Wikisource:Mötesplatsen

<mediawiki xmlns="http://www.mediawiki.org/xml/export-0.11/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.mediawiki.org/xml/export-0.11/ http://www.mediawiki.org/xml/export-0.11.xsd" version="0.11" xml:lang="sv">
  <siteinfo>
    <sitename>Wikisource</sitename>
    <dbname>svwikisource</dbname>
    <base>https://sv.wikisource.org/wiki/Wikisource:Huvudsida</base>
    <generator>MediaWiki 1.47.0-wmf.18</generator>
    <case>first-letter</case>
    <namespaces>
      <namespace key="-2" case="first-letter">Media</namespace>
      <namespace key="-1" case="first-letter">Special</namespace>
      <namespace key="0" case="first-letter" />
      <namespace key="1" case="first-letter">Diskussion</namespace>
      <namespace key="2" case="first-letter">Användare</namespace>
      <namespace key="3" case="first-letter">Användardiskussion</namespace>
      <namespace key="4" case="first-letter">Wikisource</namespace>
      <namespace key="5" case="first-letter">Wikisourcediskussion</namespace>
      <namespace key="6" case="first-letter">Fil</namespace>
      <namespace key="7" case="first-letter">Fildiskussion</namespace>
      <namespace key="8" case="first-letter">MediaWiki</namespace>
      <namespace key="9" case="first-letter">MediaWiki-diskussion</namespace>
      <namespace key="10" case="first-letter">Mall</namespace>
      <namespace key="11" case="first-letter">Malldiskussion</namespace>
      <namespace key="12" case="first-letter">Hjälp</namespace>
      <namespace key="13" case="first-letter">Hjälpdiskussion</namespace>
      <namespace key="14" case="first-letter">Kategori</namespace>
      <namespace key="15" case="first-letter">Kategoridiskussion</namespace>
      <namespace key="90" case="first-letter">Tråd</namespace>
      <namespace key="91" case="first-letter">Tråddiskussion</namespace>
      <namespace key="92" case="first-letter">Summering</namespace>
      <namespace key="93" case="first-letter">Summeringsdiskussion</namespace>
      <namespace key="104" case="first-letter">Sida</namespace>
      <namespace key="105" case="first-letter">Siddiskussion</namespace>
      <namespace key="106" case="first-letter">Författare</namespace>
      <namespace key="107" case="first-letter">Författardiskussion</namespace>
      <namespace key="108" case="first-letter">Index</namespace>
      <namespace key="109" case="first-letter">Indexdiskussion</namespace>
      <namespace key="710" case="first-letter">TimedText</namespace>
      <namespace key="711" case="first-letter">TimedText talk</namespace>
      <namespace key="828" case="first-letter">Modul</namespace>
      <namespace key="829" case="first-letter">Moduldiskussion</namespace>
      <namespace key="1728" case="first-letter">Event</namespace>
      <namespace key="1729" case="first-letter">Event talk</namespace>
      <namespace key="2600" case="first-letter">Ämne</namespace>
    </namespaces>
  </siteinfo>
  <page>
    <title>Wikisource:Mötesplatsen</title>
    <ns>4</ns>
    <id>416</id>
    <revision>
      <id>657827</id>
      <parentid>652889</parentid>
      <timestamp>2026-09-04T15:31:20Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>LA2</username>
        <id>11</id>
      </contributor>
      <comment>/* OCR i AI-åldern */ nytt avsnitt</comment>
      <origin>657827</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="57593" sha1="j1hrbsggx6e75o8zhi8efriuvv62suh" xml:space="preserve">{| style=&quot;float: right;&quot;
|__TOC__
|}__NEWSECTIONLINK__
=Välkommen till Mötesplatsen=
[[Fil:New library in Turku opened 2.3.2007.jpg|miniatyr|Välkommen]]
Mötesplatsen är det allmänna diskussionsforumet om svenska Wikisource. 

[http://sv.wikisource.org/w/index.php?title=Wikisource:M%C3%B6tesplatsen&amp;action=edit&amp;section=new Skriv ett nytt meddelande under en ny rubrik]

Mötesplatsen är rätt plats för att ansöka om att använda en '''bot''' på projektet. Observera att kortare botkörningar, såsom interwiki, ofta kan göras utan botflagga.

För '''användarnamnsbyten''' gå till [[:m:SRUC|Metas sida för globala användarnamnsbyten]].

To request to run a '''bot''' on Swedish Wikisource, start a thread on this page and describe your bot and what kind of job you would like to do. Note, that minor bot-jobs, such as iw-linking often can be done without botflag.

To request '''change of username/SUL,''' please go to [[:m:SRUC|the request page for a global rename]].

[[Kategori:Wikisource|Mötesplatsen]]

==Gamla diskussioner==
{{Wikisource:Mötesplatsen/Arkiv}}

=Diskussioner=
== Varning: Den här filen kan innehålla skadlig kod. Om du kör den kan din dator skadas.  ==

I just uploaded a djvu file made from a pdf of a book on internet archives. However, when attempting to make the index, the file does not appear on the index page as usual but rather connects to a page (https://sv.wikisource.org/wiki/Fil:H_Sch%C3%BCck_Studier_i_Beowulfsagan_1909.djvu) that states:
Varning: Den här filen kan innehålla skadlig kod. Om du kör den kan din dator skadas. 

I do not understand why this is happening, and would appreciate any help in fixing this problem (and avoiding it in the future if there is something I did wrong).  I have scanned my computer for malicious code and am not getting any indication that the file has anything wrong with it. 
In addition, an online virus scanner give the following results for this file:

File Name: H Schück Studier i Beowulfsagan 1909.djvu&lt;br&gt;
File Size: 4.741485MB&lt;br&gt;
File Type: Unknown&lt;br&gt;
Scan Status: Finished&lt;br&gt;
Scan Date: 2025-01-05 12:15:27&lt;br&gt;
Scanning Engine &lt;br&gt;

Scan Result&lt;br&gt;
IPQS Internet Security Suite Clean&lt;br&gt;
IPQS Byte Checks Clean&lt;br&gt;
IPQS Malicious Code Scanner Clean&lt;br&gt;
IPQS Emerging Threats Clean&lt;br&gt;
IPQS Malicous Network Activity Clean&lt;br&gt;
IPQS Threat Defender Clean&lt;br&gt;
IPQS Foreign Entity Checker Clean&lt;br&gt;

I do notice on Wikimedia Commons 
&lt;bdi&gt;[https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/5/52/H_Sch%C3%BCck_Studier_i_Beowulfsagan_1909.djvu Original file]&lt;/bdi&gt; (1,752 × 2,676 pixels, file size: 4.52 MB, MIME type: image/vnd.djvu, 60 pages)

SV Wikisource file that index is referencing: [https://sv.wikisource.org/wiki/Fil:H_Sch%C3%BCck_Studier_i_Beowulfsagan_1909.djvu]
(0 × 0 pixlar, filstorlek: 4,52 Mbyte, MIME-typ: image/vnd.djvu)

So I do not know what is happening here. Looks like I am dead in the water for this project for the time being.

Thanks for any assistance in this matter.

[[Användare:PWidergren|PWidergren]] ([[Användardiskussion:PWidergren|diskussion]]) 5 januari 2025 kl. 18.45 (CET)

:Kan ha varit ett ccheproblem. Fungerar det nu för dig? [[Användare:Thurs|Thurs]] ([[Användardiskussion:Thurs|diskussion]]) 5 januari 2025 kl. 23.18 (CET)
::Ja. Det går nu. Tack.
::[[Användare:PWidergren|PWidergren]] ([[Användardiskussion:PWidergren|diskussion]]) 6 januari 2025 kl. 00.54 (CET)

== Tillägg som inte passar att kopiera rätt in ==

I Capitaine Ekebergs resa finns [[Capitaine Carl Gustav Ekebergs ostindiska resa, åren 1770 och 1771/Rättelser|ett tillägg]] till [[Sida:Capitaine Carl Gustav Ekebergs ostindiska resa, åren 1770 och 1771.djvu/56|sidan 38]] som inte passar att kopiera rakt in såsom det är skrivet. Jag valde att göra en fotnot och lägga in tillägget där. Alternativt skulle man kunna skriva om tillägget minimalt till en fullständig mening. Nån som har andra tankar om hur detta kunde lösas? [[Användare:Belteshassar|Belteshassar]] ([[Användardiskussion:Belteshassar|diskussion]]) 9 januari 2025 kl. 14.10 (CET)

:I [[Sida:Berzelius Bref 10.djvu/22|Berzelius Brev]] gjorde jag så att man i texten kunde klicka sig vidare till ett separat avsnitt för tillägg (133 olika punkter). Att göra så i ditt exempel är väl lite överdrivet när det bara fanns ett enda tillägg. [[Användare:Thuresson|Thuresson]] ([[Användardiskussion:Thuresson|diskussion]]) 9 januari 2025 kl. 17.25 (CET)

== Hur göra text i bilder mer tillgänglig? ==

Jag har dragit igång ett nytt ambitiöst transkriberingsprojekt för en 1700-talshandskrift. [[Sida:En kort beskrifvning uppå en ostindisk resa till Canton uthi Chinah - Carl Fredrich von Schantz - KB M292.pdf/6|Titeluppslaget]] är en vacker teckning men har också en del textbeskrivningar som jag skulle vilja göra tillgängliga för den som inte kan läsa 1700-talsstil. En tanke jag hade var att använda s.k. [[mw:Extension:ImageMap|image map]] för att skapa ett &quot;tooltip&quot;. Länkarna skulle antingen kunna gå till ett odefinierat ankare på sidan, eller till filbeskrivningssidan (alltså det förväntade beteendet när man klickar på en bild). [https://sv.wikisource.org/w/index.php?title=Anv%C3%A4ndare:Belteshassar/Sandl%C3%A5da&amp;oldid=586703 Exempel i min sandlåda]. Andra idéer på hur texten kan göras mer tillgänglig? [[Användare:Belteshassar|Belteshassar]] ([[Användardiskussion:Belteshassar|diskussion]]) 22 januari 2025 kl. 12.20 (CET)

:Okej, inga svar efter en dag. Då får jag väl säga att ...&lt;br&gt;
:Det ser ju ut som om det fungerar, men (i min åsikt förstås) är det mer komplicerat än nödigt. Om det var jag som gjorde det, så skulle jag bara skriva nånting i texten under bilden som innehåller vad det står på bilden. T.ex. &quot;Bilden innehåller text: Farwatnet till Canton 2 mihl, Hamnen hwaräst Skeppen ligga, Inloppet till hamnen, ...&quot;. Då blir det väl sökbart åtminstone, och om man vill veta precis var på bilden det står så är det nog inte så svårt att hitta. [[Användare:Bio2935c|Bio2935c]] ([[Användardiskussion:Bio2935c|diskussion]]) 23 januari 2025 kl. 20.58 (CET)
::Du har en poäng. Jag gjorde ett försök att placera texten ungefär rätt. Tror det får bli bra för nu. Tack. [[Användare:Belteshassar|Belteshassar]] ([[Användardiskussion:Belteshassar|diskussion]]) 24 januari 2025 kl. 10.34 (CET)

:Jag tror inte att image map egentligen är det du är ute efter. Är det inte istället [[:en:Template:Annotated image]] med exempel på [[:en:Template:Annotated image/Extinction]]? [[Användare:Thuresson|Thuresson]] ([[Användardiskussion:Thuresson|diskussion]]) 23 januari 2025 kl. 21.16 (CET)
::Ja, det är förstås en möjlighet, men lite synd att täcka över den vackra handskriften med annoteringar. Nåväl, jag valde den enklare vägen den här gången. Kanske provar det en annan gång Tack. [[Användare:Belteshassar|Belteshassar]] ([[Användardiskussion:Belteshassar|diskussion]]) 24 januari 2025 kl. 10.35 (CET)

== Mallen {{mall|antikva}} eller &lt;tt&gt;&lt;nowiki&gt;&lt;tt&gt;&lt;/tt&gt;&lt;/nowiki&gt;&lt;/tt&gt; ==
För texter i frakturstil med låneord i antikva, är det numera bättre att använda mallen {{mall|antikva}} än den gamma standarden med fast teckenbredd? Borde vi uppdatera [[WS:Redigering#Teckenuppsättning och typsnitt]] med hänvisning till mallen? [[Användare:Belteshassar|Belteshassar]] ([[Användardiskussion:Belteshassar|diskussion]]) 29 januari 2025 kl. 12.50 (CET)

:Jag har inget &quot;svar&quot;, men jag har undrat samma sak. Och ofta är det inte så enkelt att verket bara innehåller två stiler.
:[https://sv.wikisource.org/wiki/Sida:Ingwar_Widtfarne.pdf/13 Här] t.ex. har vi en sida med (1) fraktur (det mesta), (2) schwabacher (för text med lite &quot;mer&quot; betoning), (3) antikva (för &quot;främmande&quot; ord, t.ex.) och (4) kursivt (referenser eller text i latin, t.ex.). {2} Jämfört med fraktur så är schwabacher lite fetare (mer bläck) och lite bredare. Sidan om teckenuppsättning (ovan) säger att man borde ange det med kursivering; men det är ju något helt annat här som &lt;i&gt;redan är kursiverat&lt;/i&gt;. Skulle man använda &lt;b&gt;fetstil&lt;/b&gt; kanske? Ja kanske, men (i min åsikt förstås) blir det &lt;b&gt;alltför svart&lt;/b&gt;; ett &quot;bang&quot; i ögat. I verket har jag använt {{Mall|spärrat}}; inte perfekt, men jag vet inte ens vad &quot;det bästa&quot; skulle vara. {3} Antikva mallen använde jag för ord tryckta i antikva, men ... det ser {{ant|lite konstigt}} ut (alltså nästan som om det vore mindre viktigt), eftersom bokstäverna också blir lite mindre. {4} Och (till sist) kursiv: borde det vara &quot;bara&quot; &lt;i&gt;kursiv&lt;/i&gt; eller {{ant|&lt;i&gt;antikva plus kursiv&lt;/i&gt;}}. Jag tycker (tyckte) att det sista ser bättre ut (mer lika originalet).
:Ja, inga svar, men jag skulle också uppskatta några visa ord från &lt;b&gt;er alla&lt;/b&gt;. Vad gör de som arbetar på engelska eller tyska, t.ex.? [[Användare:Bio2935c|Bio2935c]] ([[Användardiskussion:Bio2935c|diskussion]]) 1 februari 2025 kl. 08.32 (CET)
::A couple of thoughts:
::1. &lt;nowiki&gt;&lt;tt&gt;&lt;/nowiki&gt; is considered depricated and triggers lint errors.
::Cf. https://phabricator.wikimedia.org/T26529
::2.  Simply adding font-size:110% to the &lt;nowiki&gt;&lt;span&gt;&lt;/nowiki&gt; of code in the antikva template increases the size of the serif font so that it is about the size of the default font. Changes in the template will, however, globally change the look of the text everytime the template has been used in the past by other people for other texts, but perhaps this is something that needs to done or at least would not cause much harm to do, and perhaps be an improvement.  Cursive could be added at the template level for that matter too, if there is any sort of consensus about how antikva should look.
::[[Användare:PWidergren|PWidergren]] ([[Användardiskussion:PWidergren|diskussion]]) 1 februari 2025 kl. 12.54 (CET)
::Norska wikisource verkar använda [[:no:Mal:Antikva|Mal:Antikva]]; tyskarna använder vad jag kan se &lt;nowiki&gt;&lt;tt&gt;&lt;/tt&gt;&lt;/nowiki&gt;; danskarna vet jag inte vad de använder; finska behärskar jag inte bra nog för att kolla och så mycket engelska texter satta i frakturstil finns nog inte. [[Användare:Belteshassar|Belteshassar]] ([[Användardiskussion:Belteshassar|diskussion]]) 1 februari 2025 kl. 21.57 (CET)
:::Jag tittade på norska mallen, och den är inte samma som den svenska. Istället ställer den bara texten inom &lt;nowiki&gt;&lt;tt&gt;&lt;/tt&gt;&lt;/nowiki&gt;-taggar. :-( [[Användare:Bio2935c|Bio2935c]] ([[Användardiskussion:Bio2935c|diskussion]]) 2 februari 2025 kl. 01.42 (CET)

== Att referera till artiklar ==

Hej, jag är ny medlem här, hittade nyligen in hit till Wikisource och blev glatt överraskad av detta arbete!

Till mina frågor, så undrar jag hur artiklar refereras till på bästa vis? 

I det inloggade läget, ser jag att man kan få en permanent länk för den artikel man besöker. Exempelvis Karin Boye ger: https://sv.wikisource.org/w/index.php?title=F%C3%B6rfattare:Karin_Boye&amp;oldid=519251

Hur pass beständiga/permanenta är dessa länkar? Är det klokare att använda Wikidata-objektet, för att på så vis slå upp korrekt URL? [[Användare:LetteredPoet|LetteredPoet]] ([[Användardiskussion:LetteredPoet|diskussion]]) 5 februari 2025 kl. 20.32 (CET)

:Välkommen! Permanentlänken är till för att länka en specifik version av en sida, vilket är bra om du vill visa hur den såg ut just när du besökte den. Enda sättet att bryta länken är om en administratör skulle radera versionen/sidan, vilket är osannolikt för den du länkade.
:Wikidata-objekt är också beständiga, men de pekar alltid på senaste versionen av sidan.
:I de allra flesta fall funkar den vanliga url:en lika bra, men om en sida har flyttas så kanske url:en går till en omdirigering eller grensida i framtiden. Båda dina förslag undviker det. [[Användare:Belteshassar|Belteshassar]] ([[Användardiskussion:Belteshassar|diskussion]]) 5 februari 2025 kl. 22.16 (CET)
::Okej, tack för förklaringen! Så även om sidan flyttas, så kommer permalänken peka rätt? Och bara om sidan raderas så blir permalänken oanvändbar [[Användare:LetteredPoet|LetteredPoet]] ([[Användardiskussion:LetteredPoet|diskussion]]) 13 februari 2025 kl. 20.42 (CET)

== Lutheri Catechismus på Lenape (Delaware) ==
''Tråd flyttad från [[Wikisourcediskussion:Mötesplatsen]]'' [[Användare:Belteshassar|Belteshassar]] ([[Användardiskussion:Belteshassar|diskussion]]) 11 februari 2025 kl. 11.32 (CET)

För den händelse att fler är intresserade, så vill jag nämna att jag har
påbörjat arbetet att OCR-läsa [[Johannes Campanius]] översättning av Luthers
lilla katekes till [[Lenape]] (eller det Americansk-Virginske språket som han
själv kallade det. Jag har ett exemplar av faksimilutgåvan från 1930-talet,
men den förlaga jag utgår från har jag laddat ned från [Litteraturbanken]:
Eftersom originalet återger den svenska texten i frakturstil och lenape-
texten i antikva använder jag [[Tesseract]] som jag tycker klarar frakturen
bra.--[[Användare:SM5POR|SM5POR]] ([[Användardiskussion:SM5POR|diskussion]]) 11 februari 2025 kl. 10.40 (CET)

=== Tryckstilar och markup ===

Jag är typsnitts-nörd och försöker mig samtidigt på att sampla de typsnitt
som används i förlagan i syfte att extrahera dem som ttf- eller otf-filer,
Jag vet inte om markup av fraktursatta ord är av intresse för Wikisource,
men jag gör det alltså för min egen skull, eftersom jag vill utveckla en
fungerande rutin för detta att senare bearbeta KB:s tidningsarkiv med (jag
är inte helt nöjd med KB:s egen OCR-läsning, särskilt med tanke på deras
val av ordlistor för automatisk korrekturläsning, vilket har lett till
sådana besynnerligheter som en greve Laserstråle omnämnd i [[Aftonbladet]]
på 1850-talet.--[[Användare:SM5POR|SM5POR]] ([[Användardiskussion:SM5POR|diskussion]]) 11 februari 2025 kl. 10.40 (CET)

:Förutom att undvika dubbelarbete är mitt syfte med denna anmälan att få tips om Formatteringsprocessen då jag eftersträvar en så originaltrogen inläsning som möjligt, vilket alltså verkar strida mot praxis på Wikisource. Min plan är därför att göra formatteringen efterredigerbar,,  t.ex med användning av CSS. Då kan jag t.ex. lägga in markeringar av sidbrott men filtrera bort dem för användning på Wikisource.--[[Användare:SM5POR|SM5POR]] ([[Användardiskussion:SM5POR|diskussion]]) 11 februari 2025 kl. 22.37 (CET)

=== Placering ===

Frågan är kanske för tidigt ställd, men jag undrar om ett sådant verk hör
hemma på svenska Wikisource, gemensamma språkneutrala www.wikisource.org
eller någon annanstans (del.wikisource.org)? Jag delar givetvis gärna med
mig av resultatet till såväl projekt Runeberg som Gutenberg om de vill ha
det. Kanske [[Gutenberg Proofreaders]] vill hjälpa till med korrläsningen?--[[Användare:SM5POR|SM5POR]] ([[Användardiskussion:SM5POR|diskussion]]) 11 februari 2025 kl. 10.40 (CET)

:@[[Användare:SM5POR|SM5POR]]: Jag flyttade tråden hit där innehållsdiskussioner passar bättre. Intressant projekt du håller på med.
:Min spontana tanke om placering är att verket främst har ett värde p.g.a. översättningen till Lenape (jmf. t.ex. med [[Ingwar Widtfarne/Ingwars Saga]] som jag tycker platsar här eftersom det är översättningen till svenska som är mest intressant). Vad jag vet finns det inget lämpligt projekt för del, unm eller umu, – och det är nog osannolikt att ett startas då det inte ens finns en Wikipedia-version – så flerspråkiga Wikisource är nog det bästa hemmet för ditt projekt. [[Användare:Belteshassar|Belteshassar]] ([[Användardiskussion:Belteshassar|diskussion]]) 11 februari 2025 kl. 11.41 (CET)
::@[[Användare:Belteshassar|Belteshassar]]Tack för flytten. Jag fattar mig kort just nu eftersom jag är inloggad via mobilen i dinarie atorstället för min ordinarie dator--[[Användare:SM5POR|SM5POR]] ([[Användardiskussion:SM5POR|diskussion]]) 11 februari 2025 kl. 22.18 (CET)
:::Jag väckte faktiskt frågan pom ett möjligt incubator'prroojekt för Lenape och fick svaret  att fet redan fanns ett för unami och [[“Att möta dig“|att]] ett för munsee kunde övervägas, jag är okunnig om skillnaden mellan de två språken och benämner  dem därför kollektivt som Lenape,min tanke med OCR-läsningenn är just att stödja dessa projekt, frågan är tidigt ställd som sagt och vi hinner återkomma till den inn jagg har några färdiga filer att ladda uuuoo.-‐[[Användare:SM5POR|SM5POR]] 
([[Användardiskussion:SM5POR|diskussion]]) 12 februari 2025 kl. 07.40 (CET)

=== Skyddstider och omfång ===

Frågan om skyddstider kan tyckas överspelad eftersom Campanius dog redan 1683.
Mitt tryckta exemplar är dock ur faksimilutgåvan från 1930-talet, och den innehåller en efterskrift av riksbibliotekarien Isak Collijn (1875-1949), hans upphovsrätt till den löpte ut 2019 enligt nu gällande regler, och jag minns att jag före 2019 övervägde att anmäla boken som kandidat för inskanning via projekt Gutenberg Canada (som inte beaktar någon 70-årig skyddstid utan bara Bernunionens 50-åriga dito) av just detta skäl. Inskanningen från Litteraturbanken verkar dock bara innehålla originalet från 1600-talet, så den ska inte utgöra något problem. Min som vanligt för tidigt ställda fråga är nu om Collijns informativa efterskrift är tillräckligt intressant för svenska Wikisource att ta med i detta OCR-arbete, och om det i så fall finns några upphovsrättsliga gränsfall kvar att ta hänsyn till.--[[Användare:SM5POR|SM5POR]] ([[Användardiskussion:SM5POR|diskussion]]) 13 februari 2025 kl. 14.34 (CET)

:Collijns efterskrift är väl absolut intressant nog för att platsa. Jag kan inte reglerna exakt, men verket ska vara fritt från amerikansk upphovsrätt också (publicering + 95 år). Ännu så länge omfattas verk från 1930-talet, men det kanske finns några undantag som kan tillämpas? [[Användare:Belteshassar|Belteshassar]] ([[Användardiskussion:Belteshassar|diskussion]]) 13 februari 2025 kl. 15.31 (CET)
::Då verkar den enkla lösningen vara att köra på, men att göra en partiell publicering med utrymme för att lägga till Collijn 2044 eller när det blir.--[[Användare:SM5POR|SM5POR]] ([[Användardiskussion:SM5POR|diskussion]]) 15 februari 2025 kl. 11.25 (CET)

== Administratörsval ==

För allas kännedom så har jag nominerat mig själv till administratör här: [[Wikisource:Administratörer#Användare:Belteshassar]]. Ni som är aktiva på projektet får gärna gå dit och lägga er röst för eller emot. [[Användare:Belteshassar|Belteshassar]] ([[Användardiskussion:Belteshassar|diskussion]]) 23 februari 2025 kl. 14.01 (CET)

== Dålig ordning i indexkategorierna ==

En sak som stör mig är den dåliga ordningen i indexkategorierna. Jag var osäker på om jag borde ta upp det eller om det bara är jag som tycker det är dålig stil, med tanke på att ingen annan här har sagt något, men de andra kanske väntade på att någon annan skulle säga något. Iallafall, om att man kan lägga till kategorier genom fälten nedan togs upp i [[Wikisource:Mötesplatsen/Arkiv 2019#Kategorier på indexsidorna|detta meddelande från 2019]] men funktionen verkar ha problem. Ta till exempel [[:Kategori:Validerade index]], där över en tredjedel av indexen hamnar under bokstaven V bara för att Validerade börjar på den bokstaven. Samma sak med de andra indexkategorierna där en massa index hamnar under bokstäverna E, I och K. Vore det bättre om man lade till kategorier manuellt, utan att använda fälten, eller finns det något tekniskt någon ska göra med själva sajten så att säga, så att indexen sorteras rätt? [[Användare:Grey ghost|Grey ghost]] ([[Användardiskussion:Grey ghost|diskussion]]) 3 maj 2025 kl. 16.55 (CEST)

:Jag har bara kollat översiktligt men det verkar som att de index-sidor som &quot;ligger fel&quot; är sådana som är skapade efter 2019 och där inte kategori har lagts in för hand utan där endast textfältet för kategori på index-sidan har använts. [[Användare:Thuresson|Thuresson]] ([[Användardiskussion:Thuresson|diskussion]]) 3 maj 2025 kl. 18.56 (CEST)
::Jag har också stört mig på detta och brukar därför lägga kategorierna i anteckningfältet i stället. Har klickat runt lite på andra Wikisourceprojekt och sett att de har en dropdown för status som sätter kategorierna korrekturlästa/validerade index etc. De verkar inte använda andra kategorier på index, men på danska finns samma bugg (nån hade felaktigt satt kategorier ämnade för verk på en indexsida). [[Användare:Belteshassar|Belteshassar]] ([[Användardiskussion:Belteshassar|diskussion]]) 3 maj 2025 kl. 21.10 (CEST)
:::Nej, Grey ghost, det är inte bara du som tycker att det är &quot;dålig stil&quot;. Jag har också märkt det, men eftersom ingen annan har sagt nånting så antog jag att det var sett som ett &quot;mindre&quot; fel. Men nu ...&lt;br&gt;
:::Eftersom Thurs skrev i 2019 &quot;&lt;i&gt;där kategorierna &lt;b&gt;ska&lt;/b&gt; läggas&lt;/i&gt;&quot; så tycker jag att det &lt;u&gt;borde&lt;/u&gt; fungera också. Men finns det någon, här eller annanstans, som ens vet &lt;u&gt;var&lt;/u&gt; felet ligger? Vi är ju inte alla tekniska här, men om vi visste vilket skript det är som går fel, så kanske någon kan hitta en lösning.&lt;br&gt;
:::Eller skulle det vara bättre om vi kunde använda &quot;Status&quot;-idén istället? [[Användare:Bio2935c|Bio2935c]] ([[Användardiskussion:Bio2935c|diskussion]]) 4 maj 2025 kl. 00.11 (CEST)
::::Tror inte det finns så mycket vi kan göra på wikin mer än att kringgå det. Problemet är [[phab:T299824|rapporterat i phabricator]], men det är en rätt lång backlog så det ligger nog inte så högt på WMF:s priolista. [[Användare:Belteshassar|Belteshassar]] ([[Användardiskussion:Belteshassar|diskussion]]) 4 maj 2025 kl. 07.54 (CEST)
:::::Och det är inte bara indexkategorierna ser jag nu utan även ursprungskategorierna. Ser man i till exempel [[:Kategori:Eget arbete]] ser man en massa index under bokstaven E. Det har blivit rapporterat nu så vi får se om allt blir löst, om inte får vi lägga till kategorier på det gamla sättet. [[Användare:Grey ghost|Grey ghost]] ([[Användardiskussion:Grey ghost|diskussion]]) 5 maj 2025 kl. 22.00 (CEST)
::::::Rätt säker på att jag hittat felet i koden. Har skickat in [[gerrit:1152372|en patch]] för det. / [[:User:Lokal_Profil|Lokal]][[Special:Contributions/Lokal_Profil|_]][[:User_talk:Lokal_Profil|Profil]] 30 maj 2025 kl. 23.59 (CEST)
:::::::Fixen sjösattes 1 juli och jag har testat att den funkar. Observera att sidor som redan har kategoriserats inte kategoriseras om utan en [[mw:Help:Dummy_edit#Null_edit|null edit]]. jag prövade att bara rensa cachen (purge) vilket inte gav resultat.
:::::::Ska se om jag fixa med min bot så att den uppdaterar de [[:Kategori:Index_efter_status|kategorierna för index-status]]. Pinga här om det finns någon ytterligare kategori som bör få den behandlingen. / [[:User:Lokal_Profil|Lokal]][[Special:Contributions/Lokal_Profil|_]][[:User_talk:Lokal_Profil|Profil]] 2 juli 2025 kl. 23.16 (CEST)
::::::::Kör på alla i [[:Kategori:Index]] så missas garanterat ingen. / [[:User:Lokal_Profil|Lokal]][[Special:Contributions/Lokal_Profil|_]][[:User_talk:Lokal_Profil|Profil]] 2 juli 2025 kl. 23.47 (CEST)

== Mindre färgjustering i titelmallarna ==

Jag har tittat ytterligare på att göra Wikisource mer kompatibel för de som använder Dark-mode (inställningar-&gt;utseende-&gt;färg-&gt;mörk). En av de icke-kompatibla mallar som läsare oftast möter är {{mall|Titel}}. Det enklaste sättet att fixa mallen är att justera till färgnyanser som MediaWiki redan känner till. Det innebär dock en viss ändring mot hur det ser ut idag, även för de som inte använder dark-mode. Vill därför kolla om ni är ok med skiftet, eftersom jag inte vet hur noggrant färgerna som används idag kan ha diskuterats tidigare.

Resultatet/skillnaden kan ni se på [[Användardiskussion:Lokal Profil/test]]. Testa gärna att växla till mörkt läge för att se hur det blir även där. / [[:User:Lokal_Profil|Lokal]][[Special:Contributions/Lokal_Profil|_]][[:User_talk:Lokal_Profil|Profil]] 13 juli 2025 kl. 19.58 (CEST)

:Man kan även kolla in dark-mode genom att lägga på &lt;code&gt;?vectornightmode=1&lt;/code&gt; på url:en av en sida man besöker. / [[:User:Lokal_Profil|Lokal]][[Special:Contributions/Lokal_Profil|_]][[:User_talk:Lokal_Profil|Profil]] 14 juli 2025 kl. 00.25 (CEST)
::Då ingen svarat och de visuella skillnaderna är tämligen små så genomför jag nu ändringen. I den uppdateringen tar jag med en hel del andra förbättringar vilkq inte syns utåt, så om färgen är ett problem senare så kan den delen lätt åtgärdas. / [[:User:Lokal_Profil|Lokal]][[Special:Contributions/Lokal_Profil|_]][[:User_talk:Lokal_Profil|Profil]] 27 juli 2025 kl. 21.46 (CEST)

== Skillnad på nordiska Wikisource och andra språkversioner ==

Jag har den klassiska vektorn, alltså vektorn från 2010, på samtliga wikiprojekt. När jag använder den klassiska vektorn på Wikipedia, Wikidata och Commons står &quot;Specialsidor&quot; i spalten till vänster, men inte Wikisource, Wikiquote och Wiktionary. Annorlunda var det i våras, så syntes det. Vad mera är, specialsidor syns i vänsterspalten på engelska, franska, italienska och spanska Wikisource. Men inte i de svenska eller heller norska, danska och isländska språkversionerna. Varför har det ändrats på nordiska Wikisource? Kan det ändras tillbaka i framtiden av den tekniska ledningen, eller kan jag ändra det själv genom &quot;Inställningar&quot; åtminstone på svenska Wikisource? [[Användare:Grey ghost|Grey ghost]] ([[Användardiskussion:Grey ghost|diskussion]]) 8 augusti 2025 kl. 21.10 (CEST)

:Vilka länkar som visas där definieras på sidan [[MediaWiki:Sidebar]]. Om vi är överens om tillägg vi vill göra så kan nog en administratör här genomföra dem. [[Användare:Belteshassar|Belteshassar]] ([[Användardiskussion:Belteshassar|diskussion]]) 10 augusti 2025 kl. 17.53 (CEST)

::Hur många ska vara överens, räcker det med oss två? Jag är med på det, om du tycker det är okej och det räcker med oss kan du genomföra det, om det stämmer enligt [[Wikisource:Administratörer|den här sidan]] att du är administratör. Det är ju en riktlinje att vara djärv, och jag tror inte att någon skulle bli missnöjd över att det skulle synas i spalten. [[Användare:Grey ghost|Grey ghost]] ([[Användardiskussion:Grey ghost|diskussion]]) 10 augusti 2025 kl. 19.50 (CEST)
:::Eftersom det påverkar hur Wikisource ser ut för alla användare så tycker jag vi kan ge förslaget några dagar innan vi inför det så folk hinner se diskussionen och framföra eventuella synpunkter. Förslaget, om jag tolkar dig rätt, är alltså att i menyn till vänster (kallas &quot;Huvudmeny&quot; om man använder senaste utseendet) under &quot;Stöd Wikimedia&quot; lägga till &quot;Specialsidor&quot; som då skall länka till [[Special:Specialsidor]]. Är det rätt uppfattat? Jag låter frågan ligga här några dagar och om ingen protesterar så kan jag eller någon annan administratör genomföra ändringen. [[Användare:Belteshassar|Belteshassar]] ([[Användardiskussion:Belteshassar|diskussion]]) 11 augusti 2025 kl. 09.37 (CEST)
::::Det är så jag tänkt mig det. Har tillräckligt med tid gått för att det ska genomföras? [[Användare:Grey ghost|Grey ghost]] ([[Användardiskussion:Grey ghost|diskussion]]) 31 augusti 2025 kl. 21.35 (CEST)
:::::Utfört. [[Användare:Belteshassar|Belteshassar]] ([[Användardiskussion:Belteshassar|diskussion]]) 1 september 2025 kl. 11.47 (CEST)
::::::Tack så mycket! [[Användare:Grey ghost|Grey ghost]] ([[Användardiskussion:Grey ghost|diskussion]]) 1 september 2025 kl. 21.55 (CEST)

== Kulturkanon ==

Jag tog mig friheten att skapa en [[:Kategori:En kulturkanon för Sverige|kategori]] för verk som ingår i förslaget till en svensk kulturkanon. Tänker att det kan vara en bra chans att synliggöra att vi faktiskt har många av verken på Wikisource. Däremot vet jag inte riktigt hur kategorin kan passas in i kategoriträdet så förslag på hur det kan lösas är välkomna. Finns det andra förslag på hur verk ur kanon kan lyftas fram så tar jag gärna emot dem också. Till sist: I förslaget finns ett antal verk som skulle platsa här men som vi ännu inte har. Kanske någon känner sig manad att lägga till dem. [[Användare:Belteshassar|Belteshassar]] ([[Användardiskussion:Belteshassar|diskussion]]) 2 september 2025 kl. 23.15 (CEST)

:jag har ingen bild framför mig av hur kategoriträdet ser ut, så jag började
:leta efter &quot;samlingsverk&quot; i hopp om att hitta någon kategori för sådana men
:fann tyvärr ingen. En kanon är iofs inte ett samlingsverk, men det är ändå
:en lista över verk, och som kategori bör den ligga bredvid samlingsverk,
:antologier, bibliografier och liknande. Är detta till någon hjälp?--[[Användare:SM5POR|SM5POR]] ([[Användardiskussion:SM5POR|diskussion]]) 3 september 2025 kl. 16.30 (CEST)

== Kategori: 1900-talets verk ==

Okej, inte bara 1900-talet, men också 1800-, 1700-, 1600- etc. Och vad jag undrar är: Vilka årtal skall vara med i en sådan kategori? &lt;br&gt;
Det finns ju också kategorier för 1910-, 1920-, 1930-, etc. så det skulle väl vara rimligt att &quot;1900-talets verk&quot; skulle vara för verk som skapades mellan 1900 och 1909 (inklusive). Samma sak för 1800-talet, och 1700-talet. Men när vi kommer tillbaka till 1600-talet så finns det inte kategorier för all 16x0-tal (ännu, åtminstone). Och för 1500-talet och 1400-talet så finns det inga andra alls, bara xx00-talet. Och även äldre? Ingenting.

Så om vi har ett verk från, t.ex., 1745, så skall det väl vara med i kategorien för 1740-talet. Men skall den också vara med i &quot;1700-talet&quot;? Eller är &lt;i&gt;det&lt;/i&gt; exklusivt för 1700-1709? &lt;br&gt;
Det kan ju också hända att man inte vet precis när verket utkom, bara någon gång 1700-1799. Blir det då okej att använda &quot;1700-talets verk&quot;? Eller ...? &lt;br&gt;
Är det någon som tror sig förstå hur det borde fungera? Kan du skriva nåt? [[Användare:Bio2935c|Bio2935c]] ([[Användardiskussion:Bio2935c|diskussion]]) 30 september 2025 kl. 09.17 (CEST)

:1900-talets verk är förstås verk från perioden 1900 till 1909. Verk som är från ett okänt årtal ska överhuvud inte kategoriseras efter år. Och det är väl inte nödvändigt att skapa kategorier för mycket längre tillbaka än 1500-talet, [[:Kategori:Verk från medeltiden]] finns ju att använda? [[Användare:Thuresson|Thuresson]] ([[Användardiskussion:Thuresson|diskussion]]) 2 oktober 2025 kl. 22.02 (CEST)
::Så vad tycker du om [[:Kategori:1500-talets verk]] och de verk som är med där? Och [[:Kategori:1600-talets verk]]? [[Användare:Bio2935c|Bio2935c]] ([[Användardiskussion:Bio2935c|diskussion]]) 3 oktober 2025 kl. 06.10 (CEST)

== Wikisource Reader ==

(Sporadisk användare här, så ursäkta eventuella felformuleringar och misstag.)

I en telegramgrupp med GLAM-fokus flaggades för att ''[https://cis-india.github.io/wikisource-reader-app/ Wikisource Reader]'' släppts, och [https://translatewiki.net/wiki/Translating:Wikisource_Reader kan översättas via translatewiki.net]. Glad i hågen kastade jag mig över det och översatte allt, men dubbelkoll och korr uppmuntras då jag inte har full koll på alla termer och funktioner.

Efter att jag översatt allt kom jag på att det kanske är bra att ladda ned appen och testa den, och det funkade utan problem och förhoppningsvis kommer översättningarna med vid nästa import då de sker måndagar och torsdagar. Spontant laddade jag ned och började lyssna på '''[[Till jordens medelpunkt]]''' av Jules Verne, och insåg att det kommer bli en spännande upplevelse då språkmotorn lämnar en del att önska. Innehållsförteckningen växlade mellan att kunna och inte kunna läsa romerska siffror, så det var både I som bokstav, II som två och VI som ord. Krångliga och sammansatta ord bokstaverades men däremellan låter det om än datorröst så ändå något så när hanterbart. Har någon härifrån testat? Går det att göra något med texterna för att förbättra uppläsningen? Kan det jobb Wikimedia Sverige (ping @[[Användare:Sebastian Berlin (WMSE)|Sebastian Berlin (WMSE)]] och @[[Användare:Viktoria Hillerud (WMSE)|Viktoria Hillerud (WMSE)]] ) gör med Wikispeech användas för att göra uppläsningen angenämare och mer konsekvent? /[[Användare:Haxpett|Haxpett]] ([[Användardiskussion:Haxpett|diskussion]]) 14 oktober 2025 kl. 14.45 (CEST)

== Wikisource Loves Proofreading Campaign 2025 ==

På [[m:Wikisource Loves Proofreading Campaign 2025]] beskrivs en kampanj som ska locka fler att korrekturläsa i Wikisource, från 20 december 2025 till 20 februari 2026. Det behövs &quot;ambassadörer&quot; (faddrar) på respektive språk, som tar hand om de nykomlingar som värvas. Läs på! [[Användare:LA2|LA2]] ([[Användardiskussion:LA2|diskussion]]) 9 november 2025 kl. 22.09 (CET)

== Request for bot flag ==

Hi, apologies for writing in English. I'd like to request a bot flag for my [[User:TenshiBot|bot]], which would fix [[mw:Help:Extension:Linter|Linter]] errors on this wiki. [[Användare:Tenshi Hinanawi|Tenshi Hinanawi]] ([[Användardiskussion:Tenshi Hinanawi|diskussion]]) 11 februari 2026 kl. 18.13 (CET)

:Thank you for your interest. Given your bot’s long edit history on enwp I’m leaning towards granting your request immediately. However, could you perhaps share some examples of the types of edits your bot would do? Do you have any estimate on how many pages on this wiki currently have linter errors that the bot could fix? [[Användare:Belteshassar|Belteshassar]] ([[Användardiskussion:Belteshassar|diskussion]]) 12 februari 2026 kl. 00.41 (CET)
::Looking at the [[Special:LintErrors|stats]], there's around 42,691 lint errors in total. At the moment, the bot could fix misnests (1,706 errors) and obsolete HTML tags (35,781 errors), but not missing end tags (2,661) or stripped tags (194), so about 37,487 that it could fix. For an example, [[w:en:Special:Diff/1337710804|misnests]], [[w:en:Special:Diff/1329973339|obsolete HTML tags (with some other stuff being fixed, not by bot)]]. [[Användare:Tenshi Hinanawi|Tenshi Hinanawi]] ([[Användardiskussion:Tenshi Hinanawi|diskussion]]) 12 februari 2026 kl. 02.24 (CET)
:::Not-an-expert here, but I peeked at your &quot;obsolete tags&quot; link and saw &lt;nowiki&gt;&lt;p&gt;&lt;/nowiki&gt; tags being replaced by &lt;nowiki&gt;{{pb}}&lt;/nowiki&gt; templates. Is this a legit thing to do? It is my understanding that &lt;nowiki&gt;&lt;p&gt;&lt;/nowiki&gt; denotes a new block/paragraph, whereas the &lt;nowiki&gt;{{pb}}&lt;/nowiki&gt; template (which doesn't exist in this Swedish Wikisource, btw) inserts (somehow, I didn't look at the details) a page break. These, it seems to me, are not the same. [[Användare:Bio2935c|Bio2935c]] ([[Användardiskussion:Bio2935c|diskussion]]) 12 februari 2026 kl. 06.32 (CET)
::::&lt;nowiki&gt;&lt;p&gt;&lt;/nowiki&gt; tags aren't obsolete, though they were causing a different type of error (missing end tags) which it's easier to use a find/replace script to replace them with &lt;nowiki&gt;{{pb}}&lt;/nowiki&gt; if none of them have any closing &lt;nowiki&gt;&lt;/p&gt;&lt;/nowiki&gt; tags. As I understand they are visually the same, though I'm not sure if they're read out the same way in a screen reader. A list of obsolete tag examples can be found at [[mw:Help:Lint errors/obsolete-tag]]. [[Användare:Tenshi Hinanawi|Tenshi Hinanawi]] ([[Användardiskussion:Tenshi Hinanawi|diskussion]]) 12 februari 2026 kl. 12.50 (CET)
:::It seems clear that someone has already gone to a good deal of effort to deal with the lint errors because there are a lot fewer lint errors than there were a couple of years ago. Most of the major ones have already been cleaned up. The main source of obsolete HTML tags appear to be the use of &lt; center &gt; and &lt; tt &gt; instead of the corresponding templates. If these lint errors could be updated to reflect the current standard, I would think that would be considered a worthwhile improvement. It might, however, be helpful for input on this issue from the folks who have been working on lint errors, because many of the old ones have already been taken care of and perhaps this issue is already being addressed.
:::But in addition, yesterday, I was working on a table that needed some work. Although these do not seem to be flagged as errors, many of the old tables used style elements like align and valign that still work, but have a different standard now
:::It might be a good idea if these can be automatically updated without creating a new series of problems.
:::A new response from [[Användare:Tenshi Hinanawi|Tenshi Hinanawi]] just appeared as I was typing this which references [[mw:Help:Lint errors/obsolete-tag]]. &lt; center &gt;, &lt; tt &gt;, align and valign in tables are all listed as obsolete tags which matches my perception of what could be updated pretty well. So, IMHO (does anyone still use IMHO, I don't know), as long as somebody else is not already dealing with the same issues, it would not hurt to update some of these tags to reflect current standards. 
:::[[Användare:PWidergren|PWidergren]] ([[Användardiskussion:PWidergren|diskussion]]) 12 februari 2026 kl. 13.08 (CET)
::::Another small change that an appropriate bot could implement might also be to update the way headers have typically been written.
::::&lt;nowiki&gt;&lt;h2 align=&quot;center&quot; style=&quot;border-bottom:none;&quot;&gt;Heading&lt;/h2&gt;&lt;/nowiki&gt;
::::Use of align=&quot;center&quot; is not HTML5 compliant, but a find-replace bot could alter this syntax a little bit to make it HTML compliant (assuming this works as intended).
::::&lt;nowiki&gt;&lt;h2 style=&quot;margin:auto; border-bottom:none;&quot;&gt;Heading&lt;/h2&gt;&lt;/nowiki&gt; 
::::But, as the [[mw:Help:Lint errors/obsolete-tag]] page clearly states:
::::&quot;The obsolete-tag error is the result of deprecated HTML elements.
::::Since it is unclear to us at this time how far we want to push this goal of HTML5 compliance, this category is marked low priority. Some wikis might choose to not address this right away. Other wikis might want to get ahead and want to be HTML5 compliant. It is possible that some wikis might write bots to address this. So, please use your judgement and wiki-specific policies to guide you in how much effort you want to spend on this. If, in the future, there is greater clarity about pursuing this more aggressively, we will reflect that by updating the severity of this linter issue appropriately.&quot;
::::I, personally, attempt to implement HTML5 standards (to the extent I understand them) when I proofread something, but at this time there is no absolute necessity to make any changes as long as browsers still understand depricated tags. But it probably would not hurt either to update to HTML5 if implemented correctly by someone who knows a lot more about bots than I do and wiki specific considerations are taken into account. Although I have opinions on this matter (do not like &lt;nowiki&gt;&lt;big&gt;&lt;/nowiki&gt; and &lt;nowiki&gt;&lt;small&gt;&lt;/nowiki&gt; either), I, of course, defer to any consensus or administrative decision in these matters. For the most part more serious issues are already being addressed on this wiki.
::::P.S. Since templates do not automatically carry over from one language wikisoure to the next, if you want to use a &lt;nowiki&gt;{{pb}}&lt;/nowiki&gt; template, of course, an appropiate Swedish &quot;mall&quot; would have to be created first. The English &lt;nowiki&gt;{{pb}}&lt;/nowiki&gt; template, however, is a &quot;page break&quot; template, and I am unsure how that would be appropriate here. Few proofreaders have used paragraph breaks here since they are automatically inserted by transclusion and so the occasional use of &lt;nowiki&gt;&lt;p&gt;&lt;/nowiki&gt; at least is not something that really needs to be fixed. I have seen that when some folks have used &lt;nowiki&gt;&lt;p&gt;&lt;/nowiki&gt; that it was being used more like &lt;nowiki&gt;&lt;br&gt;&lt;/nowiki&gt;.  On Swedish wikisource no active proofreader removes all line breaks like some do on English wikisource. These line breaks mess up italics when &lt;nowiki&gt;''&lt;/nowiki&gt; is accidentally used over two lines which then flags an unclosed tag error.  Unclosed &lt;nowiki&gt;&lt;i&gt;&lt;/nowiki&gt; errors are far more common than &lt;nowiki&gt;&lt;p&gt;&lt;/nowiki&gt;.
::::[[Användare:PWidergren|PWidergren]] ([[Användardiskussion:PWidergren|diskussion]]) 13 februari 2026 kl. 13.53 (CET)
:::::[[Användare:Lokal Profil|Lokal Profil]] has been doing a lot of work on linter errors on this wiki. It would be valuable to get their views on this. [[Användare:Belteshassar|Belteshassar]] ([[Användardiskussion:Belteshassar|diskussion]]) 17 februari 2026 kl. 10.54 (CET)
:::::As I said [[#c-Tenshi_Hinanawi-20260212115000-Bio2935c-20260212053200|above]], &lt;nowiki&gt;&lt;p&gt;&lt;/nowiki&gt; tags were causing a different type of error, which I cannot fix with my bot. I'm aware that templates cannot be transcluded across different wikis. [[Användare:Tenshi Hinanawi|Tenshi Hinanawi]] ([[Användardiskussion:Tenshi Hinanawi|diskussion]]) 19 februari 2026 kl. 21.58 (CET)
::::::Thanks for the ping. I've done a fair bit of work on clearing out linter errors. The main issues have normally been around finding the right replacement. E.g. &lt;code&gt;&lt;nowiki&gt;&lt;tt&gt;&lt;/nowiki&gt;&lt;/code&gt; was used to convey multiple meanings and has since been superseded by both {{mall|ant}} and {{mall|tt}}. While actually replacing them can often be done by bot, figuring out which replacement is the right one cannot (unless the bot is way more advanced). I know that there are similar issues for at least &lt;code&gt;&lt;nowiki&gt;&lt;small&gt;&lt;/nowiki&gt;&lt;/code&gt; which has been used to convey different semantics (it's frequently used for quotes in SOU:s and pure styling in e.g. title pages) so '''should''' have different replacements.
::::::That said. There are probably a bunch of tag replacements which could be done, e.g. &lt;code&gt;&lt;nowiki&gt;&lt;center&gt;&lt;/nowiki&gt;&lt;/code&gt; and &lt;code&gt;&lt;nowiki&gt;&lt;big&gt;&lt;/nowiki&gt;&lt;/code&gt; ''should'' be non-problematic.
::::::For the missnestings there are a bunch of trivial cases, but I think a lot of the remaining once are situations like [https://sv.wikisource.org/w/index.php?title=Sida:Fiskm%C3%A5sen_0007.jpg&amp;action=edit&amp;lintid=141222 this] where the intention is to italicise several paragraphs. However Mediawiki will insert a &lt;code&gt;&lt;nowiki&gt;&lt;p&gt;&lt;/nowiki&gt;&lt;/code&gt;-tag before the first &lt;code&gt;&lt;nowiki&gt;&lt;i&gt;&lt;/nowiki&gt;&lt;/code&gt; which it then closes at the end of the first line followed by an empty line. The fix here is to [https://sv.wikisource.org/w/index.php?title=Sida%3AFiskm%C3%A5sen_0007.jpg&amp;diff=630073&amp;oldid=348097 add a line-break after the opening &lt;nowiki&gt;&lt;i&gt;&lt;/nowiki&gt;] (but the &quot;right&quot; fix in this case is probably to use &lt;code&gt;&lt;nowiki&gt;&lt;div style=&quot;font-style: italic;&quot;&gt;&lt;/nowiki&gt;&lt;/code&gt; since this use of the &lt;nowiki&gt;&lt;i&gt;&lt;/nowiki&gt;-tag is incorrect html5 semantics).
::::::/[[:User:Lokal_Profil|Lokal]][[Special:Contributions/Lokal_Profil|_]][[:User_talk:Lokal_Profil|Profil]] 20 februari 2026 kl. 23.51 (CET)
:::::::A different method that the bot uses is to close the &lt;nowiki&gt;&lt;i&gt;&lt;/nowiki&gt; tag and readd the tag again on the next line and so forth, which avoids the html5 semantics issue and being reported as a lint error. [[Användare:Tenshi Hinanawi|Tenshi Hinanawi]] ([[Användardiskussion:Tenshi Hinanawi|diskussion]]) 23 februari 2026 kl. 00.09 (CET)
::Pinging [[User:EnDumEn|EnDumEn]] and [[User:Thurs|Thurs]] since it appears there aren't any objections to this request. [[Användare:Tenshi Hinanawi|Tenshi Hinanawi]] ([[Användardiskussion:Tenshi Hinanawi|diskussion]]) 2 mars 2026 kl. 12.58 (CET)
:::Noting that I have requested the stewards to flag the bot [[m:SRB#TenshiBot@sv.wikisource|here]]. [[Användare:Tenshi Hinanawi|Tenshi Hinanawi]] ([[Användardiskussion:Tenshi Hinanawi|diskussion]]) 9 mars 2026 kl. 13.50 (CET)
::::Nu har jag delat ut botstatus till [[Användare:TenshiBot]]. /[[Användare:EnDumEn|EnDumEn]] ([[Användardiskussion:EnDumEn|diskussion]]) 9 mars 2026 kl. 21.05 (CET)

== Ord som fortsätter på nästa sida ==

Skapade nyligen [[Jul-Kalender 1887/Sysslolös]] (ett kapitel kvar nu av boken) och ser att ord som avslutas mitt i på ena sidan med ett streck (-) och fortsätter på nästa på sidan tolkas som två ord. Så som &quot;träf fade&quot; mellan andra och tredje sidan. Hur får man programvaran att slå ihop orden istället? [[Användare:Sabelöga|Sabelöga]] ([[Användardiskussion:Sabelöga|diskussion]]) 13 mars 2026 kl. 23.54 (CET)

:Den andra sidan börjar inte med &quot;fade&quot; utan med vagnretur. Texten på sidan måste börja med det ord som ska bindas ihop, annars fungerar det inte. [[Användare:Thuresson|Thuresson]] ([[Användardiskussion:Thuresson|diskussion]]) 14 mars 2026 kl. 06.42 (CET)
::Menar du att detta inte går att ordna maskinellt utan att man måste manuellt flytta ena halvan av ordet till en av sidorna och knyta ihop dom där? [[Användare:Sabelöga|Sabelöga]] ([[Användardiskussion:Sabelöga|diskussion]]) 16 mars 2026 kl. 12.03 (CET)
:::Jasså, sidan får inte inledas med mellanslag. Okej, då förstår jag. [[Användare:Sabelöga|Sabelöga]] ([[Användardiskussion:Sabelöga|diskussion]]) 16 mars 2026 kl. 12.05 (CET)
::::En sak att tänka på är att de flesta webbläsare och även Mediawikis sökfunktion behandlar de hopsydda delarna som olika ord, så om det avstavade ordet är ett namn eller term som man tror att användare vill söka efter kan man flytta manuellt (och eventuellt använda mallen {{mall|avstavat}} för att det ska se rätt ut i korrläsningen). [[Användare:Belteshassar|Belteshassar]] ([[Användardiskussion:Belteshassar|diskussion]]) 26 mars 2026 kl. 15.39 (CET)

== Fortlöpande transkludering av långt verk. ==

Jag har i helgen börjat skanna in och korrekturläsa Samhällets olycksbarn av Victor Hugo. Eftersom det här är mitt första projekt här gör jag antagligen en massa fel men man måste ju börja någonstans. En konkret sak jag undrar är om det är ok att börja transkludering redan innan allt är korrekturläst. Verket är uppdelat i 365 kapitel, 48 &quot;böcker&quot; och 5 &quot;band&quot;. Vore det tex ok att transkludera en &quot;bok&quot; i taget?

Dessa är skannade hittills av totalt 13 volymer (obs, de tryckta volymerna motsvarar inget av verkets nivåer.)

* https://sv.wikisource.org/wiki/Index:Samh%C3%A4llets_olycksbarn_-_Volym_1_(1927).pdf
* https://sv.wikisource.org/wiki/Index:Samh%C3%A4llets_olycksbarn_-_Volym_2_(1927).pdf
* https://sv.wikisource.org/wiki/Index:Samh%C3%A4llets_olycksbarn_-_Volym_3_(1927).pdf

[[Användare:Jonatanskogsfors|Jonatan]] ([[Användardiskussion:Jonatanskogsfors|diskussion]]) 30 mars 2026 kl. 11.17 (CEST)

== Fel från OCR-verktyget ==

Mitt i verket [[Sida:Kongl. vitt. hist. och ant. akad. handlingar 25 och 26.pdf/121]] går det inte längre att transkribera texten. Felmeddelandet lyder: &quot;''Fel från OCR-verktyget: Bild-URL måste börja med en av följande domännamn och avslutas med ett giltigt filtillägg: upload.wikimedia.org och upload.wikimedia.beta.wmflabs.org.''&quot; Kan någon lösa detta? M v h [[Användare:Gottfried Multe|Gottfried Multe]] ([[Användardiskussion:Gottfried Multe|diskussion]]) 8 april 2026 kl. 10.21 (CEST)

:Jag kan inte reproducera buggen. Fungerar det för dig nu? [[Användare:Belteshassar|Belteshassar]] ([[Användardiskussion:Belteshassar|diskussion]]) 8 april 2026 kl. 17.55 (CEST)
::Hej. Ja, nu verkar det fungera. Det räckte tydligen med att du tittade på sidan! [[Användare:Gottfried Multe|Gottfried Multe]] ([[Användardiskussion:Gottfried Multe|diskussion]]) 9 april 2026 kl. 09.19 (CEST)

== Årstafruns dagböcker, nydigitiserade filer i samarbete med Nordiska museet ==

Wikimedia Sverige samarbetar just nu med [[:wikipedia:sv:Nordiska_museet|Nordiska museet i Stockholm]] i ett projekt där nydigitiserade filer med ''Årstafruns dagböcker'' laddas upp på Wikimedia Commons. Dagböckerna skrevs av godsägaren [[:wikipedia:sv:Märta_Helena_Reenstierna|Märta Helena Reenstierna]] och finns i sin helhet i Nordiska museets arkiv. De utgör ett viktigt historiskt dokument.

Museet har digitiserat dagböckerna i hög upplösning. Huvuddelen av projektet går därför ut på att ladda upp dessa till Wikimedia Commons. De finns i kategorin [[:commons:Category:Årstafruns_dagböcker|Årstafruns dagböcker]], både som PDF-filer och separata sidor i hög upplösning.

Museet har dessutom skapat en första version av en transkribering med hjälp av [[:wikipedia:sv:Handskriftsigenkänning|handskriftsigenkänning]]. Tillsammans vill vi utforska huruvida den svenska Wikisourcegemenskapen skulle kunna ha nytta av materialet. Som ett mindre pilotprojekt har vi därför lagt upp en årgång av dagböckerna - [[Index:Årstafruns_dagböcker_-_Nordiska_museet_-_1827.pdf]] - här, tillsammans med den preliminära texten.

Syftet med pilotprojektet är att se hur väl materialet fungerar på Wikisource och hur den maskinella tolkningen kan användas som utgångspunkt.

Målgruppen är visserligen rätt så snäv - folk som kan och älskar att läsa handstil - men var finns de om inte på Wikisource?

Varmt välkomna att testa!

Med vänliga hälsningar, [[Användare:Alicia Fagerving (WMSE)|Alicia Fagerving (WMSE)]] ([[Användardiskussion:Alicia Fagerving (WMSE)|diskussion]]) 4 maj 2026 kl. 14.35 (CEST)

:Det är ju handstil från 1827 så med lite övning ska det säkert gå att läsa. Att känna till grundläggande fakta om Märta Reenstierna kan säkert vara användbart, så att transkriberingens &quot;Herr Tull&quot; enkelt kan ändras till Norr Tull. Ett selektivt urval av dagböckerna finns tillgängliga på [https://litteraturbanken.se/f%C3%B6rfattare/ReenstiernaMH/titlar/%C3%85rstadagboken3/sida/5/faksimil?om-boken Litteraturbanken] [[Användare:Thuresson|Thuresson]] ([[Användardiskussion:Thuresson|diskussion]]) 4 maj 2026 kl. 18.19 (CEST)
::Ja jag har &quot;petat&quot; lite grann på några sidor, men även om det mesta går an att läsa, så är det iallafall problem (för mig). Några bokstäver särskilt. T. ex.:
::1) &quot;v&quot; eller &quot;w&quot;: Jag håller också på med ett tryckt verk från mitten på 1700-talet, och där är nästan &lt;u&gt;alla&lt;/u&gt; ord som vi nu skriver med &quot;v&quot;, tryckta med &quot;w&quot;. På 1820-talet ... vet jag inte hur man stavade. Men jag tror att &quot;v/w&quot; bokstaven skall vara ett &quot;v&quot;, eftersom jag har aldrig sett (t.ex.) namn som &quot;Xxxx von Xxxxxx&quot; skrivna som &quot;won&quot;.
::2) &quot;k&quot; eller &quot;K&quot;: De ser likadana ut - i mina ögon. Alltså skriver jag det jag tycker passar bäst.
::Inte de enda som ger mig problem, men vad jag hade/har mest besvär med. [[Användare:Bio2935c|Bio2935c]] ([[Användardiskussion:Bio2935c|diskussion]]) 6 maj 2026 kl. 04.43 (CEST)
:::Jag håller med om att v/w kan transkriberas som v rakt igenom. Möjligen finns det en liten skillnad, men hon verkar inte vara konsekvent. Till exempel skriver hon &quot;visiter&quot; med vad som kan tolkas som w, fast det rimligen borde vara v. Vad gäller K/k kan jag se att det finns en skillnad, men återigen är hon inte konsekvent. Samma tycker jag gäller F/f, där jag har väldigt svårt att se skillnad. [[Användare:Belteshassar|Belteshassar]] ([[Användardiskussion:Belteshassar|diskussion]]) 7 maj 2026 kl. 09.44 (CEST)
:Okej, men nu förstår jag inte &lt;u&gt;varför &lt;/u&gt; ni vill at Wikisource skall göra något. Ni (Nordiska Museet) har ju redan gett ut hela verket på webben. T.ex. https://dokument.nordiskamuseet.se/resource/7965a03f-bcf2-435e-9c34-061f8e90655b?index=text_sv_ns_t&amp;query=1827&amp;searchOffset=0 Så varför skulle man göra om det?? [[Användare:Bio2935c|Bio2935c]] ([[Användardiskussion:Bio2935c|diskussion]]) 7 maj 2026 kl. 04.40 (CEST)
::Ja, det vore intressant att få veta var ni tänker att nyttan ligger med att transkribera skrifterna på nytt. Att transkribera handskrifter är tidskrävande och tålamodsprövande. Jag har gjort det med ett par outgivna manuskript och gör det gärna med fler. Men om det redan finns bra källutgåvor minskar värdet av arbetet i mina ögon, särskilt om de redan är fritt tillgängliga också. Det här är dessutom ett mycket omfattande material. [[Användare:Belteshassar|Belteshassar]] ([[Användardiskussion:Belteshassar|diskussion]]) 7 maj 2026 kl. 09.49 (CEST)
::Why place anything from Internet Archive here?  Internet archive already provides faulty OCR text versions for download. In a similr vein, the OCR text on the Nordiska Museet website has not been proofread and is full of machine errors. The typewritten transcription, however, provides a very good reference point for the production of a fully proofread text version. Swedish, however, is not my native language, and so, although I do not mind proofreading at random 2-3 pages a day, it would be hoped that someone else would follow up to check for consistency after I have done most of the grunt work.  What should be done with spelling errors, capitalization, lack of punctuation, etc.?
::My approach has been to first proofread using the typewritten text given on the Nordiska Museet website. Then I proofread the page a second time using as a basis the handwritten facsimile on wikisource sometimes making a few minor changes based on what I see on the handwritten page. My familiarity with this type of handwriting may not be extensive, but for the most part I find the script in this dairy by in large pretty legible and pretty interesting.  
::Perhaps any work done here can later be used to update the faulty OCR text on the Nordiska Museet webpage, because as it stands, the OCR provided there is not particularly good or useful.  The typewritten version on the other hand may be old but appears so far to be excellent. 
::[[Användare:PWidergren|PWidergren]] ([[Användardiskussion:PWidergren|diskussion]]) 11 maj 2026 kl. 14.38 (CEST)

== Pamflett om samiskt landsmöte 1918 ==

Hej! Jag är wikipedian och ny till Wikisource. Jag har laddat upp och transkriberat [[Index:Inbjudan till lapparnas landsmöte i Östersund den 5-7 februari 1918.pdf|Inbjudan till lapparnas landsmöte i Östersund den 5-7 februari 1918]], till när jag gjorde [[w:sv:Samiska landsmötet 1918]], men ni får gärna titta på den om det blev rätt eller om jag kan förbättra den. Jag har inte försökt mig på en snygg formattering som jag har sett att vissa filer här har. [[Användare:Flygekorren|Flygekorren]] ([[Användardiskussion:Flygekorren|diskussion]]) 5 juni 2026 kl. 14.47 (CEST)

:@[[Användare:Flygekorren|Flygekorren]]: Nu har jag fixat med formatering och transkluderat till [[Inbjudan till lapparnas landsmöte i Östersund den 5–7 februari 1918]]. Tack för bidraget. [[Användare:Belteshassar|Belteshassar]] ([[Användardiskussion:Belteshassar|diskussion]]) 12 juni 2026 kl. 23.54 (CEST)

== OCR i AI-åldern ==

Innan jag börjar en diskssion om OCR, bör man känna till att området traditionellt har dominerats av kommersiell programvara, bl.a. från Xerox, och de senaste årtiondena har dominerats av ryska ABBYY med programvaran Finereader. Olika försök med open source-programvara var länge ganska mycket sämre, men Google lade in stora ansträngningar att få Tesseract att fungera och det har fungerat ganska bra sedan version 4 (aktuell version är 5.5). När digitaliserade böcker laddas upp i Internet Archive, brukade den köra Finereader version 8, men år 2020 övergavs detta för Tesseract. Efter år 2020 har vi dock upplevt AI-genombrottet med ChatGPT och dess kusiner. Jag ställde några kontrollfrågor till Google AI (jag sökte på Google och gick till AI-fliken). Några av påståendena som kom ut var:
* Google har helt släppt utvecklingen av Tesseract. Google sponsrade och drev projektet aktivt mellan 2006 och 2018. Det sista de gjorde var i princip att lägga grunden för version 4.0 och övergången till LSTM-nätverk (Deep Learning).
*: Här ska man veta att LSTM-nätverk är en tidig form av AI, som alltså nu används i Tesseract 4 och 5. Men dagens AI använder en mycket mer avancerad teknik.
* I slutet av 2020 fattade Internet Archive ett strategiskt beslut att helt överge kommersiell programvara (ABBYY) och flytta hela sin OCR-infrastruktur till en öppen mjukvarustack baserad på Tesseract (version 4 och senare 5).
* Tesseract har fyllt sin funktion som industristandard i över 15 år, men dess roll i teknikstacken har förändrats. Idag används det bäst som ett supersnabbt &quot;första-filter&quot; för rena, digitalt skapade PDF-filer, medan den AI-drivna texttolkningen har flyttat till helt andra plattformar. 
* Kostnaden för att tolka en bildsida kan landa på ungefär 0,03 USD (cirka 30 svenska öre) med en flaggskeppsmodell som OpenAI GPT-4o, eller under 0,002 USD (cirka 2 öre) om man använder den mindre modellen GPT-4o-mini. 
Här finns alltså 2020-talets lösning, att anropa en AI-tjänst för OCR-tolkning. Nackdelen är att man inte kan köra GPT-4 lokalt, utan man blir tvungen att anlita OpenAI:s tjänst mot betalning. Men dels är våra boksidor inga hemligheter, som vi behöver frukta ska läcka ut, och dels är prissättningen överkomlig. Varje gång någon trycker OCR-knappen i Wikisource, så skulle Wikimedia Foundation kunna få en räkning på 2 öre, och det har man ju råd med (givet att det inte missbrukas). Den som korrekturläser får förstås avgöra vilket OCR-resultat som är bäst.
Några intressanta länkar:
* Internet Archive, från januari 2020, https://archive.org/developers/ocr.html
* BHL, från juli 2022: https://blog.biodiversitylibrary.org/2022/07/ocr-improvements-early-analysis
* Finebooks, från augusti 2026, https://huggingface.co/blog/finebooks/historical-books-ocr-leaderboard
[[Användare:LA2|LA2]] ([[Användardiskussion:LA2|diskussion]]) 4 september 2026 kl. 17.31 (CEST)</text>
      <sha1>j1hrbsggx6e75o8zhi8efriuvv62suh</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Sida:Valda Berättelser. I.djvu/92</title>
    <ns>104</ns>
    <id>134684</id>
    <revision>
      <id>657839</id>
      <parentid>454622</parentid>
      <timestamp>2026-09-05T08:34:19Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Gottfried Multe</username>
        <id>11434</id>
      </contributor>
      <comment>/* Validerad */</comment>
      <origin>657839</origin>
      <model>proofread-page</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1699" sha1="8z7am5giaix5mzq5y582y8wkcak3d15" xml:space="preserve">&lt;noinclude&gt;&lt;pagequality level=&quot;4&quot; user=&quot;Gottfried Multe&quot; /&gt;{{huvud||83|}}
{{linje|4em}}&lt;/noinclude&gt;»Hvarför säger ni Maison Dorée, min kära 
Camille? Det är icke ''chic'' att säga Maison Dorée. Alla
kunder hos Verdier säga: Maison d’Or . . . Men se på
grefvinnan de Bellegarde! ''Parbleu'' har hon icke tagit
upp mitt mode med guldpuder i håret. Vet ni, 
Camille, att nu tänker jag byta om färg på mitt hår
en gång i veckan, för att se hvad som klär mig bäst,
och ni skall få se, att de små hertiginnorna och 
grefvinnorna sedan göra alldeles detsamma.»

Det var en förtjusande samling damer omkring
barrièren, alla vårdslöst uppvisande sina toiletter, den
ena mer öfverdrifven än den andra, men alla med
vackra anleten. O, ytlighet, som påstår att 
paris-damerna icke äro vackra! Gå, nej, åk à la Daumont,
eller rid till La Marche en solljus vårdag, betrakta
alla kvinnorna där, och kom sedan och tala om för
oss hvad ni sett. Vågar ni efter den synen ännu 
påstå, att pariserskorna äro fula, då är ni mycket djärf
och ej så litet orättvis. Konsten står högt, och i 
synnerhet målningskonsten hade hos det årtiondets 
paris-damer hunnit en ännu aldrig anad utveckling, men
förmådde likväl icke krångla bort en vacker natur.

Hvilken är hertiginnan från Rue Saint-Dominique
och hvilken mamsell Irma från Rue Bréda? Det torde
vara svårare att afgöra. Bägge äro de lika vackra
och lika väl målade; bägge hafva de guldpuder i 
håret; bägge lysa de med lika granna åkdon. En 
närmare granskning säger oss kanske hvad som är äkta
och hvad som är falskt, men på litet afstånd — 
omöjligt att göra någon skilnad, om icke möjligtvis att
då och då är det hertiginnan från Rue&lt;noinclude&gt;
&lt;references/&gt;&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>8z7am5giaix5mzq5y582y8wkcak3d15</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Sida:Valda Berättelser. I.djvu/93</title>
    <ns>104</ns>
    <id>134685</id>
    <revision>
      <id>657840</id>
      <parentid>454624</parentid>
      <timestamp>2026-09-05T08:37:28Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Gottfried Multe</username>
        <id>11434</id>
      </contributor>
      <comment>/* Validerad */</comment>
      <origin>657840</origin>
      <model>proofread-page</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1691" sha1="0wx3bh7t59owdfdvaaz0frbn6uppk6d" xml:space="preserve">&lt;noinclude&gt;&lt;pagequality level=&quot;4&quot; user=&quot;Gottfried Multe&quot; /&gt;{{huvud||84|}}
{{linje|4em}}&lt;/noinclude&gt;Saint-Dominique som söker efterlikna mamsellen från Rue
Bréda.

»Kursen» är i full fart. Den ena hästen flyger
efter den andra förbi åskådarne . . . några minuters
andlös väntan, andlös tystnad i den granna hopen,
blickarne hänga vid jokeyernas olika färger . . . ''en'' har
hunnit till målet, en »half längd» framför den 
därnäst . . . stor seger, vilda fröjderop . . . en jokey med
brutna refben bäres bort . . . ''Cliquot'' smäller från hvarje
vagn . . . lefve segraren . . . femtiotusen francs, 
hundratusen . . . femhundratusen francs . . . 
förmögenhets-omsättning.

Så kommer kejserliga priset . . . &lt;i&gt;handicap . . .
gentlemen-riders . . . hep, hep&lt;/i&gt; . . . bravo, vicomte, ännu en
gång! Nya fröjderop, nya champagnesaluter och skrik
och skratt och nya hundratusen francs.

»Vicomte Maurice! Ah, hvilken lycklig ung man!
Ännu en gång kappridningarnes hjelte, nej, deras gud!
Lefve vicomten! . . . Nu kan det vara tid att vända
åter till Paris. Ännu mera champagne qvar? Drick
då ut, eller kasta det till jokeyerna och postiljonerna.
Ha, ha, ha, där for enkan Cliquot in till några 
''épiciers'' i en fiacre. Bravo, se där ännu en butelj! 
''Bon appétit,'' mina vänner! . . . Se så, låt gå! ''Ventre à terre,''
postiljon! . . . Gud, hvad den vicomten är lycklig!»

På aftonen samma vackra vårdag hörde de som
gingo på Boulevard des Italiens skallande skrattsalvor,
glasens gälla klang, tumult och sång från Maison
Dorée. Det var i synnerhet från den lilla hörnsalongen
en trappa upp, den med ett fönster åt boulevarden
och två åt Rue Lafitte. Där firades ett öfverdådigt&lt;noinclude&gt;
&lt;references/&gt;&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>0wx3bh7t59owdfdvaaz0frbn6uppk6d</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Sida:Valda Berättelser. I.djvu/94</title>
    <ns>104</ns>
    <id>134687</id>
    <revision>
      <id>657841</id>
      <parentid>454628</parentid>
      <timestamp>2026-09-05T08:44:17Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Gottfried Multe</username>
        <id>11434</id>
      </contributor>
      <comment>/* Validerad */</comment>
      <origin>657841</origin>
      <model>proofread-page</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1536" sha1="266x71r3l0e5yffllhow1i12zcv9672" xml:space="preserve">&lt;noinclude&gt;&lt;pagequality level=&quot;4&quot; user=&quot;Gottfried Multe&quot; /&gt;{{huvud||85|}}
{{linje|4em}}&lt;/noinclude&gt;gästabud till långt fram på natten. Vicomte Maurice
gaf en segerfest, en mera lysande än alla föregående.

Det var vid midnatt. Från de öppna fönstren
strömmade ljudet af skrattsalvor långt ut öfver 
boulevarden. En lumpsamlare stod vid hörnet med sin korg
på ryggen, sin lilla lykta i ena handen och med 
krokkäppen i den andra ifrigt letande i rännstenen. Då
och då kastade han en skelande blick uppåt de öppna
fönstren. I ett af dessa visade sig ett skönt 
kvinnoansigte. Det var den förtjusande Irma som med 
cigaretten mellan svällande läppar lutade sig ut öfver
boulevarden och drack några friska fläktar upp från
Montmartre. Lumpsamlarens blickar mötte den 
skönas. Gasskenet lyste klart öfver boulevarden. Den
sköna Irma vände sig hastigt om och gick till baka
in i salongen. Lumpsamlaren axlade sin korg och
fortsatte sin nattliga stråt, men han mumlade något
om Marie och Rue Mouffetard.

»Lefve vicomte Maurice! Lefve den fullkomligaste
af hela vår ''jeunesse dorée!''» hördes från hörnsalongen
i det förgylda huset.

{{c|——————}}

Den 13 November 1864 var en ohygglig 
höstdag. Regnet flöt i strömmar; gator och vägar voro
nästan ofarbara; det var kallt och otrefligt i Paris,
men ännu värre i nejden omkring. Hvar och en som
hade litet bränsle att lägga i spiseln stannade inom
hus och gladde sig att äga tak öfver hufvudet och
väggar som hindrade stormen att med sitt tjut 
skrämma bort hemmets lugn.
{{tomrad}}&lt;noinclude&gt;
&lt;references/&gt;&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>266x71r3l0e5yffllhow1i12zcv9672</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Sida:Valda Berättelser. I.djvu/95</title>
    <ns>104</ns>
    <id>134688</id>
    <revision>
      <id>657842</id>
      <parentid>454632</parentid>
      <timestamp>2026-09-05T08:49:09Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Gottfried Multe</username>
        <id>11434</id>
      </contributor>
      <comment>/* Validerad */</comment>
      <origin>657842</origin>
      <model>proofread-page</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1579" sha1="ngc6rwyogu2a11aep7v72k6c2mv9bhm" xml:space="preserve">&lt;noinclude&gt;&lt;pagequality level=&quot;4&quot; user=&quot;Gottfried Multe&quot; /&gt;{{huvud||86|}}
{{linje|4em}}&lt;/noinclude&gt;Hvar och en stannade inom hus, sade vi, nej,
icke alla. Det var åter kappridning vid La Marche,
den sista stora festen för det året. »Hela Paris» kom
den gången icke dit, men där voro dock några dussin
''sportsmen'' och några damer. Hvad, äfven damer? Ja
visst. Bruket fordrar att den sista kappridningsfesten
för året ej försummas mer än de föregående. Regn
och storm och ofarbara vägar få icke hindra att man
uppfyller sina pligter mot verlden.

Där funnos alltså ännu tjusande kvinnor i lika
tjusande drägter i praktfulla åkdon, och bjällrorna
klingade, och postiljonerna skakade regnet af de 
pudrade perukerna.

»Det var fasligt, kära Nini», utropade den sköna
Irma, som låg i sin yppiga drägt i den öppna 
kaleschen, »det var fasligt hvad det här regnet förändrar
färgen på lilla Follette. Jag hade låtit henne få sin
himmelsblå kulör i dag. Min kammarjungfru frågade
mig i morgse, om min coiffeur, d. v. s. Folettes 
coiffeur, skulle gifva det lilla söta djuret en rosenröd
nyans för dagen, men jag har ju haft henne rosenröd
hela veckan, så jag tyckte att himmelsblå borde passa
för i dag. Se, så hon nu ser ut, det älskvärda 
kreaturet! Stackars lilla hund, som börjar se randig ut.
Den coiffeuren förstår icke sin sak. Jag afskedar 
honom bestämdt.»

»Irma, se där är grefvinnan de Bellegarde! Nu
har hon också rödt hår och det tror hon skall kläda
henne.»

»Vet ni, ''ma chère,'' jag tror att jag börjar 
förändra nyansen på mitt hår. Nu har jag haft det&lt;noinclude&gt;
&lt;references/&gt;&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>ngc6rwyogu2a11aep7v72k6c2mv9bhm</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Sida:Valda Berättelser. I.djvu/96</title>
    <ns>104</ns>
    <id>134689</id>
    <revision>
      <id>657843</id>
      <parentid>454633</parentid>
      <timestamp>2026-09-05T08:52:12Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Gottfried Multe</username>
        <id>11434</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>/* Validerad */</comment>
      <origin>657843</origin>
      <model>proofread-page</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1542" sha1="61bmw62gp84m19bekejrt8ogz43c34w" xml:space="preserve">&lt;noinclude&gt;&lt;pagequality level=&quot;4&quot; user=&quot;Gottfried Multe&quot; /&gt;{{huvud||87|}}
{{linje|4em}}&lt;/noinclude&gt;rödt ända sedan jag kom från Baden, och det klär
mig, men ''alla'' människor färga nu sitt hår rödt,
hvilket oändligen retar mig. Man kan då aldrig få
vara ''unique.'' Om jag vågade för min hy, skulle jag
färga både mig och Follette i grönt. Det vore 
åtminstone egendomligt.»

»Åh, det vore förtjusande! Ni har då alltid 
gudomliga idéer . . . Har ni hört talas om den där 
engelsmannen som kan göra folk magra genom ett nytt
system? Det lär komma att försökas på alla våra
jockeyer.»

»God dag, förtjusande Irma och ni evigt leende
Nini», utropade baron d’Argentière, som jämte 
Saint-Amant närmade sig kaleschen. »Jag tror ni slagit
er på vetenskapliga samtal och diskutera William 
Bantings nya system? Men har ni hört talas om duellen
i går? Det var grefve . . . nå det kan vara detsamma
hvad han heter, som slogs på värja med den unge
bankirssonen, hvilken ni vet är förtjust i en mamsell
Clorinde. Tänk er, icke en enda skråma! Är det
icke futtigt?»

»Ha, ha, ha! Det är rätt åt den odrägliga 
Clorinde, som nog hade föreställt sig att herrarne skulle
sticka ihjäl hvarandra för hennes skull. Nu är hon
slagen ur brädet. Icke en enda skråma, åh, det är
riktigt ''rigolot.''»

»Baron», utropade Saint-Amant, »se på den där
postiljonen. Det var då en märkvärdig likhet . . . men
det är omöjligt. Har ni aldrig hört talas om hvart
vår vän vicomten tog vägen?»

»Aldrig», svarade d’Argentière. »Han försvann&lt;noinclude&gt;
&lt;references/&gt;&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>61bmw62gp84m19bekejrt8ogz43c34w</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Sida:Valda Berättelser. I.djvu/97</title>
    <ns>104</ns>
    <id>134690</id>
    <revision>
      <id>657844</id>
      <parentid>454634</parentid>
      <timestamp>2026-09-05T08:58:36Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Gottfried Multe</username>
        <id>11434</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>/* Validerad */</comment>
      <origin>657844</origin>
      <model>proofread-page</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1592" sha1="0mx5inck3fl06w36qohhvylqe9wnluq" xml:space="preserve">&lt;noinclude&gt;&lt;pagequality level=&quot;4&quot; user=&quot;Gottfried Multe&quot; /&gt;{{huvud||88|}}
{{linje|4em}}&lt;/noinclude&gt;spårlöst förra våren, just nyss före första ridningen
här vid La Marche. Det var jämt ett år efter den
lysande festen här och den minnesvärda natten efter
soupén i Maison d’Or. Ni mins den natten?»

»Då vicomten förlorade 500,000 francs. Ni tog
allt en god del af den summan, min käre baron.»

»Hm, man gör sina små affärer. Vicomten var
en stackare.»

»Det var det jag alltid tyckte.»

»Jag ville att han skulle taga sin skada igen på
börsen, men, ''mon Dieu,'' hvad han bar sig dumt åt.
Nu ligger han nog på botten af Seine, så vida han
icke bränt hjärnan på sig i någon afsides vrå, där
ingen fått tag i honom. ''Adieu, mon {{rättelse|plaisir!|plaisir!»»}}

»Men, baron, se ännu en gång på postiljonen 
framför Irmas vagn. Det var en förvånande likhet med
vicomten.»

»Hm, ni har rätt. Högst besynnerligt. 
''Nom d’un nom,'' jag börjar på tro att vicomten lefver och
klädt ut sig till postiljon. Se, han vänder bort 
ansigtet när vi betrakta honom.»

De bägge sportsmännen redo fram till postiljonen,
betraktade honom ännu några minuter och utbröto
slutligen bägge på en gång:

»Parbleu, vicomte, hvarför denna förklädnad?»

»Jag är icke förklädd», svarade postiljonen, »men
skrik då icke så fasligt . . . Ja, se på mig, ni, min 
''bäste vän,'' Saint-Amant, och ni, baron, som hjälpte mig att
spekulera på hästar och i fonderna. Jag är verkligen
er gode vän vicomten, som ni hjälpt att förstöra.
Nu ''förtjenar'' jag åt minstone mitt dagliga bröd och&lt;noinclude&gt;
&lt;references/&gt;&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>0mx5inck3fl06w36qohhvylqe9wnluq</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Sida:Valda Berättelser. I.djvu/98</title>
    <ns>104</ns>
    <id>134691</id>
    <revision>
      <id>657845</id>
      <parentid>454635</parentid>
      <timestamp>2026-09-05T09:00:27Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Gottfried Multe</username>
        <id>11434</id>
      </contributor>
      <comment>/* Validerad */</comment>
      <origin>657845</origin>
      <model>proofread-page</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="989" sha1="71zxv1fljpavl5sadjsr1hsvqhewprx" xml:space="preserve">&lt;noinclude&gt;&lt;pagequality level=&quot;4&quot; user=&quot;Gottfried Multe&quot; /&gt;{{huvud||89|}}
{{linje|4em}}&lt;/noinclude&gt;det med den enda sysselsättning som passar mig. När
ingen ville hjälpa mig och jag icke kunde komma på
Bicêtre, vardt jag kusk. Vid högtidliga tillfällen gör
jag tjänst som postiljon.»

Den präktige sportsmannen, »kappränningarnes
Gud», kunde icke annat yrke, kände ingen annan
sysselsättning i verlden än att sköta hästar. Det var
hans lefnads uppgift. Hvad skulle han då göra sig
till annat än kusk, när ingen ville i olyckan räcka
honom en hjälpsam hand?

»Stackare!» mumlade Saint-Amant, »fege usling,
som icke kunde jaga en kula genom hufvudet.»

»Och ni är postiljon åt mamsell Irma?» utropade
baron d’Argentière.

»Just hon är min härskarinna», svarade 
ex-vicomten. »Ett ohyggligt väder i dag, och icke en enda
absint!»

»Ha, ha, ha», skrattade Saint-Amant och 
d’Argentière, sporrande sina hästar till ett skyndsamt 
aflägsnande från det obehagliga granskapet.


{{c|——————}}&lt;noinclude&gt;
&lt;references/&gt;&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>71zxv1fljpavl5sadjsr1hsvqhewprx</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Sida:Valda Berättelser. I.djvu/99</title>
    <ns>104</ns>
    <id>134711</id>
    <revision>
      <id>657853</id>
      <parentid>454694</parentid>
      <timestamp>2026-09-05T10:18:34Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Gottfried Multe</username>
        <id>11434</id>
      </contributor>
      <comment>/* Validerad */</comment>
      <origin>657853</origin>
      <model>proofread-page</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1032" sha1="ma10uh3mda0kjz8xuncxgwdgd4g4bqu" xml:space="preserve">&lt;noinclude&gt;&lt;pagequality level=&quot;4&quot; user=&quot;Gottfried Multe&quot; /&gt;&lt;/noinclude&gt;&lt;h2 align=&quot;center&quot; style=&quot;border:none;&quot;&gt;En otrolig Historia.&lt;/h2&gt; 

{{c|———}}

{{c|{{st|I.}}}}

»Lovisa, i morgon far jag till Strengnäs», sade
herr Fridholm till sin hustru.

Det var en vacker söndagsafton. Herrskapet 
Fridholms steg just ur roddarbåten, hvars gamla hederliga
madamer hade fört en full last från Allmänna gränden
på Djurgården till Mellantrappan vid Skeppsbron, en
halftimmes färd eller mer. Man hade varit på 
Wildners teater och sett »Den värdiga hustrun», en dram
af Kotzebue, som direktör Wildner själf öfversatt.

»Hvad säger du, Gustaf Adolf?» utropade fru 
Fridholm, så snart hon lyckats komma ur trängseln vid
Mellantrappan och vid sin mans sida begaf sig fram
åt Skeppsbron och Slottsbacken. Far du till 
Strengnäs?»

»Ja, med Yngve Frej. Han går i morgon 
bittida i god tid för att hinna fram på dagen.»

»Hvad skall du göra i Strengnäs, Gustaf Adolf
lille?»

»Hm, affärer, kan du väl förstå.»

»Och jag som tänkte, att vi skulle hälsa på&lt;noinclude&gt;
&lt;references/&gt;&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>ma10uh3mda0kjz8xuncxgwdgd4g4bqu</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Sida:Valda Berättelser. I.djvu/100</title>
    <ns>104</ns>
    <id>134712</id>
    <revision>
      <id>657854</id>
      <parentid>454695</parentid>
      <timestamp>2026-09-05T10:20:50Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Gottfried Multe</username>
        <id>11434</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>/* Validerad */</comment>
      <origin>657854</origin>
      <model>proofread-page</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1636" sha1="9s1qtb7jmtfywpzej91ve4ikb23pp56" xml:space="preserve">&lt;noinclude&gt;&lt;pagequality level=&quot;4&quot; user=&quot;Gottfried Multe&quot; /&gt;{{huvud||91|}}
{{linje|4em}}&lt;/noinclude&gt;Morells, som hyrt sig sommarnöje långt bort på 
Fjäderholmarne. Det hade passat sig så bra på 
måndagseftermiddagen.»

»Jag far till Strengnäs, har jag sagt dig», 
upprepade Fridholm med mycken säkerhet i uttrycket.

»Men det är ju en lång resa. Får jag icke följa
med?» invände frun med en ton som icke var utan
spår af räddhåga att förtörna herr Fridholm.

»Nej tack, kära Lovisa, affärerna framför allt»,
utropade mannen och såg ännu tvärsäkrare ut.

»Blif icke ond, Gustaf Adolf. Du vet att du får
göra alldeles som du vill», försäkrade fru Fridholm
med den allra vackraste undergifvenhet.

»Jag skulle tro att jag har rätt till det», 
menade herr Fridholm och stannade framför det hus i
Storkyrkobrinken, där det äkta paret hade sin bostad.

Gustaf Adolf Fridholm var vid den tiden omkring
fyrtio år, en ganska hygglig karl, sade alla som kände
honom, och mycket fin och vårdad i sitt yttre. Jag
påminner mig honom som en liten rund och skinande
herre med ljust hår och ett särdeles väl rakadt ansigte,
men hvad jag mest kommer ihåg är den stora 
guldkedjan med de kolossala guldklimparne och 
karneolstenarne som skramlade hit och dit på den lille herrns
trinda mage. Det är nästan allt jag nu mera kan 
erinra mig om en person hvilken kanske helt och 
hållet fallit ur mitt minne, om jag icke händelsevis en
gång för några år sedan kommit att i en utländsk
tidning läsa en berättelse som genast påminde mig om
herr Fridholm och gaf mig anledning att då för 
allmänheten framlägga följande otroliga historia, hvilken&lt;noinclude&gt;
&lt;references/&gt;&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>9s1qtb7jmtfywpzej91ve4ikb23pp56</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Sida:Valda Berättelser. I.djvu/101</title>
    <ns>104</ns>
    <id>134715</id>
    <revision>
      <id>657855</id>
      <parentid>454698</parentid>
      <timestamp>2026-09-05T10:23:04Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Gottfried Multe</username>
        <id>11434</id>
      </contributor>
      <comment>/* Validerad */</comment>
      <origin>657855</origin>
      <model>proofread-page</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1644" sha1="45n4gcjpz9tzbaeky4vni2gitlnmc84" xml:space="preserve">&lt;noinclude&gt;&lt;pagequality level=&quot;4&quot; user=&quot;Gottfried Multe&quot; /&gt;{{huvud||92|}}
{{linje|4em}}&lt;/noinclude&gt;ända ditintills otvifvelaktigt varit känd af endast ett
högst litet antal stockholmare. Det ser ut som skulle
flera än herr Fridholm hafva fallit på samma 
besynnerliga idé, en bland de underligaste i de menskliga
sällsamheternas historia och något som onekligen hör
till de psykologiska gåtorna.

Fridholm hade i sin ungdom varit på 
handelskontor. Efter faderns död fick han ärfva en liten nätt
förmögenhet och började göra affärer för egen räkning.
Hvaruti dessa affärer bestodo kom dock ingen under
fund med, och aldrig hade någon öfverraskat herr 
Fridholm vid något slags arbete. Aldrig köpte han 
något, aldrig sålde han. Mäklarne anlitades aldrig af
honom. Någon enda gång gick han på börsen, men
där talade han aldrig om något annat än väderleken
och teatern. Man såg honom aldrig draga någon vexel
och aldrig hade något handelshus i Stockholm haft
någon tratta på firman Gustaf Adolf Fridholm. Detta
oaktadt eller kanske just därför ansågs den firman vara
ett mycket fint papper.

Fridholm vore en »moralisk» person, sade alla
som kände honom. På stadens källare syntes han 
nästan ännu sällsyntare än på börsen, och ingen af 
flickorna på Mon Bijou, Stallmästaregården, Norrbacka,
Blå Porten och Djurgårdsbrunn kunde säga huru ''den''
grosshandlaren såg ut.

Han var medlem af »Sällskapet», men »Sällskapets»
medlemmar kunde icke påminna sig hafva någonsin
sett honom i lokalen vid Munkbron. Ett par gånger
visade han sig i det s. k. »Lilla Sällskapet» i 
Petersenska huset, men trifdes ej häller där. Någon gång&lt;noinclude&gt;
&lt;references/&gt;&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>45n4gcjpz9tzbaeky4vni2gitlnmc84</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Sida:Valda Berättelser. I.djvu/102</title>
    <ns>104</ns>
    <id>134718</id>
    <revision>
      <id>657856</id>
      <parentid>454701</parentid>
      <timestamp>2026-09-05T10:25:45Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Gottfried Multe</username>
        <id>11434</id>
      </contributor>
      <comment>/* Validerad */</comment>
      <origin>657856</origin>
      <model>proofread-page</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1653" sha1="j8ojxmo3gei5e6gczq54o3mn1p53ga7" xml:space="preserve">&lt;noinclude&gt;&lt;pagequality level=&quot;4&quot; user=&quot;Gottfried Multe&quot; /&gt;{{huvud||93|}}
{{linje|4em}}&lt;/noinclude&gt;hade herrskapet Fridholms en bjudning på »the och
souper», och frun höll sina små kafferep ett par 
gånger i månaden, hvarför herrn och frun naturligtvis
ägde en umgängeskrets och ofta nog voro bortbjudna,
men då spelade herr Fridholm aldrig kort och drack
hvarken punsch eller bischoff, möjligtvis ett litet glas
madeira på steken.

»Fridholm har gått in i Nykterheten», brukade
hans vänner säga, och fastän det var på skämt, så 
betydde »Nykterheten» ofta då för tiden det samma som
ett skymford.

I själfva verket hade herr Fridholm ''tänkt'' på att
stifta »Stockholms Måttlighetsförening» och hade 
någon tid önskat komma i förbindelse med brukspatron
Owen samt med herrar Forsell, Scott, Stråle m. fl.
som då ifrade för nykterheten, men han var icke 
någon vän af stor företagsamhet och nöjde sig därför att
önska de herrarne all möjlig framgång samt att själf
lefva efter deras föreskrifter. Sedan han läst Owens
broschyr »Till de måttligt supande», lade han bort 
äfven lilla bränvinsbordet vid middagarne och inskränkte
sig, som sagdt var, till ett glas madeira på steken.

Han hade således inga laster och ej ens några
ovanor. Ifrig vän af teatern var han däremot, och
det var onekligen en god vana. Han försummade nästan
aldrig att se Lars Hjortsberg, Nils Wilhelm Almlöf
och Olof Ulrik Torsslow samt beundrade från sin plats
på tredje raden den tidens skådespelerskor, bland hvilka
Emelie Högqvist redan då började uppmärksammas.

Gustaf Adolf Fridholm kunde väl hafva varit 
tretio år då han gifte sig, och hade således vid&lt;noinclude&gt;
&lt;references/&gt;&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>j8ojxmo3gei5e6gczq54o3mn1p53ga7</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Sida:Valda Berättelser. I.djvu/103</title>
    <ns>104</ns>
    <id>134722</id>
    <revision>
      <id>657858</id>
      <parentid>454705</parentid>
      <timestamp>2026-09-05T10:28:32Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Gottfried Multe</username>
        <id>11434</id>
      </contributor>
      <comment>/* Validerad */</comment>
      <origin>657858</origin>
      <model>proofread-page</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1686" sha1="hrtxm0ggttzokh1afihdal7dznqoiik" xml:space="preserve">&lt;noinclude&gt;&lt;pagequality level=&quot;4&quot; user=&quot;Gottfried Multe&quot; /&gt;{{huvud||94|}}
{{linje|4em}}&lt;/noinclude&gt;tidpunkten för denna berättelses början redan i tio år smakat
det äktenskapliga lifvets sällhet.

Det var han som ägde den materiela 
förmögenheten, under det hans hustru, dotter till en fattig 
skollärare i Johannis, endast genom sin ungdom, sina
vackra ögon och ett ödmjukt sinnelag funnit en man.
Dessa egenskaper förde hon med sig i boet, och ännu
efter tio års äktenskap voro de nästan lika friska, 
tycktes det, som den dag då hon stod brud på Hôtel Turc
och väckte så liflig afund hos alla flickorna i Johannis,
för att icke tala om Storkyrkoförsamlingen, där man
icke kunde begripa hvarför den rike herr Fridholm,
hvars far varit en så ansedd borgare i »staden inom
broarna», skulle, för att få sig en hustru, behöfva söka
upp en fattig flicka ända vid Johannis.

Ett älskvärdt fruntimmer var den unga frun.
Hon höll så fint i den vackra våningen vid 
Storkyrkobrinken. »Hvad de Fridholms bo nätt,» sade alla 
deras bekanta, och det var också sannt.

Fru Fridholm lade sig aldrig i sin mans affärer
och hade aldrig någon egen vilja, utom möjligtvis när
det var fråga om en ny sommarhatt, en gödkalfstek
eller hvad som rörde hennes små kafferep.

»Du är lycklig, bror Fridholm, i ditt hem», 
brukade hans bekanta säga till honom. ''Vänner'' i ordets
egentliga mening hade han aldrig haft, men ganska
många som satte en ära uti att tillhöra hans ''bekanta.''

»Mycket lycklig, min käre bror», brukade 
Fridholm alltid svara, men den lyckan förledde honom 
aldrig till någon stormande glädje. Det var en stilla
fröjd af det slaget som passade för en sådan man.
{{tomrad}}&lt;noinclude&gt;
&lt;references/&gt;&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>hrtxm0ggttzokh1afihdal7dznqoiik</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Sida:Kalmar 1893-08-30.djvu/1</title>
    <ns>104</ns>
    <id>223623</id>
    <revision>
      <id>657863</id>
      <parentid>657556</parentid>
      <timestamp>2026-09-05T10:48:27Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Thuresson</username>
        <id>20</id>
      </contributor>
      <comment>/* Korrekturläst */</comment>
      <origin>657863</origin>
      <model>proofread-page</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="37737" sha1="scposmi0vcdt673mmaqxtp2ii0lki32" xml:space="preserve">&lt;noinclude&gt;&lt;pagequality level=&quot;3&quot; user=&quot;Thuresson&quot; /&gt;&lt;/noinclude&gt;&lt;section begin=sida1 /&gt;
&lt;h1 align=&quot;center&quot; style=&quot;border-bottom:none; font-size:400%; letter-spacing: 0.100em;&quot;&gt;Kalmar.&lt;/h1&gt;

{{linje|height=2px}}
{{linje|height=1px}}
{{c|&lt;b&gt;Prenumerationspris:&lt;/b&gt; för helt år &lt;b&gt;5&lt;/b&gt; kr.&lt;/b&gt;, för trefjerdels år &lt;b&gt;4 kr.&lt;/b&gt;, för halft år &lt;b&gt;2: 75&lt;/b&gt;, för fjerdeldels år &lt;b&gt;1: 50&lt;/b&gt;, för en månad &lt;b&gt;60 öre&lt;/b&gt;. &lt;b&gt;Lösnummer&lt;/b&gt; a &lt;b&gt;5&lt;/b&gt; öre säljas å tryckeriet, Södra Långgatan N:o &lt;b&gt;36.&lt;/b&gt;}}

{| style=&quot;border-collapse: collapse; margin: auto;&quot;
|-
|align=&quot;center&quot; valign=&quot;center&quot; style=&quot;border-top: 1px solid black; border-right: 1px solid black; border-bottom: 1px solid black;&quot;|{{större|&lt;b&gt;N:o 132.&lt;/b&gt;|125}}
|valign=&quot;center&quot; style=&quot;border-top: 1px solid black; border-right: 1px solid black; border-bottom: 1px solid black;&quot;|Redaktion: J. A. Johansson, redaktör och utgifware&lt;br /&gt;{{em|5}}J. A. Wallin, redaktionssekreterare
|align=&quot;center&quot; valign=&quot;center&quot; style=&quot;border-top: 1px solid black; border-right: 1px solid black; border-bottom: 1px solid black;&quot;|{{större|&lt;b&gt;Onsdagen den 30 Augusti&lt;/b&gt;|125}}
|align=&quot;center&quot; valign=&quot;center&quot; style=&quot;border-top: 1px solid black; border-right: 1px solid black; border-bottom: 1px solid black;&quot;|Tryckt i Kalmar&lt;br /&gt;å Tidn. Kalmars Aktiebolags tryckeri&lt;br /&gt;(f. d. Westinska Boktryckeriet.)
|align=&quot;center&quot; valign=&quot;center&quot; style=&quot;border-top: 1px solid black; border-bottom: 1px solid black;&quot;|{{större|&lt;b&gt;1893.&lt;/b&gt;|125}}
|-
|}

{{c|&lt;b&gt;Annonspris&lt;/b&gt; a &lt;b&gt;10&lt;/b&gt; öre pr petitrad före texten, &lt;b&gt;8&lt;/b&gt; öre pr b:o efter texten sam {{em|3}}2 öre pr b:o för alla utländska annonser. Annonser emottagas å tryckeriet dagarne före utgifningsdagarne till kl. &lt;b&gt;3&lt;/b&gt; e.m. Längre annonser  böra dock inlemnas före kl. &lt;b&gt;12&lt;/b&gt; midd.}}

{{linje|height=1px}}
{{linje|height=2px}}

{{c|{{större|&lt;b&gt;Den ärade publiken underrättas härmed att&lt;/b&gt;|110}}}}
{{c|{{större|&lt;b&gt;Svanfeldts källare&lt;/b&gt;|125}}}}
{{c|&lt;b&gt;(öppen fr. 8 f.m. till 11 e.m.)&lt;/b&gt;}}
{{c|&lt;b&gt;serverar&lt;/b&gt;}}

{{c|&lt;b&gt;a 45 öre&lt;/b&gt; (en rätt väl lagad mat med bränvin och öl);}}
{{c|&lt;b&gt;a 70 öre&lt;/b&gt; (två rätter mat med bränvin och öl).}}
{{c|&lt;b&gt;Hel inackordering&lt;/b&gt; (med två rätter mat och öl till middag) à 
35 kr. pr månad.}}
{{c|&lt;b&gt;Punsch a 10 öre pr glas! — Öl från fat a 10 öre pr seidel!&lt;/b&gt;}}
{{högertext|&lt;b&gt;Vördsamt:&lt;/b&gt;&lt;br /&gt;{{större|&lt;b&gt;Sal. Svanfeldt.&lt;/b&gt;|110}}}}


{{c|{{större|&lt;b&gt;Den ärade publiken underrättas härmed att&lt;/b&gt;|110}}}}
{{c|{{större|{{sp|&lt;b&gt;Stadsträdgårdens Restaurant&lt;/b&gt;}}|110}}}}
{{c|{{större|i &lt;b&gt;&lt;i&gt;Borgholm&lt;/i&gt;&lt;/b&gt;|110}}}}
är af undertecknad öfvertagen och öppnas torsdagen den 8 juni för 
&lt;b&gt;frukost-, middag-&lt;/b&gt; och &lt;b&gt;aftonservering à la carte&lt;/b&gt; och efter 
&lt;b&gt;beställning&lt;/b&gt; samt &lt;b&gt;sexor&lt;/b&gt; till olika priser.

Hel inackordering med till middag smörgåsbord och fyra 
rätter &lt;b&gt;(table d'hôte)&lt;/b&gt; kr. 2:50, ensamt middag kr. 1:50. Hel 
inackordering med &lt;b&gt;smörgårsbord&lt;/b&gt; och tre rätter till middag kr. 2, 
ensamt middag kr. 1.25. Middag med tre rätter middag eller 
smörgåsbord med två rätter  1 kr.
{{högertext|&lt;b&gt;Vördsamt:&lt;/b&gt;&lt;br /&gt;{{större|&lt;b&gt;Sal. Svanfeldt.&lt;/b&gt;|110}}}}

{{linje|height=1px}}
{{linje|height=2px}}

{{c|{{större|&lt;b&gt;Hjalmar Appeltofts Bok- &amp; Pappershandel.&lt;/b&gt;|120}}}}
{{huvud|&lt;b&gt;Stortorget 34.&lt;/b&gt;||&lt;b&gt;Telefon-n:r 105.&lt;/b&gt;}}

{{linje|height=2px}}

{{c|{{större|&lt;b&gt;Den 1:ste September&lt;/b&gt;|150}}}}
{{c|Öppnas af undertecknad i fabrikör Klintbergs hus, Storgatan 25, en välsorterad}}
{{c|{{större|&lt;b&gt;Cigarr-, Snus- och Tobaks-Handel,&lt;/b&gt;|120}}}}
{{c|&lt;b&gt;och rekommenderas densamma i hrr rökares och öfriga tobaksförbrukares benägna&lt;/b&gt;}}
{{c|&lt;b&gt;hågkomst. Kalmar i aug. 1893.&lt;/b&gt;}}
{{huvud|&amp;nbsp;|&lt;small&gt;132&lt;/small&gt;|{{större|&lt;b&gt;&lt;i&gt;Carl Carlsson.&lt;/i&gt;&lt;/b&gt;|110}}}}

{{linje|height=2px}}

{{c|{{större|&lt;b&gt;Hellekis 1:ma Portland Cement,&lt;/b&gt;|150}}}}
{{huvud|||enligt intyg från framstående fackmän fullt jemförlig med öfriga svenska fabrikat, försäljas å de flesta platser i fat eller säckar hos våra Herrar Agenter eller direkte från &lt;b&gt;Hellekis Aktiebolag,&lt;/b&gt; adress &lt;b&gt;Hellekis.&lt;/b&gt; &lt;b&gt;Agent i Kalmar Herr V. F. Gullbrandsson.&lt;/b&gt;}}
{{högertext|&lt;small&gt;104 (G. 19,005.)&lt;/small&gt;}}

{{linje|height=2px}}

{{c|{{större|&lt;b&gt;Billigt och kraftigt&lt;/b&gt;|120}}}}
{{c|{{större|&lt;b&gt;{{Spärrad|Gödningsämne}}.&lt;/b&gt;|150}}}}
{{c|&lt;b&gt;Göteborgs Kalk-Pudrett,&lt;/b&gt;}}
&lt;b&gt;särdeles lämplig för stundande höstsådd,&lt;/b&gt; försäljes fritt å fartyg- eller banvagn på Skräppekärr 
(vid Göteborg) till 95 öre pr hektoliter (motsvarande 3,8 kub.-fot).

Om pudretten önskas lastad i säckar, anskaffas sådana, men återtagas icke. Hvarje säck 
rymmer 1¼ hektoliter. Säkre köpare erhålla 6 månaders betalningsanstånd och lemnas vid 
kontant liqvid 4 öres rabatt pr hekotliter.

Vid köp af 1,000 hektoliter och deröfver lemnas ytterligare rabatt.
{{huvud|&lt;small&gt;(Nord. A.-B. 1043,x15.) 114&lt;/small&gt;|{{större|&lt;b&gt;Renhållningsstyrelsen i Göteborg.&lt;/b&gt;|110}}|}}

{{linje|height=2px}}

{{c|{{större|{{Spärrad|Kyrko-Tidningar}}.|120}}}}
Weckopredikan hålles i Domkyrkan i afton kl. 6 af 
kyrkoherden Hellgren.

{{linje|height=2px}}

{{c|{{större|&lt;b&gt;Kyrkotidningar från Wadesjö.&lt;/b&gt;|120}}}}
{{c|{{större|&lt;b&gt;14:e Sönd. efter Hel. Tref.&lt;/b&gt;|120}}}}
{{c|predika}}
:I Wadesjö: V. pastor Lindell.
:I Orsjö: V. komminister Adler.
:Högmessan börjar i båda kyrkorna kl. 9 f.m.
{{linje|5em}}
Döpte: Skrädd. J. A. Carlssons i Månkamåla dotter, 
Ellen Elisabeth. Arbet K. J. Gustafssons i Kohlsbygd 
son, Carl Rudolf Werner.

Död: Arbet. Carl Erland Erlandsson i Gränö, 44 år.

{{linje|height=2px}}

&lt;b&gt;— Sammanträde.&lt;/b&gt;
{{c|{{större|&lt;b&gt;Delegarne uti briggen Saga be-&lt;/b&gt;|120}}}}
hagade sammanträda å undertecknads kontor lördagen den 
2 september, kl. 6 e.m., för att besluta om fartygets 
assurans m. m.
{{högertext|&lt;b&gt;Axel R. Andersson.&lt;/b&gt;|110}}

{{linje|height=2px}}

{{c|{{större|&lt;b&gt;Bolagsstämma.&lt;/b&gt;|150}}}}
{{c|{{större|Södra och Norra Möre}}|150}}
häraders Brandstodsbolag behagade sammanträda till 
ordinarie bolagsstämma i tingshuset å Wassmolösa onsdagen 
den 20 nästkommande september, kl. 3 e.m., då till 
behandling förekommer:
&lt;ol type=&quot;a&quot;&gt;&lt;li&gt;revisorernas berättelse;&lt;/li&gt;
&lt;li&gt;fråga om direktionens ansvarsfrihet för föregående brandstodsårs räkenskaper och förvaltning;&lt;/li&gt;
&lt;li&gt;val af ordförande och ledamöter i direktionen, jemte revisorer och suppleater;&lt;/li&gt;
&lt;li&gt;direktionens framställning om beviljande af ersättning till bolagets revisorer; samt&lt;/li&gt;
&lt;li&gt;ämne af beskaffenhet som ej kunnat förutses.&lt;/li&gt;&lt;/ol&gt;
Wassmolösa den 21 augusti 1893.
{{huvud|130||{{större|&lt;b&gt;Direktionen.&lt;/b&gt;|110}}}}

{{linje|height=2px}}

&lt;b&gt;— Offentlig stämning å borgenärer.&lt;/b&gt;
{{c|{{större|&lt;b&gt;Kalmar Rådstufvurätt&lt;/b&gt;|150}}}}
har beviljat offentlig stämning å samtlige fordringsegare hos
värdshusidkerskan Maria Danielsson till den 10 november 
1893; och anses konkursen börjad den 25 augusti 1893.

{{linje|height=2px}}

{{c|{{större|Aug. Arppes Teatersällskap|150}}}}
{{c|{{större|&lt;b&gt;från Finland.&lt;/b&gt;|130}}}}
{{c|{{större|&lt;b&gt;Teatern i Kalmar.&lt;/b&gt;|150}}}}
{{c|&lt;i&gt;Fredagen den 1 sept., kl. 8 e.m.:&lt;/i&gt;}}
{{c|{{större|&lt;b&gt;Den tillämnade sparlakanslexan.&lt;/b&gt;|140}}}}
{{c|Monolog i 1 akt af &lt;i&gt;Grenet &amp; Dancourt,&lt;/i&gt;}}
{{c|{{större|&lt;b&gt;För 90:de gången:&lt;/b&gt;|120}}}}
{{c|{{större|&lt;b&gt;Bakom Kuopio.&lt;/b&gt;|150}}}}
{{c|Lustspel i 3 akter af ''G. von Numers''. Finskt original.}}
{{c|{{större|&lt;b&gt;Obs.! Endast två representationer gifvas.&lt;/b&gt;|120}}}}
{| align=&quot;center&quot;
|-
|align=&quot;right&quot; valign=&quot;center&quot;|[[File:Joseph Watson manicule, black, pointing right.svg|50px]]
|align=&quot;left&quot; valign=&quot;center&quot;|{{större|&lt;b&gt;Biljettpriserna äro de vanliga.&lt;/b&gt;|120}}
|-
|}

{{linje|height=2px}}

{{c|{{större|&lt;b&gt;Å Teatervallen.&lt;/b&gt;|150}}}}
{{c|{{större|{{Spärrad|I afton}}|130}}}}
{{c|{{större|&lt;b&gt;Eklärering à la Tivoli&lt;/b&gt;|150}}}}
{{c|{{större|&lt;b&gt;i förening med den omtyckta ok-&lt;/b&gt;|120}}}}
{{c|{{större|&lt;b&gt;tetten. Fri entré.&lt;/b&gt;|120}}}}
{| align=&quot;center&quot;
|-
|align=&quot;right&quot; valign=&quot;center&quot;|{{större|&lt;b&gt;Obs.!|120}}
|align=&quot;left&quot; valign=&quot;center&quot;|{{större|&lt;b&gt;I morgon torsdag sista konserten af Skånska Dragonerna&lt;/b&gt;|120}}
|-
|}

{{linje|height=2px}}

{{c|{{större|&lt;b&gt;Höst-Terminen&lt;/b&gt;|150}}}}
i undertecknads läroanstalt börjas fredagen den 
1 september, kl. 12 på dagen, med allmänt 
upprop. Anmälningar emottagas efter den 15:de 
augusti kl. 12—2 i skolans lokal.

Kalmar i augusti.
{{högertext|{{större|&lt;b&gt;Adelaïde Sturck.&lt;/b&gt;|120}}|offset=3em}}

{{linje|height=2px}}

{{c|{{större|&lt;b&gt;Höst-Terminen&lt;/b&gt;|120}}}}
i undertecknads privatskola börjas torsdagen den 31 aug., 
kl. 10 f.m.
{{huvud||124|&lt;b&gt;Axel Strömberg.&lt;/b&gt;}}

{{linje|height=2px}}

{{c|{{större|&lt;b&gt;Undertecknads&lt;/b&gt;|120}}}}
pianolektioner taga sin början måndagen den 11 sept.
{{huvud|Nya elever mottagas.||&lt;b&gt;Elin Schmidt.&lt;/b&gt;}}

{{linje|height=2px}}

{{c|{{större|&lt;b&gt;Pianolektionerna&lt;/b&gt;|120}}}}
{{huvud|börja åter måndagen d. 4 sept.||&lt;b&gt;Edla Lindblom.&lt;/b&gt;}}

{{linje|height=2px}}

{{c|{{Större|&lt;b&gt;Piano- och orgellektionerna&lt;/b&gt;|120}}}}
börja hos undertecknad månaden den 4 september.
{{huvud|Nya elever emottagas.||&lt;b&gt;Charlotte Lambert.&lt;/b&gt;}}

{{linje|height=2px}}

{{c|{{Större|&lt;b&gt;Glöm ej&lt;/b&gt;|250}}}}
&lt;b&gt;Kalmar stifts möte den 6 och 7 sept.&lt;/b&gt;
Tag med Svensk Läraretidn. sångbok.
{{huvud|Kalmar den 29 aug. 1893.||Styrelsen.}}

{{linje|height=2px}}

{{c|{{Större|&lt;b&gt;Fest à la Tivoli&lt;/b&gt;|150}}}}
anordnas på allmän begäran för andra och sista gången i 
år af härvarande fackföreningar i Tallhagen om lördag afton. 
Afgång från Norrdahl kl. ½ 8 e.m. Entré till festplatsen 
25 öre för herre, 15 öre för dam.
{{em}}&lt;b&gt;O B S.!&lt;/b&gt; Bart ljus får ej brännas. God ordning fordras.
{{ph|Komiterade.}}

{{linje|height=2px}}

{{c|{{Större|&lt;b&gt;Möte&lt;/b&gt;|200}}}}
för handel med kreatur och ortens landtmannaprodukter 
hålles å Kristvalla helsobrunn fredagen den 23 sept. 1893.
{{ph|&lt;b&gt;Kommunalnämnden.&lt;/b&gt;}}

{{linje|height=2px}}

{{Initial|&lt;b&gt;OBS.!&lt;/b&gt;}} Från den 4 september 
serveras varmbad endast 
onsdagar och lördagar.
{{ph|&lt;b&gt;Mathilda Bark.&lt;/b&gt;}}

{{linje|height=2px}}

{{c|{{Större|&lt;b&gt;C. CARLSSONS&lt;/b&gt;|250}}}}
&lt;b&gt;Kommissions- och Egendoms-Byrå&lt;/b&gt;
&lt;br /&gt;jemte
&lt;br /&gt;&lt;b&gt;Kalmar Nya Lånbibliotek&lt;/b&gt;
&lt;br /&gt;är flyttad till Storgatan 25 (fabrikör 
Klintbergs gård).
{{ph|132}}

{{linje|height=2px}}

{{c|{{Större|&lt;b&gt;Tandläkaren&lt;/b&gt;|150}}}}
{{c|{{Större|&lt;b&gt;Maurits Schmidt,&lt;/b&gt;|200}}}}
Stortorget 34, mottagningstid kl. 10 f.m.
— 12 midd. samt kl. 3—4 e.m. Telefon 172.

{{linje|height=2px}}

{{c|{{Större|Tandläkaren|150}}}}
{{c|{{Större|&lt;b&gt;Leonard Haglund&lt;/b&gt;|250}}}}
träffas i f. d. Runnqvistska 
gården, Kaggensgatan n:r 2, 1 tr. upp. 
Mottagningstid kl. 10 f.m.—1 e.m. 
samt från 4—5 e.m.

{{linje|height=2px}}

{{c|{{Större|&lt;b&gt;H. Sandbergs&lt;/b&gt;|250}}}}
{{c|{{Större|&lt;b&gt;ATELIER&lt;/b&gt;|300}}}}
{{huvud|60|(midt emot Bethesda).|}}

{{linje|height=2px}}

{{c|{{Större|&lt;b&gt;Allmänna Lifförsäkringsbolaget&lt;/b&gt;|300}}}}
{{c|{{Större|&lt;b&gt;i Stockholm.&lt;/b&gt;|200}}}}

{{c|&lt;b&gt;Upplysningar lemnas af:&lt;/b&gt;}}
:Herr ''O. Bergman.''
:&lt;b&gt;Borgholm:&lt;/b&gt; Herr ''Fr. Johansson'' och riksdagsman {{Samma som|på|Q=Q5616733|ord=''A. P. Danielson''}}.
:&lt;b&gt;Nybro:&lt;/b&gt; Handl. ''Gunnar Kullberger''.
:&lt;b&gt;Målilla:&lt;/b&gt; Grosshandl. ''Irenes Engdahl''.
{{ph|(G. 18,400){{em}}100}}

{{linje|height=2px}}

{{c|{{Större|&lt;b&gt;Specialité!&lt;/b&gt;|300}}}}
{{c|&lt;b&gt;Parfyms, Eau de Cologne&lt;/b&gt; och &lt;b&gt;Tvål,&lt;/b&gt;}}
{{c|våra kända goda sorter, samt alla slags}}
{{c|{{Större|&lt;b&gt;Borstar och Kammar,&lt;/b&gt;|150}}}}
{{c|största urval, till billigaste priser uti}}
{{c|&lt;b&gt;{{Spärrad|LUNDBERGS}} Etablissement.&lt;/b&gt;}}

{{linje|height=2px}}

{{c|{{Större|&lt;u&gt;REPARATIONER.&lt;/u&gt;|125}}}}
{{huvud|{{Större|HOS GULDSMED J. G. HENTZELL|125}}|{{Större|GLAS INSLIPAS.|125}}|{{Större|LAGER AF GLASÖGON PINCÉNEZ|125}}}}

{{linje|height=2px}}

{{c|{{Större|&lt;b&gt;{{Spärrad|GERDES}}&lt;/b&gt;|200}}}}
{{c|&lt;b&gt;Glas- och Förgyllare-affär&lt;/b&gt;|150}}
{{c|är flyttad till Fiskaregatan № 37.}}
{{ph|50}}

{{linje|height=2px}}

{{c|{{Större|&lt;b&gt;Herrar Rökare&lt;/b&gt;|250}}}}
behagade observera fördelen af 
att vid behof af Cigarrer göra sina 
inköp hos oss, ty för &lt;b&gt;1 krona&lt;/b&gt; 
lemna vi af de i vår 
partipriskurant upptagne sorterna:

{|
|-
|align=&quot;right&quot; valign=&quot;top&quot;|&lt;b&gt;7&lt;/b&gt;
|align=&quot;left&quot; valign=&quot;top&quot;|&lt;b&gt;stycken&lt;/b&gt;
|align=&quot;left&quot; valign=&quot;top&quot;|&lt;b&gt;20-öres&lt;/b&gt;
|align=&quot;left&quot; valign=&quot;top&quot;|eller
|-
|align=&quot;right&quot; valign=&quot;top&quot;|&lt;b&gt;9&lt;/b&gt;
|align=&quot;left&quot; valign=&quot;top&quot;|&lt;b&gt;″&lt;/b&gt;
|align=&quot;left&quot; valign=&quot;top&quot;|&lt;b&gt;15—{{em}}″&lt;/b&gt;
|align=&quot;left&quot; valign=&quot;top&quot;|″
|-
|align=&quot;right&quot; valign=&quot;top&quot;|&lt;b&gt;11&lt;/b&gt;
|align=&quot;left&quot; valign=&quot;top&quot;|&lt;b&gt;″&lt;/b&gt;
|align=&quot;left&quot; valign=&quot;top&quot;|&lt;b&gt;12—{{em}}″&lt;/b&gt;
|align=&quot;left&quot; valign=&quot;top&quot;|″
|-
|align=&quot;right&quot; valign=&quot;top&quot;|&lt;b&gt;13&lt;/b&gt;
|align=&quot;left&quot; valign=&quot;top&quot;|&lt;b&gt;″&lt;/b&gt;
|align=&quot;left&quot; valign=&quot;top&quot;|&lt;b&gt;10—{{em}}″&lt;/b&gt;
|align=&quot;left&quot; valign=&quot;top&quot;|″
|-
|align=&quot;right&quot; valign=&quot;top&quot;|&lt;b&gt;16&lt;/b&gt;
|align=&quot;left&quot; valign=&quot;top&quot;|&lt;b&gt;″&lt;/b&gt;
|align=&quot;left&quot; valign=&quot;top&quot;|&lt;b&gt;8—{{em}}″&lt;/b&gt;
|align=&quot;left&quot; valign=&quot;top&quot;|″
|-
|align=&quot;right&quot; valign=&quot;top&quot;|&lt;b&gt;22&lt;/b&gt;
|align=&quot;left&quot; valign=&quot;top&quot;|&lt;b&gt;″&lt;/b&gt;
|align=&quot;left&quot; valign=&quot;top&quot;|&lt;b&gt;6—{{em}}″&lt;/b&gt;
|align=&quot;left&quot; valign=&quot;top&quot;|″
|-
|}

{{c|{{Större|Rubens Tobaksfabriks Bolag&lt;sup&gt;s&lt;/sup&gt;|200}}}}
{{c|{{Större|&lt;b&gt;Nederlag i Kalmar.&lt;/b&gt;|150}}}}

{{linje|height=2px}}

{{Större|Ångrostadt, äkta &lt;b&gt;Java-Kaffe,&lt;/b&gt;|125}}
&lt;br /&gt;{{Större|goda &lt;b&gt;China-Théer,&lt;/b&gt;|125}}
&lt;br /&gt;{{Större|&lt;b&gt;Chokolad, Kakao&lt;/b&gt; samt|125}}
&lt;br /&gt;{{Större|fin &lt;b&gt;Bourbon-Vanilj&lt;/b&gt;|125}}
&lt;br /&gt;128
&lt;br /&gt;{{Större|hos &lt;i&gt;Ida Eskilsson&lt;/i&gt;, Storgatan 21.|125}}

{{linje|height=2px}}

{{c|{{Större|&lt;b&gt;Af förekommen an-&lt;/b&gt;|150}}}}
ledning får jag för ärade kunder och gynnare tillkännagifva 
att jag fortfarande här i staden idkar skrädderirörelse under 
firma Joh. Lindén och ej är att förvexla med en i Ljungby 
bosatt skräddare med samma namn.

{{huvud|Kalmar den 19 augusti 1893.||{{Spärrad|Joh. Lindén.}}}}

{{linje|height=2px}}

{| style=&quot;margin: auto; background: none;&quot;
|-
| valign=&quot;top&quot; style=&quot;writing-mode: vertical-rl; text-orientation: sideways; letter-spacing: -0.0em; line-height:1em; width:1em;&quot;|&lt;b&gt;Larmgatan 12, snedt emot&lt;br /&gt;Smålandsbankens lokal.&lt;/b&gt;
| align=&quot;center&quot; valign=&quot;top&quot;|&lt;b&gt;NYA MÖSSBUTIKEN&lt;/b&gt;&lt;br /&gt;&lt;b&gt;BILLIGA PRISER&lt;/b&gt;
| valign=&quot;top&quot; style=&quot;writing-mode: vertical-rl; text-orientation: sideways; letter-spacing: -0.0em; line-height:1em; width:1em;&quot;|&lt;b&gt;I parti billigt mot kontant.&lt;/b&gt;{{em|5}}130
|-
|}

{{linje|height=2px}}

{{c|{{Större|&lt;b&gt;Utsädesspannmål.&lt;/b&gt;|200}}}}
{{Initial|&lt;b&gt;Råg:&lt;/b&gt;}}
Zeelnder-, Probsteier, Schalanstedter- och Bestehorns-, hos
{{c|&lt;b&gt;&lt;i&gt;Kalmar Frökontor.&lt;/i&gt;&lt;/b&gt;}}

{{linje|height=2px}}

{{c|{{Större|&lt;b&gt;Smårails,&lt;/b&gt;|250}}}}
begagnad, men i godt stånd och lämplig för 
hästbanor, till 8 öre pr kg., samt äfven gröfre rails.
{{c|{{Större|&lt;b&gt;Stängseltråd:&lt;/b&gt;|200}}}}
Kasserad telegraftråd i ringar om 20 meter, 
galvaniserad till 1½ öre och rostig till 1 öre 
pr meter.
{{c|{{Större|&lt;b&gt;Tjärdref och Blånor&lt;/b&gt;|200}}}}
från 30 och 8 öre pr kg.
{{c|{{Större|&lt;b&gt;Maskintrassel,&lt;/b&gt;|200}}}}
kulört till 40 öre, repadt hvitt till 55 öre, 
Spoltrassel till 65 öre pr kg. genom efterkraf hos
{{c|{{Större|&lt;b&gt;Wockatz &amp; C:o, Göteborg&lt;/b&gt;|150}}}}
{{ph|130 (G. 21140.)}}

{{linje|height=2px}}

{{c|{{Större|&lt;b&gt;3 a 5,000 kr. amorteringslån&lt;/b&gt;|200}}}}
sökes med fullgod inteckning som säkerhet.
Snart swar till “Hög ränta”, 
tidningskontoret.

{{linje|height=2px}}

{{c|{{Större|&lt;b&gt;Kungörelse.&lt;/b&gt;|200}}}}
Enligt gällande föreskrifter rörande renhållningen skola 
gator, torg och andra allmänna platser med trottoarer och 
rännstenar &lt;b&gt;dagligen, wäl&lt;/b&gt; och &lt;b&gt;omsorgsfullt&lt;/b&gt; sopas och 
rengöras, och hopsopad orenlighet &lt;b&gt;skall genast&lt;/b&gt; bortföras.
Rännstenar skola hwarje morgon före klockan 7 efter 
sopning spolas med &lt;b&gt;ymnigt&lt;/b&gt; rent watten. Gårdar med 
portgångar och brandgator skola &lt;b&gt;alltid&lt;/b&gt; hållas i snyggt och för 
sundheten tillfredställande skick.

Särskildt erinras att det icke är tillåtet att under 
dagrne, från kl. 7 på morgonen till kl. 12 på natten, i 
rännstenarne utslå annat än rent watten. Illaluktande 
afträden få icke finnas samlade i gårdarne.

Öfwerträdelse af föreskrifterna rörande renhållningen 
straffas med &lt;b&gt;böter&lt;/b&gt; från och med 5 till och med 100 
kronor; och polisbetjeningen har erhållit befallning icke blott 
att noggrannt öfwerwaka föreskrifternas efterlefnad utan 
ock att &lt;b&gt;till åtal anmäla&lt;/b&gt; försummelser beträffande 
renhållningsskyldighetens fullgörande.

Kalmar Stadsfiskalskontor den 7 juli 1893.
{{huvud|102||&lt;b&gt;J. P. Kindbom.&lt;/b&gt;}}

{{linje|height=2px}}
{{c|{{Större|&lt;b&gt;Wid&lt;/b&gt;|150}}}}
{{c|{{Större|&lt;b&gt;Borgholms Landtbruksskola&lt;/b&gt;|200}}}}
blifwa friplatser lediga till 1 nov. Ansökan, stäld till 
Styrelsen, jemte prest-, läkare-, skol-, tjenste- och 
målsmansbetyg bör insändas före 1 aug. Widare meddelar 
skolans föreståndare
{{huvud|102||&lt;b&gt;Hjalmar Hultenberg.&lt;/b&gt;&lt;br /&gt;Adress: Kungsgården, Borgholm.}}

{{linje|height=2px}}
{{c|{{Större|&lt;b&gt;Wilh. Sonesson &amp; C:o&lt;/b&gt;|250}}}}
{{huvud|&lt;b&gt;Stortorget 10.&lt;/b&gt;|{{Spärrad|Malmö}}|&lt;b&gt;Rikstelefon&lt;/b&gt;}}
{| align=&quot;center&quot;
|-
|align=&quot;center&quot; valign=&quot;top&quot; colspan=&quot;2&quot;|&lt;b&gt;Specialaffär:&lt;/b&gt;
|-
|align=&quot;center&quot; valign=&quot;top&quot; colspan=&quot;2&quot;|&lt;b&gt; Fabriks- &amp; Maskinbehör.&lt;/b&gt;
|-
|align=&quot;left&quot; valign=&quot;top&quot;|&lt;b&gt;Maskinremmar.&lt;/b&gt;
|align=&quot;left&quot; valign=&quot;top&quot;|&lt;b&gt;Tröskverkslagare.&lt;/b&gt;
|-
|align=&quot;left&quot; valign=&quot;top&quot;|&lt;b&gt;Maskinpackningar.&lt;/b&gt;
|align=&quot;left&quot; valign=&quot;top&quot;|&lt;b&gt;Körnduk.&lt;/b&gt;
|-
|align=&quot;left&quot; valign=&quot;top&quot;|&lt;b&gt;Gummislangar.&lt;/b&gt;
|align=&quot;left&quot; valign=&quot;top&quot;|&lt;b&gt;Zinksåll.&lt;/b&gt;
|-
|align=&quot;left&quot; valign=&quot;top&quot;|&lt;b&gt;Hampslangar.&lt;/b&gt;
|align=&quot;left&quot; valign=&quot;top&quot;|&lt;b&gt;Tuberpressar.&lt;/b&gt;
|-
|align=&quot;left&quot; valign=&quot;top&quot;|&lt;b&gt;Ångpannefilt.&lt;/b&gt;
|align=&quot;left&quot; valign=&quot;top&quot;|&lt;b&gt;Tuberborstar.&lt;/b&gt;
|-
|align=&quot;left&quot; valign=&quot;top&quot;|&lt;b&gt;Isoleringssnören.&lt;/b&gt;
|align=&quot;left&quot; valign=&quot;top&quot;|&lt;b&gt;Domkrafter.&lt;/b&gt;
|-
|align=&quot;left&quot; valign=&quot;top&quot;|&lt;b&gt;Bomullstrassel.&lt;/b&gt;
|align=&quot;left&quot; valign=&quot;top&quot;|&lt;b&gt;Hissblock.&lt;/b&gt;
|-
|align=&quot;center&quot; valign=&quot;top&quot; colspan=&quot;2&quot;|&lt;b&gt;Maskinoljor, Jernrör&lt;/b&gt; och &lt;b&gt;Kranar.&lt;/b&gt;
|-
|align=&quot;center&quot; valign=&quot;top&quot; colspan=&quot;2&quot;|Största lager. Goda varor. Billiga priser.
|-
|align=&quot;center&quot; valign=&quot;top&quot; colspan=&quot;2&quot;|Priskuranter sändas på begäran.
|-
|}
{{ph|(G. T. A. 6241x13{{em}}116}}


{{linje|height=2px}}

{{c|{{Större|&lt;b&gt;Fullständigt lager&lt;/b&gt;|250}}}}
af Broderier i såväl fornnordisk som 
modern smak, såsom: Kuddar, Divan-, Lamp- 
och Skriftygs-Mattor, Stols- och 
Bords-Längder, Öfverkast, Tofflor, Tidnings-, 
Borst-, Handduks- och Kläd-Hållare.

Tecknade saker på Ylle, Linne och 
Bomull, Kongress-, Grenadin- och andra 
Väfnader, Plysch, Siden och Friskläde, 
Silke, Ylle-, Linne- och Bomulls-Garner.
Silfver- oc hGuld-Tråd, Fransar, Spetsar, 
Bårder, Snören, Sniljer, Silke- och 
Ylle-Ponpons m. fl. monteringsartiklar, Sy- och 
Pappers-Korgar.

Monteringar utföres noggrannt och 
billigt.

{{c|{{Större|&lt;b&gt;Anna Elfverssons Tapisseriaffär&lt;/b&gt;|200}}}}
{{c|(f. d. Hanna Grönlunds).}}
Storgatan 21. Konsul Hasselqvists f. d. gård
{{c|{{Större|&lt;b&gt;Obs.! Förändrad lokal.&lt;/b&gt;|150}}}}

{{linje|height=2px}}

{{c|{{Större|Endast &lt;b&gt;1 kr. i qvartalet&lt;/b&gt; kostar|125}}}}
{{c|&lt;b&gt;Malmötidningen&lt;/b&gt;}}
{| align=&quot;center&quot;
|-
|align=&quot;center&quot; valign=&quot;top&quot;|&lt;b&gt;SKÅNSKA&lt;/b&gt;
|-
|align=&quot;center&quot; valign=&quot;top&quot;|&lt;b&gt;DAGBLADET&lt;/b&gt;
|-
|align=&quot;center&quot; valign=&quot;top&quot;|&lt;b&gt;20,000 expl.&lt;/b&gt;
|-
|align=&quot;center&quot; valign=&quot;top&quot;|100,000 läsare
|-
|align=&quot;center&quot; valign=&quot;top&quot;|Jemt spridd öfver hela &lt;b&gt;Södra Sverige&lt;/b&gt;.
|-
|align=&quot;center&quot; valign=&quot;top&quot;|Utgår &lt;b&gt;&lt;i&gt;dagligen&lt;/i&gt;&lt;/b&gt; i stort &lt;b&gt;28-spaltigt&lt;/b&gt; format.
|-
|align=&quot;center&quot; valign=&quot;top&quot;|[[File:Joseph Watson manicule, black, pointing right.svg|50px]] &lt;b&gt;Prenumerera på närmaste postanstalt&lt;/b&gt;
|-
|}

{{linje|height=2px}}

{{c|{{Större|&lt;b&gt;Brandkåren.&lt;/b&gt;|200}}}}
Brandkårens såwäl befäl som manskap kallas att, 
försedda med wederbörliga tjenstetecken och å tid 
och plats, som här nedan nämnas, inställa sig till 
öfningsmöte:

Alla, som tillhöra sprutorna &lt;b&gt;n:ris 2, 3, 4, 5&lt;/b&gt;
och &lt;b&gt;8, wakt-&lt;/b&gt; och &lt;b&gt;reservafdelningen&lt;/b&gt; samt 
&lt;b&gt;wattenhemtningsafdelningen&lt;/b&gt; (icke wattenkörarne) 
&lt;b&gt;torsdagen den 31 augusti, kl. 4 e.m.,&lt;/b&gt; wid 
spruthuset wid Södra Långgatan: &lt;b&gt;sprutorna 
n:ris 6, 7, 9&lt;/b&gt; och &lt;b&gt;10 fredagen den 1 
september, kl. 4 e.m.,&lt;/b&gt; wid spruthuset wid 
Slottswägen; &lt;b&gt;Engösprutorna lördagen den 2 
september, kl 5 e.m., å Engö&lt;/b&gt; samt 
&lt;b&gt;rifnings-&lt;/b&gt; och &lt;b&gt;bergningsafdelningen måndagen den 
4 september kl. 4 e.m.,&lt;/b&gt; wid afdelningens 
materialbod wid Östra Sjögatan (gamla tullhuset).

{{Initial|Obs.!}} Erinras om följderna för uteblifwande, 
om hwilka hwar och en kan på 
förhand taga kännedom i § &lt;b&gt;59, mom. 1&lt;/b&gt; och &lt;b&gt;2&lt;/b&gt; af 
stadens brandordning, hwilken finnes att tillgå a 10 
öre hos stadens bokhandlare.

{{linje|height=2px}}
{{linje|height=1px}}

{{c|{{Större|&lt;b&gt;Sjöfart.&lt;/b&gt;|150}}}}
&lt;ul style=&quot;list-style-type:none;&quot;&gt;&lt;li&gt;Hartlepool d. 28 aug. Nikolaus, Jansson, fr. Norrland.&lt;/li&gt;
&lt;li&gt;Hartlepool d. 28 aug. M. Luther, Nilsson, fr. Kalmar.&lt;/li&gt;
&lt;li&gt;London d. 29 aug. Nisse, Nilsson, fr Stuglund.&lt;/li&gt;
&lt;li&gt;Sunderland d. 29 aug. Juno, Östberg, fr. Oscarshamn.&lt;/li&gt;
&lt;li&gt;Newcastle d. 29 aug. Skepp. Iris, Zinnerström, g. t. Kalmar.&lt;/li&gt;&lt;/ul&gt;

{{linje|height=2px}}
{{linje|height=1px}}

&lt;h2 align=&quot;center&quot; style=&quot;border-bottom:none;&quot;&gt;Kalmar.&lt;/h2&gt;

{{c|{{Större|&lt;b&gt;Telegram till “Kalmar”.&lt;/b&gt;|125}}}}
&lt;b&gt;{{Spärrad|Stockholm}} d. 29 aug., kl. 7,35 e.m.&lt;/b&gt;

&lt;b&gt;Stockholms läns vestra valkrets har enhälligt återvalt Östberg.&lt;/b&gt;

&lt;b&gt;Kållands, Kinne och Kinnefjerdings domsaga har med 28 röster nyvalt 
landstingsmannen Andersson i Backgården-Resville.&lt;/b&gt;

{{linje|5em}}

&lt;b&gt;Ett programtal, som slog illa ut,&lt;/b&gt; var det
herr {{Samma som|på|Q=Q5886593|ord=''Johan Johansson'' i Noraskog}} höll i 
Karlskoga tingshus den 20 augusti. Det var anlagdt
i stor stil liksom herr Olof Jonssons i Hof och 
herr Hedins, icke så diplomatiskt som den förres
och icke så krigiskt, som den senares, men ett 
programtal till ledning för dem, som behöfva 
ledas, och det behöfva vi alla, som icke sjelfva 
äro partiledare.

Men valmännen i herr Johan Johanssons 
valkrets hafva visat sig vara svårledda. Herr 
Johansson utvecklade för dem sitt partis, det gamla 
landtmannapartiets läror om ''sparsamhet'', om ''vårt''
''försvar'', om &lt;i&gt;medborgerliga rättigheternas 
tryggande&lt;/i&gt;, om &lt;i&gt;splittringen emellan landsbygdens 
representanter&lt;/i&gt;, och allt detta tycktes de väl fatta 
och förstå. Till slut talade herr Johansson om 
“''kandidaturen i Nora domsaga''”. I tanke att 
det kan intressera andra 
riksdagsmannakandidater att se, huru han behandlade denna
delikata fråga, anföra vi här ordalagen enligt 
“Nerikes Allehandas” referat.

Herr Johansson yttrade:

“Talaren har varit sjuk, han tvekade ej att 
påstår det, af öfverdrifvet arbete i riksdagen. 
Några veckors hvila i bergslagen jemte anspråken 
från kamrater i riksdagen och meningsfränder i 
hembygden hade bestämt honom för att mottaga 
omval. Han räknade härvid såsom ett 
erkännande af sina stäfvanden på stort deltagande i 
valet, men om man ej gillade hans sträfvanden 
borde man kasta bort honom så snart som 
möjligt. Uppdraget som representant förde med 
sig mera ansvar och obehag än mängden anade. 
Den som utsåges till hans efterträdare skulle 
visserligen ärfva platsen, men ej 
förtroendeuppdragen, ty för att nå den kräfdes först ett styft 
arbete, ihärdighet och tålamod. Om talaren nu 
vore mindre arbetsduglig och mera uttröttad, så 
berodde detta på ett strängt arbete, och denna 
omständighet borde ej läggas honom till last. 
Han tackade för åtnjutet förtroende och 
anbefalde sig i valmännens hågkomst.”

Men dessförinnan hade herr J. äfven talat i 
''nykterhetsfrågan'', och det var det talet som slog
illa ut. Han erinrade härutinnan att, då det 
gällde religionsfrihet och andra friheter, 
förordades aldrig tvång, men på tal om 
nykterhetsarbetet ansåg man sådant lämpligt och arbetade 
för rusdrycksförbud. Huru skulle statens 16 till 
17 millioner af bränvinsmedel och vin- och 
spirituosa-tullar ersättas? Nykterhetsifrarne i 
riksdagen sjelfva skola nog erkänna svårigheten af 
att ersätta bränvinsinkomsterna, synnerligast som 
kommunerna, landsting och hushållningssällskap 
äro beroende af dem. Denna sidan af saken får
ej lemnas ur sigte. Låter man bli att begagna 
rusdrycker, så undandrar man sig skatten; 
nykterhetsarbetet bör gå i uppfostrande ej i 
tvångsriktning.

Härpå hafva nu nykterhetsvännerna inom 
valkretsen svarat med att uppsätta en annan 
kandidat, nämdemannen och skolföreståndaren &lt;i&gt;Joh. 
Lindholm&lt;/i&gt;. I utskickade tryckta cirkulär 
rekommenderas han åt valmännen. Men om nu 
varande riksdagsmannen herr Johansson säges det 
i cirkulären: “En och annan af våra 
meningsfränder har trott, att nuvarande riksdagsmannen 
Joh. Johansson i Noraskog under senare tiden 
ställt sig mera vänlig till det pågående 
nykterhetsarbetet i vårt land än tillförne; men hans 
förliden söndag härstädes hållna programtal och 
hvad dermed stäldes i förbindelse har visat, att 
vi uti honom alls icke hafva en man, som på 
ett tillfredsställande sätt kan i riksdagen arbeta 
för nykterhetssaken. Uti sitt tal anförde han 
nemligen, att han ville ha samma frihet i fråga 
om rusdryckernas begagnade, som då det gäller 
“religionsfrihet och andra friheter”, hvilket också
ådagalades, då herr Joh. Johanssons 
meningsfränder vid derefter hållen middag föreslogo 
“skålar” för honom och andra hans mera 
betydande vänner.”

Troligen skall dock herr J., som är en 
gammal, bepröfvad och framstående riksdagsman, 
hafva styrka nog att trots denna opposition gå 
segrande ur striden vid valet, som hålles den 
16 september.

{{linje|5em}}

&lt;b&gt;— Det {{Samma som|på|Q=Q5560073|ord=Arppeska sällskapet}},&lt;/b&gt; som om fredag
uppträder härstädes för första gången, har öfwer 
allt der det uppträdt mottagits med det största 
erkännande. Särskildt har den komedi, hwarmed det 
om fredag gör sin debut för Kalmar-publiken, 
»''Bakom Kuopio''», gjort en storartad framgång på 
alla wåra swenska scener. Den skildrar ett finskt 
landsortslif i en aflägsen bygd, men i brytning 
mot den nya tidens strömningar, och lär wara 
särdeles muntrande och intressewäckande på samma 
gång som öfwerraskande wäl utförd, att döma af 
de många fördelaktiga recensioner, som wi warit i 
tillfälle se utaf fullt kompetente anmälare, 
obestridligt mera anlagda för kritik än för beröm. Ingen 
lär derför ångra sin teaterafton, om han passar 
på att genast wid det så wäl renommerade 
sällskapets första representation härstädes wisa, att äfwen 
i Kalmar fins en tacksam teaterpublik.

För utförandet av {{Samma som|på|Q=Q3121051|ord=von Numers}} genomroliga 
3-aktskomedi “Bakom Kuopio”, som uppföres första 
teateraftonen, har sällskapet erhållit mycket loford 
af Stockholmspressen. Härom skrifwer “D. N.” 
bland annat följande:

“Alla medwerkande woro wäl på sin plats, 
iscensättning och samspel woro förträffliga, det war inga 
schablonmessigt utarbetade teaterfigurer, som man 
såg och hörde på scenen, utan werkliga menniskor, 
som rörde sig i ett enkelt och naturligt 
hwardagslif. Det synes granneliga af allt detta, att 
sällskapets ledare, hr Arppe, icke förgäfwes fått sin 
första sceniska utbildning wid Meiningarnes berömda 
sällskap.”

“N. D. A.” afslutar sin recension af uppförandet 
af denna pjes med följande ord:

“Detta finska sällskap förtjenar dock uppmuntran, 
och ingen skall ångra att hafwa formerat bekantskap 
med “Bakom Kuopio”, detta egendomliga, i sin 
harmlösa enkelhet dock genomgående roande och om 
en obeskriflig talang wittnande profstycke på modern 
finsk dramatik.”

&lt;b&gt;— Sommaren&lt;/b&gt; nalkas sitt slut. Snart äro 
wi inskränkta till de nöjen, som bjudes inom hus, 
och sommarens utflykter och nöjden i det fria äro 
minnen blott.

Af annons i dagens tidning erinras wi, att äfwen 
utflykterna till teaterwallen snart komma att sakna 
sitt förnämsta behag, i det musiken der tystnar. 
Men ännu ett par gånger kommer musiken att låta 
höra sig, och ännu en gång, i afton, strålar “wallen” 
åter i skimrande ljus.

&lt;b&gt;— Från lärowerket.&lt;/b&gt; Wid innewarande 
hösttermins början hafwa wid härwarande allmänna 
lärowerk 61 gossar anmälts till inskrifning.

&lt;b&gt;— Fartygsköp.&lt;/b&gt; Rederi härstädes har i 
dagarne i Hamburg inköpt italienska barkskeppet 
Porficio de Martino om 413 registertons. Fartyget, 
som kommer att heta Trio, får till befälhafware 
kapten G. Bäckström och till hufwudredare kapten 
B. Löfgren.

&lt;b&gt;— Fullständig anarki&lt;/b&gt; rådde ombord å en 
kalmaritisk brigg, som i torsdags afton inkom i 
Trelleborgs hamn. Såwäl befäl som manskap 
uppgaf sådana indiantjut, att den ombord warande 
lotsens röst swårligen kunde göra sig hörd. Emellanåt 
som man arbetade, etablerades slagsmål, och det 
dröjde både länge och wäl, innan skutan kom in 
till kajen, berättar T. A. 

&lt;b&gt;— Häktad.&lt;/b&gt; Den 28 dennes häktades af 
kronolänsman Widbom och i går införpassades till 
härwarande länsfängelse drängen Johan Emanuel 
Jonsson från Norra Bäckebo, född 1869 i Ålem, 
hwilken anhållits å torpet Rabben under Ekhult i 
Fliseryds socken för det han sistlidne lördag wållat 
annan persons död.

&lt;b&gt;— Olyckshändelse.&lt;/b&gt; Gossen Frans August, 
14 år gammal, son till arbetskarlen Isak Peter 
Jonsson å n:o 5 Hinshult, Kråksmåla socken, 
råkade förliden torsdag å Alsterbro glasbruk, der han 
war anstäld, wid en hastig wändning att törna mot 
en brädlår så att en rispa af densamma inträngde 
ett långt stycke i wenstra låret. Rispan fastnade 
dock troligen icke, ty läkare anlitades, som 
undersökte skadan. Gossen är dock under läkarewård.

&lt;b&gt;— Ungdomsfesten&lt;/b&gt; i Bethesda sistl. måndags 
afton war besökt af omkring 200 personer. Korta 
tal höllos af pred. T. A. Johansson, A. Berthold 
från Wisby, R. Modén och A. F. Kaldén från 
Wernao. Solosång och orgelmusik utfördes af 
fröken Lambert samt äfwen af fröken Borg. 
Stämningen war stilla och god och en ljuflig ande 
hwilade öfwer det hela.

&lt;b&gt;— Jägmästaretjensten&lt;/b&gt; i Eksjö revir söktes 
wid fatalietidens utgång bl. a. af jägmästaren i 
Eksjö revir F. Ehnbom.

&lt;b&gt;— Prostvisitation&lt;/b&gt; förrättades sistlidne lördag 
och söndag i Repplinge och Högsrums 
församlingar af kontraktsprosten m. m. J. H. Lagström 
i Runsten med kyrkoherden Hoflund i Långlöt som 
notarie. På lördagen hölls i hwardera af 
församlingarne förhör med de skolpligitiga barnen, hwaraf 
framgick, att lärarne med mycken flit, skicklighet och 
framgång fullgjort sitt mödosamma kall. WId 
derefter följande enskild visitationsstämma med 
församlingarnas kyrko- och skolråd genomgicks pastors 
embetsberättelse, hwilken till alla delar af de 
närwarande vitsordades. På söndagen hölls wanlig 
högmessogudstjenst, hwarwid altartjensten förrättades af 
kontraktsprosten m. m. T. J. Kjellberg i Köping 
och komministern Alb. Åstrand i Algutsrum. 
Församlingarnes pastor, kyrkoherden Horn, höll, med 
ledning af dagens text, en synnerligen tankediger, 
uppbygglig och af innerlig öfwertygelse genomträngd 
predikan öfwer ämnet: &lt;i&gt;ehuru den sanna kärleken 
ingen lön söker, har den likväl en sådan att 
vänta.&lt;/i&gt; Efter afsjungandet af [[O Gud, du av barmhärtighet|Sw. Ps.-B. № 144: 9, 10]], 
hwilken första vers predikanten förut satt 
som motto och utgångspunkt för sin predikan, trädde 
visitator för altaret och höll med sin kända förmåga 
ett innehållsrikt tal öfwer Joh. 6: 68, hwarpå 
han sjelf i koret förhörde de twenne föregående 
årens nattwardsungdom, och med de äldre 
församlingsmedlemmarne religiösa samtal anstäldes af 
tillkallade assistenter förre kontraktsprosten m. m. 
Uddenberg, kyrkoherden Lundgren samt komministrarne 
Sterner och Åstrand. Sedan visitator efter 
förhörets slut ställt några allwarliga förmaningar till 
de närwarande, afslöts gudstjensten på sedwanligt 
sätt. Wid derefter företagen allmän 
visitationsstämma, hwarwid protokollet öfwer föregående dags 
förhandlingar uplästes, kände sig visitator särskildt 
manad att, men anledning af i embetsberättelsen 
uttalad klagan öfwer en del ungdoms wanartiga 
uppförande och trotsiga sjelfswåld, den der aktar 
hwarken rummets helgd eller grafwens frid eller 
pastors närboende, för utöfwande af sina skändliga 
gerningar, ställa till föräldrar och husbönder en 
kraftig uppmaning att bättre, än hittills skett, taga 
wara på sina barn och tjenare.

Efter slutad visitationsstämma woro visitator, 
notarie, assistenter m. fl. jemte en del 
församlingsbor inbjudna på middag i det alltid gästfria och 
fridfulla herdestället. — Repplinge och Högsrums 
församlingar äro sedan gammalt kända att wara 
de församlingar på Öland, som minst intressera 
sig för kyrkligt lif, detta icke på grund af ren 
okyrklighet eller derför att separatismen skulle här ha 
slagit några synnerligen djupa rötter, utan af en 
oförswarlig likgiltighet för det religiösa. Detta 
wisade sig äfwen i söndags. Wid liknande 
förrättningar bruka kyrkorna wara fulla af andäktiga 
åhörare, men här wisade sig, hwad särskildt den 
manliga delen af befolkningen widkommer, den 
sorgliga anblicken af en mycket glest besatt åhörarekrets, 
något som af visitator äfwen särskildt påpekades. 
Och när sådant kan ske på det färska trädet, hwad 
skall då ske på det torra? kan man fråga.

&lt;b&gt;— Äggprisen.&lt;/b&gt; Kretsföreningens senaste 
äggsändning är betald med 83 öre pr kg. netto här.

&lt;b&gt;— Olyckshändelse&lt;/b&gt; med dödlig utgång. 
Förliden lördags eftermiddag blef skräddaren John 
Pettersson från Skeppnetorp, Ålems socken, hwilken 
warit åt Mönsterås efter ett lass tegel, i närheten 
af Tolebo af en person från Norra Bäckebo 
nedskuffad från lasset med den ödesdigra påföljd att 
han öfwerkördes.

Fortast möjligt fördes den skadade till Mönsterås 
för erhållande af läkarehjelp, som dock ej kunde 
erhållas, enär d:r Hygrell hade tjenstledighet och d:r 
Almblad befann sig på resa till Rywerk. 
Emellertid fördes den skadade till sjukasylen i Mönsterås 
der han inom en timme afled. Den så sorgligt 
omkomne war omkring 70 år, men rask och kry för 
sin ålder. Den person som nedskuffade mannen 
har ännu ej kunnat anträffas.{{em|3}}(M.-T.)

&lt;b&gt;— På wäg från krogen.&lt;/b&gt; Sistlidne 
torsdagseftermiddag wid fyratiden syntes ett par hästar 
i wild fart komma nedrusande i sjön wid 
Timmernabben i närheten af den s. k. Ramsåswägen. Folk 
begaf sig genast dit och befans det då wara 
hemmansegaren Per Nilsson i Norra Bäckebo, som i 
berusadt tillstånd färdades fram på dylikt sätt. 
Sjelf befann han sig i en ömklig belägenhet. 
Han hade fallit af wagnen med den påföljd, att 
han fastnat mellan hästarna och den främre 
axeln med hufwudet i närheten af ena hjulet. 
I hufwudet hade han erhållit flera större sår 
äfwenså på armar och ben, hwarut blodet flöt. I 
sanslöst tillstånd fördes han till sitt hem, der han 
dock lär ha återfått medwetandet. Ena hästen war 
swårt skadad å båda bakbenen så att han med knapp 
nöd kunde fortsätta wägen hem. Läkare och 
veterinär eftersändes genast. Huruwida såwäl N. som 
hästen slipper ifrån äfwentyret med lifwet är ännu 
ej kändt.{{em|3}}(M.-T.)

&lt;b&gt;— På förslag&lt;/b&gt; till domprosteriet i Linköpings 
stift har domkapitlet i följande ordning uppsatt: 
hofpredikanten kyrkoherden J. F. Håhl, kyrkoherden i 
Katarina församling T. A. E. Landquist samt 
lektorn T. A. A. v. Engeström.

&lt;b&gt;— Till hedersledamöter af Smålands 
nation&lt;/b&gt; i Upsala har nationen i sammanhang med 
den förestående inwigningen af det nya nationshuset 
utsett sin förre sånganförare landtbrukaren Alfr. 
Stomberg i Habo, brukspatron {{Samma som|på|Q=Q2575378|ord=Wilhelm Tham}} å 
Husqwarna samt lärowerksadjukterna d:r T. O. 
v. Porat i Jönköping och A. B. Forsberg i Wexiö.

&lt;b&gt;— Liberalt walmöte i Stockholm.&lt;/b&gt; 
Liberala walmansföreningen höll i måndags afton i 
Stockholm ett möte, besökt af mellan 7- och 800 
personer och afsedt att bereda tillfälle att föreslå 
riksdagskandidater för det liberala partiet. Mötet 
walde till sin ordförande fabrikör J. Olsson. Bland 
de kandidater, som utom de nuwarande 
representanterna föreslogos och tycktes winna större sympati, 
woro {{Samma som|på|Q=Q52958|ord=landshöfdingen Themptander}}, d:r David 
Bergström, typografen L. A. Mårtensson, redaktör 
{{Samma som|på|Q=Q53620|ord=Hj. Branting}}, öfweringeniör [[Författare:Salomon August Andrée|A. S. André]], direktör 
{{Samma som|på|Q=Q6033580|ord=''Sven Palme''}} m. fl.

En talare föreslog att friherre Nordenskiölds och 
professor Lovéns namn borde strykas från 
kandidatlistan i följd af deras deltagande i urtima beslutet. 

Om fredag hålles nästa möte.

&lt;b&gt;— Kyrkringning med maskin&lt;/b&gt; är införd i 
Lillherrdals socken i Jemtland. Ringwerket är så 
inrättadt, att det går med wef och ledigt kan skötas 
af en halfwuxen pojke. Det kostar 300 kr. och 
medlen äro skänkta af ett träwarubolag i orten.
{{tomrad}}&lt;noinclude&gt;
&lt;references/&gt;&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>scposmi0vcdt673mmaqxtp2ii0lki32</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Sida:Monasteriologia Sviogothica.djvu/186</title>
    <ns>104</ns>
    <id>225671</id>
    <revision>
      <id>657828</id>
      <timestamp>2026-09-04T19:37:43Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Bio2935c</username>
        <id>11474</id>
      </contributor>
      <comment>/* Korrekturläst */</comment>
      <origin>657828</origin>
      <model>proofread-page</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1562" sha1="aof0rp6b34ifpurj4b5st35wbif5bbx" xml:space="preserve">&lt;noinclude&gt;&lt;pagequality level=&quot;3&quot; user=&quot;Bio2935c&quot; /&gt;{{huvud|148|Om klostren|}}{{linje}}&lt;/noinclude&gt;gen en wiss årlig afgift, flitigt predika then rena
Evangeliska lärona i Hospitalet och försörja the
få gambla Munkar, som än woro i klostret. 
Huru lenge thetta warat, och sedan med klostrets
hus och ägor gådt, kan man icke egenteligen
weta; men at the förra förfallet och the sednare
blefwit borttagna, är Solklart theraf, at nu
knapt någon i Jönköping, eller thes grannskap,
kan wisa, hwar i staden klostret hafwer legat,
eller hwad thertil hördt hafwer. Dock stodo 
klosterhusen en rund tid efter {{ant|reformationen;}} ty
Herr &lt;b&gt;Sten Eriksson&lt;/b&gt; til Loholm, Riksrådet,
lät år 1549 vplaga och inreda några rum i 
Jönköpings-kloster, hwilket K. &lt;b&gt;GUSTAF&lt;/b&gt; tyckte
godt wara, såsom brefwit wisar, hwilket än 
finnes. Men at efter thetta kloster så aldeles inga
Minnesmerken äro nu öfrige, motte merendels
komma theraf, at Jönköpings stad är i K. 
&lt;b&gt;GUSTAF ADOLPHS&lt;/b&gt; tid ej allenast, såsom
berettas, flytt ifrå then ort, ther han förr legat,
tit, ther han nu är belägen; vtan werkeligen
befäst och med ett Slott försedd, som en long tid
warit Rikstyghus, och af wådeld afbrann om
wåren år 1737. Är altså intet twifwelsmål, at
icke klosterhusen, om icke förrvt, blefwit 
nederbrutne och anwende til Slotsbyggnaden eller
fästningswerken.

&lt;h3 style=&quot;text-align:center; margin:auto; border:none;&quot;&gt;
{{ant|{{st|Cap. XIII.}}}} &lt;br&gt;
Om CRONOBECKS-Kloster.&lt;/h3&gt;

{{Initial|I}}Bland andra, vti Påwedömets tid, i 
Linköpings-Sticht, samt vnder thes Dom&lt;noinclude&gt;
{{huvud|||och}}
&lt;references/&gt;&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>aof0rp6b34ifpurj4b5st35wbif5bbx</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Sida:J Mortensen Från Röda rummet till Sekelskiftet 1918.djvu/687</title>
    <ns>104</ns>
    <id>225672</id>
    <revision>
      <id>657829</id>
      <timestamp>2026-09-05T07:30:51Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>PWidergren</username>
        <id>11678</id>
      </contributor>
      <comment>/* Korrekturläst */</comment>
      <origin>657829</origin>
      <model>proofread-page</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="2402" sha1="am16a3u9jq2kzvvnz80xbi8b3v3l2x9" xml:space="preserve">&lt;noinclude&gt;&lt;pagequality level=&quot;3&quot; user=&quot;PWidergren&quot; /&gt;{{huvud||GUSTAF FRÖDING|345}}&lt;/noinclude&gt;sätta berg. Han sökte först återvinna hälsan genom att 
företaga långa fotturer i bygden och återkom till Karlstad med 
friskare utseende, men tydligt exalterad. Fröding, som eljest 
var så blygsam, hade gripits av storhetsvansinne och såg ner 
på personer, som han dittills behandlat på ett aktningsfullt sätt. 
Snart sjönk han emellertid åter samman, och på hösten 1894 
måste han söka sig till en kurort i Norge, där han led av sina 
vanliga symtom: syner, tvångstankar och röster. På våren 
1895 var han bättre, han började sända bidrag till sin tidning, 
han inlät sig i brevväxling med Heidenstam, som han icke 
kände, men i vilken han anade en själsfrände. Det var 
ursprungligen meningen att ''[[Stänk och flikar]]'' skulle utkommit 
detta år, men samlingen fördröjdes av flera orsaker, bland 
annat av en ny kris. I stället utkom 1895 den första samlingen 
''[[Räggler å paschaser|Räggler å Paschaser]]'', ett upptryck av berättelser och dikter 
på värmländskt folkmål, till större delen förut publicerade i 
Karlstadstidningen. »Stänk och flikar» utkom först på hösten 
1896. Förväntningarna voro högt spända, samlingen hade också 
en strykande avsättning, och dess ryktbarhet ökades snart på 
grund av det åtal för »sedernas vanhelgd», som drabbade den. 
Åtalet, som särskilt var riktat mot dikterna »[[En morgondröm]]» 
och »[[Herran steg över Korasan]]», slutade emellertid med 
frikännande dom.
 
Det var under dessa år av uppslitande själskamp, som Frödings
diktning blomstrar rikast och mest storslagen. Aldrig 
har den varit så öm och själfull, aldrig sträckt sig mot så 
väldiga syner, som i dessa ögonblick, då han naket biktar sin 
själs djupaste kval. »Stänk och flikar» betecknar höjdpunkten 
och fulländningen av Frödings diktning.
 
Även i denna samling påträffa vi dikter av samma art, som 
Fröding förut odlat. Här finnas realistiska bilder, var och en 
i sin art ett mästerverk: ''[[Lelle Karl-Johan]]'', ''[[En Uppsalaflicka]]'', 
''[[Härjarinnor]]''. Här finnas dessa vemodsfulla och drömrika 
''[[Strövtåg i hembygden|Stroftåg i hembygden]]'', ''[[Sagoförtäljerskan]]'', ''[[Ett gammalt förmak]]'' och 
den underbara tonmålningen ''[[En balfantasi]]''. 
Eljest är det utmärkande för denna diktsamling, att arterna&lt;noinclude&gt;
&lt;references/&gt;&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>am16a3u9jq2kzvvnz80xbi8b3v3l2x9</sha1>
    </revision>
    <revision>
      <id>657830</id>
      <parentid>657829</parentid>
      <timestamp>2026-09-05T07:32:55Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>PWidergren</username>
        <id>11678</id>
      </contributor>
      <minor />
      <origin>657830</origin>
      <model>proofread-page</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="2434" sha1="rw2awdntsjzarexy8ebhpxmyv0j5tbm" xml:space="preserve">&lt;noinclude&gt;&lt;pagequality level=&quot;3&quot; user=&quot;PWidergren&quot; /&gt;{{huvud||GUSTAF FRÖDING|345}}&lt;/noinclude&gt;sätta berg. Han sökte först återvinna hälsan genom att 
företaga långa fotturer i bygden och återkom till Karlstad med 
friskare utseende, men tydligt exalterad. Fröding, som eljest 
var så blygsam, hade gripits av storhetsvansinne och såg ner 
på personer, som han dittills behandlat på ett aktningsfullt sätt. 
Snart sjönk han emellertid åter samman, och på hösten 1894 
måste han söka sig till en kurort i Norge, där han led av sina 
vanliga symtom: syner, tvångstankar och röster. På våren 
1895 var han bättre, han började sända bidrag till sin tidning, 
han inlät sig i brevväxling med Heidenstam, som han icke 
kände, men i vilken han anade en själsfrände. Det var 
ursprungligen meningen att ''[[Stänk och flikar (diktsamling)|Stänk och flikar]]'' skulle utkommit 
detta år, men samlingen fördröjdes av flera orsaker, bland 
annat av en ny kris. I stället utkom 1895 den första samlingen 
''[[Räggler å paschaser|Räggler å Paschaser]]'', ett upptryck av berättelser och dikter 
på värmländskt folkmål, till större delen förut publicerade i 
Karlstadstidningen. »Stänk och flikar» utkom först på hösten 
1896. Förväntningarna voro högt spända, samlingen hade också 
en strykande avsättning, och dess ryktbarhet ökades snart på 
grund av det åtal för »sedernas vanhelgd», som drabbade den. 
Åtalet, som särskilt var riktat mot dikterna »[[En morgondröm]]» 
och »[[Herran steg över Korasan]]», slutade emellertid med 
frikännande dom.
 
Det var under dessa år av uppslitande själskamp, som Frödings
diktning blomstrar rikast och mest storslagen. Aldrig 
har den varit så öm och själfull, aldrig sträckt sig mot så 
väldiga syner, som i dessa ögonblick, då han naket biktar sin 
själs djupaste kval. »Stänk och flikar» betecknar höjdpunkten 
och fulländningen av Frödings diktning.
 
Även i denna samling påträffa vi dikter av samma art, som 
Fröding förut odlat. Här finnas realistiska bilder, var och en 
i sin art ett mästerverk: ''[[Lelle Karl-Johan]]'', ''[[En Uppsalaflicka]]'', 
''[[Härjarinnor]]''. Här finnas dessa vemodsfulla och drömrika 
''[[Strövtåg i hembygden|Stroftåg i hembygden]]'', ''[[Sagoförtäljerskan]]'', ''[[Ett gammalt förmak]]'' och 
den underbara tonmålningen ''[[En balfantasi]]''. 
Eljest är det utmärkande för denna diktsamling, att arterna&lt;noinclude&gt;
&lt;references/&gt;&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>rw2awdntsjzarexy8ebhpxmyv0j5tbm</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Sida:J Mortensen Från Röda rummet till Sekelskiftet 1918.djvu/688</title>
    <ns>104</ns>
    <id>225673</id>
    <revision>
      <id>657831</id>
      <timestamp>2026-09-05T07:35:34Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>PWidergren</username>
        <id>11678</id>
      </contributor>
      <comment>/* Korrekturläst */</comment>
      <origin>657831</origin>
      <model>proofread-page</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1404" sha1="o8d8b0c6942bgibwp68015lx63b7ywg" xml:space="preserve">&lt;noinclude&gt;&lt;pagequality level=&quot;3&quot; user=&quot;PWidergren&quot; /&gt;{{huvud|346|GUSTAF FRÖDING|}}&lt;/noinclude&gt;blandas in i varandra och hopsmälta till något nytt, högre och 
större. Den lyriska bekännelsen utformas på grundvalen av en 
kraftigt genomförd, ofta brutal realism. Själva tekniken har 
blivit en annan, den har vuxit med ämnena.
 
I »Stänk och flikar» blandas humor och patos med varandra 
med samma djärvhet, som i Shakespeares dramer. Fröding är 
fullt medveten härom. Han inleder samlingen med en dikt, i 
vilken han tydligt uttalar sitt program. Denna dikt är 
''[[Stänk och flikar]]'', som givit hela samlingen dess namn. 

{{Dikt|Frågas: »varför blanda 
högt och lågt så där, 
mot det helas anda 
olikarten skär?» 
— svarar jag så här: 
»När i huvudstaden 
just ett regn har slutat, 
medan vaktparaden 
under dån av trummor 
nalkas slottsfasaden, 
ser jag alla slagens 
folk i trängsel trång, 
torgens gamla gummor, 
som på fisken prutat 
förmiddagen lång, 
processionens trista 
tåg med lik i kista, 
barn i skratt och språng, 
ynglingar som nicka 
hemligt åt en flicka, 
sneglande åt lagens 
vakt med gömd battong, 
prinsarna och kungen 
tätt vid tiggarungen 
och två män, som dricka 
i en trappnedgång, 
men ur Mälarvågen 
stiger Irisbågen 
högt mot högt som spång.}}

Förstode vi sammanhanget i detta livets brokiga skådespel, 
så visste vi, att det lägsta låga hörde med vid sidan om det&lt;noinclude&gt;
&lt;references/&gt;&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>o8d8b0c6942bgibwp68015lx63b7ywg</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Sida:J Mortensen Från Röda rummet till Sekelskiftet 1918.djvu/689</title>
    <ns>104</ns>
    <id>225674</id>
    <revision>
      <id>657832</id>
      <timestamp>2026-09-05T07:40:18Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>PWidergren</username>
        <id>11678</id>
      </contributor>
      <comment>/* Korrekturläst */</comment>
      <origin>657832</origin>
      <model>proofread-page</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="2052" sha1="b620oyh0ofl96y0nekyy4ihl4dgu5mx" xml:space="preserve">&lt;noinclude&gt;&lt;pagequality level=&quot;3&quot; user=&quot;PWidergren&quot; /&gt;{{huvud||GUSTAF FRÖDING|347}}&lt;/noinclude&gt;högsta höga som toner i en harmoni. Men denna enhetsklang 
förnimmes endast av guden, icke av människan. För oss 
upplöser sig däremot det brokiga skådespelet i »stänk och flikar», 
vi kunna endast ana deras sammansmältande i den högre 
enheten.
 
I kraft av denna uppfattning inför Fröding nu skildringar 
av en sådan djärvhet, som aldrig förut skadats i svensk dikt, 
om icke möjligen i Bellmans. De djupaste, mörkaste bekännelser
avgivas här gömda i en burleskt lekfull form, än med 
tindrande humor, än med cynisk öppenhet.
 
Det finnes i »Stänk och flikar» ännu en inledningsdikt, 
nämligen ''[[Nyköpings gästabud]]''. Den visar oss, huru Fröding tvekat, 
innan han vågade släppa ut dessa dikter. Han ser tillbaka på 
sin föregående produktion. Hans vers hava ljugit, han grips 
av skam inför deras falska gyckelspel. Men nu vill han bryta 
med det förgångna. Trots all den strid och alla de angrepp, 
som han anar, att dessa verser skola bringa honom — och han 
blev sannspådd — vill han låta dessa »hertigar av meter» och 
»riddare av rim» rida ut att förkunna den ohöljda sanningen 
om hans inres uppror, hans tvivel, lidelser och kval. Allt vad 
Fröding djupast känt och tänkt står också ristat med eldskrift 
i denna samling. 

Frödings utveckling visar inga omslag, men hans själsliv har 
under lidandet fördjupats och vidgats. Vad hans så omdebatterade
radikalism beträffar, når den just sin höjdpunkt i denna 
diktsamling. I religiöst avseende var Fröding alltid avgjort 
antiortodox. Han såg fram mot döden som den slutliga 
upplösningen och förintelsen, eller såsom han uttrycker det i 
»[[Vid myren]]» i hans första diktsamling:
 
{{Dikt|Här kan sinnet slita det sista bandet, 
som vid sorgen och livet band, 
här går vägen fram till det skumma landet, 
till det eviga intets land.}} 

Under sin senare period fylles Fröding av en rikare och 
djupare religiös känsla; han når fram till en panteistisk livssyn&lt;noinclude&gt;
&lt;references/&gt;&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>b620oyh0ofl96y0nekyy4ihl4dgu5mx</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Sida:J Mortensen Från Röda rummet till Sekelskiftet 1918.djvu/690</title>
    <ns>104</ns>
    <id>225675</id>
    <revision>
      <id>657833</id>
      <timestamp>2026-09-05T07:44:55Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>PWidergren</username>
        <id>11678</id>
      </contributor>
      <comment>/* Korrekturläst */</comment>
      <origin>657833</origin>
      <model>proofread-page</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1978" sha1="rzgw6f9oyktij2r8he2eue9k2df57mf" xml:space="preserve">&lt;noinclude&gt;&lt;pagequality level=&quot;3&quot; user=&quot;PWidergren&quot; /&gt;{{huvud|348|GUSTAF FRÖDING|}}&lt;/noinclude&gt;och detta är ju karaktäristiskt för hela tidsutvecklingen. Men 
denna känsla är aldrig i minsta mån fäst vid några direkt kristna 
begrepp. Även under sina djupaste lidanden kommer han aldrig 
längre än att tvivlande fråga:
 
{{Dikt|Om Gud är till, vad är han, 
den vetande give mig svar? 
Det samma namnet bär han, 
som fordomdags han bar. 
Mig synes dock, 
fast samma namn vi stamma, 
att samma rock 
ej alltid täckt detsamma.}} 

Det finnes emellertid ett särskilt område, där Fröding 
betecknar en kulmination av naturalismen i svensk diktning. Hans 
erotiska dikter i »Stänk och flikar», hans personliga bikt 
»[[Flickan i ögat]]» och »[[En morgondröm]]» äro paralleller till
Strindbergs skildringar i »Giftas». De ge uttryck åt samma patos; 
»naket, fritt och ärligt» skall kärleken framträda såsom Fröding 
formulerat det. Frödings dikter såväl som Strindbergs 
Giftas-noveller beteckna höjdpunkten av angreppen mot asketismen. 

Ehuru till temperament och läggning i mycket varandra 
motsatta — Fröding var ju en intellektuellt frigjord och 
humaniserad personlighet på ett helt annat sätt än Strindberg, de 
väldiga ansatsernas och ytterligheternas man — sträcka sig 
dock djupa förbindelseleder mellan dem bägge. Strindbergs 
betydelse för Frödings lyrik är ovan berörd, liksom jag 
påpekat, att man i »Bibliska fantasier» kan återfinna Strindbergs 
mörka uppfattning av förhållandet mellan könen som en evig 
strid. Men Strindbergs inflytande på Fröding går otvivelaktigt 
långt djupare. Det fanns mellan Fröding och Strindberg vissa 
psykologiska likheter. Hos båda framträder en anormalitet i 
själslivet, en överhetsning, som bröt ut i periodiskt vansinne, 
de hemsöktes av syner och tvångstankar. Men detta sjukdomsarv 
var hos Fröding av en långt svårare och mer undergrävande 
art. Även på det erotiska området kan man spåra be-&lt;noinclude&gt;
&lt;references/&gt;&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>rzgw6f9oyktij2r8he2eue9k2df57mf</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Sida:J Mortensen Från Röda rummet till Sekelskiftet 1918.djvu/691</title>
    <ns>104</ns>
    <id>225676</id>
    <revision>
      <id>657834</id>
      <timestamp>2026-09-05T07:49:13Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>PWidergren</username>
        <id>11678</id>
      </contributor>
      <comment>/* Korrekturläst */</comment>
      <origin>657834</origin>
      <model>proofread-page</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="2313" sha1="iiqfqocxd1ieo1dht73y9wqk5gjnk1g" xml:space="preserve">&lt;noinclude&gt;&lt;pagequality level=&quot;3&quot; user=&quot;PWidergren&quot; /&gt;{{huvud||GUSTAF FRÖDING|349}}&lt;/noinclude&gt;röringspunkter dem emellan. Strindberg hade genomlevat en 
serie erfarenheter, som gjorde honom till en revolutionär mot 
samhällets uppfattning av könsmoralen. Förhållandet är 
detsamma med Fröding. Han är i detta avseende en revoltör och 
fortsätter Strindbergs omvärdering av de moraliska värdena. 
Det finnes även ett annat drag, som förenar dem. De äga 
båda en stark social samkänsla med den lidande mänskligheten. 
»Det är synd om människorna», blir det förlösande ordet i 
Strindbergs »Drömspelet», och det är samma evangelium, som 
Fröding frambär i »[[En fattig munk från Skara]]»: vi äro alla 
»bröder, som kämpa i ondskans flod». Såväl Strindberg som 
Fröding arbetade oförtröttat för att vinna klarhet i de stora
livsfrågorna, som nittiotalet annars gärna sköt åt sidan, de sökte 
tränga igenom ondskans problem och finna enheten bakom livets
virrvarr av orättvisor och motsägelser. Genom att de i 
sin diktning sammansmälta naturalismens frihetspatos och 
sanningskrav med symbolismens känslofördjupning bli Strindberg 
och Fröding på ett särskilt sätt bärare av utvecklingens 
kontinuitet.
 
Man har analyserat Frödings sjukdom och bestämt den som 
''shizofreni'' eller ''dementia praecox''. Det senare namnet bär den 
därför, att sjukdomen ofta börjar i ungdomsåren, den kan till 
och med följas tillbaka till den tidiga barndomen, och vanligen 
når den till full utveckling i åldern mellan 20—35 år. 
Sjukdomen kan kortast betecknas som en abnorm dels söndring, 
dels försvagning av vilje- och känslolivet. Den åtföljes ofta 
av sexuell upphetsning och begär efter alkohol. De sjuka 
plågas av skuldförnimmelser och försyndelseidéer.
 
Att en skald varit sjuk är i och för sig en likgiltig sak ur 
estetisk synpunkt. Det är en yttre omständighet, som rationellt
förklarar vissa egendomligheter i hans kynne och diktning. 
Men från estetisk synpunkt är det väsentliga, att han uttrycker 
vissa gemensamt mänskliga lidanden och uttrycker dessa på ett 
mästerligt sätt. För oss är det därför av största intresse att 
få veta, huru Fröding själv såg på sin sjukdom. Åtskilliga av 
dessa Frödings tolkningar av sitt eget själstillstånd hava vi re-&lt;noinclude&gt;
&lt;references/&gt;&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>iiqfqocxd1ieo1dht73y9wqk5gjnk1g</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Sida:J Mortensen Från Röda rummet till Sekelskiftet 1918.djvu/692</title>
    <ns>104</ns>
    <id>225677</id>
    <revision>
      <id>657835</id>
      <timestamp>2026-09-05T07:59:42Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>PWidergren</username>
        <id>11678</id>
      </contributor>
      <comment>/* Korrekturläst */</comment>
      <origin>657835</origin>
      <model>proofread-page</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="2143" sha1="fj5jz5237e5l3gfbklkhqt5ge8e2dvo" xml:space="preserve">&lt;noinclude&gt;&lt;pagequality level=&quot;3&quot; user=&quot;PWidergren&quot; /&gt;{{huvud|350|GUSTAF FRÖDING|}}&lt;/noinclude&gt;dan lärt känna i hans diktning. Så t. ex. lägger han tidigt 
märke till den söndersplittring av jaget, den tudelning av 
vilje- och känslolivet, som försiggick i hans inre. Det är denna, som 
han belyser i »[[Mefisto]]» och i många andra dikter. Likaså har 
han gång på gång analyserat trötthetskänslan och givit uttryck 
åt den melankoli, först obestämd, sen allt skarpare accentuerad, 
som följer honom och som i otaliga nyanser genomskimrar hans 
diktning. Vidare se vi, hur Fröding ständigt sysslar med olika 
former av skuldmedvetande. Den djupaste orsaken till denna 
skuldkänsla var hans egen sjukdom, dess upplösande karaktär, 
dess ängslan och den trötthet, som beledsagade den. Men för 
Fröding blev denna skuld framför allt av erotisk natur. Den 
antar många former. I de oreglerade kraftperioder, då 
upphetsningen överstimulerade hans nerver, kunde han drömma sig 
som en man, den där skändat många kvinnor och som nu led 
djupa samvetskval eller som det heter i »[[En visa till Karin ur fängelset|En visa till Karin]]»:

{{Dikt|Döttrar av mitt folk gingo fagra på torgen, 
jag förde dem upp till att skändas i borgen.}}
 
Som ung var Fröding ovanligt vacker, och det säges, att 
mer än en ung kvinna gärna skulle förenat sina öden med hans. 
Likvisst blev det hans lott att hela livet liksom den »[[Fredlös|Fredlöse]]» 
stå utanför och endast med längtan drömma om en lycka, som 
aldrig blev hans. Det erotiska huvudproblemet i hans diktning 
blir därför en motsats mellan de försakelsens marter, som han 
lider, och hans fantasis frossande i sensuella drömmar. Vildast 
har han givit uttryck åt denna sensuella lidelse i de båda 
dikterna ''[[I Daphne]]'' och ''[[Herran steg över Korasan]]''. I den förra 
dikten heter det, att han nu är led vid att tygla och trycka i 
stoftet sitt otamda begär, och han drömmer sig en antik 
bakanal i Daphnes dal: 
 
{{Dikt|start=open|end=follow|Låt oss omfamnade blandas, 
låt oss förenade andas 
alla med alla och man med kvinna, 
kvinnor med kvinnor och män med män,}}&lt;noinclude&gt;
&lt;references/&gt;&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>fj5jz5237e5l3gfbklkhqt5ge8e2dvo</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Sida:J Mortensen Från Röda rummet till Sekelskiftet 1918.djvu/693</title>
    <ns>104</ns>
    <id>225678</id>
    <revision>
      <id>657836</id>
      <timestamp>2026-09-05T08:06:38Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>PWidergren</username>
        <id>11678</id>
      </contributor>
      <comment>/* Korrekturläst */</comment>
      <origin>657836</origin>
      <model>proofread-page</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1654" sha1="7afiylebdcu2fqmlr23ag7xu1tlh01k" xml:space="preserve">&lt;noinclude&gt;&lt;pagequality level=&quot;3&quot; user=&quot;PWidergren&quot; /&gt;{{huvud||GUSTAF FRÖDING|351}}&lt;/noinclude&gt;{{Dikt|start=follow|end=close|låt oss i famntag förbrinna, 
låt oss förbrinnande renas, 
låt oss omfamnade enas 
saligt med Kosmos igen!}} 

Den tredje sången i denna dikt har en rent lyrisk karaktär 
och giver ett rovdjursvilt uttryck åt bekännelsen av hans begär:
 
{{Dikt|Jag ville jag vore en tiger  
i språng till att fråssa och paras, 
när blodet åt huvudet stiger 
och drifternas hungrande skaras 
vilt hetsande jakt mig för, 
så kampen en gång finge sluta 
emellan försaka och njuta, 
emellan jag vill och bör.}} 

Det är detta motsatsförhållande mellan önskningarna och 
verkligheten, mellan vilja och kunna, som så ofta möter oss i 
Frödings diktning. 

I hans tidigaste dikter kan känslan vid första ögonkastet 
förefalla skälmsk och sund. Men redan här är han mer 
åskådare än medspelande. I ''Vackert väder'' framträder hjälten 
redan tafatt och distré. Och den unge mannen, som sitter i 
slädan vid sidan om den förtjusande unga blondinen i 
''[[Bjällerklang]]'', som han utmålar så förförisk, är visserligen betagen i 
hennes skönhet, men på samma gång är han ytterst kylig i sin 
uppfattning: 

{{Dikt|Jag tyckte fröken vara tokig bara, 
och halvt ironiskt jag hörde på, 
jag var så vis, som en man kan vara, 
nar han har fyllt sina tjugutvå.}} 

Detta hans förhållande till kvinnorna belyses i flera av hans 
dikter. Situationen är i allt väsentligt densamma i [[Balen]] som 
i [[Torborg]], denna lovsång till hans kvinnliga ideal, till 
skönheten och styrkan och ungdomligheten. Båda gångerna faller 
hjalten igenom:
{{Tomrad}}&lt;noinclude&gt;
&lt;references/&gt;&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>7afiylebdcu2fqmlr23ag7xu1tlh01k</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Sida:J Mortensen Från Röda rummet till Sekelskiftet 1918.djvu/694</title>
    <ns>104</ns>
    <id>225679</id>
    <revision>
      <id>657837</id>
      <timestamp>2026-09-05T08:11:31Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>PWidergren</username>
        <id>11678</id>
      </contributor>
      <comment>/* Korrekturläst */</comment>
      <origin>657837</origin>
      <model>proofread-page</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1615" sha1="8xrs9qw8wt1pd5xya7qbt50xtzajbae" xml:space="preserve">&lt;noinclude&gt;&lt;pagequality level=&quot;3&quot; user=&quot;PWidergren&quot; /&gt;{{huvud|352|GUSTAF FRÖDING|}}&lt;/noinclude&gt;{{Dikt|Hövligt jag griper åt hattens brätten, 
tagen av synens skönhetsmakt, 
men med en flyktig blick åt lorgnetten 
ler hon med kallt förakt.}} 

Och båda gångerna tröstar han sig karaktäristiskt nog på samma 
sätt med att hänvisa till sin intellektuella överlägsenhet. Han 
kommer aldrig längre än till att betrakta dessa kvinnor eller 
att suga kraften ur dem på avstånd såsom han cyniskt 
uttrycker det i ''[[Flickan i ögat]]''. 

{{Dikt|Jag fångade i hästen 
av mötena på vägen, 
halvt fräck och halvt förlägen, 
de bästa ögonkasten. 

Jag följde genom staden 
den kjol, som vackrast röjde, 
hur formerna sig böjde 
i höften och i vaden, 

Den växt, som mest flöt över 
av all den kraft av kvinna, 
den ström av älskarinna, 
en stackars karl behöver.}} 

Det blev i själva verket endast med drömmens gestalter, som 
Fröding rent sensuellt kunde tillfredsställa sin kärlek. Denna 
perversitet i de erotiska lidelserna, den vilda och otämda åtrån 
efter hets och stimulans ha varit arvfienden, mot vilken han 
stritt och brottats. Hans starkaste skuldkänsla har troligen 
tagit näring just härifrån. Redan i ''[[Hydra]]'' är det sin livskamp 
mot begären han skildrat. Han beskriver, hur han ligger i 
feberdrömmar och hydran omslingrar honom:
 
{{Dikt|start=open|end=stanza|Och dödskall kyla kom i varje lem, 
jag var betäckt av slipprigt slem 
och för mig själv jag måste vämjas. 
En dunkel tanke i min hjärna brann: 
det är det lågas makt i människan, 
— det kan, det skall, det måste tämjas!}}&lt;noinclude&gt;
&lt;references/&gt;&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>8xrs9qw8wt1pd5xya7qbt50xtzajbae</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Sida:J Mortensen Från Röda rummet till Sekelskiftet 1918.djvu/695</title>
    <ns>104</ns>
    <id>225680</id>
    <revision>
      <id>657838</id>
      <timestamp>2026-09-05T08:21:55Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>PWidergren</username>
        <id>11678</id>
      </contributor>
      <comment>/* Korrekturläst */</comment>
      <origin>657838</origin>
      <model>proofread-page</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1705" sha1="ayljta9r6a62mu6va0dlxw8ud6pksq3" xml:space="preserve">&lt;noinclude&gt;&lt;pagequality level=&quot;3&quot; user=&quot;PWidergren&quot; /&gt;{{huvud||GUSTAF FRÖDING|353}}&lt;/noinclude&gt;{{Dikt|start=stanza|end=close|Jag tog mig kraft, blev fri, fick luft, 
och styrka kom i vilja och förnuft 
— det kom som ett beslut: jag ''skall'' ej ge mig! 
Om också aldrig tryckets pressning hävs 
och till den stund, då andedräkten kvävs, 
så skall jag hoppas, skall jag aldrig ge mig!}} 

I ''[[Narkissos]]'' är det samma tvekamp han skildrar i mytologisk
omklädnad. Narkissos ligger vid källans vatten, betagen 
i sin egen bild, hans hy är blek, hans anletsdrag tärda, hans 
kind tom, hans fägring förspilld. »Han sjönk tillsamman, hans 
gestalt var bruten, — ty i hans blod var feberelden gjuten — 
och soten drack hans blod och åt hans lunga.» Den som räddar 
honom är Eko, den unga flickan, som lägger sin arm om 
hans hals och skänker honom sin kärlek.
 
''[[Fylgia]]'' utgör i viss mån en parallell till »Hydra». Vissa 
ord i denna senare dikt erinra direkt om uttryck i den förra. 
Så t. ex. då det heter: 

{{Dikt|Fylgia, Fylgia, fly mig ej, 
när jag drags av det låga mot dyn.}} 

Dikten utgör en innerlig anropan till hans skyddsgudinna, 
till den ädla, rena och sköna kvinna, som han vill tillbedja och 
älska.
 
{{Dikt|Fylgia, Fylgia, fly mig ej, 
du skygga, förnäma, sky mig ej, 
du min skönhetslängtan, 
som mot dagens sorger 
är min skyddande tröst i nattens syn!}}

Frödings djupaste bikt om sina erotiska förhållanden har 
man i ''[[Flickan i ögat]]''. Där förtäljer han öppet om sitt liv med 
»alkohol och flicka», om den balsam, som den vänliga 
konditorsfröknen gjuter i »den arme resenärens sår», en typisk 
episod i Frödings liv. Dikten anknyter till den gamla folktron,&lt;noinclude&gt;
&lt;references/&gt;&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>ayljta9r6a62mu6va0dlxw8ud6pksq3</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Sida:J Mortensen Från Röda rummet till Sekelskiftet 1918.djvu/696</title>
    <ns>104</ns>
    <id>225681</id>
    <revision>
      <id>657846</id>
      <timestamp>2026-09-05T09:22:09Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>PWidergren</username>
        <id>11678</id>
      </contributor>
      <comment>/* Korrekturläst */</comment>
      <origin>657846</origin>
      <model>proofread-page</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1567" sha1="qyetk52cm5wvzqpga7pflrrd6jgjgd7" xml:space="preserve">&lt;noinclude&gt;&lt;pagequality level=&quot;3&quot; user=&quot;PWidergren&quot; /&gt;{{huvud|354|GUSTAF FRÖDING|}}&lt;/noinclude&gt;att om en man skådar sig i spegeln, ser han i sina ögon 
bilden av den kvinna han älskar och som älskar honom; ser han 
däremot endast sig själv, älskar han ingen och älskas av ingen. 
Han står framför spegeln: 

{{Dikt|Jag såg och såg — min egen min 
av clown, som är allena, 
hans vissna kind, hans trötta grin 
av fjasko på arena. 

Och all den sorgenatt, som låg 
så svart i ögonbrynen, 
jag såg och såg, men hur jag såg, 
jag såg mig själv i synen. 

Jag såg mig själv, jag sade: Hej, 
du dotter av min moder, 
du liknar allt ett konterfej 
av din förfallne broder! 

I ädelt skick och fint behag 
vi äro ett, vi tvenne, 
jag har mig själv till hustru, jag, 
och avlar barn med henne!}} 

Men mot bakgrunden av dessa lidelser har han även tecknat 
sin ideala kärleksdröm. Ty det storslagna i Frödings diktning 
är, att han mitt under detta vältrande i dyn kunnat hålla 
sin tanke klar och bevingad, att han aldrig låtit sin själ besudlas. 
Fylgia har dock bönhört honom och räddat honom upp i skönhetens 
rike. Från denna värld av otyglade och orena begär, från lidelsernas 
helvete har hans dikts genius haft kraft att höja sig till de 
paradisiska nejder, där oskulden och renheten härska. 

{{Dikt|Jag köpte min kärlek för pengar, 
för mig var ej annan att få, 
sjung vackert, I skorrande strängar, 
sjung vackert om kärlek ändå.}} 

Böök har med anledning av den utomordentligt vackra, 
visionära dikten »Det borde varit stjärnor» framlagt en teori&lt;noinclude&gt;
&lt;references/&gt;&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>qyetk52cm5wvzqpga7pflrrd6jgjgd7</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Sida:J Mortensen Från Röda rummet till Sekelskiftet 1918.djvu/697</title>
    <ns>104</ns>
    <id>225682</id>
    <revision>
      <id>657847</id>
      <timestamp>2026-09-05T09:37:27Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>PWidergren</username>
        <id>11678</id>
      </contributor>
      <comment>/* Korrekturläst */</comment>
      <origin>657847</origin>
      <model>proofread-page</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="2261" sha1="gjt70grbzm0e9nrzfv4sw83mqwrmxb2" xml:space="preserve">&lt;noinclude&gt;&lt;pagequality level=&quot;3&quot; user=&quot;PWidergren&quot; /&gt;{{huvud||GUSTAF FRÖDING|355}}&lt;/noinclude&gt;om att Fröding vid något tillfälle skulle begått ett våldtäktsbrott.
Antagandet visar en fullständig brist på kännedom om 
Frödings naturell. Långt ifrån att lida av den hänsynslösa 
brutalitet, varur dylika gärningar framgå, var det just hans livs 
olycka, att han saknade en viss sund och aktiv manlighet. 
»[[Det borde varit stjärnor]]» hör till samma stämningskrets som 
»[[Säv, säv, susa]]» eller »[[Dolores di Colibrados]]», om vilken 
senare den även rytmiskt påminner, sången om Frödings mor, 
den förfinade och späda kvinnan, som omgivningens kyla 
och hån drar ned och krossar. »Det borde varit stjärnor» 
för även tanken till vissa av Poes visionära kärleksdikter; 
ingen har som Poe förmått att gjuta stjärnglansen kring den 
älskades panna. Fröding var en beundrare av Poe, och 
dennes musikaliskt suggestiva verskonst har beröringspunkter med 
hans egen. Jag har tidigare (i Edda 1918) påpekat en viss 
frändskap mellan motivet i Frödings »[[Atlantis]]» och Poes »[[:en:The_Works_of_the_Late_Edgar_Allan_Poe_(1859)/Volume_2/The_City_in_the_Sea|The 
city in the sea]]». 

Sitt erotiska ideal har Fröding framför allt utvecklat i 
tvenne monumentala dikter: ''[[Gudarne dansa|Gudarna dansa]]'' och 
''[[En morgondröm]]''. I den förra dikten uttalar han som ofta förr en dom 
över asketismen, över de hårda budordens stränga och dömande 
moral, men angreppet är denna gång lyft upp i en högre, 
ideellare sfär. Dikten verkar nästan som en fris runt ikring ett 
arkaistiskt grekiskt altare, så högtidligt stilla i rytmen, så lugna 
och behärskade verka gudarna, där de röra sig i dans kring 
Elysiums slätter. De äro trötta att sitta till doms över jordens 
släkter. I ånger hava de löst människorna från budordens 
bann. Livet skall vara frihet, lycka och dans:
 
{{Dikt|De skapade undra och fröjdas och dricka, 
gudarne nicka, gudarne nicka 
åt alla i huldhet och nåd.}} 

»En morgondröm» är en av de storslagnaste dikter, som 
Fröding skrivit. Möjligen kan man rikta den anmärkningen 
mot dikten, att de rader Fröding efter åtalet strök och som 
skildra det fysiska famntagets rytm, borde varit borta. Guden&lt;noinclude&gt;
&lt;references/&gt;&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>gjt70grbzm0e9nrzfv4sw83mqwrmxb2</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Sida:J Mortensen Från Röda rummet till Sekelskiftet 1918.djvu/698</title>
    <ns>104</ns>
    <id>225683</id>
    <revision>
      <id>657848</id>
      <timestamp>2026-09-05T09:43:29Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>PWidergren</username>
        <id>11678</id>
      </contributor>
      <comment>/* Korrekturläst */</comment>
      <origin>657848</origin>
      <model>proofread-page</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="2143" sha1="3vh0d1seddo2jbqhnjxiavacloctaqa" xml:space="preserve">&lt;noinclude&gt;&lt;pagequality level=&quot;3&quot; user=&quot;PWidergren&quot; /&gt;{{huvud|356|GUSTAF FRÖDING|}}&lt;/noinclude&gt;med sin syn på allhelheten har liksom ett ögonblick vikit 
tillbaka och den faun, som, för att använda Richard Berghs 
träffande uttryck, obestridligen fanns hos Fröding, har i stället 
fattat penseln och i sin erotomani fördröjt sig ett ögonblick för 
länge på en punkt av tavlan.
 
Dikten rör sig genom en rik skala av olika stilar och 
känslokomplex. Frödings bibelstudier och hans antikiserande stycken 
äro som förstudier till den monumentala stilen i dikten. Men 
denna stelnar aldrig i abstrakt höghet utan förnyas ständigt av 
den mest livsfriska realism. Å ena sidan utmålar skalden Ariens 
härliga land, herdelandskapet, som nästan erinrar om Ovidii 
gyllene ålder i tidernas gryning men med fornnordiska drag i 
växtlivet och sederna, och där det lever: »Ett naket folk, för 
stolt för ok, — för rent för dräkternas skökodok». Han skildrar 
först i hänförda ord gudarnas ättling, där han strövar kring 
som en fri ung man:
 
{{Dikt|Hans blod är en störtsjö i vårstormsdagar, 
hans trots bryter lagar 
och allt vill han fresta och allt han kan.}} 

Så kommer kvinnan, rytmen får en ny melodi, hon kommer 
lätt och dansande på nätta fötter. Sången om kärleksleken 
formar sig till en hymn till den rena, oskuldsfulla kärleken, 
naket antik, Almqvists och Strindbergs samhällsideal förlagt till 
ett drömland. 

Det är samma anda, som härskar i de båda dikterna ''[[Aningar]]'' 
och ''[[En flik av framtiden]]''. I »Aningar» sias om övermänniskans
snara ankomst, han, som är i stånd att häva de motsatser, 
vilka skalden ej förmått mästra i sitt liv, och bringa allt 
till harmoni och lycka. Han utmålas nästan med samma drag 
som den unge hjälten i »En morgondröm». »En flik av framtiden» 
för oss åter till detta Ariens land, där mänskligheten, 
utan alla band och fjättrar, skall utveckla sig i frihet och 
lycka. Det är något av en vårvisas klang i denna sång, som 
skildrar, hur solen går mot Eden och jorden följer dess spår, 
vintern dör bort, våren spirar fram och ett nytt liv breder sig&lt;noinclude&gt;
&lt;references/&gt;&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>3vh0d1seddo2jbqhnjxiavacloctaqa</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Sida:J Mortensen Från Röda rummet till Sekelskiftet 1918.djvu/699</title>
    <ns>104</ns>
    <id>225684</id>
    <revision>
      <id>657849</id>
      <timestamp>2026-09-05T09:55:56Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>PWidergren</username>
        <id>11678</id>
      </contributor>
      <comment>/* Korrekturläst */</comment>
      <origin>657849</origin>
      <model>proofread-page</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="2269" sha1="137v3bjv91l0j7oqp11nypazpk5jo2b" xml:space="preserve">&lt;noinclude&gt;&lt;pagequality level=&quot;3&quot; user=&quot;PWidergren&quot; /&gt;{{huvud||GUSTAF FRÖDING|357}}&lt;/noinclude&gt;på den gamla jorden. Människorna hava kastat de vanprydande 
kläderna, deras kroppar räta ut sig och återvinna urtidens 
styrka och skönhet.
 
När Fröding skrev dessa dikter hade han redan gjort upp 
med världen. Han visste, att han var »en grop med utbränt 
kol av innebrända lustar». Han har skildrat sig själv i det 
ögonblick, då han tar avsked av livet, i de båda dikterna 
''[[Ett gammalt bergtroll]]'' och ''[[Fredlös]]''. Den förra är burlesk i tonen; 
mästerligare än väl någonsin förut har han här givit liv åt en 
av dessa gamla trollgestalter. Men under trollets drag 
igenkänna vi honom själv. Groteskt har han utmålat sin klumpiga 
bortkommenhet och sin längtan efter den fagra prinsessan med 
lingult om hjässan. Långt bittrare är dock »Fredlös», den 
utgör kulmen av alla dessa dikter, i vilka Fröding, som i 
»[[Blixten]]», i »[[Jägar Malms hustrur]]» skildrar den samhällsodugliges 
och utstöttes liv — hans eget liv. »Fredlös» är rätt och slätt 
landstrykaren, där han står på vägen, försupen, hemlös och 
frusen, med trasiga byxor och skor, och skådar in mot 
bröllopsgården, evigt dömd att stå utanför.
 
I detta ögonblick, då Fröding känner, att allt brister sönder 
i hans själ, glider tanken tillbaka till barndomens sagoskatt, till 
»Tusen och en natt», vari systern invigt honom i deras syrengrotta.
Och han frammanar Aladin, som redan Oehlenschläger 
gjort till bärare av geniets gudagåva. Ännu en gång finner 
han ett plastiskt uttryck för splittringen inom honom själv. 
Som en dåre raglar prinsen ner för gatan, levande i sin dröm 
om Lampan, den förlorade, och mumlande sina besvärjelseformler, 
under det att folkets krassa rop genljuder bakom honom. 
Lampan är borta för alltid, men han drömmer sig ännu som 
dess mäktige ägare.
 
Det finnes något Hamletsartat i Prins Aladins gestalt — 
ett drag, som även eljest här och där sticker fram i Frödings 
diktning. Man kan spåra det långt tillbaka. Det existerar 
redan en hemlig förbindelseled mellan Hamlets livsfilosofi 
och Agust Kallsons, bägge dölja de sin brist på vilja och 
handlingskraft bakom narrkåpan och gycklareminen. Del är&lt;noinclude&gt;
&lt;references/&gt;&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>137v3bjv91l0j7oqp11nypazpk5jo2b</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Sida:J Mortensen Från Röda rummet till Sekelskiftet 1918.djvu/700</title>
    <ns>104</ns>
    <id>225685</id>
    <revision>
      <id>657850</id>
      <timestamp>2026-09-05T10:01:58Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>PWidergren</username>
        <id>11678</id>
      </contributor>
      <comment>/* Korrekturläst */</comment>
      <origin>657850</origin>
      <model>proofread-page</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1889" sha1="o85g1sn9wm8kk1y6ne1egjm04gg2fdy" xml:space="preserve">&lt;noinclude&gt;&lt;pagequality level=&quot;3&quot; user=&quot;PWidergren&quot; /&gt;{{huvud|358|GUSTAF FRÖDING|}}&lt;/noinclude&gt;icke förvånande, att också Fröding håller sin 
Hamletsmonolog: 

{{Dikt|Är det ljuvt att sköljas 
under sorl och sus 
av en klangfull böljas 
gång till dödens hus?}} 

heter det i ''[[En strandvisa]]''. 

{{Dikt|Men vem vågar språnget, 
fast ens liv är ött, 
fast ens hopp är gånget 
från en värld, som dött.}} 

Fröding hade i »[[Stänk och flikar]]» talat som en man inför 
döden, han hade sprängt alla fjättrar, höjt sig över alla 
personliga hänsyn. Han hade talat sanning ur djupet av sitt 
marterade hjärta. Vad som följer är »[[Drömmar i Hades]]». Ännu 
levande går han ned i de fördömdas boningar. När man följer 
honom på denna väg, gripes man av beundran för hans 
skarpa och sega intelligens. Anda till det sista bevarar han 
sin medvetenhet och sin förmåga av analys, och medan hans 
eget liv förhärjas, glöder hans kärlek till mänskligheten starkare 
än någonsin. 

De sista dikterna i »[[Stänk och flikar (diktsamling)|Stänk och flikar]]» inför oss i den värld, 
som hädanefter skulle bliva Frödings, i ett tillstånd, som ligger 
mellan drömmen och vakandet och som fylles av syner från 
andra sfärer än den, i vilken vi leva. Skalden hör sorlet av de 
multnades röster, han hör, hur de fråga och svara, stiga och 
falla och vandra »som böljor i svall» fram mot hans bädd. 
Deras ord äro som musik, fulla av rytm och takt, fulla av visdom, 
liksom uppenbarande, vad som förut endast själfullt anats.
 
''[[Sagan om Gral]]'' utgör en omedelbar fortsättning på 
»Drömmar i Hades». Den börjar på samma sätt, skalden försjunker 
ånyo i en av sina drömmar: 

{{Dikt|start=follow|end=follow|Efter en dvala med hemska och skakande 
syner och röster och tvivelskval 
halvt som i sovande, halvt som i vakande, 
drömde jag sagan om Gral.}}
{{Tomrad}}&lt;noinclude&gt;
&lt;references/&gt;&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>o85g1sn9wm8kk1y6ne1egjm04gg2fdy</sha1>
    </revision>
    <revision>
      <id>657862</id>
      <parentid>657850</parentid>
      <timestamp>2026-09-05T10:42:14Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>PWidergren</username>
        <id>11678</id>
      </contributor>
      <minor />
      <origin>657862</origin>
      <model>proofread-page</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1865" sha1="k51vztjfy87xc6fmhmu31q35g7o5kd0" xml:space="preserve">&lt;noinclude&gt;&lt;pagequality level=&quot;3&quot; user=&quot;PWidergren&quot; /&gt;{{huvud|358|GUSTAF FRÖDING|}}&lt;/noinclude&gt;icke förvånande, att också Fröding håller sin 
Hamletsmonolog: 

{{Dikt|Är det ljuvt att sköljas 
under sorl och sus 
av en klangfull böljas 
gång till dödens hus?}} 

heter det i ''[[En strandvisa]]''. 

{{Dikt|Men vem vågar språnget, 
fast ens liv är ött, 
fast ens hopp är gånget 
från en värld, som dött.}} 

Fröding hade i »[[Stänk och flikar]]» talat som en man inför 
döden, han hade sprängt alla fjättrar, höjt sig över alla 
personliga hänsyn. Han hade talat sanning ur djupet av sitt 
marterade hjärta. Vad som följer är »[[Drömmar i Hades]]». Ännu 
levande går han ned i de fördömdas boningar. När man följer 
honom på denna väg, gripes man av beundran för hans 
skarpa och sega intelligens. Anda till det sista bevarar han 
sin medvetenhet och sin förmåga av analys, och medan hans 
eget liv förhärjas, glöder hans kärlek till mänskligheten starkare 
än någonsin. 

De sista dikterna i »[[Stänk och flikar (diktsamling)|Stänk och flikar]]» inför oss i den värld, 
som hädanefter skulle bliva Frödings, i ett tillstånd, som ligger 
mellan drömmen och vakandet och som fylles av syner från 
andra sfärer än den, i vilken vi leva. Skalden hör sorlet av de 
multnades röster, han hör, hur de fråga och svara, stiga och 
falla och vandra »som böljor i svall» fram mot hans bädd. 
Deras ord äro som musik, fulla av rytm och takt, fulla av visdom, 
liksom uppenbarande, vad som förut endast själfullt anats.
 
''[[Sagan om Gral]]'' utgör en omedelbar fortsättning på 
»Drömmar i Hades». Den börjar på samma sätt, skalden försjunker 
ånyo i en av sina drömmar: 

{{Dikt|Efter en dvala med hemska och skakande 
syner och röster och tvivelskval 
halvt som i sovande, halvt som i vakande, 
drömde jag sagan om Gral.}}
{{Tomrad}}&lt;noinclude&gt;
&lt;references/&gt;&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>k51vztjfy87xc6fmhmu31q35g7o5kd0</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Sida:J Mortensen Från Röda rummet till Sekelskiftet 1918.djvu/701</title>
    <ns>104</ns>
    <id>225686</id>
    <revision>
      <id>657851</id>
      <timestamp>2026-09-05T10:08:03Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>PWidergren</username>
        <id>11678</id>
      </contributor>
      <comment>/* Korrekturläst */</comment>
      <origin>657851</origin>
      <model>proofread-page</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="2026" sha1="9hliezpza46pm8wui6mjbmv2m1ufxca" xml:space="preserve">&lt;noinclude&gt;&lt;pagequality level=&quot;3&quot; user=&quot;PWidergren&quot; /&gt;{{huvud||GUSTAF FRÖDING|359}}&lt;/noinclude&gt;I de medeltida dikterna tolkades denna legend på mångahanda 
sätt. Men alla dessa tolkningar kristalliserade sig kring 
en gemensam uppfattning, att Gral var den kalk, vari blodet 
från Jesu sår uppsamlats. I Frödings dikt blir Gral till en 
symbol för den »ljus- och livingjutande urkällan», den är 
enheten bakom livets splittrade krafter, försoningen mellan 
motsatserna och de gamla dualistiska begreppen om gott och ont. 
I allt levande döljes en stråle av den heliga Gral. Men Gral 
kan endast finnas och formas av den övermänniska, om vilken 
Fröding drömmer, som är »älskad av Gud som av Satan» och 
vilken djärvt stormar himlar och helveten.
 
Denna Graldiktning betecknar ett nytt och sista stadium i 
Frödings diktning. Det betraktelsesätt, som här möter oss, kan 
emellertid spåras långt tillbaka. Redan i uppsatsen »Om 
humor» hade han sökt genomtränga motsatserna, och han fann i 
humorn tillvarons försonande element. Fröding var tidigt en 
trött man, som mycket lidit och grubblat över sitt eget väsens 
motsättningar. Detta gjorde honom i andens värld mild, 
förstående, genomträngd av en djup humanitet. I 
»[[En fattig munk från Skara]]» hade Fröding tidigt predikat
fördragsamhetens lära i tydliga ord:
 
{{Dikt|Det är icke sant som jag lärde förr, 
att någon är utanför himlens dörr, 
ty varje själ därinom går 
och ingen är get och ingen får. 
Den gode han är väl ej så god, 
som själv han tror i sitt övermod. 
Den onde han är ej så ond ändå 
som själv han tror, när kvalen slå. 
Thy skall du ej mycket berömma, 
ej mycket häckla och döma.}} 

I andra dikter som »[[En syn]]» reser han sig i trots och 
förnekar människans ansvar för sina gärningar, »[[Den evige juden]]» 
förkunnar, att något är på tok där uppe, världsförloppet utvecklar
sig galet, någon smusslar in ett fel i väven, »som till 
helgon gör oss eller skarn». I »Stänk och flikar» hävdade han,&lt;noinclude&gt;
&lt;references/&gt;&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>9hliezpza46pm8wui6mjbmv2m1ufxca</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Sida:J Mortensen Från Röda rummet till Sekelskiftet 1918.djvu/702</title>
    <ns>104</ns>
    <id>225687</id>
    <revision>
      <id>657852</id>
      <timestamp>2026-09-05T10:16:35Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>PWidergren</username>
        <id>11678</id>
      </contributor>
      <comment>/* Korrekturläst */</comment>
      <origin>657852</origin>
      <model>proofread-page</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1738" sha1="hkqn6fzt9ub2tc0awm0s18nq0nhzj07" xml:space="preserve">&lt;noinclude&gt;&lt;pagequality level=&quot;3&quot; user=&quot;PWidergren&quot; /&gt;{{huvud|360|GUSTAF FRÖDING|}}&lt;/noinclude&gt;att vi av tillvaron endast kunde uppfatta spridda delar, icke 
det helas harmoni, som innesluter både ont och gott. I 
»Drömmar i Hades» och dess följddikter »Sagan om Gral», »Aningar», 
»En flik av framtiden» siade han om övermänniskan, som skulle 
komma för att befria och försona. 

I [[Nytt och gammalt|Nytt och Gammalt]], Frödings fjärde diktsamling (1897), 
fortsätter han i diktcykeln ''[[Ur Gralsökarens saga]]'' denna diskussion, 
om ondskans makt och om huru ont kommer av gott. För 
att nå fram till klarhet i denna fråga vill han till och med giva 
sig in under det ondas välde:
 
{{Dikt|Jag vill ned 
på det ondas led, 
jag vill välta 
mig i lastens älta,
— — — — — — — —  
— som ett djur mig skicka, 
pöl dricka, 
träck smaka, 
utransaka 
dygd i brott, 
träcks renhet, 
enhet 
mellan ont och gott.}} 

I denna diktsamling finnes även en grupp realistiska bilder, 
muntra minnen från Frödings eget ungdomsliv på Värmlands 
herrgårdar såsom ''[[Förbjuden mark]]'', ''[[Fjorton dagar efteråt]]'' och 
''[[Jagarstamp]]'', och i dikten »''[[Vinghästen]]''» hävdar han återigen 
sin poesis rätt till frihet. Den bäres av samma patos som 
»''[[Nyköpings gästabud]]''».
 
Sina filosofiska grubblerier fortsatte Fröding de följande 
åren i en liten prosaavhandling ''Om livsmonader'' och delvis 
också uti de två häften ''Grillfängerier'' samt framför allt i 
diktsamlingen ''Gralstänk'', som han utgav 1898. I denna senare 
samling når hela Frödings Graldiktning sin höjdpunkt. Med 
vanlig ödmjukhet yttrar han i förordet, att de flesta av 
samlingens dikter äro mera att betrakta som rimmade tankeförsök&lt;noinclude&gt;
&lt;references/&gt;&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>hkqn6fzt9ub2tc0awm0s18nq0nhzj07</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Sida:J Mortensen Från Röda rummet till Sekelskiftet 1918.djvu/703</title>
    <ns>104</ns>
    <id>225688</id>
    <revision>
      <id>657857</id>
      <timestamp>2026-09-05T10:27:22Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>PWidergren</username>
        <id>11678</id>
      </contributor>
      <comment>/* Korrekturläst */</comment>
      <origin>657857</origin>
      <model>proofread-page</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="2179" sha1="1kq9c5rliy3g8x4uohpj9qf1vssga2c" xml:space="preserve">&lt;noinclude&gt;&lt;pagequality level=&quot;3&quot; user=&quot;PWidergren&quot; /&gt;{{huvud||GUSTAF FRÖDING|361}}&lt;/noinclude&gt;än som poesi i vanlig mening, och han hänvisar till Goethes 
»Sprüche in Reimen». Otvivelaktigt vidlåder dessa dikter en 
alltför stor torrhet i formen. Men de vittna om det allvar och 
det djup, varmed Frödings tankar arbetade med de filosofiska 
problemen för att nå fram till en förklaring av tillvaron. Hans 
sökande efter enhet och harmoni i världsförklaringen bottnar 
tydligt nog i åttiotalets monism. Sedan utvecklas hans livssyn 
under årens lopp till en fördjupad panteism icke minst under 
direkt studium av Spinoza, från vars skrifter ett direkt 
inflytande kan spåras i hans senare diktning. Man har 
karaktäriserat Fröding såsom avgjort tillhörande »de naiva genierna, 
de för vilka känslan och icke idén är diktens kärna». Denna 
karaktäristik synes mig alltför ensidig. Icke minst Frödings 
hela Graldiktning, ehuru icke alltid i sig själv lyckad, bär vittne 
om det intellektuella arbete och grubbel och den fond av 
samlad livsvisdom, som ligger bakom hela hans produktion.
 
Intressantast i »[[Gralstänk (diktsamling)|Gralstänk]]» är kanske [[Gralstänk (dikt)|den första cykeln]], som 
givit hela samlingen sitt namn. Här återfinner man i ny form 
samma tankar som i inledningsdikten till »Stänk och flikar». 
I allt finnes en gnista av Gräl. Till och med i det lägsta bor 
något gott och skönt. Gral bor i vällevnadsprästen vid maten, 
hos glädjeflickan »i ömheten, varmed hon ger dig en kyss»{{rättelse|,;|;}} 
den fanns hos Nero såväl som hos Don Juan eller hos Mefisto. 
Det är typiskt för Frödings tillstånd, att uttrycket ibland får 
en rent grotesk karaktär: 

{{Dikt|Något är skönt 
ock i en lus, 
ock i ett grönt 
blad bak ett hemlighus.}} 

Betecknande för hela Frödings utveckling är hans vacklande 
ställning till livsproblemen. Han kan icke slå sig till ro med 
någon form. Han frågar mer än han svarar. Han tvekar 
mellan antikens gud, Pan och bibelns gud, Zebaoth och slutar med 
att undra, om icke den förre var med i den senares gärningar. 
Överallt slår han tillsammans motsatserna för att finna enheten.
{{Tomrad}}&lt;noinclude&gt;
&lt;references/&gt;&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>1kq9c5rliy3g8x4uohpj9qf1vssga2c</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Sida:J Mortensen Från Röda rummet till Sekelskiftet 1918.djvu/704</title>
    <ns>104</ns>
    <id>225689</id>
    <revision>
      <id>657859</id>
      <timestamp>2026-09-05T10:31:38Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>PWidergren</username>
        <id>11678</id>
      </contributor>
      <comment>/* Korrekturläst */</comment>
      <origin>657859</origin>
      <model>proofread-page</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1429" sha1="l3nc1g5wmhhgl2c6wybmo72k6i6xivj" xml:space="preserve">&lt;noinclude&gt;&lt;pagequality level=&quot;3&quot; user=&quot;PWidergren&quot; /&gt;{{huvud|362|GUSTAF FRÖDING|}}&lt;/noinclude&gt;För denna motsättning, som ju även fanns i hans egen själ, 
har han ännu en gång funnit ett gripande uttryck i dikten 
»[[Calibariel]]».
 
{{Dikt|Jag är ej Ariel, ej Caliban, 
jag är ej människa och icke man, 
ej djävul, icke gud. 
Men något litet är jag detta allt, 
än gud, än dämon, alf och faungestalt 
med bockfot och djurlik hud.}}
 
Mitt under dessa grubblerier blossar då och då humorn upp 
med all sin gamla överdådighet som i ''[[Maskin i olag]]'', där han 
personifierar de stridande makterna i sitt inre. Han framställer
viljan, själens centrum, och lusten, dess periferi, som 
två glada dryckesbröder, som ofta förlusta sig tillsamman vid 
vinbuteljen. Först vill lusten ej dricka med sin herre, den 
förnäma viljan; han känner sig endast som en tjänare. Men 
hans betänkligheter äro snart hävda och: 

{{Dikt|Rätt ofta sedan viljan 
och lusten sutto samman 
och smorde sin maskin.}} 

Men slutligen går det på tok, ty lusten vill spela herre: 

{{Dikt|Och sade: »Hopp, hej lustelig, 
gå runtom, ditt svin!» 

När viljan sade: »Lust du, 
nu stopp, ej mera vin.» 
Då sade lusten: »Vilja du, 
håll käft, jag är centrum 
och du periferin, 
gå centrum, du rundtum, 
du runtrum, du centrom, 
gå centrum, turbin!» 
Med brak flög i styckjom 
var del av maskin.}} 

I slutet av 1898 måste Fröding inläggas på Uppsala hospi-&lt;noinclude&gt;
&lt;references/&gt;&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>l3nc1g5wmhhgl2c6wybmo72k6i6xivj</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Sida:J Mortensen Från Röda rummet till Sekelskiftet 1918.djvu/705</title>
    <ns>104</ns>
    <id>225690</id>
    <revision>
      <id>657860</id>
      <timestamp>2026-09-05T10:36:09Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>PWidergren</username>
        <id>11678</id>
      </contributor>
      <comment>/* Korrekturläst */</comment>
      <origin>657860</origin>
      <model>proofread-page</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1448" sha1="aeprrotjcdpm3j5a74fl5430e4ewcm0" xml:space="preserve">&lt;noinclude&gt;&lt;pagequality level=&quot;3&quot; user=&quot;PWidergren&quot; /&gt;{{huvud||GUSTAF FRÖDING|363}}&lt;/noinclude&gt;tal, och de följande åren var han död för världen. En av hans 
sista handlingar var, då han i några artiklar i »Uppsala Nya 
Tidning» 1898 om Könsfrågan och Frågan om gott och ont 
återkallade åtskilliga av de meningar han tidigare kämpat för. 
Fröding stannade flera år vid Uppsala hospital. Han flyttade 
sedan från sjukhem till sjukhem. Relativt förbättrad vistades 
han en tid på Gröndal ute på Djurgården och även på Tullinge. 
Sjukdomen fullbordade emellertid långsamt men säkert 
upplösningsarbetet. Även under dessa mörka år diktar han då och 
då, och många av hans stämningsutbrott från denna tid äro 
underbart gripande:
 
{{Dikt|Jag är den sköna linden, som ung ännu förtorkar, 
att strö torrt löv för vinden 
är allt min krona orkar.}} 

Under de sista åren av sitt liv skrev Fröding en samling 
dikter, som utgivits efter hans död under titeln ''Reconvalescentia''. 
Ännu syssla hans tankar med de stora livsproblemen i 
''Ghazelens makt'' och ''Magister Blasius''. Men utom i enstaka fall har 
det konstnärliga greppet slappnat. Dessa dikter äro framför 
allt gripande psykologiska dokument om en poet, som sökte 
det högsta, och om en människa, som alltid var sant mänsklig, 
alltid naturlig och ömhjärtad, och som, krönt av lidanden, blev 
en personlighet av stora mått. 

{{linje|5em|style=margin-top:3em;margin-bottom:3em;}}&lt;noinclude&gt;
&lt;references/&gt;&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>aeprrotjcdpm3j5a74fl5430e4ewcm0</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Från Röda rummet till Sekelskiftet/IV. Gustaf Fröding</title>
    <ns>0</ns>
    <id>225691</id>
    <revision>
      <id>657861</id>
      <timestamp>2026-09-05T10:39:59Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>PWidergren</username>
        <id>11678</id>
      </contributor>
      <comment>Skapade sidan med '&lt;div class=layout2 style=&quot;text-align: justify; &quot;&gt; &lt;pages index=&quot;J_Mortensen_Från Röda rummet till Sekelskiftet_1918.djvu&quot; from=686 to=705 fromsection=GF4         prev=&quot;[[Från Röda rummet till Sekelskiftet/III. Gustaf Fröding|III. Gustaf Fröding.]]&quot; current=&quot;[[Från Röda rummet till Sekelskiftet/IV. Gustaf Fröding|IV. Gustaf Fröding.]]&quot; next=&quot;[[Från Röda rummet till Sekelskiftet/I. Per Hallström|I. Per Hallström.]]&quot; kommentar={{nop}} header=1/&gt; &lt;references/&gt;...'</comment>
      <origin>657861</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="533" sha1="40q813mzoh4you6mtonuhfl0wq8k7p7" xml:space="preserve">&lt;div class=layout2 style=&quot;text-align: justify; &quot;&gt;
&lt;pages index=&quot;J_Mortensen_Från Röda rummet till Sekelskiftet_1918.djvu&quot; from=686 to=705 fromsection=GF4        
prev=&quot;[[Från Röda rummet till Sekelskiftet/III. Gustaf Fröding|III. Gustaf Fröding.]]&quot;
current=&quot;[[Från Röda rummet till Sekelskiftet/IV. Gustaf Fröding|IV. Gustaf Fröding.]]&quot;
next=&quot;[[Från Röda rummet till Sekelskiftet/I. Per Hallström|I. Per Hallström.]]&quot;
kommentar={{nop}} header=1/&gt;
&lt;references/&gt;

&lt;/div&gt;

[[Kategori:Från Röda rummet till Sekelskiftet]]</text>
      <sha1>40q813mzoh4you6mtonuhfl0wq8k7p7</sha1>
    </revision>
  </page>
</mediawiki>