Wikisource svwikisource https://sv.wikisource.org/wiki/Wikisource:Huvudsida MediaWiki 1.47.0-wmf.20 first-letter Media Special Diskussion Användare Användardiskussion Wikisource Wikisourcediskussion Fil Fildiskussion MediaWiki MediaWiki-diskussion Mall Malldiskussion Hjälp Hjälpdiskussion Kategori Kategoridiskussion Tråd Tråddiskussion Summering Summeringsdiskussion Sida Siddiskussion Författare Författardiskussion Index Indexdiskussion TimedText TimedText talk Modul Moduldiskussion Event Event talk Ämne 4 2142 658604 648920 2026-09-18T13:58:59Z OrdiskFamiljebok 17574 har inte alls lyckats hitta 1617 års riksdagsordning på nätet, förhoppningsvis kan någon det, eller skanna in 658604 wikitext text/x-wiki På denna sida kan du lägga förslag på texter som du tycker bör finnas men där du själv inte har något eget material. Den titel du föreslår kommer att vara röd. När sedan någon har antagit utmaningen lagt till den föreslagna texten under titeln blir länken blåmarkerad. Redigera gärna bort titlar som är "blåa" från denna lista. ==Hur man använder önskelistan== *Lägg till det verk du önskar på listan genom att skriva '''<nowiki>[[Textens titel]]</nowiki>''' här nedanför. *Titlar eller texter som inte är så allmänt bekanta bör åtföljas av en kort beskrivning alternativt en länk till en artikel på [[w:Huvudsida|Wikipedia]] eller dylikt. *Listan är till för texter som ännu inte är inlagda. *På Wikisource kan endast finnas texter som är fria från upphovsrätt. Verk som inte är fria eller som inte mycket snart blir fria, avlägsnas från listan. == Önskade verk == {{mindre|(I första hand för inskanning eller konvertering från fri faksimilsamling på internet)}} *[[Aladdin]] *[[Amaryllis (Drosinis)|Amaryllis]] <small>(av Georgios Drosinis)</small> *[[Arthur Gordon Pyms sällsamma sjöäfventyr]]/[[Myteriet på briggen Späckhuggaren]] <small>(av [[Författare:Edgar Allan Poe|Edgar Allan Poe]])</small> *[[Bakom spegeln och hvad Alice fann där]] <small>(av [[Författare:Lewis Carroll|Lewis Carroll]])</small> *[[Bleak House]] <small>(av [[Författare:Charles Dickens|Charles Dickens]])</small> *[[Candide]] <small>([[Författare:Voltaire|Voltaire]])</small> *[[Divina Comedia]], [[Den gudomliga komedin]] <small>(Dante Alighieri)</small> *[[De profundis (Wilde)|De profundis]] <small>(av [[Författare:Oscar Wilde|Oscar Wilde]])</small> *[[Den egyptiska dödsboken]] *[[Den lilla zigenarflickan]]/[[Den lilla zigenerskan]] <small>(av [[Författare:Miguel Cervantes|Miguel Cervantes]])</small> *[[Den lilla Zigenerskan]]/[[Den lilla zigenerskan]] <small>(av Élie Sauvage)</small> *[[Den svarta pilen]] <small>(av [[Författare:Robert Louis Stevenson|Robert Louis Stevenson]])</small> *[[Den svarta tulpanen]] <small>(av [[Författare:Alexandre Dumas den äldre|Alexandre Dumas den äldre]])</small> *[[Det giftiga trädet]] <small>(av Bankim Chandra Chatterjee)</small> *[[Dikter (Baudelaire)|Dikter]] <small>(av Charles Baudelaire)</small> *[[Dikter (Gyllander)|Dikter]] <small>(av Hugo Gyllander)</small> *[[Dikter (Heidenstam)|Dikter]] <small>(av [[Författare:Verner von Heidenstam|Verner von Heidenstam]])</small> *[[Dracula]]/[[Mörkrets makter]] <small>(av Bram Stoker)</small> *[[Drömboken]]/[[Swedenborgs drömmar]] <small>(av Emanuel Swedenborg)</small> *[[En samling dikter af C.]] <small>(av [[Författare:Karl XV|Karl XV]])</small> *[[Smärre dikter af C.]] <small>(av Karl XV)</small> *[[Then tridie och fierde boken Esdræ]]/[[Esras fjärde bok]] <small>([[:Kategori:Apokryfiska böcker|apokryfiska böcker]] i [[Bibeln]])</small> *[[Henochs bok]]/[[Henoks bok]]/[[Propheten Enoch]] <small>(apokryfisk bok i Bibeln)</small> *[[Havets hjältar]]/[[Havets söner]] <small>(av [[Författare:Rudyard Kipling|Rudyard Kipling]])</small> *[[Hvita kompaniet]]/[[Vita kompaniet]] <small>(av [[Författare:Arthur Conan Doyle|Arthur Conan Doyle]])</small> *[[FN:s konvention för personer med funktionsnedsättning]] <small>(Finns översatt till sv)</small> *[[Kapten Bobs färder och äventyr i Afrika]]/[[Kapten Singletons äventyr]] <small>(av [[Författare:Daniel Defoe|Daniel Defoe]])</small> *[[Kattguld]] <small>(av [[Författare:Mark Twain|Mark Twain]])</small> *[[Kanteletar]] *[[Mabinogion]] *[[Mahabharata]] *[[Nemesis]] <small>(av Alfred Nobel)</small> *[[Nemesis divina]] <small>([[Författare:Carl von Linné|Carl von Linné]])</small> *[[Ny tusen och en natt]] <small>(av [[Författare:Robert Louis Stevenson|Robert Louis Stevenson]])</small> *[[Nya dikter (Gyllander)|Nya dikter]] <small>(av Hugo Gyllander)</small> *[[Nya dikter (Heidenstam)|Nya dikter]] <small>(av [[Författare:Verner von Heidenstam|Verner von Heidenstam]])</small> *[[Ordningen för ständernas sammanträden 1617]] <small>([[w:Ordningen för ständernas sammanträden 1617|Riksdagsordningen 1617]])</small> *[[Poema del Cid]] *[[Prinsen och tiggargossen]] <small>(av Mark Twain)</small> *[[Rigveda]] *[[Rolandssången]] *[[Rosen och fjärilen]] <small>(dikt av [[Författare:Daniel Fallström|Daniel Fallström]], sjöngs av "Tjotta" Olsson)</small> *[[Samhällets olycksbarn (1927)|Samhällets olycksbarn]] <small>([[Författare:Victor Hugo|Victor Hugo]])</small> *[[Sibyllans hemligheter]] <small>(av Axel Carlborg)</small> *[[Sir Nigel]] <small>(av Arthur Conan Doyle)</small> *[[Skrattmänniskan]] <small>(Victor Hugo)</small> *[[Tarzan, apornas son]] <small>(av Edgar Rice Burroughs)</small> *[[Torkel Knutsson]] <small>([[Författare:Bernhard von Beskow|Bernhard von Beskow]])</small> *[[Trollsonen som hade solögon och vart skogsman]]/[[Trollsonen med solögon]] <small>(saga skriven av Vilhälm Nordin el. Vilhelm Nordin, illustrerad av John Bauer)</small> *[[Under oket]] <small>(av Ivan Vazov)</small> *[[Ur fransk diktning]] *[[Ur Rysslands sång]] *[[Ur skissboken]] <small>(av [[Författare:Washington Irving|Washington Irving]])</small> *[[Valda dikter (Naidu)|Valda dikter]] <small>(av Sarojini Naidu)</small> *[[Valda dikter (Runeberg)|Valda dikter]] <small>(av [[Författare:Nino Runeberg|Nino Runeberg]])</small> *[[Yngre Västgötalagen]] *J.E. Fant & A.Th Låstbom [[Upsala ärkestifts herdaminne]] ([https://web.archive.org/web/20160427112334/https://www.bibliotekuppsala.se/102187/sv/content-pages/historiska-dokument länk]) *Johan Alfred Westerlund & Johan Axel Setterdahl, [[Linköpings stifts herdaminne]] *Joh. W. Warholm, [[Skara stifts herdaminne]] *K.A. Hagström, [[Strängnäs stifts herdaminne]] *J.F. Muncktell, [[Westerås stifts herdaminne]], e-text: http://www.zenker.se/Historia/Herdaminne/muncktell.shtml *Gotthard Virdestam, [[Växjö stifts herdaminne]] *S. Cavallin, [[Lunds stifts herdaminne]] *S. Pettersson & A. R. Litzén, [[Göteborgs stifts herdaminne]] *[[Tjenstemän wid Församlingarne och Lärowerken uti Kalmar stift]] *J. Hammarin, [[Carlstads stifts herdaminne]] *Matthias Akiander, [[Herdaminne för fordna Wiborgs och nuvarande Borgå stift]] *C.E. Wenström, [[Svenska kongl. hofclereciets historia ifrån 1800-1850]] *Olof Grau, [[Beskrifning öfwer Wästmanland med sina städer, härader och socknar af Olof Grau Wästerås]] *Andreas Olavi Rhyzelius [[Sviogothia munita eller Historisk förteckning på borgar, fästningar, slott, kungshus och kungsgårdar i Svea och Götha riken]] *Daniel Djurberg, [[Geografiskt Lexicon öwer Skandinavien]] 1818 *{{bokref |efternamn=Gleich |förnamn=Ferdinand |medförfattare=Strandberg Olof |titel=För vänner af operan: biografier öfver de förnämsta kompositörer jemte analys af deras arbeten m.m. |år=1860 |utgivare=Brudin |utgivningsort=Stockholm |språk=swe |libris=2119786 }} *[[Malexander C:2]], kyrkobok/ministerialbok 1745-1795 från Malexanders församling. == Önskade författarskap == *Verk av [[Författare:Aleksandr Pusjkin|Aleksandr Pusjkin]], [[Författare:Alice Tegnér|Alice Tegnér]], [[Författare:Anton Tjechov|Anton Tjechov]], [[Författare:Bröderna Grimm|Bröderna Grimm]], [[Författare:Charles Perrault|Charles Perrault]], [[Författare:Émile Zola|Émile Zola]], [[Författare:Henrik Ibsen|Henrik Ibsen]], [[Författare:Henry Wadsworth Longfellow|Henry Wadsworth Longfellow]], [[Författare:Isaac Newton|Isaac Newton]], [[Författare:James Cook|James Cook]], [[Författare:Jean-Jacques Rousseau|Jean-Jacques Rousseau]], [[Författare:Johannes Bureus|Johannes Bureus]], [[Författare:John Milton|John Milton]], [[Författare:Lev Tolstoj|Lev Tolstoj]], [[Författare:Ludvig Holberg|Ludvig Holberg]], [[Författare:Magnus Olai Asteropherus|Magnus Olai Asteropherus]], [[Författare:Nikolaj Gogol|Nikolaj Gogol]], [[Författare:Olaus Magnus|Olaus Magnus]], [[Författare:Søren Kierkegaard|Søren Kierkegaard]], [[Författare:Virginia Woolf|Virginia Woolf]], [[Författare:Wilhelm Hauff|Wilhelm Hauff]], [[Författare:William Wymark Jacobs|William Wymark Jacobs]] Författare med egna sidor men utan verk på svenska Wikisource: [[Författare:Adam Mickiewicz|Adam Mickiewicz]], [[Författare:August Lindh|August Lindh]], [[Författare:Henry Fielding|Henry Fielding]], [[Författare:Jonathan Swift|Jonathan Swift]], [[Författare:Josef Stalin|Josef Stalin]] Författare med verk men utan egna sidor på svenska Wikisource: [[Författare:Adam av Bremen|Adam av Bremen]] ([[Mester Adams Canikens i Bremen Beskrifning om Swerige, Danmark och Norige]]), [[Författare:Arrianos|Arrianos]] ([[Enchiridion]]), [[Författare:Axel Fredrik Runstedt|Axel Fredrik Runstedt]] ([[Herren är min herde god]]), [[Författare:Cornelius Becker|Cornelius Becker]] ([[Kommer här och låter]]), [[Författare:Eric Julius Biörner|Eric Julius Biörner]] ([[Nordiska kämpa dater]]), [[Författare:Felix Körling|Felix Körling]] ([[Ett gammalt fult och elakt troll det var en gång]]), [[Författare:Hugo Ball|Hugo Ball]] ([[Dadamanifestet]]), [[Författare:Jan Hus|Jan Hus]] ([[Säll är den man, som fruktar Gud]]), [[Författare:Jean-Baptiste Pérès|Jean-Baptiste Pérès]] ([[Bevis att Napoleon aldrig har existerat]]), [[Författare:Michel Chevalier|Michel Chevalier]] ([[Bref rörande Amerika]]), [[Författare:Thomas av Celano|Thomas av Celano]] ([[Dies irae]]), [[Författare:Thomas Jefferson|Thomas Jefferson]] ([[USA:s självständighetsförklaring]]) == Önskade mallar == [[:Mall:Död länk]] Kanske svenska versioner av [[:en:Template:PD-release]] och [[:en:Template:Raw image]] [[Kategori:Wikisource:Redigering|Önskelista]] gowykwvpyfhsec37gpnb9fhh0lhqwjd 10 13906 658624 658526 2026-09-18T18:53:05Z Thuresson 20 +1 658624 wikitext text/x-wiki <!-- Lägg nya korrekturlästa verk under denna rad. Verken ska vara färdiga med alla bilder, sidor och författarsidor inlagda. --> 18 september [[Kungens spegel]] av [[Författare:Anthony Hope|Anthony Hope]]<br /> 16 september [[Från Röda rummet till Sekelskiftet]] av [[Författare:Johan Martin Mortensen|Johan Martin Mortensen]]<br /> 15 augusti [[Drottning Lovisa Ulrikas hof]] av [[Författare:Carl Fredrik Ridderstad|Carl Fredrik Ridderstad]]<br /> 19 juli [[Hemmen i den nya verlden]] av [[Författare:Fredrika Bremer|Fredrika Bremer]]<br /> 4 juli [[Boken om San Michele]] av [[Författare:Axel Munthe|Axel Munthe]]<br /> 4 april [[Spelarna]] av [[Författare:Ernst Didring|Ernst Didring]]<br /> 25 mars [[Helenas väg]] av [[Författare:Anthony Hope|Anthony Hope]]<br /> 14 mars [[Den svenske Ulspegel]] av [[Författare:O.P._Sturzen-Becker|O. P. Sturzen-Becker]]<br /> 13 mars [[En sommardröm]] av [[Författare:Elin Ameen|Elin Ameen]]<br /> 7 mars [[Huset Buddenbrook]] av [[Författare:Thomas Mann|Thomas Mann]]<br /> {{höger|<small>Fler [[Special:Nya_sidor|nya sidor]] {{!}} [[Mall:Nya texter|Lägg till en ny sida]]</small>}} <noinclude> [[Kategori:Mallar]] </noinclude> cnv865v5q8ec7444xnz6z6gy1qxuyoc 8 19161 658627 526888 2026-09-18T22:12:11Z NguoiDungKhongDinhDanh 12973 Remove deprecated option. See [[:phab:T298199|T298199]] for more information. ([[:m:GS|global sysop]] action) 658627 wikitext text/x-wiki == Korrekturläsning == *proofread-editnext|proofread-editnext.js *ocr|ocr.js *hocr|hocr.js == Utseende == *ReferenceTooltips[skins=vector,vector-2022,monobook,timeless,modern,cologneblue|default|type=general]|ReferenceTooltips.js|ReferenceTooltips.css 3b8co72e126z98vxc4jp73edvyf9s8w 106 124279 658621 646074 2026-09-18T18:32:03Z Thuresson 20 658621 wikitext text/x-wiki [[File:Anthony Hope Hawkins's Photograph.jpg|miniatyr|Anthony Hope]] '''Anthony Hope''', född 1863, avled 1933, brittisk författare. ==Verk (urval)== *A Man of Mark, 1890 **En betydande man, 1897, okänd översättare *Father Stafford, 1891 **Pater Stafford, 1901, översättare [[Författare:Hanny Flygare|Hanny Flygare]] *Mr Witt's Widow, 1892 **Den vackra änkan, 1914, översättare Ernst Grafström *The Prisoner of Zenda, 1894 **Fången i Zenda, 1894, översättare Erik Thyselius **[[Fången på slottet Zenda]], 1911, översättare [[Författare:Tom Wilson|Tom Wilson]] **Fången på Zenda: berättelsen om tre månader av en engelsk gentlemans liv, 1930, översättare Sven Walberg **Fången på Zenda, 1938, översättare Ingeborg Nylén **Fången på Zenda, 1954, översättare Gemma Funtek-Snellman **Fången på Zenda, 1960, översättare Gallie Åkerhielm **Fången på Zenda: berättelsen om tre månader av en engelsk gentlemans liv, 1963, översättare Claës Gripenberg **Fången på Zenda, 1989, översättare Kerstin och Olle Backman *The Indiscretion of the Duchess: being a story concerning two ladies, a nobleman, and a necklace, 1894. **Hertiginnans äventyr, 1914, översättare Ernst Grafström *The Chronicles of Count Antonio, 1895 **Krönikor om gref Antonio, 1896, översättare H. Östberg *The Heart of Princess Osra, 1896 **Prinsessan Osras hjärta, 1914, översättare Ella Svanberg *Comedies of Courtship, 1896. **Kärlekens komedi, 1917, översättare S. Gustafson **Kärlekens komedier, 1917, översättare [[Författare:Tom Wilson|Tom Wilson]] *Phroso, 1897 **Phroso, 1899, okänd översättare *Rupert of Hentzau, 1898 **I drottningens tjenst, 1904, översättare [[Författare:Kerstin Wenström|Kerstin Wenström]] **Rupert af Hentzau: En äfventyrlig historia, 1910, okänd översättare **I drottningens tjänst, 1939, översättare Olaus Scherdin *Simon Dale, 1898 **Simon Dale: roman i 2 delar, 1898, översättare [[Författare:Hanny Flygare|Hanny Flygare]] *The King’s Mirror, 1899 **Kungens spegel, 1900, okänd översättare **[[Kungens spegel]], 1915, okänd översättare *Helena's Path, 1907 **[[Helenas väg]], 1914, översättare [[Författare:Eva Wahlenberg|Eva Wahlenberg]] [[Kategori:Anthony Hope|*]] [[Kategori:Författare|Hope, Anthony]] 9xdmry7okl75ffr9pd633erzwpi6tcq 104 145544 658603 574892 2026-09-18T13:23:34Z Gottfried Multe 11434 /* Validerad */ 658603 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="4" user="Gottfried Multe" />{{huvud|92|FÖRLUSTELSESTÄLLEN|}}</noinclude>det pålverk som ett stycke från stranden omgaf både staden och Gråmunkeholmen, det gamla Kedjeskär (Riddarholmen). Visserligen funnos öppningar, men de voro stängda med svängbommar och lås, och nycklarne förvarades af de ''bomslutare'' som valdes bland stadens förnämste borgare. ''En'' öppen plats tjenlig till förlustelseställe fans på fast mark utanför stadsmuren, och det var på n. v. Mynttorget vid inre Norreport. [[Fil:Gamla Stockholm 1882 s92 Fig39.jpg|miniatyr|centrerad|stående=1.5|Fig. 39. Stockholm från 1500-talet med Norreport och Brunkeberg. Efter samtida gravyr.]] Men det var trångt, äfven der. Riddaregatan (n. v. Myntgatan) fans icke ännu.<ref>Ett kungl. bref af den 28 Juli 1668 befalde gatans öppnande från Norreport genom Salvii arfvingars och salig fru Ebba Leijonhufvuds hus. År 1669 afgafs ytterligare bref om samma sak, och öfverståthållaren anbefaldes, att gatan med det snaraste skulle göras färdig.</ref> Norreport tog bort en del af torget. Åtskilligt skräp förvarades också under bar himmel. Smedjegatan bidrog icke till förlustelserna. Der bodde och hamrade ännu vid medlet af 1500-talet fem smeder, en kopparslagare och en plåtslagare. På platsens östra sida gick en del af slottsgrafven, på den norra flöt sydligaste armen af Norrström, dubbelt så bred som nu. Man ville hafva större svängrum och gick öfver bron från inre Norreport till Helgeandsholmen (gamla Stora Stockholmen), vidare öfver Lilla Stockholmen, nu norra delen af Helgeandsholmen, och<noinclude> <references/></noinclude> gmjl3e31bfczgbbq3wuvz1fo4xda2y1 104 145545 658605 574893 2026-09-18T14:44:45Z Gottfried Multe 11434 /* Validerad */ 658605 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="4" user="Gottfried Multe" />{{huvud||FÖRLUSTELSESTÄLLEN|93}}</noinclude>genom yttre Norreport öfver ännu en bro som kom fram ungefär vid östra kanten af n. v. arfprinsens palats, till foten af Brantberget, efter Johan Brunkes afrättning der kalladt Brunkeberg, som sträckte sig på södra sidan ända ned till Norrström (fig. 39). Der var man ändligen i det fria. Men det var ej alltid så lätt att komma dit. I ofredens tider, och dessa återkommo ej sällan, måste fredliga vandrare hålla sig borta från yttre Norreport, och på förlustelser var då ej att tänka. Ända in på 1500-talet gick det ofta omildt till på det stället. Då Gustaf Vasa slog sitt läger på Brunkeberg, voro der, såsom Erik Jörensson (Tegel) berättar i sin <i>Gustaffs historia,</i> »fyre Galghar fulle hängde öffuerst uppå Bärghet med Swenske Män». Äfven då det var fred i och omkring Stockholm, hade det sina farligheter att gå upp på Brunkeberg och roa sig. Der höllo röfvare och »arga skalkar» hus i de grottor som först bebotts af fromma eremiter. Messenius d. ä. berättar i sin Stockholmskrönika, att der <poem> Bodde Eremiter ej få, Under berget i Kula en, Ther solen på them icke sken Hwilken blef med tiden öde, Nær the wore alle dœde, Rœfvare intogo henne, Them monde Kungen oppbrænne, Och kastade Kulan igen, Ei sker sedan ther nogon mehn. </poem> Lyckades man få vara ostörd af krigsmän och Brunkebergsröfvare, kunde man nog roa sig på S:t Clara gärde och i trakten der omkring. Det var visserligen litet sumpigt här och der, men mellan sandbankarne och morasen fann man dock några torra ställen, om det också icke växte mycket annat än ljung och små buskar. Der var en ''malm,'' såsom dylika fält heta på landsbygden än i dag, säger Nordberg i sin bok ''S:t Claræ Minne,'' och skall Norrmalm på den sidan, liksom Södermalm på den motsatta sidan af Stockholm deraf hafva fått sitt namn.<ref>Wittingh anför i sin bok ''S:t Jacobs Minne'' en annan härledning, nämligen att ''malm'' skulle komma af »Malamän», besoldade personer till stadens bevakning och försvar, hvilka vid sina tillfällen blifvit här inqvarterade, att de icke måtte vara den trångbodda staden till besvär.</ref> Man vallfärdade till det här belägna, af Magnus Ladulås upprättade S:t Clara nunnekloster, som med sin klosterkyrka i midten och åtskilliga små hus omkring henne, allt omgifvet af en mur, såg<noinclude> <references/></noinclude> rp7i1u9f5jygzma7j3d7elljnylwyvi 104 145546 658628 574894 2026-09-19T07:43:30Z Gottfried Multe 11434 /* Validerad */ 658628 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="4" user="Gottfried Multe" />{{huvud|94|FÖRLUSTELSESTÄLLEN|}}</noinclude>ganska inbjudande ut, synnerligen genom den vackra skogslunden, som gränsade in till norra sidan af klostret och kanske sträckte sig backen utför (Norra Kyrkogatan i vår tid), under det nunnorna på södra sidan om muren, åt n. v. Södra Kyrkogatan, hade två instängda täppor, »tvifvelsutan», säger Nordberg, »till nödiga behof i sin hushållning, för sådana jordfrukter som dem tjente». Många gårdar i trakten tjenade till hviloställen vid utflykter från staden. Dessa gårdar hörde i allmänhet till klostret, dit förlänade af konungar och enskilda personer samt gifna i hemgift med de fruntimmer af de förmögnare klasserna som af sina anhöriga bestämts till nunnor eller af egen vilja tagit doket. När man tröttnade att leka på S:t Clara gärde, som 1529 anslogs till mulbete åt de kreatur som egdes af stadens borgare, eller att besöka gårdarne i trakten, och man ej längre fruktade för ogerningsmän, gick man ända upp på sandåsen för att njuta af utsigten, hvilken var ganska vidsträckt. Om vårdtornet deruppe hafva vi redan talat. Derifrån kunde man se öfver nästan hela Solna socken, och hon var likväl icke liten, utan sträckte sig i öster ända till Blockhusudden med det gamla försvarsverket samt i vester långt in åt Mälarsidan och slöt i söder först midt på Stortorget, så att Stockholms slott, Storkyrkan, Norrmalm, Ladugårdslandet och Kungsholmen allt på Solna sockens »förra botten funderade äro». Och en förlustelse var det att skåda allt detta. Sedan Norrmalm börjat på allvar bebyggas, och man ej längre fruktade någon fiende från det hållet samt de förut så talrika afrättningarna på Brunkeberg mindre ofta förekommo, började man också tänka på att göra förlustelseplatserna på Brunkebergsåsen mer inbjudande. Man lär till och med hafva bygt några små vallar till vindrufvors plantering, men detta »wärk» gick inom kort tid öfver ända. Det förtäljes också, att i sjelfva bergets klapper, ungefär 5 à 6 alnar ned i jorden, skola hittats åtskilliga slags snäckor, hvilket, utom alla andra skäl, skulle vara ett klart bevis, att »denna sandås måtte vid sjelfva syndafloden vara uppkastad». Likaledes uppgifves det, att »i berget tagits åtskilliga slags ädla stenar, som topas, agat, jaspis samt porfyr, marmor, bergkristaller och stenar som hafva malmådror i sig». Man hade således ganska vackra föreställningar om Brunkebergs ädla egenskaper. Men stundom var det farligt att gå dit, sedan mörkret inträdt, till och med i skymningen, icke för vanliga ogerningsmäns skull, men väl i anseende till de trollväsen som der uppe drefvo ofog. I den <i>Dissertatio academica de Monte Brunconis vulgo Brunkeberg,</i> som Jonas Bång offentligen framstälde och på stora<noinclude> <references/></noinclude> d3ypjvrdoxywxwsl3kbug4a6fm28yvn 104 145547 658629 574895 2026-09-19T07:48:14Z Gottfried Multe 11434 /* Validerad */ 658629 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="4" user="Gottfried Multe" />{{huvud||FÖRLUSTELSESTÄLLEN|95}}</noinclude>Gustavianum i Upsala den 12 Juni 1732 försvarade, anföres bland annat, att 1685 i maj, gångedags måndag i skymningen, en skrifvare gått den gatan som löper ifrån styckgjutarehuset upp åt Brunkeberg och då han kom upp mot kullen på berget, vid det yttersta huset, som der var i uppgången på högra handen, ropade folket och varnade, att han icke måtte gå fram. Han gick likväl. Öfverst på kullen fick han se åtta små personer dansa i ring, hållande hvar andra i händerna, alla i sida kläder, men med svarta ansigten och krithvitt hår som hängde rakt ned. Ingen var öfver sex qvarter lång. Skrifvaren kastades utför berget, så att det rasslade i den lösa klappern och blef han tillika så sönderkrossad och kramad, att han spottade blod. Han kallade till sig kapellanen i Maria församling Peter Strandell, tog nattvarden och omtalade hvad som händt honom. Kort derefter dog han. Men det var i skymningen. På ljusa dagen var det icke så farligt. Emellertid nöjde man sig ej längre med S:t Clara gärde som allt mer bebygdes eller med Brunkebergsåsen som också småningom inkräktades och hvarifrån byggnadsämnen togos till en stor del åt de nya gatorna, ända upp på Södermalm, såsom Horns- och Götgatorna m. fl. Man drog sig utför bergets östra sluttning, den brantaste, eller vandrade från staden förbi bergets södra sida, der Malmtorget småningom bildade sig, men först vid den stora regleringen af Norrmalm under drottning Kristinas tid ordentligt afmättes och ordnades. Der var ganska länge endast en brant strandväg som gick fram till S:t Jakobs kyrka, hvilken antages hafva funnits redan vid början af 1300-talet och skall hafva varit en »gammalmodig korsbyggnad», otvifvelaktigt af trä. Denna nedrefs 1527 bland de byggnader norr om strömmen som ansågos farliga, emedan fienden snart kunde lägra sig i dem, slottet och staden till förfång. Snart bygde man dock åter i trakten, och här och der i kålgårdarne förlustade man sig. Der tyckas också rastställen hafva funnits för dem som färdades från eller till Roslagen, dit vägen gick förbi den af Johan den tredje åter uppbygda Jakobs kyrka samt sedan öfver den bro, gamla Ladugårdslandsbron, som vi i inledningen omtalat såsom tillvarande ännu på 1730-talet och som genom den der liggande gamla Ladugårdslandstullen förde öfver Träskrännilen, der Jakobs Bergsgatas östra del nu leder till Gref Turegatan (f. d. Sqvalbergsgatan) och Riddargatsbacken (f. d. Sperlings backe). Vägen fortsatte öfver vestra delen af nu varande Ladugårdslandet och Ladugårdsgärdet. Ville stockholmaren begifva sig till aflägsnare trakter utanför staden, så kunde han kanske ganska länge sjöledes komma från den<noinclude> <references/></noinclude> f00s6bd93hgvetol8dkfc5jaf4tl5td 104 145548 658630 574896 2026-09-19T08:01:51Z Gottfried Multe 11434 /* Validerad */ 658630 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="4" user="Gottfried Multe" />{{huvud|96|FÖRLUSTELSESTÄLLEN|}}</noinclude>del af Ladugårdslandsviken som sedan kallades Packartorgsviken och senast Katthafvet och der Berzelii park nu är samt fara upp för ån till stora Träsksjön och derifrån till Kattrumpersjön, nu Norra Brunnsviken. Wittingh omtalar i »S:t Jakobs Minne», att ännu på hans tid (boken utgafs 1771) lefde gamla personer som mindes från sin barndom, att man med små båtar rott på Ingemarshofs-ängarne och der fiskat. »Åtskilliga jernringar af större slaget», fortfar Wittingh, »som ännu sitta qvar uti de Wästra Bärgen vid Träsket, nedan för den så kallade Nya Wägen, vittna, att man der fordom hamnat och hvilat med sina farkoster». Bland kålgårdarne utanför staden var det i synnerhet en som snart öfverglänste alla andra, och det var konungens egen, hvilken fans åtminstone i förra hälften af 1400-talet, kanske förr. Redan tidigt nämnes konungens örtagård eller ''Kungsträdgården,'' ett namn som ej var någon tom titel. Det var visserligen ett förlustelseställe, men ingalunda för hvem som helst. Det tålde ganska länge, innan trädgården uppläts åt allmänheten. Stockholmsfolket hörde visserligen mycket talas om denna lustgård och huru de kungliga der roade sig, men det fick ej tränga dit in. Det såg, att trädgården utvidgades på bekostnad af Jakobs kyrkogård; det förnam, att Gustaf Vasa inkallade en utländsk örtagårdsmästare, Hans Friese, som skulle sätta konungens trädgårdar i stånd och om vintrarne väfva linne och dräll åt drottningen; det hörde ett par årtionden derefter talas om en annan utländing, Jean Allard, som skulle af den kungliga trädgården göra en helt och hållet ny lustgård med främmande, sällsynta träd och örter; det fick veta, att Gustaf den andre Adolf skaffat sig en ny »Gartner» som hette Gabriel König och att drottning Kristina i sitt lusthus<ref>Nu sannolikt general-landtmäterikontorets hus eller åtminstone en del deraf.</ref> skulle hafva haft »flera roliga och nöjda stunder»; men allt detta var endast på afstånd. Det tyckes som Stockholms allmänhet ej heller fått på närmare håll beundra den {{rättelse|vattenkost|vattenkonst}} som under Karl den elfte uppsattes i trädgården och till hvilken vattnet, enligt kungl. trädgårdsintendenten Johan Hårlemans förslag, togs från Träsksjön, hvilken innehöll sådant »sött och af solen uppvärmdt vatten som för trädgården vore tjenligt». När stockholmsfolket släptes in i trädgården, var det redan slut med vattenkonsten. Först i det senast förflutna århundradet och i synnerhet under Gustaf den tredje medgafs det allmänheten att förlusta sig i Kungsträdgården. Då uppfördes också ett nytt varmväxthus i norra ändan af platsen (ett gammalt fans redan från Karl den<noinclude> <references/></noinclude> gli0x5sh4oee9kgu0h0c9pufcxnpf7y 104 145549 658631 576468 2026-09-19T08:06:56Z Gottfried Multe 11434 /* Validerad */ 658631 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="4" user="Gottfried Multe" />{{huvud||FÖRLUSTELSESTÄLLEN|97}}</noinclude>tolftes tid). Det var också på den tiden som ett trädgårdsmästareboställe bygdes bredvid växthuset, der Blanchs kafé nu ligger. Alla uppgifter sammanstämma deruti, att platsen under 1700-talet var en väl skött trädgård som hade sina af staten lönade vårdare, och då allmänheten omsider fick tillträde, vardt Kungsträdgården en förlustelseplats af gladaste slag. Bellman upplyser oss, huru det stod till der på hans tid. Att vakt fans vid ingångarne ser man af Fredmans 37:de epistel till <i>Mollberg på post vid Kungsträdgården.</i> <poem>Mollberg, stå stilla, stå stilla vid grind, Stilla på din post — fältväbeln befaller — Stå som en docka rödblommig och trind Inom Floras grönskande galler!</poem> Att der funnos ej blott trädgårdsgångar, utan äfven byggnader, märker man af strofens fortsättning: <poem>Stolt dina ben med hvita stöfletter Trippa beständigt kring gångar och hus.</poem> Musik uppfördes också i Kungsträdgården på den tiden, ty: <poem>I perspektivet, så långt som du ser Inom dessa murar, fönster och rutor Orfeus Flora sin dyrkan nu ger Vid cymbaler, flöjter och lutor.</poem> Inom gallret skådas för öfrigt »blomstrande prål», »sammanvridna hvalf, blompottor och stoder», och folket i trädgården är i farten med »bugningar, nigningar, löjen och skrål, vid ett sorl af sprutande floder. Stolt här och der med dyrbara släp mötas och trängas herdinnor, grefvinnor». Man ser en löpare i blått skärp och guldgul tröja framför två hingstar, och bullrande kommer en gyllene kaross med en turk bland fyra lakejer. Der en excellens till fots, »åldrig i purpur med stjerna och band går en landets drott». ... »Stolt med en plym, i glimmande drägt, nyter och spänd, framstiger en annan: röd emot soln, med hatten för pannan, blixtrar på fingret juvelen så täckt». Men det är icke endast den förnäma verlden: äfven fader Bergström, namnsdagsblåsaren i Katrinatrakten, är der och »fingrar bassongen». <poem>»Och bland en flock som sorlar på gången Hvälfvas af messing två glimmande lock».</poem> Efter Gustaf den tredjes tid ändrades trädgården mycket. Åtskilliga träd nedhöggos för att skaffa ljus och luft i de täta gångarne;<noinclude> <references/> {{sidfot|Gamla Stockholm.||7}}</noinclude> 2ra6mva1f0jvbhaim30ztgn57kvr6ak 104 145550 658633 574898 2026-09-19T08:47:24Z Gottfried Multe 11434 /* Validerad */ 658633 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="4" user="Gottfried Multe" />{{huvud|98|FÖRLUSTELSESTÄLLEN|}}</noinclude>gröna fält anlades och mycket annat gjordes till platsens förskönande; men varmväxthuset förvandlades till en danssal eller s. k. ''Vauxhall'' (fig. 40), der baler gåfvos till förmån för lifgardets barnhus.<ref>Hade först sin egen lägenhet i det hus i hörnet af Stora Kungsholmsgatan och Gamla Kungsholmsbron, hvilket en tid kallades Cathrineborg och der Melcher Jung år 1644 inrättade sitt glasbruk samt sedan egdes af hofjunkaren J. E. Snoilsky och ännu senare af grefve Carl Ehrenpreus. Sedermera intogos gardesbarnhusbarnen på Stora barnhuset.</ref> [[Fil:Gamla Stockholm 1882 s98 Fig40.jpg|miniatyr|centrerad|stående=1.5|Fig. 40. Vauxhall i Kungsträdgården. Efter samtida litografi.]] Med dessa baler öfvergick Kungsträdgården helt och hållet till förlustelseställe för den stora allmänheten. Uti ett kungl. bref till öfverståthållaren, frih. von Essen, af den 24 dec. 1795, ålades denne att vaka öfver, det skick och ordning måtte i trädgården iakttagas vid promenader, festiviteter och andra folksamlingar. Vauxhallen skulle, i likhet med sin förebild i London, afse fullkomlig jemlikhet. Der fick man, såsom fru Lenngren uttryckte sig, se »drängar bland stjernor och band». Vauxhallsbalerna voro talrikt besökta af »fröknar i flockar, vestaler i knippor». Der var »jemlikhet, qvalm och musik». Trängseln var besvärlig, men man rörde sig i alla fall bland »flottiga kinder och os af kotletter», såsom fru Lenngren också sjunger. I salens enda ända var värdshus och i den andra schweizeri. Vauxhallshärligheten räckte dock ej många år, ty redan 1801 inreddes byggnaden till arsenal och fyldes med de segertecken som under de närmast föregående åren, efter De la Gardieska<noinclude> <references/></noinclude> 80k4pgg8qz4zfgfyilo5f5onv4931vt 104 220928 658625 650292 2026-09-18T20:59:21Z Thuresson 20 /* Korrekturläst */ 658625 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Thuresson" />{{Marginalnot börjar}} {{c|Julii}}</noinclude>{{Inre marginalnot|9.}} <u>Måndag.</u> Klart och blåst. Nu bortfördes åter min lilla Sugga till Långbro, efter Lofven af H^r Ålderman Askengren — till dess Farrgalt. Boberg var dit, och Grönberg slog nu Borg-gården, efter jag i morgon om Gud vill! skall få in hö till stallet. Mamsell Bommade blårandigt hemspunnit garn — som gick svåra. Jag intog å nyo laxervin, och skref till min Syster, från hvilken jag i Lördags fick bref — Svar på mitt af den 8 Junii. Hon nämner mycket om sin Mågs elakhet mot hustrun. Kyrkovärden Petterson var här och nu åter måste jag pligta för Walla, och för detta ruinerade ställe betala till kyrkotornets reparation betala 3 RD 28 ß Banco. Eftermiddagen sedan Laxervinet opererat, mådde jag bättre, att jag efter kl: 5 satt uppe till afton. {{Inre marginalnot|10.}} <u>Tisdag.</u> Storm. Knappast kunde man intaga höet på Stallskullen som till mina Hästar af Arrendatorn lämnades; det blåste under vägningen här och äfvenså på ängen under pålassningen. Både mitt och Arrendatorns folk fingo hvardera några supar bränvin, alla voro snygga som brukligt är då de införa hö, utom min Brors 20åra gamle betjent Löfgren som ock skulle vara behjelpelig — Hans skjortärmar bestodo af endast slängande trasor omkring dess bruna armar. Jag blygdes att se detta elände och upsökte en hel fast eij fin skjorta som tilhördt min Salige Son, och som på en Auction kom att köpas, aldeles nysydda ooh obrukta efter en död, fast de eij voro af så fint lärft som det jag eljest hade till man, barn och mig men priset var då därefter afpassat. {{Inre marginalnot|11.}} <u>Onsdag.</u> Om natten och förmiddagen sköna välsignade rägnskurar men den grufveligaste storm; att här ett stort Syrenträd millan Gula- och Pigkammar fönstren stående, bröts af och måste vid roten afhuggas. Detta Träd stod där rätt vackert då jag 1775 — eller för 52 år sedan stod brud och flyttade till Årstad. Förmodeligen får man efter denna storm höra om olyckor för Sjöfarande och kanske eldsvådor. {{tomrad}}<noinclude> <references/> {{Marginalnot slutar}}</noinclude> 0xx5whadlujy1f6nq09knxkfrev9po5 104 220929 658632 650293 2026-09-19T08:20:14Z Thuresson 20 /* Korrekturläst */ 658632 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Thuresson" />{{Marginalnot börjar}} {{c|Julii}}</noinclude><noinclude>{{Inre marginalnot|11.}}</noinclude> En annan lycklig händelse var att En höna som någon tid saknats, återfants med 5 kycklingar uti min lilla Trädgård under en krusbärsbuske. Min enda Sugga som i Måndags fördes till Långbro, återhämtades — bör om Gud vill! grisa den sista October. Nu solfvades äntelig väfven som var så svår att få på bommen, ty garnet var för löst stärkt, att det snodde sig. Grönberg var till stan att låta Sko mina Hästar, och hade han hördt att vid Munkbron och Kornhamn flere Båtar, master m:m. i natt och i dag af Stormen blifvit krossade. {{Inre marginalnot|12.}} <u>Thorsdag.</u> Stormen rasade ouphörligt! Gud styrer stormen och menniskjans öden — i Dess händer, är således mitt öde, för mig det bästa — fast min inskränkta tankekraft eij förstår att det bedömma. Oagtadt stormen fortfor rägnade det dock jemnt ned och eij som ofta plägar ske slog häftigt utan hel mått. Jorden var så uttorkad att i Dammen eij syntes något vatten, alt sög sig ned i dess botten. Hvetet i trädgården hade lagt sig, så lärer väl vara på Åkrarne i sädesgärdet. Mamsell började väfva och hant öfver 2 alnar i dag, således blir det väl mer, när nu han kommit i god ordning — jag spolade 5. härfvor. {{Inre marginalnot|13.}} <u>Fredag.</u> Strömoln,något blåst, intet rägn — Jag spolade, Mamsell väfde — Drängarne drogo not — hade Bränmästaren till hjelp, och fick jag på min lott 5. små Stekgeddor — däraf 2 genast stektes, emedan Kapitain Moltzer med sin betjent, som nu åter vandradt kring Walla och Engby, hitkommo sedan vi ätit och bortgingo klockan 12. {{Inre marginalnot|14.}} <u>Lördag.</u> Mulit, ett par små duggskurar. Från staden hemköptes ¼ Tuna Ströming, färskt kjött och bröd — och såldes 1. ℔ törnrosor. Boberg hade Gökuret nere att ränsa och i ordningsställa minutvisare att hon på lång tid varit krånglig. {{tomrad}}<noinclude> <references/> {{Marginalnot slutar}}</noinclude> 9hgne069z1l0g378blw42q8bol4s7wu 108 225454 658620 657427 2026-09-18T18:31:26Z Thuresson 20 /* Korrekturläst */ 658620 proofread-index text/x-wiki {{:MediaWiki:Proofreadpage_index_template |Upphovsman=[[Författare:Anthony Hope|Anthony Hope]] |Titel=[[Kungens spegel]] |År=1915 |Oversattare=Okänd |Utgivare=B. Wahlströms förlag |Källa=[[:File:Kungens spegel 1915.djvu|djvu]] |Bild=[[File:Kungens spegel 1915.djvu|page=1|250px]] |Sidor=<pagelist 1="omslag" 2="tom" 3="titel" 4="tryck" 5=3 227="tom" 228="baksida" /> |Anmärkningar={{clear}} <b>Första delen</b> #[[Kungens spegel/Kapitel 01|Min kröningsdag,]] 3 #[[Kungens spegel/Kapitel 02|En fågel utan vingar]], 12 #[[Kungens spegel/Kapitel 03|Två av mina uppfostrare]], 21 #[[Kungens spegel/Kapitel 04|Ödet i korta kjolar]], 31 #[[Kungens spegel/Kapitel 05|Vad som måste hända]], 40 #[[Kungens spegel/Kapitel 06|Ett politiskt avtal]], 51 #[[Kungens spegel/Kapitel 07|En avsägelseakt]], 63 #[[Kungens spegel/Kapitel 08|Kung till ett högt pris]], 75 #[[Kungens spegel/Kapitel 09|Jag lovar att icke skratta]], 84 #[[Kungens spegel/Kapitel 10|Levnadslusten ber om lov att protestera]], 94 #[[Kungens spegel/Kapitel 11|Hårfrisören väntar]], 104 <b>Senare delen</b> #[[Kungens spegel/Kapitel 12|En jakt efter två drömbilder]], 116 #[[Kungens spegel/Kapitel 13|Avgjort medeltidsaktig]], 126 #[[Kungens spegel/Kapitel 14|William Adolphus slår huvudet på spiken]], 135 #[[Kungens spegel/Kapitel 15|Stor upphöjelse]], 147 #[[Kungens spegel/Kapitel 16|Ett intressant motstycke]], 156 #[[Kungens spegel/Kapitel 17|Ett återseende]], 168 #[[Kungens spegel/Kapitel 18|Vilken fråga!]], 181 #[[Kungens spegel/Kapitel 19|Grevinnans hemlighet]], 193 #[[Kungens spegel/Kapitel 20|Om skrubbsår på knät]], 206 #[[Kungens spegel/Kapitel 21|Såsom Bederhof hade arrangerat det]], 219 |Width= |Css= |Kommentar= }} [[Kategori:Korrekturlästa index]] aarlynn33kuamdo5ogz5tlwl96td2tn 106 225989 658606 2026-09-18T15:24:47Z Johshh 17980 Skapade sidan med 'Christoph von Schmid (1768-1854) var en tysk författare. == Verk == * [[Barndoms-Hjertat, eller huru Henrik af Eichenfels lärde känna Gud. Berättelse för Barn och Barnawänner]] (1832) [https://litteraturbanken.se/f%C3%B6rfattare/SchmidC/titlar/BarndomsHjertat/sida/I/faksimil?om-boken litteraturbanken]' 658606 wikitext text/x-wiki Christoph von Schmid (1768-1854) var en tysk författare. == Verk == * [[Barndoms-Hjertat, eller huru Henrik af Eichenfels lärde känna Gud. Berättelse för Barn och Barnawänner]] (1832) [https://litteraturbanken.se/f%C3%B6rfattare/SchmidC/titlar/BarndomsHjertat/sida/I/faksimil?om-boken litteraturbanken] 8dq1m4h9y50tn9awyavhg6holv8a3k0 104 225990 658607 2026-09-18T17:18:40Z Thuresson 20 /* Korrekturläst */ 658607 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Thuresson" />220</noinclude>hade gått ut på att kunna undertrycka den översvallande ondskan. En liten stund därefter lämnade Krak oss. Mitt ansikte måtte ha haft något anmärkningsvärt uttryck, då jag såg efter henne, ty min mor sade med ett leende: — Jag vet, du tycker att hon var sträng. Ibland tyckte jag det också. Men se bara, hur väl det har utfallit med dig, Augustin! — Madame, sade jag, min nuvarande förträfflighet och förestående lycka försona mig med allt. — Du hade en mycket lycklig barndom, anmärkte min mor. (Jag bugade mig.) Du står i begrepp att gifta dig med en flicka, jag framför alla andra skulle välja åt dig. (Jag bugade mig ännu en gång.) Och det allmänna tillståndet i landet är lugnt och tillfredsställande. (För tredje gången bugade jag mig.) Kyss mig, Augustin, sade min mor. Denna sammanfattning av mitt lyckliga liv och min lyckliga regering avgavs i en den mest avgörande ton av prinsessan Heinrich. Jag hade icke en tanke på att opponera mig mot dem; tvärtom förvånade det mig nästan att icke själva fakta undergingo en omedelbar förvandling för att stämma ihop med de åsikter hon uttryckt. Vad gjorde det att det icke förhöll sig så? De bedömdes och kallades så, ansågos så och förklarades vara med sanningen överensstämmande. Min mors mod rörde mig in i själen, och jag kysste henne med mycken värme. Det är en icke oviktig konst att alltid vara verkligheten överlägsen. Jag, som utkämpade hopplösa, tvivelaktiga strider, förlamad av en hemlig, förrädisk kärlek till fienden, kunde icke annat än giva mitt erkännande åt prinsessan Heinrichs segerstolta hållning. Därnäst ser jag mig själv tillsammans med Elsa, nu triumferande i all sin ståt, uppmärksammad och avundad av alla, bedövad av fjäsk och bjäfs, skrattande och darrande. Det hade varit svårt för mig att träffa henne ensam, ty hon hade nästan hela dagen något kvinnligt sällskap vid sin sida. Hon ville icke vara ensam med mig. Det skulle komma i morgon på Artenberg. Nu var hennes stund, och hon försökte tro att den skulle vara i evighet. Det låg icke i hennes<noinclude> <references/></noinclude> tnp1csdr30j4z98z23obe4r9ppgeced 104 225991 658608 2026-09-18T17:20:24Z Thuresson 20 /* Korrekturläst */ 658608 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Thuresson" />{{ph|221}}</noinclude>natur att trotsa och besegra en fiende på prinsessan Heinrichs modiga sätt; hon kunde blott vända om och fly, döljande för sig själv, hur snart hon måste bli upphunnen. Hon pratade med mig nervöst och fort, skyndade sig alltid att själv välja samtalsämnet, och aktade sig för att låta det uppstå någon lucka, genom vilken vad hon fruktade kunde slippa fram. Jag såg i hennes ögon den oro, som fyllde henne. En gång hade jag känt mig ytterligt förödmjukad därav, känt en intensiv längtan att komma bort från henne, en våldsam avsky för nödvändigheten att tvinga mig på henne. Nu var jag tuktad; så svårt som Struboff skulle jag icke få det; jag behövde icke vara rädd för att Elsa skulle skära sig en ny brödskiva. Men jag försökte stålsätta mig mot henne, intalande mig att efter som hon ville komma i åtnjutande av något som hade värde för henne, måste hon också betala för det och förtjänade intet medlidande på grund av ett köp, som hon själv hade stadfäst. Ack, stackars liten, hon kände varken varans värdelöshet eller visste hur högt priset var; och hennes ögon tiggde mig om att icke göra hennes farhågor till verklighet. Snart nog skulle hon komma under fund med det ändå. Sist kommer synen av teatern, av galaföreställningen, där Elsa och jag sutto bredvid varandra, omgivna av idel förnämiteter, i prakt och ståt, föremål för hela stadens blickar, ett skådespel, som många ännu minnas och tala om. Det föreföll mig som om hela mitt liv låg utbrett där framför mig; jag behövde blott se åt ena eller andra hållet för att döda ting skulle stå upp ur graven och bli levande för mig igen. Där såg jag Kraks hårda ansikte, min mors oövervinneliga leende; en enda blick på dem förde tillbaka barndomen med dess stränga disciplin, dess i rädsla stulna nöjen, dess sällsamma okunnighet och ännu sällsammare flyktiga glimtar av förstående. Där såg jag Victorias hand, ringprydd, behandskad och hållande solfjädern — den påminde mig om den lilla flickans bara, röda, misshandlade knogar. Borta i en loge till höger, nära scenen, satt grevinnan von Sempach med sin man; mina ögon riktades ofta på henne och funno alltid hennes vilande<noinclude> <references/></noinclude> tamvcr4252w9tksl6npzogc3fd7a8iy 104 225992 658609 2026-09-18T17:30:20Z Thuresson 20 /* Korrekturläst */ 658609 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Thuresson" />222</noinclude>på mig. Åter sprang jag som ett barn till henne, bedjande om att bli älskad; åter älskade jag henne som gosse och tilltvang mig hennes motsträviga kärlek; åter offrade jag hennes hjärta och min egen glädje i min mandoms första kraft och skoningslösa stolthet. Nedanför henne, i närheten av orkestern, satt Wetter; genom min kikare kunde jag se leendet som aldrig lämnade hans ansikte, då han betraktade den lysande rad uti vilken jag satt. Där, hos honom, var min naturliga plats såsom åskådare, där skulle jag ha suttit och skämtat och gjort narr av grannlåten, icke här såsom innehavare av den förnämsta rollen i komedien. Vilka samtal vi haft, vilka nätter vi tillbragt i varandras sällskap, hur vi tillsammans hade störtat ned från himmelen och önskat oss kunna konsten att falla mjukt! Se, nu ler han ännu mer! Vad är det? Struboff har smugit sig in och tungt sjunkit ned på en fåtölj. Wetter viftade med handen åt honom och skrattade. Ja, skratta, skratta, Wetter! Det är ditt enda evangelium och måste därför undfå förlåtelse för sina oundvikliga fel och brister. Skratta till och med åt den stackars Struboff, vilkens mage är så stor, vilkens känslor äro så fina, som icke ens får ge sin hustru en bit bröd, och som icke skulle begära en större glädje än den att få kyssa hennes fötter. Och skratta även åt Varvilliers, som, fast han sitter där han har en god utsikt över oss, aldrig för ett ögonblick riktar sin blick på den unga flickan vid min sida, utan på det mest höviska sätt uraktlåter att observera henne ensam bland hela den övriga mängden. Såg hon på honom? Javisst; eftersom han icke ville se på henne. Ack ja, vi äro alla här, alla utom Hammerfeldt, som skådar ned på oss från himmelen, och Coralie, som snart skall komma in och sjunga bröllopssången. Till och med Victorias baron är här, och min systers förtvivlade snyftningar ljuda åter i mina öron. Bederhof och hans gelikar sitta bakom mig. Det verkliga och det overkliga, statisterna och folket, alla äro de här, var och en på sin plats i tablån. När Coralie kommer, skola vi vara fulltaliga. Operan slutade och ridân föll. Ett sorl av röster uppstod. {{tomrad}}<noinclude> <references/></noinclude> f9xhit1b65snj1uzkpia8m2kezyo9o6 104 225993 658610 2026-09-18T17:32:37Z Thuresson 20 /* Korrekturläst */ 658610 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Thuresson" />{{ph|223}}</noinclude>— Nu kommer hymnen till oss, Elsa, sade jag. — Ja, viskade hon, kramande ihop den besynnerliga sidentrasa till program, som de hade givit henne. — Jag har aldrig hört madame Mansoni, tillade hon. Jag såg på henne; en svag rodnad färgade hennes ansikte, Hon hade hört talas om madame Mansoni, fast hon icke hade hört henne sjunga. Jag satte åter kikaren för ögonen och såg på Wetter. Han nickade nästan omärkligt; därpå kastade han tillbaka huvudet och skrattade igen. Nu väntade vi blott på Coralie. När hon kom, skulle vi alla vara samlade. Musiken började. Antingen det nu var på förhand arrangerat eller det skedde av de närvarandes egen drift, jag vet icke vilket, reste sig hela publiken. Endast Elsa och jag sutto stilla. Ridân gick upp, och Coralie blev synlig i sin sällsynta skönhet och sitt oförlikneliga lugn. I nästa ögonblick fyllde den stora, rika, känslolösa rösten teatern. Jag såg Struboff luta sig tillbaka till sin stol, vältaligt uttryckande sin förtvivlan med axlarna; jag såg Wetter lyssna med spänd blick och krökta läppar, Varvilliers småle vid minnet av vår repetition. Bredvid mig hörde jag Elsa andas kort och hastigt. Jag vände mig emot henne; hennes ögon blixtrade av triumf och sinnesrörelse. Det var ett stort ögonblick! Plötsligt kände hon min blick på sig; färgen steg på hennes ansikte, hon slog ned ögonen och läpparna darrade; en den snabbaste förstulna blick flög bort till det ställe, där Varvilliers hade sin plats. Jag vände mig bort med en känsla av beklämning. Coralies röst höjde och sänkte sig regelmässigt under sången. Uttryckslösheten i densamma tycktes mig som ett fint gäckeri, som om hon icke ville förnedra den äkta känslan till att göra tjänst vid denna maskerad, som om blotta orden voro nog för ett sådant giftermål, och själen med förakt vägrade att sanktionera det. Elsas ögon voro nu fästa på henne, och även grevinnan von Sempach satt framåtlutad i sin loge och betraktade sångerskan. Den sista versen kom, och med en djup bugning och ett småleende riktade Coralie den direkt till mig, till mig, tvärs över hela salongen, så tydligt att allas huvuden vändes för att<noinclude> <references/></noinclude> 6qdh18it6zmhflocm30dqtviofmjdjq 104 225994 658611 2026-09-18T17:34:34Z Thuresson 20 /* Korrekturläst */ 658611 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Thuresson" />224</noinclude>man skulle kunna se på mig och Elsa vid min sida. Allas blickar vilade på oss. Sången slutade. En storm av bifallsrop brast lös. En kort flämtning eller snyftning undslapp Elsa, Jublet växte och växte, näsdukar fladdrade i luften. Jag reste mig och räckte Elsa min hand för att hjälpa henne att stiga upp. Därpå togo vi tillsammans ett steg framåt och bugade oss åt alla håll. Det blev tyst. Coralies röst höjde sig ånyo, upprepande den sista versen. Nu stämde hela puliken in. Vi blevo stående tills sången åter slutade, ävensom under den därpå åter följande bifallsstormen. En sådan entusiasm hade icke förekommit i Forstadt i mannaminne. Folket ådagalade sin medkänsla för oss; det var en triumf, en triumf, en triumf! Dagen därpå gifte vi oss; och frampå aftonen begåvo min gemål och jag oss tillsammans till Artenberg. Det var så Bederhof hade arrangerat det. {{linje|5em}} <section end=kap21 /> {{tomrad}}<noinclude> <references/></noinclude> 8a4p7b32omnv01bn6cdwf8r7qhrzxbr 104 225995 658612 2026-09-18T17:34:42Z Thuresson 20 /* Utan text */ 658612 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="0" user="Thuresson" /></noinclude><noinclude> <references/></noinclude> oxbllpeyfqigxl7qn4ey8to11wi5iki 104 225996 658613 2026-09-18T17:46:20Z Thuresson 20 /* Korrekturläst */ 658613 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Thuresson" /></noinclude>{{c|{{Större|WAHLSTRÖMS INBUNDNA ENKRONAS-BÖCKER.|150}}}} {| |- |align="left" valign="top"|<b>MARIE CORELLI:</b> |- |align="left" valign="top"|{{em}}THELMA. PRINS LUCIO. |- |align="left" valign="top"|<b>NATALY v. ESCHSTRUTH:</b> |- |align="left" valign="top"|{{em}}BJÖRNARNA PÅ HOHENESP. GÅSLISA. DEN FÖRLORADE SONEN. BELLADONNA. IRIS. POLSKT BLOD. VÅRSTORMAR. UNGDOMSBLOD. |- |align="left" valign="top"|<b>ANATOLE FRANCE:</b> |- |align="left" valign="top"|{{em}}DEN RÖDA LILJAN. |- |align="left" valign="top"|<b>MRS HUNGERFORD:</b> |- |align="left" valign="top"|{{em}}MOLLY BAWN. DOLORES PHYLLIS MARVEL. MONA. LILIAN. HJÄRTATS STRIDER. |- |align="left" valign="top"|<b>E. MARLITT:</b> |- |align="left" valign="top"|{{em}}GULLVIVA. TANT CORDULAS HEMLIGHET. |- |align="left" valign="top"|<b>[[Författare:Alexandre Dumas den äldre|ALEXANDER DUMAS]]:</b> |- |align="left" valign="top"|{{em}}DEN SISTE CHEVALIEREN. |- |align="left" valign="top"|<b>LOUIS GALLET:</b> |- |align="left" valign="top"|{{em}}CYRANO DE BERGERAC. |- |align="left" valign="top"|<b>ÉMILE ZOLA:</b> |- |align="left" valign="top"|{{em}}DAMERNAS PARADIS. |- |align="left" valign="top"|<b>BERTHA von SUTTNER:</b> |- |align="left" valign="top"|{{em}}NED MED VAPNEN. |- |align="left" valign="top"|<b>KURT LANGE:</b> |- |align="left" valign="top"|{{em}}GRÄNSSPIONERNA. |- |align="left" valign="top"|<b>[[Författare:Jack London|JACK LONDON]]:</b> |- |align="left" valign="top"|{{em}}VARG-LARSEN |- |align="left" valign="top"|<b>[[Författare:Anthony Hope|ANTHONY HOPE]]:</b> |- |align="left" valign="top"|{{em}}KUNGENS SPEGEL. |- |} {{c|{{Större|<b>B. Wahlströms Bokförlag, Wallingatan 14, Stockholm</b>|150}}}} {{c|{{mindre|Stockholms Bokindustri A B:s Boktr. 1914.}}}} {{tomrad}}<noinclude> <references/></noinclude> rae2tjsnpgzp6tnrhv3k8by2hwri8ru 658619 658613 2026-09-18T18:30:42Z Thuresson 20 658619 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Thuresson" /></noinclude>{{c|{{Större|WAHLSTRÖMS INBUNDNA ENKRONAS-BÖCKER.|150}}}} {| |- |align="left" valign="top"|<b>MARIE CORELLI:</b> |- |align="left" valign="top"|{{em}}THELMA. PRINS LUCIO. |- |align="left" valign="top"|<b>NATALY v. ESCHSTRUTH:</b> |- |align="left" valign="top"|{{em}}BJÖRNARNA PÅ HOHENESP. GÅSLISA. DEN FÖRLORADE SONEN. BELLADONNA. IRIS. POLSKT BLOD. VÅRSTORMAR. UNGDOMSBLOD. |- |align="left" valign="top"|<b>ANATOLE FRANCE:</b> |- |align="left" valign="top"|{{em}}DEN RÖDA LILJAN. |- |align="left" valign="top"|<b>MRS HUNGERFORD:</b> |- |align="left" valign="top"|{{em}}MOLLY BAWN. DOLORES PHYLLIS MARVEL. MONA. LILIAN. HJÄRTATS STRIDER. |- |align="left" valign="top"|<b>E. MARLITT:</b> |- |align="left" valign="top"|{{em}}GULLVIVA. TANT CORDULAS HEMLIGHET. |- |align="left" valign="top"|<b>[[Författare:Alexandre Dumas den äldre|ALEXANDER DUMAS]]:</b> |- |align="left" valign="top"|{{em}}DEN SISTE CHEVALIEREN. |- |align="left" valign="top"|<b>LOUIS GALLET:</b> |- |align="left" valign="top"|{{em}}CYRANO DE BERGERAC. |- |align="left" valign="top"|<b>ÉMILE ZOLA:</b> |- |align="left" valign="top"|{{em}}DAMERNAS PARADIS. |- |align="left" valign="top"|<b>BERTHA von SUTTNER:</b> |- |align="left" valign="top"|{{em}}NED MED VAPNEN. |- |align="left" valign="top"|<b>KURT LANGE:</b> |- |align="left" valign="top"|{{em}}GRÄNSSPIONERNA. |- |align="left" valign="top"|<b>[[Författare:Jack London|JACK LONDON]]:</b> |- |align="left" valign="top"|{{em}}VARG-LARSEN |- |align="left" valign="top"|<b>[[Författare:Anthony Hope|ANTHONY HOPE]]:</b> |- |align="left" valign="top"|{{em}}KUNGENS SPEGEL. |- |} {{c|{{Större|<b>B. Wahlströms Bokförlag, Wallingatan 14, Stockholm</b>|150}}}} {{c|{{mindre|Stockholms Bokindustri A.-B:s Boktr. 1914.}}}} {{tomrad}}<noinclude> <references/></noinclude> f4gyquq5felyx78f9tqg0hyhuwrlsul 0 225997 658614 2026-09-18T17:47:24Z Thuresson 20 Kap 21 658614 wikitext text/x-wiki <div class=layout2 style="text-align: justify; "> <pages index="Kungens spegel 1915.djvu" from=221 to=226 fromsection="kap21" tosection="kap21" kommentar={{nop}} header=1/> <references/> </div> [[Kategori:Kungens spegel|21]] 5sku45s9mat3mzgrtwe3os0dhfrl10n 104 225998 658615 2026-09-18T18:00:38Z Thuresson 20 /* Korrekturläst */ 658615 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Thuresson" /></noinclude>{{c|{{Större|<b>KUNGENS SPEGEL</b>|250}}}} {{c|{{Större|AV|150}}}} {{c|{{Större|<b>ANTHONY HOPE</b>|200}}}} {{c|B. WAHLSTRÖMS FÖRLAG}} {{huvud|<b>50 ÖRE</b>|<b>STOCKHOLM</b>|<b>DEL I o II</b>}} {{tomrad}}<noinclude> <references/></noinclude> tu1lbgam7wxvwkhhy9l8m93cexckhwp 104 225999 658616 2026-09-18T18:01:04Z Thuresson 20 /* Utan text */ 658616 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="0" user="Thuresson" /></noinclude><noinclude> <references/></noinclude> oxbllpeyfqigxl7qn4ey8to11wi5iki 104 226000 658617 2026-09-18T18:27:54Z Thuresson 20 /* Korrekturläst */ 658617 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Thuresson" /></noinclude><div style="text-align: center;"><span style="border-bottom: double 3px; font-size:250%;">ANTHONY HOPE</span></div> <div style="text-align: center;"> <h1 align="center" style="border-bottom:none; font-size:400%; font-weight:bold;">KUNGENS SPEGEL</h1> {{c|ÖVERSÄTTNING FRÅN ENGELSKAN}} {{c|STOCKHOLM 1915.}} {{c|B. WAHLSTRÖMS FÖRLAG}} {{tomrad}}<noinclude> <references/></noinclude> g6hcjatyxyw49y5nv90d0l9h8dvwuv3 104 226001 658618 2026-09-18T18:30:02Z Thuresson 20 /* Korrekturläst */ 658618 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Thuresson" /></noinclude>{{c|STOCKHOLM 1915}} {{c|Stockholms Bokindustri A.-B:s Boktr.}} {{tomrad}}<noinclude> <references/></noinclude> tbfbm88vhtwhk5wobcxhuoapgjeaq01 14 226002 658622 2026-09-18T18:44:13Z Thuresson 20 Ny 658622 wikitext text/x-wiki [[Kategori:Romaner]] [[Kategori:Anthony Hope]] [[Kategori:1890-talets verk]] s8rhkmmb2ivp6ly9ngyf5gxxp4rgbfs 0 226003 658623 2026-09-18T18:45:54Z Thuresson 20 Ny 658623 wikitext text/x-wiki <div class=layout2 style="text-align: justify; "> <pages index="Kungens spegel 1915.djvu" from=3 to=3 current={{nop}} kommentar={{nop}} next="[[Kungens spegel/Kapitel 01|Min kröningsdag]]" header=1/> {{innehåll börjar}} {{clear}} <b>Första delen</b> #[[Kungens spegel/Kapitel 01|Min kröningsdag,]] 3 #[[Kungens spegel/Kapitel 02|En fågel utan vingar]], 12 #[[Kungens spegel/Kapitel 03|Två av mina uppfostrare]], 21 #[[Kungens spegel/Kapitel 04|Ödet i korta kjolar]], 31 #[[Kungens spegel/Kapitel 05|Vad som måste hända]], 40 #[[Kungens spegel/Kapitel 06|Ett politiskt avtal]], 51 #[[Kungens spegel/Kapitel 07|En avsägelseakt]], 63 #[[Kungens spegel/Kapitel 08|Kung till ett högt pris]], 75 #[[Kungens spegel/Kapitel 09|Jag lovar att icke skratta]], 84 #[[Kungens spegel/Kapitel 10|Levnadslusten ber om lov att protestera]], 94 #[[Kungens spegel/Kapitel 11|Hårfrisören väntar]], 104 <b>Senare delen</b> #[[Kungens spegel/Kapitel 12|En jakt efter två drömbilder]], 116 #[[Kungens spegel/Kapitel 13|Avgjort medeltidsaktig]], 126 #[[Kungens spegel/Kapitel 14|William Adolphus slår huvudet på spiken]], 135 #[[Kungens spegel/Kapitel 15|Stor upphöjelse]], 147 #[[Kungens spegel/Kapitel 16|Ett intressant motstycke]], 156 #[[Kungens spegel/Kapitel 17|Ett återseende]], 168 #[[Kungens spegel/Kapitel 18|Vilken fråga!]], 181 #[[Kungens spegel/Kapitel 19|Grevinnans hemlighet]], 193 #[[Kungens spegel/Kapitel 20|Om skrubbsår på knät]], 206 #[[Kungens spegel/Kapitel 21|Såsom Bederhof hade arrangerat det]], 219 {{innehåll slutar}} {{linje|5em}} {{Sida:Kungens spegel 1915.djvu/4}} </div> [[Kategori:Kungens spegel|*]] [[Kategori:Anthony Hope]] [[Kategori:1890-talets verk]] [[Kategori:Romaner]] [[en:The King's Mirror]] rqqnk7nl6klcx824q4zxropfxbyspp5 104 226004 658626 2026-09-18T21:18:47Z Bio2935c 11474 /* Korrekturläst */ 658626 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Bio2935c" />{{huvud||Om klostren i Skara-Sticht.|159}}{{linje}}</noinclude><h2 style="text-align:center; margin:auto; border:none;"> {{st|Then Fierde Boken|150}} <br> {{m|Om|70}} <br> {{sp|KLOSTREN}} vti Skara-Sticht.</h2> <h3 style="text-align:center; margin:auto; border:none;"> {{ant|{{st|Cap. I.}}}} <br> Om {{sp|SKARA}}-Klostren.</h3> {{Initial|S}}Åsom i <b>Skara</b> är then äldsta Domkyrkia i hela riket; Så hafwa vti then Catholiska tiden, i thenna nu lizla och förfalna staden, warit åtskilliga wackra Kyrkior, såsom (vtom Domkyrkion, som war helgad {{ant|S. Mariæ}} eller Wårfru) {{ant|<i>S. Peders, S. Nicolai, S. Lars, S. Olufs, S. Catharinæ &c</i>}}. <b>Helga-kors</b> Kyrkia, tillika med <b>Helg-Andshuset</b>, lärer warit ther, hwaräst nu <b>Hospitalet</b> är. Kloster hafwa här icke flere warit än twenne; ty hwad som efter gambla {{ant|traditioner}} säges om flere kloster, hafwer ingen grund, vtan bör förstås om {{ant|<i>Capell</i>,}} <b>Kanikedömen</b> eller {{ant|<i>Canonier</i>}} och {{ant|<i>Præbender</i>,}} ja, ock om <b>Gillen</b>, hwilke så här, som wid andra Domkyrkior och Biskopssäten, hafwa giordt ett stort antal och warit af anseenliga inkomster. Elliest wil man wäl gerna tro, at strax efter, sedan domen eller<noinclude> {{huvud||L|Biskops-}} <references/></noinclude> 6kg6l3zfzvxpzgz5xdaspvl43fmrmmg 108 226005 658634 2026-09-19T10:47:43Z OrdiskFamiljebok 17574 1617 års riksdagsordning 658634 proofread-index text/x-wiki {{:MediaWiki:Proofreadpage_index_template |Upphovsman= |Titel=Ordningen för ständernas sammanträden 1617 |År=1728 |Oversattare= |Utgivare=von Stiernman, Anders Anton |Källa=https://digital.ub.umu.se/resolve?urn=urn:17a_000301:0733 |Bild= |Sidor= |Anmärkningar=1617 års riksdagsordning, hittad i "Alla riksdagars och mötens beslut 1521-1731". Utgiven av Anders Anton von Stiernman. Stockholm. 1-3. 1728-1733. |Width= |Css= |Kommentar= }} [[Kategori:Index]] swzp7tyk4nmg59wo8ika05b80hqiq9v 658635 658634 2026-09-19T11:35:35Z Thuresson 20 Thuresson flyttade sidan [[Index:File:RO 1617.pdf]] till [[Index:RO 1617.pdf]]: Felstavad titel 658634 proofread-index text/x-wiki {{:MediaWiki:Proofreadpage_index_template |Upphovsman= |Titel=Ordningen för ständernas sammanträden 1617 |År=1728 |Oversattare= |Utgivare=von Stiernman, Anders Anton |Källa=https://digital.ub.umu.se/resolve?urn=urn:17a_000301:0733 |Bild= |Sidor= |Anmärkningar=1617 års riksdagsordning, hittad i "Alla riksdagars och mötens beslut 1521-1731". Utgiven av Anders Anton von Stiernman. Stockholm. 1-3. 1728-1733. |Width= |Css= |Kommentar= }} [[Kategori:Index]] swzp7tyk4nmg59wo8ika05b80hqiq9v 658637 658635 2026-09-19T11:37:09Z Thuresson 20 658637 proofread-index text/x-wiki {{:MediaWiki:Proofreadpage_index_template |Upphovsman= |Titel=[[Ordningen för ständernas sammanträden 1617]] |År=1728 |Oversattare= |Utgivare=Anders Anton von Stiernman |Källa=https://digital.ub.umu.se/resolve?urn=urn:17a_000301:0733 |Bild= |Sidor=<pagelist 1=706 /> |Anmärkningar=1617 års riksdagsordning, hittad i "Alla riksdagars och mötens beslut 1521-1731". Utgiven av Anders Anton von Stiernman. Stockholm. 1-3. 1728-1733. |Width= |Css= |Kommentar= }} [[Kategori:Index]] oo1s61upfhrjjkilqclc3nn85b9u32l 108 226006 658636 2026-09-19T11:35:35Z Thuresson 20 Thuresson flyttade sidan [[Index:File:RO 1617.pdf]] till [[Index:RO 1617.pdf]]: Felstavad titel 658636 proofread-index text/x-wiki #REDIRECT [[Index:RO 1617.pdf]] c4ld3yobujydwgmo4tf1jcmp0j5iek3