Wikisource svwikisource https://sv.wikisource.org/wiki/Wikisource:Huvudsida MediaWiki 1.47.0-wmf.21 first-letter Media Special Diskussion Användare Användardiskussion Wikisource Wikisourcediskussion Fil Fildiskussion MediaWiki MediaWiki-diskussion Mall Malldiskussion Hjälp Hjälpdiskussion Kategori Kategoridiskussion Tråd Tråddiskussion Summering Summeringsdiskussion Sida Siddiskussion Författare Författardiskussion Index Indexdiskussion TimedText TimedText talk Modul Moduldiskussion Event Event talk Ämne 104 145812 658760 583395 2026-09-23T17:18:43Z Gottfried Multe 11434 /* Validerad */ 658760 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="4" user="Gottfried Multe" />{{huvud||GATMUSIK OCH FOLKNÖJEN|129}}</noinclude>Stradivarius, men ingen Stradivarius skulle uthärda så många vädervexlingar och strapatser som Blinda Kalles fiol. Den är icke något bortskämdt barn; gud vete, om den någonsin varit klädd i fodral. Ingen må tro, att det blott är dansmusik och s. k. slagdängor som Blinda Kalle spelar. Bekant med hela den klassiska musiken, medföljer han lika troget den moderna, och han gör rättvisa åt alla mästare, alla skolor.» Blinda Kalle uppträdde också med accompagnemang, i början af ett positiv, men under senare år af en annan blind man, som spelade fiolonsell. Under de sexton år som förflutit sedan Blinda Kalles död har ingen honom värdig efterträdare låtit höra af sig. Gatmusiken har alltid varit älskad af folket och samtidigt hatad af de rike. Redan 1770 klagar en ondsinnad Anonym i <i>[[Stockholms Oordenteligheter/Nummer 5#s40|Stockholms Oordentligheter]]</i> öfver att »en hop trumslagare och pipare hafva tagit sig före at om Helgedagarne ställa sig på allmänna ställen och för en liten vedergällning visa sin färdighet på hvar sina Instrumenter». Författaren anbefaller dem åt polisen, emedan de skrämma hästar att skena. I början af detta århundrade anländer positivet till Sverige. Det var ett lättskött och demokratiskt instrument som höll allmänheten i kunskap om operans repertoar, och allmänheten visade sin tacksamhet härför genom att uppmuntra det nya företaget till den grad, att positivmusiken blef en plåga. Ropet mot den vardt så högt, att det, år 1843, ger anledning till ett lustspel i 4 akter. (Positivhataren af Aug. Blanche.) Aderton hundra femtio sju ingår en ny period i gatmusiken. Hertiginnans af Östergötland ankomst från Nassau till det nya fäderneslandet åtföljdes af en invandring af små Nassauer, hvilka populariserade dragharmonikan (fig. 53). Detta instrument slog genast an och döfvade för en tid positiven; men de små musikanterna blefvo snart hemförlofvade af polisen, och positivet blomstrade åter. Dock hade dragharmonikans tilltalande och rikare harmonier gjort ett varaktigt intryck på en mängd individer, hvarför instrumentet spred sig såsom sällskapsförnöjelse öfver hela landet, särskildt bygden, och har nu, kan man säga, till en stor del utträngt fiolen. En annan företeelse var ''femtonkonstnären'' (fig. 54). Han betraktades mera som ett underverk och vann aldrig någon egentlig popularitet, ty han var mera beundrad och afundad, än han kunde bli älskad. {{tre stjärnor}} {{tomrad}}<noinclude> <references/> {{sidfot|Gamla Stockholm.||9}}</noinclude> mgt8a137e0k3767ovij6l1r46zkbbzc 104 145813 658761 574930 2026-09-23T17:18:56Z Gottfried Multe 11434 /* Validerad */ 658761 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="4" user="Gottfried Multe" />{{huvud|130|GATMUSIK OCH FOLKNÖJEN|}}</noinclude>Bland de mest omtyckta af alla gatans föreställningar torde väl ''Marionetterna'' vara. När de kommit till Sverige är osäkert, men före 1731 hafva de säkert funnits, emedan en kunglig förordning af det året anbefaller »att Comedianter och Marigenet Spelare Lindantzare och dylike betala för hwarje gång de agera 6 dr Kmt pr gång till Rasp- och Spinnhuset». Den som vill söka igenom de gamla spinnhusböckerna (i Kommersekollegii och Kammarkollegii arkiv) skall finna namnen på mången numera förgäten marionett-storhet. Under Gustavianska tidehvarfvet blomstrade de på Djurgården. I Hallmans ballett »Casper och Dorothea» sjunges i introduktionskören: <poem> Så Marjonetters dans på lystna hjertan rår, Att det förtjust från Skepp och Vofflor går; </poem> [[Fil:Gamla Stockholm 1882 s130 Fig5354.jpg|miniatyr|centrerad|stående=1.6|Fig. 53. Nassauergosse, med dragharmonika.<br>Fig. 54. Femtonkonstnär. Efter teckningar af G. Wahlbom.]] antydande dermed marionetternas stora popularitet. Att röra i detta nöjes historia är detsamma som att gå tillbaka till Rom och Grekland, och det ämna vi inte på några vilkor göra; vi vilja blott anmärka, att förlustelsen är urgammal som teatern och att den ännu för några år sedan var mycket populär på Djurgårdsslätten, då den så kallade Kasperteatern derstädes egde bestånd. Det är om stockholmarnes oförgätlige Kasper, Mosi Kasper, vi vilja utbreda oss något efter de källor som stå oss till buds. ''Kasper-Häusermann'' har benäget meddelat oss sin sjelfbiografi, och ur densamma torde vi få meddela följande: {{tomrad}}<noinclude> <references/></noinclude> 3qo053zp5hz4wb73locv8p7t6l3gfsp 104 145904 658770 574931 2026-09-24T08:16:48Z Gottfried Multe 11434 /* Validerad */ 658770 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="4" user="Gottfried Multe" />{{huvud||GATMUSIK OCH FOLKNÖJEN|131}}</noinclude>[[Fil:Gamla Stockholm 1882 s131 Fig55.jpg|miniatyr|stående=0.8|Fig. 55. Kasper-Häusermann. Efter fotografi.]] Häusermann (fig. 55) kom, som harpspelare, till Stockholm första gången 1856. Kort efter sin ankomst hit bestälde han sig hos en nu mer afliden bildhuggare vid namn Hartman hufvuden till »Potionell» eller Kasper-figurer samt erhöll tillåtelse att å alla offentliga platser och torg i Stockholm få förevisa sin »Potionell»- eller Kasper-teater. Den första förevisningen egde rum på Riddarhustorget vid Gustaf Vasas stod. Det var en söndagseftermiddag, och knapt hade Häusermann börjat låta allmänheten se den glade Kasper, förr än hela torget var öfverfyldt af menniskor, så att polisen icke utan ansträngning kunde skaffa fritt utrymme på platsen. Derefter flyttades Kasper-teatern till Gustaf Adolfs torg, och der samlade sig ännu mera folk, hvarpå Häusermann drog till Hötorget samt vidare till andra öppna platser i hufvudstaden. Efter ett treårigt vistande i Ryssland, dit Häusermann reste redan på hösten 1856, men icke trifdes rätt bra, återvände han hit och fick då Djurgården sig anvisad såsom förevisningsort samt stannade der i många år. Hvad Kaspers dramatiska föreställningar beträffar, måste vi egna dem några ögonblick, emedan de icke äro så alldeles betydelselösa som man kanske föreställer sig. De äro klena, det är sant, men de äro återljud af en diktart som en gång var något sjelfständigt och som i sina verkningar visat sig ega den befruktande kraft som allt ursprungligt eger. I Wien spelade marionett-teatern en stor rol och man eger ännu periodiska teater-almanackor från 1700-talet, der en särskild afdelning af kritiken är anslagen åt marionetterna. Under franska revolutionen (den stora) begagnades marionetterna såsom uttrycksmedel för opposition, och detta med en frihet som icke var unnad pressen eller scenen. I norra Tyskland kunde man icke täppa munnen till på de små trägubbarne, under det andra trästockar predikade dumheter. Reformationens djupaste dikt, Faust-sagan, går först öfver dockteatern, och det är från ett af dessa Puppenspiel (först utgifvet af Simrock 1846) som Gœthe icke blott fick sin impuls, utan rent af<noinclude> <references/></noinclude> tg631xqpqfk8f2nmjgpw9dvfip9jg1n 104 145905 658771 574932 2026-09-24T08:30:58Z Gottfried Multe 11434 /* Validerad */ 658771 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="4" user="Gottfried Multe" />{{huvud|132|GATMUSIK OCH FOLKNÖJEN|}}</noinclude>sin idé till Faust. Detta dockspel, som härleder sig från ett under 1600-talet uppfördt drama (hvilket är förloradt), åskådades af Gœthe i Strassburg 1769 och gifves än i dag i Tyskland. Första aktens första scen skall gifva ett begrepp om dockspelets och tragediens förhållande till hvarandra. {|style="margin: 0 auto;" | [[Fil:Gamla Stockholm 1882 s132 Fig56.jpg|miniatyr|Fig. 56. Kasper-teater på Djurgården.]] | [[Fil:Gamla Stockholm 1882 s132 Fig57.jpg|miniatyr|stående=1.23|Fig. 57. Kasper-figurer.]] |} <i> {{c|'''(Rum med många folianter).'''}} '''Faust''' (sitter wid ett bord, på hwilket en bok ligger uppslagen). Så långt har då jag, Johannnes Faust, kommit med min lärdom, att jag måste rent blygas för mig sjelf! Öfwerallt skrattar man åt mig; ingen läser mina böcker, alla förakta mig. Jag skulle bra gerna wilja bli fullkomlig! Derför har jag beslutit informera mig i Negromantien. '''En Ande''' (med rå basstämma, osynlig). Öfvergif studium theologicum och gå på med studio negromantico, om du will blifwa lycklig och fullkomlig på jorden. (Fausts) '''Genius''' (osynlig, i hög diskant). Öfwergif Studium negromanticum och gå på med Studio theologico. '''Faust''' (uppspringande från stolen). Underbart! Jag will dock närmare lyssna till de båda rösterna! Du till höger, hwem är du? '''Genius''' (osynlig som förut). Din Skyddsande. '''Faust.''' Ja, himmelens omsorg är dock något wackert! Men du till wenster, hwem är du? '''Anden''' (osynlig). En utsänd från Plutos rike, hwilken kommer för att göra dig lycklig och fullkomlig i den öfre werlden. '''Faust.''' O, huru angenämt klingar icke detta ord “fullkomlig!“ Detta är min enda önskan. Röst från höger, lemna mig! Och dig från wenster wäljer jag till min blifwande ledsagarinna! '''Genius''' (som förut). We din arma själ! '''Anden''' (tillsammans med en mängd röster från helwetet, skrattande). Ha! Ha! Ha! Ha! </i> {{tomrad}}<noinclude> <references/></noinclude> 6s3vxz3amoaz5j78q6bguev20fd3mgv 104 176435 658762 538944 2026-09-23T17:40:46Z Thuresson 20 /* Validerad */ 658762 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="4" user="Thuresson" />{{huvud||FRENOLOGIEN.|447}}</noinclude>moderligt det än behandlades från statsmakternas sida, samlade sig sålunda likväl kring Anders Retzius en framstående lärarekrets. I denna krets märktes sådana män som Carl Johan Ekströmer, 1793—1860, professor i kirurgi och öfverkirurg vid serafimerlasarettet, Magnus Huss, 1807—1890, föreståndare för den första ordinarie medicinska klinik i Sverige, öfverläkare vid serafimerlasarettet, ordförande i sundhetskollegium och generaldirektör, utmärkt lärare och högt ansedd läkare, bekant för sitt klassiska arbete öfver kronisk alkoholism; Fr. Th. Berg, 1806—1887, öfverläkare vid allmänna barnhuset, som han åter satte i ordning efter en tid af iråkadt förfall, medicinalråd och chef för statistiska centralbyrån, P. Fr. Wahlberg m. fl., och under Anders Retzius’ ledning arbetade sig institutet upp till ett välordnadt och betydelsefullt läroverk, trots det ofta förbittrade motstånd, som genom Hwassers inflytande från Uppsala universitet sattes mot hvarje framsteg institutet gjorde. Anders Retzius skulle icke heller få upplefva dess likställighet med universitetens fakulteter, men då omsider denna likställighet efter Retzius’ död tillerkändes detsamma af statsmakterna, så var grunden till denna framgång lagd väsentligen genom den höga utveckling, till hvilken Retzius’ och hans medlärares ihärdiga arbete bragt läroverket. Icke utan skäl har också Anders Retzius’ byst blifvit rest på institutets gård. <span style="visibility:hidden">{{Ankare|448}}</span> Jämte sin oaflåtliga verksamhet såsom lärare och vetenskaplig skriftställare på anatomiens, så väl den patologiska som den mikroskopiska och komparativa anatomiens område, fann Anders Retzius äfven tid att bearbeta ett fält, på hvilket hans verksamhet företrädesvis skulle bli banbrytande. Hans arbeten på etnografiens och särskildt den antropologiska kranioskopiens område äro också af sådan betydelse, att han kallats “den moderna antropologiens fader”. Professor Sven Nilsson, 1787—1883, af betydenhet såsom zoolog och författare till “Skandinaviens fauna”, ett för sin förträffliga stil och sina fängslande beskrifningar af djurens lif utmärkt arbete, ett verkligt nationalverk, var äfven en framstående forskare på fornkunskapens område och nedlade i sitt stora arbete öfver “Skandinaviens ur-invånare” resultatet af sina forskningar. Anders Retzius hade på allt sätt sökt öka den samling hufvudskallar, af hvilken institutet var i besittning, och dessutom länge sysselsatt sig med studier öfver hjärnans utveckling samt hufvudskålens däraf beroende form, då Sven Nilssons undersökningar öfver nordens fornfolk framkallade frågan, om de kranier, hvilka man funnit i urgamla grafkamrar, tillhört samma ras som de nuvarande svenskarne eller lapparnes stam. Detta ämne upptogs nu af Retzius, som sökte utforska hvad som i hufvudskålens form är typiskt för den stora mängden inom hvarje folk, svenskar och deras grannar, slaver, tschuder och lappar. Han fann då, att det för kraniets form mest betecknande draget kunde uttryckas i längdens förhållande till bredden, hvilket hos svenskarne i medeltal befanns vara som 1000:773, hos slaverna som 1000:888, medan åter tschuders och lappars skallar visade förhållanden, som ligga mellan dessa båda tal. På dessa förhållanden grundade han ett förslag till människorasernas naturliga gruppering, och detta förslag väckte genast det största uppseende. Bidrag och upplysningar kommo från alla håll, och under sina resor i utlandet samlade Anders Retzius själf nya rön. Han undersökte sålunda hufvudskålsformen hos Frankrikes och Englands fornfolk och åtskilde iberiernas, de egentliga kelternas och normannernas kranieformer. “Hos en forngrekisk hufvudskål fann han den form, som tillhört det östra Europas äldsta inbyggare, skyter<noinclude> <references/></noinclude> j45r1k4a0jmw3njwp0yyw63um9japv5 104 176436 658763 538946 2026-09-23T17:51:04Z Thuresson 20 /* Validerad */ 658763 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="4" user="Thuresson" />{{huvud|448|1811-1844.}}</noinclude>och sarmater, och uttalade den tanken, att de egentlige hellenerna aldrig varit flertalet af Greklands forne invånare; han visade, att Apollo framställdes med dessas, den högre, förnämligare stammens hufvudform, men Herkules, den råa kraftens typ, med den lägres.” På detta sätt tillkom läran om hufvudskålens båda former: den ena lång, oval, “dolikokephalisk”, med betydlig skillnad mellan längd och bredd, eller i medeltal ett förhållande som 1000:750, med lång nacke; den andra åter rund eller något fyrkantig, “brakykephalisk”, med en längd, som till bredden förhåller sig såsom 1000:800 och däröfver, med kort nacke. Till dessa båda former hos själfva hjärnskålen komma två olikheter hos skallens ansiktsdel, som kan vara “ortognatisk”, d. v. s. där profilen närmar sig den lodräta linjen, eller “prognatisk,” med utstående käkar. Den förra ansiktsformen har från äldsta tider tillhört de ädlaste af människosläktets stammar, den senare varit råhetens och vildhetens följeslagare; men hvar och en af dessa ansiktets karaktärer kan vara förenad med den ena eller andra af hjärnskålens båda former, så att fyra grupper uppstå, hvilka äro fördelade öfver jorden. Äldre försök till folkslagens indelning hade före Anders Retzius gjorts, bland andra af Johann Friedrich Blumenbach (1752—1840), högt förtjänt läkare och naturforskare, professor i Göttingen, hvilken måste betraktas såsom etnologiens grundläggare och som, intagen af tanken på en enda grundform, sökte i hufvudets bildning, i ansiktsdragen, hårets beskaffenhet, färgen, språket, allt i förening, karaktärerna för de raser, han uppställde och som delvis än i dag kvarstå. Anders Retzius’ lära var emellertid ett afgjordt framsteg, enär den i stället för de växlande kännetecken, Blumenbach anlitade, uppställde de varaktigare anatomiskt-fysiologiska karaktärerna. Etnologien har sedan dess gjort betydande framsteg i enskildheter, ändrat och förbättrat mycket, vidgat sin synkrets och tillägnat sig nya områden, men följer ännu den ledtråd Anders Retzius gifvit henne. Anders Retzius’ lära om hufvudskålsformerna skulle emellertid också bidraga till att vederlägga ett system, som under århundradets början väckte stort uppseende och förvärfvade sig och ännu bevarar många anhängare samt uppställdes af den s. k. “frenologiens” grundläggare. Franz Joseph Gall (1758—1828) sysselsatte sig redan såsom student i Wien med hjärnans anatomi och framträdde 1796 för första gången med den åsikten, att hos de särskilda delarne af hjärnan, d. v. s. hos organet för samtliga andliga funktioner, äfven de olika arterna af förstånds- och känselverksamhet måste vara lokalt fördelade. Hvarje särskild yttring af den andliga verksamheten, goda och dåliga drifter, laster och dygder, karaktärsegenskaper, sinnen o. s. v. vore anatomiskt bundna vid en särskild del af hjärnan, hvilken därigenom erhölle en motsvarande starkare utbildning. Enligt Gall skulle detta utpräglade framträdande af en hjärndel göra sig märkbart äfven i hjärnskålens form, och på detta sätt skulle en möjlighet uppstå att lära känna hvarje individs hufvudegenskaper, genom att känna på hans hjärnskål. Gall och hans förnämsta apostel Spurzheim, som var en duktig anatom, uppställde ett helt, tämligen inveckladt system af dylika sinnen och drifter, hvilka alla skulle gifva sig till känna genom motsvarande höjningar eller fördjupningar hos hjärnskålen, och denna lära sysselsatte talrika läkare och lekmän, framför allt i England, där Combe blef en entusiastisk anhängare af densamma, och i norra Amerika, där man till salu utbjöd skallar, på hvilka de särskilda sinnenas plats var grafiskt utritad. {{Tomrad}}<noinclude> <references/></noinclude> 1croj2x7fywjwu70cs3obbp7f3dekeu 104 176499 658764 539056 2026-09-23T18:07:41Z Thuresson 20 /* Validerad */ 658764 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="4" user="Thuresson" />{{huvud||SAMUEL OWEN.|449}}</noinclude>Det kan icke bestridas, att Galls och Spurzheims läror ha ett visst släkttycke med de moderna teorierna om hjärnverksamhetens lokalisationer, och måhända ligger sålunda icke heller en alldeles oriktig tanke till grund för densamma. Men fördelningen af de olika sinnena, begären och drifterna på den yttre hufvudskålen var godtycklig och hade ingen motsvarighet i hjärnans former. Det har också med rätta framhållits, att Gall “började med att uppfinna en hypotes och sedan uppfann en anatomi för hypotesens skull”. “Med anatomens insikter och naturforskarens metod” tillintetgjorde emellertid Anders Retzius också den s. k. vetenskapliga grund, hvarpå frenologien stödde sina satser. Han framhöll sålunda det obestridliga, men ur frenologiens synpunkt oförklarliga förhållandet, att själsegenskaperna icke försämras af den hufvudets konstiga ombildning, som är i bruk hos så många folkslag. Men äfven på andra områden än anatomiens och etnografiens fann Anders Retzius’ verksamma ande och lifliga intresse tid och tillfällen att ingripa på ett ofta särdeles fruktbärande och såval för institutioner som lärjungar välsignelsebringande sätt. Och där hans skarpblick upptäckte, att förbättringar och reformer kunde införas eller voro behöfliga, uppbjöd han också genast hela sin energi för att åstadkomma ett bättre och visste att därjämte väcka och sporra äfven andras intresse. Inom svenska läkaresällskapet, vetenkapsakademien och landtbruksakademien var han en mycket verksam och inflytelserik ledamot. Tidskriften “Hygiea”, som utgifves af svenska läkaresällskapet, kom bland annat till stånd på hans initiativ; likaså svenska trädgårdsföreningen, som på sin tid bröt banan i Sverige för trädgårdsodlingen. For den allmänna hygienen hade han ett öppet öga som få och var en af de första, som arbetade på, att medicinen mer och mer skulle gripa in i samhällslifvet, verka i stort, göra sunda hygieniska grundsatser gällande och särskildt i städerna kraftigt ingripa för genomförande af sanitära åtgärder i byggnader för insläppande af ljus och frisk luft och, till förekommande af bostädernas öfverbefolkning, verka till förebyggande af folkets fysiska försämring, af farsoters härjningar och undanrödjande af de orsaker, som framkalla endemiska sjukdomar. Han yrkade på, att kommunalstyrelserna medgåfve ett upplyst inflytande åt kunnige läkare, arkitekter, civilingeniörer, hvilka hade insikt i den medicinska hälsoläran. “Där icke detta äger rum”, sade han, “har icke den första gryningen för denna viktiga samhällsangelägenhet inträffat, nämligen den grad af upplysning, genom hvilken man lär, att speciella insikter erfordras i hvarje sak för att rätt handhafva densamma.” De åsikter Anders Retzius sålunda förfäktade i kommunal hälsovård funno emellertid på hans tid ännu föga anklang, och först en dyrköpt erfarenhet af upprepade farsoter, kolerans, tyfoidfeberns och koppornas härjningar, skulle i detta afseende under århundradets senare del öppna ögonen på så väl hufvudstadens som landsortens myndigheter för vikten af dessa åsikters tillämpning. Så mycket än i många afseenden härutinnan åstadkommits, stå vi dock ännu långt ifrån förverkligandet af det mål, som redan på 1840-talet uppställdes af Anders Retzius. {{c|{{större|{{*}}|150}}}} <span style="visibility:hidden">{{Ankare|450}}</span> På kommunikationsväsendets område tog vårt land under denna tid ett jättesteg framåt genom ångfartygens införande och Göta kanals byggande. Ångfartygen gjorde sålunda en fullständig omhvälfning i landets hela trafikväsen, i<noinclude> <references/> {{ph|29}}</noinclude> obpkfahob5v0v0ciz9vxsbq6blu94nd 104 176500 658765 539057 2026-09-23T18:12:42Z Thuresson 20 /* Validerad */ 658765 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="4" user="Thuresson" />{{huvud|450|1811-1844.}}</noinclude>stort som i smått. Från att man dessförinnan antingen nödgats åka landsvägarne med en mer eller mindre bekväm skjuts, på den förskräckliga “rapphönan” eller bondkärran utan fjädrar, om man icke kunde skaffa sig egen vagn, och under en senare tid med de tunnsådda diligenserna, eller också anförtro sig åt någon skutskeppare och väders och vinds bevågenhet, började snart regelbundna ångbåtsturer införas mellan hufvudstaden och landets kuststäder och på de många insjöarna. I sinom tid skulle äfven roddarbåtarne med dess gamla roddarmadamer, hvilka upprätthöllo förbindelserna i Stockholms omgifningar, lämna plats för ångsluparne. Den första ångbåten byggdes emellertid i Sverige af en dit inflyttad och därstädes bosatt utländing, hvars namn är oupplösligt förknippadt med de första tillämpningarna af ångkraften i vårt land. Denne man var Samuel Owen, född 1774 i England af medellösa föräldrar. Efter en till det nödtorftigaste inskränkt skolundervisning måste han från tio års ålder sörja för sig själf och fann i Bulton & Watts stora maskinverkstäder tillfälle att utbilda sin fallenhet för mekaniken. Till Sverige öfverflyttade han på bedrifvande af Edelcrantz, som 1804 under sin vistelse i England hörde sig om efter en för ångmaskiners uppsättande lämplig person och hos hvilken Owen förordades. I sitt adoptivfädernesland utvecklade Samuel Owen därpå under ett tredjedels århundrade en lika storartad som gagnande verksamhet, och på de mekaniska verkstäder, han anlade, tillverkades öfver 60 ångmaskiner, 5 valsverk och mer än 1,000 trösk- och kvarnverk, förutom en myckenhet andra redskap. Owen hade icke vistats länge i Sverige, innan han insåg, att Fultons nya uppfinning skulle bli af oberäknelig nytta för ett på vattendrag så rikt land, och redan i juli 1816 gjorde Owen sitt första försök i denna riktning på Mälaren med en liten båt af 16 alnars längd och en ångmaskin af 4 hästkrafter. Den första verkliga passagerarebåt i Sverige var också Owens verk. Denna båt var den ofvan omtalade “Amphitrite,” och med dess resa till “folkmarknaden” i Västerås år 1818 invigdes ångbåtsfartens tidehvarf i Sverige. Själf byggde Owen sedermera 5 trä- och 2 järnfartyg och tillverkade tillsammans 19 ångfartygsmaskiner. Det af honom sålunda påbörjade ångfartygsbyggandet gaf snart en sådan utveckling åt ångbåtsfarten, att redan 1836 funnos 24 ångfartyg med 1,000 hästkrafter, och dessas antal hade 1860 ökats till 203 med 9,332 hästkrafter och 1870 till 388 med 11,626 hästkrafter. Owens verksamhet sträckte sig äfven till andra områden, och sålunda har han förtjänsten af att i Sverige ha infört puddlingsmetoden i järnberedningen. Owen var emellertid för mycket fallen för experiment för att förtjäna en förmögenhet, men denna gång glömde Sverige dock icke hvad det var skyldigt en sådan verksamhet. Redan vid 1828 års riksdag tilldelade ständerna Owen en lifstidspension af 3,000 rdr rmt och brukssocieteten lade därtill ett belopp af 500 rdr att årligen utgå under Owens och hans hustrus lifstid. Owen var medlem af Vetenskapsakademien och afled 1854. Det var naturligt, att Göta kanals fullbordan skulle bli utgångspunkt för en liflig samfärdsel och i sin mån icke obetydligt bidraga till ångbåtstrafikens mångfaldigande. Denna anläggning var Baltzar Bogislav von Platens på en gång storverk och sorgebarn, men har förevigat hans minne såsom ett bevis på hvad en järnfast vilja förmår uträtta äfven under vidriga omständigheter. {{Tomrad}}<noinclude> <references/></noinclude> 776f35bkq43uhgi7xp0y75c3xere5x0 104 176501 658766 540102 2026-09-23T18:37:44Z Thuresson 20 /* Validerad */ 658766 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="4" user="Thuresson" /></noinclude>{{Tomrad}} <span style="visibility:hidden">{{Ankare|i451}}</span> [[File:Franc Jožef ob nastopu vlade.jpg|450px|centrerad|Frans Josef I, Kajsare af Österrike]] {{c|FRANS JOSEF I, KEJSARE AF ÖSTERRIKE.}} {{Tomrad}}<noinclude> <references/></noinclude> jhautmakra7a8zqtcqghuc7028bhrid 104 176502 658767 540103 2026-09-23T18:51:42Z Thuresson 20 /* Validerad */ 658767 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="4" user="Thuresson" /></noinclude>{{Tomrad}} <span style="visibility:hidden">{{Ankare|i452}}</span> [[File:Hasak - Der Dom zu Köln - Bild 21 Friedrich Wilhelm IV.jpg|450px|centrerad|Frederik Wilhelm IV Konung af Preussen]] {{c|FREDRIK WILHELM IV, KONUNG AF PREUSSEN.}} {{Tomrad}} <span style="visibility:hidden">{{Ankare|453}}</span><noinclude> <references/></noinclude> 5o51marwo72nni1r2qjlre2rckozrdf 104 176503 658768 539061 2026-09-23T18:55:38Z Thuresson 20 /* Validerad */ 658768 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="4" user="Thuresson" />{{huvud||PLATEN OCH GÖTA KANAL.|453}}</noinclude>För Platen började nu också dessa riksdagsstrider, under hvilka han dels hade att försvara sitt verk mot förebråelser, klander och angrepp och dels att tillkämpa sig de ständigt ökade summor, det stora verket visade sig kräfva för att bringas till ett lyckligt slut. Att han härvid gjorde sig skyldig till en beklaglig egenmäktighet och på ett betänkligt sätt sköt öfver målet, hade sin grund i hans åskådningssätt, att kanalen vore ett lifsvillkor för Sverige, ett åskådningssätt, för hvilket “en juridisk uppfattning af bolagets förpliktelser icke hade någon betydelse.” Kanalens fullbordande var, enligt Platens mening, en statens oafvisliga skyldighet, och de enskilde, som blott kommit staten till hjälp med penningar, finge staten för den skull icke låta bli lidande. Ehuru motvilligt, beviljade ständerna de medel, som begärdes för att komma kanalbolaget till hjälp, och fastställde en plan för ordnandet af dess affärer, men icke förty skulle kanalarbetet snart åter råka i största fara genom den med detsamma förknippade kanaldiskonten, “en i sig själf onaturlig förening, som var Platens eget verk och som genom kanaldiskontens ofullständiga organisation utan inskränkning af dess låneverksamhet och utan all grundfond måste utsätta själfva hufvudföretaget för de största vådor.” Varnande röster hade icke saknats, och kronprinsen själf uttalade sina farhågor. En kris närmade sig också med stora steg, och då Platen utom diskontovinsten, som han ägde rätt att använda, äfven låtit diskontobanken försträcka kanalbolaget stora summor därutöfver, hvartill han icke hade rätt, måste diskontobanken slutligen på hösten 1817 inställa sina betalningar vid samma tid som detta öde äfven drabbade Göteborgs och Malmö diskonter. Men då de båda sistnämnda diskonternas obestånd till en stor del orsakats af ett svikligt och oredligt förfarande från deras styresmäns sida och ansenliga underslef medverkat till detsamma, träffades Göta kanaldiskonts direktion icke af dylika förebråelser, och för själfva kanalarbetena, deras ledning och förvaltning hade den kommitté, som kronprinsen tillsatte för att granska dem, endast loford. I denna kommittes berättelser heter det sålunda: “Man förvånas öfver människosnillets uppfinningsförmåga, och man gläder sig att finna, det allt, som leder till säkerhet och varaktighet i arbetet samt till bekvämlighet och lättnad vid dess utförande, iakttages med oaflåtlig tillämpning af de genvägar, erfarenheten ger vid handen, och en ständig forskning på andra länders fortgående upplysning på samma väg.” Trots allt detta beröm var den storm, Platen vid riksdagen måste bjuda spetsen, hård nog. Midt under de svårigheter, den farliga ställningen medförde, höll han den 9 februari 1819 på riddarhuset ett af sina mest berömda tal, i hvilket han upptog frågan om Göta kanal och sökte visa, att dennas anläggande icke var ett ''enskildt,'' utan ett ''allmänt'' företag. “Vore icke,” frågade han, “Göta kanal en grundval för Skandinavien, för dess försvar, själfständighet, trefnad och förkofran?” Ehuru adeln visserligen förordnade, att talet skulle särskildt tryckas, framkallade Platens uppfattning, att kanalen vore ett allmänt företag, likväl mänga motsägelser, och C. H. Anckarsvärd bestred till och med, att kanalen skulle fortsättas, enär den vore af ingen nytta, medan åter friherre Axel Hierta med mycken skärpa yttrade, att kanaldiskontens direktion hopskrapat så mycket penningar, som kunde fås mot låg ränta, och däraf utlånat en del, medan kanalverket tagit resten och sålunda “tillgripit medel, tillhörande en allmänhet, som icke anade någon osäkerhet.” Till och med motion om laglig undersökning väcktes,<noinclude> <references/></noinclude> ozd4r7x0panhzrjtltt13gmkbrf7wp8 104 220933 658759 650297 2026-09-23T16:57:17Z Thuresson 20 /* Korrekturläst */ 658759 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Thuresson" />{{Marginalnot börjar}} {{c|Julii}}</noinclude>{{Inre marginalnot|22.}} <u>Söndag.</u> Strömoln men mot afton litet duggrägn. Förmiddagen var jag i Gubbhus kyrkan där Herr Comministern Rolén Predikade och gjordes i alla Stadens kyrkor tacksägelse för Kronprinsessans återvundna hälsa, hvarföre alla slags folk som kunde komma in i Storkyrckan voro där då de Kungl: Personerna skulle vara där vid Te Deums afsjungande och de 4 gånger 128 kanonskottens lossande — dem jag eij hörde. Capitaine Moltzer var vid Engby — hade där 2 Slotterkarlar att tillika med Grönberg slå gräset — och Dess betjent — att hoppa och se på huru andra arbetade. Eftermiddagen gingo Mamsell jag och Boberg dit — då kom rägn och sedan kommo alla hit att få mat om aftonen. Kyrckovagtaren Jansson var här den jag vidtalade, att dess Dotter i höst skall komma till mig i tjenst. {{Inre marginalnot|23.}} <u>Måndag.</u> Hela dagen vackert väder och nu fick jag 4. famnar ett mått Björkved små pinnaktig och 14. famnar Tall- och Granved från min Bror Arendator. Glasmästaren Grek var här att laga Bänk eller Drifkurs fönster och aldeles göra nytt för mangellboden med mera för 3.½. RDr. Jag varpade och upsatte en bandväf med rägnboge färger, ärnad till ett skärp åt den lika randade klädningen således 200 ändar bred, få se huru jag den kan fulborda ty det går svårt med det fina och lösa bomulsgarnet som eij håller stort. Capitaine Moltzer var åter vid Engby och åt här aftonmåltid. Mamsell fick mot aftonen besök af en fru och Dess dotter — Hon tyckte eij därom, jag var eij ute utan lät fägna dem med ett glas rödt vin. Pigorna voro med i Källaren och om eftermiddagen en stund vid Engby att räfsa — alt påkostande för dem. {{tomrad}}<noinclude> <references/> {{Marginalnot slutar}}</noinclude> 4vx0x0iwhjya2aglsaq4endbup73peh 104 226025 658751 658740 2026-09-23T12:23:49Z PWidergren 11678 658751 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="PWidergren" /></noinclude>{{Dikt|start=follow|end=stanza|<<<När och andra {{ant|Potentater}} Få wehta hans groffua dater, Öffuerwåld, list och tyrannij The styggias honom såsom wij. Therföre iagh strax schriffua wil, Påffwen och andra Herrar til, Om thet omennisklige mordh, Som här uthi Swärie ähr giordh. Aff blodzvthgiuthan vthan skull, Kundhe han aldrigh bliffua full, Andelighe och werldzligh män Sådana wij ey få igän, Haar han som Tyranner plägha Låthit tagas uthaff wägha. Skynder ehr medh breffuen till wägz, Achter hwadh swar ther upå sägz. Mitt wärff i Lybeck vthrätta Skolen i medh breffuet thetta, Wij begärom hielp och bijståndh Vthaff them uthi thenna twångh, Krigzvthrustningh wij behöffua, Få wij hielp, tå sku the pröffua, Wij them redeligh betala, Vthan någhon swijk och fala. Skeep, kruuth, lodh och bössor godha Wij aff them Wänligh förmodha.}}<noinclude> <references/> {{huvud||E ij|Jagh}}</noinclude> qpzxifek8p95bnstuy0pwo8o7ixigl4 104 226026 658750 658741 2026-09-23T12:23:31Z PWidergren 11678 658750 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="PWidergren" /></noinclude>{{Dikt|start=stanza|end=close|{{m|{{ant|Tabell.}}}}<<<{{em|1}}Jagh far åstadh spar ingen flijt, {{em|1}}Kommer medh swar åter snart hijt, {{m|{{ant|Gustavus.}}}}<<<Nu wil iagh åht Östergöthland Reesa, thet snarast som iagh kan, Ther iagh doch ey lenge bliffuer, Åther migh strax hijt begiffuer.}} <section end=A3S3 /> <section begin=A3S4 /> {{c|{{sp|{{ant|{{större|''Actus III. Scena IV.''}}}}|0.5}}}} {{c|Arffwidh Westgöthe, Erich Flämmingh, {{ant|Gustavus.}}}} {{Dikt|start=open|end=stanza|{{m|A. West.|80}}<<<Gudh skee loff kiäre Herre blijdh J kommen til Ösgöthan nidh. Warer wälkomne så mycke, Gudh giffue ehr altijdh lycke. Jagh låther edher strax förstå, Att nu får några daghar få Medh sexton skeep i Stegborgzskär War Söffringh Norby stälter här. Medh honom slogos wij heel dagh På sidstonne togh sådant lagh, Att Söffringh måtte giffua tapt Hasta til Skepen ändoch knapt. Störste hopen söckte i siön, Söffringh fick några slagh til lön, J hälen aff een hoffman fast, Then honom fölgde medh stoor hast.}}<noinclude> <references/> {{huvud|||Nådi-}}</noinclude> 8knifdtftlxl1q8s7fhh3k1xtj7ftza 104 226028 658753 658743 2026-09-23T12:26:45Z PWidergren 11678 658753 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="PWidergren" /></noinclude>{{Dikt|start=follow|end=close|{{em|1}}Fingo them fatt all i sänder, {{em|1}}Medh hwadh the hadhe i händher, {{em|1}}Allenast then finska Pryssen {{em|1}}Stridde moot som han war ryssen, {{em|1}}Then wij doch medh eldh vptände {{em|1}}Folck och hwadh han bar vpbrände. {{m|{{ant|Gustavus}}}}<<<Gudh skee loff som altijdh hielper, Fienden wår niderskiälper. Nu will iagh åther tilbaka, Åth Stockolm migh sachta maka, Och honom rätt hårdt bestalla Läggia til medh machten alla, Att driffua Kung Christierns partij Aff landet och aff Stockolms by.}} {{c|{{sp|{{ant|{{större|''ACT: III. SC: V.''}}}}|0.5}}}} {{c|Söffringh Norby allena.}} {{Dikt|start=open|end=follow|<<<Till Calmar iagh medh alla macht Nu kommen war uthi then acht Här Göstaffz läger affbräckia, Ock sedhan till Stockolm sträckia Honom ther wälligt giffua baas, Men nu slår iagh på annan kaas. J Danmark står inthet wäl til. Therföre iagh tijt inthet wil. Från Danmarkz Herrar och Rijkzrådh Som ähre tilhopa i dådh,}}<noinclude> <references/> {{huvud|||Haffue}}</noinclude> tk7kzh63ou3k4l3ajlxthisrvfm37kv 658754 658753 2026-09-23T12:27:53Z PWidergren 11678 658754 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="PWidergren" /></noinclude>{{Dikt|start=follow|end=close|{{em|1}}Fingo them fatt all i sänder, {{em|1}}Medh hwadh the hadhe i händher, {{em|1}}Allenast then finska Pryssen {{em|1}}Stridde moot som han war ryssen, {{em|1}}Then wij doch medh eldh vptände {{em|1}}Folck och hwadh han bar vpbrände. {{m|{{ant|Gustavus}}}}<<<Gudh skee loff som altijdh hielper, Fienden wår niderskiälper. Nu will iagh åther tilbaka, Åth Stockolm migh sachta maka, Och honom rätt hårdt bestalla Läggia til medh machten alla, Att driffua Kung Christierns partij Aff landet och aff Stockolms by.}} <section end=A3S4 /> <section begin=A3S5 /> {{c|{{sp|{{ant|{{större|''ACT: III. SC: V.''}}}}|0.5}}}} {{c|Söffringh Norby allena.}} {{Dikt|start=open|end=follow|<<<Till Calmar iagh medh alla macht Nu kommen war uthi then acht Här Göstaffz läger affbräckia, Ock sedhan till Stockolm sträckia Honom ther wälligt giffua baas, Men nu slår iagh på annan kaas. J Danmark står inthet wäl til. Therföre iagh tijt inthet wil. Från Danmarkz Herrar och Rijkzrådh Som ähre tilhopa i dådh,}}<noinclude> <references/> {{huvud|||Haffue}}</noinclude> elh4ypmtwus6ibn8k6mxb79i21k4irr 104 226029 658744 2026-09-23T12:07:29Z PWidergren 11678 /* Korrekturläst */ 658744 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="PWidergren" /></noinclude>{{Dikt|start=follow|end=close|<<<Haffuer iagh fått tiende san, Att Kung Cristiern som en tyran, Ther inne begynner slachta Och mörda, migh will iagh wachta. Aldrigh ingen Kung Christiern troor Vthan Segred trullkonan stoor, Och Dybika hennes dotter Medh hwilka han kokar botter. Them skall man hoos honom finna, Dybika ähr hans bolinna. Åth Gotland wil iagh migh giffua, Een siöröffuare ther bliffua. Wisby sloht ähr fast och wäll bygdt, Thär kan iagh wara rätt så trygdt Får iagh ther kring om migh skantza Lybeska, Swenska, och Danska, Hwart the segla wil iagh röffua, Thetta ähr migh godt at pröffua. The som i östersiön näringh Sökia, och sijna förtäringh, Theras godz iagh til migh wänder Engelska wäll som Hållender.}} <section end=A3S5 /> <section begin=A3S6 /> {{c|{{sp|{{ant|{{större|''Actus'' III. ''Scena'' VI.}}}}|0.5}}}} {{c|{{ant|Gustavus}} allena.}} {{Dikt|start=open|end=follow|<<<Förwisso iagh nu förnimmer, At then tyrannij begynner}}<noinclude> <references/> {{huvud|||Öff-}}</noinclude> jvx6rq8qlgl5du3fkzy6epcnnuxtvyk 104 226030 658745 2026-09-23T12:10:25Z PWidergren 11678 /* Korrekturläst */ 658745 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="PWidergren" /></noinclude>{{Dikt|start=follow|end=follow|<<<Öffua, kan sigh aldrigh mätta. Eller aff thet onda rätta. Men at Gudh tyranner lijdher Och medh straffet något bijdher, Thet skal ingen vndra vppå På sidstonne the wist straff få, Kung Christiern myckit öffuerwåld J Swerige vthan återhåld Giorde, vthgiöth oskyldigt blodh. J Danmarck och ey lenge stodh, För än han begynte låta Så at en steen moste gråta. Säyia wiste gammal och ung, The hadhe fått en grymman Kung. Men nu haar Gudh then tyrannen Driffuitt vth aff bådhe Lannen. Mildhe Gudh iagh nu tackar tigh Som migh aff nådhe underligh Hulpit haar aff mångh farligheet, Jagh thet fast bekänner ock weet, Gudh sielff haffuer wärcket driffuit, Och fäderneslandet giffuit Effter rijset Stilheet och roo, Säkre wij nu i Swärige boo, Fruchte tyrannens arge fundh Jnthet, hans partij sammelundh. Wij haffuom all slott och fäste}}<noinclude> <references/> {{huvud|||igen-}}</noinclude> 1ugts52fh5fqrtaljonwkxc4kdkzfmf 104 226031 658746 2026-09-23T12:16:04Z PWidergren 11678 /* Korrekturläst */ 658746 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="PWidergren" /></noinclude>{{Dikt|start=follow|end=close|<<<Jgenfått, thet ähr wårt bäste, Slott och städher män så godhe Ähre förtrod, wij förmodhe The skola sigh förhålla wäl, Som them bör medh förnufft och skäl. Bären von Mellen Calmar slått Och stadh i antwardningh har fått. När Söffring Norby thär från drogh Han thet medh stadhen til sigh togh Endoch iagh för Stockolm länge Legat haffuer, en stoor mänge Folck bortwist, the Danske mere Ja ähn mång tusende flere, Och haffua lijkwäl most rummit, Slott och städher haa wij wunnit. Een herredagh ähr bewiliat Och aff alle ständer giliat J Strengnäs {{ant|''Junij''}} then fiärde Tijt giffuer iagh migh på färde. Gudh låthe altingh wäl tillgå Godh rådh och anslagh finnas på.}} <section end=A3S6 /> <section begin=A4S1 /> {{c|{{sp|{{ant|{{större|''{{ant|Actus}} IV. {{ant|Scena}} I.''}}}}|0.5}}}} {{c|{{ant|D. Johannes Legatus Papæ}}, Her Göstaff, Ständerne.}} {{Dikt|start=open|end=follow|{{m|{{ant|D. Johan:}}}}<<<Wyrdigste Bispar, Wälborne Herrar, Edle och eedsworne, Wällärde, Wälachtade män}}<noinclude> <references/> {{huvud||F|Jagh}}</noinclude> q7jhwym7y9mlltd5lcaltub5eh6c1hm 0 226032 658747 2026-09-23T12:18:34Z PWidergren 11678 Skapade sidan med '<div style="max-width:75%; margin:auto;"> {{Titel|En Lustigh Comoedia (1622)|Andreas Johannis Prytz|förra=[[En Lustigh Comoedia/Actus 2 Scena 5|Actus II Scena V]]|undertitel=[[En Lustigh Comoedia/Actus 3 Scena 1|Actus III Scena I]]|nästa=[[En Lustigh Comoedia/Actus 3 Scena 2|Actus III Scena II]]}} <pages index="En Lustigh Comoedia-1622.djvu" from=37 to=39 fromsection=A3S1 tosection=A3S1 /> </div> [[Kategori:En Lustigh Comoedia]]' 658747 wikitext text/x-wiki <div style="max-width:75%; margin:auto;"> {{Titel|En Lustigh Comoedia (1622)|Andreas Johannis Prytz|förra=[[En Lustigh Comoedia/Actus 2 Scena 5|Actus II Scena V]]|undertitel=[[En Lustigh Comoedia/Actus 3 Scena 1|Actus III Scena I]]|nästa=[[En Lustigh Comoedia/Actus 3 Scena 2|Actus III Scena II]]}} <pages index="En Lustigh Comoedia-1622.djvu" from=37 to=39 fromsection=A3S1 tosection=A3S1 /> </div> [[Kategori:En Lustigh Comoedia]] i1fmjble6jhyjuozr6nkpc1c5652aft 0 226033 658748 2026-09-23T12:20:38Z PWidergren 11678 Skapade sidan med '<div style="max-width:75%; margin:auto;"> {{Titel|En Lustigh Comoedia (1622)|Andreas Johannis Prytz|förra=[[En Lustigh Comoedia/Actus 3 Scena 1|Actus III Scena 1]]|undertitel=[[En Lustigh Comoedia/Actus 3 Scena 2|Actus III Scena II]]|nästa=[[En Lustigh Comoedia/Actus 3 Scena 3|Actus III Scena III]]}} <pages index="En Lustigh Comoedia-1622.djvu" from=39 to=42 fromsection=A3S2 tosection=A3S2 /> </div> [[Kategori:En Lustigh Comoedia]]' 658748 wikitext text/x-wiki <div style="max-width:75%; margin:auto;"> {{Titel|En Lustigh Comoedia (1622)|Andreas Johannis Prytz|förra=[[En Lustigh Comoedia/Actus 3 Scena 1|Actus III Scena 1]]|undertitel=[[En Lustigh Comoedia/Actus 3 Scena 2|Actus III Scena II]]|nästa=[[En Lustigh Comoedia/Actus 3 Scena 3|Actus III Scena III]]}} <pages index="En Lustigh Comoedia-1622.djvu" from=39 to=42 fromsection=A3S2 tosection=A3S2 /> </div> [[Kategori:En Lustigh Comoedia]] 3j04r7hdh9zn4wn43y2wzmlcyrw6st9 0 226034 658749 2026-09-23T12:22:20Z PWidergren 11678 Skapade sidan med '<div style="max-width:75%; margin:auto;"> {{Titel|En Lustigh Comoedia (1622)|Andreas Johannis Prytz|förra=[[En Lustigh Comoedia/Actus 3 Scena 2|Actus III Scena II]]|undertitel=[[En Lustigh Comoedia/Actus 3 Scena 3|Actus III Scena III]]|nästa=[[En Lustigh Comoedia/Actus 3 Scena 4|Actus III Scena IV]]}} <pages index="En Lustigh Comoedia-1622.djvu" from=42 to=44 fromsection=A3S3 tosection=A3S3 /> </div> [[Kategori:En Lustigh Comoedia]]' 658749 wikitext text/x-wiki <div style="max-width:75%; margin:auto;"> {{Titel|En Lustigh Comoedia (1622)|Andreas Johannis Prytz|förra=[[En Lustigh Comoedia/Actus 3 Scena 2|Actus III Scena II]]|undertitel=[[En Lustigh Comoedia/Actus 3 Scena 3|Actus III Scena III]]|nästa=[[En Lustigh Comoedia/Actus 3 Scena 4|Actus III Scena IV]]}} <pages index="En Lustigh Comoedia-1622.djvu" from=42 to=44 fromsection=A3S3 tosection=A3S3 /> </div> [[Kategori:En Lustigh Comoedia]] q4f4hzls38pvxpivm9mbcqtej2ssdrb 0 226035 658752 2026-09-23T12:26:03Z PWidergren 11678 Skapade sidan med '<div style="max-width:75%; margin:auto;"> {{Titel|En Lustigh Comoedia (1622)|Andreas Johannis Prytz|förra=[[En Lustigh Comoedia/Actus 3 Scena 3|Actus III Scena III]]|undertitel=[[En Lustigh Comoedia/Actus 3 Scena 4|Actus III Scena IV]]|nästa=[[En Lustigh Comoedia/Actus 3 Scena 5|Actus III Scena V]]}} <pages index="En Lustigh Comoedia-1622.djvu" from=44 to=46 fromsection=A3S4 tosection=A3S4 /> </div> [[Kategori:En Lustigh Comoedia]]' 658752 wikitext text/x-wiki <div style="max-width:75%; margin:auto;"> {{Titel|En Lustigh Comoedia (1622)|Andreas Johannis Prytz|förra=[[En Lustigh Comoedia/Actus 3 Scena 3|Actus III Scena III]]|undertitel=[[En Lustigh Comoedia/Actus 3 Scena 4|Actus III Scena IV]]|nästa=[[En Lustigh Comoedia/Actus 3 Scena 5|Actus III Scena V]]}} <pages index="En Lustigh Comoedia-1622.djvu" from=44 to=46 fromsection=A3S4 tosection=A3S4 /> </div> [[Kategori:En Lustigh Comoedia]] 7u5ca3jok034s2a9b53izn0zg6m20ii 0 226036 658755 2026-09-23T12:29:56Z PWidergren 11678 Skapade sidan med '<div style="max-width:75%; margin:auto;"> {{Titel|En Lustigh Comoedia (1622)|Andreas Johannis Prytz|förra=[[En Lustigh Comoedia/Actus 3 Scena 4|Actus III Scena IV]]|undertitel=[[En Lustigh Comoedia/Actus 3 Scena 5|Actus III Scena V]]|nästa=[[En Lustigh Comoedia/Actus 3 Scena 6|Actus III Scena VI]]}} <pages index="En Lustigh Comoedia-1622.djvu" from=46 to=47 fromsection=A3S5 tosection=A3S5 /> </div> [[Kategori:En Lustigh Comoedia]]' 658755 wikitext text/x-wiki <div style="max-width:75%; margin:auto;"> {{Titel|En Lustigh Comoedia (1622)|Andreas Johannis Prytz|förra=[[En Lustigh Comoedia/Actus 3 Scena 4|Actus III Scena IV]]|undertitel=[[En Lustigh Comoedia/Actus 3 Scena 5|Actus III Scena V]]|nästa=[[En Lustigh Comoedia/Actus 3 Scena 6|Actus III Scena VI]]}} <pages index="En Lustigh Comoedia-1622.djvu" from=46 to=47 fromsection=A3S5 tosection=A3S5 /> </div> [[Kategori:En Lustigh Comoedia]] jey7qb13a8eiq7iu34sq0r4atdl26d4 0 226037 658756 2026-09-23T12:35:51Z PWidergren 11678 Skapade sidan med '<div style="max-width:75%; margin:auto;"> {{Titel|En Lustigh Comoedia (1622)|Andreas Johannis Prytz|förra=[[En Lustigh Comoedia/Actus 3 Scena 5|Actus III Scena V]]|undertitel=[[En Lustigh Comoedia/Actus 3 Scena 6|Actus III Scena VI]]|nästa=[[En Lustigh Comoedia/Actus 4 Scena 1|Actus IV Scena I]]}} <pages index="En Lustigh Comoedia-1622.djvu" from=47 to=59 fromsection=A3S6 tosection=A3S6 /> </div> [[Kategori:En Lustigh Comoedia]]' 658756 wikitext text/x-wiki <div style="max-width:75%; margin:auto;"> {{Titel|En Lustigh Comoedia (1622)|Andreas Johannis Prytz|förra=[[En Lustigh Comoedia/Actus 3 Scena 5|Actus III Scena V]]|undertitel=[[En Lustigh Comoedia/Actus 3 Scena 6|Actus III Scena VI]]|nästa=[[En Lustigh Comoedia/Actus 4 Scena 1|Actus IV Scena I]]}} <pages index="En Lustigh Comoedia-1622.djvu" from=47 to=59 fromsection=A3S6 tosection=A3S6 /> </div> [[Kategori:En Lustigh Comoedia]] k8ufm0ocbk04c4ibuxxk5n4pvqfr83r 658757 658756 2026-09-23T12:36:16Z PWidergren 11678 658757 wikitext text/x-wiki <div style="max-width:75%; margin:auto;"> {{Titel|En Lustigh Comoedia (1622)|Andreas Johannis Prytz|förra=[[En Lustigh Comoedia/Actus 3 Scena 5|Actus III Scena V]]|undertitel=[[En Lustigh Comoedia/Actus 3 Scena 6|Actus III Scena VI]]|nästa=[[En Lustigh Comoedia/Actus 4 Scena 1|Actus IV Scena I]]}} <pages index="En Lustigh Comoedia-1622.djvu" from=47 to=49 fromsection=A3S6 tosection=A3S6 /> </div> [[Kategori:En Lustigh Comoedia]] 6x1ml5ano7c2lw62uwb3yjgijahqb73 14 226038 658758 2026-09-23T12:38:09Z PWidergren 11678 Skapade sidan med '[[Kategori:Andreas Johannis Prytz]] [[Kategori:Pjäser]]' 658758 wikitext text/x-wiki [[Kategori:Andreas Johannis Prytz]] [[Kategori:Pjäser]] 3svrv3apx2cbzaqkyg9hihkdwj86bbh 104 226039 658769 2026-09-23T19:43:15Z Bio2935c 11474 /* Korrekturläst */ 658769 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Bio2935c" />{{huvud|164|Om klostren|}}{{linje}}</noinclude>störningar, som ifrå then tiden gådt öfwer Skara-stad nemligen år 1611, tå the Danske, som härjade landet, satte therpå eld, och år 1719 {{ant|d. 23 Aug.}} tå en hastig wådeld på några timars tid förtärde alt hwad förtäras kunde; hafwa så i sielfwa grunden förderfwat thenna staden och ändrat thes planta eller grund och förra belägenhet, at nu icke thet ringaste tekn är qwar at se efter, eller någor kan säga med någon wisshet, hwar belägne warit the {{ant|Capell}}- och {{ant|Præbende}} hus, som tillika med thetta <b>Gråbrödra-kloster</b>, mitt in vti eller wid staden warit af sten vpmurade. Ibland thetta klostrets Abboter war, vti K. <b>MAGNI Smeks</b> eller hans Sons K. <b>ERIK Månssons</b> tid, en wid namn <b>Algothus</b>, om hwilkens dygder och helighet <b>Johannes Vastovius</b> vti sin {{ant|Vite Aquiloniâ}} på sitt sett sig vtlåter, at han motte synas icke vthan skiäl räkna honom ibland Swea- och Götharikets helgon. {{ant|III.}} <b>HELG-ANDS Hus</b>, {{ant|Domus Sp. Sancti,}} eller <b>Hospital</b>, hafwer warit i thenna stad och wid thenna Domkyrko, såsom wid nästan alla the andra Biskopssäten i riket. Icke är thet sanningen olikt, at thet blefwit anlagdt strax som Biskoparna kommo til at blifwa boende vti eller wid thenna staden vti tolfte {{ant|seculo}}. Om thet ifrå thes början warit belägit wäster vtom staden, ther Hospitalet än i dag är, kan man icke wisst säga; icke heller, hwad ägor och inkomster thet fordom årligen haft. Vthan<noinclude> {{huvud|||twifwel}} <references/></noinclude> lsg3tjcjg3nc2d81hlnyc5jlj01ip0k 104 226040 658772 2026-09-24T10:19:04Z PWidergren 11678 /* Korrekturläst */ 658772 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="PWidergren" /></noinclude>{{Dikt|start=follow|end=follow|<<<Jagh repeterar nu igän Någott aff then ''{{ant|Oration}}'', I godh acht och ''{{ant|Opinion}}'', Som Mester Knut Wällärde man Domprosten på Latijn stält fram Haffuer kostelighen och wäl, Betäncker edher medh godh skäl. Swerige är Konunga Rijke, Man finner ey monga slijka. Een Konung oss haffua tiänar. Then Gudh och lyckan förlänar. Men effter wij wette hwadh mon Genom Her Giöstaff Erichson Gudh nådigast oss haffuer giordt, Thet i fremmande land är spordt. Så bedher iagh låther ey aff För än Her Giöstaff til behagh Giffuer swar, at han wil wara Wår Konung, och oss förswara. Om fädherneslandet haa nijt, At thet ey ryckes hijt och tiit. Then dyre man Gudz helige, Påfwen i Rom then Wyrdige Fadren, weet iagh wäl behaga Hwadh wij här i saken laga. Jagh ähr hans ''{{ant|Legaat}}'' i thet seen, Wij och förnimme vthanmeen}}<noinclude> <references/> {{huvud|||War-}}</noinclude> n2isdoyp099q8a518hklf50ppvkmbmz 658776 658772 2026-09-24T10:47:44Z PWidergren 11678 658776 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="PWidergren" /></noinclude>{{Dikt|start=follow|end=follow|<<<Jagh {{ant|''repeterar''}} nu igän Någott aff then {{ant|''Oration''}}, I godh acht och {{ant|''Opinion''}}, Som Mester Knut Wällärde man Domprosten på Latijn stält fram Haffuer kostelighen och wäl, Betäncker edher medh godh skäl. Swerige är Konunga Rijke, Man finner ey monga slijka. Een Konung oss haffua tiänar. Then Gudh och lyckan förlänar. Men effter wij wette hwadh mon Genom Her Giöstaff Erichson Gudh nådigast oss haffuer giordt, Thet i fremmande land är spordt. Så bedher iagh låther ey aff För än Her Giöstaff til behagh Giffuer swar, at han wil wara Wår Konung, och oss förswara. Om fädherneslandet haa nijt, At thet ey ryckes hijt och tiit. Then dyre man Gudz helige, Påfwen i Rom then Wyrdige Fadren, weet iagh wäl behaga Hwadh wij här i saken laga. Jagh ähr hans ''{{ant|Legaat}}'' i thet seen, Wij och förnimme vthanmeen}}<noinclude> <references/> {{huvud|||War-}}</noinclude> hg46zbnjakakmaekza45z88r28lbl5g 104 226041 658773 2026-09-24T10:23:59Z PWidergren 11678 /* Korrekturläst */ 658773 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="PWidergren" /></noinclude>{{Dikt|start=follow|end=stanza|Aff konungzligh stemma och blodh Ähr Herr Göstaff then Herre godh, Til at regera folck och land Haffuer han högdt weet och förstånd. Wälborne Herre Her Göstaff Medh allo flijt då bedher iagh, Loffuer edher wilia bliffua Swärigies Konung, til fridz giffua Swärigies rijkes ständer ey sigh För ähn i thet loffua gunstligh. {{m|{{ant|Gustavus}}}}<<<{{em|1}}Edher allom för then ähran {{em|1}}Store, och wälment begäran {{em|1}}Tacker iagh, men thenna byrda {{em|1}}Tager aldrigh an, then wyrda {{em|1}}Bör migh altijdh, hwem i annan {{em|1}}Här til vthwälien tilsamman. {{m|Ständ:|80}}<<<Nådigste Herre doch wår bön Hörer och wänter aff Gudh lön. {{m|{{ant|Gustavus}}}}<<<{{em|1}}Hwij skulle iagh thetta giöra {{em|1}}Och migh sielff i tunga föra. {{em|1}}Aff tungt arbethe och mödha {{em|1}}Ähr iagh trött, elliest min födha {{em|1}}Kan iagh wäll få, thet ähr swårt kall {{em|1}}Sittia på een så höghan pall. {{em|1}}Lydno och hulskap medh min edh {{em|1}}Swär iagh, hwem elliest will taa wed.}}<noinclude> <references/> {{huvud||F ij|J hvil-}}</noinclude> azk9oehiniu2fvfawim4ina3od5dep4 104 226042 658774 2026-09-24T10:40:07Z PWidergren 11678 /* Ej korrekturläst */ Skapade sidan med '{{Dikt|start=stanza|end=close|{{m|Ständ|80}}<<<Herre anseer doch then fara J hwilken wij måste wara, Om i wår begäran affslå, Wij ingen annan falla på {{m|{{ant|Gustavus}}}}<<<{{em|1}}Jagh bedher i migh förskona {{em|1}}Medh Swärjigies riikes Crona. {{em|1}}Een annan iagh then unna wil, {{em|1}}Och wil inthet gierna här til. {{em|1}}Men hwad hielper, thz Gudh förseer {{em|1}}Som man minst täncker thet tå skeer. {{em|1}}Wil iagh förtenskul antagha {{e... 658774 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="1" user="PWidergren" /></noinclude>{{Dikt|start=stanza|end=close|{{m|Ständ|80}}<<<Herre anseer doch then fara J hwilken wij måste wara, Om i wår begäran affslå, Wij ingen annan falla på {{m|{{ant|Gustavus}}}}<<<{{em|1}}Jagh bedher i migh förskona {{em|1}}Medh Swärjigies riikes Crona. {{em|1}}Een annan iagh then unna wil, {{em|1}}Och wil inthet gierna här til. {{em|1}}Men hwad hielper, thz Gudh förseer {{em|1}}Som man minst täncker thet tå skeer. {{em|1}}Wil iagh förtenskul antagha {{em|1}}Regementet, all ting lagha {{em|1}}Som iag i Gudz thēs högstes nampn, {{em|1}}Effter mitt bäste förstånd kan. {{em|1}}Gudz ähra sökia först, thernäst {{em|1}}Gemeene bäste aldramäst. {{m|Ständ|80}}<<<Wij tilsäye hulskap och troo Wågom för edher lijff och bloo. {{m|{{ant|Legatus.}}}}<<<Thetta möte wij doch ände, Gudh alt til thet bästa wände.}} <section end=A4S1 /> <section begin=A4S2 /> {{c|{{sp|{{ant|{{större|{{ant|''Actus''}} IV. {{ant|''Scena''}} II.}}}}|0.5}}}} {{c|{{ant|Rustici}} Hägge, Rolle.}} {| style="margin-left:0; width:75%;" |- | style="vertical-align: text-top; |{{m|Hägge.|80}} ||Wällkummin heem från herredaā granne, |- | style="vertical-align: text-top;|{{m|Rolle.|80}}|| Segne heder Gudh |- | style="vertical-align: text-top; |{{m|Hägge.|80}} ||style="padding-left:2em;"|Käre huru ha hä godt til på härredaā. |- | style="vertical-align: text-top;|{{m|Rolle.|80}}|| Omyckit wällogt hä, Her Gusta Ehrson bleff korad til at bli wår Kunung<noinclude> {{nopt}} |} <references/></noinclude> qlb1d68c5czhh99ycbs5znk7vjedkoc 658775 658774 2026-09-24T10:40:32Z PWidergren 11678 /* Korrekturläst */ 658775 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="PWidergren" /></noinclude>{{Dikt|start=stanza|end=close|{{m|Ständ|80}}<<<Herre anseer doch then fara J hwilken wij måste wara, Om i wår begäran affslå, Wij ingen annan falla på {{m|{{ant|Gustavus}}}}<<<{{em|1}}Jagh bedher i migh förskona {{em|1}}Medh Swärjigies riikes Crona. {{em|1}}Een annan iagh then unna wil, {{em|1}}Och wil inthet gierna här til. {{em|1}}Men hwad hielper, thz Gudh förseer {{em|1}}Som man minst täncker thet tå skeer. {{em|1}}Wil iagh förtenskul antagha {{em|1}}Regementet, all ting lagha {{em|1}}Som iag i Gudz thēs högstes nampn, {{em|1}}Effter mitt bäste förstånd kan. {{em|1}}Gudz ähra sökia först, thernäst {{em|1}}Gemeene bäste aldramäst. {{m|Ständ|80}}<<<Wij tilsäye hulskap och troo Wågom för edher lijff och bloo. {{m|{{ant|Legatus.}}}}<<<Thetta möte wij doch ände, Gudh alt til thet bästa wände.}} <section end=A4S1 /> <section begin=A4S2 /> {{c|{{sp|{{ant|{{större|{{ant|''Actus''}} IV. {{ant|''Scena''}} II.}}}}|0.5}}}} {{c|{{ant|Rustici}} Hägge, Rolle.}} {| style="margin-left:0; width:75%;" |- | style="vertical-align: text-top; |{{m|Hägge.|80}} ||Wällkummin heem från herredaā granne, |- | style="vertical-align: text-top;|{{m|Rolle.|80}}|| Segne heder Gudh |- | style="vertical-align: text-top; |{{m|Hägge.|80}} ||style="padding-left:2em;"|Käre huru ha hä godt til på härredaā. |- | style="vertical-align: text-top;|{{m|Rolle.|80}}|| Omyckit wällogt hä, Her Gusta Ehrson bleff korad til at bli wår Kunung<noinclude> {{nopt}} |} <references/></noinclude> rshv71gtmxli1z8epr5vk42ts5bdd2h 104 226043 658777 2026-09-24T10:50:47Z PWidergren 11678 /* Korrekturläst */ 658777 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="PWidergren" />{| style="margin-left:0; width:75%;" |-</noinclude>{{nopt}} | style="vertical-align: text-top; |{{m|Hägge.|80}} ||style="padding-left:2em;"|Gudh gee han wille blij en godh wälluger och fraker Kunung. |- | style="vertical-align: text-top;|{{m|Rolle.|80}}||Joo fullar har han så loffuat, iagh kan inthet annat troo ähn han skal hållatt, han ähr rätt een wälluger Herre seer så fromt uth, han seer inthet så grymt uth sō Kung Christiern. |- | style="vertical-align: text-top; |{{m|Hägge.|80}} ||style="padding-left:2em;"|Ja, wij må säya hädh. wij finge Kunung när wij finge Kung Christiern etc. |} <section end=A4S2 /> <section begin=A4S3 /> {{c|{{sp|{{ant|{{större|''{{ant|Actus}} IV. {{ant|Scena}} III.''}}}}|0.5}}}} {{c|Bären von Möllen allena.}} {{Dikt|start=open|end=follow|<<<Huru skall iagh mijn saak anslå, At iagh nu medh migh bliffua må. Then en gångh ond rådh begynner, Han gör sigh sielff stort bekymmer. När iagh war skickat til Gothlandh, Medh macht aff Söffring Norbys hand Thet tagha, i förstonne rätt Jagh migh stälte på alla sätt, Strax effter til Söffring migh gaff Giorde alt effter hans behagh. Drogh man in och bleff hans fadder Drack migh wäl druckin och ladder. Så låha all Sommaren om }}<noinclude> <references/> {{huvud||F iij|Tyck-}}</noinclude> 3xvvmg7u9ry56s6i91so0ctalcgnhtl 104 226044 658778 2026-09-24T11:31:24Z PWidergren 11678 /* Korrekturläst */ 658778 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="PWidergren" /></noinclude>{{Dikt|start=follow|end=close|<<<Tyckte migh wara een stoor mon. När iagh til Calmar åter heem Jgen kom medh skam, war ey seen Migh här bekräffta medh all macht, Medh Bönderne strax giöra pacht, Som iagh i förläning hadhe Vthaff Her Göstaff, och sadhe The wore migh giffne egna, Så begynte the migh fägna. Nu seer iagh thet inthet gälla, Therföre då wil iagh fälla Min bogh på een annor koosa, Fast ähn alla thet ey roosa. Medh hustru och barn fortdragha Åht Tyskland, och medh migh tagha Guld, sölff, peningar och smycke, Hwadh iagh har all godhe stycke. Så migh sädhan huru thet kan, Jagh weet thet taar någorstädz lan. The iagh här på slåtet har satt Förra ähn the sigh giffua fatt, För weet iagh the från sigh stötha Herr Göstaff medh lodh, kruth mötha.}} <section end=A4S3 /> <section begin=A4S4 /> {{c|{{sp|{{ant|{{större|''{{ant|Actus}} IV. {{ant|Scena}} 4.''}}}}|0.5}}}} {{c|H. Göst. M. Lars {{ant|Cancellarius.}}}} {{Dikt|start=open|end=follow|{{m|H. Göstaff|80}}<<<{{em|1}}Her Cantzler migh til hiertat går, {{em|1}}Thet myckla fålcket såsom får}}<noinclude> <references/></noinclude> ppvfxz34ip0gf5e8qc3ilhga92ier61