Wikisource:Mötesplatsen

<mediawiki xmlns="http://www.mediawiki.org/xml/export-0.11/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.mediawiki.org/xml/export-0.11/ http://www.mediawiki.org/xml/export-0.11.xsd" version="0.11" xml:lang="sv">
  <siteinfo>
    <sitename>Wikisource</sitename>
    <dbname>svwikisource</dbname>
    <base>https://sv.wikisource.org/wiki/Wikisource:Huvudsida</base>
    <generator>MediaWiki 1.47.0-wmf.18</generator>
    <case>first-letter</case>
    <namespaces>
      <namespace key="-2" case="first-letter">Media</namespace>
      <namespace key="-1" case="first-letter">Special</namespace>
      <namespace key="0" case="first-letter" />
      <namespace key="1" case="first-letter">Diskussion</namespace>
      <namespace key="2" case="first-letter">Användare</namespace>
      <namespace key="3" case="first-letter">Användardiskussion</namespace>
      <namespace key="4" case="first-letter">Wikisource</namespace>
      <namespace key="5" case="first-letter">Wikisourcediskussion</namespace>
      <namespace key="6" case="first-letter">Fil</namespace>
      <namespace key="7" case="first-letter">Fildiskussion</namespace>
      <namespace key="8" case="first-letter">MediaWiki</namespace>
      <namespace key="9" case="first-letter">MediaWiki-diskussion</namespace>
      <namespace key="10" case="first-letter">Mall</namespace>
      <namespace key="11" case="first-letter">Malldiskussion</namespace>
      <namespace key="12" case="first-letter">Hjälp</namespace>
      <namespace key="13" case="first-letter">Hjälpdiskussion</namespace>
      <namespace key="14" case="first-letter">Kategori</namespace>
      <namespace key="15" case="first-letter">Kategoridiskussion</namespace>
      <namespace key="90" case="first-letter">Tråd</namespace>
      <namespace key="91" case="first-letter">Tråddiskussion</namespace>
      <namespace key="92" case="first-letter">Summering</namespace>
      <namespace key="93" case="first-letter">Summeringsdiskussion</namespace>
      <namespace key="104" case="first-letter">Sida</namespace>
      <namespace key="105" case="first-letter">Siddiskussion</namespace>
      <namespace key="106" case="first-letter">Författare</namespace>
      <namespace key="107" case="first-letter">Författardiskussion</namespace>
      <namespace key="108" case="first-letter">Index</namespace>
      <namespace key="109" case="first-letter">Indexdiskussion</namespace>
      <namespace key="710" case="first-letter">TimedText</namespace>
      <namespace key="711" case="first-letter">TimedText talk</namespace>
      <namespace key="828" case="first-letter">Modul</namespace>
      <namespace key="829" case="first-letter">Moduldiskussion</namespace>
      <namespace key="1728" case="first-letter">Event</namespace>
      <namespace key="1729" case="first-letter">Event talk</namespace>
      <namespace key="2600" case="first-letter">Ämne</namespace>
    </namespaces>
  </siteinfo>
  <page>
    <title>Wikisource:Mötesplatsen</title>
    <ns>4</ns>
    <id>416</id>
    <revision>
      <id>657877</id>
      <parentid>657827</parentid>
      <timestamp>2026-09-05T19:54:44Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>LA2</username>
        <id>11</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>/* OCR i AI-åldern */</comment>
      <origin>657877</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="57575" sha1="ry8h741hl2vc4sl8hx6c8ouc4sjokk3" xml:space="preserve">{| style=&quot;float: right;&quot;
|__TOC__
|}__NEWSECTIONLINK__
=Välkommen till Mötesplatsen=
[[Fil:New library in Turku opened 2.3.2007.jpg|miniatyr|Välkommen]]
Mötesplatsen är det allmänna diskussionsforumet om svenska Wikisource. 

[http://sv.wikisource.org/w/index.php?title=Wikisource:M%C3%B6tesplatsen&amp;action=edit&amp;section=new Skriv ett nytt meddelande under en ny rubrik]

Mötesplatsen är rätt plats för att ansöka om att använda en '''bot''' på projektet. Observera att kortare botkörningar, såsom interwiki, ofta kan göras utan botflagga.

För '''användarnamnsbyten''' gå till [[:m:SRUC|Metas sida för globala användarnamnsbyten]].

To request to run a '''bot''' on Swedish Wikisource, start a thread on this page and describe your bot and what kind of job you would like to do. Note, that minor bot-jobs, such as iw-linking often can be done without botflag.

To request '''change of username/SUL,''' please go to [[:m:SRUC|the request page for a global rename]].

[[Kategori:Wikisource|Mötesplatsen]]

==Gamla diskussioner==
{{Wikisource:Mötesplatsen/Arkiv}}

=Diskussioner=
== Varning: Den här filen kan innehålla skadlig kod. Om du kör den kan din dator skadas.  ==

I just uploaded a djvu file made from a pdf of a book on internet archives. However, when attempting to make the index, the file does not appear on the index page as usual but rather connects to a page (https://sv.wikisource.org/wiki/Fil:H_Sch%C3%BCck_Studier_i_Beowulfsagan_1909.djvu) that states:
Varning: Den här filen kan innehålla skadlig kod. Om du kör den kan din dator skadas. 

I do not understand why this is happening, and would appreciate any help in fixing this problem (and avoiding it in the future if there is something I did wrong).  I have scanned my computer for malicious code and am not getting any indication that the file has anything wrong with it. 
In addition, an online virus scanner give the following results for this file:

File Name: H Schück Studier i Beowulfsagan 1909.djvu&lt;br&gt;
File Size: 4.741485MB&lt;br&gt;
File Type: Unknown&lt;br&gt;
Scan Status: Finished&lt;br&gt;
Scan Date: 2025-01-05 12:15:27&lt;br&gt;
Scanning Engine &lt;br&gt;

Scan Result&lt;br&gt;
IPQS Internet Security Suite Clean&lt;br&gt;
IPQS Byte Checks Clean&lt;br&gt;
IPQS Malicious Code Scanner Clean&lt;br&gt;
IPQS Emerging Threats Clean&lt;br&gt;
IPQS Malicous Network Activity Clean&lt;br&gt;
IPQS Threat Defender Clean&lt;br&gt;
IPQS Foreign Entity Checker Clean&lt;br&gt;

I do notice on Wikimedia Commons 
&lt;bdi&gt;[https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/5/52/H_Sch%C3%BCck_Studier_i_Beowulfsagan_1909.djvu Original file]&lt;/bdi&gt; (1,752 × 2,676 pixels, file size: 4.52 MB, MIME type: image/vnd.djvu, 60 pages)

SV Wikisource file that index is referencing: [https://sv.wikisource.org/wiki/Fil:H_Sch%C3%BCck_Studier_i_Beowulfsagan_1909.djvu]
(0 × 0 pixlar, filstorlek: 4,52 Mbyte, MIME-typ: image/vnd.djvu)

So I do not know what is happening here. Looks like I am dead in the water for this project for the time being.

Thanks for any assistance in this matter.

[[Användare:PWidergren|PWidergren]] ([[Användardiskussion:PWidergren|diskussion]]) 5 januari 2025 kl. 18.45 (CET)

:Kan ha varit ett ccheproblem. Fungerar det nu för dig? [[Användare:Thurs|Thurs]] ([[Användardiskussion:Thurs|diskussion]]) 5 januari 2025 kl. 23.18 (CET)
::Ja. Det går nu. Tack.
::[[Användare:PWidergren|PWidergren]] ([[Användardiskussion:PWidergren|diskussion]]) 6 januari 2025 kl. 00.54 (CET)

== Tillägg som inte passar att kopiera rätt in ==

I Capitaine Ekebergs resa finns [[Capitaine Carl Gustav Ekebergs ostindiska resa, åren 1770 och 1771/Rättelser|ett tillägg]] till [[Sida:Capitaine Carl Gustav Ekebergs ostindiska resa, åren 1770 och 1771.djvu/56|sidan 38]] som inte passar att kopiera rakt in såsom det är skrivet. Jag valde att göra en fotnot och lägga in tillägget där. Alternativt skulle man kunna skriva om tillägget minimalt till en fullständig mening. Nån som har andra tankar om hur detta kunde lösas? [[Användare:Belteshassar|Belteshassar]] ([[Användardiskussion:Belteshassar|diskussion]]) 9 januari 2025 kl. 14.10 (CET)

:I [[Sida:Berzelius Bref 10.djvu/22|Berzelius Brev]] gjorde jag så att man i texten kunde klicka sig vidare till ett separat avsnitt för tillägg (133 olika punkter). Att göra så i ditt exempel är väl lite överdrivet när det bara fanns ett enda tillägg. [[Användare:Thuresson|Thuresson]] ([[Användardiskussion:Thuresson|diskussion]]) 9 januari 2025 kl. 17.25 (CET)

== Hur göra text i bilder mer tillgänglig? ==

Jag har dragit igång ett nytt ambitiöst transkriberingsprojekt för en 1700-talshandskrift. [[Sida:En kort beskrifvning uppå en ostindisk resa till Canton uthi Chinah - Carl Fredrich von Schantz - KB M292.pdf/6|Titeluppslaget]] är en vacker teckning men har också en del textbeskrivningar som jag skulle vilja göra tillgängliga för den som inte kan läsa 1700-talsstil. En tanke jag hade var att använda s.k. [[mw:Extension:ImageMap|image map]] för att skapa ett &quot;tooltip&quot;. Länkarna skulle antingen kunna gå till ett odefinierat ankare på sidan, eller till filbeskrivningssidan (alltså det förväntade beteendet när man klickar på en bild). [https://sv.wikisource.org/w/index.php?title=Anv%C3%A4ndare:Belteshassar/Sandl%C3%A5da&amp;oldid=586703 Exempel i min sandlåda]. Andra idéer på hur texten kan göras mer tillgänglig? [[Användare:Belteshassar|Belteshassar]] ([[Användardiskussion:Belteshassar|diskussion]]) 22 januari 2025 kl. 12.20 (CET)

:Okej, inga svar efter en dag. Då får jag väl säga att ...&lt;br&gt;
:Det ser ju ut som om det fungerar, men (i min åsikt förstås) är det mer komplicerat än nödigt. Om det var jag som gjorde det, så skulle jag bara skriva nånting i texten under bilden som innehåller vad det står på bilden. T.ex. &quot;Bilden innehåller text: Farwatnet till Canton 2 mihl, Hamnen hwaräst Skeppen ligga, Inloppet till hamnen, ...&quot;. Då blir det väl sökbart åtminstone, och om man vill veta precis var på bilden det står så är det nog inte så svårt att hitta. [[Användare:Bio2935c|Bio2935c]] ([[Användardiskussion:Bio2935c|diskussion]]) 23 januari 2025 kl. 20.58 (CET)
::Du har en poäng. Jag gjorde ett försök att placera texten ungefär rätt. Tror det får bli bra för nu. Tack. [[Användare:Belteshassar|Belteshassar]] ([[Användardiskussion:Belteshassar|diskussion]]) 24 januari 2025 kl. 10.34 (CET)

:Jag tror inte att image map egentligen är det du är ute efter. Är det inte istället [[:en:Template:Annotated image]] med exempel på [[:en:Template:Annotated image/Extinction]]? [[Användare:Thuresson|Thuresson]] ([[Användardiskussion:Thuresson|diskussion]]) 23 januari 2025 kl. 21.16 (CET)
::Ja, det är förstås en möjlighet, men lite synd att täcka över den vackra handskriften med annoteringar. Nåväl, jag valde den enklare vägen den här gången. Kanske provar det en annan gång Tack. [[Användare:Belteshassar|Belteshassar]] ([[Användardiskussion:Belteshassar|diskussion]]) 24 januari 2025 kl. 10.35 (CET)

== Mallen {{mall|antikva}} eller &lt;tt&gt;&lt;nowiki&gt;&lt;tt&gt;&lt;/tt&gt;&lt;/nowiki&gt;&lt;/tt&gt; ==
För texter i frakturstil med låneord i antikva, är det numera bättre att använda mallen {{mall|antikva}} än den gamma standarden med fast teckenbredd? Borde vi uppdatera [[WS:Redigering#Teckenuppsättning och typsnitt]] med hänvisning till mallen? [[Användare:Belteshassar|Belteshassar]] ([[Användardiskussion:Belteshassar|diskussion]]) 29 januari 2025 kl. 12.50 (CET)

:Jag har inget &quot;svar&quot;, men jag har undrat samma sak. Och ofta är det inte så enkelt att verket bara innehåller två stiler.
:[https://sv.wikisource.org/wiki/Sida:Ingwar_Widtfarne.pdf/13 Här] t.ex. har vi en sida med (1) fraktur (det mesta), (2) schwabacher (för text med lite &quot;mer&quot; betoning), (3) antikva (för &quot;främmande&quot; ord, t.ex.) och (4) kursivt (referenser eller text i latin, t.ex.). {2} Jämfört med fraktur så är schwabacher lite fetare (mer bläck) och lite bredare. Sidan om teckenuppsättning (ovan) säger att man borde ange det med kursivering; men det är ju något helt annat här som &lt;i&gt;redan är kursiverat&lt;/i&gt;. Skulle man använda &lt;b&gt;fetstil&lt;/b&gt; kanske? Ja kanske, men (i min åsikt förstås) blir det &lt;b&gt;alltför svart&lt;/b&gt;; ett &quot;bang&quot; i ögat. I verket har jag använt {{Mall|spärrat}}; inte perfekt, men jag vet inte ens vad &quot;det bästa&quot; skulle vara. {3} Antikva mallen använde jag för ord tryckta i antikva, men ... det ser {{ant|lite konstigt}} ut (alltså nästan som om det vore mindre viktigt), eftersom bokstäverna också blir lite mindre. {4} Och (till sist) kursiv: borde det vara &quot;bara&quot; &lt;i&gt;kursiv&lt;/i&gt; eller {{ant|&lt;i&gt;antikva plus kursiv&lt;/i&gt;}}. Jag tycker (tyckte) att det sista ser bättre ut (mer lika originalet).
:Ja, inga svar, men jag skulle också uppskatta några visa ord från &lt;b&gt;er alla&lt;/b&gt;. Vad gör de som arbetar på engelska eller tyska, t.ex.? [[Användare:Bio2935c|Bio2935c]] ([[Användardiskussion:Bio2935c|diskussion]]) 1 februari 2025 kl. 08.32 (CET)
::A couple of thoughts:
::1. &lt;nowiki&gt;&lt;tt&gt;&lt;/nowiki&gt; is considered depricated and triggers lint errors.
::Cf. https://phabricator.wikimedia.org/T26529
::2.  Simply adding font-size:110% to the &lt;nowiki&gt;&lt;span&gt;&lt;/nowiki&gt; of code in the antikva template increases the size of the serif font so that it is about the size of the default font. Changes in the template will, however, globally change the look of the text everytime the template has been used in the past by other people for other texts, but perhaps this is something that needs to done or at least would not cause much harm to do, and perhaps be an improvement.  Cursive could be added at the template level for that matter too, if there is any sort of consensus about how antikva should look.
::[[Användare:PWidergren|PWidergren]] ([[Användardiskussion:PWidergren|diskussion]]) 1 februari 2025 kl. 12.54 (CET)
::Norska wikisource verkar använda [[:no:Mal:Antikva|Mal:Antikva]]; tyskarna använder vad jag kan se &lt;nowiki&gt;&lt;tt&gt;&lt;/tt&gt;&lt;/nowiki&gt;; danskarna vet jag inte vad de använder; finska behärskar jag inte bra nog för att kolla och så mycket engelska texter satta i frakturstil finns nog inte. [[Användare:Belteshassar|Belteshassar]] ([[Användardiskussion:Belteshassar|diskussion]]) 1 februari 2025 kl. 21.57 (CET)
:::Jag tittade på norska mallen, och den är inte samma som den svenska. Istället ställer den bara texten inom &lt;nowiki&gt;&lt;tt&gt;&lt;/tt&gt;&lt;/nowiki&gt;-taggar. :-( [[Användare:Bio2935c|Bio2935c]] ([[Användardiskussion:Bio2935c|diskussion]]) 2 februari 2025 kl. 01.42 (CET)

== Att referera till artiklar ==

Hej, jag är ny medlem här, hittade nyligen in hit till Wikisource och blev glatt överraskad av detta arbete!

Till mina frågor, så undrar jag hur artiklar refereras till på bästa vis? 

I det inloggade läget, ser jag att man kan få en permanent länk för den artikel man besöker. Exempelvis Karin Boye ger: https://sv.wikisource.org/w/index.php?title=F%C3%B6rfattare:Karin_Boye&amp;oldid=519251

Hur pass beständiga/permanenta är dessa länkar? Är det klokare att använda Wikidata-objektet, för att på så vis slå upp korrekt URL? [[Användare:LetteredPoet|LetteredPoet]] ([[Användardiskussion:LetteredPoet|diskussion]]) 5 februari 2025 kl. 20.32 (CET)

:Välkommen! Permanentlänken är till för att länka en specifik version av en sida, vilket är bra om du vill visa hur den såg ut just när du besökte den. Enda sättet att bryta länken är om en administratör skulle radera versionen/sidan, vilket är osannolikt för den du länkade.
:Wikidata-objekt är också beständiga, men de pekar alltid på senaste versionen av sidan.
:I de allra flesta fall funkar den vanliga url:en lika bra, men om en sida har flyttas så kanske url:en går till en omdirigering eller grensida i framtiden. Båda dina förslag undviker det. [[Användare:Belteshassar|Belteshassar]] ([[Användardiskussion:Belteshassar|diskussion]]) 5 februari 2025 kl. 22.16 (CET)
::Okej, tack för förklaringen! Så även om sidan flyttas, så kommer permalänken peka rätt? Och bara om sidan raderas så blir permalänken oanvändbar [[Användare:LetteredPoet|LetteredPoet]] ([[Användardiskussion:LetteredPoet|diskussion]]) 13 februari 2025 kl. 20.42 (CET)

== Lutheri Catechismus på Lenape (Delaware) ==
''Tråd flyttad från [[Wikisourcediskussion:Mötesplatsen]]'' [[Användare:Belteshassar|Belteshassar]] ([[Användardiskussion:Belteshassar|diskussion]]) 11 februari 2025 kl. 11.32 (CET)

För den händelse att fler är intresserade, så vill jag nämna att jag har
påbörjat arbetet att OCR-läsa [[Johannes Campanius]] översättning av Luthers
lilla katekes till [[Lenape]] (eller det Americansk-Virginske språket som han
själv kallade det. Jag har ett exemplar av faksimilutgåvan från 1930-talet,
men den förlaga jag utgår från har jag laddat ned från [Litteraturbanken]:
Eftersom originalet återger den svenska texten i frakturstil och lenape-
texten i antikva använder jag [[Tesseract]] som jag tycker klarar frakturen
bra.--[[Användare:SM5POR|SM5POR]] ([[Användardiskussion:SM5POR|diskussion]]) 11 februari 2025 kl. 10.40 (CET)

=== Tryckstilar och markup ===

Jag är typsnitts-nörd och försöker mig samtidigt på att sampla de typsnitt
som används i förlagan i syfte att extrahera dem som ttf- eller otf-filer,
Jag vet inte om markup av fraktursatta ord är av intresse för Wikisource,
men jag gör det alltså för min egen skull, eftersom jag vill utveckla en
fungerande rutin för detta att senare bearbeta KB:s tidningsarkiv med (jag
är inte helt nöjd med KB:s egen OCR-läsning, särskilt med tanke på deras
val av ordlistor för automatisk korrekturläsning, vilket har lett till
sådana besynnerligheter som en greve Laserstråle omnämnd i [[Aftonbladet]]
på 1850-talet.--[[Användare:SM5POR|SM5POR]] ([[Användardiskussion:SM5POR|diskussion]]) 11 februari 2025 kl. 10.40 (CET)

:Förutom att undvika dubbelarbete är mitt syfte med denna anmälan att få tips om Formatteringsprocessen då jag eftersträvar en så originaltrogen inläsning som möjligt, vilket alltså verkar strida mot praxis på Wikisource. Min plan är därför att göra formatteringen efterredigerbar,,  t.ex med användning av CSS. Då kan jag t.ex. lägga in markeringar av sidbrott men filtrera bort dem för användning på Wikisource.--[[Användare:SM5POR|SM5POR]] ([[Användardiskussion:SM5POR|diskussion]]) 11 februari 2025 kl. 22.37 (CET)

=== Placering ===

Frågan är kanske för tidigt ställd, men jag undrar om ett sådant verk hör
hemma på svenska Wikisource, gemensamma språkneutrala www.wikisource.org
eller någon annanstans (del.wikisource.org)? Jag delar givetvis gärna med
mig av resultatet till såväl projekt Runeberg som Gutenberg om de vill ha
det. Kanske [[Gutenberg Proofreaders]] vill hjälpa till med korrläsningen?--[[Användare:SM5POR|SM5POR]] ([[Användardiskussion:SM5POR|diskussion]]) 11 februari 2025 kl. 10.40 (CET)

:@[[Användare:SM5POR|SM5POR]]: Jag flyttade tråden hit där innehållsdiskussioner passar bättre. Intressant projekt du håller på med.
:Min spontana tanke om placering är att verket främst har ett värde p.g.a. översättningen till Lenape (jmf. t.ex. med [[Ingwar Widtfarne/Ingwars Saga]] som jag tycker platsar här eftersom det är översättningen till svenska som är mest intressant). Vad jag vet finns det inget lämpligt projekt för del, unm eller umu, – och det är nog osannolikt att ett startas då det inte ens finns en Wikipedia-version – så flerspråkiga Wikisource är nog det bästa hemmet för ditt projekt. [[Användare:Belteshassar|Belteshassar]] ([[Användardiskussion:Belteshassar|diskussion]]) 11 februari 2025 kl. 11.41 (CET)
::@[[Användare:Belteshassar|Belteshassar]]Tack för flytten. Jag fattar mig kort just nu eftersom jag är inloggad via mobilen i dinarie atorstället för min ordinarie dator--[[Användare:SM5POR|SM5POR]] ([[Användardiskussion:SM5POR|diskussion]]) 11 februari 2025 kl. 22.18 (CET)
:::Jag väckte faktiskt frågan pom ett möjligt incubator'prroojekt för Lenape och fick svaret  att fet redan fanns ett för unami och [[“Att möta dig“|att]] ett för munsee kunde övervägas, jag är okunnig om skillnaden mellan de två språken och benämner  dem därför kollektivt som Lenape,min tanke med OCR-läsningenn är just att stödja dessa projekt, frågan är tidigt ställd som sagt och vi hinner återkomma till den inn jagg har några färdiga filer att ladda uuuoo.-‐[[Användare:SM5POR|SM5POR]] 
([[Användardiskussion:SM5POR|diskussion]]) 12 februari 2025 kl. 07.40 (CET)

=== Skyddstider och omfång ===

Frågan om skyddstider kan tyckas överspelad eftersom Campanius dog redan 1683.
Mitt tryckta exemplar är dock ur faksimilutgåvan från 1930-talet, och den innehåller en efterskrift av riksbibliotekarien Isak Collijn (1875-1949), hans upphovsrätt till den löpte ut 2019 enligt nu gällande regler, och jag minns att jag före 2019 övervägde att anmäla boken som kandidat för inskanning via projekt Gutenberg Canada (som inte beaktar någon 70-årig skyddstid utan bara Bernunionens 50-åriga dito) av just detta skäl. Inskanningen från Litteraturbanken verkar dock bara innehålla originalet från 1600-talet, så den ska inte utgöra något problem. Min som vanligt för tidigt ställda fråga är nu om Collijns informativa efterskrift är tillräckligt intressant för svenska Wikisource att ta med i detta OCR-arbete, och om det i så fall finns några upphovsrättsliga gränsfall kvar att ta hänsyn till.--[[Användare:SM5POR|SM5POR]] ([[Användardiskussion:SM5POR|diskussion]]) 13 februari 2025 kl. 14.34 (CET)

:Collijns efterskrift är väl absolut intressant nog för att platsa. Jag kan inte reglerna exakt, men verket ska vara fritt från amerikansk upphovsrätt också (publicering + 95 år). Ännu så länge omfattas verk från 1930-talet, men det kanske finns några undantag som kan tillämpas? [[Användare:Belteshassar|Belteshassar]] ([[Användardiskussion:Belteshassar|diskussion]]) 13 februari 2025 kl. 15.31 (CET)
::Då verkar den enkla lösningen vara att köra på, men att göra en partiell publicering med utrymme för att lägga till Collijn 2044 eller när det blir.--[[Användare:SM5POR|SM5POR]] ([[Användardiskussion:SM5POR|diskussion]]) 15 februari 2025 kl. 11.25 (CET)

== Administratörsval ==

För allas kännedom så har jag nominerat mig själv till administratör här: [[Wikisource:Administratörer#Användare:Belteshassar]]. Ni som är aktiva på projektet får gärna gå dit och lägga er röst för eller emot. [[Användare:Belteshassar|Belteshassar]] ([[Användardiskussion:Belteshassar|diskussion]]) 23 februari 2025 kl. 14.01 (CET)

== Dålig ordning i indexkategorierna ==

En sak som stör mig är den dåliga ordningen i indexkategorierna. Jag var osäker på om jag borde ta upp det eller om det bara är jag som tycker det är dålig stil, med tanke på att ingen annan här har sagt något, men de andra kanske väntade på att någon annan skulle säga något. Iallafall, om att man kan lägga till kategorier genom fälten nedan togs upp i [[Wikisource:Mötesplatsen/Arkiv 2019#Kategorier på indexsidorna|detta meddelande från 2019]] men funktionen verkar ha problem. Ta till exempel [[:Kategori:Validerade index]], där över en tredjedel av indexen hamnar under bokstaven V bara för att Validerade börjar på den bokstaven. Samma sak med de andra indexkategorierna där en massa index hamnar under bokstäverna E, I och K. Vore det bättre om man lade till kategorier manuellt, utan att använda fälten, eller finns det något tekniskt någon ska göra med själva sajten så att säga, så att indexen sorteras rätt? [[Användare:Grey ghost|Grey ghost]] ([[Användardiskussion:Grey ghost|diskussion]]) 3 maj 2025 kl. 16.55 (CEST)

:Jag har bara kollat översiktligt men det verkar som att de index-sidor som &quot;ligger fel&quot; är sådana som är skapade efter 2019 och där inte kategori har lagts in för hand utan där endast textfältet för kategori på index-sidan har använts. [[Användare:Thuresson|Thuresson]] ([[Användardiskussion:Thuresson|diskussion]]) 3 maj 2025 kl. 18.56 (CEST)
::Jag har också stört mig på detta och brukar därför lägga kategorierna i anteckningfältet i stället. Har klickat runt lite på andra Wikisourceprojekt och sett att de har en dropdown för status som sätter kategorierna korrekturlästa/validerade index etc. De verkar inte använda andra kategorier på index, men på danska finns samma bugg (nån hade felaktigt satt kategorier ämnade för verk på en indexsida). [[Användare:Belteshassar|Belteshassar]] ([[Användardiskussion:Belteshassar|diskussion]]) 3 maj 2025 kl. 21.10 (CEST)
:::Nej, Grey ghost, det är inte bara du som tycker att det är &quot;dålig stil&quot;. Jag har också märkt det, men eftersom ingen annan har sagt nånting så antog jag att det var sett som ett &quot;mindre&quot; fel. Men nu ...&lt;br&gt;
:::Eftersom Thurs skrev i 2019 &quot;&lt;i&gt;där kategorierna &lt;b&gt;ska&lt;/b&gt; läggas&lt;/i&gt;&quot; så tycker jag att det &lt;u&gt;borde&lt;/u&gt; fungera också. Men finns det någon, här eller annanstans, som ens vet &lt;u&gt;var&lt;/u&gt; felet ligger? Vi är ju inte alla tekniska här, men om vi visste vilket skript det är som går fel, så kanske någon kan hitta en lösning.&lt;br&gt;
:::Eller skulle det vara bättre om vi kunde använda &quot;Status&quot;-idén istället? [[Användare:Bio2935c|Bio2935c]] ([[Användardiskussion:Bio2935c|diskussion]]) 4 maj 2025 kl. 00.11 (CEST)
::::Tror inte det finns så mycket vi kan göra på wikin mer än att kringgå det. Problemet är [[phab:T299824|rapporterat i phabricator]], men det är en rätt lång backlog så det ligger nog inte så högt på WMF:s priolista. [[Användare:Belteshassar|Belteshassar]] ([[Användardiskussion:Belteshassar|diskussion]]) 4 maj 2025 kl. 07.54 (CEST)
:::::Och det är inte bara indexkategorierna ser jag nu utan även ursprungskategorierna. Ser man i till exempel [[:Kategori:Eget arbete]] ser man en massa index under bokstaven E. Det har blivit rapporterat nu så vi får se om allt blir löst, om inte får vi lägga till kategorier på det gamla sättet. [[Användare:Grey ghost|Grey ghost]] ([[Användardiskussion:Grey ghost|diskussion]]) 5 maj 2025 kl. 22.00 (CEST)
::::::Rätt säker på att jag hittat felet i koden. Har skickat in [[gerrit:1152372|en patch]] för det. / [[:User:Lokal_Profil|Lokal]][[Special:Contributions/Lokal_Profil|_]][[:User_talk:Lokal_Profil|Profil]] 30 maj 2025 kl. 23.59 (CEST)
:::::::Fixen sjösattes 1 juli och jag har testat att den funkar. Observera att sidor som redan har kategoriserats inte kategoriseras om utan en [[mw:Help:Dummy_edit#Null_edit|null edit]]. jag prövade att bara rensa cachen (purge) vilket inte gav resultat.
:::::::Ska se om jag fixa med min bot så att den uppdaterar de [[:Kategori:Index_efter_status|kategorierna för index-status]]. Pinga här om det finns någon ytterligare kategori som bör få den behandlingen. / [[:User:Lokal_Profil|Lokal]][[Special:Contributions/Lokal_Profil|_]][[:User_talk:Lokal_Profil|Profil]] 2 juli 2025 kl. 23.16 (CEST)
::::::::Kör på alla i [[:Kategori:Index]] så missas garanterat ingen. / [[:User:Lokal_Profil|Lokal]][[Special:Contributions/Lokal_Profil|_]][[:User_talk:Lokal_Profil|Profil]] 2 juli 2025 kl. 23.47 (CEST)

== Mindre färgjustering i titelmallarna ==

Jag har tittat ytterligare på att göra Wikisource mer kompatibel för de som använder Dark-mode (inställningar-&gt;utseende-&gt;färg-&gt;mörk). En av de icke-kompatibla mallar som läsare oftast möter är {{mall|Titel}}. Det enklaste sättet att fixa mallen är att justera till färgnyanser som MediaWiki redan känner till. Det innebär dock en viss ändring mot hur det ser ut idag, även för de som inte använder dark-mode. Vill därför kolla om ni är ok med skiftet, eftersom jag inte vet hur noggrant färgerna som används idag kan ha diskuterats tidigare.

Resultatet/skillnaden kan ni se på [[Användardiskussion:Lokal Profil/test]]. Testa gärna att växla till mörkt läge för att se hur det blir även där. / [[:User:Lokal_Profil|Lokal]][[Special:Contributions/Lokal_Profil|_]][[:User_talk:Lokal_Profil|Profil]] 13 juli 2025 kl. 19.58 (CEST)

:Man kan även kolla in dark-mode genom att lägga på &lt;code&gt;?vectornightmode=1&lt;/code&gt; på url:en av en sida man besöker. / [[:User:Lokal_Profil|Lokal]][[Special:Contributions/Lokal_Profil|_]][[:User_talk:Lokal_Profil|Profil]] 14 juli 2025 kl. 00.25 (CEST)
::Då ingen svarat och de visuella skillnaderna är tämligen små så genomför jag nu ändringen. I den uppdateringen tar jag med en hel del andra förbättringar vilkq inte syns utåt, så om färgen är ett problem senare så kan den delen lätt åtgärdas. / [[:User:Lokal_Profil|Lokal]][[Special:Contributions/Lokal_Profil|_]][[:User_talk:Lokal_Profil|Profil]] 27 juli 2025 kl. 21.46 (CEST)

== Skillnad på nordiska Wikisource och andra språkversioner ==

Jag har den klassiska vektorn, alltså vektorn från 2010, på samtliga wikiprojekt. När jag använder den klassiska vektorn på Wikipedia, Wikidata och Commons står &quot;Specialsidor&quot; i spalten till vänster, men inte Wikisource, Wikiquote och Wiktionary. Annorlunda var det i våras, så syntes det. Vad mera är, specialsidor syns i vänsterspalten på engelska, franska, italienska och spanska Wikisource. Men inte i de svenska eller heller norska, danska och isländska språkversionerna. Varför har det ändrats på nordiska Wikisource? Kan det ändras tillbaka i framtiden av den tekniska ledningen, eller kan jag ändra det själv genom &quot;Inställningar&quot; åtminstone på svenska Wikisource? [[Användare:Grey ghost|Grey ghost]] ([[Användardiskussion:Grey ghost|diskussion]]) 8 augusti 2025 kl. 21.10 (CEST)

:Vilka länkar som visas där definieras på sidan [[MediaWiki:Sidebar]]. Om vi är överens om tillägg vi vill göra så kan nog en administratör här genomföra dem. [[Användare:Belteshassar|Belteshassar]] ([[Användardiskussion:Belteshassar|diskussion]]) 10 augusti 2025 kl. 17.53 (CEST)

::Hur många ska vara överens, räcker det med oss två? Jag är med på det, om du tycker det är okej och det räcker med oss kan du genomföra det, om det stämmer enligt [[Wikisource:Administratörer|den här sidan]] att du är administratör. Det är ju en riktlinje att vara djärv, och jag tror inte att någon skulle bli missnöjd över att det skulle synas i spalten. [[Användare:Grey ghost|Grey ghost]] ([[Användardiskussion:Grey ghost|diskussion]]) 10 augusti 2025 kl. 19.50 (CEST)
:::Eftersom det påverkar hur Wikisource ser ut för alla användare så tycker jag vi kan ge förslaget några dagar innan vi inför det så folk hinner se diskussionen och framföra eventuella synpunkter. Förslaget, om jag tolkar dig rätt, är alltså att i menyn till vänster (kallas &quot;Huvudmeny&quot; om man använder senaste utseendet) under &quot;Stöd Wikimedia&quot; lägga till &quot;Specialsidor&quot; som då skall länka till [[Special:Specialsidor]]. Är det rätt uppfattat? Jag låter frågan ligga här några dagar och om ingen protesterar så kan jag eller någon annan administratör genomföra ändringen. [[Användare:Belteshassar|Belteshassar]] ([[Användardiskussion:Belteshassar|diskussion]]) 11 augusti 2025 kl. 09.37 (CEST)
::::Det är så jag tänkt mig det. Har tillräckligt med tid gått för att det ska genomföras? [[Användare:Grey ghost|Grey ghost]] ([[Användardiskussion:Grey ghost|diskussion]]) 31 augusti 2025 kl. 21.35 (CEST)
:::::Utfört. [[Användare:Belteshassar|Belteshassar]] ([[Användardiskussion:Belteshassar|diskussion]]) 1 september 2025 kl. 11.47 (CEST)
::::::Tack så mycket! [[Användare:Grey ghost|Grey ghost]] ([[Användardiskussion:Grey ghost|diskussion]]) 1 september 2025 kl. 21.55 (CEST)

== Kulturkanon ==

Jag tog mig friheten att skapa en [[:Kategori:En kulturkanon för Sverige|kategori]] för verk som ingår i förslaget till en svensk kulturkanon. Tänker att det kan vara en bra chans att synliggöra att vi faktiskt har många av verken på Wikisource. Däremot vet jag inte riktigt hur kategorin kan passas in i kategoriträdet så förslag på hur det kan lösas är välkomna. Finns det andra förslag på hur verk ur kanon kan lyftas fram så tar jag gärna emot dem också. Till sist: I förslaget finns ett antal verk som skulle platsa här men som vi ännu inte har. Kanske någon känner sig manad att lägga till dem. [[Användare:Belteshassar|Belteshassar]] ([[Användardiskussion:Belteshassar|diskussion]]) 2 september 2025 kl. 23.15 (CEST)

:jag har ingen bild framför mig av hur kategoriträdet ser ut, så jag började
:leta efter &quot;samlingsverk&quot; i hopp om att hitta någon kategori för sådana men
:fann tyvärr ingen. En kanon är iofs inte ett samlingsverk, men det är ändå
:en lista över verk, och som kategori bör den ligga bredvid samlingsverk,
:antologier, bibliografier och liknande. Är detta till någon hjälp?--[[Användare:SM5POR|SM5POR]] ([[Användardiskussion:SM5POR|diskussion]]) 3 september 2025 kl. 16.30 (CEST)

== Kategori: 1900-talets verk ==

Okej, inte bara 1900-talet, men också 1800-, 1700-, 1600- etc. Och vad jag undrar är: Vilka årtal skall vara med i en sådan kategori? &lt;br&gt;
Det finns ju också kategorier för 1910-, 1920-, 1930-, etc. så det skulle väl vara rimligt att &quot;1900-talets verk&quot; skulle vara för verk som skapades mellan 1900 och 1909 (inklusive). Samma sak för 1800-talet, och 1700-talet. Men när vi kommer tillbaka till 1600-talet så finns det inte kategorier för all 16x0-tal (ännu, åtminstone). Och för 1500-talet och 1400-talet så finns det inga andra alls, bara xx00-talet. Och även äldre? Ingenting.

Så om vi har ett verk från, t.ex., 1745, så skall det väl vara med i kategorien för 1740-talet. Men skall den också vara med i &quot;1700-talet&quot;? Eller är &lt;i&gt;det&lt;/i&gt; exklusivt för 1700-1709? &lt;br&gt;
Det kan ju också hända att man inte vet precis när verket utkom, bara någon gång 1700-1799. Blir det då okej att använda &quot;1700-talets verk&quot;? Eller ...? &lt;br&gt;
Är det någon som tror sig förstå hur det borde fungera? Kan du skriva nåt? [[Användare:Bio2935c|Bio2935c]] ([[Användardiskussion:Bio2935c|diskussion]]) 30 september 2025 kl. 09.17 (CEST)

:1900-talets verk är förstås verk från perioden 1900 till 1909. Verk som är från ett okänt årtal ska överhuvud inte kategoriseras efter år. Och det är väl inte nödvändigt att skapa kategorier för mycket längre tillbaka än 1500-talet, [[:Kategori:Verk från medeltiden]] finns ju att använda? [[Användare:Thuresson|Thuresson]] ([[Användardiskussion:Thuresson|diskussion]]) 2 oktober 2025 kl. 22.02 (CEST)
::Så vad tycker du om [[:Kategori:1500-talets verk]] och de verk som är med där? Och [[:Kategori:1600-talets verk]]? [[Användare:Bio2935c|Bio2935c]] ([[Användardiskussion:Bio2935c|diskussion]]) 3 oktober 2025 kl. 06.10 (CEST)

== Wikisource Reader ==

(Sporadisk användare här, så ursäkta eventuella felformuleringar och misstag.)

I en telegramgrupp med GLAM-fokus flaggades för att ''[https://cis-india.github.io/wikisource-reader-app/ Wikisource Reader]'' släppts, och [https://translatewiki.net/wiki/Translating:Wikisource_Reader kan översättas via translatewiki.net]. Glad i hågen kastade jag mig över det och översatte allt, men dubbelkoll och korr uppmuntras då jag inte har full koll på alla termer och funktioner.

Efter att jag översatt allt kom jag på att det kanske är bra att ladda ned appen och testa den, och det funkade utan problem och förhoppningsvis kommer översättningarna med vid nästa import då de sker måndagar och torsdagar. Spontant laddade jag ned och började lyssna på '''[[Till jordens medelpunkt]]''' av Jules Verne, och insåg att det kommer bli en spännande upplevelse då språkmotorn lämnar en del att önska. Innehållsförteckningen växlade mellan att kunna och inte kunna läsa romerska siffror, så det var både I som bokstav, II som två och VI som ord. Krångliga och sammansatta ord bokstaverades men däremellan låter det om än datorröst så ändå något så när hanterbart. Har någon härifrån testat? Går det att göra något med texterna för att förbättra uppläsningen? Kan det jobb Wikimedia Sverige (ping @[[Användare:Sebastian Berlin (WMSE)|Sebastian Berlin (WMSE)]] och @[[Användare:Viktoria Hillerud (WMSE)|Viktoria Hillerud (WMSE)]] ) gör med Wikispeech användas för att göra uppläsningen angenämare och mer konsekvent? /[[Användare:Haxpett|Haxpett]] ([[Användardiskussion:Haxpett|diskussion]]) 14 oktober 2025 kl. 14.45 (CEST)

== Wikisource Loves Proofreading Campaign 2025 ==

På [[m:Wikisource Loves Proofreading Campaign 2025]] beskrivs en kampanj som ska locka fler att korrekturläsa i Wikisource, från 20 december 2025 till 20 februari 2026. Det behövs &quot;ambassadörer&quot; (faddrar) på respektive språk, som tar hand om de nykomlingar som värvas. Läs på! [[Användare:LA2|LA2]] ([[Användardiskussion:LA2|diskussion]]) 9 november 2025 kl. 22.09 (CET)

== Request for bot flag ==

Hi, apologies for writing in English. I'd like to request a bot flag for my [[User:TenshiBot|bot]], which would fix [[mw:Help:Extension:Linter|Linter]] errors on this wiki. [[Användare:Tenshi Hinanawi|Tenshi Hinanawi]] ([[Användardiskussion:Tenshi Hinanawi|diskussion]]) 11 februari 2026 kl. 18.13 (CET)

:Thank you for your interest. Given your bot’s long edit history on enwp I’m leaning towards granting your request immediately. However, could you perhaps share some examples of the types of edits your bot would do? Do you have any estimate on how many pages on this wiki currently have linter errors that the bot could fix? [[Användare:Belteshassar|Belteshassar]] ([[Användardiskussion:Belteshassar|diskussion]]) 12 februari 2026 kl. 00.41 (CET)
::Looking at the [[Special:LintErrors|stats]], there's around 42,691 lint errors in total. At the moment, the bot could fix misnests (1,706 errors) and obsolete HTML tags (35,781 errors), but not missing end tags (2,661) or stripped tags (194), so about 37,487 that it could fix. For an example, [[w:en:Special:Diff/1337710804|misnests]], [[w:en:Special:Diff/1329973339|obsolete HTML tags (with some other stuff being fixed, not by bot)]]. [[Användare:Tenshi Hinanawi|Tenshi Hinanawi]] ([[Användardiskussion:Tenshi Hinanawi|diskussion]]) 12 februari 2026 kl. 02.24 (CET)
:::Not-an-expert here, but I peeked at your &quot;obsolete tags&quot; link and saw &lt;nowiki&gt;&lt;p&gt;&lt;/nowiki&gt; tags being replaced by &lt;nowiki&gt;{{pb}}&lt;/nowiki&gt; templates. Is this a legit thing to do? It is my understanding that &lt;nowiki&gt;&lt;p&gt;&lt;/nowiki&gt; denotes a new block/paragraph, whereas the &lt;nowiki&gt;{{pb}}&lt;/nowiki&gt; template (which doesn't exist in this Swedish Wikisource, btw) inserts (somehow, I didn't look at the details) a page break. These, it seems to me, are not the same. [[Användare:Bio2935c|Bio2935c]] ([[Användardiskussion:Bio2935c|diskussion]]) 12 februari 2026 kl. 06.32 (CET)
::::&lt;nowiki&gt;&lt;p&gt;&lt;/nowiki&gt; tags aren't obsolete, though they were causing a different type of error (missing end tags) which it's easier to use a find/replace script to replace them with &lt;nowiki&gt;{{pb}}&lt;/nowiki&gt; if none of them have any closing &lt;nowiki&gt;&lt;/p&gt;&lt;/nowiki&gt; tags. As I understand they are visually the same, though I'm not sure if they're read out the same way in a screen reader. A list of obsolete tag examples can be found at [[mw:Help:Lint errors/obsolete-tag]]. [[Användare:Tenshi Hinanawi|Tenshi Hinanawi]] ([[Användardiskussion:Tenshi Hinanawi|diskussion]]) 12 februari 2026 kl. 12.50 (CET)
:::It seems clear that someone has already gone to a good deal of effort to deal with the lint errors because there are a lot fewer lint errors than there were a couple of years ago. Most of the major ones have already been cleaned up. The main source of obsolete HTML tags appear to be the use of &lt; center &gt; and &lt; tt &gt; instead of the corresponding templates. If these lint errors could be updated to reflect the current standard, I would think that would be considered a worthwhile improvement. It might, however, be helpful for input on this issue from the folks who have been working on lint errors, because many of the old ones have already been taken care of and perhaps this issue is already being addressed.
:::But in addition, yesterday, I was working on a table that needed some work. Although these do not seem to be flagged as errors, many of the old tables used style elements like align and valign that still work, but have a different standard now
:::It might be a good idea if these can be automatically updated without creating a new series of problems.
:::A new response from [[Användare:Tenshi Hinanawi|Tenshi Hinanawi]] just appeared as I was typing this which references [[mw:Help:Lint errors/obsolete-tag]]. &lt; center &gt;, &lt; tt &gt;, align and valign in tables are all listed as obsolete tags which matches my perception of what could be updated pretty well. So, IMHO (does anyone still use IMHO, I don't know), as long as somebody else is not already dealing with the same issues, it would not hurt to update some of these tags to reflect current standards. 
:::[[Användare:PWidergren|PWidergren]] ([[Användardiskussion:PWidergren|diskussion]]) 12 februari 2026 kl. 13.08 (CET)
::::Another small change that an appropriate bot could implement might also be to update the way headers have typically been written.
::::&lt;nowiki&gt;&lt;h2 align=&quot;center&quot; style=&quot;border-bottom:none;&quot;&gt;Heading&lt;/h2&gt;&lt;/nowiki&gt;
::::Use of align=&quot;center&quot; is not HTML5 compliant, but a find-replace bot could alter this syntax a little bit to make it HTML compliant (assuming this works as intended).
::::&lt;nowiki&gt;&lt;h2 style=&quot;margin:auto; border-bottom:none;&quot;&gt;Heading&lt;/h2&gt;&lt;/nowiki&gt; 
::::But, as the [[mw:Help:Lint errors/obsolete-tag]] page clearly states:
::::&quot;The obsolete-tag error is the result of deprecated HTML elements.
::::Since it is unclear to us at this time how far we want to push this goal of HTML5 compliance, this category is marked low priority. Some wikis might choose to not address this right away. Other wikis might want to get ahead and want to be HTML5 compliant. It is possible that some wikis might write bots to address this. So, please use your judgement and wiki-specific policies to guide you in how much effort you want to spend on this. If, in the future, there is greater clarity about pursuing this more aggressively, we will reflect that by updating the severity of this linter issue appropriately.&quot;
::::I, personally, attempt to implement HTML5 standards (to the extent I understand them) when I proofread something, but at this time there is no absolute necessity to make any changes as long as browsers still understand depricated tags. But it probably would not hurt either to update to HTML5 if implemented correctly by someone who knows a lot more about bots than I do and wiki specific considerations are taken into account. Although I have opinions on this matter (do not like &lt;nowiki&gt;&lt;big&gt;&lt;/nowiki&gt; and &lt;nowiki&gt;&lt;small&gt;&lt;/nowiki&gt; either), I, of course, defer to any consensus or administrative decision in these matters. For the most part more serious issues are already being addressed on this wiki.
::::P.S. Since templates do not automatically carry over from one language wikisoure to the next, if you want to use a &lt;nowiki&gt;{{pb}}&lt;/nowiki&gt; template, of course, an appropiate Swedish &quot;mall&quot; would have to be created first. The English &lt;nowiki&gt;{{pb}}&lt;/nowiki&gt; template, however, is a &quot;page break&quot; template, and I am unsure how that would be appropriate here. Few proofreaders have used paragraph breaks here since they are automatically inserted by transclusion and so the occasional use of &lt;nowiki&gt;&lt;p&gt;&lt;/nowiki&gt; at least is not something that really needs to be fixed. I have seen that when some folks have used &lt;nowiki&gt;&lt;p&gt;&lt;/nowiki&gt; that it was being used more like &lt;nowiki&gt;&lt;br&gt;&lt;/nowiki&gt;.  On Swedish wikisource no active proofreader removes all line breaks like some do on English wikisource. These line breaks mess up italics when &lt;nowiki&gt;''&lt;/nowiki&gt; is accidentally used over two lines which then flags an unclosed tag error.  Unclosed &lt;nowiki&gt;&lt;i&gt;&lt;/nowiki&gt; errors are far more common than &lt;nowiki&gt;&lt;p&gt;&lt;/nowiki&gt;.
::::[[Användare:PWidergren|PWidergren]] ([[Användardiskussion:PWidergren|diskussion]]) 13 februari 2026 kl. 13.53 (CET)
:::::[[Användare:Lokal Profil|Lokal Profil]] has been doing a lot of work on linter errors on this wiki. It would be valuable to get their views on this. [[Användare:Belteshassar|Belteshassar]] ([[Användardiskussion:Belteshassar|diskussion]]) 17 februari 2026 kl. 10.54 (CET)
:::::As I said [[#c-Tenshi_Hinanawi-20260212115000-Bio2935c-20260212053200|above]], &lt;nowiki&gt;&lt;p&gt;&lt;/nowiki&gt; tags were causing a different type of error, which I cannot fix with my bot. I'm aware that templates cannot be transcluded across different wikis. [[Användare:Tenshi Hinanawi|Tenshi Hinanawi]] ([[Användardiskussion:Tenshi Hinanawi|diskussion]]) 19 februari 2026 kl. 21.58 (CET)
::::::Thanks for the ping. I've done a fair bit of work on clearing out linter errors. The main issues have normally been around finding the right replacement. E.g. &lt;code&gt;&lt;nowiki&gt;&lt;tt&gt;&lt;/nowiki&gt;&lt;/code&gt; was used to convey multiple meanings and has since been superseded by both {{mall|ant}} and {{mall|tt}}. While actually replacing them can often be done by bot, figuring out which replacement is the right one cannot (unless the bot is way more advanced). I know that there are similar issues for at least &lt;code&gt;&lt;nowiki&gt;&lt;small&gt;&lt;/nowiki&gt;&lt;/code&gt; which has been used to convey different semantics (it's frequently used for quotes in SOU:s and pure styling in e.g. title pages) so '''should''' have different replacements.
::::::That said. There are probably a bunch of tag replacements which could be done, e.g. &lt;code&gt;&lt;nowiki&gt;&lt;center&gt;&lt;/nowiki&gt;&lt;/code&gt; and &lt;code&gt;&lt;nowiki&gt;&lt;big&gt;&lt;/nowiki&gt;&lt;/code&gt; ''should'' be non-problematic.
::::::For the missnestings there are a bunch of trivial cases, but I think a lot of the remaining once are situations like [https://sv.wikisource.org/w/index.php?title=Sida:Fiskm%C3%A5sen_0007.jpg&amp;action=edit&amp;lintid=141222 this] where the intention is to italicise several paragraphs. However Mediawiki will insert a &lt;code&gt;&lt;nowiki&gt;&lt;p&gt;&lt;/nowiki&gt;&lt;/code&gt;-tag before the first &lt;code&gt;&lt;nowiki&gt;&lt;i&gt;&lt;/nowiki&gt;&lt;/code&gt; which it then closes at the end of the first line followed by an empty line. The fix here is to [https://sv.wikisource.org/w/index.php?title=Sida%3AFiskm%C3%A5sen_0007.jpg&amp;diff=630073&amp;oldid=348097 add a line-break after the opening &lt;nowiki&gt;&lt;i&gt;&lt;/nowiki&gt;] (but the &quot;right&quot; fix in this case is probably to use &lt;code&gt;&lt;nowiki&gt;&lt;div style=&quot;font-style: italic;&quot;&gt;&lt;/nowiki&gt;&lt;/code&gt; since this use of the &lt;nowiki&gt;&lt;i&gt;&lt;/nowiki&gt;-tag is incorrect html5 semantics).
::::::/[[:User:Lokal_Profil|Lokal]][[Special:Contributions/Lokal_Profil|_]][[:User_talk:Lokal_Profil|Profil]] 20 februari 2026 kl. 23.51 (CET)
:::::::A different method that the bot uses is to close the &lt;nowiki&gt;&lt;i&gt;&lt;/nowiki&gt; tag and readd the tag again on the next line and so forth, which avoids the html5 semantics issue and being reported as a lint error. [[Användare:Tenshi Hinanawi|Tenshi Hinanawi]] ([[Användardiskussion:Tenshi Hinanawi|diskussion]]) 23 februari 2026 kl. 00.09 (CET)
::Pinging [[User:EnDumEn|EnDumEn]] and [[User:Thurs|Thurs]] since it appears there aren't any objections to this request. [[Användare:Tenshi Hinanawi|Tenshi Hinanawi]] ([[Användardiskussion:Tenshi Hinanawi|diskussion]]) 2 mars 2026 kl. 12.58 (CET)
:::Noting that I have requested the stewards to flag the bot [[m:SRB#TenshiBot@sv.wikisource|here]]. [[Användare:Tenshi Hinanawi|Tenshi Hinanawi]] ([[Användardiskussion:Tenshi Hinanawi|diskussion]]) 9 mars 2026 kl. 13.50 (CET)
::::Nu har jag delat ut botstatus till [[Användare:TenshiBot]]. /[[Användare:EnDumEn|EnDumEn]] ([[Användardiskussion:EnDumEn|diskussion]]) 9 mars 2026 kl. 21.05 (CET)

== Ord som fortsätter på nästa sida ==

Skapade nyligen [[Jul-Kalender 1887/Sysslolös]] (ett kapitel kvar nu av boken) och ser att ord som avslutas mitt i på ena sidan med ett streck (-) och fortsätter på nästa på sidan tolkas som två ord. Så som &quot;träf fade&quot; mellan andra och tredje sidan. Hur får man programvaran att slå ihop orden istället? [[Användare:Sabelöga|Sabelöga]] ([[Användardiskussion:Sabelöga|diskussion]]) 13 mars 2026 kl. 23.54 (CET)

:Den andra sidan börjar inte med &quot;fade&quot; utan med vagnretur. Texten på sidan måste börja med det ord som ska bindas ihop, annars fungerar det inte. [[Användare:Thuresson|Thuresson]] ([[Användardiskussion:Thuresson|diskussion]]) 14 mars 2026 kl. 06.42 (CET)
::Menar du att detta inte går att ordna maskinellt utan att man måste manuellt flytta ena halvan av ordet till en av sidorna och knyta ihop dom där? [[Användare:Sabelöga|Sabelöga]] ([[Användardiskussion:Sabelöga|diskussion]]) 16 mars 2026 kl. 12.03 (CET)
:::Jasså, sidan får inte inledas med mellanslag. Okej, då förstår jag. [[Användare:Sabelöga|Sabelöga]] ([[Användardiskussion:Sabelöga|diskussion]]) 16 mars 2026 kl. 12.05 (CET)
::::En sak att tänka på är att de flesta webbläsare och även Mediawikis sökfunktion behandlar de hopsydda delarna som olika ord, så om det avstavade ordet är ett namn eller term som man tror att användare vill söka efter kan man flytta manuellt (och eventuellt använda mallen {{mall|avstavat}} för att det ska se rätt ut i korrläsningen). [[Användare:Belteshassar|Belteshassar]] ([[Användardiskussion:Belteshassar|diskussion]]) 26 mars 2026 kl. 15.39 (CET)

== Fortlöpande transkludering av långt verk. ==

Jag har i helgen börjat skanna in och korrekturläsa Samhällets olycksbarn av Victor Hugo. Eftersom det här är mitt första projekt här gör jag antagligen en massa fel men man måste ju börja någonstans. En konkret sak jag undrar är om det är ok att börja transkludering redan innan allt är korrekturläst. Verket är uppdelat i 365 kapitel, 48 &quot;böcker&quot; och 5 &quot;band&quot;. Vore det tex ok att transkludera en &quot;bok&quot; i taget?

Dessa är skannade hittills av totalt 13 volymer (obs, de tryckta volymerna motsvarar inget av verkets nivåer.)

* https://sv.wikisource.org/wiki/Index:Samh%C3%A4llets_olycksbarn_-_Volym_1_(1927).pdf
* https://sv.wikisource.org/wiki/Index:Samh%C3%A4llets_olycksbarn_-_Volym_2_(1927).pdf
* https://sv.wikisource.org/wiki/Index:Samh%C3%A4llets_olycksbarn_-_Volym_3_(1927).pdf

[[Användare:Jonatanskogsfors|Jonatan]] ([[Användardiskussion:Jonatanskogsfors|diskussion]]) 30 mars 2026 kl. 11.17 (CEST)

== Fel från OCR-verktyget ==

Mitt i verket [[Sida:Kongl. vitt. hist. och ant. akad. handlingar 25 och 26.pdf/121]] går det inte längre att transkribera texten. Felmeddelandet lyder: &quot;''Fel från OCR-verktyget: Bild-URL måste börja med en av följande domännamn och avslutas med ett giltigt filtillägg: upload.wikimedia.org och upload.wikimedia.beta.wmflabs.org.''&quot; Kan någon lösa detta? M v h [[Användare:Gottfried Multe|Gottfried Multe]] ([[Användardiskussion:Gottfried Multe|diskussion]]) 8 april 2026 kl. 10.21 (CEST)

:Jag kan inte reproducera buggen. Fungerar det för dig nu? [[Användare:Belteshassar|Belteshassar]] ([[Användardiskussion:Belteshassar|diskussion]]) 8 april 2026 kl. 17.55 (CEST)
::Hej. Ja, nu verkar det fungera. Det räckte tydligen med att du tittade på sidan! [[Användare:Gottfried Multe|Gottfried Multe]] ([[Användardiskussion:Gottfried Multe|diskussion]]) 9 april 2026 kl. 09.19 (CEST)

== Årstafruns dagböcker, nydigitiserade filer i samarbete med Nordiska museet ==

Wikimedia Sverige samarbetar just nu med [[:wikipedia:sv:Nordiska_museet|Nordiska museet i Stockholm]] i ett projekt där nydigitiserade filer med ''Årstafruns dagböcker'' laddas upp på Wikimedia Commons. Dagböckerna skrevs av godsägaren [[:wikipedia:sv:Märta_Helena_Reenstierna|Märta Helena Reenstierna]] och finns i sin helhet i Nordiska museets arkiv. De utgör ett viktigt historiskt dokument.

Museet har digitiserat dagböckerna i hög upplösning. Huvuddelen av projektet går därför ut på att ladda upp dessa till Wikimedia Commons. De finns i kategorin [[:commons:Category:Årstafruns_dagböcker|Årstafruns dagböcker]], både som PDF-filer och separata sidor i hög upplösning.

Museet har dessutom skapat en första version av en transkribering med hjälp av [[:wikipedia:sv:Handskriftsigenkänning|handskriftsigenkänning]]. Tillsammans vill vi utforska huruvida den svenska Wikisourcegemenskapen skulle kunna ha nytta av materialet. Som ett mindre pilotprojekt har vi därför lagt upp en årgång av dagböckerna - [[Index:Årstafruns_dagböcker_-_Nordiska_museet_-_1827.pdf]] - här, tillsammans med den preliminära texten.

Syftet med pilotprojektet är att se hur väl materialet fungerar på Wikisource och hur den maskinella tolkningen kan användas som utgångspunkt.

Målgruppen är visserligen rätt så snäv - folk som kan och älskar att läsa handstil - men var finns de om inte på Wikisource?

Varmt välkomna att testa!

Med vänliga hälsningar, [[Användare:Alicia Fagerving (WMSE)|Alicia Fagerving (WMSE)]] ([[Användardiskussion:Alicia Fagerving (WMSE)|diskussion]]) 4 maj 2026 kl. 14.35 (CEST)

:Det är ju handstil från 1827 så med lite övning ska det säkert gå att läsa. Att känna till grundläggande fakta om Märta Reenstierna kan säkert vara användbart, så att transkriberingens &quot;Herr Tull&quot; enkelt kan ändras till Norr Tull. Ett selektivt urval av dagböckerna finns tillgängliga på [https://litteraturbanken.se/f%C3%B6rfattare/ReenstiernaMH/titlar/%C3%85rstadagboken3/sida/5/faksimil?om-boken Litteraturbanken] [[Användare:Thuresson|Thuresson]] ([[Användardiskussion:Thuresson|diskussion]]) 4 maj 2026 kl. 18.19 (CEST)
::Ja jag har &quot;petat&quot; lite grann på några sidor, men även om det mesta går an att läsa, så är det iallafall problem (för mig). Några bokstäver särskilt. T. ex.:
::1) &quot;v&quot; eller &quot;w&quot;: Jag håller också på med ett tryckt verk från mitten på 1700-talet, och där är nästan &lt;u&gt;alla&lt;/u&gt; ord som vi nu skriver med &quot;v&quot;, tryckta med &quot;w&quot;. På 1820-talet ... vet jag inte hur man stavade. Men jag tror att &quot;v/w&quot; bokstaven skall vara ett &quot;v&quot;, eftersom jag har aldrig sett (t.ex.) namn som &quot;Xxxx von Xxxxxx&quot; skrivna som &quot;won&quot;.
::2) &quot;k&quot; eller &quot;K&quot;: De ser likadana ut - i mina ögon. Alltså skriver jag det jag tycker passar bäst.
::Inte de enda som ger mig problem, men vad jag hade/har mest besvär med. [[Användare:Bio2935c|Bio2935c]] ([[Användardiskussion:Bio2935c|diskussion]]) 6 maj 2026 kl. 04.43 (CEST)
:::Jag håller med om att v/w kan transkriberas som v rakt igenom. Möjligen finns det en liten skillnad, men hon verkar inte vara konsekvent. Till exempel skriver hon &quot;visiter&quot; med vad som kan tolkas som w, fast det rimligen borde vara v. Vad gäller K/k kan jag se att det finns en skillnad, men återigen är hon inte konsekvent. Samma tycker jag gäller F/f, där jag har väldigt svårt att se skillnad. [[Användare:Belteshassar|Belteshassar]] ([[Användardiskussion:Belteshassar|diskussion]]) 7 maj 2026 kl. 09.44 (CEST)
:Okej, men nu förstår jag inte &lt;u&gt;varför &lt;/u&gt; ni vill at Wikisource skall göra något. Ni (Nordiska Museet) har ju redan gett ut hela verket på webben. T.ex. https://dokument.nordiskamuseet.se/resource/7965a03f-bcf2-435e-9c34-061f8e90655b?index=text_sv_ns_t&amp;query=1827&amp;searchOffset=0 Så varför skulle man göra om det?? [[Användare:Bio2935c|Bio2935c]] ([[Användardiskussion:Bio2935c|diskussion]]) 7 maj 2026 kl. 04.40 (CEST)
::Ja, det vore intressant att få veta var ni tänker att nyttan ligger med att transkribera skrifterna på nytt. Att transkribera handskrifter är tidskrävande och tålamodsprövande. Jag har gjort det med ett par outgivna manuskript och gör det gärna med fler. Men om det redan finns bra källutgåvor minskar värdet av arbetet i mina ögon, särskilt om de redan är fritt tillgängliga också. Det här är dessutom ett mycket omfattande material. [[Användare:Belteshassar|Belteshassar]] ([[Användardiskussion:Belteshassar|diskussion]]) 7 maj 2026 kl. 09.49 (CEST)
::Why place anything from Internet Archive here?  Internet archive already provides faulty OCR text versions for download. In a similr vein, the OCR text on the Nordiska Museet website has not been proofread and is full of machine errors. The typewritten transcription, however, provides a very good reference point for the production of a fully proofread text version. Swedish, however, is not my native language, and so, although I do not mind proofreading at random 2-3 pages a day, it would be hoped that someone else would follow up to check for consistency after I have done most of the grunt work.  What should be done with spelling errors, capitalization, lack of punctuation, etc.?
::My approach has been to first proofread using the typewritten text given on the Nordiska Museet website. Then I proofread the page a second time using as a basis the handwritten facsimile on wikisource sometimes making a few minor changes based on what I see on the handwritten page. My familiarity with this type of handwriting may not be extensive, but for the most part I find the script in this dairy by in large pretty legible and pretty interesting.  
::Perhaps any work done here can later be used to update the faulty OCR text on the Nordiska Museet webpage, because as it stands, the OCR provided there is not particularly good or useful.  The typewritten version on the other hand may be old but appears so far to be excellent. 
::[[Användare:PWidergren|PWidergren]] ([[Användardiskussion:PWidergren|diskussion]]) 11 maj 2026 kl. 14.38 (CEST)

== Pamflett om samiskt landsmöte 1918 ==

Hej! Jag är wikipedian och ny till Wikisource. Jag har laddat upp och transkriberat [[Index:Inbjudan till lapparnas landsmöte i Östersund den 5-7 februari 1918.pdf|Inbjudan till lapparnas landsmöte i Östersund den 5-7 februari 1918]], till när jag gjorde [[w:sv:Samiska landsmötet 1918]], men ni får gärna titta på den om det blev rätt eller om jag kan förbättra den. Jag har inte försökt mig på en snygg formattering som jag har sett att vissa filer här har. [[Användare:Flygekorren|Flygekorren]] ([[Användardiskussion:Flygekorren|diskussion]]) 5 juni 2026 kl. 14.47 (CEST)

:@[[Användare:Flygekorren|Flygekorren]]: Nu har jag fixat med formatering och transkluderat till [[Inbjudan till lapparnas landsmöte i Östersund den 5–7 februari 1918]]. Tack för bidraget. [[Användare:Belteshassar|Belteshassar]] ([[Användardiskussion:Belteshassar|diskussion]]) 12 juni 2026 kl. 23.54 (CEST)

== OCR i AI-åldern ==

Innan jag börjar en diskssion om OCR, bör man känna till att området traditionellt har dominerats av kommersiell programvara, bl.a. från Xerox, och de senaste årtiondena ryska ABBYY med programvaran Finereader. Olika försök med open source-programvara var länge ganska mycket sämre, men Google lade in stora ansträngningar att få Tesseract att fungera och det har fungerat ganska bra sedan version 3 (aktuell version är 5.5). När digitaliserade böcker laddas upp i Internet Archive, brukade den köra Finereader version 8, men år 2020 övergavs detta för Tesseract. Efter år 2020 har vi dock upplevt AI-genombrottet med ChatGPT och dess kusiner. Jag ställde några kontrollfrågor till Google AI (jag sökte på Google och gick till AI-fliken). Några av påståendena som kom ut var:
* Google har helt släppt utvecklingen av Tesseract. Google sponsrade och drev projektet aktivt mellan 2006 och 2018. Det sista de gjorde var i princip att lägga grunden för version 4.0 och övergången till LSTM-nätverk (Deep Learning).
*: Här ska man veta att LSTM-nätverk är en tidig form av AI, som alltså nu används i Tesseract 4 och 5. Men dagens AI använder en mycket mer avancerad teknik.
* I slutet av 2020 fattade Internet Archive ett strategiskt beslut att helt överge kommersiell programvara (ABBYY) och flytta hela sin OCR-infrastruktur till en öppen mjukvarustack baserad på Tesseract (version 4 och senare 5).
* Tesseract har fyllt sin funktion som industristandard i över 15 år, men dess roll i teknikstacken har förändrats. Idag används det bäst som ett supersnabbt &quot;första-filter&quot; för rena, digitalt skapade PDF-filer, medan den AI-drivna texttolkningen har flyttat till helt andra plattformar. 
* Kostnaden för att tolka en bildsida kan landa på ungefär 0,03 USD (cirka 30 svenska öre) med en flaggskeppsmodell som OpenAI GPT-4o, eller under 0,002 USD (cirka 2 öre) om man använder den mindre modellen GPT-4o-mini. 
Här finns alltså 2020-talets lösning, att anropa en AI-tjänst för OCR-tolkning. Nackdelen är att man inte kan köra GPT-4 lokalt, utan man blir tvungen att anlita OpenAI:s tjänst mot betalning. Men dels är våra boksidor inga hemligheter, som vi behöver frukta ska läcka ut, och dels är prissättningen överkomlig. Varje gång någon trycker OCR-knappen i Wikisource, så skulle Wikimedia Foundation kunna få en räkning på 2 öre, och det har man ju råd med (givet att det inte missbrukas). Den som korrekturläser får förstås avgöra vilket OCR-resultat som är bäst.
Några intressanta länkar:
* Internet Archive, från januari 2020, https://archive.org/developers/ocr.html
* BHL, från juli 2022: https://blog.biodiversitylibrary.org/2022/07/ocr-improvements-early-analysis
* Finebooks, från augusti 2026, https://huggingface.co/blog/finebooks/historical-books-ocr-leaderboard
[[Användare:LA2|LA2]] ([[Användardiskussion:LA2|diskussion]]) 4 september 2026 kl. 17.31 (CEST)</text>
      <sha1>ry8h741hl2vc4sl8hx6c8ouc4sjokk3</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Sida:Valda Berättelser. I.djvu/104</title>
    <ns>104</ns>
    <id>134725</id>
    <revision>
      <id>657901</id>
      <parentid>454708</parentid>
      <timestamp>2026-09-06T08:49:14Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Gottfried Multe</username>
        <id>11434</id>
      </contributor>
      <comment>/* Validerad */</comment>
      <origin>657901</origin>
      <model>proofread-page</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1590" sha1="o8fqs0jvs3chtx087zc6tff8x1mdem9" xml:space="preserve">&lt;noinclude&gt;&lt;pagequality level=&quot;4&quot; user=&quot;Gottfried Multe&quot; /&gt;{{huvud||95|}}
{{linje|4em}}&lt;/noinclude&gt;Han satt nästan hela dagen hemma hos sin 
hustru, och hon förklarade, att de hustrur som nödgas
sakna sina mäns sällskap stundom hela dagen måste
vara bra olyckliga.

Fridholm var icke road af läsning. Tog han uti
en bok, kände han sig strax sömnig. Däremot fann
han det mycket nöjsamt att tillsammans med sin 
hustru sitta hela förmiddagen och mången gång också
ett par timmar af eftermiddagen vid fönstret för att
mönstra alla som passerade Storkyrkobrinken.

»Det är roligt att se på folket», sade han, och
hans hustru tyckte detsamma.

När kvällen kom, gingo herr och fru Fridholm
på spektaklet eller till sina bekanta eller gjorde de en
promenad till Kastellholmen, när det var den vackra
årstiden, samt kommo också ej sällan till Djurgården,
isynnerhet då Wildners spelade något nytt stycke.

Så förflöt det ena året efter det andra. 
Äktenskapet var barnlöst, men man tröstade sig. »Barn äro
så besvärliga», brukade Fridholm säga. Hans hustru
var visserligen under några år af en annan åsigt, men
sedan hennes man på sitt vanliga mycket godmodiga
men också mycket bestämda sätt förklarat, att ''hans''
åsigt måste vara den rätta, så teg fru Fridholm eller
yttrade hon endast det vanliga:

»Du får tänka hvad du vill, käre Gustaf Adolf.»

»Jag skulle tro att jag har rätt därtill», 
förklarade hennes man. Det var det öfliga slutet på alla
små äktenskapliga missljud.

Men ju längre tiden skred fram, dess oftare 
påminde Fridholm om sin rätt att tänka och handla så&lt;noinclude&gt;
&lt;references/&gt;&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>o8fqs0jvs3chtx087zc6tff8x1mdem9</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Sida:Valda Berättelser. I.djvu/105</title>
    <ns>104</ns>
    <id>134730</id>
    <revision>
      <id>657902</id>
      <parentid>454713</parentid>
      <timestamp>2026-09-06T08:51:10Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Gottfried Multe</username>
        <id>11434</id>
      </contributor>
      <comment>/* Validerad */</comment>
      <origin>657902</origin>
      <model>proofread-page</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1547" sha1="nntwpfm4mv9bqret6wldhsuxufimjqf" xml:space="preserve">&lt;noinclude&gt;&lt;pagequality level=&quot;4&quot; user=&quot;Gottfried Multe&quot; /&gt;{{huvud||96|}}
{{linje|4em}}&lt;/noinclude&gt;som honom godt syntes. Ingen människa tycktes vilja
bestrida honom hans rätt, allra minst den milda fru
Lovisa, men han kände ett behof af att oupphörligt
tala därom.

En dag då det värda paret, efter tio års 
äktenskap, satt som vanligt vid fönstret för att mönstra
de förbigående, utropade Fridholm plötsligen:

»Lovisa, vet du hvad jag kom att tänka på?»

»Nej, huru skulle jag veta det, käre du?» svarade
hans hustru.

»Jo, jag kom att tänka på huru du skulle taga
dig ut, i fall du icke hade mig vid din sida.»

»Det var en underlig tanke, käre Gustaf Adolf»,
förklarade frun.

»Hvad vore ''du'' väl utan mig?» återtog mannen
med ett leende af till hälften medlidande, till hälften
öfvermod.

På den frågan kunde fru Fridholm icke svara,
men hon påminde sin man om att de den dagen skulle
fara till Djurgården för att se »Den värdiga hustrun».

»Jaha, det har du rätt uti», svarade Fridholm,
och så egnade det äkta paret åter sin uppmärksamhet
åt den yttre verlden i Storkyrkobrinken.

Det var den dagen på aftonen som Fridholm 
öfverraskade sin hustru med detta: »Lovisa, i morgon
far jag till Strengnäs.»

Morgonen därpå stod han resfärdig när hans 
hustru vaknade. Han höll redan nattsäcken och paraplyet
i hand samt tycktes beredd att genast gifva sig af.

»Du behöfver icke oroa dig», förklarade han.
»Kaffe dricker jag om bord på ångbåten. Det är bra
lätt att resa sedan de här ångbåtarne kommo i farten.»
{{tomrad}}&lt;noinclude&gt;
&lt;references/&gt;&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>nntwpfm4mv9bqret6wldhsuxufimjqf</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Sida:Valda Berättelser. I.djvu/106</title>
    <ns>104</ns>
    <id>134732</id>
    <revision>
      <id>657903</id>
      <parentid>454722</parentid>
      <timestamp>2026-09-06T08:53:24Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Gottfried Multe</username>
        <id>11434</id>
      </contributor>
      <comment>/* Validerad */</comment>
      <origin>657903</origin>
      <model>proofread-page</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1649" sha1="twggx5dr0omcn4zf2m3g8ekmmibkm7h" xml:space="preserve">&lt;noinclude&gt;&lt;pagequality level=&quot;4&quot; user=&quot;Gottfried Multe&quot; /&gt;{{huvud||97|}}
{{linje|4em}}&lt;/noinclude&gt;»När kommer du då igen, käre Gustaf Adolf?»
frågade frun.

»Åh, det kan dröja några dar», menade hennes
man, »kanske en vecka eller så där omkring.»

Frun vågade icke fråga något vidare, ty hon såg
att mannen hade stor brådska, och innan hon hann
tänka sig närmare in i saken, var han redan utanför
dörren. Men dörren öppnades ännu en gång. 
Fridholm stack in hufvudet och smålog åt sin hustru, men
det var ett underligt småleende, något som frun aldrig
förr hade sett och som hon aldrig sedan kunde glömma.

Hvarför smålog Fridholm på det sättet?

Nu var han borta. Kristin, husets enda 
tjänstehjon, en gammal trotjänarinna som allt sedan 
herrskapets giftermål varit fruns förträffliga biträde, hade
afvisats då hon ville hjälpa herrn att bära 
nattsäcken till ångbåten.

»Hvad herrn var kuriös i dag», sade Kristin då
hon kom in till frun, »och hvad går det väl åt honom
som ger sig ut att resa? Det har ju aldrig förr händt.»

Emellertid gick Fridholm med dröjande steg ned
åt Storkyrkobrinken. Han stannade flera gånger, 
liksom hade han glömt något, och blickade upp åt sina
fönster. Men i fönstren visade sig ingen. Då 
fortsatte han åter sin väg. Vid hörnet af Riddarhustorget 
vände han sig ännu en gång om och såg åter till
baka åt det hus där han bodde. Han tycktes vara
mycket tveksam. Slutligen syntes han hafva fattat
ett beslut, vände ryggen åt Storkyrkobrinken och 
försvann på andra sidan hörnet. Det var tydligt att
tärningen vore kastad.
{{tomrad}}&lt;noinclude&gt;
&lt;references/&gt;
{{huvud|{{sp|''&lt;small&gt;Berättelser.&lt;/small&gt;''}}||7}}&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>twggx5dr0omcn4zf2m3g8ekmmibkm7h</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Sida:Valda Berättelser. I.djvu/107</title>
    <ns>104</ns>
    <id>134733</id>
    <revision>
      <id>657904</id>
      <parentid>454723</parentid>
      <timestamp>2026-09-06T08:55:10Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Gottfried Multe</username>
        <id>11434</id>
      </contributor>
      <comment>/* Validerad */</comment>
      <origin>657904</origin>
      <model>proofread-page</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1465" sha1="9sy41ppipnjrhctfd24wc9yv1wmc3ga" xml:space="preserve">&lt;noinclude&gt;&lt;pagequality level=&quot;4&quot; user=&quot;Gottfried Multe&quot; /&gt;{{huvud||98|}}
{{linje|4em}}&lt;/noinclude&gt;{{c|{{st|II.}}}}

En vecka, två veckor, tre och hela fyra veckorna
hade förflutit sedan Fridholm gick hemifrån för att
fara till Strengnäs, och ännu hade han icke kommit
till baka. Hans hustru hade under hela den tiden ej
heller erhållit någon underrättelse från honom. 
Kristin hade hvar enda dag stått vid Riddarholmen och
passat på ångbåtarne, ej blott »Yngwe Frej», utan 
äfven »Föreningen» och »Ormen Långe», men bland alla
de resande fans icke herr Fridholm.

Frun hade skrifvit både till borgmästaren och
domprosten i Strengnäs för att fråga efter sin man,
och bägge hade svarat, att de aldrig hört talas om
honom. Slutligen hade man sett igenom namnlistorna
på ångbåtarne sedan flera veckor till baka, men icke
kunnat påträffa namnet Fridholm.

»Vet frun», sade jungfru Kristin slutligen, »att
herrn aldrig farit till Strengnäs.»

»Hvart har han då tagit vägen?» utropade fru
Fridholm, hvilken slutligen började känna sig orolig
på fullt allvar.

»Det vet den gode guden allena», svarade Kristin;
»men om jag vore i fruns kläder, skulle jag låta
dragga både vid Riddarholmen och Munkbron.»

»Så du talar, Kristin! Tänker du kanske att min
man gått och dränkt sig?»

»Jag tänker ingenting, jag, frun lilla, men nog
borde frun kosta på sig en draggning.»

Fru Fridholm bad Kristin lemna henne i fred,
men så snart hon vardt ensam, tyckte hon sig se sin&lt;noinclude&gt;
&lt;references/&gt;&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>9sy41ppipnjrhctfd24wc9yv1wmc3ga</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Sida:Valda Berättelser. I.djvu/108</title>
    <ns>104</ns>
    <id>134735</id>
    <revision>
      <id>657905</id>
      <parentid>454725</parentid>
      <timestamp>2026-09-06T08:56:59Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Gottfried Multe</username>
        <id>11434</id>
      </contributor>
      <comment>/* Validerad */</comment>
      <origin>657905</origin>
      <model>proofread-page</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1596" sha1="nggdf06r0m0dj18jr8nvrl67lj1ki4s" xml:space="preserve">&lt;noinclude&gt;&lt;pagequality level=&quot;4&quot; user=&quot;Gottfried Multe&quot; /&gt;{{huvud||99|}}
{{linje|4em}}&lt;/noinclude&gt;man i grönt vatten djupt ned på sjöbotten. Stundom
kom han upp till vattenytan, och så gömde han sig
åter bland sjögräs och fiskar, för att ännu flera 
gånger komma till baka och skrämma henne. Det var
något obeskrifligt hemskt.

Fru Fridholm hade just icke någon liflig 
inbillningskraft och icke var hon bortskämd genom 
romanläsning, såvida den läsningen någonsin förmått
skämma bort någon. Därför trodde hon ej häller på
spöken. Men huru kom det sig, frågade hon ofta sig
sjelf, att hon icke kunde undvika att tänka på sin
man å sjöbotten? Däruti låg helt visst något spöklikt,
började hon tro, synnerligen då ytterligare några 
veckor förflutit, utan att Fridholm gifvit den ringaste
underrättelse om sig.

Fridholms obegripliga försvinnande väckte 
visserligen uppseende bland alla hans bekanta, och äfven
en och annan bland den stora allmänheten talade 
under någon tid derom; men han var icke en person
för hvilken man kände stort deltagande, och snart 
bekymrade man sig icke särdeles om hela den saken.

»Besynnerligt är det med den här Fridholm»,
hette det kort efter händelsen, dels i Sällskapet, dels
på börsen. »Troligtvis har han tagit lifvet af sig.»

»Det ser så ut. Men kan någon människa 
förklara orsaken? Har man kommit några dåliga affärer
på spåren?»

»Icke det ringaste. Han efterlemnar två stenhus
vid Svartmangatan och en liten nätt trähusegendom
i Johannis, alla ointecknade, efter hvad jag hört på
rådstugan. Dessutom hade han mycket pengar ute på&lt;noinclude&gt;
&lt;references/&gt;&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>nggdf06r0m0dj18jr8nvrl67lj1ki4s</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Sida:Valda Berättelser. I.djvu/109</title>
    <ns>104</ns>
    <id>134736</id>
    <revision>
      <id>657906</id>
      <parentid>454726</parentid>
      <timestamp>2026-09-06T08:58:51Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Gottfried Multe</username>
        <id>11434</id>
      </contributor>
      <comment>/* Validerad */</comment>
      <origin>657906</origin>
      <model>proofread-page</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1408" sha1="7go7fnmi2nktuitv9lyauau3wkfy783" xml:space="preserve">&lt;noinclude&gt;&lt;pagequality level=&quot;4&quot; user=&quot;Gottfried Multe&quot; /&gt;{{huvud||100|}}
{{linje|4em}}&lt;/noinclude&gt;säkra händer. Spekulerat har han aldrig och således
ej häller gjort några förluster.»

»Var han olyckligt gift?»

»Den lyckligaste äkte man som någonsin funnits.
Hans hustru och han lefde ett rigtigt englalif. . . .
Någon lyckligare människa än denne Fridholm skulle
man icke kunna tänka sig. . . . En vacker och god
hustru, en vacker och god förmögenhet, och utan att
behöfva anstränga sig med något slags arbete!»

»Ja så, ja så! Spelade jag ut klöfver nyss? Jag
är så bortblandad genom det här myckna pratet.»

»Brors knekt togs ju af bror Ströms dam. Man
skall väl följa med spelet.»

Och så följde man med spelet, och Gustaf Adolf
Fridholm var glömd.

»Frun», skrek jungfru Kristin en dag och 
störtade in till sin matmor, blek och med fasan målad i
sina anletsdrag.

»Du skrämmer mig, kära Kristin. Hvarför rusar
du in till mig på det där sättet?» utropade fru 
Fridholm, hvilken nu mera ej så ofta som förr såg sin
man spöka, men förskräcktes af Kristins besynnerliga
utseende.

Ett halft år hade förflutit sedan herr Fridholm
lemnade hemmet. Man var midt i vintern, och det
var just i skymningen Kristin kom instörtande på det
där upprörande sättet. Det var onekligen en illa
vald tid.

»Frun», upprepade jungfru Kristin, sedan hon 
hunnit sansa sig något, »jag har sett herrn.»
{{tomrad}}&lt;noinclude&gt;
&lt;references/&gt;&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>7go7fnmi2nktuitv9lyauau3wkfy783</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Sida:Valda Berättelser. I.djvu/110</title>
    <ns>104</ns>
    <id>134737</id>
    <revision>
      <id>657907</id>
      <parentid>454727</parentid>
      <timestamp>2026-09-06T09:01:34Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Gottfried Multe</username>
        <id>11434</id>
      </contributor>
      <comment>/* Validerad */</comment>
      <origin>657907</origin>
      <model>proofread-page</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1482" sha1="5r23qcp0brl6kldi0j0o8t4umzgv5dt" xml:space="preserve">&lt;noinclude&gt;&lt;pagequality level=&quot;4&quot; user=&quot;Gottfried Multe&quot; /&gt;{{huvud||101|}}
{{linje|4em}}&lt;/noinclude&gt;»Herrn? . . . Hvilken herre?» frågade fru 
Fridholm, som också lugnat sig.

»Kors, ''vår'' herre, vet jag», svarade Kristin med
stor otålighet.

»Så du pratar, kära Kristin. Hvarför skall du
komma och rifva upp gamla sår?»

»När jag säger herrn», fortfor trotjänarinnan, »så
menar jag naturligtvis herrns vålnad. . . . Tänk sig, frun,
jag gick utför Stora Gråmunkegränd, för jag skulle
ned till Stafverbergs och få ett nytt glas i lyktan,
och då stod herrns vålnad utanför Herberts rakstuga.
Det är säkert, frun, men han hade fått ett svart hår
och ett rysligt skägg. Ansigtet var ändå detsamma
som här i lifvet, det kan jag försäkra frun, för si jag
glömmer aldrig herrns ögon, och de ögonen satte han
rakt i mig. Hvad jag blef rysligt rädd. Jag brydde
mig hvarken om lyktan eller Stafverbergs, utan sprang
allt hvad jag orkade hit hem. Hvad tror frun att
det skall betyda?»

Fru Fridholm såg tankfull ut och svarade 
ingenting. Hon stirrade framför sig i kakelugnselden och
där tyckte hon sig åter upptäcka en syn som hon nu
icke sett på någon tid.

»Skall jag icke tända upp ljus, frun?» frågade
jungfru Kristin.

»Jo, gör det», svarade matmodern, men fortfor
att stirra in i elden.

Kristin bad att få stanna inne hos frun, ty 
köket, som hade fönstret åt Urvädersgränd, vore så 
»rysligt hemskt», förklarade hon.

Hon fick gärna stanna inne, menade fru Fridholm,&lt;noinclude&gt;
&lt;references/&gt;&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>5r23qcp0brl6kldi0j0o8t4umzgv5dt</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Sida:Valda Berättelser. I.djvu/111</title>
    <ns>104</ns>
    <id>134738</id>
    <revision>
      <id>657908</id>
      <parentid>454728</parentid>
      <timestamp>2026-09-06T09:03:30Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Gottfried Multe</username>
        <id>11434</id>
      </contributor>
      <comment>/* Validerad */</comment>
      <origin>657908</origin>
      <model>proofread-page</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1376" sha1="8yomak3dvjd5urjrdvbtp5qui7o8ijs" xml:space="preserve">&lt;noinclude&gt;&lt;pagequality level=&quot;4&quot; user=&quot;Gottfried Multe&quot; /&gt;{{huvud||102|}}
{{linje|4em}}&lt;/noinclude&gt;men det märktes att frun icke vore mycket 
meddelsam denna kväll, och det förargade jungfru Kristin, som
hade hoppats på en smula medlidande för sin 
»ohyggliga skrämsel».

»Hvad utstår man icke för sitt husbondfolk»,
mumlade hon under det hon tände ljus, »och huru
mycket har man väl för allt sammans?»

»Vet du hvad, Kristin», upplät frun ändtligen sin
mun, »jag tror att jag flyttar från den här våningen
den förste April.»

»Det skall frun visst icke göra», invände Kristin,
hvilken hade alla sina bekanta i den delen af 
Stockholm. »Här har ju frun allting som påminner om
salig herrn, vet jag.»

»Just därför vill jag flytta. . . . Jag har ju det
lilla nätta huset bredvid Johannis kyrkogård. Det ger
icke stor hyra, men vore just lagom för mig och dig,
Kristin.»

»Det skall då icke ske», tänkte jungfru Kristin i
sitt stilla sinne, men högt sade hon: »Nå, det kan väl
åtminstone vara tid nog till hösten.»

{{c|——————}}


{{c|{{st|III.}}}}

Då Fridholm den vackra måndagsmorgonen 
försvann om hörnet vid Riddarhustorget, skulle han
naturligtvis ha fortsatt vägen öfver torget, i fall han 
ämnat sig ned till ångbåtshamnen; men i stället vek han
till venster om hörnet vid Stora Nygatan, tryckte 
hatten med en beslutsam åtbörd ned i pannan och vek&lt;noinclude&gt;
&lt;references/&gt;&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>8yomak3dvjd5urjrdvbtp5qui7o8ijs</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Sida:Valda Berättelser. I.djvu/112</title>
    <ns>104</ns>
    <id>134741</id>
    <revision>
      <id>657909</id>
      <parentid>454731</parentid>
      <timestamp>2026-09-06T09:05:23Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Gottfried Multe</username>
        <id>11434</id>
      </contributor>
      <comment>/* Validerad */</comment>
      <origin>657909</origin>
      <model>proofread-page</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1617" sha1="g1z0os01nt8drpkx8iy4ewvg7gikckd" xml:space="preserve">&lt;noinclude&gt;&lt;pagequality level=&quot;4&quot; user=&quot;Gottfried Multe&quot; /&gt;{{huvud||103|}}
{{linje|4em}}&lt;/noinclude&gt;af ännu en gång till venster samt gick med långa steg
upp för Stora Gråmunkegränd, till utseendet alldeles
obekymrad om hvem han mötte, men i sjelfva verket
ganska försigtigt späjande omkring sig.

Hunnen till den del af gränden där en 
utspringande del af ett hus bildade en vinkel och där 
badaremästaren Gustaf Herbert då samt långt senare hade
sin rakstuga, stannade Fridholm och kastade en snabb
blick bak om sig samt en dylik upp åt 
Vesterlånggatan. Det var tidigt på morgonen, och gränden för
tillfället alldeles folktom, hvilket mannen med 
nattsäcken tycktes iakttaga med ett belåtet leende.

På ett hus i öfre delen af gränden, ej långt från
rakstugan, satt en skylt med tillkännagifvande, att där
funnes rum för resande. Porten stod på glänt, och
herr Fridholm klämde sig så lätt som en katt in i 
förstugan. Där tog han af sig hatten, famlade en liten
stund i nattsäcken och drog slutligen fram en stor svart
peruk, hvilken i största hast sattes på hans ljusa hufvud.

Han såg sig i en liten handspegel, smålog åt den
främmande bild som blickade honom till mötes och
hade knappt tid att slänga spegeln in i nattsäcken,
förr än han hörde steg i trappan.

»Fins här rum för resande?» ropade han uppåt
den mörka trappan.

»Träffadt, herrn lille», svarade en kvinlig stämma,
hvars ägarinna snart därefter uppenbarade sig, 
pustande under bördan af en tung, oformlig kappsäck.
»Kommer herrn så här tidigt på morgonen? Det är
väl med skjuts då?»

»Ja visst», svarade herr Fridholm. »Jag lät&lt;noinclude&gt;
&lt;references/&gt;&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>g1z0os01nt8drpkx8iy4ewvg7gikckd</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Sida:Valda Berättelser. I.djvu/113</title>
    <ns>104</ns>
    <id>134742</id>
    <revision>
      <id>657910</id>
      <parentid>454732</parentid>
      <timestamp>2026-09-06T09:11:08Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Gottfried Multe</username>
        <id>11434</id>
      </contributor>
      <comment>/* Validerad */</comment>
      <origin>657910</origin>
      <model>proofread-page</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1627" sha1="oacxsi1x4q3xvz2p1wlvxd729x91m84" xml:space="preserve">&lt;noinclude&gt;&lt;pagequality level=&quot;4&quot; user=&quot;Gottfried Multe&quot; /&gt;{{huvud||104|}}
{{linje|4em}}&lt;/noinclude&gt;skjutsbonden fara sin väg just nu, ty det här huset såg så
trefligt ut.»

»Det är det bästa, må herrn tro, i hela 
Gråmunkegränd, och det finnes inga schangtilare rum vid Stora
Nygatan heller. Herrn skall veta, att det här huset
går igenom åt sjelfvaste Storkyrkobrinken.»

»Ni ha ju fönster åt den sidan {{rättelse|också?|också?»}}

»Måtte väl det, herrn lille. Just nu är det en
herre, en mycket beskedlig herre, som reser. Han far
med Yngve Frej, och herrn kan mycket väl få hans
rum. Man ser hela brinken och alla grannarne midt
emot. Se där är herrn som reser. . . . Det går an att
genast flytta in i rummet. Jag skall bara hjälpa till
med den här kappsäcken, som min sann icke är lätt,
skall jag säga. Herrn kan gå upp förut. Dörren midt
för trappan, så långt herrn kommer, alldeles icke 
villsamt.»

Fridholm skyndade upp för trapporna och tog
rummet i besittning. Hvad var hans afsigt? 
Sannolikt hade han ännu icke planen klar för sig.

Efter en fjärdedels timme, hvarunder rummets
nye hyresgäst suttit försänkt i tankar, infann 
uppasserskan sig och frågade, om han vore nöjd med en
sådan {{rättelse|liten|»liten}} nätt kammare.»

Han förklarade sig ganska belåten. Den »lille
nätte kammaren» hade inga tapeter, men väggarne
saknade icke sina fresker af flottfläckar, tobaksbussar,
spindelväf och mera sådant. Möbleringen bestod af en
liten tältsäng, täckt af en yllefilt, som möjligtvis 
''varit'' hvit, tre halta stolar, en sönderbruten kommod och
en ofantlig dragkista som saknade en låda. Det var&lt;noinclude&gt;
&lt;references/&gt;&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>oacxsi1x4q3xvz2p1wlvxd729x91m84</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Sida:Valda Berättelser. I.djvu/114</title>
    <ns>104</ns>
    <id>134743</id>
    <revision>
      <id>657911</id>
      <parentid>454733</parentid>
      <timestamp>2026-09-06T09:14:57Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Gottfried Multe</username>
        <id>11434</id>
      </contributor>
      <comment>/* Validerad */</comment>
      <origin>657911</origin>
      <model>proofread-page</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1619" sha1="3yvx96wkafelwzm7rxn0429xi5h28nm" xml:space="preserve">&lt;noinclude&gt;&lt;pagequality level=&quot;4&quot; user=&quot;Gottfried Multe&quot; /&gt;{{huvud||105|}}
{{linje|4em}}&lt;/noinclude&gt;den hufvudsakliga möbleringen, men där funnos också
en liten spegel, hvars glas icke var spräckt, något
hvarpå uppasserskan ansåg sig böra fästa den resande
herrns uppmärksamhet, en stor piphylla med två små
kritpipor, lackade i öfra ändan af skaftet, och en hel
bundt svaflade fidebusar, något som tydde på fredspipa
och gästvänligt mottagande.

Så sågo de flesta »rum för resande» ut på den 
tiden. Hyran skulle vara tretiotvå skillingar banko om
dagen, förklarade uppasserskan, men i fall herrn 
ämnade stanna längre tid i Stockholm, kunde det nog
göras en liten afprutning.

Herr Fridholm uttalade sin belåtenhet med allt
sammans, utan att ens hafva kastat en blick på 
möbleringen, och så slog han sig ned vid fönstret, 
hvilket var försedt med halfgardiner eller s. k. »jalousier»
af tyll, en prydnad som tycktes framkalla 
hyresgästens synnerliga tillfredsställelse.

{{rättelse|Herrn|»Herrn}} behöfver ingenting annat?» frågade 
uppasserskan och skyndade ut, innan hon afvaktat svaret.

Fram på förmiddagen visade hon sig åter. Den
nye hyresgästen stod ännu kvar vid fönstret och 
stirrade genom de tunna halfgardinerna.

»Herrn ser på utsigten?» sade uppasserskan. »Jag
skulle tro att det är något att se på. Sådant där
har man väl icke nere på landet, ty jag kan väl 
begripa att herrn är från landet?»

Hyresgästen svarade icke. Han fortfor med sina
iakttagelser. Uppasserskan lemnade honom dock icke
någon ro. Nu skulle han skrifva in sitt namn i en
bok, där alla resande som bodde i huset måste&lt;noinclude&gt;
&lt;references/&gt;&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>3yvx96wkafelwzm7rxn0429xi5h28nm</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Sida:Valda Berättelser. I.djvu/115</title>
    <ns>104</ns>
    <id>134744</id>
    <revision>
      <id>657912</id>
      <parentid>454734</parentid>
      <timestamp>2026-09-06T09:17:16Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Gottfried Multe</username>
        <id>11434</id>
      </contributor>
      <comment>/* Validerad */</comment>
      <origin>657912</origin>
      <model>proofread-page</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1502" sha1="i46e2l2126w9p2y1gq9xl26jx7jyqyl" xml:space="preserve">&lt;noinclude&gt;&lt;pagequality level=&quot;4&quot; user=&quot;Gottfried Multe&quot; /&gt;{{huvud||106|}}
{{linje|4em}}&lt;/noinclude&gt;anteckna sig. Det var en svår uppgift för herr 
Fridholm.

»Skall ''jag'' skrifva mitt namn?» utropade han och
stirrade på uppasserskan.

»Nog har han lärt att skrifva», menade hon.

Först efter många invändningar kunde han 
förmås att fullgöra i fråga varande formalitet, och så
skref han med så oläsliga bokstäfver som möjligt: 
''patron Andersson från Småland.''

»Det var rysliga ord», förklarade uppasserskan,
hvilken icke gaf sig tillfreds förr än den nye 
hyresgästen muntligt tolkat den svårlästa skriften.

»Ja så, från Småland!» utropade hon med en knyck
på hufvudet. »Nå ja», tillade hon för sig själf, »han
kan vara lika schangtil för det.»

»Lille gode patron Andersson stannar väl här en
vecka åtminstone?» frågade hon derefter.

Patron tycktes icke höra frågan. Han stod åter
vid fönstret.

»Söte lille patron Andersson vill väl ha kaffe om
morgnarne, med skorpor, kan jag tro?»

Den tillfrågade svarade ej häller på den frågan.

»Det synes nog att han är från Småland», 
förklarade uppasserskan helt högt, utan att detta tycktes
det ringaste inverka på hyresgästen, och så snurrade
hon åter ur rummet.

Fridholm bibehöll ännu ett par timmar sin plats
vid fönstret. Han kunde från denna punkt skåda rakt
in i sin egen bostad, hvilken upplystes så klart af
middagssolen. Han såg sin hustru komma och gå, än
vid det ena fönstret, än vid det andra, sätta sig och&lt;noinclude&gt;
&lt;references/&gt;&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>i46e2l2126w9p2y1gq9xl26jx7jyqyl</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Sida:Valda Berättelser. I.djvu/116</title>
    <ns>104</ns>
    <id>134745</id>
    <revision>
      <id>657913</id>
      <parentid>454736</parentid>
      <timestamp>2026-09-06T09:57:26Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Gottfried Multe</username>
        <id>11434</id>
      </contributor>
      <comment>/* Validerad */</comment>
      <origin>657913</origin>
      <model>proofread-page</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1629" sha1="1rzlnzy55z9vhjxts04t1suucn8nm5e" xml:space="preserve">&lt;noinclude&gt;&lt;pagequality level=&quot;4&quot; user=&quot;Gottfried Multe&quot; /&gt;{{huvud||107|}}
{{linje|4em}}&lt;/noinclude&gt;se ut åt gatan, tala vid jungfru Kristin, fatta en bok
och strax åter lägga bort henne, slutligen börja att sy
och därmed fortfara hela den öfriga delen af dagen.

»Hvad tänker hon nu på?» frågade Fridholm sig
själf. »Huru känner hon det? Längtar hon icke efter
mig? . . . Ah, det är sannt. Hon kan ej börja längta
ännu. Jag skulle ju bli borta kanske en hel vecka.
Det skall jag också bli, min kära Lovisa. Få se huru
du ser ut när den tiden är förbi. Det skall bli dig
en varning och en väckelse att sätta mer värde på
mig. . . . Hon kan sannerligen icke taga sig ut på
egen hand, den stackars kvinnan.»

Han lämnade fönstret ett ögonblick och tog först
nu rummet i betraktande samt fann det vara en 
fullkomlig motsats till sin egen vackra våning.

»Det var ett otäckt rum», utropade han. »Tänk
om jag skulle byta mig till ett sådant kyffe för min
lilla, vackra sängkammare, den här usla tältsängen
mot min stora, präktiga mahognysäng, och . . .
upppasserskan, den fulingen, mot min vackra Lovisa. . . .
Är Lovisa verkligen vacker nu för tiden?»

Det tycktes han icke hafva klart för sig. Han
skyndade till fönstret och vardt genast åter varse sin
hustru. Åjo, ännu var hon rätt vacker; men i 
samma ögonblick han med ej ringa tillfredsställelse insåg
och erkände den sanningen, föll han åter i sina 
funderingar och märkte icke att någon kom in i rummet.

»Gode patron Andersson», ljöd uppasserskans röst
bakom honom. »Patron har visst glömt bort att äta
middag i dag. Hör patron Andersson icke?»
{{tomrad}}&lt;noinclude&gt;
&lt;references/&gt;&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>1rzlnzy55z9vhjxts04t1suucn8nm5e</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Sida:Valda Berättelser. I.djvu/117</title>
    <ns>104</ns>
    <id>134746</id>
    <revision>
      <id>657914</id>
      <parentid>454737</parentid>
      <timestamp>2026-09-06T09:59:57Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Gottfried Multe</username>
        <id>11434</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>/* Validerad */</comment>
      <origin>657914</origin>
      <model>proofread-page</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1562" sha1="hggmz9z49kzx9x34zkarwewb2w058pe" xml:space="preserve">&lt;noinclude&gt;&lt;pagequality level=&quot;4&quot; user=&quot;Gottfried Multe&quot; /&gt;{{huvud||108|}}
{{linje|4em}}&lt;/noinclude&gt;»Hvad är det för en patron ni skriker om?» 
snäste Fridholm slutligen till den stackars uppasserskan.

»Herre min skapare, tror jag inte att patron 
redan är litet besynnerlig af allt hvimlet och bullret
på gatan!» utropade hon och betraktade sin hyresgäst
med en viss fruktan. Afbrottet har väl varit för
tvärt, kan jag tänka. I Småland. . .»

»Lemna mig i fred, människa!» röt den förmente
smålandspatronen, uppretad öfver att hafva störts i
sina funderingar.

»Människa!» upprepade uppasserskan. »Gud bevare
oss från en sådan galning.»

Dörren öppnades och slöts åter till, men med en
skräll som skakade hela huset. Fridholm lemnades
oantastad för hela den återstående delen af dagen.
När aftonen kom, gjorde han den anmärkningen, att
han icke njutit någon föda på ett helt dygn, och han
förvånade sig öfver den omständigheten, ty vanligtvis
hade han en mycket god matlust. Hans hustru satt
nu kanske vid tébordet, men han kunde ej längre se
in i sin våning. Han tyckte sig dock känna den 
behagliga lukten af färskt smör och bröd och andra
goda saker vid aftonmåltiden.

»Ensam!» utropade han och kastade sig oafklädd
på den usla sängen.

''Hvem'' gälde detta »ensam»? Var det honom själf?
Sannolikt en föga angenäm betraktelse öfver skilnaden
mellan detta eländiga rum, utan några beqvämligheter,
denna ruskiga säng och detta öfvergifna tillstånd mot
hans egen, fina våning och hans mildt leende hustru,
sysslande omkring honom.
{{tomrad}}&lt;noinclude&gt;
&lt;references/&gt;&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>hggmz9z49kzx9x34zkarwewb2w058pe</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Sida:Valda Berättelser. I.djvu/118</title>
    <ns>104</ns>
    <id>134747</id>
    <revision>
      <id>657915</id>
      <parentid>454738</parentid>
      <timestamp>2026-09-06T10:01:58Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Gottfried Multe</username>
        <id>11434</id>
      </contributor>
      <comment>/* Validerad */</comment>
      <origin>657915</origin>
      <model>proofread-page</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1555" sha1="hd75bsg8axxx1bmncnchth1jv7374jt" xml:space="preserve">&lt;noinclude&gt;&lt;pagequality level=&quot;4&quot; user=&quot;Gottfried Multe&quot; /&gt;{{huvud||109|}}
{{linje|4em}}&lt;/noinclude&gt;Nej, han har själf sedermera förklarat, att det
icke var ''detta'' hvaröfver han så mycket funderade som
ej mera däröfver, att hans ''hustru'' nu vore ensam och
skulle börja känna alla olägenheterna af att sakna en
sådan man som Gustaf Adolf Fridholm. Hade någon
kunnat se uttrycket i hans ansigte i sommarnattens
halfdunkel, skulle man kanske hafva funnit honom
ganska leende och belåten.

»Ensam», och så försökte han sofva, men sömnen
ville icke infinna sig. Han kastade sig orolig från
den ena sidan till den andra, han stod upp och 
skådade till huset midt emot, lade sig åter, slöt ögonen
och drömde vaken om sin hustru, sig sjelf och en
patron Andersson från Småland. Slutligen tyckte han
sig icke mer vara den lycklige Gustaf Adolf Fridholm,
ej äga någon mild och vacker hustru Lovisa, utan vara
en i Stockholm alldeles främmande person, en verklig
patron från Småland.

»Jag stannar här någon tid», förklarade han då
uppasserskan på morgonen infann sig för att fråga om
patron ville ha kaffe.

»Patron skall väl gå ut och sköta affärer i dag?»
menade uppasserskan, hvilken tycktes hafva glömt den
skymf hyresgästen under gårdagen tillfogat henne, då
han kallade henne »människa»; men för att sätta sig
i säkerhet mot ett återupprepande af sådana tillmälen,
tillkännagaf hon att hennes namn vore Lisett.

»Patron skall väl gå ut?» upprepade Lisett.

»Jag sköter mina affärer från det här rummet»,
förklarade herr Fridholm.
{{tomrad}}&lt;noinclude&gt;
&lt;references/&gt;&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>hd75bsg8axxx1bmncnchth1jv7374jt</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Sida:Dumrath 19 Århundradet Förra Delen.djvu/433</title>
    <ns>104</ns>
    <id>176294</id>
    <revision>
      <id>657878</id>
      <parentid>538731</parentid>
      <timestamp>2026-09-05T20:01:13Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Thuresson</username>
        <id>20</id>
      </contributor>
      <comment>/* Validerad */</comment>
      <origin>657878</origin>
      <model>proofread-page</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="3609" sha1="fo4qnrw9lmzgikzrh4q7d1to6gqnho7" xml:space="preserve">&lt;noinclude&gt;&lt;pagequality level=&quot;4&quot; user=&quot;Thuresson&quot; /&gt;{{huvud||BERZELIUS’ FÖRSTA ARBETEN.|429}}&lt;/noinclude&gt;Cartouches; jag hoppas du har Gud för ögonen, så gör du säkert det förra.”
Förra delen af denna profetia slog också in; Berzelius intog i norden 
blomsterkonungens stol, men:

&lt;poem&gt;“djupare än till 
blommornas väsen, 
in i naturens 
mystiska sköte 
sänkte han …
forskande blicken,
tände därinne
sanningens ljus.”&lt;/poem&gt;
Tills vidare togo den unge Berzelius’ studier dock ingen synnerlig fart, och
fast han alltjämt med ifver och intresse studerade naturen, erhöll han vid sin
afgång 1796 från Linköpings gymnasium det vitsordet, att han “med lyckliga
naturgåfvor förenade mindre goda seder och vore en yngling med tvetydigt hopp”.
Detta lika orättvisa som enfaldiga betyg hindrade emellertid icke Berzelius att
framgå på den bana, för hvilken han kände sig kallad. Vid universitetet i Uppsala
började han för den skull studera kemi, men, då han sökte tillträde till laboratoriet,
möttes han af den frågan, om han “kände skillnaden mellan laboratoriet och
köket”. Undervisningen var emellertid så dålig, att Berzelius inom kort föredrog
att arbeta på egen hand, utan att fråga om råd, som ingen förmådde gifva. 
Professorn i kemi Afzelius förklarade också, att Berzelius ej förtjänade att admitteras,
ehuru Afzelius icke ville hindra examen, i fall öfriga examinatorer ej hade något
däremot, men vägrade att presidera för hans disputation 1800, hvars ämne var en
undersökning af sammansättningen af vattnet i Medevi hälsobrunn. Berzelius
hade nämligen redan beträdt den praktiska läkarebanan och biträdt lifmedikus
Hedin såsom underläkare vid Medevi. Äfven vetenskapsakademien hade i början
icke heller skarpare blick för hans storhet än att den återsände hans afhandling
rörande analysen af Porlavattnet äfvensom andra uppsatser, hvilka Berzelius
måste publicera dels i tyska journaler, dels i de “Afhandlingar i fysik, kemi och
mineralogi”, hvilka utgåfvos af honom själf tillsammans med den så förtjänstfulla
framstående geologen och mineralogen Wilhelm Hisinger, född 1766, död 1852.
&lt;span style=&quot;visibility:hidden&quot;&gt;{{Ankare|429}}&lt;/span&gt;

Vid blott 28 års ålder utnämndes Berzelius till professor i medicin och farmaci
vid carolinska institutet och arbetade i egenskap af lärare vid denna medicinska
läroanstalt med kraft och ifver för att höja den vetenskapliga undervisningen 
därstädes, och förläna densamma den strängt naturvetenskapliga metod, utan hvilken
den icke leder till verkligt framåtskridande. Då han härvid äfven yrkade på en
själfständig ställning åt institutet såsom medicinskt läroverk, förmådde han dock
icke göra sina åsikter gällande gent emot den våldsamma agitation, som sattes i
gång af Hwasser och som med sin larmande polemik öfverröstade allt sundt 
förnuft. År 1808 öppnade vetenskapsakademien sina portar för Berzelius, och tio år
därefter blef han dess ständige sekreterare, en befattning, under hvilken han från
1821 utgaf sina ypperliga kritiska årsberättelser i kemien, hvarmed han {{Rättelse|forsatte|fortsatte}}
till sin död den 7 augusti 1848.

För att rätt förstå Berzelius’ stora betydelse för kemien, detta äkta barn af
vårt århundrade, till hvars utveckling han så mäktigt bidragit, torde några drag
af denna vetenskaps ståndpunkt och omfattning samt dess beröringspunkter med
vissa delar af fysiken vid tiden för Berzelius’ uppträdande böra i korthet anföras.

Under nittonde århundradets första årtionden funnos i Europa ännu personer,&lt;noinclude&gt;
&lt;references/&gt;&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>fo4qnrw9lmzgikzrh4q7d1to6gqnho7</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Sida:Dumrath 19 Århundradet Förra Delen.djvu/434</title>
    <ns>104</ns>
    <id>176295</id>
    <revision>
      <id>657879</id>
      <parentid>538734</parentid>
      <timestamp>2026-09-05T20:03:10Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Thuresson</username>
        <id>20</id>
      </contributor>
      <comment>/* Validerad */</comment>
      <origin>657879</origin>
      <model>proofread-page</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="2635" sha1="o8kssw9s8qy12mahjjn285gzyp9xqxm" xml:space="preserve">&lt;noinclude&gt;&lt;pagequality level=&quot;4&quot; user=&quot;Thuresson&quot; /&gt;{{huvud|430|1811-1844.}}&lt;/noinclude&gt;hvilka omfattade alkemistiska läror, och ända till 1819 fanns det s. k. “hermetiska
sällskapet” i Tyskland, hvars medlemmar på gammalt medeltida sätt bedrefvo
alkemistiska studier för att af oädla, metaller åstadkomma guld och silfver eller
finna de vises sten, i enlighet med den skildring, Goethe låter Faust göra af sin
fader:

&lt;poem&gt;{{em|4}}— — — en hedersman,
som kring naturens underbara
och helga kretsar sina griller spann
i redligt sträfvande att dem förklara; 
som stod i sällskap med adepter 
och sammangöt vid ugn och härd:
på grund af hundratals recepter
allt stridigt i naturens värld.&lt;/poem&gt; 

Men äfven bedragare brandskattade oförsynt den lättrogne under 
föregifvande af att vara i besittning af hemligheten med den undergörande stenens
framställande, och oerhörda summor offrades af jordens rike och mäktige för
att förvärfva sig denna hemlighet, om hvars mystiska beskaffenhet de alkemistiska
uttrycken lämna ett talande vittnesbörd, huru man exempelvis såg

&lt;poem&gt;{{em|4}}“det röda lejon” dristigt gilja
i ljumma badet till “den hvita lilja”,
och båda pinades att fly
från bädd till bädd vid öppna lågors gny,
tills sist i glaset rika färger logo
och unga drottningen sitt intåg gjort.”&lt;/poem&gt;

En gammal allegorisk framställning visar de underbara egenskaper, man 
sålunda tillskref de vises sten: “örnen, kräftan och ormen äro de ingredienser, ur
hvilkas safter det härliga medel brygges, hvilket öfvervinner döden, såsom den på
en dödskalle stödda foten antyder, och tänder lifvets fackla, såsom den andra foten
skall angifva, hvilket skänker den vishet, för hvilken Pallas Athenes fågel, ugglan,
är symbolen, och gifver lycka, belåtenhet och glädje.” Men om alkemisten icke
fann hvad han sökte, 

&lt;poem&gt;kom ur degelns slagg så mycket annat,
månget visdomsfynd af äkta slag,
som gaf vinkar om naturens lag,
rön, som forskningen har se’n besannat;
och med Scheele Priestley delar äran
af det stora fynd i luftens sköt,
på hvars grundval Lavoisier se’n bröt
nya banor med förbränningsläran.&lt;ref&gt;Prof. G. Retzius, Kantat vid minnesfesten öfver Berzelius den 7 oktober 1898.
&lt;/ref&gt;&lt;span style=&quot;visibility:hidden&quot;&gt;{{Ankare|431}}&lt;/span&gt;&lt;/poem&gt;

Intill Lavoisiers uppträdande ansåg man, att alla brännbara kroppar innehölle
en gemensam substans, s. k. “phlogiston, och att förbränning och kalcinering icke
vore annat än detta phlogistons afskiljande ur den phlogiston innehållande 
kroppen; ju mera phlogiston en kropp innehölle, desto lättare brännbar vore han, och&lt;noinclude&gt;
&lt;references/&gt;&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>o8kssw9s8qy12mahjjn285gzyp9xqxm</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Sida:Dumrath 19 Århundradet Förra Delen.djvu/435</title>
    <ns>104</ns>
    <id>176296</id>
    <revision>
      <id>657880</id>
      <parentid>540098</parentid>
      <timestamp>2026-09-05T20:05:53Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Thuresson</username>
        <id>20</id>
      </contributor>
      <comment>/* Validerad */</comment>
      <origin>657880</origin>
      <model>proofread-page</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1310" sha1="8h2suqdujs6sgr3x6k7y9mkxvbx86ka" xml:space="preserve">&lt;noinclude&gt;&lt;pagequality level=&quot;4&quot; user=&quot;Thuresson&quot; /&gt;{{huvud||LAVOISIER OCH FÖRBRÄNNINGSLÄRAN.|431}}&lt;/noinclude&gt;sedan phlogiston afskilts, återstode den del af kroppen, som förut varit förbunden
därmed. Scheele och Priestley, som båda dela äran af syrgasens upptäckande,
hade emellertid funnit, att hvarje kropp, som förbrinner, tilltager i vikt och att
den sålunda, i stället för att förlora något, måste vinna något. Det blef emellertid
Lavoisier förbehållet, att af detta förhållande icke allenast draga de riktiga slutsatserna, utan äfven att med vågens tillhjälp noga kontrollera den ökning i vikt,
den förbrinnande kroppen erfar, och på detta sätt anställa de första säkra 
kvantitativa försöken. Lavoisiers bana skulle emellertid snart få ett våldsamt slut.
Revolutionsmännen af Robespierres skola förklarade sig icke “mera behöfva
några lärde,” och såsom tillhörande de hatade generalförpaktarne föll han den
8 maj 1794 ett offer för guillotinen.
{{Tomrad}}
&lt;span style=&quot;visibility:hidden&quot;&gt;{{Ankare|i431}}&lt;/span&gt;
[[File:Jöns Jacob Berzelius x Olof Johan Södermark.jpg|333px|centrerad|Jöns Jacob Berzelius. Efter oljemålning af O. J. Södermark]]
{{c|[[:commons:File:Jöns Jacob Berzelius x Olof Johan Södermark.jpg|JÖNS JACOB BERZELIUS.]]&lt;br /&gt;
Efter oljemålning af O. J. Södermark.}}
{{Tomrad}}&lt;noinclude&gt;
&lt;references/&gt;&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>8h2suqdujs6sgr3x6k7y9mkxvbx86ka</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Sida:Dumrath 19 Århundradet Förra Delen.djvu/436</title>
    <ns>104</ns>
    <id>176330</id>
    <revision>
      <id>657881</id>
      <parentid>538775</parentid>
      <timestamp>2026-09-05T20:09:27Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Thuresson</username>
        <id>20</id>
      </contributor>
      <comment>/* Validerad */</comment>
      <origin>657881</origin>
      <model>proofread-page</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="3791" sha1="o0urvrba5h32ul375n0jf67g4qmd20l" xml:space="preserve">&lt;noinclude&gt;&lt;pagequality level=&quot;4&quot; user=&quot;Thuresson&quot; /&gt;{{huvud|432|1811-1844.}}&lt;/noinclude&gt;Lavoisiers verksamhet förblef emellertid icke utan frukter för eftervärlden,
och den impuls han gaf till kemiens vidare utveckling har varit rent af omätlig.
Den gamla phlogistonläran erhöll dödsstöten, då han uppställde sin berömda 
förbränningslära, hvars hufvudmoment kunna sammanfattas i följande tre satser:
1. kropparne brinna endast i ren luft, d. v. s. syrgas; 2. den rena luften förbrukas
vid förbränningen, och den förbrända kroppens viktstillökning är lika med den
minskning i vikt, luften undergår; 3. den brännbara kroppen förvandlas genom
föreningen med ren luft till en syra och metaller till metallkalker. Lavoisier
fastställde äfven kvantitativt med vågens tillhjälp vattnets sammansättning och
beståndsdelar samt formulerade också den viktiga satsen, att “materien alltid
bevaras, men endast, förändrar sin gestalt”. Lavoisier var också den förste, som
på matematiskt nogrannt sätt uttryckte de kemiska förändringarna och 
omsättningarna medelst ekvationer.

Såsom naturligt var, skulle Lavoisier i främsta rummet i Frankrike erhålla
många efterföljare, och många viktiga arbeten af franska kemister förskrifva sig
också från århundradets början. Den förnämste af dessa var utan gensägelse
Claude Louis de Berthollet (se föregående), som grundlade den kemiska
frändskapsläran. Två ämnens benägenhet att förena sig med hvarandra, eller,
såsom kemisten uttrycker sig, deras frändskap eller affinitet, kan vara olika stark,
och före Berthollet tillskref man denna benägenhet en hos kropparne inneboende
kraft. Berthollet utforskade nu lagarne för de särskilda kropparnes affinitet till
hvarandra med vågens tillhjälp och blef på detta sätt upptäckare af nya, än i dag
gällande kemiska lagar, på hvilka alla beräkningar vid analyser, vid framställande
af nya kroppar, anläggningar, som tillhöra den kemiska storindustrien, o. s. v.
hvila. Berthollet upptäckte äfven knallsilfret och var den förste, som närmare
undersökte vätesvafla, blåsyra och saltsyra.

I Tyskland trädde Martin Heinrich Kläproth, född 1743, i Lavoisiers fotspår
och utöfvade en framgångsrik verksamhet, mest såsom upptäckare af fyra nya 
kemiska element — kroppar, som icke med tillhjälp af de kemiska medel, som stå
oss till buds, kunna ytterligare sönderdelas och för den skull måste betraktas såsom
kemiskt enkla ämnen. De af Klaproth funna elementen äro uran, titan, zirkonium
och cer, af hvilka uran användes till framställande af fluorescerande glas och ceroxiden eller cer i förening med syre utgör den verksammaste beståndsdelen i det
på senaste tiden i sådan vidsträckt skala använda gasglödljuset. Då Klaproth dog
den 1 januari 1817, var det fråga om att kalla Berzelius till hans efterträdare vid
universitetet i Berlin.

Äfven de engelska kemisternas verksamhet vid århundradets början blef 
särdeles framgångsrik och betydelsefull för kemiens utveckling. Särskildt sysselsatte
sig Wollaston, 1766—1828, med forskningar öfver de tillsammans med platina
förekommande metallerna, och 1804 upptäckte han palladium och rhodium, medan
åter samtidigt en annan engelsk kemist vid namn Smithson Tennant fann osmium
och iridium, två till de tunga metallernas grupp hörande element, hvilka utmärka
sig för sin otillgänglighet för allt inflytande af atmosfärens beståndsdelar, hvarför
de användas till framställande af sådana föremål, hos hvilka det ligger vikt uppå,
att de icke undergå några förändringar i luften. Normalmetern, hvilken, 
beräknad att utgöra en 10,000,000-del af jordmeridianen, dock icke fullt öfverensstämmer med detta tal, enär jordmeridianen, enligt hvad Bessel visat, är 10,000,856&lt;noinclude&gt;
&lt;references/&gt;&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>o0urvrba5h32ul375n0jf67g4qmd20l</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Sida:Dumrath 19 Århundradet Förra Delen.djvu/437</title>
    <ns>104</ns>
    <id>176333</id>
    <revision>
      <id>657882</id>
      <parentid>538778</parentid>
      <timestamp>2026-09-05T20:12:21Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Thuresson</username>
        <id>20</id>
      </contributor>
      <comment>/* Validerad */</comment>
      <origin>657882</origin>
      <model>proofread-page</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="3827" sha1="2yhr0008cb7wevacj1qozpisdiekja5" xml:space="preserve">&lt;noinclude&gt;&lt;pagequality level=&quot;4&quot; user=&quot;Thuresson&quot; /&gt;{{huvud||DAVY OCH VOLTAS STAPEL.|433}}&lt;/noinclude&gt;meter, förfärdigades ursprungligen af en legering af platina, osmium och iridium.
År 1889 ersattes emellertid den gamla modellen, som förvarades i Paris, af en ny,
förfärdigad af 90 procent platina och 10 procent iridium och erhöll en form
som hindrar densamma från att på något sätt böja sig. Denna nya normalmeter
förvaras i ett särskildt, af järndörrar väl tillslutet rum i den internationella
byråns för mått och vikt byggnad i Saint-Clouds park, dit på bestämda tider, enligt
fördraget af den 20 maj 1875, delegerade från alla länder, hvilka infört det metriska måttet, begifva sig för att jämföra sina länders normalmetermått med världsnormalmetern.
&lt;span style=&quot;visibility:hidden&quot;&gt;{{Ankare|433}}&lt;/span&gt;

Viktigare än dessa arbeten om de tunga metallerna äro emellertid de forskningar
och upptäckter, sir Humphry Davy (se föregående) gjorde med
tillhjälp af den galvaniska strömmen.

Redan i förra århundradet hade en läkare i Bologna vid namn Aloisio Galvani, 
död 1798, funnit, att om ett grodlår vid ryggmärgen upphänges i en metallkrok
och denna får komma i beröring med järn, genomilas grodlåret af ryckningar,
hvilka Galvani tillskref animalisk elektricitet. Hans landsman Alessandro Volta,
född den 18 februari 1745, professor i fysik vid universitetet i Pavia, upptog
därefter Galvanis försök och fann därunder med tillhjälp af sin 1783 uppfunna
kondensator — en apparat, som gör det möjligt att förnimma till och med mycket
små elektricitetsmängder — att en elektrisk ström uppstår redan då två metaller
omedelbart beröra hvarandra, således utan närvaro af en djurkropp, såsom ett
grodlår eller dylikt. Detta föranledde Volta att konstruera den pelare, som efter
honom kallats Voltas pelare och länge utgjorde den starkaste elektricitetsväckare,
man kände. Han fann därvid, att om en koppar- och en zinkplatta beröra 
hvarandra, uppstår en mycket svag elektrisk ström, som icke heller kan förstärkas,
äfven om många plattor lagras öfver hvarandra. Men däremot förstärkes 
strömmen, om mellan hvarje par plattor infogas en icke metallisk elektricitetsledare,
t. ex. en af koksaltlösning eller svafvelsyra genomdränkt tyglapp, och därvid blir
den elektriska spänningen desto större, ju flera par plattor man använder, så att
till slut en ganska stor elektrisk spänning kan framkallas. Förbindes nu den
öfversta zinkplattan och den understa kopparplattan medelst en järn- eller
koppartråd, så flyter genom denna en elektrisk ström, hvilken allt efter plattornas antal
och storlek måste ha olika spänning och styrka, således vid pelarens användning
kan förändras efter behag. Voltas uppfinning blef snart bekant, och med dess
tillhjälp skulle nu de viktigaste upptäckter göras.

Redan 1800 hade sålunda de båda engelsmännen Nicholson och Carlisle ledt
den elektriska strömmen genom vatten och funnit, att detta därunder 
sönderdelades, men icke kunnat förklara sitt rön eller af detsamma draga riktiga 
slutsatser. Davy visade nu, att, då rent vatten sönderdelas af den elektriska
strömmen, sönderfaller det endast och allenast i sina beståndsdelar väte och syre, och
härmed voro de viktiga undersökningarna om den elektriska strömmens 
verkningar inledda. Davy uppställde den hypotesen, att ämnenas kemiska och 
elektriska verkan på hvarandra berodde på en och samma kraft, och vattnets
sönderdelning genom den elektriska strömmen stärkte Davy i den tron, att äfven många
andra kroppar, som man hittills ansett kemiskt odelbara, kunde sönderdelas, om
man blott använde en elektrisk ström af tillräcklig styrka. Han lät för den skull
förfärdiga en Voltas pelare af 2,000 par metallplattor och utsatte för den genom&lt;noinclude&gt;
&lt;references/&gt;&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>2yhr0008cb7wevacj1qozpisdiekja5</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Sida:Dumrath 19 Århundradet Förra Delen.djvu/438</title>
    <ns>104</ns>
    <id>176336</id>
    <revision>
      <id>657883</id>
      <parentid>540099</parentid>
      <timestamp>2026-09-05T20:25:05Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Thuresson</username>
        <id>20</id>
      </contributor>
      <comment>/* Validerad */</comment>
      <origin>657883</origin>
      <model>proofread-page</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1759" sha1="a2sgi6wng0s4ex8lhhkvmnqfzimrf06" xml:space="preserve">&lt;noinclude&gt;&lt;pagequality level=&quot;4&quot; user=&quot;Thuresson&quot; /&gt;{{huvud|434|1811-1844.}}&lt;/noinclude&gt;pelare framkallade strömmen kali och natron, som dittills motstått alla försök att
sönderdela dem medelst eld. På detta sätt lyckades han 1807 att af dessa båda
substanser isolera kalium och natrium, och följande år fann han på samma väg
metallerna barium, {{Rättelse|stronium|strontium}}, calcium och magnesium. Vid sitt försök att med
den elektriska strömmens tillhjälp bringa kol att smälta, upptäckte Davy äfven den
elektriska ljusbågen, men uppfattade icke denna sin upptäckts betydelse för
belysningsväsendet. Bland hans senare arbeten förtjäna hans undersökningar af 1810
öfver saltsyrans sammansättning och naturen hos klor att omtalas för den nya
teori angående syrorna, i hvilken han klart och tydligt bestämde hvad man i kemisk
bemärkelse hade att förstå med en syra.
{{Tomrad}}
&lt;span style=&quot;visibility:hidden&quot;&gt;{{Ankare|i434}}&lt;/span&gt;
[[File:(Dumrath 19 Årh Bd 1 S 434).jpg|333px|centrerad|Alessandro Volta. Efter teckning af Sabetelli.]]
{{c|[[:commons:File:Count Alessandro Giuseppe Antonio Anastasio Volta. Line engr Wellcome V0006101ER.jpg|ALESSANDRO VOLTA.]]&lt;br /&gt;
Efter teckning af Sabatelli.}}
{{Tomrad}}

Medan Davys forskningar i första rummet voro af betydelse för den praktiska
kemien, förvärfvade sig en af hans landsmän stora förtjänster om en af de 
viktigaste kemiska teorier, den s. k. “atomläran”, och den af honom uppställda lagen
om de s. k. “multipla proportionerna”, som är grunden för kropparnes 
sammansättning. 
&lt;span style=&quot;visibility:hidden&quot;&gt;{{Ankare|434}}&lt;/span&gt;

John Dalton, född 1766, död 1844, anställde nämligen undersökningar öfver
de mängdförhållanden, i hvilka kropparne förbinda sig med hvarandra och uttalade&lt;noinclude&gt;
&lt;references/&gt;&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>a2sgi6wng0s4ex8lhhkvmnqfzimrf06</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Rákóczis uppror</title>
    <ns>0</ns>
    <id>194757</id>
    <revision>
      <id>657864</id>
      <parentid>657718</parentid>
      <timestamp>2026-09-05T14:22:34Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>~2026-47386-07</username>
        <id>19111</id>
      </contributor>
      <comment>Samtida skildringar.</comment>
      <origin>657864</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="126189" sha1="jao8op7txgrvmgy3qbi6yrgte8dt532" xml:space="preserve">&lt;div class=&quot;layout2&quot; style=&quot;text-align:justify&quot;&gt;
{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 22 Decembris 1703|kommentar={{Wikipedialänk|Rákócziupproret}}}}
&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 28 Nowembris&lt;/div&gt;

Man begynner at blifwa här mehr och mehr bestört öfwer det Ungerske owäsendet, warandes Rebellernes hoop redan anwuxen til 80000 man, hwar af 25000 skola hafwa sig wänt emot Generalen Grefwe Schlick som ey mehr än 5000 man ordentliget krigsfolck hoos sig hafwer ; och som han därföre ey är i tilstånd at sättia sig emot dem, så har han måst draga sig tilbaka under Presburg, hwar igenom wägen in uti Mahren och Österrijke för denne swärmen står aldeles öpen. De äre redan komne in til 7 mijhl här ifrån, och måste man dem nu stundeligen här under Staden förwänta. De äre fuller ey försedde med det som fordras til en belägring, men så måste man likwäl fruchta, at de lära sig wåga til at utplundra och i brand sättia förstäderne, hwilka både til skiöna huus och myckenhet af inwånare ey gifwa sielfwa staden något efter. Det skulle och see mächta slätt ut, om de sig företaga at spärra tilförsel af lifzmedel til Staden, hwilken där med ey är så rätt rikeligen försedd. De Danska och flere Troupper, som hafwa ståt wid Passaw til at betäckia de Österrikiske landeu, äre beordrade at draga sig hijt åt, och skulle ingen ting kunna hindra Churförsten af Beijern, om han wore i tilstånd at med någon macht gå Donaw ntföre. I Mähren Schlesien och Österrijke är redan en stoor skreck, och är alt landfolket upbodat til at besättia de förnämsta Passen. I Ungern taga Rebellerne bort den ena orten efter andra, och säijes Erlaw iämwäl nyligen wara förlorat.


&lt;div class=&quot;layout2&quot; style=&quot;text-align:justify&quot;&gt;
{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 29 Decembris 1703}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 5 Decemberis&lt;/div&gt;

Faran för Rebellerne, Som sidst syntes wara mycket stor. är nu något blefwen för minskat, Efter de hafwa sedermera dragit sig några mil til baka Och man i medler tid fått rådrum att uppbåda Adeln och Landfolcket till att besettia gräntzerne, så att de nu ey utan med en starck macht skulle kunna sig igenom trängia Printz Eugenius är och i desse dagar gången att Presburg, både til att där giöra anstalter til mottwärn och elliest som seijes, till att giöra Rebellerne några förslag till Vapnens nederlägiande. Uti den första faran blef den vngerske Kongl. Cronan ifrån Presburg hijt förd.


&lt;div class=&quot;layout2&quot; style=&quot;text-align:justify&quot;&gt;
{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 5 Januarii 1704}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 12 Decembris&lt;/div&gt;

Rebellerne stå 2 mijhl när Presburg, och hota at wilja den Staden så wäl som de andra i Ungern belägra, Hwar emot Printz Eugenius gör alle nodige anstalter, och låter jämwäl Fästningerne Raab, Comorra och Leopold Statt med hwariehanda nödwändigheter försee. Man hoppas, at när de i Marche warande Keiserlige troupperne komma tilsamman, lärer något emot denne swärmen kunna uträttas, hwilken likwäl ey är så beskaffat, som man här til meent, utan det blifwer enfälleligen berättat af dem, som warit ibland dem, at de ey äre något sammanrappat utan mästedels ett wackert och wälöfwat folck. Ragotsky sielf är gången med en stoor hoop åt Siebenburgen, och har hafft ett anslag på Clausenburg förmedelst ett hemligit förstånd med några af besättningen, Men det är uptächt blifwit och altså anslaget gått til intet.


&lt;div class=&quot;layout2&quot; style=&quot;text-align:justify&quot;&gt;
{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 12 Januarii 1704}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 19 Decembris&lt;/div&gt;

Fruchtan för Rebellerne har här åter igen så mycket mehra tiltagit, som i desse dagar några 100 af dem äre gångae öfwer mark strömen, hwilken skilier Ungern ifrån Österrijke, nederhuggit alt hwad giort dem motstånd, stuckit åtskillige byar och fläcker 4 mijhl här ifrån i brand, och der uppå dragit sig åter tilbaka. Och efter nu kiölden starkt infaller, och Donaw såwäl som andre strömar torde tilfrysa, så befarar man, ey utan grund, at denne swärmen lärer utan hinder sammansättia sig med dem på denne sidan om Donaw, som föga bätter äre sinnade, och ströfwa alt under portarne af denne Staden.


&lt;div class=&quot;layout2&quot; style=&quot;text-align:justify&quot;&gt;
{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 19 Januarii 1704}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 26 Decembris&lt;/div&gt;

Rebellerne hafwa sig åter tilbaka dragit, til at desto mera oanfächtat niuta deras quarter. De Danske Tronpperne, som för någre dagar sedan kommo hijt utföre, bestående i 1000 man äre gångne åt Presburg, der emot äro de andre, som komma utur Italien och anföras af General Lieutnanten Tramp, beordrade at sättia sig i Öfwer Österrike, hwarest man mycket fruchtar för ett infal af Churfursten i Beyren. Här i staden äre alla Inwånarne på nytt upskrefne, och några wisse af Magistraten nämde til at i hwart och ett huus undersöika, om man efter befalning har sig med Lifzmedel nogsamt försett. Uniwersitetet har sig tilbudit at af Studenterne uprätta 1 compagnie till häst och 3 til foot, hwilket af Hans Keyserlige May:tt mycket wäl är uptagit, och befalning gifwen at dem med Gewähr och underhåld försee. I Mären hafwa Rebellerne ännu ey något särdeles kunnat uträtta, efter Innwånarne, så mycket man här til förnummit, stå fast wid deras trohets plicht. Elliest wil här säijas, at någon underhandling med Rebellerne först om ett tilstånd på någre wekor, och sedan om en fulkomlig förlikning skal i Presburg wara under händer, och at någre förslag och wilkor på bägge sidor skola wara tilbudne, men man wet ännu ey wäl, hwad grund eller liknelse sådant kan hafwa.


&lt;div class=&quot;layout2&quot; style=&quot;text-align:justify&quot;&gt;
{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 26 Januarii 1704}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 2 Januarij&lt;/div&gt;

Med Rebellerue i Ungern har det alt fort ett farligit vtseende. De äro til några 1000 man wid den nu starckt tilsättiande frosten gångne öfwer Donau, til hwilka och de som boo på denne sidan, sigh förfoga, så at innan kort hela Konungarijket Uugern lärer wara uproriskt och i wapn.


&lt;div class=&quot;layout2&quot; style=&quot;text-align:justify&quot;&gt;
{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 2 Februarii 1704}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wijen den 9 Jannarij&lt;/div&gt;

I Ungern spela Rebellerne alt fort mästare, och äre de Keyserlige alt försvage at något emot dem forsökia, så at nöden dageligen mehr och mehr tilwäxer, Printz Eugenius är ifrån Presburg hijt tilbaka kommen til at biwista Krigsrådslagen, som wid Churförstens af Phaltz ankomst, hwilken man stundeligen förwäntar, skola hållas.


&lt;div class=&quot;layout2&quot; style=&quot;text-align:justify&quot;&gt;
{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 9 Februarii 1704}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 16 Januarij&lt;/div&gt;

Der emot är hela Ungern, så wäl på denne, som på andra sidan om Donawströmen i full upresning, så at detta folket swårligen lärer kunna bringas til lydna igen, så framt icke Hans Keyserlige May:tt antingen sänder emot dem en fulkomlig Krigsmacht, eller aldeles ingår de swåre puncter, som af dem blifwa påstådde.


&lt;div class=&quot;layout2&quot; style=&quot;text-align:justify&quot;&gt;
{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 16 Februarii 1704}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 23 Januarij&lt;/div&gt;

Printz Eugenius lärer ey gå tilbaka åt Ungern, som man förment, utan General Heister har fått befalning at wärket der utföra emot Rebellerne, hwilka nu som tilförende der spela mästare, och wilia af ingen förlikning weta.


&lt;div class=&quot;layout2&quot; style=&quot;text-align:justify&quot;&gt;
{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 23 Februarii 1704}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 30 Januarij&lt;/div&gt;

General Heister är för några dagar sedan gången åt Ungern til at där anföra wärket emot Rebellerne, och skal General Palfi gå åt Croatien, til at där församla landmilitien, och på den sidan inbryta i Ungern. Det synes som wore Rebellerne mehr förtänkte på at förswara deras frijheet, och ansträngia Hans Keyserlige May:tt til at på nytt bekräfta och handhafwa deras priwilegier, än at infalla i de Keyserlige arfländerne, efter som det eliest skulle falla dem mächta lätt at ströfwa öfwer hela Mähren och Österrijke, alldenstund de nästan intet motstånd finna De begynna at säija, at de äre willige til at begifwa sig under lydna, så framt man wille tillåta främmande machter at garantera, hwad som beslutit blifwer, men detta hofwet lärer til sådant swårligen samtyckia.


&lt;div class=&quot;layout2&quot; style=&quot;text-align:justify&quot;&gt;
{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 1 Martij 1704}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 6 Februarij&lt;/div&gt;

Hans Keyserlige May:tt har omsider låtit sig öfwertala til en underhandlig med Rebellerne, och har redan afsänt pass för deras fulmächtige til at infinna sig i Presburg, dijt och wisse Keyserlige Commissarier sig begifwa til at detta folkets klagomåhl anhöra, och till hofwet berätta.


&lt;div class=&quot;layout2&quot; style=&quot;text-align:justify&quot;&gt;
{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 8 Martij 1704}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 13 Februarij&lt;/div&gt;

Owäsendet i Ungern tager mehr och mehr ofwerhand, Rebellerne stå allenast några miihl här ifrån, och drifwa för sig Generalen Heister med hans underhafwande troupper, som bestå allenast af 4 a 5000 man. Bemelte General har för större säkerheet skul i går skickat ifrån sig bätter hijt åt Cantzliet och en del af Bagaget, samt det Artolleriet, som har stått i Himberg. Såsom nu ingen tilförsel mehr skeer utur Ungern, hwar ifrån denne staden drager sitt förnämsta underhåld, så stiger här prijset på all ting til dubbelt, och skulle denne oredan länge påstå, så hade man här en almän brist och hungers nöd at befara. Elliest har Hans Keyserlige May:t nu iakat til alt det Rebellerne hafwa begärt, iämwäl til sådanne saker, som man intet hade trott, och lärer sig altså snart utwijsa, om de der med äro tilfredz, eller om de med andra fiender liggia under täcket, och tänkia deras wärk til det yttersta drifwa.


&lt;div class=&quot;layout2&quot; style=&quot;text-align:justify&quot;&gt;
{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 15 Martij 1704}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 20 Februarij&lt;/div&gt;

Rebellerne hafwa nu åter dragit sig tilbaka igen, och begynner man at hoppas, at de omsider lära stå at bewekas til at antaga Hans Keyserlige May:tz anbod, warandes en och annan af de främmande Ministrerne ombeden at giöra der om försök hoos Gref Berezini en af Rebellernes förnämsta hufwud, som i Ragotzis namn förer hela wärket Det lärer sig innan kort utwijsa, hwad der med kan uträttas


&lt;div class=&quot;layout2&quot; style=&quot;text-align:justify&quot;&gt;
{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 22 Martij 1704}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 27 Februarij&lt;/div&gt;

Den Hollenske Gesanten är i desse dagar här ifrån gången åt Ungern til at försökia, om igenom sine Principalers medling en förlikning med Rebellerne kan stå at träffas. Den Engelske som först i går är ifrån Holland hijt tilbaka kommen, går uti samma ährende oförtöfwat efter. I medlertid ströfwa Rebellerne så wäl in åt Mähren, som Österrijke, och har man utaf åtskillige bref, som hoos fasttagne misstänkte personer här åro fundne, kunnat märkia, at de med andra fiender spela under ett täcke.


&lt;div class=&quot;layout2&quot; style=&quot;text-align:justify&quot;&gt;
{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 29 Martij 1704}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wieu den 5 Martij&lt;/div&gt;

Den Hollenske Gesanten, som war gången åt Ungern, är i dag hijt tilbaka kommen. Så mycket man förnimmer, skal Grefwe Berczini hafwa emot honom betygat, at fuller han för sin person hade stor benägenheet til en förlikning, men at det woro för honom nödigt at med Ragotzi och de öfrige först sig der om förena. Man sluter här af, at det föga nogot hopp är detta owäsendets biläggiande i wänligheet, efter Rebellerne spänna bogan för högt, och man märker at de några främmande Ministrer hoos sig hafwa, hwilka ey lära läggia något til godo.


&lt;div class=&quot;layout2&quot; style=&quot;text-align:justify&quot;&gt;
{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 12 Aprilis 1704}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wieu den 19 Martij&lt;/div&gt;

Rebellerne ströfwade i dag 8 dagar sedan på en mijhl när under staden, och stucko för wåra ögon några byar och fleckar i brand. Det hade det anseendet, som wille de det samma med wåra förstäder försökia, fördenskul man här lät hela dagen Styckerne på wallarne upföra, och det Keyserlige och Kongl. Lijfgardet tillika med en ansenlig hoop här warande Officerare och Woluntairer utrycka, hwilka likwäl ey kommo med fienden til någon träffning, efter de nsamma uppå erhållen kudskap om General Heisters annalkande drog sig tilbaka. Dagen efter blef här middagstideu ett så grufweliget alarm, owist af hwad orsak och anledning, at man dess like aldrig har sedt. Folket i förstäderne lupo up ifrån maten, lemnandes alt efter sig, och hwad de i hastighet medtogo kastade de i flyckten ifrån sig igen, menandes at Rebellerne woro dem på hälarna. Sedermera har man med stor glädie förnummit, at General Heister har hållit med fienden en mycket lycklig drabbning några mijhl här ifrån, nederlagt en stoor deel af dem, och iagat de öfrige tilbaka alt in til Raab, där be:te General nu står, påwentandes fotfolket. Artolleriet och trotzen efter sig [..] at widare sin lycka fullfölia, Där igenom är mau nu på en tid befriat ifrån Rebellernes ströfwande, och begynner repa mod igen. Hans Keyserlige May:tt har [..] de allmännne tarfwerne låtit det mästa silfwret utur alla klåster både här i staden och i arfländerne nttaga, åth wilket en ansenlig summa penningar lärer lärer upbringas.


&lt;div class=&quot;layout2&quot; style=&quot;text-align:justify&quot;&gt;
{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 19 Aprilis 1704}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 26 Martij&lt;/div&gt;

Man har för några dagar sedan hijt fört 400 fångna Rebeller, hwilcka uti band och bojor, samt med watn och bröd spisade skola här på Linierne arbeta, och sedan försändas til galererne. General Heister har wid Raab fått til sig Footfolcket och Artolleriet, och så snart han ock får här ifrån de begärte Ammunitions sorterne och annan tilbehör, som nu skickas på Donau utföre, är han sinnat at angripa den större Öön Schütt, och Rebellerne dernt förjaga, äfwen som på den mindre redan skedt är. Til bemelte General äro här utur Cantzliet sände öpne bref af Hans Keyserlige May:tt underskrefne, hwarutinnan allom dem, som innom en wiss dag antingen til den Keyserlige Armeen sig infinna, eller bewisligen förfoga sig til deras hemwist, nåd och tilgift för alt som begångit är samt frij och rolig besittning i deras godz och egendom tilsäijes, Men at de i widrigt fall med eld och swärd utan all widare nåd skola blifwa förfölgde. Detta säijes hafwa hafft den wärkan, at hela districter skola sig redan hafwa beqwemat, och erhållit nåd, så at man nu begynner hafwa gått hopp at den länge önskade ro ligheten, åt minstone på denna sidan Donanströmen med det första skal kunna återwinnas. Den Pohlniske Printzen Jacob Sobieskys Förstinna, Keysererns Syster, är i dag ifrån Olau hijt kommen, och lärer sig här någon tijd uppehålla.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 26 Aprilis 1704}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 2 Aprilis&lt;/div&gt;

Man förnimmer nu med stor glädie, at alle prowincierne på denne sidan Donaw strömen hafwa underkastat sig Hans Keyserlige May:ts nåd, och å nyo med eed sig til lydna förbundit. Det samma spörier man ifrån de Stul Weisenburgiske districten, och at alle Rebellerne som stått der i negden, hafwa sig bequämat hwar med det på den sidan näst gräntzande Ungern är bracht i fredlighet igen. Uti öfwer-Ungern äro fuller Rebellerne ännu halsstarrige, och hafwa sig några orter nyligen bemächtigat, men man förmodar, at General Heister, som nu är dijt åt i antog, skal och dem snart förskingra, och at när de få höra om deras medbröders sidste nederlag, och de öfriges beqwämande, lära de följa deras exempel. Doch säijes Ragotsky med hela sin macht wara i marche begrepen til at möta General Heister, och at han skal hafwa låtit sättia Gref Caroli i band och Bojjor, för det at han i den sidste träfningen sig så illa hållit, och med sitt Rytterij först tagit flychten.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 3 Maij 1704}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 9 Aprilis&lt;/div&gt;

Man giör sig nu om det Ungerska wäsendet alt mehr och mehr hopp, efter det har uti åtskillige små drabningar emot Rebellerne lyckats. General Heister förnimmes åter hafwa förskingrat några 1000 man deraf intet långt ifrån Stulweisenburg, och har der uppå låtit sine troupper wända sig åth Comorra, dijt han den 5 hujus är ankommen. Om han nu ärnar sig at angripa Öön Schütt, där Rebellerne äro ännu temmelig starke, eller om han wil gå öfwer Wagströmen lärer sig innan kort yttra. Elliest har man ifrån Schütt den efterrättelsen, at Rebellerne gifwa sig hopetals der ifrån öfwer Donaw in på andra sidan i fruchtan at blifwa af de wåra öfwerfalne. Ifrån Pressburg berättas, at Rebellerne för några dagar sedan hafwa giort et ströfwande dit åt, och utom staden bortsnappat en wiss person, för hwilkens löösgifwande de påstå, at 200 af de fångne Rebellerne som där på linierne arbeta måtte frijställas. Detta arbetet drifwes med högsta flijt, så at man förmodar innan några wekor wara der med aldelesfärdig.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 10 Maij 1704}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 16 Aprilis&lt;/div&gt;

Generalen Heister förnimmes nu wara ifrån Comorra öfwer Donaw strömen, och draga sig åt Neuheüsel. De Keyserlige och danske Troupperne hafwa för några dagar sedan til 1500 man starke giort ett försök på Öön Schütt, hwilket i förstone så wäl lyckats, at de där fattat posto, och i en Drabning med Rebellerne tilfogat dem en märkelig skada, men desse hade sig åter med några 1000 man förstärkt och welat de Keyserlige på nytt angripa, hwilka sådant märkiandes, och at ingen undsättning ifrån General Heister war at förwänta, drogo sig til deras farkoster igen at sättia sig tilbaka öfwer strömen, det doch så hastigt ey ske kunde, at icke Rebellerne hinte hugga in på dem och någon der af nedergiöra. I Mähren äro Rebellerne åter nyligen infalne, och hafwa der med heriande och brännande mächta illa framfarit.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 17 Maij 1704}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den23 Aprilis&lt;/div&gt;

General Hetsters framgång emot Rebellerne tager dageligen til. Han har nyligen drifwit dem ifrån Neüheüsel, och sedan med en temmelig deras förlnst förjagat dem ifrån stora Ööen Schütt sättiandes sig nu i stånd at ryckia emot Ragotsky, hwilken man ey tror lära honom afbida, efter han inge eller mycket fåå reglerade Troupper hoos sig hafwer, ock Ungrarne allena näpligen lära sig emot de Keyserlige wåga. I medlertid har man til at dem insöfwa, och i förhopning at de sielfwe lära gå ifrån hwar annan, tilsagt deras här warande utskickade ett stilstånd, och nämt 4 Comissarier, til at på en wiss bestämd ort komma med dem tilsamman, och undersökia deras anförde beswärsmåhl, på det saken måtte igenom en inbördes wänlig förlikning kunna bringas til slut.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 24 Maij 1704}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 30 Aprilis&lt;/div&gt;

Ifrån Generalen Heister har man de tidenderne, at han låtit besättia Öön Schütt med 600 man, och är nu med Armeen i fult antog at widare upsökia fienden, warandes af de underden unge Grefwe Heister stående Croateir förstärkt blefwen. Chnrförsten af Phaltz är ännu här, man lärer innan kort begifwa sig hem igen, sedan han först afwachtat, hwad ntgång den med Rebellerne anstälte handlingen tagandes warder.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 31 Maij 1704}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 7 Maij&lt;/div&gt;

General Heister har åter nyligen wid Seret förstrött ett partie Rebeller under Berezini och Gref Caroli, och har der uppå dragit sig åt Comorra, i upsåt at angripa de wid Stulweisenburg å nyo församlade Rebellerne, som den af Hans Keyserlige May:tz erhålne nåden åter förkastat. Doch talar man här ännu mycket om ett stilstånd, under hwilkets förlopp en fullkomlig förlikning skal kunna träffas.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 7 Junii 1704}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 14 Maij&lt;/div&gt;

Sedan General Heister gått öfwer Wagströmen åt Stulweisenburg, hafwa Rebellerne åter begynt dragit sig öfwer Donaw närmare hijt åt. Ifrån deras fulmächtige, som här hafwa warit, har man sedermera ingen underrättelse haft, huru de tilbaka förde propositionerne hafwa blifwit uptagne, så at med den föreslagne förlikningen ännu ey widare kommit är.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 14 Junii 1704}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 21 Maij&lt;/div&gt;

I Ungern år de Keyserlige wapnens framgång igenom Rebellernes tilwäxande macht åter igen märkeligen hämmat, och hafwa desse icke allenast wid Ödenburg sig i ett stort antal tilsammans draget, utan och i eu ansenlig myckenhet på Öön Schütt sig åter infunnit, warandes General Heister förswag at dem där angripa. Så äro och i går tidender inlupne at General Ritschaw, som utur Mähren har med några 1000 man giort ett ströfwande in i Ungern, är af dem blifwen omringat, och i grund slagen. Der til med är och nu hela Siebenburgen blifwit uproriskt, hwar til ey litet hulpit hafwer, at General Rabuin har igenom ett starkt detachement Ryttare låtit uti en wiss Ewangelisk ort Enget benämd, där och en Academie är, alle inwånarne unge och gamle, manfolk och qwinfolk, iämte alle studenter, som warit öfwer 500, iämmerligen nederhugga. Hwad detta förfarandet lärer hafwa för wärkan ibland Religions förwanterne i de öfrige Keyserlige arfländerne, får man innan kort erfara.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 21 Junii 1704}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 28 Maij&lt;/div&gt;

Rebellernes fulmächtige äro nu utur Ungern åter hijtkomne, och hafwa til swar på de medförde propositionerne, gifwit tilkiänna, at deras principaler ingalunda wilja emottaga det föreslagne stilståndet, menandes, at om man har alfwar med förlikningen, är deras åstundan detta hofwet redan nog bekant. I det öfrige tilbiudade sig at wilja begifwa sig under Hans Keyserlige May:tz lydna igen, så framt man dem deras wälfångne gamla frijheter wil förunna, samt deras klagomåhl och beswär afhielpa. I medlertid tiltager deras macht dageligen och fruchtar man, at de i desse dagar lära General Heisters Armee angripa. Presburg och Neüheüsel håller man före redan wara af dem berände.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 28 Junii 1704}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 4 Junij&lt;/div&gt;

De Ungerske fulmächtige hafwa ännu uti deras wärf ey något kunnat uträtta ; I medlertid hafwa Rebellerne för några dagar sedan här ett stort tumult förorsakat, i det de äfwen på samma dag då Hans Keyserlige May:tz födelse dag firades, äro på en fierdels mjhl närin under staden ankomne hafwa åtskillige orter utplundrat och förbränt, och uti ett Keyserliget lust hoff, Neü Gebeüde benämt, alle där befintelige wildiuren, Leijon, Leoparder, Tiger, och Pantherdiur ihielslagit, undantagandes en hwijt Örn, den de lämnat wid lifwet, och allenast wingarna honom afskurit. Man har ännu följande dagen utskickat några 100 Man detta partiet at efterjaga, men det war redan borto, så at man ey eu gång kunde erfara, hwart åt det sig wänt. Nu är ett ansenliget Manskap til häst och foot så wäl af Soldater som borgerskap utmarcherat, til at besättia de nye Linierne, och förstäderne för alt ytterligare anfall at betäckia. P. S. Nu på stunden förnimmer man en Enspännare wara ankommen med berättelse, at General Heister har wid Altenburg uti en träffning nederlagt 3000 Rebeller, och eröfrat 30 stycken, warandes Gref Caroli deras anförare, alenast med 200 man på flychten undankommen, hwarom bekräftelse och omständigheter med nästa förwäntas.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 5 Julii 1704}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 11 Junij&lt;/div&gt;

Man har nu fått bekräftelse och utförlig berättelse om den lycklige träffning, som General Heister nyligen haft med Rebellerne, i det be te General med 6000 Man den 3 hujus angripit deras Generaler Grefwe Forgatz och Caroli, som med 18000 Man hade honom nästan omränt, och dem så slaget, at öfwer 3000 Man äro på platzen blefne, och de öfrige aldeles förskingrade. 9 Stycken 28 Fanor, och hela decas Läger der äro blefne de wåra til byte. På wår sida äro intet fult 100 döde, och äfwen så många blesserade. Nu säijes at Ragotsky, Berczini, Caroli och Forgatz wilia anwända alla krafter denne förlusten at hämnas, och at de församla deras Troupper igen wid Mark, som man och i går ifrån den sidan åtskillige stora eldar har sedt upstiga. Här blifwa de nye linierne för alla påkommande händelser med starkt manskap och goda Officerare försedde, och åtskillige förrådhuus uprättade, på det någon brist ey måtte wara på nödige lifsmedel. Oachtat den erhåldne segren förklarar det keyserlige hofwet sig benäget til at låta handlingen med Rebellerne företaga, och tilbiuder dem efter anseendet goda wilkor, och fullkomlig försäkran. Men om det skeer allenast til at dem insöfwa, och upwäcka ibland dem oenighet, kan man ey weta.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 12 Julii 1704}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 18 Junij&lt;/div&gt;

Utur Ungern är nu i några dagar ey något särdeles inkommit, förutan det, at Rebellerne med heriande, stöflande och brännande alt fort mächta illa framfara. Här är ett rychte, at General Nehm skal ey långt ifrån Öfen hafwa öfwerfallit Ragotsky, och några 1000 af hans folk nedeigiort, men det fordrar ännu bekräftelse.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 19 Julii 1704}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 25 Junij&lt;/div&gt;

Handlingen med de Ungerske Rebellerne står ännu i widt Fält, och kan man med ingen wisshet säija, om någon liknelse der til är eller intet. Det rychtet, som nyligen här utspriddes om General Nehms Träffning med Ragotsky befinnes wara utan grund, och der af komwit, at be te General har med några 1000 Raitzer undsatt Erlaw, och Zolnock igentaget, hwaruppå Ragottsky har med sitt Läger i största hast upbrutit, och dragit sig tilbaka åth Theissen


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 26 Julii 1704}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 7 Julij&lt;/div&gt;

De Keyserlige Commissarierne hafwa i Papa hållit samtal med några förnäme af Rebellerue, hwar uppå desse hafwa skickat Enspännare til Ragotsky at berätta hwad som woro förelupit, och förnimma hans mening. Utaf desie underhandlingar dömer man, at något hopp ännu är til förlikning, och fördenskul håller General Heister sig stilla wid Nickelsdorf, förwäntandes huru alt wil aflöpa. I medlertid ströfwa likwäl Rebellerne nu såsom tilförende widt och bredt, och fara obarmhertigt fram med mord och brand. Man wäntar elliest mycket gott af den oenighet, som säijes wara emillan Ragottsky, Berezini, Caroli och Forgatch, Rebellernes anförare, emedan de föregifwes häftigt beskylla hwar annan inbördes for de olyckor, som dem nu en tid bort åth i Fält wederfarne äro.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 2 Augusti 1704}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 9 Julij&lt;/div&gt;

General Heister står ännu i sitt förra Läger, men Beresini har med sine Troupper draget sig länger, hijt åth, och har låtit i Osterrijke och Mähren weta at han ey wille mehr med häriande och brännande någon skada tilfoga, allenast man och ifrån denna sidan wille der med innehålla; här af giör man sig det hoppet, at man nu snart lärer få höra af ett stilstånd, och der uppå föliande fred. Elliest är den Keyserlige Commissarien Grefwe Lamberg ännu i Rab och wäntar hwad swar uppå de nyligste propositionerne ifrån Ragotsky lärer inkomma. Grefwe Forgatsk församlar sig med sine Rebeller wid Ödenburg, och hotar med ett ströfwande in i Österrike och Steijermark, twiflandes man mycket om han lärer på sin sida hålla det, som Berezini har utlofwat.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 9 Augusti 1704}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 16 Julij&lt;/div&gt;

Underhandlingen med Rebellerne säijes wara på god wäg, och är den nyligen ankomne utskickade ifrån de Keyserlige Commissarierne med hofwets swar i desse dagar tilbaka rest. Imedler tilfoga de ströfwande partierne här och där ännu stor skada.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 16 Augusti 1704}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 23 Julij&lt;/div&gt;

Rebellerne i Ungern wijsa ännu ringa lust at antaga de wilkoren, som här ifrån blifwit dem föreslagne. De hafwa icke allenast nyligen infallit Steijermark, och där mächta illa framfarit, utan och i förgår wijst sig ey långt här ifrån staden och stuckit några orteri brand. Ragotsky sielf är gången åt Siebenburgen til at uproret där underblåsa. General Heister är utur Ungern hijtkommen, och menar man, at han lärer wid Armeen i riket blifwa brukat idenframledne General Stirums ställe, och at General Palfi skal imedlertid föra befälet i Ungern.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 23 Augusti 1704}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 30 Julij&lt;/div&gt;

Det skrifwes öfwer Ofen, at Ragotsky har försökt en storm på Szegedin, men at han med förlust af 3000 Man är blefwen afslagen, och sedan aldeles där ifrån fördrifwen, man will och säija, at han der wid sielf skal wara illa sargat, ia och aldeles ihielslagen, hwar om man med största längtan wäntar bekräftelse. Rebellerne fara eliest ännu allt illa fram, med häriande och brännande.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 30 Augusti 1704}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 6 Augusti&lt;/div&gt;

Det som sidst berättades om Ragotskys nederlag wid Segedin blifwer bekräftat, men om hans egen Person har man ingen widare efterrättelse. Til någon afhandling med Rebellerne är nu minder liknelse än någonsin tilförende. De ströfwa häria och bränna öfwer alt, hafwa och i Ungern nyligen intaget Caschaw, hwilket Zatmar endera dagen lärer fölia. General Heister är nu til Armeen i Ungern afrest, och skal med mehr Troupper til häst och foot så wäl utur granskapet, som ifrån Armeen i rijket blifwa förstärkt.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 6 Septembris 1704}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 13 Augusti&lt;/div&gt;

Ragotsky är i Siebenburgen, hwarest uproret mehr och mehr tiltager, och han där wil låta upkasta sig för en Furste.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 13 Septembris 1704}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 20 Augusti&lt;/div&gt;

Det skrifwes ifrån Siebenburgen, at Generalen Rabutin har taget Cautzleren i Siebenburgen Grefwe Betlem wid hufuwdet, för det at han befunnits wilia förleda ständerne til at affalla, och antaga Ragotsky til Furste och låtit honom halshugga, hwilket har i landet giort en sådan skräck, at en stor del af de illa sinnade bequämma sig til lydno igen. Man giör sig det hoppet, at Rebellerne i Ungern, lära nu efter den stora Segern wid Donaw-strömen sig betänckia, och sielfwa anhålla om nåd, men ännu synes der til ringa liknelse.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 20 Septembris 1704}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 27 Augusti&lt;/div&gt;

Om något stilstånd med Rebellerne i Ungern, eller någon förewarande underhandling med dem, som talet hade gått, hörer man intet. Det synes twärt emot, at de ingen lust där til hafwa, efter de åter nu igen på alle ställen widt och brett ströfwa, hafwe sig och draget så starkt tilsamman, at de kunna biuda Feltmarskalken Heiser hufwudet. Fästningen Neutra i Ungern har i mangel af lifsmedel omsider måst sig åth Berezini upgifwa.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 27 Septembris 1704}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 3 Septembris&lt;/div&gt;

Man begynnar åter nu tala om ett stilstånd med underhandling med Rebellerne i Ungern, hwar til de säijes sig wilia bequäma, sedan de förnummit at sakerne i rijket igenom den sidste Segern wid Donaw-strömen hafwa sig mächta förändrat. Men det kan der om ännu med ingen wishet säiias, efter de uproriskes förnäwsta hufwuden äro der om sins emellan ey ense. På somlige orter hafwa de likwäl med ströfwande och plundrande innehållit, men på andra ställen fara de der med fort äfwen som tilförende.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 4 Octobris 1704}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 10 Septembris&lt;/div&gt;

Stilståndet med de uproriske i Ungern är wärkeligen träffat, och äro deras fulmächtige hitkomne til at göra en begynnelse med fredzhandlingen.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 11 Octobris 1704}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 17 Septembris&lt;/div&gt;

Med de uproriske i Ungern står förlikningen på en god foot, och är stilståndet til den 5 Octobris förlängt skolandes handlingen med dem innan kort företagas.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 18 Octobris 1704}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 24 Septembris&lt;/div&gt;

Med de uproriske i Ungern är man omsider så wida kommen at man på både sidor har bewiliat til en sammankomst i Chemnitz til at afhandla et widare förelängiande af stilståndet, samt preliminarierne til den instundande tractaten. På Keyserlige sidan skola Baron Seiler och Gref Lamberg sig dijt förfoga. Det största swårigigheten wid detta wärket lärer Ragotsky förorsaka, hwilken påstår at blifwa förklarat för Furste af Siebenburgen, Det detta hofwet näpligen lärer bejaka, men elliest lära de öfwer honom fälte domarne för Tractatens begynnelse blifwa uphäfne. Man hade i går tidender, at Caschaw och Eperies, twå mycket angelägne orterr i öfwer-Ungern, hwilka de uproriske i ett helt åhr hållit inspärrade, hafwa i brist af lifsmedel måst sig upgifwa, hwar igeuom de uproriske torde blifwa föranlåtne at deras wilkor desto högre spänna.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 25 Octobris 1704}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 1 Octobris&lt;/div&gt;

De Keyserlige Commissarierne, som nämde äro til de Ungerske stridigheternes biläggiande, hafwa sig i några dagar uppehållit i Presburg, efter de ey welat antaga Ragotskys dem tilskickade pass, hwar uti han kallat sig Furste af Siebenburgen, men sedan detta blifwit af honom ändrat, hafwa de fortsatt resan åt Schemnitz. Rogotsky och Berezini lära bägge uppehålla sig der i neigden til at afwachta huru tractaten wil aflöpa.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 1 Novemberis 1704}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 8 Octobris&lt;/div&gt;

Ehuruwäl stilstånds terminen med de uproriske i Ungern den 5 hujus är til ända lupen, så blifwa likwäl fientligheterne på både sidor så läuge instälte, til dess man kan see, hnru handligen i Schemnitz wil aflöpa, om hwilkens utgång man lofwar sig alt gott, så framt de öfwer Ungerske och Siebenburgiske sakerne icke styfwe de uproriske ännu mehr. Omskönt nu inge fientligheter på både sidor blifwa föröfwade så faller det likwäl den gemene man swårt at han ey med fulkomlig frihet får sköta sin hantering, och komma sig före igen, emedan det ingom är tillåtit at gå utur sitt districht, och bruka sin näring. Feltmarskalken Heister har under stilståndet uppehållit sig här i staden och är ännu här, afwachtandes utgången på sammankomsten i Schemnitz, imedlertid gå efter hand ersättnings Troupper utföre til dess Armen som ännu står neder wid Donaw-strömen, och har man igenow Skantzen Fedvars intagande den förmonen, at de uproriske äro aldeles ifrån denne sidan om strömeu fördrefne, och altså hela det districtet för dem befriat. Det wil nu förwisso säijas, at stilståudet skal til ändan af detta åhret wara förlängt, och gör man sig om handlingen i gemen mächta god förhopning, emedan Hans Keyserlige May:tt har förutan den Instruction, som Commissarierne medgifwen är, til dem afsänt en fördelachtig förklaring öfwer några puncter, som syntes i wärket giöra största swårigheten.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 8 Novembris 1704}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 15 Octobris&lt;/div&gt;

Det hålles före, at främmande penningar blifwa i Ungern utdelte til at nnderhålla uproret, det koste hwad det kan, der mot är man här betäknt uppå medel til at i tid försee sig med behörig macht til dess dämpande, och i fall handlingen skulle emot förmodan fruchtlöst aflöpa, är redan ett förslag fattat, efter hwilket man med alfwar skal kunna wärket angripa.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 15 Novembris 1704}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 22 Octobris&lt;/div&gt;

Det wil nästan säijas, at handlingen i Schemnitz är så gått som afbruten, och at de uproriske begynna åter wisa sig i fält igen, fördenskul och icke allenast de Keyserlige Regementerne begynna upbryta utur deras quarter, utan 5 Regementer til häst komma och utur riket til Armeens förstärkning.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 22 Novembris 1704}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 29 Octobris&lt;/div&gt;

Den frögden, som wii har haft öfwer Straubingens och Passaus inrymmande, är mycket förringat igenom de tidender, at handlingen med de uproriske i Ungern är aldeles afbruten. Ty aldenstund de uti ingen del hafwa welat gå ifrån deras påstående, och de Keyserlige Commissarierne föregifwet sig ingen befalning hafwa at inlåta sig i någan handling öfwer Siebenburgens afträdande åth Ragotsky, så hafwa de förre rest sin wäg ifrån Schemnitz, och de sednare tillika med de Engelske och Hollenske Ministerne med oförrättadr saker begifwit sig på wägen hijt tilbaka igen. I medlertid gör hofwet all anstalt til at med wåld dem betwinga, til hwilken ända och befalning afgången är til de Troupperne, som stått wid Donaw-strömen under Fältmarskalken Herbewille at draga sig hijt utföre, och conjungera sig med Armeen under Felt-Marskalken Heister, då man tror dem wara nogsamt wuxne til at twinga de uproriske under lydno.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 29 Novembris 1704}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 5 Nowembris&lt;/div&gt;

Man talar mycket åtskilligt om orsakerne til handlingens afbrytande med de uproriske i Ungern, och mena månge, at deras gemensamme så wäl som Ragotskys särskilte påstående har ey warit sådant, om man har det welat föregifwa. Ehuru der om är, så är handlingen afbruten, och Ragotsky med 16000 Man gången för Neüheüsäel, hwilken ortman fruchtar at han så mycket lättare lärer inbekomma, som besättningen der inne är mycket swag, och sielfwa Fästnings wärken i ett ganska slätt tilstånd.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 6 Decembris 1704}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 12 N owembris&lt;/div&gt;

Man hörer nu utur Ungern intet annat, än berättelse ifrån alle orter om de uproriskes föröfwade wåldsamheter med plundrande och brännande, och deras anstalter til krigets fortsättiande med ytterste krafter. Så har och Neüheüset i mangel af lifsmedel, Ammunition och andre nödwändigheter måst sig i deras händer upgifwa, men man wet ännu ey omständigheterne och wilkoren. De äro och med 15000 Man infalne i Mähren, och ärna göra det samma in i Österrike, doch hoppas man, at när de utur riket, Bömen och Schlesien på wägen warande Troupper framkomma, lärer man wara stark nog at desse halsstarrige fördrifwa och utrota.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 13 Decembris 1704}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 19 Nowembris&lt;/div&gt;

Man förnimmer nu, at Neüheüsel ey är med dagtingan öfwergånget, utan at de Ungerske som i Fästningen legat, förstått sig med de uproriske, och gifwet dem anledning at komma in i Fästningen, hwar uppå de Tyske Troupperne lagt neder Gewähr, och de gemene taget tienst under Rebellerne, men Officerarne måst gifwa sig til fångar. Fältmarskalken Heister är här ifrån afrest til Armeen, och gå de Keyserlige Regementerne ifrån alle orter dijt efter til at med all macht förekomma de uproriskes förehafwande, hwilka på alle sidor med förderfwelige anslag omgå. I Siebenburgen har General Rabutin warit emot dem lycklig, och nederlagt 3000 af dem, warandes och eliest redan så förstärkt, at man menar den Prowincen wara utan fara.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 20 Decembris 1704}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 26 Nowembris&lt;/div&gt;

De nproriskes i Ungern macht wäxer dageligen til, och hafwa de wid Feltmarskalken Heisters ankomst til Armeen, som ännu ey är mer än 8000 Man stark, så häftigt honom anfallit, at han intet kunnat hålla stånd, utan blifwit nödtwungen at wika undan, och draga sig tilbaka på denne sidan om March-strömen. Om nu de uproriske skulle wilia gå in i Österrike innan den Keyserlige machten blifwer starkare, lärer dem falla lätt at med eld och swärd alt föröda.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 3 Januarij 1705}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 10 Decembris&lt;/div&gt;

Ifrån Lägret under Feltmarskalken Heister förnimmes, at be:te General har gått med sin Armee öfwer March-strömen, och ärnat angripa Rebellerne, som sig uti en skog wid Weisenberg förskantzat, så at man nu dageligen förhoppas något gott der ifrån at förnimma.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 10 Januarij 1705}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 17 Decembris&lt;/div&gt;

Utur Ungern har man den efterrättelsen, at Feltmarskalcken Heister, som nu har Conjungerat sig med Generalen Herbertstein, står en mihl ifrån Presburg, at de uproriske under grafwerne Berez Forgatz och Caroli hade dragit sig tilsamman ey långt ifrån Marienthat, och fältslagen welat hindra de Keyserlige igenom gången, men at sedan de funnit sådant willia falla dem förswårt hafwa de dragit sig tilbaka åt Vagströmen, och lemnat dem Keyserligom wägen öpen. Deruppå har Feltmarskalken Heister, som med alt är wäl försedd och förer med sig alt hwad til en bryggia behöfwes, dem eftersatt och hoppas man stundeligen at få höra något wara emellan dem förelnpit, eftersom och redan ett rychte kommit är, at de uproriske skola wara slagne och lijdit ett ansenligit nederlag.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 17 Januarij 1705}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 24 Decembris&lt;/div&gt;

Man har här fått de hugnelige tiderne, at Fältmarskalcken Heister har den 16 hujus ey långt ifrån Tyrnau angripit de uproriskas macht bestående af 40000 man, hwilka Ragotsky och Berezini sielfwa anfört, dem efter 2 timars fächtande är fältet slagne, några 1000 man nedergiort, och Lägret med Stycken, Ammunition och Bagage eröfrat. Af de Keyserlige äro ey mehr än 500 blefne. Af denne Seger wäntar man så mycket större frucht, som en stoor dehl af de uproriske hafwa sedermehra redan gifwit sig under Keyserlig lydno. Det berrättes och utur Siebenburgen, at Rebellerne der under Grefwe Forgats befäl äro af General Rabutin slagne.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 24 Januarij 1705}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 31 Decembris&lt;/div&gt;

Den sidste omtalte Segern öfwer de uproriske wid Atnow blifwer fuller bekräftat, men man håller nu deras förlust ringare, än det i förstone utgafs, helst efter de förnimmes sig åter igen wilia församla, och den ledne skadan hämnas. Doch hålles sådant [..] skola blifwa för dem så mycket swårare, som emellan deras förnämsta hufwuden en större oenighet, än tilförende, förspöries, och en stor deel af manskapet sig söndrat, och begifwit hwar til sin.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 7 Februarij 1705}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 14 Januarij&lt;/div&gt;

Rebellerne under Grefwe Budiani hota at endera dagen sättia öfwer Donau-Strömen, och göra ett ströfwande, här är åter ett rychte kommit at General Rabutin har i Siebenburgen slagit de uproriske, hwilket wäntar bekräftelse.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 14 Februarij 1705}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 18 Januarij&lt;/div&gt;

Wid den infallne starcke winteren göra de uproriske stor skada igenom deras ströfwande, och hafwa i desse dagar åtskillige fläcker och byar utplundrat och afbränt. De hålla och de Keyserlige Troupperne i deras qwarter i ett stadigt alarm, och hafwa äfwen satt öfwer på Öön Schütt, drifwandes där stor motwillia. Sidsta brefwen ifrån Heister förmähla, at i fall Rebellerne skulle något willia wåga pa denne sidan Donau-strömen, lärer han hafwa på dem ett wakande öga. Man hoppas elliest at när bemälte General blifwer med den nu anryckande undsättningen förstärkt, lärer han med macht kunna detta owäsendet dämpa. Har omsider måst för brist skul på Lifsmedel gifwa sig i Rebellernas händer, och är besättningen 400 man stark beledsagat til Pest. Nu förmenes de willia något antingen emot Gross-Varadin eller Segedin företaga. Med Besättningen i Eperies, som och war 400 man starck, hafwa de på ett grufweligit sätt förfarit. Ty sedan den samma hade dagtingat at med 4 Stycken få utmarchera, är hon sedan under wägen blefwen afwäpnat, och emot all folcks lag jämmerligen nederhuggen, på några Officerare när, hwilka blifwit lemnade wid lifwet, och fångne bortförde.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 21 Februarij 1705}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 28 Januarij&lt;/div&gt;

Ehuruwäl man hade trott, at Feltmarskalken Heister skulle någorlunda kunna hindra de uproriskes antog och ströfwande, så hafwa de likwäl wid den starke nu infalne frosten i förgår wågat sig öfwer Donaw strömen, och öfwer 23 byar och fläckar här omkring och i denne stadens åsyn plundrat och afbränt, samt en hoop fångar med sig bortfört. De hade och så när öfwerrumplat 2 Regementer af de gamla Keyserlige, om desse på undfången kundskap ey hade i hastighet kastat sig in i Altenburg. General Heister är där uppå strax med Armeen upbruten at de uproriske upsökia, man lärer snart see, hwad han kan uträtta.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 28 Februarij 1705}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 4 Februarij&lt;/div&gt;

De uproriske i Ungern fortfara ännu med deras plundrande och brännande här omkring, och lade i går å nyo 4 Byar i aska, hwarigenom skracken och flychtandet ibland folcket tager öfwerhanden, och låter hwar och en föra sine saker och egendom in i de näste platzerne. Man gör sig ännu alt fort det hoppet, at Feltmarskalken Heister, som den 1 hujus med sine Troupper bröt up åt Wagströmen, där den störste Rebellernas hoop står, skal kunna försättia den samma något strek, och honom aldeles förjagn, men det hoppet har slagit så ofta felt, at mau uu fast ey mehr wet, hwad man kan hafwa at förwänta.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 7 Maartij 1705}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 11 Februarij&lt;/div&gt;

Ifrån Feltmarskalken Heister har man sedermehra ey något särdeles hört, men de uproriskes häriande och brännande warar alt fort som tilförende. Man begynner säija, at några afskickade lära med det första afgå åt Ungern til at försökia, om icke den sidste Tractaten med Rebellerne måtte åter kunna uptagas, men man wet ey, hwad deruppå kan wara at byggia. I medlertid går några Regementer utur Beijern hijt up åt at förstärckia Armeen i Ungern


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 14 Martij 1705}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 18 Februarij&lt;/div&gt;

De uproriske ströfwa alt fort på ömsa sidor om Donau och Vag strömarne, och häria och bränna fram och tilbaka, så at Felt-Marskalcken Heister snart ey wet, på hwilkendera sidan han skal dem eftersättia warandes ock förswag at sin macht fördela, han har derföre nu beslutit at låta sine Trouuper något hwila, til dess de öfrige Regementerne kunna komma fram til förstärkning.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 21 Martij 1705}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 22 Februarij&lt;/div&gt;

De uproriske fara alt fort med deras ströfwande och röfwande och ähro icke alenast med 10000 man gångne in åt Mähren, uthan och låtit sig för några dagar sedan 8000 man starcke se wed Ödenburg, hafwa och låtit ett Generalt upbod utgå til hela Neder Ungern och på ordenttigit wtjs befalt, huru myckit manskap til häst och foot, så och huru mycket Lifsmedel och Foder hwar ort skulle lefwerera, i widrigit fall wille de med mord och brand på det aldrasträngaste emot de olydige förfara. Detta har å nyo förorsakat ett stort flychtande ifrån Landet alt omkring, har och bracht så mycket til wäga, at Iuwånarne här i Förstädren måste dag och natt besättia Linierne och hålla flitig wacht, på det desse rosfoglar ey måtte sielfwa förstäderne kunna anfalla. Feltmarskalck u Heister har fuller med Cavalleriet något begynt sig röra igen, och wil försökia, om han kan bringa dem til stånd, har och igenom ett alfwarsamt påbud utfalt at ey lyda de uproriskes utskrifning, men det twiflas mycket, om han med den wachten, som han nu för tiden hafwer, något särdeles lärer kunna berätta. De säijes nyligen hafwa haft före at förmedelst ett hemligit förstånd med några af Borgerskapet inkräkta Presburg, men at det i tid blifwit Commendanten uptäkt, och altså förekommit. I desse dagar äro de 3 Ungerske Herrarne, som tilförende warit brukade at nnder hand bringa någon handling med några nye tilbod, om hwilkes förrättning man innan kort torde något widare förnimma, ängoch man i gemen gör sig om framgång derutinnan aldeles ingen förhopning.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 28 Martij 1705}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 4 Martij&lt;/div&gt;

De uproriske ströfwa alt fort på denne sidan om Donawströmen, och göra med deras plundrande i bygden en mächta stor skada, Feltmarskalken Heister står ännu quar i sine förre quarter, och klagar at honom fattas lifsmedel och hwariehanda tilbehör för Armeen, anhållandes at man nu, sedan Donauströmen blifwit öpen, måtte til honom förskaffa, det han hafwer af nöden. Man har altså nu giordt den anstalt, at farkostar dageligen både med nödige lifsmedel och Ammunition dijt åt afgå. Ett eller annat Regemente äro redan förbigångne, som kommit utur Beyern, och arnas den Ungerske Armeen til förstärkning.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 4 Aprilis 1705}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 11 Martij&lt;/div&gt;

Feltmarskalcken Heister är för några dagar sedan med en deel af sine Troupper gången at upsökia och förskingra Rebellerne, som under Gref Caroli hafwa Landet på denne sidan Donau-Strömen med deras häriande och brännande så illa medfarit. Bemelte Rebeller säijes wid hans anmarche hafwa dragit sig hogre up åt landet, så at man nu wäntar förnimma, hwad han emot dem kan uträtta. Man seer utskickade af dem, som blifwa brukade wed fridzförslagen med Rebellerne, resa af och an, och göra sig åtskillige der af förhopning, at det torde komma til förlikning, men andra hålla det aldeles för ogiörligit, hwilcket tiden måste utwijsa.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 11 Aprilis 1705}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 18 Martij&lt;/div&gt;

De sidste tidendetne utur Ungern medbringa, at Feltmarskalken Heister på den ena sidan, och Grefwe Palfi med 2000 man på den andra hafwa omränt den Rebelliske Grefwe Caroli uti Bochover skogen, så at han näppltgen utan at sättia håret til lärer undkomma. Om handlingen med de Uproriske är alt owist, ehuruwäl några af provincierne sig hafwa tilbudit at wilia Keyserlig nåd antaga.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 18 Aprilis 1705}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 25 Martij&lt;/div&gt;

I dag bittida är en Enspännare utur Ungern ankommen med berättelse, at Feltmarskalken Heister har den 20 hujus angripit de Ungerske uproriskes anförare Grefwe Caroli, som med 6000 hästar war på denne sidan om Donau öfwergången, och honom i grund slagit, samt hela hans Bagage och wagnar lastade med det giorde bytet eröfrat. Man wet ey ännu wäl alle omständigheterne af denne träffningen, men det hålles före, at Grefwe Caroli sielf med de öfwerblefne är så instängd, at han ey kan undankomma, efter alle passen äro noga besatte, och wåre Farkostar på Donau-Strömen på honom uppassa.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 25 Aprilis 1705}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 1 Aprilis&lt;/div&gt;

Den sidst omrörde Segern öfwer Rebellerne blifwer fuller bekräftat, men nederlaget är ey så stort, som i begynnelsen sades. Detta alt oachtat, fortfara de med deras ströfaude och åtskillige orters intagande, och lära ännu gifma Felt-Marskalken Heister nog til at skaffa.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 2 Maij 1705}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 8 Aprilis&lt;/div&gt;

Ragotsky förnimmes åter hafwa en stark Armee tilsamman, och wara hijt åt i antog.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,&lt;br&gt;Af den 9 Maij 1705}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 15 Aprilis&lt;/div&gt;

Utur Ungern har man sedermera intet förnummmit något föränderligit, utan at de uproriske med plundrande och brännande, äfwen som tilförende, fortfara och iämwäl posterne borttaga, så at man om deras företagande ey kan hafwa någon wisshet.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,&lt;br&gt;Af den 16 Maij 1705}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 22 Aprilis&lt;/div&gt;

I Ungern går wärcket myckit slätt, och äro störste delen af Generalerne ifrån Armeen hijt komne, i medlertijd faller den ena orten efter den andra i mangel af lifsmedel och undsättning dem uproriskom i händer.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,&lt;br&gt;Af den 30 Maij 1705}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 6 Maij&lt;/div&gt;

Hans Keyserlige May:t har giort en ändring med Generalerne i Ungern, och skal i denne samma Generalen Heister tieua wid Armeen i Rijket, men Generalerne d´ Herbeville och Schlick föra wärket i Ungern, hwarest oroon ännu ingalunda uphörer, och synes, at alle goda tilbod blifwa af Rebellerne förachtade, efter de än dageligen sig förstärckia, och på åtskillige orter med några 1000 man omkring ströfwa.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,&lt;br&gt;Af den 6 Junij 1705}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 13 Maij&lt;/div&gt;

Generalen d´ Herbeville är för några dagar sedan afrest åt Ungern, och alle Keyserlige Troupperne där sammandragne, at kunna wid hans ankomst något företaga. Man begynner nu åter at fatta något hopp om en förlikning med de uproriske, efter man hoos dem förnimmer en större benägenhet at denne Keysarens tilbod antaga, men ännu weet man ey, huru wida sådant hafwer grund.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,&lt;br&gt;Af den 13 Junij 1705}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 13 Maij&lt;/div&gt;

I desse dagar är wid hofwet twänne gånger rådslag hållit öfwer det Ungerske wäsendet, och lärer sig snart yttra, om någon wänlig förlikning med de uproriske står til at förmoda, eller om de med wåld skola twingas. Som man här säger, skal et stilstånd til en begynnelse wara slutit. I medler fara de uproriske i Siebeuburgen illa fram, för hwilken orsak skul General Glöchelsperg blifwer här ifrån dijt skickat at sådant hämma. Men har här begynt på Keyserlig befalning at öfwa Borgerskapet i Wapneu, hwilket här efter alla Sön- och Helgedagar skal ske, på det de wid alla förefallande händelser måge kunna med Gewähr omgå.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,&lt;br&gt;Af den 20 Junij 1705}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 27 Maij&lt;/div&gt;

Det har nu mehra ingen liknelse til någon förlikning med de uproriske i Ungern, efter de icke allenast utslå den dem tilbudne nåden, utan och församla sig på åtskillige orter starkare än tilförende, och med häriande och brännande, samt obeskrifwelige motwilligheters föröfwande på ett grufweligit sätt framfara. De förnimmes stå med 14000 man wid Marchströmen, och hafwa i sinnet giöra ett infall i Österrike. Hofwet låter nu mera fördenskul alla tanckar fara om sakernes biläggiande med godo, utan giör alla möyelige anstalter til at dem med wåld twinga. Generalen D´ Herbe ville är i Comorra, och drager Troupperne tilsamman, wäntandes til sig Artolleriet, som redan är hijt åt på wägen. Generalen Glöchelsperg är åt Siebenburgen redan afrest til at där anföra wärcket.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,&lt;br&gt;Af den 27 Junij 1705}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 27 Maij&lt;/div&gt;

Utur Ungern berättas, at de uproriske sig på alle orter förstärkia, och hafwa beränt Gross-Varadin och Giula. Det giöres fuller anstalter til den Keyserlige Armeens upbrott, men den samma lärer litet kunna uträtta, förr än de förwäntade Regementerne utur Tyskland ankomma.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,&lt;br&gt;Af den 4 Julij 1705}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 10 Junij&lt;/div&gt;

Man föruimmer mehr och mehr utur Ungern, huru de uproriske sig på åtskillige orter tilsammandraga, och skola de på Öön Schütt wara 40000 man starke så at de Keyserlige säijes måst draga sig tilbaka un-Presburg. Några lycklige partier göres fuller emot dem undertiden, men det giör litet til hufwudsaken. Här begynner man åter at tala något om en förlikning, men utan någen wiss grund.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,&lt;br&gt;Af den 11 Julij 1705}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wieu den 17 Junij&lt;/div&gt;

Emedan den Ungerske oroen icke allenast ännu ey är stillat, utan snarare syues mehr och mehr wilia tiltaga, så göres och allehanda anstalter til at den samma med all macht dämpa. Någre Regementer komma i desse dagar utur Beijern, hwilka utan drögsmåhl blifwa åt Ungern fortskaffade. Så komma och de Danske Troupperne utur rijket hijt upföre, hwar af Rytteriet redan är igenom Mähren förbigånget, men fotfolket wäntas stundeligen här an til at sättias på Farkostar och föras til den Keyserlige Armeen under General d´Herbewille, hwilken nu står på denna sidan om Donaw-strömen til at betäckia landet för de nproriskes ströwande, men lärer, så snart be:te Troupper ankomma, gå öfwer på andra sidan, och sakerne med eftertryck angripa.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,&lt;br&gt;Af den 18 Julij 1705}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 24 Junij&lt;/div&gt;

Man förnimmer at en deel af den Keyserlige Armeen i Ungern är upbruten, och gången til at upsökia och förjaga de wid Öön Schütt församlade uproriske.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,&lt;br&gt;Af den 25 Julij 1705}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 1 Julij&lt;/div&gt;

Man förnimmer utur Ungern, at Ragotsky med 4000 Man står allenast 3 mijhl ifrån Pest, wäntandes til sig Artolleriet ifrån Caschaw, då han samma ort wille angripa. Der emot blefwo alla möijelige anstalter giorde til Fästningens förswar, och woro 300 Man af General Glöchesbergs Troupper der inkastade. De Franske Troupperne, et wackert och wälöfwat folk, komma dageligen här an och fortsättia marchen åth Ungern.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,&lt;br&gt;Af den 1 Augusti 1705}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 8 Julij&lt;/div&gt;

Bref ifrån Offen berätta at Generalen Glöckelsberg stode nu wid Adom och wäntade widare ordre af General Erbewille ; men Ragozzi hade dragit sig ännu närmare til Pest och ärnade bem:te ort att angripa. Ifrån Arrath berättas att som Caroli ifrån den 20 Maij til den 14 Junij denne orten med bombers inkastande och minerande starkt ansatt, så hade den der inneliggiande Commendanten Öfwerst-Lieutnant Richter med sina 60 man utan at hafwa några stycken, så tappert sig förswarat, at Caroli blifwit twungen sedan han först stuckit alt i brand, bemälte den 14 Junij belägringen för denne orten att uphäfwa, då han och månge döde och blesserade efter sig lemnat. I går blefwe de Ungerske Deputerade Biskopen af Vizza och Ungerske Adwocaten Ockoliezani här ifrån tilbaka affärdade. Några Ungerske Bref förmäla, det Rebellerne nu alfwarligen äre sinnade at inlåta sig uti Freds handling, och at redan i förgår et stillestånd skulle hafwa blifwit publicerat ; hwilket dock tiden lärer uthwijsa.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,&lt;br&gt;Af den 8 Augusti 1705}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 15 Julij&lt;/div&gt;

Ehuruwäl man har giort sig gott Hopp om någon fredzhandling med de uproriske i Ungern, så står likwäl alt sådant ännu i ett widt fält, aldenstund de uproriske påstå en hoop nye wilkor, och wilja änteligen hafwa förut ett stillstånd uprättat, men imedlertijd draga sig wid Wag-strömen starkt tilsamman, och föröfwa med häriande och brännande grufwelige motwilligheter. Ragotsky är med sine Troupper utur sitt förra läger upbruten, och gången åth Neuheusel, hafwandes til den ändan slagit en bryggia öfwer Granströmen. Hans upsåt synes wara at understödia Beresini, som med sin hoop är ifrån Neuheusel gången åt Leopoldstadtt til at samma ort inkräckta. Alt detta at förhindra är Fältmarskalken d´Herbeville med de Keyserlige Troupperne ifrån öön Schütt upbruten och i dess ställe Glöchelsberg ifrån Ofen dijt åth i antog.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,&lt;br&gt;Af den 15 Augusti 1705}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 22 Julij&lt;/div&gt;

Man har utnr Ungern, at sedan de uproriske förnummit, det General Glökelsberg woro ifrån Ofen afmarcherat til at conjungera sig med Feltmarskalken d´ Herbeville, hafwa de med all macht den 16 hujus anfallit Pest, i meneng at det öfwerrumpla, men de äro derifrån tappert blefne afdrefne. Deruppå är General Glökelsberg beordrat at gå åt Ofen igen, och öfwer på Pester sidan, til at göra Diversion, och twinga de uproriske sin macht at fördela. De hafwa i hela Ungern deras mästa manskap upbudit, och sätjes Berecini stå wid Türnau med 35000 man, til hwilka Ragotzsky med 15000 man änust skal stöta.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,&lt;br&gt;Af den 22 Augusti 1705}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 28 Julij&lt;/div&gt;

I Förgårs kommo de för någon tid sedan här ifrån til den Ungerska Oroens biläggiande affärdade Deputerade hijt tilbaka igen. Och aldenstund Ragozzi låtit å nyo publicera ett oppbådh, i föllie af hwilket hwart huus bör utgiöra en man, och föregifwer at han förutan månge Beyerske och andre Officerare, är 70000 Man starck och står wid Neuhäusel färdig at marchera, men Berezini wid Szeret, och Ozkai på Mähriske gräntzen; Fördenskul har och Generalen Herbeville redan gått öfwer Wagen, men General Glökelsberg ill Ofen igenkommit, och torde man wäl med det första, sedan de Keyserlige jemwäl tämligen blifwit förstärkte, något nytt hafwa at förnimma, Rebellerne hafwa sökt at öfwerrumpla Gödingen; men den där inneliggiande Commendanten har dem så emottagit, at de med stor förlust på döde och blesserade måst draga sig tilbaka. Store Warradien är med Proviant wäl försedt. Hauptmannen von Hostfehr har med 10 Man Dragoner warit så olyckelig, at då han intet långt ifrån Derrenkruth gått uth til at recognosera, är han af fyra Standarer Rebeller öfwerfallen, samt med ett skått och hugg sårad, men hans föllieslagare aldeles nederhuggne.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,&lt;br&gt;Af den 29 Augusti 1705}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 5 Augustij&lt;/div&gt;

Man har ntur Ungren de behageliga tidenderne, at Felt-Marskalken Herbeville har den 1. hujus wid Türnow angripit de uproriskes Armee beståendes af 40000 Man, den samma slagit, och förjagat, Läger, Bagage och Artollerie röfwat, o h wid 5000 Man på platzen nedergiordt, ibland de döda säijes och Otzkay wara, en ibland de Uproriskes förnämste anförare, wåre wore wid Enspännarens afgång uti efterjagandet begrepne. Af denne Seger förmodar man en mächta god wärckan, och alldenstund åtskillige Keyserlige Regementer warit i antog at sig med d´Herbeville conjungera, så lärer han nu wara i tillstånd at med eftertryck sin erhåldne fördel nyttia, här äro tidender inlupne, at General Glöchelsberg har wid offen, och General Rabutin i Siebenburgen wärkelig afbräck tilfogat.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,&lt;br&gt;Af den 26 Septembris 1705}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wieu den 2 Septembris&lt;/div&gt;

Man har åter nu på någou tid begynt tala om en förlikning med de uproriske I Ungern, hwaruppå och de nylige hijt ankomne Engelske och Hollenske Abgesanterne, Grefwen af Sunderland och Herr von Almelo af deras Herrar hafwa befallning at med flijt arbeta. Men i medlertid ströfwa de Uproriske Partierne, såsom tilförende, och förhärja nästan alt in under portarne af denna Stadeu. Den Keyserlige Armeen under Feltmarskalken d´Herbeville är i antog åt Siebenburgen, och har efter de sidste Brefwens innehåld redan gått öfwer Dona Strömen wid Pest, fortsättiandes marchen åt Segedin. Den unge Grefwe Heister har i medlertid befallning at med de öfrige Keyserlige Troupperne passa på de uproriske på denne sidan om Donau Strömen.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,&lt;br&gt;Af den 3 Octobris 1705}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wieu den 9 Septembris&lt;/div&gt;

Man kan med ingen wisshet säija om handlingen med de uproriske i Ungern, ehuruwäl derom nog talas, och de Engelske och Hollenske Gesanterne flitigt där uppå arbeta. De Uproriske förstärckia sig i medlertid på alla orter, och fara öfwer alt ynkeligen fram. Man hade trodt at den Keyserlige Armeen under Felt-Marskalken d´ Herbeville skulle längesedan wara i antog åt Siebenburgen, men det förnimmes, at han ännu den 2 hujus har stått wid Ofen, och wäntat til sig General Palfi med några Troupper til förstärkning, efter hwilkas ankomst marchen skulle gå för sig. Det förnimmes at de uproriske draga hela deras macht tilsamman wid Theisen, och willia de Keyserlige afbida.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,&lt;br&gt;Af den 10 Octobris 1705}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wieu den 16 Septembris&lt;/div&gt;

Den Keyserlige Armeen är nu wärkeligen gången öfwer Donauströmen wid Ofen och fortsätter sin marche åt Öfwer-Ungern. I medlertid talas det nog om underhandling med de uproriske, men utan at weta, hwad där med lider.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,&lt;br&gt;Af den 17 Octobris 1705}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wieu den 23 Septembris&lt;/div&gt;

Man förnimmer utur Ungern, at den Keyserlige Armeen fortsätter sin marche åt den sidan åt Zolnok, i mening samma ort at igentaga. Under marchen har den samma råkat på några 1000 uproriske, och dem slagit och förstrött. I medlertid draga sig de uproriske tilsamman här på nästa gräntzen, och begynna åter deras motwillia at föröfwa. Man talar nu åter starkt om en underhandling med dem, och säijes Hans Keyserlige May:t hafwa uppå de Engelske och Hollenske Gesanternes anhållande samtyckt til ett stillstånd, och wilkoren deraf låtit til Ragotzky berätta, wäntandes man nu, om de af honom blifwa antagne.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,&lt;br&gt;Af den 24 Octobris 1705}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wieu den 30 Septembris&lt;/div&gt;

Man har öfwer Ofen ingen efterrättelse haft ifrån den Keyserlige Armeen, emedan wägarne på den sidan äro af de ströfwande aldeles sperrade. Men ifrån Ragotskys läger wid Gran äro några öfwerlöpare komne, hwilka berätta, at man i bemälte Läger icke allenast haft kunskap om Zolnoks eröfrande, utan och at Forgats skal med sin hoop wara af Generalen Rabutin aldeles slagen och förskingrat, och wara sielf heel bestört til Ragotsky ankommen, och hoos honom anhålla om hielp til at detta nederlaget på Rabutin hämuas. Här säijes, at Ragotsky skal ibland sine öfwerläggia om Fredzwärket och om de af Hans Keyserlige May:t nyligen föreslagne wilkor til ett stillstånd. Men om de sins emellan kunna blifwa derom enige och huru wida det med wärket lider, kan ännu med ingen wisshet säijas.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,&lt;br&gt;Af den 31 Octobris 1705}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wieu den 7 Octobris&lt;/div&gt;

Tidenderne utur Ungern bekrafta intet det sidst omrörde Zolnoks intagande, utan at den Keysrlige Armeen fortsatte sin marche åt Siebenburgen, och hade wid Scongrad försökt at gå öfwer Theissen, men efter man hade där wid funnit stora swårigheter, woro det ändrat, och marchen wänd åt Segerin tilat där komma öfwer, hwilket man och tror redan war wärkstält. Hwad det lider med underhandliugen med de Uproriske kan man ännu ey säija, men det hålles likwäl före at den samma torde gå för sig, och at Biskopen af Olmytz, samt Grefwen af Wratislav skola af Hans Keyserlige May:t til Commissarier der wid wara förordnade.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,&lt;br&gt;Af den 7 Novembris 1705}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 14 Octobris&lt;/div&gt;

Ifrån deu Keyserlige Armeen äro tidender inlupne, at den samme är lyckligen och utan det ringaste motstånd gången öfwer Theissen ofwan för Segedin, fått til sin förstärkning ännu 6000 Raitzer, så at hon wärkeligen består af 35000 man, och woro i fult antog at undsättia Gros Varadin. Men efter Ragotsky sielf med sine bästa Troupper til 50000 man stark står fast i förwäg samma anslag at förhindra, så lärer man utan twifwel af någon Träffning innan kort hafwa at förnimma. Det lärer sig och snart yttra, hwad liknelse det kan blifwa til handlingen med de uproriske, eftee de Keyserlige der til nämde Commissarierne jemte de Engelske och Hollenske Gesanterne innan kort skola sig har ifrån på wägen begifwa.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,&lt;br&gt;Af den 14 Novembris 1705}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 21 Octobris&lt;/div&gt;

De Keyserlige Commissarierne samt de Engelske och Hållenske Gesanterne äro lyckligen til Tyrnou ankomne, hwilken ort til ett möte med de Uproriskes utskickade är utsedd, och förnimmer man, at Berecini och flera af deras förnämsta Hufwuden, sig jemwäl infinna. Man tror och, at Ragotsky sielf lärer förfoga sig dijt, huruwäl stor orsak är derom at twifla. Om detta wärket giör man sig nu här gått hopp, men det står der hän, om de Uproriskes rätta alfwar der wid är. Ifrån den Keyserlige Armeen i Ungern äro sedermera inge tidender komne, men man hoppas, at Gross-Varadin lärer wara undsatt och förfriskat, och at Conjunctionen med General Rabutin i Siebenburgen redan är för sig gången.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,&lt;br&gt;Af den 21 Novembris 1705}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 28 Octobris&lt;/div&gt;

Man giör sig här alt mehr och mehr hopp om handlingens lycklige utgång i Tyrnow med de uproriske, och menar man, at åth minstone et stilstånd til en begynnelse lärer träffas, aldenstund hoff-Cantzleren Grefwe Sinzendorf i desse dagar mächta hastigt är der ifrån hijt kommen, och åter med lika hast ghet dijt tilbaka färdad Den Engelske Gesanten är där ifrån hijtkommen til at möta Hertigen af Marleborug, som innom några dagar hijt förwäntas, och med honom göra ett och annat aftal, hwar efter han strax lärer förfoga sig tilbaka åt Tyrnaw igen hwarest i medlertid den Hollenske Gesanten tillijka med de Keyserlige Commissarierne med flijt arbeta på handlingswärket.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,&lt;br&gt;Af den 28 Novembris 1705}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 4 Novembris&lt;/div&gt;

I förgår ankom Hertigen af Marleborugh hijt i Staden, och hade i går Audience hoos Hans Keyserlige May•tt, beledsagat der til af bägge här warande Engelske Gesanterne. Som det förnimmes, at han medbracht närmare förslag til fred med de uproriske, så lärer det ärendet aldraförst företagas, och Gesanterne til Tyrnow afresa til handlingens fortsättande, den man menar i genom ett stillstånd skola begynnas. Ifrån den Keyserlige Armeen i Ungern har man inge wisse tidender haft, sedan den samme gick öfwer Theissen.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,&lt;br&gt;Af den 5 Decembris 1705}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 11 Novembris&lt;/div&gt;

Den Hollenske Gesanten är ifrån Tyrnow hijt tilbaka kommen, och som det förnimmes, skal handlingen med de uproriske sig temmelig wäl anskicka. Ifrån den Keyserlige Armeen i Ungern äro nu Tidender inlupne, at den samme med alle nödwändigheter wäl föresett Gross-Varadin, och hade fortsatt dess Marche åt Siebenburgen.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,&lt;br&gt;Af den 12 Decembris 1705}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 18 Novembris&lt;/div&gt;

Sedan Hertigens af Marleborug afresa gå nu i desse dagar Grefwen af Vratislaw och den Engelske Abgesanten åt Tyrnow, hwarest de Hollenske redan sig befinna, til at fredzwärket med de uproriske med alfware drifwa. Altsådant oachtat fortfara de uproriske alt jämt med deras ströfwande, hwarom man ifrån åtskillige orter erhåller bedröflige tiender. Wij har sedermera ey haft något särdeles ifrån den Keyserlige Armeen i Siebenburgen, men det förnimmes, at hela det landet är i fult upror, och wäntas med längtan, hwad Armeen där kan uträtta.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,&lt;br&gt;Af den 19 Decembris 1705}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 25 Novembris&lt;/div&gt;

Man har utur Ungern erhållit Tidender, at de Uproriske hafwa welat hindra den Keyserlige Armeen i Siebenburgen öfwergången öfwer ett Pass, men blifwit der wid slagne, och förlorat deras Stycken och Footfolck. Detta förmodar man kunna hafwa den wärkan, at de så mycket snarare torde sig til förlikning beqwäma, ehuruwäl om deras ströwerier alt fort inkomma swåra berettelser.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,&lt;br&gt;Af den 26 Decembris 1705}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 2 Decembris&lt;/div&gt;

Den sidst omrörde lycklige Träffningen med de Uproriske i Siebenburgen blifwer än ytterligare i gemen bekräftat, men rätta omständigheterne deraf äro ännu ey inkomne. Så kan man ey heller något wist ännu säija om tilståndet med Fridzwärket, efter som fuller de Ungerske Deputerahe äro med Hans Keyserlige Möy:ts förklaring angående både Stilståndet och Freden åt Tyrnou afreste, men den Keyserlige och Engelske Commissarierne äro ännu här.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Ti ender,&lt;br&gt;Af den 2 Januarii 1706}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 9 Decembris&lt;/div&gt;

Ifrån Armeen i Ungern har man fuller sedermera inge Bref haft, twiflandes man intet, at Enspännarne lära wara borttagne, men eliest äro öfwer Gross Varadin tilförlåtelige tiender inlupne, icke allenast om den sidst omrörde lyckelige Träffningen, utan och, at Ragotsky skal andra gången hafwa lidit nederlag, och at Hans Keyserlige May:ts upsåt med alle orternes besättiande i Siebenburgen skal wara aldeles erhållit. Och efter det nu såijes, at Armeen är i full marche tilbaka igen, så förnimmer man, at de ströfwande Uproriske, som nyligen wågat sig när in til denne negden, hafwa i hastighet dragit sig tilbaka igen åt Öön Schütt, sedan de en och annan ort intagit, utplundrat och förbränt. Om Fredzwärket kan man ännu ingen ting säija.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Ti ender,&lt;br&gt;Af den 9 Januarii 1706}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 16 Decembris&lt;/div&gt;

För 3 dagar sedan hade man med en ifrån Keyserlige Armeen i Siebenburgen ankommen Öfwerste bekräftelse, om den märkelige Seger, som den Keyserlige Armeen erhållit öfwer de Ungerske wid Schilo i Siebenburgen, hwar wid 6000 man skola wara nedgiorde, och en stor hop til Fånga tagne, alle Stycken och Mörsa e, samt hela Bagaget och 60 Fanor eröfrade, af hwilka 30 äro af bemelte Öfwerste, jemte en der til fånga tagen främmande Minister, hijtförde. De Keyserlige skola ey mehr än 144 förlorat, och 306 fått sargade. Nu förnimmer man öfwer Arrad at Ragotsky skal straxt efter det första nederlaget hafwa församlat och satt sig igen wid Bistritz, men at han af Generalen von Glökelsberg är andra gången slagen och förskingrat, och at Staden Bistritz har sig straxt deruppå gifwit, om hwilket alt man widare straxt omständigheter förwäntar. Ehuruwäl nu alt detta oachtat, de Uproriske på denne sidan ännu med deras ströfwande illa framfara, så tror man likwäl, at dessa deras nederlag lära förorsaka någon god wärkan i anseende ttl Fredzwärket om hwilket åter nu med tämmelig föthopning och liknelse begynuer talas.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,&lt;br&gt;Af den 16 Januarii 1706}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 23 Decembris&lt;/div&gt;

De Uproriske i Ungern hafwa för några dagar sedan anfallit Staden Ödenburg, men blifwit af Borgerskapet tappert afslagne.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,&lt;br&gt;Af den 23 Januarii 1706}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 30 Decembris&lt;/div&gt;

Detta Hofwet wäntar ännu med stor längtan efter fulkomlige Tidender om tilståndet i Siebenburgen, om hela landet wärkeligen är bracht under lydna, och i synnerhet, om det rychtet, som nyligen kom om en ny Segerwinning wid Bistrits, blifwer bekräftat, emedan man sedermera der om ingen kundskap haft hafwer. Om Fredzhandliugen i Ungern talas åter nn intet mehr, men wäl mycket om de uproriskes ströfwande, och huru de sig här och där förstärkia til at de faste orterne angripa. General Starenberg har sig påtagit befälet i Neder-Ungern, och har man til hans bekanta förfarenhet det förtroende, at sakerne lära innan kort komma på en annan foot.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,&lt;br&gt;Af den 30 Januarii 1706}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 6 Januarij&lt;/div&gt;

Man har tidender utur Siebenburgen, at alt är där satt i godt tilstånd, och at största delen af Keyserlige Armeen är på wägen tilbaka igen. Fredzwärket med de Uproriske synes wilia blifwa ännu långsamare aldenstund Hofwet seyes hafwa giort dem några nye propositioner, öfwer hwilka de Uproriske så hastigt ey kunna, och til äfwentyrs ey heller wilia sig förklara. Imedlertid lära de Kayserlige Commissarierne så wäl som medlings Ministrerne begifwa sig hijt tilbaka igen. Staden Ödenburg blifwer af de Uproriske åter ånyo häftigt ansat, fördenskul Generalen Nehm är med några 1000 man i antog at den samma undsättia.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,&lt;br&gt;Af den 6 Februarii 1706}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 13 Januarij&lt;/div&gt;

Det säijes, at Ragotsky har sammanskrifwit Ungerske Adelen til Mongatz til den 15 hujus, at taga i betänkiande de af Keyserlige Hofwet dem nyligen förestälte propositionerne, och at den ena Hollenske Ministren Herr Brüninx är jemwäl dijtrester til at göra samma propositioner smakelige. Så framt någon liknelse blifwer til god framgång, lära och då de Keyserlige Commissarierne samt den Engelske Ministren sig dijt förfoga.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,&lt;br&gt;Af den 13 Februarii 1706}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 20 Januarij&lt;/div&gt;

Ifrån Siebenburgen har man säker efterrättelse, at alt är där i gått tilstånd, och at Feltmarskalken d´ Herbeville skyndar efter möyeligheten sig Marche hijt åt til baka igen. Hwad man om Freden i Ungern kan hafwa at hoppas, lärer sig utwisa wid slutet af de Ungerske Ständernes sammankomst, som den 15 hujus i Mikosch hållas skulle.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,&lt;br&gt;Af den 20 Februarii 1706}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 27 Januarij&lt;/div&gt;

Man synes nu hafwa god förhopning om Fredz wärket med de Uproriske i Ungern, efter den hållenske Gesanten är nu här ifrån åt Mikosk afrest, och de andra tillijka med de Keyserlige Commissarierne säyes snart skola fölia efter. Icke dess mindre ströfwa de Uproriske nu igen mycket starkt, och hålla både Eisenstatt och och Ödenburg insperrade.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,&lt;br&gt;Af den 13 Martii 1706}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 17 Februarij&lt;/div&gt;

Det längtas här mycket efter tidender om Fredzwärket i Ungern, om hwilket förhopningen är änuu god fast än de Uproriske i medlertid med deras ströfwande mächta illa framfara. De hafwa för kort tid sedan haft ett anslag före, at inbryta i Steijermark, men woro af Generalen Palfi med temmelig förlust tilbaka drefne. De hafwa sig sedermera wågat på denne sidan om Marchströmen, men för dess hastiga upswällande skul dragit sig strax tibaka igen, och en del deraf posterat sig på Öön Schütt, dijt de alt Wijn och Proviant, som de i negden finna, låta öfwerföra. Städerne Ödenburg och Cisenstat hafwa de hela tiden hållit insperrade, men nu förnimmes de hafwa dragit sig derifrån. Deremot hafwa de för några dagar sedan brutit in i Mähren, och lagt åtskillige små Fläckar och Byar i Aska sedan de dem utplundrat.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,&lt;br&gt;Af den 20 Martii 1706}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 24 Februarij&lt;/div&gt;

För några dagar sedan är den Hollenske Gesanten ifrån Tyrnou hijt ankommen tillika med en Ungersk Deputerat, och hafwa ifrån de Uproriske uågra nya propositioner medbracht. Som det förnimmes, skola de ännu spänua Bogen något högt, fördenskul man ey wet, hwad der af wil blifwa. De underlåta i medlertid intet at på alle sidor med deras ströfwande och häriande föröfwa stor motwilia.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,&lt;br&gt;Af den 27 Martii 1706}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 3 Martij&lt;/div&gt;

Den Ungerske Fulmächtige är åter här ifrån tilbaka rest, och har medbracht Keyserlig nåde under mycket fördelachtige wilkor, alenast de den innan den 10 hujus wilia antaga, sker det intet, så wil Haus Keyserlige May:t dem ey widare anhöra, utan med yttersta stränghet förfölia, på hwilken händelse några 1000 man stå i Beyern tilredz at sättias på Fahrkoster, och föras Donauströmen upföre åt Ungern. Man har ntur Siebenburgen, at den fördelachtige Orten Deva, som nu en lång tid warit af de Keyserlige inspärrat, har i mangel af Matwaror, för 14 dagar sig gifwit, hwaruppå det blifwit beslutit, at Generalen Rabutin skulle behålla qwar i Siebenburgen 5000 man, men Feltmarskalken d´ Herbeville kommer derifrån tilbaka med 15000 man. Generalerne Palfi och Heister blifwa och 15000 man starke, när de sig sammanfoga, så at om de Uproriske nu sig ey snart beqwäma, hållas de Keyserlige Wapnen för wara i sådant tilståud, at kunna med eftertryck detta owäsendet dämpa.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,&lt;br&gt;Af den 10 Aprilis 1706}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 17 Martij&lt;/div&gt;

Man wäntar nu med längtan at förnimma de uproriske Ungrernes förklaring på de sidste Keyserlige propositionerne, och görs i medler tid all nödig anstalt at sammanfoga den utur Siebenburgen tilbaka kommande Armeen med Tronpperne på denna sidan, til at på all händelse med macht falla dem Uproriskom på halsen.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,&lt;br&gt;Af den 8 Maij 1706}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 24 Aprilis&lt;/div&gt;

De Uproriske i Ungern hafwa bewiliat ett tilstånd på [..] dagar, på det man i Aresburg måtte tilsammankomma, och Arbeta på Fredz-Wärcket. Man giör sig om fulkomlig förlikning så mycket mehr hopp, som man tror sig hafwa god efterrättelse, at den menige man är der til benägen, omskönt deras förnämste Hufwud för deras särskilte skul äro wederspänstige. Feltmarskalken Grefwen af Starenburg är i går gången åt Ungern til at göra behörige anstalter, i fall Kriget skulle widare komma at förtsättias.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,&lt;br&gt;Af den 3 Julii 1706}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 24 Junij&lt;/div&gt;

I desse dagar äro de Keyserlige Fulmächtige afreste åt Presburg, hwarest de Engelske och Hollenske Ministrerne såsom medlare hafwa dem tilstält Ungrerne Puncter, hwilka de påstå. Omskönt nu de samma som förliudes, skola wara temmelig högt spänste och trotzige, så hoppas man likwäl, at de en god del der af lära afstå, och at närwarande lyckelige tider för de Allierade lära jämwäl bringa detta Wärket i bättre liknelse.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,&lt;br&gt;Af den 10 Julii 1706}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 16 Junij&lt;/div&gt;

De Keyserlige Fulmächtige äro åter ifrån Presburg hijt tilbaka komne til at berätta Hans Keyserlige May:t Ungrernes påstående, och deröfwer inhämta widare befalning. Efter all liknelse står Fridzwärcket ännu i temmelig widt Fält, aldenstund Ungrernes Puncter af Hofwet ansees för så obillige och trotzige, at man ey wäl kan sig deröfwer inlåta, och de der emot förmena, at de ey mycket deraf kunna eftergifwa. I medler tid och på all händelse är ett alment Upbod förkunnat i Mähren och Steijermark, hwilket ock i de öfrige nästgräntzande Länder och Provincier ske lärer, til at detta owäsendet med yttersta alfware stilla.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,&lt;br&gt;Af den 17 Julii 1706}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 23 Junij&lt;/div&gt;

Om den Ungerska Fredzhandlingen kan man ännu ey wist berätta, och omskönt Ungrerue i deras inlefwererade Puncter hafwa spänt Bogen så högt, at man på Keyserlige sidan omöijeligen kan dem ingå, så bemöda sig likwäl medlings Ministrerne på det högsta at dem jämka, så at det ändå må kunna komma til en handling, efter som de ock, til at winna tid der til, hafwa förmått bägge Parterne til at stilståndet in til den 14 nästkommande Julij förlångia.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,&lt;br&gt;Af den 31 Julii 1706}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 7 Julij&lt;/div&gt;

Ehuru wäl medlings Ministrerne sig på det högsta bemöda at kunna bringa handlingen med Ungrarne i gång, så är det likwäl föga liknelse, at de därutinnan lyckas, emedan Ungrerne synas beständigt wilja deras ingifne puncter påstå. För den orsaken skul är på all händelse Feltmarskalcken Grefwe Starenberg i desse dagar afgången åt Ungern, dijt och åtskillige Regementer utur rijket äro wärckeligen i antog, til at med yttersta macht twinga de uproriske til lydna. Så är ock Generalen Rabutin i Siebenburgen beordrat at hålla sig färdig til at äfwen på sin sida Ungrerne anfalla, så framt stillståndet utan något fredzslut skulle löpa til ända.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,&lt;br&gt;Af den 7 Augusti 1706}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 14 Julij&lt;/div&gt;

Handlingen med Ungrerne är aldeles afbruten utan det ringaste hopp at kunna mer blifwa åter begynt. De säijes fuller wilja stilstådet, som i dag är ute, nu ytterligare förlängia, men emedan det ey annorlunda kan ansees, än för en konst at winna tiden, til at kunna sig desto bättre rusta, så är det afslagit, och draga sig Felstmarskalkerne Starenberg och Rabutin med hwar sin Armee til at dem anfalla.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,&lt;br&gt;Af den 21 Augusti 1706}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 28 Julij&lt;/div&gt;

Sedan stillståndet med de uproriske Ungrerne är utstält, och handlingen afbruten, hafwa de begynt föröfwa deras förra fientligheter, och med macht sökt at trängia sig in igenom Linierne wid Ödenburg, men blifwit med stor förlust tilbaka drefne. Man gör sig gott hopp, at snart blifwa med dem färdig, efter nu Regenterne utur Riket äro i antog at förstärkia den Keyserlige Armeen under Feltmarskalken Starenberg, och den andra Armeen utur Siebenburgen sig ock rörer, at på den sidan tillika dem anfalla.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,&lt;br&gt;Af den 28 Augusti 1706}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 4 Augusti&lt;/div&gt;

I Ungern fara de uproriske fort med deras fientlighet, och wil här nu säijas, at Ragotzi skal hafwa eröfrat Gran, men Berrezini med sin hoop ey långt står ifrån det Keyserlige Lägret, dijt 10000 Croater, och 5000 Raitzer redan äro ankamne, hwilka i deras marche hafwa strängeligen med mord och brand emot de uproriske framfarit.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,&lt;br&gt;Af den 11 Septembris 1706}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 18 Augusti&lt;/div&gt;

I Ungern håller man sig på båda sidor ännu temmeligen stilla, och emedan de uproriske uppehålla sig med deras belägring, hwilken der sig företagit, men något der fortsättia, förstärckia sig de Keyserlige dageligen med nye Regementer, som komma utur Riket anländandes. Generalen Rabutin är jämwäl utur Siebenburgen med den Armeen i antog, och skal wara til Zolnok ankommen. Det begynner säijas, at den afbrutne Fredzhandlingen med de uproriske skal uppå Englandz och Hollands inständige anhållande åter uptagas, samt den Hollenske Gesanten, som redan för en tid sedan begaf sig här ifrån hemåt, har under wägen fått befallnig at förfoga sig hijt tilbaka igen, at samma wärck ännu en gång drifwa.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,&lt;br&gt;Af den 18 Septembris 1706}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 25 Augusti&lt;/div&gt;

De uproriske i Ungern begynna åter nu igen med all macht sig röra. De hafwa med 6000 man nyligen brutit igenom Linierne wid Ödenburg, ströfwat wid Neüstat och widare in i Lander, och åtskillige orter som alenast 3 mijl härifrån belägne äro, utplundrat, upbränt, och mycket Boskap med sig afdrifwit. Det kommer mångom underligit före, ar de Keyserlige sådant ey hafwa hindrat, ey heller ett så ringa antal förlagt och förskingra


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,&lt;br&gt;Af den 25 Septembris 1706}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 1 Septembris&lt;/div&gt;

Den Keyserlige Armeen under Feltmarskalken Grefwe Starenberg är nu, sedan den samma med åtskillige Regementer utur riket är Worden förstärckt, utur des läger upbruten och wid Presburg gången öfwer Douau-Strömen, wid samma tid har General Palfi med 3000 Hästar och Raitzer anfallit den starckeste af de uproriskes på Öön Schütt liggiande Skantzar, nederhuggit 500 [..], som där legat i besättning, och tagit deras Öfwerste til fånga, samt alt där befintlige förrådet och utrustning sig bemächtigat, hwaruppå bemälte General har sig med Hufwud Armeen lyckeligen sammanfogat. Feltmarskalken Rabutin har med den Siebenburgiske Armeen stött til de öfrige i Ungern warande troupperne, och är i wärckeligit antog åt Öfwer Ungern, fördenskul hafwa ock de uproriske, sedan de förnummit bägge Armeerne på hwar sin sida annalckas, dragit sig i oreda något ifrån Österrikiske gräntzen tilbaka.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,&lt;br&gt;Af den 2 Octobris 1706}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 8 Septembris&lt;/div&gt;

Feltmarskalken Grefwe Starenberg har med den Keyserlige Armeen fortsatt marchen åt Comorra, hwaruppå de uproriske åter hafwa sig på öön Schütt infunnit. Generalen Rabutin förnimmes wara ifrån Zolnock hijt åt i antog, til at få de uproriske emellan sig. Om fredzhandlingens uptagande igen begynner man åter nu tala.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,&lt;br&gt;Af den 9 Octobris 1706}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 15 Septembris&lt;/div&gt;

De uproriske hafwa belägringen för Gran uphäfvit.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,&lt;br&gt;Af den 16 Octobris 1706}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 22 Septembris&lt;/div&gt;

Sedan den Keyserlige Armeen under Feltmarskalcken Grefwe Starenberg är längre inryckt i Ungern, kunna de uproriske åter föröfwa deras ströfwerier, det så häftigt, at man ifrån Armeen ey kan få någon kunskap, efter ingen kan hwarken fram eller tilbaka komma.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,&lt;br&gt;Af den 23 Octobris 1706}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 29 Septembris&lt;/div&gt;

Den Keyserlige Armeen under Grefwe Starenberg har sedan dess upbrott ifrån Comorra marcherat åt Neüdorf, och den där upkastade Fientlige Fästningen med storm intagit, hwar wid Besättningen bestående af 700 man blifwit aldeles uederhuggen. Armeen är sedermehra gången åt Grau, hwilken ort några dagar tilförende för brist skul på Lifsmedel har måst med Fienden dagtinga, och tror man, at den samma i desse dagar lärer wara återwunnen. Eliest äro här tidender inlupne, at emellan Generalen Rabutin och ett starkt Partie af de Uproriske, en skarp Träffning skal wara förelupen til de sednares missfördel, men man wäntar derom ännu större wisshet.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,&lt;br&gt;Af den 30 Octobris 1706}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 6 Octobris&lt;/div&gt;

För de ströfwande Partierne i Ungern har man sedermehra hwarken ifrån Feltmarskalken Grefwe Starenberg, eller Generalen Rabutiu haft någon säker kundskap. Det säyes fuller, at den förre skal hafwa åter igentagit Gran, och den sednare med Dagtingan bemächtigat sig Caschau, men man har derom ännu aldeles ingen wisshet. Wid Odenburg har nyligen ett Keyserligit Partie anträffat 2000 Coruzzer, några 100 deraf nedergiort, tagit många til fånga och 3 Fanor och några Trummor eröfrat.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,&lt;br&gt;Af den 6 Novembris 1706}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 13 Octobris&lt;/div&gt;

Bägge de sidst omrörde tidenderne befinnes nu wara sanne. Feltmarskalken Grefwe Starenberg har med tagtingan inbekommit Gran, och der funnit 50 Stycken, och ett godt förråd på Krigsrustning och hwariehanda andra nödwändigheter. Af Besättningen äro 300 man i uttogandet tii de wåra öfwergångne. Bemälte Feltmarskalk lärer nu sammanfoga sig med Generalen Palfi, och än widare söka at göra Fienden afbräck. Generalen Rabutin har efter säker inkommen berättelse wid Caschau råkat i hop med några de Uproriskes Troupper under Berezini, och dem aldeles slagit, samt deruppå bracht Caschau, Eperies och Leitschen under Hans Keyserlige May:tz lydno, fortsättiandes marchen åt Bärg-Städerne, dtjt man och menar, at Grefwe Starenberg lärer toga. Detta alt oachtat har i desse dagar ett starkt de Uproriskes Partie under Grefwe Forgatsch satt sig öfwer Marchströmen och öfwerrumplat den lilla Staden Züssersdorf, där föröfwat ett grufweligit mördande, och lemnat Orten, samt 15 andra där omkring belägne, i Aska. Utur Slebenburgen har man, at Ragotsky där utskrifwit en Landdag til at låcka Iuwånarne til Upror, hwilket och i Gen. Rabutins frånwaro lätteligen torde ske.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,&lt;br&gt;Af den 24 Decembris 1706}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 1. Decembris&lt;/div&gt;

De uproriske i Ungern göra alt fort med deras ströfwande öfwer alt stor skada. Här äro tidender, at någre 1000 Man af Feltmarskalkens Rabutin Folck skola hafwa råkat på någre 1000 af de uproriske, och 700 deraf nedergiort, hwar om widare wisshet wäutas.


{{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,&lt;br&gt;Af den 8 Januarij 1707}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 15. Decembris&lt;/div&gt;

Man har här nu tidender utur Ungern, at Generalen Rabutin har omsider med stor möda slagit sig igenom de uproriske, och kommit til Segedin, hwar ifrån han öfwer Essek täncker sig draga hijt åt. Men det wärsta är, at han lider brist på all ting, ey heller seer man, huru man med säkerhet kan honom det med här ifrån försee. Utaf Feltmarskalken Starenbergs Armee skola 4000 man förläggias när in til denna Staden til at afwärja de uproriskas ströfwerier wid infallande frost.


{{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,&lt;br&gt;Af den 5 Martij 1707}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 9 Februarij&lt;/div&gt;

Feltmarskalken Grefwe Starenberg är ifrån Armeen i Ungern hijt til Hofwet ankommen at göra om dess tilstånd berättelse. De Uproriske hålla sig nu på denne sidan tämmelig stilla, men Ragotsky säyes wara ifrån Bärg-Städerne upbruten åt Siebenburgen, och hafwa i sinnet at låta sig där för Förste utropa.


{{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,&lt;br&gt;Af den 12 Martij 1707}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 16 Februarij&lt;/div&gt;

Det hålles för hel wist, at Printz Eugenius kommer innan kort utur Italien hijt, och skal i detta Åhr anföra Krigsmachten wid Rheinströmen. I hans ställe går Feltmarskalken Grefwe Starenberg åt Italien, och Feltmarskalken Rabutin blifwer wid krigsmachten i Ungern.


{{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,&lt;br&gt;Af den 4 Junii 1707}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 11 May&lt;/div&gt;

Än wisar sig föga liknelse til någon Fred med de Uproriske Ungerne, doch är likwäl underhandlingen med dem ey aldeles afbruten.


{{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,&lt;br&gt;Af den 13 Augusti 1707}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 20 Julij&lt;/div&gt;

Generalen Rabutin, hwilken för någon tid sedan ankom, är med en ansenlig summa Penningar så ock stora nödwändigheter för sin underhafwande Krigsmacht blefwen försedd, och begifwer sig innan kort tilbaka åt Ungern at där något emot de Uproriske företaga, hwilke med all macht fortsättiaBelägringen för Arrath. Hufwud-Armeeu under Feltmarskalken Grefwe Starenberg står wid Neüheüsel, och håller samma Ort inspärrat.


{{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,&lt;br&gt;Af den 20 Augusti 1707}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 27 Julij&lt;/div&gt;

Generalerne Grefwe Starenberg och Rabutin äro här ifrån åt Ungern afreste, och skal upsåtet wara at först försökia at slå de uproriske wid Neüheüsel, och at Generalen Rabutin sedan skal igenom Bärgstäderne toga åt Siebenburgen. Man förnimmer eliest utur Ungern, at de Uproriske hafwa wågat sig til at förklara den Ungerske Cronan ledig, och skola wilia träda til nytt Konunga Wahl, hwar wid åtskillige personer säijas komma i betänckiande.


{{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,&lt;br&gt;Af den 12 Novembris 1707}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 19 Octobris&lt;/div&gt;

Sedan Feltmarskalken Grefwe Starenberg i detta Fälttoget ingen fördel af Ungrerne kunnat erhålla, har han lagt manskapet i Quarter wid Gräntzerne af Öster-Rijke och Mähren til at betäckia desse Provincier från de missnögde Ungrernes infall och ströfwerij, hwilkas förlägning doch swårligen lärer kunna förhindra, som desse länder icke efter wanligheten blifwa bryddeWintern öfwer, hälst när strömarne äro tilfrusne.


{{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,&lt;br&gt;Af den 19 Novembris 1707}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 25 Octobris&lt;/div&gt;

Felt-Marskalken Grefwe Starenberg är utur Ungern hijtkommen, och begynner man rådslå, huru man med större eftertryck, än här til skedt är, skal det wärket i nästkommande Åhr angripa. Generalen Rabutin är med sin macht i Siebenburgen ankommen, oachtat någre 1000 Coruzzer welat honom Passet tilspärra. De äro alle wid hans annalkande sin wäg rymde.


{{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,&lt;br&gt;Af den 10 Decembris 1707}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 16 Novembris&lt;/div&gt;

Uti Ungern hafwa de missnögde nyligen åter giort ett ströfwande öfwer hela Landet alt in til Leita strömen, och grufweligen med mord och sköflande framfarit. Man säger fuller, at någon underhandling med dem åter på nytt lärer företagas, men det twiflas mycket, om något derigenom kan uträttas.


{{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,&lt;br&gt;Af den 17 Decembris 1707}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 23 Novembris&lt;/div&gt;

Cardinalen af Sachsen Zeitz, Primas af Ungern, har i Tyrnaw haft ett samtal med några de Ungerske missnögdes fulmächtige, och har hijt til hofwet berättat at det synes, som woro det nu deras alfwar at träda til en Fredzhandling, Hofwet har derföre låtit befalning til honom afgå, at han på alt möijeliget sätt skal det wärket sökia at drifwa. Huru wida der med kommer, lärer sig snatt yttra. I medlertid fortfara de missnögde med deras ströfwande, hafwa nyligen warit inuti Steijermark, och giordt där stoor skada, och aldenstund igenom den olyckelige branden i Neüstättrel, medelst hwilken ett ansenligit förrådz-huus är wordet förbränt, de Keyserlige Troupperne torde blifwa förorsakade i brist på underhåld och fordenskap at draga sig utur deras förre Posteringar tilbaka åt Marck-strömen, så fruchtar man ock, at sådant lärer gifwa de missnögde anledning at å nyo giöra infall i Mähren.


{{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,&lt;br&gt;Af den 24 Decembris 1707}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 30 Novembris&lt;/div&gt;

Man har sedermehra ey haft några särdeles tidender utur Ungern, förutan hwad som om de missnögdas ströfwerier wid de Ödenburgiske Linierne berättas. Det säyes fuller, at störste delen af dem skal önska Freden, men det hoppet som de sig göra om en lyckelig utgång af samtalen i Tyrnaw, hwarest Cardinalen af Sachsen Zeitz sig ännu uppehåller, torde slå dem felt, aldenstund deras förnämste anförares påstående finnes wara så utan måttan, at det af en god del ibland deras eget anhang ey finner bifall. Det wil säyas, at Felt-Marskalken Rabutin skal hafwa erhållit en märckelig seger öfwer de missnögde i Siebenburgen, men derom wäntas ännu större wisshet.


{{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,&lt;br&gt;Af den 31 Decembris 1707}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 7 Decembris&lt;/div&gt;

Cardinalen af Sachsen Zeitz är nu i Presburg, och begynner man fatta nog hopp om Fredzwärket, på hwilket Hans Keyserlige May:tz Bundzförwanter med all ijfwer drifwa, och säyes Cardinalen hafwa insänt åtskillige Puncter det ährende angående, hwilke blifwit af Hofwet gillade I medlertid ströfwa de missnögde öfwer ait, och hafwa nyligen ärnat sättia öfwer Vagströmen med 5000 man och några Stycken, men blifwit derutinnan af watnets upswällande förhindrade. Ifrån Feltmarskalken Rabutin är en Officerare til Hofwet kommen med berättelse, at bemälte General är med sin Armee lyckligen kommen in i Siebenburgen, hch har därut fördrifwit alle Uproriske, så at hela det Landet, på en eller annan liten ort när, är bracht under hans Keyserl. May:tz lydna.


{{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,&lt;br&gt;Af den 14 Januarij 1708}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 24 Decembris&lt;/div&gt;

Til Presburg är nu en allmen Ungersk Riks-Dag utskrefwen, och talas nog om, at Hans Keyserlige May:t sielf i egen Person l rer där sig infinna, til at så mycket mehr befrämia hwad til det Riketz befredigande kan lända. Den Ungerske Palatinus och flere andre af de trogne Ständerne äro tijt förskrefne, til at biwista de rådslagen som förut hållas skola öfwer de på Riks-Dagen tienlige materiernes inrättande, och gör man sig i gemen godt hopp om ett lyckligit utslag i detta bullersama wärket.


{{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,&lt;br&gt;Af den 21 Januarij 1708}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 31 Decembris&lt;/div&gt;

Man gör sig gott hopp om en god utgång af underhandlingen med de missnögde, och på widrig händelse wil man sökia i at i nästkommande åhr med all macht denna oron dämpa.


{{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,&lt;br&gt;Af den 24 Martij 1708}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 29 Februarij&lt;/div&gt;

Fulmächtige utaf de Ungerske Städerne, som ännu äro Hans Keijserlige May:t lydige, hafwa sig fuller i Presburg församlat, och hålla samtal sinsemellan och med Cardinalen af Sachsen Zeitz, Men Hans Keijserlige May:tz ditresa är upskuten, och skickas alenast twänne Keijserlige Råd dit såsom Commissarier. De som redan äro i Presburg församlade, lära afskicka deras fulmächtige til de missnögde, och föröka at kunna dem öfwertala til at jämwäl låta deras fulmächtige infinna sig til mötet, men man twiflar, om sådant lärer hoos dem finna rum, och på den händelsen lärer ock Hans Keyserlige May:t aldeles intet komma til Riksdagen. Generalen Palfi förer nu befälet öfwer de Keyserlige Troupperne i Ungern, men det säyes, at General Rabutin lärer utur Siebenburgen komma at dem anföra.


{{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,&lt;br&gt;Af den 31 Martij 1708}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 7 Martij&lt;/div&gt;

På de i Presburg församlade Ungrernes inrådande och begäran har Hans Keyserlige May:t samtyckt til en afskickning ifrån dem til de missnögde, til at biuda dem til Riksdagen, och öfwertala dem til at läagia ned Wapnen. Furst Esterhasi, som är Palatinus Regni, har afsänt en Enspännare til Berezini, som wistas närmare til Österrikiske gräntzorne än Ragotsky, gifwande honom tilkänna denna afskickningen, med begäran at få Pass för dem. Man twiflar doch, at denne afsändningen lärer hafwa någon god framgång.


{{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,&lt;br&gt;Af den 7 Aprilis 1708}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 14 Martij&lt;/div&gt;

De missnögde Ungrerne hafwa oupbrutne tilbaka skickat Kallelse brefwen til Riksdagen i Presburg föregifwandes, at sedan de upsagt Keysaren all lydna, och förklarat den Ungerske Thronen för ledig, woro det orimligit at något antaga, som ifrån den sidan kommo. Lärer altså den sidst omrörde afskickningen aldeles blifwa tilbaka, eller åtminstone aflöpa fruchtlös. Generalen Heister är förordnat til at anföra den Keyserlige Krigsmacht n i Ungern.


{{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,&lt;br&gt;Af den 2 Junij 1708}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 9 Maij&lt;/div&gt;

Den Presburgiske Riksdagen blifwer fortsatt, utan at man kan ännu weta, hwad frucht han lärer skaffa. I medlertid ströfwa de Upproriske Ungrerne nu mehr än tilförende, och hafwa nyligen giort ett infall i Mähren, hwarest de åtskillige orter plundrat och förbränt, och öfwer 7000 Menniskior jämmerligen mördat. Den Keyserlige Krigsmachten drager si nu tilsamman i Ungern, och reste för några Generalen Heister här ifrån den samma at anföra, och de Uproriske med all macht angripa.


{{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,&lt;br&gt;Af den 16 Junij 1708}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 23 Maij&lt;/div&gt;

Riksdagen i Presburg warar ännu, doch kan man ey see, hwad gott ännu står ther med at uträttas. The Uproriske Ungrerne hålla jemwäl nu en sammankomst i Erla, och i medlertid fortfara efter theras wanlige Krigsmaner at göra the Keyserlige afbräck genom ströfwande, icke alenast i Ungern, hwarest Landtmannen, som är them Keyserligom Hätsk, på allehanda sätt går them tilhanda, utan ock i Österrikel, Mähren och Steyermark, ther the bränna och nederhugga alt hwad the för sig finna, och efter giord skada gå tilbaka in i Ungern.


{{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,&lt;br&gt;Af den 21 Julij 1708}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 27 Junij&lt;/div&gt;

Then Keyserlige Krigsmachten i Ungern är ey ännu i tilstånd at något motstånd the missnögde företaga, hwilke fortfara med theras ströfwande både i Mähren och Österrike.


{{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,&lt;br&gt;Af den 18 Augusti 1708}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 26 Julii&lt;/div&gt;

Man har i dag utur Ungern igenom Generalen Heisters son haft the goda tidender, at bemälte General har wid Trentchin råkat ihop med the uproriskes Hufwud-Armee, hwar wid Ragotski, Berezini och Caroli theras förnämsta Hufwuden skola hafwa warit tilstädes, och then efter ett skarpt fächtande drifwit på flychten, nedergiort 6000, tagit 400 til fånga, och i orten inspärrat 3000, samt bekommit 14 Stycken med tilhörig Ammunition och tross til byte. På wår sida skola allenast 500 man blifwit döda.


{{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,&lt;br&gt;Af den 25 Augusti 1708}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Utur Preüssen den 7 Augusti&lt;/div&gt;

I Dantzig uppehåller sig ännu Furstinnan Ragotsky, utan at man wet, när hon kan begifwa sig åt Ungern, och hwad hon för sin Herre kunnat uträtta.


{{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,&lt;br&gt;Af den 1 Septembris 1708}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 8 Augusti&lt;/div&gt;

Uti then sidste Träffningen förmenas the Uproriske med döda, sårade och fångar hafwa förlorat 9000 man, och skal Ragotsky sielf wara stört med sin Häst, och blifwit på bröstet illa stött och släpat, så at han ock är sporder död. Man giör sig här så wäl af thenne Segren, som af bundzförwanternes fördel öfwer the Franske i Flandern, wist hopp at kuuna bringa the Uproriske, åt minstone en stor del theraf, på rätta wägen igen, til hwilken ända Riksmötet i Presburg ännu blifwer en någon tid fortsatt.


{{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,&lt;br&gt;Af den 15 Septembris 1708}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 22 Augusti&lt;/div&gt;

Man har utnr Ungern, at Feltmarskalken Heister är den 12 hujus gången för Fästningen Neutra, och then samma then föliande dagen Bombarderat, hwarpå Commendanten den 14 har dagtingat, och Besätningen med thess Gewähr uttogat. Man haa therinne funnit en hop Stycken, och ett godt förråd på allehanda Krigs- och Lifsmedel. Krigsmachten är sedermera gången för Ncuheusel, och lärer söka then angelägne Fästningen jemwäl at borttaga, hwaruti man så mycket snarare förmodar en god framgång, som man har kunskap, at the Uproriske nu äro mycket häpne och rådlöse blefne, och til en del begynt falla af ifrån Ragotsky. Man wil ock säya, et en af theras förnämsta Hufwuden skal med 2000 af sitt anhang wara til the Keyserlige öfwergången, hwilka Exempel ock flere med thet snaraste wordo föliandes. Thet säyes jemwäl, at Ragotsky skal hafwa låtit sättia Berezini i förwar, emedan h n i then sidsta Träffningen skal med Rytteriet, som han anförde, i oträngda mähle tagit flychten, och lemnat Fotfolket i sticket, hwilket ock giort misstroendet them emellan så stort, at nu mehra ingen lydna wara skal.


{{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,&lt;br&gt;Af den 29 Septembris 1708}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 5 Septembris&lt;/div&gt;

Sedan man efter thet nylige lyckelige slaget i Ungern bemödat sig, hälst igenom thet Ungerske Påviske Präst rskapetz bearbetande, at bringa på rätta wägen the missnögdes anförare, som här tils haft befälet wid Österrikiske och Mähriske gräntzerne, hafwa twänne theraf, hwilkas godz äro belägne på the orter som the Keyserlige genom berörde slag sig bemächtigat, wid namn Otzkay och Bezeredi, låtit sig ther til öfwertala. Otzkay är redan ankommen hos Feltmarskalken Heister, och har bracht med sig ett Regemente til foot, som stått under hans befäle. Men som hwarken Officerare eller gemene af thetta regementet någon kunskap haft om theras anförares förehafwande ändring, förr än the sett sig öfwermannade af ett Keyserligit Regemente til Häst, som han til sin säkerhet bestält emot sig, och äro alt å nödgade wordne emot theras wilja at taga Keyserlig tienst, så rymma the hopetals och begifwa sig åter til the missnögde. Bezeredis ankomst har man ock med thet första förmodat, men efter han emot sin lofwen långe uteblifwer, kommer man på the tanckar, at antingen han torde hafwa ångrat sig, eller at the Officerare och Soldater, som stått under hans anförande, hafwa efter Otzkays öfwergång til the Keyserlige fattat misstanka emot honom, och försäkrat sig om hans person. Som man ey kan förlita sig på thesse öfwerkommande Ungrars beständighet, om tbe i Ungern qwar förblifwa, menar man, at Otzkay, och jämwäl Bezeredi, om han ännu öfwerkommer, lära sändas til Armeen i Flandern eller wid Rheinströmen med General Majors titel och underhåll. The Keyserlige giöra anstalter at med thet första angripa Fästningen Neüheüsel, när the then hafwa intagit, som the innan kort förmoda, lära the toga widare in i Ungern. P. S. Nu kommo tidender utur Öfwer-Ungern, at ther en träffning är förfallen, som olyckligen aflupit för the Keyserlige, warandes wid pass 2000 af them nederhugne, sedan the af ett mycket större antal missnögde oförmodeligen blifwit angrepne. Med thet samma är ock efterrättelse kommen, at Bezeredi, i thet han welat gå öfwer til Feltmarskalken Heister, är blefwen af the Officerare och Soldater, som stått här tils under hans befäle och hans upsåt erfarit, fångslad, och sluten til händer och fötter som en förrädare sånd til Ragotsky.


{{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,&lt;br&gt;Af den 6 Octobris 1708}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 12 Septembris&lt;/div&gt;

Efter slaget wid Trentschin har man ment at Neuheusel såsom anbra Fästningar lätt skulla stå för the Keyserlige at bemächtigas, men finnes dock nu, at i anseende til the Moras och watn hwilka i kring Staden belägne är, som ock til thet lykliga slag 12000 missnögde emot 5000 Keyserlige erhållit, hwarigenom the mod repat och nu på alt sätt söka motstånd giöra. Marskalken Heifter lärer nödgas at upgifwa Belägrjngen, hälst Åhrsens tid thet nu ock synes fordra. The missnögde framhärda icke thesto mindre at föröfwa kring Presburg och Oedenburg stort öfwerwåld, bortdrifwandes ifrån then förra ortens inwånare Boskap hopetals och läggiandes på the sednare för theras Wijnbärgning anseenliga Contributioner. Ragotsky säges högeligen hafwa beklagat then förlust han fått igenom Capitein Dragolis död hwilken Tyska Soldater som uti en gammal mur intet långt ifrån Deva fördole legat anfallit och illa Blesserat, hwaraf han sedermehra säyes skola hafwa afsomnat.


{{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,&lt;br&gt;Af den 3 Novembris 1708}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 10 Octobris&lt;/div&gt;

Upsåtet som har warit, at Feltmarskalken Heister skulle belägra Neuheüsel, är nu ändrat, och har han i thet stället wändt sig åt Bärg-Städerne. The Uproriske hafwa haft före at göra ett ströfwande in i Steirmark, men the Keyserlige hafwa them ther med goda anstalter förekommit, så at the med oförrättade saker måst wända therifrån igen.


{{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,&lt;br&gt;Af den 22 Decembris 1708}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 28 Novembris&lt;/div&gt;

För några dagar sedan kom Feltmarskalken Heister hit utur Ungern, sedan han ther lyckeligen bracht Fälttoget til ända, uti hwilket han först slagit the Uproriske wid Trenchin, sedan them Fästningen Neutra ock fråntagit, och ytterligare drifwit ifrån Bärg städerne, hwilka han låtit besättia. Bemelte General har hos Hans Keyserlige May:t aflagt sin berättelse om alt samman, hwar uppå nu Krigs rådslagen dageligen blifwa håldne, och så snart the äro öfwerståndne, lärer Grefwe Heister förfoga sig tilbaka åt Ungern igen.


{{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,&lt;br&gt;Af den 26 Januarij 1709}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 30 Novembris&lt;/div&gt;

En af the uproriskes anförare Berezini står med sin hoop färdig at något företaga emet Berg-Städerne, ett annat parti har nyligen wägat sig öfwer Leytha strömen, och ströfwat alt in til denna negden, hwarest sedan the med plundrande och röfwande förörfwat stor motwillia, och tagit en hoop folck fångne, hafwa the begifwit sig tilbaka igen. Ett annat parti af 2000 man hafwa uyligen wågat sig för Cremnitz, men blifwit med förlust tilbaka drefne, äfwen så äro 8 andra Compagnier wordne ifrån Neusol tilbaka slagne. För några dagar sedan är en wiss Herre hit tilbaka kommen, som af Hofwet warit åt Ungern afskickat angående Stilleståndet med the missnögde, hwadhan egenteligen har ther underrättat, är änny ey bekant, men man har kort ther efter erhållit tidender, at twänne Landskapee hafwa sig gifwit under Hans Keyserlige May:tz lydna, och at Feldtmarskalken Grefwe Heister dragit sitt Rytterie tilsamman och thre med togat åt Zipferlandet. Hela thet Trenchiniske Landskapet är jämwäl ifrån the missnögde befriat sedan man så lyckligen Slottet Trenchin bibehållit.


{{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,&lt;br&gt;Af den 16 Februarij 1709}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 20 Januarij&lt;/div&gt;

I går kom Feltmarskarken Heister hit utur Ungern, sedan han twänne Landskap å nyo bracht under Hans Keyserlige May tz lydno, samt inrättat Posteringarne, och giordt behörige anstalter til nästkommande Fälttog.


{{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,&lt;br&gt;Af den 2 Martij 1709}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 3 Februarij&lt;/div&gt;

Om stilståndet med Ungrerne synes thet nu intet mehr hopp gifwas, utan man bereder sig med all macht til at them med wåld twinga. I medlertid hafwa Ragotsky och Berezini låtit ställa Bezeredi, om hwilkens upsåt at gå öfwer til then Keyserlige sidan, man för några månader sedan nämde, til rätta såsom en Fäderneslandets Förrädare, och slå hufwudet af honom. Thenne theras stränghet emot honom synes wara ett tekn af ringa benägenhet hos them til at underkasta sig Hans Keyserlige May:tz lydno, förr än the see sig twungne ther til genom wapnen.


{{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,&lt;br&gt;Af den 18 Januarij 1710}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 14 December&lt;/div&gt;

I Ungern aflöper och alt til thet Keyserlige Hofwetz bästa i thy Generalen Heister innom en kort tijd intagit Fästningene Letschau hwarest mäst hela Guarnisonen blifwit nedgiord ock Kaschmarsch och i samma Orter inlagt Keyserlig Besättning. Guarnisoner i Chron-Weissenburg skal ock nyligen hafwa råkat på ett fientligit Partie, commenderat af then namnkunnige Sekeres, slagit ned en stor hoop ther af och tagit åthskillige Fångar. Thet har ock Påfwen låtit uthgå Patenter hwar medelst han gifwer tilkiänna, at eho som intet wil falla tilföga ock innan kort förklara sig för Keysaren, thensamme wil han med Kyrckiones band anse och straffa, hwilket alt, så mycket uthrättat, at Rebellerne hoptals infinna sig som ock nyligen uti Hermanstad 30 stycken af Adel anhållit om nåd och gifwit sig under Keysaren. Ofwannämde General Heister skal hafwa gifwit försäkring, så framt han kunde blifwa understöd med alla nödtorfter innan nästa åhrets slut at hafwa giort ända på thetta Kriget.


{{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,&lt;br&gt;Af den 1 Martij 1710}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 29 Januarii&lt;/div&gt;

Man har utur Ungern, at den 12 hujus eu skarp träfning förefallen är emellan the Keiserlige tropperne under Generalen von Sickingen och the uproriske Ungrarne under Ragotzi, hwar wid thesse sednare blifwit slagne på flychteu, och förlorat 1000 man, samt några fångne, jämte 27 Fahnor och Fältstycken. Af the Keiserlige äro alenast 200 döde och sargade.


{{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,&lt;br&gt;Af den 10 Maij 1710}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 2 April&lt;/div&gt;

Emot Rebellerne i Ungarn giör man ock ansenlige förfatningar, och är Generalen Heister förordnad at gifwa sig åter dit igen. Man har fuller wid åtskillige tilfällen temmeligen kuffat dhem, såsom icke långesedan, wid en ort Watkaret benämt, dherest ett Keyserligit Partie råkat på ett ansenligit af Rebellernes, dhet slagit och uti Floden Aipel förjagat, och wid en annan ort Debrezin, hwarest en Capitain Fechely anfullit 1000 af dhe Missnögde, en stor del af dhem nedgiordt, fåt åtskillige fångar och ett stort byte af Booskap, item wid Schmölnitz äfwenledes afwist fienderna, och på ett och annat ställe giordt dhem ansenlig afbräck, men så hindrar ändock alt sådant intet, at ju icke Ragotsky wid Somlio drager mycket Manskap til sammans och skickar sina partier Donau strömmen fram åt.


{{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,&lt;br&gt;Af den 17 Maij 1710}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 9 April&lt;/div&gt;

Man skyndar sig här med all flijt i tijd at kunna begynna Fälttoget i Ungern, hwar wid man wist en sådan ifwer at man icke obilligt böör hoppas det wåra Tropper i åhr lära gå offensive dersammastädes til wärka, warandes de dijt sände Tropper så många, at af dem twenne Armeer blifwit inrättade af hwilka General Heister commenderar den ena, och Fält-Marskalken Palfy den andra. Det är i anseende här til som de missnögde nu åter så strukit i håll, at af dem få äro mera i Fältet tilfinuandes, utan allenast några enda i skogen röfwande, hwilka ock efter hand warda upsnappade och behörigen afstraffade.


{{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,&lt;br&gt;Af den 24 Maij 1710}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 23 April&lt;/div&gt;

De ifrån Segedan ankomne Brefwen berätta, huru den der commenderande Generalen Gref Herberstein sedan han förnummit at in emot 4000 af de missnögde samlat sig wid en ort Keezkemet i tancka, at plundra Landet, skickat ut Öfwersten Töckely med ungefehr 2500 Man, hwilken det fientl. Partiet så häftigt ansatt, at det efter ett enwijst fächtande och något Manskaps förlust nödgats draga sig tilbakars, och lemnat alt sitt i sticket. Sammaeldes har ock wid Staden Muran intet länge sedan några andra fientlige Tropper blifwit omkulhäfne och om de Keyserlige haft något Footfolck med sig äfwen sielfwa Staden blifwit öfwerrumplad.


{{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,&lt;br&gt;Af den 31 Maij 1710}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 1 Maij&lt;/div&gt;

Det Keyserliga Hofwet har fuller ifrån Beyern och andra Orter låtit hämta öfwer 80000 Pallisader, hwilka til Ungarn skole afsändas, och der brukas wid den Belägringen som de Keyserliga för Neuheusel ämna sig företaga, men så hoppas man at de numera lärer wara der onödige, efter de sidst inlupne Brefwen medbringa, at de i bem:te Stad liggiande Malcontenter, uppå de tidender de haft om de Keyserliges tilredelser som General Heisters ankomst i Ungern förlåtit samma Stad, och i största hast begifwit sig til Zollnoch hwarest Ragotsky låter uphäfwa Linier och förskantzar sig&lt;sup&gt;.&lt;/sup&gt; Det berättades med sidsta Posten, at Malcontenterne hade gådt öfwer Wagströmmen, och ämnat giöra ett härjande in uti Marckgrefskapet Mähren, samt redan inskränckt Neustädel, men nu förljudes, at General Schertzer sedan han hade dragit något Manskap tilsammans, icke allenast bortjagat dem derifrån, utan ock tagit ifrån dem alt det byte de redan giordt, och slagit ned något Manskap för dem. Samma Bref medbringa ock, at de Polackar, som warit en tijd bort åt hoos Ragotsky, gådt ifrån honom, och stött tilsammans med Konungen af Swerige, som redan på sitt tågande ifrån Bender begrepen war, och at Berezini skulle wara afsomnad, hwilket, om så är, Malcontentererne til största skada lända lärer, efter denne warit den som med sina kloka råd allena uppehållit alla desse åhren hela deras wäsende.


{{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,&lt;br&gt;Af den 14 Junij 1710}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 24 Maij&lt;/div&gt;

Keyserlige General Fältmarskalken Bannus Croatia är här ifrån til Ungern afrest. För det Sawojariske Regemente Dragoner är ersättningen hit ankommen, och skal, efter några dagars hwilande, på Skiep blifwa förd til Ungern, därest Rebellerna gå af och til med starcka Partier och förorsaka Inwånarena många wederwärdigheter. Keyserlige Generalen Eberville har med 300 Märiska Hussarer warit lycklig emot tre Partien, och när han får mera styrcka af Tropperna där omkring har han förhopning, at aldeleles kunna förjaga de öfrige. Inkomne Bref utur Zips berätta, at de 3000 Moskoviter som där hafwa legat, och af Städerna utpressat penningar hafwa nu åter gått tilbaka åt Polen, men hela tiden af deras warelse i Zips hafwa de haft en mycken stoor frihet i inträde och omgänge hoos Rebellerna.


{{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,&lt;br&gt;Af den 11 Octobris 1710}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 10 Septembris&lt;/div&gt;

Utur Ungern förnimmes Ragotzi, Berezini och Esterhazi fuller hafwa sina Tropper tilsamman, men de wåga dock intet at undsättia det belägrade Neuhäusel, hwilken Stad man wid denne Månadens slut hoppas blifwa mäcktig, hälst Commendanten Belleway har med 30 Hussarer, så oförmärckt dragit sig ther utur, som öfwerlöpare weta at berätta.


[[Kategori:1700-talets verk]]</text>
      <sha1>jao8op7txgrvmgy3qbi6yrgte8dt532</sha1>
    </revision>
    <revision>
      <id>657876</id>
      <parentid>657864</parentid>
      <timestamp>2026-09-05T19:31:36Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>~2026-48300-29</username>
        <id>19125</id>
      </contributor>
      <comment>Samtida skildringar.</comment>
      <origin>657876</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="126859" sha1="9uapvcfu4xydvipgtdbzhtf940si2zb" xml:space="preserve">&lt;div class=&quot;layout2&quot; style=&quot;text-align:justify&quot;&gt;
{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 22 Decembris 1703|kommentar={{Wikipedialänk|Rákócziupproret}}}}
&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 28 Nowembris&lt;/div&gt;

Man begynner at blifwa här mehr och mehr bestört öfwer det Ungerske owäsendet, warandes Rebellernes hoop redan anwuxen til 80000 man, hwar af 25000 skola hafwa sig wänt emot Generalen Grefwe Schlick som ey mehr än 5000 man ordentliget krigsfolck hoos sig hafwer ; och som han därföre ey är i tilstånd at sättia sig emot dem, så har han måst draga sig tilbaka under Presburg, hwar igenom wägen in uti Mahren och Österrijke för denne swärmen står aldeles öpen. De äre redan komne in til 7 mijhl här ifrån, och måste man dem nu stundeligen här under Staden förwänta. De äre fuller ey försedde med det som fordras til en belägring, men så måste man likwäl fruchta, at de lära sig wåga til at utplundra och i brand sättia förstäderne, hwilka både til skiöna huus och myckenhet af inwånare ey gifwa sielfwa staden något efter. Det skulle och see mächta slätt ut, om de sig företaga at spärra tilförsel af lifzmedel til Staden, hwilken där med ey är så rätt rikeligen försedd. De Danska och flere Troupper, som hafwa ståt wid Passaw til at betäckia de Österrikiske landeu, äre beordrade at draga sig hijt åt, och skulle ingen ting kunna hindra Churförsten af Beijern, om han wore i tilstånd at med någon macht gå Donaw ntföre. I Mähren Schlesien och Österrijke är redan en stoor skreck, och är alt landfolket upbodat til at besättia de förnämsta Passen. I Ungern taga Rebellerne bort den ena orten efter andra, och säijes Erlaw iämwäl nyligen wara förlorat.


&lt;div class=&quot;layout2&quot; style=&quot;text-align:justify&quot;&gt;
{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 29 Decembris 1703}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 5 Decemberis&lt;/div&gt;

Faran för Rebellerne, Som sidst syntes wara mycket stor. är nu något blefwen för minskat, Efter de hafwa sedermera dragit sig några mil til baka Och man i medler tid fått rådrum att uppbåda Adeln och Landfolcket till att besettia gräntzerne, så att de nu ey utan med en starck macht skulle kunna sig igenom trängia Printz Eugenius är och i desse dagar gången att Presburg, både til att där giöra anstalter til mottwärn och elliest som seijes, till att giöra Rebellerne några förslag till Vapnens nederlägiande. Uti den första faran blef den vngerske Kongl. Cronan ifrån Presburg hijt förd.


&lt;div class=&quot;layout2&quot; style=&quot;text-align:justify&quot;&gt;
{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 5 Januarii 1704}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 12 Decembris&lt;/div&gt;

Rebellerne stå 2 mijhl när Presburg, och hota at wilja den Staden så wäl som de andra i Ungern belägra, Hwar emot Printz Eugenius gör alle nodige anstalter, och låter jämwäl Fästningerne Raab, Comorra och Leopold Statt med hwariehanda nödwändigheter försee. Man hoppas, at när de i Marche warande Keiserlige troupperne komma tilsamman, lärer något emot denne swärmen kunna uträttas, hwilken likwäl ey är så beskaffat, som man här til meent, utan det blifwer enfälleligen berättat af dem, som warit ibland dem, at de ey äre något sammanrappat utan mästedels ett wackert och wälöfwat folck. Ragotsky sielf är gången med en stoor hoop åt Siebenburgen, och har hafft ett anslag på Clausenburg förmedelst ett hemligit förstånd med några af besättningen, Men det är uptächt blifwit och altså anslaget gått til intet.


&lt;div class=&quot;layout2&quot; style=&quot;text-align:justify&quot;&gt;
{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 12 Januarii 1704}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 19 Decembris&lt;/div&gt;

Fruchtan för Rebellerne har här åter igen så mycket mehra tiltagit, som i desse dagar några 100 af dem äre gångae öfwer mark strömen, hwilken skilier Ungern ifrån Österrijke, nederhuggit alt hwad giort dem motstånd, stuckit åtskillige byar och fläcker 4 mijhl här ifrån i brand, och der uppå dragit sig åter tilbaka. Och efter nu kiölden starkt infaller, och Donaw såwäl som andre strömar torde tilfrysa, så befarar man, ey utan grund, at denne swärmen lärer utan hinder sammansättia sig med dem på denne sidan om Donaw, som föga bätter äre sinnade, och ströfwa alt under portarne af denne Staden.


&lt;div class=&quot;layout2&quot; style=&quot;text-align:justify&quot;&gt;
{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 19 Januarii 1704}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 26 Decembris&lt;/div&gt;

Rebellerne hafwa sig åter tilbaka dragit, til at desto mera oanfächtat niuta deras quarter. De Danske Tronpperne, som för någre dagar sedan kommo hijt utföre, bestående i 1000 man äre gångne åt Presburg, der emot äro de andre, som komma utur Italien och anföras af General Lieutnanten Tramp, beordrade at sättia sig i Öfwer Österrike, hwarest man mycket fruchtar för ett infal af Churfursten i Beyren. Här i staden äre alla Inwånarne på nytt upskrefne, och några wisse af Magistraten nämde til at i hwart och ett huus undersöika, om man efter befalning har sig med Lifzmedel nogsamt försett. Uniwersitetet har sig tilbudit at af Studenterne uprätta 1 compagnie till häst och 3 til foot, hwilket af Hans Keyserlige May:tt mycket wäl är uptagit, och befalning gifwen at dem med Gewähr och underhåld försee. I Mären hafwa Rebellerne ännu ey något särdeles kunnat uträtta, efter Innwånarne, så mycket man här til förnummit, stå fast wid deras trohets plicht. Elliest wil här säijas, at någon underhandling med Rebellerne först om ett tilstånd på någre wekor, och sedan om en fulkomlig förlikning skal i Presburg wara under händer, och at någre förslag och wilkor på bägge sidor skola wara tilbudne, men man wet ännu ey wäl, hwad grund eller liknelse sådant kan hafwa.


&lt;div class=&quot;layout2&quot; style=&quot;text-align:justify&quot;&gt;
{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 26 Januarii 1704}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 2 Januarij&lt;/div&gt;

Med Rebellerue i Ungern har det alt fort ett farligit vtseende. De äro til några 1000 man wid den nu starckt tilsättiande frosten gångne öfwer Donau, til hwilka och de som boo på denne sidan, sigh förfoga, så at innan kort hela Konungarijket Uugern lärer wara uproriskt och i wapn.


&lt;div class=&quot;layout2&quot; style=&quot;text-align:justify&quot;&gt;
{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 2 Februarii 1704}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wijen den 9 Jannarij&lt;/div&gt;

I Ungern spela Rebellerne alt fort mästare, och äre de Keyserlige alt försvage at något emot dem forsökia, så at nöden dageligen mehr och mehr tilwäxer, Printz Eugenius är ifrån Presburg hijt tilbaka kommen til at biwista Krigsrådslagen, som wid Churförstens af Phaltz ankomst, hwilken man stundeligen förwäntar, skola hållas.


&lt;div class=&quot;layout2&quot; style=&quot;text-align:justify&quot;&gt;
{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 9 Februarii 1704}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 16 Januarij&lt;/div&gt;

Der emot är hela Ungern, så wäl på denne, som på andra sidan om Donawströmen i full upresning, så at detta folket swårligen lärer kunna bringas til lydna igen, så framt icke Hans Keyserlige May:tt antingen sänder emot dem en fulkomlig Krigsmacht, eller aldeles ingår de swåre puncter, som af dem blifwa påstådde.


&lt;div class=&quot;layout2&quot; style=&quot;text-align:justify&quot;&gt;
{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 16 Februarii 1704}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 23 Januarij&lt;/div&gt;

Printz Eugenius lärer ey gå tilbaka åt Ungern, som man förment, utan General Heister har fått befalning at wärket der utföra emot Rebellerne, hwilka nu som tilförende der spela mästare, och wilia af ingen förlikning weta.


&lt;div class=&quot;layout2&quot; style=&quot;text-align:justify&quot;&gt;
{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 23 Februarii 1704}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 30 Januarij&lt;/div&gt;

General Heister är för några dagar sedan gången åt Ungern til at där anföra wärket emot Rebellerne, och skal General Palfi gå åt Croatien, til at där församla landmilitien, och på den sidan inbryta i Ungern. Det synes som wore Rebellerne mehr förtänkte på at förswara deras frijheet, och ansträngia Hans Keyserlige May:tt til at på nytt bekräfta och handhafwa deras priwilegier, än at infalla i de Keyserlige arfländerne, efter som det eliest skulle falla dem mächta lätt at ströfwa öfwer hela Mähren och Österrijke, alldenstund de nästan intet motstånd finna De begynna at säija, at de äre willige til at begifwa sig under lydna, så framt man wille tillåta främmande machter at garantera, hwad som beslutit blifwer, men detta hofwet lärer til sådant swårligen samtyckia.


&lt;div class=&quot;layout2&quot; style=&quot;text-align:justify&quot;&gt;
{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 1 Martij 1704}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 6 Februarij&lt;/div&gt;

Hans Keyserlige May:tt har omsider låtit sig öfwertala til en underhandlig med Rebellerne, och har redan afsänt pass för deras fulmächtige til at infinna sig i Presburg, dijt och wisse Keyserlige Commissarier sig begifwa til at detta folkets klagomåhl anhöra, och till hofwet berätta.


&lt;div class=&quot;layout2&quot; style=&quot;text-align:justify&quot;&gt;
{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 8 Martij 1704}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 13 Februarij&lt;/div&gt;

Owäsendet i Ungern tager mehr och mehr ofwerhand, Rebellerne stå allenast några miihl här ifrån, och drifwa för sig Generalen Heister med hans underhafwande troupper, som bestå allenast af 4 a 5000 man. Bemelte General har för större säkerheet skul i går skickat ifrån sig bätter hijt åt Cantzliet och en del af Bagaget, samt det Artolleriet, som har stått i Himberg. Såsom nu ingen tilförsel mehr skeer utur Ungern, hwar ifrån denne staden drager sitt förnämsta underhåld, så stiger här prijset på all ting til dubbelt, och skulle denne oredan länge påstå, så hade man här en almän brist och hungers nöd at befara. Elliest har Hans Keyserlige May:t nu iakat til alt det Rebellerne hafwa begärt, iämwäl til sådanne saker, som man intet hade trott, och lärer sig altså snart utwijsa, om de der med äro tilfredz, eller om de med andra fiender liggia under täcket, och tänkia deras wärk til det yttersta drifwa.


&lt;div class=&quot;layout2&quot; style=&quot;text-align:justify&quot;&gt;
{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 15 Martij 1704}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 20 Februarij&lt;/div&gt;

Rebellerne hafwa nu åter dragit sig tilbaka igen, och begynner man at hoppas, at de omsider lära stå at bewekas til at antaga Hans Keyserlige May:tz anbod, warandes en och annan af de främmande Ministrerne ombeden at giöra der om försök hoos Gref Berezini en af Rebellernes förnämsta hufwud, som i Ragotzis namn förer hela wärket Det lärer sig innan kort utwijsa, hwad der med kan uträttas


&lt;div class=&quot;layout2&quot; style=&quot;text-align:justify&quot;&gt;
{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 22 Martij 1704}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 27 Februarij&lt;/div&gt;

Den Hollenske Gesanten är i desse dagar här ifrån gången åt Ungern til at försökia, om igenom sine Principalers medling en förlikning med Rebellerne kan stå at träffas. Den Engelske som först i går är ifrån Holland hijt tilbaka kommen, går uti samma ährende oförtöfwat efter. I medlertid ströfwa Rebellerne så wäl in åt Mähren, som Österrijke, och har man utaf åtskillige bref, som hoos fasttagne misstänkte personer här åro fundne, kunnat märkia, at de med andra fiender spela under ett täcke.


&lt;div class=&quot;layout2&quot; style=&quot;text-align:justify&quot;&gt;
{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 29 Martij 1704}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wieu den 5 Martij&lt;/div&gt;

Den Hollenske Gesanten, som war gången åt Ungern, är i dag hijt tilbaka kommen. Så mycket man förnimmer, skal Grefwe Berczini hafwa emot honom betygat, at fuller han för sin person hade stor benägenheet til en förlikning, men at det woro för honom nödigt at med Ragotzi och de öfrige först sig der om förena. Man sluter här af, at det föga nogot hopp är detta owäsendets biläggiande i wänligheet, efter Rebellerne spänna bogan för högt, och man märker at de några främmande Ministrer hoos sig hafwa, hwilka ey lära läggia något til godo.


&lt;div class=&quot;layout2&quot; style=&quot;text-align:justify&quot;&gt;
{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 12 Aprilis 1704}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wieu den 19 Martij&lt;/div&gt;

Rebellerne ströfwade i dag 8 dagar sedan på en mijhl när under staden, och stucko för wåra ögon några byar och fleckar i brand. Det hade det anseendet, som wille de det samma med wåra förstäder försökia, fördenskul man här lät hela dagen Styckerne på wallarne upföra, och det Keyserlige och Kongl. Lijfgardet tillika med en ansenlig hoop här warande Officerare och Woluntairer utrycka, hwilka likwäl ey kommo med fienden til någon träffning, efter de nsamma uppå erhållen kudskap om General Heisters annalkande drog sig tilbaka. Dagen efter blef här middagstideu ett så grufweliget alarm, owist af hwad orsak och anledning, at man dess like aldrig har sedt. Folket i förstäderne lupo up ifrån maten, lemnandes alt efter sig, och hwad de i hastighet medtogo kastade de i flyckten ifrån sig igen, menandes at Rebellerne woro dem på hälarna. Sedermera har man med stor glädie förnummit, at General Heister har hållit med fienden en mycket lycklig drabbning några mijhl här ifrån, nederlagt en stoor deel af dem, och iagat de öfrige tilbaka alt in til Raab, där be:te General nu står, påwentandes fotfolket. Artolleriet och trotzen efter sig [..] at widare sin lycka fullfölia, Där igenom är mau nu på en tid befriat ifrån Rebellernes ströfwande, och begynner repa mod igen. Hans Keyserlige May:tt har [..] de allmännne tarfwerne låtit det mästa silfwret utur alla klåster både här i staden och i arfländerne nttaga, åth wilket en ansenlig summa penningar lärer lärer upbringas.


&lt;div class=&quot;layout2&quot; style=&quot;text-align:justify&quot;&gt;
{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 19 Aprilis 1704}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 26 Martij&lt;/div&gt;

Man har för några dagar sedan hijt fört 400 fångna Rebeller, hwilcka uti band och bojor, samt med watn och bröd spisade skola här på Linierne arbeta, och sedan försändas til galererne. General Heister har wid Raab fått til sig Footfolcket och Artolleriet, och så snart han ock får här ifrån de begärte Ammunitions sorterne och annan tilbehör, som nu skickas på Donau utföre, är han sinnat at angripa den större Öön Schütt, och Rebellerne dernt förjaga, äfwen som på den mindre redan skedt är. Til bemelte General äro här utur Cantzliet sände öpne bref af Hans Keyserlige May:tt underskrefne, hwarutinnan allom dem, som innom en wiss dag antingen til den Keyserlige Armeen sig infinna, eller bewisligen förfoga sig til deras hemwist, nåd och tilgift för alt som begångit är samt frij och rolig besittning i deras godz och egendom tilsäijes, Men at de i widrigt fall med eld och swärd utan all widare nåd skola blifwa förfölgde. Detta säijes hafwa hafft den wärkan, at hela districter skola sig redan hafwa beqwemat, och erhållit nåd, så at man nu begynner hafwa gått hopp at den länge önskade ro ligheten, åt minstone på denna sidan Donanströmen med det första skal kunna återwinnas. Den Pohlniske Printzen Jacob Sobieskys Förstinna, Keysererns Syster, är i dag ifrån Olau hijt kommen, och lärer sig här någon tijd uppehålla.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 26 Aprilis 1704}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 2 Aprilis&lt;/div&gt;

Man förnimmer nu med stor glädie, at alle prowincierne på denne sidan Donaw strömen hafwa underkastat sig Hans Keyserlige May:ts nåd, och å nyo med eed sig til lydna förbundit. Det samma spörier man ifrån de Stul Weisenburgiske districten, och at alle Rebellerne som stått der i negden, hafwa sig bequämat hwar med det på den sidan näst gräntzande Ungern är bracht i fredlighet igen. Uti öfwer-Ungern äro fuller Rebellerne ännu halsstarrige, och hafwa sig några orter nyligen bemächtigat, men man förmodar, at General Heister, som nu är dijt åt i antog, skal och dem snart förskingra, och at när de få höra om deras medbröders sidste nederlag, och de öfriges beqwämande, lära de följa deras exempel. Doch säijes Ragotsky med hela sin macht wara i marche begrepen til at möta General Heister, och at han skal hafwa låtit sättia Gref Caroli i band och Bojjor, för det at han i den sidste träfningen sig så illa hållit, och med sitt Rytterij först tagit flychten.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 3 Maij 1704}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 9 Aprilis&lt;/div&gt;

Man giör sig nu om det Ungerska wäsendet alt mehr och mehr hopp, efter det har uti åtskillige små drabningar emot Rebellerne lyckats. General Heister förnimmes åter hafwa förskingrat några 1000 man deraf intet långt ifrån Stulweisenburg, och har der uppå låtit sine troupper wända sig åth Comorra, dijt han den 5 hujus är ankommen. Om han nu ärnar sig at angripa Öön Schütt, där Rebellerne äro ännu temmelig starke, eller om han wil gå öfwer Wagströmen lärer sig innan kort yttra. Elliest har man ifrån Schütt den efterrättelsen, at Rebellerne gifwa sig hopetals der ifrån öfwer Donaw in på andra sidan i fruchtan at blifwa af de wåra öfwerfalne. Ifrån Pressburg berättas, at Rebellerne för några dagar sedan hafwa giort et ströfwande dit åt, och utom staden bortsnappat en wiss person, för hwilkens löösgifwande de påstå, at 200 af de fångne Rebellerne som där på linierne arbeta måtte frijställas. Detta arbetet drifwes med högsta flijt, så at man förmodar innan några wekor wara der med aldelesfärdig.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 10 Maij 1704}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 16 Aprilis&lt;/div&gt;

Generalen Heister förnimmes nu wara ifrån Comorra öfwer Donaw strömen, och draga sig åt Neuheüsel. De Keyserlige och danske Troupperne hafwa för några dagar sedan til 1500 man starke giort ett försök på Öön Schütt, hwilket i förstone så wäl lyckats, at de där fattat posto, och i en Drabning med Rebellerne tilfogat dem en märkelig skada, men desse hade sig åter med några 1000 man förstärkt och welat de Keyserlige på nytt angripa, hwilka sådant märkiandes, och at ingen undsättning ifrån General Heister war at förwänta, drogo sig til deras farkoster igen at sättia sig tilbaka öfwer strömen, det doch så hastigt ey ske kunde, at icke Rebellerne hinte hugga in på dem och någon der af nedergiöra. I Mähren äro Rebellerne åter nyligen infalne, och hafwa der med heriande och brännande mächta illa framfarit.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 17 Maij 1704}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den23 Aprilis&lt;/div&gt;

General Hetsters framgång emot Rebellerne tager dageligen til. Han har nyligen drifwit dem ifrån Neüheüsel, och sedan med en temmelig deras förlnst förjagat dem ifrån stora Ööen Schütt sättiandes sig nu i stånd at ryckia emot Ragotsky, hwilken man ey tror lära honom afbida, efter han inge eller mycket fåå reglerade Troupper hoos sig hafwer, ock Ungrarne allena näpligen lära sig emot de Keyserlige wåga. I medlertid har man til at dem insöfwa, och i förhopning at de sielfwe lära gå ifrån hwar annan, tilsagt deras här warande utskickade ett stilstånd, och nämt 4 Comissarier, til at på en wiss bestämd ort komma med dem tilsamman, och undersökia deras anförde beswärsmåhl, på det saken måtte igenom en inbördes wänlig förlikning kunna bringas til slut.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 24 Maij 1704}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 30 Aprilis&lt;/div&gt;

Ifrån Generalen Heister har man de tidenderne, at han låtit besättia Öön Schütt med 600 man, och är nu med Armeen i fult antog at widare upsökia fienden, warandes af de underden unge Grefwe Heister stående Croateir förstärkt blefwen. Chnrförsten af Phaltz är ännu här, man lärer innan kort begifwa sig hem igen, sedan han först afwachtat, hwad ntgång den med Rebellerne anstälte handlingen tagandes warder.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 31 Maij 1704}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 7 Maij&lt;/div&gt;

General Heister har åter nyligen wid Seret förstrött ett partie Rebeller under Berezini och Gref Caroli, och har der uppå dragit sig åt Comorra, i upsåt at angripa de wid Stulweisenburg å nyo församlade Rebellerne, som den af Hans Keyserlige May:tz erhålne nåden åter förkastat. Doch talar man här ännu mycket om ett stilstånd, under hwilkets förlopp en fullkomlig förlikning skal kunna träffas.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 7 Junii 1704}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 14 Maij&lt;/div&gt;

Sedan General Heister gått öfwer Wagströmen åt Stulweisenburg, hafwa Rebellerne åter begynt dragit sig öfwer Donaw närmare hijt åt. Ifrån deras fulmächtige, som här hafwa warit, har man sedermera ingen underrättelse haft, huru de tilbaka förde propositionerne hafwa blifwit uptagne, så at med den föreslagne förlikningen ännu ey widare kommit är.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 14 Junii 1704}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 21 Maij&lt;/div&gt;

I Ungern år de Keyserlige wapnens framgång igenom Rebellernes tilwäxande macht åter igen märkeligen hämmat, och hafwa desse icke allenast wid Ödenburg sig i ett stort antal tilsammans draget, utan och i eu ansenlig myckenhet på Öön Schütt sig åter infunnit, warandes General Heister förswag at dem där angripa. Så äro och i går tidender inlupne at General Ritschaw, som utur Mähren har med några 1000 man giort ett ströfwande in i Ungern, är af dem blifwen omringat, och i grund slagen. Der til med är och nu hela Siebenburgen blifwit uproriskt, hwar til ey litet hulpit hafwer, at General Rabuin har igenom ett starkt detachement Ryttare låtit uti en wiss Ewangelisk ort Enget benämd, där och en Academie är, alle inwånarne unge och gamle, manfolk och qwinfolk, iämte alle studenter, som warit öfwer 500, iämmerligen nederhugga. Hwad detta förfarandet lärer hafwa för wärkan ibland Religions förwanterne i de öfrige Keyserlige arfländerne, får man innan kort erfara.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 21 Junii 1704}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 28 Maij&lt;/div&gt;

Rebellernes fulmächtige äro nu utur Ungern åter hijtkomne, och hafwa til swar på de medförde propositionerne, gifwit tilkiänna, at deras principaler ingalunda wilja emottaga det föreslagne stilståndet, menandes, at om man har alfwar med förlikningen, är deras åstundan detta hofwet redan nog bekant. I det öfrige tilbiudade sig at wilja begifwa sig under Hans Keyserlige May:tz lydna igen, så framt man dem deras wälfångne gamla frijheter wil förunna, samt deras klagomåhl och beswär afhielpa. I medlertid tiltager deras macht dageligen och fruchtar man, at de i desse dagar lära General Heisters Armee angripa. Presburg och Neüheüsel håller man före redan wara af dem berände.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 28 Junii 1704}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 4 Junij&lt;/div&gt;

De Ungerske fulmächtige hafwa ännu uti deras wärf ey något kunnat uträtta ; I medlertid hafwa Rebellerne för några dagar sedan här ett stort tumult förorsakat, i det de äfwen på samma dag då Hans Keyserlige May:tz födelse dag firades, äro på en fierdels mjhl närin under staden ankomne hafwa åtskillige orter utplundrat och förbränt, och uti ett Keyserliget lust hoff, Neü Gebeüde benämt, alle där befintelige wildiuren, Leijon, Leoparder, Tiger, och Pantherdiur ihielslagit, undantagandes en hwijt Örn, den de lämnat wid lifwet, och allenast wingarna honom afskurit. Man har ännu följande dagen utskickat några 100 Man detta partiet at efterjaga, men det war redan borto, så at man ey eu gång kunde erfara, hwart åt det sig wänt. Nu är ett ansenliget Manskap til häst och foot så wäl af Soldater som borgerskap utmarcherat, til at besättia de nye Linierne, och förstäderne för alt ytterligare anfall at betäckia. P. S. Nu på stunden förnimmer man en Enspännare wara ankommen med berättelse, at General Heister har wid Altenburg uti en träffning nederlagt 3000 Rebeller, och eröfrat 30 stycken, warandes Gref Caroli deras anförare, alenast med 200 man på flychten undankommen, hwarom bekräftelse och omständigheter med nästa förwäntas.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 5 Julii 1704}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 11 Junij&lt;/div&gt;

Man har nu fått bekräftelse och utförlig berättelse om den lycklige träffning, som General Heister nyligen haft med Rebellerne, i det be te General med 6000 Man den 3 hujus angripit deras Generaler Grefwe Forgatz och Caroli, som med 18000 Man hade honom nästan omränt, och dem så slaget, at öfwer 3000 Man äro på platzen blefne, och de öfrige aldeles förskingrade. 9 Stycken 28 Fanor, och hela decas Läger der äro blefne de wåra til byte. På wår sida äro intet fult 100 döde, och äfwen så många blesserade. Nu säijes at Ragotsky, Berczini, Caroli och Forgatz wilia anwända alla krafter denne förlusten at hämnas, och at de församla deras Troupper igen wid Mark, som man och i går ifrån den sidan åtskillige stora eldar har sedt upstiga. Här blifwa de nye linierne för alla påkommande händelser med starkt manskap och goda Officerare försedde, och åtskillige förrådhuus uprättade, på det någon brist ey måtte wara på nödige lifsmedel. Oachtat den erhåldne segren förklarar det keyserlige hofwet sig benäget til at låta handlingen med Rebellerne företaga, och tilbiuder dem efter anseendet goda wilkor, och fullkomlig försäkran. Men om det skeer allenast til at dem insöfwa, och upwäcka ibland dem oenighet, kan man ey weta.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 12 Julii 1704}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 18 Junij&lt;/div&gt;

Utur Ungern är nu i några dagar ey något särdeles inkommit, förutan det, at Rebellerne med heriande, stöflande och brännande alt fort mächta illa framfara. Här är ett rychte, at General Nehm skal ey långt ifrån Öfen hafwa öfwerfallit Ragotsky, och några 1000 af hans folk nedeigiort, men det fordrar ännu bekräftelse.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 19 Julii 1704}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 25 Junij&lt;/div&gt;

Handlingen med de Ungerske Rebellerne står ännu i widt Fält, och kan man med ingen wisshet säija, om någon liknelse der til är eller intet. Det rychtet, som nyligen här utspriddes om General Nehms Träffning med Ragotsky befinnes wara utan grund, och der af komwit, at be te General har med några 1000 Raitzer undsatt Erlaw, och Zolnock igentaget, hwaruppå Ragottsky har med sitt Läger i största hast upbrutit, och dragit sig tilbaka åth Theissen


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 26 Julii 1704}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 7 Julij&lt;/div&gt;

De Keyserlige Commissarierne hafwa i Papa hållit samtal med några förnäme af Rebellerue, hwar uppå desse hafwa skickat Enspännare til Ragotsky at berätta hwad som woro förelupit, och förnimma hans mening. Utaf desie underhandlingar dömer man, at något hopp ännu är til förlikning, och fördenskul håller General Heister sig stilla wid Nickelsdorf, förwäntandes huru alt wil aflöpa. I medlertid ströfwa likwäl Rebellerne nu såsom tilförende widt och bredt, och fara obarmhertigt fram med mord och brand. Man wäntar elliest mycket gott af den oenighet, som säijes wara emillan Ragottsky, Berezini, Caroli och Forgatch, Rebellernes anförare, emedan de föregifwes häftigt beskylla hwar annan inbördes for de olyckor, som dem nu en tid bort åth i Fält wederfarne äro.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 2 Augusti 1704}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 9 Julij&lt;/div&gt;

General Heister står ännu i sitt förra Läger, men Beresini har med sine Troupper draget sig länger, hijt åth, och har låtit i Osterrijke och Mähren weta at han ey wille mehr med häriande och brännande någon skada tilfoga, allenast man och ifrån denna sidan wille der med innehålla; här af giör man sig det hoppet, at man nu snart lärer få höra af ett stilstånd, och der uppå föliande fred. Elliest är den Keyserlige Commissarien Grefwe Lamberg ännu i Rab och wäntar hwad swar uppå de nyligste propositionerne ifrån Ragotsky lärer inkomma. Grefwe Forgatsk församlar sig med sine Rebeller wid Ödenburg, och hotar med ett ströfwande in i Österrike och Steijermark, twiflandes man mycket om han lärer på sin sida hålla det, som Berezini har utlofwat.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 9 Augusti 1704}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 16 Julij&lt;/div&gt;

Underhandlingen med Rebellerne säijes wara på god wäg, och är den nyligen ankomne utskickade ifrån de Keyserlige Commissarierne med hofwets swar i desse dagar tilbaka rest. Imedler tilfoga de ströfwande partierne här och där ännu stor skada.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 16 Augusti 1704}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 23 Julij&lt;/div&gt;

Rebellerne i Ungern wijsa ännu ringa lust at antaga de wilkoren, som här ifrån blifwit dem föreslagne. De hafwa icke allenast nyligen infallit Steijermark, och där mächta illa framfarit, utan och i förgår wijst sig ey långt här ifrån staden och stuckit några orteri brand. Ragotsky sielf är gången åt Siebenburgen til at uproret där underblåsa. General Heister är utur Ungern hijtkommen, och menar man, at han lärer wid Armeen i riket blifwa brukat idenframledne General Stirums ställe, och at General Palfi skal imedlertid föra befälet i Ungern.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 23 Augusti 1704}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 30 Julij&lt;/div&gt;

Det skrifwes öfwer Ofen, at Ragotsky har försökt en storm på Szegedin, men at han med förlust af 3000 Man är blefwen afslagen, och sedan aldeles där ifrån fördrifwen, man will och säija, at han der wid sielf skal wara illa sargat, ia och aldeles ihielslagen, hwar om man med största längtan wäntar bekräftelse. Rebellerne fara eliest ännu allt illa fram, med häriande och brännande.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 30 Augusti 1704}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 6 Augusti&lt;/div&gt;

Det som sidst berättades om Ragotskys nederlag wid Segedin blifwer bekräftat, men om hans egen Person har man ingen widare efterrättelse. Til någon afhandling med Rebellerne är nu minder liknelse än någonsin tilförende. De ströfwa häria och bränna öfwer alt, hafwa och i Ungern nyligen intaget Caschaw, hwilket Zatmar endera dagen lärer fölia. General Heister är nu til Armeen i Ungern afrest, och skal med mehr Troupper til häst och foot så wäl utur granskapet, som ifrån Armeen i rijket blifwa förstärkt.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 6 Septembris 1704}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 13 Augusti&lt;/div&gt;

Ragotsky är i Siebenburgen, hwarest uproret mehr och mehr tiltager, och han där wil låta upkasta sig för en Furste.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 13 Septembris 1704}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 20 Augusti&lt;/div&gt;

Det skrifwes ifrån Siebenburgen, at Generalen Rabutin har taget Cautzleren i Siebenburgen Grefwe Betlem wid hufuwdet, för det at han befunnits wilia förleda ständerne til at affalla, och antaga Ragotsky til Furste och låtit honom halshugga, hwilket har i landet giort en sådan skräck, at en stor del af de illa sinnade bequämma sig til lydno igen. Man giör sig det hoppet, at Rebellerne i Ungern, lära nu efter den stora Segern wid Donaw-strömen sig betänckia, och sielfwa anhålla om nåd, men ännu synes der til ringa liknelse.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 20 Septembris 1704}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 27 Augusti&lt;/div&gt;

Om något stilstånd med Rebellerne i Ungern, eller någon förewarande underhandling med dem, som talet hade gått, hörer man intet. Det synes twärt emot, at de ingen lust där til hafwa, efter de åter nu igen på alle ställen widt och brett ströfwa, hafwe sig och draget så starkt tilsamman, at de kunna biuda Feltmarskalken Heiser hufwudet. Fästningen Neutra i Ungern har i mangel af lifsmedel omsider måst sig åth Berezini upgifwa.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 27 Septembris 1704}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 3 Septembris&lt;/div&gt;

Man begynnar åter nu tala om ett stilstånd med underhandling med Rebellerne i Ungern, hwar til de säijes sig wilia bequäma, sedan de förnummit at sakerne i rijket igenom den sidste Segern wid Donaw-strömen hafwa sig mächta förändrat. Men det kan der om ännu med ingen wishet säiias, efter de uproriskes förnäwsta hufwuden äro der om sins emellan ey ense. På somlige orter hafwa de likwäl med ströfwande och plundrande innehållit, men på andra ställen fara de der med fort äfwen som tilförende.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 4 Octobris 1704}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 10 Septembris&lt;/div&gt;

Stilståndet med de uproriske i Ungern är wärkeligen träffat, och äro deras fulmächtige hitkomne til at göra en begynnelse med fredzhandlingen.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 11 Octobris 1704}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 17 Septembris&lt;/div&gt;

Med de uproriske i Ungern står förlikningen på en god foot, och är stilståndet til den 5 Octobris förlängt skolandes handlingen med dem innan kort företagas.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 18 Octobris 1704}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 24 Septembris&lt;/div&gt;

Med de uproriske i Ungern är man omsider så wida kommen at man på både sidor har bewiliat til en sammankomst i Chemnitz til at afhandla et widare förelängiande af stilståndet, samt preliminarierne til den instundande tractaten. På Keyserlige sidan skola Baron Seiler och Gref Lamberg sig dijt förfoga. Det största swårigigheten wid detta wärket lärer Ragotsky förorsaka, hwilken påstår at blifwa förklarat för Furste af Siebenburgen, Det detta hofwet näpligen lärer bejaka, men elliest lära de öfwer honom fälte domarne för Tractatens begynnelse blifwa uphäfne. Man hade i går tidender, at Caschaw och Eperies, twå mycket angelägne orterr i öfwer-Ungern, hwilka de uproriske i ett helt åhr hållit inspärrade, hafwa i brist af lifsmedel måst sig upgifwa, hwar igeuom de uproriske torde blifwa föranlåtne at deras wilkor desto högre spänna.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 25 Octobris 1704}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 1 Octobris&lt;/div&gt;

De Keyserlige Commissarierne, som nämde äro til de Ungerske stridigheternes biläggiande, hafwa sig i några dagar uppehållit i Presburg, efter de ey welat antaga Ragotskys dem tilskickade pass, hwar uti han kallat sig Furste af Siebenburgen, men sedan detta blifwit af honom ändrat, hafwa de fortsatt resan åt Schemnitz. Rogotsky och Berezini lära bägge uppehålla sig der i neigden til at afwachta huru tractaten wil aflöpa.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 1 Novemberis 1704}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 8 Octobris&lt;/div&gt;

Ehuruwäl stilstånds terminen med de uproriske i Ungern den 5 hujus är til ända lupen, så blifwa likwäl fientligheterne på både sidor så läuge instälte, til dess man kan see, hnru handligen i Schemnitz wil aflöpa, om hwilkens utgång man lofwar sig alt gott, så framt de öfwer Ungerske och Siebenburgiske sakerne icke styfwe de uproriske ännu mehr. Omskönt nu inge fientligheter på både sidor blifwa föröfwade så faller det likwäl den gemene man swårt at han ey med fulkomlig frihet får sköta sin hantering, och komma sig före igen, emedan det ingom är tillåtit at gå utur sitt districht, och bruka sin näring. Feltmarskalken Heister har under stilståndet uppehållit sig här i staden och är ännu här, afwachtandes utgången på sammankomsten i Schemnitz, imedlertid gå efter hand ersättnings Troupper utföre til dess Armen som ännu står neder wid Donaw-strömen, och har man igenow Skantzen Fedvars intagande den förmonen, at de uproriske äro aldeles ifrån denne sidan om strömeu fördrefne, och altså hela det districtet för dem befriat. Det wil nu förwisso säijas, at stilståudet skal til ändan af detta åhret wara förlängt, och gör man sig om handlingen i gemen mächta god förhopning, emedan Hans Keyserlige May:tt har förutan den Instruction, som Commissarierne medgifwen är, til dem afsänt en fördelachtig förklaring öfwer några puncter, som syntes i wärket giöra största swårigheten.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 8 Novembris 1704}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 15 Octobris&lt;/div&gt;

Det hålles före, at främmande penningar blifwa i Ungern utdelte til at nnderhålla uproret, det koste hwad det kan, der mot är man här betäknt uppå medel til at i tid försee sig med behörig macht til dess dämpande, och i fall handlingen skulle emot förmodan fruchtlöst aflöpa, är redan ett förslag fattat, efter hwilket man med alfwar skal kunna wärket angripa.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 15 Novembris 1704}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 22 Octobris&lt;/div&gt;

Det wil nästan säijas, at handlingen i Schemnitz är så gått som afbruten, och at de uproriske begynna åter wisa sig i fält igen, fördenskul och icke allenast de Keyserlige Regementerne begynna upbryta utur deras quarter, utan 5 Regementer til häst komma och utur riket til Armeens förstärkning.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 22 Novembris 1704}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 29 Octobris&lt;/div&gt;

Den frögden, som wii har haft öfwer Straubingens och Passaus inrymmande, är mycket förringat igenom de tidender, at handlingen med de uproriske i Ungern är aldeles afbruten. Ty aldenstund de uti ingen del hafwa welat gå ifrån deras påstående, och de Keyserlige Commissarierne föregifwet sig ingen befalning hafwa at inlåta sig i någan handling öfwer Siebenburgens afträdande åth Ragotsky, så hafwa de förre rest sin wäg ifrån Schemnitz, och de sednare tillika med de Engelske och Hollenske Ministerne med oförrättadr saker begifwit sig på wägen hijt tilbaka igen. I medlertid gör hofwet all anstalt til at med wåld dem betwinga, til hwilken ända och befalning afgången är til de Troupperne, som stått wid Donaw-strömen under Fältmarskalken Herbewille at draga sig hijt utföre, och conjungera sig med Armeen under Felt-Marskalken Heister, då man tror dem wara nogsamt wuxne til at twinga de uproriske under lydno.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 29 Novembris 1704}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 5 Nowembris&lt;/div&gt;

Man talar mycket åtskilligt om orsakerne til handlingens afbrytande med de uproriske i Ungern, och mena månge, at deras gemensamme så wäl som Ragotskys särskilte påstående har ey warit sådant, om man har det welat föregifwa. Ehuru der om är, så är handlingen afbruten, och Ragotsky med 16000 Man gången för Neüheüsäel, hwilken ortman fruchtar at han så mycket lättare lärer inbekomma, som besättningen der inne är mycket swag, och sielfwa Fästnings wärken i ett ganska slätt tilstånd.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 6 Decembris 1704}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 12 N owembris&lt;/div&gt;

Man hörer nu utur Ungern intet annat, än berättelse ifrån alle orter om de uproriskes föröfwade wåldsamheter med plundrande och brännande, och deras anstalter til krigets fortsättiande med ytterste krafter. Så har och Neüheüset i mangel af lifsmedel, Ammunition och andre nödwändigheter måst sig i deras händer upgifwa, men man wet ännu ey omständigheterne och wilkoren. De äro och med 15000 Man infalne i Mähren, och ärna göra det samma in i Österrike, doch hoppas man, at när de utur riket, Bömen och Schlesien på wägen warande Troupper framkomma, lärer man wara stark nog at desse halsstarrige fördrifwa och utrota.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 13 Decembris 1704}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 19 Nowembris&lt;/div&gt;

Man förnimmer nu, at Neüheüsel ey är med dagtingan öfwergånget, utan at de Ungerske som i Fästningen legat, förstått sig med de uproriske, och gifwet dem anledning at komma in i Fästningen, hwar uppå de Tyske Troupperne lagt neder Gewähr, och de gemene taget tienst under Rebellerne, men Officerarne måst gifwa sig til fångar. Fältmarskalken Heister är här ifrån afrest til Armeen, och gå de Keyserlige Regementerne ifrån alle orter dijt efter til at med all macht förekomma de uproriskes förehafwande, hwilka på alle sidor med förderfwelige anslag omgå. I Siebenburgen har General Rabutin warit emot dem lycklig, och nederlagt 3000 af dem, warandes och eliest redan så förstärkt, at man menar den Prowincen wara utan fara.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 20 Decembris 1704}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 26 Nowembris&lt;/div&gt;

De nproriskes i Ungern macht wäxer dageligen til, och hafwa de wid Feltmarskalken Heisters ankomst til Armeen, som ännu ey är mer än 8000 Man stark, så häftigt honom anfallit, at han intet kunnat hålla stånd, utan blifwit nödtwungen at wika undan, och draga sig tilbaka på denne sidan om March-strömen. Om nu de uproriske skulle wilia gå in i Österrike innan den Keyserlige machten blifwer starkare, lärer dem falla lätt at med eld och swärd alt föröda.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 3 Januarij 1705}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 10 Decembris&lt;/div&gt;

Ifrån Lägret under Feltmarskalken Heister förnimmes, at be:te General har gått med sin Armee öfwer March-strömen, och ärnat angripa Rebellerne, som sig uti en skog wid Weisenberg förskantzat, så at man nu dageligen förhoppas något gott der ifrån at förnimma.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 10 Januarij 1705}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 17 Decembris&lt;/div&gt;

Utur Ungern har man den efterrättelsen, at Feltmarskalcken Heister, som nu har Conjungerat sig med Generalen Herbertstein, står en mihl ifrån Presburg, at de uproriske under grafwerne Berez Forgatz och Caroli hade dragit sig tilsamman ey långt ifrån Marienthat, och fältslagen welat hindra de Keyserlige igenom gången, men at sedan de funnit sådant willia falla dem förswårt hafwa de dragit sig tilbaka åt Vagströmen, och lemnat dem Keyserligom wägen öpen. Deruppå har Feltmarskalken Heister, som med alt är wäl försedd och förer med sig alt hwad til en bryggia behöfwes, dem eftersatt och hoppas man stundeligen at få höra något wara emellan dem förelnpit, eftersom och redan ett rychte kommit är, at de uproriske skola wara slagne och lijdit ett ansenligit nederlag.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 17 Januarij 1705}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 24 Decembris&lt;/div&gt;

Man har här fått de hugnelige tiderne, at Fältmarskalcken Heister har den 16 hujus ey långt ifrån Tyrnau angripit de uproriskas macht bestående af 40000 man, hwilka Ragotsky och Berezini sielfwa anfört, dem efter 2 timars fächtande är fältet slagne, några 1000 man nedergiort, och Lägret med Stycken, Ammunition och Bagage eröfrat. Af de Keyserlige äro ey mehr än 500 blefne. Af denne Seger wäntar man så mycket större frucht, som en stoor dehl af de uproriske hafwa sedermehra redan gifwit sig under Keyserlig lydno. Det berrättes och utur Siebenburgen, at Rebellerne der under Grefwe Forgats befäl äro af General Rabutin slagne.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 24 Januarij 1705}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 31 Decembris&lt;/div&gt;

Den sidste omtalte Segern öfwer de uproriske wid Atnow blifwer fuller bekräftat, men man håller nu deras förlust ringare, än det i förstone utgafs, helst efter de förnimmes sig åter igen wilia församla, och den ledne skadan hämnas. Doch hålles sådant [..] skola blifwa för dem så mycket swårare, som emellan deras förnämsta hufwuden en större oenighet, än tilförende, förspöries, och en stor deel af manskapet sig söndrat, och begifwit hwar til sin.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 7 Februarij 1705}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 14 Januarij&lt;/div&gt;

Rebellerne under Grefwe Budiani hota at endera dagen sättia öfwer Donau-Strömen, och göra ett ströfwande, här är åter ett rychte kommit at General Rabutin har i Siebenburgen slagit de uproriske, hwilket wäntar bekräftelse.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 14 Februarij 1705}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 18 Januarij&lt;/div&gt;

Wid den infallne starcke winteren göra de uproriske stor skada igenom deras ströfwande, och hafwa i desse dagar åtskillige fläcker och byar utplundrat och afbränt. De hålla och de Keyserlige Troupperne i deras qwarter i ett stadigt alarm, och hafwa äfwen satt öfwer på Öön Schütt, drifwandes där stor motwillia. Sidsta brefwen ifrån Heister förmähla, at i fall Rebellerne skulle något willia wåga pa denne sidan Donau-strömen, lärer han hafwa på dem ett wakande öga. Man hoppas elliest at när bemälte General blifwer med den nu anryckande undsättningen förstärkt, lärer han med macht kunna detta owäsendet dämpa. Har omsider måst för brist skul på Lifsmedel gifwa sig i Rebellernas händer, och är besättningen 400 man stark beledsagat til Pest. Nu förmenes de willia något antingen emot Gross-Varadin eller Segedin företaga. Med Besättningen i Eperies, som och war 400 man starck, hafwa de på ett grufweligit sätt förfarit. Ty sedan den samma hade dagtingat at med 4 Stycken få utmarchera, är hon sedan under wägen blefwen afwäpnat, och emot all folcks lag jämmerligen nederhuggen, på några Officerare när, hwilka blifwit lemnade wid lifwet, och fångne bortförde.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 21 Februarij 1705}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 28 Januarij&lt;/div&gt;

Ehuruwäl man hade trott, at Feltmarskalken Heister skulle någorlunda kunna hindra de uproriskes antog och ströfwande, så hafwa de likwäl wid den starke nu infalne frosten i förgår wågat sig öfwer Donaw strömen, och öfwer 23 byar och fläckar här omkring och i denne stadens åsyn plundrat och afbränt, samt en hoop fångar med sig bortfört. De hade och så när öfwerrumplat 2 Regementer af de gamla Keyserlige, om desse på undfången kundskap ey hade i hastighet kastat sig in i Altenburg. General Heister är där uppå strax med Armeen upbruten at de uproriske upsökia, man lärer snart see, hwad han kan uträtta.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 28 Februarij 1705}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 4 Februarij&lt;/div&gt;

De uproriske i Ungern fortfara ännu med deras plundrande och brännande här omkring, och lade i går å nyo 4 Byar i aska, hwarigenom skracken och flychtandet ibland folcket tager öfwerhanden, och låter hwar och en föra sine saker och egendom in i de näste platzerne. Man gör sig ännu alt fort det hoppet, at Feltmarskalken Heister, som den 1 hujus med sine Troupper bröt up åt Wagströmen, där den störste Rebellernas hoop står, skal kunna försättia den samma något strek, och honom aldeles förjagn, men det hoppet har slagit så ofta felt, at mau uu fast ey mehr wet, hwad man kan hafwa at förwänta.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 7 Maartij 1705}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 11 Februarij&lt;/div&gt;

Ifrån Feltmarskalken Heister har man sedermehra ey något särdeles hört, men de uproriskes häriande och brännande warar alt fort som tilförende. Man begynner säija, at några afskickade lära med det första afgå åt Ungern til at försökia, om icke den sidste Tractaten med Rebellerne måtte åter kunna uptagas, men man wet ey, hwad deruppå kan wara at byggia. I medlertid går några Regementer utur Beijern hijt up åt at förstärckia Armeen i Ungern


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 14 Martij 1705}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 18 Februarij&lt;/div&gt;

De uproriske ströfwa alt fort på ömsa sidor om Donau och Vag strömarne, och häria och bränna fram och tilbaka, så at Felt-Marskalcken Heister snart ey wet, på hwilkendera sidan han skal dem eftersättia warandes ock förswag at sin macht fördela, han har derföre nu beslutit at låta sine Trouuper något hwila, til dess de öfrige Regementerne kunna komma fram til förstärkning.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 21 Martij 1705}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 22 Februarij&lt;/div&gt;

De uproriske fara alt fort med deras ströfwande och röfwande och ähro icke alenast med 10000 man gångne in åt Mähren, uthan och låtit sig för några dagar sedan 8000 man starcke se wed Ödenburg, hafwa och låtit ett Generalt upbod utgå til hela Neder Ungern och på ordenttigit wtjs befalt, huru myckit manskap til häst och foot, så och huru mycket Lifsmedel och Foder hwar ort skulle lefwerera, i widrigit fall wille de med mord och brand på det aldrasträngaste emot de olydige förfara. Detta har å nyo förorsakat ett stort flychtande ifrån Landet alt omkring, har och bracht så mycket til wäga, at Iuwånarne här i Förstädren måste dag och natt besättia Linierne och hålla flitig wacht, på det desse rosfoglar ey måtte sielfwa förstäderne kunna anfalla. Feltmarskalck u Heister har fuller med Cavalleriet något begynt sig röra igen, och wil försökia, om han kan bringa dem til stånd, har och igenom ett alfwarsamt påbud utfalt at ey lyda de uproriskes utskrifning, men det twiflas mycket, om han med den wachten, som han nu för tiden hafwer, något särdeles lärer kunna berätta. De säijes nyligen hafwa haft före at förmedelst ett hemligit förstånd med några af Borgerskapet inkräkta Presburg, men at det i tid blifwit Commendanten uptäkt, och altså förekommit. I desse dagar äro de 3 Ungerske Herrarne, som tilförende warit brukade at nnder hand bringa någon handling med några nye tilbod, om hwilkes förrättning man innan kort torde något widare förnimma, ängoch man i gemen gör sig om framgång derutinnan aldeles ingen förhopning.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 28 Martij 1705}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 4 Martij&lt;/div&gt;

De uproriske ströfwa alt fort på denne sidan om Donawströmen, och göra med deras plundrande i bygden en mächta stor skada, Feltmarskalken Heister står ännu quar i sine förre quarter, och klagar at honom fattas lifsmedel och hwariehanda tilbehör för Armeen, anhållandes at man nu, sedan Donauströmen blifwit öpen, måtte til honom förskaffa, det han hafwer af nöden. Man har altså nu giordt den anstalt, at farkostar dageligen både med nödige lifsmedel och Ammunition dijt åt afgå. Ett eller annat Regemente äro redan förbigångne, som kommit utur Beyern, och arnas den Ungerske Armeen til förstärkning.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 4 Aprilis 1705}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 11 Martij&lt;/div&gt;

Feltmarskalcken Heister är för några dagar sedan med en deel af sine Troupper gången at upsökia och förskingra Rebellerne, som under Gref Caroli hafwa Landet på denne sidan Donau-Strömen med deras häriande och brännande så illa medfarit. Bemelte Rebeller säijes wid hans anmarche hafwa dragit sig hogre up åt landet, så at man nu wäntar förnimma, hwad han emot dem kan uträtta. Man seer utskickade af dem, som blifwa brukade wed fridzförslagen med Rebellerne, resa af och an, och göra sig åtskillige der af förhopning, at det torde komma til förlikning, men andra hålla det aldeles för ogiörligit, hwilcket tiden måste utwijsa.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 11 Aprilis 1705}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 18 Martij&lt;/div&gt;

De sidste tidendetne utur Ungern medbringa, at Feltmarskalken Heister på den ena sidan, och Grefwe Palfi med 2000 man på den andra hafwa omränt den Rebelliske Grefwe Caroli uti Bochover skogen, så at han näppltgen utan at sättia håret til lärer undkomma. Om handlingen med de Uproriske är alt owist, ehuruwäl några af provincierne sig hafwa tilbudit at wilia Keyserlig nåd antaga.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 18 Aprilis 1705}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 25 Martij&lt;/div&gt;

I dag bittida är en Enspännare utur Ungern ankommen med berättelse, at Feltmarskalken Heister har den 20 hujus angripit de Ungerske uproriskes anförare Grefwe Caroli, som med 6000 hästar war på denne sidan om Donau öfwergången, och honom i grund slagit, samt hela hans Bagage och wagnar lastade med det giorde bytet eröfrat. Man wet ey ännu wäl alle omständigheterne af denne träffningen, men det hålles före, at Grefwe Caroli sielf med de öfwerblefne är så instängd, at han ey kan undankomma, efter alle passen äro noga besatte, och wåre Farkostar på Donau-Strömen på honom uppassa.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 25 Aprilis 1705}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 1 Aprilis&lt;/div&gt;

Den sidst omrörde Segern öfwer Rebellerne blifwer fuller bekräftat, men nederlaget är ey så stort, som i begynnelsen sades. Detta alt oachtat, fortfara de med deras ströfaude och åtskillige orters intagande, och lära ännu gifma Felt-Marskalken Heister nog til at skaffa.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 2 Maij 1705}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 8 Aprilis&lt;/div&gt;

Ragotsky förnimmes åter hafwa en stark Armee tilsamman, och wara hijt åt i antog.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,&lt;br&gt;Af den 9 Maij 1705}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 15 Aprilis&lt;/div&gt;

Utur Ungern har man sedermera intet förnummmit något föränderligit, utan at de uproriske med plundrande och brännande, äfwen som tilförende, fortfara och iämwäl posterne borttaga, så at man om deras företagande ey kan hafwa någon wisshet.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,&lt;br&gt;Af den 16 Maij 1705}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 22 Aprilis&lt;/div&gt;

I Ungern går wärcket myckit slätt, och äro störste delen af Generalerne ifrån Armeen hijt komne, i medlertijd faller den ena orten efter den andra i mangel af lifsmedel och undsättning dem uproriskom i händer.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,&lt;br&gt;Af den 30 Maij 1705}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 6 Maij&lt;/div&gt;

Hans Keyserlige May:t har giort en ändring med Generalerne i Ungern, och skal i denne samma Generalen Heister tieua wid Armeen i Rijket, men Generalerne d´ Herbeville och Schlick föra wärket i Ungern, hwarest oroon ännu ingalunda uphörer, och synes, at alle goda tilbod blifwa af Rebellerne förachtade, efter de än dageligen sig förstärckia, och på åtskillige orter med några 1000 man omkring ströfwa.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,&lt;br&gt;Af den 6 Junij 1705}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 13 Maij&lt;/div&gt;

Generalen d´ Herbeville är för några dagar sedan afrest åt Ungern, och alle Keyserlige Troupperne där sammandragne, at kunna wid hans ankomst något företaga. Man begynner nu åter at fatta något hopp om en förlikning med de uproriske, efter man hoos dem förnimmer en större benägenhet at denne Keysarens tilbod antaga, men ännu weet man ey, huru wida sådant hafwer grund.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,&lt;br&gt;Af den 13 Junij 1705}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 13 Maij&lt;/div&gt;

I desse dagar är wid hofwet twänne gånger rådslag hållit öfwer det Ungerske wäsendet, och lärer sig snart yttra, om någon wänlig förlikning med de uproriske står til at förmoda, eller om de med wåld skola twingas. Som man här säger, skal et stilstånd til en begynnelse wara slutit. I medler fara de uproriske i Siebeuburgen illa fram, för hwilken orsak skul General Glöchelsperg blifwer här ifrån dijt skickat at sådant hämma. Men har här begynt på Keyserlig befalning at öfwa Borgerskapet i Wapneu, hwilket här efter alla Sön- och Helgedagar skal ske, på det de wid alla förefallande händelser måge kunna med Gewähr omgå.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,&lt;br&gt;Af den 20 Junij 1705}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 27 Maij&lt;/div&gt;

Det har nu mehra ingen liknelse til någon förlikning med de uproriske i Ungern, efter de icke allenast utslå den dem tilbudne nåden, utan och församla sig på åtskillige orter starkare än tilförende, och med häriande och brännande, samt obeskrifwelige motwilligheters föröfwande på ett grufweligit sätt framfara. De förnimmes stå med 14000 man wid Marchströmen, och hafwa i sinnet giöra ett infall i Österrike. Hofwet låter nu mera fördenskul alla tanckar fara om sakernes biläggiande med godo, utan giör alla möyelige anstalter til at dem med wåld twinga. Generalen D´ Herbe ville är i Comorra, och drager Troupperne tilsamman, wäntandes til sig Artolleriet, som redan är hijt åt på wägen. Generalen Glöchelsperg är åt Siebenburgen redan afrest til at där anföra wärcket.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,&lt;br&gt;Af den 27 Junij 1705}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 27 Maij&lt;/div&gt;

Utur Ungern berättas, at de uproriske sig på alle orter förstärkia, och hafwa beränt Gross-Varadin och Giula. Det giöres fuller anstalter til den Keyserlige Armeens upbrott, men den samma lärer litet kunna uträtta, förr än de förwäntade Regementerne utur Tyskland ankomma.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,&lt;br&gt;Af den 4 Julij 1705}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 10 Junij&lt;/div&gt;

Man föruimmer mehr och mehr utur Ungern, huru de uproriske sig på åtskillige orter tilsammandraga, och skola de på Öön Schütt wara 40000 man starke så at de Keyserlige säijes måst draga sig tilbaka un-Presburg. Några lycklige partier göres fuller emot dem undertiden, men det giör litet til hufwudsaken. Här begynner man åter at tala något om en förlikning, men utan någen wiss grund.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,&lt;br&gt;Af den 11 Julij 1705}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wieu den 17 Junij&lt;/div&gt;

Emedan den Ungerske oroen icke allenast ännu ey är stillat, utan snarare syues mehr och mehr wilia tiltaga, så göres och allehanda anstalter til at den samma med all macht dämpa. Någre Regementer komma i desse dagar utur Beijern, hwilka utan drögsmåhl blifwa åt Ungern fortskaffade. Så komma och de Danske Troupperne utur rijket hijt upföre, hwar af Rytteriet redan är igenom Mähren förbigånget, men fotfolket wäntas stundeligen här an til at sättias på Farkostar och föras til den Keyserlige Armeen under General d´Herbewille, hwilken nu står på denna sidan om Donaw-strömen til at betäckia landet för de nproriskes ströwande, men lärer, så snart be:te Troupper ankomma, gå öfwer på andra sidan, och sakerne med eftertryck angripa.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,&lt;br&gt;Af den 18 Julij 1705}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 24 Junij&lt;/div&gt;

Man förnimmer at en deel af den Keyserlige Armeen i Ungern är upbruten, och gången til at upsökia och förjaga de wid Öön Schütt församlade uproriske.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,&lt;br&gt;Af den 25 Julij 1705}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 1 Julij&lt;/div&gt;

Man förnimmer utur Ungern, at Ragotsky med 4000 Man står allenast 3 mijhl ifrån Pest, wäntandes til sig Artolleriet ifrån Caschaw, då han samma ort wille angripa. Der emot blefwo alla möijelige anstalter giorde til Fästningens förswar, och woro 300 Man af General Glöchesbergs Troupper der inkastade. De Franske Troupperne, et wackert och wälöfwat folk, komma dageligen här an och fortsättia marchen åth Ungern.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,&lt;br&gt;Af den 1 Augusti 1705}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 8 Julij&lt;/div&gt;

Bref ifrån Offen berätta at Generalen Glöckelsberg stode nu wid Adom och wäntade widare ordre af General Erbewille ; men Ragozzi hade dragit sig ännu närmare til Pest och ärnade bem:te ort att angripa. Ifrån Arrath berättas att som Caroli ifrån den 20 Maij til den 14 Junij denne orten med bombers inkastande och minerande starkt ansatt, så hade den der inneliggiande Commendanten Öfwerst-Lieutnant Richter med sina 60 man utan at hafwa några stycken, så tappert sig förswarat, at Caroli blifwit twungen sedan han först stuckit alt i brand, bemälte den 14 Junij belägringen för denne orten att uphäfwa, då han och månge döde och blesserade efter sig lemnat. I går blefwe de Ungerske Deputerade Biskopen af Vizza och Ungerske Adwocaten Ockoliezani här ifrån tilbaka affärdade. Några Ungerske Bref förmäla, det Rebellerne nu alfwarligen äre sinnade at inlåta sig uti Freds handling, och at redan i förgår et stillestånd skulle hafwa blifwit publicerat ; hwilket dock tiden lärer uthwijsa.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,&lt;br&gt;Af den 8 Augusti 1705}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 15 Julij&lt;/div&gt;

Ehuruwäl man har giort sig gott Hopp om någon fredzhandling med de uproriske i Ungern, så står likwäl alt sådant ännu i ett widt fält, aldenstund de uproriske påstå en hoop nye wilkor, och wilja änteligen hafwa förut ett stillstånd uprättat, men imedlertijd draga sig wid Wag-strömen starkt tilsamman, och föröfwa med häriande och brännande grufwelige motwilligheter. Ragotsky är med sine Troupper utur sitt förra läger upbruten, och gången åth Neuheusel, hafwandes til den ändan slagit en bryggia öfwer Granströmen. Hans upsåt synes wara at understödia Beresini, som med sin hoop är ifrån Neuheusel gången åt Leopoldstadtt til at samma ort inkräckta. Alt detta at förhindra är Fältmarskalken d´Herbeville med de Keyserlige Troupperne ifrån öön Schütt upbruten och i dess ställe Glöchelsberg ifrån Ofen dijt åth i antog.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,&lt;br&gt;Af den 15 Augusti 1705}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 22 Julij&lt;/div&gt;

Man har utnr Ungern, at sedan de uproriske förnummit, det General Glökelsberg woro ifrån Ofen afmarcherat til at conjungera sig med Feltmarskalken d´ Herbeville, hafwa de med all macht den 16 hujus anfallit Pest, i meneng at det öfwerrumpla, men de äro derifrån tappert blefne afdrefne. Deruppå är General Glökelsberg beordrat at gå åt Ofen igen, och öfwer på Pester sidan, til at göra Diversion, och twinga de uproriske sin macht at fördela. De hafwa i hela Ungern deras mästa manskap upbudit, och sätjes Berecini stå wid Türnau med 35000 man, til hwilka Ragotzsky med 15000 man änust skal stöta.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,&lt;br&gt;Af den 22 Augusti 1705}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 28 Julij&lt;/div&gt;

I Förgårs kommo de för någon tid sedan här ifrån til den Ungerska Oroens biläggiande affärdade Deputerade hijt tilbaka igen. Och aldenstund Ragozzi låtit å nyo publicera ett oppbådh, i föllie af hwilket hwart huus bör utgiöra en man, och föregifwer at han förutan månge Beyerske och andre Officerare, är 70000 Man starck och står wid Neuhäusel färdig at marchera, men Berezini wid Szeret, och Ozkai på Mähriske gräntzen; Fördenskul har och Generalen Herbeville redan gått öfwer Wagen, men General Glökelsberg ill Ofen igenkommit, och torde man wäl med det första, sedan de Keyserlige jemwäl tämligen blifwit förstärkte, något nytt hafwa at förnimma, Rebellerne hafwa sökt at öfwerrumpla Gödingen; men den där inneliggiande Commendanten har dem så emottagit, at de med stor förlust på döde och blesserade måst draga sig tilbaka. Store Warradien är med Proviant wäl försedt. Hauptmannen von Hostfehr har med 10 Man Dragoner warit så olyckelig, at då han intet långt ifrån Derrenkruth gått uth til at recognosera, är han af fyra Standarer Rebeller öfwerfallen, samt med ett skått och hugg sårad, men hans föllieslagare aldeles nederhuggne.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,&lt;br&gt;Af den 29 Augusti 1705}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 5 Augustij&lt;/div&gt;

Man har ntur Ungren de behageliga tidenderne, at Felt-Marskalken Herbeville har den 1. hujus wid Türnow angripit de uproriskes Armee beståendes af 40000 Man, den samma slagit, och förjagat, Läger, Bagage och Artollerie röfwat, o h wid 5000 Man på platzen nedergiordt, ibland de döda säijes och Otzkay wara, en ibland de Uproriskes förnämste anförare, wåre wore wid Enspännarens afgång uti efterjagandet begrepne. Af denne Seger förmodar man en mächta god wärckan, och alldenstund åtskillige Keyserlige Regementer warit i antog at sig med d´Herbeville conjungera, så lärer han nu wara i tillstånd at med eftertryck sin erhåldne fördel nyttia, här äro tidender inlupne, at General Glöchelsberg har wid offen, och General Rabutin i Siebenburgen wärkelig afbräck tilfogat.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,&lt;br&gt;Af den 26 Septembris 1705}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wieu den 2 Septembris&lt;/div&gt;

Man har åter nu på någou tid begynt tala om en förlikning med de uproriske I Ungern, hwaruppå och de nylige hijt ankomne Engelske och Hollenske Abgesanterne, Grefwen af Sunderland och Herr von Almelo af deras Herrar hafwa befallning at med flijt arbeta. Men i medlertid ströfwa de Uproriske Partierne, såsom tilförende, och förhärja nästan alt in under portarne af denna Stadeu. Den Keyserlige Armeen under Feltmarskalken d´Herbeville är i antog åt Siebenburgen, och har efter de sidste Brefwens innehåld redan gått öfwer Dona Strömen wid Pest, fortsättiandes marchen åt Segedin. Den unge Grefwe Heister har i medlertid befallning at med de öfrige Keyserlige Troupperne passa på de uproriske på denne sidan om Donau Strömen.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,&lt;br&gt;Af den 3 Octobris 1705}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wieu den 9 Septembris&lt;/div&gt;

Man kan med ingen wisshet säija om handlingen med de uproriske i Ungern, ehuruwäl derom nog talas, och de Engelske och Hollenske Gesanterne flitigt där uppå arbeta. De Uproriske förstärckia sig i medlertid på alla orter, och fara öfwer alt ynkeligen fram. Man hade trodt at den Keyserlige Armeen under Felt-Marskalken d´ Herbeville skulle längesedan wara i antog åt Siebenburgen, men det förnimmes, at han ännu den 2 hujus har stått wid Ofen, och wäntat til sig General Palfi med några Troupper til förstärkning, efter hwilkas ankomst marchen skulle gå för sig. Det förnimmes at de uproriske draga hela deras macht tilsamman wid Theisen, och willia de Keyserlige afbida.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,&lt;br&gt;Af den 10 Octobris 1705}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wieu den 16 Septembris&lt;/div&gt;

Den Keyserlige Armeen är nu wärkeligen gången öfwer Donauströmen wid Ofen och fortsätter sin marche åt Öfwer-Ungern. I medlertid talas det nog om underhandling med de uproriske, men utan at weta, hwad där med lider.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,&lt;br&gt;Af den 17 Octobris 1705}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wieu den 23 Septembris&lt;/div&gt;

Man förnimmer utur Ungern, at den Keyserlige Armeen fortsätter sin marche åt den sidan åt Zolnok, i mening samma ort at igentaga. Under marchen har den samma råkat på några 1000 uproriske, och dem slagit och förstrött. I medlertid draga sig de uproriske tilsamman här på nästa gräntzen, och begynna åter deras motwillia at föröfwa. Man talar nu åter starkt om en underhandling med dem, och säijes Hans Keyserlige May:t hafwa uppå de Engelske och Hollenske Gesanternes anhållande samtyckt til ett stillstånd, och wilkoren deraf låtit til Ragotzky berätta, wäntandes man nu, om de af honom blifwa antagne.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,&lt;br&gt;Af den 24 Octobris 1705}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wieu den 30 Septembris&lt;/div&gt;

Man har öfwer Ofen ingen efterrättelse haft ifrån den Keyserlige Armeen, emedan wägarne på den sidan äro af de ströfwande aldeles sperrade. Men ifrån Ragotskys läger wid Gran äro några öfwerlöpare komne, hwilka berätta, at man i bemälte Läger icke allenast haft kunskap om Zolnoks eröfrande, utan och at Forgats skal med sin hoop wara af Generalen Rabutin aldeles slagen och förskingrat, och wara sielf heel bestört til Ragotsky ankommen, och hoos honom anhålla om hielp til at detta nederlaget på Rabutin hämuas. Här säijes, at Ragotsky skal ibland sine öfwerläggia om Fredzwärket och om de af Hans Keyserlige May:t nyligen föreslagne wilkor til ett stillstånd. Men om de sins emellan kunna blifwa derom enige och huru wida det med wärket lider, kan ännu med ingen wisshet säijas.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,&lt;br&gt;Af den 31 Octobris 1705}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wieu den 7 Octobris&lt;/div&gt;

Tidenderne utur Ungern bekrafta intet det sidst omrörde Zolnoks intagande, utan at den Keysrlige Armeen fortsatte sin marche åt Siebenburgen, och hade wid Scongrad försökt at gå öfwer Theissen, men efter man hade där wid funnit stora swårigheter, woro det ändrat, och marchen wänd åt Segerin tilat där komma öfwer, hwilket man och tror redan war wärkstält. Hwad det lider med underhandliugen med de Uproriske kan man ännu ey säija, men det hålles likwäl före at den samma torde gå för sig, och at Biskopen af Olmytz, samt Grefwen af Wratislav skola af Hans Keyserlige May:t til Commissarier der wid wara förordnade.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,&lt;br&gt;Af den 7 Novembris 1705}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 14 Octobris&lt;/div&gt;

Ifrån deu Keyserlige Armeen äro tidender inlupne, at den samme är lyckligen och utan det ringaste motstånd gången öfwer Theissen ofwan för Segedin, fått til sin förstärkning ännu 6000 Raitzer, så at hon wärkeligen består af 35000 man, och woro i fult antog at undsättia Gros Varadin. Men efter Ragotsky sielf med sine bästa Troupper til 50000 man stark står fast i förwäg samma anslag at förhindra, så lärer man utan twifwel af någon Träffning innan kort hafwa at förnimma. Det lärer sig och snart yttra, hwad liknelse det kan blifwa til handlingen med de uproriske, eftee de Keyserlige der til nämde Commissarierne jemte de Engelske och Hollenske Gesanterne innan kort skola sig har ifrån på wägen begifwa.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,&lt;br&gt;Af den 14 Novembris 1705}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 21 Octobris&lt;/div&gt;

De Keyserlige Commissarierne samt de Engelske och Hållenske Gesanterne äro lyckligen til Tyrnou ankomne, hwilken ort til ett möte med de Uproriskes utskickade är utsedd, och förnimmer man, at Berecini och flera af deras förnämsta Hufwuden, sig jemwäl infinna. Man tror och, at Ragotsky sielf lärer förfoga sig dijt, huruwäl stor orsak är derom at twifla. Om detta wärket giör man sig nu här gått hopp, men det står der hän, om de Uproriskes rätta alfwar der wid är. Ifrån den Keyserlige Armeen i Ungern äro sedermera inge tidender komne, men man hoppas, at Gross-Varadin lärer wara undsatt och förfriskat, och at Conjunctionen med General Rabutin i Siebenburgen redan är för sig gången.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,&lt;br&gt;Af den 21 Novembris 1705}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 28 Octobris&lt;/div&gt;

Man giör sig här alt mehr och mehr hopp om handlingens lycklige utgång i Tyrnow med de uproriske, och menar man, at åth minstone et stilstånd til en begynnelse lärer träffas, aldenstund hoff-Cantzleren Grefwe Sinzendorf i desse dagar mächta hastigt är der ifrån hijt kommen, och åter med lika hast ghet dijt tilbaka färdad Den Engelske Gesanten är där ifrån hijtkommen til at möta Hertigen af Marleborug, som innom några dagar hijt förwäntas, och med honom göra ett och annat aftal, hwar efter han strax lärer förfoga sig tilbaka åt Tyrnaw igen hwarest i medlertid den Hollenske Gesanten tillijka med de Keyserlige Commissarierne med flijt arbeta på handlingswärket.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,&lt;br&gt;Af den 28 Novembris 1705}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 4 Novembris&lt;/div&gt;

I förgår ankom Hertigen af Marleborugh hijt i Staden, och hade i går Audience hoos Hans Keyserlige May•tt, beledsagat der til af bägge här warande Engelske Gesanterne. Som det förnimmes, at han medbracht närmare förslag til fred med de uproriske, så lärer det ärendet aldraförst företagas, och Gesanterne til Tyrnow afresa til handlingens fortsättande, den man menar i genom ett stillstånd skola begynnas. Ifrån den Keyserlige Armeen i Ungern har man inge wisse tidender haft, sedan den samme gick öfwer Theissen.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,&lt;br&gt;Af den 5 Decembris 1705}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 11 Novembris&lt;/div&gt;

Den Hollenske Gesanten är ifrån Tyrnow hijt tilbaka kommen, och som det förnimmes, skal handlingen med de uproriske sig temmelig wäl anskicka. Ifrån den Keyserlige Armeen i Ungern äro nu Tidender inlupne, at den samme med alle nödwändigheter wäl föresett Gross-Varadin, och hade fortsatt dess Marche åt Siebenburgen.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,&lt;br&gt;Af den 12 Decembris 1705}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 18 Novembris&lt;/div&gt;

Sedan Hertigens af Marleborug afresa gå nu i desse dagar Grefwen af Vratislaw och den Engelske Abgesanten åt Tyrnow, hwarest de Hollenske redan sig befinna, til at fredzwärket med de uproriske med alfware drifwa. Altsådant oachtat fortfara de uproriske alt jämt med deras ströfwande, hwarom man ifrån åtskillige orter erhåller bedröflige tiender. Wij har sedermera ey haft något särdeles ifrån den Keyserlige Armeen i Siebenburgen, men det förnimmes, at hela det landet är i fult upror, och wäntas med längtan, hwad Armeen där kan uträtta.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,&lt;br&gt;Af den 19 Decembris 1705}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 25 Novembris&lt;/div&gt;

Man har utur Ungern erhållit Tidender, at de Uproriske hafwa welat hindra den Keyserlige Armeen i Siebenburgen öfwergången öfwer ett Pass, men blifwit der wid slagne, och förlorat deras Stycken och Footfolck. Detta förmodar man kunna hafwa den wärkan, at de så mycket snarare torde sig til förlikning beqwäma, ehuruwäl om deras ströwerier alt fort inkomma swåra berettelser.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,&lt;br&gt;Af den 26 Decembris 1705}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 2 Decembris&lt;/div&gt;

Den sidst omrörde lycklige Träffningen med de Uproriske i Siebenburgen blifwer än ytterligare i gemen bekräftat, men rätta omständigheterne deraf äro ännu ey inkomne. Så kan man ey heller något wist ännu säija om tilståndet med Fridzwärket, efter som fuller de Ungerske Deputerahe äro med Hans Keyserlige Möy:ts förklaring angående både Stilståndet och Freden åt Tyrnou afreste, men den Keyserlige och Engelske Commissarierne äro ännu här.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Ti ender,&lt;br&gt;Af den 2 Januarii 1706}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 9 Decembris&lt;/div&gt;

Ifrån Armeen i Ungern har man fuller sedermera inge Bref haft, twiflandes man intet, at Enspännarne lära wara borttagne, men eliest äro öfwer Gross Varadin tilförlåtelige tiender inlupne, icke allenast om den sidst omrörde lyckelige Träffningen, utan och, at Ragotsky skal andra gången hafwa lidit nederlag, och at Hans Keyserlige May:ts upsåt med alle orternes besättiande i Siebenburgen skal wara aldeles erhållit. Och efter det nu såijes, at Armeen är i full marche tilbaka igen, så förnimmer man, at de ströfwande Uproriske, som nyligen wågat sig när in til denne negden, hafwa i hastighet dragit sig tilbaka igen åt Öön Schütt, sedan de en och annan ort intagit, utplundrat och förbränt. Om Fredzwärket kan man ännu ingen ting säija.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Ti ender,&lt;br&gt;Af den 9 Januarii 1706}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 16 Decembris&lt;/div&gt;

För 3 dagar sedan hade man med en ifrån Keyserlige Armeen i Siebenburgen ankommen Öfwerste bekräftelse, om den märkelige Seger, som den Keyserlige Armeen erhållit öfwer de Ungerske wid Schilo i Siebenburgen, hwar wid 6000 man skola wara nedgiorde, och en stor hop til Fånga tagne, alle Stycken och Mörsa e, samt hela Bagaget och 60 Fanor eröfrade, af hwilka 30 äro af bemelte Öfwerste, jemte en der til fånga tagen främmande Minister, hijtförde. De Keyserlige skola ey mehr än 144 förlorat, och 306 fått sargade. Nu förnimmer man öfwer Arrad at Ragotsky skal straxt efter det första nederlaget hafwa församlat och satt sig igen wid Bistritz, men at han af Generalen von Glökelsberg är andra gången slagen och förskingrat, och at Staden Bistritz har sig straxt deruppå gifwit, om hwilket alt man widare straxt omständigheter förwäntar. Ehuruwäl nu alt detta oachtat, de Uproriske på denne sidan ännu med deras ströfwande illa framfara, så tror man likwäl, at dessa deras nederlag lära förorsaka någon god wärkan i anseende ttl Fredzwärket om hwilket åter nu med tämmelig föthopning och liknelse begynuer talas.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,&lt;br&gt;Af den 16 Januarii 1706}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 23 Decembris&lt;/div&gt;

De Uproriske i Ungern hafwa för några dagar sedan anfallit Staden Ödenburg, men blifwit af Borgerskapet tappert afslagne.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,&lt;br&gt;Af den 23 Januarii 1706}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 30 Decembris&lt;/div&gt;

Detta Hofwet wäntar ännu med stor längtan efter fulkomlige Tidender om tilståndet i Siebenburgen, om hela landet wärkeligen är bracht under lydna, och i synnerhet, om det rychtet, som nyligen kom om en ny Segerwinning wid Bistrits, blifwer bekräftat, emedan man sedermera der om ingen kundskap haft hafwer. Om Fredzhandliugen i Ungern talas åter nn intet mehr, men wäl mycket om de uproriskes ströfwande, och huru de sig här och där förstärkia til at de faste orterne angripa. General Starenberg har sig påtagit befälet i Neder-Ungern, och har man til hans bekanta förfarenhet det förtroende, at sakerne lära innan kort komma på en annan foot.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,&lt;br&gt;Af den 30 Januarii 1706}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 6 Januarij&lt;/div&gt;

Man har tidender utur Siebenburgen, at alt är där satt i godt tilstånd, och at största delen af Keyserlige Armeen är på wägen tilbaka igen. Fredzwärket med de Uproriske synes wilia blifwa ännu långsamare aldenstund Hofwet seyes hafwa giort dem några nye propositioner, öfwer hwilka de Uproriske så hastigt ey kunna, och til äfwentyrs ey heller wilia sig förklara. Imedlertid lära de Kayserlige Commissarierne så wäl som medlings Ministrerne begifwa sig hijt tilbaka igen. Staden Ödenburg blifwer af de Uproriske åter ånyo häftigt ansat, fördenskul Generalen Nehm är med några 1000 man i antog at den samma undsättia.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,&lt;br&gt;Af den 6 Februarii 1706}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 13 Januarij&lt;/div&gt;

Det säijes, at Ragotsky har sammanskrifwit Ungerske Adelen til Mongatz til den 15 hujus, at taga i betänkiande de af Keyserlige Hofwet dem nyligen förestälte propositionerne, och at den ena Hollenske Ministren Herr Brüninx är jemwäl dijtrester til at göra samma propositioner smakelige. Så framt någon liknelse blifwer til god framgång, lära och då de Keyserlige Commissarierne samt den Engelske Ministren sig dijt förfoga.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,&lt;br&gt;Af den 13 Februarii 1706}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 20 Januarij&lt;/div&gt;

Ifrån Siebenburgen har man säker efterrättelse, at alt är där i gått tilstånd, och at Feltmarskalken d´ Herbeville skyndar efter möyeligheten sig Marche hijt åt til baka igen. Hwad man om Freden i Ungern kan hafwa at hoppas, lärer sig utwisa wid slutet af de Ungerske Ständernes sammankomst, som den 15 hujus i Mikosch hållas skulle.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,&lt;br&gt;Af den 20 Februarii 1706}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 27 Januarij&lt;/div&gt;

Man synes nu hafwa god förhopning om Fredz wärket med de Uproriske i Ungern, efter den hållenske Gesanten är nu här ifrån åt Mikosk afrest, och de andra tillijka med de Keyserlige Commissarierne säyes snart skola fölia efter. Icke dess mindre ströfwa de Uproriske nu igen mycket starkt, och hålla både Eisenstatt och och Ödenburg insperrade.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,&lt;br&gt;Af den 13 Martii 1706}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 17 Februarij&lt;/div&gt;

Det längtas här mycket efter tidender om Fredzwärket i Ungern, om hwilket förhopningen är änuu god fast än de Uproriske i medlertid med deras ströfwande mächta illa framfara. De hafwa för kort tid sedan haft ett anslag före, at inbryta i Steijermark, men woro af Generalen Palfi med temmelig förlust tilbaka drefne. De hafwa sig sedermera wågat på denne sidan om Marchströmen, men för dess hastiga upswällande skul dragit sig strax tibaka igen, och en del deraf posterat sig på Öön Schütt, dijt de alt Wijn och Proviant, som de i negden finna, låta öfwerföra. Städerne Ödenburg och Cisenstat hafwa de hela tiden hållit insperrade, men nu förnimmes de hafwa dragit sig derifrån. Deremot hafwa de för några dagar sedan brutit in i Mähren, och lagt åtskillige små Fläckar och Byar i Aska sedan de dem utplundrat.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,&lt;br&gt;Af den 20 Martii 1706}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 24 Februarij&lt;/div&gt;

För några dagar sedan är den Hollenske Gesanten ifrån Tyrnou hijt ankommen tillika med en Ungersk Deputerat, och hafwa ifrån de Uproriske uågra nya propositioner medbracht. Som det förnimmes, skola de ännu spänua Bogen något högt, fördenskul man ey wet, hwad der af wil blifwa. De underlåta i medlertid intet at på alle sidor med deras ströfwande och häriande föröfwa stor motwilia.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,&lt;br&gt;Af den 27 Martii 1706}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 3 Martij&lt;/div&gt;

Den Ungerske Fulmächtige är åter här ifrån tilbaka rest, och har medbracht Keyserlig nåde under mycket fördelachtige wilkor, alenast de den innan den 10 hujus wilia antaga, sker det intet, så wil Haus Keyserlige May:t dem ey widare anhöra, utan med yttersta stränghet förfölia, på hwilken händelse några 1000 man stå i Beyern tilredz at sättias på Fahrkoster, och föras Donauströmen upföre åt Ungern. Man har ntur Siebenburgen, at den fördelachtige Orten Deva, som nu en lång tid warit af de Keyserlige inspärrat, har i mangel af Matwaror, för 14 dagar sig gifwit, hwaruppå det blifwit beslutit, at Generalen Rabutin skulle behålla qwar i Siebenburgen 5000 man, men Feltmarskalken d´ Herbeville kommer derifrån tilbaka med 15000 man. Generalerne Palfi och Heister blifwa och 15000 man starke, när de sig sammanfoga, så at om de Uproriske nu sig ey snart beqwäma, hållas de Keyserlige Wapnen för wara i sådant tilståud, at kunna med eftertryck detta owäsendet dämpa.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,&lt;br&gt;Af den 10 Aprilis 1706}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 17 Martij&lt;/div&gt;

Man wäntar nu med längtan at förnimma de uproriske Ungrernes förklaring på de sidste Keyserlige propositionerne, och görs i medler tid all nödig anstalt at sammanfoga den utur Siebenburgen tilbaka kommande Armeen med Tronpperne på denna sidan, til at på all händelse med macht falla dem Uproriskom på halsen.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,&lt;br&gt;Af den 8 Maij 1706}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 24 Aprilis&lt;/div&gt;

De Uproriske i Ungern hafwa bewiliat ett tilstånd på [..] dagar, på det man i Aresburg måtte tilsammankomma, och Arbeta på Fredz-Wärcket. Man giör sig om fulkomlig förlikning så mycket mehr hopp, som man tror sig hafwa god efterrättelse, at den menige man är der til benägen, omskönt deras förnämste Hufwud för deras särskilte skul äro wederspänstige. Feltmarskalken Grefwen af Starenburg är i går gången åt Ungern til at göra behörige anstalter, i fall Kriget skulle widare komma at förtsättias.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,&lt;br&gt;Af den 3 Julii 1706}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 24 Junij&lt;/div&gt;

I desse dagar äro de Keyserlige Fulmächtige afreste åt Presburg, hwarest de Engelske och Hollenske Ministrerne såsom medlare hafwa dem tilstält Ungrerne Puncter, hwilka de påstå. Omskönt nu de samma som förliudes, skola wara temmelig högt spänste och trotzige, så hoppas man likwäl, at de en god del der af lära afstå, och at närwarande lyckelige tider för de Allierade lära jämwäl bringa detta Wärket i bättre liknelse.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,&lt;br&gt;Af den 10 Julii 1706}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 16 Junij&lt;/div&gt;

De Keyserlige Fulmächtige äro åter ifrån Presburg hijt tilbaka komne til at berätta Hans Keyserlige May:t Ungrernes påstående, och deröfwer inhämta widare befalning. Efter all liknelse står Fridzwärcket ännu i temmelig widt Fält, aldenstund Ungrernes Puncter af Hofwet ansees för så obillige och trotzige, at man ey wäl kan sig deröfwer inlåta, och de der emot förmena, at de ey mycket deraf kunna eftergifwa. I medler tid och på all händelse är ett alment Upbod förkunnat i Mähren och Steijermark, hwilket ock i de öfrige nästgräntzande Länder och Provincier ske lärer, til at detta owäsendet med yttersta alfware stilla.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,&lt;br&gt;Af den 17 Julii 1706}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 23 Junij&lt;/div&gt;

Om den Ungerska Fredzhandlingen kan man ännu ey wist berätta, och omskönt Ungrerue i deras inlefwererade Puncter hafwa spänt Bogen så högt, at man på Keyserlige sidan omöijeligen kan dem ingå, så bemöda sig likwäl medlings Ministrerne på det högsta at dem jämka, så at det ändå må kunna komma til en handling, efter som de ock, til at winna tid der til, hafwa förmått bägge Parterne til at stilståndet in til den 14 nästkommande Julij förlångia.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,&lt;br&gt;Af den 31 Julii 1706}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 7 Julij&lt;/div&gt;

Ehuru wäl medlings Ministrerne sig på det högsta bemöda at kunna bringa handlingen med Ungrarne i gång, så är det likwäl föga liknelse, at de därutinnan lyckas, emedan Ungrerne synas beständigt wilja deras ingifne puncter påstå. För den orsaken skul är på all händelse Feltmarskalcken Grefwe Starenberg i desse dagar afgången åt Ungern, dijt och åtskillige Regementer utur rijket äro wärckeligen i antog, til at med yttersta macht twinga de uproriske til lydna. Så är ock Generalen Rabutin i Siebenburgen beordrat at hålla sig färdig til at äfwen på sin sida Ungrerne anfalla, så framt stillståndet utan något fredzslut skulle löpa til ända.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,&lt;br&gt;Af den 7 Augusti 1706}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 14 Julij&lt;/div&gt;

Handlingen med Ungrerne är aldeles afbruten utan det ringaste hopp at kunna mer blifwa åter begynt. De säijes fuller wilja stilstådet, som i dag är ute, nu ytterligare förlängia, men emedan det ey annorlunda kan ansees, än för en konst at winna tiden, til at kunna sig desto bättre rusta, så är det afslagit, och draga sig Felstmarskalkerne Starenberg och Rabutin med hwar sin Armee til at dem anfalla.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,&lt;br&gt;Af den 21 Augusti 1706}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 28 Julij&lt;/div&gt;

Sedan stillståndet med de uproriske Ungrerne är utstält, och handlingen afbruten, hafwa de begynt föröfwa deras förra fientligheter, och med macht sökt at trängia sig in igenom Linierne wid Ödenburg, men blifwit med stor förlust tilbaka drefne. Man gör sig gott hopp, at snart blifwa med dem färdig, efter nu Regenterne utur Riket äro i antog at förstärkia den Keyserlige Armeen under Feltmarskalken Starenberg, och den andra Armeen utur Siebenburgen sig ock rörer, at på den sidan tillika dem anfalla.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,&lt;br&gt;Af den 28 Augusti 1706}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 4 Augusti&lt;/div&gt;

I Ungern fara de uproriske fort med deras fientlighet, och wil här nu säijas, at Ragotzi skal hafwa eröfrat Gran, men Berrezini med sin hoop ey långt står ifrån det Keyserlige Lägret, dijt 10000 Croater, och 5000 Raitzer redan äro ankamne, hwilka i deras marche hafwa strängeligen med mord och brand emot de uproriske framfarit.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,&lt;br&gt;Af den 11 Septembris 1706}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 18 Augusti&lt;/div&gt;

I Ungern håller man sig på båda sidor ännu temmeligen stilla, och emedan de uproriske uppehålla sig med deras belägring, hwilken der sig företagit, men något der fortsättia, förstärckia sig de Keyserlige dageligen med nye Regementer, som komma utur Riket anländandes. Generalen Rabutin är jämwäl utur Siebenburgen med den Armeen i antog, och skal wara til Zolnok ankommen. Det begynner säijas, at den afbrutne Fredzhandlingen med de uproriske skal uppå Englandz och Hollands inständige anhållande åter uptagas, samt den Hollenske Gesanten, som redan för en tid sedan begaf sig här ifrån hemåt, har under wägen fått befallnig at förfoga sig hijt tilbaka igen, at samma wärck ännu en gång drifwa.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,&lt;br&gt;Af den 18 Septembris 1706}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 25 Augusti&lt;/div&gt;

De uproriske i Ungern begynna åter nu igen med all macht sig röra. De hafwa med 6000 man nyligen brutit igenom Linierne wid Ödenburg, ströfwat wid Neüstat och widare in i Lander, och åtskillige orter som alenast 3 mijl härifrån belägne äro, utplundrat, upbränt, och mycket Boskap med sig afdrifwit. Det kommer mångom underligit före, ar de Keyserlige sådant ey hafwa hindrat, ey heller ett så ringa antal förlagt och förskingra


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,&lt;br&gt;Af den 25 Septembris 1706}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 1 Septembris&lt;/div&gt;

Den Keyserlige Armeen under Feltmarskalken Grefwe Starenberg är nu, sedan den samma med åtskillige Regementer utur riket är Worden förstärckt, utur des läger upbruten och wid Presburg gången öfwer Douau-Strömen, wid samma tid har General Palfi med 3000 Hästar och Raitzer anfallit den starckeste af de uproriskes på Öön Schütt liggiande Skantzar, nederhuggit 500 [..], som där legat i besättning, och tagit deras Öfwerste til fånga, samt alt där befintlige förrådet och utrustning sig bemächtigat, hwaruppå bemälte General har sig med Hufwud Armeen lyckeligen sammanfogat. Feltmarskalken Rabutin har med den Siebenburgiske Armeen stött til de öfrige i Ungern warande troupperne, och är i wärckeligit antog åt Öfwer Ungern, fördenskul hafwa ock de uproriske, sedan de förnummit bägge Armeerne på hwar sin sida annalckas, dragit sig i oreda något ifrån Österrikiske gräntzen tilbaka.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,&lt;br&gt;Af den 2 Octobris 1706}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 8 Septembris&lt;/div&gt;

Feltmarskalken Grefwe Starenberg har med den Keyserlige Armeen fortsatt marchen åt Comorra, hwaruppå de uproriske åter hafwa sig på öön Schütt infunnit. Generalen Rabutin förnimmes wara ifrån Zolnock hijt åt i antog, til at få de uproriske emellan sig. Om fredzhandlingens uptagande igen begynner man åter nu tala.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,&lt;br&gt;Af den 9 Octobris 1706}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 15 Septembris&lt;/div&gt;

De uproriske hafwa belägringen för Gran uphäfvit.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,&lt;br&gt;Af den 16 Octobris 1706}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 22 Septembris&lt;/div&gt;

Sedan den Keyserlige Armeen under Feltmarskalcken Grefwe Starenberg är längre inryckt i Ungern, kunna de uproriske åter föröfwa deras ströfwerier, det så häftigt, at man ifrån Armeen ey kan få någon kunskap, efter ingen kan hwarken fram eller tilbaka komma.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,&lt;br&gt;Af den 23 Octobris 1706}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 29 Septembris&lt;/div&gt;

Den Keyserlige Armeen under Grefwe Starenberg har sedan dess upbrott ifrån Comorra marcherat åt Neüdorf, och den där upkastade Fientlige Fästningen med storm intagit, hwar wid Besättningen bestående af 700 man blifwit aldeles uederhuggen. Armeen är sedermehra gången åt Grau, hwilken ort några dagar tilförende för brist skul på Lifsmedel har måst med Fienden dagtinga, och tror man, at den samma i desse dagar lärer wara återwunnen. Eliest äro här tidender inlupne, at emellan Generalen Rabutin och ett starkt Partie af de Uproriske, en skarp Träffning skal wara förelupen til de sednares missfördel, men man wäntar derom ännu större wisshet.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,&lt;br&gt;Af den 30 Octobris 1706}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 6 Octobris&lt;/div&gt;

För de ströfwande Partierne i Ungern har man sedermehra hwarken ifrån Feltmarskalken Grefwe Starenberg, eller Generalen Rabutiu haft någon säker kundskap. Det säyes fuller, at den förre skal hafwa åter igentagit Gran, och den sednare med Dagtingan bemächtigat sig Caschau, men man har derom ännu aldeles ingen wisshet. Wid Odenburg har nyligen ett Keyserligit Partie anträffat 2000 Coruzzer, några 100 deraf nedergiort, tagit många til fånga och 3 Fanor och några Trummor eröfrat.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,&lt;br&gt;Af den 6 Novembris 1706}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 13 Octobris&lt;/div&gt;

Bägge de sidst omrörde tidenderne befinnes nu wara sanne. Feltmarskalken Grefwe Starenberg har med tagtingan inbekommit Gran, och der funnit 50 Stycken, och ett godt förråd på Krigsrustning och hwariehanda andra nödwändigheter. Af Besättningen äro 300 man i uttogandet tii de wåra öfwergångne. Bemälte Feltmarskalk lärer nu sammanfoga sig med Generalen Palfi, och än widare söka at göra Fienden afbräck. Generalen Rabutin har efter säker inkommen berättelse wid Caschau råkat i hop med några de Uproriskes Troupper under Berezini, och dem aldeles slagit, samt deruppå bracht Caschau, Eperies och Leitschen under Hans Keyserlige May:tz lydno, fortsättiandes marchen åt Bärg-Städerne, dtjt man och menar, at Grefwe Starenberg lärer toga. Detta alt oachtat har i desse dagar ett starkt de Uproriskes Partie under Grefwe Forgatsch satt sig öfwer Marchströmen och öfwerrumplat den lilla Staden Züssersdorf, där föröfwat ett grufweligit mördande, och lemnat Orten, samt 15 andra där omkring belägne, i Aska. Utur Slebenburgen har man, at Ragotsky där utskrifwit en Landdag til at låcka Iuwånarne til Upror, hwilket och i Gen. Rabutins frånwaro lätteligen torde ske.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,&lt;br&gt;Af den 24 Decembris 1706}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 1. Decembris&lt;/div&gt;

De uproriske i Ungern göra alt fort med deras ströfwande öfwer alt stor skada. Här äro tidender, at någre 1000 Man af Feltmarskalkens Rabutin Folck skola hafwa råkat på någre 1000 af de uproriske, och 700 deraf nedergiort, hwar om widare wisshet wäutas.


{{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,&lt;br&gt;Af den 8 Januarij 1707}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 15. Decembris&lt;/div&gt;

Man har här nu tidender utur Ungern, at Generalen Rabutin har omsider med stor möda slagit sig igenom de uproriske, och kommit til Segedin, hwar ifrån han öfwer Essek täncker sig draga hijt åt. Men det wärsta är, at han lider brist på all ting, ey heller seer man, huru man med säkerhet kan honom det med här ifrån försee. Utaf Feltmarskalken Starenbergs Armee skola 4000 man förläggias när in til denna Staden til at afwärja de uproriskas ströfwerier wid infallande frost.


{{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,&lt;br&gt;Af den 5 Martij 1707}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 9 Februarij&lt;/div&gt;

Feltmarskalken Grefwe Starenberg är ifrån Armeen i Ungern hijt til Hofwet ankommen at göra om dess tilstånd berättelse. De Uproriske hålla sig nu på denne sidan tämmelig stilla, men Ragotsky säyes wara ifrån Bärg-Städerne upbruten åt Siebenburgen, och hafwa i sinnet at låta sig där för Förste utropa.


{{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,&lt;br&gt;Af den 12 Martij 1707}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 16 Februarij&lt;/div&gt;

Det hålles för hel wist, at Printz Eugenius kommer innan kort utur Italien hijt, och skal i detta Åhr anföra Krigsmachten wid Rheinströmen. I hans ställe går Feltmarskalken Grefwe Starenberg åt Italien, och Feltmarskalken Rabutin blifwer wid krigsmachten i Ungern.


{{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,&lt;br&gt;Af den 4 Junii 1707}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 11 May&lt;/div&gt;

Än wisar sig föga liknelse til någon Fred med de Uproriske Ungerne, doch är likwäl underhandlingen med dem ey aldeles afbruten.


{{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,&lt;br&gt;Af den 13 Augusti 1707}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 20 Julij&lt;/div&gt;

Generalen Rabutin, hwilken för någon tid sedan ankom, är med en ansenlig summa Penningar så ock stora nödwändigheter för sin underhafwande Krigsmacht blefwen försedd, och begifwer sig innan kort tilbaka åt Ungern at där något emot de Uproriske företaga, hwilke med all macht fortsättiaBelägringen för Arrath. Hufwud-Armeeu under Feltmarskalken Grefwe Starenberg står wid Neüheüsel, och håller samma Ort inspärrat.


{{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,&lt;br&gt;Af den 20 Augusti 1707}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 27 Julij&lt;/div&gt;

Generalerne Grefwe Starenberg och Rabutin äro här ifrån åt Ungern afreste, och skal upsåtet wara at först försökia at slå de uproriske wid Neüheüsel, och at Generalen Rabutin sedan skal igenom Bärgstäderne toga åt Siebenburgen. Man förnimmer eliest utur Ungern, at de Uproriske hafwa wågat sig til at förklara den Ungerske Cronan ledig, och skola wilia träda til nytt Konunga Wahl, hwar wid åtskillige personer säijas komma i betänckiande.


{{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,&lt;br&gt;Af den 12 Novembris 1707}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 19 Octobris&lt;/div&gt;

Sedan Feltmarskalken Grefwe Starenberg i detta Fälttoget ingen fördel af Ungrerne kunnat erhålla, har han lagt manskapet i Quarter wid Gräntzerne af Öster-Rijke och Mähren til at betäckia desse Provincier från de missnögde Ungrernes infall och ströfwerij, hwilkas förlägning doch swårligen lärer kunna förhindra, som desse länder icke efter wanligheten blifwa bryddeWintern öfwer, hälst när strömarne äro tilfrusne.


{{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,&lt;br&gt;Af den 19 Novembris 1707}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 25 Octobris&lt;/div&gt;

Felt-Marskalken Grefwe Starenberg är utur Ungern hijtkommen, och begynner man rådslå, huru man med större eftertryck, än här til skedt är, skal det wärket i nästkommande Åhr angripa. Generalen Rabutin är med sin macht i Siebenburgen ankommen, oachtat någre 1000 Coruzzer welat honom Passet tilspärra. De äro alle wid hans annalkande sin wäg rymde.


{{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,&lt;br&gt;Af den 10 Decembris 1707}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 16 Novembris&lt;/div&gt;

Uti Ungern hafwa de missnögde nyligen åter giort ett ströfwande öfwer hela Landet alt in til Leita strömen, och grufweligen med mord och sköflande framfarit. Man säger fuller, at någon underhandling med dem åter på nytt lärer företagas, men det twiflas mycket, om något derigenom kan uträttas.


{{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,&lt;br&gt;Af den 17 Decembris 1707}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 23 Novembris&lt;/div&gt;

Cardinalen af Sachsen Zeitz, Primas af Ungern, har i Tyrnaw haft ett samtal med några de Ungerske missnögdes fulmächtige, och har hijt til hofwet berättat at det synes, som woro det nu deras alfwar at träda til en Fredzhandling, Hofwet har derföre låtit befalning til honom afgå, at han på alt möijeliget sätt skal det wärket sökia at drifwa. Huru wida der med kommer, lärer sig snatt yttra. I medlertid fortfara de missnögde med deras ströfwande, hafwa nyligen warit inuti Steijermark, och giordt där stoor skada, och aldenstund igenom den olyckelige branden i Neüstättrel, medelst hwilken ett ansenligit förrådz-huus är wordet förbränt, de Keyserlige Troupperne torde blifwa förorsakade i brist på underhåld och fordenskap at draga sig utur deras förre Posteringar tilbaka åt Marck-strömen, så fruchtar man ock, at sådant lärer gifwa de missnögde anledning at å nyo giöra infall i Mähren.


{{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,&lt;br&gt;Af den 24 Decembris 1707}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 30 Novembris&lt;/div&gt;

Man har sedermehra ey haft några särdeles tidender utur Ungern, förutan hwad som om de missnögdas ströfwerier wid de Ödenburgiske Linierne berättas. Det säyes fuller, at störste delen af dem skal önska Freden, men det hoppet som de sig göra om en lyckelig utgång af samtalen i Tyrnaw, hwarest Cardinalen af Sachsen Zeitz sig ännu uppehåller, torde slå dem felt, aldenstund deras förnämste anförares påstående finnes wara så utan måttan, at det af en god del ibland deras eget anhang ey finner bifall. Det wil säyas, at Felt-Marskalken Rabutin skal hafwa erhållit en märckelig seger öfwer de missnögde i Siebenburgen, men derom wäntas ännu större wisshet.


{{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,&lt;br&gt;Af den 31 Decembris 1707}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 7 Decembris&lt;/div&gt;

Cardinalen af Sachsen Zeitz är nu i Presburg, och begynner man fatta nog hopp om Fredzwärket, på hwilket Hans Keyserlige May:tz Bundzförwanter med all ijfwer drifwa, och säyes Cardinalen hafwa insänt åtskillige Puncter det ährende angående, hwilke blifwit af Hofwet gillade I medlertid ströfwa de missnögde öfwer ait, och hafwa nyligen ärnat sättia öfwer Vagströmen med 5000 man och några Stycken, men blifwit derutinnan af watnets upswällande förhindrade. Ifrån Feltmarskalken Rabutin är en Officerare til Hofwet kommen med berättelse, at bemälte General är med sin Armee lyckligen kommen in i Siebenburgen, hch har därut fördrifwit alle Uproriske, så at hela det Landet, på en eller annan liten ort när, är bracht under hans Keyserl. May:tz lydna.


{{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,&lt;br&gt;Af den 14 Januarij 1708}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 24 Decembris&lt;/div&gt;

Til Presburg är nu en allmen Ungersk Riks-Dag utskrefwen, och talas nog om, at Hans Keyserlige May:t sielf i egen Person l rer där sig infinna, til at så mycket mehr befrämia hwad til det Riketz befredigande kan lända. Den Ungerske Palatinus och flere andre af de trogne Ständerne äro tijt förskrefne, til at biwista de rådslagen som förut hållas skola öfwer de på Riks-Dagen tienlige materiernes inrättande, och gör man sig i gemen godt hopp om ett lyckligit utslag i detta bullersama wärket.


{{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,&lt;br&gt;Af den 21 Januarij 1708}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 31 Decembris&lt;/div&gt;

Man gör sig gott hopp om en god utgång af underhandlingen med de missnögde, och på widrig händelse wil man sökia i at i nästkommande åhr med all macht denna oron dämpa.


{{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,&lt;br&gt;Af den 24 Martij 1708}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 29 Februarij&lt;/div&gt;

Fulmächtige utaf de Ungerske Städerne, som ännu äro Hans Keijserlige May:t lydige, hafwa sig fuller i Presburg församlat, och hålla samtal sinsemellan och med Cardinalen af Sachsen Zeitz, Men Hans Keijserlige May:tz ditresa är upskuten, och skickas alenast twänne Keijserlige Råd dit såsom Commissarier. De som redan äro i Presburg församlade, lära afskicka deras fulmächtige til de missnögde, och föröka at kunna dem öfwertala til at jämwäl låta deras fulmächtige infinna sig til mötet, men man twiflar, om sådant lärer hoos dem finna rum, och på den händelsen lärer ock Hans Keyserlige May:t aldeles intet komma til Riksdagen. Generalen Palfi förer nu befälet öfwer de Keyserlige Troupperne i Ungern, men det säyes, at General Rabutin lärer utur Siebenburgen komma at dem anföra.


{{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,&lt;br&gt;Af den 31 Martij 1708}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 7 Martij&lt;/div&gt;

På de i Presburg församlade Ungrernes inrådande och begäran har Hans Keyserlige May:t samtyckt til en afskickning ifrån dem til de missnögde, til at biuda dem til Riksdagen, och öfwertala dem til at läagia ned Wapnen. Furst Esterhasi, som är Palatinus Regni, har afsänt en Enspännare til Berezini, som wistas närmare til Österrikiske gräntzorne än Ragotsky, gifwande honom tilkänna denna afskickningen, med begäran at få Pass för dem. Man twiflar doch, at denne afsändningen lärer hafwa någon god framgång.


{{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,&lt;br&gt;Af den 7 Aprilis 1708}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 14 Martij&lt;/div&gt;

De missnögde Ungrerne hafwa oupbrutne tilbaka skickat Kallelse brefwen til Riksdagen i Presburg föregifwandes, at sedan de upsagt Keysaren all lydna, och förklarat den Ungerske Thronen för ledig, woro det orimligit at något antaga, som ifrån den sidan kommo. Lärer altså den sidst omrörde afskickningen aldeles blifwa tilbaka, eller åtminstone aflöpa fruchtlös. Generalen Heister är förordnat til at anföra den Keyserlige Krigsmacht n i Ungern.


{{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,&lt;br&gt;Af den 2 Junij 1708}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 9 Maij&lt;/div&gt;

Den Presburgiske Riksdagen blifwer fortsatt, utan at man kan ännu weta, hwad frucht han lärer skaffa. I medlertid ströfwa de Upproriske Ungrerne nu mehr än tilförende, och hafwa nyligen giort ett infall i Mähren, hwarest de åtskillige orter plundrat och förbränt, och öfwer 7000 Menniskior jämmerligen mördat. Den Keyserlige Krigsmachten drager si nu tilsamman i Ungern, och reste för några Generalen Heister här ifrån den samma at anföra, och de Uproriske med all macht angripa.


{{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,&lt;br&gt;Af den 16 Junij 1708}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 23 Maij&lt;/div&gt;

Riksdagen i Presburg warar ännu, doch kan man ey see, hwad gott ännu står ther med at uträttas. The Uproriske Ungrerne hålla jemwäl nu en sammankomst i Erla, och i medlertid fortfara efter theras wanlige Krigsmaner at göra the Keyserlige afbräck genom ströfwande, icke alenast i Ungern, hwarest Landtmannen, som är them Keyserligom Hätsk, på allehanda sätt går them tilhanda, utan ock i Österrikel, Mähren och Steyermark, ther the bränna och nederhugga alt hwad the för sig finna, och efter giord skada gå tilbaka in i Ungern.


{{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,&lt;br&gt;Af den 21 Julij 1708}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 27 Junij&lt;/div&gt;

Then Keyserlige Krigsmachten i Ungern är ey ännu i tilstånd at något motstånd the missnögde företaga, hwilke fortfara med theras ströfwande både i Mähren och Österrike.


{{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,&lt;br&gt;Af den 18 Augusti 1708}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 26 Julii&lt;/div&gt;

Man har i dag utur Ungern igenom Generalen Heisters son haft the goda tidender, at bemälte General har wid Trentchin råkat ihop med the uproriskes Hufwud-Armee, hwar wid Ragotski, Berezini och Caroli theras förnämsta Hufwuden skola hafwa warit tilstädes, och then efter ett skarpt fächtande drifwit på flychten, nedergiort 6000, tagit 400 til fånga, och i orten inspärrat 3000, samt bekommit 14 Stycken med tilhörig Ammunition och tross til byte. På wår sida skola allenast 500 man blifwit döda.


{{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,&lt;br&gt;Af den 25 Augusti 1708}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Utur Preüssen den 7 Augusti&lt;/div&gt;

I Dantzig uppehåller sig ännu Furstinnan Ragotsky, utan at man wet, när hon kan begifwa sig åt Ungern, och hwad hon för sin Herre kunnat uträtta.


{{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,&lt;br&gt;Af den 1 Septembris 1708}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 8 Augusti&lt;/div&gt;

Uti then sidste Träffningen förmenas the Uproriske med döda, sårade och fångar hafwa förlorat 9000 man, och skal Ragotsky sielf wara stört med sin Häst, och blifwit på bröstet illa stött och släpat, så at han ock är sporder död. Man giör sig här så wäl af thenne Segren, som af bundzförwanternes fördel öfwer the Franske i Flandern, wist hopp at kuuna bringa the Uproriske, åt minstone en stor del theraf, på rätta wägen igen, til hwilken ända Riksmötet i Presburg ännu blifwer en någon tid fortsatt.


{{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,&lt;br&gt;Af den 15 Septembris 1708}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 22 Augusti&lt;/div&gt;

Man har utnr Ungern, at Feltmarskalken Heister är den 12 hujus gången för Fästningen Neutra, och then samma then föliande dagen Bombarderat, hwarpå Commendanten den 14 har dagtingat, och Besätningen med thess Gewähr uttogat. Man haa therinne funnit en hop Stycken, och ett godt förråd på allehanda Krigs- och Lifsmedel. Krigsmachten är sedermera gången för Ncuheusel, och lärer söka then angelägne Fästningen jemwäl at borttaga, hwaruti man så mycket snarare förmodar en god framgång, som man har kunskap, at the Uproriske nu äro mycket häpne och rådlöse blefne, och til en del begynt falla af ifrån Ragotsky. Man wil ock säya, et en af theras förnämsta Hufwuden skal med 2000 af sitt anhang wara til the Keyserlige öfwergången, hwilka Exempel ock flere med thet snaraste wordo föliandes. Thet säyes jemwäl, at Ragotsky skal hafwa låtit sättia Berezini i förwar, emedan h n i then sidsta Träffningen skal med Rytteriet, som han anförde, i oträngda mähle tagit flychten, och lemnat Fotfolket i sticket, hwilket ock giort misstroendet them emellan så stort, at nu mehra ingen lydna wara skal.


{{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,&lt;br&gt;Af den 29 Septembris 1708}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 5 Septembris&lt;/div&gt;

Sedan man efter thet nylige lyckelige slaget i Ungern bemödat sig, hälst igenom thet Ungerske Påviske Präst rskapetz bearbetande, at bringa på rätta wägen the missnögdes anförare, som här tils haft befälet wid Österrikiske och Mähriske gräntzerne, hafwa twänne theraf, hwilkas godz äro belägne på the orter som the Keyserlige genom berörde slag sig bemächtigat, wid namn Otzkay och Bezeredi, låtit sig ther til öfwertala. Otzkay är redan ankommen hos Feltmarskalken Heister, och har bracht med sig ett Regemente til foot, som stått under hans befäle. Men som hwarken Officerare eller gemene af thetta regementet någon kunskap haft om theras anförares förehafwande ändring, förr än the sett sig öfwermannade af ett Keyserligit Regemente til Häst, som han til sin säkerhet bestält emot sig, och äro alt å nödgade wordne emot theras wilja at taga Keyserlig tienst, så rymma the hopetals och begifwa sig åter til the missnögde. Bezeredis ankomst har man ock med thet första förmodat, men efter han emot sin lofwen långe uteblifwer, kommer man på the tanckar, at antingen han torde hafwa ångrat sig, eller at the Officerare och Soldater, som stått under hans anförande, hafwa efter Otzkays öfwergång til the Keyserlige fattat misstanka emot honom, och försäkrat sig om hans person. Som man ey kan förlita sig på thesse öfwerkommande Ungrars beständighet, om tbe i Ungern qwar förblifwa, menar man, at Otzkay, och jämwäl Bezeredi, om han ännu öfwerkommer, lära sändas til Armeen i Flandern eller wid Rheinströmen med General Majors titel och underhåll. The Keyserlige giöra anstalter at med thet första angripa Fästningen Neüheüsel, när the then hafwa intagit, som the innan kort förmoda, lära the toga widare in i Ungern. P. S. Nu kommo tidender utur Öfwer-Ungern, at ther en träffning är förfallen, som olyckligen aflupit för the Keyserlige, warandes wid pass 2000 af them nederhugne, sedan the af ett mycket större antal missnögde oförmodeligen blifwit angrepne. Med thet samma är ock efterrättelse kommen, at Bezeredi, i thet han welat gå öfwer til Feltmarskalken Heister, är blefwen af the Officerare och Soldater, som stått här tils under hans befäle och hans upsåt erfarit, fångslad, och sluten til händer och fötter som en förrädare sånd til Ragotsky.


{{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,&lt;br&gt;Af den 6 Octobris 1708}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 12 Septembris&lt;/div&gt;

Efter slaget wid Trentschin har man ment at Neuheusel såsom anbra Fästningar lätt skulla stå för the Keyserlige at bemächtigas, men finnes dock nu, at i anseende til the Moras och watn hwilka i kring Staden belägne är, som ock til thet lykliga slag 12000 missnögde emot 5000 Keyserlige erhållit, hwarigenom the mod repat och nu på alt sätt söka motstånd giöra. Marskalken Heifter lärer nödgas at upgifwa Belägrjngen, hälst Åhrsens tid thet nu ock synes fordra. The missnögde framhärda icke thesto mindre at föröfwa kring Presburg och Oedenburg stort öfwerwåld, bortdrifwandes ifrån then förra ortens inwånare Boskap hopetals och läggiandes på the sednare för theras Wijnbärgning anseenliga Contributioner. Ragotsky säges högeligen hafwa beklagat then förlust han fått igenom Capitein Dragolis död hwilken Tyska Soldater som uti en gammal mur intet långt ifrån Deva fördole legat anfallit och illa Blesserat, hwaraf han sedermehra säyes skola hafwa afsomnat.


{{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,&lt;br&gt;Af den 3 Novembris 1708}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 10 Octobris&lt;/div&gt;

Upsåtet som har warit, at Feltmarskalken Heister skulle belägra Neuheüsel, är nu ändrat, och har han i thet stället wändt sig åt Bärg-Städerne. The Uproriske hafwa haft före at göra ett ströfwande in i Steirmark, men the Keyserlige hafwa them ther med goda anstalter förekommit, så at the med oförrättade saker måst wända therifrån igen.


{{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,&lt;br&gt;Af den 22 Decembris 1708}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 28 Novembris&lt;/div&gt;

För några dagar sedan kom Feltmarskalken Heister hit utur Ungern, sedan han ther lyckeligen bracht Fälttoget til ända, uti hwilket han först slagit the Uproriske wid Trenchin, sedan them Fästningen Neutra ock fråntagit, och ytterligare drifwit ifrån Bärg städerne, hwilka han låtit besättia. Bemelte General har hos Hans Keyserlige May:t aflagt sin berättelse om alt samman, hwar uppå nu Krigs rådslagen dageligen blifwa håldne, och så snart the äro öfwerståndne, lärer Grefwe Heister förfoga sig tilbaka åt Ungern igen.


{{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,&lt;br&gt;Af den 26 Januarij 1709}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 30 Novembris&lt;/div&gt;

En af the uproriskes anförare Berezini står med sin hoop färdig at något företaga emet Berg-Städerne, ett annat parti har nyligen wägat sig öfwer Leytha strömen, och ströfwat alt in til denna negden, hwarest sedan the med plundrande och röfwande förörfwat stor motwillia, och tagit en hoop folck fångne, hafwa the begifwit sig tilbaka igen. Ett annat parti af 2000 man hafwa uyligen wågat sig för Cremnitz, men blifwit med förlust tilbaka drefne, äfwen så äro 8 andra Compagnier wordne ifrån Neusol tilbaka slagne. För några dagar sedan är en wiss Herre hit tilbaka kommen, som af Hofwet warit åt Ungern afskickat angående Stilleståndet med the missnögde, hwadhan egenteligen har ther underrättat, är änny ey bekant, men man har kort ther efter erhållit tidender, at twänne Landskapee hafwa sig gifwit under Hans Keyserlige May:tz lydna, och at Feldtmarskalken Grefwe Heister dragit sitt Rytterie tilsamman och thre med togat åt Zipferlandet. Hela thet Trenchiniske Landskapet är jämwäl ifrån the missnögde befriat sedan man så lyckligen Slottet Trenchin bibehållit.


{{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,&lt;br&gt;Af den 16 Februarij 1709}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 20 Januarij&lt;/div&gt;

I går kom Feltmarskarken Heister hit utur Ungern, sedan han twänne Landskap å nyo bracht under Hans Keyserlige May tz lydno, samt inrättat Posteringarne, och giordt behörige anstalter til nästkommande Fälttog.


{{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,&lt;br&gt;Af den 2 Martij 1709}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 3 Februarij&lt;/div&gt;

Om stilståndet med Ungrerne synes thet nu intet mehr hopp gifwas, utan man bereder sig med all macht til at them med wåld twinga. I medlertid hafwa Ragotsky och Berezini låtit ställa Bezeredi, om hwilkens upsåt at gå öfwer til then Keyserlige sidan, man för några månader sedan nämde, til rätta såsom en Fäderneslandets Förrädare, och slå hufwudet af honom. Thenne theras stränghet emot honom synes wara ett tekn af ringa benägenhet hos them til at underkasta sig Hans Keyserlige May:tz lydno, förr än the see sig twungne ther til genom wapnen.


{{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,&lt;br&gt;Af den 18 Januarij 1710}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 14 December&lt;/div&gt;

I Ungern aflöper och alt til thet Keyserlige Hofwetz bästa i thy Generalen Heister innom en kort tijd intagit Fästningene Letschau hwarest mäst hela Guarnisonen blifwit nedgiord ock Kaschmarsch och i samma Orter inlagt Keyserlig Besättning. Guarnisoner i Chron-Weissenburg skal ock nyligen hafwa råkat på ett fientligit Partie, commenderat af then namnkunnige Sekeres, slagit ned en stor hoop ther af och tagit åthskillige Fångar. Thet har ock Påfwen låtit uthgå Patenter hwar medelst han gifwer tilkiänna, at eho som intet wil falla tilföga ock innan kort förklara sig för Keysaren, thensamme wil han med Kyrckiones band anse och straffa, hwilket alt, så mycket uthrättat, at Rebellerne hoptals infinna sig som ock nyligen uti Hermanstad 30 stycken af Adel anhållit om nåd och gifwit sig under Keysaren. Ofwannämde General Heister skal hafwa gifwit försäkring, så framt han kunde blifwa understöd med alla nödtorfter innan nästa åhrets slut at hafwa giort ända på thetta Kriget.


{{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,&lt;br&gt;Af den 1 Martij 1710}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 29 Januarii&lt;/div&gt;

Man har utur Ungern, at den 12 hujus eu skarp träfning förefallen är emellan the Keiserlige tropperne under Generalen von Sickingen och the uproriske Ungrarne under Ragotzi, hwar wid thesse sednare blifwit slagne på flychteu, och förlorat 1000 man, samt några fångne, jämte 27 Fahnor och Fältstycken. Af the Keiserlige äro alenast 200 döde och sargade.


{{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,&lt;br&gt;Af den 10 Maij 1710}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 2 April&lt;/div&gt;

Emot Rebellerne i Ungarn giör man ock ansenlige förfatningar, och är Generalen Heister förordnad at gifwa sig åter dit igen. Man har fuller wid åtskillige tilfällen temmeligen kuffat dhem, såsom icke långesedan, wid en ort Watkaret benämt, dherest ett Keyserligit Partie råkat på ett ansenligit af Rebellernes, dhet slagit och uti Floden Aipel förjagat, och wid en annan ort Debrezin, hwarest en Capitain Fechely anfullit 1000 af dhe Missnögde, en stor del af dhem nedgiordt, fåt åtskillige fångar och ett stort byte af Booskap, item wid Schmölnitz äfwenledes afwist fienderna, och på ett och annat ställe giordt dhem ansenlig afbräck, men så hindrar ändock alt sådant intet, at ju icke Ragotsky wid Somlio drager mycket Manskap til sammans och skickar sina partier Donau strömmen fram åt.


{{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,&lt;br&gt;Af den 17 Maij 1710}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 9 April&lt;/div&gt;

Man skyndar sig här med all flijt i tijd at kunna begynna Fälttoget i Ungern, hwar wid man wist en sådan ifwer at man icke obilligt böör hoppas det wåra Tropper i åhr lära gå offensive dersammastädes til wärka, warandes de dijt sände Tropper så många, at af dem twenne Armeer blifwit inrättade af hwilka General Heister commenderar den ena, och Fält-Marskalken Palfy den andra. Det är i anseende här til som de missnögde nu åter så strukit i håll, at af dem få äro mera i Fältet tilfinuandes, utan allenast några enda i skogen röfwande, hwilka ock efter hand warda upsnappade och behörigen afstraffade.


{{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,&lt;br&gt;Af den 24 Maij 1710}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 23 April&lt;/div&gt;

De ifrån Segedan ankomne Brefwen berätta, huru den der commenderande Generalen Gref Herberstein sedan han förnummit at in emot 4000 af de missnögde samlat sig wid en ort Keezkemet i tancka, at plundra Landet, skickat ut Öfwersten Töckely med ungefehr 2500 Man, hwilken det fientl. Partiet så häftigt ansatt, at det efter ett enwijst fächtande och något Manskaps förlust nödgats draga sig tilbakars, och lemnat alt sitt i sticket. Sammaeldes har ock wid Staden Muran intet länge sedan några andra fientlige Tropper blifwit omkulhäfne och om de Keyserlige haft något Footfolck med sig äfwen sielfwa Staden blifwit öfwerrumplad.


{{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,&lt;br&gt;Af den 31 Maij 1710}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 1 Maij&lt;/div&gt;

Det Keyserliga Hofwet har fuller ifrån Beyern och andra Orter låtit hämta öfwer 80000 Pallisader, hwilka til Ungarn skole afsändas, och der brukas wid den Belägringen som de Keyserliga för Neuheusel ämna sig företaga, men så hoppas man at de numera lärer wara der onödige, efter de sidst inlupne Brefwen medbringa, at de i bem:te Stad liggiande Malcontenter, uppå de tidender de haft om de Keyserliges tilredelser som General Heisters ankomst i Ungern förlåtit samma Stad, och i största hast begifwit sig til Zollnoch hwarest Ragotsky låter uphäfwa Linier och förskantzar sig&lt;sup&gt;.&lt;/sup&gt; Det berättades med sidsta Posten, at Malcontenterne hade gådt öfwer Wagströmmen, och ämnat giöra ett härjande in uti Marckgrefskapet Mähren, samt redan inskränckt Neustädel, men nu förljudes, at General Schertzer sedan han hade dragit något Manskap tilsammans, icke allenast bortjagat dem derifrån, utan ock tagit ifrån dem alt det byte de redan giordt, och slagit ned något Manskap för dem. Samma Bref medbringa ock, at de Polackar, som warit en tijd bort åt hoos Ragotsky, gådt ifrån honom, och stött tilsammans med Konungen af Swerige, som redan på sitt tågande ifrån Bender begrepen war, och at Berezini skulle wara afsomnad, hwilket, om så är, Malcontentererne til största skada lända lärer, efter denne warit den som med sina kloka råd allena uppehållit alla desse åhren hela deras wäsende.


{{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,&lt;br&gt;Af den 14 Junij 1710}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 24 Maij&lt;/div&gt;

Keyserlige General Fältmarskalken Bannus Croatia är här ifrån til Ungern afrest. För det Sawojariske Regemente Dragoner är ersättningen hit ankommen, och skal, efter några dagars hwilande, på Skiep blifwa förd til Ungern, därest Rebellerna gå af och til med starcka Partier och förorsaka Inwånarena många wederwärdigheter. Keyserlige Generalen Eberville har med 300 Märiska Hussarer warit lycklig emot tre Partien, och när han får mera styrcka af Tropperna där omkring har han förhopning, at aldeleles kunna förjaga de öfrige. Inkomne Bref utur Zips berätta, at de 3000 Moskoviter som där hafwa legat, och af Städerna utpressat penningar hafwa nu åter gått tilbaka åt Polen, men hela tiden af deras warelse i Zips hafwa de haft en mycken stoor frihet i inträde och omgänge hoos Rebellerna.


{{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,&lt;br&gt;Af den 11 Octobris 1710}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 10 Septembris&lt;/div&gt;

Utur Ungern förnimmes Ragotzi, Berezini och Esterhazi fuller hafwa sina Tropper tilsamman, men de wåga dock intet at undsättia det belägrade Neuhäusel, hwilken Stad man wid denne Månadens slut hoppas blifwa mäcktig, hälst Commendanten Belleway har med 30 Hussarer, så oförmärckt dragit sig ther utur, som öfwerlöpare weta at berätta.


{{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,&lt;br&gt;Af den 18 Octobris 1710}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 17 Septembris&lt;/div&gt;

Mot aftonen inlupo och de hugnelige tidender utur Ungern från Gen. Heister, at Besättningen i Neuhäusel omsider begifwit sig den 13 sidstl. emot afsked och försäkran, at Officerarne skola benådas med lifwet, fast om deras Godz och Egendom det Keyserlige Hofwet widare måtte ansökias, och de gemene, som lagdt neder Gewähr, få gå hem til sitt. Man fägnar sig så mycket mer åt denne Fästningens eröfrande, som medelst densamme de Keyserlige Arfländren nu tämmelig säker äro för fiendens ströfwerier och anfall.


[[Kategori:1700-talets verk]]</text>
      <sha1>9uapvcfu4xydvipgtdbzhtf940si2zb</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Sida:Boken om San Michele 1968.djvu/1</title>
    <ns>104</ns>
    <id>223564</id>
    <revision>
      <id>657886</id>
      <parentid>654530</parentid>
      <timestamp>2026-09-05T22:26:14Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Wellparp</username>
        <id>8</id>
      </contributor>
      <comment>/* Validerad */</comment>
      <origin>657886</origin>
      <model>proofread-page</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="173" sha1="0brperghep62gqb0h6epuoqli2jsbpt" xml:space="preserve">&lt;noinclude&gt;&lt;pagequality level=&quot;4&quot; user=&quot;Wellparp&quot; /&gt;&lt;/noinclude&gt;{{c|{{Större|&lt;b&gt;Axel&lt;/b&gt;|400}}}}
{{c|{{Större|&lt;b&gt;Munthe&lt;/b&gt;|400}}}}
{{c|{{Större|&lt;b&gt;Boken om&lt;/b&gt;|400}}}}
{{c|{{Större|&lt;b&gt;San Michele&lt;/b&gt;|400}}}}
{{tomrad}}&lt;noinclude&gt;
&lt;references/&gt;&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>0brperghep62gqb0h6epuoqli2jsbpt</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Sida:Boken om San Michele 1968.djvu/3</title>
    <ns>104</ns>
    <id>223566</id>
    <revision>
      <id>657885</id>
      <parentid>654532</parentid>
      <timestamp>2026-09-05T22:25:43Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Wellparp</username>
        <id>8</id>
      </contributor>
      <comment>/* Validerad */</comment>
      <origin>657885</origin>
      <model>proofread-page</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="67" sha1="tnhqh45e6jlnhrr5wvgol60ff6ohzj4" xml:space="preserve">&lt;noinclude&gt;&lt;pagequality level=&quot;4&quot; user=&quot;Wellparp&quot; /&gt;&lt;/noinclude&gt;{{c|{{Större|Boken om San Michele|150}}}}
{{tomrad}}&lt;noinclude&gt;
&lt;references/&gt;&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>tnhqh45e6jlnhrr5wvgol60ff6ohzj4</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Sida:Boken om San Michele 1968.djvu/5</title>
    <ns>104</ns>
    <id>223568</id>
    <revision>
      <id>657887</id>
      <parentid>654534</parentid>
      <timestamp>2026-09-05T22:26:47Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Wellparp</username>
        <id>8</id>
      </contributor>
      <comment>/* Validerad */</comment>
      <origin>657887</origin>
      <model>proofread-page</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="275" sha1="qjpn1wjhx86t3y5yn5j8sfg9wsul7zl" xml:space="preserve">&lt;noinclude&gt;&lt;pagequality level=&quot;4&quot; user=&quot;Wellparp&quot; /&gt;&lt;/noinclude&gt;{{c|{{Större|Axel Munthe|400}}}}


{{linje|75%}}


&lt;h1 align=&quot;center&quot; style=&quot;border-bottom:none; font-size:400%; font-weight:bold;&quot;&gt;Boken om San Michele&lt;/h1&gt;


{{c|Ce n'est rien donner}}
{{c|aux hommes}}
{{c|que de ne pas de donner}}
{{c|soi-même}}
{{tomrad}}&lt;noinclude&gt;
&lt;references/&gt;&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>qjpn1wjhx86t3y5yn5j8sfg9wsul7zl</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Sida:Boken om San Michele 1968.djvu/6</title>
    <ns>104</ns>
    <id>223569</id>
    <revision>
      <id>657888</id>
      <parentid>654535</parentid>
      <timestamp>2026-09-05T22:27:11Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Wellparp</username>
        <id>8</id>
      </contributor>
      <comment>/* Validerad */</comment>
      <origin>657888</origin>
      <model>proofread-page</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="132" sha1="f3kheg7okby2xcwa40gsh44wrykn112" xml:space="preserve">&lt;noinclude&gt;&lt;pagequality level=&quot;4&quot; user=&quot;Wellparp&quot; /&gt;&lt;/noinclude&gt;{{c|© BOKFÖRLAGET FORUM AB, STOCKHOLM}}

{{c|TRYCKT HOS BOHUSLÄNINGENS AB}}

{{c|UDDEVALLA}}

{{c|1968}}
{{tomrad}}&lt;noinclude&gt;
&lt;references/&gt;&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>f3kheg7okby2xcwa40gsh44wrykn112</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Sida:Boken om San Michele 1968.djvu/7</title>
    <ns>104</ns>
    <id>223570</id>
    <revision>
      <id>657889</id>
      <parentid>654536</parentid>
      <timestamp>2026-09-05T22:27:54Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Wellparp</username>
        <id>8</id>
      </contributor>
      <comment>/* Validerad */</comment>
      <origin>657889</origin>
      <model>proofread-page</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="325" sha1="90knq3vxq7onmmt03locqde9jdl5aj0" xml:space="preserve">&lt;noinclude&gt;&lt;pagequality level=&quot;4&quot; user=&quot;Wellparp&quot; /&gt;&lt;/noinclude&gt;{{c|''Till''}}

{{c|{{Större|DROTTNINGEN|125}}}}

{{c|''de förtryckta djurens beskyddare''}}

{{c|''alla hundars vän''}}

{{linje|3em}}

{{c|''Dagen före sin död''}}

{{c|''tog Drottningen mitt löfte''}}

{{c|''att denna tillägnan''}}

{{c|''skulle kvarstå oförändrad''}}

{{c|''i boken''}}
{{tomrad}}&lt;noinclude&gt;
&lt;references/&gt;&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>90knq3vxq7onmmt03locqde9jdl5aj0</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Sida:Kungens spegel 1915.djvu/87</title>
    <ns>104</ns>
    <id>225692</id>
    <revision>
      <id>657865</id>
      <timestamp>2026-09-05T17:25:03Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Thuresson</username>
        <id>20</id>
      </contributor>
      <comment>/* Korrekturläst */</comment>
      <origin>657865</origin>
      <model>proofread-page</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="2010" sha1="oo6700f1igk046zqsk0dfu2gsqjysyj" xml:space="preserve">&lt;noinclude&gt;&lt;pagequality level=&quot;3&quot; user=&quot;Thuresson&quot; /&gt;{{ph|85}}&lt;/noinclude&gt;att jag velat trotsa honom då han levde, borde jag
då icke så mycket förr ringakta hans önskningar när
han var död?

Men med hennes snabba uppfattning och goda 
kännedom om mig kunde ingen förutfattad mening länge
bestå. I nästa ögonblick skyndade hon emot mig.

— Vad har hänt? Vad är det, Augustin? frågade
hon oroligt.

Jag hade tänkte mig hur jag skulle beskriva för
henne allt vad jag kände, få henne att förstå, 
sympatisera och, fast det gjorde henne sorg, gilla mitt
handlingssätt. Föreställningen därom var så stark hos
mig att jag icke ett ögonblick tvivlat på att jag skulle
finna ord, kraftiga, värdiga ord för det.

Men inför hennes enkla, impulsiva fråga stod jag
stum. En plötslig skygghet föll över mig; icke ens
för henne kunde jag blotta mina tankar, icke ens
från henne ville jag riskera att få ett hånlöje eller en
absolut oförstående tystnad till svar. Jag kände mig
pinsamt säker på att jag endast skulle stå löjlig och
pedantisk för henne, att hon icke skulle tro mig,
endast se ursäkter och hyckleri i vad jag sade.
Dessutom var det även så svårt att icke synas 
anklaga henne för att villigt ha tagit emot vad jag
frivilligt erbjudit, för att, såsom det heter, ha haft
planer på mig, för att ha önskat att gripa maktens
tyglar, där hon endast skulle ha givit kärlek. Hon
ansatte mig med ännu flera frågor, men likväl var
jag icke i stånd att få fram ett svar.

— Jag kan inte göra det, var det enda jag 
förmådde framstamma. Jag kan inte. Han passar inte.
Jag måste ha en annan.

— Av furstens parti? frågade hon hastigt.

— Det vet jag inte. Men någon annan måste det
bli. Och jag måste själv utse honom.

Jag hade satt mig; hon stod framför mig.

— Själv utse honom? upprepade hon långsamt.
Själv? Vad menar du med det, Augustin?

— Jag måste välja honom själv, själv, själv!

— Du menar — utan min hjälp?

Jag svarade icke, utan satt blott och såg på henne&lt;noinclude&gt;
&lt;references/&gt;&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>oo6700f1igk046zqsk0dfu2gsqjysyj</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Sida:Kungens spegel 1915.djvu/88</title>
    <ns>104</ns>
    <id>225693</id>
    <revision>
      <id>657866</id>
      <timestamp>2026-09-05T17:27:11Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Thuresson</username>
        <id>20</id>
      </contributor>
      <comment>/* Korrekturläst */</comment>
      <origin>657866</origin>
      <model>proofread-page</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1845" sha1="5wedwmtol6pcwpitteqn815bq7w4cn4" xml:space="preserve">&lt;noinclude&gt;&lt;pagequality level=&quot;3&quot; user=&quot;Thuresson&quot; /&gt;86&lt;/noinclude&gt;med sorgset bedjande blick. Hon stod tyst några 
ögonblick; därpå sade hon plötsligt:

— Du har inte kysst mig, Augustin!

Jag steg upp och kysste hennes läppar; hon stod
stilla utan att kyssa mig igen.

— Tack, sade hon. Jag bad dig kyssa mig, och
du har gjort det. Tack.

Hon teg en sekund, därefter tillade hon:

— Har jag blivit så mycket äldre på en dag?

— Åh, det är inte det. Det är …

— Jo, det är det, sade hon.

Hon vände sig bort och tog plats i soffan, där
hon satt med ögonen fästa på golvet. Slutligen 
skrattade hon till kort och skarpt.

— Jag visste att det skulle komma, sade hon, men
det här var det här var verkligen väl hastigt.

Jag störtade upp och kastade mig på knä för henne.
Lyftande min arm, lade jag den kring hennes hals
och drog hennes ansikte ned till mitt.

— Nej, nej, nej, viskade jag passionerat. Det är
inte det!

Hon lät mig kyssa sig gång på gång och besvarade
till sist mina kyssar. Hennes andedräkt var kort och
flämtande, och hon tryckte bönfallande min hand.

— Älskar du mig? viskade hon.

— Ja, ja!

— Men varför — varför då? Varför gör du det då?

Hon drog sig tillbaka och såg med ett förvirrat uttryck
på mig.

— Är det för min skull? Tänker du på mig?

— Nej, sade jag med oböjlig uppriktighet. Det är
inte på dig jag tänker.

— Åh, dölj det inte! utbrast hon, ty hon trodde
mig icke. Vad bryr jag mig om det! En gång gjorde
jag det. Men nu gör jag det inte längre.

— Det är inte för din skull, upprepade jag 
hårdnackat.

— Nå, men så säg mig då, säg mig då varför
det är! Ty jag tror att du älskar mig ännu.

Jag ändrade min ställning för att berätta henne
det, men mitt hackiga, avbrutna sätt att tala kom min
idé att synas liten och småaktig; jag kunde icke finna&lt;noinclude&gt;
&lt;references/&gt;&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>5wedwmtol6pcwpitteqn815bq7w4cn4</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Sida:Kungens spegel 1915.djvu/89</title>
    <ns>104</ns>
    <id>225694</id>
    <revision>
      <id>657867</id>
      <timestamp>2026-09-05T17:32:01Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Thuresson</username>
        <id>20</id>
      </contributor>
      <comment>/* Korrekturläst */</comment>
      <origin>657867</origin>
      <model>proofread-page</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1922" sha1="k6js39wqg53qshzz0xonii4v15b8enr" xml:space="preserve">&lt;noinclude&gt;&lt;pagequality level=&quot;3&quot; user=&quot;Thuresson&quot; /&gt;{{ph|87}}&lt;/noinclude&gt;de ord, som ensamma förmådde uttrycka sanningen
för henne, men likväl gick jag på, bemödande mig att
förklara vad jag menade.

— Jag försökte aldrig att blanda mig i det, 
avbröt hon en gång.

— Nej, det var jag som blandade dig i det, var
mitt lama svar, och det övriga jag sade var lika lamt.

— Jag förstår inte alls, sade hon i hopplös, retlig
ton, Fast jo, nog begriper jag på sätt och vis vad du
menar, men jag tror inte på det. Jag inser inte varför
du skall känna på det sättet. Känna män så? 
Kvinnorna göra det åtminstone inte.

— Jag kan inte hjälpa det, försvarade jag mig och
tryckte hennes hand.

Hon drog långsamt bort den.

— Och vad betyder det? frågade hon. Skall jag
aldrig få se dig mer?

— Jo, ofta, ofta, hoppas jag, men …

— Jag får inte tala med dig om — om viktiga 
saker, som vi båda intressera oss för?

Jag kunde inte annat än inse det omöjliga i ett
sådant förhållande.

— I så fall blir det inte ofta du kommer; du
skall inte ha något nöje av att komma.

Någonting i hennes tankar kom henne plötsligt att
rodna, men hon mötte min blick och hämtade mod.

— Du begärde mycket av mig, sade hon.

Jag svarade icke. Hon förstod min tystnad och
steg upp. Utan att försöka hålla henne kvar kastade
jag mig på soffan, och hon gick bort till spismattan.
Hon visste att jag icke längre begärde vad jag begärt av
henne. En lång tystnad inträdde. Slutligen sade hon
med låg röst:

— Det är bara litet förr än det i annat fall hade
blivit. Och — och jag borde kanske vara glad över
att det kommit nu i stället för — senare. Du kommer
nog också att vara glad över det, Augustin.

— Hur skola vi kunna leva, hur skola vi kunna
träffas, hur skola vi vara mot varandra? utbrast hon
ögonblicket därpå. Ty allt kan inte fortgå som om
ingenting hade hänt.

— Jag vet inte.
{{tomrad}}&lt;noinclude&gt;
&lt;references/&gt;&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>k6js39wqg53qshzz0xonii4v15b8enr</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Sida:Kungens spegel 1915.djvu/90</title>
    <ns>104</ns>
    <id>225695</id>
    <revision>
      <id>657868</id>
      <timestamp>2026-09-05T17:34:32Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Thuresson</username>
        <id>20</id>
      </contributor>
      <comment>/* Korrekturläst */</comment>
      <origin>657868</origin>
      <model>proofread-page</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1995" sha1="5xhyzyj7gy8vkjot7cdvq61ph9hokkd" xml:space="preserve">&lt;noinclude&gt;&lt;pagequality level=&quot;3&quot; user=&quot;Thuresson&quot; /&gt;88&lt;/noinclude&gt;— Du vet inte! Jo, jag är säker på, att du känner
det så. Ja, ja, du gör väl rätt, kan jag tro; det måste
så bli. Det är bara litet förr än jag väntade.

Hon vände ryggen åt mig och stod och såg in i
elden. Jag försökte inom mig besvara hennes fråga,
klargöra för mig, hur det skulle bli mellan oss, hur vi
efter att ha levat i verklighetens värld nu måste leva
i den overkliga tillsammans med varandra. Jag satt
och undrade, hur jag skulle kunna sammanträffa med
henne utan att visa att jag älskade henne, hur jag
skulle kunna älska henne och ändå vara trogen min
idol, den idé som styrde mig. Plötsligt bröt hon 
tystnaden, utan att vända sig om eller lyfta på huvudet.

— Vem skall du skicka till Paris?

— Det vet jag inte. Jag har inte bestämt det
ännu.

— Wetter nämnde en annan — utom sig själv.

— Bara Max, sade jag med ett vemodigt skratt.

— Vore det då inte bäst att du skickade Max?
Det vill säga, om du tycker att han passar.

Jag trodde att hon försökte lätta sin retlighet med
ett bittert skämt, men i nästa ögonblick sade hon åter,
fortfarande utan att vända sig om:

— Skicka Max.

Jag steg upp och gick långsamt bort till henne.
Då hon hörde mig vände hon sig om.

— Skicka Max, upprepade hon ännu en gång och
sträckte sina hopknäppta händer emot mig. Jag kan
inte — jag kan inte stanna här och — och leva så som
du säger. Och du själv? Hur skulle du kunna det?

— Du vill således följa med honom?

— Ja, naturligtvis.

— På fem år?

— När jag kommer tillbaka, sade hon utan att
direkt svara på mina ord, är du tjugufem år och skall
vid den tiden antagligen gifta dig med Elsa. Jag är
då trettiofyra. Så när jag kommer igen, blir det nog
inte svårt att veta, hur vi skola behandla varandra,
Augustin.

— Min Gud! mumlade jag med blicken fäst på
hennes ögon, som därvid småningom fylldes med tårar.

— Ack, käre, käre — sade hon och lade sina&lt;noinclude&gt;
&lt;references/&gt;&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>5xhyzyj7gy8vkjot7cdvq61ph9hokkd</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Sida:Kungens spegel 1915.djvu/91</title>
    <ns>104</ns>
    <id>225696</id>
    <revision>
      <id>657869</id>
      <timestamp>2026-09-05T17:37:07Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Thuresson</username>
        <id>20</id>
      </contributor>
      <comment>/* Korrekturläst */</comment>
      <origin>657869</origin>
      <model>proofread-page</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1870" sha1="mgos7q9rj95w6cry7xqld2rgzc4u4g3" xml:space="preserve">&lt;noinclude&gt;&lt;pagequality level=&quot;3&quot; user=&quot;Thuresson&quot; /&gt;{{ph|89}}&lt;/noinclude&gt;händer på mina axlar, jag har aldrig glömt, hur löjlig
och dum jag varit. Jo, en gång, för några ögonblick,
i går. Jag skall minnas det, när jag är i Paris och
skall heller inte glömma det, när jag kommer tillbaka.
Vad jag önskar är bara att det inte gjorde en så olycklig
att ha varit dum.

— Jag låter dig inte fara; jag skickar honom inte.
Jag kan det inte!

— Tror du det är bättre att låta det ske här så
småningom, inför mina ögon, var dag? Jag skulle
ta livet av mig! Jag skulle inte uthärda det. Att se,
hur du kom underfund med det, hur du förändrade dig,
glömde, skrattade! … Åh, vad jag är olycklig!

Hon vände sig häftigt bort och kastade sig i en
fåtölj.

— Varför gjorde du det? Varför gjorde du det?
klagade hon.

— Jag älskade dig!

— Ja, ja, ja! Det var det som var det barocka!
Och jag älskade dig och älskar dig ännu! Är det inte
lustigt!

Hon skrattade hysteriskt.

— Så lustigt det snart skall förefalla oss! När jag
kommer tillbaka från Paris! Nej, förut! Vad vi skola
skratta åt det!

Hon brast ut i snyftningar och dolde ansiktet i
sina händer.

— Jag skall aldrig skratta åt det, sade jag.

— Inte? frågade hon i det hon såg upp på mig.

Därpå lämnade hon sin plats och kom bort till mig.

— Nej, jag tror inte att du skall göra det. Gör
det inte, käraste! Nej, nej, du skrattar nog inte åt
mig, säg? Inte gör du det, Cæsar?

Jag böjde mig djupt ned och kysste hennes hand.
Min självbehärskning skulle ha övergivit mig om jag
försökt tala. Då jag åter lyfte upp huvudet, kysste
hon mig på pannan och torkade tårarna ur sina ögon.

— Du skickar ju Max till Paris! sade hon. Du
lovade mig den där ministerposten. Nu ber jag dig
att du håller ditt löfte till mig. Jag ber för Max.

— Du vill då fara ifrån mig?
{{tomrad}}&lt;noinclude&gt;
&lt;references/&gt;&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>mgos7q9rj95w6cry7xqld2rgzc4u4g3</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Sida:Kungens spegel 1915.djvu/92</title>
    <ns>104</ns>
    <id>225697</id>
    <revision>
      <id>657870</id>
      <timestamp>2026-09-05T17:41:59Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Thuresson</username>
        <id>20</id>
      </contributor>
      <comment>/* Korrekturläst */</comment>
      <origin>657870</origin>
      <model>proofread-page</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1679" sha1="ga85lc34jh27onut5vgtd85q7qlsnqh" xml:space="preserve">&lt;noinclude&gt;&lt;pagequality level=&quot;3&quot; user=&quot;Thuresson&quot; /&gt;90&lt;/noinclude&gt;— Ja, jag vill bli gammal borta från dig. Låt
Max få ministerposten!

Jag stod tyst, olycklig, villrådig. Hon hade gått
några steg ifrån mig; nu kom hon åter tillbaka.

— Neka mig det inte, älskade! sade hon med
låg, osäker röst. Jag begär inte mycket av dig, bara
att du låter mig resa och inte skrattar. Jag skall aldrig
mer be dig om något. Jag har givit dig så mycket,
och jag skulle ha givit dig allt vad du begärt av
mig. Neka mig det inte!

— Det gör mig så olycklig!

— Stackars min Cæsar, stackars min Cæsar! viskade
hon sakta med ett sorgset, litet gäckande leende. Men
du hämtar dig nog snart från det.

— Tror du — tror du det verkligen!

— Det är jag alldeles viss på.

— Så må det bli så då!

Hon kom emot mig med utsträckta armar. Jag
slöt henne i min famn och vi kysste varandra. Därpå
satte vi oss åter, och en lång tystnad inträdde. Endast
en gång sade hon ett par ord.

— Hur snart skola vi resa? frågade hon.

Om tre veckor eller en månad, antar jag, 
svarade jag.

Sedan sutto vi åter tysta, tills vi hörde steg i 
trappan utanför.

— Hör, sade hon, det är Max' steg!

Hon reste sig hastigt upp, skruvade ned lampan
och satte sig i skuggan.

— Får jag tala om det för honom nu? frågade
hon.

— Ja — om det måste så bli.

— Ja, det måste. Adjö!

Och hon kysste på fingret åt mig.

I detsamma öppnades dörren, och Max von 
Sempach kom in. Innan han hann hälsa på mig, 
började hon:

— Max, vad tror du kungen har kommit hit för
i dag?

Max bekände sig ur stånd att gissa det.

— Han har kommit för din skull, sade hon. Vi
ha talat om dig.
{{tomrad}}&lt;noinclude&gt;
&lt;references/&gt;&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>ga85lc34jh27onut5vgtd85q7qlsnqh</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Sida:Kungens spegel 1915.djvu/93</title>
    <ns>104</ns>
    <id>225698</id>
    <revision>
      <id>657871</id>
      <timestamp>2026-09-05T18:11:22Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Thuresson</username>
        <id>20</id>
      </contributor>
      <comment>/* Korrekturläst */</comment>
      <origin>657871</origin>
      <model>proofread-page</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1915" sha1="g3xu5wc6ewg7gmknym1pf9czy7gsor4" xml:space="preserve">&lt;noinclude&gt;&lt;pagequality level=&quot;3&quot; user=&quot;Thuresson&quot; /&gt;{{ph|91}}&lt;/noinclude&gt;— Verkligen? Rörande vad? frågade han och gick
fram till henne.

Hon steg upp och lade sin hand på hans arm.

— Kungen vill bevisa vårt parti en nåd, sade hon
med ett beundransvärt lugn, ja, till och med med en
viss glättighet.

— Vad? utropade Max. Tänker ni skicka Wetter
till Paris, sire?

— Nej, sade jag. Inte Wetter. Han vill inte ha
posten nu, och i alla händelser passar han inte för den.

— Vill han inte ha den? Jo, visst vill han!

— Max, du skall inte motsäga kungen så där. Men
en av de våra skall i alla fall få den. Gissa vem?

Han ryckte på axlarna.

— Det kan jag inte, om det inte är Wetter.

— Du, sade hon. Säg honom det, sire!

— Om han vill ha den, svarade jag. Vill ni?

— Om jag vill utbrast han. Jag kan bara inte
tro på det. Någonting i den vägen har varit mitt
livs dröm!

— Ni får den, om ni vill ha den, sade jag.

— Och ditt livs dröm blir verklighet, tillade hans
hustru. Tänk bara! Det är något som jag aldrig vet
har hänt förr.

Och hon såg på mig.

— Ja, hans livs dröm skall gå i verkställighet,
sade jag. Ni passar för den, och jag är glad åt att
kunna ge den åt någon på er sida.

— Kungen tillhör intet parti, sade grevinnan.

Här teg hon ett ögonblick och tillade därpå:

— Och ingen människa. Han står ensam och skild
från alla.

— Jag lade knappast märke till Max' ström av 
tacksägelser och ärliga, oförställda glädje.

— Det är för stor lycka att vara sann, sade han.

Denna scen mellan oss tre har alltid tyckts mig
underlig. Max' förtjusning borde ha framkallat 
samvetsförebråelser hos oss två andra; något så trohjärtat,
så enkelt, så översvallande var det i hans tacksamhet.
Men såvitt jag minns erfor jag ingen dylik känsla, och
jag tror icke att grevinnan skilde sig från mig i detta
hänseende, Jag kände avund emot honom, icke därför&lt;noinclude&gt;
&lt;references/&gt;&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>g3xu5wc6ewg7gmknym1pf9czy7gsor4</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Sida:Kungens spegel 1915.djvu/94</title>
    <ns>104</ns>
    <id>225699</id>
    <revision>
      <id>657872</id>
      <timestamp>2026-09-05T18:13:07Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Thuresson</username>
        <id>20</id>
      </contributor>
      <comment>/* Korrekturläst */</comment>
      <origin>657872</origin>
      <model>proofread-page</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1983" sha1="qv350nn3lnbjb6y5542bf0irhmpwk6b" xml:space="preserve">&lt;noinclude&gt;&lt;pagequality level=&quot;3&quot; user=&quot;Thuresson&quot; /&gt;92&lt;/noinclude&gt;att han tog henne med sig (ty han tog icke hennes kärlek),
utan helt enkelt därför att han hade fått något som han
tyckte om, var jublande glad samt nöjd och belåten med
hela världen och sig själv. Hans livs dröm, såsom han
uttryckte sig, hade blivit förverkligad. Vår dröm hade
upplöst sig i tomhet. Varför skulle vi då göra oss
samvetsförebråelser för hans skull? Det skulle ju ha
varit överspändhet.

— Kanske kommer ni inte att tycka så mycket om
det som ni tror, sade jag med ett barnsligt begär att
göra honom mindre glad.

— Jo, för all del! Och du skall också tycka om
det, säg? sade han ömt till sin hustru.

— Som om jag skulle låta dig taga den, om jag
inte tyckte om det, svarade hon småleende. Tänk vad
jag skall lysa framför mina kära landsmaninnor i Paris!

— Jag vet inte hur jag skall kunna tacka ers
majestät, sade Max.

— Jag vill inte ha några tacksägelser. Jag har
inte gjort det för att få tack. Jag ansåg er vara den
lämpligaste personen.

— Nej, nej, sade han sakta. Jag tycker om att
tro att det till en del skett av vänskap för min hustru
och mig. Det komma alla att säga.

Jag spratt till och såg upp.

— Kanhända, sade jag.

— Ja, ni kommer att bli mycket klandrad, sire.

— Det var lustigt, anmärkte jag nästan omedvetet,
i det jag kastade en blick på grevinnan.

— Jag menar — ers majestät ursäktar ju att jag
säger det? frågade Max, och då jag nickade till svar,
fortfor han:

— De skola säga att ni gått över på vår sida i
samma ögonblick som fursten dog. Ja, de komma
att prata mycket om det — kalla det början till en
ny æra.

— Kanske de ha rätt, sade hans hustru sakta.

Jag steg upp. Jag insåg sanningen i vad Max
sade, och det förlänade situationen den anstrykning av
ironi, som den hittills saknat. Hammerfeldt själv skulle,
om han sett ned från himmelen (såsom Victoria så 
uppmuntrande antytt) haft roligt åt den tolkning, som&lt;noinclude&gt;
&lt;references/&gt;&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>qv350nn3lnbjb6y5542bf0irhmpwk6b</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Sida:Kungens spegel 1915.djvu/95</title>
    <ns>104</ns>
    <id>225700</id>
    <revision>
      <id>657873</id>
      <timestamp>2026-09-05T18:15:10Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Thuresson</username>
        <id>20</id>
      </contributor>
      <comment>/* Korrekturläst */</comment>
      <origin>657873</origin>
      <model>proofread-page</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1922" sha1="kccc8aqp3cm019xc8aphb9yt9qtuvff" xml:space="preserve">&lt;noinclude&gt;&lt;pagequality level=&quot;3&quot; user=&quot;Thuresson&quot; /&gt;{{ph|93}}&lt;/noinclude&gt;gavs min handling; det skulle ha tilltalat hans sinne
för det humoristiska att se det stora offer jag nedlagt
på hans lärdomars altare förvrängt till ett förkastande
av hans åsikter och ett omedelbart trots mot den 
myndighet, som han under sin livstid hade utövat. Hans
meningsfränder skulle bli ursinniga på mig, de skulle
säga att jag hånade hans minne. Hur underligt det
skulle bli att höra det med grevinnans ansikte ännu
livslevande framför mig och hennes snyftningar ännu
ljudande i mina öron. Jag ryckte på axlarna.

— Det finns det som är svårare att bära än litet
smädelser och skvaller. Jag kan inte hjälpa om de
inte förstå skälen till min handling.

— Det är så kort efter furstens död, sade Max.

— Saken kunde inte uppskjutas, den måste ordnas
genast, sade jag.

Jag gick fram till grevinnan för att taga avsked,
Hon stod bredvid sin man med ansiktet ännu i skuggan.

— Vi få nu så mycket att göra innan vi resa,
sade hon, att vi inte kunna hoppas få se ers majestät
mycket mer.

— Ja, inföll Max, vi äro tvungna att fara till vår
egendom och se till allting där; ty det blir lång tid vi
bli borta.

— Åhja, men jag hoppas få träffa er igen i alla
fall. Ni få lov att komma och ta avsked av mig. Nu
måste jag gå.

— Adjö, och ännu en gång tack! sade grevinnan.

Hon följde mig till dörren och nedför trappan. Max
gick före för att öppna porten och se till att vagnen
var i ordning. För ett ögonblick höll jag hennes hand
i min.

— Jag träffar dig inte mer, viskade hon. Adjö!

Jag lämnade henne stående på det nedersta 
trappsteget, med huvudet stolt lyft och ett leende på sina
läppar. Det blev såsom hon sade, ty dagen därpå foro
de till landet, och när Max kom för att taga formellt
avsked av mig, ursäktade hon sig på grund av 
illamående.


{{linje|5em}}
&lt;section end=kap09 /&gt;
{{tomrad}}&lt;noinclude&gt;
&lt;references/&gt;&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>kccc8aqp3cm019xc8aphb9yt9qtuvff</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Sida:Kungens spegel 1915.djvu/96</title>
    <ns>104</ns>
    <id>225701</id>
    <revision>
      <id>657874</id>
      <timestamp>2026-09-05T18:17:08Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Thuresson</username>
        <id>20</id>
      </contributor>
      <comment>/* Korrekturläst */</comment>
      <origin>657874</origin>
      <model>proofread-page</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1829" sha1="sezu2wi8tb4jt9kfc9yunl6nug3x27u" xml:space="preserve">&lt;noinclude&gt;&lt;pagequality level=&quot;3&quot; user=&quot;Thuresson&quot; /&gt;94&lt;/noinclude&gt;&lt;section begin=kap10 /&gt;
&lt;h2 align=&quot;center&quot; style=&quot;border-bottom:none;&quot;&gt;X.&lt;br /&gt;&lt;b&gt;Levnadslusten ber om lov att protestera.&lt;/b&gt;&lt;/h2&gt;

Under de månader, som följde på von Sempachs
avresa, ägnade jag mig till största delen åt 
regeringsangelägenheter, åt att sätta mig mera in i det svåra
kall som blivit mitt. Jag har svårt att kasta av mig
intryck, och jag var icke hågad för glättighet eller
för mera sällskapsliv än min ställning nödvändigt 
fordrade. Min mor gillade min flit och hoppades att
jag genom att studera de politiska åsikter, hon 
omfattade, själv skulle komma att bli en anhängare av
dem. Hon hörde till dem som tro att studium är
nog för att omvända. Jag ville icke diskutera denna
sak vidare; endast så mycket vill jag säga att jag var
dömd att svika prinsessan Heinrichs tro i detta 
hänseende. Och det är jag glad åt. Världen går framåt,
och fast det är svårt för personer i den onaturliga
ställning jag intager att följa med, både kunna och
måste vi följa, endast mer eller mindre långsamt och
tafatt.

Antagligen var det på grund av dessa 
sysselsättningar som jag icke lade märke till förhållandet mellan
Victoria och hennes man, förrän det redan kommit
till en kris.

Antingen av önskan att öka antalet av mina 
skyddsänglar eller endast emedan de själva trivdes och mådde
gott hade de faktiskt valt sin permanenta bostad hos
mig. Jag var glad över att ha dem och hade 
anvisat dem en vacker våning i andra ändan av slottet.
Där bodde de ganska luxuöst, sågo rätt mycket folk
hos sig och hade snart lagat att de blivit de 
tongivande i sällskapslivet. Victoria åtminstone passade
utomordentligt väl till att spela en dylik roll, och
jag avundades henne den sannerligen icke; för min
mor däremot svarar jag icke.
{{tomrad}}&lt;noinclude&gt;
&lt;references/&gt;&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>sezu2wi8tb4jt9kfc9yunl6nug3x27u</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kungens spegel/Kapitel 09</title>
    <ns>0</ns>
    <id>225702</id>
    <revision>
      <id>657875</id>
      <timestamp>2026-09-05T18:18:08Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Thuresson</username>
        <id>20</id>
      </contributor>
      <comment>Kap 9</comment>
      <origin>657875</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="225" sha1="45e1uxrm5x87u0oxeh1qpazb4ohrmfe" xml:space="preserve">&lt;div class=layout2 style=&quot;text-align: justify; &quot;&gt;
&lt;pages index=&quot;Kungens spegel 1915.djvu&quot; from=86 to=95 fromsection=&quot;kap09&quot; tosection=&quot;kap09&quot; kommentar={{nop}} header=1/&gt;


&lt;references/&gt;

&lt;/div&gt;
[[Kategori:Kungens spegel|09]]</text>
      <sha1>45e1uxrm5x87u0oxeh1qpazb4ohrmfe</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Sida:Monasteriologia Sviogothica.djvu/187</title>
    <ns>104</ns>
    <id>225703</id>
    <revision>
      <id>657884</id>
      <timestamp>2026-09-05T22:03:55Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Bio2935c</username>
        <id>11474</id>
      </contributor>
      <comment>/* Korrekturläst */</comment>
      <origin>657884</origin>
      <model>proofread-page</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1650" sha1="2vmzdp6ah0u875alzdgp54u60a68an3" xml:space="preserve">&lt;noinclude&gt;&lt;pagequality level=&quot;3&quot; user=&quot;Bio2935c&quot; /&gt;{{huvud||I Linköpings-Sticht.|149}}{{linje}}&lt;/noinclude&gt;och inseende hörande kloster, hafwer ock thetta
&lt;b&gt;Kronobeck&lt;/b&gt; warit, belägit vti 
&lt;b&gt;Stranda&lt;/b&gt;-härad och nu warande &lt;b&gt;Calmare-län&lt;/b&gt;, fem mill 
nästan i öster ifrå &lt;b&gt;Calmare-stad&lt;/b&gt;, icke longt 
ifrån Östersiön, och knappt en fierdings wäg
ifrå Sätes-kyrkion &lt;b&gt;Mölstad&lt;/b&gt;- eller 
&lt;b&gt;Munsterås&lt;/b&gt;. Hwilket sednare namn hon tyckes kunnat
hafwa fådt af thetta kloster; ty man finner af
Rimchrönikon och andra äldre skrifter, at
wåre förfäder hafwa kallat klostren &lt;b&gt;Munster&lt;/b&gt;
af thet ordet {{ant|Monasteriô}}. Hwad thetta klostrets
namn &lt;b&gt;Kronobeck&lt;/b&gt; anbelangar, så tilstår jag
mig hafwa warit af then gissning, at thet 
tilförne hetat antingen &lt;b&gt;Beck&lt;/b&gt;, eller &lt;b&gt;Munckebeck&lt;/b&gt;,
eller &lt;b&gt;Klosterbeck&lt;/b&gt;; men sedan thet vti K. 
&lt;b&gt;GUSTAF then förstas tid&lt;/b&gt; kommit med alla sina
ägor vnder Kronon, blefwit kalladt 
&lt;b&gt;Kronobeck&lt;/b&gt;. Såsom wid Linköping &lt;b&gt;Biskopsbro&lt;/b&gt; är
wordet nemndt &lt;b&gt;Kongsbro, 
Biskops-Norrby&lt;/b&gt; nu &lt;b&gt;Kongs-Norrby&lt;/b&gt;, och wid Strengnäs
thet gambla klostret &lt;b&gt;Wårfruberga&lt;/b&gt; är, efter
{{ant|Reformationen}} och then thermed följande 
{{ant|Reductionen,}} blefwit nemndt och än i dag 
allmenneligen heter &lt;b&gt;Kongsberga&lt;/b&gt;. Men af thet,
som härefter följer, lärer kunna finnas, at min
gissning föga grund hafwer. Thet må man wäl
vndra, at {{ant|Doct. Johannes Messenius,}} som
lefde icke fulla hundrade år, efter berörda 
{{ant|Reformation,}} warit så okunnog om thetta kloster,
at han enestädes. ({{ant|Scond. Illustr. tom. V. p.
100}}) tyckts welat giöra thet til ett och thet&lt;noinclude&gt;
{{huvud||K 4|sam-}}
&lt;references/&gt;&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>2vmzdp6ah0u875alzdgp54u60a68an3</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Sida:J Mortensen Från Röda rummet till Sekelskiftet 1918.djvu/709</title>
    <ns>104</ns>
    <id>225704</id>
    <revision>
      <id>657890</id>
      <timestamp>2026-09-06T06:21:52Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>PWidergren</username>
        <id>11678</id>
      </contributor>
      <comment>/* Korrekturläst */</comment>
      <origin>657890</origin>
      <model>proofread-page</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1841" sha1="gsu9lzdecodgae7091xwpf2rrouqyae" xml:space="preserve">&lt;noinclude&gt;&lt;pagequality level=&quot;3&quot; user=&quot;PWidergren&quot; /&gt;&lt;/noinclude&gt;
{{c|{{större|'''I.'''}}}} 

{{Initial|V}}I HAVA SETT, HURU PESSIMISMEN LIGGER PÅ 
bottnen av hela denna brytningstids världsåskådning, 
om den också får olika uttryck och form hos de olika 
författarna. Heidenstam erkänner den, men utan klagan sveper 
han som Malatesta stolt kappan kring sina skuldror och skrider 
fram mot dödens portar. Levertins hela diktning spelar över 
motsatsen mellan liv och död, men trots all smärta och bitterhet 
är det, som om han i österländsk resignation böjde sig 
inför skådespelets storhet och skönhet. Hjalmar Söderberg lär 
som sin Aristippos från Kyrene, att lyckan är en inbillning, en 
skugga, ett sken, endast vällusten är verklig. Sedan Strindberg 
i mörkare färger än någon annan utmålat jordelivet, söker han 
tillbaka till sin barndoms religion: »genom detta betraktelsesätt»,
säger han, »får livet en mening: en ansvars- och skuldkänsla 
ger en viss styrsel åt den vinglande farkosten; hoppet 
om ett kommande bättre förlänar mod och förtröstan och gör 
det möjligt att leva». Fröding grubblar ännu på sin sjukbädd 
över förhållandet mellan gott och ont och spejar efter en 
allförsonare, som en gång skall komma och i en högre tillvarelseform
förena nejet och jaet, det negativa och det positiva. Det 
är endast Karlfeldt och Selma Lagerlöf, som gå fria från denna 
tidssjukdom, därför att hela problemet för dem ligger på ett 
annat plan. 

Att pessimismen utgör ett så bestämt, allt behärskande 
drag i denna periods fysionomi, sammanhänger med de 
allmänna tidsomständigheterna, vilka jag ovan framhävt. Men 
även ett annat förhållande bidrar kanske att i våra dagar 
sprida pessimismen. Fordom var barnens uppfostran även i 
de högre klasserna avslutad redan i tolv- till fjorton års åldern.&lt;noinclude&gt;
&lt;references/&gt;&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>gsu9lzdecodgae7091xwpf2rrouqyae</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Sida:J Mortensen Från Röda rummet till Sekelskiftet 1918.djvu/710</title>
    <ns>104</ns>
    <id>225705</id>
    <revision>
      <id>657891</id>
      <timestamp>2026-09-06T06:24:56Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>PWidergren</username>
        <id>11678</id>
      </contributor>
      <comment>/* Korrekturläst */</comment>
      <origin>657891</origin>
      <model>proofread-page</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="2336" sha1="2s7ai2t02mz5wbuvg0c8339bdephdm5" xml:space="preserve">&lt;noinclude&gt;&lt;pagequality level=&quot;3&quot; user=&quot;PWidergren&quot; /&gt;{{huvud|368|PER HALLSTRÖM|}}&lt;/noinclude&gt;Efter en kort förberedelse gledo de ut i livet. Ännu i våra 
dagar uppfostras bondens och arbetarens barn på detta sätt i 
omedelbar beröring med den verklighet, som skall följa dem 
genom livet. Men allteftersom ett större kunskapsmått erfordrats 
för att uppnå en ställning, utsträckes uppfostran ända till 
tjugo år och längre. På detta sätt kommer den unge länge 
att leva i en avskild värld, i fantasier och drömmar, tills han 
en vacker dag brutalt ställes ansikte till ansikte med verkligheten.
Han måste plötsligen lära sig att stå för sig själv, att 
bryta sig en väg genom livet. Övergången blir på detta sätt 
så mycket svårare. Den modärna litteraturen är också full av 
skildringar av denna spröda ungdomsmelankoli, av Hamlets 
och Werthers världssmärta. Men de flesta ynglingar glömma 
snart detta vemod, splittringen i deras väsen upplöses, livet 
griper dem och rycker dem med sig. På ett eller annat sätt 
anpassa de sig efter det omgivande livets fordringar eller gå 
under. De flesta fångas helt naivt förr eller senare av tillvaron, 
och livets brokighet får dem att mer eller mindre glömma livets 
nöd och lidanden. Men det finnes individer, som tyckas alldeles
särskilt predisponerade för denna mörka livsuppfattning. 
Till dessa hör Per Hallström. 

Detta beror icke minst på hans allmänna läggning. Han 
saknar omedelbarhet och är alltför kritisk och genomreflekterad 
för att låta sig ryckas med av livet. Ett förfinat och skarpt 
förstånd parar sig med en mystikers trängtan efter skönhet och 
storhet. Känslig som en mimosa reagerar han mot allt fult 
och dumt och grovt i livet. Det är nerverna, icke blodet, som 
bestämma rytmen i hans själsliv. Hans lidelser äro huvudets, 
icke hjärtats. Hur betecknande är det icke, att kärleken så 
gott som icke spelar någon roll i hans diktning. Påträffar han 
den, ser han på den nästan medlidsamt eller med överlägsen 
ironi för alla de löjligheter, i vilka den störtar människorna. 
Leonzino da Bellosguardo hör med ett småleende på läpparna, 
att en av hans vänner uppvaktar hans platonska älskarinna 
med verser och njuter hennes gunst; själv förälskar han sig i 
det drömväsen, som svävar upp ur den grekiska urna, han&lt;noinclude&gt;
&lt;references/&gt;&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>2s7ai2t02mz5wbuvg0c8339bdephdm5</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Sida:J Mortensen Från Röda rummet till Sekelskiftet 1918.djvu/711</title>
    <ns>104</ns>
    <id>225706</id>
    <revision>
      <id>657892</id>
      <timestamp>2026-09-06T06:28:54Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>PWidergren</username>
        <id>11678</id>
      </contributor>
      <comment>/* Korrekturläst */</comment>
      <origin>657892</origin>
      <model>proofread-page</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="2299" sha1="m6pqq4kkr5a0pndih9ei8tlk8u7k8sk" xml:space="preserve">&lt;noinclude&gt;&lt;pagequality level=&quot;3&quot; user=&quot;PWidergren&quot; /&gt;{{huvud||PER HALLSTRÖM|369}}&lt;/noinclude&gt;låtit uppställa i sin trädgård. Och när Per Hallström en dag 
under sin penna finner den mest berömde av alla kärlekens 
hjältar, Don Juan, gör han honom till en gammal man med för 
tjocka vader, som tänker omvända sig och ej längre själv tror 
på sina kärlekseder.
 
Denna hans nervösa, hyperkänsliga och intellektuella läggning
framträder mycket tydligt i den mästerliga skildring av 
sin ungdomsutveckling, som han givit i ''En sparf i Tranedans''. 
Han berättar där, att han redan som liten gosse uteslutande 
levde i fantasien och att, så snart han kunde läsa, böckerna 
för honom blevo det viktigaste. Han var en hänförd beundrare 
av Frithiofs saga, han fördjupade sig i Nösselts skildring av de 
grekiska heroerna, och man blir nästan hemsk till mods över 
hans brådmogenhet, när man hör, att han redan vid sex års 
ålder läste Wilhelm von Braun och kände mycket djupt för 
denne salvelsefulla gamla syndares lyrik. Redan som barn har 
han uteslutande levat i böckernas värld och i drömmarna 
brottats med idéerna. 

Mitt i allt detta drömliv kom så åttiotalets hårda brytningstid 
över honom. Tidens problemer upptogo honom livligt. 
Det ser ut, som om han åtminstone tillfälligt ryckts med av 
tidens naturvetenskapliga och utilistiska världsuppfattning. Därpå 
tyder hans val av levnadsbana: han skulle bli ingeniör. Men 
han kände sig också tillbakastött av tillvarons och åskådningarnas
brutalitet. Han säger själv, att han levde med i detta 
åttiotalsliv, disputerade som alla andra, härmades och kände 
sin vanmakt, flydde in i sin poesi och otillfredsställd ut igen. 

Det är icke underligt, att med en så exklusiv fantasitillvaro 
under barnaåren övergången till livet och verkligheten för 
honom skulle gestalta sig svårare än för de flesta. Det är säkert 
sitt eget ungdomsporträtt han tecknar, när han i inledningsraderna
till »Thanatos» yttrar: 

»Jag var i den ålder, då man lättast om också icke djupast 
sjunker in i dikt och natur och har svårast att finna sig till 
rätta med människor — ifall man har något av egendomlighet 
hos sig. Man stöter emot på alla håll, man föraktar alla for-&lt;noinclude&gt;
&lt;references/&gt;
{{m|24 — 19140.{{em|1}}''J. Mortensen.''}}&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>m6pqq4kkr5a0pndih9ei8tlk8u7k8sk</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Sida:J Mortensen Från Röda rummet till Sekelskiftet 1918.djvu/712</title>
    <ns>104</ns>
    <id>225707</id>
    <revision>
      <id>657893</id>
      <timestamp>2026-09-06T06:31:53Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>PWidergren</username>
        <id>11678</id>
      </contributor>
      <comment>/* Korrekturläst */</comment>
      <origin>657893</origin>
      <model>proofread-page</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="2278" sha1="3wiykkruyxp89edw2a708galdkbk851" xml:space="preserve">&lt;noinclude&gt;&lt;pagequality level=&quot;3&quot; user=&quot;PWidergren&quot; /&gt;{{huvud|370|PER HALLSTRÖM|}}&lt;/noinclude&gt;mer och lider av att icke behärska dem, man är anfallslysten 
och sårbar, hänförd och misstrogen. Man är rikare än andra 
tro, men allt guldet är omyntat och går icke i rörelsen ännu; 
man tror också andra vara fattigare än de äro. I sällskap är 
man som tranan hos räven med hans platta fat; i ensamheten 
formar man allt egendomligare och otillgängligare sin 
höghalsade servis. Man passar bäst att umgås med och liknar själv 
de diktade personer, i vilka en skald med helig eld, med 
något allmän idérikedom och något oskolad känsla, men utan 
stor plastisk och livgivande förmåga lagt ner sitt väsen.» 

»Man brukar senare le åt denna tid och ta den humoristiskt, 
men den är värd bättre än så, den är mycket allvarlig 
och ofta tragisk nog. Det är gossälderns idealitet som ryser 
för verkligheten likt sibyllan på trefoten, halvt i sjukdom, halvt 
i profetisk yrsel, omfläktad av kölddraget från grottans mörker 
och hennes eget inre, blandande båda samman till ett. Den 
går oftare över i kapitulation än i seger, den kan också dröja 
kvar för alltid, oavgjord och klagande, och då blir lyckan ett 
meningslöst ord. Det är en vacker tid, trots allt, och få äro 
de som ha rätt att se ned på den.» 

Denna övergång från drömmen till livet blir för Per Hallström 
själva utgångspunkten för att han känner sig som poet. 
Han minnes som ett av sitt livs stora ögonblick, då han 
sjuttonårig en dag i vårens tid, fylld av ungdomens och vårens 
vemod stod och såg ut över nejden. Han fann, att världen 
var vacker att se på men svår nog att leva i på ett sätt som 
tillfredsställde ens krav, att framtiden var oviss men all slags 
sorg och fulhet viss för alla. Han kände hela gossålderns 
förtidiga och skrämmande, men egentligen så djupa och sanna 
känsla av livets tyngd och allvar. Denna motsats mellan jaget 
och världen, som för första gången stod klar för honom, fyllde 
honom med en känsla av glädje i samma ögonblick, som han 
blev medveten om, att det var innehållet i en dikt, vars rytm 
klang för honom. »Jag skulle skriva den dikten och vara poet, 
också jag.» 

Han tog emellertid en underlig, men kanske för honom&lt;noinclude&gt;
&lt;references/&gt;&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>3wiykkruyxp89edw2a708galdkbk851</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Sida:J Mortensen Från Röda rummet till Sekelskiftet 1918.djvu/713</title>
    <ns>104</ns>
    <id>225708</id>
    <revision>
      <id>657894</id>
      <timestamp>2026-09-06T06:35:39Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>PWidergren</username>
        <id>11678</id>
      </contributor>
      <comment>/* Korrekturläst */</comment>
      <origin>657894</origin>
      <model>proofread-page</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="2317" sha1="gr6vjux3atv89mdcqh2vx07qfdi3f8e" xml:space="preserve">&lt;noinclude&gt;&lt;pagequality level=&quot;3&quot; user=&quot;PWidergren&quot; /&gt;{{huvud||PER HALLSTRÖM|371}}&lt;/noinclude&gt;nödvändig omväg för att bliva poet. Han gick igenom Tekniska
högskolan, blev ingeniör och for därefter till Amerika.
 
För de flesta ynglingar skulle säkerligen en resa till det 
stora och märkliga landet blivit ett rikt och vackert äventyr. 
Det blev det på sätt och vis också för Per Hallström — men 
framför allt ett obehagligt. När han ser tillbaka på sin 
vistelse där, fyller den honom endast med olustförnimmelser. Han 
fann där endast världen ännu brutalare än hemma. Optimistisk 
materialism, som ej blev mera tilltalande därför att den 
uppträdde som kristen dogmatism i livsåskådningen, munter råhet 
i publicistiskt och politiskt liv, kolossalt förakt för människoliv 
— det var huvudintrycket. »Hela världen sprang sig andan 
ur halsen och håll i sidan för att hinna vara med på en 
järnvägsolycka.» Obestridligen upplevde han en del därute, fick 
kasta blickar in i denna verklighet, som alltid förfärat honom; 
därom vittna de noveller han skrev; men i grund och botten 
förblev han samme drömmare som alltid. Han bästa stunder 
voro före solnedgången. Då brukade han från sitt fönster över 
storstadens bakgårdar och tak iakttaga himlens tornade och 
väldiga moln i detta de våldsamma stormarnas luftstreck. »De 
vita och gulskuggade massorna växlade gestalt, allt som 
fantasien ville det.» Molnen voro hans bästa sällskap och 
tidsfördriv, det, som mest fängslade honom av allt det skiftande och 
främmande i det nya landet. 

Han såg på molnen och skrev vers! Huru karaktäristiskt 
är icke detta för Per Hallström! Den som lever i fantasien 
låter sig ej störas av världsvimlet, lika litet som Arkimedes, när 
han vid Syrakusas stormning grubblade över sina cirklar. Det 
gick månader, då han ej bytte tankar med en människa. Han 
levde, som han alltid levat, i böckernas värld. Han dyrkade 
Goethe, och han började läsa och beundra Carlyle. I den 
senare tränade han en besläktad natur, också han liksom Ibsen 
en puritan, som med satir och humor dundrade mot tidens 
materialism och utilism och såg etiskt och heroiskt på tillvaron. 
Också han en man från svåra brytningstider, som i ungdomsåren 
kämpat sig ut ur sin barndomstro, sjunkit ned i pessimism,&lt;noinclude&gt;
&lt;references/&gt;&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>gr6vjux3atv89mdcqh2vx07qfdi3f8e</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Sida:J Mortensen Från Röda rummet till Sekelskiftet 1918.djvu/714</title>
    <ns>104</ns>
    <id>225709</id>
    <revision>
      <id>657895</id>
      <timestamp>2026-09-06T06:40:02Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>PWidergren</username>
        <id>11678</id>
      </contributor>
      <comment>/* Korrekturläst */</comment>
      <origin>657895</origin>
      <model>proofread-page</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="2018" sha1="gb61uehfjns8d2ijbcnn9mk2qaht6ga" xml:space="preserve">&lt;noinclude&gt;&lt;pagequality level=&quot;3&quot; user=&quot;PWidergren&quot; /&gt;{{huvud|372|PER HALLSTRÖM|}}&lt;/noinclude&gt;funnit världen ful och usel och höljt sig i människoförakt. 
Också för Carlyle formar sig världen som en kamp mellan 
brutal verklighet och romantisk dröm. Hans värme och själfullhet, 
men också hans ensidighet och trångsynthet hava lämnat 
många spår efter sig i Per Hallströms uppfattningssätt. 

Och vid denna tid bör han också att döma efter hans första 
noveller redan hava känt Schopenhauer, vilken satte pessimismen
i system och sökte att på dess basis skapa en stoisk 
världsåskådning av hög idealitet. Carlyle, Schopenhauer och 
Ibsen hava framför alla andra varit Per Hallströms vägledare i 
alla hans andliga strävanden. 

Detta fördjupade studium medhann Per Hellström utom sina 
elva timmars arbetsdag i fabriken under sin vistelse i Amerika. 
Och så reste han hem, medförande ett häfte dikter, med vilka 
han debuterade, men som ingen lade synnerligen märke till, 
och ett fång noveller, som snart skulle följa efter. Han hade 
vunnit klarhet över ett därute, nämligen att han skulle bliva 
författare. 
&lt;section end=PH1 /&gt;
&lt;section begin=PH2 /&gt;

{{c|{{större|'''II.'''}}}}
 
I sin första lilla roman ''Våren'' har Per Hallström sökt teckna 
vad som rörde sig i övergångstiden mellan åttio- och nittiotalen. 
Det är ett arbete fyllt av bleka vårstämningar, av skär 
poesi och subtil psykologi och med teckning av en ung 
kvinnogestalt, som dröjer kvar i minnet. Som tidsskildring är den 
mindre lyckad. Samhället är ej omsatt i konkret handling, 
miljön åskådliggöres ej genom tillräckligt typiska personligheter.
Dessa unga ideologer, konstnärer och läkare, för övrigt 
föga livfullt tecknade, som diskutera om verklighetens förhållande
till konsten, äro närmast undantagsvarelser. Tidens materialism
märker man icke. Det är endast ett slagord i diskussionerna.
Författaren ser ofta med kvick ironi på tiden, avslöjar 
fel och dårskaper, men han ser för torrt och för ensidigt.&lt;noinclude&gt;
&lt;references/&gt;&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>gb61uehfjns8d2ijbcnn9mk2qaht6ga</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Sida:J Mortensen Från Röda rummet till Sekelskiftet 1918.djvu/715</title>
    <ns>104</ns>
    <id>225710</id>
    <revision>
      <id>657896</id>
      <timestamp>2026-09-06T07:15:41Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>PWidergren</username>
        <id>11678</id>
      </contributor>
      <comment>/* Korrekturläst */</comment>
      <origin>657896</origin>
      <model>proofread-page</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="2323" sha1="qiki11njyui7zqwh34aen96hbrs1fxr" xml:space="preserve">&lt;noinclude&gt;&lt;pagequality level=&quot;3&quot; user=&quot;PWidergren&quot; /&gt;{{huvud||PER HALLSTRÖM|373}}&lt;/noinclude&gt;Man saknar i denna tidsskildring det yttre, luften och de stora 
vyerna, och oundvikligt mynnar också framställningen ut i ett 
rent novellmotiv, Herberts förhållande till Elisabeth, som 
symboliskt kommer att tolka striden mellan konst och verklighet i 
hans egen själ. Elisabeth är en ung flicka från ett fattigt hem, 
vars hela person uttrycker längtan efter livet. Herbert finner 
henne och betages av hennes väsen. Men det är endast konstnären, 
icke människan i honom, som beröres av synen. Hon 
är för honom ett motiv. Hon skall bliva mittelfiguren i hans 
tavla om våren, som förkroppsligar hans egen åtrå efter livet. 
Först då han är färdig med tavlan, upptäcker han Elisabeth, 
och de finna varandra i kärlek, men då är det för sent. Det 
är, som om tavlan sugit hennes blod och druckit hennes 
livskraft. Först då hon föder honom ett barn, väcker ansvaret 
Herberts kärlek till livet. Han tror sig ha vunnit lyckan och 
försoningen med verkligheten. Men barnets födelse blir moderns 
död. Sorgen öppnar hans syn för livet, och nu förstår 
han, att livet är rikare än konsten. 

Per Hallströms hela diktning svänger mellan dessa båda poler: 
dröm och verklighet. Hela hans produktion är ett sökande. 
Han blir aldrig trött på att ställa och vända med sina problem. 
Hans stil och berättelsesätt förändras från arbete till arbete. 
Vid en flyktig genomläsning av hans volymer kan man till och 
med lätt få den föreställningen, att han endast är en virtuos, 
som fikar efter att spela på många instrument men själv 
saknar djupare originalitet. Han försöker sig i olika stilarter, han 
irrar genom skilda tider för att finna stoff till sina skapelser, 
han ansluter till de mest olika mönster, Shakespeare, Jacobsen, 
Anatole France, Goethe, Levertin och många andra. Det kan 
tyckas, som om han endast imiterade, men i själva verket bevarar han 
alltid sitt väsens egenart. 

Det är överhuvud aldrig någon lätt uppgift att finna och i 
dikt uttrycka sitt eget väsen; men för Per Hallström har det 
säkerligen varit mödosammare än för de flesta. Man har det 
intrycket, att allt vunnits genom anspänning, energi och kamp. 
Det beror icke därpå, att han saknar begåvning utan därpå&lt;noinclude&gt;
&lt;references/&gt;&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>qiki11njyui7zqwh34aen96hbrs1fxr</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Sida:J Mortensen Från Röda rummet till Sekelskiftet 1918.djvu/716</title>
    <ns>104</ns>
    <id>225711</id>
    <revision>
      <id>657897</id>
      <timestamp>2026-09-06T07:19:45Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>PWidergren</username>
        <id>11678</id>
      </contributor>
      <comment>/* Korrekturläst */</comment>
      <origin>657897</origin>
      <model>proofread-page</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="2318" sha1="igs8o2bsz4t0o5mk4apn0741tonxukm" xml:space="preserve">&lt;noinclude&gt;&lt;pagequality level=&quot;3&quot; user=&quot;PWidergren&quot; /&gt;{{huvud|374|PER HALLSTRÖM|}}&lt;/noinclude&gt;att han är en sammansatt natur. Som Levertin utmärkt sagt 
det: »Per Hallström är en skald med mer hjärna än hjärta och 
mer hjärta än blod. Han är en diktare med mer intelligens än 
fantasi och mer fantasi än lidelse».
 
Per Hallström är en lärd skald och en genomreflekterad natur. 
Goethe säger någonstädes om Schiller, att dennes sysslande 
med filosofi skadade hans skaldskap. Observationen är 
riktig. För mycket filosofi kan lätt försvåra skaldens 
fantasiarbete. Skalden och filosofen söka nämligen det motsatta. 
Filosofen söker den abstrakta tanken, begreppet, formeln, som 
sammanfattar en hel serie av livsföreteelser, skalden däremot 
vill framställa exemplet, det konkreta fallet, i vilket tanken 
innebor. Men Per Hallström är lika starkt upptagen av båda 
dessa betraktelsesätt. Det finnes alltid en tanke i hans dikt, 
men icke alltid har det lyckats honom att giva denna tanke liv. 

Hans verksamhet är mycket mångsidig. Han har skrivit 
dikter, alltid tankedigra, stundom vackra, men lyriker i 
egentlig mening kan man knappast kalla honom. Hans vers saknar 
koncentration och välljud och griper sällan omedelbart. 

Han har också försökt sig som dramatiker, men han äger 
knappast i någon högre grad förmågan att teckna personer så 
skarpt och profilerat, som rampljuset fordrar det, eller att 
utveckla situationer, som göra sig från scenen. Hans fantastiska 
komedier innehålla lyckade uppslag, enstaka vackra scener, men 
man saknar lätthet och grace. De äro för mycket pasticher, 
ofta nästan pedantiskt formade över Shakespeares lustspel. 
Hans nutidskomedi ''Eroticon'' behandlar ett utmärkt tacksamt 
ämne för en uppsluppen fars, i det den vill förlöjliga den 
modärna »självhävdande» kärleken och nutidens forcerade mani 
att skiljas, men dramat är varken roligt eller dräpande. Det 
är, som om de uppträdande personerna tuggade sina egna 
kvickheter istället för att låta dem stiga som raketer inför en 
tacksam publik. Den vackraste av Per Hallströms komedier är 
kanske det lilla Maeterlinckska drömspelet ''Tusen och ett natt'', 
där den österländska sagostämningen så utmärkt kommer fram 
både i versen och insceneringen. ''Alkestis'' och ''Ahasverus'' äro&lt;noinclude&gt;
&lt;references/&gt;&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>igs8o2bsz4t0o5mk4apn0741tonxukm</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Sida:J Mortensen Från Röda rummet till Sekelskiftet 1918.djvu/717</title>
    <ns>104</ns>
    <id>225712</id>
    <revision>
      <id>657898</id>
      <timestamp>2026-09-06T07:23:46Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>PWidergren</username>
        <id>11678</id>
      </contributor>
      <comment>/* Korrekturläst */</comment>
      <origin>657898</origin>
      <model>proofread-page</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="2025" sha1="drh7h02ybfncz9rj78a5za5d9qjo664" xml:space="preserve">&lt;noinclude&gt;&lt;pagequality level=&quot;3&quot; user=&quot;PWidergren&quot; /&gt;{{huvud||PER HALLSTRÖM|375}}&lt;/noinclude&gt;djupsinniga läsdramer. Hans båda sista dramer ''Karl den elvte'' 
och ''Gustav den III'' äro närmast skrivna i samma stil som 
Goethes »Egmont». De äro karaktärsstudier, som innehåller fina 
psykologiska observationer men knappast torde göra sig från 
scenen. De två första akterna av »Gustaf den tredje» erbjuda 
dock situationer, som äro spelbara; men återstoden av dramat 
faller sönder i episoder.
 
Per Hallströms egentliga område är novellen. Dess koncentrerade 
form passar honom bäst. Redan de större berättelserna 
ligga mindre väl för hans konst. De sakna i allmänhet 
den utveckling, den fyllighet och plastiska avrundning, som 
romanen fordrar.
&lt;section end=PH2 /&gt;
&lt;section begin=PH3 /&gt; 

{{c|{{större|'''III.'''}}}}
 
För de flesta människor blir det kanske aldrig klart, att det 
existerar en motsats mellan världen och vårt eget väsen, 
mellan drömmen och verkligheten. Vi reflektera icke över att det 
är en erövring var gång vi i vårt medvetande kunna upptaga 
ett stycke av verkligheten. Men för Per Hallström har 
motsatsen stått klar redan från det ögonblick, då den första 
dikten formades i hans sjuttonåriga sinne. Den har sedan 
sysselsatt honom genom hela hans liv; från en sida sett är hans 
diktning ett försök att klargöra detta begrepp. Det dyker upp 
i hans första noveller, det skjuter fram överallt i hans dramer, 
det går som en röd tråd genom hela hans diktning. Huru 
fast det är rotat i hans själ, framgår kanske icke minst därav, 
att man finner begreppet använt, där man minst skulle vänta 
det. I sin uppgörelse med de olika folken under världskriget 
skriver han om Frankrike: »Det är på vår jord icke meningen 
för ett folk lika litet som för en individ, att ett skal av 
illusioner och anspråk skall ständigt skydda det för verkligheten». 
Till och med i hans drama »Karl den elfte» låter han Jan 
Gyllenstjerna fälla den i ett sextonhundratalsdrama något un-&lt;noinclude&gt;
&lt;references/&gt;&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>drh7h02ybfncz9rj78a5za5d9qjo664</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Från Röda rummet till Sekelskiftet/I. Per Hallström</title>
    <ns>0</ns>
    <id>225713</id>
    <revision>
      <id>657899</id>
      <timestamp>2026-09-06T07:28:35Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>PWidergren</username>
        <id>11678</id>
      </contributor>
      <comment>Skapade sidan med '&lt;div class=layout2 style=&quot;text-align: justify; &quot;&gt; &lt;pages index=&quot;J_Mortensen_Från Röda rummet till Sekelskiftet_1918.djvu&quot; from=707 to=714 tosection=PH1         prev=&quot;[[Från Röda rummet till Sekelskiftet/IV. Gustaf Fröding|IV. Gustaf Fröding.]]&quot; current=&quot;[[Från Röda rummet till Sekelskiftet/I. Per Hallström|I. Per Hallström.]]&quot; next=&quot;[[Från Röda rummet till Sekelskiftet/II. Per Hallström|II. Per Hallström.]]&quot; kommentar={{nop}} header=1/&gt; &lt;references/&gt;  &lt;/div...'</comment>
      <origin>657899</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="527" sha1="ky6a5qgjf0s95syeu6fzyukjqtjzxeg" xml:space="preserve">&lt;div class=layout2 style=&quot;text-align: justify; &quot;&gt;
&lt;pages index=&quot;J_Mortensen_Från Röda rummet till Sekelskiftet_1918.djvu&quot; from=707 to=714 tosection=PH1        
prev=&quot;[[Från Röda rummet till Sekelskiftet/IV. Gustaf Fröding|IV. Gustaf Fröding.]]&quot;
current=&quot;[[Från Röda rummet till Sekelskiftet/I. Per Hallström|I. Per Hallström.]]&quot;
next=&quot;[[Från Röda rummet till Sekelskiftet/II. Per Hallström|II. Per Hallström.]]&quot;
kommentar={{nop}} header=1/&gt;
&lt;references/&gt;

&lt;/div&gt;

[[Kategori:Från Röda rummet till Sekelskiftet]]</text>
      <sha1>ky6a5qgjf0s95syeu6fzyukjqtjzxeg</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Från Röda rummet till Sekelskiftet/II. Per Hallström</title>
    <ns>0</ns>
    <id>225714</id>
    <revision>
      <id>657900</id>
      <timestamp>2026-09-06T07:29:58Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>PWidergren</username>
        <id>11678</id>
      </contributor>
      <comment>Skapade sidan med '&lt;div class=layout2 style=&quot;text-align: justify; &quot;&gt; &lt;pages index=&quot;J_Mortensen_Från Röda rummet till Sekelskiftet_1918.djvu&quot; from=714 to=717 fromsection=PH2 tosection=PH2         prev=&quot;[[Från Röda rummet till Sekelskiftet/I. Per Hallström|I. Per Hallström.]]&quot; current=&quot;[[Från Röda rummet till Sekelskiftet/II. Per Hallström|II. Per Hallström.]]&quot; next=&quot;[[Från Röda rummet till Sekelskiftet/III. Per Hallström|III. Per Hallström.]]&quot; kommentar={{nop}} header=1/&gt; &lt;ref...'</comment>
      <origin>657900</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="543" sha1="ca6ydpe608wd08jj2xq4x06a16557qn" xml:space="preserve">&lt;div class=layout2 style=&quot;text-align: justify; &quot;&gt;
&lt;pages index=&quot;J_Mortensen_Från Röda rummet till Sekelskiftet_1918.djvu&quot; from=714 to=717 fromsection=PH2 tosection=PH2        
prev=&quot;[[Från Röda rummet till Sekelskiftet/I. Per Hallström|I. Per Hallström.]]&quot;
current=&quot;[[Från Röda rummet till Sekelskiftet/II. Per Hallström|II. Per Hallström.]]&quot;
next=&quot;[[Från Röda rummet till Sekelskiftet/III. Per Hallström|III. Per Hallström.]]&quot;
kommentar={{nop}} header=1/&gt;
&lt;references/&gt;

&lt;/div&gt;

[[Kategori:Från Röda rummet till Sekelskiftet]]</text>
      <sha1>ca6ydpe608wd08jj2xq4x06a16557qn</sha1>
    </revision>
  </page>
</mediawiki>