större djup 
och skönhet än i de föregående samlingarna. 

Levertins pessimism återljuder även i dessa dikter, men den 
har fått höstens klarare och kyligare färg, som i ''Vandraren'', 
ett av samlingens vackraste stycken, med dess blick över 
världarnas och människornas eviga kretslopp: 

{{Dikt|Hopp och hopps förgängelse. 
Män och kvinnor och män! 
Runt uti samma fängelse 
om ock på nytt igen. 
Kappan svep om dig tätare, 
sök dina drömda ljus! 
Trötte lyckoletare, 
aldrig du når ditt hus.}} 

Mångenstädes spårar man i denna diktsamling ett inflytande 
från Heidenstam, starkare än förut. Dennes »Dikter» hade ju 
utkommit 1895. Detta är t. ex. fallet i ''Junkerns historia'', en 
cykel romanser, som skildrar en ung ädlings livsvandring och 
slutar, liksom »Hans Alienus», med hemkomsten till fädernehemmet.
Trots enskilda skönheter sakna dessa dikter det för Levertin
egendomliga stämningsmättade perspektivet.
 
''Dödsdansen'' är en med stor kraft utförd variation av detta 
gamla motiv, närmast föranledd av Holbeins teckningar, kanske 
också med inslag från liknande stämningar hos Villon, vars dikt 
ej varit utan inflytande på Levertin.
 
Även i denna samling finnes en grupp kärleksdikter, men 
de ge uttryck åt en erotik av en annan och ny karaktär. 
»Lidelsen», säger Söderhjelm träffande, »är utbytt mot en fridfull 
och stilla lycka, vars uttryck icke är älskarens brinnande åtrå 
efter det häftiga uppgåendet i översvallande känslor, utan en 
smekande, nästan faderlig ömhet.» I denna serie av dikter 
skildras en redan åldrande mans kärlek till en ung flicka, samma 
motiv, som han även i prosaform behandlade i »Alice» (»Sista&lt;noinclude&gt;
&lt;references/&gt;&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>mogqf0o2guak6osb8aw7gyqkin7ie6q</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Sida:J Mortensen Från Röda rummet till Sekelskiftet 1918.djvu/463</title>
    <ns>104</ns>
    <id>225280</id>
    <revision>
      <id>657195</id>
      <timestamp>2026-08-20T10:48:08Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>PWidergren</username>
        <id>11678</id>
      </contributor>
      <comment>/* Korrekturläst */</comment>
      <origin>657195</origin>
      <model>proofread-page</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1632" sha1="c2qah3upcf8rhjdm6xajd9ysyh0i2sy" xml:space="preserve">&lt;noinclude&gt;&lt;pagequality level=&quot;3&quot; user=&quot;PWidergren&quot; /&gt;{{huvud||OSCAR LEVERTIN|121}}&lt;/noinclude&gt;noveller».) I sagoform möter oss ämnet i ''Alienor'', drottningen, vilken
 
{{Dikt|drömde stort om hjältarne, 
som nå till Jordanen, 
kors bland saracenerna 
riddaren med svanen.
 
Kungen han var gråare 
än en dvärg i bergen, 
hennes ögon blåare 
än en sjö till färgen. 
Sus i hagtornsgångarne, 
vackra cantilenor, 
söndagsbarn för sångarne, 
det var Alienor.}}
 
Det återvänder i mera intim form i ''En ung skalds visa'', där 
älskaren talar ömt till sin lilla leksyster och beder henne, sedan 
han dagen lång prytt henne med sin diktnings smycken, för 
honom uppenbara sitt verkliga väsen, »ty kyssen, ser du, är 
intet svar, hur än den dövar och dårar». Och i 
''Under blommande kronor'' förutsäger han åt henne »en blomsterdöd i maj», 
medan han själv skall dö sin vinterdöd i mars. Det är samma 
kärlek, som inspirerat de ''Hemlösa'' med sin vackra 
stämningsbild från Stockholm. Denna dikt om »en ensam kvinna och 
en ensam man», som mötas i hemlighet och som räddat sin 
kärlek undan vardagsomsorgernas slit, är genombävad av en 
lycka, vilken eljest ej är vanlig i Levertins erotiska poesi. Som 
situationer ur denna kärlekshistoria framstå också den vackra 
''Hör du Augusti sommarregn'': 

{{Dikt|Hör du Augusti sommarregn 
lätt i den ljusa natten, 
som i en vacker riddarsägn 
en halvsövd springbrunns vatten?}} 

och naturstämningen ''Vårnatt'', som sakta och blitt talar om 
sagans upplösning, om löften, »långsamt förbrunna». Hit kan 
möjligen även räknas ''Bellisent'', ytterligare en dikt med sagomo-&lt;noinclude&gt;
&lt;references/&gt;&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>c2qah3upcf8rhjdm6xajd9ysyh0i2sy</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Sida:J Mortensen Från Röda rummet till Sekelskiftet 1918.djvu/464</title>
    <ns>104</ns>
    <id>225281</id>
    <revision>
      <id>657196</id>
      <timestamp>2026-08-20T11:10:08Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>PWidergren</username>
        <id>11678</id>
      </contributor>
      <comment>/* Korrekturläst */</comment>
      <origin>657196</origin>
      <model>proofread-page</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1798" sha1="i832bm2j3ttld6vwut2n9pwtannuxqh" xml:space="preserve">&lt;noinclude&gt;&lt;pagequality level=&quot;3&quot; user=&quot;PWidergren&quot; /&gt;{{huvud|122|OSCAR LEVERTIN|}}&lt;/noinclude&gt;tiv, som skildrar, huru drottningen rider till sitt sista möte med 
den älskade, en storslagen sång över avskedet mellan tvänne 
hjärtan, som älskat. Situationen är symboliskt antydd redan 
därigenom, att älskaren intet säger. Det är drottningen, som 
talar och bjuder avsked. 

Stilen är i denna samling manligare än i de föregående, 
vilket ju sammanhänger med att hela åskådningssättet är kyligare 
och innehållet mera reflekterande. Stämman skälver icke längre. 
Nu först befinner han sig på »mitten av vägen», han har 
mognat till man, han ser intigheten av alla jordiska drömmar. 
Oftast har han gett detta nya tankeinnehåll en symbolisk 
omklädnad. I ''Dykaren'' har han personifierat sitt eget forskarlynne, 
för vilken nuet är dött, men det förflutna levande:
 
{{Dikt|Dykaren vandrar på botten, 
glömmer där liv, 
glömmer där viv, 
minns ej de timliga måtten. 
Aldrig blir hjärtat vist, 
sjunkna ting blott och döda 
söker hans ängslade möda — 
dykarn är fången hos det som förlist.}} 

Det finns en hemlig förbindelseled mellan denna dikt och 
»Pilgrimens julsång» i deras pessimistiska flykt från verklighetsproblemen.
 
Alltmera strävar skalden att i sin dikt ge de stora överskådande
livssynerna. Grundstämningen från »Dykaren» tonar även 
genom ''Bröllopet i Kana'', som ger uttryck åt skaldens 
ensamhetskänsla mitt i det högröstade världslivet. Ibland yra och 
rusiga bröllopsgäster sitter galilén som en blek och tärd 
främling med blicken borta som på en blind, »som mot sitt 
mörker ser och ej mot dagen»: 

{{Dikt|start=open|end=follow|Vad jag är ensam, moder, som allen 
kan jämte alla ord all tystnad höra, 
som dunkla skriftens mening tolkat ren}}&lt;noinclude&gt;
&lt;references/&gt;&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>i832bm2j3ttld6vwut2n9pwtannuxqh</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Sida:J Mortensen Från Röda rummet till Sekelskiftet 1918.djvu/465</title>
    <ns>104</ns>
    <id>225282</id>
    <revision>
      <id>657197</id>
      <timestamp>2026-08-20T11:13:34Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>PWidergren</username>
        <id>11678</id>
      </contributor>
      <comment>/* Korrekturläst */</comment>
      <origin>657197</origin>
      <model>proofread-page</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="2188" sha1="oc10nv694aavhvalyvd09a311dx90er" xml:space="preserve">&lt;noinclude&gt;&lt;pagequality level=&quot;3&quot; user=&quot;PWidergren&quot; /&gt;{{huvud||OSCAR LEVERTIN|123}}&lt;/noinclude&gt;{{Dikt|start=follow|end=close|och klar som barnsång hör den i mitt öra, 
Vad jag är ensam, som allena vet 
min egen och de andras hemlighet.}} 

Livströtthet, dödslängtan, förgängelsens vemod susar nu som 
förr genom Levertins dikt, men hans pessimism har fått en 
skarpare egg och nya perspektiv. ''Domar'', konungen, går bort 
från sin maka, sin son och sitt jaktfölje, och utan att lyssna 
till deras sökande rop lägger han sig till vila på berghällen för 
att sova och finna allt djupare frid i döden. Vilken förfärande 
ensamhetskänsla har icke bemäktigat sig detta trötta och 
förfrusna hjärta, som så kallt glömmer maka, son och undersåtar, 
i sitt klara och illusionslösa medvetande, att de snart skola 
glömma honom. 

Ett vackert uttryck för sin mannaålders tankeliv har 
Levertin gett i dikten ''Alexander under solens och månens träd''. 
Liksom så ofta förr anknyter Levertin även i denna dikt till en 
gammal medeltidssaga, som berättar, hur Alexander under sina 
irrfärder kom till solens och månens träd, vilka tälja tider och 
öden. Från solträdets gyllene grenar klingar sången om alla 
gudars och människors bedrifter, men i månträdets blad höres 
suset från dödens blomsteräng, vågskvalpet från Acheron, 
dödens och glömskans allt utplånande skuggsång. Alexander 
stiger av sin häst och står länge lyssnande till solträdet, som 
täljer hans egna bedrifter. Slutligen hänger han i dess grenar 
upp sitt svärd som ett offer till minnet. Men när han kommer 
till månens träd, löser han stilla hjälmen och låter håret fladdra 
för vinden. Luften är lätt, och daggen faller sval över hans 
panna. Guldlyran i solträdets topp har förstummats. Här 
under Persephones skära sänker sig frid över hans sinne. Hans 
ärelystnad har upphört att längta till Babylon — långt längre 
bort än till Babylon bär natten hans hjärta. Denna dikt 
med sin storslagna och djupt poetiska syn lider tyvärr av en 
del metriska oregelbundenheter och formella brister, som 
förringa dess skönhet. 

Slutligen hava vi i denna samling tvänne dikter, som stå&lt;noinclude&gt;
&lt;references/&gt;&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>oc10nv694aavhvalyvd09a311dx90er</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Sida:J Mortensen Från Röda rummet till Sekelskiftet 1918.djvu/466</title>
    <ns>104</ns>
    <id>225283</id>
    <revision>
      <id>657198</id>
      <timestamp>2026-08-20T11:40:39Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>PWidergren</username>
        <id>11678</id>
      </contributor>
      <comment>/* Korrekturläst */</comment>
      <origin>657198</origin>
      <model>proofread-page</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="2206" sha1="08p456mp23ursdauuhkfnpzg2xu9svn" xml:space="preserve">&lt;noinclude&gt;&lt;pagequality level=&quot;3&quot; user=&quot;PWidergren&quot; /&gt;{{huvud|124|OSCAR LEVERTIN|}}&lt;/noinclude&gt;utom Levertins vanliga ämneskrets. Den ena, ''Modersspråket'', 
är skaldens vackra och varma hyllning till sitt svenska 
modersmål med dess »kvällsus i sången». Men även här är den 
språkliga dräkten icke oklanderlig. Den andra, ''Folket i Nifelhem'', 
är Levertins bidrag till karaktäristiken av svenskarnas lynne, 
av folket, som lever i ständig vinter, overksamma och drömmande,
med tunga sinnen, med mjältsjuk och tärande längtan. 
Som folkkaraktäristik har väl dikten sina brister, men den är 
ett typiskt uttryck för ett sydligare temperaments längtan efter 
sol och värme.
 
Hela Levertins lyrik bäres av en strävan att i symbolisk 
form tolka hans eget tankeliv och hans själs hemligheter. Detta 
är också fallet i den sista av hans diktsamlingar, som han 
givit namnet ''Salomo och Morolf'' (1905) och vilken rör sig inom 
samma tankesfär och känslostämningar som tidigare, men där 
själva den halvt orientaliska formen bidrar att giva den en ännu 
djupare klang av hans egen personlighet. Vissa av dessa dikter
stå också bland hans yppersta.
 
Återigen har Levertin anknutit till sagan för att finna en 
en poetisk och storslagen ram till sitt hjärtas bikt. Sagan om 
Salomo och Morolf är gammal och går tillbaka till judiska 
traditioner. Från land till land har den vandrat och ofta bytt 
dräkt, tills särskilt Morolf avstrukit allt österländskt och blivit 
en putslustig och grovkornig germansk Hanswurst, en narr, som 
med sina fräcka och cyniska repliker ständigt till jorden 
återför Salomos högstämda visdomsord. I denna saga om Salomos 
vishetsstrid med dämonernas furste hava redan många tidsåldrar
framburit sina skiftande världsåskådningar. Vad är nu skälet, 
att även Levertin i ett ögonblick, då han kände behovet 
att hålla domedag med sig själv och världen, lagt sina frågor 
och svar växelvis i Salomos och Morolfs mun?
 
Han har själv antytt det i en ståtlig inledningssång: 

{{Dikt|start=open|end=follow|Fjärran och nära sällsamt förenar 
sagan med systerligt spinnande hand. 
Libanons cedrar och snöskogens enar 
binder hon samman med skimrande band,}}&lt;noinclude&gt;
&lt;references/&gt;&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>08p456mp23ursdauuhkfnpzg2xu9svn</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Sida:J Mortensen Från Röda rummet till Sekelskiftet 1918.djvu/467</title>
    <ns>104</ns>
    <id>225284</id>
    <revision>
      <id>657199</id>
      <timestamp>2026-08-20T11:44:51Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>PWidergren</username>
        <id>11678</id>
      </contributor>
      <comment>/* Korrekturläst */</comment>
      <origin>657199</origin>
      <model>proofread-page</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="2222" sha1="0bjhwqmc6cbhx93t6p4xa0hze5pr12h" xml:space="preserve">&lt;noinclude&gt;&lt;pagequality level=&quot;3&quot; user=&quot;PWidergren&quot; /&gt;{{huvud||OSCAR LEVERTIN|125}}&lt;/noinclude&gt;{{Dikt|suset av palmer och furugrenar, 
västerländskt vemod och österländsk brand. 
— Själv är jag väster- och österland.}} 

Han har i sagan tyckt sig finna några av de strängar anslagna, som ljudit starkast i hans eget bröst, några av de 
disharmonier, som smärtsamt brutit sig i hans eget väsen. Liksom 
han själv har sagan sitt ursprung i det fjärran Österlandet 
och dock sitt hem även i det yttersta Thule. Här fanns en 
kärlekshistoria, om huru Salomos sköna gemål rövades från 
honom. Här fanns motsatsen mellan den judiske vishetsfursten, 
en slags österländsk Faustgestalt, och Morolf, det sunda 
germanska förståndet, som alltid lyckas med sina djärva och fräcka 
tilltag. Under Levertins händer kom nordisk längtan och 
ungdomsfrisk framtidstro, gammal konungavisdom och orientalisk 
känsloglöd att bryta sig i denna sång. Inom dess ram fann 
han plats för ungdom och ålderdom, forntid och framtid, 
grubbel och livsglädje, försakelse och njutningslystnad, kärlek och 
död. Och slutligen inbjöd den osökt till en förening av denna 
tungsinta orientaliska innerlighet och medeltidens naiva 
julpsalmstämning, två element, vilka i så väsentlig grad utgöra den 
säregna charmen i Levertins lyrik. 

Även denna gång begagnar sig Levertin som alltid av det 
alluderande manéret i återgivandet av sagan. Han berättar den 
icke, han förutsätter den bekant. Detta manér passade utmärkt 
för de korta visorna, men då det som här gäller en hel cykel, 
lämpar det sig knappast. Här hade fordrats, om också icke en 
fortlöpande berättelse, så dock en serie av episkt starkare 
antydda situationer och en kraftigare karaktärsteckning. I själva 
verket bryter det personliga och lyriska mången gång väl starkt 
igenom sagans gestaltning. Dock är man redan förberedd härpå 
i inledningssången, där författaren inför sig själv som talande i 
Salomos person. 

Diktcykelns kung Salomo är den lärde grubblaren, som 
prövat och njutit allt, men också förlorat den omedelbara 
glädjen vid livet. Han är trött och känner sig främmande 
för människohopen och dess tankar. Och dock skulle han&lt;noinclude&gt;
&lt;references/&gt;&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>0bjhwqmc6cbhx93t6p4xa0hze5pr12h</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Sida:J Mortensen Från Röda rummet till Sekelskiftet 1918.djvu/468</title>
    <ns>104</ns>
    <id>225285</id>
    <revision>
      <id>657200</id>
      <timestamp>2026-08-20T11:50:56Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>PWidergren</username>
        <id>11678</id>
      </contributor>
      <comment>/* Korrekturläst */</comment>
      <origin>657200</origin>
      <model>proofread-page</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="2045" sha1="rphs39si6laxjt3f96sb9dlqb1nm7n7" xml:space="preserve">&lt;noinclude&gt;&lt;pagequality level=&quot;3&quot; user=&quot;PWidergren&quot; /&gt;{{huvud|126|OSCAR LEVERTIN|}}&lt;/noinclude&gt;ingenting hellre önska än att alltjämt färdas i människovimlet, 
fördjupa sig i alltet och njuta nuet. Han känner sig gammal 
och dock, huru högt älskar han icke ungdomen och det ständigt 
sig förnyande livet.
 
{{Dikt|Hur gärna susade bland er, 
I blad, min själ. Jag stilla ber 
fromt kunna dyrka bara — 
ej störa, grumla, trampa ner, 
men sång i sången vara.}} 

Morolf, hans ljuse broder, är i allo hans motsats. Han är 
helt ögonblickets barn, vars levnadsfilosofi lyder: Låt lampans 
olja flöda … Grip stunden som sitt rov en hök. Tänk icke på 
döden, när den kommer, är den oundviklig. Alla kvinnor äro 
hans, och hans glada sånger äro i var mans mun, då däremot 
Salomos blott äro bröd för visa och sorgsna sinnen. Det är en 
motsats, som Levertin ofta framhållit mellan den mörke och den 
ljuse, mellan grubblaren och ögonblicksbarnet, mellan Noureddin 
och Aladdin. 

Och så skiftas frågor och svar mellan dem båda. Av de 
tvänne gestalterna är Salomo den djupast tecknade, fast det icke 
lyckats Levertin att ge hans livs konflikt den äkta tragiska 
storheten. Morolf skulle kunnat vara djärvare i sina repliker, 
åskådligare, skimrat i fler färger. Det skulle passat till den 
narrkåpa han bär. Det ligger nära till hands att giva honom 
detta skaplynne. Sådan är hans karaktär i de germanska sagorna, 
och på detta sätt skulle motsatsen mellan honom och den 
tungsinte och vise Salomo framträtt skarpare, och dialogen blivit 
livligare mellan dem båda. Men komiken ligger nu en gång 
icke för Levertins lynne. Han är strängt patetisk, och hans 
tankar stiga alltid rakt mot himmelen som röken från Abels offer. 
Levertin har senare erkänt detta och antytt, att det hade 
fordrats ett friskare lynne än hans för att utforma Morolf.
 
Denna Morolfs karaktär bidrager emellertid till att de egentliga
dialogerna knappast äro de mest lyckade dikterna i samlingen. Dessutom rör sig icke Levertin i de kortare versrader,&lt;noinclude&gt;
&lt;references/&gt;&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>rphs39si6laxjt3f96sb9dlqb1nm7n7</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Sida:J Mortensen Från Röda rummet till Sekelskiftet 1918.djvu/469</title>
    <ns>104</ns>
    <id>225286</id>
    <revision>
      <id>657201</id>
      <timestamp>2026-08-20T11:57:19Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>PWidergren</username>
        <id>11678</id>
      </contributor>
      <comment>/* Korrekturläst */</comment>
      <origin>657201</origin>
      <model>proofread-page</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1859" sha1="0udlbuygmqn6te40nogyfhr0ugwqkql" xml:space="preserve">&lt;noinclude&gt;&lt;pagequality level=&quot;3&quot; user=&quot;PWidergren&quot; /&gt;{{huvud||OSCAR LEVERTIN|127}}&lt;/noinclude&gt;vilka han där använder, med samma lätthet som i de bredare 
byggda stroferna. Han får icke plats till de sammansatta 
perioder, de känslofyllda och färgrika epitet, i vilka hans tankar röra 
sig likaväl i versen som i prosan. Versen förefaller ofta för 
korthuggen, och ordföljden är stundom alltför omkastad.
 
I den djupa förtvivlan, som bemäktigat sig Salomos själ, 
gripes han på nytt av kärlek. Han älskar den sjuttonåriga 
Sulamith. Han den redan åldrande, söker förnyelse och 
föryngring vid hennes sjuttonåriga hjärta: 

{{Dikt|Världsfamnande och tjugoårig skrider 
jag nattens månväg till min Sulamith.}} 

Men han har icke kraft att fasthålla henne. Halvt av okynne 
bortrövar Morolf Sulamiths kärlek. Därmed är Salomos öde 
beseglat. Hans ungdomstid är förbi, och han vill fly från 
passionerna till den tysta och kyliga ensamheten. 

Det är särskilt i dessa senare dikter, som Levertin fått luft, 
och versen blir bred och mäktig. Storartad är »Drömmen 
om mullen och vindarne», som har sin egen säregna plats 
bland det yppersta svensk lyrik äger. Ett högstämt ode, där 
gammal judisk tro och modärn världsåskådning smälta samman, 
en dödspsalm med något underligt mörkt och dystert och 
gammaltestamentligt över sig. Redan anslaget angiver den höga 
och patetiska stämning, som vilar över hela dikten: 

{{Dikt|Höjen mot himlen mig, vindar!}} 

Och därpå återvända alla diktsamlingens motiv. Ännu en 
gång i denna dröm om hans egen gravläggning frammanas för 
Salomos blick all hans lusta och sorg, Österland och Västerland, 
livet och döden:
 
{{Dikt|start=open|end=follow|Bädden se’n Salomo åter 
ner i djupa griftekullen. 
Över drifter, drömmar, minnen 
strön den tunga, svarta mullen. 
Sova skola trötta sinnen.}}&lt;noinclude&gt;
&lt;references/&gt;&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>0udlbuygmqn6te40nogyfhr0ugwqkql</sha1>
    </revision>
  </page>
</mediawiki>