Wikisource:Mötesplatsen

<mediawiki xmlns="http://www.mediawiki.org/xml/export-0.11/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.mediawiki.org/xml/export-0.11/ http://www.mediawiki.org/xml/export-0.11.xsd" version="0.11" xml:lang="sv">
  <siteinfo>
    <sitename>Wikisource</sitename>
    <dbname>svwikisource</dbname>
    <base>https://sv.wikisource.org/wiki/Wikisource:Huvudsida</base>
    <generator>MediaWiki 1.47.0-wmf.24</generator>
    <case>first-letter</case>
    <namespaces>
      <namespace key="-2" case="first-letter">Media</namespace>
      <namespace key="-1" case="first-letter">Special</namespace>
      <namespace key="0" case="first-letter" />
      <namespace key="1" case="first-letter">Diskussion</namespace>
      <namespace key="2" case="first-letter">Användare</namespace>
      <namespace key="3" case="first-letter">Användardiskussion</namespace>
      <namespace key="4" case="first-letter">Wikisource</namespace>
      <namespace key="5" case="first-letter">Wikisourcediskussion</namespace>
      <namespace key="6" case="first-letter">Fil</namespace>
      <namespace key="7" case="first-letter">Fildiskussion</namespace>
      <namespace key="8" case="first-letter">MediaWiki</namespace>
      <namespace key="9" case="first-letter">MediaWiki-diskussion</namespace>
      <namespace key="10" case="first-letter">Mall</namespace>
      <namespace key="11" case="first-letter">Malldiskussion</namespace>
      <namespace key="12" case="first-letter">Hjälp</namespace>
      <namespace key="13" case="first-letter">Hjälpdiskussion</namespace>
      <namespace key="14" case="first-letter">Kategori</namespace>
      <namespace key="15" case="first-letter">Kategoridiskussion</namespace>
      <namespace key="90" case="first-letter">Tråd</namespace>
      <namespace key="91" case="first-letter">Tråddiskussion</namespace>
      <namespace key="92" case="first-letter">Summering</namespace>
      <namespace key="93" case="first-letter">Summeringsdiskussion</namespace>
      <namespace key="104" case="first-letter">Sida</namespace>
      <namespace key="105" case="first-letter">Siddiskussion</namespace>
      <namespace key="106" case="first-letter">Författare</namespace>
      <namespace key="107" case="first-letter">Författardiskussion</namespace>
      <namespace key="108" case="first-letter">Index</namespace>
      <namespace key="109" case="first-letter">Indexdiskussion</namespace>
      <namespace key="710" case="first-letter">TimedText</namespace>
      <namespace key="711" case="first-letter">TimedText talk</namespace>
      <namespace key="828" case="first-letter">Modul</namespace>
      <namespace key="829" case="first-letter">Moduldiskussion</namespace>
      <namespace key="1728" case="first-letter">Event</namespace>
      <namespace key="1729" case="first-letter">Event talk</namespace>
      <namespace key="2600" case="first-letter">Ämne</namespace>
    </namespaces>
  </siteinfo>
  <page>
    <title>Wikisource:Mötesplatsen</title>
    <ns>4</ns>
    <id>416</id>
    <revision>
      <id>659888</id>
      <parentid>659497</parentid>
      <timestamp>2026-10-21T19:59:33Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Bio2935c</username>
        <id>11474</id>
      </contributor>
      <comment>/* Transkribera text verktyget fungerar inte */ nytt avsnitt</comment>
      <origin>659888</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="59522" sha1="60h3ptmpozrgnrolpqg1zkxlykp1zjf" xml:space="preserve">{| style=&quot;float: right;&quot;
|__TOC__
|}__NEWSECTIONLINK__
=Välkommen till Mötesplatsen=
[[Fil:New library in Turku opened 2.3.2007.jpg|miniatyr|Välkommen]]
Mötesplatsen är det allmänna diskussionsforumet om svenska Wikisource. 

[http://sv.wikisource.org/w/index.php?title=Wikisource:M%C3%B6tesplatsen&amp;action=edit&amp;section=new Skriv ett nytt meddelande under en ny rubrik]

Mötesplatsen är rätt plats för att ansöka om att använda en '''bot''' på projektet. Observera att kortare botkörningar, såsom interwiki, ofta kan göras utan botflagga.

För '''användarnamnsbyten''' gå till [[:m:SRUC|Metas sida för globala användarnamnsbyten]].

To request to run a '''bot''' on Swedish Wikisource, start a thread on this page and describe your bot and what kind of job you would like to do. Note, that minor bot-jobs, such as iw-linking often can be done without botflag.

To request '''change of username/SUL,''' please go to [[:m:SRUC|the request page for a global rename]].

[[Kategori:Wikisource|Mötesplatsen]]

==Gamla diskussioner==
{{Wikisource:Mötesplatsen/Arkiv}}

=Diskussioner=
== Varning: Den här filen kan innehålla skadlig kod. Om du kör den kan din dator skadas.  ==

I just uploaded a djvu file made from a pdf of a book on internet archives. However, when attempting to make the index, the file does not appear on the index page as usual but rather connects to a page (https://sv.wikisource.org/wiki/Fil:H_Sch%C3%BCck_Studier_i_Beowulfsagan_1909.djvu) that states:
Varning: Den här filen kan innehålla skadlig kod. Om du kör den kan din dator skadas. 

I do not understand why this is happening, and would appreciate any help in fixing this problem (and avoiding it in the future if there is something I did wrong).  I have scanned my computer for malicious code and am not getting any indication that the file has anything wrong with it. 
In addition, an online virus scanner give the following results for this file:

File Name: H Schück Studier i Beowulfsagan 1909.djvu&lt;br&gt;
File Size: 4.741485MB&lt;br&gt;
File Type: Unknown&lt;br&gt;
Scan Status: Finished&lt;br&gt;
Scan Date: 2025-01-05 12:15:27&lt;br&gt;
Scanning Engine &lt;br&gt;

Scan Result&lt;br&gt;
IPQS Internet Security Suite Clean&lt;br&gt;
IPQS Byte Checks Clean&lt;br&gt;
IPQS Malicious Code Scanner Clean&lt;br&gt;
IPQS Emerging Threats Clean&lt;br&gt;
IPQS Malicous Network Activity Clean&lt;br&gt;
IPQS Threat Defender Clean&lt;br&gt;
IPQS Foreign Entity Checker Clean&lt;br&gt;

I do notice on Wikimedia Commons 
&lt;bdi&gt;[https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/5/52/H_Sch%C3%BCck_Studier_i_Beowulfsagan_1909.djvu Original file]&lt;/bdi&gt; (1,752 × 2,676 pixels, file size: 4.52 MB, MIME type: image/vnd.djvu, 60 pages)

SV Wikisource file that index is referencing: [https://sv.wikisource.org/wiki/Fil:H_Sch%C3%BCck_Studier_i_Beowulfsagan_1909.djvu]
(0 × 0 pixlar, filstorlek: 4,52 Mbyte, MIME-typ: image/vnd.djvu)

So I do not know what is happening here. Looks like I am dead in the water for this project for the time being.

Thanks for any assistance in this matter.

[[Användare:PWidergren|PWidergren]] ([[Användardiskussion:PWidergren|diskussion]]) 5 januari 2025 kl. 18.45 (CET)

:Kan ha varit ett ccheproblem. Fungerar det nu för dig? [[Användare:Thurs|Thurs]] ([[Användardiskussion:Thurs|diskussion]]) 5 januari 2025 kl. 23.18 (CET)
::Ja. Det går nu. Tack.
::[[Användare:PWidergren|PWidergren]] ([[Användardiskussion:PWidergren|diskussion]]) 6 januari 2025 kl. 00.54 (CET)

== Tillägg som inte passar att kopiera rätt in ==

I Capitaine Ekebergs resa finns [[Capitaine Carl Gustav Ekebergs ostindiska resa, åren 1770 och 1771/Rättelser|ett tillägg]] till [[Sida:Capitaine Carl Gustav Ekebergs ostindiska resa, åren 1770 och 1771.djvu/56|sidan 38]] som inte passar att kopiera rakt in såsom det är skrivet. Jag valde att göra en fotnot och lägga in tillägget där. Alternativt skulle man kunna skriva om tillägget minimalt till en fullständig mening. Nån som har andra tankar om hur detta kunde lösas? [[Användare:Belteshassar|Belteshassar]] ([[Användardiskussion:Belteshassar|diskussion]]) 9 januari 2025 kl. 14.10 (CET)

:I [[Sida:Berzelius Bref 10.djvu/22|Berzelius Brev]] gjorde jag så att man i texten kunde klicka sig vidare till ett separat avsnitt för tillägg (133 olika punkter). Att göra så i ditt exempel är väl lite överdrivet när det bara fanns ett enda tillägg. [[Användare:Thuresson|Thuresson]] ([[Användardiskussion:Thuresson|diskussion]]) 9 januari 2025 kl. 17.25 (CET)

== Hur göra text i bilder mer tillgänglig? ==

Jag har dragit igång ett nytt ambitiöst transkriberingsprojekt för en 1700-talshandskrift. [[Sida:En kort beskrifvning uppå en ostindisk resa till Canton uthi Chinah - Carl Fredrich von Schantz - KB M292.pdf/6|Titeluppslaget]] är en vacker teckning men har också en del textbeskrivningar som jag skulle vilja göra tillgängliga för den som inte kan läsa 1700-talsstil. En tanke jag hade var att använda s.k. [[mw:Extension:ImageMap|image map]] för att skapa ett &quot;tooltip&quot;. Länkarna skulle antingen kunna gå till ett odefinierat ankare på sidan, eller till filbeskrivningssidan (alltså det förväntade beteendet när man klickar på en bild). [https://sv.wikisource.org/w/index.php?title=Anv%C3%A4ndare:Belteshassar/Sandl%C3%A5da&amp;oldid=586703 Exempel i min sandlåda]. Andra idéer på hur texten kan göras mer tillgänglig? [[Användare:Belteshassar|Belteshassar]] ([[Användardiskussion:Belteshassar|diskussion]]) 22 januari 2025 kl. 12.20 (CET)

:Okej, inga svar efter en dag. Då får jag väl säga att ...&lt;br&gt;
:Det ser ju ut som om det fungerar, men (i min åsikt förstås) är det mer komplicerat än nödigt. Om det var jag som gjorde det, så skulle jag bara skriva nånting i texten under bilden som innehåller vad det står på bilden. T.ex. &quot;Bilden innehåller text: Farwatnet till Canton 2 mihl, Hamnen hwaräst Skeppen ligga, Inloppet till hamnen, ...&quot;. Då blir det väl sökbart åtminstone, och om man vill veta precis var på bilden det står så är det nog inte så svårt att hitta. [[Användare:Bio2935c|Bio2935c]] ([[Användardiskussion:Bio2935c|diskussion]]) 23 januari 2025 kl. 20.58 (CET)
::Du har en poäng. Jag gjorde ett försök att placera texten ungefär rätt. Tror det får bli bra för nu. Tack. [[Användare:Belteshassar|Belteshassar]] ([[Användardiskussion:Belteshassar|diskussion]]) 24 januari 2025 kl. 10.34 (CET)

:Jag tror inte att image map egentligen är det du är ute efter. Är det inte istället [[:en:Template:Annotated image]] med exempel på [[:en:Template:Annotated image/Extinction]]? [[Användare:Thuresson|Thuresson]] ([[Användardiskussion:Thuresson|diskussion]]) 23 januari 2025 kl. 21.16 (CET)
::Ja, det är förstås en möjlighet, men lite synd att täcka över den vackra handskriften med annoteringar. Nåväl, jag valde den enklare vägen den här gången. Kanske provar det en annan gång Tack. [[Användare:Belteshassar|Belteshassar]] ([[Användardiskussion:Belteshassar|diskussion]]) 24 januari 2025 kl. 10.35 (CET)

== Mallen {{mall|antikva}} eller &lt;tt&gt;&lt;nowiki&gt;&lt;tt&gt;&lt;/tt&gt;&lt;/nowiki&gt;&lt;/tt&gt; ==
För texter i frakturstil med låneord i antikva, är det numera bättre att använda mallen {{mall|antikva}} än den gamma standarden med fast teckenbredd? Borde vi uppdatera [[WS:Redigering#Teckenuppsättning och typsnitt]] med hänvisning till mallen? [[Användare:Belteshassar|Belteshassar]] ([[Användardiskussion:Belteshassar|diskussion]]) 29 januari 2025 kl. 12.50 (CET)

:Jag har inget &quot;svar&quot;, men jag har undrat samma sak. Och ofta är det inte så enkelt att verket bara innehåller två stiler.
:[https://sv.wikisource.org/wiki/Sida:Ingwar_Widtfarne.pdf/13 Här] t.ex. har vi en sida med (1) fraktur (det mesta), (2) schwabacher (för text med lite &quot;mer&quot; betoning), (3) antikva (för &quot;främmande&quot; ord, t.ex.) och (4) kursivt (referenser eller text i latin, t.ex.). {2} Jämfört med fraktur så är schwabacher lite fetare (mer bläck) och lite bredare. Sidan om teckenuppsättning (ovan) säger att man borde ange det med kursivering; men det är ju något helt annat här som &lt;i&gt;redan är kursiverat&lt;/i&gt;. Skulle man använda &lt;b&gt;fetstil&lt;/b&gt; kanske? Ja kanske, men (i min åsikt förstås) blir det &lt;b&gt;alltför svart&lt;/b&gt;; ett &quot;bang&quot; i ögat. I verket har jag använt {{Mall|spärrat}}; inte perfekt, men jag vet inte ens vad &quot;det bästa&quot; skulle vara. {3} Antikva mallen använde jag för ord tryckta i antikva, men ... det ser {{ant|lite konstigt}} ut (alltså nästan som om det vore mindre viktigt), eftersom bokstäverna också blir lite mindre. {4} Och (till sist) kursiv: borde det vara &quot;bara&quot; &lt;i&gt;kursiv&lt;/i&gt; eller {{ant|&lt;i&gt;antikva plus kursiv&lt;/i&gt;}}. Jag tycker (tyckte) att det sista ser bättre ut (mer lika originalet).
:Ja, inga svar, men jag skulle också uppskatta några visa ord från &lt;b&gt;er alla&lt;/b&gt;. Vad gör de som arbetar på engelska eller tyska, t.ex.? [[Användare:Bio2935c|Bio2935c]] ([[Användardiskussion:Bio2935c|diskussion]]) 1 februari 2025 kl. 08.32 (CET)
::A couple of thoughts:
::1. &lt;nowiki&gt;&lt;tt&gt;&lt;/nowiki&gt; is considered depricated and triggers lint errors.
::Cf. https://phabricator.wikimedia.org/T26529
::2.  Simply adding font-size:110% to the &lt;nowiki&gt;&lt;span&gt;&lt;/nowiki&gt; of code in the antikva template increases the size of the serif font so that it is about the size of the default font. Changes in the template will, however, globally change the look of the text everytime the template has been used in the past by other people for other texts, but perhaps this is something that needs to done or at least would not cause much harm to do, and perhaps be an improvement.  Cursive could be added at the template level for that matter too, if there is any sort of consensus about how antikva should look.
::[[Användare:PWidergren|PWidergren]] ([[Användardiskussion:PWidergren|diskussion]]) 1 februari 2025 kl. 12.54 (CET)
::Norska wikisource verkar använda [[:no:Mal:Antikva|Mal:Antikva]]; tyskarna använder vad jag kan se &lt;nowiki&gt;&lt;tt&gt;&lt;/tt&gt;&lt;/nowiki&gt;; danskarna vet jag inte vad de använder; finska behärskar jag inte bra nog för att kolla och så mycket engelska texter satta i frakturstil finns nog inte. [[Användare:Belteshassar|Belteshassar]] ([[Användardiskussion:Belteshassar|diskussion]]) 1 februari 2025 kl. 21.57 (CET)
:::Jag tittade på norska mallen, och den är inte samma som den svenska. Istället ställer den bara texten inom &lt;nowiki&gt;&lt;tt&gt;&lt;/tt&gt;&lt;/nowiki&gt;-taggar. :-( [[Användare:Bio2935c|Bio2935c]] ([[Användardiskussion:Bio2935c|diskussion]]) 2 februari 2025 kl. 01.42 (CET)

== Att referera till artiklar ==

Hej, jag är ny medlem här, hittade nyligen in hit till Wikisource och blev glatt överraskad av detta arbete!

Till mina frågor, så undrar jag hur artiklar refereras till på bästa vis? 

I det inloggade läget, ser jag att man kan få en permanent länk för den artikel man besöker. Exempelvis Karin Boye ger: https://sv.wikisource.org/w/index.php?title=F%C3%B6rfattare:Karin_Boye&amp;oldid=519251

Hur pass beständiga/permanenta är dessa länkar? Är det klokare att använda Wikidata-objektet, för att på så vis slå upp korrekt URL? [[Användare:LetteredPoet|LetteredPoet]] ([[Användardiskussion:LetteredPoet|diskussion]]) 5 februari 2025 kl. 20.32 (CET)

:Välkommen! Permanentlänken är till för att länka en specifik version av en sida, vilket är bra om du vill visa hur den såg ut just när du besökte den. Enda sättet att bryta länken är om en administratör skulle radera versionen/sidan, vilket är osannolikt för den du länkade.
:Wikidata-objekt är också beständiga, men de pekar alltid på senaste versionen av sidan.
:I de allra flesta fall funkar den vanliga url:en lika bra, men om en sida har flyttas så kanske url:en går till en omdirigering eller grensida i framtiden. Båda dina förslag undviker det. [[Användare:Belteshassar|Belteshassar]] ([[Användardiskussion:Belteshassar|diskussion]]) 5 februari 2025 kl. 22.16 (CET)
::Okej, tack för förklaringen! Så även om sidan flyttas, så kommer permalänken peka rätt? Och bara om sidan raderas så blir permalänken oanvändbar [[Användare:LetteredPoet|LetteredPoet]] ([[Användardiskussion:LetteredPoet|diskussion]]) 13 februari 2025 kl. 20.42 (CET)

== Lutheri Catechismus på Lenape (Delaware) ==
''Tråd flyttad från [[Wikisourcediskussion:Mötesplatsen]]'' [[Användare:Belteshassar|Belteshassar]] ([[Användardiskussion:Belteshassar|diskussion]]) 11 februari 2025 kl. 11.32 (CET)

För den händelse att fler är intresserade, så vill jag nämna att jag har
påbörjat arbetet att OCR-läsa [[Johannes Campanius]] översättning av Luthers
lilla katekes till [[Lenape]] (eller det Americansk-Virginske språket som han
själv kallade det. Jag har ett exemplar av faksimilutgåvan från 1930-talet,
men den förlaga jag utgår från har jag laddat ned från [Litteraturbanken]:
Eftersom originalet återger den svenska texten i frakturstil och lenape-
texten i antikva använder jag [[Tesseract]] som jag tycker klarar frakturen
bra.--[[Användare:SM5POR|SM5POR]] ([[Användardiskussion:SM5POR|diskussion]]) 11 februari 2025 kl. 10.40 (CET)

=== Tryckstilar och markup ===

Jag är typsnitts-nörd och försöker mig samtidigt på att sampla de typsnitt
som används i förlagan i syfte att extrahera dem som ttf- eller otf-filer,
Jag vet inte om markup av fraktursatta ord är av intresse för Wikisource,
men jag gör det alltså för min egen skull, eftersom jag vill utveckla en
fungerande rutin för detta att senare bearbeta KB:s tidningsarkiv med (jag
är inte helt nöjd med KB:s egen OCR-läsning, särskilt med tanke på deras
val av ordlistor för automatisk korrekturläsning, vilket har lett till
sådana besynnerligheter som en greve Laserstråle omnämnd i [[Aftonbladet]]
på 1850-talet.--[[Användare:SM5POR|SM5POR]] ([[Användardiskussion:SM5POR|diskussion]]) 11 februari 2025 kl. 10.40 (CET)

:Förutom att undvika dubbelarbete är mitt syfte med denna anmälan att få tips om Formatteringsprocessen då jag eftersträvar en så originaltrogen inläsning som möjligt, vilket alltså verkar strida mot praxis på Wikisource. Min plan är därför att göra formatteringen efterredigerbar,,  t.ex med användning av CSS. Då kan jag t.ex. lägga in markeringar av sidbrott men filtrera bort dem för användning på Wikisource.--[[Användare:SM5POR|SM5POR]] ([[Användardiskussion:SM5POR|diskussion]]) 11 februari 2025 kl. 22.37 (CET)

=== Placering ===

Frågan är kanske för tidigt ställd, men jag undrar om ett sådant verk hör
hemma på svenska Wikisource, gemensamma språkneutrala www.wikisource.org
eller någon annanstans (del.wikisource.org)? Jag delar givetvis gärna med
mig av resultatet till såväl projekt Runeberg som Gutenberg om de vill ha
det. Kanske [[Gutenberg Proofreaders]] vill hjälpa till med korrläsningen?--[[Användare:SM5POR|SM5POR]] ([[Användardiskussion:SM5POR|diskussion]]) 11 februari 2025 kl. 10.40 (CET)

:@[[Användare:SM5POR|SM5POR]]: Jag flyttade tråden hit där innehållsdiskussioner passar bättre. Intressant projekt du håller på med.
:Min spontana tanke om placering är att verket främst har ett värde p.g.a. översättningen till Lenape (jmf. t.ex. med [[Ingwar Widtfarne/Ingwars Saga]] som jag tycker platsar här eftersom det är översättningen till svenska som är mest intressant). Vad jag vet finns det inget lämpligt projekt för del, unm eller umu, – och det är nog osannolikt att ett startas då det inte ens finns en Wikipedia-version – så flerspråkiga Wikisource är nog det bästa hemmet för ditt projekt. [[Användare:Belteshassar|Belteshassar]] ([[Användardiskussion:Belteshassar|diskussion]]) 11 februari 2025 kl. 11.41 (CET)
::@[[Användare:Belteshassar|Belteshassar]]Tack för flytten. Jag fattar mig kort just nu eftersom jag är inloggad via mobilen i dinarie atorstället för min ordinarie dator--[[Användare:SM5POR|SM5POR]] ([[Användardiskussion:SM5POR|diskussion]]) 11 februari 2025 kl. 22.18 (CET)
:::Jag väckte faktiskt frågan pom ett möjligt incubator'prroojekt för Lenape och fick svaret  att fet redan fanns ett för unami och [[“Att möta dig“|att]] ett för munsee kunde övervägas, jag är okunnig om skillnaden mellan de två språken och benämner  dem därför kollektivt som Lenape,min tanke med OCR-läsningenn är just att stödja dessa projekt, frågan är tidigt ställd som sagt och vi hinner återkomma till den inn jagg har några färdiga filer att ladda uuuoo.-‐[[Användare:SM5POR|SM5POR]] 
([[Användardiskussion:SM5POR|diskussion]]) 12 februari 2025 kl. 07.40 (CET)

=== Skyddstider och omfång ===

Frågan om skyddstider kan tyckas överspelad eftersom Campanius dog redan 1683.
Mitt tryckta exemplar är dock ur faksimilutgåvan från 1930-talet, och den innehåller en efterskrift av riksbibliotekarien Isak Collijn (1875-1949), hans upphovsrätt till den löpte ut 2019 enligt nu gällande regler, och jag minns att jag före 2019 övervägde att anmäla boken som kandidat för inskanning via projekt Gutenberg Canada (som inte beaktar någon 70-årig skyddstid utan bara Bernunionens 50-åriga dito) av just detta skäl. Inskanningen från Litteraturbanken verkar dock bara innehålla originalet från 1600-talet, så den ska inte utgöra något problem. Min som vanligt för tidigt ställda fråga är nu om Collijns informativa efterskrift är tillräckligt intressant för svenska Wikisource att ta med i detta OCR-arbete, och om det i så fall finns några upphovsrättsliga gränsfall kvar att ta hänsyn till.--[[Användare:SM5POR|SM5POR]] ([[Användardiskussion:SM5POR|diskussion]]) 13 februari 2025 kl. 14.34 (CET)

:Collijns efterskrift är väl absolut intressant nog för att platsa. Jag kan inte reglerna exakt, men verket ska vara fritt från amerikansk upphovsrätt också (publicering + 95 år). Ännu så länge omfattas verk från 1930-talet, men det kanske finns några undantag som kan tillämpas? [[Användare:Belteshassar|Belteshassar]] ([[Användardiskussion:Belteshassar|diskussion]]) 13 februari 2025 kl. 15.31 (CET)
::Då verkar den enkla lösningen vara att köra på, men att göra en partiell publicering med utrymme för att lägga till Collijn 2044 eller när det blir.--[[Användare:SM5POR|SM5POR]] ([[Användardiskussion:SM5POR|diskussion]]) 15 februari 2025 kl. 11.25 (CET)

== Administratörsval ==

För allas kännedom så har jag nominerat mig själv till administratör här: [[Wikisource:Administratörer#Användare:Belteshassar]]. Ni som är aktiva på projektet får gärna gå dit och lägga er röst för eller emot. [[Användare:Belteshassar|Belteshassar]] ([[Användardiskussion:Belteshassar|diskussion]]) 23 februari 2025 kl. 14.01 (CET)

== Dålig ordning i indexkategorierna ==

En sak som stör mig är den dåliga ordningen i indexkategorierna. Jag var osäker på om jag borde ta upp det eller om det bara är jag som tycker det är dålig stil, med tanke på att ingen annan här har sagt något, men de andra kanske väntade på att någon annan skulle säga något. Iallafall, om att man kan lägga till kategorier genom fälten nedan togs upp i [[Wikisource:Mötesplatsen/Arkiv 2019#Kategorier på indexsidorna|detta meddelande från 2019]] men funktionen verkar ha problem. Ta till exempel [[:Kategori:Validerade index]], där över en tredjedel av indexen hamnar under bokstaven V bara för att Validerade börjar på den bokstaven. Samma sak med de andra indexkategorierna där en massa index hamnar under bokstäverna E, I och K. Vore det bättre om man lade till kategorier manuellt, utan att använda fälten, eller finns det något tekniskt någon ska göra med själva sajten så att säga, så att indexen sorteras rätt? [[Användare:Grey ghost|Grey ghost]] ([[Användardiskussion:Grey ghost|diskussion]]) 3 maj 2025 kl. 16.55 (CEST)

:Jag har bara kollat översiktligt men det verkar som att de index-sidor som &quot;ligger fel&quot; är sådana som är skapade efter 2019 och där inte kategori har lagts in för hand utan där endast textfältet för kategori på index-sidan har använts. [[Användare:Thuresson|Thuresson]] ([[Användardiskussion:Thuresson|diskussion]]) 3 maj 2025 kl. 18.56 (CEST)
::Jag har också stört mig på detta och brukar därför lägga kategorierna i anteckningfältet i stället. Har klickat runt lite på andra Wikisourceprojekt och sett att de har en dropdown för status som sätter kategorierna korrekturlästa/validerade index etc. De verkar inte använda andra kategorier på index, men på danska finns samma bugg (nån hade felaktigt satt kategorier ämnade för verk på en indexsida). [[Användare:Belteshassar|Belteshassar]] ([[Användardiskussion:Belteshassar|diskussion]]) 3 maj 2025 kl. 21.10 (CEST)
:::Nej, Grey ghost, det är inte bara du som tycker att det är &quot;dålig stil&quot;. Jag har också märkt det, men eftersom ingen annan har sagt nånting så antog jag att det var sett som ett &quot;mindre&quot; fel. Men nu ...&lt;br&gt;
:::Eftersom Thurs skrev i 2019 &quot;&lt;i&gt;där kategorierna &lt;b&gt;ska&lt;/b&gt; läggas&lt;/i&gt;&quot; så tycker jag att det &lt;u&gt;borde&lt;/u&gt; fungera också. Men finns det någon, här eller annanstans, som ens vet &lt;u&gt;var&lt;/u&gt; felet ligger? Vi är ju inte alla tekniska här, men om vi visste vilket skript det är som går fel, så kanske någon kan hitta en lösning.&lt;br&gt;
:::Eller skulle det vara bättre om vi kunde använda &quot;Status&quot;-idén istället? [[Användare:Bio2935c|Bio2935c]] ([[Användardiskussion:Bio2935c|diskussion]]) 4 maj 2025 kl. 00.11 (CEST)
::::Tror inte det finns så mycket vi kan göra på wikin mer än att kringgå det. Problemet är [[phab:T299824|rapporterat i phabricator]], men det är en rätt lång backlog så det ligger nog inte så högt på WMF:s priolista. [[Användare:Belteshassar|Belteshassar]] ([[Användardiskussion:Belteshassar|diskussion]]) 4 maj 2025 kl. 07.54 (CEST)
:::::Och det är inte bara indexkategorierna ser jag nu utan även ursprungskategorierna. Ser man i till exempel [[:Kategori:Eget arbete]] ser man en massa index under bokstaven E. Det har blivit rapporterat nu så vi får se om allt blir löst, om inte får vi lägga till kategorier på det gamla sättet. [[Användare:Grey ghost|Grey ghost]] ([[Användardiskussion:Grey ghost|diskussion]]) 5 maj 2025 kl. 22.00 (CEST)
::::::Rätt säker på att jag hittat felet i koden. Har skickat in [[gerrit:1152372|en patch]] för det. / [[:User:Lokal_Profil|Lokal]][[Special:Contributions/Lokal_Profil|_]][[:User_talk:Lokal_Profil|Profil]] 30 maj 2025 kl. 23.59 (CEST)
:::::::Fixen sjösattes 1 juli och jag har testat att den funkar. Observera att sidor som redan har kategoriserats inte kategoriseras om utan en [[mw:Help:Dummy_edit#Null_edit|null edit]]. jag prövade att bara rensa cachen (purge) vilket inte gav resultat.
:::::::Ska se om jag fixa med min bot så att den uppdaterar de [[:Kategori:Index_efter_status|kategorierna för index-status]]. Pinga här om det finns någon ytterligare kategori som bör få den behandlingen. / [[:User:Lokal_Profil|Lokal]][[Special:Contributions/Lokal_Profil|_]][[:User_talk:Lokal_Profil|Profil]] 2 juli 2025 kl. 23.16 (CEST)
::::::::Kör på alla i [[:Kategori:Index]] så missas garanterat ingen. / [[:User:Lokal_Profil|Lokal]][[Special:Contributions/Lokal_Profil|_]][[:User_talk:Lokal_Profil|Profil]] 2 juli 2025 kl. 23.47 (CEST)

== Mindre färgjustering i titelmallarna ==

Jag har tittat ytterligare på att göra Wikisource mer kompatibel för de som använder Dark-mode (inställningar-&gt;utseende-&gt;färg-&gt;mörk). En av de icke-kompatibla mallar som läsare oftast möter är {{mall|Titel}}. Det enklaste sättet att fixa mallen är att justera till färgnyanser som MediaWiki redan känner till. Det innebär dock en viss ändring mot hur det ser ut idag, även för de som inte använder dark-mode. Vill därför kolla om ni är ok med skiftet, eftersom jag inte vet hur noggrant färgerna som används idag kan ha diskuterats tidigare.

Resultatet/skillnaden kan ni se på [[Användardiskussion:Lokal Profil/test]]. Testa gärna att växla till mörkt läge för att se hur det blir även där. / [[:User:Lokal_Profil|Lokal]][[Special:Contributions/Lokal_Profil|_]][[:User_talk:Lokal_Profil|Profil]] 13 juli 2025 kl. 19.58 (CEST)

:Man kan även kolla in dark-mode genom att lägga på &lt;code&gt;?vectornightmode=1&lt;/code&gt; på url:en av en sida man besöker. / [[:User:Lokal_Profil|Lokal]][[Special:Contributions/Lokal_Profil|_]][[:User_talk:Lokal_Profil|Profil]] 14 juli 2025 kl. 00.25 (CEST)
::Då ingen svarat och de visuella skillnaderna är tämligen små så genomför jag nu ändringen. I den uppdateringen tar jag med en hel del andra förbättringar vilkq inte syns utåt, så om färgen är ett problem senare så kan den delen lätt åtgärdas. / [[:User:Lokal_Profil|Lokal]][[Special:Contributions/Lokal_Profil|_]][[:User_talk:Lokal_Profil|Profil]] 27 juli 2025 kl. 21.46 (CEST)

== Skillnad på nordiska Wikisource och andra språkversioner ==

Jag har den klassiska vektorn, alltså vektorn från 2010, på samtliga wikiprojekt. När jag använder den klassiska vektorn på Wikipedia, Wikidata och Commons står &quot;Specialsidor&quot; i spalten till vänster, men inte Wikisource, Wikiquote och Wiktionary. Annorlunda var det i våras, så syntes det. Vad mera är, specialsidor syns i vänsterspalten på engelska, franska, italienska och spanska Wikisource. Men inte i de svenska eller heller norska, danska och isländska språkversionerna. Varför har det ändrats på nordiska Wikisource? Kan det ändras tillbaka i framtiden av den tekniska ledningen, eller kan jag ändra det själv genom &quot;Inställningar&quot; åtminstone på svenska Wikisource? [[Användare:Grey ghost|Grey ghost]] ([[Användardiskussion:Grey ghost|diskussion]]) 8 augusti 2025 kl. 21.10 (CEST)

:Vilka länkar som visas där definieras på sidan [[MediaWiki:Sidebar]]. Om vi är överens om tillägg vi vill göra så kan nog en administratör här genomföra dem. [[Användare:Belteshassar|Belteshassar]] ([[Användardiskussion:Belteshassar|diskussion]]) 10 augusti 2025 kl. 17.53 (CEST)

::Hur många ska vara överens, räcker det med oss två? Jag är med på det, om du tycker det är okej och det räcker med oss kan du genomföra det, om det stämmer enligt [[Wikisource:Administratörer|den här sidan]] att du är administratör. Det är ju en riktlinje att vara djärv, och jag tror inte att någon skulle bli missnöjd över att det skulle synas i spalten. [[Användare:Grey ghost|Grey ghost]] ([[Användardiskussion:Grey ghost|diskussion]]) 10 augusti 2025 kl. 19.50 (CEST)
:::Eftersom det påverkar hur Wikisource ser ut för alla användare så tycker jag vi kan ge förslaget några dagar innan vi inför det så folk hinner se diskussionen och framföra eventuella synpunkter. Förslaget, om jag tolkar dig rätt, är alltså att i menyn till vänster (kallas &quot;Huvudmeny&quot; om man använder senaste utseendet) under &quot;Stöd Wikimedia&quot; lägga till &quot;Specialsidor&quot; som då skall länka till [[Special:Specialsidor]]. Är det rätt uppfattat? Jag låter frågan ligga här några dagar och om ingen protesterar så kan jag eller någon annan administratör genomföra ändringen. [[Användare:Belteshassar|Belteshassar]] ([[Användardiskussion:Belteshassar|diskussion]]) 11 augusti 2025 kl. 09.37 (CEST)
::::Det är så jag tänkt mig det. Har tillräckligt med tid gått för att det ska genomföras? [[Användare:Grey ghost|Grey ghost]] ([[Användardiskussion:Grey ghost|diskussion]]) 31 augusti 2025 kl. 21.35 (CEST)
:::::Utfört. [[Användare:Belteshassar|Belteshassar]] ([[Användardiskussion:Belteshassar|diskussion]]) 1 september 2025 kl. 11.47 (CEST)
::::::Tack så mycket! [[Användare:Grey ghost|Grey ghost]] ([[Användardiskussion:Grey ghost|diskussion]]) 1 september 2025 kl. 21.55 (CEST)

== Kulturkanon ==

Jag tog mig friheten att skapa en [[:Kategori:En kulturkanon för Sverige|kategori]] för verk som ingår i förslaget till en svensk kulturkanon. Tänker att det kan vara en bra chans att synliggöra att vi faktiskt har många av verken på Wikisource. Däremot vet jag inte riktigt hur kategorin kan passas in i kategoriträdet så förslag på hur det kan lösas är välkomna. Finns det andra förslag på hur verk ur kanon kan lyftas fram så tar jag gärna emot dem också. Till sist: I förslaget finns ett antal verk som skulle platsa här men som vi ännu inte har. Kanske någon känner sig manad att lägga till dem. [[Användare:Belteshassar|Belteshassar]] ([[Användardiskussion:Belteshassar|diskussion]]) 2 september 2025 kl. 23.15 (CEST)

:jag har ingen bild framför mig av hur kategoriträdet ser ut, så jag började
:leta efter &quot;samlingsverk&quot; i hopp om att hitta någon kategori för sådana men
:fann tyvärr ingen. En kanon är iofs inte ett samlingsverk, men det är ändå
:en lista över verk, och som kategori bör den ligga bredvid samlingsverk,
:antologier, bibliografier och liknande. Är detta till någon hjälp?--[[Användare:SM5POR|SM5POR]] ([[Användardiskussion:SM5POR|diskussion]]) 3 september 2025 kl. 16.30 (CEST)

== Kategori: 1900-talets verk ==

Okej, inte bara 1900-talet, men också 1800-, 1700-, 1600- etc. Och vad jag undrar är: Vilka årtal skall vara med i en sådan kategori? &lt;br&gt;
Det finns ju också kategorier för 1910-, 1920-, 1930-, etc. så det skulle väl vara rimligt att &quot;1900-talets verk&quot; skulle vara för verk som skapades mellan 1900 och 1909 (inklusive). Samma sak för 1800-talet, och 1700-talet. Men när vi kommer tillbaka till 1600-talet så finns det inte kategorier för all 16x0-tal (ännu, åtminstone). Och för 1500-talet och 1400-talet så finns det inga andra alls, bara xx00-talet. Och även äldre? Ingenting.

Så om vi har ett verk från, t.ex., 1745, så skall det väl vara med i kategorien för 1740-talet. Men skall den också vara med i &quot;1700-talet&quot;? Eller är &lt;i&gt;det&lt;/i&gt; exklusivt för 1700-1709? &lt;br&gt;
Det kan ju också hända att man inte vet precis när verket utkom, bara någon gång 1700-1799. Blir det då okej att använda &quot;1700-talets verk&quot;? Eller ...? &lt;br&gt;
Är det någon som tror sig förstå hur det borde fungera? Kan du skriva nåt? [[Användare:Bio2935c|Bio2935c]] ([[Användardiskussion:Bio2935c|diskussion]]) 30 september 2025 kl. 09.17 (CEST)

:1900-talets verk är förstås verk från perioden 1900 till 1909. Verk som är från ett okänt årtal ska överhuvud inte kategoriseras efter år. Och det är väl inte nödvändigt att skapa kategorier för mycket längre tillbaka än 1500-talet, [[:Kategori:Verk från medeltiden]] finns ju att använda? [[Användare:Thuresson|Thuresson]] ([[Användardiskussion:Thuresson|diskussion]]) 2 oktober 2025 kl. 22.02 (CEST)
::Så vad tycker du om [[:Kategori:1500-talets verk]] och de verk som är med där? Och [[:Kategori:1600-talets verk]]? [[Användare:Bio2935c|Bio2935c]] ([[Användardiskussion:Bio2935c|diskussion]]) 3 oktober 2025 kl. 06.10 (CEST)

== Wikisource Reader ==

(Sporadisk användare här, så ursäkta eventuella felformuleringar och misstag.)

I en telegramgrupp med GLAM-fokus flaggades för att ''[https://cis-india.github.io/wikisource-reader-app/ Wikisource Reader]'' släppts, och [https://translatewiki.net/wiki/Translating:Wikisource_Reader kan översättas via translatewiki.net]. Glad i hågen kastade jag mig över det och översatte allt, men dubbelkoll och korr uppmuntras då jag inte har full koll på alla termer och funktioner.

Efter att jag översatt allt kom jag på att det kanske är bra att ladda ned appen och testa den, och det funkade utan problem och förhoppningsvis kommer översättningarna med vid nästa import då de sker måndagar och torsdagar. Spontant laddade jag ned och började lyssna på '''[[Till jordens medelpunkt]]''' av Jules Verne, och insåg att det kommer bli en spännande upplevelse då språkmotorn lämnar en del att önska. Innehållsförteckningen växlade mellan att kunna och inte kunna läsa romerska siffror, så det var både I som bokstav, II som två och VI som ord. Krångliga och sammansatta ord bokstaverades men däremellan låter det om än datorröst så ändå något så när hanterbart. Har någon härifrån testat? Går det att göra något med texterna för att förbättra uppläsningen? Kan det jobb Wikimedia Sverige (ping @[[Användare:Sebastian Berlin (WMSE)|Sebastian Berlin (WMSE)]] och @[[Användare:Viktoria Hillerud (WMSE)|Viktoria Hillerud (WMSE)]] ) gör med Wikispeech användas för att göra uppläsningen angenämare och mer konsekvent? /[[Användare:Haxpett|Haxpett]] ([[Användardiskussion:Haxpett|diskussion]]) 14 oktober 2025 kl. 14.45 (CEST)

== Wikisource Loves Proofreading Campaign 2025 ==

På [[m:Wikisource Loves Proofreading Campaign 2025]] beskrivs en kampanj som ska locka fler att korrekturläsa i Wikisource, från 20 december 2025 till 20 februari 2026. Det behövs &quot;ambassadörer&quot; (faddrar) på respektive språk, som tar hand om de nykomlingar som värvas. Läs på! [[Användare:LA2|LA2]] ([[Användardiskussion:LA2|diskussion]]) 9 november 2025 kl. 22.09 (CET)

== Request for bot flag ==

Hi, apologies for writing in English. I'd like to request a bot flag for my [[User:TenshiBot|bot]], which would fix [[mw:Help:Extension:Linter|Linter]] errors on this wiki. [[Användare:Tenshi Hinanawi|Tenshi Hinanawi]] ([[Användardiskussion:Tenshi Hinanawi|diskussion]]) 11 februari 2026 kl. 18.13 (CET)

:Thank you for your interest. Given your bot’s long edit history on enwp I’m leaning towards granting your request immediately. However, could you perhaps share some examples of the types of edits your bot would do? Do you have any estimate on how many pages on this wiki currently have linter errors that the bot could fix? [[Användare:Belteshassar|Belteshassar]] ([[Användardiskussion:Belteshassar|diskussion]]) 12 februari 2026 kl. 00.41 (CET)
::Looking at the [[Special:LintErrors|stats]], there's around 42,691 lint errors in total. At the moment, the bot could fix misnests (1,706 errors) and obsolete HTML tags (35,781 errors), but not missing end tags (2,661) or stripped tags (194), so about 37,487 that it could fix. For an example, [[w:en:Special:Diff/1337710804|misnests]], [[w:en:Special:Diff/1329973339|obsolete HTML tags (with some other stuff being fixed, not by bot)]]. [[Användare:Tenshi Hinanawi|Tenshi Hinanawi]] ([[Användardiskussion:Tenshi Hinanawi|diskussion]]) 12 februari 2026 kl. 02.24 (CET)
:::Not-an-expert here, but I peeked at your &quot;obsolete tags&quot; link and saw &lt;nowiki&gt;&lt;p&gt;&lt;/nowiki&gt; tags being replaced by &lt;nowiki&gt;{{pb}}&lt;/nowiki&gt; templates. Is this a legit thing to do? It is my understanding that &lt;nowiki&gt;&lt;p&gt;&lt;/nowiki&gt; denotes a new block/paragraph, whereas the &lt;nowiki&gt;{{pb}}&lt;/nowiki&gt; template (which doesn't exist in this Swedish Wikisource, btw) inserts (somehow, I didn't look at the details) a page break. These, it seems to me, are not the same. [[Användare:Bio2935c|Bio2935c]] ([[Användardiskussion:Bio2935c|diskussion]]) 12 februari 2026 kl. 06.32 (CET)
::::&lt;nowiki&gt;&lt;p&gt;&lt;/nowiki&gt; tags aren't obsolete, though they were causing a different type of error (missing end tags) which it's easier to use a find/replace script to replace them with &lt;nowiki&gt;{{pb}}&lt;/nowiki&gt; if none of them have any closing &lt;nowiki&gt;&lt;/p&gt;&lt;/nowiki&gt; tags. As I understand they are visually the same, though I'm not sure if they're read out the same way in a screen reader. A list of obsolete tag examples can be found at [[mw:Help:Lint errors/obsolete-tag]]. [[Användare:Tenshi Hinanawi|Tenshi Hinanawi]] ([[Användardiskussion:Tenshi Hinanawi|diskussion]]) 12 februari 2026 kl. 12.50 (CET)
:::It seems clear that someone has already gone to a good deal of effort to deal with the lint errors because there are a lot fewer lint errors than there were a couple of years ago. Most of the major ones have already been cleaned up. The main source of obsolete HTML tags appear to be the use of &lt; center &gt; and &lt; tt &gt; instead of the corresponding templates. If these lint errors could be updated to reflect the current standard, I would think that would be considered a worthwhile improvement. It might, however, be helpful for input on this issue from the folks who have been working on lint errors, because many of the old ones have already been taken care of and perhaps this issue is already being addressed.
:::But in addition, yesterday, I was working on a table that needed some work. Although these do not seem to be flagged as errors, many of the old tables used style elements like align and valign that still work, but have a different standard now
:::It might be a good idea if these can be automatically updated without creating a new series of problems.
:::A new response from [[Användare:Tenshi Hinanawi|Tenshi Hinanawi]] just appeared as I was typing this which references [[mw:Help:Lint errors/obsolete-tag]]. &lt; center &gt;, &lt; tt &gt;, align and valign in tables are all listed as obsolete tags which matches my perception of what could be updated pretty well. So, IMHO (does anyone still use IMHO, I don't know), as long as somebody else is not already dealing with the same issues, it would not hurt to update some of these tags to reflect current standards. 
:::[[Användare:PWidergren|PWidergren]] ([[Användardiskussion:PWidergren|diskussion]]) 12 februari 2026 kl. 13.08 (CET)
::::Another small change that an appropriate bot could implement might also be to update the way headers have typically been written.
::::&lt;nowiki&gt;&lt;h2 align=&quot;center&quot; style=&quot;border-bottom:none;&quot;&gt;Heading&lt;/h2&gt;&lt;/nowiki&gt;
::::Use of align=&quot;center&quot; is not HTML5 compliant, but a find-replace bot could alter this syntax a little bit to make it HTML compliant (assuming this works as intended).
::::&lt;nowiki&gt;&lt;h2 style=&quot;margin:auto; border-bottom:none;&quot;&gt;Heading&lt;/h2&gt;&lt;/nowiki&gt; 
::::But, as the [[mw:Help:Lint errors/obsolete-tag]] page clearly states:
::::&quot;The obsolete-tag error is the result of deprecated HTML elements.
::::Since it is unclear to us at this time how far we want to push this goal of HTML5 compliance, this category is marked low priority. Some wikis might choose to not address this right away. Other wikis might want to get ahead and want to be HTML5 compliant. It is possible that some wikis might write bots to address this. So, please use your judgement and wiki-specific policies to guide you in how much effort you want to spend on this. If, in the future, there is greater clarity about pursuing this more aggressively, we will reflect that by updating the severity of this linter issue appropriately.&quot;
::::I, personally, attempt to implement HTML5 standards (to the extent I understand them) when I proofread something, but at this time there is no absolute necessity to make any changes as long as browsers still understand depricated tags. But it probably would not hurt either to update to HTML5 if implemented correctly by someone who knows a lot more about bots than I do and wiki specific considerations are taken into account. Although I have opinions on this matter (do not like &lt;nowiki&gt;&lt;big&gt;&lt;/nowiki&gt; and &lt;nowiki&gt;&lt;small&gt;&lt;/nowiki&gt; either), I, of course, defer to any consensus or administrative decision in these matters. For the most part more serious issues are already being addressed on this wiki.
::::P.S. Since templates do not automatically carry over from one language wikisoure to the next, if you want to use a &lt;nowiki&gt;{{pb}}&lt;/nowiki&gt; template, of course, an appropiate Swedish &quot;mall&quot; would have to be created first. The English &lt;nowiki&gt;{{pb}}&lt;/nowiki&gt; template, however, is a &quot;page break&quot; template, and I am unsure how that would be appropriate here. Few proofreaders have used paragraph breaks here since they are automatically inserted by transclusion and so the occasional use of &lt;nowiki&gt;&lt;p&gt;&lt;/nowiki&gt; at least is not something that really needs to be fixed. I have seen that when some folks have used &lt;nowiki&gt;&lt;p&gt;&lt;/nowiki&gt; that it was being used more like &lt;nowiki&gt;&lt;br&gt;&lt;/nowiki&gt;.  On Swedish wikisource no active proofreader removes all line breaks like some do on English wikisource. These line breaks mess up italics when &lt;nowiki&gt;''&lt;/nowiki&gt; is accidentally used over two lines which then flags an unclosed tag error.  Unclosed &lt;nowiki&gt;&lt;i&gt;&lt;/nowiki&gt; errors are far more common than &lt;nowiki&gt;&lt;p&gt;&lt;/nowiki&gt;.
::::[[Användare:PWidergren|PWidergren]] ([[Användardiskussion:PWidergren|diskussion]]) 13 februari 2026 kl. 13.53 (CET)
:::::[[Användare:Lokal Profil|Lokal Profil]] has been doing a lot of work on linter errors on this wiki. It would be valuable to get their views on this. [[Användare:Belteshassar|Belteshassar]] ([[Användardiskussion:Belteshassar|diskussion]]) 17 februari 2026 kl. 10.54 (CET)
:::::As I said [[#c-Tenshi_Hinanawi-20260212115000-Bio2935c-20260212053200|above]], &lt;nowiki&gt;&lt;p&gt;&lt;/nowiki&gt; tags were causing a different type of error, which I cannot fix with my bot. I'm aware that templates cannot be transcluded across different wikis. [[Användare:Tenshi Hinanawi|Tenshi Hinanawi]] ([[Användardiskussion:Tenshi Hinanawi|diskussion]]) 19 februari 2026 kl. 21.58 (CET)
::::::Thanks for the ping. I've done a fair bit of work on clearing out linter errors. The main issues have normally been around finding the right replacement. E.g. &lt;code&gt;&lt;nowiki&gt;&lt;tt&gt;&lt;/nowiki&gt;&lt;/code&gt; was used to convey multiple meanings and has since been superseded by both {{mall|ant}} and {{mall|tt}}. While actually replacing them can often be done by bot, figuring out which replacement is the right one cannot (unless the bot is way more advanced). I know that there are similar issues for at least &lt;code&gt;&lt;nowiki&gt;&lt;small&gt;&lt;/nowiki&gt;&lt;/code&gt; which has been used to convey different semantics (it's frequently used for quotes in SOU:s and pure styling in e.g. title pages) so '''should''' have different replacements.
::::::That said. There are probably a bunch of tag replacements which could be done, e.g. &lt;code&gt;&lt;nowiki&gt;&lt;center&gt;&lt;/nowiki&gt;&lt;/code&gt; and &lt;code&gt;&lt;nowiki&gt;&lt;big&gt;&lt;/nowiki&gt;&lt;/code&gt; ''should'' be non-problematic.
::::::For the missnestings there are a bunch of trivial cases, but I think a lot of the remaining once are situations like [https://sv.wikisource.org/w/index.php?title=Sida:Fiskm%C3%A5sen_0007.jpg&amp;action=edit&amp;lintid=141222 this] where the intention is to italicise several paragraphs. However Mediawiki will insert a &lt;code&gt;&lt;nowiki&gt;&lt;p&gt;&lt;/nowiki&gt;&lt;/code&gt;-tag before the first &lt;code&gt;&lt;nowiki&gt;&lt;i&gt;&lt;/nowiki&gt;&lt;/code&gt; which it then closes at the end of the first line followed by an empty line. The fix here is to [https://sv.wikisource.org/w/index.php?title=Sida%3AFiskm%C3%A5sen_0007.jpg&amp;diff=630073&amp;oldid=348097 add a line-break after the opening &lt;nowiki&gt;&lt;i&gt;&lt;/nowiki&gt;] (but the &quot;right&quot; fix in this case is probably to use &lt;code&gt;&lt;nowiki&gt;&lt;div style=&quot;font-style: italic;&quot;&gt;&lt;/nowiki&gt;&lt;/code&gt; since this use of the &lt;nowiki&gt;&lt;i&gt;&lt;/nowiki&gt;-tag is incorrect html5 semantics).
::::::/[[:User:Lokal_Profil|Lokal]][[Special:Contributions/Lokal_Profil|_]][[:User_talk:Lokal_Profil|Profil]] 20 februari 2026 kl. 23.51 (CET)
:::::::A different method that the bot uses is to close the &lt;nowiki&gt;&lt;i&gt;&lt;/nowiki&gt; tag and readd the tag again on the next line and so forth, which avoids the html5 semantics issue and being reported as a lint error. [[Användare:Tenshi Hinanawi|Tenshi Hinanawi]] ([[Användardiskussion:Tenshi Hinanawi|diskussion]]) 23 februari 2026 kl. 00.09 (CET)
::Pinging [[User:EnDumEn|EnDumEn]] and [[User:Thurs|Thurs]] since it appears there aren't any objections to this request. [[Användare:Tenshi Hinanawi|Tenshi Hinanawi]] ([[Användardiskussion:Tenshi Hinanawi|diskussion]]) 2 mars 2026 kl. 12.58 (CET)
:::Noting that I have requested the stewards to flag the bot [[m:SRB#TenshiBot@sv.wikisource|here]]. [[Användare:Tenshi Hinanawi|Tenshi Hinanawi]] ([[Användardiskussion:Tenshi Hinanawi|diskussion]]) 9 mars 2026 kl. 13.50 (CET)
::::Nu har jag delat ut botstatus till [[Användare:TenshiBot]]. /[[Användare:EnDumEn|EnDumEn]] ([[Användardiskussion:EnDumEn|diskussion]]) 9 mars 2026 kl. 21.05 (CET)

== Ord som fortsätter på nästa sida ==

Skapade nyligen [[Jul-Kalender 1887/Sysslolös]] (ett kapitel kvar nu av boken) och ser att ord som avslutas mitt i på ena sidan med ett streck (-) och fortsätter på nästa på sidan tolkas som två ord. Så som &quot;träf fade&quot; mellan andra och tredje sidan. Hur får man programvaran att slå ihop orden istället? [[Användare:Sabelöga|Sabelöga]] ([[Användardiskussion:Sabelöga|diskussion]]) 13 mars 2026 kl. 23.54 (CET)

:Den andra sidan börjar inte med &quot;fade&quot; utan med vagnretur. Texten på sidan måste börja med det ord som ska bindas ihop, annars fungerar det inte. [[Användare:Thuresson|Thuresson]] ([[Användardiskussion:Thuresson|diskussion]]) 14 mars 2026 kl. 06.42 (CET)
::Menar du att detta inte går att ordna maskinellt utan att man måste manuellt flytta ena halvan av ordet till en av sidorna och knyta ihop dom där? [[Användare:Sabelöga|Sabelöga]] ([[Användardiskussion:Sabelöga|diskussion]]) 16 mars 2026 kl. 12.03 (CET)
:::Jasså, sidan får inte inledas med mellanslag. Okej, då förstår jag. [[Användare:Sabelöga|Sabelöga]] ([[Användardiskussion:Sabelöga|diskussion]]) 16 mars 2026 kl. 12.05 (CET)
::::En sak att tänka på är att de flesta webbläsare och även Mediawikis sökfunktion behandlar de hopsydda delarna som olika ord, så om det avstavade ordet är ett namn eller term som man tror att användare vill söka efter kan man flytta manuellt (och eventuellt använda mallen {{mall|avstavat}} för att det ska se rätt ut i korrläsningen). [[Användare:Belteshassar|Belteshassar]] ([[Användardiskussion:Belteshassar|diskussion]]) 26 mars 2026 kl. 15.39 (CET)

== Fortlöpande transkludering av långt verk. ==

Jag har i helgen börjat skanna in och korrekturläsa Samhällets olycksbarn av Victor Hugo. Eftersom det här är mitt första projekt här gör jag antagligen en massa fel men man måste ju börja någonstans. En konkret sak jag undrar är om det är ok att börja transkludering redan innan allt är korrekturläst. Verket är uppdelat i 365 kapitel, 48 &quot;böcker&quot; och 5 &quot;band&quot;. Vore det tex ok att transkludera en &quot;bok&quot; i taget?

Dessa är skannade hittills av totalt 13 volymer (obs, de tryckta volymerna motsvarar inget av verkets nivåer.)

* https://sv.wikisource.org/wiki/Index:Samh%C3%A4llets_olycksbarn_-_Volym_1_(1927).pdf
* https://sv.wikisource.org/wiki/Index:Samh%C3%A4llets_olycksbarn_-_Volym_2_(1927).pdf
* https://sv.wikisource.org/wiki/Index:Samh%C3%A4llets_olycksbarn_-_Volym_3_(1927).pdf

[[Användare:Jonatanskogsfors|Jonatan]] ([[Användardiskussion:Jonatanskogsfors|diskussion]]) 30 mars 2026 kl. 11.17 (CEST)

== Fel från OCR-verktyget ==

Mitt i verket [[Sida:Kongl. vitt. hist. och ant. akad. handlingar 25 och 26.pdf/121]] går det inte längre att transkribera texten. Felmeddelandet lyder: &quot;''Fel från OCR-verktyget: Bild-URL måste börja med en av följande domännamn och avslutas med ett giltigt filtillägg: upload.wikimedia.org och upload.wikimedia.beta.wmflabs.org.''&quot; Kan någon lösa detta? M v h [[Användare:Gottfried Multe|Gottfried Multe]] ([[Användardiskussion:Gottfried Multe|diskussion]]) 8 april 2026 kl. 10.21 (CEST)

:Jag kan inte reproducera buggen. Fungerar det för dig nu? [[Användare:Belteshassar|Belteshassar]] ([[Användardiskussion:Belteshassar|diskussion]]) 8 april 2026 kl. 17.55 (CEST)
::Hej. Ja, nu verkar det fungera. Det räckte tydligen med att du tittade på sidan! [[Användare:Gottfried Multe|Gottfried Multe]] ([[Användardiskussion:Gottfried Multe|diskussion]]) 9 april 2026 kl. 09.19 (CEST)

== Årstafruns dagböcker, nydigitiserade filer i samarbete med Nordiska museet ==

Wikimedia Sverige samarbetar just nu med [[:wikipedia:sv:Nordiska_museet|Nordiska museet i Stockholm]] i ett projekt där nydigitiserade filer med ''Årstafruns dagböcker'' laddas upp på Wikimedia Commons. Dagböckerna skrevs av godsägaren [[:wikipedia:sv:Märta_Helena_Reenstierna|Märta Helena Reenstierna]] och finns i sin helhet i Nordiska museets arkiv. De utgör ett viktigt historiskt dokument.

Museet har digitiserat dagböckerna i hög upplösning. Huvuddelen av projektet går därför ut på att ladda upp dessa till Wikimedia Commons. De finns i kategorin [[:commons:Category:Årstafruns_dagböcker|Årstafruns dagböcker]], både som PDF-filer och separata sidor i hög upplösning.

Museet har dessutom skapat en första version av en transkribering med hjälp av [[:wikipedia:sv:Handskriftsigenkänning|handskriftsigenkänning]]. Tillsammans vill vi utforska huruvida den svenska Wikisourcegemenskapen skulle kunna ha nytta av materialet. Som ett mindre pilotprojekt har vi därför lagt upp en årgång av dagböckerna - [[Index:Årstafruns_dagböcker_-_Nordiska_museet_-_1827.pdf]] - här, tillsammans med den preliminära texten.

Syftet med pilotprojektet är att se hur väl materialet fungerar på Wikisource och hur den maskinella tolkningen kan användas som utgångspunkt.

Målgruppen är visserligen rätt så snäv - folk som kan och älskar att läsa handstil - men var finns de om inte på Wikisource?

Varmt välkomna att testa!

Med vänliga hälsningar, [[Användare:Alicia Fagerving (WMSE)|Alicia Fagerving (WMSE)]] ([[Användardiskussion:Alicia Fagerving (WMSE)|diskussion]]) 4 maj 2026 kl. 14.35 (CEST)

:Det är ju handstil från 1827 så med lite övning ska det säkert gå att läsa. Att känna till grundläggande fakta om Märta Reenstierna kan säkert vara användbart, så att transkriberingens &quot;Herr Tull&quot; enkelt kan ändras till Norr Tull. Ett selektivt urval av dagböckerna finns tillgängliga på [https://litteraturbanken.se/f%C3%B6rfattare/ReenstiernaMH/titlar/%C3%85rstadagboken3/sida/5/faksimil?om-boken Litteraturbanken] [[Användare:Thuresson|Thuresson]] ([[Användardiskussion:Thuresson|diskussion]]) 4 maj 2026 kl. 18.19 (CEST)
::Ja jag har &quot;petat&quot; lite grann på några sidor, men även om det mesta går an att läsa, så är det iallafall problem (för mig). Några bokstäver särskilt. T. ex.:
::1) &quot;v&quot; eller &quot;w&quot;: Jag håller också på med ett tryckt verk från mitten på 1700-talet, och där är nästan &lt;u&gt;alla&lt;/u&gt; ord som vi nu skriver med &quot;v&quot;, tryckta med &quot;w&quot;. På 1820-talet ... vet jag inte hur man stavade. Men jag tror att &quot;v/w&quot; bokstaven skall vara ett &quot;v&quot;, eftersom jag har aldrig sett (t.ex.) namn som &quot;Xxxx von Xxxxxx&quot; skrivna som &quot;won&quot;.
::2) &quot;k&quot; eller &quot;K&quot;: De ser likadana ut - i mina ögon. Alltså skriver jag det jag tycker passar bäst.
::Inte de enda som ger mig problem, men vad jag hade/har mest besvär med. [[Användare:Bio2935c|Bio2935c]] ([[Användardiskussion:Bio2935c|diskussion]]) 6 maj 2026 kl. 04.43 (CEST)
:::Jag håller med om att v/w kan transkriberas som v rakt igenom. Möjligen finns det en liten skillnad, men hon verkar inte vara konsekvent. Till exempel skriver hon &quot;visiter&quot; med vad som kan tolkas som w, fast det rimligen borde vara v. Vad gäller K/k kan jag se att det finns en skillnad, men återigen är hon inte konsekvent. Samma tycker jag gäller F/f, där jag har väldigt svårt att se skillnad. [[Användare:Belteshassar|Belteshassar]] ([[Användardiskussion:Belteshassar|diskussion]]) 7 maj 2026 kl. 09.44 (CEST)
:Okej, men nu förstår jag inte &lt;u&gt;varför &lt;/u&gt; ni vill at Wikisource skall göra något. Ni (Nordiska Museet) har ju redan gett ut hela verket på webben. T.ex. https://dokument.nordiskamuseet.se/resource/7965a03f-bcf2-435e-9c34-061f8e90655b?index=text_sv_ns_t&amp;query=1827&amp;searchOffset=0 Så varför skulle man göra om det?? [[Användare:Bio2935c|Bio2935c]] ([[Användardiskussion:Bio2935c|diskussion]]) 7 maj 2026 kl. 04.40 (CEST)
::Ja, det vore intressant att få veta var ni tänker att nyttan ligger med att transkribera skrifterna på nytt. Att transkribera handskrifter är tidskrävande och tålamodsprövande. Jag har gjort det med ett par outgivna manuskript och gör det gärna med fler. Men om det redan finns bra källutgåvor minskar värdet av arbetet i mina ögon, särskilt om de redan är fritt tillgängliga också. Det här är dessutom ett mycket omfattande material. [[Användare:Belteshassar|Belteshassar]] ([[Användardiskussion:Belteshassar|diskussion]]) 7 maj 2026 kl. 09.49 (CEST)
::Why place anything from Internet Archive here?  Internet archive already provides faulty OCR text versions for download. In a similr vein, the OCR text on the Nordiska Museet website has not been proofread and is full of machine errors. The typewritten transcription, however, provides a very good reference point for the production of a fully proofread text version. Swedish, however, is not my native language, and so, although I do not mind proofreading at random 2-3 pages a day, it would be hoped that someone else would follow up to check for consistency after I have done most of the grunt work.  What should be done with spelling errors, capitalization, lack of punctuation, etc.?
::My approach has been to first proofread using the typewritten text given on the Nordiska Museet website. Then I proofread the page a second time using as a basis the handwritten facsimile on wikisource sometimes making a few minor changes based on what I see on the handwritten page. My familiarity with this type of handwriting may not be extensive, but for the most part I find the script in this dairy by in large pretty legible and pretty interesting.  
::Perhaps any work done here can later be used to update the faulty OCR text on the Nordiska Museet webpage, because as it stands, the OCR provided there is not particularly good or useful.  The typewritten version on the other hand may be old but appears so far to be excellent. 
::[[Användare:PWidergren|PWidergren]] ([[Användardiskussion:PWidergren|diskussion]]) 11 maj 2026 kl. 14.38 (CEST)

== Pamflett om samiskt landsmöte 1918 ==

Hej! Jag är wikipedian och ny till Wikisource. Jag har laddat upp och transkriberat [[Index:Inbjudan till lapparnas landsmöte i Östersund den 5-7 februari 1918.pdf|Inbjudan till lapparnas landsmöte i Östersund den 5-7 februari 1918]], till när jag gjorde [[w:sv:Samiska landsmötet 1918]], men ni får gärna titta på den om det blev rätt eller om jag kan förbättra den. Jag har inte försökt mig på en snygg formattering som jag har sett att vissa filer här har. [[Användare:Flygekorren|Flygekorren]] ([[Användardiskussion:Flygekorren|diskussion]]) 5 juni 2026 kl. 14.47 (CEST)

:@[[Användare:Flygekorren|Flygekorren]]: Nu har jag fixat med formatering och transkluderat till [[Inbjudan till lapparnas landsmöte i Östersund den 5–7 februari 1918]]. Tack för bidraget. [[Användare:Belteshassar|Belteshassar]] ([[Användardiskussion:Belteshassar|diskussion]]) 12 juni 2026 kl. 23.54 (CEST)

== OCR i AI-åldern ==

Innan jag börjar en diskssion om OCR, bör man känna till att området traditionellt har dominerats av kommersiell programvara, bl.a. från Xerox, och de senaste årtiondena ryska ABBYY med programvaran Finereader. Olika försök med open source-programvara var länge ganska mycket sämre, men Google lade in stora ansträngningar att få Tesseract att fungera och det har fungerat ganska bra sedan version 3 (aktuell version är 5.5). När digitaliserade böcker laddas upp i Internet Archive, brukade den köra Finereader version 8, men år 2020 övergavs detta för Tesseract. Efter år 2020 har vi dock upplevt AI-genombrottet med ChatGPT och dess kusiner. Jag ställde några kontrollfrågor till Google AI (jag sökte på Google och gick till AI-fliken). Några av påståendena som kom ut var:
* Google har helt släppt utvecklingen av Tesseract. Google sponsrade och drev projektet aktivt mellan 2006 och 2018. Det sista de gjorde var i princip att lägga grunden för version 4.0 och övergången till LSTM-nätverk (Deep Learning).
*: Här ska man veta att LSTM-nätverk är en tidig form av AI, som alltså nu används i Tesseract 4 och 5. Men dagens AI använder en mycket mer avancerad teknik.
* I slutet av 2020 fattade Internet Archive ett strategiskt beslut att helt överge kommersiell programvara (ABBYY) och flytta hela sin OCR-infrastruktur till en öppen mjukvarustack baserad på Tesseract (version 4 och senare 5).
* Tesseract har fyllt sin funktion som industristandard i över 15 år, men dess roll i teknikstacken har förändrats. Idag används det bäst som ett supersnabbt &quot;första-filter&quot; för rena, digitalt skapade PDF-filer, medan den AI-drivna texttolkningen har flyttat till helt andra plattformar. 
* Kostnaden för att tolka en bildsida kan landa på ungefär 0,03 USD (cirka 30 svenska öre) med en flaggskeppsmodell som OpenAI GPT-4o, eller under 0,002 USD (cirka 2 öre) om man använder den mindre modellen GPT-4o-mini. 
Här finns alltså 2020-talets lösning, att anropa en AI-tjänst för OCR-tolkning. Nackdelen är att man inte kan köra GPT-4 lokalt, utan man blir tvungen att anlita OpenAI:s tjänst mot betalning. Men dels är våra boksidor inga hemligheter, som vi behöver frukta ska läcka ut, och dels är prissättningen överkomlig. Varje gång någon trycker OCR-knappen i Wikisource, så skulle Wikimedia Foundation kunna få en räkning på 2 öre, och det har man ju råd med (givet att det inte missbrukas). Den som korrekturläser får förstås avgöra vilket OCR-resultat som är bäst.
Några intressanta länkar:
* Internet Archive, från januari 2020, https://archive.org/developers/ocr.html
* BHL, från juli 2022: https://blog.biodiversitylibrary.org/2022/07/ocr-improvements-early-analysis
* Finebooks, från augusti 2026, https://huggingface.co/blog/finebooks/historical-books-ocr-leaderboard
[[Användare:LA2|LA2]] ([[Användardiskussion:LA2|diskussion]]) 4 september 2026 kl. 17.31 (CEST)

== Fel sida visas ==
Ett par dagar sedan (igår?) upptäckte jag att ett par sidor (s. 176 &amp; 177) i [https://sv.wikisource.org/wiki/Index:Monasteriologia_Sviogothica.djvu verket som jag korrläser] var omväxlade. Alltså bytte jag om dem och laddade upp verket igen till Commons. Allt ser nu bra ut på Commons, &lt;u&gt;men&lt;/u&gt; &lt;b&gt;inte&lt;/b&gt; här på Wikisource. Här ser jag nu samma sida (176) på både sidorna 176 och 177; fast om jag går till sid. 177 och knäpper på &quot;Bild&quot;-länken, då visas den &lt;u&gt;riktiga&lt;/u&gt; sidan 177. Jag hoppades att om jag väntade en dag så skulle det kanske &quot;fixa sig själv&quot;, men det har det inte gjort. Är det någon som vet hur man rättar felet?? [[Användare:Bio2935c|Bio2935c]] ([[Användardiskussion:Bio2935c|diskussion]]) 9 oktober 2026 kl. 23.34 (CEST)

:Pröva att uppdatera genom att tömma cacheminnet, [https://sv.wikisource.org/w/index.php?title=Sida:Monasteriologia_Sviogothica.djvu/215&amp;action=purge]. [[Användare:Thuresson|Thuresson]] ([[Användardiskussion:Thuresson|diskussion]]) 10 oktober 2026 kl. 00.02 (CEST)

::När jag tittar så kommer sidorna i rätt ordning och är rätt numrerade. Dock innehåller sidan 177 endast sidhuvud och sidfot, ingen övrig text. --[[Användare:Gottfried Multe|Gottfried Multe]] ([[Användardiskussion:Gottfried Multe|diskussion]]) 10 oktober 2026 kl. 09.48 (CEST)
::Ja det gjorde jag redan - det första jag försökte faktiskt. Men ... ingen effekt.&lt;br&gt;
::Men NU, efter ytterligare en dag, så fungerar det!! Mystiskt. [[Användare:Bio2935c|Bio2935c]] ([[Användardiskussion:Bio2935c|diskussion]]) 10 oktober 2026 kl. 22.29 (CEST)

== Transkribera text verktyget fungerar inte ==
Varken med Chrome eller Edge, &quot;nya&quot; eller rättade sidor, med Tesseract eller Google. Inte ens på en annan dator. Eller på engelska WS.
Är det bara jag, eller ...? [[Användare:Bio2935c|Bio2935c]] ([[Användardiskussion:Bio2935c|diskussion]]) 21 oktober 2026 kl. 21.59 (CEST)</text>
      <sha1>60h3ptmpozrgnrolpqg1zkxlykp1zjf</sha1>
    </revision>
    <revision>
      <id>659889</id>
      <parentid>659888</parentid>
      <timestamp>2026-10-21T20:26:04Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Thuresson</username>
        <id>20</id>
      </contributor>
      <comment>/* Transkribera text verktyget fungerar inte */</comment>
      <origin>659889</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="59854" sha1="o27xj3qki9hmqta3kyjfqtdajllrzrx" xml:space="preserve">{| style=&quot;float: right;&quot;
|__TOC__
|}__NEWSECTIONLINK__
=Välkommen till Mötesplatsen=
[[Fil:New library in Turku opened 2.3.2007.jpg|miniatyr|Välkommen]]
Mötesplatsen är det allmänna diskussionsforumet om svenska Wikisource. 

[http://sv.wikisource.org/w/index.php?title=Wikisource:M%C3%B6tesplatsen&amp;action=edit&amp;section=new Skriv ett nytt meddelande under en ny rubrik]

Mötesplatsen är rätt plats för att ansöka om att använda en '''bot''' på projektet. Observera att kortare botkörningar, såsom interwiki, ofta kan göras utan botflagga.

För '''användarnamnsbyten''' gå till [[:m:SRUC|Metas sida för globala användarnamnsbyten]].

To request to run a '''bot''' on Swedish Wikisource, start a thread on this page and describe your bot and what kind of job you would like to do. Note, that minor bot-jobs, such as iw-linking often can be done without botflag.

To request '''change of username/SUL,''' please go to [[:m:SRUC|the request page for a global rename]].

[[Kategori:Wikisource|Mötesplatsen]]

==Gamla diskussioner==
{{Wikisource:Mötesplatsen/Arkiv}}

=Diskussioner=
== Varning: Den här filen kan innehålla skadlig kod. Om du kör den kan din dator skadas.  ==

I just uploaded a djvu file made from a pdf of a book on internet archives. However, when attempting to make the index, the file does not appear on the index page as usual but rather connects to a page (https://sv.wikisource.org/wiki/Fil:H_Sch%C3%BCck_Studier_i_Beowulfsagan_1909.djvu) that states:
Varning: Den här filen kan innehålla skadlig kod. Om du kör den kan din dator skadas. 

I do not understand why this is happening, and would appreciate any help in fixing this problem (and avoiding it in the future if there is something I did wrong).  I have scanned my computer for malicious code and am not getting any indication that the file has anything wrong with it. 
In addition, an online virus scanner give the following results for this file:

File Name: H Schück Studier i Beowulfsagan 1909.djvu&lt;br&gt;
File Size: 4.741485MB&lt;br&gt;
File Type: Unknown&lt;br&gt;
Scan Status: Finished&lt;br&gt;
Scan Date: 2025-01-05 12:15:27&lt;br&gt;
Scanning Engine &lt;br&gt;

Scan Result&lt;br&gt;
IPQS Internet Security Suite Clean&lt;br&gt;
IPQS Byte Checks Clean&lt;br&gt;
IPQS Malicious Code Scanner Clean&lt;br&gt;
IPQS Emerging Threats Clean&lt;br&gt;
IPQS Malicous Network Activity Clean&lt;br&gt;
IPQS Threat Defender Clean&lt;br&gt;
IPQS Foreign Entity Checker Clean&lt;br&gt;

I do notice on Wikimedia Commons 
&lt;bdi&gt;[https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/5/52/H_Sch%C3%BCck_Studier_i_Beowulfsagan_1909.djvu Original file]&lt;/bdi&gt; (1,752 × 2,676 pixels, file size: 4.52 MB, MIME type: image/vnd.djvu, 60 pages)

SV Wikisource file that index is referencing: [https://sv.wikisource.org/wiki/Fil:H_Sch%C3%BCck_Studier_i_Beowulfsagan_1909.djvu]
(0 × 0 pixlar, filstorlek: 4,52 Mbyte, MIME-typ: image/vnd.djvu)

So I do not know what is happening here. Looks like I am dead in the water for this project for the time being.

Thanks for any assistance in this matter.

[[Användare:PWidergren|PWidergren]] ([[Användardiskussion:PWidergren|diskussion]]) 5 januari 2025 kl. 18.45 (CET)

:Kan ha varit ett ccheproblem. Fungerar det nu för dig? [[Användare:Thurs|Thurs]] ([[Användardiskussion:Thurs|diskussion]]) 5 januari 2025 kl. 23.18 (CET)
::Ja. Det går nu. Tack.
::[[Användare:PWidergren|PWidergren]] ([[Användardiskussion:PWidergren|diskussion]]) 6 januari 2025 kl. 00.54 (CET)

== Tillägg som inte passar att kopiera rätt in ==

I Capitaine Ekebergs resa finns [[Capitaine Carl Gustav Ekebergs ostindiska resa, åren 1770 och 1771/Rättelser|ett tillägg]] till [[Sida:Capitaine Carl Gustav Ekebergs ostindiska resa, åren 1770 och 1771.djvu/56|sidan 38]] som inte passar att kopiera rakt in såsom det är skrivet. Jag valde att göra en fotnot och lägga in tillägget där. Alternativt skulle man kunna skriva om tillägget minimalt till en fullständig mening. Nån som har andra tankar om hur detta kunde lösas? [[Användare:Belteshassar|Belteshassar]] ([[Användardiskussion:Belteshassar|diskussion]]) 9 januari 2025 kl. 14.10 (CET)

:I [[Sida:Berzelius Bref 10.djvu/22|Berzelius Brev]] gjorde jag så att man i texten kunde klicka sig vidare till ett separat avsnitt för tillägg (133 olika punkter). Att göra så i ditt exempel är väl lite överdrivet när det bara fanns ett enda tillägg. [[Användare:Thuresson|Thuresson]] ([[Användardiskussion:Thuresson|diskussion]]) 9 januari 2025 kl. 17.25 (CET)

== Hur göra text i bilder mer tillgänglig? ==

Jag har dragit igång ett nytt ambitiöst transkriberingsprojekt för en 1700-talshandskrift. [[Sida:En kort beskrifvning uppå en ostindisk resa till Canton uthi Chinah - Carl Fredrich von Schantz - KB M292.pdf/6|Titeluppslaget]] är en vacker teckning men har också en del textbeskrivningar som jag skulle vilja göra tillgängliga för den som inte kan läsa 1700-talsstil. En tanke jag hade var att använda s.k. [[mw:Extension:ImageMap|image map]] för att skapa ett &quot;tooltip&quot;. Länkarna skulle antingen kunna gå till ett odefinierat ankare på sidan, eller till filbeskrivningssidan (alltså det förväntade beteendet när man klickar på en bild). [https://sv.wikisource.org/w/index.php?title=Anv%C3%A4ndare:Belteshassar/Sandl%C3%A5da&amp;oldid=586703 Exempel i min sandlåda]. Andra idéer på hur texten kan göras mer tillgänglig? [[Användare:Belteshassar|Belteshassar]] ([[Användardiskussion:Belteshassar|diskussion]]) 22 januari 2025 kl. 12.20 (CET)

:Okej, inga svar efter en dag. Då får jag väl säga att ...&lt;br&gt;
:Det ser ju ut som om det fungerar, men (i min åsikt förstås) är det mer komplicerat än nödigt. Om det var jag som gjorde det, så skulle jag bara skriva nånting i texten under bilden som innehåller vad det står på bilden. T.ex. &quot;Bilden innehåller text: Farwatnet till Canton 2 mihl, Hamnen hwaräst Skeppen ligga, Inloppet till hamnen, ...&quot;. Då blir det väl sökbart åtminstone, och om man vill veta precis var på bilden det står så är det nog inte så svårt att hitta. [[Användare:Bio2935c|Bio2935c]] ([[Användardiskussion:Bio2935c|diskussion]]) 23 januari 2025 kl. 20.58 (CET)
::Du har en poäng. Jag gjorde ett försök att placera texten ungefär rätt. Tror det får bli bra för nu. Tack. [[Användare:Belteshassar|Belteshassar]] ([[Användardiskussion:Belteshassar|diskussion]]) 24 januari 2025 kl. 10.34 (CET)

:Jag tror inte att image map egentligen är det du är ute efter. Är det inte istället [[:en:Template:Annotated image]] med exempel på [[:en:Template:Annotated image/Extinction]]? [[Användare:Thuresson|Thuresson]] ([[Användardiskussion:Thuresson|diskussion]]) 23 januari 2025 kl. 21.16 (CET)
::Ja, det är förstås en möjlighet, men lite synd att täcka över den vackra handskriften med annoteringar. Nåväl, jag valde den enklare vägen den här gången. Kanske provar det en annan gång Tack. [[Användare:Belteshassar|Belteshassar]] ([[Användardiskussion:Belteshassar|diskussion]]) 24 januari 2025 kl. 10.35 (CET)

== Mallen {{mall|antikva}} eller &lt;tt&gt;&lt;nowiki&gt;&lt;tt&gt;&lt;/tt&gt;&lt;/nowiki&gt;&lt;/tt&gt; ==
För texter i frakturstil med låneord i antikva, är det numera bättre att använda mallen {{mall|antikva}} än den gamma standarden med fast teckenbredd? Borde vi uppdatera [[WS:Redigering#Teckenuppsättning och typsnitt]] med hänvisning till mallen? [[Användare:Belteshassar|Belteshassar]] ([[Användardiskussion:Belteshassar|diskussion]]) 29 januari 2025 kl. 12.50 (CET)

:Jag har inget &quot;svar&quot;, men jag har undrat samma sak. Och ofta är det inte så enkelt att verket bara innehåller två stiler.
:[https://sv.wikisource.org/wiki/Sida:Ingwar_Widtfarne.pdf/13 Här] t.ex. har vi en sida med (1) fraktur (det mesta), (2) schwabacher (för text med lite &quot;mer&quot; betoning), (3) antikva (för &quot;främmande&quot; ord, t.ex.) och (4) kursivt (referenser eller text i latin, t.ex.). {2} Jämfört med fraktur så är schwabacher lite fetare (mer bläck) och lite bredare. Sidan om teckenuppsättning (ovan) säger att man borde ange det med kursivering; men det är ju något helt annat här som &lt;i&gt;redan är kursiverat&lt;/i&gt;. Skulle man använda &lt;b&gt;fetstil&lt;/b&gt; kanske? Ja kanske, men (i min åsikt förstås) blir det &lt;b&gt;alltför svart&lt;/b&gt;; ett &quot;bang&quot; i ögat. I verket har jag använt {{Mall|spärrat}}; inte perfekt, men jag vet inte ens vad &quot;det bästa&quot; skulle vara. {3} Antikva mallen använde jag för ord tryckta i antikva, men ... det ser {{ant|lite konstigt}} ut (alltså nästan som om det vore mindre viktigt), eftersom bokstäverna också blir lite mindre. {4} Och (till sist) kursiv: borde det vara &quot;bara&quot; &lt;i&gt;kursiv&lt;/i&gt; eller {{ant|&lt;i&gt;antikva plus kursiv&lt;/i&gt;}}. Jag tycker (tyckte) att det sista ser bättre ut (mer lika originalet).
:Ja, inga svar, men jag skulle också uppskatta några visa ord från &lt;b&gt;er alla&lt;/b&gt;. Vad gör de som arbetar på engelska eller tyska, t.ex.? [[Användare:Bio2935c|Bio2935c]] ([[Användardiskussion:Bio2935c|diskussion]]) 1 februari 2025 kl. 08.32 (CET)
::A couple of thoughts:
::1. &lt;nowiki&gt;&lt;tt&gt;&lt;/nowiki&gt; is considered depricated and triggers lint errors.
::Cf. https://phabricator.wikimedia.org/T26529
::2.  Simply adding font-size:110% to the &lt;nowiki&gt;&lt;span&gt;&lt;/nowiki&gt; of code in the antikva template increases the size of the serif font so that it is about the size of the default font. Changes in the template will, however, globally change the look of the text everytime the template has been used in the past by other people for other texts, but perhaps this is something that needs to done or at least would not cause much harm to do, and perhaps be an improvement.  Cursive could be added at the template level for that matter too, if there is any sort of consensus about how antikva should look.
::[[Användare:PWidergren|PWidergren]] ([[Användardiskussion:PWidergren|diskussion]]) 1 februari 2025 kl. 12.54 (CET)
::Norska wikisource verkar använda [[:no:Mal:Antikva|Mal:Antikva]]; tyskarna använder vad jag kan se &lt;nowiki&gt;&lt;tt&gt;&lt;/tt&gt;&lt;/nowiki&gt;; danskarna vet jag inte vad de använder; finska behärskar jag inte bra nog för att kolla och så mycket engelska texter satta i frakturstil finns nog inte. [[Användare:Belteshassar|Belteshassar]] ([[Användardiskussion:Belteshassar|diskussion]]) 1 februari 2025 kl. 21.57 (CET)
:::Jag tittade på norska mallen, och den är inte samma som den svenska. Istället ställer den bara texten inom &lt;nowiki&gt;&lt;tt&gt;&lt;/tt&gt;&lt;/nowiki&gt;-taggar. :-( [[Användare:Bio2935c|Bio2935c]] ([[Användardiskussion:Bio2935c|diskussion]]) 2 februari 2025 kl. 01.42 (CET)

== Att referera till artiklar ==

Hej, jag är ny medlem här, hittade nyligen in hit till Wikisource och blev glatt överraskad av detta arbete!

Till mina frågor, så undrar jag hur artiklar refereras till på bästa vis? 

I det inloggade läget, ser jag att man kan få en permanent länk för den artikel man besöker. Exempelvis Karin Boye ger: https://sv.wikisource.org/w/index.php?title=F%C3%B6rfattare:Karin_Boye&amp;oldid=519251

Hur pass beständiga/permanenta är dessa länkar? Är det klokare att använda Wikidata-objektet, för att på så vis slå upp korrekt URL? [[Användare:LetteredPoet|LetteredPoet]] ([[Användardiskussion:LetteredPoet|diskussion]]) 5 februari 2025 kl. 20.32 (CET)

:Välkommen! Permanentlänken är till för att länka en specifik version av en sida, vilket är bra om du vill visa hur den såg ut just när du besökte den. Enda sättet att bryta länken är om en administratör skulle radera versionen/sidan, vilket är osannolikt för den du länkade.
:Wikidata-objekt är också beständiga, men de pekar alltid på senaste versionen av sidan.
:I de allra flesta fall funkar den vanliga url:en lika bra, men om en sida har flyttas så kanske url:en går till en omdirigering eller grensida i framtiden. Båda dina förslag undviker det. [[Användare:Belteshassar|Belteshassar]] ([[Användardiskussion:Belteshassar|diskussion]]) 5 februari 2025 kl. 22.16 (CET)
::Okej, tack för förklaringen! Så även om sidan flyttas, så kommer permalänken peka rätt? Och bara om sidan raderas så blir permalänken oanvändbar [[Användare:LetteredPoet|LetteredPoet]] ([[Användardiskussion:LetteredPoet|diskussion]]) 13 februari 2025 kl. 20.42 (CET)

== Lutheri Catechismus på Lenape (Delaware) ==
''Tråd flyttad från [[Wikisourcediskussion:Mötesplatsen]]'' [[Användare:Belteshassar|Belteshassar]] ([[Användardiskussion:Belteshassar|diskussion]]) 11 februari 2025 kl. 11.32 (CET)

För den händelse att fler är intresserade, så vill jag nämna att jag har
påbörjat arbetet att OCR-läsa [[Johannes Campanius]] översättning av Luthers
lilla katekes till [[Lenape]] (eller det Americansk-Virginske språket som han
själv kallade det. Jag har ett exemplar av faksimilutgåvan från 1930-talet,
men den förlaga jag utgår från har jag laddat ned från [Litteraturbanken]:
Eftersom originalet återger den svenska texten i frakturstil och lenape-
texten i antikva använder jag [[Tesseract]] som jag tycker klarar frakturen
bra.--[[Användare:SM5POR|SM5POR]] ([[Användardiskussion:SM5POR|diskussion]]) 11 februari 2025 kl. 10.40 (CET)

=== Tryckstilar och markup ===

Jag är typsnitts-nörd och försöker mig samtidigt på att sampla de typsnitt
som används i förlagan i syfte att extrahera dem som ttf- eller otf-filer,
Jag vet inte om markup av fraktursatta ord är av intresse för Wikisource,
men jag gör det alltså för min egen skull, eftersom jag vill utveckla en
fungerande rutin för detta att senare bearbeta KB:s tidningsarkiv med (jag
är inte helt nöjd med KB:s egen OCR-läsning, särskilt med tanke på deras
val av ordlistor för automatisk korrekturläsning, vilket har lett till
sådana besynnerligheter som en greve Laserstråle omnämnd i [[Aftonbladet]]
på 1850-talet.--[[Användare:SM5POR|SM5POR]] ([[Användardiskussion:SM5POR|diskussion]]) 11 februari 2025 kl. 10.40 (CET)

:Förutom att undvika dubbelarbete är mitt syfte med denna anmälan att få tips om Formatteringsprocessen då jag eftersträvar en så originaltrogen inläsning som möjligt, vilket alltså verkar strida mot praxis på Wikisource. Min plan är därför att göra formatteringen efterredigerbar,,  t.ex med användning av CSS. Då kan jag t.ex. lägga in markeringar av sidbrott men filtrera bort dem för användning på Wikisource.--[[Användare:SM5POR|SM5POR]] ([[Användardiskussion:SM5POR|diskussion]]) 11 februari 2025 kl. 22.37 (CET)

=== Placering ===

Frågan är kanske för tidigt ställd, men jag undrar om ett sådant verk hör
hemma på svenska Wikisource, gemensamma språkneutrala www.wikisource.org
eller någon annanstans (del.wikisource.org)? Jag delar givetvis gärna med
mig av resultatet till såväl projekt Runeberg som Gutenberg om de vill ha
det. Kanske [[Gutenberg Proofreaders]] vill hjälpa till med korrläsningen?--[[Användare:SM5POR|SM5POR]] ([[Användardiskussion:SM5POR|diskussion]]) 11 februari 2025 kl. 10.40 (CET)

:@[[Användare:SM5POR|SM5POR]]: Jag flyttade tråden hit där innehållsdiskussioner passar bättre. Intressant projekt du håller på med.
:Min spontana tanke om placering är att verket främst har ett värde p.g.a. översättningen till Lenape (jmf. t.ex. med [[Ingwar Widtfarne/Ingwars Saga]] som jag tycker platsar här eftersom det är översättningen till svenska som är mest intressant). Vad jag vet finns det inget lämpligt projekt för del, unm eller umu, – och det är nog osannolikt att ett startas då det inte ens finns en Wikipedia-version – så flerspråkiga Wikisource är nog det bästa hemmet för ditt projekt. [[Användare:Belteshassar|Belteshassar]] ([[Användardiskussion:Belteshassar|diskussion]]) 11 februari 2025 kl. 11.41 (CET)
::@[[Användare:Belteshassar|Belteshassar]]Tack för flytten. Jag fattar mig kort just nu eftersom jag är inloggad via mobilen i dinarie atorstället för min ordinarie dator--[[Användare:SM5POR|SM5POR]] ([[Användardiskussion:SM5POR|diskussion]]) 11 februari 2025 kl. 22.18 (CET)
:::Jag väckte faktiskt frågan pom ett möjligt incubator'prroojekt för Lenape och fick svaret  att fet redan fanns ett för unami och [[“Att möta dig“|att]] ett för munsee kunde övervägas, jag är okunnig om skillnaden mellan de två språken och benämner  dem därför kollektivt som Lenape,min tanke med OCR-läsningenn är just att stödja dessa projekt, frågan är tidigt ställd som sagt och vi hinner återkomma till den inn jagg har några färdiga filer att ladda uuuoo.-‐[[Användare:SM5POR|SM5POR]] 
([[Användardiskussion:SM5POR|diskussion]]) 12 februari 2025 kl. 07.40 (CET)

=== Skyddstider och omfång ===

Frågan om skyddstider kan tyckas överspelad eftersom Campanius dog redan 1683.
Mitt tryckta exemplar är dock ur faksimilutgåvan från 1930-talet, och den innehåller en efterskrift av riksbibliotekarien Isak Collijn (1875-1949), hans upphovsrätt till den löpte ut 2019 enligt nu gällande regler, och jag minns att jag före 2019 övervägde att anmäla boken som kandidat för inskanning via projekt Gutenberg Canada (som inte beaktar någon 70-årig skyddstid utan bara Bernunionens 50-åriga dito) av just detta skäl. Inskanningen från Litteraturbanken verkar dock bara innehålla originalet från 1600-talet, så den ska inte utgöra något problem. Min som vanligt för tidigt ställda fråga är nu om Collijns informativa efterskrift är tillräckligt intressant för svenska Wikisource att ta med i detta OCR-arbete, och om det i så fall finns några upphovsrättsliga gränsfall kvar att ta hänsyn till.--[[Användare:SM5POR|SM5POR]] ([[Användardiskussion:SM5POR|diskussion]]) 13 februari 2025 kl. 14.34 (CET)

:Collijns efterskrift är väl absolut intressant nog för att platsa. Jag kan inte reglerna exakt, men verket ska vara fritt från amerikansk upphovsrätt också (publicering + 95 år). Ännu så länge omfattas verk från 1930-talet, men det kanske finns några undantag som kan tillämpas? [[Användare:Belteshassar|Belteshassar]] ([[Användardiskussion:Belteshassar|diskussion]]) 13 februari 2025 kl. 15.31 (CET)
::Då verkar den enkla lösningen vara att köra på, men att göra en partiell publicering med utrymme för att lägga till Collijn 2044 eller när det blir.--[[Användare:SM5POR|SM5POR]] ([[Användardiskussion:SM5POR|diskussion]]) 15 februari 2025 kl. 11.25 (CET)

== Administratörsval ==

För allas kännedom så har jag nominerat mig själv till administratör här: [[Wikisource:Administratörer#Användare:Belteshassar]]. Ni som är aktiva på projektet får gärna gå dit och lägga er röst för eller emot. [[Användare:Belteshassar|Belteshassar]] ([[Användardiskussion:Belteshassar|diskussion]]) 23 februari 2025 kl. 14.01 (CET)

== Dålig ordning i indexkategorierna ==

En sak som stör mig är den dåliga ordningen i indexkategorierna. Jag var osäker på om jag borde ta upp det eller om det bara är jag som tycker det är dålig stil, med tanke på att ingen annan här har sagt något, men de andra kanske väntade på att någon annan skulle säga något. Iallafall, om att man kan lägga till kategorier genom fälten nedan togs upp i [[Wikisource:Mötesplatsen/Arkiv 2019#Kategorier på indexsidorna|detta meddelande från 2019]] men funktionen verkar ha problem. Ta till exempel [[:Kategori:Validerade index]], där över en tredjedel av indexen hamnar under bokstaven V bara för att Validerade börjar på den bokstaven. Samma sak med de andra indexkategorierna där en massa index hamnar under bokstäverna E, I och K. Vore det bättre om man lade till kategorier manuellt, utan att använda fälten, eller finns det något tekniskt någon ska göra med själva sajten så att säga, så att indexen sorteras rätt? [[Användare:Grey ghost|Grey ghost]] ([[Användardiskussion:Grey ghost|diskussion]]) 3 maj 2025 kl. 16.55 (CEST)

:Jag har bara kollat översiktligt men det verkar som att de index-sidor som &quot;ligger fel&quot; är sådana som är skapade efter 2019 och där inte kategori har lagts in för hand utan där endast textfältet för kategori på index-sidan har använts. [[Användare:Thuresson|Thuresson]] ([[Användardiskussion:Thuresson|diskussion]]) 3 maj 2025 kl. 18.56 (CEST)
::Jag har också stört mig på detta och brukar därför lägga kategorierna i anteckningfältet i stället. Har klickat runt lite på andra Wikisourceprojekt och sett att de har en dropdown för status som sätter kategorierna korrekturlästa/validerade index etc. De verkar inte använda andra kategorier på index, men på danska finns samma bugg (nån hade felaktigt satt kategorier ämnade för verk på en indexsida). [[Användare:Belteshassar|Belteshassar]] ([[Användardiskussion:Belteshassar|diskussion]]) 3 maj 2025 kl. 21.10 (CEST)
:::Nej, Grey ghost, det är inte bara du som tycker att det är &quot;dålig stil&quot;. Jag har också märkt det, men eftersom ingen annan har sagt nånting så antog jag att det var sett som ett &quot;mindre&quot; fel. Men nu ...&lt;br&gt;
:::Eftersom Thurs skrev i 2019 &quot;&lt;i&gt;där kategorierna &lt;b&gt;ska&lt;/b&gt; läggas&lt;/i&gt;&quot; så tycker jag att det &lt;u&gt;borde&lt;/u&gt; fungera också. Men finns det någon, här eller annanstans, som ens vet &lt;u&gt;var&lt;/u&gt; felet ligger? Vi är ju inte alla tekniska här, men om vi visste vilket skript det är som går fel, så kanske någon kan hitta en lösning.&lt;br&gt;
:::Eller skulle det vara bättre om vi kunde använda &quot;Status&quot;-idén istället? [[Användare:Bio2935c|Bio2935c]] ([[Användardiskussion:Bio2935c|diskussion]]) 4 maj 2025 kl. 00.11 (CEST)
::::Tror inte det finns så mycket vi kan göra på wikin mer än att kringgå det. Problemet är [[phab:T299824|rapporterat i phabricator]], men det är en rätt lång backlog så det ligger nog inte så högt på WMF:s priolista. [[Användare:Belteshassar|Belteshassar]] ([[Användardiskussion:Belteshassar|diskussion]]) 4 maj 2025 kl. 07.54 (CEST)
:::::Och det är inte bara indexkategorierna ser jag nu utan även ursprungskategorierna. Ser man i till exempel [[:Kategori:Eget arbete]] ser man en massa index under bokstaven E. Det har blivit rapporterat nu så vi får se om allt blir löst, om inte får vi lägga till kategorier på det gamla sättet. [[Användare:Grey ghost|Grey ghost]] ([[Användardiskussion:Grey ghost|diskussion]]) 5 maj 2025 kl. 22.00 (CEST)
::::::Rätt säker på att jag hittat felet i koden. Har skickat in [[gerrit:1152372|en patch]] för det. / [[:User:Lokal_Profil|Lokal]][[Special:Contributions/Lokal_Profil|_]][[:User_talk:Lokal_Profil|Profil]] 30 maj 2025 kl. 23.59 (CEST)
:::::::Fixen sjösattes 1 juli och jag har testat att den funkar. Observera att sidor som redan har kategoriserats inte kategoriseras om utan en [[mw:Help:Dummy_edit#Null_edit|null edit]]. jag prövade att bara rensa cachen (purge) vilket inte gav resultat.
:::::::Ska se om jag fixa med min bot så att den uppdaterar de [[:Kategori:Index_efter_status|kategorierna för index-status]]. Pinga här om det finns någon ytterligare kategori som bör få den behandlingen. / [[:User:Lokal_Profil|Lokal]][[Special:Contributions/Lokal_Profil|_]][[:User_talk:Lokal_Profil|Profil]] 2 juli 2025 kl. 23.16 (CEST)
::::::::Kör på alla i [[:Kategori:Index]] så missas garanterat ingen. / [[:User:Lokal_Profil|Lokal]][[Special:Contributions/Lokal_Profil|_]][[:User_talk:Lokal_Profil|Profil]] 2 juli 2025 kl. 23.47 (CEST)

== Mindre färgjustering i titelmallarna ==

Jag har tittat ytterligare på att göra Wikisource mer kompatibel för de som använder Dark-mode (inställningar-&gt;utseende-&gt;färg-&gt;mörk). En av de icke-kompatibla mallar som läsare oftast möter är {{mall|Titel}}. Det enklaste sättet att fixa mallen är att justera till färgnyanser som MediaWiki redan känner till. Det innebär dock en viss ändring mot hur det ser ut idag, även för de som inte använder dark-mode. Vill därför kolla om ni är ok med skiftet, eftersom jag inte vet hur noggrant färgerna som används idag kan ha diskuterats tidigare.

Resultatet/skillnaden kan ni se på [[Användardiskussion:Lokal Profil/test]]. Testa gärna att växla till mörkt läge för att se hur det blir även där. / [[:User:Lokal_Profil|Lokal]][[Special:Contributions/Lokal_Profil|_]][[:User_talk:Lokal_Profil|Profil]] 13 juli 2025 kl. 19.58 (CEST)

:Man kan även kolla in dark-mode genom att lägga på &lt;code&gt;?vectornightmode=1&lt;/code&gt; på url:en av en sida man besöker. / [[:User:Lokal_Profil|Lokal]][[Special:Contributions/Lokal_Profil|_]][[:User_talk:Lokal_Profil|Profil]] 14 juli 2025 kl. 00.25 (CEST)
::Då ingen svarat och de visuella skillnaderna är tämligen små så genomför jag nu ändringen. I den uppdateringen tar jag med en hel del andra förbättringar vilkq inte syns utåt, så om färgen är ett problem senare så kan den delen lätt åtgärdas. / [[:User:Lokal_Profil|Lokal]][[Special:Contributions/Lokal_Profil|_]][[:User_talk:Lokal_Profil|Profil]] 27 juli 2025 kl. 21.46 (CEST)

== Skillnad på nordiska Wikisource och andra språkversioner ==

Jag har den klassiska vektorn, alltså vektorn från 2010, på samtliga wikiprojekt. När jag använder den klassiska vektorn på Wikipedia, Wikidata och Commons står &quot;Specialsidor&quot; i spalten till vänster, men inte Wikisource, Wikiquote och Wiktionary. Annorlunda var det i våras, så syntes det. Vad mera är, specialsidor syns i vänsterspalten på engelska, franska, italienska och spanska Wikisource. Men inte i de svenska eller heller norska, danska och isländska språkversionerna. Varför har det ändrats på nordiska Wikisource? Kan det ändras tillbaka i framtiden av den tekniska ledningen, eller kan jag ändra det själv genom &quot;Inställningar&quot; åtminstone på svenska Wikisource? [[Användare:Grey ghost|Grey ghost]] ([[Användardiskussion:Grey ghost|diskussion]]) 8 augusti 2025 kl. 21.10 (CEST)

:Vilka länkar som visas där definieras på sidan [[MediaWiki:Sidebar]]. Om vi är överens om tillägg vi vill göra så kan nog en administratör här genomföra dem. [[Användare:Belteshassar|Belteshassar]] ([[Användardiskussion:Belteshassar|diskussion]]) 10 augusti 2025 kl. 17.53 (CEST)

::Hur många ska vara överens, räcker det med oss två? Jag är med på det, om du tycker det är okej och det räcker med oss kan du genomföra det, om det stämmer enligt [[Wikisource:Administratörer|den här sidan]] att du är administratör. Det är ju en riktlinje att vara djärv, och jag tror inte att någon skulle bli missnöjd över att det skulle synas i spalten. [[Användare:Grey ghost|Grey ghost]] ([[Användardiskussion:Grey ghost|diskussion]]) 10 augusti 2025 kl. 19.50 (CEST)
:::Eftersom det påverkar hur Wikisource ser ut för alla användare så tycker jag vi kan ge förslaget några dagar innan vi inför det så folk hinner se diskussionen och framföra eventuella synpunkter. Förslaget, om jag tolkar dig rätt, är alltså att i menyn till vänster (kallas &quot;Huvudmeny&quot; om man använder senaste utseendet) under &quot;Stöd Wikimedia&quot; lägga till &quot;Specialsidor&quot; som då skall länka till [[Special:Specialsidor]]. Är det rätt uppfattat? Jag låter frågan ligga här några dagar och om ingen protesterar så kan jag eller någon annan administratör genomföra ändringen. [[Användare:Belteshassar|Belteshassar]] ([[Användardiskussion:Belteshassar|diskussion]]) 11 augusti 2025 kl. 09.37 (CEST)
::::Det är så jag tänkt mig det. Har tillräckligt med tid gått för att det ska genomföras? [[Användare:Grey ghost|Grey ghost]] ([[Användardiskussion:Grey ghost|diskussion]]) 31 augusti 2025 kl. 21.35 (CEST)
:::::Utfört. [[Användare:Belteshassar|Belteshassar]] ([[Användardiskussion:Belteshassar|diskussion]]) 1 september 2025 kl. 11.47 (CEST)
::::::Tack så mycket! [[Användare:Grey ghost|Grey ghost]] ([[Användardiskussion:Grey ghost|diskussion]]) 1 september 2025 kl. 21.55 (CEST)

== Kulturkanon ==

Jag tog mig friheten att skapa en [[:Kategori:En kulturkanon för Sverige|kategori]] för verk som ingår i förslaget till en svensk kulturkanon. Tänker att det kan vara en bra chans att synliggöra att vi faktiskt har många av verken på Wikisource. Däremot vet jag inte riktigt hur kategorin kan passas in i kategoriträdet så förslag på hur det kan lösas är välkomna. Finns det andra förslag på hur verk ur kanon kan lyftas fram så tar jag gärna emot dem också. Till sist: I förslaget finns ett antal verk som skulle platsa här men som vi ännu inte har. Kanske någon känner sig manad att lägga till dem. [[Användare:Belteshassar|Belteshassar]] ([[Användardiskussion:Belteshassar|diskussion]]) 2 september 2025 kl. 23.15 (CEST)

:jag har ingen bild framför mig av hur kategoriträdet ser ut, så jag började
:leta efter &quot;samlingsverk&quot; i hopp om att hitta någon kategori för sådana men
:fann tyvärr ingen. En kanon är iofs inte ett samlingsverk, men det är ändå
:en lista över verk, och som kategori bör den ligga bredvid samlingsverk,
:antologier, bibliografier och liknande. Är detta till någon hjälp?--[[Användare:SM5POR|SM5POR]] ([[Användardiskussion:SM5POR|diskussion]]) 3 september 2025 kl. 16.30 (CEST)

== Kategori: 1900-talets verk ==

Okej, inte bara 1900-talet, men också 1800-, 1700-, 1600- etc. Och vad jag undrar är: Vilka årtal skall vara med i en sådan kategori? &lt;br&gt;
Det finns ju också kategorier för 1910-, 1920-, 1930-, etc. så det skulle väl vara rimligt att &quot;1900-talets verk&quot; skulle vara för verk som skapades mellan 1900 och 1909 (inklusive). Samma sak för 1800-talet, och 1700-talet. Men när vi kommer tillbaka till 1600-talet så finns det inte kategorier för all 16x0-tal (ännu, åtminstone). Och för 1500-talet och 1400-talet så finns det inga andra alls, bara xx00-talet. Och även äldre? Ingenting.

Så om vi har ett verk från, t.ex., 1745, så skall det väl vara med i kategorien för 1740-talet. Men skall den också vara med i &quot;1700-talet&quot;? Eller är &lt;i&gt;det&lt;/i&gt; exklusivt för 1700-1709? &lt;br&gt;
Det kan ju också hända att man inte vet precis när verket utkom, bara någon gång 1700-1799. Blir det då okej att använda &quot;1700-talets verk&quot;? Eller ...? &lt;br&gt;
Är det någon som tror sig förstå hur det borde fungera? Kan du skriva nåt? [[Användare:Bio2935c|Bio2935c]] ([[Användardiskussion:Bio2935c|diskussion]]) 30 september 2025 kl. 09.17 (CEST)

:1900-talets verk är förstås verk från perioden 1900 till 1909. Verk som är från ett okänt årtal ska överhuvud inte kategoriseras efter år. Och det är väl inte nödvändigt att skapa kategorier för mycket längre tillbaka än 1500-talet, [[:Kategori:Verk från medeltiden]] finns ju att använda? [[Användare:Thuresson|Thuresson]] ([[Användardiskussion:Thuresson|diskussion]]) 2 oktober 2025 kl. 22.02 (CEST)
::Så vad tycker du om [[:Kategori:1500-talets verk]] och de verk som är med där? Och [[:Kategori:1600-talets verk]]? [[Användare:Bio2935c|Bio2935c]] ([[Användardiskussion:Bio2935c|diskussion]]) 3 oktober 2025 kl. 06.10 (CEST)

== Wikisource Reader ==

(Sporadisk användare här, så ursäkta eventuella felformuleringar och misstag.)

I en telegramgrupp med GLAM-fokus flaggades för att ''[https://cis-india.github.io/wikisource-reader-app/ Wikisource Reader]'' släppts, och [https://translatewiki.net/wiki/Translating:Wikisource_Reader kan översättas via translatewiki.net]. Glad i hågen kastade jag mig över det och översatte allt, men dubbelkoll och korr uppmuntras då jag inte har full koll på alla termer och funktioner.

Efter att jag översatt allt kom jag på att det kanske är bra att ladda ned appen och testa den, och det funkade utan problem och förhoppningsvis kommer översättningarna med vid nästa import då de sker måndagar och torsdagar. Spontant laddade jag ned och började lyssna på '''[[Till jordens medelpunkt]]''' av Jules Verne, och insåg att det kommer bli en spännande upplevelse då språkmotorn lämnar en del att önska. Innehållsförteckningen växlade mellan att kunna och inte kunna läsa romerska siffror, så det var både I som bokstav, II som två och VI som ord. Krångliga och sammansatta ord bokstaverades men däremellan låter det om än datorröst så ändå något så när hanterbart. Har någon härifrån testat? Går det att göra något med texterna för att förbättra uppläsningen? Kan det jobb Wikimedia Sverige (ping @[[Användare:Sebastian Berlin (WMSE)|Sebastian Berlin (WMSE)]] och @[[Användare:Viktoria Hillerud (WMSE)|Viktoria Hillerud (WMSE)]] ) gör med Wikispeech användas för att göra uppläsningen angenämare och mer konsekvent? /[[Användare:Haxpett|Haxpett]] ([[Användardiskussion:Haxpett|diskussion]]) 14 oktober 2025 kl. 14.45 (CEST)

== Wikisource Loves Proofreading Campaign 2025 ==

På [[m:Wikisource Loves Proofreading Campaign 2025]] beskrivs en kampanj som ska locka fler att korrekturläsa i Wikisource, från 20 december 2025 till 20 februari 2026. Det behövs &quot;ambassadörer&quot; (faddrar) på respektive språk, som tar hand om de nykomlingar som värvas. Läs på! [[Användare:LA2|LA2]] ([[Användardiskussion:LA2|diskussion]]) 9 november 2025 kl. 22.09 (CET)

== Request for bot flag ==

Hi, apologies for writing in English. I'd like to request a bot flag for my [[User:TenshiBot|bot]], which would fix [[mw:Help:Extension:Linter|Linter]] errors on this wiki. [[Användare:Tenshi Hinanawi|Tenshi Hinanawi]] ([[Användardiskussion:Tenshi Hinanawi|diskussion]]) 11 februari 2026 kl. 18.13 (CET)

:Thank you for your interest. Given your bot’s long edit history on enwp I’m leaning towards granting your request immediately. However, could you perhaps share some examples of the types of edits your bot would do? Do you have any estimate on how many pages on this wiki currently have linter errors that the bot could fix? [[Användare:Belteshassar|Belteshassar]] ([[Användardiskussion:Belteshassar|diskussion]]) 12 februari 2026 kl. 00.41 (CET)
::Looking at the [[Special:LintErrors|stats]], there's around 42,691 lint errors in total. At the moment, the bot could fix misnests (1,706 errors) and obsolete HTML tags (35,781 errors), but not missing end tags (2,661) or stripped tags (194), so about 37,487 that it could fix. For an example, [[w:en:Special:Diff/1337710804|misnests]], [[w:en:Special:Diff/1329973339|obsolete HTML tags (with some other stuff being fixed, not by bot)]]. [[Användare:Tenshi Hinanawi|Tenshi Hinanawi]] ([[Användardiskussion:Tenshi Hinanawi|diskussion]]) 12 februari 2026 kl. 02.24 (CET)
:::Not-an-expert here, but I peeked at your &quot;obsolete tags&quot; link and saw &lt;nowiki&gt;&lt;p&gt;&lt;/nowiki&gt; tags being replaced by &lt;nowiki&gt;{{pb}}&lt;/nowiki&gt; templates. Is this a legit thing to do? It is my understanding that &lt;nowiki&gt;&lt;p&gt;&lt;/nowiki&gt; denotes a new block/paragraph, whereas the &lt;nowiki&gt;{{pb}}&lt;/nowiki&gt; template (which doesn't exist in this Swedish Wikisource, btw) inserts (somehow, I didn't look at the details) a page break. These, it seems to me, are not the same. [[Användare:Bio2935c|Bio2935c]] ([[Användardiskussion:Bio2935c|diskussion]]) 12 februari 2026 kl. 06.32 (CET)
::::&lt;nowiki&gt;&lt;p&gt;&lt;/nowiki&gt; tags aren't obsolete, though they were causing a different type of error (missing end tags) which it's easier to use a find/replace script to replace them with &lt;nowiki&gt;{{pb}}&lt;/nowiki&gt; if none of them have any closing &lt;nowiki&gt;&lt;/p&gt;&lt;/nowiki&gt; tags. As I understand they are visually the same, though I'm not sure if they're read out the same way in a screen reader. A list of obsolete tag examples can be found at [[mw:Help:Lint errors/obsolete-tag]]. [[Användare:Tenshi Hinanawi|Tenshi Hinanawi]] ([[Användardiskussion:Tenshi Hinanawi|diskussion]]) 12 februari 2026 kl. 12.50 (CET)
:::It seems clear that someone has already gone to a good deal of effort to deal with the lint errors because there are a lot fewer lint errors than there were a couple of years ago. Most of the major ones have already been cleaned up. The main source of obsolete HTML tags appear to be the use of &lt; center &gt; and &lt; tt &gt; instead of the corresponding templates. If these lint errors could be updated to reflect the current standard, I would think that would be considered a worthwhile improvement. It might, however, be helpful for input on this issue from the folks who have been working on lint errors, because many of the old ones have already been taken care of and perhaps this issue is already being addressed.
:::But in addition, yesterday, I was working on a table that needed some work. Although these do not seem to be flagged as errors, many of the old tables used style elements like align and valign that still work, but have a different standard now
:::It might be a good idea if these can be automatically updated without creating a new series of problems.
:::A new response from [[Användare:Tenshi Hinanawi|Tenshi Hinanawi]] just appeared as I was typing this which references [[mw:Help:Lint errors/obsolete-tag]]. &lt; center &gt;, &lt; tt &gt;, align and valign in tables are all listed as obsolete tags which matches my perception of what could be updated pretty well. So, IMHO (does anyone still use IMHO, I don't know), as long as somebody else is not already dealing with the same issues, it would not hurt to update some of these tags to reflect current standards. 
:::[[Användare:PWidergren|PWidergren]] ([[Användardiskussion:PWidergren|diskussion]]) 12 februari 2026 kl. 13.08 (CET)
::::Another small change that an appropriate bot could implement might also be to update the way headers have typically been written.
::::&lt;nowiki&gt;&lt;h2 align=&quot;center&quot; style=&quot;border-bottom:none;&quot;&gt;Heading&lt;/h2&gt;&lt;/nowiki&gt;
::::Use of align=&quot;center&quot; is not HTML5 compliant, but a find-replace bot could alter this syntax a little bit to make it HTML compliant (assuming this works as intended).
::::&lt;nowiki&gt;&lt;h2 style=&quot;margin:auto; border-bottom:none;&quot;&gt;Heading&lt;/h2&gt;&lt;/nowiki&gt; 
::::But, as the [[mw:Help:Lint errors/obsolete-tag]] page clearly states:
::::&quot;The obsolete-tag error is the result of deprecated HTML elements.
::::Since it is unclear to us at this time how far we want to push this goal of HTML5 compliance, this category is marked low priority. Some wikis might choose to not address this right away. Other wikis might want to get ahead and want to be HTML5 compliant. It is possible that some wikis might write bots to address this. So, please use your judgement and wiki-specific policies to guide you in how much effort you want to spend on this. If, in the future, there is greater clarity about pursuing this more aggressively, we will reflect that by updating the severity of this linter issue appropriately.&quot;
::::I, personally, attempt to implement HTML5 standards (to the extent I understand them) when I proofread something, but at this time there is no absolute necessity to make any changes as long as browsers still understand depricated tags. But it probably would not hurt either to update to HTML5 if implemented correctly by someone who knows a lot more about bots than I do and wiki specific considerations are taken into account. Although I have opinions on this matter (do not like &lt;nowiki&gt;&lt;big&gt;&lt;/nowiki&gt; and &lt;nowiki&gt;&lt;small&gt;&lt;/nowiki&gt; either), I, of course, defer to any consensus or administrative decision in these matters. For the most part more serious issues are already being addressed on this wiki.
::::P.S. Since templates do not automatically carry over from one language wikisoure to the next, if you want to use a &lt;nowiki&gt;{{pb}}&lt;/nowiki&gt; template, of course, an appropiate Swedish &quot;mall&quot; would have to be created first. The English &lt;nowiki&gt;{{pb}}&lt;/nowiki&gt; template, however, is a &quot;page break&quot; template, and I am unsure how that would be appropriate here. Few proofreaders have used paragraph breaks here since they are automatically inserted by transclusion and so the occasional use of &lt;nowiki&gt;&lt;p&gt;&lt;/nowiki&gt; at least is not something that really needs to be fixed. I have seen that when some folks have used &lt;nowiki&gt;&lt;p&gt;&lt;/nowiki&gt; that it was being used more like &lt;nowiki&gt;&lt;br&gt;&lt;/nowiki&gt;.  On Swedish wikisource no active proofreader removes all line breaks like some do on English wikisource. These line breaks mess up italics when &lt;nowiki&gt;''&lt;/nowiki&gt; is accidentally used over two lines which then flags an unclosed tag error.  Unclosed &lt;nowiki&gt;&lt;i&gt;&lt;/nowiki&gt; errors are far more common than &lt;nowiki&gt;&lt;p&gt;&lt;/nowiki&gt;.
::::[[Användare:PWidergren|PWidergren]] ([[Användardiskussion:PWidergren|diskussion]]) 13 februari 2026 kl. 13.53 (CET)
:::::[[Användare:Lokal Profil|Lokal Profil]] has been doing a lot of work on linter errors on this wiki. It would be valuable to get their views on this. [[Användare:Belteshassar|Belteshassar]] ([[Användardiskussion:Belteshassar|diskussion]]) 17 februari 2026 kl. 10.54 (CET)
:::::As I said [[#c-Tenshi_Hinanawi-20260212115000-Bio2935c-20260212053200|above]], &lt;nowiki&gt;&lt;p&gt;&lt;/nowiki&gt; tags were causing a different type of error, which I cannot fix with my bot. I'm aware that templates cannot be transcluded across different wikis. [[Användare:Tenshi Hinanawi|Tenshi Hinanawi]] ([[Användardiskussion:Tenshi Hinanawi|diskussion]]) 19 februari 2026 kl. 21.58 (CET)
::::::Thanks for the ping. I've done a fair bit of work on clearing out linter errors. The main issues have normally been around finding the right replacement. E.g. &lt;code&gt;&lt;nowiki&gt;&lt;tt&gt;&lt;/nowiki&gt;&lt;/code&gt; was used to convey multiple meanings and has since been superseded by both {{mall|ant}} and {{mall|tt}}. While actually replacing them can often be done by bot, figuring out which replacement is the right one cannot (unless the bot is way more advanced). I know that there are similar issues for at least &lt;code&gt;&lt;nowiki&gt;&lt;small&gt;&lt;/nowiki&gt;&lt;/code&gt; which has been used to convey different semantics (it's frequently used for quotes in SOU:s and pure styling in e.g. title pages) so '''should''' have different replacements.
::::::That said. There are probably a bunch of tag replacements which could be done, e.g. &lt;code&gt;&lt;nowiki&gt;&lt;center&gt;&lt;/nowiki&gt;&lt;/code&gt; and &lt;code&gt;&lt;nowiki&gt;&lt;big&gt;&lt;/nowiki&gt;&lt;/code&gt; ''should'' be non-problematic.
::::::For the missnestings there are a bunch of trivial cases, but I think a lot of the remaining once are situations like [https://sv.wikisource.org/w/index.php?title=Sida:Fiskm%C3%A5sen_0007.jpg&amp;action=edit&amp;lintid=141222 this] where the intention is to italicise several paragraphs. However Mediawiki will insert a &lt;code&gt;&lt;nowiki&gt;&lt;p&gt;&lt;/nowiki&gt;&lt;/code&gt;-tag before the first &lt;code&gt;&lt;nowiki&gt;&lt;i&gt;&lt;/nowiki&gt;&lt;/code&gt; which it then closes at the end of the first line followed by an empty line. The fix here is to [https://sv.wikisource.org/w/index.php?title=Sida%3AFiskm%C3%A5sen_0007.jpg&amp;diff=630073&amp;oldid=348097 add a line-break after the opening &lt;nowiki&gt;&lt;i&gt;&lt;/nowiki&gt;] (but the &quot;right&quot; fix in this case is probably to use &lt;code&gt;&lt;nowiki&gt;&lt;div style=&quot;font-style: italic;&quot;&gt;&lt;/nowiki&gt;&lt;/code&gt; since this use of the &lt;nowiki&gt;&lt;i&gt;&lt;/nowiki&gt;-tag is incorrect html5 semantics).
::::::/[[:User:Lokal_Profil|Lokal]][[Special:Contributions/Lokal_Profil|_]][[:User_talk:Lokal_Profil|Profil]] 20 februari 2026 kl. 23.51 (CET)
:::::::A different method that the bot uses is to close the &lt;nowiki&gt;&lt;i&gt;&lt;/nowiki&gt; tag and readd the tag again on the next line and so forth, which avoids the html5 semantics issue and being reported as a lint error. [[Användare:Tenshi Hinanawi|Tenshi Hinanawi]] ([[Användardiskussion:Tenshi Hinanawi|diskussion]]) 23 februari 2026 kl. 00.09 (CET)
::Pinging [[User:EnDumEn|EnDumEn]] and [[User:Thurs|Thurs]] since it appears there aren't any objections to this request. [[Användare:Tenshi Hinanawi|Tenshi Hinanawi]] ([[Användardiskussion:Tenshi Hinanawi|diskussion]]) 2 mars 2026 kl. 12.58 (CET)
:::Noting that I have requested the stewards to flag the bot [[m:SRB#TenshiBot@sv.wikisource|here]]. [[Användare:Tenshi Hinanawi|Tenshi Hinanawi]] ([[Användardiskussion:Tenshi Hinanawi|diskussion]]) 9 mars 2026 kl. 13.50 (CET)
::::Nu har jag delat ut botstatus till [[Användare:TenshiBot]]. /[[Användare:EnDumEn|EnDumEn]] ([[Användardiskussion:EnDumEn|diskussion]]) 9 mars 2026 kl. 21.05 (CET)

== Ord som fortsätter på nästa sida ==

Skapade nyligen [[Jul-Kalender 1887/Sysslolös]] (ett kapitel kvar nu av boken) och ser att ord som avslutas mitt i på ena sidan med ett streck (-) och fortsätter på nästa på sidan tolkas som två ord. Så som &quot;träf fade&quot; mellan andra och tredje sidan. Hur får man programvaran att slå ihop orden istället? [[Användare:Sabelöga|Sabelöga]] ([[Användardiskussion:Sabelöga|diskussion]]) 13 mars 2026 kl. 23.54 (CET)

:Den andra sidan börjar inte med &quot;fade&quot; utan med vagnretur. Texten på sidan måste börja med det ord som ska bindas ihop, annars fungerar det inte. [[Användare:Thuresson|Thuresson]] ([[Användardiskussion:Thuresson|diskussion]]) 14 mars 2026 kl. 06.42 (CET)
::Menar du att detta inte går att ordna maskinellt utan att man måste manuellt flytta ena halvan av ordet till en av sidorna och knyta ihop dom där? [[Användare:Sabelöga|Sabelöga]] ([[Användardiskussion:Sabelöga|diskussion]]) 16 mars 2026 kl. 12.03 (CET)
:::Jasså, sidan får inte inledas med mellanslag. Okej, då förstår jag. [[Användare:Sabelöga|Sabelöga]] ([[Användardiskussion:Sabelöga|diskussion]]) 16 mars 2026 kl. 12.05 (CET)
::::En sak att tänka på är att de flesta webbläsare och även Mediawikis sökfunktion behandlar de hopsydda delarna som olika ord, så om det avstavade ordet är ett namn eller term som man tror att användare vill söka efter kan man flytta manuellt (och eventuellt använda mallen {{mall|avstavat}} för att det ska se rätt ut i korrläsningen). [[Användare:Belteshassar|Belteshassar]] ([[Användardiskussion:Belteshassar|diskussion]]) 26 mars 2026 kl. 15.39 (CET)

== Fortlöpande transkludering av långt verk. ==

Jag har i helgen börjat skanna in och korrekturläsa Samhällets olycksbarn av Victor Hugo. Eftersom det här är mitt första projekt här gör jag antagligen en massa fel men man måste ju börja någonstans. En konkret sak jag undrar är om det är ok att börja transkludering redan innan allt är korrekturläst. Verket är uppdelat i 365 kapitel, 48 &quot;böcker&quot; och 5 &quot;band&quot;. Vore det tex ok att transkludera en &quot;bok&quot; i taget?

Dessa är skannade hittills av totalt 13 volymer (obs, de tryckta volymerna motsvarar inget av verkets nivåer.)

* https://sv.wikisource.org/wiki/Index:Samh%C3%A4llets_olycksbarn_-_Volym_1_(1927).pdf
* https://sv.wikisource.org/wiki/Index:Samh%C3%A4llets_olycksbarn_-_Volym_2_(1927).pdf
* https://sv.wikisource.org/wiki/Index:Samh%C3%A4llets_olycksbarn_-_Volym_3_(1927).pdf

[[Användare:Jonatanskogsfors|Jonatan]] ([[Användardiskussion:Jonatanskogsfors|diskussion]]) 30 mars 2026 kl. 11.17 (CEST)

== Fel från OCR-verktyget ==

Mitt i verket [[Sida:Kongl. vitt. hist. och ant. akad. handlingar 25 och 26.pdf/121]] går det inte längre att transkribera texten. Felmeddelandet lyder: &quot;''Fel från OCR-verktyget: Bild-URL måste börja med en av följande domännamn och avslutas med ett giltigt filtillägg: upload.wikimedia.org och upload.wikimedia.beta.wmflabs.org.''&quot; Kan någon lösa detta? M v h [[Användare:Gottfried Multe|Gottfried Multe]] ([[Användardiskussion:Gottfried Multe|diskussion]]) 8 april 2026 kl. 10.21 (CEST)

:Jag kan inte reproducera buggen. Fungerar det för dig nu? [[Användare:Belteshassar|Belteshassar]] ([[Användardiskussion:Belteshassar|diskussion]]) 8 april 2026 kl. 17.55 (CEST)
::Hej. Ja, nu verkar det fungera. Det räckte tydligen med att du tittade på sidan! [[Användare:Gottfried Multe|Gottfried Multe]] ([[Användardiskussion:Gottfried Multe|diskussion]]) 9 april 2026 kl. 09.19 (CEST)

== Årstafruns dagböcker, nydigitiserade filer i samarbete med Nordiska museet ==

Wikimedia Sverige samarbetar just nu med [[:wikipedia:sv:Nordiska_museet|Nordiska museet i Stockholm]] i ett projekt där nydigitiserade filer med ''Årstafruns dagböcker'' laddas upp på Wikimedia Commons. Dagböckerna skrevs av godsägaren [[:wikipedia:sv:Märta_Helena_Reenstierna|Märta Helena Reenstierna]] och finns i sin helhet i Nordiska museets arkiv. De utgör ett viktigt historiskt dokument.

Museet har digitiserat dagböckerna i hög upplösning. Huvuddelen av projektet går därför ut på att ladda upp dessa till Wikimedia Commons. De finns i kategorin [[:commons:Category:Årstafruns_dagböcker|Årstafruns dagböcker]], både som PDF-filer och separata sidor i hög upplösning.

Museet har dessutom skapat en första version av en transkribering med hjälp av [[:wikipedia:sv:Handskriftsigenkänning|handskriftsigenkänning]]. Tillsammans vill vi utforska huruvida den svenska Wikisourcegemenskapen skulle kunna ha nytta av materialet. Som ett mindre pilotprojekt har vi därför lagt upp en årgång av dagböckerna - [[Index:Årstafruns_dagböcker_-_Nordiska_museet_-_1827.pdf]] - här, tillsammans med den preliminära texten.

Syftet med pilotprojektet är att se hur väl materialet fungerar på Wikisource och hur den maskinella tolkningen kan användas som utgångspunkt.

Målgruppen är visserligen rätt så snäv - folk som kan och älskar att läsa handstil - men var finns de om inte på Wikisource?

Varmt välkomna att testa!

Med vänliga hälsningar, [[Användare:Alicia Fagerving (WMSE)|Alicia Fagerving (WMSE)]] ([[Användardiskussion:Alicia Fagerving (WMSE)|diskussion]]) 4 maj 2026 kl. 14.35 (CEST)

:Det är ju handstil från 1827 så med lite övning ska det säkert gå att läsa. Att känna till grundläggande fakta om Märta Reenstierna kan säkert vara användbart, så att transkriberingens &quot;Herr Tull&quot; enkelt kan ändras till Norr Tull. Ett selektivt urval av dagböckerna finns tillgängliga på [https://litteraturbanken.se/f%C3%B6rfattare/ReenstiernaMH/titlar/%C3%85rstadagboken3/sida/5/faksimil?om-boken Litteraturbanken] [[Användare:Thuresson|Thuresson]] ([[Användardiskussion:Thuresson|diskussion]]) 4 maj 2026 kl. 18.19 (CEST)
::Ja jag har &quot;petat&quot; lite grann på några sidor, men även om det mesta går an att läsa, så är det iallafall problem (för mig). Några bokstäver särskilt. T. ex.:
::1) &quot;v&quot; eller &quot;w&quot;: Jag håller också på med ett tryckt verk från mitten på 1700-talet, och där är nästan &lt;u&gt;alla&lt;/u&gt; ord som vi nu skriver med &quot;v&quot;, tryckta med &quot;w&quot;. På 1820-talet ... vet jag inte hur man stavade. Men jag tror att &quot;v/w&quot; bokstaven skall vara ett &quot;v&quot;, eftersom jag har aldrig sett (t.ex.) namn som &quot;Xxxx von Xxxxxx&quot; skrivna som &quot;won&quot;.
::2) &quot;k&quot; eller &quot;K&quot;: De ser likadana ut - i mina ögon. Alltså skriver jag det jag tycker passar bäst.
::Inte de enda som ger mig problem, men vad jag hade/har mest besvär med. [[Användare:Bio2935c|Bio2935c]] ([[Användardiskussion:Bio2935c|diskussion]]) 6 maj 2026 kl. 04.43 (CEST)
:::Jag håller med om att v/w kan transkriberas som v rakt igenom. Möjligen finns det en liten skillnad, men hon verkar inte vara konsekvent. Till exempel skriver hon &quot;visiter&quot; med vad som kan tolkas som w, fast det rimligen borde vara v. Vad gäller K/k kan jag se att det finns en skillnad, men återigen är hon inte konsekvent. Samma tycker jag gäller F/f, där jag har väldigt svårt att se skillnad. [[Användare:Belteshassar|Belteshassar]] ([[Användardiskussion:Belteshassar|diskussion]]) 7 maj 2026 kl. 09.44 (CEST)
:Okej, men nu förstår jag inte &lt;u&gt;varför &lt;/u&gt; ni vill at Wikisource skall göra något. Ni (Nordiska Museet) har ju redan gett ut hela verket på webben. T.ex. https://dokument.nordiskamuseet.se/resource/7965a03f-bcf2-435e-9c34-061f8e90655b?index=text_sv_ns_t&amp;query=1827&amp;searchOffset=0 Så varför skulle man göra om det?? [[Användare:Bio2935c|Bio2935c]] ([[Användardiskussion:Bio2935c|diskussion]]) 7 maj 2026 kl. 04.40 (CEST)
::Ja, det vore intressant att få veta var ni tänker att nyttan ligger med att transkribera skrifterna på nytt. Att transkribera handskrifter är tidskrävande och tålamodsprövande. Jag har gjort det med ett par outgivna manuskript och gör det gärna med fler. Men om det redan finns bra källutgåvor minskar värdet av arbetet i mina ögon, särskilt om de redan är fritt tillgängliga också. Det här är dessutom ett mycket omfattande material. [[Användare:Belteshassar|Belteshassar]] ([[Användardiskussion:Belteshassar|diskussion]]) 7 maj 2026 kl. 09.49 (CEST)
::Why place anything from Internet Archive here?  Internet archive already provides faulty OCR text versions for download. In a similr vein, the OCR text on the Nordiska Museet website has not been proofread and is full of machine errors. The typewritten transcription, however, provides a very good reference point for the production of a fully proofread text version. Swedish, however, is not my native language, and so, although I do not mind proofreading at random 2-3 pages a day, it would be hoped that someone else would follow up to check for consistency after I have done most of the grunt work.  What should be done with spelling errors, capitalization, lack of punctuation, etc.?
::My approach has been to first proofread using the typewritten text given on the Nordiska Museet website. Then I proofread the page a second time using as a basis the handwritten facsimile on wikisource sometimes making a few minor changes based on what I see on the handwritten page. My familiarity with this type of handwriting may not be extensive, but for the most part I find the script in this dairy by in large pretty legible and pretty interesting.  
::Perhaps any work done here can later be used to update the faulty OCR text on the Nordiska Museet webpage, because as it stands, the OCR provided there is not particularly good or useful.  The typewritten version on the other hand may be old but appears so far to be excellent. 
::[[Användare:PWidergren|PWidergren]] ([[Användardiskussion:PWidergren|diskussion]]) 11 maj 2026 kl. 14.38 (CEST)

== Pamflett om samiskt landsmöte 1918 ==

Hej! Jag är wikipedian och ny till Wikisource. Jag har laddat upp och transkriberat [[Index:Inbjudan till lapparnas landsmöte i Östersund den 5-7 februari 1918.pdf|Inbjudan till lapparnas landsmöte i Östersund den 5-7 februari 1918]], till när jag gjorde [[w:sv:Samiska landsmötet 1918]], men ni får gärna titta på den om det blev rätt eller om jag kan förbättra den. Jag har inte försökt mig på en snygg formattering som jag har sett att vissa filer här har. [[Användare:Flygekorren|Flygekorren]] ([[Användardiskussion:Flygekorren|diskussion]]) 5 juni 2026 kl. 14.47 (CEST)

:@[[Användare:Flygekorren|Flygekorren]]: Nu har jag fixat med formatering och transkluderat till [[Inbjudan till lapparnas landsmöte i Östersund den 5–7 februari 1918]]. Tack för bidraget. [[Användare:Belteshassar|Belteshassar]] ([[Användardiskussion:Belteshassar|diskussion]]) 12 juni 2026 kl. 23.54 (CEST)

== OCR i AI-åldern ==

Innan jag börjar en diskssion om OCR, bör man känna till att området traditionellt har dominerats av kommersiell programvara, bl.a. från Xerox, och de senaste årtiondena ryska ABBYY med programvaran Finereader. Olika försök med open source-programvara var länge ganska mycket sämre, men Google lade in stora ansträngningar att få Tesseract att fungera och det har fungerat ganska bra sedan version 3 (aktuell version är 5.5). När digitaliserade böcker laddas upp i Internet Archive, brukade den köra Finereader version 8, men år 2020 övergavs detta för Tesseract. Efter år 2020 har vi dock upplevt AI-genombrottet med ChatGPT och dess kusiner. Jag ställde några kontrollfrågor till Google AI (jag sökte på Google och gick till AI-fliken). Några av påståendena som kom ut var:
* Google har helt släppt utvecklingen av Tesseract. Google sponsrade och drev projektet aktivt mellan 2006 och 2018. Det sista de gjorde var i princip att lägga grunden för version 4.0 och övergången till LSTM-nätverk (Deep Learning).
*: Här ska man veta att LSTM-nätverk är en tidig form av AI, som alltså nu används i Tesseract 4 och 5. Men dagens AI använder en mycket mer avancerad teknik.
* I slutet av 2020 fattade Internet Archive ett strategiskt beslut att helt överge kommersiell programvara (ABBYY) och flytta hela sin OCR-infrastruktur till en öppen mjukvarustack baserad på Tesseract (version 4 och senare 5).
* Tesseract har fyllt sin funktion som industristandard i över 15 år, men dess roll i teknikstacken har förändrats. Idag används det bäst som ett supersnabbt &quot;första-filter&quot; för rena, digitalt skapade PDF-filer, medan den AI-drivna texttolkningen har flyttat till helt andra plattformar. 
* Kostnaden för att tolka en bildsida kan landa på ungefär 0,03 USD (cirka 30 svenska öre) med en flaggskeppsmodell som OpenAI GPT-4o, eller under 0,002 USD (cirka 2 öre) om man använder den mindre modellen GPT-4o-mini. 
Här finns alltså 2020-talets lösning, att anropa en AI-tjänst för OCR-tolkning. Nackdelen är att man inte kan köra GPT-4 lokalt, utan man blir tvungen att anlita OpenAI:s tjänst mot betalning. Men dels är våra boksidor inga hemligheter, som vi behöver frukta ska läcka ut, och dels är prissättningen överkomlig. Varje gång någon trycker OCR-knappen i Wikisource, så skulle Wikimedia Foundation kunna få en räkning på 2 öre, och det har man ju råd med (givet att det inte missbrukas). Den som korrekturläser får förstås avgöra vilket OCR-resultat som är bäst.
Några intressanta länkar:
* Internet Archive, från januari 2020, https://archive.org/developers/ocr.html
* BHL, från juli 2022: https://blog.biodiversitylibrary.org/2022/07/ocr-improvements-early-analysis
* Finebooks, från augusti 2026, https://huggingface.co/blog/finebooks/historical-books-ocr-leaderboard
[[Användare:LA2|LA2]] ([[Användardiskussion:LA2|diskussion]]) 4 september 2026 kl. 17.31 (CEST)

== Fel sida visas ==
Ett par dagar sedan (igår?) upptäckte jag att ett par sidor (s. 176 &amp; 177) i [https://sv.wikisource.org/wiki/Index:Monasteriologia_Sviogothica.djvu verket som jag korrläser] var omväxlade. Alltså bytte jag om dem och laddade upp verket igen till Commons. Allt ser nu bra ut på Commons, &lt;u&gt;men&lt;/u&gt; &lt;b&gt;inte&lt;/b&gt; här på Wikisource. Här ser jag nu samma sida (176) på både sidorna 176 och 177; fast om jag går till sid. 177 och knäpper på &quot;Bild&quot;-länken, då visas den &lt;u&gt;riktiga&lt;/u&gt; sidan 177. Jag hoppades att om jag väntade en dag så skulle det kanske &quot;fixa sig själv&quot;, men det har det inte gjort. Är det någon som vet hur man rättar felet?? [[Användare:Bio2935c|Bio2935c]] ([[Användardiskussion:Bio2935c|diskussion]]) 9 oktober 2026 kl. 23.34 (CEST)

:Pröva att uppdatera genom att tömma cacheminnet, [https://sv.wikisource.org/w/index.php?title=Sida:Monasteriologia_Sviogothica.djvu/215&amp;action=purge]. [[Användare:Thuresson|Thuresson]] ([[Användardiskussion:Thuresson|diskussion]]) 10 oktober 2026 kl. 00.02 (CEST)

::När jag tittar så kommer sidorna i rätt ordning och är rätt numrerade. Dock innehåller sidan 177 endast sidhuvud och sidfot, ingen övrig text. --[[Användare:Gottfried Multe|Gottfried Multe]] ([[Användardiskussion:Gottfried Multe|diskussion]]) 10 oktober 2026 kl. 09.48 (CEST)
::Ja det gjorde jag redan - det första jag försökte faktiskt. Men ... ingen effekt.&lt;br&gt;
::Men NU, efter ytterligare en dag, så fungerar det!! Mystiskt. [[Användare:Bio2935c|Bio2935c]] ([[Användardiskussion:Bio2935c|diskussion]]) 10 oktober 2026 kl. 22.29 (CEST)

== Transkribera text verktyget fungerar inte ==
Varken med Chrome eller Edge, &quot;nya&quot; eller rättade sidor, med Tesseract eller Google. Inte ens på en annan dator. Eller på engelska WS.
Är det bara jag, eller ...? [[Användare:Bio2935c|Bio2935c]] ([[Användardiskussion:Bio2935c|diskussion]]) 21 oktober 2026 kl. 21.59 (CEST)

:Det funkar inte för någon och troligtvis hänger det ihop med viktiga säkerhetsuppdateringar, [https://diff.wikimedia.org/2026/10/21/impact-of-php-vulnerabilities-on-wikimedia-tools-and-services/ wikimedia.org]. [[Användare:Thuresson|Thuresson]] ([[Användardiskussion:Thuresson|diskussion]]) 21 oktober 2026 kl. 22.25 (CEST)</text>
      <sha1>o27xj3qki9hmqta3kyjfqtdajllrzrx</sha1>
    </revision>
    <revision>
      <id>659890</id>
      <parentid>659889</parentid>
      <timestamp>2026-10-21T20:43:31Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Bio2935c</username>
        <id>11474</id>
      </contributor>
      <comment>/* Transkribera text verktyget fungerar inte */ Svar</comment>
      <origin>659890</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="60078" sha1="1bm7s8zyp8f1hv4fe1qoka2sh6is9lu" xml:space="preserve">{| style=&quot;float: right;&quot;
|__TOC__
|}__NEWSECTIONLINK__
=Välkommen till Mötesplatsen=
[[Fil:New library in Turku opened 2.3.2007.jpg|miniatyr|Välkommen]]
Mötesplatsen är det allmänna diskussionsforumet om svenska Wikisource. 

[http://sv.wikisource.org/w/index.php?title=Wikisource:M%C3%B6tesplatsen&amp;action=edit&amp;section=new Skriv ett nytt meddelande under en ny rubrik]

Mötesplatsen är rätt plats för att ansöka om att använda en '''bot''' på projektet. Observera att kortare botkörningar, såsom interwiki, ofta kan göras utan botflagga.

För '''användarnamnsbyten''' gå till [[:m:SRUC|Metas sida för globala användarnamnsbyten]].

To request to run a '''bot''' on Swedish Wikisource, start a thread on this page and describe your bot and what kind of job you would like to do. Note, that minor bot-jobs, such as iw-linking often can be done without botflag.

To request '''change of username/SUL,''' please go to [[:m:SRUC|the request page for a global rename]].

[[Kategori:Wikisource|Mötesplatsen]]

==Gamla diskussioner==
{{Wikisource:Mötesplatsen/Arkiv}}

=Diskussioner=
== Varning: Den här filen kan innehålla skadlig kod. Om du kör den kan din dator skadas.  ==

I just uploaded a djvu file made from a pdf of a book on internet archives. However, when attempting to make the index, the file does not appear on the index page as usual but rather connects to a page (https://sv.wikisource.org/wiki/Fil:H_Sch%C3%BCck_Studier_i_Beowulfsagan_1909.djvu) that states:
Varning: Den här filen kan innehålla skadlig kod. Om du kör den kan din dator skadas. 

I do not understand why this is happening, and would appreciate any help in fixing this problem (and avoiding it in the future if there is something I did wrong).  I have scanned my computer for malicious code and am not getting any indication that the file has anything wrong with it. 
In addition, an online virus scanner give the following results for this file:

File Name: H Schück Studier i Beowulfsagan 1909.djvu&lt;br&gt;
File Size: 4.741485MB&lt;br&gt;
File Type: Unknown&lt;br&gt;
Scan Status: Finished&lt;br&gt;
Scan Date: 2025-01-05 12:15:27&lt;br&gt;
Scanning Engine &lt;br&gt;

Scan Result&lt;br&gt;
IPQS Internet Security Suite Clean&lt;br&gt;
IPQS Byte Checks Clean&lt;br&gt;
IPQS Malicious Code Scanner Clean&lt;br&gt;
IPQS Emerging Threats Clean&lt;br&gt;
IPQS Malicous Network Activity Clean&lt;br&gt;
IPQS Threat Defender Clean&lt;br&gt;
IPQS Foreign Entity Checker Clean&lt;br&gt;

I do notice on Wikimedia Commons 
&lt;bdi&gt;[https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/5/52/H_Sch%C3%BCck_Studier_i_Beowulfsagan_1909.djvu Original file]&lt;/bdi&gt; (1,752 × 2,676 pixels, file size: 4.52 MB, MIME type: image/vnd.djvu, 60 pages)

SV Wikisource file that index is referencing: [https://sv.wikisource.org/wiki/Fil:H_Sch%C3%BCck_Studier_i_Beowulfsagan_1909.djvu]
(0 × 0 pixlar, filstorlek: 4,52 Mbyte, MIME-typ: image/vnd.djvu)

So I do not know what is happening here. Looks like I am dead in the water for this project for the time being.

Thanks for any assistance in this matter.

[[Användare:PWidergren|PWidergren]] ([[Användardiskussion:PWidergren|diskussion]]) 5 januari 2025 kl. 18.45 (CET)

:Kan ha varit ett ccheproblem. Fungerar det nu för dig? [[Användare:Thurs|Thurs]] ([[Användardiskussion:Thurs|diskussion]]) 5 januari 2025 kl. 23.18 (CET)
::Ja. Det går nu. Tack.
::[[Användare:PWidergren|PWidergren]] ([[Användardiskussion:PWidergren|diskussion]]) 6 januari 2025 kl. 00.54 (CET)

== Tillägg som inte passar att kopiera rätt in ==

I Capitaine Ekebergs resa finns [[Capitaine Carl Gustav Ekebergs ostindiska resa, åren 1770 och 1771/Rättelser|ett tillägg]] till [[Sida:Capitaine Carl Gustav Ekebergs ostindiska resa, åren 1770 och 1771.djvu/56|sidan 38]] som inte passar att kopiera rakt in såsom det är skrivet. Jag valde att göra en fotnot och lägga in tillägget där. Alternativt skulle man kunna skriva om tillägget minimalt till en fullständig mening. Nån som har andra tankar om hur detta kunde lösas? [[Användare:Belteshassar|Belteshassar]] ([[Användardiskussion:Belteshassar|diskussion]]) 9 januari 2025 kl. 14.10 (CET)

:I [[Sida:Berzelius Bref 10.djvu/22|Berzelius Brev]] gjorde jag så att man i texten kunde klicka sig vidare till ett separat avsnitt för tillägg (133 olika punkter). Att göra så i ditt exempel är väl lite överdrivet när det bara fanns ett enda tillägg. [[Användare:Thuresson|Thuresson]] ([[Användardiskussion:Thuresson|diskussion]]) 9 januari 2025 kl. 17.25 (CET)

== Hur göra text i bilder mer tillgänglig? ==

Jag har dragit igång ett nytt ambitiöst transkriberingsprojekt för en 1700-talshandskrift. [[Sida:En kort beskrifvning uppå en ostindisk resa till Canton uthi Chinah - Carl Fredrich von Schantz - KB M292.pdf/6|Titeluppslaget]] är en vacker teckning men har också en del textbeskrivningar som jag skulle vilja göra tillgängliga för den som inte kan läsa 1700-talsstil. En tanke jag hade var att använda s.k. [[mw:Extension:ImageMap|image map]] för att skapa ett &quot;tooltip&quot;. Länkarna skulle antingen kunna gå till ett odefinierat ankare på sidan, eller till filbeskrivningssidan (alltså det förväntade beteendet när man klickar på en bild). [https://sv.wikisource.org/w/index.php?title=Anv%C3%A4ndare:Belteshassar/Sandl%C3%A5da&amp;oldid=586703 Exempel i min sandlåda]. Andra idéer på hur texten kan göras mer tillgänglig? [[Användare:Belteshassar|Belteshassar]] ([[Användardiskussion:Belteshassar|diskussion]]) 22 januari 2025 kl. 12.20 (CET)

:Okej, inga svar efter en dag. Då får jag väl säga att ...&lt;br&gt;
:Det ser ju ut som om det fungerar, men (i min åsikt förstås) är det mer komplicerat än nödigt. Om det var jag som gjorde det, så skulle jag bara skriva nånting i texten under bilden som innehåller vad det står på bilden. T.ex. &quot;Bilden innehåller text: Farwatnet till Canton 2 mihl, Hamnen hwaräst Skeppen ligga, Inloppet till hamnen, ...&quot;. Då blir det väl sökbart åtminstone, och om man vill veta precis var på bilden det står så är det nog inte så svårt att hitta. [[Användare:Bio2935c|Bio2935c]] ([[Användardiskussion:Bio2935c|diskussion]]) 23 januari 2025 kl. 20.58 (CET)
::Du har en poäng. Jag gjorde ett försök att placera texten ungefär rätt. Tror det får bli bra för nu. Tack. [[Användare:Belteshassar|Belteshassar]] ([[Användardiskussion:Belteshassar|diskussion]]) 24 januari 2025 kl. 10.34 (CET)

:Jag tror inte att image map egentligen är det du är ute efter. Är det inte istället [[:en:Template:Annotated image]] med exempel på [[:en:Template:Annotated image/Extinction]]? [[Användare:Thuresson|Thuresson]] ([[Användardiskussion:Thuresson|diskussion]]) 23 januari 2025 kl. 21.16 (CET)
::Ja, det är förstås en möjlighet, men lite synd att täcka över den vackra handskriften med annoteringar. Nåväl, jag valde den enklare vägen den här gången. Kanske provar det en annan gång Tack. [[Användare:Belteshassar|Belteshassar]] ([[Användardiskussion:Belteshassar|diskussion]]) 24 januari 2025 kl. 10.35 (CET)

== Mallen {{mall|antikva}} eller &lt;tt&gt;&lt;nowiki&gt;&lt;tt&gt;&lt;/tt&gt;&lt;/nowiki&gt;&lt;/tt&gt; ==
För texter i frakturstil med låneord i antikva, är det numera bättre att använda mallen {{mall|antikva}} än den gamma standarden med fast teckenbredd? Borde vi uppdatera [[WS:Redigering#Teckenuppsättning och typsnitt]] med hänvisning till mallen? [[Användare:Belteshassar|Belteshassar]] ([[Användardiskussion:Belteshassar|diskussion]]) 29 januari 2025 kl. 12.50 (CET)

:Jag har inget &quot;svar&quot;, men jag har undrat samma sak. Och ofta är det inte så enkelt att verket bara innehåller två stiler.
:[https://sv.wikisource.org/wiki/Sida:Ingwar_Widtfarne.pdf/13 Här] t.ex. har vi en sida med (1) fraktur (det mesta), (2) schwabacher (för text med lite &quot;mer&quot; betoning), (3) antikva (för &quot;främmande&quot; ord, t.ex.) och (4) kursivt (referenser eller text i latin, t.ex.). {2} Jämfört med fraktur så är schwabacher lite fetare (mer bläck) och lite bredare. Sidan om teckenuppsättning (ovan) säger att man borde ange det med kursivering; men det är ju något helt annat här som &lt;i&gt;redan är kursiverat&lt;/i&gt;. Skulle man använda &lt;b&gt;fetstil&lt;/b&gt; kanske? Ja kanske, men (i min åsikt förstås) blir det &lt;b&gt;alltför svart&lt;/b&gt;; ett &quot;bang&quot; i ögat. I verket har jag använt {{Mall|spärrat}}; inte perfekt, men jag vet inte ens vad &quot;det bästa&quot; skulle vara. {3} Antikva mallen använde jag för ord tryckta i antikva, men ... det ser {{ant|lite konstigt}} ut (alltså nästan som om det vore mindre viktigt), eftersom bokstäverna också blir lite mindre. {4} Och (till sist) kursiv: borde det vara &quot;bara&quot; &lt;i&gt;kursiv&lt;/i&gt; eller {{ant|&lt;i&gt;antikva plus kursiv&lt;/i&gt;}}. Jag tycker (tyckte) att det sista ser bättre ut (mer lika originalet).
:Ja, inga svar, men jag skulle också uppskatta några visa ord från &lt;b&gt;er alla&lt;/b&gt;. Vad gör de som arbetar på engelska eller tyska, t.ex.? [[Användare:Bio2935c|Bio2935c]] ([[Användardiskussion:Bio2935c|diskussion]]) 1 februari 2025 kl. 08.32 (CET)
::A couple of thoughts:
::1. &lt;nowiki&gt;&lt;tt&gt;&lt;/nowiki&gt; is considered depricated and triggers lint errors.
::Cf. https://phabricator.wikimedia.org/T26529
::2.  Simply adding font-size:110% to the &lt;nowiki&gt;&lt;span&gt;&lt;/nowiki&gt; of code in the antikva template increases the size of the serif font so that it is about the size of the default font. Changes in the template will, however, globally change the look of the text everytime the template has been used in the past by other people for other texts, but perhaps this is something that needs to done or at least would not cause much harm to do, and perhaps be an improvement.  Cursive could be added at the template level for that matter too, if there is any sort of consensus about how antikva should look.
::[[Användare:PWidergren|PWidergren]] ([[Användardiskussion:PWidergren|diskussion]]) 1 februari 2025 kl. 12.54 (CET)
::Norska wikisource verkar använda [[:no:Mal:Antikva|Mal:Antikva]]; tyskarna använder vad jag kan se &lt;nowiki&gt;&lt;tt&gt;&lt;/tt&gt;&lt;/nowiki&gt;; danskarna vet jag inte vad de använder; finska behärskar jag inte bra nog för att kolla och så mycket engelska texter satta i frakturstil finns nog inte. [[Användare:Belteshassar|Belteshassar]] ([[Användardiskussion:Belteshassar|diskussion]]) 1 februari 2025 kl. 21.57 (CET)
:::Jag tittade på norska mallen, och den är inte samma som den svenska. Istället ställer den bara texten inom &lt;nowiki&gt;&lt;tt&gt;&lt;/tt&gt;&lt;/nowiki&gt;-taggar. :-( [[Användare:Bio2935c|Bio2935c]] ([[Användardiskussion:Bio2935c|diskussion]]) 2 februari 2025 kl. 01.42 (CET)

== Att referera till artiklar ==

Hej, jag är ny medlem här, hittade nyligen in hit till Wikisource och blev glatt överraskad av detta arbete!

Till mina frågor, så undrar jag hur artiklar refereras till på bästa vis? 

I det inloggade läget, ser jag att man kan få en permanent länk för den artikel man besöker. Exempelvis Karin Boye ger: https://sv.wikisource.org/w/index.php?title=F%C3%B6rfattare:Karin_Boye&amp;oldid=519251

Hur pass beständiga/permanenta är dessa länkar? Är det klokare att använda Wikidata-objektet, för att på så vis slå upp korrekt URL? [[Användare:LetteredPoet|LetteredPoet]] ([[Användardiskussion:LetteredPoet|diskussion]]) 5 februari 2025 kl. 20.32 (CET)

:Välkommen! Permanentlänken är till för att länka en specifik version av en sida, vilket är bra om du vill visa hur den såg ut just när du besökte den. Enda sättet att bryta länken är om en administratör skulle radera versionen/sidan, vilket är osannolikt för den du länkade.
:Wikidata-objekt är också beständiga, men de pekar alltid på senaste versionen av sidan.
:I de allra flesta fall funkar den vanliga url:en lika bra, men om en sida har flyttas så kanske url:en går till en omdirigering eller grensida i framtiden. Båda dina förslag undviker det. [[Användare:Belteshassar|Belteshassar]] ([[Användardiskussion:Belteshassar|diskussion]]) 5 februari 2025 kl. 22.16 (CET)
::Okej, tack för förklaringen! Så även om sidan flyttas, så kommer permalänken peka rätt? Och bara om sidan raderas så blir permalänken oanvändbar [[Användare:LetteredPoet|LetteredPoet]] ([[Användardiskussion:LetteredPoet|diskussion]]) 13 februari 2025 kl. 20.42 (CET)

== Lutheri Catechismus på Lenape (Delaware) ==
''Tråd flyttad från [[Wikisourcediskussion:Mötesplatsen]]'' [[Användare:Belteshassar|Belteshassar]] ([[Användardiskussion:Belteshassar|diskussion]]) 11 februari 2025 kl. 11.32 (CET)

För den händelse att fler är intresserade, så vill jag nämna att jag har
påbörjat arbetet att OCR-läsa [[Johannes Campanius]] översättning av Luthers
lilla katekes till [[Lenape]] (eller det Americansk-Virginske språket som han
själv kallade det. Jag har ett exemplar av faksimilutgåvan från 1930-talet,
men den förlaga jag utgår från har jag laddat ned från [Litteraturbanken]:
Eftersom originalet återger den svenska texten i frakturstil och lenape-
texten i antikva använder jag [[Tesseract]] som jag tycker klarar frakturen
bra.--[[Användare:SM5POR|SM5POR]] ([[Användardiskussion:SM5POR|diskussion]]) 11 februari 2025 kl. 10.40 (CET)

=== Tryckstilar och markup ===

Jag är typsnitts-nörd och försöker mig samtidigt på att sampla de typsnitt
som används i förlagan i syfte att extrahera dem som ttf- eller otf-filer,
Jag vet inte om markup av fraktursatta ord är av intresse för Wikisource,
men jag gör det alltså för min egen skull, eftersom jag vill utveckla en
fungerande rutin för detta att senare bearbeta KB:s tidningsarkiv med (jag
är inte helt nöjd med KB:s egen OCR-läsning, särskilt med tanke på deras
val av ordlistor för automatisk korrekturläsning, vilket har lett till
sådana besynnerligheter som en greve Laserstråle omnämnd i [[Aftonbladet]]
på 1850-talet.--[[Användare:SM5POR|SM5POR]] ([[Användardiskussion:SM5POR|diskussion]]) 11 februari 2025 kl. 10.40 (CET)

:Förutom att undvika dubbelarbete är mitt syfte med denna anmälan att få tips om Formatteringsprocessen då jag eftersträvar en så originaltrogen inläsning som möjligt, vilket alltså verkar strida mot praxis på Wikisource. Min plan är därför att göra formatteringen efterredigerbar,,  t.ex med användning av CSS. Då kan jag t.ex. lägga in markeringar av sidbrott men filtrera bort dem för användning på Wikisource.--[[Användare:SM5POR|SM5POR]] ([[Användardiskussion:SM5POR|diskussion]]) 11 februari 2025 kl. 22.37 (CET)

=== Placering ===

Frågan är kanske för tidigt ställd, men jag undrar om ett sådant verk hör
hemma på svenska Wikisource, gemensamma språkneutrala www.wikisource.org
eller någon annanstans (del.wikisource.org)? Jag delar givetvis gärna med
mig av resultatet till såväl projekt Runeberg som Gutenberg om de vill ha
det. Kanske [[Gutenberg Proofreaders]] vill hjälpa till med korrläsningen?--[[Användare:SM5POR|SM5POR]] ([[Användardiskussion:SM5POR|diskussion]]) 11 februari 2025 kl. 10.40 (CET)

:@[[Användare:SM5POR|SM5POR]]: Jag flyttade tråden hit där innehållsdiskussioner passar bättre. Intressant projekt du håller på med.
:Min spontana tanke om placering är att verket främst har ett värde p.g.a. översättningen till Lenape (jmf. t.ex. med [[Ingwar Widtfarne/Ingwars Saga]] som jag tycker platsar här eftersom det är översättningen till svenska som är mest intressant). Vad jag vet finns det inget lämpligt projekt för del, unm eller umu, – och det är nog osannolikt att ett startas då det inte ens finns en Wikipedia-version – så flerspråkiga Wikisource är nog det bästa hemmet för ditt projekt. [[Användare:Belteshassar|Belteshassar]] ([[Användardiskussion:Belteshassar|diskussion]]) 11 februari 2025 kl. 11.41 (CET)
::@[[Användare:Belteshassar|Belteshassar]]Tack för flytten. Jag fattar mig kort just nu eftersom jag är inloggad via mobilen i dinarie atorstället för min ordinarie dator--[[Användare:SM5POR|SM5POR]] ([[Användardiskussion:SM5POR|diskussion]]) 11 februari 2025 kl. 22.18 (CET)
:::Jag väckte faktiskt frågan pom ett möjligt incubator'prroojekt för Lenape och fick svaret  att fet redan fanns ett för unami och [[“Att möta dig“|att]] ett för munsee kunde övervägas, jag är okunnig om skillnaden mellan de två språken och benämner  dem därför kollektivt som Lenape,min tanke med OCR-läsningenn är just att stödja dessa projekt, frågan är tidigt ställd som sagt och vi hinner återkomma till den inn jagg har några färdiga filer att ladda uuuoo.-‐[[Användare:SM5POR|SM5POR]] 
([[Användardiskussion:SM5POR|diskussion]]) 12 februari 2025 kl. 07.40 (CET)

=== Skyddstider och omfång ===

Frågan om skyddstider kan tyckas överspelad eftersom Campanius dog redan 1683.
Mitt tryckta exemplar är dock ur faksimilutgåvan från 1930-talet, och den innehåller en efterskrift av riksbibliotekarien Isak Collijn (1875-1949), hans upphovsrätt till den löpte ut 2019 enligt nu gällande regler, och jag minns att jag före 2019 övervägde att anmäla boken som kandidat för inskanning via projekt Gutenberg Canada (som inte beaktar någon 70-årig skyddstid utan bara Bernunionens 50-åriga dito) av just detta skäl. Inskanningen från Litteraturbanken verkar dock bara innehålla originalet från 1600-talet, så den ska inte utgöra något problem. Min som vanligt för tidigt ställda fråga är nu om Collijns informativa efterskrift är tillräckligt intressant för svenska Wikisource att ta med i detta OCR-arbete, och om det i så fall finns några upphovsrättsliga gränsfall kvar att ta hänsyn till.--[[Användare:SM5POR|SM5POR]] ([[Användardiskussion:SM5POR|diskussion]]) 13 februari 2025 kl. 14.34 (CET)

:Collijns efterskrift är väl absolut intressant nog för att platsa. Jag kan inte reglerna exakt, men verket ska vara fritt från amerikansk upphovsrätt också (publicering + 95 år). Ännu så länge omfattas verk från 1930-talet, men det kanske finns några undantag som kan tillämpas? [[Användare:Belteshassar|Belteshassar]] ([[Användardiskussion:Belteshassar|diskussion]]) 13 februari 2025 kl. 15.31 (CET)
::Då verkar den enkla lösningen vara att köra på, men att göra en partiell publicering med utrymme för att lägga till Collijn 2044 eller när det blir.--[[Användare:SM5POR|SM5POR]] ([[Användardiskussion:SM5POR|diskussion]]) 15 februari 2025 kl. 11.25 (CET)

== Administratörsval ==

För allas kännedom så har jag nominerat mig själv till administratör här: [[Wikisource:Administratörer#Användare:Belteshassar]]. Ni som är aktiva på projektet får gärna gå dit och lägga er röst för eller emot. [[Användare:Belteshassar|Belteshassar]] ([[Användardiskussion:Belteshassar|diskussion]]) 23 februari 2025 kl. 14.01 (CET)

== Dålig ordning i indexkategorierna ==

En sak som stör mig är den dåliga ordningen i indexkategorierna. Jag var osäker på om jag borde ta upp det eller om det bara är jag som tycker det är dålig stil, med tanke på att ingen annan här har sagt något, men de andra kanske väntade på att någon annan skulle säga något. Iallafall, om att man kan lägga till kategorier genom fälten nedan togs upp i [[Wikisource:Mötesplatsen/Arkiv 2019#Kategorier på indexsidorna|detta meddelande från 2019]] men funktionen verkar ha problem. Ta till exempel [[:Kategori:Validerade index]], där över en tredjedel av indexen hamnar under bokstaven V bara för att Validerade börjar på den bokstaven. Samma sak med de andra indexkategorierna där en massa index hamnar under bokstäverna E, I och K. Vore det bättre om man lade till kategorier manuellt, utan att använda fälten, eller finns det något tekniskt någon ska göra med själva sajten så att säga, så att indexen sorteras rätt? [[Användare:Grey ghost|Grey ghost]] ([[Användardiskussion:Grey ghost|diskussion]]) 3 maj 2025 kl. 16.55 (CEST)

:Jag har bara kollat översiktligt men det verkar som att de index-sidor som &quot;ligger fel&quot; är sådana som är skapade efter 2019 och där inte kategori har lagts in för hand utan där endast textfältet för kategori på index-sidan har använts. [[Användare:Thuresson|Thuresson]] ([[Användardiskussion:Thuresson|diskussion]]) 3 maj 2025 kl. 18.56 (CEST)
::Jag har också stört mig på detta och brukar därför lägga kategorierna i anteckningfältet i stället. Har klickat runt lite på andra Wikisourceprojekt och sett att de har en dropdown för status som sätter kategorierna korrekturlästa/validerade index etc. De verkar inte använda andra kategorier på index, men på danska finns samma bugg (nån hade felaktigt satt kategorier ämnade för verk på en indexsida). [[Användare:Belteshassar|Belteshassar]] ([[Användardiskussion:Belteshassar|diskussion]]) 3 maj 2025 kl. 21.10 (CEST)
:::Nej, Grey ghost, det är inte bara du som tycker att det är &quot;dålig stil&quot;. Jag har också märkt det, men eftersom ingen annan har sagt nånting så antog jag att det var sett som ett &quot;mindre&quot; fel. Men nu ...&lt;br&gt;
:::Eftersom Thurs skrev i 2019 &quot;&lt;i&gt;där kategorierna &lt;b&gt;ska&lt;/b&gt; läggas&lt;/i&gt;&quot; så tycker jag att det &lt;u&gt;borde&lt;/u&gt; fungera också. Men finns det någon, här eller annanstans, som ens vet &lt;u&gt;var&lt;/u&gt; felet ligger? Vi är ju inte alla tekniska här, men om vi visste vilket skript det är som går fel, så kanske någon kan hitta en lösning.&lt;br&gt;
:::Eller skulle det vara bättre om vi kunde använda &quot;Status&quot;-idén istället? [[Användare:Bio2935c|Bio2935c]] ([[Användardiskussion:Bio2935c|diskussion]]) 4 maj 2025 kl. 00.11 (CEST)
::::Tror inte det finns så mycket vi kan göra på wikin mer än att kringgå det. Problemet är [[phab:T299824|rapporterat i phabricator]], men det är en rätt lång backlog så det ligger nog inte så högt på WMF:s priolista. [[Användare:Belteshassar|Belteshassar]] ([[Användardiskussion:Belteshassar|diskussion]]) 4 maj 2025 kl. 07.54 (CEST)
:::::Och det är inte bara indexkategorierna ser jag nu utan även ursprungskategorierna. Ser man i till exempel [[:Kategori:Eget arbete]] ser man en massa index under bokstaven E. Det har blivit rapporterat nu så vi får se om allt blir löst, om inte får vi lägga till kategorier på det gamla sättet. [[Användare:Grey ghost|Grey ghost]] ([[Användardiskussion:Grey ghost|diskussion]]) 5 maj 2025 kl. 22.00 (CEST)
::::::Rätt säker på att jag hittat felet i koden. Har skickat in [[gerrit:1152372|en patch]] för det. / [[:User:Lokal_Profil|Lokal]][[Special:Contributions/Lokal_Profil|_]][[:User_talk:Lokal_Profil|Profil]] 30 maj 2025 kl. 23.59 (CEST)
:::::::Fixen sjösattes 1 juli och jag har testat att den funkar. Observera att sidor som redan har kategoriserats inte kategoriseras om utan en [[mw:Help:Dummy_edit#Null_edit|null edit]]. jag prövade att bara rensa cachen (purge) vilket inte gav resultat.
:::::::Ska se om jag fixa med min bot så att den uppdaterar de [[:Kategori:Index_efter_status|kategorierna för index-status]]. Pinga här om det finns någon ytterligare kategori som bör få den behandlingen. / [[:User:Lokal_Profil|Lokal]][[Special:Contributions/Lokal_Profil|_]][[:User_talk:Lokal_Profil|Profil]] 2 juli 2025 kl. 23.16 (CEST)
::::::::Kör på alla i [[:Kategori:Index]] så missas garanterat ingen. / [[:User:Lokal_Profil|Lokal]][[Special:Contributions/Lokal_Profil|_]][[:User_talk:Lokal_Profil|Profil]] 2 juli 2025 kl. 23.47 (CEST)

== Mindre färgjustering i titelmallarna ==

Jag har tittat ytterligare på att göra Wikisource mer kompatibel för de som använder Dark-mode (inställningar-&gt;utseende-&gt;färg-&gt;mörk). En av de icke-kompatibla mallar som läsare oftast möter är {{mall|Titel}}. Det enklaste sättet att fixa mallen är att justera till färgnyanser som MediaWiki redan känner till. Det innebär dock en viss ändring mot hur det ser ut idag, även för de som inte använder dark-mode. Vill därför kolla om ni är ok med skiftet, eftersom jag inte vet hur noggrant färgerna som används idag kan ha diskuterats tidigare.

Resultatet/skillnaden kan ni se på [[Användardiskussion:Lokal Profil/test]]. Testa gärna att växla till mörkt läge för att se hur det blir även där. / [[:User:Lokal_Profil|Lokal]][[Special:Contributions/Lokal_Profil|_]][[:User_talk:Lokal_Profil|Profil]] 13 juli 2025 kl. 19.58 (CEST)

:Man kan även kolla in dark-mode genom att lägga på &lt;code&gt;?vectornightmode=1&lt;/code&gt; på url:en av en sida man besöker. / [[:User:Lokal_Profil|Lokal]][[Special:Contributions/Lokal_Profil|_]][[:User_talk:Lokal_Profil|Profil]] 14 juli 2025 kl. 00.25 (CEST)
::Då ingen svarat och de visuella skillnaderna är tämligen små så genomför jag nu ändringen. I den uppdateringen tar jag med en hel del andra förbättringar vilkq inte syns utåt, så om färgen är ett problem senare så kan den delen lätt åtgärdas. / [[:User:Lokal_Profil|Lokal]][[Special:Contributions/Lokal_Profil|_]][[:User_talk:Lokal_Profil|Profil]] 27 juli 2025 kl. 21.46 (CEST)

== Skillnad på nordiska Wikisource och andra språkversioner ==

Jag har den klassiska vektorn, alltså vektorn från 2010, på samtliga wikiprojekt. När jag använder den klassiska vektorn på Wikipedia, Wikidata och Commons står &quot;Specialsidor&quot; i spalten till vänster, men inte Wikisource, Wikiquote och Wiktionary. Annorlunda var det i våras, så syntes det. Vad mera är, specialsidor syns i vänsterspalten på engelska, franska, italienska och spanska Wikisource. Men inte i de svenska eller heller norska, danska och isländska språkversionerna. Varför har det ändrats på nordiska Wikisource? Kan det ändras tillbaka i framtiden av den tekniska ledningen, eller kan jag ändra det själv genom &quot;Inställningar&quot; åtminstone på svenska Wikisource? [[Användare:Grey ghost|Grey ghost]] ([[Användardiskussion:Grey ghost|diskussion]]) 8 augusti 2025 kl. 21.10 (CEST)

:Vilka länkar som visas där definieras på sidan [[MediaWiki:Sidebar]]. Om vi är överens om tillägg vi vill göra så kan nog en administratör här genomföra dem. [[Användare:Belteshassar|Belteshassar]] ([[Användardiskussion:Belteshassar|diskussion]]) 10 augusti 2025 kl. 17.53 (CEST)

::Hur många ska vara överens, räcker det med oss två? Jag är med på det, om du tycker det är okej och det räcker med oss kan du genomföra det, om det stämmer enligt [[Wikisource:Administratörer|den här sidan]] att du är administratör. Det är ju en riktlinje att vara djärv, och jag tror inte att någon skulle bli missnöjd över att det skulle synas i spalten. [[Användare:Grey ghost|Grey ghost]] ([[Användardiskussion:Grey ghost|diskussion]]) 10 augusti 2025 kl. 19.50 (CEST)
:::Eftersom det påverkar hur Wikisource ser ut för alla användare så tycker jag vi kan ge förslaget några dagar innan vi inför det så folk hinner se diskussionen och framföra eventuella synpunkter. Förslaget, om jag tolkar dig rätt, är alltså att i menyn till vänster (kallas &quot;Huvudmeny&quot; om man använder senaste utseendet) under &quot;Stöd Wikimedia&quot; lägga till &quot;Specialsidor&quot; som då skall länka till [[Special:Specialsidor]]. Är det rätt uppfattat? Jag låter frågan ligga här några dagar och om ingen protesterar så kan jag eller någon annan administratör genomföra ändringen. [[Användare:Belteshassar|Belteshassar]] ([[Användardiskussion:Belteshassar|diskussion]]) 11 augusti 2025 kl. 09.37 (CEST)
::::Det är så jag tänkt mig det. Har tillräckligt med tid gått för att det ska genomföras? [[Användare:Grey ghost|Grey ghost]] ([[Användardiskussion:Grey ghost|diskussion]]) 31 augusti 2025 kl. 21.35 (CEST)
:::::Utfört. [[Användare:Belteshassar|Belteshassar]] ([[Användardiskussion:Belteshassar|diskussion]]) 1 september 2025 kl. 11.47 (CEST)
::::::Tack så mycket! [[Användare:Grey ghost|Grey ghost]] ([[Användardiskussion:Grey ghost|diskussion]]) 1 september 2025 kl. 21.55 (CEST)

== Kulturkanon ==

Jag tog mig friheten att skapa en [[:Kategori:En kulturkanon för Sverige|kategori]] för verk som ingår i förslaget till en svensk kulturkanon. Tänker att det kan vara en bra chans att synliggöra att vi faktiskt har många av verken på Wikisource. Däremot vet jag inte riktigt hur kategorin kan passas in i kategoriträdet så förslag på hur det kan lösas är välkomna. Finns det andra förslag på hur verk ur kanon kan lyftas fram så tar jag gärna emot dem också. Till sist: I förslaget finns ett antal verk som skulle platsa här men som vi ännu inte har. Kanske någon känner sig manad att lägga till dem. [[Användare:Belteshassar|Belteshassar]] ([[Användardiskussion:Belteshassar|diskussion]]) 2 september 2025 kl. 23.15 (CEST)

:jag har ingen bild framför mig av hur kategoriträdet ser ut, så jag började
:leta efter &quot;samlingsverk&quot; i hopp om att hitta någon kategori för sådana men
:fann tyvärr ingen. En kanon är iofs inte ett samlingsverk, men det är ändå
:en lista över verk, och som kategori bör den ligga bredvid samlingsverk,
:antologier, bibliografier och liknande. Är detta till någon hjälp?--[[Användare:SM5POR|SM5POR]] ([[Användardiskussion:SM5POR|diskussion]]) 3 september 2025 kl. 16.30 (CEST)

== Kategori: 1900-talets verk ==

Okej, inte bara 1900-talet, men också 1800-, 1700-, 1600- etc. Och vad jag undrar är: Vilka årtal skall vara med i en sådan kategori? &lt;br&gt;
Det finns ju också kategorier för 1910-, 1920-, 1930-, etc. så det skulle väl vara rimligt att &quot;1900-talets verk&quot; skulle vara för verk som skapades mellan 1900 och 1909 (inklusive). Samma sak för 1800-talet, och 1700-talet. Men när vi kommer tillbaka till 1600-talet så finns det inte kategorier för all 16x0-tal (ännu, åtminstone). Och för 1500-talet och 1400-talet så finns det inga andra alls, bara xx00-talet. Och även äldre? Ingenting.

Så om vi har ett verk från, t.ex., 1745, så skall det väl vara med i kategorien för 1740-talet. Men skall den också vara med i &quot;1700-talet&quot;? Eller är &lt;i&gt;det&lt;/i&gt; exklusivt för 1700-1709? &lt;br&gt;
Det kan ju också hända att man inte vet precis när verket utkom, bara någon gång 1700-1799. Blir det då okej att använda &quot;1700-talets verk&quot;? Eller ...? &lt;br&gt;
Är det någon som tror sig förstå hur det borde fungera? Kan du skriva nåt? [[Användare:Bio2935c|Bio2935c]] ([[Användardiskussion:Bio2935c|diskussion]]) 30 september 2025 kl. 09.17 (CEST)

:1900-talets verk är förstås verk från perioden 1900 till 1909. Verk som är från ett okänt årtal ska överhuvud inte kategoriseras efter år. Och det är väl inte nödvändigt att skapa kategorier för mycket längre tillbaka än 1500-talet, [[:Kategori:Verk från medeltiden]] finns ju att använda? [[Användare:Thuresson|Thuresson]] ([[Användardiskussion:Thuresson|diskussion]]) 2 oktober 2025 kl. 22.02 (CEST)
::Så vad tycker du om [[:Kategori:1500-talets verk]] och de verk som är med där? Och [[:Kategori:1600-talets verk]]? [[Användare:Bio2935c|Bio2935c]] ([[Användardiskussion:Bio2935c|diskussion]]) 3 oktober 2025 kl. 06.10 (CEST)

== Wikisource Reader ==

(Sporadisk användare här, så ursäkta eventuella felformuleringar och misstag.)

I en telegramgrupp med GLAM-fokus flaggades för att ''[https://cis-india.github.io/wikisource-reader-app/ Wikisource Reader]'' släppts, och [https://translatewiki.net/wiki/Translating:Wikisource_Reader kan översättas via translatewiki.net]. Glad i hågen kastade jag mig över det och översatte allt, men dubbelkoll och korr uppmuntras då jag inte har full koll på alla termer och funktioner.

Efter att jag översatt allt kom jag på att det kanske är bra att ladda ned appen och testa den, och det funkade utan problem och förhoppningsvis kommer översättningarna med vid nästa import då de sker måndagar och torsdagar. Spontant laddade jag ned och började lyssna på '''[[Till jordens medelpunkt]]''' av Jules Verne, och insåg att det kommer bli en spännande upplevelse då språkmotorn lämnar en del att önska. Innehållsförteckningen växlade mellan att kunna och inte kunna läsa romerska siffror, så det var både I som bokstav, II som två och VI som ord. Krångliga och sammansatta ord bokstaverades men däremellan låter det om än datorröst så ändå något så när hanterbart. Har någon härifrån testat? Går det att göra något med texterna för att förbättra uppläsningen? Kan det jobb Wikimedia Sverige (ping @[[Användare:Sebastian Berlin (WMSE)|Sebastian Berlin (WMSE)]] och @[[Användare:Viktoria Hillerud (WMSE)|Viktoria Hillerud (WMSE)]] ) gör med Wikispeech användas för att göra uppläsningen angenämare och mer konsekvent? /[[Användare:Haxpett|Haxpett]] ([[Användardiskussion:Haxpett|diskussion]]) 14 oktober 2025 kl. 14.45 (CEST)

== Wikisource Loves Proofreading Campaign 2025 ==

På [[m:Wikisource Loves Proofreading Campaign 2025]] beskrivs en kampanj som ska locka fler att korrekturläsa i Wikisource, från 20 december 2025 till 20 februari 2026. Det behövs &quot;ambassadörer&quot; (faddrar) på respektive språk, som tar hand om de nykomlingar som värvas. Läs på! [[Användare:LA2|LA2]] ([[Användardiskussion:LA2|diskussion]]) 9 november 2025 kl. 22.09 (CET)

== Request for bot flag ==

Hi, apologies for writing in English. I'd like to request a bot flag for my [[User:TenshiBot|bot]], which would fix [[mw:Help:Extension:Linter|Linter]] errors on this wiki. [[Användare:Tenshi Hinanawi|Tenshi Hinanawi]] ([[Användardiskussion:Tenshi Hinanawi|diskussion]]) 11 februari 2026 kl. 18.13 (CET)

:Thank you for your interest. Given your bot’s long edit history on enwp I’m leaning towards granting your request immediately. However, could you perhaps share some examples of the types of edits your bot would do? Do you have any estimate on how many pages on this wiki currently have linter errors that the bot could fix? [[Användare:Belteshassar|Belteshassar]] ([[Användardiskussion:Belteshassar|diskussion]]) 12 februari 2026 kl. 00.41 (CET)
::Looking at the [[Special:LintErrors|stats]], there's around 42,691 lint errors in total. At the moment, the bot could fix misnests (1,706 errors) and obsolete HTML tags (35,781 errors), but not missing end tags (2,661) or stripped tags (194), so about 37,487 that it could fix. For an example, [[w:en:Special:Diff/1337710804|misnests]], [[w:en:Special:Diff/1329973339|obsolete HTML tags (with some other stuff being fixed, not by bot)]]. [[Användare:Tenshi Hinanawi|Tenshi Hinanawi]] ([[Användardiskussion:Tenshi Hinanawi|diskussion]]) 12 februari 2026 kl. 02.24 (CET)
:::Not-an-expert here, but I peeked at your &quot;obsolete tags&quot; link and saw &lt;nowiki&gt;&lt;p&gt;&lt;/nowiki&gt; tags being replaced by &lt;nowiki&gt;{{pb}}&lt;/nowiki&gt; templates. Is this a legit thing to do? It is my understanding that &lt;nowiki&gt;&lt;p&gt;&lt;/nowiki&gt; denotes a new block/paragraph, whereas the &lt;nowiki&gt;{{pb}}&lt;/nowiki&gt; template (which doesn't exist in this Swedish Wikisource, btw) inserts (somehow, I didn't look at the details) a page break. These, it seems to me, are not the same. [[Användare:Bio2935c|Bio2935c]] ([[Användardiskussion:Bio2935c|diskussion]]) 12 februari 2026 kl. 06.32 (CET)
::::&lt;nowiki&gt;&lt;p&gt;&lt;/nowiki&gt; tags aren't obsolete, though they were causing a different type of error (missing end tags) which it's easier to use a find/replace script to replace them with &lt;nowiki&gt;{{pb}}&lt;/nowiki&gt; if none of them have any closing &lt;nowiki&gt;&lt;/p&gt;&lt;/nowiki&gt; tags. As I understand they are visually the same, though I'm not sure if they're read out the same way in a screen reader. A list of obsolete tag examples can be found at [[mw:Help:Lint errors/obsolete-tag]]. [[Användare:Tenshi Hinanawi|Tenshi Hinanawi]] ([[Användardiskussion:Tenshi Hinanawi|diskussion]]) 12 februari 2026 kl. 12.50 (CET)
:::It seems clear that someone has already gone to a good deal of effort to deal with the lint errors because there are a lot fewer lint errors than there were a couple of years ago. Most of the major ones have already been cleaned up. The main source of obsolete HTML tags appear to be the use of &lt; center &gt; and &lt; tt &gt; instead of the corresponding templates. If these lint errors could be updated to reflect the current standard, I would think that would be considered a worthwhile improvement. It might, however, be helpful for input on this issue from the folks who have been working on lint errors, because many of the old ones have already been taken care of and perhaps this issue is already being addressed.
:::But in addition, yesterday, I was working on a table that needed some work. Although these do not seem to be flagged as errors, many of the old tables used style elements like align and valign that still work, but have a different standard now
:::It might be a good idea if these can be automatically updated without creating a new series of problems.
:::A new response from [[Användare:Tenshi Hinanawi|Tenshi Hinanawi]] just appeared as I was typing this which references [[mw:Help:Lint errors/obsolete-tag]]. &lt; center &gt;, &lt; tt &gt;, align and valign in tables are all listed as obsolete tags which matches my perception of what could be updated pretty well. So, IMHO (does anyone still use IMHO, I don't know), as long as somebody else is not already dealing with the same issues, it would not hurt to update some of these tags to reflect current standards. 
:::[[Användare:PWidergren|PWidergren]] ([[Användardiskussion:PWidergren|diskussion]]) 12 februari 2026 kl. 13.08 (CET)
::::Another small change that an appropriate bot could implement might also be to update the way headers have typically been written.
::::&lt;nowiki&gt;&lt;h2 align=&quot;center&quot; style=&quot;border-bottom:none;&quot;&gt;Heading&lt;/h2&gt;&lt;/nowiki&gt;
::::Use of align=&quot;center&quot; is not HTML5 compliant, but a find-replace bot could alter this syntax a little bit to make it HTML compliant (assuming this works as intended).
::::&lt;nowiki&gt;&lt;h2 style=&quot;margin:auto; border-bottom:none;&quot;&gt;Heading&lt;/h2&gt;&lt;/nowiki&gt; 
::::But, as the [[mw:Help:Lint errors/obsolete-tag]] page clearly states:
::::&quot;The obsolete-tag error is the result of deprecated HTML elements.
::::Since it is unclear to us at this time how far we want to push this goal of HTML5 compliance, this category is marked low priority. Some wikis might choose to not address this right away. Other wikis might want to get ahead and want to be HTML5 compliant. It is possible that some wikis might write bots to address this. So, please use your judgement and wiki-specific policies to guide you in how much effort you want to spend on this. If, in the future, there is greater clarity about pursuing this more aggressively, we will reflect that by updating the severity of this linter issue appropriately.&quot;
::::I, personally, attempt to implement HTML5 standards (to the extent I understand them) when I proofread something, but at this time there is no absolute necessity to make any changes as long as browsers still understand depricated tags. But it probably would not hurt either to update to HTML5 if implemented correctly by someone who knows a lot more about bots than I do and wiki specific considerations are taken into account. Although I have opinions on this matter (do not like &lt;nowiki&gt;&lt;big&gt;&lt;/nowiki&gt; and &lt;nowiki&gt;&lt;small&gt;&lt;/nowiki&gt; either), I, of course, defer to any consensus or administrative decision in these matters. For the most part more serious issues are already being addressed on this wiki.
::::P.S. Since templates do not automatically carry over from one language wikisoure to the next, if you want to use a &lt;nowiki&gt;{{pb}}&lt;/nowiki&gt; template, of course, an appropiate Swedish &quot;mall&quot; would have to be created first. The English &lt;nowiki&gt;{{pb}}&lt;/nowiki&gt; template, however, is a &quot;page break&quot; template, and I am unsure how that would be appropriate here. Few proofreaders have used paragraph breaks here since they are automatically inserted by transclusion and so the occasional use of &lt;nowiki&gt;&lt;p&gt;&lt;/nowiki&gt; at least is not something that really needs to be fixed. I have seen that when some folks have used &lt;nowiki&gt;&lt;p&gt;&lt;/nowiki&gt; that it was being used more like &lt;nowiki&gt;&lt;br&gt;&lt;/nowiki&gt;.  On Swedish wikisource no active proofreader removes all line breaks like some do on English wikisource. These line breaks mess up italics when &lt;nowiki&gt;''&lt;/nowiki&gt; is accidentally used over two lines which then flags an unclosed tag error.  Unclosed &lt;nowiki&gt;&lt;i&gt;&lt;/nowiki&gt; errors are far more common than &lt;nowiki&gt;&lt;p&gt;&lt;/nowiki&gt;.
::::[[Användare:PWidergren|PWidergren]] ([[Användardiskussion:PWidergren|diskussion]]) 13 februari 2026 kl. 13.53 (CET)
:::::[[Användare:Lokal Profil|Lokal Profil]] has been doing a lot of work on linter errors on this wiki. It would be valuable to get their views on this. [[Användare:Belteshassar|Belteshassar]] ([[Användardiskussion:Belteshassar|diskussion]]) 17 februari 2026 kl. 10.54 (CET)
:::::As I said [[#c-Tenshi_Hinanawi-20260212115000-Bio2935c-20260212053200|above]], &lt;nowiki&gt;&lt;p&gt;&lt;/nowiki&gt; tags were causing a different type of error, which I cannot fix with my bot. I'm aware that templates cannot be transcluded across different wikis. [[Användare:Tenshi Hinanawi|Tenshi Hinanawi]] ([[Användardiskussion:Tenshi Hinanawi|diskussion]]) 19 februari 2026 kl. 21.58 (CET)
::::::Thanks for the ping. I've done a fair bit of work on clearing out linter errors. The main issues have normally been around finding the right replacement. E.g. &lt;code&gt;&lt;nowiki&gt;&lt;tt&gt;&lt;/nowiki&gt;&lt;/code&gt; was used to convey multiple meanings and has since been superseded by both {{mall|ant}} and {{mall|tt}}. While actually replacing them can often be done by bot, figuring out which replacement is the right one cannot (unless the bot is way more advanced). I know that there are similar issues for at least &lt;code&gt;&lt;nowiki&gt;&lt;small&gt;&lt;/nowiki&gt;&lt;/code&gt; which has been used to convey different semantics (it's frequently used for quotes in SOU:s and pure styling in e.g. title pages) so '''should''' have different replacements.
::::::That said. There are probably a bunch of tag replacements which could be done, e.g. &lt;code&gt;&lt;nowiki&gt;&lt;center&gt;&lt;/nowiki&gt;&lt;/code&gt; and &lt;code&gt;&lt;nowiki&gt;&lt;big&gt;&lt;/nowiki&gt;&lt;/code&gt; ''should'' be non-problematic.
::::::For the missnestings there are a bunch of trivial cases, but I think a lot of the remaining once are situations like [https://sv.wikisource.org/w/index.php?title=Sida:Fiskm%C3%A5sen_0007.jpg&amp;action=edit&amp;lintid=141222 this] where the intention is to italicise several paragraphs. However Mediawiki will insert a &lt;code&gt;&lt;nowiki&gt;&lt;p&gt;&lt;/nowiki&gt;&lt;/code&gt;-tag before the first &lt;code&gt;&lt;nowiki&gt;&lt;i&gt;&lt;/nowiki&gt;&lt;/code&gt; which it then closes at the end of the first line followed by an empty line. The fix here is to [https://sv.wikisource.org/w/index.php?title=Sida%3AFiskm%C3%A5sen_0007.jpg&amp;diff=630073&amp;oldid=348097 add a line-break after the opening &lt;nowiki&gt;&lt;i&gt;&lt;/nowiki&gt;] (but the &quot;right&quot; fix in this case is probably to use &lt;code&gt;&lt;nowiki&gt;&lt;div style=&quot;font-style: italic;&quot;&gt;&lt;/nowiki&gt;&lt;/code&gt; since this use of the &lt;nowiki&gt;&lt;i&gt;&lt;/nowiki&gt;-tag is incorrect html5 semantics).
::::::/[[:User:Lokal_Profil|Lokal]][[Special:Contributions/Lokal_Profil|_]][[:User_talk:Lokal_Profil|Profil]] 20 februari 2026 kl. 23.51 (CET)
:::::::A different method that the bot uses is to close the &lt;nowiki&gt;&lt;i&gt;&lt;/nowiki&gt; tag and readd the tag again on the next line and so forth, which avoids the html5 semantics issue and being reported as a lint error. [[Användare:Tenshi Hinanawi|Tenshi Hinanawi]] ([[Användardiskussion:Tenshi Hinanawi|diskussion]]) 23 februari 2026 kl. 00.09 (CET)
::Pinging [[User:EnDumEn|EnDumEn]] and [[User:Thurs|Thurs]] since it appears there aren't any objections to this request. [[Användare:Tenshi Hinanawi|Tenshi Hinanawi]] ([[Användardiskussion:Tenshi Hinanawi|diskussion]]) 2 mars 2026 kl. 12.58 (CET)
:::Noting that I have requested the stewards to flag the bot [[m:SRB#TenshiBot@sv.wikisource|here]]. [[Användare:Tenshi Hinanawi|Tenshi Hinanawi]] ([[Användardiskussion:Tenshi Hinanawi|diskussion]]) 9 mars 2026 kl. 13.50 (CET)
::::Nu har jag delat ut botstatus till [[Användare:TenshiBot]]. /[[Användare:EnDumEn|EnDumEn]] ([[Användardiskussion:EnDumEn|diskussion]]) 9 mars 2026 kl. 21.05 (CET)

== Ord som fortsätter på nästa sida ==

Skapade nyligen [[Jul-Kalender 1887/Sysslolös]] (ett kapitel kvar nu av boken) och ser att ord som avslutas mitt i på ena sidan med ett streck (-) och fortsätter på nästa på sidan tolkas som två ord. Så som &quot;träf fade&quot; mellan andra och tredje sidan. Hur får man programvaran att slå ihop orden istället? [[Användare:Sabelöga|Sabelöga]] ([[Användardiskussion:Sabelöga|diskussion]]) 13 mars 2026 kl. 23.54 (CET)

:Den andra sidan börjar inte med &quot;fade&quot; utan med vagnretur. Texten på sidan måste börja med det ord som ska bindas ihop, annars fungerar det inte. [[Användare:Thuresson|Thuresson]] ([[Användardiskussion:Thuresson|diskussion]]) 14 mars 2026 kl. 06.42 (CET)
::Menar du att detta inte går att ordna maskinellt utan att man måste manuellt flytta ena halvan av ordet till en av sidorna och knyta ihop dom där? [[Användare:Sabelöga|Sabelöga]] ([[Användardiskussion:Sabelöga|diskussion]]) 16 mars 2026 kl. 12.03 (CET)
:::Jasså, sidan får inte inledas med mellanslag. Okej, då förstår jag. [[Användare:Sabelöga|Sabelöga]] ([[Användardiskussion:Sabelöga|diskussion]]) 16 mars 2026 kl. 12.05 (CET)
::::En sak att tänka på är att de flesta webbläsare och även Mediawikis sökfunktion behandlar de hopsydda delarna som olika ord, så om det avstavade ordet är ett namn eller term som man tror att användare vill söka efter kan man flytta manuellt (och eventuellt använda mallen {{mall|avstavat}} för att det ska se rätt ut i korrläsningen). [[Användare:Belteshassar|Belteshassar]] ([[Användardiskussion:Belteshassar|diskussion]]) 26 mars 2026 kl. 15.39 (CET)

== Fortlöpande transkludering av långt verk. ==

Jag har i helgen börjat skanna in och korrekturläsa Samhällets olycksbarn av Victor Hugo. Eftersom det här är mitt första projekt här gör jag antagligen en massa fel men man måste ju börja någonstans. En konkret sak jag undrar är om det är ok att börja transkludering redan innan allt är korrekturläst. Verket är uppdelat i 365 kapitel, 48 &quot;böcker&quot; och 5 &quot;band&quot;. Vore det tex ok att transkludera en &quot;bok&quot; i taget?

Dessa är skannade hittills av totalt 13 volymer (obs, de tryckta volymerna motsvarar inget av verkets nivåer.)

* https://sv.wikisource.org/wiki/Index:Samh%C3%A4llets_olycksbarn_-_Volym_1_(1927).pdf
* https://sv.wikisource.org/wiki/Index:Samh%C3%A4llets_olycksbarn_-_Volym_2_(1927).pdf
* https://sv.wikisource.org/wiki/Index:Samh%C3%A4llets_olycksbarn_-_Volym_3_(1927).pdf

[[Användare:Jonatanskogsfors|Jonatan]] ([[Användardiskussion:Jonatanskogsfors|diskussion]]) 30 mars 2026 kl. 11.17 (CEST)

== Fel från OCR-verktyget ==

Mitt i verket [[Sida:Kongl. vitt. hist. och ant. akad. handlingar 25 och 26.pdf/121]] går det inte längre att transkribera texten. Felmeddelandet lyder: &quot;''Fel från OCR-verktyget: Bild-URL måste börja med en av följande domännamn och avslutas med ett giltigt filtillägg: upload.wikimedia.org och upload.wikimedia.beta.wmflabs.org.''&quot; Kan någon lösa detta? M v h [[Användare:Gottfried Multe|Gottfried Multe]] ([[Användardiskussion:Gottfried Multe|diskussion]]) 8 april 2026 kl. 10.21 (CEST)

:Jag kan inte reproducera buggen. Fungerar det för dig nu? [[Användare:Belteshassar|Belteshassar]] ([[Användardiskussion:Belteshassar|diskussion]]) 8 april 2026 kl. 17.55 (CEST)
::Hej. Ja, nu verkar det fungera. Det räckte tydligen med att du tittade på sidan! [[Användare:Gottfried Multe|Gottfried Multe]] ([[Användardiskussion:Gottfried Multe|diskussion]]) 9 april 2026 kl. 09.19 (CEST)

== Årstafruns dagböcker, nydigitiserade filer i samarbete med Nordiska museet ==

Wikimedia Sverige samarbetar just nu med [[:wikipedia:sv:Nordiska_museet|Nordiska museet i Stockholm]] i ett projekt där nydigitiserade filer med ''Årstafruns dagböcker'' laddas upp på Wikimedia Commons. Dagböckerna skrevs av godsägaren [[:wikipedia:sv:Märta_Helena_Reenstierna|Märta Helena Reenstierna]] och finns i sin helhet i Nordiska museets arkiv. De utgör ett viktigt historiskt dokument.

Museet har digitiserat dagböckerna i hög upplösning. Huvuddelen av projektet går därför ut på att ladda upp dessa till Wikimedia Commons. De finns i kategorin [[:commons:Category:Årstafruns_dagböcker|Årstafruns dagböcker]], både som PDF-filer och separata sidor i hög upplösning.

Museet har dessutom skapat en första version av en transkribering med hjälp av [[:wikipedia:sv:Handskriftsigenkänning|handskriftsigenkänning]]. Tillsammans vill vi utforska huruvida den svenska Wikisourcegemenskapen skulle kunna ha nytta av materialet. Som ett mindre pilotprojekt har vi därför lagt upp en årgång av dagböckerna - [[Index:Årstafruns_dagböcker_-_Nordiska_museet_-_1827.pdf]] - här, tillsammans med den preliminära texten.

Syftet med pilotprojektet är att se hur väl materialet fungerar på Wikisource och hur den maskinella tolkningen kan användas som utgångspunkt.

Målgruppen är visserligen rätt så snäv - folk som kan och älskar att läsa handstil - men var finns de om inte på Wikisource?

Varmt välkomna att testa!

Med vänliga hälsningar, [[Användare:Alicia Fagerving (WMSE)|Alicia Fagerving (WMSE)]] ([[Användardiskussion:Alicia Fagerving (WMSE)|diskussion]]) 4 maj 2026 kl. 14.35 (CEST)

:Det är ju handstil från 1827 så med lite övning ska det säkert gå att läsa. Att känna till grundläggande fakta om Märta Reenstierna kan säkert vara användbart, så att transkriberingens &quot;Herr Tull&quot; enkelt kan ändras till Norr Tull. Ett selektivt urval av dagböckerna finns tillgängliga på [https://litteraturbanken.se/f%C3%B6rfattare/ReenstiernaMH/titlar/%C3%85rstadagboken3/sida/5/faksimil?om-boken Litteraturbanken] [[Användare:Thuresson|Thuresson]] ([[Användardiskussion:Thuresson|diskussion]]) 4 maj 2026 kl. 18.19 (CEST)
::Ja jag har &quot;petat&quot; lite grann på några sidor, men även om det mesta går an att läsa, så är det iallafall problem (för mig). Några bokstäver särskilt. T. ex.:
::1) &quot;v&quot; eller &quot;w&quot;: Jag håller också på med ett tryckt verk från mitten på 1700-talet, och där är nästan &lt;u&gt;alla&lt;/u&gt; ord som vi nu skriver med &quot;v&quot;, tryckta med &quot;w&quot;. På 1820-talet ... vet jag inte hur man stavade. Men jag tror att &quot;v/w&quot; bokstaven skall vara ett &quot;v&quot;, eftersom jag har aldrig sett (t.ex.) namn som &quot;Xxxx von Xxxxxx&quot; skrivna som &quot;won&quot;.
::2) &quot;k&quot; eller &quot;K&quot;: De ser likadana ut - i mina ögon. Alltså skriver jag det jag tycker passar bäst.
::Inte de enda som ger mig problem, men vad jag hade/har mest besvär med. [[Användare:Bio2935c|Bio2935c]] ([[Användardiskussion:Bio2935c|diskussion]]) 6 maj 2026 kl. 04.43 (CEST)
:::Jag håller med om att v/w kan transkriberas som v rakt igenom. Möjligen finns det en liten skillnad, men hon verkar inte vara konsekvent. Till exempel skriver hon &quot;visiter&quot; med vad som kan tolkas som w, fast det rimligen borde vara v. Vad gäller K/k kan jag se att det finns en skillnad, men återigen är hon inte konsekvent. Samma tycker jag gäller F/f, där jag har väldigt svårt att se skillnad. [[Användare:Belteshassar|Belteshassar]] ([[Användardiskussion:Belteshassar|diskussion]]) 7 maj 2026 kl. 09.44 (CEST)
:Okej, men nu förstår jag inte &lt;u&gt;varför &lt;/u&gt; ni vill at Wikisource skall göra något. Ni (Nordiska Museet) har ju redan gett ut hela verket på webben. T.ex. https://dokument.nordiskamuseet.se/resource/7965a03f-bcf2-435e-9c34-061f8e90655b?index=text_sv_ns_t&amp;query=1827&amp;searchOffset=0 Så varför skulle man göra om det?? [[Användare:Bio2935c|Bio2935c]] ([[Användardiskussion:Bio2935c|diskussion]]) 7 maj 2026 kl. 04.40 (CEST)
::Ja, det vore intressant att få veta var ni tänker att nyttan ligger med att transkribera skrifterna på nytt. Att transkribera handskrifter är tidskrävande och tålamodsprövande. Jag har gjort det med ett par outgivna manuskript och gör det gärna med fler. Men om det redan finns bra källutgåvor minskar värdet av arbetet i mina ögon, särskilt om de redan är fritt tillgängliga också. Det här är dessutom ett mycket omfattande material. [[Användare:Belteshassar|Belteshassar]] ([[Användardiskussion:Belteshassar|diskussion]]) 7 maj 2026 kl. 09.49 (CEST)
::Why place anything from Internet Archive here?  Internet archive already provides faulty OCR text versions for download. In a similr vein, the OCR text on the Nordiska Museet website has not been proofread and is full of machine errors. The typewritten transcription, however, provides a very good reference point for the production of a fully proofread text version. Swedish, however, is not my native language, and so, although I do not mind proofreading at random 2-3 pages a day, it would be hoped that someone else would follow up to check for consistency after I have done most of the grunt work.  What should be done with spelling errors, capitalization, lack of punctuation, etc.?
::My approach has been to first proofread using the typewritten text given on the Nordiska Museet website. Then I proofread the page a second time using as a basis the handwritten facsimile on wikisource sometimes making a few minor changes based on what I see on the handwritten page. My familiarity with this type of handwriting may not be extensive, but for the most part I find the script in this dairy by in large pretty legible and pretty interesting.  
::Perhaps any work done here can later be used to update the faulty OCR text on the Nordiska Museet webpage, because as it stands, the OCR provided there is not particularly good or useful.  The typewritten version on the other hand may be old but appears so far to be excellent. 
::[[Användare:PWidergren|PWidergren]] ([[Användardiskussion:PWidergren|diskussion]]) 11 maj 2026 kl. 14.38 (CEST)

== Pamflett om samiskt landsmöte 1918 ==

Hej! Jag är wikipedian och ny till Wikisource. Jag har laddat upp och transkriberat [[Index:Inbjudan till lapparnas landsmöte i Östersund den 5-7 februari 1918.pdf|Inbjudan till lapparnas landsmöte i Östersund den 5-7 februari 1918]], till när jag gjorde [[w:sv:Samiska landsmötet 1918]], men ni får gärna titta på den om det blev rätt eller om jag kan förbättra den. Jag har inte försökt mig på en snygg formattering som jag har sett att vissa filer här har. [[Användare:Flygekorren|Flygekorren]] ([[Användardiskussion:Flygekorren|diskussion]]) 5 juni 2026 kl. 14.47 (CEST)

:@[[Användare:Flygekorren|Flygekorren]]: Nu har jag fixat med formatering och transkluderat till [[Inbjudan till lapparnas landsmöte i Östersund den 5–7 februari 1918]]. Tack för bidraget. [[Användare:Belteshassar|Belteshassar]] ([[Användardiskussion:Belteshassar|diskussion]]) 12 juni 2026 kl. 23.54 (CEST)

== OCR i AI-åldern ==

Innan jag börjar en diskssion om OCR, bör man känna till att området traditionellt har dominerats av kommersiell programvara, bl.a. från Xerox, och de senaste årtiondena ryska ABBYY med programvaran Finereader. Olika försök med open source-programvara var länge ganska mycket sämre, men Google lade in stora ansträngningar att få Tesseract att fungera och det har fungerat ganska bra sedan version 3 (aktuell version är 5.5). När digitaliserade böcker laddas upp i Internet Archive, brukade den köra Finereader version 8, men år 2020 övergavs detta för Tesseract. Efter år 2020 har vi dock upplevt AI-genombrottet med ChatGPT och dess kusiner. Jag ställde några kontrollfrågor till Google AI (jag sökte på Google och gick till AI-fliken). Några av påståendena som kom ut var:
* Google har helt släppt utvecklingen av Tesseract. Google sponsrade och drev projektet aktivt mellan 2006 och 2018. Det sista de gjorde var i princip att lägga grunden för version 4.0 och övergången till LSTM-nätverk (Deep Learning).
*: Här ska man veta att LSTM-nätverk är en tidig form av AI, som alltså nu används i Tesseract 4 och 5. Men dagens AI använder en mycket mer avancerad teknik.
* I slutet av 2020 fattade Internet Archive ett strategiskt beslut att helt överge kommersiell programvara (ABBYY) och flytta hela sin OCR-infrastruktur till en öppen mjukvarustack baserad på Tesseract (version 4 och senare 5).
* Tesseract har fyllt sin funktion som industristandard i över 15 år, men dess roll i teknikstacken har förändrats. Idag används det bäst som ett supersnabbt &quot;första-filter&quot; för rena, digitalt skapade PDF-filer, medan den AI-drivna texttolkningen har flyttat till helt andra plattformar. 
* Kostnaden för att tolka en bildsida kan landa på ungefär 0,03 USD (cirka 30 svenska öre) med en flaggskeppsmodell som OpenAI GPT-4o, eller under 0,002 USD (cirka 2 öre) om man använder den mindre modellen GPT-4o-mini. 
Här finns alltså 2020-talets lösning, att anropa en AI-tjänst för OCR-tolkning. Nackdelen är att man inte kan köra GPT-4 lokalt, utan man blir tvungen att anlita OpenAI:s tjänst mot betalning. Men dels är våra boksidor inga hemligheter, som vi behöver frukta ska läcka ut, och dels är prissättningen överkomlig. Varje gång någon trycker OCR-knappen i Wikisource, så skulle Wikimedia Foundation kunna få en räkning på 2 öre, och det har man ju råd med (givet att det inte missbrukas). Den som korrekturläser får förstås avgöra vilket OCR-resultat som är bäst.
Några intressanta länkar:
* Internet Archive, från januari 2020, https://archive.org/developers/ocr.html
* BHL, från juli 2022: https://blog.biodiversitylibrary.org/2022/07/ocr-improvements-early-analysis
* Finebooks, från augusti 2026, https://huggingface.co/blog/finebooks/historical-books-ocr-leaderboard
[[Användare:LA2|LA2]] ([[Användardiskussion:LA2|diskussion]]) 4 september 2026 kl. 17.31 (CEST)

== Fel sida visas ==
Ett par dagar sedan (igår?) upptäckte jag att ett par sidor (s. 176 &amp; 177) i [https://sv.wikisource.org/wiki/Index:Monasteriologia_Sviogothica.djvu verket som jag korrläser] var omväxlade. Alltså bytte jag om dem och laddade upp verket igen till Commons. Allt ser nu bra ut på Commons, &lt;u&gt;men&lt;/u&gt; &lt;b&gt;inte&lt;/b&gt; här på Wikisource. Här ser jag nu samma sida (176) på både sidorna 176 och 177; fast om jag går till sid. 177 och knäpper på &quot;Bild&quot;-länken, då visas den &lt;u&gt;riktiga&lt;/u&gt; sidan 177. Jag hoppades att om jag väntade en dag så skulle det kanske &quot;fixa sig själv&quot;, men det har det inte gjort. Är det någon som vet hur man rättar felet?? [[Användare:Bio2935c|Bio2935c]] ([[Användardiskussion:Bio2935c|diskussion]]) 9 oktober 2026 kl. 23.34 (CEST)

:Pröva att uppdatera genom att tömma cacheminnet, [https://sv.wikisource.org/w/index.php?title=Sida:Monasteriologia_Sviogothica.djvu/215&amp;action=purge]. [[Användare:Thuresson|Thuresson]] ([[Användardiskussion:Thuresson|diskussion]]) 10 oktober 2026 kl. 00.02 (CEST)

::När jag tittar så kommer sidorna i rätt ordning och är rätt numrerade. Dock innehåller sidan 177 endast sidhuvud och sidfot, ingen övrig text. --[[Användare:Gottfried Multe|Gottfried Multe]] ([[Användardiskussion:Gottfried Multe|diskussion]]) 10 oktober 2026 kl. 09.48 (CEST)
::Ja det gjorde jag redan - det första jag försökte faktiskt. Men ... ingen effekt.&lt;br&gt;
::Men NU, efter ytterligare en dag, så fungerar det!! Mystiskt. [[Användare:Bio2935c|Bio2935c]] ([[Användardiskussion:Bio2935c|diskussion]]) 10 oktober 2026 kl. 22.29 (CEST)

== Transkribera text verktyget fungerar inte ==
Varken med Chrome eller Edge, &quot;nya&quot; eller rättade sidor, med Tesseract eller Google. Inte ens på en annan dator. Eller på engelska WS.
Är det bara jag, eller ...? [[Användare:Bio2935c|Bio2935c]] ([[Användardiskussion:Bio2935c|diskussion]]) 21 oktober 2026 kl. 21.59 (CEST)

:Det funkar inte för någon och troligtvis hänger det ihop med viktiga säkerhetsuppdateringar, [https://diff.wikimedia.org/2026/10/21/impact-of-php-vulnerabilities-on-wikimedia-tools-and-services/ wikimedia.org]. [[Användare:Thuresson|Thuresson]] ([[Användardiskussion:Thuresson|diskussion]]) 21 oktober 2026 kl. 22.25 (CEST)
::Ok, tack. Då får man väl använda gImageReader istället, tills Transkribera-verktyget funkar igen. (suck) [[Användare:Bio2935c|Bio2935c]] ([[Användardiskussion:Bio2935c|diskussion]]) 21 oktober 2026 kl. 22.43 (CEST)</text>
      <sha1>1bm7s8zyp8f1hv4fe1qoka2sh6is9lu</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Sida:Lysande förhoppningar 1914.djvu/24</title>
    <ns>104</ns>
    <id>124457</id>
    <revision>
      <id>659900</id>
      <parentid>432957</parentid>
      <timestamp>2026-10-22T11:05:23Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>PWidergren</username>
        <id>11678</id>
      </contributor>
      <comment>/* Validerad */</comment>
      <origin>659900</origin>
      <model>proofread-page</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1898" sha1="czvy97f1aff15i29omg6sdqo25q2kwl" xml:space="preserve">&lt;noinclude&gt;&lt;pagequality level=&quot;4&quot; user=&quot;PWidergren&quot; /&gt;{{huvud|20|LYSANDE FÖRHOPPNINGAR|}}&lt;/noinclude&gt;tyckte den formade orden: »Tag fast tjuven.» En svart
oxe, som såg ut att ha en vit halsduk i bringan — 
inför mitt onda samvete fick han ett visst prästerligt 
utseende — glodde så ihärdigt på mig med sina stora
ögon, och skakade sitt slöa huvud på ett så allvarligt
anklagande sätt, att jag med gråten i halsen gnällde:
»Jag kunde inte hjälpa det, sir. Jag tog det inte för
min egen skull!» Varefter han böjde ned huvudet,
blåste ut ett moln av rök ur näsborrarna, sparkade 
bakut och försvann med en elegant viftning på svansen.

Jag vandrade hela tiden i riktning mot floden, men
hur fort jag än gick, kunde jag inte bli varm om 
fötterna, kring vilka den dimmiga kylan bet sig fast som
fotblacken på den man jag gick att uppsöka. Jag 
kände mycket väl till vägen till Batteriet, för jag hade varit
där en söndag tillsammans med Joe, då Joe, sittande
på en gammal kanon, talat om för mig, att när jag blev
lagstadd lärling hos honom, skulle vi ha mycket skoj för
oss där. Men om det nu berodde på dimman eller ej,
gick jag i alla fall för långt åt höger och måste sedan
leta mig tillbaka utefter flodstranden över den 
fördämning av lösa stenar, som höjde sig ur gyttjan och förbi
stolparna, som placerats där för att utvisa tidvattnets
gång. Jag letade mig fram med stor försiktighet och
hade just passerat ett dike i närheten av Batteriet, 
vilket jag mycket väl kände igen, samt ämnade just 
klättra upp för sluttningen på andra sidan diket, då jag
plötsligt såg mannen sitta rakt framför mig. Han satt
med ryggen mot mitt håll och stödde sitt sömniga 
huvud tungt mot de korslagda armarna. Jag trodde han
skulle bli mycket glad, om jag plötsligt överraskade 
honom med den goda maten, och därför smög jag mig
fram och vidrörde sakta hans skuldra. Han hoppade&lt;noinclude&gt;
&lt;references/&gt;&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>czvy97f1aff15i29omg6sdqo25q2kwl</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Sida:Lysande förhoppningar 1914.djvu/25</title>
    <ns>104</ns>
    <id>124458</id>
    <revision>
      <id>659901</id>
      <parentid>432958</parentid>
      <timestamp>2026-10-22T11:08:06Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>PWidergren</username>
        <id>11678</id>
      </contributor>
      <comment>/* Validerad */</comment>
      <origin>659901</origin>
      <model>proofread-page</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1682" sha1="a3uwnuteqf3rojlykr6swfz8eye5fzy" xml:space="preserve">&lt;noinclude&gt;&lt;pagequality level=&quot;4&quot; user=&quot;PWidergren&quot; /&gt;{{huvud||TREDJE KAPITLET |21}}&lt;/noinclude&gt;ögonblickligen högt upp i luften, och jag såg att det
inte var den mannen, jag sökte, utan en annan.

Och ändå var denne man också klädd i grova grå 
kläder, hade en stor järnblack om ena benet och var trött
och hes och förkyld, precis som den andre. Men han
hade inte samma ansikte och var iklädd en låg 
bredbrättad filthatt. Allt detta såg jag i ett ögonblick, ty
jag hade inte längre tid på mig att granska honom:
han svor till, måttade ett slag åt mig — ett famlande
kraftlöst slag, som inte råkade, men höll på att kasta
honom själv till marken, och sedan försvann han 
hastigt i dimman, snavade ett par gånger, och så var han
borta.

Det är den unge mannen, tänkte jag, och hjärtat
upphörde nästan att slå.

Jag uppnådde emellertid snart Batteriet, och där satt
den rätte. Han frös ohyggligt, hoppade fram och 
tillbaka och tog åkarebrasor, precis som när jag lämnade
honom. Hans ögon hade ett så hungrigt uttryck, att det
såg ut, som om han skulle kunnat äta filen, när jag
räckte honom den; han hade nog gjort det, om jag inte
haft matknytet med mig.

»Vad har du i buteljen, pojke», sade han.

»Konjak», svarade jag.

Han höll redan på att stoppa in mat på sig på ett
mycket märkvärdigt sätt. Det såg snarare ut, som om
han gömde undan maten någonstans i en förskräcklig
fart, än som om han åt den. Men så slutade han upp
att äta för att dricka litet av konjaken. Hela tiden
skakade han så våldsamt, att det endast var med möda
han kunde hålla buteljhalsen mellan tänderna utan att
bita av den.

»Jag tror ni har fått frossan», sade jag.
{{tomrad}}&lt;noinclude&gt;
&lt;references/&gt;&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>a3uwnuteqf3rojlykr6swfz8eye5fzy</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Sida:Lysande förhoppningar 1914.djvu/26</title>
    <ns>104</ns>
    <id>124459</id>
    <revision>
      <id>659902</id>
      <parentid>432959</parentid>
      <timestamp>2026-10-22T11:10:32Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>PWidergren</username>
        <id>11678</id>
      </contributor>
      <comment>/* Validerad */</comment>
      <origin>659902</origin>
      <model>proofread-page</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1778" sha1="q2t96pv2acppii7eofqndw0aykk6bk5" xml:space="preserve">&lt;noinclude&gt;&lt;pagequality level=&quot;4&quot; user=&quot;PWidergren&quot; /&gt;{{huvud|22|LYSANDE FÖRHOPPNINGAR|}}&lt;/noinclude&gt;»Jag är nästan av samma mening», sade han.

»Det är otäckt här ute», fortsatte jag. »Den som
ligger ute på heden får nog lätt frossan. Reumatism
också för resten.»

»Jag tänker i alla fall äta frukost innan dom gör kål
på mig», svarade han. »Jag skulle göra det, om jag
också inte hade någon annan utsikt än att efteråt bli
hängd i galgen där borta. Tills jag har ätit, så är det
''jag'', som tänker hålla frossan i styr och inte tvärt om.»

Han slukade det hackade köttet, skinkbenet, bröd och
ost och köttpudding huller om buller — vemodigt 
blickande in i dimman {{Rättelse|rundt|runt}} omkring, ofta upphörande
med tuggningen för att lyssna. Något verkligt eller
inbillat ljud, något rassel borta ifrån sjön eller den 
djupa andningen av något djur en bit därifrån skrämde
honom, och han utbrast plötsligt:

»Jag hoppas du inte är något falskt satyngel? Du
hade väl ingen med dig?»

»Nej, sir.»

»Gott», sade han, »jag tror dig. Du skulle vara värre
än de värsta vilddjur, om du vid din ålder hade hjärta
att förråda en stackars usling, driven så nära död och
förtvivlan, som den stackare du här ser.»

Någonting klunkade i halsen på honom ungefär som
urverket i en klocka, som tänker börja på att slå. Och
han torkade sig i ögonen med sin trasiga rockärm.

»Jag är rädd, att det inte blir mycket kvar av maten
till honom», sade jag tveksamt efter en stunds 
tystnad, sedan jag länge funderat, om det skulle vara 
vidare artigt att göra en sådan anmärkning. »Jag kan
inte få mera {{Rättelse|af|av}} den sorten.»

»Bli kvar åt honom? Vilken honom?» frågade 
mannen och upphörde med anfallet på köttpuddingen.
{{tomrad}}&lt;noinclude&gt;
&lt;references/&gt;&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>q2t96pv2acppii7eofqndw0aykk6bk5</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Sida:Lysande förhoppningar 1914.djvu/27</title>
    <ns>104</ns>
    <id>124460</id>
    <revision>
      <id>659903</id>
      <parentid>432960</parentid>
      <timestamp>2026-10-22T11:12:41Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>PWidergren</username>
        <id>11678</id>
      </contributor>
      <comment>/* Validerad */</comment>
      <origin>659903</origin>
      <model>proofread-page</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1553" sha1="fgb270hixpym3ti5wjlnfr0g4q4wmso" xml:space="preserve">&lt;noinclude&gt;&lt;pagequality level=&quot;4&quot; user=&quot;PWidergren&quot; /&gt;{{huvud||TREDJE KAPITLET |23}}&lt;/noinclude&gt;»Den unge mannen, som ni talade om. Som höll sig
gömd tillsammans med er.»

»Åh så», svarade han med någonting liknande ett
buttert löje, »jaså han, jovisst! ''Han'' behöver ingen
mat.»

»Jag tyckte han såg ut, som om han gjorde det», sade
jag.

Mannen upphörde alldeles att äta och såg överraskad
på mig.

»Såg ut! När?»

»Alldeles nyss.»

»Var?»

»Där borta», sade jag och pekade. »Jag fann honom
där borta; han satt och nickade i sömnen, och jag 
trodde, att det var ni.»

Han grep mig i kragen och stirrade på mig så hemskt
att jag började tro, att han ämnade sätta sin första
hotelse i verket och skära halsen av mig.

»Klädd alldeles som ni, fast han hade hatt», fortsatte
jag darrande, »och — och — (jag var mycket rädd att
stöta mig med honom) och med — med samma behov,
av en fil som ni. Hörde ni inte skotten i går kväll?»

»Så — det ''var'' alltså verkligen skott», mumlade han.

»Det är märkvärdigt, att ni inte visste det», 
anmärkte jag, »för vi, som bo mycket längre bort, hörde det
därhemma och vi satt ändå inomhus.»

»Nåja», sade han, »en människa som sitter ensam på
den här stora heden med tom mage och tomt huvud,
nära att dö av köld och svält, hör ingenting annat hela
natten än kanonskott och människoröster, ser ingenting
annat än soldater med de röda rockarna belysta av 
fackelskenet stänga in honom på alla håll. Hör sitt namn
och nummer ropas ideligen, hör skramlet av musköter-&lt;noinclude&gt;
&lt;references/&gt;&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>fgb270hixpym3ti5wjlnfr0g4q4wmso</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Sida:Lysande förhoppningar 1914.djvu/28</title>
    <ns>104</ns>
    <id>124461</id>
    <revision>
      <id>659904</id>
      <parentid>432961</parentid>
      <timestamp>2026-10-22T11:15:26Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>PWidergren</username>
        <id>11678</id>
      </contributor>
      <comment>/* Validerad */</comment>
      <origin>659904</origin>
      <model>proofread-page</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1692" sha1="9jhrd1irqd66sd1p1nb9joakheefo3b" xml:space="preserve">&lt;noinclude&gt;&lt;pagequality level=&quot;4&quot; user=&quot;PWidergren&quot; /&gt;{{huvud|24|LYSANDE FÖRHOPPNINGAR|}}&lt;/noinclude&gt;na, hör dom ropa orderna: {{Rättelse|»|»’}}Färdiga! Lägg an! Ta
stadigt sikte karlar’ känner hur dom lägger hand på
honom — och ändå finns det ingen där. Men apropå
den där mannen, kommer du ihåg, hur han såg ut?»

»Han var illa skadad i ansiktet», sade jag.

»Var det här?» frågade mannen och slog sig själv
med handen på vänstra kinden.

»Ja.»

»Var är han?»

Han stoppade den smula mat, som fanns kvar, 
innanför den gråa jackan. »Visa mig vilken väg han sprang.
Jag skall förfölja honom som en blodhund. Den 
förbannade blacken på benet. Langa hit filen, pojke!»

Jag visade ungefär var dimman hade uppslukat 
mannen, och han såg upp åt det hållet ett ögonblick. Men
strax därefter böjde han sig ned i det våta gräset och
började som en galning fila på järnblacken utan att bry
sig om mig och inte heller om sitt ben, som var 
blodigt och hade stora skavsår, men som behandlades på
ett sätt, som om det varit lika känslolöst som filen. Jag
blev mycket rädd för honom, nu när han arbetade upp
sig till ett sådant raseri, men jag var lika rädd för att
vara hemifrån längre. Jag påpekade för honom att jag
måste gå, men han hörde mig inte, och så beslöt jag
mig för att smyga iväg så fort som möjligt. Det sista
jag såg av honom var, där han satt i gräset med 
huvudet nedböjt över knäna, arbetande av alla krafter på
sina fjättrar och frammumlande otåliga förbannelser
både över blacken och benet. När jag ett ögonblick
stod stilla i dimman för att lyssna var det sista jag
hörde av honom rasslandet av filen.
&lt;section end=kap03 /&gt;
{{tomrad}}&lt;noinclude&gt;
&lt;references/&gt;&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>9jhrd1irqd66sd1p1nb9joakheefo3b</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Sida:Gamla Stockholm 1882.djvu/328</title>
    <ns>104</ns>
    <id>147416</id>
    <revision>
      <id>659869</id>
      <parentid>575127</parentid>
      <timestamp>2026-10-21T14:15:29Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Gottfried Multe</username>
        <id>11434</id>
      </contributor>
      <comment>/* Validerad */</comment>
      <origin>659869</origin>
      <model>proofread-page</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="2720" sha1="aenammjgozjj295hps2qs21auvnoxj7" xml:space="preserve">&lt;noinclude&gt;&lt;pagequality level=&quot;4&quot; user=&quot;Gottfried Multe&quot; /&gt;{{huvud||SKOLOR|311}}&lt;/noinclude&gt;Skolordningen af 1693 tyckes icke hafva gjort stora ändringar
i Trivialskolans inre, lika litet som i lärarnes fattigdom. Med 1724
års skollag ökades läroämnenas antal, och hela undervisningen fick
en något annorlunda karakter, utan att de klassiska språken derför
förlorade sitt herravälde.

Den gosse som intogs i skolan skulle, före 1724 års lag,
erlägga en afgift, hvars storlek ej var bestämd. »Hvar gifve efter råd
och ämne», hette det. Men efter 1724 skulle för inskrifning i
Trivialskolan till rektor betalas en daler silfvermynt och till kollegan i
den klass, der skolpilten sattes, två mark silfvermynt. Dock skulle
de veterligen utfattige förskonas från denna afgift.

I särskildt kapitel uttalades den åsigten, att en lärare borde
efter 7 eller 8 års arbete i skolan blifva »utur oket släpt» och få ett
godt pastorat.

Trivialskolan var fortfarande delad i fyra klasser och en
apologistklass, men dagsarbetet började först kl. 6 f. m. och räckte till
kl. 10, fastän liksom förut med frukostlof mellan kl. 8 och 9.
Sedan lästes mellan kl. 12 och 2 samt mellan kl. 3 och 5 e. m.

Bönen förrättades nu på svenska. Först sjöngs en psalm, sedan
lästes en af Davids botpsalmer, med hvilken fortsattes i tre eller
fyra veckor, på det gossarne måtte få tid att lära sig honom utantill.
Derpå följde några gudeliga böner och afsjungandet af en vers,
hvarefter det hela afslöts med ett kapitel ur bibeln, hvilket måste
läsas från begynnelsen till ändan.

Lärarne voro skiftesvis tillstädes vid de allmänna gudstjensterne
och släpte icke ungdomen ur sigte. Söndagen var ingalunda någon
fridag. Lärjungarne måste infinna sig både i kyrkan och skolan.
De kunde visserligen få ledigt en timme eller två efter måltiden »för
att leka eller eljes hafva för händer ''pro recreatione'' hvad de vilja;»
men efter aftonsången skulle de åter infinna sig i skolan för att
förhöras öfver dagens predikningar, och de mindre gossarne skulle
examineras i katekesen; dock kunde de allra minsta uteblifva från
kyrkan under sträng köld och oväder.

Om någon af skolgossarne bullrade under läsningen eller i
kyrkan eller försummade skolan och gudstjensten, straffades han med
vanlig skolaga, d. v. s. stryk. Om en skolgosse spelade kort,
förtärde starka drycker, med fula ord öfverföll sina medlärjungar,
gjorde oljud på gator och gränder med »skrikande, fönsters
sönderslående och ärlige mäns oroande eller oqvädinsords utdelande»,
så sattes han i stocken eller fick ris på bara kroppen. Hjelpte ej
detta, drefs han ur skolan. Lag samma gälde för otillbörligt
uppförande mot lärarne.
{{tomrad}}&lt;noinclude&gt;
&lt;references/&gt;&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>aenammjgozjj295hps2qs21auvnoxj7</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Sida:Gamla Stockholm 1882.djvu/329</title>
    <ns>104</ns>
    <id>147417</id>
    <revision>
      <id>659870</id>
      <parentid>575128</parentid>
      <timestamp>2026-10-21T14:20:41Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Gottfried Multe</username>
        <id>11434</id>
      </contributor>
      <comment>/* Validerad */</comment>
      <origin>659870</origin>
      <model>proofread-page</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="2864" sha1="ke6gux2cv1i3mvy8w0gbevqb3b8l9tm" xml:space="preserve">&lt;noinclude&gt;&lt;pagequality level=&quot;4&quot; user=&quot;Gottfried Multe&quot; /&gt;{{huvud|312|SKOLOR|}}&lt;/noinclude&gt;Vid påsk och pingst gafs lof tre dagar före helgen till måndagen
efter högtiden, således half annan vecka, men ett kungligt bref
af 1773 inskränkte ledigheten till onsdagen efter helgen. &lt;i&gt;Vacationes
sollennæ,&lt;/i&gt; de långa lofven, voro då, som nu, två om året, nämligen
jullofvet från Luciadagen till Kyndelsmessan, således sju veckor, och
sommarlofvet från Midsommar till Bartholomæus, två månader.

Skolfesterna voro icke många under sjuttonhundratalet, och det
tycktes slutligen hafva varit endast Luciafesten som firades i
Trivialskolan. Det ''epulum scholæ,'' som omtalas på sextonhundratalet,
nämnes icke i det derpå följande århundradet och var väl heller aldrig
till förmån för gossarne, utan endast det gästabud som rektor stälde
till vid den årliga inventeringen af skolans tillhörigheter, då han
inbjöd de tio eller tolf personer som dervid varit närvarande och
undfägnade dem på bekostnad af skolkassan — i fall någon sådan fans,
såsom det i Annales Scholæ försigtigt tillägges.

Huru vida några skådespel uppförts i Trivialskolan efter
sextonhundratalets slut upplyser icke det gamla skolarkivet. Man märker
icke något motsvarande till det tillfälle då Terentii komedi
»Adelphœ», 1635, gafs i skolan, dervid äfven lärarne deltogo i
utförandet. I annalerna upplyses nämligen, att rektorn (sjelfve Jacobus
Bose Rudbeckius) utförde Demea’s roll, och Christiernus Alsinius
(sedermera rektor) spelade Micio, de två främsta personerna i denna
komedi. Samma år gåfvo skolgossarne på svenska språket komedien
»Rebeccha»&lt;ref&gt;Kanske en äldre svensk öfversättning af den »Rebecca» som är upptagen
i G. E. Klemmings ''Sveriges dramatiska literatur'' och som var först skrifven på
latin af N. Frischlin och sedan på svenska rim af J. Beronius samt spelades i
Söderköping 1674.&lt;/ref&gt; inför drottningarna och pfalzgrefven på Stockholms
slott, och sedermera i skolan. Pfalzgrefven skänkte skådespelarne
30 daler, men af drottningarna och borgarne fingo de intet, ehuru
de gjort sig mycken kostnad för detta spektakel. Året derpå
uppfördes i Trivialskolan »inför biskoparne och andra församlade» en af
Christiernus Alsinius författad komedi »Hildegardis», om hvilken vi
icke funnit några närmare upplysningar. I skolans inventarium står
antecknadt, att vid det tillfället skadades några karmstolar, af hvilka
skolan egde åtta.

Man finner således af ''Trivialskolans'' egna häfder att
skådespel äfven der uppförts, ehuru bland dem som forskat öfver detta
ämne antagits, att det i Stockholm skulle hafva varit endast
''Tyska'' skolans lärjungar som sysselsatt sig med dramatiska öfningar.

Bland skolfesterna återstod slutligen endast Luciadagens firande,
så vida man icke till sådana fester får räkna de högtidliga&lt;noinclude&gt;
&lt;references/&gt;&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>ke6gux2cv1i3mvy8w0gbevqb3b8l9tm</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Sida:Gamla Stockholm 1882.djvu/330</title>
    <ns>104</ns>
    <id>147418</id>
    <revision>
      <id>659871</id>
      <parentid>575130</parentid>
      <timestamp>2026-10-21T14:25:13Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Gottfried Multe</username>
        <id>11434</id>
      </contributor>
      <comment>/* Validerad */</comment>
      <origin>659871</origin>
      <model>proofread-page</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="2845" sha1="bmq38abw7cx2713pe7ccgx1kz19mzsb" xml:space="preserve">&lt;noinclude&gt;&lt;pagequality level=&quot;4&quot; user=&quot;Gottfried Multe&quot; /&gt;{{huvud||SKOLOR|313}}&lt;/noinclude&gt;»introduktionerna», då lärare invigdes i sina embeten och som försiggingo
med åtskillig ståt, mycket latin och psalmsång. ''Luciafesten'' tyckes
hafva firats sedan skolans äldre tider, men dock icke alltid hafva
varit tåld af myndigheterna. År 1655 förklarade visserligen
konsistorium,&lt;ref&gt;Stockholms stads konsistorii protokoll.&lt;/ref&gt; att af Trivialskolan och Gymnasium skulle »formeras ett
corpus musicum, som skulle hafva ''Luciesången'' öfver hela staden,»
men samma år stodo inför samma konsistorium åtskilliga ynglingar
anklagade för att hafva »i förleden julhelg lupit kring om staden
med en stjerna och apats med Kristi födelse och andra heliga verk,
som pläga i guds församling predikas öfver». Då och då visade sig
äfven rektorerne obenägna att låta gossarne fira Lucia inom skolan.

År 1734 står antecknadt: Rektor tillstadde den i skolan förr
brukliga illuminationen på Luciæ dag, dock så, att inga ljus fingo
sättas i fönstren och på planken, och allt måste gå tyst och
ärbart till.

År 1736 inföll Luciadagen på måndagen efter jullofvets början.
Då skedde intet »ljusbrännande» i Trivialskolan, men »i Tyska
skolan var stor illumination med många tyska inventioner och
fåfängligheter». Året derpå tilläts, på trägen anhållan, ljusbrännande på
denne dag, »vid hvilket allt nu gick vackert och skickeligen till».

År 1743 började ljusbrännandet på Luciadagen kl. half sju f. m.
med några hundra ljus och lampor. Rektorsklassen var öfver allt
inuti klädd med granris och sirad med »glaslampor». Katedern i
denna klass, »stor-quarta», var klädd med granris och illuminerad
»i fronten» med den nye inspektorns, d:r Bergii namn, som var
inbundet och hade öfver sig en krona, och på sidan palm- och
lagerqvistar. Oration hölls på ''svensk'' vers den gången, af en skolgosse
i öfversta klassen, om dagens högtidlighet. Derefter sjöngs
fyrstämmigt en psalm, understödd af basuner, hvarpå följde »serenad med
röster och instrumenter», och »doktorn behagade vara sjelf
tillstädes», jämte mycket folk af alla stånd.

Tre år derefter tillspordes ungdomen, om den äfven det året
ville fira Lucia, och derpå svarades enhälligt ja. Rektor erinrade
då, att det vore »direkt stridande mot konungens förordningar», men
det hjelpte icke. Gossarne ''måste'' hafva sin Luciafest. Kl. sju f. m.
tändes ljusen. Mycket förnämt folk hade infunnit sig, såsom
inspektor, pastor primarius d:r Andreas Bergius, justitie borgmästaren
Aulevill, presterskapet och ståndspersoner samt många förnäma
fruntimmer. Kl. half åtta uppstämdes en »serenad» af några och tjugu
röster, ledsagade af basuner, och efter afsjungandet af psalmen »Ljus
af ljus, o morgonstjerna», understödd af basuner och allehanda&lt;noinclude&gt;
&lt;references/&gt;&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>bmq38abw7cx2713pe7ccgx1kz19mzsb</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Rákóczis uppror</title>
    <ns>0</ns>
    <id>194757</id>
    <revision>
      <id>659873</id>
      <parentid>659681</parentid>
      <timestamp>2026-10-21T16:31:38Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>~2026-52410-48</username>
        <id>19170</id>
      </contributor>
      <comment>Samtida skildringar.</comment>
      <origin>659873</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="151166" sha1="jp156gsvl2tr4ekic6vgggeegzskosd" xml:space="preserve">&lt;div class=&quot;layout2&quot; style=&quot;text-align:justify&quot;&gt;
{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 22 Decembris 1703|kommentar={{Wikipedialänk|Rákócziupproret}}}}
&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 28 Nowembris&lt;/div&gt;

Man begynner at blifwa här mehr och mehr bestört öfwer det Ungerske owäsendet, warandes Rebellernes hoop redan anwuxen til 80000 man, hwar af 25000 skola hafwa sig wänt emot Generalen Grefwe Schlick som ey mehr än 5000 man ordentliget krigsfolck hoos sig hafwer ; och som han därföre ey är i tilstånd at sättia sig emot dem, så har han måst draga sig tilbaka under Presburg, hwar igenom wägen in uti Mahren och Österrijke för denne swärmen står aldeles öpen. De äre redan komne in til 7 mijhl här ifrån, och måste man dem nu stundeligen här under Staden förwänta. De äre fuller ey försedde med det som fordras til en belägring, men så måste man likwäl fruchta, at de lära sig wåga til at utplundra och i brand sättia förstäderne, hwilka både til skiöna huus och myckenhet af inwånare ey gifwa sielfwa staden något efter. Det skulle och see mächta slätt ut, om de sig företaga at spärra tilförsel af lifzmedel til Staden, hwilken där med ey är så rätt rikeligen försedd. De Danska och flere Troupper, som hafwa ståt wid Passaw til at betäckia de Österrikiske landeu, äre beordrade at draga sig hijt åt, och skulle ingen ting kunna hindra Churförsten af Beijern, om han wore i tilstånd at med någon macht gå Donaw ntföre. I Mähren Schlesien och Österrijke är redan en stoor skreck, och är alt landfolket upbodat til at besättia de förnämsta Passen. I Ungern taga Rebellerne bort den ena orten efter andra, och säijes Erlaw iämwäl nyligen wara förlorat.


&lt;div class=&quot;layout2&quot; style=&quot;text-align:justify&quot;&gt;
{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 29 Decembris 1703}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 5 Decemberis&lt;/div&gt;

Faran för Rebellerne, Som sidst syntes wara mycket stor. är nu något blefwen för minskat, Efter de hafwa sedermera dragit sig några mil til baka Och man i medler tid fått rådrum att uppbåda Adeln och Landfolcket till att besettia gräntzerne, så att de nu ey utan med en starck macht skulle kunna sig igenom trängia Printz Eugenius är och i desse dagar gången att Presburg, både til att där giöra anstalter til mottwärn och elliest som seijes, till att giöra Rebellerne några förslag till Vapnens nederlägiande. Uti den första faran blef den vngerske Kongl. Cronan ifrån Presburg hijt förd.


&lt;div class=&quot;layout2&quot; style=&quot;text-align:justify&quot;&gt;
{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 5 Januarii 1704}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 12 Decembris&lt;/div&gt;

Rebellerne stå 2 mijhl när Presburg, och hota at wilja den Staden så wäl som de andra i Ungern belägra, Hwar emot Printz Eugenius gör alle nodige anstalter, och låter jämwäl Fästningerne Raab, Comorra och Leopold Statt med hwariehanda nödwändigheter försee. Man hoppas, at när de i Marche warande Keiserlige troupperne komma tilsamman, lärer något emot denne swärmen kunna uträttas, hwilken likwäl ey är så beskaffat, som man här til meent, utan det blifwer enfälleligen berättat af dem, som warit ibland dem, at de ey äre något sammanrappat utan mästedels ett wackert och wälöfwat folck. Ragotsky sielf är gången med en stoor hoop åt Siebenburgen, och har hafft ett anslag på Clausenburg förmedelst ett hemligit förstånd med några af besättningen, Men det är uptächt blifwit och altså anslaget gått til intet.


&lt;div class=&quot;layout2&quot; style=&quot;text-align:justify&quot;&gt;
{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 12 Januarii 1704}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 19 Decembris&lt;/div&gt;

Fruchtan för Rebellerne har här åter igen så mycket mehra tiltagit, som i desse dagar några 100 af dem äre gångae öfwer mark strömen, hwilken skilier Ungern ifrån Österrijke, nederhuggit alt hwad giort dem motstånd, stuckit åtskillige byar och fläcker 4 mijhl här ifrån i brand, och der uppå dragit sig åter tilbaka. Och efter nu kiölden starkt infaller, och Donaw såwäl som andre strömar torde tilfrysa, så befarar man, ey utan grund, at denne swärmen lärer utan hinder sammansättia sig med dem på denne sidan om Donaw, som föga bätter äre sinnade, och ströfwa alt under portarne af denne Staden.


&lt;div class=&quot;layout2&quot; style=&quot;text-align:justify&quot;&gt;
{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 19 Januarii 1704}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 26 Decembris&lt;/div&gt;

Rebellerne hafwa sig åter tilbaka dragit, til at desto mera oanfächtat niuta deras quarter. De Danske Tronpperne, som för någre dagar sedan kommo hijt utföre, bestående i 1000 man äre gångne åt Presburg, der emot äro de andre, som komma utur Italien och anföras af General Lieutnanten Tramp, beordrade at sättia sig i Öfwer Österrike, hwarest man mycket fruchtar för ett infal af Churfursten i Beyren. Här i staden äre alla Inwånarne på nytt upskrefne, och några wisse af Magistraten nämde til at i hwart och ett huus undersöika, om man efter befalning har sig med Lifzmedel nogsamt försett. Uniwersitetet har sig tilbudit at af Studenterne uprätta 1 compagnie till häst och 3 til foot, hwilket af Hans Keyserlige May:tt mycket wäl är uptagit, och befalning gifwen at dem med Gewähr och underhåld försee. I Mären hafwa Rebellerne ännu ey något särdeles kunnat uträtta, efter Innwånarne, så mycket man här til förnummit, stå fast wid deras trohets plicht. Elliest wil här säijas, at någon underhandling med Rebellerne först om ett tilstånd på någre wekor, och sedan om en fulkomlig förlikning skal i Presburg wara under händer, och at någre förslag och wilkor på bägge sidor skola wara tilbudne, men man wet ännu ey wäl, hwad grund eller liknelse sådant kan hafwa.


&lt;div class=&quot;layout2&quot; style=&quot;text-align:justify&quot;&gt;
{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 26 Januarii 1704}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 2 Januarij&lt;/div&gt;

Med Rebellerue i Ungern har det alt fort ett farligit vtseende. De äro til några 1000 man wid den nu starckt tilsättiande frosten gångne öfwer Donau, til hwilka och de som boo på denne sidan, sigh förfoga, så at innan kort hela Konungarijket Uugern lärer wara uproriskt och i wapn.


&lt;div class=&quot;layout2&quot; style=&quot;text-align:justify&quot;&gt;
{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 2 Februarii 1704}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wijen den 9 Jannarij&lt;/div&gt;

I Ungern spela Rebellerne alt fort mästare, och äre de Keyserlige alt försvage at något emot dem forsökia, så at nöden dageligen mehr och mehr tilwäxer, Printz Eugenius är ifrån Presburg hijt tilbaka kommen til at biwista Krigsrådslagen, som wid Churförstens af Phaltz ankomst, hwilken man stundeligen förwäntar, skola hållas.


&lt;div class=&quot;layout2&quot; style=&quot;text-align:justify&quot;&gt;
{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 9 Februarii 1704}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 16 Januarij&lt;/div&gt;

Der emot är hela Ungern, så wäl på denne, som på andra sidan om Donawströmen i full upresning, så at detta folket swårligen lärer kunna bringas til lydna igen, så framt icke Hans Keyserlige May:tt antingen sänder emot dem en fulkomlig Krigsmacht, eller aldeles ingår de swåre puncter, som af dem blifwa påstådde.


&lt;div class=&quot;layout2&quot; style=&quot;text-align:justify&quot;&gt;
{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 16 Februarii 1704}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 23 Januarij&lt;/div&gt;

Printz Eugenius lärer ey gå tilbaka åt Ungern, som man förment, utan General Heister har fått befalning at wärket der utföra emot Rebellerne, hwilka nu som tilförende der spela mästare, och wilia af ingen förlikning weta.


&lt;div class=&quot;layout2&quot; style=&quot;text-align:justify&quot;&gt;
{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 23 Februarii 1704}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 30 Januarij&lt;/div&gt;

General Heister är för några dagar sedan gången åt Ungern til at där anföra wärket emot Rebellerne, och skal General Palfi gå åt Croatien, til at där församla landmilitien, och på den sidan inbryta i Ungern. Det synes som wore Rebellerne mehr förtänkte på at förswara deras frijheet, och ansträngia Hans Keyserlige May:tt til at på nytt bekräfta och handhafwa deras priwilegier, än at infalla i de Keyserlige arfländerne, efter som det eliest skulle falla dem mächta lätt at ströfwa öfwer hela Mähren och Österrijke, alldenstund de nästan intet motstånd finna De begynna at säija, at de äre willige til at begifwa sig under lydna, så framt man wille tillåta främmande machter at garantera, hwad som beslutit blifwer, men detta hofwet lärer til sådant swårligen samtyckia.


&lt;div class=&quot;layout2&quot; style=&quot;text-align:justify&quot;&gt;
{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 1 Martij 1704}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 6 Februarij&lt;/div&gt;

Hans Keyserlige May:tt har omsider låtit sig öfwertala til en underhandlig med Rebellerne, och har redan afsänt pass för deras fulmächtige til at infinna sig i Presburg, dijt och wisse Keyserlige Commissarier sig begifwa til at detta folkets klagomåhl anhöra, och till hofwet berätta.


&lt;div class=&quot;layout2&quot; style=&quot;text-align:justify&quot;&gt;
{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 8 Martij 1704}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 13 Februarij&lt;/div&gt;

Owäsendet i Ungern tager mehr och mehr ofwerhand, Rebellerne stå allenast några miihl här ifrån, och drifwa för sig Generalen Heister med hans underhafwande troupper, som bestå allenast af 4 a 5000 man. Bemelte General har för större säkerheet skul i går skickat ifrån sig bätter hijt åt Cantzliet och en del af Bagaget, samt det Artolleriet, som har stått i Himberg. Såsom nu ingen tilförsel mehr skeer utur Ungern, hwar ifrån denne staden drager sitt förnämsta underhåld, så stiger här prijset på all ting til dubbelt, och skulle denne oredan länge påstå, så hade man här en almän brist och hungers nöd at befara. Elliest har Hans Keyserlige May:t nu iakat til alt det Rebellerne hafwa begärt, iämwäl til sådanne saker, som man intet hade trott, och lärer sig altså snart utwijsa, om de der med äro tilfredz, eller om de med andra fiender liggia under täcket, och tänkia deras wärk til det yttersta drifwa.


&lt;div class=&quot;layout2&quot; style=&quot;text-align:justify&quot;&gt;
{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 15 Martij 1704}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 20 Februarij&lt;/div&gt;

Rebellerne hafwa nu åter dragit sig tilbaka igen, och begynner man at hoppas, at de omsider lära stå at bewekas til at antaga Hans Keyserlige May:tz anbod, warandes en och annan af de främmande Ministrerne ombeden at giöra der om försök hoos Gref Berezini en af Rebellernes förnämsta hufwud, som i Ragotzis namn förer hela wärket Det lärer sig innan kort utwijsa, hwad der med kan uträttas


&lt;div class=&quot;layout2&quot; style=&quot;text-align:justify&quot;&gt;
{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 22 Martij 1704}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 27 Februarij&lt;/div&gt;

Den Hollenske Gesanten är i desse dagar här ifrån gången åt Ungern til at försökia, om igenom sine Principalers medling en förlikning med Rebellerne kan stå at träffas. Den Engelske som först i går är ifrån Holland hijt tilbaka kommen, går uti samma ährende oförtöfwat efter. I medlertid ströfwa Rebellerne så wäl in åt Mähren, som Österrijke, och har man utaf åtskillige bref, som hoos fasttagne misstänkte personer här åro fundne, kunnat märkia, at de med andra fiender spela under ett täcke.


&lt;div class=&quot;layout2&quot; style=&quot;text-align:justify&quot;&gt;
{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 29 Martij 1704}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wieu den 5 Martij&lt;/div&gt;

Den Hollenske Gesanten, som war gången åt Ungern, är i dag hijt tilbaka kommen. Så mycket man förnimmer, skal Grefwe Berczini hafwa emot honom betygat, at fuller han för sin person hade stor benägenheet til en förlikning, men at det woro för honom nödigt at med Ragotzi och de öfrige först sig der om förena. Man sluter här af, at det föga nogot hopp är detta owäsendets biläggiande i wänligheet, efter Rebellerne spänna bogan för högt, och man märker at de några främmande Ministrer hoos sig hafwa, hwilka ey lära läggia något til godo.


&lt;div class=&quot;layout2&quot; style=&quot;text-align:justify&quot;&gt;
{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 12 Aprilis 1704}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wieu den 19 Martij&lt;/div&gt;

Rebellerne ströfwade i dag 8 dagar sedan på en mijhl när under staden, och stucko för wåra ögon några byar och fleckar i brand. Det hade det anseendet, som wille de det samma med wåra förstäder försökia, fördenskul man här lät hela dagen Styckerne på wallarne upföra, och det Keyserlige och Kongl. Lijfgardet tillika med en ansenlig hoop här warande Officerare och Woluntairer utrycka, hwilka likwäl ey kommo med fienden til någon träffning, efter de nsamma uppå erhållen kudskap om General Heisters annalkande drog sig tilbaka. Dagen efter blef här middagstideu ett så grufweliget alarm, owist af hwad orsak och anledning, at man dess like aldrig har sedt. Folket i förstäderne lupo up ifrån maten, lemnandes alt efter sig, och hwad de i hastighet medtogo kastade de i flyckten ifrån sig igen, menandes at Rebellerne woro dem på hälarna. Sedermera har man med stor glädie förnummit, at General Heister har hållit med fienden en mycket lycklig drabbning några mijhl här ifrån, nederlagt en stoor deel af dem, och iagat de öfrige tilbaka alt in til Raab, där be:te General nu står, påwentandes fotfolket. Artolleriet och trotzen efter sig [..] at widare sin lycka fullfölia, Där igenom är mau nu på en tid befriat ifrån Rebellernes ströfwande, och begynner repa mod igen. Hans Keyserlige May:tt har [..] de allmännne tarfwerne låtit det mästa silfwret utur alla klåster både här i staden och i arfländerne nttaga, åth wilket en ansenlig summa penningar lärer lärer upbringas.


&lt;div class=&quot;layout2&quot; style=&quot;text-align:justify&quot;&gt;
{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 19 Aprilis 1704}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 26 Martij&lt;/div&gt;

Man har för några dagar sedan hijt fört 400 fångna Rebeller, hwilcka uti band och bojor, samt med watn och bröd spisade skola här på Linierne arbeta, och sedan försändas til galererne. General Heister har wid Raab fått til sig Footfolcket och Artolleriet, och så snart han ock får här ifrån de begärte Ammunitions sorterne och annan tilbehör, som nu skickas på Donau utföre, är han sinnat at angripa den större Öön Schütt, och Rebellerne dernt förjaga, äfwen som på den mindre redan skedt är. Til bemelte General äro här utur Cantzliet sände öpne bref af Hans Keyserlige May:tt underskrefne, hwarutinnan allom dem, som innom en wiss dag antingen til den Keyserlige Armeen sig infinna, eller bewisligen förfoga sig til deras hemwist, nåd och tilgift för alt som begångit är samt frij och rolig besittning i deras godz och egendom tilsäijes, Men at de i widrigt fall med eld och swärd utan all widare nåd skola blifwa förfölgde. Detta säijes hafwa hafft den wärkan, at hela districter skola sig redan hafwa beqwemat, och erhållit nåd, så at man nu begynner hafwa gått hopp at den länge önskade ro ligheten, åt minstone på denna sidan Donanströmen med det första skal kunna återwinnas. Den Pohlniske Printzen Jacob Sobieskys Förstinna, Keysererns Syster, är i dag ifrån Olau hijt kommen, och lärer sig här någon tijd uppehålla.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 26 Aprilis 1704}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 2 Aprilis&lt;/div&gt;

Man förnimmer nu med stor glädie, at alle prowincierne på denne sidan Donaw strömen hafwa underkastat sig Hans Keyserlige May:ts nåd, och å nyo med eed sig til lydna förbundit. Det samma spörier man ifrån de Stul Weisenburgiske districten, och at alle Rebellerne som stått der i negden, hafwa sig bequämat hwar med det på den sidan näst gräntzande Ungern är bracht i fredlighet igen. Uti öfwer-Ungern äro fuller Rebellerne ännu halsstarrige, och hafwa sig några orter nyligen bemächtigat, men man förmodar, at General Heister, som nu är dijt åt i antog, skal och dem snart förskingra, och at när de få höra om deras medbröders sidste nederlag, och de öfriges beqwämande, lära de följa deras exempel. Doch säijes Ragotsky med hela sin macht wara i marche begrepen til at möta General Heister, och at han skal hafwa låtit sättia Gref Caroli i band och Bojjor, för det at han i den sidste träfningen sig så illa hållit, och med sitt Rytterij först tagit flychten.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 3 Maij 1704}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 9 Aprilis&lt;/div&gt;

Man giör sig nu om det Ungerska wäsendet alt mehr och mehr hopp, efter det har uti åtskillige små drabningar emot Rebellerne lyckats. General Heister förnimmes åter hafwa förskingrat några 1000 man deraf intet långt ifrån Stulweisenburg, och har der uppå låtit sine troupper wända sig åth Comorra, dijt han den 5 hujus är ankommen. Om han nu ärnar sig at angripa Öön Schütt, där Rebellerne äro ännu temmelig starke, eller om han wil gå öfwer Wagströmen lärer sig innan kort yttra. Elliest har man ifrån Schütt den efterrättelsen, at Rebellerne gifwa sig hopetals der ifrån öfwer Donaw in på andra sidan i fruchtan at blifwa af de wåra öfwerfalne. Ifrån Pressburg berättas, at Rebellerne för några dagar sedan hafwa giort et ströfwande dit åt, och utom staden bortsnappat en wiss person, för hwilkens löösgifwande de påstå, at 200 af de fångne Rebellerne som där på linierne arbeta måtte frijställas. Detta arbetet drifwes med högsta flijt, så at man förmodar innan några wekor wara der med aldelesfärdig.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 10 Maij 1704}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 16 Aprilis&lt;/div&gt;

Generalen Heister förnimmes nu wara ifrån Comorra öfwer Donaw strömen, och draga sig åt Neuheüsel. De Keyserlige och danske Troupperne hafwa för några dagar sedan til 1500 man starke giort ett försök på Öön Schütt, hwilket i förstone så wäl lyckats, at de där fattat posto, och i en Drabning med Rebellerne tilfogat dem en märkelig skada, men desse hade sig åter med några 1000 man förstärkt och welat de Keyserlige på nytt angripa, hwilka sådant märkiandes, och at ingen undsättning ifrån General Heister war at förwänta, drogo sig til deras farkoster igen at sättia sig tilbaka öfwer strömen, det doch så hastigt ey ske kunde, at icke Rebellerne hinte hugga in på dem och någon der af nedergiöra. I Mähren äro Rebellerne åter nyligen infalne, och hafwa der med heriande och brännande mächta illa framfarit.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 17 Maij 1704}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den23 Aprilis&lt;/div&gt;

General Hetsters framgång emot Rebellerne tager dageligen til. Han har nyligen drifwit dem ifrån Neüheüsel, och sedan med en temmelig deras förlnst förjagat dem ifrån stora Ööen Schütt sättiandes sig nu i stånd at ryckia emot Ragotsky, hwilken man ey tror lära honom afbida, efter han inge eller mycket fåå reglerade Troupper hoos sig hafwer, ock Ungrarne allena näpligen lära sig emot de Keyserlige wåga. I medlertid har man til at dem insöfwa, och i förhopning at de sielfwe lära gå ifrån hwar annan, tilsagt deras här warande utskickade ett stilstånd, och nämt 4 Comissarier, til at på en wiss bestämd ort komma med dem tilsamman, och undersökia deras anförde beswärsmåhl, på det saken måtte igenom en inbördes wänlig förlikning kunna bringas til slut.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 24 Maij 1704}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 30 Aprilis&lt;/div&gt;

Ifrån Generalen Heister har man de tidenderne, at han låtit besättia Öön Schütt med 600 man, och är nu med Armeen i fult antog at widare upsökia fienden, warandes af de underden unge Grefwe Heister stående Croateir förstärkt blefwen. Chnrförsten af Phaltz är ännu här, man lärer innan kort begifwa sig hem igen, sedan han först afwachtat, hwad ntgång den med Rebellerne anstälte handlingen tagandes warder.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 31 Maij 1704}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 7 Maij&lt;/div&gt;

General Heister har åter nyligen wid Seret förstrött ett partie Rebeller under Berezini och Gref Caroli, och har der uppå dragit sig åt Comorra, i upsåt at angripa de wid Stulweisenburg å nyo församlade Rebellerne, som den af Hans Keyserlige May:tz erhålne nåden åter förkastat. Doch talar man här ännu mycket om ett stilstånd, under hwilkets förlopp en fullkomlig förlikning skal kunna träffas.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 7 Junii 1704}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 14 Maij&lt;/div&gt;

Sedan General Heister gått öfwer Wagströmen åt Stulweisenburg, hafwa Rebellerne åter begynt dragit sig öfwer Donaw närmare hijt åt. Ifrån deras fulmächtige, som här hafwa warit, har man sedermera ingen underrättelse haft, huru de tilbaka förde propositionerne hafwa blifwit uptagne, så at med den föreslagne förlikningen ännu ey widare kommit är.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 14 Junii 1704}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 21 Maij&lt;/div&gt;

I Ungern år de Keyserlige wapnens framgång igenom Rebellernes tilwäxande macht åter igen märkeligen hämmat, och hafwa desse icke allenast wid Ödenburg sig i ett stort antal tilsammans draget, utan och i eu ansenlig myckenhet på Öön Schütt sig åter infunnit, warandes General Heister förswag at dem där angripa. Så äro och i går tidender inlupne at General Ritschaw, som utur Mähren har med några 1000 man giort ett ströfwande in i Ungern, är af dem blifwen omringat, och i grund slagen. Der til med är och nu hela Siebenburgen blifwit uproriskt, hwar til ey litet hulpit hafwer, at General Rabuin har igenom ett starkt detachement Ryttare låtit uti en wiss Ewangelisk ort Enget benämd, där och en Academie är, alle inwånarne unge och gamle, manfolk och qwinfolk, iämte alle studenter, som warit öfwer 500, iämmerligen nederhugga. Hwad detta förfarandet lärer hafwa för wärkan ibland Religions förwanterne i de öfrige Keyserlige arfländerne, får man innan kort erfara.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 21 Junii 1704}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 28 Maij&lt;/div&gt;

Rebellernes fulmächtige äro nu utur Ungern åter hijtkomne, och hafwa til swar på de medförde propositionerne, gifwit tilkiänna, at deras principaler ingalunda wilja emottaga det föreslagne stilståndet, menandes, at om man har alfwar med förlikningen, är deras åstundan detta hofwet redan nog bekant. I det öfrige tilbiudade sig at wilja begifwa sig under Hans Keyserlige May:tz lydna igen, så framt man dem deras wälfångne gamla frijheter wil förunna, samt deras klagomåhl och beswär afhielpa. I medlertid tiltager deras macht dageligen och fruchtar man, at de i desse dagar lära General Heisters Armee angripa. Presburg och Neüheüsel håller man före redan wara af dem berände.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 28 Junii 1704}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 4 Junij&lt;/div&gt;

De Ungerske fulmächtige hafwa ännu uti deras wärf ey något kunnat uträtta ; I medlertid hafwa Rebellerne för några dagar sedan här ett stort tumult förorsakat, i det de äfwen på samma dag då Hans Keyserlige May:tz födelse dag firades, äro på en fierdels mjhl närin under staden ankomne hafwa åtskillige orter utplundrat och förbränt, och uti ett Keyserliget lust hoff, Neü Gebeüde benämt, alle där befintelige wildiuren, Leijon, Leoparder, Tiger, och Pantherdiur ihielslagit, undantagandes en hwijt Örn, den de lämnat wid lifwet, och allenast wingarna honom afskurit. Man har ännu följande dagen utskickat några 100 Man detta partiet at efterjaga, men det war redan borto, så at man ey eu gång kunde erfara, hwart åt det sig wänt. Nu är ett ansenliget Manskap til häst och foot så wäl af Soldater som borgerskap utmarcherat, til at besättia de nye Linierne, och förstäderne för alt ytterligare anfall at betäckia. P. S. Nu på stunden förnimmer man en Enspännare wara ankommen med berättelse, at General Heister har wid Altenburg uti en träffning nederlagt 3000 Rebeller, och eröfrat 30 stycken, warandes Gref Caroli deras anförare, alenast med 200 man på flychten undankommen, hwarom bekräftelse och omständigheter med nästa förwäntas.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 5 Julii 1704}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 11 Junij&lt;/div&gt;

Man har nu fått bekräftelse och utförlig berättelse om den lycklige träffning, som General Heister nyligen haft med Rebellerne, i det be te General med 6000 Man den 3 hujus angripit deras Generaler Grefwe Forgatz och Caroli, som med 18000 Man hade honom nästan omränt, och dem så slaget, at öfwer 3000 Man äro på platzen blefne, och de öfrige aldeles förskingrade. 9 Stycken 28 Fanor, och hela decas Läger der äro blefne de wåra til byte. På wår sida äro intet fult 100 döde, och äfwen så många blesserade. Nu säijes at Ragotsky, Berczini, Caroli och Forgatz wilia anwända alla krafter denne förlusten at hämnas, och at de församla deras Troupper igen wid Mark, som man och i går ifrån den sidan åtskillige stora eldar har sedt upstiga. Här blifwa de nye linierne för alla påkommande händelser med starkt manskap och goda Officerare försedde, och åtskillige förrådhuus uprättade, på det någon brist ey måtte wara på nödige lifsmedel. Oachtat den erhåldne segren förklarar det keyserlige hofwet sig benäget til at låta handlingen med Rebellerne företaga, och tilbiuder dem efter anseendet goda wilkor, och fullkomlig försäkran. Men om det skeer allenast til at dem insöfwa, och upwäcka ibland dem oenighet, kan man ey weta.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 12 Julii 1704}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 18 Junij&lt;/div&gt;

Utur Ungern är nu i några dagar ey något särdeles inkommit, förutan det, at Rebellerne med heriande, stöflande och brännande alt fort mächta illa framfara. Här är ett rychte, at General Nehm skal ey långt ifrån Öfen hafwa öfwerfallit Ragotsky, och några 1000 af hans folk nedeigiort, men det fordrar ännu bekräftelse.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 19 Julii 1704}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 25 Junij&lt;/div&gt;

Handlingen med de Ungerske Rebellerne står ännu i widt Fält, och kan man med ingen wisshet säija, om någon liknelse der til är eller intet. Det rychtet, som nyligen här utspriddes om General Nehms Träffning med Ragotsky befinnes wara utan grund, och der af komwit, at be te General har med några 1000 Raitzer undsatt Erlaw, och Zolnock igentaget, hwaruppå Ragottsky har med sitt Läger i största hast upbrutit, och dragit sig tilbaka åth Theissen


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 26 Julii 1704}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 7 Julij&lt;/div&gt;

De Keyserlige Commissarierne hafwa i Papa hållit samtal med några förnäme af Rebellerue, hwar uppå desse hafwa skickat Enspännare til Ragotsky at berätta hwad som woro förelupit, och förnimma hans mening. Utaf desie underhandlingar dömer man, at något hopp ännu är til förlikning, och fördenskul håller General Heister sig stilla wid Nickelsdorf, förwäntandes huru alt wil aflöpa. I medlertid ströfwa likwäl Rebellerne nu såsom tilförende widt och bredt, och fara obarmhertigt fram med mord och brand. Man wäntar elliest mycket gott af den oenighet, som säijes wara emillan Ragottsky, Berezini, Caroli och Forgatch, Rebellernes anförare, emedan de föregifwes häftigt beskylla hwar annan inbördes for de olyckor, som dem nu en tid bort åth i Fält wederfarne äro.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 2 Augusti 1704}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 9 Julij&lt;/div&gt;

General Heister står ännu i sitt förra Läger, men Beresini har med sine Troupper draget sig länger, hijt åth, och har låtit i Osterrijke och Mähren weta at han ey wille mehr med häriande och brännande någon skada tilfoga, allenast man och ifrån denna sidan wille der med innehålla; här af giör man sig det hoppet, at man nu snart lärer få höra af ett stilstånd, och der uppå föliande fred. Elliest är den Keyserlige Commissarien Grefwe Lamberg ännu i Rab och wäntar hwad swar uppå de nyligste propositionerne ifrån Ragotsky lärer inkomma. Grefwe Forgatsk församlar sig med sine Rebeller wid Ödenburg, och hotar med ett ströfwande in i Österrike och Steijermark, twiflandes man mycket om han lärer på sin sida hålla det, som Berezini har utlofwat.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 9 Augusti 1704}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 16 Julij&lt;/div&gt;

Underhandlingen med Rebellerne säijes wara på god wäg, och är den nyligen ankomne utskickade ifrån de Keyserlige Commissarierne med hofwets swar i desse dagar tilbaka rest. Imedler tilfoga de ströfwande partierne här och där ännu stor skada.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 16 Augusti 1704}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 23 Julij&lt;/div&gt;

Rebellerne i Ungern wijsa ännu ringa lust at antaga de wilkoren, som här ifrån blifwit dem föreslagne. De hafwa icke allenast nyligen infallit Steijermark, och där mächta illa framfarit, utan och i förgår wijst sig ey långt här ifrån staden och stuckit några orteri brand. Ragotsky sielf är gången åt Siebenburgen til at uproret där underblåsa. General Heister är utur Ungern hijtkommen, och menar man, at han lärer wid Armeen i riket blifwa brukat idenframledne General Stirums ställe, och at General Palfi skal imedlertid föra befälet i Ungern.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 23 Augusti 1704}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 30 Julij&lt;/div&gt;

Det skrifwes öfwer Ofen, at Ragotsky har försökt en storm på Szegedin, men at han med förlust af 3000 Man är blefwen afslagen, och sedan aldeles där ifrån fördrifwen, man will och säija, at han der wid sielf skal wara illa sargat, ia och aldeles ihielslagen, hwar om man med största längtan wäntar bekräftelse. Rebellerne fara eliest ännu allt illa fram, med häriande och brännande.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 30 Augusti 1704}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 6 Augusti&lt;/div&gt;

Det som sidst berättades om Ragotskys nederlag wid Segedin blifwer bekräftat, men om hans egen Person har man ingen widare efterrättelse. Til någon afhandling med Rebellerne är nu minder liknelse än någonsin tilförende. De ströfwa häria och bränna öfwer alt, hafwa och i Ungern nyligen intaget Caschaw, hwilket Zatmar endera dagen lärer fölia. General Heister är nu til Armeen i Ungern afrest, och skal med mehr Troupper til häst och foot så wäl utur granskapet, som ifrån Armeen i rijket blifwa förstärkt.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 6 Septembris 1704}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 13 Augusti&lt;/div&gt;

Ragotsky är i Siebenburgen, hwarest uproret mehr och mehr tiltager, och han där wil låta upkasta sig för en Furste.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 13 Septembris 1704}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 20 Augusti&lt;/div&gt;

Det skrifwes ifrån Siebenburgen, at Generalen Rabutin har taget Cautzleren i Siebenburgen Grefwe Betlem wid hufuwdet, för det at han befunnits wilia förleda ständerne til at affalla, och antaga Ragotsky til Furste och låtit honom halshugga, hwilket har i landet giort en sådan skräck, at en stor del af de illa sinnade bequämma sig til lydno igen. Man giör sig det hoppet, at Rebellerne i Ungern, lära nu efter den stora Segern wid Donaw-strömen sig betänckia, och sielfwa anhålla om nåd, men ännu synes der til ringa liknelse.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 20 Septembris 1704}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 27 Augusti&lt;/div&gt;

Om något stilstånd med Rebellerne i Ungern, eller någon förewarande underhandling med dem, som talet hade gått, hörer man intet. Det synes twärt emot, at de ingen lust där til hafwa, efter de åter nu igen på alle ställen widt och brett ströfwa, hafwe sig och draget så starkt tilsamman, at de kunna biuda Feltmarskalken Heiser hufwudet. Fästningen Neutra i Ungern har i mangel af lifsmedel omsider måst sig åth Berezini upgifwa.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 27 Septembris 1704}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 3 Septembris&lt;/div&gt;

Man begynnar åter nu tala om ett stilstånd med underhandling med Rebellerne i Ungern, hwar til de säijes sig wilia bequäma, sedan de förnummit at sakerne i rijket igenom den sidste Segern wid Donaw-strömen hafwa sig mächta förändrat. Men det kan der om ännu med ingen wishet säiias, efter de uproriskes förnäwsta hufwuden äro der om sins emellan ey ense. På somlige orter hafwa de likwäl med ströfwande och plundrande innehållit, men på andra ställen fara de der med fort äfwen som tilförende.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 4 Octobris 1704}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 10 Septembris&lt;/div&gt;

Stilståndet med de uproriske i Ungern är wärkeligen träffat, och äro deras fulmächtige hitkomne til at göra en begynnelse med fredzhandlingen.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 11 Octobris 1704}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 17 Septembris&lt;/div&gt;

Med de uproriske i Ungern står förlikningen på en god foot, och är stilståndet til den 5 Octobris förlängt skolandes handlingen med dem innan kort företagas.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 18 Octobris 1704}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 24 Septembris&lt;/div&gt;

Med de uproriske i Ungern är man omsider så wida kommen at man på både sidor har bewiliat til en sammankomst i Chemnitz til at afhandla et widare förelängiande af stilståndet, samt preliminarierne til den instundande tractaten. På Keyserlige sidan skola Baron Seiler och Gref Lamberg sig dijt förfoga. Det största swårigigheten wid detta wärket lärer Ragotsky förorsaka, hwilken påstår at blifwa förklarat för Furste af Siebenburgen, Det detta hofwet näpligen lärer bejaka, men elliest lära de öfwer honom fälte domarne för Tractatens begynnelse blifwa uphäfne. Man hade i går tidender, at Caschaw och Eperies, twå mycket angelägne orterr i öfwer-Ungern, hwilka de uproriske i ett helt åhr hållit inspärrade, hafwa i brist af lifsmedel måst sig upgifwa, hwar igeuom de uproriske torde blifwa föranlåtne at deras wilkor desto högre spänna.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 25 Octobris 1704}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 1 Octobris&lt;/div&gt;

De Keyserlige Commissarierne, som nämde äro til de Ungerske stridigheternes biläggiande, hafwa sig i några dagar uppehållit i Presburg, efter de ey welat antaga Ragotskys dem tilskickade pass, hwar uti han kallat sig Furste af Siebenburgen, men sedan detta blifwit af honom ändrat, hafwa de fortsatt resan åt Schemnitz. Rogotsky och Berezini lära bägge uppehålla sig der i neigden til at afwachta huru tractaten wil aflöpa.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 1 Novemberis 1704}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 8 Octobris&lt;/div&gt;

Ehuruwäl stilstånds terminen med de uproriske i Ungern den 5 hujus är til ända lupen, så blifwa likwäl fientligheterne på både sidor så läuge instälte, til dess man kan see, hnru handligen i Schemnitz wil aflöpa, om hwilkens utgång man lofwar sig alt gott, så framt de öfwer Ungerske och Siebenburgiske sakerne icke styfwe de uproriske ännu mehr. Omskönt nu inge fientligheter på både sidor blifwa föröfwade så faller det likwäl den gemene man swårt at han ey med fulkomlig frihet får sköta sin hantering, och komma sig före igen, emedan det ingom är tillåtit at gå utur sitt districht, och bruka sin näring. Feltmarskalken Heister har under stilståndet uppehållit sig här i staden och är ännu här, afwachtandes utgången på sammankomsten i Schemnitz, imedlertid gå efter hand ersättnings Troupper utföre til dess Armen som ännu står neder wid Donaw-strömen, och har man igenow Skantzen Fedvars intagande den förmonen, at de uproriske äro aldeles ifrån denne sidan om strömeu fördrefne, och altså hela det districtet för dem befriat. Det wil nu förwisso säijas, at stilståudet skal til ändan af detta åhret wara förlängt, och gör man sig om handlingen i gemen mächta god förhopning, emedan Hans Keyserlige May:tt har förutan den Instruction, som Commissarierne medgifwen är, til dem afsänt en fördelachtig förklaring öfwer några puncter, som syntes i wärket giöra största swårigheten.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 8 Novembris 1704}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 15 Octobris&lt;/div&gt;

Det hålles före, at främmande penningar blifwa i Ungern utdelte til at nnderhålla uproret, det koste hwad det kan, der mot är man här betäknt uppå medel til at i tid försee sig med behörig macht til dess dämpande, och i fall handlingen skulle emot förmodan fruchtlöst aflöpa, är redan ett förslag fattat, efter hwilket man med alfwar skal kunna wärket angripa.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 15 Novembris 1704}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 22 Octobris&lt;/div&gt;

Det wil nästan säijas, at handlingen i Schemnitz är så gått som afbruten, och at de uproriske begynna åter wisa sig i fält igen, fördenskul och icke allenast de Keyserlige Regementerne begynna upbryta utur deras quarter, utan 5 Regementer til häst komma och utur riket til Armeens förstärkning.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 22 Novembris 1704}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 29 Octobris&lt;/div&gt;

Den frögden, som wii har haft öfwer Straubingens och Passaus inrymmande, är mycket förringat igenom de tidender, at handlingen med de uproriske i Ungern är aldeles afbruten. Ty aldenstund de uti ingen del hafwa welat gå ifrån deras påstående, och de Keyserlige Commissarierne föregifwet sig ingen befalning hafwa at inlåta sig i någan handling öfwer Siebenburgens afträdande åth Ragotsky, så hafwa de förre rest sin wäg ifrån Schemnitz, och de sednare tillika med de Engelske och Hollenske Ministerne med oförrättadr saker begifwit sig på wägen hijt tilbaka igen. I medlertid gör hofwet all anstalt til at med wåld dem betwinga, til hwilken ända och befalning afgången är til de Troupperne, som stått wid Donaw-strömen under Fältmarskalken Herbewille at draga sig hijt utföre, och conjungera sig med Armeen under Felt-Marskalken Heister, då man tror dem wara nogsamt wuxne til at twinga de uproriske under lydno.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 29 Novembris 1704}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 5 Nowembris&lt;/div&gt;

Man talar mycket åtskilligt om orsakerne til handlingens afbrytande med de uproriske i Ungern, och mena månge, at deras gemensamme så wäl som Ragotskys särskilte påstående har ey warit sådant, om man har det welat föregifwa. Ehuru der om är, så är handlingen afbruten, och Ragotsky med 16000 Man gången för Neüheüsäel, hwilken ortman fruchtar at han så mycket lättare lärer inbekomma, som besättningen der inne är mycket swag, och sielfwa Fästnings wärken i ett ganska slätt tilstånd.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 6 Decembris 1704}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 12 N owembris&lt;/div&gt;

Man hörer nu utur Ungern intet annat, än berättelse ifrån alle orter om de uproriskes föröfwade wåldsamheter med plundrande och brännande, och deras anstalter til krigets fortsättiande med ytterste krafter. Så har och Neüheüset i mangel af lifsmedel, Ammunition och andre nödwändigheter måst sig i deras händer upgifwa, men man wet ännu ey omständigheterne och wilkoren. De äro och med 15000 Man infalne i Mähren, och ärna göra det samma in i Österrike, doch hoppas man, at när de utur riket, Bömen och Schlesien på wägen warande Troupper framkomma, lärer man wara stark nog at desse halsstarrige fördrifwa och utrota.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 13 Decembris 1704}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 19 Nowembris&lt;/div&gt;

Man förnimmer nu, at Neüheüsel ey är med dagtingan öfwergånget, utan at de Ungerske som i Fästningen legat, förstått sig med de uproriske, och gifwet dem anledning at komma in i Fästningen, hwar uppå de Tyske Troupperne lagt neder Gewähr, och de gemene taget tienst under Rebellerne, men Officerarne måst gifwa sig til fångar. Fältmarskalken Heister är här ifrån afrest til Armeen, och gå de Keyserlige Regementerne ifrån alle orter dijt efter til at med all macht förekomma de uproriskes förehafwande, hwilka på alle sidor med förderfwelige anslag omgå. I Siebenburgen har General Rabutin warit emot dem lycklig, och nederlagt 3000 af dem, warandes och eliest redan så förstärkt, at man menar den Prowincen wara utan fara.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 20 Decembris 1704}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 26 Nowembris&lt;/div&gt;

De nproriskes i Ungern macht wäxer dageligen til, och hafwa de wid Feltmarskalken Heisters ankomst til Armeen, som ännu ey är mer än 8000 Man stark, så häftigt honom anfallit, at han intet kunnat hålla stånd, utan blifwit nödtwungen at wika undan, och draga sig tilbaka på denne sidan om March-strömen. Om nu de uproriske skulle wilia gå in i Österrike innan den Keyserlige machten blifwer starkare, lärer dem falla lätt at med eld och swärd alt föröda.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 3 Januarij 1705}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 10 Decembris&lt;/div&gt;

Ifrån Lägret under Feltmarskalken Heister förnimmes, at be:te General har gått med sin Armee öfwer March-strömen, och ärnat angripa Rebellerne, som sig uti en skog wid Weisenberg förskantzat, så at man nu dageligen förhoppas något gott der ifrån at förnimma.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 10 Januarij 1705}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 17 Decembris&lt;/div&gt;

Utur Ungern har man den efterrättelsen, at Feltmarskalcken Heister, som nu har Conjungerat sig med Generalen Herbertstein, står en mihl ifrån Presburg, at de uproriske under grafwerne Berez Forgatz och Caroli hade dragit sig tilsamman ey långt ifrån Marienthat, och fältslagen welat hindra de Keyserlige igenom gången, men at sedan de funnit sådant willia falla dem förswårt hafwa de dragit sig tilbaka åt Vagströmen, och lemnat dem Keyserligom wägen öpen. Deruppå har Feltmarskalken Heister, som med alt är wäl försedd och förer med sig alt hwad til en bryggia behöfwes, dem eftersatt och hoppas man stundeligen at få höra något wara emellan dem förelnpit, eftersom och redan ett rychte kommit är, at de uproriske skola wara slagne och lijdit ett ansenligit nederlag.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 17 Januarij 1705}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 24 Decembris&lt;/div&gt;

Man har här fått de hugnelige tiderne, at Fältmarskalcken Heister har den 16 hujus ey långt ifrån Tyrnau angripit de uproriskas macht bestående af 40000 man, hwilka Ragotsky och Berezini sielfwa anfört, dem efter 2 timars fächtande är fältet slagne, några 1000 man nedergiort, och Lägret med Stycken, Ammunition och Bagage eröfrat. Af de Keyserlige äro ey mehr än 500 blefne. Af denne Seger wäntar man så mycket större frucht, som en stoor dehl af de uproriske hafwa sedermehra redan gifwit sig under Keyserlig lydno. Det berrättes och utur Siebenburgen, at Rebellerne der under Grefwe Forgats befäl äro af General Rabutin slagne.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 24 Januarij 1705}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 31 Decembris&lt;/div&gt;

Den sidste omtalte Segern öfwer de uproriske wid Atnow blifwer fuller bekräftat, men man håller nu deras förlust ringare, än det i förstone utgafs, helst efter de förnimmes sig åter igen wilia församla, och den ledne skadan hämnas. Doch hålles sådant [..] skola blifwa för dem så mycket swårare, som emellan deras förnämsta hufwuden en större oenighet, än tilförende, förspöries, och en stor deel af manskapet sig söndrat, och begifwit hwar til sin.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 7 Februarij 1705}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 14 Januarij&lt;/div&gt;

Rebellerne under Grefwe Budiani hota at endera dagen sättia öfwer Donau-Strömen, och göra ett ströfwande, här är åter ett rychte kommit at General Rabutin har i Siebenburgen slagit de uproriske, hwilket wäntar bekräftelse.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 14 Februarij 1705}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 18 Januarij&lt;/div&gt;

Wid den infallne starcke winteren göra de uproriske stor skada igenom deras ströfwande, och hafwa i desse dagar åtskillige fläcker och byar utplundrat och afbränt. De hålla och de Keyserlige Troupperne i deras qwarter i ett stadigt alarm, och hafwa äfwen satt öfwer på Öön Schütt, drifwandes där stor motwillia. Sidsta brefwen ifrån Heister förmähla, at i fall Rebellerne skulle något willia wåga pa denne sidan Donau-strömen, lärer han hafwa på dem ett wakande öga. Man hoppas elliest at när bemälte General blifwer med den nu anryckande undsättningen förstärkt, lärer han med macht kunna detta owäsendet dämpa. Har omsider måst för brist skul på Lifsmedel gifwa sig i Rebellernas händer, och är besättningen 400 man stark beledsagat til Pest. Nu förmenes de willia något antingen emot Gross-Varadin eller Segedin företaga. Med Besättningen i Eperies, som och war 400 man starck, hafwa de på ett grufweligit sätt förfarit. Ty sedan den samma hade dagtingat at med 4 Stycken få utmarchera, är hon sedan under wägen blefwen afwäpnat, och emot all folcks lag jämmerligen nederhuggen, på några Officerare när, hwilka blifwit lemnade wid lifwet, och fångne bortförde.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 21 Februarij 1705}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 28 Januarij&lt;/div&gt;

Ehuruwäl man hade trott, at Feltmarskalken Heister skulle någorlunda kunna hindra de uproriskes antog och ströfwande, så hafwa de likwäl wid den starke nu infalne frosten i förgår wågat sig öfwer Donaw strömen, och öfwer 23 byar och fläckar här omkring och i denne stadens åsyn plundrat och afbränt, samt en hoop fångar med sig bortfört. De hade och så när öfwerrumplat 2 Regementer af de gamla Keyserlige, om desse på undfången kundskap ey hade i hastighet kastat sig in i Altenburg. General Heister är där uppå strax med Armeen upbruten at de uproriske upsökia, man lärer snart see, hwad han kan uträtta.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 28 Februarij 1705}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 4 Februarij&lt;/div&gt;

De uproriske i Ungern fortfara ännu med deras plundrande och brännande här omkring, och lade i går å nyo 4 Byar i aska, hwarigenom skracken och flychtandet ibland folcket tager öfwerhanden, och låter hwar och en föra sine saker och egendom in i de näste platzerne. Man gör sig ännu alt fort det hoppet, at Feltmarskalken Heister, som den 1 hujus med sine Troupper bröt up åt Wagströmen, där den störste Rebellernas hoop står, skal kunna försättia den samma något strek, och honom aldeles förjagn, men det hoppet har slagit så ofta felt, at mau uu fast ey mehr wet, hwad man kan hafwa at förwänta.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 7 Maartij 1705}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 11 Februarij&lt;/div&gt;

Ifrån Feltmarskalken Heister har man sedermehra ey något särdeles hört, men de uproriskes häriande och brännande warar alt fort som tilförende. Man begynner säija, at några afskickade lära med det första afgå åt Ungern til at försökia, om icke den sidste Tractaten med Rebellerne måtte åter kunna uptagas, men man wet ey, hwad deruppå kan wara at byggia. I medlertid går några Regementer utur Beijern hijt up åt at förstärckia Armeen i Ungern


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 14 Martij 1705}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 18 Februarij&lt;/div&gt;

De uproriske ströfwa alt fort på ömsa sidor om Donau och Vag strömarne, och häria och bränna fram och tilbaka, så at Felt-Marskalcken Heister snart ey wet, på hwilkendera sidan han skal dem eftersättia warandes ock förswag at sin macht fördela, han har derföre nu beslutit at låta sine Trouuper något hwila, til dess de öfrige Regementerne kunna komma fram til förstärkning.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 21 Martij 1705}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 22 Februarij&lt;/div&gt;

De uproriske fara alt fort med deras ströfwande och röfwande och ähro icke alenast med 10000 man gångne in åt Mähren, uthan och låtit sig för några dagar sedan 8000 man starcke se wed Ödenburg, hafwa och låtit ett Generalt upbod utgå til hela Neder Ungern och på ordenttigit wtjs befalt, huru myckit manskap til häst och foot, så och huru mycket Lifsmedel och Foder hwar ort skulle lefwerera, i widrigit fall wille de med mord och brand på det aldrasträngaste emot de olydige förfara. Detta har å nyo förorsakat ett stort flychtande ifrån Landet alt omkring, har och bracht så mycket til wäga, at Iuwånarne här i Förstädren måste dag och natt besättia Linierne och hålla flitig wacht, på det desse rosfoglar ey måtte sielfwa förstäderne kunna anfalla. Feltmarskalck u Heister har fuller med Cavalleriet något begynt sig röra igen, och wil försökia, om han kan bringa dem til stånd, har och igenom ett alfwarsamt påbud utfalt at ey lyda de uproriskes utskrifning, men det twiflas mycket, om han med den wachten, som han nu för tiden hafwer, något särdeles lärer kunna berätta. De säijes nyligen hafwa haft före at förmedelst ett hemligit förstånd med några af Borgerskapet inkräkta Presburg, men at det i tid blifwit Commendanten uptäkt, och altså förekommit. I desse dagar äro de 3 Ungerske Herrarne, som tilförende warit brukade at nnder hand bringa någon handling med några nye tilbod, om hwilkes förrättning man innan kort torde något widare förnimma, ängoch man i gemen gör sig om framgång derutinnan aldeles ingen förhopning.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 28 Martij 1705}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 4 Martij&lt;/div&gt;

De uproriske ströfwa alt fort på denne sidan om Donawströmen, och göra med deras plundrande i bygden en mächta stor skada, Feltmarskalken Heister står ännu quar i sine förre quarter, och klagar at honom fattas lifsmedel och hwariehanda tilbehör för Armeen, anhållandes at man nu, sedan Donauströmen blifwit öpen, måtte til honom förskaffa, det han hafwer af nöden. Man har altså nu giordt den anstalt, at farkostar dageligen både med nödige lifsmedel och Ammunition dijt åt afgå. Ett eller annat Regemente äro redan förbigångne, som kommit utur Beyern, och arnas den Ungerske Armeen til förstärkning.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 4 Aprilis 1705}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 11 Martij&lt;/div&gt;

Feltmarskalcken Heister är för några dagar sedan med en deel af sine Troupper gången at upsökia och förskingra Rebellerne, som under Gref Caroli hafwa Landet på denne sidan Donau-Strömen med deras häriande och brännande så illa medfarit. Bemelte Rebeller säijes wid hans anmarche hafwa dragit sig hogre up åt landet, så at man nu wäntar förnimma, hwad han emot dem kan uträtta. Man seer utskickade af dem, som blifwa brukade wed fridzförslagen med Rebellerne, resa af och an, och göra sig åtskillige der af förhopning, at det torde komma til förlikning, men andra hålla det aldeles för ogiörligit, hwilcket tiden måste utwijsa.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 11 Aprilis 1705}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 18 Martij&lt;/div&gt;

De sidste tidendetne utur Ungern medbringa, at Feltmarskalken Heister på den ena sidan, och Grefwe Palfi med 2000 man på den andra hafwa omränt den Rebelliske Grefwe Caroli uti Bochover skogen, så at han näppltgen utan at sättia håret til lärer undkomma. Om handlingen med de Uproriske är alt owist, ehuruwäl några af provincierne sig hafwa tilbudit at wilia Keyserlig nåd antaga.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 18 Aprilis 1705}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 25 Martij&lt;/div&gt;

I dag bittida är en Enspännare utur Ungern ankommen med berättelse, at Feltmarskalken Heister har den 20 hujus angripit de Ungerske uproriskes anförare Grefwe Caroli, som med 6000 hästar war på denne sidan om Donau öfwergången, och honom i grund slagit, samt hela hans Bagage och wagnar lastade med det giorde bytet eröfrat. Man wet ey ännu wäl alle omständigheterne af denne träffningen, men det hålles före, at Grefwe Caroli sielf med de öfwerblefne är så instängd, at han ey kan undankomma, efter alle passen äro noga besatte, och wåre Farkostar på Donau-Strömen på honom uppassa.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 25 Aprilis 1705}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 1 Aprilis&lt;/div&gt;

Den sidst omrörde Segern öfwer Rebellerne blifwer fuller bekräftat, men nederlaget är ey så stort, som i begynnelsen sades. Detta alt oachtat, fortfara de med deras ströfaude och åtskillige orters intagande, och lära ännu gifma Felt-Marskalken Heister nog til at skaffa.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 2 Maij 1705}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 8 Aprilis&lt;/div&gt;

Ragotsky förnimmes åter hafwa en stark Armee tilsamman, och wara hijt åt i antog.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,&lt;br&gt;Af den 9 Maij 1705}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 15 Aprilis&lt;/div&gt;

Utur Ungern har man sedermera intet förnummmit något föränderligit, utan at de uproriske med plundrande och brännande, äfwen som tilförende, fortfara och iämwäl posterne borttaga, så at man om deras företagande ey kan hafwa någon wisshet.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,&lt;br&gt;Af den 16 Maij 1705}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 22 Aprilis&lt;/div&gt;

I Ungern går wärcket myckit slätt, och äro störste delen af Generalerne ifrån Armeen hijt komne, i medlertijd faller den ena orten efter den andra i mangel af lifsmedel och undsättning dem uproriskom i händer.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,&lt;br&gt;Af den 30 Maij 1705}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 6 Maij&lt;/div&gt;

Hans Keyserlige May:t har giort en ändring med Generalerne i Ungern, och skal i denne samma Generalen Heister tieua wid Armeen i Rijket, men Generalerne d´ Herbeville och Schlick föra wärket i Ungern, hwarest oroon ännu ingalunda uphörer, och synes, at alle goda tilbod blifwa af Rebellerne förachtade, efter de än dageligen sig förstärckia, och på åtskillige orter med några 1000 man omkring ströfwa.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,&lt;br&gt;Af den 6 Junij 1705}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 13 Maij&lt;/div&gt;

Generalen d´ Herbeville är för några dagar sedan afrest åt Ungern, och alle Keyserlige Troupperne där sammandragne, at kunna wid hans ankomst något företaga. Man begynner nu åter at fatta något hopp om en förlikning med de uproriske, efter man hoos dem förnimmer en större benägenhet at denne Keysarens tilbod antaga, men ännu weet man ey, huru wida sådant hafwer grund.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,&lt;br&gt;Af den 13 Junij 1705}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 13 Maij&lt;/div&gt;

I desse dagar är wid hofwet twänne gånger rådslag hållit öfwer det Ungerske wäsendet, och lärer sig snart yttra, om någon wänlig förlikning med de uproriske står til at förmoda, eller om de med wåld skola twingas. Som man här säger, skal et stilstånd til en begynnelse wara slutit. I medler fara de uproriske i Siebeuburgen illa fram, för hwilken orsak skul General Glöchelsperg blifwer här ifrån dijt skickat at sådant hämma. Men har här begynt på Keyserlig befalning at öfwa Borgerskapet i Wapneu, hwilket här efter alla Sön- och Helgedagar skal ske, på det de wid alla förefallande händelser måge kunna med Gewähr omgå.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,&lt;br&gt;Af den 20 Junij 1705}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 27 Maij&lt;/div&gt;

Det har nu mehra ingen liknelse til någon förlikning med de uproriske i Ungern, efter de icke allenast utslå den dem tilbudne nåden, utan och församla sig på åtskillige orter starkare än tilförende, och med häriande och brännande, samt obeskrifwelige motwilligheters föröfwande på ett grufweligit sätt framfara. De förnimmes stå med 14000 man wid Marchströmen, och hafwa i sinnet giöra ett infall i Österrike. Hofwet låter nu mera fördenskul alla tanckar fara om sakernes biläggiande med godo, utan giör alla möyelige anstalter til at dem med wåld twinga. Generalen D´ Herbe ville är i Comorra, och drager Troupperne tilsamman, wäntandes til sig Artolleriet, som redan är hijt åt på wägen. Generalen Glöchelsperg är åt Siebenburgen redan afrest til at där anföra wärcket.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,&lt;br&gt;Af den 27 Junij 1705}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 27 Maij&lt;/div&gt;

Utur Ungern berättas, at de uproriske sig på alle orter förstärkia, och hafwa beränt Gross-Varadin och Giula. Det giöres fuller anstalter til den Keyserlige Armeens upbrott, men den samma lärer litet kunna uträtta, förr än de förwäntade Regementerne utur Tyskland ankomma.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,&lt;br&gt;Af den 4 Julij 1705}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 10 Junij&lt;/div&gt;

Man föruimmer mehr och mehr utur Ungern, huru de uproriske sig på åtskillige orter tilsammandraga, och skola de på Öön Schütt wara 40000 man starke så at de Keyserlige säijes måst draga sig tilbaka un-Presburg. Några lycklige partier göres fuller emot dem undertiden, men det giör litet til hufwudsaken. Här begynner man åter at tala något om en förlikning, men utan någen wiss grund.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,&lt;br&gt;Af den 11 Julij 1705}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wieu den 17 Junij&lt;/div&gt;

Emedan den Ungerske oroen icke allenast ännu ey är stillat, utan snarare syues mehr och mehr wilia tiltaga, så göres och allehanda anstalter til at den samma med all macht dämpa. Någre Regementer komma i desse dagar utur Beijern, hwilka utan drögsmåhl blifwa åt Ungern fortskaffade. Så komma och de Danske Troupperne utur rijket hijt upföre, hwar af Rytteriet redan är igenom Mähren förbigånget, men fotfolket wäntas stundeligen här an til at sättias på Farkostar och föras til den Keyserlige Armeen under General d´Herbewille, hwilken nu står på denna sidan om Donaw-strömen til at betäckia landet för de nproriskes ströwande, men lärer, så snart be:te Troupper ankomma, gå öfwer på andra sidan, och sakerne med eftertryck angripa.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,&lt;br&gt;Af den 18 Julij 1705}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 24 Junij&lt;/div&gt;

Man förnimmer at en deel af den Keyserlige Armeen i Ungern är upbruten, och gången til at upsökia och förjaga de wid Öön Schütt församlade uproriske.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,&lt;br&gt;Af den 25 Julij 1705}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 1 Julij&lt;/div&gt;

Man förnimmer utur Ungern, at Ragotsky med 4000 Man står allenast 3 mijhl ifrån Pest, wäntandes til sig Artolleriet ifrån Caschaw, då han samma ort wille angripa. Der emot blefwo alla möijelige anstalter giorde til Fästningens förswar, och woro 300 Man af General Glöchesbergs Troupper der inkastade. De Franske Troupperne, et wackert och wälöfwat folk, komma dageligen här an och fortsättia marchen åth Ungern.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,&lt;br&gt;Af den 1 Augusti 1705}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 8 Julij&lt;/div&gt;

Bref ifrån Offen berätta at Generalen Glöckelsberg stode nu wid Adom och wäntade widare ordre af General Erbewille ; men Ragozzi hade dragit sig ännu närmare til Pest och ärnade bem:te ort att angripa. Ifrån Arrath berättas att som Caroli ifrån den 20 Maij til den 14 Junij denne orten med bombers inkastande och minerande starkt ansatt, så hade den der inneliggiande Commendanten Öfwerst-Lieutnant Richter med sina 60 man utan at hafwa några stycken, så tappert sig förswarat, at Caroli blifwit twungen sedan han först stuckit alt i brand, bemälte den 14 Junij belägringen för denne orten att uphäfwa, då han och månge döde och blesserade efter sig lemnat. I går blefwe de Ungerske Deputerade Biskopen af Vizza och Ungerske Adwocaten Ockoliezani här ifrån tilbaka affärdade. Några Ungerske Bref förmäla, det Rebellerne nu alfwarligen äre sinnade at inlåta sig uti Freds handling, och at redan i förgår et stillestånd skulle hafwa blifwit publicerat ; hwilket dock tiden lärer uthwijsa.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,&lt;br&gt;Af den 8 Augusti 1705}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 15 Julij&lt;/div&gt;

Ehuruwäl man har giort sig gott Hopp om någon fredzhandling med de uproriske i Ungern, så står likwäl alt sådant ännu i ett widt fält, aldenstund de uproriske påstå en hoop nye wilkor, och wilja änteligen hafwa förut ett stillstånd uprättat, men imedlertijd draga sig wid Wag-strömen starkt tilsamman, och föröfwa med häriande och brännande grufwelige motwilligheter. Ragotsky är med sine Troupper utur sitt förra läger upbruten, och gången åth Neuheusel, hafwandes til den ändan slagit en bryggia öfwer Granströmen. Hans upsåt synes wara at understödia Beresini, som med sin hoop är ifrån Neuheusel gången åt Leopoldstadtt til at samma ort inkräckta. Alt detta at förhindra är Fältmarskalken d´Herbeville med de Keyserlige Troupperne ifrån öön Schütt upbruten och i dess ställe Glöchelsberg ifrån Ofen dijt åth i antog.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,&lt;br&gt;Af den 15 Augusti 1705}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 22 Julij&lt;/div&gt;

Man har utnr Ungern, at sedan de uproriske förnummit, det General Glökelsberg woro ifrån Ofen afmarcherat til at conjungera sig med Feltmarskalken d´ Herbeville, hafwa de med all macht den 16 hujus anfallit Pest, i meneng at det öfwerrumpla, men de äro derifrån tappert blefne afdrefne. Deruppå är General Glökelsberg beordrat at gå åt Ofen igen, och öfwer på Pester sidan, til at göra Diversion, och twinga de uproriske sin macht at fördela. De hafwa i hela Ungern deras mästa manskap upbudit, och sätjes Berecini stå wid Türnau med 35000 man, til hwilka Ragotzsky med 15000 man änust skal stöta.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,&lt;br&gt;Af den 22 Augusti 1705}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 28 Julij&lt;/div&gt;

I Förgårs kommo de för någon tid sedan här ifrån til den Ungerska Oroens biläggiande affärdade Deputerade hijt tilbaka igen. Och aldenstund Ragozzi låtit å nyo publicera ett oppbådh, i föllie af hwilket hwart huus bör utgiöra en man, och föregifwer at han förutan månge Beyerske och andre Officerare, är 70000 Man starck och står wid Neuhäusel färdig at marchera, men Berezini wid Szeret, och Ozkai på Mähriske gräntzen; Fördenskul har och Generalen Herbeville redan gått öfwer Wagen, men General Glökelsberg ill Ofen igenkommit, och torde man wäl med det första, sedan de Keyserlige jemwäl tämligen blifwit förstärkte, något nytt hafwa at förnimma, Rebellerne hafwa sökt at öfwerrumpla Gödingen; men den där inneliggiande Commendanten har dem så emottagit, at de med stor förlust på döde och blesserade måst draga sig tilbaka. Store Warradien är med Proviant wäl försedt. Hauptmannen von Hostfehr har med 10 Man Dragoner warit så olyckelig, at då han intet långt ifrån Derrenkruth gått uth til at recognosera, är han af fyra Standarer Rebeller öfwerfallen, samt med ett skått och hugg sårad, men hans föllieslagare aldeles nederhuggne.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,&lt;br&gt;Af den 29 Augusti 1705}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 5 Augustij&lt;/div&gt;

Man har ntur Ungren de behageliga tidenderne, at Felt-Marskalken Herbeville har den 1. hujus wid Türnow angripit de uproriskes Armee beståendes af 40000 Man, den samma slagit, och förjagat, Läger, Bagage och Artollerie röfwat, o h wid 5000 Man på platzen nedergiordt, ibland de döda säijes och Otzkay wara, en ibland de Uproriskes förnämste anförare, wåre wore wid Enspännarens afgång uti efterjagandet begrepne. Af denne Seger förmodar man en mächta god wärckan, och alldenstund åtskillige Keyserlige Regementer warit i antog at sig med d´Herbeville conjungera, så lärer han nu wara i tillstånd at med eftertryck sin erhåldne fördel nyttia, här äro tidender inlupne, at General Glöchelsberg har wid offen, och General Rabutin i Siebenburgen wärkelig afbräck tilfogat.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,&lt;br&gt;Af den 26 Septembris 1705}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wieu den 2 Septembris&lt;/div&gt;

Man har åter nu på någou tid begynt tala om en förlikning med de uproriske I Ungern, hwaruppå och de nylige hijt ankomne Engelske och Hollenske Abgesanterne, Grefwen af Sunderland och Herr von Almelo af deras Herrar hafwa befallning at med flijt arbeta. Men i medlertid ströfwa de Uproriske Partierne, såsom tilförende, och förhärja nästan alt in under portarne af denna Stadeu. Den Keyserlige Armeen under Feltmarskalken d´Herbeville är i antog åt Siebenburgen, och har efter de sidste Brefwens innehåld redan gått öfwer Dona Strömen wid Pest, fortsättiandes marchen åt Segedin. Den unge Grefwe Heister har i medlertid befallning at med de öfrige Keyserlige Troupperne passa på de uproriske på denne sidan om Donau Strömen.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,&lt;br&gt;Af den 3 Octobris 1705}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wieu den 9 Septembris&lt;/div&gt;

Man kan med ingen wisshet säija om handlingen med de uproriske i Ungern, ehuruwäl derom nog talas, och de Engelske och Hollenske Gesanterne flitigt där uppå arbeta. De Uproriske förstärckia sig i medlertid på alla orter, och fara öfwer alt ynkeligen fram. Man hade trodt at den Keyserlige Armeen under Felt-Marskalken d´ Herbeville skulle längesedan wara i antog åt Siebenburgen, men det förnimmes, at han ännu den 2 hujus har stått wid Ofen, och wäntat til sig General Palfi med några Troupper til förstärkning, efter hwilkas ankomst marchen skulle gå för sig. Det förnimmes at de uproriske draga hela deras macht tilsamman wid Theisen, och willia de Keyserlige afbida.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,&lt;br&gt;Af den 10 Octobris 1705}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wieu den 16 Septembris&lt;/div&gt;

Den Keyserlige Armeen är nu wärkeligen gången öfwer Donauströmen wid Ofen och fortsätter sin marche åt Öfwer-Ungern. I medlertid talas det nog om underhandling med de uproriske, men utan at weta, hwad där med lider.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,&lt;br&gt;Af den 17 Octobris 1705}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wieu den 23 Septembris&lt;/div&gt;

Man förnimmer utur Ungern, at den Keyserlige Armeen fortsätter sin marche åt den sidan åt Zolnok, i mening samma ort at igentaga. Under marchen har den samma råkat på några 1000 uproriske, och dem slagit och förstrött. I medlertid draga sig de uproriske tilsamman här på nästa gräntzen, och begynna åter deras motwillia at föröfwa. Man talar nu åter starkt om en underhandling med dem, och säijes Hans Keyserlige May:t hafwa uppå de Engelske och Hollenske Gesanternes anhållande samtyckt til ett stillstånd, och wilkoren deraf låtit til Ragotzky berätta, wäntandes man nu, om de af honom blifwa antagne.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,&lt;br&gt;Af den 24 Octobris 1705}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wieu den 30 Septembris&lt;/div&gt;

Man har öfwer Ofen ingen efterrättelse haft ifrån den Keyserlige Armeen, emedan wägarne på den sidan äro af de ströfwande aldeles sperrade. Men ifrån Ragotskys läger wid Gran äro några öfwerlöpare komne, hwilka berätta, at man i bemälte Läger icke allenast haft kunskap om Zolnoks eröfrande, utan och at Forgats skal med sin hoop wara af Generalen Rabutin aldeles slagen och förskingrat, och wara sielf heel bestört til Ragotsky ankommen, och hoos honom anhålla om hielp til at detta nederlaget på Rabutin hämuas. Här säijes, at Ragotsky skal ibland sine öfwerläggia om Fredzwärket och om de af Hans Keyserlige May:t nyligen föreslagne wilkor til ett stillstånd. Men om de sins emellan kunna blifwa derom enige och huru wida det med wärket lider, kan ännu med ingen wisshet säijas.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,&lt;br&gt;Af den 31 Octobris 1705}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wieu den 7 Octobris&lt;/div&gt;

Tidenderne utur Ungern bekrafta intet det sidst omrörde Zolnoks intagande, utan at den Keysrlige Armeen fortsatte sin marche åt Siebenburgen, och hade wid Scongrad försökt at gå öfwer Theissen, men efter man hade där wid funnit stora swårigheter, woro det ändrat, och marchen wänd åt Segerin tilat där komma öfwer, hwilket man och tror redan war wärkstält. Hwad det lider med underhandliugen med de Uproriske kan man ännu ey säija, men det hålles likwäl före at den samma torde gå för sig, och at Biskopen af Olmytz, samt Grefwen af Wratislav skola af Hans Keyserlige May:t til Commissarier der wid wara förordnade.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,&lt;br&gt;Af den 7 Novembris 1705}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 14 Octobris&lt;/div&gt;

Ifrån deu Keyserlige Armeen äro tidender inlupne, at den samme är lyckligen och utan det ringaste motstånd gången öfwer Theissen ofwan för Segedin, fått til sin förstärkning ännu 6000 Raitzer, så at hon wärkeligen består af 35000 man, och woro i fult antog at undsättia Gros Varadin. Men efter Ragotsky sielf med sine bästa Troupper til 50000 man stark står fast i förwäg samma anslag at förhindra, så lärer man utan twifwel af någon Träffning innan kort hafwa at förnimma. Det lärer sig och snart yttra, hwad liknelse det kan blifwa til handlingen med de uproriske, eftee de Keyserlige der til nämde Commissarierne jemte de Engelske och Hollenske Gesanterne innan kort skola sig har ifrån på wägen begifwa.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,&lt;br&gt;Af den 14 Novembris 1705}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 21 Octobris&lt;/div&gt;

De Keyserlige Commissarierne samt de Engelske och Hållenske Gesanterne äro lyckligen til Tyrnou ankomne, hwilken ort til ett möte med de Uproriskes utskickade är utsedd, och förnimmer man, at Berecini och flera af deras förnämsta Hufwuden, sig jemwäl infinna. Man tror och, at Ragotsky sielf lärer förfoga sig dijt, huruwäl stor orsak är derom at twifla. Om detta wärket giör man sig nu här gått hopp, men det står der hän, om de Uproriskes rätta alfwar der wid är. Ifrån den Keyserlige Armeen i Ungern äro sedermera inge tidender komne, men man hoppas, at Gross-Varadin lärer wara undsatt och förfriskat, och at Conjunctionen med General Rabutin i Siebenburgen redan är för sig gången.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,&lt;br&gt;Af den 21 Novembris 1705}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 28 Octobris&lt;/div&gt;

Man giör sig här alt mehr och mehr hopp om handlingens lycklige utgång i Tyrnow med de uproriske, och menar man, at åth minstone et stilstånd til en begynnelse lärer träffas, aldenstund hoff-Cantzleren Grefwe Sinzendorf i desse dagar mächta hastigt är der ifrån hijt kommen, och åter med lika hast ghet dijt tilbaka färdad Den Engelske Gesanten är där ifrån hijtkommen til at möta Hertigen af Marleborug, som innom några dagar hijt förwäntas, och med honom göra ett och annat aftal, hwar efter han strax lärer förfoga sig tilbaka åt Tyrnaw igen hwarest i medlertid den Hollenske Gesanten tillijka med de Keyserlige Commissarierne med flijt arbeta på handlingswärket.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,&lt;br&gt;Af den 28 Novembris 1705}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 4 Novembris&lt;/div&gt;

I förgår ankom Hertigen af Marleborugh hijt i Staden, och hade i går Audience hoos Hans Keyserlige May•tt, beledsagat der til af bägge här warande Engelske Gesanterne. Som det förnimmes, at han medbracht närmare förslag til fred med de uproriske, så lärer det ärendet aldraförst företagas, och Gesanterne til Tyrnow afresa til handlingens fortsättande, den man menar i genom ett stillstånd skola begynnas. Ifrån den Keyserlige Armeen i Ungern har man inge wisse tidender haft, sedan den samme gick öfwer Theissen.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,&lt;br&gt;Af den 5 Decembris 1705}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 11 Novembris&lt;/div&gt;

Den Hollenske Gesanten är ifrån Tyrnow hijt tilbaka kommen, och som det förnimmes, skal handlingen med de uproriske sig temmelig wäl anskicka. Ifrån den Keyserlige Armeen i Ungern äro nu Tidender inlupne, at den samme med alle nödwändigheter wäl föresett Gross-Varadin, och hade fortsatt dess Marche åt Siebenburgen.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,&lt;br&gt;Af den 12 Decembris 1705}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 18 Novembris&lt;/div&gt;

Sedan Hertigens af Marleborug afresa gå nu i desse dagar Grefwen af Vratislaw och den Engelske Abgesanten åt Tyrnow, hwarest de Hollenske redan sig befinna, til at fredzwärket med de uproriske med alfware drifwa. Altsådant oachtat fortfara de uproriske alt jämt med deras ströfwande, hwarom man ifrån åtskillige orter erhåller bedröflige tiender. Wij har sedermera ey haft något särdeles ifrån den Keyserlige Armeen i Siebenburgen, men det förnimmes, at hela det landet är i fult upror, och wäntas med längtan, hwad Armeen där kan uträtta.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,&lt;br&gt;Af den 19 Decembris 1705}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 25 Novembris&lt;/div&gt;

Man har utur Ungern erhållit Tidender, at de Uproriske hafwa welat hindra den Keyserlige Armeen i Siebenburgen öfwergången öfwer ett Pass, men blifwit der wid slagne, och förlorat deras Stycken och Footfolck. Detta förmodar man kunna hafwa den wärkan, at de så mycket snarare torde sig til förlikning beqwäma, ehuruwäl om deras ströwerier alt fort inkomma swåra berettelser.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,&lt;br&gt;Af den 26 Decembris 1705}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 2 Decembris&lt;/div&gt;

Den sidst omrörde lycklige Träffningen med de Uproriske i Siebenburgen blifwer än ytterligare i gemen bekräftat, men rätta omständigheterne deraf äro ännu ey inkomne. Så kan man ey heller något wist ännu säija om tilståndet med Fridzwärket, efter som fuller de Ungerske Deputerahe äro med Hans Keyserlige Möy:ts förklaring angående både Stilståndet och Freden åt Tyrnou afreste, men den Keyserlige och Engelske Commissarierne äro ännu här.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Ti ender,&lt;br&gt;Af den 2 Januarii 1706}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 9 Decembris&lt;/div&gt;

Ifrån Armeen i Ungern har man fuller sedermera inge Bref haft, twiflandes man intet, at Enspännarne lära wara borttagne, men eliest äro öfwer Gross Varadin tilförlåtelige tiender inlupne, icke allenast om den sidst omrörde lyckelige Träffningen, utan och, at Ragotsky skal andra gången hafwa lidit nederlag, och at Hans Keyserlige May:ts upsåt med alle orternes besättiande i Siebenburgen skal wara aldeles erhållit. Och efter det nu såijes, at Armeen är i full marche tilbaka igen, så förnimmer man, at de ströfwande Uproriske, som nyligen wågat sig när in til denne negden, hafwa i hastighet dragit sig tilbaka igen åt Öön Schütt, sedan de en och annan ort intagit, utplundrat och förbränt. Om Fredzwärket kan man ännu ingen ting säija.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Ti ender,&lt;br&gt;Af den 9 Januarii 1706}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 16 Decembris&lt;/div&gt;

För 3 dagar sedan hade man med en ifrån Keyserlige Armeen i Siebenburgen ankommen Öfwerste bekräftelse, om den märkelige Seger, som den Keyserlige Armeen erhållit öfwer de Ungerske wid Schilo i Siebenburgen, hwar wid 6000 man skola wara nedgiorde, och en stor hop til Fånga tagne, alle Stycken och Mörsa e, samt hela Bagaget och 60 Fanor eröfrade, af hwilka 30 äro af bemelte Öfwerste, jemte en der til fånga tagen främmande Minister, hijtförde. De Keyserlige skola ey mehr än 144 förlorat, och 306 fått sargade. Nu förnimmer man öfwer Arrad at Ragotsky skal straxt efter det första nederlaget hafwa församlat och satt sig igen wid Bistritz, men at han af Generalen von Glökelsberg är andra gången slagen och förskingrat, och at Staden Bistritz har sig straxt deruppå gifwit, om hwilket alt man widare straxt omständigheter förwäntar. Ehuruwäl nu alt detta oachtat, de Uproriske på denne sidan ännu med deras ströfwande illa framfara, så tror man likwäl, at dessa deras nederlag lära förorsaka någon god wärkan i anseende ttl Fredzwärket om hwilket åter nu med tämmelig föthopning och liknelse begynuer talas.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,&lt;br&gt;Af den 16 Januarii 1706}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 23 Decembris&lt;/div&gt;

De Uproriske i Ungern hafwa för några dagar sedan anfallit Staden Ödenburg, men blifwit af Borgerskapet tappert afslagne.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,&lt;br&gt;Af den 23 Januarii 1706}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 30 Decembris&lt;/div&gt;

Detta Hofwet wäntar ännu med stor längtan efter fulkomlige Tidender om tilståndet i Siebenburgen, om hela landet wärkeligen är bracht under lydna, och i synnerhet, om det rychtet, som nyligen kom om en ny Segerwinning wid Bistrits, blifwer bekräftat, emedan man sedermera der om ingen kundskap haft hafwer. Om Fredzhandliugen i Ungern talas åter nn intet mehr, men wäl mycket om de uproriskes ströfwande, och huru de sig här och där förstärkia til at de faste orterne angripa. General Starenberg har sig påtagit befälet i Neder-Ungern, och har man til hans bekanta förfarenhet det förtroende, at sakerne lära innan kort komma på en annan foot.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,&lt;br&gt;Af den 30 Januarii 1706}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 6 Januarij&lt;/div&gt;

Man har tidender utur Siebenburgen, at alt är där satt i godt tilstånd, och at största delen af Keyserlige Armeen är på wägen tilbaka igen. Fredzwärket med de Uproriske synes wilia blifwa ännu långsamare aldenstund Hofwet seyes hafwa giort dem några nye propositioner, öfwer hwilka de Uproriske så hastigt ey kunna, och til äfwentyrs ey heller wilia sig förklara. Imedlertid lära de Kayserlige Commissarierne så wäl som medlings Ministrerne begifwa sig hijt tilbaka igen. Staden Ödenburg blifwer af de Uproriske åter ånyo häftigt ansat, fördenskul Generalen Nehm är med några 1000 man i antog at den samma undsättia.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,&lt;br&gt;Af den 6 Februarii 1706}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 13 Januarij&lt;/div&gt;

Det säijes, at Ragotsky har sammanskrifwit Ungerske Adelen til Mongatz til den 15 hujus, at taga i betänkiande de af Keyserlige Hofwet dem nyligen förestälte propositionerne, och at den ena Hollenske Ministren Herr Brüninx är jemwäl dijtrester til at göra samma propositioner smakelige. Så framt någon liknelse blifwer til god framgång, lära och då de Keyserlige Commissarierne samt den Engelske Ministren sig dijt förfoga.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,&lt;br&gt;Af den 13 Februarii 1706}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 20 Januarij&lt;/div&gt;

Ifrån Siebenburgen har man säker efterrättelse, at alt är där i gått tilstånd, och at Feltmarskalken d´ Herbeville skyndar efter möyeligheten sig Marche hijt åt til baka igen. Hwad man om Freden i Ungern kan hafwa at hoppas, lärer sig utwisa wid slutet af de Ungerske Ständernes sammankomst, som den 15 hujus i Mikosch hållas skulle.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,&lt;br&gt;Af den 20 Februarii 1706}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 27 Januarij&lt;/div&gt;

Man synes nu hafwa god förhopning om Fredz wärket med de Uproriske i Ungern, efter den hållenske Gesanten är nu här ifrån åt Mikosk afrest, och de andra tillijka med de Keyserlige Commissarierne säyes snart skola fölia efter. Icke dess mindre ströfwa de Uproriske nu igen mycket starkt, och hålla både Eisenstatt och och Ödenburg insperrade.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,&lt;br&gt;Af den 13 Martii 1706}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 17 Februarij&lt;/div&gt;

Det längtas här mycket efter tidender om Fredzwärket i Ungern, om hwilket förhopningen är änuu god fast än de Uproriske i medlertid med deras ströfwande mächta illa framfara. De hafwa för kort tid sedan haft ett anslag före, at inbryta i Steijermark, men woro af Generalen Palfi med temmelig förlust tilbaka drefne. De hafwa sig sedermera wågat på denne sidan om Marchströmen, men för dess hastiga upswällande skul dragit sig strax tibaka igen, och en del deraf posterat sig på Öön Schütt, dijt de alt Wijn och Proviant, som de i negden finna, låta öfwerföra. Städerne Ödenburg och Cisenstat hafwa de hela tiden hållit insperrade, men nu förnimmes de hafwa dragit sig derifrån. Deremot hafwa de för några dagar sedan brutit in i Mähren, och lagt åtskillige små Fläckar och Byar i Aska sedan de dem utplundrat.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,&lt;br&gt;Af den 20 Martii 1706}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 24 Februarij&lt;/div&gt;

För några dagar sedan är den Hollenske Gesanten ifrån Tyrnou hijt ankommen tillika med en Ungersk Deputerat, och hafwa ifrån de Uproriske uågra nya propositioner medbracht. Som det förnimmes, skola de ännu spänua Bogen något högt, fördenskul man ey wet, hwad der af wil blifwa. De underlåta i medlertid intet at på alle sidor med deras ströfwande och häriande föröfwa stor motwilia.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,&lt;br&gt;Af den 27 Martii 1706}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 3 Martij&lt;/div&gt;

Den Ungerske Fulmächtige är åter här ifrån tilbaka rest, och har medbracht Keyserlig nåde under mycket fördelachtige wilkor, alenast de den innan den 10 hujus wilia antaga, sker det intet, så wil Haus Keyserlige May:t dem ey widare anhöra, utan med yttersta stränghet förfölia, på hwilken händelse några 1000 man stå i Beyern tilredz at sättias på Fahrkoster, och föras Donauströmen upföre åt Ungern. Man har ntur Siebenburgen, at den fördelachtige Orten Deva, som nu en lång tid warit af de Keyserlige inspärrat, har i mangel af Matwaror, för 14 dagar sig gifwit, hwaruppå det blifwit beslutit, at Generalen Rabutin skulle behålla qwar i Siebenburgen 5000 man, men Feltmarskalken d´ Herbeville kommer derifrån tilbaka med 15000 man. Generalerne Palfi och Heister blifwa och 15000 man starke, när de sig sammanfoga, så at om de Uproriske nu sig ey snart beqwäma, hållas de Keyserlige Wapnen för wara i sådant tilståud, at kunna med eftertryck detta owäsendet dämpa.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,&lt;br&gt;Af den 10 Aprilis 1706}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 17 Martij&lt;/div&gt;

Man wäntar nu med längtan at förnimma de uproriske Ungrernes förklaring på de sidste Keyserlige propositionerne, och görs i medler tid all nödig anstalt at sammanfoga den utur Siebenburgen tilbaka kommande Armeen med Tronpperne på denna sidan, til at på all händelse med macht falla dem Uproriskom på halsen.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,&lt;br&gt;Af den 8 Maij 1706}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 24 Aprilis&lt;/div&gt;

De Uproriske i Ungern hafwa bewiliat ett tilstånd på [..] dagar, på det man i Aresburg måtte tilsammankomma, och Arbeta på Fredz-Wärcket. Man giör sig om fulkomlig förlikning så mycket mehr hopp, som man tror sig hafwa god efterrättelse, at den menige man är der til benägen, omskönt deras förnämste Hufwud för deras särskilte skul äro wederspänstige. Feltmarskalken Grefwen af Starenburg är i går gången åt Ungern til at göra behörige anstalter, i fall Kriget skulle widare komma at förtsättias.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,&lt;br&gt;Af den 3 Julii 1706}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 24 Junij&lt;/div&gt;

I desse dagar äro de Keyserlige Fulmächtige afreste åt Presburg, hwarest de Engelske och Hollenske Ministrerne såsom medlare hafwa dem tilstält Ungrerne Puncter, hwilka de påstå. Omskönt nu de samma som förliudes, skola wara temmelig högt spänste och trotzige, så hoppas man likwäl, at de en god del der af lära afstå, och at närwarande lyckelige tider för de Allierade lära jämwäl bringa detta Wärket i bättre liknelse.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,&lt;br&gt;Af den 10 Julii 1706}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 16 Junij&lt;/div&gt;

De Keyserlige Fulmächtige äro åter ifrån Presburg hijt tilbaka komne til at berätta Hans Keyserlige May:t Ungrernes påstående, och deröfwer inhämta widare befalning. Efter all liknelse står Fridzwärcket ännu i temmelig widt Fält, aldenstund Ungrernes Puncter af Hofwet ansees för så obillige och trotzige, at man ey wäl kan sig deröfwer inlåta, och de der emot förmena, at de ey mycket deraf kunna eftergifwa. I medler tid och på all händelse är ett alment Upbod förkunnat i Mähren och Steijermark, hwilket ock i de öfrige nästgräntzande Länder och Provincier ske lärer, til at detta owäsendet med yttersta alfware stilla.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,&lt;br&gt;Af den 17 Julii 1706}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 23 Junij&lt;/div&gt;

Om den Ungerska Fredzhandlingen kan man ännu ey wist berätta, och omskönt Ungrerue i deras inlefwererade Puncter hafwa spänt Bogen så högt, at man på Keyserlige sidan omöijeligen kan dem ingå, så bemöda sig likwäl medlings Ministrerne på det högsta at dem jämka, så at det ändå må kunna komma til en handling, efter som de ock, til at winna tid der til, hafwa förmått bägge Parterne til at stilståndet in til den 14 nästkommande Julij förlångia.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,&lt;br&gt;Af den 31 Julii 1706}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 7 Julij&lt;/div&gt;

Ehuru wäl medlings Ministrerne sig på det högsta bemöda at kunna bringa handlingen med Ungrarne i gång, så är det likwäl föga liknelse, at de därutinnan lyckas, emedan Ungrerne synas beständigt wilja deras ingifne puncter påstå. För den orsaken skul är på all händelse Feltmarskalcken Grefwe Starenberg i desse dagar afgången åt Ungern, dijt och åtskillige Regementer utur rijket äro wärckeligen i antog, til at med yttersta macht twinga de uproriske til lydna. Så är ock Generalen Rabutin i Siebenburgen beordrat at hålla sig färdig til at äfwen på sin sida Ungrerne anfalla, så framt stillståndet utan något fredzslut skulle löpa til ända.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,&lt;br&gt;Af den 7 Augusti 1706}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 14 Julij&lt;/div&gt;

Handlingen med Ungrerne är aldeles afbruten utan det ringaste hopp at kunna mer blifwa åter begynt. De säijes fuller wilja stilstådet, som i dag är ute, nu ytterligare förlängia, men emedan det ey annorlunda kan ansees, än för en konst at winna tiden, til at kunna sig desto bättre rusta, så är det afslagit, och draga sig Felstmarskalkerne Starenberg och Rabutin med hwar sin Armee til at dem anfalla.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,&lt;br&gt;Af den 21 Augusti 1706}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 28 Julij&lt;/div&gt;

Sedan stillståndet med de uproriske Ungrerne är utstält, och handlingen afbruten, hafwa de begynt föröfwa deras förra fientligheter, och med macht sökt at trängia sig in igenom Linierne wid Ödenburg, men blifwit med stor förlust tilbaka drefne. Man gör sig gott hopp, at snart blifwa med dem färdig, efter nu Regenterne utur Riket äro i antog at förstärkia den Keyserlige Armeen under Feltmarskalken Starenberg, och den andra Armeen utur Siebenburgen sig ock rörer, at på den sidan tillika dem anfalla.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,&lt;br&gt;Af den 28 Augusti 1706}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 4 Augusti&lt;/div&gt;

I Ungern fara de uproriske fort med deras fientlighet, och wil här nu säijas, at Ragotzi skal hafwa eröfrat Gran, men Berrezini med sin hoop ey långt står ifrån det Keyserlige Lägret, dijt 10000 Croater, och 5000 Raitzer redan äro ankamne, hwilka i deras marche hafwa strängeligen med mord och brand emot de uproriske framfarit.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,&lt;br&gt;Af den 11 Septembris 1706}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 18 Augusti&lt;/div&gt;

I Ungern håller man sig på båda sidor ännu temmeligen stilla, och emedan de uproriske uppehålla sig med deras belägring, hwilken der sig företagit, men något der fortsättia, förstärckia sig de Keyserlige dageligen med nye Regementer, som komma utur Riket anländandes. Generalen Rabutin är jämwäl utur Siebenburgen med den Armeen i antog, och skal wara til Zolnok ankommen. Det begynner säijas, at den afbrutne Fredzhandlingen med de uproriske skal uppå Englandz och Hollands inständige anhållande åter uptagas, samt den Hollenske Gesanten, som redan för en tid sedan begaf sig här ifrån hemåt, har under wägen fått befallnig at förfoga sig hijt tilbaka igen, at samma wärck ännu en gång drifwa.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,&lt;br&gt;Af den 18 Septembris 1706}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 25 Augusti&lt;/div&gt;

De uproriske i Ungern begynna åter nu igen med all macht sig röra. De hafwa med 6000 man nyligen brutit igenom Linierne wid Ödenburg, ströfwat wid Neüstat och widare in i Lander, och åtskillige orter som alenast 3 mijl härifrån belägne äro, utplundrat, upbränt, och mycket Boskap med sig afdrifwit. Det kommer mångom underligit före, ar de Keyserlige sådant ey hafwa hindrat, ey heller ett så ringa antal förlagt och förskingra


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,&lt;br&gt;Af den 25 Septembris 1706}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 1 Septembris&lt;/div&gt;

Den Keyserlige Armeen under Feltmarskalken Grefwe Starenberg är nu, sedan den samma med åtskillige Regementer utur riket är Worden förstärckt, utur des läger upbruten och wid Presburg gången öfwer Douau-Strömen, wid samma tid har General Palfi med 3000 Hästar och Raitzer anfallit den starckeste af de uproriskes på Öön Schütt liggiande Skantzar, nederhuggit 500 [..], som där legat i besättning, och tagit deras Öfwerste til fånga, samt alt där befintlige förrådet och utrustning sig bemächtigat, hwaruppå bemälte General har sig med Hufwud Armeen lyckeligen sammanfogat. Feltmarskalken Rabutin har med den Siebenburgiske Armeen stött til de öfrige i Ungern warande troupperne, och är i wärckeligit antog åt Öfwer Ungern, fördenskul hafwa ock de uproriske, sedan de förnummit bägge Armeerne på hwar sin sida annalckas, dragit sig i oreda något ifrån Österrikiske gräntzen tilbaka.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,&lt;br&gt;Af den 2 Octobris 1706}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 8 Septembris&lt;/div&gt;

Feltmarskalken Grefwe Starenberg har med den Keyserlige Armeen fortsatt marchen åt Comorra, hwaruppå de uproriske åter hafwa sig på öön Schütt infunnit. Generalen Rabutin förnimmes wara ifrån Zolnock hijt åt i antog, til at få de uproriske emellan sig. Om fredzhandlingens uptagande igen begynner man åter nu tala.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,&lt;br&gt;Af den 9 Octobris 1706}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 15 Septembris&lt;/div&gt;

De uproriske hafwa belägringen för Gran uphäfvit.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,&lt;br&gt;Af den 16 Octobris 1706}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 22 Septembris&lt;/div&gt;

Sedan den Keyserlige Armeen under Feltmarskalcken Grefwe Starenberg är längre inryckt i Ungern, kunna de uproriske åter föröfwa deras ströfwerier, det så häftigt, at man ifrån Armeen ey kan få någon kunskap, efter ingen kan hwarken fram eller tilbaka komma.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,&lt;br&gt;Af den 23 Octobris 1706}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 29 Septembris&lt;/div&gt;

Den Keyserlige Armeen under Grefwe Starenberg har sedan dess upbrott ifrån Comorra marcherat åt Neüdorf, och den där upkastade Fientlige Fästningen med storm intagit, hwar wid Besättningen bestående af 700 man blifwit aldeles uederhuggen. Armeen är sedermehra gången åt Grau, hwilken ort några dagar tilförende för brist skul på Lifsmedel har måst med Fienden dagtinga, och tror man, at den samma i desse dagar lärer wara återwunnen. Eliest äro här tidender inlupne, at emellan Generalen Rabutin och ett starkt Partie af de Uproriske, en skarp Träffning skal wara förelupen til de sednares missfördel, men man wäntar derom ännu större wisshet.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,&lt;br&gt;Af den 30 Octobris 1706}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 6 Octobris&lt;/div&gt;

För de ströfwande Partierne i Ungern har man sedermehra hwarken ifrån Feltmarskalken Grefwe Starenberg, eller Generalen Rabutiu haft någon säker kundskap. Det säyes fuller, at den förre skal hafwa åter igentagit Gran, och den sednare med Dagtingan bemächtigat sig Caschau, men man har derom ännu aldeles ingen wisshet. Wid Odenburg har nyligen ett Keyserligit Partie anträffat 2000 Coruzzer, några 100 deraf nedergiort, tagit många til fånga och 3 Fanor och några Trummor eröfrat.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,&lt;br&gt;Af den 6 Novembris 1706}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 13 Octobris&lt;/div&gt;

Bägge de sidst omrörde tidenderne befinnes nu wara sanne. Feltmarskalken Grefwe Starenberg har med tagtingan inbekommit Gran, och der funnit 50 Stycken, och ett godt förråd på Krigsrustning och hwariehanda andra nödwändigheter. Af Besättningen äro 300 man i uttogandet tii de wåra öfwergångne. Bemälte Feltmarskalk lärer nu sammanfoga sig med Generalen Palfi, och än widare söka at göra Fienden afbräck. Generalen Rabutin har efter säker inkommen berättelse wid Caschau råkat i hop med några de Uproriskes Troupper under Berezini, och dem aldeles slagit, samt deruppå bracht Caschau, Eperies och Leitschen under Hans Keyserlige May:tz lydno, fortsättiandes marchen åt Bärg-Städerne, dtjt man och menar, at Grefwe Starenberg lärer toga. Detta alt oachtat har i desse dagar ett starkt de Uproriskes Partie under Grefwe Forgatsch satt sig öfwer Marchströmen och öfwerrumplat den lilla Staden Züssersdorf, där föröfwat ett grufweligit mördande, och lemnat Orten, samt 15 andra där omkring belägne, i Aska. Utur Slebenburgen har man, at Ragotsky där utskrifwit en Landdag til at låcka Iuwånarne til Upror, hwilket och i Gen. Rabutins frånwaro lätteligen torde ske.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,&lt;br&gt;Af den 24 Decembris 1706}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 1. Decembris&lt;/div&gt;

De uproriske i Ungern göra alt fort med deras ströfwande öfwer alt stor skada. Här äro tidender, at någre 1000 Man af Feltmarskalkens Rabutin Folck skola hafwa råkat på någre 1000 af de uproriske, och 700 deraf nedergiort, hwar om widare wisshet wäutas.


{{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,&lt;br&gt;Af den 8 Januarij 1707}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 15. Decembris&lt;/div&gt;

Man har här nu tidender utur Ungern, at Generalen Rabutin har omsider med stor möda slagit sig igenom de uproriske, och kommit til Segedin, hwar ifrån han öfwer Essek täncker sig draga hijt åt. Men det wärsta är, at han lider brist på all ting, ey heller seer man, huru man med säkerhet kan honom det med här ifrån försee. Utaf Feltmarskalken Starenbergs Armee skola 4000 man förläggias när in til denna Staden til at afwärja de uproriskas ströfwerier wid infallande frost.


{{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,&lt;br&gt;Af den 5 Martij 1707}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 9 Februarij&lt;/div&gt;

Feltmarskalken Grefwe Starenberg är ifrån Armeen i Ungern hijt til Hofwet ankommen at göra om dess tilstånd berättelse. De Uproriske hålla sig nu på denne sidan tämmelig stilla, men Ragotsky säyes wara ifrån Bärg-Städerne upbruten åt Siebenburgen, och hafwa i sinnet at låta sig där för Förste utropa.


{{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,&lt;br&gt;Af den 12 Martij 1707}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 16 Februarij&lt;/div&gt;

Det hålles för hel wist, at Printz Eugenius kommer innan kort utur Italien hijt, och skal i detta Åhr anföra Krigsmachten wid Rheinströmen. I hans ställe går Feltmarskalken Grefwe Starenberg åt Italien, och Feltmarskalken Rabutin blifwer wid krigsmachten i Ungern.


{{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,&lt;br&gt;Af den 4 Junii 1707}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 11 May&lt;/div&gt;

Än wisar sig föga liknelse til någon Fred med de Uproriske Ungerne, doch är likwäl underhandlingen med dem ey aldeles afbruten.


{{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,&lt;br&gt;Af den 13 Augusti 1707}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 20 Julij&lt;/div&gt;

Generalen Rabutin, hwilken för någon tid sedan ankom, är med en ansenlig summa Penningar så ock stora nödwändigheter för sin underhafwande Krigsmacht blefwen försedd, och begifwer sig innan kort tilbaka åt Ungern at där något emot de Uproriske företaga, hwilke med all macht fortsättiaBelägringen för Arrath. Hufwud-Armeeu under Feltmarskalken Grefwe Starenberg står wid Neüheüsel, och håller samma Ort inspärrat.


{{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,&lt;br&gt;Af den 20 Augusti 1707}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 27 Julij&lt;/div&gt;

Generalerne Grefwe Starenberg och Rabutin äro här ifrån åt Ungern afreste, och skal upsåtet wara at först försökia at slå de uproriske wid Neüheüsel, och at Generalen Rabutin sedan skal igenom Bärgstäderne toga åt Siebenburgen. Man förnimmer eliest utur Ungern, at de Uproriske hafwa wågat sig til at förklara den Ungerske Cronan ledig, och skola wilia träda til nytt Konunga Wahl, hwar wid åtskillige personer säijas komma i betänckiande.


{{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,&lt;br&gt;Af den 12 Novembris 1707}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 19 Octobris&lt;/div&gt;

Sedan Feltmarskalken Grefwe Starenberg i detta Fälttoget ingen fördel af Ungrerne kunnat erhålla, har han lagt manskapet i Quarter wid Gräntzerne af Öster-Rijke och Mähren til at betäckia desse Provincier från de missnögde Ungrernes infall och ströfwerij, hwilkas förlägning doch swårligen lärer kunna förhindra, som desse länder icke efter wanligheten blifwa bryddeWintern öfwer, hälst när strömarne äro tilfrusne.


{{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,&lt;br&gt;Af den 19 Novembris 1707}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 25 Octobris&lt;/div&gt;

Felt-Marskalken Grefwe Starenberg är utur Ungern hijtkommen, och begynner man rådslå, huru man med större eftertryck, än här til skedt är, skal det wärket i nästkommande Åhr angripa. Generalen Rabutin är med sin macht i Siebenburgen ankommen, oachtat någre 1000 Coruzzer welat honom Passet tilspärra. De äro alle wid hans annalkande sin wäg rymde.


{{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,&lt;br&gt;Af den 10 Decembris 1707}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 16 Novembris&lt;/div&gt;

Uti Ungern hafwa de missnögde nyligen åter giort ett ströfwande öfwer hela Landet alt in til Leita strömen, och grufweligen med mord och sköflande framfarit. Man säger fuller, at någon underhandling med dem åter på nytt lärer företagas, men det twiflas mycket, om något derigenom kan uträttas.


{{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,&lt;br&gt;Af den 17 Decembris 1707}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 23 Novembris&lt;/div&gt;

Cardinalen af Sachsen Zeitz, Primas af Ungern, har i Tyrnaw haft ett samtal med några de Ungerske missnögdes fulmächtige, och har hijt til hofwet berättat at det synes, som woro det nu deras alfwar at träda til en Fredzhandling, Hofwet har derföre låtit befalning til honom afgå, at han på alt möijeliget sätt skal det wärket sökia at drifwa. Huru wida der med kommer, lärer sig snatt yttra. I medlertid fortfara de missnögde med deras ströfwande, hafwa nyligen warit inuti Steijermark, och giordt där stoor skada, och aldenstund igenom den olyckelige branden i Neüstättrel, medelst hwilken ett ansenligit förrådz-huus är wordet förbränt, de Keyserlige Troupperne torde blifwa förorsakade i brist på underhåld och fordenskap at draga sig utur deras förre Posteringar tilbaka åt Marck-strömen, så fruchtar man ock, at sådant lärer gifwa de missnögde anledning at å nyo giöra infall i Mähren.


{{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,&lt;br&gt;Af den 24 Decembris 1707}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 30 Novembris&lt;/div&gt;

Man har sedermehra ey haft några särdeles tidender utur Ungern, förutan hwad som om de missnögdas ströfwerier wid de Ödenburgiske Linierne berättas. Det säyes fuller, at störste delen af dem skal önska Freden, men det hoppet som de sig göra om en lyckelig utgång af samtalen i Tyrnaw, hwarest Cardinalen af Sachsen Zeitz sig ännu uppehåller, torde slå dem felt, aldenstund deras förnämste anförares påstående finnes wara så utan måttan, at det af en god del ibland deras eget anhang ey finner bifall. Det wil säyas, at Felt-Marskalken Rabutin skal hafwa erhållit en märckelig seger öfwer de missnögde i Siebenburgen, men derom wäntas ännu större wisshet.


{{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,&lt;br&gt;Af den 31 Decembris 1707}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 7 Decembris&lt;/div&gt;

Cardinalen af Sachsen Zeitz är nu i Presburg, och begynner man fatta nog hopp om Fredzwärket, på hwilket Hans Keyserlige May:tz Bundzförwanter med all ijfwer drifwa, och säyes Cardinalen hafwa insänt åtskillige Puncter det ährende angående, hwilke blifwit af Hofwet gillade I medlertid ströfwa de missnögde öfwer ait, och hafwa nyligen ärnat sättia öfwer Vagströmen med 5000 man och några Stycken, men blifwit derutinnan af watnets upswällande förhindrade. Ifrån Feltmarskalken Rabutin är en Officerare til Hofwet kommen med berättelse, at bemälte General är med sin Armee lyckligen kommen in i Siebenburgen, hch har därut fördrifwit alle Uproriske, så at hela det Landet, på en eller annan liten ort när, är bracht under hans Keyserl. May:tz lydna.


{{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,&lt;br&gt;Af den 14 Januarij 1708}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 24 Decembris&lt;/div&gt;

Til Presburg är nu en allmen Ungersk Riks-Dag utskrefwen, och talas nog om, at Hans Keyserlige May:t sielf i egen Person l rer där sig infinna, til at så mycket mehr befrämia hwad til det Riketz befredigande kan lända. Den Ungerske Palatinus och flere andre af de trogne Ständerne äro tijt förskrefne, til at biwista de rådslagen som förut hållas skola öfwer de på Riks-Dagen tienlige materiernes inrättande, och gör man sig i gemen godt hopp om ett lyckligit utslag i detta bullersama wärket.


{{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,&lt;br&gt;Af den 21 Januarij 1708}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 31 Decembris&lt;/div&gt;

Man gör sig gott hopp om en god utgång af underhandlingen med de missnögde, och på widrig händelse wil man sökia i at i nästkommande åhr med all macht denna oron dämpa.


{{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,&lt;br&gt;Af den 24 Martij 1708}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 29 Februarij&lt;/div&gt;

Fulmächtige utaf de Ungerske Städerne, som ännu äro Hans Keijserlige May:t lydige, hafwa sig fuller i Presburg församlat, och hålla samtal sinsemellan och med Cardinalen af Sachsen Zeitz, Men Hans Keijserlige May:tz ditresa är upskuten, och skickas alenast twänne Keijserlige Råd dit såsom Commissarier. De som redan äro i Presburg församlade, lära afskicka deras fulmächtige til de missnögde, och föröka at kunna dem öfwertala til at jämwäl låta deras fulmächtige infinna sig til mötet, men man twiflar, om sådant lärer hoos dem finna rum, och på den händelsen lärer ock Hans Keyserlige May:t aldeles intet komma til Riksdagen. Generalen Palfi förer nu befälet öfwer de Keyserlige Troupperne i Ungern, men det säyes, at General Rabutin lärer utur Siebenburgen komma at dem anföra.


{{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,&lt;br&gt;Af den 31 Martij 1708}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 7 Martij&lt;/div&gt;

På de i Presburg församlade Ungrernes inrådande och begäran har Hans Keyserlige May:t samtyckt til en afskickning ifrån dem til de missnögde, til at biuda dem til Riksdagen, och öfwertala dem til at läagia ned Wapnen. Furst Esterhasi, som är Palatinus Regni, har afsänt en Enspännare til Berezini, som wistas närmare til Österrikiske gräntzorne än Ragotsky, gifwande honom tilkänna denna afskickningen, med begäran at få Pass för dem. Man twiflar doch, at denne afsändningen lärer hafwa någon god framgång.


{{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,&lt;br&gt;Af den 7 Aprilis 1708}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 14 Martij&lt;/div&gt;

De missnögde Ungrerne hafwa oupbrutne tilbaka skickat Kallelse brefwen til Riksdagen i Presburg föregifwandes, at sedan de upsagt Keysaren all lydna, och förklarat den Ungerske Thronen för ledig, woro det orimligit at något antaga, som ifrån den sidan kommo. Lärer altså den sidst omrörde afskickningen aldeles blifwa tilbaka, eller åtminstone aflöpa fruchtlös. Generalen Heister är förordnat til at anföra den Keyserlige Krigsmacht n i Ungern.


{{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,&lt;br&gt;Af den 2 Junij 1708}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 9 Maij&lt;/div&gt;

Den Presburgiske Riksdagen blifwer fortsatt, utan at man kan ännu weta, hwad frucht han lärer skaffa. I medlertid ströfwa de Upproriske Ungrerne nu mehr än tilförende, och hafwa nyligen giort ett infall i Mähren, hwarest de åtskillige orter plundrat och förbränt, och öfwer 7000 Menniskior jämmerligen mördat. Den Keyserlige Krigsmachten drager si nu tilsamman i Ungern, och reste för några Generalen Heister här ifrån den samma at anföra, och de Uproriske med all macht angripa.


{{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,&lt;br&gt;Af den 16 Junij 1708}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 23 Maij&lt;/div&gt;

Riksdagen i Presburg warar ännu, doch kan man ey see, hwad gott ännu står ther med at uträttas. The Uproriske Ungrerne hålla jemwäl nu en sammankomst i Erla, och i medlertid fortfara efter theras wanlige Krigsmaner at göra the Keyserlige afbräck genom ströfwande, icke alenast i Ungern, hwarest Landtmannen, som är them Keyserligom Hätsk, på allehanda sätt går them tilhanda, utan ock i Österrikel, Mähren och Steyermark, ther the bränna och nederhugga alt hwad the för sig finna, och efter giord skada gå tilbaka in i Ungern.


{{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,&lt;br&gt;Af den 21 Julij 1708}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 27 Junij&lt;/div&gt;

Then Keyserlige Krigsmachten i Ungern är ey ännu i tilstånd at något motstånd the missnögde företaga, hwilke fortfara med theras ströfwande både i Mähren och Österrike.


{{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,&lt;br&gt;Af den 18 Augusti 1708}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 26 Julii&lt;/div&gt;

Man har i dag utur Ungern igenom Generalen Heisters son haft the goda tidender, at bemälte General har wid Trentchin råkat ihop med the uproriskes Hufwud-Armee, hwar wid Ragotski, Berezini och Caroli theras förnämsta Hufwuden skola hafwa warit tilstädes, och then efter ett skarpt fächtande drifwit på flychten, nedergiort 6000, tagit 400 til fånga, och i orten inspärrat 3000, samt bekommit 14 Stycken med tilhörig Ammunition och tross til byte. På wår sida skola allenast 500 man blifwit döda.


{{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,&lt;br&gt;Af den 25 Augusti 1708}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Utur Preüssen den 7 Augusti&lt;/div&gt;

I Dantzig uppehåller sig ännu Furstinnan Ragotsky, utan at man wet, när hon kan begifwa sig åt Ungern, och hwad hon för sin Herre kunnat uträtta.


{{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,&lt;br&gt;Af den 1 Septembris 1708}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 8 Augusti&lt;/div&gt;

Uti then sidste Träffningen förmenas the Uproriske med döda, sårade och fångar hafwa förlorat 9000 man, och skal Ragotsky sielf wara stört med sin Häst, och blifwit på bröstet illa stött och släpat, så at han ock är sporder död. Man giör sig här så wäl af thenne Segren, som af bundzförwanternes fördel öfwer the Franske i Flandern, wist hopp at kuuna bringa the Uproriske, åt minstone en stor del theraf, på rätta wägen igen, til hwilken ända Riksmötet i Presburg ännu blifwer en någon tid fortsatt.


{{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,&lt;br&gt;Af den 15 Septembris 1708}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 22 Augusti&lt;/div&gt;

Man har utnr Ungern, at Feltmarskalken Heister är den 12 hujus gången för Fästningen Neutra, och then samma then föliande dagen Bombarderat, hwarpå Commendanten den 14 har dagtingat, och Besätningen med thess Gewähr uttogat. Man haa therinne funnit en hop Stycken, och ett godt förråd på allehanda Krigs- och Lifsmedel. Krigsmachten är sedermera gången för Ncuheusel, och lärer söka then angelägne Fästningen jemwäl at borttaga, hwaruti man så mycket snarare förmodar en god framgång, som man har kunskap, at the Uproriske nu äro mycket häpne och rådlöse blefne, och til en del begynt falla af ifrån Ragotsky. Man wil ock säya, et en af theras förnämsta Hufwuden skal med 2000 af sitt anhang wara til the Keyserlige öfwergången, hwilka Exempel ock flere med thet snaraste wordo föliandes. Thet säyes jemwäl, at Ragotsky skal hafwa låtit sättia Berezini i förwar, emedan h n i then sidsta Träffningen skal med Rytteriet, som han anförde, i oträngda mähle tagit flychten, och lemnat Fotfolket i sticket, hwilket ock giort misstroendet them emellan så stort, at nu mehra ingen lydna wara skal.


{{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,&lt;br&gt;Af den 29 Septembris 1708}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 5 Septembris&lt;/div&gt;

Sedan man efter thet nylige lyckelige slaget i Ungern bemödat sig, hälst igenom thet Ungerske Påviske Präst rskapetz bearbetande, at bringa på rätta wägen the missnögdes anförare, som här tils haft befälet wid Österrikiske och Mähriske gräntzerne, hafwa twänne theraf, hwilkas godz äro belägne på the orter som the Keyserlige genom berörde slag sig bemächtigat, wid namn Otzkay och Bezeredi, låtit sig ther til öfwertala. Otzkay är redan ankommen hos Feltmarskalken Heister, och har bracht med sig ett Regemente til foot, som stått under hans befäle. Men som hwarken Officerare eller gemene af thetta regementet någon kunskap haft om theras anförares förehafwande ändring, förr än the sett sig öfwermannade af ett Keyserligit Regemente til Häst, som han til sin säkerhet bestält emot sig, och äro alt å nödgade wordne emot theras wilja at taga Keyserlig tienst, så rymma the hopetals och begifwa sig åter til the missnögde. Bezeredis ankomst har man ock med thet första förmodat, men efter han emot sin lofwen långe uteblifwer, kommer man på the tanckar, at antingen han torde hafwa ångrat sig, eller at the Officerare och Soldater, som stått under hans anförande, hafwa efter Otzkays öfwergång til the Keyserlige fattat misstanka emot honom, och försäkrat sig om hans person. Som man ey kan förlita sig på thesse öfwerkommande Ungrars beständighet, om tbe i Ungern qwar förblifwa, menar man, at Otzkay, och jämwäl Bezeredi, om han ännu öfwerkommer, lära sändas til Armeen i Flandern eller wid Rheinströmen med General Majors titel och underhåll. The Keyserlige giöra anstalter at med thet första angripa Fästningen Neüheüsel, när the then hafwa intagit, som the innan kort förmoda, lära the toga widare in i Ungern. P. S. Nu kommo tidender utur Öfwer-Ungern, at ther en träffning är förfallen, som olyckligen aflupit för the Keyserlige, warandes wid pass 2000 af them nederhugne, sedan the af ett mycket större antal missnögde oförmodeligen blifwit angrepne. Med thet samma är ock efterrättelse kommen, at Bezeredi, i thet han welat gå öfwer til Feltmarskalken Heister, är blefwen af the Officerare och Soldater, som stått här tils under hans befäle och hans upsåt erfarit, fångslad, och sluten til händer och fötter som en förrädare sånd til Ragotsky.


{{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,&lt;br&gt;Af den 6 Octobris 1708}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 12 Septembris&lt;/div&gt;

Efter slaget wid Trentschin har man ment at Neuheusel såsom anbra Fästningar lätt skulla stå för the Keyserlige at bemächtigas, men finnes dock nu, at i anseende til the Moras och watn hwilka i kring Staden belägne är, som ock til thet lykliga slag 12000 missnögde emot 5000 Keyserlige erhållit, hwarigenom the mod repat och nu på alt sätt söka motstånd giöra. Marskalken Heifter lärer nödgas at upgifwa Belägrjngen, hälst Åhrsens tid thet nu ock synes fordra. The missnögde framhärda icke thesto mindre at föröfwa kring Presburg och Oedenburg stort öfwerwåld, bortdrifwandes ifrån then förra ortens inwånare Boskap hopetals och läggiandes på the sednare för theras Wijnbärgning anseenliga Contributioner. Ragotsky säges högeligen hafwa beklagat then förlust han fått igenom Capitein Dragolis död hwilken Tyska Soldater som uti en gammal mur intet långt ifrån Deva fördole legat anfallit och illa Blesserat, hwaraf han sedermehra säyes skola hafwa afsomnat.


{{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,&lt;br&gt;Af den 3 Novembris 1708}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 10 Octobris&lt;/div&gt;

Upsåtet som har warit, at Feltmarskalken Heister skulle belägra Neuheüsel, är nu ändrat, och har han i thet stället wändt sig åt Bärg-Städerne. The Uproriske hafwa haft före at göra ett ströfwande in i Steirmark, men the Keyserlige hafwa them ther med goda anstalter förekommit, så at the med oförrättade saker måst wända therifrån igen.


{{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,&lt;br&gt;Af den 22 Decembris 1708}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 28 Novembris&lt;/div&gt;

För några dagar sedan kom Feltmarskalken Heister hit utur Ungern, sedan han ther lyckeligen bracht Fälttoget til ända, uti hwilket han först slagit the Uproriske wid Trenchin, sedan them Fästningen Neutra ock fråntagit, och ytterligare drifwit ifrån Bärg städerne, hwilka han låtit besättia. Bemelte General har hos Hans Keyserlige May:t aflagt sin berättelse om alt samman, hwar uppå nu Krigs rådslagen dageligen blifwa håldne, och så snart the äro öfwerståndne, lärer Grefwe Heister förfoga sig tilbaka åt Ungern igen.


{{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,&lt;br&gt;Af den 26 Januarij 1709}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 30 Novembris&lt;/div&gt;

En af the uproriskes anförare Berezini står med sin hoop färdig at något företaga emet Berg-Städerne, ett annat parti har nyligen wägat sig öfwer Leytha strömen, och ströfwat alt in til denna negden, hwarest sedan the med plundrande och röfwande förörfwat stor motwillia, och tagit en hoop folck fångne, hafwa the begifwit sig tilbaka igen. Ett annat parti af 2000 man hafwa uyligen wågat sig för Cremnitz, men blifwit med förlust tilbaka drefne, äfwen så äro 8 andra Compagnier wordne ifrån Neusol tilbaka slagne. För några dagar sedan är en wiss Herre hit tilbaka kommen, som af Hofwet warit åt Ungern afskickat angående Stilleståndet med the missnögde, hwadhan egenteligen har ther underrättat, är änny ey bekant, men man har kort ther efter erhållit tidender, at twänne Landskapee hafwa sig gifwit under Hans Keyserlige May:tz lydna, och at Feldtmarskalken Grefwe Heister dragit sitt Rytterie tilsamman och thre med togat åt Zipferlandet. Hela thet Trenchiniske Landskapet är jämwäl ifrån the missnögde befriat sedan man så lyckligen Slottet Trenchin bibehållit.


{{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,&lt;br&gt;Af den 16 Februarij 1709}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 20 Januarij&lt;/div&gt;

I går kom Feltmarskarken Heister hit utur Ungern, sedan han twänne Landskap å nyo bracht under Hans Keyserlige May tz lydno, samt inrättat Posteringarne, och giordt behörige anstalter til nästkommande Fälttog.


{{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,&lt;br&gt;Af den 2 Martij 1709}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 3 Februarij&lt;/div&gt;

Om stilståndet med Ungrerne synes thet nu intet mehr hopp gifwas, utan man bereder sig med all macht til at them med wåld twinga. I medlertid hafwa Ragotsky och Berezini låtit ställa Bezeredi, om hwilkens upsåt at gå öfwer til then Keyserlige sidan, man för några månader sedan nämde, til rätta såsom en Fäderneslandets Förrädare, och slå hufwudet af honom. Thenne theras stränghet emot honom synes wara ett tekn af ringa benägenhet hos them til at underkasta sig Hans Keyserlige May:tz lydno, förr än the see sig twungne ther til genom wapnen.


{{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,&lt;br&gt;Af den 18 Januarij 1710}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 14 December&lt;/div&gt;

I Ungern aflöper och alt til thet Keyserlige Hofwetz bästa i thy Generalen Heister innom en kort tijd intagit Fästningene Letschau hwarest mäst hela Guarnisonen blifwit nedgiord ock Kaschmarsch och i samma Orter inlagt Keyserlig Besättning. Guarnisoner i Chron-Weissenburg skal ock nyligen hafwa råkat på ett fientligit Partie, commenderat af then namnkunnige Sekeres, slagit ned en stor hoop ther af och tagit åthskillige Fångar. Thet har ock Påfwen låtit uthgå Patenter hwar medelst han gifwer tilkiänna, at eho som intet wil falla tilföga ock innan kort förklara sig för Keysaren, thensamme wil han med Kyrckiones band anse och straffa, hwilket alt, så mycket uthrättat, at Rebellerne hoptals infinna sig som ock nyligen uti Hermanstad 30 stycken af Adel anhållit om nåd och gifwit sig under Keysaren. Ofwannämde General Heister skal hafwa gifwit försäkring, så framt han kunde blifwa understöd med alla nödtorfter innan nästa åhrets slut at hafwa giort ända på thetta Kriget.


{{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,&lt;br&gt;Af den 1 Martij 1710}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 29 Januarii&lt;/div&gt;

Man har utur Ungern, at den 12 hujus eu skarp träfning förefallen är emellan the Keiserlige tropperne under Generalen von Sickingen och the uproriske Ungrarne under Ragotzi, hwar wid thesse sednare blifwit slagne på flychteu, och förlorat 1000 man, samt några fångne, jämte 27 Fahnor och Fältstycken. Af the Keiserlige äro alenast 200 döde och sargade.


{{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,&lt;br&gt;Af den 10 Maij 1710}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 2 April&lt;/div&gt;

Emot Rebellerne i Ungarn giör man ock ansenlige förfatningar, och är Generalen Heister förordnad at gifwa sig åter dit igen. Man har fuller wid åtskillige tilfällen temmeligen kuffat dhem, såsom icke långesedan, wid en ort Watkaret benämt, dherest ett Keyserligit Partie råkat på ett ansenligit af Rebellernes, dhet slagit och uti Floden Aipel förjagat, och wid en annan ort Debrezin, hwarest en Capitain Fechely anfullit 1000 af dhe Missnögde, en stor del af dhem nedgiordt, fåt åtskillige fångar och ett stort byte af Booskap, item wid Schmölnitz äfwenledes afwist fienderna, och på ett och annat ställe giordt dhem ansenlig afbräck, men så hindrar ändock alt sådant intet, at ju icke Ragotsky wid Somlio drager mycket Manskap til sammans och skickar sina partier Donau strömmen fram åt.


{{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,&lt;br&gt;Af den 17 Maij 1710}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 9 April&lt;/div&gt;

Man skyndar sig här med all flijt i tijd at kunna begynna Fälttoget i Ungern, hwar wid man wist en sådan ifwer at man icke obilligt böör hoppas det wåra Tropper i åhr lära gå offensive dersammastädes til wärka, warandes de dijt sände Tropper så många, at af dem twenne Armeer blifwit inrättade af hwilka General Heister commenderar den ena, och Fält-Marskalken Palfy den andra. Det är i anseende här til som de missnögde nu åter så strukit i håll, at af dem få äro mera i Fältet tilfinuandes, utan allenast några enda i skogen röfwande, hwilka ock efter hand warda upsnappade och behörigen afstraffade.


{{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,&lt;br&gt;Af den 24 Maij 1710}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 23 April&lt;/div&gt;

De ifrån Segedan ankomne Brefwen berätta, huru den der commenderande Generalen Gref Herberstein sedan han förnummit at in emot 4000 af de missnögde samlat sig wid en ort Keezkemet i tancka, at plundra Landet, skickat ut Öfwersten Töckely med ungefehr 2500 Man, hwilken det fientl. Partiet så häftigt ansatt, at det efter ett enwijst fächtande och något Manskaps förlust nödgats draga sig tilbakars, och lemnat alt sitt i sticket. Sammaeldes har ock wid Staden Muran intet länge sedan några andra fientlige Tropper blifwit omkulhäfne och om de Keyserlige haft något Footfolck med sig äfwen sielfwa Staden blifwit öfwerrumplad.


{{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,&lt;br&gt;Af den 31 Maij 1710}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 1 Maij&lt;/div&gt;

Det Keyserliga Hofwet har fuller ifrån Beyern och andra Orter låtit hämta öfwer 80000 Pallisader, hwilka til Ungarn skole afsändas, och der brukas wid den Belägringen som de Keyserliga för Neuheusel ämna sig företaga, men så hoppas man at de numera lärer wara der onödige, efter de sidst inlupne Brefwen medbringa, at de i bem:te Stad liggiande Malcontenter, uppå de tidender de haft om de Keyserliges tilredelser som General Heisters ankomst i Ungern förlåtit samma Stad, och i största hast begifwit sig til Zollnoch hwarest Ragotsky låter uphäfwa Linier och förskantzar sig&lt;sup&gt;.&lt;/sup&gt; Det berättades med sidsta Posten, at Malcontenterne hade gådt öfwer Wagströmmen, och ämnat giöra ett härjande in uti Marckgrefskapet Mähren, samt redan inskränckt Neustädel, men nu förljudes, at General Schertzer sedan han hade dragit något Manskap tilsammans, icke allenast bortjagat dem derifrån, utan ock tagit ifrån dem alt det byte de redan giordt, och slagit ned något Manskap för dem. Samma Bref medbringa ock, at de Polackar, som warit en tijd bort åt hoos Ragotsky, gådt ifrån honom, och stött tilsammans med Konungen af Swerige, som redan på sitt tågande ifrån Bender begrepen war, och at Berezini skulle wara afsomnad, hwilket, om så är, Malcontentererne til största skada lända lärer, efter denne warit den som med sina kloka råd allena uppehållit alla desse åhren hela deras wäsende.


{{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,&lt;br&gt;Af den 14 Junij 1710}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 24 Maij&lt;/div&gt;

Keyserlige General Fältmarskalken Bannus Croatia är här ifrån til Ungern afrest. För det Sawojariske Regemente Dragoner är ersättningen hit ankommen, och skal, efter några dagars hwilande, på Skiep blifwa förd til Ungern, därest Rebellerna gå af och til med starcka Partier och förorsaka Inwånarena många wederwärdigheter. Keyserlige Generalen Eberville har med 300 Märiska Hussarer warit lycklig emot tre Partien, och när han får mera styrcka af Tropperna där omkring har han förhopning, at aldeleles kunna förjaga de öfrige. Inkomne Bref utur Zips berätta, at de 3000 Moskoviter som där hafwa legat, och af Städerna utpressat penningar hafwa nu åter gått tilbaka åt Polen, men hela tiden af deras warelse i Zips hafwa de haft en mycken stoor frihet i inträde och omgänge hoos Rebellerna.


{{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,&lt;br&gt;Af den 11 Octobris 1710}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 10 Septembris&lt;/div&gt;

Utur Ungern förnimmes Ragotzi, Berezini och Esterhazi fuller hafwa sina Tropper tilsamman, men de wåga dock intet at undsättia det belägrade Neuhäusel, hwilken Stad man wid denne Månadens slut hoppas blifwa mäcktig, hälst Commendanten Belleway har med 30 Hussarer, så oförmärckt dragit sig ther utur, som öfwerlöpare weta at berätta.


{{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,&lt;br&gt;Af den 18 Octobris 1710}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 17 Septembris&lt;/div&gt;

Mot aftonen inlupo och de hugnelige tidender utur Ungern från Gen. Heister, at Besättningen i Neuhäusel omsider begifwit sig den 13 sidstl. emot afsked och försäkran, at Officerarne skola benådas med lifwet, fast om deras Godz och Egendom det Keyserlige Hofwet widare måtte ansökias, och de gemene, som lagdt neder Gewähr, få gå hem til sitt. Man fägnar sig så mycket mer åt denne Fästningens eröfrande, som medelst densamme de Keyserlige Arfländren nu tämmelig säker äro för fiendens ströfwerier och anfall.


{{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,&lt;br&gt;Af den 8. Novembris 1710}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 24 Septembris&lt;/div&gt;

Uti Ungern förefalla åtskillige små träffningar, hwar wid wårt folck altid säyes hafwa öfwerhanden; och är General Virmond med sitt Läger wid Scaveneck uti Zips fienden mycket til hindras, at han intet så fritt får ströfwe kring landet. Allena Esterhasi med 3000 man oroar oss, i det han flyger af och an, utan at hålla stånd. Adam Baley har och ryckt med 300 Hästar alt under Ödenburg, fordrandes af inwånaren anseenlige penningar, så framt de skola få bärga sine wijn i fred och intet erfara en större skada.


{{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,&lt;br&gt;Af den 15. Novembris 1710}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 28 Septembris&lt;/div&gt;

Det wil wäl förliuda som skulle Ungrarne draga sig tilsamman wid Eperies och något särdeles hafwa i sinnet, men der emot sätter Gen. Feldtmarskal-Lieut. Grefwen af Virmont sig i stånd at möta dem, så snart widare kundskap derom inkommer. Generalen Stephan Andreasii, som för en tijd sedan öfwerlefwererade Leutsetrau, och tillika begaf sig igen under Keyserlig lydna, hafwa de uproriske uti Öfwer-Ungern sökt at snappa bort på wägen från Esaveneck, men dess medhafde 25 Ryttare hafwa braf förswarat honom, så at han lyckeligen til Palumna undankommit.


{{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,&lt;br&gt;Af den 22. Novembris 1710}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 1 Octobris&lt;/div&gt;

Utur Öfwer-Ungern berättas, det ett Keyserligit partie af 50 Ryttare råkat intet långt från Blauenstein på 300 Man af de uproriske, som mäst warit Officerare, 70 af dem nedergiordt, och någre til fånga tagit. Äfwen lika har ett annat Keyserligit Partie utskickat emot Caroli Läger, kommit lyckeligen tilbakars med fångar och ett wackert Hästebyte. Icke dess mindre hafwer det Keyserlige folcket dageligit oro af de kringströfwande uproriske, som jämwäl läggia sig på stråtröfweri, så at wägarne äro der helt osäkre; såsom för några dagar sedan har Öfwersten de Jardins Krigs-Commissarius blifwit af dem på sin resa öfwerfallen och fångad, samt dess medfölje 15 man til häst mehrendehls nederhuggne.


{{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,&lt;br&gt;Af den 6 Decembris 1710}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 8 Octobris&lt;/div&gt;

De uproriske i Ungern önska det måtte Turcken begynna krig, effter de förmoda under en ny orolighet i Europa få någon lufft. Man hade och trodt, sedan Neuhäusel blef dem fråntagit, at modet skulle för dem hafwa fallit, men de fortfara med sine ströfwerier och hotelser om widare inbrott i de Keyserlige Ländren, oacktadt alt det hugg de få på åtskillige ställen. En Barcytisk Öfwerste Schrilling har förfölgdt 400 af dem alt ifrån Raab in til Lenti, der han jagat de mäste i ett morast, och förutan fångar, öfwer 300 skiöna hästar bekommit. Dock är Balogadam deras anförare med 50 man undankommen.


{{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,&lt;br&gt;Af den 13 Decembris 1710}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 12 Octobris&lt;/div&gt;

Uti Ungern är nu emot förmodan något tyst, och tyckias de uproriskes anslag wara tämmeligen förryckte, så at i stället för det de hotat under Caroli anföran gå öfwer Donau strömen, hafwa de dragit af in åt skogarne wid Walkeret. Andra både Officerare och gemene mot 120 man hafwa med 2 Fanor och fult gewähr gådt öfwer til de Keyserlige och bedt om nåd. De lära äntlig samtlige besinna sig, när de se at hämden förföllier dem allestädes, och från Turcken är ingen hielp til förwänta. De mäckta ey heller förswara sina fasta orter. Hatwan är af de Keyserlige berändt, och Zollnock skal det sedan giälla, hwareffter man hoppas snart blifwa denne oroligheten qwitt.


{{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,&lt;br&gt;Af den 20 Decembris 1710}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 19 Octobris&lt;/div&gt;

Den Keyserlige Generalen Marquis Cusani har på halfander mihl när Hatwan fattad stånd med sitt folck, och det utsträckt alt in til Theysern. Deremot har Berezini wändt sig åt Zollnock, och Caroli med 3000 man til Maisan, i mening at gifwa de Keyserlige något på den sidan til giöra, samt at der med nödga Gen: Cusani til fördela sin mackt. Men förmodelig lärer han bedraga sig i sine förslag. Ifrån Graan skrifwes, at Balog Adam, som intet långesedan blef af den Bareytiske Öfwersten Schilling så braf upklappader, har infunnit sig der med 100 man, och bedt om Keyserlig nåd. Äfwen det samma hafwa i Weisbrun och Papa 4 andra Öfwerster af de uproriske giort med alt sitt folck, och wunnit tilgifft.


{{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,&lt;br&gt;Af den 27 Decembris 1710}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 25 Octobris&lt;/div&gt;

Efter Segediner brefwens lydelse, har General Cusani intet stadnat wid Hatwan, utan gåt ända fram til Zallnock, i mening at belägra de uproriske der inne; men de hafwa intet afbidat dess ankomst, utan förlåtit fästningen och i största oordning drasig öfwer Theysen. 400 Corutzer, som tänkt sättia öfwer Donauströmmen intet långt från Waitzen, äro alle samman på den så kallade Todfalater äro til fånga tagne.


{{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,&lt;br&gt;Af den 3 Januarii 1711}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 1 Novembris&lt;/div&gt;

Utur Ungern hafwer man tidenderne något annorlunda än siste Segediner brefwen dem förmälte, i det de uproriske intet straxt på Gen. Cusanis ankomst förlåtit Zollnock, utan hafwa de i förstonne braf skutit ifrån sig, til dess de Keyserlige på ett behändigt sätt kommit öfwer på andra sidan Theysen, der bemäcktigat sig Skantzen fram för skeppzbryggan, och begynt med Styckerne at förderfwa den samma, då hafwa de belägrade, seendes sig ingen undanflyckt, mindre undsättning, dagtingat och erhållit frihet, at gå utur Fästningen, med fult gewähr, flygande Fahnor, Godz och Egendom, samt 2:ne dagars underhåld. Desse uproriske hafwa warit så när 400 man, anförde af Brigadiern Gsajagi och S:t Mickloski. Lika så många Keyserlige hafwa tagit Fästningen i besittning igen, och äro wåra såledz rådande öfwer hela Theysen, hwilket lärer giöra winterqwarteren derikring trygge nog. Hwad som intet långesedan sades om Balog Adam, at han godwilligt gådt öfwer til de Keyserlige, befinnes ey så wara. Han är blefwen tilfånga tagen, och dess följe 150 man aldeles nedergiordt.


{{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,&lt;br&gt;Af den 10 Januarii 1711}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 2 Novembris&lt;/div&gt;

Man har trodt, at detta åhretz Fäldttåg i Ungern skulle hafwa blifwit slutit med Zolnocks eröfring; men Generalen Cusani märckes wilia jaga de uproriske, med skräcken är i dem. Han står nu för Erlau, och hwad det intet redan är förfallet i dess händer, som somlige påstå, så lärer det ändoch med nästa Post förnimmas. Ty de uproriske äro icke allenast i stor fruchtan, utan och så förströdde, at de näpligen kunna komma hwarannan til hielp. Ragotski har fördenskul dragit sig åt Monkaetz, och kan hända, fölier efter den uproriske Adelen, som flychtat öfwer gräntzen in åt Pohlen. Caroli torde äfwen giöra det samma. Berezini har wändt sigh åth Ofwer-Ungern. Uti Slottet Muran förswara deras anhang sig ännu, oachtadt at den Keyserlige Öfwersten Leimbruck dem upfordrat, och så tätt berändt på alla sidor, at ingen kan komma hwarcken ut eller in.

&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Dantzig den 23 Novembris&lt;/div&gt;

At Försten Lubomirski lagt sig wid Ungerska gräntzen, och hindrat den fria farten emellan Ungern och Pohlen, det har föranlåtit Ragotski at skiftl. beswära sig der öfwer hos det Crakowiske Woiwodskapet; men Lubomirski hafwer swarat, det han sådant giorde intet som en Polsk Herre, utan såsom en Keyserlig General, warandes dess folck til Keysarens tienst öfwerlåtet; huru här med förewiter, lärer tiden utwisa.


{{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,&lt;br&gt;Af den 17 Januarii 1711}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 12 Novembris&lt;/div&gt;

Utur Ungern berättar Gen. Cusani, det fuller Borgerskapet i Erlau straxt underkastad sig Keyserens nåd, och tagit in til sig några 100 man, men Baron Berint, de uproriskas Befälhafware i Fästningen hade stält sig til motwärn. Slottet Mnran uti Öfwer-Ungern förswarar sig ännu, och torde med dess iniagande gå något långsamt, efter både dess belägenhet är så fördehlachtia, at man litet med Bomber, men altzintet med Stycken kan beängstiga; och sedan är den Keyserlige Öfwersten Leimbruck, som angripit detta nästet, blefwen dödeligen skuten.


{{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,&lt;br&gt;Af den 24 Januarii 1711}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 26 Novembris&lt;/div&gt;

Generalen Cusani, har sedt sig i mangel af groft Artillerie intet kunna uträtta för Slottet wid Erlau, och fördenskul brutit up der ifrån med mästa Manskapet, lämnandes efter stg så mycket Rytterie och Fotfolck, som kunna hålla Fästningen innestängd, til des Gen. Fäldtwakt Mästaren Bruckentahl med grofwe Stycken och Mörsare från Ofen ankommer, då Belägringen med kraft skal gå för sig. Imedlertid gå de Keyserlige Troupperne til en dehl i winterqwarteer emellan Theysen och Donauströmen, derest alt fredeligit är för Corutzerne. Wid stora Waradien stå ännu 5 Regementer af detta Sälskapet, men kunna altzintet uträtta. Befälhafwaren i Muran har gifwit ut ett tahl, at fast än hela Ungern skulle begifwa sig igen under Keyserlig lydna, wille han dock förswara sitt Näste, så länge det honom lyfte. Slottet Jastzo är på dagtingan til de Keyserlige öfwergångit. Officeraren hafwer tagie tienst och Besättningen utan wanlige hedersteckn förder til Caschau. Berezini säijes hafwa satt sig på ett Godz i Reussen. Efter de uproriske såledz äro skingrade, och kiöras utur den ena fasta Orten efter then andra, så har man wid detta Keyserlige Hofwet ey welat bifalla Bundzförwanternes trägne anmodan at giöra fred med Ungrarne, aldenstund de synas med mackt kunna twingas til hörsamhet igen, och man weet, at der det kommer til afhandling, så påstår Ragotzi at få äga Siebenburgen, hwilket Hans Keyserl. May:tt ingalunda kan tilstädia, så framt man icke af Turkarnas rörelse föranlåtas at fatta något lindrigare tankar emot de uproriske.


{{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,&lt;br&gt;Af den 31 Januarii 1711}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 1 Decembris&lt;/div&gt;

Den 19 sidstl begaf sig Erlauer Slottet på dagtingan, och några dager efter Slottet Grosno Horca.


{{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,&lt;br&gt;Af den 7 Februarii 1711}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 7 Decembris&lt;/div&gt;

I Ungern står det bättre til. Den Keyserlige Generalen von der Lancken har sökt up Anton Esterhasy stårnde wid Lyzka med 2000 Man, nedergiordt deraf 300, tagit någre och 20 fångar, förströdt de öfrige och fått ett wackert byte. Sedan har Fästningen Krasno Horca, som de uproriske i 6 åhr innehaft dagdingat; och hade den samme ofehlbart kostadt mera möda, der icke Tolpatscherne derinne sielfwe twingat sin Befälhafware til öfwergifft. Bemelte General har jämwäl lagdt Keyserligit folck i Tokay, och wid Potack träffat på de sköna Wijn, som Ragozzi befalt föra til Pohlen. Berezini förnimmes åter wara i Mongask hos Ragozzi; men Caroli är i Caschau, den endaste Hufwud-Fästning, som de uproriske ännu innehafwa, effter hwilkens eröfring oroligheten i Ungern snart skal blifwa stillad. Imedlertijd wet denne uprorsman wäl at styrckia folcket i deras ondska, med fåfängt hopp om undsättning af Tartarerne, som stå i Walakiet, änskönt han nogsamt wet, at Turkarne med denne Krigzrustningen, endast hafwa afseende på Ryssen.


{{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,&lt;br&gt;Af den 28 Februarii 1711}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 12 Decembris&lt;/div&gt;

Vti Ungern är det åter något tyst, emedan de uproriske nu på en tijd blifwit så widt från hwar andra skingrade. Allenast ett Partie af 12 Fanor har Gen. von der Lancken fått spaning uppå, och träffat ey långt ifrån Liska, derest öfwer 200 af dem blifwit nedergiorde och de öfrige jagade på flychten.


{{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,&lt;br&gt;Af den 28 Martii 1711}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 7 Januarij&lt;/div&gt;

Och aldenstund det snart lärer blifwa en afgiord sak med de uproriske, sedan nu innom 5 wekors tijd deras bästa fästningar, Slottet wid Erlau, Eperies, Muran, Zeben, Hertneck, Bartfelt och Scarekart, dels med dagtingan, dels med macht intagne äro; så kunna de Keyserlige Regementerne stående i Ungern wara starka nog at afhålla all fientlighet, tillika med Inwånaren i Landet Ragozzi säges hafwa sökt at taga flychten med 400 Man in åt Pohlen, men råkat wid Theysen på 2:ne Keyserlige Regementer, som des föllie slagit, fast han sielf med Lijfzfara undankommit til Podack. Berezini synes jämwäl misströsta, efter han berättas hafwa genom den i Pohlen stående Ryske Generalen Januez anhållit hos Czaren at få för peningar lösa til sig Mazeppas godz i Ukraine. Man hafwer altså godt hopp at det uproriska wäsendet snart blifwer stillat, och Printz Eugenius drifwer ey mindre der uppå, än all annor angelägenhet, på det mon sedermera må hafwa desto ledigare händer emot Frantzosen.


{{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,&lt;br&gt;Af den 4 Aprilis 1711}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 27 Januar.&lt;/div&gt;

Tidningarne utur Ungern äro så skilliacktige ; som, hwad med förra Posten berättades om det fasta Berg-Slottet Muran och Caschau, at de woro eröfrade, det nekas med sidsta Brefwen ifrån Ofen: äfwen det, at Ragozzi sköt på 2 Keyserlige Regement. och förlorat sitt medföllie 400 Man. Der emot säijes nu Propsko en liten dock angelägen Fästning wara intagen. Wid [..] står Caroli med 10 Regementer, hwilka han i desse dagar mönstrat.

&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Dantzig den 4 Februarii&lt;/div&gt;

Ifrån Dihobyzon skrifwes at Ragozzi och Berezini hafwa kommit dijt från Ungern den 10 Januar. och der warit i Samtahl med Stor Fäldtherren, som Dolhorrucki och Gallizin, hwilket har föranlåtit den Keyserl. Ministern nu för tiden wistande i Marienburg, at offentel. beswära sig der öfwer, emedan Keysaren kunde på sådant sätt lätteligen få ifrå denne sidan nya och oförmodade fiender.


{{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,&lt;br&gt;Af den 11 Aprilis 1711}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 8 Februarij&lt;/div&gt;

Det wäntas jämwäl från Engeland en utskickad til detta Hofwet ; hwars ärende skal i synnerhet angå de uproriske i Ungern, at de måtte på något sätt blifwa tilfredz stälte, hwilket wäl lärer låta sig giöra, emedan sielfwe gifwa anledning der til, om det eljest sant är hwad sista brefwen från Ungern innehålla, at Caroli har den 10 Januarii warit wid Kalo til mötes och samtal med Generalerne Gref Palfy, samt at 10 Regementer af de uproriske gifwit sig under Keyserlig lydno, hwar på mycket twiflas. Men at Bongratz med 2 sine Regementer blifwit öfwerrumplat och slagen wid Itammana det har man af Geu. Gref Virmonds eget bref. Öfwer den bekante och för en tid sedan fångne Balog Adam är Ståndrätt hållen worden och dom fälter, efter hwilken han straxt blifwit afrättader.


{{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,&lt;br&gt;Af den 18 Aprilis 1711}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 1 Martij&lt;/div&gt;

Gen: Virmond har likwäl råkat på någre uproriske i Ungern 2 mihl ifrån Mongatsch, och nedergiordt 700, samt bekommit 1000 Hästar, sedan skola öfwer 1000 man af samma sälskapet hafwa dagen effter underkastadt sig Keysarens nåd. Caschau är inneslutit; men som Staden är widt begrepen, så har man ey kunnat så noga och starckt besättia alla wägar, at icke 600 Ryttare kastadt sig in i Fästningen. Den uproriske Befählhafwaren släpper ingen hwarken ut eller in, på det dess tilstånd intet skal blifwa kunnigt: Soliomke har intet giordt stort motstånd, men är af den angelägenhet, at gemenskapen med Siebenburgen år de uproriske der med betagen. Ständerne i Ungern hafwa begiärt en landag i Pressburg, hwilket torde bewillias. Kunde de finna utwägar, at återskaffa freden och förtroligheten i landet, woro wäl. Men Hans Keyserlige May:t wil intet weta af någon förlikning med Ragozzi, förr än han betalt 4 Millioner Gulden skadestånd, och det mäcktar han intet med.


{{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,&lt;br&gt;Af den 25 Aprilis 1711}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 8 Martii&lt;/div&gt;

Vtur Ungern skrifwes å nyo at det fasta Slottet Muran gifwit sig til de Keyserlige: Men Daniel Esterhasi, Befählhafwaren i Caschau ställer sig så, som skulle han willia giöra ett starckt och långwarigit motstånd; ey heller kan man få någon kunskap om tilståndet der inne. Några mena, at innan denne Fästningen belägras, skal man på annat sätt kunna komma til rätta med de uproriske. Ty Generalen Palffi och Krigz Rådet Locher äro förreste til Erlau, at der träda uti en afhandling med Ragozzis fulmächtige, tilbiudandes så wäl hufwuderne för de nproriske, som menige Man en ewärdelig tilgift, samt åt Ragozzi så många godz och orter utom Ungern, som han wid uproretz börian der uti ägt och besutit; allenast samtelige wille nu läggia neder Gewähr, och öfwerlefwerera Caschau samt Mongatsch. Detta Keysarens fattade slut är dem blifwit kungiordt, och det der hos, at willia de intet beqwäma sig emot så fördelachtige wilkor, utan genom de bekante inwänningar sökia winna tiden, så skal och det aldrig dem mera tilbiudas, utan belägringen för Caschau straxt företagas.

&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Dantzig den 10 Martii&lt;/div&gt;

Brefwen från Lemberg förmäla, det Ragozzi och Berezini äro ännu qwar der å orten, och få utur Ungern en slätt tröst om förlikning med Keysaren, hwar til likwäl det Ryske Generalitetet dem enständigt förmanat, och något hwar gierna skulle see.


{{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,&lt;br&gt;Af den 2 Maij 1711}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien de n 11 Martii&lt;/div&gt;

Hwad Gen. Palfy och KrigzRådet von Lochern kunna uträtta hos de missnögde Ungrerne åstundar man weta. 14 dagars stillestånd säijas desse hafwa begiärdt, men det lärer blifwa dem afslagit, efter de sökia der med endast at winna tiden, och då få obehindrade desto mer förse Cascau med med alle nödwändigheter. Ifrån Constantinopel skrifwes, at Ragozzis der warande utskickade har begiärdt, at des Herre måtte af Ottomanniske Porten förklaras för Furste i Siebenburgen, aldenstund det Landet hade ingen gemenskap med Ungern, och har tilförene warit af Porten, den Ragozziske Familien förlånt. Men desse skiälen äro i Divan blefne förkastade, särdeles och i synnerhet efter den Carlowitiske freden skal til alla sina delar blifwa obrotzlig hållen.


{{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,&lt;br&gt;Af den 9 Maij 1711}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 18 Martii&lt;/div&gt;

I går berättade Enspännaren från Esseck, at det Turckiske Sänningebudet, som den 4 Februari rest ifrån Constantinopel, woro den 11 sisiledne til bemälte Stad ankommit, ämnandes sig öfwer Waradien hit åt med det första. Elliest längtar något hwar at spörja huru sammankomsten i Debrezin med de uproriskas Fullmächtige måtte aflöpa, sedan de smygdt in i Caschau en ansenlig förstärkning, så at de nu kunna låta något komma an på tiden, så framt icke de Keyserligas rustning til et nyt fâldt tåg skrämmer dem. Imedlertid är alt stilla på båda sidor.


{{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,&lt;br&gt;Af den 16 Maij 1711}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Dantzig den 5 Aprilis&lt;/div&gt;

De Ryske Generalerne Dolhorucki och Gallizin hålla sig kring Lemberg, til des deras Herre kommer dem närmare. Ragotzi, som en tid warit hos dem, är nu afrester til sin gräntz uppå de tidenderne, at underhandlingen med Keysaren går wäl nog för sig.


{{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,&lt;br&gt;Af den 23 Maij 1711}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 11 Aprilis&lt;/div&gt;

Vti Ungern hafwa de vproriske böriat igen fientligheterne, i det de öfwerfallet en Keyserlig General Lieu nant under wägen från Zollnock til Debrezin och honom med dess fölie nederhuggit; doch är den bekante underhandlingen i sist bem:te stad ännu intet vphäfwen. Ragotzi med Berezini äro från Pohlen återkomne til Mongatsch.


{{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,&lt;br&gt;Af den 30 Maij 1711|kommentar={{Wikipedialänk|Josef I (tysk-romersk kejsare)}}}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 19 Aprilis&lt;/div&gt;

Utur Ungern fägnar oss Hoff-Krigzrådet Locher med godt hopp om en fördelachtig afhandling med Ungrerne, och skulle det intet stort fela innan den samme blifwer underskrifwen; men man befarar billigt annat, när de nu spörja Keyser Josephs död.


{{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,&lt;br&gt;Af den 6 Jnnii 1711}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 27 Aprilis&lt;/div&gt;

Siste posten ifrån Ungern medbrachte intet något wist sluut med de missnögde i Ungern, så at man derföre intet giärna kan tro ryktet, som en Rysk Enspännare här utspridt, at förlikningen redan är giord; at Caroli med 4000 Corutzer har swurit det Österrikiske huset sin trohetz eed; at Berezini, Forgatsch och Esterhasi wilia gå i krigztienst annorstädes; och Ragotzi underkastar sig Czarens bemedling at winna några särdeles förmoner.


{{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,&lt;br&gt;Af den 13 Junii 1711}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 1 Maii&lt;/div&gt;

Det har likwäl en önskelig fred änteligen fölgd uppå Stilståndet i Ungern genom Feldt Marschalkens Gref Palfys och Krigz Rådetz von Lochern kloke underhandling med de mäste missnögde, så at Fästningen Caschau den 17 sidstl. gifwit sig, och Gref Caroli med 22 Regem. eller nästan 12000 Mann, upstälte wid Stamhuset Caroli eij långt från Catema ut med Floden Keresz, swurit K. Carl i Spanien sin huld och Trohetz-eed, samt sedan til betygan af sin utfäste underdånighet, lagt neder 149 Fahnor som de här tils burit för sig. Gref Palfy är der på afrester til Mongatsch, at äfwen lika beqwäma den orten til hörsamhet, och såledz ställa hela Ungern i en fulkomlig rolighet igen.


{{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,&lt;br&gt;Af den 20 Junii 1711}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 18 Maii&lt;/div&gt;

Brefwen ifrån Ungern försäkra det öfwer 10000 Corutzer hafwa swurit det Öst rrikiske Huset sin trohetz Eed, iefwererat ifrån sig både Pukor och Fahnor, men med Gewähren gådt hwar hem til sitt. Fredz-Artielarna med Ungrarne äro här på trycket utgifne: deras förnämsta innehåll är, at så Ragotzi, som alle andre Ständer, Inwånare, Borgare, Soldater och Bönder uti Ungern och Siebenburgen, tilsäijes en allmän eftergift och ewärdelig förgiätenhet af alt hwad här tils kan wara förbrutit; sedan låfwas dem eij allenast en fulkomlig säkerhet til deras Lijf och Godz, utan och at deras Religions frihet, samt förra rättigheter och förmåner i alla måhl skola blifwa dem oförkränkt bibehålne. Vti 10 Articlar är altsamman författadt, och underskrifwit uti Zachmar den 19 Aprilis af de Keyserlige fullmäcktige, Gen. Gr. Johan Palfy och Krigz Rådet Carl Locher von Lindenheim. De här tils missnögdes förklaring der emot är på Stamhuset Caroli underskrefwen den 21 Apr. på Ungrarnes wägnar af Caroli tillika med 15 andre; för Siebenburgen af 20, och på deras wägnar, som bo up wid Donau af 8 Personer. Ragotzi gifwes frihet antiugen sielf, eller, om han wille blifwa qwar i Pohlen, genom en fullmäcktig at infinna sig innom 3 wekors tijd, och på ofwanrörde wilkor trohetz Eeden afläggia.


{{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,&lt;br&gt;Af den 27 Junii 1711}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 22 Maii&lt;/div&gt;

Sedan freden blifwit sluten i Ungern, som bekant är, har Caroli sat sig på sine godz, och de som tient under honom för soldater merendels gådt til sina hemwister.


[[Kategori:1700-talets verk]]
[[Kategori:1710-talets verk]]</text>
      <sha1>jp156gsvl2tr4ekic6vgggeegzskosd</sha1>
    </revision>
    <revision>
      <id>659887</id>
      <parentid>659873</parentid>
      <timestamp>2026-10-21T19:52:45Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>~2026-52410-48</username>
        <id>19170</id>
      </contributor>
      <comment>Samtida skildringar.</comment>
      <origin>659887</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="152075" sha1="1ku1m8lp52weyxvonrgpvzjrs2jwmsz" xml:space="preserve">&lt;div class=&quot;layout2&quot; style=&quot;text-align:justify&quot;&gt;
{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 22 Decembris 1703|kommentar={{Wikipedialänk|Rákócziupproret}}}}
&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 28 Nowembris&lt;/div&gt;

Man begynner at blifwa här mehr och mehr bestört öfwer det Ungerske owäsendet, warandes Rebellernes hoop redan anwuxen til 80000 man, hwar af 25000 skola hafwa sig wänt emot Generalen Grefwe Schlick som ey mehr än 5000 man ordentliget krigsfolck hoos sig hafwer ; och som han därföre ey är i tilstånd at sättia sig emot dem, så har han måst draga sig tilbaka under Presburg, hwar igenom wägen in uti Mahren och Österrijke för denne swärmen står aldeles öpen. De äre redan komne in til 7 mijhl här ifrån, och måste man dem nu stundeligen här under Staden förwänta. De äre fuller ey försedde med det som fordras til en belägring, men så måste man likwäl fruchta, at de lära sig wåga til at utplundra och i brand sättia förstäderne, hwilka både til skiöna huus och myckenhet af inwånare ey gifwa sielfwa staden något efter. Det skulle och see mächta slätt ut, om de sig företaga at spärra tilförsel af lifzmedel til Staden, hwilken där med ey är så rätt rikeligen försedd. De Danska och flere Troupper, som hafwa ståt wid Passaw til at betäckia de Österrikiske landeu, äre beordrade at draga sig hijt åt, och skulle ingen ting kunna hindra Churförsten af Beijern, om han wore i tilstånd at med någon macht gå Donaw ntföre. I Mähren Schlesien och Österrijke är redan en stoor skreck, och är alt landfolket upbodat til at besättia de förnämsta Passen. I Ungern taga Rebellerne bort den ena orten efter andra, och säijes Erlaw iämwäl nyligen wara förlorat.


&lt;div class=&quot;layout2&quot; style=&quot;text-align:justify&quot;&gt;
{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 29 Decembris 1703}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 5 Decemberis&lt;/div&gt;

Faran för Rebellerne, Som sidst syntes wara mycket stor. är nu något blefwen för minskat, Efter de hafwa sedermera dragit sig några mil til baka Och man i medler tid fått rådrum att uppbåda Adeln och Landfolcket till att besettia gräntzerne, så att de nu ey utan med en starck macht skulle kunna sig igenom trängia Printz Eugenius är och i desse dagar gången att Presburg, både til att där giöra anstalter til mottwärn och elliest som seijes, till att giöra Rebellerne några förslag till Vapnens nederlägiande. Uti den första faran blef den vngerske Kongl. Cronan ifrån Presburg hijt förd.


&lt;div class=&quot;layout2&quot; style=&quot;text-align:justify&quot;&gt;
{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 5 Januarii 1704}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 12 Decembris&lt;/div&gt;

Rebellerne stå 2 mijhl när Presburg, och hota at wilja den Staden så wäl som de andra i Ungern belägra, Hwar emot Printz Eugenius gör alle nodige anstalter, och låter jämwäl Fästningerne Raab, Comorra och Leopold Statt med hwariehanda nödwändigheter försee. Man hoppas, at när de i Marche warande Keiserlige troupperne komma tilsamman, lärer något emot denne swärmen kunna uträttas, hwilken likwäl ey är så beskaffat, som man här til meent, utan det blifwer enfälleligen berättat af dem, som warit ibland dem, at de ey äre något sammanrappat utan mästedels ett wackert och wälöfwat folck. Ragotsky sielf är gången med en stoor hoop åt Siebenburgen, och har hafft ett anslag på Clausenburg förmedelst ett hemligit förstånd med några af besättningen, Men det är uptächt blifwit och altså anslaget gått til intet.


&lt;div class=&quot;layout2&quot; style=&quot;text-align:justify&quot;&gt;
{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 12 Januarii 1704}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 19 Decembris&lt;/div&gt;

Fruchtan för Rebellerne har här åter igen så mycket mehra tiltagit, som i desse dagar några 100 af dem äre gångae öfwer mark strömen, hwilken skilier Ungern ifrån Österrijke, nederhuggit alt hwad giort dem motstånd, stuckit åtskillige byar och fläcker 4 mijhl här ifrån i brand, och der uppå dragit sig åter tilbaka. Och efter nu kiölden starkt infaller, och Donaw såwäl som andre strömar torde tilfrysa, så befarar man, ey utan grund, at denne swärmen lärer utan hinder sammansättia sig med dem på denne sidan om Donaw, som föga bätter äre sinnade, och ströfwa alt under portarne af denne Staden.


&lt;div class=&quot;layout2&quot; style=&quot;text-align:justify&quot;&gt;
{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 19 Januarii 1704}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 26 Decembris&lt;/div&gt;

Rebellerne hafwa sig åter tilbaka dragit, til at desto mera oanfächtat niuta deras quarter. De Danske Tronpperne, som för någre dagar sedan kommo hijt utföre, bestående i 1000 man äre gångne åt Presburg, der emot äro de andre, som komma utur Italien och anföras af General Lieutnanten Tramp, beordrade at sättia sig i Öfwer Österrike, hwarest man mycket fruchtar för ett infal af Churfursten i Beyren. Här i staden äre alla Inwånarne på nytt upskrefne, och några wisse af Magistraten nämde til at i hwart och ett huus undersöika, om man efter befalning har sig med Lifzmedel nogsamt försett. Uniwersitetet har sig tilbudit at af Studenterne uprätta 1 compagnie till häst och 3 til foot, hwilket af Hans Keyserlige May:tt mycket wäl är uptagit, och befalning gifwen at dem med Gewähr och underhåld försee. I Mären hafwa Rebellerne ännu ey något särdeles kunnat uträtta, efter Innwånarne, så mycket man här til förnummit, stå fast wid deras trohets plicht. Elliest wil här säijas, at någon underhandling med Rebellerne först om ett tilstånd på någre wekor, och sedan om en fulkomlig förlikning skal i Presburg wara under händer, och at någre förslag och wilkor på bägge sidor skola wara tilbudne, men man wet ännu ey wäl, hwad grund eller liknelse sådant kan hafwa.


&lt;div class=&quot;layout2&quot; style=&quot;text-align:justify&quot;&gt;
{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 26 Januarii 1704}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 2 Januarij&lt;/div&gt;

Med Rebellerue i Ungern har det alt fort ett farligit vtseende. De äro til några 1000 man wid den nu starckt tilsättiande frosten gångne öfwer Donau, til hwilka och de som boo på denne sidan, sigh förfoga, så at innan kort hela Konungarijket Uugern lärer wara uproriskt och i wapn.


&lt;div class=&quot;layout2&quot; style=&quot;text-align:justify&quot;&gt;
{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 2 Februarii 1704}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wijen den 9 Jannarij&lt;/div&gt;

I Ungern spela Rebellerne alt fort mästare, och äre de Keyserlige alt försvage at något emot dem forsökia, så at nöden dageligen mehr och mehr tilwäxer, Printz Eugenius är ifrån Presburg hijt tilbaka kommen til at biwista Krigsrådslagen, som wid Churförstens af Phaltz ankomst, hwilken man stundeligen förwäntar, skola hållas.


&lt;div class=&quot;layout2&quot; style=&quot;text-align:justify&quot;&gt;
{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 9 Februarii 1704}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 16 Januarij&lt;/div&gt;

Der emot är hela Ungern, så wäl på denne, som på andra sidan om Donawströmen i full upresning, så at detta folket swårligen lärer kunna bringas til lydna igen, så framt icke Hans Keyserlige May:tt antingen sänder emot dem en fulkomlig Krigsmacht, eller aldeles ingår de swåre puncter, som af dem blifwa påstådde.


&lt;div class=&quot;layout2&quot; style=&quot;text-align:justify&quot;&gt;
{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 16 Februarii 1704}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 23 Januarij&lt;/div&gt;

Printz Eugenius lärer ey gå tilbaka åt Ungern, som man förment, utan General Heister har fått befalning at wärket der utföra emot Rebellerne, hwilka nu som tilförende der spela mästare, och wilia af ingen förlikning weta.


&lt;div class=&quot;layout2&quot; style=&quot;text-align:justify&quot;&gt;
{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 23 Februarii 1704}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 30 Januarij&lt;/div&gt;

General Heister är för några dagar sedan gången åt Ungern til at där anföra wärket emot Rebellerne, och skal General Palfi gå åt Croatien, til at där församla landmilitien, och på den sidan inbryta i Ungern. Det synes som wore Rebellerne mehr förtänkte på at förswara deras frijheet, och ansträngia Hans Keyserlige May:tt til at på nytt bekräfta och handhafwa deras priwilegier, än at infalla i de Keyserlige arfländerne, efter som det eliest skulle falla dem mächta lätt at ströfwa öfwer hela Mähren och Österrijke, alldenstund de nästan intet motstånd finna De begynna at säija, at de äre willige til at begifwa sig under lydna, så framt man wille tillåta främmande machter at garantera, hwad som beslutit blifwer, men detta hofwet lärer til sådant swårligen samtyckia.


&lt;div class=&quot;layout2&quot; style=&quot;text-align:justify&quot;&gt;
{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 1 Martij 1704}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 6 Februarij&lt;/div&gt;

Hans Keyserlige May:tt har omsider låtit sig öfwertala til en underhandlig med Rebellerne, och har redan afsänt pass för deras fulmächtige til at infinna sig i Presburg, dijt och wisse Keyserlige Commissarier sig begifwa til at detta folkets klagomåhl anhöra, och till hofwet berätta.


&lt;div class=&quot;layout2&quot; style=&quot;text-align:justify&quot;&gt;
{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 8 Martij 1704}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 13 Februarij&lt;/div&gt;

Owäsendet i Ungern tager mehr och mehr ofwerhand, Rebellerne stå allenast några miihl här ifrån, och drifwa för sig Generalen Heister med hans underhafwande troupper, som bestå allenast af 4 a 5000 man. Bemelte General har för större säkerheet skul i går skickat ifrån sig bätter hijt åt Cantzliet och en del af Bagaget, samt det Artolleriet, som har stått i Himberg. Såsom nu ingen tilförsel mehr skeer utur Ungern, hwar ifrån denne staden drager sitt förnämsta underhåld, så stiger här prijset på all ting til dubbelt, och skulle denne oredan länge påstå, så hade man här en almän brist och hungers nöd at befara. Elliest har Hans Keyserlige May:t nu iakat til alt det Rebellerne hafwa begärt, iämwäl til sådanne saker, som man intet hade trott, och lärer sig altså snart utwijsa, om de der med äro tilfredz, eller om de med andra fiender liggia under täcket, och tänkia deras wärk til det yttersta drifwa.


&lt;div class=&quot;layout2&quot; style=&quot;text-align:justify&quot;&gt;
{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 15 Martij 1704}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 20 Februarij&lt;/div&gt;

Rebellerne hafwa nu åter dragit sig tilbaka igen, och begynner man at hoppas, at de omsider lära stå at bewekas til at antaga Hans Keyserlige May:tz anbod, warandes en och annan af de främmande Ministrerne ombeden at giöra der om försök hoos Gref Berezini en af Rebellernes förnämsta hufwud, som i Ragotzis namn förer hela wärket Det lärer sig innan kort utwijsa, hwad der med kan uträttas


&lt;div class=&quot;layout2&quot; style=&quot;text-align:justify&quot;&gt;
{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 22 Martij 1704}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 27 Februarij&lt;/div&gt;

Den Hollenske Gesanten är i desse dagar här ifrån gången åt Ungern til at försökia, om igenom sine Principalers medling en förlikning med Rebellerne kan stå at träffas. Den Engelske som först i går är ifrån Holland hijt tilbaka kommen, går uti samma ährende oförtöfwat efter. I medlertid ströfwa Rebellerne så wäl in åt Mähren, som Österrijke, och har man utaf åtskillige bref, som hoos fasttagne misstänkte personer här åro fundne, kunnat märkia, at de med andra fiender spela under ett täcke.


&lt;div class=&quot;layout2&quot; style=&quot;text-align:justify&quot;&gt;
{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 29 Martij 1704}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wieu den 5 Martij&lt;/div&gt;

Den Hollenske Gesanten, som war gången åt Ungern, är i dag hijt tilbaka kommen. Så mycket man förnimmer, skal Grefwe Berczini hafwa emot honom betygat, at fuller han för sin person hade stor benägenheet til en förlikning, men at det woro för honom nödigt at med Ragotzi och de öfrige först sig der om förena. Man sluter här af, at det föga nogot hopp är detta owäsendets biläggiande i wänligheet, efter Rebellerne spänna bogan för högt, och man märker at de några främmande Ministrer hoos sig hafwa, hwilka ey lära läggia något til godo.


&lt;div class=&quot;layout2&quot; style=&quot;text-align:justify&quot;&gt;
{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 12 Aprilis 1704}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wieu den 19 Martij&lt;/div&gt;

Rebellerne ströfwade i dag 8 dagar sedan på en mijhl när under staden, och stucko för wåra ögon några byar och fleckar i brand. Det hade det anseendet, som wille de det samma med wåra förstäder försökia, fördenskul man här lät hela dagen Styckerne på wallarne upföra, och det Keyserlige och Kongl. Lijfgardet tillika med en ansenlig hoop här warande Officerare och Woluntairer utrycka, hwilka likwäl ey kommo med fienden til någon träffning, efter de nsamma uppå erhållen kudskap om General Heisters annalkande drog sig tilbaka. Dagen efter blef här middagstideu ett så grufweliget alarm, owist af hwad orsak och anledning, at man dess like aldrig har sedt. Folket i förstäderne lupo up ifrån maten, lemnandes alt efter sig, och hwad de i hastighet medtogo kastade de i flyckten ifrån sig igen, menandes at Rebellerne woro dem på hälarna. Sedermera har man med stor glädie förnummit, at General Heister har hållit med fienden en mycket lycklig drabbning några mijhl här ifrån, nederlagt en stoor deel af dem, och iagat de öfrige tilbaka alt in til Raab, där be:te General nu står, påwentandes fotfolket. Artolleriet och trotzen efter sig [..] at widare sin lycka fullfölia, Där igenom är mau nu på en tid befriat ifrån Rebellernes ströfwande, och begynner repa mod igen. Hans Keyserlige May:tt har [..] de allmännne tarfwerne låtit det mästa silfwret utur alla klåster både här i staden och i arfländerne nttaga, åth wilket en ansenlig summa penningar lärer lärer upbringas.


&lt;div class=&quot;layout2&quot; style=&quot;text-align:justify&quot;&gt;
{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 19 Aprilis 1704}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 26 Martij&lt;/div&gt;

Man har för några dagar sedan hijt fört 400 fångna Rebeller, hwilcka uti band och bojor, samt med watn och bröd spisade skola här på Linierne arbeta, och sedan försändas til galererne. General Heister har wid Raab fått til sig Footfolcket och Artolleriet, och så snart han ock får här ifrån de begärte Ammunitions sorterne och annan tilbehör, som nu skickas på Donau utföre, är han sinnat at angripa den större Öön Schütt, och Rebellerne dernt förjaga, äfwen som på den mindre redan skedt är. Til bemelte General äro här utur Cantzliet sände öpne bref af Hans Keyserlige May:tt underskrefne, hwarutinnan allom dem, som innom en wiss dag antingen til den Keyserlige Armeen sig infinna, eller bewisligen förfoga sig til deras hemwist, nåd och tilgift för alt som begångit är samt frij och rolig besittning i deras godz och egendom tilsäijes, Men at de i widrigt fall med eld och swärd utan all widare nåd skola blifwa förfölgde. Detta säijes hafwa hafft den wärkan, at hela districter skola sig redan hafwa beqwemat, och erhållit nåd, så at man nu begynner hafwa gått hopp at den länge önskade ro ligheten, åt minstone på denna sidan Donanströmen med det första skal kunna återwinnas. Den Pohlniske Printzen Jacob Sobieskys Förstinna, Keysererns Syster, är i dag ifrån Olau hijt kommen, och lärer sig här någon tijd uppehålla.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 26 Aprilis 1704}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 2 Aprilis&lt;/div&gt;

Man förnimmer nu med stor glädie, at alle prowincierne på denne sidan Donaw strömen hafwa underkastat sig Hans Keyserlige May:ts nåd, och å nyo med eed sig til lydna förbundit. Det samma spörier man ifrån de Stul Weisenburgiske districten, och at alle Rebellerne som stått der i negden, hafwa sig bequämat hwar med det på den sidan näst gräntzande Ungern är bracht i fredlighet igen. Uti öfwer-Ungern äro fuller Rebellerne ännu halsstarrige, och hafwa sig några orter nyligen bemächtigat, men man förmodar, at General Heister, som nu är dijt åt i antog, skal och dem snart förskingra, och at när de få höra om deras medbröders sidste nederlag, och de öfriges beqwämande, lära de följa deras exempel. Doch säijes Ragotsky med hela sin macht wara i marche begrepen til at möta General Heister, och at han skal hafwa låtit sättia Gref Caroli i band och Bojjor, för det at han i den sidste träfningen sig så illa hållit, och med sitt Rytterij först tagit flychten.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 3 Maij 1704}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 9 Aprilis&lt;/div&gt;

Man giör sig nu om det Ungerska wäsendet alt mehr och mehr hopp, efter det har uti åtskillige små drabningar emot Rebellerne lyckats. General Heister förnimmes åter hafwa förskingrat några 1000 man deraf intet långt ifrån Stulweisenburg, och har der uppå låtit sine troupper wända sig åth Comorra, dijt han den 5 hujus är ankommen. Om han nu ärnar sig at angripa Öön Schütt, där Rebellerne äro ännu temmelig starke, eller om han wil gå öfwer Wagströmen lärer sig innan kort yttra. Elliest har man ifrån Schütt den efterrättelsen, at Rebellerne gifwa sig hopetals der ifrån öfwer Donaw in på andra sidan i fruchtan at blifwa af de wåra öfwerfalne. Ifrån Pressburg berättas, at Rebellerne för några dagar sedan hafwa giort et ströfwande dit åt, och utom staden bortsnappat en wiss person, för hwilkens löösgifwande de påstå, at 200 af de fångne Rebellerne som där på linierne arbeta måtte frijställas. Detta arbetet drifwes med högsta flijt, så at man förmodar innan några wekor wara der med aldelesfärdig.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 10 Maij 1704}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 16 Aprilis&lt;/div&gt;

Generalen Heister förnimmes nu wara ifrån Comorra öfwer Donaw strömen, och draga sig åt Neuheüsel. De Keyserlige och danske Troupperne hafwa för några dagar sedan til 1500 man starke giort ett försök på Öön Schütt, hwilket i förstone så wäl lyckats, at de där fattat posto, och i en Drabning med Rebellerne tilfogat dem en märkelig skada, men desse hade sig åter med några 1000 man förstärkt och welat de Keyserlige på nytt angripa, hwilka sådant märkiandes, och at ingen undsättning ifrån General Heister war at förwänta, drogo sig til deras farkoster igen at sättia sig tilbaka öfwer strömen, det doch så hastigt ey ske kunde, at icke Rebellerne hinte hugga in på dem och någon der af nedergiöra. I Mähren äro Rebellerne åter nyligen infalne, och hafwa der med heriande och brännande mächta illa framfarit.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 17 Maij 1704}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den23 Aprilis&lt;/div&gt;

General Hetsters framgång emot Rebellerne tager dageligen til. Han har nyligen drifwit dem ifrån Neüheüsel, och sedan med en temmelig deras förlnst förjagat dem ifrån stora Ööen Schütt sättiandes sig nu i stånd at ryckia emot Ragotsky, hwilken man ey tror lära honom afbida, efter han inge eller mycket fåå reglerade Troupper hoos sig hafwer, ock Ungrarne allena näpligen lära sig emot de Keyserlige wåga. I medlertid har man til at dem insöfwa, och i förhopning at de sielfwe lära gå ifrån hwar annan, tilsagt deras här warande utskickade ett stilstånd, och nämt 4 Comissarier, til at på en wiss bestämd ort komma med dem tilsamman, och undersökia deras anförde beswärsmåhl, på det saken måtte igenom en inbördes wänlig förlikning kunna bringas til slut.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 24 Maij 1704}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 30 Aprilis&lt;/div&gt;

Ifrån Generalen Heister har man de tidenderne, at han låtit besättia Öön Schütt med 600 man, och är nu med Armeen i fult antog at widare upsökia fienden, warandes af de underden unge Grefwe Heister stående Croateir förstärkt blefwen. Chnrförsten af Phaltz är ännu här, man lärer innan kort begifwa sig hem igen, sedan han först afwachtat, hwad ntgång den med Rebellerne anstälte handlingen tagandes warder.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 31 Maij 1704}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 7 Maij&lt;/div&gt;

General Heister har åter nyligen wid Seret förstrött ett partie Rebeller under Berezini och Gref Caroli, och har der uppå dragit sig åt Comorra, i upsåt at angripa de wid Stulweisenburg å nyo församlade Rebellerne, som den af Hans Keyserlige May:tz erhålne nåden åter förkastat. Doch talar man här ännu mycket om ett stilstånd, under hwilkets förlopp en fullkomlig förlikning skal kunna träffas.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 7 Junii 1704}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 14 Maij&lt;/div&gt;

Sedan General Heister gått öfwer Wagströmen åt Stulweisenburg, hafwa Rebellerne åter begynt dragit sig öfwer Donaw närmare hijt åt. Ifrån deras fulmächtige, som här hafwa warit, har man sedermera ingen underrättelse haft, huru de tilbaka förde propositionerne hafwa blifwit uptagne, så at med den föreslagne förlikningen ännu ey widare kommit är.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 14 Junii 1704}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 21 Maij&lt;/div&gt;

I Ungern år de Keyserlige wapnens framgång igenom Rebellernes tilwäxande macht åter igen märkeligen hämmat, och hafwa desse icke allenast wid Ödenburg sig i ett stort antal tilsammans draget, utan och i eu ansenlig myckenhet på Öön Schütt sig åter infunnit, warandes General Heister förswag at dem där angripa. Så äro och i går tidender inlupne at General Ritschaw, som utur Mähren har med några 1000 man giort ett ströfwande in i Ungern, är af dem blifwen omringat, och i grund slagen. Der til med är och nu hela Siebenburgen blifwit uproriskt, hwar til ey litet hulpit hafwer, at General Rabuin har igenom ett starkt detachement Ryttare låtit uti en wiss Ewangelisk ort Enget benämd, där och en Academie är, alle inwånarne unge och gamle, manfolk och qwinfolk, iämte alle studenter, som warit öfwer 500, iämmerligen nederhugga. Hwad detta förfarandet lärer hafwa för wärkan ibland Religions förwanterne i de öfrige Keyserlige arfländerne, får man innan kort erfara.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 21 Junii 1704}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 28 Maij&lt;/div&gt;

Rebellernes fulmächtige äro nu utur Ungern åter hijtkomne, och hafwa til swar på de medförde propositionerne, gifwit tilkiänna, at deras principaler ingalunda wilja emottaga det föreslagne stilståndet, menandes, at om man har alfwar med förlikningen, är deras åstundan detta hofwet redan nog bekant. I det öfrige tilbiudade sig at wilja begifwa sig under Hans Keyserlige May:tz lydna igen, så framt man dem deras wälfångne gamla frijheter wil förunna, samt deras klagomåhl och beswär afhielpa. I medlertid tiltager deras macht dageligen och fruchtar man, at de i desse dagar lära General Heisters Armee angripa. Presburg och Neüheüsel håller man före redan wara af dem berände.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 28 Junii 1704}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 4 Junij&lt;/div&gt;

De Ungerske fulmächtige hafwa ännu uti deras wärf ey något kunnat uträtta ; I medlertid hafwa Rebellerne för några dagar sedan här ett stort tumult förorsakat, i det de äfwen på samma dag då Hans Keyserlige May:tz födelse dag firades, äro på en fierdels mjhl närin under staden ankomne hafwa åtskillige orter utplundrat och förbränt, och uti ett Keyserliget lust hoff, Neü Gebeüde benämt, alle där befintelige wildiuren, Leijon, Leoparder, Tiger, och Pantherdiur ihielslagit, undantagandes en hwijt Örn, den de lämnat wid lifwet, och allenast wingarna honom afskurit. Man har ännu följande dagen utskickat några 100 Man detta partiet at efterjaga, men det war redan borto, så at man ey eu gång kunde erfara, hwart åt det sig wänt. Nu är ett ansenliget Manskap til häst och foot så wäl af Soldater som borgerskap utmarcherat, til at besättia de nye Linierne, och förstäderne för alt ytterligare anfall at betäckia. P. S. Nu på stunden förnimmer man en Enspännare wara ankommen med berättelse, at General Heister har wid Altenburg uti en träffning nederlagt 3000 Rebeller, och eröfrat 30 stycken, warandes Gref Caroli deras anförare, alenast med 200 man på flychten undankommen, hwarom bekräftelse och omständigheter med nästa förwäntas.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 5 Julii 1704}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 11 Junij&lt;/div&gt;

Man har nu fått bekräftelse och utförlig berättelse om den lycklige träffning, som General Heister nyligen haft med Rebellerne, i det be te General med 6000 Man den 3 hujus angripit deras Generaler Grefwe Forgatz och Caroli, som med 18000 Man hade honom nästan omränt, och dem så slaget, at öfwer 3000 Man äro på platzen blefne, och de öfrige aldeles förskingrade. 9 Stycken 28 Fanor, och hela decas Läger der äro blefne de wåra til byte. På wår sida äro intet fult 100 döde, och äfwen så många blesserade. Nu säijes at Ragotsky, Berczini, Caroli och Forgatz wilia anwända alla krafter denne förlusten at hämnas, och at de församla deras Troupper igen wid Mark, som man och i går ifrån den sidan åtskillige stora eldar har sedt upstiga. Här blifwa de nye linierne för alla påkommande händelser med starkt manskap och goda Officerare försedde, och åtskillige förrådhuus uprättade, på det någon brist ey måtte wara på nödige lifsmedel. Oachtat den erhåldne segren förklarar det keyserlige hofwet sig benäget til at låta handlingen med Rebellerne företaga, och tilbiuder dem efter anseendet goda wilkor, och fullkomlig försäkran. Men om det skeer allenast til at dem insöfwa, och upwäcka ibland dem oenighet, kan man ey weta.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 12 Julii 1704}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 18 Junij&lt;/div&gt;

Utur Ungern är nu i några dagar ey något särdeles inkommit, förutan det, at Rebellerne med heriande, stöflande och brännande alt fort mächta illa framfara. Här är ett rychte, at General Nehm skal ey långt ifrån Öfen hafwa öfwerfallit Ragotsky, och några 1000 af hans folk nedeigiort, men det fordrar ännu bekräftelse.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 19 Julii 1704}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 25 Junij&lt;/div&gt;

Handlingen med de Ungerske Rebellerne står ännu i widt Fält, och kan man med ingen wisshet säija, om någon liknelse der til är eller intet. Det rychtet, som nyligen här utspriddes om General Nehms Träffning med Ragotsky befinnes wara utan grund, och der af komwit, at be te General har med några 1000 Raitzer undsatt Erlaw, och Zolnock igentaget, hwaruppå Ragottsky har med sitt Läger i största hast upbrutit, och dragit sig tilbaka åth Theissen


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 26 Julii 1704}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 7 Julij&lt;/div&gt;

De Keyserlige Commissarierne hafwa i Papa hållit samtal med några förnäme af Rebellerue, hwar uppå desse hafwa skickat Enspännare til Ragotsky at berätta hwad som woro förelupit, och förnimma hans mening. Utaf desie underhandlingar dömer man, at något hopp ännu är til förlikning, och fördenskul håller General Heister sig stilla wid Nickelsdorf, förwäntandes huru alt wil aflöpa. I medlertid ströfwa likwäl Rebellerne nu såsom tilförende widt och bredt, och fara obarmhertigt fram med mord och brand. Man wäntar elliest mycket gott af den oenighet, som säijes wara emillan Ragottsky, Berezini, Caroli och Forgatch, Rebellernes anförare, emedan de föregifwes häftigt beskylla hwar annan inbördes for de olyckor, som dem nu en tid bort åth i Fält wederfarne äro.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 2 Augusti 1704}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 9 Julij&lt;/div&gt;

General Heister står ännu i sitt förra Läger, men Beresini har med sine Troupper draget sig länger, hijt åth, och har låtit i Osterrijke och Mähren weta at han ey wille mehr med häriande och brännande någon skada tilfoga, allenast man och ifrån denna sidan wille der med innehålla; här af giör man sig det hoppet, at man nu snart lärer få höra af ett stilstånd, och der uppå föliande fred. Elliest är den Keyserlige Commissarien Grefwe Lamberg ännu i Rab och wäntar hwad swar uppå de nyligste propositionerne ifrån Ragotsky lärer inkomma. Grefwe Forgatsk församlar sig med sine Rebeller wid Ödenburg, och hotar med ett ströfwande in i Österrike och Steijermark, twiflandes man mycket om han lärer på sin sida hålla det, som Berezini har utlofwat.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 9 Augusti 1704}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 16 Julij&lt;/div&gt;

Underhandlingen med Rebellerne säijes wara på god wäg, och är den nyligen ankomne utskickade ifrån de Keyserlige Commissarierne med hofwets swar i desse dagar tilbaka rest. Imedler tilfoga de ströfwande partierne här och där ännu stor skada.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 16 Augusti 1704}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 23 Julij&lt;/div&gt;

Rebellerne i Ungern wijsa ännu ringa lust at antaga de wilkoren, som här ifrån blifwit dem föreslagne. De hafwa icke allenast nyligen infallit Steijermark, och där mächta illa framfarit, utan och i förgår wijst sig ey långt här ifrån staden och stuckit några orteri brand. Ragotsky sielf är gången åt Siebenburgen til at uproret där underblåsa. General Heister är utur Ungern hijtkommen, och menar man, at han lärer wid Armeen i riket blifwa brukat idenframledne General Stirums ställe, och at General Palfi skal imedlertid föra befälet i Ungern.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 23 Augusti 1704}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 30 Julij&lt;/div&gt;

Det skrifwes öfwer Ofen, at Ragotsky har försökt en storm på Szegedin, men at han med förlust af 3000 Man är blefwen afslagen, och sedan aldeles där ifrån fördrifwen, man will och säija, at han der wid sielf skal wara illa sargat, ia och aldeles ihielslagen, hwar om man med största längtan wäntar bekräftelse. Rebellerne fara eliest ännu allt illa fram, med häriande och brännande.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 30 Augusti 1704}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 6 Augusti&lt;/div&gt;

Det som sidst berättades om Ragotskys nederlag wid Segedin blifwer bekräftat, men om hans egen Person har man ingen widare efterrättelse. Til någon afhandling med Rebellerne är nu minder liknelse än någonsin tilförende. De ströfwa häria och bränna öfwer alt, hafwa och i Ungern nyligen intaget Caschaw, hwilket Zatmar endera dagen lärer fölia. General Heister är nu til Armeen i Ungern afrest, och skal med mehr Troupper til häst och foot så wäl utur granskapet, som ifrån Armeen i rijket blifwa förstärkt.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 6 Septembris 1704}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 13 Augusti&lt;/div&gt;

Ragotsky är i Siebenburgen, hwarest uproret mehr och mehr tiltager, och han där wil låta upkasta sig för en Furste.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 13 Septembris 1704}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 20 Augusti&lt;/div&gt;

Det skrifwes ifrån Siebenburgen, at Generalen Rabutin har taget Cautzleren i Siebenburgen Grefwe Betlem wid hufuwdet, för det at han befunnits wilia förleda ständerne til at affalla, och antaga Ragotsky til Furste och låtit honom halshugga, hwilket har i landet giort en sådan skräck, at en stor del af de illa sinnade bequämma sig til lydno igen. Man giör sig det hoppet, at Rebellerne i Ungern, lära nu efter den stora Segern wid Donaw-strömen sig betänckia, och sielfwa anhålla om nåd, men ännu synes der til ringa liknelse.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 20 Septembris 1704}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 27 Augusti&lt;/div&gt;

Om något stilstånd med Rebellerne i Ungern, eller någon förewarande underhandling med dem, som talet hade gått, hörer man intet. Det synes twärt emot, at de ingen lust där til hafwa, efter de åter nu igen på alle ställen widt och brett ströfwa, hafwe sig och draget så starkt tilsamman, at de kunna biuda Feltmarskalken Heiser hufwudet. Fästningen Neutra i Ungern har i mangel af lifsmedel omsider måst sig åth Berezini upgifwa.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 27 Septembris 1704}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 3 Septembris&lt;/div&gt;

Man begynnar åter nu tala om ett stilstånd med underhandling med Rebellerne i Ungern, hwar til de säijes sig wilia bequäma, sedan de förnummit at sakerne i rijket igenom den sidste Segern wid Donaw-strömen hafwa sig mächta förändrat. Men det kan der om ännu med ingen wishet säiias, efter de uproriskes förnäwsta hufwuden äro der om sins emellan ey ense. På somlige orter hafwa de likwäl med ströfwande och plundrande innehållit, men på andra ställen fara de der med fort äfwen som tilförende.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 4 Octobris 1704}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 10 Septembris&lt;/div&gt;

Stilståndet med de uproriske i Ungern är wärkeligen träffat, och äro deras fulmächtige hitkomne til at göra en begynnelse med fredzhandlingen.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 11 Octobris 1704}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 17 Septembris&lt;/div&gt;

Med de uproriske i Ungern står förlikningen på en god foot, och är stilståndet til den 5 Octobris förlängt skolandes handlingen med dem innan kort företagas.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 18 Octobris 1704}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 24 Septembris&lt;/div&gt;

Med de uproriske i Ungern är man omsider så wida kommen at man på både sidor har bewiliat til en sammankomst i Chemnitz til at afhandla et widare förelängiande af stilståndet, samt preliminarierne til den instundande tractaten. På Keyserlige sidan skola Baron Seiler och Gref Lamberg sig dijt förfoga. Det största swårigigheten wid detta wärket lärer Ragotsky förorsaka, hwilken påstår at blifwa förklarat för Furste af Siebenburgen, Det detta hofwet näpligen lärer bejaka, men elliest lära de öfwer honom fälte domarne för Tractatens begynnelse blifwa uphäfne. Man hade i går tidender, at Caschaw och Eperies, twå mycket angelägne orterr i öfwer-Ungern, hwilka de uproriske i ett helt åhr hållit inspärrade, hafwa i brist af lifsmedel måst sig upgifwa, hwar igeuom de uproriske torde blifwa föranlåtne at deras wilkor desto högre spänna.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 25 Octobris 1704}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 1 Octobris&lt;/div&gt;

De Keyserlige Commissarierne, som nämde äro til de Ungerske stridigheternes biläggiande, hafwa sig i några dagar uppehållit i Presburg, efter de ey welat antaga Ragotskys dem tilskickade pass, hwar uti han kallat sig Furste af Siebenburgen, men sedan detta blifwit af honom ändrat, hafwa de fortsatt resan åt Schemnitz. Rogotsky och Berezini lära bägge uppehålla sig der i neigden til at afwachta huru tractaten wil aflöpa.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 1 Novemberis 1704}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 8 Octobris&lt;/div&gt;

Ehuruwäl stilstånds terminen med de uproriske i Ungern den 5 hujus är til ända lupen, så blifwa likwäl fientligheterne på både sidor så läuge instälte, til dess man kan see, hnru handligen i Schemnitz wil aflöpa, om hwilkens utgång man lofwar sig alt gott, så framt de öfwer Ungerske och Siebenburgiske sakerne icke styfwe de uproriske ännu mehr. Omskönt nu inge fientligheter på både sidor blifwa föröfwade så faller det likwäl den gemene man swårt at han ey med fulkomlig frihet får sköta sin hantering, och komma sig före igen, emedan det ingom är tillåtit at gå utur sitt districht, och bruka sin näring. Feltmarskalken Heister har under stilståndet uppehållit sig här i staden och är ännu här, afwachtandes utgången på sammankomsten i Schemnitz, imedlertid gå efter hand ersättnings Troupper utföre til dess Armen som ännu står neder wid Donaw-strömen, och har man igenow Skantzen Fedvars intagande den förmonen, at de uproriske äro aldeles ifrån denne sidan om strömeu fördrefne, och altså hela det districtet för dem befriat. Det wil nu förwisso säijas, at stilståudet skal til ändan af detta åhret wara förlängt, och gör man sig om handlingen i gemen mächta god förhopning, emedan Hans Keyserlige May:tt har förutan den Instruction, som Commissarierne medgifwen är, til dem afsänt en fördelachtig förklaring öfwer några puncter, som syntes i wärket giöra största swårigheten.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 8 Novembris 1704}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 15 Octobris&lt;/div&gt;

Det hålles före, at främmande penningar blifwa i Ungern utdelte til at nnderhålla uproret, det koste hwad det kan, der mot är man här betäknt uppå medel til at i tid försee sig med behörig macht til dess dämpande, och i fall handlingen skulle emot förmodan fruchtlöst aflöpa, är redan ett förslag fattat, efter hwilket man med alfwar skal kunna wärket angripa.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 15 Novembris 1704}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 22 Octobris&lt;/div&gt;

Det wil nästan säijas, at handlingen i Schemnitz är så gått som afbruten, och at de uproriske begynna åter wisa sig i fält igen, fördenskul och icke allenast de Keyserlige Regementerne begynna upbryta utur deras quarter, utan 5 Regementer til häst komma och utur riket til Armeens förstärkning.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 22 Novembris 1704}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 29 Octobris&lt;/div&gt;

Den frögden, som wii har haft öfwer Straubingens och Passaus inrymmande, är mycket förringat igenom de tidender, at handlingen med de uproriske i Ungern är aldeles afbruten. Ty aldenstund de uti ingen del hafwa welat gå ifrån deras påstående, och de Keyserlige Commissarierne föregifwet sig ingen befalning hafwa at inlåta sig i någan handling öfwer Siebenburgens afträdande åth Ragotsky, så hafwa de förre rest sin wäg ifrån Schemnitz, och de sednare tillika med de Engelske och Hollenske Ministerne med oförrättadr saker begifwit sig på wägen hijt tilbaka igen. I medlertid gör hofwet all anstalt til at med wåld dem betwinga, til hwilken ända och befalning afgången är til de Troupperne, som stått wid Donaw-strömen under Fältmarskalken Herbewille at draga sig hijt utföre, och conjungera sig med Armeen under Felt-Marskalken Heister, då man tror dem wara nogsamt wuxne til at twinga de uproriske under lydno.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 29 Novembris 1704}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 5 Nowembris&lt;/div&gt;

Man talar mycket åtskilligt om orsakerne til handlingens afbrytande med de uproriske i Ungern, och mena månge, at deras gemensamme så wäl som Ragotskys särskilte påstående har ey warit sådant, om man har det welat föregifwa. Ehuru der om är, så är handlingen afbruten, och Ragotsky med 16000 Man gången för Neüheüsäel, hwilken ortman fruchtar at han så mycket lättare lärer inbekomma, som besättningen der inne är mycket swag, och sielfwa Fästnings wärken i ett ganska slätt tilstånd.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 6 Decembris 1704}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 12 N owembris&lt;/div&gt;

Man hörer nu utur Ungern intet annat, än berättelse ifrån alle orter om de uproriskes föröfwade wåldsamheter med plundrande och brännande, och deras anstalter til krigets fortsättiande med ytterste krafter. Så har och Neüheüset i mangel af lifsmedel, Ammunition och andre nödwändigheter måst sig i deras händer upgifwa, men man wet ännu ey omständigheterne och wilkoren. De äro och med 15000 Man infalne i Mähren, och ärna göra det samma in i Österrike, doch hoppas man, at när de utur riket, Bömen och Schlesien på wägen warande Troupper framkomma, lärer man wara stark nog at desse halsstarrige fördrifwa och utrota.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 13 Decembris 1704}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 19 Nowembris&lt;/div&gt;

Man förnimmer nu, at Neüheüsel ey är med dagtingan öfwergånget, utan at de Ungerske som i Fästningen legat, förstått sig med de uproriske, och gifwet dem anledning at komma in i Fästningen, hwar uppå de Tyske Troupperne lagt neder Gewähr, och de gemene taget tienst under Rebellerne, men Officerarne måst gifwa sig til fångar. Fältmarskalken Heister är här ifrån afrest til Armeen, och gå de Keyserlige Regementerne ifrån alle orter dijt efter til at med all macht förekomma de uproriskes förehafwande, hwilka på alle sidor med förderfwelige anslag omgå. I Siebenburgen har General Rabutin warit emot dem lycklig, och nederlagt 3000 af dem, warandes och eliest redan så förstärkt, at man menar den Prowincen wara utan fara.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 20 Decembris 1704}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 26 Nowembris&lt;/div&gt;

De nproriskes i Ungern macht wäxer dageligen til, och hafwa de wid Feltmarskalken Heisters ankomst til Armeen, som ännu ey är mer än 8000 Man stark, så häftigt honom anfallit, at han intet kunnat hålla stånd, utan blifwit nödtwungen at wika undan, och draga sig tilbaka på denne sidan om March-strömen. Om nu de uproriske skulle wilia gå in i Österrike innan den Keyserlige machten blifwer starkare, lärer dem falla lätt at med eld och swärd alt föröda.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 3 Januarij 1705}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 10 Decembris&lt;/div&gt;

Ifrån Lägret under Feltmarskalken Heister förnimmes, at be:te General har gått med sin Armee öfwer March-strömen, och ärnat angripa Rebellerne, som sig uti en skog wid Weisenberg förskantzat, så at man nu dageligen förhoppas något gott der ifrån at förnimma.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 10 Januarij 1705}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 17 Decembris&lt;/div&gt;

Utur Ungern har man den efterrättelsen, at Feltmarskalcken Heister, som nu har Conjungerat sig med Generalen Herbertstein, står en mihl ifrån Presburg, at de uproriske under grafwerne Berez Forgatz och Caroli hade dragit sig tilsamman ey långt ifrån Marienthat, och fältslagen welat hindra de Keyserlige igenom gången, men at sedan de funnit sådant willia falla dem förswårt hafwa de dragit sig tilbaka åt Vagströmen, och lemnat dem Keyserligom wägen öpen. Deruppå har Feltmarskalken Heister, som med alt är wäl försedd och förer med sig alt hwad til en bryggia behöfwes, dem eftersatt och hoppas man stundeligen at få höra något wara emellan dem förelnpit, eftersom och redan ett rychte kommit är, at de uproriske skola wara slagne och lijdit ett ansenligit nederlag.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 17 Januarij 1705}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 24 Decembris&lt;/div&gt;

Man har här fått de hugnelige tiderne, at Fältmarskalcken Heister har den 16 hujus ey långt ifrån Tyrnau angripit de uproriskas macht bestående af 40000 man, hwilka Ragotsky och Berezini sielfwa anfört, dem efter 2 timars fächtande är fältet slagne, några 1000 man nedergiort, och Lägret med Stycken, Ammunition och Bagage eröfrat. Af de Keyserlige äro ey mehr än 500 blefne. Af denne Seger wäntar man så mycket större frucht, som en stoor dehl af de uproriske hafwa sedermehra redan gifwit sig under Keyserlig lydno. Det berrättes och utur Siebenburgen, at Rebellerne der under Grefwe Forgats befäl äro af General Rabutin slagne.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 24 Januarij 1705}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 31 Decembris&lt;/div&gt;

Den sidste omtalte Segern öfwer de uproriske wid Atnow blifwer fuller bekräftat, men man håller nu deras förlust ringare, än det i förstone utgafs, helst efter de förnimmes sig åter igen wilia församla, och den ledne skadan hämnas. Doch hålles sådant [..] skola blifwa för dem så mycket swårare, som emellan deras förnämsta hufwuden en större oenighet, än tilförende, förspöries, och en stor deel af manskapet sig söndrat, och begifwit hwar til sin.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 7 Februarij 1705}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 14 Januarij&lt;/div&gt;

Rebellerne under Grefwe Budiani hota at endera dagen sättia öfwer Donau-Strömen, och göra ett ströfwande, här är åter ett rychte kommit at General Rabutin har i Siebenburgen slagit de uproriske, hwilket wäntar bekräftelse.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 14 Februarij 1705}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 18 Januarij&lt;/div&gt;

Wid den infallne starcke winteren göra de uproriske stor skada igenom deras ströfwande, och hafwa i desse dagar åtskillige fläcker och byar utplundrat och afbränt. De hålla och de Keyserlige Troupperne i deras qwarter i ett stadigt alarm, och hafwa äfwen satt öfwer på Öön Schütt, drifwandes där stor motwillia. Sidsta brefwen ifrån Heister förmähla, at i fall Rebellerne skulle något willia wåga pa denne sidan Donau-strömen, lärer han hafwa på dem ett wakande öga. Man hoppas elliest at när bemälte General blifwer med den nu anryckande undsättningen förstärkt, lärer han med macht kunna detta owäsendet dämpa. Har omsider måst för brist skul på Lifsmedel gifwa sig i Rebellernas händer, och är besättningen 400 man stark beledsagat til Pest. Nu förmenes de willia något antingen emot Gross-Varadin eller Segedin företaga. Med Besättningen i Eperies, som och war 400 man starck, hafwa de på ett grufweligit sätt förfarit. Ty sedan den samma hade dagtingat at med 4 Stycken få utmarchera, är hon sedan under wägen blefwen afwäpnat, och emot all folcks lag jämmerligen nederhuggen, på några Officerare när, hwilka blifwit lemnade wid lifwet, och fångne bortförde.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 21 Februarij 1705}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 28 Januarij&lt;/div&gt;

Ehuruwäl man hade trott, at Feltmarskalken Heister skulle någorlunda kunna hindra de uproriskes antog och ströfwande, så hafwa de likwäl wid den starke nu infalne frosten i förgår wågat sig öfwer Donaw strömen, och öfwer 23 byar och fläckar här omkring och i denne stadens åsyn plundrat och afbränt, samt en hoop fångar med sig bortfört. De hade och så när öfwerrumplat 2 Regementer af de gamla Keyserlige, om desse på undfången kundskap ey hade i hastighet kastat sig in i Altenburg. General Heister är där uppå strax med Armeen upbruten at de uproriske upsökia, man lärer snart see, hwad han kan uträtta.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 28 Februarij 1705}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 4 Februarij&lt;/div&gt;

De uproriske i Ungern fortfara ännu med deras plundrande och brännande här omkring, och lade i går å nyo 4 Byar i aska, hwarigenom skracken och flychtandet ibland folcket tager öfwerhanden, och låter hwar och en föra sine saker och egendom in i de näste platzerne. Man gör sig ännu alt fort det hoppet, at Feltmarskalken Heister, som den 1 hujus med sine Troupper bröt up åt Wagströmen, där den störste Rebellernas hoop står, skal kunna försättia den samma något strek, och honom aldeles förjagn, men det hoppet har slagit så ofta felt, at mau uu fast ey mehr wet, hwad man kan hafwa at förwänta.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 7 Maartij 1705}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 11 Februarij&lt;/div&gt;

Ifrån Feltmarskalken Heister har man sedermehra ey något särdeles hört, men de uproriskes häriande och brännande warar alt fort som tilförende. Man begynner säija, at några afskickade lära med det första afgå åt Ungern til at försökia, om icke den sidste Tractaten med Rebellerne måtte åter kunna uptagas, men man wet ey, hwad deruppå kan wara at byggia. I medlertid går några Regementer utur Beijern hijt up åt at förstärckia Armeen i Ungern


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 14 Martij 1705}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 18 Februarij&lt;/div&gt;

De uproriske ströfwa alt fort på ömsa sidor om Donau och Vag strömarne, och häria och bränna fram och tilbaka, så at Felt-Marskalcken Heister snart ey wet, på hwilkendera sidan han skal dem eftersättia warandes ock förswag at sin macht fördela, han har derföre nu beslutit at låta sine Trouuper något hwila, til dess de öfrige Regementerne kunna komma fram til förstärkning.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 21 Martij 1705}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 22 Februarij&lt;/div&gt;

De uproriske fara alt fort med deras ströfwande och röfwande och ähro icke alenast med 10000 man gångne in åt Mähren, uthan och låtit sig för några dagar sedan 8000 man starcke se wed Ödenburg, hafwa och låtit ett Generalt upbod utgå til hela Neder Ungern och på ordenttigit wtjs befalt, huru myckit manskap til häst och foot, så och huru mycket Lifsmedel och Foder hwar ort skulle lefwerera, i widrigit fall wille de med mord och brand på det aldrasträngaste emot de olydige förfara. Detta har å nyo förorsakat ett stort flychtande ifrån Landet alt omkring, har och bracht så mycket til wäga, at Iuwånarne här i Förstädren måste dag och natt besättia Linierne och hålla flitig wacht, på det desse rosfoglar ey måtte sielfwa förstäderne kunna anfalla. Feltmarskalck u Heister har fuller med Cavalleriet något begynt sig röra igen, och wil försökia, om han kan bringa dem til stånd, har och igenom ett alfwarsamt påbud utfalt at ey lyda de uproriskes utskrifning, men det twiflas mycket, om han med den wachten, som han nu för tiden hafwer, något särdeles lärer kunna berätta. De säijes nyligen hafwa haft före at förmedelst ett hemligit förstånd med några af Borgerskapet inkräkta Presburg, men at det i tid blifwit Commendanten uptäkt, och altså förekommit. I desse dagar äro de 3 Ungerske Herrarne, som tilförende warit brukade at nnder hand bringa någon handling med några nye tilbod, om hwilkes förrättning man innan kort torde något widare förnimma, ängoch man i gemen gör sig om framgång derutinnan aldeles ingen förhopning.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 28 Martij 1705}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 4 Martij&lt;/div&gt;

De uproriske ströfwa alt fort på denne sidan om Donawströmen, och göra med deras plundrande i bygden en mächta stor skada, Feltmarskalken Heister står ännu quar i sine förre quarter, och klagar at honom fattas lifsmedel och hwariehanda tilbehör för Armeen, anhållandes at man nu, sedan Donauströmen blifwit öpen, måtte til honom förskaffa, det han hafwer af nöden. Man har altså nu giordt den anstalt, at farkostar dageligen både med nödige lifsmedel och Ammunition dijt åt afgå. Ett eller annat Regemente äro redan förbigångne, som kommit utur Beyern, och arnas den Ungerske Armeen til förstärkning.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 4 Aprilis 1705}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 11 Martij&lt;/div&gt;

Feltmarskalcken Heister är för några dagar sedan med en deel af sine Troupper gången at upsökia och förskingra Rebellerne, som under Gref Caroli hafwa Landet på denne sidan Donau-Strömen med deras häriande och brännande så illa medfarit. Bemelte Rebeller säijes wid hans anmarche hafwa dragit sig hogre up åt landet, så at man nu wäntar förnimma, hwad han emot dem kan uträtta. Man seer utskickade af dem, som blifwa brukade wed fridzförslagen med Rebellerne, resa af och an, och göra sig åtskillige der af förhopning, at det torde komma til förlikning, men andra hålla det aldeles för ogiörligit, hwilcket tiden måste utwijsa.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 11 Aprilis 1705}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 18 Martij&lt;/div&gt;

De sidste tidendetne utur Ungern medbringa, at Feltmarskalken Heister på den ena sidan, och Grefwe Palfi med 2000 man på den andra hafwa omränt den Rebelliske Grefwe Caroli uti Bochover skogen, så at han näppltgen utan at sättia håret til lärer undkomma. Om handlingen med de Uproriske är alt owist, ehuruwäl några af provincierne sig hafwa tilbudit at wilia Keyserlig nåd antaga.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 18 Aprilis 1705}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 25 Martij&lt;/div&gt;

I dag bittida är en Enspännare utur Ungern ankommen med berättelse, at Feltmarskalken Heister har den 20 hujus angripit de Ungerske uproriskes anförare Grefwe Caroli, som med 6000 hästar war på denne sidan om Donau öfwergången, och honom i grund slagit, samt hela hans Bagage och wagnar lastade med det giorde bytet eröfrat. Man wet ey ännu wäl alle omständigheterne af denne träffningen, men det hålles före, at Grefwe Caroli sielf med de öfwerblefne är så instängd, at han ey kan undankomma, efter alle passen äro noga besatte, och wåre Farkostar på Donau-Strömen på honom uppassa.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 25 Aprilis 1705}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 1 Aprilis&lt;/div&gt;

Den sidst omrörde Segern öfwer Rebellerne blifwer fuller bekräftat, men nederlaget är ey så stort, som i begynnelsen sades. Detta alt oachtat, fortfara de med deras ströfaude och åtskillige orters intagande, och lära ännu gifma Felt-Marskalken Heister nog til at skaffa.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 2 Maij 1705}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 8 Aprilis&lt;/div&gt;

Ragotsky förnimmes åter hafwa en stark Armee tilsamman, och wara hijt åt i antog.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,&lt;br&gt;Af den 9 Maij 1705}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 15 Aprilis&lt;/div&gt;

Utur Ungern har man sedermera intet förnummmit något föränderligit, utan at de uproriske med plundrande och brännande, äfwen som tilförende, fortfara och iämwäl posterne borttaga, så at man om deras företagande ey kan hafwa någon wisshet.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,&lt;br&gt;Af den 16 Maij 1705}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 22 Aprilis&lt;/div&gt;

I Ungern går wärcket myckit slätt, och äro störste delen af Generalerne ifrån Armeen hijt komne, i medlertijd faller den ena orten efter den andra i mangel af lifsmedel och undsättning dem uproriskom i händer.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,&lt;br&gt;Af den 30 Maij 1705}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 6 Maij&lt;/div&gt;

Hans Keyserlige May:t har giort en ändring med Generalerne i Ungern, och skal i denne samma Generalen Heister tieua wid Armeen i Rijket, men Generalerne d´ Herbeville och Schlick föra wärket i Ungern, hwarest oroon ännu ingalunda uphörer, och synes, at alle goda tilbod blifwa af Rebellerne förachtade, efter de än dageligen sig förstärckia, och på åtskillige orter med några 1000 man omkring ströfwa.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,&lt;br&gt;Af den 6 Junij 1705}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 13 Maij&lt;/div&gt;

Generalen d´ Herbeville är för några dagar sedan afrest åt Ungern, och alle Keyserlige Troupperne där sammandragne, at kunna wid hans ankomst något företaga. Man begynner nu åter at fatta något hopp om en förlikning med de uproriske, efter man hoos dem förnimmer en större benägenhet at denne Keysarens tilbod antaga, men ännu weet man ey, huru wida sådant hafwer grund.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,&lt;br&gt;Af den 13 Junij 1705}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 13 Maij&lt;/div&gt;

I desse dagar är wid hofwet twänne gånger rådslag hållit öfwer det Ungerske wäsendet, och lärer sig snart yttra, om någon wänlig förlikning med de uproriske står til at förmoda, eller om de med wåld skola twingas. Som man här säger, skal et stilstånd til en begynnelse wara slutit. I medler fara de uproriske i Siebeuburgen illa fram, för hwilken orsak skul General Glöchelsperg blifwer här ifrån dijt skickat at sådant hämma. Men har här begynt på Keyserlig befalning at öfwa Borgerskapet i Wapneu, hwilket här efter alla Sön- och Helgedagar skal ske, på det de wid alla förefallande händelser måge kunna med Gewähr omgå.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,&lt;br&gt;Af den 20 Junij 1705}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 27 Maij&lt;/div&gt;

Det har nu mehra ingen liknelse til någon förlikning med de uproriske i Ungern, efter de icke allenast utslå den dem tilbudne nåden, utan och församla sig på åtskillige orter starkare än tilförende, och med häriande och brännande, samt obeskrifwelige motwilligheters föröfwande på ett grufweligit sätt framfara. De förnimmes stå med 14000 man wid Marchströmen, och hafwa i sinnet giöra ett infall i Österrike. Hofwet låter nu mera fördenskul alla tanckar fara om sakernes biläggiande med godo, utan giör alla möyelige anstalter til at dem med wåld twinga. Generalen D´ Herbe ville är i Comorra, och drager Troupperne tilsamman, wäntandes til sig Artolleriet, som redan är hijt åt på wägen. Generalen Glöchelsperg är åt Siebenburgen redan afrest til at där anföra wärcket.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,&lt;br&gt;Af den 27 Junij 1705}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 27 Maij&lt;/div&gt;

Utur Ungern berättas, at de uproriske sig på alle orter förstärkia, och hafwa beränt Gross-Varadin och Giula. Det giöres fuller anstalter til den Keyserlige Armeens upbrott, men den samma lärer litet kunna uträtta, förr än de förwäntade Regementerne utur Tyskland ankomma.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,&lt;br&gt;Af den 4 Julij 1705}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 10 Junij&lt;/div&gt;

Man föruimmer mehr och mehr utur Ungern, huru de uproriske sig på åtskillige orter tilsammandraga, och skola de på Öön Schütt wara 40000 man starke så at de Keyserlige säijes måst draga sig tilbaka un-Presburg. Några lycklige partier göres fuller emot dem undertiden, men det giör litet til hufwudsaken. Här begynner man åter at tala något om en förlikning, men utan någen wiss grund.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,&lt;br&gt;Af den 11 Julij 1705}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wieu den 17 Junij&lt;/div&gt;

Emedan den Ungerske oroen icke allenast ännu ey är stillat, utan snarare syues mehr och mehr wilia tiltaga, så göres och allehanda anstalter til at den samma med all macht dämpa. Någre Regementer komma i desse dagar utur Beijern, hwilka utan drögsmåhl blifwa åt Ungern fortskaffade. Så komma och de Danske Troupperne utur rijket hijt upföre, hwar af Rytteriet redan är igenom Mähren förbigånget, men fotfolket wäntas stundeligen här an til at sättias på Farkostar och föras til den Keyserlige Armeen under General d´Herbewille, hwilken nu står på denna sidan om Donaw-strömen til at betäckia landet för de nproriskes ströwande, men lärer, så snart be:te Troupper ankomma, gå öfwer på andra sidan, och sakerne med eftertryck angripa.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,&lt;br&gt;Af den 18 Julij 1705}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 24 Junij&lt;/div&gt;

Man förnimmer at en deel af den Keyserlige Armeen i Ungern är upbruten, och gången til at upsökia och förjaga de wid Öön Schütt församlade uproriske.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,&lt;br&gt;Af den 25 Julij 1705}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 1 Julij&lt;/div&gt;

Man förnimmer utur Ungern, at Ragotsky med 4000 Man står allenast 3 mijhl ifrån Pest, wäntandes til sig Artolleriet ifrån Caschaw, då han samma ort wille angripa. Der emot blefwo alla möijelige anstalter giorde til Fästningens förswar, och woro 300 Man af General Glöchesbergs Troupper der inkastade. De Franske Troupperne, et wackert och wälöfwat folk, komma dageligen här an och fortsättia marchen åth Ungern.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,&lt;br&gt;Af den 1 Augusti 1705}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 8 Julij&lt;/div&gt;

Bref ifrån Offen berätta at Generalen Glöckelsberg stode nu wid Adom och wäntade widare ordre af General Erbewille ; men Ragozzi hade dragit sig ännu närmare til Pest och ärnade bem:te ort att angripa. Ifrån Arrath berättas att som Caroli ifrån den 20 Maij til den 14 Junij denne orten med bombers inkastande och minerande starkt ansatt, så hade den der inneliggiande Commendanten Öfwerst-Lieutnant Richter med sina 60 man utan at hafwa några stycken, så tappert sig förswarat, at Caroli blifwit twungen sedan han först stuckit alt i brand, bemälte den 14 Junij belägringen för denne orten att uphäfwa, då han och månge döde och blesserade efter sig lemnat. I går blefwe de Ungerske Deputerade Biskopen af Vizza och Ungerske Adwocaten Ockoliezani här ifrån tilbaka affärdade. Några Ungerske Bref förmäla, det Rebellerne nu alfwarligen äre sinnade at inlåta sig uti Freds handling, och at redan i förgår et stillestånd skulle hafwa blifwit publicerat ; hwilket dock tiden lärer uthwijsa.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,&lt;br&gt;Af den 8 Augusti 1705}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 15 Julij&lt;/div&gt;

Ehuruwäl man har giort sig gott Hopp om någon fredzhandling med de uproriske i Ungern, så står likwäl alt sådant ännu i ett widt fält, aldenstund de uproriske påstå en hoop nye wilkor, och wilja änteligen hafwa förut ett stillstånd uprättat, men imedlertijd draga sig wid Wag-strömen starkt tilsamman, och föröfwa med häriande och brännande grufwelige motwilligheter. Ragotsky är med sine Troupper utur sitt förra läger upbruten, och gången åth Neuheusel, hafwandes til den ändan slagit en bryggia öfwer Granströmen. Hans upsåt synes wara at understödia Beresini, som med sin hoop är ifrån Neuheusel gången åt Leopoldstadtt til at samma ort inkräckta. Alt detta at förhindra är Fältmarskalken d´Herbeville med de Keyserlige Troupperne ifrån öön Schütt upbruten och i dess ställe Glöchelsberg ifrån Ofen dijt åth i antog.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,&lt;br&gt;Af den 15 Augusti 1705}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 22 Julij&lt;/div&gt;

Man har utnr Ungern, at sedan de uproriske förnummit, det General Glökelsberg woro ifrån Ofen afmarcherat til at conjungera sig med Feltmarskalken d´ Herbeville, hafwa de med all macht den 16 hujus anfallit Pest, i meneng at det öfwerrumpla, men de äro derifrån tappert blefne afdrefne. Deruppå är General Glökelsberg beordrat at gå åt Ofen igen, och öfwer på Pester sidan, til at göra Diversion, och twinga de uproriske sin macht at fördela. De hafwa i hela Ungern deras mästa manskap upbudit, och sätjes Berecini stå wid Türnau med 35000 man, til hwilka Ragotzsky med 15000 man änust skal stöta.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,&lt;br&gt;Af den 22 Augusti 1705}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 28 Julij&lt;/div&gt;

I Förgårs kommo de för någon tid sedan här ifrån til den Ungerska Oroens biläggiande affärdade Deputerade hijt tilbaka igen. Och aldenstund Ragozzi låtit å nyo publicera ett oppbådh, i föllie af hwilket hwart huus bör utgiöra en man, och föregifwer at han förutan månge Beyerske och andre Officerare, är 70000 Man starck och står wid Neuhäusel färdig at marchera, men Berezini wid Szeret, och Ozkai på Mähriske gräntzen; Fördenskul har och Generalen Herbeville redan gått öfwer Wagen, men General Glökelsberg ill Ofen igenkommit, och torde man wäl med det första, sedan de Keyserlige jemwäl tämligen blifwit förstärkte, något nytt hafwa at förnimma, Rebellerne hafwa sökt at öfwerrumpla Gödingen; men den där inneliggiande Commendanten har dem så emottagit, at de med stor förlust på döde och blesserade måst draga sig tilbaka. Store Warradien är med Proviant wäl försedt. Hauptmannen von Hostfehr har med 10 Man Dragoner warit så olyckelig, at då han intet långt ifrån Derrenkruth gått uth til at recognosera, är han af fyra Standarer Rebeller öfwerfallen, samt med ett skått och hugg sårad, men hans föllieslagare aldeles nederhuggne.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,&lt;br&gt;Af den 29 Augusti 1705}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 5 Augustij&lt;/div&gt;

Man har ntur Ungren de behageliga tidenderne, at Felt-Marskalken Herbeville har den 1. hujus wid Türnow angripit de uproriskes Armee beståendes af 40000 Man, den samma slagit, och förjagat, Läger, Bagage och Artollerie röfwat, o h wid 5000 Man på platzen nedergiordt, ibland de döda säijes och Otzkay wara, en ibland de Uproriskes förnämste anförare, wåre wore wid Enspännarens afgång uti efterjagandet begrepne. Af denne Seger förmodar man en mächta god wärckan, och alldenstund åtskillige Keyserlige Regementer warit i antog at sig med d´Herbeville conjungera, så lärer han nu wara i tillstånd at med eftertryck sin erhåldne fördel nyttia, här äro tidender inlupne, at General Glöchelsberg har wid offen, och General Rabutin i Siebenburgen wärkelig afbräck tilfogat.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,&lt;br&gt;Af den 26 Septembris 1705}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wieu den 2 Septembris&lt;/div&gt;

Man har åter nu på någou tid begynt tala om en förlikning med de uproriske I Ungern, hwaruppå och de nylige hijt ankomne Engelske och Hollenske Abgesanterne, Grefwen af Sunderland och Herr von Almelo af deras Herrar hafwa befallning at med flijt arbeta. Men i medlertid ströfwa de Uproriske Partierne, såsom tilförende, och förhärja nästan alt in under portarne af denna Stadeu. Den Keyserlige Armeen under Feltmarskalken d´Herbeville är i antog åt Siebenburgen, och har efter de sidste Brefwens innehåld redan gått öfwer Dona Strömen wid Pest, fortsättiandes marchen åt Segedin. Den unge Grefwe Heister har i medlertid befallning at med de öfrige Keyserlige Troupperne passa på de uproriske på denne sidan om Donau Strömen.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,&lt;br&gt;Af den 3 Octobris 1705}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wieu den 9 Septembris&lt;/div&gt;

Man kan med ingen wisshet säija om handlingen med de uproriske i Ungern, ehuruwäl derom nog talas, och de Engelske och Hollenske Gesanterne flitigt där uppå arbeta. De Uproriske förstärckia sig i medlertid på alla orter, och fara öfwer alt ynkeligen fram. Man hade trodt at den Keyserlige Armeen under Felt-Marskalken d´ Herbeville skulle längesedan wara i antog åt Siebenburgen, men det förnimmes, at han ännu den 2 hujus har stått wid Ofen, och wäntat til sig General Palfi med några Troupper til förstärkning, efter hwilkas ankomst marchen skulle gå för sig. Det förnimmes at de uproriske draga hela deras macht tilsamman wid Theisen, och willia de Keyserlige afbida.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,&lt;br&gt;Af den 10 Octobris 1705}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wieu den 16 Septembris&lt;/div&gt;

Den Keyserlige Armeen är nu wärkeligen gången öfwer Donauströmen wid Ofen och fortsätter sin marche åt Öfwer-Ungern. I medlertid talas det nog om underhandling med de uproriske, men utan at weta, hwad där med lider.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,&lt;br&gt;Af den 17 Octobris 1705}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wieu den 23 Septembris&lt;/div&gt;

Man förnimmer utur Ungern, at den Keyserlige Armeen fortsätter sin marche åt den sidan åt Zolnok, i mening samma ort at igentaga. Under marchen har den samma råkat på några 1000 uproriske, och dem slagit och förstrött. I medlertid draga sig de uproriske tilsamman här på nästa gräntzen, och begynna åter deras motwillia at föröfwa. Man talar nu åter starkt om en underhandling med dem, och säijes Hans Keyserlige May:t hafwa uppå de Engelske och Hollenske Gesanternes anhållande samtyckt til ett stillstånd, och wilkoren deraf låtit til Ragotzky berätta, wäntandes man nu, om de af honom blifwa antagne.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,&lt;br&gt;Af den 24 Octobris 1705}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wieu den 30 Septembris&lt;/div&gt;

Man har öfwer Ofen ingen efterrättelse haft ifrån den Keyserlige Armeen, emedan wägarne på den sidan äro af de ströfwande aldeles sperrade. Men ifrån Ragotskys läger wid Gran äro några öfwerlöpare komne, hwilka berätta, at man i bemälte Läger icke allenast haft kunskap om Zolnoks eröfrande, utan och at Forgats skal med sin hoop wara af Generalen Rabutin aldeles slagen och förskingrat, och wara sielf heel bestört til Ragotsky ankommen, och hoos honom anhålla om hielp til at detta nederlaget på Rabutin hämuas. Här säijes, at Ragotsky skal ibland sine öfwerläggia om Fredzwärket och om de af Hans Keyserlige May:t nyligen föreslagne wilkor til ett stillstånd. Men om de sins emellan kunna blifwa derom enige och huru wida det med wärket lider, kan ännu med ingen wisshet säijas.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,&lt;br&gt;Af den 31 Octobris 1705}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wieu den 7 Octobris&lt;/div&gt;

Tidenderne utur Ungern bekrafta intet det sidst omrörde Zolnoks intagande, utan at den Keysrlige Armeen fortsatte sin marche åt Siebenburgen, och hade wid Scongrad försökt at gå öfwer Theissen, men efter man hade där wid funnit stora swårigheter, woro det ändrat, och marchen wänd åt Segerin tilat där komma öfwer, hwilket man och tror redan war wärkstält. Hwad det lider med underhandliugen med de Uproriske kan man ännu ey säija, men det hålles likwäl före at den samma torde gå för sig, och at Biskopen af Olmytz, samt Grefwen af Wratislav skola af Hans Keyserlige May:t til Commissarier der wid wara förordnade.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,&lt;br&gt;Af den 7 Novembris 1705}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 14 Octobris&lt;/div&gt;

Ifrån deu Keyserlige Armeen äro tidender inlupne, at den samme är lyckligen och utan det ringaste motstånd gången öfwer Theissen ofwan för Segedin, fått til sin förstärkning ännu 6000 Raitzer, så at hon wärkeligen består af 35000 man, och woro i fult antog at undsättia Gros Varadin. Men efter Ragotsky sielf med sine bästa Troupper til 50000 man stark står fast i förwäg samma anslag at förhindra, så lärer man utan twifwel af någon Träffning innan kort hafwa at förnimma. Det lärer sig och snart yttra, hwad liknelse det kan blifwa til handlingen med de uproriske, eftee de Keyserlige der til nämde Commissarierne jemte de Engelske och Hollenske Gesanterne innan kort skola sig har ifrån på wägen begifwa.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,&lt;br&gt;Af den 14 Novembris 1705}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 21 Octobris&lt;/div&gt;

De Keyserlige Commissarierne samt de Engelske och Hållenske Gesanterne äro lyckligen til Tyrnou ankomne, hwilken ort til ett möte med de Uproriskes utskickade är utsedd, och förnimmer man, at Berecini och flera af deras förnämsta Hufwuden, sig jemwäl infinna. Man tror och, at Ragotsky sielf lärer förfoga sig dijt, huruwäl stor orsak är derom at twifla. Om detta wärket giör man sig nu här gått hopp, men det står der hän, om de Uproriskes rätta alfwar der wid är. Ifrån den Keyserlige Armeen i Ungern äro sedermera inge tidender komne, men man hoppas, at Gross-Varadin lärer wara undsatt och förfriskat, och at Conjunctionen med General Rabutin i Siebenburgen redan är för sig gången.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,&lt;br&gt;Af den 21 Novembris 1705}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 28 Octobris&lt;/div&gt;

Man giör sig här alt mehr och mehr hopp om handlingens lycklige utgång i Tyrnow med de uproriske, och menar man, at åth minstone et stilstånd til en begynnelse lärer träffas, aldenstund hoff-Cantzleren Grefwe Sinzendorf i desse dagar mächta hastigt är der ifrån hijt kommen, och åter med lika hast ghet dijt tilbaka färdad Den Engelske Gesanten är där ifrån hijtkommen til at möta Hertigen af Marleborug, som innom några dagar hijt förwäntas, och med honom göra ett och annat aftal, hwar efter han strax lärer förfoga sig tilbaka åt Tyrnaw igen hwarest i medlertid den Hollenske Gesanten tillijka med de Keyserlige Commissarierne med flijt arbeta på handlingswärket.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,&lt;br&gt;Af den 28 Novembris 1705}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 4 Novembris&lt;/div&gt;

I förgår ankom Hertigen af Marleborugh hijt i Staden, och hade i går Audience hoos Hans Keyserlige May•tt, beledsagat der til af bägge här warande Engelske Gesanterne. Som det förnimmes, at han medbracht närmare förslag til fred med de uproriske, så lärer det ärendet aldraförst företagas, och Gesanterne til Tyrnow afresa til handlingens fortsättande, den man menar i genom ett stillstånd skola begynnas. Ifrån den Keyserlige Armeen i Ungern har man inge wisse tidender haft, sedan den samme gick öfwer Theissen.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,&lt;br&gt;Af den 5 Decembris 1705}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 11 Novembris&lt;/div&gt;

Den Hollenske Gesanten är ifrån Tyrnow hijt tilbaka kommen, och som det förnimmes, skal handlingen med de uproriske sig temmelig wäl anskicka. Ifrån den Keyserlige Armeen i Ungern äro nu Tidender inlupne, at den samme med alle nödwändigheter wäl föresett Gross-Varadin, och hade fortsatt dess Marche åt Siebenburgen.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,&lt;br&gt;Af den 12 Decembris 1705}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 18 Novembris&lt;/div&gt;

Sedan Hertigens af Marleborug afresa gå nu i desse dagar Grefwen af Vratislaw och den Engelske Abgesanten åt Tyrnow, hwarest de Hollenske redan sig befinna, til at fredzwärket med de uproriske med alfware drifwa. Altsådant oachtat fortfara de uproriske alt jämt med deras ströfwande, hwarom man ifrån åtskillige orter erhåller bedröflige tiender. Wij har sedermera ey haft något särdeles ifrån den Keyserlige Armeen i Siebenburgen, men det förnimmes, at hela det landet är i fult upror, och wäntas med längtan, hwad Armeen där kan uträtta.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,&lt;br&gt;Af den 19 Decembris 1705}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 25 Novembris&lt;/div&gt;

Man har utur Ungern erhållit Tidender, at de Uproriske hafwa welat hindra den Keyserlige Armeen i Siebenburgen öfwergången öfwer ett Pass, men blifwit der wid slagne, och förlorat deras Stycken och Footfolck. Detta förmodar man kunna hafwa den wärkan, at de så mycket snarare torde sig til förlikning beqwäma, ehuruwäl om deras ströwerier alt fort inkomma swåra berettelser.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,&lt;br&gt;Af den 26 Decembris 1705}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 2 Decembris&lt;/div&gt;

Den sidst omrörde lycklige Träffningen med de Uproriske i Siebenburgen blifwer än ytterligare i gemen bekräftat, men rätta omständigheterne deraf äro ännu ey inkomne. Så kan man ey heller något wist ännu säija om tilståndet med Fridzwärket, efter som fuller de Ungerske Deputerahe äro med Hans Keyserlige Möy:ts förklaring angående både Stilståndet och Freden åt Tyrnou afreste, men den Keyserlige och Engelske Commissarierne äro ännu här.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Ti ender,&lt;br&gt;Af den 2 Januarii 1706}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 9 Decembris&lt;/div&gt;

Ifrån Armeen i Ungern har man fuller sedermera inge Bref haft, twiflandes man intet, at Enspännarne lära wara borttagne, men eliest äro öfwer Gross Varadin tilförlåtelige tiender inlupne, icke allenast om den sidst omrörde lyckelige Träffningen, utan och, at Ragotsky skal andra gången hafwa lidit nederlag, och at Hans Keyserlige May:ts upsåt med alle orternes besättiande i Siebenburgen skal wara aldeles erhållit. Och efter det nu såijes, at Armeen är i full marche tilbaka igen, så förnimmer man, at de ströfwande Uproriske, som nyligen wågat sig när in til denne negden, hafwa i hastighet dragit sig tilbaka igen åt Öön Schütt, sedan de en och annan ort intagit, utplundrat och förbränt. Om Fredzwärket kan man ännu ingen ting säija.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Ti ender,&lt;br&gt;Af den 9 Januarii 1706}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 16 Decembris&lt;/div&gt;

För 3 dagar sedan hade man med en ifrån Keyserlige Armeen i Siebenburgen ankommen Öfwerste bekräftelse, om den märkelige Seger, som den Keyserlige Armeen erhållit öfwer de Ungerske wid Schilo i Siebenburgen, hwar wid 6000 man skola wara nedgiorde, och en stor hop til Fånga tagne, alle Stycken och Mörsa e, samt hela Bagaget och 60 Fanor eröfrade, af hwilka 30 äro af bemelte Öfwerste, jemte en der til fånga tagen främmande Minister, hijtförde. De Keyserlige skola ey mehr än 144 förlorat, och 306 fått sargade. Nu förnimmer man öfwer Arrad at Ragotsky skal straxt efter det första nederlaget hafwa församlat och satt sig igen wid Bistritz, men at han af Generalen von Glökelsberg är andra gången slagen och förskingrat, och at Staden Bistritz har sig straxt deruppå gifwit, om hwilket alt man widare straxt omständigheter förwäntar. Ehuruwäl nu alt detta oachtat, de Uproriske på denne sidan ännu med deras ströfwande illa framfara, så tror man likwäl, at dessa deras nederlag lära förorsaka någon god wärkan i anseende ttl Fredzwärket om hwilket åter nu med tämmelig föthopning och liknelse begynuer talas.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,&lt;br&gt;Af den 16 Januarii 1706}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 23 Decembris&lt;/div&gt;

De Uproriske i Ungern hafwa för några dagar sedan anfallit Staden Ödenburg, men blifwit af Borgerskapet tappert afslagne.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,&lt;br&gt;Af den 23 Januarii 1706}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 30 Decembris&lt;/div&gt;

Detta Hofwet wäntar ännu med stor längtan efter fulkomlige Tidender om tilståndet i Siebenburgen, om hela landet wärkeligen är bracht under lydna, och i synnerhet, om det rychtet, som nyligen kom om en ny Segerwinning wid Bistrits, blifwer bekräftat, emedan man sedermera der om ingen kundskap haft hafwer. Om Fredzhandliugen i Ungern talas åter nn intet mehr, men wäl mycket om de uproriskes ströfwande, och huru de sig här och där förstärkia til at de faste orterne angripa. General Starenberg har sig påtagit befälet i Neder-Ungern, och har man til hans bekanta förfarenhet det förtroende, at sakerne lära innan kort komma på en annan foot.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,&lt;br&gt;Af den 30 Januarii 1706}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 6 Januarij&lt;/div&gt;

Man har tidender utur Siebenburgen, at alt är där satt i godt tilstånd, och at största delen af Keyserlige Armeen är på wägen tilbaka igen. Fredzwärket med de Uproriske synes wilia blifwa ännu långsamare aldenstund Hofwet seyes hafwa giort dem några nye propositioner, öfwer hwilka de Uproriske så hastigt ey kunna, och til äfwentyrs ey heller wilia sig förklara. Imedlertid lära de Kayserlige Commissarierne så wäl som medlings Ministrerne begifwa sig hijt tilbaka igen. Staden Ödenburg blifwer af de Uproriske åter ånyo häftigt ansat, fördenskul Generalen Nehm är med några 1000 man i antog at den samma undsättia.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,&lt;br&gt;Af den 6 Februarii 1706}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 13 Januarij&lt;/div&gt;

Det säijes, at Ragotsky har sammanskrifwit Ungerske Adelen til Mongatz til den 15 hujus, at taga i betänkiande de af Keyserlige Hofwet dem nyligen förestälte propositionerne, och at den ena Hollenske Ministren Herr Brüninx är jemwäl dijtrester til at göra samma propositioner smakelige. Så framt någon liknelse blifwer til god framgång, lära och då de Keyserlige Commissarierne samt den Engelske Ministren sig dijt förfoga.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,&lt;br&gt;Af den 13 Februarii 1706}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 20 Januarij&lt;/div&gt;

Ifrån Siebenburgen har man säker efterrättelse, at alt är där i gått tilstånd, och at Feltmarskalken d´ Herbeville skyndar efter möyeligheten sig Marche hijt åt til baka igen. Hwad man om Freden i Ungern kan hafwa at hoppas, lärer sig utwisa wid slutet af de Ungerske Ständernes sammankomst, som den 15 hujus i Mikosch hållas skulle.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,&lt;br&gt;Af den 20 Februarii 1706}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 27 Januarij&lt;/div&gt;

Man synes nu hafwa god förhopning om Fredz wärket med de Uproriske i Ungern, efter den hållenske Gesanten är nu här ifrån åt Mikosk afrest, och de andra tillijka med de Keyserlige Commissarierne säyes snart skola fölia efter. Icke dess mindre ströfwa de Uproriske nu igen mycket starkt, och hålla både Eisenstatt och och Ödenburg insperrade.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,&lt;br&gt;Af den 13 Martii 1706}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 17 Februarij&lt;/div&gt;

Det längtas här mycket efter tidender om Fredzwärket i Ungern, om hwilket förhopningen är änuu god fast än de Uproriske i medlertid med deras ströfwande mächta illa framfara. De hafwa för kort tid sedan haft ett anslag före, at inbryta i Steijermark, men woro af Generalen Palfi med temmelig förlust tilbaka drefne. De hafwa sig sedermera wågat på denne sidan om Marchströmen, men för dess hastiga upswällande skul dragit sig strax tibaka igen, och en del deraf posterat sig på Öön Schütt, dijt de alt Wijn och Proviant, som de i negden finna, låta öfwerföra. Städerne Ödenburg och Cisenstat hafwa de hela tiden hållit insperrade, men nu förnimmes de hafwa dragit sig derifrån. Deremot hafwa de för några dagar sedan brutit in i Mähren, och lagt åtskillige små Fläckar och Byar i Aska sedan de dem utplundrat.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,&lt;br&gt;Af den 20 Martii 1706}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 24 Februarij&lt;/div&gt;

För några dagar sedan är den Hollenske Gesanten ifrån Tyrnou hijt ankommen tillika med en Ungersk Deputerat, och hafwa ifrån de Uproriske uågra nya propositioner medbracht. Som det förnimmes, skola de ännu spänua Bogen något högt, fördenskul man ey wet, hwad der af wil blifwa. De underlåta i medlertid intet at på alle sidor med deras ströfwande och häriande föröfwa stor motwilia.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,&lt;br&gt;Af den 27 Martii 1706}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 3 Martij&lt;/div&gt;

Den Ungerske Fulmächtige är åter här ifrån tilbaka rest, och har medbracht Keyserlig nåde under mycket fördelachtige wilkor, alenast de den innan den 10 hujus wilia antaga, sker det intet, så wil Haus Keyserlige May:t dem ey widare anhöra, utan med yttersta stränghet förfölia, på hwilken händelse några 1000 man stå i Beyern tilredz at sättias på Fahrkoster, och föras Donauströmen upföre åt Ungern. Man har ntur Siebenburgen, at den fördelachtige Orten Deva, som nu en lång tid warit af de Keyserlige inspärrat, har i mangel af Matwaror, för 14 dagar sig gifwit, hwaruppå det blifwit beslutit, at Generalen Rabutin skulle behålla qwar i Siebenburgen 5000 man, men Feltmarskalken d´ Herbeville kommer derifrån tilbaka med 15000 man. Generalerne Palfi och Heister blifwa och 15000 man starke, när de sig sammanfoga, så at om de Uproriske nu sig ey snart beqwäma, hållas de Keyserlige Wapnen för wara i sådant tilståud, at kunna med eftertryck detta owäsendet dämpa.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,&lt;br&gt;Af den 10 Aprilis 1706}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 17 Martij&lt;/div&gt;

Man wäntar nu med längtan at förnimma de uproriske Ungrernes förklaring på de sidste Keyserlige propositionerne, och görs i medler tid all nödig anstalt at sammanfoga den utur Siebenburgen tilbaka kommande Armeen med Tronpperne på denna sidan, til at på all händelse med macht falla dem Uproriskom på halsen.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,&lt;br&gt;Af den 8 Maij 1706}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 24 Aprilis&lt;/div&gt;

De Uproriske i Ungern hafwa bewiliat ett tilstånd på [..] dagar, på det man i Aresburg måtte tilsammankomma, och Arbeta på Fredz-Wärcket. Man giör sig om fulkomlig förlikning så mycket mehr hopp, som man tror sig hafwa god efterrättelse, at den menige man är der til benägen, omskönt deras förnämste Hufwud för deras särskilte skul äro wederspänstige. Feltmarskalken Grefwen af Starenburg är i går gången åt Ungern til at göra behörige anstalter, i fall Kriget skulle widare komma at förtsättias.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,&lt;br&gt;Af den 3 Julii 1706}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 24 Junij&lt;/div&gt;

I desse dagar äro de Keyserlige Fulmächtige afreste åt Presburg, hwarest de Engelske och Hollenske Ministrerne såsom medlare hafwa dem tilstält Ungrerne Puncter, hwilka de påstå. Omskönt nu de samma som förliudes, skola wara temmelig högt spänste och trotzige, så hoppas man likwäl, at de en god del der af lära afstå, och at närwarande lyckelige tider för de Allierade lära jämwäl bringa detta Wärket i bättre liknelse.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,&lt;br&gt;Af den 10 Julii 1706}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 16 Junij&lt;/div&gt;

De Keyserlige Fulmächtige äro åter ifrån Presburg hijt tilbaka komne til at berätta Hans Keyserlige May:t Ungrernes påstående, och deröfwer inhämta widare befalning. Efter all liknelse står Fridzwärcket ännu i temmelig widt Fält, aldenstund Ungrernes Puncter af Hofwet ansees för så obillige och trotzige, at man ey wäl kan sig deröfwer inlåta, och de der emot förmena, at de ey mycket deraf kunna eftergifwa. I medler tid och på all händelse är ett alment Upbod förkunnat i Mähren och Steijermark, hwilket ock i de öfrige nästgräntzande Länder och Provincier ske lärer, til at detta owäsendet med yttersta alfware stilla.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,&lt;br&gt;Af den 17 Julii 1706}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 23 Junij&lt;/div&gt;

Om den Ungerska Fredzhandlingen kan man ännu ey wist berätta, och omskönt Ungrerue i deras inlefwererade Puncter hafwa spänt Bogen så högt, at man på Keyserlige sidan omöijeligen kan dem ingå, så bemöda sig likwäl medlings Ministrerne på det högsta at dem jämka, så at det ändå må kunna komma til en handling, efter som de ock, til at winna tid der til, hafwa förmått bägge Parterne til at stilståndet in til den 14 nästkommande Julij förlångia.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,&lt;br&gt;Af den 31 Julii 1706}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 7 Julij&lt;/div&gt;

Ehuru wäl medlings Ministrerne sig på det högsta bemöda at kunna bringa handlingen med Ungrarne i gång, så är det likwäl föga liknelse, at de därutinnan lyckas, emedan Ungrerne synas beständigt wilja deras ingifne puncter påstå. För den orsaken skul är på all händelse Feltmarskalcken Grefwe Starenberg i desse dagar afgången åt Ungern, dijt och åtskillige Regementer utur rijket äro wärckeligen i antog, til at med yttersta macht twinga de uproriske til lydna. Så är ock Generalen Rabutin i Siebenburgen beordrat at hålla sig färdig til at äfwen på sin sida Ungrerne anfalla, så framt stillståndet utan något fredzslut skulle löpa til ända.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,&lt;br&gt;Af den 7 Augusti 1706}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 14 Julij&lt;/div&gt;

Handlingen med Ungrerne är aldeles afbruten utan det ringaste hopp at kunna mer blifwa åter begynt. De säijes fuller wilja stilstådet, som i dag är ute, nu ytterligare förlängia, men emedan det ey annorlunda kan ansees, än för en konst at winna tiden, til at kunna sig desto bättre rusta, så är det afslagit, och draga sig Felstmarskalkerne Starenberg och Rabutin med hwar sin Armee til at dem anfalla.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,&lt;br&gt;Af den 21 Augusti 1706}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 28 Julij&lt;/div&gt;

Sedan stillståndet med de uproriske Ungrerne är utstält, och handlingen afbruten, hafwa de begynt föröfwa deras förra fientligheter, och med macht sökt at trängia sig in igenom Linierne wid Ödenburg, men blifwit med stor förlust tilbaka drefne. Man gör sig gott hopp, at snart blifwa med dem färdig, efter nu Regenterne utur Riket äro i antog at förstärkia den Keyserlige Armeen under Feltmarskalken Starenberg, och den andra Armeen utur Siebenburgen sig ock rörer, at på den sidan tillika dem anfalla.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,&lt;br&gt;Af den 28 Augusti 1706}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 4 Augusti&lt;/div&gt;

I Ungern fara de uproriske fort med deras fientlighet, och wil här nu säijas, at Ragotzi skal hafwa eröfrat Gran, men Berrezini med sin hoop ey långt står ifrån det Keyserlige Lägret, dijt 10000 Croater, och 5000 Raitzer redan äro ankamne, hwilka i deras marche hafwa strängeligen med mord och brand emot de uproriske framfarit.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,&lt;br&gt;Af den 11 Septembris 1706}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 18 Augusti&lt;/div&gt;

I Ungern håller man sig på båda sidor ännu temmeligen stilla, och emedan de uproriske uppehålla sig med deras belägring, hwilken der sig företagit, men något der fortsättia, förstärckia sig de Keyserlige dageligen med nye Regementer, som komma utur Riket anländandes. Generalen Rabutin är jämwäl utur Siebenburgen med den Armeen i antog, och skal wara til Zolnok ankommen. Det begynner säijas, at den afbrutne Fredzhandlingen med de uproriske skal uppå Englandz och Hollands inständige anhållande åter uptagas, samt den Hollenske Gesanten, som redan för en tid sedan begaf sig här ifrån hemåt, har under wägen fått befallnig at förfoga sig hijt tilbaka igen, at samma wärck ännu en gång drifwa.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,&lt;br&gt;Af den 18 Septembris 1706}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 25 Augusti&lt;/div&gt;

De uproriske i Ungern begynna åter nu igen med all macht sig röra. De hafwa med 6000 man nyligen brutit igenom Linierne wid Ödenburg, ströfwat wid Neüstat och widare in i Lander, och åtskillige orter som alenast 3 mijl härifrån belägne äro, utplundrat, upbränt, och mycket Boskap med sig afdrifwit. Det kommer mångom underligit före, ar de Keyserlige sådant ey hafwa hindrat, ey heller ett så ringa antal förlagt och förskingra


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,&lt;br&gt;Af den 25 Septembris 1706}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 1 Septembris&lt;/div&gt;

Den Keyserlige Armeen under Feltmarskalken Grefwe Starenberg är nu, sedan den samma med åtskillige Regementer utur riket är Worden förstärckt, utur des läger upbruten och wid Presburg gången öfwer Douau-Strömen, wid samma tid har General Palfi med 3000 Hästar och Raitzer anfallit den starckeste af de uproriskes på Öön Schütt liggiande Skantzar, nederhuggit 500 [..], som där legat i besättning, och tagit deras Öfwerste til fånga, samt alt där befintlige förrådet och utrustning sig bemächtigat, hwaruppå bemälte General har sig med Hufwud Armeen lyckeligen sammanfogat. Feltmarskalken Rabutin har med den Siebenburgiske Armeen stött til de öfrige i Ungern warande troupperne, och är i wärckeligit antog åt Öfwer Ungern, fördenskul hafwa ock de uproriske, sedan de förnummit bägge Armeerne på hwar sin sida annalckas, dragit sig i oreda något ifrån Österrikiske gräntzen tilbaka.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,&lt;br&gt;Af den 2 Octobris 1706}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 8 Septembris&lt;/div&gt;

Feltmarskalken Grefwe Starenberg har med den Keyserlige Armeen fortsatt marchen åt Comorra, hwaruppå de uproriske åter hafwa sig på öön Schütt infunnit. Generalen Rabutin förnimmes wara ifrån Zolnock hijt åt i antog, til at få de uproriske emellan sig. Om fredzhandlingens uptagande igen begynner man åter nu tala.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,&lt;br&gt;Af den 9 Octobris 1706}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 15 Septembris&lt;/div&gt;

De uproriske hafwa belägringen för Gran uphäfvit.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,&lt;br&gt;Af den 16 Octobris 1706}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 22 Septembris&lt;/div&gt;

Sedan den Keyserlige Armeen under Feltmarskalcken Grefwe Starenberg är längre inryckt i Ungern, kunna de uproriske åter föröfwa deras ströfwerier, det så häftigt, at man ifrån Armeen ey kan få någon kunskap, efter ingen kan hwarken fram eller tilbaka komma.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,&lt;br&gt;Af den 23 Octobris 1706}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 29 Septembris&lt;/div&gt;

Den Keyserlige Armeen under Grefwe Starenberg har sedan dess upbrott ifrån Comorra marcherat åt Neüdorf, och den där upkastade Fientlige Fästningen med storm intagit, hwar wid Besättningen bestående af 700 man blifwit aldeles uederhuggen. Armeen är sedermehra gången åt Grau, hwilken ort några dagar tilförende för brist skul på Lifsmedel har måst med Fienden dagtinga, och tror man, at den samma i desse dagar lärer wara återwunnen. Eliest äro här tidender inlupne, at emellan Generalen Rabutin och ett starkt Partie af de Uproriske, en skarp Träffning skal wara förelupen til de sednares missfördel, men man wäntar derom ännu större wisshet.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,&lt;br&gt;Af den 30 Octobris 1706}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 6 Octobris&lt;/div&gt;

För de ströfwande Partierne i Ungern har man sedermehra hwarken ifrån Feltmarskalken Grefwe Starenberg, eller Generalen Rabutiu haft någon säker kundskap. Det säyes fuller, at den förre skal hafwa åter igentagit Gran, och den sednare med Dagtingan bemächtigat sig Caschau, men man har derom ännu aldeles ingen wisshet. Wid Odenburg har nyligen ett Keyserligit Partie anträffat 2000 Coruzzer, några 100 deraf nedergiort, tagit många til fånga och 3 Fanor och några Trummor eröfrat.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,&lt;br&gt;Af den 6 Novembris 1706}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 13 Octobris&lt;/div&gt;

Bägge de sidst omrörde tidenderne befinnes nu wara sanne. Feltmarskalken Grefwe Starenberg har med tagtingan inbekommit Gran, och der funnit 50 Stycken, och ett godt förråd på Krigsrustning och hwariehanda andra nödwändigheter. Af Besättningen äro 300 man i uttogandet tii de wåra öfwergångne. Bemälte Feltmarskalk lärer nu sammanfoga sig med Generalen Palfi, och än widare söka at göra Fienden afbräck. Generalen Rabutin har efter säker inkommen berättelse wid Caschau råkat i hop med några de Uproriskes Troupper under Berezini, och dem aldeles slagit, samt deruppå bracht Caschau, Eperies och Leitschen under Hans Keyserlige May:tz lydno, fortsättiandes marchen åt Bärg-Städerne, dtjt man och menar, at Grefwe Starenberg lärer toga. Detta alt oachtat har i desse dagar ett starkt de Uproriskes Partie under Grefwe Forgatsch satt sig öfwer Marchströmen och öfwerrumplat den lilla Staden Züssersdorf, där föröfwat ett grufweligit mördande, och lemnat Orten, samt 15 andra där omkring belägne, i Aska. Utur Slebenburgen har man, at Ragotsky där utskrifwit en Landdag til at låcka Iuwånarne til Upror, hwilket och i Gen. Rabutins frånwaro lätteligen torde ske.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,&lt;br&gt;Af den 24 Decembris 1706}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 1. Decembris&lt;/div&gt;

De uproriske i Ungern göra alt fort med deras ströfwande öfwer alt stor skada. Här äro tidender, at någre 1000 Man af Feltmarskalkens Rabutin Folck skola hafwa råkat på någre 1000 af de uproriske, och 700 deraf nedergiort, hwar om widare wisshet wäutas.


{{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,&lt;br&gt;Af den 8 Januarij 1707}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 15. Decembris&lt;/div&gt;

Man har här nu tidender utur Ungern, at Generalen Rabutin har omsider med stor möda slagit sig igenom de uproriske, och kommit til Segedin, hwar ifrån han öfwer Essek täncker sig draga hijt åt. Men det wärsta är, at han lider brist på all ting, ey heller seer man, huru man med säkerhet kan honom det med här ifrån försee. Utaf Feltmarskalken Starenbergs Armee skola 4000 man förläggias när in til denna Staden til at afwärja de uproriskas ströfwerier wid infallande frost.


{{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,&lt;br&gt;Af den 5 Martij 1707}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 9 Februarij&lt;/div&gt;

Feltmarskalken Grefwe Starenberg är ifrån Armeen i Ungern hijt til Hofwet ankommen at göra om dess tilstånd berättelse. De Uproriske hålla sig nu på denne sidan tämmelig stilla, men Ragotsky säyes wara ifrån Bärg-Städerne upbruten åt Siebenburgen, och hafwa i sinnet at låta sig där för Förste utropa.


{{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,&lt;br&gt;Af den 12 Martij 1707}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 16 Februarij&lt;/div&gt;

Det hålles för hel wist, at Printz Eugenius kommer innan kort utur Italien hijt, och skal i detta Åhr anföra Krigsmachten wid Rheinströmen. I hans ställe går Feltmarskalken Grefwe Starenberg åt Italien, och Feltmarskalken Rabutin blifwer wid krigsmachten i Ungern.


{{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,&lt;br&gt;Af den 4 Junii 1707}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 11 May&lt;/div&gt;

Än wisar sig föga liknelse til någon Fred med de Uproriske Ungerne, doch är likwäl underhandlingen med dem ey aldeles afbruten.


{{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,&lt;br&gt;Af den 13 Augusti 1707}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 20 Julij&lt;/div&gt;

Generalen Rabutin, hwilken för någon tid sedan ankom, är med en ansenlig summa Penningar så ock stora nödwändigheter för sin underhafwande Krigsmacht blefwen försedd, och begifwer sig innan kort tilbaka åt Ungern at där något emot de Uproriske företaga, hwilke med all macht fortsättiaBelägringen för Arrath. Hufwud-Armeeu under Feltmarskalken Grefwe Starenberg står wid Neüheüsel, och håller samma Ort inspärrat.


{{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,&lt;br&gt;Af den 20 Augusti 1707}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 27 Julij&lt;/div&gt;

Generalerne Grefwe Starenberg och Rabutin äro här ifrån åt Ungern afreste, och skal upsåtet wara at först försökia at slå de uproriske wid Neüheüsel, och at Generalen Rabutin sedan skal igenom Bärgstäderne toga åt Siebenburgen. Man förnimmer eliest utur Ungern, at de Uproriske hafwa wågat sig til at förklara den Ungerske Cronan ledig, och skola wilia träda til nytt Konunga Wahl, hwar wid åtskillige personer säijas komma i betänckiande.


{{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,&lt;br&gt;Af den 12 Novembris 1707}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 19 Octobris&lt;/div&gt;

Sedan Feltmarskalken Grefwe Starenberg i detta Fälttoget ingen fördel af Ungrerne kunnat erhålla, har han lagt manskapet i Quarter wid Gräntzerne af Öster-Rijke och Mähren til at betäckia desse Provincier från de missnögde Ungrernes infall och ströfwerij, hwilkas förlägning doch swårligen lärer kunna förhindra, som desse länder icke efter wanligheten blifwa bryddeWintern öfwer, hälst när strömarne äro tilfrusne.


{{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,&lt;br&gt;Af den 19 Novembris 1707}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 25 Octobris&lt;/div&gt;

Felt-Marskalken Grefwe Starenberg är utur Ungern hijtkommen, och begynner man rådslå, huru man med större eftertryck, än här til skedt är, skal det wärket i nästkommande Åhr angripa. Generalen Rabutin är med sin macht i Siebenburgen ankommen, oachtat någre 1000 Coruzzer welat honom Passet tilspärra. De äro alle wid hans annalkande sin wäg rymde.


{{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,&lt;br&gt;Af den 10 Decembris 1707}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 16 Novembris&lt;/div&gt;

Uti Ungern hafwa de missnögde nyligen åter giort ett ströfwande öfwer hela Landet alt in til Leita strömen, och grufweligen med mord och sköflande framfarit. Man säger fuller, at någon underhandling med dem åter på nytt lärer företagas, men det twiflas mycket, om något derigenom kan uträttas.


{{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,&lt;br&gt;Af den 17 Decembris 1707}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 23 Novembris&lt;/div&gt;

Cardinalen af Sachsen Zeitz, Primas af Ungern, har i Tyrnaw haft ett samtal med några de Ungerske missnögdes fulmächtige, och har hijt til hofwet berättat at det synes, som woro det nu deras alfwar at träda til en Fredzhandling, Hofwet har derföre låtit befalning til honom afgå, at han på alt möijeliget sätt skal det wärket sökia at drifwa. Huru wida der med kommer, lärer sig snatt yttra. I medlertid fortfara de missnögde med deras ströfwande, hafwa nyligen warit inuti Steijermark, och giordt där stoor skada, och aldenstund igenom den olyckelige branden i Neüstättrel, medelst hwilken ett ansenligit förrådz-huus är wordet förbränt, de Keyserlige Troupperne torde blifwa förorsakade i brist på underhåld och fordenskap at draga sig utur deras förre Posteringar tilbaka åt Marck-strömen, så fruchtar man ock, at sådant lärer gifwa de missnögde anledning at å nyo giöra infall i Mähren.


{{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,&lt;br&gt;Af den 24 Decembris 1707}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 30 Novembris&lt;/div&gt;

Man har sedermehra ey haft några särdeles tidender utur Ungern, förutan hwad som om de missnögdas ströfwerier wid de Ödenburgiske Linierne berättas. Det säyes fuller, at störste delen af dem skal önska Freden, men det hoppet som de sig göra om en lyckelig utgång af samtalen i Tyrnaw, hwarest Cardinalen af Sachsen Zeitz sig ännu uppehåller, torde slå dem felt, aldenstund deras förnämste anförares påstående finnes wara så utan måttan, at det af en god del ibland deras eget anhang ey finner bifall. Det wil säyas, at Felt-Marskalken Rabutin skal hafwa erhållit en märckelig seger öfwer de missnögde i Siebenburgen, men derom wäntas ännu större wisshet.


{{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,&lt;br&gt;Af den 31 Decembris 1707}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 7 Decembris&lt;/div&gt;

Cardinalen af Sachsen Zeitz är nu i Presburg, och begynner man fatta nog hopp om Fredzwärket, på hwilket Hans Keyserlige May:tz Bundzförwanter med all ijfwer drifwa, och säyes Cardinalen hafwa insänt åtskillige Puncter det ährende angående, hwilke blifwit af Hofwet gillade I medlertid ströfwa de missnögde öfwer ait, och hafwa nyligen ärnat sättia öfwer Vagströmen med 5000 man och några Stycken, men blifwit derutinnan af watnets upswällande förhindrade. Ifrån Feltmarskalken Rabutin är en Officerare til Hofwet kommen med berättelse, at bemälte General är med sin Armee lyckligen kommen in i Siebenburgen, hch har därut fördrifwit alle Uproriske, så at hela det Landet, på en eller annan liten ort när, är bracht under hans Keyserl. May:tz lydna.


{{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,&lt;br&gt;Af den 14 Januarij 1708}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 24 Decembris&lt;/div&gt;

Til Presburg är nu en allmen Ungersk Riks-Dag utskrefwen, och talas nog om, at Hans Keyserlige May:t sielf i egen Person l rer där sig infinna, til at så mycket mehr befrämia hwad til det Riketz befredigande kan lända. Den Ungerske Palatinus och flere andre af de trogne Ständerne äro tijt förskrefne, til at biwista de rådslagen som förut hållas skola öfwer de på Riks-Dagen tienlige materiernes inrättande, och gör man sig i gemen godt hopp om ett lyckligit utslag i detta bullersama wärket.


{{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,&lt;br&gt;Af den 21 Januarij 1708}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 31 Decembris&lt;/div&gt;

Man gör sig gott hopp om en god utgång af underhandlingen med de missnögde, och på widrig händelse wil man sökia i at i nästkommande åhr med all macht denna oron dämpa.


{{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,&lt;br&gt;Af den 24 Martij 1708}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 29 Februarij&lt;/div&gt;

Fulmächtige utaf de Ungerske Städerne, som ännu äro Hans Keijserlige May:t lydige, hafwa sig fuller i Presburg församlat, och hålla samtal sinsemellan och med Cardinalen af Sachsen Zeitz, Men Hans Keijserlige May:tz ditresa är upskuten, och skickas alenast twänne Keijserlige Råd dit såsom Commissarier. De som redan äro i Presburg församlade, lära afskicka deras fulmächtige til de missnögde, och föröka at kunna dem öfwertala til at jämwäl låta deras fulmächtige infinna sig til mötet, men man twiflar, om sådant lärer hoos dem finna rum, och på den händelsen lärer ock Hans Keyserlige May:t aldeles intet komma til Riksdagen. Generalen Palfi förer nu befälet öfwer de Keyserlige Troupperne i Ungern, men det säyes, at General Rabutin lärer utur Siebenburgen komma at dem anföra.


{{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,&lt;br&gt;Af den 31 Martij 1708}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 7 Martij&lt;/div&gt;

På de i Presburg församlade Ungrernes inrådande och begäran har Hans Keyserlige May:t samtyckt til en afskickning ifrån dem til de missnögde, til at biuda dem til Riksdagen, och öfwertala dem til at läagia ned Wapnen. Furst Esterhasi, som är Palatinus Regni, har afsänt en Enspännare til Berezini, som wistas närmare til Österrikiske gräntzorne än Ragotsky, gifwande honom tilkänna denna afskickningen, med begäran at få Pass för dem. Man twiflar doch, at denne afsändningen lärer hafwa någon god framgång.


{{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,&lt;br&gt;Af den 7 Aprilis 1708}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 14 Martij&lt;/div&gt;

De missnögde Ungrerne hafwa oupbrutne tilbaka skickat Kallelse brefwen til Riksdagen i Presburg föregifwandes, at sedan de upsagt Keysaren all lydna, och förklarat den Ungerske Thronen för ledig, woro det orimligit at något antaga, som ifrån den sidan kommo. Lärer altså den sidst omrörde afskickningen aldeles blifwa tilbaka, eller åtminstone aflöpa fruchtlös. Generalen Heister är förordnat til at anföra den Keyserlige Krigsmacht n i Ungern.


{{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,&lt;br&gt;Af den 2 Junij 1708}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 9 Maij&lt;/div&gt;

Den Presburgiske Riksdagen blifwer fortsatt, utan at man kan ännu weta, hwad frucht han lärer skaffa. I medlertid ströfwa de Upproriske Ungrerne nu mehr än tilförende, och hafwa nyligen giort ett infall i Mähren, hwarest de åtskillige orter plundrat och förbränt, och öfwer 7000 Menniskior jämmerligen mördat. Den Keyserlige Krigsmachten drager si nu tilsamman i Ungern, och reste för några Generalen Heister här ifrån den samma at anföra, och de Uproriske med all macht angripa.


{{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,&lt;br&gt;Af den 16 Junij 1708}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 23 Maij&lt;/div&gt;

Riksdagen i Presburg warar ännu, doch kan man ey see, hwad gott ännu står ther med at uträttas. The Uproriske Ungrerne hålla jemwäl nu en sammankomst i Erla, och i medlertid fortfara efter theras wanlige Krigsmaner at göra the Keyserlige afbräck genom ströfwande, icke alenast i Ungern, hwarest Landtmannen, som är them Keyserligom Hätsk, på allehanda sätt går them tilhanda, utan ock i Österrikel, Mähren och Steyermark, ther the bränna och nederhugga alt hwad the för sig finna, och efter giord skada gå tilbaka in i Ungern.


{{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,&lt;br&gt;Af den 21 Julij 1708}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 27 Junij&lt;/div&gt;

Then Keyserlige Krigsmachten i Ungern är ey ännu i tilstånd at något motstånd the missnögde företaga, hwilke fortfara med theras ströfwande både i Mähren och Österrike.


{{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,&lt;br&gt;Af den 18 Augusti 1708}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 26 Julii&lt;/div&gt;

Man har i dag utur Ungern igenom Generalen Heisters son haft the goda tidender, at bemälte General har wid Trentchin råkat ihop med the uproriskes Hufwud-Armee, hwar wid Ragotski, Berezini och Caroli theras förnämsta Hufwuden skola hafwa warit tilstädes, och then efter ett skarpt fächtande drifwit på flychten, nedergiort 6000, tagit 400 til fånga, och i orten inspärrat 3000, samt bekommit 14 Stycken med tilhörig Ammunition och tross til byte. På wår sida skola allenast 500 man blifwit döda.


{{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,&lt;br&gt;Af den 25 Augusti 1708}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Utur Preüssen den 7 Augusti&lt;/div&gt;

I Dantzig uppehåller sig ännu Furstinnan Ragotsky, utan at man wet, när hon kan begifwa sig åt Ungern, och hwad hon för sin Herre kunnat uträtta.


{{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,&lt;br&gt;Af den 1 Septembris 1708}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 8 Augusti&lt;/div&gt;

Uti then sidste Träffningen förmenas the Uproriske med döda, sårade och fångar hafwa förlorat 9000 man, och skal Ragotsky sielf wara stört med sin Häst, och blifwit på bröstet illa stött och släpat, så at han ock är sporder död. Man giör sig här så wäl af thenne Segren, som af bundzförwanternes fördel öfwer the Franske i Flandern, wist hopp at kuuna bringa the Uproriske, åt minstone en stor del theraf, på rätta wägen igen, til hwilken ända Riksmötet i Presburg ännu blifwer en någon tid fortsatt.


{{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,&lt;br&gt;Af den 15 Septembris 1708}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 22 Augusti&lt;/div&gt;

Man har utnr Ungern, at Feltmarskalken Heister är den 12 hujus gången för Fästningen Neutra, och then samma then föliande dagen Bombarderat, hwarpå Commendanten den 14 har dagtingat, och Besätningen med thess Gewähr uttogat. Man haa therinne funnit en hop Stycken, och ett godt förråd på allehanda Krigs- och Lifsmedel. Krigsmachten är sedermera gången för Ncuheusel, och lärer söka then angelägne Fästningen jemwäl at borttaga, hwaruti man så mycket snarare förmodar en god framgång, som man har kunskap, at the Uproriske nu äro mycket häpne och rådlöse blefne, och til en del begynt falla af ifrån Ragotsky. Man wil ock säya, et en af theras förnämsta Hufwuden skal med 2000 af sitt anhang wara til the Keyserlige öfwergången, hwilka Exempel ock flere med thet snaraste wordo föliandes. Thet säyes jemwäl, at Ragotsky skal hafwa låtit sättia Berezini i förwar, emedan h n i then sidsta Träffningen skal med Rytteriet, som han anförde, i oträngda mähle tagit flychten, och lemnat Fotfolket i sticket, hwilket ock giort misstroendet them emellan så stort, at nu mehra ingen lydna wara skal.


{{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,&lt;br&gt;Af den 29 Septembris 1708}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 5 Septembris&lt;/div&gt;

Sedan man efter thet nylige lyckelige slaget i Ungern bemödat sig, hälst igenom thet Ungerske Påviske Präst rskapetz bearbetande, at bringa på rätta wägen the missnögdes anförare, som här tils haft befälet wid Österrikiske och Mähriske gräntzerne, hafwa twänne theraf, hwilkas godz äro belägne på the orter som the Keyserlige genom berörde slag sig bemächtigat, wid namn Otzkay och Bezeredi, låtit sig ther til öfwertala. Otzkay är redan ankommen hos Feltmarskalken Heister, och har bracht med sig ett Regemente til foot, som stått under hans befäle. Men som hwarken Officerare eller gemene af thetta regementet någon kunskap haft om theras anförares förehafwande ändring, förr än the sett sig öfwermannade af ett Keyserligit Regemente til Häst, som han til sin säkerhet bestält emot sig, och äro alt å nödgade wordne emot theras wilja at taga Keyserlig tienst, så rymma the hopetals och begifwa sig åter til the missnögde. Bezeredis ankomst har man ock med thet första förmodat, men efter han emot sin lofwen långe uteblifwer, kommer man på the tanckar, at antingen han torde hafwa ångrat sig, eller at the Officerare och Soldater, som stått under hans anförande, hafwa efter Otzkays öfwergång til the Keyserlige fattat misstanka emot honom, och försäkrat sig om hans person. Som man ey kan förlita sig på thesse öfwerkommande Ungrars beständighet, om tbe i Ungern qwar förblifwa, menar man, at Otzkay, och jämwäl Bezeredi, om han ännu öfwerkommer, lära sändas til Armeen i Flandern eller wid Rheinströmen med General Majors titel och underhåll. The Keyserlige giöra anstalter at med thet första angripa Fästningen Neüheüsel, när the then hafwa intagit, som the innan kort förmoda, lära the toga widare in i Ungern. P. S. Nu kommo tidender utur Öfwer-Ungern, at ther en träffning är förfallen, som olyckligen aflupit för the Keyserlige, warandes wid pass 2000 af them nederhugne, sedan the af ett mycket större antal missnögde oförmodeligen blifwit angrepne. Med thet samma är ock efterrättelse kommen, at Bezeredi, i thet han welat gå öfwer til Feltmarskalken Heister, är blefwen af the Officerare och Soldater, som stått här tils under hans befäle och hans upsåt erfarit, fångslad, och sluten til händer och fötter som en förrädare sånd til Ragotsky.


{{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,&lt;br&gt;Af den 6 Octobris 1708}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 12 Septembris&lt;/div&gt;

Efter slaget wid Trentschin har man ment at Neuheusel såsom anbra Fästningar lätt skulla stå för the Keyserlige at bemächtigas, men finnes dock nu, at i anseende til the Moras och watn hwilka i kring Staden belägne är, som ock til thet lykliga slag 12000 missnögde emot 5000 Keyserlige erhållit, hwarigenom the mod repat och nu på alt sätt söka motstånd giöra. Marskalken Heifter lärer nödgas at upgifwa Belägrjngen, hälst Åhrsens tid thet nu ock synes fordra. The missnögde framhärda icke thesto mindre at föröfwa kring Presburg och Oedenburg stort öfwerwåld, bortdrifwandes ifrån then förra ortens inwånare Boskap hopetals och läggiandes på the sednare för theras Wijnbärgning anseenliga Contributioner. Ragotsky säges högeligen hafwa beklagat then förlust han fått igenom Capitein Dragolis död hwilken Tyska Soldater som uti en gammal mur intet långt ifrån Deva fördole legat anfallit och illa Blesserat, hwaraf han sedermehra säyes skola hafwa afsomnat.


{{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,&lt;br&gt;Af den 3 Novembris 1708}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 10 Octobris&lt;/div&gt;

Upsåtet som har warit, at Feltmarskalken Heister skulle belägra Neuheüsel, är nu ändrat, och har han i thet stället wändt sig åt Bärg-Städerne. The Uproriske hafwa haft före at göra ett ströfwande in i Steirmark, men the Keyserlige hafwa them ther med goda anstalter förekommit, så at the med oförrättade saker måst wända therifrån igen.


{{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,&lt;br&gt;Af den 22 Decembris 1708}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 28 Novembris&lt;/div&gt;

För några dagar sedan kom Feltmarskalken Heister hit utur Ungern, sedan han ther lyckeligen bracht Fälttoget til ända, uti hwilket han först slagit the Uproriske wid Trenchin, sedan them Fästningen Neutra ock fråntagit, och ytterligare drifwit ifrån Bärg städerne, hwilka han låtit besättia. Bemelte General har hos Hans Keyserlige May:t aflagt sin berättelse om alt samman, hwar uppå nu Krigs rådslagen dageligen blifwa håldne, och så snart the äro öfwerståndne, lärer Grefwe Heister förfoga sig tilbaka åt Ungern igen.


{{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,&lt;br&gt;Af den 26 Januarij 1709}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 30 Novembris&lt;/div&gt;

En af the uproriskes anförare Berezini står med sin hoop färdig at något företaga emet Berg-Städerne, ett annat parti har nyligen wägat sig öfwer Leytha strömen, och ströfwat alt in til denna negden, hwarest sedan the med plundrande och röfwande förörfwat stor motwillia, och tagit en hoop folck fångne, hafwa the begifwit sig tilbaka igen. Ett annat parti af 2000 man hafwa uyligen wågat sig för Cremnitz, men blifwit med förlust tilbaka drefne, äfwen så äro 8 andra Compagnier wordne ifrån Neusol tilbaka slagne. För några dagar sedan är en wiss Herre hit tilbaka kommen, som af Hofwet warit åt Ungern afskickat angående Stilleståndet med the missnögde, hwadhan egenteligen har ther underrättat, är änny ey bekant, men man har kort ther efter erhållit tidender, at twänne Landskapee hafwa sig gifwit under Hans Keyserlige May:tz lydna, och at Feldtmarskalken Grefwe Heister dragit sitt Rytterie tilsamman och thre med togat åt Zipferlandet. Hela thet Trenchiniske Landskapet är jämwäl ifrån the missnögde befriat sedan man så lyckligen Slottet Trenchin bibehållit.


{{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,&lt;br&gt;Af den 16 Februarij 1709}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 20 Januarij&lt;/div&gt;

I går kom Feltmarskarken Heister hit utur Ungern, sedan han twänne Landskap å nyo bracht under Hans Keyserlige May tz lydno, samt inrättat Posteringarne, och giordt behörige anstalter til nästkommande Fälttog.


{{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,&lt;br&gt;Af den 2 Martij 1709}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 3 Februarij&lt;/div&gt;

Om stilståndet med Ungrerne synes thet nu intet mehr hopp gifwas, utan man bereder sig med all macht til at them med wåld twinga. I medlertid hafwa Ragotsky och Berezini låtit ställa Bezeredi, om hwilkens upsåt at gå öfwer til then Keyserlige sidan, man för några månader sedan nämde, til rätta såsom en Fäderneslandets Förrädare, och slå hufwudet af honom. Thenne theras stränghet emot honom synes wara ett tekn af ringa benägenhet hos them til at underkasta sig Hans Keyserlige May:tz lydno, förr än the see sig twungne ther til genom wapnen.


{{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,&lt;br&gt;Af den 18 Januarij 1710}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 14 December&lt;/div&gt;

I Ungern aflöper och alt til thet Keyserlige Hofwetz bästa i thy Generalen Heister innom en kort tijd intagit Fästningene Letschau hwarest mäst hela Guarnisonen blifwit nedgiord ock Kaschmarsch och i samma Orter inlagt Keyserlig Besättning. Guarnisoner i Chron-Weissenburg skal ock nyligen hafwa råkat på ett fientligit Partie, commenderat af then namnkunnige Sekeres, slagit ned en stor hoop ther af och tagit åthskillige Fångar. Thet har ock Påfwen låtit uthgå Patenter hwar medelst han gifwer tilkiänna, at eho som intet wil falla tilföga ock innan kort förklara sig för Keysaren, thensamme wil han med Kyrckiones band anse och straffa, hwilket alt, så mycket uthrättat, at Rebellerne hoptals infinna sig som ock nyligen uti Hermanstad 30 stycken af Adel anhållit om nåd och gifwit sig under Keysaren. Ofwannämde General Heister skal hafwa gifwit försäkring, så framt han kunde blifwa understöd med alla nödtorfter innan nästa åhrets slut at hafwa giort ända på thetta Kriget.


{{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,&lt;br&gt;Af den 1 Martij 1710}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 29 Januarii&lt;/div&gt;

Man har utur Ungern, at den 12 hujus eu skarp träfning förefallen är emellan the Keiserlige tropperne under Generalen von Sickingen och the uproriske Ungrarne under Ragotzi, hwar wid thesse sednare blifwit slagne på flychteu, och förlorat 1000 man, samt några fångne, jämte 27 Fahnor och Fältstycken. Af the Keiserlige äro alenast 200 döde och sargade.


{{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,&lt;br&gt;Af den 10 Maij 1710}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 2 April&lt;/div&gt;

Emot Rebellerne i Ungarn giör man ock ansenlige förfatningar, och är Generalen Heister förordnad at gifwa sig åter dit igen. Man har fuller wid åtskillige tilfällen temmeligen kuffat dhem, såsom icke långesedan, wid en ort Watkaret benämt, dherest ett Keyserligit Partie råkat på ett ansenligit af Rebellernes, dhet slagit och uti Floden Aipel förjagat, och wid en annan ort Debrezin, hwarest en Capitain Fechely anfullit 1000 af dhe Missnögde, en stor del af dhem nedgiordt, fåt åtskillige fångar och ett stort byte af Booskap, item wid Schmölnitz äfwenledes afwist fienderna, och på ett och annat ställe giordt dhem ansenlig afbräck, men så hindrar ändock alt sådant intet, at ju icke Ragotsky wid Somlio drager mycket Manskap til sammans och skickar sina partier Donau strömmen fram åt.


{{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,&lt;br&gt;Af den 17 Maij 1710}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 9 April&lt;/div&gt;

Man skyndar sig här med all flijt i tijd at kunna begynna Fälttoget i Ungern, hwar wid man wist en sådan ifwer at man icke obilligt böör hoppas det wåra Tropper i åhr lära gå offensive dersammastädes til wärka, warandes de dijt sände Tropper så många, at af dem twenne Armeer blifwit inrättade af hwilka General Heister commenderar den ena, och Fält-Marskalken Palfy den andra. Det är i anseende här til som de missnögde nu åter så strukit i håll, at af dem få äro mera i Fältet tilfinuandes, utan allenast några enda i skogen röfwande, hwilka ock efter hand warda upsnappade och behörigen afstraffade.


{{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,&lt;br&gt;Af den 24 Maij 1710}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 23 April&lt;/div&gt;

De ifrån Segedan ankomne Brefwen berätta, huru den der commenderande Generalen Gref Herberstein sedan han förnummit at in emot 4000 af de missnögde samlat sig wid en ort Keezkemet i tancka, at plundra Landet, skickat ut Öfwersten Töckely med ungefehr 2500 Man, hwilken det fientl. Partiet så häftigt ansatt, at det efter ett enwijst fächtande och något Manskaps förlust nödgats draga sig tilbakars, och lemnat alt sitt i sticket. Sammaeldes har ock wid Staden Muran intet länge sedan några andra fientlige Tropper blifwit omkulhäfne och om de Keyserlige haft något Footfolck med sig äfwen sielfwa Staden blifwit öfwerrumplad.


{{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,&lt;br&gt;Af den 31 Maij 1710}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 1 Maij&lt;/div&gt;

Det Keyserliga Hofwet har fuller ifrån Beyern och andra Orter låtit hämta öfwer 80000 Pallisader, hwilka til Ungarn skole afsändas, och der brukas wid den Belägringen som de Keyserliga för Neuheusel ämna sig företaga, men så hoppas man at de numera lärer wara der onödige, efter de sidst inlupne Brefwen medbringa, at de i bem:te Stad liggiande Malcontenter, uppå de tidender de haft om de Keyserliges tilredelser som General Heisters ankomst i Ungern förlåtit samma Stad, och i största hast begifwit sig til Zollnoch hwarest Ragotsky låter uphäfwa Linier och förskantzar sig&lt;sup&gt;.&lt;/sup&gt; Det berättades med sidsta Posten, at Malcontenterne hade gådt öfwer Wagströmmen, och ämnat giöra ett härjande in uti Marckgrefskapet Mähren, samt redan inskränckt Neustädel, men nu förljudes, at General Schertzer sedan han hade dragit något Manskap tilsammans, icke allenast bortjagat dem derifrån, utan ock tagit ifrån dem alt det byte de redan giordt, och slagit ned något Manskap för dem. Samma Bref medbringa ock, at de Polackar, som warit en tijd bort åt hoos Ragotsky, gådt ifrån honom, och stött tilsammans med Konungen af Swerige, som redan på sitt tågande ifrån Bender begrepen war, och at Berezini skulle wara afsomnad, hwilket, om så är, Malcontentererne til största skada lända lärer, efter denne warit den som med sina kloka råd allena uppehållit alla desse åhren hela deras wäsende.


{{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,&lt;br&gt;Af den 14 Junij 1710}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 24 Maij&lt;/div&gt;

Keyserlige General Fältmarskalken Bannus Croatia är här ifrån til Ungern afrest. För det Sawojariske Regemente Dragoner är ersättningen hit ankommen, och skal, efter några dagars hwilande, på Skiep blifwa förd til Ungern, därest Rebellerna gå af och til med starcka Partier och förorsaka Inwånarena många wederwärdigheter. Keyserlige Generalen Eberville har med 300 Märiska Hussarer warit lycklig emot tre Partien, och när han får mera styrcka af Tropperna där omkring har han förhopning, at aldeleles kunna förjaga de öfrige. Inkomne Bref utur Zips berätta, at de 3000 Moskoviter som där hafwa legat, och af Städerna utpressat penningar hafwa nu åter gått tilbaka åt Polen, men hela tiden af deras warelse i Zips hafwa de haft en mycken stoor frihet i inträde och omgänge hoos Rebellerna.


{{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,&lt;br&gt;Af den 11 Octobris 1710}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 10 Septembris&lt;/div&gt;

Utur Ungern förnimmes Ragotzi, Berezini och Esterhazi fuller hafwa sina Tropper tilsamman, men de wåga dock intet at undsättia det belägrade Neuhäusel, hwilken Stad man wid denne Månadens slut hoppas blifwa mäcktig, hälst Commendanten Belleway har med 30 Hussarer, så oförmärckt dragit sig ther utur, som öfwerlöpare weta at berätta.


{{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,&lt;br&gt;Af den 18 Octobris 1710}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 17 Septembris&lt;/div&gt;

Mot aftonen inlupo och de hugnelige tidender utur Ungern från Gen. Heister, at Besättningen i Neuhäusel omsider begifwit sig den 13 sidstl. emot afsked och försäkran, at Officerarne skola benådas med lifwet, fast om deras Godz och Egendom det Keyserlige Hofwet widare måtte ansökias, och de gemene, som lagdt neder Gewähr, få gå hem til sitt. Man fägnar sig så mycket mer åt denne Fästningens eröfrande, som medelst densamme de Keyserlige Arfländren nu tämmelig säker äro för fiendens ströfwerier och anfall.


{{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,&lt;br&gt;Af den 8. Novembris 1710}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 24 Septembris&lt;/div&gt;

Uti Ungern förefalla åtskillige små träffningar, hwar wid wårt folck altid säyes hafwa öfwerhanden; och är General Virmond med sitt Läger wid Scaveneck uti Zips fienden mycket til hindras, at han intet så fritt får ströfwe kring landet. Allena Esterhasi med 3000 man oroar oss, i det han flyger af och an, utan at hålla stånd. Adam Baley har och ryckt med 300 Hästar alt under Ödenburg, fordrandes af inwånaren anseenlige penningar, så framt de skola få bärga sine wijn i fred och intet erfara en större skada.


{{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,&lt;br&gt;Af den 15. Novembris 1710}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 28 Septembris&lt;/div&gt;

Det wil wäl förliuda som skulle Ungrarne draga sig tilsamman wid Eperies och något särdeles hafwa i sinnet, men der emot sätter Gen. Feldtmarskal-Lieut. Grefwen af Virmont sig i stånd at möta dem, så snart widare kundskap derom inkommer. Generalen Stephan Andreasii, som för en tijd sedan öfwerlefwererade Leutsetrau, och tillika begaf sig igen under Keyserlig lydna, hafwa de uproriske uti Öfwer-Ungern sökt at snappa bort på wägen från Esaveneck, men dess medhafde 25 Ryttare hafwa braf förswarat honom, så at han lyckeligen til Palumna undankommit.


{{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,&lt;br&gt;Af den 22. Novembris 1710}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 1 Octobris&lt;/div&gt;

Utur Öfwer-Ungern berättas, det ett Keyserligit partie af 50 Ryttare råkat intet långt från Blauenstein på 300 Man af de uproriske, som mäst warit Officerare, 70 af dem nedergiordt, och någre til fånga tagit. Äfwen lika har ett annat Keyserligit Partie utskickat emot Caroli Läger, kommit lyckeligen tilbakars med fångar och ett wackert Hästebyte. Icke dess mindre hafwer det Keyserlige folcket dageligit oro af de kringströfwande uproriske, som jämwäl läggia sig på stråtröfweri, så at wägarne äro der helt osäkre; såsom för några dagar sedan har Öfwersten de Jardins Krigs-Commissarius blifwit af dem på sin resa öfwerfallen och fångad, samt dess medfölje 15 man til häst mehrendehls nederhuggne.


{{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,&lt;br&gt;Af den 6 Decembris 1710}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 8 Octobris&lt;/div&gt;

De uproriske i Ungern önska det måtte Turcken begynna krig, effter de förmoda under en ny orolighet i Europa få någon lufft. Man hade och trodt, sedan Neuhäusel blef dem fråntagit, at modet skulle för dem hafwa fallit, men de fortfara med sine ströfwerier och hotelser om widare inbrott i de Keyserlige Ländren, oacktadt alt det hugg de få på åtskillige ställen. En Barcytisk Öfwerste Schrilling har förfölgdt 400 af dem alt ifrån Raab in til Lenti, der han jagat de mäste i ett morast, och förutan fångar, öfwer 300 skiöna hästar bekommit. Dock är Balogadam deras anförare med 50 man undankommen.


{{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,&lt;br&gt;Af den 13 Decembris 1710}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 12 Octobris&lt;/div&gt;

Uti Ungern är nu emot förmodan något tyst, och tyckias de uproriskes anslag wara tämmeligen förryckte, så at i stället för det de hotat under Caroli anföran gå öfwer Donau strömen, hafwa de dragit af in åt skogarne wid Walkeret. Andra både Officerare och gemene mot 120 man hafwa med 2 Fanor och fult gewähr gådt öfwer til de Keyserlige och bedt om nåd. De lära äntlig samtlige besinna sig, när de se at hämden förföllier dem allestädes, och från Turcken är ingen hielp til förwänta. De mäckta ey heller förswara sina fasta orter. Hatwan är af de Keyserlige berändt, och Zollnock skal det sedan giälla, hwareffter man hoppas snart blifwa denne oroligheten qwitt.


{{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,&lt;br&gt;Af den 20 Decembris 1710}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 19 Octobris&lt;/div&gt;

Den Keyserlige Generalen Marquis Cusani har på halfander mihl när Hatwan fattad stånd med sitt folck, och det utsträckt alt in til Theysern. Deremot har Berezini wändt sig åt Zollnock, och Caroli med 3000 man til Maisan, i mening at gifwa de Keyserlige något på den sidan til giöra, samt at der med nödga Gen: Cusani til fördela sin mackt. Men förmodelig lärer han bedraga sig i sine förslag. Ifrån Graan skrifwes, at Balog Adam, som intet långesedan blef af den Bareytiske Öfwersten Schilling så braf upklappader, har infunnit sig der med 100 man, och bedt om Keyserlig nåd. Äfwen det samma hafwa i Weisbrun och Papa 4 andra Öfwerster af de uproriske giort med alt sitt folck, och wunnit tilgifft.


{{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,&lt;br&gt;Af den 27 Decembris 1710}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 25 Octobris&lt;/div&gt;

Efter Segediner brefwens lydelse, har General Cusani intet stadnat wid Hatwan, utan gåt ända fram til Zallnock, i mening at belägra de uproriske der inne; men de hafwa intet afbidat dess ankomst, utan förlåtit fästningen och i största oordning drasig öfwer Theysen. 400 Corutzer, som tänkt sättia öfwer Donauströmmen intet långt från Waitzen, äro alle samman på den så kallade Todfalater äro til fånga tagne.


{{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,&lt;br&gt;Af den 3 Januarii 1711}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 1 Novembris&lt;/div&gt;

Utur Ungern hafwer man tidenderne något annorlunda än siste Segediner brefwen dem förmälte, i det de uproriske intet straxt på Gen. Cusanis ankomst förlåtit Zollnock, utan hafwa de i förstonne braf skutit ifrån sig, til dess de Keyserlige på ett behändigt sätt kommit öfwer på andra sidan Theysen, der bemäcktigat sig Skantzen fram för skeppzbryggan, och begynt med Styckerne at förderfwa den samma, då hafwa de belägrade, seendes sig ingen undanflyckt, mindre undsättning, dagtingat och erhållit frihet, at gå utur Fästningen, med fult gewähr, flygande Fahnor, Godz och Egendom, samt 2:ne dagars underhåld. Desse uproriske hafwa warit så när 400 man, anförde af Brigadiern Gsajagi och S:t Mickloski. Lika så många Keyserlige hafwa tagit Fästningen i besittning igen, och äro wåra såledz rådande öfwer hela Theysen, hwilket lärer giöra winterqwarteren derikring trygge nog. Hwad som intet långesedan sades om Balog Adam, at han godwilligt gådt öfwer til de Keyserlige, befinnes ey så wara. Han är blefwen tilfånga tagen, och dess följe 150 man aldeles nedergiordt.


{{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,&lt;br&gt;Af den 10 Januarii 1711}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 2 Novembris&lt;/div&gt;

Man har trodt, at detta åhretz Fäldttåg i Ungern skulle hafwa blifwit slutit med Zolnocks eröfring; men Generalen Cusani märckes wilia jaga de uproriske, med skräcken är i dem. Han står nu för Erlau, och hwad det intet redan är förfallet i dess händer, som somlige påstå, så lärer det ändoch med nästa Post förnimmas. Ty de uproriske äro icke allenast i stor fruchtan, utan och så förströdde, at de näpligen kunna komma hwarannan til hielp. Ragotski har fördenskul dragit sig åt Monkaetz, och kan hända, fölier efter den uproriske Adelen, som flychtat öfwer gräntzen in åt Pohlen. Caroli torde äfwen giöra det samma. Berezini har wändt sigh åth Ofwer-Ungern. Uti Slottet Muran förswara deras anhang sig ännu, oachtadt at den Keyserlige Öfwersten Leimbruck dem upfordrat, och så tätt berändt på alla sidor, at ingen kan komma hwarcken ut eller in.

&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Dantzig den 23 Novembris&lt;/div&gt;

At Försten Lubomirski lagt sig wid Ungerska gräntzen, och hindrat den fria farten emellan Ungern och Pohlen, det har föranlåtit Ragotski at skiftl. beswära sig der öfwer hos det Crakowiske Woiwodskapet; men Lubomirski hafwer swarat, det han sådant giorde intet som en Polsk Herre, utan såsom en Keyserlig General, warandes dess folck til Keysarens tienst öfwerlåtet; huru här med förewiter, lärer tiden utwisa.


{{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,&lt;br&gt;Af den 17 Januarii 1711}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 12 Novembris&lt;/div&gt;

Utur Ungern berättar Gen. Cusani, det fuller Borgerskapet i Erlau straxt underkastad sig Keyserens nåd, och tagit in til sig några 100 man, men Baron Berint, de uproriskas Befälhafware i Fästningen hade stält sig til motwärn. Slottet Mnran uti Öfwer-Ungern förswarar sig ännu, och torde med dess iniagande gå något långsamt, efter både dess belägenhet är så fördehlachtia, at man litet med Bomber, men altzintet med Stycken kan beängstiga; och sedan är den Keyserlige Öfwersten Leimbruck, som angripit detta nästet, blefwen dödeligen skuten.


{{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,&lt;br&gt;Af den 24 Januarii 1711}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 26 Novembris&lt;/div&gt;

Generalen Cusani, har sedt sig i mangel af groft Artillerie intet kunna uträtta för Slottet wid Erlau, och fördenskul brutit up der ifrån med mästa Manskapet, lämnandes efter stg så mycket Rytterie och Fotfolck, som kunna hålla Fästningen innestängd, til des Gen. Fäldtwakt Mästaren Bruckentahl med grofwe Stycken och Mörsare från Ofen ankommer, då Belägringen med kraft skal gå för sig. Imedlertid gå de Keyserlige Troupperne til en dehl i winterqwarteer emellan Theysen och Donauströmen, derest alt fredeligit är för Corutzerne. Wid stora Waradien stå ännu 5 Regementer af detta Sälskapet, men kunna altzintet uträtta. Befälhafwaren i Muran har gifwit ut ett tahl, at fast än hela Ungern skulle begifwa sig igen under Keyserlig lydna, wille han dock förswara sitt Näste, så länge det honom lyfte. Slottet Jastzo är på dagtingan til de Keyserlige öfwergångit. Officeraren hafwer tagie tienst och Besättningen utan wanlige hedersteckn förder til Caschau. Berezini säijes hafwa satt sig på ett Godz i Reussen. Efter de uproriske såledz äro skingrade, och kiöras utur den ena fasta Orten efter then andra, så har man wid detta Keyserlige Hofwet ey welat bifalla Bundzförwanternes trägne anmodan at giöra fred med Ungrarne, aldenstund de synas med mackt kunna twingas til hörsamhet igen, och man weet, at der det kommer til afhandling, så påstår Ragotzi at få äga Siebenburgen, hwilket Hans Keyserl. May:tt ingalunda kan tilstädia, så framt man icke af Turkarnas rörelse föranlåtas at fatta något lindrigare tankar emot de uproriske.


{{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,&lt;br&gt;Af den 31 Januarii 1711}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 1 Decembris&lt;/div&gt;

Den 19 sidstl begaf sig Erlauer Slottet på dagtingan, och några dager efter Slottet Grosno Horca.


{{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,&lt;br&gt;Af den 7 Februarii 1711}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 7 Decembris&lt;/div&gt;

I Ungern står det bättre til. Den Keyserlige Generalen von der Lancken har sökt up Anton Esterhasy stårnde wid Lyzka med 2000 Man, nedergiordt deraf 300, tagit någre och 20 fångar, förströdt de öfrige och fått ett wackert byte. Sedan har Fästningen Krasno Horca, som de uproriske i 6 åhr innehaft dagdingat; och hade den samme ofehlbart kostadt mera möda, der icke Tolpatscherne derinne sielfwe twingat sin Befälhafware til öfwergifft. Bemelte General har jämwäl lagdt Keyserligit folck i Tokay, och wid Potack träffat på de sköna Wijn, som Ragozzi befalt föra til Pohlen. Berezini förnimmes åter wara i Mongask hos Ragozzi; men Caroli är i Caschau, den endaste Hufwud-Fästning, som de uproriske ännu innehafwa, effter hwilkens eröfring oroligheten i Ungern snart skal blifwa stillad. Imedlertijd wet denne uprorsman wäl at styrckia folcket i deras ondska, med fåfängt hopp om undsättning af Tartarerne, som stå i Walakiet, änskönt han nogsamt wet, at Turkarne med denne Krigzrustningen, endast hafwa afseende på Ryssen.


{{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,&lt;br&gt;Af den 28 Februarii 1711}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 12 Decembris&lt;/div&gt;

Vti Ungern är det åter något tyst, emedan de uproriske nu på en tijd blifwit så widt från hwar andra skingrade. Allenast ett Partie af 12 Fanor har Gen. von der Lancken fått spaning uppå, och träffat ey långt ifrån Liska, derest öfwer 200 af dem blifwit nedergiorde och de öfrige jagade på flychten.


{{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,&lt;br&gt;Af den 28 Martii 1711}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 7 Januarij&lt;/div&gt;

Och aldenstund det snart lärer blifwa en afgiord sak med de uproriske, sedan nu innom 5 wekors tijd deras bästa fästningar, Slottet wid Erlau, Eperies, Muran, Zeben, Hertneck, Bartfelt och Scarekart, dels med dagtingan, dels med macht intagne äro; så kunna de Keyserlige Regementerne stående i Ungern wara starka nog at afhålla all fientlighet, tillika med Inwånaren i Landet Ragozzi säges hafwa sökt at taga flychten med 400 Man in åt Pohlen, men råkat wid Theysen på 2:ne Keyserlige Regementer, som des föllie slagit, fast han sielf med Lijfzfara undankommit til Podack. Berezini synes jämwäl misströsta, efter han berättas hafwa genom den i Pohlen stående Ryske Generalen Januez anhållit hos Czaren at få för peningar lösa til sig Mazeppas godz i Ukraine. Man hafwer altså godt hopp at det uproriska wäsendet snart blifwer stillat, och Printz Eugenius drifwer ey mindre der uppå, än all annor angelägenhet, på det mon sedermera må hafwa desto ledigare händer emot Frantzosen.


{{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,&lt;br&gt;Af den 4 Aprilis 1711}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 27 Januar.&lt;/div&gt;

Tidningarne utur Ungern äro så skilliacktige ; som, hwad med förra Posten berättades om det fasta Berg-Slottet Muran och Caschau, at de woro eröfrade, det nekas med sidsta Brefwen ifrån Ofen: äfwen det, at Ragozzi sköt på 2 Keyserlige Regement. och förlorat sitt medföllie 400 Man. Der emot säijes nu Propsko en liten dock angelägen Fästning wara intagen. Wid [..] står Caroli med 10 Regementer, hwilka han i desse dagar mönstrat.

&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Dantzig den 4 Februarii&lt;/div&gt;

Ifrån Dihobyzon skrifwes at Ragozzi och Berezini hafwa kommit dijt från Ungern den 10 Januar. och der warit i Samtahl med Stor Fäldtherren, som Dolhorrucki och Gallizin, hwilket har föranlåtit den Keyserl. Ministern nu för tiden wistande i Marienburg, at offentel. beswära sig der öfwer, emedan Keysaren kunde på sådant sätt lätteligen få ifrå denne sidan nya och oförmodade fiender.


{{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,&lt;br&gt;Af den 11 Aprilis 1711}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 8 Februarij&lt;/div&gt;

Det wäntas jämwäl från Engeland en utskickad til detta Hofwet ; hwars ärende skal i synnerhet angå de uproriske i Ungern, at de måtte på något sätt blifwa tilfredz stälte, hwilket wäl lärer låta sig giöra, emedan sielfwe gifwa anledning der til, om det eljest sant är hwad sista brefwen från Ungern innehålla, at Caroli har den 10 Januarii warit wid Kalo til mötes och samtal med Generalerne Gref Palfy, samt at 10 Regementer af de uproriske gifwit sig under Keyserlig lydno, hwar på mycket twiflas. Men at Bongratz med 2 sine Regementer blifwit öfwerrumplat och slagen wid Itammana det har man af Geu. Gref Virmonds eget bref. Öfwer den bekante och för en tid sedan fångne Balog Adam är Ståndrätt hållen worden och dom fälter, efter hwilken han straxt blifwit afrättader.


{{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,&lt;br&gt;Af den 18 Aprilis 1711}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 1 Martij&lt;/div&gt;

Gen: Virmond har likwäl råkat på någre uproriske i Ungern 2 mihl ifrån Mongatsch, och nedergiordt 700, samt bekommit 1000 Hästar, sedan skola öfwer 1000 man af samma sälskapet hafwa dagen effter underkastadt sig Keysarens nåd. Caschau är inneslutit; men som Staden är widt begrepen, så har man ey kunnat så noga och starckt besättia alla wägar, at icke 600 Ryttare kastadt sig in i Fästningen. Den uproriske Befählhafwaren släpper ingen hwarken ut eller in, på det dess tilstånd intet skal blifwa kunnigt: Soliomke har intet giordt stort motstånd, men är af den angelägenhet, at gemenskapen med Siebenburgen år de uproriske der med betagen. Ständerne i Ungern hafwa begiärt en landag i Pressburg, hwilket torde bewillias. Kunde de finna utwägar, at återskaffa freden och förtroligheten i landet, woro wäl. Men Hans Keyserlige May:t wil intet weta af någon förlikning med Ragozzi, förr än han betalt 4 Millioner Gulden skadestånd, och det mäcktar han intet med.


{{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,&lt;br&gt;Af den 25 Aprilis 1711}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 8 Martii&lt;/div&gt;

Vtur Ungern skrifwes å nyo at det fasta Slottet Muran gifwit sig til de Keyserlige: Men Daniel Esterhasi, Befählhafwaren i Caschau ställer sig så, som skulle han willia giöra ett starckt och långwarigit motstånd; ey heller kan man få någon kunskap om tilståndet der inne. Några mena, at innan denne Fästningen belägras, skal man på annat sätt kunna komma til rätta med de uproriske. Ty Generalen Palffi och Krigz Rådet Locher äro förreste til Erlau, at der träda uti en afhandling med Ragozzis fulmächtige, tilbiudandes så wäl hufwuderne för de nproriske, som menige Man en ewärdelig tilgift, samt åt Ragozzi så många godz och orter utom Ungern, som han wid uproretz börian der uti ägt och besutit; allenast samtelige wille nu läggia neder Gewähr, och öfwerlefwerera Caschau samt Mongatsch. Detta Keysarens fattade slut är dem blifwit kungiordt, och det der hos, at willia de intet beqwäma sig emot så fördelachtige wilkor, utan genom de bekante inwänningar sökia winna tiden, så skal och det aldrig dem mera tilbiudas, utan belägringen för Caschau straxt företagas.

&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Dantzig den 10 Martii&lt;/div&gt;

Brefwen från Lemberg förmäla, det Ragozzi och Berezini äro ännu qwar der å orten, och få utur Ungern en slätt tröst om förlikning med Keysaren, hwar til likwäl det Ryske Generalitetet dem enständigt förmanat, och något hwar gierna skulle see.


{{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,&lt;br&gt;Af den 2 Maij 1711}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien de n 11 Martii&lt;/div&gt;

Hwad Gen. Palfy och KrigzRådet von Lochern kunna uträtta hos de missnögde Ungrerne åstundar man weta. 14 dagars stillestånd säijas desse hafwa begiärdt, men det lärer blifwa dem afslagit, efter de sökia der med endast at winna tiden, och då få obehindrade desto mer förse Cascau med med alle nödwändigheter. Ifrån Constantinopel skrifwes, at Ragozzis der warande utskickade har begiärdt, at des Herre måtte af Ottomanniske Porten förklaras för Furste i Siebenburgen, aldenstund det Landet hade ingen gemenskap med Ungern, och har tilförene warit af Porten, den Ragozziske Familien förlånt. Men desse skiälen äro i Divan blefne förkastade, särdeles och i synnerhet efter den Carlowitiske freden skal til alla sina delar blifwa obrotzlig hållen.


{{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,&lt;br&gt;Af den 9 Maij 1711}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 18 Martii&lt;/div&gt;

I går berättade Enspännaren från Esseck, at det Turckiske Sänningebudet, som den 4 Februari rest ifrån Constantinopel, woro den 11 sisiledne til bemälte Stad ankommit, ämnandes sig öfwer Waradien hit åt med det första. Elliest längtar något hwar at spörja huru sammankomsten i Debrezin med de uproriskas Fullmächtige måtte aflöpa, sedan de smygdt in i Caschau en ansenlig förstärkning, så at de nu kunna låta något komma an på tiden, så framt icke de Keyserligas rustning til et nyt fâldt tåg skrämmer dem. Imedlertid är alt stilla på båda sidor.


{{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,&lt;br&gt;Af den 16 Maij 1711}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Dantzig den 5 Aprilis&lt;/div&gt;

De Ryske Generalerne Dolhorucki och Gallizin hålla sig kring Lemberg, til des deras Herre kommer dem närmare. Ragotzi, som en tid warit hos dem, är nu afrester til sin gräntz uppå de tidenderne, at underhandlingen med Keysaren går wäl nog för sig.


{{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,&lt;br&gt;Af den 23 Maij 1711}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 11 Aprilis&lt;/div&gt;

Vti Ungern hafwa de vproriske böriat igen fientligheterne, i det de öfwerfallet en Keyserlig General Lieu nant under wägen från Zollnock til Debrezin och honom med dess fölie nederhuggit; doch är den bekante underhandlingen i sist bem:te stad ännu intet vphäfwen. Ragotzi med Berezini äro från Pohlen återkomne til Mongatsch.


{{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,&lt;br&gt;Af den 30 Maij 1711|kommentar={{Wikipedialänk|Josef I (tysk-romersk kejsare)}}}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 19 Aprilis&lt;/div&gt;

Utur Ungern fägnar oss Hoff-Krigzrådet Locher med godt hopp om en fördelachtig afhandling med Ungrerne, och skulle det intet stort fela innan den samme blifwer underskrifwen; men man befarar billigt annat, när de nu spörja Keyser Josephs död.


{{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,&lt;br&gt;Af den 6 Jnnii 1711}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 27 Aprilis&lt;/div&gt;

Siste posten ifrån Ungern medbrachte intet något wist sluut med de missnögde i Ungern, så at man derföre intet giärna kan tro ryktet, som en Rysk Enspännare här utspridt, at förlikningen redan är giord; at Caroli med 4000 Corutzer har swurit det Österrikiske huset sin trohetz eed; at Berezini, Forgatsch och Esterhasi wilia gå i krigztienst annorstädes; och Ragotzi underkastar sig Czarens bemedling at winna några särdeles förmoner.


{{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,&lt;br&gt;Af den 13 Junii 1711}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 1 Maii&lt;/div&gt;

Det har likwäl en önskelig fred änteligen fölgd uppå Stilståndet i Ungern genom Feldt Marschalkens Gref Palfys och Krigz Rådetz von Lochern kloke underhandling med de mäste missnögde, så at Fästningen Caschau den 17 sidstl. gifwit sig, och Gref Caroli med 22 Regem. eller nästan 12000 Mann, upstälte wid Stamhuset Caroli eij långt från Catema ut med Floden Keresz, swurit K. Carl i Spanien sin huld och Trohetz-eed, samt sedan til betygan af sin utfäste underdånighet, lagt neder 149 Fahnor som de här tils burit för sig. Gref Palfy är der på afrester til Mongatsch, at äfwen lika beqwäma den orten til hörsamhet, och såledz ställa hela Ungern i en fulkomlig rolighet igen.


{{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,&lt;br&gt;Af den 20 Junii 1711}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 18 Maii&lt;/div&gt;

Brefwen ifrån Ungern försäkra det öfwer 10000 Corutzer hafwa swurit det Öst rrikiske Huset sin trohetz Eed, iefwererat ifrån sig både Pukor och Fahnor, men med Gewähren gådt hwar hem til sitt. Fredz-Artielarna med Ungrarne äro här på trycket utgifne: deras förnämsta innehåll är, at så Ragotzi, som alle andre Ständer, Inwånare, Borgare, Soldater och Bönder uti Ungern och Siebenburgen, tilsäijes en allmän eftergift och ewärdelig förgiätenhet af alt hwad här tils kan wara förbrutit; sedan låfwas dem eij allenast en fulkomlig säkerhet til deras Lijf och Godz, utan och at deras Religions frihet, samt förra rättigheter och förmåner i alla måhl skola blifwa dem oförkränkt bibehålne. Vti 10 Articlar är altsamman författadt, och underskrifwit uti Zachmar den 19 Aprilis af de Keyserlige fullmäcktige, Gen. Gr. Johan Palfy och Krigz Rådet Carl Locher von Lindenheim. De här tils missnögdes förklaring der emot är på Stamhuset Caroli underskrefwen den 21 Apr. på Ungrarnes wägnar af Caroli tillika med 15 andre; för Siebenburgen af 20, och på deras wägnar, som bo up wid Donau af 8 Personer. Ragotzi gifwes frihet antiugen sielf, eller, om han wille blifwa qwar i Pohlen, genom en fullmäcktig at infinna sig innom 3 wekors tijd, och på ofwanrörde wilkor trohetz Eeden afläggia.


{{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,&lt;br&gt;Af den 27 Junii 1711}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 22 Maii&lt;/div&gt;

Sedan freden blifwit sluten i Ungern, som bekant är, har Caroli sat sig på sine godz, och de som tient under honom för soldater merendels gådt til sina hemwister. Men i Mongasch är ännu en hop, som står på Ragotzis sida; derför skal och den orten med det forderligaste blifwa innesluten, om intet besegrad, och det så mycket snarare, som man märker inga tecken af Ragotzi, tillika med Berezini, Esterhasi och Forgatz, hwilka sig i Poln uppehålla, at de wilia låta bequäma sig til sin forna hörsamhet emot det Österrikiska huset. Hennes May:t den nu regerande Enke-Keyserinnan har i tankarna at utskrifwa en Riksdag och sammankomst af de Ungerske Ständerne. Presburg, det jemwäl de från Siebenburgen skola komma, såsom lika ansedde med Ungrarne, alt sedan åhr 1687, då Fursten Michael Abassy II. emot en wiss summa penningar åhrl. och namn af Romerska Riketz Fursta, det landet afträdde til Keyser Leopold. Alla Fästningar i desse ländren skola i sommar blifwa dels förbättrad, dels med nya werck förstärkte, och med alt tilbehör wäl försedde.


[[Kategori:1700-talets verk]]
[[Kategori:1710-talets verk]]</text>
      <sha1>1ku1m8lp52weyxvonrgpvzjrs2jwmsz</sha1>
    </revision>
    <revision>
      <id>659896</id>
      <parentid>659887</parentid>
      <timestamp>2026-10-22T10:32:00Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>~2026-52410-48</username>
        <id>19170</id>
      </contributor>
      <comment>Samtida skildringar.</comment>
      <origin>659896</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="152491" sha1="l2ubgc9821qcrzhr4l9xlfe40lqqvcj" xml:space="preserve">&lt;div class=&quot;layout2&quot; style=&quot;text-align:justify&quot;&gt;
{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 22 Decembris 1703|kommentar={{Wikipedialänk|Rákócziupproret}}}}
&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 28 Nowembris&lt;/div&gt;

Man begynner at blifwa här mehr och mehr bestört öfwer det Ungerske owäsendet, warandes Rebellernes hoop redan anwuxen til 80000 man, hwar af 25000 skola hafwa sig wänt emot Generalen Grefwe Schlick som ey mehr än 5000 man ordentliget krigsfolck hoos sig hafwer ; och som han därföre ey är i tilstånd at sättia sig emot dem, så har han måst draga sig tilbaka under Presburg, hwar igenom wägen in uti Mahren och Österrijke för denne swärmen står aldeles öpen. De äre redan komne in til 7 mijhl här ifrån, och måste man dem nu stundeligen här under Staden förwänta. De äre fuller ey försedde med det som fordras til en belägring, men så måste man likwäl fruchta, at de lära sig wåga til at utplundra och i brand sättia förstäderne, hwilka både til skiöna huus och myckenhet af inwånare ey gifwa sielfwa staden något efter. Det skulle och see mächta slätt ut, om de sig företaga at spärra tilförsel af lifzmedel til Staden, hwilken där med ey är så rätt rikeligen försedd. De Danska och flere Troupper, som hafwa ståt wid Passaw til at betäckia de Österrikiske landeu, äre beordrade at draga sig hijt åt, och skulle ingen ting kunna hindra Churförsten af Beijern, om han wore i tilstånd at med någon macht gå Donaw ntföre. I Mähren Schlesien och Österrijke är redan en stoor skreck, och är alt landfolket upbodat til at besättia de förnämsta Passen. I Ungern taga Rebellerne bort den ena orten efter andra, och säijes Erlaw iämwäl nyligen wara förlorat.


&lt;div class=&quot;layout2&quot; style=&quot;text-align:justify&quot;&gt;
{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 29 Decembris 1703}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 5 Decemberis&lt;/div&gt;

Faran för Rebellerne, Som sidst syntes wara mycket stor. är nu något blefwen för minskat, Efter de hafwa sedermera dragit sig några mil til baka Och man i medler tid fått rådrum att uppbåda Adeln och Landfolcket till att besettia gräntzerne, så att de nu ey utan med en starck macht skulle kunna sig igenom trängia Printz Eugenius är och i desse dagar gången att Presburg, både til att där giöra anstalter til mottwärn och elliest som seijes, till att giöra Rebellerne några förslag till Vapnens nederlägiande. Uti den första faran blef den vngerske Kongl. Cronan ifrån Presburg hijt förd.


&lt;div class=&quot;layout2&quot; style=&quot;text-align:justify&quot;&gt;
{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 5 Januarii 1704}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 12 Decembris&lt;/div&gt;

Rebellerne stå 2 mijhl när Presburg, och hota at wilja den Staden så wäl som de andra i Ungern belägra, Hwar emot Printz Eugenius gör alle nodige anstalter, och låter jämwäl Fästningerne Raab, Comorra och Leopold Statt med hwariehanda nödwändigheter försee. Man hoppas, at när de i Marche warande Keiserlige troupperne komma tilsamman, lärer något emot denne swärmen kunna uträttas, hwilken likwäl ey är så beskaffat, som man här til meent, utan det blifwer enfälleligen berättat af dem, som warit ibland dem, at de ey äre något sammanrappat utan mästedels ett wackert och wälöfwat folck. Ragotsky sielf är gången med en stoor hoop åt Siebenburgen, och har hafft ett anslag på Clausenburg förmedelst ett hemligit förstånd med några af besättningen, Men det är uptächt blifwit och altså anslaget gått til intet.


&lt;div class=&quot;layout2&quot; style=&quot;text-align:justify&quot;&gt;
{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 12 Januarii 1704}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 19 Decembris&lt;/div&gt;

Fruchtan för Rebellerne har här åter igen så mycket mehra tiltagit, som i desse dagar några 100 af dem äre gångae öfwer mark strömen, hwilken skilier Ungern ifrån Österrijke, nederhuggit alt hwad giort dem motstånd, stuckit åtskillige byar och fläcker 4 mijhl här ifrån i brand, och der uppå dragit sig åter tilbaka. Och efter nu kiölden starkt infaller, och Donaw såwäl som andre strömar torde tilfrysa, så befarar man, ey utan grund, at denne swärmen lärer utan hinder sammansättia sig med dem på denne sidan om Donaw, som föga bätter äre sinnade, och ströfwa alt under portarne af denne Staden.


&lt;div class=&quot;layout2&quot; style=&quot;text-align:justify&quot;&gt;
{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 19 Januarii 1704}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 26 Decembris&lt;/div&gt;

Rebellerne hafwa sig åter tilbaka dragit, til at desto mera oanfächtat niuta deras quarter. De Danske Tronpperne, som för någre dagar sedan kommo hijt utföre, bestående i 1000 man äre gångne åt Presburg, der emot äro de andre, som komma utur Italien och anföras af General Lieutnanten Tramp, beordrade at sättia sig i Öfwer Österrike, hwarest man mycket fruchtar för ett infal af Churfursten i Beyren. Här i staden äre alla Inwånarne på nytt upskrefne, och några wisse af Magistraten nämde til at i hwart och ett huus undersöika, om man efter befalning har sig med Lifzmedel nogsamt försett. Uniwersitetet har sig tilbudit at af Studenterne uprätta 1 compagnie till häst och 3 til foot, hwilket af Hans Keyserlige May:tt mycket wäl är uptagit, och befalning gifwen at dem med Gewähr och underhåld försee. I Mären hafwa Rebellerne ännu ey något särdeles kunnat uträtta, efter Innwånarne, så mycket man här til förnummit, stå fast wid deras trohets plicht. Elliest wil här säijas, at någon underhandling med Rebellerne först om ett tilstånd på någre wekor, och sedan om en fulkomlig förlikning skal i Presburg wara under händer, och at någre förslag och wilkor på bägge sidor skola wara tilbudne, men man wet ännu ey wäl, hwad grund eller liknelse sådant kan hafwa.


&lt;div class=&quot;layout2&quot; style=&quot;text-align:justify&quot;&gt;
{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 26 Januarii 1704}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 2 Januarij&lt;/div&gt;

Med Rebellerue i Ungern har det alt fort ett farligit vtseende. De äro til några 1000 man wid den nu starckt tilsättiande frosten gångne öfwer Donau, til hwilka och de som boo på denne sidan, sigh förfoga, så at innan kort hela Konungarijket Uugern lärer wara uproriskt och i wapn.


&lt;div class=&quot;layout2&quot; style=&quot;text-align:justify&quot;&gt;
{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 2 Februarii 1704}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wijen den 9 Jannarij&lt;/div&gt;

I Ungern spela Rebellerne alt fort mästare, och äre de Keyserlige alt försvage at något emot dem forsökia, så at nöden dageligen mehr och mehr tilwäxer, Printz Eugenius är ifrån Presburg hijt tilbaka kommen til at biwista Krigsrådslagen, som wid Churförstens af Phaltz ankomst, hwilken man stundeligen förwäntar, skola hållas.


&lt;div class=&quot;layout2&quot; style=&quot;text-align:justify&quot;&gt;
{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 9 Februarii 1704}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 16 Januarij&lt;/div&gt;

Der emot är hela Ungern, så wäl på denne, som på andra sidan om Donawströmen i full upresning, så at detta folket swårligen lärer kunna bringas til lydna igen, så framt icke Hans Keyserlige May:tt antingen sänder emot dem en fulkomlig Krigsmacht, eller aldeles ingår de swåre puncter, som af dem blifwa påstådde.


&lt;div class=&quot;layout2&quot; style=&quot;text-align:justify&quot;&gt;
{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 16 Februarii 1704}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 23 Januarij&lt;/div&gt;

Printz Eugenius lärer ey gå tilbaka åt Ungern, som man förment, utan General Heister har fått befalning at wärket der utföra emot Rebellerne, hwilka nu som tilförende der spela mästare, och wilia af ingen förlikning weta.


&lt;div class=&quot;layout2&quot; style=&quot;text-align:justify&quot;&gt;
{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 23 Februarii 1704}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 30 Januarij&lt;/div&gt;

General Heister är för några dagar sedan gången åt Ungern til at där anföra wärket emot Rebellerne, och skal General Palfi gå åt Croatien, til at där församla landmilitien, och på den sidan inbryta i Ungern. Det synes som wore Rebellerne mehr förtänkte på at förswara deras frijheet, och ansträngia Hans Keyserlige May:tt til at på nytt bekräfta och handhafwa deras priwilegier, än at infalla i de Keyserlige arfländerne, efter som det eliest skulle falla dem mächta lätt at ströfwa öfwer hela Mähren och Österrijke, alldenstund de nästan intet motstånd finna De begynna at säija, at de äre willige til at begifwa sig under lydna, så framt man wille tillåta främmande machter at garantera, hwad som beslutit blifwer, men detta hofwet lärer til sådant swårligen samtyckia.


&lt;div class=&quot;layout2&quot; style=&quot;text-align:justify&quot;&gt;
{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 1 Martij 1704}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 6 Februarij&lt;/div&gt;

Hans Keyserlige May:tt har omsider låtit sig öfwertala til en underhandlig med Rebellerne, och har redan afsänt pass för deras fulmächtige til at infinna sig i Presburg, dijt och wisse Keyserlige Commissarier sig begifwa til at detta folkets klagomåhl anhöra, och till hofwet berätta.


&lt;div class=&quot;layout2&quot; style=&quot;text-align:justify&quot;&gt;
{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 8 Martij 1704}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 13 Februarij&lt;/div&gt;

Owäsendet i Ungern tager mehr och mehr ofwerhand, Rebellerne stå allenast några miihl här ifrån, och drifwa för sig Generalen Heister med hans underhafwande troupper, som bestå allenast af 4 a 5000 man. Bemelte General har för större säkerheet skul i går skickat ifrån sig bätter hijt åt Cantzliet och en del af Bagaget, samt det Artolleriet, som har stått i Himberg. Såsom nu ingen tilförsel mehr skeer utur Ungern, hwar ifrån denne staden drager sitt förnämsta underhåld, så stiger här prijset på all ting til dubbelt, och skulle denne oredan länge påstå, så hade man här en almän brist och hungers nöd at befara. Elliest har Hans Keyserlige May:t nu iakat til alt det Rebellerne hafwa begärt, iämwäl til sådanne saker, som man intet hade trott, och lärer sig altså snart utwijsa, om de der med äro tilfredz, eller om de med andra fiender liggia under täcket, och tänkia deras wärk til det yttersta drifwa.


&lt;div class=&quot;layout2&quot; style=&quot;text-align:justify&quot;&gt;
{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 15 Martij 1704}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 20 Februarij&lt;/div&gt;

Rebellerne hafwa nu åter dragit sig tilbaka igen, och begynner man at hoppas, at de omsider lära stå at bewekas til at antaga Hans Keyserlige May:tz anbod, warandes en och annan af de främmande Ministrerne ombeden at giöra der om försök hoos Gref Berezini en af Rebellernes förnämsta hufwud, som i Ragotzis namn förer hela wärket Det lärer sig innan kort utwijsa, hwad der med kan uträttas


&lt;div class=&quot;layout2&quot; style=&quot;text-align:justify&quot;&gt;
{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 22 Martij 1704}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 27 Februarij&lt;/div&gt;

Den Hollenske Gesanten är i desse dagar här ifrån gången åt Ungern til at försökia, om igenom sine Principalers medling en förlikning med Rebellerne kan stå at träffas. Den Engelske som först i går är ifrån Holland hijt tilbaka kommen, går uti samma ährende oförtöfwat efter. I medlertid ströfwa Rebellerne så wäl in åt Mähren, som Österrijke, och har man utaf åtskillige bref, som hoos fasttagne misstänkte personer här åro fundne, kunnat märkia, at de med andra fiender spela under ett täcke.


&lt;div class=&quot;layout2&quot; style=&quot;text-align:justify&quot;&gt;
{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 29 Martij 1704}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wieu den 5 Martij&lt;/div&gt;

Den Hollenske Gesanten, som war gången åt Ungern, är i dag hijt tilbaka kommen. Så mycket man förnimmer, skal Grefwe Berczini hafwa emot honom betygat, at fuller han för sin person hade stor benägenheet til en förlikning, men at det woro för honom nödigt at med Ragotzi och de öfrige först sig der om förena. Man sluter här af, at det föga nogot hopp är detta owäsendets biläggiande i wänligheet, efter Rebellerne spänna bogan för högt, och man märker at de några främmande Ministrer hoos sig hafwa, hwilka ey lära läggia något til godo.


&lt;div class=&quot;layout2&quot; style=&quot;text-align:justify&quot;&gt;
{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 12 Aprilis 1704}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wieu den 19 Martij&lt;/div&gt;

Rebellerne ströfwade i dag 8 dagar sedan på en mijhl när under staden, och stucko för wåra ögon några byar och fleckar i brand. Det hade det anseendet, som wille de det samma med wåra förstäder försökia, fördenskul man här lät hela dagen Styckerne på wallarne upföra, och det Keyserlige och Kongl. Lijfgardet tillika med en ansenlig hoop här warande Officerare och Woluntairer utrycka, hwilka likwäl ey kommo med fienden til någon träffning, efter de nsamma uppå erhållen kudskap om General Heisters annalkande drog sig tilbaka. Dagen efter blef här middagstideu ett så grufweliget alarm, owist af hwad orsak och anledning, at man dess like aldrig har sedt. Folket i förstäderne lupo up ifrån maten, lemnandes alt efter sig, och hwad de i hastighet medtogo kastade de i flyckten ifrån sig igen, menandes at Rebellerne woro dem på hälarna. Sedermera har man med stor glädie förnummit, at General Heister har hållit med fienden en mycket lycklig drabbning några mijhl här ifrån, nederlagt en stoor deel af dem, och iagat de öfrige tilbaka alt in til Raab, där be:te General nu står, påwentandes fotfolket. Artolleriet och trotzen efter sig [..] at widare sin lycka fullfölia, Där igenom är mau nu på en tid befriat ifrån Rebellernes ströfwande, och begynner repa mod igen. Hans Keyserlige May:tt har [..] de allmännne tarfwerne låtit det mästa silfwret utur alla klåster både här i staden och i arfländerne nttaga, åth wilket en ansenlig summa penningar lärer lärer upbringas.


&lt;div class=&quot;layout2&quot; style=&quot;text-align:justify&quot;&gt;
{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 19 Aprilis 1704}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 26 Martij&lt;/div&gt;

Man har för några dagar sedan hijt fört 400 fångna Rebeller, hwilcka uti band och bojor, samt med watn och bröd spisade skola här på Linierne arbeta, och sedan försändas til galererne. General Heister har wid Raab fått til sig Footfolcket och Artolleriet, och så snart han ock får här ifrån de begärte Ammunitions sorterne och annan tilbehör, som nu skickas på Donau utföre, är han sinnat at angripa den större Öön Schütt, och Rebellerne dernt förjaga, äfwen som på den mindre redan skedt är. Til bemelte General äro här utur Cantzliet sände öpne bref af Hans Keyserlige May:tt underskrefne, hwarutinnan allom dem, som innom en wiss dag antingen til den Keyserlige Armeen sig infinna, eller bewisligen förfoga sig til deras hemwist, nåd och tilgift för alt som begångit är samt frij och rolig besittning i deras godz och egendom tilsäijes, Men at de i widrigt fall med eld och swärd utan all widare nåd skola blifwa förfölgde. Detta säijes hafwa hafft den wärkan, at hela districter skola sig redan hafwa beqwemat, och erhållit nåd, så at man nu begynner hafwa gått hopp at den länge önskade ro ligheten, åt minstone på denna sidan Donanströmen med det första skal kunna återwinnas. Den Pohlniske Printzen Jacob Sobieskys Förstinna, Keysererns Syster, är i dag ifrån Olau hijt kommen, och lärer sig här någon tijd uppehålla.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 26 Aprilis 1704}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 2 Aprilis&lt;/div&gt;

Man förnimmer nu med stor glädie, at alle prowincierne på denne sidan Donaw strömen hafwa underkastat sig Hans Keyserlige May:ts nåd, och å nyo med eed sig til lydna förbundit. Det samma spörier man ifrån de Stul Weisenburgiske districten, och at alle Rebellerne som stått der i negden, hafwa sig bequämat hwar med det på den sidan näst gräntzande Ungern är bracht i fredlighet igen. Uti öfwer-Ungern äro fuller Rebellerne ännu halsstarrige, och hafwa sig några orter nyligen bemächtigat, men man förmodar, at General Heister, som nu är dijt åt i antog, skal och dem snart förskingra, och at när de få höra om deras medbröders sidste nederlag, och de öfriges beqwämande, lära de följa deras exempel. Doch säijes Ragotsky med hela sin macht wara i marche begrepen til at möta General Heister, och at han skal hafwa låtit sättia Gref Caroli i band och Bojjor, för det at han i den sidste träfningen sig så illa hållit, och med sitt Rytterij först tagit flychten.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 3 Maij 1704}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 9 Aprilis&lt;/div&gt;

Man giör sig nu om det Ungerska wäsendet alt mehr och mehr hopp, efter det har uti åtskillige små drabningar emot Rebellerne lyckats. General Heister förnimmes åter hafwa förskingrat några 1000 man deraf intet långt ifrån Stulweisenburg, och har der uppå låtit sine troupper wända sig åth Comorra, dijt han den 5 hujus är ankommen. Om han nu ärnar sig at angripa Öön Schütt, där Rebellerne äro ännu temmelig starke, eller om han wil gå öfwer Wagströmen lärer sig innan kort yttra. Elliest har man ifrån Schütt den efterrättelsen, at Rebellerne gifwa sig hopetals der ifrån öfwer Donaw in på andra sidan i fruchtan at blifwa af de wåra öfwerfalne. Ifrån Pressburg berättas, at Rebellerne för några dagar sedan hafwa giort et ströfwande dit åt, och utom staden bortsnappat en wiss person, för hwilkens löösgifwande de påstå, at 200 af de fångne Rebellerne som där på linierne arbeta måtte frijställas. Detta arbetet drifwes med högsta flijt, så at man förmodar innan några wekor wara der med aldelesfärdig.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 10 Maij 1704}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 16 Aprilis&lt;/div&gt;

Generalen Heister förnimmes nu wara ifrån Comorra öfwer Donaw strömen, och draga sig åt Neuheüsel. De Keyserlige och danske Troupperne hafwa för några dagar sedan til 1500 man starke giort ett försök på Öön Schütt, hwilket i förstone så wäl lyckats, at de där fattat posto, och i en Drabning med Rebellerne tilfogat dem en märkelig skada, men desse hade sig åter med några 1000 man förstärkt och welat de Keyserlige på nytt angripa, hwilka sådant märkiandes, och at ingen undsättning ifrån General Heister war at förwänta, drogo sig til deras farkoster igen at sättia sig tilbaka öfwer strömen, det doch så hastigt ey ske kunde, at icke Rebellerne hinte hugga in på dem och någon der af nedergiöra. I Mähren äro Rebellerne åter nyligen infalne, och hafwa der med heriande och brännande mächta illa framfarit.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 17 Maij 1704}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den23 Aprilis&lt;/div&gt;

General Hetsters framgång emot Rebellerne tager dageligen til. Han har nyligen drifwit dem ifrån Neüheüsel, och sedan med en temmelig deras förlnst förjagat dem ifrån stora Ööen Schütt sättiandes sig nu i stånd at ryckia emot Ragotsky, hwilken man ey tror lära honom afbida, efter han inge eller mycket fåå reglerade Troupper hoos sig hafwer, ock Ungrarne allena näpligen lära sig emot de Keyserlige wåga. I medlertid har man til at dem insöfwa, och i förhopning at de sielfwe lära gå ifrån hwar annan, tilsagt deras här warande utskickade ett stilstånd, och nämt 4 Comissarier, til at på en wiss bestämd ort komma med dem tilsamman, och undersökia deras anförde beswärsmåhl, på det saken måtte igenom en inbördes wänlig förlikning kunna bringas til slut.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 24 Maij 1704}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 30 Aprilis&lt;/div&gt;

Ifrån Generalen Heister har man de tidenderne, at han låtit besättia Öön Schütt med 600 man, och är nu med Armeen i fult antog at widare upsökia fienden, warandes af de underden unge Grefwe Heister stående Croateir förstärkt blefwen. Chnrförsten af Phaltz är ännu här, man lärer innan kort begifwa sig hem igen, sedan han först afwachtat, hwad ntgång den med Rebellerne anstälte handlingen tagandes warder.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 31 Maij 1704}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 7 Maij&lt;/div&gt;

General Heister har åter nyligen wid Seret förstrött ett partie Rebeller under Berezini och Gref Caroli, och har der uppå dragit sig åt Comorra, i upsåt at angripa de wid Stulweisenburg å nyo församlade Rebellerne, som den af Hans Keyserlige May:tz erhålne nåden åter förkastat. Doch talar man här ännu mycket om ett stilstånd, under hwilkets förlopp en fullkomlig förlikning skal kunna träffas.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 7 Junii 1704}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 14 Maij&lt;/div&gt;

Sedan General Heister gått öfwer Wagströmen åt Stulweisenburg, hafwa Rebellerne åter begynt dragit sig öfwer Donaw närmare hijt åt. Ifrån deras fulmächtige, som här hafwa warit, har man sedermera ingen underrättelse haft, huru de tilbaka förde propositionerne hafwa blifwit uptagne, så at med den föreslagne förlikningen ännu ey widare kommit är.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 14 Junii 1704}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 21 Maij&lt;/div&gt;

I Ungern år de Keyserlige wapnens framgång igenom Rebellernes tilwäxande macht åter igen märkeligen hämmat, och hafwa desse icke allenast wid Ödenburg sig i ett stort antal tilsammans draget, utan och i eu ansenlig myckenhet på Öön Schütt sig åter infunnit, warandes General Heister förswag at dem där angripa. Så äro och i går tidender inlupne at General Ritschaw, som utur Mähren har med några 1000 man giort ett ströfwande in i Ungern, är af dem blifwen omringat, och i grund slagen. Der til med är och nu hela Siebenburgen blifwit uproriskt, hwar til ey litet hulpit hafwer, at General Rabuin har igenom ett starkt detachement Ryttare låtit uti en wiss Ewangelisk ort Enget benämd, där och en Academie är, alle inwånarne unge och gamle, manfolk och qwinfolk, iämte alle studenter, som warit öfwer 500, iämmerligen nederhugga. Hwad detta förfarandet lärer hafwa för wärkan ibland Religions förwanterne i de öfrige Keyserlige arfländerne, får man innan kort erfara.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 21 Junii 1704}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 28 Maij&lt;/div&gt;

Rebellernes fulmächtige äro nu utur Ungern åter hijtkomne, och hafwa til swar på de medförde propositionerne, gifwit tilkiänna, at deras principaler ingalunda wilja emottaga det föreslagne stilståndet, menandes, at om man har alfwar med förlikningen, är deras åstundan detta hofwet redan nog bekant. I det öfrige tilbiudade sig at wilja begifwa sig under Hans Keyserlige May:tz lydna igen, så framt man dem deras wälfångne gamla frijheter wil förunna, samt deras klagomåhl och beswär afhielpa. I medlertid tiltager deras macht dageligen och fruchtar man, at de i desse dagar lära General Heisters Armee angripa. Presburg och Neüheüsel håller man före redan wara af dem berände.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 28 Junii 1704}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 4 Junij&lt;/div&gt;

De Ungerske fulmächtige hafwa ännu uti deras wärf ey något kunnat uträtta ; I medlertid hafwa Rebellerne för några dagar sedan här ett stort tumult förorsakat, i det de äfwen på samma dag då Hans Keyserlige May:tz födelse dag firades, äro på en fierdels mjhl närin under staden ankomne hafwa åtskillige orter utplundrat och förbränt, och uti ett Keyserliget lust hoff, Neü Gebeüde benämt, alle där befintelige wildiuren, Leijon, Leoparder, Tiger, och Pantherdiur ihielslagit, undantagandes en hwijt Örn, den de lämnat wid lifwet, och allenast wingarna honom afskurit. Man har ännu följande dagen utskickat några 100 Man detta partiet at efterjaga, men det war redan borto, så at man ey eu gång kunde erfara, hwart åt det sig wänt. Nu är ett ansenliget Manskap til häst och foot så wäl af Soldater som borgerskap utmarcherat, til at besättia de nye Linierne, och förstäderne för alt ytterligare anfall at betäckia. P. S. Nu på stunden förnimmer man en Enspännare wara ankommen med berättelse, at General Heister har wid Altenburg uti en träffning nederlagt 3000 Rebeller, och eröfrat 30 stycken, warandes Gref Caroli deras anförare, alenast med 200 man på flychten undankommen, hwarom bekräftelse och omständigheter med nästa förwäntas.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 5 Julii 1704}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 11 Junij&lt;/div&gt;

Man har nu fått bekräftelse och utförlig berättelse om den lycklige träffning, som General Heister nyligen haft med Rebellerne, i det be te General med 6000 Man den 3 hujus angripit deras Generaler Grefwe Forgatz och Caroli, som med 18000 Man hade honom nästan omränt, och dem så slaget, at öfwer 3000 Man äro på platzen blefne, och de öfrige aldeles förskingrade. 9 Stycken 28 Fanor, och hela decas Läger der äro blefne de wåra til byte. På wår sida äro intet fult 100 döde, och äfwen så många blesserade. Nu säijes at Ragotsky, Berczini, Caroli och Forgatz wilia anwända alla krafter denne förlusten at hämnas, och at de församla deras Troupper igen wid Mark, som man och i går ifrån den sidan åtskillige stora eldar har sedt upstiga. Här blifwa de nye linierne för alla påkommande händelser med starkt manskap och goda Officerare försedde, och åtskillige förrådhuus uprättade, på det någon brist ey måtte wara på nödige lifsmedel. Oachtat den erhåldne segren förklarar det keyserlige hofwet sig benäget til at låta handlingen med Rebellerne företaga, och tilbiuder dem efter anseendet goda wilkor, och fullkomlig försäkran. Men om det skeer allenast til at dem insöfwa, och upwäcka ibland dem oenighet, kan man ey weta.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 12 Julii 1704}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 18 Junij&lt;/div&gt;

Utur Ungern är nu i några dagar ey något särdeles inkommit, förutan det, at Rebellerne med heriande, stöflande och brännande alt fort mächta illa framfara. Här är ett rychte, at General Nehm skal ey långt ifrån Öfen hafwa öfwerfallit Ragotsky, och några 1000 af hans folk nedeigiort, men det fordrar ännu bekräftelse.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 19 Julii 1704}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 25 Junij&lt;/div&gt;

Handlingen med de Ungerske Rebellerne står ännu i widt Fält, och kan man med ingen wisshet säija, om någon liknelse der til är eller intet. Det rychtet, som nyligen här utspriddes om General Nehms Träffning med Ragotsky befinnes wara utan grund, och der af komwit, at be te General har med några 1000 Raitzer undsatt Erlaw, och Zolnock igentaget, hwaruppå Ragottsky har med sitt Läger i största hast upbrutit, och dragit sig tilbaka åth Theissen


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 26 Julii 1704}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 7 Julij&lt;/div&gt;

De Keyserlige Commissarierne hafwa i Papa hållit samtal med några förnäme af Rebellerue, hwar uppå desse hafwa skickat Enspännare til Ragotsky at berätta hwad som woro förelupit, och förnimma hans mening. Utaf desie underhandlingar dömer man, at något hopp ännu är til förlikning, och fördenskul håller General Heister sig stilla wid Nickelsdorf, förwäntandes huru alt wil aflöpa. I medlertid ströfwa likwäl Rebellerne nu såsom tilförende widt och bredt, och fara obarmhertigt fram med mord och brand. Man wäntar elliest mycket gott af den oenighet, som säijes wara emillan Ragottsky, Berezini, Caroli och Forgatch, Rebellernes anförare, emedan de föregifwes häftigt beskylla hwar annan inbördes for de olyckor, som dem nu en tid bort åth i Fält wederfarne äro.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 2 Augusti 1704}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 9 Julij&lt;/div&gt;

General Heister står ännu i sitt förra Läger, men Beresini har med sine Troupper draget sig länger, hijt åth, och har låtit i Osterrijke och Mähren weta at han ey wille mehr med häriande och brännande någon skada tilfoga, allenast man och ifrån denna sidan wille der med innehålla; här af giör man sig det hoppet, at man nu snart lärer få höra af ett stilstånd, och der uppå föliande fred. Elliest är den Keyserlige Commissarien Grefwe Lamberg ännu i Rab och wäntar hwad swar uppå de nyligste propositionerne ifrån Ragotsky lärer inkomma. Grefwe Forgatsk församlar sig med sine Rebeller wid Ödenburg, och hotar med ett ströfwande in i Österrike och Steijermark, twiflandes man mycket om han lärer på sin sida hålla det, som Berezini har utlofwat.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 9 Augusti 1704}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 16 Julij&lt;/div&gt;

Underhandlingen med Rebellerne säijes wara på god wäg, och är den nyligen ankomne utskickade ifrån de Keyserlige Commissarierne med hofwets swar i desse dagar tilbaka rest. Imedler tilfoga de ströfwande partierne här och där ännu stor skada.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 16 Augusti 1704}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 23 Julij&lt;/div&gt;

Rebellerne i Ungern wijsa ännu ringa lust at antaga de wilkoren, som här ifrån blifwit dem föreslagne. De hafwa icke allenast nyligen infallit Steijermark, och där mächta illa framfarit, utan och i förgår wijst sig ey långt här ifrån staden och stuckit några orteri brand. Ragotsky sielf är gången åt Siebenburgen til at uproret där underblåsa. General Heister är utur Ungern hijtkommen, och menar man, at han lärer wid Armeen i riket blifwa brukat idenframledne General Stirums ställe, och at General Palfi skal imedlertid föra befälet i Ungern.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 23 Augusti 1704}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 30 Julij&lt;/div&gt;

Det skrifwes öfwer Ofen, at Ragotsky har försökt en storm på Szegedin, men at han med förlust af 3000 Man är blefwen afslagen, och sedan aldeles där ifrån fördrifwen, man will och säija, at han der wid sielf skal wara illa sargat, ia och aldeles ihielslagen, hwar om man med största längtan wäntar bekräftelse. Rebellerne fara eliest ännu allt illa fram, med häriande och brännande.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 30 Augusti 1704}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 6 Augusti&lt;/div&gt;

Det som sidst berättades om Ragotskys nederlag wid Segedin blifwer bekräftat, men om hans egen Person har man ingen widare efterrättelse. Til någon afhandling med Rebellerne är nu minder liknelse än någonsin tilförende. De ströfwa häria och bränna öfwer alt, hafwa och i Ungern nyligen intaget Caschaw, hwilket Zatmar endera dagen lärer fölia. General Heister är nu til Armeen i Ungern afrest, och skal med mehr Troupper til häst och foot så wäl utur granskapet, som ifrån Armeen i rijket blifwa förstärkt.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 6 Septembris 1704}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 13 Augusti&lt;/div&gt;

Ragotsky är i Siebenburgen, hwarest uproret mehr och mehr tiltager, och han där wil låta upkasta sig för en Furste.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 13 Septembris 1704}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 20 Augusti&lt;/div&gt;

Det skrifwes ifrån Siebenburgen, at Generalen Rabutin har taget Cautzleren i Siebenburgen Grefwe Betlem wid hufuwdet, för det at han befunnits wilia förleda ständerne til at affalla, och antaga Ragotsky til Furste och låtit honom halshugga, hwilket har i landet giort en sådan skräck, at en stor del af de illa sinnade bequämma sig til lydno igen. Man giör sig det hoppet, at Rebellerne i Ungern, lära nu efter den stora Segern wid Donaw-strömen sig betänckia, och sielfwa anhålla om nåd, men ännu synes der til ringa liknelse.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 20 Septembris 1704}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 27 Augusti&lt;/div&gt;

Om något stilstånd med Rebellerne i Ungern, eller någon förewarande underhandling med dem, som talet hade gått, hörer man intet. Det synes twärt emot, at de ingen lust där til hafwa, efter de åter nu igen på alle ställen widt och brett ströfwa, hafwe sig och draget så starkt tilsamman, at de kunna biuda Feltmarskalken Heiser hufwudet. Fästningen Neutra i Ungern har i mangel af lifsmedel omsider måst sig åth Berezini upgifwa.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 27 Septembris 1704}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 3 Septembris&lt;/div&gt;

Man begynnar åter nu tala om ett stilstånd med underhandling med Rebellerne i Ungern, hwar til de säijes sig wilia bequäma, sedan de förnummit at sakerne i rijket igenom den sidste Segern wid Donaw-strömen hafwa sig mächta förändrat. Men det kan der om ännu med ingen wishet säiias, efter de uproriskes förnäwsta hufwuden äro der om sins emellan ey ense. På somlige orter hafwa de likwäl med ströfwande och plundrande innehållit, men på andra ställen fara de der med fort äfwen som tilförende.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 4 Octobris 1704}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 10 Septembris&lt;/div&gt;

Stilståndet med de uproriske i Ungern är wärkeligen träffat, och äro deras fulmächtige hitkomne til at göra en begynnelse med fredzhandlingen.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 11 Octobris 1704}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 17 Septembris&lt;/div&gt;

Med de uproriske i Ungern står förlikningen på en god foot, och är stilståndet til den 5 Octobris förlängt skolandes handlingen med dem innan kort företagas.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 18 Octobris 1704}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 24 Septembris&lt;/div&gt;

Med de uproriske i Ungern är man omsider så wida kommen at man på både sidor har bewiliat til en sammankomst i Chemnitz til at afhandla et widare förelängiande af stilståndet, samt preliminarierne til den instundande tractaten. På Keyserlige sidan skola Baron Seiler och Gref Lamberg sig dijt förfoga. Det största swårigigheten wid detta wärket lärer Ragotsky förorsaka, hwilken påstår at blifwa förklarat för Furste af Siebenburgen, Det detta hofwet näpligen lärer bejaka, men elliest lära de öfwer honom fälte domarne för Tractatens begynnelse blifwa uphäfne. Man hade i går tidender, at Caschaw och Eperies, twå mycket angelägne orterr i öfwer-Ungern, hwilka de uproriske i ett helt åhr hållit inspärrade, hafwa i brist af lifsmedel måst sig upgifwa, hwar igeuom de uproriske torde blifwa föranlåtne at deras wilkor desto högre spänna.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 25 Octobris 1704}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 1 Octobris&lt;/div&gt;

De Keyserlige Commissarierne, som nämde äro til de Ungerske stridigheternes biläggiande, hafwa sig i några dagar uppehållit i Presburg, efter de ey welat antaga Ragotskys dem tilskickade pass, hwar uti han kallat sig Furste af Siebenburgen, men sedan detta blifwit af honom ändrat, hafwa de fortsatt resan åt Schemnitz. Rogotsky och Berezini lära bägge uppehålla sig der i neigden til at afwachta huru tractaten wil aflöpa.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 1 Novemberis 1704}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 8 Octobris&lt;/div&gt;

Ehuruwäl stilstånds terminen med de uproriske i Ungern den 5 hujus är til ända lupen, så blifwa likwäl fientligheterne på både sidor så läuge instälte, til dess man kan see, hnru handligen i Schemnitz wil aflöpa, om hwilkens utgång man lofwar sig alt gott, så framt de öfwer Ungerske och Siebenburgiske sakerne icke styfwe de uproriske ännu mehr. Omskönt nu inge fientligheter på både sidor blifwa föröfwade så faller det likwäl den gemene man swårt at han ey med fulkomlig frihet får sköta sin hantering, och komma sig före igen, emedan det ingom är tillåtit at gå utur sitt districht, och bruka sin näring. Feltmarskalken Heister har under stilståndet uppehållit sig här i staden och är ännu här, afwachtandes utgången på sammankomsten i Schemnitz, imedlertid gå efter hand ersättnings Troupper utföre til dess Armen som ännu står neder wid Donaw-strömen, och har man igenow Skantzen Fedvars intagande den förmonen, at de uproriske äro aldeles ifrån denne sidan om strömeu fördrefne, och altså hela det districtet för dem befriat. Det wil nu förwisso säijas, at stilståudet skal til ändan af detta åhret wara förlängt, och gör man sig om handlingen i gemen mächta god förhopning, emedan Hans Keyserlige May:tt har förutan den Instruction, som Commissarierne medgifwen är, til dem afsänt en fördelachtig förklaring öfwer några puncter, som syntes i wärket giöra största swårigheten.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 8 Novembris 1704}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 15 Octobris&lt;/div&gt;

Det hålles före, at främmande penningar blifwa i Ungern utdelte til at nnderhålla uproret, det koste hwad det kan, der mot är man här betäknt uppå medel til at i tid försee sig med behörig macht til dess dämpande, och i fall handlingen skulle emot förmodan fruchtlöst aflöpa, är redan ett förslag fattat, efter hwilket man med alfwar skal kunna wärket angripa.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 15 Novembris 1704}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 22 Octobris&lt;/div&gt;

Det wil nästan säijas, at handlingen i Schemnitz är så gått som afbruten, och at de uproriske begynna åter wisa sig i fält igen, fördenskul och icke allenast de Keyserlige Regementerne begynna upbryta utur deras quarter, utan 5 Regementer til häst komma och utur riket til Armeens förstärkning.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 22 Novembris 1704}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 29 Octobris&lt;/div&gt;

Den frögden, som wii har haft öfwer Straubingens och Passaus inrymmande, är mycket förringat igenom de tidender, at handlingen med de uproriske i Ungern är aldeles afbruten. Ty aldenstund de uti ingen del hafwa welat gå ifrån deras påstående, och de Keyserlige Commissarierne föregifwet sig ingen befalning hafwa at inlåta sig i någan handling öfwer Siebenburgens afträdande åth Ragotsky, så hafwa de förre rest sin wäg ifrån Schemnitz, och de sednare tillika med de Engelske och Hollenske Ministerne med oförrättadr saker begifwit sig på wägen hijt tilbaka igen. I medlertid gör hofwet all anstalt til at med wåld dem betwinga, til hwilken ända och befalning afgången är til de Troupperne, som stått wid Donaw-strömen under Fältmarskalken Herbewille at draga sig hijt utföre, och conjungera sig med Armeen under Felt-Marskalken Heister, då man tror dem wara nogsamt wuxne til at twinga de uproriske under lydno.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 29 Novembris 1704}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 5 Nowembris&lt;/div&gt;

Man talar mycket åtskilligt om orsakerne til handlingens afbrytande med de uproriske i Ungern, och mena månge, at deras gemensamme så wäl som Ragotskys särskilte påstående har ey warit sådant, om man har det welat föregifwa. Ehuru der om är, så är handlingen afbruten, och Ragotsky med 16000 Man gången för Neüheüsäel, hwilken ortman fruchtar at han så mycket lättare lärer inbekomma, som besättningen der inne är mycket swag, och sielfwa Fästnings wärken i ett ganska slätt tilstånd.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 6 Decembris 1704}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 12 N owembris&lt;/div&gt;

Man hörer nu utur Ungern intet annat, än berättelse ifrån alle orter om de uproriskes föröfwade wåldsamheter med plundrande och brännande, och deras anstalter til krigets fortsättiande med ytterste krafter. Så har och Neüheüset i mangel af lifsmedel, Ammunition och andre nödwändigheter måst sig i deras händer upgifwa, men man wet ännu ey omständigheterne och wilkoren. De äro och med 15000 Man infalne i Mähren, och ärna göra det samma in i Österrike, doch hoppas man, at när de utur riket, Bömen och Schlesien på wägen warande Troupper framkomma, lärer man wara stark nog at desse halsstarrige fördrifwa och utrota.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 13 Decembris 1704}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 19 Nowembris&lt;/div&gt;

Man förnimmer nu, at Neüheüsel ey är med dagtingan öfwergånget, utan at de Ungerske som i Fästningen legat, förstått sig med de uproriske, och gifwet dem anledning at komma in i Fästningen, hwar uppå de Tyske Troupperne lagt neder Gewähr, och de gemene taget tienst under Rebellerne, men Officerarne måst gifwa sig til fångar. Fältmarskalken Heister är här ifrån afrest til Armeen, och gå de Keyserlige Regementerne ifrån alle orter dijt efter til at med all macht förekomma de uproriskes förehafwande, hwilka på alle sidor med förderfwelige anslag omgå. I Siebenburgen har General Rabutin warit emot dem lycklig, och nederlagt 3000 af dem, warandes och eliest redan så förstärkt, at man menar den Prowincen wara utan fara.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 20 Decembris 1704}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 26 Nowembris&lt;/div&gt;

De nproriskes i Ungern macht wäxer dageligen til, och hafwa de wid Feltmarskalken Heisters ankomst til Armeen, som ännu ey är mer än 8000 Man stark, så häftigt honom anfallit, at han intet kunnat hålla stånd, utan blifwit nödtwungen at wika undan, och draga sig tilbaka på denne sidan om March-strömen. Om nu de uproriske skulle wilia gå in i Österrike innan den Keyserlige machten blifwer starkare, lärer dem falla lätt at med eld och swärd alt föröda.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 3 Januarij 1705}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 10 Decembris&lt;/div&gt;

Ifrån Lägret under Feltmarskalken Heister förnimmes, at be:te General har gått med sin Armee öfwer March-strömen, och ärnat angripa Rebellerne, som sig uti en skog wid Weisenberg förskantzat, så at man nu dageligen förhoppas något gott der ifrån at förnimma.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 10 Januarij 1705}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 17 Decembris&lt;/div&gt;

Utur Ungern har man den efterrättelsen, at Feltmarskalcken Heister, som nu har Conjungerat sig med Generalen Herbertstein, står en mihl ifrån Presburg, at de uproriske under grafwerne Berez Forgatz och Caroli hade dragit sig tilsamman ey långt ifrån Marienthat, och fältslagen welat hindra de Keyserlige igenom gången, men at sedan de funnit sådant willia falla dem förswårt hafwa de dragit sig tilbaka åt Vagströmen, och lemnat dem Keyserligom wägen öpen. Deruppå har Feltmarskalken Heister, som med alt är wäl försedd och förer med sig alt hwad til en bryggia behöfwes, dem eftersatt och hoppas man stundeligen at få höra något wara emellan dem förelnpit, eftersom och redan ett rychte kommit är, at de uproriske skola wara slagne och lijdit ett ansenligit nederlag.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 17 Januarij 1705}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 24 Decembris&lt;/div&gt;

Man har här fått de hugnelige tiderne, at Fältmarskalcken Heister har den 16 hujus ey långt ifrån Tyrnau angripit de uproriskas macht bestående af 40000 man, hwilka Ragotsky och Berezini sielfwa anfört, dem efter 2 timars fächtande är fältet slagne, några 1000 man nedergiort, och Lägret med Stycken, Ammunition och Bagage eröfrat. Af de Keyserlige äro ey mehr än 500 blefne. Af denne Seger wäntar man så mycket större frucht, som en stoor dehl af de uproriske hafwa sedermehra redan gifwit sig under Keyserlig lydno. Det berrättes och utur Siebenburgen, at Rebellerne der under Grefwe Forgats befäl äro af General Rabutin slagne.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 24 Januarij 1705}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 31 Decembris&lt;/div&gt;

Den sidste omtalte Segern öfwer de uproriske wid Atnow blifwer fuller bekräftat, men man håller nu deras förlust ringare, än det i förstone utgafs, helst efter de förnimmes sig åter igen wilia församla, och den ledne skadan hämnas. Doch hålles sådant [..] skola blifwa för dem så mycket swårare, som emellan deras förnämsta hufwuden en större oenighet, än tilförende, förspöries, och en stor deel af manskapet sig söndrat, och begifwit hwar til sin.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 7 Februarij 1705}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 14 Januarij&lt;/div&gt;

Rebellerne under Grefwe Budiani hota at endera dagen sättia öfwer Donau-Strömen, och göra ett ströfwande, här är åter ett rychte kommit at General Rabutin har i Siebenburgen slagit de uproriske, hwilket wäntar bekräftelse.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 14 Februarij 1705}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 18 Januarij&lt;/div&gt;

Wid den infallne starcke winteren göra de uproriske stor skada igenom deras ströfwande, och hafwa i desse dagar åtskillige fläcker och byar utplundrat och afbränt. De hålla och de Keyserlige Troupperne i deras qwarter i ett stadigt alarm, och hafwa äfwen satt öfwer på Öön Schütt, drifwandes där stor motwillia. Sidsta brefwen ifrån Heister förmähla, at i fall Rebellerne skulle något willia wåga pa denne sidan Donau-strömen, lärer han hafwa på dem ett wakande öga. Man hoppas elliest at när bemälte General blifwer med den nu anryckande undsättningen förstärkt, lärer han med macht kunna detta owäsendet dämpa. Har omsider måst för brist skul på Lifsmedel gifwa sig i Rebellernas händer, och är besättningen 400 man stark beledsagat til Pest. Nu förmenes de willia något antingen emot Gross-Varadin eller Segedin företaga. Med Besättningen i Eperies, som och war 400 man starck, hafwa de på ett grufweligit sätt förfarit. Ty sedan den samma hade dagtingat at med 4 Stycken få utmarchera, är hon sedan under wägen blefwen afwäpnat, och emot all folcks lag jämmerligen nederhuggen, på några Officerare när, hwilka blifwit lemnade wid lifwet, och fångne bortförde.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 21 Februarij 1705}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 28 Januarij&lt;/div&gt;

Ehuruwäl man hade trott, at Feltmarskalken Heister skulle någorlunda kunna hindra de uproriskes antog och ströfwande, så hafwa de likwäl wid den starke nu infalne frosten i förgår wågat sig öfwer Donaw strömen, och öfwer 23 byar och fläckar här omkring och i denne stadens åsyn plundrat och afbränt, samt en hoop fångar med sig bortfört. De hade och så när öfwerrumplat 2 Regementer af de gamla Keyserlige, om desse på undfången kundskap ey hade i hastighet kastat sig in i Altenburg. General Heister är där uppå strax med Armeen upbruten at de uproriske upsökia, man lärer snart see, hwad han kan uträtta.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 28 Februarij 1705}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 4 Februarij&lt;/div&gt;

De uproriske i Ungern fortfara ännu med deras plundrande och brännande här omkring, och lade i går å nyo 4 Byar i aska, hwarigenom skracken och flychtandet ibland folcket tager öfwerhanden, och låter hwar och en föra sine saker och egendom in i de näste platzerne. Man gör sig ännu alt fort det hoppet, at Feltmarskalken Heister, som den 1 hujus med sine Troupper bröt up åt Wagströmen, där den störste Rebellernas hoop står, skal kunna försättia den samma något strek, och honom aldeles förjagn, men det hoppet har slagit så ofta felt, at mau uu fast ey mehr wet, hwad man kan hafwa at förwänta.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 7 Maartij 1705}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 11 Februarij&lt;/div&gt;

Ifrån Feltmarskalken Heister har man sedermehra ey något särdeles hört, men de uproriskes häriande och brännande warar alt fort som tilförende. Man begynner säija, at några afskickade lära med det första afgå åt Ungern til at försökia, om icke den sidste Tractaten med Rebellerne måtte åter kunna uptagas, men man wet ey, hwad deruppå kan wara at byggia. I medlertid går några Regementer utur Beijern hijt up åt at förstärckia Armeen i Ungern


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 14 Martij 1705}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 18 Februarij&lt;/div&gt;

De uproriske ströfwa alt fort på ömsa sidor om Donau och Vag strömarne, och häria och bränna fram och tilbaka, så at Felt-Marskalcken Heister snart ey wet, på hwilkendera sidan han skal dem eftersättia warandes ock förswag at sin macht fördela, han har derföre nu beslutit at låta sine Trouuper något hwila, til dess de öfrige Regementerne kunna komma fram til förstärkning.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 21 Martij 1705}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 22 Februarij&lt;/div&gt;

De uproriske fara alt fort med deras ströfwande och röfwande och ähro icke alenast med 10000 man gångne in åt Mähren, uthan och låtit sig för några dagar sedan 8000 man starcke se wed Ödenburg, hafwa och låtit ett Generalt upbod utgå til hela Neder Ungern och på ordenttigit wtjs befalt, huru myckit manskap til häst och foot, så och huru mycket Lifsmedel och Foder hwar ort skulle lefwerera, i widrigit fall wille de med mord och brand på det aldrasträngaste emot de olydige förfara. Detta har å nyo förorsakat ett stort flychtande ifrån Landet alt omkring, har och bracht så mycket til wäga, at Iuwånarne här i Förstädren måste dag och natt besättia Linierne och hålla flitig wacht, på det desse rosfoglar ey måtte sielfwa förstäderne kunna anfalla. Feltmarskalck u Heister har fuller med Cavalleriet något begynt sig röra igen, och wil försökia, om han kan bringa dem til stånd, har och igenom ett alfwarsamt påbud utfalt at ey lyda de uproriskes utskrifning, men det twiflas mycket, om han med den wachten, som han nu för tiden hafwer, något särdeles lärer kunna berätta. De säijes nyligen hafwa haft före at förmedelst ett hemligit förstånd med några af Borgerskapet inkräkta Presburg, men at det i tid blifwit Commendanten uptäkt, och altså förekommit. I desse dagar äro de 3 Ungerske Herrarne, som tilförende warit brukade at nnder hand bringa någon handling med några nye tilbod, om hwilkes förrättning man innan kort torde något widare förnimma, ängoch man i gemen gör sig om framgång derutinnan aldeles ingen förhopning.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 28 Martij 1705}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 4 Martij&lt;/div&gt;

De uproriske ströfwa alt fort på denne sidan om Donawströmen, och göra med deras plundrande i bygden en mächta stor skada, Feltmarskalken Heister står ännu quar i sine förre quarter, och klagar at honom fattas lifsmedel och hwariehanda tilbehör för Armeen, anhållandes at man nu, sedan Donauströmen blifwit öpen, måtte til honom förskaffa, det han hafwer af nöden. Man har altså nu giordt den anstalt, at farkostar dageligen både med nödige lifsmedel och Ammunition dijt åt afgå. Ett eller annat Regemente äro redan förbigångne, som kommit utur Beyern, och arnas den Ungerske Armeen til förstärkning.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 4 Aprilis 1705}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 11 Martij&lt;/div&gt;

Feltmarskalcken Heister är för några dagar sedan med en deel af sine Troupper gången at upsökia och förskingra Rebellerne, som under Gref Caroli hafwa Landet på denne sidan Donau-Strömen med deras häriande och brännande så illa medfarit. Bemelte Rebeller säijes wid hans anmarche hafwa dragit sig hogre up åt landet, så at man nu wäntar förnimma, hwad han emot dem kan uträtta. Man seer utskickade af dem, som blifwa brukade wed fridzförslagen med Rebellerne, resa af och an, och göra sig åtskillige der af förhopning, at det torde komma til förlikning, men andra hålla det aldeles för ogiörligit, hwilcket tiden måste utwijsa.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 11 Aprilis 1705}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 18 Martij&lt;/div&gt;

De sidste tidendetne utur Ungern medbringa, at Feltmarskalken Heister på den ena sidan, och Grefwe Palfi med 2000 man på den andra hafwa omränt den Rebelliske Grefwe Caroli uti Bochover skogen, så at han näppltgen utan at sättia håret til lärer undkomma. Om handlingen med de Uproriske är alt owist, ehuruwäl några af provincierne sig hafwa tilbudit at wilia Keyserlig nåd antaga.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 18 Aprilis 1705}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 25 Martij&lt;/div&gt;

I dag bittida är en Enspännare utur Ungern ankommen med berättelse, at Feltmarskalken Heister har den 20 hujus angripit de Ungerske uproriskes anförare Grefwe Caroli, som med 6000 hästar war på denne sidan om Donau öfwergången, och honom i grund slagit, samt hela hans Bagage och wagnar lastade med det giorde bytet eröfrat. Man wet ey ännu wäl alle omständigheterne af denne träffningen, men det hålles före, at Grefwe Caroli sielf med de öfwerblefne är så instängd, at han ey kan undankomma, efter alle passen äro noga besatte, och wåre Farkostar på Donau-Strömen på honom uppassa.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 25 Aprilis 1705}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 1 Aprilis&lt;/div&gt;

Den sidst omrörde Segern öfwer Rebellerne blifwer fuller bekräftat, men nederlaget är ey så stort, som i begynnelsen sades. Detta alt oachtat, fortfara de med deras ströfaude och åtskillige orters intagande, och lära ännu gifma Felt-Marskalken Heister nog til at skaffa.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 2 Maij 1705}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 8 Aprilis&lt;/div&gt;

Ragotsky förnimmes åter hafwa en stark Armee tilsamman, och wara hijt åt i antog.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,&lt;br&gt;Af den 9 Maij 1705}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 15 Aprilis&lt;/div&gt;

Utur Ungern har man sedermera intet förnummmit något föränderligit, utan at de uproriske med plundrande och brännande, äfwen som tilförende, fortfara och iämwäl posterne borttaga, så at man om deras företagande ey kan hafwa någon wisshet.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,&lt;br&gt;Af den 16 Maij 1705}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 22 Aprilis&lt;/div&gt;

I Ungern går wärcket myckit slätt, och äro störste delen af Generalerne ifrån Armeen hijt komne, i medlertijd faller den ena orten efter den andra i mangel af lifsmedel och undsättning dem uproriskom i händer.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,&lt;br&gt;Af den 30 Maij 1705}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 6 Maij&lt;/div&gt;

Hans Keyserlige May:t har giort en ändring med Generalerne i Ungern, och skal i denne samma Generalen Heister tieua wid Armeen i Rijket, men Generalerne d´ Herbeville och Schlick föra wärket i Ungern, hwarest oroon ännu ingalunda uphörer, och synes, at alle goda tilbod blifwa af Rebellerne förachtade, efter de än dageligen sig förstärckia, och på åtskillige orter med några 1000 man omkring ströfwa.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,&lt;br&gt;Af den 6 Junij 1705}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 13 Maij&lt;/div&gt;

Generalen d´ Herbeville är för några dagar sedan afrest åt Ungern, och alle Keyserlige Troupperne där sammandragne, at kunna wid hans ankomst något företaga. Man begynner nu åter at fatta något hopp om en förlikning med de uproriske, efter man hoos dem förnimmer en större benägenhet at denne Keysarens tilbod antaga, men ännu weet man ey, huru wida sådant hafwer grund.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,&lt;br&gt;Af den 13 Junij 1705}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 13 Maij&lt;/div&gt;

I desse dagar är wid hofwet twänne gånger rådslag hållit öfwer det Ungerske wäsendet, och lärer sig snart yttra, om någon wänlig förlikning med de uproriske står til at förmoda, eller om de med wåld skola twingas. Som man här säger, skal et stilstånd til en begynnelse wara slutit. I medler fara de uproriske i Siebeuburgen illa fram, för hwilken orsak skul General Glöchelsperg blifwer här ifrån dijt skickat at sådant hämma. Men har här begynt på Keyserlig befalning at öfwa Borgerskapet i Wapneu, hwilket här efter alla Sön- och Helgedagar skal ske, på det de wid alla förefallande händelser måge kunna med Gewähr omgå.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,&lt;br&gt;Af den 20 Junij 1705}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 27 Maij&lt;/div&gt;

Det har nu mehra ingen liknelse til någon förlikning med de uproriske i Ungern, efter de icke allenast utslå den dem tilbudne nåden, utan och församla sig på åtskillige orter starkare än tilförende, och med häriande och brännande, samt obeskrifwelige motwilligheters föröfwande på ett grufweligit sätt framfara. De förnimmes stå med 14000 man wid Marchströmen, och hafwa i sinnet giöra ett infall i Österrike. Hofwet låter nu mera fördenskul alla tanckar fara om sakernes biläggiande med godo, utan giör alla möyelige anstalter til at dem med wåld twinga. Generalen D´ Herbe ville är i Comorra, och drager Troupperne tilsamman, wäntandes til sig Artolleriet, som redan är hijt åt på wägen. Generalen Glöchelsperg är åt Siebenburgen redan afrest til at där anföra wärcket.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,&lt;br&gt;Af den 27 Junij 1705}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 27 Maij&lt;/div&gt;

Utur Ungern berättas, at de uproriske sig på alle orter förstärkia, och hafwa beränt Gross-Varadin och Giula. Det giöres fuller anstalter til den Keyserlige Armeens upbrott, men den samma lärer litet kunna uträtta, förr än de förwäntade Regementerne utur Tyskland ankomma.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,&lt;br&gt;Af den 4 Julij 1705}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 10 Junij&lt;/div&gt;

Man föruimmer mehr och mehr utur Ungern, huru de uproriske sig på åtskillige orter tilsammandraga, och skola de på Öön Schütt wara 40000 man starke så at de Keyserlige säijes måst draga sig tilbaka un-Presburg. Några lycklige partier göres fuller emot dem undertiden, men det giör litet til hufwudsaken. Här begynner man åter at tala något om en förlikning, men utan någen wiss grund.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,&lt;br&gt;Af den 11 Julij 1705}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wieu den 17 Junij&lt;/div&gt;

Emedan den Ungerske oroen icke allenast ännu ey är stillat, utan snarare syues mehr och mehr wilia tiltaga, så göres och allehanda anstalter til at den samma med all macht dämpa. Någre Regementer komma i desse dagar utur Beijern, hwilka utan drögsmåhl blifwa åt Ungern fortskaffade. Så komma och de Danske Troupperne utur rijket hijt upföre, hwar af Rytteriet redan är igenom Mähren förbigånget, men fotfolket wäntas stundeligen här an til at sättias på Farkostar och föras til den Keyserlige Armeen under General d´Herbewille, hwilken nu står på denna sidan om Donaw-strömen til at betäckia landet för de nproriskes ströwande, men lärer, så snart be:te Troupper ankomma, gå öfwer på andra sidan, och sakerne med eftertryck angripa.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,&lt;br&gt;Af den 18 Julij 1705}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 24 Junij&lt;/div&gt;

Man förnimmer at en deel af den Keyserlige Armeen i Ungern är upbruten, och gången til at upsökia och förjaga de wid Öön Schütt församlade uproriske.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,&lt;br&gt;Af den 25 Julij 1705}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 1 Julij&lt;/div&gt;

Man förnimmer utur Ungern, at Ragotsky med 4000 Man står allenast 3 mijhl ifrån Pest, wäntandes til sig Artolleriet ifrån Caschaw, då han samma ort wille angripa. Der emot blefwo alla möijelige anstalter giorde til Fästningens förswar, och woro 300 Man af General Glöchesbergs Troupper der inkastade. De Franske Troupperne, et wackert och wälöfwat folk, komma dageligen här an och fortsättia marchen åth Ungern.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,&lt;br&gt;Af den 1 Augusti 1705}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 8 Julij&lt;/div&gt;

Bref ifrån Offen berätta at Generalen Glöckelsberg stode nu wid Adom och wäntade widare ordre af General Erbewille ; men Ragozzi hade dragit sig ännu närmare til Pest och ärnade bem:te ort att angripa. Ifrån Arrath berättas att som Caroli ifrån den 20 Maij til den 14 Junij denne orten med bombers inkastande och minerande starkt ansatt, så hade den der inneliggiande Commendanten Öfwerst-Lieutnant Richter med sina 60 man utan at hafwa några stycken, så tappert sig förswarat, at Caroli blifwit twungen sedan han först stuckit alt i brand, bemälte den 14 Junij belägringen för denne orten att uphäfwa, då han och månge döde och blesserade efter sig lemnat. I går blefwe de Ungerske Deputerade Biskopen af Vizza och Ungerske Adwocaten Ockoliezani här ifrån tilbaka affärdade. Några Ungerske Bref förmäla, det Rebellerne nu alfwarligen äre sinnade at inlåta sig uti Freds handling, och at redan i förgår et stillestånd skulle hafwa blifwit publicerat ; hwilket dock tiden lärer uthwijsa.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,&lt;br&gt;Af den 8 Augusti 1705}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 15 Julij&lt;/div&gt;

Ehuruwäl man har giort sig gott Hopp om någon fredzhandling med de uproriske i Ungern, så står likwäl alt sådant ännu i ett widt fält, aldenstund de uproriske påstå en hoop nye wilkor, och wilja änteligen hafwa förut ett stillstånd uprättat, men imedlertijd draga sig wid Wag-strömen starkt tilsamman, och föröfwa med häriande och brännande grufwelige motwilligheter. Ragotsky är med sine Troupper utur sitt förra läger upbruten, och gången åth Neuheusel, hafwandes til den ändan slagit en bryggia öfwer Granströmen. Hans upsåt synes wara at understödia Beresini, som med sin hoop är ifrån Neuheusel gången åt Leopoldstadtt til at samma ort inkräckta. Alt detta at förhindra är Fältmarskalken d´Herbeville med de Keyserlige Troupperne ifrån öön Schütt upbruten och i dess ställe Glöchelsberg ifrån Ofen dijt åth i antog.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,&lt;br&gt;Af den 15 Augusti 1705}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 22 Julij&lt;/div&gt;

Man har utnr Ungern, at sedan de uproriske förnummit, det General Glökelsberg woro ifrån Ofen afmarcherat til at conjungera sig med Feltmarskalken d´ Herbeville, hafwa de med all macht den 16 hujus anfallit Pest, i meneng at det öfwerrumpla, men de äro derifrån tappert blefne afdrefne. Deruppå är General Glökelsberg beordrat at gå åt Ofen igen, och öfwer på Pester sidan, til at göra Diversion, och twinga de uproriske sin macht at fördela. De hafwa i hela Ungern deras mästa manskap upbudit, och sätjes Berecini stå wid Türnau med 35000 man, til hwilka Ragotzsky med 15000 man änust skal stöta.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,&lt;br&gt;Af den 22 Augusti 1705}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 28 Julij&lt;/div&gt;

I Förgårs kommo de för någon tid sedan här ifrån til den Ungerska Oroens biläggiande affärdade Deputerade hijt tilbaka igen. Och aldenstund Ragozzi låtit å nyo publicera ett oppbådh, i föllie af hwilket hwart huus bör utgiöra en man, och föregifwer at han förutan månge Beyerske och andre Officerare, är 70000 Man starck och står wid Neuhäusel färdig at marchera, men Berezini wid Szeret, och Ozkai på Mähriske gräntzen; Fördenskul har och Generalen Herbeville redan gått öfwer Wagen, men General Glökelsberg ill Ofen igenkommit, och torde man wäl med det första, sedan de Keyserlige jemwäl tämligen blifwit förstärkte, något nytt hafwa at förnimma, Rebellerne hafwa sökt at öfwerrumpla Gödingen; men den där inneliggiande Commendanten har dem så emottagit, at de med stor förlust på döde och blesserade måst draga sig tilbaka. Store Warradien är med Proviant wäl försedt. Hauptmannen von Hostfehr har med 10 Man Dragoner warit så olyckelig, at då han intet långt ifrån Derrenkruth gått uth til at recognosera, är han af fyra Standarer Rebeller öfwerfallen, samt med ett skått och hugg sårad, men hans föllieslagare aldeles nederhuggne.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,&lt;br&gt;Af den 29 Augusti 1705}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 5 Augustij&lt;/div&gt;

Man har ntur Ungren de behageliga tidenderne, at Felt-Marskalken Herbeville har den 1. hujus wid Türnow angripit de uproriskes Armee beståendes af 40000 Man, den samma slagit, och förjagat, Läger, Bagage och Artollerie röfwat, o h wid 5000 Man på platzen nedergiordt, ibland de döda säijes och Otzkay wara, en ibland de Uproriskes förnämste anförare, wåre wore wid Enspännarens afgång uti efterjagandet begrepne. Af denne Seger förmodar man en mächta god wärckan, och alldenstund åtskillige Keyserlige Regementer warit i antog at sig med d´Herbeville conjungera, så lärer han nu wara i tillstånd at med eftertryck sin erhåldne fördel nyttia, här äro tidender inlupne, at General Glöchelsberg har wid offen, och General Rabutin i Siebenburgen wärkelig afbräck tilfogat.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,&lt;br&gt;Af den 26 Septembris 1705}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wieu den 2 Septembris&lt;/div&gt;

Man har åter nu på någou tid begynt tala om en förlikning med de uproriske I Ungern, hwaruppå och de nylige hijt ankomne Engelske och Hollenske Abgesanterne, Grefwen af Sunderland och Herr von Almelo af deras Herrar hafwa befallning at med flijt arbeta. Men i medlertid ströfwa de Uproriske Partierne, såsom tilförende, och förhärja nästan alt in under portarne af denna Stadeu. Den Keyserlige Armeen under Feltmarskalken d´Herbeville är i antog åt Siebenburgen, och har efter de sidste Brefwens innehåld redan gått öfwer Dona Strömen wid Pest, fortsättiandes marchen åt Segedin. Den unge Grefwe Heister har i medlertid befallning at med de öfrige Keyserlige Troupperne passa på de uproriske på denne sidan om Donau Strömen.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,&lt;br&gt;Af den 3 Octobris 1705}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wieu den 9 Septembris&lt;/div&gt;

Man kan med ingen wisshet säija om handlingen med de uproriske i Ungern, ehuruwäl derom nog talas, och de Engelske och Hollenske Gesanterne flitigt där uppå arbeta. De Uproriske förstärckia sig i medlertid på alla orter, och fara öfwer alt ynkeligen fram. Man hade trodt at den Keyserlige Armeen under Felt-Marskalken d´ Herbeville skulle längesedan wara i antog åt Siebenburgen, men det förnimmes, at han ännu den 2 hujus har stått wid Ofen, och wäntat til sig General Palfi med några Troupper til förstärkning, efter hwilkas ankomst marchen skulle gå för sig. Det förnimmes at de uproriske draga hela deras macht tilsamman wid Theisen, och willia de Keyserlige afbida.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,&lt;br&gt;Af den 10 Octobris 1705}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wieu den 16 Septembris&lt;/div&gt;

Den Keyserlige Armeen är nu wärkeligen gången öfwer Donauströmen wid Ofen och fortsätter sin marche åt Öfwer-Ungern. I medlertid talas det nog om underhandling med de uproriske, men utan at weta, hwad där med lider.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,&lt;br&gt;Af den 17 Octobris 1705}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wieu den 23 Septembris&lt;/div&gt;

Man förnimmer utur Ungern, at den Keyserlige Armeen fortsätter sin marche åt den sidan åt Zolnok, i mening samma ort at igentaga. Under marchen har den samma råkat på några 1000 uproriske, och dem slagit och förstrött. I medlertid draga sig de uproriske tilsamman här på nästa gräntzen, och begynna åter deras motwillia at föröfwa. Man talar nu åter starkt om en underhandling med dem, och säijes Hans Keyserlige May:t hafwa uppå de Engelske och Hollenske Gesanternes anhållande samtyckt til ett stillstånd, och wilkoren deraf låtit til Ragotzky berätta, wäntandes man nu, om de af honom blifwa antagne.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,&lt;br&gt;Af den 24 Octobris 1705}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wieu den 30 Septembris&lt;/div&gt;

Man har öfwer Ofen ingen efterrättelse haft ifrån den Keyserlige Armeen, emedan wägarne på den sidan äro af de ströfwande aldeles sperrade. Men ifrån Ragotskys läger wid Gran äro några öfwerlöpare komne, hwilka berätta, at man i bemälte Läger icke allenast haft kunskap om Zolnoks eröfrande, utan och at Forgats skal med sin hoop wara af Generalen Rabutin aldeles slagen och förskingrat, och wara sielf heel bestört til Ragotsky ankommen, och hoos honom anhålla om hielp til at detta nederlaget på Rabutin hämuas. Här säijes, at Ragotsky skal ibland sine öfwerläggia om Fredzwärket och om de af Hans Keyserlige May:t nyligen föreslagne wilkor til ett stillstånd. Men om de sins emellan kunna blifwa derom enige och huru wida det med wärket lider, kan ännu med ingen wisshet säijas.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,&lt;br&gt;Af den 31 Octobris 1705}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wieu den 7 Octobris&lt;/div&gt;

Tidenderne utur Ungern bekrafta intet det sidst omrörde Zolnoks intagande, utan at den Keysrlige Armeen fortsatte sin marche åt Siebenburgen, och hade wid Scongrad försökt at gå öfwer Theissen, men efter man hade där wid funnit stora swårigheter, woro det ändrat, och marchen wänd åt Segerin tilat där komma öfwer, hwilket man och tror redan war wärkstält. Hwad det lider med underhandliugen med de Uproriske kan man ännu ey säija, men det hålles likwäl före at den samma torde gå för sig, och at Biskopen af Olmytz, samt Grefwen af Wratislav skola af Hans Keyserlige May:t til Commissarier der wid wara förordnade.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,&lt;br&gt;Af den 7 Novembris 1705}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 14 Octobris&lt;/div&gt;

Ifrån deu Keyserlige Armeen äro tidender inlupne, at den samme är lyckligen och utan det ringaste motstånd gången öfwer Theissen ofwan för Segedin, fått til sin förstärkning ännu 6000 Raitzer, så at hon wärkeligen består af 35000 man, och woro i fult antog at undsättia Gros Varadin. Men efter Ragotsky sielf med sine bästa Troupper til 50000 man stark står fast i förwäg samma anslag at förhindra, så lärer man utan twifwel af någon Träffning innan kort hafwa at förnimma. Det lärer sig och snart yttra, hwad liknelse det kan blifwa til handlingen med de uproriske, eftee de Keyserlige der til nämde Commissarierne jemte de Engelske och Hollenske Gesanterne innan kort skola sig har ifrån på wägen begifwa.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,&lt;br&gt;Af den 14 Novembris 1705}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 21 Octobris&lt;/div&gt;

De Keyserlige Commissarierne samt de Engelske och Hållenske Gesanterne äro lyckligen til Tyrnou ankomne, hwilken ort til ett möte med de Uproriskes utskickade är utsedd, och förnimmer man, at Berecini och flera af deras förnämsta Hufwuden, sig jemwäl infinna. Man tror och, at Ragotsky sielf lärer förfoga sig dijt, huruwäl stor orsak är derom at twifla. Om detta wärket giör man sig nu här gått hopp, men det står der hän, om de Uproriskes rätta alfwar der wid är. Ifrån den Keyserlige Armeen i Ungern äro sedermera inge tidender komne, men man hoppas, at Gross-Varadin lärer wara undsatt och förfriskat, och at Conjunctionen med General Rabutin i Siebenburgen redan är för sig gången.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,&lt;br&gt;Af den 21 Novembris 1705}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 28 Octobris&lt;/div&gt;

Man giör sig här alt mehr och mehr hopp om handlingens lycklige utgång i Tyrnow med de uproriske, och menar man, at åth minstone et stilstånd til en begynnelse lärer träffas, aldenstund hoff-Cantzleren Grefwe Sinzendorf i desse dagar mächta hastigt är der ifrån hijt kommen, och åter med lika hast ghet dijt tilbaka färdad Den Engelske Gesanten är där ifrån hijtkommen til at möta Hertigen af Marleborug, som innom några dagar hijt förwäntas, och med honom göra ett och annat aftal, hwar efter han strax lärer förfoga sig tilbaka åt Tyrnaw igen hwarest i medlertid den Hollenske Gesanten tillijka med de Keyserlige Commissarierne med flijt arbeta på handlingswärket.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,&lt;br&gt;Af den 28 Novembris 1705}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 4 Novembris&lt;/div&gt;

I förgår ankom Hertigen af Marleborugh hijt i Staden, och hade i går Audience hoos Hans Keyserlige May•tt, beledsagat der til af bägge här warande Engelske Gesanterne. Som det förnimmes, at han medbracht närmare förslag til fred med de uproriske, så lärer det ärendet aldraförst företagas, och Gesanterne til Tyrnow afresa til handlingens fortsättande, den man menar i genom ett stillstånd skola begynnas. Ifrån den Keyserlige Armeen i Ungern har man inge wisse tidender haft, sedan den samme gick öfwer Theissen.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,&lt;br&gt;Af den 5 Decembris 1705}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 11 Novembris&lt;/div&gt;

Den Hollenske Gesanten är ifrån Tyrnow hijt tilbaka kommen, och som det förnimmes, skal handlingen med de uproriske sig temmelig wäl anskicka. Ifrån den Keyserlige Armeen i Ungern äro nu Tidender inlupne, at den samme med alle nödwändigheter wäl föresett Gross-Varadin, och hade fortsatt dess Marche åt Siebenburgen.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,&lt;br&gt;Af den 12 Decembris 1705}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 18 Novembris&lt;/div&gt;

Sedan Hertigens af Marleborug afresa gå nu i desse dagar Grefwen af Vratislaw och den Engelske Abgesanten åt Tyrnow, hwarest de Hollenske redan sig befinna, til at fredzwärket med de uproriske med alfware drifwa. Altsådant oachtat fortfara de uproriske alt jämt med deras ströfwande, hwarom man ifrån åtskillige orter erhåller bedröflige tiender. Wij har sedermera ey haft något särdeles ifrån den Keyserlige Armeen i Siebenburgen, men det förnimmes, at hela det landet är i fult upror, och wäntas med längtan, hwad Armeen där kan uträtta.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,&lt;br&gt;Af den 19 Decembris 1705}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 25 Novembris&lt;/div&gt;

Man har utur Ungern erhållit Tidender, at de Uproriske hafwa welat hindra den Keyserlige Armeen i Siebenburgen öfwergången öfwer ett Pass, men blifwit der wid slagne, och förlorat deras Stycken och Footfolck. Detta förmodar man kunna hafwa den wärkan, at de så mycket snarare torde sig til förlikning beqwäma, ehuruwäl om deras ströwerier alt fort inkomma swåra berettelser.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,&lt;br&gt;Af den 26 Decembris 1705}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 2 Decembris&lt;/div&gt;

Den sidst omrörde lycklige Träffningen med de Uproriske i Siebenburgen blifwer än ytterligare i gemen bekräftat, men rätta omständigheterne deraf äro ännu ey inkomne. Så kan man ey heller något wist ännu säija om tilståndet med Fridzwärket, efter som fuller de Ungerske Deputerahe äro med Hans Keyserlige Möy:ts förklaring angående både Stilståndet och Freden åt Tyrnou afreste, men den Keyserlige och Engelske Commissarierne äro ännu här.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Ti ender,&lt;br&gt;Af den 2 Januarii 1706}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 9 Decembris&lt;/div&gt;

Ifrån Armeen i Ungern har man fuller sedermera inge Bref haft, twiflandes man intet, at Enspännarne lära wara borttagne, men eliest äro öfwer Gross Varadin tilförlåtelige tiender inlupne, icke allenast om den sidst omrörde lyckelige Träffningen, utan och, at Ragotsky skal andra gången hafwa lidit nederlag, och at Hans Keyserlige May:ts upsåt med alle orternes besättiande i Siebenburgen skal wara aldeles erhållit. Och efter det nu såijes, at Armeen är i full marche tilbaka igen, så förnimmer man, at de ströfwande Uproriske, som nyligen wågat sig när in til denne negden, hafwa i hastighet dragit sig tilbaka igen åt Öön Schütt, sedan de en och annan ort intagit, utplundrat och förbränt. Om Fredzwärket kan man ännu ingen ting säija.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Ti ender,&lt;br&gt;Af den 9 Januarii 1706}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 16 Decembris&lt;/div&gt;

För 3 dagar sedan hade man med en ifrån Keyserlige Armeen i Siebenburgen ankommen Öfwerste bekräftelse, om den märkelige Seger, som den Keyserlige Armeen erhållit öfwer de Ungerske wid Schilo i Siebenburgen, hwar wid 6000 man skola wara nedgiorde, och en stor hop til Fånga tagne, alle Stycken och Mörsa e, samt hela Bagaget och 60 Fanor eröfrade, af hwilka 30 äro af bemelte Öfwerste, jemte en der til fånga tagen främmande Minister, hijtförde. De Keyserlige skola ey mehr än 144 förlorat, och 306 fått sargade. Nu förnimmer man öfwer Arrad at Ragotsky skal straxt efter det första nederlaget hafwa församlat och satt sig igen wid Bistritz, men at han af Generalen von Glökelsberg är andra gången slagen och förskingrat, och at Staden Bistritz har sig straxt deruppå gifwit, om hwilket alt man widare straxt omständigheter förwäntar. Ehuruwäl nu alt detta oachtat, de Uproriske på denne sidan ännu med deras ströfwande illa framfara, så tror man likwäl, at dessa deras nederlag lära förorsaka någon god wärkan i anseende ttl Fredzwärket om hwilket åter nu med tämmelig föthopning och liknelse begynuer talas.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,&lt;br&gt;Af den 16 Januarii 1706}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 23 Decembris&lt;/div&gt;

De Uproriske i Ungern hafwa för några dagar sedan anfallit Staden Ödenburg, men blifwit af Borgerskapet tappert afslagne.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,&lt;br&gt;Af den 23 Januarii 1706}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 30 Decembris&lt;/div&gt;

Detta Hofwet wäntar ännu med stor längtan efter fulkomlige Tidender om tilståndet i Siebenburgen, om hela landet wärkeligen är bracht under lydna, och i synnerhet, om det rychtet, som nyligen kom om en ny Segerwinning wid Bistrits, blifwer bekräftat, emedan man sedermera der om ingen kundskap haft hafwer. Om Fredzhandliugen i Ungern talas åter nn intet mehr, men wäl mycket om de uproriskes ströfwande, och huru de sig här och där förstärkia til at de faste orterne angripa. General Starenberg har sig påtagit befälet i Neder-Ungern, och har man til hans bekanta förfarenhet det förtroende, at sakerne lära innan kort komma på en annan foot.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,&lt;br&gt;Af den 30 Januarii 1706}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 6 Januarij&lt;/div&gt;

Man har tidender utur Siebenburgen, at alt är där satt i godt tilstånd, och at största delen af Keyserlige Armeen är på wägen tilbaka igen. Fredzwärket med de Uproriske synes wilia blifwa ännu långsamare aldenstund Hofwet seyes hafwa giort dem några nye propositioner, öfwer hwilka de Uproriske så hastigt ey kunna, och til äfwentyrs ey heller wilia sig förklara. Imedlertid lära de Kayserlige Commissarierne så wäl som medlings Ministrerne begifwa sig hijt tilbaka igen. Staden Ödenburg blifwer af de Uproriske åter ånyo häftigt ansat, fördenskul Generalen Nehm är med några 1000 man i antog at den samma undsättia.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,&lt;br&gt;Af den 6 Februarii 1706}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 13 Januarij&lt;/div&gt;

Det säijes, at Ragotsky har sammanskrifwit Ungerske Adelen til Mongatz til den 15 hujus, at taga i betänkiande de af Keyserlige Hofwet dem nyligen förestälte propositionerne, och at den ena Hollenske Ministren Herr Brüninx är jemwäl dijtrester til at göra samma propositioner smakelige. Så framt någon liknelse blifwer til god framgång, lära och då de Keyserlige Commissarierne samt den Engelske Ministren sig dijt förfoga.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,&lt;br&gt;Af den 13 Februarii 1706}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 20 Januarij&lt;/div&gt;

Ifrån Siebenburgen har man säker efterrättelse, at alt är där i gått tilstånd, och at Feltmarskalken d´ Herbeville skyndar efter möyeligheten sig Marche hijt åt til baka igen. Hwad man om Freden i Ungern kan hafwa at hoppas, lärer sig utwisa wid slutet af de Ungerske Ständernes sammankomst, som den 15 hujus i Mikosch hållas skulle.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,&lt;br&gt;Af den 20 Februarii 1706}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 27 Januarij&lt;/div&gt;

Man synes nu hafwa god förhopning om Fredz wärket med de Uproriske i Ungern, efter den hållenske Gesanten är nu här ifrån åt Mikosk afrest, och de andra tillijka med de Keyserlige Commissarierne säyes snart skola fölia efter. Icke dess mindre ströfwa de Uproriske nu igen mycket starkt, och hålla både Eisenstatt och och Ödenburg insperrade.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,&lt;br&gt;Af den 13 Martii 1706}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 17 Februarij&lt;/div&gt;

Det längtas här mycket efter tidender om Fredzwärket i Ungern, om hwilket förhopningen är änuu god fast än de Uproriske i medlertid med deras ströfwande mächta illa framfara. De hafwa för kort tid sedan haft ett anslag före, at inbryta i Steijermark, men woro af Generalen Palfi med temmelig förlust tilbaka drefne. De hafwa sig sedermera wågat på denne sidan om Marchströmen, men för dess hastiga upswällande skul dragit sig strax tibaka igen, och en del deraf posterat sig på Öön Schütt, dijt de alt Wijn och Proviant, som de i negden finna, låta öfwerföra. Städerne Ödenburg och Cisenstat hafwa de hela tiden hållit insperrade, men nu förnimmes de hafwa dragit sig derifrån. Deremot hafwa de för några dagar sedan brutit in i Mähren, och lagt åtskillige små Fläckar och Byar i Aska sedan de dem utplundrat.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,&lt;br&gt;Af den 20 Martii 1706}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 24 Februarij&lt;/div&gt;

För några dagar sedan är den Hollenske Gesanten ifrån Tyrnou hijt ankommen tillika med en Ungersk Deputerat, och hafwa ifrån de Uproriske uågra nya propositioner medbracht. Som det förnimmes, skola de ännu spänua Bogen något högt, fördenskul man ey wet, hwad der af wil blifwa. De underlåta i medlertid intet at på alle sidor med deras ströfwande och häriande föröfwa stor motwilia.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,&lt;br&gt;Af den 27 Martii 1706}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 3 Martij&lt;/div&gt;

Den Ungerske Fulmächtige är åter här ifrån tilbaka rest, och har medbracht Keyserlig nåde under mycket fördelachtige wilkor, alenast de den innan den 10 hujus wilia antaga, sker det intet, så wil Haus Keyserlige May:t dem ey widare anhöra, utan med yttersta stränghet förfölia, på hwilken händelse några 1000 man stå i Beyern tilredz at sättias på Fahrkoster, och föras Donauströmen upföre åt Ungern. Man har ntur Siebenburgen, at den fördelachtige Orten Deva, som nu en lång tid warit af de Keyserlige inspärrat, har i mangel af Matwaror, för 14 dagar sig gifwit, hwaruppå det blifwit beslutit, at Generalen Rabutin skulle behålla qwar i Siebenburgen 5000 man, men Feltmarskalken d´ Herbeville kommer derifrån tilbaka med 15000 man. Generalerne Palfi och Heister blifwa och 15000 man starke, när de sig sammanfoga, så at om de Uproriske nu sig ey snart beqwäma, hållas de Keyserlige Wapnen för wara i sådant tilståud, at kunna med eftertryck detta owäsendet dämpa.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,&lt;br&gt;Af den 10 Aprilis 1706}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 17 Martij&lt;/div&gt;

Man wäntar nu med längtan at förnimma de uproriske Ungrernes förklaring på de sidste Keyserlige propositionerne, och görs i medler tid all nödig anstalt at sammanfoga den utur Siebenburgen tilbaka kommande Armeen med Tronpperne på denna sidan, til at på all händelse med macht falla dem Uproriskom på halsen.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,&lt;br&gt;Af den 8 Maij 1706}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 24 Aprilis&lt;/div&gt;

De Uproriske i Ungern hafwa bewiliat ett tilstånd på [..] dagar, på det man i Aresburg måtte tilsammankomma, och Arbeta på Fredz-Wärcket. Man giör sig om fulkomlig förlikning så mycket mehr hopp, som man tror sig hafwa god efterrättelse, at den menige man är der til benägen, omskönt deras förnämste Hufwud för deras särskilte skul äro wederspänstige. Feltmarskalken Grefwen af Starenburg är i går gången åt Ungern til at göra behörige anstalter, i fall Kriget skulle widare komma at förtsättias.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,&lt;br&gt;Af den 3 Julii 1706}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 24 Junij&lt;/div&gt;

I desse dagar äro de Keyserlige Fulmächtige afreste åt Presburg, hwarest de Engelske och Hollenske Ministrerne såsom medlare hafwa dem tilstält Ungrerne Puncter, hwilka de påstå. Omskönt nu de samma som förliudes, skola wara temmelig högt spänste och trotzige, så hoppas man likwäl, at de en god del der af lära afstå, och at närwarande lyckelige tider för de Allierade lära jämwäl bringa detta Wärket i bättre liknelse.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,&lt;br&gt;Af den 10 Julii 1706}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 16 Junij&lt;/div&gt;

De Keyserlige Fulmächtige äro åter ifrån Presburg hijt tilbaka komne til at berätta Hans Keyserlige May:t Ungrernes påstående, och deröfwer inhämta widare befalning. Efter all liknelse står Fridzwärcket ännu i temmelig widt Fält, aldenstund Ungrernes Puncter af Hofwet ansees för så obillige och trotzige, at man ey wäl kan sig deröfwer inlåta, och de der emot förmena, at de ey mycket deraf kunna eftergifwa. I medler tid och på all händelse är ett alment Upbod förkunnat i Mähren och Steijermark, hwilket ock i de öfrige nästgräntzande Länder och Provincier ske lärer, til at detta owäsendet med yttersta alfware stilla.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,&lt;br&gt;Af den 17 Julii 1706}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 23 Junij&lt;/div&gt;

Om den Ungerska Fredzhandlingen kan man ännu ey wist berätta, och omskönt Ungrerue i deras inlefwererade Puncter hafwa spänt Bogen så högt, at man på Keyserlige sidan omöijeligen kan dem ingå, så bemöda sig likwäl medlings Ministrerne på det högsta at dem jämka, så at det ändå må kunna komma til en handling, efter som de ock, til at winna tid der til, hafwa förmått bägge Parterne til at stilståndet in til den 14 nästkommande Julij förlångia.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,&lt;br&gt;Af den 31 Julii 1706}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 7 Julij&lt;/div&gt;

Ehuru wäl medlings Ministrerne sig på det högsta bemöda at kunna bringa handlingen med Ungrarne i gång, så är det likwäl föga liknelse, at de därutinnan lyckas, emedan Ungrerne synas beständigt wilja deras ingifne puncter påstå. För den orsaken skul är på all händelse Feltmarskalcken Grefwe Starenberg i desse dagar afgången åt Ungern, dijt och åtskillige Regementer utur rijket äro wärckeligen i antog, til at med yttersta macht twinga de uproriske til lydna. Så är ock Generalen Rabutin i Siebenburgen beordrat at hålla sig färdig til at äfwen på sin sida Ungrerne anfalla, så framt stillståndet utan något fredzslut skulle löpa til ända.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,&lt;br&gt;Af den 7 Augusti 1706}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 14 Julij&lt;/div&gt;

Handlingen med Ungrerne är aldeles afbruten utan det ringaste hopp at kunna mer blifwa åter begynt. De säijes fuller wilja stilstådet, som i dag är ute, nu ytterligare förlängia, men emedan det ey annorlunda kan ansees, än för en konst at winna tiden, til at kunna sig desto bättre rusta, så är det afslagit, och draga sig Felstmarskalkerne Starenberg och Rabutin med hwar sin Armee til at dem anfalla.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,&lt;br&gt;Af den 21 Augusti 1706}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 28 Julij&lt;/div&gt;

Sedan stillståndet med de uproriske Ungrerne är utstält, och handlingen afbruten, hafwa de begynt föröfwa deras förra fientligheter, och med macht sökt at trängia sig in igenom Linierne wid Ödenburg, men blifwit med stor förlust tilbaka drefne. Man gör sig gott hopp, at snart blifwa med dem färdig, efter nu Regenterne utur Riket äro i antog at förstärkia den Keyserlige Armeen under Feltmarskalken Starenberg, och den andra Armeen utur Siebenburgen sig ock rörer, at på den sidan tillika dem anfalla.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,&lt;br&gt;Af den 28 Augusti 1706}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 4 Augusti&lt;/div&gt;

I Ungern fara de uproriske fort med deras fientlighet, och wil här nu säijas, at Ragotzi skal hafwa eröfrat Gran, men Berrezini med sin hoop ey långt står ifrån det Keyserlige Lägret, dijt 10000 Croater, och 5000 Raitzer redan äro ankamne, hwilka i deras marche hafwa strängeligen med mord och brand emot de uproriske framfarit.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,&lt;br&gt;Af den 11 Septembris 1706}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 18 Augusti&lt;/div&gt;

I Ungern håller man sig på båda sidor ännu temmeligen stilla, och emedan de uproriske uppehålla sig med deras belägring, hwilken der sig företagit, men något der fortsättia, förstärckia sig de Keyserlige dageligen med nye Regementer, som komma utur Riket anländandes. Generalen Rabutin är jämwäl utur Siebenburgen med den Armeen i antog, och skal wara til Zolnok ankommen. Det begynner säijas, at den afbrutne Fredzhandlingen med de uproriske skal uppå Englandz och Hollands inständige anhållande åter uptagas, samt den Hollenske Gesanten, som redan för en tid sedan begaf sig här ifrån hemåt, har under wägen fått befallnig at förfoga sig hijt tilbaka igen, at samma wärck ännu en gång drifwa.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,&lt;br&gt;Af den 18 Septembris 1706}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 25 Augusti&lt;/div&gt;

De uproriske i Ungern begynna åter nu igen med all macht sig röra. De hafwa med 6000 man nyligen brutit igenom Linierne wid Ödenburg, ströfwat wid Neüstat och widare in i Lander, och åtskillige orter som alenast 3 mijl härifrån belägne äro, utplundrat, upbränt, och mycket Boskap med sig afdrifwit. Det kommer mångom underligit före, ar de Keyserlige sådant ey hafwa hindrat, ey heller ett så ringa antal förlagt och förskingra


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,&lt;br&gt;Af den 25 Septembris 1706}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 1 Septembris&lt;/div&gt;

Den Keyserlige Armeen under Feltmarskalken Grefwe Starenberg är nu, sedan den samma med åtskillige Regementer utur riket är Worden förstärckt, utur des läger upbruten och wid Presburg gången öfwer Douau-Strömen, wid samma tid har General Palfi med 3000 Hästar och Raitzer anfallit den starckeste af de uproriskes på Öön Schütt liggiande Skantzar, nederhuggit 500 [..], som där legat i besättning, och tagit deras Öfwerste til fånga, samt alt där befintlige förrådet och utrustning sig bemächtigat, hwaruppå bemälte General har sig med Hufwud Armeen lyckeligen sammanfogat. Feltmarskalken Rabutin har med den Siebenburgiske Armeen stött til de öfrige i Ungern warande troupperne, och är i wärckeligit antog åt Öfwer Ungern, fördenskul hafwa ock de uproriske, sedan de förnummit bägge Armeerne på hwar sin sida annalckas, dragit sig i oreda något ifrån Österrikiske gräntzen tilbaka.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,&lt;br&gt;Af den 2 Octobris 1706}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 8 Septembris&lt;/div&gt;

Feltmarskalken Grefwe Starenberg har med den Keyserlige Armeen fortsatt marchen åt Comorra, hwaruppå de uproriske åter hafwa sig på öön Schütt infunnit. Generalen Rabutin förnimmes wara ifrån Zolnock hijt åt i antog, til at få de uproriske emellan sig. Om fredzhandlingens uptagande igen begynner man åter nu tala.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,&lt;br&gt;Af den 9 Octobris 1706}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 15 Septembris&lt;/div&gt;

De uproriske hafwa belägringen för Gran uphäfvit.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,&lt;br&gt;Af den 16 Octobris 1706}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 22 Septembris&lt;/div&gt;

Sedan den Keyserlige Armeen under Feltmarskalcken Grefwe Starenberg är längre inryckt i Ungern, kunna de uproriske åter föröfwa deras ströfwerier, det så häftigt, at man ifrån Armeen ey kan få någon kunskap, efter ingen kan hwarken fram eller tilbaka komma.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,&lt;br&gt;Af den 23 Octobris 1706}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 29 Septembris&lt;/div&gt;

Den Keyserlige Armeen under Grefwe Starenberg har sedan dess upbrott ifrån Comorra marcherat åt Neüdorf, och den där upkastade Fientlige Fästningen med storm intagit, hwar wid Besättningen bestående af 700 man blifwit aldeles uederhuggen. Armeen är sedermehra gången åt Grau, hwilken ort några dagar tilförende för brist skul på Lifsmedel har måst med Fienden dagtinga, och tror man, at den samma i desse dagar lärer wara återwunnen. Eliest äro här tidender inlupne, at emellan Generalen Rabutin och ett starkt Partie af de Uproriske, en skarp Träffning skal wara förelupen til de sednares missfördel, men man wäntar derom ännu större wisshet.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,&lt;br&gt;Af den 30 Octobris 1706}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 6 Octobris&lt;/div&gt;

För de ströfwande Partierne i Ungern har man sedermehra hwarken ifrån Feltmarskalken Grefwe Starenberg, eller Generalen Rabutiu haft någon säker kundskap. Det säyes fuller, at den förre skal hafwa åter igentagit Gran, och den sednare med Dagtingan bemächtigat sig Caschau, men man har derom ännu aldeles ingen wisshet. Wid Odenburg har nyligen ett Keyserligit Partie anträffat 2000 Coruzzer, några 100 deraf nedergiort, tagit många til fånga och 3 Fanor och några Trummor eröfrat.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,&lt;br&gt;Af den 6 Novembris 1706}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 13 Octobris&lt;/div&gt;

Bägge de sidst omrörde tidenderne befinnes nu wara sanne. Feltmarskalken Grefwe Starenberg har med tagtingan inbekommit Gran, och der funnit 50 Stycken, och ett godt förråd på Krigsrustning och hwariehanda andra nödwändigheter. Af Besättningen äro 300 man i uttogandet tii de wåra öfwergångne. Bemälte Feltmarskalk lärer nu sammanfoga sig med Generalen Palfi, och än widare söka at göra Fienden afbräck. Generalen Rabutin har efter säker inkommen berättelse wid Caschau råkat i hop med några de Uproriskes Troupper under Berezini, och dem aldeles slagit, samt deruppå bracht Caschau, Eperies och Leitschen under Hans Keyserlige May:tz lydno, fortsättiandes marchen åt Bärg-Städerne, dtjt man och menar, at Grefwe Starenberg lärer toga. Detta alt oachtat har i desse dagar ett starkt de Uproriskes Partie under Grefwe Forgatsch satt sig öfwer Marchströmen och öfwerrumplat den lilla Staden Züssersdorf, där föröfwat ett grufweligit mördande, och lemnat Orten, samt 15 andra där omkring belägne, i Aska. Utur Slebenburgen har man, at Ragotsky där utskrifwit en Landdag til at låcka Iuwånarne til Upror, hwilket och i Gen. Rabutins frånwaro lätteligen torde ske.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,&lt;br&gt;Af den 24 Decembris 1706}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 1. Decembris&lt;/div&gt;

De uproriske i Ungern göra alt fort med deras ströfwande öfwer alt stor skada. Här äro tidender, at någre 1000 Man af Feltmarskalkens Rabutin Folck skola hafwa råkat på någre 1000 af de uproriske, och 700 deraf nedergiort, hwar om widare wisshet wäutas.


{{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,&lt;br&gt;Af den 8 Januarij 1707}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 15. Decembris&lt;/div&gt;

Man har här nu tidender utur Ungern, at Generalen Rabutin har omsider med stor möda slagit sig igenom de uproriske, och kommit til Segedin, hwar ifrån han öfwer Essek täncker sig draga hijt åt. Men det wärsta är, at han lider brist på all ting, ey heller seer man, huru man med säkerhet kan honom det med här ifrån försee. Utaf Feltmarskalken Starenbergs Armee skola 4000 man förläggias när in til denna Staden til at afwärja de uproriskas ströfwerier wid infallande frost.


{{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,&lt;br&gt;Af den 5 Martij 1707}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 9 Februarij&lt;/div&gt;

Feltmarskalken Grefwe Starenberg är ifrån Armeen i Ungern hijt til Hofwet ankommen at göra om dess tilstånd berättelse. De Uproriske hålla sig nu på denne sidan tämmelig stilla, men Ragotsky säyes wara ifrån Bärg-Städerne upbruten åt Siebenburgen, och hafwa i sinnet at låta sig där för Förste utropa.


{{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,&lt;br&gt;Af den 12 Martij 1707}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 16 Februarij&lt;/div&gt;

Det hålles för hel wist, at Printz Eugenius kommer innan kort utur Italien hijt, och skal i detta Åhr anföra Krigsmachten wid Rheinströmen. I hans ställe går Feltmarskalken Grefwe Starenberg åt Italien, och Feltmarskalken Rabutin blifwer wid krigsmachten i Ungern.


{{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,&lt;br&gt;Af den 4 Junii 1707}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 11 May&lt;/div&gt;

Än wisar sig föga liknelse til någon Fred med de Uproriske Ungerne, doch är likwäl underhandlingen med dem ey aldeles afbruten.


{{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,&lt;br&gt;Af den 13 Augusti 1707}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 20 Julij&lt;/div&gt;

Generalen Rabutin, hwilken för någon tid sedan ankom, är med en ansenlig summa Penningar så ock stora nödwändigheter för sin underhafwande Krigsmacht blefwen försedd, och begifwer sig innan kort tilbaka åt Ungern at där något emot de Uproriske företaga, hwilke med all macht fortsättiaBelägringen för Arrath. Hufwud-Armeeu under Feltmarskalken Grefwe Starenberg står wid Neüheüsel, och håller samma Ort inspärrat.


{{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,&lt;br&gt;Af den 20 Augusti 1707}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 27 Julij&lt;/div&gt;

Generalerne Grefwe Starenberg och Rabutin äro här ifrån åt Ungern afreste, och skal upsåtet wara at först försökia at slå de uproriske wid Neüheüsel, och at Generalen Rabutin sedan skal igenom Bärgstäderne toga åt Siebenburgen. Man förnimmer eliest utur Ungern, at de Uproriske hafwa wågat sig til at förklara den Ungerske Cronan ledig, och skola wilia träda til nytt Konunga Wahl, hwar wid åtskillige personer säijas komma i betänckiande.


{{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,&lt;br&gt;Af den 12 Novembris 1707}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 19 Octobris&lt;/div&gt;

Sedan Feltmarskalken Grefwe Starenberg i detta Fälttoget ingen fördel af Ungrerne kunnat erhålla, har han lagt manskapet i Quarter wid Gräntzerne af Öster-Rijke och Mähren til at betäckia desse Provincier från de missnögde Ungrernes infall och ströfwerij, hwilkas förlägning doch swårligen lärer kunna förhindra, som desse länder icke efter wanligheten blifwa bryddeWintern öfwer, hälst när strömarne äro tilfrusne.


{{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,&lt;br&gt;Af den 19 Novembris 1707}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 25 Octobris&lt;/div&gt;

Felt-Marskalken Grefwe Starenberg är utur Ungern hijtkommen, och begynner man rådslå, huru man med större eftertryck, än här til skedt är, skal det wärket i nästkommande Åhr angripa. Generalen Rabutin är med sin macht i Siebenburgen ankommen, oachtat någre 1000 Coruzzer welat honom Passet tilspärra. De äro alle wid hans annalkande sin wäg rymde.


{{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,&lt;br&gt;Af den 10 Decembris 1707}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 16 Novembris&lt;/div&gt;

Uti Ungern hafwa de missnögde nyligen åter giort ett ströfwande öfwer hela Landet alt in til Leita strömen, och grufweligen med mord och sköflande framfarit. Man säger fuller, at någon underhandling med dem åter på nytt lärer företagas, men det twiflas mycket, om något derigenom kan uträttas.


{{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,&lt;br&gt;Af den 17 Decembris 1707}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 23 Novembris&lt;/div&gt;

Cardinalen af Sachsen Zeitz, Primas af Ungern, har i Tyrnaw haft ett samtal med några de Ungerske missnögdes fulmächtige, och har hijt til hofwet berättat at det synes, som woro det nu deras alfwar at träda til en Fredzhandling, Hofwet har derföre låtit befalning til honom afgå, at han på alt möijeliget sätt skal det wärket sökia at drifwa. Huru wida der med kommer, lärer sig snatt yttra. I medlertid fortfara de missnögde med deras ströfwande, hafwa nyligen warit inuti Steijermark, och giordt där stoor skada, och aldenstund igenom den olyckelige branden i Neüstättrel, medelst hwilken ett ansenligit förrådz-huus är wordet förbränt, de Keyserlige Troupperne torde blifwa förorsakade i brist på underhåld och fordenskap at draga sig utur deras förre Posteringar tilbaka åt Marck-strömen, så fruchtar man ock, at sådant lärer gifwa de missnögde anledning at å nyo giöra infall i Mähren.


{{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,&lt;br&gt;Af den 24 Decembris 1707}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 30 Novembris&lt;/div&gt;

Man har sedermehra ey haft några särdeles tidender utur Ungern, förutan hwad som om de missnögdas ströfwerier wid de Ödenburgiske Linierne berättas. Det säyes fuller, at störste delen af dem skal önska Freden, men det hoppet som de sig göra om en lyckelig utgång af samtalen i Tyrnaw, hwarest Cardinalen af Sachsen Zeitz sig ännu uppehåller, torde slå dem felt, aldenstund deras förnämste anförares påstående finnes wara så utan måttan, at det af en god del ibland deras eget anhang ey finner bifall. Det wil säyas, at Felt-Marskalken Rabutin skal hafwa erhållit en märckelig seger öfwer de missnögde i Siebenburgen, men derom wäntas ännu större wisshet.


{{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,&lt;br&gt;Af den 31 Decembris 1707}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 7 Decembris&lt;/div&gt;

Cardinalen af Sachsen Zeitz är nu i Presburg, och begynner man fatta nog hopp om Fredzwärket, på hwilket Hans Keyserlige May:tz Bundzförwanter med all ijfwer drifwa, och säyes Cardinalen hafwa insänt åtskillige Puncter det ährende angående, hwilke blifwit af Hofwet gillade I medlertid ströfwa de missnögde öfwer ait, och hafwa nyligen ärnat sättia öfwer Vagströmen med 5000 man och några Stycken, men blifwit derutinnan af watnets upswällande förhindrade. Ifrån Feltmarskalken Rabutin är en Officerare til Hofwet kommen med berättelse, at bemälte General är med sin Armee lyckligen kommen in i Siebenburgen, hch har därut fördrifwit alle Uproriske, så at hela det Landet, på en eller annan liten ort när, är bracht under hans Keyserl. May:tz lydna.


{{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,&lt;br&gt;Af den 14 Januarij 1708}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 24 Decembris&lt;/div&gt;

Til Presburg är nu en allmen Ungersk Riks-Dag utskrefwen, och talas nog om, at Hans Keyserlige May:t sielf i egen Person l rer där sig infinna, til at så mycket mehr befrämia hwad til det Riketz befredigande kan lända. Den Ungerske Palatinus och flere andre af de trogne Ständerne äro tijt förskrefne, til at biwista de rådslagen som förut hållas skola öfwer de på Riks-Dagen tienlige materiernes inrättande, och gör man sig i gemen godt hopp om ett lyckligit utslag i detta bullersama wärket.


{{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,&lt;br&gt;Af den 21 Januarij 1708}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 31 Decembris&lt;/div&gt;

Man gör sig gott hopp om en god utgång af underhandlingen med de missnögde, och på widrig händelse wil man sökia i at i nästkommande åhr med all macht denna oron dämpa.


{{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,&lt;br&gt;Af den 24 Martij 1708}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 29 Februarij&lt;/div&gt;

Fulmächtige utaf de Ungerske Städerne, som ännu äro Hans Keijserlige May:t lydige, hafwa sig fuller i Presburg församlat, och hålla samtal sinsemellan och med Cardinalen af Sachsen Zeitz, Men Hans Keijserlige May:tz ditresa är upskuten, och skickas alenast twänne Keijserlige Råd dit såsom Commissarier. De som redan äro i Presburg församlade, lära afskicka deras fulmächtige til de missnögde, och föröka at kunna dem öfwertala til at jämwäl låta deras fulmächtige infinna sig til mötet, men man twiflar, om sådant lärer hoos dem finna rum, och på den händelsen lärer ock Hans Keyserlige May:t aldeles intet komma til Riksdagen. Generalen Palfi förer nu befälet öfwer de Keyserlige Troupperne i Ungern, men det säyes, at General Rabutin lärer utur Siebenburgen komma at dem anföra.


{{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,&lt;br&gt;Af den 31 Martij 1708}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 7 Martij&lt;/div&gt;

På de i Presburg församlade Ungrernes inrådande och begäran har Hans Keyserlige May:t samtyckt til en afskickning ifrån dem til de missnögde, til at biuda dem til Riksdagen, och öfwertala dem til at läagia ned Wapnen. Furst Esterhasi, som är Palatinus Regni, har afsänt en Enspännare til Berezini, som wistas närmare til Österrikiske gräntzorne än Ragotsky, gifwande honom tilkänna denna afskickningen, med begäran at få Pass för dem. Man twiflar doch, at denne afsändningen lärer hafwa någon god framgång.


{{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,&lt;br&gt;Af den 7 Aprilis 1708}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 14 Martij&lt;/div&gt;

De missnögde Ungrerne hafwa oupbrutne tilbaka skickat Kallelse brefwen til Riksdagen i Presburg föregifwandes, at sedan de upsagt Keysaren all lydna, och förklarat den Ungerske Thronen för ledig, woro det orimligit at något antaga, som ifrån den sidan kommo. Lärer altså den sidst omrörde afskickningen aldeles blifwa tilbaka, eller åtminstone aflöpa fruchtlös. Generalen Heister är förordnat til at anföra den Keyserlige Krigsmacht n i Ungern.


{{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,&lt;br&gt;Af den 2 Junij 1708}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 9 Maij&lt;/div&gt;

Den Presburgiske Riksdagen blifwer fortsatt, utan at man kan ännu weta, hwad frucht han lärer skaffa. I medlertid ströfwa de Upproriske Ungrerne nu mehr än tilförende, och hafwa nyligen giort ett infall i Mähren, hwarest de åtskillige orter plundrat och förbränt, och öfwer 7000 Menniskior jämmerligen mördat. Den Keyserlige Krigsmachten drager si nu tilsamman i Ungern, och reste för några Generalen Heister här ifrån den samma at anföra, och de Uproriske med all macht angripa.


{{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,&lt;br&gt;Af den 16 Junij 1708}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 23 Maij&lt;/div&gt;

Riksdagen i Presburg warar ännu, doch kan man ey see, hwad gott ännu står ther med at uträttas. The Uproriske Ungrerne hålla jemwäl nu en sammankomst i Erla, och i medlertid fortfara efter theras wanlige Krigsmaner at göra the Keyserlige afbräck genom ströfwande, icke alenast i Ungern, hwarest Landtmannen, som är them Keyserligom Hätsk, på allehanda sätt går them tilhanda, utan ock i Österrikel, Mähren och Steyermark, ther the bränna och nederhugga alt hwad the för sig finna, och efter giord skada gå tilbaka in i Ungern.


{{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,&lt;br&gt;Af den 21 Julij 1708}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 27 Junij&lt;/div&gt;

Then Keyserlige Krigsmachten i Ungern är ey ännu i tilstånd at något motstånd the missnögde företaga, hwilke fortfara med theras ströfwande både i Mähren och Österrike.


{{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,&lt;br&gt;Af den 18 Augusti 1708}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 26 Julii&lt;/div&gt;

Man har i dag utur Ungern igenom Generalen Heisters son haft the goda tidender, at bemälte General har wid Trentchin råkat ihop med the uproriskes Hufwud-Armee, hwar wid Ragotski, Berezini och Caroli theras förnämsta Hufwuden skola hafwa warit tilstädes, och then efter ett skarpt fächtande drifwit på flychten, nedergiort 6000, tagit 400 til fånga, och i orten inspärrat 3000, samt bekommit 14 Stycken med tilhörig Ammunition och tross til byte. På wår sida skola allenast 500 man blifwit döda.


{{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,&lt;br&gt;Af den 25 Augusti 1708}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Utur Preüssen den 7 Augusti&lt;/div&gt;

I Dantzig uppehåller sig ännu Furstinnan Ragotsky, utan at man wet, när hon kan begifwa sig åt Ungern, och hwad hon för sin Herre kunnat uträtta.


{{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,&lt;br&gt;Af den 1 Septembris 1708}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 8 Augusti&lt;/div&gt;

Uti then sidste Träffningen förmenas the Uproriske med döda, sårade och fångar hafwa förlorat 9000 man, och skal Ragotsky sielf wara stört med sin Häst, och blifwit på bröstet illa stött och släpat, så at han ock är sporder död. Man giör sig här så wäl af thenne Segren, som af bundzförwanternes fördel öfwer the Franske i Flandern, wist hopp at kuuna bringa the Uproriske, åt minstone en stor del theraf, på rätta wägen igen, til hwilken ända Riksmötet i Presburg ännu blifwer en någon tid fortsatt.


{{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,&lt;br&gt;Af den 15 Septembris 1708}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 22 Augusti&lt;/div&gt;

Man har utnr Ungern, at Feltmarskalken Heister är den 12 hujus gången för Fästningen Neutra, och then samma then föliande dagen Bombarderat, hwarpå Commendanten den 14 har dagtingat, och Besätningen med thess Gewähr uttogat. Man haa therinne funnit en hop Stycken, och ett godt förråd på allehanda Krigs- och Lifsmedel. Krigsmachten är sedermera gången för Ncuheusel, och lärer söka then angelägne Fästningen jemwäl at borttaga, hwaruti man så mycket snarare förmodar en god framgång, som man har kunskap, at the Uproriske nu äro mycket häpne och rådlöse blefne, och til en del begynt falla af ifrån Ragotsky. Man wil ock säya, et en af theras förnämsta Hufwuden skal med 2000 af sitt anhang wara til the Keyserlige öfwergången, hwilka Exempel ock flere med thet snaraste wordo föliandes. Thet säyes jemwäl, at Ragotsky skal hafwa låtit sättia Berezini i förwar, emedan h n i then sidsta Träffningen skal med Rytteriet, som han anförde, i oträngda mähle tagit flychten, och lemnat Fotfolket i sticket, hwilket ock giort misstroendet them emellan så stort, at nu mehra ingen lydna wara skal.


{{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,&lt;br&gt;Af den 29 Septembris 1708}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 5 Septembris&lt;/div&gt;

Sedan man efter thet nylige lyckelige slaget i Ungern bemödat sig, hälst igenom thet Ungerske Påviske Präst rskapetz bearbetande, at bringa på rätta wägen the missnögdes anförare, som här tils haft befälet wid Österrikiske och Mähriske gräntzerne, hafwa twänne theraf, hwilkas godz äro belägne på the orter som the Keyserlige genom berörde slag sig bemächtigat, wid namn Otzkay och Bezeredi, låtit sig ther til öfwertala. Otzkay är redan ankommen hos Feltmarskalken Heister, och har bracht med sig ett Regemente til foot, som stått under hans befäle. Men som hwarken Officerare eller gemene af thetta regementet någon kunskap haft om theras anförares förehafwande ändring, förr än the sett sig öfwermannade af ett Keyserligit Regemente til Häst, som han til sin säkerhet bestält emot sig, och äro alt å nödgade wordne emot theras wilja at taga Keyserlig tienst, så rymma the hopetals och begifwa sig åter til the missnögde. Bezeredis ankomst har man ock med thet första förmodat, men efter han emot sin lofwen långe uteblifwer, kommer man på the tanckar, at antingen han torde hafwa ångrat sig, eller at the Officerare och Soldater, som stått under hans anförande, hafwa efter Otzkays öfwergång til the Keyserlige fattat misstanka emot honom, och försäkrat sig om hans person. Som man ey kan förlita sig på thesse öfwerkommande Ungrars beständighet, om tbe i Ungern qwar förblifwa, menar man, at Otzkay, och jämwäl Bezeredi, om han ännu öfwerkommer, lära sändas til Armeen i Flandern eller wid Rheinströmen med General Majors titel och underhåll. The Keyserlige giöra anstalter at med thet första angripa Fästningen Neüheüsel, när the then hafwa intagit, som the innan kort förmoda, lära the toga widare in i Ungern. P. S. Nu kommo tidender utur Öfwer-Ungern, at ther en träffning är förfallen, som olyckligen aflupit för the Keyserlige, warandes wid pass 2000 af them nederhugne, sedan the af ett mycket större antal missnögde oförmodeligen blifwit angrepne. Med thet samma är ock efterrättelse kommen, at Bezeredi, i thet han welat gå öfwer til Feltmarskalken Heister, är blefwen af the Officerare och Soldater, som stått här tils under hans befäle och hans upsåt erfarit, fångslad, och sluten til händer och fötter som en förrädare sånd til Ragotsky.


{{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,&lt;br&gt;Af den 6 Octobris 1708}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 12 Septembris&lt;/div&gt;

Efter slaget wid Trentschin har man ment at Neuheusel såsom anbra Fästningar lätt skulla stå för the Keyserlige at bemächtigas, men finnes dock nu, at i anseende til the Moras och watn hwilka i kring Staden belägne är, som ock til thet lykliga slag 12000 missnögde emot 5000 Keyserlige erhållit, hwarigenom the mod repat och nu på alt sätt söka motstånd giöra. Marskalken Heifter lärer nödgas at upgifwa Belägrjngen, hälst Åhrsens tid thet nu ock synes fordra. The missnögde framhärda icke thesto mindre at föröfwa kring Presburg och Oedenburg stort öfwerwåld, bortdrifwandes ifrån then förra ortens inwånare Boskap hopetals och läggiandes på the sednare för theras Wijnbärgning anseenliga Contributioner. Ragotsky säges högeligen hafwa beklagat then förlust han fått igenom Capitein Dragolis död hwilken Tyska Soldater som uti en gammal mur intet långt ifrån Deva fördole legat anfallit och illa Blesserat, hwaraf han sedermehra säyes skola hafwa afsomnat.


{{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,&lt;br&gt;Af den 3 Novembris 1708}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 10 Octobris&lt;/div&gt;

Upsåtet som har warit, at Feltmarskalken Heister skulle belägra Neuheüsel, är nu ändrat, och har han i thet stället wändt sig åt Bärg-Städerne. The Uproriske hafwa haft före at göra ett ströfwande in i Steirmark, men the Keyserlige hafwa them ther med goda anstalter förekommit, så at the med oförrättade saker måst wända therifrån igen.


{{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,&lt;br&gt;Af den 22 Decembris 1708}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 28 Novembris&lt;/div&gt;

För några dagar sedan kom Feltmarskalken Heister hit utur Ungern, sedan han ther lyckeligen bracht Fälttoget til ända, uti hwilket han först slagit the Uproriske wid Trenchin, sedan them Fästningen Neutra ock fråntagit, och ytterligare drifwit ifrån Bärg städerne, hwilka han låtit besättia. Bemelte General har hos Hans Keyserlige May:t aflagt sin berättelse om alt samman, hwar uppå nu Krigs rådslagen dageligen blifwa håldne, och så snart the äro öfwerståndne, lärer Grefwe Heister förfoga sig tilbaka åt Ungern igen.


{{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,&lt;br&gt;Af den 26 Januarij 1709}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 30 Novembris&lt;/div&gt;

En af the uproriskes anförare Berezini står med sin hoop färdig at något företaga emet Berg-Städerne, ett annat parti har nyligen wägat sig öfwer Leytha strömen, och ströfwat alt in til denna negden, hwarest sedan the med plundrande och röfwande förörfwat stor motwillia, och tagit en hoop folck fångne, hafwa the begifwit sig tilbaka igen. Ett annat parti af 2000 man hafwa uyligen wågat sig för Cremnitz, men blifwit med förlust tilbaka drefne, äfwen så äro 8 andra Compagnier wordne ifrån Neusol tilbaka slagne. För några dagar sedan är en wiss Herre hit tilbaka kommen, som af Hofwet warit åt Ungern afskickat angående Stilleståndet med the missnögde, hwadhan egenteligen har ther underrättat, är änny ey bekant, men man har kort ther efter erhållit tidender, at twänne Landskapee hafwa sig gifwit under Hans Keyserlige May:tz lydna, och at Feldtmarskalken Grefwe Heister dragit sitt Rytterie tilsamman och thre med togat åt Zipferlandet. Hela thet Trenchiniske Landskapet är jämwäl ifrån the missnögde befriat sedan man så lyckligen Slottet Trenchin bibehållit.


{{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,&lt;br&gt;Af den 16 Februarij 1709}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 20 Januarij&lt;/div&gt;

I går kom Feltmarskarken Heister hit utur Ungern, sedan han twänne Landskap å nyo bracht under Hans Keyserlige May tz lydno, samt inrättat Posteringarne, och giordt behörige anstalter til nästkommande Fälttog.


{{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,&lt;br&gt;Af den 2 Martij 1709}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 3 Februarij&lt;/div&gt;

Om stilståndet med Ungrerne synes thet nu intet mehr hopp gifwas, utan man bereder sig med all macht til at them med wåld twinga. I medlertid hafwa Ragotsky och Berezini låtit ställa Bezeredi, om hwilkens upsåt at gå öfwer til then Keyserlige sidan, man för några månader sedan nämde, til rätta såsom en Fäderneslandets Förrädare, och slå hufwudet af honom. Thenne theras stränghet emot honom synes wara ett tekn af ringa benägenhet hos them til at underkasta sig Hans Keyserlige May:tz lydno, förr än the see sig twungne ther til genom wapnen.


{{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,&lt;br&gt;Af den 18 Januarij 1710}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 14 December&lt;/div&gt;

I Ungern aflöper och alt til thet Keyserlige Hofwetz bästa i thy Generalen Heister innom en kort tijd intagit Fästningene Letschau hwarest mäst hela Guarnisonen blifwit nedgiord ock Kaschmarsch och i samma Orter inlagt Keyserlig Besättning. Guarnisoner i Chron-Weissenburg skal ock nyligen hafwa råkat på ett fientligit Partie, commenderat af then namnkunnige Sekeres, slagit ned en stor hoop ther af och tagit åthskillige Fångar. Thet har ock Påfwen låtit uthgå Patenter hwar medelst han gifwer tilkiänna, at eho som intet wil falla tilföga ock innan kort förklara sig för Keysaren, thensamme wil han med Kyrckiones band anse och straffa, hwilket alt, så mycket uthrättat, at Rebellerne hoptals infinna sig som ock nyligen uti Hermanstad 30 stycken af Adel anhållit om nåd och gifwit sig under Keysaren. Ofwannämde General Heister skal hafwa gifwit försäkring, så framt han kunde blifwa understöd med alla nödtorfter innan nästa åhrets slut at hafwa giort ända på thetta Kriget.


{{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,&lt;br&gt;Af den 1 Martij 1710}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 29 Januarii&lt;/div&gt;

Man har utur Ungern, at den 12 hujus eu skarp träfning förefallen är emellan the Keiserlige tropperne under Generalen von Sickingen och the uproriske Ungrarne under Ragotzi, hwar wid thesse sednare blifwit slagne på flychteu, och förlorat 1000 man, samt några fångne, jämte 27 Fahnor och Fältstycken. Af the Keiserlige äro alenast 200 döde och sargade.


{{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,&lt;br&gt;Af den 10 Maij 1710}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 2 April&lt;/div&gt;

Emot Rebellerne i Ungarn giör man ock ansenlige förfatningar, och är Generalen Heister förordnad at gifwa sig åter dit igen. Man har fuller wid åtskillige tilfällen temmeligen kuffat dhem, såsom icke långesedan, wid en ort Watkaret benämt, dherest ett Keyserligit Partie råkat på ett ansenligit af Rebellernes, dhet slagit och uti Floden Aipel förjagat, och wid en annan ort Debrezin, hwarest en Capitain Fechely anfullit 1000 af dhe Missnögde, en stor del af dhem nedgiordt, fåt åtskillige fångar och ett stort byte af Booskap, item wid Schmölnitz äfwenledes afwist fienderna, och på ett och annat ställe giordt dhem ansenlig afbräck, men så hindrar ändock alt sådant intet, at ju icke Ragotsky wid Somlio drager mycket Manskap til sammans och skickar sina partier Donau strömmen fram åt.


{{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,&lt;br&gt;Af den 17 Maij 1710}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 9 April&lt;/div&gt;

Man skyndar sig här med all flijt i tijd at kunna begynna Fälttoget i Ungern, hwar wid man wist en sådan ifwer at man icke obilligt böör hoppas det wåra Tropper i åhr lära gå offensive dersammastädes til wärka, warandes de dijt sände Tropper så många, at af dem twenne Armeer blifwit inrättade af hwilka General Heister commenderar den ena, och Fält-Marskalken Palfy den andra. Det är i anseende här til som de missnögde nu åter så strukit i håll, at af dem få äro mera i Fältet tilfinuandes, utan allenast några enda i skogen röfwande, hwilka ock efter hand warda upsnappade och behörigen afstraffade.


{{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,&lt;br&gt;Af den 24 Maij 1710}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 23 April&lt;/div&gt;

De ifrån Segedan ankomne Brefwen berätta, huru den der commenderande Generalen Gref Herberstein sedan han förnummit at in emot 4000 af de missnögde samlat sig wid en ort Keezkemet i tancka, at plundra Landet, skickat ut Öfwersten Töckely med ungefehr 2500 Man, hwilken det fientl. Partiet så häftigt ansatt, at det efter ett enwijst fächtande och något Manskaps förlust nödgats draga sig tilbakars, och lemnat alt sitt i sticket. Sammaeldes har ock wid Staden Muran intet länge sedan några andra fientlige Tropper blifwit omkulhäfne och om de Keyserlige haft något Footfolck med sig äfwen sielfwa Staden blifwit öfwerrumplad.


{{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,&lt;br&gt;Af den 31 Maij 1710}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 1 Maij&lt;/div&gt;

Det Keyserliga Hofwet har fuller ifrån Beyern och andra Orter låtit hämta öfwer 80000 Pallisader, hwilka til Ungarn skole afsändas, och der brukas wid den Belägringen som de Keyserliga för Neuheusel ämna sig företaga, men så hoppas man at de numera lärer wara der onödige, efter de sidst inlupne Brefwen medbringa, at de i bem:te Stad liggiande Malcontenter, uppå de tidender de haft om de Keyserliges tilredelser som General Heisters ankomst i Ungern förlåtit samma Stad, och i största hast begifwit sig til Zollnoch hwarest Ragotsky låter uphäfwa Linier och förskantzar sig&lt;sup&gt;.&lt;/sup&gt; Det berättades med sidsta Posten, at Malcontenterne hade gådt öfwer Wagströmmen, och ämnat giöra ett härjande in uti Marckgrefskapet Mähren, samt redan inskränckt Neustädel, men nu förljudes, at General Schertzer sedan han hade dragit något Manskap tilsammans, icke allenast bortjagat dem derifrån, utan ock tagit ifrån dem alt det byte de redan giordt, och slagit ned något Manskap för dem. Samma Bref medbringa ock, at de Polackar, som warit en tijd bort åt hoos Ragotsky, gådt ifrån honom, och stött tilsammans med Konungen af Swerige, som redan på sitt tågande ifrån Bender begrepen war, och at Berezini skulle wara afsomnad, hwilket, om så är, Malcontentererne til största skada lända lärer, efter denne warit den som med sina kloka råd allena uppehållit alla desse åhren hela deras wäsende.


{{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,&lt;br&gt;Af den 14 Junij 1710}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 24 Maij&lt;/div&gt;

Keyserlige General Fältmarskalken Bannus Croatia är här ifrån til Ungern afrest. För det Sawojariske Regemente Dragoner är ersättningen hit ankommen, och skal, efter några dagars hwilande, på Skiep blifwa förd til Ungern, därest Rebellerna gå af och til med starcka Partier och förorsaka Inwånarena många wederwärdigheter. Keyserlige Generalen Eberville har med 300 Märiska Hussarer warit lycklig emot tre Partien, och när han får mera styrcka af Tropperna där omkring har han förhopning, at aldeleles kunna förjaga de öfrige. Inkomne Bref utur Zips berätta, at de 3000 Moskoviter som där hafwa legat, och af Städerna utpressat penningar hafwa nu åter gått tilbaka åt Polen, men hela tiden af deras warelse i Zips hafwa de haft en mycken stoor frihet i inträde och omgänge hoos Rebellerna.


{{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,&lt;br&gt;Af den 11 Octobris 1710}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 10 Septembris&lt;/div&gt;

Utur Ungern förnimmes Ragotzi, Berezini och Esterhazi fuller hafwa sina Tropper tilsamman, men de wåga dock intet at undsättia det belägrade Neuhäusel, hwilken Stad man wid denne Månadens slut hoppas blifwa mäcktig, hälst Commendanten Belleway har med 30 Hussarer, så oförmärckt dragit sig ther utur, som öfwerlöpare weta at berätta.


{{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,&lt;br&gt;Af den 18 Octobris 1710}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 17 Septembris&lt;/div&gt;

Mot aftonen inlupo och de hugnelige tidender utur Ungern från Gen. Heister, at Besättningen i Neuhäusel omsider begifwit sig den 13 sidstl. emot afsked och försäkran, at Officerarne skola benådas med lifwet, fast om deras Godz och Egendom det Keyserlige Hofwet widare måtte ansökias, och de gemene, som lagdt neder Gewähr, få gå hem til sitt. Man fägnar sig så mycket mer åt denne Fästningens eröfrande, som medelst densamme de Keyserlige Arfländren nu tämmelig säker äro för fiendens ströfwerier och anfall.


{{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,&lt;br&gt;Af den 8. Novembris 1710}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 24 Septembris&lt;/div&gt;

Uti Ungern förefalla åtskillige små träffningar, hwar wid wårt folck altid säyes hafwa öfwerhanden; och är General Virmond med sitt Läger wid Scaveneck uti Zips fienden mycket til hindras, at han intet så fritt får ströfwe kring landet. Allena Esterhasi med 3000 man oroar oss, i det han flyger af och an, utan at hålla stånd. Adam Baley har och ryckt med 300 Hästar alt under Ödenburg, fordrandes af inwånaren anseenlige penningar, så framt de skola få bärga sine wijn i fred och intet erfara en större skada.


{{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,&lt;br&gt;Af den 15. Novembris 1710}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 28 Septembris&lt;/div&gt;

Det wil wäl förliuda som skulle Ungrarne draga sig tilsamman wid Eperies och något särdeles hafwa i sinnet, men der emot sätter Gen. Feldtmarskal-Lieut. Grefwen af Virmont sig i stånd at möta dem, så snart widare kundskap derom inkommer. Generalen Stephan Andreasii, som för en tijd sedan öfwerlefwererade Leutsetrau, och tillika begaf sig igen under Keyserlig lydna, hafwa de uproriske uti Öfwer-Ungern sökt at snappa bort på wägen från Esaveneck, men dess medhafde 25 Ryttare hafwa braf förswarat honom, så at han lyckeligen til Palumna undankommit.


{{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,&lt;br&gt;Af den 22. Novembris 1710}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 1 Octobris&lt;/div&gt;

Utur Öfwer-Ungern berättas, det ett Keyserligit partie af 50 Ryttare råkat intet långt från Blauenstein på 300 Man af de uproriske, som mäst warit Officerare, 70 af dem nedergiordt, och någre til fånga tagit. Äfwen lika har ett annat Keyserligit Partie utskickat emot Caroli Läger, kommit lyckeligen tilbakars med fångar och ett wackert Hästebyte. Icke dess mindre hafwer det Keyserlige folcket dageligit oro af de kringströfwande uproriske, som jämwäl läggia sig på stråtröfweri, så at wägarne äro der helt osäkre; såsom för några dagar sedan har Öfwersten de Jardins Krigs-Commissarius blifwit af dem på sin resa öfwerfallen och fångad, samt dess medfölje 15 man til häst mehrendehls nederhuggne.


{{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,&lt;br&gt;Af den 6 Decembris 1710}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 8 Octobris&lt;/div&gt;

De uproriske i Ungern önska det måtte Turcken begynna krig, effter de förmoda under en ny orolighet i Europa få någon lufft. Man hade och trodt, sedan Neuhäusel blef dem fråntagit, at modet skulle för dem hafwa fallit, men de fortfara med sine ströfwerier och hotelser om widare inbrott i de Keyserlige Ländren, oacktadt alt det hugg de få på åtskillige ställen. En Barcytisk Öfwerste Schrilling har förfölgdt 400 af dem alt ifrån Raab in til Lenti, der han jagat de mäste i ett morast, och förutan fångar, öfwer 300 skiöna hästar bekommit. Dock är Balogadam deras anförare med 50 man undankommen.


{{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,&lt;br&gt;Af den 13 Decembris 1710}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 12 Octobris&lt;/div&gt;

Uti Ungern är nu emot förmodan något tyst, och tyckias de uproriskes anslag wara tämmeligen förryckte, så at i stället för det de hotat under Caroli anföran gå öfwer Donau strömen, hafwa de dragit af in åt skogarne wid Walkeret. Andra både Officerare och gemene mot 120 man hafwa med 2 Fanor och fult gewähr gådt öfwer til de Keyserlige och bedt om nåd. De lära äntlig samtlige besinna sig, när de se at hämden förföllier dem allestädes, och från Turcken är ingen hielp til förwänta. De mäckta ey heller förswara sina fasta orter. Hatwan är af de Keyserlige berändt, och Zollnock skal det sedan giälla, hwareffter man hoppas snart blifwa denne oroligheten qwitt.


{{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,&lt;br&gt;Af den 20 Decembris 1710}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 19 Octobris&lt;/div&gt;

Den Keyserlige Generalen Marquis Cusani har på halfander mihl när Hatwan fattad stånd med sitt folck, och det utsträckt alt in til Theysern. Deremot har Berezini wändt sig åt Zollnock, och Caroli med 3000 man til Maisan, i mening at gifwa de Keyserlige något på den sidan til giöra, samt at der med nödga Gen: Cusani til fördela sin mackt. Men förmodelig lärer han bedraga sig i sine förslag. Ifrån Graan skrifwes, at Balog Adam, som intet långesedan blef af den Bareytiske Öfwersten Schilling så braf upklappader, har infunnit sig der med 100 man, och bedt om Keyserlig nåd. Äfwen det samma hafwa i Weisbrun och Papa 4 andra Öfwerster af de uproriske giort med alt sitt folck, och wunnit tilgifft.


{{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,&lt;br&gt;Af den 27 Decembris 1710}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 25 Octobris&lt;/div&gt;

Efter Segediner brefwens lydelse, har General Cusani intet stadnat wid Hatwan, utan gåt ända fram til Zallnock, i mening at belägra de uproriske der inne; men de hafwa intet afbidat dess ankomst, utan förlåtit fästningen och i största oordning drasig öfwer Theysen. 400 Corutzer, som tänkt sättia öfwer Donauströmmen intet långt från Waitzen, äro alle samman på den så kallade Todfalater äro til fånga tagne.


{{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,&lt;br&gt;Af den 3 Januarii 1711}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 1 Novembris&lt;/div&gt;

Utur Ungern hafwer man tidenderne något annorlunda än siste Segediner brefwen dem förmälte, i det de uproriske intet straxt på Gen. Cusanis ankomst förlåtit Zollnock, utan hafwa de i förstonne braf skutit ifrån sig, til dess de Keyserlige på ett behändigt sätt kommit öfwer på andra sidan Theysen, der bemäcktigat sig Skantzen fram för skeppzbryggan, och begynt med Styckerne at förderfwa den samma, då hafwa de belägrade, seendes sig ingen undanflyckt, mindre undsättning, dagtingat och erhållit frihet, at gå utur Fästningen, med fult gewähr, flygande Fahnor, Godz och Egendom, samt 2:ne dagars underhåld. Desse uproriske hafwa warit så när 400 man, anförde af Brigadiern Gsajagi och S:t Mickloski. Lika så många Keyserlige hafwa tagit Fästningen i besittning igen, och äro wåra såledz rådande öfwer hela Theysen, hwilket lärer giöra winterqwarteren derikring trygge nog. Hwad som intet långesedan sades om Balog Adam, at han godwilligt gådt öfwer til de Keyserlige, befinnes ey så wara. Han är blefwen tilfånga tagen, och dess följe 150 man aldeles nedergiordt.


{{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,&lt;br&gt;Af den 10 Januarii 1711}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 2 Novembris&lt;/div&gt;

Man har trodt, at detta åhretz Fäldttåg i Ungern skulle hafwa blifwit slutit med Zolnocks eröfring; men Generalen Cusani märckes wilia jaga de uproriske, med skräcken är i dem. Han står nu för Erlau, och hwad det intet redan är förfallet i dess händer, som somlige påstå, så lärer det ändoch med nästa Post förnimmas. Ty de uproriske äro icke allenast i stor fruchtan, utan och så förströdde, at de näpligen kunna komma hwarannan til hielp. Ragotski har fördenskul dragit sig åt Monkaetz, och kan hända, fölier efter den uproriske Adelen, som flychtat öfwer gräntzen in åt Pohlen. Caroli torde äfwen giöra det samma. Berezini har wändt sigh åth Ofwer-Ungern. Uti Slottet Muran förswara deras anhang sig ännu, oachtadt at den Keyserlige Öfwersten Leimbruck dem upfordrat, och så tätt berändt på alla sidor, at ingen kan komma hwarcken ut eller in.

&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Dantzig den 23 Novembris&lt;/div&gt;

At Försten Lubomirski lagt sig wid Ungerska gräntzen, och hindrat den fria farten emellan Ungern och Pohlen, det har föranlåtit Ragotski at skiftl. beswära sig der öfwer hos det Crakowiske Woiwodskapet; men Lubomirski hafwer swarat, det han sådant giorde intet som en Polsk Herre, utan såsom en Keyserlig General, warandes dess folck til Keysarens tienst öfwerlåtet; huru här med förewiter, lärer tiden utwisa.


{{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,&lt;br&gt;Af den 17 Januarii 1711}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 12 Novembris&lt;/div&gt;

Utur Ungern berättar Gen. Cusani, det fuller Borgerskapet i Erlau straxt underkastad sig Keyserens nåd, och tagit in til sig några 100 man, men Baron Berint, de uproriskas Befälhafware i Fästningen hade stält sig til motwärn. Slottet Mnran uti Öfwer-Ungern förswarar sig ännu, och torde med dess iniagande gå något långsamt, efter både dess belägenhet är så fördehlachtia, at man litet med Bomber, men altzintet med Stycken kan beängstiga; och sedan är den Keyserlige Öfwersten Leimbruck, som angripit detta nästet, blefwen dödeligen skuten.


{{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,&lt;br&gt;Af den 24 Januarii 1711}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 26 Novembris&lt;/div&gt;

Generalen Cusani, har sedt sig i mangel af groft Artillerie intet kunna uträtta för Slottet wid Erlau, och fördenskul brutit up der ifrån med mästa Manskapet, lämnandes efter stg så mycket Rytterie och Fotfolck, som kunna hålla Fästningen innestängd, til des Gen. Fäldtwakt Mästaren Bruckentahl med grofwe Stycken och Mörsare från Ofen ankommer, då Belägringen med kraft skal gå för sig. Imedlertid gå de Keyserlige Troupperne til en dehl i winterqwarteer emellan Theysen och Donauströmen, derest alt fredeligit är för Corutzerne. Wid stora Waradien stå ännu 5 Regementer af detta Sälskapet, men kunna altzintet uträtta. Befälhafwaren i Muran har gifwit ut ett tahl, at fast än hela Ungern skulle begifwa sig igen under Keyserlig lydna, wille han dock förswara sitt Näste, så länge det honom lyfte. Slottet Jastzo är på dagtingan til de Keyserlige öfwergångit. Officeraren hafwer tagie tienst och Besättningen utan wanlige hedersteckn förder til Caschau. Berezini säijes hafwa satt sig på ett Godz i Reussen. Efter de uproriske såledz äro skingrade, och kiöras utur den ena fasta Orten efter then andra, så har man wid detta Keyserlige Hofwet ey welat bifalla Bundzförwanternes trägne anmodan at giöra fred med Ungrarne, aldenstund de synas med mackt kunna twingas til hörsamhet igen, och man weet, at der det kommer til afhandling, så påstår Ragotzi at få äga Siebenburgen, hwilket Hans Keyserl. May:tt ingalunda kan tilstädia, så framt man icke af Turkarnas rörelse föranlåtas at fatta något lindrigare tankar emot de uproriske.


{{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,&lt;br&gt;Af den 31 Januarii 1711}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 1 Decembris&lt;/div&gt;

Den 19 sidstl begaf sig Erlauer Slottet på dagtingan, och några dager efter Slottet Grosno Horca.


{{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,&lt;br&gt;Af den 7 Februarii 1711}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 7 Decembris&lt;/div&gt;

I Ungern står det bättre til. Den Keyserlige Generalen von der Lancken har sökt up Anton Esterhasy stårnde wid Lyzka med 2000 Man, nedergiordt deraf 300, tagit någre och 20 fångar, förströdt de öfrige och fått ett wackert byte. Sedan har Fästningen Krasno Horca, som de uproriske i 6 åhr innehaft dagdingat; och hade den samme ofehlbart kostadt mera möda, der icke Tolpatscherne derinne sielfwe twingat sin Befälhafware til öfwergifft. Bemelte General har jämwäl lagdt Keyserligit folck i Tokay, och wid Potack träffat på de sköna Wijn, som Ragozzi befalt föra til Pohlen. Berezini förnimmes åter wara i Mongask hos Ragozzi; men Caroli är i Caschau, den endaste Hufwud-Fästning, som de uproriske ännu innehafwa, effter hwilkens eröfring oroligheten i Ungern snart skal blifwa stillad. Imedlertijd wet denne uprorsman wäl at styrckia folcket i deras ondska, med fåfängt hopp om undsättning af Tartarerne, som stå i Walakiet, änskönt han nogsamt wet, at Turkarne med denne Krigzrustningen, endast hafwa afseende på Ryssen.


{{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,&lt;br&gt;Af den 28 Februarii 1711}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 12 Decembris&lt;/div&gt;

Vti Ungern är det åter något tyst, emedan de uproriske nu på en tijd blifwit så widt från hwar andra skingrade. Allenast ett Partie af 12 Fanor har Gen. von der Lancken fått spaning uppå, och träffat ey långt ifrån Liska, derest öfwer 200 af dem blifwit nedergiorde och de öfrige jagade på flychten.


{{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,&lt;br&gt;Af den 28 Martii 1711}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 7 Januarij&lt;/div&gt;

Och aldenstund det snart lärer blifwa en afgiord sak med de uproriske, sedan nu innom 5 wekors tijd deras bästa fästningar, Slottet wid Erlau, Eperies, Muran, Zeben, Hertneck, Bartfelt och Scarekart, dels med dagtingan, dels med macht intagne äro; så kunna de Keyserlige Regementerne stående i Ungern wara starka nog at afhålla all fientlighet, tillika med Inwånaren i Landet Ragozzi säges hafwa sökt at taga flychten med 400 Man in åt Pohlen, men råkat wid Theysen på 2:ne Keyserlige Regementer, som des föllie slagit, fast han sielf med Lijfzfara undankommit til Podack. Berezini synes jämwäl misströsta, efter han berättas hafwa genom den i Pohlen stående Ryske Generalen Januez anhållit hos Czaren at få för peningar lösa til sig Mazeppas godz i Ukraine. Man hafwer altså godt hopp at det uproriska wäsendet snart blifwer stillat, och Printz Eugenius drifwer ey mindre der uppå, än all annor angelägenhet, på det mon sedermera må hafwa desto ledigare händer emot Frantzosen.


{{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,&lt;br&gt;Af den 4 Aprilis 1711}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 27 Januar.&lt;/div&gt;

Tidningarne utur Ungern äro så skilliacktige ; som, hwad med förra Posten berättades om det fasta Berg-Slottet Muran och Caschau, at de woro eröfrade, det nekas med sidsta Brefwen ifrån Ofen: äfwen det, at Ragozzi sköt på 2 Keyserlige Regement. och förlorat sitt medföllie 400 Man. Der emot säijes nu Propsko en liten dock angelägen Fästning wara intagen. Wid [..] står Caroli med 10 Regementer, hwilka han i desse dagar mönstrat.

&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Dantzig den 4 Februarii&lt;/div&gt;

Ifrån Dihobyzon skrifwes at Ragozzi och Berezini hafwa kommit dijt från Ungern den 10 Januar. och der warit i Samtahl med Stor Fäldtherren, som Dolhorrucki och Gallizin, hwilket har föranlåtit den Keyserl. Ministern nu för tiden wistande i Marienburg, at offentel. beswära sig der öfwer, emedan Keysaren kunde på sådant sätt lätteligen få ifrå denne sidan nya och oförmodade fiender.


{{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,&lt;br&gt;Af den 11 Aprilis 1711}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 8 Februarij&lt;/div&gt;

Det wäntas jämwäl från Engeland en utskickad til detta Hofwet ; hwars ärende skal i synnerhet angå de uproriske i Ungern, at de måtte på något sätt blifwa tilfredz stälte, hwilket wäl lärer låta sig giöra, emedan sielfwe gifwa anledning der til, om det eljest sant är hwad sista brefwen från Ungern innehålla, at Caroli har den 10 Januarii warit wid Kalo til mötes och samtal med Generalerne Gref Palfy, samt at 10 Regementer af de uproriske gifwit sig under Keyserlig lydno, hwar på mycket twiflas. Men at Bongratz med 2 sine Regementer blifwit öfwerrumplat och slagen wid Itammana det har man af Geu. Gref Virmonds eget bref. Öfwer den bekante och för en tid sedan fångne Balog Adam är Ståndrätt hållen worden och dom fälter, efter hwilken han straxt blifwit afrättader.


{{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,&lt;br&gt;Af den 18 Aprilis 1711}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 1 Martij&lt;/div&gt;

Gen: Virmond har likwäl råkat på någre uproriske i Ungern 2 mihl ifrån Mongatsch, och nedergiordt 700, samt bekommit 1000 Hästar, sedan skola öfwer 1000 man af samma sälskapet hafwa dagen effter underkastadt sig Keysarens nåd. Caschau är inneslutit; men som Staden är widt begrepen, så har man ey kunnat så noga och starckt besättia alla wägar, at icke 600 Ryttare kastadt sig in i Fästningen. Den uproriske Befählhafwaren släpper ingen hwarken ut eller in, på det dess tilstånd intet skal blifwa kunnigt: Soliomke har intet giordt stort motstånd, men är af den angelägenhet, at gemenskapen med Siebenburgen år de uproriske der med betagen. Ständerne i Ungern hafwa begiärt en landag i Pressburg, hwilket torde bewillias. Kunde de finna utwägar, at återskaffa freden och förtroligheten i landet, woro wäl. Men Hans Keyserlige May:t wil intet weta af någon förlikning med Ragozzi, förr än han betalt 4 Millioner Gulden skadestånd, och det mäcktar han intet med.


{{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,&lt;br&gt;Af den 25 Aprilis 1711}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 8 Martii&lt;/div&gt;

Vtur Ungern skrifwes å nyo at det fasta Slottet Muran gifwit sig til de Keyserlige: Men Daniel Esterhasi, Befählhafwaren i Caschau ställer sig så, som skulle han willia giöra ett starckt och långwarigit motstånd; ey heller kan man få någon kunskap om tilståndet der inne. Några mena, at innan denne Fästningen belägras, skal man på annat sätt kunna komma til rätta med de uproriske. Ty Generalen Palffi och Krigz Rådet Locher äro förreste til Erlau, at der träda uti en afhandling med Ragozzis fulmächtige, tilbiudandes så wäl hufwuderne för de nproriske, som menige Man en ewärdelig tilgift, samt åt Ragozzi så många godz och orter utom Ungern, som han wid uproretz börian der uti ägt och besutit; allenast samtelige wille nu läggia neder Gewähr, och öfwerlefwerera Caschau samt Mongatsch. Detta Keysarens fattade slut är dem blifwit kungiordt, och det der hos, at willia de intet beqwäma sig emot så fördelachtige wilkor, utan genom de bekante inwänningar sökia winna tiden, så skal och det aldrig dem mera tilbiudas, utan belägringen för Caschau straxt företagas.

&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Dantzig den 10 Martii&lt;/div&gt;

Brefwen från Lemberg förmäla, det Ragozzi och Berezini äro ännu qwar der å orten, och få utur Ungern en slätt tröst om förlikning med Keysaren, hwar til likwäl det Ryske Generalitetet dem enständigt förmanat, och något hwar gierna skulle see.


{{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,&lt;br&gt;Af den 2 Maij 1711}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien de n 11 Martii&lt;/div&gt;

Hwad Gen. Palfy och KrigzRådet von Lochern kunna uträtta hos de missnögde Ungrerne åstundar man weta. 14 dagars stillestånd säijas desse hafwa begiärdt, men det lärer blifwa dem afslagit, efter de sökia der med endast at winna tiden, och då få obehindrade desto mer förse Cascau med med alle nödwändigheter. Ifrån Constantinopel skrifwes, at Ragozzis der warande utskickade har begiärdt, at des Herre måtte af Ottomanniske Porten förklaras för Furste i Siebenburgen, aldenstund det Landet hade ingen gemenskap med Ungern, och har tilförene warit af Porten, den Ragozziske Familien förlånt. Men desse skiälen äro i Divan blefne förkastade, särdeles och i synnerhet efter den Carlowitiske freden skal til alla sina delar blifwa obrotzlig hållen.


{{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,&lt;br&gt;Af den 9 Maij 1711}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 18 Martii&lt;/div&gt;

I går berättade Enspännaren från Esseck, at det Turckiske Sänningebudet, som den 4 Februari rest ifrån Constantinopel, woro den 11 sisiledne til bemälte Stad ankommit, ämnandes sig öfwer Waradien hit åt med det första. Elliest längtar något hwar at spörja huru sammankomsten i Debrezin med de uproriskas Fullmächtige måtte aflöpa, sedan de smygdt in i Caschau en ansenlig förstärkning, så at de nu kunna låta något komma an på tiden, så framt icke de Keyserligas rustning til et nyt fâldt tåg skrämmer dem. Imedlertid är alt stilla på båda sidor.


{{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,&lt;br&gt;Af den 16 Maij 1711}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Dantzig den 5 Aprilis&lt;/div&gt;

De Ryske Generalerne Dolhorucki och Gallizin hålla sig kring Lemberg, til des deras Herre kommer dem närmare. Ragotzi, som en tid warit hos dem, är nu afrester til sin gräntz uppå de tidenderne, at underhandlingen med Keysaren går wäl nog för sig.


{{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,&lt;br&gt;Af den 23 Maij 1711}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 11 Aprilis&lt;/div&gt;

Vti Ungern hafwa de vproriske böriat igen fientligheterne, i det de öfwerfallet en Keyserlig General Lieu nant under wägen från Zollnock til Debrezin och honom med dess fölie nederhuggit; doch är den bekante underhandlingen i sist bem:te stad ännu intet vphäfwen. Ragotzi med Berezini äro från Pohlen återkomne til Mongatsch.


{{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,&lt;br&gt;Af den 30 Maij 1711|kommentar={{Wikipedialänk|Josef I (tysk-romersk kejsare)}}}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 19 Aprilis&lt;/div&gt;

Utur Ungern fägnar oss Hoff-Krigzrådet Locher med godt hopp om en fördelachtig afhandling med Ungrerne, och skulle det intet stort fela innan den samme blifwer underskrifwen; men man befarar billigt annat, när de nu spörja Keyser Josephs död.


{{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,&lt;br&gt;Af den 6 Jnnii 1711}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 27 Aprilis&lt;/div&gt;

Siste posten ifrån Ungern medbrachte intet något wist sluut med de missnögde i Ungern, så at man derföre intet giärna kan tro ryktet, som en Rysk Enspännare här utspridt, at förlikningen redan är giord; at Caroli med 4000 Corutzer har swurit det Österrikiske huset sin trohetz eed; at Berezini, Forgatsch och Esterhasi wilia gå i krigztienst annorstädes; och Ragotzi underkastar sig Czarens bemedling at winna några särdeles förmoner.


{{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,&lt;br&gt;Af den 13 Junii 1711}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 1 Maii&lt;/div&gt;

Det har likwäl en önskelig fred änteligen fölgd uppå Stilståndet i Ungern genom Feldt Marschalkens Gref Palfys och Krigz Rådetz von Lochern kloke underhandling med de mäste missnögde, så at Fästningen Caschau den 17 sidstl. gifwit sig, och Gref Caroli med 22 Regem. eller nästan 12000 Mann, upstälte wid Stamhuset Caroli eij långt från Catema ut med Floden Keresz, swurit K. Carl i Spanien sin huld och Trohetz-eed, samt sedan til betygan af sin utfäste underdånighet, lagt neder 149 Fahnor som de här tils burit för sig. Gref Palfy är der på afrester til Mongatsch, at äfwen lika beqwäma den orten til hörsamhet, och såledz ställa hela Ungern i en fulkomlig rolighet igen.


{{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,&lt;br&gt;Af den 20 Junii 1711}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 18 Maii&lt;/div&gt;

Brefwen ifrån Ungern försäkra det öfwer 10000 Corutzer hafwa swurit det Öst rrikiske Huset sin trohetz Eed, iefwererat ifrån sig både Pukor och Fahnor, men med Gewähren gådt hwar hem til sitt. Fredz-Artielarna med Ungrarne äro här på trycket utgifne: deras förnämsta innehåll är, at så Ragotzi, som alle andre Ständer, Inwånare, Borgare, Soldater och Bönder uti Ungern och Siebenburgen, tilsäijes en allmän eftergift och ewärdelig förgiätenhet af alt hwad här tils kan wara förbrutit; sedan låfwas dem eij allenast en fulkomlig säkerhet til deras Lijf och Godz, utan och at deras Religions frihet, samt förra rättigheter och förmåner i alla måhl skola blifwa dem oförkränkt bibehålne. Vti 10 Articlar är altsamman författadt, och underskrifwit uti Zachmar den 19 Aprilis af de Keyserlige fullmäcktige, Gen. Gr. Johan Palfy och Krigz Rådet Carl Locher von Lindenheim. De här tils missnögdes förklaring der emot är på Stamhuset Caroli underskrefwen den 21 Apr. på Ungrarnes wägnar af Caroli tillika med 15 andre; för Siebenburgen af 20, och på deras wägnar, som bo up wid Donau af 8 Personer. Ragotzi gifwes frihet antiugen sielf, eller, om han wille blifwa qwar i Pohlen, genom en fullmäcktig at infinna sig innom 3 wekors tijd, och på ofwanrörde wilkor trohetz Eeden afläggia.


{{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,&lt;br&gt;Af den 27 Junii 1711}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Dantzig den 20 Maij&lt;/div&gt;

Ragotzi, Berezini och Esterhasi hafwer Czaren tagit i sit beskydt och hägn; hwar emot de 2000 man, Ragotzi tilhörige, som stå på Polske gräntzen wid Stry, skola under Esterhasii gå i Ryssens tienst, men Ragotzi sielf sielf med Berezini blifwa quar i Pohln, til dess Hans Czariske May:t får på något sät förlika dem med det Österrikiska huset.

&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 22 Maii&lt;/div&gt;

Sedan freden blifwit sluten i Ungern, som bekant är, har Caroli sat sig på sine godz, och de som tient under honom för soldater merendels gådt til sina hemwister. Men i Mongasch är ännu en hop, som står på Ragotzis sida; derför skal och den orten med det forderligaste blifwa innesluten, om intet besegrad, och det så mycket snarare, som man märker inga tecken af Ragotzi, tillika med Berezini, Esterhasi och Forgatz, hwilka sig i Poln uppehålla, at de wilia låta bequäma sig til sin forna hörsamhet emot det Österrikiska huset. Hennes May:t den nu regerande Enke-Keyserinnan har i tankarna at utskrifwa en Riksdag och sammankomst af de Ungerske Ständerne. Presburg, det jemwäl de från Siebenburgen skola komma, såsom lika ansedde med Ungrarne, alt sedan åhr 1687, då Fursten Michael Abassy II. emot en wiss summa penningar åhrl. och namn af Romerska Riketz Fursta, det landet afträdde til Keyser Leopold. Alla Fästningar i desse ländren skola i sommar blifwa dels förbättrad, dels med nya werck förstärkte, och med alt tilbehör wäl försedde.


[[Kategori:1700-talets verk]]
[[Kategori:1710-talets verk]]</text>
      <sha1>l2ubgc9821qcrzhr4l9xlfe40lqqvcj</sha1>
    </revision>
    <revision>
      <id>659897</id>
      <parentid>659896</parentid>
      <timestamp>2026-10-22T10:43:49Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>~2026-52410-48</username>
        <id>19170</id>
      </contributor>
      <comment>Rättade stavningen.</comment>
      <origin>659897</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="152491" sha1="1edcuq88jkd4acn78jptsqm381a5ytm" xml:space="preserve">&lt;div class=&quot;layout2&quot; style=&quot;text-align:justify&quot;&gt;
{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 22 Decembris 1703|kommentar={{Wikipedialänk|Rákócziupproret}}}}
&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 28 Nowembris&lt;/div&gt;

Man begynner at blifwa här mehr och mehr bestört öfwer det Ungerske owäsendet, warandes Rebellernes hoop redan anwuxen til 80000 man, hwar af 25000 skola hafwa sig wänt emot Generalen Grefwe Schlick som ey mehr än 5000 man ordentliget krigsfolck hoos sig hafwer ; och som han därföre ey är i tilstånd at sättia sig emot dem, så har han måst draga sig tilbaka under Presburg, hwar igenom wägen in uti Mahren och Österrijke för denne swärmen står aldeles öpen. De äre redan komne in til 7 mijhl här ifrån, och måste man dem nu stundeligen här under Staden förwänta. De äre fuller ey försedde med det som fordras til en belägring, men så måste man likwäl fruchta, at de lära sig wåga til at utplundra och i brand sättia förstäderne, hwilka både til skiöna huus och myckenhet af inwånare ey gifwa sielfwa staden något efter. Det skulle och see mächta slätt ut, om de sig företaga at spärra tilförsel af lifzmedel til Staden, hwilken där med ey är så rätt rikeligen försedd. De Danska och flere Troupper, som hafwa ståt wid Passaw til at betäckia de Österrikiske landeu, äre beordrade at draga sig hijt åt, och skulle ingen ting kunna hindra Churförsten af Beijern, om han wore i tilstånd at med någon macht gå Donaw ntföre. I Mähren Schlesien och Österrijke är redan en stoor skreck, och är alt landfolket upbodat til at besättia de förnämsta Passen. I Ungern taga Rebellerne bort den ena orten efter andra, och säijes Erlaw iämwäl nyligen wara förlorat.


&lt;div class=&quot;layout2&quot; style=&quot;text-align:justify&quot;&gt;
{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 29 Decembris 1703}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 5 Decemberis&lt;/div&gt;

Faran för Rebellerne, Som sidst syntes wara mycket stor. är nu något blefwen för minskat, Efter de hafwa sedermera dragit sig några mil til baka Och man i medler tid fått rådrum att uppbåda Adeln och Landfolcket till att besettia gräntzerne, så att de nu ey utan med en starck macht skulle kunna sig igenom trängia Printz Eugenius är och i desse dagar gången att Presburg, både til att där giöra anstalter til mottwärn och elliest som seijes, till att giöra Rebellerne några förslag till Vapnens nederlägiande. Uti den första faran blef den vngerske Kongl. Cronan ifrån Presburg hijt förd.


&lt;div class=&quot;layout2&quot; style=&quot;text-align:justify&quot;&gt;
{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 5 Januarii 1704}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 12 Decembris&lt;/div&gt;

Rebellerne stå 2 mijhl när Presburg, och hota at wilja den Staden så wäl som de andra i Ungern belägra, Hwar emot Printz Eugenius gör alle nodige anstalter, och låter jämwäl Fästningerne Raab, Comorra och Leopold Statt med hwariehanda nödwändigheter försee. Man hoppas, at när de i Marche warande Keiserlige troupperne komma tilsamman, lärer något emot denne swärmen kunna uträttas, hwilken likwäl ey är så beskaffat, som man här til meent, utan det blifwer enfälleligen berättat af dem, som warit ibland dem, at de ey äre något sammanrappat utan mästedels ett wackert och wälöfwat folck. Ragotsky sielf är gången med en stoor hoop åt Siebenburgen, och har hafft ett anslag på Clausenburg förmedelst ett hemligit förstånd med några af besättningen, Men det är uptächt blifwit och altså anslaget gått til intet.


&lt;div class=&quot;layout2&quot; style=&quot;text-align:justify&quot;&gt;
{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 12 Januarii 1704}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 19 Decembris&lt;/div&gt;

Fruchtan för Rebellerne har här åter igen så mycket mehra tiltagit, som i desse dagar några 100 af dem äre gångae öfwer mark strömen, hwilken skilier Ungern ifrån Österrijke, nederhuggit alt hwad giort dem motstånd, stuckit åtskillige byar och fläcker 4 mijhl här ifrån i brand, och der uppå dragit sig åter tilbaka. Och efter nu kiölden starkt infaller, och Donaw såwäl som andre strömar torde tilfrysa, så befarar man, ey utan grund, at denne swärmen lärer utan hinder sammansättia sig med dem på denne sidan om Donaw, som föga bätter äre sinnade, och ströfwa alt under portarne af denne Staden.


&lt;div class=&quot;layout2&quot; style=&quot;text-align:justify&quot;&gt;
{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 19 Januarii 1704}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 26 Decembris&lt;/div&gt;

Rebellerne hafwa sig åter tilbaka dragit, til at desto mera oanfächtat niuta deras quarter. De Danske Tronpperne, som för någre dagar sedan kommo hijt utföre, bestående i 1000 man äre gångne åt Presburg, der emot äro de andre, som komma utur Italien och anföras af General Lieutnanten Tramp, beordrade at sättia sig i Öfwer Österrike, hwarest man mycket fruchtar för ett infal af Churfursten i Beyren. Här i staden äre alla Inwånarne på nytt upskrefne, och några wisse af Magistraten nämde til at i hwart och ett huus undersöika, om man efter befalning har sig med Lifzmedel nogsamt försett. Uniwersitetet har sig tilbudit at af Studenterne uprätta 1 compagnie till häst och 3 til foot, hwilket af Hans Keyserlige May:tt mycket wäl är uptagit, och befalning gifwen at dem med Gewähr och underhåld försee. I Mären hafwa Rebellerne ännu ey något särdeles kunnat uträtta, efter Innwånarne, så mycket man här til förnummit, stå fast wid deras trohets plicht. Elliest wil här säijas, at någon underhandling med Rebellerne först om ett tilstånd på någre wekor, och sedan om en fulkomlig förlikning skal i Presburg wara under händer, och at någre förslag och wilkor på bägge sidor skola wara tilbudne, men man wet ännu ey wäl, hwad grund eller liknelse sådant kan hafwa.


&lt;div class=&quot;layout2&quot; style=&quot;text-align:justify&quot;&gt;
{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 26 Januarii 1704}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 2 Januarij&lt;/div&gt;

Med Rebellerue i Ungern har det alt fort ett farligit vtseende. De äro til några 1000 man wid den nu starckt tilsättiande frosten gångne öfwer Donau, til hwilka och de som boo på denne sidan, sigh förfoga, så at innan kort hela Konungarijket Uugern lärer wara uproriskt och i wapn.


&lt;div class=&quot;layout2&quot; style=&quot;text-align:justify&quot;&gt;
{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 2 Februarii 1704}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wijen den 9 Jannarij&lt;/div&gt;

I Ungern spela Rebellerne alt fort mästare, och äre de Keyserlige alt försvage at något emot dem forsökia, så at nöden dageligen mehr och mehr tilwäxer, Printz Eugenius är ifrån Presburg hijt tilbaka kommen til at biwista Krigsrådslagen, som wid Churförstens af Phaltz ankomst, hwilken man stundeligen förwäntar, skola hållas.


&lt;div class=&quot;layout2&quot; style=&quot;text-align:justify&quot;&gt;
{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 9 Februarii 1704}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 16 Januarij&lt;/div&gt;

Der emot är hela Ungern, så wäl på denne, som på andra sidan om Donawströmen i full upresning, så at detta folket swårligen lärer kunna bringas til lydna igen, så framt icke Hans Keyserlige May:tt antingen sänder emot dem en fulkomlig Krigsmacht, eller aldeles ingår de swåre puncter, som af dem blifwa påstådde.


&lt;div class=&quot;layout2&quot; style=&quot;text-align:justify&quot;&gt;
{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 16 Februarii 1704}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 23 Januarij&lt;/div&gt;

Printz Eugenius lärer ey gå tilbaka åt Ungern, som man förment, utan General Heister har fått befalning at wärket der utföra emot Rebellerne, hwilka nu som tilförende der spela mästare, och wilia af ingen förlikning weta.


&lt;div class=&quot;layout2&quot; style=&quot;text-align:justify&quot;&gt;
{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 23 Februarii 1704}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 30 Januarij&lt;/div&gt;

General Heister är för några dagar sedan gången åt Ungern til at där anföra wärket emot Rebellerne, och skal General Palfi gå åt Croatien, til at där församla landmilitien, och på den sidan inbryta i Ungern. Det synes som wore Rebellerne mehr förtänkte på at förswara deras frijheet, och ansträngia Hans Keyserlige May:tt til at på nytt bekräfta och handhafwa deras priwilegier, än at infalla i de Keyserlige arfländerne, efter som det eliest skulle falla dem mächta lätt at ströfwa öfwer hela Mähren och Österrijke, alldenstund de nästan intet motstånd finna De begynna at säija, at de äre willige til at begifwa sig under lydna, så framt man wille tillåta främmande machter at garantera, hwad som beslutit blifwer, men detta hofwet lärer til sådant swårligen samtyckia.


&lt;div class=&quot;layout2&quot; style=&quot;text-align:justify&quot;&gt;
{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 1 Martij 1704}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 6 Februarij&lt;/div&gt;

Hans Keyserlige May:tt har omsider låtit sig öfwertala til en underhandlig med Rebellerne, och har redan afsänt pass för deras fulmächtige til at infinna sig i Presburg, dijt och wisse Keyserlige Commissarier sig begifwa til at detta folkets klagomåhl anhöra, och till hofwet berätta.


&lt;div class=&quot;layout2&quot; style=&quot;text-align:justify&quot;&gt;
{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 8 Martij 1704}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 13 Februarij&lt;/div&gt;

Owäsendet i Ungern tager mehr och mehr ofwerhand, Rebellerne stå allenast några miihl här ifrån, och drifwa för sig Generalen Heister med hans underhafwande troupper, som bestå allenast af 4 a 5000 man. Bemelte General har för större säkerheet skul i går skickat ifrån sig bätter hijt åt Cantzliet och en del af Bagaget, samt det Artolleriet, som har stått i Himberg. Såsom nu ingen tilförsel mehr skeer utur Ungern, hwar ifrån denne staden drager sitt förnämsta underhåld, så stiger här prijset på all ting til dubbelt, och skulle denne oredan länge påstå, så hade man här en almän brist och hungers nöd at befara. Elliest har Hans Keyserlige May:t nu iakat til alt det Rebellerne hafwa begärt, iämwäl til sådanne saker, som man intet hade trott, och lärer sig altså snart utwijsa, om de der med äro tilfredz, eller om de med andra fiender liggia under täcket, och tänkia deras wärk til det yttersta drifwa.


&lt;div class=&quot;layout2&quot; style=&quot;text-align:justify&quot;&gt;
{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 15 Martij 1704}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 20 Februarij&lt;/div&gt;

Rebellerne hafwa nu åter dragit sig tilbaka igen, och begynner man at hoppas, at de omsider lära stå at bewekas til at antaga Hans Keyserlige May:tz anbod, warandes en och annan af de främmande Ministrerne ombeden at giöra der om försök hoos Gref Berezini en af Rebellernes förnämsta hufwud, som i Ragotzis namn förer hela wärket Det lärer sig innan kort utwijsa, hwad der med kan uträttas


&lt;div class=&quot;layout2&quot; style=&quot;text-align:justify&quot;&gt;
{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 22 Martij 1704}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 27 Februarij&lt;/div&gt;

Den Hollenske Gesanten är i desse dagar här ifrån gången åt Ungern til at försökia, om igenom sine Principalers medling en förlikning med Rebellerne kan stå at träffas. Den Engelske som först i går är ifrån Holland hijt tilbaka kommen, går uti samma ährende oförtöfwat efter. I medlertid ströfwa Rebellerne så wäl in åt Mähren, som Österrijke, och har man utaf åtskillige bref, som hoos fasttagne misstänkte personer här åro fundne, kunnat märkia, at de med andra fiender spela under ett täcke.


&lt;div class=&quot;layout2&quot; style=&quot;text-align:justify&quot;&gt;
{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 29 Martij 1704}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wieu den 5 Martij&lt;/div&gt;

Den Hollenske Gesanten, som war gången åt Ungern, är i dag hijt tilbaka kommen. Så mycket man förnimmer, skal Grefwe Berczini hafwa emot honom betygat, at fuller han för sin person hade stor benägenheet til en förlikning, men at det woro för honom nödigt at med Ragotzi och de öfrige först sig der om förena. Man sluter här af, at det föga nogot hopp är detta owäsendets biläggiande i wänligheet, efter Rebellerne spänna bogan för högt, och man märker at de några främmande Ministrer hoos sig hafwa, hwilka ey lära läggia något til godo.


&lt;div class=&quot;layout2&quot; style=&quot;text-align:justify&quot;&gt;
{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 12 Aprilis 1704}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wieu den 19 Martij&lt;/div&gt;

Rebellerne ströfwade i dag 8 dagar sedan på en mijhl när under staden, och stucko för wåra ögon några byar och fleckar i brand. Det hade det anseendet, som wille de det samma med wåra förstäder försökia, fördenskul man här lät hela dagen Styckerne på wallarne upföra, och det Keyserlige och Kongl. Lijfgardet tillika med en ansenlig hoop här warande Officerare och Woluntairer utrycka, hwilka likwäl ey kommo med fienden til någon träffning, efter de nsamma uppå erhållen kudskap om General Heisters annalkande drog sig tilbaka. Dagen efter blef här middagstideu ett så grufweliget alarm, owist af hwad orsak och anledning, at man dess like aldrig har sedt. Folket i förstäderne lupo up ifrån maten, lemnandes alt efter sig, och hwad de i hastighet medtogo kastade de i flyckten ifrån sig igen, menandes at Rebellerne woro dem på hälarna. Sedermera har man med stor glädie förnummit, at General Heister har hållit med fienden en mycket lycklig drabbning några mijhl här ifrån, nederlagt en stoor deel af dem, och iagat de öfrige tilbaka alt in til Raab, där be:te General nu står, påwentandes fotfolket. Artolleriet och trotzen efter sig [..] at widare sin lycka fullfölia, Där igenom är mau nu på en tid befriat ifrån Rebellernes ströfwande, och begynner repa mod igen. Hans Keyserlige May:tt har [..] de allmännne tarfwerne låtit det mästa silfwret utur alla klåster både här i staden och i arfländerne nttaga, åth wilket en ansenlig summa penningar lärer lärer upbringas.


&lt;div class=&quot;layout2&quot; style=&quot;text-align:justify&quot;&gt;
{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 19 Aprilis 1704}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 26 Martij&lt;/div&gt;

Man har för några dagar sedan hijt fört 400 fångna Rebeller, hwilcka uti band och bojor, samt med watn och bröd spisade skola här på Linierne arbeta, och sedan försändas til galererne. General Heister har wid Raab fått til sig Footfolcket och Artolleriet, och så snart han ock får här ifrån de begärte Ammunitions sorterne och annan tilbehör, som nu skickas på Donau utföre, är han sinnat at angripa den större Öön Schütt, och Rebellerne dernt förjaga, äfwen som på den mindre redan skedt är. Til bemelte General äro här utur Cantzliet sände öpne bref af Hans Keyserlige May:tt underskrefne, hwarutinnan allom dem, som innom en wiss dag antingen til den Keyserlige Armeen sig infinna, eller bewisligen förfoga sig til deras hemwist, nåd och tilgift för alt som begångit är samt frij och rolig besittning i deras godz och egendom tilsäijes, Men at de i widrigt fall med eld och swärd utan all widare nåd skola blifwa förfölgde. Detta säijes hafwa hafft den wärkan, at hela districter skola sig redan hafwa beqwemat, och erhållit nåd, så at man nu begynner hafwa gått hopp at den länge önskade ro ligheten, åt minstone på denna sidan Donanströmen med det första skal kunna återwinnas. Den Pohlniske Printzen Jacob Sobieskys Förstinna, Keysererns Syster, är i dag ifrån Olau hijt kommen, och lärer sig här någon tijd uppehålla.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 26 Aprilis 1704}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 2 Aprilis&lt;/div&gt;

Man förnimmer nu med stor glädie, at alle prowincierne på denne sidan Donaw strömen hafwa underkastat sig Hans Keyserlige May:ts nåd, och å nyo med eed sig til lydna förbundit. Det samma spörier man ifrån de Stul Weisenburgiske districten, och at alle Rebellerne som stått der i negden, hafwa sig bequämat hwar med det på den sidan näst gräntzande Ungern är bracht i fredlighet igen. Uti öfwer-Ungern äro fuller Rebellerne ännu halsstarrige, och hafwa sig några orter nyligen bemächtigat, men man förmodar, at General Heister, som nu är dijt åt i antog, skal och dem snart förskingra, och at när de få höra om deras medbröders sidste nederlag, och de öfriges beqwämande, lära de följa deras exempel. Doch säijes Ragotsky med hela sin macht wara i marche begrepen til at möta General Heister, och at han skal hafwa låtit sättia Gref Caroli i band och Bojjor, för det at han i den sidste träfningen sig så illa hållit, och med sitt Rytterij först tagit flychten.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 3 Maij 1704}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 9 Aprilis&lt;/div&gt;

Man giör sig nu om det Ungerska wäsendet alt mehr och mehr hopp, efter det har uti åtskillige små drabningar emot Rebellerne lyckats. General Heister förnimmes åter hafwa förskingrat några 1000 man deraf intet långt ifrån Stulweisenburg, och har der uppå låtit sine troupper wända sig åth Comorra, dijt han den 5 hujus är ankommen. Om han nu ärnar sig at angripa Öön Schütt, där Rebellerne äro ännu temmelig starke, eller om han wil gå öfwer Wagströmen lärer sig innan kort yttra. Elliest har man ifrån Schütt den efterrättelsen, at Rebellerne gifwa sig hopetals der ifrån öfwer Donaw in på andra sidan i fruchtan at blifwa af de wåra öfwerfalne. Ifrån Pressburg berättas, at Rebellerne för några dagar sedan hafwa giort et ströfwande dit åt, och utom staden bortsnappat en wiss person, för hwilkens löösgifwande de påstå, at 200 af de fångne Rebellerne som där på linierne arbeta måtte frijställas. Detta arbetet drifwes med högsta flijt, så at man förmodar innan några wekor wara der med aldelesfärdig.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 10 Maij 1704}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 16 Aprilis&lt;/div&gt;

Generalen Heister förnimmes nu wara ifrån Comorra öfwer Donaw strömen, och draga sig åt Neuheüsel. De Keyserlige och danske Troupperne hafwa för några dagar sedan til 1500 man starke giort ett försök på Öön Schütt, hwilket i förstone så wäl lyckats, at de där fattat posto, och i en Drabning med Rebellerne tilfogat dem en märkelig skada, men desse hade sig åter med några 1000 man förstärkt och welat de Keyserlige på nytt angripa, hwilka sådant märkiandes, och at ingen undsättning ifrån General Heister war at förwänta, drogo sig til deras farkoster igen at sättia sig tilbaka öfwer strömen, det doch så hastigt ey ske kunde, at icke Rebellerne hinte hugga in på dem och någon der af nedergiöra. I Mähren äro Rebellerne åter nyligen infalne, och hafwa der med heriande och brännande mächta illa framfarit.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 17 Maij 1704}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den23 Aprilis&lt;/div&gt;

General Hetsters framgång emot Rebellerne tager dageligen til. Han har nyligen drifwit dem ifrån Neüheüsel, och sedan med en temmelig deras förlnst förjagat dem ifrån stora Ööen Schütt sättiandes sig nu i stånd at ryckia emot Ragotsky, hwilken man ey tror lära honom afbida, efter han inge eller mycket fåå reglerade Troupper hoos sig hafwer, ock Ungrarne allena näpligen lära sig emot de Keyserlige wåga. I medlertid har man til at dem insöfwa, och i förhopning at de sielfwe lära gå ifrån hwar annan, tilsagt deras här warande utskickade ett stilstånd, och nämt 4 Comissarier, til at på en wiss bestämd ort komma med dem tilsamman, och undersökia deras anförde beswärsmåhl, på det saken måtte igenom en inbördes wänlig förlikning kunna bringas til slut.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 24 Maij 1704}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 30 Aprilis&lt;/div&gt;

Ifrån Generalen Heister har man de tidenderne, at han låtit besättia Öön Schütt med 600 man, och är nu med Armeen i fult antog at widare upsökia fienden, warandes af de underden unge Grefwe Heister stående Croateir förstärkt blefwen. Chnrförsten af Phaltz är ännu här, man lärer innan kort begifwa sig hem igen, sedan han först afwachtat, hwad ntgång den med Rebellerne anstälte handlingen tagandes warder.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 31 Maij 1704}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 7 Maij&lt;/div&gt;

General Heister har åter nyligen wid Seret förstrött ett partie Rebeller under Berezini och Gref Caroli, och har der uppå dragit sig åt Comorra, i upsåt at angripa de wid Stulweisenburg å nyo församlade Rebellerne, som den af Hans Keyserlige May:tz erhålne nåden åter förkastat. Doch talar man här ännu mycket om ett stilstånd, under hwilkets förlopp en fullkomlig förlikning skal kunna träffas.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 7 Junii 1704}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 14 Maij&lt;/div&gt;

Sedan General Heister gått öfwer Wagströmen åt Stulweisenburg, hafwa Rebellerne åter begynt dragit sig öfwer Donaw närmare hijt åt. Ifrån deras fulmächtige, som här hafwa warit, har man sedermera ingen underrättelse haft, huru de tilbaka förde propositionerne hafwa blifwit uptagne, så at med den föreslagne förlikningen ännu ey widare kommit är.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 14 Junii 1704}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 21 Maij&lt;/div&gt;

I Ungern år de Keyserlige wapnens framgång igenom Rebellernes tilwäxande macht åter igen märkeligen hämmat, och hafwa desse icke allenast wid Ödenburg sig i ett stort antal tilsammans draget, utan och i eu ansenlig myckenhet på Öön Schütt sig åter infunnit, warandes General Heister förswag at dem där angripa. Så äro och i går tidender inlupne at General Ritschaw, som utur Mähren har med några 1000 man giort ett ströfwande in i Ungern, är af dem blifwen omringat, och i grund slagen. Der til med är och nu hela Siebenburgen blifwit uproriskt, hwar til ey litet hulpit hafwer, at General Rabuin har igenom ett starkt detachement Ryttare låtit uti en wiss Ewangelisk ort Enget benämd, där och en Academie är, alle inwånarne unge och gamle, manfolk och qwinfolk, iämte alle studenter, som warit öfwer 500, iämmerligen nederhugga. Hwad detta förfarandet lärer hafwa för wärkan ibland Religions förwanterne i de öfrige Keyserlige arfländerne, får man innan kort erfara.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 21 Junii 1704}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 28 Maij&lt;/div&gt;

Rebellernes fulmächtige äro nu utur Ungern åter hijtkomne, och hafwa til swar på de medförde propositionerne, gifwit tilkiänna, at deras principaler ingalunda wilja emottaga det föreslagne stilståndet, menandes, at om man har alfwar med förlikningen, är deras åstundan detta hofwet redan nog bekant. I det öfrige tilbiudade sig at wilja begifwa sig under Hans Keyserlige May:tz lydna igen, så framt man dem deras wälfångne gamla frijheter wil förunna, samt deras klagomåhl och beswär afhielpa. I medlertid tiltager deras macht dageligen och fruchtar man, at de i desse dagar lära General Heisters Armee angripa. Presburg och Neüheüsel håller man före redan wara af dem berände.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 28 Junii 1704}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 4 Junij&lt;/div&gt;

De Ungerske fulmächtige hafwa ännu uti deras wärf ey något kunnat uträtta ; I medlertid hafwa Rebellerne för några dagar sedan här ett stort tumult förorsakat, i det de äfwen på samma dag då Hans Keyserlige May:tz födelse dag firades, äro på en fierdels mjhl närin under staden ankomne hafwa åtskillige orter utplundrat och förbränt, och uti ett Keyserliget lust hoff, Neü Gebeüde benämt, alle där befintelige wildiuren, Leijon, Leoparder, Tiger, och Pantherdiur ihielslagit, undantagandes en hwijt Örn, den de lämnat wid lifwet, och allenast wingarna honom afskurit. Man har ännu följande dagen utskickat några 100 Man detta partiet at efterjaga, men det war redan borto, så at man ey eu gång kunde erfara, hwart åt det sig wänt. Nu är ett ansenliget Manskap til häst och foot så wäl af Soldater som borgerskap utmarcherat, til at besättia de nye Linierne, och förstäderne för alt ytterligare anfall at betäckia. P. S. Nu på stunden förnimmer man en Enspännare wara ankommen med berättelse, at General Heister har wid Altenburg uti en träffning nederlagt 3000 Rebeller, och eröfrat 30 stycken, warandes Gref Caroli deras anförare, alenast med 200 man på flychten undankommen, hwarom bekräftelse och omständigheter med nästa förwäntas.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 5 Julii 1704}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 11 Junij&lt;/div&gt;

Man har nu fått bekräftelse och utförlig berättelse om den lycklige träffning, som General Heister nyligen haft med Rebellerne, i det be te General med 6000 Man den 3 hujus angripit deras Generaler Grefwe Forgatz och Caroli, som med 18000 Man hade honom nästan omränt, och dem så slaget, at öfwer 3000 Man äro på platzen blefne, och de öfrige aldeles förskingrade. 9 Stycken 28 Fanor, och hela decas Läger der äro blefne de wåra til byte. På wår sida äro intet fult 100 döde, och äfwen så många blesserade. Nu säijes at Ragotsky, Berczini, Caroli och Forgatz wilia anwända alla krafter denne förlusten at hämnas, och at de församla deras Troupper igen wid Mark, som man och i går ifrån den sidan åtskillige stora eldar har sedt upstiga. Här blifwa de nye linierne för alla påkommande händelser med starkt manskap och goda Officerare försedde, och åtskillige förrådhuus uprättade, på det någon brist ey måtte wara på nödige lifsmedel. Oachtat den erhåldne segren förklarar det keyserlige hofwet sig benäget til at låta handlingen med Rebellerne företaga, och tilbiuder dem efter anseendet goda wilkor, och fullkomlig försäkran. Men om det skeer allenast til at dem insöfwa, och upwäcka ibland dem oenighet, kan man ey weta.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 12 Julii 1704}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 18 Junij&lt;/div&gt;

Utur Ungern är nu i några dagar ey något särdeles inkommit, förutan det, at Rebellerne med heriande, stöflande och brännande alt fort mächta illa framfara. Här är ett rychte, at General Nehm skal ey långt ifrån Öfen hafwa öfwerfallit Ragotsky, och några 1000 af hans folk nedeigiort, men det fordrar ännu bekräftelse.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 19 Julii 1704}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 25 Junij&lt;/div&gt;

Handlingen med de Ungerske Rebellerne står ännu i widt Fält, och kan man med ingen wisshet säija, om någon liknelse der til är eller intet. Det rychtet, som nyligen här utspriddes om General Nehms Träffning med Ragotsky befinnes wara utan grund, och der af komwit, at be te General har med några 1000 Raitzer undsatt Erlaw, och Zolnock igentaget, hwaruppå Ragottsky har med sitt Läger i största hast upbrutit, och dragit sig tilbaka åth Theissen


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 26 Julii 1704}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 7 Julij&lt;/div&gt;

De Keyserlige Commissarierne hafwa i Papa hållit samtal med några förnäme af Rebellerue, hwar uppå desse hafwa skickat Enspännare til Ragotsky at berätta hwad som woro förelupit, och förnimma hans mening. Utaf desie underhandlingar dömer man, at något hopp ännu är til förlikning, och fördenskul håller General Heister sig stilla wid Nickelsdorf, förwäntandes huru alt wil aflöpa. I medlertid ströfwa likwäl Rebellerne nu såsom tilförende widt och bredt, och fara obarmhertigt fram med mord och brand. Man wäntar elliest mycket gott af den oenighet, som säijes wara emillan Ragottsky, Berezini, Caroli och Forgatch, Rebellernes anförare, emedan de föregifwes häftigt beskylla hwar annan inbördes for de olyckor, som dem nu en tid bort åth i Fält wederfarne äro.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 2 Augusti 1704}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 9 Julij&lt;/div&gt;

General Heister står ännu i sitt förra Läger, men Beresini har med sine Troupper draget sig länger, hijt åth, och har låtit i Osterrijke och Mähren weta at han ey wille mehr med häriande och brännande någon skada tilfoga, allenast man och ifrån denna sidan wille der med innehålla; här af giör man sig det hoppet, at man nu snart lärer få höra af ett stilstånd, och der uppå föliande fred. Elliest är den Keyserlige Commissarien Grefwe Lamberg ännu i Rab och wäntar hwad swar uppå de nyligste propositionerne ifrån Ragotsky lärer inkomma. Grefwe Forgatsk församlar sig med sine Rebeller wid Ödenburg, och hotar med ett ströfwande in i Österrike och Steijermark, twiflandes man mycket om han lärer på sin sida hålla det, som Berezini har utlofwat.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 9 Augusti 1704}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 16 Julij&lt;/div&gt;

Underhandlingen med Rebellerne säijes wara på god wäg, och är den nyligen ankomne utskickade ifrån de Keyserlige Commissarierne med hofwets swar i desse dagar tilbaka rest. Imedler tilfoga de ströfwande partierne här och där ännu stor skada.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 16 Augusti 1704}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 23 Julij&lt;/div&gt;

Rebellerne i Ungern wijsa ännu ringa lust at antaga de wilkoren, som här ifrån blifwit dem föreslagne. De hafwa icke allenast nyligen infallit Steijermark, och där mächta illa framfarit, utan och i förgår wijst sig ey långt här ifrån staden och stuckit några orteri brand. Ragotsky sielf är gången åt Siebenburgen til at uproret där underblåsa. General Heister är utur Ungern hijtkommen, och menar man, at han lärer wid Armeen i riket blifwa brukat idenframledne General Stirums ställe, och at General Palfi skal imedlertid föra befälet i Ungern.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 23 Augusti 1704}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 30 Julij&lt;/div&gt;

Det skrifwes öfwer Ofen, at Ragotsky har försökt en storm på Szegedin, men at han med förlust af 3000 Man är blefwen afslagen, och sedan aldeles där ifrån fördrifwen, man will och säija, at han der wid sielf skal wara illa sargat, ia och aldeles ihielslagen, hwar om man med största längtan wäntar bekräftelse. Rebellerne fara eliest ännu allt illa fram, med häriande och brännande.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 30 Augusti 1704}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 6 Augusti&lt;/div&gt;

Det som sidst berättades om Ragotskys nederlag wid Segedin blifwer bekräftat, men om hans egen Person har man ingen widare efterrättelse. Til någon afhandling med Rebellerne är nu minder liknelse än någonsin tilförende. De ströfwa häria och bränna öfwer alt, hafwa och i Ungern nyligen intaget Caschaw, hwilket Zatmar endera dagen lärer fölia. General Heister är nu til Armeen i Ungern afrest, och skal med mehr Troupper til häst och foot så wäl utur granskapet, som ifrån Armeen i rijket blifwa förstärkt.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 6 Septembris 1704}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 13 Augusti&lt;/div&gt;

Ragotsky är i Siebenburgen, hwarest uproret mehr och mehr tiltager, och han där wil låta upkasta sig för en Furste.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 13 Septembris 1704}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 20 Augusti&lt;/div&gt;

Det skrifwes ifrån Siebenburgen, at Generalen Rabutin har taget Cautzleren i Siebenburgen Grefwe Betlem wid hufuwdet, för det at han befunnits wilia förleda ständerne til at affalla, och antaga Ragotsky til Furste och låtit honom halshugga, hwilket har i landet giort en sådan skräck, at en stor del af de illa sinnade bequämma sig til lydno igen. Man giör sig det hoppet, at Rebellerne i Ungern, lära nu efter den stora Segern wid Donaw-strömen sig betänckia, och sielfwa anhålla om nåd, men ännu synes der til ringa liknelse.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 20 Septembris 1704}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 27 Augusti&lt;/div&gt;

Om något stilstånd med Rebellerne i Ungern, eller någon förewarande underhandling med dem, som talet hade gått, hörer man intet. Det synes twärt emot, at de ingen lust där til hafwa, efter de åter nu igen på alle ställen widt och brett ströfwa, hafwe sig och draget så starkt tilsamman, at de kunna biuda Feltmarskalken Heiser hufwudet. Fästningen Neutra i Ungern har i mangel af lifsmedel omsider måst sig åth Berezini upgifwa.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 27 Septembris 1704}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 3 Septembris&lt;/div&gt;

Man begynnar åter nu tala om ett stilstånd med underhandling med Rebellerne i Ungern, hwar til de säijes sig wilia bequäma, sedan de förnummit at sakerne i rijket igenom den sidste Segern wid Donaw-strömen hafwa sig mächta förändrat. Men det kan der om ännu med ingen wishet säiias, efter de uproriskes förnäwsta hufwuden äro der om sins emellan ey ense. På somlige orter hafwa de likwäl med ströfwande och plundrande innehållit, men på andra ställen fara de der med fort äfwen som tilförende.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 4 Octobris 1704}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 10 Septembris&lt;/div&gt;

Stilståndet med de uproriske i Ungern är wärkeligen träffat, och äro deras fulmächtige hitkomne til at göra en begynnelse med fredzhandlingen.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 11 Octobris 1704}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 17 Septembris&lt;/div&gt;

Med de uproriske i Ungern står förlikningen på en god foot, och är stilståndet til den 5 Octobris förlängt skolandes handlingen med dem innan kort företagas.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 18 Octobris 1704}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 24 Septembris&lt;/div&gt;

Med de uproriske i Ungern är man omsider så wida kommen at man på både sidor har bewiliat til en sammankomst i Chemnitz til at afhandla et widare förelängiande af stilståndet, samt preliminarierne til den instundande tractaten. På Keyserlige sidan skola Baron Seiler och Gref Lamberg sig dijt förfoga. Det största swårigigheten wid detta wärket lärer Ragotsky förorsaka, hwilken påstår at blifwa förklarat för Furste af Siebenburgen, Det detta hofwet näpligen lärer bejaka, men elliest lära de öfwer honom fälte domarne för Tractatens begynnelse blifwa uphäfne. Man hade i går tidender, at Caschaw och Eperies, twå mycket angelägne orterr i öfwer-Ungern, hwilka de uproriske i ett helt åhr hållit inspärrade, hafwa i brist af lifsmedel måst sig upgifwa, hwar igeuom de uproriske torde blifwa föranlåtne at deras wilkor desto högre spänna.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 25 Octobris 1704}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 1 Octobris&lt;/div&gt;

De Keyserlige Commissarierne, som nämde äro til de Ungerske stridigheternes biläggiande, hafwa sig i några dagar uppehållit i Presburg, efter de ey welat antaga Ragotskys dem tilskickade pass, hwar uti han kallat sig Furste af Siebenburgen, men sedan detta blifwit af honom ändrat, hafwa de fortsatt resan åt Schemnitz. Rogotsky och Berezini lära bägge uppehålla sig der i neigden til at afwachta huru tractaten wil aflöpa.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 1 Novemberis 1704}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 8 Octobris&lt;/div&gt;

Ehuruwäl stilstånds terminen med de uproriske i Ungern den 5 hujus är til ända lupen, så blifwa likwäl fientligheterne på både sidor så läuge instälte, til dess man kan see, hnru handligen i Schemnitz wil aflöpa, om hwilkens utgång man lofwar sig alt gott, så framt de öfwer Ungerske och Siebenburgiske sakerne icke styfwe de uproriske ännu mehr. Omskönt nu inge fientligheter på både sidor blifwa föröfwade så faller det likwäl den gemene man swårt at han ey med fulkomlig frihet får sköta sin hantering, och komma sig före igen, emedan det ingom är tillåtit at gå utur sitt districht, och bruka sin näring. Feltmarskalken Heister har under stilståndet uppehållit sig här i staden och är ännu här, afwachtandes utgången på sammankomsten i Schemnitz, imedlertid gå efter hand ersättnings Troupper utföre til dess Armen som ännu står neder wid Donaw-strömen, och har man igenow Skantzen Fedvars intagande den förmonen, at de uproriske äro aldeles ifrån denne sidan om strömeu fördrefne, och altså hela det districtet för dem befriat. Det wil nu förwisso säijas, at stilståudet skal til ändan af detta åhret wara förlängt, och gör man sig om handlingen i gemen mächta god förhopning, emedan Hans Keyserlige May:tt har förutan den Instruction, som Commissarierne medgifwen är, til dem afsänt en fördelachtig förklaring öfwer några puncter, som syntes i wärket giöra största swårigheten.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 8 Novembris 1704}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 15 Octobris&lt;/div&gt;

Det hålles före, at främmande penningar blifwa i Ungern utdelte til at nnderhålla uproret, det koste hwad det kan, der mot är man här betäknt uppå medel til at i tid försee sig med behörig macht til dess dämpande, och i fall handlingen skulle emot förmodan fruchtlöst aflöpa, är redan ett förslag fattat, efter hwilket man med alfwar skal kunna wärket angripa.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 15 Novembris 1704}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 22 Octobris&lt;/div&gt;

Det wil nästan säijas, at handlingen i Schemnitz är så gått som afbruten, och at de uproriske begynna åter wisa sig i fält igen, fördenskul och icke allenast de Keyserlige Regementerne begynna upbryta utur deras quarter, utan 5 Regementer til häst komma och utur riket til Armeens förstärkning.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 22 Novembris 1704}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 29 Octobris&lt;/div&gt;

Den frögden, som wii har haft öfwer Straubingens och Passaus inrymmande, är mycket förringat igenom de tidender, at handlingen med de uproriske i Ungern är aldeles afbruten. Ty aldenstund de uti ingen del hafwa welat gå ifrån deras påstående, och de Keyserlige Commissarierne föregifwet sig ingen befalning hafwa at inlåta sig i någan handling öfwer Siebenburgens afträdande åth Ragotsky, så hafwa de förre rest sin wäg ifrån Schemnitz, och de sednare tillika med de Engelske och Hollenske Ministerne med oförrättadr saker begifwit sig på wägen hijt tilbaka igen. I medlertid gör hofwet all anstalt til at med wåld dem betwinga, til hwilken ända och befalning afgången är til de Troupperne, som stått wid Donaw-strömen under Fältmarskalken Herbewille at draga sig hijt utföre, och conjungera sig med Armeen under Felt-Marskalken Heister, då man tror dem wara nogsamt wuxne til at twinga de uproriske under lydno.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 29 Novembris 1704}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 5 Nowembris&lt;/div&gt;

Man talar mycket åtskilligt om orsakerne til handlingens afbrytande med de uproriske i Ungern, och mena månge, at deras gemensamme så wäl som Ragotskys särskilte påstående har ey warit sådant, om man har det welat föregifwa. Ehuru der om är, så är handlingen afbruten, och Ragotsky med 16000 Man gången för Neüheüsäel, hwilken ortman fruchtar at han så mycket lättare lärer inbekomma, som besättningen der inne är mycket swag, och sielfwa Fästnings wärken i ett ganska slätt tilstånd.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 6 Decembris 1704}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 12 N owembris&lt;/div&gt;

Man hörer nu utur Ungern intet annat, än berättelse ifrån alle orter om de uproriskes föröfwade wåldsamheter med plundrande och brännande, och deras anstalter til krigets fortsättiande med ytterste krafter. Så har och Neüheüset i mangel af lifsmedel, Ammunition och andre nödwändigheter måst sig i deras händer upgifwa, men man wet ännu ey omständigheterne och wilkoren. De äro och med 15000 Man infalne i Mähren, och ärna göra det samma in i Österrike, doch hoppas man, at när de utur riket, Bömen och Schlesien på wägen warande Troupper framkomma, lärer man wara stark nog at desse halsstarrige fördrifwa och utrota.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 13 Decembris 1704}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 19 Nowembris&lt;/div&gt;

Man förnimmer nu, at Neüheüsel ey är med dagtingan öfwergånget, utan at de Ungerske som i Fästningen legat, förstått sig med de uproriske, och gifwet dem anledning at komma in i Fästningen, hwar uppå de Tyske Troupperne lagt neder Gewähr, och de gemene taget tienst under Rebellerne, men Officerarne måst gifwa sig til fångar. Fältmarskalken Heister är här ifrån afrest til Armeen, och gå de Keyserlige Regementerne ifrån alle orter dijt efter til at med all macht förekomma de uproriskes förehafwande, hwilka på alle sidor med förderfwelige anslag omgå. I Siebenburgen har General Rabutin warit emot dem lycklig, och nederlagt 3000 af dem, warandes och eliest redan så förstärkt, at man menar den Prowincen wara utan fara.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 20 Decembris 1704}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 26 Nowembris&lt;/div&gt;

De nproriskes i Ungern macht wäxer dageligen til, och hafwa de wid Feltmarskalken Heisters ankomst til Armeen, som ännu ey är mer än 8000 Man stark, så häftigt honom anfallit, at han intet kunnat hålla stånd, utan blifwit nödtwungen at wika undan, och draga sig tilbaka på denne sidan om March-strömen. Om nu de uproriske skulle wilia gå in i Österrike innan den Keyserlige machten blifwer starkare, lärer dem falla lätt at med eld och swärd alt föröda.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 3 Januarij 1705}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 10 Decembris&lt;/div&gt;

Ifrån Lägret under Feltmarskalken Heister förnimmes, at be:te General har gått med sin Armee öfwer March-strömen, och ärnat angripa Rebellerne, som sig uti en skog wid Weisenberg förskantzat, så at man nu dageligen förhoppas något gott der ifrån at förnimma.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 10 Januarij 1705}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 17 Decembris&lt;/div&gt;

Utur Ungern har man den efterrättelsen, at Feltmarskalcken Heister, som nu har Conjungerat sig med Generalen Herbertstein, står en mihl ifrån Presburg, at de uproriske under grafwerne Berez Forgatz och Caroli hade dragit sig tilsamman ey långt ifrån Marienthat, och fältslagen welat hindra de Keyserlige igenom gången, men at sedan de funnit sådant willia falla dem förswårt hafwa de dragit sig tilbaka åt Vagströmen, och lemnat dem Keyserligom wägen öpen. Deruppå har Feltmarskalken Heister, som med alt är wäl försedd och förer med sig alt hwad til en bryggia behöfwes, dem eftersatt och hoppas man stundeligen at få höra något wara emellan dem förelnpit, eftersom och redan ett rychte kommit är, at de uproriske skola wara slagne och lijdit ett ansenligit nederlag.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 17 Januarij 1705}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 24 Decembris&lt;/div&gt;

Man har här fått de hugnelige tiderne, at Fältmarskalcken Heister har den 16 hujus ey långt ifrån Tyrnau angripit de uproriskas macht bestående af 40000 man, hwilka Ragotsky och Berezini sielfwa anfört, dem efter 2 timars fächtande är fältet slagne, några 1000 man nedergiort, och Lägret med Stycken, Ammunition och Bagage eröfrat. Af de Keyserlige äro ey mehr än 500 blefne. Af denne Seger wäntar man så mycket större frucht, som en stoor dehl af de uproriske hafwa sedermehra redan gifwit sig under Keyserlig lydno. Det berrättes och utur Siebenburgen, at Rebellerne der under Grefwe Forgats befäl äro af General Rabutin slagne.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 24 Januarij 1705}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 31 Decembris&lt;/div&gt;

Den sidste omtalte Segern öfwer de uproriske wid Atnow blifwer fuller bekräftat, men man håller nu deras förlust ringare, än det i förstone utgafs, helst efter de förnimmes sig åter igen wilia församla, och den ledne skadan hämnas. Doch hålles sådant [..] skola blifwa för dem så mycket swårare, som emellan deras förnämsta hufwuden en större oenighet, än tilförende, förspöries, och en stor deel af manskapet sig söndrat, och begifwit hwar til sin.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 7 Februarij 1705}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 14 Januarij&lt;/div&gt;

Rebellerne under Grefwe Budiani hota at endera dagen sättia öfwer Donau-Strömen, och göra ett ströfwande, här är åter ett rychte kommit at General Rabutin har i Siebenburgen slagit de uproriske, hwilket wäntar bekräftelse.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 14 Februarij 1705}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 18 Januarij&lt;/div&gt;

Wid den infallne starcke winteren göra de uproriske stor skada igenom deras ströfwande, och hafwa i desse dagar åtskillige fläcker och byar utplundrat och afbränt. De hålla och de Keyserlige Troupperne i deras qwarter i ett stadigt alarm, och hafwa äfwen satt öfwer på Öön Schütt, drifwandes där stor motwillia. Sidsta brefwen ifrån Heister förmähla, at i fall Rebellerne skulle något willia wåga pa denne sidan Donau-strömen, lärer han hafwa på dem ett wakande öga. Man hoppas elliest at när bemälte General blifwer med den nu anryckande undsättningen förstärkt, lärer han med macht kunna detta owäsendet dämpa. Har omsider måst för brist skul på Lifsmedel gifwa sig i Rebellernas händer, och är besättningen 400 man stark beledsagat til Pest. Nu förmenes de willia något antingen emot Gross-Varadin eller Segedin företaga. Med Besättningen i Eperies, som och war 400 man starck, hafwa de på ett grufweligit sätt förfarit. Ty sedan den samma hade dagtingat at med 4 Stycken få utmarchera, är hon sedan under wägen blefwen afwäpnat, och emot all folcks lag jämmerligen nederhuggen, på några Officerare när, hwilka blifwit lemnade wid lifwet, och fångne bortförde.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 21 Februarij 1705}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 28 Januarij&lt;/div&gt;

Ehuruwäl man hade trott, at Feltmarskalken Heister skulle någorlunda kunna hindra de uproriskes antog och ströfwande, så hafwa de likwäl wid den starke nu infalne frosten i förgår wågat sig öfwer Donaw strömen, och öfwer 23 byar och fläckar här omkring och i denne stadens åsyn plundrat och afbränt, samt en hoop fångar med sig bortfört. De hade och så när öfwerrumplat 2 Regementer af de gamla Keyserlige, om desse på undfången kundskap ey hade i hastighet kastat sig in i Altenburg. General Heister är där uppå strax med Armeen upbruten at de uproriske upsökia, man lärer snart see, hwad han kan uträtta.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 28 Februarij 1705}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 4 Februarij&lt;/div&gt;

De uproriske i Ungern fortfara ännu med deras plundrande och brännande här omkring, och lade i går å nyo 4 Byar i aska, hwarigenom skracken och flychtandet ibland folcket tager öfwerhanden, och låter hwar och en föra sine saker och egendom in i de näste platzerne. Man gör sig ännu alt fort det hoppet, at Feltmarskalken Heister, som den 1 hujus med sine Troupper bröt up åt Wagströmen, där den störste Rebellernas hoop står, skal kunna försättia den samma något strek, och honom aldeles förjagn, men det hoppet har slagit så ofta felt, at mau uu fast ey mehr wet, hwad man kan hafwa at förwänta.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 7 Maartij 1705}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 11 Februarij&lt;/div&gt;

Ifrån Feltmarskalken Heister har man sedermehra ey något särdeles hört, men de uproriskes häriande och brännande warar alt fort som tilförende. Man begynner säija, at några afskickade lära med det första afgå åt Ungern til at försökia, om icke den sidste Tractaten med Rebellerne måtte åter kunna uptagas, men man wet ey, hwad deruppå kan wara at byggia. I medlertid går några Regementer utur Beijern hijt up åt at förstärckia Armeen i Ungern


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 14 Martij 1705}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 18 Februarij&lt;/div&gt;

De uproriske ströfwa alt fort på ömsa sidor om Donau och Vag strömarne, och häria och bränna fram och tilbaka, så at Felt-Marskalcken Heister snart ey wet, på hwilkendera sidan han skal dem eftersättia warandes ock förswag at sin macht fördela, han har derföre nu beslutit at låta sine Trouuper något hwila, til dess de öfrige Regementerne kunna komma fram til förstärkning.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 21 Martij 1705}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 22 Februarij&lt;/div&gt;

De uproriske fara alt fort med deras ströfwande och röfwande och ähro icke alenast med 10000 man gångne in åt Mähren, uthan och låtit sig för några dagar sedan 8000 man starcke se wed Ödenburg, hafwa och låtit ett Generalt upbod utgå til hela Neder Ungern och på ordenttigit wtjs befalt, huru myckit manskap til häst och foot, så och huru mycket Lifsmedel och Foder hwar ort skulle lefwerera, i widrigit fall wille de med mord och brand på det aldrasträngaste emot de olydige förfara. Detta har å nyo förorsakat ett stort flychtande ifrån Landet alt omkring, har och bracht så mycket til wäga, at Iuwånarne här i Förstädren måste dag och natt besättia Linierne och hålla flitig wacht, på det desse rosfoglar ey måtte sielfwa förstäderne kunna anfalla. Feltmarskalck u Heister har fuller med Cavalleriet något begynt sig röra igen, och wil försökia, om han kan bringa dem til stånd, har och igenom ett alfwarsamt påbud utfalt at ey lyda de uproriskes utskrifning, men det twiflas mycket, om han med den wachten, som han nu för tiden hafwer, något särdeles lärer kunna berätta. De säijes nyligen hafwa haft före at förmedelst ett hemligit förstånd med några af Borgerskapet inkräkta Presburg, men at det i tid blifwit Commendanten uptäkt, och altså förekommit. I desse dagar äro de 3 Ungerske Herrarne, som tilförende warit brukade at nnder hand bringa någon handling med några nye tilbod, om hwilkes förrättning man innan kort torde något widare förnimma, ängoch man i gemen gör sig om framgång derutinnan aldeles ingen förhopning.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 28 Martij 1705}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 4 Martij&lt;/div&gt;

De uproriske ströfwa alt fort på denne sidan om Donawströmen, och göra med deras plundrande i bygden en mächta stor skada, Feltmarskalken Heister står ännu quar i sine förre quarter, och klagar at honom fattas lifsmedel och hwariehanda tilbehör för Armeen, anhållandes at man nu, sedan Donauströmen blifwit öpen, måtte til honom förskaffa, det han hafwer af nöden. Man har altså nu giordt den anstalt, at farkostar dageligen både med nödige lifsmedel och Ammunition dijt åt afgå. Ett eller annat Regemente äro redan förbigångne, som kommit utur Beyern, och arnas den Ungerske Armeen til förstärkning.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 4 Aprilis 1705}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 11 Martij&lt;/div&gt;

Feltmarskalcken Heister är för några dagar sedan med en deel af sine Troupper gången at upsökia och förskingra Rebellerne, som under Gref Caroli hafwa Landet på denne sidan Donau-Strömen med deras häriande och brännande så illa medfarit. Bemelte Rebeller säijes wid hans anmarche hafwa dragit sig hogre up åt landet, så at man nu wäntar förnimma, hwad han emot dem kan uträtta. Man seer utskickade af dem, som blifwa brukade wed fridzförslagen med Rebellerne, resa af och an, och göra sig åtskillige der af förhopning, at det torde komma til förlikning, men andra hålla det aldeles för ogiörligit, hwilcket tiden måste utwijsa.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 11 Aprilis 1705}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 18 Martij&lt;/div&gt;

De sidste tidendetne utur Ungern medbringa, at Feltmarskalken Heister på den ena sidan, och Grefwe Palfi med 2000 man på den andra hafwa omränt den Rebelliske Grefwe Caroli uti Bochover skogen, så at han näppltgen utan at sättia håret til lärer undkomma. Om handlingen med de Uproriske är alt owist, ehuruwäl några af provincierne sig hafwa tilbudit at wilia Keyserlig nåd antaga.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 18 Aprilis 1705}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 25 Martij&lt;/div&gt;

I dag bittida är en Enspännare utur Ungern ankommen med berättelse, at Feltmarskalken Heister har den 20 hujus angripit de Ungerske uproriskes anförare Grefwe Caroli, som med 6000 hästar war på denne sidan om Donau öfwergången, och honom i grund slagit, samt hela hans Bagage och wagnar lastade med det giorde bytet eröfrat. Man wet ey ännu wäl alle omständigheterne af denne träffningen, men det hålles före, at Grefwe Caroli sielf med de öfwerblefne är så instängd, at han ey kan undankomma, efter alle passen äro noga besatte, och wåre Farkostar på Donau-Strömen på honom uppassa.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 25 Aprilis 1705}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 1 Aprilis&lt;/div&gt;

Den sidst omrörde Segern öfwer Rebellerne blifwer fuller bekräftat, men nederlaget är ey så stort, som i begynnelsen sades. Detta alt oachtat, fortfara de med deras ströfaude och åtskillige orters intagande, och lära ännu gifma Felt-Marskalken Heister nog til at skaffa.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 2 Maij 1705}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 8 Aprilis&lt;/div&gt;

Ragotsky förnimmes åter hafwa en stark Armee tilsamman, och wara hijt åt i antog.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,&lt;br&gt;Af den 9 Maij 1705}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 15 Aprilis&lt;/div&gt;

Utur Ungern har man sedermera intet förnummmit något föränderligit, utan at de uproriske med plundrande och brännande, äfwen som tilförende, fortfara och iämwäl posterne borttaga, så at man om deras företagande ey kan hafwa någon wisshet.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,&lt;br&gt;Af den 16 Maij 1705}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 22 Aprilis&lt;/div&gt;

I Ungern går wärcket myckit slätt, och äro störste delen af Generalerne ifrån Armeen hijt komne, i medlertijd faller den ena orten efter den andra i mangel af lifsmedel och undsättning dem uproriskom i händer.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,&lt;br&gt;Af den 30 Maij 1705}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 6 Maij&lt;/div&gt;

Hans Keyserlige May:t har giort en ändring med Generalerne i Ungern, och skal i denne samma Generalen Heister tieua wid Armeen i Rijket, men Generalerne d´ Herbeville och Schlick föra wärket i Ungern, hwarest oroon ännu ingalunda uphörer, och synes, at alle goda tilbod blifwa af Rebellerne förachtade, efter de än dageligen sig förstärckia, och på åtskillige orter med några 1000 man omkring ströfwa.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,&lt;br&gt;Af den 6 Junij 1705}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 13 Maij&lt;/div&gt;

Generalen d´ Herbeville är för några dagar sedan afrest åt Ungern, och alle Keyserlige Troupperne där sammandragne, at kunna wid hans ankomst något företaga. Man begynner nu åter at fatta något hopp om en förlikning med de uproriske, efter man hoos dem förnimmer en större benägenhet at denne Keysarens tilbod antaga, men ännu weet man ey, huru wida sådant hafwer grund.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,&lt;br&gt;Af den 13 Junij 1705}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 13 Maij&lt;/div&gt;

I desse dagar är wid hofwet twänne gånger rådslag hållit öfwer det Ungerske wäsendet, och lärer sig snart yttra, om någon wänlig förlikning med de uproriske står til at förmoda, eller om de med wåld skola twingas. Som man här säger, skal et stilstånd til en begynnelse wara slutit. I medler fara de uproriske i Siebeuburgen illa fram, för hwilken orsak skul General Glöchelsperg blifwer här ifrån dijt skickat at sådant hämma. Men har här begynt på Keyserlig befalning at öfwa Borgerskapet i Wapneu, hwilket här efter alla Sön- och Helgedagar skal ske, på det de wid alla förefallande händelser måge kunna med Gewähr omgå.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,&lt;br&gt;Af den 20 Junij 1705}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 27 Maij&lt;/div&gt;

Det har nu mehra ingen liknelse til någon förlikning med de uproriske i Ungern, efter de icke allenast utslå den dem tilbudne nåden, utan och församla sig på åtskillige orter starkare än tilförende, och med häriande och brännande, samt obeskrifwelige motwilligheters föröfwande på ett grufweligit sätt framfara. De förnimmes stå med 14000 man wid Marchströmen, och hafwa i sinnet giöra ett infall i Österrike. Hofwet låter nu mera fördenskul alla tanckar fara om sakernes biläggiande med godo, utan giör alla möyelige anstalter til at dem med wåld twinga. Generalen D´ Herbe ville är i Comorra, och drager Troupperne tilsamman, wäntandes til sig Artolleriet, som redan är hijt åt på wägen. Generalen Glöchelsperg är åt Siebenburgen redan afrest til at där anföra wärcket.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,&lt;br&gt;Af den 27 Junij 1705}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 27 Maij&lt;/div&gt;

Utur Ungern berättas, at de uproriske sig på alle orter förstärkia, och hafwa beränt Gross-Varadin och Giula. Det giöres fuller anstalter til den Keyserlige Armeens upbrott, men den samma lärer litet kunna uträtta, förr än de förwäntade Regementerne utur Tyskland ankomma.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,&lt;br&gt;Af den 4 Julij 1705}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 10 Junij&lt;/div&gt;

Man föruimmer mehr och mehr utur Ungern, huru de uproriske sig på åtskillige orter tilsammandraga, och skola de på Öön Schütt wara 40000 man starke så at de Keyserlige säijes måst draga sig tilbaka un-Presburg. Några lycklige partier göres fuller emot dem undertiden, men det giör litet til hufwudsaken. Här begynner man åter at tala något om en förlikning, men utan någen wiss grund.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,&lt;br&gt;Af den 11 Julij 1705}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wieu den 17 Junij&lt;/div&gt;

Emedan den Ungerske oroen icke allenast ännu ey är stillat, utan snarare syues mehr och mehr wilia tiltaga, så göres och allehanda anstalter til at den samma med all macht dämpa. Någre Regementer komma i desse dagar utur Beijern, hwilka utan drögsmåhl blifwa åt Ungern fortskaffade. Så komma och de Danske Troupperne utur rijket hijt upföre, hwar af Rytteriet redan är igenom Mähren förbigånget, men fotfolket wäntas stundeligen här an til at sättias på Farkostar och föras til den Keyserlige Armeen under General d´Herbewille, hwilken nu står på denna sidan om Donaw-strömen til at betäckia landet för de nproriskes ströwande, men lärer, så snart be:te Troupper ankomma, gå öfwer på andra sidan, och sakerne med eftertryck angripa.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,&lt;br&gt;Af den 18 Julij 1705}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 24 Junij&lt;/div&gt;

Man förnimmer at en deel af den Keyserlige Armeen i Ungern är upbruten, och gången til at upsökia och förjaga de wid Öön Schütt församlade uproriske.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,&lt;br&gt;Af den 25 Julij 1705}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 1 Julij&lt;/div&gt;

Man förnimmer utur Ungern, at Ragotsky med 4000 Man står allenast 3 mijhl ifrån Pest, wäntandes til sig Artolleriet ifrån Caschaw, då han samma ort wille angripa. Der emot blefwo alla möijelige anstalter giorde til Fästningens förswar, och woro 300 Man af General Glöchesbergs Troupper der inkastade. De Franske Troupperne, et wackert och wälöfwat folk, komma dageligen här an och fortsättia marchen åth Ungern.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,&lt;br&gt;Af den 1 Augusti 1705}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 8 Julij&lt;/div&gt;

Bref ifrån Offen berätta at Generalen Glöckelsberg stode nu wid Adom och wäntade widare ordre af General Erbewille ; men Ragozzi hade dragit sig ännu närmare til Pest och ärnade bem:te ort att angripa. Ifrån Arrath berättas att som Caroli ifrån den 20 Maij til den 14 Junij denne orten med bombers inkastande och minerande starkt ansatt, så hade den der inneliggiande Commendanten Öfwerst-Lieutnant Richter med sina 60 man utan at hafwa några stycken, så tappert sig förswarat, at Caroli blifwit twungen sedan han först stuckit alt i brand, bemälte den 14 Junij belägringen för denne orten att uphäfwa, då han och månge döde och blesserade efter sig lemnat. I går blefwe de Ungerske Deputerade Biskopen af Vizza och Ungerske Adwocaten Ockoliezani här ifrån tilbaka affärdade. Några Ungerske Bref förmäla, det Rebellerne nu alfwarligen äre sinnade at inlåta sig uti Freds handling, och at redan i förgår et stillestånd skulle hafwa blifwit publicerat ; hwilket dock tiden lärer uthwijsa.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,&lt;br&gt;Af den 8 Augusti 1705}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 15 Julij&lt;/div&gt;

Ehuruwäl man har giort sig gott Hopp om någon fredzhandling med de uproriske i Ungern, så står likwäl alt sådant ännu i ett widt fält, aldenstund de uproriske påstå en hoop nye wilkor, och wilja änteligen hafwa förut ett stillstånd uprättat, men imedlertijd draga sig wid Wag-strömen starkt tilsamman, och föröfwa med häriande och brännande grufwelige motwilligheter. Ragotsky är med sine Troupper utur sitt förra läger upbruten, och gången åth Neuheusel, hafwandes til den ändan slagit en bryggia öfwer Granströmen. Hans upsåt synes wara at understödia Beresini, som med sin hoop är ifrån Neuheusel gången åt Leopoldstadtt til at samma ort inkräckta. Alt detta at förhindra är Fältmarskalken d´Herbeville med de Keyserlige Troupperne ifrån öön Schütt upbruten och i dess ställe Glöchelsberg ifrån Ofen dijt åth i antog.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,&lt;br&gt;Af den 15 Augusti 1705}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 22 Julij&lt;/div&gt;

Man har utnr Ungern, at sedan de uproriske förnummit, det General Glökelsberg woro ifrån Ofen afmarcherat til at conjungera sig med Feltmarskalken d´ Herbeville, hafwa de med all macht den 16 hujus anfallit Pest, i meneng at det öfwerrumpla, men de äro derifrån tappert blefne afdrefne. Deruppå är General Glökelsberg beordrat at gå åt Ofen igen, och öfwer på Pester sidan, til at göra Diversion, och twinga de uproriske sin macht at fördela. De hafwa i hela Ungern deras mästa manskap upbudit, och sätjes Berecini stå wid Türnau med 35000 man, til hwilka Ragotzsky med 15000 man änust skal stöta.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,&lt;br&gt;Af den 22 Augusti 1705}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 28 Julij&lt;/div&gt;

I Förgårs kommo de för någon tid sedan här ifrån til den Ungerska Oroens biläggiande affärdade Deputerade hijt tilbaka igen. Och aldenstund Ragozzi låtit å nyo publicera ett oppbådh, i föllie af hwilket hwart huus bör utgiöra en man, och föregifwer at han förutan månge Beyerske och andre Officerare, är 70000 Man starck och står wid Neuhäusel färdig at marchera, men Berezini wid Szeret, och Ozkai på Mähriske gräntzen; Fördenskul har och Generalen Herbeville redan gått öfwer Wagen, men General Glökelsberg ill Ofen igenkommit, och torde man wäl med det första, sedan de Keyserlige jemwäl tämligen blifwit förstärkte, något nytt hafwa at förnimma, Rebellerne hafwa sökt at öfwerrumpla Gödingen; men den där inneliggiande Commendanten har dem så emottagit, at de med stor förlust på döde och blesserade måst draga sig tilbaka. Store Warradien är med Proviant wäl försedt. Hauptmannen von Hostfehr har med 10 Man Dragoner warit så olyckelig, at då han intet långt ifrån Derrenkruth gått uth til at recognosera, är han af fyra Standarer Rebeller öfwerfallen, samt med ett skått och hugg sårad, men hans föllieslagare aldeles nederhuggne.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,&lt;br&gt;Af den 29 Augusti 1705}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 5 Augustij&lt;/div&gt;

Man har ntur Ungren de behageliga tidenderne, at Felt-Marskalken Herbeville har den 1. hujus wid Türnow angripit de uproriskes Armee beståendes af 40000 Man, den samma slagit, och förjagat, Läger, Bagage och Artollerie röfwat, o h wid 5000 Man på platzen nedergiordt, ibland de döda säijes och Otzkay wara, en ibland de Uproriskes förnämste anförare, wåre wore wid Enspännarens afgång uti efterjagandet begrepne. Af denne Seger förmodar man en mächta god wärckan, och alldenstund åtskillige Keyserlige Regementer warit i antog at sig med d´Herbeville conjungera, så lärer han nu wara i tillstånd at med eftertryck sin erhåldne fördel nyttia, här äro tidender inlupne, at General Glöchelsberg har wid offen, och General Rabutin i Siebenburgen wärkelig afbräck tilfogat.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,&lt;br&gt;Af den 26 Septembris 1705}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wieu den 2 Septembris&lt;/div&gt;

Man har åter nu på någou tid begynt tala om en förlikning med de uproriske I Ungern, hwaruppå och de nylige hijt ankomne Engelske och Hollenske Abgesanterne, Grefwen af Sunderland och Herr von Almelo af deras Herrar hafwa befallning at med flijt arbeta. Men i medlertid ströfwa de Uproriske Partierne, såsom tilförende, och förhärja nästan alt in under portarne af denna Stadeu. Den Keyserlige Armeen under Feltmarskalken d´Herbeville är i antog åt Siebenburgen, och har efter de sidste Brefwens innehåld redan gått öfwer Dona Strömen wid Pest, fortsättiandes marchen åt Segedin. Den unge Grefwe Heister har i medlertid befallning at med de öfrige Keyserlige Troupperne passa på de uproriske på denne sidan om Donau Strömen.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,&lt;br&gt;Af den 3 Octobris 1705}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wieu den 9 Septembris&lt;/div&gt;

Man kan med ingen wisshet säija om handlingen med de uproriske i Ungern, ehuruwäl derom nog talas, och de Engelske och Hollenske Gesanterne flitigt där uppå arbeta. De Uproriske förstärckia sig i medlertid på alla orter, och fara öfwer alt ynkeligen fram. Man hade trodt at den Keyserlige Armeen under Felt-Marskalken d´ Herbeville skulle längesedan wara i antog åt Siebenburgen, men det förnimmes, at han ännu den 2 hujus har stått wid Ofen, och wäntat til sig General Palfi med några Troupper til förstärkning, efter hwilkas ankomst marchen skulle gå för sig. Det förnimmes at de uproriske draga hela deras macht tilsamman wid Theisen, och willia de Keyserlige afbida.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,&lt;br&gt;Af den 10 Octobris 1705}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wieu den 16 Septembris&lt;/div&gt;

Den Keyserlige Armeen är nu wärkeligen gången öfwer Donauströmen wid Ofen och fortsätter sin marche åt Öfwer-Ungern. I medlertid talas det nog om underhandling med de uproriske, men utan at weta, hwad där med lider.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,&lt;br&gt;Af den 17 Octobris 1705}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wieu den 23 Septembris&lt;/div&gt;

Man förnimmer utur Ungern, at den Keyserlige Armeen fortsätter sin marche åt den sidan åt Zolnok, i mening samma ort at igentaga. Under marchen har den samma råkat på några 1000 uproriske, och dem slagit och förstrött. I medlertid draga sig de uproriske tilsamman här på nästa gräntzen, och begynna åter deras motwillia at föröfwa. Man talar nu åter starkt om en underhandling med dem, och säijes Hans Keyserlige May:t hafwa uppå de Engelske och Hollenske Gesanternes anhållande samtyckt til ett stillstånd, och wilkoren deraf låtit til Ragotzky berätta, wäntandes man nu, om de af honom blifwa antagne.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,&lt;br&gt;Af den 24 Octobris 1705}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wieu den 30 Septembris&lt;/div&gt;

Man har öfwer Ofen ingen efterrättelse haft ifrån den Keyserlige Armeen, emedan wägarne på den sidan äro af de ströfwande aldeles sperrade. Men ifrån Ragotskys läger wid Gran äro några öfwerlöpare komne, hwilka berätta, at man i bemälte Läger icke allenast haft kunskap om Zolnoks eröfrande, utan och at Forgats skal med sin hoop wara af Generalen Rabutin aldeles slagen och förskingrat, och wara sielf heel bestört til Ragotsky ankommen, och hoos honom anhålla om hielp til at detta nederlaget på Rabutin hämuas. Här säijes, at Ragotsky skal ibland sine öfwerläggia om Fredzwärket och om de af Hans Keyserlige May:t nyligen föreslagne wilkor til ett stillstånd. Men om de sins emellan kunna blifwa derom enige och huru wida det med wärket lider, kan ännu med ingen wisshet säijas.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,&lt;br&gt;Af den 31 Octobris 1705}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wieu den 7 Octobris&lt;/div&gt;

Tidenderne utur Ungern bekrafta intet det sidst omrörde Zolnoks intagande, utan at den Keysrlige Armeen fortsatte sin marche åt Siebenburgen, och hade wid Scongrad försökt at gå öfwer Theissen, men efter man hade där wid funnit stora swårigheter, woro det ändrat, och marchen wänd åt Segerin tilat där komma öfwer, hwilket man och tror redan war wärkstält. Hwad det lider med underhandliugen med de Uproriske kan man ännu ey säija, men det hålles likwäl före at den samma torde gå för sig, och at Biskopen af Olmytz, samt Grefwen af Wratislav skola af Hans Keyserlige May:t til Commissarier der wid wara förordnade.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,&lt;br&gt;Af den 7 Novembris 1705}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 14 Octobris&lt;/div&gt;

Ifrån deu Keyserlige Armeen äro tidender inlupne, at den samme är lyckligen och utan det ringaste motstånd gången öfwer Theissen ofwan för Segedin, fått til sin förstärkning ännu 6000 Raitzer, så at hon wärkeligen består af 35000 man, och woro i fult antog at undsättia Gros Varadin. Men efter Ragotsky sielf med sine bästa Troupper til 50000 man stark står fast i förwäg samma anslag at förhindra, så lärer man utan twifwel af någon Träffning innan kort hafwa at förnimma. Det lärer sig och snart yttra, hwad liknelse det kan blifwa til handlingen med de uproriske, eftee de Keyserlige der til nämde Commissarierne jemte de Engelske och Hollenske Gesanterne innan kort skola sig har ifrån på wägen begifwa.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,&lt;br&gt;Af den 14 Novembris 1705}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 21 Octobris&lt;/div&gt;

De Keyserlige Commissarierne samt de Engelske och Hållenske Gesanterne äro lyckligen til Tyrnou ankomne, hwilken ort til ett möte med de Uproriskes utskickade är utsedd, och förnimmer man, at Berecini och flera af deras förnämsta Hufwuden, sig jemwäl infinna. Man tror och, at Ragotsky sielf lärer förfoga sig dijt, huruwäl stor orsak är derom at twifla. Om detta wärket giör man sig nu här gått hopp, men det står der hän, om de Uproriskes rätta alfwar der wid är. Ifrån den Keyserlige Armeen i Ungern äro sedermera inge tidender komne, men man hoppas, at Gross-Varadin lärer wara undsatt och förfriskat, och at Conjunctionen med General Rabutin i Siebenburgen redan är för sig gången.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,&lt;br&gt;Af den 21 Novembris 1705}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 28 Octobris&lt;/div&gt;

Man giör sig här alt mehr och mehr hopp om handlingens lycklige utgång i Tyrnow med de uproriske, och menar man, at åth minstone et stilstånd til en begynnelse lärer träffas, aldenstund hoff-Cantzleren Grefwe Sinzendorf i desse dagar mächta hastigt är der ifrån hijt kommen, och åter med lika hast ghet dijt tilbaka färdad Den Engelske Gesanten är där ifrån hijtkommen til at möta Hertigen af Marleborug, som innom några dagar hijt förwäntas, och med honom göra ett och annat aftal, hwar efter han strax lärer förfoga sig tilbaka åt Tyrnaw igen hwarest i medlertid den Hollenske Gesanten tillijka med de Keyserlige Commissarierne med flijt arbeta på handlingswärket.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,&lt;br&gt;Af den 28 Novembris 1705}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 4 Novembris&lt;/div&gt;

I förgår ankom Hertigen af Marleborugh hijt i Staden, och hade i går Audience hoos Hans Keyserlige May•tt, beledsagat der til af bägge här warande Engelske Gesanterne. Som det förnimmes, at han medbracht närmare förslag til fred med de uproriske, så lärer det ärendet aldraförst företagas, och Gesanterne til Tyrnow afresa til handlingens fortsättande, den man menar i genom ett stillstånd skola begynnas. Ifrån den Keyserlige Armeen i Ungern har man inge wisse tidender haft, sedan den samme gick öfwer Theissen.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,&lt;br&gt;Af den 5 Decembris 1705}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 11 Novembris&lt;/div&gt;

Den Hollenske Gesanten är ifrån Tyrnow hijt tilbaka kommen, och som det förnimmes, skal handlingen med de uproriske sig temmelig wäl anskicka. Ifrån den Keyserlige Armeen i Ungern äro nu Tidender inlupne, at den samme med alle nödwändigheter wäl föresett Gross-Varadin, och hade fortsatt dess Marche åt Siebenburgen.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,&lt;br&gt;Af den 12 Decembris 1705}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 18 Novembris&lt;/div&gt;

Sedan Hertigens af Marleborug afresa gå nu i desse dagar Grefwen af Vratislaw och den Engelske Abgesanten åt Tyrnow, hwarest de Hollenske redan sig befinna, til at fredzwärket med de uproriske med alfware drifwa. Altsådant oachtat fortfara de uproriske alt jämt med deras ströfwande, hwarom man ifrån åtskillige orter erhåller bedröflige tiender. Wij har sedermera ey haft något särdeles ifrån den Keyserlige Armeen i Siebenburgen, men det förnimmes, at hela det landet är i fult upror, och wäntas med längtan, hwad Armeen där kan uträtta.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,&lt;br&gt;Af den 19 Decembris 1705}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 25 Novembris&lt;/div&gt;

Man har utur Ungern erhållit Tidender, at de Uproriske hafwa welat hindra den Keyserlige Armeen i Siebenburgen öfwergången öfwer ett Pass, men blifwit der wid slagne, och förlorat deras Stycken och Footfolck. Detta förmodar man kunna hafwa den wärkan, at de så mycket snarare torde sig til förlikning beqwäma, ehuruwäl om deras ströwerier alt fort inkomma swåra berettelser.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,&lt;br&gt;Af den 26 Decembris 1705}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 2 Decembris&lt;/div&gt;

Den sidst omrörde lycklige Träffningen med de Uproriske i Siebenburgen blifwer än ytterligare i gemen bekräftat, men rätta omständigheterne deraf äro ännu ey inkomne. Så kan man ey heller något wist ännu säija om tilståndet med Fridzwärket, efter som fuller de Ungerske Deputerahe äro med Hans Keyserlige Möy:ts förklaring angående både Stilståndet och Freden åt Tyrnou afreste, men den Keyserlige och Engelske Commissarierne äro ännu här.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Ti ender,&lt;br&gt;Af den 2 Januarii 1706}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 9 Decembris&lt;/div&gt;

Ifrån Armeen i Ungern har man fuller sedermera inge Bref haft, twiflandes man intet, at Enspännarne lära wara borttagne, men eliest äro öfwer Gross Varadin tilförlåtelige tiender inlupne, icke allenast om den sidst omrörde lyckelige Träffningen, utan och, at Ragotsky skal andra gången hafwa lidit nederlag, och at Hans Keyserlige May:ts upsåt med alle orternes besättiande i Siebenburgen skal wara aldeles erhållit. Och efter det nu såijes, at Armeen är i full marche tilbaka igen, så förnimmer man, at de ströfwande Uproriske, som nyligen wågat sig när in til denne negden, hafwa i hastighet dragit sig tilbaka igen åt Öön Schütt, sedan de en och annan ort intagit, utplundrat och förbränt. Om Fredzwärket kan man ännu ingen ting säija.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Ti ender,&lt;br&gt;Af den 9 Januarii 1706}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 16 Decembris&lt;/div&gt;

För 3 dagar sedan hade man med en ifrån Keyserlige Armeen i Siebenburgen ankommen Öfwerste bekräftelse, om den märkelige Seger, som den Keyserlige Armeen erhållit öfwer de Ungerske wid Schilo i Siebenburgen, hwar wid 6000 man skola wara nedgiorde, och en stor hop til Fånga tagne, alle Stycken och Mörsa e, samt hela Bagaget och 60 Fanor eröfrade, af hwilka 30 äro af bemelte Öfwerste, jemte en der til fånga tagen främmande Minister, hijtförde. De Keyserlige skola ey mehr än 144 förlorat, och 306 fått sargade. Nu förnimmer man öfwer Arrad at Ragotsky skal straxt efter det första nederlaget hafwa församlat och satt sig igen wid Bistritz, men at han af Generalen von Glökelsberg är andra gången slagen och förskingrat, och at Staden Bistritz har sig straxt deruppå gifwit, om hwilket alt man widare straxt omständigheter förwäntar. Ehuruwäl nu alt detta oachtat, de Uproriske på denne sidan ännu med deras ströfwande illa framfara, så tror man likwäl, at dessa deras nederlag lära förorsaka någon god wärkan i anseende ttl Fredzwärket om hwilket åter nu med tämmelig föthopning och liknelse begynuer talas.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,&lt;br&gt;Af den 16 Januarii 1706}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 23 Decembris&lt;/div&gt;

De Uproriske i Ungern hafwa för några dagar sedan anfallit Staden Ödenburg, men blifwit af Borgerskapet tappert afslagne.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,&lt;br&gt;Af den 23 Januarii 1706}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 30 Decembris&lt;/div&gt;

Detta Hofwet wäntar ännu med stor längtan efter fulkomlige Tidender om tilståndet i Siebenburgen, om hela landet wärkeligen är bracht under lydna, och i synnerhet, om det rychtet, som nyligen kom om en ny Segerwinning wid Bistrits, blifwer bekräftat, emedan man sedermera der om ingen kundskap haft hafwer. Om Fredzhandliugen i Ungern talas åter nn intet mehr, men wäl mycket om de uproriskes ströfwande, och huru de sig här och där förstärkia til at de faste orterne angripa. General Starenberg har sig påtagit befälet i Neder-Ungern, och har man til hans bekanta förfarenhet det förtroende, at sakerne lära innan kort komma på en annan foot.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,&lt;br&gt;Af den 30 Januarii 1706}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 6 Januarij&lt;/div&gt;

Man har tidender utur Siebenburgen, at alt är där satt i godt tilstånd, och at största delen af Keyserlige Armeen är på wägen tilbaka igen. Fredzwärket med de Uproriske synes wilia blifwa ännu långsamare aldenstund Hofwet seyes hafwa giort dem några nye propositioner, öfwer hwilka de Uproriske så hastigt ey kunna, och til äfwentyrs ey heller wilia sig förklara. Imedlertid lära de Kayserlige Commissarierne så wäl som medlings Ministrerne begifwa sig hijt tilbaka igen. Staden Ödenburg blifwer af de Uproriske åter ånyo häftigt ansat, fördenskul Generalen Nehm är med några 1000 man i antog at den samma undsättia.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,&lt;br&gt;Af den 6 Februarii 1706}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 13 Januarij&lt;/div&gt;

Det säijes, at Ragotsky har sammanskrifwit Ungerske Adelen til Mongatz til den 15 hujus, at taga i betänkiande de af Keyserlige Hofwet dem nyligen förestälte propositionerne, och at den ena Hollenske Ministren Herr Brüninx är jemwäl dijtrester til at göra samma propositioner smakelige. Så framt någon liknelse blifwer til god framgång, lära och då de Keyserlige Commissarierne samt den Engelske Ministren sig dijt förfoga.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,&lt;br&gt;Af den 13 Februarii 1706}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 20 Januarij&lt;/div&gt;

Ifrån Siebenburgen har man säker efterrättelse, at alt är där i gått tilstånd, och at Feltmarskalken d´ Herbeville skyndar efter möyeligheten sig Marche hijt åt til baka igen. Hwad man om Freden i Ungern kan hafwa at hoppas, lärer sig utwisa wid slutet af de Ungerske Ständernes sammankomst, som den 15 hujus i Mikosch hållas skulle.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,&lt;br&gt;Af den 20 Februarii 1706}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 27 Januarij&lt;/div&gt;

Man synes nu hafwa god förhopning om Fredz wärket med de Uproriske i Ungern, efter den hållenske Gesanten är nu här ifrån åt Mikosk afrest, och de andra tillijka med de Keyserlige Commissarierne säyes snart skola fölia efter. Icke dess mindre ströfwa de Uproriske nu igen mycket starkt, och hålla både Eisenstatt och och Ödenburg insperrade.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,&lt;br&gt;Af den 13 Martii 1706}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 17 Februarij&lt;/div&gt;

Det längtas här mycket efter tidender om Fredzwärket i Ungern, om hwilket förhopningen är änuu god fast än de Uproriske i medlertid med deras ströfwande mächta illa framfara. De hafwa för kort tid sedan haft ett anslag före, at inbryta i Steijermark, men woro af Generalen Palfi med temmelig förlust tilbaka drefne. De hafwa sig sedermera wågat på denne sidan om Marchströmen, men för dess hastiga upswällande skul dragit sig strax tibaka igen, och en del deraf posterat sig på Öön Schütt, dijt de alt Wijn och Proviant, som de i negden finna, låta öfwerföra. Städerne Ödenburg och Cisenstat hafwa de hela tiden hållit insperrade, men nu förnimmes de hafwa dragit sig derifrån. Deremot hafwa de för några dagar sedan brutit in i Mähren, och lagt åtskillige små Fläckar och Byar i Aska sedan de dem utplundrat.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,&lt;br&gt;Af den 20 Martii 1706}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 24 Februarij&lt;/div&gt;

För några dagar sedan är den Hollenske Gesanten ifrån Tyrnou hijt ankommen tillika med en Ungersk Deputerat, och hafwa ifrån de Uproriske uågra nya propositioner medbracht. Som det förnimmes, skola de ännu spänua Bogen något högt, fördenskul man ey wet, hwad der af wil blifwa. De underlåta i medlertid intet at på alle sidor med deras ströfwande och häriande föröfwa stor motwilia.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,&lt;br&gt;Af den 27 Martii 1706}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 3 Martij&lt;/div&gt;

Den Ungerske Fulmächtige är åter här ifrån tilbaka rest, och har medbracht Keyserlig nåde under mycket fördelachtige wilkor, alenast de den innan den 10 hujus wilia antaga, sker det intet, så wil Haus Keyserlige May:t dem ey widare anhöra, utan med yttersta stränghet förfölia, på hwilken händelse några 1000 man stå i Beyern tilredz at sättias på Fahrkoster, och föras Donauströmen upföre åt Ungern. Man har ntur Siebenburgen, at den fördelachtige Orten Deva, som nu en lång tid warit af de Keyserlige inspärrat, har i mangel af Matwaror, för 14 dagar sig gifwit, hwaruppå det blifwit beslutit, at Generalen Rabutin skulle behålla qwar i Siebenburgen 5000 man, men Feltmarskalken d´ Herbeville kommer derifrån tilbaka med 15000 man. Generalerne Palfi och Heister blifwa och 15000 man starke, när de sig sammanfoga, så at om de Uproriske nu sig ey snart beqwäma, hållas de Keyserlige Wapnen för wara i sådant tilståud, at kunna med eftertryck detta owäsendet dämpa.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,&lt;br&gt;Af den 10 Aprilis 1706}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 17 Martij&lt;/div&gt;

Man wäntar nu med längtan at förnimma de uproriske Ungrernes förklaring på de sidste Keyserlige propositionerne, och görs i medler tid all nödig anstalt at sammanfoga den utur Siebenburgen tilbaka kommande Armeen med Tronpperne på denna sidan, til at på all händelse med macht falla dem Uproriskom på halsen.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,&lt;br&gt;Af den 8 Maij 1706}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 24 Aprilis&lt;/div&gt;

De Uproriske i Ungern hafwa bewiliat ett tilstånd på [..] dagar, på det man i Aresburg måtte tilsammankomma, och Arbeta på Fredz-Wärcket. Man giör sig om fulkomlig förlikning så mycket mehr hopp, som man tror sig hafwa god efterrättelse, at den menige man är der til benägen, omskönt deras förnämste Hufwud för deras särskilte skul äro wederspänstige. Feltmarskalken Grefwen af Starenburg är i går gången åt Ungern til at göra behörige anstalter, i fall Kriget skulle widare komma at förtsättias.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,&lt;br&gt;Af den 3 Julii 1706}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 24 Junij&lt;/div&gt;

I desse dagar äro de Keyserlige Fulmächtige afreste åt Presburg, hwarest de Engelske och Hollenske Ministrerne såsom medlare hafwa dem tilstält Ungrerne Puncter, hwilka de påstå. Omskönt nu de samma som förliudes, skola wara temmelig högt spänste och trotzige, så hoppas man likwäl, at de en god del der af lära afstå, och at närwarande lyckelige tider för de Allierade lära jämwäl bringa detta Wärket i bättre liknelse.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,&lt;br&gt;Af den 10 Julii 1706}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 16 Junij&lt;/div&gt;

De Keyserlige Fulmächtige äro åter ifrån Presburg hijt tilbaka komne til at berätta Hans Keyserlige May:t Ungrernes påstående, och deröfwer inhämta widare befalning. Efter all liknelse står Fridzwärcket ännu i temmelig widt Fält, aldenstund Ungrernes Puncter af Hofwet ansees för så obillige och trotzige, at man ey wäl kan sig deröfwer inlåta, och de der emot förmena, at de ey mycket deraf kunna eftergifwa. I medler tid och på all händelse är ett alment Upbod förkunnat i Mähren och Steijermark, hwilket ock i de öfrige nästgräntzande Länder och Provincier ske lärer, til at detta owäsendet med yttersta alfware stilla.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,&lt;br&gt;Af den 17 Julii 1706}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 23 Junij&lt;/div&gt;

Om den Ungerska Fredzhandlingen kan man ännu ey wist berätta, och omskönt Ungrerue i deras inlefwererade Puncter hafwa spänt Bogen så högt, at man på Keyserlige sidan omöijeligen kan dem ingå, så bemöda sig likwäl medlings Ministrerne på det högsta at dem jämka, så at det ändå må kunna komma til en handling, efter som de ock, til at winna tid der til, hafwa förmått bägge Parterne til at stilståndet in til den 14 nästkommande Julij förlångia.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,&lt;br&gt;Af den 31 Julii 1706}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 7 Julij&lt;/div&gt;

Ehuru wäl medlings Ministrerne sig på det högsta bemöda at kunna bringa handlingen med Ungrarne i gång, så är det likwäl föga liknelse, at de därutinnan lyckas, emedan Ungrerne synas beständigt wilja deras ingifne puncter påstå. För den orsaken skul är på all händelse Feltmarskalcken Grefwe Starenberg i desse dagar afgången åt Ungern, dijt och åtskillige Regementer utur rijket äro wärckeligen i antog, til at med yttersta macht twinga de uproriske til lydna. Så är ock Generalen Rabutin i Siebenburgen beordrat at hålla sig färdig til at äfwen på sin sida Ungrerne anfalla, så framt stillståndet utan något fredzslut skulle löpa til ända.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,&lt;br&gt;Af den 7 Augusti 1706}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 14 Julij&lt;/div&gt;

Handlingen med Ungrerne är aldeles afbruten utan det ringaste hopp at kunna mer blifwa åter begynt. De säijes fuller wilja stilstådet, som i dag är ute, nu ytterligare förlängia, men emedan det ey annorlunda kan ansees, än för en konst at winna tiden, til at kunna sig desto bättre rusta, så är det afslagit, och draga sig Felstmarskalkerne Starenberg och Rabutin med hwar sin Armee til at dem anfalla.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,&lt;br&gt;Af den 21 Augusti 1706}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 28 Julij&lt;/div&gt;

Sedan stillståndet med de uproriske Ungrerne är utstält, och handlingen afbruten, hafwa de begynt föröfwa deras förra fientligheter, och med macht sökt at trängia sig in igenom Linierne wid Ödenburg, men blifwit med stor förlust tilbaka drefne. Man gör sig gott hopp, at snart blifwa med dem färdig, efter nu Regenterne utur Riket äro i antog at förstärkia den Keyserlige Armeen under Feltmarskalken Starenberg, och den andra Armeen utur Siebenburgen sig ock rörer, at på den sidan tillika dem anfalla.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,&lt;br&gt;Af den 28 Augusti 1706}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 4 Augusti&lt;/div&gt;

I Ungern fara de uproriske fort med deras fientlighet, och wil här nu säijas, at Ragotzi skal hafwa eröfrat Gran, men Berrezini med sin hoop ey långt står ifrån det Keyserlige Lägret, dijt 10000 Croater, och 5000 Raitzer redan äro ankamne, hwilka i deras marche hafwa strängeligen med mord och brand emot de uproriske framfarit.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,&lt;br&gt;Af den 11 Septembris 1706}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 18 Augusti&lt;/div&gt;

I Ungern håller man sig på båda sidor ännu temmeligen stilla, och emedan de uproriske uppehålla sig med deras belägring, hwilken der sig företagit, men något der fortsättia, förstärckia sig de Keyserlige dageligen med nye Regementer, som komma utur Riket anländandes. Generalen Rabutin är jämwäl utur Siebenburgen med den Armeen i antog, och skal wara til Zolnok ankommen. Det begynner säijas, at den afbrutne Fredzhandlingen med de uproriske skal uppå Englandz och Hollands inständige anhållande åter uptagas, samt den Hollenske Gesanten, som redan för en tid sedan begaf sig här ifrån hemåt, har under wägen fått befallnig at förfoga sig hijt tilbaka igen, at samma wärck ännu en gång drifwa.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,&lt;br&gt;Af den 18 Septembris 1706}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 25 Augusti&lt;/div&gt;

De uproriske i Ungern begynna åter nu igen med all macht sig röra. De hafwa med 6000 man nyligen brutit igenom Linierne wid Ödenburg, ströfwat wid Neüstat och widare in i Lander, och åtskillige orter som alenast 3 mijl härifrån belägne äro, utplundrat, upbränt, och mycket Boskap med sig afdrifwit. Det kommer mångom underligit före, ar de Keyserlige sådant ey hafwa hindrat, ey heller ett så ringa antal förlagt och förskingra


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,&lt;br&gt;Af den 25 Septembris 1706}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 1 Septembris&lt;/div&gt;

Den Keyserlige Armeen under Feltmarskalken Grefwe Starenberg är nu, sedan den samma med åtskillige Regementer utur riket är Worden förstärckt, utur des läger upbruten och wid Presburg gången öfwer Douau-Strömen, wid samma tid har General Palfi med 3000 Hästar och Raitzer anfallit den starckeste af de uproriskes på Öön Schütt liggiande Skantzar, nederhuggit 500 [..], som där legat i besättning, och tagit deras Öfwerste til fånga, samt alt där befintlige förrådet och utrustning sig bemächtigat, hwaruppå bemälte General har sig med Hufwud Armeen lyckeligen sammanfogat. Feltmarskalken Rabutin har med den Siebenburgiske Armeen stött til de öfrige i Ungern warande troupperne, och är i wärckeligit antog åt Öfwer Ungern, fördenskul hafwa ock de uproriske, sedan de förnummit bägge Armeerne på hwar sin sida annalckas, dragit sig i oreda något ifrån Österrikiske gräntzen tilbaka.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,&lt;br&gt;Af den 2 Octobris 1706}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 8 Septembris&lt;/div&gt;

Feltmarskalken Grefwe Starenberg har med den Keyserlige Armeen fortsatt marchen åt Comorra, hwaruppå de uproriske åter hafwa sig på öön Schütt infunnit. Generalen Rabutin förnimmes wara ifrån Zolnock hijt åt i antog, til at få de uproriske emellan sig. Om fredzhandlingens uptagande igen begynner man åter nu tala.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,&lt;br&gt;Af den 9 Octobris 1706}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 15 Septembris&lt;/div&gt;

De uproriske hafwa belägringen för Gran uphäfvit.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,&lt;br&gt;Af den 16 Octobris 1706}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 22 Septembris&lt;/div&gt;

Sedan den Keyserlige Armeen under Feltmarskalcken Grefwe Starenberg är längre inryckt i Ungern, kunna de uproriske åter föröfwa deras ströfwerier, det så häftigt, at man ifrån Armeen ey kan få någon kunskap, efter ingen kan hwarken fram eller tilbaka komma.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,&lt;br&gt;Af den 23 Octobris 1706}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 29 Septembris&lt;/div&gt;

Den Keyserlige Armeen under Grefwe Starenberg har sedan dess upbrott ifrån Comorra marcherat åt Neüdorf, och den där upkastade Fientlige Fästningen med storm intagit, hwar wid Besättningen bestående af 700 man blifwit aldeles uederhuggen. Armeen är sedermehra gången åt Grau, hwilken ort några dagar tilförende för brist skul på Lifsmedel har måst med Fienden dagtinga, och tror man, at den samma i desse dagar lärer wara återwunnen. Eliest äro här tidender inlupne, at emellan Generalen Rabutin och ett starkt Partie af de Uproriske, en skarp Träffning skal wara förelupen til de sednares missfördel, men man wäntar derom ännu större wisshet.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,&lt;br&gt;Af den 30 Octobris 1706}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 6 Octobris&lt;/div&gt;

För de ströfwande Partierne i Ungern har man sedermehra hwarken ifrån Feltmarskalken Grefwe Starenberg, eller Generalen Rabutiu haft någon säker kundskap. Det säyes fuller, at den förre skal hafwa åter igentagit Gran, och den sednare med Dagtingan bemächtigat sig Caschau, men man har derom ännu aldeles ingen wisshet. Wid Odenburg har nyligen ett Keyserligit Partie anträffat 2000 Coruzzer, några 100 deraf nedergiort, tagit många til fånga och 3 Fanor och några Trummor eröfrat.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,&lt;br&gt;Af den 6 Novembris 1706}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 13 Octobris&lt;/div&gt;

Bägge de sidst omrörde tidenderne befinnes nu wara sanne. Feltmarskalken Grefwe Starenberg har med tagtingan inbekommit Gran, och der funnit 50 Stycken, och ett godt förråd på Krigsrustning och hwariehanda andra nödwändigheter. Af Besättningen äro 300 man i uttogandet tii de wåra öfwergångne. Bemälte Feltmarskalk lärer nu sammanfoga sig med Generalen Palfi, och än widare söka at göra Fienden afbräck. Generalen Rabutin har efter säker inkommen berättelse wid Caschau råkat i hop med några de Uproriskes Troupper under Berezini, och dem aldeles slagit, samt deruppå bracht Caschau, Eperies och Leitschen under Hans Keyserlige May:tz lydno, fortsättiandes marchen åt Bärg-Städerne, dtjt man och menar, at Grefwe Starenberg lärer toga. Detta alt oachtat har i desse dagar ett starkt de Uproriskes Partie under Grefwe Forgatsch satt sig öfwer Marchströmen och öfwerrumplat den lilla Staden Züssersdorf, där föröfwat ett grufweligit mördande, och lemnat Orten, samt 15 andra där omkring belägne, i Aska. Utur Slebenburgen har man, at Ragotsky där utskrifwit en Landdag til at låcka Iuwånarne til Upror, hwilket och i Gen. Rabutins frånwaro lätteligen torde ske.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,&lt;br&gt;Af den 24 Decembris 1706}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 1. Decembris&lt;/div&gt;

De uproriske i Ungern göra alt fort med deras ströfwande öfwer alt stor skada. Här äro tidender, at någre 1000 Man af Feltmarskalkens Rabutin Folck skola hafwa råkat på någre 1000 af de uproriske, och 700 deraf nedergiort, hwar om widare wisshet wäutas.


{{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,&lt;br&gt;Af den 8 Januarij 1707}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 15. Decembris&lt;/div&gt;

Man har här nu tidender utur Ungern, at Generalen Rabutin har omsider med stor möda slagit sig igenom de uproriske, och kommit til Segedin, hwar ifrån han öfwer Essek täncker sig draga hijt åt. Men det wärsta är, at han lider brist på all ting, ey heller seer man, huru man med säkerhet kan honom det med här ifrån försee. Utaf Feltmarskalken Starenbergs Armee skola 4000 man förläggias när in til denna Staden til at afwärja de uproriskas ströfwerier wid infallande frost.


{{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,&lt;br&gt;Af den 5 Martij 1707}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 9 Februarij&lt;/div&gt;

Feltmarskalken Grefwe Starenberg är ifrån Armeen i Ungern hijt til Hofwet ankommen at göra om dess tilstånd berättelse. De Uproriske hålla sig nu på denne sidan tämmelig stilla, men Ragotsky säyes wara ifrån Bärg-Städerne upbruten åt Siebenburgen, och hafwa i sinnet at låta sig där för Förste utropa.


{{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,&lt;br&gt;Af den 12 Martij 1707}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 16 Februarij&lt;/div&gt;

Det hålles för hel wist, at Printz Eugenius kommer innan kort utur Italien hijt, och skal i detta Åhr anföra Krigsmachten wid Rheinströmen. I hans ställe går Feltmarskalken Grefwe Starenberg åt Italien, och Feltmarskalken Rabutin blifwer wid krigsmachten i Ungern.


{{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,&lt;br&gt;Af den 4 Junii 1707}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 11 May&lt;/div&gt;

Än wisar sig föga liknelse til någon Fred med de Uproriske Ungerne, doch är likwäl underhandlingen med dem ey aldeles afbruten.


{{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,&lt;br&gt;Af den 13 Augusti 1707}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 20 Julij&lt;/div&gt;

Generalen Rabutin, hwilken för någon tid sedan ankom, är med en ansenlig summa Penningar så ock stora nödwändigheter för sin underhafwande Krigsmacht blefwen försedd, och begifwer sig innan kort tilbaka åt Ungern at där något emot de Uproriske företaga, hwilke med all macht fortsättiaBelägringen för Arrath. Hufwud-Armeeu under Feltmarskalken Grefwe Starenberg står wid Neüheüsel, och håller samma Ort inspärrat.


{{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,&lt;br&gt;Af den 20 Augusti 1707}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 27 Julij&lt;/div&gt;

Generalerne Grefwe Starenberg och Rabutin äro här ifrån åt Ungern afreste, och skal upsåtet wara at först försökia at slå de uproriske wid Neüheüsel, och at Generalen Rabutin sedan skal igenom Bärgstäderne toga åt Siebenburgen. Man förnimmer eliest utur Ungern, at de Uproriske hafwa wågat sig til at förklara den Ungerske Cronan ledig, och skola wilia träda til nytt Konunga Wahl, hwar wid åtskillige personer säijas komma i betänckiande.


{{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,&lt;br&gt;Af den 12 Novembris 1707}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 19 Octobris&lt;/div&gt;

Sedan Feltmarskalken Grefwe Starenberg i detta Fälttoget ingen fördel af Ungrerne kunnat erhålla, har han lagt manskapet i Quarter wid Gräntzerne af Öster-Rijke och Mähren til at betäckia desse Provincier från de missnögde Ungrernes infall och ströfwerij, hwilkas förlägning doch swårligen lärer kunna förhindra, som desse länder icke efter wanligheten blifwa bryddeWintern öfwer, hälst när strömarne äro tilfrusne.


{{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,&lt;br&gt;Af den 19 Novembris 1707}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 25 Octobris&lt;/div&gt;

Felt-Marskalken Grefwe Starenberg är utur Ungern hijtkommen, och begynner man rådslå, huru man med större eftertryck, än här til skedt är, skal det wärket i nästkommande Åhr angripa. Generalen Rabutin är med sin macht i Siebenburgen ankommen, oachtat någre 1000 Coruzzer welat honom Passet tilspärra. De äro alle wid hans annalkande sin wäg rymde.


{{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,&lt;br&gt;Af den 10 Decembris 1707}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 16 Novembris&lt;/div&gt;

Uti Ungern hafwa de missnögde nyligen åter giort ett ströfwande öfwer hela Landet alt in til Leita strömen, och grufweligen med mord och sköflande framfarit. Man säger fuller, at någon underhandling med dem åter på nytt lärer företagas, men det twiflas mycket, om något derigenom kan uträttas.


{{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,&lt;br&gt;Af den 17 Decembris 1707}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 23 Novembris&lt;/div&gt;

Cardinalen af Sachsen Zeitz, Primas af Ungern, har i Tyrnaw haft ett samtal med några de Ungerske missnögdes fulmächtige, och har hijt til hofwet berättat at det synes, som woro det nu deras alfwar at träda til en Fredzhandling, Hofwet har derföre låtit befalning til honom afgå, at han på alt möijeliget sätt skal det wärket sökia at drifwa. Huru wida der med kommer, lärer sig snatt yttra. I medlertid fortfara de missnögde med deras ströfwande, hafwa nyligen warit inuti Steijermark, och giordt där stoor skada, och aldenstund igenom den olyckelige branden i Neüstättrel, medelst hwilken ett ansenligit förrådz-huus är wordet förbränt, de Keyserlige Troupperne torde blifwa förorsakade i brist på underhåld och fordenskap at draga sig utur deras förre Posteringar tilbaka åt Marck-strömen, så fruchtar man ock, at sådant lärer gifwa de missnögde anledning at å nyo giöra infall i Mähren.


{{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,&lt;br&gt;Af den 24 Decembris 1707}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 30 Novembris&lt;/div&gt;

Man har sedermehra ey haft några särdeles tidender utur Ungern, förutan hwad som om de missnögdas ströfwerier wid de Ödenburgiske Linierne berättas. Det säyes fuller, at störste delen af dem skal önska Freden, men det hoppet som de sig göra om en lyckelig utgång af samtalen i Tyrnaw, hwarest Cardinalen af Sachsen Zeitz sig ännu uppehåller, torde slå dem felt, aldenstund deras förnämste anförares påstående finnes wara så utan måttan, at det af en god del ibland deras eget anhang ey finner bifall. Det wil säyas, at Felt-Marskalken Rabutin skal hafwa erhållit en märckelig seger öfwer de missnögde i Siebenburgen, men derom wäntas ännu större wisshet.


{{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,&lt;br&gt;Af den 31 Decembris 1707}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 7 Decembris&lt;/div&gt;

Cardinalen af Sachsen Zeitz är nu i Presburg, och begynner man fatta nog hopp om Fredzwärket, på hwilket Hans Keyserlige May:tz Bundzförwanter med all ijfwer drifwa, och säyes Cardinalen hafwa insänt åtskillige Puncter det ährende angående, hwilke blifwit af Hofwet gillade I medlertid ströfwa de missnögde öfwer ait, och hafwa nyligen ärnat sättia öfwer Vagströmen med 5000 man och några Stycken, men blifwit derutinnan af watnets upswällande förhindrade. Ifrån Feltmarskalken Rabutin är en Officerare til Hofwet kommen med berättelse, at bemälte General är med sin Armee lyckligen kommen in i Siebenburgen, hch har därut fördrifwit alle Uproriske, så at hela det Landet, på en eller annan liten ort när, är bracht under hans Keyserl. May:tz lydna.


{{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,&lt;br&gt;Af den 14 Januarij 1708}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 24 Decembris&lt;/div&gt;

Til Presburg är nu en allmen Ungersk Riks-Dag utskrefwen, och talas nog om, at Hans Keyserlige May:t sielf i egen Person l rer där sig infinna, til at så mycket mehr befrämia hwad til det Riketz befredigande kan lända. Den Ungerske Palatinus och flere andre af de trogne Ständerne äro tijt förskrefne, til at biwista de rådslagen som förut hållas skola öfwer de på Riks-Dagen tienlige materiernes inrättande, och gör man sig i gemen godt hopp om ett lyckligit utslag i detta bullersama wärket.


{{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,&lt;br&gt;Af den 21 Januarij 1708}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 31 Decembris&lt;/div&gt;

Man gör sig gott hopp om en god utgång af underhandlingen med de missnögde, och på widrig händelse wil man sökia i at i nästkommande åhr med all macht denna oron dämpa.


{{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,&lt;br&gt;Af den 24 Martij 1708}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 29 Februarij&lt;/div&gt;

Fulmächtige utaf de Ungerske Städerne, som ännu äro Hans Keijserlige May:t lydige, hafwa sig fuller i Presburg församlat, och hålla samtal sinsemellan och med Cardinalen af Sachsen Zeitz, Men Hans Keijserlige May:tz ditresa är upskuten, och skickas alenast twänne Keijserlige Råd dit såsom Commissarier. De som redan äro i Presburg församlade, lära afskicka deras fulmächtige til de missnögde, och föröka at kunna dem öfwertala til at jämwäl låta deras fulmächtige infinna sig til mötet, men man twiflar, om sådant lärer hoos dem finna rum, och på den händelsen lärer ock Hans Keyserlige May:t aldeles intet komma til Riksdagen. Generalen Palfi förer nu befälet öfwer de Keyserlige Troupperne i Ungern, men det säyes, at General Rabutin lärer utur Siebenburgen komma at dem anföra.


{{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,&lt;br&gt;Af den 31 Martij 1708}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 7 Martij&lt;/div&gt;

På de i Presburg församlade Ungrernes inrådande och begäran har Hans Keyserlige May:t samtyckt til en afskickning ifrån dem til de missnögde, til at biuda dem til Riksdagen, och öfwertala dem til at läagia ned Wapnen. Furst Esterhasi, som är Palatinus Regni, har afsänt en Enspännare til Berezini, som wistas närmare til Österrikiske gräntzorne än Ragotsky, gifwande honom tilkänna denna afskickningen, med begäran at få Pass för dem. Man twiflar doch, at denne afsändningen lärer hafwa någon god framgång.


{{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,&lt;br&gt;Af den 7 Aprilis 1708}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 14 Martij&lt;/div&gt;

De missnögde Ungrerne hafwa oupbrutne tilbaka skickat Kallelse brefwen til Riksdagen i Presburg föregifwandes, at sedan de upsagt Keysaren all lydna, och förklarat den Ungerske Thronen för ledig, woro det orimligit at något antaga, som ifrån den sidan kommo. Lärer altså den sidst omrörde afskickningen aldeles blifwa tilbaka, eller åtminstone aflöpa fruchtlös. Generalen Heister är förordnat til at anföra den Keyserlige Krigsmacht n i Ungern.


{{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,&lt;br&gt;Af den 2 Junij 1708}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 9 Maij&lt;/div&gt;

Den Presburgiske Riksdagen blifwer fortsatt, utan at man kan ännu weta, hwad frucht han lärer skaffa. I medlertid ströfwa de Upproriske Ungrerne nu mehr än tilförende, och hafwa nyligen giort ett infall i Mähren, hwarest de åtskillige orter plundrat och förbränt, och öfwer 7000 Menniskior jämmerligen mördat. Den Keyserlige Krigsmachten drager si nu tilsamman i Ungern, och reste för några Generalen Heister här ifrån den samma at anföra, och de Uproriske med all macht angripa.


{{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,&lt;br&gt;Af den 16 Junij 1708}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 23 Maij&lt;/div&gt;

Riksdagen i Presburg warar ännu, doch kan man ey see, hwad gott ännu står ther med at uträttas. The Uproriske Ungrerne hålla jemwäl nu en sammankomst i Erla, och i medlertid fortfara efter theras wanlige Krigsmaner at göra the Keyserlige afbräck genom ströfwande, icke alenast i Ungern, hwarest Landtmannen, som är them Keyserligom Hätsk, på allehanda sätt går them tilhanda, utan ock i Österrikel, Mähren och Steyermark, ther the bränna och nederhugga alt hwad the för sig finna, och efter giord skada gå tilbaka in i Ungern.


{{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,&lt;br&gt;Af den 21 Julij 1708}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 27 Junij&lt;/div&gt;

Then Keyserlige Krigsmachten i Ungern är ey ännu i tilstånd at något motstånd the missnögde företaga, hwilke fortfara med theras ströfwande både i Mähren och Österrike.


{{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,&lt;br&gt;Af den 18 Augusti 1708}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 26 Julii&lt;/div&gt;

Man har i dag utur Ungern igenom Generalen Heisters son haft the goda tidender, at bemälte General har wid Trentchin råkat ihop med the uproriskes Hufwud-Armee, hwar wid Ragotski, Berezini och Caroli theras förnämsta Hufwuden skola hafwa warit tilstädes, och then efter ett skarpt fächtande drifwit på flychten, nedergiort 6000, tagit 400 til fånga, och i orten inspärrat 3000, samt bekommit 14 Stycken med tilhörig Ammunition och tross til byte. På wår sida skola allenast 500 man blifwit döda.


{{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,&lt;br&gt;Af den 25 Augusti 1708}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Utur Preüssen den 7 Augusti&lt;/div&gt;

I Dantzig uppehåller sig ännu Furstinnan Ragotsky, utan at man wet, när hon kan begifwa sig åt Ungern, och hwad hon för sin Herre kunnat uträtta.


{{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,&lt;br&gt;Af den 1 Septembris 1708}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 8 Augusti&lt;/div&gt;

Uti then sidste Träffningen förmenas the Uproriske med döda, sårade och fångar hafwa förlorat 9000 man, och skal Ragotsky sielf wara stört med sin Häst, och blifwit på bröstet illa stött och släpat, så at han ock är sporder död. Man giör sig här så wäl af thenne Segren, som af bundzförwanternes fördel öfwer the Franske i Flandern, wist hopp at kuuna bringa the Uproriske, åt minstone en stor del theraf, på rätta wägen igen, til hwilken ända Riksmötet i Presburg ännu blifwer en någon tid fortsatt.


{{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,&lt;br&gt;Af den 15 Septembris 1708}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 22 Augusti&lt;/div&gt;

Man har utnr Ungern, at Feltmarskalken Heister är den 12 hujus gången för Fästningen Neutra, och then samma then föliande dagen Bombarderat, hwarpå Commendanten den 14 har dagtingat, och Besätningen med thess Gewähr uttogat. Man haa therinne funnit en hop Stycken, och ett godt förråd på allehanda Krigs- och Lifsmedel. Krigsmachten är sedermera gången för Ncuheusel, och lärer söka then angelägne Fästningen jemwäl at borttaga, hwaruti man så mycket snarare förmodar en god framgång, som man har kunskap, at the Uproriske nu äro mycket häpne och rådlöse blefne, och til en del begynt falla af ifrån Ragotsky. Man wil ock säya, et en af theras förnämsta Hufwuden skal med 2000 af sitt anhang wara til the Keyserlige öfwergången, hwilka Exempel ock flere med thet snaraste wordo föliandes. Thet säyes jemwäl, at Ragotsky skal hafwa låtit sättia Berezini i förwar, emedan h n i then sidsta Träffningen skal med Rytteriet, som han anförde, i oträngda mähle tagit flychten, och lemnat Fotfolket i sticket, hwilket ock giort misstroendet them emellan så stort, at nu mehra ingen lydna wara skal.


{{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,&lt;br&gt;Af den 29 Septembris 1708}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 5 Septembris&lt;/div&gt;

Sedan man efter thet nylige lyckelige slaget i Ungern bemödat sig, hälst igenom thet Ungerske Påviske Präst rskapetz bearbetande, at bringa på rätta wägen the missnögdes anförare, som här tils haft befälet wid Österrikiske och Mähriske gräntzerne, hafwa twänne theraf, hwilkas godz äro belägne på the orter som the Keyserlige genom berörde slag sig bemächtigat, wid namn Otzkay och Bezeredi, låtit sig ther til öfwertala. Otzkay är redan ankommen hos Feltmarskalken Heister, och har bracht med sig ett Regemente til foot, som stått under hans befäle. Men som hwarken Officerare eller gemene af thetta regementet någon kunskap haft om theras anförares förehafwande ändring, förr än the sett sig öfwermannade af ett Keyserligit Regemente til Häst, som han til sin säkerhet bestält emot sig, och äro alt å nödgade wordne emot theras wilja at taga Keyserlig tienst, så rymma the hopetals och begifwa sig åter til the missnögde. Bezeredis ankomst har man ock med thet första förmodat, men efter han emot sin lofwen långe uteblifwer, kommer man på the tanckar, at antingen han torde hafwa ångrat sig, eller at the Officerare och Soldater, som stått under hans anförande, hafwa efter Otzkays öfwergång til the Keyserlige fattat misstanka emot honom, och försäkrat sig om hans person. Som man ey kan förlita sig på thesse öfwerkommande Ungrars beständighet, om tbe i Ungern qwar förblifwa, menar man, at Otzkay, och jämwäl Bezeredi, om han ännu öfwerkommer, lära sändas til Armeen i Flandern eller wid Rheinströmen med General Majors titel och underhåll. The Keyserlige giöra anstalter at med thet första angripa Fästningen Neüheüsel, när the then hafwa intagit, som the innan kort förmoda, lära the toga widare in i Ungern. P. S. Nu kommo tidender utur Öfwer-Ungern, at ther en träffning är förfallen, som olyckligen aflupit för the Keyserlige, warandes wid pass 2000 af them nederhugne, sedan the af ett mycket större antal missnögde oförmodeligen blifwit angrepne. Med thet samma är ock efterrättelse kommen, at Bezeredi, i thet han welat gå öfwer til Feltmarskalken Heister, är blefwen af the Officerare och Soldater, som stått här tils under hans befäle och hans upsåt erfarit, fångslad, och sluten til händer och fötter som en förrädare sånd til Ragotsky.


{{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,&lt;br&gt;Af den 6 Octobris 1708}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 12 Septembris&lt;/div&gt;

Efter slaget wid Trentschin har man ment at Neuheusel såsom anbra Fästningar lätt skulla stå för the Keyserlige at bemächtigas, men finnes dock nu, at i anseende til the Moras och watn hwilka i kring Staden belägne är, som ock til thet lykliga slag 12000 missnögde emot 5000 Keyserlige erhållit, hwarigenom the mod repat och nu på alt sätt söka motstånd giöra. Marskalken Heifter lärer nödgas at upgifwa Belägrjngen, hälst Åhrsens tid thet nu ock synes fordra. The missnögde framhärda icke thesto mindre at föröfwa kring Presburg och Oedenburg stort öfwerwåld, bortdrifwandes ifrån then förra ortens inwånare Boskap hopetals och läggiandes på the sednare för theras Wijnbärgning anseenliga Contributioner. Ragotsky säges högeligen hafwa beklagat then förlust han fått igenom Capitein Dragolis död hwilken Tyska Soldater som uti en gammal mur intet långt ifrån Deva fördole legat anfallit och illa Blesserat, hwaraf han sedermehra säyes skola hafwa afsomnat.


{{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,&lt;br&gt;Af den 3 Novembris 1708}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 10 Octobris&lt;/div&gt;

Upsåtet som har warit, at Feltmarskalken Heister skulle belägra Neuheüsel, är nu ändrat, och har han i thet stället wändt sig åt Bärg-Städerne. The Uproriske hafwa haft före at göra ett ströfwande in i Steirmark, men the Keyserlige hafwa them ther med goda anstalter förekommit, så at the med oförrättade saker måst wända therifrån igen.


{{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,&lt;br&gt;Af den 22 Decembris 1708}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 28 Novembris&lt;/div&gt;

För några dagar sedan kom Feltmarskalken Heister hit utur Ungern, sedan han ther lyckeligen bracht Fälttoget til ända, uti hwilket han först slagit the Uproriske wid Trenchin, sedan them Fästningen Neutra ock fråntagit, och ytterligare drifwit ifrån Bärg städerne, hwilka han låtit besättia. Bemelte General har hos Hans Keyserlige May:t aflagt sin berättelse om alt samman, hwar uppå nu Krigs rådslagen dageligen blifwa håldne, och så snart the äro öfwerståndne, lärer Grefwe Heister förfoga sig tilbaka åt Ungern igen.


{{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,&lt;br&gt;Af den 26 Januarij 1709}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 30 Novembris&lt;/div&gt;

En af the uproriskes anförare Berezini står med sin hoop färdig at något företaga emet Berg-Städerne, ett annat parti har nyligen wägat sig öfwer Leytha strömen, och ströfwat alt in til denna negden, hwarest sedan the med plundrande och röfwande förörfwat stor motwillia, och tagit en hoop folck fångne, hafwa the begifwit sig tilbaka igen. Ett annat parti af 2000 man hafwa uyligen wågat sig för Cremnitz, men blifwit med förlust tilbaka drefne, äfwen så äro 8 andra Compagnier wordne ifrån Neusol tilbaka slagne. För några dagar sedan är en wiss Herre hit tilbaka kommen, som af Hofwet warit åt Ungern afskickat angående Stilleståndet med the missnögde, hwadhan egenteligen har ther underrättat, är änny ey bekant, men man har kort ther efter erhållit tidender, at twänne Landskapee hafwa sig gifwit under Hans Keyserlige May:tz lydna, och at Feldtmarskalken Grefwe Heister dragit sitt Rytterie tilsamman och thre med togat åt Zipferlandet. Hela thet Trenchiniske Landskapet är jämwäl ifrån the missnögde befriat sedan man så lyckligen Slottet Trenchin bibehållit.


{{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,&lt;br&gt;Af den 16 Februarij 1709}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 20 Januarij&lt;/div&gt;

I går kom Feltmarskarken Heister hit utur Ungern, sedan han twänne Landskap å nyo bracht under Hans Keyserlige May tz lydno, samt inrättat Posteringarne, och giordt behörige anstalter til nästkommande Fälttog.


{{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,&lt;br&gt;Af den 2 Martij 1709}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 3 Februarij&lt;/div&gt;

Om stilståndet med Ungrerne synes thet nu intet mehr hopp gifwas, utan man bereder sig med all macht til at them med wåld twinga. I medlertid hafwa Ragotsky och Berezini låtit ställa Bezeredi, om hwilkens upsåt at gå öfwer til then Keyserlige sidan, man för några månader sedan nämde, til rätta såsom en Fäderneslandets Förrädare, och slå hufwudet af honom. Thenne theras stränghet emot honom synes wara ett tekn af ringa benägenhet hos them til at underkasta sig Hans Keyserlige May:tz lydno, förr än the see sig twungne ther til genom wapnen.


{{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,&lt;br&gt;Af den 18 Januarij 1710}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 14 December&lt;/div&gt;

I Ungern aflöper och alt til thet Keyserlige Hofwetz bästa i thy Generalen Heister innom en kort tijd intagit Fästningene Letschau hwarest mäst hela Guarnisonen blifwit nedgiord ock Kaschmarsch och i samma Orter inlagt Keyserlig Besättning. Guarnisoner i Chron-Weissenburg skal ock nyligen hafwa råkat på ett fientligit Partie, commenderat af then namnkunnige Sekeres, slagit ned en stor hoop ther af och tagit åthskillige Fångar. Thet har ock Påfwen låtit uthgå Patenter hwar medelst han gifwer tilkiänna, at eho som intet wil falla tilföga ock innan kort förklara sig för Keysaren, thensamme wil han med Kyrckiones band anse och straffa, hwilket alt, så mycket uthrättat, at Rebellerne hoptals infinna sig som ock nyligen uti Hermanstad 30 stycken af Adel anhållit om nåd och gifwit sig under Keysaren. Ofwannämde General Heister skal hafwa gifwit försäkring, så framt han kunde blifwa understöd med alla nödtorfter innan nästa åhrets slut at hafwa giort ända på thetta Kriget.


{{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,&lt;br&gt;Af den 1 Martij 1710}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 29 Januarii&lt;/div&gt;

Man har utur Ungern, at den 12 hujus eu skarp träfning förefallen är emellan the Keiserlige tropperne under Generalen von Sickingen och the uproriske Ungrarne under Ragotzi, hwar wid thesse sednare blifwit slagne på flychteu, och förlorat 1000 man, samt några fångne, jämte 27 Fahnor och Fältstycken. Af the Keiserlige äro alenast 200 döde och sargade.


{{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,&lt;br&gt;Af den 10 Maij 1710}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 2 April&lt;/div&gt;

Emot Rebellerne i Ungarn giör man ock ansenlige förfatningar, och är Generalen Heister förordnad at gifwa sig åter dit igen. Man har fuller wid åtskillige tilfällen temmeligen kuffat dhem, såsom icke långesedan, wid en ort Watkaret benämt, dherest ett Keyserligit Partie råkat på ett ansenligit af Rebellernes, dhet slagit och uti Floden Aipel förjagat, och wid en annan ort Debrezin, hwarest en Capitain Fechely anfullit 1000 af dhe Missnögde, en stor del af dhem nedgiordt, fåt åtskillige fångar och ett stort byte af Booskap, item wid Schmölnitz äfwenledes afwist fienderna, och på ett och annat ställe giordt dhem ansenlig afbräck, men så hindrar ändock alt sådant intet, at ju icke Ragotsky wid Somlio drager mycket Manskap til sammans och skickar sina partier Donau strömmen fram åt.


{{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,&lt;br&gt;Af den 17 Maij 1710}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 9 April&lt;/div&gt;

Man skyndar sig här med all flijt i tijd at kunna begynna Fälttoget i Ungern, hwar wid man wist en sådan ifwer at man icke obilligt böör hoppas det wåra Tropper i åhr lära gå offensive dersammastädes til wärka, warandes de dijt sände Tropper så många, at af dem twenne Armeer blifwit inrättade af hwilka General Heister commenderar den ena, och Fält-Marskalken Palfy den andra. Det är i anseende här til som de missnögde nu åter så strukit i håll, at af dem få äro mera i Fältet tilfinuandes, utan allenast några enda i skogen röfwande, hwilka ock efter hand warda upsnappade och behörigen afstraffade.


{{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,&lt;br&gt;Af den 24 Maij 1710}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 23 April&lt;/div&gt;

De ifrån Segedan ankomne Brefwen berätta, huru den der commenderande Generalen Gref Herberstein sedan han förnummit at in emot 4000 af de missnögde samlat sig wid en ort Keezkemet i tancka, at plundra Landet, skickat ut Öfwersten Töckely med ungefehr 2500 Man, hwilken det fientl. Partiet så häftigt ansatt, at det efter ett enwijst fächtande och något Manskaps förlust nödgats draga sig tilbakars, och lemnat alt sitt i sticket. Sammaeldes har ock wid Staden Muran intet länge sedan några andra fientlige Tropper blifwit omkulhäfne och om de Keyserlige haft något Footfolck med sig äfwen sielfwa Staden blifwit öfwerrumplad.


{{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,&lt;br&gt;Af den 31 Maij 1710}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 1 Maij&lt;/div&gt;

Det Keyserliga Hofwet har fuller ifrån Beyern och andra Orter låtit hämta öfwer 80000 Pallisader, hwilka til Ungarn skole afsändas, och der brukas wid den Belägringen som de Keyserliga för Neuheusel ämna sig företaga, men så hoppas man at de numera lärer wara der onödige, efter de sidst inlupne Brefwen medbringa, at de i bem:te Stad liggiande Malcontenter, uppå de tidender de haft om de Keyserliges tilredelser som General Heisters ankomst i Ungern förlåtit samma Stad, och i största hast begifwit sig til Zollnoch hwarest Ragotsky låter uphäfwa Linier och förskantzar sig&lt;sup&gt;.&lt;/sup&gt; Det berättades med sidsta Posten, at Malcontenterne hade gådt öfwer Wagströmmen, och ämnat giöra ett härjande in uti Marckgrefskapet Mähren, samt redan inskränckt Neustädel, men nu förljudes, at General Schertzer sedan han hade dragit något Manskap tilsammans, icke allenast bortjagat dem derifrån, utan ock tagit ifrån dem alt det byte de redan giordt, och slagit ned något Manskap för dem. Samma Bref medbringa ock, at de Polackar, som warit en tijd bort åt hoos Ragotsky, gådt ifrån honom, och stött tilsammans med Konungen af Swerige, som redan på sitt tågande ifrån Bender begrepen war, och at Berezini skulle wara afsomnad, hwilket, om så är, Malcontentererne til största skada lända lärer, efter denne warit den som med sina kloka råd allena uppehållit alla desse åhren hela deras wäsende.


{{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,&lt;br&gt;Af den 14 Junij 1710}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 24 Maij&lt;/div&gt;

Keyserlige General Fältmarskalken Bannus Croatia är här ifrån til Ungern afrest. För det Sawojariske Regemente Dragoner är ersättningen hit ankommen, och skal, efter några dagars hwilande, på Skiep blifwa förd til Ungern, därest Rebellerna gå af och til med starcka Partier och förorsaka Inwånarena många wederwärdigheter. Keyserlige Generalen Eberville har med 300 Märiska Hussarer warit lycklig emot tre Partien, och när han får mera styrcka af Tropperna där omkring har han förhopning, at aldeleles kunna förjaga de öfrige. Inkomne Bref utur Zips berätta, at de 3000 Moskoviter som där hafwa legat, och af Städerna utpressat penningar hafwa nu åter gått tilbaka åt Polen, men hela tiden af deras warelse i Zips hafwa de haft en mycken stoor frihet i inträde och omgänge hoos Rebellerna.


{{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,&lt;br&gt;Af den 11 Octobris 1710}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 10 Septembris&lt;/div&gt;

Utur Ungern förnimmes Ragotzi, Berezini och Esterhazi fuller hafwa sina Tropper tilsamman, men de wåga dock intet at undsättia det belägrade Neuhäusel, hwilken Stad man wid denne Månadens slut hoppas blifwa mäcktig, hälst Commendanten Belleway har med 30 Hussarer, så oförmärckt dragit sig ther utur, som öfwerlöpare weta at berätta.


{{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,&lt;br&gt;Af den 18 Octobris 1710}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 17 Septembris&lt;/div&gt;

Mot aftonen inlupo och de hugnelige tidender utur Ungern från Gen. Heister, at Besättningen i Neuhäusel omsider begifwit sig den 13 sidstl. emot afsked och försäkran, at Officerarne skola benådas med lifwet, fast om deras Godz och Egendom det Keyserlige Hofwet widare måtte ansökias, och de gemene, som lagdt neder Gewähr, få gå hem til sitt. Man fägnar sig så mycket mer åt denne Fästningens eröfrande, som medelst densamme de Keyserlige Arfländren nu tämmelig säker äro för fiendens ströfwerier och anfall.


{{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,&lt;br&gt;Af den 8. Novembris 1710}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 24 Septembris&lt;/div&gt;

Uti Ungern förefalla åtskillige små träffningar, hwar wid wårt folck altid säyes hafwa öfwerhanden; och är General Virmond med sitt Läger wid Scaveneck uti Zips fienden mycket til hindras, at han intet så fritt får ströfwe kring landet. Allena Esterhasi med 3000 man oroar oss, i det han flyger af och an, utan at hålla stånd. Adam Baley har och ryckt med 300 Hästar alt under Ödenburg, fordrandes af inwånaren anseenlige penningar, så framt de skola få bärga sine wijn i fred och intet erfara en större skada.


{{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,&lt;br&gt;Af den 15. Novembris 1710}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 28 Septembris&lt;/div&gt;

Det wil wäl förliuda som skulle Ungrarne draga sig tilsamman wid Eperies och något särdeles hafwa i sinnet, men der emot sätter Gen. Feldtmarskal-Lieut. Grefwen af Virmont sig i stånd at möta dem, så snart widare kundskap derom inkommer. Generalen Stephan Andreasii, som för en tijd sedan öfwerlefwererade Leutsetrau, och tillika begaf sig igen under Keyserlig lydna, hafwa de uproriske uti Öfwer-Ungern sökt at snappa bort på wägen från Esaveneck, men dess medhafde 25 Ryttare hafwa braf förswarat honom, så at han lyckeligen til Palumna undankommit.


{{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,&lt;br&gt;Af den 22. Novembris 1710}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 1 Octobris&lt;/div&gt;

Utur Öfwer-Ungern berättas, det ett Keyserligit partie af 50 Ryttare råkat intet långt från Blauenstein på 300 Man af de uproriske, som mäst warit Officerare, 70 af dem nedergiordt, och någre til fånga tagit. Äfwen lika har ett annat Keyserligit Partie utskickat emot Caroli Läger, kommit lyckeligen tilbakars med fångar och ett wackert Hästebyte. Icke dess mindre hafwer det Keyserlige folcket dageligit oro af de kringströfwande uproriske, som jämwäl läggia sig på stråtröfweri, så at wägarne äro der helt osäkre; såsom för några dagar sedan har Öfwersten de Jardins Krigs-Commissarius blifwit af dem på sin resa öfwerfallen och fångad, samt dess medfölje 15 man til häst mehrendehls nederhuggne.


{{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,&lt;br&gt;Af den 6 Decembris 1710}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 8 Octobris&lt;/div&gt;

De uproriske i Ungern önska det måtte Turcken begynna krig, effter de förmoda under en ny orolighet i Europa få någon lufft. Man hade och trodt, sedan Neuhäusel blef dem fråntagit, at modet skulle för dem hafwa fallit, men de fortfara med sine ströfwerier och hotelser om widare inbrott i de Keyserlige Ländren, oacktadt alt det hugg de få på åtskillige ställen. En Barcytisk Öfwerste Schrilling har förfölgdt 400 af dem alt ifrån Raab in til Lenti, der han jagat de mäste i ett morast, och förutan fångar, öfwer 300 skiöna hästar bekommit. Dock är Balogadam deras anförare med 50 man undankommen.


{{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,&lt;br&gt;Af den 13 Decembris 1710}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 12 Octobris&lt;/div&gt;

Uti Ungern är nu emot förmodan något tyst, och tyckias de uproriskes anslag wara tämmeligen förryckte, så at i stället för det de hotat under Caroli anföran gå öfwer Donau strömen, hafwa de dragit af in åt skogarne wid Walkeret. Andra både Officerare och gemene mot 120 man hafwa med 2 Fanor och fult gewähr gådt öfwer til de Keyserlige och bedt om nåd. De lära äntlig samtlige besinna sig, när de se at hämden förföllier dem allestädes, och från Turcken är ingen hielp til förwänta. De mäckta ey heller förswara sina fasta orter. Hatwan är af de Keyserlige berändt, och Zollnock skal det sedan giälla, hwareffter man hoppas snart blifwa denne oroligheten qwitt.


{{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,&lt;br&gt;Af den 20 Decembris 1710}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 19 Octobris&lt;/div&gt;

Den Keyserlige Generalen Marquis Cusani har på halfander mihl när Hatwan fattad stånd med sitt folck, och det utsträckt alt in til Theysern. Deremot har Berezini wändt sig åt Zollnock, och Caroli med 3000 man til Maisan, i mening at gifwa de Keyserlige något på den sidan til giöra, samt at der med nödga Gen: Cusani til fördela sin mackt. Men förmodelig lärer han bedraga sig i sine förslag. Ifrån Graan skrifwes, at Balog Adam, som intet långesedan blef af den Bareytiske Öfwersten Schilling så braf upklappader, har infunnit sig der med 100 man, och bedt om Keyserlig nåd. Äfwen det samma hafwa i Weisbrun och Papa 4 andra Öfwerster af de uproriske giort med alt sitt folck, och wunnit tilgifft.


{{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,&lt;br&gt;Af den 27 Decembris 1710}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 25 Octobris&lt;/div&gt;

Efter Segediner brefwens lydelse, har General Cusani intet stadnat wid Hatwan, utan gåt ända fram til Zallnock, i mening at belägra de uproriske der inne; men de hafwa intet afbidat dess ankomst, utan förlåtit fästningen och i största oordning drasig öfwer Theysen. 400 Corutzer, som tänkt sättia öfwer Donauströmmen intet långt från Waitzen, äro alle samman på den så kallade Todfalater äro til fånga tagne.


{{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,&lt;br&gt;Af den 3 Januarii 1711}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 1 Novembris&lt;/div&gt;

Utur Ungern hafwer man tidenderne något annorlunda än siste Segediner brefwen dem förmälte, i det de uproriske intet straxt på Gen. Cusanis ankomst förlåtit Zollnock, utan hafwa de i förstonne braf skutit ifrån sig, til dess de Keyserlige på ett behändigt sätt kommit öfwer på andra sidan Theysen, der bemäcktigat sig Skantzen fram för skeppzbryggan, och begynt med Styckerne at förderfwa den samma, då hafwa de belägrade, seendes sig ingen undanflyckt, mindre undsättning, dagtingat och erhållit frihet, at gå utur Fästningen, med fult gewähr, flygande Fahnor, Godz och Egendom, samt 2:ne dagars underhåld. Desse uproriske hafwa warit så när 400 man, anförde af Brigadiern Gsajagi och S:t Mickloski. Lika så många Keyserlige hafwa tagit Fästningen i besittning igen, och äro wåra såledz rådande öfwer hela Theysen, hwilket lärer giöra winterqwarteren derikring trygge nog. Hwad som intet långesedan sades om Balog Adam, at han godwilligt gådt öfwer til de Keyserlige, befinnes ey så wara. Han är blefwen tilfånga tagen, och dess följe 150 man aldeles nedergiordt.


{{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,&lt;br&gt;Af den 10 Januarii 1711}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 2 Novembris&lt;/div&gt;

Man har trodt, at detta åhretz Fäldttåg i Ungern skulle hafwa blifwit slutit med Zolnocks eröfring; men Generalen Cusani märckes wilia jaga de uproriske, med skräcken är i dem. Han står nu för Erlau, och hwad det intet redan är förfallet i dess händer, som somlige påstå, så lärer det ändoch med nästa Post förnimmas. Ty de uproriske äro icke allenast i stor fruchtan, utan och så förströdde, at de näpligen kunna komma hwarannan til hielp. Ragotski har fördenskul dragit sig åt Monkaetz, och kan hända, fölier efter den uproriske Adelen, som flychtat öfwer gräntzen in åt Pohlen. Caroli torde äfwen giöra det samma. Berezini har wändt sigh åth Ofwer-Ungern. Uti Slottet Muran förswara deras anhang sig ännu, oachtadt at den Keyserlige Öfwersten Leimbruck dem upfordrat, och så tätt berändt på alla sidor, at ingen kan komma hwarcken ut eller in.

&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Dantzig den 23 Novembris&lt;/div&gt;

At Försten Lubomirski lagt sig wid Ungerska gräntzen, och hindrat den fria farten emellan Ungern och Pohlen, det har föranlåtit Ragotski at skiftl. beswära sig der öfwer hos det Crakowiske Woiwodskapet; men Lubomirski hafwer swarat, det han sådant giorde intet som en Polsk Herre, utan såsom en Keyserlig General, warandes dess folck til Keysarens tienst öfwerlåtet; huru här med förewiter, lärer tiden utwisa.


{{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,&lt;br&gt;Af den 17 Januarii 1711}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 12 Novembris&lt;/div&gt;

Utur Ungern berättar Gen. Cusani, det fuller Borgerskapet i Erlau straxt underkastad sig Keyserens nåd, och tagit in til sig några 100 man, men Baron Berint, de uproriskas Befälhafware i Fästningen hade stält sig til motwärn. Slottet Mnran uti Öfwer-Ungern förswarar sig ännu, och torde med dess iniagande gå något långsamt, efter både dess belägenhet är så fördehlachtia, at man litet med Bomber, men altzintet med Stycken kan beängstiga; och sedan är den Keyserlige Öfwersten Leimbruck, som angripit detta nästet, blefwen dödeligen skuten.


{{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,&lt;br&gt;Af den 24 Januarii 1711}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 26 Novembris&lt;/div&gt;

Generalen Cusani, har sedt sig i mangel af groft Artillerie intet kunna uträtta för Slottet wid Erlau, och fördenskul brutit up der ifrån med mästa Manskapet, lämnandes efter stg så mycket Rytterie och Fotfolck, som kunna hålla Fästningen innestängd, til des Gen. Fäldtwakt Mästaren Bruckentahl med grofwe Stycken och Mörsare från Ofen ankommer, då Belägringen med kraft skal gå för sig. Imedlertid gå de Keyserlige Troupperne til en dehl i winterqwarteer emellan Theysen och Donauströmen, derest alt fredeligit är för Corutzerne. Wid stora Waradien stå ännu 5 Regementer af detta Sälskapet, men kunna altzintet uträtta. Befälhafwaren i Muran har gifwit ut ett tahl, at fast än hela Ungern skulle begifwa sig igen under Keyserlig lydna, wille han dock förswara sitt Näste, så länge det honom lyfte. Slottet Jastzo är på dagtingan til de Keyserlige öfwergångit. Officeraren hafwer tagie tienst och Besättningen utan wanlige hedersteckn förder til Caschau. Berezini säijes hafwa satt sig på ett Godz i Reussen. Efter de uproriske såledz äro skingrade, och kiöras utur den ena fasta Orten efter then andra, så har man wid detta Keyserlige Hofwet ey welat bifalla Bundzförwanternes trägne anmodan at giöra fred med Ungrarne, aldenstund de synas med mackt kunna twingas til hörsamhet igen, och man weet, at der det kommer til afhandling, så påstår Ragotzi at få äga Siebenburgen, hwilket Hans Keyserl. May:tt ingalunda kan tilstädia, så framt man icke af Turkarnas rörelse föranlåtas at fatta något lindrigare tankar emot de uproriske.


{{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,&lt;br&gt;Af den 31 Januarii 1711}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 1 Decembris&lt;/div&gt;

Den 19 sidstl begaf sig Erlauer Slottet på dagtingan, och några dager efter Slottet Grosno Horca.


{{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,&lt;br&gt;Af den 7 Februarii 1711}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 7 Decembris&lt;/div&gt;

I Ungern står det bättre til. Den Keyserlige Generalen von der Lancken har sökt up Anton Esterhasy stårnde wid Lyzka med 2000 Man, nedergiordt deraf 300, tagit någre och 20 fångar, förströdt de öfrige och fått ett wackert byte. Sedan har Fästningen Krasno Horca, som de uproriske i 6 åhr innehaft dagdingat; och hade den samme ofehlbart kostadt mera möda, der icke Tolpatscherne derinne sielfwe twingat sin Befälhafware til öfwergifft. Bemelte General har jämwäl lagdt Keyserligit folck i Tokay, och wid Potack träffat på de sköna Wijn, som Ragozzi befalt föra til Pohlen. Berezini förnimmes åter wara i Mongask hos Ragozzi; men Caroli är i Caschau, den endaste Hufwud-Fästning, som de uproriske ännu innehafwa, effter hwilkens eröfring oroligheten i Ungern snart skal blifwa stillad. Imedlertijd wet denne uprorsman wäl at styrckia folcket i deras ondska, med fåfängt hopp om undsättning af Tartarerne, som stå i Walakiet, änskönt han nogsamt wet, at Turkarne med denne Krigzrustningen, endast hafwa afseende på Ryssen.


{{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,&lt;br&gt;Af den 28 Februarii 1711}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 12 Decembris&lt;/div&gt;

Vti Ungern är det åter något tyst, emedan de uproriske nu på en tijd blifwit så widt från hwar andra skingrade. Allenast ett Partie af 12 Fanor har Gen. von der Lancken fått spaning uppå, och träffat ey långt ifrån Liska, derest öfwer 200 af dem blifwit nedergiorde och de öfrige jagade på flychten.


{{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,&lt;br&gt;Af den 28 Martii 1711}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 7 Januarij&lt;/div&gt;

Och aldenstund det snart lärer blifwa en afgiord sak med de uproriske, sedan nu innom 5 wekors tijd deras bästa fästningar, Slottet wid Erlau, Eperies, Muran, Zeben, Hertneck, Bartfelt och Scarekart, dels med dagtingan, dels med macht intagne äro; så kunna de Keyserlige Regementerne stående i Ungern wara starka nog at afhålla all fientlighet, tillika med Inwånaren i Landet Ragozzi säges hafwa sökt at taga flychten med 400 Man in åt Pohlen, men råkat wid Theysen på 2:ne Keyserlige Regementer, som des föllie slagit, fast han sielf med Lijfzfara undankommit til Podack. Berezini synes jämwäl misströsta, efter han berättas hafwa genom den i Pohlen stående Ryske Generalen Januez anhållit hos Czaren at få för peningar lösa til sig Mazeppas godz i Ukraine. Man hafwer altså godt hopp at det uproriska wäsendet snart blifwer stillat, och Printz Eugenius drifwer ey mindre der uppå, än all annor angelägenhet, på det mon sedermera må hafwa desto ledigare händer emot Frantzosen.


{{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,&lt;br&gt;Af den 4 Aprilis 1711}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 27 Januar.&lt;/div&gt;

Tidningarne utur Ungern äro så skilliacktige ; som, hwad med förra Posten berättades om det fasta Berg-Slottet Muran och Caschau, at de woro eröfrade, det nekas med sidsta Brefwen ifrån Ofen: äfwen det, at Ragozzi sköt på 2 Keyserlige Regement. och förlorat sitt medföllie 400 Man. Der emot säijes nu Propsko en liten dock angelägen Fästning wara intagen. Wid [..] står Caroli med 10 Regementer, hwilka han i desse dagar mönstrat.

&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Dantzig den 4 Februarii&lt;/div&gt;

Ifrån Dihobyzon skrifwes at Ragozzi och Berezini hafwa kommit dijt från Ungern den 10 Januar. och der warit i Samtahl med Stor Fäldtherren, som Dolhorrucki och Gallizin, hwilket har föranlåtit den Keyserl. Ministern nu för tiden wistande i Marienburg, at offentel. beswära sig der öfwer, emedan Keysaren kunde på sådant sätt lätteligen få ifrå denne sidan nya och oförmodade fiender.


{{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,&lt;br&gt;Af den 11 Aprilis 1711}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 8 Februarij&lt;/div&gt;

Det wäntas jämwäl från Engeland en utskickad til detta Hofwet ; hwars ärende skal i synnerhet angå de uproriske i Ungern, at de måtte på något sätt blifwa tilfredz stälte, hwilket wäl lärer låta sig giöra, emedan sielfwe gifwa anledning der til, om det eljest sant är hwad sista brefwen från Ungern innehålla, at Caroli har den 10 Januarii warit wid Kalo til mötes och samtal med Generalerne Gref Palfy, samt at 10 Regementer af de uproriske gifwit sig under Keyserlig lydno, hwar på mycket twiflas. Men at Bongratz med 2 sine Regementer blifwit öfwerrumplat och slagen wid Itammana det har man af Geu. Gref Virmonds eget bref. Öfwer den bekante och för en tid sedan fångne Balog Adam är Ståndrätt hållen worden och dom fälter, efter hwilken han straxt blifwit afrättader.


{{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,&lt;br&gt;Af den 18 Aprilis 1711}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 1 Martij&lt;/div&gt;

Gen: Virmond har likwäl råkat på någre uproriske i Ungern 2 mihl ifrån Mongatsch, och nedergiordt 700, samt bekommit 1000 Hästar, sedan skola öfwer 1000 man af samma sälskapet hafwa dagen effter underkastadt sig Keysarens nåd. Caschau är inneslutit; men som Staden är widt begrepen, så har man ey kunnat så noga och starckt besättia alla wägar, at icke 600 Ryttare kastadt sig in i Fästningen. Den uproriske Befählhafwaren släpper ingen hwarken ut eller in, på det dess tilstånd intet skal blifwa kunnigt: Soliomke har intet giordt stort motstånd, men är af den angelägenhet, at gemenskapen med Siebenburgen år de uproriske der med betagen. Ständerne i Ungern hafwa begiärt en landag i Pressburg, hwilket torde bewillias. Kunde de finna utwägar, at återskaffa freden och förtroligheten i landet, woro wäl. Men Hans Keyserlige May:t wil intet weta af någon förlikning med Ragozzi, förr än han betalt 4 Millioner Gulden skadestånd, och det mäcktar han intet med.


{{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,&lt;br&gt;Af den 25 Aprilis 1711}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 8 Martii&lt;/div&gt;

Vtur Ungern skrifwes å nyo at det fasta Slottet Muran gifwit sig til de Keyserlige: Men Daniel Esterhasi, Befählhafwaren i Caschau ställer sig så, som skulle han willia giöra ett starckt och långwarigit motstånd; ey heller kan man få någon kunskap om tilståndet der inne. Några mena, at innan denne Fästningen belägras, skal man på annat sätt kunna komma til rätta med de uproriske. Ty Generalen Palffi och Krigz Rådet Locher äro förreste til Erlau, at der träda uti en afhandling med Ragozzis fulmächtige, tilbiudandes så wäl hufwuderne för de nproriske, som menige Man en ewärdelig tilgift, samt åt Ragozzi så många godz och orter utom Ungern, som han wid uproretz börian der uti ägt och besutit; allenast samtelige wille nu läggia neder Gewähr, och öfwerlefwerera Caschau samt Mongatsch. Detta Keysarens fattade slut är dem blifwit kungiordt, och det der hos, at willia de intet beqwäma sig emot så fördelachtige wilkor, utan genom de bekante inwänningar sökia winna tiden, så skal och det aldrig dem mera tilbiudas, utan belägringen för Caschau straxt företagas.

&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Dantzig den 10 Martii&lt;/div&gt;

Brefwen från Lemberg förmäla, det Ragozzi och Berezini äro ännu qwar der å orten, och få utur Ungern en slätt tröst om förlikning med Keysaren, hwar til likwäl det Ryske Generalitetet dem enständigt förmanat, och något hwar gierna skulle see.


{{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,&lt;br&gt;Af den 2 Maij 1711}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien de n 11 Martii&lt;/div&gt;

Hwad Gen. Palfy och KrigzRådet von Lochern kunna uträtta hos de missnögde Ungrerne åstundar man weta. 14 dagars stillestånd säijas desse hafwa begiärdt, men det lärer blifwa dem afslagit, efter de sökia der med endast at winna tiden, och då få obehindrade desto mer förse Cascau med med alle nödwändigheter. Ifrån Constantinopel skrifwes, at Ragozzis der warande utskickade har begiärdt, at des Herre måtte af Ottomanniske Porten förklaras för Furste i Siebenburgen, aldenstund det Landet hade ingen gemenskap med Ungern, och har tilförene warit af Porten, den Ragozziske Familien förlånt. Men desse skiälen äro i Divan blefne förkastade, särdeles och i synnerhet efter den Carlowitiske freden skal til alla sina delar blifwa obrotzlig hållen.


{{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,&lt;br&gt;Af den 9 Maij 1711}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 18 Martii&lt;/div&gt;

I går berättade Enspännaren från Esseck, at det Turckiske Sänningebudet, som den 4 Februari rest ifrån Constantinopel, woro den 11 sisiledne til bemälte Stad ankommit, ämnandes sig öfwer Waradien hit åt med det första. Elliest längtar något hwar at spörja huru sammankomsten i Debrezin med de uproriskas Fullmächtige måtte aflöpa, sedan de smygdt in i Caschau en ansenlig förstärkning, så at de nu kunna låta något komma an på tiden, så framt icke de Keyserligas rustning til et nyt fâldt tåg skrämmer dem. Imedlertid är alt stilla på båda sidor.


{{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,&lt;br&gt;Af den 16 Maij 1711}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Dantzig den 5 Aprilis&lt;/div&gt;

De Ryske Generalerne Dolhorucki och Gallizin hålla sig kring Lemberg, til des deras Herre kommer dem närmare. Ragotzi, som en tid warit hos dem, är nu afrester til sin gräntz uppå de tidenderne, at underhandlingen med Keysaren går wäl nog för sig.


{{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,&lt;br&gt;Af den 23 Maij 1711}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 11 Aprilis&lt;/div&gt;

Vti Ungern hafwa de vproriske böriat igen fientligheterne, i det de öfwerfallet en Keyserlig General Lieu nant under wägen från Zollnock til Debrezin och honom med dess fölie nederhuggit; doch är den bekante underhandlingen i sist bem:te stad ännu intet vphäfwen. Ragotzi med Berezini äro från Pohlen återkomne til Mongatsch.


{{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,&lt;br&gt;Af den 30 Maij 1711|kommentar={{Wikipedialänk|Josef I (tysk-romersk kejsare)}}}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 19 Aprilis&lt;/div&gt;

Utur Ungern fägnar oss Hoff-Krigzrådet Locher med godt hopp om en fördelachtig afhandling med Ungrerne, och skulle det intet stort fela innan den samme blifwer underskrifwen; men man befarar billigt annat, när de nu spörja Keyser Josephs död.


{{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,&lt;br&gt;Af den 6 Jnnii 1711}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 27 Aprilis&lt;/div&gt;

Siste posten ifrån Ungern medbrachte intet något wist sluut med de missnögde i Ungern, så at man derföre intet giärna kan tro ryktet, som en Rysk Enspännare här utspridt, at förlikningen redan är giord; at Caroli med 4000 Corutzer har swurit det Österrikiske huset sin trohetz eed; at Berezini, Forgatsch och Esterhasi wilia gå i krigztienst annorstädes; och Ragotzi underkastar sig Czarens bemedling at winna några särdeles förmoner.


{{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,&lt;br&gt;Af den 13 Junii 1711}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 1 Maii&lt;/div&gt;

Det har likwäl en önskelig fred änteligen fölgd uppå Stilståndet i Ungern genom Feldt Marschalkens Gref Palfys och Krigz Rådetz von Lochern kloke underhandling med de mäste missnögde, så at Fästningen Caschau den 17 sidstl. gifwit sig, och Gref Caroli med 22 Regem. eller nästan 12000 Mann, upstälte wid Stamhuset Caroli eij långt från Catema ut med Floden Keresz, swurit K. Carl i Spanien sin huld och Trohetz-eed, samt sedan til betygan af sin utfäste underdånighet, lagt neder 149 Fahnor som de här tils burit för sig. Gref Palfy är der på afrester til Mongatsch, at äfwen lika beqwäma den orten til hörsamhet, och såledz ställa hela Ungern i en fulkomlig rolighet igen.


{{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,&lt;br&gt;Af den 20 Junii 1711}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 18 Maii&lt;/div&gt;

Brefwen ifrån Ungern försäkra det öfwer 10000 Corutzer hafwa swurit det Öst rrikiske Huset sin trohetz Eed, iefwererat ifrån sig både Pukor och Fahnor, men med Gewähren gådt hwar hem til sitt. Fredz-Artielarna med Ungrarne äro här på trycket utgifne: deras förnämsta innehåll är, at så Ragotzi, som alle andre Ständer, Inwånare, Borgare, Soldater och Bönder uti Ungern och Siebenburgen, tilsäijes en allmän eftergift och ewärdelig förgiätenhet af alt hwad här tils kan wara förbrutit; sedan låfwas dem eij allenast en fulkomlig säkerhet til deras Lijf och Godz, utan och at deras Religions frihet, samt förra rättigheter och förmåner i alla måhl skola blifwa dem oförkränkt bibehålne. Vti 10 Articlar är altsamman författadt, och underskrifwit uti Zachmar den 19 Aprilis af de Keyserlige fullmäcktige, Gen. Gr. Johan Palfy och Krigz Rådet Carl Locher von Lindenheim. De här tils missnögdes förklaring der emot är på Stamhuset Caroli underskrefwen den 21 Apr. på Ungrarnes wägnar af Caroli tillika med 15 andre; för Siebenburgen af 20, och på deras wägnar, som bo up wid Donau af 8 Personer. Ragotzi gifwes frihet antiugen sielf, eller, om han wille blifwa qwar i Pohlen, genom en fullmäcktig at infinna sig innom 3 wekors tijd, och på ofwanrörde wilkor trohetz Eeden afläggia.


{{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,&lt;br&gt;Af den 27 Junii 1711}}&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Dantzig den 20 Maij&lt;/div&gt;

Ragotzi, Berezini och Esterhasi hafwer Czaren tagit i sit beskydt och hägn; hwar emot de 2000 man, Ragotzi tilhörige, som stå på Polske gräntzen wid Stry, skola under Esterhasii gå i Ryssens tienst, men Ragotzi sielf sielf med Berezini blifwa quar i Pohln, til dess Hans Czariske May:t får på något sät förlika dem med det Österrikiska huset.

&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;Wien den 22 Maii&lt;/div&gt;

Sedan freden blifwit sluten i Ungern, som bekant är, har Caroli sat sig på sine godz, och de som tient under honom för soldater merendels gådt til sina hemwister. Men i Mongasch är ännu en hop, som står på Ragotzis sida; derför skal och den orten med det forderligaste blifwa innesluten, om intet besegrad, och det så mycket snarare, som man märker inga tecken af Ragotzi, tillika med Berezini, Esterhasi och Forgatz, hwilka sig i Poln uppehålla, at de wilia låta bequäma sig til sin forna hörsamhet emot det Österrikiska huset. Hennes May:t den nu regerande Enke-Keyserinnan har i tankarna at utskrifwa en Riksdag och sammankomst af de Ungerske Ständerne. Presburg, det jemwäl de från Siebenburgen skola komma, såsom lika ansedde med Ungrarne, alt sedan åhr 1687, då Fursten Michael Abaffy II. emot en wiss summa penningar åhrl. och namn af Romerska Riketz Fursta, det landet afträdde til Keyser Leopold. Alla Fästningar i desse ländren skola i sommar blifwa dels förbättrad, dels med nya werck förstärkte, och med alt tilbehör wäl försedde.


[[Kategori:1700-talets verk]]
[[Kategori:1710-talets verk]]</text>
      <sha1>1edcuq88jkd4acn78jptsqm381a5ytm</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Sida:Johan Lockes Oförgripelige Tankar om Werldslig Regerings Rätta Ursprung, Gräntsor och Ändamål.djvu/103</title>
    <ns>104</ns>
    <id>209839</id>
    <revision>
      <id>659893</id>
      <parentid>613049</parentid>
      <timestamp>2026-10-22T09:15:23Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>PWidergren</username>
        <id>11678</id>
      </contributor>
      <comment>/* Korrekturläst */</comment>
      <origin>659893</origin>
      <model>proofread-page</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1113" sha1="ebdrf80mzir6kcs4gatga06hi1ddr3a" xml:space="preserve">&lt;noinclude&gt;&lt;pagequality level=&quot;3&quot; user=&quot;PWidergren&quot; /&gt;{{huvud||Om Faderlig Makt.|91}}
{{linje}}&lt;/noinclude&gt;wen så stor lydna och underdånighet,
som ett annat sin naturlige fader. Så
liten makt gifwer blotta aflelsen en 
menniska öfwer des foster, om all hennes
omwärdnad dermed ändas, och hon
igenom intet annat förwärfwar sig 
faders namn och myndighet. Hwad 
månde wäl denna Faderliga Makten 
betyda uti den delen af werlden, derest en
qwinna har mer än en man tillika? 
Eller på de orter uti {{ant|America}}, hwarest,
när man och hustru skiljas åt, hwilket
ofta nog händer, barnen lemnas 
modren, hålla sig till henne, och blifwa
helt och hållit under hennes wård och
omsorg? Dessutan, om en fader dör
medan hans barn ännu äro små, åligger
dem då intet naturligit wis allestädes
samma hörsamhet emot deras moder
under de omyndiga åhren, som de 
borde wisa fadren, om han lefde? Skulle
nu derföre någon wilja påstå, det 
modren hafwer en lagstiftande myndighet
öfwer sina barn, det hon förmår giöra
förordningar som ständigt förbinda dem,
efter hwilka de äro pliktiga at rätta alt
sitt företagande, uppå hwilka deras&lt;noinclude&gt;
&lt;references/&gt;
fri-&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>ebdrf80mzir6kcs4gatga06hi1ddr3a</sha1>
    </revision>
    <revision>
      <id>659894</id>
      <parentid>659893</parentid>
      <timestamp>2026-10-22T09:15:52Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>PWidergren</username>
        <id>11678</id>
      </contributor>
      <minor />
      <origin>659894</origin>
      <model>proofread-page</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1125" sha1="n6160mqw1atp3kz3o2kz5nkpwfbs62g" xml:space="preserve">&lt;noinclude&gt;&lt;pagequality level=&quot;3&quot; user=&quot;PWidergren&quot; /&gt;{{huvud||Om Faderlig Makt.|91}}
{{linje}}&lt;/noinclude&gt;wen så stor lydna och underdånighet,
som ett annat sin naturlige fader. Så
liten makt gifwer blotta aflelsen en 
menniska öfwer des foster, om all hennes
omwärdnad dermed ändas, och hon
igenom intet annat förwärfwar sig 
faders namn och myndighet. Hwad 
månde wäl denna Faderliga Makten 
betyda uti den delen af werlden, derest en
qwinna har mer än en man tillika? 
Eller på de orter uti {{ant|America}}, hwarest,
när man och hustru skiljas åt, hwilket
ofta nog händer, barnen lemnas 
modren, hålla sig till henne, och blifwa
helt och hållit under hennes wård och
omsorg? Dessutan, om en fader dör
medan hans barn ännu äro små, åligger
dem då intet naturligit wis allestädes
samma hörsamhet emot deras moder
under de omyndiga åhren, som de 
borde wisa fadren, om han lefde? Skulle
nu derföre någon wilja påstå, det 
modren hafwer en lagstiftande myndighet
öfwer sina barn, det hon förmår giöra
förordningar som ständigt förbinda dem,
efter hwilka de äro pliktiga at rätta alt
sitt företagande, uppå hwilka deras&lt;noinclude&gt;
&lt;references/&gt;
{{huvud|||fri-}}&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>n6160mqw1atp3kz3o2kz5nkpwfbs62g</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Sida:Johan Lockes Oförgripelige Tankar om Werldslig Regerings Rätta Ursprung, Gräntsor och Ändamål.djvu/104</title>
    <ns>104</ns>
    <id>209840</id>
    <revision>
      <id>659895</id>
      <parentid>613050</parentid>
      <timestamp>2026-10-22T09:32:21Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>PWidergren</username>
        <id>11678</id>
      </contributor>
      <comment>/* Korrekturläst */</comment>
      <origin>659895</origin>
      <model>proofread-page</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1141" sha1="2ecalgdfycoxacak356zll8gglt5ebd" xml:space="preserve">&lt;noinclude&gt;&lt;pagequality level=&quot;3&quot; user=&quot;PWidergren&quot; /&gt;{{huvud|92|Om Faderlig Makt.|}}
{{linje}}&lt;/noinclude&gt;frihet hela lifstiden igenom hänger,
samt hwilkas efterlefwande hon med
dödsstraffet befodra kan? Sålunda är
Öfwerhetens Makt egenteligen beskaffad, 
hwarutaf en fader ej en gång eger så
mycket som skuggan. Hans rådande 
warar allenast en wiss tid, och angår 
hwarken deras lif eller egendom. Det tiänar 
allenast deras swaghet och ofulkommelighet
till bistånd, så länge omyndigheten påstår,
samt är intet annat än en aga, som
nodwändigt fodras till deras upfostring.
Hwarföre ock en fader är berättigad at
efter eget behag handla med alt hwad
honom tilkommer, när hans barn ej
löpa fara at derigenom utaf armod och
wanskötsel förgås: Men hans makt
sträcker sig ingalunda öfwer deras lif
eller gods, det ware sig egen flit, eller
andras godhet, som dem detsamma 
tilskyndadt; ej heller hafwer den något at
säga öfwer deras frihet, så snart de en
gång hunnit till det tilstånd, som de
myndiga åhren medbringa. Utan då
uphörer aldeles fadrens regering, och
eger han sedan den tiden intet mera
makt öfwer sin sons frihet, än öfwer&lt;noinclude&gt;
&lt;references/&gt;
{{huvud|||någon}}&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>2ecalgdfycoxacak356zll8gglt5ebd</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Sida:Johan Lockes Oförgripelige Tankar om Werldslig Regerings Rätta Ursprung, Gräntsor och Ändamål.djvu/105</title>
    <ns>104</ns>
    <id>209841</id>
    <revision>
      <id>659898</id>
      <parentid>613051</parentid>
      <timestamp>2026-10-22T10:47:08Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>PWidergren</username>
        <id>11678</id>
      </contributor>
      <comment>/* Korrekturläst */</comment>
      <origin>659898</origin>
      <model>proofread-page</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1076" sha1="hy7htfxwd2fpwrj1wqj4g1ie3iphuv7" xml:space="preserve">&lt;noinclude&gt;&lt;pagequality level=&quot;3&quot; user=&quot;PWidergren&quot; /&gt;{{huvud||Om Faderlig Makt.|93}}
{{linje}}&lt;/noinclude&gt;någon annans; hwilken makt änteligen
måste wara wida åtskild ifrån ett 
oemotsäjeligit eller stadigtwarande 
Herrawälde emädan en menniska 
förmår sig densamma undandraga, och i
följe af den tillåtelsen, som utaf det 
Guddomeliga Mayestetet henne lemnad är,
&lt;b&gt;öfwergifwa fader och moder och
blifwa wid sina hustru.&lt;/b&gt;

15. Men ehuruwäl det är en wiss
tid, när ett barn kommer at blifwa så
fulkommeligen fritt ifrån den 
underdånighet, des faders wilja och befalning
af detsamma kräfwer, som han det sielf
är i anseende till någon annans wilja,
och de sålunda bägge lyda under intet
annat wälde, du det som dem i alle
delar lika angår, det ware sig den 
Naturlige Lagen, eller deras lands 
stiftade Lag: Så frisäger ändå denna 
friheten intet en son ifrån den wördnad
han i följe af Guds och Naturens Lag
är sina föräldrar skyldig. Gud, som 
hafwer giordt föräldrar till medel, at 
derigenom befodra Sitt Alwisa företagande,
at fortplanta det menniskeliga slättet&lt;noinclude&gt;
&lt;references/&gt;
{{huvud|||och}}&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>hy7htfxwd2fpwrj1wqj4g1ie3iphuv7</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Sida:Johan Lockes Oförgripelige Tankar om Werldslig Regerings Rätta Ursprung, Gräntsor och Ändamål.djvu/106</title>
    <ns>104</ns>
    <id>209842</id>
    <revision>
      <id>659899</id>
      <parentid>613052</parentid>
      <timestamp>2026-10-22T11:01:16Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>PWidergren</username>
        <id>11678</id>
      </contributor>
      <comment>/* Korrekturläst */</comment>
      <origin>659899</origin>
      <model>proofread-page</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1114" sha1="soskijpqodp0h2w2nd0r171lh9kck1n" xml:space="preserve">&lt;noinclude&gt;&lt;pagequality level=&quot;3&quot; user=&quot;PWidergren&quot; /&gt;{{huvud|94|Om Faderlig Makt.|}}
{{linje}}&lt;/noinclude&gt;och igenom dem gifwa deras barn lif,
har pålagdt dem en plikt at underhålla,
i akt taga och upföda sina foster: Men
Han hafwer ock tillika pålagdt barnen
en stadigwarande skyldighet at hedra 
sina foräldrar, hwilket består uti en 
inwärtes högaktning och wördnad, som
lyser utaf alla deras utlåtelser, samt 
afhåller dem ifrån alt det, som kan 
tilskynda deras lif eller wälfärd den 
ringesta skada eller olägenhet, utaf hwilka
de sin warelse undfådt; utan snarare
föranlåter dem at bidraga alt det som
länder till deras förswar, bistånd och
nöje, hwilke staffadt dem till werlden,
och giordt dem stickeliga at nytja de 
fördelar som deruti finnas. Ifrån en 
dylik plikt kan hwarken stånd eller frihet
barn någonsin befria: Men alt detta
är ändå långt ifrån at gifwa föräldrar
makt at regera öfwer sina barn eller at
stifta lag, samt efter eget godtfinnande
handla med deras lif och frihet. En
annan ting är at wara skyldig heder,
wördnad, taksamhet och bistånd; en
annan åter at fodra oemotsäjelig lydna&lt;noinclude&gt;
&lt;references/&gt;
{{huvud|||och}}&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>soskijpqodp0h2w2nd0r171lh9kck1n</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Sida:Årstafruns dagböcker - Nordiska museet - 1827.pdf/103</title>
    <ns>104</ns>
    <id>220973</id>
    <revision>
      <id>659872</id>
      <parentid>650337</parentid>
      <timestamp>2026-10-21T16:29:27Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Thuresson</username>
        <id>20</id>
      </contributor>
      <comment>/* Korrekturläst */</comment>
      <origin>659872</origin>
      <model>proofread-page</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="2009" sha1="f05oaqjg2nqqo9ne1me38a4xnlaceub" xml:space="preserve">&lt;noinclude&gt;&lt;pagequality level=&quot;3&quot; user=&quot;Thuresson&quot; /&gt;{{Marginalnot börjar}}
{{c|December.}}&lt;/noinclude&gt;&lt;noinclude&gt;{{Inre marginalnot|8}}&lt;/noinclude&gt;varit upkallad i Policen, där det befans att samma karl flere gånger förut nyttjat samma handtvärk att röfva Ridiculer af fruntimer på gatan. Polismästaren hade lofvadt honom godt. Mamsell köpte ock 1. ℔ blått bomulsgarn hvaraf om Gud vill! skall väfvas tyg åt Carin till en klädning med ylle inslag.

{{Inre marginalnot|9}} &lt;u&gt;Söndag.&lt;/u&gt; Jemnkalt och blåst samt halka emedan ingen snö var.

Boberg och dess hustru voro till Nattvarden åkte dock med skrinda och min stackars gamle Castor i ett släpande före.

Huspigan Anna Greta firade sin namnsdag med Caffée, Skorpor och en Sup åt karlarne — Både jag, Mamsell och mitt folk voro i Pigkammaren bjudne, då Jag lät tända Ljus i stora stakar.

Alla utom den odugliga Trädgårdsmästarens hustru infunno sig och voro rätt glada.

Kjökspigan Brita Stina var skjuk.

{{Inre marginalnot|10}} &lt;u&gt;Måndag.&lt;/u&gt; Lugnt och klart månljus om morgonen, då man gjorde deg till litet Paltbröd af Svinblod.

Jag skref nu mina mantals Listor tillreds till den 14&lt;sup&gt;de&lt;/sup&gt; för att efter vanligheten betala första dagen. Om aftonen nystade jag — Mamsell så väl bakade, gräddade brödet — Lutlade fisk till Julen som ock stärkte bomulsgarn.

{{Inre marginalnot|11}} &lt;u&gt;Tisdag.&lt;/u&gt; Mulit och smårägnade. Mamsell och Huspigan tvättade och lade Byk — Kjökspigan låg skjuk — Jag stickade borden på den Stubben som jag började i fredags.

Grönberg var att efterfråga Kamrer Brogrens tilstånd och man börjar få liten förhoppning att han skall bli frisk.

{{Inre marginalnot|12}} &lt;u&gt;Onsdag.&lt;/u&gt; Duggväder att marken blötnade — Grönberg var till Stan med litet rotsaker och af alt sålde ¼ Tunna Kålrötter för 22 ß: som jag fick NB: —

En hustru och Huspigan klappade klädren — Pigan förkylde sig och måste gå till sängs — Jag stickade och Mamsell hade alla Hussyslor.
{{tomrad}}&lt;noinclude&gt;
&lt;references/&gt;
{{Marginalnot slutar}}&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>f05oaqjg2nqqo9ne1me38a4xnlaceub</sha1>
    </revision>
    <revision>
      <id>659892</id>
      <parentid>659872</parentid>
      <timestamp>2026-10-22T08:19:34Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Gottfried Multe</username>
        <id>11434</id>
      </contributor>
      <minor />
      <origin>659892</origin>
      <model>proofread-page</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="2021" sha1="24p2w7k5n89yv7151shwnxvxnotpxtn" xml:space="preserve">&lt;noinclude&gt;&lt;pagequality level=&quot;3&quot; user=&quot;Thuresson&quot; /&gt;{{Marginalnot börjar}}
{{c|December.}}&lt;/noinclude&gt;&lt;noinclude&gt;{{Inre marginalnot|8}}&lt;/noinclude&gt;varit upkallad i Policen, där det befans att samma karl flere gånger förut nyttjat samma handtvärk att röfva Ridiculer af fruntimer på gatan. Polismästaren hade lofvadt honom godt. Mamsell köpte ock 1. ℔ blått bomulsgarn hvaraf om Gud vill! skall väfvas tyg åt Carin till en klädning med ylle inslag.

{{Inre marginalnot|9}} &lt;u&gt;Söndag.&lt;/u&gt; Jemnkalt och blåst samt halka emedan ingen snö var.

Boberg och dess hustru voro till Nattvarden åkte dock med skrinda och min stackars gamle Castor i ett släpande före.

Huspigan Anna Greta firade sin namnsdag med Caffée, Skorpor och en Sup åt karlarne — Både jag, Mamsell och mitt folk voro i Pigkammaren bjudne, då jag lät tända Ljus i stora stakar.

Alla utom den odugliga Trädgårdsmästarens hustru infunno sig och voro rätt glada.

Kjökspigan Brita Stina var skjuk.

{{Inre marginalnot|10}} &lt;u&gt;Måndag.&lt;/u&gt; Lugnt och klart mån-Ljus om morgonen, då man gjorde deg till litet Paltbröd af Svinblod.

Jag skref nu mina mantals Listor tillreds till den 14&lt;sup&gt;de&lt;/sup&gt; för att efter vanligheten betala första dagen. Om aftonen nystade jag — Mamsell så väl bakade, gräddade brödet — Lutlade fisk till Julen som ock stärkte bomulsgarn.

{{Inre marginalnot|11}} &lt;u&gt;Tisdag.&lt;/u&gt; Mulit och smårägnade. Mamsell och Huspigan tvättade och lade Byk — Kjökspigan låg skjuk — Jag stickade borden på den Stubben som jag började i fredags.

Grönberg var att efterfråga Kamrer Brogrens tilstånd och man börjar få liten förhoppning att han skall bli frisk.

{{Inre marginalnot|12}} &lt;u&gt;Onsdag.&lt;/u&gt; Duggväder att marken blötnade — Grönberg var till Stan med litet rotsaker och af alt sålde {{bråk|1|4}} Tunna Kålrötter för 22 ß: som jag fick NB: —

En hustru och Huspigan klappade klädren — Pigan förkylde sig och måste gå till sängs — Jag stickade och Mamsell hade alla Hussyslor.
{{tomrad}}&lt;noinclude&gt;
&lt;references/&gt;
{{Marginalnot slutar}}&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>24p2w7k5n89yv7151shwnxvxnotpxtn</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Sida:Linné i Stockholm 1915.djvu/155</title>
    <ns>104</ns>
    <id>226300</id>
    <revision>
      <id>659874</id>
      <timestamp>2026-10-21T17:09:01Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Thuresson</username>
        <id>20</id>
      </contributor>
      <comment>/* Korrekturläst */</comment>
      <origin>659874</origin>
      <model>proofread-page</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1766" sha1="p66uw9d548n2ekjts2k3tg2m466omkt" xml:space="preserve">&lt;noinclude&gt;&lt;pagequality level=&quot;3&quot; user=&quot;Thuresson&quot; /&gt;&lt;/noinclude&gt;Linnæus såg ut under sin Stockholmstid. Enligt den
främste kännarens af de otaliga Linnéporträtten åsikt
är det visserligen kanske något förskönadt&lt;ref&gt;''{{Spärrad|T. Tullberg}}:'' a. a., sid. 25.&lt;/ref&gt;, men
konstnären har ej behöft några af de finter eller
förbättringar, för hvilken hans liksom de öfriga samtida
konterfejarnes konst ej var främmande, för att få fram
originalets inre kännetecken, den rika intelligensen och
det goda hjärtelaget. Scheffels porträtt utmärkas ju
ofta af en viss stelhet och bristande individualisering,
väl beroende på hans massproduktion, men äfven därpå
att rokokons herrar och damer ofta och särskildt i
högtidsstass synas som stöpta i en och samma form.
Men i detta fall framträder personligheten trots puder
och peruk distinkt och lefvande, och det behöfs ej
Linnæa-rankan i handen för att man i den liffulla
bilden skall kunna identifiera den unge läkaren och
naturforskaren, som efter blott ett års vistelse i
Stockholm från en obemärkt ställning hade ryckt fram i
främsta ledet bland hufvudstadens mest omtalade och
uppmärksammade män.

I slutet af februari 1740 började Linnaeus de
föreläsningar i mineralogien, som skulle ytterligare öka
hans sålunda snabbt vunna berömmelse. Ursprungligen
tycks det ha varit hans mening att föreläsa i zoologi,
ty i inledningen till första föreläsningen, som hölls den
20 februari, antydde han detta men tillkännagaf äfven
det ändrade programmet: »Pan tillstädjer mig nu ej
att examinera Djurriket, ty en dehl hafver han gömt
i hafvets diup, en dehl commenderat ut till de södre
länder öfwer wintren, en dehl giömt i vrår och hohl, en
dehl kiört till skogs, en dehl alldeles dödat. Floræ hela&lt;noinclude&gt;
&lt;references/&gt;
{{c|125}}&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>p66uw9d548n2ekjts2k3tg2m466omkt</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Sida:Linné i Stockholm 1915.djvu/156</title>
    <ns>104</ns>
    <id>226301</id>
    <revision>
      <id>659875</id>
      <timestamp>2026-10-21T17:10:27Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Thuresson</username>
        <id>20</id>
      </contributor>
      <comment>/* Korrekturläst */</comment>
      <origin>659875</origin>
      <model>proofread-page</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1751" sha1="ojdvqsnnr2lsxdkjr9o2y1vc42w9qa7" xml:space="preserve">&lt;noinclude&gt;&lt;pagequality level=&quot;3&quot; user=&quot;Thuresson&quot; /&gt;&lt;/noinclude&gt;liufwa blomsterarmé ligger i winterquarter och sofwer
som biörnen; må jag altså wända mig till Plutonis
undersåtare, som hwarken blekna för wintrens kiöld
äl:r kutra för sommarens wärme». — Såväl ämnet
som dess afhandlande väckte lifligt intresse och samlade
talrika åhörare, såsom framgår af följande meddelande
i ett bref till Tessin den 11 april: »Förliden sommar
och (i) höstas läste jag publice Botaniquen, i vinter
och ännu continuerar jag i Mineralogien öfver
Bergs-Collegii stensamling med 300 åhörare eller så många,
som Triewalds rum på Riddarhuset kan knappast
emottaga; (jag) hade aldrig förmodat, att hvarken så många
af våre landsmän derföre skolat haft lust, eller att jag
så, i denna delen, kunnat gjort dem så åstundadt nöje,
som de sig märka låta.»

Bland de trehundra åhörarne — en församling,
som på den tiden var ovanligt talrik, i det att till
och med universitetsprofessorerna blott sällan kunde
glädja sig åt liknande uppmärksamhet — är det troligt,
att Linnæus återfann många af de stockholmare, hvilka
under sin studenttid i Uppsala bevistat hans år 1733
hållna föreläsningar eller kollegium i proberkonsten.
Han hade nämligen redan på den tiden, äfvensom
under sin vistelse i Falun år 1734, sysslat med denna
konst, liksom med andra mineralogiska studier, och
var således väl hemma i ämnet, då han nu fullgjorde
den föreläsningsskyldighet, som förbunden med
detsamma tillkom honom i samband med det här ofvan
omnämnda af riksdagen beviljade anslaget. Den
tillfredsställelse, han kände öfver föreläsningarnas
uppmärksammande, torde emellertid hafva varit blandad
med en viss grämelse öfver att ej helt kunna ägna&lt;noinclude&gt;
&lt;references/&gt;
{{c|126}}&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>ojdvqsnnr2lsxdkjr9o2y1vc42w9qa7</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Sida:Linné i Stockholm 1915.djvu/157</title>
    <ns>104</ns>
    <id>226302</id>
    <revision>
      <id>659876</id>
      <timestamp>2026-10-21T17:12:48Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Thuresson</username>
        <id>20</id>
      </contributor>
      <comment>/* Korrekturläst */</comment>
      <origin>659876</origin>
      <model>proofread-page</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1863" sha1="ognzlggntz4ghrerr5pxz1kla417502" xml:space="preserve">&lt;noinclude&gt;&lt;pagequality level=&quot;3&quot; user=&quot;Thuresson&quot; /&gt;&lt;/noinclude&gt;sig åt naturhistoriska forskningar. I det nyss anförda
brefvet till Tessin skrifver han visserligen, att han
»lefver mycket nöjdt, väl och rikeliga» i det välstånd,
hvari Gud och herr grefven hade satt honom, men
efter omtalandet af den mineralogiska framgången på
riddarhuset tillägger han: »Att få så använda all min
tanka på Historiam naturalem, som fordom, förhindrar
mig nog praxis medica, till hvilken Nådige Hr Grefven
mig recommenderat, dock har jag fått en tractat färdig,
att nu i sommar tryckas i Holland&lt;ref&gt;Förmodligen den tillsammans med {{Spärrad|A. van Royen}} år 1738 utarbetade &lt;i&gt;Floræ Leydensis prodromus&lt;/i&gt;, som utkom i Leyden 1740.&lt;/ref&gt;, och en annan,
som snart är fulltryckt i Stockholm&lt;ref&gt;Den Tessin tillägnade 2:dra uppl. af ''Systema naturæ''.&lt;/ref&gt;, hvilken skall
beprisa min store Mæcenatis namn, då vi tystna.
Botanices Professionen i Upsala är nu ledig genom
Prof. Rudbecks död. På förslaget lärer jag utan allt
tvifvel komma; men hvilken af de tre blifver utvald
står till lyckan. Ett enda ord af Hr Grefven till
Cancelleren Hans Excellence Gr. Gyllenborg vore
mäktigt sätta Eder tjenare der till; jag vågar mig detta
tillönska, men ej begära, att jag ej må missbruka den nåd
mig vederfaren är, eller visa mig i största lycka oförnöjd.»

De nyss nämnda publikationerna voro ingalunda
de enda alstren af Linnæus' författarskap under denna
tid, ty han riktade Vetenskapsakademiens handlingar
med flera rön och smärre afhandlingar, såsom
''Anmärckning öfver lapska limet'', beskrifningar öfver den tretåiga
hackspetten (''Picus pedibus tridactylis'') och snösparfven,
&lt;i&gt;Anmärkning öfver de diuren, som sägas kåmma neder
utur skyarna i Norrige&lt;/i&gt; (fjällemmeln) o. s. v., och han
skref uppsatser för almanackorna, såsom &lt;i&gt;Huru siöfarande&lt;/i&gt;&lt;noinclude&gt;
&lt;references/&gt;
{{c|127}}&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>ognzlggntz4ghrerr5pxz1kla417502</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Sida:Linné i Stockholm 1915.djvu/158</title>
    <ns>104</ns>
    <id>226303</id>
    <revision>
      <id>659877</id>
      <timestamp>2026-10-21T17:19:28Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Thuresson</username>
        <id>20</id>
      </contributor>
      <comment>/* Korrekturläst */</comment>
      <origin>659877</origin>
      <model>proofread-page</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1805" sha1="hnnp3wv9j1bbvx267rvekzpcbnb4tc5" xml:space="preserve">&lt;noinclude&gt;&lt;pagequality level=&quot;3&quot; user=&quot;Thuresson&quot; /&gt;&lt;/noinclude&gt;&lt;i&gt;böra wachta sin hälsa&lt;/i&gt; (1741) och &lt;i&gt;Högstnyttige
huscurer för frossan&lt;/i&gt; (1742). Men dessa uppsatser vittna
genom sin ringa omfattning, om hur föga tid han
kunde ägna åt den verksamhet, som intresserade
honom mest, och fastän han i brefvet till Tessin
förklarade sig vara nöjd, finnas uppgifter och anteckningar
bevarade att så i själfva verket ej var fallet. Om ej
med motvilja, så dock af tvång, eller till följd af
ekonomiska skäl hade han ju ägnat sig åt läkarens kall,
och fastän detta, oafsedt glädjen att kunna vara lidande
medmänniskor till hjälp, skänkte honom ej blott
inkomster och oberoende utan äfven många möjligheter
att tillgodose hans forskningslust, längtade han efter
att få helt och hållet följa denna och främst af allt
att verka i botanikens tjänst. »Tantus amor florum»,
det valspråk, som varit hans ungdoms- och studieårs
rättesnöre, hade ej förlorat något af sin fängslande
innebörd, och den genom Rudbecks frånfälle yppade
utsikten att möjligen blifva professor i Uppsala gaf
den gamla kärleken ny näring. De månader, som nu
följde, skulle emellertid medföra mycken ovisshet, många
intriger, åtskilligt med akademiskt bråk och flera
besvikningar af de först hysta förhoppningarna, innan dessa
förverkligades, och det fordrades helt visst Linnæus'
förtröstansfulla syn på lifvet för att han ej skulle fälla modet.

Det var den 23 mars 1740 som Rudbeck afled,
och redan den 28 april insände Linnæus sin af
merituppgifter ledsagade ansökan till den lediga professuren.
Såsom medsökande anmälde sig adjunkten Nils Rosén
(sedermera von Rosenstein) och medicine doktorn Johan
Gottschalk Wallerius, af hvilka den förstnämnde, som
i nio år hade vikarierat för Rudbeck och gjort sig&lt;noinclude&gt;
&lt;references/&gt;
{{c|128}}&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>hnnp3wv9j1bbvx267rvekzpcbnb4tc5</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Sida:Linné i Stockholm 1915.djvu/159</title>
    <ns>104</ns>
    <id>226304</id>
    <revision>
      <id>659878</id>
      <timestamp>2026-10-21T17:24:09Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Thuresson</username>
        <id>20</id>
      </contributor>
      <comment>/* Korrekturläst */</comment>
      <origin>659878</origin>
      <model>proofread-page</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1855" sha1="8s6fvqjdbyne535qqy3eamsjzs4wroe" xml:space="preserve">&lt;noinclude&gt;&lt;pagequality level=&quot;3&quot; user=&quot;Thuresson&quot; /&gt;&lt;/noinclude&gt;känd såsom mycket framstående läkare, var den
farligaste medtäflaren. Han erhöll också af det akademiska
konsistoriet första förslagsrummet, Linnæus det andra
och Wallerius det tredje, och det vägde några veckor
mellan de bägge förstnämnda, allrahelst Tessin ej
uraktlåtit att efterkomma Linnæus' här ofvan omtalade
begäran utan varmt förordat honom hos kanslern.
Denne uttalade sig också i en skrifvelse till k. maj:t
den 24 maj mycket fördelaktigt om Linnæus, men
kunde ej heller underlåta att framhålla Roséns förtjänster
samt öfverlämnade afgörandet åt k. maj:t. Resultatet
blef att den sistnämnde den 10 juli utnämndes, och
härmed var ju saken afgjord. I en föregående skrifvelse
hade emellertid kanslern, med anförande af att professor
Roberg, innehafvaren af den andra af medicinska
fakultetens två professurer, pä grund af sin höga ålder
snart kunde väntas taga afsked, framhållit, att, om
Rosén, som rätt vore, finge Rudbecks professur, borde
Linnæus blifva Robergs efterträdare, ock kunde sedan
ett byte ske mellan de två nya professorerna. Detta
mycket förståndiga förslag, hvarigenom Rosén skulle
blifva professor i praktisk medicin och Linnæus i
botanik eller hvardera komma på sin rätta plats, gick
också i fullbordan, men först sedan ofvan antydda
långvariga och uppseendeväckande fejd ägt rum. Om dennas
förlopp må här under hänvisning till Fries' utförliga
och intressanta redogörelse&lt;ref&gt;''Linné. Lefnadsteckning.'' I. Sid. 287—304.&lt;/ref&gt; blott nämnas, att Robergs
professur redan före Roséns utnämning genom kanslerns
kraftiga ingripande blifvit ledig och att Linnæus, som
till en början var ensam sökande, hade stora utsikter
att blifva nämnd. Men ärendets afgörande förhalades,&lt;noinclude&gt;
&lt;references/&gt;
{{huvud|{{mindre|''Linné i Stockholm.''}}|129|{{mindre|9}}}}&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>8s6fvqjdbyne535qqy3eamsjzs4wroe</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Sida:Linné i Stockholm 1915.djvu/160</title>
    <ns>104</ns>
    <id>226305</id>
    <revision>
      <id>659879</id>
      <timestamp>2026-10-21T17:27:46Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Thuresson</username>
        <id>20</id>
      </contributor>
      <comment>/* Korrekturläst */</comment>
      <origin>659879</origin>
      <model>proofread-page</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1798" sha1="8w7q83c2uk5jsf6p3p7tlqh558c2axw" xml:space="preserve">&lt;noinclude&gt;&lt;pagequality level=&quot;3&quot; user=&quot;Thuresson&quot; /&gt;&lt;/noinclude&gt;i konsistoriet voro åsikterna delade om Linnæus borde
aflägga disputationsprof eller ej, i slutet af augusti
uppträdde Wallerius såsom sökande, mellan kanslern och
konsistoriet växlades flera skrifvelser, och ärendet
hänsköts till k. maj:t, som beslöt, att Linnæus skulle vara
befriad från disputation, men att öfriga sökande, d. v. s.
Wallerius och medicine doktor Abraham Bäck, hvilken i
december också anmält sig, skulle aflägga sådant prof.
Sedan konsistoriet bestämt att detta skulle ske innan
utgången af februari 1741, utspelades en ny och mycket
liflig akt i det på spännande och sorglustiga episoder
rätt rika akademiska skådespelet.

Den 27 februari ventilerades nämligen Wallerius'
disputation, ''Decades binæ Thesium Medicarum'', och den
högtidliga akten artade sig såsom en fullkomlig skandal.
Afhandlingen innehöll hufvudsakligen en mängd hätska
anmärkningar och angrepp mot Linnæus, hvars namn
på de 38 sidorna förekom ej mindre än 60—70 gånger
med bifogadt klander, och sedan förste opponenten,
medicine studeranden Eberhard Rosén, broder till
dekanus, hållit på öfver en timme utan att göra min af att
sluta, började de talrikt närvarande studenterna, som
väntat sig en mer underhållande prestation, att genom
stampningar gifva sin otålighet tillkänna. »Rosén (Nils),
hvilken för första gången skulle såsom dekanus
upprätthålla ordningen, synes», skrifver Fries, »redan nu
hafva blifvit irriterad, och under disputationens fortgång
ökades denna hans sinnesstämning allt mera, så att
han gång efter annan bröt ut emot både åhörarne och
extra opponenterna. Först bland dessa uppträdde
professor Beronius, om man i egentlig mening kan
benämna honom opponent; snarare visade han sig som&lt;noinclude&gt;
&lt;references/&gt;
{{c|130}}&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>8w7q83c2uk5jsf6p3p7tlqh558c2axw</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Sida:Linné i Stockholm 1915.djvu/161</title>
    <ns>104</ns>
    <id>226306</id>
    <revision>
      <id>659880</id>
      <timestamp>2026-10-21T17:37:13Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Thuresson</username>
        <id>20</id>
      </contributor>
      <comment>/* Korrekturläst */</comment>
      <origin>659880</origin>
      <model>proofread-page</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1829" sha1="psaluxghb55s4zn6qazq7u0nzvu09il" xml:space="preserve">&lt;noinclude&gt;&lt;pagequality level=&quot;3&quot; user=&quot;Thuresson&quot; /&gt;&lt;/noinclude&gt;en sträng straffpredikant, som tog författaren i
upptuktelse för att han ej 'hade observerat de regler, som
Christelig kiärlek och goda seder föreskrifva'. Fåfängt
afbröt Rosén, allt mer och mer upphetsad, honom
gång efter annan, under förklarande, att allt hvad
Beronius anförde vore '&lt;i&gt;scommata&lt;/i&gt;&lt;ref&gt;Spefulla uttryck, “anstötelige och læderande expressioner&quot;.&lt;/ref&gt;, ineptier, puerile
och en Theologo oanständiga saker' och glömde sig
slutligen så, att han gaf Beronius epitetet '&lt;i&gt;opponens
impudentissimus&lt;/i&gt;', hvaröfver en del af studenterna
högljudt gåfvo sitt missnöje till känna. Äfven Wallerius,
som i början varit lugn, började ‘med särdeles förställt
manér agera sin sak föga bättre, med stampande,
skriande och oskickelige åtbörder'. Studenterna voro
ock partiska; somliga ropade '&lt;i&gt;maxime&lt;/i&gt;', ‘&lt;i&gt;recte&lt;/i&gt;’, då den
ene af dessa kontraparter talade; andra åter '&lt;i&gt;minime&lt;/i&gt;’
och stampade. Beronius åter synes hafva bibehållit
ett orubbligt lugn, fortsatte utan att fråga efter att
dekanus befallt honom tiga, med att läxa upp
författaren samt vände sig därefter till studenterna och höll
med 'makalöst eftertryck' till dem ett med citat ur
&lt;i&gt;Orbis eruditi judicium&lt;/i&gt;, eller Linnæus' nedannämnda
publikation af den lärda världens uttalanden, späckadt
tal, hvari han uppmanade dem att ej låta sig förleda
till att om Linnæus hysa några ofördelaktiga tankar,
då han tvärtom vore en heder för vårt land. Därjämte
omtalades hans sträfsamma, under fattigdom framlefda
studentdagar samt hans i allo hedrande vandel och
Guds underliga försyn, hvilket tal studenterna tysta
och med blottade hufvuden afhörde.»

Härmed var det dock icke slut, ty efter Beronius
uppträdde magister Carl Klingenberg, som förklarade&lt;noinclude&gt;
&lt;references/&gt;
{{c|131}}&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>psaluxghb55s4zn6qazq7u0nzvu09il</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Sida:Linné i Stockholm 1915.djvu/162</title>
    <ns>104</ns>
    <id>226307</id>
    <revision>
      <id>659881</id>
      <timestamp>2026-10-21T17:41:04Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Thuresson</username>
        <id>20</id>
      </contributor>
      <comment>/* Korrekturläst */</comment>
      <origin>659881</origin>
      <model>proofread-page</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1796" sha1="sh3i7pv02fzs0go2qlnxpzclpjmk7nh" xml:space="preserve">&lt;noinclude&gt;&lt;pagequality level=&quot;3&quot; user=&quot;Thuresson&quot; /&gt;&lt;/noinclude&gt;sig ej vilja opponera på grund af sakkunskap utan
såsom Linnæus' vän och hvars anförande och
kontroverser med dekanus framkallade »ett fasligt gny och
oväsende». Studenterna, som redan förut skockat sig i
auditoriets främre del (»i choret»), stego upp på bänkarna,
hoppade, stampade och skreko, allt under det att latinska
otidigheter flödade. »Jag har aldrig», säger en vid
tillfället närvarande, »hördt ett sådant owett på latin;
säges ock, att det aldrig wid Acad. Ups. förr passerat
så groft.» Slutligen gick det så långt att åtskilliga
af åhörarne söndersleto disputationen, hvadan golfvet
efter aktens slut var öfversålladt med trasor af
densamma. Förbittringen var å ömse sidor stor; »in
summa här är en sådan osämja, att ingen kan tro».
Det hela hade blifvit en komplett akademisk skandal,
till hvilken nästan alla de vid disputationen närvarande
voro i större eller mindre grad skyldiga.

Uppträdena medförde också ett efterspel med
klagomål, förklaringar och förhör inför konsistorium,
skrifvelser med påminnelser och skrapor från kanslern
o. s. v., men sedan konsistoriet ändtligen den 2 april
upprättat förslag till professuren, hvarvid Linnæus
erhöll första rummet, professor Spöring i Åbo, som
ej hade sökt och antagligen ej ville hafva platsen, det
andra och Wallerius det tredje, samt k. maj:t i enlighet
med kanslerns förord den 5 maj utnämnt Linnæus,
föranledde spektaklet ej några andra åtgärder än kanslerns
varning att något dylikt ej vidare finge förekomma.

Medan allt detta pågick i Uppsala, skötte Linnæus,
den indirekta anledningen till bråket, sina göromål som
vanligt i Stockholm. Ett extra arbete fick han med
anledning af de under striden gjorda angreppen och&lt;noinclude&gt;
&lt;references/&gt;
{{c|132}}&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>sh3i7pv02fzs0go2qlnxpzclpjmk7nh</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Sida:Linné i Stockholm 1915.djvu/163</title>
    <ns>104</ns>
    <id>226308</id>
    <revision>
      <id>659882</id>
      <timestamp>2026-10-21T17:43:39Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Thuresson</username>
        <id>20</id>
      </contributor>
      <comment>/* Korrekturläst */</comment>
      <origin>659882</origin>
      <model>proofread-page</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1782" sha1="bwouhtgppteqfnvfnen7aa5jdbzzll7" xml:space="preserve">&lt;noinclude&gt;&lt;pagequality level=&quot;3&quot; user=&quot;Thuresson&quot; /&gt;&lt;/noinclude&gt;yppade försöken att afstänga honom från professuren,
ty i slutet af 1740 eller början af 1741 lät han utan
att utsätta sitt namn trycka den lilla skriften &lt;i&gt;Orbis
eruditi judicium de Car. Linnæi, M. D. scriptis&lt;/i&gt;, som
innehållande ett flertal uttalanden och omdömen af
samtidens förnämsta naturforskare i utlandet om hans
utgifna skrifter blef ett utmärkt vapen mot hans
motståndare. Utan densamma, säger Fries, torde utgången
måhända blifvit den, att Uppsala universitet gått miste
om äran att bland sina lärare få räkna Carl Linnæus.

Detta hade emellertid kunnat inträffa äfven af
andra orsaker, ty oafsedt sin anställning vid flottan
och den enskilda praktiken, som Linnæus numera kunde
beräkna såsom en betryggande faktor för sin utkomst,
hade han gjort sig så känd i Stockholm och i de
ledande riksdagskretsarna, att lefvebröd i statens tjänst
stod till hans förfogande, äfven om Uppsala skulle
försmå honom. Medan befordringsärendet i
lärdomsstaden ännu var oafgjordt, väcktes nämligen vid
riksdagen (1741) förslag om att han på statens bekostnad
skulle i botaniskt-ekonomiskt syfte företaga resor till
de södra landskapen, och pä riddarhuset ifrågasatte
grefve Henning Gyllenborg i samband härmed,
huruvida ej »denne uti så ganska nyttige wettenskaper lärde
mannen», i stället för att blifva professor i Uppsala,
»på långt nyttigare sätt kunde tiena riket medelst
ungdomens underwisande och sådana nyttigheters
upptäckande här i landet», som med de föreslagna resorna
afsetts. Det framhölls vidare, att den lediga
professuren (Robergs) »ej är egentligen den, uti hvilken han
kunde giöra publico den nyttan, som man af honom
med skäl kan förvänta», o. s. v. Följden blef en&lt;noinclude&gt;
&lt;references/&gt;
{{c|133}}&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>bwouhtgppteqfnvfnen7aa5jdbzzll7</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Sida:Linné i Stockholm 1915.djvu/164</title>
    <ns>104</ns>
    <id>226309</id>
    <revision>
      <id>659883</id>
      <timestamp>2026-10-21T17:45:56Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Thuresson</username>
        <id>20</id>
      </contributor>
      <comment>/* Korrekturläst */</comment>
      <origin>659883</origin>
      <model>proofread-page</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1767" sha1="bp7i9z3ebrlugrd72lyvvzf0wjoervb" xml:space="preserve">&lt;noinclude&gt;&lt;pagequality level=&quot;3&quot; user=&quot;Thuresson&quot; /&gt;&lt;/noinclude&gt;hemställan att Manufaktur- och Handels-deputationen
måtte åläggas utreda de ekonomiska förutsättningarna
för förverkligandet af förslaget, som därefter, sedan
friherre Carl Otto Hamilton framhållit, att Linnæus,
»om man i des fädernesland ej wille employera honom,
på andra orter med sin goda fördel skulle blifva
antagen», blef af ridderskapet och adeln bifallet. Den
kort därpå följande professorsutnämningen gjorde
emellertid att detsamma icke hänsköts till de andra ståndens
ompröfning; men med det kanslersbref, som innehållande
besked om utnämningen den 23 maj upplästes i
konsistoriet i Uppsala, följde en afskrift af kanslerns beslut
af den 14 i samma månad att Linnæus i enlighet med
Riksens Ständers befallning skulle företaga en resa till
Öland och Gottland och med anledning häraf åtnjuta
tre månaders tjänstledighet från professuren.

När de akademiska fäderna fingo dessa
meddelanden, var Linnæus redan på väg till sommarens
arbetsfält. Den 15 maj hade han nämligen afrest från
Stockholm, och man kan väl föreställa sig hans glädje
att åter få ägna sig åt liknande värf som under
ungdomsårens Lapplands- och Dalafärder. Men ännu
större glädje kände han öfver att ändtligen stå vid
sina önskningars mål, en professur vid det gamla
ansedda universitet, där han visserligen såsom student
haft att kämpa med fattigdom och bekymmer, men
där han också vunnit sina första framgångar och vid
hvilket han var fästad med varm tillgifvenhet. Och
medan hans vänner i fosterlandet säkerligen ej
försummade att lyckönska med anledning af utnämningen, sände
han meddelanden om denna till bekanta och gynnare
utrikes. »Genom Guds nåd är jag nu befriad från det&lt;noinclude&gt;
&lt;references/&gt;
{{c|134}}&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>bp7i9z3ebrlugrd72lyvvzf0wjoervb</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Sida:Linné i Stockholm 1915.djvu/165</title>
    <ns>104</ns>
    <id>226310</id>
    <revision>
      <id>659884</id>
      <timestamp>2026-10-21T17:48:22Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Thuresson</username>
        <id>20</id>
      </contributor>
      <comment>/* Korrekturläst */</comment>
      <origin>659884</origin>
      <model>proofread-page</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1706" sha1="3oy1xa8gd70lpz3wdroa14fn9q7om51" xml:space="preserve">&lt;noinclude&gt;&lt;pagequality level=&quot;3&quot; user=&quot;Thuresson&quot; /&gt;&lt;/noinclude&gt;eländiga praktikträlandet i Stockholm», skref han
sålunda den 19 maj till Sauvages; »jag har erhållit den
plats, som jag länge önskat mig; konungen har utnämnt
mig till medicine och botanices professor vid Upsala
universitet och därigenom återgifvit mig åt botaniken,
hvarifrån jag varit biltog under tre år, som jag måst
tillbringa bland sjuka i Stockholm. Om lif och hälsa
förunnas mig, skall Ni, som jag hoppas, nu få se mig
uträtta något i botaniken. — »Han höll ord», tillägger
Fries. »Under mer än ett tredjedels sekel blef Upsala
genom Linnæi verksamhet medelpunkten för
naturalhistoriens, särskildt botanikens, studium.»


Om Linnæus' verksamhet och hemlif i Stockholm
under de tretton månader, eller från april 1740 till
maj 1741, som frågan om hans anställning i Uppsala
dryftades och afgjordes, finnas blott få och
knapphändiga meddelanden bevarade. I hans egenhändiga
anteckningar träffas sålunda endast ett par uttalanden,
som hufvudsakligen hänföra sig till utsikterna för
erhållandet af professuren och till den förestående
Ölands-och Gottlandsfärden, och af andra källor är det
egentligen endast några anteckningar i ett par almanackor
för året 1741, som äro af intresse, i det att de lämna
några upplysningar om Linnæus' och hans frus
umgänge under den senare delen af deras Stockholmstid.

Den ena af dessa almanackor, hvilka bägge
förvaras i universitetsbiblioteket i Uppsala, har med stor
sannolikhet tillhört någon medlem af Reuterholmska
familjen, antagligen Gustaf Gottfried eller hans näst
äldre bror Axel. Jämte uppgifter om några böcker,
som tydligen utgjorde ägarens lektyr och äro af&lt;noinclude&gt;
&lt;references/&gt;
{{c|135}}&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>3oy1xa8gd70lpz3wdroa14fn9q7om51</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Sida:Linné i Stockholm 1915.djvu/166</title>
    <ns>104</ns>
    <id>226311</id>
    <revision>
      <id>659885</id>
      <timestamp>2026-10-21T17:54:34Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Thuresson</username>
        <id>20</id>
      </contributor>
      <comment>/* Korrekturläst */</comment>
      <origin>659885</origin>
      <model>proofread-page</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1844" sha1="fl20ar86eeyuk9ljspqidv53fszm4v0" xml:space="preserve">&lt;noinclude&gt;&lt;pagequality level=&quot;3&quot; user=&quot;Thuresson&quot; /&gt;&lt;/noinclude&gt;intresse såsom upplysande för tidehvarfvets litterära smak
— franska memoarer, Le Sage's »Le Diable Boiteux ,
Cervantes' »Don Quixote» o. s. v. —, innehåller den
nämligen förteckningen på medlemmarna af ett sällskap,
som starkt påminner om det i Gustaf Gottfrieds
dagboksanteckningar figurerande Falukotteriet och hvars
ledamöter liksom detta buro namn, hämtade från
herdedikten o. s. v. eller helt enkelt voro bildade genom
omkastning af släktnamnets stafvelser. Sålunda var
Esbjörn Reuterholm &lt;i&gt;Hermoluret&lt;/i&gt;, hans bror Axel &lt;i&gt;Celadon&lt;/i&gt;
och systrarna Hedvig och Dygdig &lt;i&gt;Hermione&lt;/i&gt; och
&lt;i&gt;Dorinde&lt;/i&gt;. Linnæus och hans maka voro &lt;i&gt;Cleon&lt;/i&gt; och
&lt;i&gt;Seminte&lt;/i&gt;, i hvilkas första bokstäfver finnes en antagligen
afsiktlig erinring om bärarnas egna initialbokstäfver C.
L. och S. E. M. Bland de öfriga medlemmarna må
nämnas &lt;i&gt;Deriton&lt;/i&gt; — assessor Daniel Tilas, sedan 1740
gift med Hedvig Reuterholm, &lt;i&gt;Ermine&lt;/i&gt; — Elisabeth
Rosenstedt, dotter af hofrättsrådet Henrik Rosenstedt,
&lt;i&gt;Coridon&lt;/i&gt; — Charlotte Åkerhielm, gift med kornetten
Jacob Anrep — &lt;i&gt;Iphicrate&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;Dorimene&lt;/i&gt; — Cajsa Boije,
&lt;i&gt;Tullie&lt;/i&gt; — Anna Gyllenborg, &lt;i&gt;Casebido&lt;/i&gt; — Carl Niclas
Broström, &lt;i&gt;Galathée&lt;/i&gt; — Anna Elisabeth Gerner, &lt;i&gt;Celinde&lt;/i&gt;
— Carl Leijonskiöld, &lt;i&gt;Zenocrate&lt;/i&gt; — Gabriel Lilliehöök
af Fårdala samt ytterligare ett tiotal unga damer och
kavaljerer i familjerna Gerner, Meijerhelm, Ehrenstam,
Lagerhielm, Aminoff, Adler m. fl.

Fries, som antagligen först uppmärksammat
förteckningen, har framkastat en förmodan&lt;ref&gt;&lt;i&gt;Linné. Lefnadsteckning.&lt;/i&gt; I; noten sid. 263.&lt;/ref&gt;, att densamma
skulle hänföra sig till något ordenssällskap, hvars
medlemmar buro herde- och herdinnenamn, och detta
är ej alls omöjligt. Sådana sammanslutningar,&lt;noinclude&gt;
&lt;references/&gt;
{{c|136}}&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>fl20ar86eeyuk9ljspqidv53fszm4v0</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Sida:Linné i Stockholm 1915.djvu/167</title>
    <ns>104</ns>
    <id>226312</id>
    <revision>
      <id>659886</id>
      <timestamp>2026-10-21T18:00:03Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Thuresson</username>
        <id>20</id>
      </contributor>
      <comment>/* Korrekturläst */</comment>
      <origin>659886</origin>
      <model>proofread-page</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1852" sha1="muf5raf10ng5y6zg5pryipv9gxpem94" xml:space="preserve">&lt;noinclude&gt;&lt;pagequality level=&quot;3&quot; user=&quot;Thuresson&quot; /&gt;&lt;/noinclude&gt;sysslande med vittra öfningar och allehanda andra
förströelser, men äfven med diverse ceremonier och mer eller
mindre mystik eller hemlighetsmakeri, voro ju typiska
för tidehvarfvet, och medlemmarna af familjen
Reuterholm tyckas med alldeles särskildt intresse ha omfattat
ordensväsendet. Sålunda voro både Axel och Gustaf
Gottfried medlemmar af den några år senare af C. F.
von Eckleff, det besynnerliga och från frimureriets
ungdomsdagar i Sverige bekanta kanslirådet&lt;ref&gt;Om honom läses i &lt;i&gt;{{Spärrad|E. Schröderheims}} Skrifter till Gustaf III:s historia&lt;/i&gt;, 2:dra uppl. Sthlm, 1892, Sid. 79: “En besynnerlig man: samlade taflor, utan att känna deras merit, böcker utan att veta deras innehåll, gaf sig en air af förmögenhet och dog insolvable, var magnifik och osnygg, talte aldrig annat än frimureri, och lefde de sista åren uti yttersta crapule.”&lt;/ref&gt;, stiftade
Tankebyggareorden, där fru Nordenflycht, »herdinnan
i Norden», med förkärlek strängade sin lyra, och hos
deras brorson Gustaf Adolf, den mot århundradets slut
sorgligt ryktbare excellensen, öfvergick ju
ordensintresset till ett farligt och vidrigt vurmeri. Det är
emellertid troligt, att den Reuterholmska sällskapskretsen
i början af 1740-talet ej samlades under några
ordensformer utan helt enkelt var en sammanslutning af
samma art som Falukotteriet i Gustaf Gottfrieds dagbok.
Man har ju litet svårt att tänka sig sådana män som
Linnæus, Tilas och Johan Ihre, den sedermera så
berömde språkforskaren, hvilken förmodligen på grund af
sitt gifte med en af fröknarna Gerner var med i
sällskapet, deltaga i mystiska eller blott ceremoniösa
ordensförhandlingar, medan de däremot nog gärna voro
med om dans och andra sällskapsnöjen, såsom ett 
välbehöfligt afbrott i deras trägna arbete.
{{tomrad}}&lt;noinclude&gt;
&lt;references/&gt;
{{c|137}}&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>muf5raf10ng5y6zg5pryipv9gxpem94</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Sida:Monasteriologia Sviogothica.djvu/227</title>
    <ns>104</ns>
    <id>226313</id>
    <revision>
      <id>659891</id>
      <timestamp>2026-10-21T21:09:09Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Bio2935c</username>
        <id>11474</id>
      </contributor>
      <comment>/* Korrekturläst */</comment>
      <origin>659891</origin>
      <model>proofread-page</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1464" sha1="iuaagqyeqez7l6tybsxw79l10u08cx4" xml:space="preserve">&lt;noinclude&gt;&lt;pagequality level=&quot;3&quot; user=&quot;Bio2935c&quot; /&gt;{{huvud||I Skara-Sticht.|189}}{{linje}}&lt;/noinclude&gt;nekloster, ej heller hwad öde thet haft. Men at
thet lenge, ja wäl in til {{ant|reformations}} tiden, 
warit i stånd, kan man säkert theraf sluta at 
{{ant|&lt;i&gt;Lucas Jacobi Hispanus&lt;/i&gt;,}} en munk ifrå Wadstena,
som år 1429 {{ant|Dominica II Adventus}} dödde på
thet härwid liggande slottet &lt;b&gt;Bogahus&lt;/b&gt; {{ant|i. e.}} 
Bohus, blef begrafwen {{ant|in monasterio}} 
&lt;b&gt;Konungella&lt;/b&gt; {{ant|prope Lodosiam,}} såsom orden liuda i
{{ant|Diariô Wadstenensi}}. Förwisso kan man icke 
säga, om thetta kloster i Påwedömets tid, legat
til Skara-Sticht, eller lydt vnder Biskoparna
i Norige; tit then så kallada &lt;b&gt;Wiken&lt;/b&gt;, som nu
nämnes &lt;b&gt;Bohus-län&lt;/b&gt;, i fordna tider merendels
hördt hafwer. Doch wil man hafwa thetta 
klostret här anfördt; emedan then {{ant|Province}} eller
landsände, ther thet warit belägit, nu lyder 
vnder Sweriges krono, och Skara-Biskopedöme 
i Påwedömets tid, och lenge therefter, hafwer
streckt sig in til wästerhafwet och Norige.

&lt;h3 style=&quot;text-align:center; margin:auto; border:none;&quot;&gt;
{{ant|{{st|Cap. IX.}}}} &lt;br&gt;
Om Klostern i {{sp|WERMELAND}}.&lt;/h3&gt;

&lt;b&gt;{{Initial|W}}Ermeland&lt;/b&gt;, antingen thet af hederhös
warit ett serskildt Konungarike, eller en
{{ant|Province}} hörande til Götharike, hafwer
ofelbarligen warit vpbrukadt och bebygdt för K.
&lt;b&gt;OLUF Träteljas&lt;/b&gt;, ja, kan ske, för &lt;b&gt;JESU
CHRISTI&lt;/b&gt; födelses tid. Vti Christendo-&lt;noinclude&gt;
{{huvud|||mens}}
&lt;references/&gt;&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>iuaagqyeqez7l6tybsxw79l10u08cx4</sha1>
    </revision>
  </page>
</mediawiki>