Wikisource svwikisource https://sv.wikisource.org/wiki/Wikisource:Huvudsida MediaWiki 1.47.0-wmf.22 first-letter Media Special Diskussion Användare Användardiskussion Wikisource Wikisourcediskussion Fil Fildiskussion MediaWiki MediaWiki-diskussion Mall Malldiskussion Hjälp Hjälpdiskussion Kategori Kategoridiskussion Tråd Tråddiskussion Summering Summeringsdiskussion Sida Siddiskussion Författare Författardiskussion Index Indexdiskussion TimedText TimedText talk Modul Moduldiskussion Event Event talk Ämne 104 146084 659017 574974 2026-09-29T14:06:26Z Gottfried Multe 11434 /* Validerad */ 659017 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="4" user="Gottfried Multe" />{{huvud||GRATISNÖJEN|167}}</noinclude>aldrig varit riktigt omtyckte af de öfriga stockholmsborna, förr ännu mindre än nu. Så satte konungen sig i spetsen för trupperne, och med lifgardet till häst bar det af öfver gärdet. Då var det rådligast att akta sig undan. Från en sådan ridt härleder sig det gamla bekanta »trafva madame!» som Karl Johan skall hafva tillropat en stackars qvinna hvilken råkat att komma midt fram för fronten af det framåtilande rytteriet. Men till slut kom hvilan efter striden. Då »dinerades» i Borgen, och det var först klockan fem e. m. Folket uttryckte alltid sin förvåning att konungen åt middag så sent, men det var en förvåning blandad med beundran för något ovanligt. Man trängdes omkring paviljongerna för att uppsnappa en skymt af den kungliga »taffeln». Fick man ej ens den skymten att skåda, nöjde man sig med att betrakta hoflakejerne och de granna löparne som ilade fram och tillbaka mellan den kungliga matsalen och det kungliga köket. I allra värsta fall nöjde man sig med att se på rörelsen i det kungliga disktältet. Det smakade ändå något kungsfågel. Vare sig att man sett eller icke sett Karl Johan äta, så meddelade man sig likväl med sina grannar i trängseln öfver den otroliga hastighet hvarmed han »spisade». Detta var alltid ett mycket omtyckt ämne, så snart samtalet föll på konungens middagar. Man förtäljde med riktig förtjusning, att gästerne ofta icke hunno ens smaka på en rätt förr än tallriken rycktes från dem, enär konungen redan förtärt sin del af den rätten, och det naturligtvis icke vore med hofetiketten öfverensstämmande, att någon annan närvarande tuggade, när konungen upphört med den rörelsen. Sådana berättelser bidrogo till gratisnöjet för dem som icke fingo en enda bit af den kungliga anrättningen, och bland folket skrattade man rätt godt åt denna art af kunglig gästfrihet. För dem som icke ville så alldeles kostnadsfritt njuta af nöjet utanför matsalen fans tillfälle till förfriskning i det på Drottningberget af konditor Pohl upprättade schweizeriet, hvilket var talrikt besökt midsommardagen samt den 4 Juli, kronprinsen Oskars födelsedag. Sedan man tillräckligt njutit af kungligheten på Drottningberget, knogade man åter beskedligt in genom Ladugårdslandstull eller tog å nyo vägen öfver pontonbryggan till Rosendal, der man, om lyckan var god, fick ännu en gång se Karl Johan, då han återvände från Borgen för att gå till hvila i Rosendals lilla slott, der han under lägertiden vanligtvis bodde. {{tre stjärnor}} {{tomrad}}<noinclude> <references/></noinclude> 1drgnpy1ov7wnfdyfmjzkzov9lq8kcz 104 146129 659018 574975 2026-09-29T14:10:18Z Gottfried Multe 11434 /* Validerad */ 659018 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="4" user="Gottfried Multe" />{{huvud|168|GRATISNÖJEN|}}</noinclude>Kappridter af det slag som under de senare årtiondena någon gång roat hufvudstadens allmänhet kände man icke mycket till i gamla Stockholm. Deremot voro ''kappkörningar'' icke ovanliga. De höllos för det mesta på norra Brunnsviken och samlade många deltagare, men naturligtvis ännu flere åskådare. Det var också ett under vintrarne efterlängtadt gratisnöje — icke så alldeles kostnadsfritt för deltagarne, men väl för dem som sågo på. Det var på Stallmästargården, det gamla värdshuset vid Brunnsvikens strand, som de kappkörande samlades och dit de efter slutadt värf för dagen återvände. Stallmästargården var också det närmaste målet för de från staden komna åskådarne. I några verser, nu mera sextio år gamla, skildras nöjet på följande sätt: <poem> Med glädtig håg och fröjdfullt hjerta jag skådar templens rad dem nöjets Gud rest opp; i hvilkas gömda, tysta sköte, så mången glädjens Vän har gått, med nytändt hopp, till bålens eller flickans möte. Med rörelse jag nämner er, Albano, Hagalund! hvars ljufva, våta minnen så mägtigt lifva våra sinnen! Och du, Stallmästargård! som från Norrtull jag ser! Om hvarje Inrättning grundläggarns namn förvarar, och om åt Stiftarns verk en rättvis gärd man ger; jag nu högtidligen förklarar: att den Stallmästarns namn förtjenar häfdens vård, som här sin storhet uppenbarar, och, verklig menskovän, har grundlagt denna gård. </poem> Förf. omnämner en politisk klubb som samlades hvarje afton på Stallmästargården och »afgör hvad som sker och det som borde hända», men fortsätter derefter: <poem> Till andra ämnen nu jag går från politiken, Stallmästargård! då här jag nämnt det lugna lif man njuter i ditt sköt, af glädjen ej besviken, förglömmom ej ett tidsfördrif, som, Vintertiden, skänks uppå den frusna viken, uppå hvars strand man rest din tempelbyggnad opp! På isens faste bädd en afmätt ban jag skådar; der utaf Stockholmsbor en tidigt samlad tropp en ovan fest mig förebådar, Med hvar fördröjd minut förökas mer mitt hopp, att se det föremål, som hopens längtan frestar. Min väntan snart jag lönad ser; det ändamål hvarför sig folket hit beger är endast för att profva hästar. Den glatta ytan höljs af ystra kampars spann, </poem><noinclude> <references/></noinclude> 3ljgqlbj4aub3mom4jjssrf7c5pkx4v 104 146130 659019 574977 2026-09-29T14:14:37Z Gottfried Multe 11434 /* Validerad */ 659019 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="4" user="Gottfried Multe" />{{huvud||GRATISNÖJEN|169}}</noinclude><poem> som drifvas snart i kapp, att, skyndsamt, om hvarann upphinna de bestämda målen. Se hur den unga, ystra fålen tycks lifvad af begär att sträcka ut sitt språng! Hur ägarn, delande hans ifver, till färden ren beredd, helt stolt i slädan klifver! Knappt hålles hästen qvar; när hastigt på en gång, med sina täflare han ljungar fram sin bana. Hvar körsven mödar sig att Springarns ifver mana; med trygg förtröstan till sin häst, hvaren tror Hjelten bli i denna Segerfest. En gynnad älskare, som, af sin älskarinna, för en bevisad tjenst, en blick af bifall får; som ser af kärlek hennes ögon brinna och sig en sällhet förespår, han, för sin framtid, sökt att vinna; — har sällan rönt den fröjd på körarns hjerta rår, när han, vid banans slut, omsider målet når, som företrädesvis bekräftar hästens dygder, framkallade af piskans slag; och hvilka ifrån denna dag, snart sprida Springarns frejd omkring i dessa bygder. (fig. 72). </poem> Men nu höra kappkörningarna på Brunnsviken till en länge sedan förfluten tid. [[Fil:Gamla Stockholm 1882 s170 Fig72.jpg|miniatyr|centrerad|stående=1.5|Fig. 72. Kappkörning på Brunnsviken.]] {{tre stjärnor}} ''Riksdagens ut-'' och ''afblåsning'' hör också till förgångna seder och bruk, men var under långa tider ett välkommet gratisnöje för hufvudstaden. Blåsningen hörde för öfrigt icke blott till riksdagarne, utan äfven till Stockholms marknader, och ännu är i mannaminne, huru höstmarknaden på Skeppsbron högtidligt utblåstes, fastän icke med så lysande ceremonier samt ej heller i närvaro af en så förnäm person som rikshärolden, hvilken var den förnämsta af de i riksdagens blåshögtidlighet deltagande personerna. Vid marknadernas utblåsning ersattes rikshärolden af en stadsfiskal. Vår plansch öfver riksdagens afblåsning för femtio år sedan sätter oss bäst in i förhållandena och är en ganska upplysande bild af den tidens Stockholm. Det är år 1830, efter slutet af den långa riksdag som började redan 1828 och räckte, om icke tre år, åtmin- stone in på det tredje årtalet. Längst till höger i förgrunden, från åskådaren räknadt, synes en officer. Det lär vara planschens tecknare, då varande löjtnanten vid andra gardet Adolf Schützercrantz, hvilken afled såsom major<noinclude> <references/></noinclude> iveqdzic41rqzwszwgwztiflgjx1vcg 104 146131 659111 574978 2026-09-30T07:32:06Z Gottfried Multe 11434 /* Validerad */ 659111 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="4" user="Gottfried Multe" />{{huvud|170|GRATISNÖJEN|}}</noinclude>tjugutre år derefter. Han och en annan hufvudstadsbo, som vänder ryggen åt oss, ser på lifgardets till häst musik, hvilken just svänger om hörnet in på en annan gata, öfver hvilken en lykta af den då alldeles nya argandska sorten svajar på sitt rep mellan de motliggande husen. Det är vinter, och hästgardet har sina hvita lifpelsar, hvilka vid blidare väderlek flaxade såsom dolmans öfver ena skuldran. Efter hästgardets musik kommer pukslagaren som med sina hvirflar gaf laga kraft åt rikshäroldens uppläsning af kongl. maj:ts kungörelse. Pukslagaren är till häst, och som han sjelf måste sköta pukorna, ledes hästen af två stallbetjenter, i frack och trekantig hatt, ridbyxor och kragstöflar. En bondfamilj intages af en sådan vördnad för den i trekantig hatt med plym, halskrus och häroldsstaf utstyrde pukslagaren, att bonden lyfter på hatten och inbillar sig kanske se majestätet sjelft. En annan landtman, sannolikt en brukspatron eller större »possessionat», i vargskinnspels och hög käpp med guldknapp, stannar också för att njuta af ståten, under det att en kadett i den tidens krigsskoleuniform icke bekymrar sig om pukslagarn, utan fortsätter sin väg, med blicken på de två härolderne som, något ovande till häst, skumpa fram efter pukslagaren. Närmast bak om den sist nämde, till en del dold af dennes häst, synes en brandvakt, och bredvid honom en duktig mångelska. Närmast framför härolderne märker man en stadssoldat, på folkspråket ''korf,''<noinclude> <references/></noinclude> ikcvi3t7xb4ui33naqo49yrl2uk69yd 104 146132 659112 477025 2026-09-30T07:34:42Z Gottfried Multe 11434 /* Validerad */ 659112 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="4" user="Gottfried Multe" /></noinclude>[[Fil:Gamla Stockholm 1882 s170A.jpg|miniatyr|centrerad|stående=2.0|RIKSDAGS-AFBLÅSNING. <br> Efter en i enskild ägo befintlig lavering af A. Schützercrantz. 1830.]]<noinclude> <references/></noinclude> jx0t7c16qgopkx6k5aax69ih9plzvh5 104 146133 659113 574979 2026-09-30T07:48:05Z Gottfried Multe 11434 /* Validerad */ 659113 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="4" user="Gottfried Multe" />{{huvud||GRATISNÖJEN|171}}</noinclude>och bredvid honom, närmare oss, en riksdagsman af bondeståndet i sin hemlandsdrägt, företrädd af en stockholmare i kappa med krage. Härolderne äro präktigt utstyrde i blå kåpor med guldgaloner och gyllene kronor, rikt sirade häroldsstafvar, halskrås, hattar med guldgaloner och hvita plymer, ridbyxor och höga stöflar. De voro, såsom ännu vid högtidliga tillfällen, unge tjenstemän i konungens kansli. Efter dem kommer rikshärolden, också naturligtvis till häst, men långt praktfullare. Hans kåpa är af purpur-rödt sammet, hans staf lika purpurfärgad, schabraket på hans häst likaledes. Hästen är hvit och ledes också af två stallbetjenter i paradlivré. Bakom rikshärolden trafvar en afdelning af lifgardet till häst i den husaruniform som då var det regementets utstyrsel. Om vi återvända till folket på gatan, så fästes vår uppmärksamhet i förgrunden, hitom de två härolderne, af en s. k. separationskarl, på folkspråket »seffrations-» eller ''palt,'' hvilken med ett rep leder en qvinlig fånge som gråtande döljer sitt ansigte, en syn som till och med många år senare icke var ovanligt på Stockholms gator. Detta par mötes af en italiensk gipsfigurförsäljare, med sitt bräde på hufvudet. Bland figurerna igenkännes en bild af Napoleon den förste. Efter italienaren stretar en sotarpojke i snön, och honom följer en kunglig löpare, hvilken, i samma drägt som i vår tid, vandrar stolt med högt vajande fjädrar i mössan och ett stort papper i handen, Han är synbarligen ute och »befaller» till middag hos konungen. I bakgrunden, mellan rikshärolden och hästgardesofficern, ser man en qvinna med ok och ämbar, ett minne från den tid, då Stockholm icke hade vattenledning. Bak om löparen och sträfvande i motsatt riktning, obekymrade om hela ståten, synas tre manspersoner som hafva alla yttré kännetecken för att vara två slottskanslibetjenter med sin fånge, på vägen till »Söder». Dem möter en grann dam, följd af en i den tidens synglas spejande herre. Det hela är en god bild af gatan för ett halft århundrade sedan och på samma gång af den ståt, med hvilken riksmötena då upplöstes, ett gammalt gratisnöje för folket, ''så'' gammalt, att man spårar det åtminstone ett par hundra år till baka. I tidsbilden från 1830 saknas icke krogskylten med Bacchus på tunnan och den stora affischen med ormtämjaren och lejonvännen samt bagarbodluckan med kringlan och det nu mera försvunna raspebrödet. Bagarbodfrun synes sjelf i fönstret, öfver hvilket ett litet skyddstak värnar de köpande mot regn och snö. Äfven i husens fönster följa stadsborna upptåget på gatan. {{tre stjärnor}} {{tomrad}}<noinclude> <references/></noinclude> h1uxkh1j977hfpzapz3mb7t34z1hey9 104 146134 659114 574980 2026-09-30T07:53:32Z Gottfried Multe 11434 /* Validerad */ 659114 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="4" user="Gottfried Multe" />{{huvud|172|GRATISNÖJEN|}}</noinclude>''Vaktparaden'' är ett kostnadsfritt nöje som ännu bestås Stockholm, men det är långt ifrån så storartadt som i gamla dagar. Så länge Stockholm haft garnison, har det ock kunnat roa sig med vaktparad, åtminstone allt sedan den garnisonen började utgöras af ett lifgarde, och detta kan från Karl den elfte räkna sitt bestämda ordnande. Innan man fick på beständig fot värfvade regementen, omväxlade »landtfänikorna» med vakthållningen i Stockholm, och stadens borgare deltogo äfven deri. Karl den nionde afskaffade borgarvakten och förordnade, att 360 man af Smålands-knektarne skulle till vakthållning uttagas och underhållas till hälften af kronan, till hälften af borgerskapet. Borgarenas vakthållning infördes dock sedan å nyo. Efter Karl den elfte var det hufvudsakligen det kungl. lifgardet som bestred vaktgöringen. Detta regemente räknar sina anor från Gustaf den andre Adolfs tid, och i slagen vid Leipzig och Lützen finner man ett kompani garde. Under Karl den elftes tid var namnet »lifgardet till fot»; under Gustaf den tredje »konungens blå och gula lifgarde»; 1792 »Svea lifgardet»; 1806 åter »lifgardet till fot»; 1808, då Gustaf den fjerde Adolf nedsatte dess rang, »Fleetwoodska värfvade regementet»; 1809, då det efter regeringsförändringen återfick sin rang, kallades det »konungens Svea lifgarde» och heter så ännu i vår tid. Det regemente som nu kallas Andra lifgardet uppsattes 1741 af grefve G. D. Hamilton och kallades då efter honom, men räknar kanske sin egentliga tillvaro från den af öfverste v. Kaulbars 1773 uppsatta tredje bataljonen af enkedrottningens regemente, hvilken bataljon 1793 förenades med lätta infanteriet af lifbrigaden, 1803 åter skildes derifrån och lades i Finland under namn af »finska gardesregementet»; återkom till Stockholm 1805, miste sin rang 1808, återfick rangen efter statshvälfningen 1809 och kallades »Andra gardesregementet», hvilket namn 1818 ändrades till »kongl. Andra lifgardet». Det är i synnerhet dessa två gardesregementen som komma i fråga, när man talar om vaktparaden i Stockholm. De öfriga garnisonsregementena, lifgardet till häst (förut Sprengtportens »Lätta dragoner») och artilleriet, hafva haft sin vaktparad för sig, utan att synnerligt uppmärksammas af folket. Gardesparadens mål har varit det ena regementets aflösning af det andra i vakthållningen vid kungl. slottet, och folket har derför haft godt tillfälle att taga denna parad i betraktande. Sedan norska gardesafdelningen och pontonierbataljonen började deltaga i vakthållningen, har det likväl varit i synnerhet de svenska gardesregementena som man afsett, när man talat om vaktparaden. Enligt en gammal förordning om »Wackt-Paradens Formerande<noinclude> <references/></noinclude> 7jd7bdvs63tdtps1negw2wsai9e7gkt 104 146135 659115 574982 2026-09-30T08:01:12Z Gottfried Multe 11434 /* Validerad */ 659115 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="4" user="Gottfried Multe" />{{huvud||GRATISNÖJEN|173}}</noinclude>och af-marche», skulle i alla större och mindre garnisoner alla trumslagare som ej voro på vakt kommenderade samla sig på garnisonsparadplatsen att om söknedagarne klockan nio och och på stora helgdagar klockan tre slå »förgaddring».<ref>Holländska ordet ''vergaderen,'' församla.</ref> En annan förordning, från Karl den tolftes regering, säger: »När som ett Regemente skall komma tillhopa, bör hvart och ett Compagnie sambla sig för sin Capitens dörr; åliggandes hvar Corporal att föra sitt Corporalskap dijt, hvarest sedan alle Öfver- och Under-Officerare noga tillsee, det alle Bussar äre riktigt tillstädes, nyktre, försedde med fult Liverie och Ammunition, snygge i Skor och Halsdukar, så och att deras Gewär är blanckt och i gått stånd; Observerandes der hoos, när Soldaten intet har håret bundit i pung att det då stickes in under Hatten, så ock att han altid har Handskarne på Händren när han skall giöra parade. Desslikest böre både Öfver- och Under-Officerare så wid detta som wid hwariehanda andre till fällen altid förmane och tillhålla Soldaten, att han bär sitt Gewär wäl, håller Hufwudt rakt och oprätt, och marscherar långsamt och jämt, men likwäl altid friskt der hoos». Sedan skulle löjtnanter och fänrikar med handpikar i händerna föra kompanierne till det ställe, der bataljonen samlades. Dock måste detta ske utan spel. När kompanierna kommo till bestämmelseorten, »rangerade de sig i deras ordning till höger och venster som ett snöre uti en front». Sedan formerades bataljon, i det majoren kommenderade: »Gie akt att formera eder batallion». Derpå vände alla officerarne sig mot fronten. Underofficerarne togo sina korsgevär högburna och stodo färdiga till dess det kommenderades: »Gevär på hand! Höger och venster formerar eder batallion! Marche!» Alla kaptener, löjtnanter, fältväblar, yngste sergeanter, furirer och rustmästare följde då musketerarne; men fänrikarne, de äldste sergeanterne och förarne följde med pikenerarne, o. s. v. som i reglementet af 1701 noggrant föreskrifves. I sammanhang med vaktparaden torde det kunna intressera att erfara något om infanteriets handgrepp, sådana de föreskrifvas i nyss nämda reglemente. De voro naturligtvis olika för ''musqueterare, piquenerare'' och ''granadierer.'' Vi meddela blott de först nämdes handgrepp, som kommenderades på följande sätt: 1. Luntan emellan fingren. 2. Musqueten i högra handen. 3. Skillrer med musqueten. 4. Musqueten på axlen. 5. Sänker eder musquet. 6. Tager med högra handen under pannan. 7. Presenterer eder musquet. 8. Musqueten i wichten. 9. Fatter luntan med förvänd hand. 10. Blåser af luntan under armen. 11. Passer luntan. 12.<noinclude> <references/></noinclude> 6spccteekmmb5ru4176ynurrewovbuz 104 146136 659116 574983 2026-09-30T08:10:03Z Gottfried Multe 11434 /* Validerad */ 659116 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="4" user="Gottfried Multe" />{{huvud|174|GRATISNÖJEN|}}</noinclude>Betäcker pannan med tre finger. 13. Blåser af luntan. 14. Öppner pannan. 15. Lägger an. 16. Geer fyr. 17. Bräcker af. 18. Tager af luntan och sätter henne mellan fingren. 19. Blåser och torker ur pannan med tummen. 20. Slår fängkrut på pannan. 21. Görer igen pannan. 22. Skaker och blåser af pannan. 23. Venster svänger eder till laddning. 24. Fatter laddningen. 25. Öppnen med tänderna. 26. Slår krut i musqueten. 27. Kulan utur munnen. 28. Förladdningen af hatten.<ref>Förladdningarna voro fästa vid hattbandet.</ref> 29. Tager ut laddstocken ock presenterer honom. 30. Kaster om, korter af mot bröstet. 31. Sätter honom i musqueten. 32. Förer ned förladdningen. 33. Tager ut laddstocken och presenterer honom. 34. Kaster om och korter af mot bröstet. 35. Sätter honom till sin ort. 36. Till höger presenterer eder musquet. 37. Skillrer med musqueten. 38. Musqueten för fot. 39. Lägger neder edert gevär. 40. Tager opp edert gevär. 41. Skillrer med musqueten. 42. Kaster om eder musquet. 43. Gevär af. [[Fil:Gamla Stockholm 1882 s174 Fig73.jpg|miniatyr|vänster|stående=0.8|Fig. 73. Vaktbricka från Gustaf III:s tid.]] Vaktparaden i Stockholm har icke alltid omedelbart uppmarscherat till kungl. slottet. Han har på några tider först stält upp sig framför öfverstens bostad, såsom på 1750-talet, då vaktparaden uppstäldes på Munkbrotorget framför öfverste P. G. Pfeiffs hus, nu Arméns pensionskassas. Pfeiff var åren 1751—56 öfverste för lifgardet.<ref>Öfverstebostället var under lång tid i Kastenhofshuset, nu Hôtel Rydberg.</ref> Högvakten har dock alltid varit vid kungl. slottet eller der konungen bott. Då hofvet efter 1697 års stora slottsbrand flyttade till Wrangelska palatset på Riddarholmen, det s. k. »kungshuset» (nu Svea hofrätts, Kammarkollegi och Statskontorets hus), hade lifgardet sitt corps de garde till höger nedanför stora trappan, der då fans en liten, af en mur omgifven borggård. För »detacherade» vakter hafva flera corps de garde funnits (fig. 74). Det som ännu är utanför arfprinsens palats har länge haft sin plats på samma torg, fastän först i särskild byggnad, ned åt strömmen. Denna byggnad togs bort 1775, och vakten flyttades sedermera till operahuset. Efter det prinsessan Sofia Albertinas palats fullbordats, förlades detta corps de garde dit der det nu är. Från gamla tider har lifgardet haft en »detacherad» vakt vid Södermalmstorg, först i Stadshuset, sedan i den lilla för det ändamålet uppförda byggnaden vid torgets norra sida. Så väl vid Adolf Fredriks torg, som vid Nya Kungsholmsbron anlades corps de garde 1793, men togos bort igen 1797. Då öfverståthållare-embetet, år 1795, flyttades till Riddarholmen, inrättades också der ett corps de garde, i nu varande marinförvaltningens hus, men det upphörde redan 1798, då öfverståthållarembetet åter förlades till Slottsbacken. {{tomrad}}<noinclude> <references/></noinclude> 0nit18jowouzb8c2krralyehv0s3py5 0 194757 659117 658247 2026-09-30T10:28:44Z ~2026-52410-48 19170 Samtida skildringar. 659117 wikitext text/x-wiki <div class="layout2" style="text-align:justify"> {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,<br>Af den 22 Decembris 1703|kommentar={{Wikipedialänk|Rákócziupproret}}}} <div style="text-align: center;">Wien den 28 Nowembris</div> Man begynner at blifwa här mehr och mehr bestört öfwer det Ungerske owäsendet, warandes Rebellernes hoop redan anwuxen til 80000 man, hwar af 25000 skola hafwa sig wänt emot Generalen Grefwe Schlick som ey mehr än 5000 man ordentliget krigsfolck hoos sig hafwer ; och som han därföre ey är i tilstånd at sättia sig emot dem, så har han måst draga sig tilbaka under Presburg, hwar igenom wägen in uti Mahren och Österrijke för denne swärmen står aldeles öpen. De äre redan komne in til 7 mijhl här ifrån, och måste man dem nu stundeligen här under Staden förwänta. De äre fuller ey försedde med det som fordras til en belägring, men så måste man likwäl fruchta, at de lära sig wåga til at utplundra och i brand sättia förstäderne, hwilka både til skiöna huus och myckenhet af inwånare ey gifwa sielfwa staden något efter. Det skulle och see mächta slätt ut, om de sig företaga at spärra tilförsel af lifzmedel til Staden, hwilken där med ey är så rätt rikeligen försedd. De Danska och flere Troupper, som hafwa ståt wid Passaw til at betäckia de Österrikiske landeu, äre beordrade at draga sig hijt åt, och skulle ingen ting kunna hindra Churförsten af Beijern, om han wore i tilstånd at med någon macht gå Donaw ntföre. I Mähren Schlesien och Österrijke är redan en stoor skreck, och är alt landfolket upbodat til at besättia de förnämsta Passen. I Ungern taga Rebellerne bort den ena orten efter andra, och säijes Erlaw iämwäl nyligen wara förlorat. <div class="layout2" style="text-align:justify"> {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,<br>Af den 29 Decembris 1703}}<div style="text-align: center;">Wien den 5 Decemberis</div> Faran för Rebellerne, Som sidst syntes wara mycket stor. är nu något blefwen för minskat, Efter de hafwa sedermera dragit sig några mil til baka Och man i medler tid fått rådrum att uppbåda Adeln och Landfolcket till att besettia gräntzerne, så att de nu ey utan med en starck macht skulle kunna sig igenom trängia Printz Eugenius är och i desse dagar gången att Presburg, både til att där giöra anstalter til mottwärn och elliest som seijes, till att giöra Rebellerne några förslag till Vapnens nederlägiande. Uti den första faran blef den vngerske Kongl. Cronan ifrån Presburg hijt förd. <div class="layout2" style="text-align:justify"> {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,<br>Af den 5 Januarii 1704}}<div style="text-align: center;">Wien den 12 Decembris</div> Rebellerne stå 2 mijhl när Presburg, och hota at wilja den Staden så wäl som de andra i Ungern belägra, Hwar emot Printz Eugenius gör alle nodige anstalter, och låter jämwäl Fästningerne Raab, Comorra och Leopold Statt med hwariehanda nödwändigheter försee. Man hoppas, at när de i Marche warande Keiserlige troupperne komma tilsamman, lärer något emot denne swärmen kunna uträttas, hwilken likwäl ey är så beskaffat, som man här til meent, utan det blifwer enfälleligen berättat af dem, som warit ibland dem, at de ey äre något sammanrappat utan mästedels ett wackert och wälöfwat folck. Ragotsky sielf är gången med en stoor hoop åt Siebenburgen, och har hafft ett anslag på Clausenburg förmedelst ett hemligit förstånd med några af besättningen, Men det är uptächt blifwit och altså anslaget gått til intet. <div class="layout2" style="text-align:justify"> {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,<br>Af den 12 Januarii 1704}}<div style="text-align: center;">Wien den 19 Decembris</div> Fruchtan för Rebellerne har här åter igen så mycket mehra tiltagit, som i desse dagar några 100 af dem äre gångae öfwer mark strömen, hwilken skilier Ungern ifrån Österrijke, nederhuggit alt hwad giort dem motstånd, stuckit åtskillige byar och fläcker 4 mijhl här ifrån i brand, och der uppå dragit sig åter tilbaka. Och efter nu kiölden starkt infaller, och Donaw såwäl som andre strömar torde tilfrysa, så befarar man, ey utan grund, at denne swärmen lärer utan hinder sammansättia sig med dem på denne sidan om Donaw, som föga bätter äre sinnade, och ströfwa alt under portarne af denne Staden. <div class="layout2" style="text-align:justify"> {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,<br>Af den 19 Januarii 1704}}<div style="text-align: center;">Wien den 26 Decembris</div> Rebellerne hafwa sig åter tilbaka dragit, til at desto mera oanfächtat niuta deras quarter. De Danske Tronpperne, som för någre dagar sedan kommo hijt utföre, bestående i 1000 man äre gångne åt Presburg, der emot äro de andre, som komma utur Italien och anföras af General Lieutnanten Tramp, beordrade at sättia sig i Öfwer Österrike, hwarest man mycket fruchtar för ett infal af Churfursten i Beyren. Här i staden äre alla Inwånarne på nytt upskrefne, och några wisse af Magistraten nämde til at i hwart och ett huus undersöika, om man efter befalning har sig med Lifzmedel nogsamt försett. Uniwersitetet har sig tilbudit at af Studenterne uprätta 1 compagnie till häst och 3 til foot, hwilket af Hans Keyserlige May:tt mycket wäl är uptagit, och befalning gifwen at dem med Gewähr och underhåld försee. I Mären hafwa Rebellerne ännu ey något särdeles kunnat uträtta, efter Innwånarne, så mycket man här til förnummit, stå fast wid deras trohets plicht. Elliest wil här säijas, at någon underhandling med Rebellerne först om ett tilstånd på någre wekor, och sedan om en fulkomlig förlikning skal i Presburg wara under händer, och at någre förslag och wilkor på bägge sidor skola wara tilbudne, men man wet ännu ey wäl, hwad grund eller liknelse sådant kan hafwa. <div class="layout2" style="text-align:justify"> {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,<br>Af den 26 Januarii 1704}}<div style="text-align: center;">Wien den 2 Januarij</div> Med Rebellerue i Ungern har det alt fort ett farligit vtseende. De äro til några 1000 man wid den nu starckt tilsättiande frosten gångne öfwer Donau, til hwilka och de som boo på denne sidan, sigh förfoga, så at innan kort hela Konungarijket Uugern lärer wara uproriskt och i wapn. <div class="layout2" style="text-align:justify"> {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,<br>Af den 2 Februarii 1704}}<div style="text-align: center;">Wijen den 9 Jannarij</div> I Ungern spela Rebellerne alt fort mästare, och äre de Keyserlige alt försvage at något emot dem forsökia, så at nöden dageligen mehr och mehr tilwäxer, Printz Eugenius är ifrån Presburg hijt tilbaka kommen til at biwista Krigsrådslagen, som wid Churförstens af Phaltz ankomst, hwilken man stundeligen förwäntar, skola hållas. <div class="layout2" style="text-align:justify"> {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,<br>Af den 9 Februarii 1704}}<div style="text-align: center;">Wien den 16 Januarij</div> Der emot är hela Ungern, så wäl på denne, som på andra sidan om Donawströmen i full upresning, så at detta folket swårligen lärer kunna bringas til lydna igen, så framt icke Hans Keyserlige May:tt antingen sänder emot dem en fulkomlig Krigsmacht, eller aldeles ingår de swåre puncter, som af dem blifwa påstådde. <div class="layout2" style="text-align:justify"> {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,<br>Af den 16 Februarii 1704}}<div style="text-align: center;">Wien den 23 Januarij</div> Printz Eugenius lärer ey gå tilbaka åt Ungern, som man förment, utan General Heister har fått befalning at wärket der utföra emot Rebellerne, hwilka nu som tilförende der spela mästare, och wilia af ingen förlikning weta. <div class="layout2" style="text-align:justify"> {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,<br>Af den 23 Februarii 1704}}<div style="text-align: center;">Wien den 30 Januarij</div> General Heister är för några dagar sedan gången åt Ungern til at där anföra wärket emot Rebellerne, och skal General Palfi gå åt Croatien, til at där församla landmilitien, och på den sidan inbryta i Ungern. Det synes som wore Rebellerne mehr förtänkte på at förswara deras frijheet, och ansträngia Hans Keyserlige May:tt til at på nytt bekräfta och handhafwa deras priwilegier, än at infalla i de Keyserlige arfländerne, efter som det eliest skulle falla dem mächta lätt at ströfwa öfwer hela Mähren och Österrijke, alldenstund de nästan intet motstånd finna De begynna at säija, at de äre willige til at begifwa sig under lydna, så framt man wille tillåta främmande machter at garantera, hwad som beslutit blifwer, men detta hofwet lärer til sådant swårligen samtyckia. <div class="layout2" style="text-align:justify"> {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,<br>Af den 1 Martij 1704}}<div style="text-align: center;">Wien den 6 Februarij</div> Hans Keyserlige May:tt har omsider låtit sig öfwertala til en underhandlig med Rebellerne, och har redan afsänt pass för deras fulmächtige til at infinna sig i Presburg, dijt och wisse Keyserlige Commissarier sig begifwa til at detta folkets klagomåhl anhöra, och till hofwet berätta. <div class="layout2" style="text-align:justify"> {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,<br>Af den 8 Martij 1704}}<div style="text-align: center;">Wien den 13 Februarij</div> Owäsendet i Ungern tager mehr och mehr ofwerhand, Rebellerne stå allenast några miihl här ifrån, och drifwa för sig Generalen Heister med hans underhafwande troupper, som bestå allenast af 4 a 5000 man. Bemelte General har för större säkerheet skul i går skickat ifrån sig bätter hijt åt Cantzliet och en del af Bagaget, samt det Artolleriet, som har stått i Himberg. Såsom nu ingen tilförsel mehr skeer utur Ungern, hwar ifrån denne staden drager sitt förnämsta underhåld, så stiger här prijset på all ting til dubbelt, och skulle denne oredan länge påstå, så hade man här en almän brist och hungers nöd at befara. Elliest har Hans Keyserlige May:t nu iakat til alt det Rebellerne hafwa begärt, iämwäl til sådanne saker, som man intet hade trott, och lärer sig altså snart utwijsa, om de der med äro tilfredz, eller om de med andra fiender liggia under täcket, och tänkia deras wärk til det yttersta drifwa. <div class="layout2" style="text-align:justify"> {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,<br>Af den 15 Martij 1704}}<div style="text-align: center;">Wien den 20 Februarij</div> Rebellerne hafwa nu åter dragit sig tilbaka igen, och begynner man at hoppas, at de omsider lära stå at bewekas til at antaga Hans Keyserlige May:tz anbod, warandes en och annan af de främmande Ministrerne ombeden at giöra der om försök hoos Gref Berezini en af Rebellernes förnämsta hufwud, som i Ragotzis namn förer hela wärket Det lärer sig innan kort utwijsa, hwad der med kan uträttas <div class="layout2" style="text-align:justify"> {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,<br>Af den 22 Martij 1704}}<div style="text-align: center;">Wien den 27 Februarij</div> Den Hollenske Gesanten är i desse dagar här ifrån gången åt Ungern til at försökia, om igenom sine Principalers medling en förlikning med Rebellerne kan stå at träffas. Den Engelske som först i går är ifrån Holland hijt tilbaka kommen, går uti samma ährende oförtöfwat efter. I medlertid ströfwa Rebellerne så wäl in åt Mähren, som Österrijke, och har man utaf åtskillige bref, som hoos fasttagne misstänkte personer här åro fundne, kunnat märkia, at de med andra fiender spela under ett täcke. <div class="layout2" style="text-align:justify"> {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,<br>Af den 29 Martij 1704}}<div style="text-align: center;">Wieu den 5 Martij</div> Den Hollenske Gesanten, som war gången åt Ungern, är i dag hijt tilbaka kommen. Så mycket man förnimmer, skal Grefwe Berczini hafwa emot honom betygat, at fuller han för sin person hade stor benägenheet til en förlikning, men at det woro för honom nödigt at med Ragotzi och de öfrige först sig der om förena. Man sluter här af, at det föga nogot hopp är detta owäsendets biläggiande i wänligheet, efter Rebellerne spänna bogan för högt, och man märker at de några främmande Ministrer hoos sig hafwa, hwilka ey lära läggia något til godo. <div class="layout2" style="text-align:justify"> {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,<br>Af den 12 Aprilis 1704}}<div style="text-align: center;">Wieu den 19 Martij</div> Rebellerne ströfwade i dag 8 dagar sedan på en mijhl när under staden, och stucko för wåra ögon några byar och fleckar i brand. Det hade det anseendet, som wille de det samma med wåra förstäder försökia, fördenskul man här lät hela dagen Styckerne på wallarne upföra, och det Keyserlige och Kongl. Lijfgardet tillika med en ansenlig hoop här warande Officerare och Woluntairer utrycka, hwilka likwäl ey kommo med fienden til någon träffning, efter de nsamma uppå erhållen kudskap om General Heisters annalkande drog sig tilbaka. Dagen efter blef här middagstideu ett så grufweliget alarm, owist af hwad orsak och anledning, at man dess like aldrig har sedt. Folket i förstäderne lupo up ifrån maten, lemnandes alt efter sig, och hwad de i hastighet medtogo kastade de i flyckten ifrån sig igen, menandes at Rebellerne woro dem på hälarna. Sedermera har man med stor glädie förnummit, at General Heister har hållit med fienden en mycket lycklig drabbning några mijhl här ifrån, nederlagt en stoor deel af dem, och iagat de öfrige tilbaka alt in til Raab, där be:te General nu står, påwentandes fotfolket. Artolleriet och trotzen efter sig [..] at widare sin lycka fullfölia, Där igenom är mau nu på en tid befriat ifrån Rebellernes ströfwande, och begynner repa mod igen. Hans Keyserlige May:tt har [..] de allmännne tarfwerne låtit det mästa silfwret utur alla klåster både här i staden och i arfländerne nttaga, åth wilket en ansenlig summa penningar lärer lärer upbringas. <div class="layout2" style="text-align:justify"> {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,<br>Af den 19 Aprilis 1704}}<div style="text-align: center;">Wien den 26 Martij</div> Man har för några dagar sedan hijt fört 400 fångna Rebeller, hwilcka uti band och bojor, samt med watn och bröd spisade skola här på Linierne arbeta, och sedan försändas til galererne. General Heister har wid Raab fått til sig Footfolcket och Artolleriet, och så snart han ock får här ifrån de begärte Ammunitions sorterne och annan tilbehör, som nu skickas på Donau utföre, är han sinnat at angripa den större Öön Schütt, och Rebellerne dernt förjaga, äfwen som på den mindre redan skedt är. Til bemelte General äro här utur Cantzliet sände öpne bref af Hans Keyserlige May:tt underskrefne, hwarutinnan allom dem, som innom en wiss dag antingen til den Keyserlige Armeen sig infinna, eller bewisligen förfoga sig til deras hemwist, nåd och tilgift för alt som begångit är samt frij och rolig besittning i deras godz och egendom tilsäijes, Men at de i widrigt fall med eld och swärd utan all widare nåd skola blifwa förfölgde. Detta säijes hafwa hafft den wärkan, at hela districter skola sig redan hafwa beqwemat, och erhållit nåd, så at man nu begynner hafwa gått hopp at den länge önskade ro ligheten, åt minstone på denna sidan Donanströmen med det första skal kunna återwinnas. Den Pohlniske Printzen Jacob Sobieskys Förstinna, Keysererns Syster, är i dag ifrån Olau hijt kommen, och lärer sig här någon tijd uppehålla. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,<br>Af den 26 Aprilis 1704}}<div style="text-align: center;">Wien den 2 Aprilis</div> Man förnimmer nu med stor glädie, at alle prowincierne på denne sidan Donaw strömen hafwa underkastat sig Hans Keyserlige May:ts nåd, och å nyo med eed sig til lydna förbundit. Det samma spörier man ifrån de Stul Weisenburgiske districten, och at alle Rebellerne som stått der i negden, hafwa sig bequämat hwar med det på den sidan näst gräntzande Ungern är bracht i fredlighet igen. Uti öfwer-Ungern äro fuller Rebellerne ännu halsstarrige, och hafwa sig några orter nyligen bemächtigat, men man förmodar, at General Heister, som nu är dijt åt i antog, skal och dem snart förskingra, och at när de få höra om deras medbröders sidste nederlag, och de öfriges beqwämande, lära de följa deras exempel. Doch säijes Ragotsky med hela sin macht wara i marche begrepen til at möta General Heister, och at han skal hafwa låtit sättia Gref Caroli i band och Bojjor, för det at han i den sidste träfningen sig så illa hållit, och med sitt Rytterij först tagit flychten. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,<br>Af den 3 Maij 1704}}<div style="text-align: center;">Wien den 9 Aprilis</div> Man giör sig nu om det Ungerska wäsendet alt mehr och mehr hopp, efter det har uti åtskillige små drabningar emot Rebellerne lyckats. General Heister förnimmes åter hafwa förskingrat några 1000 man deraf intet långt ifrån Stulweisenburg, och har der uppå låtit sine troupper wända sig åth Comorra, dijt han den 5 hujus är ankommen. Om han nu ärnar sig at angripa Öön Schütt, där Rebellerne äro ännu temmelig starke, eller om han wil gå öfwer Wagströmen lärer sig innan kort yttra. Elliest har man ifrån Schütt den efterrättelsen, at Rebellerne gifwa sig hopetals der ifrån öfwer Donaw in på andra sidan i fruchtan at blifwa af de wåra öfwerfalne. Ifrån Pressburg berättas, at Rebellerne för några dagar sedan hafwa giort et ströfwande dit åt, och utom staden bortsnappat en wiss person, för hwilkens löösgifwande de påstå, at 200 af de fångne Rebellerne som där på linierne arbeta måtte frijställas. Detta arbetet drifwes med högsta flijt, så at man förmodar innan några wekor wara der med aldelesfärdig. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,<br>Af den 10 Maij 1704}}<div style="text-align: center;">Wien den 16 Aprilis</div> Generalen Heister förnimmes nu wara ifrån Comorra öfwer Donaw strömen, och draga sig åt Neuheüsel. De Keyserlige och danske Troupperne hafwa för några dagar sedan til 1500 man starke giort ett försök på Öön Schütt, hwilket i förstone så wäl lyckats, at de där fattat posto, och i en Drabning med Rebellerne tilfogat dem en märkelig skada, men desse hade sig åter med några 1000 man förstärkt och welat de Keyserlige på nytt angripa, hwilka sådant märkiandes, och at ingen undsättning ifrån General Heister war at förwänta, drogo sig til deras farkoster igen at sättia sig tilbaka öfwer strömen, det doch så hastigt ey ske kunde, at icke Rebellerne hinte hugga in på dem och någon der af nedergiöra. I Mähren äro Rebellerne åter nyligen infalne, och hafwa der med heriande och brännande mächta illa framfarit. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,<br>Af den 17 Maij 1704}}<div style="text-align: center;">Wien den23 Aprilis</div> General Hetsters framgång emot Rebellerne tager dageligen til. Han har nyligen drifwit dem ifrån Neüheüsel, och sedan med en temmelig deras förlnst förjagat dem ifrån stora Ööen Schütt sättiandes sig nu i stånd at ryckia emot Ragotsky, hwilken man ey tror lära honom afbida, efter han inge eller mycket fåå reglerade Troupper hoos sig hafwer, ock Ungrarne allena näpligen lära sig emot de Keyserlige wåga. I medlertid har man til at dem insöfwa, och i förhopning at de sielfwe lära gå ifrån hwar annan, tilsagt deras här warande utskickade ett stilstånd, och nämt 4 Comissarier, til at på en wiss bestämd ort komma med dem tilsamman, och undersökia deras anförde beswärsmåhl, på det saken måtte igenom en inbördes wänlig förlikning kunna bringas til slut. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,<br>Af den 24 Maij 1704}}<div style="text-align: center;">Wien den 30 Aprilis</div> Ifrån Generalen Heister har man de tidenderne, at han låtit besättia Öön Schütt med 600 man, och är nu med Armeen i fult antog at widare upsökia fienden, warandes af de underden unge Grefwe Heister stående Croateir förstärkt blefwen. Chnrförsten af Phaltz är ännu här, man lärer innan kort begifwa sig hem igen, sedan han först afwachtat, hwad ntgång den med Rebellerne anstälte handlingen tagandes warder. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,<br>Af den 31 Maij 1704}}<div style="text-align: center;">Wien den 7 Maij</div> General Heister har åter nyligen wid Seret förstrött ett partie Rebeller under Berezini och Gref Caroli, och har der uppå dragit sig åt Comorra, i upsåt at angripa de wid Stulweisenburg å nyo församlade Rebellerne, som den af Hans Keyserlige May:tz erhålne nåden åter förkastat. Doch talar man här ännu mycket om ett stilstånd, under hwilkets förlopp en fullkomlig förlikning skal kunna träffas. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,<br>Af den 7 Junii 1704}}<div style="text-align: center;">Wien den 14 Maij</div> Sedan General Heister gått öfwer Wagströmen åt Stulweisenburg, hafwa Rebellerne åter begynt dragit sig öfwer Donaw närmare hijt åt. Ifrån deras fulmächtige, som här hafwa warit, har man sedermera ingen underrättelse haft, huru de tilbaka förde propositionerne hafwa blifwit uptagne, så at med den föreslagne förlikningen ännu ey widare kommit är. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,<br>Af den 14 Junii 1704}}<div style="text-align: center;">Wien den 21 Maij</div> I Ungern år de Keyserlige wapnens framgång igenom Rebellernes tilwäxande macht åter igen märkeligen hämmat, och hafwa desse icke allenast wid Ödenburg sig i ett stort antal tilsammans draget, utan och i eu ansenlig myckenhet på Öön Schütt sig åter infunnit, warandes General Heister förswag at dem där angripa. Så äro och i går tidender inlupne at General Ritschaw, som utur Mähren har med några 1000 man giort ett ströfwande in i Ungern, är af dem blifwen omringat, och i grund slagen. Der til med är och nu hela Siebenburgen blifwit uproriskt, hwar til ey litet hulpit hafwer, at General Rabuin har igenom ett starkt detachement Ryttare låtit uti en wiss Ewangelisk ort Enget benämd, där och en Academie är, alle inwånarne unge och gamle, manfolk och qwinfolk, iämte alle studenter, som warit öfwer 500, iämmerligen nederhugga. Hwad detta förfarandet lärer hafwa för wärkan ibland Religions förwanterne i de öfrige Keyserlige arfländerne, får man innan kort erfara. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,<br>Af den 21 Junii 1704}}<div style="text-align: center;">Wien den 28 Maij</div> Rebellernes fulmächtige äro nu utur Ungern åter hijtkomne, och hafwa til swar på de medförde propositionerne, gifwit tilkiänna, at deras principaler ingalunda wilja emottaga det föreslagne stilståndet, menandes, at om man har alfwar med förlikningen, är deras åstundan detta hofwet redan nog bekant. I det öfrige tilbiudade sig at wilja begifwa sig under Hans Keyserlige May:tz lydna igen, så framt man dem deras wälfångne gamla frijheter wil förunna, samt deras klagomåhl och beswär afhielpa. I medlertid tiltager deras macht dageligen och fruchtar man, at de i desse dagar lära General Heisters Armee angripa. Presburg och Neüheüsel håller man före redan wara af dem berände. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,<br>Af den 28 Junii 1704}}<div style="text-align: center;">Wien den 4 Junij</div> De Ungerske fulmächtige hafwa ännu uti deras wärf ey något kunnat uträtta ; I medlertid hafwa Rebellerne för några dagar sedan här ett stort tumult förorsakat, i det de äfwen på samma dag då Hans Keyserlige May:tz födelse dag firades, äro på en fierdels mjhl närin under staden ankomne hafwa åtskillige orter utplundrat och förbränt, och uti ett Keyserliget lust hoff, Neü Gebeüde benämt, alle där befintelige wildiuren, Leijon, Leoparder, Tiger, och Pantherdiur ihielslagit, undantagandes en hwijt Örn, den de lämnat wid lifwet, och allenast wingarna honom afskurit. Man har ännu följande dagen utskickat några 100 Man detta partiet at efterjaga, men det war redan borto, så at man ey eu gång kunde erfara, hwart åt det sig wänt. Nu är ett ansenliget Manskap til häst och foot så wäl af Soldater som borgerskap utmarcherat, til at besättia de nye Linierne, och förstäderne för alt ytterligare anfall at betäckia. P. S. Nu på stunden förnimmer man en Enspännare wara ankommen med berättelse, at General Heister har wid Altenburg uti en träffning nederlagt 3000 Rebeller, och eröfrat 30 stycken, warandes Gref Caroli deras anförare, alenast med 200 man på flychten undankommen, hwarom bekräftelse och omständigheter med nästa förwäntas. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,<br>Af den 5 Julii 1704}}<div style="text-align: center;">Wien den 11 Junij</div> Man har nu fått bekräftelse och utförlig berättelse om den lycklige träffning, som General Heister nyligen haft med Rebellerne, i det be te General med 6000 Man den 3 hujus angripit deras Generaler Grefwe Forgatz och Caroli, som med 18000 Man hade honom nästan omränt, och dem så slaget, at öfwer 3000 Man äro på platzen blefne, och de öfrige aldeles förskingrade. 9 Stycken 28 Fanor, och hela decas Läger der äro blefne de wåra til byte. På wår sida äro intet fult 100 döde, och äfwen så många blesserade. Nu säijes at Ragotsky, Berczini, Caroli och Forgatz wilia anwända alla krafter denne förlusten at hämnas, och at de församla deras Troupper igen wid Mark, som man och i går ifrån den sidan åtskillige stora eldar har sedt upstiga. Här blifwa de nye linierne för alla påkommande händelser med starkt manskap och goda Officerare försedde, och åtskillige förrådhuus uprättade, på det någon brist ey måtte wara på nödige lifsmedel. Oachtat den erhåldne segren förklarar det keyserlige hofwet sig benäget til at låta handlingen med Rebellerne företaga, och tilbiuder dem efter anseendet goda wilkor, och fullkomlig försäkran. Men om det skeer allenast til at dem insöfwa, och upwäcka ibland dem oenighet, kan man ey weta. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,<br>Af den 12 Julii 1704}}<div style="text-align: center;">Wien den 18 Junij</div> Utur Ungern är nu i några dagar ey något särdeles inkommit, förutan det, at Rebellerne med heriande, stöflande och brännande alt fort mächta illa framfara. Här är ett rychte, at General Nehm skal ey långt ifrån Öfen hafwa öfwerfallit Ragotsky, och några 1000 af hans folk nedeigiort, men det fordrar ännu bekräftelse. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,<br>Af den 19 Julii 1704}}<div style="text-align: center;">Wien den 25 Junij</div> Handlingen med de Ungerske Rebellerne står ännu i widt Fält, och kan man med ingen wisshet säija, om någon liknelse der til är eller intet. Det rychtet, som nyligen här utspriddes om General Nehms Träffning med Ragotsky befinnes wara utan grund, och der af komwit, at be te General har med några 1000 Raitzer undsatt Erlaw, och Zolnock igentaget, hwaruppå Ragottsky har med sitt Läger i största hast upbrutit, och dragit sig tilbaka åth Theissen {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,<br>Af den 26 Julii 1704}}<div style="text-align: center;">Wien den 7 Julij</div> De Keyserlige Commissarierne hafwa i Papa hållit samtal med några förnäme af Rebellerue, hwar uppå desse hafwa skickat Enspännare til Ragotsky at berätta hwad som woro förelupit, och förnimma hans mening. Utaf desie underhandlingar dömer man, at något hopp ännu är til förlikning, och fördenskul håller General Heister sig stilla wid Nickelsdorf, förwäntandes huru alt wil aflöpa. I medlertid ströfwa likwäl Rebellerne nu såsom tilförende widt och bredt, och fara obarmhertigt fram med mord och brand. Man wäntar elliest mycket gott af den oenighet, som säijes wara emillan Ragottsky, Berezini, Caroli och Forgatch, Rebellernes anförare, emedan de föregifwes häftigt beskylla hwar annan inbördes for de olyckor, som dem nu en tid bort åth i Fält wederfarne äro. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,<br>Af den 2 Augusti 1704}}<div style="text-align: center;">Wien den 9 Julij</div> General Heister står ännu i sitt förra Läger, men Beresini har med sine Troupper draget sig länger, hijt åth, och har låtit i Osterrijke och Mähren weta at han ey wille mehr med häriande och brännande någon skada tilfoga, allenast man och ifrån denna sidan wille der med innehålla; här af giör man sig det hoppet, at man nu snart lärer få höra af ett stilstånd, och der uppå föliande fred. Elliest är den Keyserlige Commissarien Grefwe Lamberg ännu i Rab och wäntar hwad swar uppå de nyligste propositionerne ifrån Ragotsky lärer inkomma. Grefwe Forgatsk församlar sig med sine Rebeller wid Ödenburg, och hotar med ett ströfwande in i Österrike och Steijermark, twiflandes man mycket om han lärer på sin sida hålla det, som Berezini har utlofwat. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,<br>Af den 9 Augusti 1704}}<div style="text-align: center;">Wien den 16 Julij</div> Underhandlingen med Rebellerne säijes wara på god wäg, och är den nyligen ankomne utskickade ifrån de Keyserlige Commissarierne med hofwets swar i desse dagar tilbaka rest. Imedler tilfoga de ströfwande partierne här och där ännu stor skada. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,<br>Af den 16 Augusti 1704}}<div style="text-align: center;">Wien den 23 Julij</div> Rebellerne i Ungern wijsa ännu ringa lust at antaga de wilkoren, som här ifrån blifwit dem föreslagne. De hafwa icke allenast nyligen infallit Steijermark, och där mächta illa framfarit, utan och i förgår wijst sig ey långt här ifrån staden och stuckit några orteri brand. Ragotsky sielf är gången åt Siebenburgen til at uproret där underblåsa. General Heister är utur Ungern hijtkommen, och menar man, at han lärer wid Armeen i riket blifwa brukat idenframledne General Stirums ställe, och at General Palfi skal imedlertid föra befälet i Ungern. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,<br>Af den 23 Augusti 1704}}<div style="text-align: center;">Wien den 30 Julij</div> Det skrifwes öfwer Ofen, at Ragotsky har försökt en storm på Szegedin, men at han med förlust af 3000 Man är blefwen afslagen, och sedan aldeles där ifrån fördrifwen, man will och säija, at han der wid sielf skal wara illa sargat, ia och aldeles ihielslagen, hwar om man med största längtan wäntar bekräftelse. Rebellerne fara eliest ännu allt illa fram, med häriande och brännande. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,<br>Af den 30 Augusti 1704}}<div style="text-align: center;">Wien den 6 Augusti</div> Det som sidst berättades om Ragotskys nederlag wid Segedin blifwer bekräftat, men om hans egen Person har man ingen widare efterrättelse. Til någon afhandling med Rebellerne är nu minder liknelse än någonsin tilförende. De ströfwa häria och bränna öfwer alt, hafwa och i Ungern nyligen intaget Caschaw, hwilket Zatmar endera dagen lärer fölia. General Heister är nu til Armeen i Ungern afrest, och skal med mehr Troupper til häst och foot så wäl utur granskapet, som ifrån Armeen i rijket blifwa förstärkt. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,<br>Af den 6 Septembris 1704}}<div style="text-align: center;">Wien den 13 Augusti</div> Ragotsky är i Siebenburgen, hwarest uproret mehr och mehr tiltager, och han där wil låta upkasta sig för en Furste. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,<br>Af den 13 Septembris 1704}}<div style="text-align: center;">Wien den 20 Augusti</div> Det skrifwes ifrån Siebenburgen, at Generalen Rabutin har taget Cautzleren i Siebenburgen Grefwe Betlem wid hufuwdet, för det at han befunnits wilia förleda ständerne til at affalla, och antaga Ragotsky til Furste och låtit honom halshugga, hwilket har i landet giort en sådan skräck, at en stor del af de illa sinnade bequämma sig til lydno igen. Man giör sig det hoppet, at Rebellerne i Ungern, lära nu efter den stora Segern wid Donaw-strömen sig betänckia, och sielfwa anhålla om nåd, men ännu synes der til ringa liknelse. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,<br>Af den 20 Septembris 1704}}<div style="text-align: center;">Wien den 27 Augusti</div> Om något stilstånd med Rebellerne i Ungern, eller någon förewarande underhandling med dem, som talet hade gått, hörer man intet. Det synes twärt emot, at de ingen lust där til hafwa, efter de åter nu igen på alle ställen widt och brett ströfwa, hafwe sig och draget så starkt tilsamman, at de kunna biuda Feltmarskalken Heiser hufwudet. Fästningen Neutra i Ungern har i mangel af lifsmedel omsider måst sig åth Berezini upgifwa. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,<br>Af den 27 Septembris 1704}}<div style="text-align: center;">Wien den 3 Septembris</div> Man begynnar åter nu tala om ett stilstånd med underhandling med Rebellerne i Ungern, hwar til de säijes sig wilia bequäma, sedan de förnummit at sakerne i rijket igenom den sidste Segern wid Donaw-strömen hafwa sig mächta förändrat. Men det kan der om ännu med ingen wishet säiias, efter de uproriskes förnäwsta hufwuden äro der om sins emellan ey ense. På somlige orter hafwa de likwäl med ströfwande och plundrande innehållit, men på andra ställen fara de der med fort äfwen som tilförende. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,<br>Af den 4 Octobris 1704}}<div style="text-align: center;">Wien den 10 Septembris</div> Stilståndet med de uproriske i Ungern är wärkeligen träffat, och äro deras fulmächtige hitkomne til at göra en begynnelse med fredzhandlingen. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,<br>Af den 11 Octobris 1704}}<div style="text-align: center;">Wien den 17 Septembris</div> Med de uproriske i Ungern står förlikningen på en god foot, och är stilståndet til den 5 Octobris förlängt skolandes handlingen med dem innan kort företagas. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,<br>Af den 18 Octobris 1704}}<div style="text-align: center;">Wien den 24 Septembris</div> Med de uproriske i Ungern är man omsider så wida kommen at man på både sidor har bewiliat til en sammankomst i Chemnitz til at afhandla et widare förelängiande af stilståndet, samt preliminarierne til den instundande tractaten. På Keyserlige sidan skola Baron Seiler och Gref Lamberg sig dijt förfoga. Det största swårigigheten wid detta wärket lärer Ragotsky förorsaka, hwilken påstår at blifwa förklarat för Furste af Siebenburgen, Det detta hofwet näpligen lärer bejaka, men elliest lära de öfwer honom fälte domarne för Tractatens begynnelse blifwa uphäfne. Man hade i går tidender, at Caschaw och Eperies, twå mycket angelägne orterr i öfwer-Ungern, hwilka de uproriske i ett helt åhr hållit inspärrade, hafwa i brist af lifsmedel måst sig upgifwa, hwar igeuom de uproriske torde blifwa föranlåtne at deras wilkor desto högre spänna. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,<br>Af den 25 Octobris 1704}}<div style="text-align: center;">Wien den 1 Octobris</div> De Keyserlige Commissarierne, som nämde äro til de Ungerske stridigheternes biläggiande, hafwa sig i några dagar uppehållit i Presburg, efter de ey welat antaga Ragotskys dem tilskickade pass, hwar uti han kallat sig Furste af Siebenburgen, men sedan detta blifwit af honom ändrat, hafwa de fortsatt resan åt Schemnitz. Rogotsky och Berezini lära bägge uppehålla sig der i neigden til at afwachta huru tractaten wil aflöpa. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,<br>Af den 1 Novemberis 1704}}<div style="text-align: center;">Wien den 8 Octobris</div> Ehuruwäl stilstånds terminen med de uproriske i Ungern den 5 hujus är til ända lupen, så blifwa likwäl fientligheterne på både sidor så läuge instälte, til dess man kan see, hnru handligen i Schemnitz wil aflöpa, om hwilkens utgång man lofwar sig alt gott, så framt de öfwer Ungerske och Siebenburgiske sakerne icke styfwe de uproriske ännu mehr. Omskönt nu inge fientligheter på både sidor blifwa föröfwade så faller det likwäl den gemene man swårt at han ey med fulkomlig frihet får sköta sin hantering, och komma sig före igen, emedan det ingom är tillåtit at gå utur sitt districht, och bruka sin näring. Feltmarskalken Heister har under stilståndet uppehållit sig här i staden och är ännu här, afwachtandes utgången på sammankomsten i Schemnitz, imedlertid gå efter hand ersättnings Troupper utföre til dess Armen som ännu står neder wid Donaw-strömen, och har man igenow Skantzen Fedvars intagande den förmonen, at de uproriske äro aldeles ifrån denne sidan om strömeu fördrefne, och altså hela det districtet för dem befriat. Det wil nu förwisso säijas, at stilståudet skal til ändan af detta åhret wara förlängt, och gör man sig om handlingen i gemen mächta god förhopning, emedan Hans Keyserlige May:tt har förutan den Instruction, som Commissarierne medgifwen är, til dem afsänt en fördelachtig förklaring öfwer några puncter, som syntes i wärket giöra största swårigheten. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,<br>Af den 8 Novembris 1704}}<div style="text-align: center;">Wien den 15 Octobris</div> Det hålles före, at främmande penningar blifwa i Ungern utdelte til at nnderhålla uproret, det koste hwad det kan, der mot är man här betäknt uppå medel til at i tid försee sig med behörig macht til dess dämpande, och i fall handlingen skulle emot förmodan fruchtlöst aflöpa, är redan ett förslag fattat, efter hwilket man med alfwar skal kunna wärket angripa. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,<br>Af den 15 Novembris 1704}}<div style="text-align: center;">Wien den 22 Octobris</div> Det wil nästan säijas, at handlingen i Schemnitz är så gått som afbruten, och at de uproriske begynna åter wisa sig i fält igen, fördenskul och icke allenast de Keyserlige Regementerne begynna upbryta utur deras quarter, utan 5 Regementer til häst komma och utur riket til Armeens förstärkning. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,<br>Af den 22 Novembris 1704}}<div style="text-align: center;">Wien den 29 Octobris</div> Den frögden, som wii har haft öfwer Straubingens och Passaus inrymmande, är mycket förringat igenom de tidender, at handlingen med de uproriske i Ungern är aldeles afbruten. Ty aldenstund de uti ingen del hafwa welat gå ifrån deras påstående, och de Keyserlige Commissarierne föregifwet sig ingen befalning hafwa at inlåta sig i någan handling öfwer Siebenburgens afträdande åth Ragotsky, så hafwa de förre rest sin wäg ifrån Schemnitz, och de sednare tillika med de Engelske och Hollenske Ministerne med oförrättadr saker begifwit sig på wägen hijt tilbaka igen. I medlertid gör hofwet all anstalt til at med wåld dem betwinga, til hwilken ända och befalning afgången är til de Troupperne, som stått wid Donaw-strömen under Fältmarskalken Herbewille at draga sig hijt utföre, och conjungera sig med Armeen under Felt-Marskalken Heister, då man tror dem wara nogsamt wuxne til at twinga de uproriske under lydno. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,<br>Af den 29 Novembris 1704}}<div style="text-align: center;">Wien den 5 Nowembris</div> Man talar mycket åtskilligt om orsakerne til handlingens afbrytande med de uproriske i Ungern, och mena månge, at deras gemensamme så wäl som Ragotskys särskilte påstående har ey warit sådant, om man har det welat föregifwa. Ehuru der om är, så är handlingen afbruten, och Ragotsky med 16000 Man gången för Neüheüsäel, hwilken ortman fruchtar at han så mycket lättare lärer inbekomma, som besättningen der inne är mycket swag, och sielfwa Fästnings wärken i ett ganska slätt tilstånd. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,<br>Af den 6 Decembris 1704}}<div style="text-align: center;">Wien den 12 N owembris</div> Man hörer nu utur Ungern intet annat, än berättelse ifrån alle orter om de uproriskes föröfwade wåldsamheter med plundrande och brännande, och deras anstalter til krigets fortsättiande med ytterste krafter. Så har och Neüheüset i mangel af lifsmedel, Ammunition och andre nödwändigheter måst sig i deras händer upgifwa, men man wet ännu ey omständigheterne och wilkoren. De äro och med 15000 Man infalne i Mähren, och ärna göra det samma in i Österrike, doch hoppas man, at när de utur riket, Bömen och Schlesien på wägen warande Troupper framkomma, lärer man wara stark nog at desse halsstarrige fördrifwa och utrota. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,<br>Af den 13 Decembris 1704}}<div style="text-align: center;">Wien den 19 Nowembris</div> Man förnimmer nu, at Neüheüsel ey är med dagtingan öfwergånget, utan at de Ungerske som i Fästningen legat, förstått sig med de uproriske, och gifwet dem anledning at komma in i Fästningen, hwar uppå de Tyske Troupperne lagt neder Gewähr, och de gemene taget tienst under Rebellerne, men Officerarne måst gifwa sig til fångar. Fältmarskalken Heister är här ifrån afrest til Armeen, och gå de Keyserlige Regementerne ifrån alle orter dijt efter til at med all macht förekomma de uproriskes förehafwande, hwilka på alle sidor med förderfwelige anslag omgå. I Siebenburgen har General Rabutin warit emot dem lycklig, och nederlagt 3000 af dem, warandes och eliest redan så förstärkt, at man menar den Prowincen wara utan fara. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,<br>Af den 20 Decembris 1704}}<div style="text-align: center;">Wien den 26 Nowembris</div> De nproriskes i Ungern macht wäxer dageligen til, och hafwa de wid Feltmarskalken Heisters ankomst til Armeen, som ännu ey är mer än 8000 Man stark, så häftigt honom anfallit, at han intet kunnat hålla stånd, utan blifwit nödtwungen at wika undan, och draga sig tilbaka på denne sidan om March-strömen. Om nu de uproriske skulle wilia gå in i Österrike innan den Keyserlige machten blifwer starkare, lärer dem falla lätt at med eld och swärd alt föröda. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,<br>Af den 3 Januarij 1705}}<div style="text-align: center;">Wien den 10 Decembris</div> Ifrån Lägret under Feltmarskalken Heister förnimmes, at be:te General har gått med sin Armee öfwer March-strömen, och ärnat angripa Rebellerne, som sig uti en skog wid Weisenberg förskantzat, så at man nu dageligen förhoppas något gott der ifrån at förnimma. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,<br>Af den 10 Januarij 1705}}<div style="text-align: center;">Wien den 17 Decembris</div> Utur Ungern har man den efterrättelsen, at Feltmarskalcken Heister, som nu har Conjungerat sig med Generalen Herbertstein, står en mihl ifrån Presburg, at de uproriske under grafwerne Berez Forgatz och Caroli hade dragit sig tilsamman ey långt ifrån Marienthat, och fältslagen welat hindra de Keyserlige igenom gången, men at sedan de funnit sådant willia falla dem förswårt hafwa de dragit sig tilbaka åt Vagströmen, och lemnat dem Keyserligom wägen öpen. Deruppå har Feltmarskalken Heister, som med alt är wäl försedd och förer med sig alt hwad til en bryggia behöfwes, dem eftersatt och hoppas man stundeligen at få höra något wara emellan dem förelnpit, eftersom och redan ett rychte kommit är, at de uproriske skola wara slagne och lijdit ett ansenligit nederlag. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,<br>Af den 17 Januarij 1705}}<div style="text-align: center;">Wien den 24 Decembris</div> Man har här fått de hugnelige tiderne, at Fältmarskalcken Heister har den 16 hujus ey långt ifrån Tyrnau angripit de uproriskas macht bestående af 40000 man, hwilka Ragotsky och Berezini sielfwa anfört, dem efter 2 timars fächtande är fältet slagne, några 1000 man nedergiort, och Lägret med Stycken, Ammunition och Bagage eröfrat. Af de Keyserlige äro ey mehr än 500 blefne. Af denne Seger wäntar man så mycket större frucht, som en stoor dehl af de uproriske hafwa sedermehra redan gifwit sig under Keyserlig lydno. Det berrättes och utur Siebenburgen, at Rebellerne der under Grefwe Forgats befäl äro af General Rabutin slagne. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,<br>Af den 24 Januarij 1705}}<div style="text-align: center;">Wien den 31 Decembris</div> Den sidste omtalte Segern öfwer de uproriske wid Atnow blifwer fuller bekräftat, men man håller nu deras förlust ringare, än det i förstone utgafs, helst efter de förnimmes sig åter igen wilia församla, och den ledne skadan hämnas. Doch hålles sådant [..] skola blifwa för dem så mycket swårare, som emellan deras förnämsta hufwuden en större oenighet, än tilförende, förspöries, och en stor deel af manskapet sig söndrat, och begifwit hwar til sin. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,<br>Af den 7 Februarij 1705}}<div style="text-align: center;">Wien den 14 Januarij</div> Rebellerne under Grefwe Budiani hota at endera dagen sättia öfwer Donau-Strömen, och göra ett ströfwande, här är åter ett rychte kommit at General Rabutin har i Siebenburgen slagit de uproriske, hwilket wäntar bekräftelse. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,<br>Af den 14 Februarij 1705}}<div style="text-align: center;">Wien den 18 Januarij</div> Wid den infallne starcke winteren göra de uproriske stor skada igenom deras ströfwande, och hafwa i desse dagar åtskillige fläcker och byar utplundrat och afbränt. De hålla och de Keyserlige Troupperne i deras qwarter i ett stadigt alarm, och hafwa äfwen satt öfwer på Öön Schütt, drifwandes där stor motwillia. Sidsta brefwen ifrån Heister förmähla, at i fall Rebellerne skulle något willia wåga pa denne sidan Donau-strömen, lärer han hafwa på dem ett wakande öga. Man hoppas elliest at när bemälte General blifwer med den nu anryckande undsättningen förstärkt, lärer han med macht kunna detta owäsendet dämpa. Har omsider måst för brist skul på Lifsmedel gifwa sig i Rebellernas händer, och är besättningen 400 man stark beledsagat til Pest. Nu förmenes de willia något antingen emot Gross-Varadin eller Segedin företaga. Med Besättningen i Eperies, som och war 400 man starck, hafwa de på ett grufweligit sätt förfarit. Ty sedan den samma hade dagtingat at med 4 Stycken få utmarchera, är hon sedan under wägen blefwen afwäpnat, och emot all folcks lag jämmerligen nederhuggen, på några Officerare när, hwilka blifwit lemnade wid lifwet, och fångne bortförde. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,<br>Af den 21 Februarij 1705}}<div style="text-align: center;">Wien den 28 Januarij</div> Ehuruwäl man hade trott, at Feltmarskalken Heister skulle någorlunda kunna hindra de uproriskes antog och ströfwande, så hafwa de likwäl wid den starke nu infalne frosten i förgår wågat sig öfwer Donaw strömen, och öfwer 23 byar och fläckar här omkring och i denne stadens åsyn plundrat och afbränt, samt en hoop fångar med sig bortfört. De hade och så när öfwerrumplat 2 Regementer af de gamla Keyserlige, om desse på undfången kundskap ey hade i hastighet kastat sig in i Altenburg. General Heister är där uppå strax med Armeen upbruten at de uproriske upsökia, man lärer snart see, hwad han kan uträtta. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,<br>Af den 28 Februarij 1705}}<div style="text-align: center;">Wien den 4 Februarij</div> De uproriske i Ungern fortfara ännu med deras plundrande och brännande här omkring, och lade i går å nyo 4 Byar i aska, hwarigenom skracken och flychtandet ibland folcket tager öfwerhanden, och låter hwar och en föra sine saker och egendom in i de näste platzerne. Man gör sig ännu alt fort det hoppet, at Feltmarskalken Heister, som den 1 hujus med sine Troupper bröt up åt Wagströmen, där den störste Rebellernas hoop står, skal kunna försättia den samma något strek, och honom aldeles förjagn, men det hoppet har slagit så ofta felt, at mau uu fast ey mehr wet, hwad man kan hafwa at förwänta. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,<br>Af den 7 Maartij 1705}}<div style="text-align: center;">Wien den 11 Februarij</div> Ifrån Feltmarskalken Heister har man sedermehra ey något särdeles hört, men de uproriskes häriande och brännande warar alt fort som tilförende. Man begynner säija, at några afskickade lära med det första afgå åt Ungern til at försökia, om icke den sidste Tractaten med Rebellerne måtte åter kunna uptagas, men man wet ey, hwad deruppå kan wara at byggia. I medlertid går några Regementer utur Beijern hijt up åt at förstärckia Armeen i Ungern {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,<br>Af den 14 Martij 1705}}<div style="text-align: center;">Wien den 18 Februarij</div> De uproriske ströfwa alt fort på ömsa sidor om Donau och Vag strömarne, och häria och bränna fram och tilbaka, så at Felt-Marskalcken Heister snart ey wet, på hwilkendera sidan han skal dem eftersättia warandes ock förswag at sin macht fördela, han har derföre nu beslutit at låta sine Trouuper något hwila, til dess de öfrige Regementerne kunna komma fram til förstärkning. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,<br>Af den 21 Martij 1705}}<div style="text-align: center;">Wien den 22 Februarij</div> De uproriske fara alt fort med deras ströfwande och röfwande och ähro icke alenast med 10000 man gångne in åt Mähren, uthan och låtit sig för några dagar sedan 8000 man starcke se wed Ödenburg, hafwa och låtit ett Generalt upbod utgå til hela Neder Ungern och på ordenttigit wtjs befalt, huru myckit manskap til häst och foot, så och huru mycket Lifsmedel och Foder hwar ort skulle lefwerera, i widrigit fall wille de med mord och brand på det aldrasträngaste emot de olydige förfara. Detta har å nyo förorsakat ett stort flychtande ifrån Landet alt omkring, har och bracht så mycket til wäga, at Iuwånarne här i Förstädren måste dag och natt besättia Linierne och hålla flitig wacht, på det desse rosfoglar ey måtte sielfwa förstäderne kunna anfalla. Feltmarskalck u Heister har fuller med Cavalleriet något begynt sig röra igen, och wil försökia, om han kan bringa dem til stånd, har och igenom ett alfwarsamt påbud utfalt at ey lyda de uproriskes utskrifning, men det twiflas mycket, om han med den wachten, som han nu för tiden hafwer, något särdeles lärer kunna berätta. De säijes nyligen hafwa haft före at förmedelst ett hemligit förstånd med några af Borgerskapet inkräkta Presburg, men at det i tid blifwit Commendanten uptäkt, och altså förekommit. I desse dagar äro de 3 Ungerske Herrarne, som tilförende warit brukade at nnder hand bringa någon handling med några nye tilbod, om hwilkes förrättning man innan kort torde något widare förnimma, ängoch man i gemen gör sig om framgång derutinnan aldeles ingen förhopning. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,<br>Af den 28 Martij 1705}}<div style="text-align: center;">Wien den 4 Martij</div> De uproriske ströfwa alt fort på denne sidan om Donawströmen, och göra med deras plundrande i bygden en mächta stor skada, Feltmarskalken Heister står ännu quar i sine förre quarter, och klagar at honom fattas lifsmedel och hwariehanda tilbehör för Armeen, anhållandes at man nu, sedan Donauströmen blifwit öpen, måtte til honom förskaffa, det han hafwer af nöden. Man har altså nu giordt den anstalt, at farkostar dageligen både med nödige lifsmedel och Ammunition dijt åt afgå. Ett eller annat Regemente äro redan förbigångne, som kommit utur Beyern, och arnas den Ungerske Armeen til förstärkning. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,<br>Af den 4 Aprilis 1705}}<div style="text-align: center;">Wien den 11 Martij</div> Feltmarskalcken Heister är för några dagar sedan med en deel af sine Troupper gången at upsökia och förskingra Rebellerne, som under Gref Caroli hafwa Landet på denne sidan Donau-Strömen med deras häriande och brännande så illa medfarit. Bemelte Rebeller säijes wid hans anmarche hafwa dragit sig hogre up åt landet, så at man nu wäntar förnimma, hwad han emot dem kan uträtta. Man seer utskickade af dem, som blifwa brukade wed fridzförslagen med Rebellerne, resa af och an, och göra sig åtskillige der af förhopning, at det torde komma til förlikning, men andra hålla det aldeles för ogiörligit, hwilcket tiden måste utwijsa. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,<br>Af den 11 Aprilis 1705}}<div style="text-align: center;">Wien den 18 Martij</div> De sidste tidendetne utur Ungern medbringa, at Feltmarskalken Heister på den ena sidan, och Grefwe Palfi med 2000 man på den andra hafwa omränt den Rebelliske Grefwe Caroli uti Bochover skogen, så at han näppltgen utan at sättia håret til lärer undkomma. Om handlingen med de Uproriske är alt owist, ehuruwäl några af provincierne sig hafwa tilbudit at wilia Keyserlig nåd antaga. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,<br>Af den 18 Aprilis 1705}}<div style="text-align: center;">Wien den 25 Martij</div> I dag bittida är en Enspännare utur Ungern ankommen med berättelse, at Feltmarskalken Heister har den 20 hujus angripit de Ungerske uproriskes anförare Grefwe Caroli, som med 6000 hästar war på denne sidan om Donau öfwergången, och honom i grund slagit, samt hela hans Bagage och wagnar lastade med det giorde bytet eröfrat. Man wet ey ännu wäl alle omständigheterne af denne träffningen, men det hålles före, at Grefwe Caroli sielf med de öfwerblefne är så instängd, at han ey kan undankomma, efter alle passen äro noga besatte, och wåre Farkostar på Donau-Strömen på honom uppassa. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,<br>Af den 25 Aprilis 1705}}<div style="text-align: center;">Wien den 1 Aprilis</div> Den sidst omrörde Segern öfwer Rebellerne blifwer fuller bekräftat, men nederlaget är ey så stort, som i begynnelsen sades. Detta alt oachtat, fortfara de med deras ströfaude och åtskillige orters intagande, och lära ännu gifma Felt-Marskalken Heister nog til at skaffa. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,<br>Af den 2 Maij 1705}}<div style="text-align: center;">Wien den 8 Aprilis</div> Ragotsky förnimmes åter hafwa en stark Armee tilsamman, och wara hijt åt i antog. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,<br>Af den 9 Maij 1705}}<div style="text-align: center;">Wien den 15 Aprilis</div> Utur Ungern har man sedermera intet förnummmit något föränderligit, utan at de uproriske med plundrande och brännande, äfwen som tilförende, fortfara och iämwäl posterne borttaga, så at man om deras företagande ey kan hafwa någon wisshet. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,<br>Af den 16 Maij 1705}}<div style="text-align: center;">Wien den 22 Aprilis</div> I Ungern går wärcket myckit slätt, och äro störste delen af Generalerne ifrån Armeen hijt komne, i medlertijd faller den ena orten efter den andra i mangel af lifsmedel och undsättning dem uproriskom i händer. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,<br>Af den 30 Maij 1705}}<div style="text-align: center;">Wien den 6 Maij</div> Hans Keyserlige May:t har giort en ändring med Generalerne i Ungern, och skal i denne samma Generalen Heister tieua wid Armeen i Rijket, men Generalerne d´ Herbeville och Schlick föra wärket i Ungern, hwarest oroon ännu ingalunda uphörer, och synes, at alle goda tilbod blifwa af Rebellerne förachtade, efter de än dageligen sig förstärckia, och på åtskillige orter med några 1000 man omkring ströfwa. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,<br>Af den 6 Junij 1705}}<div style="text-align: center;">Wien den 13 Maij</div> Generalen d´ Herbeville är för några dagar sedan afrest åt Ungern, och alle Keyserlige Troupperne där sammandragne, at kunna wid hans ankomst något företaga. Man begynner nu åter at fatta något hopp om en förlikning med de uproriske, efter man hoos dem förnimmer en större benägenhet at denne Keysarens tilbod antaga, men ännu weet man ey, huru wida sådant hafwer grund. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,<br>Af den 13 Junij 1705}}<div style="text-align: center;">Wien den 13 Maij</div> I desse dagar är wid hofwet twänne gånger rådslag hållit öfwer det Ungerske wäsendet, och lärer sig snart yttra, om någon wänlig förlikning med de uproriske står til at förmoda, eller om de med wåld skola twingas. Som man här säger, skal et stilstånd til en begynnelse wara slutit. I medler fara de uproriske i Siebeuburgen illa fram, för hwilken orsak skul General Glöchelsperg blifwer här ifrån dijt skickat at sådant hämma. Men har här begynt på Keyserlig befalning at öfwa Borgerskapet i Wapneu, hwilket här efter alla Sön- och Helgedagar skal ske, på det de wid alla förefallande händelser måge kunna med Gewähr omgå. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,<br>Af den 20 Junij 1705}}<div style="text-align: center;">Wien den 27 Maij</div> Det har nu mehra ingen liknelse til någon förlikning med de uproriske i Ungern, efter de icke allenast utslå den dem tilbudne nåden, utan och församla sig på åtskillige orter starkare än tilförende, och med häriande och brännande, samt obeskrifwelige motwilligheters föröfwande på ett grufweligit sätt framfara. De förnimmes stå med 14000 man wid Marchströmen, och hafwa i sinnet giöra ett infall i Österrike. Hofwet låter nu mera fördenskul alla tanckar fara om sakernes biläggiande med godo, utan giör alla möyelige anstalter til at dem med wåld twinga. Generalen D´ Herbe ville är i Comorra, och drager Troupperne tilsamman, wäntandes til sig Artolleriet, som redan är hijt åt på wägen. Generalen Glöchelsperg är åt Siebenburgen redan afrest til at där anföra wärcket. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,<br>Af den 27 Junij 1705}}<div style="text-align: center;">Wien den 27 Maij</div> Utur Ungern berättas, at de uproriske sig på alle orter förstärkia, och hafwa beränt Gross-Varadin och Giula. Det giöres fuller anstalter til den Keyserlige Armeens upbrott, men den samma lärer litet kunna uträtta, förr än de förwäntade Regementerne utur Tyskland ankomma. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,<br>Af den 4 Julij 1705}}<div style="text-align: center;">Wien den 10 Junij</div> Man föruimmer mehr och mehr utur Ungern, huru de uproriske sig på åtskillige orter tilsammandraga, och skola de på Öön Schütt wara 40000 man starke så at de Keyserlige säijes måst draga sig tilbaka un-Presburg. Några lycklige partier göres fuller emot dem undertiden, men det giör litet til hufwudsaken. Här begynner man åter at tala något om en förlikning, men utan någen wiss grund. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,<br>Af den 11 Julij 1705}}<div style="text-align: center;">Wieu den 17 Junij</div> Emedan den Ungerske oroen icke allenast ännu ey är stillat, utan snarare syues mehr och mehr wilia tiltaga, så göres och allehanda anstalter til at den samma med all macht dämpa. Någre Regementer komma i desse dagar utur Beijern, hwilka utan drögsmåhl blifwa åt Ungern fortskaffade. Så komma och de Danske Troupperne utur rijket hijt upföre, hwar af Rytteriet redan är igenom Mähren förbigånget, men fotfolket wäntas stundeligen här an til at sättias på Farkostar och föras til den Keyserlige Armeen under General d´Herbewille, hwilken nu står på denna sidan om Donaw-strömen til at betäckia landet för de nproriskes ströwande, men lärer, så snart be:te Troupper ankomma, gå öfwer på andra sidan, och sakerne med eftertryck angripa. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,<br>Af den 18 Julij 1705}}<div style="text-align: center;">Wien den 24 Junij</div> Man förnimmer at en deel af den Keyserlige Armeen i Ungern är upbruten, och gången til at upsökia och förjaga de wid Öön Schütt församlade uproriske. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,<br>Af den 25 Julij 1705}}<div style="text-align: center;">Wien den 1 Julij</div> Man förnimmer utur Ungern, at Ragotsky med 4000 Man står allenast 3 mijhl ifrån Pest, wäntandes til sig Artolleriet ifrån Caschaw, då han samma ort wille angripa. Der emot blefwo alla möijelige anstalter giorde til Fästningens förswar, och woro 300 Man af General Glöchesbergs Troupper der inkastade. De Franske Troupperne, et wackert och wälöfwat folk, komma dageligen här an och fortsättia marchen åth Ungern. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,<br>Af den 1 Augusti 1705}}<div style="text-align: center;">Wien den 8 Julij</div> Bref ifrån Offen berätta at Generalen Glöckelsberg stode nu wid Adom och wäntade widare ordre af General Erbewille ; men Ragozzi hade dragit sig ännu närmare til Pest och ärnade bem:te ort att angripa. Ifrån Arrath berättas att som Caroli ifrån den 20 Maij til den 14 Junij denne orten med bombers inkastande och minerande starkt ansatt, så hade den der inneliggiande Commendanten Öfwerst-Lieutnant Richter med sina 60 man utan at hafwa några stycken, så tappert sig förswarat, at Caroli blifwit twungen sedan han först stuckit alt i brand, bemälte den 14 Junij belägringen för denne orten att uphäfwa, då han och månge döde och blesserade efter sig lemnat. I går blefwe de Ungerske Deputerade Biskopen af Vizza och Ungerske Adwocaten Ockoliezani här ifrån tilbaka affärdade. Några Ungerske Bref förmäla, det Rebellerne nu alfwarligen äre sinnade at inlåta sig uti Freds handling, och at redan i förgår et stillestånd skulle hafwa blifwit publicerat ; hwilket dock tiden lärer uthwijsa. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,<br>Af den 8 Augusti 1705}}<div style="text-align: center;">Wien den 15 Julij</div> Ehuruwäl man har giort sig gott Hopp om någon fredzhandling med de uproriske i Ungern, så står likwäl alt sådant ännu i ett widt fält, aldenstund de uproriske påstå en hoop nye wilkor, och wilja änteligen hafwa förut ett stillstånd uprättat, men imedlertijd draga sig wid Wag-strömen starkt tilsamman, och föröfwa med häriande och brännande grufwelige motwilligheter. Ragotsky är med sine Troupper utur sitt förra läger upbruten, och gången åth Neuheusel, hafwandes til den ändan slagit en bryggia öfwer Granströmen. Hans upsåt synes wara at understödia Beresini, som med sin hoop är ifrån Neuheusel gången åt Leopoldstadtt til at samma ort inkräckta. Alt detta at förhindra är Fältmarskalken d´Herbeville med de Keyserlige Troupperne ifrån öön Schütt upbruten och i dess ställe Glöchelsberg ifrån Ofen dijt åth i antog. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,<br>Af den 15 Augusti 1705}}<div style="text-align: center;">Wien den 22 Julij</div> Man har utnr Ungern, at sedan de uproriske förnummit, det General Glökelsberg woro ifrån Ofen afmarcherat til at conjungera sig med Feltmarskalken d´ Herbeville, hafwa de med all macht den 16 hujus anfallit Pest, i meneng at det öfwerrumpla, men de äro derifrån tappert blefne afdrefne. Deruppå är General Glökelsberg beordrat at gå åt Ofen igen, och öfwer på Pester sidan, til at göra Diversion, och twinga de uproriske sin macht at fördela. De hafwa i hela Ungern deras mästa manskap upbudit, och sätjes Berecini stå wid Türnau med 35000 man, til hwilka Ragotzsky med 15000 man änust skal stöta. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,<br>Af den 22 Augusti 1705}}<div style="text-align: center;">Wien den 28 Julij</div> I Förgårs kommo de för någon tid sedan här ifrån til den Ungerska Oroens biläggiande affärdade Deputerade hijt tilbaka igen. Och aldenstund Ragozzi låtit å nyo publicera ett oppbådh, i föllie af hwilket hwart huus bör utgiöra en man, och föregifwer at han förutan månge Beyerske och andre Officerare, är 70000 Man starck och står wid Neuhäusel färdig at marchera, men Berezini wid Szeret, och Ozkai på Mähriske gräntzen; Fördenskul har och Generalen Herbeville redan gått öfwer Wagen, men General Glökelsberg ill Ofen igenkommit, och torde man wäl med det första, sedan de Keyserlige jemwäl tämligen blifwit förstärkte, något nytt hafwa at förnimma, Rebellerne hafwa sökt at öfwerrumpla Gödingen; men den där inneliggiande Commendanten har dem så emottagit, at de med stor förlust på döde och blesserade måst draga sig tilbaka. Store Warradien är med Proviant wäl försedt. Hauptmannen von Hostfehr har med 10 Man Dragoner warit så olyckelig, at då han intet långt ifrån Derrenkruth gått uth til at recognosera, är han af fyra Standarer Rebeller öfwerfallen, samt med ett skått och hugg sårad, men hans föllieslagare aldeles nederhuggne. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,<br>Af den 29 Augusti 1705}}<div style="text-align: center;">Wien den 5 Augustij</div> Man har ntur Ungren de behageliga tidenderne, at Felt-Marskalken Herbeville har den 1. hujus wid Türnow angripit de uproriskes Armee beståendes af 40000 Man, den samma slagit, och förjagat, Läger, Bagage och Artollerie röfwat, o h wid 5000 Man på platzen nedergiordt, ibland de döda säijes och Otzkay wara, en ibland de Uproriskes förnämste anförare, wåre wore wid Enspännarens afgång uti efterjagandet begrepne. Af denne Seger förmodar man en mächta god wärckan, och alldenstund åtskillige Keyserlige Regementer warit i antog at sig med d´Herbeville conjungera, så lärer han nu wara i tillstånd at med eftertryck sin erhåldne fördel nyttia, här äro tidender inlupne, at General Glöchelsberg har wid offen, och General Rabutin i Siebenburgen wärkelig afbräck tilfogat. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,<br>Af den 26 Septembris 1705}}<div style="text-align: center;">Wieu den 2 Septembris</div> Man har åter nu på någou tid begynt tala om en förlikning med de uproriske I Ungern, hwaruppå och de nylige hijt ankomne Engelske och Hollenske Abgesanterne, Grefwen af Sunderland och Herr von Almelo af deras Herrar hafwa befallning at med flijt arbeta. Men i medlertid ströfwa de Uproriske Partierne, såsom tilförende, och förhärja nästan alt in under portarne af denna Stadeu. Den Keyserlige Armeen under Feltmarskalken d´Herbeville är i antog åt Siebenburgen, och har efter de sidste Brefwens innehåld redan gått öfwer Dona Strömen wid Pest, fortsättiandes marchen åt Segedin. Den unge Grefwe Heister har i medlertid befallning at med de öfrige Keyserlige Troupperne passa på de uproriske på denne sidan om Donau Strömen. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,<br>Af den 3 Octobris 1705}}<div style="text-align: center;">Wieu den 9 Septembris</div> Man kan med ingen wisshet säija om handlingen med de uproriske i Ungern, ehuruwäl derom nog talas, och de Engelske och Hollenske Gesanterne flitigt där uppå arbeta. De Uproriske förstärckia sig i medlertid på alla orter, och fara öfwer alt ynkeligen fram. Man hade trodt at den Keyserlige Armeen under Felt-Marskalken d´ Herbeville skulle längesedan wara i antog åt Siebenburgen, men det förnimmes, at han ännu den 2 hujus har stått wid Ofen, och wäntat til sig General Palfi med några Troupper til förstärkning, efter hwilkas ankomst marchen skulle gå för sig. Det förnimmes at de uproriske draga hela deras macht tilsamman wid Theisen, och willia de Keyserlige afbida. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,<br>Af den 10 Octobris 1705}}<div style="text-align: center;">Wieu den 16 Septembris</div> Den Keyserlige Armeen är nu wärkeligen gången öfwer Donauströmen wid Ofen och fortsätter sin marche åt Öfwer-Ungern. I medlertid talas det nog om underhandling med de uproriske, men utan at weta, hwad där med lider. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,<br>Af den 17 Octobris 1705}}<div style="text-align: center;">Wieu den 23 Septembris</div> Man förnimmer utur Ungern, at den Keyserlige Armeen fortsätter sin marche åt den sidan åt Zolnok, i mening samma ort at igentaga. Under marchen har den samma råkat på några 1000 uproriske, och dem slagit och förstrött. I medlertid draga sig de uproriske tilsamman här på nästa gräntzen, och begynna åter deras motwillia at föröfwa. Man talar nu åter starkt om en underhandling med dem, och säijes Hans Keyserlige May:t hafwa uppå de Engelske och Hollenske Gesanternes anhållande samtyckt til ett stillstånd, och wilkoren deraf låtit til Ragotzky berätta, wäntandes man nu, om de af honom blifwa antagne. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,<br>Af den 24 Octobris 1705}}<div style="text-align: center;">Wieu den 30 Septembris</div> Man har öfwer Ofen ingen efterrättelse haft ifrån den Keyserlige Armeen, emedan wägarne på den sidan äro af de ströfwande aldeles sperrade. Men ifrån Ragotskys läger wid Gran äro några öfwerlöpare komne, hwilka berätta, at man i bemälte Läger icke allenast haft kunskap om Zolnoks eröfrande, utan och at Forgats skal med sin hoop wara af Generalen Rabutin aldeles slagen och förskingrat, och wara sielf heel bestört til Ragotsky ankommen, och hoos honom anhålla om hielp til at detta nederlaget på Rabutin hämuas. Här säijes, at Ragotsky skal ibland sine öfwerläggia om Fredzwärket och om de af Hans Keyserlige May:t nyligen föreslagne wilkor til ett stillstånd. Men om de sins emellan kunna blifwa derom enige och huru wida det med wärket lider, kan ännu med ingen wisshet säijas. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,<br>Af den 31 Octobris 1705}}<div style="text-align: center;">Wieu den 7 Octobris</div> Tidenderne utur Ungern bekrafta intet det sidst omrörde Zolnoks intagande, utan at den Keysrlige Armeen fortsatte sin marche åt Siebenburgen, och hade wid Scongrad försökt at gå öfwer Theissen, men efter man hade där wid funnit stora swårigheter, woro det ändrat, och marchen wänd åt Segerin tilat där komma öfwer, hwilket man och tror redan war wärkstält. Hwad det lider med underhandliugen med de Uproriske kan man ännu ey säija, men det hålles likwäl före at den samma torde gå för sig, och at Biskopen af Olmytz, samt Grefwen af Wratislav skola af Hans Keyserlige May:t til Commissarier der wid wara förordnade. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,<br>Af den 7 Novembris 1705}}<div style="text-align: center;">Wien den 14 Octobris</div> Ifrån deu Keyserlige Armeen äro tidender inlupne, at den samme är lyckligen och utan det ringaste motstånd gången öfwer Theissen ofwan för Segedin, fått til sin förstärkning ännu 6000 Raitzer, så at hon wärkeligen består af 35000 man, och woro i fult antog at undsättia Gros Varadin. Men efter Ragotsky sielf med sine bästa Troupper til 50000 man stark står fast i förwäg samma anslag at förhindra, så lärer man utan twifwel af någon Träffning innan kort hafwa at förnimma. Det lärer sig och snart yttra, hwad liknelse det kan blifwa til handlingen med de uproriske, eftee de Keyserlige der til nämde Commissarierne jemte de Engelske och Hollenske Gesanterne innan kort skola sig har ifrån på wägen begifwa. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,<br>Af den 14 Novembris 1705}}<div style="text-align: center;">Wien den 21 Octobris</div> De Keyserlige Commissarierne samt de Engelske och Hållenske Gesanterne äro lyckligen til Tyrnou ankomne, hwilken ort til ett möte med de Uproriskes utskickade är utsedd, och förnimmer man, at Berecini och flera af deras förnämsta Hufwuden, sig jemwäl infinna. Man tror och, at Ragotsky sielf lärer förfoga sig dijt, huruwäl stor orsak är derom at twifla. Om detta wärket giör man sig nu här gått hopp, men det står der hän, om de Uproriskes rätta alfwar der wid är. Ifrån den Keyserlige Armeen i Ungern äro sedermera inge tidender komne, men man hoppas, at Gross-Varadin lärer wara undsatt och förfriskat, och at Conjunctionen med General Rabutin i Siebenburgen redan är för sig gången. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,<br>Af den 21 Novembris 1705}}<div style="text-align: center;">Wien den 28 Octobris</div> Man giör sig här alt mehr och mehr hopp om handlingens lycklige utgång i Tyrnow med de uproriske, och menar man, at åth minstone et stilstånd til en begynnelse lärer träffas, aldenstund hoff-Cantzleren Grefwe Sinzendorf i desse dagar mächta hastigt är der ifrån hijt kommen, och åter med lika hast ghet dijt tilbaka färdad Den Engelske Gesanten är där ifrån hijtkommen til at möta Hertigen af Marleborug, som innom några dagar hijt förwäntas, och med honom göra ett och annat aftal, hwar efter han strax lärer förfoga sig tilbaka åt Tyrnaw igen hwarest i medlertid den Hollenske Gesanten tillijka med de Keyserlige Commissarierne med flijt arbeta på handlingswärket. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,<br>Af den 28 Novembris 1705}}<div style="text-align: center;">Wien den 4 Novembris</div> I förgår ankom Hertigen af Marleborugh hijt i Staden, och hade i går Audience hoos Hans Keyserlige May•tt, beledsagat der til af bägge här warande Engelske Gesanterne. Som det förnimmes, at han medbracht närmare förslag til fred med de uproriske, så lärer det ärendet aldraförst företagas, och Gesanterne til Tyrnow afresa til handlingens fortsättande, den man menar i genom ett stillstånd skola begynnas. Ifrån den Keyserlige Armeen i Ungern har man inge wisse tidender haft, sedan den samme gick öfwer Theissen. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,<br>Af den 5 Decembris 1705}}<div style="text-align: center;">Wien den 11 Novembris</div> Den Hollenske Gesanten är ifrån Tyrnow hijt tilbaka kommen, och som det förnimmes, skal handlingen med de uproriske sig temmelig wäl anskicka. Ifrån den Keyserlige Armeen i Ungern äro nu Tidender inlupne, at den samme med alle nödwändigheter wäl föresett Gross-Varadin, och hade fortsatt dess Marche åt Siebenburgen. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,<br>Af den 12 Decembris 1705}}<div style="text-align: center;">Wien den 18 Novembris</div> Sedan Hertigens af Marleborug afresa gå nu i desse dagar Grefwen af Vratislaw och den Engelske Abgesanten åt Tyrnow, hwarest de Hollenske redan sig befinna, til at fredzwärket med de uproriske med alfware drifwa. Altsådant oachtat fortfara de uproriske alt jämt med deras ströfwande, hwarom man ifrån åtskillige orter erhåller bedröflige tiender. Wij har sedermera ey haft något särdeles ifrån den Keyserlige Armeen i Siebenburgen, men det förnimmes, at hela det landet är i fult upror, och wäntas med längtan, hwad Armeen där kan uträtta. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,<br>Af den 19 Decembris 1705}}<div style="text-align: center;">Wien den 25 Novembris</div> Man har utur Ungern erhållit Tidender, at de Uproriske hafwa welat hindra den Keyserlige Armeen i Siebenburgen öfwergången öfwer ett Pass, men blifwit der wid slagne, och förlorat deras Stycken och Footfolck. Detta förmodar man kunna hafwa den wärkan, at de så mycket snarare torde sig til förlikning beqwäma, ehuruwäl om deras ströwerier alt fort inkomma swåra berettelser. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,<br>Af den 26 Decembris 1705}}<div style="text-align: center;">Wien den 2 Decembris</div> Den sidst omrörde lycklige Träffningen med de Uproriske i Siebenburgen blifwer än ytterligare i gemen bekräftat, men rätta omständigheterne deraf äro ännu ey inkomne. Så kan man ey heller något wist ännu säija om tilståndet med Fridzwärket, efter som fuller de Ungerske Deputerahe äro med Hans Keyserlige Möy:ts förklaring angående både Stilståndet och Freden åt Tyrnou afreste, men den Keyserlige och Engelske Commissarierne äro ännu här. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Ti ender,<br>Af den 2 Januarii 1706}}<div style="text-align: center;">Wien den 9 Decembris</div> Ifrån Armeen i Ungern har man fuller sedermera inge Bref haft, twiflandes man intet, at Enspännarne lära wara borttagne, men eliest äro öfwer Gross Varadin tilförlåtelige tiender inlupne, icke allenast om den sidst omrörde lyckelige Träffningen, utan och, at Ragotsky skal andra gången hafwa lidit nederlag, och at Hans Keyserlige May:ts upsåt med alle orternes besättiande i Siebenburgen skal wara aldeles erhållit. Och efter det nu såijes, at Armeen är i full marche tilbaka igen, så förnimmer man, at de ströfwande Uproriske, som nyligen wågat sig när in til denne negden, hafwa i hastighet dragit sig tilbaka igen åt Öön Schütt, sedan de en och annan ort intagit, utplundrat och förbränt. Om Fredzwärket kan man ännu ingen ting säija. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Ti ender,<br>Af den 9 Januarii 1706}}<div style="text-align: center;">Wien den 16 Decembris</div> För 3 dagar sedan hade man med en ifrån Keyserlige Armeen i Siebenburgen ankommen Öfwerste bekräftelse, om den märkelige Seger, som den Keyserlige Armeen erhållit öfwer de Ungerske wid Schilo i Siebenburgen, hwar wid 6000 man skola wara nedgiorde, och en stor hop til Fånga tagne, alle Stycken och Mörsa e, samt hela Bagaget och 60 Fanor eröfrade, af hwilka 30 äro af bemelte Öfwerste, jemte en der til fånga tagen främmande Minister, hijtförde. De Keyserlige skola ey mehr än 144 förlorat, och 306 fått sargade. Nu förnimmer man öfwer Arrad at Ragotsky skal straxt efter det första nederlaget hafwa församlat och satt sig igen wid Bistritz, men at han af Generalen von Glökelsberg är andra gången slagen och förskingrat, och at Staden Bistritz har sig straxt deruppå gifwit, om hwilket alt man widare straxt omständigheter förwäntar. Ehuruwäl nu alt detta oachtat, de Uproriske på denne sidan ännu med deras ströfwande illa framfara, så tror man likwäl, at dessa deras nederlag lära förorsaka någon god wärkan i anseende ttl Fredzwärket om hwilket åter nu med tämmelig föthopning och liknelse begynuer talas. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,<br>Af den 16 Januarii 1706}}<div style="text-align: center;">Wien den 23 Decembris</div> De Uproriske i Ungern hafwa för några dagar sedan anfallit Staden Ödenburg, men blifwit af Borgerskapet tappert afslagne. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,<br>Af den 23 Januarii 1706}}<div style="text-align: center;">Wien den 30 Decembris</div> Detta Hofwet wäntar ännu med stor längtan efter fulkomlige Tidender om tilståndet i Siebenburgen, om hela landet wärkeligen är bracht under lydna, och i synnerhet, om det rychtet, som nyligen kom om en ny Segerwinning wid Bistrits, blifwer bekräftat, emedan man sedermera der om ingen kundskap haft hafwer. Om Fredzhandliugen i Ungern talas åter nn intet mehr, men wäl mycket om de uproriskes ströfwande, och huru de sig här och där förstärkia til at de faste orterne angripa. General Starenberg har sig påtagit befälet i Neder-Ungern, och har man til hans bekanta förfarenhet det förtroende, at sakerne lära innan kort komma på en annan foot. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,<br>Af den 30 Januarii 1706}}<div style="text-align: center;">Wien den 6 Januarij</div> Man har tidender utur Siebenburgen, at alt är där satt i godt tilstånd, och at största delen af Keyserlige Armeen är på wägen tilbaka igen. Fredzwärket med de Uproriske synes wilia blifwa ännu långsamare aldenstund Hofwet seyes hafwa giort dem några nye propositioner, öfwer hwilka de Uproriske så hastigt ey kunna, och til äfwentyrs ey heller wilia sig förklara. Imedlertid lära de Kayserlige Commissarierne så wäl som medlings Ministrerne begifwa sig hijt tilbaka igen. Staden Ödenburg blifwer af de Uproriske åter ånyo häftigt ansat, fördenskul Generalen Nehm är med några 1000 man i antog at den samma undsättia. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,<br>Af den 6 Februarii 1706}}<div style="text-align: center;">Wien den 13 Januarij</div> Det säijes, at Ragotsky har sammanskrifwit Ungerske Adelen til Mongatz til den 15 hujus, at taga i betänkiande de af Keyserlige Hofwet dem nyligen förestälte propositionerne, och at den ena Hollenske Ministren Herr Brüninx är jemwäl dijtrester til at göra samma propositioner smakelige. Så framt någon liknelse blifwer til god framgång, lära och då de Keyserlige Commissarierne samt den Engelske Ministren sig dijt förfoga. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,<br>Af den 13 Februarii 1706}}<div style="text-align: center;">Wien den 20 Januarij</div> Ifrån Siebenburgen har man säker efterrättelse, at alt är där i gått tilstånd, och at Feltmarskalken d´ Herbeville skyndar efter möyeligheten sig Marche hijt åt til baka igen. Hwad man om Freden i Ungern kan hafwa at hoppas, lärer sig utwisa wid slutet af de Ungerske Ständernes sammankomst, som den 15 hujus i Mikosch hållas skulle. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,<br>Af den 20 Februarii 1706}}<div style="text-align: center;">Wien den 27 Januarij</div> Man synes nu hafwa god förhopning om Fredz wärket med de Uproriske i Ungern, efter den hållenske Gesanten är nu här ifrån åt Mikosk afrest, och de andra tillijka med de Keyserlige Commissarierne säyes snart skola fölia efter. Icke dess mindre ströfwa de Uproriske nu igen mycket starkt, och hålla både Eisenstatt och och Ödenburg insperrade. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,<br>Af den 13 Martii 1706}}<div style="text-align: center;">Wien den 17 Februarij</div> Det längtas här mycket efter tidender om Fredzwärket i Ungern, om hwilket förhopningen är änuu god fast än de Uproriske i medlertid med deras ströfwande mächta illa framfara. De hafwa för kort tid sedan haft ett anslag före, at inbryta i Steijermark, men woro af Generalen Palfi med temmelig förlust tilbaka drefne. De hafwa sig sedermera wågat på denne sidan om Marchströmen, men för dess hastiga upswällande skul dragit sig strax tibaka igen, och en del deraf posterat sig på Öön Schütt, dijt de alt Wijn och Proviant, som de i negden finna, låta öfwerföra. Städerne Ödenburg och Cisenstat hafwa de hela tiden hållit insperrade, men nu förnimmes de hafwa dragit sig derifrån. Deremot hafwa de för några dagar sedan brutit in i Mähren, och lagt åtskillige små Fläckar och Byar i Aska sedan de dem utplundrat. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,<br>Af den 20 Martii 1706}}<div style="text-align: center;">Wien den 24 Februarij</div> För några dagar sedan är den Hollenske Gesanten ifrån Tyrnou hijt ankommen tillika med en Ungersk Deputerat, och hafwa ifrån de Uproriske uågra nya propositioner medbracht. Som det förnimmes, skola de ännu spänua Bogen något högt, fördenskul man ey wet, hwad der af wil blifwa. De underlåta i medlertid intet at på alle sidor med deras ströfwande och häriande föröfwa stor motwilia. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,<br>Af den 27 Martii 1706}}<div style="text-align: center;">Wien den 3 Martij</div> Den Ungerske Fulmächtige är åter här ifrån tilbaka rest, och har medbracht Keyserlig nåde under mycket fördelachtige wilkor, alenast de den innan den 10 hujus wilia antaga, sker det intet, så wil Haus Keyserlige May:t dem ey widare anhöra, utan med yttersta stränghet förfölia, på hwilken händelse några 1000 man stå i Beyern tilredz at sättias på Fahrkoster, och föras Donauströmen upföre åt Ungern. Man har ntur Siebenburgen, at den fördelachtige Orten Deva, som nu en lång tid warit af de Keyserlige inspärrat, har i mangel af Matwaror, för 14 dagar sig gifwit, hwaruppå det blifwit beslutit, at Generalen Rabutin skulle behålla qwar i Siebenburgen 5000 man, men Feltmarskalken d´ Herbeville kommer derifrån tilbaka med 15000 man. Generalerne Palfi och Heister blifwa och 15000 man starke, när de sig sammanfoga, så at om de Uproriske nu sig ey snart beqwäma, hållas de Keyserlige Wapnen för wara i sådant tilståud, at kunna med eftertryck detta owäsendet dämpa. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,<br>Af den 10 Aprilis 1706}}<div style="text-align: center;">Wien den 17 Martij</div> Man wäntar nu med längtan at förnimma de uproriske Ungrernes förklaring på de sidste Keyserlige propositionerne, och görs i medler tid all nödig anstalt at sammanfoga den utur Siebenburgen tilbaka kommande Armeen med Tronpperne på denna sidan, til at på all händelse med macht falla dem Uproriskom på halsen. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,<br>Af den 8 Maij 1706}}<div style="text-align: center;">Wien den 24 Aprilis</div> De Uproriske i Ungern hafwa bewiliat ett tilstånd på [..] dagar, på det man i Aresburg måtte tilsammankomma, och Arbeta på Fredz-Wärcket. Man giör sig om fulkomlig förlikning så mycket mehr hopp, som man tror sig hafwa god efterrättelse, at den menige man är der til benägen, omskönt deras förnämste Hufwud för deras särskilte skul äro wederspänstige. Feltmarskalken Grefwen af Starenburg är i går gången åt Ungern til at göra behörige anstalter, i fall Kriget skulle widare komma at förtsättias. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,<br>Af den 3 Julii 1706}}<div style="text-align: center;">Wien den 24 Junij</div> I desse dagar äro de Keyserlige Fulmächtige afreste åt Presburg, hwarest de Engelske och Hollenske Ministrerne såsom medlare hafwa dem tilstält Ungrerne Puncter, hwilka de påstå. Omskönt nu de samma som förliudes, skola wara temmelig högt spänste och trotzige, så hoppas man likwäl, at de en god del der af lära afstå, och at närwarande lyckelige tider för de Allierade lära jämwäl bringa detta Wärket i bättre liknelse. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,<br>Af den 10 Julii 1706}}<div style="text-align: center;">Wien den 16 Junij</div> De Keyserlige Fulmächtige äro åter ifrån Presburg hijt tilbaka komne til at berätta Hans Keyserlige May:t Ungrernes påstående, och deröfwer inhämta widare befalning. Efter all liknelse står Fridzwärcket ännu i temmelig widt Fält, aldenstund Ungrernes Puncter af Hofwet ansees för så obillige och trotzige, at man ey wäl kan sig deröfwer inlåta, och de der emot förmena, at de ey mycket deraf kunna eftergifwa. I medler tid och på all händelse är ett alment Upbod förkunnat i Mähren och Steijermark, hwilket ock i de öfrige nästgräntzande Länder och Provincier ske lärer, til at detta owäsendet med yttersta alfware stilla. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,<br>Af den 17 Julii 1706}}<div style="text-align: center;">Wien den 23 Junij</div> Om den Ungerska Fredzhandlingen kan man ännu ey wist berätta, och omskönt Ungrerue i deras inlefwererade Puncter hafwa spänt Bogen så högt, at man på Keyserlige sidan omöijeligen kan dem ingå, så bemöda sig likwäl medlings Ministrerne på det högsta at dem jämka, så at det ändå må kunna komma til en handling, efter som de ock, til at winna tid der til, hafwa förmått bägge Parterne til at stilståndet in til den 14 nästkommande Julij förlångia. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,<br>Af den 31 Julii 1706}}<div style="text-align: center;">Wien den 7 Julij</div> Ehuru wäl medlings Ministrerne sig på det högsta bemöda at kunna bringa handlingen med Ungrarne i gång, så är det likwäl föga liknelse, at de därutinnan lyckas, emedan Ungrerne synas beständigt wilja deras ingifne puncter påstå. För den orsaken skul är på all händelse Feltmarskalcken Grefwe Starenberg i desse dagar afgången åt Ungern, dijt och åtskillige Regementer utur rijket äro wärckeligen i antog, til at med yttersta macht twinga de uproriske til lydna. Så är ock Generalen Rabutin i Siebenburgen beordrat at hålla sig färdig til at äfwen på sin sida Ungrerne anfalla, så framt stillståndet utan något fredzslut skulle löpa til ända. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,<br>Af den 7 Augusti 1706}}<div style="text-align: center;">Wien den 14 Julij</div> Handlingen med Ungrerne är aldeles afbruten utan det ringaste hopp at kunna mer blifwa åter begynt. De säijes fuller wilja stilstådet, som i dag är ute, nu ytterligare förlängia, men emedan det ey annorlunda kan ansees, än för en konst at winna tiden, til at kunna sig desto bättre rusta, så är det afslagit, och draga sig Felstmarskalkerne Starenberg och Rabutin med hwar sin Armee til at dem anfalla. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,<br>Af den 21 Augusti 1706}}<div style="text-align: center;">Wien den 28 Julij</div> Sedan stillståndet med de uproriske Ungrerne är utstält, och handlingen afbruten, hafwa de begynt föröfwa deras förra fientligheter, och med macht sökt at trängia sig in igenom Linierne wid Ödenburg, men blifwit med stor förlust tilbaka drefne. Man gör sig gott hopp, at snart blifwa med dem färdig, efter nu Regenterne utur Riket äro i antog at förstärkia den Keyserlige Armeen under Feltmarskalken Starenberg, och den andra Armeen utur Siebenburgen sig ock rörer, at på den sidan tillika dem anfalla. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,<br>Af den 28 Augusti 1706}}<div style="text-align: center;">Wien den 4 Augusti</div> I Ungern fara de uproriske fort med deras fientlighet, och wil här nu säijas, at Ragotzi skal hafwa eröfrat Gran, men Berrezini med sin hoop ey långt står ifrån det Keyserlige Lägret, dijt 10000 Croater, och 5000 Raitzer redan äro ankamne, hwilka i deras marche hafwa strängeligen med mord och brand emot de uproriske framfarit. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,<br>Af den 11 Septembris 1706}}<div style="text-align: center;">Wien den 18 Augusti</div> I Ungern håller man sig på båda sidor ännu temmeligen stilla, och emedan de uproriske uppehålla sig med deras belägring, hwilken der sig företagit, men något der fortsättia, förstärckia sig de Keyserlige dageligen med nye Regementer, som komma utur Riket anländandes. Generalen Rabutin är jämwäl utur Siebenburgen med den Armeen i antog, och skal wara til Zolnok ankommen. Det begynner säijas, at den afbrutne Fredzhandlingen med de uproriske skal uppå Englandz och Hollands inständige anhållande åter uptagas, samt den Hollenske Gesanten, som redan för en tid sedan begaf sig här ifrån hemåt, har under wägen fått befallnig at förfoga sig hijt tilbaka igen, at samma wärck ännu en gång drifwa. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,<br>Af den 18 Septembris 1706}}<div style="text-align: center;">Wien den 25 Augusti</div> De uproriske i Ungern begynna åter nu igen med all macht sig röra. De hafwa med 6000 man nyligen brutit igenom Linierne wid Ödenburg, ströfwat wid Neüstat och widare in i Lander, och åtskillige orter som alenast 3 mijl härifrån belägne äro, utplundrat, upbränt, och mycket Boskap med sig afdrifwit. Det kommer mångom underligit före, ar de Keyserlige sådant ey hafwa hindrat, ey heller ett så ringa antal förlagt och förskingra {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,<br>Af den 25 Septembris 1706}}<div style="text-align: center;">Wien den 1 Septembris</div> Den Keyserlige Armeen under Feltmarskalken Grefwe Starenberg är nu, sedan den samma med åtskillige Regementer utur riket är Worden förstärckt, utur des läger upbruten och wid Presburg gången öfwer Douau-Strömen, wid samma tid har General Palfi med 3000 Hästar och Raitzer anfallit den starckeste af de uproriskes på Öön Schütt liggiande Skantzar, nederhuggit 500 [..], som där legat i besättning, och tagit deras Öfwerste til fånga, samt alt där befintlige förrådet och utrustning sig bemächtigat, hwaruppå bemälte General har sig med Hufwud Armeen lyckeligen sammanfogat. Feltmarskalken Rabutin har med den Siebenburgiske Armeen stött til de öfrige i Ungern warande troupperne, och är i wärckeligit antog åt Öfwer Ungern, fördenskul hafwa ock de uproriske, sedan de förnummit bägge Armeerne på hwar sin sida annalckas, dragit sig i oreda något ifrån Österrikiske gräntzen tilbaka. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,<br>Af den 2 Octobris 1706}}<div style="text-align: center;">Wien den 8 Septembris</div> Feltmarskalken Grefwe Starenberg har med den Keyserlige Armeen fortsatt marchen åt Comorra, hwaruppå de uproriske åter hafwa sig på öön Schütt infunnit. Generalen Rabutin förnimmes wara ifrån Zolnock hijt åt i antog, til at få de uproriske emellan sig. Om fredzhandlingens uptagande igen begynner man åter nu tala. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,<br>Af den 9 Octobris 1706}}<div style="text-align: center;">Wien den 15 Septembris</div> De uproriske hafwa belägringen för Gran uphäfvit. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,<br>Af den 16 Octobris 1706}}<div style="text-align: center;">Wien den 22 Septembris</div> Sedan den Keyserlige Armeen under Feltmarskalcken Grefwe Starenberg är längre inryckt i Ungern, kunna de uproriske åter föröfwa deras ströfwerier, det så häftigt, at man ifrån Armeen ey kan få någon kunskap, efter ingen kan hwarken fram eller tilbaka komma. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,<br>Af den 23 Octobris 1706}}<div style="text-align: center;">Wien den 29 Septembris</div> Den Keyserlige Armeen under Grefwe Starenberg har sedan dess upbrott ifrån Comorra marcherat åt Neüdorf, och den där upkastade Fientlige Fästningen med storm intagit, hwar wid Besättningen bestående af 700 man blifwit aldeles uederhuggen. Armeen är sedermehra gången åt Grau, hwilken ort några dagar tilförende för brist skul på Lifsmedel har måst med Fienden dagtinga, och tror man, at den samma i desse dagar lärer wara återwunnen. Eliest äro här tidender inlupne, at emellan Generalen Rabutin och ett starkt Partie af de Uproriske, en skarp Träffning skal wara förelupen til de sednares missfördel, men man wäntar derom ännu större wisshet. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,<br>Af den 30 Octobris 1706}}<div style="text-align: center;">Wien den 6 Octobris</div> För de ströfwande Partierne i Ungern har man sedermehra hwarken ifrån Feltmarskalken Grefwe Starenberg, eller Generalen Rabutiu haft någon säker kundskap. Det säyes fuller, at den förre skal hafwa åter igentagit Gran, och den sednare med Dagtingan bemächtigat sig Caschau, men man har derom ännu aldeles ingen wisshet. Wid Odenburg har nyligen ett Keyserligit Partie anträffat 2000 Coruzzer, några 100 deraf nedergiort, tagit många til fånga och 3 Fanor och några Trummor eröfrat. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,<br>Af den 6 Novembris 1706}}<div style="text-align: center;">Wien den 13 Octobris</div> Bägge de sidst omrörde tidenderne befinnes nu wara sanne. Feltmarskalken Grefwe Starenberg har med tagtingan inbekommit Gran, och der funnit 50 Stycken, och ett godt förråd på Krigsrustning och hwariehanda andra nödwändigheter. Af Besättningen äro 300 man i uttogandet tii de wåra öfwergångne. Bemälte Feltmarskalk lärer nu sammanfoga sig med Generalen Palfi, och än widare söka at göra Fienden afbräck. Generalen Rabutin har efter säker inkommen berättelse wid Caschau råkat i hop med några de Uproriskes Troupper under Berezini, och dem aldeles slagit, samt deruppå bracht Caschau, Eperies och Leitschen under Hans Keyserlige May:tz lydno, fortsättiandes marchen åt Bärg-Städerne, dtjt man och menar, at Grefwe Starenberg lärer toga. Detta alt oachtat har i desse dagar ett starkt de Uproriskes Partie under Grefwe Forgatsch satt sig öfwer Marchströmen och öfwerrumplat den lilla Staden Züssersdorf, där föröfwat ett grufweligit mördande, och lemnat Orten, samt 15 andra där omkring belägne, i Aska. Utur Slebenburgen har man, at Ragotsky där utskrifwit en Landdag til at låcka Iuwånarne til Upror, hwilket och i Gen. Rabutins frånwaro lätteligen torde ske. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,<br>Af den 24 Decembris 1706}}<div style="text-align: center;">Wien den 1. Decembris</div> De uproriske i Ungern göra alt fort med deras ströfwande öfwer alt stor skada. Här äro tidender, at någre 1000 Man af Feltmarskalkens Rabutin Folck skola hafwa råkat på någre 1000 af de uproriske, och 700 deraf nedergiort, hwar om widare wisshet wäutas. {{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,<br>Af den 8 Januarij 1707}}<div style="text-align: center;">Wien den 15. Decembris</div> Man har här nu tidender utur Ungern, at Generalen Rabutin har omsider med stor möda slagit sig igenom de uproriske, och kommit til Segedin, hwar ifrån han öfwer Essek täncker sig draga hijt åt. Men det wärsta är, at han lider brist på all ting, ey heller seer man, huru man med säkerhet kan honom det med här ifrån försee. Utaf Feltmarskalken Starenbergs Armee skola 4000 man förläggias när in til denna Staden til at afwärja de uproriskas ströfwerier wid infallande frost. {{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,<br>Af den 5 Martij 1707}}<div style="text-align: center;">Wien den 9 Februarij</div> Feltmarskalken Grefwe Starenberg är ifrån Armeen i Ungern hijt til Hofwet ankommen at göra om dess tilstånd berättelse. De Uproriske hålla sig nu på denne sidan tämmelig stilla, men Ragotsky säyes wara ifrån Bärg-Städerne upbruten åt Siebenburgen, och hafwa i sinnet at låta sig där för Förste utropa. {{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,<br>Af den 12 Martij 1707}}<div style="text-align: center;">Wien den 16 Februarij</div> Det hålles för hel wist, at Printz Eugenius kommer innan kort utur Italien hijt, och skal i detta Åhr anföra Krigsmachten wid Rheinströmen. I hans ställe går Feltmarskalken Grefwe Starenberg åt Italien, och Feltmarskalken Rabutin blifwer wid krigsmachten i Ungern. {{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,<br>Af den 4 Junii 1707}}<div style="text-align: center;">Wien den 11 May</div> Än wisar sig föga liknelse til någon Fred med de Uproriske Ungerne, doch är likwäl underhandlingen med dem ey aldeles afbruten. {{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,<br>Af den 13 Augusti 1707}}<div style="text-align: center;">Wien den 20 Julij</div> Generalen Rabutin, hwilken för någon tid sedan ankom, är med en ansenlig summa Penningar så ock stora nödwändigheter för sin underhafwande Krigsmacht blefwen försedd, och begifwer sig innan kort tilbaka åt Ungern at där något emot de Uproriske företaga, hwilke med all macht fortsättiaBelägringen för Arrath. Hufwud-Armeeu under Feltmarskalken Grefwe Starenberg står wid Neüheüsel, och håller samma Ort inspärrat. {{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,<br>Af den 20 Augusti 1707}}<div style="text-align: center;">Wien den 27 Julij</div> Generalerne Grefwe Starenberg och Rabutin äro här ifrån åt Ungern afreste, och skal upsåtet wara at först försökia at slå de uproriske wid Neüheüsel, och at Generalen Rabutin sedan skal igenom Bärgstäderne toga åt Siebenburgen. Man förnimmer eliest utur Ungern, at de Uproriske hafwa wågat sig til at förklara den Ungerske Cronan ledig, och skola wilia träda til nytt Konunga Wahl, hwar wid åtskillige personer säijas komma i betänckiande. {{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,<br>Af den 12 Novembris 1707}}<div style="text-align: center;">Wien den 19 Octobris</div> Sedan Feltmarskalken Grefwe Starenberg i detta Fälttoget ingen fördel af Ungrerne kunnat erhålla, har han lagt manskapet i Quarter wid Gräntzerne af Öster-Rijke och Mähren til at betäckia desse Provincier från de missnögde Ungrernes infall och ströfwerij, hwilkas förlägning doch swårligen lärer kunna förhindra, som desse länder icke efter wanligheten blifwa bryddeWintern öfwer, hälst när strömarne äro tilfrusne. {{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,<br>Af den 19 Novembris 1707}}<div style="text-align: center;">Wien den 25 Octobris</div> Felt-Marskalken Grefwe Starenberg är utur Ungern hijtkommen, och begynner man rådslå, huru man med större eftertryck, än här til skedt är, skal det wärket i nästkommande Åhr angripa. Generalen Rabutin är med sin macht i Siebenburgen ankommen, oachtat någre 1000 Coruzzer welat honom Passet tilspärra. De äro alle wid hans annalkande sin wäg rymde. {{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,<br>Af den 10 Decembris 1707}}<div style="text-align: center;">Wien den 16 Novembris</div> Uti Ungern hafwa de missnögde nyligen åter giort ett ströfwande öfwer hela Landet alt in til Leita strömen, och grufweligen med mord och sköflande framfarit. Man säger fuller, at någon underhandling med dem åter på nytt lärer företagas, men det twiflas mycket, om något derigenom kan uträttas. {{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,<br>Af den 17 Decembris 1707}}<div style="text-align: center;">Wien den 23 Novembris</div> Cardinalen af Sachsen Zeitz, Primas af Ungern, har i Tyrnaw haft ett samtal med några de Ungerske missnögdes fulmächtige, och har hijt til hofwet berättat at det synes, som woro det nu deras alfwar at träda til en Fredzhandling, Hofwet har derföre låtit befalning til honom afgå, at han på alt möijeliget sätt skal det wärket sökia at drifwa. Huru wida der med kommer, lärer sig snatt yttra. I medlertid fortfara de missnögde med deras ströfwande, hafwa nyligen warit inuti Steijermark, och giordt där stoor skada, och aldenstund igenom den olyckelige branden i Neüstättrel, medelst hwilken ett ansenligit förrådz-huus är wordet förbränt, de Keyserlige Troupperne torde blifwa förorsakade i brist på underhåld och fordenskap at draga sig utur deras förre Posteringar tilbaka åt Marck-strömen, så fruchtar man ock, at sådant lärer gifwa de missnögde anledning at å nyo giöra infall i Mähren. {{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,<br>Af den 24 Decembris 1707}}<div style="text-align: center;">Wien den 30 Novembris</div> Man har sedermehra ey haft några särdeles tidender utur Ungern, förutan hwad som om de missnögdas ströfwerier wid de Ödenburgiske Linierne berättas. Det säyes fuller, at störste delen af dem skal önska Freden, men det hoppet som de sig göra om en lyckelig utgång af samtalen i Tyrnaw, hwarest Cardinalen af Sachsen Zeitz sig ännu uppehåller, torde slå dem felt, aldenstund deras förnämste anförares påstående finnes wara så utan måttan, at det af en god del ibland deras eget anhang ey finner bifall. Det wil säyas, at Felt-Marskalken Rabutin skal hafwa erhållit en märckelig seger öfwer de missnögde i Siebenburgen, men derom wäntas ännu större wisshet. {{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,<br>Af den 31 Decembris 1707}}<div style="text-align: center;">Wien den 7 Decembris</div> Cardinalen af Sachsen Zeitz är nu i Presburg, och begynner man fatta nog hopp om Fredzwärket, på hwilket Hans Keyserlige May:tz Bundzförwanter med all ijfwer drifwa, och säyes Cardinalen hafwa insänt åtskillige Puncter det ährende angående, hwilke blifwit af Hofwet gillade I medlertid ströfwa de missnögde öfwer ait, och hafwa nyligen ärnat sättia öfwer Vagströmen med 5000 man och några Stycken, men blifwit derutinnan af watnets upswällande förhindrade. Ifrån Feltmarskalken Rabutin är en Officerare til Hofwet kommen med berättelse, at bemälte General är med sin Armee lyckligen kommen in i Siebenburgen, hch har därut fördrifwit alle Uproriske, så at hela det Landet, på en eller annan liten ort när, är bracht under hans Keyserl. May:tz lydna. {{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,<br>Af den 14 Januarij 1708}}<div style="text-align: center;">Wien den 24 Decembris</div> Til Presburg är nu en allmen Ungersk Riks-Dag utskrefwen, och talas nog om, at Hans Keyserlige May:t sielf i egen Person l rer där sig infinna, til at så mycket mehr befrämia hwad til det Riketz befredigande kan lända. Den Ungerske Palatinus och flere andre af de trogne Ständerne äro tijt förskrefne, til at biwista de rådslagen som förut hållas skola öfwer de på Riks-Dagen tienlige materiernes inrättande, och gör man sig i gemen godt hopp om ett lyckligit utslag i detta bullersama wärket. {{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,<br>Af den 21 Januarij 1708}}<div style="text-align: center;">Wien den 31 Decembris</div> Man gör sig gott hopp om en god utgång af underhandlingen med de missnögde, och på widrig händelse wil man sökia i at i nästkommande åhr med all macht denna oron dämpa. {{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,<br>Af den 24 Martij 1708}}<div style="text-align: center;">Wien den 29 Februarij</div> Fulmächtige utaf de Ungerske Städerne, som ännu äro Hans Keijserlige May:t lydige, hafwa sig fuller i Presburg församlat, och hålla samtal sinsemellan och med Cardinalen af Sachsen Zeitz, Men Hans Keijserlige May:tz ditresa är upskuten, och skickas alenast twänne Keijserlige Råd dit såsom Commissarier. De som redan äro i Presburg församlade, lära afskicka deras fulmächtige til de missnögde, och föröka at kunna dem öfwertala til at jämwäl låta deras fulmächtige infinna sig til mötet, men man twiflar, om sådant lärer hoos dem finna rum, och på den händelsen lärer ock Hans Keyserlige May:t aldeles intet komma til Riksdagen. Generalen Palfi förer nu befälet öfwer de Keyserlige Troupperne i Ungern, men det säyes, at General Rabutin lärer utur Siebenburgen komma at dem anföra. {{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,<br>Af den 31 Martij 1708}}<div style="text-align: center;">Wien den 7 Martij</div> På de i Presburg församlade Ungrernes inrådande och begäran har Hans Keyserlige May:t samtyckt til en afskickning ifrån dem til de missnögde, til at biuda dem til Riksdagen, och öfwertala dem til at läagia ned Wapnen. Furst Esterhasi, som är Palatinus Regni, har afsänt en Enspännare til Berezini, som wistas närmare til Österrikiske gräntzorne än Ragotsky, gifwande honom tilkänna denna afskickningen, med begäran at få Pass för dem. Man twiflar doch, at denne afsändningen lärer hafwa någon god framgång. {{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,<br>Af den 7 Aprilis 1708}}<div style="text-align: center;">Wien den 14 Martij</div> De missnögde Ungrerne hafwa oupbrutne tilbaka skickat Kallelse brefwen til Riksdagen i Presburg föregifwandes, at sedan de upsagt Keysaren all lydna, och förklarat den Ungerske Thronen för ledig, woro det orimligit at något antaga, som ifrån den sidan kommo. Lärer altså den sidst omrörde afskickningen aldeles blifwa tilbaka, eller åtminstone aflöpa fruchtlös. Generalen Heister är förordnat til at anföra den Keyserlige Krigsmacht n i Ungern. {{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,<br>Af den 2 Junij 1708}}<div style="text-align: center;">Wien den 9 Maij</div> Den Presburgiske Riksdagen blifwer fortsatt, utan at man kan ännu weta, hwad frucht han lärer skaffa. I medlertid ströfwa de Upproriske Ungrerne nu mehr än tilförende, och hafwa nyligen giort ett infall i Mähren, hwarest de åtskillige orter plundrat och förbränt, och öfwer 7000 Menniskior jämmerligen mördat. Den Keyserlige Krigsmachten drager si nu tilsamman i Ungern, och reste för några Generalen Heister här ifrån den samma at anföra, och de Uproriske med all macht angripa. {{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,<br>Af den 16 Junij 1708}}<div style="text-align: center;">Wien den 23 Maij</div> Riksdagen i Presburg warar ännu, doch kan man ey see, hwad gott ännu står ther med at uträttas. The Uproriske Ungrerne hålla jemwäl nu en sammankomst i Erla, och i medlertid fortfara efter theras wanlige Krigsmaner at göra the Keyserlige afbräck genom ströfwande, icke alenast i Ungern, hwarest Landtmannen, som är them Keyserligom Hätsk, på allehanda sätt går them tilhanda, utan ock i Österrikel, Mähren och Steyermark, ther the bränna och nederhugga alt hwad the för sig finna, och efter giord skada gå tilbaka in i Ungern. {{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,<br>Af den 21 Julij 1708}}<div style="text-align: center;">Wien den 27 Junij</div> Then Keyserlige Krigsmachten i Ungern är ey ännu i tilstånd at något motstånd the missnögde företaga, hwilke fortfara med theras ströfwande både i Mähren och Österrike. {{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,<br>Af den 18 Augusti 1708}}<div style="text-align: center;">Wien den 26 Julii</div> Man har i dag utur Ungern igenom Generalen Heisters son haft the goda tidender, at bemälte General har wid Trentchin råkat ihop med the uproriskes Hufwud-Armee, hwar wid Ragotski, Berezini och Caroli theras förnämsta Hufwuden skola hafwa warit tilstädes, och then efter ett skarpt fächtande drifwit på flychten, nedergiort 6000, tagit 400 til fånga, och i orten inspärrat 3000, samt bekommit 14 Stycken med tilhörig Ammunition och tross til byte. På wår sida skola allenast 500 man blifwit döda. {{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,<br>Af den 25 Augusti 1708}}<div style="text-align: center;">Utur Preüssen den 7 Augusti</div> I Dantzig uppehåller sig ännu Furstinnan Ragotsky, utan at man wet, när hon kan begifwa sig åt Ungern, och hwad hon för sin Herre kunnat uträtta. {{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,<br>Af den 1 Septembris 1708}}<div style="text-align: center;">Wien den 8 Augusti</div> Uti then sidste Träffningen förmenas the Uproriske med döda, sårade och fångar hafwa förlorat 9000 man, och skal Ragotsky sielf wara stört med sin Häst, och blifwit på bröstet illa stött och släpat, så at han ock är sporder död. Man giör sig här så wäl af thenne Segren, som af bundzförwanternes fördel öfwer the Franske i Flandern, wist hopp at kuuna bringa the Uproriske, åt minstone en stor del theraf, på rätta wägen igen, til hwilken ända Riksmötet i Presburg ännu blifwer en någon tid fortsatt. {{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,<br>Af den 15 Septembris 1708}}<div style="text-align: center;">Wien den 22 Augusti</div> Man har utnr Ungern, at Feltmarskalken Heister är den 12 hujus gången för Fästningen Neutra, och then samma then föliande dagen Bombarderat, hwarpå Commendanten den 14 har dagtingat, och Besätningen med thess Gewähr uttogat. Man haa therinne funnit en hop Stycken, och ett godt förråd på allehanda Krigs- och Lifsmedel. Krigsmachten är sedermera gången för Ncuheusel, och lärer söka then angelägne Fästningen jemwäl at borttaga, hwaruti man så mycket snarare förmodar en god framgång, som man har kunskap, at the Uproriske nu äro mycket häpne och rådlöse blefne, och til en del begynt falla af ifrån Ragotsky. Man wil ock säya, et en af theras förnämsta Hufwuden skal med 2000 af sitt anhang wara til the Keyserlige öfwergången, hwilka Exempel ock flere med thet snaraste wordo föliandes. Thet säyes jemwäl, at Ragotsky skal hafwa låtit sättia Berezini i förwar, emedan h n i then sidsta Träffningen skal med Rytteriet, som han anförde, i oträngda mähle tagit flychten, och lemnat Fotfolket i sticket, hwilket ock giort misstroendet them emellan så stort, at nu mehra ingen lydna wara skal. {{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,<br>Af den 29 Septembris 1708}}<div style="text-align: center;">Wien den 5 Septembris</div> Sedan man efter thet nylige lyckelige slaget i Ungern bemödat sig, hälst igenom thet Ungerske Påviske Präst rskapetz bearbetande, at bringa på rätta wägen the missnögdes anförare, som här tils haft befälet wid Österrikiske och Mähriske gräntzerne, hafwa twänne theraf, hwilkas godz äro belägne på the orter som the Keyserlige genom berörde slag sig bemächtigat, wid namn Otzkay och Bezeredi, låtit sig ther til öfwertala. Otzkay är redan ankommen hos Feltmarskalken Heister, och har bracht med sig ett Regemente til foot, som stått under hans befäle. Men som hwarken Officerare eller gemene af thetta regementet någon kunskap haft om theras anförares förehafwande ändring, förr än the sett sig öfwermannade af ett Keyserligit Regemente til Häst, som han til sin säkerhet bestält emot sig, och äro alt å nödgade wordne emot theras wilja at taga Keyserlig tienst, så rymma the hopetals och begifwa sig åter til the missnögde. Bezeredis ankomst har man ock med thet första förmodat, men efter han emot sin lofwen långe uteblifwer, kommer man på the tanckar, at antingen han torde hafwa ångrat sig, eller at the Officerare och Soldater, som stått under hans anförande, hafwa efter Otzkays öfwergång til the Keyserlige fattat misstanka emot honom, och försäkrat sig om hans person. Som man ey kan förlita sig på thesse öfwerkommande Ungrars beständighet, om tbe i Ungern qwar förblifwa, menar man, at Otzkay, och jämwäl Bezeredi, om han ännu öfwerkommer, lära sändas til Armeen i Flandern eller wid Rheinströmen med General Majors titel och underhåll. The Keyserlige giöra anstalter at med thet första angripa Fästningen Neüheüsel, när the then hafwa intagit, som the innan kort förmoda, lära the toga widare in i Ungern. P. S. Nu kommo tidender utur Öfwer-Ungern, at ther en träffning är förfallen, som olyckligen aflupit för the Keyserlige, warandes wid pass 2000 af them nederhugne, sedan the af ett mycket större antal missnögde oförmodeligen blifwit angrepne. Med thet samma är ock efterrättelse kommen, at Bezeredi, i thet han welat gå öfwer til Feltmarskalken Heister, är blefwen af the Officerare och Soldater, som stått här tils under hans befäle och hans upsåt erfarit, fångslad, och sluten til händer och fötter som en förrädare sånd til Ragotsky. {{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,<br>Af den 6 Octobris 1708}}<div style="text-align: center;">Wien den 12 Septembris</div> Efter slaget wid Trentschin har man ment at Neuheusel såsom anbra Fästningar lätt skulla stå för the Keyserlige at bemächtigas, men finnes dock nu, at i anseende til the Moras och watn hwilka i kring Staden belägne är, som ock til thet lykliga slag 12000 missnögde emot 5000 Keyserlige erhållit, hwarigenom the mod repat och nu på alt sätt söka motstånd giöra. Marskalken Heifter lärer nödgas at upgifwa Belägrjngen, hälst Åhrsens tid thet nu ock synes fordra. The missnögde framhärda icke thesto mindre at föröfwa kring Presburg och Oedenburg stort öfwerwåld, bortdrifwandes ifrån then förra ortens inwånare Boskap hopetals och läggiandes på the sednare för theras Wijnbärgning anseenliga Contributioner. Ragotsky säges högeligen hafwa beklagat then förlust han fått igenom Capitein Dragolis död hwilken Tyska Soldater som uti en gammal mur intet långt ifrån Deva fördole legat anfallit och illa Blesserat, hwaraf han sedermehra säyes skola hafwa afsomnat. {{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,<br>Af den 3 Novembris 1708}}<div style="text-align: center;">Wien den 10 Octobris</div> Upsåtet som har warit, at Feltmarskalken Heister skulle belägra Neuheüsel, är nu ändrat, och har han i thet stället wändt sig åt Bärg-Städerne. The Uproriske hafwa haft före at göra ett ströfwande in i Steirmark, men the Keyserlige hafwa them ther med goda anstalter förekommit, så at the med oförrättade saker måst wända therifrån igen. {{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,<br>Af den 22 Decembris 1708}}<div style="text-align: center;">Wien den 28 Novembris</div> För några dagar sedan kom Feltmarskalken Heister hit utur Ungern, sedan han ther lyckeligen bracht Fälttoget til ända, uti hwilket han först slagit the Uproriske wid Trenchin, sedan them Fästningen Neutra ock fråntagit, och ytterligare drifwit ifrån Bärg städerne, hwilka han låtit besättia. Bemelte General har hos Hans Keyserlige May:t aflagt sin berättelse om alt samman, hwar uppå nu Krigs rådslagen dageligen blifwa håldne, och så snart the äro öfwerståndne, lärer Grefwe Heister förfoga sig tilbaka åt Ungern igen. {{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,<br>Af den 26 Januarij 1709}}<div style="text-align: center;">Wien den 30 Novembris</div> En af the uproriskes anförare Berezini står med sin hoop färdig at något företaga emet Berg-Städerne, ett annat parti har nyligen wägat sig öfwer Leytha strömen, och ströfwat alt in til denna negden, hwarest sedan the med plundrande och röfwande förörfwat stor motwillia, och tagit en hoop folck fångne, hafwa the begifwit sig tilbaka igen. Ett annat parti af 2000 man hafwa uyligen wågat sig för Cremnitz, men blifwit med förlust tilbaka drefne, äfwen så äro 8 andra Compagnier wordne ifrån Neusol tilbaka slagne. För några dagar sedan är en wiss Herre hit tilbaka kommen, som af Hofwet warit åt Ungern afskickat angående Stilleståndet med the missnögde, hwadhan egenteligen har ther underrättat, är änny ey bekant, men man har kort ther efter erhållit tidender, at twänne Landskapee hafwa sig gifwit under Hans Keyserlige May:tz lydna, och at Feldtmarskalken Grefwe Heister dragit sitt Rytterie tilsamman och thre med togat åt Zipferlandet. Hela thet Trenchiniske Landskapet är jämwäl ifrån the missnögde befriat sedan man så lyckligen Slottet Trenchin bibehållit. {{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,<br>Af den 16 Februarij 1709}}<div style="text-align: center;">Wien den 20 Januarij</div> I går kom Feltmarskarken Heister hit utur Ungern, sedan han twänne Landskap å nyo bracht under Hans Keyserlige May tz lydno, samt inrättat Posteringarne, och giordt behörige anstalter til nästkommande Fälttog. {{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,<br>Af den 2 Martij 1709}}<div style="text-align: center;">Wien den 3 Februarij</div> Om stilståndet med Ungrerne synes thet nu intet mehr hopp gifwas, utan man bereder sig med all macht til at them med wåld twinga. I medlertid hafwa Ragotsky och Berezini låtit ställa Bezeredi, om hwilkens upsåt at gå öfwer til then Keyserlige sidan, man för några månader sedan nämde, til rätta såsom en Fäderneslandets Förrädare, och slå hufwudet af honom. Thenne theras stränghet emot honom synes wara ett tekn af ringa benägenhet hos them til at underkasta sig Hans Keyserlige May:tz lydno, förr än the see sig twungne ther til genom wapnen. {{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,<br>Af den 18 Januarij 1710}}<div style="text-align: center;">Wien den 14 December</div> I Ungern aflöper och alt til thet Keyserlige Hofwetz bästa i thy Generalen Heister innom en kort tijd intagit Fästningene Letschau hwarest mäst hela Guarnisonen blifwit nedgiord ock Kaschmarsch och i samma Orter inlagt Keyserlig Besättning. Guarnisoner i Chron-Weissenburg skal ock nyligen hafwa råkat på ett fientligit Partie, commenderat af then namnkunnige Sekeres, slagit ned en stor hoop ther af och tagit åthskillige Fångar. Thet har ock Påfwen låtit uthgå Patenter hwar medelst han gifwer tilkiänna, at eho som intet wil falla tilföga ock innan kort förklara sig för Keysaren, thensamme wil han med Kyrckiones band anse och straffa, hwilket alt, så mycket uthrättat, at Rebellerne hoptals infinna sig som ock nyligen uti Hermanstad 30 stycken af Adel anhållit om nåd och gifwit sig under Keysaren. Ofwannämde General Heister skal hafwa gifwit försäkring, så framt han kunde blifwa understöd med alla nödtorfter innan nästa åhrets slut at hafwa giort ända på thetta Kriget. {{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,<br>Af den 1 Martij 1710}}<div style="text-align: center;">Wien den 29 Januarii</div> Man har utur Ungern, at den 12 hujus eu skarp träfning förefallen är emellan the Keiserlige tropperne under Generalen von Sickingen och the uproriske Ungrarne under Ragotzi, hwar wid thesse sednare blifwit slagne på flychteu, och förlorat 1000 man, samt några fångne, jämte 27 Fahnor och Fältstycken. Af the Keiserlige äro alenast 200 döde och sargade. {{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,<br>Af den 10 Maij 1710}}<div style="text-align: center;">Wien den 2 April</div> Emot Rebellerne i Ungarn giör man ock ansenlige förfatningar, och är Generalen Heister förordnad at gifwa sig åter dit igen. Man har fuller wid åtskillige tilfällen temmeligen kuffat dhem, såsom icke långesedan, wid en ort Watkaret benämt, dherest ett Keyserligit Partie råkat på ett ansenligit af Rebellernes, dhet slagit och uti Floden Aipel förjagat, och wid en annan ort Debrezin, hwarest en Capitain Fechely anfullit 1000 af dhe Missnögde, en stor del af dhem nedgiordt, fåt åtskillige fångar och ett stort byte af Booskap, item wid Schmölnitz äfwenledes afwist fienderna, och på ett och annat ställe giordt dhem ansenlig afbräck, men så hindrar ändock alt sådant intet, at ju icke Ragotsky wid Somlio drager mycket Manskap til sammans och skickar sina partier Donau strömmen fram åt. {{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,<br>Af den 17 Maij 1710}}<div style="text-align: center;">Wien den 9 April</div> Man skyndar sig här med all flijt i tijd at kunna begynna Fälttoget i Ungern, hwar wid man wist en sådan ifwer at man icke obilligt böör hoppas det wåra Tropper i åhr lära gå offensive dersammastädes til wärka, warandes de dijt sände Tropper så många, at af dem twenne Armeer blifwit inrättade af hwilka General Heister commenderar den ena, och Fält-Marskalken Palfy den andra. Det är i anseende här til som de missnögde nu åter så strukit i håll, at af dem få äro mera i Fältet tilfinuandes, utan allenast några enda i skogen röfwande, hwilka ock efter hand warda upsnappade och behörigen afstraffade. {{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,<br>Af den 24 Maij 1710}}<div style="text-align: center;">Wien den 23 April</div> De ifrån Segedan ankomne Brefwen berätta, huru den der commenderande Generalen Gref Herberstein sedan han förnummit at in emot 4000 af de missnögde samlat sig wid en ort Keezkemet i tancka, at plundra Landet, skickat ut Öfwersten Töckely med ungefehr 2500 Man, hwilken det fientl. Partiet så häftigt ansatt, at det efter ett enwijst fächtande och något Manskaps förlust nödgats draga sig tilbakars, och lemnat alt sitt i sticket. Sammaeldes har ock wid Staden Muran intet länge sedan några andra fientlige Tropper blifwit omkulhäfne och om de Keyserlige haft något Footfolck med sig äfwen sielfwa Staden blifwit öfwerrumplad. {{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,<br>Af den 31 Maij 1710}}<div style="text-align: center;">Wien den 1 Maij</div> Det Keyserliga Hofwet har fuller ifrån Beyern och andra Orter låtit hämta öfwer 80000 Pallisader, hwilka til Ungarn skole afsändas, och der brukas wid den Belägringen som de Keyserliga för Neuheusel ämna sig företaga, men så hoppas man at de numera lärer wara der onödige, efter de sidst inlupne Brefwen medbringa, at de i bem:te Stad liggiande Malcontenter, uppå de tidender de haft om de Keyserliges tilredelser som General Heisters ankomst i Ungern förlåtit samma Stad, och i största hast begifwit sig til Zollnoch hwarest Ragotsky låter uphäfwa Linier och förskantzar sig^. Det berättades med sidsta Posten, at Malcontenterne hade gådt öfwer Wagströmmen, och ämnat giöra ett härjande in uti Marckgrefskapet Mähren, samt redan inskränckt Neustädel, men nu förljudes, at General Schertzer sedan han hade dragit något Manskap tilsammans, icke allenast bortjagat dem derifrån, utan ock tagit ifrån dem alt det byte de redan giordt, och slagit ned något Manskap för dem. Samma Bref medbringa ock, at de Polackar, som warit en tijd bort åt hoos Ragotsky, gådt ifrån honom, och stött tilsammans med Konungen af Swerige, som redan på sitt tågande ifrån Bender begrepen war, och at Berezini skulle wara afsomnad, hwilket, om så är, Malcontentererne til största skada lända lärer, efter denne warit den som med sina kloka råd allena uppehållit alla desse åhren hela deras wäsende. {{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,<br>Af den 14 Junij 1710}}<div style="text-align: center;">Wien den 24 Maij</div> Keyserlige General Fältmarskalken Bannus Croatia är här ifrån til Ungern afrest. För det Sawojariske Regemente Dragoner är ersättningen hit ankommen, och skal, efter några dagars hwilande, på Skiep blifwa förd til Ungern, därest Rebellerna gå af och til med starcka Partier och förorsaka Inwånarena många wederwärdigheter. Keyserlige Generalen Eberville har med 300 Märiska Hussarer warit lycklig emot tre Partien, och när han får mera styrcka af Tropperna där omkring har han förhopning, at aldeleles kunna förjaga de öfrige. Inkomne Bref utur Zips berätta, at de 3000 Moskoviter som där hafwa legat, och af Städerna utpressat penningar hafwa nu åter gått tilbaka åt Polen, men hela tiden af deras warelse i Zips hafwa de haft en mycken stoor frihet i inträde och omgänge hoos Rebellerna. {{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,<br>Af den 11 Octobris 1710}}<div style="text-align: center;">Wien den 10 Septembris</div> Utur Ungern förnimmes Ragotzi, Berezini och Esterhazi fuller hafwa sina Tropper tilsamman, men de wåga dock intet at undsättia det belägrade Neuhäusel, hwilken Stad man wid denne Månadens slut hoppas blifwa mäcktig, hälst Commendanten Belleway har med 30 Hussarer, så oförmärckt dragit sig ther utur, som öfwerlöpare weta at berätta. {{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,<br>Af den 18 Octobris 1710}}<div style="text-align: center;">Wien den 17 Septembris</div> Mot aftonen inlupo och de hugnelige tidender utur Ungern från Gen. Heister, at Besättningen i Neuhäusel omsider begifwit sig den 13 sidstl. emot afsked och försäkran, at Officerarne skola benådas med lifwet, fast om deras Godz och Egendom det Keyserlige Hofwet widare måtte ansökias, och de gemene, som lagdt neder Gewähr, få gå hem til sitt. Man fägnar sig så mycket mer åt denne Fästningens eröfrande, som medelst densamme de Keyserlige Arfländren nu tämmelig säker äro för fiendens ströfwerier och anfall. {{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,<br>Af den 8. Novembris 1710}}<div style="text-align: center;">Wien den 24 Septembris</div> Uti Ungern förefalla åtskillige små träffningar, hwar wid wårt folck altid säyes hafwa öfwerhanden; och är General Virmond med sitt Läger wid Scaveneck uti Zips fienden mycket til hindras, at han intet så fritt får ströfwe kring landet. Allena Esterhasi med 3000 man oroar oss, i det han flyger af och an, utan at hålla stånd. Adam Baley har och ryckt med 300 Hästar alt under Ödenburg, fordrandes af inwånaren anseenlige penningar, så framt de skola få bärga sine wijn i fred och intet erfara en större skada. {{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,<br>Af den 15. Novembris 1710}}<div style="text-align: center;">Wien den 28 Septembris</div> Det wil wäl förliuda som skulle Ungrarne draga sig tilsamman wid Eperies och något särdeles hafwa i sinnet, men der emot sätter Gen. Feldtmarskal-Lieut. Grefwen af Virmont sig i stånd at möta dem, så snart widare kundskap derom inkommer. Generalen Stephan Andreasii, som för en tijd sedan öfwerlefwererade Leutsetrau, och tillika begaf sig igen under Keyserlig lydna, hafwa de uproriske uti Öfwer-Ungern sökt at snappa bort på wägen från Esaveneck, men dess medhafde 25 Ryttare hafwa braf förswarat honom, så at han lyckeligen til Palumna undankommit. {{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,<br>Af den 22. Novembris 1710}}<div style="text-align: center;">Wien den 1 Octobris</div> Utur Öfwer-Ungern berättas, det ett Keyserligit partie af 50 Ryttare råkat intet långt från Blauenstein på 300 Man af de uproriske, som mäst warit Officerare, 70 af dem nedergiordt, och någre til fånga tagit. Äfwen lika har ett annat Keyserligit Partie utskickat emot Caroli Läger, kommit lyckeligen tilbakars med fångar och ett wackert Hästebyte. Icke dess mindre hafwer det Keyserlige folcket dageligit oro af de kringströfwande uproriske, som jämwäl läggia sig på stråtröfweri, så at wägarne äro der helt osäkre; såsom för några dagar sedan har Öfwersten de Jardins Krigs-Commissarius blifwit af dem på sin resa öfwerfallen och fångad, samt dess medfölje 15 man til häst mehrendehls nederhuggne. {{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,<br>Af den 6 Decembris 1710}}<div style="text-align: center;">Wien den 8 Octobris</div> De uproriske i Ungern önska det måtte Turcken begynna krig, effter de förmoda under en ny orolighet i Europa få någon lufft. Man hade och trodt, sedan Neuhäusel blef dem fråntagit, at modet skulle för dem hafwa fallit, men de fortfara med sine ströfwerier och hotelser om widare inbrott i de Keyserlige Ländren, oacktadt alt det hugg de få på åtskillige ställen. En Barcytisk Öfwerste Schrilling har förfölgdt 400 af dem alt ifrån Raab in til Lenti, der han jagat de mäste i ett morast, och förutan fångar, öfwer 300 skiöna hästar bekommit. Dock är Balogadam deras anförare med 50 man undankommen. {{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,<br>Af den 13 Decembris 1710}}<div style="text-align: center;">Wien den 12 Octobris</div> Uti Ungern är nu emot förmodan något tyst, och tyckias de uproriskes anslag wara tämmeligen förryckte, så at i stället för det de hotat under Caroli anföran gå öfwer Donau strömen, hafwa de dragit af in åt skogarne wid Walkeret. Andra både Officerare och gemene mot 120 man hafwa med 2 Fanor och fult gewähr gådt öfwer til de Keyserlige och bedt om nåd. De lära äntlig samtlige besinna sig, när de se at hämden förföllier dem allestädes, och från Turcken är ingen hielp til förwänta. De mäckta ey heller förswara sina fasta orter. Hatwan är af de Keyserlige berändt, och Zollnock skal det sedan giälla, hwareffter man hoppas snart blifwa denne oroligheten qwitt. {{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,<br>Af den 20 Decembris 1710}}<div style="text-align: center;">Wien den 19 Octobris</div> Den Keyserlige Generalen Marquis Cusani har på halfander mihl när Hatwan fattad stånd med sitt folck, och det utsträckt alt in til Theysern. Deremot har Berezini wändt sig åt Zollnock, och Caroli med 3000 man til Maisan, i mening at gifwa de Keyserlige något på den sidan til giöra, samt at der med nödga Gen: Cusani til fördela sin mackt. Men förmodelig lärer han bedraga sig i sine förslag. Ifrån Graan skrifwes, at Balog Adam, som intet långesedan blef af den Bareytiske Öfwersten Schilling så braf upklappader, har infunnit sig der med 100 man, och bedt om Keyserlig nåd. Äfwen det samma hafwa i Weisbrun och Papa 4 andra Öfwerster af de uproriske giort med alt sitt folck, och wunnit tilgifft. [[Kategori:1700-talets verk]] [[Kategori:1710-talets verk]] 00t79y0488wmpw3aigfa6oiihjq3bv2 104 219964 659104 648798 2026-09-29T18:49:29Z Thuresson 20 /* Validerad */ 659104 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="4" user="Thuresson" /></noinclude><h3 align="center">ÅTTONDE BOKEN.<br /> {{spärrad|Återverkan.}} </h3> <h4 align="center"> I. <br /> I vilken spegel herr Madeleine betraktar sitt hår. </h4> Dagen började gry. Fantine hade haft en fe­beraktig och sömnlös natt, för övrigt full av lju­va bilder. Fram emot morgonen insomnade hon. Syster Simplice, som vakat hos henne, begagnade sig av denna sömn för att gå ut och laga till en ny kinadryck. Den goda systern hade stått en stund i sjukhusets laboratorium, lutad över sina droger och flaskor samt läggande ögonen helt nära intill dem, till följd av det halvdunkel, som gryningen utbreder över föremålen. Plötsligt vände hon om huvudet och uppgav ett lätt skri. Herr Madeleine stod framför henne. Han hade kommit in helt sakta. {{tomrad}}<noinclude> <references/></noinclude> ibrvrnxdfj3x339l1ri3pi6w53zwn1o 104 220423 659105 650711 2026-09-29T18:50:14Z Thuresson 20 /* Validerad */ 659105 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="4" user="Thuresson" />{{huvud||— 688 —}}</noinclude>— Är det ni, herr mär! utbrast hon. Han svarade med låg röst: — Huru är det med den stackars kvinnan? — Inte illa för ögonblicket. Men vi ha varit mycket oroliga. Hon berättade honom, vad som tilldragit sig, att Fantine varit mycket dålig aftonen förut, men att hon nu var bättre, emedan hon trodde, att herr mären hade rest till Montfermeil för att hämta hennes barn. Systern vågade icke fråga herr mären, men hon såg mycket väl på hans min, att det icke var därifrån han kom. — Allt det där är bra, sade han. Ni gjorde rätt i att icke taga henne ur hennes villfarelse. — Ja, återtog systern, men nu, herr mär, när hon får se er, men inte sitt barn, vad skola vi nu säga henne? Han stod ett ögonblick försjunken i tankar. — Gud skall ingiva oss det, sade han. — Det går dock inte an att ljuga, mumlade systern halvhögt. Det var nu full dager i rummet. Den föll mitt i ansiktet på herr Madeleine. Händelsen gjorde, att systern såg upp. {{tomrad}}<noinclude> <references/></noinclude> tcgn95q349hulnu3r1xs8ci19kncixr 104 220424 659106 650712 2026-09-29T18:50:55Z Thuresson 20 /* Validerad */ 659106 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="4" user="Thuresson" />{{huvud||— 689 —}}</noinclude>— Min Gud, herr mär! utropade hon. Vad har hänt er? Ert hår är alldeles vitt! — Vitt? utbrast han. Syster Simplice hade ingen spegel. Hon gräv­de i ett bylte och drog fram en liten spegelbit, som sjukhusläkaren begagnade för att försäkra sig om, att en sjuk var död och icke andades mera. Herr Madeleine tog spegelbiten, betraktade sitt hår däri och sade: — Såå! Han uttalade detta ord likgiltigt och som om han tänkt på andra saker. Systern kände sig isas av något hemskt okänt, som hon tyckte sig se i allt detta. Han frågade: — Kan jag fä se henne? — Tänker inte herr mären låta hämta hit hen­nes barn? sade systern, som knappast vågade komma fram med en fråga. — Jo visst, men därtill fordras minst två eller tre dagar. — Om hon inte finge se herr mären förr än då, återtog systern blygt, så skulle hon inte veta att herr mären är hemkommen, och det skulle då bli<noinclude> <references/></noinclude> gvcidca2a98dbymb11zzhuumlghn22z 104 220425 659107 650713 2026-09-29T18:53:02Z Thuresson 20 /* Validerad */ 659107 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="4" user="Thuresson" />{{huvud||— 690 —}}</noinclude>lätt att förmå henne att giva sig till tåls. Och då barnet kommer, skulle hon helt naturligt tänka, att herr mären haft det med sig. Då skulle man inte behöva säga någon osanning. Herr Madeleine tycktes fundera några ögon­blick. Därpå sade han med sin lugna värdig­het: — Nej, min syster, jag måste se henne. Det är måhända brådska å färde för mig. Nunnan tycktes icke lägga märke till ordet »måhända», som gav en dunkel och egen betydel­se åt märens ord. Hon svarade med vördnadsfull nedslagna ögon och sänkt röst: — I så fall kan herr mären stiga in, ehuru hon slumrar. Han gjorde några anmärkningar om en dörr, som icke gick lätt nog och vars buller kunde väcka den sjuka. Sedan gick han in i Fantines rum, närmade sig sängen och gläntade på säng­gardinerna. Hon sov. Hennes andedräkt träng­de fram ur hennes bröst med det sorgliga ljud, som är eget för dessa sjukdomar och som är hjärtslitande för de arma mödrarna, då de vaka om natten hos sitt livdömda och inslumrade<noinclude> <references/></noinclude> dld5gmfsbtx28zc81vkdkb2ytd8wosc 104 220426 659108 650714 2026-09-29T18:54:21Z Thuresson 20 /* Validerad */ 659108 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="4" user="Thuresson" />{{huvud||— 691 —}}</noinclude>barn. Men denna mödosamma andhämtning stör­de knappt det obeskrivliga ljuva lugn, som låg ut­brett över hennes ansikte och gjorde det liksom förklarat under sömnen. Hennes blekhet hade blivit vithet. Hennes kinder voro rosenröda. Hen­nes långa, blonda ögonhår, den enda skönhet, som hon ägde kvar från sin jungfrulighets och sin ungdoms tid, dallrade, ehuru de förblevo sänk­ta och slutna. Hela hennes varelse darrade av något slags bemödande att utbreda vingar, som voro färdiga att lyfta sig och föra henne bort och som man kände röra på sig, fast man icke såg dem. Då man såg henne sådan, skulle man icke kunnat tro, att man hade framför sig en sjuk i ett nästan förtvivlat tillstånd. Det såg snarare ut, som om hon varit på väg att flyga bort, än på väg att dö. Stjälken darrar, då en hand närmar sig för att plocka bort blomman, och tyckes på samma gång draga sig undan och räcka fram sig. {{rättelse|Människoskokroppen|Människokroppen}} har något av denna darrning, när det ögonblick kommer, då dödens hemlighetsfulla fingrar närma sig för att plocka bort själen. Herr Madeleine stod en stund orörlig bredvid<noinclude> <references/></noinclude> dxcuy0muqx36hjheebhe3h9vlypsk58 104 220427 659109 650715 2026-09-29T18:54:55Z Thuresson 20 /* Validerad */ 659109 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="4" user="Thuresson" />{{huvud||— 692 —}}</noinclude>denna säng, betraktande ömsom den sjuka, ömsom krucifixet, liksom han gjorde två månader förut, den dagen, då han för första gången kom för att besöka henne i denna fristad. De voro ännu en gång där, bägge två, i samma ställning: hon so­vande, han bedjande. Skillnaden var blott den, att sedan dessa två månader förrunnit, hade hon grått hår och han vitt. Systern hade icke gått in med honom. Han stod bredvid denna säng, med fingret på munnen, som om det funnits någon i rummet, vilken han bjöd tystnad. Hon öppnade ögonen, blev honom varse och sade sakta, med ett småleende: — Och Cosette? {{tomrad}}<noinclude> <references/></noinclude> hzzu51fm2qfp6o18x5r7jfj2uuvi3cs 104 220942 659072 650306 2026-09-29T17:08:54Z Thuresson 20 /* Korrekturläst */ 659072 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Thuresson" />{{Marginalnot börjar}} {{c|Augusti.}}</noinclude>{{Inre marginalnot|16.}} <u>Thorsdag.</u> Första uphålsdagen sedan den 11. då mitt lilla sköna hvete i Trädgården skars — kärfvarne måste nu uplösas — de voro inuti våta och grodda — beklagliga öden i alt! Jag sydde ena nya bomulskjorteln som jag i år låtit väfva färdig — och började sy på den andra. Nu lät jag börja att aftaga Sandgods. Grönberg klistrade och lagade på Stenhus taket, där dropp var, millan Takstenarne. Begge Mamsellerne plockade Krusbär — de mästa voro af rägnet spruckna eller affalne. Uti Stockholms Tidning för i går fant jag min till Redactionen, den 10. insända begäran, om proposition till Damerna, att / åtminstone på Spectaclen / nyttja mindre Hufvudbonader än de nu brukl: Hattar, vara ordagrant i Tidningen införd, med ett Echo, att flere, Hjertinnerlig instämde i författarinnans önskan. Sotarena voro här och en besökare från Horns Tull som lagar Selar. {{Inre marginalnot|17.}} <u>Fredag.</u> Nu steg Baromethren högt, hvetet hopabands åter, man hoppades få vackert väder — Grönsaker och bär plockades till Salu, och jag for eftermiddagen till Caloanders och köpte hem Caffée 40 ℔: för året samt Socker och ärnade väl på flera ställen hälsa på, men då kl: var tre qvart till 7. for jag endast in på Lilljeholmen ett litet ryck. Sundell inkörde lyckligt all den säd som hos honom var skuren — men icke så här, min brors hvete stod på åkren lika som mitt ock qvar, då om aftonen kl: litet efter 9. då jag hemkom rägnade det en skur. Åskan bullrade sedan hela natten till kl: 6 om morgonen med flera starka rägnskurar. Grönberg och Marie furo med båt och grönsaker till Staden och blefvo genomvåta — Marie hemkom {{Inre marginalnot|18.}} <u>Lördagsmiddagen.</u> Mina Pomerantsträd intogs från lilla trädgården. Jag rangerade i ett Salsskåp och slog sönder Socker — Marie rökte böckling. Capitaine Moltzer var här till aftonen. Han hade åt mig varit god och såldt bort gamalt skräpjern och 2 tunnor korn hvarföre jag bekom penningar. Grönberg var till stan och sålde grönsaker. {{tomrad}}<noinclude> <references/> {{Marginalnot slutar}}</noinclude> e261ivgp7yhppon7a3qji9b2e1dp6lj 108 226067 659103 658929 2026-09-29T17:51:28Z Johshh 17980 659103 proofread-index text/x-wiki {{:MediaWiki:Proofreadpage_index_template |Upphovsman=[[Författare:Georg Adlersparre|Georg Adlersparre ]] |Titel=[[Läsning i blandade ämnen]] |År=1800 |Oversattare= |Utgivare= |Källa=[[:Fil:Läsning i blandade ämnen 1800.djvu|djvu]] |Bild=[[Fil:Läsning i blandade ämnen 1800.djvu|350px|page=5]] |Sidor=<pagelist 365=145 /> |Anmärkningar= |Width= |Css= |Kommentar= }} k3s48dqqygh0ovxpm3gyc3akzbt04j5 104 226068 659081 658931 2026-09-29T17:28:03Z Johshh 17980 659081 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Johshh" /></noinclude>och Lands-Contoiren i ett för allt hvad dem tillägges, under en enda rubrik, och således mot ett enda quittence, och på en viss dag. 6:o. Öfverenskommelse till en början imellan Economen, Domaren, Prästen, Advocaten och Gardisten att tjena hvarannan oförskyldt. Sedan alla äro väl lönade, böra ej eller Lönegifvarne sjelfve besväras med ringaste sportler. 7:o. Ett fullkomligt åtnjutande af de förmoner, som Öfverheten förstått under den titeln, Adelig Vederlike. Den kan hvarken vara gifven, eller mottagen, såsom ett tomt ljud, ock måste alltså innefatta realia af de Adeliga privilegier, som icke äro afskaffade, sedan titeln af Adelig Vederlike beviljades åt dem, som med Kongl. fullmakt förses. <section begin="s1" /> {{c|Om Beskattning; af Adam Smith.}} {{c|(Från Engelskan.)}} Enskilda Personers inkomst uppkommer nödvändigt ifrån dessa tre källor: Ränta, Vinst <section end="s1" /><noinclude> <references/></noinclude> o14lfja296oj8mkks7hm4bil8rtsoep 659102 659081 2026-09-29T17:50:23Z Johshh 17980 /* Ikke korrekturlest */ 659102 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="1" user="Johshh" /></noinclude>och Lands-Contoiren i ett för allt hvad dem tillägges, under en enda rubrik, och således mot ett enda quittence, och på en viss dag. 6:o. Öfverenskommelse till en början imellan Economen, Domaren, Prästen, Advocaten och Gardisten att tjena hvarannan oförskyldt. Sedan alla äro väl lönade, böra ej eller Lönegifvarne sjelfve besväras med ringaste sportler. 7:o. Ett fullkomligt åtnjutande af de förmoner, som Öfverheten förstått under den titeln, Adelig Vederlike. Den kan hvarken vara gifven, eller mottagen, såsom ett tomt ljud, ock måste alltså innefatta realia af de Adeliga privilegier, som icke äro afskaffade, sedan titeln af Adelig Vederlike beviljades åt dem, som med Kongl. fullmakt förses. <section begin="s1" /> {{c|Om Beskattning; af Adam Smith.}} {{c|(Från Engelskan.)}} Enskilda Personers inkomst uppkommer nödvändigt ifrån dessa tre källor: Ränta, Vinst <section end="s1" /><noinclude> <references/></noinclude> im2secd28lxo7s93dasciz9s61yljvx 104 226069 659101 658932 2026-09-29T17:50:11Z Johshh 17980 /* Ikke korrekturlest */ 659101 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="1" user="Johshh" /></noinclude>Vinst och Arbetslön. All skatt måste ytterst utgå från endera af dessa flags inkomster, eller från alla tillika. Jag skall bemöda mig, att gifva den bästa underrättelse jag kan, 1:o om den skatt som är ämnad att utgå ifrån Ränta, 2:o om den som är lagd på Vinst, 3:o om den hvarmed Arbetslöner äro belagde, och 4:o om den, hvarmed man velat belägga dessa tre flags inkomster samfäldt. Undersökningen af dessa fyra särskildta slag af beskattning, fördelar sig i fyra artiklar, af hvilka trenne erfordra åtskilliga mindre afdelningar. — Det följande skall visa, att ofta den ena eller den andra af dessa beskattningar, icke ytterst hvilar på den inkomst, på hvilken den var ämnad att falla. Innan jag ingår i undersökning af hvarje enskildt slag af beskattning, är det nödigt att framlägga följande fyra grundsatser för beskattningen i allmänhet. I. Hvarje Medlem af Samhället bör bidraga till Styrelsens understöd, så nära möjligt är i förhållande till hvar och ens enskildta förmåga; det vill säga: i mon af den inkomst, som hvar och en åtnjuter, under beskydd af Samhällsmagten. Styrelse-omkostnaden för Medlemmarne af en stor Nation, förhåller sig lika med den ge-<noinclude> <references/></noinclude> az6r4zgpzkunblqfu0nyhgq3pdjpbgy 104 226070 659100 658933 2026-09-29T17:49:59Z Johshh 17980 /* Ikke korrekturlest */ 659100 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="1" user="Johshh" /></noinclude>gemensamma omkostnaden för Landtbönderne af ett stort Gods, som erfordras till Godsets styrelse: dessa sednare äro alla skyldige att bära denna kostnad, i den mon de deltaga i Godsets fördelar. I förgätenheten eller iakttagandet af denna grundsatts, består en beskattnings jämnhet eller ojämnhet. Det måste en gång för alla märkas, att hvarje skatt, som faller endast på ett af de tre ofvan anförda slag af inkomster, nödvändigt är ojämn, så vida den icke tillika betungar de andra två. Jag ämnar i det följande sällan vidröra denna slags ojämnhet, utan i stället inskränka mina anmärkningar inom den, som uppkommer deraf, att en viss skatt faller ojämnt äfven på det slag af enskild inkomst, hvarpå den är lagd. II. Den skatt hvarje enskild är ålagd att utgöra, bör vara bestämd, och icke arbiträr. Tiden då den bör utgöras, sättet att betala den, summan som skall utgå, allt detta bör vara kändt och klart för den skattdragande och för hvar och en annan. Hvarest det annorlunda förhåller sig, beror hvar och en skattdragande i mer eller mindre mon af Uppbördsmannens välbehag; denne kan då sjelfrådigt betunga den skattskyldige, och med denna förmåga äfven utverka fördelar för sig sjelf.<noinclude> <references/></noinclude> hsdhmnj5c6t7wiadixfghoipk6p5fnn 104 226095 659020 2026-09-29T15:10:04Z Johshh 17980 /* Ej korrekturläst */ Skapade sidan med '' 659020 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="1" user="Johshh" /></noinclude><noinclude> <references/></noinclude> eayobagraktds5dggkvcdgadzxtjvx5 659021 659020 2026-09-29T15:10:41Z Johshh 17980 /* Korrekturlest */ 659021 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Johshh" /></noinclude>sjelf. Beskattningens obestämdhet uppmuntrar tilltagfenheten och gynnar rofgirigheten hos meüniskor, hvilka vanligen, äfven utan att äga dessa fel, äro föga älskade af folket. Bestämdheten af hvad hvar och en bör betala, är, i frågan om beskattning, ett ämne af så stor vigt, att en ganska betydlig grad af ojämnhet, är, enligt med hvad alla Folkflags exempel synes bevittna, på långt när icke ett så betydligt ondt, som äfven den minsta grad af obestämdhet. III. All skatt bör utfordras på den tid och det sätt, som troligen skola vara de beqvämligaste för den skattskyldige. En skatt på räntan af jord eller hus, förfallen vid den tid då sådana räntor vanligen betalas, uppbäres på en för den skattdragande sannolikt ganska beqvämlig tid; det vill säga: när denne troligast skall hafva något att gifva. Skatt på öfverflödsvaror, utgöres ytterst samt hel och hållen af Förbrukaren, och vanligen på ett sätt, som för honom är det beqvämligaste. Han betalar denna skatt småningom, i den mon han köper af dessa varor. Som det tillika beror af hans välbehag att antingen köpa eller icke köpa deraf, är det hans eget fel om han har någon betydelig olägenhet af en sådan skatt.<noinclude> <references/></noinclude> pwt3ce2dhjdid51n8zrs4rrq8yimyg6 659099 659021 2026-09-29T17:49:49Z Johshh 17980 /* Ikke korrekturlest */ 659099 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="1" user="Johshh" /></noinclude>sjelf. Beskattningens obestämdhet uppmuntrar tilltagfenheten och gynnar rofgirigheten hos meüniskor, hvilka vanligen, äfven utan att äga dessa fel, äro föga älskade af folket. Bestämdheten af hvad hvar och en bör betala, är, i frågan om beskattning, ett ämne af så stor vigt, att en ganska betydlig grad af ojämnhet, är, enligt med hvad alla Folkflags exempel synes bevittna, på långt när icke ett så betydligt ondt, som äfven den minsta grad af obestämdhet. III. All skatt bör utfordras på den tid och det sätt, som troligen skola vara de beqvämligaste för den skattskyldige. En skatt på räntan af jord eller hus, förfallen vid den tid då sådana räntor vanligen betalas, uppbäres på en för den skattdragande sannolikt ganska beqvämlig tid; det vill säga: när denne troligast skall hafva något att gifva. Skatt på öfverflödsvaror, utgöres ytterst samt hel och hållen af Förbrukaren, och vanligen på ett sätt, som för honom är det beqvämligaste. Han betalar denna skatt småningom, i den mon han köper af dessa varor. Som det tillika beror af hans välbehag att antingen köpa eller icke köpa deraf, är det hans eget fel om han har någon betydelig olägenhet af en sådan skatt.<noinclude> <references/></noinclude> 7nqcxjk8s2hnhj0ahgcfnq12xqepm8h 104 226096 659022 2026-09-29T16:18:39Z Johshh 17980 /* Ej korrekturläst */ Skapade sidan med '' 659022 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="1" user="Johshh" /></noinclude><noinclude> <references/></noinclude> eayobagraktds5dggkvcdgadzxtjvx5 659023 659022 2026-09-29T16:19:13Z Johshh 17980 /* Korrekturlest */ 659023 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Johshh" /></noinclude>IV. Hvar och en beskattning bör vara så inrättad, att genom densamma af Folkets förmögenhet utgår så litet som möjligt är öfver hvad i Stats-kassan verkligen inflyter. Det är på följande fyra sätt, som en beskattning, af Folkets förmögenhet antingen uttager eller afhåller vida mera, än hvad i Stats-kassan inflyter: 1:o Uppbörden af en skatt kan fordra ett stort antal Embetsmän, hvilkas löner upptaga en betydlig del af denna skatt, och hvilkas sportlar komma att utgöra en tillökning i folkets börda 2:o En beskattning kan vara sådan, att den motarbetar industrien, och afskräcker den arbetande delen från vissa närings-grenar, hvilka kunnat gifva föda och syslosättning åt en stor mängd meüniskor: när en sådan beskattning tvingar folket att betala, kan den derigenom minska, eller till och med förstöra, just de tillgångar, hvilka torde hafva kunnat lätta folket i stånd att med mera lätthet afbörda sig en skatt. 3:o Genom de böter och andra straff, hvilka desse Olycklige ådraga sig, derigenom, att de utan framgång försöka att undandraga sig en sådan skatt, kan sådana meüniskors fullkomliga undergång beredas, och de fördelar gå förlorade, hvilka Samhället kunnat hämta af deras kapital. Af en<noinclude> <references/></noinclude> 06sbtx630f8005u8h4gvvjbi5wn5sls 659098 659023 2026-09-29T17:49:35Z Johshh 17980 /* Ikke korrekturlest */ 659098 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="1" user="Johshh" /></noinclude>IV. Hvar och en beskattning bör vara så inrättad, att genom densamma af Folkets förmögenhet utgår så litet som möjligt är öfver hvad i Stats-kassan verkligen inflyter. Det är på följande fyra sätt, som en beskattning, af Folkets förmögenhet antingen uttager eller afhåller vida mera, än hvad i Stats-kassan inflyter: 1:o Uppbörden af en skatt kan fordra ett stort antal Embetsmän, hvilkas löner upptaga en betydlig del af denna skatt, och hvilkas sportlar komma att utgöra en tillökning i folkets börda 2:o En beskattning kan vara sådan, att den motarbetar industrien, och afskräcker den arbetande delen från vissa närings-grenar, hvilka kunnat gifva föda och syslosättning åt en stor mängd meüniskor: när en sådan beskattning tvingar folket att betala, kan den derigenom minska, eller till och med förstöra, just de tillgångar, hvilka torde hafva kunnat lätta folket i stånd att med mera lätthet afbörda sig en skatt. 3:o Genom de böter och andra straff, hvilka desse Olycklige ådraga sig, derigenom, att de utan framgång försöka att undandraga sig en sådan skatt, kan sådana meüniskors fullkomliga undergång beredas, och de fördelar gå förlorade, hvilka Samhället kunnat hämta af deras kapital. Af en<noinclude> <references/></noinclude> owi5iwcxnbv0ubiyrbx2v84jm90wiag 104 226097 659024 2026-09-29T16:19:22Z Johshh 17980 /* Ej korrekturläst */ Skapade sidan med '' 659024 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="1" user="Johshh" /></noinclude><noinclude> <references/></noinclude> eayobagraktds5dggkvcdgadzxtjvx5 659025 659024 2026-09-29T16:19:57Z Johshh 17980 659025 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="1" user="Johshh" /></noinclude>en illa öfverlagd tull-afgift, uppkommer stor frestelse till smyghandel; och straffen för denna handel måste skärpas i mon af frestelsen. Det är i detta fall som Lagen, tvärt emot de vanliga grundsatserne för all rättvisa, först tillskapar frestelsen, och sedan straffar dem, på hvilka frestelsen verkar; och vanligen höjer han äfven straffet just i den mån han borde minska det, neml. i mon af frestelsens storlek. 4:o Genom täta besök och förhateliga undersökningar af upbörds-betjeningen, blir folket onödigtvis underkastadt ledsamheter, förföljelse och förtryck af mångfalldig art; och ehuru allt detta, i strängaste bemärkelsen, icke egentligen utgör någon kostnad, är det likväl fullkomligt svarande emot den summa, hvarmed hvar och en skulle villja köpa sig fri derifrån. — Det är på ettdera af dessa fyra olika sätt, som beskattningen ofta är mycket mera tryckande för folket, än riktande för Stats-kassan. Den påtagliga rättvisan och nyttan af de här uprepade grundsatserne, hafva i mer eller mindre mon, ådragit dem alla Folkslags upmärksamhet *). Alla Nationer *) Det skulle tilläfventyrs medföra sin nytta, att efter dessa samma grundsatser noga pröfva beskaffenheten af den skatt och den bevill-<noinclude> <references/></noinclude> 7hxdaxj9hszjrjjrtu1e3rj8ntc9h2u 659087 659025 2026-09-29T17:34:34Z Johshh 17980 659087 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="1" user="Johshh" /></noinclude>en illa öfverlagd tull-afgift, uppkommer stor frestelse till smyghandel; och straffen för denna handel måste skärpas i mon af frestelsen. Det är i detta fall som Lagen, tvärt emot de vanliga grundsatserne för all rättvisa, först tillskapar frestelsen, och sedan straffar dem, på hvilka frestelsen verkar; och vanligen höjer han äfven straffet just i den mån han borde minska det, neml. i mon af frestelsens storlek. 4:o Genom täta besök och förhateliga undersökningar af upbörds-betjeningen, blir folket onödigtvis underkastadt ledsamheter, förföljelse och förtryck af mångfalldig art; och ehuru allt detta, i strängaste bemärkelsen, icke egentligen utgör någon kostnad, är det likväl fullkomligt svarande emot den summa, hvarmed hvar och en skulle villja köpa sig fri derifrån. — Det är på ettdera af dessa fyra olika sätt, som beskattningen ofta är mycket mera tryckande för folket, än riktande för Stats-kassan. Den påtagliga rättvisan och nyttan af de här uprepade grundsatserne, hafva i mer eller mindre mon, ådragit dem alla Folkslags upmärksamhet<ref>*) Det skulle tilläfventyrs medföra sin nytta, att efter dessa samma grundsatser noga pröfva beskaffenheten af den skatt och den bevill-</ref>). Alla Nationer<noinclude> <references/></noinclude> 4s3dejjyg438wndxvszvl3jg49qm6y9 104 226098 659026 2026-09-29T16:20:05Z Johshh 17980 /* Ej korrekturläst */ Skapade sidan med '' 659026 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="1" user="Johshh" /></noinclude><noinclude> <references/></noinclude> eayobagraktds5dggkvcdgadzxtjvx5 659027 659026 2026-09-29T16:21:04Z Johshh 17980 /* Problematisk */ 659027 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="2" user="Johshh" /></noinclude>ner hafva bemödat sig, att, så vidt deras begrepp sträckt sig, göra skatten till sin fördelning jämn; till sitt belopp bestämd; till tiden och sättet för upbörden, i all möjelig grad beqvämlig för den skattdragande; och, i förhållande till hvad den inbringat i Stats-kassan, så litet tryckande för folket, som möjeligt varit. — Följande öfversigt af några de hufvudsakeligaste beskattningssätt, som i olika tidehvarf och Länder blifvit följda, skall visa, att alla Nationer icke varit lika lyckliga, i sina bemödanden för dessa ändamål. Ämnet skall blifva framlagdt under följande fördelningar: Art. I. Skatt på Ränta. Skatt på Ränta af Jord. Skatt, som utgöres, icke i förhållande till Räntan, utan i förhållande till Producten af Jord. Skatt på Ränta af Hus. Art. II. Skatt på Vinst eller på inkomst af Kapitaler. Skatt på Vinst af särskildta Yrken. Skatt på hufvudvärdet af Jord, Hus och Kapitaler. Art. III. Skatt på Arbetslön. ning, som för det närvarande bäras af Sveriges Invånare, eller framdeles för dem fastställas.<noinclude> <references/></noinclude> 0s3ckssx8le5w84rksj0yg1flk6b8z6 104 226099 659028 2026-09-29T16:24:36Z Johshh 17980 /* Ej korrekturläst */ Skapade sidan med '' 659028 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="1" user="Johshh" /></noinclude><noinclude> <references/></noinclude> eayobagraktds5dggkvcdgadzxtjvx5 659029 659028 2026-09-29T16:25:25Z Johshh 17980 /* Problematisk */ 659029 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="2" user="Johshh" /></noinclude>Art. IV. Skatt, som är ämnad att falla lika på all slags inkomst. Koppskatt. Skatt på förbrukning af varor. Skatt på Ränta. Skatt på Ränta af Jord. En skatt på Ränta *) af Jord, kan antingen vara bestämd genom en uprättad jordbok, der hvarje Distrikt blifvit upskattadt till en viss ränta, hvilken upskattning alldrig sedermera får ändras; eller är den på det sättet bestämd, att den förändrar sig gemensamt med den verkeliga räntan af jorden, och således stiger eller faller i mon af Jordbrukets tillväxt eller aftagande. En Jordskatt, hvilken, lik den i England (landt-taxan), är lagd på hvarje jordstycke enligt en oföränderlig Jordbok, skall nödvändigt, om den också vid dess första inrättning vore jämnt fördelad, med tiden blifva ojämn, i förhållande till jordbrukets tillväxt eller aftagande i den ena eller andra delen af Landet. I England var den upskattning, enligt hvilken landt-taxan fastställdes af WILHELM och MARIA, ganska ojämn äfven i sin början. Denna skatt är *) Med Ränta förstår Förf. här, hvad Arrendatorn ger jordägaren i Arrende.<noinclude> <references/></noinclude> h4trvnw7brkl4mkutejws4agu2ikfs7 659088 659029 2026-09-29T17:37:22Z Johshh 17980 659088 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="2" user="Johshh" /></noinclude>Art. IV. Skatt, som är ämnad att falla lika på all slags inkomst. Koppskatt. Skatt på förbrukning af varor. Skatt på Ränta. Skatt på Ränta af Jord. En skatt på Ränta *<ref>*) Med Ränta förstår Förf. här, hvad Arrendatorn ger jordägaren i Arrende.</ref>) af Jord, kan antingen vara bestämd genom en uprättad jordbok, der hvarje Distrikt blifvit upskattadt till en viss ränta, hvilken upskattning alldrig sedermera får ändras; eller är den på det sättet bestämd, att den förändrar sig gemensamt med den verkeliga räntan af jorden, och således stiger eller faller i mon af Jordbrukets tillväxt eller aftagande. En Jordskatt, hvilken, lik den i England (landt-taxan), är lagd på hvarje jordstycke enligt en oföränderlig Jordbok, skall nödvändigt, om den också vid dess första inrättning vore jämnt fördelad, med tiden blifva ojämn, i förhållande till jordbrukets tillväxt eller aftagande i den ena eller andra delen af Landet. I England var den upskattning, enligt hvilken landt-taxan fastställdes af WILHELM och MARIA, ganska ojämn äfven i sin början. Denna skatt är<noinclude> <references/></noinclude> fe4ptln848d55xn9df0d5qwjixq7nyu 659090 659088 2026-09-29T17:39:23Z Johshh 17980 659090 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="2" user="Johshh" /></noinclude>Art. IV. Skatt, som är ämnad att falla lika på all slags inkomst. Koppskatt. Skatt på förbrukning af varor. {{c|Art. I}} Skatt på Ränta. Skatt på Ränta af Jord. En skatt på Ränta *<ref>*) Med Ränta förstår Förf. här, hvad Arrendatorn ger jordägaren i Arrende.</ref>) af Jord, kan antingen vara bestämd genom en uprättad jordbok, der hvarje Distrikt blifvit upskattadt till en viss ränta, hvilken upskattning alldrig sedermera får ändras; eller är den på det sättet bestämd, att den förändrar sig gemensamt med den verkeliga räntan af jorden, och således stiger eller faller i mon af Jordbrukets tillväxt eller aftagande. En Jordskatt, hvilken, lik den i England (landt-taxan), är lagd på hvarje jordstycke enligt en oföränderlig Jordbok, skall nödvändigt, om den också vid dess första inrättning vore jämnt fördelad, med tiden blifva ojämn, i förhållande till jordbrukets tillväxt eller aftagande i den ena eller andra delen af Landet. I England var den upskattning, enligt hvilken landt-taxan fastställdes af WILHELM och MARIA, ganska ojämn äfven i sin början. Denna skatt är<noinclude> <references/></noinclude> qxvs5d16dsz70va5b5az8m76g37wdxn 104 226100 659030 2026-09-29T16:25:33Z Johshh 17980 /* Ej korrekturläst */ Skapade sidan med '' 659030 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="1" user="Johshh" /></noinclude><noinclude> <references/></noinclude> eayobagraktds5dggkvcdgadzxtjvx5 659031 659030 2026-09-29T16:25:54Z Johshh 17980 659031 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="1" user="Johshh" /></noinclude>är derföre mycket stridande emot den första af de ofvan anförda grundsatserne; men den är aldeles öfverensstämmande med de tre öfriga. Den är alldeles bestämd. Tiden för denna skatts utgörande, är den samma som för räntans, och den är derföre så beqväm den kan vara för den skattdragande. Ehuru Jordägaren alltid är den verkeliga skattdragaren, blir skatten vanligen förskjuten af arrendatorn, som derföre njuter afdrag vid räntans utgörande. Denna skatt uppbäres af ett vida mindre antal Embetsmän, än någon annan skatt, som ger en ungefärligen lika inkomst. Som skatten på hvarje Distrikt icke höjes i mon af räntan, är Stats-kassan icke deltagare i vinsten af de odlingar, som af jordägaren företagas. Dessa odlingar bidraga väl någon gång, att afbörda skatten för de öfriga jordägarne inom Distriktet; men den således ökade tyngden af denna skatt, som någon gång kan blifva lagd på ett enskildt Gods, är alltid så ganska obetydlig, att den icke kan motarbeta odlingen, eller minska produkten af jorden under hvad den i alla fall skulle vara. Som denna skatt icke bidrager att minska myckenheten af denna produkt, kan den icke eller bidraga att höja dess pris. Den motarbetar icke folkets industri. Den ådrager Jordäga-<noinclude> <references/></noinclude> siatg9pq5u6ios9e520nvijdu2uufg4 104 226101 659032 2026-09-29T16:26:02Z Johshh 17980 /* Ej korrekturläst */ Skapade sidan med '' 659032 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="1" user="Johshh" /></noinclude><noinclude> <references/></noinclude> eayobagraktds5dggkvcdgadzxtjvx5 659033 659032 2026-09-29T16:27:43Z Johshh 17980 659033 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="1" user="Johshh" /></noinclude>ägaren ingen annan olägenhet, än den oundvikeliga, att betala denna skatt. Den fördel Jordägaren hämtat af den oföränderliga uppskattning, enligt hvilken Engelska Landt-taxan utgöres, har likväl hufvudsakeligen uppkommit af några omständigheter, som ägt ingen gemenskap med naturen af denna skatt. Denna fördel har till en del uppkom- mit af den stora förkofran, som nästan hvarje del af detta Rike undergått; Räntorna af nästan alla gods i Stora Brittannien, hafva sedan den tid, då uppskattningen först verkställdes, beständigt blifvit förhöjda, och föga någon enda har blifvit nersatt. Jordägarne hafva derföre nästan alla njutit såsom ren vinst, skillnaden emellan den skatt, som i förhållande till deras närvarande räntor skulle hafva blifvit utgjord, och den, som i följe af den fordna uppskattningen, verkeligen utgått af deras jord. Om Landets belägenhet varit af en motsatt beskaffenhet; om räntorna gradevis fallit i följe af jordbrukets aftagande; skulle nästan alla Jordägare i samma mon varit lidande. I den sakernas ställning, som uppkommit efter Revolutionen, har uppskattningens oföränderlighet varit förmonlig för Jordägaren och oförmonlig för Stats-kassan: i en motsatt belä-<noinclude> <references/></noinclude> ohz9qussmjo3cx2106nsfe654lfcuw3 104 226102 659034 2026-09-29T16:27:51Z Johshh 17980 /* Ej korrekturläst */ Skapade sidan med '' 659034 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="1" user="Johshh" /></noinclude><noinclude> <references/></noinclude> eayobagraktds5dggkvcdgadzxtjvx5 659035 659034 2026-09-29T16:28:28Z Johshh 17980 659035 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="1" user="Johshh" /></noinclude>lägenhet, skulle den hafva varit förmonlig för Stats-kassan och oförmonlig för Jordägaren. Som denna skatt utgöres i penningar, har äfven uppskattningen af jordens värde blifvit gjord i penningar. Sedan denna uppskattning blifvit fastställd, har värdet af silfver förhållit sig tämeligen lika, och i myntets skrot och korn har ingen förändring blifvit gjord. Hade silfret i stället stigit i värde, som det synes hafva gjort under loppet af de två århundraden, hvilka föregingo upptäckten af Amerikas Grufvor, skulle den gjorda uppskattningens oföränderlighet kunnat blifva ganska tryckande för Jordägaren. Hade åter silfret fallit betydligt i värde, hvilket det med visshet gjorde ungefärligen under ett århundrade efter upptäckten af dessa grufvor, skulle samma oföränderlighet i uppskattningen ganska mycket hafva minskat denna del af Stats-inkomsten. Om någon betydlig förändring blifvit gjord med sjelfva myntet, antingen genom att gifva samma myckenhet silfver ett lägre numerärt värde, eller genom att upsätta den till ett högre; skulle detta i ena fallet hafva minskat Jordägarens, och i det andra, Stats-kassans inkomst. Un-<noinclude> <references/></noinclude> lvcn6jzvph2v69wwb2h6u7nbq9mjem0 104 226103 659036 2026-09-29T16:29:03Z Johshh 17980 /* Ej korrekturläst */ Skapade sidan med '' 659036 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="1" user="Johshh" /></noinclude><noinclude> <references/></noinclude> eayobagraktds5dggkvcdgadzxtjvx5 659037 659036 2026-09-29T16:29:35Z Johshh 17980 659037 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="1" user="Johshh" /></noinclude>Under omständigheter af olika beskaffenhet med dem, hvilka verkeligen inträffat, skulle således denna oföränderlighet i uppskattningen hafva kunnat blifva af betydlig olägenhet, antingen för skattdragaren eller för Staten. Under tidehvarfvens fortgång, måste likväl detta, vid den ena eller den andra tidpunkten, inträffa. Men ehuru Samhälls-inrättningar, lika som alla andra mennisko-verk, hittills alla varit underkastade förgängeligheten, syftar likväl hvar och en af dem på ett evigt bestånd. Hvar och en Samhälls-inrättning, åt hvilken man velat gifva en jämnlik varagtighet med sjelfva Samhällets, bör derföre vara passande, icke allenast för vissa omständigheter, utan för alla; icke allenast för omständigheter, som äro tillfälliga och af en beständigt föränderlig natur, utan för sådana, som äro oundgängeliga och derföre alltid de samma. En skatt på ränta af jord, som förändrar sig gemensamt med sjelfva räntan, eller som stiger och faller i mon af jordbrukets tillväxt eller aftagande, har af Economisterne i Frankrike blifvit ansedd såsom den rättvisaste af all skatt. De påstå, att all skatt ytterst faller på jord-räntan, och bör derföre jämnlikt fördelas på den<noinclude> <references/></noinclude> fd672n1lk3caqqqffnb94fftvuth11g 104 226104 659038 2026-09-29T16:29:45Z Johshh 17980 /* Ej korrekturläst */ Skapade sidan med '' 659038 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="1" user="Johshh" /></noinclude><noinclude> <references/></noinclude> eayobagraktds5dggkvcdgadzxtjvx5 659039 659038 2026-09-29T16:30:41Z Johshh 17980 /* Problematisk */ 659039 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="2" user="Johshh" /></noinclude>den fond, från hvilken den ytterst utgår. Att all skatt bör falla så jämnlikt, som möjligt är, på den fond, hvilken ytterst måste betala den, är vissERligen rigtigt; men, utan att ingå i den oangenäma gransknin- gen af de methaphysiska skäl, hvarmed Economisterne understödja deras verkeli- gen snillrika theori, skall man af följan- de öfversigt tillräckligt kunna erfara, hvil- ken skatt det är, som ytterst faller på jord-räntan, och hvilken deremot ytterst faller på någon annan fond. Inom Venetianiska området, är all odlingsbar jord, hvilken genom contract är öfverlåten åt en Arrendator, beskattad till $\frac{1}{10}$ af räntan. Contracterne äro inför- da i en publik uppbördsbok, som föres af Uppbördsmännen inom hvarje distrikt. När åter Jordägaren sjelf brukar sin jord, uppskattas den till ett rättvist värde, och han njuter då sig till godo ett afdrag af '''af skatten; så att för sådan jord be-''' talas endast 8, i stället för 10 procent af den antagna räntan. En jord skatt af detta slag, är visser- ligen mera jämnlik, än Engelska landt- taxan. Den är likväl icke så bestämd, som denna, och dess påläggande kan ofta för- orsaka jord-ägaren mera olägenhet. Upp- bör-<noinclude> <references/></noinclude> ruym2dhhql4v4mxx72jitzg98lyvjzb 659097 659039 2026-09-29T17:48:42Z Johshh 17980 659097 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="2" user="Johshh" /></noinclude>den fond, från hvilken den ytterst utgår. Att all skatt bör falla så jämnlikt, som möjligt är, på den fond, hvilken ytterst måste betala den, är vissERligen rigtigt; men, utan att ingå i den oangenäma granskningen af de methaphysiska skäl, hvarmed Economisterne understödja deras verkeligen snillrika theori, skall man af följande öfversigt tillräckligt kunna erfara, hvilken skatt det är, som ytterst faller på jord-räntan, och hvilken deremot ytterst faller på någon annan fond. Inom Venetianiska området, är all odlingsbar jord, hvilken genom contract är öfverlåten åt en Arrendator, beskattad till $\frac{1}{10}$ af räntan. Contracterne äro inför- da i en publik uppbördsbok, som föres af Uppbördsmännen inom hvarje distrikt. När åter Jordägaren sjelf brukar sin jord, uppskattas den till ett rättvist värde, och han njuter då sig till godo ett afdrag af '''af skatten; så att för sådan jord be-''' talas endast 8, i stället för 10 procent af den antagna räntan. En jord skatt af detta slag, är visser- ligen mera jämnlik, än Engelska landt- taxan. Den är likväl icke så bestämd, som denna, och dess påläggande kan ofta förorsaka jord-ägaren mera olägenhet. Uppbör-<noinclude> <references/></noinclude> krg3eq0ebfaksxpqco6isbby4b7rwyn 104 226105 659040 2026-09-29T16:30:58Z Johshh 17980 /* Ej korrekturläst */ Skapade sidan med '' 659040 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="1" user="Johshh" /></noinclude><noinclude> <references/></noinclude> eayobagraktds5dggkvcdgadzxtjvx5 659041 659040 2026-09-29T16:31:42Z Johshh 17980 /* Problematisk */ 659041 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="2" user="Johshh" /></noinclude>börden deraf kan äfven blifva mycket mera kostsam. Tilläfventyrs torde en utväg i detta fall gifvas, hvarigenom denna obestämdhet kunde förekommas och denna uppbörds-omkostnad minskas. Jordägaren och Arrendatorn kunde, t. ex., gemensamt åläggas, att låta införa contractet dem emellan i en publik uppbördsbok. Lämpeliga böter kunde fastställas för den, som undandolde eller i någon mon origtigt uppgaf något enda af contracts-villkoren; och om en del af dessa böter tillfölle den af de två contraherande personerne, som öfvertygade den andre om lagbrott af denna art; skulle detta afhålla både den ena och den andra från alla försök, att undanhålla något af den skatt, som borde utgöras *). Alla villkoren af hvart och ett contract, skulle genom en sådan uppbördsbok blifva tillräckeligt kända. Som- *) Säkraste medlet att erhålla kunskap om de verkeliga villkoren emellan Jordägaren och Arrendatorn, och detta utan att behöfva skicka menniskor att blifva hvarandras angifvare, vore väl kanhända det, att genom en lag stadga, att inga andra besittningsrättigheter och Arrende-vilkor voro gällande, än de, hvilka i ett på åfvanbeskrifna sätt inregistreradt contract, blifvit föreskrifna. Redact.<noinclude> <references/></noinclude> 4jv3etuwjqohetmqp9fojtcqpwh02ep 659089 659041 2026-09-29T17:38:00Z Johshh 17980 659089 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="2" user="Johshh" /></noinclude>börden deraf kan äfven blifva mycket mera kostsam. Tilläfventyrs torde en utväg i detta fall gifvas, hvarigenom denna obestämdhet kunde förekommas och denna uppbörds-omkostnad minskas. Jordägaren och Arrendatorn kunde, t. ex., gemensamt åläggas, att låta införa contractet dem emellan i en publik uppbördsbok. Lämpeliga böter kunde fastställas för den, som undandolde eller i någon mon origtigt uppgaf något enda af contracts-villkoren; och om en del af dessa böter tillfölle den af de två contraherande personerne, som öfvertygade den andre om lagbrott af denna art; skulle detta afhålla både den ena och den andra från alla försök, att undanhålla något af den skatt, som borde utgöras<ref>*) Säkraste medlet att erhålla kunskap om de verkeliga villkoren emellan Jordägaren och Arrendatorn, och detta utan att behöfva skicka menniskor att blifva hvarandras angifvare, vore väl kanhända det, att genom en lag stadga, att inga andra besittningsrättigheter och Arrende-vilkor voro gällande, än de, hvilka i ett på åfvanbeskrifna sätt inregistreradt contract, blifvit föreskrifna. </ref>). Alla villkoren af hvart och ett contract, skulle genom en sådan uppbördsbok blifva tillräckeligt kända. Som- Redact.<noinclude> <references/></noinclude> om3f6u034y6nk7oe2fswze0ue6h1unp 104 226106 659042 2026-09-29T16:31:52Z Johshh 17980 /* Ej korrekturläst */ Skapade sidan med '' 659042 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="1" user="Johshh" /></noinclude><noinclude> <references/></noinclude> eayobagraktds5dggkvcdgadzxtjvx5 659043 659042 2026-09-29T16:32:21Z Johshh 17980 659043 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="1" user="Johshh" /></noinclude>Somlige Jordägare taga städsel vid hvarje contracts-förnyelse, i stället för att höja räntan. Detta är i de flesta fall Slöfarens utväg, som för att på en gång erhålla en betydlig summa, säljer en tillkommande inkomst af långt högre värde. Denna utväg är derföre i de flesta fall oförmonlig för Jordägaren; den är ofta oförmonlig för Arrendatorn, och alltid för Samhället. Den borttager ofta från Arrendatorn en så stor del af hans capital, och derigenom förminskar så mycket hans förmåga att bruka jorden, att han nu med mera svårighet betalar en låg ränta, än elljest en högre. Allt hvad som minskar dennes förmåga att bruka jorden, skall nödvändigt äfven nersätta den betydligaste delen af Samhällets inkomst, under hvad denna elljest skulle vara. Genom att lägga en vida högre skatt på denna hemmans-städsel, än på vanlig ränta af jord, skulle man verksamt kunna motarbeta detta skadeliga bruk, till ingen liten fördel för Jordägaren, för Arrendatorn, för Styrelsen och för Samhället. Somliga Arrende-contracter föreskrifva för Arrendatorn ett visst sätt att bruka den honom öfverlåtna jorden. Detta villkor, som vanligen är en verkan af Jordägarens öfvertygelse om sin egen öfver-<noinclude> <references/></noinclude> 0tmmhvix1l7bs8ow35o5vka1y6hby2h 104 226107 659044 2026-09-29T16:47:34Z Johshh 17980 /* Ej korrekturläst */ Skapade sidan med '' 659044 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="1" user="Johshh" /></noinclude><noinclude> <references/></noinclude> eayobagraktds5dggkvcdgadzxtjvx5 659045 659044 2026-09-29T16:48:08Z Johshh 17980 659045 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="1" user="Johshh" /></noinclude>verlägsna jordbruksskicklighet (en öfvertygelse, som i de flesta fall likväl är ganska ogrundad), borde alltid anses såsom en tillökning i räntan; såsom en ny ränta, utgjord i arbete i stället för att utgöras i penningar. För att motarbeta detta i allmänhet dåragtiga bruk, borde detta slags ränta värderas högre och följakteligen starkare beskattas, än vanliga räntor i penningar. Jordägare gifvas, hvilka, i stället för penninge-ränta, fordra ränta i varor, i spannmål, boskap, fjäder-fä, vin, ollja &c.; andre fordra ränta i arbete. Sådana räntor äro alltid mera skadliga för Arrendatorn, än gagneliga för Jordägaren. De borrttaga alltid mera af den förres förmögenhet, än hvad som inflyter i den sednares kassa. I hvart och ett landskap, der detta arrende-sätt vanligen brukas, äro Åboerne fattiga och ufla, och detta i den mon åfvannämnda arrende-sätt är allmänt. Att högre värdera och följakteligen högre beskatta dessa räntor, än de vanliga i penningar, vore ett medel, hvarigenom man kanhända kunde tillräckeligt motarbeta ett för hela Samhället skadligt bruk. När en Gods ägare vill syslosätta sig sjelf med en del af sin jord, kan denna af honom sjelf brukade jord blifva uppskat-<noinclude> <references/></noinclude> ixx6qc4iv0f7api2qfwgo16js5fowxa 104 226108 659046 2026-09-29T16:48:16Z Johshh 17980 /* Ej korrekturläst */ Skapade sidan med '' 659046 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="1" user="Johshh" /></noinclude><noinclude> <references/></noinclude> eayobagraktds5dggkvcdgadzxtjvx5 659047 659046 2026-09-29T16:48:51Z Johshh 17980 659047 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="1" user="Johshh" /></noinclude>skattad genom årlig värdering af Jordägare och Arrendatorer i grannskapet: en förminskning i skatten kan då förunnas en sådan Godsägare, på samma sätt, som inom Venetianiska området; detta likväl med förbehåll, att räntan af den jord han sjelf brukar, icke öfverstiger en viss summa. Det är af vigt, att Godsägaren uppmuntras att sjelf bruka någon del af sin jord. Hans förlag är vanligen större, än Arrendatorns, och han kan, äfven med mindre skicklighet, ofta bereda en större afkomst. Godsägaren har råd att försöka experimenter, och han har vanligen äfven håg dertill. Hans misslyckade experimenter förorsaka en oftast obetydlig förlust, och denna endast för honom sjelf; de åter, som lyckas honom, bidraga till jordbrukets förbättring i hela landsorten. Det är likväl af stor vigt, att den åfvan föreslagna minskningen i skatten, uppmuntrar Godsägaren, att endast till en viss inskränkt vidd bruka sin egen jord. Om de fleste Godsägare skulle lockas, att sjelfve bruka all deras egna jord, blefve landet (i stället för att äga torftliga och industriösa Åboer, hvilkas egen fördel är fästad vid, att bruka jorden så väl, som deras förmögenhet och skicklighet tillåta), uppfyldt med lättjefulla och pråjande Fogdar, hvilkas bedrägliga förvaltning skulle snart för-<noinclude>N:o 36, 37 & 38. L <references/></noinclude> ole7itdz0ae4lee3rl2jp685etehb61 659096 659047 2026-09-29T17:47:29Z Johshh 17980 659096 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="1" user="Johshh" /></noinclude>skattad genom årlig värdering af Jordägare och Arrendatorer i grannskapet: en förminskning i skatten kan då förunnas en sådan Godsägare, på samma sätt, som inom Venetianiska området; detta likväl med förbehåll, att räntan af den jord han sjelf brukar, icke öfverstiger en viss summa. Det är af vigt, att Godsägaren uppmuntras att sjelf bruka någon del af sin jord. Hans förlag är vanligen större, än Arrendatorns, och han kan, äfven med mindre skicklighet, ofta bereda en större afkomst. Godsägaren har råd att försöka experimenter, och han har vanligen äfven håg dertill. Hans misslyckade experimenter förorsaka en oftast obetydlig förlust, och denna endast för honom sjelf; de åter, som lyckas honom, bidraga till jordbrukets förbättring i hela landsorten. Det är likväl af stor vigt, att den åfvan föreslagna minskningen i skatten, uppmuntrar Godsägaren, att endast till en viss inskränkt vidd bruka sin egen jord. ''Om de fleste Godsägare skulle lockas, att sjelfve bruka all deras egna jord, blefve landet (i stället för att äga torftliga och industriösa Åboer, hvilkas egen fördel är fästad vid, att bruka jorden så väl, som deras förmögenhet och skicklighet tillåta), uppfyldt med lättjefulla och pråjande Fogdar, hvilkas bedrägliga förvaltning skulle snart för-''<noinclude>N:o 36, 37 & 38. L <references/></noinclude> ho3i9095mhiw4srwju26h7xqxhxizs7 104 226109 659048 2026-09-29T16:49:00Z Johshh 17980 /* Ej korrekturläst */ Skapade sidan med '' 659048 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="1" user="Johshh" /></noinclude><noinclude> <references/></noinclude> eayobagraktds5dggkvcdgadzxtjvx5 659049 659048 2026-09-29T16:49:34Z Johshh 17980 659049 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="1" user="Johshh" /></noinclude>försämra Jordbruket, och minska jordens årliga afkastning, till minskning ej allenast i deras Husbönders inkomst, utan öfven i den vigtigaste delen af hela Samhällets. En administration, af åfvan föreslagna beskaffenhet, skulle kanhända befria en skatt af detta slag ifrån hvar och en grad af obestämdhet, som kunde förorsaka Skattdragaren antingen förtryck eller olägenhet; och den kunde tillika bidraga, att i allmänna förvaltningen af Jordegendomar införa en förbättring, som i betydlig mon befordrade Jordbrukets förkofran och landets uppodling. Kostnaden vid uppbörden af en Jordskatt, som förändrade sig med hvarje olikhet i räntan, skulle utan tvifvel blifva något större, än vid uppbörden af en annan, som vore grundad på en oföränderlig uppskattning. Någon tillökning i denna omkostnad skulle nödvändigt uppkomma, så väl genom aflöningen af de Embetsmän, hvilka inom hvarje distrikt skulle inteckna contracterne, som genom de tid efter annan skeende uppskattningar af den jord, hvilken af Jordägarne sjelfve brukades. Likväl skulle all denna omkostnad blifva föga betydlig, och för ingen del svara emot den, som åtföljer uppbörden af mången annan skatt, hvilken likväl<noinclude> <references/></noinclude> 7nbt64djrn4u63wy507qo6cpgl41746 659095 659049 2026-09-29T17:46:59Z Johshh 17980 659095 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="1" user="Johshh" /></noinclude>''försämra Jordbruket, och minska jordens årliga afkastning, till minskning ej allenast i deras Husbönders inkomst, utan öfven i den vigtigaste delen af hela Samhällets.'' En administration, af åfvan föreslagna beskaffenhet, skulle kanhända befria en skatt af detta slag ifrån hvar och en grad af obestämdhet, som kunde förorsaka Skattdragaren antingen förtryck eller olägenhet; och den kunde tillika bidraga, att i allmänna förvaltningen af Jordegendomar införa en förbättring, som i betydlig mon befordrade Jordbrukets förkofran och landets uppodling. Kostnaden vid uppbörden af en Jordskatt, som förändrade sig med hvarje olikhet i räntan, skulle utan tvifvel blifva något större, än vid uppbörden af en annan, som vore grundad på en oföränderlig uppskattning. Någon tillökning i denna omkostnad skulle nödvändigt uppkomma, så väl genom aflöningen af de Embetsmän, hvilka inom hvarje distrikt skulle inteckna contracterne, som genom de tid efter annan skeende uppskattningar af den jord, hvilken af Jordägarne sjelfve brukades. Likväl skulle all denna omkostnad blifva föga betydlig, och för ingen del svara emot den, som åtföljer uppbörden af mången annan skatt, hvilken likväl<noinclude> <references/></noinclude> 36yuw6jchkqthcmx0q4axtcfvimx9l3 104 226110 659050 2026-09-29T16:49:43Z Johshh 17980 /* Ej korrekturläst */ Skapade sidan med '' 659050 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="1" user="Johshh" /></noinclude><noinclude> <references/></noinclude> eayobagraktds5dggkvcdgadzxtjvx5 659051 659050 2026-09-29T16:50:15Z Johshh 17980 659051 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="1" user="Johshh" /></noinclude>väl ofta, i jämförelse med den här i fråga varande, ger en ganska obetydlig inkomst. Det hinder för odlingen, som af en således föränderlig jord-skatt af detta slag, skulle uppstå, synes vara det vigtigaste kast, som emot densamma kan göras. Jordägaren skulle med visshet blifva mindre hugad att företaga någon odling, när Stats-kassan, utan att på minsta sätt deltaga i kostnaden, ägde rättighet att med honom dela vinsten deraf. Men äfven denna svårighet torde kunna undanrödjas, om det blefve Jordägaren tillåtit, att, innan han företog en tillämnad odling, bevisa inför de till uppbörden hörande Embetsmännen och efter en af oväldige Jordägare och Arrendatorer i orten förrättad värdering, det närvarande värdet af den jord, som han ämnade uppodla; och de samma skulle skattlägga denna jord efter detta dess närvarande värde, för ett så stort antal af år, att Jordägaren derigenom erhölle sin fullkomliga ersättning. Att förmå Styrelsen, att af omsorg för sin egen inkomst, fästa sin uppmärksamhet på Landets uppodling, är en af de förnämsta fördelar, som af detta slags jordskatt erbjudas. Jordägarens frihet från ny beskattning på den odlade jorden, bör der-<noinclude> <references/></noinclude> 3gf8c4c5a2l9ayzoh8ovt1x89393ndx 104 226111 659052 2026-09-29T16:50:22Z Johshh 17980 /* Ej korrekturläst */ Skapade sidan med '' 659052 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="1" user="Johshh" /></noinclude><noinclude> <references/></noinclude> eayobagraktds5dggkvcdgadzxtjvx5 659053 659052 2026-09-29T16:50:46Z Johshh 17980 659053 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="1" user="Johshh" /></noinclude>derföre icke blifva alltför mycket långvarigare, än hvad som svarar emot ändamålet: ersättning för odlingskostnaden; så att icke aflägsenheten af detta egna intresse hos Styrelsen, motarbetar dels uppmärksamhet derpå. Det är likväl bättre, att denna frihets tid blir något för långvarig, än i något afseende alltför korrt. Ingen väckelse af Styrelsens uppmärksamhet, kan någonnsin motväga, hvad som i ringaste mon qväfver odlingshågen hos Jordägaren. Styrelsens uppmärksamhet på detta föremål, kan, på det högsta tagit, endast vara ett allmänt och föga bestämdt afseende på hvad som sannolikt skall bidraga till en bättre odling inom Statens landamären. Jordägarens uppmärksamhet deremot, gör ett alldeles enskildt och noggrannt afseende på det nyttigaste användande af hvarje jordstycke inom hans ägendom. Styrelsens förnämsta bemödande bör vara, att med alla de medel den kan använda, väcka både Jordägares och Arrendatorers odlingshåg; dessa medel äro: att tillåta både den ena och den andra, att söka sina egna fördelar i sin egen väg och efter hvar och ens eget godtfinnande; att berede både för den ena och den andra den fullkomligaste säkerhet, att få åtnjuta hela frukten af sin egen industri; och sluteligen att<noinclude> <references/></noinclude> 8ja9d5rdjjm5rw3inpntdksp9gkr7ur 104 226112 659054 2026-09-29T16:50:56Z Johshh 17980 /* Ej korrekturläst */ Skapade sidan med '' 659054 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="1" user="Johshh" /></noinclude><noinclude> <references/></noinclude> eayobagraktds5dggkvcdgadzxtjvx5 659055 659054 2026-09-29T16:51:29Z Johshh 17980 659055 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="1" user="Johshh" /></noinclude>att förskaffa hvar och en den vidsträcktaste afsättning för hvilken produkt som helst, derigenom, att den, inom alla sina egna länder, öppnar den lättaste och tryggaste varugemenskap, till lands och vatten, som är möjlig, och ger sina undersåtare den mest oinskränkta frihet, att exportera sina varor till alla andra Stater. Om genom ett sådant Administrations-systeme, en skatt af detta slag så kan inrättas, att den ej allenast icke motarbetar, utan tvärtom i någon mon lockar till odling, synes den icke förorsaka någon annan olägenhet för Jordägaren, än den oundvikeliga, att vara nödsakad utgöra denna skatt. Under alla förändringar i Samhällets belägenhet; under jordbrukets förbättring eller dess aftagande; under alla förändringar i silfrets värde och i myntets skrot och korn; skall en skatt af detta slag, alldeles af sig sjelf och utan någon åtgärd af Regeringen, lämpa sig till hvarje sakernas verkeliga ställning, och under alla dessa förändringar förblifva lämpelig och rättvis. Den kunde derföre med mycket mera skäl fastställas, såsom en evärdelig och oföränderlig föreskrift, eller i egenskap af hvad man kallar grundlag, än någon skatt, som all-<noinclude> <references/></noinclude> 96jp8f2als3no17ol6k9wlzcfw7kgqw 104 226113 659056 2026-09-29T16:51:39Z Johshh 17980 /* Ej korrekturläst */ Skapade sidan med '' 659056 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="1" user="Johshh" /></noinclude><noinclude> <references/></noinclude> eayobagraktds5dggkvcdgadzxtjvx5 659057 659056 2026-09-29T16:52:18Z Johshh 17980 659057 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="1" user="Johshh" /></noinclude>alltid skolat utgå till följe af en viss värdering. Några Stater hafva, i stället för den enkla och lätta utvägen att inregistrera contracterne, tagit sin tillflygt till den mödosama och dyra, att verkeligen fyna och uppskatta all jord inom Samhället. De hafva förmodeligen misstänkt, att de Contraherande skulle, för att undanhålla den skatt som borde utgå, förena sig uti att dölja de verkeliga contracts-vilkoren. Den urgamla Engelska Jordboken synes hafva varit resultat af en ganska noggrann forskning af detta slag. I de äldsta Preussiska Provinserne, är jord-skatten fastställd i stöd af verkelig fyn och upskattning, som öfverses och förändras tid efter annan. I följe af samma uppskattning, betala de verldslige Jordägarne ifrån 20 till 25 procent af deras inkomst: de Andelige deremot, ifrån 40 till 45 procent. Synandet och upskattningen af Schlesien, förrättades på K. FREDRIC II:s befallning, och, som det säges, med mycken noggranhet. I följe af samma upskattning, äro de Gods, som tillhöra Biskopen af Breslaw, skattlagde till 25 procent af deras ränta; de öfriga Kyrko-inkomsterne, till 50 procent; Teutoniska och Malthesiska Ordens-godsen, till 40 pro-<noinclude> <references/></noinclude> f7ja95i060048g9okcv45yxb7bu15ny 104 226114 659058 2026-09-29T16:52:25Z Johshh 17980 /* Ej korrekturläst */ Skapade sidan med '' 659058 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="1" user="Johshh" /></noinclude><noinclude> <references/></noinclude> eayobagraktds5dggkvcdgadzxtjvx5 659059 659058 2026-09-29T16:53:29Z Johshh 17980 /* Problematisk */ 659059 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="2" user="Johshh" /></noinclude>'''procent; Adeliga godsen, till procent; och ofrällse-ägendomar, till procent.''' Upskattningen af Böhmen säges vara ett verk af mera än 100 års arbete: den blef icke fullbordad förr än efter freden 1748. Upfkattningen af Förstendömet Milan begyntes under CARL VI, och fullbordades först efter 1760. Den anses vara en af de noggrannaste, som någonnsin blifvit gjorda. Det samma skedde med Savoyen och Piemont på Konungens af Sardinien befallning. I Preussiska Staterne, är Kyrkans inkomst vida starkare skattlagd, än de verldslige Jord-ägarnes. Kyrkans inkomst i allmänhet, är till större delen alltid en verkelig och tryckande börda på jord-räntan. Det händer ganska sällan, att någon del af de Andeliges inkomst nerlägges på odling; och den är vanligen så använd, at den icke i något afseende bidrar att öka den stora folkmassans inkomst. FREDRIC II har af dessa skäl, funnit det vara rättvist, att de Andelige skulle bidraga mera än andra till Statens förnödenheter. I andra Regenters Länder är deremot Kyrkans jord fritagen ifrån all skatt. I Förstendömet Milan äro de Gods, hvilka tillhörde Kyrkan före 1575, skattlagde endast efter tredjedelen af deras värde. L 4 I Schle-<noinclude> <references/></noinclude> c2ui3i84z8bvf2bnsa35ia5g9i05tcv 104 226115 659060 2026-09-29T16:54:01Z Johshh 17980 /* Ej korrekturläst */ Skapade sidan med '' 659060 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="1" user="Johshh" /></noinclude><noinclude> <references/></noinclude> eayobagraktds5dggkvcdgadzxtjvx5 659061 659060 2026-09-29T16:54:30Z Johshh 17980 659061 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="1" user="Johshh" /></noinclude>I Schlesien äro Adeliga gods skattlagde till 3 procent högre, än ofrällse-ägendomarne. De heders- och förmons-rättigheter af alla slag, som tillhöra Adeln, hafva af FREDRIC II blifvit ansedda såsom fullgod ersättning för en liten förhöjning i skatten; under det att ofrällsets förödmjukande underlägsenhet kunde i någon mon blifva mindre kännbar genom en lättning i skatten. I andra Länder är beskattningssystemet sådant, att det, i stället för att lätta den öfriga olikheten i villkor, gör den ännu mera tryckande. I Konungens af Sardinien Länder, och i de Provinser af Frankrike, som äro underkastade hvad som kallas taille réelle *), faller skatten hel och hållen på ofrällse-jorden, hvaremot de Adeliga godsen äro derifrån alldeles fritagna. En jordskatt, som är pålagd i följe af en allmän fyneförrättning och uppskattning, måste, huru jämn den ock först må vara, nödvändigt inom en ganska korrt tid blifva ojämn. Att förekomma detta, skulle af Styrelsen fordra en ouphörlig och mödosam uppmärksamhet på alla förändringar i hvarje enskild ägendoms belägenhet och produkt, inom Samhället. Regeringarne i Preusen, Böhmen, Sardinien och Milan, be- *) Detta skrefs före Revolutionen.<noinclude> <references/></noinclude> 0aa3cli3dftkrvnrfbhnh6pqyb66g4d 659094 659061 2026-09-29T17:46:07Z Johshh 17980 659094 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="1" user="Johshh" /></noinclude>I Schlesien äro Adeliga gods skattlagde till 3 procent högre, än ofränse-ägendomarne. De heders- och förmons-rättigheter af alla slag, som tillhöra Adeln, hafva af FREDRIC II blifvit ansedda såsom fullgod ersättning för en liten förhöjning i skatten; under det att ofrälsets förödmjukande underlägsenhet kunde i någon mon blifva mindre kännbar genom en lättning i skatten. I andra Länder är beskattningssystemet sådant, att det, i stället för att lätta den öfriga olikheten i villkor, gör den ännu mera tryckande. I Konungens af Sardanien Länder, och i de Provinser af Frankrike, som äro underkastade hvad som kallas ''taille réelle''<ref>*) Detta skrefs före Revolutionen. </ref>), faller skatten hel och hållen på ofrälse-jorden, hvaremot de Adeliga godsen äro derifrån alldeles fritagna. En jordskatt, som är pålagd i följe af en allmän syneförrättning och uppskattning, måste, huru jämn den ock först må vara, nödvändigt inom en ganska korrt tid blifva ojämn. Att förekomma detta, skulle af Styrelsen fordra en ouphörlig och mödosam uppmärksamhet på alla förändringar i hvarje enskild ägendoms belägenhet och produkt, inom Samhället. Regeringarne i Preusen, Böhmen, Sardinien och Milan, be-<noinclude> <references/></noinclude> h6gtcx3jgo6xvlhapir7mi79bj7dw7t 104 226116 659062 2026-09-29T16:54:48Z Johshh 17980 /* Ej korrekturläst */ Skapade sidan med '' 659062 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="1" user="Johshh" /></noinclude><noinclude> <references/></noinclude> eayobagraktds5dggkvcdgadzxtjvx5 659063 659062 2026-09-29T16:55:34Z Johshh 17980 659063 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="1" user="Johshh" /></noinclude>bemöda sig verkeligen för detta ändamål; men detta bemödande är så litet enligt med naturen af en Styrelse, att det san- nolikt icke kan blifva af lång varagti- ghet, och skall, om det fortsettes, i läng- den sannolikt förorsaka mera oreda och pröjning, än det kan gifva lättnad åt de Skattdragande. Skatt, som utgöres, icke i förhållande till Rän- tan, utan i förhållande till Produkten af Jord. Skatt på Produkten af Jord, är i sjelf- va verket skatt på räntan; och ehuru den förskjutes af Arrendatorn, utgöres den dock ytterst af Jordägaren. När en viss del af produkten måste afstås i egenskap af skatt, beräknar Arrendatorn, så godt han kan, hvartill värdet af denna del, det ena året i det andra, sannolikt skall uppstiga, och han gör ett derefter proportioneradt af- drag i den ränta, som han utfäster sig att utgöra till Jordägaren. Det gifves ingen Arrendator, som icke i förhand beräknar, hvad Kyrko-tionden, som är en jordskatt af detta slag, sannolikt skall utgöra det ena året i det andra. Tionden, likasom hvar och en annan jord-skatt af detta slag, är, under ett yt- tre anseende af fullkomlig jämnlikhet, en ver-<noinclude> <references/></noinclude> 0qqql1bze4gown2qcbsl6yeimdtbf9t 659093 659063 2026-09-29T17:44:05Z Johshh 17980 659093 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="1" user="Johshh" /></noinclude>bemöda sig verkeligen för detta ändamål; men detta bemödande är så litet enligt med naturen af en Styrelse, att det sannolikt icke kan blifva af lång varagtighet, och skall, om det fortsettes, i längden sannolikt förorsaka mera oreda och pröjning, än det kan gifva lättnad åt de Skattdragande. Skatt, som utgöres, icke i förhållande till Räntan, utan i förhållande till Produkten af Jord. Skatt på Produkten af Jord, är i sjelfva verket skatt på räntan; och ehuru den förskjutes af Arrendatorn, utgöres den dock ytterst af Jordägaren. När en viss del af produkten måste afstås i egenskap af skatt, beräknar Arrendatorn, så godt han kan, hvartill värdet af denna del, det ena året i det andra, sannolikt skall uppstiga, och han gör ett derefter proportioneradt afdrag i den ränta, som han utfäster sig att utgöra till Jordägaren. Det gifves ingen Arrendator, som icke i förhand beräknar, hvad Kyrko-tionden, som är en jordskatt af detta slag, sannolikt skall utgöra det ena året i det andra. Tionden, likasom hvar och en annan jord-skatt af detta slag, är, under ett yttre anseende af fullkomlig jämnlikhet, en ver-<noinclude> <references/></noinclude> 6y4qftzmx430qjcdovi4mw26l8jyi63 104 226117 659064 2026-09-29T16:55:44Z Johshh 17980 /* Ej korrekturläst */ Skapade sidan med '' 659064 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="1" user="Johshh" /></noinclude><noinclude> <references/></noinclude> eayobagraktds5dggkvcdgadzxtjvx5 659065 659064 2026-09-29T16:56:12Z Johshh 17980 659065 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="1" user="Johshh" /></noinclude>verkeligen ojämn skatt; emedan en viss del af produkten, är, i olika belägenhe- ter, eqvivalent till en ganska olika del af räntan. Vid ägendomar af ganska god jordmon, är produkten så ansenlig, att hälften af densamma är alldeles tillräcklig att återgifva Arrendatorn det kapital han användt på jordbruket, tillika med den vanliga vinst, som i grannskapet vanligen erhålles af ett på samma sätt användt ka- pital. Den andra hälften af denna pro- dukt, eller, hvad som är detsamma, dess värde, kunde Arrendatorn då utgöra så- som ränta till Jordägaren, om ingen tion- de ägde rum. Men om deremot tionde- delen af produkten tages ifrån honom, förorsakar detta en förminskning af en femtedel i räntan; i annat fall skulle Ar- rendatorn icke återfå sitt kapital med den vanliga vinsten deraf. I denna händelse skall Jordägarens ränta, i stället för att utgöra hälften, eller fem tionde-delar, af hela produkten, endast belöpa sig till fy- ra tionde-delar deraf. Vid ägendomar af svagare jordmon, är deremot produkten understundom så ringa, och bruknings- kostnaden så stor, att det erfordras fyra femte-delar af hela produkten, för att å- tergifva Arrendatorn hela sitt nedlagda ka- pital med den vanliga vinsten deraf. I det-<noinclude> <references/></noinclude> 14ls4hbv5nt0q4f784jvw98xpmgn1tr 659092 659065 2026-09-29T17:42:52Z Johshh 17980 659092 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="1" user="Johshh" /></noinclude>verkeligen ojämn skatt; emedan en viss del af produkten, är, i olika belägenheter, eqvivalent till en ganska olika del af räntan. Vid ägendomar af ganska god jordmon, är produkten så ansenlig, att hälften af densamma är alldeles tillräcklig att återgifva Arrendatorn det kapital han användt på jordbruket, tillika med den vanliga vinst, som i grannskapet vanligen erhålles af ett på samma sätt användt kapital. Den andra hälften af denna produkt, eller, hvad som är detsamma, dess värde, kunde Arrendatorn då utgöra såsom ränta till Jordägaren, om ingen tionde ägde rum. Men om deremot tiondedelen af produkten tages ifrån honom, förorsakar detta en förminskning af en femtedel i räntan; i annat fall skulle Arrendatorn icke återfå sitt kapital med den vanliga vinsten deraf. I denna händelse skall Jordägarens ränta, i stället för att utgöra hälften, eller fem tionde-delar, af hela produkten, endast belöpa sig till fyra tionde-delar deraf. Vid ägendomar af svagare jordmon, är deremot produkten understundom så ringa, och brukningskostnaden så stor, att det erfordras fyra femte-delar af hela produkten, för att återgifva Arrendatorn hela sitt nedlagda kapital med den vanliga vinsten deraf. I det-<noinclude> <references/></noinclude> 759sq0drj2d9d75ysvqwav4g2fyclq5 104 226118 659066 2026-09-29T16:56:20Z Johshh 17980 /* Ej korrekturläst */ Skapade sidan med '' 659066 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="1" user="Johshh" /></noinclude><noinclude> <references/></noinclude> eayobagraktds5dggkvcdgadzxtjvx5 659067 659066 2026-09-29T16:56:58Z Johshh 17980 659067 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="1" user="Johshh" /></noinclude>detta fall, och ehuru ingen tionde utgår, kan räntan till Jordägaren icke bestiga sig högre, än till en femte-del, eller två tionde- delar af hela produkten. Men om Ar- rendatorn betalar en tionde-del af hela produkten i tionde, måste han fordra ett afdrag af detta samma belopp i Jordäga- rens ränta, hvilken sistnämnda då kom- mer att utgöra blott en tionde-del af he- la produkten. På den ränta, hvilken ut- göres af ägendomar, som äga god jord- mon, kan tionden någon gång vara en skatt, som blott utgör en tionde-del der- af; men på räntan af svagare jordmon, kan den deremot understundom vara en skatt, som utgör hälften af samma ränta. Tionden är icke allenast en ganska o jämn skatt på ränta; den är äfven alltid ett stort hinder både för odlingen och jord- bruket. Jordägaren kan icke våga att fö- retaga de vigtigaste förbättringarne på sin jord, hvilka tillika äro de kostsammaste; Arrendatorn kan icke våga att bereda sig skördar af högsta värde, som tillika alltid medföra den största kostnaden; då Kyrkan, utan att på minsta sätt deltaga i dessa kost- nader, upflukar en så ganska betydelig del af den vinst de gifva. Kulturen af Krapp, var för en lång tid idkad endast inom de Holländska provinserne, hvilka, i egen- skap<noinclude> <references/></noinclude> nn04ssyq3v5gnzxhvn32j2fvk2kcoxa 659091 659067 2026-09-29T17:41:35Z Johshh 17980 659091 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="1" user="Johshh" /></noinclude>detta fall, och ehuru ingen tionde utgår, kan räntan till Jordägaren icke bestiga sig högre, än till en femte-del, eller två tiondedelar af hela produkten. Men om Arrendatorn betalar en tionde-del af hela produkten i tionde, måste han fordra ett afdrag af detta samma belopp i Jordägarens ränta, hvilken sistnämnda då kommer att utgöra blott en tionde-del af hela produkten. På den ränta, hvilken utgöres af ägendomar, som äga god jordmon, kan tionden någon gång vara en skatt, som blott utgör en tionde-del deraf; men på räntan af svagare jordmon, kan den deremot understundom vara en skatt, som utgör hälften af samma ränta. Tionden är icke allenast en ganska o jämn skatt på ränta; den är äfven alltid ett stort hinder både för odlingen och jordbruket. Jordägaren kan icke våga att företaga de vigtigaste förbättringarne på sin jord, hvilka tillika äro de kostsammaste; Arrendatorn kan icke våga att bereda sig skördar af högsta värde, som tillika alltid medföra den största kostnaden; då Kyrkan, utan att på minsta sätt deltaga i dessa kostnader, upflukar en så ganska betydelig del af den vinst de gifva. Kulturen af Krapp, var för en lång tid idkad endast inom de Holländska provinserne, hvilka, i egenskap<noinclude> <references/></noinclude> 8d9spx3cyydvarc4l46ojx7fl1h8pg0 104 226119 659068 2026-09-29T16:57:07Z Johshh 17980 /* Ej korrekturläst */ Skapade sidan med '' 659068 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="1" user="Johshh" /></noinclude><noinclude> <references/></noinclude> eayobagraktds5dggkvcdgadzxtjvx5 659069 659068 2026-09-29T16:58:59Z Johshh 17980 659069 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="1" user="Johshh" /></noinclude>skap af Calviniska, och således fritagna från denna förstörande Kyrko-skatt, njöto ett slags monopolium på detta nyttiga färg-gräs, med det öfriga Europas uteslutande. De sista försöken, att införa denna kultur i England, hafva blifvit gjorda i följe af den lag, som i stället för all slags tionde af denna växt, fastställde en skatt af fem (Engelska) skillingar på tunnlandet, af den jord som till kulturen deraf användes. Lika som i de flesta Länder af Europa, Kyrkan är underhållen af en jordskatt, som utgår, icke i förhållande till räntan, utan i förhållande till produkten af jorden; så är äfven Staten, i många delar af Asien, genom en lika inrättad skatt underhållen. I China, består Kejsarens förnämligaste inkomst i en tionde-del af den produkt, som af all jord inom Riket uppkommer. Denna tionde-del är likväl så ganska fogligt beräknad, att den säges i många Provinser icke öfverstiga trettionde-delen af den vanliga produkten. Den jord-skatt eller jord-ränta, som utgjordes till den Mahometanska styrelsen af Bengalen, innan detta land föll i Engelska Ostindiska Compagniets händer, säges hafva utgjort kringom en femte-del af produkten. ten.<noinclude> <references/></noinclude> ql8lzb3lzhnprp77zz99ztofo26dd2q 104 226120 659070 2026-09-29T16:59:05Z Johshh 17980 /* Ej korrekturläst */ Skapade sidan med '' 659070 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="1" user="Johshh" /></noinclude><noinclude> <references/></noinclude> eayobagraktds5dggkvcdgadzxtjvx5 659071 659070 2026-09-29T16:59:45Z Johshh 17980 659071 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="1" user="Johshh" /></noinclude>ten. Det fordna Egyptens jord skatt tros äfven hafva stigit till en femte-del. I Asien, säges detta flags jord-skatt väcka Regeringens bemödande för jordbrukets förbättring och odlingens tillväxt. Chinas Beherrskare, lika som fordom Bengalens och Egyptens, sägas hafva varit ganska uppmärksame uppå, att upptaga och underhålla goda farvägar och segelbara canaler, för att, så mycket möjeligt varit, öka både myckenheten och värdet af jordens produkt, genom att förskaffa hvarje del af Riket all möjelig vidsträckt afsättning. Kyrko tionden deremot, är söndrad i så små fördelningar, att ingen af dess innehafvare kan äga något interesse af detta slag. Kyrkoherden i en Församling, kan alldrig finna sin räkning vid, att uptaga en väg eller en canal, för att derigenom utvidga afsättningen på sin enskilda Församlings produkter. Det är af detta skäl, som en skatt af denna natur, när den är ämnad till Statens underhåll, är åtföljd af vissa fördelar, hvilka i någon mon motväga olägenheterna deraf. När den deremot är anslagen till Kyrkans underhåll, är den åtföljd endast af olägenheter för Samhället. Skatt<noinclude> <references/></noinclude> jycswmby3aklusrlf4ghtzz3pfk4fwu 104 226121 659073 2026-09-29T17:10:30Z Johshh 17980 /* Ej korrekturläst */ Skapade sidan med '' 659073 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="1" user="Johshh" /></noinclude><noinclude> <references/></noinclude> eayobagraktds5dggkvcdgadzxtjvx5 659074 659073 2026-09-29T17:10:58Z Johshh 17980 659074 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="1" user="Johshh" /></noinclude>Skatt på produkten af jord, kan utgöras, antingen i varor, eller, i följd af värdering, i penningar. En Kyrkoherde i en Församling, eller en Ståndsperson af måttelig förmögenhet, som lefver på sin ägendom, kan finna det vara sin fördel att in natura emottaga, den förre sin tionde, den sednare sin ränta. Det qvantum som mottages, och det District, inom hvilket det skall hopsamlas, kunna vara så inskränkta, att både den förre och den sednare med egna ögon kunna nagelfara hopsamlingen och afsättningen af hvad som dem tillkommer. En Godsägare af stor förmögenhet deremot, som lefver i Hufvudstaden, skulle blifva mycket lidande genom sina Förvaltares förslummelse, och ännu mera genom deras oredlighet, om räntorne af ett aflägset gods skulle in natura utgöras. En Regerings förlust af sina Uppbördsmäns oredlighet eller oordenteliga förvaltning, skulle nödvändigt blifva ännu mycket större. Den mest vårdslösa enskilda Persons betjening, är vanligen mera under Husbondens ögon, än den mest vaksamma Regents Embetsmän; och en Stats inkomst, som utgjordes i varor, skulle genom elak förvaltning blifva så minskad, att en ganska ringa del af hvad folket erlade i skatt,<noinclude> <references/></noinclude> tp9yohckq7ylafy1t4rqpg0xhsu7eqb 104 226122 659075 2026-09-29T17:11:07Z Johshh 17980 /* Ej korrekturläst */ Skapade sidan med '' 659075 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="1" user="Johshh" /></noinclude><noinclude> <references/></noinclude> eayobagraktds5dggkvcdgadzxtjvx5 659076 659075 2026-09-29T17:11:34Z Johshh 17980 659076 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="1" user="Johshh" /></noinclude>skatt, kunde inflyta i Stats-kassan. I China utgöres likväl en stor del af skatten på detta sätt. Mandarinerne och andre Embetsmän, lära säkert finna det vara deras fördel, att en vana bibehålles, som ostridigt är underkastad flera missbruk, än en skatt som utgöres i penningar. Den skatt på produkten af jord, som utgöres i penningar, kan utgå, antingen i följe af en värdering, som rättar sig efter alla förändringar i torg-priserne; eller i följe af en enda fastställd värdering, sådan, t. ex., att en tunna vete alltid beräknas till ett visst värde, utan afseende på förändringarne uti torg-priset. Produkten af en skatt, som på förra sättet utgöres, kan icke blifva olika den ena tiden mot den andra, utan i mon af förändringarne i landets verkeliga produkt, i följe af jordbrukets tillväxt eller aftagande. Produkten af en skatt, som utgöres på det sednare sättet, skall blifva olika till sitt belopp, ej allenast i följe af förändringarne i produkten af jorden, utan äfven i följe af förändringarne både i de ädla metallernes värde och i den myckenhet af dessa metaller, som tid efter annan innehålles inom mynt af samma namn eller nummertal. Produkten af den förra skall alltid förblifva i samma förhållan-<noinclude> <references/></noinclude> 8l08ao43zh9es7uwxxfhh5rs605611l 104 226123 659077 2026-09-29T17:11:43Z Johshh 17980 /* Ej korrekturläst */ Skapade sidan med '' 659077 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="1" user="Johshh" /></noinclude><noinclude> <references/></noinclude> eayobagraktds5dggkvcdgadzxtjvx5 659078 659077 2026-09-29T17:12:14Z Johshh 17980 659078 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="1" user="Johshh" /></noinclude>lande till värdet af den verkeliga produkten af jorden. Produkten af den sednare, skall deremot, tid efter annan, vara i ganska olika förhållande till samma värde. När, i stället för, antingen en viss del af jordens produkt, eller priset på en viss sådan del, en viss penninge-summa utgöres för all skatt och all tionde; blir skatten i detta fall alldeles af samma natur, som Englands landt-taxa. Den hvarken stiger eller faller i förhållande till jord-räntan. Den hvarken motarbetar eller uppmuntrar odlingen. Kyrko-skatten i de Församlingar, der jordägarne utfäst sig till en viss bestämd afgift, i stället för all slags tionde, är äfven en skatt af detta slag. Under den Mahometanska styrelsen af Bengalen, säges en viss bestämd och ganska måttelig afgift, i de flesta Districter hafva blifvit betald, i stället för femte-delen af hela produkten. Några af Ostindiska Compagniets Embetsmän, hafva, under förevändning af att åter uphöja Stats-inkomsten till sitt fordna belopp, förändrat nylisnämnde bestämda afgift till en skatt i varor. Under dessa Embetsmäns förvaltning, skall denna förändring sannolikt, både motarbeta jordbruket, och gifva nya tillfällen till missbruk vid uppbörden af skatten, hvilken sistnämnde också fallit långt under<noinclude> <references/></noinclude> fk9q1zvj3ldwu05nx4ar739htrpkyan 104 226124 659079 2026-09-29T17:24:34Z Johshh 17980 /* Ej korrekturläst */ Skapade sidan med '177 der hvad den läges hafva varit, då detta Land förft kom under Compagniets fty- relfe. Compagniets Embetsmän hafva kan- hända vunnit vid denna förändring, men fannolikt till förluft både för Compagniet och Landet. (Fortf. e. a. g.) Tankar om Krono Utfkylders fördel- ning. I famma mon man har egendom och för- mögenhet som behöfver fkyddas, i fam ma mon drager man fördel af det Sam- hälle, hvari man är Medborgare; och i denna famma mon bör man ock, g... 659079 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="1" user="Johshh" /></noinclude>177 der hvad den läges hafva varit, då detta Land förft kom under Compagniets fty- relfe. Compagniets Embetsmän hafva kan- hända vunnit vid denna förändring, men fannolikt till förluft både för Compagniet och Landet. (Fortf. e. a. g.) Tankar om Krono Utfkylders fördel- ning. I famma mon man har egendom och för- mögenhet som behöfver fkyddas, i fam ma mon drager man fördel af det Sam- hälle, hvari man är Medborgare; och i denna famma mon bör man ock, genom nödvändiga tillfkott, bidraga till Samhäl- lets upprätthållande. Detta är den enkla och lanna grunden för all beskattning. Att den äfven varit bemärkt och äfven någon gång åfyftad vid Svenska Belkatt- nings lagarne, vittna i mer och mindre mon alla tiders Bevillnings förordningar. Men det fynes, fom skulle fvårigheten, _ den man alltid föreftält fig flörre, än den förmodeligen är, att utfinna fät- tet till Förmögenhetens bedömmande, haf N:o 36, 37 & 38. M va<noinclude> <references/></noinclude> 09q6xwrmpjztfkhetntfbyg1ulp5gw4 659080 659079 2026-09-29T17:25:44Z Johshh 17980 659080 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="1" user="Johshh" /></noinclude>der hvad den säges hafva varit, då detta Land först kom under Compagniets styrelse. Compagniets Embetsmän hafva kanhända vunnit vid denna förändring, men sannolikt till förlust både för Compagniet och Landet. {{right|(Forts. e. a. g.)}} ## Tankar om Krono-Utskylders fördelning ## {{c|Tankar om Krono-Utskylders fördelning.}} I samma mon man har egendom och förmögenhet som behöfver skyddas, i samma mon drager man fördel af det Samhälle, hvari man är Medborgare; och i denna samma mon bör man ock, genom nödvändiga tillskott, bidraga till Samhällets upprätthållande. Detta är den enkla och sanna grunden för all beskattning. Att den äfven varit bemärkt och äfven någon gång åsyftad vid Svenska Beskattnings-lagarne, vittna i mer och mindre mon alla tiders Bevillnings-förordningar. Men det synes, som skulle svårigheten, — den man alltid föreställt sig större, än den förmodeligen är, — att utfinna sättet till Förmögenhetens bedömmande, haf-<noinclude>N:o 36, 37 & 38. M va <references/></noinclude> h8t8lw4jc5nxmpxr0vpwgv9aa085x0a 659083 659080 2026-09-29T17:30:34Z Johshh 17980 659083 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="1" user="Johshh" /></noinclude><section begin="s1" /> der hvad den säges hafva varit, då detta Land först kom under Compagniets styrelse. Compagniets Embetsmän hafva kanhända vunnit vid denna förändring, men sannolikt till förlust både för Compagniet och Landet. {{right|(Forts. e. a. g.)}} <section end="s1" /> {{c|Tankar om Krono-Utskylders fördelning.}} I samma mon man har egendom och förmögenhet som behöfver skyddas, i samma mon drager man fördel af det Samhälle, hvari man är Medborgare; och i denna samma mon bör man ock, genom nödvändiga tillskott, bidraga till Samhällets upprätthållande. Detta är den enkla och sanna grunden för all beskattning. Att den äfven varit bemärkt och äfven någon gång åsyftad vid Svenska Beskattnings-lagarne, vittna i mer och mindre mon alla tiders Bevillnings-förordningar. Men det synes, som skulle svårigheten, — den man alltid föreställt sig större, än den förmodeligen är, — att utfinna sättet till Förmögenhetens bedömmande, haf-<noinclude>N:o 36, 37 & 38. M va <references/></noinclude> gr8fiev3cbnmzqpthiuju9dal9n9oje 0 226125 659082 2026-09-29T17:29:30Z Johshh 17980 Skapade sidan med '<pages index="Läsning i blandade ämnen 1800.djvu" from=365 to=397 tosection="s1" />' 659082 wikitext text/x-wiki <pages index="Läsning i blandade ämnen 1800.djvu" from=365 to=397 tosection="s1" /> rqq52u1e6129zqhqpaozkazhp34d5a4 659084 659082 2026-09-29T17:30:44Z Johshh 17980 659084 wikitext text/x-wiki <pages index="Läsning i blandade ämnen 1800.djvu" from=365 to=397 fromsection="s1" /> 4w3q8f51twbrqyyff42c9cflrxt17b3 659085 659084 2026-09-29T17:32:14Z Johshh 17980 659085 wikitext text/x-wiki <pages index="Läsning i blandade ämnen 1800.djvu" from=365 to=397 fromsection="s1" header=1 /> tnmfhijsio2vufyknta5fus44svs1gd 659086 659085 2026-09-29T17:32:58Z Johshh 17980 659086 wikitext text/x-wiki <div style="margin-left:4em"> <pages index="Läsning i blandade ämnen 1800.djvu" from=365 to=397 fromsection="s1" header=1 /> </div> 2641fyqgbv5tk9mjyrj3cuwprgdg389 104 226126 659110 2026-09-29T19:47:28Z Bio2935c 11474 /* Korrekturläst */ 659110 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Bio2935c" />{{huvud||I Skara-Sticht.|167}}{{linje}}</noinclude>rade eller förnyade alle Sweriges, Dannemarks och Noriges Biskopar år 1442, och Archebiskop <b>Jöns</b> i Vpsala för sig sielf {{ant|speciatim}}. Til <b>Siäla-choret</b> i Skara war ibland mycket annat gifwen <b>Drylleshulta-skog</b> i Arboga-Sochn. Hwilket {{ant|Pastor}} i Odh, Herr <b>Erik Thoresson</b> witnade år 1481. <h3 style="text-align:center; margin:auto; border:none;"> {{ant|{{st|Cap. II.}}}} <br> Om SKÖFDE.</h3> {{Initial|S}}KÖFDE en liten, men mycket gammal och rett wäl belägen stad, på östra sidon om berget och skogen <b>Billingen</b>. Namnet, som är af <b>Skede</b>, {{ant|campus,}} ett feldt eller en slätt, och <b>Wi</b>, thet är wigd och helgad, gifwer wid handen, at ther motte af hedenhös warit någon afgudadyrkan eller tienst. Vti Påwedömets tid kom thenne orten i rop af en qwinno eller rik enckio, wid namn <b>Helena</b>, som, vti thet tolfte {{ant|seculô}} och K. ERIK then Heligas regements tid, giorde en Pelegrimsreso til Christi graf &c. och, när hon kom hem, fick namn af at wara <b>Helig</b>, hwilket sedan bestyrcktes med några vpdichtada <b>Mirakel</b>, som sades skolat ske efter hennes wåldsamma död. Hwarmed så wida kom, at Påwen <b>Alexander then tredie</b> samtyckte, och <b>Stephanus</b>, then förste Archebiskopen i Vpsala, werkstelte hennes <b>Canonization</b> eller <b>Skrinleggning</b> år 1164 {{ant|d. 31 Julii,}} som skulle blifwa en årlig hennes fest. Ifrå then tiden skedde mycket wid-<noinclude> {{huvud|||skepeli-}} <references/></noinclude> izijmz1mjnjuvmlt7rkh787a1vrnr06