Wikisource svwikisource https://sv.wikisource.org/wiki/Wikisource:Huvudsida MediaWiki 1.47.0-wmf.19 first-letter Media Special Diskussion Användare Användardiskussion Wikisource Wikisourcediskussion Fil Fildiskussion MediaWiki MediaWiki-diskussion Mall Malldiskussion Hjälp Hjälpdiskussion Kategori Kategoridiskussion Tråd Tråddiskussion Summering Summeringsdiskussion Sida Siddiskussion Författare Författardiskussion Index Indexdiskussion TimedText TimedText talk Modul Moduldiskussion Event Event talk Ämne 2 4961 658340 655405 2026-09-12T11:32:11Z Tommy Kronkvist 170 Användarstatistik. 658340 wikitext text/x-wiki {{#babel:sv|en-4|de-2}} {| style="cellspacing:0;cellpadding:0;width:247px;border:solid #bbb 1px;background:#eee;margin-top:20px;margin-bottom:1px;float:right;clear:right;" | style="width:45px;height:45px;background:#ffffff;text-align:center;font-size:11pt" | [[Fil:Wikispecies-logo.svg|36px|link=]] | style="font-size:80%;padding:4pt;line-height:1.25em" | Den här användaren är '''administratör''', '''byråkrat''' och '''gränssnitts­administratör''' på '''[[:species:Main Page|Wikispecies]]'''. (<span class="plainlinks" style="font-size: 80%;">[https://species.wikimedia.org/w/index.php?title=Special:ListUsers&limit=1&username=Tommy_Kronkvist kontrollera]</span>) |} {| style="cellspacing:0;cellpadding:0;width:247px;border:solid #bbb 1px;background:#eee;margin-bottom:1px;float:right;clear:right;" | style="width:45px;height:45px;background:#f6f6f6;text-align:center;font-size:11pt" | [[Fil:Wikimedia-logo black.svg|36px|link=]] | style="font-size:80%;padding:4pt;line-height:1.25em" | Denna användare är '''administratör''' på '''[[wmse:Huvudsida|Wikimedia Sverige]]'''. (<span class="plainlinks" style="font-size: 80%;">[https://se.wikimedia.org/w/index.php?title=Special:Användare&limit=1&username=Tommy_Kronkvist kontrollera]</span>) |} {| style="cellspacing:0;cellpadding:0;width:247px;border:solid #bbb 1px;background:#eee;float:right;clear:right;" | style="width:45px;height:45px;background:#f6f6f6;text-align:center;font-size:11pt" | [[Fil:Wikivoyage-logo.svg|36px|link=]] | style="font-size:80%;padding:4pt;line-height:1.25em" | Denna användare är '''administratör''' och '''gränssnitts­administratör''' på svenska '''[[:voy:sv:Huvudsida|Wikivoyage]]'''. (<span class="plainlinks" style="font-size: 80%;">[https://sv.wikivoyage.org/w/index.php?title=Special:Användare&limit=1&username=Tommy_Kronkvist kontrollera]</span>) |} ==Hej!== Jag bor i Uppsala och registrerade mitt Wikimedia-konto den 29 mars 2005. Mina intressen kretsar till stora delar kring schack, biologisk taxonomi och systematik. Av den anledningen redigerar jag numera främst på Wikispecies där jag är administratör, byråkrat och gränssnitts&shy;administratör,<small>^{(<span class="plainlinks">[https://species.wikimedia.org/w/index.php?title=Special:ListUsers&limit=1&username=Tommy_Kronkvist verifiera]</span>)}</small> samt på svenska Wikivoyage där jag är administratör och gränssnitts­&shy;administratör.<small>^{(<span class="plainlinks">[https://sv.wikivoyage.org/w/index.php?title=Special:ListUsers&limit=1&username=Tommy_Kronkvist verifiera]</span>)}</small> Jag är också stolt, betalande medlem (och {{nowrap|1=administratör)<small>^{(<span class="plainlinks">[https://se.wikimedia.org/w/index.php?title=Special:Användare&limit=1&username=Tommy_Kronkvist verifiera]</span>)}</small>}} på [[WMSE:|Wikimedia Sverige]], en svensk ideell förening som fungerar som knutpunkt för Wikimedias svenska lokalavdelning (på engelska ett så kallat "''Wikimedia chapter''"). Den 30 augusti 2018 skapade jag artikeln ''[[:species:Danio tinwini|Danio tinwini]]'' på Wikispecies, vilket också utgjorde min 100&nbsp;000:e redigering på Wikimedia. Totalt har jag bidragit med '''[[Special:Gemensam inloggning/Tommy Kronkvist|drygt 400&nbsp;100 redigeringar]]''' (per 12 september 2026) i sammanlagt 153 olika Wikimedia-systerprojekt. Den exakt trehundratusende redigeringen skedde då jag skapade artikeln [[w:sv:Siri (programvara)|Siri (programvara)]] på svenska Wikipedia. Utöver det har jag också hand om <span class="plainlinks">[https://twitter.com/Wikispecies @Wikispecies]</span> officiella X-konto (tidigare kallat Twitter) samt är registrerad på {{nowrap|1=Phabricator,^{<small>([[:phabricator:p/Tommy Kronkvist|användarsida]])</small>}}} ett projekthanteringssystem för samarbete kring utveckling av wiki-mjukvara. Jag har fört upp några bilder (knappt 300, kanske?) till Wikimedia Commons. Min användarsida på Commons hittar du [[:commons:User:Tommy Kronkvist|här]] och där kan du också se några av mina uppladdade bilder. Jag skulle vilja fota mer, men tiden är knapp. Hör gärna av dig på min [[Användardiskussion:Tommy Kronkvist|diskussionssida]] här på Wikisource om du har några frågor eller funderingar som rör mina redigeringar! Mvh, Tommy. {| class="toccolours" style="cellpadding=4; font-size: 0.8em;" | style="background: #ccf; text-align: center; padding-right: 0.4em; width: 20%;" | SHA-512 [[meta:Template:User committed identity|Committed identity]] hash: | style="text-align: center; padding-right: 0.4em; padding-left: 0.4em;" | a6edd6d2fdbf82621f0cda4e5525c71f8da9b5dfd308242c3c63365e998c32c5406b75448380903265a5403edffd1a0435b61ac943f3c65870db9250f8b884a9 |} de508zae16qs5b47oc13hr9iueuecm2 108 87839 658266 658168 2026-09-12T07:38:31Z PWidergren 11678 658266 proofread-index text/x-wiki {{:MediaWiki:Proofreadpage_index_template |Upphovsman=Andreas Johannis Prytz |Titel=[[En Lustigh Comoedia]], om then stormechtighe Sweriges, Göthes, Wendes konung etc.: konung Gustaf then första, huru han til regementet i Swerige bleff vphögd, tå han konung Christiern tyrann, af landet vthdriffuit hadhe, oc huru han genom Gudz nådh vprättade Swerige ifrån påfwens mörcker och wilfarelse, och införde ewangelij reena liws thet påfwen länge bortröfwat hadhe |År=1622 |Oversattare= |Utgivare= |Källa=[[:commons:File:En_Lustigh_Comoedia-1622.djvu|djvu]] |Bild=[[File:En Lustigh Comoedia-1622.djvu|250px|page=9]] |Sidor=<pagelist 1="pärm" 2to8="_" 9=titel 81to87="_" 88="pärm" /> |Anmärkningar=Se transkription: [https://litteraturbanken.se/f%C3%B6rfattare/PrytzAJ/titlar/ComoediaOmKonungGustaf/sida/1/etext Literaturbanken] {{Libris post|4mf37qfg0b1p3qm}} {{innehåll börjar}} * [[En Lustigh Comoedia/Prologus|Prologus]] * Actus I ** [[En Lustigh Comoedia/Actus 1 Scena 1|Scena I]] ** [[En Lustigh Comoedia/Actus 1 Scena 2|Scena II]] ** [[En Lustigh Comoedia/Actus 1 Scena 3|Scena III]] ** [[En Lustigh Comoedia/Actus 1 Scena 4|Scena IV]] ** [[En Lustigh Comoedia/Actus 1 Scena 5|Scena V]] ** [[En Lustigh Comoedia/Actus 1 Scena 6|Scena VI]] * Actus II ** [[En Lustigh Comoedia/Actus 2 Scena 1|Scena I]] ** [[En Lustigh Comoedia/Actus 2 Scena 2|Scena II]] ** [[En Lustigh Comoedia/Actus 2 Scena 3|Scena III]] ** [[En Lustigh Comoedia/Actus 2 Scena 4|Scena IV]] ** [[En Lustigh Comoedia/Actus 2 Scena 5|Scena V]] * Actus III ** [[En Lustigh Comoedia/Actus 3 Scena 1|Scena I]] ** [[En Lustigh Comoedia/Actus 3 Scena 2|Scena II]] ** [[En Lustigh Comoedia/Actus 3 Scena 3|Scena III]] ** [[En Lustigh Comoedia/Actus 3 Scena 4|Scena IV]] ** [[En Lustigh Comoedia/Actus 3 Scena 5|Scena V]] ** [[En Lustigh Comoedia/Actus 3 Scena 6|Scena VI]] * Actus IV ** [[En Lustigh Comoedia/Actus 4 Scena 1|Scena I]] ** [[En Lustigh Comoedia/Actus 4 Scena 2|Scena II]] ** [[En Lustigh Comoedia/Actus 4 Scena 3|Scena III]] ** [[En Lustigh Comoedia/Actus 4 Scena 4|Scena IV]] ** [[En Lustigh Comoedia/Actus 4 Scena 5|Scena V]] ** [[En Lustigh Comoedia/Actus 4 Scena 6|Scena VI]] ** [[En Lustigh Comoedia/Actus 4 Scena 7|Scena VII]] * Actus V ** [[En Lustigh Comoedia/Actus 4 Scena 1|Scena I]] ** [[En Lustigh Comoedia/Actus 4 Scena 2|Scena II]] ** [[En Lustigh Comoedia/Actus 4 Scena 3|Scena III]] ** [[En Lustigh Comoedia/Actus 4 Scena 4|Scena IV]] ** [[En Lustigh Comoedia/Actus 4 Scena 5|Scena V]] ** [[En Lustigh Comoedia/Actus 4 Scena 6|Scena VI (Epilogus)]] * [[En Lustigh Comoedia/Personæ Comodiæ|Personæ Comodiæ]] {{innehåll slutar}} |Width= |Css= |Kommentar= }} [[Kategori:Ej kompletta index]] [[Kategori:Dramawebben]] 8fkalhktrrihvqadxmq87z9vc0udydm 104 115000 658177 658144 2026-09-11T13:13:55Z PWidergren 11678 658177 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Thurs" /></noinclude>{{Dikt|start=follow|end=close|Aff högdenne krafft och manhafftigt modh. Hwilken Kung Christiern aff landet kiörde, Then tyrannen stoor som alt ondt rörde. Förde sedhan Gudz rene Ord på gång, Som vnder Påfwen war vthi stoort twång. Här öffuer wij oss glädhie aldramäst, Och hållom vthi wårt land Jubelfäst, At Gudh aff Konung Göstaffz familie, Haffuer vthaff sin nådighe wilie, Oss förleden hundradh åhr regerat, Regementet och Gudz Ord förmerat. Här til är thenna {{ant|''Comœdia''}} stält, Som wij begynna {{ant|''agera''}} samhäldt Warer oss alla gunstighe och blijdh, Edher skal ey lång bliffua thenna tijdh.}} <section end=Prologus /> <section begin=A1S1 /> {{c|{{sp|{{ant|{{större|''ACTVS I. SCENA I.''}}}}|0.5}}}} {{c|Herr Gustaff Erichson.}} {{Dikt|start=open|end=follow|{{Initial|A}}ch tu älende Swealand, går tigh nu så illa i hand, At tin Barn högha och lågha, Skal Tyrannen grym så plågha. O, at Steen Sture medh händer Aff jorden taas, eller tänder, Honom ther vpgraffua kunde, Giorde hwar i thenna stunde,}}<noinclude><references/> {{huvud|||Som}}</noinclude> 5hlcaravno1gkqzq6h0wvtv4zwwtilz 104 115018 658173 417852 2026-09-11T12:56:01Z PWidergren 11678 658173 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Thurs" /></noinclude><div style="margin-top:3em;margin-bottom:3em;"> {{c|Then Stormächtighe och Höghborne <br> {{m|Furste och Herre,}}<br> {{st|Her Gustaf Adolph,|250}}<br> {{st|Sweriges, Göthes, WendesKonung,|175}} <br> {{st|Storfurste til Finland, Hertigh til Ehstland|133}} <br> {{st|och Carelen, Herre vthöffuer <br> Ingermanland, min aldranådigste <br> Konung och Herre}}}} {{högertext|''Dedicerar'' och tilskriffuer iagh vthi<br> allsomstörsta vnderdånigheet<br> thenna ''Comœdien.''|style=text-align:center;}} {{c|{{st|H. K. M.}}}} {{högertext|{{m|Vnderdånighe och troplichtige <br> tienare<br> Andreas Prytz.}}|style=text-align:center;}} </div> {{Tomrad}}<noinclude> <references/></noinclude> ooy60514h3bspza87oam0ztph6nc7qb 2 126914 658244 647805 2026-09-11T19:39:08Z Bio2935c 11474 658244 wikitext text/x-wiki {{#babel:sv|en}} Jag heter Ingemar. Bor i Kanada. Mina svenska vänner kallar mig BIO. Jag var med på Projekt Runeberg (sedan 2004) men det går ju inte numera (2021...). {| class="wikitable" |- !colspan="2" style="background-color:#ACE1AF;"| Mina projekt !style="background-color:#ACE1AF;"| Sidor |- | [[Index:Monasteriologia_Sviogothica.djvu|Monasteriologia Sviogothica]] av [[Författare:Andreas Olavi Rhyzelius|Andreas Olavi Rhyzelius]]|| ||style="background-color:#FFE867;" align="right"| 478 |- | [[Index:Cacao_och_choklad.djvu|Cacao och choklad]] av [[Författare:Carl Forsstrand|Carl Forsstrand]]|| 2026/03 ||style="background-color:#ACE1AF;" align="right"| 21 |- | [[Index:1862_i_minnets_ljus.djvu|1862 i minnets ljus]] av [[Författare:Carl Forsstrand|Carl Forsstrand]]|| 2026/03 ||style="background-color:#ACE1AF;" align="right"| 17 |- | [[Index:Spökslottet.djvu|Spökslottet]] av [[Författare:Carl Forsstrand|Carl Forsstrand]]|| 2026/02 ||style="background-color:#ACE1AF;" align="right"| 19 |- | [[Index:Bulstrode_Whitelockes_Dagbok_1653.djvu|Bulstrode Whitelockes Dagbok 1653]]|| 2026/02 ||style="background-color:#FFE867;" align="right"| 796 |- | [[Index:Ogiers_dagbok_1634.djvu|Charles d'Ogiers dagbok 1634]]|| 2025/06 ||style="background-color:#FFE867;" align="right"| 56 |- | [[Index:Nya_Wekutidender_ifrå_Bresslaw_och_andre_Orter_i_thet_Romersche_Rijket.djvu|Ordinari Post Tijdender 1645]] (53 exemplar)|| 2025/12 ||style="background-color:#FFE867;" align="right"| 53 × 4 |- | [[Index:Ett_slagsmål_på_Stortorget.pdf|Ett slagsmål på Stortorget]] av [[Författare:Claës_Lundin|Claës Lundin]]|| 2024/11 ||style="background-color:#FFE867;" align="right"| 16 |- | [[Index:Ingwar_Widtfarne.pdf|Ingwar Widtfarne]] av [[Författare:Nils Reinhold Brocman|Nils Reinhold Brocman]]|| 2025/05 ||style="background-color:#FFE867;" align="right"| 330 |- | [[Index:Om_Styrbjörn.pdf|Styrbjörn Starke]] av [[Författare:Anders af Botin|Anders af Botin]]|| 2024/10 ||style="background-color:#FFE867;" align="right"| 76 |- | [[Index:Birger_Jarl_till_Bjälbo.pdf|Birger Jarl till Bjälbo]] av [[Författare:Anders af Botin|Anders af Botin]]|| 2024/09 ||style="background-color:#FFE867;" align="right"| 255 |- | [[Index:Hermes_Gothicus.djvu|Hermes Gothicus]] av [[Författare:Laurentius Paulinus Gothus|Laurentius Paulinus Gothus]]|| 2024/05 ||style="background-color:#FFE867;" align="right"| 40 |- | [[Index:Stockholm,_Del_4_(Elers_1801).pdf|Stockholm, Del 4 (1801)]] av [[Författare:Johan Elers|Johan Elers]]|| 2024/05 ||style="background-color:#FFE867;" align="right"| 387 |- | [[Index:Stockholm,_Del_3_(Elers_1801).pdf|Stockholm, Del 3 (1801)]] av [[Författare:Johan Elers|Johan Elers]]|| 2023/11 ||style="background-color:#FFE867;" align="right"| 382 |- | [[Index:Stockholm,_Del_2_(Elers_1800).pdf|Stockholm, Del 2 (1800)]] av [[Författare:Johan Elers|Johan Elers]]|| 2023/06 ||style="background-color:#FFE867;" align="right"| 382 |- | [[Index:Stockholm,_Del_1_(Elers_1800).pdf|Stockholm, Del 1 (1800)]] av [[Författare:Johan Elers|Johan Elers]]|| 2023/01 ||style="background-color:#FFE867;" align="right"| 378 |- | [[Index:Beskrifning_om_Mälaren.djvu|Utkast til Beskrifning om Mälaren]] av [[Författare:Johan Fischerström|Johan Fischerström]]|| 2022/07 ||style="background-color:#ACE1AF;" align="right"| 467 |- | [[Index:Landrydiana.djvu|Landrydiana, thet är Landryds nya kyrkios inwigning, ...]] av [[Författare:Andreas Olavi Rhyzelius|Andreas Olavi Rhyzelius]] och Petro Schenberg|| 2022/04 ||style="background-color:#FFE867;" align="right"| 16 |- | [[Index:Djursholms_Villastad.djvu|Bilder och Skildringar från Djursholms Villastad]]|| 2022/03 ||style="background-color:#ACE1AF;" align="right"| 25 |- | [[Index:Wilhelmina_Hierta.djvu|Wilhelmina Hierta]] av [[Författare:Claës_Lundin|Claës Lundin]]|| 2022/03 ||style="background-color:#ACE1AF;" align="right"| 7 |- | [[Index:Gamla_Stockholm_1882.djvu|Gamla Stockholm: anteckningar ur tryckta och otryckta källor]] av [[Författare:Claës_Lundin|Claës Lundin]] och [[Författare:August_Strindberg|August Strindberg]]|| 2022/03 ||style="background-color:#FFE867;" align="right"| 639 |- | [[Index:Alina Frank; Bland bränningar; Röda fanan.djvu|Alina Frank: ur en skådespelerskas lif; Bland bränningar; Röda fanan]] av [[Författare:Claës_Lundin|Claës Lundin]]|| 2021/11 ||style="background-color:#FFE867;" align="right"| 248 |- | [[Index:Stockholmstyper_förr_och_nu.djvu|Stockholmstyper förr och nu]] av [[Författare:Claës_Lundin|Claës Lundin]]|| 2021/11 ||style="background-color:#ACE1AF;" align="right"| 318 |- | [[Index:I Hamburg, en gammal bokhållares minnen.djvu|I Hamburg, en gammal bokhållares minnen]] av [[Författare:Claës_Lundin|Claës Lundin]]|| 2021/10 ||style="background-color:#ACE1AF;" align="right"| 279 |- | [[Index:Från_Stockholms_synkrets.djvu|Från Stockholms synkrets]] av [[Författare:Claës_Lundin|Claës Lundin]]|| 2021/09 ||style="background-color:#ACE1AF;" align="right"| 272 |- | [[Index:Vägen_till_ena_pigo.djvu|Vägen till ena pigo]]|| 2021/08 ||style="background-color:#FFE867;" align="right"| 33 |- | [[Index:Gamla_kort.djvu|Gamla kort, bilder ur verkligheten]] av [[Författare:Claës_Lundin|Claës Lundin]]|| 2021/08 ||style="background-color:#FFE867;" align="right"| 274 |- | [[Index:Valda_Berättelser._I.djvu|Valda berättelser. I.]] av [[Författare:Claës_Lundin|Claës Lundin]]|| 2021/07 ||style="background-color:#ACE1AF;" align="right"| 154 |- | [[Index:Stockholmska sommarnöjen förr och nu.djvu|Stockholmska sommarnöjen förr och nu. 1844-1894.]] av [[Författare:Claës_Lundin|Claës Lundin]]|| 2021/07 ||style="background-color:#FFE867;" align="right"| 24 |- | [[Index:Skansen. Ny utvidgning af Nordiska museets område.djvu|Skansen. Ny utvidgning af Nordiska museets område]] av [[Författare:Claës_Lundin|Claës Lundin]]|| 2021/07 ||style="background-color:#FFE867;" align="right"| 4 |- | [[Index:Ströftåg_här_och_der_i_Sverige.djvu|Ströftåg här och der i Sverige]] av [[Författare:Claës_Lundin|Claës Lundin]]|| 2021/07 ||style="background-color:#ACE1AF;" align="right"| 232 |- | [[Index:En_gammal_stockholmares_hågkomster_från_stad_och_skola.djvu|En gammal stockholmares hågkomster från stad och skola]] av [[Författare:Olof_Arvid_Stridsberg|Olof Arvid Stridsberg]]|| 2021/06 ||style="background-color:#ACE1AF;" align="right"| 78 |- | [[Index:En_gammal_stockholmares_minnen_Del_1.djvu|En gammal stockholmares minnen, Del 1]] av [[Författare:Claës_Lundin|Claës Lundin]]|| 2021/04 ||style="background-color:#ACE1AF;" align="right"| 355 |- | [[Index:En_gammal_stockholmares_minnen_Del_2.djvu|En gammal stockholmares minnen, Del 2]] av [[Författare:Claës_Lundin|Claës Lundin]]|| 2021/06 ||style="background-color:#ACE1AF;" align="right"| 314 |- | [[Index:Upproret_i_Jönköping_den_25_och_26_September_1855.djvu|Upproret i Jönköping den 25 och 26 September 1855]] || 2021/03 ||style="background-color:#FFE867;" align="right"| 168 |} fp367a26g62wv9krnb30p2mim9oa03t 104 144775 658169 575055 2026-09-11T12:36:22Z Gottfried Multe 11434 /* Validerad */ 658169 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="4" user="Gottfried Multe" />{{huvud|12|EN STOCKHOLMSPROMENAD|}}</noinclude>— Det låter ju som sagor! — Ja, det gör det! Men jag har läst om honom i Petersburgska Vetenskapsakademiens handlingar, och han har haft mycket krångel med den lärde Benzelius i Linköping, så att vi nog få se något tryckt om honom snart. Han har äfven, kan du tro det, gjort epok i den Mongoliska typografien, ty han har lärt de der kamelerna att trycka med rörliga typer som han göt i tenn åt dem.<ref>Se Commentarii Acad. Scient. Imp. Petropol. Tomus VI p. 326, så får man se att herr Leonhard ransakat skrifterna.</ref> — Nu är han emellertid hemma och är fasligt rik! Gift med enkan Fritz, också rik, som har stora manufakturer borta vid Lilla Badstugatan, strax invid Kongl. Gardets begrafningsplats åt Surbrunnsgatan. Han drog också ett parti Kalmucker med sig hit till Stockholm. En karl döptes i Cathrina och två qvinnor i Artillerikyrkan; så att nu få vi en ny korsafvel på Kalmucker också. [[Fil:Gamla Stockholm 1882 s12 Fig12.jpg|miniatyr|vänster|stående=0.4|Fig 12. Remmare upp- och nervänd. Jmfr fig. 10.]] — Det var andra tider och annat folk då! — Ja min gosse, så var det! Kung Fredrik är nog en beskedlig karl, men ... — Är det sant att man ämnar sälja oss åt Rysken? — Eller Fransken! Det är det som ständerna nu hålla på med! Gud bevare gamla Sverige! — Kypare! Ett glas Franskt rödt! — Men då måste vi göra helt om! — (Fig. 12) Skål! — Och så fortsätta vi vår vandring! Nu vandrade herr Leonhard med sin unge vän neråt Drottninggatan, tog af Fredsgatan, förbi Torstensonska palatset<ref>Nu Arfprinsens palats.</ref> och ville angöra Castenhof, hvilket dock Carl Fredrik afböjde, och voro nu på Norrmalmstorg.<ref>Gustaf Adolfs Torg.</ref> De betraktade De la Gardieska palatset<ref>Der Kongl. Teatern nu står. Icke att förvexla med De la Gardieska palatset Makalös på nuvarande Carl XII:s torg som sedan blef Arsenal, så Dramatiska Teatern och sedan brann 1825.</ref> som reste en hög gafvel i hörnet af Arsenalsgatan; de togo en blick på de midt på torget belägna Corps de Gardes. Här stannade de och delibererade. Herr Leonhard ville att de skulle gå Norrbro och göra en titt upp i Grefve Pehrs hus (Fig. 13), vid brohufvudet på Helgeandsholmen, som nu inhyste Kongl. Biblioteket, och derstädes beskåda djefvulsbibeln och helsa på bibliotekarien Henric Brenner, hvilken senare egde sin<noinclude> <references/></noinclude> 93l7222pfilvideufapxdrruig72wuj 104 144776 658170 575066 2026-09-11T12:39:22Z Gottfried Multe 11434 /* Validerad */ 658170 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="4" user="Gottfried Multe" />{{huvud||PÅ 1730-TALET|13}}</noinclude>märkvärdighet deraf att han vistats i Ryssland och Persien åren 1697—1721, på förra stället som fånge, på senare som Svenskt sändebud, ty det var den tiden Sverige och Persien voro synnerligt goda vänner, så goda, att när den Svensk-Holländske ambassadören Fabritius dit anlände, samtidigt med Brenner, han i Shahens palats vid sitt första inträde möttes af anblicken af salig Carl XI, hvars conterfey var upphängdt i audienssalen. [[Fil:Gamla Stockholm 1882 s13 Fig13.jpg|miniatyr|centrerad|stående=1.5|Fig 13. Gamla Norrbro med Grefve Pehrs (Brahes) hus; på 1730-talet inrymmande Kongl. Biblioteket.]] Men Carl Fredrik förklarade, att han sett så mycket böcker i Lund, att han icke ville se mer i Stockholm, och anhöll derför, att de måtte få gå genaste vägen öfver Slagtarhusbron, så kallad emedan den gick förbi det vid Norra Strömfåran belägna Slagtarhuset. Hans mening segrade, och de passerade Helgeandsholmen utan vidare äfventyr, passerade bron öfver Södra Strömfåran och satte foten på området Staden mellan broarne, just då klockan klämtade tio och vaktparaden slog förgaddring för att rycka upp till slottet.<ref>Tioklämtningen infördes 1612. Vaktparaden gick på 1730-talet kl. 10 f. m.</ref> De voro nedanför det under byggnad stående slottet; gingo förbi Kongliga vedgården, Lejongården, Stenhuggarbodarne vid stranden nedanför Slottsbacken, der, straxt bortom Tessinska palatset, Kongl.<noinclude> <references/></noinclude> as89a5wemweael3vyafo3s2dqeue1mh 104 144788 658171 575076 2026-09-11T12:46:36Z Gottfried Multe 11434 /* Validerad */ 658171 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="4" user="Gottfried Multe" />{{huvud|14|EN STOCKHOLMSPROMENAD|}}</noinclude>Theatrum stod och bar namnet Bållhuset; hvarvid herr Leonhard höll ett längre andragande ur sina barndomsminnen om stora Slottsbranden 1697, vid hvilken han assisterade som nyfiken och ledamot af frivilliga brandcorpsen; härpå gjorde han ett lätt utkast till slottsbyggnadens historia, arbetets stillastående intill nu nyss; men när han framhöll särskildt 1733 års förordning om slottsbyggningshjelpen som skulle utgå af vagns- och styfkjortelsafgiften och hotade med en beskrifning på gamla slottet, i komparation med kungshuset på Riddarholmen, der nu kungliga familjen bodde, då drog Carl Fredrik en gäsp och låtsade som om samtalet vore afslutadt. Den önskade följden blef den, att de togo förbi Parmmätarestugan och gingo in under den nyplanterade allén, som då skänkte skugga åt skeppsbrovandraren, ända från Slottsbacken till Räntmästarhuset.<ref>Planterades 1734; gick snart ut.</ref> Under det att herr Leonhard skuttade in i rådman Rolands hus för att handla sig till en half fjerndel »upprichtig Engelsk Tobak ifrån Virginia», gick Carl Fredrik ner till stranden och åsåg huru man pålade för nya kajen. Dervid fästes hans uppmärksamhet på en ganska karakteristisk ''Pålkranston'' som han straxt anmälde för herr Leonhard, hvilken deraf fann en osökt anledning att gå in på Grigsbys Caffehus för att på närmaste bord uppteckna densamma; hvarvid den erhöll följande utseende. {{c|''Pålkrans-Ton.''}} [[Fil:Gamla Stockholm 1882 s14 mus.jpg|miniatyr|centrerad|stående=1.75|Hå-å--bax å--hå-bax Hå-bax Hå-bax. Hå-å-bax Hå-å å - å - bax.]] Sedan bordet blifvit begagnadt för uppgifvet ändamål, uppstod en viss störande tomhet på detsamma, hvarför herr Leonhard ansåg förenligt med sitt värdskap att fylla den toma fläcken med en bricka. Vid en tass Java resonnerades nu om programmet för aftonen — dagen skulle nog gå! Som Carl Fredrik icke älskade musiken, afböjde han förslaget att tillbringa qvällen på Riddarhuset under afhörande af Händels Antehem, utan antog i stället väckt proposition om besök på Kongl. Theatrum på Bållhuset, hvarför dagens affisch framkallades och befans hafva följande lydelse. {{tomrad}}<noinclude> <references/></noinclude> lgi4vze2pj10gmz30kuzd5c8lfr5c3q 104 144789 658175 575096 2026-09-11T13:02:28Z Gottfried Multe 11434 /* Validerad */ 658175 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="4" user="Gottfried Multe" />{{huvud|16|EN STOCKHOLMSPROMENAD|}}</noinclude>Efter välförrättad läsning, vinkade herr Leonhard in sin unge vän i ett inre rum, der en större trycktaffel var belägen, och som på grund af Kongl. Kungörelse den 6:te Oktober 1731 var förbjuden till offentligt begagnande och derför fått denna undangömda plats. Pigan markerade, och spelet pågick vid 5 talgljus utan att några hål gjordes på klädet. [[Fil:Gamla Stockholm 1882 s16 Fig14.jpg|miniatyr|centrerad|stående=1.5|Fig. 14. Trycktaffel (Biljard) från 1700-talet. Efter kopparstick af J. E. Nilson.]] Carl Fredrik hade just fått sin åttonde boll i läge och skulle göra den, då: — Pang! — Hvad i Jesu namn? — Pang! Pang! Pang! Fönsterrutorna skallrade och ljusen darrade — och ut i kafferummet störtade hela sällskapet. Der fingo de genom fönsterna se ett stort tremastadt skepp med hög skans länsa för focken och under salut lägga upp mot vinden för att gå till ankar på strömmen. Som vi erinra oss var vinden ostlig, och följaktligen visade skeppet snart akterspegeln, på hvilken herr Leonhard med synröret kunde läsa: ''Götha Leijon'' (fig. 15). — Nu komma de igen med sina välsignade porslinsgubbar från Kina — nu är hin lös! — Hela Stockholm har varit kinesificeradt, sedan den der ''Fredericus Rex'' kom tillbaka från sin första Canton-resa 1731. Man kan inte äta en bit mat, utan att man skall<noinclude> <references/></noinclude> rms5qj3hwdr6jw5zdvr78ro308f9zbp 104 144790 658285 577522 2026-09-12T08:13:18Z Gottfried Multe 11434 /* Validerad */ 658285 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="4" user="Gottfried Multe" />{{huvud||PÅ 1730-TALET|17}}</noinclude>sitta och titta en sån der snöping i flinten — man kan inte dricka en kopp té, utan att man skall hitta en hårpiska i botten. Och hur skall det gå med vår inhemska industri? Hur skall det gå med mina lotter i Rörstrand? Vi hade auktion på porcellain i fabrikens hus i 54:an Riddarhustorget, men inte en katt ville köpa: — Nej, vi vänta på ''Götha Leijon,'' sa man! Och nu är det här! [[Fil:Gamla Stockholm 1882 s17 Fig15.jpg|miniatyr|centrerad|stående=1.5|Fig. 15. Ostindiska Kompaniets skepp ''Götha Leijon.'' Ur Schantz’ Dagbok. (Ms. i K. B.)]] Herr Leonhard blef patriotiskt ursinnig, kritade sin kolf och fortfor: — Och hvad ha svenska manufakturerna för gagn af detta? Bosch, det är intet! Är detta statshushållning! Hvad har Sverige med Kina att göra. Och hur går det med våra sidenmanufakturer? Ja, fråga vår vän Isaac Fritz vid Surbrunn!<ref>Styfson till förr nämde Renat. Hade en process med Manufakturkontoret 1740 då han måste afträda sin egendom. Handlingarne i målet äro från Hofrättens Arkiv flyttade till K. Bibl., der de nu förvaras. »Fritz Manufactur» synes på Tillæus’ karta.</ref> Han är min själ färdig att slå vantarne i bordet när som helst! Jo, man ställer till lotterier. Ha vi icke kanske General-Tull-Arrende Societetens fullmäktiges privilegierade Lotteri! Sitter icke handelsmännen Kierrman och Plomgren der nere i 37:an i Räntmästarhuset och schackrar med lotterna. Ha vi kanske inte Rosenmüllers Silfvermyntslotteri och Lunds Universitets Lotteri och hela verldens lotteri! Och ska man inte sitta och se på hur de här byglarne sno omkring i husen och skrifva opp styfkjortlar och ...<ref>Kommissarier gingo omkring i husen och upptecknade, för slottsbyggnadshjelpen, fruntimmers styfkjortlar och andra lyxplagg. Se ofvan.</ref> {{tomrad}}<noinclude> <references/> {{sidfot|Gamla Stockholm, häft. I, 2:a uppl.||2}}</noinclude> dq5bza3gwb2e5icqnfltn5wp4n444ei 104 144791 658287 575118 2026-09-12T08:17:14Z Gottfried Multe 11434 /* Validerad */ 658287 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="4" user="Gottfried Multe" />{{huvud|18|EN STOCKHOLMSPROMENAD|}}</noinclude>Carl Fredrik som stått och undrat hvilketdera han skulle göra, antingen ta en gäsp till eller klappa markörskan på kinden, beslöt sig för det senare, hvarefter herrarne lemnade manufakturerna och återvände till trycktaffeln. Der inne kunde de dock icke stanna länge för den tilltagande hettan, utan befunno de sig snart åter ute på Skeppsbron. På Carl Fredriks förfrågan, hvarför herr Leonhard icke ville »visa honom stan», utan släpade honom omkring på broar och krogar, svarade herr Leonhard: — En stad, min unge vän, består stricte taget af hus, gator, kyrkor, palats; och sådant kan man läsa i böcker om — du har ju läst Rüdling som kom ut 31.<ref>Det I Flor Stående Stockholm, af Johann Rüdling. Sthlm 1731. Supplement, ibidem 1740.</ref> Men en stad består också af menniskor som vandra på gator, sofva i kyrkor, supa på krogar, latas i palats, slita hund i kojor o. s. v. Dessa senare ingredienser i en stad förekomma mindre ofta i böcker och derför har jag släpat dig omkring, som du uttryckte dig, på detta sätt. Vill du nu gå med upp på bokauktion vid Tyska Brunn, så skall du få se en annan sida af staden; och du skall på samma gång få tillfredsställa din lärda nyfikenhet på en legion skulpterade sandstensportar, som icke ega större märkvärdighet än att de äro lika hvarann och att de äro gjorda i förra århundradet. — Hvad är det för en bokauktion? — Det är Anonymi »Cujusdam viri illustris» som det står i catalogen, hvilken du kan se här — —. Här går Peringskölds Monumenta, Hadorphs Rimkrönikor ... — Jag tackar så mycket, men jag tyckte nyss jag hörde en opinion om böcker, som icke stämmer med — — Medan vi gått här och spånslagit, så har klockan emellertid blifvit middag, och efter som vi hota att råka i ett mot hvarandra conträrt sinnelag, föreslår jag, att vi gå in till Peter Hälberg på <i>Den Gyldene Freden</i> eller <i>Pax aurea</i> och der intaga vår middag. Detta artiga skämt upptogs med välbehag af Carl Fredrik och genom första lägliga grändhål krånglade de sig upp till Österlånggatan, der de snart funno sig i arbete med en bastant middag. — Nu sitta vi på klassisk mark, sade herr Leonhard, under det han vitjade matsedeln. Under våra fötter ha vi helt enkelt gamla Svartbrödraklostrets källare. — Nej? — Nej! Jo, säger jag. Och der uppe i Benikebrinken i hörnet<noinclude> <references/></noinclude> k6jjcyxm3t20asq0fmr796ljh6azmh2 104 144792 658289 575129 2026-09-12T08:21:03Z Gottfried Multe 11434 /* Validerad */ 658289 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="4" user="Gottfried Multe" />{{huvud||PÅ 1730-TALET|19}}</noinclude>af Prestgatan ha vi klostrets ekonomi-våning och refektorium, fastän de nu begagnas som källare, de också. Det fins en gammal gravyr från 1500-talet som visar Svartbrödraklostrets yttre. (Fig. 16). [[Fil:Gamla Stockholm 1882 s19 Fig16.jpg|miniatyr|stående=1.2|Fig. 16. Svartbrödraklostret i Stockholm. Efter gravyr från 1500-talet.]] — Skulle vi inte granska matsedeln? Lina väntar visst! anmärkte Carl Fredrik, som icke var trakterad af klosterbeskrifningen. Matsedeln bjöd bland annat godt på Spargel från Alichs trädgård (hörnet af Norrtulls- och Surbrunnsgatan), samt en okänd rätt, som bar namnet ''Tartuffler.'' Denna senare framkallade många funderingar och hvarken herr Leonhard eller hans unge vän kunde finna något angenämt i de bäska svartbruna rotknölarna, tills ändtligen kyparen med några raska knifdrag tog af det bruna skinnet och företedde en kanariegul, doftande, lucker frukt, som smakade likt nybakadt hvetebröd, men då fann förtjusningen inga gränser: — Hvar har ni fått den här frukten ifrån? Den smakar ju som mandelbröd? — Vet inte farbror det, att det är en Vest-Indiansk rot, som den der Alström har infört i Alingsås, der han för öfrigt ämnar införa allting både lefvande och dödt! — Jag borde ha vetat det, men jag visste det icke, ty örtkunskapen på min tid var icke så stor som nu. — Nej, det vill jag tro; och nu skall farbror veta, att Olof Rudbeck sonen fått en lärjunge som går utanpå allt och alla: han har nyss dykit igenom hela Lappland eller Samolad som Olof junior kallade det och hans resa har gjort det aldra största väsen i Upsala. — Hvad tycker du om skylten i hörnet deruppe? (Fig. 17) frågade herr Leonhard. — Skylten? Jo, den är lik alla andra skyltar. — Nej, det är han icke, ty om du ser på andra, till exempel Remmarns (Fig. 18), så äro de icke alls lika. — Nå, hvad kan detta ha för intresse för mig! — Det erinrar mig om den Kungliga Förordningen af 1638, som påbjuder skyltars införande ... — Och derför vill farbror påminna mig om min okunnighet om ifrågavarande författning och om sitt eget årtalsvetande ... {{tomrad}}<noinclude> <references/></noinclude> br31vje6ei4b7lqts89gqlm2spc1dr0 104 144793 658291 575140 2026-09-12T08:23:01Z Gottfried Multe 11434 /* Validerad */ 658291 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="4" user="Gottfried Multe" />{{huvud|20|EN STOCKHOLMSPROMENAD|}}</noinclude>— Carl Fredrik, hvem har lärt dig vara spetsig mot en gammal man? — Det var ett fasligt segt kött ... Kan farbror också säga hvilket år den här oxen föddes ... [[Fil:Gamla Stockholm 1882 s20 Fig17.jpg|miniatyr|centrerad|stående=1.5|Fig 17. Källaren ''Fredens'' Skylt.]] — Carl Fredrik! — Eller enligt hvilken konglig förordning källarmästarn ... Carl Fredrik, som märkte att gubben blef ond, gjorde en vändning tillbaka; tittade ut genom fönstret och sade: — Jaså, skyltarne äro så gamla? [[Fil:Gamla Stockholm 1882 s20 Fig18.jpg|miniatyr|centrerad|stående=1.5|Fig 18. Källaren ''Remmarens'' Skylt.]] — Ja, svarade herr Leonhard blidkad, det fins en förordning af Carl IX, år 1603, som specificerar deras utseende. I Stockholm skulle 6 öppne värdshus vara, säger han; det ena skulle Hindr. Danitz uppehålla och skulle hänga ut 3 Kronor;<ref>Sedan Malmens Källare på Myntgatan (förr kallad Riddargatan).</ref> det andra skulle vara uti Hindr. Bökmans<noinclude> <references/></noinclude> 7fx9vzpvaoh8kxru87zr0jtxubfsta2 104 144794 658300 575152 2026-09-12T08:36:04Z Gottfried Multe 11434 /* Validerad */ 658300 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="4" user="Gottfried Multe" />{{huvud||PÅ 1730-TALET|21}}</noinclude>hus, och der skulle uthängas en blå Örn; det tredje skulle Hans Meijer hålla, och han skulle hänga ut ett förgyldt Lejon; det fjerde skulle vara hos Meinert Feltman, och der skulle hänga ut en Grip; det femte skulle Hans Nilsson uppehålla, och der skulle hänga ut en Sol; det sjette skulle vara uti Baggens hus, och der skulle en Måne hänga ut. Carl Fredrik försökte fåfängt leda herr Leonhards uppmärksamhet ut genom fönstret på sista lemningen af stadsmuren med de många klädstånden, då plötsligen dörren öppnas och in seglar en lång herre med ljusbruna polissonger, en Cantonnesisk stråhatt akterstagad och med ett friskt lynne blåsande omkring sig. — Nej, se Carl Johan! utropade herr Leonhard — välkommen åter från Midtens rike. — Får jag föreställa: min brorson, löjtnant Gethe på Götha Lejon! Carl Fredrik mottog den nykomne officeren med en students vanliga ovilja och sedan middagen lupit till ända under en lång beskrifning på Kinas land och folk,<ref>''Carl Johan Gethe'' har lemnat efter sig en Dagbok hållen på resan till Ost-Indien (1746—49) ombord på Götha Lejon. Handskriften finnes i två exemplar, det ena i Kongl. Vetenskapsakademien, det andra i Kongl. Biblioteket. Med karta och förträffliga kolorerade teckningar.</ref> förklarade sig Carl Fredrik hafva ett ytterst {{rättelse|angelaget|angeläget}} ärende ner till gästgifvaregården vid Röda Bodarne. Som herr Leonhard var lifligt inne i de kinesiska förhållandena, kände han ingen afsaknad af sällskapet och lät Carl Fredrik aftåga. Denne tog närmaste vägen till Riddarhusgränden och lät ro sig öfver till Röda Bodarne, der han hade sitt qvarter hörn om hörn med Bielkes palats.<ref>Akademien för de fria konsterna.</ref> Sedan han uträttat sitt ärende, hvilket bestod i tillfredsställande af den akademiska vanan att sofva middag, beslöt han taga sig en tripp på egen hand ut i staden. Han gick upp för Clara Södra gata och var inne på Kyrkogården. Der möttes hans ögon af en ändlös folksamling, som stod packad omkring en graf. På grafvens brädd reste sig en hög gestalt som läste med väldig stämma ur en tjock bok i 4:o häftad i svart omslag. Carl Fredrik hade stått och hört en strof om Alexanders tåg, om Curtius’ bekanta ridt, och en mängd andra berömda mäns, utom den dödes, bedrifter, då en svartklädd herre stack i hans hand en tjock bok, hvilken liknade den, hvilken talaren begagnade. Han vände på omslaget och läste följande Titul: {{tomrad}}<noinclude> <references/></noinclude> 19ow9wm6nyymqpunirdt5coig93sexk 104 145149 658327 640972 2026-09-12T10:06:27Z Gottfried Multe 11434 /* Validerad */ 658327 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="4" user="Gottfried Multe" />{{huvud|22|EN STOCKHOLMSPROMENAD|}}</noinclude><div style="text-align: center;"> <poem> <i> {{st|<b>Een söt Lucht</b>}} af {{st|<b>Ehrenpreis</b>/}} {{m|hwilken}} Hans Kongl. May:tz Tro-mans och Lagmans öfwer Härtigdömet Skåne och Blekingen/ Then fordom Högwälborne FrijHerres och Herres/ {{st|<b>Herr CARL</b>}} {{st|<b>EHRENPREÜS</b>|200}}/ <b>Til Fårsbygård/ Almenäs och Barchestorp</b> &c. &c. Christeligen förde Wandel här i werlden och saligen tagne afsked af werlden/ Som efter Gudz behag inföll then 3:dje Maj 1734 {{m|Och}} För en Högförnähm och anseenlig Församling af Furstelige/ Adelige/ och andre Ståndz-Personer hölls på S:t Claræ kyrkogård {{m|Tå}} Thes dödelige Deel nedsattes i Griften/ At Han/ på Jesu Christi stora Dag/ upwäxa skal Ett oförgängeligit Ehrenpreiss. </i></poem></div> Carl Fredrik ansåg sig böra taga någon närmare kännedom om den 200 sidor starka qvartvolumen. Först kom ett Förspråk i 11 §er om 23 sidor. Så kom texten; så Inledningen till betraktelserna eller {{rättelse|prekikan|predikan}}, om 12 sidor. Derefter sönderföll predikan i tre Betraktelser, hvardera om 90 sidor. Hvarje af dessa Tre Betraktelser sönderföll åter i sex afdelningar: Lärdomen, Warningen, Underwijsningen, Förmaningen, Själfpröfningen och Trösten. Derpå följde: Applicatio eller »Jämnföring til och medh then Salige Herren och Lagmannens’ ''a'') Christeliga lefwerne ''b'') förnähme embete.» Derpå syntes 9 sidor Personalia; sedan en tacksägelse till Hennes Durchleuchtighet som behagat bevista begrafningen, en d:o till Hans Durchleuchtighet af samma skäl, en d:o till de Höggrefliga Excellenser af samma skäl. Men ännu var det icke slut, ty nu följde: Från Rector Academiæ Carolinæ Patribus Civibusque. Derpå Oratio Funebris, 22 sidor — latin! Så Een rättsinnig Christens Lifs- och döds-Ähreminne på vers; vidare en Elegia; slutligen Academiens Sorgeklagan på vers och sist Grafskrift, Ode. Allt tillsammans 200 sidor som nämdes. Talaren,<noinclude> <references/></noinclude> l9ybrogezl9g4u4r8riakv6nxqb4e8t 104 149598 658174 656008 2026-09-11T13:00:03Z Gottfried Multe 11434 /* Validerad */ 658174 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="4" user="Gottfried Multe" /></noinclude>{| border="3" | {| border="0" | <div style="text-align: center;"> <i>Med Hans Kongl. May:tz Allernådigste bewilliande</i> <br><b><i>skola i dag, Torsdag den</i> 7</b> Maj <br><b><i>På</i></b> expresse-<b><i>Höge Befallning</i></b> <br><i>The här ankomne</i> <br><b><i>Högtyska</i></b> <br>{{sp|{{st|<b>COMŒDIANTER</b>|150}}|0.5}} <br><i>För hwar och en, efter Stånd och wilckor hög- och wälbewågne Älskare af thet Tyska Skådespelet/ i kostelig beklädnad, under en starck och angenäm</i> Instrumental<i>isk</i>-Music <i>med skådewärdige och loflig fönöyelser, till hwars och ens besynnerliga sinnetz ro, en skådewärdig</i> Comœdie <i>opföra, benembd:</i> <br>{{st|<b>L’Empire des Morts, dans celui des vivans,</b>}} <br>{{m|C’est}} <br>{{st|<b>Les Avantures, des Champs Elisées.</b>}} <br>{{m|<i>Det är</i>:}} <br>{{st|<b><i>Dödsens Rijke, igenom the lefwandes bedrägerij,</i></b>}} <br>{{m|<i>eller</i>}} <br>{{st|<b><i>The</i></b> Curieusa <b><i>Händelser i the</i></b> Elisæi<b><i>ska Slät-Marcker</i></b>}} <br>{{m|<i>Med</i>}} <br>{{st|Harlequins <b><i>Lustigheter alt igenom upfyld.</i></b>}} <br><i>At denna</i> Action <i>föregående Tijsdag icke blef upförd, lära de</i> Respective <i>Herrar Åskådarne icke illa uptaga, emedan för denne obehaglige Wäderleken man sig icke underståd Skåde-Platzen at öppna.</i> </div> |- | {{linje}} |- | {{c|{{st|{{sp|'''Acteurs:'''}}}}}} |- | {| style="margin: auto;" | style="vertical-align:top;" width="50%"| 1. Pantalon, <i>under namnet </i>Gebhardt,<i> en rik Borgare och Kiöpman.</i> <br>2. <i>Ernst, en Korn-Handlare.</i> <br>3. <i>Liebreich, hans Son.</i> <br>4. <i>Zierlich, en Kiöpmans Son.</i> <br>5. <i>Sybilla</i> {{em|1.2}} { <i>Gebhardts Döttrar.</i> <br>6. <i>Florentine</i> { <br>7. <i>Catrinken, thess Flicka.</i> <br>8. <i>Arlequin, Zierlichs Tienare.</i> <br>9. <i>Fyra Tantzare.</i> <br>10. <i>En Gosse.</i> <br>11. <i>Herr Ungestüm,</i> Studios. Jenens. <br>12. <i>Haudegen, en </i>Officier<i> utur 30.åhriga Krieget.</i> | style="vertical-align:top" | 13. <i>Herr Sauer, en Land-Strykare.</i> <br>14. <i>Herr Katzen-Silber, en Berg-Artzt.</i> <br>15. <i>Herr zu Allen Gut,</i> Studios. Lips. <br>16. <i>Jungfru Gern-Gross, en Borgar-Flicka.</i> <br>17. <i>Herr von Schleckt.</i> <br>18. <i>Herr Flitig,</i> Studios. Wittenb. <br>19. <i>En Taske-Spelare.</i> <br>20. Sans-Esprit, <i>Tabulet-Krämare.</i> <br>21. Grammaticus, <i>förwillade Skol-Mästare.</i> <br>22. <i>Hans Tumm, Säcksis. Bonde-Gåsse.</i> <br>23. <i>En </i>Philosophiska<i> Kokerska.</i> <br>24. <i>Herr Pinsel, en Målare.</i> |} |- | {{linje}} |- | {{st|<b>N.B.</b> Sign. Lorentz}} <i>skall någre ännu här ey sedde Konst-Stycken spela utur Taskan. Äfwenwäl warder the</i> Elisæi<i>ske Slätmarckers </i>Representationer<i> wisa at aldrig thes like sedd är, medelst hela </i>Decorationen<i> hel ny, och af en besynnerlig </i>Invention<i> är.</i> <br>{{c|<i>Til Beslut warder en Extrordinair Dantz af 5 Harlequins, Benämt</i>}} {{c|{{st|<b>La forza di Hercule.</b>}}}} |- | {{linje}} |- | {| style="margin: auto;" | Premiere Loge || ||style="text-align:right;" | 32 ''Styfwer.'' |- | Seconde Loge || ||style="text-align:right;" | 20 ''Styfwer.'' |- | Parterrre || ||style="text-align:right;" | 16 ''Styfwer.'' |- | Gallerie || {{em|10}} ||style="text-align:right;" | 8 ''Styfwer.'' |} |- | {{linje}} |- | <i>Skåde-Platzen är på Kongl. </i>Theatro,<i> och warder de </i>respective<i> Herrar och </i>Dames<i> hörsamligst anmodade, sig bittidare en eljest at infinna, på thet alla Dantzar kunna fullkomligen blifwa föreställt, emedan </i>Theatrum<i> klockan 4. öpnat warder, och på Hög Befallning </i>præcise 9.<i> måste tillsluten blifwa.</i> |} |} {{tomrad}}<noinclude> <references/></noinclude> hw65g1jdj231shbhyvy190pyxifvfhs 0 194757 658247 658121 2026-09-12T06:10:35Z ~2026-48758-34 19130 Samtida skildringar. 658247 wikitext text/x-wiki <div class="layout2" style="text-align:justify"> {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,<br>Af den 22 Decembris 1703|kommentar={{Wikipedialänk|Rákócziupproret}}}} <div style="text-align: center;">Wien den 28 Nowembris</div> Man begynner at blifwa här mehr och mehr bestört öfwer det Ungerske owäsendet, warandes Rebellernes hoop redan anwuxen til 80000 man, hwar af 25000 skola hafwa sig wänt emot Generalen Grefwe Schlick som ey mehr än 5000 man ordentliget krigsfolck hoos sig hafwer ; och som han därföre ey är i tilstånd at sättia sig emot dem, så har han måst draga sig tilbaka under Presburg, hwar igenom wägen in uti Mahren och Österrijke för denne swärmen står aldeles öpen. De äre redan komne in til 7 mijhl här ifrån, och måste man dem nu stundeligen här under Staden förwänta. De äre fuller ey försedde med det som fordras til en belägring, men så måste man likwäl fruchta, at de lära sig wåga til at utplundra och i brand sättia förstäderne, hwilka både til skiöna huus och myckenhet af inwånare ey gifwa sielfwa staden något efter. Det skulle och see mächta slätt ut, om de sig företaga at spärra tilförsel af lifzmedel til Staden, hwilken där med ey är så rätt rikeligen försedd. De Danska och flere Troupper, som hafwa ståt wid Passaw til at betäckia de Österrikiske landeu, äre beordrade at draga sig hijt åt, och skulle ingen ting kunna hindra Churförsten af Beijern, om han wore i tilstånd at med någon macht gå Donaw ntföre. I Mähren Schlesien och Österrijke är redan en stoor skreck, och är alt landfolket upbodat til at besättia de förnämsta Passen. I Ungern taga Rebellerne bort den ena orten efter andra, och säijes Erlaw iämwäl nyligen wara förlorat. <div class="layout2" style="text-align:justify"> {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,<br>Af den 29 Decembris 1703}}<div style="text-align: center;">Wien den 5 Decemberis</div> Faran för Rebellerne, Som sidst syntes wara mycket stor. är nu något blefwen för minskat, Efter de hafwa sedermera dragit sig några mil til baka Och man i medler tid fått rådrum att uppbåda Adeln och Landfolcket till att besettia gräntzerne, så att de nu ey utan med en starck macht skulle kunna sig igenom trängia Printz Eugenius är och i desse dagar gången att Presburg, både til att där giöra anstalter til mottwärn och elliest som seijes, till att giöra Rebellerne några förslag till Vapnens nederlägiande. Uti den första faran blef den vngerske Kongl. Cronan ifrån Presburg hijt förd. <div class="layout2" style="text-align:justify"> {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,<br>Af den 5 Januarii 1704}}<div style="text-align: center;">Wien den 12 Decembris</div> Rebellerne stå 2 mijhl när Presburg, och hota at wilja den Staden så wäl som de andra i Ungern belägra, Hwar emot Printz Eugenius gör alle nodige anstalter, och låter jämwäl Fästningerne Raab, Comorra och Leopold Statt med hwariehanda nödwändigheter försee. Man hoppas, at när de i Marche warande Keiserlige troupperne komma tilsamman, lärer något emot denne swärmen kunna uträttas, hwilken likwäl ey är så beskaffat, som man här til meent, utan det blifwer enfälleligen berättat af dem, som warit ibland dem, at de ey äre något sammanrappat utan mästedels ett wackert och wälöfwat folck. Ragotsky sielf är gången med en stoor hoop åt Siebenburgen, och har hafft ett anslag på Clausenburg förmedelst ett hemligit förstånd med några af besättningen, Men det är uptächt blifwit och altså anslaget gått til intet. <div class="layout2" style="text-align:justify"> {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,<br>Af den 12 Januarii 1704}}<div style="text-align: center;">Wien den 19 Decembris</div> Fruchtan för Rebellerne har här åter igen så mycket mehra tiltagit, som i desse dagar några 100 af dem äre gångae öfwer mark strömen, hwilken skilier Ungern ifrån Österrijke, nederhuggit alt hwad giort dem motstånd, stuckit åtskillige byar och fläcker 4 mijhl här ifrån i brand, och der uppå dragit sig åter tilbaka. Och efter nu kiölden starkt infaller, och Donaw såwäl som andre strömar torde tilfrysa, så befarar man, ey utan grund, at denne swärmen lärer utan hinder sammansättia sig med dem på denne sidan om Donaw, som föga bätter äre sinnade, och ströfwa alt under portarne af denne Staden. <div class="layout2" style="text-align:justify"> {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,<br>Af den 19 Januarii 1704}}<div style="text-align: center;">Wien den 26 Decembris</div> Rebellerne hafwa sig åter tilbaka dragit, til at desto mera oanfächtat niuta deras quarter. De Danske Tronpperne, som för någre dagar sedan kommo hijt utföre, bestående i 1000 man äre gångne åt Presburg, der emot äro de andre, som komma utur Italien och anföras af General Lieutnanten Tramp, beordrade at sättia sig i Öfwer Österrike, hwarest man mycket fruchtar för ett infal af Churfursten i Beyren. Här i staden äre alla Inwånarne på nytt upskrefne, och några wisse af Magistraten nämde til at i hwart och ett huus undersöika, om man efter befalning har sig med Lifzmedel nogsamt försett. Uniwersitetet har sig tilbudit at af Studenterne uprätta 1 compagnie till häst och 3 til foot, hwilket af Hans Keyserlige May:tt mycket wäl är uptagit, och befalning gifwen at dem med Gewähr och underhåld försee. I Mären hafwa Rebellerne ännu ey något särdeles kunnat uträtta, efter Innwånarne, så mycket man här til förnummit, stå fast wid deras trohets plicht. Elliest wil här säijas, at någon underhandling med Rebellerne först om ett tilstånd på någre wekor, och sedan om en fulkomlig förlikning skal i Presburg wara under händer, och at någre förslag och wilkor på bägge sidor skola wara tilbudne, men man wet ännu ey wäl, hwad grund eller liknelse sådant kan hafwa. <div class="layout2" style="text-align:justify"> {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,<br>Af den 26 Januarii 1704}}<div style="text-align: center;">Wien den 2 Januarij</div> Med Rebellerue i Ungern har det alt fort ett farligit vtseende. De äro til några 1000 man wid den nu starckt tilsättiande frosten gångne öfwer Donau, til hwilka och de som boo på denne sidan, sigh förfoga, så at innan kort hela Konungarijket Uugern lärer wara uproriskt och i wapn. <div class="layout2" style="text-align:justify"> {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,<br>Af den 2 Februarii 1704}}<div style="text-align: center;">Wijen den 9 Jannarij</div> I Ungern spela Rebellerne alt fort mästare, och äre de Keyserlige alt försvage at något emot dem forsökia, så at nöden dageligen mehr och mehr tilwäxer, Printz Eugenius är ifrån Presburg hijt tilbaka kommen til at biwista Krigsrådslagen, som wid Churförstens af Phaltz ankomst, hwilken man stundeligen förwäntar, skola hållas. <div class="layout2" style="text-align:justify"> {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,<br>Af den 9 Februarii 1704}}<div style="text-align: center;">Wien den 16 Januarij</div> Der emot är hela Ungern, så wäl på denne, som på andra sidan om Donawströmen i full upresning, så at detta folket swårligen lärer kunna bringas til lydna igen, så framt icke Hans Keyserlige May:tt antingen sänder emot dem en fulkomlig Krigsmacht, eller aldeles ingår de swåre puncter, som af dem blifwa påstådde. <div class="layout2" style="text-align:justify"> {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,<br>Af den 16 Februarii 1704}}<div style="text-align: center;">Wien den 23 Januarij</div> Printz Eugenius lärer ey gå tilbaka åt Ungern, som man förment, utan General Heister har fått befalning at wärket der utföra emot Rebellerne, hwilka nu som tilförende der spela mästare, och wilia af ingen förlikning weta. <div class="layout2" style="text-align:justify"> {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,<br>Af den 23 Februarii 1704}}<div style="text-align: center;">Wien den 30 Januarij</div> General Heister är för några dagar sedan gången åt Ungern til at där anföra wärket emot Rebellerne, och skal General Palfi gå åt Croatien, til at där församla landmilitien, och på den sidan inbryta i Ungern. Det synes som wore Rebellerne mehr förtänkte på at förswara deras frijheet, och ansträngia Hans Keyserlige May:tt til at på nytt bekräfta och handhafwa deras priwilegier, än at infalla i de Keyserlige arfländerne, efter som det eliest skulle falla dem mächta lätt at ströfwa öfwer hela Mähren och Österrijke, alldenstund de nästan intet motstånd finna De begynna at säija, at de äre willige til at begifwa sig under lydna, så framt man wille tillåta främmande machter at garantera, hwad som beslutit blifwer, men detta hofwet lärer til sådant swårligen samtyckia. <div class="layout2" style="text-align:justify"> {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,<br>Af den 1 Martij 1704}}<div style="text-align: center;">Wien den 6 Februarij</div> Hans Keyserlige May:tt har omsider låtit sig öfwertala til en underhandlig med Rebellerne, och har redan afsänt pass för deras fulmächtige til at infinna sig i Presburg, dijt och wisse Keyserlige Commissarier sig begifwa til at detta folkets klagomåhl anhöra, och till hofwet berätta. <div class="layout2" style="text-align:justify"> {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,<br>Af den 8 Martij 1704}}<div style="text-align: center;">Wien den 13 Februarij</div> Owäsendet i Ungern tager mehr och mehr ofwerhand, Rebellerne stå allenast några miihl här ifrån, och drifwa för sig Generalen Heister med hans underhafwande troupper, som bestå allenast af 4 a 5000 man. Bemelte General har för större säkerheet skul i går skickat ifrån sig bätter hijt åt Cantzliet och en del af Bagaget, samt det Artolleriet, som har stått i Himberg. Såsom nu ingen tilförsel mehr skeer utur Ungern, hwar ifrån denne staden drager sitt förnämsta underhåld, så stiger här prijset på all ting til dubbelt, och skulle denne oredan länge påstå, så hade man här en almän brist och hungers nöd at befara. Elliest har Hans Keyserlige May:t nu iakat til alt det Rebellerne hafwa begärt, iämwäl til sådanne saker, som man intet hade trott, och lärer sig altså snart utwijsa, om de der med äro tilfredz, eller om de med andra fiender liggia under täcket, och tänkia deras wärk til det yttersta drifwa. <div class="layout2" style="text-align:justify"> {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,<br>Af den 15 Martij 1704}}<div style="text-align: center;">Wien den 20 Februarij</div> Rebellerne hafwa nu åter dragit sig tilbaka igen, och begynner man at hoppas, at de omsider lära stå at bewekas til at antaga Hans Keyserlige May:tz anbod, warandes en och annan af de främmande Ministrerne ombeden at giöra der om försök hoos Gref Berezini en af Rebellernes förnämsta hufwud, som i Ragotzis namn förer hela wärket Det lärer sig innan kort utwijsa, hwad der med kan uträttas <div class="layout2" style="text-align:justify"> {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,<br>Af den 22 Martij 1704}}<div style="text-align: center;">Wien den 27 Februarij</div> Den Hollenske Gesanten är i desse dagar här ifrån gången åt Ungern til at försökia, om igenom sine Principalers medling en förlikning med Rebellerne kan stå at träffas. Den Engelske som först i går är ifrån Holland hijt tilbaka kommen, går uti samma ährende oförtöfwat efter. I medlertid ströfwa Rebellerne så wäl in åt Mähren, som Österrijke, och har man utaf åtskillige bref, som hoos fasttagne misstänkte personer här åro fundne, kunnat märkia, at de med andra fiender spela under ett täcke. <div class="layout2" style="text-align:justify"> {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,<br>Af den 29 Martij 1704}}<div style="text-align: center;">Wieu den 5 Martij</div> Den Hollenske Gesanten, som war gången åt Ungern, är i dag hijt tilbaka kommen. Så mycket man förnimmer, skal Grefwe Berczini hafwa emot honom betygat, at fuller han för sin person hade stor benägenheet til en förlikning, men at det woro för honom nödigt at med Ragotzi och de öfrige först sig der om förena. Man sluter här af, at det föga nogot hopp är detta owäsendets biläggiande i wänligheet, efter Rebellerne spänna bogan för högt, och man märker at de några främmande Ministrer hoos sig hafwa, hwilka ey lära läggia något til godo. <div class="layout2" style="text-align:justify"> {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,<br>Af den 12 Aprilis 1704}}<div style="text-align: center;">Wieu den 19 Martij</div> Rebellerne ströfwade i dag 8 dagar sedan på en mijhl när under staden, och stucko för wåra ögon några byar och fleckar i brand. Det hade det anseendet, som wille de det samma med wåra förstäder försökia, fördenskul man här lät hela dagen Styckerne på wallarne upföra, och det Keyserlige och Kongl. Lijfgardet tillika med en ansenlig hoop här warande Officerare och Woluntairer utrycka, hwilka likwäl ey kommo med fienden til någon träffning, efter de nsamma uppå erhållen kudskap om General Heisters annalkande drog sig tilbaka. Dagen efter blef här middagstideu ett så grufweliget alarm, owist af hwad orsak och anledning, at man dess like aldrig har sedt. Folket i förstäderne lupo up ifrån maten, lemnandes alt efter sig, och hwad de i hastighet medtogo kastade de i flyckten ifrån sig igen, menandes at Rebellerne woro dem på hälarna. Sedermera har man med stor glädie förnummit, at General Heister har hållit med fienden en mycket lycklig drabbning några mijhl här ifrån, nederlagt en stoor deel af dem, och iagat de öfrige tilbaka alt in til Raab, där be:te General nu står, påwentandes fotfolket. Artolleriet och trotzen efter sig [..] at widare sin lycka fullfölia, Där igenom är mau nu på en tid befriat ifrån Rebellernes ströfwande, och begynner repa mod igen. Hans Keyserlige May:tt har [..] de allmännne tarfwerne låtit det mästa silfwret utur alla klåster både här i staden och i arfländerne nttaga, åth wilket en ansenlig summa penningar lärer lärer upbringas. <div class="layout2" style="text-align:justify"> {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,<br>Af den 19 Aprilis 1704}}<div style="text-align: center;">Wien den 26 Martij</div> Man har för några dagar sedan hijt fört 400 fångna Rebeller, hwilcka uti band och bojor, samt med watn och bröd spisade skola här på Linierne arbeta, och sedan försändas til galererne. General Heister har wid Raab fått til sig Footfolcket och Artolleriet, och så snart han ock får här ifrån de begärte Ammunitions sorterne och annan tilbehör, som nu skickas på Donau utföre, är han sinnat at angripa den större Öön Schütt, och Rebellerne dernt förjaga, äfwen som på den mindre redan skedt är. Til bemelte General äro här utur Cantzliet sände öpne bref af Hans Keyserlige May:tt underskrefne, hwarutinnan allom dem, som innom en wiss dag antingen til den Keyserlige Armeen sig infinna, eller bewisligen förfoga sig til deras hemwist, nåd och tilgift för alt som begångit är samt frij och rolig besittning i deras godz och egendom tilsäijes, Men at de i widrigt fall med eld och swärd utan all widare nåd skola blifwa förfölgde. Detta säijes hafwa hafft den wärkan, at hela districter skola sig redan hafwa beqwemat, och erhållit nåd, så at man nu begynner hafwa gått hopp at den länge önskade ro ligheten, åt minstone på denna sidan Donanströmen med det första skal kunna återwinnas. Den Pohlniske Printzen Jacob Sobieskys Förstinna, Keysererns Syster, är i dag ifrån Olau hijt kommen, och lärer sig här någon tijd uppehålla. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,<br>Af den 26 Aprilis 1704}}<div style="text-align: center;">Wien den 2 Aprilis</div> Man förnimmer nu med stor glädie, at alle prowincierne på denne sidan Donaw strömen hafwa underkastat sig Hans Keyserlige May:ts nåd, och å nyo med eed sig til lydna förbundit. Det samma spörier man ifrån de Stul Weisenburgiske districten, och at alle Rebellerne som stått der i negden, hafwa sig bequämat hwar med det på den sidan näst gräntzande Ungern är bracht i fredlighet igen. Uti öfwer-Ungern äro fuller Rebellerne ännu halsstarrige, och hafwa sig några orter nyligen bemächtigat, men man förmodar, at General Heister, som nu är dijt åt i antog, skal och dem snart förskingra, och at när de få höra om deras medbröders sidste nederlag, och de öfriges beqwämande, lära de följa deras exempel. Doch säijes Ragotsky med hela sin macht wara i marche begrepen til at möta General Heister, och at han skal hafwa låtit sättia Gref Caroli i band och Bojjor, för det at han i den sidste träfningen sig så illa hållit, och med sitt Rytterij först tagit flychten. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,<br>Af den 3 Maij 1704}}<div style="text-align: center;">Wien den 9 Aprilis</div> Man giör sig nu om det Ungerska wäsendet alt mehr och mehr hopp, efter det har uti åtskillige små drabningar emot Rebellerne lyckats. General Heister förnimmes åter hafwa förskingrat några 1000 man deraf intet långt ifrån Stulweisenburg, och har der uppå låtit sine troupper wända sig åth Comorra, dijt han den 5 hujus är ankommen. Om han nu ärnar sig at angripa Öön Schütt, där Rebellerne äro ännu temmelig starke, eller om han wil gå öfwer Wagströmen lärer sig innan kort yttra. Elliest har man ifrån Schütt den efterrättelsen, at Rebellerne gifwa sig hopetals der ifrån öfwer Donaw in på andra sidan i fruchtan at blifwa af de wåra öfwerfalne. Ifrån Pressburg berättas, at Rebellerne för några dagar sedan hafwa giort et ströfwande dit åt, och utom staden bortsnappat en wiss person, för hwilkens löösgifwande de påstå, at 200 af de fångne Rebellerne som där på linierne arbeta måtte frijställas. Detta arbetet drifwes med högsta flijt, så at man förmodar innan några wekor wara der med aldelesfärdig. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,<br>Af den 10 Maij 1704}}<div style="text-align: center;">Wien den 16 Aprilis</div> Generalen Heister förnimmes nu wara ifrån Comorra öfwer Donaw strömen, och draga sig åt Neuheüsel. De Keyserlige och danske Troupperne hafwa för några dagar sedan til 1500 man starke giort ett försök på Öön Schütt, hwilket i förstone så wäl lyckats, at de där fattat posto, och i en Drabning med Rebellerne tilfogat dem en märkelig skada, men desse hade sig åter med några 1000 man förstärkt och welat de Keyserlige på nytt angripa, hwilka sådant märkiandes, och at ingen undsättning ifrån General Heister war at förwänta, drogo sig til deras farkoster igen at sättia sig tilbaka öfwer strömen, det doch så hastigt ey ske kunde, at icke Rebellerne hinte hugga in på dem och någon der af nedergiöra. I Mähren äro Rebellerne åter nyligen infalne, och hafwa der med heriande och brännande mächta illa framfarit. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,<br>Af den 17 Maij 1704}}<div style="text-align: center;">Wien den23 Aprilis</div> General Hetsters framgång emot Rebellerne tager dageligen til. Han har nyligen drifwit dem ifrån Neüheüsel, och sedan med en temmelig deras förlnst förjagat dem ifrån stora Ööen Schütt sättiandes sig nu i stånd at ryckia emot Ragotsky, hwilken man ey tror lära honom afbida, efter han inge eller mycket fåå reglerade Troupper hoos sig hafwer, ock Ungrarne allena näpligen lära sig emot de Keyserlige wåga. I medlertid har man til at dem insöfwa, och i förhopning at de sielfwe lära gå ifrån hwar annan, tilsagt deras här warande utskickade ett stilstånd, och nämt 4 Comissarier, til at på en wiss bestämd ort komma med dem tilsamman, och undersökia deras anförde beswärsmåhl, på det saken måtte igenom en inbördes wänlig förlikning kunna bringas til slut. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,<br>Af den 24 Maij 1704}}<div style="text-align: center;">Wien den 30 Aprilis</div> Ifrån Generalen Heister har man de tidenderne, at han låtit besättia Öön Schütt med 600 man, och är nu med Armeen i fult antog at widare upsökia fienden, warandes af de underden unge Grefwe Heister stående Croateir förstärkt blefwen. Chnrförsten af Phaltz är ännu här, man lärer innan kort begifwa sig hem igen, sedan han först afwachtat, hwad ntgång den med Rebellerne anstälte handlingen tagandes warder. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,<br>Af den 31 Maij 1704}}<div style="text-align: center;">Wien den 7 Maij</div> General Heister har åter nyligen wid Seret förstrött ett partie Rebeller under Berezini och Gref Caroli, och har der uppå dragit sig åt Comorra, i upsåt at angripa de wid Stulweisenburg å nyo församlade Rebellerne, som den af Hans Keyserlige May:tz erhålne nåden åter förkastat. Doch talar man här ännu mycket om ett stilstånd, under hwilkets förlopp en fullkomlig förlikning skal kunna träffas. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,<br>Af den 7 Junii 1704}}<div style="text-align: center;">Wien den 14 Maij</div> Sedan General Heister gått öfwer Wagströmen åt Stulweisenburg, hafwa Rebellerne åter begynt dragit sig öfwer Donaw närmare hijt åt. Ifrån deras fulmächtige, som här hafwa warit, har man sedermera ingen underrättelse haft, huru de tilbaka förde propositionerne hafwa blifwit uptagne, så at med den föreslagne förlikningen ännu ey widare kommit är. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,<br>Af den 14 Junii 1704}}<div style="text-align: center;">Wien den 21 Maij</div> I Ungern år de Keyserlige wapnens framgång igenom Rebellernes tilwäxande macht åter igen märkeligen hämmat, och hafwa desse icke allenast wid Ödenburg sig i ett stort antal tilsammans draget, utan och i eu ansenlig myckenhet på Öön Schütt sig åter infunnit, warandes General Heister förswag at dem där angripa. Så äro och i går tidender inlupne at General Ritschaw, som utur Mähren har med några 1000 man giort ett ströfwande in i Ungern, är af dem blifwen omringat, och i grund slagen. Der til med är och nu hela Siebenburgen blifwit uproriskt, hwar til ey litet hulpit hafwer, at General Rabuin har igenom ett starkt detachement Ryttare låtit uti en wiss Ewangelisk ort Enget benämd, där och en Academie är, alle inwånarne unge och gamle, manfolk och qwinfolk, iämte alle studenter, som warit öfwer 500, iämmerligen nederhugga. Hwad detta förfarandet lärer hafwa för wärkan ibland Religions förwanterne i de öfrige Keyserlige arfländerne, får man innan kort erfara. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,<br>Af den 21 Junii 1704}}<div style="text-align: center;">Wien den 28 Maij</div> Rebellernes fulmächtige äro nu utur Ungern åter hijtkomne, och hafwa til swar på de medförde propositionerne, gifwit tilkiänna, at deras principaler ingalunda wilja emottaga det föreslagne stilståndet, menandes, at om man har alfwar med förlikningen, är deras åstundan detta hofwet redan nog bekant. I det öfrige tilbiudade sig at wilja begifwa sig under Hans Keyserlige May:tz lydna igen, så framt man dem deras wälfångne gamla frijheter wil förunna, samt deras klagomåhl och beswär afhielpa. I medlertid tiltager deras macht dageligen och fruchtar man, at de i desse dagar lära General Heisters Armee angripa. Presburg och Neüheüsel håller man före redan wara af dem berände. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,<br>Af den 28 Junii 1704}}<div style="text-align: center;">Wien den 4 Junij</div> De Ungerske fulmächtige hafwa ännu uti deras wärf ey något kunnat uträtta ; I medlertid hafwa Rebellerne för några dagar sedan här ett stort tumult förorsakat, i det de äfwen på samma dag då Hans Keyserlige May:tz födelse dag firades, äro på en fierdels mjhl närin under staden ankomne hafwa åtskillige orter utplundrat och förbränt, och uti ett Keyserliget lust hoff, Neü Gebeüde benämt, alle där befintelige wildiuren, Leijon, Leoparder, Tiger, och Pantherdiur ihielslagit, undantagandes en hwijt Örn, den de lämnat wid lifwet, och allenast wingarna honom afskurit. Man har ännu följande dagen utskickat några 100 Man detta partiet at efterjaga, men det war redan borto, så at man ey eu gång kunde erfara, hwart åt det sig wänt. Nu är ett ansenliget Manskap til häst och foot så wäl af Soldater som borgerskap utmarcherat, til at besättia de nye Linierne, och förstäderne för alt ytterligare anfall at betäckia. P. S. Nu på stunden förnimmer man en Enspännare wara ankommen med berättelse, at General Heister har wid Altenburg uti en träffning nederlagt 3000 Rebeller, och eröfrat 30 stycken, warandes Gref Caroli deras anförare, alenast med 200 man på flychten undankommen, hwarom bekräftelse och omständigheter med nästa förwäntas. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,<br>Af den 5 Julii 1704}}<div style="text-align: center;">Wien den 11 Junij</div> Man har nu fått bekräftelse och utförlig berättelse om den lycklige träffning, som General Heister nyligen haft med Rebellerne, i det be te General med 6000 Man den 3 hujus angripit deras Generaler Grefwe Forgatz och Caroli, som med 18000 Man hade honom nästan omränt, och dem så slaget, at öfwer 3000 Man äro på platzen blefne, och de öfrige aldeles förskingrade. 9 Stycken 28 Fanor, och hela decas Läger der äro blefne de wåra til byte. På wår sida äro intet fult 100 döde, och äfwen så många blesserade. Nu säijes at Ragotsky, Berczini, Caroli och Forgatz wilia anwända alla krafter denne förlusten at hämnas, och at de församla deras Troupper igen wid Mark, som man och i går ifrån den sidan åtskillige stora eldar har sedt upstiga. Här blifwa de nye linierne för alla påkommande händelser med starkt manskap och goda Officerare försedde, och åtskillige förrådhuus uprättade, på det någon brist ey måtte wara på nödige lifsmedel. Oachtat den erhåldne segren förklarar det keyserlige hofwet sig benäget til at låta handlingen med Rebellerne företaga, och tilbiuder dem efter anseendet goda wilkor, och fullkomlig försäkran. Men om det skeer allenast til at dem insöfwa, och upwäcka ibland dem oenighet, kan man ey weta. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,<br>Af den 12 Julii 1704}}<div style="text-align: center;">Wien den 18 Junij</div> Utur Ungern är nu i några dagar ey något särdeles inkommit, förutan det, at Rebellerne med heriande, stöflande och brännande alt fort mächta illa framfara. Här är ett rychte, at General Nehm skal ey långt ifrån Öfen hafwa öfwerfallit Ragotsky, och några 1000 af hans folk nedeigiort, men det fordrar ännu bekräftelse. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,<br>Af den 19 Julii 1704}}<div style="text-align: center;">Wien den 25 Junij</div> Handlingen med de Ungerske Rebellerne står ännu i widt Fält, och kan man med ingen wisshet säija, om någon liknelse der til är eller intet. Det rychtet, som nyligen här utspriddes om General Nehms Träffning med Ragotsky befinnes wara utan grund, och der af komwit, at be te General har med några 1000 Raitzer undsatt Erlaw, och Zolnock igentaget, hwaruppå Ragottsky har med sitt Läger i största hast upbrutit, och dragit sig tilbaka åth Theissen {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,<br>Af den 26 Julii 1704}}<div style="text-align: center;">Wien den 7 Julij</div> De Keyserlige Commissarierne hafwa i Papa hållit samtal med några förnäme af Rebellerue, hwar uppå desse hafwa skickat Enspännare til Ragotsky at berätta hwad som woro förelupit, och förnimma hans mening. Utaf desie underhandlingar dömer man, at något hopp ännu är til förlikning, och fördenskul håller General Heister sig stilla wid Nickelsdorf, förwäntandes huru alt wil aflöpa. I medlertid ströfwa likwäl Rebellerne nu såsom tilförende widt och bredt, och fara obarmhertigt fram med mord och brand. Man wäntar elliest mycket gott af den oenighet, som säijes wara emillan Ragottsky, Berezini, Caroli och Forgatch, Rebellernes anförare, emedan de föregifwes häftigt beskylla hwar annan inbördes for de olyckor, som dem nu en tid bort åth i Fält wederfarne äro. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,<br>Af den 2 Augusti 1704}}<div style="text-align: center;">Wien den 9 Julij</div> General Heister står ännu i sitt förra Läger, men Beresini har med sine Troupper draget sig länger, hijt åth, och har låtit i Osterrijke och Mähren weta at han ey wille mehr med häriande och brännande någon skada tilfoga, allenast man och ifrån denna sidan wille der med innehålla; här af giör man sig det hoppet, at man nu snart lärer få höra af ett stilstånd, och der uppå föliande fred. Elliest är den Keyserlige Commissarien Grefwe Lamberg ännu i Rab och wäntar hwad swar uppå de nyligste propositionerne ifrån Ragotsky lärer inkomma. Grefwe Forgatsk församlar sig med sine Rebeller wid Ödenburg, och hotar med ett ströfwande in i Österrike och Steijermark, twiflandes man mycket om han lärer på sin sida hålla det, som Berezini har utlofwat. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,<br>Af den 9 Augusti 1704}}<div style="text-align: center;">Wien den 16 Julij</div> Underhandlingen med Rebellerne säijes wara på god wäg, och är den nyligen ankomne utskickade ifrån de Keyserlige Commissarierne med hofwets swar i desse dagar tilbaka rest. Imedler tilfoga de ströfwande partierne här och där ännu stor skada. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,<br>Af den 16 Augusti 1704}}<div style="text-align: center;">Wien den 23 Julij</div> Rebellerne i Ungern wijsa ännu ringa lust at antaga de wilkoren, som här ifrån blifwit dem föreslagne. De hafwa icke allenast nyligen infallit Steijermark, och där mächta illa framfarit, utan och i förgår wijst sig ey långt här ifrån staden och stuckit några orteri brand. Ragotsky sielf är gången åt Siebenburgen til at uproret där underblåsa. General Heister är utur Ungern hijtkommen, och menar man, at han lärer wid Armeen i riket blifwa brukat idenframledne General Stirums ställe, och at General Palfi skal imedlertid föra befälet i Ungern. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,<br>Af den 23 Augusti 1704}}<div style="text-align: center;">Wien den 30 Julij</div> Det skrifwes öfwer Ofen, at Ragotsky har försökt en storm på Szegedin, men at han med förlust af 3000 Man är blefwen afslagen, och sedan aldeles där ifrån fördrifwen, man will och säija, at han der wid sielf skal wara illa sargat, ia och aldeles ihielslagen, hwar om man med största längtan wäntar bekräftelse. Rebellerne fara eliest ännu allt illa fram, med häriande och brännande. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,<br>Af den 30 Augusti 1704}}<div style="text-align: center;">Wien den 6 Augusti</div> Det som sidst berättades om Ragotskys nederlag wid Segedin blifwer bekräftat, men om hans egen Person har man ingen widare efterrättelse. Til någon afhandling med Rebellerne är nu minder liknelse än någonsin tilförende. De ströfwa häria och bränna öfwer alt, hafwa och i Ungern nyligen intaget Caschaw, hwilket Zatmar endera dagen lärer fölia. General Heister är nu til Armeen i Ungern afrest, och skal med mehr Troupper til häst och foot så wäl utur granskapet, som ifrån Armeen i rijket blifwa förstärkt. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,<br>Af den 6 Septembris 1704}}<div style="text-align: center;">Wien den 13 Augusti</div> Ragotsky är i Siebenburgen, hwarest uproret mehr och mehr tiltager, och han där wil låta upkasta sig för en Furste. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,<br>Af den 13 Septembris 1704}}<div style="text-align: center;">Wien den 20 Augusti</div> Det skrifwes ifrån Siebenburgen, at Generalen Rabutin har taget Cautzleren i Siebenburgen Grefwe Betlem wid hufuwdet, för det at han befunnits wilia förleda ständerne til at affalla, och antaga Ragotsky til Furste och låtit honom halshugga, hwilket har i landet giort en sådan skräck, at en stor del af de illa sinnade bequämma sig til lydno igen. Man giör sig det hoppet, at Rebellerne i Ungern, lära nu efter den stora Segern wid Donaw-strömen sig betänckia, och sielfwa anhålla om nåd, men ännu synes der til ringa liknelse. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,<br>Af den 20 Septembris 1704}}<div style="text-align: center;">Wien den 27 Augusti</div> Om något stilstånd med Rebellerne i Ungern, eller någon förewarande underhandling med dem, som talet hade gått, hörer man intet. Det synes twärt emot, at de ingen lust där til hafwa, efter de åter nu igen på alle ställen widt och brett ströfwa, hafwe sig och draget så starkt tilsamman, at de kunna biuda Feltmarskalken Heiser hufwudet. Fästningen Neutra i Ungern har i mangel af lifsmedel omsider måst sig åth Berezini upgifwa. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,<br>Af den 27 Septembris 1704}}<div style="text-align: center;">Wien den 3 Septembris</div> Man begynnar åter nu tala om ett stilstånd med underhandling med Rebellerne i Ungern, hwar til de säijes sig wilia bequäma, sedan de förnummit at sakerne i rijket igenom den sidste Segern wid Donaw-strömen hafwa sig mächta förändrat. Men det kan der om ännu med ingen wishet säiias, efter de uproriskes förnäwsta hufwuden äro der om sins emellan ey ense. På somlige orter hafwa de likwäl med ströfwande och plundrande innehållit, men på andra ställen fara de der med fort äfwen som tilförende. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,<br>Af den 4 Octobris 1704}}<div style="text-align: center;">Wien den 10 Septembris</div> Stilståndet med de uproriske i Ungern är wärkeligen träffat, och äro deras fulmächtige hitkomne til at göra en begynnelse med fredzhandlingen. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,<br>Af den 11 Octobris 1704}}<div style="text-align: center;">Wien den 17 Septembris</div> Med de uproriske i Ungern står förlikningen på en god foot, och är stilståndet til den 5 Octobris förlängt skolandes handlingen med dem innan kort företagas. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,<br>Af den 18 Octobris 1704}}<div style="text-align: center;">Wien den 24 Septembris</div> Med de uproriske i Ungern är man omsider så wida kommen at man på både sidor har bewiliat til en sammankomst i Chemnitz til at afhandla et widare förelängiande af stilståndet, samt preliminarierne til den instundande tractaten. På Keyserlige sidan skola Baron Seiler och Gref Lamberg sig dijt förfoga. Det största swårigigheten wid detta wärket lärer Ragotsky förorsaka, hwilken påstår at blifwa förklarat för Furste af Siebenburgen, Det detta hofwet näpligen lärer bejaka, men elliest lära de öfwer honom fälte domarne för Tractatens begynnelse blifwa uphäfne. Man hade i går tidender, at Caschaw och Eperies, twå mycket angelägne orterr i öfwer-Ungern, hwilka de uproriske i ett helt åhr hållit inspärrade, hafwa i brist af lifsmedel måst sig upgifwa, hwar igeuom de uproriske torde blifwa föranlåtne at deras wilkor desto högre spänna. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,<br>Af den 25 Octobris 1704}}<div style="text-align: center;">Wien den 1 Octobris</div> De Keyserlige Commissarierne, som nämde äro til de Ungerske stridigheternes biläggiande, hafwa sig i några dagar uppehållit i Presburg, efter de ey welat antaga Ragotskys dem tilskickade pass, hwar uti han kallat sig Furste af Siebenburgen, men sedan detta blifwit af honom ändrat, hafwa de fortsatt resan åt Schemnitz. Rogotsky och Berezini lära bägge uppehålla sig der i neigden til at afwachta huru tractaten wil aflöpa. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,<br>Af den 1 Novemberis 1704}}<div style="text-align: center;">Wien den 8 Octobris</div> Ehuruwäl stilstånds terminen med de uproriske i Ungern den 5 hujus är til ända lupen, så blifwa likwäl fientligheterne på både sidor så läuge instälte, til dess man kan see, hnru handligen i Schemnitz wil aflöpa, om hwilkens utgång man lofwar sig alt gott, så framt de öfwer Ungerske och Siebenburgiske sakerne icke styfwe de uproriske ännu mehr. Omskönt nu inge fientligheter på både sidor blifwa föröfwade så faller det likwäl den gemene man swårt at han ey med fulkomlig frihet får sköta sin hantering, och komma sig före igen, emedan det ingom är tillåtit at gå utur sitt districht, och bruka sin näring. Feltmarskalken Heister har under stilståndet uppehållit sig här i staden och är ännu här, afwachtandes utgången på sammankomsten i Schemnitz, imedlertid gå efter hand ersättnings Troupper utföre til dess Armen som ännu står neder wid Donaw-strömen, och har man igenow Skantzen Fedvars intagande den förmonen, at de uproriske äro aldeles ifrån denne sidan om strömeu fördrefne, och altså hela det districtet för dem befriat. Det wil nu förwisso säijas, at stilståudet skal til ändan af detta åhret wara förlängt, och gör man sig om handlingen i gemen mächta god förhopning, emedan Hans Keyserlige May:tt har förutan den Instruction, som Commissarierne medgifwen är, til dem afsänt en fördelachtig förklaring öfwer några puncter, som syntes i wärket giöra största swårigheten. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,<br>Af den 8 Novembris 1704}}<div style="text-align: center;">Wien den 15 Octobris</div> Det hålles före, at främmande penningar blifwa i Ungern utdelte til at nnderhålla uproret, det koste hwad det kan, der mot är man här betäknt uppå medel til at i tid försee sig med behörig macht til dess dämpande, och i fall handlingen skulle emot förmodan fruchtlöst aflöpa, är redan ett förslag fattat, efter hwilket man med alfwar skal kunna wärket angripa. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,<br>Af den 15 Novembris 1704}}<div style="text-align: center;">Wien den 22 Octobris</div> Det wil nästan säijas, at handlingen i Schemnitz är så gått som afbruten, och at de uproriske begynna åter wisa sig i fält igen, fördenskul och icke allenast de Keyserlige Regementerne begynna upbryta utur deras quarter, utan 5 Regementer til häst komma och utur riket til Armeens förstärkning. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,<br>Af den 22 Novembris 1704}}<div style="text-align: center;">Wien den 29 Octobris</div> Den frögden, som wii har haft öfwer Straubingens och Passaus inrymmande, är mycket förringat igenom de tidender, at handlingen med de uproriske i Ungern är aldeles afbruten. Ty aldenstund de uti ingen del hafwa welat gå ifrån deras påstående, och de Keyserlige Commissarierne föregifwet sig ingen befalning hafwa at inlåta sig i någan handling öfwer Siebenburgens afträdande åth Ragotsky, så hafwa de förre rest sin wäg ifrån Schemnitz, och de sednare tillika med de Engelske och Hollenske Ministerne med oförrättadr saker begifwit sig på wägen hijt tilbaka igen. I medlertid gör hofwet all anstalt til at med wåld dem betwinga, til hwilken ända och befalning afgången är til de Troupperne, som stått wid Donaw-strömen under Fältmarskalken Herbewille at draga sig hijt utföre, och conjungera sig med Armeen under Felt-Marskalken Heister, då man tror dem wara nogsamt wuxne til at twinga de uproriske under lydno. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,<br>Af den 29 Novembris 1704}}<div style="text-align: center;">Wien den 5 Nowembris</div> Man talar mycket åtskilligt om orsakerne til handlingens afbrytande med de uproriske i Ungern, och mena månge, at deras gemensamme så wäl som Ragotskys särskilte påstående har ey warit sådant, om man har det welat föregifwa. Ehuru der om är, så är handlingen afbruten, och Ragotsky med 16000 Man gången för Neüheüsäel, hwilken ortman fruchtar at han så mycket lättare lärer inbekomma, som besättningen der inne är mycket swag, och sielfwa Fästnings wärken i ett ganska slätt tilstånd. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,<br>Af den 6 Decembris 1704}}<div style="text-align: center;">Wien den 12 N owembris</div> Man hörer nu utur Ungern intet annat, än berättelse ifrån alle orter om de uproriskes föröfwade wåldsamheter med plundrande och brännande, och deras anstalter til krigets fortsättiande med ytterste krafter. Så har och Neüheüset i mangel af lifsmedel, Ammunition och andre nödwändigheter måst sig i deras händer upgifwa, men man wet ännu ey omständigheterne och wilkoren. De äro och med 15000 Man infalne i Mähren, och ärna göra det samma in i Österrike, doch hoppas man, at när de utur riket, Bömen och Schlesien på wägen warande Troupper framkomma, lärer man wara stark nog at desse halsstarrige fördrifwa och utrota. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,<br>Af den 13 Decembris 1704}}<div style="text-align: center;">Wien den 19 Nowembris</div> Man förnimmer nu, at Neüheüsel ey är med dagtingan öfwergånget, utan at de Ungerske som i Fästningen legat, förstått sig med de uproriske, och gifwet dem anledning at komma in i Fästningen, hwar uppå de Tyske Troupperne lagt neder Gewähr, och de gemene taget tienst under Rebellerne, men Officerarne måst gifwa sig til fångar. Fältmarskalken Heister är här ifrån afrest til Armeen, och gå de Keyserlige Regementerne ifrån alle orter dijt efter til at med all macht förekomma de uproriskes förehafwande, hwilka på alle sidor med förderfwelige anslag omgå. I Siebenburgen har General Rabutin warit emot dem lycklig, och nederlagt 3000 af dem, warandes och eliest redan så förstärkt, at man menar den Prowincen wara utan fara. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,<br>Af den 20 Decembris 1704}}<div style="text-align: center;">Wien den 26 Nowembris</div> De nproriskes i Ungern macht wäxer dageligen til, och hafwa de wid Feltmarskalken Heisters ankomst til Armeen, som ännu ey är mer än 8000 Man stark, så häftigt honom anfallit, at han intet kunnat hålla stånd, utan blifwit nödtwungen at wika undan, och draga sig tilbaka på denne sidan om March-strömen. Om nu de uproriske skulle wilia gå in i Österrike innan den Keyserlige machten blifwer starkare, lärer dem falla lätt at med eld och swärd alt föröda. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,<br>Af den 3 Januarij 1705}}<div style="text-align: center;">Wien den 10 Decembris</div> Ifrån Lägret under Feltmarskalken Heister förnimmes, at be:te General har gått med sin Armee öfwer March-strömen, och ärnat angripa Rebellerne, som sig uti en skog wid Weisenberg förskantzat, så at man nu dageligen förhoppas något gott der ifrån at förnimma. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,<br>Af den 10 Januarij 1705}}<div style="text-align: center;">Wien den 17 Decembris</div> Utur Ungern har man den efterrättelsen, at Feltmarskalcken Heister, som nu har Conjungerat sig med Generalen Herbertstein, står en mihl ifrån Presburg, at de uproriske under grafwerne Berez Forgatz och Caroli hade dragit sig tilsamman ey långt ifrån Marienthat, och fältslagen welat hindra de Keyserlige igenom gången, men at sedan de funnit sådant willia falla dem förswårt hafwa de dragit sig tilbaka åt Vagströmen, och lemnat dem Keyserligom wägen öpen. Deruppå har Feltmarskalken Heister, som med alt är wäl försedd och förer med sig alt hwad til en bryggia behöfwes, dem eftersatt och hoppas man stundeligen at få höra något wara emellan dem förelnpit, eftersom och redan ett rychte kommit är, at de uproriske skola wara slagne och lijdit ett ansenligit nederlag. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,<br>Af den 17 Januarij 1705}}<div style="text-align: center;">Wien den 24 Decembris</div> Man har här fått de hugnelige tiderne, at Fältmarskalcken Heister har den 16 hujus ey långt ifrån Tyrnau angripit de uproriskas macht bestående af 40000 man, hwilka Ragotsky och Berezini sielfwa anfört, dem efter 2 timars fächtande är fältet slagne, några 1000 man nedergiort, och Lägret med Stycken, Ammunition och Bagage eröfrat. Af de Keyserlige äro ey mehr än 500 blefne. Af denne Seger wäntar man så mycket större frucht, som en stoor dehl af de uproriske hafwa sedermehra redan gifwit sig under Keyserlig lydno. Det berrättes och utur Siebenburgen, at Rebellerne der under Grefwe Forgats befäl äro af General Rabutin slagne. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,<br>Af den 24 Januarij 1705}}<div style="text-align: center;">Wien den 31 Decembris</div> Den sidste omtalte Segern öfwer de uproriske wid Atnow blifwer fuller bekräftat, men man håller nu deras förlust ringare, än det i förstone utgafs, helst efter de förnimmes sig åter igen wilia församla, och den ledne skadan hämnas. Doch hålles sådant [..] skola blifwa för dem så mycket swårare, som emellan deras förnämsta hufwuden en större oenighet, än tilförende, förspöries, och en stor deel af manskapet sig söndrat, och begifwit hwar til sin. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,<br>Af den 7 Februarij 1705}}<div style="text-align: center;">Wien den 14 Januarij</div> Rebellerne under Grefwe Budiani hota at endera dagen sättia öfwer Donau-Strömen, och göra ett ströfwande, här är åter ett rychte kommit at General Rabutin har i Siebenburgen slagit de uproriske, hwilket wäntar bekräftelse. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,<br>Af den 14 Februarij 1705}}<div style="text-align: center;">Wien den 18 Januarij</div> Wid den infallne starcke winteren göra de uproriske stor skada igenom deras ströfwande, och hafwa i desse dagar åtskillige fläcker och byar utplundrat och afbränt. De hålla och de Keyserlige Troupperne i deras qwarter i ett stadigt alarm, och hafwa äfwen satt öfwer på Öön Schütt, drifwandes där stor motwillia. Sidsta brefwen ifrån Heister förmähla, at i fall Rebellerne skulle något willia wåga pa denne sidan Donau-strömen, lärer han hafwa på dem ett wakande öga. Man hoppas elliest at när bemälte General blifwer med den nu anryckande undsättningen förstärkt, lärer han med macht kunna detta owäsendet dämpa. Har omsider måst för brist skul på Lifsmedel gifwa sig i Rebellernas händer, och är besättningen 400 man stark beledsagat til Pest. Nu förmenes de willia något antingen emot Gross-Varadin eller Segedin företaga. Med Besättningen i Eperies, som och war 400 man starck, hafwa de på ett grufweligit sätt förfarit. Ty sedan den samma hade dagtingat at med 4 Stycken få utmarchera, är hon sedan under wägen blefwen afwäpnat, och emot all folcks lag jämmerligen nederhuggen, på några Officerare när, hwilka blifwit lemnade wid lifwet, och fångne bortförde. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,<br>Af den 21 Februarij 1705}}<div style="text-align: center;">Wien den 28 Januarij</div> Ehuruwäl man hade trott, at Feltmarskalken Heister skulle någorlunda kunna hindra de uproriskes antog och ströfwande, så hafwa de likwäl wid den starke nu infalne frosten i förgår wågat sig öfwer Donaw strömen, och öfwer 23 byar och fläckar här omkring och i denne stadens åsyn plundrat och afbränt, samt en hoop fångar med sig bortfört. De hade och så när öfwerrumplat 2 Regementer af de gamla Keyserlige, om desse på undfången kundskap ey hade i hastighet kastat sig in i Altenburg. General Heister är där uppå strax med Armeen upbruten at de uproriske upsökia, man lärer snart see, hwad han kan uträtta. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,<br>Af den 28 Februarij 1705}}<div style="text-align: center;">Wien den 4 Februarij</div> De uproriske i Ungern fortfara ännu med deras plundrande och brännande här omkring, och lade i går å nyo 4 Byar i aska, hwarigenom skracken och flychtandet ibland folcket tager öfwerhanden, och låter hwar och en föra sine saker och egendom in i de näste platzerne. Man gör sig ännu alt fort det hoppet, at Feltmarskalken Heister, som den 1 hujus med sine Troupper bröt up åt Wagströmen, där den störste Rebellernas hoop står, skal kunna försättia den samma något strek, och honom aldeles förjagn, men det hoppet har slagit så ofta felt, at mau uu fast ey mehr wet, hwad man kan hafwa at förwänta. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,<br>Af den 7 Maartij 1705}}<div style="text-align: center;">Wien den 11 Februarij</div> Ifrån Feltmarskalken Heister har man sedermehra ey något särdeles hört, men de uproriskes häriande och brännande warar alt fort som tilförende. Man begynner säija, at några afskickade lära med det första afgå åt Ungern til at försökia, om icke den sidste Tractaten med Rebellerne måtte åter kunna uptagas, men man wet ey, hwad deruppå kan wara at byggia. I medlertid går några Regementer utur Beijern hijt up åt at förstärckia Armeen i Ungern {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,<br>Af den 14 Martij 1705}}<div style="text-align: center;">Wien den 18 Februarij</div> De uproriske ströfwa alt fort på ömsa sidor om Donau och Vag strömarne, och häria och bränna fram och tilbaka, så at Felt-Marskalcken Heister snart ey wet, på hwilkendera sidan han skal dem eftersättia warandes ock förswag at sin macht fördela, han har derföre nu beslutit at låta sine Trouuper något hwila, til dess de öfrige Regementerne kunna komma fram til förstärkning. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,<br>Af den 21 Martij 1705}}<div style="text-align: center;">Wien den 22 Februarij</div> De uproriske fara alt fort med deras ströfwande och röfwande och ähro icke alenast med 10000 man gångne in åt Mähren, uthan och låtit sig för några dagar sedan 8000 man starcke se wed Ödenburg, hafwa och låtit ett Generalt upbod utgå til hela Neder Ungern och på ordenttigit wtjs befalt, huru myckit manskap til häst och foot, så och huru mycket Lifsmedel och Foder hwar ort skulle lefwerera, i widrigit fall wille de med mord och brand på det aldrasträngaste emot de olydige förfara. Detta har å nyo förorsakat ett stort flychtande ifrån Landet alt omkring, har och bracht så mycket til wäga, at Iuwånarne här i Förstädren måste dag och natt besättia Linierne och hålla flitig wacht, på det desse rosfoglar ey måtte sielfwa förstäderne kunna anfalla. Feltmarskalck u Heister har fuller med Cavalleriet något begynt sig röra igen, och wil försökia, om han kan bringa dem til stånd, har och igenom ett alfwarsamt påbud utfalt at ey lyda de uproriskes utskrifning, men det twiflas mycket, om han med den wachten, som han nu för tiden hafwer, något särdeles lärer kunna berätta. De säijes nyligen hafwa haft före at förmedelst ett hemligit förstånd med några af Borgerskapet inkräkta Presburg, men at det i tid blifwit Commendanten uptäkt, och altså förekommit. I desse dagar äro de 3 Ungerske Herrarne, som tilförende warit brukade at nnder hand bringa någon handling med några nye tilbod, om hwilkes förrättning man innan kort torde något widare förnimma, ängoch man i gemen gör sig om framgång derutinnan aldeles ingen förhopning. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,<br>Af den 28 Martij 1705}}<div style="text-align: center;">Wien den 4 Martij</div> De uproriske ströfwa alt fort på denne sidan om Donawströmen, och göra med deras plundrande i bygden en mächta stor skada, Feltmarskalken Heister står ännu quar i sine förre quarter, och klagar at honom fattas lifsmedel och hwariehanda tilbehör för Armeen, anhållandes at man nu, sedan Donauströmen blifwit öpen, måtte til honom förskaffa, det han hafwer af nöden. Man har altså nu giordt den anstalt, at farkostar dageligen både med nödige lifsmedel och Ammunition dijt åt afgå. Ett eller annat Regemente äro redan förbigångne, som kommit utur Beyern, och arnas den Ungerske Armeen til förstärkning. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,<br>Af den 4 Aprilis 1705}}<div style="text-align: center;">Wien den 11 Martij</div> Feltmarskalcken Heister är för några dagar sedan med en deel af sine Troupper gången at upsökia och förskingra Rebellerne, som under Gref Caroli hafwa Landet på denne sidan Donau-Strömen med deras häriande och brännande så illa medfarit. Bemelte Rebeller säijes wid hans anmarche hafwa dragit sig hogre up åt landet, så at man nu wäntar förnimma, hwad han emot dem kan uträtta. Man seer utskickade af dem, som blifwa brukade wed fridzförslagen med Rebellerne, resa af och an, och göra sig åtskillige der af förhopning, at det torde komma til förlikning, men andra hålla det aldeles för ogiörligit, hwilcket tiden måste utwijsa. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,<br>Af den 11 Aprilis 1705}}<div style="text-align: center;">Wien den 18 Martij</div> De sidste tidendetne utur Ungern medbringa, at Feltmarskalken Heister på den ena sidan, och Grefwe Palfi med 2000 man på den andra hafwa omränt den Rebelliske Grefwe Caroli uti Bochover skogen, så at han näppltgen utan at sättia håret til lärer undkomma. Om handlingen med de Uproriske är alt owist, ehuruwäl några af provincierne sig hafwa tilbudit at wilia Keyserlig nåd antaga. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,<br>Af den 18 Aprilis 1705}}<div style="text-align: center;">Wien den 25 Martij</div> I dag bittida är en Enspännare utur Ungern ankommen med berättelse, at Feltmarskalken Heister har den 20 hujus angripit de Ungerske uproriskes anförare Grefwe Caroli, som med 6000 hästar war på denne sidan om Donau öfwergången, och honom i grund slagit, samt hela hans Bagage och wagnar lastade med det giorde bytet eröfrat. Man wet ey ännu wäl alle omständigheterne af denne träffningen, men det hålles före, at Grefwe Caroli sielf med de öfwerblefne är så instängd, at han ey kan undankomma, efter alle passen äro noga besatte, och wåre Farkostar på Donau-Strömen på honom uppassa. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,<br>Af den 25 Aprilis 1705}}<div style="text-align: center;">Wien den 1 Aprilis</div> Den sidst omrörde Segern öfwer Rebellerne blifwer fuller bekräftat, men nederlaget är ey så stort, som i begynnelsen sades. Detta alt oachtat, fortfara de med deras ströfaude och åtskillige orters intagande, och lära ännu gifma Felt-Marskalken Heister nog til at skaffa. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,<br>Af den 2 Maij 1705}}<div style="text-align: center;">Wien den 8 Aprilis</div> Ragotsky förnimmes åter hafwa en stark Armee tilsamman, och wara hijt åt i antog. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,<br>Af den 9 Maij 1705}}<div style="text-align: center;">Wien den 15 Aprilis</div> Utur Ungern har man sedermera intet förnummmit något föränderligit, utan at de uproriske med plundrande och brännande, äfwen som tilförende, fortfara och iämwäl posterne borttaga, så at man om deras företagande ey kan hafwa någon wisshet. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,<br>Af den 16 Maij 1705}}<div style="text-align: center;">Wien den 22 Aprilis</div> I Ungern går wärcket myckit slätt, och äro störste delen af Generalerne ifrån Armeen hijt komne, i medlertijd faller den ena orten efter den andra i mangel af lifsmedel och undsättning dem uproriskom i händer. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,<br>Af den 30 Maij 1705}}<div style="text-align: center;">Wien den 6 Maij</div> Hans Keyserlige May:t har giort en ändring med Generalerne i Ungern, och skal i denne samma Generalen Heister tieua wid Armeen i Rijket, men Generalerne d´ Herbeville och Schlick föra wärket i Ungern, hwarest oroon ännu ingalunda uphörer, och synes, at alle goda tilbod blifwa af Rebellerne förachtade, efter de än dageligen sig förstärckia, och på åtskillige orter med några 1000 man omkring ströfwa. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,<br>Af den 6 Junij 1705}}<div style="text-align: center;">Wien den 13 Maij</div> Generalen d´ Herbeville är för några dagar sedan afrest åt Ungern, och alle Keyserlige Troupperne där sammandragne, at kunna wid hans ankomst något företaga. Man begynner nu åter at fatta något hopp om en förlikning med de uproriske, efter man hoos dem förnimmer en större benägenhet at denne Keysarens tilbod antaga, men ännu weet man ey, huru wida sådant hafwer grund. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,<br>Af den 13 Junij 1705}}<div style="text-align: center;">Wien den 13 Maij</div> I desse dagar är wid hofwet twänne gånger rådslag hållit öfwer det Ungerske wäsendet, och lärer sig snart yttra, om någon wänlig förlikning med de uproriske står til at förmoda, eller om de med wåld skola twingas. Som man här säger, skal et stilstånd til en begynnelse wara slutit. I medler fara de uproriske i Siebeuburgen illa fram, för hwilken orsak skul General Glöchelsperg blifwer här ifrån dijt skickat at sådant hämma. Men har här begynt på Keyserlig befalning at öfwa Borgerskapet i Wapneu, hwilket här efter alla Sön- och Helgedagar skal ske, på det de wid alla förefallande händelser måge kunna med Gewähr omgå. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,<br>Af den 20 Junij 1705}}<div style="text-align: center;">Wien den 27 Maij</div> Det har nu mehra ingen liknelse til någon förlikning med de uproriske i Ungern, efter de icke allenast utslå den dem tilbudne nåden, utan och församla sig på åtskillige orter starkare än tilförende, och med häriande och brännande, samt obeskrifwelige motwilligheters föröfwande på ett grufweligit sätt framfara. De förnimmes stå med 14000 man wid Marchströmen, och hafwa i sinnet giöra ett infall i Österrike. Hofwet låter nu mera fördenskul alla tanckar fara om sakernes biläggiande med godo, utan giör alla möyelige anstalter til at dem med wåld twinga. Generalen D´ Herbe ville är i Comorra, och drager Troupperne tilsamman, wäntandes til sig Artolleriet, som redan är hijt åt på wägen. Generalen Glöchelsperg är åt Siebenburgen redan afrest til at där anföra wärcket. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,<br>Af den 27 Junij 1705}}<div style="text-align: center;">Wien den 27 Maij</div> Utur Ungern berättas, at de uproriske sig på alle orter förstärkia, och hafwa beränt Gross-Varadin och Giula. Det giöres fuller anstalter til den Keyserlige Armeens upbrott, men den samma lärer litet kunna uträtta, förr än de förwäntade Regementerne utur Tyskland ankomma. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,<br>Af den 4 Julij 1705}}<div style="text-align: center;">Wien den 10 Junij</div> Man föruimmer mehr och mehr utur Ungern, huru de uproriske sig på åtskillige orter tilsammandraga, och skola de på Öön Schütt wara 40000 man starke så at de Keyserlige säijes måst draga sig tilbaka un-Presburg. Några lycklige partier göres fuller emot dem undertiden, men det giör litet til hufwudsaken. Här begynner man åter at tala något om en förlikning, men utan någen wiss grund. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,<br>Af den 11 Julij 1705}}<div style="text-align: center;">Wieu den 17 Junij</div> Emedan den Ungerske oroen icke allenast ännu ey är stillat, utan snarare syues mehr och mehr wilia tiltaga, så göres och allehanda anstalter til at den samma med all macht dämpa. Någre Regementer komma i desse dagar utur Beijern, hwilka utan drögsmåhl blifwa åt Ungern fortskaffade. Så komma och de Danske Troupperne utur rijket hijt upföre, hwar af Rytteriet redan är igenom Mähren förbigånget, men fotfolket wäntas stundeligen här an til at sättias på Farkostar och föras til den Keyserlige Armeen under General d´Herbewille, hwilken nu står på denna sidan om Donaw-strömen til at betäckia landet för de nproriskes ströwande, men lärer, så snart be:te Troupper ankomma, gå öfwer på andra sidan, och sakerne med eftertryck angripa. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,<br>Af den 18 Julij 1705}}<div style="text-align: center;">Wien den 24 Junij</div> Man förnimmer at en deel af den Keyserlige Armeen i Ungern är upbruten, och gången til at upsökia och förjaga de wid Öön Schütt församlade uproriske. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,<br>Af den 25 Julij 1705}}<div style="text-align: center;">Wien den 1 Julij</div> Man förnimmer utur Ungern, at Ragotsky med 4000 Man står allenast 3 mijhl ifrån Pest, wäntandes til sig Artolleriet ifrån Caschaw, då han samma ort wille angripa. Der emot blefwo alla möijelige anstalter giorde til Fästningens förswar, och woro 300 Man af General Glöchesbergs Troupper der inkastade. De Franske Troupperne, et wackert och wälöfwat folk, komma dageligen här an och fortsättia marchen åth Ungern. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,<br>Af den 1 Augusti 1705}}<div style="text-align: center;">Wien den 8 Julij</div> Bref ifrån Offen berätta at Generalen Glöckelsberg stode nu wid Adom och wäntade widare ordre af General Erbewille ; men Ragozzi hade dragit sig ännu närmare til Pest och ärnade bem:te ort att angripa. Ifrån Arrath berättas att som Caroli ifrån den 20 Maij til den 14 Junij denne orten med bombers inkastande och minerande starkt ansatt, så hade den der inneliggiande Commendanten Öfwerst-Lieutnant Richter med sina 60 man utan at hafwa några stycken, så tappert sig förswarat, at Caroli blifwit twungen sedan han först stuckit alt i brand, bemälte den 14 Junij belägringen för denne orten att uphäfwa, då han och månge döde och blesserade efter sig lemnat. I går blefwe de Ungerske Deputerade Biskopen af Vizza och Ungerske Adwocaten Ockoliezani här ifrån tilbaka affärdade. Några Ungerske Bref förmäla, det Rebellerne nu alfwarligen äre sinnade at inlåta sig uti Freds handling, och at redan i förgår et stillestånd skulle hafwa blifwit publicerat ; hwilket dock tiden lärer uthwijsa. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,<br>Af den 8 Augusti 1705}}<div style="text-align: center;">Wien den 15 Julij</div> Ehuruwäl man har giort sig gott Hopp om någon fredzhandling med de uproriske i Ungern, så står likwäl alt sådant ännu i ett widt fält, aldenstund de uproriske påstå en hoop nye wilkor, och wilja änteligen hafwa förut ett stillstånd uprättat, men imedlertijd draga sig wid Wag-strömen starkt tilsamman, och föröfwa med häriande och brännande grufwelige motwilligheter. Ragotsky är med sine Troupper utur sitt förra läger upbruten, och gången åth Neuheusel, hafwandes til den ändan slagit en bryggia öfwer Granströmen. Hans upsåt synes wara at understödia Beresini, som med sin hoop är ifrån Neuheusel gången åt Leopoldstadtt til at samma ort inkräckta. Alt detta at förhindra är Fältmarskalken d´Herbeville med de Keyserlige Troupperne ifrån öön Schütt upbruten och i dess ställe Glöchelsberg ifrån Ofen dijt åth i antog. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,<br>Af den 15 Augusti 1705}}<div style="text-align: center;">Wien den 22 Julij</div> Man har utnr Ungern, at sedan de uproriske förnummit, det General Glökelsberg woro ifrån Ofen afmarcherat til at conjungera sig med Feltmarskalken d´ Herbeville, hafwa de med all macht den 16 hujus anfallit Pest, i meneng at det öfwerrumpla, men de äro derifrån tappert blefne afdrefne. Deruppå är General Glökelsberg beordrat at gå åt Ofen igen, och öfwer på Pester sidan, til at göra Diversion, och twinga de uproriske sin macht at fördela. De hafwa i hela Ungern deras mästa manskap upbudit, och sätjes Berecini stå wid Türnau med 35000 man, til hwilka Ragotzsky med 15000 man änust skal stöta. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,<br>Af den 22 Augusti 1705}}<div style="text-align: center;">Wien den 28 Julij</div> I Förgårs kommo de för någon tid sedan här ifrån til den Ungerska Oroens biläggiande affärdade Deputerade hijt tilbaka igen. Och aldenstund Ragozzi låtit å nyo publicera ett oppbådh, i föllie af hwilket hwart huus bör utgiöra en man, och föregifwer at han förutan månge Beyerske och andre Officerare, är 70000 Man starck och står wid Neuhäusel färdig at marchera, men Berezini wid Szeret, och Ozkai på Mähriske gräntzen; Fördenskul har och Generalen Herbeville redan gått öfwer Wagen, men General Glökelsberg ill Ofen igenkommit, och torde man wäl med det första, sedan de Keyserlige jemwäl tämligen blifwit förstärkte, något nytt hafwa at förnimma, Rebellerne hafwa sökt at öfwerrumpla Gödingen; men den där inneliggiande Commendanten har dem så emottagit, at de med stor förlust på döde och blesserade måst draga sig tilbaka. Store Warradien är med Proviant wäl försedt. Hauptmannen von Hostfehr har med 10 Man Dragoner warit så olyckelig, at då han intet långt ifrån Derrenkruth gått uth til at recognosera, är han af fyra Standarer Rebeller öfwerfallen, samt med ett skått och hugg sårad, men hans föllieslagare aldeles nederhuggne. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,<br>Af den 29 Augusti 1705}}<div style="text-align: center;">Wien den 5 Augustij</div> Man har ntur Ungren de behageliga tidenderne, at Felt-Marskalken Herbeville har den 1. hujus wid Türnow angripit de uproriskes Armee beståendes af 40000 Man, den samma slagit, och förjagat, Läger, Bagage och Artollerie röfwat, o h wid 5000 Man på platzen nedergiordt, ibland de döda säijes och Otzkay wara, en ibland de Uproriskes förnämste anförare, wåre wore wid Enspännarens afgång uti efterjagandet begrepne. Af denne Seger förmodar man en mächta god wärckan, och alldenstund åtskillige Keyserlige Regementer warit i antog at sig med d´Herbeville conjungera, så lärer han nu wara i tillstånd at med eftertryck sin erhåldne fördel nyttia, här äro tidender inlupne, at General Glöchelsberg har wid offen, och General Rabutin i Siebenburgen wärkelig afbräck tilfogat. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,<br>Af den 26 Septembris 1705}}<div style="text-align: center;">Wieu den 2 Septembris</div> Man har åter nu på någou tid begynt tala om en förlikning med de uproriske I Ungern, hwaruppå och de nylige hijt ankomne Engelske och Hollenske Abgesanterne, Grefwen af Sunderland och Herr von Almelo af deras Herrar hafwa befallning at med flijt arbeta. Men i medlertid ströfwa de Uproriske Partierne, såsom tilförende, och förhärja nästan alt in under portarne af denna Stadeu. Den Keyserlige Armeen under Feltmarskalken d´Herbeville är i antog åt Siebenburgen, och har efter de sidste Brefwens innehåld redan gått öfwer Dona Strömen wid Pest, fortsättiandes marchen åt Segedin. Den unge Grefwe Heister har i medlertid befallning at med de öfrige Keyserlige Troupperne passa på de uproriske på denne sidan om Donau Strömen. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,<br>Af den 3 Octobris 1705}}<div style="text-align: center;">Wieu den 9 Septembris</div> Man kan med ingen wisshet säija om handlingen med de uproriske i Ungern, ehuruwäl derom nog talas, och de Engelske och Hollenske Gesanterne flitigt där uppå arbeta. De Uproriske förstärckia sig i medlertid på alla orter, och fara öfwer alt ynkeligen fram. Man hade trodt at den Keyserlige Armeen under Felt-Marskalken d´ Herbeville skulle längesedan wara i antog åt Siebenburgen, men det förnimmes, at han ännu den 2 hujus har stått wid Ofen, och wäntat til sig General Palfi med några Troupper til förstärkning, efter hwilkas ankomst marchen skulle gå för sig. Det förnimmes at de uproriske draga hela deras macht tilsamman wid Theisen, och willia de Keyserlige afbida. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,<br>Af den 10 Octobris 1705}}<div style="text-align: center;">Wieu den 16 Septembris</div> Den Keyserlige Armeen är nu wärkeligen gången öfwer Donauströmen wid Ofen och fortsätter sin marche åt Öfwer-Ungern. I medlertid talas det nog om underhandling med de uproriske, men utan at weta, hwad där med lider. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,<br>Af den 17 Octobris 1705}}<div style="text-align: center;">Wieu den 23 Septembris</div> Man förnimmer utur Ungern, at den Keyserlige Armeen fortsätter sin marche åt den sidan åt Zolnok, i mening samma ort at igentaga. Under marchen har den samma råkat på några 1000 uproriske, och dem slagit och förstrött. I medlertid draga sig de uproriske tilsamman här på nästa gräntzen, och begynna åter deras motwillia at föröfwa. Man talar nu åter starkt om en underhandling med dem, och säijes Hans Keyserlige May:t hafwa uppå de Engelske och Hollenske Gesanternes anhållande samtyckt til ett stillstånd, och wilkoren deraf låtit til Ragotzky berätta, wäntandes man nu, om de af honom blifwa antagne. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,<br>Af den 24 Octobris 1705}}<div style="text-align: center;">Wieu den 30 Septembris</div> Man har öfwer Ofen ingen efterrättelse haft ifrån den Keyserlige Armeen, emedan wägarne på den sidan äro af de ströfwande aldeles sperrade. Men ifrån Ragotskys läger wid Gran äro några öfwerlöpare komne, hwilka berätta, at man i bemälte Läger icke allenast haft kunskap om Zolnoks eröfrande, utan och at Forgats skal med sin hoop wara af Generalen Rabutin aldeles slagen och förskingrat, och wara sielf heel bestört til Ragotsky ankommen, och hoos honom anhålla om hielp til at detta nederlaget på Rabutin hämuas. Här säijes, at Ragotsky skal ibland sine öfwerläggia om Fredzwärket och om de af Hans Keyserlige May:t nyligen föreslagne wilkor til ett stillstånd. Men om de sins emellan kunna blifwa derom enige och huru wida det med wärket lider, kan ännu med ingen wisshet säijas. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,<br>Af den 31 Octobris 1705}}<div style="text-align: center;">Wieu den 7 Octobris</div> Tidenderne utur Ungern bekrafta intet det sidst omrörde Zolnoks intagande, utan at den Keysrlige Armeen fortsatte sin marche åt Siebenburgen, och hade wid Scongrad försökt at gå öfwer Theissen, men efter man hade där wid funnit stora swårigheter, woro det ändrat, och marchen wänd åt Segerin tilat där komma öfwer, hwilket man och tror redan war wärkstält. Hwad det lider med underhandliugen med de Uproriske kan man ännu ey säija, men det hålles likwäl före at den samma torde gå för sig, och at Biskopen af Olmytz, samt Grefwen af Wratislav skola af Hans Keyserlige May:t til Commissarier der wid wara förordnade. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,<br>Af den 7 Novembris 1705}}<div style="text-align: center;">Wien den 14 Octobris</div> Ifrån deu Keyserlige Armeen äro tidender inlupne, at den samme är lyckligen och utan det ringaste motstånd gången öfwer Theissen ofwan för Segedin, fått til sin förstärkning ännu 6000 Raitzer, så at hon wärkeligen består af 35000 man, och woro i fult antog at undsättia Gros Varadin. Men efter Ragotsky sielf med sine bästa Troupper til 50000 man stark står fast i förwäg samma anslag at förhindra, så lärer man utan twifwel af någon Träffning innan kort hafwa at förnimma. Det lärer sig och snart yttra, hwad liknelse det kan blifwa til handlingen med de uproriske, eftee de Keyserlige der til nämde Commissarierne jemte de Engelske och Hollenske Gesanterne innan kort skola sig har ifrån på wägen begifwa. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,<br>Af den 14 Novembris 1705}}<div style="text-align: center;">Wien den 21 Octobris</div> De Keyserlige Commissarierne samt de Engelske och Hållenske Gesanterne äro lyckligen til Tyrnou ankomne, hwilken ort til ett möte med de Uproriskes utskickade är utsedd, och förnimmer man, at Berecini och flera af deras förnämsta Hufwuden, sig jemwäl infinna. Man tror och, at Ragotsky sielf lärer förfoga sig dijt, huruwäl stor orsak är derom at twifla. Om detta wärket giör man sig nu här gått hopp, men det står der hän, om de Uproriskes rätta alfwar der wid är. Ifrån den Keyserlige Armeen i Ungern äro sedermera inge tidender komne, men man hoppas, at Gross-Varadin lärer wara undsatt och förfriskat, och at Conjunctionen med General Rabutin i Siebenburgen redan är för sig gången. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,<br>Af den 21 Novembris 1705}}<div style="text-align: center;">Wien den 28 Octobris</div> Man giör sig här alt mehr och mehr hopp om handlingens lycklige utgång i Tyrnow med de uproriske, och menar man, at åth minstone et stilstånd til en begynnelse lärer träffas, aldenstund hoff-Cantzleren Grefwe Sinzendorf i desse dagar mächta hastigt är der ifrån hijt kommen, och åter med lika hast ghet dijt tilbaka färdad Den Engelske Gesanten är där ifrån hijtkommen til at möta Hertigen af Marleborug, som innom några dagar hijt förwäntas, och med honom göra ett och annat aftal, hwar efter han strax lärer förfoga sig tilbaka åt Tyrnaw igen hwarest i medlertid den Hollenske Gesanten tillijka med de Keyserlige Commissarierne med flijt arbeta på handlingswärket. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,<br>Af den 28 Novembris 1705}}<div style="text-align: center;">Wien den 4 Novembris</div> I förgår ankom Hertigen af Marleborugh hijt i Staden, och hade i går Audience hoos Hans Keyserlige May•tt, beledsagat der til af bägge här warande Engelske Gesanterne. Som det förnimmes, at han medbracht närmare förslag til fred med de uproriske, så lärer det ärendet aldraförst företagas, och Gesanterne til Tyrnow afresa til handlingens fortsättande, den man menar i genom ett stillstånd skola begynnas. Ifrån den Keyserlige Armeen i Ungern har man inge wisse tidender haft, sedan den samme gick öfwer Theissen. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,<br>Af den 5 Decembris 1705}}<div style="text-align: center;">Wien den 11 Novembris</div> Den Hollenske Gesanten är ifrån Tyrnow hijt tilbaka kommen, och som det förnimmes, skal handlingen med de uproriske sig temmelig wäl anskicka. Ifrån den Keyserlige Armeen i Ungern äro nu Tidender inlupne, at den samme med alle nödwändigheter wäl föresett Gross-Varadin, och hade fortsatt dess Marche åt Siebenburgen. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,<br>Af den 12 Decembris 1705}}<div style="text-align: center;">Wien den 18 Novembris</div> Sedan Hertigens af Marleborug afresa gå nu i desse dagar Grefwen af Vratislaw och den Engelske Abgesanten åt Tyrnow, hwarest de Hollenske redan sig befinna, til at fredzwärket med de uproriske med alfware drifwa. Altsådant oachtat fortfara de uproriske alt jämt med deras ströfwande, hwarom man ifrån åtskillige orter erhåller bedröflige tiender. Wij har sedermera ey haft något särdeles ifrån den Keyserlige Armeen i Siebenburgen, men det förnimmes, at hela det landet är i fult upror, och wäntas med längtan, hwad Armeen där kan uträtta. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,<br>Af den 19 Decembris 1705}}<div style="text-align: center;">Wien den 25 Novembris</div> Man har utur Ungern erhållit Tidender, at de Uproriske hafwa welat hindra den Keyserlige Armeen i Siebenburgen öfwergången öfwer ett Pass, men blifwit der wid slagne, och förlorat deras Stycken och Footfolck. Detta förmodar man kunna hafwa den wärkan, at de så mycket snarare torde sig til förlikning beqwäma, ehuruwäl om deras ströwerier alt fort inkomma swåra berettelser. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,<br>Af den 26 Decembris 1705}}<div style="text-align: center;">Wien den 2 Decembris</div> Den sidst omrörde lycklige Träffningen med de Uproriske i Siebenburgen blifwer än ytterligare i gemen bekräftat, men rätta omständigheterne deraf äro ännu ey inkomne. Så kan man ey heller något wist ännu säija om tilståndet med Fridzwärket, efter som fuller de Ungerske Deputerahe äro med Hans Keyserlige Möy:ts förklaring angående både Stilståndet och Freden åt Tyrnou afreste, men den Keyserlige och Engelske Commissarierne äro ännu här. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Ti ender,<br>Af den 2 Januarii 1706}}<div style="text-align: center;">Wien den 9 Decembris</div> Ifrån Armeen i Ungern har man fuller sedermera inge Bref haft, twiflandes man intet, at Enspännarne lära wara borttagne, men eliest äro öfwer Gross Varadin tilförlåtelige tiender inlupne, icke allenast om den sidst omrörde lyckelige Träffningen, utan och, at Ragotsky skal andra gången hafwa lidit nederlag, och at Hans Keyserlige May:ts upsåt med alle orternes besättiande i Siebenburgen skal wara aldeles erhållit. Och efter det nu såijes, at Armeen är i full marche tilbaka igen, så förnimmer man, at de ströfwande Uproriske, som nyligen wågat sig när in til denne negden, hafwa i hastighet dragit sig tilbaka igen åt Öön Schütt, sedan de en och annan ort intagit, utplundrat och förbränt. Om Fredzwärket kan man ännu ingen ting säija. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Ti ender,<br>Af den 9 Januarii 1706}}<div style="text-align: center;">Wien den 16 Decembris</div> För 3 dagar sedan hade man med en ifrån Keyserlige Armeen i Siebenburgen ankommen Öfwerste bekräftelse, om den märkelige Seger, som den Keyserlige Armeen erhållit öfwer de Ungerske wid Schilo i Siebenburgen, hwar wid 6000 man skola wara nedgiorde, och en stor hop til Fånga tagne, alle Stycken och Mörsa e, samt hela Bagaget och 60 Fanor eröfrade, af hwilka 30 äro af bemelte Öfwerste, jemte en der til fånga tagen främmande Minister, hijtförde. De Keyserlige skola ey mehr än 144 förlorat, och 306 fått sargade. Nu förnimmer man öfwer Arrad at Ragotsky skal straxt efter det första nederlaget hafwa församlat och satt sig igen wid Bistritz, men at han af Generalen von Glökelsberg är andra gången slagen och förskingrat, och at Staden Bistritz har sig straxt deruppå gifwit, om hwilket alt man widare straxt omständigheter förwäntar. Ehuruwäl nu alt detta oachtat, de Uproriske på denne sidan ännu med deras ströfwande illa framfara, så tror man likwäl, at dessa deras nederlag lära förorsaka någon god wärkan i anseende ttl Fredzwärket om hwilket åter nu med tämmelig föthopning och liknelse begynuer talas. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,<br>Af den 16 Januarii 1706}}<div style="text-align: center;">Wien den 23 Decembris</div> De Uproriske i Ungern hafwa för några dagar sedan anfallit Staden Ödenburg, men blifwit af Borgerskapet tappert afslagne. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,<br>Af den 23 Januarii 1706}}<div style="text-align: center;">Wien den 30 Decembris</div> Detta Hofwet wäntar ännu med stor längtan efter fulkomlige Tidender om tilståndet i Siebenburgen, om hela landet wärkeligen är bracht under lydna, och i synnerhet, om det rychtet, som nyligen kom om en ny Segerwinning wid Bistrits, blifwer bekräftat, emedan man sedermera der om ingen kundskap haft hafwer. Om Fredzhandliugen i Ungern talas åter nn intet mehr, men wäl mycket om de uproriskes ströfwande, och huru de sig här och där förstärkia til at de faste orterne angripa. General Starenberg har sig påtagit befälet i Neder-Ungern, och har man til hans bekanta förfarenhet det förtroende, at sakerne lära innan kort komma på en annan foot. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,<br>Af den 30 Januarii 1706}}<div style="text-align: center;">Wien den 6 Januarij</div> Man har tidender utur Siebenburgen, at alt är där satt i godt tilstånd, och at största delen af Keyserlige Armeen är på wägen tilbaka igen. Fredzwärket med de Uproriske synes wilia blifwa ännu långsamare aldenstund Hofwet seyes hafwa giort dem några nye propositioner, öfwer hwilka de Uproriske så hastigt ey kunna, och til äfwentyrs ey heller wilia sig förklara. Imedlertid lära de Kayserlige Commissarierne så wäl som medlings Ministrerne begifwa sig hijt tilbaka igen. Staden Ödenburg blifwer af de Uproriske åter ånyo häftigt ansat, fördenskul Generalen Nehm är med några 1000 man i antog at den samma undsättia. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,<br>Af den 6 Februarii 1706}}<div style="text-align: center;">Wien den 13 Januarij</div> Det säijes, at Ragotsky har sammanskrifwit Ungerske Adelen til Mongatz til den 15 hujus, at taga i betänkiande de af Keyserlige Hofwet dem nyligen förestälte propositionerne, och at den ena Hollenske Ministren Herr Brüninx är jemwäl dijtrester til at göra samma propositioner smakelige. Så framt någon liknelse blifwer til god framgång, lära och då de Keyserlige Commissarierne samt den Engelske Ministren sig dijt förfoga. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,<br>Af den 13 Februarii 1706}}<div style="text-align: center;">Wien den 20 Januarij</div> Ifrån Siebenburgen har man säker efterrättelse, at alt är där i gått tilstånd, och at Feltmarskalken d´ Herbeville skyndar efter möyeligheten sig Marche hijt åt til baka igen. Hwad man om Freden i Ungern kan hafwa at hoppas, lärer sig utwisa wid slutet af de Ungerske Ständernes sammankomst, som den 15 hujus i Mikosch hållas skulle. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,<br>Af den 20 Februarii 1706}}<div style="text-align: center;">Wien den 27 Januarij</div> Man synes nu hafwa god förhopning om Fredz wärket med de Uproriske i Ungern, efter den hållenske Gesanten är nu här ifrån åt Mikosk afrest, och de andra tillijka med de Keyserlige Commissarierne säyes snart skola fölia efter. Icke dess mindre ströfwa de Uproriske nu igen mycket starkt, och hålla både Eisenstatt och och Ödenburg insperrade. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,<br>Af den 13 Martii 1706}}<div style="text-align: center;">Wien den 17 Februarij</div> Det längtas här mycket efter tidender om Fredzwärket i Ungern, om hwilket förhopningen är änuu god fast än de Uproriske i medlertid med deras ströfwande mächta illa framfara. De hafwa för kort tid sedan haft ett anslag före, at inbryta i Steijermark, men woro af Generalen Palfi med temmelig förlust tilbaka drefne. De hafwa sig sedermera wågat på denne sidan om Marchströmen, men för dess hastiga upswällande skul dragit sig strax tibaka igen, och en del deraf posterat sig på Öön Schütt, dijt de alt Wijn och Proviant, som de i negden finna, låta öfwerföra. Städerne Ödenburg och Cisenstat hafwa de hela tiden hållit insperrade, men nu förnimmes de hafwa dragit sig derifrån. Deremot hafwa de för några dagar sedan brutit in i Mähren, och lagt åtskillige små Fläckar och Byar i Aska sedan de dem utplundrat. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,<br>Af den 20 Martii 1706}}<div style="text-align: center;">Wien den 24 Februarij</div> För några dagar sedan är den Hollenske Gesanten ifrån Tyrnou hijt ankommen tillika med en Ungersk Deputerat, och hafwa ifrån de Uproriske uågra nya propositioner medbracht. Som det förnimmes, skola de ännu spänua Bogen något högt, fördenskul man ey wet, hwad der af wil blifwa. De underlåta i medlertid intet at på alle sidor med deras ströfwande och häriande föröfwa stor motwilia. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,<br>Af den 27 Martii 1706}}<div style="text-align: center;">Wien den 3 Martij</div> Den Ungerske Fulmächtige är åter här ifrån tilbaka rest, och har medbracht Keyserlig nåde under mycket fördelachtige wilkor, alenast de den innan den 10 hujus wilia antaga, sker det intet, så wil Haus Keyserlige May:t dem ey widare anhöra, utan med yttersta stränghet förfölia, på hwilken händelse några 1000 man stå i Beyern tilredz at sättias på Fahrkoster, och föras Donauströmen upföre åt Ungern. Man har ntur Siebenburgen, at den fördelachtige Orten Deva, som nu en lång tid warit af de Keyserlige inspärrat, har i mangel af Matwaror, för 14 dagar sig gifwit, hwaruppå det blifwit beslutit, at Generalen Rabutin skulle behålla qwar i Siebenburgen 5000 man, men Feltmarskalken d´ Herbeville kommer derifrån tilbaka med 15000 man. Generalerne Palfi och Heister blifwa och 15000 man starke, när de sig sammanfoga, så at om de Uproriske nu sig ey snart beqwäma, hållas de Keyserlige Wapnen för wara i sådant tilståud, at kunna med eftertryck detta owäsendet dämpa. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,<br>Af den 10 Aprilis 1706}}<div style="text-align: center;">Wien den 17 Martij</div> Man wäntar nu med längtan at förnimma de uproriske Ungrernes förklaring på de sidste Keyserlige propositionerne, och görs i medler tid all nödig anstalt at sammanfoga den utur Siebenburgen tilbaka kommande Armeen med Tronpperne på denna sidan, til at på all händelse med macht falla dem Uproriskom på halsen. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,<br>Af den 8 Maij 1706}}<div style="text-align: center;">Wien den 24 Aprilis</div> De Uproriske i Ungern hafwa bewiliat ett tilstånd på [..] dagar, på det man i Aresburg måtte tilsammankomma, och Arbeta på Fredz-Wärcket. Man giör sig om fulkomlig förlikning så mycket mehr hopp, som man tror sig hafwa god efterrättelse, at den menige man är der til benägen, omskönt deras förnämste Hufwud för deras särskilte skul äro wederspänstige. Feltmarskalken Grefwen af Starenburg är i går gången åt Ungern til at göra behörige anstalter, i fall Kriget skulle widare komma at förtsättias. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,<br>Af den 3 Julii 1706}}<div style="text-align: center;">Wien den 24 Junij</div> I desse dagar äro de Keyserlige Fulmächtige afreste åt Presburg, hwarest de Engelske och Hollenske Ministrerne såsom medlare hafwa dem tilstält Ungrerne Puncter, hwilka de påstå. Omskönt nu de samma som förliudes, skola wara temmelig högt spänste och trotzige, så hoppas man likwäl, at de en god del der af lära afstå, och at närwarande lyckelige tider för de Allierade lära jämwäl bringa detta Wärket i bättre liknelse. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,<br>Af den 10 Julii 1706}}<div style="text-align: center;">Wien den 16 Junij</div> De Keyserlige Fulmächtige äro åter ifrån Presburg hijt tilbaka komne til at berätta Hans Keyserlige May:t Ungrernes påstående, och deröfwer inhämta widare befalning. Efter all liknelse står Fridzwärcket ännu i temmelig widt Fält, aldenstund Ungrernes Puncter af Hofwet ansees för så obillige och trotzige, at man ey wäl kan sig deröfwer inlåta, och de der emot förmena, at de ey mycket deraf kunna eftergifwa. I medler tid och på all händelse är ett alment Upbod förkunnat i Mähren och Steijermark, hwilket ock i de öfrige nästgräntzande Länder och Provincier ske lärer, til at detta owäsendet med yttersta alfware stilla. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,<br>Af den 17 Julii 1706}}<div style="text-align: center;">Wien den 23 Junij</div> Om den Ungerska Fredzhandlingen kan man ännu ey wist berätta, och omskönt Ungrerue i deras inlefwererade Puncter hafwa spänt Bogen så högt, at man på Keyserlige sidan omöijeligen kan dem ingå, så bemöda sig likwäl medlings Ministrerne på det högsta at dem jämka, så at det ändå må kunna komma til en handling, efter som de ock, til at winna tid der til, hafwa förmått bägge Parterne til at stilståndet in til den 14 nästkommande Julij förlångia. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,<br>Af den 31 Julii 1706}}<div style="text-align: center;">Wien den 7 Julij</div> Ehuru wäl medlings Ministrerne sig på det högsta bemöda at kunna bringa handlingen med Ungrarne i gång, så är det likwäl föga liknelse, at de därutinnan lyckas, emedan Ungrerne synas beständigt wilja deras ingifne puncter påstå. För den orsaken skul är på all händelse Feltmarskalcken Grefwe Starenberg i desse dagar afgången åt Ungern, dijt och åtskillige Regementer utur rijket äro wärckeligen i antog, til at med yttersta macht twinga de uproriske til lydna. Så är ock Generalen Rabutin i Siebenburgen beordrat at hålla sig färdig til at äfwen på sin sida Ungrerne anfalla, så framt stillståndet utan något fredzslut skulle löpa til ända. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,<br>Af den 7 Augusti 1706}}<div style="text-align: center;">Wien den 14 Julij</div> Handlingen med Ungrerne är aldeles afbruten utan det ringaste hopp at kunna mer blifwa åter begynt. De säijes fuller wilja stilstådet, som i dag är ute, nu ytterligare förlängia, men emedan det ey annorlunda kan ansees, än för en konst at winna tiden, til at kunna sig desto bättre rusta, så är det afslagit, och draga sig Felstmarskalkerne Starenberg och Rabutin med hwar sin Armee til at dem anfalla. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,<br>Af den 21 Augusti 1706}}<div style="text-align: center;">Wien den 28 Julij</div> Sedan stillståndet med de uproriske Ungrerne är utstält, och handlingen afbruten, hafwa de begynt föröfwa deras förra fientligheter, och med macht sökt at trängia sig in igenom Linierne wid Ödenburg, men blifwit med stor förlust tilbaka drefne. Man gör sig gott hopp, at snart blifwa med dem färdig, efter nu Regenterne utur Riket äro i antog at förstärkia den Keyserlige Armeen under Feltmarskalken Starenberg, och den andra Armeen utur Siebenburgen sig ock rörer, at på den sidan tillika dem anfalla. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,<br>Af den 28 Augusti 1706}}<div style="text-align: center;">Wien den 4 Augusti</div> I Ungern fara de uproriske fort med deras fientlighet, och wil här nu säijas, at Ragotzi skal hafwa eröfrat Gran, men Berrezini med sin hoop ey långt står ifrån det Keyserlige Lägret, dijt 10000 Croater, och 5000 Raitzer redan äro ankamne, hwilka i deras marche hafwa strängeligen med mord och brand emot de uproriske framfarit. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,<br>Af den 11 Septembris 1706}}<div style="text-align: center;">Wien den 18 Augusti</div> I Ungern håller man sig på båda sidor ännu temmeligen stilla, och emedan de uproriske uppehålla sig med deras belägring, hwilken der sig företagit, men något der fortsättia, förstärckia sig de Keyserlige dageligen med nye Regementer, som komma utur Riket anländandes. Generalen Rabutin är jämwäl utur Siebenburgen med den Armeen i antog, och skal wara til Zolnok ankommen. Det begynner säijas, at den afbrutne Fredzhandlingen med de uproriske skal uppå Englandz och Hollands inständige anhållande åter uptagas, samt den Hollenske Gesanten, som redan för en tid sedan begaf sig här ifrån hemåt, har under wägen fått befallnig at förfoga sig hijt tilbaka igen, at samma wärck ännu en gång drifwa. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,<br>Af den 18 Septembris 1706}}<div style="text-align: center;">Wien den 25 Augusti</div> De uproriske i Ungern begynna åter nu igen med all macht sig röra. De hafwa med 6000 man nyligen brutit igenom Linierne wid Ödenburg, ströfwat wid Neüstat och widare in i Lander, och åtskillige orter som alenast 3 mijl härifrån belägne äro, utplundrat, upbränt, och mycket Boskap med sig afdrifwit. Det kommer mångom underligit före, ar de Keyserlige sådant ey hafwa hindrat, ey heller ett så ringa antal förlagt och förskingra {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,<br>Af den 25 Septembris 1706}}<div style="text-align: center;">Wien den 1 Septembris</div> Den Keyserlige Armeen under Feltmarskalken Grefwe Starenberg är nu, sedan den samma med åtskillige Regementer utur riket är Worden förstärckt, utur des läger upbruten och wid Presburg gången öfwer Douau-Strömen, wid samma tid har General Palfi med 3000 Hästar och Raitzer anfallit den starckeste af de uproriskes på Öön Schütt liggiande Skantzar, nederhuggit 500 [..], som där legat i besättning, och tagit deras Öfwerste til fånga, samt alt där befintlige förrådet och utrustning sig bemächtigat, hwaruppå bemälte General har sig med Hufwud Armeen lyckeligen sammanfogat. Feltmarskalken Rabutin har med den Siebenburgiske Armeen stött til de öfrige i Ungern warande troupperne, och är i wärckeligit antog åt Öfwer Ungern, fördenskul hafwa ock de uproriske, sedan de förnummit bägge Armeerne på hwar sin sida annalckas, dragit sig i oreda något ifrån Österrikiske gräntzen tilbaka. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,<br>Af den 2 Octobris 1706}}<div style="text-align: center;">Wien den 8 Septembris</div> Feltmarskalken Grefwe Starenberg har med den Keyserlige Armeen fortsatt marchen åt Comorra, hwaruppå de uproriske åter hafwa sig på öön Schütt infunnit. Generalen Rabutin förnimmes wara ifrån Zolnock hijt åt i antog, til at få de uproriske emellan sig. Om fredzhandlingens uptagande igen begynner man åter nu tala. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,<br>Af den 9 Octobris 1706}}<div style="text-align: center;">Wien den 15 Septembris</div> De uproriske hafwa belägringen för Gran uphäfvit. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,<br>Af den 16 Octobris 1706}}<div style="text-align: center;">Wien den 22 Septembris</div> Sedan den Keyserlige Armeen under Feltmarskalcken Grefwe Starenberg är längre inryckt i Ungern, kunna de uproriske åter föröfwa deras ströfwerier, det så häftigt, at man ifrån Armeen ey kan få någon kunskap, efter ingen kan hwarken fram eller tilbaka komma. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,<br>Af den 23 Octobris 1706}}<div style="text-align: center;">Wien den 29 Septembris</div> Den Keyserlige Armeen under Grefwe Starenberg har sedan dess upbrott ifrån Comorra marcherat åt Neüdorf, och den där upkastade Fientlige Fästningen med storm intagit, hwar wid Besättningen bestående af 700 man blifwit aldeles uederhuggen. Armeen är sedermehra gången åt Grau, hwilken ort några dagar tilförende för brist skul på Lifsmedel har måst med Fienden dagtinga, och tror man, at den samma i desse dagar lärer wara återwunnen. Eliest äro här tidender inlupne, at emellan Generalen Rabutin och ett starkt Partie af de Uproriske, en skarp Träffning skal wara förelupen til de sednares missfördel, men man wäntar derom ännu större wisshet. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,<br>Af den 30 Octobris 1706}}<div style="text-align: center;">Wien den 6 Octobris</div> För de ströfwande Partierne i Ungern har man sedermehra hwarken ifrån Feltmarskalken Grefwe Starenberg, eller Generalen Rabutiu haft någon säker kundskap. Det säyes fuller, at den förre skal hafwa åter igentagit Gran, och den sednare med Dagtingan bemächtigat sig Caschau, men man har derom ännu aldeles ingen wisshet. Wid Odenburg har nyligen ett Keyserligit Partie anträffat 2000 Coruzzer, några 100 deraf nedergiort, tagit många til fånga och 3 Fanor och några Trummor eröfrat. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,<br>Af den 6 Novembris 1706}}<div style="text-align: center;">Wien den 13 Octobris</div> Bägge de sidst omrörde tidenderne befinnes nu wara sanne. Feltmarskalken Grefwe Starenberg har med tagtingan inbekommit Gran, och der funnit 50 Stycken, och ett godt förråd på Krigsrustning och hwariehanda andra nödwändigheter. Af Besättningen äro 300 man i uttogandet tii de wåra öfwergångne. Bemälte Feltmarskalk lärer nu sammanfoga sig med Generalen Palfi, och än widare söka at göra Fienden afbräck. Generalen Rabutin har efter säker inkommen berättelse wid Caschau råkat i hop med några de Uproriskes Troupper under Berezini, och dem aldeles slagit, samt deruppå bracht Caschau, Eperies och Leitschen under Hans Keyserlige May:tz lydno, fortsättiandes marchen åt Bärg-Städerne, dtjt man och menar, at Grefwe Starenberg lärer toga. Detta alt oachtat har i desse dagar ett starkt de Uproriskes Partie under Grefwe Forgatsch satt sig öfwer Marchströmen och öfwerrumplat den lilla Staden Züssersdorf, där föröfwat ett grufweligit mördande, och lemnat Orten, samt 15 andra där omkring belägne, i Aska. Utur Slebenburgen har man, at Ragotsky där utskrifwit en Landdag til at låcka Iuwånarne til Upror, hwilket och i Gen. Rabutins frånwaro lätteligen torde ske. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,<br>Af den 24 Decembris 1706}}<div style="text-align: center;">Wien den 1. Decembris</div> De uproriske i Ungern göra alt fort med deras ströfwande öfwer alt stor skada. Här äro tidender, at någre 1000 Man af Feltmarskalkens Rabutin Folck skola hafwa råkat på någre 1000 af de uproriske, och 700 deraf nedergiort, hwar om widare wisshet wäutas. {{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,<br>Af den 8 Januarij 1707}}<div style="text-align: center;">Wien den 15. Decembris</div> Man har här nu tidender utur Ungern, at Generalen Rabutin har omsider med stor möda slagit sig igenom de uproriske, och kommit til Segedin, hwar ifrån han öfwer Essek täncker sig draga hijt åt. Men det wärsta är, at han lider brist på all ting, ey heller seer man, huru man med säkerhet kan honom det med här ifrån försee. Utaf Feltmarskalken Starenbergs Armee skola 4000 man förläggias när in til denna Staden til at afwärja de uproriskas ströfwerier wid infallande frost. {{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,<br>Af den 5 Martij 1707}}<div style="text-align: center;">Wien den 9 Februarij</div> Feltmarskalken Grefwe Starenberg är ifrån Armeen i Ungern hijt til Hofwet ankommen at göra om dess tilstånd berättelse. De Uproriske hålla sig nu på denne sidan tämmelig stilla, men Ragotsky säyes wara ifrån Bärg-Städerne upbruten åt Siebenburgen, och hafwa i sinnet at låta sig där för Förste utropa. {{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,<br>Af den 12 Martij 1707}}<div style="text-align: center;">Wien den 16 Februarij</div> Det hålles för hel wist, at Printz Eugenius kommer innan kort utur Italien hijt, och skal i detta Åhr anföra Krigsmachten wid Rheinströmen. I hans ställe går Feltmarskalken Grefwe Starenberg åt Italien, och Feltmarskalken Rabutin blifwer wid krigsmachten i Ungern. {{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,<br>Af den 4 Junii 1707}}<div style="text-align: center;">Wien den 11 May</div> Än wisar sig föga liknelse til någon Fred med de Uproriske Ungerne, doch är likwäl underhandlingen med dem ey aldeles afbruten. {{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,<br>Af den 13 Augusti 1707}}<div style="text-align: center;">Wien den 20 Julij</div> Generalen Rabutin, hwilken för någon tid sedan ankom, är med en ansenlig summa Penningar så ock stora nödwändigheter för sin underhafwande Krigsmacht blefwen försedd, och begifwer sig innan kort tilbaka åt Ungern at där något emot de Uproriske företaga, hwilke med all macht fortsättiaBelägringen för Arrath. Hufwud-Armeeu under Feltmarskalken Grefwe Starenberg står wid Neüheüsel, och håller samma Ort inspärrat. {{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,<br>Af den 20 Augusti 1707}}<div style="text-align: center;">Wien den 27 Julij</div> Generalerne Grefwe Starenberg och Rabutin äro här ifrån åt Ungern afreste, och skal upsåtet wara at först försökia at slå de uproriske wid Neüheüsel, och at Generalen Rabutin sedan skal igenom Bärgstäderne toga åt Siebenburgen. Man förnimmer eliest utur Ungern, at de Uproriske hafwa wågat sig til at förklara den Ungerske Cronan ledig, och skola wilia träda til nytt Konunga Wahl, hwar wid åtskillige personer säijas komma i betänckiande. {{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,<br>Af den 12 Novembris 1707}}<div style="text-align: center;">Wien den 19 Octobris</div> Sedan Feltmarskalken Grefwe Starenberg i detta Fälttoget ingen fördel af Ungrerne kunnat erhålla, har han lagt manskapet i Quarter wid Gräntzerne af Öster-Rijke och Mähren til at betäckia desse Provincier från de missnögde Ungrernes infall och ströfwerij, hwilkas förlägning doch swårligen lärer kunna förhindra, som desse länder icke efter wanligheten blifwa bryddeWintern öfwer, hälst när strömarne äro tilfrusne. {{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,<br>Af den 19 Novembris 1707}}<div style="text-align: center;">Wien den 25 Octobris</div> Felt-Marskalken Grefwe Starenberg är utur Ungern hijtkommen, och begynner man rådslå, huru man med större eftertryck, än här til skedt är, skal det wärket i nästkommande Åhr angripa. Generalen Rabutin är med sin macht i Siebenburgen ankommen, oachtat någre 1000 Coruzzer welat honom Passet tilspärra. De äro alle wid hans annalkande sin wäg rymde. {{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,<br>Af den 10 Decembris 1707}}<div style="text-align: center;">Wien den 16 Novembris</div> Uti Ungern hafwa de missnögde nyligen åter giort ett ströfwande öfwer hela Landet alt in til Leita strömen, och grufweligen med mord och sköflande framfarit. Man säger fuller, at någon underhandling med dem åter på nytt lärer företagas, men det twiflas mycket, om något derigenom kan uträttas. {{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,<br>Af den 17 Decembris 1707}}<div style="text-align: center;">Wien den 23 Novembris</div> Cardinalen af Sachsen Zeitz, Primas af Ungern, har i Tyrnaw haft ett samtal med några de Ungerske missnögdes fulmächtige, och har hijt til hofwet berättat at det synes, som woro det nu deras alfwar at träda til en Fredzhandling, Hofwet har derföre låtit befalning til honom afgå, at han på alt möijeliget sätt skal det wärket sökia at drifwa. Huru wida der med kommer, lärer sig snatt yttra. I medlertid fortfara de missnögde med deras ströfwande, hafwa nyligen warit inuti Steijermark, och giordt där stoor skada, och aldenstund igenom den olyckelige branden i Neüstättrel, medelst hwilken ett ansenligit förrådz-huus är wordet förbränt, de Keyserlige Troupperne torde blifwa förorsakade i brist på underhåld och fordenskap at draga sig utur deras förre Posteringar tilbaka åt Marck-strömen, så fruchtar man ock, at sådant lärer gifwa de missnögde anledning at å nyo giöra infall i Mähren. {{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,<br>Af den 24 Decembris 1707}}<div style="text-align: center;">Wien den 30 Novembris</div> Man har sedermehra ey haft några särdeles tidender utur Ungern, förutan hwad som om de missnögdas ströfwerier wid de Ödenburgiske Linierne berättas. Det säyes fuller, at störste delen af dem skal önska Freden, men det hoppet som de sig göra om en lyckelig utgång af samtalen i Tyrnaw, hwarest Cardinalen af Sachsen Zeitz sig ännu uppehåller, torde slå dem felt, aldenstund deras förnämste anförares påstående finnes wara så utan måttan, at det af en god del ibland deras eget anhang ey finner bifall. Det wil säyas, at Felt-Marskalken Rabutin skal hafwa erhållit en märckelig seger öfwer de missnögde i Siebenburgen, men derom wäntas ännu större wisshet. {{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,<br>Af den 31 Decembris 1707}}<div style="text-align: center;">Wien den 7 Decembris</div> Cardinalen af Sachsen Zeitz är nu i Presburg, och begynner man fatta nog hopp om Fredzwärket, på hwilket Hans Keyserlige May:tz Bundzförwanter med all ijfwer drifwa, och säyes Cardinalen hafwa insänt åtskillige Puncter det ährende angående, hwilke blifwit af Hofwet gillade I medlertid ströfwa de missnögde öfwer ait, och hafwa nyligen ärnat sättia öfwer Vagströmen med 5000 man och några Stycken, men blifwit derutinnan af watnets upswällande förhindrade. Ifrån Feltmarskalken Rabutin är en Officerare til Hofwet kommen med berättelse, at bemälte General är med sin Armee lyckligen kommen in i Siebenburgen, hch har därut fördrifwit alle Uproriske, så at hela det Landet, på en eller annan liten ort när, är bracht under hans Keyserl. May:tz lydna. {{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,<br>Af den 14 Januarij 1708}}<div style="text-align: center;">Wien den 24 Decembris</div> Til Presburg är nu en allmen Ungersk Riks-Dag utskrefwen, och talas nog om, at Hans Keyserlige May:t sielf i egen Person l rer där sig infinna, til at så mycket mehr befrämia hwad til det Riketz befredigande kan lända. Den Ungerske Palatinus och flere andre af de trogne Ständerne äro tijt förskrefne, til at biwista de rådslagen som förut hållas skola öfwer de på Riks-Dagen tienlige materiernes inrättande, och gör man sig i gemen godt hopp om ett lyckligit utslag i detta bullersama wärket. {{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,<br>Af den 21 Januarij 1708}}<div style="text-align: center;">Wien den 31 Decembris</div> Man gör sig gott hopp om en god utgång af underhandlingen med de missnögde, och på widrig händelse wil man sökia i at i nästkommande åhr med all macht denna oron dämpa. {{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,<br>Af den 24 Martij 1708}}<div style="text-align: center;">Wien den 29 Februarij</div> Fulmächtige utaf de Ungerske Städerne, som ännu äro Hans Keijserlige May:t lydige, hafwa sig fuller i Presburg församlat, och hålla samtal sinsemellan och med Cardinalen af Sachsen Zeitz, Men Hans Keijserlige May:tz ditresa är upskuten, och skickas alenast twänne Keijserlige Råd dit såsom Commissarier. De som redan äro i Presburg församlade, lära afskicka deras fulmächtige til de missnögde, och föröka at kunna dem öfwertala til at jämwäl låta deras fulmächtige infinna sig til mötet, men man twiflar, om sådant lärer hoos dem finna rum, och på den händelsen lärer ock Hans Keyserlige May:t aldeles intet komma til Riksdagen. Generalen Palfi förer nu befälet öfwer de Keyserlige Troupperne i Ungern, men det säyes, at General Rabutin lärer utur Siebenburgen komma at dem anföra. {{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,<br>Af den 31 Martij 1708}}<div style="text-align: center;">Wien den 7 Martij</div> På de i Presburg församlade Ungrernes inrådande och begäran har Hans Keyserlige May:t samtyckt til en afskickning ifrån dem til de missnögde, til at biuda dem til Riksdagen, och öfwertala dem til at läagia ned Wapnen. Furst Esterhasi, som är Palatinus Regni, har afsänt en Enspännare til Berezini, som wistas närmare til Österrikiske gräntzorne än Ragotsky, gifwande honom tilkänna denna afskickningen, med begäran at få Pass för dem. Man twiflar doch, at denne afsändningen lärer hafwa någon god framgång. {{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,<br>Af den 7 Aprilis 1708}}<div style="text-align: center;">Wien den 14 Martij</div> De missnögde Ungrerne hafwa oupbrutne tilbaka skickat Kallelse brefwen til Riksdagen i Presburg föregifwandes, at sedan de upsagt Keysaren all lydna, och förklarat den Ungerske Thronen för ledig, woro det orimligit at något antaga, som ifrån den sidan kommo. Lärer altså den sidst omrörde afskickningen aldeles blifwa tilbaka, eller åtminstone aflöpa fruchtlös. Generalen Heister är förordnat til at anföra den Keyserlige Krigsmacht n i Ungern. {{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,<br>Af den 2 Junij 1708}}<div style="text-align: center;">Wien den 9 Maij</div> Den Presburgiske Riksdagen blifwer fortsatt, utan at man kan ännu weta, hwad frucht han lärer skaffa. I medlertid ströfwa de Upproriske Ungrerne nu mehr än tilförende, och hafwa nyligen giort ett infall i Mähren, hwarest de åtskillige orter plundrat och förbränt, och öfwer 7000 Menniskior jämmerligen mördat. Den Keyserlige Krigsmachten drager si nu tilsamman i Ungern, och reste för några Generalen Heister här ifrån den samma at anföra, och de Uproriske med all macht angripa. {{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,<br>Af den 16 Junij 1708}}<div style="text-align: center;">Wien den 23 Maij</div> Riksdagen i Presburg warar ännu, doch kan man ey see, hwad gott ännu står ther med at uträttas. The Uproriske Ungrerne hålla jemwäl nu en sammankomst i Erla, och i medlertid fortfara efter theras wanlige Krigsmaner at göra the Keyserlige afbräck genom ströfwande, icke alenast i Ungern, hwarest Landtmannen, som är them Keyserligom Hätsk, på allehanda sätt går them tilhanda, utan ock i Österrikel, Mähren och Steyermark, ther the bränna och nederhugga alt hwad the för sig finna, och efter giord skada gå tilbaka in i Ungern. {{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,<br>Af den 21 Julij 1708}}<div style="text-align: center;">Wien den 27 Junij</div> Then Keyserlige Krigsmachten i Ungern är ey ännu i tilstånd at något motstånd the missnögde företaga, hwilke fortfara med theras ströfwande både i Mähren och Österrike. {{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,<br>Af den 18 Augusti 1708}}<div style="text-align: center;">Wien den 26 Julii</div> Man har i dag utur Ungern igenom Generalen Heisters son haft the goda tidender, at bemälte General har wid Trentchin råkat ihop med the uproriskes Hufwud-Armee, hwar wid Ragotski, Berezini och Caroli theras förnämsta Hufwuden skola hafwa warit tilstädes, och then efter ett skarpt fächtande drifwit på flychten, nedergiort 6000, tagit 400 til fånga, och i orten inspärrat 3000, samt bekommit 14 Stycken med tilhörig Ammunition och tross til byte. På wår sida skola allenast 500 man blifwit döda. {{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,<br>Af den 25 Augusti 1708}}<div style="text-align: center;">Utur Preüssen den 7 Augusti</div> I Dantzig uppehåller sig ännu Furstinnan Ragotsky, utan at man wet, när hon kan begifwa sig åt Ungern, och hwad hon för sin Herre kunnat uträtta. {{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,<br>Af den 1 Septembris 1708}}<div style="text-align: center;">Wien den 8 Augusti</div> Uti then sidste Träffningen förmenas the Uproriske med döda, sårade och fångar hafwa förlorat 9000 man, och skal Ragotsky sielf wara stört med sin Häst, och blifwit på bröstet illa stött och släpat, så at han ock är sporder död. Man giör sig här så wäl af thenne Segren, som af bundzförwanternes fördel öfwer the Franske i Flandern, wist hopp at kuuna bringa the Uproriske, åt minstone en stor del theraf, på rätta wägen igen, til hwilken ända Riksmötet i Presburg ännu blifwer en någon tid fortsatt. {{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,<br>Af den 15 Septembris 1708}}<div style="text-align: center;">Wien den 22 Augusti</div> Man har utnr Ungern, at Feltmarskalken Heister är den 12 hujus gången för Fästningen Neutra, och then samma then föliande dagen Bombarderat, hwarpå Commendanten den 14 har dagtingat, och Besätningen med thess Gewähr uttogat. Man haa therinne funnit en hop Stycken, och ett godt förråd på allehanda Krigs- och Lifsmedel. Krigsmachten är sedermera gången för Ncuheusel, och lärer söka then angelägne Fästningen jemwäl at borttaga, hwaruti man så mycket snarare förmodar en god framgång, som man har kunskap, at the Uproriske nu äro mycket häpne och rådlöse blefne, och til en del begynt falla af ifrån Ragotsky. Man wil ock säya, et en af theras förnämsta Hufwuden skal med 2000 af sitt anhang wara til the Keyserlige öfwergången, hwilka Exempel ock flere med thet snaraste wordo föliandes. Thet säyes jemwäl, at Ragotsky skal hafwa låtit sättia Berezini i förwar, emedan h n i then sidsta Träffningen skal med Rytteriet, som han anförde, i oträngda mähle tagit flychten, och lemnat Fotfolket i sticket, hwilket ock giort misstroendet them emellan så stort, at nu mehra ingen lydna wara skal. {{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,<br>Af den 29 Septembris 1708}}<div style="text-align: center;">Wien den 5 Septembris</div> Sedan man efter thet nylige lyckelige slaget i Ungern bemödat sig, hälst igenom thet Ungerske Påviske Präst rskapetz bearbetande, at bringa på rätta wägen the missnögdes anförare, som här tils haft befälet wid Österrikiske och Mähriske gräntzerne, hafwa twänne theraf, hwilkas godz äro belägne på the orter som the Keyserlige genom berörde slag sig bemächtigat, wid namn Otzkay och Bezeredi, låtit sig ther til öfwertala. Otzkay är redan ankommen hos Feltmarskalken Heister, och har bracht med sig ett Regemente til foot, som stått under hans befäle. Men som hwarken Officerare eller gemene af thetta regementet någon kunskap haft om theras anförares förehafwande ändring, förr än the sett sig öfwermannade af ett Keyserligit Regemente til Häst, som han til sin säkerhet bestält emot sig, och äro alt å nödgade wordne emot theras wilja at taga Keyserlig tienst, så rymma the hopetals och begifwa sig åter til the missnögde. Bezeredis ankomst har man ock med thet första förmodat, men efter han emot sin lofwen långe uteblifwer, kommer man på the tanckar, at antingen han torde hafwa ångrat sig, eller at the Officerare och Soldater, som stått under hans anförande, hafwa efter Otzkays öfwergång til the Keyserlige fattat misstanka emot honom, och försäkrat sig om hans person. Som man ey kan förlita sig på thesse öfwerkommande Ungrars beständighet, om tbe i Ungern qwar förblifwa, menar man, at Otzkay, och jämwäl Bezeredi, om han ännu öfwerkommer, lära sändas til Armeen i Flandern eller wid Rheinströmen med General Majors titel och underhåll. The Keyserlige giöra anstalter at med thet första angripa Fästningen Neüheüsel, när the then hafwa intagit, som the innan kort förmoda, lära the toga widare in i Ungern. P. S. Nu kommo tidender utur Öfwer-Ungern, at ther en träffning är förfallen, som olyckligen aflupit för the Keyserlige, warandes wid pass 2000 af them nederhugne, sedan the af ett mycket större antal missnögde oförmodeligen blifwit angrepne. Med thet samma är ock efterrättelse kommen, at Bezeredi, i thet han welat gå öfwer til Feltmarskalken Heister, är blefwen af the Officerare och Soldater, som stått här tils under hans befäle och hans upsåt erfarit, fångslad, och sluten til händer och fötter som en förrädare sånd til Ragotsky. {{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,<br>Af den 6 Octobris 1708}}<div style="text-align: center;">Wien den 12 Septembris</div> Efter slaget wid Trentschin har man ment at Neuheusel såsom anbra Fästningar lätt skulla stå för the Keyserlige at bemächtigas, men finnes dock nu, at i anseende til the Moras och watn hwilka i kring Staden belägne är, som ock til thet lykliga slag 12000 missnögde emot 5000 Keyserlige erhållit, hwarigenom the mod repat och nu på alt sätt söka motstånd giöra. Marskalken Heifter lärer nödgas at upgifwa Belägrjngen, hälst Åhrsens tid thet nu ock synes fordra. The missnögde framhärda icke thesto mindre at föröfwa kring Presburg och Oedenburg stort öfwerwåld, bortdrifwandes ifrån then förra ortens inwånare Boskap hopetals och läggiandes på the sednare för theras Wijnbärgning anseenliga Contributioner. Ragotsky säges högeligen hafwa beklagat then förlust han fått igenom Capitein Dragolis död hwilken Tyska Soldater som uti en gammal mur intet långt ifrån Deva fördole legat anfallit och illa Blesserat, hwaraf han sedermehra säyes skola hafwa afsomnat. {{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,<br>Af den 3 Novembris 1708}}<div style="text-align: center;">Wien den 10 Octobris</div> Upsåtet som har warit, at Feltmarskalken Heister skulle belägra Neuheüsel, är nu ändrat, och har han i thet stället wändt sig åt Bärg-Städerne. The Uproriske hafwa haft före at göra ett ströfwande in i Steirmark, men the Keyserlige hafwa them ther med goda anstalter förekommit, så at the med oförrättade saker måst wända therifrån igen. {{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,<br>Af den 22 Decembris 1708}}<div style="text-align: center;">Wien den 28 Novembris</div> För några dagar sedan kom Feltmarskalken Heister hit utur Ungern, sedan han ther lyckeligen bracht Fälttoget til ända, uti hwilket han först slagit the Uproriske wid Trenchin, sedan them Fästningen Neutra ock fråntagit, och ytterligare drifwit ifrån Bärg städerne, hwilka han låtit besättia. Bemelte General har hos Hans Keyserlige May:t aflagt sin berättelse om alt samman, hwar uppå nu Krigs rådslagen dageligen blifwa håldne, och så snart the äro öfwerståndne, lärer Grefwe Heister förfoga sig tilbaka åt Ungern igen. {{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,<br>Af den 26 Januarij 1709}}<div style="text-align: center;">Wien den 30 Novembris</div> En af the uproriskes anförare Berezini står med sin hoop färdig at något företaga emet Berg-Städerne, ett annat parti har nyligen wägat sig öfwer Leytha strömen, och ströfwat alt in til denna negden, hwarest sedan the med plundrande och röfwande förörfwat stor motwillia, och tagit en hoop folck fångne, hafwa the begifwit sig tilbaka igen. Ett annat parti af 2000 man hafwa uyligen wågat sig för Cremnitz, men blifwit med förlust tilbaka drefne, äfwen så äro 8 andra Compagnier wordne ifrån Neusol tilbaka slagne. För några dagar sedan är en wiss Herre hit tilbaka kommen, som af Hofwet warit åt Ungern afskickat angående Stilleståndet med the missnögde, hwadhan egenteligen har ther underrättat, är änny ey bekant, men man har kort ther efter erhållit tidender, at twänne Landskapee hafwa sig gifwit under Hans Keyserlige May:tz lydna, och at Feldtmarskalken Grefwe Heister dragit sitt Rytterie tilsamman och thre med togat åt Zipferlandet. Hela thet Trenchiniske Landskapet är jämwäl ifrån the missnögde befriat sedan man så lyckligen Slottet Trenchin bibehållit. {{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,<br>Af den 16 Februarij 1709}}<div style="text-align: center;">Wien den 20 Januarij</div> I går kom Feltmarskarken Heister hit utur Ungern, sedan han twänne Landskap å nyo bracht under Hans Keyserlige May tz lydno, samt inrättat Posteringarne, och giordt behörige anstalter til nästkommande Fälttog. {{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,<br>Af den 2 Martij 1709}}<div style="text-align: center;">Wien den 3 Februarij</div> Om stilståndet med Ungrerne synes thet nu intet mehr hopp gifwas, utan man bereder sig med all macht til at them med wåld twinga. I medlertid hafwa Ragotsky och Berezini låtit ställa Bezeredi, om hwilkens upsåt at gå öfwer til then Keyserlige sidan, man för några månader sedan nämde, til rätta såsom en Fäderneslandets Förrädare, och slå hufwudet af honom. Thenne theras stränghet emot honom synes wara ett tekn af ringa benägenhet hos them til at underkasta sig Hans Keyserlige May:tz lydno, förr än the see sig twungne ther til genom wapnen. {{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,<br>Af den 18 Januarij 1710}}<div style="text-align: center;">Wien den 14 December</div> I Ungern aflöper och alt til thet Keyserlige Hofwetz bästa i thy Generalen Heister innom en kort tijd intagit Fästningene Letschau hwarest mäst hela Guarnisonen blifwit nedgiord ock Kaschmarsch och i samma Orter inlagt Keyserlig Besättning. Guarnisoner i Chron-Weissenburg skal ock nyligen hafwa råkat på ett fientligit Partie, commenderat af then namnkunnige Sekeres, slagit ned en stor hoop ther af och tagit åthskillige Fångar. Thet har ock Påfwen låtit uthgå Patenter hwar medelst han gifwer tilkiänna, at eho som intet wil falla tilföga ock innan kort förklara sig för Keysaren, thensamme wil han med Kyrckiones band anse och straffa, hwilket alt, så mycket uthrättat, at Rebellerne hoptals infinna sig som ock nyligen uti Hermanstad 30 stycken af Adel anhållit om nåd och gifwit sig under Keysaren. Ofwannämde General Heister skal hafwa gifwit försäkring, så framt han kunde blifwa understöd med alla nödtorfter innan nästa åhrets slut at hafwa giort ända på thetta Kriget. {{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,<br>Af den 1 Martij 1710}}<div style="text-align: center;">Wien den 29 Januarii</div> Man har utur Ungern, at den 12 hujus eu skarp träfning förefallen är emellan the Keiserlige tropperne under Generalen von Sickingen och the uproriske Ungrarne under Ragotzi, hwar wid thesse sednare blifwit slagne på flychteu, och förlorat 1000 man, samt några fångne, jämte 27 Fahnor och Fältstycken. Af the Keiserlige äro alenast 200 döde och sargade. {{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,<br>Af den 10 Maij 1710}}<div style="text-align: center;">Wien den 2 April</div> Emot Rebellerne i Ungarn giör man ock ansenlige förfatningar, och är Generalen Heister förordnad at gifwa sig åter dit igen. Man har fuller wid åtskillige tilfällen temmeligen kuffat dhem, såsom icke långesedan, wid en ort Watkaret benämt, dherest ett Keyserligit Partie råkat på ett ansenligit af Rebellernes, dhet slagit och uti Floden Aipel förjagat, och wid en annan ort Debrezin, hwarest en Capitain Fechely anfullit 1000 af dhe Missnögde, en stor del af dhem nedgiordt, fåt åtskillige fångar och ett stort byte af Booskap, item wid Schmölnitz äfwenledes afwist fienderna, och på ett och annat ställe giordt dhem ansenlig afbräck, men så hindrar ändock alt sådant intet, at ju icke Ragotsky wid Somlio drager mycket Manskap til sammans och skickar sina partier Donau strömmen fram åt. {{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,<br>Af den 17 Maij 1710}}<div style="text-align: center;">Wien den 9 April</div> Man skyndar sig här med all flijt i tijd at kunna begynna Fälttoget i Ungern, hwar wid man wist en sådan ifwer at man icke obilligt böör hoppas det wåra Tropper i åhr lära gå offensive dersammastädes til wärka, warandes de dijt sände Tropper så många, at af dem twenne Armeer blifwit inrättade af hwilka General Heister commenderar den ena, och Fält-Marskalken Palfy den andra. Det är i anseende här til som de missnögde nu åter så strukit i håll, at af dem få äro mera i Fältet tilfinuandes, utan allenast några enda i skogen röfwande, hwilka ock efter hand warda upsnappade och behörigen afstraffade. {{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,<br>Af den 24 Maij 1710}}<div style="text-align: center;">Wien den 23 April</div> De ifrån Segedan ankomne Brefwen berätta, huru den der commenderande Generalen Gref Herberstein sedan han förnummit at in emot 4000 af de missnögde samlat sig wid en ort Keezkemet i tancka, at plundra Landet, skickat ut Öfwersten Töckely med ungefehr 2500 Man, hwilken det fientl. Partiet så häftigt ansatt, at det efter ett enwijst fächtande och något Manskaps förlust nödgats draga sig tilbakars, och lemnat alt sitt i sticket. Sammaeldes har ock wid Staden Muran intet länge sedan några andra fientlige Tropper blifwit omkulhäfne och om de Keyserlige haft något Footfolck med sig äfwen sielfwa Staden blifwit öfwerrumplad. {{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,<br>Af den 31 Maij 1710}}<div style="text-align: center;">Wien den 1 Maij</div> Det Keyserliga Hofwet har fuller ifrån Beyern och andra Orter låtit hämta öfwer 80000 Pallisader, hwilka til Ungarn skole afsändas, och der brukas wid den Belägringen som de Keyserliga för Neuheusel ämna sig företaga, men så hoppas man at de numera lärer wara der onödige, efter de sidst inlupne Brefwen medbringa, at de i bem:te Stad liggiande Malcontenter, uppå de tidender de haft om de Keyserliges tilredelser som General Heisters ankomst i Ungern förlåtit samma Stad, och i största hast begifwit sig til Zollnoch hwarest Ragotsky låter uphäfwa Linier och förskantzar sig^. Det berättades med sidsta Posten, at Malcontenterne hade gådt öfwer Wagströmmen, och ämnat giöra ett härjande in uti Marckgrefskapet Mähren, samt redan inskränckt Neustädel, men nu förljudes, at General Schertzer sedan han hade dragit något Manskap tilsammans, icke allenast bortjagat dem derifrån, utan ock tagit ifrån dem alt det byte de redan giordt, och slagit ned något Manskap för dem. Samma Bref medbringa ock, at de Polackar, som warit en tijd bort åt hoos Ragotsky, gådt ifrån honom, och stött tilsammans med Konungen af Swerige, som redan på sitt tågande ifrån Bender begrepen war, och at Berezini skulle wara afsomnad, hwilket, om så är, Malcontentererne til största skada lända lärer, efter denne warit den som med sina kloka råd allena uppehållit alla desse åhren hela deras wäsende. {{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,<br>Af den 14 Junij 1710}}<div style="text-align: center;">Wien den 24 Maij</div> Keyserlige General Fältmarskalken Bannus Croatia är här ifrån til Ungern afrest. För det Sawojariske Regemente Dragoner är ersättningen hit ankommen, och skal, efter några dagars hwilande, på Skiep blifwa förd til Ungern, därest Rebellerna gå af och til med starcka Partier och förorsaka Inwånarena många wederwärdigheter. Keyserlige Generalen Eberville har med 300 Märiska Hussarer warit lycklig emot tre Partien, och när han får mera styrcka af Tropperna där omkring har han förhopning, at aldeleles kunna förjaga de öfrige. Inkomne Bref utur Zips berätta, at de 3000 Moskoviter som där hafwa legat, och af Städerna utpressat penningar hafwa nu åter gått tilbaka åt Polen, men hela tiden af deras warelse i Zips hafwa de haft en mycken stoor frihet i inträde och omgänge hoos Rebellerna. {{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,<br>Af den 11 Octobris 1710}}<div style="text-align: center;">Wien den 10 Septembris</div> Utur Ungern förnimmes Ragotzi, Berezini och Esterhazi fuller hafwa sina Tropper tilsamman, men de wåga dock intet at undsättia det belägrade Neuhäusel, hwilken Stad man wid denne Månadens slut hoppas blifwa mäcktig, hälst Commendanten Belleway har med 30 Hussarer, så oförmärckt dragit sig ther utur, som öfwerlöpare weta at berätta. {{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,<br>Af den 18 Octobris 1710}}<div style="text-align: center;">Wien den 17 Septembris</div> Mot aftonen inlupo och de hugnelige tidender utur Ungern från Gen. Heister, at Besättningen i Neuhäusel omsider begifwit sig den 13 sidstl. emot afsked och försäkran, at Officerarne skola benådas med lifwet, fast om deras Godz och Egendom det Keyserlige Hofwet widare måtte ansökias, och de gemene, som lagdt neder Gewähr, få gå hem til sitt. Man fägnar sig så mycket mer åt denne Fästningens eröfrande, som medelst densamme de Keyserlige Arfländren nu tämmelig säker äro för fiendens ströfwerier och anfall. {{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,<br>Af den 8. Novembris 1710}}<div style="text-align: center;">Wien den 24 Septembris</div> Uti Ungern förefalla åtskillige små träffningar, hwar wid wårt folck altid säyes hafwa öfwerhanden; och är General Virmond med sitt Läger wid Scaveneck uti Zips fienden mycket til hindras, at han intet så fritt får ströfwe kring landet. Allena Esterhasi med 3000 man oroar oss, i det han flyger af och an, utan at hålla stånd. Adam Baley har och ryckt med 300 Hästar alt under Ödenburg, fordrandes af inwånaren anseenlige penningar, så framt de skola få bärga sine wijn i fred och intet erfara en större skada. {{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,<br>Af den 15. Novembris 1710}}<div style="text-align: center;">Wien den 28 Septembris</div> Det wil wäl förliuda som skulle Ungrarne draga sig tilsamman wid Eperies och något särdeles hafwa i sinnet, men der emot sätter Gen. Feldtmarskal-Lieut. Grefwen af Virmont sig i stånd at möta dem, så snart widare kundskap derom inkommer. Generalen Stephan Andreasii, som för en tijd sedan öfwerlefwererade Leutsetrau, och tillika begaf sig igen under Keyserlig lydna, hafwa de uproriske uti Öfwer-Ungern sökt at snappa bort på wägen från Esaveneck, men dess medhafde 25 Ryttare hafwa braf förswarat honom, så at han lyckeligen til Palumna undankommit. {{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,<br>Af den 22. Novembris 1710}}<div style="text-align: center;">Wien den 1 Octobris</div> Utur Öfwer-Ungern berättas, det ett Keyserligit partie af 50 Ryttare råkat intet långt från Blauenstein på 300 Man af de uproriske, som mäst warit Officerare, 70 af dem nedergiordt, och någre til fånga tagit. Äfwen lika har ett annat Keyserligit Partie utskickat emot Caroli Läger, kommit lyckeligen tilbakars med fångar och ett wackert Hästebyte. Icke dess mindre hafwer det Keyserlige folcket dageligit oro af de kringströfwande uproriske, som jämwäl läggia sig på stråtröfweri, så at wägarne äro der helt osäkre; såsom för några dagar sedan har Öfwersten de Jardins Krigs-Commissarius blifwit af dem på sin resa öfwerfallen och fångad, samt dess medfölje 15 man til häst mehrendehls nederhuggne. {{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,<br>Af den 6 Decembris 1710}}<div style="text-align: center;">Wien den 8 Octobris</div> De uproriske i Ungern önska det måtte Turcken begynna krig, effter de förmoda under en ny orolighet i Europa få någon lufft. Man hade och trodt, sedan Neuhäusel blef dem fråntagit, at modet skulle för dem hafwa fallit, men de fortfara med sine ströfwerier och hotelser om widare inbrott i de Keyserlige Ländren, oacktadt alt det hugg de få på åtskillige ställen. En Barcytisk Öfwerste Schrilling har förfölgdt 400 af dem alt ifrån Raab in til Lenti, der han jagat de mäste i ett morast, och förutan fångar, öfwer 300 skiöna hästar bekommit. Dock är Balogadam deras anförare med 50 man undankommen. [[Kategori:1700-talets verk]] [[Kategori:1710-talets verk]] 5x67kedlbtqwrzbbbabyp33ped6w1vm 104 219954 658239 648786 2026-09-11T19:28:05Z Thuresson 20 /* Validerad */ 658239 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="4" user="Thuresson" /></noinclude><h4 align="center"> IV. <br /> Former, som lidandet antager under sömnen. </h4> Klockan hade nyss slagit tre på morgonen, och han hade nästan utan avbrott i fem timmar van­drat på detta sätt, då han sjönk ned på en stol. Han somnade där och hade en dröm. Denna dröm, liksom de flesta drömmar, hade med hans belägenhet ingenting annat gemensamt än någonting sorgligt och plågsamt, men den gjorde ett starkt intryck på honom. Han fann den så gripande, att han sedermera upptecknade den. Den fanns bland hans efterlämnade, med egen hand skrivna papper. Vi tro oss här böra orda­grant återgiva den. Denna dröm må vara hurudan som helst, skulle dock historien om denna natt vara ofullständig, om vi utelämnade den. Den är en sjuk själs hem­ska äventyr. {{tomrad}}<noinclude> <references/></noinclude> 520c5xd5btepsh4bge9claj8dqz8i8m 104 220217 658240 649484 2026-09-11T19:29:04Z Thuresson 20 /* Validerad */ 658240 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="4" user="Thuresson" />{{huvud||— 585 —}}</noinclude>Se här är den. På kuvertet finna vi denna rad skriven: {{spärrad|Drömmen, som jag hade den där natten.}} ”Jag var på ett fält, ett stort, dystert fält, där intet grässtrå syntes. Jag tyckte, att det var var­ken dag eller natt. Jag gick i sällskap med min bror, mina barna­års bror, denne bror, på vilken jag, det bör jag erkänna, eljes aldrig tänker och vilken jag nästan icke mera kommer i håg. Vi pratade och mötte flere förbigående. Vi ta­lade om en grannkvinna, som vi fordom haft, och vilken, allt sedan hon kom att bo utåt gatan, stän­digt arbetade vid öppet fönster. Under det vi pratade, begynte vi frysa till följd av detta öppna fönster. Det fanns inga träd på fältet. Vi sågo en man färdas helt nära förbi oss. Det var en alldeles naken, askgrå man, ridande på en lerfärgad häst. Mannen hade intet hår. Man såg hans huvudskål och några ådror på den sam­ma. Han höll i handen ett spö, smidigt som en vinkvist och tungt som järn. Ryttaren red förbi, men han sade ingenting till oss. {{tomrad}}<noinclude> <references/></noinclude> s8fgt16yw29b5qz12ug7pih88h4p9dt 104 220218 658241 649485 2026-09-11T19:32:42Z Thuresson 20 /* Validerad */ 658241 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="4" user="Thuresson" />{{huvud||— 586 —}}</noinclude>Min bror sade till mig: — Låt oss gå hålvägen. Det fanns där en hålväg, i vilken man icke såg en enda buske eller ens en smula mossa. Allt var lerfärgat, till och med himlen. Sedan jag gått några steg, svarade man mig icke mera, då jag talade. Jag märkte, att min bror icke längre var med mig. Jag gick in i en by, som jag såg. Jag tänkte, att det borde vara Romainville (varför just Romainville?<ref> Denna parentes är av Jean Valjeans hand. </ref>. Den första gata jag kom in på var öde. Jag gick in på en annan gata. Bakom hörnet, som bildades av de bägge gatorna, stod en man med ryggen mot vägen. Jag sade till honom: — Vad är detta för ett ställe? Var är jag? Mannen svarade mig icke. Jag såg porten till ett hus öppen. Jag gick in där. Det första rummet stod öde. Jag gick in i det andra. Bakom dörren till detta rum stod en man med ryggen mot väggen. Jag frågade mannen: — Vems hus är detta? Var är jag? {{tomrad}}<noinclude> <references/></noinclude> awtmfd6yn4ofmdpdszhb6zsvqk8htpv 104 220219 658242 649486 2026-09-11T19:33:26Z Thuresson 20 /* Validerad */ 658242 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="4" user="Thuresson" />{{huvud||— 587 —}}</noinclude>Mannen svarade icke. Huset hade en trädgård. Jag lämnade huset och gick in i trädgården. Trädgården var öde. Bakom det första trädet fann jag en man stående. Jag sade till denne man: — Vad är detta för en trädgård? Var är jag? Mannen svarade icke. Jag irrade omkring i byn, och jag märkte, att det var en stad. Alla gatorna voro öde, alla por­tarna stodo öppna. Ingen levande varelse gick på gatorna, rörde sig i rummen eller vandrade i träd­gårdarna. Men bakom varje hörn, bakom varje port, bakom varje träd stod en man, som teg. Man såg aldrig mer än en i sänder. Dessa män sågo på mig, då jag gick förbi dem. Jag gick ut ur staden och började vandra om­kring på fälten. Efter någon stund vände jag mig om, och jag såg då en stor folkhop komma efter mig. Jag kände igen alla de män, som jag hade sett i sta­den. De hade sällsamma huvuden. De tycktes icke skynda sig, och likväl gingo de fortare än jag. De gjorde intet buller, då de gingo. Inom ett ögonblick hade hela denna hop upphunnit och<noinclude> <references/></noinclude> bq0ozj9swwxc7iva1m1hqldlays12yl 104 220221 658243 649487 2026-09-11T19:34:09Z Thuresson 20 /* Validerad */ 658243 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="4" user="Thuresson" />{{huvud||— 588 —}}</noinclude>omringat mig. Dessa mäns ansikten voro lerfärgade. Då sade den förste, som jag hade sett och tillsport vid mitt inträde i staden, till mig: — Vart ämnar ni er? Vet ni inte, att ni är död för länge sedan? Jag öppnade munnen för att svara, och jag märkte då, att det icke fanns någon omkring mig.” Han vaknade. Han var stelfrusen. En vind, kall som morgonvinden, kom de ännu öppna fön­sterhalvorna att svänga av och an på sina gång­järn. Elden hade slocknat. Ljuset var nära ned­brunnet. Det var ännu mörk natt. Han steg upp, han gick till fönstret. Icke heller nu funnos några stjärnor på himlen. Från hans fönster såg man husets gård och ga­tan. Ett skarpt och hårt buller, som plötsligt bör­jade ljuda mot stenläggningen, kom honom att blicka nedåt. Han såg under sig två röda stjärnor, vilkas strå­lar nyckfullt förlängdes och förkortades i mörkret. Som hans tankar ännu voro till hälften försänk­ta i drömmarnas töcken, tänkte han: {{tomrad}}<noinclude> <references/></noinclude> fn6naph8715kekhg3uei2tof0hoe76e 104 220222 658245 649488 2026-09-11T19:41:56Z Thuresson 20 /* Validerad */ 658245 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="4" user="Thuresson" />{{huvud||— 589 —}}</noinclude>— Jo jo, det finns inga stjärnor på himlen. De äro på jorden nu. Emellertid började töcknet skingra sig. Ett nytt buller, likt det första, väckte honom slutligen. Han såg efter och fann, att dessa två stjärnor voro lyk­torna på ett åkdon. Vid det sken de spredo kunde han urskilja formen på detta åkdon. Det var en tilbury, förspänd med en liten vit häst. Bullret, som han hade hört, var hästhovarnas slag mot stenläggningen. — Vad är det för ett åkdon? sade han för sig själv. Vem kan komma så tidigt på morgonen? I detta ögonblick hördes en sakta knackning på hans kammardörr. Han ryste från huvud till fot och ropade med fruktansvärd stämma: — Vem där? Någon svarade: — Jag, herr mär. Han igenkände sin gamla portvakterskas röst. — Nå väl, återtog han, vad är det? — Herr mär, klockan är strax fem på morgo­nen. — Vad har jag med det att göra? {{tomrad}}<noinclude> <references/></noinclude> 5pv0bo2rp6tv0i0orhjuv7zwzcni9uw 104 220223 658246 649489 2026-09-11T19:42:37Z Thuresson 20 /* Validerad */ 658246 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="4" user="Thuresson" />{{huvud||— 590 —}}</noinclude>— Herr mär, kabrioletten är här. — Vilken kabriolett? — Tilburyn. — Vilken tilbury? — Har då inte herr mären beställt en tilbury? — Nej, sade han. — Kusken säger, att han kommer för att hämta herr mären. — Vilken kusk? — Herr Scaufflaires kusk. — Herr Scaufflaire! Detta namn kom honom att spritta till, som om en blixt hade ljungat förbi hans ansikte. — Ack ja, återtog han, herr Scaufflaire! Om den gamla kvinnan hade kunnat se honom i detta ögonblick, skulle hon blivit förfärad. En tämligen lång tystnad inträdde. Han be­traktade med slö uppsyn ljuslågan, tog av det brännheta vaxet omkring veken och rullade det mellan sina fingrar. Gumman väntade. Hon vå­gade likväl ännu en gång höja sin röst: — Herr mär, vad skall jag svara? — Säg, att det är bra och att jag strax kom­mer ned. {{tomrad}}<noinclude> <references/></noinclude> gwi1zi54umvpalb0l6nw6w9hzn5n2fa 104 224077 658332 657726 2026-09-12T10:40:34Z PWidergren 11678 658332 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="PWidergren" /></noinclude>{{innehåll börjar}} {{c|{{större|INNEHÅLLSFÖRTECKNING.}}}} {{linje|5em|style=margin-top:2em;margin-bottom:2em;}} {{em|2.5}}[[Från Röda rummet till Sekelskiftet/Förord|Förord]] {{c|'''[[Från Röda rummet till Sekelskiftet/I. Naturalismens uppkomst|Naturalismens uppkomst.]]'''}} {| style="margin:auto; width:100%;" |- |style="vertical-align:top;text-align:right;"|[[Från Röda rummet till Sekelskiftet/I. Naturalismens uppkomst|{{större| I.}}]]||{{em|1}} ||Reaktionen mot romantiken. — Naturvetenskapernas uppsving. — Materialismen. — Utvecklingsläran. — De naturvetenskapliga åsikterna trycka sin prägel på den övriga kulturen. — Positivismen. — Utvecklingsfilosofien. — Materialismen. — Bibelkritiken. — Renan och Taine. — Pessimismen. — Politisk reaktion, demokratism och socialism. — Realismen förvandlas till naturalism. — Naturalismen i Frankrike. — Naturalismen i Ryssland. — Romantiken och naturalismen ytterlighetsrörelser ||style="vertical-align:bottom;text-align:right;width:2.5em;"|3 |- |style="vertical-align:top;text-align:right;"|[[Från Röda rummet till Sekelskiftet/II. Naturalismens uppkomst|{{större| II.}}]]||{{em|1}} || Den svenska naturalismens skaplynne. — Naturalismen i Danmark och Norge. — Politisk reaktion och realpolitik. — Unionsfrågan. — Försvarsfrågan. — Socialismens inträngande. — Signaturpoesien. — Nya strömningar från Norge och Danmark. — Översättningslitteraturen. ||style="vertical-align:bottom;text-align:right;"|29 |} {{c|'''[[Från Röda rummet till Sekelskiftet/0. August Strindberg|August Strindberg.]]'''}} {| style="margin:auto; width:100%;" |-<includeonly> |{{em|1}}||{{em|1}}||[[Från Röda rummet till Sekelskiftet/0. August Strindberg|Inledning.]]||style=text-align:right|48 |-</includeonly> |style="vertical-align:top;text-align:right;"|[[Från Röda rummet till Sekelskiftet/I. August Strindberg|{{större|I.}}]] ||{{em|1}}|| Hans dagböcker huvudkällan för hans liv. — Deras mönster. — Deras subjektiva karaktär. — Barndomsliv och utveckling. ||style="vertical-align:bottom;text-align:right; width:2.5em;"|49 |- |style="vertical-align:top;text-align:right;"|[[Från Röda rummet till Sekelskiftet/II. August Strindberg|{{större|II.}}]] ||{{em|1}}|| Ungdomsdiktning. — En namnsdagsgåva. — Fritänkaren. — Hermione. — I Rom. — Den fredlöse. ||style="vertical-align:bottom;text-align:right;"|59 |- |style="vertical-align:top;text-align:right;"|[[Från Röda rummet till Sekelskiftet/III. August Strindberg|{{större|III.}}]] ||{{em|1}}|| Temperament. — Arten av hans skriftställarskap. — Skarp observation men subjektiv tolkning och uppfattning. — Hans diktning baserad på egna upplevelser. ||style="vertical-align:bottom;text-align:right;"|62 |- |style="vertical-align:top;text-align:right;"|[[Från Röda rummet till Sekelskiftet/IV. August Strindberg|{{större|IV.}}]] ||{{em|1}}|| Hårda öden och växande misstämning. — I röda rummet. — Kunglig sekter. — Äktenskap.||style="vertical-align:bottom;text-align:right;"|68 |- |style="vertical-align:top;text-align:right;"|[[Från Röda rummet till Sekelskiftet/V. August Strindberg|{{större|V.}}]] ||{{em|1}}|| Mäster Olof. — Förebilder. — Olika redaktioner av dramat. — Prosadramat. — Grundtanken. — Det historiska. — Mäster Olof är ett<noinclude> |}</noinclude> isbafe9087zo6b5wpzwm86u7x4azm45 104 224078 658335 657727 2026-09-12T10:45:24Z PWidergren 11678 658335 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="PWidergren" />{{huvud|328|INNEHÅLL|}} {| style="margin:auto; width:100%;" |- ||{{em|1}}||{{em|1}}||</noinclude>problemdrama och en bekännelseskrift. — Karaktärerna. — Dramats form. — Dess yttre öden. — Versdramat. — Jämförelse med prosadramat. |style="vertical-align:bottom;text-align:right; width:2.5em;"|72 |- |style="vertical-align:top;text-align:right;"|[[Från Röda rummet till Sekelskiftet/VI. August Strindberg|{{större|VI.}}]] ||{{em|1}}|| Första prosaskrifter. — Röda rummet. — Förhållande till Dickens. — Karaktärsteckningen. — Satiren: naturalistisk sedeskildring, men burleskt karrikerande. — Stilen.||style="vertical-align:bottom;text-align:right;"|83 |- |style="vertical-align:top;text-align:right;"|[[Från Röda rummet till Sekelskiftet/VII. August Strindberg|{{större|VII.}}]] ||{{em|1}}|| Framgång och försonlig stämning. — Gillets hemlighet. — Gamla Stockholm. — Svenska folket. — Nytt omslag. — Det nya riket. — Herr Bengts hustru. — Lycko-Pers resa.||style="vertical-align:bottom;text-align:right;"|89 |- |style="vertical-align:top;text-align:right;"|[[Från Röda rummet till Sekelskiftet/VIII. August Strindberg|{{större|VIII.}}]] ||{{em|1}}|| Utrikesresa. — Dikter. — Vistelse i Paris. — Bekantskap med Björnson och Lie. — Sömngångarnätter. — I Schweiz. — Inflytande från Rousseau. — Strindberg blir socialist. — Likt och olikt.||style="vertical-align:bottom;text-align:right;"|104 |- |style="vertical-align:top;text-align:right;"|[[Från Röda rummet till Sekelskiftet/IX. August Strindberg|{{större|IX.}}]] ||{{em|1}}|| Giftas. — Kvinnofrågan i tidens litteratur. — Strindberg och uppkomsten av Giftas. — Företalet och interviews. — De olika berättelserna. — Mottagandet. — Strindbergs uppfattning. — Giftas betydelse. — Åtalet. — Regress i åttiotalslitteraturen. — Yttre svårigheter. — Andra delen av Giftas. — Utopier. — Strindbergs börjande själssjukdom. — Hans äktenskap. — Le plaidoyer d’un fou. — Börjande omslag i hans diktning. — »Han blir ateist».||style="vertical-align:bottom;text-align:right;"|114 |- |style="vertical-align:top;text-align:right;"|[[Från Röda rummet till Sekelskiftet/X. August Strindberg|{{större|X.}}]] ||{{em|1}}|| Strindberg uppträder som fransk författare. — Trötthet på utlandet. — I Bayern. — Hemsöborna. — Skärkarlsliv. — Dramatiskt författarskap. — Fadren. — Kamraterna. — Fröken Julie. — Dramatiska reformförsök. — Fordringsägare och Paria. — Strindbergsteatern. — Spår av mystik i hans diktning. — Nietzschestämningar. — Tschandala. — I Havsbandet. — Strindberg tar avstånd från naturalismen.||style="vertical-align:bottom;text-align:right;"|139 |} {{c|'''[[Från Röda rummet till Sekelskiftet/I. A. U. Bååth|A. U. Bååth.]]'''}} {| style="margin:auto; width:100%;" |- |style="vertical-align:top;text-align:right;"|[[Från Röda rummet till Sekelskiftet/I. A. U. Bååth|{{större|I.}}]] ||{{em|1}}|| Skåne. — Under danskt välde. — Efter erövringen. — Dess isolerade ställning. — Svenska omdömen om Skåne. — Linnés och Orvar Odds uttalanden. — Målarna upptäcka landskapet. — Skånsk skaldeskola på åttiotalet. — Det nya i Bååths diktning.||style="vertical-align:bottom;text-align:right;"|161 |- |style="vertical-align:top;text-align:right;"|[[Från Röda rummet till Sekelskiftet/II. A. U. Bååth|{{större|II.}}]] ||{{em|1}}|| Biografiska data och utvecklingsgång. — Hans congenialitet med landskapet. — Tidigare författarskap. — Hans arbetssätt. — Hans dikter äro små tavlor. — Olika diktsamlingar. — Tillfällighetsdikter och fosterländska sånger. — Genremålningar och situationsbilder. — Landskapsbilder. — Slättens karaktär. — Episk diktning. — Slutkaraktäristik.||style="vertical-align:bottom;text-align:right;"|170 |} {{Tomrad}}<noinclude> <references/></noinclude> 5a9u6pjit1dnwham49ljqjo13le9q9i 104 224556 658288 656332 2026-09-12T08:19:33Z Jonatanskogsfors 17420 /* Korrekturläst */ 658288 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Jonatanskogsfors" />{{huvud||— 559 —}}</noinclude>börja med att inte sätta foten utanför det här rum­met. Varken ni eller den lilla. Ett enda steg ut i trädgården och vi äro upptäckta. — Det är riktigt. — Herr Madeleine, återtog Fauchelevent, ni har kommit i ett mycket lämpligt ögonblick, jag menar ett dåligt, ty en av nunnorna är mycket sjuk. Tack vare detta bekymrar man sig ej så mycket om oss. Det ser ut, som om hon skulle dö. Man har bedit för henne i fyrtio timmar. Hela klostret är i upp­ror. Det sysselsätter dem. Hon, som håller på att dö är ett helgon. Vi äro förresten helgon alle­sammans här. Hela skillnaden mellan dem och mig är bara att de säga ”min cell{{rättelse|’|”}} och jag säger ”min koja”. Det {{rättelse|komer|kommer}} att bli en mässa för den döende och en för den döda. För dagen äro vi säkra här, men jag svarar ej för morgondagen. — Men, sade Jean Valjean, denna koja ligger i en vinkel av muren, den skymmes av en gammal ruin, det finnes träd framför den och man kan ej se den från klostret. — Och jag kan tillägga, att nunnorna aldrig komma hit. — Nå då så? utropade Jean Valjean. {{tomrad}}<noinclude> <references/></noinclude> 6hi8ivwmt8d0n9k3j34f7a1xvpglhz8 104 224557 658290 656333 2026-09-12T08:22:48Z Jonatanskogsfors 17420 /* Korrekturläst */ 658290 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Jonatanskogsfors" />{{huvud||— 560 —}}</noinclude>Frågetecknet betydde så mycket som: Då före­faller det mig som om jag skulle kunnat stannat, här. Det var på detta frågetecken Fauchelevent svarade: — Det finnes små. — Vilka små? frågade Jean Valjean. Just som Fauchelevent öppnade munnen för att förklara detta, ringde en klocka. Nunnan var död, detta var dödsklämtningen. Han gjorde ett tecken åt Jean Valjean att lyssna. Klockan slog ännu ett slag. — Det är dödsringningen, herr Madeleine. Så kommer klockan att fortsätta med ett slag varje minut under tjugofyra timmar, ända tills kroppen lämnar kyrkan. Men det var de små. När de leka, behövs det bara att en boll rullar ett stycke för att de, trots alla förbud, skola komma hit för att taga rätt på den och snoka överallt. De ha något av tusan i kroppen, de där små änglarna. — Vilka? frågade Jean Valjean. — De små. Ni skulle snart bli upptäckt. De skulle skrika: — Se där! En karl! Men i dag är det ingen fara. I dag blir det ingen lek. Det kommer att bli böner hela dagen. Ni hör klockan. {{tomrad}}<noinclude> <references/></noinclude> esxvnahl5xe32fx3eam3lnd0prumvq6 658292 658290 2026-09-12T08:23:12Z Jonatanskogsfors 17420 658292 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Jonatanskogsfors" />{{huvud||— 560 —}}</noinclude>Frågetecknet betydde så mycket som: Då före­faller det mig som om jag skulle kunnat stannat, här. Det var på detta frågetecken Fauchelevent svarade: — Det finnes små. — Vilka små? frågade Jean Valjean. Just som Fauchelevent öppnade munnen för att förklara detta, ringde en klocka. Nunnan var död, detta var dödsklämtningen. Han gjorde ett tecken åt Jean Valjean att lyssna. Klockan slog ännu ett slag. — Det är dödsringningen, herr Madeleine. Så kommer klockan att fortsätta med ett slag varje minut under tjugofyra timmar, ända tills kroppen lämnar kyrkan. Men det var de små. När de leka, behövs det bara att en boll rullar ett stycke för att de, trots alla förbud, skola komma hit för att taga rätt på den och snoka överallt. De ha något av tusan i kroppen, de där små änglarna. — Vilka? frågade Jean Valjean. — De små. Ni skulle snart bli upptäckt. De skulle skrika: — Se där! En karl! Men i dag är det ingen fara. I dag blir det ingen lek. Det kommer att bli böner hela dagen. Ni hör klockan.<noinclude> <references/></noinclude> ekp75fvywghhim4uip8rfvzichojn21 104 224558 658294 656334 2026-09-12T08:27:10Z Jonatanskogsfors 17420 /* Korrekturläst */ 658294 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Jonatanskogsfors" />{{huvud||— 561 —}}</noinclude>Som jag sade, ett slag i minuten. Det är döds­ringningen. — Jag förstår, fader Fauchelevent. Det finnes pensionärer. Och Jean Valjean tänkte för sig själv: — Då vet jag hur jag skall ordna Cosettes upp­ fostran. {{rättelse|— |}}Fauchelevent utropade: — Visst tusan! Om det finns småflickor? De myllra omkring en. Och att vara man på det här stället, det är detsamma som att ha pesten. Som ni ser, har man bundit en bjällra om foten på mig som om jag vore ett vilt djur. Jean Valjean funderade allt skarpare. — Detta kloster skall rädda oss, mumlade han. Sedan höjde han rösten: — Ja, sade han, det svåra är att stanna. — Nej, sade Fauchelevent, det är att komma ut. Jean Valjean kände blodet rusa till hjärtat. — Komma ut? — Ja, herr Madeleine, för att återvända måste ni komma ut. Sedan klockan slagit ett slag, fortsatte han: — Man får inte finna er på detta sätt.<noinclude> <references/></noinclude> oouxif9b0qfhsx5lotujy67pdjs1lsf 104 224559 658296 656335 2026-09-12T08:29:12Z Jonatanskogsfors 17420 /* Korrekturläst */ 658296 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Jonatanskogsfors" />{{huvud||— 562 —}}</noinclude>Varifrån kommer ni? För mig får ni gärna ha fallit ned från himlen, emedan jag känner er, men nun­norna vilja nog helst, att man kommer genom porten. Plötsligt hördes ett invecklat klockspel från ett annat håll. — Å, sade Fauchelevent, nu kallas de äldre till kapitel. Man håller alltid kapitel, när någon är död. Hon dog i gryningen. Man dör i allmänhet vid gryningen. Men kan ni inte komma ut på samma sätt som ni kom in? Det är inte för att fråga ut er, men var kom ni in? Jean Valjean bleknade. Blotta tanken på att stiga ned på denna hemska gata kom honom att darra. Lämna en skog full av tigrar, och en gång därifrån, tänk er en vän, som råder er att återvän­da. Jean Valjean tyckte sig se hela poliskåren snoka omkring i kvarteret, spioner på vakt över­allt, patruller ständigt och fruktansvärda händer utsträckte för att gripa honom i kragen, kanske till och med Javert på lur i ett hörn. — Omöjligt, sade han. Fader Fauchelevent, antag att jag kommit från ovan. — Men jag tror det, jag tror det, återtog<noinclude> <references/></noinclude> me2g40i4734m7y1t7jlyoabt8j87y9y 104 224560 658298 656336 2026-09-12T08:33:35Z Jonatanskogsfors 17420 /* Korrekturläst */ 658298 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Jonatanskogsfors" />{{huvud||— 563 —}}</noinclude>Fauchelevent. Ni behöver icke säga mig det. Den gode Guden har tagit upp er i sin hand för att se närmare på er och har sedan släppt er. Men han ämnade er naturligtvis för ett munkkloster och har tagit fel. Vad nu. Ännu en klocka. Det är för att underrätta portvakterskan, att hon skall under­rätta stadsstyrelsen, att den skall säga till döddoktorn, att han skall komma att se, att det finns en död. Så mycket besvär är det att dö. De tycka inte mycket om sådana visiter, nunnorna. En lä­kare, en sådan tror ej på något. Han lyfter på slöjan och ibland lyfter han på mera. Vad de ha bråttom att underrätta läkaren denna gång. Vad står då på. Er lilla sover alltjämt. Vad heter hon? — Cosette. — Är det er egen flicka? Det vill säga är ni hennes farfar? — Ja. — Att få ut henne är lätt. Jag har min bak­väg, som vettar åt gården. Jag knackar. Port­vakten öppnar. Jag har min korg på ryggen och den lilla i den. Jag går ut. Fader Fauchelevent går ut med sin säck, det är så enkelt. Ni säger till den lilla att hålla sig alldeles tyst och stilla.<noinclude> <references/></noinclude> n757xp26kmhk3n4li5k2k735dyik2va 658303 658298 2026-09-12T08:38:17Z Jonatanskogsfors 17420 658303 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Jonatanskogsfors" />{{huvud||— 563 —}}</noinclude>Fauchelevent. Ni behöver icke säga mig det. Den gode Guden har tagit upp er i sin hand för att se närmare på er och har sedan släppt er. Men han ämnade er naturligtvis för ett munkkloster och har tagit fel. Vad nu. Ännu en klocka. Det är för att underrätta portvakterskan, att hon skall under­rätta stadsstyrelsen, att den skall säga till död-doktorn, att han skall komma att se, att det finns en död. Så mycket besvär är det att dö. De tycka inte mycket om sådana visiter, nunnorna. En lä­kare, en sådan tror ej på något. Han lyfter på slöjan och ibland lyfter han på mera. Vad de ha bråttom att underrätta läkaren denna gång. Vad står då på. Er lilla sover alltjämt. Vad heter hon? — Cosette. — Är det er egen flicka? Det vill säga är ni hennes farfar? — Ja. — Att få ut henne är lätt. Jag har min bak­väg, som vettar åt gården. Jag knackar. Port­vakten öppnar. Jag har min korg på ryggen och den lilla i den. Jag går ut. Fader Fauchelevent går ut med sin säck, det är så enkelt. Ni säger till den lilla att hålla sig alldeles tyst och stilla.<noinclude> <references/></noinclude> rdfcxay3t7fsps5n07bgs81gnx5auen 104 224561 658301 656337 2026-09-12T08:36:42Z Jonatanskogsfors 17420 /* Korrekturläst */ 658301 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Jonatanskogsfors" />{{huvud||— 564 —}}</noinclude>Hon ligger under en pressenning. Jag lämnar henne under tiden till en gammal grönsaksmånglerska, som jag känner på Chemin-Vert-gatan. Hon är döv och där finns en liten säng. Jag ropar i örat på henne, att det är en brorsdotter till mig och ber henne se till flickan tills dagen därpå. Sedan vänder hon tillbaka tillsammans med er. Ty ni måste vända tillbaka. Det är nödvändigt. Men hur skall ni bära er åt för att komma ut? Jean Valjean skakade på huvudet: — Ingen får se mig. Det är hela saken, fader Fauchelevent. Finn på ett sätt att släppa ut mig på samma sätt som Cosette i en korg eller under en pressenning. Fauchelevent rev sig bakom örat med vänstra handens pekfinger, vilket var ett tecken till att han var förbryllad. En tredje ringning hördes. — Det där är död-doktorn, som går sin väg, sade Fauchelevent. Han har sett och han har sagt, att hon är död. När läkaren har viserat passet till paradiset, sända begravningsentreprenörerna hit en kista. Om det är en av de äldre systrarne, svepes hon av de äldre, är det bara en ung syster.<noinclude> <references/></noinclude> 57052upmbn5dc1wrxr1rjch7vlqy3hb 104 224664 658250 656443 2026-09-12T06:58:13Z Jonatanskogsfors 17420 /* Korrekturläst */ 658250 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Jonatanskogsfors" />{{huvud||— 658 —}}</noinclude>gatorna, bor i det fria, har ett par gamla byxor, han ärvt av sin far och som räcka långt nedan­för fotknölarna, en gammal hatt, som han fått av en annan far, och som går ned över öronen, ett halvt hängsle, gjort av en gul tygremsa; han lö­per omkring, spejar och vaktar, fördriver tiden, röker in sjöskumspipor, svär som en borstbinda­re, besöker krogarna, känner alla tjuvar, duar alla flickor, talar slang, sjunger oanständiga vi­sor och har ett hjärta, som ej rymmer något då­ligt. Ty i denna själ finnes en pärla, oskulden, och pärlor upplösas ej av smutsen. Så länge människan är ett barn vill Gud att hon skall va­ra oskyldig. Om man frågar den stora staden: — Vad är det där för något? svarar den: — Det är min gosse. {{tomrad}}<noinclude> <references/></noinclude> bdfqyrai97194srrwoc1hbzh9c7z5g5 104 224699 658258 656478 2026-09-12T07:27:24Z Jonatanskogsfors 17420 /* Korrekturläst */ 658258 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Jonatanskogsfors" />{{huvud||— 708 —}}</noinclude>tillverkade på Ludvig XIV:s galärer efter {{rättelse|beställnig|beställning}} av herr de Vivonne enligt en önskan, som hans älskar­inna uttalat. Gillenormand hade ärvt dem efter sin moders moster, vilken dött som hundraåring. Han hade varit gift två gånger. Hans sätt var ett mel­lanting mellan hovmannens — något han aldrig hade varit — och juristens — en rang han kunnat uppnå. Han var munter och behaglig när han så ville. I sin ungdom hade han tillhört de män, vilka alltid bedragas av sin hustru men aldrig av sin älskarinna, emedan de samtidigt äro de mest trumpna äkta män och de mest avundsvärda älska­ re som finnes. Han var kännare i fråga om mål­ningar. I sitt eget rum hade han ett utomordent­ligt porträtt av Jordaens, föreställande en okänd; det var utfört med breda penseldrag, med tusen detaljer men liksom av en slump. Herr Gillenormands dräkt var ej från Ludvig XV:s tid och icke ens från Ludvig XVI:s. Hans dräkt var inte den ortodoxe undersåtens under direktoriet. Till dess hade inan ansett sig ung och följt modet. Hans frack var av lätt kläde och med breda revärer, lån­ga skört samt stora stålknappar. Till den bar han korta byxor och skodon med spännen. Han hade<noinclude> <references/></noinclude> cs337hehiinhbz5kqwn9n0awlonquwg 104 224703 658263 656482 2026-09-12T07:36:49Z Jonatanskogsfors 17420 /* Korrekturläst */ 658263 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Jonatanskogsfors" />{{huvud||— 715 —}}</noinclude>hennes make föraktar henne har hon nöjet att ruinera honom. Denna teori hade Gillenormand tillämpat och den inrymde hans historia. Hans hustru, den and­ra, hade skött hans förmögenhet så, att när han en dag fann sig vara änkling fanns det nätt och jämt nog att leva av, femton tusen francs i räntor av vilka tre fjärdedelar skulle försvinna med ho­nom. Detta rörde honom ej, ty han hade intet intresse för eventuella arvingar. Dessutom hade han sett att arven kunde komma på egendomliga sätt och till exempel bliva statens egendom. Han hade också sett att statens ränteskuld kunde min­skas till en tredjedel och trodde föga på dess bud­gets redbarhet. Allt är humbug, sade han ofta. Vi ha redan sagt att huset på Filles-du Calvaires-gatan var hans eget. Han hade två betjänter, en manlig och en kvinnlig! När han fick någon i sin tjänst var han genast färdig med ett nytt namn. Männen fingo namn efter sin provins: Nimois, Comtois, Poitevin, Picard. Hans sista betjänt ha­de varit en grov, bovaktig man på femtiofem år, ur stånd att springa tjugo steg, men eftersom han var född i Bayonne kallade herr Gillenormand<noinclude> <references/></noinclude> 7z23gey0gtrsp0xupwy1dmp3xmfg7pa 658267 658263 2026-09-12T07:38:49Z Jonatanskogsfors 17420 658267 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Jonatanskogsfors" />{{huvud||— 715 —}}</noinclude>hennes make föraktar henne har hon nöjet att ruinera honom.{{rättelse||”}} Denna teori hade Gillenormand tillämpat och den inrymde hans historia. Hans hustru, den and­ra, hade skött hans förmögenhet så, att när han en dag fann sig vara änkling fanns det nätt och jämt nog att leva av, femton tusen francs i räntor av vilka tre fjärdedelar skulle försvinna med ho­nom. Detta rörde honom ej, ty han hade intet intresse för eventuella arvingar. Dessutom hade han sett att arven kunde komma på egendomliga sätt och till exempel bliva statens egendom. Han hade också sett att statens ränteskuld kunde min­skas till en tredjedel och trodde föga på dess bud­gets redbarhet. Allt är humbug, sade han ofta. Vi ha redan sagt att huset på Filles-du Calvaires-gatan var hans eget. Han hade två betjänter, en manlig och en kvinnlig! När han fick någon i sin tjänst var han genast färdig med ett nytt namn. Männen fingo namn efter sin provins: Nimois, Comtois, Poitevin, Picard. Hans sista betjänt ha­de varit en grov, bovaktig man på femtiofem år, ur stånd att springa tjugo steg, men eftersom han var född i Bayonne kallade herr Gillenormand<noinclude> <references/></noinclude> fmks3pqini9uokex1xhthh1v8po71qj 104 224704 658265 656483 2026-09-12T07:37:53Z Jonatanskogsfors 17420 /* Korrekturläst */ 658265 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Jonatanskogsfors" />{{huvud||— 716 —}}</noinclude>honom Baspue. Tjänsteflickorna kallades alltid Nicolette — till och med Magnon, som vi längre fram skola tala om —. En dag presenterade sig en ståtlig kokerska med portvakter bland sina fä­der. — Hur mycket vill ni ha i månaden? frågade herr Gillenormand. — Trettio francs. — Vad heter ni? — Olympia. — Du får femtio francs och heter hädanefter Nicolette. {{tomrad}}<noinclude> <references/></noinclude> 99m7stuf9odfyb4q7w8e4nbh3ek9jf8 104 224712 658254 656491 2026-09-12T07:09:20Z Jonatanskogsfors 17420 /* Korrekturläst */ 658254 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Jonatanskogsfors" />{{huvud||— 728 —}}</noinclude>Överallt var han ett orakel. Han kunde till och med tävla med herrar Bengy-Puy-Vallée och de Bonald. År 1817 tillbragte han regelbundet två kvällar i veckan i ett hus i grannskapet på Férou-gatan hos baronessan de T., en värdig och ansedd per­son, vars make under Ludvig XVI hade varit am­bassadör i Berlin. Baron de T., som under sin livstid passionerat hängivit sig åt magnetismens under, hade dött utblottad tack vare emogrationen och ej lämnat annat efter sig än tio handskrivna volymer, inbundna i röd marokäng och med guld­ snitt, och där fann man ganska egendomliga un­derrättelser om Mesmer och hans balja. Fru de T. hade haft nog stolthet att ej utgiva dessa me­moarer och levde på en liten ränta som på något sätt undgått den allmänna katastrofen. Hon levde fjärran från hovets kretsar med dess, som hon sa­de, ”blandade värld” och föredrog en stolt och fattig ensamhet. Några vänner samlades två gån­ger i veckan samt utgjorde en strängt rojalistisk salong. Men drack thé och man utstötte, allt efter som man var elegisk eller dityrambisk, suckar eller rop av avsky vid tanken på tidens ondska, frihetsmanifestet, bounapartisterna, skändandet av den<noinclude> <references/></noinclude> 5vqic7b5rcbiu83cb5sdit8jcdgsxa9 104 224731 658276 656510 2026-09-12T07:55:47Z Jonatanskogsfors 17420 /* Korrekturläst */ 658276 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Jonatanskogsfors" />{{huvud||— 749 —}}</noinclude>funnos där alla, sittande i ring kring elden och sparsamt belysta av en lampa med grön skärm, med sina stränga profiler, sitt gråa eller vita hår, sina långa klänningar från en gången tid i dystra färger och då och då uttalande maje­stätiska och förskräckande ord, då betraktade den lille Marius dem med rädsla och trodde sig se, ej kvinnor utan patriarker och mager, ej verkliga varelser utan gengångare. Till dessa spöken sällade sig flera präster, som umgingos i den gamla salongen, samt några ädlingar, såsom markisen de Sassenay, sekreterare hos fru de Berry, vicomte de Valory, som under pseudonymen Charles-Antoine utgav oden, furs­ten av Beaufrement, som ännu var ganska ung och hade en täck och spirituell maka, vars djupt urringade sammetstoaletter glänste i dunklet, markis de Coriolis d'Espinouse, den fransman, som bäst förstod att avväga artigheter, greve d'Amendre, en hedersman med en jovialisk ha­ka samt herr de Port-de-Guy, en stöttepelare i Louvre-biblioteket, som då ännu kallades för ko­nungens kabinett. Herr de Port de Guy, som var skallig och snarare åldrad än gammal, berättade<noinclude> <references/></noinclude> r0k72jme1tckdwczos3qu3kf0l5d1bi 104 224776 658286 656555 2026-09-12T08:15:52Z Jonatanskogsfors 17420 /* Korrekturläst */ 658286 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Jonatanskogsfors" />{{huvud||— 799 —}}</noinclude>något alls, om ej förhållandena i Vernon omedel­bart träffat på ett motstånd i situationen i Paris. Marius återvände från Vernon tredje dagen ef­ter sin avresa, steg av vid sin morfaders bostad och utmattad av två sömnlösa nätter i diligensen sökte han omedelbart ersättning för den felande sömnen, gick genast upp på sitt rum och hade ej ens tid att taga av sig sin resrock och hann knappast taga av sig det svarta band, som han alltid bar om halsen, innan han gick i badet. Herr Gillenormand, som alltid steg upp tidigt i likhet med alla äldre personer, vilka befinna sig väl, hörde honom komma hem och skyndade sig så fort hans gamla ben kunde bära honom upp till den vindsvåning, som Marius bebodde, an Ville omfamna honom samt få en del upplysningar om hans färd. Men det hade tagit kortare tid för ungdomen att stiga nedför trappan än för ålderdomen att stiga uppför den, och när herr Gillenormand kom in i rummet, fanns det ingen där. Sängen var orörd, och på den låg helt öppet en redingote och ett svart band. {{tomrad}}<noinclude> <references/></noinclude> rhait22dem2qqbpv4fm8zaoca304lj3 108 225829 658297 658151 2026-09-12T08:31:55Z PWidergren 11678 658297 sanitized-css text/css /* Increase the gutter */ .ws-poem-left-gutter .ws-poem-line { padding-left: 5em; } .ws-poem { display:table; /* override default centering of ppoem for this work */ margin-left:0; /* If someone sets an explicit width, don't let it overflow the page. */ max-width:100%; } jzbehbbivxobfigqqcvkqqp6pa6owyc 658299 658297 2026-09-12T08:34:59Z PWidergren 11678 658299 sanitized-css text/css /* Increase the gutter */ .ws-poem-left-gutter .ws-poem-line { padding-left: 5em; } .ws-poem { display:table; /* override default centering of ppoem for this work */ margin-left:0; /* If someone sets an explicit width, don't let it overflow the page. */ max-width:75%; } gsmzro05w3i6cmqqimm4k4qcv8umci4 658302 658299 2026-09-12T08:37:43Z PWidergren 11678 658302 sanitized-css text/css /* Increase the gutter */ .ws-poem-left-gutter .ws-poem-line { padding-left: 5em; } .ws-poem { display:table; /* override default centering of ppoem for this work */ margin-left:15em; width:75%; /* If someone sets an explicit width, don't let it overflow the page. */ max-width:75%; } nwuxv8hc1d9ho2018jkgd8gz81hfc0t 658306 658302 2026-09-12T08:49:20Z PWidergren 11678 658306 sanitized-css text/css /* Increase the gutter */ .ws-poem-left-gutter .ws-poem-line { padding-left: 6em; } .ws-poem { display:table; /* override default centering of ppoem for this work */ margin-left:0; width:75%; /* If someone sets an explicit width, don't let it overflow the page. */ max-width:75%; } 7k7qytpsoba9cuplg2o4i5sktp8o7qp 104 225830 658180 658150 2026-09-11T13:19:17Z PWidergren 11678 658180 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="PWidergren" /></noinclude>{{Dikt|start=follow|end=close|Nu för Fädherneslandet kär, Jagh weet wist Gudh är migh när. Vthan honom iagh intet gör, Hwarken står, går, eller hör. Här effter iagh i lijffz fahra, Möde och bekymmer måste wara, Thet seer iagh nogh, män hwadh hiälper, För mitt folck iagh gierna stiälper. Från Calmar slap iagh medh mödha, The wille migh och ther dödha. När iagh från Christiern rådde aff Talet föll ingen til behagh. J Småland hoos min Landbönder. Will iagh see om iagh är glömder.}} <section end=A1S1 /> <section begin=A1S2 /> {{c|{{sp|{{ant|{{större|''ACTVS I. SCENA II.''}}}}|0.5}}}} {{c|{{ant|Duo Smolandi}} Judde och Gumme.}} {{Dikt|start=open|end=follow|Judde<<<Hör haar Göstaff Erickson än, Warit näst ehr kommer han gen. Gumme<<<Han haar talt medh oss Böndren sin, Judde<<<Huru faller ehr hans taal in? Gumme<<<Jagh kan ther om intet sija, Jagh täncker wij wille tija. Judde<<<Så mycket tå sägher rätt iagh, Thet han begärar taar ey lagh. Oss skal ey tryta Salt ey Sill, Haar Kung Christiern låffuat, ther til}}<noinclude> <references/> {{huvud|||Oss}}</noinclude> 2ktyzilvi16p8d5flw25qj8u926bgkw 658210 658180 2026-09-11T15:22:15Z PWidergren 11678 658210 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="PWidergren" /></noinclude>{{Dikt|start=follow|end=close|Nu för Fädherneslandet kär, Jagh weet wist Gudh är migh när. Vthan honom iagh intet gör, Hwarken står, går, eller hör. Här effter iagh i lijffz fahra, Möde och bekymmer måste wara, Thet seer iagh nogh, män hwadh hiälper, För mitt folck iagh gierna stiälper. Från Calmar slap iagh medh mödha, The wille migh och ther dödha. När iagh från Christiern rådde aff Talet föll ingen til behagh. J Småland hoos min Landbönder. Will iagh see om iagh är glömder.}} <section end=A1S1 /> <section begin=A1S2 /> {{c|{{sp|{{ant|{{större|''ACTVS I. SCENA II.''}}}}|0.5}}}} {{c|{{ant|Duo Smolandi}} Judde och Gumme.}} {{Dikt|start=open|end=follow|{{m|Judde|80}}<<<Hör haar Göstaff Erickson än, Warit näst ehr kommer han gen. {{m|Gumme|80}}<<<Han haar talt medh oss Böndren sin, {{m|Judde|80}}<<<Huru faller ehr hans taal in? {{m|Gumme|80}}<<<Jagh kan ther om intet sija, Jagh täncker wij wille tija. {{m|Judde|80}}<<<Så mycket tå sägher rätt iagh, Thet han begärar taar ey lagh. Oss skal ey tryta Salt ey Sill, Haar Kung Christiern låffuat, ther til}}<noinclude> <references/> {{huvud|||Oss}}</noinclude> o6qk4rpirzhnnqle0m5z2csdso6oxty 104 225831 658182 658152 2026-09-11T13:23:50Z PWidergren 11678 658182 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="PWidergren" /></noinclude>{{Dikt|start=follow|end=close|Oss then glopen wij ey förtroo, Som moot Kungen trachar oroo. Medh skechtor och pijl fördriffue, welle wij honom, han bliffue, Sedhan stilla om han kan, Här achtar honom ingen man.}} <section end=A1S2 /> <section begin=A1S3 /> {{c|{{sp|{{ant|{{större|''ACT: I. SC: III.''}}}}|0.5}}}} {{c|{{ant|Gustavus, Archiepiscopus, Nuncius,}}}} {{Dikt|start=open|end=follow| {{ant|Gustavus}},<<<J Småland iagh förskutin är, Vnder Tyrannen bliffua thär, Haffua the lust thet må wara, Ähn vthstår iagh större fahra. Mitt vpsååt iagh först wil bådha Erckebiskop Jacob, han rådha Må til thet som kan wara gått, Rätta landet aff thenna spått. Thed är gått iagh honom möter, Wij äre bådhe aff Göther. Eder helsa wyrdigh Herre, Är migh altijdh kiär, ehr werre Än som iagh önskar aldrigh skee, J welen migh och rådh betee. {{ant|Archiep:}}<<<Edher tilkomst är migh och kär, Her Göstaff någhre daghar här,}}<noinclude> <references/> {{huvud|||Bliff-}}</noinclude> hs8dzyze7y7z5rplkojaqlwdh5vf99e 658205 658182 2026-09-11T15:18:55Z PWidergren 11678 658205 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="PWidergren" /></noinclude>{{Dikt|start=follow|end=close|Oss then glopen wij ey förtroo, Som moot Kungen trachar oroo. Medh skechtor och pijl fördriffue, welle wij honom, han bliffue, Sedhan stilla om han kan, Här achtar honom ingen man.}} <section end=A1S2 /> <section begin=A1S3 /> {{c|{{sp|{{ant|{{större|''ACT: I. SC: III.''}}}}|0.5}}}} {{c|{{ant|Gustavus, Archiepiscopus, Nuncius,}}}} {{Dikt|start=open|end=follow| {{m|{{ant|Gustavus}},}}<<<J Småland iagh förskutin är, Vnder Tyrannen bliffua thär, Haffua the lust thet må wara, Ähn vthstår iagh större fahra. Mitt vpsååt iagh först wil bådha Erckebiskop Jacob, han rådha Må til thet som kan wara gått, Rätta landet aff thenna spått. Thed är gått iagh honom möter, Wij äre bådhe aff Göther. Eder helsa wyrdigh Herre, Är migh altijdh kiär, ehr werre Än som iagh önskar aldrigh skee, J welen migh och rådh betee. {{m|{{ant|Archiep:}}}}<<<Edher tilkomst är migh och kär, Her Göstaff någhre daghar här,}}<noinclude> <references/> {{huvud|||Bliff-}}</noinclude> o7qsn04twy2egokre4y3rm5pu2yhygj 104 225832 658204 658153 2026-09-11T15:17:57Z PWidergren 11678 658204 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="PWidergren" /></noinclude>{{Dikt|start=follow|end=follow|Bliffuer, iagh haffuer om edher Någhot hördt, therföre bedher, J welen ehr wäl see före Ey sielffue obestånd göre. {{m|{{ant|Gustavus,}}}}<<<Herre Erckiebisp min ähra Jagh intet söker, men mehra Mitt käre Fädherneslandz wärff, Thet som är på högsta förderff Kommet, aff Tyrannen tagha All ting i godh ordning lagha. {{m|{{ant|Archiep:}}}}<<<Herr Göstaff welen i lydha Mitt rådh, och så här förbijdha. Til Kung Christiern för ehr skriffua Wil iagh, han skal wist gunst giffua. Andra länge i skoghen gått, Haffua gunst åter igen fådt. {{m|{{ant|Gustavus}}}}<<<Kung Christiern troor iagh aldrigh wäl Får han migh, iagh faar en ond fäl. Sij ther kommer en fremmand man, {{m|{{ant|Arch:}}}}<<<Hwadh tijende bären i fram. {{m|{{ant|Nunc:}}}}<<<Från Stockholm kommer iagh nu här, Jnga godha tijender bär. Kung Christiern tyrannicerar Gruffueligh, kan skee han menar Sitt rijke ther medh stadhfästa, När han Rijksens Herrar bästa}}<noinclude> <references/> {{huvud||B|Haar}}</noinclude> sji1quu2gqxvj931c67n36t2bk8q7hf 104 225833 658203 658154 2026-09-11T15:16:28Z PWidergren 11678 658203 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="PWidergren" /></noinclude>{{Dikt|start=follow|end=follow|Haar borta, then Edla Herre, Erick Johanson ty werre, Moste låta huffuudh springa, Alla daghar Swerdet klinga Seer man, vthan någhon miskund, All Swensk Adel så margelund Vthrotas, andre godhe Män Här är ingen snart meer igän, {{m|{{ant|Archiep.}}}}<<<Hielp Gudh hwadh i haffuen sagdt. {{m|{{ant|Gustav:}}}}<<<Jag weet alt wäl Kung Christierns trakt, Sitt spel han nu begynnar först, På Swenskt blodh släcker han sin törst Aldrigh, hwar han så får låta Fort, ey Swenska ther medh båta. Her Erckebisp farer doch wäl, Hedhan länder iagh nu min fäl. Jagh är nu ingenstädhes trygh, Ehwart skal iagh wenda min rygh, Then migh kenner han migh tagher, Och så til Kung Christiern dragher. At förklädha migh wil iagh gå När wärst tilstår Gudh hielper tå. Aldrigh skal iagh modhet fälla, Fast thet skulle lijffuet gälla. Antingen skal iagh prijs winna J Swerige hoos man och qwinna,}}<noinclude> <references/> {{huvud|||Hel-}}</noinclude> sdfm4kkom7u076iy6b8q3sdrlv139y1 104 225834 658184 658155 2026-09-11T13:32:01Z PWidergren 11678 658184 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="PWidergren" /></noinclude>{{Dikt|start=follow|end=close|Heller skal iagh för them alla Genom dödhen nedherfalla. Thet wil iagh hålla för ähra, Jntet då skal migh förfähra. Jagh wil nu finna på itt rådh, Herren Gudh ware medh i dådh. Åt Dalarna wil iagh fahra, Hoo weet om the ey sku wara, Benegne, til at stå migh bij, Ja men rätt til them wil iagh fly. Jagh skal rätt medh alla tilsee, Kung Christiern skal få bång och wee. The som vthi Bergzlaghen boo, Kunna och bewisa migh troo.}} <section end=A1S3 /> <section begin=A1S4 /> {{c|{{sp|{{ant|{{större|''ACTVS I. SCENA IV.''}}}}|0.5}}}} {{c|Aron Pederson, Bängt Brunson, Fougdekarlarnar.}} {{Dikt|start=open|end=follow|Bängt<<<Aron Peerson drogh nu från migh, Brunson.<<<Som sadhe för migh wisserligh, Gustaff Erson til Berzslagan Ähr kommen i thessa daghan. Han går i Bonde klädher klädd, Och är intett synnerligh rädd. Han stämplar listigt som en man, Kiöra Kung Christiern ut aff land. Vp mina karlar sägher iagh, Rätt hastigt genom natt och dagh,}}<noinclude> <references/> {{huvud||B ij|Wele}}</noinclude> 1qkwx7l0l4bl43i3itlv3ntlo9g1ajl 658201 658184 2026-09-11T15:15:18Z PWidergren 11678 658201 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="PWidergren" /></noinclude>{{Dikt|start=follow|end=close|<<<Heller skal iagh för them alla Genom dödhen nedherfalla. Thet wil iagh hålla för ähra, Jntet då skal migh förfähra. Jagh wil nu finna på itt rådh, Herren Gudh ware medh i dådh. Åt Dalarna wil iagh fahra, Hoo weet om the ey sku wara, Benegne, til at stå migh bij, Ja men rätt til them wil iagh fly. Jagh skal rätt medh alla tilsee, Kung Christiern skal få bång och wee. The som vthi Bergzlaghen boo, Kunna och bewisa migh troo.}} <section end=A1S3 /> <section begin=A1S4 /> {{c|{{sp|{{ant|{{större|''ACTVS I. SCENA IV.''}}}}|0.5}}}} {{c|Aron Pederson, Bängt Brunson, Fougdekarlarnar.}} {{Dikt|start=open|end=follow|{{m|Bängt|80}}<<<Aron Peerson drogh nu från migh, {{m|Brunson.|80}}<<<Som sadhe för migh wisserligh, Gustaff Erson til Berzslagan Ähr kommen i thessa daghan. Han går i Bonde klädher klädd, Och är intett synnerligh rädd. Han stämplar listigt som en man, Kiöra Kung Christiern ut aff land. Vp mina karlar sägher iagh, Rätt hastigt genom natt och dagh,}}<noinclude> <references/> {{huvud||B ij|Wele}}</noinclude> ekltqo1vvoidyi2amfavvaypmlbq71n 104 225835 658199 658156 2026-09-11T15:13:28Z PWidergren 11678 658199 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="PWidergren" /></noinclude>{{Dikt|start=follow|end=follow|Wele wij nu åstadh dragha Honom strax til fånga tagha, Och föran til Kung Christiern fram, För sitt vproor skal han få skam. Aren Person drogh föråth heem At hålla honom qwar medh kläm. {{m|Fougdtekarl.|80}}<<<Ja men wij ähr lustigh och gladh, Wij få draa thenna reesa stadh. Han haffuer en Gulkädia ny Vnder Bondaklädhen förty Lyster oss med henne leka, Skole wij ey lenger peka. {{em|1}}Om iagh ähr en retskafuens bus {{em|1}}Jagh tör wäl giöra thetta pus {{em|1}}Stöta på honom hiertat vth {{em|1}}Om iagh elies heter Pålfuth {{m|Bängt|80}}<<<J sku inthet slå honom hiäl {{m|Brunson.|80}}<<<Sägher iagh han ähr mehra wäl Fången i handkloffuer tagas Och bunden til Kungen draghas För honom få wij då mehr skäl Än om wij slå honom ihiäl. Aren Person kommer nu här Huem wet hwadh han för tijend bär. {{m|Aron|80}}<<<Benckt brunson iagh ähr så sticken {{m|Pederson.|80}}<<<Och rätt sa rosene picken}}<noinclude> <references/> {{huvud|||Sö}}</noinclude> rdn4era65t0zs9hwkwfecp77j4kf58j 104 225836 658186 658164 2026-09-11T13:34:08Z PWidergren 11678 658186 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="PWidergren" /></noinclude>{{Dikt|start=follow|end=close|Göstaff Erson i thenna natt Haar sin koos öffuer färian satt, Vp åth Dalarna täncker iagh Nu weet iagh intet någhon lagh. Thet war rätt en galin reeda, Han skulle sigh hädhan leedha. Han sticker sigh nu wäl vnnan, Effter wij här icke funnan. {{m|Aron}}<<<Fölier migh lijkwäl i mitt hws, {{m|Pederson.}}<<<Så länge wij taghom oss rws. {{m|Fougde-}}<<<Jagh saa likwäl wij skulle få {{m|karl.}}<<<Gestebudh tå iagh drogh hem frå,}} <section end=A1S4 /> <section begin=A1S5 /> {{c|{{sp|{{ant|{{större|''ACT: I. SC: V.''}}}}|0.5}}}} {{c|Göstaff Ehrson, Kiätis Jugås Gunnär, Spiote Säbbens Niesse, Kietilogs Lasse, Dalekarlarna.}} {| style="margin:auto; width:75%;" |- | style="vertical-align: text-top;"|{{m|Kietelogs Lasse Ländzmannen.}}||style="padding-left:2em; vertical-align: text-top;"|Hör, hwem ihr du fyhr een streike, sosse gohr och kägär iähr. |- | style="vertical-align: text-top; |{{ant|Gustavus,}} || Jagh är en Bonde, och är hemma på Rekarna, och haar dragit hijt vp unnan för Kung Christiern, som tyrannicerar så där vth på landet. |- | style="vertical-align: text-top;|{{m|Kietelogs Lasse.}}|| style="padding-left:2em;"|Gudz blom, du ihr ey nogär rumbonde, diö du ihr nogat so Herre achtogen i ögomma deinom, Jgh wet wäl hwem du ihr fyhr een kumpån, skreek ey fyhr<noinclude> |} <references/> {{huvud|||migh}}</noinclude> e0dvy3152cbleceb1n8292j9yeqm4rj 658198 658186 2026-09-11T15:10:20Z PWidergren 11678 658198 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="PWidergren" /></noinclude>{{Dikt|start=follow|end=close|Göstaff Erson i thenna natt Haar sin koos öffuer färian satt, Vp åth Dalarna täncker iagh Nu weet iagh intet någhon lagh. Thet war rätt en galin reeda, Han skulle sigh hädhan leedha. Han sticker sigh nu wäl vnnan, Effter wij här icke funnan. {{m|Aron|80}}<<<Fölier migh lijkwäl i mitt hws, {{m|Pederson.|80}}<<<Så länge wij taghom oss rws. {{m|Fougdekarl.|80}}<<<Jagh saa likwäl wij skulle få Gestebudh tå iagh drogh hem frå,}} <section end=A1S4 /> <section begin=A1S5 /> {{c|{{sp|{{ant|{{större|''ACT: I. SC: V.''}}}}|0.5}}}} {{c|Göstaff Ehrson, Kiätis Jugås Gunnär, Spiote Säbbens Niesse, Kietilogs Lasse, Dalekarlarna.}} {| style="margin:auto; width:75%;" |- | style="vertical-align: text-top;"|{{m|Kietelogs Lasse Ländzmannen.|80}}||style="padding-left:2em; vertical-align: text-top;"|Hör, hwem ihr du fyhr een streike, sosse gohr och kägär iähr. |- | style="vertical-align: text-top; |{{m|{{ant|Gustavus,}}}} || Jagh är en Bonde, och är hemma på Rekarna, och haar dragit hijt vp unnan för Kung Christiern, som tyrannicerar så där vth på landet. |- | style="vertical-align: text-top;|{{m|Kietelogs Lasse.|80}}|| style="padding-left:2em;"|Gudz blom, du ihr ey nogär rumbonde, diö du ihr nogat so Herre achtogen i ögomma deinom, Jgh wet wäl hwem du ihr fyhr een kumpån, skreek ey fyhr<noinclude> |} <references/> {{huvud|||migh}}</noinclude> hyf10t6eqqhf9vsdr742h9n0pm4pypd 658229 658198 2026-09-11T16:02:24Z PWidergren 11678 658229 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="PWidergren" /></noinclude>{{Dikt|start=follow|end=close|Göstaff Erson i thenna natt Haar sin koos öffuer färian satt, Vp åth Dalarna täncker iagh Nu weet iagh intet någhon lagh. Thet war rätt en galin reeda, Han skulle sigh hädhan leedha. Han sticker sigh nu wäl vnnan, Effter wij här icke funnan. {{m|Aron|80}}<<<Fölier migh lijkwäl i mitt hws, {{m|Pederson.|80}}<<<Så länge wij taghom oss rws. {{m|Fougdekarl.|80}}<<<Jagh saa likwäl wij skulle få Gestebudh tå iagh drogh hem frå,}} <section end=A1S4 /> <section begin=A1S5 /> {{c|{{sp|{{ant|{{större|''ACT: I. SC: V.''}}}}|0.5}}}} {{c|Göstaff Ehrson, Kiätis Jugås Gunnär, Spiote Säbbens Niesse, Kietilogs Lasse, Dalekarlarna.}} {| style="margin:auto; width:75%;" |- | style="width:15%; vertical-align: text-top;"|{{m|Kietelogs Lasse Ländzmannen.|80}}||style="padding-left:2em; vertical-align: text-top;"|Hör, hwem ihr du fyhr een streike, sosse gohr och kägär iähr. |- | style="vertical-align: text-top; |{{m|{{ant|Gustavus,}}}} ||style="padding-bottom: 20px;"|Jagh är en Bonde, och är hemma på Rekarna, och haar dragit hijt vp unnan för Kung Christiern, som tyrannicerar så där vth på landet. |- | style="vertical-align: text-top;|{{m|Kietelogs Lasse.|80}}|| style="padding-left:2em;"|Gudz blom, du ihr ey nogär rumbonde, diö du ihr nogat so Herre achtogen i ögomma deinom, Jgh wet wäl hwem du ihr fyhr een kumpån, skreek ey fyhr<noinclude> |} <references/> {{huvud|||migh}}</noinclude> 5ygrmm31ahswdxsbvwxq34zq4r2tfli 658269 658229 2026-09-12T07:40:57Z PWidergren 11678 658269 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="PWidergren" /></noinclude>{{Dikt|start=follow|end=close|Göstaff Erson i thenna natt Haar sin koos öffuer färian satt, Vp åth Dalarna täncker iagh Nu weet iagh intet någhon lagh. Thet war rätt en galin reeda, Han skulle sigh hädhan leedha. Han sticker sigh nu wäl vnnan, Effter wij här icke funnan. {{m|Aron|80}}<<<Fölier migh lijkwäl i mitt hws, {{m|Pederson.|80}}<<<Så länge wij taghom oss rws. {{m|Fougdekarl.|80}}<<<Jagh saa likwäl wij skulle få Gestebudh tå iagh drogh hem frå,}} <section end=A1S4 /> <section begin=A1S5 /> {{c|{{sp|{{ant|{{större|''ACT: I. SC: V.''}}}}|0.5}}}} {{c|Göstaff Ehrson, Kiätis Jugås Gunnär, Spiote Säbbens Niesse, Kietilogs Lasse, Dalekarlarna.}} {| style="margin:auto; width:75%;" |- | style="width:15%; vertical-align: text-top;"|{{m|Kietelogs Lasse Ländzmannen.|80}}||style="padding-left:2em; vertical-align: text-top;"|Hör, hwem ihr du fyhr een streike, sosse gohr och kägär iähr. |- | style="vertical-align: text-top; |{{m|{{ant|Gustavus,}}}} ||Jagh är en Bonde, och är hemma på Rekarna, och haar dragit hijt vp unnan för Kung Christiern, som tyrannicerar så där vth på landet. |- | style="vertical-align: text-top;|{{m|Kietelogs Lasse.|80}}|| style="padding-left:2em;"|Gudz blom, du ihr ey nogär rumbonde, diö du ihr nogat so Herre achtogen i ögomma deinom, Jgh wet wäl hwem du ihr fyhr een kumpån, skreek ey fyhr<noinclude> |} <references/> {{huvud|||migh}}</noinclude> noc7qqz82n5v5qu4czli72qjbsd5pmh 658304 658269 2026-09-12T08:39:48Z PWidergren 11678 658304 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="PWidergren" /></noinclude>{{Dikt|start=follow|end=close|Göstaff Erson i thenna natt Haar sin koos öffuer färian satt, Vp åth Dalarna täncker iagh Nu weet iagh intet någhon lagh. Thet war rätt en galin reeda, Han skulle sigh hädhan leedha. Han sticker sigh nu wäl vnnan, Effter wij här icke funnan. {{m|Aron|80}}<<<Fölier migh lijkwäl i mitt hws, {{m|Pederson.|80}}<<<Så länge wij taghom oss rws. {{m|Fougdekarl.|80}}<<<Jagh saa likwäl wij skulle få Gestebudh tå iagh drogh hem frå,}} <section end=A1S4 /> <section begin=A1S5 /> {{c|{{sp|{{ant|{{större|''ACT: I. SC: V.''}}}}|0.5}}}} {{c|Göstaff Ehrson, Kiätis Jugås Gunnär, Spiote Säbbens Niesse, Kietilogs Lasse, Dalekarlarna.}} {| style="margin-left:15em; width:75%;" |- | style="width:15%; vertical-align: text-top;"|{{m|Kietelogs Lasse Ländzmannen.|80}}||style="padding-left:2em; vertical-align: text-top;"|Hör, hwem ihr du fyhr een streike, sosse gohr och kägär iähr. |- | style="vertical-align: text-top; |{{m|{{ant|Gustavus,}}}} ||Jagh är en Bonde, och är hemma på Rekarna, och haar dragit hijt vp unnan för Kung Christiern, som tyrannicerar så där vth på landet. |- | style="vertical-align: text-top;|{{m|Kietelogs Lasse.|80}}|| style="padding-left:2em;"|Gudz blom, du ihr ey nogär rumbonde, diö du ihr nogat so Herre achtogen i ögomma deinom, Jgh wet wäl hwem du ihr fyhr een kumpån, skreek ey fyhr<noinclude> |} <references/> {{huvud|||migh}}</noinclude> p01zkpntl0jul12bimvltlcn3wx3l84 658307 658304 2026-09-12T08:51:26Z PWidergren 11678 658307 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="PWidergren" /></noinclude>{{Dikt|start=follow|end=close|Göstaff Erson i thenna natt Haar sin koos öffuer färian satt, Vp åth Dalarna täncker iagh Nu weet iagh intet någhon lagh. Thet war rätt en galin reeda, Han skulle sigh hädhan leedha. Han sticker sigh nu wäl vnnan, Effter wij här icke funnan. {{m|Aron|80}}<<<Fölier migh lijkwäl i mitt hws, {{m|Pederson.|80}}<<<Så länge wij taghom oss rws. {{m|Fougdekarl.|80}}<<<Jagh saa likwäl wij skulle få Gestebudh tå iagh drogh hem frå,}} <section end=A1S4 /> <section begin=A1S5 /> {{c|{{sp|{{ant|{{större|''ACT: I. SC: V.''}}}}|0.5}}}} {{c|Göstaff Ehrson, Kiätis Jugås Gunnär, Spiote Säbbens Niesse, Kietilogs Lasse, Dalekarlarna.}} {| style="margin-left:0; width:75%;" |- | style="width:15%; vertical-align: text-top;"|{{m|Kietelogs Lasse Ländzmannen.|80}}||style="padding-left:2em; vertical-align: text-top;"|Hör, hwem ihr du fyhr een streike, sosse gohr och kägär iähr. |- | style="vertical-align: text-top; |{{m|{{ant|Gustavus,}}}} ||Jagh är en Bonde, och är hemma på Rekarna, och haar dragit hijt vp unnan för Kung Christiern, som tyrannicerar så där vth på landet. |- | style="vertical-align: text-top;|{{m|Kietelogs Lasse.|80}}|| style="padding-left:2em;"|Gudz blom, du ihr ey nogär rumbonde, diö du ihr nogat so Herre achtogen i ögomma deinom, Jgh wet wäl hwem du ihr fyhr een kumpån, skreek ey fyhr<noinclude> |} <references/> {{huvud|||migh}}</noinclude> kstjmzr815wwdsb5i8lzunrygxyql9a 104 225837 658187 658166 2026-09-11T13:38:37Z PWidergren 11678 658187 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="PWidergren" />{| style="margin:auto; width:75%;" |- | |style="padding-left:2em; vertical-align: text-top;"|</noinclude>migh, kulla mein ohn sagde sigh seå gulleckiur innå min klädomma å digh, dåsse ohn såth och maggiärde i skräufuäm authi kuffuåm. |- | style="vertical-align: text-top; |{{ant|Gustav:}} || Thet är lijka hwadh pijgan ehr hon sägher then som skulle alt achta hwadh sådana säya, han hadhe nogh göra. |- | style="vertical-align: text-top;|{{m|Kietelogs Lasse.}}|| style="padding-left:2em;"|Hä jo så heypot ihr ohn ey, ohn ihr nogot så tong åf sigh, och omalid frek, igh wet edh, huerio ohn duge, wildra ähn du. Däth igh kännes fulde widh digh och, åf diere sägdena, såsse kulla mein ohn sagde, och igh syr, du ihr Johan Ers Göstave, du affue och werit neste Andes Person å Rånkhyttune. J Vpsalum afue du och studieråt. Dätt ey wil igh vpräye digh, hå ney bort ädh, sege igh. |- | style="vertical-align: text-top; |{{ant|Gustav:}} || Jagh må wäl bekänna för edher, iagh är Göstaff Erson, migh förtryter och thet går migh hårdt til hiertat, huru Kung Christiern, han handlar vthi wårt Fädernesland, een steen mätte gråta ther widh, Görer som ährlige tapre Swenska Män, håller medh migh wij wile kiöra vth honom aff Rijket.<noinclude> |} <references/> {{huvud|||Kiäte-}}</noinclude> 3mjno5pvnef1vvnd5u8d9pa7up8g4eg 658215 658187 2026-09-11T15:31:34Z PWidergren 11678 658215 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="PWidergren" />{| style="margin:auto; width:75%;" |- | |style="padding-left:2em; vertical-align: text-top;"|</noinclude>migh, kulla mein ohn sagde sigh seå gulleckiur innå min klädomma å digh, dåsse ohn såth och maggiärde i skräufuäm authi kuffuåm. |- | style="vertical-align: text-top; |{{ant|Gustav:}} || Thet är lijka hwadh pijgan ehr hon sägher then som skulle alt achta hwadh sådana säya, han hadhe nogh göra. |- | style="vertical-align: text-top;|{{m|Kietelogs Lasse.}}|| style="padding-left:2em;"|Hä jo så heypot ihr ohn ey, ohn ihr nogot så tong åf sigh, och omalid frek, igh wet edh, huerio ohn duge, wildra ähn du. Däth igh kännes fulde widh digh och, åf diere sägdena, såsse kulla mein ohn sagde, och igh syr, du ihr Johan Ers Göstave, du affue och werit neste Andes Person å Rånkhyttune. J Vpsalum afue du och studieråt. Dätt ey wil igh vpräye digh, hå ney bort ädh, sege igh. |- | style="vertical-align: text-top; |{{ant|Gustav:}} || Jagh må wäl bekänna för edher, iagh är Göstaff Erson, migh förtryter och thet går migh hårdt til hiertat, huru Kung Christiern, han handlar vthi wårt Fädernesland, een steen mätte gråta ther widh, Görer som ährlige tapre Swenska Män, håller medh migh wij wile kiöra vth honom aff Rijket. |-<noinclude> |} <references/> {{huvud|||Kiäte-}}</noinclude> cz9hodmm6par3vv9iogpdveejujp1gg 658218 658215 2026-09-11T15:36:52Z PWidergren 11678 658218 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="PWidergren" />{| style="margin:auto; width:75%;" |- | |style="padding-left:2em; vertical-align: text-top;"|</noinclude>migh, kulla mein ohn sagde sigh seå gulleckiur innå min klädomma å digh, dåsse ohn såth och maggiärde i skräufuäm authi kuffuåm. |- | style="vertical-align: text-top; |{{ant|Gustav:}} || Thet är lijka hwadh pijgan ehr hon sägher then som skulle alt achta hwadh sådana säya, han hadhe nogh göra. |- | style="vertical-align: text-top;|{{m|Kietelogs Lasse.}}|| style="padding-left:2em;"|Hä jo så heypot ihr ohn ey, ohn ihr nogot så tong åf sigh, och omalid frek, igh wet edh, huerio ohn duge, wildra ähn du. Däth igh kännes fulde widh digh och, åf diere sägdena, såsse kulla mein ohn sagde, och igh syr, du ihr Johan Ers Göstave, du affue och werit neste Andes Person å Rånkhyttune. J Vpsalum afue du och studieråt. Dätt ey wil igh vpräye digh, hå ney bort ädh, sege igh. |- | style="vertical-align: text-top; |{{ant|Gustav:}} || Jagh må wäl bekänna för edher, iagh är Göstaff Erson, migh förtryter och thet går migh hårdt til hiertat, huru Kung Christiern, han handlar vthi wårt Fädernesland, een steen mätte gråta ther widh, Görer som ährlige tapre Swenska Män, håller medh migh wij wile kiöra vth honom aff Rijket.<noinclude> |} <references/> {{huvud|||Kiäte-}}</noinclude> 3mjno5pvnef1vvnd5u8d9pa7up8g4eg 658222 658218 2026-09-11T15:42:18Z PWidergren 11678 658222 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="PWidergren" />{| style="margin:auto; width:75%;" |- | |style="padding-left:2em; vertical-align: text-top;"|</noinclude>migh, kulla mein ohn sagde sigh seå gulleckiur innå min klädomma å digh, dåsse ohn såth och maggiärde i skräufuäm authi kuffuåm. |- | style="vertical-align: text-top; |{{ant|Gustav:}} || Thet är lijka hwadh pijgan ehr hon sägher then som skulle alt achta hwadh sådana säya, han hadhe nogh göra. |- | style="vertical-align: text-top;|{{m|Kietelogs Lasse.}}|| style="padding-left:2em;"|Hä jo så heypot ihr ohn ey, ohn ihr nogot så tong åf sigh, och omalid frek, igh wet edh, huerio ohn duge, wildra ähn du. Däth igh kännes fulde widh digh och, åf diere sägdena, såsse kulla mein ohn sagde, och igh syr, du ihr Johan Ers Göstave, du affue och werit neste Andes Person å Rånkhyttune. J Vpsalum afue du och studieråt. Dätt ey wil igh vpräye digh, hå ney bort ädh, sege igh. |- | style="vertical-align: text-top; |{{ant|Gustav:}} || Jagh må wäl bekänna för edher, iagh är Göstaff Erson, migh förtryter och thet går migh hårdt til hiertat, huru Kung Christiern, han handlar vthi wårt Fädernesland, een steen mätte gråta ther widh, Görer som ährlige tapre Swenska Män, håller medh migh wij wile kiöra vth honom aff Rijket. {{nopt}}<noinclude> |} <references/> {{huvud|||Kiäte-}}</noinclude> ttrx6h8c4zv8d76os4shhsede52nkf8 658224 658222 2026-09-11T15:48:31Z PWidergren 11678 658224 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="PWidergren" />{| style="margin:auto; width:75%;" |- | |style="padding-left:2em; vertical-align: text-top;"|</noinclude>migh, kulla mein ohn sagde sigh seå gulleckiur innå min klädomma å digh, dåsse ohn såth och maggiärde i skräufuäm authi kuffuåm. |- | style="vertical-align: text-top; |{{ant|Gustav:}} || Thet är lijka hwadh pijgan ehr hon sägher then som skulle alt achta hwadh sådana säya, han hadhe nogh göra. |- | style="vertical-align: text-top;|{{m|Kietelogs Lasse.}}|| style="padding-left:2em;"|Hä jo så heypot ihr ohn ey, ohn ihr nogot så tong åf sigh, och omalid frek, igh wet edh, huerio ohn duge, wildra ähn du. Däth igh kännes fulde widh digh och, åf diere sägdena, såsse kulla mein ohn sagde, och igh syr, du ihr Johan Ers Göstave, du affue och werit neste Andes Person å Rånkhyttune. J Vpsalum afue du och studieråt. Dätt ey wil igh vpräye digh, hå ney bort ädh, sege igh. |- | style="vertical-align: text-top; |{{ant|Gustav:}} || Jagh må wäl bekänna för edher, iagh är Göstaff Erson, migh förtryter och thet går migh hårdt til hiertat, huru Kung Christiern, han handlar vthi wårt Fädernesland, een steen mätte gråta ther widh, Görer som ährlige tapre Swenska Män, håller medh migh wij wile kiöra vth honom aff Rijket.<noinclude>{{nopt}} |} <references/> {{huvud|||Kiäte-}}</noinclude> 9xch0k73u3x2a6ffmvp26d38yuhf9ku 658226 658224 2026-09-11T15:50:27Z PWidergren 11678 658226 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="PWidergren" />{| style="margin:auto; width:75%;" |- | |style="padding-left:2em; vertical-align: text-top;"|</noinclude>migh, kulla mein ohn sagde sigh seå gulleckiur innå min klädomma å digh, dåsse ohn såth och maggiärde i skräufuäm authi kuffuåm. |- | style="vertical-align: text-top; |{{m|{{ant|Gustav:}}}} || Thet är lijka hwadh pijgan ehr hon sägher then som skulle alt achta hwadh sådana säya, han hadhe nogh göra. |- | style="vertical-align: text-top;|{{m|Kietelogs Lasse.|80}}|| style="padding-left:2em;"|Hä jo så heypot ihr ohn ey, ohn ihr nogot så tong åf sigh, och omalid frek, igh wet edh, huerio ohn duge, wildra ähn du. Däth igh kännes fulde widh digh och, åf diere sägdena, såsse kulla mein ohn sagde, och igh syr, du ihr Johan Ers Göstave, du affue och werit neste Andes Person å Rånkhyttune. J Vpsalum afue du och studieråt. Dätt ey wil igh vpräye digh, hå ney bort ädh, sege igh. |- | style="vertical-align: text-top; |{{m|{{ant|Gustav:}}}}|| Jagh må wäl bekänna för edher, iagh är Göstaff Erson, migh förtryter och thet går migh hårdt til hiertat, huru Kung Christiern, han handlar vthi wårt Fädernesland, een steen mätte gråta ther widh, Görer som ährlige tapre Swenska Män, håller medh migh wij wile kiöra vth honom aff Rijket.<noinclude>{{nopt}} |} <references/> {{huvud|||Kiäte-}}</noinclude> qb6f5qra7tuud1wlebcfql7m5x27prx 0 225838 658172 2026-09-11T12:54:15Z PWidergren 11678 Skapade sidan med '{{Titel|En Lustigh Comoedia (1622)|Andreas Johannis Prytz|nästa=[[En Lustigh Comoedia/Prologus|Prologus]]|kommentar="Se transkription: [https://litteraturbanken.se/f%C3%B6rfattare/PrytzAJ/titlar/ComoediaOmKonungGustaf/sida/1/etext Literaturbanken]" }} <pages index="En Lustigh Comoedia-1622.djvu" from=9 to=10 /> {{linje|5em|style=margin-top:3em;margin-bottom:3em;}} <div style="width:25%; margin-left:auto; margin-right:auto;> {{innehåll börjar}} * En Lustigh Comoedia/...' 658172 wikitext text/x-wiki {{Titel|En Lustigh Comoedia (1622)|Andreas Johannis Prytz|nästa=[[En Lustigh Comoedia/Prologus|Prologus]]|kommentar="Se transkription: [https://litteraturbanken.se/f%C3%B6rfattare/PrytzAJ/titlar/ComoediaOmKonungGustaf/sida/1/etext Literaturbanken]" }} <pages index="En Lustigh Comoedia-1622.djvu" from=9 to=10 /> {{linje|5em|style=margin-top:3em;margin-bottom:3em;}} <div style="width:25%; margin-left:auto; margin-right:auto;> {{innehåll börjar}} * [[En Lustigh Comoedia/Prologus|Prologus]] * Actus I ** [[En Lustigh Comoedia/Actus 1 Scena 1|Scena I]] ** [[En Lustigh Comoedia/Actus 1 Scena 2|Scena II]] ** [[En Lustigh Comoedia/Actus 1 Scena 3|Scena III]] ** [[En Lustigh Comoedia/Actus 1 Scena 4|Scena IV]] ** [[En Lustigh Comoedia/Actus 1 Scena 5|Scena V]] * Actus II ** [[En Lustigh Comoedia/Actus 2 Scena 1|Scena I]] ** [[En Lustigh Comoedia/Actus 2 Scena 2|Scena II]] ** [[En Lustigh Comoedia/Actus 2 Scena 3|Scena III]] ** [[En Lustigh Comoedia/Actus 2 Scena 4|Scena IV]] ** [[En Lustigh Comoedia/Actus 2 Scena 5|Scena V]] * Actus III ** [[En Lustigh Comoedia/Actus 3 Scena 1|Scena I]] ** [[En Lustigh Comoedia/Actus 3 Scena 2|Scena II]] ** [[En Lustigh Comoedia/Actus 3 Scena 3|Scena III]] ** [[En Lustigh Comoedia/Actus 3 Scena 4|Scena IV]] ** [[En Lustigh Comoedia/Actus 3 Scena 5|Scena V]] ** [[En Lustigh Comoedia/Actus 3 Scena 6|Scena VI]] * Actus IV ** [[En Lustigh Comoedia/Actus 4 Scena 1|Scena I]] ** [[En Lustigh Comoedia/Actus 4 Scena 2|Scena II]] ** [[En Lustigh Comoedia/Actus 4 Scena 3|Scena III]] ** [[En Lustigh Comoedia/Actus 4 Scena 4|Scena IV]] ** [[En Lustigh Comoedia/Actus 4 Scena 5|Scena V]] ** [[En Lustigh Comoedia/Actus 4 Scena 6|Scena VI]] ** [[En Lustigh Comoedia/Actus 4 Scena 7|Scena VII]] * Actus V ** [[En Lustigh Comoedia/Actus 4 Scena 1|Scena I]] ** [[En Lustigh Comoedia/Actus 4 Scena 2|Scena II]] ** [[En Lustigh Comoedia/Actus 4 Scena 3|Scena III]] ** [[En Lustigh Comoedia/Actus 4 Scena 4|Scena IV]] ** [[En Lustigh Comoedia/Actus 4 Scena 5|Scena V]] ** [[En Lustigh Comoedia/Actus 4 Scena 6|Scena VI (Epilogus)]] * [[En Lustigh Comoedia/Personæ Comodiæ|Personæ Comodiæ]] {{innehåll slutar}} </div> {{linje|5em|style=margin-top:3em;margin-bottom:3em;}} </div> [[Kategori:Filius Prodigus Seu Imperitus Peregrinans]] [[Kategori:Samuel Petri Brask]] [[Kategori:1640-talets verk]] [[Kategori:Pjäser]] 9brat9u9voy70uvxe9dpyyse0rx8zgr 658176 658172 2026-09-11T13:04:25Z PWidergren 11678 658176 wikitext text/x-wiki {{Titel|En Lustigh Comoedia (1622)|Andreas Johannis Prytz|nästa=[[En Lustigh Comoedia/Prologus|Prologus]]|kommentar="Se transkription: [https://litteraturbanken.se/f%C3%B6rfattare/PrytzAJ/titlar/ComoediaOmKonungGustaf/sida/1/etext Literaturbanken]"}} <pages index="En Lustigh Comoedia-1622.djvu" from=9 to=10 /> {{linje|5em|style=margin-top:3em;margin-bottom:3em;}} <div style="width:25%; margin-left:auto; margin-right:auto;> {{innehåll börjar}} * [[En Lustigh Comoedia/Prologus|Prologus]] * Actus I ** [[En Lustigh Comoedia/Actus 1 Scena 1|Scena I]] ** [[En Lustigh Comoedia/Actus 1 Scena 2|Scena II]] ** [[En Lustigh Comoedia/Actus 1 Scena 3|Scena III]] ** [[En Lustigh Comoedia/Actus 1 Scena 4|Scena IV]] ** [[En Lustigh Comoedia/Actus 1 Scena 5|Scena V]] * Actus II ** [[En Lustigh Comoedia/Actus 2 Scena 1|Scena I]] ** [[En Lustigh Comoedia/Actus 2 Scena 2|Scena II]] ** [[En Lustigh Comoedia/Actus 2 Scena 3|Scena III]] ** [[En Lustigh Comoedia/Actus 2 Scena 4|Scena IV]] ** [[En Lustigh Comoedia/Actus 2 Scena 5|Scena V]] * Actus III ** [[En Lustigh Comoedia/Actus 3 Scena 1|Scena I]] ** [[En Lustigh Comoedia/Actus 3 Scena 2|Scena II]] ** [[En Lustigh Comoedia/Actus 3 Scena 3|Scena III]] ** [[En Lustigh Comoedia/Actus 3 Scena 4|Scena IV]] ** [[En Lustigh Comoedia/Actus 3 Scena 5|Scena V]] ** [[En Lustigh Comoedia/Actus 3 Scena 6|Scena VI]] * Actus IV ** [[En Lustigh Comoedia/Actus 4 Scena 1|Scena I]] ** [[En Lustigh Comoedia/Actus 4 Scena 2|Scena II]] ** [[En Lustigh Comoedia/Actus 4 Scena 3|Scena III]] ** [[En Lustigh Comoedia/Actus 4 Scena 4|Scena IV]] ** [[En Lustigh Comoedia/Actus 4 Scena 5|Scena V]] ** [[En Lustigh Comoedia/Actus 4 Scena 6|Scena VI]] ** [[En Lustigh Comoedia/Actus 4 Scena 7|Scena VII]] * Actus V ** [[En Lustigh Comoedia/Actus 4 Scena 1|Scena I]] ** [[En Lustigh Comoedia/Actus 4 Scena 2|Scena II]] ** [[En Lustigh Comoedia/Actus 4 Scena 3|Scena III]] ** [[En Lustigh Comoedia/Actus 4 Scena 4|Scena IV]] ** [[En Lustigh Comoedia/Actus 4 Scena 5|Scena V]] ** [[En Lustigh Comoedia/Actus 4 Scena 6|Scena VI (Epilogus)]] * [[En Lustigh Comoedia/Personæ Comodiæ|Personæ Comodiæ]] {{innehåll slutar}} </div> {{linje|5em|style=margin-top:3em;margin-bottom:3em;}} </div> [[Kategori:En Lustigh Comoedia]] [[Kategori:Andreas Johannis Prytz]] [[Kategori:1620-talets verk]] [[Kategori:Pjäser]] ibjp0tns3l053to0b7bw1fvv32r3mqi 0 225839 658178 2026-09-11T13:14:35Z PWidergren 11678 Skapade sidan med '<div style=margin:auto; width:50%;> {{Titel|En Lustigh Comoedia (1622)|Andreas Johannis Prytz|undertitel=Prologus|nästa=[[En Lustigh Comoedia/Actus 1 Scena 1|Actus I Scena I]]}} <pages index="En Lustigh Comoedia-1622.djvu" tosection=Prologus from=11 to=12 /> </div>' 658178 wikitext text/x-wiki <div style=margin:auto; width:50%;> {{Titel|En Lustigh Comoedia (1622)|Andreas Johannis Prytz|undertitel=Prologus|nästa=[[En Lustigh Comoedia/Actus 1 Scena 1|Actus I Scena I]]}} <pages index="En Lustigh Comoedia-1622.djvu" tosection=Prologus from=11 to=12 /> </div> n7gbcqfyn9mx6l5yh7saj50prkaabht 658310 658178 2026-09-12T08:57:52Z PWidergren 11678 658310 wikitext text/x-wiki <div style="max-width:75%; margin:auto;"> {{Titel|En Lustigh Comoedia (1622)|Andreas Johannis Prytz|undertitel=Prologus|nästa=[[En Lustigh Comoedia/Actus 1 Scena 1|Actus I Scena I]]}} <pages index="En Lustigh Comoedia-1622.djvu" tosection=Prologus from=11 to=12 /> </div> [[Kategori:En Lustigh Comoedia]] 069k4vgbr7b5bpnv1pead8b8piycffb 0 225840 658179 2026-09-11T13:18:32Z PWidergren 11678 Skapade sidan med '<div style=margin:auto; width:50%;> {{Titel|En Lustigh Comoedia (1622)|Andreas Johannis Prytz|förra=[[En Lustigh Comoedia/Prologus|Prologus]]|undertitel=[[En Lustigh Comoedia/Actus 1 Scena 1|Actus I Scena I]]|nästa=[[En Lustigh Comoedia/Actus 1 Scena 2|Actus I Scena 2]]}} <pages index="En Lustigh Comoedia-1622.djvu" fromsection=A1S1 tosection=A1S1 from=12 to=15 /> </div>' 658179 wikitext text/x-wiki <div style=margin:auto; width:50%;> {{Titel|En Lustigh Comoedia (1622)|Andreas Johannis Prytz|förra=[[En Lustigh Comoedia/Prologus|Prologus]]|undertitel=[[En Lustigh Comoedia/Actus 1 Scena 1|Actus I Scena I]]|nästa=[[En Lustigh Comoedia/Actus 1 Scena 2|Actus I Scena 2]]}} <pages index="En Lustigh Comoedia-1622.djvu" fromsection=A1S1 tosection=A1S1 from=12 to=15 /> </div> nixocz8yvl6evboxty1irpb68b5ye33 658311 658179 2026-09-12T08:58:56Z PWidergren 11678 658311 wikitext text/x-wiki <div style="max-width:75%; margin:auto;"> {{Titel|En Lustigh Comoedia (1622)|Andreas Johannis Prytz|förra=[[En Lustigh Comoedia/Prologus|Prologus]]|undertitel=[[En Lustigh Comoedia/Actus 1 Scena 1|Actus I Scena I]]|nästa=[[En Lustigh Comoedia/Actus 1 Scena 2|Actus I Scena 2]]}} <pages index="En Lustigh Comoedia-1622.djvu" fromsection=A1S1 tosection=A1S1 from=12 to=15 /> </div> [[Kategori:En Lustigh Comoedia]] 5pgjgd7xlku1lybd6e4khudb8frf8v7 0 225841 658181 2026-09-11T13:22:39Z PWidergren 11678 Skapade sidan med ' {{Titel|En Lustigh Comoedia (1622)|Andreas Johannis Prytz|förra=[[En Lustigh Comoedia/Actus 1 Scena 1|Actus I Scena I]]|undertitel=[[En Lustigh Comoedia/Actus 1 Scena 2|Actus I Scena II]]|nästa=[[En Lustigh Comoedia/Actus 1 Scena 3|Actus I Scena III]]}} <pages index="En Lustigh Comoedia-1622.djvu" fromsection=A1S2 tosection=A1S2 from=15 to=16 /> </div>' 658181 wikitext text/x-wiki {{Titel|En Lustigh Comoedia (1622)|Andreas Johannis Prytz|förra=[[En Lustigh Comoedia/Actus 1 Scena 1|Actus I Scena I]]|undertitel=[[En Lustigh Comoedia/Actus 1 Scena 2|Actus I Scena II]]|nästa=[[En Lustigh Comoedia/Actus 1 Scena 3|Actus I Scena III]]}} <pages index="En Lustigh Comoedia-1622.djvu" fromsection=A1S2 tosection=A1S2 from=15 to=16 /> </div> 8lxmd3lxppwager6186oiad4vzcmnw9 658312 658181 2026-09-12T08:59:43Z PWidergren 11678 658312 wikitext text/x-wiki <div style="max-width:75%; margin:auto;"> {{Titel|En Lustigh Comoedia (1622)|Andreas Johannis Prytz|förra=[[En Lustigh Comoedia/Actus 1 Scena 1|Actus I Scena I]]|undertitel=[[En Lustigh Comoedia/Actus 1 Scena 2|Actus I Scena II]]|nästa=[[En Lustigh Comoedia/Actus 1 Scena 3|Actus I Scena III]]}} <pages index="En Lustigh Comoedia-1622.djvu" fromsection=A1S2 tosection=A1S2 from=15 to=16 /> </div> [[Kategori:En Lustigh Comoedia]] c8oqbyf0ec6j49yekgn4haktz5p3hyb 0 225842 658183 2026-09-11T13:27:08Z PWidergren 11678 Skapade sidan med '{{Titel|En Lustigh Comoedia (1622)|Andreas Johannis Prytz|förra=[[En Lustigh Comoedia/Actus 1 Scena 2|Actus I Scena II]]|undertitel=[[En Lustigh Comoedia/Actus 1 Scena 3|Actus I Scena III]]|nästa=[[En Lustigh Comoedia/Actus 1 Scena 4|Actus I Scena IV]]}} <pages index="En Lustigh Comoedia-1622.djvu" fromsection=A1S3 tosection=A1S3 from=16 to=19 /> </div> [[Kategori:En Lustigh Comoedia]]' 658183 wikitext text/x-wiki {{Titel|En Lustigh Comoedia (1622)|Andreas Johannis Prytz|förra=[[En Lustigh Comoedia/Actus 1 Scena 2|Actus I Scena II]]|undertitel=[[En Lustigh Comoedia/Actus 1 Scena 3|Actus I Scena III]]|nästa=[[En Lustigh Comoedia/Actus 1 Scena 4|Actus I Scena IV]]}} <pages index="En Lustigh Comoedia-1622.djvu" fromsection=A1S3 tosection=A1S3 from=16 to=19 /> </div> [[Kategori:En Lustigh Comoedia]] 7g7168u51mot3944sx6h74i24rd9xux 658313 658183 2026-09-12T09:00:51Z PWidergren 11678 658313 wikitext text/x-wiki <div style="max-width:75%; margin:auto;"> {{Titel|En Lustigh Comoedia (1622)|Andreas Johannis Prytz|förra=[[En Lustigh Comoedia/Actus 1 Scena 2|Actus I Scena II]]|undertitel=[[En Lustigh Comoedia/Actus 1 Scena 3|Actus I Scena III]]|nästa=[[En Lustigh Comoedia/Actus 1 Scena 4|Actus I Scena IV]]}} <pages index="En Lustigh Comoedia-1622.djvu" fromsection=A1S3 tosection=A1S3 from=16 to=19 /> </div> [[Kategori:En Lustigh Comoedia]] iasxjxa1qohbp3cc2gnaxzm4dfy9os2 0 225843 658185 2026-09-11T13:32:58Z PWidergren 11678 Skapade sidan med '{{Titel|En Lustigh Comoedia (1622)|Andreas Johannis Prytz|förra=[[En Lustigh Comoedia/Actus 1 Scena 3|Actus I Scena III]]|undertitel=[[En Lustigh Comoedia/Actus 1 Scena 4|Actus I Scena IV]]|nästa=[[En Lustigh Comoedia/Actus 1 Scena 5|Actus I Scena V]]}} <pages index="En Lustigh Comoedia-1622.djvu" from=19 to=21 fromsection=A1S4 tosection=A1S4 /> </div> [[Kategori:En Lustigh Comoedia]]' 658185 wikitext text/x-wiki {{Titel|En Lustigh Comoedia (1622)|Andreas Johannis Prytz|förra=[[En Lustigh Comoedia/Actus 1 Scena 3|Actus I Scena III]]|undertitel=[[En Lustigh Comoedia/Actus 1 Scena 4|Actus I Scena IV]]|nästa=[[En Lustigh Comoedia/Actus 1 Scena 5|Actus I Scena V]]}} <pages index="En Lustigh Comoedia-1622.djvu" from=19 to=21 fromsection=A1S4 tosection=A1S4 /> </div> [[Kategori:En Lustigh Comoedia]] gf4lxuko8hj1410thvyy71gpy4ppzus 658314 658185 2026-09-12T09:01:23Z PWidergren 11678 658314 wikitext text/x-wiki <div style="max-width:75%; margin:auto;"> {{Titel|En Lustigh Comoedia (1622)|Andreas Johannis Prytz|förra=[[En Lustigh Comoedia/Actus 1 Scena 3|Actus I Scena III]]|undertitel=[[En Lustigh Comoedia/Actus 1 Scena 4|Actus I Scena IV]]|nästa=[[En Lustigh Comoedia/Actus 1 Scena 5|Actus I Scena V]]}} <pages index="En Lustigh Comoedia-1622.djvu" from=19 to=21 fromsection=A1S4 tosection=A1S4 /> </div> [[Kategori:En Lustigh Comoedia]] pc1ewmt7rtjf9tjsaoya4qe700uvcft 0 225844 658188 2026-09-11T13:39:35Z PWidergren 11678 Skapade sidan med '{{Titel|En Lustigh Comoedia (1622)|Andreas Johannis Prytz|förra=[[En Lustigh Comoedia/Actus 1 Scena 4|Actus I Scena IV]]|undertitel=[[En Lustigh Comoedia/Actus 1 Scena 5|Actus I Scena V]]|nästa=[[En Lustigh Comoedia/Actus 2 Scena 1|Actus II Scena I]]}} <pages index="En Lustigh Comoedia-1622.djvu" from=21 to=25 fromsection=A1S5 tosection=A1S5 /> </div> [[Kategori:En Lustigh Comoedia]]' 658188 wikitext text/x-wiki {{Titel|En Lustigh Comoedia (1622)|Andreas Johannis Prytz|förra=[[En Lustigh Comoedia/Actus 1 Scena 4|Actus I Scena IV]]|undertitel=[[En Lustigh Comoedia/Actus 1 Scena 5|Actus I Scena V]]|nästa=[[En Lustigh Comoedia/Actus 2 Scena 1|Actus II Scena I]]}} <pages index="En Lustigh Comoedia-1622.djvu" from=21 to=25 fromsection=A1S5 tosection=A1S5 /> </div> [[Kategori:En Lustigh Comoedia]] lk1fz04zgpz2yd9pw9rjp84x9qldlox 658264 658188 2026-09-12T07:37:28Z PWidergren 11678 658264 wikitext text/x-wiki {{Titel|En Lustigh Comoedia (1622)|Andreas Johannis Prytz|förra=[[En Lustigh Comoedia/Actus 1 Scena 4|Actus I Scena IV]]|undertitel=[[En Lustigh Comoedia/Actus 1 Scena 5|Actus I Scena V]]|nästa=[[En Lustigh Comoedia/Actus 2 Scena 1|Actus II Scena I]]}} <pages index="En Lustigh Comoedia-1622.djvu" from=21 to=25 fromsection=A1S5 /> </div> [[Kategori:En Lustigh Comoedia]] 1udzdzeot7m34lkkihdgbri2efpr06r 658268 658264 2026-09-12T07:39:20Z PWidergren 11678 658268 wikitext text/x-wiki {{Titel|En Lustigh Comoedia (1622)|Andreas Johannis Prytz|förra=[[En Lustigh Comoedia/Actus 1 Scena 4|Actus I Scena IV]]|undertitel=[[En Lustigh Comoedia/Actus 1 Scena 5|Actus I Scena V]]|nästa=[[En Lustigh Comoedia/Actus 1 Scena 6|Actus I Scena VI]]}} <pages index="En Lustigh Comoedia-1622.djvu" from=21 to=25 fromsection=A1S5 /> </div> [[Kategori:En Lustigh Comoedia]] anlcdp0scw5mvahu5guvojxyyzolarj 658305 658268 2026-09-12T08:48:28Z PWidergren 11678 658305 wikitext text/x-wiki <div style="max-width:75%; margin:auto;"> {{Titel|En Lustigh Comoedia (1622)|Andreas Johannis Prytz|förra=[[En Lustigh Comoedia/Actus 1 Scena 4|Actus I Scena IV]]|undertitel=[[En Lustigh Comoedia/Actus 1 Scena 5|Actus I Scena V]]|nästa=[[En Lustigh Comoedia/Actus 1 Scena 6|Actus I Scena VI]]}} <pages index="En Lustigh Comoedia-1622.djvu" from=21 to=25 fromsection=A1S5 /> </div> [[Kategori:En Lustigh Comoedia]] jjzr8ww8fmhrd1i9gtoe22prjwpcq9k 104 225845 658189 2026-09-11T14:02:36Z Belteshassar 7194 /* Korrekturläst */ 658189 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Belteshassar" /></noinclude>{{c|{{st|III.}}}} <h2 style="text-align:center; border-bottom:none;">Nybergsgränd.</h2> <h3 style="text-align:center;">1. Ankomsten dit och det dåvarande tillståndet.</h3> Efter min återkomst till Stockholm förnyade jag mina ansträngningar att finna några hus, där jag i någon mån kunde söka utföra, hvad jag lärt i England. Stockholms stad behöfde vid denna tid en vice värd för några mindre egendomar och hade ämnat sätta en polisman till denna befattning; genom bemedling af fru Retzius bifölls en af mig framställd anhållan att få öfvertaga vice värdskapet. Egendomarna voro belägna vid Nybergsgränd; ett par af tomterna sträckte sig fram till Skepparegatan. Nybergsgränd är en tvärgata mellan Linnégatan och Kommendörsgatan midt för Olympiateatern; den heter numera Nybergsgatan. För många Stockholmare, ja, till och med för Östermalmsbor var den helt visst vid denna tid okänd. För dem, som kände namnet, hade detta en mycket dålig klang. När t. ex. modern till ett af mina skolbarn hörde talas om min plan att flytta dit, gaf hon mig mycket allvarligt det välmenta rådet: “Det skall fröken inte alls tänka på, där kan fröken inte vara.“ Folk, som hade hört, att jag hade rum till uthyrning, kommo nu och bådo att få hyra af mig, men så snart jag erbjöd dem ett rum i det eller det huset i Nybergsgränd, fick jag nästan regelmässigt till svar: “I Nybergsgränd — nej tack, där vill jag inte hyra, där kan inte hederligt folk bo!“ Jag fick dock sedermera erfara, att många riktigt hederliga männniskor redan bodde där. Omdömet blef ock småningom förändradt, så att hederligt folk tordes flytta dit,<noinclude> <references/></noinclude> gq23sn7lnh0umtxknamouuqj08mjdvb 104 225846 658190 2026-09-11T14:03:21Z Belteshassar 7194 /* Utan text */ 658190 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="0" user="Belteshassar" /></noinclude><noinclude> <references/></noinclude> 24074ey3ri5hp66c6ccfewxmlfqtj64 104 225847 658191 2026-09-11T14:06:27Z Belteshassar 7194 /* Korrekturläst */ 658191 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Belteshassar" />{{c|— 27 —}}</noinclude>isynnerhet sedan en del af de bråkigaste hyresgästerna måst flytta därifrån. Fattigdomen var på den tiden mycket stor. Det rådde arbetsbrist, och för dem, som hade arbete, var förtjänsten då mycket mindre än som nu under flera år varit fallet. Mycket fattigt och ruskigt såg det ut, både ut- och invändigt inom egendomarna, och den lägenhet i nr 12 Nybergsgränd, som skulle blifva min framtida bostad, var kanske den smutsigaste af alla. Man kom in dit genom en liten tambur, men hvarken till denna eller rummet innanför fanns något lås. Det hade ansetts onödigt, rummet var så uselt, att ingen ville bo där. Blott några så kallade uteliggare brukade gå in och lägga sig där om nätterna. Vid mitt första besök fanns där en trasig spis framme på golfvet. En kvinna höll på att tvätta därinne, och det enda, som fanns i möbelväg, var hennes balja på en stol. Golfvet var uppruttet, tak och väggar så inpyrda med smuts, att det ej kan beskrifvas. Till höger fanns ett litet rum, bebodt af en familj, som höll jämförelsevis snyggt, och på andra sidan ett annat, där äfvenledes en hel familj bodde, men hos denna härskade smuts och oordning i högre grad, än jag någonsin sett på annat håll. För dessa båda familjer anskaffades nu annan bostad, och lägenheten ställdes i ordning för min räkning. Tack vare stort tillmötesgående från stadens kamrer och stadens byggmästare blef denna bostad i all sin enkelhet, så underligt det låter, mycket hemtreflig. I början af oktober 1889 flyttade jag dit. Med undantag af den första natten, då en väninna var hos mig, bodde jag hela första året ensam i lägenheten. Det blef ej mycket ro denna första natt. Vid 12-tiden hördes ett förfärligt oväsen från nedre våningen. Med en lampa i hand gick jag ned för trappan för att försöka få det lugnt. Porten stod vidöppen, ty intet lås fanns. Ett par karlar kommo in från gatan, sågo på mig liksom jag på dem några minuter — så gingo de utan att säga ett ord. Jag fortsatte att gå dit, hvarifrån oväsendet hade hörts, och kom in i ett litet kök, där jag möttes af en äldre, drucken kvinna. Det var hon, som skrek och bultade på dörren till rummet innanför, där mannen låg tillika med en äldre son och dotter, en halfvuxen son och en inneboende karl. {{tomrad}}<noinclude> <references/></noinclude> a3toi7utj1hrn9kxun1udozpnprxmdi 104 225848 658192 2026-09-11T14:10:50Z Belteshassar 7194 /* Korrekturläst */ 658192 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Belteshassar" />{{c|— 28 —}}</noinclude>Mannen hade kört ut sin hustru, emedan hon var drucken och oregerlig. Han efterkom min tillsägelse att öppna dörren och lämna ut några klädesplagg. Nu blef kvinnan lugn, och lade sig på köksgolfvet under många tacksägelser till “skyddsfrun“, som hade hjälpt henne. Flera nätter stördes lugnet af karlar, som sökte ett par stackars kvinnor, hvilka bott i lägenheten bredvid min bostad, men som måst flytta. Slutligen kom där lås för porten, och sedan blefvo nätterna ganska lugna. Bilderna 1—4 återgifva efter fotografier utseendet af Nybergsgränd vid den tid, då jag mottog vicevärdskapet. <h3 style="text-align:center;">2. Verksamheten i Nybergsgränd.</h3> Omkring 40 familjer, hvilka bodde i sex mindre hus, voro nu mina hyresgäster. Jag säger “omkring“, ty tidtals delades en af lägenheterna, så att en familj hyrde rummet, och en annan hyrde köket. I början undrade nog mer än en, hvad jag kunde vilja med att flytta dit till Nybergsgränd. En mycket god sak var, att jag kunde börja med att sätta ned hyrorna för flera af lägenheterna. Jag hade stadens medgifvande härtill och begagnade mig däraf, allt efter som jag fann det lämpligt. Gården till n:r 12 Nybergsgränd utgjordes af en mycket fuktig och osnygg fyrkant, begränsad af ett högt plank. En vän gaf oss medel att plantera denna gård. Ett par popplar, som växte mycket fort, två lönnar och slingerväxter dolde snart det fula planket; en liten blomsterrabatt anlades, på våren hade vi tulpaner och hyacinter, små rosenbuskar planterades, och det dröjde ej länge, förrän en härlig, skär och doftande ros växte fram; den stod där så frisk och löftesrik, som ville den säga: “Ser du, hvad vi kunna blifva, blott vi få litet kärlek och vård!“ En annan vän skänkte oss en trädgårdssoffa, jämte stolar och bord, och så hade hyresgästerna i detta hus en behaglig utsikt från sina fönster, en hviloplats på lediga stunder, och för barnen hade där blifvit en ypperlig lekplats, sedan rikligt med sand ditförts. Det ingick i min uppgörelse med staden, att jag skulle hafva rättighet att använda vissa procent af de inflytande hyrorna till reparationer. Detta var mycket godt för mina planers befrämjande, ty nu kunde jag efter hand låta reparera den ena lägenheten efter den andra. Dessa reparationer verk-<noinclude> <references/></noinclude> 9vjrk4jvc8jg42gp93jpcf52r7b14cz 104 225849 658193 2026-09-11T14:11:07Z Belteshassar 7194 /* Utan text */ 658193 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="0" user="Belteshassar" /></noinclude><noinclude> <references/></noinclude> 24074ey3ri5hp66c6ccfewxmlfqtj64 104 225850 658194 2026-09-11T14:15:16Z Belteshassar 7194 /* Korrekturläst */ 658194 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Belteshassar" />{{c|— 29 —}}</noinclude>ställdes nästan helt och hållet af hyresgästerna själfva, och så vidt möjligt ordnades det så, att de fingo utföras på tider, då intet annat arbete fanns att tillgå. De första och grundligaste reparationerna gjordes naturligtvis, där jag såg, att lägenheterna aktades, och ordning vidmakthölls. Gården till n:r 10 försågs med ny stenläggning, så att barnen skulle kunna leka där utan fara att slå sig mot de gamla uppstående, skarpkantiga stenarna. Denna gård, till hvilken man endast kunde komma genom en mycket smal, öfverbyggd gång, prydde hyresgästerna sedan själfva ibland om somrarna med en löfsal. På gården till n:r 45 Skepparegatan planterades popplar. Till n:r 43 Skepparegatan byggdes nya afträden inne på gården, emedan de gamla voro ytterst förfallna och dessutom stodo i portgången och bildade en så trång passage, att man nästan strök emot väggarna, då man måste passera för att komma till bostadslägenheterna. I ett litet rum på nedre botten, som jag ansåg alltför ohälsosamt till boningsrum, lät jag mura in en tvättgryta, och där fingo samtliga hyresgästerna tvätta sina kläder, i stället för att göra det i sina rum. I somliga lägenheter insattes en spis i stället för kakelugnen, emedan många, som blott hade ett enda rum, funno detta förmånligare än att koka i kakelugnen. Om det inom en lägenhet fanns plats för en hylla eller ett litet skåp, så sattes gärna ett sådant upp. För att utrota ohyran visade det sig nödvändigt att småningom taga bort tapeterna och i stället stryka väggarna med oljefärg. Det hölls mycket noga på, att hyran skulle erläggas ordentligt, men betalningstiden rättades efter, när hyresgästerna utfingo sina aflöningar o. s. v. Ingen betalade för mer än en månad i förskott, men många för mindre. Vid tillfredsställandet af hyresgästernas önskningar med hänsyn till reparationer och förbättringar togs naturligtvis hänsyn till deras noggrannhet med hyrans erläggande. Hyrorna inflöto ganska ordentligt, och, när jag sedermera flyttade från Nybergsgränd, lämnade Stadskamrern det vitsordet, att staden under dessa år fått hyrorna betydligt ordentligare, än som förut varit fallet. {{tre stjärnor}} {{tomrad}}<noinclude> <references/></noinclude> igaeh56zdpij7y394y1xaapfo2ti5ti 104 225851 658195 2026-09-11T14:49:55Z PWidergren 11678 /* Korrekturläst */ 658195 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="PWidergren" />{| style="margin:auto; width:50%;" |- | |style="padding-left:2em; vertical-align: text-top;"|</noinclude>|- | style="vertical-align: text-top;|{{m|Kietelogs Lasse.|80}}|| style="padding-left:2em;"|Jaa, Göstaffue, wij wijtom ey huru wijhr wiliom lågå. Jya, ädh stande i kneppune fyr oss isse ferdä, dätt wijr wiliom tålås widh oss emellom, och rådgiärå edh sosse wärhä nodh dugse. |- | style="width:25%; vertical-align: text-top; |{{m|Spiote Säbbens Nisse.|80}} || style="vertical-align: text-top;|Megh ticker edh Göstawe ihr so amalli vnge åsiå, däth ahn thoos fulde wåhrå katoyen nough fyr diö wärdä. |- | style="vertical-align: text-top;|{{m|Kietelogs Lasse.|80}}|| style="padding-left:2em;"|Kiätis Jugås Gunnar, huru säyi ihr um ittane sosse oss ihr nu tyltålådh åff issom Herrame. |- | style="vertical-align: text-top; |{{m|Kiätis Jugås Gunnar.|80}} || Ja Gudz blom, ädh ahn ihr vnge åf åroma, hiåper ey, ahn ihr fulde nåugh pigge åf sigh, däth hugser igh min megh. |- | style="vertical-align: text-top;|{{m|Kietelogs Lasse.|80}}|| style="padding-left:2em;"|Wijhr withom och ädh, ahn ihr i isse Räikä fyödde, wihr härom och huru Christiern peiner foket dahr ahn beller dhå ahn tage brott bådhe klak och kloof fyr diöm ahn beller, gähr ille bådhe kelingar och krippa sosse såfuå i kassoma. Jhr icke ädh omalli iälokt. |- | style="vertical-align: text-top; |{{m|Spiote Säbbens Nisse.|80}} || style="vertical-align: text-top;|Nå, Gudz hunglade, wiliom währå oller een man, at holde min Johan Ers Göstafve, och hiåpas adh och driffua brott Christien åf Reykä, bådhe min pijlom och hambrom.<noinclude> |} {{huvud|||Kiätis}}</noinclude> oqf9tgfg9nz05g5cl3mi94zqq276oee 658196 658195 2026-09-11T14:50:23Z PWidergren 11678 658196 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="PWidergren" />{| style="margin:auto; width:75%;" |- | |style="padding-left:2em; vertical-align: text-top;"|</noinclude>|- | style="vertical-align: text-top;|{{m|Kietelogs Lasse.|80}}|| style="padding-left:2em;"|Jaa, Göstaffue, wij wijtom ey huru wijhr wiliom lågå. Jya, ädh stande i kneppune fyr oss isse ferdä, dätt wijr wiliom tålås widh oss emellom, och rådgiärå edh sosse wärhä nodh dugse. |- | style="width:25%; vertical-align: text-top; |{{m|Spiote Säbbens Nisse.|80}} || style="vertical-align: text-top;|Megh ticker edh Göstawe ihr so amalli vnge åsiå, däth ahn thoos fulde wåhrå katoyen nough fyr diö wärdä. |- | style="vertical-align: text-top;|{{m|Kietelogs Lasse.|80}}|| style="padding-left:2em;"|Kiätis Jugås Gunnar, huru säyi ihr um ittane sosse oss ihr nu tyltålådh åff issom Herrame. |- | style="vertical-align: text-top; |{{m|Kiätis Jugås Gunnar.|80}} || Ja Gudz blom, ädh ahn ihr vnge åf åroma, hiåper ey, ahn ihr fulde nåugh pigge åf sigh, däth hugser igh min megh. |- | style="vertical-align: text-top;|{{m|Kietelogs Lasse.|80}}|| style="padding-left:2em;"|Wijhr withom och ädh, ahn ihr i isse Räikä fyödde, wihr härom och huru Christiern peiner foket dahr ahn beller dhå ahn tage brott bådhe klak och kloof fyr diöm ahn beller, gähr ille bådhe kelingar och krippa sosse såfuå i kassoma. Jhr icke ädh omalli iälokt. |- | style="vertical-align: text-top; |{{m|Spiote Säbbens Nisse.|80}} || style="vertical-align: text-top;|Nå, Gudz hunglade, wiliom währå oller een man, at holde min Johan Ers Göstafve, och hiåpas adh och driffua brott Christien åf Reykä, bådhe min pijlom och hambrom.<noinclude> |} {{huvud|||Kiätis}}</noinclude> ld88h6ferjzwh7l0bjtt5mx08cicqle 658197 658196 2026-09-11T14:53:44Z PWidergren 11678 658197 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="PWidergren" />{| style="margin:auto; width:75%;"</noinclude>|- | style="width:20%; vertical-align: text-top;|{{m|Kietelogs Lasse.|80}}|| style="padding-left:2em;"|Jaa, Göstaffue, wij wijtom ey huru wijhr wiliom lågå. Jya, ädh stande i kneppune fyr oss isse ferdä, dätt wijr wiliom tålås widh oss emellom, och rådgiärå edh sosse wärhä nodh dugse. |- | style="width:25%; vertical-align: text-top; |{{m|Spiote Säbbens Nisse.|80}} || style="vertical-align: text-top;|Megh ticker edh Göstawe ihr so amalli vnge åsiå, däth ahn thoos fulde wåhrå katoyen nough fyr diö wärdä. |- | style="vertical-align: text-top;|{{m|Kietelogs Lasse.|80}}|| style="padding-left:2em;"|Kiätis Jugås Gunnar, huru säyi ihr um ittane sosse oss ihr nu tyltålådh åff issom Herrame. |- | style="vertical-align: text-top; |{{m|Kiätis Jugås Gunnar.|80}} || Ja Gudz blom, ädh ahn ihr vnge åf åroma, hiåper ey, ahn ihr fulde nåugh pigge åf sigh, däth hugser igh min megh. |- | style="vertical-align: text-top;|{{m|Kietelogs Lasse.|80}}|| style="padding-left:2em;"|Wijhr withom och ädh, ahn ihr i isse Räikä fyödde, wihr härom och huru Christiern peiner foket dahr ahn beller dhå ahn tage brott bådhe klak och kloof fyr diöm ahn beller, gähr ille bådhe kelingar och krippa sosse såfuå i kassoma. Jhr icke ädh omalli iälokt. |- | style="vertical-align: text-top; |{{m|Spiote Säbbens Nisse.|80}} || style="vertical-align: text-top;|Nå, Gudz hunglade, wiliom währå oller een man, at holde min Johan Ers Göstafve, och hiåpas adh och driffua brott Christien åf Reykä, bådhe min pijlom och hambrom.<noinclude> |} {{huvud|||Kiätis}}</noinclude> 5qaqckx9rptkf5tni6qqsal074sxz11 658216 658197 2026-09-11T15:32:00Z PWidergren 11678 658216 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="PWidergren" />{| style="margin:auto; width:75%;" |-</noinclude> | style="width:20%; vertical-align: text-top;|{{m|Kietelogs Lasse.|80}}|| style="padding-left:2em;"|Jaa, Göstaffue, wij wijtom ey huru wijhr wiliom lågå. Jya, ädh stande i kneppune fyr oss isse ferdä, dätt wijr wiliom tålås widh oss emellom, och rådgiärå edh sosse wärhä nodh dugse. |- | style="width:25%; vertical-align: text-top; |{{m|Spiote Säbbens Nisse.|80}} || style="vertical-align: text-top;|Megh ticker edh Göstawe ihr so amalli vnge åsiå, däth ahn thoos fulde wåhrå katoyen nough fyr diö wärdä. |- | style="vertical-align: text-top;|{{m|Kietelogs Lasse.|80}}|| style="padding-left:2em;"|Kiätis Jugås Gunnar, huru säyi ihr um ittane sosse oss ihr nu tyltålådh åff issom Herrame. |- | style="vertical-align: text-top; |{{m|Kiätis Jugås Gunnar.|80}} || Ja Gudz blom, ädh ahn ihr vnge åf åroma, hiåper ey, ahn ihr fulde nåugh pigge åf sigh, däth hugser igh min megh. |- | style="vertical-align: text-top;|{{m|Kietelogs Lasse.|80}}|| style="padding-left:2em;"|Wijhr withom och ädh, ahn ihr i isse Räikä fyödde, wihr härom och huru Christiern peiner foket dahr ahn beller dhå ahn tage brott bådhe klak och kloof fyr diöm ahn beller, gähr ille bådhe kelingar och krippa sosse såfuå i kassoma. Jhr icke ädh omalli iälokt. |- | style="vertical-align: text-top; |{{m|Spiote Säbbens Nisse.|80}} || style="vertical-align: text-top;|Nå, Gudz hunglade, wiliom währå oller een man, at holde min Johan Ers Göstafve, och hiåpas adh och driffua brott Christien åf Reykä, bådhe min pijlom och hambrom.<noinclude> |} {{huvud|||Kiätis}}</noinclude> h5bf7a75qussyh3fye448yldvwitnef 658217 658216 2026-09-11T15:35:56Z PWidergren 11678 658217 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="PWidergren" />{| style="margin:auto; width:75%;"</noinclude>|- |style="width:25%; vertical-align: text-top;|{{m|Kietelogs Lasse.|80}}|| style="padding-left:2em;"|Jaa, Göstaffue, wij wijtom ey huru wijhr wiliom lågå. Jya, ädh stande i kneppune fyr oss isse ferdä, dätt wijr wiliom tålås widh oss emellom, och rådgiärå edh sosse wärhä nodh dugse. |- | style="vertical-align: text-top; |{{m|Spiote Säbbens Nisse.|80}} || style="vertical-align: text-top;|Megh ticker edh Göstawe ihr so amalli vnge åsiå, däth ahn thoos fulde wåhrå katoyen nough fyr diö wärdä. |- | style="vertical-align: text-top;|{{m|Kietelogs Lasse.|80}}|| style="padding-left:2em;"|Kiätis Jugås Gunnar, huru säyi ihr um ittane sosse oss ihr nu tyltålådh åff issom Herrame. |- | style="vertical-align: text-top; |{{m|Kiätis Jugås Gunnar.|80}} || Ja Gudz blom, ädh ahn ihr vnge åf åroma, hiåper ey, ahn ihr fulde nåugh pigge åf sigh, däth hugser igh min megh. |- | style="vertical-align: text-top;|{{m|Kietelogs Lasse.|80}}|| style="padding-left:2em;"|Wijhr withom och ädh, ahn ihr i isse Räikä fyödde, wihr härom och huru Christiern peiner foket dahr ahn beller dhå ahn tage brott bådhe klak och kloof fyr diöm ahn beller, gähr ille bådhe kelingar och krippa sosse såfuå i kassoma. Jhr icke ädh omalli iälokt. |- | style="vertical-align: text-top; |{{m|Spiote Säbbens Nisse.|80}} || style="vertical-align: text-top;|Nå, Gudz hunglade, wiliom währå oller een man, at holde min Johan Ers Göstafve, och hiåpas adh och driffua brott Christien åf Reykä, bådhe min pijlom och hambrom.<noinclude> |} {{huvud|||Kiätis}}</noinclude> gtfl1fx8g3yedz1gb24zhsohrzjklpf 658220 658217 2026-09-11T15:38:00Z PWidergren 11678 658220 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="PWidergren" />{| style="margin:auto; width:75%;" |-</noinclude> |style="width:25%; vertical-align: text-top;|{{m|Kietelogs Lasse.|80}}|| style="padding-left:2em;"|Jaa, Göstaffue, wij wijtom ey huru wijhr wiliom lågå. Jya, ädh stande i kneppune fyr oss isse ferdä, dätt wijr wiliom tålås widh oss emellom, och rådgiärå edh sosse wärhä nodh dugse. |- | style="vertical-align: text-top; |{{m|Spiote Säbbens Nisse.|80}} || style="vertical-align: text-top;|Megh ticker edh Göstawe ihr so amalli vnge åsiå, däth ahn thoos fulde wåhrå katoyen nough fyr diö wärdä. |- | style="vertical-align: text-top;|{{m|Kietelogs Lasse.|80}}|| style="padding-left:2em;"|Kiätis Jugås Gunnar, huru säyi ihr um ittane sosse oss ihr nu tyltålådh åff issom Herrame. |- | style="vertical-align: text-top; |{{m|Kiätis Jugås Gunnar.|80}} || Ja Gudz blom, ädh ahn ihr vnge åf åroma, hiåper ey, ahn ihr fulde nåugh pigge åf sigh, däth hugser igh min megh. |- | style="vertical-align: text-top;|{{m|Kietelogs Lasse.|80}}|| style="padding-left:2em;"|Wijhr withom och ädh, ahn ihr i isse Räikä fyödde, wihr härom och huru Christiern peiner foket dahr ahn beller dhå ahn tage brott bådhe klak och kloof fyr diöm ahn beller, gähr ille bådhe kelingar och krippa sosse såfuå i kassoma. Jhr icke ädh omalli iälokt. |- | style="vertical-align: text-top; |{{m|Spiote Säbbens Nisse.|80}} || style="vertical-align: text-top;|Nå, Gudz hunglade, wiliom währå oller een man, at holde min Johan Ers Göstafve, och hiåpas adh och driffua brott Christien åf Reykä, bådhe min pijlom och hambrom.<noinclude> |} {{huvud|||Kiätis}}</noinclude> 7k647bm3h9m2q5500m87ttlsuf9qygq 658225 658220 2026-09-11T15:48:57Z PWidergren 11678 658225 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="PWidergren" />{| style="margin:auto; width:75%;"</noinclude>{{nopt}} |- |style="width:25%; vertical-align: text-top;|{{m|Kietelogs Lasse.|80}}|| style="padding-left:2em;"|Jaa, Göstaffue, wij wijtom ey huru wijhr wiliom lågå. Jya, ädh stande i kneppune fyr oss isse ferdä, dätt wijr wiliom tålås widh oss emellom, och rådgiärå edh sosse wärhä nodh dugse. |- | style="vertical-align: text-top; |{{m|Spiote Säbbens Nisse.|80}} || style="vertical-align: text-top;|Megh ticker edh Göstawe ihr so amalli vnge åsiå, däth ahn thoos fulde wåhrå katoyen nough fyr diö wärdä. |- | style="vertical-align: text-top;|{{m|Kietelogs Lasse.|80}}|| style="padding-left:2em;"|Kiätis Jugås Gunnar, huru säyi ihr um ittane sosse oss ihr nu tyltålådh åff issom Herrame. |- | style="vertical-align: text-top; |{{m|Kiätis Jugås Gunnar.|80}} || Ja Gudz blom, ädh ahn ihr vnge åf åroma, hiåper ey, ahn ihr fulde nåugh pigge åf sigh, däth hugser igh min megh. |- | style="vertical-align: text-top;|{{m|Kietelogs Lasse.|80}}|| style="padding-left:2em;"|Wijhr withom och ädh, ahn ihr i isse Räikä fyödde, wihr härom och huru Christiern peiner foket dahr ahn beller dhå ahn tage brott bådhe klak och kloof fyr diöm ahn beller, gähr ille bådhe kelingar och krippa sosse såfuå i kassoma. Jhr icke ädh omalli iälokt. |- | style="vertical-align: text-top; |{{m|Spiote Säbbens Nisse.|80}} || style="vertical-align: text-top;|Nå, Gudz hunglade, wiliom währå oller een man, at holde min Johan Ers Göstafve, och hiåpas adh och driffua brott Christien åf Reykä, bådhe min pijlom och hambrom.<noinclude> |} {{huvud|||Kiätis}}</noinclude> q4bwnar9t1qc49t8svpuf61i6srngv2 108 225852 658200 2026-09-11T15:14:41Z Johshh 17980 Skapade sidan med '' 658200 proofread-index text/x-wiki {{:MediaWiki:Proofreadpage_index_template |Upphovsman=[[Författare:Niccolò Machiavelli|Niccolò Machiavelli]] |Titel=[[Machiavels Prins]] |År=1757 |Oversattare=[[Författare:Carl Klingenberg|Carl Klingenberg]] |Utgivare= |Källa=djvu |Bild=1 |Sidor=<pagelist /> |Anmärkningar= |Width= |Css= |Kommentar= }} e409657u09lguvfefbs1iqqgim1onmc 658206 658200 2026-09-11T15:19:34Z Johshh 17980 658206 proofread-index text/x-wiki {{:MediaWiki:Proofreadpage_index_template |Upphovsman=[[Författare:Niccolò Machiavelli|Niccolò Machiavelli]] |Titel=[[Machiavels Prins]] |År=1757 |Oversattare=Carl Klingenberg |Utgivare= |Källa=djvu |Bild=1 |Sidor=<pagelist /> |Anmärkningar= |Width= |Css= |Kommentar= }} e4ie9dguxqkm05cotnnwbdw3vqih29o 658213 658206 2026-09-11T15:28:09Z Johshh 17980 658213 proofread-index text/x-wiki {{:MediaWiki:Proofreadpage_index_template |Upphovsman=[[Författare:Niccolò Machiavelli|Niccolò Machiavelli]] |Titel=[[Machiavels Prins]] |År=1757 |Oversattare=Carl Klingenberg |Utgivare= |Källa=[[:Fil:Machiavels Prins, med Undersökningen deraf (1757).djvu|djvu]] |Bild=[[Fil:Machiavels Prins, med Undersökningen deraf (1757).djvu|page=1|300px]] |Sidor=<pagelist /> |Anmärkningar= |Width= |Css= |Kommentar= }} l9gcaqaj5pktztvnvq73kbz5veoeqg2 106 225853 658202 2026-09-11T15:15:44Z Johshh 17980 Skapade sidan med ''''Niccolò Machiavelli''' == Verk == *Machiavels Prins, 1757 [https://sv.wikisource.org/wiki/Index:Machiavels_Prins,_med_Unders%C3%B6kningen_deraf_(1757).djvu]' 658202 wikitext text/x-wiki '''Niccolò Machiavelli''' == Verk == *Machiavels Prins, 1757 [https://sv.wikisource.org/wiki/Index:Machiavels_Prins,_med_Unders%C3%B6kningen_deraf_(1757).djvu] m718be8nu0svlmgp3alchc92jdy349u 104 225854 658207 2026-09-11T15:20:38Z Johshh 17980 /* Korrekturlest */ 658207 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Johshh" /></noinclude>{{c| MACHIAVELS PRINS. MED UNDERSÖKNINGEN DERAF. OFVERSATT I FRÅN HUFVUDSPRAKEN. STOCKHOLM, TRYCKT HOS LOR. LUDV. GREFING, M D C C LYIL }}<noinclude> <references/></noinclude> tshrj4gcepj1z2lbgfcq0vmxe1fkvls 104 225855 658208 2026-09-11T15:21:02Z Johshh 17980 /* Korrekturlest */ 658208 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Johshh" /></noinclude>{{c| Imprimatur N. von OELREICH. }}<noinclude> <references/></noinclude> llzqfr3ufj88f0ghzlcgk1gx84m9vxe 104 225856 658209 2026-09-11T15:21:38Z Johshh 17980 /* Korrekturlest */ 658209 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Johshh" /></noinclude>{{c| HANS KONGL. HOGHET, PRINS '''GUSTAF''' SVERIGES, GOTHES OCH VENDES KRON-PRINS осн ARF-FURSTE, NADIGSTE HERRE. }}<noinclude> <references/></noinclude> euewzwrv090qekmmxk9pgkk6tnausn9 104 225857 658211 2026-09-11T15:23:10Z Johshh 17980 /* Korrekturlest */ 658211 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Johshh" /></noinclude>{{c| DURCHLAUCHTIGSTE CRON-PRINS, NADIGSTE HERRE. }} {{Spärrad|EDERS KONGL. HOGHET}} tåktes nådigft anfe, at jag i underdånighet tilågnar {{Spärrad|EDERS KONGL. HOGHET}} denna öfverfåttning af tvånne vidt åtskilde Auctorer. Min<noinclude> <references/></noinclude> iliana0vudekcln6wmmmbdik7hej0ur 104 225858 658212 2026-09-11T15:26:31Z Johshh 17980 /* Ej korrekturläst */ Skapade sidan med 'Min tanka, dervid, af ej, som skulle EDERS KONGL HOGHET icke kunna, med nytta och upbyggelse, láfa både den förra och fednare på deras egit språk. Alle Svea inbyggare, jámte mig, hafva långe gladt fig i det hopp, a EDERS KONGL. HOGHETS ftora och lyckeliga fhille, famt kundfkap i fpråk och bokvet åro fåkre forebud til alla ofriga Kongl. egenskaper och dygder Jag har ifrån den tid, jag börja- de lågga handen vid öfverfättnin- gen, beflutit, at underka... 658212 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="1" user="Johshh" /></noinclude>Min tanka, dervid, af ej, som skulle EDERS KONGL HOGHET icke kunna, med nytta och upbyggelse, láfa både den förra och fednare på deras egit språk. Alle Svea inbyggare, jámte mig, hafva långe gladt fig i det hopp, a EDERS KONGL. HOGHETS ftora och lyckeliga fhille, famt kundfkap i fpråk och bokvet åro fåkre forebud til alla ofriga Kongl. egenskaper och dygder Jag har ifrån den tid, jag börja- de lågga handen vid öfverfättnin- gen, beflutit, at underkafta EDERS KONGL. HOGHETS omprófvande, huruvida jag, på Svenska, kommit Auctorerna når, i fynnerhet den hō- ga Författaren af undersökningen. Min ónfkan vore, at förmåtenheten, vid detta förfök, må góra min<noinclude> <references/></noinclude> 2u04h4iv8o7bbuy7eor9bmcqubopjv5 658214 658212 2026-09-11T15:30:56Z Johshh 17980 658214 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="1" user="Johshh" /></noinclude>Min tanka, dervid, af ej, som skulle EDERS KONGL HÖGHET icke kunna, med nytta och upbyggelse, láfa både den förra och fednare på deras egit språk. Alle Svea inbyggare, jámte mig, hafva långe gladt fig i det hopp, a EDERS KONGL. HÖGHETS stora och lyckeliga shille, famt kundfkap i språk och bokvet åro fåkre forebud til alla ofriga Kongl. egenskaper och dygder Jag har ifrån den tid, jag började lågga handen vid öfverfättningen, beflutit, at underkafta EDERS KONGL. HOGHETS omprófvande, huruvida jag, på Svenska, kommit Auctorerna når, i fynnerhet den hōga Författaren af undersökningen. Min ónfkan vore, at förmåtenheten, vid detta förfök, må góra min<noinclude> <references/></noinclude> 5g4i7pr4j6j35k3ig5ppesgeywhvwrj 104 225859 658219 2026-09-11T15:37:07Z Thuresson 20 /* Korrekturläst */ 658219 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Thuresson" />136</noinclude>derad men kall vördnad för densamma. Kungen var kungen, om han än var aldrig så tygellös i sitt leverne. Hans mor kunde blott ogilla och sörja i tysthet. Men i prinsessan Heinrichs händer var tystnaden ett skarpt vapen. Även William Adolphus gick och såg snett på mig. Men det fann jag ursäktligt. I sin hustrus närvaro såg han skygg och modstulen ut; och var han tillsammans med prinsessan Heinrich, smög han sig ifrån henne så fort tillfälle yppade sig. Under dessa förhållanden och känslor för varandra installerade vi oss på Artenberg för att där tillbringa ett par av sommarmånaderna. Vi voro nu i början på juli. I augusti skulle Bartensteins komma på besök. I avvaktan på denna viktiga tilldragelse oroade mig allting annat föga. Jag överlämnade mig helt och hållet åt egoistiska grubblerier angående mig själv. Mina anhörigas missämja och ledsamheter gingo mig obeaktade förbi, utom när de roade mig för ett ögonblick. För dem, som jag på sista tiden stått i så nära beröring med, Wetter och Coralie, var jag nästan likgiltig. Varvilliers skrev till mig, och jag svarade vänligt, men jag hade ingen önskan att få träffa honom. Mina tankar liksom nekade att sysselsätta sig med den närmast förflutna tiden och gingo i stället längre tillbaka till min första kamp mot mitt livs öde. Jag påminde mig min guvernörs tröstande försäkran att jag ännu hade sex år kvar. Jag mindes min första kärlek till grevinnan von Sempach. Då hade jag ännu haft illusioner och trott att jag kunde undvika mitt öde. Därav kom sig uppriktigheten och ärligheten i min böjelse. Den var icke blott ett tidsfördriv för mig eller en eftergift för behovet av glädje och njutning. Jag stred mot det oundvikliga. Det var det, som gav min gosskärlek en viss värdighet uti allt det andra absurda och löjliga. I mitt förhållande till Coralie Mansoni hade det icke funnits något särskilt löjligt, men icke heller hade det funnits någon försonande inre förtjänst, värdighet eller kamp. Nu tycktes mig alltsammans förbi, både strid och egensinne, det värdiga och ovärdiga, det löjligt rörande och det hänsynslöst impulsiva. De sex åren voro nästan gångna. Prinsessan Heinrich avkortade dem<noinclude> <references/></noinclude> iuntqfdk2eq28vuhdgpdl1xwq09zl0u 104 225860 658221 2026-09-11T15:41:07Z Thuresson 20 /* Korrekturläst */ 658221 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Thuresson" />{{ph|137}}</noinclude>för övrigt med några månader. Bartensteins ankomst var nära förestående. Elsas æra tog sin början. Furst Hammerfeldt hade efterlämnat en sin efterträdare i sin systerson, baron von Bederhof, vilken nu var min kansler och förste rådgivare. Han var en ståtlig, rödlett man, om femtio år, som stod högt i gunsten hos min mor; för övrigt var han gift med en glad och fryntlig kvinna, och far till nio barn. Såsom något icke ovanligt i dylika fall av ärftligt efterträdarskap, var han ganska lämplig för sitt ämbete, ehuru han säkerligen icke skulle ha blivit vald till det, om han icke varit sin morbrors systerson; men såsom förfäktare av de Hammerfeldtska principerna (ehuru icke ägare av dennes intelligens) lyckades han bestå provet. Han kom nu vid denna tid till Artenberg och sökte visa mig nödvändigheten av ett skyndsamt giftermål. — Den fara ers majestät nyligen lupit, men försynen så nåderikt avvänt, sade han, är ett mäktigare argument än något annat jag kan framdraga. — Det är det, sade jag artigt, — ty i själva verket kunde det mycket väl vara mäktigare än något, han antagligen kunde begagna sig av, utan att därför vara oomkullkastligt. — För ert folks skull, sire — uppskjut det inte! — Kära baron, sade jag, skicka efter den unga damen redan i morgon. Men jag har inte sett henne sedan hon var barn, så låt henne ta med sig ett identifieringsbevis. — Ni skämtar, sire. Något tvivel kan inte komma i fråga. Hennes föräldrar skola åtfölja henne. — Åh, det är sant! utbrast jag i en ton av lättnad. Då behöva vi inte vara rädda för att få en bedragerska införd i familjen. — Jag är övertygad, anmärkte Bederhof, att detta giftermål kommer att bli mycket lyckligt. — Är ni? — Fullkomligt, sire. — Nå, då skola vi inte låta ett ögonblick gå förlorat. Bederhof såg litet förbryllad, men på samma gång belåten ut. Han klarade sin strupe (om han bara kunde<noinclude> <references/></noinclude> 0c4imugamt2de999rfzwgabhz3d6ho9 104 225861 658223 2026-09-11T15:44:38Z Thuresson 20 /* Korrekturläst */ 658223 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Thuresson" />138</noinclude>ha klarat sitt huvud lika ofta och lika grundligt som sin strupe ändå!) och frågade: — Är … är det inga förvecklingar …? — Förlåt, vad menar ni, baron? — Jag skäms för att tala om det, men folk pratar en hel del. Jag menar någon annan förbindelse? — Jag har verkligen ännu aldrig hört, sade jag med värdighet, att en sådan, även om den existerade, skulle vara av någon vikt, jämförd med rikets och dynastiens välfärd? — Inte av den ringaste! inföll han hastigt. — Nej, jag misstänkte er verkligen heller aldrig för att hysa en så besynnerlig åsikt, försäkrade jag honom med ett leende, Och om den ifråga varande damen skulle göra det, vore det lika betydelselöst. — Furst Hammerfeldt — —, började han. — Visste allt detta precis lika bra som vi göra, käre baron, avbröt jag. Skicka efter prinsessan Elsa så fort som möjligt. Jag är mycket otålig. Till och med den allra enfaldigaste människa kan sätta myror i huvudet på en uppmärksam iakttagare i ett avseende angående gränsen för hans dumhet. Jag visste icke alltid om Bederhof var så ytterligt dum att han trodde en sak, eller blott så tillåtligt dum att han ansåg, att han borde låtsa sig tro den. Kanske hade han kommit så långt att han själv icke förstod skillnaden mellan dessa båda tillstånd. Prinsessan Heinrichs sinnesbeskaffenhet däremot var av en helt annan art. Hon antog en tro med lika mycken medveten konst som hon satte på sig en hatt eller en kappa; liksom man visste att kvinnan i sin naturliga skepnad var olik den i kläder höljda kvinnan, lika säker var man på att min mors verkliga mening absolut skilde sig från den mening hon förläktade. I båda fallen förbjöd det passande någon häntydning på den naturliga, nakna, levande verkligheten inunder. Med fulländat konstnärsskap lyckönskade prinsessan mig till min annalkande lycka, förklarade att det var ett inklinationsparti och började omedelbart därpå undra, hur allmänheten skulle upptaga det. Dock tror jag alt hon märkte en viss nedslagenhet hos mig, ty hon skämtade med mig (ånyo på ett överlägset sätt ignorerande<noinclude> <references/></noinclude> mgfwod5zyen0j0g5dhj7s458y1xpd7b 104 225862 658227 2026-09-11T15:51:45Z Thuresson 20 /* Korrekturläst */ 658227 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Thuresson" />{{ph|139}}</noinclude>vad vi båda hade reda på) över att jag såg tungsint ut, när jag i stället borde ha varit överlycklig. — Jag ser på saken från Elsas synpunkt, upplyste jag. — Elsas? Sannerligen om jag kan finna, att Elsa har något att beklaga sig över! Den ställning hon kommer att intaga är långt utöver vad hon någonsin haft rättighet att vänta sig. Så vad Elsa angick var allt väl, det var tydligt; hennes blivande ställning var en långt bättre än vad hon någonsin haft rättighet att vänta sig. Stackars liten, jag tyckte mig ännu se henne rullande nedför backen igen, utan att vänta eller önska sig någon annan ställning än den att ligga där på ryggen med benen sprattlande i luften. — Jag tror, sade jag tankfullt, att det skulle vara en god sak om de, när det vore fråga om att skaffa hustrur, gingo tillbaka till det utsprungliga sättet och togo ut ett revben. Man skulle inte känna att ens revben hade någon egentlig rättighet att beklaga sig över att dess öde hade blivit förenat med ens eget. Min mor svarade icke. Jag kastade en blick ut på terrassen och såg Victorias tre år gamla, lilla flicka leka där. — Vad hon är lik William Adolphus, sade jag med en suck och en åtbörd utåt. Min mor steg upp med avsiktlig vårdslöshet och gick sin väg. Kanske undrar man, varför jag icke gjorde motstånd. Först och främst måste jag då svara: till följd av vanans bindande makt. Jag avskydde själva saken, men föreställningen om den hade slagit fast rot hos mig; för det andra på grund av omöjligheten att tillfoga den Bartensteinska familjen en förolämpning; för det tredje därför att jag hellre underkastade mig de olyckor jag redan hade i stället för att fly till andra, som jag icke kände till. Vem sätter sig väl till motvärn annat än i det glödande hoppet att kunna förbättra sin lott? Jag måste gifta mig; vem fanns, som jag föredrog framför Elsa? Det föll mig aldrig in att jag kunde förbli ogift; jag skulle ha delat den allmänna opinionen att en sådan handling föga skilde sig<noinclude> <references/></noinclude> 2nua5ik4bsr0bjkrqgedznoxnu02oec 104 225863 658228 2026-09-11T15:56:41Z Thuresson 20 /* Korrekturläst */ 658228 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Thuresson" />140</noinclude>från förräderi. Det vore att icke endast göra slut på min egen ätt, utan även att insätta William Adolphus' barn såsom tronarvingar. Det var en idé, som jag icke offrade ett ögonblicks begrundande på. Bederhof hade rätt, giftermålet brådskade; jag var tvungen gifta mig — precis såsom jag var tvungen att hålla mönstring med trupperna. Jag hade lika liten lust för den ena skyldigheten som för den andra, men båda hörde till mina plikter. Denna min tankeriktning hade blivit så, inrotad hos mig att jag spratt till av överraskning, då Victoria en dag sade till mig: — Hon är mycket söt. Du kommer bestämt att bli kär i henne. Och hon var söt, ifall det sista porträttet av henne talade sant. Hon hade vuxit upp till en lång och smärt flicka, med behagfull figur, fina anletsdrag och stora, blå ögon, som sågo glada ut på fotografien, men även tycktes kunna vara sorgsna. Jag hade uppmärksamt betraktat den intagande bilden; men likväl föreföll Victorias anmärkning mig vidunderlig, omöjlig — jag hade så när sagt opassande. Ögonblicket därpå kom den mig att skratta. — Ja, kanhända, sade jag. — Jag ser ingenting löjligt i den tanken, inföll Victoria. Jag tycker att du har långt bättre utsikter än jag någonsin haft. Den gamla avunden grodde inom henne, och i förtäckta ordalag påminde hon mig om den del jag haft i ordnandet av hennes framtid. Men likväl hade hon kunnat vara svartsjuk på sin man; den gåtan står ännu olöst. — Jag har visst mycket goda utsikter, tror jag, sade jag begrundande, i det jag frågande såg på min syster. — Ja, ifall du begagnar dig av dem. Du kan vara mycket älskvärd mot damer, när du vill. Jag är säker på att hon är alldeles färdig att förälska sig i dig. Hon är ett sådant barn. — Du menar att hon inte har några att jämföra mig med? — Hon kan inte ha haft någon erfarenhet ännu. — Inte ens en baron Fritz på Waldenweiter? {{tomrad}}<noinclude> <references/></noinclude> 3a5c89pwxbluqox01qkrl31xthqugch 104 225864 658230 2026-09-11T16:04:24Z Thuresson 20 /* Korrekturläst */ 658230 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Thuresson" />{{ph|141}}</noinclude>— Vad jag var dum den gången! sade Victoria tankfullt. Men så förskräcklig mamma var, tillade hon ögonblicket därpå. Hon lät aldrig sin egen dårskap gälla såsom någon ursäkt för prinsessan Heinrich. - Du blir nog alldeles förtjust i henne, fortfor hon. Varenda kvinna kan ju få dig vart hon vill, Augustin. Tänk på … — Tack, jag minns dem allesammans! avbröt jag. — Frågan är nu bara, hur mamma kommer att behandla henne, förklarade Victoria. Det fanns inte den ringaste anledning till fruktan därvidlag; att Victoria tänkte därpå var blott en följd av prinsessans ständiga herravälde över hennes tankar. Dock tillstår jag att det var en intressant, om än underordnad fråga. Bartensteins bebådade besök var ämnat att bli så privat som möjligt. Planen var, att Elsa och jag skulle lämnas tillfälle att ströva omkring i skogen tillsammans för att lära känna och efter ungefär tre veckors förlopp förälska oss i varandra. Hertigen skulle icke vara med denna gång (kloke hertig!), och när jag framställt mitt frieri, skulle mor och dotter fara tillbaka hem för att mottaga faderns välsignelse och vänta medan saken gjordes upp. När allt var ordnat, skulle jag med prakt och ståt taga emot min brud i Forstadt, och bröllopet skulle firas. Till svar på min fråga tillstod Bederhof att han icke för närvarande kunde bestämma tiden för denna sista tilldragelse på ett par veckor eller så när; dock ansåg han icke denna lilla ovisshet vara av någon synnerlig vikt. — Inte jag heller, min käre baron, sade jag. — Här, sade han, har jag det porträtt av ers majestät, som prinsessan Heinrich nyss har skickat till Bartenstein. Jag såg på den långa, magra figuren, det smala ansiktet och det melankoliska leende, som fotografien visade. — Gud i himmelen! mumlade jag halvhögt. — Förlåt, sire? — Det är mycket likt mig. — Ja. Ett överdådigt porträtt! {{tomrad}}<noinclude> <references/></noinclude> jmuehszlynwofugcvcmo9i736v7xu40 104 225865 658231 2026-09-11T16:21:22Z Thuresson 20 /* Korrekturläst */ 658231 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Thuresson" />142</noinclude>Vad i all världen skulle Elsa tänka och känna när hon fick se det? Tack vare fotografien väcktes jag ur mina ensidiga självbetraktelser och började i stället undra hur världen tedde sig för Elsa. Jag fann intet uppmuntrande i det enda svar jag uppriktigt kunde giva på min fråga. Just vid denna tid fick jag ett brev från Varvilliers, innehållande en nyhet som icke blott var intressant i sig själv, utan även passade förträffligt i stycke med allt det andra. Han hade haft ett meddelande från Coralie Mansoni, som underrättade honom om sitt giftermål med en framstående opera-impressario. »Ers majestät har kanske sett honom», skrev Varvilliers. »Han har små, svarta ögon och stora, svarta polissonger; hans mage är ovanligt stor, men — om för skam skull eller av någon annan orsak vet jag inte — han gömmer dem bakom en stor guldmedaljong. Coralie avskyr honom, men det har alltid varit hennes ärelystnad att få sjunga på stora operan. ’Det är för min karriers skull, mon cher’, skriver hon. Alltså har hon uppoffrat sina känslor, och vi få höra henne i Wagner! Hon tror att hon fullgör en plikt, och hon är nästan säker på att det inte behöver bli alltför svårt. Hon är en kvinna med förstånd, vår kära Coralie. För övrigt vet jag ingenting nytt, utom att Wetter påstås ha sprängt banken på baccarat och snart kan väntas hem för att återtaga sin uppgift att förbättra folks villkor och moraliska ståndpunkt. Jag hör en del rykten om ers majestät, som väckt mitt livliga deltagande. Men mod. Coralie har föregått med gott exempel!» — Nåja, sade jag högt till mig själv, om Coralie, fast hon avskyr honom, ändå för sin karriers skull gifter sig med honom, anstår det inte mig att hänga huvudet. Har inte jag också, på mitt lilla sätt, en karrier att göra? Men Coralie hoppades att hennes plikt icke skulle bli svår att fullgöra. Däri låg olikheten. Skillnaden låg i temperamentet, icke i omständigheterna. Jag har låtit hertiginnan och Elsa vara oförlåtligt länge på sin resa till Artenberg. I verkligheten försiggick den snabbt och direkt; vi underrättades om deras avresa, och efter två dagars obehaglig spänning inträffade deras ankomst. För en gång i sitt liv visade<noinclude> <references/></noinclude> nr4u82y7ucbwgiw33t82rhr6winzt0p 104 225866 658232 2026-09-11T16:24:21Z Thuresson 20 /* Korrekturläst */ 658232 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Thuresson" />{{ph|143}}</noinclude>prinsessan Henrich tecken till oro, och till min förundran märkte jag ett oförställt bedjande uttryck i hennes ögon då hon betraktade mig vid lunchen, som jag intog tillsammans med henne den ödesdigra dagen. Jag förstod att hon bönföll mig om att uppföra mig på ett tillbörligt sätt vid det betydelsefulla tillfället och att vikten därav hade drivit henne ut ur hennes vanliga kyliga tillbaka dragenhet. Jag försökte lugna henne med ett glatt och obesvärat uppträdande, men mina ansträngningar voro icke tillräckligt framgångsrika för att hindra henne från att tala några ord vid mig efter måltidens slut. Jag försäkrade henne att jag skulle visa Elsa den mest hänsynsfulla aktning. — Jag är inte rädd för att du skall gå för brådstörtat till väga, sade hon. Det är inte det. — Nej det behöver du inte vara rädd för, instämde jag. — Men kom ihåg att hon att hon är så ung ännu och … Här hejdade sig min mor en sekund och såg därpå bort. — Hon kommer att tycka om dig, om du låter henne tro att du tycker om henne, tillade hon hastigt. Det föreföll mig plötsligt, som om jag i detta ögonblick såg prinsessan Henrich i hennes verkliga skepnad och hörde hennes verkliga tankar. Faran måste således ha varit stor; min mor hade kastat av sig masken och sin fulländade förkonstling. — Jag hoppas komma att tycka mycket om henne, sade jag. Prinsessan Heinrich var en beslutsam kvinna; den stig, på vilken hon en gång hade satt sin fot, gick hon till slut, — Jag vet mycket väl vilka känslor du fantiserat ihop att böra ha för ditt giftermål, sade hon kort och nästan hånfullt. Men jag råder dig att inte låta henne märka dem. — Skulle hon ge mig korgen då? — Nej. Hon skulle gifta sig med dig och hata dig för det. Framför allt, skratta inte åt henne? Jag satt tyst och såg på prinsessan Heinrich. {{tomrad}}<noinclude> <references/></noinclude> qnwf7acqzehgxxoig2yupalwz38l26w 104 225867 658233 2026-09-11T16:59:51Z Thuresson 20 /* Korrekturläst */ 658233 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Thuresson" />144</noinclude>— Du är så underlig, sade hon.Jag vet inte vad som gjort dig sådan. Har du inga känslor? — Tror du det? frågade jag leende. — Ja, det gör jag, svarade hon utmanande. Du var likadan redan som barn. Det tjänade aldrig något till att vädja till dina känslor. Jag hade förlorat smaken för att munhuggas. Men jag kom alldeles bestämt ihåg, att varken Krak eller min mor någonsin hade haft för vana att vädja till mina känslor. Krak åtminstone hade vädjat till något helt annat. Men icke desto mindre talade min mor fullkomligt uppriktigt. — Det är bara i början som det är av vikt, fortfor hon i lugnare ton. Sedan bryr hon sig inte om det. Ni få lära er att inte fordra för mycket av varandra. — Jag kan försäkra dig att den läxan redan lagts mig på minnet, sade jag i det jag steg upp. Min mor gjorde slut på samtalet och återtog därpå sin mask. Ropande till sig Victoria, gav hon henne i uppdrag att personligen se till att allt var som det borde i de för våra gäster iordningställda rummen. Själv satte jag mig terrassen och väntade, medan William Adolphus helt olustig till mods vankade omkring i känslan av att vara absolut överflödig. Victoria hade visst förbjudit honom att röka, tror jag. Slutligen kommo de, och de närmast följande ögonblicken upptogos av hälsningar och omfamnanden. Kusin Elisabeth var ännu undersätsigare och korpulentare än för sex år sedan. Hennes ansikte hade icke förlorat sin röda hy. Men jag tyckte om henne, och det gladde mig att finna att hennes forna hjärtlighet mot mig icke förminskats, då hon kysste mig på båda kinderna. Det oaktat var det någon skillnad. Hon föreföll litet nervös, och det låg någonting liksom ursäktande i hennes sätt. När hon vände sig till Elsa, såg jag hennes blick med ett hastigt, ängsligt uttryck flyga över dotterns toalett. Därpå ledde hon fram henne. — Hon har förändrat sig sedan du senast såg henne, tycker du inte det? frågade hon med en blandning av stolthet och oro. Men du har, förstås, sett fotografier, tillade hon genast. {{tomrad}}<noinclude> <references/></noinclude> 5rbtmxd4q8nz7vcpjsggo1di6racfae 104 225868 658234 2026-09-11T17:03:59Z Thuresson 20 /* Korrekturläst */ 658234 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Thuresson" />{{ph|145}}</noinclude>Jag bugade mig djupt och kysste min tillkommande gemåls hand. Hon var synbart förlägen, och hennes ansikte fick en högre färg. Därpå såg hon på sin mor, som om hon frågade vad hon borde göra. Slutet blev att hon räckte mig sin hand och kastade en ny blick på modern, tydligen plötsligt övertygad om att hon gjort något galet. Utan tvivel borde vi ha kysst varandra på kinden. Straxt därpå kom Victoria fram och jag vände mig åt sidan för att bjuda kusin Elisabeth min arm. — Hon är så ung, viskade kusin Elisabeth och kramade min arm. — Hon är en mycket söt flicka, sade jag och tryckte kusin Elisabeths hand tillbaka. Kusin Elisabeth log, och jag kände henne sakta klappa min arm. Trots min mors varning kunde jag icke låta bli att småle. Bakom mig hörde jag Victoria muntert prata med Elsa. Gåvan att prata nonsens är för ingen del utan sin betydelse här i världen, fast vi helst se att andra tjäna sina medmänniskor med den. Jag hörde Elsas klara, behagliga skratt till svar. Hon kände sig mycket mer obesvärad med Victoria. Några minuter senare, när Victorias lilla flicka fördes fram, blev hon riktigt glad. Jag hade instruerats att bemöta hertiginnan med den allra största artighet och alla möjliga tecken till aktning. Min mor och jag ledsagade henne emellan oss båda till hennes våning. Elsa skulle, ansågs det, känna sig mera ogenerad utan så mycken pomp och ståt. Min mor var helt enkelt storartad. Vid dylika tillfällen strålade hon. Icke desto mindre väckte hon en viss oro hos den kära kusin Elisabeth. Ett fulländat sätt skrämmer många; det tyder så ofta på bristande naturlighet. Kusin Elisabeth var, tror jag, halvt rädd för att bli lämnad ensam med min mor. För hennes skull gladde det mig därför då jag på återvägen ned mötte hennes betjäning, som skyndade upp för att erbjuda henne sina tjänster. Jag gick tillbaka till trädgården. Elsa hade icke gått in: hon satt på ett säte med Victorias lilla flicka i famnen. Victoria stod bredvid och sade henne hur hon borde och icke borde hålla den lilla varelsen. Även William Adolphus hade ma-<noinclude> <references/> {{ph|K. S. 10}}</noinclude> rwr9z6ti2mvyjkzfulfoeej7cccemjm 104 225869 658235 2026-09-11T17:10:46Z Thuresson 20 /* Korrekturläst */ 658235 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Thuresson" />146</noinclude>kat sig fram i närheten av dem och stod där med händerna i fickorna och ett brett leende på sitt skinande anlete. Jag stannade och såg på dem. Nu gick han ända fram till Victoria; hon vände på huvudet, sade något åt honom, smålog och skrattade muntert. Elsa kittlade och gungade barnet; både Victoria och William Adolphus sågo stolta och belåtna ut. Det är lätt att vara allt för sträng mot livet; man borde ha till vana att tänka efter av vilka föga lovande beståndsdelar lyckan kan byggas. Alla dessa fyra varelser voro i detta ögonblick obestridligen lyckliga. Men ack, jag måste gå och störa dem! Jag gick fram till gruppen. Vid åsynen av mig liksom stelnade Victoria i sin vänlighet mot mannen; hon ville icke låta mig begå det misstaget att tro att hon var nöjd med sin lott. William Adolphus såg ytterst skamsen och besvärad ut. Barnet, som plötsligt av modern rycktes bort ur sin stora lekkamrats knä, sköt fram underläppen och såg ut att vilja börja gråta. Elsa sprang upp med förhöjd färg och förlägen min. Ja, naturligtvis — jag hade i grund förstört hela nöjet för dem. — Det var inte min mening att störa er, urskuldade jag mig. — Åh, vi gjorde ingenting alls, sade Victoria. Kom, Elsa, så skall jag visa dig dina rum, om du har lust — vill du? Om hon ville! Jag tror att hon gärna skulle ha låtit visa sig något mycket mera skräckinjagande än ett sovrum bara för att komma bort från mig. Victorias förslag mottogs med synbar tacksamhet, och båda två gingo sin väg med flickan. Den allt fortfarande förlägne William Adolphus tog fram en cigarr, och vi slogo oss ned bredvid varandra och började röka. Så sutto vi ett par minuter tysta. — Det är en söt flicka, anmärkte min svåger till sist. — Mycket, instämde jag. — Fast litet blyg, förstås, tillade han med en sidoblick på mig. — Hon tycktes vara ganska ogenerad tillsammans med er och baby. {{tomrad}}<noinclude> <references/></noinclude> doj1omzatyoroyf8kmnnpbw1jrcl587 104 225870 658236 2026-09-11T17:16:14Z Thuresson 20 /* Korrekturläst */ 658236 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Thuresson" />{{ph|147}}</noinclude>— Åhja, då var hon ganska munter, sade William Adolphus. — Jag skrämmer henne väl, kan jag tro. William Adolphus drog ett långt bloss på sin cigarr, synade askan noga och tittade därpå några ögonblick över floden bortåt Waldenweiter. Det var en vacker eftermiddag, och min blick tog samma riktning som hans. Så sutto vi en god stund. Slutligen gav William Adolphus till ett kort skratt. — Hon får väl vänja sig vid dig, sade han. — Just det, ja, instämde jag. Ty det var skön Elsas uppgift i livet. {{linje|5em}} <section end=kap14 /> <section begin=kap15 /> <h2 align="center" style="border-bottom:none;">IV.<br /><b>Stor upphöjelse.</b></h2> Jag skulle vara orättvis mot mig själv i min egenskap av världsman och, vad värre är, vanställa sanningen, om jag framställde mig som en blyg, enfaldig stackare, som var rädd eller skämdes för att göra Elsa von Bartenstein min kur därför att folk hade reda på mitt förhållande till henne. Innehavandet av en sådan ställning som min har åtminstone den förtjänsten att den kurerar en mot en dylik dumhet; jag hade varit van vid att ha alla människors ögon fästa på mig alltifrån den dag då jag fick knäbyxor på mig, och hade, tack vare min ovana vid privatliv, kommit därhän att jag icke väntade mig något och knappast saknade det. Mitt bekymmer var olyckligtvis av ett djupare och envisare slag, och det var med den yttersta motvilja jag tog in med mitt arbete. — Arbete! — Ja, det var verkligen rätta ordet, ty såsom ett mödosamt arbete syntes det mig. Alltsammans hade något affärsmässigt och planlagt över sig, var vanställt av en outhärdlig omsorg »om det passande», motbjudande genom något visst osant uti sig. Varenda sak som skulle göras var av Bederhof märkt,<noinclude> <references/></noinclude> hgwqjiexjisdkcvjsnpehte53humnd8 0 225871 658237 2026-09-11T17:17:20Z Thuresson 20 Kap 14 658237 wikitext text/x-wiki <div class=layout2 style="text-align: justify; "> <pages index="Kungens spegel 1915.djvu" from=137 to=149 fromsection="kap14" tosection="kap14" kommentar={{nop}} header=1/> <references/> </div> [[Kategori:Kungens spegel|14]] 3hd5bmh0b5u2g7py5g74sofjo495k3b 104 225872 658238 2026-09-11T19:26:58Z Bio2935c 11474 /* Korrekturläst */ 658238 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Bio2935c" />{{huvud|154|Om Klostren|}}{{linje}}</noinclude>ålder, hwarjehanda öde, fordna rikedom och herlighet, samt nu warande lägerwald och tilstånd. Han hafwer ock noga förtekning på the 13 kyrkior, som fordom warit wid macht innom staden, med tilsatt åretal, när hwar och en af them är bygd vti ofwannemnda {{ant|seculis}}. Ändteligen nemner ock berörde {{ant|<i>M. Schoumacher</i>}} the 7 kloster, som fordom på Gothland warit, nemligen 5 i staden och 2 vtom staden på landet. Them man ock här korteligen wil omröra. Icke kunnandes nu weta, om några af thessa, eller andra vtom them, hafwa warit the 2 <b>HelgAndshus</b>, som finnas hafwa vnder Påwedömes tid warit på Gottland, och blefwit af förmögna Herrar och män i Swerge vti theras {{ant|testamenten}} Christeligen påtenckta med gåfwor. 1. <b>ETT NUNNE-KLOSTER</b> inom staden belägit och kalladt {{ant|<i>S. Jacobs</i>}}-kloster, emedan thet legat wid {{ant|<i>S. Jacobs</i>}} kyrkio, hwars skröpelige murar än i dag äro til wedermäle af thes förra anseende och kosteliga byggnad. Af hwad Orden thessa Nunnor warit, är obekant. The hade en träta med föreståndaren i {{ant|S.}} <b>Lars</b> kyrkio i Wisby, then Biskop {{ant|Canutus}} <b>Stensson</b> wid sin {{ant|Visitation}} bilade år 1420. 2. <b>ETT NUNNE-Kloster</b> ock inom staden, af {{ant|<i>S. Benhardi</i>}} eller {{ant|<i>Cisterciens</i>}}-<b>orden</b>. Thessa Nunnor fingo år 1459 af Danakonung <b>CHRISTIERNO</b> {{ant|I.}} herliga {{ant|privilegier,}} hwilka hans Son och efterträdare K. JOHANNES eller Hans {{ant|confirmera}}de år 1487 och<noinclude> {{huvud|||ther-}} <references/></noinclude> bqq8zekpkokf0uzwsqe2p7hgwmzjyhp 104 225873 658248 2026-09-12T06:25:29Z Jonatanskogsfors 17420 /* Ej korrekturläst */ Skapade sidan med '{{c|{{större|''TREDJE DELEN''|200}}}} {{c|''Marius.''}}' 658248 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="1" user="Jonatanskogsfors" /></noinclude>{{c|{{större|''TREDJE DELEN''|200}}}} {{c|''Marius.''}}<noinclude> <references/></noinclude> pfcyugh89cqfdkqd7vs0sjs90uphhop 104 225874 658249 2026-09-12T06:54:58Z Jonatanskogsfors 17420 /* Korrekturläst */ 658249 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Jonatanskogsfors" /></noinclude><h3 align="center">''{{spärrad|FÖRSTA BOKEN.}}''<br /> ''{{spärrad|Paris i ett nötskal.}}'' </h3> <h4 align="center"> I. <br /> PARVULUS. </h4> Paris har ett barn och skogen har en fågel. Fågeln kallas gråsparv och barnet kallas gat­pojke. Förena dessa två tankar, av vilka den ena in­rymmer glöden, den andra morgonrodnaden, slå {{rättelse|till sammans|tillsammans}} dess gnistor, Paris och barndomen, och därur skall framspringa en varelse. Homuncio skulle Plautus ha sagt. Denna lilla varelse är glad. Han äter ej var­je dag men om han finner för gott går han var­je kväll på teatern. Han har ingen skjorta på kroppen, inga skor på fötterna, intet tak över hu­vudet lika litet som flugorna i solen ha något av allt detta. Han är mellan sju och tretton år gammal, lever flockvis, stryker omkring på<noinclude> <references/></noinclude> mehbc8iku8915of95k3mtaqyzuic7jk 104 225875 658251 2026-09-12T07:03:30Z Jonatanskogsfors 17420 /* Ej korrekturläst */ Skapade sidan med '<h3 align="center">''{{spärrad|ANDRA BOKEN.}}''<br /> ''{{spärrad| Den förnäme borgaren.}}'' </h3> <h4 align="center"> I. <br /> NITTIO ÅR OCH TRETTIOTVÅ TÄNDER. </h4> Rue Boucherat, Rue de Normandie och Rue de Saintonge, på alla dessa gator finnes det ännu några gamla vilka erinra sig en hedersman med namnet Gillenormand och som gärna tala om ho­nom. Han var redan gammal när de voro unga. Men för dem, vilka melankoliskt betrakta det myl­ler av skug... 658251 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="1" user="Jonatanskogsfors" /></noinclude><h3 align="center">''{{spärrad|ANDRA BOKEN.}}''<br /> ''{{spärrad| Den förnäme borgaren.}}'' </h3> <h4 align="center"> I. <br /> NITTIO ÅR OCH TRETTIOTVÅ TÄNDER. </h4> Rue Boucherat, Rue de Normandie och Rue de Saintonge, på alla dessa gator finnes det ännu några gamla vilka erinra sig en hedersman med namnet Gillenormand och som gärna tala om ho­nom. Han var redan gammal när de voro unga. Men för dem, vilka melankoliskt betrakta det myl­ler av skuggor, vi kalla det förgångna, hade hans silhuett ännu ej försvunnit från de labyrinter, vilka bildas av gatorna kring Temple, åt vilka man un­der Ludvig X1V givit namn efter alla Frankrikes provinser liksom man i våra dagar givit gatorna i det nya Tivolikvarteret namn efter Europas hu­vudstäder, en ordningsföljd, vilken innebär ett framsteg. {{tomrad}}<noinclude> <references/></noinclude> qqtxuofp69e5xrbvv67lck1l1e201zk 658252 658251 2026-09-12T07:03:38Z Jonatanskogsfors 17420 /* Korrekturläst */ 658252 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Jonatanskogsfors" /></noinclude><h3 align="center">''{{spärrad|ANDRA BOKEN.}}''<br /> ''{{spärrad| Den förnäme borgaren.}}'' </h3> <h4 align="center"> I. <br /> NITTIO ÅR OCH TRETTIOTVÅ TÄNDER. </h4> Rue Boucherat, Rue de Normandie och Rue de Saintonge, på alla dessa gator finnes det ännu några gamla vilka erinra sig en hedersman med namnet Gillenormand och som gärna tala om ho­nom. Han var redan gammal när de voro unga. Men för dem, vilka melankoliskt betrakta det myl­ler av skuggor, vi kalla det förgångna, hade hans silhuett ännu ej försvunnit från de labyrinter, vilka bildas av gatorna kring Temple, åt vilka man un­der Ludvig X1V givit namn efter alla Frankrikes provinser liksom man i våra dagar givit gatorna i det nya Tivolikvarteret namn efter Europas hu­vudstäder, en ordningsföljd, vilken innebär ett framsteg. {{tomrad}}<noinclude> <references/></noinclude> ixr3v5lsdh45wo0arqc008tbd0la9j4 104 225876 658253 2026-09-12T07:06:52Z Jonatanskogsfors 17420 /* Korrekturläst */ 658253 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Jonatanskogsfors" /></noinclude><h3 align="center">''{{spärrad|TREDJE BOKEN.}}''<br /> ''{{spärrad|Morfadern och dottersonen.}}'' </h3> <h4 align="center"> I. <br /> EN GAMMAL SALONG. </h4> När herr Gillenormand bodde på Servandonigatan umgicks han i flera salonger av gott anse­ende. Fastän borgare togs han emot av adeln. Eftersom han hade esprit i dubbel måtto, dels den han verkligen besatt och dels den, som man till­skrev honom, blev han till och med eftersökt och uppburen. Han gick ej någonstädes, där han ej kunde dominera. Det finnes människor som till varje pris vilja äga inflytande och som älskar att man intresserar sig för dem. Där de ej kunna uppträda som orakler föredraga de att vara lustigkurrar. Herr Gillenormand tillhörde ej dessa naturer. Hans överlägsenhet i de rojalistiska sa­longerna kostade honom ej självrespekten.<noinclude> <references/></noinclude> nnrtqsyeoygnoczkne7gc6t7y1dt7wt 104 225877 658255 2026-09-12T07:22:24Z PWidergren 11678 /* Korrekturläst */ 658255 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="PWidergren" />{| style="margin:auto; width:75%;"</noinclude>{{nopt}} |- |style="width:25%; vertical-align: text-top;|{{m|Kiätelogs Lasse.|80}}|| style="padding-left:2em;"|Wiliom nu säya Göstaff Ersune, ädh wijhr wiliom wåga både leijff och annat fyhr an. Jo Gudz blom Göstafvis, wir wiliom holda min digh, igh ihr både Lääsman och Jär, igh ihr fulde nåugh rådende och mechtoyen i diö igh tage migh fyhr, Jgh beller styrke up olla såmmå sosse byggie iähr i Daloma. Och um ädh wahr Herre wil hiåpa oss, wåhr rigiente åhl du wärda helde Konunge, ädh åhl du lufwå, rätt fyr fulla wisso, och du weet fulde ädh, wildre än igh kan säya, afwom wihr engen sosse styier och rigier oss, so farom wihr willar. |- | style="vertical-align: text-top; |{{m|Gustaff Erson.|80}} || style="vertical-align: text-top;|Jagh tackar edher som tapre och rättsinnige Swänske män, för then benägenheet i haffue til migh, och synnerligh för thet i låten gå edher til hiertat then nödh som nu Fädherneslandet ähr vthi, Gudh skal sådant löna, och Dalakarlar warda här igenom bekommandes ett ewigt beröm. Jagh wil nu skilias ifrån eder käre Länsman til thes i kunnen almogen öffuertala til at hålla medh migh, läter sij, står migh bij, hielper Gudh oss så få wij fuller sädan<noinclude>|} <references/> {{huvud|||talas}}</noinclude> qjcp7uy29qlfehgw3h42957pet8pa67 658256 658255 2026-09-12T07:23:21Z PWidergren 11678 658256 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="PWidergren" />{| style="margin:auto; width:75%;"</noinclude>{{nopt}} |- |style="width:25%; vertical-align: text-top;|{{m|Kiätelogs Lasse.|80}}|| style="padding-left:2em;"|Wiliom nu säya Göstaff Ersune, ädh wijhr wiliom wåga både leijff och annat fyhr an. Jo Gudz blom Göstafvis, wir wiliom holda min digh, igh ihr både Lääsman och Jär, igh ihr fulde nåugh rådende och mechtoyen i diö igh tage migh fyhr, Jgh beller styrke up olla såmmå sosse byggie iähr i Daloma. Och um ädh wahr Herre wil hiåpa oss, wåhr rigiente åhl du wärda helde Konunge, ädh åhl du lufwå, rätt fyr fulla wisso, och du weet fulde ädh, wildre än igh kan säya, afwom wihr engen sosse styier och rigier oss, so farom wihr willar. |- | style="vertical-align: text-top; |{{m|Gustaff Erson.|80}} || style="vertical-align: text-top;|Jagh tackar edher som tapre och rättsinnige Swänske män, för then benägenheet i haffue til migh, och synnerligh för thet i låten gå edher til hiertat then nödh som nu Fädherneslandet ähr vthi, Gudh skal sådant löna, och Dalakarlar warda här igenom bekommandes ett ewigt beröm. Jagh wil nu skilias ifrån eder käre Länsman til thes i kunnen almogen öffuertala til at hålla medh migh, läter sij, står migh bij, hielper Gudh oss så få wij fuller sädan<noinclude> |} <references/> {{huvud|||talas}}</noinclude> k0qle6uu5pwtw12y57d54kca5nwu32r 104 225878 658257 2026-09-12T07:24:27Z Jonatanskogsfors 17420 /* Korrekturläst */ 658257 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Jonatanskogsfors" /></noinclude><h4 align="center"> II. <br /> SÅDAN HERRE, SÅDANT HUS. </h4> Han bodde i Marias på Filles-du-Calvaire-gatan nummer sex. Han ägde själv huset. Detta hus har senare rivits samt åter byggts upp och dess nummer har antagligen ändrats efter den revolu­tion, som gått över Paris' gator. Han bebodde en gammal och vidlyftig lägenhet i första våningen mellan gatan och trädgården, som ända upp till taket fylldes av Gobelins och Beauavis vävnader med motiv frän herdelivet. Dessa motiv återkommo i mindre skala på fåtöljerna. Omkring sin säng hade han en väldig skärm i nio avdelningar med lackeringar å la Koromandel. Långa drape­rier omgåvo den samt bildade djupa, magnifika veck. Trädgården gränsade omedelbart till vå­ningen och stod i förbindelse med den genom en trappa på tolv eller femton steg. Utom ett till sovrummet gränsande bibliotek hade han en budoir, med eleganta tapeter i liljemönster,<noinclude> <references/></noinclude> sy8246hu6anrxhczxzu564tcxtvwoxt 104 225879 658259 2026-09-12T07:31:40Z Jonatanskogsfors 17420 /* Korrekturläst */ 658259 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Jonatanskogsfors" /></noinclude><h4 align="center"> III. <br /> LUC-ESPRIT. </h4> När han var sexton år hade han på Operan nö­jet att betraktas av tvenne då mogna skönheter, båda berömda och besjungna av Voltaire, Camargo och Sallé. Tagen mellan tvenne eldar gjorde han en heroisk reträtt mot en liten dansös vid namn Nahenry, som var sexton år liksom han själv, okänd som en katt, men som han älskade. Hans minnen överflödade. Han utropade: — Vad hon var vacker, denna Guimard-Guimardini-Guimardinette, sista gången jag såg henne på Longchamps med håret enligt sentiments-soutenus-modet och örhängen av turkoser och en klädning i ultramodern färg och sin långa, hängande ärm! I sin ungdom hade han burit en rock à la Nain-Londrin, om vilken han gärna talade och med var­ma känslor. {{tomrad}}<noinclude> <references/></noinclude> smnj9rgl425ki0sidcu12hu4d3g5qz2 104 225880 658260 2026-09-12T07:33:07Z Jonatanskogsfors 17420 /* Korrekturläst */ 658260 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Jonatanskogsfors" /></noinclude><h4 align="center"> IV. <br /> PÅ VÄG ATT BLI HUNDRA ÅR. </h4> Under sin barndom hade han förvärvat två pris i Moulins-skolan, där han hade belönats av hertigen av Nivernais som han kallade hertigen av Nevers. Varken konventionen eller Ludvig XVI:s död eller Napoleon eller Bourbonernas återkomst hade kunnat utplåna minnet av denna högtidsstund. Hertigen av Nevers var för honom århundradets stora gestalt. Vilken bedårande man! Vad han hade varit ståtlig med sitt blå band! I herr Gillenormands ögon hade Katarina den andra sonat sitt brott vid Polens delning, genom att för tre miljoner rubler köpa konsten att göra guld, av Bestuchef. När det gällde den saken blev han ivrig: — De vises sten, utropade han, Bestuchefs gu­la tinktur, general Lamottes droppar, dem kunde man förra seklet köpa för ett guldmynt flaskan och det var det stora botemedlet mot kärlekens<noinclude> <references/></noinclude> 6dr0a67v04jmnfjhp42nq4xlujcia48 104 225881 658261 2026-09-12T07:35:16Z Jonatanskogsfors 17420 /* Korrekturläst */ 658261 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Jonatanskogsfors" /></noinclude><h4 align="center"> V. <br /> MANNEN FRÅN BASQUE OCH NICOLETTE. </h4> Det finnes teorier. Se här en: ”När en man älskar kvinnorna mycket och själv har en kvinna, som han ej bryr sig om, en ful, halt, legitim va­relse, fylld av känslan av sina rättigheter, stödd av lagen och svartsjuk, finnes det blott ett sätt att draga sig ur klämman och få lugn och ro, näm­ligen att överlämna kassan åt hustrun. Denna abdikation gör mannen fri. Hustrun blir då syssel­satt, börjar älska handhavandet av pengar, ärgar ned sina fingrar på dem, börjar kräva in hyrorna från hälvtenbrukarna och arrendena från bönder­na, sammanträffar med advokater och notarier, håller föredrag för skrivarna, besöker sakförare, inleder processer, redigerar kontrakt, känner sig som en suverän, säljer, köper, reglerar, lovar och tar tillbaka, ljuger och ändrar sig, ordnar och ska­par oordning, sparar och slösar. Hon gör dum­heter och tröstar sig över dem. Under det att<noinclude> <references/></noinclude> h5avn279aqm0elyfcn2jb1844teo0xq 104 225882 658262 2026-09-12T07:35:22Z PWidergren 11678 /* Korrekturläst */ 658262 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="PWidergren" />{| style="margin:auto; width:75%;" |- | |style="padding-left:2em; vertical-align: text-top;"|</noinclude>talas widh hwem som Konung eller Regent skal bliffua, iagh begärar intet then ähran. |- | style="vertical-align: text-top;|{{m|Kietelogs Lasse.|80}}|| style="padding-left:2em;"|Jo wihr wiliom holde min digh Göstavis, diö du ihr åf diere rätte Kunungs stemmune, fyhr dhan skuld wiliom wihr ädh giärne giärå, drifwa åf Christiern um ädh wahr Herre wil hiope oss. |- | style="vertical-align: text-top; |{{m|Spiote Säbbens Nisse.|80}}|| Wihr afwom bådhe pijla, skechter, och ståålbugå, skiota kunnom wihr min rätt frillij dolt, wihr plegom hitta å bådhe Forufnatta och snioskråufua min Skechtäma. Wihr hugsom ädh wihr hittō å Christiern dhan blodrackan min piloma, gohr ädh sosse wihr wiliom åfuå edh. |- | style="vertical-align: text-top;|{{m|Gustavus.|80}}|| style="padding-left:2em;"|Farer dogh alla wäl. |- | style="vertical-align: text-top; |{{m|Spiote Säbbens Nisse.|80}}|| Fari och du wel Göstavis, igh wil rätt nu strax adh Morom, och hynom odra Sochnoma iärum mig, och yfuyrtålå ollå såmmå so dher ulia holda min digh. Så wiliom wihr stadh man åf håuse och drifwa åf dan iälaka Kung Christen, och du ahl rigiera oss, deitt du wil åfwo oss, so wiliom wihr.<noinclude>{{nopt}} |} <references/> {{huvud||C|''Act.''}}</noinclude> hcim0tatx8osqsbppoz2ol0da3enqjp 104 225883 658270 2026-09-12T07:42:50Z Jonatanskogsfors 17420 /* Korrekturläst */ 658270 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Jonatanskogsfors" /></noinclude><h4 align="center"> VI. <br /> MAGNON OCH HENNES TVÅ SMÅ. </h4> Hos herr Gillenormand förvandlades smärtan i vrede. Han var rasande när han var förtvivlad. Han hade en mängd fördomar och tillät sig allt. En av de saker vilka beredde honom både yttre och inre tillfredsställelse var — det ha vi antytt — att han förblivit en galant man och han gjorde allt för att kunna uppträda som en don Juan. Han kallade detta för att ha ”kungligt rykte”. Detta kungliga rykte förskaffade honom ibland arv. En dag kom man hem till honom med en korg, sådan man bär ostron i, och i den låg en nyfödd pojke, väl lindad och storskrikande. Det var en tjänste­flicka, som han jagat bort för sex månader sedan, som sände honom den. Herr Gillenormand var då åttiofyra år. Alla grannarna började skvallra. Trodde verkligen den tokan att någon skulle tro en sådan historia? Vilken fräckhet! Vilket av­skyvärt förtal! Men herr Gillenormand blev icke<noinclude> <references/></noinclude> c3hgxgzjyanoroayvkfa103isl0xuor 104 225884 658271 2026-09-12T07:45:00Z Jonatanskogsfors 17420 /* Korrekturläst */ 658271 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Jonatanskogsfors" /></noinclude><h4 align="center"> VII. <br /> TAG EJ EMOT NÅGOT FÖRRÄN PÅ KVÄLLEN! </h4> Sådan var denne Luc-Esprit Gillenormand, vil­ken ännu ej förlorat sitt hår, som snarare var grått än vitt och som alltjämt gick omkring i en mössa med öronlappar. Han var verkligen vördnads­värd. Han tillhörde sjuttonhundratalet, denna frivola och stora tid. Under restaurationens första år hade herr Gille­normand, som då ännu var ung — han var blott sjuttiofyra år 1814 — bott i förstaden Saint-Germain på Servandoni-gatan invid Saint-Sulpice. Han hade ej flyttat till Marais förrän han drog sig tillbaka från sällskapslivet sedan han hunnit de åttio. Då hade han börjat förskansa sig bakom sina vanor. Den förnämsta och oföränderliga av dessa var att under alla förhållanden hålla sin dörr<noinclude> <references/></noinclude> a51g9531cso5qkj35jdi9bp9nc9l7dd 104 225885 658272 2026-09-12T07:46:43Z Jonatanskogsfors 17420 /* Korrekturläst */ 658272 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Jonatanskogsfors" /></noinclude><h4 align="center"> VIII. <br /> TVÅ BILDA EJ ALLTID ETT PAR. </h4> Vi ha just nämnt herr Gillenormands flickor. Det var tio år mellan dem. I sin ungdom hade de ej liknat varandra och både i fråga om karaktär och utseende hade de varit så litet systrar som möjligt. Den yngre var en förtjusande varelse, vars själ strävade mot ljuset, som sysslade med blommor poesi och musik samt svingade sig upp till högre rymder, entusiastisk, eterisk, ända sedan barndo­men förenad med en vag idealhjälte. Den äldre hade också sina drömmar. Hon såg i himmelen en leverantör av en rik och glänsande make, en million i människogestalt eller kanske ännu hellre en prefekt. Hon tänkte sig in i mottagningarna på prefekturen, på vaktmästaren med sin halskedja i hallen, på de officiella balerna, borgmästarens tal, på nöjet av att vara ”fru prefekten”; allt detta surrade i hennes hjärna. De två systrarnas dröm­mar sträckte sig också ännu längre under deras ungdomstid. Båda hade haft vingar, den ena som ängel, den andra som en gås. {{tomrad}}<noinclude> <references/></noinclude> g170oigm1n2bxqqbn9d37k314fxc48g 104 225886 658273 2026-09-12T07:49:08Z Jonatanskogsfors 17420 /* Korrekturläst */ 658273 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Jonatanskogsfors" /></noinclude><h4 align="center"> II. <br /> EN AV TIDENS RÖDA SPÖKEN. </h4> Den, som vid denna {{rättelse|tidd|tid}} passerade genom den lilla staden Vernon samt där promenerade på den vackra, monumentala bro, vilken väl snart, det få vi hoppas, kommer att ersättas av en fruktansvärt ful järnbro, skulle ha kunnat finna, om han såg åt bröstvärnet till, en man i femtiotalet, iklädd lä­dermössa, samt byxor och rock av grovt, grått tyg och på den senare något gult, som en gång hade varit ett rött band; han bar träskor, var sol­bränd med nästan svart ansikte och nästan vitt hår samt hade ett stort ärr på pannan och ned över kinden, han var böjd och åldrad i förtid. Näs­tan varje dag gick denne man med en spade och en trädgårdskniv i en av de små murinhägnade tomter, vilka löpa som ett pärlband utmed Seines vänstra strand, förtjusande platser, fyllda av blom­mor om vilka man, om de voro större, skulle säga:<noinclude> <references/></noinclude> qyteaha5q85jde7152asyai92ckd9g3 104 225887 658274 2026-09-12T07:49:10Z PWidergren 11678 /* Korrekturläst */ 658274 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="PWidergren" /></noinclude> {{c|{{sp|{{ant|{{större|''Actus I. Scena VI.''}}}}|0.5}}}} {{c|Lasse Oluffson, Dalekarlnanar, Her Göstaff.}} {{Dikt|start=open|end=follow|{{m|Lasse|80}}<<<Ährlige män i Mora bygd, {{m|Oluffson|80}}.<<<Haffuen i hördt Kung Christierns dygd Huru han i Swerige far fram Ey gammal ey vng skonar han. Förmyckit aff tyranniskt modh Låter han vthgiuta Swänskt blodh. Wid hwar ländzmans gård vprättas Ännu galgar, ther aff mättas Menar han sin onska grymme, Hwem går thetta ey til sinne. O i tapre och Swänske män, Giörer honom förträtt igän. Griper til ehr wilia och modh Läter wara warmt lijff och blodh. J ähren the Swänske gamla, Som medh ingen dröisel famla. Wåre fädher mong {{rättelse|frenunand|fremmand}} land Haffua wunnit medh wäldigh hand. All wärlden haffuer märckt och weet, Prijsa theras manhafftigheet. Allenast theras dygd them bödh Dragha til Krijgs ey twingen nödh. Men nu twingar nödhen så stoor, Thet hwar wäl weet i Swerige boor.}}<noinclude> <references/> {{huvud|||Läter}}</noinclude> mly4dew57qv9m7ldko8cr3xob3k280q 104 225888 658275 2026-09-12T07:53:05Z Jonatanskogsfors 17420 /* Korrekturläst */ 658275 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Jonatanskogsfors" /></noinclude><h4 align="center"> III. <br /> MÅ DE DÖDA VILA I RO. </h4> Baronessan de T:s salong var allt vad Marius Pontmercy kände till av världen. Den var det enda fönster, genom vilket han kunde betrakta livet. Detta titthål var dystert och släppte in mera kyla än värme, mera natt än dag. Detta barn, som vid sitt inträde i livet helt utgjordes av glädje och ljus, blev så småningom sorgset och, vilket stod i strid med dess ålder, allvar­ligt. Omgivet av alla dessa egendomliga och vördnadsvärda människor såg det sig omkring med ett häpet allvar. Allt samverkade till att öka denna häpnad. I baronessan de T:s sa­long fanns det gamla damer, vilka voro myc­ket respektingivande och hette Mathan, Noé, Lévis uttalat Lévi, Cambis uttalat Cambyse. Dessa åldriga anleten och dessa bibliska namn smälte hos barnet samman med gamla testa­mentet, som det kunde utantill, och när de<noinclude> <references/></noinclude> l3bebqn8g4e57tx8tgb34e7e43zo66f 104 225889 658277 2026-09-12T07:58:13Z PWidergren 11678 /* Korrekturläst */ 658277 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="PWidergren" /></noinclude>{{Dikt|start=follow|end=close|Läter see at i doch slächtas På wåra fädher til fächtas. Förswarer eder huus och barn, Tagher edra hustrur i warn. Läter ey tyrannen så när Komma, at han edher förtär, Häriar mz swärdet, mord och brann, Som han annorstädes far fram.}} {| style="margin:auto; width:75%;" |- | style="vertical-align: text-top;|{{m|Kietelogs Lasse.|80}}|| Håå Gudz blom wihr wiliom låga ånderlunda, inte skal han så få låga min fokiä i ländä, so han nu går, rätt besta etter seino ielaka sinne, ney brot ädh tyckier migh, sleicht duge ey, sosse ahn nu skeglar, so ihr leicht ädh ahn skiöter huarskie war Herre elde nohn eller, hä dän sosse wisse hwar Göstaffwe Erson wäre, honon wiliom wihr holla min. men Kunung Christiern den blodrakan, och alt hans fook wiliom wihr hälta åutaf räikä. Jgh som Läsman och iähr ihr, igh afue giärit up ollan issan lanzändan, at wihr skoli olle hålda min Göstaf Erson. Deitt ihn wil so wiliom och wihr. Ja Gudz blom leite rätt fryt dahrå, wihr affuom nu sagt dig, all wythå ädh wihr wiliom wåhrå oller en man.<noinclude> {{nopt}} |} <references/> {{huvud||C ij|Lasse}}</noinclude> lcpe5ddp1spo9axlppr4ga0bkfup2tv 658279 658277 2026-09-12T07:59:09Z PWidergren 11678 658279 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="PWidergren" /></noinclude>{{Dikt|start=follow|end=close|Läter see at i doch slächtas På wåra fädher til fächtas. Förswarer eder huus och barn, Tagher edra hustrur i warn. Läter ey tyrannen så när Komma, at han edher förtär, Häriar mz swärdet, mord och brann, Som han annorstädes far fram.}} {| style="margin:auto; width:75%;" |- | style="vertical-align: text-top;|{{m|Kietelogs Lasse.|80}}||style="vertical-align: text-top;|Håå Gudz blom wihr wiliom låga ånderlunda, inte skal han så få låga min fokiä i ländä, so han nu går, rätt besta etter seino ielaka sinne, ney brot ädh tyckier migh, sleicht duge ey, sosse ahn nu skeglar, so ihr leicht ädh ahn skiöter huarskie war Herre elde nohn eller, hä dän sosse wisse hwar Göstaffwe Erson wäre, honon wiliom wihr holla min. men Kunung Christiern den blodrakan, och alt hans fook wiliom wihr hälta åutaf räikä. Jgh som Läsman och iähr ihr, igh afue giärit up ollan issan lanzändan, at wihr skoli olle hålda min Göstaf Erson. Deitt ihn wil so wiliom och wihr. Ja Gudz blom leite rätt fryt dahrå, wihr affuom nu sagt dig, all wythå ädh wihr wiliom wåhrå oller en man.<noinclude> {{nopt}} |} <references/> {{huvud||C ij|Lasse}}</noinclude> 2wqqi2fiiyeqmq63myh01gix3060yk9 658308 658279 2026-09-12T08:53:16Z PWidergren 11678 658308 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="PWidergren" /></noinclude>{{Dikt|start=follow|end=close|Läter see at i doch slächtas På wåra fädher til fächtas. Förswarer eder huus och barn, Tagher edra hustrur i warn. Läter ey tyrannen så när Komma, at han edher förtär, Häriar mz swärdet, mord och brann, Som han annorstädes far fram.}} {| style="margin-left:0; width:75%;" |- | style="vertical-align: text-top;|{{m|Kietelogs Lasse.|80}}||style="vertical-align: text-top;|Håå Gudz blom wihr wiliom låga ånderlunda, inte skal han så få låga min fokiä i ländä, so han nu går, rätt besta etter seino ielaka sinne, ney brot ädh tyckier migh, sleicht duge ey, sosse ahn nu skeglar, so ihr leicht ädh ahn skiöter huarskie war Herre elde nohn eller, hä dän sosse wisse hwar Göstaffwe Erson wäre, honon wiliom wihr holla min. men Kunung Christiern den blodrakan, och alt hans fook wiliom wihr hälta åutaf räikä. Jgh som Läsman och iähr ihr, igh afue giärit up ollan issan lanzändan, at wihr skoli olle hålda min Göstaf Erson. Deitt ihn wil so wiliom och wihr. Ja Gudz blom leite rätt fryt dahrå, wihr affuom nu sagt dig, all wythå ädh wihr wiliom wåhrå oller en man.<noinclude> {{nopt}} |} <references/> {{huvud||C ij|Lasse}}</noinclude> 3f0hc46ooou14flzlrxbngj4ihtfhpb 658316 658308 2026-09-12T09:06:10Z PWidergren 11678 658316 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="PWidergren" /></noinclude>{{Dikt|start=follow|end=close|Läter see at i doch slächtas På wåra fädher til fächtas. Förswarer eder huus och barn, Tagher edra hustrur i warn. Läter ey tyrannen så när Komma, at han edher förtär, Häriar mz swärdet, mord och brann, Som han annorstädes far fram.}} {| style="margin-left:0; width:75%;" |- | style="vertical-align: text-top;|{{m|Kietelogs Lasse.|80}}||style="vertical-align: text-top;|Håå Gudz blom wihr wiliom låga ånderlunda, inte skal han så få låga min fokiä i ländä, so han nu går, rätt besta etter seino ielaka sinne, ney brot ädh tyckier migh, sleicht duge ey, sosse ahn nu skeglar, so ihr leicht ädh ahn skiöter huarskie war Herre elde nohn eller, hä dän sosse wisse hwar Göstaffwe Erson wäre, honon wiliom wihr holla min. men Kunung Christiern den blodrakan, och alt hans fook wiliom wihr hälta åutaf räikä. Jgh som Läsman och iähr ihr, igh afue giärit up ollan issan lanzändan, at wihr skoli olle hålda min Göstaf Erson. Deitt ihn wil so wiliom och wihr. Ja Gudz blom leite rätt fryt dahrå, wihr affuom nu sagt dig, all wythå ädh wihr wiliom wåhrå oller en man.<noinclude>|} <references/> {{huvud||C ij|Lasse}}</noinclude> fi9o2plvzyiwgw2iwlsk1qqh6x6dknl 658317 658316 2026-09-12T09:07:54Z PWidergren 11678 658317 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="PWidergren" /></noinclude>{{Dikt|start=follow|end=close|Läter see at i doch slächtas På wåra fädher til fächtas. Förswarer eder huus och barn, Tagher edra hustrur i warn. Läter ey tyrannen så när Komma, at han edher förtär, Häriar mz swärdet, mord och brann, Som han annorstädes far fram.}} {| style="margin-left:0; width:75%;" |- | style="vertical-align: text-top;|{{m|Kietelogs Lasse.|80}}||style="vertical-align: text-top;|Håå Gudz blom wihr wiliom låga ånderlunda, inte skal han så få låga min fokiä i ländä, so han nu går, rätt besta etter seino ielaka sinne, ney brot ädh tyckier migh, sleicht duge ey, sosse ahn nu skeglar, so ihr leicht ädh ahn skiöter huarskie war Herre elde nohn eller, hä dän sosse wisse hwar Göstaffwe Erson wäre, honon wiliom wihr holla min. men Kunung Christiern den blodrakan, och alt hans fook wiliom wihr hälta åutaf räikä. Jgh som Läsman och iähr ihr, igh afue giärit up ollan issan lanzändan, at wihr skoli olle hålda min Göstaf Erson. Deitt ihn wil so wiliom och wihr. Ja Gudz blom leite rätt fryt dahrå, wihr affuom nu sagt dig, all wythå ädh wihr wiliom wåhrå oller en man.<noinclude> |} <references/> {{huvud||C ij|Lasse}}</noinclude> roh44gim673wg6jq63v6cp1titcojva 658318 658317 2026-09-12T09:09:03Z PWidergren 11678 658318 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="PWidergren" /></noinclude>{{Dikt|start=follow|end=close|Läter see at i doch slächtas På wåra fädher til fächtas. Förswarer eder huus och barn, Tagher edra hustrur i warn. Läter ey tyrannen så när Komma, at han edher förtär, Häriar mz swärdet, mord och brann, Som han annorstädes far fram.}} {| style="margin-left:0; width:75%;" |- | style="vertical-align: text-top;|{{m|Kietelogs Lasse.|80}}||style="vertical-align: text-top;|Håå Gudz blom wihr wiliom låga ånderlunda, inte skal han så få låga min fokiä i ländä, so han nu går, rätt besta etter seino ielaka sinne, ney brot ädh tyckier migh, sleicht duge ey, sosse ahn nu skeglar, so ihr leicht ädh ahn skiöter huarskie war Herre elde nohn eller, hä dän sosse wisse hwar Göstaffwe Erson wäre, honon wiliom wihr holla min. men Kunung Christiern den blodrakan, och alt hans fook wiliom wihr hälta åutaf räikä. Jgh som Läsman och iähr ihr, igh afue giärit up ollan issan lanzändan, at wihr skoli olle hålda min Göstaf Erson. Deitt ihn wil so wiliom och wihr. Ja Gudz blom leite rätt fryt dahrå, wihr affuom nu sagt dig, all wythå ädh wihr wiliom wåhrå oller en man. {{nopt}}<noinclude> |} {{Tomrad}} <references/> {{huvud||C ij|Lasse}}</noinclude> oqtjzjp91kyq12o9h26efxfzng5wi9p 658320 658318 2026-09-12T09:12:41Z PWidergren 11678 658320 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="PWidergren" /></noinclude>{{Dikt|start=follow|end=close|Läter see at i doch slächtas På wåra fädher til fächtas. Förswarer eder huus och barn, Tagher edra hustrur i warn. Läter ey tyrannen så när Komma, at han edher förtär, Häriar mz swärdet, mord och brann, Som han annorstädes far fram.}} {| style="margin-left:0; width:75%;" |- | style="vertical-align: text-top;|{{m|Kietelogs Lasse.|80}}||style="vertical-align: text-top;|Håå Gudz blom wihr wiliom låga ånderlunda, inte skal han så få låga min fokiä i ländä, so han nu går, rätt besta etter seino ielaka sinne, ney brot ädh tyckier migh, sleicht duge ey, sosse ahn nu skeglar, so ihr leicht ädh ahn skiöter huarskie war Herre elde nohn eller, hä dän sosse wisse hwar Göstaffwe Erson wäre, honon wiliom wihr holla min. men Kunung Christiern den blodrakan, och alt hans fook wiliom wihr hälta åutaf räikä. Jgh som Läsman och iähr ihr, igh afue giärit up ollan issan lanzändan, at wihr skoli olle hålda min Göstaf Erson. Deitt ihn wil so wiliom och wihr. Ja Gudz blom leite rätt fryt dahrå, wihr affuom nu sagt dig, all wythå ädh wihr wiliom wåhrå oller en man.<noinclude> |} {{Tomrad}} <references/> {{huvud||C ij|Lasse}}</noinclude> itynmubb2r2o10cbqhsveqvhlr1a9qn 658322 658320 2026-09-12T09:17:09Z PWidergren 11678 658322 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="PWidergren" /></noinclude>{{Dikt|start=follow|end=close|Läter see at i doch slächtas På wåra fädher til fächtas. Förswarer eder huus och barn, Tagher edra hustrur i warn. Läter ey tyrannen så när Komma, at han edher förtär, Häriar mz swärdet, mord och brann, Som han annorstädes far fram.}} {| style="margin-left:0; width:75%;" |- | style="vertical-align: text-top;|{{m|Kietelogs Lasse.|80}}||style="vertical-align: text-top;|Håå Gudz blom wihr wiliom låga ånderlunda, inte skal han så få låga min fokiä i ländä, so han nu går, rätt besta etter seino ielaka sinne, ney brot ädh tyckier migh, sleicht duge ey, sosse ahn nu skeglar, so ihr leicht ädh ahn skiöter huarskie war Herre elde nohn eller, hä dän sosse wisse hwar Göstaffwe Erson wäre, honon wiliom wihr holla min. men Kunung Christiern den blodrakan, och alt hans fook wiliom wihr hälta åutaf räikä. Jgh som Läsman och iähr ihr, igh afue giärit up ollan issan lanzändan, at wihr skoli olle hålda min Göstaf Erson. Deitt ihn wil so wiliom och wihr. Ja Gudz blom leite rätt fryt dahrå, wihr affuom nu sagt dig, all wythå ädh wihr wiliom wåhrå oller en man. |} {{Tomrad}}<noinclude> <references/> {{huvud||C ij|Lasse}}</noinclude> s6lscqryv41h0l5mxm5dusrdjs202vj 104 225890 658278 2026-09-12T07:58:14Z Jonatanskogsfors 17420 /* Korrekturläst */ 658278 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Jonatanskogsfors" /></noinclude><h4 align="center"> IV. <br /> STRÅTRÖVARENS DÖD. </h4> Avslutandet av Marius' klassiska studier sam­manföll med herr Gillenormands avsked av den förnäma världen. Den gamle sade farväl till för­ staden Saint-Germain och till baronessan de T:s salong samt flyttade till Marais vid Filles-du-Calvaire-gatan. Hans tjänstestab utgjordes, bortsett från portvakten, av kammarjungfrun Nicolette, som efterträtt Magnon samt denne andfådde och astmatiske bask, vi ovan talat om. År 1827 fyllde Marius sjutton år. En kväll, när han återvände hem, höll hans morfader ett brev i handen. — Marius, sade herr Gillenormand, du skall i morgon resa till Vernon. — Varför? sade Marius. — För att träffa din fader. Marius kände en darrning. Han hade tänkt på allt, men ej på detta, att han en dag skulle träffa<noinclude> <references/></noinclude> mp0f5abej8l3g7hl21sz9vmvc6r22oz 104 225891 658280 2026-09-12T08:03:50Z Jonatanskogsfors 17420 /* Korrekturläst */ 658280 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Jonatanskogsfors" /></noinclude><h4 align="center"> V. <br /> HUR MAN BLIR REVOLUTIONÄR GENOM ATT BESÖKA MÄSSAN. </h4> Marius hade behållit sin ungdoms religiösa va­nor. En söndag gick han till mässan i Saint-Sulpice, till detta samma Den heliga jungfruns kapell, dit hans moster tagit honom med, när han var li­ten; emedan han denna dag var mera tankspridd och drömmande än vanligt, hade han satt sig bak­om en pelare samt, utan att lägga märke till det, knäböjt vid en stol av ütrechtsammet, på vars rygg stod skrivet: Herr Mabeuf, kyrkovärd. Mäs­san hade knappast börjat, när en gammal man kom fram till Marius och sade: — Min herre, detta är min plats. Marius skyndade sig undan, och den gamle tog stolen. När mässan var slut, blev Marius stående i sina tankar. Den gamle närmade sig honom på nytt och sade: {{tomrad}}<noinclude> <references/></noinclude> subgkgeyaslv412ivis5ys7gw8c7o35 104 225892 658281 2026-09-12T08:06:26Z Jonatanskogsfors 17420 /* Korrekturläst */ 658281 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Jonatanskogsfors" /></noinclude><h4 align="center"> VI. <br /> VAD MÖTET MED EN KYRKOVÄRD INNEBAR. </h4> Vart Marius skulle resa, få vi snart veta. Marius var borta i tre dagar, återvände sedan till Paris samt gick raka vägen till juridiska fa­kultetens bibliotek, där lian beställde fram de gamla årgångarna av ”Moniteur”. Han läste ”Moniteur”, lian läste allt om repu­bliken och kejsardömet och ”Minnena från Sankt Helena”, alla andra memoarer, tidningar, bulle­tiner och proklamationer. Allt slukade han. För­sta gången han träffade på sin faders namn i en av den stora arméens bulletiner, gick han som i feber en hel vecka. Han gjorde visit hos alla de generaler, under vilka Georges Pontmercy hade tjänstgjort, bland andra greve H. Kyrkovärden Mabeuf, som han hade uppsökt på nytt, hade be­rättat honom om livet i Vernon och om överstens liv som pensionär, om hans blommor och om hans<noinclude> <references/></noinclude> prxyx90baxw6bhkv6he2diqjtod2s6h 104 225893 658282 2026-09-12T08:08:14Z Jonatanskogsfors 17420 /* Korrekturläst */ 658282 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Jonatanskogsfors" /></noinclude><h4 align="center"> VII. <br /> EN ANING TILL KURTIS. </h4> Vi ha förut talat om en lansiär. Det var en nevö i andra hand till herr Gillenormand på fädernesidan, som helt utom familjen och den husliga härden förde ett garnisionsliv. Löjtnant Theodule Gillenormand fyllde alla krav på att vara vad man kallar en trevlig officer. Han hade en figur som en flicka, ett bedårande sätt att släpa på den segerrika sabeln, och hans mu­stascher hade den rätta krökningen. Han besök­ te mycket sällan Paris, så sällan, att Marius al­drig hade sett honom. De två kusinerna kände varandra blott till namnet. Vi tro oss redan ha sagt, att Theodule var fröken Gillenormands fa­vorit, och att hon föredrog honom, emedan hon träffade honom så sällan. Det är tillräckligt att ej träffa en människa för att tillskriva henne alla förträffligheter. {{tomrad}}<noinclude> <references/></noinclude> 3p17605mkv2ygl50jwpcb8v0k7s7jlz 104 225894 658283 2026-09-12T08:10:33Z Jonatanskogsfors 17420 /* Korrekturläst */ 658283 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Jonatanskogsfors" /></noinclude><h4 align="center"> VIII. <br /> MARMOR MOT GRANIT. </h4> Det var denna plats, Marius besökt första gån­gen han reste från Paris. Det var hit han åter­vänt, varje gång som herr Gillenormand sade: — Han sår sin vildhavre. Löjtnant Theodule blev alldeles förbryllad av detta oväntade möte med en grav; han kände sig obehagligt berörd och ur stånd att analysera si­na egendomliga känslor, vilka utgjordes av vörd­nad för graven blandad med vördnaden för en överste. Han ryggade tillbaka och lämnade Ma­rius ensam på kyrkogården, och det fanns en aning av disciplin i denna tillbakadragenhet. Dö­den visade sig för honom med stora epåletter och han ägnade den nästan en militärisk häls­ning. Då han ej visste, vad han skulle skriva till sin faster, beslöt han sig för att ej skriva nå­got alls. Troligen skulle ej Theodules forsknin­gar rörande Marius' kärleksaffärer resultera i<noinclude> <references/></noinclude> 9pmhvluaj802u7e3qps4xt68rscw8gs 104 225895 658284 2026-09-12T08:11:50Z PWidergren 11678 /* Korrekturläst */ 658284 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="PWidergren" /></noinclude>{{Dikt|{{m|Lasse Olson.|80}}<<<J haffuen giort rätt mickit wäl, Och haffuen haft ther til god skäl.}} {| style="margin:auto; width:75%; |- | style="vertical-align: text-top;|{{m|Kiätelogs Lasse.|80}}||Hä, hä, Gudz blott digh siåom nu hwar Gustaf Erson kumbe, nu afue ahn tayet å sigh odra dräth, melde ahn addhe för wihr sågon ahn i sins, wiliom nu wårå lostegar och glädier. |} {{Dikt|{{m|Her Gustaff.|80}}<<<Godhe män haffuen i betänckt Faran som wår lansmän är händt. Ähren i til sinnes som iagh, Taghom til oss modh thenna dagh Rustum oss til medh en krigzmacht, Taghom wåra saker i acht. Moot fienden wij oss giffua, Jagh hoppas thet skal godt bliffua. Jngen tyran länge lydher Gudh, ändoch han nogot byder. Föra edher i marcken an Wil iagh som een trogen suänsk man. Allenast migh huldskap loffuer, För eder wälfärd då soffuer Jagh aldrig, troor migh, säger ty Welen i her effter stå bij. }} {| style="margin:auto; width:75%; |- | style="vertical-align: text-top;|{{m|Kiätelogs Lasse.|80}}|| Hä, hä, Gudz blott digh siåom nu hwar Gustaf Erson kumbe, nu afue ahn tayet å sigh odra dräth, melde ahn addhe för wihr sågon ahn i sins, wiliom nu wårå lostegar och glädier.<noinclude> |} <references/></noinclude> 7ki5j5amanovd8ecvv3om8gd9tivhce 658309 658284 2026-09-12T08:54:29Z PWidergren 11678 658309 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="PWidergren" /></noinclude>{{Dikt|{{m|Lasse Olson.|80}}<<<J haffuen giort rätt mickit wäl, Och haffuen haft ther til god skäl.}} {| style="width:75%; |- | style="vertical-align: text-top;|{{m|Kiätelogs Lasse.|80}}||Hä, hä, Gudz blott digh siåom nu hwar Gustaf Erson kumbe, nu afue ahn tayet å sigh odra dräth, melde ahn addhe för wihr sågon ahn i sins, wiliom nu wårå lostegar och glädier. |} {{Dikt|{{m|Her Gustaff.|80}}<<<Godhe män haffuen i betänckt Faran som wår lansmän är händt. Ähren i til sinnes som iagh, Taghom til oss modh thenna dagh Rustum oss til medh en krigzmacht, Taghom wåra saker i acht. Moot fienden wij oss giffua, Jagh hoppas thet skal godt bliffua. Jngen tyran länge lydher Gudh, ändoch han nogot byder. Föra edher i marcken an Wil iagh som een trogen suänsk man. Allenast migh huldskap loffuer, För eder wälfärd då soffuer Jagh aldrig, troor migh, säger ty Welen i her effter stå bij. }} {| style="width:75%; |- | style="vertical-align: text-top;|{{m|Kiätelogs Lasse.|80}}|| Hä, hä, Gudz blott digh siåom nu hwar Gustaf Erson kumbe, nu afue ahn tayet å sigh odra dräth, melde ahn addhe för wihr sågon ahn i sins, wiliom nu wårå lostegar och glädier.<noinclude> |} <references/></noinclude> 177hi531cft3t0jt4c0rnun0q2a96wb 658319 658309 2026-09-12T09:10:37Z PWidergren 11678 658319 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="PWidergren" /></noinclude> {{Dikt|{{m|Lasse Olson.|80}}<<<J haffuen giort rätt mickit wäl, Och haffuen haft ther til god skäl.}} {| style="width:75%; margin-left:0; |- | style="vertical-align: text-top;|{{m|Kiätelogs Lasse.|80}}||Hä, hä, Gudz blott digh siåom nu hwar Gustaf Erson kumbe, nu afue ahn tayet å sigh odra dräth, melde ahn addhe för wihr sågon ahn i sins, wiliom nu wårå lostegar och glädier. |} {{Dikt|{{m|Her Gustaff.|80}}<<<Godhe män haffuen i betänckt Faran som wår lansmän är händt. Ähren i til sinnes som iagh, Taghom til oss modh thenna dagh Rustum oss til medh en krigzmacht, Taghom wåra saker i acht. Moot fienden wij oss giffua, Jagh hoppas thet skal godt bliffua. Jngen tyran länge lydher Gudh, ändoch han nogot byder. Föra edher i marcken an Wil iagh som een trogen suänsk man. Allenast migh huldskap loffuer, För eder wälfärd då soffuer Jagh aldrig, troor migh, säger ty Welen i her effter stå bij. }} {| style="width:75%; margin-left:0; |- | style="vertical-align: text-top;|{{m|Kiätelogs Lasse.|80}}|| Hä, hä, Gudz blott digh siåom nu hwar Gustaf Erson kumbe, nu afue ahn tayet å sigh odra dräth, melde ahn addhe för wihr sågon ahn i sins, wiliom nu wårå lostegar och glädier.<noinclude> |} <references/></noinclude> h85fx8j10qz07d0rgn1uaak71epcvev 658321 658319 2026-09-12T09:16:04Z PWidergren 11678 658321 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="PWidergren" /></noinclude> {{Dikt|{{m|Lasse Olson.|80}}<<<J haffuen giort rätt mickit wäl, Och haffuen haft ther til god skäl.|style=margin-left:0;}} {| style="width:75%; margin-left:0; |- | style="vertical-align: text-top;|{{m|Kiätelogs Lasse.|80}}||Hä, hä, Gudz blott digh siåom nu hwar Gustaf Erson kumbe, nu afue ahn tayet å sigh odra dräth, melde ahn addhe för wihr sågon ahn i sins, wiliom nu wårå lostegar och glädier. |} {{Dikt|{{m|Her Gustaff.|80}}<<<Godhe män haffuen i betänckt Faran som wår lansmän är händt. Ähren i til sinnes som iagh, Taghom til oss modh thenna dagh Rustum oss til medh en krigzmacht, Taghom wåra saker i acht. Moot fienden wij oss giffua, Jagh hoppas thet skal godt bliffua. Jngen tyran länge lydher Gudh, ändoch han nogot byder. Föra edher i marcken an Wil iagh som een trogen suänsk man. Allenast migh huldskap loffuer, För eder wälfärd då soffuer Jagh aldrig, troor migh, säger ty Welen i her effter stå bij. }} {| style="width:75%; margin-left:0; |- | style="vertical-align: text-top;|{{m|Kiätelogs Lasse.|80}}|| Hä, hä, Gudz blott digh siåom nu hwar Gustaf Erson kumbe, nu afue ahn tayet å sigh odra dräth, melde ahn addhe för wihr sågon ahn i sins, wiliom nu wårå lostegar och glädier.<noinclude> |} <references/></noinclude> n8iiy80imtp4qqrknajrlqdp95tag6e 658323 658321 2026-09-12T09:17:51Z PWidergren 11678 658323 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="PWidergren" /></noinclude> {{Dikt|{{m|Lasse Olson.|80}}<<<J haffuen giort rätt mickit wäl, Och haffuen haft ther til god skäl.}} {| style="width:75%; margin-left:0; |- | style="vertical-align: text-top;|{{m|Kiätelogs Lasse.|80}}||Hä, hä, Gudz blott digh siåom nu hwar Gustaf Erson kumbe, nu afue ahn tayet å sigh odra dräth, melde ahn addhe för wihr sågon ahn i sins, wiliom nu wårå lostegar och glädier. |} {{Dikt|{{m|Her Gustaff.|80}}<<<Godhe män haffuen i betänckt Faran som wår lansmän är händt. Ähren i til sinnes som iagh, Taghom til oss modh thenna dagh Rustum oss til medh en krigzmacht, Taghom wåra saker i acht. Moot fienden wij oss giffua, Jagh hoppas thet skal godt bliffua. Jngen tyran länge lydher Gudh, ändoch han nogot byder. Föra edher i marcken an Wil iagh som een trogen suänsk man. Allenast migh huldskap loffuer, För eder wälfärd då soffuer Jagh aldrig, troor migh, säger ty Welen i her effter stå bij. }} {| style="width:75%; margin-left:0; |- | style="vertical-align: text-top;|{{m|Kiätelogs Lasse.|80}}|| Hä, hä, Gudz blott digh siåom nu hwar Gustaf Erson kumbe, nu afue ahn tayet å sigh odra dräth, melde ahn addhe för wihr sågon ahn i sins, wiliom nu wårå lostegar och glädier.<noinclude> |} <references/></noinclude> 15yfkbo8cknjgj5zkepawkzlqgcmeyh 658325 658323 2026-09-12T09:22:41Z PWidergren 11678 658325 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="PWidergren" /></noinclude> {{Dikt|{{m|Lasse Olson.|80}}<<<J haffuen giort rätt mickit wäl, Och haffuen haft ther til god skäl.}} {| style="width:75%; margin-left:0; |- | style="vertical-align: text-top;|{{m|Kiätelogs Lasse.|80}}||Hä, hä, Gudz blott digh siåom nu hwar Gustaf Erson kumbe, nu afue ahn tayet å sigh odra dräth, melde ahn addhe för wihr sågon ahn i sins, wiliom nu wårå lostegar och glädier. |} {{Dikt|{{m|Her Gustaff.|80}}<<<Godhe män haffuen i betänckt Faran som wår lansmän är händt. Ähren i til sinnes som iagh, Taghom til oss modh thenna dagh Rustum oss til medh en krigzmacht, Taghom wåra saker i acht. Moot fienden wij oss giffua, Jagh hoppas thet skal godt bliffua. Jngen tyran länge lydher Gudh, ändoch han nogot byder. Föra edher i marcken an Wil iagh som een trogen suänsk man. Allenast migh huldskap loffuer, För eder wälfärd då soffuer Jagh aldrig, troor migh, säger ty Welen i her effter stå bij. }} {| style="width:75%; margin-left:0; |- | style="vertical-align: text-top;|{{m|Kiätelogs Lasse.|80}}|| Hä io, edh wiliom wihr giärna giärå så länge sosse mannekrupperen orker stande by, och blodaren ihr wharmbe i oss. Lette<noinclude> |} <references/> {{huvud|||rätt}}</noinclude> lw0covpqopgyla34eyfpdzomd1bwx6j 104 225896 658293 2026-09-12T08:24:02Z PWidergren 11678 /* Korrekturläst */ 658293 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="PWidergren" />{| style="margin:auto; width:75%;" |- | |style="padding-left:2em; vertical-align: text-top;"|</noinclude>rätt dar å sosse wihr affuom läffuät digh, wihr sweikō oldro fulde wihr dåjom. Hä Gudz hunglade ädhgiärom wihr ey, ädh wihr sweikom nossēde ämässe wihr lefuō. |} {{Dikt|start=follow|end=follow|{{m|Lasse Olson.|80}}<<<{{em|1}}Wälborne Herre eder hand {{em|1}}Recker iagh nu förvthan skand, {{em|1}}Til at wara troghen och huld, {{em|1}}mit lijff wågha for eder skuld, {{m|Her Gustaf.|80}}<<<Jagh tackar eder therföre Welen i nu så wäl giöre. Tu eller try hundrade män Vnge förer i marken hän, Moot then grymme Kong Christierns mackt. {{m|Lasse Olson.|80}}<<<{{em|1}}Wälborne Herre thet ähr sagt. {{em|1}}Saken iagh til migh antager {{em|1}}Effter eder min saak lager. {{em|1}}Så wilia wij nu fort ryckia {{em|1}}I Gudz nampn fienden tryckia {{em|1}}Til, åth Westerås, hon ligger {{em|1}}Och ståltzerar ther fast trygger. {{em|1}}Jagh hoppas wij bliffua flere {{em|1}}Och dageligh oss förmehre, {{em|1}}Ändoch Gudh kan wel få hiälpa, {{em|1}}Genō them stoor krigzmackt stiälpa. {{em|1}}Haffuen nu man fritt modh alla. {{em|1}}Fienden skal niderfalla.}}<noinclude> <references/> {{huvud||C iij|''ACTUS''}}</noinclude> 6n2g7kpl5yjbb34xttzbrynyuscinwu 658324 658293 2026-09-12T09:20:17Z PWidergren 11678 658324 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="PWidergren" />{| style="margin:auto; width:75%;" |- | |style="padding-left:2em; vertical-align: text-top;"|</noinclude>rätt dar å sosse wihr affuom läffuät digh, wihr sweikō oldro fulde wihr dåjom. Hä Gudz hunglade ädhgiärom wihr ey, ädh wihr sweikom nossēde ämässe wihr lefuō. |} {{Dikt|{{m|Lasse Olson.|80}}<<<{{em|1}}Wälborne Herre eder hand {{em|1}}Recker iagh nu förvthan skand, {{em|1}}Til at wara troghen och huld, {{em|1}}mit lijff wågha for eder skuld, {{m|Her Gustaf.|80}}<<<Jagh tackar eder therföre Welen i nu så wäl giöre. Tu eller try hundrade män Vnge förer i marken hän, Moot then grymme Kong Christierns mackt. {{m|Lasse Olson.|80}}<<<{{em|1}}Wälborne Herre thet ähr sagt. {{em|1}}Saken iagh til migh antager {{em|1}}Effter eder min saak lager. {{em|1}}Så wilia wij nu fort ryckia {{em|1}}I Gudz nampn fienden tryckia {{em|1}}Til, åth Westerås, hon ligger {{em|1}}Och ståltzerar ther fast trygger. {{em|1}}Jagh hoppas wij bliffua flere {{em|1}}Och dageligh oss förmehre, {{em|1}}Ändoch Gudh kan wel få hiälpa, {{em|1}}Genō them stoor krigzmackt stiälpa. {{em|1}}Haffuen nu man fritt modh alla. {{em|1}}Fienden skal niderfalla.}}<noinclude> <references/> {{huvud||C iij|''ACTUS''}}</noinclude> owpuprohs30zk591vd7w14dqqstfbwx 658326 658324 2026-09-12T09:27:41Z PWidergren 11678 658326 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="PWidergren" />{| style="margin:auto; width:75%;" |- | |style="padding-left:2em; vertical-align: text-top;"|</noinclude>rätt dar å sosse wihr affuom läffuät digh, wihr sweikō oldro fulde wihr dåjom. Hä Gudz hunglade ädhgiärom wihr ey, ädh wihr sweikom nossēde ämässe wihr lefuō. |} {{Dikt|{{m|Lasse Olson.|80}}<<<{{em|1}}Wälborne Herre eder hand {{em|1}}Recker iagh nu förvthan skand, {{em|1}}Til at wara troghen och huld, {{em|1}}mit lijff wågha for eder skuld, {{m|Her Gustaf.|80}}<<<Jagh tackar eder therföre Welen i nu så wäl giöre. Tu eller try hundrade män Vnge förer i marken hän, Moot then grymme Kong Christierns mackt. {{m|Lasse Olson.|80}}<<<{{em|1}}Wälborne Herre thet ähr sagt. {{em|1}}Saken iagh til migh antager {{em|1}}Effter eder min saak lager. {{em|1}}Så wilia wij nu fort ryckia {{em|1}}I Gudz nampn fienden tryckia {{em|1}}Til, åth Westerås, hon ligger {{em|1}}Och ståltzerar ther fast trygger. {{em|1}}Jagh hoppas wij bliffua flere {{em|1}}Och dageligh oss förmehre, {{em|1}}Ändoch Gudh kan wel få hiälpa, {{em|1}}Genō them stoor krigzmackt stiälpa. {{em|1}}Haffuen nu man fritt modh alla. {{em|1}}Fienden skal niderfalla.}}<noinclude> <references/> {{huvud||C iij|''ACTUS''}}</noinclude> a2pikgbq2ofiagzt0ih80qn6y96gn3h 0 225897 658295 2026-09-12T08:27:21Z PWidergren 11678 Skapade sidan med '{{Titel|En Lustigh Comoedia (1622)|Andreas Johannis Prytz|förra=[[En Lustigh Comoedia/Actus 1 Scena 5|Actus I Scena V]]|undertitel=[[En Lustigh Comoedia/Actus 1 Scena 6|Actus I Scena VI]]|nästa=[[En Lustigh Comoedia/Actus 2 Scena 1|Actus II Scena I]]}} <pages index="En Lustigh Comoedia-1622.djvu" from=26 to=29 /> </div> [[Kategori:En Lustigh Comoedia]]' 658295 wikitext text/x-wiki {{Titel|En Lustigh Comoedia (1622)|Andreas Johannis Prytz|förra=[[En Lustigh Comoedia/Actus 1 Scena 5|Actus I Scena V]]|undertitel=[[En Lustigh Comoedia/Actus 1 Scena 6|Actus I Scena VI]]|nästa=[[En Lustigh Comoedia/Actus 2 Scena 1|Actus II Scena I]]}} <pages index="En Lustigh Comoedia-1622.djvu" from=26 to=29 /> </div> [[Kategori:En Lustigh Comoedia]] fj6ft28z6dunmw0xpayycu11nixjupd 658315 658295 2026-09-12T09:02:18Z PWidergren 11678 658315 wikitext text/x-wiki <div style="max-width:75%; margin:auto;"> {{Titel|En Lustigh Comoedia (1622)|Andreas Johannis Prytz|förra=[[En Lustigh Comoedia/Actus 1 Scena 5|Actus I Scena V]]|undertitel=[[En Lustigh Comoedia/Actus 1 Scena 6|Actus I Scena VI]]|nästa=[[En Lustigh Comoedia/Actus 2 Scena 1|Actus II Scena I]]}} <pages index="En Lustigh Comoedia-1622.djvu" from=26 to=29 /> </div> [[Kategori:En Lustigh Comoedia]] 9s1oxl5k1nm40myakb9s3hixbispm2k 104 225898 658328 2026-09-12T10:27:02Z Thuresson 20 /* Korrekturläst */ 658328 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Thuresson" />148</noinclude>numrerad och katalogiserad på förhand. Och om allt detta voro vi själva i hemlighet medvetna. Gud förlåte oss, vilka hycklare vi voro! Jag tror nog att det finns män, som icke skulle ha haft dessa känslor. Och troligen finns det även kvinnor med avseende på vilka ingen skulle ha erfarit dem i någon högre grad. Om Hammerfelt hade utsett en hurtig, frisk, vardaglig flicka till gemål åt mig som på det hela taget skulle ha kommit att spela en relativt betydelselös roll i mitt liv skulle det ha varit lätt för mig att uppfylla hans önskan. Jag skulle ha hyst motvilja för min plikt och gjort den, liksom jag gjorde tusen andra saker, som jag tyckte illa om. Men jag skulle icke ha plågats av den känslan att där jag led tio piskslag, led en annan tusen, att ehuru kamrat i lidandet, jag dock själv var bödeln, att, fast längtande efter att vara fri, jag själv höll på att smida en annans bojor. Det var i detta ljus som Elsa kom mig att se mig själv, så att vart ord jag sade till henne förekom mig som en hotelse, varje närmande som en närgångenhet, var stund jag tillbragte tillsammans med henne som en försmak av den livslånga fångenskap jag hade i beredskap åt henne. Detta var den olyckliga sinnesstämning, vari jag befann mig medan Victoria skrattade, skämtade och eggade mig vidare; medan William Adolphus uttalade som {{Rättelse|sin sin|sin}} åsikt att Elsa väl fick vänja sig vid mig, medan kusin Elisabeth leende på ett moderligt sätt uppmuntrade oss och prinsessan Heinrich rörde sig bland oss med ett majestät och en värdighet som om hon utförde en ståtlig menuett. Jag hade kommit så långt att jag icke längre väntade mig mycken kärlek i världen, men nu hade jag betungats med den nya fasan för att bli avskydd. Det var något så skärt och fint över henne, den daggfriska oberördheten hos en blomma, vars sammetsstoft ännu inlet människofinger snuddat vid. Det var det jag skulle förstöra. Till slut grep jag dock verket an, icke av fruktan för trädgårdsmästarens förstulna leenden, men för att icke synas mig själv löjlig; det skedde under en promenad i skogen. {{tomrad}}<noinclude> <references/></noinclude> np5tqux792byqxp7xpeo950ofj76qg6 104 225899 658329 2026-09-12T10:30:38Z Thuresson 20 /* Korrekturläst */ 658329 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Thuresson" />{{ph|149}}</noinclude>— Nå, hur gick det med den där grenadieren? frågade jag henne — hon satt på ett säte, medan jag stod lutad mot en trädstam. — Grenadieren, som du var kär i, när jag var på Bartenstein. Du minns honom nog? Du beskrev honom så väl för mig. Hon rodnade och småskrattade. — Han gifte sig med en av mammas kammarjungfrur och blev dörrvakt sedan. Nu är han så tjock och fet. — Drömmen är således slut? — Ja, om den någonsin började, svarade hon. Så löjlig jag måtte ha förefallit dig! Plötsligt märkte hon min blick på sig och slog ned ögonen. — Han var romantiken för dig, Elsa, sade jag. Men han har gift sig och blivit fet. Och nu är hans livsuppgift att stänga dörrar; han har stängt igen om sig själv. — Ja, svarade hon, halvt undrande, halvt förläget. — Han hade en olycklig rival, fortfor jag. Kommer du ihåg honom? En lång, gänglig pojke, som ingen brydde sig stort om. Elsa, om grenadieren kan det inte bli fråga — — Nu var hon upprörd; men hon satt tyst och orörlig. Jag lämnade min plats och ställde mig framför henne. Min enda önskan var att göra henne mindre rädd och skygg. Hon såg upp på mig med en allvarlig, stadig blick. Det gjorde mig verkligen ont att det ej kunde bli fråga om grenadieren. Hennes läppar darrade, men hon bibehöll dock något så när fattningen. — Du borde inte tala så om — om honom, gossen, Augustin, sade hon. Vi tyckte alla om honom. Jag också. — Nåja, han förtjänade det kanske mera då än nu. Men ändå, eftersom grenadieren — — — Jag förstår inte, vad du menar med grenadieren. — Så-å — inte? frågade jag småleende. Har du aldrig haft några drömmar, Elsa — drömmar som du inte talat om för någon? Hon blev röd för ett ögonblick, därpå log hon.<noinclude> <references/></noinclude> 9ln1ys3umw8f3glgppf30eqf3km735h 104 225900 658330 2026-09-12T10:32:24Z Thuresson 20 /* Korrekturläst */ 658330 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Thuresson" />150</noinclude>Hennes leende gav mig mod, och jag fortfor lättare om hjärtat: — Man kan aldrig vara säker på att bli olycklig, sade jag. — Nej, viskade hon sakta och såg för en sekund på mig; blicken var snabb, men lät ana ett koketteri, som frigjort från alla band skulle ha hänfört — nåväl, ja, grenadieren. Hon var förtjusande, där hon satt i halvskuggan med solen lekande i sitt ljusa hår. Jag stod och såg på henne. — Inte på att bli riktigt olycklig, sade jag. — Du gör nog ingen olycklig. Du är god. Är du inte det? Hon fick ett allvarsamt uttryck, då hon gjorde mig sin fråga. Jag svarade henne icke med ord; jag endast böjde mig ned, tog hennes hand och kysste den. Den låg kvar i min; hon drog icke bort den. Jag såg in i hennes ögon och varseblev då den oro och skygghet jag väntat. Men till min förvåning tyckte jag mig även se något annat — spänning och sinnesrörelse; en blixt som sköt fram bar vittne därom; jag tror icke att jag benämner det orätt, om jag säger att det var triumf. Den tanken slog mig plötsligt att jag hade läst mina känslor hos henne alltför väl. Kanske vore det en överdrift att säga att hon önskade gifta sig med mig, men var det icke i alla fall något hos henne, som fann tillfredsställelse i tanken därpå? Med förnyad tydlighet mindes jag att den lilla flickan, som rullat ned för backen, sagt sig gärna vilja bli drottning. I detta ögonblick kände jag en verklig lättnad vid denna tanke. Det sårade mig icke, och jag gjorde inga moraliska tillämpningar. Tvärtom var jag uppriktigt glad över att hon av någon orsak i världen ville gifta sig med mig. Dessutom befriade denna lilla anstrykning av oskyldig fåfänga mig från en del av mina skrupler. Vad jag gjorde syntes mig ej längre som ett helgerån. Skön Elsa stod således redan med ena foten på jorden, kanske blott med tåspetsen och helt eteriskt, men dock stödjande den mot denna allas vår gamla jord. Så mycket förr skulle hon vänja sig vid mig, såsom William Adolphus sade. Jag repade mod och blev mindre tillbakadragen<noinclude> <references/></noinclude> dd5eqctfeedz7znu3ay8pqj2e9u0zpj 104 225901 658331 2026-09-12T10:38:47Z Thuresson 20 /* Korrekturläst */ 658331 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Thuresson" />{{ph|151}}</noinclude>i mitt sätt, mera eldig i mitt tal och uttryck. Även min gamla ängslan att överdriva vad jag kände försvann. Koketteriet i henne upptog nu striden med blygheten. — Är du säker på att du tycker om mig? frågade hon. — Anser du det otroligt? Har aldrig någon sagt dig, hur söt du är? Hon skrattade nervöst, men med synbart nöje. Hennes ögon strålade av sinnesrörelse. Jag sträckte fram mina händer och hon lade båda sina i dem. I nästa ögonblick hade jag dragit henne till mig och kysste henne lätt på kinden. Plötsligt drog hon sig undan från mig. — Bli inte rädd för mig! sade jag leende. — Jag är inte rädd, svarade hon med ett uttryck, som nästan hade likhet med trots. — Skola vi inte tala om det på en liten tid? Detta förslag tycktes dock ej tilltala henne vidare; men tydligt var att det icke heller berörde upphovet till hennes bekymmer, om det fanns något sådant. — Jag får lov att tala om det för mamma, sade hon. — Då tala vi om det för alla människor. Och när jag såg henne betrakta mig med en viss allvarlig ängslan, tillade jag: — Kära Elsa, jag skall göra vad jag kan för att du skall bli lycklig. Sida vid sida gingo vi hemåt genom skogen. Mindre på vakt än jag borde ha varit, försjönk jag i drömmerier. Mina tankar flögo tillbaka till föregående tillfällen, då jag gjort sköna damer min kur, och stannade därefter hos Varvilliers. Det var blott två dagar sedan jag hade skickat honom ett brev, vari jag nästan påstod det vara mig omöjligt att utföra mitt värv. Han skulle skratta, när han finge höra hur hastigt det gått. Jag började i tankarna berätta honom om det, ty det hade blivit mig ett behov att skildra mina känslotillstånd för honom, och utan tvivel tråkade jag ofta ut honom med dem, men han tycktes förstå dem, och jag fann ett slags tröst i hans beständiga förringande av deras vikt. Jag hade verkligen nästan följt hans råd — nästan tagit henne i famn och kysst henne, och så var det gjort. Ett lågt skratt undslapp mig. {{tomrad}}<noinclude> <references/></noinclude> gl2vivg0afyyymrifygs7vhn0tnfor2 104 225902 658333 2026-09-12T10:40:51Z Thuresson 20 /* Korrekturläst */ 658333 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Thuresson" />152</noinclude>— Varför skrattar du! utropade hon. Åh, om du bara visste, hur ängslig jag har varit? — Hon tycktes plötsligt gripen av ett begär att förtro sig åt mig. — Det var så förfärligt att fara hit för att se om jag skulle passa, förstår du. — Det visste du att du skulle! — Nej, visst inte. Mamma sade alltid att det inte alls var säkert. Hon sade att du var att du var — att du var — litet besynnerlig. — Jag känner inte andra människor tillräckligt för att kunna säga om jag är besynnerlig. Hon skrattade, men icke som om hon upptäckt något kvickt i min anmärkning (något som jag vågar påstå icke heller fanns) och gick vidare några steg, alltjämt leende. Därpå sade hon: — Pappa blir säkert nöjd. — Jag hoppas att alla skola bli nöjda. När du kommer till Forstadt, blir hela staden tokig efter dig. — Vad tror du de göra? — Fråga hellre vad de inte komma att hitta på. Man ur huse, hurrarop, blommor, fyrverkerier och allt sådant. Och ditt porträtt överallt! Hon drog djupt efter andan. Jag såg på henne och hon rodnade. — Tycker du om det? frågade jag skrattande. Hon svarade icke, men nickade ett par gånger; och hennes ögon logo i förtjusning. I detta ögonblick såg hon lycklig ut. Min sjukliga böjelse för att se allt i svart kom mig att känna ett sting av smärta för hennes skull. När vi kommo i närheten av slottet, bad hon mig att låta henne gå ensam in och tala om det för sin mor. Jag hade ingen invändning att göra. Tvärtom var jag glad åt att slippa ett högtidligt hand-i-hand-uppträdande, något som påminde mig om rampsken och teater. Hon sprang sin väg, och jag saktade mina steg. En gång vände hon på huvudet och vinkade glatt åt mig. Jag väntade en liten stund nedanför terrassen och lyckades därefter obemärkt komma in i mina rum. Damerna skulle säkert så fort sig göra lät tala om det för varandra, och sedan skulle det bli liv och rörelse överallt. Nu fick jag åtminstone en halvtimme<noinclude> <references/></noinclude> jjsihb024e9nr2l8zt1t6z4k1k4nehd 104 225903 658334 2026-09-12T10:45:17Z Thuresson 20 /* Korrekturläst */ 658334 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Thuresson" />{{ph|153}}</noinclude>för mig själv. Mekaniskt satte jag mig vid skrivbordet och tog en penna. Under flera minuter satt jag och vred den mellan fingrarna. Så började jag skriva: :Käre Varvilliers! Det omöjliga har hänt; jag har gjort det. Nu förefaller det mig som en småsak. Men undret kvarstår. Hon har nyss lämnat mig för att skynda till sin mor. Hon sprang, som om hon ville dansa. Glad och triumferande! Och här sitter jag nu och förundrar mig över det. Hon tycker om att bli drottning; hennes ögon lysa vid tanken på processioner och hyllningsbevis. Hon är lycklig. Jag borde vara glad för hennes skull, men onda aningar trycka mig. Ni gissar nog varför. Det är oundvikligt att hon någon gång skall komma att tänka på mig själv. Vi kunna kanske uppskjuta men icke förhindra katastrofen. En vacker dag skall hon vakna upp och se hurudan jag är. Jag har bara att vänta tills det sker. Men det är i alla fall något att hon är lycklig nu, och jag tror knappt att hon vaknar riktigt före bröllopet. Som ni ser, är det därför ingen fara för att något skall störa den lyckliga tilldragelsen. Käre vän, låt oss ringa i kyrkklockorna och sjunga ett Te Deum; och må Bedershof skriva ett tal om Guds varaktiga och synnerliga nåd mot min familj och orda om den fromhet, med vilken vi alltid ha vedergällt hans välgärningar, ty för tillfället är allt gott och väl, Hon sover. {{högertext|Er trofaste vän<br />{{Spärrad|Augustin}}.»|offset=3em}} Jag hade nätt och jämnt slutat detta brev, då Baptiste kom inrusande med den underrättelsen att hertiginnan var därute och att han omöjligt kunde hindra henne från att komma in. Sanningen av hans ord fick snart sin bekräftelse, ty hack i häl på honom syntes kusin Elisabeth själv. Hon nästan sprang in emot mig med vidöppna armar; och hennes hederliga ansikte strålade av förtjusning, då hon slöt mig till sitt bröst i en entusiastisk omfamning. Över hennes axel såg jag Baptiste stå vid dörren i vördnadsfull ställning, men bemödande sig om att undertrycka ett leende. {{tomrad}}<noinclude> <references/></noinclude> sx6txh6ldnw8lrjbfr5ie7b2d7j46z0 104 225904 658336 2026-09-12T10:47:06Z Thuresson 20 /* Korrekturläst */ 658336 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Thuresson" />154</noinclude>— Du kan gå, Baptiste, sade jag, och han avlägsnade sig, fortfarande leende. — Käraste Augustin, flämtade kusin Elisabeth, du har gjort oss alla så glada. Det har varit mitt livs dröm! Jag har alldeles glömt bort vad jag svarade, men hennes ord gjorde ett starkt intryck på mig. Denna fras förföljde mig. Det hade varit Max von Sempachs dröm att bli minister. Det hade funnits en dröm även i hans hustrus liv. Det var Coralies livs dröm att bli en stor sångerska; därifrån härledde sig impressarion med sin stora medaljong och allt det andra. Och eget nog hade jag nu uppfyllt en annans livsdröm — kusin Elisabeths! Kanske uppfyllde jag även min egen; men hur underlig var ej min dröm! — Jag är så glad — så glad! mumlade kusin Elisabeth, sökande efter sin näsduk. I detsamma kom Baptiste ånyo ivrigt inskyndande, följd av min mor. Kusin Elisabeth släppte mig och drog sig åt sidan. Prinsessan Heinrich närmade sig med stor värdighet. Jag kysste hennes hand och hon kysste mig på pannan. — Augustin, sade hon, du har gjort oss alla mycket glada! För mina öron var det samma klang i min mors majestätiska tillkännagivande som i kusin Elisabeths översvallande förtjusning. Jag instämde, förklarande, att den glädje jag skänkte var ingenting mot den jag själv erfor. Min mor tycktes finna mitt yttrande lämpligt och passande, och kusin Elisabeth blev nästan överväldigad av det. Mitt på bordet liggande brev till Varvilliers var lyckligtvis inte begåvat med talförmåga. Det skulle ha bringat en falsk ton in i vår harmoni. Längre fram på dagen kom Victoria in till mig. Jag satt vid fönstret och såg över floden bort mot Waldenweiters skogar. Hon satte sig hos mig och betraktade mig småleende. Med Victoria följde alltid en atmosfär av verklighet och realism. Hon varken delade kusin Elisabeths uppriktiga fantasier eller offrade (ens offentligt) tillsammans med prinsessan Heinrich på »det passandes» altare. Som sagt satt hon där och smålog åt mig. — Åh, kära du, sade jag, jag känner till allt det<noinclude> <references/></noinclude> 7lpwoxn7wry0b6zvpc3pyhelpnclyai 104 225905 658337 2026-09-12T10:50:37Z Thuresson 20 /* Korrekturläst */ 658337 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Thuresson" />{{ph|155}}</noinclude>där lika bra som du. Ha vi inte gått igenom alltsammans förut, när du gifte dig med William Adolphus? — Jag har nyss varit hos Elsa, berättade min syster. Det har gjort henne halvt vild — hon kan inte fatta det ännu. — Ja, det har väl satt alla hennes tankar och känslor i rörelse, kan jag tro. — Det tycks som om kusin Elisabeth inte har låtit henne räkna på det säkert. — Jag såg att hon blev glad. Det överraskade mig verkligen. — Åh, var inte dum, Augustin! sade Victoria kärvt. Det är klart att hon är glad. — Men jag tror inte att hon bryr sig det minsta om mig, sade jag allvarsamt. Victoria stirrade på mig ett ögonblick. — Åh, det skall du inte säga. Det gör hon nog, sade hon därpå artigt för formens skull — och strax därefter tillade hon: Det är naturligtvis en stor upphöjelse för henne. Stor upphöjelse! De orden slogo mig. Ja, visst var det en stor upphöjelse för Elsa. Ingen under då att hon var glad, att hennes gång var som en dans! Ingen under att hennes ögon lyste! Ingen under att hon kände en viss välvilja för den hand, från vilken upphöjelsen kom! — Ja, det är nog en — hur var det du sade? Ja visst — stor upphöjelse, sade jag till Victoria. — Kolossal! Hon var ju en riktig nolla förut. En anstrykning av avund förrådde sig i Victorias tonfall. Kanske var hon icke nöjd med utsikten att icke längre få vara den första i Forstadts societet. — Det finns nog ingen i Europa, som skulle ha givit dig avslag, fortfor hon. Ja, hon har då tur, så det förslår! Jag började skratta. Victoria rynkade lätt pannan, som om min munterhet misshagade henne. Men jag lät mig icke bekomma, utan fortfor att skratta, tills jag fått mitt lystmäte på det; situationen, målad av Victoria, förtjänade det verkligen. Därpå tände jag en cigarrett samt ställde mig vid fönstret och såg ut. {{tomrad}}<noinclude> <references/></noinclude> dvge80x77ntd8n57s41u4o9s89vbu9k 104 225906 658338 2026-09-12T10:53:12Z Thuresson 20 /* Korrekturläst */ 658338 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Thuresson" />156</noinclude>— Stackars barn, sade jag. Hur länge skall det räcka? Victoria svarade icke. Hon satt kvar på sin plats några ögonblick, därpå steg hon upp, slog sin arm kring min hals och gav mig en flyktig kyss. — Aldrig har jag känt någon så god som du, när han varit olycklig, sade hon. Men jag var icke olycklig. Tvärtom kände jag mig betydligt lättad. Det hade varit mycket värre, om Elsa verkligen hade tagit saken från den tragiska sidan. Långt bättre då att hon gladde sig åt sin upphöjelse. Plötsligt hörde jag ljud av steg på terrassen. Ett par ögonblick därefter ljödo hurrarop. Jag såg ut genom fönstret och varseblev en massa människor, bestående av slotts- och stallbetjäningen samt trädgårdsarbetare, samlade utanför glasdörrarna till min mors rum. På trappan utanför stod Elsa, smärt, fin och graciös. Hopen hurrade, Elsa bugade sig, villade och kastade slängkyssar åt dem. De tillropade henne med hög röst sina lyckönskningar och nedkallade Guds välsignelse över henne. Åter kysste hon med behagfull värdighet på fingret åt dem. Ett steg bakom på vardera sidan om henne stodo prinsessan Heinrich och kusin Elisabeth. Elsa stod mitt emellan dem med sitt lilla huvud stolt lyft. — Arma, kära barn! Den stora upphöjelsen hade börjat. {{linje|5em}} <section end=kap15 /> <section begin=kap16 /> <h2 align="center" style="border-bottom:none;">V.<br /><b>Ett intressant motstycke.</b></h2> Jag hade fått ett sällsamt begär efter att någon, vem det vara månde, skulle säga sin mening rent ut om saken, det vill säga sanningen. Att jag själv gjorde det, kunde naturligtvis ej komma i fråga, lika litet som uppriktighet från någon annan medlem av min familj var möjlig; icke ens Victoria kunde göra mer än kyssa mig. För Elsa låg verkligheten i rosenskyar, först fram-<noinclude> <references/></noinclude> 2j59rha2vr5vndf5rl5sh1wb2lleu00 0 225907 658339 2026-09-12T10:54:15Z Thuresson 20 Kap 15 658339 wikitext text/x-wiki <div class=layout2 style="text-align: justify; "> <pages index="Kungens spegel 1915.djvu" from=149 to=158 fromsection="kap15" tosection="kap15" kommentar={{nop}} header=1/> <references/> </div> [[Kategori:Kungens spegel|15]] 3v04hrktgzqrgrunlc4zij9aby7k3f6 104 225908 658341 2026-09-12T11:50:19Z PWidergren 11678 /* Korrekturläst */ 658341 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="PWidergren" />{{huvud||INNEHÅLL|438}}</noinclude>{{c|'''[[Från Röda rummet till Sekelskiftet/I. Selma Lagerlöf|Selma Lagerlöf.]]'''}} {| style="margin:auto; width:100%;" |- |style="vertical-align:top;text-align:right;"|[[Från Röda rummet till Sekelskiftet/I. Selma Lagerlöf|{{större|I.}}]] ||{{em|1}}|| Hennes debut. — Värmland. — Släkten. — Barndomen. — Första försök. — Första tanke på Gösta Berlings saga. — Kamp med ämnet. — Sagoberätterskan.||style="vertical-align:bottom;text-align:right;"|201 |- |style="vertical-align:top;text-align:right;"|[[Från Röda rummet till Sekelskiftet/II. Selma Lagerlöf|{{större|II.}}]] ||{{em|1}}|| Gösta Berlings saga. — Hennes berättelsesätt, jämfört med naturalismens. — Folklighet. — Äventyrsstil. — Intuition i beskrivningen. — Tidsstämning. — Hennes sätt att framställa människorna och naturen. — Mystisk naturuppfattning. — Det underbara. — Förhållande till verkligheten.||style="vertical-align:bottom;text-align:right;"|211 |- |style="vertical-align:top;text-align:right;"|[[Från Röda rummet till Sekelskiftet/III. Selma Lagerlöf|{{större|III.}}]] ||{{em|1}}|| Olika inflytanden på hennes diktning. — Hennes stil. — Hennes berättelssätt. — Olika manér. — Episkt uppfattningssätt. —Världsåskådning||style="vertical-align:bottom;text-align:right;"|229 |- |style="vertical-align:top;text-align:right;"|[[Från Röda rummet till Sekelskiftet/IV. Selma Lagerlöf|{{större|IV.}}]] ||{{em|1}}|| Människoskildring. — Det elementära och allmänmänskliga hennes område. — Karaktärsteckningen i G. Berlings saga och i Jerusalem. —Religiös uppfattning. — Svenskhet. — Jämförelse med Heidenstam.||style="vertical-align:bottom;text-align:right;"|240 |} {{c|'''[[Från Röda rummet till Sekelskiftet/I. August Strindberg|August Strindberg.]]'''}} {| style="margin:auto; width:100%;" |- |style="vertical-align:top;text-align:right;"|[[Från Röda rummet till Sekelskiftet/XI. August Strindberg|{{större|I.}}]] ||{{em|1}}|| Strindberg i Berlin. — Naturvetenskapliga experiment och ny jäsningstid. — ''Zum schwarzen Ferkel.'' — Nytt giftermål. —Skilsmässa. — Strindberg i Paris. — Hans själstillstånd. — Religiöst grubbel. — Mystiker. — Vistelse i Lund. — Ny diktning.||style="vertical-align:bottom;text-align:right;"|253 |- |style="vertical-align:top;text-align:right;"|[[Från Röda rummet till Sekelskiftet/XII. August Strindberg|{{större|II.}}]] ||{{em|1}}|| Inferno och Legender. — Till Damaskus. — Ny dramatisk uppfattning. — Advent. — Kronbruden. — Svanevit. — Drömspelet. — Påsk. — Dödsdansen. — Kammarspelen.||style="vertical-align:bottom;text-align:right;"|265 |- |style="vertical-align:top;text-align:right;"|[[Från Röda rummet till Sekelskiftet/XIII. August Strindberg|{{större|III.}}]] ||{{em|1}}|| Uppfattning av kärleken. — Kritik.||style="vertical-align:bottom;text-align:right;"|282 |- |style="vertical-align:top;text-align:right;"|[[Från Röda rummet till Sekelskiftet/XIV. August Strindberg|{{större|IV.}}]] ||{{em|1}}|| Första åren efter hemkomsten. — Ensam. — Fagervik och Skamsund. — Tredje äktenskap. — Nya angrepp på samhället. — Götiska rummen. —Svarta fanor. Kritikens ställning till hans nya produktion. —Strindbergsfejden. — Officiell hyllning. — Hans sista verk.||style="vertical-align:bottom;text-align:right;"|287 |- |style="vertical-align:top;text-align:right;"|[[Från Röda rummet till Sekelskiftet/XV. August Strindberg|{{större|V.}}]] ||{{em|1}}|| Karaktäristik. — Utseende. — Sätt. — Vanor. — Motsatser i hans väsen. — Vekhet. — Hårdhet. — Rättskänsla. — Ärelystnad. — Entusiasm men bristande kritik. — Hans samhällskritik. — Fantasiens styrka. — Misantropi. — Jämförelse med Ibsen. — Hans prosa. — Hans religiositet. — Hans idealitet.||style="vertical-align:bottom;text-align:right;"|294 |} {{c|'''[[Från Röda rummet till Sekelskiftet/0. Gustaf Fröding|Gustaf Fröding.]]'''}} {| style="margin:auto; width:100%;" |- |style="vertical-align:top;text-align:right;"|{{em|1}}||{{em|1}} || [[Från Röda rummet till Sekelskiftet/0. Gustaf Fröding|Disharmonien i hans väsen.]]||style="vertical-align:bottom;text-align:right;"|305 |- |style="vertical-align:top;text-align:right;"|[[Från Röda rummet till Sekelskiftet/I. Gustaf Fröding|{{större|I.}}]] ||{{em|1}}|| Föräldrar. — Ärftligt påbrå. — Barndomsår. — Första intryck. — »Agust Kalsson». — Uppsalavistelse. — Äldsta diktning. — Olika inflytanden. — Krönikören. — Realism. — Naturalism och romantik. — Om humor. —Genombrottet.||style="vertical-align:bottom;text-align:right;"|308<noinclude>{{nopt}} |} <references/></noinclude> bhwncqgfueqzt3hgev9yhbx11xa165s