Wikisource:Korrekturläsning/statistik

<mediawiki xmlns="http://www.mediawiki.org/xml/export-0.11/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.mediawiki.org/xml/export-0.11/ http://www.mediawiki.org/xml/export-0.11.xsd" version="0.11" xml:lang="sv">
  <siteinfo>
    <sitename>Wikisource</sitename>
    <dbname>svwikisource</dbname>
    <base>https://sv.wikisource.org/wiki/Wikisource:Huvudsida</base>
    <generator>MediaWiki 1.47.0-wmf.22</generator>
    <case>first-letter</case>
    <namespaces>
      <namespace key="-2" case="first-letter">Media</namespace>
      <namespace key="-1" case="first-letter">Special</namespace>
      <namespace key="0" case="first-letter" />
      <namespace key="1" case="first-letter">Diskussion</namespace>
      <namespace key="2" case="first-letter">Användare</namespace>
      <namespace key="3" case="first-letter">Användardiskussion</namespace>
      <namespace key="4" case="first-letter">Wikisource</namespace>
      <namespace key="5" case="first-letter">Wikisourcediskussion</namespace>
      <namespace key="6" case="first-letter">Fil</namespace>
      <namespace key="7" case="first-letter">Fildiskussion</namespace>
      <namespace key="8" case="first-letter">MediaWiki</namespace>
      <namespace key="9" case="first-letter">MediaWiki-diskussion</namespace>
      <namespace key="10" case="first-letter">Mall</namespace>
      <namespace key="11" case="first-letter">Malldiskussion</namespace>
      <namespace key="12" case="first-letter">Hjälp</namespace>
      <namespace key="13" case="first-letter">Hjälpdiskussion</namespace>
      <namespace key="14" case="first-letter">Kategori</namespace>
      <namespace key="15" case="first-letter">Kategoridiskussion</namespace>
      <namespace key="90" case="first-letter">Tråd</namespace>
      <namespace key="91" case="first-letter">Tråddiskussion</namespace>
      <namespace key="92" case="first-letter">Summering</namespace>
      <namespace key="93" case="first-letter">Summeringsdiskussion</namespace>
      <namespace key="104" case="first-letter">Sida</namespace>
      <namespace key="105" case="first-letter">Siddiskussion</namespace>
      <namespace key="106" case="first-letter">Författare</namespace>
      <namespace key="107" case="first-letter">Författardiskussion</namespace>
      <namespace key="108" case="first-letter">Index</namespace>
      <namespace key="109" case="first-letter">Indexdiskussion</namespace>
      <namespace key="710" case="first-letter">TimedText</namespace>
      <namespace key="711" case="first-letter">TimedText talk</namespace>
      <namespace key="828" case="first-letter">Modul</namespace>
      <namespace key="829" case="first-letter">Moduldiskussion</namespace>
      <namespace key="1728" case="first-letter">Event</namespace>
      <namespace key="1729" case="first-letter">Event talk</namespace>
      <namespace key="2600" case="first-letter">Ämne</namespace>
    </namespaces>
  </siteinfo>
  <page>
    <title>Wikisource:Korrekturläsning/statistik</title>
    <ns>4</ns>
    <id>6147</id>
    <revision>
      <id>659131</id>
      <parentid>657695</parentid>
      <timestamp>2026-10-01T03:41:07Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Thuresson</username>
        <id>20</id>
      </contributor>
      <comment>Uppdaterar</comment>
      <origin>659131</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="48679" sha1="gz4y94kw5h5wuaqxdn4x7besi8b02mm" xml:space="preserve">&lt;small&gt;&amp;lt; [[Wikisource:Statistik]]&lt;/small&gt;

{|class=&quot;wikitable&quot; style=&quot;text-align:center; margin: 1em auto;&quot;  border=&quot;1&quot; cellpadding=&quot;3&quot;
|+Aktuell statistik
!Datum!![[:Kategori:Index|Indexsidor]]!![[:Kategori:Ej korrekturläst|Ej korrekturläst]]!![[:Kategori:Ofullständigt|Ofullständigt]]!![[:Kategori:Korrekturläst|Korrekturläst]]!![[:Kategori:Utan text|Utan text]]!![[:Kategori:Validerat|Validerat]]!![[:Kategori:Sidor efter status|Totalt]]!!Grafik
|-
|{{LOCALYEAR}}-{{LOCALMONTH}}-{{LOCALDAY2}} ||{{PAGESINCATEGORY:Index}}||{{PAGESINCATEGORY:Ej korrekturläst}}||{{PAGESINCATEGORY:Ofullständigt}}||{{PAGESINCATEGORY:Korrekturläst}}||{{PAGESINCATEGORY:Utan text}}||{{PAGESINCATEGORY:Validerat}}||
{{formatnum:{{#expr:{{PAGESINCATEGORY:Ej korrekturläst|R}}+{{PAGESINCATEGORY:Ofullständigt|R}}+{{PAGESINCATEGORY:Korrekturläst|R}}+{{PAGESINCATEGORY:Validerat|R}}+{{PAGESINCATEGORY:Utan text|R}}}}}}
| {{statusstapel|{{PAGESINCATEGORY:Utan text|R}}|{{PAGESINCATEGORY:Ej korrekturläst|R}}|{{PAGESINCATEGORY:Ofullständigt|R}}|{{PAGESINCATEGORY:Korrekturläst|R}}|{{PAGESINCATEGORY:Validerat|R}}|skala=100}}
|} 

Antal korrekturläsningar: {{formatnum:{{#expr:{{PAGESINCATEGORY:Validerat|R}}*2+{{PAGESINCATEGORY:Korrekturläst|R}}}}}}

== Historisk statistik ==
&lt;gallery&gt;
Svenska Wikisource 10000 sidor.png|Korrekturläsningen i april 2010
Svenska Wikisource april 2011.png|Korrekturläsningen i april 2011
Wikisource 20120401 pages sv.png|Korrekturläsningen i april 2012
Wikisource 20130401 pages sv.png|Korrekturläsningen i april 2013
Wikisource 20140505 pages sv.png|Korrekturläsningen i maj 2014
Wikisource 20150404 pages sv.png|Korrekturläsningen i april 2015
Wikisource 20160418 pages sv.png|Korrekturläsningen i april 2016
Wikisource 20170404 pages sv.png|Korrekturläsningen i april 2017
Wikisource 20180401 pages sv.png|Korrekturläsningen i april 2018
Wikisource 20190401 pages sv.png|Korrekturläsningen i april 2019
Wikisource 20200401 pages sv.png|Korrekturläsningen i april 2020
Wikisource 20210401 pages sv.png|Korrekturläsningen i april 2021
Wikisource 20220401 pages sv.png|Korrekturläsningen i april 2022
Wikisource 20230401 pages sv.png|Korrekturläsningen i april 2023
Wikisource 20240401 pages sv.png|Korrekturläsningen i april 2024
Wikisource 20250413 pages sv.png|Korrekturläsningen i april 2025
Wikisource 20260401 pages sv.png|Korrekturlästningen i april 2026
&lt;/gallery&gt;
{|class=&quot;wikitable&quot; style=&quot;text-align:center;  margin: 1em auto;&quot;  border=&quot;1&quot; cellpadding=&quot;3&quot;
|+Korrekturläsningsstatistik på svenska Wikisourc
|-
|'''Datum'''||'''[[:Kategori:Index|Index-&lt;br&gt;sidor]]''' || class=quality1 width=50em | '''[[:Kategori:Ej korrekturläst|Ej korrek-&lt;br&gt;turläst]]''' || class=quality2 width=50em  |'''[[:Kategori:Ofullständigt|Ofull-&lt;br&gt;ständigt]]''' || class=quality3 width=50em | '''[[:Kategori:Korrekturläst|Korrek-&lt;br&gt;turläst]]'''|| class=quality0 width=50em | '''[[:Kategori:Utan text|Utan&lt;br&gt;text]]''' ||width=50em class=quality4 | '''[[:Kategori:Validerat|Vali-&lt;br&gt;derat]]''' ||width=50em |'''[[:Kategori:Sidor efter status|Totalt]]''' || '''Grafik'''
|-
|2008-11-10||2||5||1||3||0||25||34||
|-
|2008-11-24||2||0||0||6||0||28||34||
|-
|2008-12-01||2||0||0||2||0||32||34||
|-
|2009-03-09||3||0||0||43||0||33||76||
|-
|2009-03-24||5||9||0||42||0||35||86||
|-
|2009-03-31||5||13||0||43||0||35||91||
|-
|2009-04-07||5||13||0||43||0||35||91||
|-
|2009-04-21||9||48||0||57||0||35||140||
|-
|2009-04-29||9||107||0||79||0||42||228||
|-
|2009-05-05||9||61||0||180||0||91||332||
|-
|2009-05-11||9||37||0||136||0||218||391||
|-
|2009-05-18||9||48||0||119||0||236||403||
|-
|2009-05-25||9||54||0||86||0||270||410||
|-
|2009-06-01||9||69||1||95||0||289||454||
|-
|2009-06-11||9||69||0||87||0||298||454||
|-
|2009-06-17||9||69||0||66||2||318||455||
|-
|2009-06-29||10||561||0||61||34||309||965||{{statusstapel|34|561|0|61|309}}
|-
|2009-07-06||11||570||0||61||36||316||983||{{statusstapel|36|570|0|61|316}}
|-
|2009-07-13||11||641||1||94||36||336||1 108||{{statusstapel|36|641|1|94|336}}
|-
|2009-07-20||12||611||0||163||38||430||1 242||{{statusstapel|38|611|0|163|430}}
|-
|2009-08-01||13||656||1||127||65||515||1 364||{{statusstapel|65|656|1|127|515}}
|-
|2009-08-03||14||916||1||136||73||518||1 644||{{statusstapel|73|916|1|136|518}}
|-
|2009-08-05||15||897||1||152||76||524||1 650||{{statusstapel|76|897|1|152|524}}
|-
|2009-08-10||15||872||1||178||76||528||1 655||{{statusstapel|76|872|1|178|528}}
|-
|2009-08-17||15||807||1||239||76||541||1 664||{{statusstapel|76|807|1|239|541}}
|-
|2009-08-24||16||799||1||258||82||550||1 690||{{statusstapel|82|799|1|258|550}}
|-
|2009-08-31||18||867||1||281||92||561||1 802||{{statusstapel|92|867|1|281|561}}
|-
|2009-09-07||18||943||1||310||93||568||1 915||{{statusstapel|93|943|1|310|568}}
|-
|2009-09-14||18||1 001||1||337||93||572||2 004||{{statusstapel|93|1001|1|337|572}}
|-
|2009-09-21||18||1 069||1||367||93||579||2 109||{{statusstapel|93|1069|1|367|579}}
|-
|2009-09-28||19||1 120||1||387||93||592||2 193||{{statusstapel|93|1120|1|387|592}}
|-
|2009-10-05||19||1 152||1||400||93||606||2 252||{{statusstapel|93|1152|1|400|606}}
|-
|2009-10-12||19||1 155||0||406||94||630||2 285||{{statusstapel|94|1155|0|406|630}}
|-
|2009-10-19||19||1 185||0||423||94||648||2 350||{{statusstapel|94|1185|0|423|648}}
|-
|2009-10-26||28||1 387||8||436||118||678||2 627||{{statusstapel|118|1387|8|436|678}}
|-
|2009-11-02||34||1 525||24||484||130||686||2 849||{{statusstapel|130|1525|24|484|686}}
|-
|2009-11-09||40||1 729||32||519||140||690||3 110||{{statusstapel|140|1729|32|519|690}}
|-
|2009-11-16||42||1 948||40||531||144||722||3 385||{{statusstapel|144|1948|40|531|722}}
|-
|2009-11-23||44||2 070||52||578||147||730||3 577||{{statusstapel|147|2070|52|578|730}}
|-
|2009-11-30||44||2 181||58||596||147||739||3 721||{{statusstapel|147|2181|58|596|739}}
|-
|2009-12-07||44||2 357||60||614||150||751||3 932||{{statusstapel|150|2357|60|614|751}}
|-
|2009-12-14||44||2 386||62||633||150||758||3 989||{{statusstapel|150|2386|62|633|758}}
|-
|2009-12-21||44||2 391||64||637||150||764||4 006||{{statusstapel|150|2391|64|637|764}}
|-
|2009-12-28||44||2 412||66||636||150||766||4 030||{{statusstapel|150|2412|66|636|766}}
|-
|2010-01-04||66||2 985||77||666||169||772||4 669||{{statusstapel|169|2985|77|666|772}}
|-
|2010-01-11||68||3 484||87||677||176||790||5 214||{{statusstapel|176|3484|87|677|790}}
|-
|2010-01-18||68||3 897||98||679||180||796||5 650||{{statusstapel|180|3897|98|679|796}}
|-
|2010-01-25||68||4 198||103||687||180||810||5 978||{{statusstapel|180|4198|103|687|810}}
|-
|2010-02-01||68||4 466||109||702||181||827||6 285||{{statusstapel|181|4466|109|702|827}}
|-
|2010-02-08||70||4 479||109||701||181||850||6 320||{{statusstapel|181|4479|109|701|850}}
|-
|2010-02-15||70||4 480||112||705||181||852||6 330||{{statusstapel|181|4480|112|705|852}}
|-
|2010-02-22||70||4 520||117||748||181||861||6 427||{{statusstapel|181|4520|117|748|861}}
|-
|2010-03-01||94||4 715||119||773||188||867||6 662||{{statusstapel|188|4715|119|773|867}}
|-
|2010-03-08||110||5 216||125||989||206||927||7 463||{{statusstapel|206|5216|125|989|927}}
|-
|2010-03-16||121||5 858||144||1 051||219||959||8 231||{{statusstapel|219|5858|144|1051|949}}
|-
|2010-03-22||122||6 323||151||1 062||242||988||8 766||{{statusstapel|242|6323|151|1062|988}}
|-
|2010-03-29||123||6 964||154||1 114||273||1 006||9 511||{{statusstapel|273|6964|154|1114|1006}}
|-
|2010-04-05||126||7 326||158||1 233||277||1 050||10 044||{{statusstapel|277|7326|158|1233|1050}}
|-
|2010-04-12||135||7 574||161||1 396||279||1 092||10 502||{{statusstapel|279|7574|161|1396|1092}}
|-
|2010-04-19||137||7 559||171||1 530||286||1 208||10 754||{{statusstapel|286|7559|171|1530|1208}}
|-
|2010-04-26||141||7 351||169||1 817||266||1 248||10 851||{{statusstapel|266|7351|169|1817|1248}}
|-
|2010-05-03||177||7 922||177||1 968||284||1 379||11 730||{{statusstapel|284|7922|177|1968|1379}}
|-
|2010-05-11||178||8 872||191||2 110||320||1 416||12 909||{{statusstapel|320|8872|191|2110|1416}}
|-
|2010-05-17||204||8 784||192||2 152||327||1 474||12 929||{{statusstapel|327|8784|192|2152|1474}}
|-
|2010-05-24||206||10 458||195||2 311||377||1 507||14 848||{{statusstapel|377|10458|195|2311|1507}}
|-
|2010-05-31||216||10 500||206||2 661||471||1 530||15 368||{{statusstapel|471|10500|206|2661|1530}}
|-
|2010-06-07||224||10 879||194||2 822||488||1 567||15 950||{{statusstapel|488|10879|194|2822|1567}}
|-
|2010-06-14||224||12 037||194||2 803||488||1 655||17 177||{{statusstapel|488|12037|194|2803|1655}}
|-
|2010-06-21||227||12 275||189||2 878||505||1 707||17 554||{{statusstapel|505|12275|189|2878|1707}}
|-
|2010-06-28||234||12 311||184||2 880||505||1 740||17 620||{{statusstapel|505|12311|184|2880|1740}}
|-
|2010-07-05||234||11 973||180||3 132||531||1 815||17 631||{{statusstapel|531|11973|180|3132|1815}}
|-
|2010-07-12||236||11 986||179||3 121||544||1 857||17 687||{{statusstapel|544|11986|179|3121|1857}}
|-
|2010-07-19||236||11 856||166||3 541||545||1 930||18 038||{{statusstapel|545|11856|166|3541|1930}}
|-
|2010-07-26||244||11 719||152||3 558||545||2 117||18 091||{{statusstapel|545|11719|152|3558|2117}}
|-
|2010-08-02||244||12 431||148||3 571||546||2 173||18 869||{{statusstapel|546|12431|148|3571|2173}}
|-
|2010-08-09||244||12 231||138||3 618||545||2 348||18 880||{{statusstapel|545|12231|138|3618|2348}}
|-
|2010-08-16||245||12 189||131||3 624||545||2 418||18 907||{{statusstapel|545|12189|131|3624|2418}}
|-
|2010-08-23||246||12 079||129||3 750||553||2 434||18 945||{{statusstapel|553|12079|129|3750|2434}}
|-
|2010-08-30||247||11 950||126||3 897||571||2 463||19 007||{{statusstapel|571|11950|126|3897|2463}}
|-
|2010-09-06||247||11 916||125||3 911||576||2 510||19 038||{{statusstapel|576|11916|125|3911|2510}}
|-
|2010-09-13||247||11 859||122||3 903||576||2 601||19 061||{{statusstapel|576|11859|122|3903|2601}}
|-
|2010-09-20||248||11 681||120||4 004||581||2 702||19 088||{{statusstapel|581|11681|120|4004|2702}}
|-
|2010-09-27||250||11 924||119||4 206||584||2 751||19 584||{{statusstapel|584|11924|119|4206|2751}}
|-
|2010-10-04||250||11 797||114||4 349||584||2 786||19 630||{{statusstapel|584|11797|114|4349|2786}}
|-
|2010-10-11||250||11 702||109||4 341||585||2 940||19 677||{{statusstapel|585|11702|109|4341|2940}}
|-
|2010-10-18||251||11 649||105||4 446||584||3 084||19 868||{{statusstapel|584|11649|105|4446|3084}}
|-
|2010-10-25||251||11 593||104||4 403||584||3 226||19 910||{{statusstapel|584|11593|104|4403|3226}}
|-
|2010-11-01||252||11 542||103||4 409||585||3 338||19 977||{{statusstapel|585|11542|103|4409|3338}}
|-
|2010-11-08||252||11 499||104||4 463||585||3 365||20 016||{{statusstapel|585|11499|104|4463|3365}}
|-
|2010-11-15||252||11 460||101||4 501||585||3 386||20 033||{{statusstapel|585|11460|101|4501|3386}}
|-
|2010-11-22||252||11 409||96||4 545||585||3 410||20 045||{{statusstapel|585|11409|96|4545|3410}}
|-
|2010-11-29||252||11 341||92||4 605||585||3 438||20 061||{{statusstapel|585|11341|92|4605|3438}}
|-
|2010-12-06||252||11 263||90||4 643||585||3 490||20 071||{{statusstapel|585|11263|90|4643|3490}}
|-
|2010-12-13||253||11 226||85||4 700||585||3 543||20 139||{{statusstapel|585|11226|85|4700|3543}}
|-
|2010-12-20||255||11 248||82||4 773||590||3 605||20 298||{{statusstapel|590|11248|82|4773|3605}}
|-
|2010-12-27||255||11 243||79||4 798||590||3 612||20 322||{{statusstapel|590|11243|79|4798|3612}}
|-
|2011-01-03||256||11 430||79||4 820||600||3 618||20 547||{{statusstapel|600|11430|79|4820|3618}}
|-
|2011-01-10||257||11 370||78||4 907||603||3 621||20 579||{{statusstapel|603|11370|78|4907|3621}}
|-
|2011-01-17||258||11 994||77||4 935||606||3 629||21 241||{{statusstapel|606|11994|77|4935|3629}}
|-
|2011-01-24||260||11 943||77||4 990||609||3 651||21 270||{{statusstapel|609|11943|77|4990|3651}}
|-
|2011-01-31||264||11 946||76||5 040||615||3 659||21 336||{{statusstapel|615|11946|76|5040|3659}}
|-
|2011-02-07||264||11 930||76||5 097||616||3 674||21 393||{{statusstapel|616|11930|76|5097|3674}}
|-
|2011-02-14||265||11 922||76||5 161||620||3 687||21 466||{{statusstapel|620|11922|76|5161|3687}}
|-
|2011-02-21||265||11 928||78||5 213||620||3 705||21 544||{{statusstapel|620|11928|78|5213|3705}}
|-
|2011-02-28||265||11 958||77||5 234||620||3 729||21 618||{{statusstapel|620|11958|77|5234|3729}}
|-
|2011-03-07||265||11 667||77||5 246||620||3 771||21 381||{{statusstapel|620|11667|77|5246|3771}}
|-
|2011-03-14||265||11 646||76||5 258||620||3 816||21 416||{{statusstapel|620|11646|76|5258|3816}}
|-
|2011-03-21||268||11 731||77||5 339||646||3 868||21 661||{{statusstapel|646|11731|77|5339|3868}}
|-
|2011-03-28||269||11 691||77||5 527||647||3 901||21 843||{{statusstapel|647|11691|77|5527|3901}}
|-
|2011-04-04||269||11 577||72||5 745||647||3 923||21 964||{{statusstapel|647|11577|72|5745|3923}}
|-
|2011-04-11||276||11 494||71||5 982||735||4 010||22 292||{{statusstapel|735|11494|71|5982|4010}}
|-
|2011-04-18||281||11 653||84||6 576||838||4 213||23 364||{{statusstapel|838|11653|84|6576|4213}}
|-
|2011-04-25||284||12 150||81||6 800||854||4 464||24 349||{{statusstapel|854|12150|81|6800|4464}}
|-
|2011-05-02||286||12 489||72||6 758||840||5 046||25 205||{{statusstapel|840|12489|72|6758|5046}}
|-
|2011-05-09||291||12 252||75||7 399||868||5 131||25 725||{{statusstapel|868|12252|75|7399|5131}}
|-
|2011-05-16||294||12 145||76||7 671||878||5 265||26 035||{{statusstapel|878|12145|76|7671|5265}}
|-
|2011-05-23||295||11 998||73||7 997||880||5 410||26 358||{{statusstapel|880|11998|73|7997|5410}}
|-
|2011-05-30||297||12 177||59||8 093||887||5 433||26 649||{{statusstapel|887|12177|59|8093|5433}}
|-
|2011-06-06||297||12 110||60||8 165||886||5 448||26 669||{{statusstapel|886|12110|60|8165|5448}}
|-
|2011-06-13||298||12 037||59||8 284||890||5 478||26 748||{{statusstapel|890|12037|59|8284|5478}}
|-
|2011-06-20||300||12 113||82||8 364||940||5 532||27 031||{{statusstapel|940|12113|82|8364|5532}}
|-
|2011-06-27||300||12 013||86||8 491||941||5 570||27 101||{{statusstapel|941|12013|86|8491|5570}}
|-
|2011-07-04||301||12 024||86||8 533||941||5 570||27 154||{{statusstapel|941|12024|86|8533|5570}}
|-
|2011-07-11||301||11 916||87||8 645||941||5 582||27 171||{{statusstapel|941|11916|87|8645|5582}}
|-
|2011-07-18||301||11 894||86||8 640||941||5 626||27 187||{{statusstapel|941|11894|86|8640|5626}}
|-
|2011-07-25||301||11 863||87||8 667||941||5 644||27 202||{{statusstapel|941|11863|87|8667|5644}}
|-
|2011-08-01||301||11 783||85||8 719||941||5 686||27 214||{{statusstapel|941|11783|85|8719|5686}}
|-
|2011-08-08||301||11 612||86||8 894||941||5 724||27 257||{{statusstapel|941|11612|86|8894|5724}}
|-
|2011-08-15||301||11 469||86||9 023||941||5 750||27 269||{{statusstapel|941|11469|86|9023|5750}}
|-
|2011-08-22||302||11 334||86||9 135||940||5 784||27 279||{{statusstapel|940|11334|86|9135|5784}}
|-
|2011-08-29||303||11 318||86||9 141||945||5 813||27 303||{{statusstapel|945|11318|86|9141|5813}}
|-
|2011-09-05||303||11 294||85||9 176||945||5 854||27 354||{{statusstapel|945|11294|85|9176|5854}}
|-
|2011-09-12||325||11 588||85||9 309||951||5 885||27 818||{{statusstapel|951|11588|85|9309|5885}}
|-
|2011-09-19||325||11 551||79||9 312||956||5 954||27 852||{{statusstapel|956|11551|79|9312|5954}}
|-
|2011-09-26||323||12 106||78||9 459||957||5 966||28 566||{{statusstapel|957|12106|78|9459|5966}}
|-
|2011-10-03||324||12 041||80||9 485||957||6 024||28 587||{{statusstapel|957|12041|80|9485|6024}}
|-
|2011-10-10||324||11 983||80||9 553||957||6 028||28 601||{{statusstapel|957|11983|80|9553|6028}}
|-
|2011-10-17||325||11 964||82||9 606||957||6 032||28 641||{{statusstapel|957|11964|82|9606|6032}}
|-
|2011-10-24||325||11 928||81||9 655||957||6 032||28 653||{{statusstapel|957|11928|81|9655|6032}}
|-
|2011-10-31||325||11 885||81||9 714||957||6 034||28 671||{{statusstapel|957|11885|81|9714|6034}}
|-
|2011-11-07||326||11 825||84||9 792||957||6 048||28 706||{{statusstapel|957|11825|84|9792|6048}}
|-
|2011-11-14||326||11 765||84||9 868||957||6 048||28 722||{{statusstapel|957|11765|84|9868|6048}}
|-
|2011-11-21||326||11 693||84||9 958||957||6 048||28 740||{{statusstapel|957|11693|84|9958|6048}}
|-
|2011-11-28||326||11 676||80||10 002||957||6 051||28 766||{{statusstapel|957|11676|80|10002|6051}}
|-
|2011-12-05||326||11 632||80||10 066||957||6 062||28 797||{{statusstapel|957|11632|80|10066|6062}}
|-
|2011-12-12||326||11 602||90||10 119||957||6 087||28 855||{{statusstapel|957|11602|90|10119|6087}}
|-
|2011-12-19||326||11 608||88||10 145||957||6 093||28 891||{{statusstapel|957|11608|88|10145|6093}}
|-
|2011-12-26||326||11 561||89||10 211||957||6 096||28 914||{{statusstapel|957|11561|89|10211|6096}}
|-
|2012-01-02||326||11 757||86||10 294||957||6 108||29 202||{{statusstapel|957|11757|86|10294|6108}}
|-
|2012-01-09||327||11 671||87||10 427||975||6 132||29 292||{{statusstapel|975|11671|87|10427|6132}}
|-
|2012-01-16||327||11 551||87||10 610||975||6 136||29 359||{{statusstapel|975|11551|87|10610|6136}}
|-
|2012-01-23||328||12 020||87||10 685||978||6 165||29 935||{{statusstapel|978|12020|87|10685|6165}}
|-
|2012-01-30||329||11 921||89||10 771||978||6 212||29 971||{{statusstapel|978|11921|89|10771|6212}}
|-
|2012-02-06||329||11 734||91||10 955||978||6 240||29 998||{{statusstapel|978|11734|91|10955|6240}}
|-
|2012-02-13||330||11 711||91||11 043||979||6 240||30 064||{{statusstapel|979|11711|91|11043|6240}}
|-
|2012-02-20||334||11 596||93||11 212||981||6 241||30 123||{{statusstapel|981|11596|93|11212|6241}}
|-
|2012-02-27||340||16 954||98||11 268||996||6 251||35 567||{{statusstapel|996|16954|98|11268|6251}}
|-
|2012-03-05||343||16 924||99||11 366||999||6 261||35 649||{{statusstapel|999|16924|99|11366|6261}}
|-
|2012-03-12||343||17 084||95||11 376||1 000||6 273||35 828||{{statusstapel|1000|17084|95|11376|6273}}
|-
|2012-03-19||380||17 177||88||11 445||999||6 332||36 041||{{statusstapel|999|17177|88|11445|6332}}
|-
|2012-03-26||384||16 931||87||11 739||1 000||6 337||36 094||{{statusstapel|1000|16931|87|11739|6337}}
|-
|2012-04-02||387||17 821||89||11 935||1 015||6 343||37 203||{{statusstapel|1015|17821|89|11935|6343}}
|-
|2012-04-09||390||18 411||93||12 006||1 016||6 408||37 934||{{statusstapel|1016|18411|93|12006|6408}}
|-
|2012-04-16||393||18 880||89||12 240||1 091||6 476||38 776||{{statusstapel|1091|18880|89|12240|6476}}
|-
|2012-04-23||394||18 779||88||12 489||1 093||6 511||38 960||{{statusstapel|1093|18779|88|12489|6511}}
|-
|2012-04-30||397||18 796||93||12 648||1 111||6 518||39 166||{{statusstapel|1111|18796|93|12648|6518}}
|-
|2012-05-07||398||18 690||88||12 928||1 111||6 576||39 393||{{statusstapel|1111|18690|88|12928|6576}}
|-
|2012-05-14||398||18 734||91||12 784||1 111||6 821||39 541||{{statusstapel|1111|18734|91|12784|6821}}
|-
|2012-05-21||400||18 663||100||12 885||1 111||6 832||39 591||{{statusstapel|1111|18663|100|12885|6832}}
|-
|2012-05-28||402||18 586||102||13 006||1 113||6 838||39 645||{{statusstapel|1113|18586|102|13006|6838}}
|-
|2012-06-04||402||18 522||101||13 036||1 113||6 917||39 689||{{statusstapel|1113|18522|101|13036|6917}}
|-
|2012-06-11||402||18 523||101||13 011||1 116||7 032||39 783||{{statusstapel|1116|18523|101|13011|7032}}
|-
|2012-06-18||402||18 448||101||13 087||1 116||7 082||39 834||{{statusstapel|1116|18448|101|13087|7082}}
|-
|2012-06-25||403||18 428||107||13 171||1 123||7 091||39 920||{{statusstapel|1123|18428|107|13171|7091}}
|-
|2012-07-02||403||18 443||109||13 177||1 123||7 116||39 968||{{statusstapel|1123|18443|109|13177|7116}}
|-
|2012-07-09||403||18 464||108||13 219||1 123||7 119||40 033||{{statusstapel|1123|18464|108|13219|7119}}
|-
|2012-07-16||404||18 487||109||13 324||1 126||7 119||40 165||{{statusstapel|1126|18487|109|13324|7119}}
|-
|2012-07-23||404||18 432||109||13 378||1 126||7 124||40 169||{{statusstapel|1126|18432|109|13378|7124}}
|-
|2012-07-30||407||18 748||112||13 401||1 137||7 124||40 522||{{statusstapel|1137|18748|112|13401|7124}}
|-
|2012-08-06||407||18 758||112||13 432||1 141||7 129||40 572||{{statusstapel|1141|18758|112|13432|7129}}
|-
|2012-08-13||407||18 629||113||13 735||1 149||7 129||40 755||{{statusstapel|1149|18629|113|13735|7129}}
|-
|2012-08-20||407||18 060||110||14 306||1 151||7 129||40 756||{{statusstapel|1151|18060|110|14306|7129}}
|-
|2012-08-27||410||18 671||110||14 617||1 161||7 132||41 691||{{statusstapel|1161|18671|110|14617|7132}}
|-
|2012-09-03||414||18 652||110||14 658||1 163||7 148||41 731||{{statusstapel|1163|18652|110|14658|7148}}
|-
|2012-09-10||413||18 630||110||14 678||1 163||7 151||41 732||{{statusstapel|1163|18630|110|14678|7151}}
|-
|2012-09-17||416||19 627||110||14 705||1 168||7 157||42 767||{{statusstapel|1168|19627|110|14705|7157}}
|-
|2012-09-24||418||19 598||110||15 144||1 174||7 161||43 187||{{statusstapel|1174|19598|110|15144|7161}}
|-
|2012-10-01||421||20 562||123||15 194||1 259||7 195||44 333||{{statusstapel|1259|20562|123|15194|7195}}
|-
|2012-10-08||423||22 110||125||15 358||1 269||7 246||46 108||{{statusstapel|1269|22110|125|15358|7246}}
|-
|2012-10-15||426||22 941||124||15 381||1 294||7 333||47 073||{{statusstapel|1294|22941|124|15381|7333}}
|-
|2012-10-22||427||23 762||124||15 453||1 300||7 374||48 013||{{statusstapel|1300|23762|124|15453|7374}}
|-
|2012-10-29||429||23 668||127||15 471||1 300||7 462||48 028||{{statusstapel|1300|23668|127|15471|7462}}
|-
|2012-11-05||432||23 711||128||15 504||1 305||7 539||48 187||{{statusstapel|1305|23711|128|15504|7539}}
|-
|2012-11-12||432||23 653||127||15 532||1 305||7 588||48 205||{{statusstapel|1305|23653|127|15532|7588}}
|-
|2012-11-19||433||23 582||131||15 566||1 321||7 630||48 230||{{statusstapel|1321|23582|131|15566|7630}}
|-
|2012-11-26||433||23 554||131||15 573||1 324||7 680||48 262||{{statusstapel|1324|23554|131|15573|7680}}
|-
|2012-12-03||434||24 053||131||15 608||1 324||7 710||48 826||{{statusstapel|1324|24053|131|15608|7710}}
|-
|2012-12-10||434||24 499||135||15 668||1 331||7 723||49 356||{{statusstapel|1331|24499|135|15668|7723}}
|-
|2012-12-17||434||24 822||136||15 736||1 331||7 735||49 760||{{statusstapel|1331|24822|136|15736|7735}}
|-
|2012-12-24||434||24 814||136||15 799||1 331||7 735||49 815||{{statusstapel|1331|24814|136|15799|7735}}
|-
|2012-12-31||435||24 771||135||15 907||1 335||7 745||49 893||{{statusstapel|1335|24771|135|15907|7745}}
|-
|2013-01-07||435||24 666||133||16 053||1 335||7 752||49 939||{{statusstapel|1335|24666|133|16053|7752}}
|-
|2013-01-14||435||24 619||134||16 096||1 336||7 761||49 946||{{statusstapel|1336|24619|134|16096|7761}}
|-
|2013-01-21||435||24 533||129||16 161||1 336||7 794||49 953||{{statusstapel|1336|24533|129|16161|7794}}
|-
|2013-01-28||435||24 426||130||16 267||1 336||7 801||49 960||{{statusstapel|1336|24426|130|16267|7801}}
|-
|2013-02-04||435||24 315||128||16 374||1 336||7 812||49 965||{{statusstapel|1336|24315|128|16374|7812}}
|-
|2013-02-11||436||24 206||128||16 486||1 336||7 816||49 972||{{statusstapel|1336|24206|128|16486|7816}}
|-
|2013-02-18||436||24 089||132||16 626||1 336||7 823||50 006||{{statusstapel|1336|24089|132|16626|7823}}
|-
|2013-02-25||436||23 906||138||16 825||1 336||7 846||50 051||{{statusstapel|1336|23906|138|16825|7846}}
|-
|2013-03-04||437||23 900||138||16 872||1 343||7 899||50 152||{{statusstapel|1343|23900|138|16872|7899}}
|-
|2013-03-11||438||24 022||140||16 930||1 349||7 971||50 412||{{statusstapel|1349|24022|140|16930|7971}}
|-
|2013-03-18||439||23 920||144||17 023||1 349||8 022||50 458||{{statusstapel|1349|23920|144|17023|8022}}
|-
|2013-03-25||449||24 566||142||17 094||1 353||8 034||51 189||{{statusstapel|1353|24566|142|17094|8034}}
|-
|2013-04-01||449||24 519||143||17 537||1 369||8 089||51 657||{{statusstapel|1369|24519|143|17537|8089}}
|-
|2013-04-08||449||24 473||146||17 499||1 370||8 176||51 664||{{statusstapel|1370|24473|146|17499|8176}}
|-
|2013-04-15||449||24 419||146||17 566||1 375||8 185||51 691||{{statusstapel|1375|24419|146|17566|8185}}
|-
|2013-04-22||449||24 367||162||18 301||1 376||8 196||52 402||{{statusstapel|1376|24367|162|18301|8196}}
|-
|2013-04-29||449||24 290||167||18 375||1 376||8 201||52 409||{{statusstapel|1376|24290|167|18375|8201}}
|-
|2013-05-06||453||24 260||172||18 771||1 384||8 209||52 796||{{statusstapel|1384|24260|172|18771|8209}}
|-
|2013-05-13||456||24 188||180||19 063||1 381||8 238||53 050||{{statusstapel|1381|24188|180|19063|8238}}
|-
|2013-05-20||457||24 152||189||19 102||1 395||8 243||53 081||{{statusstapel|1395|24152|189|19102|8243}}
|-
|2013-05-27||457||24 255||197||19 183||1 401||8 251||53 287||{{statusstapel|1401|24255|197|19183|8251}}
|-
|2013-06-03||457||24 215||208||19 184||1 401||8 281||53 289||{{statusstapel|1401|24215|208|19184|8281}}
|-
|2013-06-10||457||24 129||226||19 244||1 401||8 293||53 293||{{statusstapel|1401|24129|226|19244|8293}}
|-
|2013-06-17||457||24 186||223||19 283||1 401||8 312||53 405||{{statusstapel|1401|24186|223|19283|8312}}
|-
|2013-06-24||457||24 497||240||19 294||1 401||8 357||53 789||{{statusstapel|1401|24497|240|19294|8357}}
|-
|2013-07-01||457||24 599||250||19 329||1 402||8 400||53 980||{{statusstapel|1402|24599|250|19329|8400}}
|-
|2013-07-08||457||24 670||252||19 323||1 402||8 450||54 097||{{statusstapel|1402|24670|252|19323|8450}}
|-
|2013-07-15||457||24 629||254||19 361||1 402||8 454||54 100||{{statusstapel|1402|24629|254|19361|8454}}
|-
|2013-07-22||458||24 917||242||19 403||1 406||8 470||54 438||{{statusstapel|1406|24917|242|19403|8470}}
|-
|2013-07-29||458||24 856||243||19 469||1 406||8 474||54 448||{{statusstapel|1406|24856|243|19469|8474}}
|-
|2013-08-05||458||24 826||246||19 501||1 409||8 474||54 456||{{statusstapel|1409|24826|246|19501|8474}}
|-
|2013-08-12||458||24 821||246||19 519||1 409||8 474||54 469||{{statusstapel|1409|24821|246|19519|8474}}
|-
|2013-08-19||458||24 814||245||19 523||1 409||8 480||54 471||{{statusstapel|1409|24814|245|19523|8480}}
|-
|2013-08-26||458||24 809||245||19 527||1 409||8 481||54 471||{{statusstapel|1409|24809|245|19527|8481}}
|-
|2013-09-02||458||24 805||245||19 528||1 409||8 484||54 471||{{statusstapel|1409|24805|245|19528|8484}}
|-
|2013-09-09||458||24 798||245||19 535||1 409||8 484||54 471||{{statusstapel|1409|24798|245|19535|8484}}
|-
|2013-09-16||458||24 759||245||19 515||1 409||8 543||54 471||{{statusstapel|1409|24759|245|19515|8543}}
|-
|2013-09-23||458||24 712||245||19 562||1 409||8 543||54 471||{{statusstapel|1409|24712|245|19562|8543}}
|-
|2013-09-30||458||24 627||245||19 647||1 409||8 543||54 471||{{statusstapel|1409|24627|245|19647|8543}}
|-
|2013-10-07||458||24 574||245||19 698||1 409||8 545||54 471||{{statusstapel|1409|24574|245|19698|8545}}
|-
|2013-10-14||459||24 572||247||19 700||1 409||8 545||54 473||{{statusstapel|1409|24572|247|19700|8545}}
|-
|2013-10-21||458||24 549||264||19 709||1 409||8 545||54 476||{{statusstapel|1409|24549|264|19709|8545}}
|-
|2013-10-28||459||24 243||261||20 064||1 410||8 545||54 523||{{statusstapel|1410|24243|261|20064|8545}}
|-
|2013-11-04||459||24 196||258||20 083||1 411||8 586||54 534||{{statusstapel|1411|24196|258|20083|8586}}
|-
|2013-11-11||459||24 202||248||20 094||1 412||8 598||54 554||{{statusstapel|1412|24202|248|20094|8598}}
|-
|2013-11-18||459||24 143||248||20 151||1 412||8 604||54 558||{{statusstapel|1412|24143|248|20151|8604}}
|-
|2013-11-25||459||23 390||246||20 876||1 411||8 636||54 559||{{statusstapel|1411|23390|246|20876|8636}}
|-
|2013-12-02||459||23 311||247||20 890||1 411||8 700||54 559||{{statusstapel|1411|23311|247|20890|8700}}
|-
|2013-12-09||459||23 061||246||21 026||1 413||8 815||54 561||{{statusstapel|1413|23061|246|21026|8815}}
|-
|2013-12-16||459||22 991||246||20 815||1 413||9 096||54 561||{{statusstapel|1413|22991|246|20815|9096}}
|-
|2013-12-23||459||22 921||245||20 470||1 414||9 520||54 570||{{statusstapel|1414|22921|245|20470|9520}}
|-
|2013-12-30||461||22 883||250||20 471||1 425||9 583||54 612||{{statusstapel|1425|22883|250|20471|9583}}
|-
|2014-01-06||461||22 766||257||20 641||1 429||9 586||54 679||{{statusstapel|1429|22766|257|20641|9586}}
|-
|2014-01-13||461||22 794||267||20 667||1 429||9 586||54 743||{{statusstapel|1429|22794|267|20667|9586}}
|-
|2014-01-20||461||22 805||265||20 677||1 429||9 613||54 789||{{statusstapel|1429|22805|265|20677|9613}}
|-
|2014-01-27||462||22 795||270||20 743||1 429||9 614||54 851||{{statusstapel|1429|22795|270|20743|9614}}
|-
|2014-02-03||459||22 669||282||20 826||1 429||9 670||54 876||{{statusstapel|1429|22669|282|20826|9670}}
|-
|2014-02-10||459||22 559||288||20 925||1 430||9 702||54 904||{{statusstapel|1430|22559|288|20925|9702}}
|-
|2014-02-17||459||22 526||288||20 947||1 430||9 714||54 905||{{statusstapel|1430|22526|288|20947|9714}}
|-
|2014-02-24||460||22 529||288||20 954||1 431||9 714||54 916||{{statusstapel|1431|22529|288|20954|9714}}
|-
|2014-03-03||462||22 942||291||20 987||1 448||9 715||55 383||{{statusstapel|1448|22942|291|20987|9715}}
|-
|2014-03-10||468||22 968||323||21 031||1 476||9 717||55 515||{{statusstapel|1476|22968|323|21031|9717}}
|-
|2014-03-17||469||22 957||340||21 048||1 482||9 732||55 559||{{statusstapel|1482|22957|340|21048|9732}}
|-
|2014-03-24||469||22 963||347||21 091||1 482||9 738||55 621||{{statusstapel|1482|22963|347|21091|9738}}
|-
|2014-03-31||471||23 055||349||21 133||1 499||9 740||55 776||{{statusstapel|1499|23055|349|21133|9740}}
|-
|2014-04-07||471||23 038||358||21 158||1 501||9 740||55 795||{{statusstapel|1501|23038|358|21158|9740}}
|-
|2014-04-14||471||23 008||365||21 116||1 501||9 828||55 818||{{statusstapel|1501|23008|365|21116|9828}}
|-
|2014-04-21||473||22 896||366||21 273||1 504||9 847||55 886||{{statusstapel|1504|22896|366|21273|9847}}
|-
|2014-04-28||473||22 821||353||21 323||1 504||9 906||55 907||{{statusstapel|1504|22821|353|21323|9906}}
|-
|2014-05-05||473||22 738||350||21 421||1 504||9 909||55 922||{{statusstapel|1504|22738|350|21421|9909}}
|-
|2014-05-12||474||22 682||349||21 480||1 506||9 927||55 944||{{statusstapel|1506|22682|349|21480|9927}}
|-
|2014-05-19||474||22 655||346||21 497||1 506||9 945||55 949||{{statusstapel|1506|22655|346|21497|9945}}
|-
|2014-05-27||475||22 627||360||21 527||1 511||9 960||55 985||{{statusstapel|1511|22627|360|21527|9960}}
|-
|2014-06-02||475||22 615||359||21 469||1 517||10 045||56 005||{{statusstapel|1517|22615|359|21469|10045}}
|-
|2014-06-09||475||22 549||360||21 294||1 517||10 288||56 008||{{statusstapel|1517|22549|360|21294|10288}}
|-
|2014-06-16||475||22 516||360||21 234||1 520||10 378||56 008||{{statusstapel|1520|22516|360|21234|10378}}
|-
|2014-06-23||475||22 406||361||21 212||1 520||10 510||56 009||{{statusstapel|1520|22406|361|21212|10510}}
|-
|2014-06-30||476||22 340||362||21 114||1 520||10 677||56 013||{{statusstapel|1520|22340|362|21114|10677}}
|-
|2014-07-07||476||22 213||362||20 794||1 576||11 065||56 010||{{statusstapel|1576|22213|362|20794|11065}}
|-
|2014-07-14||476||22 157||362||20 764||1 576||11 151||56 010||{{statusstapel|1576|22157|362|20764|11151}}
|-
|2014-07-21||476||22 135||363||20 790||1 576||11 157||56 021||{{statusstapel|1576|22135|363|20790|11157}}
|-
|2014-07-28||477||22 129||363||20 796||1 576||11 158||56 022||{{statusstapel|1576|22129|363|20796|11158}}
|-
|2014-08-04||476||22 031||363||20 789||1 576||11 160||55 919||{{statusstapel|1576|22031|363|20789|11160}}
|-
|2014-08-11||476||22 015||369||20 803||1 576||11 162||55 925||{{statusstapel|1576|22015|369|20803|11162}}
|-
|2014-08-18||479||22 063||369||20 805||1 579||11 171||55 987||{{statusstapel|1579|22063|369|20805|11171}}
|-
|2014-08-25||479||22 098||372||20 801||1 579||11 179||56 029||{{statusstapel|1579|22098|372|20801|11179}}
|-
|2014-09-01||479||22 109||371||20 819||1 579||11 182||56 060||{{statusstapel|1579|22109|371|20819|11182}}
|-
|2014-09-08||479||22 124||370||20 819||1 579||11 186||56 078||{{statusstapel|1579|22124|370|20819|11186}}
|-
|2014-09-15||479||22 139||370||20 818||1 580||11 189||56 096||{{statusstapel|1580|22139|370|20818|11189}}
|-
|2014-09-22||479||22 144||370||20 818||1 580||11 190||56 102||{{statusstapel|1580|22144|370|20818|11190}}
|-
|2014-09-29||481||22 154||370||20 832||1 580||11 191||56 127||{{statusstapel|1580|22154|370|20832|11191}}
|-
|2014-10-06||481||22 212||378||21 004||1 583||11 194||56 371||{{statusstapel|1583|22212|378|21004|11194}}
|-
|2014-10-13||481||22 173||378||21 155||1 584||11 194||56 484||{{statusstapel|1584|22173|378|21155|11194}}
|-
|2014-10-21||483||22 173||405||21 211||1 586||11 194||56 569||{{statusstapel|1586|22173|405|21211|11194}}
|-
|2014-11-03||483||22 303||399||21 333||1 586||11 256||56 877||{{statusstapel|1586|22303|399|21333|11256}}
|-
|2014-11-17||483||22 176||395||21 509||1 586||11 395||57 061||{{statusstapel|1586|22176|395|21509|11395}}
|-
|2015-01-01||491||22 424||403||21 419||1 622||11 719||57 587||{{statusstapel|1622|22424|403|21419|11719}}
|-
|2015-02-01||494||22 446||412||21 417||1 644||11 719||57 638||{{statusstapel|1644|22446|412|21417|11719}}
|-
|2015-03-01||502||22 625||411||21 441||1 723||11 729||57 929||{{statusstapel|1723|22625|411|21441|11729}}
|-
|2015-04-02||504||22 631||596||21 652||1 756||11 746||58 381||{{statusstapel|1756|22631|596|21652|11746}}
|-
|2015-05-01||511||22 521||411||22 531||1 810||11 874||59 147||{{statusstapel|1810|22521|411|22531|11874}}
|-
|2015-06-01||526||23 017||378||22 776||1 839||12 032||60 042||{{statusstapel|1839|23017|378|22776|12032}}
|-
|2015-07-01||528||23 121||348||23 037||1 844||12 071||60 421||{{statusstapel|1844|23121|348|23037|12071}}
|-
|2015-08-01||529||23 327||348||23 228||1 876||12 078||60 857||{{statusstapel|1876|23327|348|23228|12078}}
|-
|2015-09-01||536||23 265||349||23 271||1 876||12 112||60 873||{{statusstapel|1876|23265|349|23271|12112}}
|-
|2015-10-03||536||23 245||348||23 303||1 876||12 113||60 885||{{statusstapel|1876|23245|348|23303|12113}}
|-
|2015-11-01||536||23 192||348||23 360||1 876||12 117||60 893||{{statusstapel|1876|23192|348|23360|12117}}
|-
|2015-12-04||537||23 041||329||23 612||1 893||12 174||61 049||{{statusstapel|1893|23041|329|23612|12174}}
|-
|2016-01-01||537||23 061||333||23 689||1 893||12 183||61 159||{{statusstapel|1893|23061|333|23689|12183}}
|-
|2016-02-01||538||23 055||334||23 765||1 893||12 183||61 230||{{statusstapel|1893|23055|334|23765|12183}}
|-
|2016-03-01||539||22 995||309||23 867||1 926||12 209||61 306||{{statusstapel|1926|22995|309|23867|12209}}
|-
|2016-04-01||544||22 749||343||24 181||1 973||12 277||61 523||{{statusstapel|1973|22749|343|24181|12277}}
|-
|2016-05-01||544||22 499||391||24 614||1 975||12 342||61 821||{{statusstapel|1975|22499|391|24614|12342}}
|-
|2016-06-01||546||22 177||383||25 091||1 988||12 381||62 020||{{statusstapel|1988|22177|383|25091|12381}}
|-
|2016-07-01||546||22 044||377||25 378||1 988||12 425||62 212||{{statusstapel|1988|22044|377|25378|12425}}
|-
|2016-08-01||547||22 016||383||25 783||1 989||12 469||62 640||{{statusstapel|1989|22016|383|25783|12469}}
|-
|2016-09-01||547||21 973||382||26 076||1 989||12 475||62 895||{{statusstapel|1989|21973|382|26076|12475}}
|-
|2016-10-01||549||21 766||384||26 643||2 018||12 509||63 320||{{statusstapel|2018|21766|384|26643|12509}}
|-
|2016-11-02||552||21 073||376||27 268||2 035||12 757||63 509||{{statusstapel|2035|21073|376|27268|12757}}
|-
|2016-12-01||553||20 719||376||27 631||2 043||12 964||63 733||{{statusstapel|2043|20719|376|27631|12964}}
|-
|2017-01-01||553||20 702||375||27 946||2 050||13 061||64 134||{{statusstapel|2050|20702|375|27946|13061}}
|-
|2017-02-01||556||20 722||378||28 358||2 059||13 082||64 599||{{statusstapel|2059|20722|378|28358|13082}}
|-
|2017-03-01||556||20 733||376||28 545||2 064||13 091||64 809||{{statusstapel|2064|20733|376|28545|13091}}
|-
|2017-04-01||556||20 731||363||28 867||2 067||13 108||65 136||{{statusstapel|2067|20731|363|28867|13108}}
|-
|2017-05-01||557||20 690||363||28 994||2 069||13 169||65 285||{{statusstapel|2069|20690|363|28994|13169}}
|-
|2017-06-01||562||20 571||329||29 442||2 086||13 292||65 720||{{statusstapel|2086|20571|329|29442|13292}}
|-
|2017-07-01||566||20 335||297||30 193||2 162||13 371||66 358||{{statusstapel|2162|20335|297|30193|13371}}
|-
|2017-08-01||569||20 284||285||30 332||2 167||13 490||66 558||{{statusstapel|2167|20284|285|30332|13490}}
|-
|2017-09-01||571||20 307||274||30 494||2 184||13 700||66 959||{{statusstapel|2184|20307|274|30494|13700}}
|-
|2017-10-01||574||20 286||252||30 855||2 203||13 703||67 299||{{statusstapel|2203|20286|252|30855|13703}}
|-
|2017-11-01||577||20 241||251||31 311||2 233||13 751||67 787||{{statusstapel|2233|20241|251|31311|13751}}
|-
|2017-12-01||578||20 138||241||31 720||2 273||13 773||68 145||{{statusstapel|2273|20138|241|31720|13773}}
|-
|2018-01-01||579||19 999||238||31 631||2 273||14 050||68 191||{{statusstapel|2273|19999|238|31631|14050}}
|-
|2018-02-01||583||19 748||296||32 140||2 302||14 139||68 625||{{statusstapel|2302|19748|296|32140|14139}}
|-
|2018-03-01||588||19 626||313||32 651||2 363||14 357||69 310||{{statusstapel|2363|19626|313|32651|14357}}
|-
|2018-04-01||589||19 480||308||32 820||2 370||14 514||69 492||{{statusstapel|2370|19480|308|32820|14514}}
|-
|2018-05-01||591||19 260||314||33 311||2 384||14 705||69 974||{{statusstapel|2384|19260|314|33311|14705}}
|-
|2018-06-01||594||19 074||308||33 450||2 424||15 073||70 329||{{statusstapel|2424|19074|308|33450|15073}}
|-
|2018-07-01||597||18 859||236||33 662||2 471||15 423||70 651||{{statusstapel|2471|18859|236|33662|15423}}
|-
|2018-08-01||598||18 748||233||33 872||2 482||15 820||71 155||{{statusstapel|2482|18748|233|33872|15820}}
|-
|2018-09-01||601||18 737||233||33 837||2 511||16 342||71 660||{{statusstapel|2511|18737|233|33837|16342}}
|-
|2018-10-01||603||18 585||235||34 603||2 543||16 499||72 465||{{statusstapel|2543|18585|235|34603|16499}}
|-
|2018-11-01||605||18 393||245||34 871||2 543||16 675||72 727||{{statusstapel|2543|18393|245|34871|16675}}
|-
|2018-12-01||608||18 174||253||35 445||2 558||16 762||73 192||{{statusstapel|2558|18174|253|35445|16762}}
|-
|2019-01-01||610||17 796||238||36 157||2 576||16 900||73 667||{{statusstapel|2576|17796|238|36157|16900}}
|-
|2019-02-01||612||17 592||238||36 673||2 612||17 117||74 232||{{statusstapel|2612|17592|238|36673|17117}}
|-
|2019-03-01||614||17 342||233||37 118||2 634||17 416||74 743||{{statusstapel|2634|17342|233|37118|17416}}
|-
|2019-04-01||614||17 159||232||37 618||2 645||17 627||75 281||{{statusstapel|2645|17159|232|37618|17627}}
|-
|2019-05-01||619||17 128||233||38 356||2 681||17 687||76 085||{{statusstapel|2681|17128|233|38356|17687}}
|-
|2019-06-01||624||16 892||233||39 143||2 702||18 038||77 008||{{statusstapel|2702|16892|233|39143|18038}}
|-
|2019-07-01||625||16 762||228||39 689||2 721||18 087||77 487||{{statusstapel|2721|16762|228|39689|18087}}
|-
|2019-08-01||627||16 625||210||40 178||2 732||18 172||77 917||{{statusstapel|2732|16625|210|40178|18172}}
|-
|2019-09-01||628||16 517||194||40 457||2 760||18 286||78 214||{{statusstapel|2760|16517|194|40457|18286}}
|-
|2019-10-01||636||16 483||194||40 725||2 765||18 457||78 624||{{statusstapel|2765|16483|194|40725|18457}}
|-
|2019-11-01||641||16 427||190||41 390||2 779||18 520||79 306||{{statusstapel|2779|16427|190|41390|18520}}
|-
|2019-12-01||647||16 363||189||42 161||2 824||18 648||80 185||{{statusstapel|2824|16363|189|42161|18648}}
|-
|2020-01-01||655||16 334||184||42 931||2 878||18 717||81 044||{{statusstapel|2878|16334|184|42931|18717}}
|-
|2020-02-01||660||16 282||182||43 805||2 898||18 781||81 948||{{statusstapel|2898|16282|182|43805|18781}}
|-
|2020-03-01||662||16 226||178||44 526||2 925||18 880||82 735||{{statusstapel|2925|16226|178|44526|18880}}
|-
|2020-04-01||667||16 040||175||44 868||2 935||19 492||83 510||{{statusstapel|2935|16040|175|44868|19492}}
|-
|2020-05-01||672||15 787||173||45 296||2 983||19 757||83 996||{{statusstapel|2983|15787|173|45296|19757}}
|-
|2020-06-01||674||15 637||172||45 601||2 990||20 109||84 509||{{statusstapel|2990|15637|172|45601|20109}}
|-
|2020-07-01||676||15 496||173||46 241||3 006||20 169||85 085||{{statusstapel|3006|15496|173|46241|20169}}
|-
|2020-08-01||681||15 388||167||46 781||3 059||20 392||85 787||{{statusstapel|3059|15388|167|46781|20392}}
|-
|2020-09-01||683||15 372||167||47 158||3 077||20 439||86 213||{{statusstapel|3077|15372|167|47158|20439}}
|-
|2020-10-01||687||15 294||165||48 672||3 109||20 468||87 708||{{statusstapel|3109|15294|165|48672|20468}}
|-
|2020-11-01||695||15 251||164||49 462||3 169||20 695||88 741||{{statusstapel|3169|15251|164|49462|20695}}
|-
|2020-12-01||700||15 181||162||50 354||3 237||20 766||89 700||{{statusstapel|3237|15181|162|50354|20766}}
|-
|2021-01-01||703||15 138||161||50 805||3 277||20 969||90 350||{{statusstapel|3277|15138|161|50805|20969}}
|-
|2021-02-01||705||15 380||167||51 456||3 353||21 233||91 589||{{statusstapel|3353|15380|167|51456|21233}}
|-
|2021-03-01||707||15 367||164||51 656||3 379||21 772||92 338||{{statusstapel|3379|15367|164|51656|21772}}
|-
|2021-04-01||716||15 113||159||52 968||3 434||22 157||93 831||{{statusstapel|3434|15113|159|52968|22157}}
|-
|2021-05-01||721||14 840||166||54 300||3 511||22 819||95 636||{{statusstapel|3511|14840|166|54300|22819}}
|-
|2021-06-01||728||14 639||179||55 640||3 598||23 439||97 495||{{statusstapel|3598|14639|179|55640|23439}}
|-
|2021-07-01||732||14 559||169||56 166||3 648||24 176||98 718||{{statusstapel|3648|14559|169|56166|24176}}
|-
|2021-08-01||741||14 535||187||56 582||3 704||24 922||99 930||{{statusstapel|3704|14535|187|56582|24922}}
|-
|2021-09-01||755||14 554||222||57 754||3 790||25 509||101 829||{{statusstapel|3790|14554|222|57754|25509}}
|-
|2021-10-01||758||14 540||204||58 592||3 813||26 056||103 205||{{statusstapel|3813|14540|204|58592|26056}}
|-
|2021-11-01||787||15 115||235||60 057||4 168||26 662||106 237||{{statusstapel|4168|15115|235|60057|26662}}
|-
|2021-12-01||804||15 368||244||61 316||4 405||27 073||108 406||{{statusstapel|4405|15368|244|61316|27073}}
|-
|2022-01-01||807||15 314||255||62 114||4 435||27 466||109 584||{{statusstapel|4435|15314|255|62114|27466}}
|-
|2022-02-01||816||15 274||359||62 301||4 512||28 610||111 056||{{statusstapel|4512|15274|359|62301|28610}}
|-
|2022-03-01||825||15 343||371||62 674||4 554||29 392||112 334||{{statusstapel|4554|15343|371|62674|29392}}
|-
|2022-04-01||840||15 694||344||62 975||4 756||30 251||114 020||{{statusstapel|4756|15694|344|62975|30251}}
|-
|2022-05-01||843||15 999||341||63 512||4 783||30 866||115 501||{{statusstapel|4783|15999|341|63512|30866}}
|-
|2022-06-01||853||16 083||342||64 332||4 869||31 073||116 699||{{statusstapel|4869|16083|342|64332|31073}}
|-
|2022-07-01||855||16 372||340||65 314||4 881||31 442||118 349||{{statusstapel|4881|16372|340|65314|31442}}
|-
|2022-08-01||858||16 336||340||65 649||4 907||32 114||119 346||{{statusstapel|4907|16336|340|65649|32114}}
|-
|2022-09-01||863||16 275||276||64 910||4 939||33 657||120 057||{{statusstapel|4939|16275|276|64910|33657}}
|-
|2022-10-01||867||16 278||267||65 624||5 001||34 044||121 214||{{statusstapel|5001|16278|267|65624|34044}}
|-
|2022-11-01||878||16 261||197||66 638||5 058||34 425||122 579||{{statusstapel|5058|16261|197|66638|34425}}
|-
|2022-12-01||883||16 266||191||67 335||5 122||34 678||123 592||{{statusstapel|5122|16266|191|67335|34678}}
|-
|2023-01-01||888||16 238||197||67 986||5 161||34 842||124 424||{{statusstapel|5161|16238|197|67986|34842}}
|-
|2023-02-01||899||16 152||209||69 251||5 244||35 109||125 965||{{statusstapel|5244|16152|209|69251|35109}}
|-
|2023-03-01||901||16 072||229||70 084||5 249||35 236||126 870||{{statusstapel|5249|16072|229|70084|35236}}
|-
|2023-04-01||904||16 013||193||70 891||5 330||35 392||127 819||{{statusstapel|5330|16013|193|70891|35392}}
|-
|2023-05-01||906||15 978||187||71 710||5 339||35 450||128 664||{{statusstapel|5339|15978|187|71710|35450}}
|-
|2023-06-01||909||15 952||183||72 819||5 380||35 479||129 813||{{statusstapel|5380|15952|183|72819|35479}}
|-
|2023-07-01||912||15 777||181||73 603||5 430||35 737||130 728||{{statusstapel|5430|15777|181|73603|35737}}
|-
|2023-08-01||918||15 842||180||74 622||5 542||35 916||132 102||{{statusstapel|5542|15842|180|74622|35916}}
|-
|2023-09-01||929||15 856||192||75 520||5 745||35 996||133 309||{{statusstapel|5745|15856|192|75520|35996}}
|-
|2023-10-01||930||15 831||187||76 251||5 750||36 011||134 030||{{statusstapel|5750|15831|187|76251|36011}}
|-
|2023-11-01||939||15 844||192||76 997||5 806||36 163||135 002||{{statusstapel|5806|15844|192|76997|36163}}
|-
|2023-12-01||944||15 876||194||77 749||5 875||36 505||136 199||{{statusstapel|5875|15876|194|77749|36505}}
|-
|2024-01-01||946||15 879||185||78 360||5 894||36 753||137 071||{{statusstapel|5894|15879|185|78360|36753}}
|-
|2024-02-01||957||16 144||186||79 393||5 943||37 199||138 865||{{statusstapel|5943|16144|186|79393|37199}}
|-
|2024-03-01||968||16 000||186||80 745||6 004||37 260||140 195||{{statusstapel|6004|16000|186|80745|37260}}
|-
|2024-04-01||975||15 916||187||81 799||6 050||37 534||141 486||{{statusstapel|6050|15916|187|81799|37534}}
|-
|2024-05-01||977||15 915||187||82 659||6 080||37 682||142 523||{{statusstapel|6080|15915|187|82659|37682}}
|-
|2024-06-01||980||15 936||190||83 554||6 128||37 875||143 683||{{statusstapel|6128|15936|190|83554|37875}} 
|-
|2024-07-01||990||16 040||189||84 329||6 246||38 263||145 067||{{statusstapel|6246|16040|189|84329|38263}}
|-
|2024-08-01||996||16 055||190||85 146||6 296||38 755||146 442||{{statusstapel|6296|16055|190|85146|38755}}
|-
|2024-09-01||998||16 053||190||85 635||6 307||39 042||147 227||{{statusstapel|6307|16053|190|85635|39042}}
|-
|2024-10-01||1 005||16 061||190||85 740||6 355||39 472||147 818||{{statusstapel|6355|16061|190|85740|39472}}
|-
|2024-11-01||1 010||16 062||192||86 438||6 368||39 513||148 573||{{statusstapel|6368|16062|192|86438|39513}}
|-
|2024-12-01||1 018||16 054||193||87 626||6 425||39 533||149 831||{{statusstapel|6425|16054|193|87626|39533}}
|-
|2025-01-01||1 020||16 057||194||88 498||6 469||39 740||150 958||{{statusstapel|6469|16057|194|88498|39740}}
|-
|2025-02-01||1 029||16 064||194||89 546||6 546||40 170||152 520||{{statusstapel|6546|16064|194|89546|40170}}
|-
|2025-03-01||1 033||16 049||193||90 152||6 601||40 666||153 661||{{statusstapel|6601|16049|193|90152|40666}}
|-
|2025-05-01||1 042||16 038||293||91 037||6 669||41 879||155 916||{{statusstapel|6669|16038|293|91037|41879}}
|-
|2025-06-01||1 056||16 038||326||91 957||6 705||42 297||157 323||{{statusstapel|6705|16038|326|91957|42297}}
|-
|2025-07-01||1 070||15 991||344||92 824||6 764||42 541||158 464||{{statusstapel|6764|15991|344|92824|42541}}
|-
|2025-08-01||1 078||15 926||357||93 971||6 815||42 726||159 795||{{statusstapel|6815|15926|357|93971|42726}}
|-
|2025-09-01||1 089||15 922||356||94 660||6 885||42 967||160 790||{{statusstapel|6885|15922|356|94660|42967}}
|-
|2025-10-01||1 103||16 324||332||95 573||6 909||43 113||162 251||{{statusstapel|6909|16324|332|95573|43113}}
|-
|2025-11-01||1 118||16 336||309||96 734||6 982||43 328||163 689||{{statusstapel|6982|16336|309|96734|43328}}
|-
|2025-12-01||1 127||16 325||238||97 793||7 017||43 453||164 826||{{statusstapel|7017|16325|238|97793|43453}}
|-
|2026-01-01||1 129||16 322||197||98 805||7 030||43 576||165 930||{{statusstapel|7030|16322|197|98805|43576}}
|-
|2026-02-01||1 130||16 322||203||99 893||7 046||43 877||167 341||{{statusstapel|7046|16322|203|99893|43877}}
|-
|2026-03-01||1 132||16 323||205||100 362||7 059||44 265||168 214||{{statusstapel|7059|16323|205|100362|44265}}
|-
|2026-04-01||1 145||16 358||213||101 584||7 119||44 478||169 752||{{statusstapel|7119|16358|213|101584|44478}}
|-
|2026-05-01||1 147||16 496||222||102 459||7 156||44 896||171 229||{{statusstapel|7156|16496|222|102459|44896}}
|-
|2026-06-01||1 151||16 832||238||103 406||7 201||45 069||172 746||{{statusstapel|7201|16832|238|103406|45069}}
|-
|2026-07-01||1 154||16 829||241||104 192||7 209||45 347||173 818||{{statusstapel|7209|16829|241|104192|45347}}
|-
|2026-08-01||1 158||16 748||241||104 814||7 249||45 608||174 660||{{statusstapel|7249|16748|241|104814|45608}}
|-
|2026-09-01||1 165||16 957||244||105 615||7 301||45 699||175 816||{{statusstapel|7301|16957|244|105615|45699}}
|-
|2026-10-01||1 168||16 858||249||105 657||7 305||46 180||176 249||{{statusstapel|7305|16858|249|105657|46180}}{{/tommall}}

&lt;!-- För att uppdatera statistiken manuellt ersätt 
{{/tommall}} 
direkt ovanför kommentaren med:
{{byt:/mall}}
--&gt;
|}</text>
      <sha1>gz4y94kw5h5wuaqxdn4x7besi8b02mm</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Mall:Antalsidor</title>
    <ns>10</ns>
    <id>51272</id>
    <revision>
      <id>659133</id>
      <parentid>657696</parentid>
      <timestamp>2026-10-01T03:42:39Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Thuresson</username>
        <id>20</id>
      </contributor>
      <origin>659133</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="83" sha1="5r61bntn86ep1mosx8asg5crar8whtf" xml:space="preserve">{{FORMATNUM:20748}}&lt;sup&gt;[26-10-01]&lt;/sup&gt;&lt;noinclude&gt;
{{Antalsidor/dok}}
&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>5r61bntn86ep1mosx8asg5crar8whtf</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Mall:Antalsidor/dok</title>
    <ns>10</ns>
    <id>51273</id>
    <revision>
      <id>659132</id>
      <parentid>656115</parentid>
      <timestamp>2026-10-01T03:42:03Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Thuresson</username>
        <id>20</id>
      </contributor>
      <origin>659132</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="729" sha1="579hdo4ifjlf8qrltuo1m90qdiwl3vm" xml:space="preserve">&lt;includeonly&gt;[[Kategori:Mallar]]&lt;/includeonly&gt;
{{nop}}
Sedan april 2016 uppdateras endast huvudnamnrymden enligt nedanstående lista:

== Senast inlagda texter från № 20 700 ==
&lt;dynamicpagelist&gt;
namespace            = 0
count                = 100
order                = ascending
ordermethod          = created
offset               = 20700
mode = ordered
&lt;/dynamicpagelist&gt;

&lt;!-- Skriv {{mall|Antalsidor|104}} för antalet sidor i namnrymd: {{ns:104}}.

Skriv {{mall|Antalsidor|10}} för antalet sidor i namnrymd: {{ns:10}}.

etc

0 är default (huvudnamnrymden).
 --&gt;
[http://sv.wikisource.org/w/index.php?title=Mall:Antalsidor/dok&amp;action=edit redigera] dokumentationen.

&lt;noinclude&gt;[[Kategori:Malldokumentation]]&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>579hdo4ifjlf8qrltuo1m90qdiwl3vm</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Sida:Gamla Stockholm 1882.djvu/192</title>
    <ns>104</ns>
    <id>146137</id>
    <revision>
      <id>659118</id>
      <parentid>574985</parentid>
      <timestamp>2026-09-30T12:02:29Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Gottfried Multe</username>
        <id>11434</id>
      </contributor>
      <comment>/* Validerad */</comment>
      <origin>659118</origin>
      <model>proofread-page</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1760" sha1="ilb015dwwcb5tpeiu96hg4nonghezbz" xml:space="preserve">&lt;noinclude&gt;&lt;pagequality level=&quot;4&quot; user=&quot;Gottfried Multe&quot; /&gt;{{huvud||GRATISNÖJEN|175}}&lt;/noinclude&gt;[[Fil:Gamla Stockholm 1882 s175 Fig74.jpg|miniatyr|centrerad|stående=1.5|Fig. 74. Corps de garde.
Efter A. Schützercrantz’ »Scener ur soldatlifvet».]]

Men utan afseende på särskilda corps de garde och
»detacherade» vakter har hufvudstyrkan af »paraden» marscherat upp till
slottet, och gatans folk har trängt sig omkring soldaterne och i
synnerhet musiken eller vandrat i spetsen för denne, år från år, det ena
slägtet efter det andra, alltid lika begärligt lyssnande till 
blåsinstrumentens klang och trummornas dån samt fröjdande sig åt de
turkiska bjällrorna med de fladdrande hästsvansarne. Förr hade
gardesmusiken gerna en svart tallriksslagare. Det hörde till stycket.
Om icke någon neger fans att tillgå, ''svärtades'' en hvit musikant.
Tambourmajoren har alltid varit en ståtlig företeelse, åt hvilken
gatans folk och ännu andra visserligen ofta skrattat, men som också
väckt vördnad genom sin präktiga hållning. Fig. 75 visar en
vaktparad för sextio år sedan, kanske något öfverdrifven af den glade
tecknaren, hvad hautboisternes magar och tambour-majorens
marschsteg vidkommer, men, enligt hvad gammalt folk försäkrar, på det
hela en trogen bild af den forntida verkligheten.

Vid högtidligare parader, såsom de under Karl den fjortonde
Johans tid brukliga torsdagsparaderne, skulle regementets timmermän
också uppträda. De förekommo i storartade, hvita förskinn, bila på
skuldran, björnskinnsmössor och långa skägg. De senare räckte ned
till medjan, men voro endast ''lösskägg.'' På generalorderna stod
upptaget när skägg skulle anläggas och när de åter skulle afläggas.
Inga andra än timmermän tillätos att pryda sig med helskägg, och&lt;noinclude&gt;
&lt;references/&gt;&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>ilb015dwwcb5tpeiu96hg4nonghezbz</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Sida:Gamla Stockholm 1882.djvu/193</title>
    <ns>104</ns>
    <id>146138</id>
    <revision>
      <id>659119</id>
      <parentid>574986</parentid>
      <timestamp>2026-09-30T12:05:14Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Gottfried Multe</username>
        <id>11434</id>
      </contributor>
      <comment>/* Validerad */</comment>
      <origin>659119</origin>
      <model>proofread-page</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="808" sha1="7m33gd1y6myphnr7jzcw2zw9o8dfpt7" xml:space="preserve">&lt;noinclude&gt;&lt;pagequality level=&quot;4&quot; user=&quot;Gottfried Multe&quot; /&gt;{{huvud|176|GRATISNÖJEN|}}&lt;/noinclude&gt;bruket af skägg var för öfrigt underkastadt mycket reglementerande.
[[Fil:Gamla Stockholm 1882 s176 Fig75.jpg|miniatyr|centrerad|stående=1.5|Fig. 75. Vaktparaden. Efter Magazin för konst, nyheter och moder. 1821.]]
Gustaf Björlin har i en efter samlingar i krigsarkivet m. fl. källor
i månadsskriften »Nu», första årgången, införd uppsats om
»soldatens drägt och frisure för 100 år sedan» erinrat om, att på
1770-talet fingo granadörofficerarne, regementsväbeln,
regementstrumslagaren, granadörerne i regementet samt timmermännen och
profosserne icke afskära sina mustacher, utan skulle kompanicheferne
dervid hålla hand, »att de låta dem växa, och blir för trumslagare
och pipare samma lag». På samma ställe nämnes, att enligt order&lt;noinclude&gt;
&lt;references/&gt;&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>7m33gd1y6myphnr7jzcw2zw9o8dfpt7</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Sida:Gamla Stockholm 1882.djvu/194</title>
    <ns>104</ns>
    <id>146139</id>
    <revision>
      <id>659120</id>
      <parentid>577514</parentid>
      <timestamp>2026-09-30T12:10:04Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Gottfried Multe</username>
        <id>11434</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>/* Validerad */</comment>
      <origin>659120</origin>
      <model>proofread-page</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="2519" sha1="alq63zixslvjg9wiw2ew3kunjn9xpl3" xml:space="preserve">&lt;noinclude&gt;&lt;pagequality level=&quot;4&quot; user=&quot;Gottfried Multe&quot; /&gt;{{huvud||GRATISNÖJEN|177}}&lt;/noinclude&gt;af 1775 skulle manskapets lösa hår sammanflätas och tvingas under
hårpiskan; frisuren skulle gå jemt med örsnibben och »grenadiererne
med dess spel som bära mössor jemte timmermännen och profosserne
svärta sina mustacher genast, och i akt tages dervid, att mustacherne
ej sammanklämmas, utan väl utredas». Vax till svärtning af ''stöflar''
och ''mustacher'' skulle hvarje soldat medföra till mötet. Genom 
generalorder 1802 anbefaldes anläggandet af »polisons», hvilka skulle sträcka
sig från öfre delen af örat längs kindbenet och gå under halsduken,
så långt fram, att de kommo i lika höjd med yttre ögonvrån.
Bredden skulle vara en knapp tum öfver och en fjerdedels tum under
vid halsduken.

Detta var för hundra eller åtminstone åttio år sedan, men äfven
långt senare utkommo liknande påbud. Så befalde Karl Johan, att
alla militärer skulle hafva mustacher vid parad. Det påbudet ''måste''
efterlefvas. Hade man icke tillgång på egen skäggväxt, nödgades
man skaffa sig lösmustacher eller åtminstone svärta öfverläppen. Helt
skägg var deremot icke tillåtet för andra än regementenas timmermän.

Under framfarna tider uppmarscherade vaktparaden till inre
borggården och gjorde der front mot norra sidan af slottet, hvarifrån
sedan så väl högvaktens afdelning, som de afdelningar hvilka voro
bestämda till de »detacherade» vakterna afmarscherade till sin
bestämmelse. Äfven vakten vid Gustaf Adolfs torg tågade med upp
till slottet och återvände sedan till torget. Vanligtvis tog Karl
Johan paraden i betraktande från ett af slottsfönstren, och detta var
alltid händelsen på de ofvan nämda torsdagsparaderne. Dessa
föregingo med mycken ståt, och i dem deltogo äfven afdelningar af
lifgardet till häst och af Svea artilleri. Lifgardet till häst hade
då samt äfven långt senare ett corps de garde utanför
Husgerådskammaren vid vestra ändan af yttre borggården.

Efter den tid, då paraden marscherade in på inre borggården,
gjorde den i många år halt på Slottsbacken, hvarifrån regementets
fana hemtades, innan marschen fortsattes till högvakten. Fanan
förvarades i ett skåp i vestra slottshvalfvet, der hon af det regemente
som aflöstes från vakten insattes för att påföljande dag vid samma
regementes anträde till vakten åter uttagas.

Alla dessa militära ceremonier höra nu mera endast till gamla
Stockholm.


{{c|———♦———}}&lt;noinclude&gt;
&lt;references/&gt;
{{sidfot|Gamla Stockholm.||12}}&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>alq63zixslvjg9wiw2ew3kunjn9xpl3</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Sida:Gamla Stockholm 1882.djvu/195</title>
    <ns>104</ns>
    <id>146140</id>
    <revision>
      <id>659121</id>
      <parentid>477038</parentid>
      <timestamp>2026-09-30T12:13:59Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Gottfried Multe</username>
        <id>11434</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>/* Validerad */</comment>
      <origin>659121</origin>
      <model>proofread-page</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1990" sha1="cn237djp36m5dsy4ugxowm29u2bai8v" xml:space="preserve">&lt;noinclude&gt;&lt;pagequality level=&quot;4&quot; user=&quot;Gottfried Multe&quot; /&gt;&lt;/noinclude&gt;&lt;h2 align=&quot;center&quot; style=&quot;border:none;&quot;&gt;Kap. VI.&lt;br&gt;&lt;br&gt;&lt;b&gt;Farsoter.&lt;/b&gt;&lt;/h2&gt;

{{c|&lt;i&gt;Digerdöden. — Pesten 1710. — Engelska svetten. — Koleran 1834. — Läkare i
gamla tider. — Bardskärare och badare. — Hofapotekaren mäster Lucas och hans
efterträdare. — Stockholms apotek.&lt;/i&gt;}}

Om den förfärliga pest som under namn af ''Digerdöden'' rasade
i Stockholm 1350 lemna Kronologierna och Diarierna högst njugga
underrättelser. &lt;i&gt;Diarium Fratrum Minorum Stockholmensium,&lt;/i&gt; som
nu borde vara särskildt inne i hufvudstadsförhållandena, nämner
ingenting om saken. ''Diarium Wadstenense'' säger blott, att: »på den
tiden regerade en stor dödlighet i Sverige, den största någon kan
minnas ha varit, och hade Birgitta långt förut profeterat densamma».
Arvid Trolles ''Annotata Chronologica'' äro mycket kortfattade i sin
uppgift: tha stodh then store dödhen. Rimkrönikorna tiga. Olaus Petri
är den mångordigaste; han skrifver i sin krönika: »Effter Christi byrd
år 1350, var then stora pestilentien här i Sverige, som kallas
Digerdöden, thet är then store döden. Somliga kalla honom Svarte
döden. Samma pestilentia gick då öfver alt, och dödde så jämmerliga,
att minsta parten blef lefvandes i verldene. Mång huus och byar
blefvo platt öde, thet man ännu mångastäds see må. Ther står nu
skogh som förra bodde folk. Sådana plågor skola lära oss, hvad
Guds vrede hafver innebära. Så förgiftigt var vädret, att ther dödde
både folk och fä».

Att denna sjukdom stått i sammanhang med en stor hungersnöd
i Kina, att den grasserat i hela verlden och att många minnen
om densamma ännu lefva på landsbygden är kändt och beskrifvet;
huruledes den särskildt uppfört sig i Stockholm är icke upptecknadt
i häfderna.

{{tre stjärnor}}

Deremot vet man, att en annan art af ''pesten'' härjade i Stockholm
vid början af fjortonhundratalet. Jahan Messenius skrifver i sin
&lt;i&gt;Chrönika om Stockholm:&lt;/i&gt;
{{tomrad}}&lt;noinclude&gt;
&lt;references/&gt;&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>cn237djp36m5dsy4ugxowm29u2bai8v</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Sida:Gamla Stockholm 1882.djvu/196</title>
    <ns>104</ns>
    <id>146141</id>
    <revision>
      <id>659138</id>
      <parentid>574988</parentid>
      <timestamp>2026-10-01T08:39:05Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Gottfried Multe</username>
        <id>11434</id>
      </contributor>
      <comment>/* Validerad */</comment>
      <origin>659138</origin>
      <model>proofread-page</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="2731" sha1="rkza1560jim5aorj6cp0u2hmp8rf3df" xml:space="preserve">&lt;noinclude&gt;&lt;pagequality level=&quot;4&quot; user=&quot;Gottfried Multe&quot; /&gt;{{huvud||FARSOTER|179}}&lt;/noinclude&gt;&lt;poem&gt;
i Stockholm monne grassera
then grufuelige pesten tå,
thär af dogo store och små.
&lt;/poem&gt;

Sedermera bortrycktes 9,000 stockholmare på det enda året 1451,
och 15,000 året 1484, då »folket strömmade till Svartmunkaklostret,
som nu är Tyska kyrkan» och sökte för ett medelmåttigt vaxljus
bot vid dess »altare med belätet om Christi nedertagning af korset».
År 1495 sköflades Stockholm af eldsvåda, öfversvämning och pest,
hvarigenom 18,000 stockholmiter ströko med. Under 15 och
1600-talen förekom pest här många gånger. År 1623 bortryckte den
sjukdomen 20,000 menniskor.

Fullständigare äro underrättelserna om ''pesten 1710,'' hvilken
företrädesvis tagit Stockholm till vistelseort. Förebuden till den store
härjarens ankomst läto redan året förut spörja sig. I början af året
var kölden så stark, att Östersjön låg tillfrusen. I Sverige stodo ekarne
sommaren derefter liksom förvissnade. Då snön smälte, uppkommo
öfversvämningar. Följden var missväxt, och landet öfversvämmades
af tiggare. Så kom Pultavadagen — och derefter pesten.

Redan den 25 Augusti 1709 utfärdade senaten en förordning
om karantän. I Sandhamn och Vaxholm skulle fartyg ligga i
fyratio dagar (deraf namnet ''quarantaine''). Den 2 September 1710
förbjödos skärkarlar och roddarpigor vid lifsstraff att sätta i land folk.
Men då var pesten redan inne i Stockholm. Den säges hafva
inkommit med liffländare, som flyttat öfver Östersjön för de segrande
ryssarne; och detta bestyrkes af den omständighet, att sjukdomen
först yppade sig i det hus på Ladugårdslandet, der de tagit in.
Sjukdomens symptom voro bölder i ljumskarne och armhålorna. Nu
förordnades om pesthus, pestdoktorer och pestbarberare. Och
apoteken Björnen, Lejonet, Förgylda Örnen (sedan Korpen) och
Enhörningen förordnades till pestapotek. Läkarne och pestpresten skulle
bo tillsammans i barberaren Ziervogels hus på Kungsgatan (sedan
Stora Nygatan), och en »målad Rosenkrantz» borde beteckna deras
bostad. Liken insveptes i kläderna, lades genast i grafven med kalk,
och rökningar med tjära anstäldes. De smittade husen tecknades
med ett hvitt kors hvilket vid lifsstraff icke skulle få utplånas.
Hundar och kattor dödades saklöst; på torg och gator röktes med
enris och hästgödsel tre gånger om dagen.

Som kyrkogårdarne snart blefvo öfverfulla, upptogos nya
begrafningsplatser. Sådana voro de vid Rörstrand och
Båtsmanskyrkogården på Ladugårdslandet. Den s. k. fattigkyrkogården på
Ladugårdslandet (fig. {{rättelse|77|76}}) var så öfverfyld med lik, att jorden knappast
täckte dem. Trädgårdstomten ytterst på Badstugatan å norr&lt;noinclude&gt;
&lt;references/&gt;&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>rkza1560jim5aorj6cp0u2hmp8rf3df</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Sida:Gamla Stockholm 1882.djvu/197</title>
    <ns>104</ns>
    <id>146142</id>
    <revision>
      <id>659139</id>
      <parentid>574989</parentid>
      <timestamp>2026-10-01T08:44:30Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Gottfried Multe</username>
        <id>11434</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>/* Validerad */</comment>
      <origin>659139</origin>
      <model>proofread-page</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="2424" sha1="rbzdfnwnnw215tk6biuefcku0o2c4zs" xml:space="preserve">&lt;noinclude&gt;&lt;pagequality level=&quot;4&quot; user=&quot;Gottfried Multe&quot; /&gt;{{huvud|180|FARSOTER|}}&lt;/noinclude&gt;uppläts åt Klara och Jakobs församlingar. Äfvenså Ormträsket, i
grannskapet af Norrtull. På söder anvisades en tomt vid Danto- eller
Tantogatan och Grindshagen vid Skanstull.

Hvad sjelfva begrafningssättet angår, meddela vi ur Elias
Brenners färgrika skildring, af d:r J. V. Broberg införd i hans sakrika
och upplysande bok »Om pesten i Stockholm 1710», andra
upplagan, Stockholm 1879, några detaljer om de flerahanda processer som
Brenner såg tåga förbi sina fönster:

[[Fil:Gamla Stockholm 1882 s180 Fig76.jpg|miniatyr|vänster|stående=1.0|Fig. 76. Den sista grafstenen på Ladugårdslands fattigkyrkogård.]]

»Den första och hederligaste är deras, som åtnjuta
Kyrkogårdarne; de blifva burna af vissa dertill bestälda likbärare af
Borgerskapet, som af sig komne äro och ingen annan förtjenst för den
förderfvade handelns skull veta att tillgå. De hafva nu efter Collegii
Medici förslag och Magistratens ordres måst anlägga en särdeles habit
och det för tvenne orsaker
skull; 1:o att de skola vara
utmärkte att de ej så
lätteligen besmitta andra 2:o att
denna drägten, som består
af svart glatt dvälk, intet
så lätteligen skall antaga
smittan som yllekläder. De
skulle ock i dessa sina
svarta skinande Kläder på
Theater intet så illa representera
D:r Fausti följe. Inga
kappor eller bårkläden få nu
brukas att derigenom
förekomma smittan. Af kistan som
står bar på båren och antalet af bärarne kan man märka hvilken är
hederligare eller ringare. Den andra och något ringare Processen
är den: när tvenne Gardies-Karlar eller drängar slagit ett rep kring
kistan och så bära den döde till grafven. Dessa bägge föregående
Processer ske på sterbhusets bekostnad, men efterföljande sumtibus
publicis på följande sätt: Fram i Processen gå några hederliga
matronor som för sina dygder skulle ha lång tid haft fritt logemente
på hindergården; ibland dem går en som hela vägen ringer med en
klocka; ingen annan själringning bestås åt dessa. Sedan följer den
stora Pest-vagnen med fyra hästar förespänd och derpå ligger en stor
kista som en lagom bagarbod, allt vackert svart omstruken. I denna
kista ligga 14 à 15 lik tillika; bredvid vagnen går en åkare, som
med en stor piska befordrar de döda till sitt hvilorum, och så bär
processen antingen Horns- eller Giöte-gatan uppföre till en ort utom&lt;noinclude&gt;
&lt;references/&gt;&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>rbzdfnwnnw215tk6biuefcku0o2c4zs</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Sida:Gamla Stockholm 1882.djvu/198</title>
    <ns>104</ns>
    <id>146195</id>
    <revision>
      <id>659141</id>
      <parentid>574990</parentid>
      <timestamp>2026-10-01T09:58:03Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Gottfried Multe</username>
        <id>11434</id>
      </contributor>
      <comment>/* Validerad */</comment>
      <origin>659141</origin>
      <model>proofread-page</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="2780" sha1="kuk8cdmphc2rxk9lbcjupfu2yzsgccx" xml:space="preserve">&lt;noinclude&gt;&lt;pagequality level=&quot;4&quot; user=&quot;Gottfried Multe&quot; /&gt;{{huvud||FARSOTER|181}}&lt;/noinclude&gt;Fateburen, hagen benämd, der de i stora gropar hvar på annan blifva
kastade, och kalk emellan hvart lik strödd. De som hafva kistor
blifva fuller med kistorne nedlagde, men alla locken aftagne,
sönderslagne och uppbrände och kalk strödd i kistorna hos liken ... Den
4:de Processen är nästan lik den förra, allenast att här intet går så
ansenligt och präktikt till, förty här är allenast en häst spänd för
en långkärra, och kistan drar inte mera i sender än 3 lik, dock tar
åkaren med denna kärran sin respekt något bättre i akt än med den
stora, i det denne intet går utan sätter sig gränsle öfver kistan med
en tobakspipa i munnen, och stundom klockan i den ena och piskan
i den andra handen, och då kutskar han med liken till deras lägerstad.
Den 5:te sista och ynkeligaste Processen, den vi ock intet mer
än en gång sett. Den sal. afsomnade var stoppad i en säck, som
intet räckte honom längre än till halsen, der säcken var tillbunden,
så att hufvudet allenast syntes ute, den tvenne käringar lagt
öfver en stång och så bar den sal. dödes andelösa lekamen till sitt
hvilorum».

Sinnesstämningen i hufvudstaden under dessa svåra tider var en
blandning af extas, panik och yra. Menniskor mötte döden under
lofsånger och utbrott af religiös hänförelse, andra hängåfvo sig åt
dryckenskap och vildt lefverne. »Och, huru sorgligt är det dock att
förnimma», säger Svedberg, »det månget verldsens barn intet kunnat
späkt blifvit af dessa tiders svåra plågor, utan jemväl bredvid döden
hållit stora Collationer, dansat och syndigt plågat sig. Här är ett
sådant fylleri, enkannerligen om Herrans Sabbatsdagar föröfvad, som
någon tid i bästa frids- och vällustdagar pläga öfvas. En fransyska,
en du-syster, en a la mode grangerningsdocka, som du efter
aftonsången snackar med, hon förmår med ett ord mer än Mosen och alla
Profeterna ... Hvad äro de svarta fula lappar dem Evas döttrar
flicka i ansigtet, hvad den vederstyggliga hufvudbonaden, den der
Fontangier kalla, annat än mästra Gud ...»

Paniken grep omsider hofvet och regeringen. De kungliga reste
till Sala; rådet stannade i Arboga, och kollegierna nedsatte sig i
Westerås.

Under hela pest-tiden hade en tryckande dimma hvilat öfver den
härjade staden. »I September blef en sådan stark töcken och
förgiftad dimba öfver hela staden. Det var helt stilla lugnt: ingen
droppa regn kom under hela hösten. Natten emellan den 24 och
25 December var litet fruset på gatorna, och kl. 11 på dagen
försvann alldeles den förskräckliga dimban; himmelen blef alldeles klar
och solsken». Härjaren lemnade gamla Stockholm sedan han
beröfvat 20,000 menniskor lifvet.

{{tre stjärnor}}
{{tomrad}}&lt;noinclude&gt;
&lt;references/&gt;&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>kuk8cdmphc2rxk9lbcjupfu2yzsgccx</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Sida:Gamla Stockholm 1882.djvu/199</title>
    <ns>104</ns>
    <id>146196</id>
    <revision>
      <id>659142</id>
      <parentid>574991</parentid>
      <timestamp>2026-10-01T10:02:09Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Gottfried Multe</username>
        <id>11434</id>
      </contributor>
      <comment>/* Validerad */</comment>
      <origin>659142</origin>
      <model>proofread-page</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="2562" sha1="mb4oh4tg0n1pa93ms38k4k97yd4bmy0" xml:space="preserve">&lt;noinclude&gt;&lt;pagequality level=&quot;4&quot; user=&quot;Gottfried Multe&quot; /&gt;{{huvud|182|FARSOTER|}}&lt;/noinclude&gt;En besynnerlig sjukdom som tyckes icke hafva haft något
gemensamt med pesten, åtminstone icke med den bubonpest hvilken
härjat i gamla Stockholm flera gånger, och som vi derför särskildt
omnämna var den så kallade ''Engelska svetten.'' Denna sjukdom
uppträdde år 1529. Erik Jörenssen (Tegel) talar derom i sin Gustaf den
förstes historia på följande sätt:

»Detta år om hösten, vid Michelmässotiden, vankade här den
grufsamma svettesot och sjukdom som kallades den Engelska svett,
för den skull att den först i England började och då regerade mest
utöfver allt Tyskland, England och andra landskap flera, och var det
en slik förfärlig och besmittelig sjuka, att der en man eller qvinna
bäst gick kanske ock helbregda kom honom uppå en kall svett,
såsom en väderflaga, och hvar den samma icke strax tog sig till vara,
lade sig ned i sängen och svettades under kläderna uti fyra och tjugu
timmar och höljde sig väl till, så att platt intet väder kunde komma
till hans lekamen, då blef han strax död, inom två eller tre timmar,
och måtte han slätt intet sofva i tre, fyra och tjugu timmar, så framt
han ville blifva vid lif».

Lika plötsligt som denna sjukdom uppstod, lika hastigt tyckes
han åter hafva försvunnit, så vida icke allt samman skulle hafva
varit ett foster af en uppskrämd inbillning eller att Erik Jörensson
försummat att taga reda på verkliga förhållandet.

{{tre stjärnor}}

''Koleratiden'' 1834 var en svår tid för Stockholm. Sommaren
hade varit ovanligt het och torr, och hemska aningar fylde redan i
Juli mångas sinne. Flertalet ville dock icke tro, att någon farligare
sjukdom skulle uppstå.

»Gud bevarar oss nog», hette det. Man tycktes liksom kunna
göra räkning på att förskonas från någon större olycka. De gamla
pesttiderna voro för längesedan glömda, och mången inbillade sig,
att Sveriges och i synnerhet Stockholms klimat vore otillgängligt för
hvarje farligare sjukdom.

Koleran hade under de näst föregående åren härjat på flera
orter i Europa, men icke visat sig i Sverige. Detta vore ju, sade man,
tillräckligt bevis för att farsoten icke här funne något fält för sin
verksamhet. År 1831 hade den asiatiska koleran framträngt ända
till Rysslands och Preussens vid Östersjökusten belägna landsdelar.
Då utfärdades också en kunglig kungörelse om hvad iakttagas borde,
i händelse samma sjukdom skulle yppas inom Sverige. Enskilda
personer, i synnerhet läkare, började redan då sysselsätta sig med&lt;noinclude&gt;
&lt;references/&gt;&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>mb4oh4tg0n1pa93ms38k4k97yd4bmy0</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Sida:Gamla Stockholm 1882.djvu/200</title>
    <ns>104</ns>
    <id>146197</id>
    <revision>
      <id>659143</id>
      <parentid>574993</parentid>
      <timestamp>2026-10-01T10:07:29Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Gottfried Multe</username>
        <id>11434</id>
      </contributor>
      <comment>/* Validerad */</comment>
      <origin>659143</origin>
      <model>proofread-page</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="2811" sha1="bulxndz53as8bau787k85ehapop3vbw" xml:space="preserve">&lt;noinclude&gt;&lt;pagequality level=&quot;4&quot; user=&quot;Gottfried Multe&quot; /&gt;{{huvud||FARSOTER|183}}&lt;/noinclude&gt;tankar på försigtighetsmåtts vidtagande. Den ena afhandlingen efter
den andra utkom af trycket, om »Cholera Morbus», dess rätta
kännetecken och behandling, och Svenska läkaresällskapet utgaf en »Kort
underrättelse om sättet att förvara sig mot choleran». Bland de mest
lästa var kanske G. Svederus’ lilla bok om »Cholera Morbus,
uppkomst, härjningar, kurmetod och preservativ».

Rökning skulle vara ett mycket verksamt medel att förekomma
sjukdomen, och många olika rökningssätt annonserades i tidningarna.
De rökkulor som funno största afsättningen bestodo af 1 skålp.
pulveriseradt svafvel, 1 skålp. harts, 1 skålp. koksalt, 1{{bråk|1|2}} skålp.
trätjära, 6 lod renadt salpeter och 4 lod renadt kamfer, hvilket allt
blandades med hvetekli och formades till kulor af en valnöts storlek.

Ett något dyrare rökningssätt var kanske det som hade
uppfunnits af då varande verkmästaren vid kungl. Myntet Teofron
Muncktell, sedermera så berömd inom den svenska storslöjden. Han hade,
1831, för Sundhetskollegium förevisat en apparat för mineralsura
rökningar, och dylika apparater såldes för 3 rdr 16 sk. banko stycket.

Kaptenen, frih. E. von Vegesack uppfann ett nytt slags stolar
för imbad som skulle vara ett verksamt medel mot kolera, och på
dessa stolar mottogos beställningar efter 10 och 12 rdr banko
stycket i hattstofferaren Risbecks bod vid Gustaf Adolfs torg.

Man tycktes således sätta sig i försvarstillstånd, men det stora
flertalet af Stockholms allmänhet kunde dock icke tro, att det
försvaret någonsin skulle behöfvas. År 1831 förflöt också utan att
någon kolera visade sig här, och likadant var förhållandet under de två
näst följande åren. Under ett af dem, 1832, läste man med stort
intresse de skildringar som i Aftonbladet meddelades om kolerans
förskräckliga härjningar i Paris våren sist nämda år; men det är långt
mellan Paris och Stockholm, sade man.

Sommaren 1834 var dock, som sagdt, ovanligt het, och föga
regn föll, hvilket nog kunde ingifva farhågor. Men man var godt
bevakad genom karantän och sorgfällig uppmärksamhet på personer
och varor från smittade och misstänkta orter. Riksdag var samlad
i Stockholm, och tidigt på våren, den 17 April, hade en stor
deputation till konungen framburit ständernas tacksägelseadress »för K.
M:ts visa styrelse och sorgfälliga bemödanden att genom noggrann
bevakning vid rikets gränser förekomma tillfällen för
(kolera)sjukdomens inträngande».

Vid midsommartiden talade man ej så mycket om koleran, som
om den stora stölden ur klädeskramhandlaren Sprinchorns bod vid
Storkyrkobrinken samt om riksdagsmannen i bondeståndet N.
Insulins kostliga memorial i bränvinsfrågan. En månad senare kände man&lt;noinclude&gt;
&lt;references/&gt;&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>bulxndz53as8bau787k85ehapop3vbw</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Sida:Dumrath 19 Århundradet Förra Delen.djvu/465</title>
    <ns>104</ns>
    <id>176679</id>
    <revision>
      <id>659124</id>
      <parentid>539381</parentid>
      <timestamp>2026-09-30T19:10:15Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Thuresson</username>
        <id>20</id>
      </contributor>
      <comment>/* Validerad */</comment>
      <origin>659124</origin>
      <model>proofread-page</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="4032" sha1="nlhxdxrt833q8puskc5yix5x91sr1ue" xml:space="preserve">&lt;noinclude&gt;&lt;pagequality level=&quot;4&quot; user=&quot;Thuresson&quot; /&gt;{{huvud||HIERTA OCH “AFTONBLADET.”|461}}&lt;/noinclude&gt;oktober efter ett till ytterlighet skarpt tal gick fram till {{Rättelse|ladtmarskalkens|landtmarskalkens}} bord
och återlämnade sin riksdagsmannapolett, enär han icke mer ville deltaga i en
riksdag, som “begick olagligheter”, mognade också hos Lars Hierta tanken på en
framtida politisk verksamhet, hvilken allt mera för honom började framstå såsom
en lefnadsuppgift, i samma mån han såg huru litet de liberala idéernas målsmän
förmådde uträtta; det blef också nu som Hierta grundade “Aftonbladet”, om
hvilket man icke säger för mycket, då man betecknar det såsom på det närmaste
förknippadt med det svenska statslifvets utveckling under de följande åren ända
till århundradets sista tredjedel. Om nämligen Sveriges medborgare efter sextio
års utveckling verkligen också kommit i åtnjutande af de lagar, som stiftades
1809, och i det närmaste erhållit “en konstitutionell styrelse, offentlighet i alla
ärenden, lagbundenhet i alla former, tryckfrihet utan intrång af de makthafvande,
hvilkas gärningar det offentliga ordet skall kontrollera, ansvarighet för de 
styrande i alla led, så väl inför folkets representanter vid riksdagen som inför den
allmänna rättskänslan, en af stånd och klasser oberoende representation och en
samvetsfrihet, hvilken fullständigt utesluter begreppet om en förföljande 
statskyrka,” 
så måste man till en väsentlig del tillskrifva detta Lars Hiertas förtjänst och
den verksamhet han utvecklade för eröfrandet af alla dessa fördelar ända till dess
hans krafter brötos af åldern och han den 20 november 1872 afled.
&lt;span style=&quot;visibility:hidden&quot;&gt;{{Ankare|461}}&lt;/span&gt;

Då Hierta den 6 dec. 1830 utgaf första numret af “Aftonbladet i Stockholm”,
hade tidningspressen, som efter statshvälfningen uppblomstrat så förhoppningsfullt, icke obetydligt gått tillbaka. Magister Johanssons “Nya Argus” var efter
tio års verksamhet blott en skugga af sig själf; dess af protokollssekreteraren
Regnér 1823 uppsatta antagonist “Argus IV” afled i dec. 1830 efter en tynande
tillvaro, “ömt sörjd och saknad af 12 prenumeranter”; “Medborgaren”, en
oppositionell tidning, uppsatt 1829 och redigerad af Lars Hiertas tio år äldre
kusin, öfverstelöjtnant Johan Gustaf Hierta, blef icke långlifvad, och dess
redaktör öfvergick därefter till Aftonbladet; “Dagligt Allehanda”, ursprungligen
annonstidning, sekunderade Aftonbladet, sedan det öfvergått till kungl. sekreteraren
V. F. Dalman, och dess föregående ägare, J. P. Theorell, blef i stället flerårig
medarbetare i Lars Hiertas tidning, till hvilken äfven “Post- och Inrikes 
tidningars” redaktör Nils Arfvidsson slöt sig under några år; “Post- och Inrikes 
tidningar” var för öfrigt då liksom nu svenska akademiens organ, liksom “Dagbladet” var polisens; Wallmarks “Journal” stod regeringen nära, och kapten Lindebergs,
fordom Kellgrens “Stockholmsposten” berodde nästan uteslutande af konungens
enskilda vilja. För att bekämpa oppositionen utgaf expeditions-sekreteraren
Askelöf en regeringsvänlig tidning vid namn “Den objudna gästen”, hvars titel
sedan ändrades till “Svenska Minerva”, och slutligen kommo de båda “salarierade”
bladen “Granskaren” och “Stockholms tidning”, båda i stort behof af 
prenumeranter och utan anseende.

Af de personer, hvilka Hierta anmodat att bli delägare och medarbetare, kom
ingen mer än vice häradshöfding Andreas Möller, författare till de båda satirerna:
“Riks-soupern” och “Resdejeunern”, att någon tid arbeta i hans tidning. 
Crusenstolpe, som han också vidtalat, underrättade honom snart, att “man från högre
ort gjort honom så fördelaktiga anbud, om han ville ställa sig i spetsen för en
annan tidning af halfofficiell natur, att, ehuru denna visserligen blefve af en annan
tendens än den Hierta tillämnade, hade han, af ekonomiska skäl och därför att den&lt;noinclude&gt;
&lt;references/&gt;&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>nlhxdxrt833q8puskc5yix5x91sr1ue</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Sida:Dumrath 19 Århundradet Förra Delen.djvu/466</title>
    <ns>104</ns>
    <id>176680</id>
    <revision>
      <id>659126</id>
      <parentid>539382</parentid>
      <timestamp>2026-09-30T19:15:08Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Thuresson</username>
        <id>20</id>
      </contributor>
      <comment>/* Validerad */</comment>
      <origin>659126</origin>
      <model>proofread-page</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="3822" sha1="mvvjkoraqi5zvuwsgsfgqq31cdstqm7" xml:space="preserve">&lt;noinclude&gt;&lt;pagequality level=&quot;4&quot; user=&quot;Thuresson&quot; /&gt;{{huvud|462|1811-1844.}}&lt;/noinclude&gt;försäkrade honom om en angenämare ställning än hans sysselsättning vid 
hofrättens bord, ansett sig böra antaga dem.”

Hierta, som ursprungligen endast tänkt sköta företagets ekonomi, blef på
detta sätt ensam om sitt Aftonblad, men att tidningens tillvaro under dess första
årtionde sannerligen icke bäddades på {{Rättelse|resor|rosor}}, därför drogo såväl medtäflarne inom
pressen som hofkanslersämbetet och indragningsmakten genom justitiekanslerens
person ifrigt och samvetsgrannt försorg.

Medtäflarnes inom pressen galla sattes emellertid icke så mycket i 
&quot;mouvement” af Lars Hiertas tilltag att sätta upp en ny tidning som fastmer af den 
framgång, företaget genast rönte hos allmänheten och den däraf följande ekonomiska
vinsten. I synnerhet gjorde sig “mouvementet” — magister Johanssons 
älsklingsuttryck — starkt gällande i dennes egen tidning. “Argus” hade vid ett 
tillfälle på sig tillämpat ett uttalande i en fransk tidning, att “de oberoende
tidningarnas största brott vore, att de allena ägde läsare”. Som “Argus” icke längre
kunde anklaga sig för detta brott, anklagade det i stället “Aftonbladet” för det
samma, men förbehöll sig själft “storhet i ett annat — i smädelse mot den en
gång föraktade medarbetaren”, denne “orm&quot;, som magister Johansson “närt vid
sin egen barm”, som leddes af “den obotliga egennyttan, af det aldrig på medlen
skådande vinstbegäret”, som ådagalade en “total brist på öfvertygelse, på bestämd
politisk opinion, på aktning för sanning, på tendens för allmän upplysning”, som
“förnedrade den periodiska pressen från ett offentligt och politiskt verkningsmedel,
en i det konstitutionella samhällslifvet påräknad kraft, till en rent af privat 
industrispekulation, hvilken i denna riktning icke kunde annat än depravera och
därigenom vore icke mindre tadelvärd, ''ja afskyvärd,'' än allt annat neddragande och
ohelgande af det offentliga för den enskilda egennyttans ändamål”. I dessa 
magister Johanssons tirader instämde de öfriga tidningarna, hvar efter sin förmåga
och publicistiska ståndpunkt, och under nästan hela den tid Lars Hierta kvarstod
såsom chef för sin tidning, förstummades kören af ovett, skällsord, tillvitelser och
lögner knappt ett enda ögonblick. 

Aftonbladet blef naturligtvis icke svaret skyldigt och skonade för sin del
ingalunda magister Johansson, hvilken det tämligen tydligt angaf såsom — köpt,
på samma gång det titulerade honom bland annat för “den kameleontiske 
pratmakaren”, ett omdöme, som den vördige magisterns följande verksamhet alls icke
jäfvade. Äfven de öfriga tidningarna fingo svar på tal i sina angrepp, och de
slängar, som därvid utdelades, voro både “mustiga” och “lustiga”. 

Om Aftonbladet sålunda utan svårighet redde sig mot sina antagonister inom
pressen, blef det emellertid ojämförligt mycket kinkigare för Lars Hierta att reda
sig mot åklagaremakten, och denna dref honom slutligen också därhän att han
1835 måste taga sin tillflykt till ansvaringssystemen för att kunna fortsätta sin
verksamhet i tidningen.

Aftonbladet hade icke utgifvits stort mer än ett år, förrän redan de officiella
åtalens rad började. Bland de första af dessa för förtjänar särskildt det åtal 
omnämnas, som väcktes mot Lars Hierta med anledning af excellensen G. Adelsparres
“Handlingar till Sveriges äldre, nyare och nyaste historia”, hvilka trycktes på
Lars Hiertas förlag. I dessa “Handlingar” hade Adlersparre, tvärt emot 
tryckfrihetsförordningens uttryckliga förbud att i tryck utgifva ministeriella 
handlingar och diplomatiska personers enskilda anteckningar under 50 år gamla, äfven-&lt;noinclude&gt;
&lt;references/&gt;&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>mvvjkoraqi5zvuwsgsfgqq31cdstqm7</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Sida:Dumrath 19 Århundradet Förra Delen.djvu/467</title>
    <ns>104</ns>
    <id>176681</id>
    <revision>
      <id>659127</id>
      <parentid>539383</parentid>
      <timestamp>2026-09-30T19:45:38Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Thuresson</username>
        <id>20</id>
      </contributor>
      <comment>/* Validerad */</comment>
      <origin>659127</origin>
      <model>proofread-page</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="3935" sha1="p4yiu08p6e9fvzahsxa0q8yru24giro" xml:space="preserve">&lt;noinclude&gt;&lt;pagequality level=&quot;4&quot; user=&quot;Thuresson&quot; /&gt;{{huvud||“AFTONBLADET” OCH PRESSEN.|463}}&lt;/noinclude&gt;som enskilda bref, meddelat hvad som föll honom in af de bref och handlingar
han hade i sin ägo. Sedan fyra delar utkommit, anställdes i mars 1831 åtal mot
utgifvaren, men under tiden utkom äfven den femte delen, och då instämdes Lars
Hierta såsom boktryckare, och trots alla Hiertas invändningar, att Adlersparre
vore femte delens utgifvare lika väl som de föregående delarnes och således hade
ansvaret äfven för denna, förklarade rättens pluralitet Hierta ansvarig. Det
hjälpte icke ens, att Hierta nästa rättegångsdag företedde Adlersparres intyg, att
han utgifvit äfven femte delen, och åberopade författares rätt ''att sig själfmant''
få tillkännagifva. Rättens beslut blef i alla fall, att Hierta skulle stånda ansvar,
och han dömdes till 50 rdr bankos böter, en dom, som hofrätten likväl upphäfde.

Om möjligt ännu mera afvita utgång erhöll ett annat tryckfrihetsåtal mot
“Aftonbladet” under dessa år, hvari det s. k. “brottets” beskaffenhet bättre än allt
annat vittnar om åklagaremaktens goda vilja och domstols och jurys beredvillighet
att näpsa den misshaglige publicisten.

Ett rykte hade utkommit i Stockholm, att en karl sökte bryta upp brunnshuset 
vid Södermalmstorg, men tagit till flykten, skrämd af ankommande personer,
hvarvid han kvarlämnat tvänne strutar, som sades ha innehållit arsenik. 
“Aftonbladet” omtalade ryktet, hvars osannolikhet det framhöll, men uppmanade 
därjämte polisen att undersöka dess grund och lugna den uppskrämda befolkningen,
innan ryktet erhölle större spridning. Med anledning häraf fick “Aftonbladet”
uppbära det konservativa “Fäderneslandets” och polistidningen “Dagbladets” 
tillvitelser, att han “stört hvarje enskilds och följaktligen äfven allmänna lugnet”,
och hofkansleren befallde, att “Aftonbladet” skulle åtalas. Samma domare i 
kämnärsrätten, som fällt domen om femte delen af Adlersparres “Handlingar” och för
denna salomoniska dom stodo under åtal, utsågo jurymän i det nya målet, och
Lars Hierta fälldes att plikta för spridande af falska rykten “till allmänhetens 
förvillande och förledande”!

Turen kom nu till åtal äfven i politiska frågor. Hatet mellan Adlersparre
och C. H. Anckarsvärd, hvilket alltsedan revisionen 1827 varit en “öppen 
hemlighet”, slog ut i full låga, då den senare utgaf sin s. k. “politiska trosbekännelse”,
som gaf anledning till en lika liflig som bitter polemik i broschyrer och tidningar
om och mellan “1809 års män”. I sin trosbekännelse hade Anckarsvärd emellertid
äfven vidrört riksdagens sammansättning och nödvändigheten af en 
representationsreform, hvartill ett förslag också redan utgått från Anckarsvärd tillsammans 
med den högt aktade expeditionssekreteraren Johan Gabriel Richert, 1784—1864, 
en af Sveriges mest framstående jurister och förnämste utarbetaren af de
af 1814 års lagkomité 1826 och 1832 framlagda “förslag till allmän civillag” och
“till allmän kriminallag”. Med anledning dels af Anckarsvärds uttalanden, dels
ock af missnöje öfver den långa riksdagens obetydliga resultat sattes en agitation
i gång för insamlande af underskrifter på en petition i representationsreformfrågan, 
en agitation, i hvilken såväl “Aftonbladet” som “Dagligt Allehanda”
deltogo. Båda dessa tidningar skulle emellertid råka illa ut för sitt uppträdande,
och då de meddelade petitionens ordalydelse, hvari det vädjades till konungens
“sant kungliga egenskaper, personliga själsstorhet och lyftning öfver partiintressen” samt framhålles, att “riksens ständer endast synas representera
ståndsintressena, oädla fördomar, förflutna tiders missbruk och hårdnade villfarelser”, lät
hofkansleren åtala dem för “smädelser mot riksens ständer”. “Dagligt Allehan-&lt;noinclude&gt;
&lt;references/&gt;&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>p4yiu08p6e9fvzahsxa0q8yru24giro</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Sida:Dumrath 19 Århundradet Förra Delen.djvu/468</title>
    <ns>104</ns>
    <id>176684</id>
    <revision>
      <id>659128</id>
      <parentid>539386</parentid>
      <timestamp>2026-09-30T19:48:40Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Thuresson</username>
        <id>20</id>
      </contributor>
      <comment>/* Validerad */</comment>
      <origin>659128</origin>
      <model>proofread-page</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="3794" sha1="rdlbolmun7kw8j7qddecc0m43fbqklj" xml:space="preserve">&lt;noinclude&gt;&lt;pagequality level=&quot;4&quot; user=&quot;Thuresson&quot; /&gt;{{huvud|464|1811-1844.}}&lt;/noinclude&gt;das” ansvarige utgifvare aftjänade visserligen redan nio månaders fängelse å
fästning för några misshagliga uttryck, som beifrats i ett par af tidningens
utrikesartiklar, men detta hindrade icke, att han uppfördes för att svara i det
inhemska brottmålet och fälldes. Lars Hierta däremot, som detta år bodde på
söder och således hade sitt forum vid kämnersrätten i det gamla stadshuset,
frikändes af den därstädes tillsatta juryn, hvilket gaf den konservativa “Granskaren” anledning till den klagan, “att skiljaktigheten i åsikter, lagbegrepp och
samvete kunde bli så stor, blott man gick öfver slussen”.

Alla dessa åtal voro emellertid endast preludier till de åskor, som från
myndigheternas sida skulle urladda sig öfver det förhatliga “Aftonbladet” och
dess utgifvares hufvud. Men dessförinnan skulle svenska folket få upplefva
rättegången om ett högmålsbrott, som torde vara alldeles allenastående inom
rättsskipningens annaler. Det var målet mot nuvarande “före detta kunglig”
dramatiska teaterns uppbyggare, kapten Lindeberg.
&lt;span style=&quot;visibility:hidden&quot;&gt;{{Ankare|464}}&lt;/span&gt;

Anders Lindeberg, 1789—1849, var egentligen militär och hade deltagit i
1808—1814 års krig. Han var en kunskapsrik litteratör, som med stor redighet
behandlade politiska, litterära och statsekonomiska ämnen och bland annat skref
en artikel: “Sverige 1809 och 1832”, men sedan hans egen tidning nödgats 
upphöra, öfvergick han till “Aftonbladet”, hvilket han sedermera i flera år tillhörde
såsom medarbetare. Lindebergs dröm var att få anlägga en teater i hufvudstaden,
och redan 1832, då han på sin begäran om tillstånd härtill hos kongl. maj:t
erhållit afslag, hade han vändt sig till justitieombudsmannen för att vinna 
rättelse. Nu uppvaktade han 1834 i mars åter denna ämbetsman med en skrift, i
hvilken han i starka uttryck tecknade motiven till de förnyade afslag, han erhållit
på sina upprepade ansökningar, och “uppmanade denne lagarnes och laglighetens
väktare att tillse, om lagar funnes, enligt hvilka detta kunde honom förbjudas,
och i sådan händelse, sin instruktion likmätigt, vidtaga åtgärder, för att
desamma, såsom icke öfverensstämmande med grundlagen, måtte afskaffas”. Denna
anmälan var i själfva verket riktad mot konungens egen person, ty Carl XIV
Johan var den kungliga teaterns ägare, och det var således han, som “sig till
vinning ville upprätthålla det teatermonopol”, hvaröfver Lindeberg klagade, och
“till förmån för den kungliga teatern inkassera den beskattning på andra teatrar
i landet”, hvars olaglighet Lindeberg framhållit.

Lindebergs framställning var visserligen ohöfvisk och kunde för sin grofhet
väl tålt att åtalas, men mellan storleken af det straff, som åklagaren måste yrka
för “lasteligt tal om konungen”, och det brott, Lindebergs öfverdrifna
påståenden verkligen kunde innebära, förefanns emellertid ett sådant missförhållande,
att straffet aldrig kunde sättas i verket, och hela målet blef också en komedi,
som blottställde höga vederbörande för ohjälpligt löje. Lindeberg åtalades
nämligen icke i tryckfrihetsväg för sina “Upplysningar angående teatern”, utan i
stället gjordes hans skrifvelse till justitieombudsmannen till föremål för åtal för
majestätsbrott, och den 11 april infann sig Lindeberg inför Svea hofrätt,
därifrån han, enligt åklagarens yrkande, fördes till stadshushäktet.

I sitt svaromål sökte Lindeberg visserligen göra gällande, att hans 
anmärkningar afsåge “dem, hvilkas råd och underskrift allena gjort konungens
vilja till lagligt gällande handling”; men denna åsikt ville vederbörande alls icke&lt;noinclude&gt;
&lt;references/&gt;&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>rdlbolmun7kw8j7qddecc0m43fbqklj</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Sida:Dumrath 19 Århundradet Förra Delen.djvu/469</title>
    <ns>104</ns>
    <id>176720</id>
    <revision>
      <id>659129</id>
      <parentid>539429</parentid>
      <timestamp>2026-09-30T19:50:53Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Thuresson</username>
        <id>20</id>
      </contributor>
      <comment>/* Validerad */</comment>
      <origin>659129</origin>
      <model>proofread-page</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="3835" sha1="c41gwog3nx84itgqokrksg0nkql2x9x" xml:space="preserve">&lt;noinclude&gt;&lt;pagequality level=&quot;4&quot; user=&quot;Thuresson&quot; /&gt;{{huvud||PETITIONEN I REPRESENTATIONSREFORMFRÅGAN.|465}}&lt;/noinclude&gt;erkänna. Enligt deras åsikt vore konung och regering alldeles icke liktydiga
begrepp; Lindeberg försvarade sin sats, att “konungen, då beslut i statsrådet
sades af honom fattade, just betydde den regeringsmakt, om hvars åtgärder en
hvar ägde fritt uttala sina ogillande såväl som gillande omdömen, och alldeles
icke den regerande monarkens enskilda person”; och “kraftigt och hänfördt”
klingade hans ord, vare sig han bemötte åklagarens påståenden eller vände sig
som “en man af heder i fängelset till en man af heder på tronen”. Den 19 juni
föll Svea hofrätts dom, lydande på, att kapten Lindeberg skulle, “sig till straff
och androm till varnagel, mista lifvet genom halshuggning”. Med orubbligt lugn
åhörde Lindeberg domens uppläsande, hvarefter han endast sade: “Jag beklagar
den kungliga hofrätten.” Högsta domstolen fastställde den afkunnade domen,
men med tillagd benådning från lifsstraffet till tre års fängelse å fästning.

Höga vederbörande råkade emellertid i icke litet bryderi, då den dömde
vägrade mottaga benådningen och i stället yrkade på domens verkställande.
“Mer än en gång”, sade Lindeberg, “har jag förklarat, att jag vill ha rättvisa,
ej nåd. Om jag frivilligt antog villkoret af ens en enda timmes fängelse eller
en enda skillings böter, då först blef jag brottslig, emedan jag förrådde 
sanningen, instämde i den skändliga lögnen, att jag smädat konungen, när jag icke
ens nämnt hans person.” Han anhöll endast att för vidtagande af några 
ekonomiska åtgärder få afrättningen uppskjuten två månader, “t. ex. till den 8 november,
som var hans födelsedag”. Skulle detta emellertid icke låta sig göra eller
“ansåges hans begäran förutsätta ett slags ynnest”, afstode han från densamma
och anhöll blott att med det snaraste få veta dagen, då man skulle taga hans
hufvud. Förgäfves sökte man skrämma Lindeberg genom att låta en prästman
besöka honom för att bereda honom till hans hädanfärd. Den tappre kaptenen
förblef orubblig, och det behöfdes icke hans politiske väns, bokhandlaren P.
Götreks, ryktbara uppmaning: “Låt dem taga hufvudet, herr kapten, låt dem
taga hufvudet, det gör så godt, så godt!” för att hans mod icke skulle svika.

Äntligen hittade grefve af Wetterstedt på en utväg att slippa halshugga
Lindeberg. Någon tid före hans sak hade ett par utfattiga adelsmän, baronerna
E. von Vegesack och G. von Düben, dömts till landsflykt för lagstridiga 
förbindelser med den afsatte Gustaf IV Adolfs son, prinsen af Wasa. Det vill
synas, som om de båda nödställde friherrarne förehaft en liten finansspekulation
för att förskaffa sig kontanter af före detta konungens son genom att förespegla
honom utsikter att kunna bestiga sin fördrifne faders tron, hvilket dock 
”omöjligt kunde gå utan uppoffrande af penningar.” Aftonbladet för den 20 oktober
1834 tillkännagaf nu, att “hans maj:t konungen på ett sätt, som motsvarat folkets
väntan och hopp, öfverlämnat sig åt sitt hjärtas ingifvelse och firat den 24:de
årsdagen af sitt landstigande på den svenska jorden med en amnesti för alla för
politiska eller högmålsbrott dömda personer. I följd häraf har kapten Lindeberg
i dag på förmiddagen fått sig friheten förkunnad och friherrarne Düben
och Vegesack få återvända från sin landsflykt”.

Den Lindebergska episoden hade icke vållat något afbräck i förföljelserna
mot pressen, och det dröjde icke länge, förrän Lars Hierta skulle förlora “sin
rätt att lagligen ansvara för sina och andras ord i Aftonbladet”. Den osäkerhet,
som förefanns i den ekonomiska lagstiftningen, tillät regeringen att godtyckligt&lt;noinclude&gt;
&lt;references/&gt;
{{ph|30}}&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>c41gwog3nx84itgqokrksg0nkql2x9x</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Sida:Dumrath 19 Århundradet Förra Delen.djvu/470</title>
    <ns>104</ns>
    <id>176721</id>
    <revision>
      <id>659130</id>
      <parentid>539432</parentid>
      <timestamp>2026-09-30T19:53:23Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Thuresson</username>
        <id>20</id>
      </contributor>
      <comment>/* Validerad */</comment>
      <origin>659130</origin>
      <model>proofread-page</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="3843" sha1="mf9k4h2uhvznytou26gw99trrd4iijr" xml:space="preserve">&lt;noinclude&gt;&lt;pagequality level=&quot;4&quot; user=&quot;Thuresson&quot; /&gt;{{huvud|466|1811-1844.}}&lt;/noinclude&gt;utfärda utförsel- eller införselförbud eller förbud mot brännvinsbränning —
förbud, hvilkas utverkande ofta hörde till tidens finansspekulationer och 
ansenligt riktade månget “hus” i hufvudstaden — och då allmänheten den 7 februari
1835 öfverraskades af ett förbud mot brännvinsbränning, om hvilket själfva
“Svenska Minerva” fann, att det på ett “vådligt sätt” gagnade brännvinsspekulanterna, 
vände sig Lars Hierta i skarpa ordalag mot regeringens sätt att — under
sken af faderlig omsorg — göra ofta ganska betänkliga ingrepp i den enskilda
äganderätten. Men härmed hade också “Aftonbladet i Stockholm” talat ut. 
Tidningen indrogs på hofkanslerens befallning, och Lars Hierta fick i och med
detsamma icke heller vidare utgifva någon tidning.
&lt;span style=&quot;visibility:hidden&quot;&gt;{{Ankare|466}}&lt;/span&gt;

Med kännedom om indragningsmaktens framfart under första skedet af
dess tillvaro, hade Lars Hierta, som ständigt af sina motståndare fick uppbära
förebråelser för sin stora försiktighet, visligen icke heller svikit denna egenskap,
utan, då han satte upp sin tidning, förskaffat sig tillstånd att genom sin broder
utgifva “Det nya Aftonbladet”, likasom också genom en medarbetare inom
redaktionen, häradshöfding A. Möller, tillståndsbevis å “Tiderna”, och efter
den första indragningen skyndade sig en annan redaktionsmedlem, auditör K. W.
Lilljecrona, att förskaffa sig tillstånd till att utgifva “Det nyare Aftonbladet”.
Snart förslogo emellertid dessa hjälptrupper icke längre, utan de olika 
Aftonbladstitlarne och ansvarige utgifvarne “växte {{rättelse|småningon|småningom}} till en hel armé, med
hvars tillhjälp Lars Hierta sökte skydda sig mot indragningsmaktens 
härjningar”. Sålunda utkom mellan åren 1835 och 1841 ända till 26:te Aftonbladet,
och bland de ansvariga utgifvarne anträffas personer af alla yrken, 
landskontorister, e. o. kammarskrifvare och musikhandlare, e o. notarier i hofrätten, 
viktualiehandlande, f. d. sergeanter, skomakarmästare, hattfabrikanter, f. d. 
fältkommissarier, löjtnanter, källarmästare, konstförvanter och elever vid musikaliska
akademien, metallfabrikörer, f. d. kronolänsmän, handelskokhållare, f. d. 
studerande; och medan Hierta tvangs att använda alla dessa titlar och ansvaringar,
åtalades hans tidning 8 och indrogs den 14 gånger.
&lt;span style=&quot;visibility:hidden&quot;&gt;{{Ankare|467}}&lt;/span&gt;

De anledningar, af hvilka indragningsmakten begagnade sig i sitt förfarande 
mot Aftonbladet, meddelades aldrig åt offentligheten, och fåfängt fordrade 
Lars Hierta, att de skulle delgifvas honom. Däremot anfördes de i memorial 
till statsrådet och grundade sig på tidningens föregifna {{Rättelse|forsatta|fortsatta}} smädliga 
och vrängda, för konung, ämbetsmän och myndigheter nedsättande, liksom 
för främmande makter sårande skrifsätt; och själen i dessa indragningar,
liksom i de åtal, hvilka till omväxling förordnades mot den misshagliga 
motståndaren, var tillförordnade hofkansleren, statssekreteraren, slutligen presidenten
Jakob August von Hartmansdorff.

Denne i så många afseenden ovanligt framstående och visserligen konungske,
men alls icke servile eller mot öfverheten särskildt medgörlige man, född 1792,
död 1836, hade ursprungligen tillhört riddarhusoppositionen, men sedermera
öfvergått till den konservativa sidan. En ifrig motståndare till många åsikter,
hvilka det numer synes rent af vidunderligt, att han kunnat bekämpa, såsom
religionsfrihet, lika arfsrätt, decimalsystemets införande i mynt, mål, mått och
vikt, försvarare af det gamla barbariska straffsystemet äfvensom det gamla
oförvandlade beskattningssättet, framställde han å andra sidan förslag till vidtom-&lt;noinclude&gt;
&lt;references/&gt;&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>mf9k4h2uhvznytou26gw99trrd4iijr</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Rákóczis uppror</title>
    <ns>0</ns>
    <id>194757</id>
    <revision>
      <id>659140</id>
      <parentid>659117</parentid>
      <timestamp>2026-10-01T08:57:28Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>~2026-52410-48</username>
        <id>19170</id>
      </contributor>
      <comment>Samtida skildringar.</comment>
      <origin>659140</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="132168" sha1="k8ol6et3y954z09avcscpf0l6nu5sxa" xml:space="preserve">&lt;div class=&quot;layout2&quot; style=&quot;text-align:justify&quot;&gt;
{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 22 Decembris 1703|kommentar={{Wikipedialänk|Rákócziupproret}}}}
&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 28 Nowembris&lt;/div&gt;

Man begynner at blifwa här mehr och mehr bestört öfwer det Ungerske owäsendet, warandes Rebellernes hoop redan anwuxen til 80000 man, hwar af 25000 skola hafwa sig wänt emot Generalen Grefwe Schlick som ey mehr än 5000 man ordentliget krigsfolck hoos sig hafwer ; och som han därföre ey är i tilstånd at sättia sig emot dem, så har han måst draga sig tilbaka under Presburg, hwar igenom wägen in uti Mahren och Österrijke för denne swärmen står aldeles öpen. De äre redan komne in til 7 mijhl här ifrån, och måste man dem nu stundeligen här under Staden förwänta. De äre fuller ey försedde med det som fordras til en belägring, men så måste man likwäl fruchta, at de lära sig wåga til at utplundra och i brand sättia förstäderne, hwilka både til skiöna huus och myckenhet af inwånare ey gifwa sielfwa staden något efter. Det skulle och see mächta slätt ut, om de sig företaga at spärra tilförsel af lifzmedel til Staden, hwilken där med ey är så rätt rikeligen försedd. De Danska och flere Troupper, som hafwa ståt wid Passaw til at betäckia de Österrikiske landeu, äre beordrade at draga sig hijt åt, och skulle ingen ting kunna hindra Churförsten af Beijern, om han wore i tilstånd at med någon macht gå Donaw ntföre. I Mähren Schlesien och Österrijke är redan en stoor skreck, och är alt landfolket upbodat til at besättia de förnämsta Passen. I Ungern taga Rebellerne bort den ena orten efter andra, och säijes Erlaw iämwäl nyligen wara förlorat.


&lt;div class=&quot;layout2&quot; style=&quot;text-align:justify&quot;&gt;
{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 29 Decembris 1703}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 5 Decemberis&lt;/div&gt;

Faran för Rebellerne, Som sidst syntes wara mycket stor. är nu något blefwen för minskat, Efter de hafwa sedermera dragit sig några mil til baka Och man i medler tid fått rådrum att uppbåda Adeln och Landfolcket till att besettia gräntzerne, så att de nu ey utan med en starck macht skulle kunna sig igenom trängia Printz Eugenius är och i desse dagar gången att Presburg, både til att där giöra anstalter til mottwärn och elliest som seijes, till att giöra Rebellerne några förslag till Vapnens nederlägiande. Uti den första faran blef den vngerske Kongl. Cronan ifrån Presburg hijt förd.


&lt;div class=&quot;layout2&quot; style=&quot;text-align:justify&quot;&gt;
{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 5 Januarii 1704}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 12 Decembris&lt;/div&gt;

Rebellerne stå 2 mijhl när Presburg, och hota at wilja den Staden så wäl som de andra i Ungern belägra, Hwar emot Printz Eugenius gör alle nodige anstalter, och låter jämwäl Fästningerne Raab, Comorra och Leopold Statt med hwariehanda nödwändigheter försee. Man hoppas, at när de i Marche warande Keiserlige troupperne komma tilsamman, lärer något emot denne swärmen kunna uträttas, hwilken likwäl ey är så beskaffat, som man här til meent, utan det blifwer enfälleligen berättat af dem, som warit ibland dem, at de ey äre något sammanrappat utan mästedels ett wackert och wälöfwat folck. Ragotsky sielf är gången med en stoor hoop åt Siebenburgen, och har hafft ett anslag på Clausenburg förmedelst ett hemligit förstånd med några af besättningen, Men det är uptächt blifwit och altså anslaget gått til intet.


&lt;div class=&quot;layout2&quot; style=&quot;text-align:justify&quot;&gt;
{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 12 Januarii 1704}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 19 Decembris&lt;/div&gt;

Fruchtan för Rebellerne har här åter igen så mycket mehra tiltagit, som i desse dagar några 100 af dem äre gångae öfwer mark strömen, hwilken skilier Ungern ifrån Österrijke, nederhuggit alt hwad giort dem motstånd, stuckit åtskillige byar och fläcker 4 mijhl här ifrån i brand, och der uppå dragit sig åter tilbaka. Och efter nu kiölden starkt infaller, och Donaw såwäl som andre strömar torde tilfrysa, så befarar man, ey utan grund, at denne swärmen lärer utan hinder sammansättia sig med dem på denne sidan om Donaw, som föga bätter äre sinnade, och ströfwa alt under portarne af denne Staden.


&lt;div class=&quot;layout2&quot; style=&quot;text-align:justify&quot;&gt;
{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 19 Januarii 1704}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 26 Decembris&lt;/div&gt;

Rebellerne hafwa sig åter tilbaka dragit, til at desto mera oanfächtat niuta deras quarter. De Danske Tronpperne, som för någre dagar sedan kommo hijt utföre, bestående i 1000 man äre gångne åt Presburg, der emot äro de andre, som komma utur Italien och anföras af General Lieutnanten Tramp, beordrade at sättia sig i Öfwer Österrike, hwarest man mycket fruchtar för ett infal af Churfursten i Beyren. Här i staden äre alla Inwånarne på nytt upskrefne, och några wisse af Magistraten nämde til at i hwart och ett huus undersöika, om man efter befalning har sig med Lifzmedel nogsamt försett. Uniwersitetet har sig tilbudit at af Studenterne uprätta 1 compagnie till häst och 3 til foot, hwilket af Hans Keyserlige May:tt mycket wäl är uptagit, och befalning gifwen at dem med Gewähr och underhåld försee. I Mären hafwa Rebellerne ännu ey något särdeles kunnat uträtta, efter Innwånarne, så mycket man här til förnummit, stå fast wid deras trohets plicht. Elliest wil här säijas, at någon underhandling med Rebellerne först om ett tilstånd på någre wekor, och sedan om en fulkomlig förlikning skal i Presburg wara under händer, och at någre förslag och wilkor på bägge sidor skola wara tilbudne, men man wet ännu ey wäl, hwad grund eller liknelse sådant kan hafwa.


&lt;div class=&quot;layout2&quot; style=&quot;text-align:justify&quot;&gt;
{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 26 Januarii 1704}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 2 Januarij&lt;/div&gt;

Med Rebellerue i Ungern har det alt fort ett farligit vtseende. De äro til några 1000 man wid den nu starckt tilsättiande frosten gångne öfwer Donau, til hwilka och de som boo på denne sidan, sigh förfoga, så at innan kort hela Konungarijket Uugern lärer wara uproriskt och i wapn.


&lt;div class=&quot;layout2&quot; style=&quot;text-align:justify&quot;&gt;
{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 2 Februarii 1704}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wijen den 9 Jannarij&lt;/div&gt;

I Ungern spela Rebellerne alt fort mästare, och äre de Keyserlige alt försvage at något emot dem forsökia, så at nöden dageligen mehr och mehr tilwäxer, Printz Eugenius är ifrån Presburg hijt tilbaka kommen til at biwista Krigsrådslagen, som wid Churförstens af Phaltz ankomst, hwilken man stundeligen förwäntar, skola hållas.


&lt;div class=&quot;layout2&quot; style=&quot;text-align:justify&quot;&gt;
{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 9 Februarii 1704}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 16 Januarij&lt;/div&gt;

Der emot är hela Ungern, så wäl på denne, som på andra sidan om Donawströmen i full upresning, så at detta folket swårligen lärer kunna bringas til lydna igen, så framt icke Hans Keyserlige May:tt antingen sänder emot dem en fulkomlig Krigsmacht, eller aldeles ingår de swåre puncter, som af dem blifwa påstådde.


&lt;div class=&quot;layout2&quot; style=&quot;text-align:justify&quot;&gt;
{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 16 Februarii 1704}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 23 Januarij&lt;/div&gt;

Printz Eugenius lärer ey gå tilbaka åt Ungern, som man förment, utan General Heister har fått befalning at wärket der utföra emot Rebellerne, hwilka nu som tilförende der spela mästare, och wilia af ingen förlikning weta.


&lt;div class=&quot;layout2&quot; style=&quot;text-align:justify&quot;&gt;
{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 23 Februarii 1704}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 30 Januarij&lt;/div&gt;

General Heister är för några dagar sedan gången åt Ungern til at där anföra wärket emot Rebellerne, och skal General Palfi gå åt Croatien, til at där församla landmilitien, och på den sidan inbryta i Ungern. Det synes som wore Rebellerne mehr förtänkte på at förswara deras frijheet, och ansträngia Hans Keyserlige May:tt til at på nytt bekräfta och handhafwa deras priwilegier, än at infalla i de Keyserlige arfländerne, efter som det eliest skulle falla dem mächta lätt at ströfwa öfwer hela Mähren och Österrijke, alldenstund de nästan intet motstånd finna De begynna at säija, at de äre willige til at begifwa sig under lydna, så framt man wille tillåta främmande machter at garantera, hwad som beslutit blifwer, men detta hofwet lärer til sådant swårligen samtyckia.


&lt;div class=&quot;layout2&quot; style=&quot;text-align:justify&quot;&gt;
{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 1 Martij 1704}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 6 Februarij&lt;/div&gt;

Hans Keyserlige May:tt har omsider låtit sig öfwertala til en underhandlig med Rebellerne, och har redan afsänt pass för deras fulmächtige til at infinna sig i Presburg, dijt och wisse Keyserlige Commissarier sig begifwa til at detta folkets klagomåhl anhöra, och till hofwet berätta.


&lt;div class=&quot;layout2&quot; style=&quot;text-align:justify&quot;&gt;
{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 8 Martij 1704}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 13 Februarij&lt;/div&gt;

Owäsendet i Ungern tager mehr och mehr ofwerhand, Rebellerne stå allenast några miihl här ifrån, och drifwa för sig Generalen Heister med hans underhafwande troupper, som bestå allenast af 4 a 5000 man. Bemelte General har för större säkerheet skul i går skickat ifrån sig bätter hijt åt Cantzliet och en del af Bagaget, samt det Artolleriet, som har stått i Himberg. Såsom nu ingen tilförsel mehr skeer utur Ungern, hwar ifrån denne staden drager sitt förnämsta underhåld, så stiger här prijset på all ting til dubbelt, och skulle denne oredan länge påstå, så hade man här en almän brist och hungers nöd at befara. Elliest har Hans Keyserlige May:t nu iakat til alt det Rebellerne hafwa begärt, iämwäl til sådanne saker, som man intet hade trott, och lärer sig altså snart utwijsa, om de der med äro tilfredz, eller om de med andra fiender liggia under täcket, och tänkia deras wärk til det yttersta drifwa.


&lt;div class=&quot;layout2&quot; style=&quot;text-align:justify&quot;&gt;
{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 15 Martij 1704}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 20 Februarij&lt;/div&gt;

Rebellerne hafwa nu åter dragit sig tilbaka igen, och begynner man at hoppas, at de omsider lära stå at bewekas til at antaga Hans Keyserlige May:tz anbod, warandes en och annan af de främmande Ministrerne ombeden at giöra der om försök hoos Gref Berezini en af Rebellernes förnämsta hufwud, som i Ragotzis namn förer hela wärket Det lärer sig innan kort utwijsa, hwad der med kan uträttas


&lt;div class=&quot;layout2&quot; style=&quot;text-align:justify&quot;&gt;
{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 22 Martij 1704}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 27 Februarij&lt;/div&gt;

Den Hollenske Gesanten är i desse dagar här ifrån gången åt Ungern til at försökia, om igenom sine Principalers medling en förlikning med Rebellerne kan stå at träffas. Den Engelske som först i går är ifrån Holland hijt tilbaka kommen, går uti samma ährende oförtöfwat efter. I medlertid ströfwa Rebellerne så wäl in åt Mähren, som Österrijke, och har man utaf åtskillige bref, som hoos fasttagne misstänkte personer här åro fundne, kunnat märkia, at de med andra fiender spela under ett täcke.


&lt;div class=&quot;layout2&quot; style=&quot;text-align:justify&quot;&gt;
{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 29 Martij 1704}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wieu den 5 Martij&lt;/div&gt;

Den Hollenske Gesanten, som war gången åt Ungern, är i dag hijt tilbaka kommen. Så mycket man förnimmer, skal Grefwe Berczini hafwa emot honom betygat, at fuller han för sin person hade stor benägenheet til en förlikning, men at det woro för honom nödigt at med Ragotzi och de öfrige först sig der om förena. Man sluter här af, at det föga nogot hopp är detta owäsendets biläggiande i wänligheet, efter Rebellerne spänna bogan för högt, och man märker at de några främmande Ministrer hoos sig hafwa, hwilka ey lära läggia något til godo.


&lt;div class=&quot;layout2&quot; style=&quot;text-align:justify&quot;&gt;
{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 12 Aprilis 1704}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wieu den 19 Martij&lt;/div&gt;

Rebellerne ströfwade i dag 8 dagar sedan på en mijhl när under staden, och stucko för wåra ögon några byar och fleckar i brand. Det hade det anseendet, som wille de det samma med wåra förstäder försökia, fördenskul man här lät hela dagen Styckerne på wallarne upföra, och det Keyserlige och Kongl. Lijfgardet tillika med en ansenlig hoop här warande Officerare och Woluntairer utrycka, hwilka likwäl ey kommo med fienden til någon träffning, efter de nsamma uppå erhållen kudskap om General Heisters annalkande drog sig tilbaka. Dagen efter blef här middagstideu ett så grufweliget alarm, owist af hwad orsak och anledning, at man dess like aldrig har sedt. Folket i förstäderne lupo up ifrån maten, lemnandes alt efter sig, och hwad de i hastighet medtogo kastade de i flyckten ifrån sig igen, menandes at Rebellerne woro dem på hälarna. Sedermera har man med stor glädie förnummit, at General Heister har hållit med fienden en mycket lycklig drabbning några mijhl här ifrån, nederlagt en stoor deel af dem, och iagat de öfrige tilbaka alt in til Raab, där be:te General nu står, påwentandes fotfolket. Artolleriet och trotzen efter sig [..] at widare sin lycka fullfölia, Där igenom är mau nu på en tid befriat ifrån Rebellernes ströfwande, och begynner repa mod igen. Hans Keyserlige May:tt har [..] de allmännne tarfwerne låtit det mästa silfwret utur alla klåster både här i staden och i arfländerne nttaga, åth wilket en ansenlig summa penningar lärer lärer upbringas.


&lt;div class=&quot;layout2&quot; style=&quot;text-align:justify&quot;&gt;
{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 19 Aprilis 1704}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 26 Martij&lt;/div&gt;

Man har för några dagar sedan hijt fört 400 fångna Rebeller, hwilcka uti band och bojor, samt med watn och bröd spisade skola här på Linierne arbeta, och sedan försändas til galererne. General Heister har wid Raab fått til sig Footfolcket och Artolleriet, och så snart han ock får här ifrån de begärte Ammunitions sorterne och annan tilbehör, som nu skickas på Donau utföre, är han sinnat at angripa den större Öön Schütt, och Rebellerne dernt förjaga, äfwen som på den mindre redan skedt är. Til bemelte General äro här utur Cantzliet sände öpne bref af Hans Keyserlige May:tt underskrefne, hwarutinnan allom dem, som innom en wiss dag antingen til den Keyserlige Armeen sig infinna, eller bewisligen förfoga sig til deras hemwist, nåd och tilgift för alt som begångit är samt frij och rolig besittning i deras godz och egendom tilsäijes, Men at de i widrigt fall med eld och swärd utan all widare nåd skola blifwa förfölgde. Detta säijes hafwa hafft den wärkan, at hela districter skola sig redan hafwa beqwemat, och erhållit nåd, så at man nu begynner hafwa gått hopp at den länge önskade ro ligheten, åt minstone på denna sidan Donanströmen med det första skal kunna återwinnas. Den Pohlniske Printzen Jacob Sobieskys Förstinna, Keysererns Syster, är i dag ifrån Olau hijt kommen, och lärer sig här någon tijd uppehålla.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 26 Aprilis 1704}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 2 Aprilis&lt;/div&gt;

Man förnimmer nu med stor glädie, at alle prowincierne på denne sidan Donaw strömen hafwa underkastat sig Hans Keyserlige May:ts nåd, och å nyo med eed sig til lydna förbundit. Det samma spörier man ifrån de Stul Weisenburgiske districten, och at alle Rebellerne som stått der i negden, hafwa sig bequämat hwar med det på den sidan näst gräntzande Ungern är bracht i fredlighet igen. Uti öfwer-Ungern äro fuller Rebellerne ännu halsstarrige, och hafwa sig några orter nyligen bemächtigat, men man förmodar, at General Heister, som nu är dijt åt i antog, skal och dem snart förskingra, och at när de få höra om deras medbröders sidste nederlag, och de öfriges beqwämande, lära de följa deras exempel. Doch säijes Ragotsky med hela sin macht wara i marche begrepen til at möta General Heister, och at han skal hafwa låtit sättia Gref Caroli i band och Bojjor, för det at han i den sidste träfningen sig så illa hållit, och med sitt Rytterij först tagit flychten.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 3 Maij 1704}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 9 Aprilis&lt;/div&gt;

Man giör sig nu om det Ungerska wäsendet alt mehr och mehr hopp, efter det har uti åtskillige små drabningar emot Rebellerne lyckats. General Heister förnimmes åter hafwa förskingrat några 1000 man deraf intet långt ifrån Stulweisenburg, och har der uppå låtit sine troupper wända sig åth Comorra, dijt han den 5 hujus är ankommen. Om han nu ärnar sig at angripa Öön Schütt, där Rebellerne äro ännu temmelig starke, eller om han wil gå öfwer Wagströmen lärer sig innan kort yttra. Elliest har man ifrån Schütt den efterrättelsen, at Rebellerne gifwa sig hopetals der ifrån öfwer Donaw in på andra sidan i fruchtan at blifwa af de wåra öfwerfalne. Ifrån Pressburg berättas, at Rebellerne för några dagar sedan hafwa giort et ströfwande dit åt, och utom staden bortsnappat en wiss person, för hwilkens löösgifwande de påstå, at 200 af de fångne Rebellerne som där på linierne arbeta måtte frijställas. Detta arbetet drifwes med högsta flijt, så at man förmodar innan några wekor wara der med aldelesfärdig.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 10 Maij 1704}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 16 Aprilis&lt;/div&gt;

Generalen Heister förnimmes nu wara ifrån Comorra öfwer Donaw strömen, och draga sig åt Neuheüsel. De Keyserlige och danske Troupperne hafwa för några dagar sedan til 1500 man starke giort ett försök på Öön Schütt, hwilket i förstone så wäl lyckats, at de där fattat posto, och i en Drabning med Rebellerne tilfogat dem en märkelig skada, men desse hade sig åter med några 1000 man förstärkt och welat de Keyserlige på nytt angripa, hwilka sådant märkiandes, och at ingen undsättning ifrån General Heister war at förwänta, drogo sig til deras farkoster igen at sättia sig tilbaka öfwer strömen, det doch så hastigt ey ske kunde, at icke Rebellerne hinte hugga in på dem och någon der af nedergiöra. I Mähren äro Rebellerne åter nyligen infalne, och hafwa der med heriande och brännande mächta illa framfarit.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 17 Maij 1704}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den23 Aprilis&lt;/div&gt;

General Hetsters framgång emot Rebellerne tager dageligen til. Han har nyligen drifwit dem ifrån Neüheüsel, och sedan med en temmelig deras förlnst förjagat dem ifrån stora Ööen Schütt sättiandes sig nu i stånd at ryckia emot Ragotsky, hwilken man ey tror lära honom afbida, efter han inge eller mycket fåå reglerade Troupper hoos sig hafwer, ock Ungrarne allena näpligen lära sig emot de Keyserlige wåga. I medlertid har man til at dem insöfwa, och i förhopning at de sielfwe lära gå ifrån hwar annan, tilsagt deras här warande utskickade ett stilstånd, och nämt 4 Comissarier, til at på en wiss bestämd ort komma med dem tilsamman, och undersökia deras anförde beswärsmåhl, på det saken måtte igenom en inbördes wänlig förlikning kunna bringas til slut.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 24 Maij 1704}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 30 Aprilis&lt;/div&gt;

Ifrån Generalen Heister har man de tidenderne, at han låtit besättia Öön Schütt med 600 man, och är nu med Armeen i fult antog at widare upsökia fienden, warandes af de underden unge Grefwe Heister stående Croateir förstärkt blefwen. Chnrförsten af Phaltz är ännu här, man lärer innan kort begifwa sig hem igen, sedan han först afwachtat, hwad ntgång den med Rebellerne anstälte handlingen tagandes warder.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 31 Maij 1704}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 7 Maij&lt;/div&gt;

General Heister har åter nyligen wid Seret förstrött ett partie Rebeller under Berezini och Gref Caroli, och har der uppå dragit sig åt Comorra, i upsåt at angripa de wid Stulweisenburg å nyo församlade Rebellerne, som den af Hans Keyserlige May:tz erhålne nåden åter förkastat. Doch talar man här ännu mycket om ett stilstånd, under hwilkets förlopp en fullkomlig förlikning skal kunna träffas.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 7 Junii 1704}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 14 Maij&lt;/div&gt;

Sedan General Heister gått öfwer Wagströmen åt Stulweisenburg, hafwa Rebellerne åter begynt dragit sig öfwer Donaw närmare hijt åt. Ifrån deras fulmächtige, som här hafwa warit, har man sedermera ingen underrättelse haft, huru de tilbaka förde propositionerne hafwa blifwit uptagne, så at med den föreslagne förlikningen ännu ey widare kommit är.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 14 Junii 1704}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 21 Maij&lt;/div&gt;

I Ungern år de Keyserlige wapnens framgång igenom Rebellernes tilwäxande macht åter igen märkeligen hämmat, och hafwa desse icke allenast wid Ödenburg sig i ett stort antal tilsammans draget, utan och i eu ansenlig myckenhet på Öön Schütt sig åter infunnit, warandes General Heister förswag at dem där angripa. Så äro och i går tidender inlupne at General Ritschaw, som utur Mähren har med några 1000 man giort ett ströfwande in i Ungern, är af dem blifwen omringat, och i grund slagen. Der til med är och nu hela Siebenburgen blifwit uproriskt, hwar til ey litet hulpit hafwer, at General Rabuin har igenom ett starkt detachement Ryttare låtit uti en wiss Ewangelisk ort Enget benämd, där och en Academie är, alle inwånarne unge och gamle, manfolk och qwinfolk, iämte alle studenter, som warit öfwer 500, iämmerligen nederhugga. Hwad detta förfarandet lärer hafwa för wärkan ibland Religions förwanterne i de öfrige Keyserlige arfländerne, får man innan kort erfara.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 21 Junii 1704}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 28 Maij&lt;/div&gt;

Rebellernes fulmächtige äro nu utur Ungern åter hijtkomne, och hafwa til swar på de medförde propositionerne, gifwit tilkiänna, at deras principaler ingalunda wilja emottaga det föreslagne stilståndet, menandes, at om man har alfwar med förlikningen, är deras åstundan detta hofwet redan nog bekant. I det öfrige tilbiudade sig at wilja begifwa sig under Hans Keyserlige May:tz lydna igen, så framt man dem deras wälfångne gamla frijheter wil förunna, samt deras klagomåhl och beswär afhielpa. I medlertid tiltager deras macht dageligen och fruchtar man, at de i desse dagar lära General Heisters Armee angripa. Presburg och Neüheüsel håller man före redan wara af dem berände.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 28 Junii 1704}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 4 Junij&lt;/div&gt;

De Ungerske fulmächtige hafwa ännu uti deras wärf ey något kunnat uträtta ; I medlertid hafwa Rebellerne för några dagar sedan här ett stort tumult förorsakat, i det de äfwen på samma dag då Hans Keyserlige May:tz födelse dag firades, äro på en fierdels mjhl närin under staden ankomne hafwa åtskillige orter utplundrat och förbränt, och uti ett Keyserliget lust hoff, Neü Gebeüde benämt, alle där befintelige wildiuren, Leijon, Leoparder, Tiger, och Pantherdiur ihielslagit, undantagandes en hwijt Örn, den de lämnat wid lifwet, och allenast wingarna honom afskurit. Man har ännu följande dagen utskickat några 100 Man detta partiet at efterjaga, men det war redan borto, så at man ey eu gång kunde erfara, hwart åt det sig wänt. Nu är ett ansenliget Manskap til häst och foot så wäl af Soldater som borgerskap utmarcherat, til at besättia de nye Linierne, och förstäderne för alt ytterligare anfall at betäckia. P. S. Nu på stunden förnimmer man en Enspännare wara ankommen med berättelse, at General Heister har wid Altenburg uti en träffning nederlagt 3000 Rebeller, och eröfrat 30 stycken, warandes Gref Caroli deras anförare, alenast med 200 man på flychten undankommen, hwarom bekräftelse och omständigheter med nästa förwäntas.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 5 Julii 1704}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 11 Junij&lt;/div&gt;

Man har nu fått bekräftelse och utförlig berättelse om den lycklige träffning, som General Heister nyligen haft med Rebellerne, i det be te General med 6000 Man den 3 hujus angripit deras Generaler Grefwe Forgatz och Caroli, som med 18000 Man hade honom nästan omränt, och dem så slaget, at öfwer 3000 Man äro på platzen blefne, och de öfrige aldeles förskingrade. 9 Stycken 28 Fanor, och hela decas Läger der äro blefne de wåra til byte. På wår sida äro intet fult 100 döde, och äfwen så många blesserade. Nu säijes at Ragotsky, Berczini, Caroli och Forgatz wilia anwända alla krafter denne förlusten at hämnas, och at de församla deras Troupper igen wid Mark, som man och i går ifrån den sidan åtskillige stora eldar har sedt upstiga. Här blifwa de nye linierne för alla påkommande händelser med starkt manskap och goda Officerare försedde, och åtskillige förrådhuus uprättade, på det någon brist ey måtte wara på nödige lifsmedel. Oachtat den erhåldne segren förklarar det keyserlige hofwet sig benäget til at låta handlingen med Rebellerne företaga, och tilbiuder dem efter anseendet goda wilkor, och fullkomlig försäkran. Men om det skeer allenast til at dem insöfwa, och upwäcka ibland dem oenighet, kan man ey weta.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 12 Julii 1704}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 18 Junij&lt;/div&gt;

Utur Ungern är nu i några dagar ey något särdeles inkommit, förutan det, at Rebellerne med heriande, stöflande och brännande alt fort mächta illa framfara. Här är ett rychte, at General Nehm skal ey långt ifrån Öfen hafwa öfwerfallit Ragotsky, och några 1000 af hans folk nedeigiort, men det fordrar ännu bekräftelse.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 19 Julii 1704}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 25 Junij&lt;/div&gt;

Handlingen med de Ungerske Rebellerne står ännu i widt Fält, och kan man med ingen wisshet säija, om någon liknelse der til är eller intet. Det rychtet, som nyligen här utspriddes om General Nehms Träffning med Ragotsky befinnes wara utan grund, och der af komwit, at be te General har med några 1000 Raitzer undsatt Erlaw, och Zolnock igentaget, hwaruppå Ragottsky har med sitt Läger i största hast upbrutit, och dragit sig tilbaka åth Theissen


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 26 Julii 1704}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 7 Julij&lt;/div&gt;

De Keyserlige Commissarierne hafwa i Papa hållit samtal med några förnäme af Rebellerue, hwar uppå desse hafwa skickat Enspännare til Ragotsky at berätta hwad som woro förelupit, och förnimma hans mening. Utaf desie underhandlingar dömer man, at något hopp ännu är til förlikning, och fördenskul håller General Heister sig stilla wid Nickelsdorf, förwäntandes huru alt wil aflöpa. I medlertid ströfwa likwäl Rebellerne nu såsom tilförende widt och bredt, och fara obarmhertigt fram med mord och brand. Man wäntar elliest mycket gott af den oenighet, som säijes wara emillan Ragottsky, Berezini, Caroli och Forgatch, Rebellernes anförare, emedan de föregifwes häftigt beskylla hwar annan inbördes for de olyckor, som dem nu en tid bort åth i Fält wederfarne äro.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 2 Augusti 1704}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 9 Julij&lt;/div&gt;

General Heister står ännu i sitt förra Läger, men Beresini har med sine Troupper draget sig länger, hijt åth, och har låtit i Osterrijke och Mähren weta at han ey wille mehr med häriande och brännande någon skada tilfoga, allenast man och ifrån denna sidan wille der med innehålla; här af giör man sig det hoppet, at man nu snart lärer få höra af ett stilstånd, och der uppå föliande fred. Elliest är den Keyserlige Commissarien Grefwe Lamberg ännu i Rab och wäntar hwad swar uppå de nyligste propositionerne ifrån Ragotsky lärer inkomma. Grefwe Forgatsk församlar sig med sine Rebeller wid Ödenburg, och hotar med ett ströfwande in i Österrike och Steijermark, twiflandes man mycket om han lärer på sin sida hålla det, som Berezini har utlofwat.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 9 Augusti 1704}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 16 Julij&lt;/div&gt;

Underhandlingen med Rebellerne säijes wara på god wäg, och är den nyligen ankomne utskickade ifrån de Keyserlige Commissarierne med hofwets swar i desse dagar tilbaka rest. Imedler tilfoga de ströfwande partierne här och där ännu stor skada.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 16 Augusti 1704}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 23 Julij&lt;/div&gt;

Rebellerne i Ungern wijsa ännu ringa lust at antaga de wilkoren, som här ifrån blifwit dem föreslagne. De hafwa icke allenast nyligen infallit Steijermark, och där mächta illa framfarit, utan och i förgår wijst sig ey långt här ifrån staden och stuckit några orteri brand. Ragotsky sielf är gången åt Siebenburgen til at uproret där underblåsa. General Heister är utur Ungern hijtkommen, och menar man, at han lärer wid Armeen i riket blifwa brukat idenframledne General Stirums ställe, och at General Palfi skal imedlertid föra befälet i Ungern.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 23 Augusti 1704}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 30 Julij&lt;/div&gt;

Det skrifwes öfwer Ofen, at Ragotsky har försökt en storm på Szegedin, men at han med förlust af 3000 Man är blefwen afslagen, och sedan aldeles där ifrån fördrifwen, man will och säija, at han der wid sielf skal wara illa sargat, ia och aldeles ihielslagen, hwar om man med största längtan wäntar bekräftelse. Rebellerne fara eliest ännu allt illa fram, med häriande och brännande.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 30 Augusti 1704}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 6 Augusti&lt;/div&gt;

Det som sidst berättades om Ragotskys nederlag wid Segedin blifwer bekräftat, men om hans egen Person har man ingen widare efterrättelse. Til någon afhandling med Rebellerne är nu minder liknelse än någonsin tilförende. De ströfwa häria och bränna öfwer alt, hafwa och i Ungern nyligen intaget Caschaw, hwilket Zatmar endera dagen lärer fölia. General Heister är nu til Armeen i Ungern afrest, och skal med mehr Troupper til häst och foot så wäl utur granskapet, som ifrån Armeen i rijket blifwa förstärkt.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 6 Septembris 1704}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 13 Augusti&lt;/div&gt;

Ragotsky är i Siebenburgen, hwarest uproret mehr och mehr tiltager, och han där wil låta upkasta sig för en Furste.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 13 Septembris 1704}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 20 Augusti&lt;/div&gt;

Det skrifwes ifrån Siebenburgen, at Generalen Rabutin har taget Cautzleren i Siebenburgen Grefwe Betlem wid hufuwdet, för det at han befunnits wilia förleda ständerne til at affalla, och antaga Ragotsky til Furste och låtit honom halshugga, hwilket har i landet giort en sådan skräck, at en stor del af de illa sinnade bequämma sig til lydno igen. Man giör sig det hoppet, at Rebellerne i Ungern, lära nu efter den stora Segern wid Donaw-strömen sig betänckia, och sielfwa anhålla om nåd, men ännu synes der til ringa liknelse.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 20 Septembris 1704}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 27 Augusti&lt;/div&gt;

Om något stilstånd med Rebellerne i Ungern, eller någon förewarande underhandling med dem, som talet hade gått, hörer man intet. Det synes twärt emot, at de ingen lust där til hafwa, efter de åter nu igen på alle ställen widt och brett ströfwa, hafwe sig och draget så starkt tilsamman, at de kunna biuda Feltmarskalken Heiser hufwudet. Fästningen Neutra i Ungern har i mangel af lifsmedel omsider måst sig åth Berezini upgifwa.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 27 Septembris 1704}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 3 Septembris&lt;/div&gt;

Man begynnar åter nu tala om ett stilstånd med underhandling med Rebellerne i Ungern, hwar til de säijes sig wilia bequäma, sedan de förnummit at sakerne i rijket igenom den sidste Segern wid Donaw-strömen hafwa sig mächta förändrat. Men det kan der om ännu med ingen wishet säiias, efter de uproriskes förnäwsta hufwuden äro der om sins emellan ey ense. På somlige orter hafwa de likwäl med ströfwande och plundrande innehållit, men på andra ställen fara de der med fort äfwen som tilförende.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 4 Octobris 1704}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 10 Septembris&lt;/div&gt;

Stilståndet med de uproriske i Ungern är wärkeligen träffat, och äro deras fulmächtige hitkomne til at göra en begynnelse med fredzhandlingen.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 11 Octobris 1704}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 17 Septembris&lt;/div&gt;

Med de uproriske i Ungern står förlikningen på en god foot, och är stilståndet til den 5 Octobris förlängt skolandes handlingen med dem innan kort företagas.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 18 Octobris 1704}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 24 Septembris&lt;/div&gt;

Med de uproriske i Ungern är man omsider så wida kommen at man på både sidor har bewiliat til en sammankomst i Chemnitz til at afhandla et widare förelängiande af stilståndet, samt preliminarierne til den instundande tractaten. På Keyserlige sidan skola Baron Seiler och Gref Lamberg sig dijt förfoga. Det största swårigigheten wid detta wärket lärer Ragotsky förorsaka, hwilken påstår at blifwa förklarat för Furste af Siebenburgen, Det detta hofwet näpligen lärer bejaka, men elliest lära de öfwer honom fälte domarne för Tractatens begynnelse blifwa uphäfne. Man hade i går tidender, at Caschaw och Eperies, twå mycket angelägne orterr i öfwer-Ungern, hwilka de uproriske i ett helt åhr hållit inspärrade, hafwa i brist af lifsmedel måst sig upgifwa, hwar igeuom de uproriske torde blifwa föranlåtne at deras wilkor desto högre spänna.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 25 Octobris 1704}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 1 Octobris&lt;/div&gt;

De Keyserlige Commissarierne, som nämde äro til de Ungerske stridigheternes biläggiande, hafwa sig i några dagar uppehållit i Presburg, efter de ey welat antaga Ragotskys dem tilskickade pass, hwar uti han kallat sig Furste af Siebenburgen, men sedan detta blifwit af honom ändrat, hafwa de fortsatt resan åt Schemnitz. Rogotsky och Berezini lära bägge uppehålla sig der i neigden til at afwachta huru tractaten wil aflöpa.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 1 Novemberis 1704}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 8 Octobris&lt;/div&gt;

Ehuruwäl stilstånds terminen med de uproriske i Ungern den 5 hujus är til ända lupen, så blifwa likwäl fientligheterne på både sidor så läuge instälte, til dess man kan see, hnru handligen i Schemnitz wil aflöpa, om hwilkens utgång man lofwar sig alt gott, så framt de öfwer Ungerske och Siebenburgiske sakerne icke styfwe de uproriske ännu mehr. Omskönt nu inge fientligheter på både sidor blifwa föröfwade så faller det likwäl den gemene man swårt at han ey med fulkomlig frihet får sköta sin hantering, och komma sig före igen, emedan det ingom är tillåtit at gå utur sitt districht, och bruka sin näring. Feltmarskalken Heister har under stilståndet uppehållit sig här i staden och är ännu här, afwachtandes utgången på sammankomsten i Schemnitz, imedlertid gå efter hand ersättnings Troupper utföre til dess Armen som ännu står neder wid Donaw-strömen, och har man igenow Skantzen Fedvars intagande den förmonen, at de uproriske äro aldeles ifrån denne sidan om strömeu fördrefne, och altså hela det districtet för dem befriat. Det wil nu förwisso säijas, at stilståudet skal til ändan af detta åhret wara förlängt, och gör man sig om handlingen i gemen mächta god förhopning, emedan Hans Keyserlige May:tt har förutan den Instruction, som Commissarierne medgifwen är, til dem afsänt en fördelachtig förklaring öfwer några puncter, som syntes i wärket giöra största swårigheten.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 8 Novembris 1704}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 15 Octobris&lt;/div&gt;

Det hålles före, at främmande penningar blifwa i Ungern utdelte til at nnderhålla uproret, det koste hwad det kan, der mot är man här betäknt uppå medel til at i tid försee sig med behörig macht til dess dämpande, och i fall handlingen skulle emot förmodan fruchtlöst aflöpa, är redan ett förslag fattat, efter hwilket man med alfwar skal kunna wärket angripa.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 15 Novembris 1704}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 22 Octobris&lt;/div&gt;

Det wil nästan säijas, at handlingen i Schemnitz är så gått som afbruten, och at de uproriske begynna åter wisa sig i fält igen, fördenskul och icke allenast de Keyserlige Regementerne begynna upbryta utur deras quarter, utan 5 Regementer til häst komma och utur riket til Armeens förstärkning.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 22 Novembris 1704}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 29 Octobris&lt;/div&gt;

Den frögden, som wii har haft öfwer Straubingens och Passaus inrymmande, är mycket förringat igenom de tidender, at handlingen med de uproriske i Ungern är aldeles afbruten. Ty aldenstund de uti ingen del hafwa welat gå ifrån deras påstående, och de Keyserlige Commissarierne föregifwet sig ingen befalning hafwa at inlåta sig i någan handling öfwer Siebenburgens afträdande åth Ragotsky, så hafwa de förre rest sin wäg ifrån Schemnitz, och de sednare tillika med de Engelske och Hollenske Ministerne med oförrättadr saker begifwit sig på wägen hijt tilbaka igen. I medlertid gör hofwet all anstalt til at med wåld dem betwinga, til hwilken ända och befalning afgången är til de Troupperne, som stått wid Donaw-strömen under Fältmarskalken Herbewille at draga sig hijt utföre, och conjungera sig med Armeen under Felt-Marskalken Heister, då man tror dem wara nogsamt wuxne til at twinga de uproriske under lydno.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 29 Novembris 1704}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 5 Nowembris&lt;/div&gt;

Man talar mycket åtskilligt om orsakerne til handlingens afbrytande med de uproriske i Ungern, och mena månge, at deras gemensamme så wäl som Ragotskys särskilte påstående har ey warit sådant, om man har det welat föregifwa. Ehuru der om är, så är handlingen afbruten, och Ragotsky med 16000 Man gången för Neüheüsäel, hwilken ortman fruchtar at han så mycket lättare lärer inbekomma, som besättningen der inne är mycket swag, och sielfwa Fästnings wärken i ett ganska slätt tilstånd.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 6 Decembris 1704}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 12 N owembris&lt;/div&gt;

Man hörer nu utur Ungern intet annat, än berättelse ifrån alle orter om de uproriskes föröfwade wåldsamheter med plundrande och brännande, och deras anstalter til krigets fortsättiande med ytterste krafter. Så har och Neüheüset i mangel af lifsmedel, Ammunition och andre nödwändigheter måst sig i deras händer upgifwa, men man wet ännu ey omständigheterne och wilkoren. De äro och med 15000 Man infalne i Mähren, och ärna göra det samma in i Österrike, doch hoppas man, at när de utur riket, Bömen och Schlesien på wägen warande Troupper framkomma, lärer man wara stark nog at desse halsstarrige fördrifwa och utrota.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 13 Decembris 1704}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 19 Nowembris&lt;/div&gt;

Man förnimmer nu, at Neüheüsel ey är med dagtingan öfwergånget, utan at de Ungerske som i Fästningen legat, förstått sig med de uproriske, och gifwet dem anledning at komma in i Fästningen, hwar uppå de Tyske Troupperne lagt neder Gewähr, och de gemene taget tienst under Rebellerne, men Officerarne måst gifwa sig til fångar. Fältmarskalken Heister är här ifrån afrest til Armeen, och gå de Keyserlige Regementerne ifrån alle orter dijt efter til at med all macht förekomma de uproriskes förehafwande, hwilka på alle sidor med förderfwelige anslag omgå. I Siebenburgen har General Rabutin warit emot dem lycklig, och nederlagt 3000 af dem, warandes och eliest redan så förstärkt, at man menar den Prowincen wara utan fara.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 20 Decembris 1704}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 26 Nowembris&lt;/div&gt;

De nproriskes i Ungern macht wäxer dageligen til, och hafwa de wid Feltmarskalken Heisters ankomst til Armeen, som ännu ey är mer än 8000 Man stark, så häftigt honom anfallit, at han intet kunnat hålla stånd, utan blifwit nödtwungen at wika undan, och draga sig tilbaka på denne sidan om March-strömen. Om nu de uproriske skulle wilia gå in i Österrike innan den Keyserlige machten blifwer starkare, lärer dem falla lätt at med eld och swärd alt föröda.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 3 Januarij 1705}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 10 Decembris&lt;/div&gt;

Ifrån Lägret under Feltmarskalken Heister förnimmes, at be:te General har gått med sin Armee öfwer March-strömen, och ärnat angripa Rebellerne, som sig uti en skog wid Weisenberg förskantzat, så at man nu dageligen förhoppas något gott der ifrån at förnimma.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 10 Januarij 1705}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 17 Decembris&lt;/div&gt;

Utur Ungern har man den efterrättelsen, at Feltmarskalcken Heister, som nu har Conjungerat sig med Generalen Herbertstein, står en mihl ifrån Presburg, at de uproriske under grafwerne Berez Forgatz och Caroli hade dragit sig tilsamman ey långt ifrån Marienthat, och fältslagen welat hindra de Keyserlige igenom gången, men at sedan de funnit sådant willia falla dem förswårt hafwa de dragit sig tilbaka åt Vagströmen, och lemnat dem Keyserligom wägen öpen. Deruppå har Feltmarskalken Heister, som med alt är wäl försedd och förer med sig alt hwad til en bryggia behöfwes, dem eftersatt och hoppas man stundeligen at få höra något wara emellan dem förelnpit, eftersom och redan ett rychte kommit är, at de uproriske skola wara slagne och lijdit ett ansenligit nederlag.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 17 Januarij 1705}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 24 Decembris&lt;/div&gt;

Man har här fått de hugnelige tiderne, at Fältmarskalcken Heister har den 16 hujus ey långt ifrån Tyrnau angripit de uproriskas macht bestående af 40000 man, hwilka Ragotsky och Berezini sielfwa anfört, dem efter 2 timars fächtande är fältet slagne, några 1000 man nedergiort, och Lägret med Stycken, Ammunition och Bagage eröfrat. Af de Keyserlige äro ey mehr än 500 blefne. Af denne Seger wäntar man så mycket större frucht, som en stoor dehl af de uproriske hafwa sedermehra redan gifwit sig under Keyserlig lydno. Det berrättes och utur Siebenburgen, at Rebellerne der under Grefwe Forgats befäl äro af General Rabutin slagne.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 24 Januarij 1705}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 31 Decembris&lt;/div&gt;

Den sidste omtalte Segern öfwer de uproriske wid Atnow blifwer fuller bekräftat, men man håller nu deras förlust ringare, än det i förstone utgafs, helst efter de förnimmes sig åter igen wilia församla, och den ledne skadan hämnas. Doch hålles sådant [..] skola blifwa för dem så mycket swårare, som emellan deras förnämsta hufwuden en större oenighet, än tilförende, förspöries, och en stor deel af manskapet sig söndrat, och begifwit hwar til sin.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 7 Februarij 1705}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 14 Januarij&lt;/div&gt;

Rebellerne under Grefwe Budiani hota at endera dagen sättia öfwer Donau-Strömen, och göra ett ströfwande, här är åter ett rychte kommit at General Rabutin har i Siebenburgen slagit de uproriske, hwilket wäntar bekräftelse.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 14 Februarij 1705}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 18 Januarij&lt;/div&gt;

Wid den infallne starcke winteren göra de uproriske stor skada igenom deras ströfwande, och hafwa i desse dagar åtskillige fläcker och byar utplundrat och afbränt. De hålla och de Keyserlige Troupperne i deras qwarter i ett stadigt alarm, och hafwa äfwen satt öfwer på Öön Schütt, drifwandes där stor motwillia. Sidsta brefwen ifrån Heister förmähla, at i fall Rebellerne skulle något willia wåga pa denne sidan Donau-strömen, lärer han hafwa på dem ett wakande öga. Man hoppas elliest at när bemälte General blifwer med den nu anryckande undsättningen förstärkt, lärer han med macht kunna detta owäsendet dämpa. Har omsider måst för brist skul på Lifsmedel gifwa sig i Rebellernas händer, och är besättningen 400 man stark beledsagat til Pest. Nu förmenes de willia något antingen emot Gross-Varadin eller Segedin företaga. Med Besättningen i Eperies, som och war 400 man starck, hafwa de på ett grufweligit sätt förfarit. Ty sedan den samma hade dagtingat at med 4 Stycken få utmarchera, är hon sedan under wägen blefwen afwäpnat, och emot all folcks lag jämmerligen nederhuggen, på några Officerare när, hwilka blifwit lemnade wid lifwet, och fångne bortförde.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 21 Februarij 1705}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 28 Januarij&lt;/div&gt;

Ehuruwäl man hade trott, at Feltmarskalken Heister skulle någorlunda kunna hindra de uproriskes antog och ströfwande, så hafwa de likwäl wid den starke nu infalne frosten i förgår wågat sig öfwer Donaw strömen, och öfwer 23 byar och fläckar här omkring och i denne stadens åsyn plundrat och afbränt, samt en hoop fångar med sig bortfört. De hade och så när öfwerrumplat 2 Regementer af de gamla Keyserlige, om desse på undfången kundskap ey hade i hastighet kastat sig in i Altenburg. General Heister är där uppå strax med Armeen upbruten at de uproriske upsökia, man lärer snart see, hwad han kan uträtta.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 28 Februarij 1705}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 4 Februarij&lt;/div&gt;

De uproriske i Ungern fortfara ännu med deras plundrande och brännande här omkring, och lade i går å nyo 4 Byar i aska, hwarigenom skracken och flychtandet ibland folcket tager öfwerhanden, och låter hwar och en föra sine saker och egendom in i de näste platzerne. Man gör sig ännu alt fort det hoppet, at Feltmarskalken Heister, som den 1 hujus med sine Troupper bröt up åt Wagströmen, där den störste Rebellernas hoop står, skal kunna försättia den samma något strek, och honom aldeles förjagn, men det hoppet har slagit så ofta felt, at mau uu fast ey mehr wet, hwad man kan hafwa at förwänta.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 7 Maartij 1705}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 11 Februarij&lt;/div&gt;

Ifrån Feltmarskalken Heister har man sedermehra ey något särdeles hört, men de uproriskes häriande och brännande warar alt fort som tilförende. Man begynner säija, at några afskickade lära med det första afgå åt Ungern til at försökia, om icke den sidste Tractaten med Rebellerne måtte åter kunna uptagas, men man wet ey, hwad deruppå kan wara at byggia. I medlertid går några Regementer utur Beijern hijt up åt at förstärckia Armeen i Ungern


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 14 Martij 1705}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 18 Februarij&lt;/div&gt;

De uproriske ströfwa alt fort på ömsa sidor om Donau och Vag strömarne, och häria och bränna fram och tilbaka, så at Felt-Marskalcken Heister snart ey wet, på hwilkendera sidan han skal dem eftersättia warandes ock förswag at sin macht fördela, han har derföre nu beslutit at låta sine Trouuper något hwila, til dess de öfrige Regementerne kunna komma fram til förstärkning.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 21 Martij 1705}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 22 Februarij&lt;/div&gt;

De uproriske fara alt fort med deras ströfwande och röfwande och ähro icke alenast med 10000 man gångne in åt Mähren, uthan och låtit sig för några dagar sedan 8000 man starcke se wed Ödenburg, hafwa och låtit ett Generalt upbod utgå til hela Neder Ungern och på ordenttigit wtjs befalt, huru myckit manskap til häst och foot, så och huru mycket Lifsmedel och Foder hwar ort skulle lefwerera, i widrigit fall wille de med mord och brand på det aldrasträngaste emot de olydige förfara. Detta har å nyo förorsakat ett stort flychtande ifrån Landet alt omkring, har och bracht så mycket til wäga, at Iuwånarne här i Förstädren måste dag och natt besättia Linierne och hålla flitig wacht, på det desse rosfoglar ey måtte sielfwa förstäderne kunna anfalla. Feltmarskalck u Heister har fuller med Cavalleriet något begynt sig röra igen, och wil försökia, om han kan bringa dem til stånd, har och igenom ett alfwarsamt påbud utfalt at ey lyda de uproriskes utskrifning, men det twiflas mycket, om han med den wachten, som han nu för tiden hafwer, något särdeles lärer kunna berätta. De säijes nyligen hafwa haft före at förmedelst ett hemligit förstånd med några af Borgerskapet inkräkta Presburg, men at det i tid blifwit Commendanten uptäkt, och altså förekommit. I desse dagar äro de 3 Ungerske Herrarne, som tilförende warit brukade at nnder hand bringa någon handling med några nye tilbod, om hwilkes förrättning man innan kort torde något widare förnimma, ängoch man i gemen gör sig om framgång derutinnan aldeles ingen förhopning.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 28 Martij 1705}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 4 Martij&lt;/div&gt;

De uproriske ströfwa alt fort på denne sidan om Donawströmen, och göra med deras plundrande i bygden en mächta stor skada, Feltmarskalken Heister står ännu quar i sine förre quarter, och klagar at honom fattas lifsmedel och hwariehanda tilbehör för Armeen, anhållandes at man nu, sedan Donauströmen blifwit öpen, måtte til honom förskaffa, det han hafwer af nöden. Man har altså nu giordt den anstalt, at farkostar dageligen både med nödige lifsmedel och Ammunition dijt åt afgå. Ett eller annat Regemente äro redan förbigångne, som kommit utur Beyern, och arnas den Ungerske Armeen til förstärkning.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 4 Aprilis 1705}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 11 Martij&lt;/div&gt;

Feltmarskalcken Heister är för några dagar sedan med en deel af sine Troupper gången at upsökia och förskingra Rebellerne, som under Gref Caroli hafwa Landet på denne sidan Donau-Strömen med deras häriande och brännande så illa medfarit. Bemelte Rebeller säijes wid hans anmarche hafwa dragit sig hogre up åt landet, så at man nu wäntar förnimma, hwad han emot dem kan uträtta. Man seer utskickade af dem, som blifwa brukade wed fridzförslagen med Rebellerne, resa af och an, och göra sig åtskillige der af förhopning, at det torde komma til förlikning, men andra hålla det aldeles för ogiörligit, hwilcket tiden måste utwijsa.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 11 Aprilis 1705}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 18 Martij&lt;/div&gt;

De sidste tidendetne utur Ungern medbringa, at Feltmarskalken Heister på den ena sidan, och Grefwe Palfi med 2000 man på den andra hafwa omränt den Rebelliske Grefwe Caroli uti Bochover skogen, så at han näppltgen utan at sättia håret til lärer undkomma. Om handlingen med de Uproriske är alt owist, ehuruwäl några af provincierne sig hafwa tilbudit at wilia Keyserlig nåd antaga.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 18 Aprilis 1705}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 25 Martij&lt;/div&gt;

I dag bittida är en Enspännare utur Ungern ankommen med berättelse, at Feltmarskalken Heister har den 20 hujus angripit de Ungerske uproriskes anförare Grefwe Caroli, som med 6000 hästar war på denne sidan om Donau öfwergången, och honom i grund slagit, samt hela hans Bagage och wagnar lastade med det giorde bytet eröfrat. Man wet ey ännu wäl alle omständigheterne af denne träffningen, men det hålles före, at Grefwe Caroli sielf med de öfwerblefne är så instängd, at han ey kan undankomma, efter alle passen äro noga besatte, och wåre Farkostar på Donau-Strömen på honom uppassa.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 25 Aprilis 1705}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 1 Aprilis&lt;/div&gt;

Den sidst omrörde Segern öfwer Rebellerne blifwer fuller bekräftat, men nederlaget är ey så stort, som i begynnelsen sades. Detta alt oachtat, fortfara de med deras ströfaude och åtskillige orters intagande, och lära ännu gifma Felt-Marskalken Heister nog til at skaffa.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 2 Maij 1705}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 8 Aprilis&lt;/div&gt;

Ragotsky förnimmes åter hafwa en stark Armee tilsamman, och wara hijt åt i antog.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,&lt;br&gt;Af den 9 Maij 1705}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 15 Aprilis&lt;/div&gt;

Utur Ungern har man sedermera intet förnummmit något föränderligit, utan at de uproriske med plundrande och brännande, äfwen som tilförende, fortfara och iämwäl posterne borttaga, så at man om deras företagande ey kan hafwa någon wisshet.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,&lt;br&gt;Af den 16 Maij 1705}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 22 Aprilis&lt;/div&gt;

I Ungern går wärcket myckit slätt, och äro störste delen af Generalerne ifrån Armeen hijt komne, i medlertijd faller den ena orten efter den andra i mangel af lifsmedel och undsättning dem uproriskom i händer.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,&lt;br&gt;Af den 30 Maij 1705}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 6 Maij&lt;/div&gt;

Hans Keyserlige May:t har giort en ändring med Generalerne i Ungern, och skal i denne samma Generalen Heister tieua wid Armeen i Rijket, men Generalerne d´ Herbeville och Schlick föra wärket i Ungern, hwarest oroon ännu ingalunda uphörer, och synes, at alle goda tilbod blifwa af Rebellerne förachtade, efter de än dageligen sig förstärckia, och på åtskillige orter med några 1000 man omkring ströfwa.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,&lt;br&gt;Af den 6 Junij 1705}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 13 Maij&lt;/div&gt;

Generalen d´ Herbeville är för några dagar sedan afrest åt Ungern, och alle Keyserlige Troupperne där sammandragne, at kunna wid hans ankomst något företaga. Man begynner nu åter at fatta något hopp om en förlikning med de uproriske, efter man hoos dem förnimmer en större benägenhet at denne Keysarens tilbod antaga, men ännu weet man ey, huru wida sådant hafwer grund.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,&lt;br&gt;Af den 13 Junij 1705}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 13 Maij&lt;/div&gt;

I desse dagar är wid hofwet twänne gånger rådslag hållit öfwer det Ungerske wäsendet, och lärer sig snart yttra, om någon wänlig förlikning med de uproriske står til at förmoda, eller om de med wåld skola twingas. Som man här säger, skal et stilstånd til en begynnelse wara slutit. I medler fara de uproriske i Siebeuburgen illa fram, för hwilken orsak skul General Glöchelsperg blifwer här ifrån dijt skickat at sådant hämma. Men har här begynt på Keyserlig befalning at öfwa Borgerskapet i Wapneu, hwilket här efter alla Sön- och Helgedagar skal ske, på det de wid alla förefallande händelser måge kunna med Gewähr omgå.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,&lt;br&gt;Af den 20 Junij 1705}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 27 Maij&lt;/div&gt;

Det har nu mehra ingen liknelse til någon förlikning med de uproriske i Ungern, efter de icke allenast utslå den dem tilbudne nåden, utan och församla sig på åtskillige orter starkare än tilförende, och med häriande och brännande, samt obeskrifwelige motwilligheters föröfwande på ett grufweligit sätt framfara. De förnimmes stå med 14000 man wid Marchströmen, och hafwa i sinnet giöra ett infall i Österrike. Hofwet låter nu mera fördenskul alla tanckar fara om sakernes biläggiande med godo, utan giör alla möyelige anstalter til at dem med wåld twinga. Generalen D´ Herbe ville är i Comorra, och drager Troupperne tilsamman, wäntandes til sig Artolleriet, som redan är hijt åt på wägen. Generalen Glöchelsperg är åt Siebenburgen redan afrest til at där anföra wärcket.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,&lt;br&gt;Af den 27 Junij 1705}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 27 Maij&lt;/div&gt;

Utur Ungern berättas, at de uproriske sig på alle orter förstärkia, och hafwa beränt Gross-Varadin och Giula. Det giöres fuller anstalter til den Keyserlige Armeens upbrott, men den samma lärer litet kunna uträtta, förr än de förwäntade Regementerne utur Tyskland ankomma.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,&lt;br&gt;Af den 4 Julij 1705}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 10 Junij&lt;/div&gt;

Man föruimmer mehr och mehr utur Ungern, huru de uproriske sig på åtskillige orter tilsammandraga, och skola de på Öön Schütt wara 40000 man starke så at de Keyserlige säijes måst draga sig tilbaka un-Presburg. Några lycklige partier göres fuller emot dem undertiden, men det giör litet til hufwudsaken. Här begynner man åter at tala något om en förlikning, men utan någen wiss grund.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,&lt;br&gt;Af den 11 Julij 1705}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wieu den 17 Junij&lt;/div&gt;

Emedan den Ungerske oroen icke allenast ännu ey är stillat, utan snarare syues mehr och mehr wilia tiltaga, så göres och allehanda anstalter til at den samma med all macht dämpa. Någre Regementer komma i desse dagar utur Beijern, hwilka utan drögsmåhl blifwa åt Ungern fortskaffade. Så komma och de Danske Troupperne utur rijket hijt upföre, hwar af Rytteriet redan är igenom Mähren förbigånget, men fotfolket wäntas stundeligen här an til at sättias på Farkostar och föras til den Keyserlige Armeen under General d´Herbewille, hwilken nu står på denna sidan om Donaw-strömen til at betäckia landet för de nproriskes ströwande, men lärer, så snart be:te Troupper ankomma, gå öfwer på andra sidan, och sakerne med eftertryck angripa.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,&lt;br&gt;Af den 18 Julij 1705}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 24 Junij&lt;/div&gt;

Man förnimmer at en deel af den Keyserlige Armeen i Ungern är upbruten, och gången til at upsökia och förjaga de wid Öön Schütt församlade uproriske.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,&lt;br&gt;Af den 25 Julij 1705}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 1 Julij&lt;/div&gt;

Man förnimmer utur Ungern, at Ragotsky med 4000 Man står allenast 3 mijhl ifrån Pest, wäntandes til sig Artolleriet ifrån Caschaw, då han samma ort wille angripa. Der emot blefwo alla möijelige anstalter giorde til Fästningens förswar, och woro 300 Man af General Glöchesbergs Troupper der inkastade. De Franske Troupperne, et wackert och wälöfwat folk, komma dageligen här an och fortsättia marchen åth Ungern.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,&lt;br&gt;Af den 1 Augusti 1705}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 8 Julij&lt;/div&gt;

Bref ifrån Offen berätta at Generalen Glöckelsberg stode nu wid Adom och wäntade widare ordre af General Erbewille ; men Ragozzi hade dragit sig ännu närmare til Pest och ärnade bem:te ort att angripa. Ifrån Arrath berättas att som Caroli ifrån den 20 Maij til den 14 Junij denne orten med bombers inkastande och minerande starkt ansatt, så hade den der inneliggiande Commendanten Öfwerst-Lieutnant Richter med sina 60 man utan at hafwa några stycken, så tappert sig förswarat, at Caroli blifwit twungen sedan han först stuckit alt i brand, bemälte den 14 Junij belägringen för denne orten att uphäfwa, då han och månge döde och blesserade efter sig lemnat. I går blefwe de Ungerske Deputerade Biskopen af Vizza och Ungerske Adwocaten Ockoliezani här ifrån tilbaka affärdade. Några Ungerske Bref förmäla, det Rebellerne nu alfwarligen äre sinnade at inlåta sig uti Freds handling, och at redan i förgår et stillestånd skulle hafwa blifwit publicerat ; hwilket dock tiden lärer uthwijsa.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,&lt;br&gt;Af den 8 Augusti 1705}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 15 Julij&lt;/div&gt;

Ehuruwäl man har giort sig gott Hopp om någon fredzhandling med de uproriske i Ungern, så står likwäl alt sådant ännu i ett widt fält, aldenstund de uproriske påstå en hoop nye wilkor, och wilja änteligen hafwa förut ett stillstånd uprättat, men imedlertijd draga sig wid Wag-strömen starkt tilsamman, och föröfwa med häriande och brännande grufwelige motwilligheter. Ragotsky är med sine Troupper utur sitt förra läger upbruten, och gången åth Neuheusel, hafwandes til den ändan slagit en bryggia öfwer Granströmen. Hans upsåt synes wara at understödia Beresini, som med sin hoop är ifrån Neuheusel gången åt Leopoldstadtt til at samma ort inkräckta. Alt detta at förhindra är Fältmarskalken d´Herbeville med de Keyserlige Troupperne ifrån öön Schütt upbruten och i dess ställe Glöchelsberg ifrån Ofen dijt åth i antog.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,&lt;br&gt;Af den 15 Augusti 1705}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 22 Julij&lt;/div&gt;

Man har utnr Ungern, at sedan de uproriske förnummit, det General Glökelsberg woro ifrån Ofen afmarcherat til at conjungera sig med Feltmarskalken d´ Herbeville, hafwa de med all macht den 16 hujus anfallit Pest, i meneng at det öfwerrumpla, men de äro derifrån tappert blefne afdrefne. Deruppå är General Glökelsberg beordrat at gå åt Ofen igen, och öfwer på Pester sidan, til at göra Diversion, och twinga de uproriske sin macht at fördela. De hafwa i hela Ungern deras mästa manskap upbudit, och sätjes Berecini stå wid Türnau med 35000 man, til hwilka Ragotzsky med 15000 man änust skal stöta.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,&lt;br&gt;Af den 22 Augusti 1705}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 28 Julij&lt;/div&gt;

I Förgårs kommo de för någon tid sedan här ifrån til den Ungerska Oroens biläggiande affärdade Deputerade hijt tilbaka igen. Och aldenstund Ragozzi låtit å nyo publicera ett oppbådh, i föllie af hwilket hwart huus bör utgiöra en man, och föregifwer at han förutan månge Beyerske och andre Officerare, är 70000 Man starck och står wid Neuhäusel färdig at marchera, men Berezini wid Szeret, och Ozkai på Mähriske gräntzen; Fördenskul har och Generalen Herbeville redan gått öfwer Wagen, men General Glökelsberg ill Ofen igenkommit, och torde man wäl med det första, sedan de Keyserlige jemwäl tämligen blifwit förstärkte, något nytt hafwa at förnimma, Rebellerne hafwa sökt at öfwerrumpla Gödingen; men den där inneliggiande Commendanten har dem så emottagit, at de med stor förlust på döde och blesserade måst draga sig tilbaka. Store Warradien är med Proviant wäl försedt. Hauptmannen von Hostfehr har med 10 Man Dragoner warit så olyckelig, at då han intet långt ifrån Derrenkruth gått uth til at recognosera, är han af fyra Standarer Rebeller öfwerfallen, samt med ett skått och hugg sårad, men hans föllieslagare aldeles nederhuggne.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,&lt;br&gt;Af den 29 Augusti 1705}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 5 Augustij&lt;/div&gt;

Man har ntur Ungren de behageliga tidenderne, at Felt-Marskalken Herbeville har den 1. hujus wid Türnow angripit de uproriskes Armee beståendes af 40000 Man, den samma slagit, och förjagat, Läger, Bagage och Artollerie röfwat, o h wid 5000 Man på platzen nedergiordt, ibland de döda säijes och Otzkay wara, en ibland de Uproriskes förnämste anförare, wåre wore wid Enspännarens afgång uti efterjagandet begrepne. Af denne Seger förmodar man en mächta god wärckan, och alldenstund åtskillige Keyserlige Regementer warit i antog at sig med d´Herbeville conjungera, så lärer han nu wara i tillstånd at med eftertryck sin erhåldne fördel nyttia, här äro tidender inlupne, at General Glöchelsberg har wid offen, och General Rabutin i Siebenburgen wärkelig afbräck tilfogat.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,&lt;br&gt;Af den 26 Septembris 1705}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wieu den 2 Septembris&lt;/div&gt;

Man har åter nu på någou tid begynt tala om en förlikning med de uproriske I Ungern, hwaruppå och de nylige hijt ankomne Engelske och Hollenske Abgesanterne, Grefwen af Sunderland och Herr von Almelo af deras Herrar hafwa befallning at med flijt arbeta. Men i medlertid ströfwa de Uproriske Partierne, såsom tilförende, och förhärja nästan alt in under portarne af denna Stadeu. Den Keyserlige Armeen under Feltmarskalken d´Herbeville är i antog åt Siebenburgen, och har efter de sidste Brefwens innehåld redan gått öfwer Dona Strömen wid Pest, fortsättiandes marchen åt Segedin. Den unge Grefwe Heister har i medlertid befallning at med de öfrige Keyserlige Troupperne passa på de uproriske på denne sidan om Donau Strömen.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,&lt;br&gt;Af den 3 Octobris 1705}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wieu den 9 Septembris&lt;/div&gt;

Man kan med ingen wisshet säija om handlingen med de uproriske i Ungern, ehuruwäl derom nog talas, och de Engelske och Hollenske Gesanterne flitigt där uppå arbeta. De Uproriske förstärckia sig i medlertid på alla orter, och fara öfwer alt ynkeligen fram. Man hade trodt at den Keyserlige Armeen under Felt-Marskalken d´ Herbeville skulle längesedan wara i antog åt Siebenburgen, men det förnimmes, at han ännu den 2 hujus har stått wid Ofen, och wäntat til sig General Palfi med några Troupper til förstärkning, efter hwilkas ankomst marchen skulle gå för sig. Det förnimmes at de uproriske draga hela deras macht tilsamman wid Theisen, och willia de Keyserlige afbida.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,&lt;br&gt;Af den 10 Octobris 1705}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wieu den 16 Septembris&lt;/div&gt;

Den Keyserlige Armeen är nu wärkeligen gången öfwer Donauströmen wid Ofen och fortsätter sin marche åt Öfwer-Ungern. I medlertid talas det nog om underhandling med de uproriske, men utan at weta, hwad där med lider.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,&lt;br&gt;Af den 17 Octobris 1705}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wieu den 23 Septembris&lt;/div&gt;

Man förnimmer utur Ungern, at den Keyserlige Armeen fortsätter sin marche åt den sidan åt Zolnok, i mening samma ort at igentaga. Under marchen har den samma råkat på några 1000 uproriske, och dem slagit och förstrött. I medlertid draga sig de uproriske tilsamman här på nästa gräntzen, och begynna åter deras motwillia at föröfwa. Man talar nu åter starkt om en underhandling med dem, och säijes Hans Keyserlige May:t hafwa uppå de Engelske och Hollenske Gesanternes anhållande samtyckt til ett stillstånd, och wilkoren deraf låtit til Ragotzky berätta, wäntandes man nu, om de af honom blifwa antagne.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,&lt;br&gt;Af den 24 Octobris 1705}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wieu den 30 Septembris&lt;/div&gt;

Man har öfwer Ofen ingen efterrättelse haft ifrån den Keyserlige Armeen, emedan wägarne på den sidan äro af de ströfwande aldeles sperrade. Men ifrån Ragotskys läger wid Gran äro några öfwerlöpare komne, hwilka berätta, at man i bemälte Läger icke allenast haft kunskap om Zolnoks eröfrande, utan och at Forgats skal med sin hoop wara af Generalen Rabutin aldeles slagen och förskingrat, och wara sielf heel bestört til Ragotsky ankommen, och hoos honom anhålla om hielp til at detta nederlaget på Rabutin hämuas. Här säijes, at Ragotsky skal ibland sine öfwerläggia om Fredzwärket och om de af Hans Keyserlige May:t nyligen föreslagne wilkor til ett stillstånd. Men om de sins emellan kunna blifwa derom enige och huru wida det med wärket lider, kan ännu med ingen wisshet säijas.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,&lt;br&gt;Af den 31 Octobris 1705}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wieu den 7 Octobris&lt;/div&gt;

Tidenderne utur Ungern bekrafta intet det sidst omrörde Zolnoks intagande, utan at den Keysrlige Armeen fortsatte sin marche åt Siebenburgen, och hade wid Scongrad försökt at gå öfwer Theissen, men efter man hade där wid funnit stora swårigheter, woro det ändrat, och marchen wänd åt Segerin tilat där komma öfwer, hwilket man och tror redan war wärkstält. Hwad det lider med underhandliugen med de Uproriske kan man ännu ey säija, men det hålles likwäl före at den samma torde gå för sig, och at Biskopen af Olmytz, samt Grefwen af Wratislav skola af Hans Keyserlige May:t til Commissarier der wid wara förordnade.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,&lt;br&gt;Af den 7 Novembris 1705}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 14 Octobris&lt;/div&gt;

Ifrån deu Keyserlige Armeen äro tidender inlupne, at den samme är lyckligen och utan det ringaste motstånd gången öfwer Theissen ofwan för Segedin, fått til sin förstärkning ännu 6000 Raitzer, så at hon wärkeligen består af 35000 man, och woro i fult antog at undsättia Gros Varadin. Men efter Ragotsky sielf med sine bästa Troupper til 50000 man stark står fast i förwäg samma anslag at förhindra, så lärer man utan twifwel af någon Träffning innan kort hafwa at förnimma. Det lärer sig och snart yttra, hwad liknelse det kan blifwa til handlingen med de uproriske, eftee de Keyserlige der til nämde Commissarierne jemte de Engelske och Hollenske Gesanterne innan kort skola sig har ifrån på wägen begifwa.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,&lt;br&gt;Af den 14 Novembris 1705}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 21 Octobris&lt;/div&gt;

De Keyserlige Commissarierne samt de Engelske och Hållenske Gesanterne äro lyckligen til Tyrnou ankomne, hwilken ort til ett möte med de Uproriskes utskickade är utsedd, och förnimmer man, at Berecini och flera af deras förnämsta Hufwuden, sig jemwäl infinna. Man tror och, at Ragotsky sielf lärer förfoga sig dijt, huruwäl stor orsak är derom at twifla. Om detta wärket giör man sig nu här gått hopp, men det står der hän, om de Uproriskes rätta alfwar der wid är. Ifrån den Keyserlige Armeen i Ungern äro sedermera inge tidender komne, men man hoppas, at Gross-Varadin lärer wara undsatt och förfriskat, och at Conjunctionen med General Rabutin i Siebenburgen redan är för sig gången.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,&lt;br&gt;Af den 21 Novembris 1705}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 28 Octobris&lt;/div&gt;

Man giör sig här alt mehr och mehr hopp om handlingens lycklige utgång i Tyrnow med de uproriske, och menar man, at åth minstone et stilstånd til en begynnelse lärer träffas, aldenstund hoff-Cantzleren Grefwe Sinzendorf i desse dagar mächta hastigt är der ifrån hijt kommen, och åter med lika hast ghet dijt tilbaka färdad Den Engelske Gesanten är där ifrån hijtkommen til at möta Hertigen af Marleborug, som innom några dagar hijt förwäntas, och med honom göra ett och annat aftal, hwar efter han strax lärer förfoga sig tilbaka åt Tyrnaw igen hwarest i medlertid den Hollenske Gesanten tillijka med de Keyserlige Commissarierne med flijt arbeta på handlingswärket.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,&lt;br&gt;Af den 28 Novembris 1705}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 4 Novembris&lt;/div&gt;

I förgår ankom Hertigen af Marleborugh hijt i Staden, och hade i går Audience hoos Hans Keyserlige May•tt, beledsagat der til af bägge här warande Engelske Gesanterne. Som det förnimmes, at han medbracht närmare förslag til fred med de uproriske, så lärer det ärendet aldraförst företagas, och Gesanterne til Tyrnow afresa til handlingens fortsättande, den man menar i genom ett stillstånd skola begynnas. Ifrån den Keyserlige Armeen i Ungern har man inge wisse tidender haft, sedan den samme gick öfwer Theissen.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,&lt;br&gt;Af den 5 Decembris 1705}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 11 Novembris&lt;/div&gt;

Den Hollenske Gesanten är ifrån Tyrnow hijt tilbaka kommen, och som det förnimmes, skal handlingen med de uproriske sig temmelig wäl anskicka. Ifrån den Keyserlige Armeen i Ungern äro nu Tidender inlupne, at den samme med alle nödwändigheter wäl föresett Gross-Varadin, och hade fortsatt dess Marche åt Siebenburgen.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,&lt;br&gt;Af den 12 Decembris 1705}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 18 Novembris&lt;/div&gt;

Sedan Hertigens af Marleborug afresa gå nu i desse dagar Grefwen af Vratislaw och den Engelske Abgesanten åt Tyrnow, hwarest de Hollenske redan sig befinna, til at fredzwärket med de uproriske med alfware drifwa. Altsådant oachtat fortfara de uproriske alt jämt med deras ströfwande, hwarom man ifrån åtskillige orter erhåller bedröflige tiender. Wij har sedermera ey haft något särdeles ifrån den Keyserlige Armeen i Siebenburgen, men det förnimmes, at hela det landet är i fult upror, och wäntas med längtan, hwad Armeen där kan uträtta.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,&lt;br&gt;Af den 19 Decembris 1705}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 25 Novembris&lt;/div&gt;

Man har utur Ungern erhållit Tidender, at de Uproriske hafwa welat hindra den Keyserlige Armeen i Siebenburgen öfwergången öfwer ett Pass, men blifwit der wid slagne, och förlorat deras Stycken och Footfolck. Detta förmodar man kunna hafwa den wärkan, at de så mycket snarare torde sig til förlikning beqwäma, ehuruwäl om deras ströwerier alt fort inkomma swåra berettelser.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,&lt;br&gt;Af den 26 Decembris 1705}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 2 Decembris&lt;/div&gt;

Den sidst omrörde lycklige Träffningen med de Uproriske i Siebenburgen blifwer än ytterligare i gemen bekräftat, men rätta omständigheterne deraf äro ännu ey inkomne. Så kan man ey heller något wist ännu säija om tilståndet med Fridzwärket, efter som fuller de Ungerske Deputerahe äro med Hans Keyserlige Möy:ts förklaring angående både Stilståndet och Freden åt Tyrnou afreste, men den Keyserlige och Engelske Commissarierne äro ännu här.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Ti ender,&lt;br&gt;Af den 2 Januarii 1706}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 9 Decembris&lt;/div&gt;

Ifrån Armeen i Ungern har man fuller sedermera inge Bref haft, twiflandes man intet, at Enspännarne lära wara borttagne, men eliest äro öfwer Gross Varadin tilförlåtelige tiender inlupne, icke allenast om den sidst omrörde lyckelige Träffningen, utan och, at Ragotsky skal andra gången hafwa lidit nederlag, och at Hans Keyserlige May:ts upsåt med alle orternes besättiande i Siebenburgen skal wara aldeles erhållit. Och efter det nu såijes, at Armeen är i full marche tilbaka igen, så förnimmer man, at de ströfwande Uproriske, som nyligen wågat sig när in til denne negden, hafwa i hastighet dragit sig tilbaka igen åt Öön Schütt, sedan de en och annan ort intagit, utplundrat och förbränt. Om Fredzwärket kan man ännu ingen ting säija.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Ti ender,&lt;br&gt;Af den 9 Januarii 1706}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 16 Decembris&lt;/div&gt;

För 3 dagar sedan hade man med en ifrån Keyserlige Armeen i Siebenburgen ankommen Öfwerste bekräftelse, om den märkelige Seger, som den Keyserlige Armeen erhållit öfwer de Ungerske wid Schilo i Siebenburgen, hwar wid 6000 man skola wara nedgiorde, och en stor hop til Fånga tagne, alle Stycken och Mörsa e, samt hela Bagaget och 60 Fanor eröfrade, af hwilka 30 äro af bemelte Öfwerste, jemte en der til fånga tagen främmande Minister, hijtförde. De Keyserlige skola ey mehr än 144 förlorat, och 306 fått sargade. Nu förnimmer man öfwer Arrad at Ragotsky skal straxt efter det första nederlaget hafwa församlat och satt sig igen wid Bistritz, men at han af Generalen von Glökelsberg är andra gången slagen och förskingrat, och at Staden Bistritz har sig straxt deruppå gifwit, om hwilket alt man widare straxt omständigheter förwäntar. Ehuruwäl nu alt detta oachtat, de Uproriske på denne sidan ännu med deras ströfwande illa framfara, så tror man likwäl, at dessa deras nederlag lära förorsaka någon god wärkan i anseende ttl Fredzwärket om hwilket åter nu med tämmelig föthopning och liknelse begynuer talas.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,&lt;br&gt;Af den 16 Januarii 1706}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 23 Decembris&lt;/div&gt;

De Uproriske i Ungern hafwa för några dagar sedan anfallit Staden Ödenburg, men blifwit af Borgerskapet tappert afslagne.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,&lt;br&gt;Af den 23 Januarii 1706}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 30 Decembris&lt;/div&gt;

Detta Hofwet wäntar ännu med stor längtan efter fulkomlige Tidender om tilståndet i Siebenburgen, om hela landet wärkeligen är bracht under lydna, och i synnerhet, om det rychtet, som nyligen kom om en ny Segerwinning wid Bistrits, blifwer bekräftat, emedan man sedermera der om ingen kundskap haft hafwer. Om Fredzhandliugen i Ungern talas åter nn intet mehr, men wäl mycket om de uproriskes ströfwande, och huru de sig här och där förstärkia til at de faste orterne angripa. General Starenberg har sig påtagit befälet i Neder-Ungern, och har man til hans bekanta förfarenhet det förtroende, at sakerne lära innan kort komma på en annan foot.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,&lt;br&gt;Af den 30 Januarii 1706}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 6 Januarij&lt;/div&gt;

Man har tidender utur Siebenburgen, at alt är där satt i godt tilstånd, och at största delen af Keyserlige Armeen är på wägen tilbaka igen. Fredzwärket med de Uproriske synes wilia blifwa ännu långsamare aldenstund Hofwet seyes hafwa giort dem några nye propositioner, öfwer hwilka de Uproriske så hastigt ey kunna, och til äfwentyrs ey heller wilia sig förklara. Imedlertid lära de Kayserlige Commissarierne så wäl som medlings Ministrerne begifwa sig hijt tilbaka igen. Staden Ödenburg blifwer af de Uproriske åter ånyo häftigt ansat, fördenskul Generalen Nehm är med några 1000 man i antog at den samma undsättia.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,&lt;br&gt;Af den 6 Februarii 1706}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 13 Januarij&lt;/div&gt;

Det säijes, at Ragotsky har sammanskrifwit Ungerske Adelen til Mongatz til den 15 hujus, at taga i betänkiande de af Keyserlige Hofwet dem nyligen förestälte propositionerne, och at den ena Hollenske Ministren Herr Brüninx är jemwäl dijtrester til at göra samma propositioner smakelige. Så framt någon liknelse blifwer til god framgång, lära och då de Keyserlige Commissarierne samt den Engelske Ministren sig dijt förfoga.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,&lt;br&gt;Af den 13 Februarii 1706}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 20 Januarij&lt;/div&gt;

Ifrån Siebenburgen har man säker efterrättelse, at alt är där i gått tilstånd, och at Feltmarskalken d´ Herbeville skyndar efter möyeligheten sig Marche hijt åt til baka igen. Hwad man om Freden i Ungern kan hafwa at hoppas, lärer sig utwisa wid slutet af de Ungerske Ständernes sammankomst, som den 15 hujus i Mikosch hållas skulle.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,&lt;br&gt;Af den 20 Februarii 1706}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 27 Januarij&lt;/div&gt;

Man synes nu hafwa god förhopning om Fredz wärket med de Uproriske i Ungern, efter den hållenske Gesanten är nu här ifrån åt Mikosk afrest, och de andra tillijka med de Keyserlige Commissarierne säyes snart skola fölia efter. Icke dess mindre ströfwa de Uproriske nu igen mycket starkt, och hålla både Eisenstatt och och Ödenburg insperrade.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,&lt;br&gt;Af den 13 Martii 1706}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 17 Februarij&lt;/div&gt;

Det längtas här mycket efter tidender om Fredzwärket i Ungern, om hwilket förhopningen är änuu god fast än de Uproriske i medlertid med deras ströfwande mächta illa framfara. De hafwa för kort tid sedan haft ett anslag före, at inbryta i Steijermark, men woro af Generalen Palfi med temmelig förlust tilbaka drefne. De hafwa sig sedermera wågat på denne sidan om Marchströmen, men för dess hastiga upswällande skul dragit sig strax tibaka igen, och en del deraf posterat sig på Öön Schütt, dijt de alt Wijn och Proviant, som de i negden finna, låta öfwerföra. Städerne Ödenburg och Cisenstat hafwa de hela tiden hållit insperrade, men nu förnimmes de hafwa dragit sig derifrån. Deremot hafwa de för några dagar sedan brutit in i Mähren, och lagt åtskillige små Fläckar och Byar i Aska sedan de dem utplundrat.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,&lt;br&gt;Af den 20 Martii 1706}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 24 Februarij&lt;/div&gt;

För några dagar sedan är den Hollenske Gesanten ifrån Tyrnou hijt ankommen tillika med en Ungersk Deputerat, och hafwa ifrån de Uproriske uågra nya propositioner medbracht. Som det förnimmes, skola de ännu spänua Bogen något högt, fördenskul man ey wet, hwad der af wil blifwa. De underlåta i medlertid intet at på alle sidor med deras ströfwande och häriande föröfwa stor motwilia.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,&lt;br&gt;Af den 27 Martii 1706}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 3 Martij&lt;/div&gt;

Den Ungerske Fulmächtige är åter här ifrån tilbaka rest, och har medbracht Keyserlig nåde under mycket fördelachtige wilkor, alenast de den innan den 10 hujus wilia antaga, sker det intet, så wil Haus Keyserlige May:t dem ey widare anhöra, utan med yttersta stränghet förfölia, på hwilken händelse några 1000 man stå i Beyern tilredz at sättias på Fahrkoster, och föras Donauströmen upföre åt Ungern. Man har ntur Siebenburgen, at den fördelachtige Orten Deva, som nu en lång tid warit af de Keyserlige inspärrat, har i mangel af Matwaror, för 14 dagar sig gifwit, hwaruppå det blifwit beslutit, at Generalen Rabutin skulle behålla qwar i Siebenburgen 5000 man, men Feltmarskalken d´ Herbeville kommer derifrån tilbaka med 15000 man. Generalerne Palfi och Heister blifwa och 15000 man starke, när de sig sammanfoga, så at om de Uproriske nu sig ey snart beqwäma, hållas de Keyserlige Wapnen för wara i sådant tilståud, at kunna med eftertryck detta owäsendet dämpa.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,&lt;br&gt;Af den 10 Aprilis 1706}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 17 Martij&lt;/div&gt;

Man wäntar nu med längtan at förnimma de uproriske Ungrernes förklaring på de sidste Keyserlige propositionerne, och görs i medler tid all nödig anstalt at sammanfoga den utur Siebenburgen tilbaka kommande Armeen med Tronpperne på denna sidan, til at på all händelse med macht falla dem Uproriskom på halsen.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,&lt;br&gt;Af den 8 Maij 1706}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 24 Aprilis&lt;/div&gt;

De Uproriske i Ungern hafwa bewiliat ett tilstånd på [..] dagar, på det man i Aresburg måtte tilsammankomma, och Arbeta på Fredz-Wärcket. Man giör sig om fulkomlig förlikning så mycket mehr hopp, som man tror sig hafwa god efterrättelse, at den menige man är der til benägen, omskönt deras förnämste Hufwud för deras särskilte skul äro wederspänstige. Feltmarskalken Grefwen af Starenburg är i går gången åt Ungern til at göra behörige anstalter, i fall Kriget skulle widare komma at förtsättias.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,&lt;br&gt;Af den 3 Julii 1706}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 24 Junij&lt;/div&gt;

I desse dagar äro de Keyserlige Fulmächtige afreste åt Presburg, hwarest de Engelske och Hollenske Ministrerne såsom medlare hafwa dem tilstält Ungrerne Puncter, hwilka de påstå. Omskönt nu de samma som förliudes, skola wara temmelig högt spänste och trotzige, så hoppas man likwäl, at de en god del der af lära afstå, och at närwarande lyckelige tider för de Allierade lära jämwäl bringa detta Wärket i bättre liknelse.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,&lt;br&gt;Af den 10 Julii 1706}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 16 Junij&lt;/div&gt;

De Keyserlige Fulmächtige äro åter ifrån Presburg hijt tilbaka komne til at berätta Hans Keyserlige May:t Ungrernes påstående, och deröfwer inhämta widare befalning. Efter all liknelse står Fridzwärcket ännu i temmelig widt Fält, aldenstund Ungrernes Puncter af Hofwet ansees för så obillige och trotzige, at man ey wäl kan sig deröfwer inlåta, och de der emot förmena, at de ey mycket deraf kunna eftergifwa. I medler tid och på all händelse är ett alment Upbod förkunnat i Mähren och Steijermark, hwilket ock i de öfrige nästgräntzande Länder och Provincier ske lärer, til at detta owäsendet med yttersta alfware stilla.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,&lt;br&gt;Af den 17 Julii 1706}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 23 Junij&lt;/div&gt;

Om den Ungerska Fredzhandlingen kan man ännu ey wist berätta, och omskönt Ungrerue i deras inlefwererade Puncter hafwa spänt Bogen så högt, at man på Keyserlige sidan omöijeligen kan dem ingå, så bemöda sig likwäl medlings Ministrerne på det högsta at dem jämka, så at det ändå må kunna komma til en handling, efter som de ock, til at winna tid der til, hafwa förmått bägge Parterne til at stilståndet in til den 14 nästkommande Julij förlångia.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,&lt;br&gt;Af den 31 Julii 1706}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 7 Julij&lt;/div&gt;

Ehuru wäl medlings Ministrerne sig på det högsta bemöda at kunna bringa handlingen med Ungrarne i gång, så är det likwäl föga liknelse, at de därutinnan lyckas, emedan Ungrerne synas beständigt wilja deras ingifne puncter påstå. För den orsaken skul är på all händelse Feltmarskalcken Grefwe Starenberg i desse dagar afgången åt Ungern, dijt och åtskillige Regementer utur rijket äro wärckeligen i antog, til at med yttersta macht twinga de uproriske til lydna. Så är ock Generalen Rabutin i Siebenburgen beordrat at hålla sig färdig til at äfwen på sin sida Ungrerne anfalla, så framt stillståndet utan något fredzslut skulle löpa til ända.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,&lt;br&gt;Af den 7 Augusti 1706}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 14 Julij&lt;/div&gt;

Handlingen med Ungrerne är aldeles afbruten utan det ringaste hopp at kunna mer blifwa åter begynt. De säijes fuller wilja stilstådet, som i dag är ute, nu ytterligare förlängia, men emedan det ey annorlunda kan ansees, än för en konst at winna tiden, til at kunna sig desto bättre rusta, så är det afslagit, och draga sig Felstmarskalkerne Starenberg och Rabutin med hwar sin Armee til at dem anfalla.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,&lt;br&gt;Af den 21 Augusti 1706}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 28 Julij&lt;/div&gt;

Sedan stillståndet med de uproriske Ungrerne är utstält, och handlingen afbruten, hafwa de begynt föröfwa deras förra fientligheter, och med macht sökt at trängia sig in igenom Linierne wid Ödenburg, men blifwit med stor förlust tilbaka drefne. Man gör sig gott hopp, at snart blifwa med dem färdig, efter nu Regenterne utur Riket äro i antog at förstärkia den Keyserlige Armeen under Feltmarskalken Starenberg, och den andra Armeen utur Siebenburgen sig ock rörer, at på den sidan tillika dem anfalla.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,&lt;br&gt;Af den 28 Augusti 1706}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 4 Augusti&lt;/div&gt;

I Ungern fara de uproriske fort med deras fientlighet, och wil här nu säijas, at Ragotzi skal hafwa eröfrat Gran, men Berrezini med sin hoop ey långt står ifrån det Keyserlige Lägret, dijt 10000 Croater, och 5000 Raitzer redan äro ankamne, hwilka i deras marche hafwa strängeligen med mord och brand emot de uproriske framfarit.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,&lt;br&gt;Af den 11 Septembris 1706}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 18 Augusti&lt;/div&gt;

I Ungern håller man sig på båda sidor ännu temmeligen stilla, och emedan de uproriske uppehålla sig med deras belägring, hwilken der sig företagit, men något der fortsättia, förstärckia sig de Keyserlige dageligen med nye Regementer, som komma utur Riket anländandes. Generalen Rabutin är jämwäl utur Siebenburgen med den Armeen i antog, och skal wara til Zolnok ankommen. Det begynner säijas, at den afbrutne Fredzhandlingen med de uproriske skal uppå Englandz och Hollands inständige anhållande åter uptagas, samt den Hollenske Gesanten, som redan för en tid sedan begaf sig här ifrån hemåt, har under wägen fått befallnig at förfoga sig hijt tilbaka igen, at samma wärck ännu en gång drifwa.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,&lt;br&gt;Af den 18 Septembris 1706}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 25 Augusti&lt;/div&gt;

De uproriske i Ungern begynna åter nu igen med all macht sig röra. De hafwa med 6000 man nyligen brutit igenom Linierne wid Ödenburg, ströfwat wid Neüstat och widare in i Lander, och åtskillige orter som alenast 3 mijl härifrån belägne äro, utplundrat, upbränt, och mycket Boskap med sig afdrifwit. Det kommer mångom underligit före, ar de Keyserlige sådant ey hafwa hindrat, ey heller ett så ringa antal förlagt och förskingra


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,&lt;br&gt;Af den 25 Septembris 1706}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 1 Septembris&lt;/div&gt;

Den Keyserlige Armeen under Feltmarskalken Grefwe Starenberg är nu, sedan den samma med åtskillige Regementer utur riket är Worden förstärckt, utur des läger upbruten och wid Presburg gången öfwer Douau-Strömen, wid samma tid har General Palfi med 3000 Hästar och Raitzer anfallit den starckeste af de uproriskes på Öön Schütt liggiande Skantzar, nederhuggit 500 [..], som där legat i besättning, och tagit deras Öfwerste til fånga, samt alt där befintlige förrådet och utrustning sig bemächtigat, hwaruppå bemälte General har sig med Hufwud Armeen lyckeligen sammanfogat. Feltmarskalken Rabutin har med den Siebenburgiske Armeen stött til de öfrige i Ungern warande troupperne, och är i wärckeligit antog åt Öfwer Ungern, fördenskul hafwa ock de uproriske, sedan de förnummit bägge Armeerne på hwar sin sida annalckas, dragit sig i oreda något ifrån Österrikiske gräntzen tilbaka.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,&lt;br&gt;Af den 2 Octobris 1706}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 8 Septembris&lt;/div&gt;

Feltmarskalken Grefwe Starenberg har med den Keyserlige Armeen fortsatt marchen åt Comorra, hwaruppå de uproriske åter hafwa sig på öön Schütt infunnit. Generalen Rabutin förnimmes wara ifrån Zolnock hijt åt i antog, til at få de uproriske emellan sig. Om fredzhandlingens uptagande igen begynner man åter nu tala.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,&lt;br&gt;Af den 9 Octobris 1706}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 15 Septembris&lt;/div&gt;

De uproriske hafwa belägringen för Gran uphäfvit.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,&lt;br&gt;Af den 16 Octobris 1706}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 22 Septembris&lt;/div&gt;

Sedan den Keyserlige Armeen under Feltmarskalcken Grefwe Starenberg är längre inryckt i Ungern, kunna de uproriske åter föröfwa deras ströfwerier, det så häftigt, at man ifrån Armeen ey kan få någon kunskap, efter ingen kan hwarken fram eller tilbaka komma.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,&lt;br&gt;Af den 23 Octobris 1706}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 29 Septembris&lt;/div&gt;

Den Keyserlige Armeen under Grefwe Starenberg har sedan dess upbrott ifrån Comorra marcherat åt Neüdorf, och den där upkastade Fientlige Fästningen med storm intagit, hwar wid Besättningen bestående af 700 man blifwit aldeles uederhuggen. Armeen är sedermehra gången åt Grau, hwilken ort några dagar tilförende för brist skul på Lifsmedel har måst med Fienden dagtinga, och tror man, at den samma i desse dagar lärer wara återwunnen. Eliest äro här tidender inlupne, at emellan Generalen Rabutin och ett starkt Partie af de Uproriske, en skarp Träffning skal wara förelupen til de sednares missfördel, men man wäntar derom ännu större wisshet.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,&lt;br&gt;Af den 30 Octobris 1706}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 6 Octobris&lt;/div&gt;

För de ströfwande Partierne i Ungern har man sedermehra hwarken ifrån Feltmarskalken Grefwe Starenberg, eller Generalen Rabutiu haft någon säker kundskap. Det säyes fuller, at den förre skal hafwa åter igentagit Gran, och den sednare med Dagtingan bemächtigat sig Caschau, men man har derom ännu aldeles ingen wisshet. Wid Odenburg har nyligen ett Keyserligit Partie anträffat 2000 Coruzzer, några 100 deraf nedergiort, tagit många til fånga och 3 Fanor och några Trummor eröfrat.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,&lt;br&gt;Af den 6 Novembris 1706}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 13 Octobris&lt;/div&gt;

Bägge de sidst omrörde tidenderne befinnes nu wara sanne. Feltmarskalken Grefwe Starenberg har med tagtingan inbekommit Gran, och der funnit 50 Stycken, och ett godt förråd på Krigsrustning och hwariehanda andra nödwändigheter. Af Besättningen äro 300 man i uttogandet tii de wåra öfwergångne. Bemälte Feltmarskalk lärer nu sammanfoga sig med Generalen Palfi, och än widare söka at göra Fienden afbräck. Generalen Rabutin har efter säker inkommen berättelse wid Caschau råkat i hop med några de Uproriskes Troupper under Berezini, och dem aldeles slagit, samt deruppå bracht Caschau, Eperies och Leitschen under Hans Keyserlige May:tz lydno, fortsättiandes marchen åt Bärg-Städerne, dtjt man och menar, at Grefwe Starenberg lärer toga. Detta alt oachtat har i desse dagar ett starkt de Uproriskes Partie under Grefwe Forgatsch satt sig öfwer Marchströmen och öfwerrumplat den lilla Staden Züssersdorf, där föröfwat ett grufweligit mördande, och lemnat Orten, samt 15 andra där omkring belägne, i Aska. Utur Slebenburgen har man, at Ragotsky där utskrifwit en Landdag til at låcka Iuwånarne til Upror, hwilket och i Gen. Rabutins frånwaro lätteligen torde ske.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,&lt;br&gt;Af den 24 Decembris 1706}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 1. Decembris&lt;/div&gt;

De uproriske i Ungern göra alt fort med deras ströfwande öfwer alt stor skada. Här äro tidender, at någre 1000 Man af Feltmarskalkens Rabutin Folck skola hafwa råkat på någre 1000 af de uproriske, och 700 deraf nedergiort, hwar om widare wisshet wäutas.


{{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,&lt;br&gt;Af den 8 Januarij 1707}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 15. Decembris&lt;/div&gt;

Man har här nu tidender utur Ungern, at Generalen Rabutin har omsider med stor möda slagit sig igenom de uproriske, och kommit til Segedin, hwar ifrån han öfwer Essek täncker sig draga hijt åt. Men det wärsta är, at han lider brist på all ting, ey heller seer man, huru man med säkerhet kan honom det med här ifrån försee. Utaf Feltmarskalken Starenbergs Armee skola 4000 man förläggias när in til denna Staden til at afwärja de uproriskas ströfwerier wid infallande frost.


{{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,&lt;br&gt;Af den 5 Martij 1707}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 9 Februarij&lt;/div&gt;

Feltmarskalken Grefwe Starenberg är ifrån Armeen i Ungern hijt til Hofwet ankommen at göra om dess tilstånd berättelse. De Uproriske hålla sig nu på denne sidan tämmelig stilla, men Ragotsky säyes wara ifrån Bärg-Städerne upbruten åt Siebenburgen, och hafwa i sinnet at låta sig där för Förste utropa.


{{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,&lt;br&gt;Af den 12 Martij 1707}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 16 Februarij&lt;/div&gt;

Det hålles för hel wist, at Printz Eugenius kommer innan kort utur Italien hijt, och skal i detta Åhr anföra Krigsmachten wid Rheinströmen. I hans ställe går Feltmarskalken Grefwe Starenberg åt Italien, och Feltmarskalken Rabutin blifwer wid krigsmachten i Ungern.


{{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,&lt;br&gt;Af den 4 Junii 1707}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 11 May&lt;/div&gt;

Än wisar sig föga liknelse til någon Fred med de Uproriske Ungerne, doch är likwäl underhandlingen med dem ey aldeles afbruten.


{{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,&lt;br&gt;Af den 13 Augusti 1707}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 20 Julij&lt;/div&gt;

Generalen Rabutin, hwilken för någon tid sedan ankom, är med en ansenlig summa Penningar så ock stora nödwändigheter för sin underhafwande Krigsmacht blefwen försedd, och begifwer sig innan kort tilbaka åt Ungern at där något emot de Uproriske företaga, hwilke med all macht fortsättiaBelägringen för Arrath. Hufwud-Armeeu under Feltmarskalken Grefwe Starenberg står wid Neüheüsel, och håller samma Ort inspärrat.


{{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,&lt;br&gt;Af den 20 Augusti 1707}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 27 Julij&lt;/div&gt;

Generalerne Grefwe Starenberg och Rabutin äro här ifrån åt Ungern afreste, och skal upsåtet wara at först försökia at slå de uproriske wid Neüheüsel, och at Generalen Rabutin sedan skal igenom Bärgstäderne toga åt Siebenburgen. Man förnimmer eliest utur Ungern, at de Uproriske hafwa wågat sig til at förklara den Ungerske Cronan ledig, och skola wilia träda til nytt Konunga Wahl, hwar wid åtskillige personer säijas komma i betänckiande.


{{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,&lt;br&gt;Af den 12 Novembris 1707}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 19 Octobris&lt;/div&gt;

Sedan Feltmarskalken Grefwe Starenberg i detta Fälttoget ingen fördel af Ungrerne kunnat erhålla, har han lagt manskapet i Quarter wid Gräntzerne af Öster-Rijke och Mähren til at betäckia desse Provincier från de missnögde Ungrernes infall och ströfwerij, hwilkas förlägning doch swårligen lärer kunna förhindra, som desse länder icke efter wanligheten blifwa bryddeWintern öfwer, hälst när strömarne äro tilfrusne.


{{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,&lt;br&gt;Af den 19 Novembris 1707}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 25 Octobris&lt;/div&gt;

Felt-Marskalken Grefwe Starenberg är utur Ungern hijtkommen, och begynner man rådslå, huru man med större eftertryck, än här til skedt är, skal det wärket i nästkommande Åhr angripa. Generalen Rabutin är med sin macht i Siebenburgen ankommen, oachtat någre 1000 Coruzzer welat honom Passet tilspärra. De äro alle wid hans annalkande sin wäg rymde.


{{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,&lt;br&gt;Af den 10 Decembris 1707}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 16 Novembris&lt;/div&gt;

Uti Ungern hafwa de missnögde nyligen åter giort ett ströfwande öfwer hela Landet alt in til Leita strömen, och grufweligen med mord och sköflande framfarit. Man säger fuller, at någon underhandling med dem åter på nytt lärer företagas, men det twiflas mycket, om något derigenom kan uträttas.


{{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,&lt;br&gt;Af den 17 Decembris 1707}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 23 Novembris&lt;/div&gt;

Cardinalen af Sachsen Zeitz, Primas af Ungern, har i Tyrnaw haft ett samtal med några de Ungerske missnögdes fulmächtige, och har hijt til hofwet berättat at det synes, som woro det nu deras alfwar at träda til en Fredzhandling, Hofwet har derföre låtit befalning til honom afgå, at han på alt möijeliget sätt skal det wärket sökia at drifwa. Huru wida der med kommer, lärer sig snatt yttra. I medlertid fortfara de missnögde med deras ströfwande, hafwa nyligen warit inuti Steijermark, och giordt där stoor skada, och aldenstund igenom den olyckelige branden i Neüstättrel, medelst hwilken ett ansenligit förrådz-huus är wordet förbränt, de Keyserlige Troupperne torde blifwa förorsakade i brist på underhåld och fordenskap at draga sig utur deras förre Posteringar tilbaka åt Marck-strömen, så fruchtar man ock, at sådant lärer gifwa de missnögde anledning at å nyo giöra infall i Mähren.


{{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,&lt;br&gt;Af den 24 Decembris 1707}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 30 Novembris&lt;/div&gt;

Man har sedermehra ey haft några särdeles tidender utur Ungern, förutan hwad som om de missnögdas ströfwerier wid de Ödenburgiske Linierne berättas. Det säyes fuller, at störste delen af dem skal önska Freden, men det hoppet som de sig göra om en lyckelig utgång af samtalen i Tyrnaw, hwarest Cardinalen af Sachsen Zeitz sig ännu uppehåller, torde slå dem felt, aldenstund deras förnämste anförares påstående finnes wara så utan måttan, at det af en god del ibland deras eget anhang ey finner bifall. Det wil säyas, at Felt-Marskalken Rabutin skal hafwa erhållit en märckelig seger öfwer de missnögde i Siebenburgen, men derom wäntas ännu större wisshet.


{{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,&lt;br&gt;Af den 31 Decembris 1707}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 7 Decembris&lt;/div&gt;

Cardinalen af Sachsen Zeitz är nu i Presburg, och begynner man fatta nog hopp om Fredzwärket, på hwilket Hans Keyserlige May:tz Bundzförwanter med all ijfwer drifwa, och säyes Cardinalen hafwa insänt åtskillige Puncter det ährende angående, hwilke blifwit af Hofwet gillade I medlertid ströfwa de missnögde öfwer ait, och hafwa nyligen ärnat sättia öfwer Vagströmen med 5000 man och några Stycken, men blifwit derutinnan af watnets upswällande förhindrade. Ifrån Feltmarskalken Rabutin är en Officerare til Hofwet kommen med berättelse, at bemälte General är med sin Armee lyckligen kommen in i Siebenburgen, hch har därut fördrifwit alle Uproriske, så at hela det Landet, på en eller annan liten ort när, är bracht under hans Keyserl. May:tz lydna.


{{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,&lt;br&gt;Af den 14 Januarij 1708}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 24 Decembris&lt;/div&gt;

Til Presburg är nu en allmen Ungersk Riks-Dag utskrefwen, och talas nog om, at Hans Keyserlige May:t sielf i egen Person l rer där sig infinna, til at så mycket mehr befrämia hwad til det Riketz befredigande kan lända. Den Ungerske Palatinus och flere andre af de trogne Ständerne äro tijt förskrefne, til at biwista de rådslagen som förut hållas skola öfwer de på Riks-Dagen tienlige materiernes inrättande, och gör man sig i gemen godt hopp om ett lyckligit utslag i detta bullersama wärket.


{{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,&lt;br&gt;Af den 21 Januarij 1708}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 31 Decembris&lt;/div&gt;

Man gör sig gott hopp om en god utgång af underhandlingen med de missnögde, och på widrig händelse wil man sökia i at i nästkommande åhr med all macht denna oron dämpa.


{{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,&lt;br&gt;Af den 24 Martij 1708}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 29 Februarij&lt;/div&gt;

Fulmächtige utaf de Ungerske Städerne, som ännu äro Hans Keijserlige May:t lydige, hafwa sig fuller i Presburg församlat, och hålla samtal sinsemellan och med Cardinalen af Sachsen Zeitz, Men Hans Keijserlige May:tz ditresa är upskuten, och skickas alenast twänne Keijserlige Råd dit såsom Commissarier. De som redan äro i Presburg församlade, lära afskicka deras fulmächtige til de missnögde, och föröka at kunna dem öfwertala til at jämwäl låta deras fulmächtige infinna sig til mötet, men man twiflar, om sådant lärer hoos dem finna rum, och på den händelsen lärer ock Hans Keyserlige May:t aldeles intet komma til Riksdagen. Generalen Palfi förer nu befälet öfwer de Keyserlige Troupperne i Ungern, men det säyes, at General Rabutin lärer utur Siebenburgen komma at dem anföra.


{{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,&lt;br&gt;Af den 31 Martij 1708}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 7 Martij&lt;/div&gt;

På de i Presburg församlade Ungrernes inrådande och begäran har Hans Keyserlige May:t samtyckt til en afskickning ifrån dem til de missnögde, til at biuda dem til Riksdagen, och öfwertala dem til at läagia ned Wapnen. Furst Esterhasi, som är Palatinus Regni, har afsänt en Enspännare til Berezini, som wistas närmare til Österrikiske gräntzorne än Ragotsky, gifwande honom tilkänna denna afskickningen, med begäran at få Pass för dem. Man twiflar doch, at denne afsändningen lärer hafwa någon god framgång.


{{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,&lt;br&gt;Af den 7 Aprilis 1708}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 14 Martij&lt;/div&gt;

De missnögde Ungrerne hafwa oupbrutne tilbaka skickat Kallelse brefwen til Riksdagen i Presburg föregifwandes, at sedan de upsagt Keysaren all lydna, och förklarat den Ungerske Thronen för ledig, woro det orimligit at något antaga, som ifrån den sidan kommo. Lärer altså den sidst omrörde afskickningen aldeles blifwa tilbaka, eller åtminstone aflöpa fruchtlös. Generalen Heister är förordnat til at anföra den Keyserlige Krigsmacht n i Ungern.


{{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,&lt;br&gt;Af den 2 Junij 1708}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 9 Maij&lt;/div&gt;

Den Presburgiske Riksdagen blifwer fortsatt, utan at man kan ännu weta, hwad frucht han lärer skaffa. I medlertid ströfwa de Upproriske Ungrerne nu mehr än tilförende, och hafwa nyligen giort ett infall i Mähren, hwarest de åtskillige orter plundrat och förbränt, och öfwer 7000 Menniskior jämmerligen mördat. Den Keyserlige Krigsmachten drager si nu tilsamman i Ungern, och reste för några Generalen Heister här ifrån den samma at anföra, och de Uproriske med all macht angripa.


{{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,&lt;br&gt;Af den 16 Junij 1708}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 23 Maij&lt;/div&gt;

Riksdagen i Presburg warar ännu, doch kan man ey see, hwad gott ännu står ther med at uträttas. The Uproriske Ungrerne hålla jemwäl nu en sammankomst i Erla, och i medlertid fortfara efter theras wanlige Krigsmaner at göra the Keyserlige afbräck genom ströfwande, icke alenast i Ungern, hwarest Landtmannen, som är them Keyserligom Hätsk, på allehanda sätt går them tilhanda, utan ock i Österrikel, Mähren och Steyermark, ther the bränna och nederhugga alt hwad the för sig finna, och efter giord skada gå tilbaka in i Ungern.


{{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,&lt;br&gt;Af den 21 Julij 1708}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 27 Junij&lt;/div&gt;

Then Keyserlige Krigsmachten i Ungern är ey ännu i tilstånd at något motstånd the missnögde företaga, hwilke fortfara med theras ströfwande både i Mähren och Österrike.


{{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,&lt;br&gt;Af den 18 Augusti 1708}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 26 Julii&lt;/div&gt;

Man har i dag utur Ungern igenom Generalen Heisters son haft the goda tidender, at bemälte General har wid Trentchin råkat ihop med the uproriskes Hufwud-Armee, hwar wid Ragotski, Berezini och Caroli theras förnämsta Hufwuden skola hafwa warit tilstädes, och then efter ett skarpt fächtande drifwit på flychten, nedergiort 6000, tagit 400 til fånga, och i orten inspärrat 3000, samt bekommit 14 Stycken med tilhörig Ammunition och tross til byte. På wår sida skola allenast 500 man blifwit döda.


{{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,&lt;br&gt;Af den 25 Augusti 1708}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Utur Preüssen den 7 Augusti&lt;/div&gt;

I Dantzig uppehåller sig ännu Furstinnan Ragotsky, utan at man wet, när hon kan begifwa sig åt Ungern, och hwad hon för sin Herre kunnat uträtta.


{{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,&lt;br&gt;Af den 1 Septembris 1708}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 8 Augusti&lt;/div&gt;

Uti then sidste Träffningen förmenas the Uproriske med döda, sårade och fångar hafwa förlorat 9000 man, och skal Ragotsky sielf wara stört med sin Häst, och blifwit på bröstet illa stött och släpat, så at han ock är sporder död. Man giör sig här så wäl af thenne Segren, som af bundzförwanternes fördel öfwer the Franske i Flandern, wist hopp at kuuna bringa the Uproriske, åt minstone en stor del theraf, på rätta wägen igen, til hwilken ända Riksmötet i Presburg ännu blifwer en någon tid fortsatt.


{{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,&lt;br&gt;Af den 15 Septembris 1708}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 22 Augusti&lt;/div&gt;

Man har utnr Ungern, at Feltmarskalken Heister är den 12 hujus gången för Fästningen Neutra, och then samma then föliande dagen Bombarderat, hwarpå Commendanten den 14 har dagtingat, och Besätningen med thess Gewähr uttogat. Man haa therinne funnit en hop Stycken, och ett godt förråd på allehanda Krigs- och Lifsmedel. Krigsmachten är sedermera gången för Ncuheusel, och lärer söka then angelägne Fästningen jemwäl at borttaga, hwaruti man så mycket snarare förmodar en god framgång, som man har kunskap, at the Uproriske nu äro mycket häpne och rådlöse blefne, och til en del begynt falla af ifrån Ragotsky. Man wil ock säya, et en af theras förnämsta Hufwuden skal med 2000 af sitt anhang wara til the Keyserlige öfwergången, hwilka Exempel ock flere med thet snaraste wordo föliandes. Thet säyes jemwäl, at Ragotsky skal hafwa låtit sättia Berezini i förwar, emedan h n i then sidsta Träffningen skal med Rytteriet, som han anförde, i oträngda mähle tagit flychten, och lemnat Fotfolket i sticket, hwilket ock giort misstroendet them emellan så stort, at nu mehra ingen lydna wara skal.


{{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,&lt;br&gt;Af den 29 Septembris 1708}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 5 Septembris&lt;/div&gt;

Sedan man efter thet nylige lyckelige slaget i Ungern bemödat sig, hälst igenom thet Ungerske Påviske Präst rskapetz bearbetande, at bringa på rätta wägen the missnögdes anförare, som här tils haft befälet wid Österrikiske och Mähriske gräntzerne, hafwa twänne theraf, hwilkas godz äro belägne på the orter som the Keyserlige genom berörde slag sig bemächtigat, wid namn Otzkay och Bezeredi, låtit sig ther til öfwertala. Otzkay är redan ankommen hos Feltmarskalken Heister, och har bracht med sig ett Regemente til foot, som stått under hans befäle. Men som hwarken Officerare eller gemene af thetta regementet någon kunskap haft om theras anförares förehafwande ändring, förr än the sett sig öfwermannade af ett Keyserligit Regemente til Häst, som han til sin säkerhet bestält emot sig, och äro alt å nödgade wordne emot theras wilja at taga Keyserlig tienst, så rymma the hopetals och begifwa sig åter til the missnögde. Bezeredis ankomst har man ock med thet första förmodat, men efter han emot sin lofwen långe uteblifwer, kommer man på the tanckar, at antingen han torde hafwa ångrat sig, eller at the Officerare och Soldater, som stått under hans anförande, hafwa efter Otzkays öfwergång til the Keyserlige fattat misstanka emot honom, och försäkrat sig om hans person. Som man ey kan förlita sig på thesse öfwerkommande Ungrars beständighet, om tbe i Ungern qwar förblifwa, menar man, at Otzkay, och jämwäl Bezeredi, om han ännu öfwerkommer, lära sändas til Armeen i Flandern eller wid Rheinströmen med General Majors titel och underhåll. The Keyserlige giöra anstalter at med thet första angripa Fästningen Neüheüsel, när the then hafwa intagit, som the innan kort förmoda, lära the toga widare in i Ungern. P. S. Nu kommo tidender utur Öfwer-Ungern, at ther en träffning är förfallen, som olyckligen aflupit för the Keyserlige, warandes wid pass 2000 af them nederhugne, sedan the af ett mycket större antal missnögde oförmodeligen blifwit angrepne. Med thet samma är ock efterrättelse kommen, at Bezeredi, i thet han welat gå öfwer til Feltmarskalken Heister, är blefwen af the Officerare och Soldater, som stått här tils under hans befäle och hans upsåt erfarit, fångslad, och sluten til händer och fötter som en förrädare sånd til Ragotsky.


{{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,&lt;br&gt;Af den 6 Octobris 1708}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 12 Septembris&lt;/div&gt;

Efter slaget wid Trentschin har man ment at Neuheusel såsom anbra Fästningar lätt skulla stå för the Keyserlige at bemächtigas, men finnes dock nu, at i anseende til the Moras och watn hwilka i kring Staden belägne är, som ock til thet lykliga slag 12000 missnögde emot 5000 Keyserlige erhållit, hwarigenom the mod repat och nu på alt sätt söka motstånd giöra. Marskalken Heifter lärer nödgas at upgifwa Belägrjngen, hälst Åhrsens tid thet nu ock synes fordra. The missnögde framhärda icke thesto mindre at föröfwa kring Presburg och Oedenburg stort öfwerwåld, bortdrifwandes ifrån then förra ortens inwånare Boskap hopetals och läggiandes på the sednare för theras Wijnbärgning anseenliga Contributioner. Ragotsky säges högeligen hafwa beklagat then förlust han fått igenom Capitein Dragolis död hwilken Tyska Soldater som uti en gammal mur intet långt ifrån Deva fördole legat anfallit och illa Blesserat, hwaraf han sedermehra säyes skola hafwa afsomnat.


{{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,&lt;br&gt;Af den 3 Novembris 1708}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 10 Octobris&lt;/div&gt;

Upsåtet som har warit, at Feltmarskalken Heister skulle belägra Neuheüsel, är nu ändrat, och har han i thet stället wändt sig åt Bärg-Städerne. The Uproriske hafwa haft före at göra ett ströfwande in i Steirmark, men the Keyserlige hafwa them ther med goda anstalter förekommit, så at the med oförrättade saker måst wända therifrån igen.


{{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,&lt;br&gt;Af den 22 Decembris 1708}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 28 Novembris&lt;/div&gt;

För några dagar sedan kom Feltmarskalken Heister hit utur Ungern, sedan han ther lyckeligen bracht Fälttoget til ända, uti hwilket han först slagit the Uproriske wid Trenchin, sedan them Fästningen Neutra ock fråntagit, och ytterligare drifwit ifrån Bärg städerne, hwilka han låtit besättia. Bemelte General har hos Hans Keyserlige May:t aflagt sin berättelse om alt samman, hwar uppå nu Krigs rådslagen dageligen blifwa håldne, och så snart the äro öfwerståndne, lärer Grefwe Heister förfoga sig tilbaka åt Ungern igen.


{{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,&lt;br&gt;Af den 26 Januarij 1709}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 30 Novembris&lt;/div&gt;

En af the uproriskes anförare Berezini står med sin hoop färdig at något företaga emet Berg-Städerne, ett annat parti har nyligen wägat sig öfwer Leytha strömen, och ströfwat alt in til denna negden, hwarest sedan the med plundrande och röfwande förörfwat stor motwillia, och tagit en hoop folck fångne, hafwa the begifwit sig tilbaka igen. Ett annat parti af 2000 man hafwa uyligen wågat sig för Cremnitz, men blifwit med förlust tilbaka drefne, äfwen så äro 8 andra Compagnier wordne ifrån Neusol tilbaka slagne. För några dagar sedan är en wiss Herre hit tilbaka kommen, som af Hofwet warit åt Ungern afskickat angående Stilleståndet med the missnögde, hwadhan egenteligen har ther underrättat, är änny ey bekant, men man har kort ther efter erhållit tidender, at twänne Landskapee hafwa sig gifwit under Hans Keyserlige May:tz lydna, och at Feldtmarskalken Grefwe Heister dragit sitt Rytterie tilsamman och thre med togat åt Zipferlandet. Hela thet Trenchiniske Landskapet är jämwäl ifrån the missnögde befriat sedan man så lyckligen Slottet Trenchin bibehållit.


{{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,&lt;br&gt;Af den 16 Februarij 1709}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 20 Januarij&lt;/div&gt;

I går kom Feltmarskarken Heister hit utur Ungern, sedan han twänne Landskap å nyo bracht under Hans Keyserlige May tz lydno, samt inrättat Posteringarne, och giordt behörige anstalter til nästkommande Fälttog.


{{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,&lt;br&gt;Af den 2 Martij 1709}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 3 Februarij&lt;/div&gt;

Om stilståndet med Ungrerne synes thet nu intet mehr hopp gifwas, utan man bereder sig med all macht til at them med wåld twinga. I medlertid hafwa Ragotsky och Berezini låtit ställa Bezeredi, om hwilkens upsåt at gå öfwer til then Keyserlige sidan, man för några månader sedan nämde, til rätta såsom en Fäderneslandets Förrädare, och slå hufwudet af honom. Thenne theras stränghet emot honom synes wara ett tekn af ringa benägenhet hos them til at underkasta sig Hans Keyserlige May:tz lydno, förr än the see sig twungne ther til genom wapnen.


{{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,&lt;br&gt;Af den 18 Januarij 1710}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 14 December&lt;/div&gt;

I Ungern aflöper och alt til thet Keyserlige Hofwetz bästa i thy Generalen Heister innom en kort tijd intagit Fästningene Letschau hwarest mäst hela Guarnisonen blifwit nedgiord ock Kaschmarsch och i samma Orter inlagt Keyserlig Besättning. Guarnisoner i Chron-Weissenburg skal ock nyligen hafwa råkat på ett fientligit Partie, commenderat af then namnkunnige Sekeres, slagit ned en stor hoop ther af och tagit åthskillige Fångar. Thet har ock Påfwen låtit uthgå Patenter hwar medelst han gifwer tilkiänna, at eho som intet wil falla tilföga ock innan kort förklara sig för Keysaren, thensamme wil han med Kyrckiones band anse och straffa, hwilket alt, så mycket uthrättat, at Rebellerne hoptals infinna sig som ock nyligen uti Hermanstad 30 stycken af Adel anhållit om nåd och gifwit sig under Keysaren. Ofwannämde General Heister skal hafwa gifwit försäkring, så framt han kunde blifwa understöd med alla nödtorfter innan nästa åhrets slut at hafwa giort ända på thetta Kriget.


{{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,&lt;br&gt;Af den 1 Martij 1710}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 29 Januarii&lt;/div&gt;

Man har utur Ungern, at den 12 hujus eu skarp träfning förefallen är emellan the Keiserlige tropperne under Generalen von Sickingen och the uproriske Ungrarne under Ragotzi, hwar wid thesse sednare blifwit slagne på flychteu, och förlorat 1000 man, samt några fångne, jämte 27 Fahnor och Fältstycken. Af the Keiserlige äro alenast 200 döde och sargade.


{{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,&lt;br&gt;Af den 10 Maij 1710}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 2 April&lt;/div&gt;

Emot Rebellerne i Ungarn giör man ock ansenlige förfatningar, och är Generalen Heister förordnad at gifwa sig åter dit igen. Man har fuller wid åtskillige tilfällen temmeligen kuffat dhem, såsom icke långesedan, wid en ort Watkaret benämt, dherest ett Keyserligit Partie råkat på ett ansenligit af Rebellernes, dhet slagit och uti Floden Aipel förjagat, och wid en annan ort Debrezin, hwarest en Capitain Fechely anfullit 1000 af dhe Missnögde, en stor del af dhem nedgiordt, fåt åtskillige fångar och ett stort byte af Booskap, item wid Schmölnitz äfwenledes afwist fienderna, och på ett och annat ställe giordt dhem ansenlig afbräck, men så hindrar ändock alt sådant intet, at ju icke Ragotsky wid Somlio drager mycket Manskap til sammans och skickar sina partier Donau strömmen fram åt.


{{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,&lt;br&gt;Af den 17 Maij 1710}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 9 April&lt;/div&gt;

Man skyndar sig här med all flijt i tijd at kunna begynna Fälttoget i Ungern, hwar wid man wist en sådan ifwer at man icke obilligt böör hoppas det wåra Tropper i åhr lära gå offensive dersammastädes til wärka, warandes de dijt sände Tropper så många, at af dem twenne Armeer blifwit inrättade af hwilka General Heister commenderar den ena, och Fält-Marskalken Palfy den andra. Det är i anseende här til som de missnögde nu åter så strukit i håll, at af dem få äro mera i Fältet tilfinuandes, utan allenast några enda i skogen röfwande, hwilka ock efter hand warda upsnappade och behörigen afstraffade.


{{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,&lt;br&gt;Af den 24 Maij 1710}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 23 April&lt;/div&gt;

De ifrån Segedan ankomne Brefwen berätta, huru den der commenderande Generalen Gref Herberstein sedan han förnummit at in emot 4000 af de missnögde samlat sig wid en ort Keezkemet i tancka, at plundra Landet, skickat ut Öfwersten Töckely med ungefehr 2500 Man, hwilken det fientl. Partiet så häftigt ansatt, at det efter ett enwijst fächtande och något Manskaps förlust nödgats draga sig tilbakars, och lemnat alt sitt i sticket. Sammaeldes har ock wid Staden Muran intet länge sedan några andra fientlige Tropper blifwit omkulhäfne och om de Keyserlige haft något Footfolck med sig äfwen sielfwa Staden blifwit öfwerrumplad.


{{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,&lt;br&gt;Af den 31 Maij 1710}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 1 Maij&lt;/div&gt;

Det Keyserliga Hofwet har fuller ifrån Beyern och andra Orter låtit hämta öfwer 80000 Pallisader, hwilka til Ungarn skole afsändas, och der brukas wid den Belägringen som de Keyserliga för Neuheusel ämna sig företaga, men så hoppas man at de numera lärer wara der onödige, efter de sidst inlupne Brefwen medbringa, at de i bem:te Stad liggiande Malcontenter, uppå de tidender de haft om de Keyserliges tilredelser som General Heisters ankomst i Ungern förlåtit samma Stad, och i största hast begifwit sig til Zollnoch hwarest Ragotsky låter uphäfwa Linier och förskantzar sig&lt;sup&gt;.&lt;/sup&gt; Det berättades med sidsta Posten, at Malcontenterne hade gådt öfwer Wagströmmen, och ämnat giöra ett härjande in uti Marckgrefskapet Mähren, samt redan inskränckt Neustädel, men nu förljudes, at General Schertzer sedan han hade dragit något Manskap tilsammans, icke allenast bortjagat dem derifrån, utan ock tagit ifrån dem alt det byte de redan giordt, och slagit ned något Manskap för dem. Samma Bref medbringa ock, at de Polackar, som warit en tijd bort åt hoos Ragotsky, gådt ifrån honom, och stött tilsammans med Konungen af Swerige, som redan på sitt tågande ifrån Bender begrepen war, och at Berezini skulle wara afsomnad, hwilket, om så är, Malcontentererne til största skada lända lärer, efter denne warit den som med sina kloka råd allena uppehållit alla desse åhren hela deras wäsende.


{{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,&lt;br&gt;Af den 14 Junij 1710}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 24 Maij&lt;/div&gt;

Keyserlige General Fältmarskalken Bannus Croatia är här ifrån til Ungern afrest. För det Sawojariske Regemente Dragoner är ersättningen hit ankommen, och skal, efter några dagars hwilande, på Skiep blifwa förd til Ungern, därest Rebellerna gå af och til med starcka Partier och förorsaka Inwånarena många wederwärdigheter. Keyserlige Generalen Eberville har med 300 Märiska Hussarer warit lycklig emot tre Partien, och när han får mera styrcka af Tropperna där omkring har han förhopning, at aldeleles kunna förjaga de öfrige. Inkomne Bref utur Zips berätta, at de 3000 Moskoviter som där hafwa legat, och af Städerna utpressat penningar hafwa nu åter gått tilbaka åt Polen, men hela tiden af deras warelse i Zips hafwa de haft en mycken stoor frihet i inträde och omgänge hoos Rebellerna.


{{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,&lt;br&gt;Af den 11 Octobris 1710}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 10 Septembris&lt;/div&gt;

Utur Ungern förnimmes Ragotzi, Berezini och Esterhazi fuller hafwa sina Tropper tilsamman, men de wåga dock intet at undsättia det belägrade Neuhäusel, hwilken Stad man wid denne Månadens slut hoppas blifwa mäcktig, hälst Commendanten Belleway har med 30 Hussarer, så oförmärckt dragit sig ther utur, som öfwerlöpare weta at berätta.


{{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,&lt;br&gt;Af den 18 Octobris 1710}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 17 Septembris&lt;/div&gt;

Mot aftonen inlupo och de hugnelige tidender utur Ungern från Gen. Heister, at Besättningen i Neuhäusel omsider begifwit sig den 13 sidstl. emot afsked och försäkran, at Officerarne skola benådas med lifwet, fast om deras Godz och Egendom det Keyserlige Hofwet widare måtte ansökias, och de gemene, som lagdt neder Gewähr, få gå hem til sitt. Man fägnar sig så mycket mer åt denne Fästningens eröfrande, som medelst densamme de Keyserlige Arfländren nu tämmelig säker äro för fiendens ströfwerier och anfall.


{{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,&lt;br&gt;Af den 8. Novembris 1710}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 24 Septembris&lt;/div&gt;

Uti Ungern förefalla åtskillige små träffningar, hwar wid wårt folck altid säyes hafwa öfwerhanden; och är General Virmond med sitt Läger wid Scaveneck uti Zips fienden mycket til hindras, at han intet så fritt får ströfwe kring landet. Allena Esterhasi med 3000 man oroar oss, i det han flyger af och an, utan at hålla stånd. Adam Baley har och ryckt med 300 Hästar alt under Ödenburg, fordrandes af inwånaren anseenlige penningar, så framt de skola få bärga sine wijn i fred och intet erfara en större skada.


{{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,&lt;br&gt;Af den 15. Novembris 1710}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 28 Septembris&lt;/div&gt;

Det wil wäl förliuda som skulle Ungrarne draga sig tilsamman wid Eperies och något särdeles hafwa i sinnet, men der emot sätter Gen. Feldtmarskal-Lieut. Grefwen af Virmont sig i stånd at möta dem, så snart widare kundskap derom inkommer. Generalen Stephan Andreasii, som för en tijd sedan öfwerlefwererade Leutsetrau, och tillika begaf sig igen under Keyserlig lydna, hafwa de uproriske uti Öfwer-Ungern sökt at snappa bort på wägen från Esaveneck, men dess medhafde 25 Ryttare hafwa braf förswarat honom, så at han lyckeligen til Palumna undankommit.


{{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,&lt;br&gt;Af den 22. Novembris 1710}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 1 Octobris&lt;/div&gt;

Utur Öfwer-Ungern berättas, det ett Keyserligit partie af 50 Ryttare råkat intet långt från Blauenstein på 300 Man af de uproriske, som mäst warit Officerare, 70 af dem nedergiordt, och någre til fånga tagit. Äfwen lika har ett annat Keyserligit Partie utskickat emot Caroli Läger, kommit lyckeligen tilbakars med fångar och ett wackert Hästebyte. Icke dess mindre hafwer det Keyserlige folcket dageligit oro af de kringströfwande uproriske, som jämwäl läggia sig på stråtröfweri, så at wägarne äro der helt osäkre; såsom för några dagar sedan har Öfwersten de Jardins Krigs-Commissarius blifwit af dem på sin resa öfwerfallen och fångad, samt dess medfölje 15 man til häst mehrendehls nederhuggne.


{{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,&lt;br&gt;Af den 6 Decembris 1710}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 8 Octobris&lt;/div&gt;

De uproriske i Ungern önska det måtte Turcken begynna krig, effter de förmoda under en ny orolighet i Europa få någon lufft. Man hade och trodt, sedan Neuhäusel blef dem fråntagit, at modet skulle för dem hafwa fallit, men de fortfara med sine ströfwerier och hotelser om widare inbrott i de Keyserlige Ländren, oacktadt alt det hugg de få på åtskillige ställen. En Barcytisk Öfwerste Schrilling har förfölgdt 400 af dem alt ifrån Raab in til Lenti, der han jagat de mäste i ett morast, och förutan fångar, öfwer 300 skiöna hästar bekommit. Dock är Balogadam deras anförare med 50 man undankommen.


{{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,&lt;br&gt;Af den 13 Decembris 1710}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 12 Octobris&lt;/div&gt;

Uti Ungern är nu emot förmodan något tyst, och tyckias de uproriskes anslag wara tämmeligen förryckte, så at i stället för det de hotat under Caroli anföran gå öfwer Donau strömen, hafwa de dragit af in åt skogarne wid Walkeret. Andra både Officerare och gemene mot 120 man hafwa med 2 Fanor och fult gewähr gådt öfwer til de Keyserlige och bedt om nåd. De lära äntlig samtlige besinna sig, när de se at hämden förföllier dem allestädes, och från Turcken är ingen hielp til förwänta. De mäckta ey heller förswara sina fasta orter. Hatwan är af de Keyserlige berändt, och Zollnock skal det sedan giälla, hwareffter man hoppas snart blifwa denne oroligheten qwitt.


{{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,&lt;br&gt;Af den 20 Decembris 1710}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 19 Octobris&lt;/div&gt;

Den Keyserlige Generalen Marquis Cusani har på halfander mihl när Hatwan fattad stånd med sitt folck, och det utsträckt alt in til Theysern. Deremot har Berezini wändt sig åt Zollnock, och Caroli med 3000 man til Maisan, i mening at gifwa de Keyserlige något på den sidan til giöra, samt at der med nödga Gen: Cusani til fördela sin mackt. Men förmodelig lärer han bedraga sig i sine förslag. Ifrån Graan skrifwes, at Balog Adam, som intet långesedan blef af den Bareytiske Öfwersten Schilling så braf upklappader, har infunnit sig der med 100 man, och bedt om Keyserlig nåd. Äfwen det samma hafwa i Weisbrun och Papa 4 andra Öfwerster af de uproriske giort med alt sitt folck, och wunnit tilgifft.


{{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,&lt;br&gt;Af den 27 Decembris 1710}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 25 Octobris&lt;/div&gt;

Efter Segediner brefwens lydelse, har General Cusani intet stadnat wid Hatwan, utan gåt ända fram til Zallnock, i mening at belägra de uproriske der inne; men de hafwa intet afbidat dess ankomst, utan förlåtit fästningen och i största oordning drasig öfwer Theysen. 400 Corutzer, som tänkt sättia öfwer Donauströmmen intet långt från Waitzen, äro alle samman på den så kallade Todfalater äro til fånga tagne.


[[Kategori:1700-talets verk]]
[[Kategori:1710-talets verk]]</text>
      <sha1>k8ol6et3y954z09avcscpf0l6nu5sxa</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Författare:Carl Fredrik von Schantz</title>
    <ns>106</ns>
    <id>198336</id>
    <revision>
      <id>659122</id>
      <parentid>598259</parentid>
      <timestamp>2026-09-30T14:16:18Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Belteshassar</username>
        <id>7194</id>
      </contributor>
      <origin>659122</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1360" sha1="gtmk62ylv7iskh7dazfmwcmn5vsa5iz" xml:space="preserve">'''Carl Fredrik von Schantz''' sjöofficer. (ca 1727–1792).

Ur ''Den introducerade svenska adelns ättartavlor'':
&lt;blockquote&gt;
Carl Fredrik (son av Henrik Otto, Tab. 5), dp
1727 5/1 på Eketorp i Gräsgårds sn (Kalm.);
lärstyrman vid amiralitetet 1751 8/1; medelstyrman
därst. 1755 22/12; överstyrman 1760 3/9; löjtnant
1763 19/3; kapten 1774 21/9; † 1792 25/4. — G. 1765
29/11 m. Anna Helena Landerbeck, f. 1742 15/11 i
Halltorps sn (Kalm.), † 1788 10/8 i Karlskrona,
dotter av prosten och kyrkoherden i Halltorps
pastorat av Kalmar stift Petrus Landerbeck och
Margareta Montelia.

Barn:

* Sofia Margareta, f. tvilling 1769 6/1 i Halltorps sn, † där s. å. 7/1.
* Anna Christina, f. tvilling 1769 6/1 i Halltorps sn, † där s. å. 23/1.
* Henrik Peter, f. 1770 14/3 i Karlskrona, † där s. å. 21/8.
* Margareta Sofia, f. 1773 12/11 i Karlskrona, † ogift 1840 2/12 i Uppsala.
*Anna Christina, f. 1775 1/9 i Karlskrona, † där 1779 och begr. s. å. 4/8.
*Peter Otto, f. 1777 10/8; student i Uppsala 1792; † 1798 i febr.
* Helena Catharina, f. 1778 2/9 i Karlskrona; stiftsjungfru.
* Helena Maria, f. 1780 8/4, † s. å. 16/6 i Karlskrona och begr. s. å. 20/6.
&lt;/blockquote&gt;

==Verk==
[[En kort beskrifvning uppå en ostindisk resa till Canton uthi China]]


{{STANDARDSORTERING:Schantz, Carl Fredrik von}}
[[Kategori:Författare]]</text>
      <sha1>gtmk62ylv7iskh7dazfmwcmn5vsa5iz</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Sida:Årstafruns dagböcker - Nordiska museet - 1827.pdf/73</title>
    <ns>104</ns>
    <id>220943</id>
    <revision>
      <id>659123</id>
      <parentid>650307</parentid>
      <timestamp>2026-09-30T16:51:23Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Thuresson</username>
        <id>20</id>
      </contributor>
      <comment>/* Korrekturläst */</comment>
      <origin>659123</origin>
      <model>proofread-page</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="2245" sha1="r61m033eumgqfys36iqk3ilq96ud4as" xml:space="preserve">&lt;noinclude&gt;&lt;pagequality level=&quot;3&quot; user=&quot;Thuresson&quot; /&gt;{{Marginalnot börjar}}
{{c|Augusti.}}&lt;/noinclude&gt;{{Inre marginalnot|19.}} &lt;u&gt;Söndag.&lt;/u&gt; Klart, uphålsväder hela dagen, och här var lungt till eftermidagen då vi uti Trädgården drucko Caffée kom min Brosson, litet derefter med Chajse Capitaine Plank och dess mor Kammar Rådinnan Plank och sedan öfver sjön Casseur Plank med fru och fru Dumrath med sin son och dotter dotter Napoleona Plank, efven medhade de en Mamsell Grönberg. De fägnades med Caffée, Äplen, bär, Halon, Kjörsbärs Kallskål, Kryddskorpor, Smör, bröd och bränvin, efven 2. betjenter etc: Bobergskans Syster och en Systerdotter från Tumba gjorde en påhälsning hos slägtingarne och behagade promenera uti min Trädgård — Det var ömt att se huru denne Präst-Maitressen, en torparedotter från Muskön värkl: var som Änka klädd med Änkeförkläde pounjetter — flanells klädning, sorgkrage och krusflor på hatten, likasom flickan, hvilken var af den Systren som förut var i samma egenskap eller som Maitresse hos Prästen Strandberg.

{{Inre marginalnot|20.}} &lt;u&gt;Måndag.&lt;/u&gt; Morgonen klar. En hel hop att städa och rangera efter gårdagen. Jag vandrade litet omkring i trädgården där mitt folk toppade Tobaken.

Det lilla usla hvetet, nu skadadt af rägnet inbars om aftonen på Logen.

{{Inre marginalnot|21.}} &lt;u&gt;Tisdag.&lt;/u&gt; Om eftermiddagen kl: 5 kom en liten rägnskur och litet Sandgods som i dag var brutit intogs. Eljest just eij något för dagen att anmärka mer än att Mamsellerna plockade Krusbär att koka in — de sista i år.

{{Inre marginalnot|22.}} &lt;u&gt;Onsdag.&lt;/u&gt; Ombytligt med strömoln, rägn, Solsken, stark blåst och lugn. Jag färdigsydde min blå och grönskiftade bomuls kjortell.

De mästa Äplen afplockades, utom Bullerhusen — men förut var både tulladt och afblåst — kanske hälften.

Tobac bröts och skars piano — Mamsell Lille skar bönor att insalta.

{{Inre marginalnot|23.}} &lt;u&gt;Thorsdag.&lt;/u&gt; Mulit och blåst. Ärter och bönor inplockades, spritsades till frö — Jag gjorde en General städning uti förstugu skåpets nedre våning.

Och eftermiddagen i Byreaun i förmaket. Mamsell Leufstedt var till staden e:m: Capitaine Moltzer var här om aftonen.
{{tomrad}}&lt;noinclude&gt;
&lt;references/&gt;
{{Marginalnot slutar}}&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>r61m033eumgqfys36iqk3ilq96ud4as</sha1>
    </revision>
    <revision>
      <id>659135</id>
      <parentid>659123</parentid>
      <timestamp>2026-10-01T08:10:15Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Gottfried Multe</username>
        <id>11434</id>
      </contributor>
      <origin>659135</origin>
      <model>proofread-page</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="2245" sha1="kt9vc0fq7k80tuojycl1adezr6p3r0y" xml:space="preserve">&lt;noinclude&gt;&lt;pagequality level=&quot;3&quot; user=&quot;Thuresson&quot; /&gt;{{Marginalnot börjar}}
{{c|Augusti.}}&lt;/noinclude&gt;{{Inre marginalnot|19.}} &lt;u&gt;Söndag.&lt;/u&gt; Klart, uphålsväder hela dagen, och här var lungt till eftermidagen då vi uti Trädgården drucko Caffée kom min Brosson, litet derefter med Chajse Capitaine Plank och dess mor Kammar Rådinnan Plank och sedan öfver sjön Casseur Plank med fru och fru Dumrath med sin son och dotter dotter Napoleona Plank, efven medhade de en Mamsell Grönberg. De fägnades med Caffée, Äplen, bär, Halon, Kjörsbärs Kallskål, Kryddskorpor, Smör, bröd och bränvin, efven 2. betjenter etc: Bobergskans Syster och en Systerdotter från Tumba gjorde en påhälsning hos slägtingarne och behagade promenera uti min Trädgård — Det var ömt att se huru denna Präst-Maitressen, en torparedotter från Muskön värkl: var som Änka klädd med Änkeförkläde pounjetter — flanells klädning, sorgkrage och krusflor på hatten, likasom flickan, hvilken var af den Systren som förut var i samma egenskap eller som Maitresse hos Prästen Strandberg.

{{Inre marginalnot|20.}} &lt;u&gt;Måndag.&lt;/u&gt; Morgonen klar. En hel hop att städa och rangera efter gårdagen. Jag vandrade litet omkring i trädgården där mitt folk toppade Tobaken.

Det lilla usla hvetet, nu skadadt af rägnet inbars om aftonen på Logen.

{{Inre marginalnot|21.}} &lt;u&gt;Tisdag.&lt;/u&gt; Om eftermiddagen kl: 5 kom en liten rägnskur och litet Sandgods som i dag var brutit intogs. Eljest just eij något för dagen att anmärka mer än att Mamsellerna plockade Krusbär att koka in — de sista i år.

{{Inre marginalnot|22.}} &lt;u&gt;Onsdag.&lt;/u&gt; Ombytligt med strömoln, rägn, Solsken, stark blåst och lugn. Jag färdigsydde min blå och grönskiftade bomuls kjortell.

De mästa Äplen afplockades, utom Bullerhusen — men förut var både tulladt och afblåst — kanske hälften.

Tobac bröts och skars piano — Mamsell Lille skar bönor att insalta.

{{Inre marginalnot|23.}} &lt;u&gt;Thorsdag.&lt;/u&gt; Mulit och blåst. Ärter och bönor inplockades, spritsades till frö — Jag gjorde en General städning uti förstugu skåpets nedre våning.

Och eftermiddagen i Byreaun i förmaket. Mamsell Leufstedt var till staden e:m: Capitaine Moltzer var här om aftonen.
{{tomrad}}&lt;noinclude&gt;
&lt;references/&gt;
{{Marginalnot slutar}}&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>kt9vc0fq7k80tuojycl1adezr6p3r0y</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Läsning i blandade ämnen/Om Beskattning; af Adam Smith</title>
    <ns>0</ns>
    <id>226125</id>
    <revision>
      <id>659134</id>
      <parentid>659086</parentid>
      <timestamp>2026-10-01T03:44:41Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Thuresson</username>
        <id>20</id>
      </contributor>
      <origin>659134</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="167" sha1="oi3nd3eip7jug3bib3t4ks88uj0k4r2" xml:space="preserve">{{Radera|Ej korrekturläst text}}
&lt;div style=&quot;margin-left:4em&quot;&gt;
&lt;pages index=&quot;Läsning i blandade ämnen 1800.djvu&quot; from=365 to=397 fromsection=&quot;s1&quot; header=1 /&gt;
&lt;/div&gt;</text>
      <sha1>oi3nd3eip7jug3bib3t4ks88uj0k4r2</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Sida:Monasteriologia Sviogothica.djvu/206</title>
    <ns>104</ns>
    <id>226127</id>
    <revision>
      <id>659125</id>
      <timestamp>2026-09-30T19:14:50Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Bio2935c</username>
        <id>11474</id>
      </contributor>
      <comment>/* Korrekturläst */</comment>
      <origin>659125</origin>
      <model>proofread-page</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1627" sha1="1prxfqu2pnn4orevvqp8c1af4ybbbpi" xml:space="preserve">&lt;noinclude&gt;&lt;pagequality level=&quot;3&quot; user=&quot;Bio2935c&quot; /&gt;{{huvud|168|Om klostren|}}{{linje}}&lt;/noinclude&gt;skepeligit besök til &lt;b&gt;Sköfde&lt;/b&gt;, ther {{ant|S. Helenæ}}
ben woro i stor wördning vti ett litet hwalf 
eller Chor, thet hon, som skal hafwa bygdt
Sköfde-Kyrkio, säges hafwa låtit mura sig
til graf. Then messa, som här blef hållen, och
the aflater, som här söktes för then &lt;b&gt;St. Helene&lt;/b&gt;
skul, lära warit orsaken eller åtminstonne 
gifwet tilfelle ther til, at här är blefwen stad och
handelsplats, såsom större delen af wåra års
marknader hafwa sin vprinnelse af the 
Påwiska messor. Elliest hafwer här i Sköfde aldrig
warit något kloster, såsom någon kunnat sig
inbilla; vtan all then widskepelse, som här
fordom skedt, är skedd med bemäldta helgons
{{ant|reliquier}} eller torra ben, hwilka äro för alla
wantrogna vpwista och af them oskiäligen 
wördada long tid efter {{ant|religionens reformation,}}
in til thes ändteligen Archebiskopen {{ant|&lt;i&gt;M. 
Abrahamus Andreæ Angermannus&lt;/i&gt;,}} vnder then mycket
strenga {{ant|&lt;i&gt;General-Visitationen&lt;/i&gt;,}} som han år 1596
förrettade öfwer hela riket, lät taga them bort,
benen begrafwa och sielfwa skrinet sönderslå,
eller til annat anwenda. Och således vphörde
all St. Helenas helgedom och theraf 
förorsakade widskepelse. Dock behåller 
Stads-kyrkian thet namnet, at hon af sin förmenta 
{{ant|fundatrice}} blifwer kallad {{ant|S. Helenæ}}-Kyrkia.

&lt;h3 style=&quot;text-align:center; margin:auto; border:none;&quot;&gt;
{{ant|{{st|Cap. III.}}}} &lt;br&gt;
Om GUDHEMS-Kloster.&lt;/h3&gt;

{{Initial|T}}Het är belägit vti WästerGöthland och
thet härad, som af klostret namn bär. Och&lt;noinclude&gt;
{{huvud|||är}}
&lt;references/&gt;&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>1prxfqu2pnn4orevvqp8c1af4ybbbpi</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Siddiskussion:Årstafruns dagböcker - Nordiska museet - 1827.pdf/73</title>
    <ns>105</ns>
    <id>226128</id>
    <revision>
      <id>659136</id>
      <timestamp>2026-10-01T08:11:43Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Gottfried Multe</username>
        <id>11434</id>
      </contributor>
      <comment>/* Pounjetter */ nytt avsnitt</comment>
      <origin>659136</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="193" sha1="p1xfphmc2lpqp5p0tzqaabeq5qigyd3" xml:space="preserve">== Pounjetter ==
Av franska &quot;poignet&quot;: ärmlinning, halvärm. [[Användare:Gottfried Multe|Gottfried Multe]] ([[Användardiskussion:Gottfried Multe|diskussion]]) 1 oktober 2026 kl. 10.11 (CEST)</text>
      <sha1>p1xfphmc2lpqp5p0tzqaabeq5qigyd3</sha1>
    </revision>
    <revision>
      <id>659137</id>
      <parentid>659136</parentid>
      <timestamp>2026-10-01T08:12:09Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Gottfried Multe</username>
        <id>11434</id>
      </contributor>
      <comment>/* Pounjetter */</comment>
      <origin>659137</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="211" sha1="aaaesyn2ns0tjhft3t1skw4fvysqv6a" xml:space="preserve">== Pounjetter ==
Stycke 2, rad 11: Av franska &quot;poignet&quot;: ärmlinning, halvärm. [[Användare:Gottfried Multe|Gottfried Multe]] ([[Användardiskussion:Gottfried Multe|diskussion]]) 1 oktober 2026 kl. 10.11 (CEST)</text>
      <sha1>aaaesyn2ns0tjhft3t1skw4fvysqv6a</sha1>
    </revision>
  </page>
</mediawiki>