Wikisource svwikisource https://sv.wikisource.org/wiki/Wikisource:Huvudsida MediaWiki 1.47.0-wmf.22 first-letter Media Special Diskussion Användare Användardiskussion Wikisource Wikisourcediskussion Fil Fildiskussion MediaWiki MediaWiki-diskussion Mall Malldiskussion Hjälp Hjälpdiskussion Kategori Kategoridiskussion Tråd Tråddiskussion Summering Summeringsdiskussion Sida Siddiskussion Författare Författardiskussion Index Indexdiskussion TimedText TimedText talk Modul Moduldiskussion Event Event talk Ämne 104 146242 659242 575011 2026-10-04T11:59:21Z Gottfried Multe 11434 /* Validerad */ 659242 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="4" user="Gottfried Multe" />{{huvud|200|FARSOTER|}}</noinclude>det till Sverige, och för dessa många tjenster erhöll han åtskilliga förläningar samt upphöjdes, 1637, i adligt stånd, då han tog namnet Liljecrona. Han dog 1647. Under det König var frånvarande i något af Gustaf Adolfs krig införskrefs från Tyskland Philip Schmidt som antogs till hofapotekare, men fick tillåtelse att till Stortorget flytta det inom slottet varande medikamentsförrådet. Något annat apotek synes då icke hafva funnits till allmänhetens betjenande, och de apotek som Busenius och Wallden möjligtvis öppnat hade sannolikt för längesedan upphört. Men samtidigt med Schmidts privilegium utfärdades ett dylikt för den ofvan nämde skotske läkaren Jakob Robertsonus, hvilken öppnade sitt apotek vid då varande Kungsgatan, nu Stora Nygatan, der det under skylten ''Markattan'' fortfor att hållas i öfver två hundra år, ända till dess det, 1861, flyttades till Stora Badstugatan å Norr. [[Fil:Gamla Stockholm 1882 s200 Fig77.jpg|miniatyr|vänster|stående=0.8|Fig. 77. Apoteket Lejonets gamla skylt.]] Från och med 1620-talet hade Stockholm således två apotek, och var den egentliga staden i det afseendet tämligen väl försedd, men i förstäderne fans icke någon medikamentsförsäljning. Om behofvet af läkemedel var aldrig så trängande, kunde de på Norr- eller Södermalm likväl icke nattetid förskaffa sig något, enär stadsportarne då voro stängde. För att afhjelpa detta, fick Liborius Fintzenhagen 1648 privilegium på ett apotek som skulle ligga i norra förstaden. ''Hvar'' detta låg är nu okändt, men dess medikamentsförsäljning tyckes hafva sammansmält med det Schmidtska apotekets, som af Daniel Roberg 1675 flyttades från staden till Norrmalm. Det senare hade ända till den tiden kallats ''slottsapoteket,'' men tog då namnet ''Lejonet'' och fick till skylt ett liggande lejon. Läget var då i hörnet af Regeringsgatan och Norrmalms (Gustaf Adolfs) torg. Enligt hvad Sacklén och efter honom Wistrand uppgifva, skall detta apotek också hafva legat på två andra ställen vid samma torg innan det förlades till sitt nu varande läge, i hörnet af Regeringsgatan och Jakobs Kyrkgata. Ett af de nämda ställena vid torget var måhända i det Celsingska huset, ty då detta hus ombygdes, fans der en större apoteksmortel, hvilken tyckes hafva tjenat till skylt och som nu sitter i en nisch på det n. v. apoteket Lejonets gård. Anmärkningsvärdt är dock, att på morteln finnes årtalet 1650, vid hvilken tid intet annat apotek än möjligtvis Fintzenhagens legat i den trakten. På morteln står devisen ''ora et labora'' samt ett sammanbundet T. H. men någon apotekare T. H. i Stockholm känner man icke. {{tomrad}}<noinclude> <references/></noinclude> d9uuvz3c01h6zg4jonsvfy7573bwt64 104 146243 659258 577553 2026-10-05T08:27:33Z Gottfried Multe 11434 /* Validerad */ 659258 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="4" user="Gottfried Multe" />{{huvud||FARSOTER|201}}</noinclude>Den träbild af ett liggande lejon som utgjorde i fråga varande apoteks skylt satt långt efter apotekets flyttning till sin nu varande plats qvar i hörnet af torget och Regeringsgatan, hvilket otvifvelaktigt ännu är i äldre stockholmares minne. Nu mera finnes samma lejonbild på den ofvan nämda gården (fig. 77) och är otvifvelaktigt den äldsta apoteksskylt i Stockholm. Apoteket är, som det under större delen af sin tillvaro varit, fortfarande hofapotek. Det nästa apoteket i ordningen vardt ''Engeln,'' som anlades af Anders Månsson Biever eller Biber, hvilken var den förste i Stockholm födde apotekare. Detta apotek inrättades i stadens södra del, vid Jerntorget, i hörnhuset mot Banken, men flyttades sedan till nästa qvarter, i hörnet af Trievalds gränd och Kornhamn, i det Plomgrenska eller Plommenfeltska, fordom Adlerschöldska huset. Efter Bievers död öfvertogs apoteket Engeln af Ch. Molitor, och i dennes slägt stannade det i öfver hundra år. Privilegiibrefvet är af 1649, men knapt en månad efter Bievers bref, eller den 12 Juli 1649, fick tysken Samuel Ziervogel, Maria Eleonoras hofapotekare, privilegium på ett nytt apotek, ''Svanen.'' Enligt Sacklén skall detta apoteks privilegium dock ej grunda sig på Ziervogels, utan på Caspar Scheps rättigheter, utfärdade 1650, men Wistrand visar med ett kungabref af 1675, att apoteket hufvudsakligen grundats på Ziervogels privilegium. Visst är, att Ziervogel öfvertog apoteket efter Scheps död 1655. Det anlades vid Svartmangatan, midt för Tyska brunn och stannade der ända till 1878, då det flyttades till Regeringsgatan. I mer än hundra år innehades detta apotek af slägten Ziervogel, med undantag af de år, då den förste Ziervogels efterträdare, Friedenreich, var egare, men det var i alla fall i slägten, ty F. var gift med Samuel Ziervogels enka. [[Fil:Gamla Stockholm 1882 s201 Fig78.jpg|miniatyr|stående=0.8|Fig. 78. Apoteket Morianens skylt.]] Redan innan slottsapoteket flyttades till Norrmalm, anlade Christian Herœus, 1670, ett nytt apotek, amiralitetsapoteket ''Morianen,'' på Norrbro, midt emot kungl. stallet, men det flyttades snart till Stortorget i Bosellska huset, hvarefter det förlades till Heræi eget hus vid Mynttorget, sedermera Rosenadlerska huset (nu Stockholms stads brandförsäkringskontor). Derifrån flyttades det, 1707 till Drottninggatan, i hörnet af Kungsholmsbrogatan. Vid den stora branden i Klaratrakten 1751 brann äfven apoteket, men öppnades åter på samma ställe i apotekaren Salbergs nya hus, hvarifrån det 1825 flyttades till n. v.<noinclude> <references/></noinclude> ntnop2ydueh3y00904sdmia4oit14ty 104 146244 659259 575012 2026-10-05T08:31:33Z Gottfried Multe 11434 /* Validerad */ 659259 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="4" user="Gottfried Multe" />{{huvud|202|FARSOTER|}}</noinclude>läget, i hörnet af Lilla Vattugatan. Skylten är, efter uppgift, gammal (fig. 78). År 1674 fick Södermalm sitt första apotek. Det kallades ''Förgylda Örnen'' och öppnades af Jürgen Brandt, men det dröjde ej mer än tre år, förr än det flyttades till Stortorget, i det hus der Morianen nyss förut varit och der apotek hållits både före den tiden och der det ännu finnes. Apotekaren Dove, som 1721 köpt Förgylda Örnen, förvandlade namnet till ''Förgylda Korpen,'' och så heter det ännu. [[Fil:Gamla Stockholm 1882 s202 Fig79.jpg|miniatyr|vänster|stående=1.0|Fig. 79. Apoteket Enhörningens skylt.]] I flera år efter Örnens flyttning var Södermalm åter utan {{rättelse|apopotek|apotek}}. Det första beståndande i den stadsdelen blef ''Enhörningen,'' som tysken Strobell öppnade i början af 1690-talet, sannolikt 1694. Något privilegiibref finnes dock icke mer i behåll. Det anlades först i Götgatsbacken, till höger från Södermalmstorg, men flyttades snart till venstra sidan. Såsom vi redan nämt, var Enhörningen pestapotek 1710. Efter den stora eldsvådan 1759, då en del af apotekaren Wirrwachs hus brann, var det i Stadshuset, men flyttades sedan tillbaka till det hus till höger i backen, der det allra först hållits, »dock till venster i portgången», upplyser en handskrift, som benäget delgifvits oss. År 1805 öfvertogs apoteket af J. Svahn från Finland, som flyttade det midt öfver gatan, bredvid Stadshuset och sedan till Mariagatan, n:o 10, hvarifrån det slutligen af assessor A. Pripp, 1817, förlades till Hornsgatan, der det ännu är. Enhörningens skylt (fig. 79) eller »emblem», som apoteksskyltarne kallas, är sannolikt gammal. Man har gissat, att det kan förskrifva sig från samma tid som apotekets öppnande, eller åtminstone att Wirrwach anskaffat det. Denne Wirrwach var, liksom de allra fleste apotekare i gamla Stockholm, född i Tyskland. Han skildras som en »fullkommen och ärlig man», som grundeligen och väl examinerades i Collegium {{rättelse|Medium|Medicum}}, år 1740 erhöll förnyadt {{rättelse|privilegieum|privilegium}} på apoteket och satte detsamma i »stort flor». Derför tror man, att han också skaffade »emblemet», och det är ju möjligt, att det räddades undan branden, enär blott en del af huset<noinclude> <references/></noinclude> 5oqjtnuqjpppz5rvc4h8ltl3weqhnsg 104 146245 659260 575014 2026-10-05T08:36:16Z Gottfried Multe 11434 /* Validerad */ 659260 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="4" user="Gottfried Multe" />{{huvud||FARSOTER|203}}</noinclude>förstördes. Att skylten icke tillkommit under de senaste innehafvarnes tid, vet man. Han ådrager sig fortfarande uppmärksamhet genom sin egendomliga och åldriga stil, och ofta ser man i synnerhet främlingar stanna och med intresse betrakta enhörningen. De egenskaper som tillagts detta fabeldjur hafva orsakat, att det som sinnebild ofta nyttjats af kemister och guldsmeder. [[Fil:Gamla Stockholm 1882 s203 Fig80.jpg|miniatyr|vänster|stående=0.5|Fig. 80. Apoteket Hvita Björns skylt.]] I tidsföljd kommer ''Hvita Björn'' på Ladugårdslandet, hvilken stadsdel i slutet af 1600-talet började så mycket bebos, att man der behöfde ett apotek. Tysken Johan Berent fick 1692 privilegium på ett sådant och öppnade det i Lampas hus, i hörnet af Nybrogatan och Smala gränd (nu Gref-Thure-gatans östra del), hvarifrån det sedan flyttades till nu varande n:o 14 vid Nybrogatan och senast till n:o 15, B vid samma gata. Den skylt (fig. 80) vi här meddela är den gamla som satt i en nisch öfver fönstret, då apoteket fans i n:o 14. [[Fil:Gamla Stockholm 1882 s203 Fig81.jpg|miniatyr|vänster|stående=1.0|Fig. 81. Kronan i Storkyrkobrinken.]] År 1693 utfärdade Karl den elfte privilegium för Casper Ziervogel att inrätta ett nytt hofapotek. Lejonet hade nämligen fallit i onåd, emedan det efter Dan. Robergs död, då det innehades af hans enka, sköttes illa af en utländsk provisor. Det nya hofapoteket,<ref>I v. Henels adresskalender 1728 kallas ''Svan'' kungl. hofapotek. Flere apotekare fingo också ''titel'' af hofapotekare.</ref> kalladt ''Kronan,'' anlades i Storkyrkobrinken och, efter hvad vi kunnat utforska, just i det hus (nu n:o 3) öfver hvars ingång en förgyld krona ännu sitter (fig. 81). Folksägnen har visserligen påstått, att kronan skulle vara ditsatt såsom ett minne af att Karl den tolfte på sin kröningsfärd framför i fråga varande hus tappat sin krona; men det är en sägen som icke förtjenar synnerligt stort afseende. Vid eller strax efter slottsbranden 1697 flyttades apoteket till Svartmangatan, vid pastorsbostället nära Tyska kyrkan, men 1710 förlades det i Rosenadlerska huset vid Mynttorget, der Morian kort förut haft sin lägenhet. På denna plats stannade Kronan i 63 år, men flyttades 1773 till det hus vid Myntgatan, der detta apotek ännu är och hvarest man ser så väl den gamla skylten<noinclude> <references/></noinclude> medt5di2ou2cd1c9zq22ktvgr9p3ldo 104 146246 659273 575015 2026-10-05T10:18:07Z Gottfried Multe 11434 /* Validerad */ 659273 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="4" user="Gottfried Multe" />{{huvud|204|FARSOTER|}}</noinclude>(fig. 82) som den från flyttningen till Mynttorget under Karl den tolftes tid bibehållna taflan med lejonen som hålla den krönta skölden med den kungliga namnchiffern (fig. 83). I ett hundra elfva år var detta apotek i samma slägt, ty efter Casper Ziervogels, anläggarens, död drefs det af enkan, till dess mågen P. E. Georgii mottog det och sedan af två andra Georgii efter hvar andra ända till 1804, efter hvilket år det gått genom många egares händer. {|style="margin: 0 auto;" | [[Fil:Gamla Stockholm 1882 s204 Fig82.jpg|miniatyr|Fig. 82. Apoteket Kronans skylt.<br>&nbsp;]] | style="vertical-align:bottom;"| [[Fil:Gamla Stockholm 1882 s204 Fig83.jpg|miniatyr|Fig. 83. Apoteket Kronans väggtafla sedan Karl XII:s tid.]] |} Innan Enhörningen, Hvita Björn och Kronan inrättades, utfärdades, 1675, ett allmänt kungl. privilegium för apotekare i Stockholm, och skulle då ej flera än sex apotek få finnas. Ingen <i>materialist, occulist, operatör, bruchsnidare, badare, sockerbagare</i> eller <i>kryddkrämare</i> skulle hafva rättighet att sälja några <i>venera, abortiva, antidota, purgantia composita, aquas tam simplices quam compositas,</i> slagvatten, viol-, rosen- och andra syruper, m. fl. uppräknade medicinska saker som höra till apoteken. Dessa privilegier förnyades 1683, då materialister, qvacksalvare, empirici och andra som stryka ikring landet och sig den ena tiden efter den andra i hufvudstaden uppehålla strängeligen förbjödos att göra de i Stockholm bosatte apotekarne något ingrepp, förfång eller prejudice, hvarför ock slike »qvacksalvare och landstrykare» skulle från staden och riket afhållas och ingen tillåtas att »smörja på gemene man sine förfalskade och bedräglige kompositioner». I det för Collegium medicum, 1680, utfärdade privilegium stäldes apotekare och barberare under kollegiets inspektion, och förordnades, att en syndicus af »doctoribus collegii» skulle tillsättas för apotekens tillsyn och besigtning. Med de förnyade privilegier för Collegium medicum, hvilka utfärdades 1688, följde också den första medicinal-taxan. {{tomrad}}<noinclude> <references/></noinclude> d7itm4egwy2h6geagnxcj5lsyhugdvm 0 151223 659244 543051 2026-10-04T12:58:48Z LorentsLandgren 13643 659244 wikitext text/x-wiki {{Titel|Sankt Patriks bön|kommentar=Av Irlands apostel, Patrik/Patrick. På engelska är bönen känd som "[[w:en:Saint Patrick's Breastplate|Saint Patrick's Breastplate]]". {{Wikipedialänk|Patrik (helgon)}}}} <poem> Jag knyter till mig denna dag :Den starka kraften i treenighetens åkallan; :I att tro på treheten :och bekänna enheten :hos skapelsens Skapare. Jag knyter till mig denna dag :Kraften i Kristi ankomst och hans dop, :Kraften i hans korsfästelse och begravning, :Kraften i hans uppståndelse och himmelsfärd, :Kraften i hans återkomst och slutliga dom. Jag knyter till mig denna dag :Kraften i serafernas kärlek, :I änglarnas lydnad, :I ärkeänglarnas tjänst, :I hoppet om uppståndelse och belöning, :I de ädla fädernas böner, :I profeternas förutsägelser, :I apostlarnas predikan, :I bekännarnas tro, :I heliga jungfrurs renhet, :I rättfärdiga mäns gärningar. Jag knyter till mig denna dag :Himlens kraft, :Solens ljus, :Snöns vithet,<ref>Eller "Månens glans" (andra översättningar).</ref> :Eldens styrka, :Blixtens skärpa, :Vindens fart, :Havets djup, :Jordens stadighet, :Bergets fasthet. Jag knyter till mig denna dag :Guds kraft att leda mig, :Guds makt att upprätthålla mig, :Guds vishet att undervisa mig, :Guds öga att vaka över mig, :Guds öra att höra mig, :Guds Ord att ge mig tal, :Guds hand att bevara mig, :Guds väg att föregå mig, :Guds sköld att beskydda mig, :Guds här att försvara mig, ::Mot demonernas snaror, ::Mot frestelser och laster, ::Mot naturens fallna lustar, ::Mot varje man som vill mig illa, :::när eller fjärran, :::med många eller få. Jag omgärdar mig med dessa krafter :Mot varje ond, fientlig makt, :Riktad mot min kropp eller själ, :Mot falska profeters besvärjelser, :Mot hedendomens mörka lagar, :Mot heretikers falska läror, :Mot avgudadyrkans bedräglighet, :Mot schamaners förbannelser, :Mot all kunskap som binder människans själ. Kristus, skydda mig idag, :Mot gift, mot brand, :Mot drunkning, mot sår, :så att jag kan få lön i överflöd: :Kristus med mig, :Kristus framför mig, :Kristus bakom mig, :Kristus inom mig, :Kristus under mig, :Kristus över mig, :Kristus på min högra sida, :Kristus på min vänstra sida, :Kristus i fortet, :Kristus i vagnen, :Kristus på akterdäck. :Kristus i var mans hjärta som tänker på mig, :Kristus i var mans mun som talar till mig, :Kristus i var mans öga som ser mig, :Kristus i var mans öra som hör mig. Jag knyter till mig denna dag :Den starka kraften i treenighetens åkallan; :I att tro på treheten :och bekänna enheten :hos skapelsens Skapare. [Frälsningen finns hos Herren. Frälsningen finns hos Herren. Frälsningen finns hos Kristus. Må din frälsning, Herre, alltid vara med oss. Amen.] </poem> ==Källa== Översatt från engelska av Lorents Landgren, baserat på den textnära översättningen av Todd (1864) från forniriska. Den avslutande versen är ursprungligen på latin, inspirerad av Ps 3:8. [[Kategori:Böner]] [[Kategori:Wikisource-översättningar]] [[Kategori:Verk från medeltiden]] 90lb4m795bzpp9bd385w5iawmr72zjt 0 152838 659243 493537 2026-10-04T12:55:32Z LorentsLandgren 13643 "bringa" -> "föra in" samt tar bort ett tolkande tillägg 659243 wikitext text/x-wiki {{Titel|Franciskusbönen|kommentar=Bön folkligt tillskriven Franciskus av Assisi, men först publicerad på franska 1912. Se [[w:en:Prayer of Saint Francis]].}} <poem> :Herre, gör mig till ett redskap för din frid. :Där det finns hat, ::låt mig föra in kärlek. :Där det finns överträdelser, ::låt mig föra in nåd. :Där det finns splittring, ::låt mig föra in enhet. :Där det finns villfarelse ::låt mig föra in sanning. :Där det finns tvivel, ::låt mig föra in tro. :Där det finns förtvivlan, ::låt mig föra in hopp. :Där det finns mörker, ::låt mig föra in ditt ljus. :Där det finns modlöshet, ::låt mig föra in glädje. :O, Mästare, att jag må söka inte så mycket att bli tröstad som att trösta, ::inte så mycket att bli förstådd som att förstå, ::inte så mycket att bli älskad som att älska. :Ty det är genom att ge som man får, :Det är genom att glömma sig själv som man finner, :Det är genom att förlåta som man blir förlåten, :Det är genom att dö som man uppstår till det eviga livet. </poem> ==Källa== Översatt från franska (original) med hjälp av engelskan av Lorents Landgren. [[Kategori:Böner]] [[Kategori:Wikisource-översättningar]] lrn3j4lr46jqh82ru7g4644nanj1ar2 104 169693 659270 525286 2026-10-05T10:07:28Z PWidergren 11678 /* Validerad */ 659270 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="4" user="PWidergren" /></noinclude>{{innehåll börjar}} {| style="margin:auto;" |- |style="text-align:center; vertical-align:top;" colspan="3"|{{större|INNEHÅLL:|150}} |- |style="text-align:right; vertical-align:top;" colspan="3"|Sid. |- |style="text-align:right; vertical-align:top;"|I. |style="text-align:left; vertical-align:top;"|[[En försvunnen värld/Kapitel 01|»HJÄLTEDÅD OMGIVA OSS»]] |style="text-align:right; vertical-align:top;"|7 |- |style="text-align:right; vertical-align:top;"|II. |style="text-align:left; vertical-align:top;"|[[En försvunnen värld/Kapitel 02|»PRÖVA ER LYCKA HOS PROFESSOR CHALLENGER»]] |style="text-align:right; vertical-align:top;"|16 |- |style="text-align:right; vertical-align:top;"|III. |style="text-align:left; vertical-align:top;"|[[En försvunnen värld/Kapitel 03|»HAN ÄR EN ABSOLUT OMÖJLIG PERSON»]] |style="text-align:right; vertical-align:top;"|27 |- |style="text-align:right; vertical-align:top;"|IV. |style="text-align:left; vertical-align:top;"|[[En försvunnen värld/Kapitel 04|»HELT ENKELT DET STÖRSTA DJUR I VÄRLDEN»]] |style="text-align:right; vertical-align:top;"|37 |- |style="text-align:right; vertical-align:top;"|V. |style="text-align:left; vertical-align:top;"|[[En försvunnen värld/Kapitel 05|»OAVGJORT»]] |style="text-align:right; vertical-align:top;"|61 |- |style="text-align:right; vertical-align:top;"|VI. |style="text-align:left; vertical-align:top;"|[[En försvunnen värld/Kapitel 06|»JAG VAR ETT HERRENS GISSEL»]] |style="text-align:right; vertical-align:top;"|79 |- |style="text-align:right; vertical-align:top;"|VII. |style="text-align:left; vertical-align:top;"|[[En försvunnen värld/Kapitel 07|»I MORGON FÖRSVINNA VI I DET OKÄNDA»]] |style="text-align:right; vertical-align:top;"|92 |- |style="text-align:right; vertical-align:top;"|VIII. |style="text-align:left; vertical-align:top;"|[[En försvunnen värld/Kapitel 08|»FÖRPOSTERNA TILL EN NY VÄRLD»]] |style="text-align:right; vertical-align:top;"|105 |- |style="text-align:right; vertical-align:top;"|IX. |style="text-align:left; vertical-align:top;"|[[En försvunnen värld/Kapitel 09|»VEM HADE KUNNAT FÖRUTSE DET?»]] |style="text-align:right; vertical-align:top;"|122 |- |style="text-align:right; vertical-align:top;"|X. |style="text-align:left; vertical-align:top;"|[[En försvunnen värld/Kapitel 10|»DE UNDERLIGASTE SAKER HA HÄNT»]] |style="text-align:right; vertical-align:top;"|154 |- |style="text-align:right; vertical-align:top;"|XI. |style="text-align:left; vertical-align:top;"|[[En försvunnen värld/Kapitel 11|»FÖR EN GÅNG VAR DET JAG SOM VAR HJÄLTEN»]] |style="text-align:right; vertical-align:top;"|174 |- |style="text-align:right; vertical-align:top;"|XII. |style="text-align:left; vertical-align:top;"|[[En försvunnen värld/Kapitel 12|»DET VAR HEMSKT I SKOGEN»]] |style="text-align:right; vertical-align:top;"|199 |- |style="text-align:right; vertical-align:top;"|XIII. |style="text-align:left; vertical-align:top;"|[[En försvunnen värld/Kapitel 13|»EN SYN SOM JAG ALDRIG SKALL GLÖMMA»]] |style="text-align:right; vertical-align:top;"|220 |- |style="text-align:right; vertical-align:top;"|XIV. |style="text-align:left; vertical-align:top;"|[[En försvunnen värld/Kapitel 14|»DE FÖRVÄRVEN VORO DE VERKLIGA»]] |style="text-align:right; vertical-align:top;"|240 |- |style="text-align:right; vertical-align:top;"|XV. |style="text-align:left; vertical-align:top;"|[[En försvunnen värld/Kapitel 15|»VÅRA ÖGON HAVA SKÅDAT STORA UNDER»]] |style="text-align:right; vertical-align:top;"|260 |- |style="text-align:right; vertical-align:top;"|XVI. |style="text-align:left; vertical-align:top;"|[[En försvunnen värld/Kapitel 16|»ÅTERKOMSTEN»]] |style="text-align:right; vertical-align:top;"|284 |- |} {{innehåll slutar}} {{tomrad}}<noinclude> <references/></noinclude> qd02n6br8qextz99yuy8gj1jybn3flc 108 169694 659272 526544 2026-10-05T10:12:19Z PWidergren 11678 659272 proofread-index text/x-wiki {{:MediaWiki:Proofreadpage_index_template |Upphovsman=[[Författare:Arthur Conan Doyle|Arthur Conan Doyle]] |Titel=[[En försvunnen värld]] |År=1924 |Oversattare=Hanny Flygare |Utgivare=Hugo Gebers förlag |Källa=[[:File:En försvunnen värld 1924.djvu|djvu]] |Bild=[[File:En försvunnen värld 1924.djvu|page=7|250px]] |Sidor=<pagelist 1="omslag" 2to5="tom" 6="foto" 7="titel" 8="tryck" 9=5 53="bild" 54=50 61="bild" 62=58 145="bild" 146=142 163="bild" 164=160 181="bild" 182=178 199="bild" 200="karta" 201=197 269="bild" 270=266 313="innehåll" 314="illustrationer" 315to319="tom" 320="omslag" /> |Anmärkningar={{clear}} <ol type="I"> <li>[[En försvunnen värld/Kapitel 01|Hjältedåd omgiva oss]], 7</li> <li>[[En försvunnen värld/Kapitel 02|Pröva er lycka hos professor Challenger]], 16</li> <li>[[En försvunnen värld/Kapitel 03|Han är en absolut omöjlig person]], 27</li> <li>[[En försvunnen värld/Kapitel 04|Helt enkelt det största djur i världen]], 37</li> <li>[[En försvunnen värld/Kapitel 05|Oavgjort]], 61</li> <li>[[En försvunnen värld/Kapitel 06|Jag var ett Herrens gissel]], 79</li> <li>[[En försvunnen värld/Kapitel 07|I morgon försvinna vi i det okända]], 92</li> <li>[[En försvunnen värld/Kapitel 08|Förposterna till en ny värld]], 105</li> <li>[[En försvunnen värld/Kapitel 09|Vem hade kunnat förutse det?]], 122</li> <li>[[En försvunnen värld/Kapitel 10|De underligaste saker ha hänt]], 154</li> <li>[[En försvunnen värld/Kapitel 11|För en gång var det jag som var hjälten]], 174</li> <li>[[En försvunnen värld/Kapitel 12|Det var hemskt i skogen]], 199</li> <li>[[En försvunnen värld/Kapitel 13|En syn som jag aldrig skall glömma]], 220</li> <li>[[En försvunnen värld/Kapitel 14|De förvärven voro de verkliga]], 240</li> <li>[[En försvunnen värld/Kapitel 15|Våra ögon hava skådat stora under]], 260</li> <li>[[En försvunnen värld/Kapitel 16|Återkomsten]], 284</li> </ol> |Width=1300 |Css= |Kommentar= }} [[Kategori:Validerade index]] 1c3qiahe8dfj7h84kuj0zk4k73jbatf 104 170425 659261 526531 2026-10-05T09:44:52Z PWidergren 11678 /* Validerad */ 659261 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="4" user="PWidergren" />300</noinclude>varningen kom tyvärr för sent. Strax därefter fann föremålet för den allmänna fasan, som knuffat emot väggen som en mal under en gaskupa, det uppslagna fönstret, trängde sin avskyvärda kropp igenom det och var försvunnet. Professor Challenger föll tillbaka i sin stol och gömde ansiktet i händerna, under det att hela auditoriet höjde en suck av lättnad över att ha blivit kvitt odjuret. Och hur skall man väl beskriva vad som ägde rum då majoritetens översvallande glädje och minoritetens omkastade känslor förenade sig i en enda stor våg av hänförelse, som rullade fram från salens bortre del, vann i styrka, svepte över orkesteravdelningen, steg till plattformen och på sin kam bortförde de fyra hjältarna? (Inte så illa, kära Mac!) Om auditoriet förut varit njuggt på rättvisa, gottgjorde det nu sin förseelse. Alla voro på fötter. Alla voro i rörelse, skreko och gestikulerade. En massa jublande män trängdes kring de fyra resenärerna. »Upp med dem! Upp med dem!» ropade hundra röster. I blinken sköto fyra gestalter upp över hopen. Förgäves sökte de rycka sig loss. De fasthöllos på sina höga äreplatser och även om man önskat släppa ned dem, hade det varit svårt att göra det, så tät var massan. »Regent Street! Regent Street!» ljödo rösterna. De virvlade om i den packade mängden och en långsam ström människor som på sina axlar buro de fyra männen, drog nu mot dörren. Ute på gatan mötte en ovanlig anblick. En samling, uppgående till minst ett hundratusental, väntade där. Den ofantliga människomassan upptog hela sträckan från andra sidan av Langham Hotel till Oxford Circus.<noinclude> <references/></noinclude> 02rep8umubyxxcviz31w3uqngomnxy5 104 170426 659262 526532 2026-10-05T09:46:34Z PWidergren 11678 /* Validerad */ 659262 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="4" user="PWidergren" />{{ph|301}}</noinclude>Väldiga bifallsrop hälsade de fyra äventyrarna där de syntes över folkets huvuden under de elektriska lyktorna utanför salen. »I procession! I procession!» ropades det. Och i tät falang, blockerande gatorna från husvägg till husvägg, satte sig hopen i rörelse, tagande vägen genom Regent Street, Pall Mall, St. James's Street och Piccadilly. Londons hela centraltrafik avbröts och många små sammanstötningar lära ha ägt rum mellan de demonstrerande å ena sidan, polisen och kuskarna å den andra. Först vid midnatt frigåvos de fyra forskningsfararna utanför porten till lord John Roxtons ungkarlsvåning i Albany, sedan den uppspelta hopen i korus sjungit: »De gossarna månde vi prisa» och fulländat programmet med kungssången. Så slutade en av de märkvärdigaste aftnar London på mycket länge haft att uppvisa. Så långt min vän Macdona och det var ju en ganska riktig om ock något färglagd redogörelse för vad som tilldragit sig. Vad den förnämsta effekten angår, var den nog en häpnadsväckande överraskning för auditoriet, men det behöver knappt sägas, att den icke var det för oss. Läsaren minnes nog när jag mötte lord John Roxton då han, iklädd sin skyddande krinolin, begivit sig åstad för att skaffa professor Challenger en av »odjurets ungar». Jag har även antytt det besvär, som professorns resgods vållade oss, då vi lämnade platån och hade jag beskrivit vår sjöresa, skulle jag haft ganska mycket att säga om all möda vi gjorde oss för att med skämd fisk tillfredsställa vår snaskige reskamrats aptit. Om jag<noinclude> <references/></noinclude> 0x5em0y89b4koxn38bh40puw34lhn45 104 170427 659263 526533 2026-10-05T09:49:10Z PWidergren 11678 /* Validerad */ 659263 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="4" user="PWidergren" />302</noinclude>förut inte mycket sagt om saken var anledningen den, att professorn alldeles bestämt önskade, att icke minsta aning om det obestridliga argument vi medförde skulle uppstå hos någon, förrän den stund var inne, då hans fiender bleve vederlagda. Ännu ett ord om Londonerpterodaktylens öde. Härvidlag kan intet sägas med full visshet. Två förskrämda kvinnor intyga, att den först slagit sig ned på taket till Queen's Hall och några timmar blivit sittande där som en i järn gjuten diabolisk företeelse. Dagen därpå omtalades det i aftontidningarna, att gardisten Miles vid Coldstream-gardet, som gick på vakt utanför Marlborough House, utan tillstånd övergivit sin post och till följd därav ställts inför krigsrätt. Gardisten Miles berättelse, att han släppt geväret och sprungit gatan fram emedan han, då han tittat uppåt, plötsligt fått se den onde själv mellan honom och månen, vann icke tilltro hos rätten men torde dock ha något sammanhang med saken i fråga. Det enda intyg jag vidare har att anföra är hämtat ur loggboken på ''Friesland'', en holländsk-amerikansk paketångare, som förtäljer att den klockan nio följande morgon, då den hade Start Point tio mil styrbord om sig, passerades av någonting mitt emellan en flygande get och en kolossal läderlapp, som i hiskelig fart satte av i sydvästlig riktning. Om hemkänslans instinkt förde den åt rätt håll, finnes det intet tvivel om att den sista europeiska pterodaktylen fann sin grav någonstädes bort i Atlanten. Och Gladys — o, min Gladys! — Gladys av den mystiska sjön, som hädanefter alltid skall kallas Centralsjön, ty aldrig skall hennes namn bli odöd-<noinclude> <references/></noinclude> rbgeyulmpivlrtoz8t190j67i15f147 104 170428 659264 526535 2026-10-05T09:50:53Z PWidergren 11678 /* Validerad */ 659264 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="4" user="PWidergren" />{{ph|303}}</noinclude>liggjort genom mig. Tyckte jag mig inte alltid märka en viss hårdhet i hennes natur? Hade jag inte, även vid den tid då jag var stolt över att lyda hennes bud, en känsla av att det var en bra underlig kärlek, som ville driva den älskade till döden eller utsätta honom för dödsfara? Månne jag icke, då jag i mina innersta, ständigt framskymtande och ständigt avfärdade tankar såg förbi ansiktets skönhet och blickade in i hennes själ, upptäckte själviskhetens och nyckfullhetens tvillingskuggor svävande i bakgrunden? Älskade hon det heroiska och storslagna för dess egen skull, var det icke mera för den glans som, utan ansträngning eller uppoffring å hennes sida, skulle återfalla på henne? Eller äro väl dessa tankar den inbillade vishet som kommer efteråt? Det var mitt livs svåraste erfarenhet. I början gjorde den mig till cyniker. Men då jag skriver detta har en vecka gått om och vi ha haft vårt betydelsefulla samtal med lord John Roxton — nå ja, värre kunde det kanske ha varit. Jag vill fatta mig kort. Intet brev och intet telegram hade jag mottagit i Southampton och gripen av feberaktig oro anlände jag till den lilla villan i Streatham vid tiotiden på kvällen. Levde hon eller var hon död? Vad hade det blivit av mina drömmar om en öppen famn, ett leende ansikte och berömmande ord för hennes älskling, som vågat livet för att uppfylla hennes nyck? Jag hade redan stigit ned från de höga bergen och stod handfallen på jorden. Om hon hade ett gott skäl för sin tystnad, torde jag dock åter lyftas upp till molnen. Jag rusade genom trädgården, dunkade av alla krafter på porten, skyn-<noinclude> <references/></noinclude> aqd0dvdh3ma2eye7mq6imueb4nkl3wn 104 170429 659265 526536 2026-10-05T09:52:35Z PWidergren 11678 /* Validerad */ 659265 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="4" user="PWidergren" />304</noinclude>dade förbi den bestörta tjänsteflickan och steg in i salongen. Gladys satt på en låg soffa under den höga beslöjade lampan vid pianot. Med tre steg var jag över golvet och hade fattat båda hennes händer. »Gladys!» ropade jag. »Gladys!» Hon såg upp med förvåning i sitt ansikte. Hon var på något märkvärdigt sätt förändrad. Uttrycket i ögonen, den kalla, stirrande blicken, de sammanpressade läpparna voro nya för mig. Hon drog åt sig sina händer. »Vad menar ni?» sade hon. »Gladys!» utropade jag. »Hur är det? Du måtte väl vara min Gladys — lilla Gladys Hungerton?» »Nej», sade hon, jag är Gladys Potts. Låt mig presentera er för min man.» Hur orimligt är ej livet! Nu stod jag där, mekaniskt bugande mig och skakande hand med en liten rödhårig herre, som suttit ihopkrupen i den stora länstol som en gång varit helgad åt mig. Vi bockade oss för och grinade mot varandra. »Min far låter oss bo här tills vidare. Vi hålla på att ställa vårt hus i ordning», sade Gladys. »Jaså, jag förstår», sade jag. »Ni fick således inte mitt brev i Para?» »Nej, jag har inte fått något brev.» »Åh, så ledsamt. Det skulle ha förklarat allt.» »Det är klart nog», sade jag. »Jag har talat om allt angående er för William», sade hon. »Vi ha inga hemligheter för varandra. Jag är så ledsen för det. Men så särdeles djupt var det väl inte, då ni kunde begiva er till världens<noinclude> <references/></noinclude> jc3izywt8w5z6vc45ecb8vtd4zn3kwl 104 170430 659266 526537 2026-10-05T09:54:38Z PWidergren 11678 /* Validerad */ 659266 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="4" user="PWidergren" />{{ph|305}}</noinclude>andra ände och lämna mig här ensam? Ni är väl inte ond på mig?» »Nej, för ingen del. Nu tror jag, jag går.» »Tag några förfriskningar», sade den lille mannen och tillade helt förtroligt: »Så här är det alltid, inte sant? Och det måste så vara, när ej månggifte är tillåtet — jag menar, att vanligen är det så, fastän åt andra hållet.» Han skrattade som en idiot, under det att jag gick åt dörren. Jag hade gått igenom den, då jag plötsligt fick en fantastisk ingivelse och jag gick tillbaka till min lycklige rival, som kastade en nervös blick på den elektriska ringledningen. »Vill ni svara mig på en fråga?» sade jag. »Om den inte är alltför orimlig», sade han, »Hur bar ni er åt? Har ni sökt och funnit någon dold skatt, har ni upptäckt nordpolen eller besegrat en sjörövare eller flugit över Kanalen, eller vad har ni gjort? Varuti består er romantiska nimbus? Hur har ni skaffat er den?» Han stirrade på mig med ett uttryck av hopplöshet i sitt tomma, beskedliga, skäggiga lilla ansikte. »Tycker ni inte att det där är väl personligt?» sade han. »Tillåt mig en annan fråga. Vad är ni? Vad har ni för yrke?» »Jag är skrivare hos en advokatfirma», sade han. »Andre mannen hos Johnson och Merivale, 41, Chancery Lane.» »God natt», sade jag och försvann likt alla andra förkrossade hjältar i mörkret, med sorg, raseri och<noinclude> <references/> {{m|20 — <i>Doyle, En försvunnen värld.</i>}}</noinclude> shgsrioordkawv6ez60kfhhitlv74z2 104 170431 659267 526538 2026-10-05T09:56:32Z PWidergren 11678 /* Validerad */ 659267 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="4" user="PWidergren" />306</noinclude>skrattlust sjudande inom mig, som i en kokande gryta. Ännu en liten scen, och jag slutar. I går afton superade vi allesammans i lord John Roxtons ungkarlsvåning, rökte och pratade, som goda kamrater, om våra äventyr. Det var ganska eget att se de gamla välkända ansiktena och gestalterna i dessa omgivningar. Där satt Challenger med sitt nedlåtande leende, sina sänkta ögonlock, sina intoleranta ögon, sitt yviga skägg, sitt väldiga bröst svällande och pustande, då han läste lagen för Summerlee. Och Summerlee sedan — där satt han med sin korta törnträspipa mellan de tunna mustascherna och det gråa bockskägget, under det att det magra ansiktet sköt fram i ivrig debatt, för det mesta bestridande Challengers alla påståenden. Och så vår värd med sitt fårade örnansikte och sina kalla, blåa glaciärögon, i vilkas djup alltid låg ett skimmer av satir och humor. Se där det sista intryck jag fört med mig av dem. Det var efter supén. Vi sutto i hans egen helgedom, rummet med den rosafärgade belysningen och de många troféerna, och lord John hade något som han ville säga oss. Ur ett skåp hade han tagit fram en gammal cigarrlåda och denna ställde han framför sig på bordet. »Det är en sak», sade han, »som jag kanske bort tala om förut, men jag ville ha litet mera klart för mig hur jag hade det. Det tjänar ingenting till att väcka förhoppningar, som sedan gå i kvav. Men nu är det fråga om fakta och inte om förhoppningar. Ni minnas nog den dag då vi anträffade pterodaktyl-<noinclude> <references/></noinclude> pohqqwdhtc490zreifbibttvgskqlkb 104 170432 659268 526539 2026-10-05T09:58:47Z PWidergren 11678 /* Validerad */ 659268 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="4" user="PWidergren" />{{ph|307}}</noinclude>nästet i träsket — inte sant? Någonting i markens beskaffenhet ådrog sig mitt intresse. Det är möjligt, att det undgått er och därför skall jag berätta er vad det var. Det var ett vulkaniskt lufthål, fyllt med blålera.» Professorerna nickade. »Nu är det så, att jag i hela världen ej anträffat mer än ett enda ställe som var en vulkanisk krater, igenfylld med blålera. Det stället var den stora De Beers-diamantgruvan i Kimberley. Jag hade alltså fått diamanter i huvudet på mig. Jag riggade upp ett slags bur för att hålla mig de stinkande odjuren från livet och tillbringade, väpnad med en liten spade, en lycklig dag där. Se här vad jag fick.» Han öppnade en cigarrlåda, stjälpte ur den, och tjugo till trettio oslipade stenar, i storlek varierande mellan en böna och en kastanje, föllo ned på bordet. »Ni tycka kanske, att jag bort tala om det för er då. Det skulle jag ha gjort, men jag vet, att världen är full av fällor för den oförsiktige och att stenar kunna vara hur stora som helst och ändå ha föga värde. Jag tog dem därför hem med mig och lämnade redan första dagen en till Spinks samt bad honom låta slipa och värdera den.» Han tog en pillerdosa ur fickan och ur dosan föll en gnistrande diamant — en av de vackraste stenar jag någonsin sett. »Se där resultatet», sade han. »Han värderar dem allesammans till minst tvåhundra tusen pund. Naturligtvis ha vi alla lika andel i dem. Någonting annat kan ej komma i fråga. Nå, Challenger, vad ämnar ni göra med era femtiotusen?» {{tomrad}}<noinclude> <references/></noinclude> gkl6ww7mrkqdelz36804gkycfzyg2t8 104 170433 659269 526540 2026-10-05T09:59:50Z PWidergren 11678 /* Validerad */ 659269 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="4" user="PWidergren" />308</noinclude>»Om ni verkligen vidhåller er generösa uppfattning», sade professorn, »så tror jag att jag grundlägger ett privat museum, ty det har länge utgjort en av mina drömmar.» »Och ni, Summerlee?» »Jag tror jag tar avsked från tjänsten och på så sätt får tid att ägna mig åt klassificeringen av kalkfossilierna.» »Och jag använder mitt», sade lord John, »till att utrusta en expedition och än en gång kasta en blick på den kära gamla platån. Vad er beträffar, min unge vän, använder väl ni era pengar till att gifta er.» »Inte precis än», sade jag med ett sorgset leende. »Om ni vill ha mig med, följer jag nog hellre er.» Lord John sade ingenting, men en brun hand sträcktes över bordet och omfattade min. {{linje|5em}} {{tomrad}}<noinclude> <references/></noinclude> 0zae3rwkw6kqfxfs7nny39yclq74jxq 104 170435 659271 526543 2026-10-05T10:11:20Z PWidergren 11678 /* Validerad */ 659271 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="4" user="PWidergren" /></noinclude>{| style="margin:auto;" |- |style="text-align:center; vertical-align:top;" colspan="3"|{{större|ILLUSTRATIONSFÖRTECKNING:|150}} |- |style="text-align:right; vertical-align:top;" colspan="3"|Sid. |- |style="text-align:right; vertical-align:top;" rowspan="2"|I. |style="text-align:left; vertical-align:top;"|PROFESSOR SUMMERLEE; F. R. S; E. D. MALONE (DAILY GAZETTE); PROFESSOR G. E. CHALLENGER; F. R. S., F. R. G. S; LORD JOHN ROXTON |style="text-align:right; vertical-align:top;" rowspan="2"|2 |- |style="text-align:center; vertical-align:top;"|Medlemmarna av expeditionen. (titelplansch.) |- |style="text-align:right; vertical-align:top;" rowspan="2"|II. |style="text-align:left; vertical-align:top;"|VIDUNDRET |style="text-align:right; vertical-align:top;" rowspan="2"|49 |- |style="text-align:center; vertical-align:top;"|(Avritat i Maple Whites skissbok.) |- |style="text-align:right; vertical-align:top;" rowspan="2"|III. |style="text-align:left; vertical-align:top;"|PLATÅN SEDD PÅ AVSTÅND |style="text-align:right; vertical-align:top;" rowspan="2"|57 |- |style="text-align:center; vertical-align:top;"|(Efter ett fotografi av professor Challenger.) |- |style="text-align:right; vertical-align:top;" rowspan="2"|IV. |style="text-align:left; vertical-align:top;"|PLATÅN |style="text-align:right; vertical-align:top;" rowspan="2"|141 |- |style="text-align:center; vertical-align:top;"|(Fotograferad av E. D. Malone från den steniga slätten.) |- |style="text-align:right; vertical-align:top;" rowspan="2"|V. |style="text-align:left; vertical-align:top;"|IGUANODONERNAS KJUSA |style="text-align:right; vertical-align:top;" rowspan="2"|159 |- |style="text-align:center; vertical-align:top;"|(Utförd av mr Pat. L. Forbes efter en skiss av E. D. Malone.) |- |style="text-align:right; vertical-align:top;" rowspan="2"|VI. |style="text-align:left; vertical-align:top;"|PETRODAKTYLERNAS TRÄSK |style="text-align:right; vertical-align:top;" rowspan="2"|177 |- |style="text-align:center; vertical-align:top;"|(Utförd av mr Pat. L. Forbes efter en skiss av E. D. Malone.) |- |style="text-align:right; vertical-align:top;" rowspan="2"|VII. |style="text-align:left; vertical-align:top;"|VY AV PLATÅN I DESS HELHET FRÅN GINGKOTRÄDETS TOPP |style="text-align:right; vertical-align:top;" rowspan="2"|195 |- |style="text-align:center; vertical-align:top;"|(Utförd av mr Pat. L. Forbes efter en skiss av E. D. Malone.) |- |style="text-align:right; vertical-align:top;" rowspan="2"|VIII. |style="text-align:left; vertical-align:top;"|UTKAST TILL EN KARTA ÖVER MAPLE WHITES LAND |style="text-align:right; vertical-align:top;" rowspan="2"|196 |- |style="text-align:center; vertical-align:top;"|&nbsp; |- |style="text-align:right; vertical-align:top;" rowspan="2"|IX. |style="text-align:left; vertical-align:top;"|CENTRALSJÖN |style="text-align:right; vertical-align:top;" rowspan="2"|265 |- |style="text-align:center; vertical-align:top;"|(Utförd av mr Pat. L. Forbes efter en skiss av E. D. Malone.) |- |} {{tomrad}}<noinclude> <references/></noinclude> liog727tpwvsyf974whiffr8zqs7agt 0 194757 659247 659193 2026-10-04T16:06:59Z ~2026-52410-48 19170 Samtida skildringar. 659247 wikitext text/x-wiki <div class="layout2" style="text-align:justify"> {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,<br>Af den 22 Decembris 1703|kommentar={{Wikipedialänk|Rákócziupproret}}}} <div style="text-align: center;">Wien den 28 Nowembris</div> Man begynner at blifwa här mehr och mehr bestört öfwer det Ungerske owäsendet, warandes Rebellernes hoop redan anwuxen til 80000 man, hwar af 25000 skola hafwa sig wänt emot Generalen Grefwe Schlick som ey mehr än 5000 man ordentliget krigsfolck hoos sig hafwer ; och som han därföre ey är i tilstånd at sättia sig emot dem, så har han måst draga sig tilbaka under Presburg, hwar igenom wägen in uti Mahren och Österrijke för denne swärmen står aldeles öpen. De äre redan komne in til 7 mijhl här ifrån, och måste man dem nu stundeligen här under Staden förwänta. De äre fuller ey försedde med det som fordras til en belägring, men så måste man likwäl fruchta, at de lära sig wåga til at utplundra och i brand sättia förstäderne, hwilka både til skiöna huus och myckenhet af inwånare ey gifwa sielfwa staden något efter. Det skulle och see mächta slätt ut, om de sig företaga at spärra tilförsel af lifzmedel til Staden, hwilken där med ey är så rätt rikeligen försedd. De Danska och flere Troupper, som hafwa ståt wid Passaw til at betäckia de Österrikiske landeu, äre beordrade at draga sig hijt åt, och skulle ingen ting kunna hindra Churförsten af Beijern, om han wore i tilstånd at med någon macht gå Donaw ntföre. I Mähren Schlesien och Österrijke är redan en stoor skreck, och är alt landfolket upbodat til at besättia de förnämsta Passen. I Ungern taga Rebellerne bort den ena orten efter andra, och säijes Erlaw iämwäl nyligen wara förlorat. <div class="layout2" style="text-align:justify"> {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,<br>Af den 29 Decembris 1703}}<div style="text-align: center;">Wien den 5 Decemberis</div> Faran för Rebellerne, Som sidst syntes wara mycket stor. är nu något blefwen för minskat, Efter de hafwa sedermera dragit sig några mil til baka Och man i medler tid fått rådrum att uppbåda Adeln och Landfolcket till att besettia gräntzerne, så att de nu ey utan med en starck macht skulle kunna sig igenom trängia Printz Eugenius är och i desse dagar gången att Presburg, både til att där giöra anstalter til mottwärn och elliest som seijes, till att giöra Rebellerne några förslag till Vapnens nederlägiande. Uti den första faran blef den vngerske Kongl. Cronan ifrån Presburg hijt förd. <div class="layout2" style="text-align:justify"> {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,<br>Af den 5 Januarii 1704}}<div style="text-align: center;">Wien den 12 Decembris</div> Rebellerne stå 2 mijhl när Presburg, och hota at wilja den Staden så wäl som de andra i Ungern belägra, Hwar emot Printz Eugenius gör alle nodige anstalter, och låter jämwäl Fästningerne Raab, Comorra och Leopold Statt med hwariehanda nödwändigheter försee. Man hoppas, at när de i Marche warande Keiserlige troupperne komma tilsamman, lärer något emot denne swärmen kunna uträttas, hwilken likwäl ey är så beskaffat, som man här til meent, utan det blifwer enfälleligen berättat af dem, som warit ibland dem, at de ey äre något sammanrappat utan mästedels ett wackert och wälöfwat folck. Ragotsky sielf är gången med en stoor hoop åt Siebenburgen, och har hafft ett anslag på Clausenburg förmedelst ett hemligit förstånd med några af besättningen, Men det är uptächt blifwit och altså anslaget gått til intet. <div class="layout2" style="text-align:justify"> {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,<br>Af den 12 Januarii 1704}}<div style="text-align: center;">Wien den 19 Decembris</div> Fruchtan för Rebellerne har här åter igen så mycket mehra tiltagit, som i desse dagar några 100 af dem äre gångae öfwer mark strömen, hwilken skilier Ungern ifrån Österrijke, nederhuggit alt hwad giort dem motstånd, stuckit åtskillige byar och fläcker 4 mijhl här ifrån i brand, och der uppå dragit sig åter tilbaka. Och efter nu kiölden starkt infaller, och Donaw såwäl som andre strömar torde tilfrysa, så befarar man, ey utan grund, at denne swärmen lärer utan hinder sammansättia sig med dem på denne sidan om Donaw, som föga bätter äre sinnade, och ströfwa alt under portarne af denne Staden. <div class="layout2" style="text-align:justify"> {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,<br>Af den 19 Januarii 1704}}<div style="text-align: center;">Wien den 26 Decembris</div> Rebellerne hafwa sig åter tilbaka dragit, til at desto mera oanfächtat niuta deras quarter. De Danske Tronpperne, som för någre dagar sedan kommo hijt utföre, bestående i 1000 man äre gångne åt Presburg, der emot äro de andre, som komma utur Italien och anföras af General Lieutnanten Tramp, beordrade at sättia sig i Öfwer Österrike, hwarest man mycket fruchtar för ett infal af Churfursten i Beyren. Här i staden äre alla Inwånarne på nytt upskrefne, och några wisse af Magistraten nämde til at i hwart och ett huus undersöika, om man efter befalning har sig med Lifzmedel nogsamt försett. Uniwersitetet har sig tilbudit at af Studenterne uprätta 1 compagnie till häst och 3 til foot, hwilket af Hans Keyserlige May:tt mycket wäl är uptagit, och befalning gifwen at dem med Gewähr och underhåld försee. I Mären hafwa Rebellerne ännu ey något särdeles kunnat uträtta, efter Innwånarne, så mycket man här til förnummit, stå fast wid deras trohets plicht. Elliest wil här säijas, at någon underhandling med Rebellerne först om ett tilstånd på någre wekor, och sedan om en fulkomlig förlikning skal i Presburg wara under händer, och at någre förslag och wilkor på bägge sidor skola wara tilbudne, men man wet ännu ey wäl, hwad grund eller liknelse sådant kan hafwa. <div class="layout2" style="text-align:justify"> {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,<br>Af den 26 Januarii 1704}}<div style="text-align: center;">Wien den 2 Januarij</div> Med Rebellerue i Ungern har det alt fort ett farligit vtseende. De äro til några 1000 man wid den nu starckt tilsättiande frosten gångne öfwer Donau, til hwilka och de som boo på denne sidan, sigh förfoga, så at innan kort hela Konungarijket Uugern lärer wara uproriskt och i wapn. <div class="layout2" style="text-align:justify"> {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,<br>Af den 2 Februarii 1704}}<div style="text-align: center;">Wijen den 9 Jannarij</div> I Ungern spela Rebellerne alt fort mästare, och äre de Keyserlige alt försvage at något emot dem forsökia, så at nöden dageligen mehr och mehr tilwäxer, Printz Eugenius är ifrån Presburg hijt tilbaka kommen til at biwista Krigsrådslagen, som wid Churförstens af Phaltz ankomst, hwilken man stundeligen förwäntar, skola hållas. <div class="layout2" style="text-align:justify"> {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,<br>Af den 9 Februarii 1704}}<div style="text-align: center;">Wien den 16 Januarij</div> Der emot är hela Ungern, så wäl på denne, som på andra sidan om Donawströmen i full upresning, så at detta folket swårligen lärer kunna bringas til lydna igen, så framt icke Hans Keyserlige May:tt antingen sänder emot dem en fulkomlig Krigsmacht, eller aldeles ingår de swåre puncter, som af dem blifwa påstådde. <div class="layout2" style="text-align:justify"> {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,<br>Af den 16 Februarii 1704}}<div style="text-align: center;">Wien den 23 Januarij</div> Printz Eugenius lärer ey gå tilbaka åt Ungern, som man förment, utan General Heister har fått befalning at wärket der utföra emot Rebellerne, hwilka nu som tilförende der spela mästare, och wilia af ingen förlikning weta. <div class="layout2" style="text-align:justify"> {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,<br>Af den 23 Februarii 1704}}<div style="text-align: center;">Wien den 30 Januarij</div> General Heister är för några dagar sedan gången åt Ungern til at där anföra wärket emot Rebellerne, och skal General Palfi gå åt Croatien, til at där församla landmilitien, och på den sidan inbryta i Ungern. Det synes som wore Rebellerne mehr förtänkte på at förswara deras frijheet, och ansträngia Hans Keyserlige May:tt til at på nytt bekräfta och handhafwa deras priwilegier, än at infalla i de Keyserlige arfländerne, efter som det eliest skulle falla dem mächta lätt at ströfwa öfwer hela Mähren och Österrijke, alldenstund de nästan intet motstånd finna De begynna at säija, at de äre willige til at begifwa sig under lydna, så framt man wille tillåta främmande machter at garantera, hwad som beslutit blifwer, men detta hofwet lärer til sådant swårligen samtyckia. <div class="layout2" style="text-align:justify"> {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,<br>Af den 1 Martij 1704}}<div style="text-align: center;">Wien den 6 Februarij</div> Hans Keyserlige May:tt har omsider låtit sig öfwertala til en underhandlig med Rebellerne, och har redan afsänt pass för deras fulmächtige til at infinna sig i Presburg, dijt och wisse Keyserlige Commissarier sig begifwa til at detta folkets klagomåhl anhöra, och till hofwet berätta. <div class="layout2" style="text-align:justify"> {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,<br>Af den 8 Martij 1704}}<div style="text-align: center;">Wien den 13 Februarij</div> Owäsendet i Ungern tager mehr och mehr ofwerhand, Rebellerne stå allenast några miihl här ifrån, och drifwa för sig Generalen Heister med hans underhafwande troupper, som bestå allenast af 4 a 5000 man. Bemelte General har för större säkerheet skul i går skickat ifrån sig bätter hijt åt Cantzliet och en del af Bagaget, samt det Artolleriet, som har stått i Himberg. Såsom nu ingen tilförsel mehr skeer utur Ungern, hwar ifrån denne staden drager sitt förnämsta underhåld, så stiger här prijset på all ting til dubbelt, och skulle denne oredan länge påstå, så hade man här en almän brist och hungers nöd at befara. Elliest har Hans Keyserlige May:t nu iakat til alt det Rebellerne hafwa begärt, iämwäl til sådanne saker, som man intet hade trott, och lärer sig altså snart utwijsa, om de der med äro tilfredz, eller om de med andra fiender liggia under täcket, och tänkia deras wärk til det yttersta drifwa. <div class="layout2" style="text-align:justify"> {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,<br>Af den 15 Martij 1704}}<div style="text-align: center;">Wien den 20 Februarij</div> Rebellerne hafwa nu åter dragit sig tilbaka igen, och begynner man at hoppas, at de omsider lära stå at bewekas til at antaga Hans Keyserlige May:tz anbod, warandes en och annan af de främmande Ministrerne ombeden at giöra der om försök hoos Gref Berezini en af Rebellernes förnämsta hufwud, som i Ragotzis namn förer hela wärket Det lärer sig innan kort utwijsa, hwad der med kan uträttas <div class="layout2" style="text-align:justify"> {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,<br>Af den 22 Martij 1704}}<div style="text-align: center;">Wien den 27 Februarij</div> Den Hollenske Gesanten är i desse dagar här ifrån gången åt Ungern til at försökia, om igenom sine Principalers medling en förlikning med Rebellerne kan stå at träffas. Den Engelske som först i går är ifrån Holland hijt tilbaka kommen, går uti samma ährende oförtöfwat efter. I medlertid ströfwa Rebellerne så wäl in åt Mähren, som Österrijke, och har man utaf åtskillige bref, som hoos fasttagne misstänkte personer här åro fundne, kunnat märkia, at de med andra fiender spela under ett täcke. <div class="layout2" style="text-align:justify"> {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,<br>Af den 29 Martij 1704}}<div style="text-align: center;">Wieu den 5 Martij</div> Den Hollenske Gesanten, som war gången åt Ungern, är i dag hijt tilbaka kommen. Så mycket man förnimmer, skal Grefwe Berczini hafwa emot honom betygat, at fuller han för sin person hade stor benägenheet til en förlikning, men at det woro för honom nödigt at med Ragotzi och de öfrige först sig der om förena. Man sluter här af, at det föga nogot hopp är detta owäsendets biläggiande i wänligheet, efter Rebellerne spänna bogan för högt, och man märker at de några främmande Ministrer hoos sig hafwa, hwilka ey lära läggia något til godo. <div class="layout2" style="text-align:justify"> {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,<br>Af den 12 Aprilis 1704}}<div style="text-align: center;">Wieu den 19 Martij</div> Rebellerne ströfwade i dag 8 dagar sedan på en mijhl när under staden, och stucko för wåra ögon några byar och fleckar i brand. Det hade det anseendet, som wille de det samma med wåra förstäder försökia, fördenskul man här lät hela dagen Styckerne på wallarne upföra, och det Keyserlige och Kongl. Lijfgardet tillika med en ansenlig hoop här warande Officerare och Woluntairer utrycka, hwilka likwäl ey kommo med fienden til någon träffning, efter de nsamma uppå erhållen kudskap om General Heisters annalkande drog sig tilbaka. Dagen efter blef här middagstideu ett så grufweliget alarm, owist af hwad orsak och anledning, at man dess like aldrig har sedt. Folket i förstäderne lupo up ifrån maten, lemnandes alt efter sig, och hwad de i hastighet medtogo kastade de i flyckten ifrån sig igen, menandes at Rebellerne woro dem på hälarna. Sedermera har man med stor glädie förnummit, at General Heister har hållit med fienden en mycket lycklig drabbning några mijhl här ifrån, nederlagt en stoor deel af dem, och iagat de öfrige tilbaka alt in til Raab, där be:te General nu står, påwentandes fotfolket. Artolleriet och trotzen efter sig [..] at widare sin lycka fullfölia, Där igenom är mau nu på en tid befriat ifrån Rebellernes ströfwande, och begynner repa mod igen. Hans Keyserlige May:tt har [..] de allmännne tarfwerne låtit det mästa silfwret utur alla klåster både här i staden och i arfländerne nttaga, åth wilket en ansenlig summa penningar lärer lärer upbringas. <div class="layout2" style="text-align:justify"> {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,<br>Af den 19 Aprilis 1704}}<div style="text-align: center;">Wien den 26 Martij</div> Man har för några dagar sedan hijt fört 400 fångna Rebeller, hwilcka uti band och bojor, samt med watn och bröd spisade skola här på Linierne arbeta, och sedan försändas til galererne. General Heister har wid Raab fått til sig Footfolcket och Artolleriet, och så snart han ock får här ifrån de begärte Ammunitions sorterne och annan tilbehör, som nu skickas på Donau utföre, är han sinnat at angripa den större Öön Schütt, och Rebellerne dernt förjaga, äfwen som på den mindre redan skedt är. Til bemelte General äro här utur Cantzliet sände öpne bref af Hans Keyserlige May:tt underskrefne, hwarutinnan allom dem, som innom en wiss dag antingen til den Keyserlige Armeen sig infinna, eller bewisligen förfoga sig til deras hemwist, nåd och tilgift för alt som begångit är samt frij och rolig besittning i deras godz och egendom tilsäijes, Men at de i widrigt fall med eld och swärd utan all widare nåd skola blifwa förfölgde. Detta säijes hafwa hafft den wärkan, at hela districter skola sig redan hafwa beqwemat, och erhållit nåd, så at man nu begynner hafwa gått hopp at den länge önskade ro ligheten, åt minstone på denna sidan Donanströmen med det första skal kunna återwinnas. Den Pohlniske Printzen Jacob Sobieskys Förstinna, Keysererns Syster, är i dag ifrån Olau hijt kommen, och lärer sig här någon tijd uppehålla. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,<br>Af den 26 Aprilis 1704}}<div style="text-align: center;">Wien den 2 Aprilis</div> Man förnimmer nu med stor glädie, at alle prowincierne på denne sidan Donaw strömen hafwa underkastat sig Hans Keyserlige May:ts nåd, och å nyo med eed sig til lydna förbundit. Det samma spörier man ifrån de Stul Weisenburgiske districten, och at alle Rebellerne som stått der i negden, hafwa sig bequämat hwar med det på den sidan näst gräntzande Ungern är bracht i fredlighet igen. Uti öfwer-Ungern äro fuller Rebellerne ännu halsstarrige, och hafwa sig några orter nyligen bemächtigat, men man förmodar, at General Heister, som nu är dijt åt i antog, skal och dem snart förskingra, och at när de få höra om deras medbröders sidste nederlag, och de öfriges beqwämande, lära de följa deras exempel. Doch säijes Ragotsky med hela sin macht wara i marche begrepen til at möta General Heister, och at han skal hafwa låtit sättia Gref Caroli i band och Bojjor, för det at han i den sidste träfningen sig så illa hållit, och med sitt Rytterij först tagit flychten. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,<br>Af den 3 Maij 1704}}<div style="text-align: center;">Wien den 9 Aprilis</div> Man giör sig nu om det Ungerska wäsendet alt mehr och mehr hopp, efter det har uti åtskillige små drabningar emot Rebellerne lyckats. General Heister förnimmes åter hafwa förskingrat några 1000 man deraf intet långt ifrån Stulweisenburg, och har der uppå låtit sine troupper wända sig åth Comorra, dijt han den 5 hujus är ankommen. Om han nu ärnar sig at angripa Öön Schütt, där Rebellerne äro ännu temmelig starke, eller om han wil gå öfwer Wagströmen lärer sig innan kort yttra. Elliest har man ifrån Schütt den efterrättelsen, at Rebellerne gifwa sig hopetals der ifrån öfwer Donaw in på andra sidan i fruchtan at blifwa af de wåra öfwerfalne. Ifrån Pressburg berättas, at Rebellerne för några dagar sedan hafwa giort et ströfwande dit åt, och utom staden bortsnappat en wiss person, för hwilkens löösgifwande de påstå, at 200 af de fångne Rebellerne som där på linierne arbeta måtte frijställas. Detta arbetet drifwes med högsta flijt, så at man förmodar innan några wekor wara der med aldelesfärdig. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,<br>Af den 10 Maij 1704}}<div style="text-align: center;">Wien den 16 Aprilis</div> Generalen Heister förnimmes nu wara ifrån Comorra öfwer Donaw strömen, och draga sig åt Neuheüsel. De Keyserlige och danske Troupperne hafwa för några dagar sedan til 1500 man starke giort ett försök på Öön Schütt, hwilket i förstone så wäl lyckats, at de där fattat posto, och i en Drabning med Rebellerne tilfogat dem en märkelig skada, men desse hade sig åter med några 1000 man förstärkt och welat de Keyserlige på nytt angripa, hwilka sådant märkiandes, och at ingen undsättning ifrån General Heister war at förwänta, drogo sig til deras farkoster igen at sättia sig tilbaka öfwer strömen, det doch så hastigt ey ske kunde, at icke Rebellerne hinte hugga in på dem och någon der af nedergiöra. I Mähren äro Rebellerne åter nyligen infalne, och hafwa der med heriande och brännande mächta illa framfarit. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,<br>Af den 17 Maij 1704}}<div style="text-align: center;">Wien den23 Aprilis</div> General Hetsters framgång emot Rebellerne tager dageligen til. Han har nyligen drifwit dem ifrån Neüheüsel, och sedan med en temmelig deras förlnst förjagat dem ifrån stora Ööen Schütt sättiandes sig nu i stånd at ryckia emot Ragotsky, hwilken man ey tror lära honom afbida, efter han inge eller mycket fåå reglerade Troupper hoos sig hafwer, ock Ungrarne allena näpligen lära sig emot de Keyserlige wåga. I medlertid har man til at dem insöfwa, och i förhopning at de sielfwe lära gå ifrån hwar annan, tilsagt deras här warande utskickade ett stilstånd, och nämt 4 Comissarier, til at på en wiss bestämd ort komma med dem tilsamman, och undersökia deras anförde beswärsmåhl, på det saken måtte igenom en inbördes wänlig förlikning kunna bringas til slut. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,<br>Af den 24 Maij 1704}}<div style="text-align: center;">Wien den 30 Aprilis</div> Ifrån Generalen Heister har man de tidenderne, at han låtit besättia Öön Schütt med 600 man, och är nu med Armeen i fult antog at widare upsökia fienden, warandes af de underden unge Grefwe Heister stående Croateir förstärkt blefwen. Chnrförsten af Phaltz är ännu här, man lärer innan kort begifwa sig hem igen, sedan han först afwachtat, hwad ntgång den med Rebellerne anstälte handlingen tagandes warder. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,<br>Af den 31 Maij 1704}}<div style="text-align: center;">Wien den 7 Maij</div> General Heister har åter nyligen wid Seret förstrött ett partie Rebeller under Berezini och Gref Caroli, och har der uppå dragit sig åt Comorra, i upsåt at angripa de wid Stulweisenburg å nyo församlade Rebellerne, som den af Hans Keyserlige May:tz erhålne nåden åter förkastat. Doch talar man här ännu mycket om ett stilstånd, under hwilkets förlopp en fullkomlig förlikning skal kunna träffas. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,<br>Af den 7 Junii 1704}}<div style="text-align: center;">Wien den 14 Maij</div> Sedan General Heister gått öfwer Wagströmen åt Stulweisenburg, hafwa Rebellerne åter begynt dragit sig öfwer Donaw närmare hijt åt. Ifrån deras fulmächtige, som här hafwa warit, har man sedermera ingen underrättelse haft, huru de tilbaka förde propositionerne hafwa blifwit uptagne, så at med den föreslagne förlikningen ännu ey widare kommit är. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,<br>Af den 14 Junii 1704}}<div style="text-align: center;">Wien den 21 Maij</div> I Ungern år de Keyserlige wapnens framgång igenom Rebellernes tilwäxande macht åter igen märkeligen hämmat, och hafwa desse icke allenast wid Ödenburg sig i ett stort antal tilsammans draget, utan och i eu ansenlig myckenhet på Öön Schütt sig åter infunnit, warandes General Heister förswag at dem där angripa. Så äro och i går tidender inlupne at General Ritschaw, som utur Mähren har med några 1000 man giort ett ströfwande in i Ungern, är af dem blifwen omringat, och i grund slagen. Der til med är och nu hela Siebenburgen blifwit uproriskt, hwar til ey litet hulpit hafwer, at General Rabuin har igenom ett starkt detachement Ryttare låtit uti en wiss Ewangelisk ort Enget benämd, där och en Academie är, alle inwånarne unge och gamle, manfolk och qwinfolk, iämte alle studenter, som warit öfwer 500, iämmerligen nederhugga. Hwad detta förfarandet lärer hafwa för wärkan ibland Religions förwanterne i de öfrige Keyserlige arfländerne, får man innan kort erfara. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,<br>Af den 21 Junii 1704}}<div style="text-align: center;">Wien den 28 Maij</div> Rebellernes fulmächtige äro nu utur Ungern åter hijtkomne, och hafwa til swar på de medförde propositionerne, gifwit tilkiänna, at deras principaler ingalunda wilja emottaga det föreslagne stilståndet, menandes, at om man har alfwar med förlikningen, är deras åstundan detta hofwet redan nog bekant. I det öfrige tilbiudade sig at wilja begifwa sig under Hans Keyserlige May:tz lydna igen, så framt man dem deras wälfångne gamla frijheter wil förunna, samt deras klagomåhl och beswär afhielpa. I medlertid tiltager deras macht dageligen och fruchtar man, at de i desse dagar lära General Heisters Armee angripa. Presburg och Neüheüsel håller man före redan wara af dem berände. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,<br>Af den 28 Junii 1704}}<div style="text-align: center;">Wien den 4 Junij</div> De Ungerske fulmächtige hafwa ännu uti deras wärf ey något kunnat uträtta ; I medlertid hafwa Rebellerne för några dagar sedan här ett stort tumult förorsakat, i det de äfwen på samma dag då Hans Keyserlige May:tz födelse dag firades, äro på en fierdels mjhl närin under staden ankomne hafwa åtskillige orter utplundrat och förbränt, och uti ett Keyserliget lust hoff, Neü Gebeüde benämt, alle där befintelige wildiuren, Leijon, Leoparder, Tiger, och Pantherdiur ihielslagit, undantagandes en hwijt Örn, den de lämnat wid lifwet, och allenast wingarna honom afskurit. Man har ännu följande dagen utskickat några 100 Man detta partiet at efterjaga, men det war redan borto, så at man ey eu gång kunde erfara, hwart åt det sig wänt. Nu är ett ansenliget Manskap til häst och foot så wäl af Soldater som borgerskap utmarcherat, til at besättia de nye Linierne, och förstäderne för alt ytterligare anfall at betäckia. P. S. Nu på stunden förnimmer man en Enspännare wara ankommen med berättelse, at General Heister har wid Altenburg uti en träffning nederlagt 3000 Rebeller, och eröfrat 30 stycken, warandes Gref Caroli deras anförare, alenast med 200 man på flychten undankommen, hwarom bekräftelse och omständigheter med nästa förwäntas. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,<br>Af den 5 Julii 1704}}<div style="text-align: center;">Wien den 11 Junij</div> Man har nu fått bekräftelse och utförlig berättelse om den lycklige träffning, som General Heister nyligen haft med Rebellerne, i det be te General med 6000 Man den 3 hujus angripit deras Generaler Grefwe Forgatz och Caroli, som med 18000 Man hade honom nästan omränt, och dem så slaget, at öfwer 3000 Man äro på platzen blefne, och de öfrige aldeles förskingrade. 9 Stycken 28 Fanor, och hela decas Läger der äro blefne de wåra til byte. På wår sida äro intet fult 100 döde, och äfwen så många blesserade. Nu säijes at Ragotsky, Berczini, Caroli och Forgatz wilia anwända alla krafter denne förlusten at hämnas, och at de församla deras Troupper igen wid Mark, som man och i går ifrån den sidan åtskillige stora eldar har sedt upstiga. Här blifwa de nye linierne för alla påkommande händelser med starkt manskap och goda Officerare försedde, och åtskillige förrådhuus uprättade, på det någon brist ey måtte wara på nödige lifsmedel. Oachtat den erhåldne segren förklarar det keyserlige hofwet sig benäget til at låta handlingen med Rebellerne företaga, och tilbiuder dem efter anseendet goda wilkor, och fullkomlig försäkran. Men om det skeer allenast til at dem insöfwa, och upwäcka ibland dem oenighet, kan man ey weta. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,<br>Af den 12 Julii 1704}}<div style="text-align: center;">Wien den 18 Junij</div> Utur Ungern är nu i några dagar ey något särdeles inkommit, förutan det, at Rebellerne med heriande, stöflande och brännande alt fort mächta illa framfara. Här är ett rychte, at General Nehm skal ey långt ifrån Öfen hafwa öfwerfallit Ragotsky, och några 1000 af hans folk nedeigiort, men det fordrar ännu bekräftelse. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,<br>Af den 19 Julii 1704}}<div style="text-align: center;">Wien den 25 Junij</div> Handlingen med de Ungerske Rebellerne står ännu i widt Fält, och kan man med ingen wisshet säija, om någon liknelse der til är eller intet. Det rychtet, som nyligen här utspriddes om General Nehms Träffning med Ragotsky befinnes wara utan grund, och der af komwit, at be te General har med några 1000 Raitzer undsatt Erlaw, och Zolnock igentaget, hwaruppå Ragottsky har med sitt Läger i största hast upbrutit, och dragit sig tilbaka åth Theissen {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,<br>Af den 26 Julii 1704}}<div style="text-align: center;">Wien den 7 Julij</div> De Keyserlige Commissarierne hafwa i Papa hållit samtal med några förnäme af Rebellerue, hwar uppå desse hafwa skickat Enspännare til Ragotsky at berätta hwad som woro förelupit, och förnimma hans mening. Utaf desie underhandlingar dömer man, at något hopp ännu är til förlikning, och fördenskul håller General Heister sig stilla wid Nickelsdorf, förwäntandes huru alt wil aflöpa. I medlertid ströfwa likwäl Rebellerne nu såsom tilförende widt och bredt, och fara obarmhertigt fram med mord och brand. Man wäntar elliest mycket gott af den oenighet, som säijes wara emillan Ragottsky, Berezini, Caroli och Forgatch, Rebellernes anförare, emedan de föregifwes häftigt beskylla hwar annan inbördes for de olyckor, som dem nu en tid bort åth i Fält wederfarne äro. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,<br>Af den 2 Augusti 1704}}<div style="text-align: center;">Wien den 9 Julij</div> General Heister står ännu i sitt förra Läger, men Beresini har med sine Troupper draget sig länger, hijt åth, och har låtit i Osterrijke och Mähren weta at han ey wille mehr med häriande och brännande någon skada tilfoga, allenast man och ifrån denna sidan wille der med innehålla; här af giör man sig det hoppet, at man nu snart lärer få höra af ett stilstånd, och der uppå föliande fred. Elliest är den Keyserlige Commissarien Grefwe Lamberg ännu i Rab och wäntar hwad swar uppå de nyligste propositionerne ifrån Ragotsky lärer inkomma. Grefwe Forgatsk församlar sig med sine Rebeller wid Ödenburg, och hotar med ett ströfwande in i Österrike och Steijermark, twiflandes man mycket om han lärer på sin sida hålla det, som Berezini har utlofwat. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,<br>Af den 9 Augusti 1704}}<div style="text-align: center;">Wien den 16 Julij</div> Underhandlingen med Rebellerne säijes wara på god wäg, och är den nyligen ankomne utskickade ifrån de Keyserlige Commissarierne med hofwets swar i desse dagar tilbaka rest. Imedler tilfoga de ströfwande partierne här och där ännu stor skada. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,<br>Af den 16 Augusti 1704}}<div style="text-align: center;">Wien den 23 Julij</div> Rebellerne i Ungern wijsa ännu ringa lust at antaga de wilkoren, som här ifrån blifwit dem föreslagne. De hafwa icke allenast nyligen infallit Steijermark, och där mächta illa framfarit, utan och i förgår wijst sig ey långt här ifrån staden och stuckit några orteri brand. Ragotsky sielf är gången åt Siebenburgen til at uproret där underblåsa. General Heister är utur Ungern hijtkommen, och menar man, at han lärer wid Armeen i riket blifwa brukat idenframledne General Stirums ställe, och at General Palfi skal imedlertid föra befälet i Ungern. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,<br>Af den 23 Augusti 1704}}<div style="text-align: center;">Wien den 30 Julij</div> Det skrifwes öfwer Ofen, at Ragotsky har försökt en storm på Szegedin, men at han med förlust af 3000 Man är blefwen afslagen, och sedan aldeles där ifrån fördrifwen, man will och säija, at han der wid sielf skal wara illa sargat, ia och aldeles ihielslagen, hwar om man med största längtan wäntar bekräftelse. Rebellerne fara eliest ännu allt illa fram, med häriande och brännande. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,<br>Af den 30 Augusti 1704}}<div style="text-align: center;">Wien den 6 Augusti</div> Det som sidst berättades om Ragotskys nederlag wid Segedin blifwer bekräftat, men om hans egen Person har man ingen widare efterrättelse. Til någon afhandling med Rebellerne är nu minder liknelse än någonsin tilförende. De ströfwa häria och bränna öfwer alt, hafwa och i Ungern nyligen intaget Caschaw, hwilket Zatmar endera dagen lärer fölia. General Heister är nu til Armeen i Ungern afrest, och skal med mehr Troupper til häst och foot så wäl utur granskapet, som ifrån Armeen i rijket blifwa förstärkt. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,<br>Af den 6 Septembris 1704}}<div style="text-align: center;">Wien den 13 Augusti</div> Ragotsky är i Siebenburgen, hwarest uproret mehr och mehr tiltager, och han där wil låta upkasta sig för en Furste. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,<br>Af den 13 Septembris 1704}}<div style="text-align: center;">Wien den 20 Augusti</div> Det skrifwes ifrån Siebenburgen, at Generalen Rabutin har taget Cautzleren i Siebenburgen Grefwe Betlem wid hufuwdet, för det at han befunnits wilia förleda ständerne til at affalla, och antaga Ragotsky til Furste och låtit honom halshugga, hwilket har i landet giort en sådan skräck, at en stor del af de illa sinnade bequämma sig til lydno igen. Man giör sig det hoppet, at Rebellerne i Ungern, lära nu efter den stora Segern wid Donaw-strömen sig betänckia, och sielfwa anhålla om nåd, men ännu synes der til ringa liknelse. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,<br>Af den 20 Septembris 1704}}<div style="text-align: center;">Wien den 27 Augusti</div> Om något stilstånd med Rebellerne i Ungern, eller någon förewarande underhandling med dem, som talet hade gått, hörer man intet. Det synes twärt emot, at de ingen lust där til hafwa, efter de åter nu igen på alle ställen widt och brett ströfwa, hafwe sig och draget så starkt tilsamman, at de kunna biuda Feltmarskalken Heiser hufwudet. Fästningen Neutra i Ungern har i mangel af lifsmedel omsider måst sig åth Berezini upgifwa. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,<br>Af den 27 Septembris 1704}}<div style="text-align: center;">Wien den 3 Septembris</div> Man begynnar åter nu tala om ett stilstånd med underhandling med Rebellerne i Ungern, hwar til de säijes sig wilia bequäma, sedan de förnummit at sakerne i rijket igenom den sidste Segern wid Donaw-strömen hafwa sig mächta förändrat. Men det kan der om ännu med ingen wishet säiias, efter de uproriskes förnäwsta hufwuden äro der om sins emellan ey ense. På somlige orter hafwa de likwäl med ströfwande och plundrande innehållit, men på andra ställen fara de der med fort äfwen som tilförende. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,<br>Af den 4 Octobris 1704}}<div style="text-align: center;">Wien den 10 Septembris</div> Stilståndet med de uproriske i Ungern är wärkeligen träffat, och äro deras fulmächtige hitkomne til at göra en begynnelse med fredzhandlingen. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,<br>Af den 11 Octobris 1704}}<div style="text-align: center;">Wien den 17 Septembris</div> Med de uproriske i Ungern står förlikningen på en god foot, och är stilståndet til den 5 Octobris förlängt skolandes handlingen med dem innan kort företagas. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,<br>Af den 18 Octobris 1704}}<div style="text-align: center;">Wien den 24 Septembris</div> Med de uproriske i Ungern är man omsider så wida kommen at man på både sidor har bewiliat til en sammankomst i Chemnitz til at afhandla et widare förelängiande af stilståndet, samt preliminarierne til den instundande tractaten. På Keyserlige sidan skola Baron Seiler och Gref Lamberg sig dijt förfoga. Det största swårigigheten wid detta wärket lärer Ragotsky förorsaka, hwilken påstår at blifwa förklarat för Furste af Siebenburgen, Det detta hofwet näpligen lärer bejaka, men elliest lära de öfwer honom fälte domarne för Tractatens begynnelse blifwa uphäfne. Man hade i går tidender, at Caschaw och Eperies, twå mycket angelägne orterr i öfwer-Ungern, hwilka de uproriske i ett helt åhr hållit inspärrade, hafwa i brist af lifsmedel måst sig upgifwa, hwar igeuom de uproriske torde blifwa föranlåtne at deras wilkor desto högre spänna. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,<br>Af den 25 Octobris 1704}}<div style="text-align: center;">Wien den 1 Octobris</div> De Keyserlige Commissarierne, som nämde äro til de Ungerske stridigheternes biläggiande, hafwa sig i några dagar uppehållit i Presburg, efter de ey welat antaga Ragotskys dem tilskickade pass, hwar uti han kallat sig Furste af Siebenburgen, men sedan detta blifwit af honom ändrat, hafwa de fortsatt resan åt Schemnitz. Rogotsky och Berezini lära bägge uppehålla sig der i neigden til at afwachta huru tractaten wil aflöpa. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,<br>Af den 1 Novemberis 1704}}<div style="text-align: center;">Wien den 8 Octobris</div> Ehuruwäl stilstånds terminen med de uproriske i Ungern den 5 hujus är til ända lupen, så blifwa likwäl fientligheterne på både sidor så läuge instälte, til dess man kan see, hnru handligen i Schemnitz wil aflöpa, om hwilkens utgång man lofwar sig alt gott, så framt de öfwer Ungerske och Siebenburgiske sakerne icke styfwe de uproriske ännu mehr. Omskönt nu inge fientligheter på både sidor blifwa föröfwade så faller det likwäl den gemene man swårt at han ey med fulkomlig frihet får sköta sin hantering, och komma sig före igen, emedan det ingom är tillåtit at gå utur sitt districht, och bruka sin näring. Feltmarskalken Heister har under stilståndet uppehållit sig här i staden och är ännu här, afwachtandes utgången på sammankomsten i Schemnitz, imedlertid gå efter hand ersättnings Troupper utföre til dess Armen som ännu står neder wid Donaw-strömen, och har man igenow Skantzen Fedvars intagande den förmonen, at de uproriske äro aldeles ifrån denne sidan om strömeu fördrefne, och altså hela det districtet för dem befriat. Det wil nu förwisso säijas, at stilståudet skal til ändan af detta åhret wara förlängt, och gör man sig om handlingen i gemen mächta god förhopning, emedan Hans Keyserlige May:tt har förutan den Instruction, som Commissarierne medgifwen är, til dem afsänt en fördelachtig förklaring öfwer några puncter, som syntes i wärket giöra största swårigheten. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,<br>Af den 8 Novembris 1704}}<div style="text-align: center;">Wien den 15 Octobris</div> Det hålles före, at främmande penningar blifwa i Ungern utdelte til at nnderhålla uproret, det koste hwad det kan, der mot är man här betäknt uppå medel til at i tid försee sig med behörig macht til dess dämpande, och i fall handlingen skulle emot förmodan fruchtlöst aflöpa, är redan ett förslag fattat, efter hwilket man med alfwar skal kunna wärket angripa. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,<br>Af den 15 Novembris 1704}}<div style="text-align: center;">Wien den 22 Octobris</div> Det wil nästan säijas, at handlingen i Schemnitz är så gått som afbruten, och at de uproriske begynna åter wisa sig i fält igen, fördenskul och icke allenast de Keyserlige Regementerne begynna upbryta utur deras quarter, utan 5 Regementer til häst komma och utur riket til Armeens förstärkning. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,<br>Af den 22 Novembris 1704}}<div style="text-align: center;">Wien den 29 Octobris</div> Den frögden, som wii har haft öfwer Straubingens och Passaus inrymmande, är mycket förringat igenom de tidender, at handlingen med de uproriske i Ungern är aldeles afbruten. Ty aldenstund de uti ingen del hafwa welat gå ifrån deras påstående, och de Keyserlige Commissarierne föregifwet sig ingen befalning hafwa at inlåta sig i någan handling öfwer Siebenburgens afträdande åth Ragotsky, så hafwa de förre rest sin wäg ifrån Schemnitz, och de sednare tillika med de Engelske och Hollenske Ministerne med oförrättadr saker begifwit sig på wägen hijt tilbaka igen. I medlertid gör hofwet all anstalt til at med wåld dem betwinga, til hwilken ända och befalning afgången är til de Troupperne, som stått wid Donaw-strömen under Fältmarskalken Herbewille at draga sig hijt utföre, och conjungera sig med Armeen under Felt-Marskalken Heister, då man tror dem wara nogsamt wuxne til at twinga de uproriske under lydno. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,<br>Af den 29 Novembris 1704}}<div style="text-align: center;">Wien den 5 Nowembris</div> Man talar mycket åtskilligt om orsakerne til handlingens afbrytande med de uproriske i Ungern, och mena månge, at deras gemensamme så wäl som Ragotskys särskilte påstående har ey warit sådant, om man har det welat föregifwa. Ehuru der om är, så är handlingen afbruten, och Ragotsky med 16000 Man gången för Neüheüsäel, hwilken ortman fruchtar at han så mycket lättare lärer inbekomma, som besättningen der inne är mycket swag, och sielfwa Fästnings wärken i ett ganska slätt tilstånd. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,<br>Af den 6 Decembris 1704}}<div style="text-align: center;">Wien den 12 N owembris</div> Man hörer nu utur Ungern intet annat, än berättelse ifrån alle orter om de uproriskes föröfwade wåldsamheter med plundrande och brännande, och deras anstalter til krigets fortsättiande med ytterste krafter. Så har och Neüheüset i mangel af lifsmedel, Ammunition och andre nödwändigheter måst sig i deras händer upgifwa, men man wet ännu ey omständigheterne och wilkoren. De äro och med 15000 Man infalne i Mähren, och ärna göra det samma in i Österrike, doch hoppas man, at när de utur riket, Bömen och Schlesien på wägen warande Troupper framkomma, lärer man wara stark nog at desse halsstarrige fördrifwa och utrota. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,<br>Af den 13 Decembris 1704}}<div style="text-align: center;">Wien den 19 Nowembris</div> Man förnimmer nu, at Neüheüsel ey är med dagtingan öfwergånget, utan at de Ungerske som i Fästningen legat, förstått sig med de uproriske, och gifwet dem anledning at komma in i Fästningen, hwar uppå de Tyske Troupperne lagt neder Gewähr, och de gemene taget tienst under Rebellerne, men Officerarne måst gifwa sig til fångar. Fältmarskalken Heister är här ifrån afrest til Armeen, och gå de Keyserlige Regementerne ifrån alle orter dijt efter til at med all macht förekomma de uproriskes förehafwande, hwilka på alle sidor med förderfwelige anslag omgå. I Siebenburgen har General Rabutin warit emot dem lycklig, och nederlagt 3000 af dem, warandes och eliest redan så förstärkt, at man menar den Prowincen wara utan fara. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,<br>Af den 20 Decembris 1704}}<div style="text-align: center;">Wien den 26 Nowembris</div> De nproriskes i Ungern macht wäxer dageligen til, och hafwa de wid Feltmarskalken Heisters ankomst til Armeen, som ännu ey är mer än 8000 Man stark, så häftigt honom anfallit, at han intet kunnat hålla stånd, utan blifwit nödtwungen at wika undan, och draga sig tilbaka på denne sidan om March-strömen. Om nu de uproriske skulle wilia gå in i Österrike innan den Keyserlige machten blifwer starkare, lärer dem falla lätt at med eld och swärd alt föröda. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,<br>Af den 3 Januarij 1705}}<div style="text-align: center;">Wien den 10 Decembris</div> Ifrån Lägret under Feltmarskalken Heister förnimmes, at be:te General har gått med sin Armee öfwer March-strömen, och ärnat angripa Rebellerne, som sig uti en skog wid Weisenberg förskantzat, så at man nu dageligen förhoppas något gott der ifrån at förnimma. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,<br>Af den 10 Januarij 1705}}<div style="text-align: center;">Wien den 17 Decembris</div> Utur Ungern har man den efterrättelsen, at Feltmarskalcken Heister, som nu har Conjungerat sig med Generalen Herbertstein, står en mihl ifrån Presburg, at de uproriske under grafwerne Berez Forgatz och Caroli hade dragit sig tilsamman ey långt ifrån Marienthat, och fältslagen welat hindra de Keyserlige igenom gången, men at sedan de funnit sådant willia falla dem förswårt hafwa de dragit sig tilbaka åt Vagströmen, och lemnat dem Keyserligom wägen öpen. Deruppå har Feltmarskalken Heister, som med alt är wäl försedd och förer med sig alt hwad til en bryggia behöfwes, dem eftersatt och hoppas man stundeligen at få höra något wara emellan dem förelnpit, eftersom och redan ett rychte kommit är, at de uproriske skola wara slagne och lijdit ett ansenligit nederlag. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,<br>Af den 17 Januarij 1705}}<div style="text-align: center;">Wien den 24 Decembris</div> Man har här fått de hugnelige tiderne, at Fältmarskalcken Heister har den 16 hujus ey långt ifrån Tyrnau angripit de uproriskas macht bestående af 40000 man, hwilka Ragotsky och Berezini sielfwa anfört, dem efter 2 timars fächtande är fältet slagne, några 1000 man nedergiort, och Lägret med Stycken, Ammunition och Bagage eröfrat. Af de Keyserlige äro ey mehr än 500 blefne. Af denne Seger wäntar man så mycket större frucht, som en stoor dehl af de uproriske hafwa sedermehra redan gifwit sig under Keyserlig lydno. Det berrättes och utur Siebenburgen, at Rebellerne der under Grefwe Forgats befäl äro af General Rabutin slagne. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,<br>Af den 24 Januarij 1705}}<div style="text-align: center;">Wien den 31 Decembris</div> Den sidste omtalte Segern öfwer de uproriske wid Atnow blifwer fuller bekräftat, men man håller nu deras förlust ringare, än det i förstone utgafs, helst efter de förnimmes sig åter igen wilia församla, och den ledne skadan hämnas. Doch hålles sådant [..] skola blifwa för dem så mycket swårare, som emellan deras förnämsta hufwuden en större oenighet, än tilförende, förspöries, och en stor deel af manskapet sig söndrat, och begifwit hwar til sin. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,<br>Af den 7 Februarij 1705}}<div style="text-align: center;">Wien den 14 Januarij</div> Rebellerne under Grefwe Budiani hota at endera dagen sättia öfwer Donau-Strömen, och göra ett ströfwande, här är åter ett rychte kommit at General Rabutin har i Siebenburgen slagit de uproriske, hwilket wäntar bekräftelse. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,<br>Af den 14 Februarij 1705}}<div style="text-align: center;">Wien den 18 Januarij</div> Wid den infallne starcke winteren göra de uproriske stor skada igenom deras ströfwande, och hafwa i desse dagar åtskillige fläcker och byar utplundrat och afbränt. De hålla och de Keyserlige Troupperne i deras qwarter i ett stadigt alarm, och hafwa äfwen satt öfwer på Öön Schütt, drifwandes där stor motwillia. Sidsta brefwen ifrån Heister förmähla, at i fall Rebellerne skulle något willia wåga pa denne sidan Donau-strömen, lärer han hafwa på dem ett wakande öga. Man hoppas elliest at när bemälte General blifwer med den nu anryckande undsättningen förstärkt, lärer han med macht kunna detta owäsendet dämpa. Har omsider måst för brist skul på Lifsmedel gifwa sig i Rebellernas händer, och är besättningen 400 man stark beledsagat til Pest. Nu förmenes de willia något antingen emot Gross-Varadin eller Segedin företaga. Med Besättningen i Eperies, som och war 400 man starck, hafwa de på ett grufweligit sätt förfarit. Ty sedan den samma hade dagtingat at med 4 Stycken få utmarchera, är hon sedan under wägen blefwen afwäpnat, och emot all folcks lag jämmerligen nederhuggen, på några Officerare när, hwilka blifwit lemnade wid lifwet, och fångne bortförde. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,<br>Af den 21 Februarij 1705}}<div style="text-align: center;">Wien den 28 Januarij</div> Ehuruwäl man hade trott, at Feltmarskalken Heister skulle någorlunda kunna hindra de uproriskes antog och ströfwande, så hafwa de likwäl wid den starke nu infalne frosten i förgår wågat sig öfwer Donaw strömen, och öfwer 23 byar och fläckar här omkring och i denne stadens åsyn plundrat och afbränt, samt en hoop fångar med sig bortfört. De hade och så när öfwerrumplat 2 Regementer af de gamla Keyserlige, om desse på undfången kundskap ey hade i hastighet kastat sig in i Altenburg. General Heister är där uppå strax med Armeen upbruten at de uproriske upsökia, man lärer snart see, hwad han kan uträtta. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,<br>Af den 28 Februarij 1705}}<div style="text-align: center;">Wien den 4 Februarij</div> De uproriske i Ungern fortfara ännu med deras plundrande och brännande här omkring, och lade i går å nyo 4 Byar i aska, hwarigenom skracken och flychtandet ibland folcket tager öfwerhanden, och låter hwar och en föra sine saker och egendom in i de näste platzerne. Man gör sig ännu alt fort det hoppet, at Feltmarskalken Heister, som den 1 hujus med sine Troupper bröt up åt Wagströmen, där den störste Rebellernas hoop står, skal kunna försättia den samma något strek, och honom aldeles förjagn, men det hoppet har slagit så ofta felt, at mau uu fast ey mehr wet, hwad man kan hafwa at förwänta. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,<br>Af den 7 Maartij 1705}}<div style="text-align: center;">Wien den 11 Februarij</div> Ifrån Feltmarskalken Heister har man sedermehra ey något särdeles hört, men de uproriskes häriande och brännande warar alt fort som tilförende. Man begynner säija, at några afskickade lära med det första afgå åt Ungern til at försökia, om icke den sidste Tractaten med Rebellerne måtte åter kunna uptagas, men man wet ey, hwad deruppå kan wara at byggia. I medlertid går några Regementer utur Beijern hijt up åt at förstärckia Armeen i Ungern {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,<br>Af den 14 Martij 1705}}<div style="text-align: center;">Wien den 18 Februarij</div> De uproriske ströfwa alt fort på ömsa sidor om Donau och Vag strömarne, och häria och bränna fram och tilbaka, så at Felt-Marskalcken Heister snart ey wet, på hwilkendera sidan han skal dem eftersättia warandes ock förswag at sin macht fördela, han har derföre nu beslutit at låta sine Trouuper något hwila, til dess de öfrige Regementerne kunna komma fram til förstärkning. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,<br>Af den 21 Martij 1705}}<div style="text-align: center;">Wien den 22 Februarij</div> De uproriske fara alt fort med deras ströfwande och röfwande och ähro icke alenast med 10000 man gångne in åt Mähren, uthan och låtit sig för några dagar sedan 8000 man starcke se wed Ödenburg, hafwa och låtit ett Generalt upbod utgå til hela Neder Ungern och på ordenttigit wtjs befalt, huru myckit manskap til häst och foot, så och huru mycket Lifsmedel och Foder hwar ort skulle lefwerera, i widrigit fall wille de med mord och brand på det aldrasträngaste emot de olydige förfara. Detta har å nyo förorsakat ett stort flychtande ifrån Landet alt omkring, har och bracht så mycket til wäga, at Iuwånarne här i Förstädren måste dag och natt besättia Linierne och hålla flitig wacht, på det desse rosfoglar ey måtte sielfwa förstäderne kunna anfalla. Feltmarskalck u Heister har fuller med Cavalleriet något begynt sig röra igen, och wil försökia, om han kan bringa dem til stånd, har och igenom ett alfwarsamt påbud utfalt at ey lyda de uproriskes utskrifning, men det twiflas mycket, om han med den wachten, som han nu för tiden hafwer, något särdeles lärer kunna berätta. De säijes nyligen hafwa haft före at förmedelst ett hemligit förstånd med några af Borgerskapet inkräkta Presburg, men at det i tid blifwit Commendanten uptäkt, och altså förekommit. I desse dagar äro de 3 Ungerske Herrarne, som tilförende warit brukade at nnder hand bringa någon handling med några nye tilbod, om hwilkes förrättning man innan kort torde något widare förnimma, ängoch man i gemen gör sig om framgång derutinnan aldeles ingen förhopning. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,<br>Af den 28 Martij 1705}}<div style="text-align: center;">Wien den 4 Martij</div> De uproriske ströfwa alt fort på denne sidan om Donawströmen, och göra med deras plundrande i bygden en mächta stor skada, Feltmarskalken Heister står ännu quar i sine förre quarter, och klagar at honom fattas lifsmedel och hwariehanda tilbehör för Armeen, anhållandes at man nu, sedan Donauströmen blifwit öpen, måtte til honom förskaffa, det han hafwer af nöden. Man har altså nu giordt den anstalt, at farkostar dageligen både med nödige lifsmedel och Ammunition dijt åt afgå. Ett eller annat Regemente äro redan förbigångne, som kommit utur Beyern, och arnas den Ungerske Armeen til förstärkning. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,<br>Af den 4 Aprilis 1705}}<div style="text-align: center;">Wien den 11 Martij</div> Feltmarskalcken Heister är för några dagar sedan med en deel af sine Troupper gången at upsökia och förskingra Rebellerne, som under Gref Caroli hafwa Landet på denne sidan Donau-Strömen med deras häriande och brännande så illa medfarit. Bemelte Rebeller säijes wid hans anmarche hafwa dragit sig hogre up åt landet, så at man nu wäntar förnimma, hwad han emot dem kan uträtta. Man seer utskickade af dem, som blifwa brukade wed fridzförslagen med Rebellerne, resa af och an, och göra sig åtskillige der af förhopning, at det torde komma til förlikning, men andra hålla det aldeles för ogiörligit, hwilcket tiden måste utwijsa. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,<br>Af den 11 Aprilis 1705}}<div style="text-align: center;">Wien den 18 Martij</div> De sidste tidendetne utur Ungern medbringa, at Feltmarskalken Heister på den ena sidan, och Grefwe Palfi med 2000 man på den andra hafwa omränt den Rebelliske Grefwe Caroli uti Bochover skogen, så at han näppltgen utan at sättia håret til lärer undkomma. Om handlingen med de Uproriske är alt owist, ehuruwäl några af provincierne sig hafwa tilbudit at wilia Keyserlig nåd antaga. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,<br>Af den 18 Aprilis 1705}}<div style="text-align: center;">Wien den 25 Martij</div> I dag bittida är en Enspännare utur Ungern ankommen med berättelse, at Feltmarskalken Heister har den 20 hujus angripit de Ungerske uproriskes anförare Grefwe Caroli, som med 6000 hästar war på denne sidan om Donau öfwergången, och honom i grund slagit, samt hela hans Bagage och wagnar lastade med det giorde bytet eröfrat. Man wet ey ännu wäl alle omständigheterne af denne träffningen, men det hålles före, at Grefwe Caroli sielf med de öfwerblefne är så instängd, at han ey kan undankomma, efter alle passen äro noga besatte, och wåre Farkostar på Donau-Strömen på honom uppassa. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,<br>Af den 25 Aprilis 1705}}<div style="text-align: center;">Wien den 1 Aprilis</div> Den sidst omrörde Segern öfwer Rebellerne blifwer fuller bekräftat, men nederlaget är ey så stort, som i begynnelsen sades. Detta alt oachtat, fortfara de med deras ströfaude och åtskillige orters intagande, och lära ännu gifma Felt-Marskalken Heister nog til at skaffa. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,<br>Af den 2 Maij 1705}}<div style="text-align: center;">Wien den 8 Aprilis</div> Ragotsky förnimmes åter hafwa en stark Armee tilsamman, och wara hijt åt i antog. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,<br>Af den 9 Maij 1705}}<div style="text-align: center;">Wien den 15 Aprilis</div> Utur Ungern har man sedermera intet förnummmit något föränderligit, utan at de uproriske med plundrande och brännande, äfwen som tilförende, fortfara och iämwäl posterne borttaga, så at man om deras företagande ey kan hafwa någon wisshet. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,<br>Af den 16 Maij 1705}}<div style="text-align: center;">Wien den 22 Aprilis</div> I Ungern går wärcket myckit slätt, och äro störste delen af Generalerne ifrån Armeen hijt komne, i medlertijd faller den ena orten efter den andra i mangel af lifsmedel och undsättning dem uproriskom i händer. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,<br>Af den 30 Maij 1705}}<div style="text-align: center;">Wien den 6 Maij</div> Hans Keyserlige May:t har giort en ändring med Generalerne i Ungern, och skal i denne samma Generalen Heister tieua wid Armeen i Rijket, men Generalerne d´ Herbeville och Schlick föra wärket i Ungern, hwarest oroon ännu ingalunda uphörer, och synes, at alle goda tilbod blifwa af Rebellerne förachtade, efter de än dageligen sig förstärckia, och på åtskillige orter med några 1000 man omkring ströfwa. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,<br>Af den 6 Junij 1705}}<div style="text-align: center;">Wien den 13 Maij</div> Generalen d´ Herbeville är för några dagar sedan afrest åt Ungern, och alle Keyserlige Troupperne där sammandragne, at kunna wid hans ankomst något företaga. Man begynner nu åter at fatta något hopp om en förlikning med de uproriske, efter man hoos dem förnimmer en större benägenhet at denne Keysarens tilbod antaga, men ännu weet man ey, huru wida sådant hafwer grund. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,<br>Af den 13 Junij 1705}}<div style="text-align: center;">Wien den 13 Maij</div> I desse dagar är wid hofwet twänne gånger rådslag hållit öfwer det Ungerske wäsendet, och lärer sig snart yttra, om någon wänlig förlikning med de uproriske står til at förmoda, eller om de med wåld skola twingas. Som man här säger, skal et stilstånd til en begynnelse wara slutit. I medler fara de uproriske i Siebeuburgen illa fram, för hwilken orsak skul General Glöchelsperg blifwer här ifrån dijt skickat at sådant hämma. Men har här begynt på Keyserlig befalning at öfwa Borgerskapet i Wapneu, hwilket här efter alla Sön- och Helgedagar skal ske, på det de wid alla förefallande händelser måge kunna med Gewähr omgå. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,<br>Af den 20 Junij 1705}}<div style="text-align: center;">Wien den 27 Maij</div> Det har nu mehra ingen liknelse til någon förlikning med de uproriske i Ungern, efter de icke allenast utslå den dem tilbudne nåden, utan och församla sig på åtskillige orter starkare än tilförende, och med häriande och brännande, samt obeskrifwelige motwilligheters föröfwande på ett grufweligit sätt framfara. De förnimmes stå med 14000 man wid Marchströmen, och hafwa i sinnet giöra ett infall i Österrike. Hofwet låter nu mera fördenskul alla tanckar fara om sakernes biläggiande med godo, utan giör alla möyelige anstalter til at dem med wåld twinga. Generalen D´ Herbe ville är i Comorra, och drager Troupperne tilsamman, wäntandes til sig Artolleriet, som redan är hijt åt på wägen. Generalen Glöchelsperg är åt Siebenburgen redan afrest til at där anföra wärcket. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,<br>Af den 27 Junij 1705}}<div style="text-align: center;">Wien den 27 Maij</div> Utur Ungern berättas, at de uproriske sig på alle orter förstärkia, och hafwa beränt Gross-Varadin och Giula. Det giöres fuller anstalter til den Keyserlige Armeens upbrott, men den samma lärer litet kunna uträtta, förr än de förwäntade Regementerne utur Tyskland ankomma. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,<br>Af den 4 Julij 1705}}<div style="text-align: center;">Wien den 10 Junij</div> Man föruimmer mehr och mehr utur Ungern, huru de uproriske sig på åtskillige orter tilsammandraga, och skola de på Öön Schütt wara 40000 man starke så at de Keyserlige säijes måst draga sig tilbaka un-Presburg. Några lycklige partier göres fuller emot dem undertiden, men det giör litet til hufwudsaken. Här begynner man åter at tala något om en förlikning, men utan någen wiss grund. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,<br>Af den 11 Julij 1705}}<div style="text-align: center;">Wieu den 17 Junij</div> Emedan den Ungerske oroen icke allenast ännu ey är stillat, utan snarare syues mehr och mehr wilia tiltaga, så göres och allehanda anstalter til at den samma med all macht dämpa. Någre Regementer komma i desse dagar utur Beijern, hwilka utan drögsmåhl blifwa åt Ungern fortskaffade. Så komma och de Danske Troupperne utur rijket hijt upföre, hwar af Rytteriet redan är igenom Mähren förbigånget, men fotfolket wäntas stundeligen här an til at sättias på Farkostar och föras til den Keyserlige Armeen under General d´Herbewille, hwilken nu står på denna sidan om Donaw-strömen til at betäckia landet för de nproriskes ströwande, men lärer, så snart be:te Troupper ankomma, gå öfwer på andra sidan, och sakerne med eftertryck angripa. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,<br>Af den 18 Julij 1705}}<div style="text-align: center;">Wien den 24 Junij</div> Man förnimmer at en deel af den Keyserlige Armeen i Ungern är upbruten, och gången til at upsökia och förjaga de wid Öön Schütt församlade uproriske. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,<br>Af den 25 Julij 1705}}<div style="text-align: center;">Wien den 1 Julij</div> Man förnimmer utur Ungern, at Ragotsky med 4000 Man står allenast 3 mijhl ifrån Pest, wäntandes til sig Artolleriet ifrån Caschaw, då han samma ort wille angripa. Der emot blefwo alla möijelige anstalter giorde til Fästningens förswar, och woro 300 Man af General Glöchesbergs Troupper der inkastade. De Franske Troupperne, et wackert och wälöfwat folk, komma dageligen här an och fortsättia marchen åth Ungern. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,<br>Af den 1 Augusti 1705}}<div style="text-align: center;">Wien den 8 Julij</div> Bref ifrån Offen berätta at Generalen Glöckelsberg stode nu wid Adom och wäntade widare ordre af General Erbewille ; men Ragozzi hade dragit sig ännu närmare til Pest och ärnade bem:te ort att angripa. Ifrån Arrath berättas att som Caroli ifrån den 20 Maij til den 14 Junij denne orten med bombers inkastande och minerande starkt ansatt, så hade den der inneliggiande Commendanten Öfwerst-Lieutnant Richter med sina 60 man utan at hafwa några stycken, så tappert sig förswarat, at Caroli blifwit twungen sedan han först stuckit alt i brand, bemälte den 14 Junij belägringen för denne orten att uphäfwa, då han och månge döde och blesserade efter sig lemnat. I går blefwe de Ungerske Deputerade Biskopen af Vizza och Ungerske Adwocaten Ockoliezani här ifrån tilbaka affärdade. Några Ungerske Bref förmäla, det Rebellerne nu alfwarligen äre sinnade at inlåta sig uti Freds handling, och at redan i förgår et stillestånd skulle hafwa blifwit publicerat ; hwilket dock tiden lärer uthwijsa. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,<br>Af den 8 Augusti 1705}}<div style="text-align: center;">Wien den 15 Julij</div> Ehuruwäl man har giort sig gott Hopp om någon fredzhandling med de uproriske i Ungern, så står likwäl alt sådant ännu i ett widt fält, aldenstund de uproriske påstå en hoop nye wilkor, och wilja änteligen hafwa förut ett stillstånd uprättat, men imedlertijd draga sig wid Wag-strömen starkt tilsamman, och föröfwa med häriande och brännande grufwelige motwilligheter. Ragotsky är med sine Troupper utur sitt förra läger upbruten, och gången åth Neuheusel, hafwandes til den ändan slagit en bryggia öfwer Granströmen. Hans upsåt synes wara at understödia Beresini, som med sin hoop är ifrån Neuheusel gången åt Leopoldstadtt til at samma ort inkräckta. Alt detta at förhindra är Fältmarskalken d´Herbeville med de Keyserlige Troupperne ifrån öön Schütt upbruten och i dess ställe Glöchelsberg ifrån Ofen dijt åth i antog. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,<br>Af den 15 Augusti 1705}}<div style="text-align: center;">Wien den 22 Julij</div> Man har utnr Ungern, at sedan de uproriske förnummit, det General Glökelsberg woro ifrån Ofen afmarcherat til at conjungera sig med Feltmarskalken d´ Herbeville, hafwa de med all macht den 16 hujus anfallit Pest, i meneng at det öfwerrumpla, men de äro derifrån tappert blefne afdrefne. Deruppå är General Glökelsberg beordrat at gå åt Ofen igen, och öfwer på Pester sidan, til at göra Diversion, och twinga de uproriske sin macht at fördela. De hafwa i hela Ungern deras mästa manskap upbudit, och sätjes Berecini stå wid Türnau med 35000 man, til hwilka Ragotzsky med 15000 man änust skal stöta. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,<br>Af den 22 Augusti 1705}}<div style="text-align: center;">Wien den 28 Julij</div> I Förgårs kommo de för någon tid sedan här ifrån til den Ungerska Oroens biläggiande affärdade Deputerade hijt tilbaka igen. Och aldenstund Ragozzi låtit å nyo publicera ett oppbådh, i föllie af hwilket hwart huus bör utgiöra en man, och föregifwer at han förutan månge Beyerske och andre Officerare, är 70000 Man starck och står wid Neuhäusel färdig at marchera, men Berezini wid Szeret, och Ozkai på Mähriske gräntzen; Fördenskul har och Generalen Herbeville redan gått öfwer Wagen, men General Glökelsberg ill Ofen igenkommit, och torde man wäl med det första, sedan de Keyserlige jemwäl tämligen blifwit förstärkte, något nytt hafwa at förnimma, Rebellerne hafwa sökt at öfwerrumpla Gödingen; men den där inneliggiande Commendanten har dem så emottagit, at de med stor förlust på döde och blesserade måst draga sig tilbaka. Store Warradien är med Proviant wäl försedt. Hauptmannen von Hostfehr har med 10 Man Dragoner warit så olyckelig, at då han intet långt ifrån Derrenkruth gått uth til at recognosera, är han af fyra Standarer Rebeller öfwerfallen, samt med ett skått och hugg sårad, men hans föllieslagare aldeles nederhuggne. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,<br>Af den 29 Augusti 1705}}<div style="text-align: center;">Wien den 5 Augustij</div> Man har ntur Ungren de behageliga tidenderne, at Felt-Marskalken Herbeville har den 1. hujus wid Türnow angripit de uproriskes Armee beståendes af 40000 Man, den samma slagit, och förjagat, Läger, Bagage och Artollerie röfwat, o h wid 5000 Man på platzen nedergiordt, ibland de döda säijes och Otzkay wara, en ibland de Uproriskes förnämste anförare, wåre wore wid Enspännarens afgång uti efterjagandet begrepne. Af denne Seger förmodar man en mächta god wärckan, och alldenstund åtskillige Keyserlige Regementer warit i antog at sig med d´Herbeville conjungera, så lärer han nu wara i tillstånd at med eftertryck sin erhåldne fördel nyttia, här äro tidender inlupne, at General Glöchelsberg har wid offen, och General Rabutin i Siebenburgen wärkelig afbräck tilfogat. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,<br>Af den 26 Septembris 1705}}<div style="text-align: center;">Wieu den 2 Septembris</div> Man har åter nu på någou tid begynt tala om en förlikning med de uproriske I Ungern, hwaruppå och de nylige hijt ankomne Engelske och Hollenske Abgesanterne, Grefwen af Sunderland och Herr von Almelo af deras Herrar hafwa befallning at med flijt arbeta. Men i medlertid ströfwa de Uproriske Partierne, såsom tilförende, och förhärja nästan alt in under portarne af denna Stadeu. Den Keyserlige Armeen under Feltmarskalken d´Herbeville är i antog åt Siebenburgen, och har efter de sidste Brefwens innehåld redan gått öfwer Dona Strömen wid Pest, fortsättiandes marchen åt Segedin. Den unge Grefwe Heister har i medlertid befallning at med de öfrige Keyserlige Troupperne passa på de uproriske på denne sidan om Donau Strömen. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,<br>Af den 3 Octobris 1705}}<div style="text-align: center;">Wieu den 9 Septembris</div> Man kan med ingen wisshet säija om handlingen med de uproriske i Ungern, ehuruwäl derom nog talas, och de Engelske och Hollenske Gesanterne flitigt där uppå arbeta. De Uproriske förstärckia sig i medlertid på alla orter, och fara öfwer alt ynkeligen fram. Man hade trodt at den Keyserlige Armeen under Felt-Marskalken d´ Herbeville skulle längesedan wara i antog åt Siebenburgen, men det förnimmes, at han ännu den 2 hujus har stått wid Ofen, och wäntat til sig General Palfi med några Troupper til förstärkning, efter hwilkas ankomst marchen skulle gå för sig. Det förnimmes at de uproriske draga hela deras macht tilsamman wid Theisen, och willia de Keyserlige afbida. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,<br>Af den 10 Octobris 1705}}<div style="text-align: center;">Wieu den 16 Septembris</div> Den Keyserlige Armeen är nu wärkeligen gången öfwer Donauströmen wid Ofen och fortsätter sin marche åt Öfwer-Ungern. I medlertid talas det nog om underhandling med de uproriske, men utan at weta, hwad där med lider. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,<br>Af den 17 Octobris 1705}}<div style="text-align: center;">Wieu den 23 Septembris</div> Man förnimmer utur Ungern, at den Keyserlige Armeen fortsätter sin marche åt den sidan åt Zolnok, i mening samma ort at igentaga. Under marchen har den samma råkat på några 1000 uproriske, och dem slagit och förstrött. I medlertid draga sig de uproriske tilsamman här på nästa gräntzen, och begynna åter deras motwillia at föröfwa. Man talar nu åter starkt om en underhandling med dem, och säijes Hans Keyserlige May:t hafwa uppå de Engelske och Hollenske Gesanternes anhållande samtyckt til ett stillstånd, och wilkoren deraf låtit til Ragotzky berätta, wäntandes man nu, om de af honom blifwa antagne. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,<br>Af den 24 Octobris 1705}}<div style="text-align: center;">Wieu den 30 Septembris</div> Man har öfwer Ofen ingen efterrättelse haft ifrån den Keyserlige Armeen, emedan wägarne på den sidan äro af de ströfwande aldeles sperrade. Men ifrån Ragotskys läger wid Gran äro några öfwerlöpare komne, hwilka berätta, at man i bemälte Läger icke allenast haft kunskap om Zolnoks eröfrande, utan och at Forgats skal med sin hoop wara af Generalen Rabutin aldeles slagen och förskingrat, och wara sielf heel bestört til Ragotsky ankommen, och hoos honom anhålla om hielp til at detta nederlaget på Rabutin hämuas. Här säijes, at Ragotsky skal ibland sine öfwerläggia om Fredzwärket och om de af Hans Keyserlige May:t nyligen föreslagne wilkor til ett stillstånd. Men om de sins emellan kunna blifwa derom enige och huru wida det med wärket lider, kan ännu med ingen wisshet säijas. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,<br>Af den 31 Octobris 1705}}<div style="text-align: center;">Wieu den 7 Octobris</div> Tidenderne utur Ungern bekrafta intet det sidst omrörde Zolnoks intagande, utan at den Keysrlige Armeen fortsatte sin marche åt Siebenburgen, och hade wid Scongrad försökt at gå öfwer Theissen, men efter man hade där wid funnit stora swårigheter, woro det ändrat, och marchen wänd åt Segerin tilat där komma öfwer, hwilket man och tror redan war wärkstält. Hwad det lider med underhandliugen med de Uproriske kan man ännu ey säija, men det hålles likwäl före at den samma torde gå för sig, och at Biskopen af Olmytz, samt Grefwen af Wratislav skola af Hans Keyserlige May:t til Commissarier der wid wara förordnade. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,<br>Af den 7 Novembris 1705}}<div style="text-align: center;">Wien den 14 Octobris</div> Ifrån deu Keyserlige Armeen äro tidender inlupne, at den samme är lyckligen och utan det ringaste motstånd gången öfwer Theissen ofwan för Segedin, fått til sin förstärkning ännu 6000 Raitzer, så at hon wärkeligen består af 35000 man, och woro i fult antog at undsättia Gros Varadin. Men efter Ragotsky sielf med sine bästa Troupper til 50000 man stark står fast i förwäg samma anslag at förhindra, så lärer man utan twifwel af någon Träffning innan kort hafwa at förnimma. Det lärer sig och snart yttra, hwad liknelse det kan blifwa til handlingen med de uproriske, eftee de Keyserlige der til nämde Commissarierne jemte de Engelske och Hollenske Gesanterne innan kort skola sig har ifrån på wägen begifwa. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,<br>Af den 14 Novembris 1705}}<div style="text-align: center;">Wien den 21 Octobris</div> De Keyserlige Commissarierne samt de Engelske och Hållenske Gesanterne äro lyckligen til Tyrnou ankomne, hwilken ort til ett möte med de Uproriskes utskickade är utsedd, och förnimmer man, at Berecini och flera af deras förnämsta Hufwuden, sig jemwäl infinna. Man tror och, at Ragotsky sielf lärer förfoga sig dijt, huruwäl stor orsak är derom at twifla. Om detta wärket giör man sig nu här gått hopp, men det står der hän, om de Uproriskes rätta alfwar der wid är. Ifrån den Keyserlige Armeen i Ungern äro sedermera inge tidender komne, men man hoppas, at Gross-Varadin lärer wara undsatt och förfriskat, och at Conjunctionen med General Rabutin i Siebenburgen redan är för sig gången. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,<br>Af den 21 Novembris 1705}}<div style="text-align: center;">Wien den 28 Octobris</div> Man giör sig här alt mehr och mehr hopp om handlingens lycklige utgång i Tyrnow med de uproriske, och menar man, at åth minstone et stilstånd til en begynnelse lärer träffas, aldenstund hoff-Cantzleren Grefwe Sinzendorf i desse dagar mächta hastigt är der ifrån hijt kommen, och åter med lika hast ghet dijt tilbaka färdad Den Engelske Gesanten är där ifrån hijtkommen til at möta Hertigen af Marleborug, som innom några dagar hijt förwäntas, och med honom göra ett och annat aftal, hwar efter han strax lärer förfoga sig tilbaka åt Tyrnaw igen hwarest i medlertid den Hollenske Gesanten tillijka med de Keyserlige Commissarierne med flijt arbeta på handlingswärket. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,<br>Af den 28 Novembris 1705}}<div style="text-align: center;">Wien den 4 Novembris</div> I förgår ankom Hertigen af Marleborugh hijt i Staden, och hade i går Audience hoos Hans Keyserlige May•tt, beledsagat der til af bägge här warande Engelske Gesanterne. Som det förnimmes, at han medbracht närmare förslag til fred med de uproriske, så lärer det ärendet aldraförst företagas, och Gesanterne til Tyrnow afresa til handlingens fortsättande, den man menar i genom ett stillstånd skola begynnas. Ifrån den Keyserlige Armeen i Ungern har man inge wisse tidender haft, sedan den samme gick öfwer Theissen. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,<br>Af den 5 Decembris 1705}}<div style="text-align: center;">Wien den 11 Novembris</div> Den Hollenske Gesanten är ifrån Tyrnow hijt tilbaka kommen, och som det förnimmes, skal handlingen med de uproriske sig temmelig wäl anskicka. Ifrån den Keyserlige Armeen i Ungern äro nu Tidender inlupne, at den samme med alle nödwändigheter wäl föresett Gross-Varadin, och hade fortsatt dess Marche åt Siebenburgen. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,<br>Af den 12 Decembris 1705}}<div style="text-align: center;">Wien den 18 Novembris</div> Sedan Hertigens af Marleborug afresa gå nu i desse dagar Grefwen af Vratislaw och den Engelske Abgesanten åt Tyrnow, hwarest de Hollenske redan sig befinna, til at fredzwärket med de uproriske med alfware drifwa. Altsådant oachtat fortfara de uproriske alt jämt med deras ströfwande, hwarom man ifrån åtskillige orter erhåller bedröflige tiender. Wij har sedermera ey haft något särdeles ifrån den Keyserlige Armeen i Siebenburgen, men det förnimmes, at hela det landet är i fult upror, och wäntas med längtan, hwad Armeen där kan uträtta. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,<br>Af den 19 Decembris 1705}}<div style="text-align: center;">Wien den 25 Novembris</div> Man har utur Ungern erhållit Tidender, at de Uproriske hafwa welat hindra den Keyserlige Armeen i Siebenburgen öfwergången öfwer ett Pass, men blifwit der wid slagne, och förlorat deras Stycken och Footfolck. Detta förmodar man kunna hafwa den wärkan, at de så mycket snarare torde sig til förlikning beqwäma, ehuruwäl om deras ströwerier alt fort inkomma swåra berettelser. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,<br>Af den 26 Decembris 1705}}<div style="text-align: center;">Wien den 2 Decembris</div> Den sidst omrörde lycklige Träffningen med de Uproriske i Siebenburgen blifwer än ytterligare i gemen bekräftat, men rätta omständigheterne deraf äro ännu ey inkomne. Så kan man ey heller något wist ännu säija om tilståndet med Fridzwärket, efter som fuller de Ungerske Deputerahe äro med Hans Keyserlige Möy:ts förklaring angående både Stilståndet och Freden åt Tyrnou afreste, men den Keyserlige och Engelske Commissarierne äro ännu här. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Ti ender,<br>Af den 2 Januarii 1706}}<div style="text-align: center;">Wien den 9 Decembris</div> Ifrån Armeen i Ungern har man fuller sedermera inge Bref haft, twiflandes man intet, at Enspännarne lära wara borttagne, men eliest äro öfwer Gross Varadin tilförlåtelige tiender inlupne, icke allenast om den sidst omrörde lyckelige Träffningen, utan och, at Ragotsky skal andra gången hafwa lidit nederlag, och at Hans Keyserlige May:ts upsåt med alle orternes besättiande i Siebenburgen skal wara aldeles erhållit. Och efter det nu såijes, at Armeen är i full marche tilbaka igen, så förnimmer man, at de ströfwande Uproriske, som nyligen wågat sig när in til denne negden, hafwa i hastighet dragit sig tilbaka igen åt Öön Schütt, sedan de en och annan ort intagit, utplundrat och förbränt. Om Fredzwärket kan man ännu ingen ting säija. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Ti ender,<br>Af den 9 Januarii 1706}}<div style="text-align: center;">Wien den 16 Decembris</div> För 3 dagar sedan hade man med en ifrån Keyserlige Armeen i Siebenburgen ankommen Öfwerste bekräftelse, om den märkelige Seger, som den Keyserlige Armeen erhållit öfwer de Ungerske wid Schilo i Siebenburgen, hwar wid 6000 man skola wara nedgiorde, och en stor hop til Fånga tagne, alle Stycken och Mörsa e, samt hela Bagaget och 60 Fanor eröfrade, af hwilka 30 äro af bemelte Öfwerste, jemte en der til fånga tagen främmande Minister, hijtförde. De Keyserlige skola ey mehr än 144 förlorat, och 306 fått sargade. Nu förnimmer man öfwer Arrad at Ragotsky skal straxt efter det första nederlaget hafwa församlat och satt sig igen wid Bistritz, men at han af Generalen von Glökelsberg är andra gången slagen och förskingrat, och at Staden Bistritz har sig straxt deruppå gifwit, om hwilket alt man widare straxt omständigheter förwäntar. Ehuruwäl nu alt detta oachtat, de Uproriske på denne sidan ännu med deras ströfwande illa framfara, så tror man likwäl, at dessa deras nederlag lära förorsaka någon god wärkan i anseende ttl Fredzwärket om hwilket åter nu med tämmelig föthopning och liknelse begynuer talas. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,<br>Af den 16 Januarii 1706}}<div style="text-align: center;">Wien den 23 Decembris</div> De Uproriske i Ungern hafwa för några dagar sedan anfallit Staden Ödenburg, men blifwit af Borgerskapet tappert afslagne. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,<br>Af den 23 Januarii 1706}}<div style="text-align: center;">Wien den 30 Decembris</div> Detta Hofwet wäntar ännu med stor längtan efter fulkomlige Tidender om tilståndet i Siebenburgen, om hela landet wärkeligen är bracht under lydna, och i synnerhet, om det rychtet, som nyligen kom om en ny Segerwinning wid Bistrits, blifwer bekräftat, emedan man sedermera der om ingen kundskap haft hafwer. Om Fredzhandliugen i Ungern talas åter nn intet mehr, men wäl mycket om de uproriskes ströfwande, och huru de sig här och där förstärkia til at de faste orterne angripa. General Starenberg har sig påtagit befälet i Neder-Ungern, och har man til hans bekanta förfarenhet det förtroende, at sakerne lära innan kort komma på en annan foot. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,<br>Af den 30 Januarii 1706}}<div style="text-align: center;">Wien den 6 Januarij</div> Man har tidender utur Siebenburgen, at alt är där satt i godt tilstånd, och at största delen af Keyserlige Armeen är på wägen tilbaka igen. Fredzwärket med de Uproriske synes wilia blifwa ännu långsamare aldenstund Hofwet seyes hafwa giort dem några nye propositioner, öfwer hwilka de Uproriske så hastigt ey kunna, och til äfwentyrs ey heller wilia sig förklara. Imedlertid lära de Kayserlige Commissarierne så wäl som medlings Ministrerne begifwa sig hijt tilbaka igen. Staden Ödenburg blifwer af de Uproriske åter ånyo häftigt ansat, fördenskul Generalen Nehm är med några 1000 man i antog at den samma undsättia. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,<br>Af den 6 Februarii 1706}}<div style="text-align: center;">Wien den 13 Januarij</div> Det säijes, at Ragotsky har sammanskrifwit Ungerske Adelen til Mongatz til den 15 hujus, at taga i betänkiande de af Keyserlige Hofwet dem nyligen förestälte propositionerne, och at den ena Hollenske Ministren Herr Brüninx är jemwäl dijtrester til at göra samma propositioner smakelige. Så framt någon liknelse blifwer til god framgång, lära och då de Keyserlige Commissarierne samt den Engelske Ministren sig dijt förfoga. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,<br>Af den 13 Februarii 1706}}<div style="text-align: center;">Wien den 20 Januarij</div> Ifrån Siebenburgen har man säker efterrättelse, at alt är där i gått tilstånd, och at Feltmarskalken d´ Herbeville skyndar efter möyeligheten sig Marche hijt åt til baka igen. Hwad man om Freden i Ungern kan hafwa at hoppas, lärer sig utwisa wid slutet af de Ungerske Ständernes sammankomst, som den 15 hujus i Mikosch hållas skulle. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,<br>Af den 20 Februarii 1706}}<div style="text-align: center;">Wien den 27 Januarij</div> Man synes nu hafwa god förhopning om Fredz wärket med de Uproriske i Ungern, efter den hållenske Gesanten är nu här ifrån åt Mikosk afrest, och de andra tillijka med de Keyserlige Commissarierne säyes snart skola fölia efter. Icke dess mindre ströfwa de Uproriske nu igen mycket starkt, och hålla både Eisenstatt och och Ödenburg insperrade. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,<br>Af den 13 Martii 1706}}<div style="text-align: center;">Wien den 17 Februarij</div> Det längtas här mycket efter tidender om Fredzwärket i Ungern, om hwilket förhopningen är änuu god fast än de Uproriske i medlertid med deras ströfwande mächta illa framfara. De hafwa för kort tid sedan haft ett anslag före, at inbryta i Steijermark, men woro af Generalen Palfi med temmelig förlust tilbaka drefne. De hafwa sig sedermera wågat på denne sidan om Marchströmen, men för dess hastiga upswällande skul dragit sig strax tibaka igen, och en del deraf posterat sig på Öön Schütt, dijt de alt Wijn och Proviant, som de i negden finna, låta öfwerföra. Städerne Ödenburg och Cisenstat hafwa de hela tiden hållit insperrade, men nu förnimmes de hafwa dragit sig derifrån. Deremot hafwa de för några dagar sedan brutit in i Mähren, och lagt åtskillige små Fläckar och Byar i Aska sedan de dem utplundrat. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,<br>Af den 20 Martii 1706}}<div style="text-align: center;">Wien den 24 Februarij</div> För några dagar sedan är den Hollenske Gesanten ifrån Tyrnou hijt ankommen tillika med en Ungersk Deputerat, och hafwa ifrån de Uproriske uågra nya propositioner medbracht. Som det förnimmes, skola de ännu spänua Bogen något högt, fördenskul man ey wet, hwad der af wil blifwa. De underlåta i medlertid intet at på alle sidor med deras ströfwande och häriande föröfwa stor motwilia. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,<br>Af den 27 Martii 1706}}<div style="text-align: center;">Wien den 3 Martij</div> Den Ungerske Fulmächtige är åter här ifrån tilbaka rest, och har medbracht Keyserlig nåde under mycket fördelachtige wilkor, alenast de den innan den 10 hujus wilia antaga, sker det intet, så wil Haus Keyserlige May:t dem ey widare anhöra, utan med yttersta stränghet förfölia, på hwilken händelse några 1000 man stå i Beyern tilredz at sättias på Fahrkoster, och föras Donauströmen upföre åt Ungern. Man har ntur Siebenburgen, at den fördelachtige Orten Deva, som nu en lång tid warit af de Keyserlige inspärrat, har i mangel af Matwaror, för 14 dagar sig gifwit, hwaruppå det blifwit beslutit, at Generalen Rabutin skulle behålla qwar i Siebenburgen 5000 man, men Feltmarskalken d´ Herbeville kommer derifrån tilbaka med 15000 man. Generalerne Palfi och Heister blifwa och 15000 man starke, när de sig sammanfoga, så at om de Uproriske nu sig ey snart beqwäma, hållas de Keyserlige Wapnen för wara i sådant tilståud, at kunna med eftertryck detta owäsendet dämpa. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,<br>Af den 10 Aprilis 1706}}<div style="text-align: center;">Wien den 17 Martij</div> Man wäntar nu med längtan at förnimma de uproriske Ungrernes förklaring på de sidste Keyserlige propositionerne, och görs i medler tid all nödig anstalt at sammanfoga den utur Siebenburgen tilbaka kommande Armeen med Tronpperne på denna sidan, til at på all händelse med macht falla dem Uproriskom på halsen. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,<br>Af den 8 Maij 1706}}<div style="text-align: center;">Wien den 24 Aprilis</div> De Uproriske i Ungern hafwa bewiliat ett tilstånd på [..] dagar, på det man i Aresburg måtte tilsammankomma, och Arbeta på Fredz-Wärcket. Man giör sig om fulkomlig förlikning så mycket mehr hopp, som man tror sig hafwa god efterrättelse, at den menige man är der til benägen, omskönt deras förnämste Hufwud för deras särskilte skul äro wederspänstige. Feltmarskalken Grefwen af Starenburg är i går gången åt Ungern til at göra behörige anstalter, i fall Kriget skulle widare komma at förtsättias. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,<br>Af den 3 Julii 1706}}<div style="text-align: center;">Wien den 24 Junij</div> I desse dagar äro de Keyserlige Fulmächtige afreste åt Presburg, hwarest de Engelske och Hollenske Ministrerne såsom medlare hafwa dem tilstält Ungrerne Puncter, hwilka de påstå. Omskönt nu de samma som förliudes, skola wara temmelig högt spänste och trotzige, så hoppas man likwäl, at de en god del der af lära afstå, och at närwarande lyckelige tider för de Allierade lära jämwäl bringa detta Wärket i bättre liknelse. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,<br>Af den 10 Julii 1706}}<div style="text-align: center;">Wien den 16 Junij</div> De Keyserlige Fulmächtige äro åter ifrån Presburg hijt tilbaka komne til at berätta Hans Keyserlige May:t Ungrernes påstående, och deröfwer inhämta widare befalning. Efter all liknelse står Fridzwärcket ännu i temmelig widt Fält, aldenstund Ungrernes Puncter af Hofwet ansees för så obillige och trotzige, at man ey wäl kan sig deröfwer inlåta, och de der emot förmena, at de ey mycket deraf kunna eftergifwa. I medler tid och på all händelse är ett alment Upbod förkunnat i Mähren och Steijermark, hwilket ock i de öfrige nästgräntzande Länder och Provincier ske lärer, til at detta owäsendet med yttersta alfware stilla. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,<br>Af den 17 Julii 1706}}<div style="text-align: center;">Wien den 23 Junij</div> Om den Ungerska Fredzhandlingen kan man ännu ey wist berätta, och omskönt Ungrerue i deras inlefwererade Puncter hafwa spänt Bogen så högt, at man på Keyserlige sidan omöijeligen kan dem ingå, så bemöda sig likwäl medlings Ministrerne på det högsta at dem jämka, så at det ändå må kunna komma til en handling, efter som de ock, til at winna tid der til, hafwa förmått bägge Parterne til at stilståndet in til den 14 nästkommande Julij förlångia. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,<br>Af den 31 Julii 1706}}<div style="text-align: center;">Wien den 7 Julij</div> Ehuru wäl medlings Ministrerne sig på det högsta bemöda at kunna bringa handlingen med Ungrarne i gång, så är det likwäl föga liknelse, at de därutinnan lyckas, emedan Ungrerne synas beständigt wilja deras ingifne puncter påstå. För den orsaken skul är på all händelse Feltmarskalcken Grefwe Starenberg i desse dagar afgången åt Ungern, dijt och åtskillige Regementer utur rijket äro wärckeligen i antog, til at med yttersta macht twinga de uproriske til lydna. Så är ock Generalen Rabutin i Siebenburgen beordrat at hålla sig färdig til at äfwen på sin sida Ungrerne anfalla, så framt stillståndet utan något fredzslut skulle löpa til ända. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,<br>Af den 7 Augusti 1706}}<div style="text-align: center;">Wien den 14 Julij</div> Handlingen med Ungrerne är aldeles afbruten utan det ringaste hopp at kunna mer blifwa åter begynt. De säijes fuller wilja stilstådet, som i dag är ute, nu ytterligare förlängia, men emedan det ey annorlunda kan ansees, än för en konst at winna tiden, til at kunna sig desto bättre rusta, så är det afslagit, och draga sig Felstmarskalkerne Starenberg och Rabutin med hwar sin Armee til at dem anfalla. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,<br>Af den 21 Augusti 1706}}<div style="text-align: center;">Wien den 28 Julij</div> Sedan stillståndet med de uproriske Ungrerne är utstält, och handlingen afbruten, hafwa de begynt föröfwa deras förra fientligheter, och med macht sökt at trängia sig in igenom Linierne wid Ödenburg, men blifwit med stor förlust tilbaka drefne. Man gör sig gott hopp, at snart blifwa med dem färdig, efter nu Regenterne utur Riket äro i antog at förstärkia den Keyserlige Armeen under Feltmarskalken Starenberg, och den andra Armeen utur Siebenburgen sig ock rörer, at på den sidan tillika dem anfalla. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,<br>Af den 28 Augusti 1706}}<div style="text-align: center;">Wien den 4 Augusti</div> I Ungern fara de uproriske fort med deras fientlighet, och wil här nu säijas, at Ragotzi skal hafwa eröfrat Gran, men Berrezini med sin hoop ey långt står ifrån det Keyserlige Lägret, dijt 10000 Croater, och 5000 Raitzer redan äro ankamne, hwilka i deras marche hafwa strängeligen med mord och brand emot de uproriske framfarit. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,<br>Af den 11 Septembris 1706}}<div style="text-align: center;">Wien den 18 Augusti</div> I Ungern håller man sig på båda sidor ännu temmeligen stilla, och emedan de uproriske uppehålla sig med deras belägring, hwilken der sig företagit, men något der fortsättia, förstärckia sig de Keyserlige dageligen med nye Regementer, som komma utur Riket anländandes. Generalen Rabutin är jämwäl utur Siebenburgen med den Armeen i antog, och skal wara til Zolnok ankommen. Det begynner säijas, at den afbrutne Fredzhandlingen med de uproriske skal uppå Englandz och Hollands inständige anhållande åter uptagas, samt den Hollenske Gesanten, som redan för en tid sedan begaf sig här ifrån hemåt, har under wägen fått befallnig at förfoga sig hijt tilbaka igen, at samma wärck ännu en gång drifwa. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,<br>Af den 18 Septembris 1706}}<div style="text-align: center;">Wien den 25 Augusti</div> De uproriske i Ungern begynna åter nu igen med all macht sig röra. De hafwa med 6000 man nyligen brutit igenom Linierne wid Ödenburg, ströfwat wid Neüstat och widare in i Lander, och åtskillige orter som alenast 3 mijl härifrån belägne äro, utplundrat, upbränt, och mycket Boskap med sig afdrifwit. Det kommer mångom underligit före, ar de Keyserlige sådant ey hafwa hindrat, ey heller ett så ringa antal förlagt och förskingra {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,<br>Af den 25 Septembris 1706}}<div style="text-align: center;">Wien den 1 Septembris</div> Den Keyserlige Armeen under Feltmarskalken Grefwe Starenberg är nu, sedan den samma med åtskillige Regementer utur riket är Worden förstärckt, utur des läger upbruten och wid Presburg gången öfwer Douau-Strömen, wid samma tid har General Palfi med 3000 Hästar och Raitzer anfallit den starckeste af de uproriskes på Öön Schütt liggiande Skantzar, nederhuggit 500 [..], som där legat i besättning, och tagit deras Öfwerste til fånga, samt alt där befintlige förrådet och utrustning sig bemächtigat, hwaruppå bemälte General har sig med Hufwud Armeen lyckeligen sammanfogat. Feltmarskalken Rabutin har med den Siebenburgiske Armeen stött til de öfrige i Ungern warande troupperne, och är i wärckeligit antog åt Öfwer Ungern, fördenskul hafwa ock de uproriske, sedan de förnummit bägge Armeerne på hwar sin sida annalckas, dragit sig i oreda något ifrån Österrikiske gräntzen tilbaka. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,<br>Af den 2 Octobris 1706}}<div style="text-align: center;">Wien den 8 Septembris</div> Feltmarskalken Grefwe Starenberg har med den Keyserlige Armeen fortsatt marchen åt Comorra, hwaruppå de uproriske åter hafwa sig på öön Schütt infunnit. Generalen Rabutin förnimmes wara ifrån Zolnock hijt åt i antog, til at få de uproriske emellan sig. Om fredzhandlingens uptagande igen begynner man åter nu tala. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,<br>Af den 9 Octobris 1706}}<div style="text-align: center;">Wien den 15 Septembris</div> De uproriske hafwa belägringen för Gran uphäfvit. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,<br>Af den 16 Octobris 1706}}<div style="text-align: center;">Wien den 22 Septembris</div> Sedan den Keyserlige Armeen under Feltmarskalcken Grefwe Starenberg är längre inryckt i Ungern, kunna de uproriske åter föröfwa deras ströfwerier, det så häftigt, at man ifrån Armeen ey kan få någon kunskap, efter ingen kan hwarken fram eller tilbaka komma. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,<br>Af den 23 Octobris 1706}}<div style="text-align: center;">Wien den 29 Septembris</div> Den Keyserlige Armeen under Grefwe Starenberg har sedan dess upbrott ifrån Comorra marcherat åt Neüdorf, och den där upkastade Fientlige Fästningen med storm intagit, hwar wid Besättningen bestående af 700 man blifwit aldeles uederhuggen. Armeen är sedermehra gången åt Grau, hwilken ort några dagar tilförende för brist skul på Lifsmedel har måst med Fienden dagtinga, och tror man, at den samma i desse dagar lärer wara återwunnen. Eliest äro här tidender inlupne, at emellan Generalen Rabutin och ett starkt Partie af de Uproriske, en skarp Träffning skal wara förelupen til de sednares missfördel, men man wäntar derom ännu större wisshet. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,<br>Af den 30 Octobris 1706}}<div style="text-align: center;">Wien den 6 Octobris</div> För de ströfwande Partierne i Ungern har man sedermehra hwarken ifrån Feltmarskalken Grefwe Starenberg, eller Generalen Rabutiu haft någon säker kundskap. Det säyes fuller, at den förre skal hafwa åter igentagit Gran, och den sednare med Dagtingan bemächtigat sig Caschau, men man har derom ännu aldeles ingen wisshet. Wid Odenburg har nyligen ett Keyserligit Partie anträffat 2000 Coruzzer, några 100 deraf nedergiort, tagit många til fånga och 3 Fanor och några Trummor eröfrat. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,<br>Af den 6 Novembris 1706}}<div style="text-align: center;">Wien den 13 Octobris</div> Bägge de sidst omrörde tidenderne befinnes nu wara sanne. Feltmarskalken Grefwe Starenberg har med tagtingan inbekommit Gran, och der funnit 50 Stycken, och ett godt förråd på Krigsrustning och hwariehanda andra nödwändigheter. Af Besättningen äro 300 man i uttogandet tii de wåra öfwergångne. Bemälte Feltmarskalk lärer nu sammanfoga sig med Generalen Palfi, och än widare söka at göra Fienden afbräck. Generalen Rabutin har efter säker inkommen berättelse wid Caschau råkat i hop med några de Uproriskes Troupper under Berezini, och dem aldeles slagit, samt deruppå bracht Caschau, Eperies och Leitschen under Hans Keyserlige May:tz lydno, fortsättiandes marchen åt Bärg-Städerne, dtjt man och menar, at Grefwe Starenberg lärer toga. Detta alt oachtat har i desse dagar ett starkt de Uproriskes Partie under Grefwe Forgatsch satt sig öfwer Marchströmen och öfwerrumplat den lilla Staden Züssersdorf, där föröfwat ett grufweligit mördande, och lemnat Orten, samt 15 andra där omkring belägne, i Aska. Utur Slebenburgen har man, at Ragotsky där utskrifwit en Landdag til at låcka Iuwånarne til Upror, hwilket och i Gen. Rabutins frånwaro lätteligen torde ske. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,<br>Af den 24 Decembris 1706}}<div style="text-align: center;">Wien den 1. Decembris</div> De uproriske i Ungern göra alt fort med deras ströfwande öfwer alt stor skada. Här äro tidender, at någre 1000 Man af Feltmarskalkens Rabutin Folck skola hafwa råkat på någre 1000 af de uproriske, och 700 deraf nedergiort, hwar om widare wisshet wäutas. {{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,<br>Af den 8 Januarij 1707}}<div style="text-align: center;">Wien den 15. Decembris</div> Man har här nu tidender utur Ungern, at Generalen Rabutin har omsider med stor möda slagit sig igenom de uproriske, och kommit til Segedin, hwar ifrån han öfwer Essek täncker sig draga hijt åt. Men det wärsta är, at han lider brist på all ting, ey heller seer man, huru man med säkerhet kan honom det med här ifrån försee. Utaf Feltmarskalken Starenbergs Armee skola 4000 man förläggias när in til denna Staden til at afwärja de uproriskas ströfwerier wid infallande frost. {{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,<br>Af den 5 Martij 1707}}<div style="text-align: center;">Wien den 9 Februarij</div> Feltmarskalken Grefwe Starenberg är ifrån Armeen i Ungern hijt til Hofwet ankommen at göra om dess tilstånd berättelse. De Uproriske hålla sig nu på denne sidan tämmelig stilla, men Ragotsky säyes wara ifrån Bärg-Städerne upbruten åt Siebenburgen, och hafwa i sinnet at låta sig där för Förste utropa. {{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,<br>Af den 12 Martij 1707}}<div style="text-align: center;">Wien den 16 Februarij</div> Det hålles för hel wist, at Printz Eugenius kommer innan kort utur Italien hijt, och skal i detta Åhr anföra Krigsmachten wid Rheinströmen. I hans ställe går Feltmarskalken Grefwe Starenberg åt Italien, och Feltmarskalken Rabutin blifwer wid krigsmachten i Ungern. {{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,<br>Af den 4 Junii 1707}}<div style="text-align: center;">Wien den 11 May</div> Än wisar sig föga liknelse til någon Fred med de Uproriske Ungerne, doch är likwäl underhandlingen med dem ey aldeles afbruten. {{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,<br>Af den 13 Augusti 1707}}<div style="text-align: center;">Wien den 20 Julij</div> Generalen Rabutin, hwilken för någon tid sedan ankom, är med en ansenlig summa Penningar så ock stora nödwändigheter för sin underhafwande Krigsmacht blefwen försedd, och begifwer sig innan kort tilbaka åt Ungern at där något emot de Uproriske företaga, hwilke med all macht fortsättiaBelägringen för Arrath. Hufwud-Armeeu under Feltmarskalken Grefwe Starenberg står wid Neüheüsel, och håller samma Ort inspärrat. {{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,<br>Af den 20 Augusti 1707}}<div style="text-align: center;">Wien den 27 Julij</div> Generalerne Grefwe Starenberg och Rabutin äro här ifrån åt Ungern afreste, och skal upsåtet wara at först försökia at slå de uproriske wid Neüheüsel, och at Generalen Rabutin sedan skal igenom Bärgstäderne toga åt Siebenburgen. Man förnimmer eliest utur Ungern, at de Uproriske hafwa wågat sig til at förklara den Ungerske Cronan ledig, och skola wilia träda til nytt Konunga Wahl, hwar wid åtskillige personer säijas komma i betänckiande. {{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,<br>Af den 12 Novembris 1707}}<div style="text-align: center;">Wien den 19 Octobris</div> Sedan Feltmarskalken Grefwe Starenberg i detta Fälttoget ingen fördel af Ungrerne kunnat erhålla, har han lagt manskapet i Quarter wid Gräntzerne af Öster-Rijke och Mähren til at betäckia desse Provincier från de missnögde Ungrernes infall och ströfwerij, hwilkas förlägning doch swårligen lärer kunna förhindra, som desse länder icke efter wanligheten blifwa bryddeWintern öfwer, hälst när strömarne äro tilfrusne. {{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,<br>Af den 19 Novembris 1707}}<div style="text-align: center;">Wien den 25 Octobris</div> Felt-Marskalken Grefwe Starenberg är utur Ungern hijtkommen, och begynner man rådslå, huru man med större eftertryck, än här til skedt är, skal det wärket i nästkommande Åhr angripa. Generalen Rabutin är med sin macht i Siebenburgen ankommen, oachtat någre 1000 Coruzzer welat honom Passet tilspärra. De äro alle wid hans annalkande sin wäg rymde. {{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,<br>Af den 10 Decembris 1707}}<div style="text-align: center;">Wien den 16 Novembris</div> Uti Ungern hafwa de missnögde nyligen åter giort ett ströfwande öfwer hela Landet alt in til Leita strömen, och grufweligen med mord och sköflande framfarit. Man säger fuller, at någon underhandling med dem åter på nytt lärer företagas, men det twiflas mycket, om något derigenom kan uträttas. {{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,<br>Af den 17 Decembris 1707}}<div style="text-align: center;">Wien den 23 Novembris</div> Cardinalen af Sachsen Zeitz, Primas af Ungern, har i Tyrnaw haft ett samtal med några de Ungerske missnögdes fulmächtige, och har hijt til hofwet berättat at det synes, som woro det nu deras alfwar at träda til en Fredzhandling, Hofwet har derföre låtit befalning til honom afgå, at han på alt möijeliget sätt skal det wärket sökia at drifwa. Huru wida der med kommer, lärer sig snatt yttra. I medlertid fortfara de missnögde med deras ströfwande, hafwa nyligen warit inuti Steijermark, och giordt där stoor skada, och aldenstund igenom den olyckelige branden i Neüstättrel, medelst hwilken ett ansenligit förrådz-huus är wordet förbränt, de Keyserlige Troupperne torde blifwa förorsakade i brist på underhåld och fordenskap at draga sig utur deras förre Posteringar tilbaka åt Marck-strömen, så fruchtar man ock, at sådant lärer gifwa de missnögde anledning at å nyo giöra infall i Mähren. {{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,<br>Af den 24 Decembris 1707}}<div style="text-align: center;">Wien den 30 Novembris</div> Man har sedermehra ey haft några särdeles tidender utur Ungern, förutan hwad som om de missnögdas ströfwerier wid de Ödenburgiske Linierne berättas. Det säyes fuller, at störste delen af dem skal önska Freden, men det hoppet som de sig göra om en lyckelig utgång af samtalen i Tyrnaw, hwarest Cardinalen af Sachsen Zeitz sig ännu uppehåller, torde slå dem felt, aldenstund deras förnämste anförares påstående finnes wara så utan måttan, at det af en god del ibland deras eget anhang ey finner bifall. Det wil säyas, at Felt-Marskalken Rabutin skal hafwa erhållit en märckelig seger öfwer de missnögde i Siebenburgen, men derom wäntas ännu större wisshet. {{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,<br>Af den 31 Decembris 1707}}<div style="text-align: center;">Wien den 7 Decembris</div> Cardinalen af Sachsen Zeitz är nu i Presburg, och begynner man fatta nog hopp om Fredzwärket, på hwilket Hans Keyserlige May:tz Bundzförwanter med all ijfwer drifwa, och säyes Cardinalen hafwa insänt åtskillige Puncter det ährende angående, hwilke blifwit af Hofwet gillade I medlertid ströfwa de missnögde öfwer ait, och hafwa nyligen ärnat sättia öfwer Vagströmen med 5000 man och några Stycken, men blifwit derutinnan af watnets upswällande förhindrade. Ifrån Feltmarskalken Rabutin är en Officerare til Hofwet kommen med berättelse, at bemälte General är med sin Armee lyckligen kommen in i Siebenburgen, hch har därut fördrifwit alle Uproriske, så at hela det Landet, på en eller annan liten ort när, är bracht under hans Keyserl. May:tz lydna. {{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,<br>Af den 14 Januarij 1708}}<div style="text-align: center;">Wien den 24 Decembris</div> Til Presburg är nu en allmen Ungersk Riks-Dag utskrefwen, och talas nog om, at Hans Keyserlige May:t sielf i egen Person l rer där sig infinna, til at så mycket mehr befrämia hwad til det Riketz befredigande kan lända. Den Ungerske Palatinus och flere andre af de trogne Ständerne äro tijt förskrefne, til at biwista de rådslagen som förut hållas skola öfwer de på Riks-Dagen tienlige materiernes inrättande, och gör man sig i gemen godt hopp om ett lyckligit utslag i detta bullersama wärket. {{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,<br>Af den 21 Januarij 1708}}<div style="text-align: center;">Wien den 31 Decembris</div> Man gör sig gott hopp om en god utgång af underhandlingen med de missnögde, och på widrig händelse wil man sökia i at i nästkommande åhr med all macht denna oron dämpa. {{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,<br>Af den 24 Martij 1708}}<div style="text-align: center;">Wien den 29 Februarij</div> Fulmächtige utaf de Ungerske Städerne, som ännu äro Hans Keijserlige May:t lydige, hafwa sig fuller i Presburg församlat, och hålla samtal sinsemellan och med Cardinalen af Sachsen Zeitz, Men Hans Keijserlige May:tz ditresa är upskuten, och skickas alenast twänne Keijserlige Råd dit såsom Commissarier. De som redan äro i Presburg församlade, lära afskicka deras fulmächtige til de missnögde, och föröka at kunna dem öfwertala til at jämwäl låta deras fulmächtige infinna sig til mötet, men man twiflar, om sådant lärer hoos dem finna rum, och på den händelsen lärer ock Hans Keyserlige May:t aldeles intet komma til Riksdagen. Generalen Palfi förer nu befälet öfwer de Keyserlige Troupperne i Ungern, men det säyes, at General Rabutin lärer utur Siebenburgen komma at dem anföra. {{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,<br>Af den 31 Martij 1708}}<div style="text-align: center;">Wien den 7 Martij</div> På de i Presburg församlade Ungrernes inrådande och begäran har Hans Keyserlige May:t samtyckt til en afskickning ifrån dem til de missnögde, til at biuda dem til Riksdagen, och öfwertala dem til at läagia ned Wapnen. Furst Esterhasi, som är Palatinus Regni, har afsänt en Enspännare til Berezini, som wistas närmare til Österrikiske gräntzorne än Ragotsky, gifwande honom tilkänna denna afskickningen, med begäran at få Pass för dem. Man twiflar doch, at denne afsändningen lärer hafwa någon god framgång. {{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,<br>Af den 7 Aprilis 1708}}<div style="text-align: center;">Wien den 14 Martij</div> De missnögde Ungrerne hafwa oupbrutne tilbaka skickat Kallelse brefwen til Riksdagen i Presburg föregifwandes, at sedan de upsagt Keysaren all lydna, och förklarat den Ungerske Thronen för ledig, woro det orimligit at något antaga, som ifrån den sidan kommo. Lärer altså den sidst omrörde afskickningen aldeles blifwa tilbaka, eller åtminstone aflöpa fruchtlös. Generalen Heister är förordnat til at anföra den Keyserlige Krigsmacht n i Ungern. {{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,<br>Af den 2 Junij 1708}}<div style="text-align: center;">Wien den 9 Maij</div> Den Presburgiske Riksdagen blifwer fortsatt, utan at man kan ännu weta, hwad frucht han lärer skaffa. I medlertid ströfwa de Upproriske Ungrerne nu mehr än tilförende, och hafwa nyligen giort ett infall i Mähren, hwarest de åtskillige orter plundrat och förbränt, och öfwer 7000 Menniskior jämmerligen mördat. Den Keyserlige Krigsmachten drager si nu tilsamman i Ungern, och reste för några Generalen Heister här ifrån den samma at anföra, och de Uproriske med all macht angripa. {{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,<br>Af den 16 Junij 1708}}<div style="text-align: center;">Wien den 23 Maij</div> Riksdagen i Presburg warar ännu, doch kan man ey see, hwad gott ännu står ther med at uträttas. The Uproriske Ungrerne hålla jemwäl nu en sammankomst i Erla, och i medlertid fortfara efter theras wanlige Krigsmaner at göra the Keyserlige afbräck genom ströfwande, icke alenast i Ungern, hwarest Landtmannen, som är them Keyserligom Hätsk, på allehanda sätt går them tilhanda, utan ock i Österrikel, Mähren och Steyermark, ther the bränna och nederhugga alt hwad the för sig finna, och efter giord skada gå tilbaka in i Ungern. {{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,<br>Af den 21 Julij 1708}}<div style="text-align: center;">Wien den 27 Junij</div> Then Keyserlige Krigsmachten i Ungern är ey ännu i tilstånd at något motstånd the missnögde företaga, hwilke fortfara med theras ströfwande både i Mähren och Österrike. {{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,<br>Af den 18 Augusti 1708}}<div style="text-align: center;">Wien den 26 Julii</div> Man har i dag utur Ungern igenom Generalen Heisters son haft the goda tidender, at bemälte General har wid Trentchin råkat ihop med the uproriskes Hufwud-Armee, hwar wid Ragotski, Berezini och Caroli theras förnämsta Hufwuden skola hafwa warit tilstädes, och then efter ett skarpt fächtande drifwit på flychten, nedergiort 6000, tagit 400 til fånga, och i orten inspärrat 3000, samt bekommit 14 Stycken med tilhörig Ammunition och tross til byte. På wår sida skola allenast 500 man blifwit döda. {{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,<br>Af den 25 Augusti 1708}}<div style="text-align: center;">Utur Preüssen den 7 Augusti</div> I Dantzig uppehåller sig ännu Furstinnan Ragotsky, utan at man wet, när hon kan begifwa sig åt Ungern, och hwad hon för sin Herre kunnat uträtta. {{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,<br>Af den 1 Septembris 1708}}<div style="text-align: center;">Wien den 8 Augusti</div> Uti then sidste Träffningen förmenas the Uproriske med döda, sårade och fångar hafwa förlorat 9000 man, och skal Ragotsky sielf wara stört med sin Häst, och blifwit på bröstet illa stött och släpat, så at han ock är sporder död. Man giör sig här så wäl af thenne Segren, som af bundzförwanternes fördel öfwer the Franske i Flandern, wist hopp at kuuna bringa the Uproriske, åt minstone en stor del theraf, på rätta wägen igen, til hwilken ända Riksmötet i Presburg ännu blifwer en någon tid fortsatt. {{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,<br>Af den 15 Septembris 1708}}<div style="text-align: center;">Wien den 22 Augusti</div> Man har utnr Ungern, at Feltmarskalken Heister är den 12 hujus gången för Fästningen Neutra, och then samma then föliande dagen Bombarderat, hwarpå Commendanten den 14 har dagtingat, och Besätningen med thess Gewähr uttogat. Man haa therinne funnit en hop Stycken, och ett godt förråd på allehanda Krigs- och Lifsmedel. Krigsmachten är sedermera gången för Ncuheusel, och lärer söka then angelägne Fästningen jemwäl at borttaga, hwaruti man så mycket snarare förmodar en god framgång, som man har kunskap, at the Uproriske nu äro mycket häpne och rådlöse blefne, och til en del begynt falla af ifrån Ragotsky. Man wil ock säya, et en af theras förnämsta Hufwuden skal med 2000 af sitt anhang wara til the Keyserlige öfwergången, hwilka Exempel ock flere med thet snaraste wordo föliandes. Thet säyes jemwäl, at Ragotsky skal hafwa låtit sättia Berezini i förwar, emedan h n i then sidsta Träffningen skal med Rytteriet, som han anförde, i oträngda mähle tagit flychten, och lemnat Fotfolket i sticket, hwilket ock giort misstroendet them emellan så stort, at nu mehra ingen lydna wara skal. {{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,<br>Af den 29 Septembris 1708}}<div style="text-align: center;">Wien den 5 Septembris</div> Sedan man efter thet nylige lyckelige slaget i Ungern bemödat sig, hälst igenom thet Ungerske Påviske Präst rskapetz bearbetande, at bringa på rätta wägen the missnögdes anförare, som här tils haft befälet wid Österrikiske och Mähriske gräntzerne, hafwa twänne theraf, hwilkas godz äro belägne på the orter som the Keyserlige genom berörde slag sig bemächtigat, wid namn Otzkay och Bezeredi, låtit sig ther til öfwertala. Otzkay är redan ankommen hos Feltmarskalken Heister, och har bracht med sig ett Regemente til foot, som stått under hans befäle. Men som hwarken Officerare eller gemene af thetta regementet någon kunskap haft om theras anförares förehafwande ändring, förr än the sett sig öfwermannade af ett Keyserligit Regemente til Häst, som han til sin säkerhet bestält emot sig, och äro alt å nödgade wordne emot theras wilja at taga Keyserlig tienst, så rymma the hopetals och begifwa sig åter til the missnögde. Bezeredis ankomst har man ock med thet första förmodat, men efter han emot sin lofwen långe uteblifwer, kommer man på the tanckar, at antingen han torde hafwa ångrat sig, eller at the Officerare och Soldater, som stått under hans anförande, hafwa efter Otzkays öfwergång til the Keyserlige fattat misstanka emot honom, och försäkrat sig om hans person. Som man ey kan förlita sig på thesse öfwerkommande Ungrars beständighet, om tbe i Ungern qwar förblifwa, menar man, at Otzkay, och jämwäl Bezeredi, om han ännu öfwerkommer, lära sändas til Armeen i Flandern eller wid Rheinströmen med General Majors titel och underhåll. The Keyserlige giöra anstalter at med thet första angripa Fästningen Neüheüsel, när the then hafwa intagit, som the innan kort förmoda, lära the toga widare in i Ungern. P. S. Nu kommo tidender utur Öfwer-Ungern, at ther en träffning är förfallen, som olyckligen aflupit för the Keyserlige, warandes wid pass 2000 af them nederhugne, sedan the af ett mycket större antal missnögde oförmodeligen blifwit angrepne. Med thet samma är ock efterrättelse kommen, at Bezeredi, i thet han welat gå öfwer til Feltmarskalken Heister, är blefwen af the Officerare och Soldater, som stått här tils under hans befäle och hans upsåt erfarit, fångslad, och sluten til händer och fötter som en förrädare sånd til Ragotsky. {{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,<br>Af den 6 Octobris 1708}}<div style="text-align: center;">Wien den 12 Septembris</div> Efter slaget wid Trentschin har man ment at Neuheusel såsom anbra Fästningar lätt skulla stå för the Keyserlige at bemächtigas, men finnes dock nu, at i anseende til the Moras och watn hwilka i kring Staden belägne är, som ock til thet lykliga slag 12000 missnögde emot 5000 Keyserlige erhållit, hwarigenom the mod repat och nu på alt sätt söka motstånd giöra. Marskalken Heifter lärer nödgas at upgifwa Belägrjngen, hälst Åhrsens tid thet nu ock synes fordra. The missnögde framhärda icke thesto mindre at föröfwa kring Presburg och Oedenburg stort öfwerwåld, bortdrifwandes ifrån then förra ortens inwånare Boskap hopetals och läggiandes på the sednare för theras Wijnbärgning anseenliga Contributioner. Ragotsky säges högeligen hafwa beklagat then förlust han fått igenom Capitein Dragolis död hwilken Tyska Soldater som uti en gammal mur intet långt ifrån Deva fördole legat anfallit och illa Blesserat, hwaraf han sedermehra säyes skola hafwa afsomnat. {{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,<br>Af den 3 Novembris 1708}}<div style="text-align: center;">Wien den 10 Octobris</div> Upsåtet som har warit, at Feltmarskalken Heister skulle belägra Neuheüsel, är nu ändrat, och har han i thet stället wändt sig åt Bärg-Städerne. The Uproriske hafwa haft före at göra ett ströfwande in i Steirmark, men the Keyserlige hafwa them ther med goda anstalter förekommit, så at the med oförrättade saker måst wända therifrån igen. {{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,<br>Af den 22 Decembris 1708}}<div style="text-align: center;">Wien den 28 Novembris</div> För några dagar sedan kom Feltmarskalken Heister hit utur Ungern, sedan han ther lyckeligen bracht Fälttoget til ända, uti hwilket han först slagit the Uproriske wid Trenchin, sedan them Fästningen Neutra ock fråntagit, och ytterligare drifwit ifrån Bärg städerne, hwilka han låtit besättia. Bemelte General har hos Hans Keyserlige May:t aflagt sin berättelse om alt samman, hwar uppå nu Krigs rådslagen dageligen blifwa håldne, och så snart the äro öfwerståndne, lärer Grefwe Heister förfoga sig tilbaka åt Ungern igen. {{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,<br>Af den 26 Januarij 1709}}<div style="text-align: center;">Wien den 30 Novembris</div> En af the uproriskes anförare Berezini står med sin hoop färdig at något företaga emet Berg-Städerne, ett annat parti har nyligen wägat sig öfwer Leytha strömen, och ströfwat alt in til denna negden, hwarest sedan the med plundrande och röfwande förörfwat stor motwillia, och tagit en hoop folck fångne, hafwa the begifwit sig tilbaka igen. Ett annat parti af 2000 man hafwa uyligen wågat sig för Cremnitz, men blifwit med förlust tilbaka drefne, äfwen så äro 8 andra Compagnier wordne ifrån Neusol tilbaka slagne. För några dagar sedan är en wiss Herre hit tilbaka kommen, som af Hofwet warit åt Ungern afskickat angående Stilleståndet med the missnögde, hwadhan egenteligen har ther underrättat, är änny ey bekant, men man har kort ther efter erhållit tidender, at twänne Landskapee hafwa sig gifwit under Hans Keyserlige May:tz lydna, och at Feldtmarskalken Grefwe Heister dragit sitt Rytterie tilsamman och thre med togat åt Zipferlandet. Hela thet Trenchiniske Landskapet är jämwäl ifrån the missnögde befriat sedan man så lyckligen Slottet Trenchin bibehållit. {{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,<br>Af den 16 Februarij 1709}}<div style="text-align: center;">Wien den 20 Januarij</div> I går kom Feltmarskarken Heister hit utur Ungern, sedan han twänne Landskap å nyo bracht under Hans Keyserlige May tz lydno, samt inrättat Posteringarne, och giordt behörige anstalter til nästkommande Fälttog. {{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,<br>Af den 2 Martij 1709}}<div style="text-align: center;">Wien den 3 Februarij</div> Om stilståndet med Ungrerne synes thet nu intet mehr hopp gifwas, utan man bereder sig med all macht til at them med wåld twinga. I medlertid hafwa Ragotsky och Berezini låtit ställa Bezeredi, om hwilkens upsåt at gå öfwer til then Keyserlige sidan, man för några månader sedan nämde, til rätta såsom en Fäderneslandets Förrädare, och slå hufwudet af honom. Thenne theras stränghet emot honom synes wara ett tekn af ringa benägenhet hos them til at underkasta sig Hans Keyserlige May:tz lydno, förr än the see sig twungne ther til genom wapnen. {{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,<br>Af den 18 Januarij 1710}}<div style="text-align: center;">Wien den 14 December</div> I Ungern aflöper och alt til thet Keyserlige Hofwetz bästa i thy Generalen Heister innom en kort tijd intagit Fästningene Letschau hwarest mäst hela Guarnisonen blifwit nedgiord ock Kaschmarsch och i samma Orter inlagt Keyserlig Besättning. Guarnisoner i Chron-Weissenburg skal ock nyligen hafwa råkat på ett fientligit Partie, commenderat af then namnkunnige Sekeres, slagit ned en stor hoop ther af och tagit åthskillige Fångar. Thet har ock Påfwen låtit uthgå Patenter hwar medelst han gifwer tilkiänna, at eho som intet wil falla tilföga ock innan kort förklara sig för Keysaren, thensamme wil han med Kyrckiones band anse och straffa, hwilket alt, så mycket uthrättat, at Rebellerne hoptals infinna sig som ock nyligen uti Hermanstad 30 stycken af Adel anhållit om nåd och gifwit sig under Keysaren. Ofwannämde General Heister skal hafwa gifwit försäkring, så framt han kunde blifwa understöd med alla nödtorfter innan nästa åhrets slut at hafwa giort ända på thetta Kriget. {{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,<br>Af den 1 Martij 1710}}<div style="text-align: center;">Wien den 29 Januarii</div> Man har utur Ungern, at den 12 hujus eu skarp träfning förefallen är emellan the Keiserlige tropperne under Generalen von Sickingen och the uproriske Ungrarne under Ragotzi, hwar wid thesse sednare blifwit slagne på flychteu, och förlorat 1000 man, samt några fångne, jämte 27 Fahnor och Fältstycken. Af the Keiserlige äro alenast 200 döde och sargade. {{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,<br>Af den 10 Maij 1710}}<div style="text-align: center;">Wien den 2 April</div> Emot Rebellerne i Ungarn giör man ock ansenlige förfatningar, och är Generalen Heister förordnad at gifwa sig åter dit igen. Man har fuller wid åtskillige tilfällen temmeligen kuffat dhem, såsom icke långesedan, wid en ort Watkaret benämt, dherest ett Keyserligit Partie råkat på ett ansenligit af Rebellernes, dhet slagit och uti Floden Aipel förjagat, och wid en annan ort Debrezin, hwarest en Capitain Fechely anfullit 1000 af dhe Missnögde, en stor del af dhem nedgiordt, fåt åtskillige fångar och ett stort byte af Booskap, item wid Schmölnitz äfwenledes afwist fienderna, och på ett och annat ställe giordt dhem ansenlig afbräck, men så hindrar ändock alt sådant intet, at ju icke Ragotsky wid Somlio drager mycket Manskap til sammans och skickar sina partier Donau strömmen fram åt. {{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,<br>Af den 17 Maij 1710}}<div style="text-align: center;">Wien den 9 April</div> Man skyndar sig här med all flijt i tijd at kunna begynna Fälttoget i Ungern, hwar wid man wist en sådan ifwer at man icke obilligt böör hoppas det wåra Tropper i åhr lära gå offensive dersammastädes til wärka, warandes de dijt sände Tropper så många, at af dem twenne Armeer blifwit inrättade af hwilka General Heister commenderar den ena, och Fält-Marskalken Palfy den andra. Det är i anseende här til som de missnögde nu åter så strukit i håll, at af dem få äro mera i Fältet tilfinuandes, utan allenast några enda i skogen röfwande, hwilka ock efter hand warda upsnappade och behörigen afstraffade. {{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,<br>Af den 24 Maij 1710}}<div style="text-align: center;">Wien den 23 April</div> De ifrån Segedan ankomne Brefwen berätta, huru den der commenderande Generalen Gref Herberstein sedan han förnummit at in emot 4000 af de missnögde samlat sig wid en ort Keezkemet i tancka, at plundra Landet, skickat ut Öfwersten Töckely med ungefehr 2500 Man, hwilken det fientl. Partiet så häftigt ansatt, at det efter ett enwijst fächtande och något Manskaps förlust nödgats draga sig tilbakars, och lemnat alt sitt i sticket. Sammaeldes har ock wid Staden Muran intet länge sedan några andra fientlige Tropper blifwit omkulhäfne och om de Keyserlige haft något Footfolck med sig äfwen sielfwa Staden blifwit öfwerrumplad. {{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,<br>Af den 31 Maij 1710}}<div style="text-align: center;">Wien den 1 Maij</div> Det Keyserliga Hofwet har fuller ifrån Beyern och andra Orter låtit hämta öfwer 80000 Pallisader, hwilka til Ungarn skole afsändas, och der brukas wid den Belägringen som de Keyserliga för Neuheusel ämna sig företaga, men så hoppas man at de numera lärer wara der onödige, efter de sidst inlupne Brefwen medbringa, at de i bem:te Stad liggiande Malcontenter, uppå de tidender de haft om de Keyserliges tilredelser som General Heisters ankomst i Ungern förlåtit samma Stad, och i största hast begifwit sig til Zollnoch hwarest Ragotsky låter uphäfwa Linier och förskantzar sig^. Det berättades med sidsta Posten, at Malcontenterne hade gådt öfwer Wagströmmen, och ämnat giöra ett härjande in uti Marckgrefskapet Mähren, samt redan inskränckt Neustädel, men nu förljudes, at General Schertzer sedan han hade dragit något Manskap tilsammans, icke allenast bortjagat dem derifrån, utan ock tagit ifrån dem alt det byte de redan giordt, och slagit ned något Manskap för dem. Samma Bref medbringa ock, at de Polackar, som warit en tijd bort åt hoos Ragotsky, gådt ifrån honom, och stött tilsammans med Konungen af Swerige, som redan på sitt tågande ifrån Bender begrepen war, och at Berezini skulle wara afsomnad, hwilket, om så är, Malcontentererne til största skada lända lärer, efter denne warit den som med sina kloka råd allena uppehållit alla desse åhren hela deras wäsende. {{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,<br>Af den 14 Junij 1710}}<div style="text-align: center;">Wien den 24 Maij</div> Keyserlige General Fältmarskalken Bannus Croatia är här ifrån til Ungern afrest. För det Sawojariske Regemente Dragoner är ersättningen hit ankommen, och skal, efter några dagars hwilande, på Skiep blifwa förd til Ungern, därest Rebellerna gå af och til med starcka Partier och förorsaka Inwånarena många wederwärdigheter. Keyserlige Generalen Eberville har med 300 Märiska Hussarer warit lycklig emot tre Partien, och när han får mera styrcka af Tropperna där omkring har han förhopning, at aldeleles kunna förjaga de öfrige. Inkomne Bref utur Zips berätta, at de 3000 Moskoviter som där hafwa legat, och af Städerna utpressat penningar hafwa nu åter gått tilbaka åt Polen, men hela tiden af deras warelse i Zips hafwa de haft en mycken stoor frihet i inträde och omgänge hoos Rebellerna. {{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,<br>Af den 11 Octobris 1710}}<div style="text-align: center;">Wien den 10 Septembris</div> Utur Ungern förnimmes Ragotzi, Berezini och Esterhazi fuller hafwa sina Tropper tilsamman, men de wåga dock intet at undsättia det belägrade Neuhäusel, hwilken Stad man wid denne Månadens slut hoppas blifwa mäcktig, hälst Commendanten Belleway har med 30 Hussarer, så oförmärckt dragit sig ther utur, som öfwerlöpare weta at berätta. {{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,<br>Af den 18 Octobris 1710}}<div style="text-align: center;">Wien den 17 Septembris</div> Mot aftonen inlupo och de hugnelige tidender utur Ungern från Gen. Heister, at Besättningen i Neuhäusel omsider begifwit sig den 13 sidstl. emot afsked och försäkran, at Officerarne skola benådas med lifwet, fast om deras Godz och Egendom det Keyserlige Hofwet widare måtte ansökias, och de gemene, som lagdt neder Gewähr, få gå hem til sitt. Man fägnar sig så mycket mer åt denne Fästningens eröfrande, som medelst densamme de Keyserlige Arfländren nu tämmelig säker äro för fiendens ströfwerier och anfall. {{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,<br>Af den 8. Novembris 1710}}<div style="text-align: center;">Wien den 24 Septembris</div> Uti Ungern förefalla åtskillige små träffningar, hwar wid wårt folck altid säyes hafwa öfwerhanden; och är General Virmond med sitt Läger wid Scaveneck uti Zips fienden mycket til hindras, at han intet så fritt får ströfwe kring landet. Allena Esterhasi med 3000 man oroar oss, i det han flyger af och an, utan at hålla stånd. Adam Baley har och ryckt med 300 Hästar alt under Ödenburg, fordrandes af inwånaren anseenlige penningar, så framt de skola få bärga sine wijn i fred och intet erfara en större skada. {{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,<br>Af den 15. Novembris 1710}}<div style="text-align: center;">Wien den 28 Septembris</div> Det wil wäl förliuda som skulle Ungrarne draga sig tilsamman wid Eperies och något särdeles hafwa i sinnet, men der emot sätter Gen. Feldtmarskal-Lieut. Grefwen af Virmont sig i stånd at möta dem, så snart widare kundskap derom inkommer. Generalen Stephan Andreasii, som för en tijd sedan öfwerlefwererade Leutsetrau, och tillika begaf sig igen under Keyserlig lydna, hafwa de uproriske uti Öfwer-Ungern sökt at snappa bort på wägen från Esaveneck, men dess medhafde 25 Ryttare hafwa braf förswarat honom, så at han lyckeligen til Palumna undankommit. {{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,<br>Af den 22. Novembris 1710}}<div style="text-align: center;">Wien den 1 Octobris</div> Utur Öfwer-Ungern berättas, det ett Keyserligit partie af 50 Ryttare råkat intet långt från Blauenstein på 300 Man af de uproriske, som mäst warit Officerare, 70 af dem nedergiordt, och någre til fånga tagit. Äfwen lika har ett annat Keyserligit Partie utskickat emot Caroli Läger, kommit lyckeligen tilbakars med fångar och ett wackert Hästebyte. Icke dess mindre hafwer det Keyserlige folcket dageligit oro af de kringströfwande uproriske, som jämwäl läggia sig på stråtröfweri, så at wägarne äro der helt osäkre; såsom för några dagar sedan har Öfwersten de Jardins Krigs-Commissarius blifwit af dem på sin resa öfwerfallen och fångad, samt dess medfölje 15 man til häst mehrendehls nederhuggne. {{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,<br>Af den 6 Decembris 1710}}<div style="text-align: center;">Wien den 8 Octobris</div> De uproriske i Ungern önska det måtte Turcken begynna krig, effter de förmoda under en ny orolighet i Europa få någon lufft. Man hade och trodt, sedan Neuhäusel blef dem fråntagit, at modet skulle för dem hafwa fallit, men de fortfara med sine ströfwerier och hotelser om widare inbrott i de Keyserlige Ländren, oacktadt alt det hugg de få på åtskillige ställen. En Barcytisk Öfwerste Schrilling har förfölgdt 400 af dem alt ifrån Raab in til Lenti, der han jagat de mäste i ett morast, och förutan fångar, öfwer 300 skiöna hästar bekommit. Dock är Balogadam deras anförare med 50 man undankommen. {{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,<br>Af den 13 Decembris 1710}}<div style="text-align: center;">Wien den 12 Octobris</div> Uti Ungern är nu emot förmodan något tyst, och tyckias de uproriskes anslag wara tämmeligen förryckte, så at i stället för det de hotat under Caroli anföran gå öfwer Donau strömen, hafwa de dragit af in åt skogarne wid Walkeret. Andra både Officerare och gemene mot 120 man hafwa med 2 Fanor och fult gewähr gådt öfwer til de Keyserlige och bedt om nåd. De lära äntlig samtlige besinna sig, när de se at hämden förföllier dem allestädes, och från Turcken är ingen hielp til förwänta. De mäckta ey heller förswara sina fasta orter. Hatwan är af de Keyserlige berändt, och Zollnock skal det sedan giälla, hwareffter man hoppas snart blifwa denne oroligheten qwitt. {{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,<br>Af den 20 Decembris 1710}}<div style="text-align: center;">Wien den 19 Octobris</div> Den Keyserlige Generalen Marquis Cusani har på halfander mihl när Hatwan fattad stånd med sitt folck, och det utsträckt alt in til Theysern. Deremot har Berezini wändt sig åt Zollnock, och Caroli med 3000 man til Maisan, i mening at gifwa de Keyserlige något på den sidan til giöra, samt at der med nödga Gen: Cusani til fördela sin mackt. Men förmodelig lärer han bedraga sig i sine förslag. Ifrån Graan skrifwes, at Balog Adam, som intet långesedan blef af den Bareytiske Öfwersten Schilling så braf upklappader, har infunnit sig der med 100 man, och bedt om Keyserlig nåd. Äfwen det samma hafwa i Weisbrun och Papa 4 andra Öfwerster af de uproriske giort med alt sitt folck, och wunnit tilgifft. {{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,<br>Af den 27 Decembris 1710}}<div style="text-align: center;">Wien den 25 Octobris</div> Efter Segediner brefwens lydelse, har General Cusani intet stadnat wid Hatwan, utan gåt ända fram til Zallnock, i mening at belägra de uproriske der inne; men de hafwa intet afbidat dess ankomst, utan förlåtit fästningen och i största oordning drasig öfwer Theysen. 400 Corutzer, som tänkt sättia öfwer Donauströmmen intet långt från Waitzen, äro alle samman på den så kallade Todfalater äro til fånga tagne. {{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,<br>Af den 3 Januarii 1711}}<div style="text-align: center;">Wien den 1 Novembris</div> Utur Ungern hafwer man tidenderne något annorlunda än siste Segediner brefwen dem förmälte, i det de uproriske intet straxt på Gen. Cusanis ankomst förlåtit Zollnock, utan hafwa de i förstonne braf skutit ifrån sig, til dess de Keyserlige på ett behändigt sätt kommit öfwer på andra sidan Theysen, der bemäcktigat sig Skantzen fram för skeppzbryggan, och begynt med Styckerne at förderfwa den samma, då hafwa de belägrade, seendes sig ingen undanflyckt, mindre undsättning, dagtingat och erhållit frihet, at gå utur Fästningen, med fult gewähr, flygande Fahnor, Godz och Egendom, samt 2:ne dagars underhåld. Desse uproriske hafwa warit så när 400 man, anförde af Brigadiern Gsajagi och S:t Mickloski. Lika så många Keyserlige hafwa tagit Fästningen i besittning igen, och äro wåra såledz rådande öfwer hela Theysen, hwilket lärer giöra winterqwarteren derikring trygge nog. Hwad som intet långesedan sades om Balog Adam, at han godwilligt gådt öfwer til de Keyserlige, befinnes ey så wara. Han är blefwen tilfånga tagen, och dess följe 150 man aldeles nedergiordt. {{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,<br>Af den 10 Januarii 1711}}<div style="text-align: center;">Wien den 2 Novembris</div> Man har trodt, at detta åhretz Fäldttåg i Ungern skulle hafwa blifwit slutit med Zolnocks eröfring; men Generalen Cusani märckes wilia jaga de uproriske, med skräcken är i dem. Han står nu för Erlau, och hwad det intet redan är förfallet i dess händer, som somlige påstå, så lärer det ändoch med nästa Post förnimmas. Ty de uproriske äro icke allenast i stor fruchtan, utan och så förströdde, at de näpligen kunna komma hwarannan til hielp. Ragotski har fördenskul dragit sig åt Monkaetz, och kan hända, fölier efter den uproriske Adelen, som flychtat öfwer gräntzen in åt Pohlen. Caroli torde äfwen giöra det samma. Berezini har wändt sigh åth Ofwer-Ungern. Uti Slottet Muran förswara deras anhang sig ännu, oachtadt at den Keyserlige Öfwersten Leimbruck dem upfordrat, och så tätt berändt på alla sidor, at ingen kan komma hwarcken ut eller in. <div style="text-align: center;">Dantzig den 23 Novembris</div> At Försten Lubomirski lagt sig wid Ungerska gräntzen, och hindrat den fria farten emellan Ungern och Pohlen, det har föranlåtit Ragotski at skiftl. beswära sig der öfwer hos det Crakowiske Woiwodskapet; men Lubomirski hafwer swarat, det han sådant giorde intet som en Polsk Herre, utan såsom en Keyserlig General, warandes dess folck til Keysarens tienst öfwerlåtet; huru här med förewiter, lärer tiden utwisa. {{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,<br>Af den 17 Januarii 1711}}<div style="text-align: center;">Wien den 12 Novembris</div> Utur Ungern berättar Gen. Cusani, det fuller Borgerskapet i Erlau straxt underkastad sig Keyserens nåd, och tagit in til sig några 100 man, men Baron Berint, de uproriskas Befälhafware i Fästningen hade stält sig til motwärn. Slottet Mnran uti Öfwer-Ungern förswarar sig ännu, och torde med dess iniagande gå något långsamt, efter både dess belägenhet är så fördehlachtia, at man litet med Bomber, men altzintet med Stycken kan beängstiga; och sedan är den Keyserlige Öfwersten Leimbruck, som angripit detta nästet, blefwen dödeligen skuten. {{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,<br>Af den 24 Januarii 1711}}<div style="text-align: center;">Wien den 26 Novembris</div> Generalen Cusani, har sedt sig i mangel af groft Artillerie intet kunna uträtta för Slottet wid Erlau, och fördenskul brutit up der ifrån med mästa Manskapet, lämnandes efter stg så mycket Rytterie och Fotfolck, som kunna hålla Fästningen innestängd, til des Gen. Fäldtwakt Mästaren Bruckentahl med grofwe Stycken och Mörsare från Ofen ankommer, då Belägringen med kraft skal gå för sig. Imedlertid gå de Keyserlige Troupperne til en dehl i winterqwarteer emellan Theysen och Donauströmen, derest alt fredeligit är för Corutzerne. Wid stora Waradien stå ännu 5 Regementer af detta Sälskapet, men kunna altzintet uträtta. Befälhafwaren i Muran har gifwit ut ett tahl, at fast än hela Ungern skulle begifwa sig igen under Keyserlig lydna, wille han dock förswara sitt Näste, så länge det honom lyfte. Slottet Jastzo är på dagtingan til de Keyserlige öfwergångit. Officeraren hafwer tagie tienst och Besättningen utan wanlige hedersteckn förder til Caschau. Berezini säijes hafwa satt sig på ett Godz i Reussen. Efter de uproriske såledz äro skingrade, och kiöras utur den ena fasta Orten efter then andra, så har man wid detta Keyserlige Hofwet ey welat bifalla Bundzförwanternes trägne anmodan at giöra fred med Ungrarne, aldenstund de synas med mackt kunna twingas til hörsamhet igen, och man weet, at der det kommer til afhandling, så påstår Ragotzi at få äga Siebenburgen, hwilket Hans Keyserl. May:tt ingalunda kan tilstädia, så framt man icke af Turkarnas rörelse föranlåtas at fatta något lindrigare tankar emot de uproriske. {{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,<br>Af den 31 Januarii 1711}}<div style="text-align: center;">Wien den 1 Decembris</div> Den 19 sidstl begaf sig Erlauer Slottet på dagtingan, och några dager efter Slottet Grosno Horca. {{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,<br>Af den 7 Februarii 1711}}<div style="text-align: center;">Wien den 7 Decembris</div> I Ungern står det bättre til. Den Keyserlige Generalen von der Lancken har sökt up Anton Esterhasy stårnde wid Lyzka med 2000 Man, nedergiordt deraf 300, tagit någre och 20 fångar, förströdt de öfrige och fått ett wackert byte. Sedan har Fästningen Krasno Horca, som de uproriske i 6 åhr innehaft dagdingat; och hade den samme ofehlbart kostadt mera möda, der icke Tolpatscherne derinne sielfwe twingat sin Befälhafware til öfwergifft. Bemelte General har jämwäl lagdt Keyserligit folck i Tokay, och wid Potack träffat på de sköna Wijn, som Ragozzi befalt föra til Pohlen. Berezini förnimmes åter wara i Mongask hos Ragozzi; men Caroli är i Caschau, den endaste Hufwud-Fästning, som de uproriske ännu innehafwa, effter hwilkens eröfring oroligheten i Ungern snart skal blifwa stillad. Imedlertijd wet denne uprorsman wäl at styrckia folcket i deras ondska, med fåfängt hopp om undsättning af Tartarerne, som stå i Walakiet, änskönt han nogsamt wet, at Turkarne med denne Krigzrustningen, endast hafwa afseende på Ryssen. {{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,<br>Af den 28 Februarii 1711}}<div style="text-align: center;">Wien den 12 Decembris</div> Vti Ungern är det åter något tyst, emedan de uproriske nu på en tijd blifwit så widt från hwar andra skingrade. Allenast ett Partie af 12 Fanor har Gen. von der Lancken fått spaning uppå, och träffat ey långt ifrån Liska, derest öfwer 200 af dem blifwit nedergiorde och de öfrige jagade på flychten. [[Kategori:1700-talets verk]] [[Kategori:1710-talets verk]] k15wp6dvwn47sip38fim5au5xatgy9h 104 209695 659274 619635 2026-10-05T10:52:26Z PWidergren 11678 /* Korrekturläst */ 659274 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="PWidergren" /></noinclude>{{c|{{större|{{ant|JOHAN LOCKEs}}|200}}|stil=color:red;}} {{c|Oförgripelige}} {{c|{{större|{{sp|Tankar}}|300}}}} {{c|Om}} {{c|{{större|Werldslig|400}}|stil=color:red;}} {{c|{{större|Regerings|350}}|stil=color:red;}} {{c|Rätta}} {{c|{{större|Ursprung, Gräntsor<br />och Ändemål;|200}}|stil=color:red;}} {{c|Öfwersatte ifrån Engelskan}} {{c|Af}} {{c|{{större|{{sp|{{ant|HANS HARMENS}}}}|200}}|stil=color:red;}} {{c|{{ant|Translat. Regni.}}}} {{c|Med Kongl. Maj:ts alranådigaste Privilegio,}} {{linje}} {{linje}} {{c|{{större|{{ant|STOCKHOLM,}}|120}}|stil=color:red;}} {{c|Uti det Kongl. Tryckeriet,}} {{c|Åhr 1726.}} {{Tomrad}}<noinclude> <references/></noinclude> epvluz1916lf2zk2k5dveicvwadlb6n 104 209697 659275 619636 2026-10-05T11:00:24Z PWidergren 11678 /* Korrekturläst */ 659275 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="PWidergren" /></noinclude>{{c|{{större|Foretal.|200}}}} Denna Boken är den Andre Delen utaf ett Wärk, som den sinrike Engeländaren {{ant|JOHAN LOCKE}} har utgifwit, emot en af sine landsmänner benämd {{ant|Robert Filmer}}, hwars upsåt war at wisa, de Oinskränkt Enwålds-Regering är af Gud sielf instiktad, och det i sölje af den rätt, Han straxt efter skapelsen gaf Adam, at råda öfwer jorden och alt hwad deruppå röres. Den förre delen tiänar altså till intet annat, än at wederlägga hans motståndares skäl, hwarföre den ock billigt lemnas wid närwarande tilfälle, warandes densamme allenast såsom en träta at anse: Men uti denne senare bygger han Weldslig Regering bygger han Werldlig Regering uppå en grund, som befin-<noinclude> <references/> {{huvud||)( 2|ner}}</noinclude> 6ria2m6bbowyyljvnbswz8q3kqzmfcf 104 209707 659276 612909 2026-10-05T11:08:10Z PWidergren 11678 /* Korrekturläst */ 659276 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="PWidergren" />{{c|Foretal.}} {{linje}}</noinclude>ner sig mera enlig med menniskans begrep, efter som Förnuftet, ej mindre än Guds Uppenbarade Wilja, synas gifta dertill klarare anledning. Såsom det Högloflige Kongl. Cantzlij {{ant|Collegium}}, i betraftande af den särdeles nytta, som Swea Rikes Innebyggare kunde hämta derutur, höggunstigast behagadt mig des öfwersätning anbefalla: Så har ock min skyldighet warit, at ställa mig bemålte befalning till odmiuk och hörsam efterrättelse. Hwad swårhet jag bordt finna der wid, lårer den alrabäst doma, som är hemma uti lärda wettenskapper, och som i följe derutaf wet, huru trögt det går at föreställa dem på Swenska; i synnerhet emädan wårt språk ännu ej är så wida upbrukadt, at de ordformer, som<noinclude> <references/> {{huvud|||oak-}}</noinclude> 8yt7d6e351xvs1r311iuhuo7e9x04gx 104 209708 659277 612910 2026-10-05T11:13:58Z PWidergren 11678 /* Korrekturläst */ 659277 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="PWidergren" />{{c|Företal.}} {{linje}}</noinclude>oaktadt deras korthet likwäl gifwa en sak tydeligast tilkänna, och hwaruppå des råtta förstånd undertiden till störste delen ankommer, intet hunnit sig der insmyga, och igenom bruket blifwa almant antagne. At föra dem in antingen med, eller utan en swensk åndelse, wore wäl genaste wägen, men om de utaf alle skulle förstås, derom twiflar iag med skäl: At sätta dem öfwer efter bokstafwen, torde åter giöra dem mörke både för lärde och olärde. Detta hafwer föranlåtit mig at söka en medelwäg, och således efter giörligheten alla främmande ord utelemna, samt måstedels blifwa wid modersmålet, utan at lifwäl några nya sammansmida, eller igenom widlöftigt omswef och förklaring betaga texten sin styrka. Sålunda heter då {{ant|Po}}-<noinclude> <references/> {{huvud||)( 3|{{ant|teftas}}}}</noinclude> g22ski0lkdlim29p3ynv4cajyt1u7nn 104 209709 659278 612911 2026-10-05T11:22:10Z PWidergren 11678 /* Korrekturläst */ 659278 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="PWidergren" />{{c|Företal.}} {{linje}}</noinclude>{{ant|tesftas Politica}}, Werldslig Makt, {{ant|Potestas Legislativa}}, Lagstiftande Makt, {{ant|Potestas Executiva}}, Lagskippande Makt, {{ant|Societas}}, Sammanlefnad, {{ant|Societas Civilis}}, Borgerlig Sammanlefnad, {{ant|Prærogativa Principis}}, Öfwerhetens Förmån, {{ant|Usurpatio Regiminis}}, Regeringens Inkräktande, {{ant|Collegium}}, Samqwäm, och så widare. Huru detta mitt företagande hafwer lyckats, samt huru jag derwid wunnit mitt föresatta ändamål at skrifwa klart och begripeligen, det hemställes den Günstige Läsarens ompröfwande; hwilken ock tillika förmodeligen lärer besinna, at en Bok, hwars innehåll går ut på en så angelägen ting som dennas, ej bör i hastighet genom löpas, utan med mogen eftertanka läsas och öfwerwägas. Mitt arbete bekommer<noinclude> <references/> {{huvud|||då}}</noinclude> jncgmtfwddysqzq8l6m4xm3z8c1wggp 104 209710 659279 612912 2026-10-05T11:27:36Z PWidergren 11678 /* Korrekturläst */ 659279 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="PWidergren" />{{c|Företal.}} {{linje}}</noinclude>då den belöning som jag åstundar, når jag förnimmer, at det warder såsom wälment uptagit, samt at de fel som derwid kunnat förelopa, gunstigt ursäktas; lärandes jag snarare anwånda all giörlig flit och åhoga till deras efterseende och framdeles förbätrande, än lefwa uti den blinda förtröstan, at alt år fulkommeligit. Sluteligen bör jag ej lemna obemäldt, det den Engelska Regerings-Formen, hwaruppå Herr {{ant|LOCKE}} ibland hafwer sitt mästa afseende, eger den beskaffenheten, at Parlamenten, eller de Lagstiftande Sammankomsterna uti Engeland, bestå utaf Trenne Ständer, som äro först '''Konungen''', för det andra '''Ridderskappet''', hwarunder förstås {{ant|Ducs}}, {{ant|Marquis}},<noinclude> <references/> {{huvud|||Gref-}}</noinclude> 1ssf74gxpl0p1v7ny70hq2ng1cf39uc 104 209711 659280 612913 2026-10-05T11:35:57Z PWidergren 11678 /* Korrekturläst */ 659280 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="PWidergren" />{{c|Företal}} {{linje}}</noinclude>Grefwar, {{ant|Vicomtes}} och {{ant|Baroner}}, och för det tredie '''Fulmäktige''', som utwäljas till hwar Sammankomst af Menigheten, hwarutinnan alle öfrige Innebyggarne begripas, de ware sig Adel eller OAdel. Dessutan äro ock deras Parlamenten eller Ständers Sammankomster inge wisse tider foreskrefne, utan det ankommer uppå Konungens godtfinnande at påbiuda, så wäl när de skola församlas, som skilias åt. Sålunda har man då lätt at se skilnaden, som är emellan den Swenska och den Engelska Regerings-Formen.<noinclude> <references/> {{huvud|||Det}}</noinclude> 87m4uyw4wvbb4lghqon0hpwiss4nlez 104 209712 659281 612914 2026-10-05T11:43:37Z PWidergren 11678 659281 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Johshh" /></noinclude> {{c|{{större|Det Första Capitlet.|150}}}} {{c|{{större|Om Tilståndet efter Naturen.|200}}}} {{Initial|E|6em}}Ho som will hafwa ett rätt begrep om den Werldsliga Makten, samt leda den ifrån des ursprung, måste för all ting betrakta Tilståndet, hwarutinnan alla menniskor äro efter Naturen. Detsamma består uti en fulkommelig frihet, at giöra och låta, at efter eget godtycke handla med deras Egendom och Personer, så wida den Naturlige Lagen medgifwer, utan at hafwa någons tillåtelse dertill<noinclude> <references/> {{huvud||A|nö- }}</noinclude> 4dje7uqaf1ki0d2jj70gmk6rde88kh3 104 209713 659282 612915 2026-10-05T11:58:30Z PWidergren 11678 /* Korrekturläst */ 659282 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="PWidergren" />{{huvud|2|Om Tilståndet|}}</noinclude>nodig eller wara någon annan menniskas wilja underkastad. Wid ett så almänt lika tilstånd, hwarutinnan all Makt och Lagskippande hörer hwar och en till, utan at en eger deraf mer än den andre, är ingen ting ögonskenligare än at Creatur af ett slag och wärde, hwilka utan åtskilnad äro födda till alt samma naturens förmåner, samt till at betiäna sig af enahanda des förmögenheter, måste wara hwarannan lika, och ingalunda bundna till någon lydna eller underdånighet i anseende till hwarannan; så framt icke allas deras Herre och Mästare, skulle förmedelst sin wiljas uttryckeliga förklarande sätta det ena öfwer det andra samt gifwa det samma igenom sin klara och fulkommeliga befalning, en otwifwelaktig rätt til Regering och Ofwerwälde. 2. Denna menniskornas likhet efter naturen, anser den diupsinnige {{ant|Hooker}} som en så tydelig sak uti sig sielf, samt utom alt twifwelsmål at han<noinclude> <references /> {{huvud|||giör}}</noinclude> orp7my39xqfxrgnzcp97s8utm55pfze 104 219969 659248 648805 2026-10-04T17:02:13Z Thuresson 20 /* Validerad */ 659248 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="4" user="Thuresson" /></noinclude><h4 align="center"> IV. <br /> Den lagliga myndigheten återtager sina rättig­heter. </h4> Fantine hade icke sett Javert sedan den dagen, då mären ryckte henne ur denne mans händer. Hennes sjuka hjärna kunde icke göra sig reda för någonting, men hon tvivlade icke på, att det var henne han sökte. Hon kunde icke uthärda åsy­nen av detta förfärliga ansikte, hon kände sig nära att giva upp andan, och döljande sitt ansikte i bägge händerna, skrek hon med ångest: — Herr Madeleine, rädda mig! Jean Valjean — vi skola hädanefter icke kalla honom annorlunda — hade rest sig upp. Han sade med sin mildaste och lugnaste röst till Fan­tine: — Var lugn. Det är inte för er skull han kom­mer. {{tomrad}}<noinclude> <references/></noinclude> 4tjrfnoin7cgkwkg1br2piixrbot1qf 104 220443 659249 650887 2026-10-04T17:05:15Z Thuresson 20 /* Validerad */ 659249 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="4" user="Thuresson" />{{huvud||— 711 —}}</noinclude>Sedan vände han sig till Javert och sade: — Jag vet vad ni vill. Javert svarade: — Kom, fort! I det tonfall, varmed dessa två ord sades, låg någonting vilt och ursinnigt. Javert sade icke: Kom, fort! utan: Kom, foorrt! Ingen ortografi skulle kunna återgiva det ljud, varmed dessa ord uttalades. Det var icke längre en människas tal, det var ett vilddjurs rytande. Han gick icke tillväga som vanligt. Han inlät sig ej i några förklaringar. Han framvisade icke häktningsordern. För honom var Jean Valjean ett slags hemlighetsfull och oåtkomlig motstån­dare, en skuggkämpe, som han i fem år hållit slu­ten i sina armar utan att ändå kunna slå omkull honom. Denna häktning var icke en begynnelse, utan ett slut. Han inskränkte sig till att säga: Kom, fort! Under det han yttrade dessa ord, tog han icke ett steg framåt. Han slungade på Jean Valjean denna blick, som han kastade ut som en krok och varmed han var van att tvärt draga sina eländiga offer till sig. {{tomrad}}<noinclude> <references/></noinclude> 0edy836trt4qryd877irxa8mqmfi846 104 220444 659250 650888 2026-10-04T17:06:02Z Thuresson 20 /* Validerad */ 659250 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="4" user="Thuresson" />{{huvud||— 712 —}}</noinclude>Det var denna blick, som Fantine två månader förut känt tränga genom märg och ben. Vid Javerts tillrop hade Fantine åter öppnat ögonen. Men herr mären var ju där, vad kunde hon då ha att frukta? Javert gick fram mitt i rummet och skrek: — Nå, vill du inte komma? Den olyckliga såg sig omkring. Det fanns ingen mer än systern och herr mären inne. Vem kunde då detta föraktfulla duande gälla? Ingen annan än henne. Hon ryste. Då såg hon någonting oerhört, till den grad oerhört, att någonting dylikt aldrig hade föresvä­vat henne, ens i hennes mörkaste feberfantasier. Hon såg polisspionen Javert fatta herr mären i kragen. Hon såg herr mären sänka sitt huvud. Det föreföll henne, som om världen hölle på att förgås. Javert hade verkligen gripit Jean Valjean i kra­gen. — Herr mär! skrek Fantine. Javert brast ut i skratt, detta förfärliga skratt, som blottade alla hans tänder. — Det finns ingen herr mär här längre. {{tomrad}}<noinclude> <references/></noinclude> npbk3t5wrbskdya6feks02xn3het0jq 104 220445 659251 650889 2026-10-04T17:06:58Z Thuresson 20 /* Validerad */ 659251 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="4" user="Thuresson" />{{huvud||— 713 —}}</noinclude>Jean Valjean försökte icke att skjuta undan den hand, som höll i hans rockkrage. Han sade blott: — Javert.. Javert avbröt honom: — Kalla mig herr uppsyningsman. — Min herre, återtog Jean Valjean, jag skulle vilja säga er några ord mellan fyra ögon. — Nej högt! Tala högt! svarade Javert! Man får inte tala annat än högt med mig. Jean Valjean fortfor med sänkt röst: — Det är en bön, som jag vill framställa till er. — Tala högt, säger jag dig! — Men den bör inte höras av någon annan än er allena.. — Vad angår det mig? Jag hör inte på det örat. Jean Valjean vände sig till honom och sade hastigt: — Bevilja mig tre dagar. Tre dagar för att fara och hämta hit denna olyckliga kvinnas barn. Jag vill betala vad som helst. Ni kan ju följa med mig, om ni vill. — Jaså, du vill driva gäck med mig! skrek Ja­vert. Jag trodde dig inte vara så dum. Du ber<noinclude> <references/></noinclude> m38iyef5tr5u8u22s7plqz8iubq1wlb 104 220446 659252 650890 2026-10-04T17:07:47Z Thuresson 20 /* Validerad */ 659252 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="4" user="Thuresson" />{{huvud||— 714 —}}</noinclude>mig om tre dagar för att giva dig av. Du säger, att det är för att hämta hit den där slynans unge. Ha, ha, ha! Det är inte illa! Verkligen inte illa! Fantine föll i en häftig darrning. — Mitt barn, utbrast hon, fara och hämta hit mitt barn! Det är då inte här! Min syster, svara mig, var är Cosette? Jag vill se mitt barn! Herr Madeleine, herr mär! Javert stampade foten i golvet. — Se så, nu börjar den där också! Vill du tiga, din slyna! En skön ort, där galärslavar äro överhetspersoner och där gatnymfer vårdas som grevinnor! Men det skall bli annan ordning av! Det var hög tid! Han spände ögonen i Fantine och tillade, i det hans näve grep ett nytt tag i Jean Valjeans hals­duk, skjorta och rockkrage: — Jag säger dig, att det inte finns någon herr Madeleine, att det inte finns någon herr mär. Det finns bara en tjuv, en stråtrövare, en galärslav vid namn Jean Valjean. Det är honom jag håller fast här. Så hänger det ihop med den saken. Fantine for häftigt upp i sängen, och stödjande sig på sina spända armar och sina båda händer,<noinclude> <references/></noinclude> 8h2gze138it946pt07jiuohz9ldeplt 104 220447 659253 650891 2026-10-04T17:09:20Z Thuresson 20 /* Validerad */ 659253 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="4" user="Thuresson" />{{huvud||— 715 —}}</noinclude>såg hon än på Jean Valjean, än på Javert, än på syster Simplice. Hon öppnade munnen liksom för att tala. Ett rosslande ljud bröt fram ur hen­nes strupe. Hennes tänder skallrade. Hon sträckte i ångest ut armarna, öppnade krampaktigt händer­na och famlade omkring sig lik en drunknan­de samt sjönk därefter hastigt ned på huvudkud­den igen. Hennes huvud stötte mot sänggaveln och föll därpå ned mot bröstet, med gapande mun samt öppna och slocknade ögon. Hon var död. Jean Valjean lade sin hand på Javerts, som höll honom, öppnade den, som om det varit ett barns, och sade därpå till Javert: — Ni har dödat denna kvinna. — Låt det bli slut nu! skrek Javert ursinnig. Jag har inte kommit hit för att höra på några resonnemang. Spar på allt det där! Vakten är där nere. Marsch på ögonblicket, eller får du smaka på tumskruvarna!<ref> Ett slags sådana brukas i Frankrike vid fångforsling. </ref> I ett hörn av rummet stod en gammal tämligen<noinclude> <references/></noinclude> p6fxdtwrjn9hiprgxb3jik7ps8cjyqd 104 220448 659254 650892 2026-10-04T17:10:08Z Thuresson 20 /* Validerad */ 659254 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="4" user="Thuresson" />{{huvud||— 716 —}}</noinclude>skröplig järnsäng, som begagnades av systrarna, då de vakade hos sjuka. Jean Valjean sprang fram till denna säng, ryckte i en handvändning sönder den redan något lossnade gaveln vid hu­vudgärden, vilket var en lätt sak för muskler så­dana som hans, grep med fast hand om den gröv­sta järntenen och såg på Javert. Javert ryggade tillbaka mot dörren. Jean Valjean gick, med sin järnten i handen, långsamt fram till Fantines säng. Då han kommit dit, vände han sig om och sade till Javert med knappt hörbar röst: — Jag råder er att inte störa mig i detta ögon­blick. Visst är, att Javert darrade. Han tänkte gå och ropa på vakten, men Jean Valjean kunde begagna sig av detta ögonblick för att rymma. Han stannade därför kvar, fattade om sin käpp i den smala änden och stödde ryg­gen mot dörrposten utan att taga ögonen från Jean Valjean. Jean Valjean stödde armbågen mot ena säng­knappen vid huvudgärden och sin panna mot han­den samt betraktade Fantine, där hon låg orörlig<noinclude> <references/></noinclude> 1tjro8zd4fawkxintqywdu65iyoe0u9 104 220449 659255 650893 2026-10-04T17:11:42Z Thuresson 20 /* Validerad */ 659255 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="4" user="Thuresson" />{{huvud||— 717 —}}</noinclude>och utsträckt. Han stod sålunda stum och för­sjunken i betraktelser, tydligen icke mera tänkan­de på någonting i detta livet. I hans ansikte så väl som i hela hans {{rättelse|stälning|ställning}} låg ingenting annat än ett obeskrivligt medlidande. Efter några ögon­blicks drömmande lutade han sig ned över Fantine och talade till henne med låg röst. Vad sade han till henne? Vad kunde denne man, som var förskjuten av samhället, ha att säga den­na kvinna, som var död? Vilka voro dessa ord? Ingen på jorden har hört dem. Den döda, hörde hon dem? Det finns rörande illusioner, som kan­ske äro sublima verkligheter. Vad som är utom allt tvivel, är emellertid, att syster Simplice, det enda vittnet till vad som försiggick, ofta berättat, att hon i det ögonblick, då Jean Valjean viskade i Fantines öra, tydligt såg ett obeskrivligt leende spela fram på dessa bleka läppar och i dessa dunkla, av gravens förvåning uppfyllda ögon. Jean Valjean tog Fantines huvud i sina båda händer och lade det sakta till rätta på huvudkud­den, liksom en mor skulle ha gjort med sitt barn. Sedan knöt han ihop bandet på hennes lintyg och stoppade in hennes hår under nattmössan. Då detta var gjort, lade han igen hennes ögon. {{tomrad}}<noinclude> <references/></noinclude> 9dgvn288nonk2esyh5cpjsv6fbjqlff 104 220450 659256 650894 2026-10-04T17:12:07Z Thuresson 20 /* Validerad */ 659256 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="4" user="Thuresson" />{{huvud||— 718 —}}</noinclude>I Fantines ansikte såg man i detta ögonblick en underbar glans. Döden är ingången till det stora ljuset. Fantines hand hängde utanför sängkanten. Jean Valjean knäföll framför denna hand, upplyfte den sakta och kysste den. Sedan reste han sig upp, vände sig till Javert och sade: — Nu står jag till ert förfogande. {{tomrad}}<noinclude> <references/></noinclude> f5nfy7quppfxg6u8mubd7810u7h3u72 104 220950 659245 650314 2026-10-04T14:11:02Z Thuresson 20 /* Korrekturläst */ 659245 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Thuresson" />{{Marginalnot börjar}} {{c|September}}</noinclude>{{Inre marginalnot|13.}} <u>Thorsdag.</u> Skönt väder. Capt: Moltzer åt här middag. Jag skref till Syster. Sotarens voro här och Herr Grönberg fant nödigt att få sotadt hos sig då min lott altid blir att betala. {{Inre marginalnot|14.}} <u>Fredag.</u> Förmiddagen något rägn hvarefter Himmelen upklarnade att jag efter aftal kl: 3. e:m: for till Kamrer Brogren och vi aftogade till Ulricsdal. — Men just då vi dit framkommo började dugga och vi anfördes af Herr Trädgårds Directeuren att bese mångfaldiga växster och blomor af 100^de tals olika färger och skapnader. Långa rader espallierade Persico träd mång hundrade Ananass och bekom jag af Den mycket artiga Directeuren 2. stora Mogna Persicco — 1. Apricos och en stor Ananas. Vi ärnade få bese Arsenalen, hvaraf en del är flyttad till Ulricsdal, en del till Rosersberg — Fahnorna och Throphéer till Riddarholms kyrkan och Pretiosa i Kungl: Majestets förvar eller i Husgeråds Kammaren. Ett hällande rägn, hagell, blixstrar och starka Åskeslag hindrade detta och man önskade väl komma hem — rägnet minskades väl, men oagtadt Souflette och Fotsack begagnades blefvo vi af motvädret nog blötta och min Blå Capotte, blå Chawle och Gula Hatt nog märkta af denna resan. Här vid Årstad hade intet hagel blifvit synligt eij eller rägn och åska varit så ovanligt häftigt. {{Inre marginalnot|15.}} <u>Lördag.</u> Natten var nog kall, men dagen nu klar och lugn. Jag var trött af resan, som både var obehaglig genom väderleken och fatigant att skakas, fram och ter, millan Stockholms Södra och Norra Tullportar. Länsman Markander hade i går, då jag var borta, varit här - Talt vid Grönberg, som var hemma, att han ville här ha rum, någon tid, för en Officer, som skall göra någon Karta — Torde vara Hagelstams idée. I hvad händelse som hälst, har jag eij rum. {{tomrad}}<noinclude> <references/> {{Marginalnot slutar}}</noinclude> fow0g1l7lg8oi0muz91un1i7vibzzge 659246 659245 2026-10-04T14:33:53Z Gottfried Multe 11434 659246 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Thuresson" />{{Marginalnot börjar}} {{c|September}}</noinclude>{{Inre marginalnot|13.}} <u>Thorsdag.</u> Skönt väder. Capt: Moltzer åt här middag. Jag skref till Syster. Sotarens voro här och Herr Grönberg fant nödigt att få sotadt hos sig då min lott altid blir att betala. {{Inre marginalnot|14.}} <u>Fredag.</u> Förmiddagen något rägn hvarefter Himmelen upklarnade att jag efter aftal kl: 3. e:m: for till Kamrer Brogren och vi aftogade till Ulricsdal. — Men just då vi dit framkommo började dugga och vi anfördes af Herr Trädgårds Directeuren att bese mångfaldiga växster och blomor af 100^de tals olika färger och skapnader. Långa rader espallierade Persico träd mång hundrade Ananass och bekom jag af Den mycket artiga Directeuren 2. stora Mogna Persicco — 1. Apricos och en stor Ananas. Vi ärnade få bese Arsenalen, hvaraf en del är flyttad till Ulricsdal, en del till Rosersberg — Fahnorna och Throphéer till Riddarholms kyrkan och Pretiosa i Kungl: Majestets förvar eller i Husgeråds Kammaren. Ett hällande rägn, hagell, blixstrar och starka Åskeslag hindrade detta och man önskade väl komma hem — rägnet minskades väl, men oagtadt Souflette och Fotsack begagnades blefvo vi af motvädret nog blötta och min Blå Capotte, blå Chawle och Gula Hatt nog märkta af denna resan. Här vid Årstad hade intet hagel blifvit synligt eij eller rägn och åska varit så ovanligt häftigt. {{Inre marginalnot|15.}} <u>Lördag.</u> Natten var nog kall, men dagen nu klar och lugn. Jag var trött af resan, som både var obehaglig genom väderleken och fatigant att skakas, fram och åter, millan Stockholms Södra och Norra Tullportar. Länsman Markander hade i går, då jag var borta, varit här - Talt vid Grönberg, som var hemma, att han ville här ha rum, någon tid, för en Officer, som skall göra någon Karta — Torde vara Hagelstams idée. I hvad händelse som hälst, har jag eij rum. {{tomrad}}<noinclude> <references/> {{Marginalnot slutar}}</noinclude> qwg81h0c3e8y065kyn6aywwrcdb1m43 104 226132 659257 2026-10-04T21:47:50Z Bio2935c 11474 /* Korrekturläst */ 659257 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Bio2935c" />{{huvud|172|Om klostren|}}{{linje}}</noinclude>gästning) til <b>Rackeby</b> på Kålland, hwilket Hertigarna <b>Erik</b> och <b>Waldemar</b> til theras kloster gifwit hade, och K. <b>MAGNUS Smek</b> them {{ant|confirmerat}} år 1334, tå han ock gifwit Herr <b>Algot Bengtsson</b> fulmacht at instella them i <b>Rackeby</b>. Såsom the tilförne hade år 1308 med sin Abbedisso flytt til thet gambla Kongaslottet <b>Aranäs</b> wid Wäneren. Hwaraf thetta kloster finnes hafwa i gambla bref blefwit nemndt både <b>Rackeby</b>- och <b>Aranäs</b>-kloster. Ändteligen hafwa the, owist på hwad år, återkommit til Gudhem, ther theras wilkor blefwit fordelachtigare, sedan the tid efter annan fådt ännu större förökning på sina inkomster, som ju lengre thes större blefwit hafwa. Ty at thetta Nunne-kloster haft monga, och anseenliga gods, här och ther i landet, thet är oförnekeligit, af hwad redan är anfördt. Kan ock yttermera slutas af thessa få {{ant|adnotationer,}} som följa. The ägde fisket i Ås wid <b>Ås-kloster</b> i Halland; <b>Surtabyskog</b> i Marks härad; fingo år 1320 <b>Träwatna</b>, 1321 <b>Aketorp</b> af Herr <b>Nils Tuve</b> och hans broder. År 1360 lade Bisp Nils Sochnerna <b>Gudhem, Vglehem</b> och <b>Tunhem</b> vnder klostret och thes präst ewerdeliga. År 1391 gaf hit Fru <b>Ingeborg Amundadotter</b> Storegården i Gökhem, <b>Swaleryd</b> och Asa. År 1397 gaf drotn. <b>Margareta</b> hit <b>Odsqwarn</b> med Ålefisket therwid och mycket annat gods för Siälamessor, lägerstellen och ingifning. År 1403, hafwer Abbe-<noinclude> {{huvud|||dissan}} <references/></noinclude> 9olc7a2u3ghxvj87q98lfysblyenvvw