Wikisource svwikisource https://sv.wikisource.org/wiki/Wikisource:Huvudsida MediaWiki 1.47.0-wmf.24 first-letter Media Special Diskussion Användare Användardiskussion Wikisource Wikisourcediskussion Fil Fildiskussion MediaWiki MediaWiki-diskussion Mall Malldiskussion Hjälp Hjälpdiskussion Kategori Kategoridiskussion Tråd Tråddiskussion Summering Summeringsdiskussion Sida Siddiskussion Författare Författardiskussion Index Indexdiskussion TimedText TimedText talk Modul Moduldiskussion Event Event talk Ämne 104 147400 659855 575122 2026-10-20T13:24:14Z Gottfried Multe 11434 /* Validerad */ 659855 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="4" user="Gottfried Multe" />{{huvud|306|SKOLOR|}}</noinclude>{{m|(För den högste gudens namns och äras skull har kungl. maj:ts och Svea rikes råd, riksmarsken och generalfältherren, presidenten i kungl. krigskollegium, lagmannen i Östergötland, den högvälborne och vidtberömde herr ''Lars Kagges,'' grefve till Sölwizborg, friherre till Tockmaierfi, herre till Fiellskefte, Nætersberg och Sjötorp, o. s. v., efterlefvande maka, den högvälborna och vidtberömda fru ''Agneta Ribbing,'' grefvinna till Sölwizborg o. s. v. på grund af forntida uti Sveriges urgamla konungaätt medfödt adeligt sinne, till minne af sin man, sig sjelf och de sina, skänkt till Riddarholmskyrkan i Sveriges kungelige hufvudstad detta hus och denna grund, hvarifrån hennes make gått till himlen. Den högsinta frun vill, att det skall tillhöra dig, du holme med det minnesvärda templet, som Sveriges adel gifvit riddarnes namn, på det att den herde som dig bjuder himmelsk föda och upplifvar hoppet om det eviga hemmet ej längre må gästa växlande bostäder, utan i detta skänkta hus ega en varaktig boning. År 1663.)}}<ref>Inskriften är författad af professor Martinus Brunnerus.</ref> Från 1758 till 1807 bodde Riddarholmsförsamlingens kyrkoherdar i detta hus. Sist nämda år upphörde Riddarholmen att vara egen församling, och då öfverlemnades huset till bostad åt finska församlingens kyrkoherde, hvilken innehade det till 1814, då Trivialskolan, som då också kallades Storskolan och Katedralskolan, tog det i besittning. Det var denna skolas sista härbärge. Efter denna korta öfversigt af Trivialskolans yttre historia, vända vi oss åter till sjelfva undervisningen, sådan denna från medlet af sextonhundratalet öfvades under inflytande af 1649 års skollag. Om pilten förut icke erhållit någon handledning i skolkunskapen, sattes han i ''Alphabetica'' (första klassen), der han undervisades i kännedom af bokstäfverna, i att läsa svensk och latinsk stil, i välskrifning (''scite et eleganter pingere et connectere''), i att skrifva och känna siffrorna och der han fick lära sig utantill Luthers lilla katekes och en hel mängd bibelspråk samt genomgå helgdagarnes evangelier. Dess utom började han redan i den klassen att läsa Ciceros epistlar och måste hvarje dag lära sig utantill några latinska ord. Från första klassen uppflyttades lärjungen i ''Donatistica'' (andra klassen), der han lärde latinsk grammatik samt fortsatte med Cicero, katekesen och helgdags-evangelierna, hvarjemte han skulle muntligen öfversätta från svenska till latin. I ''Syntactica'' (tredje klassen) fortsattes med Ciceros bref, lästes en bok af Livius, de lättare af Virgilii Ekloger och Bucolica, hela latinska grammatikan med prosodien, skrefs och talades latin<ref>Den som talade svenska straffades efter 1649 års lag, lika väl som förut efter 1571 års, men straffet hade kanske något mildrats och bestod vanligen deri, att den felande skulle sitta på skampallen eller åsnebänken eller ock bära bilden af en åsna.</ref> och öfvades grekisk innanläsning i Pauli bref till Titus. Dess utom lästes augsburgiska bekännelsen på latin och »Synopsis locorum theologicorum». {{tomrad}}<noinclude> <references/></noinclude> fepa1h7x64bzipw0f75ebkyxp0sunmn 104 147401 659856 575123 2026-10-20T13:31:39Z Gottfried Multe 11434 /* Validerad */ 659856 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="4" user="Gottfried Multe" />{{huvud||SKOLOR|307}}</noinclude>I ''Rhetorica'' eller ''Logica'' (rektorsklassen) lästes återstoden af Ciceros bref samt hans tal för Archia och M. Marcellus, vidare Cornelius Nepos, första och andra boken af Livius samt på grekiska, Pauli bref till Titus och till Epheserne, helgdags-evangelierna och Aesopi fabler; dess utom Rudimenta logices, Elementa rhetorices samt återstoden af Synopsis. Latinskrifning och latinska talöfningar idkades flitigt i hela Trivialskolan, och sången var likaledes ett af de förnämsta läroämnena. Om historia och geografi nämnes ännu ingenting. Icke ens i den s. k. ''Classis peculiaris scribarum,'' sedan kallad »apologistklass», skolans realafdelning, finner man någon undervisning i nyss nämda läroämnen. Der lärde man sig endast skrifva och räkna. Ännu 1731, således efter att 1724 års skollag påbjudit läsning af historia och geografi, klagade rektor Beckman i skoljournalen, att »in geographicis» var intet att göra af brist på kartor. Han lyckades likväl vinna herrar »inspectores scholæ» så att han kunde af skolmedlen anskaffa nödiga landkartor och började derför höstterminen nyss sagda år med undervisning i geografiens första grunder. Äfven matematik tyckes länge hafva varit bannlyst från undervisningen. Bland läroböckerna intog den redan nämde ''Donatus'' förnämsta platsen, och af de många, under århundradena tillkomna nya upplagorna tyckas de som här mest begagnats hafva varit <i>Donatus de novo revisus & summa cura castigatus &c.</i> Upsala 1550 samt i synnerhet <i>Donatus seu Grammaticæ Latinæ Rudimenta pro Juventute Scholastica in inclyto Sueciæ Regno conscripta.</i> Stockholm 1628.<ref>Den äldsta som finnes i kungl. biblioteket är tryckt i Upsala 1644, på latin och svenska. Innantill på permen har någon skrifvit: <poem><i>Donatum discas, si pure scribere gestis. Hoc puer observes, si linguæ commoda noscis.</i></poem></ref> »Donaten» undanträngdes i Trivialskolan på 1670-talet af Arvidi Tideri grammatika, äfven kallad Donatus, hvars första upplaga trycktes i Upsala redan 1626. I sin ordning måste Tiderus, sextio år efter sitt införande i stockholmsskolan, gifva vika för en nyare, nämligen Christophori Cellarii latinska grammatika, på svenska öfversatt och tryckt i Stockholm 1722. Den åttonde upplagan gafs ut i Vesterås 1801<ref>''L. Hammarsköld:'' Förteckning på de i Sverige, från äldre till närvarande tider utkomne Schole- och Undervisningsböcker. Sthlm 1817.</ref>. Men sedan lärjungarne i Stockholms Trivialskola i några led efter hvar andra plågats med Cellarii regler, sattes i deras händer Johan Strelings<ref>Rektor i Vexiö, med professors titel. † 1773.</ref> »Grammatica Latina, På ett lätt<noinclude> <references/></noinclude> 9fi5odukxgtahyw2nogv3co3mynt9v1 104 147402 659860 575124 2026-10-20T14:18:28Z Gottfried Multe 11434 /* Validerad */ 659860 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="4" user="Gottfried Multe" />{{huvud|308|SKOLOR|}}</noinclude>och tydligt sätt, både för Begynnare och them som mognare äro i thet Latinska språket». Första upplagan kom ut 1765, och det tyckes icke hafva dröjt länge förr än den infördes i Stockholms Trivialskola. Från och med sjette upplagan (Vexiö 1796) förbättrades denna grammatika af den bekante Håkan Sjögren, och derefter fortfor hon att allmänt användas vid undervisningen i latinet ända till 1845, då G. R. Rabe gaf ut sin grammatika. Näst »Donaten» var sannolikt den ordförteckning, ur hvilken gossarne skulle lära sig latinska glosor, den mest använda läroboken i Trivialskolan. En sådan <i>Variarum rerum vocabula cum Sueca interpretatione</i> (motsvarande nutidens »parlörer»), tryckt i Stockholm 1538 samt ett litet, ofullständigt exemplar från 1579 och ett fullständigt, tryckt i Rostock 1607, finnas i kungl. biblioteket. Mycket begagnade läroböcker under lång tid voro Matthiæ Hafenreferi ''Synopsis locorum theologicorum,'' (Strengnäs 1650 och femte upplagan 1714); Gerardi Joannis Vosii ''Rhetorices contractæ'' (Strengnäs 1645) och ''Elementa rhetorica'' (Strengnäs 1674; elfte upplagan Vesterås 1770) samt J. Plenningii ''Rudimenta Logicæ'' (Vesterås 1776). Hafenrefers lärobok i teologien fick till efterträdare Sam. Joh. Alnanders ''Sammandrag af christna salighetsläran'' (Sthlm 1771), som åter i sin ordning aflöstes af Anders Bruhns <i>Compendium Theologiæ dogmaticæ</i> (1827) hvilket lästes på Stockholms gymnasium ännu i början af 1840-talet och hvaruti då ännu examinerades på latin. Dess efterträdare vardt A. E. Norbecks ''Lärobok i Theologien.'' Vosii Rhetorik och Plennings Logik lästes långt efter det Stockholms Trivialskola gått till sina fäder, och Plenning fick till efterträdare F. G. Afzelii ''Lärobok i logiken.'' Bland grekiska läroböcker i Trivialskolan må först nämnas J. G. Gezelii<ref>Professor i Dorpt, sedermera biskop i Åbo. † 1690.</ref> ''Grammatica græca'' (Dorpt 1647), af hvilken ännu 1813 utkom en, i Vesterås tryckt, upplaga, den sextonde i ordningen. Gezelius aflöstes af Christ. Dahls<ref>Professor i Upsala, kyrkoherde i Näs. † 1809.</ref> ''Grammatica græca'' (Upsala 1809). Ville lärjungarne eller åtminstone lärarne läsa något annat än läroböcker, så fans ett litet bibliotek i Trivialskolan. På förteckningen deröfver, upprättad 1630, finner man bland andra <i>Prima pars summæ fratris Anthonini de Florentia</i> (1478) samt tre andra delar af samma bok; en upplaga af ''Livius'' af 1534; en ''Lucanus,'' 1578; en ''Eusebius,'' 1539; en ''Homerus,'' 1567 och en ''Plutarchus,'' 1574, m. fl. hvilka alla folianter ännu förvaras i Norra Latinläroverkets bibliotek. {{tomrad}}<noinclude> <references/></noinclude> k3mq2xcqycib7f42z30l76x6dcbczk6 104 147403 659866 575125 2026-10-21T08:56:40Z Gottfried Multe 11434 /* Validerad */ 659866 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="4" user="Gottfried Multe" />{{huvud||SKOLOR|309}}</noinclude>Ett musikbibliotek fans också i äldre tider, åstadkommet, såsom det tyckes, i synnerhet under Leufstadii, Livonii och Stiernmans (1676) rektorater samt under kantor Nicolai Hillers tid, och köpt för en del af de pengar som inflöto för sången. Der kunde man få göra bekantskap med Samuel Scheidts <i>Cantiones sacræ</i> in 4:o <i>cum Basso generali</i> in folio, liksom med Daniel Frederici <i>Deliciæ juveniles,</i> Petri Lappii Itali <i>Psalmi concertati,</i> Aegidii Henrici <i>Motetti sacri,</i> Henrici Sagittarii <i>Symphoniæ sacræ,</i> Andreæ Hammarschmidts <i>Kirchen- und Taffelmusik.</i> Der funnos för öfrigt flera <i>Libri missarum</i> af olika tonsättare, och der hade funnits Leonardi Pamimgarii Motetter, men det verket hade kantor Ericus tappat, då han en natt flydde för soldater. Trivialskolan ansåg sig fortfarande hafva rätt att vara ensam om den klassiska bildningens utlärande och såg derför med ovänliga blickar på den som ville arbeta för samma mål. Hon ville icke fördraga de ''Barnskolor'' som upprättades på malmarne och i synnerhet icke Clara skola, öfver hvilken klagades mycket från Trivialskolan, hvilken hade haft så god sockengång och äfven kunnat få obehindradt gå »ostiatim» på hela Norrmalm och nu måste maka åt sig för den nya skolan, till och med vid likgången, hvilket var det värsta af allt. Saken utgjorde föremål för öfverläggning i konsistorium, och man finner, att det var äfven den nya skolan som stundom var klagande. Bägge skolorna täflade om liken på Norrmalm, och slutligen kom äfven den nyupprättade Jakobs skola och ville hafva sin andel. År 1655 förklarade konsistorium,<ref>''Stockholms stads konsistorii protokoll'' 1655.</ref> att den som ville vara »content med barnskolan», stode det honom fritt, men ville någon vid begrafningar hafva bägge skolorna, förvägrades det icke. Alla »herrelik» brukade dock använda Trivialskolan. Äfven i afseende på sjelfva undervisningen klagades öfver den skada som Trivialskolan led af de nya »barnskolorna». År 1674 finnes i ''Annales Scholæ'' antecknadt, att sju lärjungar det året afgått till Upsala universitet, men att de nya i förstäderna upprättade »collegia» uppblomstrat icke utan skada för Trivialskolan (<i>non sine Scholæ Trivialis detrimento floruere</i>). Andra, ännu slemmare »bönhasar» i undervisningsväsendet voro de ''raballer'' (skrifves äfven rabeller, riballer o. s. v.) som enskildt fuskade i yrket. I ett memorial om skolstaten, icke dagtecknadt, men tydligen från 1600-talet<ref>I Riksarkivet.</ref>, hvaruti uppställas de »''Morbi'' eller orsaker hvarför studie icke kunna härtil hafva lyckeligt lopp och tilbörlig frucht af sigh haft», talas om de ''rabeller'' som uppfylla staden, hindra<noinclude> <references/></noinclude> azbq7jn1a6f6os309wpq8cbauum2gqv 104 147415 659867 575126 2026-10-21T09:02:02Z Gottfried Multe 11434 /* Validerad */ 659867 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="4" user="Gottfried Multe" />{{huvud|310|SKOLOR|}}</noinclude>studierna och äro androm till besvär. Memorialet medgifver dock, att detta förhållande vore en naturlig följd af Trivialskolans dåliga tillstånd. Bland annat erinras, att »uti skolan nu är sådan orenlighet uti lukt, kläder och seder, att den gud hafver satt i något värde och gifvit medel drager i betänkande, ja, ingalunda vill sätta sina barn i den skolan», utan hellre antager oduglige, enskilde lärare. I samma skrift klagas också öfver »barnskolorna» som mot skolordningarnes lydelse hade hvad sjelfsvåld de ville med lexor och annat. Hvar och en skola ville vara så god som den andra, hvarigenom uppstodo »olidlig kamp och ambition». Hvad som också ansågs mycket skadligt var, att lärare förordnades från Upsala, »utan stockholmensiums vittenskap och gillande». Bland ''remedia eller boot'' för olägenheterna och hvilka mest tyckas röra d. v. gymnasium i Stockholm, såsom inskränkt antal lärare, men med större inkomster för hvar och en af dem, förbud mot likgång o. s. v., föreslogs också, att hvar och en skulle strängt tillhållas att icke till sina barns informator antaga någon som ej undergått förhör inför konsistorium.<ref>I afseende på utländska, i synnerhet tyska, lärare som inkommo i riket och af hvilka ett ganska stort antal tyckes hafva slagit sig ned i Stockholm, utgaf magistraten 1682 en »Åtvarning och förmaning till alla stadsens inbyggare, publicerad på alla predikstolar i Stockholm den 16 Juli, att ingen af främmande nation må antagas till deras barns information, med mindre han först af Ven. Consistorio är examinerad.» Denna varning tyckes dock hafva gält mest farhågan för spridande af villomeningar i religion.</ref> Ofta stodo sådana ''raballer'' anklagade för konsistorium, och många af dem anförde till ursäkt, att de icke kunde föda sig och familj med något annat yrke än barnundervisning. De släptes vanligtvis, men förständigades att icke ånyo göra sig saker till slika förbrytelser. Stundom tyckes man hafva hetsat värfvare på dem och pressat dem till krigstjenst för att de icke vidare skulle göra skada åt skolan. På detta sätt slog Trivialskolan sig fram under sexton- och en god del af sjuttonhundratalet. Under några tider höllos qvartalsexamina, under andra blott års- eller halfårsexamina. Examinatorer voro alltid pastor primarius och en eller flera af hufvudstadens öfriga kyrkoherdar samt en af borgmästarne och ett par <i>consultissimi senatores civitatis,</i> det vill på enkel svenska säga stadens rådmän. Vid examen höll en eller ett par af rektorsklassens lärjungar tal på latin, och ämnena voro ganska omvexlande. Så talade vid en examen 1683 en lärjunge om literatur och skolor, en annan om de kristnas högst gräslige fiende turken (''de immanissimo Christianorum hoste Turca''), den tredje om lärjungars fyra hufvuddygder. {{tomrad}}<noinclude> <references/></noinclude> jxq8kmwmrgac3vs922nyg7uv9yf3ph4 104 209838 659868 613048 2026-10-21T09:16:14Z PWidergren 11678 /* Korrekturläst */ 659868 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="PWidergren" />{{huvud|90|Om Faderlig Makt.|}} {{linje}}</noinclude>sorg som föräldrar äro skyldige sina foster, kan förbytas uti ett oinskränkt och oemotsäjeligit fadren allena tilhörande wälde, det är för mig omöjeligit at begripa. Förty hans maktsträcker sig intet längre, än at bruka en sådan aga, som han finner tiänligast, at förskaffa sina barns kroppar styrka och hälsa, samt deras förstånd renhet och stadighet; på det de derigenem måge warda skickeliga at tiäna sig sielfwa och andra, och om deras stånd så fodra skulle, at arbeta för sin föda. Och uti denna makten hafwer modren äfwen så stor del som fadren. 14. Denna makten hörer fadren ingalunda till i följe af någon besynnerlig rätt som Naturen honom tillagdt, utan allenast i anseende till den upsikt han hafwer öfwer sina barn: Så at när hans omsorg för dem uphörer, så förlorar han tillika sin makt, hwilken följer deras underhåll och upfostring så egenteligen åt, at den är med dem ouplöseligen förknippad; hwarföre och ett förlåtit barn bör wisa sin fosterfader äf-<noinclude> <references/> {{huvud|||wen}}</noinclude> lufmj6dzmk26koo1v2zhwxppttoytt6 104 220971 659861 659832 2026-10-20T18:22:41Z Thuresson 20 659861 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Thuresson" />{{Marginalnot börjar}} {{c|November}}</noinclude>{{Inre marginalnot|29}} <u>Thorsdag.</u> Mulit och Töväder. Vid Härvarande Husförhör voro nog mycket folk samlade — En liten 5. års gammall flicka läste bra och gaf jag henne 8 ß: Till middag voro endast här Pastor Rinkborg. Mamsell Verner och Min Brorson samt dess Syster. De voro alla glada och förklarade sig nöijda med vår lilla middagsmåltid. {{Inre marginalnot|30}} <u>Fredag.</u> Bara Töväder — ingen främmande — Boberg var till Smeden att låta fästa Hästarnas skor. Jag sprätte och klipte gamla svarta Silkes lappar dem jag i går fick af min Brorsdotter — circa 8 Skålpund. Mamsell sydde en brun ylle klädning åt min fattiga kjökspiga. <h3 align="center"><u>December.</u></h3> {{Inre marginalnot|1.}} <u>Lördag.</u> Något töagtigt eller jemt väder utan mycken smuts — alt var här tyst och med all flit klipte och plockade både jag och Mamsell på de undfångna svarta Silkes lappar. {{Inre marginalnot|2.}} <u>Söndag.</u> Litet Snösmål och blåst. Eftermiddagen kom Kyrkovärden Petterson hit med min Contributions sedell som i år var miskundsamt upförd mot förr neml: endast 108. RD 7 ß Banco. Här var eljest ganska tyst och sömnigt. Jag fick nu hem 2^ne Uhr som varit hos Uhrmakaren sedan den 6 october. {{Inre marginalnot|3.}} <u>Måndag.</u> Litet snödugg. Förmiddagen färgade jag och Mamsell 5. ℔: Ullgarn litet Högrödt, mäst blekrödt och ett par herfvor Orange i Orlenna. Eftermidagen hitkom Uhrmakaren Åhlström och dess fru en rätt anständig menniska som med väfnader söker på alt sätt bidraga till deras behofver. Han fick ock nu betalt 4.RD rgds för reparation å min Salig mans fordna Gulduhr. {{Inre marginalnot|4.}} <u>Tisdag.</u> Snöblandadt rägn och blåst. 2^ne Arrendesvin som jag bekom slagtades men vägde tilsammans blott. Mamsell kokade Palt, hvaraf utdelades 18. i stugorna till folket. Lundströms Hustru var med att göra rent inmätet. Trädgårdsmästaren var att fråga huru Kamrer Brogren mådde som jag i går fick veta låg illa skjuk och nu sades i dag vara mycket värre — {{tomrad}}<noinclude> <references/> {{Marginalnot slutar}}</noinclude> 6ltht1xnhoh7zrbkka5e3fqsobs0rq8 104 220972 659862 650336 2026-10-20T18:43:40Z Thuresson 20 /* Korrekturläst */ 659862 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Thuresson" />{{Marginalnot börjar}} {{c|December.}}</noinclude>Hans Son hade talt vid mästaren och sagt att man öppnat åder 4 gånger. Jag afskar i dag alla mina 5 Heliotroper som voro uttorkade och aldeles skämda få nu se om någondera mer frisknar. Sedan nystade jag af det röda ulgarnet. {{Inre marginalnot|5.}} <u>Onsdag.</u> Snögade — Fläsket insaltades. Jag nystade Ullgarn. Mamsell började skrubbla melerad svart och hvit ull. {{Inre marginalnot|6.}} <u>Thorsdag.</u> Tjockt dimbigt väder. På efterfrågan med mitt bud till Staden fick jag det beklagliga svar att Kamrer Brogren var nära att skilljas från de på Jorden lefvande. Sotarena voro här. Korfmaten hackades och tillreddes. Jag nystade och skref litet. {{Inre marginalnot|7.}} <u>Fredag.</u> Mörkt och mulit och bra kulit. Om morgonen kl: 6. uplade jag af Ljusrödt Ullgarn stickning till en Stubb eller underkjortell, den jag om Gud vill att jag lefver med hälsan att få den färdig ärnar ge fru Moltzer. Här tillreddes och gjordes 6 sorter korf neml: Risgryns, 2 slags Korngryn, blodkorf, fläskkorf och så kallad Hackekorf — Däraf utdelades här vid gården till 7. hushåll att smala. Om aftonen nystade jag ullgarn. Af Nordström vid Wretensborg köpte jag 2 tunnor hafra à 5.½ RDr tunnan till Mina Hästar. {{Inre marginalnot|8.}} <u>Lördag.</u> Töväder och storm. Tidigt åto vi middag så att Mamsell i god tid fick åka i Chajse med Grönberg till Mamsell Lille, till hvilken jag skickade 3 slags korf — ett qvarter grädda och 3 marker ull till en Stubb — Efven sände jag mer än halftannat ℔: svarta Sidenkappar som Mamsell Lille om Gud vill skall plocka sönder åt mig till att spinna. En gammal Lieutenants Änka på Drottninghuset, hade af en Soldat vid Andra Gardiet förleden vecka blifvit på gatan röfvad och illa blånupen för det Hon ville frälsa sin fattiga ridicule. Hon hade dock ropatt <u>Ta fatt tjuven!</u> Någre Tobacksfabriqueurs gossar hade sprungit och en Gammal Hedersman gifvit dem Drickspengar, hemföljt den Gamla, samt ingifvit relation till Policen och gumman hade i tisdags varit<noinclude> <references/> {{Marginalnot slutar}}</noinclude> 66jnemj3o2gccwzywra7njssq2rykof 659865 659862 2026-10-21T08:50:08Z Gottfried Multe 11434 /* Korrekturläst */ 659865 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Thuresson" />{{Marginalnot börjar}} {{c|December.}}</noinclude>Hans Son hade talt vid mästaren och sagt att man öppnat åder 4 gånger. Jag afskar i dag alla mina 5 Heliotroper som voro uttorkade och aldeles skämda få nu se om någondera mer frisknar. Sedan nystade jag af det röda ulgarnet. {{Inre marginalnot|5.}} <u>Onsdag.</u> Snögade — Fläsket insaltades. Jag nystade Ullgarn. Mamsell började skrubbla melerad svart och hvit ull. {{Inre marginalnot|6.}} <u>Thorsdag.</u> Tjockt dimbigt väder. På efterfrågan med mitt bud till Staden fick jag det beklagliga svar att Kamrer Brogren var nära att skilljas från de på Jorden lefvande. Sotarena voro här. Korfmaten hackades och tillreddes. Jag nystade och skref litet. {{Inre marginalnot|7.}} <u>Fredag.</u> Mörkt och mulit och bra kulit. Om morgonen kl: 6. uplade jag af Ljusrödt Ullgarn stickning till en Stubb eller underkjortell, den jag om Gud vill att jag lefver med hälsan att få den färdig ärnar ge fru Moltzer. Här tillreddes och gjordes 6 sorter korf neml: Risgryns, 2 slags Korngryn, blodkorf, fläskkorf och så kallad Hackekorf — Däraf utdelades här vid gården till 7. hushåll att smaka. Om aftonen nystade jag ullgarn. Af Nordström vid Wretensborg köpte jag 2 tunnor hafra à 5.½ RDr tunnan till Mina Hästar. {{Inre marginalnot|8.}} <u>Lördag.</u> Töväder och storm. Tidigt åto vi middag så att Mamsell i god tid fick åka i Chajse med Grönberg till Mamsell Lille, till hvilken jag skickade 3 slags korf — ett qvarter grädda och 3 marker ull till en Stubb — Efven sände jag mer än halftannat ℔: svarta Sidenlappar som Mamsell Lille om Gud vill skall plocka sönder åt mig till att spinna. En gammal Lieutenants Änka på Drottninghuset, hade af en Soldat vid Andra Gardiet förleden vecka blifvit på gatan röfvad och illa blånupen för det Hon ville frälsa sin fattiga ridicule. Hon hade dock ropatt <u>Ta fatt tjuven!</u> Någre Tobacksfabriqueurs gossar hade sprungit och en Gammal Hedersman gifvit dem Drickspengar, hemföljt den Gamla, samt ingifvit relation till Policen och gumman hade i tisdags varit<noinclude> <references/> {{Marginalnot slutar}}</noinclude> hfmnoeri5wbb678rdjjvbs6d4exatd7 104 224713 659857 656492 2026-10-20T13:46:57Z Jonatanskogsfors 17420 /* Korrekturläst */ 659857 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Jonatanskogsfors" />{{huvud||— 729 —}}</noinclude>Blå orden genom borgerskapet, jakobinismen hos Ludvig XVI1I och man talade helt tyst om de för­hoppningar, som väcktes genom Monsieur, den se­nare Karl X. Man tog med hänförelse emot de pöbelsånger, där Napoleon kallades Nicolas. Hertiginnor, som voro de mest förtjusande och finkänsliga kvinnor i världen, föllo i extas över kupletter som den föl­jande, adresserade till “de federerade“. {{dikt|Refonces dans vos culottes Le bout d' chemis' qui vous pend. Qu'on n' dis' pas qu' les patriotes Ont arboré l' drapeau blanc!}} Man roade sig åt förskräckliga vitsar, åt lekar med ord, som man trodde förgiftade, åt katränger, Ja till och med åt distika. Ett sådant hade gjorts över ministären Dessolles, ett moderat kabinett som bland sina medlemmar räknade herrar Decazes ocli Deserre: {{dikt|Pour raffermir le trône ébranlé sa base, Il faut changer de sol, et de serre et de case.}} Eller också tog man förteckningen över pärerna, denna “förskräckliga jakobinförsamling“, samt sat­<noinclude> <references/></noinclude> kirudl068bk22u7ll4fpsnaly3uma08 659858 659857 2026-10-20T13:47:13Z Jonatanskogsfors 17420 659858 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Jonatanskogsfors" />{{huvud||— 729 —}}</noinclude>Blå orden genom borgerskapet, jakobinismen hos Ludvig XVI1I och man talade helt tyst om de för­hoppningar, som väcktes genom Monsieur, den se­nare Karl X. Man tog med hänförelse emot de pöbelsånger, där Napoleon kallades Nicolas. Hertiginnor, som voro de mest förtjusande och finkänsliga kvinnor i världen, föllo i extas över kupletter som den föl­jande, adresserade till “de federerade“. {{dikt|Refonces dans vos culottes Le bout d' chemis' qui vous pend. Qu'on n' dis' pas qu' les patriotes Ont arboré l' drapeau blanc!}} Man roade sig åt förskräckliga vitsar, åt lekar med ord, som man trodde förgiftade, åt katränger, Ja till och med åt distika. Ett sådant hade gjorts över ministären Dessolles, ett moderat kabinett som bland sina medlemmar räknade herrar Decazes ocli Deserre: {{dikt|Pour raffermir le trône ébranlé sa base, Il faut changer de sol, et de serre et de case.}} Eller också tog man förteckningen över pärerna, denna “förskräckliga jakobinförsamling“, samt<noinclude> <references/></noinclude> 6iexs16bhxpwibbazgvlviwdznio5rr 104 224714 659859 656493 2026-10-20T13:52:54Z Jonatanskogsfors 17420 /* Korrekturläst */ 659859 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Jonatanskogsfors" />{{huvud||— 730 —}}</noinclude>satte samman lämpliga namn så att man fick fraser som följande: Damas, Sabran, Gouvion Saint-Cyr. Det hela var mycket lustigt. I dessa kretsar parodierade man revolutionen. Man hade en egendomlig benägenhet att under­stryka harmen och raseriet. Man gnolade sin lilla Ça ira: {{dikt|Ah! ça ira! ça ira! ça ira! Les bounapartist' à la lanterne!}} Det är med visorna som med guilljotinen, de träffa utan urskilning, än det ena, än det andra hu­vudet. Det är samma sak. I affären Fualdès, som pågick vid denna tid, år 1816, tog man parti för Bastide och Jausion eme­dan Fualdès varit bounapartist. De liberala kal­lade man “bröder och vänner“. Det var den hög­sta graden av förolämpning. Liksom vissa klockstaplar hade baronessan de T:s salonger två tuppar. Den ene var herr Gillenormand, den andre greve de Lamothe-Valois, om vilken man viskade med en viss hänsyn: Ni vet? Det är Lamothe från halsbandsaffären. {{tomrad}}<noinclude> <references/></noinclude> gsim5poizyc3orrk3muhju9vdl3mqjp 104 226270 659863 659780 2026-10-20T19:46:39Z Bio2935c 11474 659863 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Bio2935c" />{{huvud||I Skara-Sticht.|185}}{{linje}}</noinclude><h3 style="text-align:center; margin:auto; border:none;"> {{ant|{{st|Cap. VI.}}}} <br> Om {{sp|GUDWALLA-}}Kloster.</h3> <b>{{Initial|J}}Ohannes</b> {{ant|<i>Vastovius</i>}} vti sin förtekning på klostren i Swea- och Götha-rike berettar, at thetta kloster innehaft munkar af {{ant|<i>Bernhardin</i>}} eller {{ant|<i>Cisterciens</i>}}-orden. Men hwar thetta kloster warit belägit, tyckes hwarken {{ant|<i>Vastovius</i>}} eller {{ant|<i>Johann. Messenius</i>}} wetst at säga, thet man vndra må. Af en hög ålder hafwer thetta kloster warit; ty thet finnes af en gammul Kröniko, at ther blifwit insatte munkar år 1163. Then Danske Historie-{{ant|Scribenten}} <b>Harald Hwitfeld</b> skrifwer, at ifrå Nydala-kloster i Småland äro en swärm munkar til thetta Gudwalla-kloster komne. Salig Archebiskopen {{ant|<i>Doct. Haquinus Spegel</i>}} hafwer warit af then tanckan, at thetta kloster hafwer ther warit belägit, hwaräst nu är, ej longt ifrå Skara, Säteriet <b>Mariedal</b>, then Grefweliga {{ant|De la Gardi}}ska familien tilhörigt. <h3 style="text-align:center; margin:auto; border:none;"> {{ant|{{st|Cap. VII.}}}} <br> Om {{sp|LÖDESE-}}Kloster.</h3> <b>{{Initial|L}}Ödese</b>, som af Munkarna, när the på Latin skrefwo, kallades {{ant|<i>Lodosia, Ludosia, Luthosia,</i>}} och vti Nordska Konga-sagorna nemnes <b>Liordhus</b>, hos <b>Harald Hwitfeld</b> Dansk kallas thet <b>Loddehus</b>, hafwer warit, i Wästergöthland, wid Göthaälfwen, emot Norige, en<noinclude> {{huvud|||så}} <references/></noinclude> sbfp765jprwksnp152qb6bm2b1d4ixt 104 226299 659864 2026-10-20T21:09:08Z Bio2935c 11474 /* Korrekturläst */ 659864 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Bio2935c" />{{huvud|188|Om klostren|}}{{linje}}</noinclude>Här hafwer ock i Påwedömets tid warit ett wäl inrettadt <b>HOSPITAL</b>, {{ant|Domus Sp. Sancti,}} eller <b>Helg-Andshus</b>. Om hwilkets ålder och belägenhet man för samma orsaker är okunnog. Thet hafwer man funnit, at thet med herliga gåfwor blefwit ihogkommit i samma {{ant|testamenten,}} som klostret, hwarom nemndt är, at Herr <b>Måns Johansson</b> {{ant|testamenterat}} hit 6 mark, Herr <b>Börge Persson</b> 2 och <b>Hertigarna</b> 20 mark penningar. Och berettar <b>Erik Jöransson Tegel</b>, at K. GUSTAF then förste lät redan år 1528 fram på Sommaren flytta Hospitalet med thes vpbörd ifrå Gambla Lödese til Nylödese. <h3 style="text-align:center; margin:auto; border:none;"> {{ant|{{st|Cap. VIII.}}}} <br> Om {{sp|KONGELLA-}}Kloster.</h3> {{Initial|B}}Elägit vti then gambla staden af samma namn, som ligger när wid Slottet <b>Bohus</b>, hwilken stad, nemnd theraf at Kongarna i Norige fordomdags ther haft sitt <b>Hal</b>, thet är, <b>Hoff</b>, är vti thet tolfte {{ant|Seculo}} af Noriges Konung <b>SIVARD</b>, then fierde af thet namnet, med stora {{ant|privilegier}} begåfwad och med monga herliga byggningar beprydd. Hwaribland ock war ett anseenligit Kongshus, som någon tid efter hans död, hwilken tildrog sig 1127, är giordt til ett <b>kloster</b>, såsom {{ant|Joh. Messenius Scond. Illustr. t. 1. p. 94}} berettar, kunnandes han icke i sin tid igenfunnit, om thet warit <b>Munke</b>- eller <b>Nun</b>-<noinclude> {{huvud|||<b>nekloster</b>}} <references/></noinclude> b7rz8o4hhhz7aa852dd8kqghgqvunp7