Wikisource
svwikisource
https://sv.wikisource.org/wiki/Wikisource:Huvudsida
MediaWiki 1.47.0-wmf.21
first-letter
Media
Special
Diskussion
Användare
Användardiskussion
Wikisource
Wikisourcediskussion
Fil
Fildiskussion
MediaWiki
MediaWiki-diskussion
Mall
Malldiskussion
Hjälp
Hjälpdiskussion
Kategori
Kategoridiskussion
Tråd
Tråddiskussion
Summering
Summeringsdiskussion
Sida
Siddiskussion
Författare
Författardiskussion
Index
Indexdiskussion
TimedText
TimedText talk
Modul
Moduldiskussion
Event
Event talk
Ämne
Index:En Lustigh Comoedia-1622.djvu
108
87839
658994
658918
2026-09-28T13:28:42Z
PWidergren
11678
658994
proofread-index
text/x-wiki
{{:MediaWiki:Proofreadpage_index_template
|Upphovsman=[[Författare:Andreas Johannis Prytz|Andreas Johannis Prytz]]
|Titel=[[En Lustigh Comoedia]], om then stormechtighe Sweriges, Göthes, Wendes konung etc.: konung Gustaf then första, huru han til regementet i Swerige bleff vphögd, tå han konung Christiern tyrann, af landet vthdriffuit hadhe, oc huru han genom Gudz nådh vprättade Swerige ifrån påfwens mörcker och wilfarelse, och införde ewangelij reena liws thet påfwen länge bortröfwat hadhe
|År=1622
|Oversattare=
|Utgivare=
|Källa=[[:commons:File:En_Lustigh_Comoedia-1622.djvu|djvu]]
|Bild=[[File:En Lustigh Comoedia-1622.djvu|250px|page=9]]
|Sidor=<pagelist 1="pärm" 2to8="_" 9=titel 81to87="_" 88="pärm" />
|Anmärkningar=Se transkription: [https://litteraturbanken.se/f%C3%B6rfattare/PrytzAJ/titlar/ComoediaOmKonungGustaf/sida/1/etext Literaturbanken]
{{Libris post|4mf37qfg0b1p3qm}}
{{innehåll börjar}}
* [[En Lustigh Comoedia/Prologus|Prologus]]
* Actus I
** [[En Lustigh Comoedia/Actus 1 Scena 1|Scena I]]
** [[En Lustigh Comoedia/Actus 1 Scena 2|Scena II]]
** [[En Lustigh Comoedia/Actus 1 Scena 3|Scena III]]
** [[En Lustigh Comoedia/Actus 1 Scena 4|Scena IV]]
** [[En Lustigh Comoedia/Actus 1 Scena 5|Scena V]]
** [[En Lustigh Comoedia/Actus 1 Scena 6|Scena VI]]
* Actus II
** [[En Lustigh Comoedia/Actus 2 Scena 1|Scena I]]
** [[En Lustigh Comoedia/Actus 2 Scena 2|Scena II]]
** [[En Lustigh Comoedia/Actus 2 Scena 3|Scena III]]
** [[En Lustigh Comoedia/Actus 2 Scena 4|Scena IV]]
** [[En Lustigh Comoedia/Actus 2 Scena 5|Scena V]]
* Actus III
** [[En Lustigh Comoedia/Actus 3 Scena 1|Scena I]]
** [[En Lustigh Comoedia/Actus 3 Scena 2|Scena II]]
** [[En Lustigh Comoedia/Actus 3 Scena 3|Scena III]]
** [[En Lustigh Comoedia/Actus 3 Scena 4|Scena IV]]
** [[En Lustigh Comoedia/Actus 3 Scena 5|Scena V]]
** [[En Lustigh Comoedia/Actus 3 Scena 6|Scena VI]]
* Actus IV
** [[En Lustigh Comoedia/Actus 4 Scena 1|Scena I]]
** [[En Lustigh Comoedia/Actus 4 Scena 2|Scena II]]
** [[En Lustigh Comoedia/Actus 4 Scena 3|Scena III]]
** [[En Lustigh Comoedia/Actus 4 Scena 4|Scena IV]]
** [[En Lustigh Comoedia/Actus 4 Scena 5|Scena V]]
** [[En Lustigh Comoedia/Actus 4 Scena 6|Scena VI]]
** [[En Lustigh Comoedia/Actus 4 Scena 7|Scena VII]]
* Actus V
** [[En Lustigh Comoedia/Actus 5 Scena 1|Scena I]]
** [[En Lustigh Comoedia/Actus 5 Scena 2|Scena II]]
** [[En Lustigh Comoedia/Actus 5 Scena 3|Scena III]]
** [[En Lustigh Comoedia/Actus 5 Scena 4|Scena IV]]
** [[En Lustigh Comoedia/Actus 5 Scena 5|Scena V]]
** [[En Lustigh Comoedia/Actus 5 Scena 6|Scena VI (Epilogus)]]
* [[En Lustigh Comoedia/Personæ Comodiæ|Personæ Comodiæ]]
{{innehåll slutar}}
|Width=
|Css=
|Kommentar=
}}
[[Kategori:Dramawebben]]
[[Kategori:Korrekturlästa index]]
occacdn6l8awowrqn5z4uyjaccfuit8
Sida:En Lustigh Comoedia-1622.djvu/12
104
115000
658995
658538
2026-09-28T13:29:59Z
PWidergren
11678
658995
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="3" user="Thurs" /><div style="margin-left:6em;></noinclude>{{Dikt|start=follow|end=close|<<<Aff högdenne krafft och manhafftigt modh.
Hwilken Kung Christiern aff landet kiörde,
Then tyrannen stoor som alt ondt rörde.
Förde sedhan Gudz rene Ord på gång,
Som vnder Påfwen war vthi stoort twång.
Här öffuer wij oss glädhie aldramäst,
Och hållom vthi wårt land Jubelfäst,
At Gudh aff Konung Göstaffz familie,
Haffuer vthaff sin nådighe wilie,
Oss förleden hundradh åhr regerat,
Regementet och Gudz Ord förmerat.
Här til är thenna {{ant|''Comœdia''}} stält,
Som wij begynna {{ant|''agera''}} samhäldt
Warer oss alla gunstighe och blijdh,
Edher skal ey lång bliffua thenna tijdh.}}
</div>
<section end=Prologus />
<section begin=A1S1 />
{{c|{{sp|{{ant|{{större|''ACTVS I. SCENA I.''}}}}|0.5}}}}
{{c|Herr Gustaff Erichson.}}
<div style="margin-left:6em;>
{{Dikt|start=open|end=follow|<<<{{Initial|A}}ch tu älende Swealand,
går tigh nu så illa i hand,
At tin Barn högha och lågha,
Skal Tyrannen grym så plågha.
O, at Steen Sture medh händer
Aff jorden taas, eller tänder,
Honom ther vpgraffua kunde,
Giorde hwar i thenna stunde,}}<noinclude>
</div>
<references/>
{{huvud|||Som}}</noinclude>
ng6ojxtey1o9l4l1h1ieylkr857bvm1
658996
658995
2026-09-28T13:30:29Z
PWidergren
11678
Ogjorde revision [[Special:Diff/658995|658995]] av [[Special:Contributions/PWidergren|PWidergren]] ([[User talk:PWidergren|diskussion]])
658996
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="3" user="Thurs" /><div style="margin-left:6em;></noinclude>{{Dikt|start=follow|end=close|Aff högdenne krafft och manhafftigt modh.
Hwilken Kung Christiern aff landet kiörde,
Then tyrannen stoor som alt ondt rörde.
Förde sedhan Gudz rene Ord på gång,
Som vnder Påfwen war vthi stoort twång.
Här öffuer wij oss glädhie aldramäst,
Och hållom vthi wårt land Jubelfäst,
At Gudh aff Konung Göstaffz familie,
Haffuer vthaff sin nådighe wilie,
Oss förleden hundradh åhr regerat,
Regementet och Gudz Ord förmerat.
Här til är thenna {{ant|''Comœdia''}} stält,
Som wij begynna {{ant|''agera''}} samhäldt
Warer oss alla gunstighe och blijdh,
Edher skal ey lång bliffua thenna tijdh.}}
</div>
<section end=Prologus />
<section begin=A1S1 />
{{c|{{sp|{{ant|{{större|''ACTVS I. SCENA I.''}}}}|0.5}}}}
{{c|Herr Gustaff Erichson.}}
<div style="margin-left:6em;>
{{Dikt|start=open|end=follow|{{Initial|A}}ch tu älende Swealand,
går tigh nu så illa i hand,
At tin Barn högha och lågha,
Skal Tyrannen grym så plågha.
O, at Steen Sture medh händer
Aff jorden taas, eller tänder,
Honom ther vpgraffua kunde,
Giorde hwar i thenna stunde,}}<noinclude>
</div>
<references/>
{{huvud|||Som}}</noinclude>
2ip2qb535l0dm4zbyg8xk7vuueuzmbm
Användare:PWidergren
2
127079
659001
658527
2026-09-28T14:41:46Z
PWidergren
11678
659001
wikitext
text/x-wiki
{{#babel:en|sv-3|de-3|la-2|da-2}}
{| class="wikitable"
|-
! Redan färdiga och pågående projekt
|-
| <span class="quality3">[[Index:En Lustigh Comoedia-1622.djvu|En Lustigh Comoedia om ... konung Gustaf then första]]</span> av [[Författare:Andreas Johannis Prytz |Andreas Johannis Prytz]]
|-
| <span class="quality3">[[Index:J Mortensen Från Röda rummet till Sekelskiftet 1918.djvu|Från Röda rummet till Sekelskiftet]]</span> av [[Författare:Johan Martin Mortensen|Johan Mortensen]]
|-
| <span class="quality3">[[Index:Hemmen i den nya verlden, Första delen.djvu|Hemmen i den nya verlden]]</span> av [[Författare:Fredrika Bremer|Fredrika Bremer]]
|-
| <span class="quality3">[[Index:Den_svenske_Ulspegel_1834.djvu|Den svenske Ulspegel]]</span> av [[Författare:O.P._Sturzen-Becker|O. P. Sturzen-Becker]]
|-
| <span class="quality3">[[Index:Frihetens sångar-ätt i Sverige på 1840-talet.djvu|Frihetens sångar-ätt i Sverige på 1840-talet]]</span> av [[Författare:Cecilia Bååth-Holmberg|Cecilia Bååth-Holmberg]]
|-
| <span class="quality4">[[Index:Huset Buddenbrook 1929.djvu|Huset Buddenbrook]]</span> av [[Författare:Thomas Mann|Thomas Mann]] (Validerad).
|-
| <span class="quality3">[[Index:Geijerstam Medusas hufvud 1895.djvu|Medusas hufvud]]</span> av [[Författare:Gustaf_af_Geijerstam|Gustaf af Geijerstam]]
|-
|<span class="quality4">[[Index:En_försvunnen_värld_1924.djvu|En försvunnen värld]]</span> av [[Författare:Arthur_Conan_Doyle|Arthur Conan Doyle]] (Validerad).
|-
|<span class="quality3">[[Index:Koskinen_Finlands_historia_1874.djvu|Finlands historia]]</span> av [[Författare:Yrjö_Sakari_Yrjö-Koskinen|Yrjö Sakari Yrjö-Koskinen]]
|-
|<span class="quality3">[[Index:Lagerlöf Zachris Topelius 1920.djvu|Zachris Topelius: utveckling och mognad]]</span> av [[Författare:Selma Lagerlöf|Selma Lagerlöf]]
|-
|<span class="quality3">[[Index:Hjalmar Söderberg Doktor Glas.djvu|Doktor Glas]]</span> av [[Författare:Hjalmar Söderberg|Hjalmar Söderberg]]
|-
|<span class="quality3">[[Index:Hjalmar Söderberg Samtidsnoveller.djvu|Samtidsnoveller]]</span> av [[Författare:Hjalmar Söderberg|Hjalmar Söderberg]]
|-
|<span class="quality3">[[Index:Hjalmar Söderberg Martin Bircks Ungdom.djvu|Martin Bircks Ungdom]]</span> av [[Författare:Hjalmar Söderberg|Hjalmar Söderberg]]
|-
| <span class="quality3">[[Index:Esswein August Strindberg 1909.djvu|August Strindberg]]</span> av [[Författare:Hermann Esswein|Hermann Esswein]]
|-
| <span class="quality3">[[Index:Lindgren Skalder och tänkare 1900.djvu|Skalder och Tänkare]]</span> av [[Författare:Hellen Lindgren|Hellen Lindgren]]
|-
| <span class="quality3">[[Index:Grip Carl Snoilsky 1929.djvu|Carl Snoilsky]]</span> av [[Författare:Elias Grip|Elias Grip]]
|-
| <span class="quality3">[[Index:Grip Gunnar Wennerberg 1925.djvu|Gunnar Wennerberg]]</span> av [[Författare:Elias Grip|Elias Grip]]
|-
| <span class="quality3">[[Index:Grip Viktor Rydberg 1923.djvu|Viktor Rydberg]]</span> av [[Författare:Elias Grip|Elias Grip]]
|-
| <span class="quality3">[[Index:Grip CJL Almquist 1917.djvu|C. J. L. Almquist]]</span> av [[Författare:Elias Grip|Elias Grip]]
|-
| <span class="quality4">[[Index:Det_går_an_1839.djvu|Det går an]]</span> av [[Författare:Carl Jonas Love Almqvist|Carl Jonas Love Almqvist]] (Validerad)
|-
| <span class="quality3">[[Index:E Grip PDA Atterbom 1916.djvu|P. D. A. Atterbom]]</span> av [[Författare:Elias Grip|Elias Grip]]
|-
| <span class="quality4">[[Index:E Grip Esaias Tegnér 1923.djvu|Esaias Tegnér]]</span> av [[Författare:Elias Grip|Elias Grip]]
|-
| <span class="quality3">[[Index:E Grip Erik Gustav Geijer 1922.djvu|Erik Gustav Geijer]]</span> av [[Författare:Elias Grip|Elias Grip]]
|-
| <span class="quality3">[[Index:Werthers Lidanden 1860.djvu|Werthers lidanden]]</span> av [[Författare:Johann Wolfgang von Goethe|Johann Wolfgang von Goethe]]
|-
| <span class="quality3">[[Index:Jacobson_Gustav Vasa_1923.djvu|Gustav Vasa]]</span> av [[Författare:Gustaf Jacobson|Gustaf Jacobson]]
|-
| <span class="quality3">[[Index:Dymling_Carlyle_1918.djvu|Carlyle]]</span> av [[Författare:Carl Johan Dymling|Carl Dymling]]
|-
| <span class="quality4">[[Index:Till jordens medelpunkt 1911.djvu|Till jordens medelpunkt]]</span> av [[Författare:Jules Verne|Jules Verne]] (Validerad).
|-
| <span class="quality3">[[Index:Cervantes_Don_Quijote_(Lidforss)_1905_Senare_delens_senare_hälft.djvu|Don Quijote de la Mancha (Senare delens senare hälft)]]</span> översatt av [[Författare:Edvard Lidforss|Edvard Lidforss]]
|-
| <span class="quality3">[[Index:Galliska kriget 1927.djvu|Gaius Julius Cæsars anteckningar om galliska kriget]]</span> av [[Författare:Erik Hedén|Erik Hedén]]
|-
| <span class="quality3">[[Index:Erik Hedén Henrik Ibsens senare diktning.djvu|Henrik Ibsens senare diktning]]</span> av [[Författare:Erik Hedén|Erik Hedén]]
|-
| <span class="quality4">[[Index:Mortensen_Tristan_och_Isolde_1903.djvu|Tristan och Isolde]]</span> av [[Författare:Johan Martin Mortensen|Johan Martin Mortensen]]</span>
|-
| <span class="quality3">[[Index:H_Schück_Studier_i_Beowulfsagan_1909.djvu|Studier i Beowulfsagan]]</span> av [[Författare:Henrik Schück|Henrik Schück]]
|-
| <span class="quality3">[[Index:Beowulf- en fornengelsk hjältedikt (Wickberg 1914).pdf|Beowulf- en fornengelsk hjältedikt]]</span> av [[Författare:Rudolf Wickberg|Rudolf Wickberg]]
|-
| <span class="quality4">[[Index:Folknamnet Geatas i den Fornengelska dikten Beowulf (Schück 1907).djvu|Folknamnet Geatas i den Fornengelska dikten Beowulf]]</span> av [[Författare:Henrik Schück|Henrik Schück]] (Validerad).
|-
| <span class="quality3">[[Index:Vintergrönt (af Wirsén).djvu|Vintergrönt]]</span> av [[Författare:Carl David af Wirsén|Carl David af Wirsén]]
|-
| <span class="quality3">[[Index:B Lidforss August Strindberg 1910.pdf|August Strindberg och den litterära Nittiotalsreklamen]]</span> av [[Författare:Bengt Lidforss|Bengt Lidforss]]
|-
| <span class="quality3">[[Index:Lindgren_Henrik_Ibsen_1903.djvu|Henrik Ibsen]]</span> av [[Författare:Hellen Lindgren|Hellen Lindgren]]
|-
| <span class="quality3">[[Index:Cervantes_Don_Quijote_(Lidforss)_1905_Senare_delens_förra_hälft.djvu|Don Quijote de la Mancha (Senare delens förra hälft)]]</span> översatt av [[Författare:Edvard Lidforss|Edvard Lidforss]]
|-
| <span class="quality3">[[Index:Cervantes_Don_Quijote_(Lidforss)_1905_Förra_delens_senare_hälft.djvu|Don Quijote de la Mancha (Förra delens senare hälft)]]</span> översatt av [[Författare:Edvard Lidforss|Edvard Lidforss]]
|-
| <span class="quality4">[[Index:Visor,_romanser_och_ballader|Visor, romanser och ballader]]</span> av [[Författare:Carl_David_af_Wirsén|Carl David af Wirsén]] (Validerad).
|-
| <span class="quality4">[[Index:Julkalender_01_12_1889.pdf|Julkalender 1889]]</span> (Validerad).
|-
| <span class="quality3">[[Index:Kalevala (Collan) 1922 senare delen.djvu|Kalevala, senare delen]]</span> översatt av [[Författare:Karl_Collan|Karl Collan]]
|-
| <span class="quality3">[[Index:Cervantes_Don_Quijote_(Lidforss)_1905_Förra_delens_förra_hälft.djvu|Don Quijote de la Mancha (Förra delens förra hälft)]]</span> översatt av [[Författare:Edvard Lidforss|Edvard Lidforss]]
|-
| <span class="quality3">[[Index:Kalevala (Collan) 1922 förra delen.djvu|Kalevala, förra delen]]</span> översatt av [[Författare:Karl_Collan|Karl Collan]]
|-
| <span class="quality3">[[Index:Jacobson_Harald_Hjärne_1922.djvu|Harald Hjärne]]</span> av [[Författare:Gustaf Jacobson|Gustaf Jacobson]]
|-
| <span class="quality4">[[Index:Jenny_1920.djvu|Jenny]]</span> av [[Författare:Sigrid_Undset|Sigrid Undset]] (Validerad).
|-
| <span class="quality3">[[Index:Karl_Starbäck_Darwin_1909.djvu|Darwin]]</span> av [[Författare:Karl Starbäck|Karl Starbäck]]
|-
| <span class="quality3">[[Index:Norlind_Svensk_musikhistoria_1918.djvu|Svensk musikhistoria]]</span> av [[Författare:Tobias Norlind|Tobias Norlind]]
|-
| <span class="quality3">[[Index:Norlind Wagner 1923.djvu|Wagner]]</span> av [[Författare:Tobias Norlind|Tobias Norlind]]
|-
| <span class="quality3">[[Index:Dumrath 19 Århundradet Förra Delen.djvu|Det XIX Århundradet i Ord och Bild. Förra Delen]]</span> av [[Författare:Oscar Heinrich Dumrath|Oscar Heinrich Dumrath]]
|-
| <span class="quality3">[[Index:Norlind_Jenny_Lind_1919.djvu|Jenny Lind. En minnesbok til hundraårsdagen]]</span> av [[Författare:Tobias Norlind|Tobias Norlind]]
|-
| <span class="quality3">[[Index:Beckman_1912_-_Ur_vår_äldsta_bok.pdf|Ur vår äldsta bok]]</span> av [[Författare:Natanael_Beckman|Natanael Beckman]]
|-
| <span class="quality3">[[Index:Erik_Grane_1897.djvu|Erik Grane]]</span> av [[Författare:Gustaf_af_Geijerstam|Gustaf af Geijerstam]]
|-
| <span class="quality3">[[Index:Noreen_De_nordiska_Språken_1903.djvu|De nordiska språken]]</span> av [[Författare:Adolf Noreen|Adolf Noreen]]
|-
| <span class="quality3">[[Index:Norska Folksagor och Äfventyr.djvu|Norska Folksagor och Äfventyr]]</span> av [[Författare:Peter Christen Asbjørnsen|Peter Christen Asbjørnsen]] & [[Författare:Jørgen Moe|Jørgen Moe]]
|-
| <span class="quality4">[[Index:Mortensen Lagerlöf 1913.djvu|Selma Lagerlöf]]</span> av [[Författare:Johan Martin Mortensen|Johan Mortensen]]
|-
| <span class="quality3">[[Index:Filius_Prodigus_Seu_Imperitus_Peregrinans-1645.djvu|Filius Prodigus Seu Imperitus Peregrinans]]</span> av [[Författare:Samuel Petri Brask|Samuel Brask]]
|-
| <span class="quality3">[[Index:Dahlbäck Sokrates 1906.djvu|Sokrates]]</span> av [[Författare:Carl Jonas Dahlbäck|C. J. Dahlbäck]]
|-
| <span class="quality3">[[Index:Bröderna Mörk.djvu|Bröderna Mörk]]</span> av [[Författare:Gustaf_af_Geijerstam|Gustaf af Geijerstam]]
|-
| <span class="quality3">[[Index:Lidforss Dante 1907.djvu|Dante]]</span> av [[Författare:Edvard Lidforss|Edvard Lidforss]]
|-
| <span class="quality3">[[Index:Dumrath Spinoza 1908.djvu|Spinoza]]</span> av [[Författare:Oscar Heinrich Dumrath|Oscar Heinrich Dumrath]]
|-
| <span class="quality3">[[Index:Norlind Beethoven 1907.djvu|Beethoven]]</span> av [[Författare:Tobias Norlind|Tobias Norlind]]
|-
| <span class="quality3">[[Index:Gustaf_Janson_Paradiset.djvu|Paradiset]]</span> av [[Författare:Gustaf Janson|Gustaf Janson]]
|-
| <span class="quality3">[[Index:C_D_Marcus_Den_nya_litteraturen_1911.djvu|Den nya litteraturen]]</span> av [[Författare:Carl David Marcus|Carl David Marcus]]
|-
| <span class="quality3">[[Index:Liljedahl Swedenborg 1908.djvu|Swedenborg]]</span> av [[Författare:Ernst Liljedahl|Ernst Liljedahl]]
|-
| <span class="quality3">[[Index:Gabriel.djvu|Gabriel]]</span> av [[Författare:Carl David Marcus|Carl David Marcus]]
|-
| <span class="quality3">[[Index:Jarl_Charpentier_Buddha_1910.djvu|Buddha]]</span> av [[Författare:Jarl Charpentier|Jarl Charpentier]]
|-
| <span class="quality3">[[Index:Gamla_brev_(1912).djvu|Gamla brev]]</span> av [[Författare:Gustaf_af_Geijerstam|Gustaf af Geijerstam]]
|-
| <span class="quality3">[[Index:Henrik_Schück_Olavus_Petri_1906.djvu|Olavus Petri]]</span> av [[Författare:Henrik Schück|Henrik Schück]]
|-
| <span class="quality3">[[Index:Carl David Marcus Goethe 1907.djvu|Goethe]]</span> av [[Författare:Carl David Marcus|Carl David Marcus]]
|-
| <span class="quality3">[[Index:Nordiska_Essayer.djvu|Nordiska Essayer]]</span> av [[Författare:Carl David Marcus|Carl David Marcus]]
|-
| <span class="quality3">[[Index:Äktenskapets Komedi (1898).djvu|Äktenskapets komedi (1898)]]</span> av [[Författare:Gustaf_af_Geijerstam|Gustaf af Geijerstam]]
|-
| <span class="quality3">[[Index:Ur_samtiden_(literaturstudier).djvu|Ur samtiden (literaturstudier)]]</span> av [[Författare:Gustaf_af_Geijerstam|Gustaf af Geijerstam]]
|-
| <span class="quality3">[[Index:Thora.djvu|Thora]]</span> av [[Författare:Gustaf_af_Geijerstam|Gustaf af Geijerstam]]
|-
| <span class="quality4">[[Index:Jakob.djvu|Jakob]]</span> av [[Författare:Alexander Kielland|Alexander Kielland]] (Validerad).
|-
| <span class="quality4">[[Index:Gösta Berlings saga 1919.djvu|Gösta Berlings saga 1919]]</span> av [[Författare:Selma_Lagerlöf|Selma Lagerlöf]] (Validerad).
|-
| <span class="quality1">[[Index:Pastor_Hallin.djvu|Pastor Hallin]]</span> av [[Författare:Gustaf_af_Geijerstam|Gustaf af Geijerstam]]
|-
| <span class="quality3">[[Index:Olai Petri Svenska Krönika (Klemming 1860).pdf|Svenska Krönika]]</span> av [[Författare:Olaus_Petri|Olaus Petri]]
|-
| <span class="quality4">[[Index:Karin_Brandts_Dröm_1904.djvu|Karin Brandts dröm]]</span> av [[Författare:Gustaf_af_Geijerstam|Gustaf af Geijerstam]]
|-
| <span class="quality4">[[Index:J Mortensen Från Aftonbladet till Röda Rummet 1905.djvu|Från Aftonbladet till Röda Rummet]]</span> av [[Författare:Johan Martin Mortensen|Johan Mortensen]]
|-
| <span class="quality4">[[Index:När vi började 1902.djvu|När vi började]]</span> av Sveriges Författareförening
|-
| <span class="quality3">[[Index:Thet_Swenska_Språkets_Klagemål_1658.djvu|Thet Swenska Språkets Klagemål]]</span> av [[Författare:Skogekär Bergbo|Skogekär Bergbo]]
|-
| <span class="quality3">[[Index:Tor_Hedberg_Dikter_1896.djvu|Dikter]]</span> av [[Författare:Tor_Hedberg|Tor Hedberg]]
|-
| <span class="quality3">[[Index:Mina_Pojkar.djvu|Mina pojkar]]</span> av [[Författare:Gustaf_af_Geijerstam|Gustaf af Geijerstam]]
|-
| <span class="quality4">[[Index:Seklernas_Nyårsnatt_1889.djvu|Seklernas Nyårsnatt]]</span> av [[Författare:Gustaf_af_Geijerstam|Gustaf af Geijerstam]]
|}
=== Redigeringar per år ===
Generated using [https://xtools.wmcloud.org/ec-yearcounts/sv.wikisource.org/PWidergren XTools] on 2026-09-28 14:41
{| class="wikitable sortable"
! Year
! Count
|-
| 2021
| {{FORMATNUM:4118}}
|-
| 2022
| {{FORMATNUM:4164}}
|-
| 2023
| {{FORMATNUM:4758}}
|-
| 2024
| {{FORMATNUM:5842}}
|-
| 2025
| {{FORMATNUM:6518}}
|-
| 2026
| {{FORMATNUM:5329}}
|}
sf3ar84563o1dzsbpsq6mv6240nj3eo
Sida:Gamla Stockholm 1882.djvu/178
104
146077
659013
574968
2026-09-29T08:47:32Z
Gottfried Multe
11434
/* Validerad */
659013
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="4" user="Gottfried Multe" />{{huvud||GRATISNÖJEN|163}}</noinclude>än en enkel svepning i en tarflig furukista, illa svartlackerad, med
bleckplåtar vid hufvud och fötter och utan annan prydnad, i ett litet
rum utan svart kläde, endast med ett eller ett par lakan framför
fönstret, utan silfvertårar, utan cypresser, men tjockt med granris på
golfvet och några blommor från trädgården, inga kandelabrar,
endast ett par enkla stakar med talgljus i en vemodig skymning.
[[Fil:Gamla Stockholm 1882 s163 Fig70.jpg|miniatyr|stående=0.8|Fig. 70. Stånddrabrant. Efter A. Schützercrantz’ »Scener ur soldatlifvet».]]
Åskådarne, som gingo kanske ganska bullersamt till väga vid
en af de der storståtliga likvisningarna, åtminstone på gatan och i
trapporna till sorgehuset, kommo ofta stilla och tysta till kistan i
det lilla lusthuset bland den tarfliga grönskan och gingo lika
saktmodigt bort. Detta hindrade dock icke,
att kritiken efteråt ofta lät höra af sig.
Det kunde finnas så mycket att klandra.
Än hade liket, trots all enkelhet, en i
folkets ögon för ståtlig utstyrsel, än, och
det var kanske vanligare, klagade man
öfver, att skådespelet varit alltför
knapphändigt, för litet ljus, för få blommor, för
simpel svepning — och en sådan kista
sedan! Det hade ej varit nog ögonfägnad.
Det der var kritiken efteråt, men det
hindrade ej att man vid nästa likvisning
utan tvekan skyndade att njuta af
gratisskådespelet. Det var en egendomlig sida
af gamla Stockholm.
{{tre stjärnor}}
''Brudvisningarna'' voro ej mindre
egendomliga. Att det vid dem alltid gick
muntert till är ej förvånande, och
munterheten slog ej sällan öfver i bullersamma
upptåg, till och med i störande af husfriden. Men äfven vid de
allra fredligaste brudvisningar fans det något störande och sårande
för den sanna bröllopsglädjen, ofta något motbjudande för den
qvinliga blygsamheten. Och likväl tyckte kanske de flesta brudar, att
det ej vore något riktigt bröllop, om icke en sådan förevisning egde
rum. Så var äfven allmänhetens åsigt. Bruket var visserligen icke
inskränkt till Stockholm, utan gängse i hela landet, men hade
kanske ej så nära sammanväxt med folkets vanor som just i
hufvudstaden. Om icke medlemmar af de bildade och förmögnare
folkklasserne sprungo för att se brudar här och der i staden, så kunde<noinclude>
<references/></noinclude>
kfu041ps27kmu9os5lol13op86cg152
Sida:Gamla Stockholm 1882.djvu/179
104
146078
659014
574969
2026-09-29T08:50:49Z
Gottfried Multe
11434
/* Validerad */
659014
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="4" user="Gottfried Multe" />{{huvud|164|GRATISNÖJEN|}}</noinclude>dock icke gerna någon af de klasserna vid sitt eget eller sina
anhörigas bröllop undandraga sig den gamla seden.
Det var ej heller alldeles omöjligt att finna »bättre herrar» bland
den skara som trängdes i dörrarna vid brudvisningar, och det var
ofta just från dem som den värsta kritiken öfver skådespelet utgick.
Under det kanske flertalet af gamla qvinnor och unga tjenstflickor
i hopen uttryckte sin beundran öfver brudens skönhet och präktiga
utstyrsel och ansågo sig ganska lyckliga öfver att hafva fått se
härligheten, och det utan ringaste afgift, ej ens så mycket som en
tolfskilling banko, hvilket var priset på en plats på femte radens sida
på kungliga operan, hördes från de »bättre herrarne» det ena
speordet efter det andra, sårande anmärkningar och stundom ganska
plumpa yttranden. Och den manliga ungdomen instämde och lade
till, vare sig att den ungdomen kom från skolsalen eller från gatan,
från verkstaden eller rännstenen.
Kritiken gälde ej blott bruden, utan äfven de lysande
marskalkarne och de bakom dem sig flockande tärnorna. Det var i gamla
Stockholm icke alltid så angenämt att uppträda som bröllopsmarskalk
och under förevisningen tjenstgöra som hedersvakt. Mången af dem
var nog också frestad att, då speorden voro för närgångna, slunga
armstaken, som han höll, midt in bland åskådarne. Det kan väl hända,
att sådant äfven någon gång inträffade, och då kunde man vara viss
på att polisen måste uppträda med kraft för att stilla oväsendet.
Polis fans i allmänhet vid brudvisningar, åtminstone vid de större
bröllopen och i synnerhet vid dem som firades på något värdshus, t.
ex., för att icke gå längre än omkring 40 år till baka, på Franska
värdshuset, på Hôtel Turc, äfven kallad Norra Slagtarhuskällaren på
Blasieholmen, eller hos mamsell Björklund i Lilla Sällskapets
lägenhet i Petersenska huset vid Munkbron,
Var någon nog djerf att söka undandraga sig det gamla brukets
eller oskickets fordringar, hände det ofta, att ej säga vanligtvis,
att en folkhop samlade sig utanför bröllopshuset och under högljudda
skrän pockade på rättigheten att få se bruden. Efterkoms ej denna
pockande uppfodran, var man ej säker för att icke fönsterna
insloges i bröllopsvåningen, kanske i hela huset, och oväsendet kunde
stundom urarta till riktigt upplopp som måste med våld stillas.
Men der man icke sökte komma ifrån det gratisnöje som folket
ansåg sig hafva rätt att fordra, der ''kunde'' det stundom gå ganska
fredligt till, och detta var kanske oftare händelsen vid småfolkets
bröllop än vid de högre klassernas, dem ungdomen från gatan helst
utsåg till föremål för ett mer eller mindre groft skämt, utan att<noinclude>
<references/></noinclude>
ifv5hwdei6jgt1zystno0jl95okenxf
Sida:Gamla Stockholm 1882.djvu/180
104
146079
659015
574971
2026-09-29T08:53:37Z
Gottfried Multe
11434
/* Validerad */
659015
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="4" user="Gottfried Multe" />{{huvud||GRATISNÖJEN|165}}</noinclude>derför helt och hållet skona de sina, så snart tillfälle erbjöd sig att se
en brud på Söder (fig. 71).
[[Fil:Gamla Stockholm 1882 s165 Fig71.jpg|miniatyr|centrerad|stående=1.5|Fig. 71. Brudvisning på Söder. Efter F. v. Dardel.]]
Ännu lefver minnet af de gamla brudvisningarna i Stockholm,
men efter en mansålder skall man kanske knapt tro att bruket
någonsin funnits.
{{tre stjärnor}}
Bland kostnadsfria nöjen hafva åskådandet af krigslekarne på
''Ladugårdsgärdet'' länge räknats. Fältet har åtminstone sedan början
af 1700-talet nytjats till »campements- och exerceringsplats» för
garnisonsregementena och dit kommenderade trupper. Under Gustaf
den tredjes tid hade man öfningsläger åren 1773 och 1774, och då
trupperna skulle rycka ut till gärdet, uppstäldes de först längs
Skeppsbron, Kornhamn och Stora Nygatan samt tågade derifrån under
klingande spel ut till lägret; men det var i synnerhet under Karl Johans
tid som »gelet» ansågs såsom en af hufvudstadens förnämsta platser
för gratisnöjen. Då var midsommardagen, hans majestäts höga
namnsdag, nästan lika stor högtidsdag som sjelfva första Maj.
Redan tidigt på morgonen drog stockholmsfolket med sina
matkorgar och öfriga förfriskningar ned åt Grefgatan och ut genom
Ladugårdslands tull eller lät i roddarbåt frakta sig till Källhagen eller<noinclude>
<references/></noinclude>
for08z6arg9d4ljeldj8f529yosh9ac
Sida:Gamla Stockholm 1882.djvu/181
104
146082
659016
574972
2026-09-29T08:59:04Z
Gottfried Multe
11434
/* Validerad */
659016
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="4" user="Gottfried Multe" />{{huvud|166|GRATISNÖJEN|}}</noinclude>vandrade till Rosendal<ref>Var fordom ett djurvaktarboställe, som af Gustaf den tredje skänktes till
kammarjunkaren, sedermera ståthållaren De Besche, hvilken der nära Djurgårdsviken, på
1790-talet, uppförde en byggnad af trä. I denna bodde hertig Fredrik Adolf flere somrar.
Stället egdes sedermera af direktören Schvan samt af generalmajoren de Camps, men
köptes 1817 af Karl Johan som lät göra nya anläggningar och förbättra byggnaderna.
Hufvudbyggnaden nedbrann 1819, och fyra är derefter börjades uppförandet af det nya
slottet, enligt d. v. öfverstelöjtnant Fredrik Bloms ritning. Förut hade dock den nedra,
östra paviljongen uppförts af öfverstelöjtnant Lidströmer. År 1825 uppstäldes urnan från
Elfdals porfyrverk.</ref> och derifrån på den under lägertiden (från
sommaren 1826) utlagda pontonbryggan öfver till gärdet. Man spridde
sig i de olika lägren. De flesta sökte upp beväringstälten för att
sällskapa med unga fränder och bekanta. Mången yngling i
beväringsåldern fans dock icke ''i'' lägret, endast ''utanför'' såsom åskådare,
under det hans »lejkarl» gjorde tjenst för honom.
Men lägerbesöket var dock icke förnämsta eller ens egentliga
delen af nöjet. Detta bestod i att ''se kungen.'' Derför drog
folkmassan sig till den »kungliga borgen».<ref>Den på Drottningberget efter d. v. majoren Fredrik Bloms ritning uppförda
byggningen, hvars hufvudpaviljong är från 1818, konungens sidopaviljong från 1821 och
kronprinsens paviljong från 1822.</ref> Der skulle konungen snart
infinna sig för att gifva stor middag för hofvet och högre officerare,
utländska sändebud och äfven svenska civilembetsmän.
Man gick tidigt till borgen för att skaffa sig en god plats —
utanför byggnaden. Ofta fick man vänta ganska länge, men slutligen
visade sig konungen sjelf som red i häftig galopp, oaktadt sina
några och sextio år, kanske äfven då han var öfver de sjutio.
Uppvaktningen hade möda att följa honom. Före och efter konungen
och hans följe sprungo en skara sjömän och andra »fria medborgare»
och hurrade så mycket lungorna förmådde under en så våldsam
rörelse. Det har uppgifvits, att dessa »hurrabasar», såsom de på
folkspråket kallades, voro betalda med 1 rdr riksgäld för hvarje
strupe. Huruvida uppgiften är sanningsenlig eller icke, kunna vi ej
afgöra. Men att det hurrades, det är visst, och det med dundrande
fart och förvånande ihärdighet.
Konungen såg glad ut, satt med den stora, trekantiga hatten i
hand, nickade fryntligt åt alla sidor, böjde hufvudet då och då.
»Folkets kärlek min belöning», stod det på slantarne. Och folket var
verkligen i hänryckning.
Karl Johan höll ändtligen stilla och lät trupperne »defilera». Det
var en glädjesyn för folket. »Landtsoldaterne äro bäst», hette det.
Oaktadt gardisterne väl böra räknas till stockholmare, hafva de dock<noinclude>
<references/></noinclude>
dnfy4hcroz8q7bc4owiirc11ku0k95u
Sida:Samhällets olycksbarn - Volym 3 (1927).pdf/166
104
219962
659004
651227
2026-09-28T20:14:59Z
Thuresson
20
/* Validerad */
659004
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="4" user="Thuresson" /></noinclude><h4 align="center">
XI.
<br />
Champmathieu allt mer och mer förvånad.
</h4>
Det var verkligen han. Notariens lampa
belyste hans ansikte. Han höll sin hatt i handen,
det fanns ingen oordning i hans klädsel, hans
rock var omsorgsfullt hopknäppt. Han var
mycket blek och darrade lätt. Hans hår, grått redan
{{spärrad|i det ögonblick}}, då han kom till Arras,
var nu alldeles vitt. Det hade vitnat under den
timme han varit där.
Alla huvuden vände sig om. Uppståndelsen
var obeskrivlig. Ett ögonblicks tvekan rådde i
församlingen. Rösten hade varit så skärande,
mannen, som stod där, såg så lugn ut, att man
i första ögonblicket ej förstod någonting. Man
frågade sig, vem som ropat. Man kunde icke tro,
att det var denne lugne man, som utstött detta
förfärliga rop.
{{tomrad}}<noinclude>
<references/></noinclude>
i9rs9poj430kdn1fnb4n08sm8k7rrw7
Sida:Samhällets olycksbarn - Volym 3 (1927).pdf/167
104
220415
659005
650673
2026-09-28T20:15:40Z
Thuresson
20
/* Validerad */
659005
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="4" user="Thuresson" />{{huvud||— 679 —}}</noinclude>Denna obeslutsamhet varade blott några
sekunder. Innan presidenten och allmänne
åklagaren hunnit säga ett ord, innan gendarmerna och
vaktmästarna hunnit göra en enda åtbörd, hade
den man, som alla ännu i denna stund kallade
herr Madeleine, närmat sig vittnena Cochepaille,
Brevet och Chenildieu.
— Känna ni inte igen mig? sade han.
Alla tre stodo försagda och antydde genom en
skakning på huvudet, att de icke kände honom.
Cochepaille gjorde, helt förskräckt, en militärisk
hälsning.
Herr Madeleine vände sig nu till jurymännen
och domstolen och sade med mild röst:
— Herrar jurymän, lät den anklagade komma
på fri fot. Herr president, låt häkta mig.
Mannen, som ni söka, är icke han, det är jag. Jag är
Jean Valjean.
Icke en mun andades. En gravlik tystnad hade
följt på den första yttringen av bestörtning. Man
kände i salen det slags heliga fasa, som griper
massan, då någon stor handling utföres.
Emellertid hade presidentens ansikte antagit
ett uttryck av deltagande och sorg. Han hade<noinclude>
<references/></noinclude>
nawcd3t7qrwji6q6ebzfd5abaorad4s
Sida:Samhällets olycksbarn - Volym 3 (1927).pdf/168
104
220416
659006
650683
2026-09-28T20:16:29Z
Thuresson
20
/* Validerad */
659006
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="4" user="Thuresson" />{{huvud||— 680 —}}</noinclude>utbytt ett hastigt tecken med allmänne åklagaren
och några halvhögt framsagda ord med
domstolens övriga ledamöter. Han vände sig sedan till
församlingen och frågade med ett uttryck i
rösten, som uppfattades av alla:
— Finns det någon läkare här?
Allmänne åklagaren tog till ordet:
— Herrar jurymän! Den så sällsamma och
oväntade tilldragelsen, som stört sessionen,
ingiver oss så väl som er endast en känsla, vilken vi
ej behöva uttrycka. Ni känna alla, åtminstone
ryktesvis, den aktningsvärde herr Madeleine, mär
i Montreuil. Om det finns någon läkare här i
församlingen, så förena vi oss med herr
presidenten för att bedja honom ha godheten bistå herr
Madeleine och föra honom hem till hans bostad.
Herr Madeleine lät icke allmänne åklagaren
tala till slut. Han avbröt honom med en ton full
av {{rättelse|sakttmod|saktmod}} och värdighet. Se här de ord, som
han uttalade, bokstavligen återgivna, såsom de
omedelbart efter sessionens slut upptecknades av
ett bland vittnena till detta uppträde och såsom
de ännu ljuda i örat på alla, som hörde dem för
nu nära fyrtio år sedan.
{{tomrad}}<noinclude>
<references/></noinclude>
864fy9ln5xuogb918hrru5tgf2mzpxu
Sida:Samhällets olycksbarn - Volym 3 (1927).pdf/169
104
220417
659007
650684
2026-09-28T20:17:57Z
Thuresson
20
/* Validerad */
659007
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="4" user="Thuresson" />{{huvud||— 681 —}}</noinclude>— Jag tackar er, herr allmänne åklagare, men
jag är icke vansinnig. Ni skall snart inse det.
Ni voro nära att begå ett stort misstag. Lösgiv
denne man, jag fullgör min plikt, jag är denne
olycklige av lagen dömde. Jag är den ende, som
ser klart i denna sak, och jag säger er sanningen.
Gud, som är däruppe, ser vad jag gör i denna
stund, och det är nog. Ni kunna gripa mig, ty
jag är här. Jag hade likväl gjort mitt bästa. Jag
har dolt mig under ett främmande namn, jag har
blivit rik, jag har blivit mär, jag har velat
återinträda bland hederligt folk. Men det tyckes ej
låta sig göra. Det är mycket, som jag ej kan
säga. Jag ämnar icke berätta er min
levnadshistoria. En dag skall man nog lära känna den. Jag
har bestulit monseigneur biskopen, det är sant.
Jag har bestulit lille Gervais, det är också sant.
Man har haft rätt, då man sagt er, att Jean
Valjean var en mycket illasinnad usling. Men felet
var måhända icke helt och hållet hans. Hör,
mina herrar domare! En man, så djupt förnedrad
som jag, har ingen förebråelse att göra försynen,
intet råd att giva samhället. Men, se ni, den
vanära, varur jag försökt att höja mig, är en<noinclude>
<references/></noinclude>
aqd8ftmynbd4z525cscnt4tukibep2a
Sida:Samhällets olycksbarn - Volym 3 (1927).pdf/170
104
220418
659008
650685
2026-09-28T20:18:48Z
Thuresson
20
/* Validerad */
659008
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="4" user="Thuresson" />{{huvud||— 682 —}}</noinclude>fördärvlig sak. Galärerna göra galärslaven. Lägg detta
på minnet, om ni vilja. Innan jag kom till bagnon,
var jag en fattig bonde, med mycket klent
förstånd, ett slags idiot. Bagnon skapade om mig.
Jag var inskränkt, jag blev elak. Jag var en dum
träkloss, jag blev en eldbrand. Jag räddades
sedermera av mildheten och godheten, liksom
strängheten hade störtat mig. Men, förlåt, ni
kunna icke fatta vad jag här säger. Hemma hos
mig, bland askan i spisen, skola ni finna den
tvåfrancs, som jag för sju år sedan stal från lille
Gervais. Jag har ingenting mer att tillägga. Grip
mig. Min Gud, herr allmänne åklagaren skakar
på huvudet, ni säga: »Herr Madeleine har blivit
vansinnig», ni tro mig icke! Det är bedrövligt.
Men döm åtminstone icke denne man. Och att
icke de där känna igen mig! Jag skulle önska, att
Javert vore här. Han skulle nog känna igen mig,
han.
Ingenting skulle kunna återgiva det milda och
dystra vemodet i den ton, varmed dessa ord
uttalades.
Han vände sig nu till de tre galärslavarna:
— Nåväl, jag känner er, jag! Brevet, minns
ni....
{{tomrad}}<noinclude>
<references/></noinclude>
ghfhjuoza1cs6m2tejhkthi2prv5uzv
Sida:Samhällets olycksbarn - Volym 3 (1927).pdf/171
104
220419
659009
650699
2026-09-28T20:23:23Z
Thuresson
20
/* Validerad */
659009
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="4" user="Thuresson" />{{huvud||— 683 —}}</noinclude>Han avbröt sig, tvekade ett ögonblick, men
sade därpå:
— Minns du de där rutiga, stickade hängslena,
som du hade i bagnon?
Brevet liksom spratt till av förvåning och
betraktade honom från huvud till fot med förskräckt
uppsyn.
Han fortsatte:
— Chenildieu, som själv kallade dig
Je-nie-Dieu, hela din högra skuldra är djupt bränd,
emedan du en gång lade dig med den på ett
fyrfat med glödande kol, för att utplåna de tre
bokstäverna T. F. P.<ref>
Travaux forcés perpétuels, straffarbete på livstid.
</ref>), vilka det oaktat ständigt
synas där. Svara, är det sant?
— Det är sant, sade Chenildieu.
Han vände sig nu till Cochepaille:
— Cochepaille, du har bredvid ditt vänstra
armveck ett datum i blå, med krut inbrända
bokstäver. Detta datum är dagen för kejsarens
landstigning i Cannes, den 1 mars 1815. Skjut upp
din ärm.
Cochepaille sköt upp sin ärm, alla omkring<noinclude>
<references/></noinclude>
hqj1yx75kjwfpccbqt35oq9zhol7xpr
Sida:Samhällets olycksbarn - Volym 3 (1927).pdf/172
104
220420
659010
650700
2026-09-28T20:24:27Z
Thuresson
20
/* Validerad */
659010
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="4" user="Thuresson" />{{huvud||— 684 —}}</noinclude>honom riktade sina blickar på hans nakna arm. En
gendarm höll fram en lampa. Den uppgivna
dagen stod där verkligen.
Den olycklige mannen vände sig till åhörarna
och domarna med ett leende, som ännu, var gång
de tänka därpå, djupt upprör dem, som sågo det.
Det var ett segerns, men även ett förtvivlans
leende.
— Ni se väl nu, sade han, att jag är Jean Valjean.
I denna sal funnos numera varken domare,
åklagare eller gendarmer. Där funnos endast
stirrande ögon och rörda hjärtan. Ingen erinrade
sig längre den roll, som var och en hade att
utföra. Allmänne åklagaren glömde, att han var
där för att åtala, presidenten, att han var där för
att föra ordet, advokaten, att han var där för att
försvara. Märkliga händelse, att ingen fråga
gjordes, ingen myndighet trädde emellan! Sublima
skådespel ha det egna med sig, att de
bemäktiga sig alla själar och göra alla vittnen till
åskådare. Ingen gjorde sig måhända reda för vad han
erfor, utan tvivel sade ingen till sig själv, att han
här såg ett stort ljus stråla för sina ögon, men
alla kände sig invändigt bländade därav.
{{tomrad}}<noinclude>
<references/></noinclude>
p21siojya4i983vqmbm2psht07rjxy6
Sida:Samhällets olycksbarn - Volym 3 (1927).pdf/173
104
220421
659011
650701
2026-09-28T20:25:22Z
Thuresson
20
/* Validerad */
659011
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="4" user="Thuresson" />{{huvud||— 685 —}}</noinclude>Det var tydligt, att man hade Jean Valjean
inför sina ögon. Saken var klar som dagen.
Denne mans uppträdande hade varit tillräckligt för
att sprida fullt ljus över denna ögonblicket förut
så dunkla sak. Utan att det behövdes någon
vidare förklaring, uppfattade hela denna folkmassa,
liksom genom ett slags elektrisk uppenbarelse,
genast och med en enda blick den enkla och
storartade företeelsen av en man, som överlämnade
sig åt rättvisan, för att en annan man icke
skulle dömas i hans ställe. Alla särskilda
{{rättelse|omstänheter|omständigheter}}, alla tvivelsmål, alla möjliga invändningar
förlorade sig i denna stora lysande handling.
Detta intryck utplånades snart, men var för
ögonblicket oemotståndligt.
— Jag vill icke längre störa sessionen, återtog
Jean Valjean. Jag avlägsnar mig, efter som man
icke häktar mig. Jag har många saker att
uträtta. Herr allmänne åklagaren vet, vem jag är, han
vet, vart jag beger mig, och kan låta häkta mig,
när han för gott finner.
Han riktade sina steg mot utgångsdörren.
Ingen röst höjdes, ingen arm utsträcktes för att
hindra honom. Alla veko undan.
{{tomrad}}<noinclude>
<references/></noinclude>
7gsnk0mltahqyyus6ddv07lxngv6pt1
Sida:Samhällets olycksbarn - Volym 3 (1927).pdf/174
104
220422
659012
650702
2026-09-28T20:26:12Z
Thuresson
20
/* Validerad */
659012
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="4" user="Thuresson" />{{huvud||— 686 —}}</noinclude>I detta ögonblick låg hos honom detta
gudomliga något, som gör, att massorna rygga tillbaka
och vika åt sidan för en enda människa. Han
skred med långsamma steg genom mängden. Man
har aldrig fått veta, vem som öppnade dörren,
men säkert är, att den var öppen, då han kom dit.
Där vände han sig om och sade:
— Herr allmänne åklagare, jag står till ert
förfogande.
Därefter vände han sig till församlingen med
de orden:
— Ni alla, som här äro tillstädes, ni finna mig
ju värd medlidande, icke sant? Min Gud, då jag
tänker på vad jag stod i begrepp att göra, finner
jag mig i stället värd avund! Dock skulle jag
hellre sett, att allt detta icke inträffat.
Han gick ut och dörren tillslöts på samma sätt,
som den öppnats, ty de, som utföra vissa
utomordentliga handlingar, kunna alltid vara säkra på
att bli betjänade av någon bland massan.
Inom mindre än en timme därefter frikände
juryn Champmathieu från varje anklagelse, och
Champmathieu, som genast försattes i frihet, gick
sin väg stum av häpnad, troende alla människor
vara vansinniga och icke begripande det minsta
av vad han sett.
{{tomrad}}<noinclude>
<references/></noinclude>
m3gqgb2zl642k12db7yydxamdp4wibr
Sida:Årstafruns dagböcker - Nordiska museet - 1827.pdf/71
104
220941
659002
650305
2026-09-28T16:50:35Z
Thuresson
20
/* Korrekturläst */
659002
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="3" user="Thuresson" />{{Marginalnot börjar}}
{{c|Augusti.}}</noinclude><noinclude>{{Inre marginalnot|12.}}</noinclude>Hade min tredje älskade Dotter Fredrica Christiana i dag lefvat
hade hon fylt sitt 43<sup>dje</sup> år, ty
hon föddes 1784 och dog 1789 på
den 12 augusti. Vår fordne kusk
Petter Hägerström, nu 63 år
gammal, kom hit — var i
Trädgården att äta krusbär, sedan
fick aftonvard, och då kom ett
starkt rägn — senare upkom
Bränneridrängen Andersson,
med min Svägerska och Bror,
af hvilken jag tingade godt
Rågmjöl, både sammalit och
skrädt i nästa månad; alla
dessa fägnades med bränvin
och skorpor. — ej behagligt.
{{Inre marginalnot|13.}} <u>Måndag.</u> Jemt fortfor rägnandet, med något västlig blåst — Hvetet som var skurit och en del som låg oräfsadt på marken, var sorgligt att tänka på — Alla bär och Äplen föllo af träden — Blott Gud kan hjelpa.
På Borg-gården jemnades sandgången och rännan, medan vattnet af rägnet flödade in i källrarna. Mamsell väfde band, Mamsell Lille skalade äplen. Pigorna upplockade svarta Silkeslappar. Mästarn och Grönberg putsade Gården, Boberg högg något i slöjdebon efter behag. Jag skref — väl arbetat!!
Mot aftonen stökades litet rent uti Kjött- och Drikskällrare samt i gula kammaren — Boberg och Grönberg drogo upp litet små Rudor ur dammen — Mamsels bandväf hvartill jag gaf garn fördeltes till förklädsband åt henne, Brorsdotter, Mamsell Lille och begge Pigorna — den var mäst 20. Al:
{{Inre marginalnot|14.}} <u>Tisdag.</u> Hela dagen rägnade jemt. Grönberg gick till Staden kl: 11 förmidagen och kom hem ½ till 9 om aftonen. Han bar bref på Posten till min Syster — brefver till mamsell Öberg, Doctor Hellström, fru Sundström och Kamrer Brogren samt en Melon och fick jag från Kamrern present af en grönmålad Bläcklåda med 16. pipor att sätta åtskilliga blommor uti — den var superbt vacker.
{{Inre marginalnot|15.}} <u>Onsdag.</u> Morgonen klar men sedan rägn. Lieutenant Sivers var här förmidagen. Jag sydde en randig bomulskjortell —
{{tomrad}}<noinclude>
<references/>
{{Marginalnot slutar}}</noinclude>
f5ouqueg9dh57wbxii14tzrlnb2d3s1
En Lustigh Comoedia/Actus 1 Scena 1
0
225840
658997
658311
2026-09-28T13:35:17Z
PWidergren
11678
658997
wikitext
text/x-wiki
<div style="max-width:75%; margin:auto;">
{{Titel|En Lustigh Comoedia (1622)|Andreas Johannis Prytz|förra=[[En Lustigh Comoedia/Prologus|Prologus]]|undertitel=[[En Lustigh Comoedia/Actus 1 Scena 1|Actus I Scena I]]|nästa=[[En Lustigh Comoedia/Actus 1 Scena 2|Actus I Scena II]]}}
<pages index="En Lustigh Comoedia-1622.djvu" fromsection=A1S1 tosection=A1S1
from=12 to=15 />
</div>
[[Kategori:En Lustigh Comoedia]]
s9ykfzidesdn4x10e7wdrwb1fnomrlt
En Lustigh Comoedia/Actus 2 Scena 1
0
226013
658998
658667
2026-09-28T13:37:01Z
PWidergren
11678
658998
wikitext
text/x-wiki
<div style="max-width:75%; margin:auto;">
{{Titel|En Lustigh Comoedia (1622)|Andreas Johannis Prytz|förra=[[En Lustigh Comoedia/Actus 1 Scena 6|Actus I Scena VI]]|undertitel=[[En Lustigh Comoedia/Actus 2 Scena 1|Actus II Scena I]]|nästa=[[En Lustigh Comoedia/Actus 2 Scena 2|Actus II Scena II]]}}
<pages index="En Lustigh Comoedia-1622.djvu" from=30 to=31 tosection=A2S1 />
</div>
[[Kategori:En Lustigh Comoedia]]
cjq1hjxst6myimj3cf2lw0mgscl1rkl
En Lustigh Comoedia/Actus 4 Scena 7
0
226065
658999
658922
2026-09-28T13:41:27Z
PWidergren
11678
658999
wikitext
text/x-wiki
<div style="max-width:75%; margin:auto;">
{{Titel|En Lustigh Comoedia (1622)|Andreas Johannis Prytz|förra=[[En Lustigh Comoedia/Actus 4 Scena 6|Actus IV Scena VI]]|undertitel=[[En Lustigh Comoedia/Actus 4 Scena 7|Actus IV Scena VII]]|nästa=[[En Lustigh Comoedia/Actus 5 Scena 1|Actus V Scena I]]}}
<pages index="En Lustigh Comoedia-1622.djvu" from=66 to=67 fromsection=A4S7 tosection=A4S7 />
</div>
[[Kategori:En Lustigh Comoedia]]
2axfqw9d0s6t443jmjkjyktkvwarm59
Sida:En Lustigh Comoedia-1622.djvu/71
104
226075
658986
658944
2026-09-28T12:32:18Z
PWidergren
11678
658986
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="3" user="PWidergren" /></noinclude>{{Dikt|start=follow|end=close|<<<Tilalt ondt vproor och twedrächt,
Tyhan bliffuer ther til vpwächt,
Aff them som borde affrådha
Alt tumult, vproor och wådha.
Rätt nu står migh wäl til röna,
Huru j wälgerning löna,
Jagh rätt giör så myckit iagh kan,
Får likwäl ey annat än skam.
Til tacka säghen i gerna,
Yxen sotte ti min hierna,
Jagh söker edher vthan flärdh,
Andeligh och timligh wälfärdh.
Therföre iagh nu sägher aff
Rijket, doch medh sådana lagh:
Först at j betalen medh hast,
Hwadh iagh i Swerigie äger fast,
Hwar staka och jorde arff medh.
Til thet andra sku j och thet
Betala som iagh haar aff mitt
Kostat på Rijket, giffuit fritt,
Så wil iagh aff Swerige dragha,
Aldrigh mehra umsorgh haffua,
Om thet ena eller andra,
Strax tå wil iagh hädhan wandra.}}
<section end=A5S2 />
<section begin=A5S3 />
{{c|{{sp|{{ant|{{större|''{{ant|Actus}} V. {{ant|Scena}} III.''}}}}|0.5}}}}
{{c|M. Lars Cancell. H. Thure Jönson, Adelen, M. Måns Sönner.}}<noinclude>
<references/>
{{huvud||||Wäl-}}</noinclude>
jlhf8q8toi4a2ngrgxbz0ul4qdqu3un
Sida:En Lustigh Comoedia-1622.djvu/80
104
226085
658983
2026-09-28T12:17:37Z
PWidergren
11678
/* Inte korrekturläst */
658983
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="3" user="PWidergren" /></noinclude>{{c|{{sp|{{ant|PERSONÆ COMOEDIÆ}}}}}}
{|
|-
|colspan="2" |{{ant|Prologista}} war {{m|Dn. {{sp|{{sc|Gustavus}}}}}} Oxenstierna.
|-
|Her Göstaff aff Erichson.||{{ant|Petrus Magni Agrivillius’}}.
|-
|{{ant|Rustici}}||{{ant|Petrus Johannis Roslagius}}
|-
|||{{ant|Petrus Jonæ}}
|-
|{{ant|Archiepisc:}}||{{ant|Laurentius Nicolai Typæus.}}
|-
|{{ant|Nuncius.}}||{{ant|Abrahamus Erici Upsaliensis.}}
|-
|Aron Person.||{{ant|Laurentius Erici.}}
|-
|Bencht Brunson.||{{ant|Laurentius Matthiæ Nericius.}}
|-
|Dalekarlar || {{ant|Daniel Johannis Elvedalius Dalecarlus.}}
|-
|{{em|1}}||{{ant|Jonas Laurentij Dalecarlus.}}
|-
|Lars Olofzson.|| {{ant|Petrus Petri Huntherus.}}
|-
|Bencht Biugg.|| {{ant|Sueno N. Helsingius.}}
|-
|{{ant|Canonicus.}}|| {{ant|Nicolaus Johannis Hussius.}}
|-
|Frw Chirstin S. Herr Steen Stures.||{{ant|Laurentius Kruse.}}
|-
|Hennes döttrar Frw Cicilia.||{{ant|Jocobus}} Grönebergh.
|-
|Jungfru Magdalena.||{{ant|Magnus Eliæ Rhalambius.}}
|-
|Arffwid Westgöthe.||{{ant|Sueno Laurenti Westgothus.}}
|-
|Erich Flämmingh.||{{ant|Jacobus Matthiæ Pontanus}}
|-
|Söffringh Norby.||{{ant|Magnus Nicolai.}}
|-
|{{ant|D. Johannes Legat. Papæ.}}||{{ant|Johannes Campanius.}}
|-
|Bären Von Mellen.|| {{ant|Michaël Erici Kolmod.}}
|-
|M. Lars Cancellarius.||{{ant|Laurentius Chesnecopherus.}}
|-
|D. Johannes Brask.||{{ant|Ericus Andreæ Roslagius.}}
|-
|M. Måns Sommar {{ant|Electus}} til Strengnäs||{{ant|Olaus Nicolai Ubsaliensis.}}
|-
|{{ant|Electus}} til Schara. || {{ant|Jsraël Laurentij Starbecchius.}}
|-
|colspan="2"|{{ant|Epilogista.}} War {{ant|Dn. Suanto}} Horn. {{ant|Milites}}. Ständerna och många andra ähre inthet skriffne.
|-
|colspan="2" style="text-align:center;"|{{ant|''Larvatores''}}
|-
|{{ant|Petrus Magni Luculander Ostrogothus.}}
|-
|{{ant|Johannes Achatij Salemontanus Wesm.}}
|-
|{{ant|Carolus Hendrici}} Prytz {{ant|Nericius.}}
|}<noinclude>
<references/></noinclude>
lyqsbr1lrxj6p7rhyimufp3b46gufj2
En Lustigh Comoedia/Actus 5 Scena 1
0
226086
658984
2026-09-28T12:29:43Z
PWidergren
11678
Skapade sidan med '<div style="max-width:75%; margin:auto;"> {{Titel|En Lustigh Comoedia (1622)|Andreas Johannis Prytz|förra=[[En Lustigh Comoedia/Actus 4 Scena 7|Actus IV Scena VI]]|undertitel=[[En Lustigh Comoedia/Actus 5 Scena 1|Actus V Scena I]]|nästa=[[En Lustigh Comoedia/Actus 5 Scena 2|Actus V Scena II]]}} <pages index="En Lustigh Comoedia-1622.djvu" from=67 to=69 fromsection=A5S1 tosection=A5S1 /> </div> [[Kategori:En Lustigh Comoedia]]'
658984
wikitext
text/x-wiki
<div style="max-width:75%; margin:auto;">
{{Titel|En Lustigh Comoedia (1622)|Andreas Johannis Prytz|förra=[[En Lustigh Comoedia/Actus 4 Scena 7|Actus IV Scena VI]]|undertitel=[[En Lustigh Comoedia/Actus 5 Scena 1|Actus V Scena I]]|nästa=[[En Lustigh Comoedia/Actus 5 Scena 2|Actus V Scena II]]}}
<pages index="En Lustigh Comoedia-1622.djvu" from=67 to=69 fromsection=A5S1 tosection=A5S1 />
</div>
[[Kategori:En Lustigh Comoedia]]
2ky5g706hgrduklugn0k34dgsun47mi
659000
658984
2026-09-28T13:41:51Z
PWidergren
11678
659000
wikitext
text/x-wiki
<div style="max-width:75%; margin:auto;">
{{Titel|En Lustigh Comoedia (1622)|Andreas Johannis Prytz|förra=[[En Lustigh Comoedia/Actus 4 Scena 7|Actus IV Scena VII]]|undertitel=[[En Lustigh Comoedia/Actus 5 Scena 1|Actus V Scena I]]|nästa=[[En Lustigh Comoedia/Actus 5 Scena 2|Actus V Scena II]]}}
<pages index="En Lustigh Comoedia-1622.djvu" from=67 to=69 fromsection=A5S1 tosection=A5S1 />
</div>
[[Kategori:En Lustigh Comoedia]]
0a8yy0uzj1vbvs6ygmmd6ynklu8zywf
En Lustigh Comoedia/Actus 5 Scena 2
0
226087
658985
2026-09-28T12:31:44Z
PWidergren
11678
Skapade sidan med '<div style="max-width:75%; margin:auto;"> {{Titel|En Lustigh Comoedia (1622)|Andreas Johannis Prytz|förra=[[En Lustigh Comoedia/Actus 5 Scena 1|Actus V Scena I]]|undertitel=[[En Lustigh Comoedia/Actus 5 Scena 2|Actus V Scena II]]|nästa=[[En Lustigh Comoedia/Actus 5 Scena 3|Actus V Scena III]]}} <pages index="En Lustigh Comoedia-1622.djvu" from=69 to=71 fromsection=A5S2 tosection=A5S2 /> </div> [[Kategori:En Lustigh Comoedia]]'
658985
wikitext
text/x-wiki
<div style="max-width:75%; margin:auto;">
{{Titel|En Lustigh Comoedia (1622)|Andreas Johannis Prytz|förra=[[En Lustigh Comoedia/Actus 5 Scena 1|Actus V Scena I]]|undertitel=[[En Lustigh Comoedia/Actus 5 Scena 2|Actus V Scena II]]|nästa=[[En Lustigh Comoedia/Actus 5 Scena 3|Actus V Scena III]]}}
<pages index="En Lustigh Comoedia-1622.djvu" from=69 to=71 fromsection=A5S2 tosection=A5S2 />
</div>
[[Kategori:En Lustigh Comoedia]]
hs96qp4t3tcc0n9cs7ub6l37vcdh2fy
En Lustigh Comoedia/Actus 5 Scena 3
0
226088
658987
2026-09-28T12:33:48Z
PWidergren
11678
Skapade sidan med '<div style="max-width:75%; margin:auto;"> {{Titel|En Lustigh Comoedia (1622)|Andreas Johannis Prytz|förra=[[En Lustigh Comoedia/Actus 5 Scena 2|Actus V Scena II]]|undertitel=[[En Lustigh Comoedia/Actus 5 Scena 3|Actus V Scena III]]|nästa=[[En Lustigh Comoedia/Actus 5 Scena 4|Actus V Scena IV]]}} <pages index="En Lustigh Comoedia-1622.djvu" from=71 to=74 fromsection=A5S3 /> </div> [[Kategori:En Lustigh Comoedia]]'
658987
wikitext
text/x-wiki
<div style="max-width:75%; margin:auto;">
{{Titel|En Lustigh Comoedia (1622)|Andreas Johannis Prytz|förra=[[En Lustigh Comoedia/Actus 5 Scena 2|Actus V Scena II]]|undertitel=[[En Lustigh Comoedia/Actus 5 Scena 3|Actus V Scena III]]|nästa=[[En Lustigh Comoedia/Actus 5 Scena 4|Actus V Scena IV]]}}
<pages index="En Lustigh Comoedia-1622.djvu" from=71 to=74 fromsection=A5S3 />
</div>
[[Kategori:En Lustigh Comoedia]]
mmfsek9pwoxqytw8k08qtcqj4r9d1hr
En Lustigh Comoedia/Actus 5 Scena 4
0
226089
658988
2026-09-28T12:35:43Z
PWidergren
11678
Skapade sidan med '<div style="max-width:75%; margin:auto;"> {{Titel|En Lustigh Comoedia (1622)|Andreas Johannis Prytz|förra=[[En Lustigh Comoedia/Actus 5 Scena 3|Actus V Scena III]]|undertitel=[[En Lustigh Comoedia/Actus 5 Scena 4|Actus V Scena IV]]|nästa=[[En Lustigh Comoedia/Actus 5 Scena 5|Actus V Scena V]]}} <pages index="En Lustigh Comoedia-1622.djvu" from=75 to=75 /> </div> [[Kategori:En Lustigh Comoedia]]'
658988
wikitext
text/x-wiki
<div style="max-width:75%; margin:auto;">
{{Titel|En Lustigh Comoedia (1622)|Andreas Johannis Prytz|förra=[[En Lustigh Comoedia/Actus 5 Scena 3|Actus V Scena III]]|undertitel=[[En Lustigh Comoedia/Actus 5 Scena 4|Actus V Scena IV]]|nästa=[[En Lustigh Comoedia/Actus 5 Scena 5|Actus V Scena V]]}}
<pages index="En Lustigh Comoedia-1622.djvu" from=75 to=75 />
</div>
[[Kategori:En Lustigh Comoedia]]
pkq1h2wk6ss9m4lwalsc1tf8n8cl2ad
En Lustigh Comoedia/Actus 5 Scena 5
0
226090
658989
2026-09-28T12:37:30Z
PWidergren
11678
Skapade sidan med '<div style="max-width:75%; margin:auto;"> {{Titel|En Lustigh Comoedia (1622)|Andreas Johannis Prytz|förra=[[En Lustigh Comoedia/Actus 5 Scena 4|Actus V Scena IV]]|undertitel=[[En Lustigh Comoedia/Actus 5 Scena 5|Actus V Scena V]]|nästa=[[En Lustigh Comoedia/Actus 5 Scena 6|Actus V Scena VI]]}} <pages index="En Lustigh Comoedia-1622.djvu" from=76 to=77 tosection=A5S5 /> </div> [[Kategori:En Lustigh Comoedia]]'
658989
wikitext
text/x-wiki
<div style="max-width:75%; margin:auto;">
{{Titel|En Lustigh Comoedia (1622)|Andreas Johannis Prytz|förra=[[En Lustigh Comoedia/Actus 5 Scena 4|Actus V Scena IV]]|undertitel=[[En Lustigh Comoedia/Actus 5 Scena 5|Actus V Scena V]]|nästa=[[En Lustigh Comoedia/Actus 5 Scena 6|Actus V Scena VI]]}}
<pages index="En Lustigh Comoedia-1622.djvu" from=76 to=77 tosection=A5S5 />
</div>
[[Kategori:En Lustigh Comoedia]]
e14aai04h0r830yf4kx9ptnfpy7kwsw
En Lustigh Comoedia/Actus 5 Scena 6
0
226091
658990
2026-09-28T12:40:10Z
PWidergren
11678
Skapade sidan med '<div style="max-width:75%; margin:auto;"> {{Titel|En Lustigh Comoedia (1622)|Andreas Johannis Prytz|förra=[[En Lustigh Comoedia/Actus 5 Scena 5|Actus V Scena V]]|undertitel=[[En Lustigh Comoedia/Actus 5 Scena 6|Actus V Scena VI]]|nästa=""}} <pages index="En Lustigh Comoedia-1622.djvu" from=77 to=79 fromsection=A5S6 /> </div> [[Kategori:En Lustigh Comoedia]]'
658990
wikitext
text/x-wiki
<div style="max-width:75%; margin:auto;">
{{Titel|En Lustigh Comoedia (1622)|Andreas Johannis Prytz|förra=[[En Lustigh Comoedia/Actus 5 Scena 5|Actus V Scena V]]|undertitel=[[En Lustigh Comoedia/Actus 5 Scena 6|Actus V Scena VI]]|nästa=""}}
<pages index="En Lustigh Comoedia-1622.djvu" from=77 to=79 fromsection=A5S6 />
</div>
[[Kategori:En Lustigh Comoedia]]
noceb8s4orgk56qutyuq74xptx6yph3
658991
658990
2026-09-28T12:42:54Z
PWidergren
11678
658991
wikitext
text/x-wiki
<div style="max-width:75%; margin:auto;">
{{Titel|En Lustigh Comoedia (1622)|Andreas Johannis Prytz|förra=[[En Lustigh Comoedia/Actus 5 Scena 5|Actus V Scena V]]|undertitel=[[En Lustigh Comoedia/Actus 5 Scena 6|Actus V Scena VI]]|nästa=[[En_Lustigh_Comoedia/Personæ Comodiæ|Personæ Comodiæ]]}}
<pages index="En Lustigh Comoedia-1622.djvu" from=77 to=79 fromsection=A5S6 />
</div>
[[Kategori:En Lustigh Comoedia]]
a49cg2u71t06v2my21arlm99zzferkk
En Lustigh Comoedia/Personæ Comodiæ
0
226092
658992
2026-09-28T12:44:32Z
PWidergren
11678
Skapade sidan med '<div style="max-width:75%; margin:auto;"> {{Titel|En Lustigh Comoedia (1622)|Andreas Johannis Prytz|förra=[[En Lustigh Comoedia/Actus 5 Scena 6|Actus V Scena VI (Epilogus)]]|undertitel=[[En_Lustigh_Comoedia/Personæ Comodiæ|Personæ Comodiæ]]|nästa=}} <pages index="En Lustigh Comoedia-1622.djvu" from=80 to=80 /> </div> [[Kategori:En Lustigh Comoedia]]'
658992
wikitext
text/x-wiki
<div style="max-width:75%; margin:auto;">
{{Titel|En Lustigh Comoedia (1622)|Andreas Johannis Prytz|förra=[[En Lustigh Comoedia/Actus 5 Scena 6|Actus V Scena VI (Epilogus)]]|undertitel=[[En_Lustigh_Comoedia/Personæ Comodiæ|Personæ Comodiæ]]|nästa=}}
<pages index="En Lustigh Comoedia-1622.djvu" from=80 to=80 />
</div>
[[Kategori:En Lustigh Comoedia]]
cf80eaz5aj2y4iq7dujm6kfdgzse1ms
Författare:Andreas Johannis Prytz
106
226093
658993
2026-09-28T13:13:10Z
PWidergren
11678
Skapade sidan med ' Andreas Johannis Prytz (1590-1655) var en svensk professor, författare, hovpredikant och biskop. == Verk == *[[En_Lustigh_Comoedia]] om then stormechtighe Sweriges, Göthes, Wendes konung etc.: konung Gustaf then första, huru han til regementet i Swerige bleff vphögd, tå han konung Christiern tyrann, af landet vthdriffuit hadhe, oc huru han genom Gudz nådh vprättade Swerige ifrån påfwens mörcker och wilfarelse, och införde ewangelij reena liws thet påfwen l...'
658993
wikitext
text/x-wiki
Andreas Johannis Prytz (1590-1655) var en svensk professor, författare, hovpredikant och biskop.
== Verk ==
*[[En_Lustigh_Comoedia]] om then stormechtighe Sweriges, Göthes, Wendes konung etc.: konung Gustaf then första, huru han til regementet i Swerige bleff vphögd, tå han konung Christiern tyrann, af landet vthdriffuit hadhe, oc huru han genom Gudz nådh vprättade Swerige ifrån påfwens mörcker och wilfarelse, och införde ewangelij reena liws thet påfwen länge bortröfwat hadhe (1622).
==Externa länkar ==
* {{wikipedialänk}}
* På Nordisk familjebok finns en artikel om [https://runeberg.org/nfcb/0248.html Andreas Johannis Prytz].
* {{Litteraturbanken|författare=PrytzAJ}}.
{{STANDARDSORTERING: Prytz, Andreas Johannis}}
[[Kategori:Författare|Andreas Johannis Prytz]]
[[Kategori:Andreas Johannis Prytz]]
md01xc415zn5c4yvoufkpvewf17bwhu
Sida:Monasteriologia Sviogothica.djvu/204
104
226094
659003
2026-09-28T19:45:53Z
Bio2935c
11474
/* Korrekturläst */
659003
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="3" user="Bio2935c" />{{huvud|166|Om klostren|}}{{linje}}</noinclude>haft thesse följande: {{ant|Dn. Regnerus, M.
Nicolaus, M. Hemfastus, M. Johannes, Dn.
Olavus,}} som tå blef {{ant|Curatus}} i <b>Lena</b>. {{ant|Brynolphus
Caroli,}} som blef Dom-Probst 1392, och Biskop
1398, hade ock någon tid haft thenna {{ant|Præbendam}}.
{{ant|2. <i>PRÆBENDA S. ANNÆ</i>}} fick ny rik
{{ant|fundation}} 1383 af Kaniken <b>Bene Hindriksson Korp</b>,
som året förrvt blefwit Biskop i Wästerås.
År 1385 lade Biskop <b>Nils</b> Girhems
Försambling til {{ant|S. Annæ Capell;}} doch med thet
wilkor, at {{ant|Præbendaten}} altid skulle bo i Skara;
och 1386 gaf han allom them 40 dagars aflat,
som thetta {{ant|Capell}} med gåfwor och andacht
besöka wille. År 1392 {{ant|confirmera}}de Biskop
<b>Thorsten</b> alla the monga gods och lägenheter
vnder {{ant|S. Annæ Capell,}} som thervnder
gifna eller elliest komna woro.
{{ant|3.}} <b>SIÄLA-ALTARET</b> med en rik
{{ant|Præbendâ fundera}}dt på åtskilliga gårdar och
rentor af Archediekn, sedan Biskopen,
<b>Sigge Vddesson</b>, wid år 1419. Hwilken
{{ant|fundation}} hans broder <b>Carl Vddesson</b> {{ant|Decanus}}
och flere af then förnäma slechten
(<b>Winstorpa</b>) med anseenliga gåfwor förbettrade.
Hafwa ock förvthan Biskop <b>Arnold</b> i Strengnäs
och Biskop <b>Nils</b> i Wägsiö år 1427, alle
Danmarks Biskopar 1429 hwarthera för sig gifwit
40 dagars aflat åt allom, som wille med heder
och gåfwor infinna sig wid thetta <b>alla
Siälars altare</b>, Prowentom eller {{ant|Præbendan}} til
förkofring. Alla thessa 40 dagars aflater {{ant|itere}}-<noinclude>
{{huvud|||{{ant|rade}}}}
<references/></noinclude>
gy42uolrbx0kw1gs4ycgr233kzequaj