Wikisource svwikisource https://sv.wikisource.org/wiki/Wikisource:Huvudsida MediaWiki 1.47.0-wmf.21 first-letter Media Special Diskussion Användare Användardiskussion Wikisource Wikisourcediskussion Fil Fildiskussion MediaWiki MediaWiki-diskussion Mall Malldiskussion Hjälp Hjälpdiskussion Kategori Kategoridiskussion Tråd Tråddiskussion Summering Summeringsdiskussion Sida Siddiskussion Författare Författardiskussion Index Indexdiskussion TimedText TimedText talk Modul Moduldiskussion Event Event talk Ämne Index:En Lustigh Comoedia-1622.djvu 108 87839 658994 658918 2026-09-28T13:28:42Z PWidergren 11678 658994 proofread-index text/x-wiki {{:MediaWiki:Proofreadpage_index_template |Upphovsman=[[Författare:Andreas Johannis Prytz|Andreas Johannis Prytz]] |Titel=[[En Lustigh Comoedia]], om then stormechtighe Sweriges, Göthes, Wendes konung etc.: konung Gustaf then första, huru han til regementet i Swerige bleff vphögd, tå han konung Christiern tyrann, af landet vthdriffuit hadhe, oc huru han genom Gudz nådh vprättade Swerige ifrån påfwens mörcker och wilfarelse, och införde ewangelij reena liws thet påfwen länge bortröfwat hadhe |År=1622 |Oversattare= |Utgivare= |Källa=[[:commons:File:En_Lustigh_Comoedia-1622.djvu|djvu]] |Bild=[[File:En Lustigh Comoedia-1622.djvu|250px|page=9]] |Sidor=<pagelist 1="pärm" 2to8="_" 9=titel 81to87="_" 88="pärm" /> |Anmärkningar=Se transkription: [https://litteraturbanken.se/f%C3%B6rfattare/PrytzAJ/titlar/ComoediaOmKonungGustaf/sida/1/etext Literaturbanken] {{Libris post|4mf37qfg0b1p3qm}} {{innehåll börjar}} * [[En Lustigh Comoedia/Prologus|Prologus]] * Actus I ** [[En Lustigh Comoedia/Actus 1 Scena 1|Scena I]] ** [[En Lustigh Comoedia/Actus 1 Scena 2|Scena II]] ** [[En Lustigh Comoedia/Actus 1 Scena 3|Scena III]] ** [[En Lustigh Comoedia/Actus 1 Scena 4|Scena IV]] ** [[En Lustigh Comoedia/Actus 1 Scena 5|Scena V]] ** [[En Lustigh Comoedia/Actus 1 Scena 6|Scena VI]] * Actus II ** [[En Lustigh Comoedia/Actus 2 Scena 1|Scena I]] ** [[En Lustigh Comoedia/Actus 2 Scena 2|Scena II]] ** [[En Lustigh Comoedia/Actus 2 Scena 3|Scena III]] ** [[En Lustigh Comoedia/Actus 2 Scena 4|Scena IV]] ** [[En Lustigh Comoedia/Actus 2 Scena 5|Scena V]] * Actus III ** [[En Lustigh Comoedia/Actus 3 Scena 1|Scena I]] ** [[En Lustigh Comoedia/Actus 3 Scena 2|Scena II]] ** [[En Lustigh Comoedia/Actus 3 Scena 3|Scena III]] ** [[En Lustigh Comoedia/Actus 3 Scena 4|Scena IV]] ** [[En Lustigh Comoedia/Actus 3 Scena 5|Scena V]] ** [[En Lustigh Comoedia/Actus 3 Scena 6|Scena VI]] * Actus IV ** [[En Lustigh Comoedia/Actus 4 Scena 1|Scena I]] ** [[En Lustigh Comoedia/Actus 4 Scena 2|Scena II]] ** [[En Lustigh Comoedia/Actus 4 Scena 3|Scena III]] ** [[En Lustigh Comoedia/Actus 4 Scena 4|Scena IV]] ** [[En Lustigh Comoedia/Actus 4 Scena 5|Scena V]] ** [[En Lustigh Comoedia/Actus 4 Scena 6|Scena VI]] ** [[En Lustigh Comoedia/Actus 4 Scena 7|Scena VII]] * Actus V ** [[En Lustigh Comoedia/Actus 5 Scena 1|Scena I]] ** [[En Lustigh Comoedia/Actus 5 Scena 2|Scena II]] ** [[En Lustigh Comoedia/Actus 5 Scena 3|Scena III]] ** [[En Lustigh Comoedia/Actus 5 Scena 4|Scena IV]] ** [[En Lustigh Comoedia/Actus 5 Scena 5|Scena V]] ** [[En Lustigh Comoedia/Actus 5 Scena 6|Scena VI (Epilogus)]] * [[En Lustigh Comoedia/Personæ Comodiæ|Personæ Comodiæ]] {{innehåll slutar}} |Width= |Css= |Kommentar= }} [[Kategori:Dramawebben]] [[Kategori:Korrekturlästa index]] occacdn6l8awowrqn5z4uyjaccfuit8 Sida:En Lustigh Comoedia-1622.djvu/12 104 115000 658995 658538 2026-09-28T13:29:59Z PWidergren 11678 658995 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Thurs" /><div style="margin-left:6em;></noinclude>{{Dikt|start=follow|end=close|<<<Aff högdenne krafft och manhafftigt modh. Hwilken Kung Christiern aff landet kiörde, Then tyrannen stoor som alt ondt rörde. Förde sedhan Gudz rene Ord på gång, Som vnder Påfwen war vthi stoort twång. Här öffuer wij oss glädhie aldramäst, Och hållom vthi wårt land Jubelfäst, At Gudh aff Konung Göstaffz familie, Haffuer vthaff sin nådighe wilie, Oss förleden hundradh åhr regerat, Regementet och Gudz Ord förmerat. Här til är thenna {{ant|''Comœdia''}} stält, Som wij begynna {{ant|''agera''}} samhäldt Warer oss alla gunstighe och blijdh, Edher skal ey lång bliffua thenna tijdh.}} </div> <section end=Prologus /> <section begin=A1S1 /> {{c|{{sp|{{ant|{{större|''ACTVS I. SCENA I.''}}}}|0.5}}}} {{c|Herr Gustaff Erichson.}} <div style="margin-left:6em;> {{Dikt|start=open|end=follow|<<<{{Initial|A}}ch tu älende Swealand, går tigh nu så illa i hand, At tin Barn högha och lågha, Skal Tyrannen grym så plågha. O, at Steen Sture medh händer Aff jorden taas, eller tänder, Honom ther vpgraffua kunde, Giorde hwar i thenna stunde,}}<noinclude> </div> <references/> {{huvud|||Som}}</noinclude> ng6ojxtey1o9l4l1h1ieylkr857bvm1 658996 658995 2026-09-28T13:30:29Z PWidergren 11678 Ogjorde revision [[Special:Diff/658995|658995]] av [[Special:Contributions/PWidergren|PWidergren]] ([[User talk:PWidergren|diskussion]]) 658996 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Thurs" /><div style="margin-left:6em;></noinclude>{{Dikt|start=follow|end=close|Aff högdenne krafft och manhafftigt modh. Hwilken Kung Christiern aff landet kiörde, Then tyrannen stoor som alt ondt rörde. Förde sedhan Gudz rene Ord på gång, Som vnder Påfwen war vthi stoort twång. Här öffuer wij oss glädhie aldramäst, Och hållom vthi wårt land Jubelfäst, At Gudh aff Konung Göstaffz familie, Haffuer vthaff sin nådighe wilie, Oss förleden hundradh åhr regerat, Regementet och Gudz Ord förmerat. Här til är thenna {{ant|''Comœdia''}} stält, Som wij begynna {{ant|''agera''}} samhäldt Warer oss alla gunstighe och blijdh, Edher skal ey lång bliffua thenna tijdh.}} </div> <section end=Prologus /> <section begin=A1S1 /> {{c|{{sp|{{ant|{{större|''ACTVS I. SCENA I.''}}}}|0.5}}}} {{c|Herr Gustaff Erichson.}} <div style="margin-left:6em;> {{Dikt|start=open|end=follow|{{Initial|A}}ch tu älende Swealand, går tigh nu så illa i hand, At tin Barn högha och lågha, Skal Tyrannen grym så plågha. O, at Steen Sture medh händer Aff jorden taas, eller tänder, Honom ther vpgraffua kunde, Giorde hwar i thenna stunde,}}<noinclude> </div> <references/> {{huvud|||Som}}</noinclude> 2ip2qb535l0dm4zbyg8xk7vuueuzmbm Användare:PWidergren 2 127079 659001 658527 2026-09-28T14:41:46Z PWidergren 11678 659001 wikitext text/x-wiki {{#babel:en|sv-3|de-3|la-2|da-2}} {| class="wikitable" |- ! Redan färdiga och pågående projekt |- | <span class="quality3">[[Index:En Lustigh Comoedia-1622.djvu|En Lustigh Comoedia om ... konung Gustaf then första]]</span> av [[Författare:Andreas Johannis Prytz |Andreas Johannis Prytz]] |- | <span class="quality3">[[Index:J Mortensen Från Röda rummet till Sekelskiftet 1918.djvu|Från Röda rummet till Sekelskiftet]]</span> av [[Författare:Johan Martin Mortensen|Johan Mortensen]] |- | <span class="quality3">[[Index:Hemmen i den nya verlden, Första delen.djvu|Hemmen i den nya verlden]]</span> av [[Författare:Fredrika Bremer|Fredrika Bremer]] |- | <span class="quality3">[[Index:Den_svenske_Ulspegel_1834.djvu|Den svenske Ulspegel]]</span> av [[Författare:O.P._Sturzen-Becker|O. P. Sturzen-Becker]] |- | <span class="quality3">[[Index:Frihetens sångar-ätt i Sverige på 1840-talet.djvu|Frihetens sångar-ätt i Sverige på 1840-talet]]</span> av [[Författare:Cecilia Bååth-Holmberg|Cecilia Bååth-Holmberg]] |- | <span class="quality4">[[Index:Huset Buddenbrook 1929.djvu|Huset Buddenbrook]]</span> av [[Författare:Thomas Mann|Thomas Mann]] (‎Validerad). |- | <span class="quality3">[[Index:Geijerstam Medusas hufvud 1895.djvu|Medusas hufvud]]</span> av [[Författare:Gustaf_af_Geijerstam|Gustaf af Geijerstam]] |- |<span class="quality4">[[Index:En_försvunnen_värld_1924.djvu|En försvunnen värld]]</span> av [[Författare:Arthur_Conan_Doyle|Arthur Conan Doyle]] (‎Validerad). |- |<span class="quality3">[[Index:Koskinen_Finlands_historia_1874.djvu|Finlands historia]]</span> av [[Författare:Yrjö_Sakari_Yrjö-Koskinen|Yrjö Sakari Yrjö-Koskinen]] |- |<span class="quality3">[[Index:Lagerlöf Zachris Topelius 1920.djvu|Zachris Topelius: utveckling och mognad]]</span> av [[Författare:Selma Lagerlöf|Selma Lagerlöf]] |- |<span class="quality3">[[Index:Hjalmar Söderberg Doktor Glas.djvu|Doktor Glas]]</span> av [[Författare:Hjalmar Söderberg|Hjalmar Söderberg]] |- |<span class="quality3">[[Index:Hjalmar Söderberg Samtidsnoveller.djvu|Samtidsnoveller]]</span> av [[Författare:Hjalmar Söderberg|Hjalmar Söderberg]] |- |<span class="quality3">[[Index:Hjalmar Söderberg Martin Bircks Ungdom.djvu|Martin Bircks Ungdom]]</span> av [[Författare:Hjalmar Söderberg|Hjalmar Söderberg]] |- | <span class="quality3">[[Index:Esswein August Strindberg 1909.djvu|August Strindberg]]</span> av [[Författare:Hermann Esswein|Hermann Esswein]] |- | <span class="quality3">[[Index:Lindgren Skalder och tänkare 1900.djvu|Skalder och Tänkare]]</span> av [[Författare:Hellen Lindgren|Hellen Lindgren]] |- | <span class="quality3">[[Index:Grip Carl Snoilsky 1929.djvu|Carl Snoilsky]]</span> av [[Författare:Elias Grip|Elias Grip]] |- | <span class="quality3">[[Index:Grip Gunnar Wennerberg 1925.djvu|Gunnar Wennerberg]]</span> av [[Författare:Elias Grip|Elias Grip]] |- | <span class="quality3">[[Index:Grip Viktor Rydberg 1923.djvu|Viktor Rydberg]]</span> av [[Författare:Elias Grip|Elias Grip]] |- | <span class="quality3">[[Index:Grip CJL Almquist 1917.djvu|C. J. L. Almquist]]</span> av [[Författare:Elias Grip|Elias Grip]] |- | <span class="quality4">[[Index:Det_går_an_1839.djvu|Det går an]]</span> av [[Författare:Carl Jonas Love Almqvist|Carl Jonas Love Almqvist]] (Validerad) |- | <span class="quality3">[[Index:E Grip PDA Atterbom 1916.djvu|P. D. A. Atterbom]]</span> av [[Författare:Elias Grip|Elias Grip]] |- | <span class="quality4">[[Index:E Grip Esaias Tegnér 1923.djvu|Esaias Tegnér]]</span> av [[Författare:Elias Grip|Elias Grip]] |- | <span class="quality3">[[Index:E Grip Erik Gustav Geijer 1922.djvu|Erik Gustav Geijer]]</span> av [[Författare:Elias Grip|Elias Grip]] |- | <span class="quality3">[[Index:Werthers Lidanden 1860.djvu|Werthers lidanden]]</span> av [[Författare:Johann Wolfgang von Goethe|Johann Wolfgang von Goethe]] |- | <span class="quality3">[[Index:Jacobson_Gustav Vasa_1923.djvu|Gustav Vasa]]</span> av [[Författare:Gustaf Jacobson|Gustaf Jacobson]] |- | <span class="quality3">[[Index:Dymling_Carlyle_1918.djvu|Carlyle]]</span> av [[Författare:Carl Johan Dymling|Carl Dymling]] |- | <span class="quality4">[[Index:Till jordens medelpunkt 1911.djvu|Till jordens medelpunkt]]</span> av [[Författare:Jules Verne|Jules Verne]] (‎Validerad). |- | <span class="quality3">[[Index:Cervantes_Don_Quijote_(Lidforss)_1905_Senare_delens_senare_hälft.djvu|Don Quijote de la Mancha (Senare delens senare hälft)]]</span> översatt av [[Författare:Edvard Lidforss|Edvard Lidforss]] |- | <span class="quality3">[[Index:Galliska kriget 1927.djvu|Gaius Julius Cæsars anteckningar om galliska kriget]]</span> av [[Författare:Erik Hedén|Erik Hedén]] |- | <span class="quality3">[[Index:Erik Hedén Henrik Ibsens senare diktning.djvu|Henrik Ibsens senare diktning]]</span> av [[Författare:Erik Hedén|Erik Hedén]] |- | <span class="quality4">[[Index:Mortensen_Tristan_och_Isolde_1903.djvu|Tristan och Isolde]]</span> av [[Författare:Johan Martin Mortensen|Johan Martin Mortensen]]</span> |- | <span class="quality3">[[Index:H_Schück_Studier_i_Beowulfsagan_1909.djvu|Studier i Beowulfsagan]]</span> av [[Författare:Henrik Schück|Henrik Schück]] |- | <span class="quality3">[[Index:Beowulf- en fornengelsk hjältedikt (Wickberg 1914).pdf|Beowulf- en fornengelsk hjältedikt]]</span> av [[Författare:Rudolf Wickberg|Rudolf Wickberg]] |- | <span class="quality4">[[Index:Folknamnet Geatas i den Fornengelska dikten Beowulf (Schück 1907).djvu|Folknamnet Geatas i den Fornengelska dikten Beowulf]]</span> av [[Författare:Henrik Schück|Henrik Schück]] (‎Validerad). |- | <span class="quality3">[[Index:Vintergrönt (af Wirsén).djvu|Vintergrönt]]</span> av [[Författare:Carl David af Wirsén|Carl David af Wirsén]] |- | <span class="quality3">[[Index:B Lidforss August Strindberg 1910.pdf|August Strindberg och den litterära Nittiotalsreklamen]]</span> av [[Författare:Bengt Lidforss|Bengt Lidforss]] |- | <span class="quality3">[[Index:Lindgren_Henrik_Ibsen_1903.djvu|Henrik Ibsen]]</span> av [[Författare:Hellen Lindgren|Hellen Lindgren]] |- | <span class="quality3">[[Index:Cervantes_Don_Quijote_(Lidforss)_1905_Senare_delens_förra_hälft.djvu|Don Quijote de la Mancha (Senare delens förra hälft)]]</span> översatt av [[Författare:Edvard Lidforss|Edvard Lidforss]] |- | <span class="quality3">[[Index:Cervantes_Don_Quijote_(Lidforss)_1905_Förra_delens_senare_hälft.djvu|Don Quijote de la Mancha (Förra delens senare hälft)]]</span> översatt av [[Författare:Edvard Lidforss|Edvard Lidforss]] |- | <span class="quality4">[[Index:Visor,_romanser_och_ballader|Visor, romanser och ballader]]</span> av [[Författare:Carl_David_af_Wirsén|Carl David af Wirsén]] (‎Validerad). |- | <span class="quality4">[[Index:Julkalender_01_12_1889.pdf|Julkalender 1889]]</span> (‎Validerad). |- | <span class="quality3">[[Index:Kalevala (Collan) 1922 senare delen.djvu|Kalevala, senare delen]]</span> översatt av [[Författare:Karl_Collan|Karl Collan]] |- | <span class="quality3">[[Index:Cervantes_Don_Quijote_(Lidforss)_1905_Förra_delens_förra_hälft.djvu|Don Quijote de la Mancha (Förra delens förra hälft)]]</span> översatt av [[Författare:Edvard Lidforss|Edvard Lidforss]] |- | <span class="quality3">[[Index:Kalevala (Collan) 1922 förra delen.djvu|Kalevala, förra delen]]</span> översatt av [[Författare:Karl_Collan|Karl Collan]] |- | <span class="quality3">[[Index:Jacobson_Harald_Hjärne_1922.djvu|Harald Hjärne]]</span> av [[Författare:Gustaf Jacobson|Gustaf Jacobson]] |- | <span class="quality4">[[Index:Jenny_1920.djvu|Jenny]]</span> av [[Författare:Sigrid_Undset|Sigrid Undset]] (‎Validerad). |- | <span class="quality3">[[Index:Karl_Starbäck_Darwin_1909.djvu|Darwin]]</span> av [[Författare:Karl Starbäck|Karl Starbäck]] |- | <span class="quality3">[[Index:Norlind_Svensk_musikhistoria_1918.djvu|Svensk musikhistoria]]</span> av [[Författare:Tobias Norlind|Tobias Norlind]] |- | <span class="quality3">[[Index:Norlind Wagner 1923.djvu|Wagner]]</span> av [[Författare:Tobias Norlind|Tobias Norlind]] |- | <span class="quality3">[[Index:Dumrath 19 Århundradet Förra Delen.djvu|Det XIX Århundradet i Ord och Bild. Förra Delen]]</span> av [[Författare:Oscar Heinrich Dumrath|Oscar Heinrich Dumrath]] |- | <span class="quality3">[[Index:Norlind_Jenny_Lind_1919.djvu|Jenny Lind. En minnesbok til hundraårsdagen]]</span> av [[Författare:Tobias Norlind|Tobias Norlind]] |- | <span class="quality3">[[Index:Beckman_1912_-_Ur_vår_äldsta_bok.pdf|Ur vår äldsta bok]]</span> av [[Författare:Natanael_Beckman|Natanael Beckman]] |- | <span class="quality3">[[Index:Erik_Grane_1897.djvu|Erik Grane]]</span> av [[Författare:Gustaf_af_Geijerstam|Gustaf af Geijerstam]] |- | <span class="quality3">[[Index:Noreen_De_nordiska_Språken_1903.djvu|De nordiska språken]]</span> av [[Författare:Adolf Noreen|Adolf Noreen]] |- | <span class="quality3">[[Index:Norska Folksagor och Äfventyr.djvu|Norska Folksagor och Äfventyr]]</span> av [[Författare:Peter Christen Asbjørnsen|Peter Christen Asbjørnsen]] & [[Författare:Jørgen Moe|Jørgen Moe]] |- | <span class="quality4">[[Index:Mortensen Lagerlöf 1913.djvu|Selma Lagerlöf]]</span> av [[Författare:Johan Martin Mortensen|Johan Mortensen]] |- | <span class="quality3">[[Index:Filius_Prodigus_Seu_Imperitus_Peregrinans-1645.djvu|Filius Prodigus Seu Imperitus Peregrinans]]</span> av [[Författare:Samuel Petri Brask|Samuel Brask]] |- | <span class="quality3">[[Index:Dahlbäck Sokrates 1906.djvu|Sokrates]]</span> av [[Författare:Carl Jonas Dahlbäck|C. J. Dahlbäck]] |- | <span class="quality3">[[Index:Bröderna Mörk.djvu|Bröderna Mörk]]</span> av [[Författare:Gustaf_af_Geijerstam|Gustaf af Geijerstam]] |- | <span class="quality3">[[Index:Lidforss Dante 1907.djvu|Dante]]</span> av [[Författare:Edvard Lidforss|Edvard Lidforss]] |- | <span class="quality3">[[Index:Dumrath Spinoza 1908.djvu|Spinoza]]</span> av [[Författare:Oscar Heinrich Dumrath|Oscar Heinrich Dumrath]] |- | <span class="quality3">[[Index:Norlind Beethoven 1907.djvu|Beethoven]]</span> av [[Författare:Tobias Norlind|Tobias Norlind]] |- | <span class="quality3">[[Index:Gustaf_Janson_Paradiset.djvu|Paradiset]]</span> av [[Författare:Gustaf Janson|Gustaf Janson]] |- | <span class="quality3">[[Index:C_D_Marcus_Den_nya_litteraturen_1911.djvu|Den nya litteraturen]]</span> av [[Författare:Carl David Marcus|Carl David Marcus]] |- | <span class="quality3">[[Index:Liljedahl Swedenborg 1908.djvu|Swedenborg]]</span> av [[Författare:Ernst Liljedahl|Ernst Liljedahl]] |- | <span class="quality3">[[Index:Gabriel.djvu|Gabriel]]</span> av [[Författare:Carl David Marcus|Carl David Marcus]] |- | <span class="quality3">[[Index:Jarl_Charpentier_Buddha_1910.djvu|Buddha]]</span> av [[Författare:Jarl Charpentier|Jarl Charpentier]] |- | <span class="quality3">[[Index:Gamla_brev_(1912).djvu|Gamla brev]]</span> av [[Författare:Gustaf_af_Geijerstam|Gustaf af Geijerstam]] |- | <span class="quality3">[[Index:Henrik_Schück_Olavus_Petri_1906.djvu|Olavus Petri]]</span> av [[Författare:Henrik Schück|Henrik Schück]] |- | <span class="quality3">[[Index:Carl David Marcus Goethe 1907.djvu|Goethe]]</span> av [[Författare:Carl David Marcus|Carl David Marcus]] |- | <span class="quality3">[[Index:Nordiska_Essayer.djvu|Nordiska Essayer]]</span> av [[Författare:Carl David Marcus|Carl David Marcus]] |- | <span class="quality3">[[Index:Äktenskapets Komedi (1898).djvu|Äktenskapets komedi (1898)]]</span> av [[Författare:Gustaf_af_Geijerstam|Gustaf af Geijerstam]] |- | <span class="quality3">[[Index:Ur_samtiden_(literaturstudier).djvu|Ur samtiden (literaturstudier)]]</span> av [[Författare:Gustaf_af_Geijerstam|Gustaf af Geijerstam]] |- | <span class="quality3">[[Index:Thora.djvu|Thora]]</span> av [[Författare:Gustaf_af_Geijerstam|Gustaf af Geijerstam]] |- | <span class="quality4">[[Index:Jakob.djvu|Jakob]]</span> av [[Författare:Alexander Kielland|Alexander Kielland]] (‎Validerad). |- | <span class="quality4">[[Index:Gösta Berlings saga 1919.djvu|Gösta Berlings saga 1919]]</span> av [[Författare:Selma_Lagerlöf|Selma Lagerlöf]] (‎Validerad). |- | <span class="quality1">[[Index:Pastor_Hallin.djvu|Pastor Hallin]]</span> av [[Författare:Gustaf_af_Geijerstam|Gustaf af Geijerstam]] |- | <span class="quality3">[[Index:Olai Petri Svenska Krönika (Klemming 1860).pdf|Svenska Krönika]]</span> av [[Författare:Olaus_Petri|Olaus Petri]] |- | <span class="quality4">[[Index:Karin_Brandts_Dröm_1904.djvu|Karin Brandts dröm]]</span> av [[Författare:Gustaf_af_Geijerstam|Gustaf af Geijerstam]] |- | <span class="quality4">[[Index:J Mortensen Från Aftonbladet till Röda Rummet 1905.djvu|Från Aftonbladet till Röda Rummet]]</span> av [[Författare:Johan Martin Mortensen|Johan Mortensen]] |- | <span class="quality4">[[Index:När vi började 1902.djvu|När vi började]]</span> av Sveriges Författareförening |- | <span class="quality3">[[Index:Thet_Swenska_Språkets_Klagemål_1658.djvu|Thet Swenska Språkets Klagemål]]</span> av [[Författare:Skogekär Bergbo|Skogekär Bergbo]] |- | <span class="quality3">[[Index:Tor_Hedberg_Dikter_1896.djvu|Dikter]]</span> av [[Författare:Tor_Hedberg|Tor Hedberg]] |- | <span class="quality3">[[Index:Mina_Pojkar.djvu|Mina pojkar]]</span> av [[Författare:Gustaf_af_Geijerstam|Gustaf af Geijerstam]] |- | <span class="quality4">[[Index:Seklernas_Nyårsnatt_1889.djvu|Seklernas Nyårsnatt]]</span> av [[Författare:Gustaf_af_Geijerstam|Gustaf af Geijerstam]] |} === Redigeringar per år === Generated using [https://xtools.wmcloud.org/ec-yearcounts/sv.wikisource.org/PWidergren XTools] on 2026-09-28 14:41 {| class="wikitable sortable" ! Year ! Count |- | 2021 | {{FORMATNUM:4118}} |- | 2022 | {{FORMATNUM:4164}} |- | 2023 | {{FORMATNUM:4758}} |- | 2024 | {{FORMATNUM:5842}} |- | 2025 | {{FORMATNUM:6518}} |- | 2026 | {{FORMATNUM:5329}} |} sf3ar84563o1dzsbpsq6mv6240nj3eo Sida:Gamla Stockholm 1882.djvu/178 104 146077 659013 574968 2026-09-29T08:47:32Z Gottfried Multe 11434 /* Validerad */ 659013 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="4" user="Gottfried Multe" />{{huvud||GRATISNÖJEN|163}}</noinclude>än en enkel svepning i en tarflig furukista, illa svartlackerad, med bleckplåtar vid hufvud och fötter och utan annan prydnad, i ett litet rum utan svart kläde, endast med ett eller ett par lakan framför fönstret, utan silfvertårar, utan cypresser, men tjockt med granris på golfvet och några blommor från trädgården, inga kandelabrar, endast ett par enkla stakar med talgljus i en vemodig skymning. [[Fil:Gamla Stockholm 1882 s163 Fig70.jpg|miniatyr|stående=0.8|Fig. 70. Stånddrabrant. Efter A. Schützercrantz’ »Scener ur soldatlifvet».]] Åskådarne, som gingo kanske ganska bullersamt till väga vid en af de der storståtliga likvisningarna, åtminstone på gatan och i trapporna till sorgehuset, kommo ofta stilla och tysta till kistan i det lilla lusthuset bland den tarfliga grönskan och gingo lika saktmodigt bort. Detta hindrade dock icke, att kritiken efteråt ofta lät höra af sig. Det kunde finnas så mycket att klandra. Än hade liket, trots all enkelhet, en i folkets ögon för ståtlig utstyrsel, än, och det var kanske vanligare, klagade man öfver, att skådespelet varit alltför knapphändigt, för litet ljus, för få blommor, för simpel svepning — och en sådan kista sedan! Det hade ej varit nog ögonfägnad. Det der var kritiken efteråt, men det hindrade ej att man vid nästa likvisning utan tvekan skyndade att njuta af gratisskådespelet. Det var en egendomlig sida af gamla Stockholm. {{tre stjärnor}} ''Brudvisningarna'' voro ej mindre egendomliga. Att det vid dem alltid gick muntert till är ej förvånande, och munterheten slog ej sällan öfver i bullersamma upptåg, till och med i störande af husfriden. Men äfven vid de allra fredligaste brudvisningar fans det något störande och sårande för den sanna bröllopsglädjen, ofta något motbjudande för den qvinliga blygsamheten. Och likväl tyckte kanske de flesta brudar, att det ej vore något riktigt bröllop, om icke en sådan förevisning egde rum. Så var äfven allmänhetens åsigt. Bruket var visserligen icke inskränkt till Stockholm, utan gängse i hela landet, men hade kanske ej så nära sammanväxt med folkets vanor som just i hufvudstaden. Om icke medlemmar af de bildade och förmögnare folkklasserne sprungo för att se brudar här och der i staden, så kunde<noinclude> <references/></noinclude> kfu041ps27kmu9os5lol13op86cg152 Sida:Gamla Stockholm 1882.djvu/179 104 146078 659014 574969 2026-09-29T08:50:49Z Gottfried Multe 11434 /* Validerad */ 659014 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="4" user="Gottfried Multe" />{{huvud|164|GRATISNÖJEN|}}</noinclude>dock icke gerna någon af de klasserna vid sitt eget eller sina anhörigas bröllop undandraga sig den gamla seden. Det var ej heller alldeles omöjligt att finna »bättre herrar» bland den skara som trängdes i dörrarna vid brudvisningar, och det var ofta just från dem som den värsta kritiken öfver skådespelet utgick. Under det kanske flertalet af gamla qvinnor och unga tjenstflickor i hopen uttryckte sin beundran öfver brudens skönhet och präktiga utstyrsel och ansågo sig ganska lyckliga öfver att hafva fått se härligheten, och det utan ringaste afgift, ej ens så mycket som en tolfskilling banko, hvilket var priset på en plats på femte radens sida på kungliga operan, hördes från de »bättre herrarne» det ena speordet efter det andra, sårande anmärkningar och stundom ganska plumpa yttranden. Och den manliga ungdomen instämde och lade till, vare sig att den ungdomen kom från skolsalen eller från gatan, från verkstaden eller rännstenen. Kritiken gälde ej blott bruden, utan äfven de lysande marskalkarne och de bakom dem sig flockande tärnorna. Det var i gamla Stockholm icke alltid så angenämt att uppträda som bröllopsmarskalk och under förevisningen tjenstgöra som hedersvakt. Mången af dem var nog också frestad att, då speorden voro för närgångna, slunga armstaken, som han höll, midt in bland åskådarne. Det kan väl hända, att sådant äfven någon gång inträffade, och då kunde man vara viss på att polisen måste uppträda med kraft för att stilla oväsendet. Polis fans i allmänhet vid brudvisningar, åtminstone vid de större bröllopen och i synnerhet vid dem som firades på något värdshus, t. ex., för att icke gå längre än omkring 40 år till baka, på Franska värdshuset, på Hôtel Turc, äfven kallad Norra Slagtarhuskällaren på Blasieholmen, eller hos mamsell Björklund i Lilla Sällskapets lägenhet i Petersenska huset vid Munkbron, Var någon nog djerf att söka undandraga sig det gamla brukets eller oskickets fordringar, hände det ofta, att ej säga vanligtvis, att en folkhop samlade sig utanför bröllopshuset och under högljudda skrän pockade på rättigheten att få se bruden. Efterkoms ej denna pockande uppfodran, var man ej säker för att icke fönsterna insloges i bröllopsvåningen, kanske i hela huset, och oväsendet kunde stundom urarta till riktigt upplopp som måste med våld stillas. Men der man icke sökte komma ifrån det gratisnöje som folket ansåg sig hafva rätt att fordra, der ''kunde'' det stundom gå ganska fredligt till, och detta var kanske oftare händelsen vid småfolkets bröllop än vid de högre klassernas, dem ungdomen från gatan helst utsåg till föremål för ett mer eller mindre groft skämt, utan att<noinclude> <references/></noinclude> ifv5hwdei6jgt1zystno0jl95okenxf Sida:Gamla Stockholm 1882.djvu/180 104 146079 659015 574971 2026-09-29T08:53:37Z Gottfried Multe 11434 /* Validerad */ 659015 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="4" user="Gottfried Multe" />{{huvud||GRATISNÖJEN|165}}</noinclude>derför helt och hållet skona de sina, så snart tillfälle erbjöd sig att se en brud på Söder (fig. 71). [[Fil:Gamla Stockholm 1882 s165 Fig71.jpg|miniatyr|centrerad|stående=1.5|Fig. 71. Brudvisning på Söder. Efter F. v. Dardel.]] Ännu lefver minnet af de gamla brudvisningarna i Stockholm, men efter en mansålder skall man kanske knapt tro att bruket någonsin funnits. {{tre stjärnor}} Bland kostnadsfria nöjen hafva åskådandet af krigslekarne på ''Ladugårdsgärdet'' länge räknats. Fältet har åtminstone sedan början af 1700-talet nytjats till »campements- och exerceringsplats» för garnisonsregementena och dit kommenderade trupper. Under Gustaf den tredjes tid hade man öfningsläger åren 1773 och 1774, och då trupperna skulle rycka ut till gärdet, uppstäldes de först längs Skeppsbron, Kornhamn och Stora Nygatan samt tågade derifrån under klingande spel ut till lägret; men det var i synnerhet under Karl Johans tid som »gelet» ansågs såsom en af hufvudstadens förnämsta platser för gratisnöjen. Då var midsommardagen, hans majestäts höga namnsdag, nästan lika stor högtidsdag som sjelfva första Maj. Redan tidigt på morgonen drog stockholmsfolket med sina matkorgar och öfriga förfriskningar ned åt Grefgatan och ut genom Ladugårdslands tull eller lät i roddarbåt frakta sig till Källhagen eller<noinclude> <references/></noinclude> for08z6arg9d4ljeldj8f529yosh9ac Sida:Gamla Stockholm 1882.djvu/181 104 146082 659016 574972 2026-09-29T08:59:04Z Gottfried Multe 11434 /* Validerad */ 659016 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="4" user="Gottfried Multe" />{{huvud|166|GRATISNÖJEN|}}</noinclude>vandrade till Rosendal<ref>Var fordom ett djurvaktarboställe, som af Gustaf den tredje skänktes till kammarjunkaren, sedermera ståthållaren De Besche, hvilken der nära Djurgårdsviken, på 1790-talet, uppförde en byggnad af trä. I denna bodde hertig Fredrik Adolf flere somrar. Stället egdes sedermera af direktören Schvan samt af generalmajoren de Camps, men köptes 1817 af Karl Johan som lät göra nya anläggningar och förbättra byggnaderna. Hufvudbyggnaden nedbrann 1819, och fyra är derefter börjades uppförandet af det nya slottet, enligt d. v. öfverstelöjtnant Fredrik Bloms ritning. Förut hade dock den nedra, östra paviljongen uppförts af öfverstelöjtnant Lidströmer. År 1825 uppstäldes urnan från Elfdals porfyrverk.</ref> och derifrån på den under lägertiden (från sommaren 1826) utlagda pontonbryggan öfver till gärdet. Man spridde sig i de olika lägren. De flesta sökte upp beväringstälten för att sällskapa med unga fränder och bekanta. Mången yngling i beväringsåldern fans dock icke ''i'' lägret, endast ''utanför'' såsom åskådare, under det hans »lejkarl» gjorde tjenst för honom. Men lägerbesöket var dock icke förnämsta eller ens egentliga delen af nöjet. Detta bestod i att ''se kungen.'' Derför drog folkmassan sig till den »kungliga borgen».<ref>Den på Drottningberget efter d. v. majoren Fredrik Bloms ritning uppförda byggningen, hvars hufvudpaviljong är från 1818, konungens sidopaviljong från 1821 och kronprinsens paviljong från 1822.</ref> Der skulle konungen snart infinna sig för att gifva stor middag för hofvet och högre officerare, utländska sändebud och äfven svenska civilembetsmän. Man gick tidigt till borgen för att skaffa sig en god plats — utanför byggnaden. Ofta fick man vänta ganska länge, men slutligen visade sig konungen sjelf som red i häftig galopp, oaktadt sina några och sextio år, kanske äfven då han var öfver de sjutio. Uppvaktningen hade möda att följa honom. Före och efter konungen och hans följe sprungo en skara sjömän och andra »fria medborgare» och hurrade så mycket lungorna förmådde under en så våldsam rörelse. Det har uppgifvits, att dessa »hurrabasar», såsom de på folkspråket kallades, voro betalda med 1 rdr riksgäld för hvarje strupe. Huruvida uppgiften är sanningsenlig eller icke, kunna vi ej afgöra. Men att det hurrades, det är visst, och det med dundrande fart och förvånande ihärdighet. Konungen såg glad ut, satt med den stora, trekantiga hatten i hand, nickade fryntligt åt alla sidor, böjde hufvudet då och då. »Folkets kärlek min belöning», stod det på slantarne. Och folket var verkligen i hänryckning. Karl Johan höll ändtligen stilla och lät trupperne »defilera». Det var en glädjesyn för folket. »Landtsoldaterne äro bäst», hette det. Oaktadt gardisterne väl böra räknas till stockholmare, hafva de dock<noinclude> <references/></noinclude> dnfy4hcroz8q7bc4owiirc11ku0k95u Sida:Samhällets olycksbarn - Volym 3 (1927).pdf/166 104 219962 659004 651227 2026-09-28T20:14:59Z Thuresson 20 /* Validerad */ 659004 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="4" user="Thuresson" /></noinclude><h4 align="center"> XI. <br /> Champmathieu allt mer och mer förvånad. </h4> Det var verkligen han. Notariens lampa be­lyste hans ansikte. Han höll sin hatt i handen, det fanns ingen oordning i hans klädsel, hans rock var omsorgsfullt hopknäppt. Han var myc­ket blek och darrade lätt. Hans hår, grått redan {{spärrad|i det ögonblick}}, då han kom till Arras, var nu alldeles vitt. Det hade vitnat under den timme han varit där. Alla huvuden vände sig om. Uppståndelsen var obeskrivlig. Ett ögonblicks tvekan rådde i församlingen. Rösten hade varit så skärande, mannen, som stod där, såg så lugn ut, att man i första ögonblicket ej förstod någonting. Man frågade sig, vem som ropat. Man kunde icke tro, att det var denne lugne man, som utstött detta förfärliga rop. {{tomrad}}<noinclude> <references/></noinclude> i9rs9poj430kdn1fnb4n08sm8k7rrw7 Sida:Samhällets olycksbarn - Volym 3 (1927).pdf/167 104 220415 659005 650673 2026-09-28T20:15:40Z Thuresson 20 /* Validerad */ 659005 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="4" user="Thuresson" />{{huvud||— 679 —}}</noinclude>Denna obeslutsamhet varade blott några se­kunder. Innan presidenten och allmänne åklaga­ren hunnit säga ett ord, innan gendarmerna och vaktmästarna hunnit göra en enda åtbörd, hade den man, som alla ännu i denna stund kallade herr Madeleine, närmat sig vittnena Cochepaille, Brevet och Chenildieu. — Känna ni inte igen mig? sade han. Alla tre stodo försagda och antydde genom en skakning på huvudet, att de icke kände honom. Cochepaille gjorde, helt förskräckt, en militärisk hälsning. Herr Madeleine vände sig nu till jurymännen och domstolen och sade med mild röst: — Herrar jurymän, lät den anklagade komma på fri fot. Herr president, låt häkta mig. Man­nen, som ni söka, är icke han, det är jag. Jag är Jean Valjean. Icke en mun andades. En gravlik tystnad hade följt på den första yttringen av bestörtning. Man kände i salen det slags heliga fasa, som griper massan, då någon stor handling utföres. Emellertid hade presidentens ansikte antagit ett uttryck av deltagande och sorg. Han hade<noinclude> <references/></noinclude> nawcd3t7qrwji6q6ebzfd5abaorad4s Sida:Samhällets olycksbarn - Volym 3 (1927).pdf/168 104 220416 659006 650683 2026-09-28T20:16:29Z Thuresson 20 /* Validerad */ 659006 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="4" user="Thuresson" />{{huvud||— 680 —}}</noinclude>utbytt ett hastigt tecken med allmänne åklagaren och några halvhögt framsagda ord med domsto­lens övriga ledamöter. Han vände sig sedan till församlingen och frågade med ett uttryck i rös­ten, som uppfattades av alla: — Finns det någon läkare här? Allmänne åklagaren tog till ordet: — Herrar jurymän! Den så sällsamma och oväntade tilldragelsen, som stört sessionen, ingi­ver oss så väl som er endast en känsla, vilken vi ej behöva uttrycka. Ni känna alla, åtminstone ryktesvis, den aktningsvärde herr Madeleine, mär i Montreuil. Om det finns någon läkare här i församlingen, så förena vi oss med herr presiden­ten för att bedja honom ha godheten bistå herr Madeleine och föra honom hem till hans bostad. Herr Madeleine lät icke allmänne åklagaren ta­la till slut. Han avbröt honom med en ton full av {{rättelse|sakttmod|saktmod}} och värdighet. Se här de ord, som han uttalade, bokstavligen återgivna, såsom de omedelbart efter sessionens slut upptecknades av ett bland vittnena till detta uppträde och såsom de ännu ljuda i örat på alla, som hörde dem för nu nära fyrtio år sedan. {{tomrad}}<noinclude> <references/></noinclude> 864fy9ln5xuogb918hrru5tgf2mzpxu Sida:Samhällets olycksbarn - Volym 3 (1927).pdf/169 104 220417 659007 650684 2026-09-28T20:17:57Z Thuresson 20 /* Validerad */ 659007 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="4" user="Thuresson" />{{huvud||— 681 —}}</noinclude>— Jag tackar er, herr allmänne åklagare, men jag är icke vansinnig. Ni skall snart inse det. Ni voro nära att begå ett stort misstag. Lösgiv denne man, jag fullgör min plikt, jag är denne olycklige av lagen dömde. Jag är den ende, som ser klart i denna sak, och jag säger er sanningen. Gud, som är däruppe, ser vad jag gör i denna stund, och det är nog. Ni kunna gripa mig, ty jag är här. Jag hade likväl gjort mitt bästa. Jag har dolt mig under ett främmande namn, jag har blivit rik, jag har blivit mär, jag har velat åter­inträda bland hederligt folk. Men det tyckes ej låta sig göra. Det är mycket, som jag ej kan sä­ga. Jag ämnar icke berätta er min levnadshisto­ria. En dag skall man nog lära känna den. Jag har bestulit monseigneur biskopen, det är sant. Jag har bestulit lille Gervais, det är också sant. Man har haft rätt, då man sagt er, att Jean Valjean var en mycket illasinnad usling. Men felet var måhända icke helt och hållet hans. Hör, mi­na herrar domare! En man, så djupt förnedrad som jag, har ingen förebråelse att göra försynen, intet råd att giva samhället. Men, se ni, den van­ära, varur jag försökt att höja mig, är en<noinclude> <references/></noinclude> aqd8ftmynbd4z525cscnt4tukibep2a Sida:Samhällets olycksbarn - Volym 3 (1927).pdf/170 104 220418 659008 650685 2026-09-28T20:18:48Z Thuresson 20 /* Validerad */ 659008 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="4" user="Thuresson" />{{huvud||— 682 —}}</noinclude>fördärv­lig sak. Galärerna göra galärslaven. Lägg detta på minnet, om ni vilja. Innan jag kom till bagnon, var jag en fattig bonde, med mycket klent för­stånd, ett slags idiot. Bagnon skapade om mig. Jag var inskränkt, jag blev elak. Jag var en dum träkloss, jag blev en eldbrand. Jag räddades se­dermera av mildheten och godheten, liksom strängheten hade störtat mig. Men, förlåt, ni kunna icke fatta vad jag här säger. Hemma hos mig, bland askan i spisen, skola ni finna den tvåfrancs, som jag för sju år sedan stal från lille Gervais. Jag har ingenting mer att tillägga. Grip mig. Min Gud, herr allmänne åklagaren skakar på huvudet, ni säga: »Herr Madeleine har blivit vansinnig», ni tro mig icke! Det är bedrövligt. Men döm åtminstone icke denne man. Och att icke de där känna igen mig! Jag skulle önska, att Javert vore här. Han skulle nog känna igen mig, han. Ingenting skulle kunna återgiva det milda och dystra vemodet i den ton, varmed dessa ord ut­talades. Han vände sig nu till de tre galärslavarna: — Nåväl, jag känner er, jag! Brevet, minns ni.... {{tomrad}}<noinclude> <references/></noinclude> ghfhjuoza1cs6m2tejhkthi2prv5uzv Sida:Samhällets olycksbarn - Volym 3 (1927).pdf/171 104 220419 659009 650699 2026-09-28T20:23:23Z Thuresson 20 /* Validerad */ 659009 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="4" user="Thuresson" />{{huvud||— 683 —}}</noinclude>Han avbröt sig, tvekade ett ögonblick, men sade därpå: — Minns du de där rutiga, stickade hängslena, som du hade i bagnon? Brevet liksom spratt till av förvåning och be­traktade honom från huvud till fot med förskräckt uppsyn. Han fortsatte: — Chenildieu, som själv kallade dig Je-nie-Dieu, hela din högra skuldra är djupt bränd, emedan du en gång lade dig med den på ett fyr­fat med glödande kol, för att utplåna de tre bok­stäverna T. F. P.<ref> Travaux forcés perpétuels, straffarbete på livstid. </ref>), vilka det oaktat ständigt sy­nas där. Svara, är det sant? — Det är sant, sade Chenildieu. Han vände sig nu till Cochepaille: — Cochepaille, du har bredvid ditt vänstra armveck ett datum i blå, med krut inbrända bok­stäver. Detta datum är dagen för kejsarens land­stigning i Cannes, den 1 mars 1815. Skjut upp din ärm. Cochepaille sköt upp sin ärm, alla omkring<noinclude> <references/></noinclude> hqj1yx75kjwfpccbqt35oq9zhol7xpr Sida:Samhällets olycksbarn - Volym 3 (1927).pdf/172 104 220420 659010 650700 2026-09-28T20:24:27Z Thuresson 20 /* Validerad */ 659010 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="4" user="Thuresson" />{{huvud||— 684 —}}</noinclude>honom riktade sina blickar på hans nakna arm. En gendarm höll fram en lampa. Den uppgivna da­gen stod där verkligen. Den olycklige mannen vände sig till åhörarna och domarna med ett leende, som ännu, var gång de tänka därpå, djupt upprör dem, som sågo det. Det var ett segerns, men även ett förtvivlans le­ende. — Ni se väl nu, sade han, att jag är Jean Valjean. I denna sal funnos numera varken domare, åklagare eller gendarmer. Där funnos endast stirrande ögon och rörda hjärtan. Ingen erinrade sig längre den roll, som var och en hade att ut­föra. Allmänne åklagaren glömde, att han var där för att åtala, presidenten, att han var där för att föra ordet, advokaten, att han var där för att försvara. Märkliga händelse, att ingen fråga gjor­des, ingen myndighet trädde emellan! Sublima skådespel ha det egna med sig, att de bemäktiga sig alla själar och göra alla vittnen till åskå­dare. Ingen gjorde sig måhända reda för vad han erfor, utan tvivel sade ingen till sig själv, att han här såg ett stort ljus stråla för sina ögon, men alla kände sig invändigt bländade därav. {{tomrad}}<noinclude> <references/></noinclude> p21siojya4i983vqmbm2psht07rjxy6 Sida:Samhällets olycksbarn - Volym 3 (1927).pdf/173 104 220421 659011 650701 2026-09-28T20:25:22Z Thuresson 20 /* Validerad */ 659011 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="4" user="Thuresson" />{{huvud||— 685 —}}</noinclude>Det var tydligt, att man hade Jean Valjean in­för sina ögon. Saken var klar som dagen. Den­ne mans uppträdande hade varit tillräckligt för att sprida fullt ljus över denna ögonblicket förut så dunkla sak. Utan att det behövdes någon vi­dare förklaring, uppfattade hela denna folkmassa, liksom genom ett slags elektrisk uppenbarelse, genast och med en enda blick den enkla och stor­artade företeelsen av en man, som överlämnade sig åt rättvisan, för att en annan man icke skul­le dömas i hans ställe. Alla särskilda {{rättelse|omstänheter|omständigheter}}, alla tvivelsmål, alla möjliga invändningar förlorade sig i denna stora lysande handling. Detta intryck utplånades snart, men var för ögonblicket oemotståndligt. — Jag vill icke längre störa sessionen, återtog Jean Valjean. Jag avlägsnar mig, efter som man icke häktar mig. Jag har många saker att uträt­ta. Herr allmänne åklagaren vet, vem jag är, han vet, vart jag beger mig, och kan låta häkta mig, när han för gott finner. Han riktade sina steg mot utgångsdörren. In­gen röst höjdes, ingen arm utsträcktes för att hindra honom. Alla veko undan. {{tomrad}}<noinclude> <references/></noinclude> 7gsnk0mltahqyyus6ddv07lxngv6pt1 Sida:Samhällets olycksbarn - Volym 3 (1927).pdf/174 104 220422 659012 650702 2026-09-28T20:26:12Z Thuresson 20 /* Validerad */ 659012 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="4" user="Thuresson" />{{huvud||— 686 —}}</noinclude>I detta ögonblick låg hos honom detta gudom­liga något, som gör, att massorna rygga tillbaka och vika åt sidan för en enda människa. Han skred med långsamma steg genom mängden. Man har aldrig fått veta, vem som öppnade dörren, men säkert är, att den var öppen, då han kom dit. Där vände han sig om och sade: — Herr allmänne åklagare, jag står till ert för­fogande. Därefter vände han sig till församlingen med de orden: — Ni alla, som här äro tillstädes, ni finna mig ju värd medlidande, icke sant? Min Gud, då jag tänker på vad jag stod i begrepp att göra, finner jag mig i stället värd avund! Dock skulle jag hellre sett, att allt detta icke inträffat. Han gick ut och dörren tillslöts på samma sätt, som den öppnats, ty de, som utföra vissa utom­ordentliga handlingar, kunna alltid vara säkra på att bli betjänade av någon bland massan. Inom mindre än en timme därefter frikände juryn Champmathieu från varje anklagelse, och Champmathieu, som genast försattes i frihet, gick sin väg stum av häpnad, troende alla människor vara vansinniga och icke begripande det minsta av vad han sett. {{tomrad}}<noinclude> <references/></noinclude> m3gqgb2zl642k12db7yydxamdp4wibr Sida:Årstafruns dagböcker - Nordiska museet - 1827.pdf/71 104 220941 659002 650305 2026-09-28T16:50:35Z Thuresson 20 /* Korrekturläst */ 659002 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Thuresson" />{{Marginalnot börjar}} {{c|Augusti.}}</noinclude><noinclude>{{Inre marginalnot|12.}}</noinclude>Hade min tredje älskade Dotter Fredrica Christiana i dag lefvat hade hon fylt sitt 43<sup>dje</sup> år, ty hon föddes 1784 och dog 1789 på den 12 augusti. Vår fordne kusk Petter Hägerström, nu 63 år gammal, kom hit — var i Trädgården att äta krusbär, sedan fick aftonvard, och då kom ett starkt rägn — senare upkom Bränneridrängen Andersson, med min Svägerska och Bror, af hvilken jag tingade godt Rågmjöl, både sammalit och skrädt i nästa månad; alla dessa fägnades med bränvin och skorpor. — ej behagligt. {{Inre marginalnot|13.}} <u>Måndag.</u> Jemt fortfor rägnandet, med något västlig blåst — Hvetet som var skurit och en del som låg oräfsadt på marken, var sorgligt att tänka på — Alla bär och Äplen föllo af träden — Blott Gud kan hjelpa. På Borg-gården jemnades sandgången och rännan, medan vattnet af rägnet flödade in i källrarna. Mamsell väfde band, Mamsell Lille skalade äplen. Pigorna upplockade svarta Silkeslappar. Mästarn och Grönberg putsade Gården, Boberg högg något i slöjdebon efter behag. Jag skref — väl arbetat!! Mot aftonen stökades litet rent uti Kjött- och Drikskällrare samt i gula kammaren — Boberg och Grönberg drogo upp litet små Rudor ur dammen — Mamsels bandväf hvartill jag gaf garn fördeltes till förklädsband åt henne, Brorsdotter, Mamsell Lille och begge Pigorna — den var mäst 20. Al: {{Inre marginalnot|14.}} <u>Tisdag.</u> Hela dagen rägnade jemt. Grönberg gick till Staden kl: 11 förmidagen och kom hem ½ till 9 om aftonen. Han bar bref på Posten till min Syster — brefver till mamsell Öberg, Doctor Hellström, fru Sundström och Kamrer Brogren samt en Melon och fick jag från Kamrern present af en grönmålad Bläcklåda med 16. pipor att sätta åtskilliga blommor uti — den var superbt vacker. {{Inre marginalnot|15.}} <u>Onsdag.</u> Morgonen klar men sedan rägn. Lieutenant Sivers var här förmidagen. Jag sydde en randig bomulskjortell — {{tomrad}}<noinclude> <references/> {{Marginalnot slutar}}</noinclude> f5ouqueg9dh57wbxii14tzrlnb2d3s1 En Lustigh Comoedia/Actus 1 Scena 1 0 225840 658997 658311 2026-09-28T13:35:17Z PWidergren 11678 658997 wikitext text/x-wiki <div style="max-width:75%; margin:auto;"> {{Titel|En Lustigh Comoedia (1622)|Andreas Johannis Prytz|förra=[[En Lustigh Comoedia/Prologus|Prologus]]|undertitel=[[En Lustigh Comoedia/Actus 1 Scena 1|Actus I Scena I]]|nästa=[[En Lustigh Comoedia/Actus 1 Scena 2|Actus I Scena II]]}} <pages index="En Lustigh Comoedia-1622.djvu" fromsection=A1S1 tosection=A1S1 from=12 to=15 /> </div> [[Kategori:En Lustigh Comoedia]] s9ykfzidesdn4x10e7wdrwb1fnomrlt En Lustigh Comoedia/Actus 2 Scena 1 0 226013 658998 658667 2026-09-28T13:37:01Z PWidergren 11678 658998 wikitext text/x-wiki <div style="max-width:75%; margin:auto;"> {{Titel|En Lustigh Comoedia (1622)|Andreas Johannis Prytz|förra=[[En Lustigh Comoedia/Actus 1 Scena 6|Actus I Scena VI]]|undertitel=[[En Lustigh Comoedia/Actus 2 Scena 1|Actus II Scena I]]|nästa=[[En Lustigh Comoedia/Actus 2 Scena 2|Actus II Scena II]]}} <pages index="En Lustigh Comoedia-1622.djvu" from=30 to=31 tosection=A2S1 /> </div> [[Kategori:En Lustigh Comoedia]] cjq1hjxst6myimj3cf2lw0mgscl1rkl En Lustigh Comoedia/Actus 4 Scena 7 0 226065 658999 658922 2026-09-28T13:41:27Z PWidergren 11678 658999 wikitext text/x-wiki <div style="max-width:75%; margin:auto;"> {{Titel|En Lustigh Comoedia (1622)|Andreas Johannis Prytz|förra=[[En Lustigh Comoedia/Actus 4 Scena 6|Actus IV Scena VI]]|undertitel=[[En Lustigh Comoedia/Actus 4 Scena 7|Actus IV Scena VII]]|nästa=[[En Lustigh Comoedia/Actus 5 Scena 1|Actus V Scena I]]}} <pages index="En Lustigh Comoedia-1622.djvu" from=66 to=67 fromsection=A4S7 tosection=A4S7 /> </div> [[Kategori:En Lustigh Comoedia]] 2axfqw9d0s6t443jmjkjyktkvwarm59 Sida:En Lustigh Comoedia-1622.djvu/71 104 226075 658986 658944 2026-09-28T12:32:18Z PWidergren 11678 658986 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="PWidergren" /></noinclude>{{Dikt|start=follow|end=close|<<<Tilalt ondt vproor och twedrächt, Tyhan bliffuer ther til vpwächt, Aff them som borde affrådha Alt tumult, vproor och wådha. Rätt nu står migh wäl til röna, Huru j wälgerning löna, Jagh rätt giör så myckit iagh kan, Får likwäl ey annat än skam. Til tacka säghen i gerna, Yxen sotte ti min hierna, Jagh söker edher vthan flärdh, Andeligh och timligh wälfärdh. Therföre iagh nu sägher aff Rijket, doch medh sådana lagh: Först at j betalen medh hast, Hwadh iagh i Swerigie äger fast, Hwar staka och jorde arff medh. Til thet andra sku j och thet Betala som iagh haar aff mitt Kostat på Rijket, giffuit fritt, Så wil iagh aff Swerige dragha, Aldrigh mehra umsorgh haffua, Om thet ena eller andra, Strax tå wil iagh hädhan wandra.}} <section end=A5S2 /> <section begin=A5S3 /> {{c|{{sp|{{ant|{{större|''{{ant|Actus}} V. {{ant|Scena}} III.''}}}}|0.5}}}} {{c|M. Lars Cancell. H. Thure Jönson, Adelen, M. Måns Sönner.}}<noinclude> <references/> {{huvud||||Wäl-}}</noinclude> jlhf8q8toi4a2ngrgxbz0ul4qdqu3un Sida:En Lustigh Comoedia-1622.djvu/80 104 226085 658983 2026-09-28T12:17:37Z PWidergren 11678 /* Inte korrekturläst */ 658983 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="PWidergren" /></noinclude>{{c|{{sp|{{ant|PERSONÆ COMOEDIÆ}}}}}} {| |- |colspan="2" |{{ant|Prologista}} war {{m|Dn. {{sp|{{sc|Gustavus}}}}}} Oxenstierna. |- |Her Göstaff aff Erichson.||{{ant|Petrus Magni Agrivillius’}}. |- |{{ant|Rustici}}||{{ant|Petrus Johannis Roslagius}} |- |||{{ant|Petrus Jonæ}} |- |{{ant|Archiepisc:}}||{{ant|Laurentius Nicolai Typæus.}} |- |{{ant|Nuncius.}}||{{ant|Abrahamus Erici Upsaliensis.}} |- |Aron Person.||{{ant|Laurentius Erici.}} |- |Bencht Brunson.||{{ant|Laurentius Matthiæ Nericius.}} |- |Dalekarlar || {{ant|Daniel Johannis Elvedalius Dalecarlus.}} |- |{{em|1}}||{{ant|Jonas Laurentij Dalecarlus.}} |- |Lars Olofzson.|| {{ant|Petrus Petri Huntherus.}} |- |Bencht Biugg.|| {{ant|Sueno N. Helsingius.}} |- |{{ant|Canonicus.}}|| {{ant|Nicolaus Johannis Hussius.}} |- |Frw Chirstin S. Herr Steen Stures.||{{ant|Laurentius Kruse.}} |- |Hennes döttrar Frw Cicilia.||{{ant|Jocobus}} Grönebergh. |- |Jungfru Magdalena.||{{ant|Magnus Eliæ Rhalambius.}} |- |Arffwid Westgöthe.||{{ant|Sueno Laurenti Westgothus.}} |- |Erich Flämmingh.||{{ant|Jacobus Matthiæ Pontanus}} |- |Söffringh Norby.||{{ant|Magnus Nicolai.}} |- |{{ant|D. Johannes Legat. Papæ.}}||{{ant|Johannes Campanius.}} |- |Bären Von Mellen.|| {{ant|Michaël Erici Kolmod.}} |- |M. Lars Cancellarius.||{{ant|Laurentius Chesnecopherus.}} |- |D. Johannes Brask.||{{ant|Ericus Andreæ Roslagius.}} |- |M. Måns Sommar {{ant|Electus}} til Strengnäs||{{ant|Olaus Nicolai Ubsaliensis.}} |- |{{ant|Electus}} til Schara. || {{ant|Jsraël Laurentij Starbecchius.}} |- |colspan="2"|{{ant|Epilogista.}} War {{ant|Dn. Suanto}} Horn. {{ant|Milites}}. Ständerna och många andra ähre inthet skriffne. |- |colspan="2" style="text-align:center;"|{{ant|''Larvatores''}} |- |{{ant|Petrus Magni Luculander Ostrogothus.}} |- |{{ant|Johannes Achatij Salemontanus Wesm.}} |- |{{ant|Carolus Hendrici}} Prytz {{ant|Nericius.}} |}<noinclude> <references/></noinclude> lyqsbr1lrxj6p7rhyimufp3b46gufj2 En Lustigh Comoedia/Actus 5 Scena 1 0 226086 658984 2026-09-28T12:29:43Z PWidergren 11678 Skapade sidan med '<div style="max-width:75%; margin:auto;"> {{Titel|En Lustigh Comoedia (1622)|Andreas Johannis Prytz|förra=[[En Lustigh Comoedia/Actus 4 Scena 7|Actus IV Scena VI]]|undertitel=[[En Lustigh Comoedia/Actus 5 Scena 1|Actus V Scena I]]|nästa=[[En Lustigh Comoedia/Actus 5 Scena 2|Actus V Scena II]]}} <pages index="En Lustigh Comoedia-1622.djvu" from=67 to=69 fromsection=A5S1 tosection=A5S1 /> </div> [[Kategori:En Lustigh Comoedia]]' 658984 wikitext text/x-wiki <div style="max-width:75%; margin:auto;"> {{Titel|En Lustigh Comoedia (1622)|Andreas Johannis Prytz|förra=[[En Lustigh Comoedia/Actus 4 Scena 7|Actus IV Scena VI]]|undertitel=[[En Lustigh Comoedia/Actus 5 Scena 1|Actus V Scena I]]|nästa=[[En Lustigh Comoedia/Actus 5 Scena 2|Actus V Scena II]]}} <pages index="En Lustigh Comoedia-1622.djvu" from=67 to=69 fromsection=A5S1 tosection=A5S1 /> </div> [[Kategori:En Lustigh Comoedia]] 2ky5g706hgrduklugn0k34dgsun47mi 659000 658984 2026-09-28T13:41:51Z PWidergren 11678 659000 wikitext text/x-wiki <div style="max-width:75%; margin:auto;"> {{Titel|En Lustigh Comoedia (1622)|Andreas Johannis Prytz|förra=[[En Lustigh Comoedia/Actus 4 Scena 7|Actus IV Scena VII]]|undertitel=[[En Lustigh Comoedia/Actus 5 Scena 1|Actus V Scena I]]|nästa=[[En Lustigh Comoedia/Actus 5 Scena 2|Actus V Scena II]]}} <pages index="En Lustigh Comoedia-1622.djvu" from=67 to=69 fromsection=A5S1 tosection=A5S1 /> </div> [[Kategori:En Lustigh Comoedia]] 0a8yy0uzj1vbvs6ygmmd6ynklu8zywf En Lustigh Comoedia/Actus 5 Scena 2 0 226087 658985 2026-09-28T12:31:44Z PWidergren 11678 Skapade sidan med '<div style="max-width:75%; margin:auto;"> {{Titel|En Lustigh Comoedia (1622)|Andreas Johannis Prytz|förra=[[En Lustigh Comoedia/Actus 5 Scena 1|Actus V Scena I]]|undertitel=[[En Lustigh Comoedia/Actus 5 Scena 2|Actus V Scena II]]|nästa=[[En Lustigh Comoedia/Actus 5 Scena 3|Actus V Scena III]]}} <pages index="En Lustigh Comoedia-1622.djvu" from=69 to=71 fromsection=A5S2 tosection=A5S2 /> </div> [[Kategori:En Lustigh Comoedia]]' 658985 wikitext text/x-wiki <div style="max-width:75%; margin:auto;"> {{Titel|En Lustigh Comoedia (1622)|Andreas Johannis Prytz|förra=[[En Lustigh Comoedia/Actus 5 Scena 1|Actus V Scena I]]|undertitel=[[En Lustigh Comoedia/Actus 5 Scena 2|Actus V Scena II]]|nästa=[[En Lustigh Comoedia/Actus 5 Scena 3|Actus V Scena III]]}} <pages index="En Lustigh Comoedia-1622.djvu" from=69 to=71 fromsection=A5S2 tosection=A5S2 /> </div> [[Kategori:En Lustigh Comoedia]] hs96qp4t3tcc0n9cs7ub6l37vcdh2fy En Lustigh Comoedia/Actus 5 Scena 3 0 226088 658987 2026-09-28T12:33:48Z PWidergren 11678 Skapade sidan med '<div style="max-width:75%; margin:auto;"> {{Titel|En Lustigh Comoedia (1622)|Andreas Johannis Prytz|förra=[[En Lustigh Comoedia/Actus 5 Scena 2|Actus V Scena II]]|undertitel=[[En Lustigh Comoedia/Actus 5 Scena 3|Actus V Scena III]]|nästa=[[En Lustigh Comoedia/Actus 5 Scena 4|Actus V Scena IV]]}} <pages index="En Lustigh Comoedia-1622.djvu" from=71 to=74 fromsection=A5S3 /> </div> [[Kategori:En Lustigh Comoedia]]' 658987 wikitext text/x-wiki <div style="max-width:75%; margin:auto;"> {{Titel|En Lustigh Comoedia (1622)|Andreas Johannis Prytz|förra=[[En Lustigh Comoedia/Actus 5 Scena 2|Actus V Scena II]]|undertitel=[[En Lustigh Comoedia/Actus 5 Scena 3|Actus V Scena III]]|nästa=[[En Lustigh Comoedia/Actus 5 Scena 4|Actus V Scena IV]]}} <pages index="En Lustigh Comoedia-1622.djvu" from=71 to=74 fromsection=A5S3 /> </div> [[Kategori:En Lustigh Comoedia]] mmfsek9pwoxqytw8k08qtcqj4r9d1hr En Lustigh Comoedia/Actus 5 Scena 4 0 226089 658988 2026-09-28T12:35:43Z PWidergren 11678 Skapade sidan med '<div style="max-width:75%; margin:auto;"> {{Titel|En Lustigh Comoedia (1622)|Andreas Johannis Prytz|förra=[[En Lustigh Comoedia/Actus 5 Scena 3|Actus V Scena III]]|undertitel=[[En Lustigh Comoedia/Actus 5 Scena 4|Actus V Scena IV]]|nästa=[[En Lustigh Comoedia/Actus 5 Scena 5|Actus V Scena V]]}} <pages index="En Lustigh Comoedia-1622.djvu" from=75 to=75 /> </div> [[Kategori:En Lustigh Comoedia]]' 658988 wikitext text/x-wiki <div style="max-width:75%; margin:auto;"> {{Titel|En Lustigh Comoedia (1622)|Andreas Johannis Prytz|förra=[[En Lustigh Comoedia/Actus 5 Scena 3|Actus V Scena III]]|undertitel=[[En Lustigh Comoedia/Actus 5 Scena 4|Actus V Scena IV]]|nästa=[[En Lustigh Comoedia/Actus 5 Scena 5|Actus V Scena V]]}} <pages index="En Lustigh Comoedia-1622.djvu" from=75 to=75 /> </div> [[Kategori:En Lustigh Comoedia]] pkq1h2wk6ss9m4lwalsc1tf8n8cl2ad En Lustigh Comoedia/Actus 5 Scena 5 0 226090 658989 2026-09-28T12:37:30Z PWidergren 11678 Skapade sidan med '<div style="max-width:75%; margin:auto;"> {{Titel|En Lustigh Comoedia (1622)|Andreas Johannis Prytz|förra=[[En Lustigh Comoedia/Actus 5 Scena 4|Actus V Scena IV]]|undertitel=[[En Lustigh Comoedia/Actus 5 Scena 5|Actus V Scena V]]|nästa=[[En Lustigh Comoedia/Actus 5 Scena 6|Actus V Scena VI]]}} <pages index="En Lustigh Comoedia-1622.djvu" from=76 to=77 tosection=A5S5 /> </div> [[Kategori:En Lustigh Comoedia]]' 658989 wikitext text/x-wiki <div style="max-width:75%; margin:auto;"> {{Titel|En Lustigh Comoedia (1622)|Andreas Johannis Prytz|förra=[[En Lustigh Comoedia/Actus 5 Scena 4|Actus V Scena IV]]|undertitel=[[En Lustigh Comoedia/Actus 5 Scena 5|Actus V Scena V]]|nästa=[[En Lustigh Comoedia/Actus 5 Scena 6|Actus V Scena VI]]}} <pages index="En Lustigh Comoedia-1622.djvu" from=76 to=77 tosection=A5S5 /> </div> [[Kategori:En Lustigh Comoedia]] e14aai04h0r830yf4kx9ptnfpy7kwsw En Lustigh Comoedia/Actus 5 Scena 6 0 226091 658990 2026-09-28T12:40:10Z PWidergren 11678 Skapade sidan med '<div style="max-width:75%; margin:auto;"> {{Titel|En Lustigh Comoedia (1622)|Andreas Johannis Prytz|förra=[[En Lustigh Comoedia/Actus 5 Scena 5|Actus V Scena V]]|undertitel=[[En Lustigh Comoedia/Actus 5 Scena 6|Actus V Scena VI]]|nästa=""}} <pages index="En Lustigh Comoedia-1622.djvu" from=77 to=79 fromsection=A5S6 /> </div> [[Kategori:En Lustigh Comoedia]]' 658990 wikitext text/x-wiki <div style="max-width:75%; margin:auto;"> {{Titel|En Lustigh Comoedia (1622)|Andreas Johannis Prytz|förra=[[En Lustigh Comoedia/Actus 5 Scena 5|Actus V Scena V]]|undertitel=[[En Lustigh Comoedia/Actus 5 Scena 6|Actus V Scena VI]]|nästa=""}} <pages index="En Lustigh Comoedia-1622.djvu" from=77 to=79 fromsection=A5S6 /> </div> [[Kategori:En Lustigh Comoedia]] noceb8s4orgk56qutyuq74xptx6yph3 658991 658990 2026-09-28T12:42:54Z PWidergren 11678 658991 wikitext text/x-wiki <div style="max-width:75%; margin:auto;"> {{Titel|En Lustigh Comoedia (1622)|Andreas Johannis Prytz|förra=[[En Lustigh Comoedia/Actus 5 Scena 5|Actus V Scena V]]|undertitel=[[En Lustigh Comoedia/Actus 5 Scena 6|Actus V Scena VI]]|nästa=[[En_Lustigh_Comoedia/Personæ Comodiæ|Personæ Comodiæ]]}} <pages index="En Lustigh Comoedia-1622.djvu" from=77 to=79 fromsection=A5S6 /> </div> [[Kategori:En Lustigh Comoedia]] a49cg2u71t06v2my21arlm99zzferkk En Lustigh Comoedia/Personæ Comodiæ 0 226092 658992 2026-09-28T12:44:32Z PWidergren 11678 Skapade sidan med '<div style="max-width:75%; margin:auto;"> {{Titel|En Lustigh Comoedia (1622)|Andreas Johannis Prytz|förra=[[En Lustigh Comoedia/Actus 5 Scena 6|Actus V Scena VI (Epilogus)]]|undertitel=[[En_Lustigh_Comoedia/Personæ Comodiæ|Personæ Comodiæ]]|nästa=}} <pages index="En Lustigh Comoedia-1622.djvu" from=80 to=80 /> </div> [[Kategori:En Lustigh Comoedia]]' 658992 wikitext text/x-wiki <div style="max-width:75%; margin:auto;"> {{Titel|En Lustigh Comoedia (1622)|Andreas Johannis Prytz|förra=[[En Lustigh Comoedia/Actus 5 Scena 6|Actus V Scena VI (Epilogus)]]|undertitel=[[En_Lustigh_Comoedia/Personæ Comodiæ|Personæ Comodiæ]]|nästa=}} <pages index="En Lustigh Comoedia-1622.djvu" from=80 to=80 /> </div> [[Kategori:En Lustigh Comoedia]] cf80eaz5aj2y4iq7dujm6kfdgzse1ms Författare:Andreas Johannis Prytz 106 226093 658993 2026-09-28T13:13:10Z PWidergren 11678 Skapade sidan med ' Andreas Johannis Prytz (1590-1655) var en svensk professor, författare, hovpredikant och biskop. == Verk == *[[En_Lustigh_Comoedia]] om then stormechtighe Sweriges, Göthes, Wendes konung etc.: konung Gustaf then första, huru han til regementet i Swerige bleff vphögd, tå han konung Christiern tyrann, af landet vthdriffuit hadhe, oc huru han genom Gudz nådh vprättade Swerige ifrån påfwens mörcker och wilfarelse, och införde ewangelij reena liws thet påfwen l...' 658993 wikitext text/x-wiki Andreas Johannis Prytz (1590-1655) var en svensk professor, författare, hovpredikant och biskop. == Verk == *[[En_Lustigh_Comoedia]] om then stormechtighe Sweriges, Göthes, Wendes konung etc.: konung Gustaf then första, huru han til regementet i Swerige bleff vphögd, tå han konung Christiern tyrann, af landet vthdriffuit hadhe, oc huru han genom Gudz nådh vprättade Swerige ifrån påfwens mörcker och wilfarelse, och införde ewangelij reena liws thet påfwen länge bortröfwat hadhe (1622). ==Externa länkar == * {{wikipedialänk}} * På Nordisk familjebok finns en artikel om [https://runeberg.org/nfcb/0248.html Andreas Johannis Prytz]. * {{Litteraturbanken|författare=PrytzAJ}}. {{STANDARDSORTERING: Prytz, Andreas Johannis}} [[Kategori:Författare|Andreas Johannis Prytz]] [[Kategori:Andreas Johannis Prytz]] md01xc415zn5c4yvoufkpvewf17bwhu Sida:Monasteriologia Sviogothica.djvu/204 104 226094 659003 2026-09-28T19:45:53Z Bio2935c 11474 /* Korrekturläst */ 659003 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Bio2935c" />{{huvud|166|Om klostren|}}{{linje}}</noinclude>haft thesse följande: {{ant|Dn. Regnerus, M. Nicolaus, M. Hemfastus, M. Johannes, Dn. Olavus,}} som tå blef {{ant|Curatus}} i <b>Lena</b>. {{ant|Brynolphus Caroli,}} som blef Dom-Probst 1392, och Biskop 1398, hade ock någon tid haft thenna {{ant|Præbendam}}. {{ant|2. <i>PRÆBENDA S. ANNÆ</i>}} fick ny rik {{ant|fundation}} 1383 af Kaniken <b>Bene Hindriksson Korp</b>, som året förrvt blefwit Biskop i Wästerås. År 1385 lade Biskop <b>Nils</b> Girhems Försambling til {{ant|S. Annæ Capell;}} doch med thet wilkor, at {{ant|Præbendaten}} altid skulle bo i Skara; och 1386 gaf han allom them 40 dagars aflat, som thetta {{ant|Capell}} med gåfwor och andacht besöka wille. År 1392 {{ant|confirmera}}de Biskop <b>Thorsten</b> alla the monga gods och lägenheter vnder {{ant|S. Annæ Capell,}} som thervnder gifna eller elliest komna woro. {{ant|3.}} <b>SIÄLA-ALTARET</b> med en rik {{ant|Præbendâ fundera}}dt på åtskilliga gårdar och rentor af Archediekn, sedan Biskopen, <b>Sigge Vddesson</b>, wid år 1419. Hwilken {{ant|fundation}} hans broder <b>Carl Vddesson</b> {{ant|Decanus}} och flere af then förnäma slechten (<b>Winstorpa</b>) med anseenliga gåfwor förbettrade. Hafwa ock förvthan Biskop <b>Arnold</b> i Strengnäs och Biskop <b>Nils</b> i Wägsiö år 1427, alle Danmarks Biskopar 1429 hwarthera för sig gifwit 40 dagars aflat åt allom, som wille med heder och gåfwor infinna sig wid thetta <b>alla Siälars altare</b>, Prowentom eller {{ant|Præbendan}} til förkofring. Alla thessa 40 dagars aflater {{ant|itere}}-<noinclude> {{huvud|||{{ant|rade}}}} <references/></noinclude> gy42uolrbx0kw1gs4ycgr233kzequaj