Wikipedia tetwiki https://tet.wikipedia.org/wiki/P%C3%A1jina_Mahuluk MediaWiki 1.47.0-wmf.15 first-letter Media Espesiál Diskusaun Uza-na'in Diskusaun Uza-na'in Wikipedia Diskusaun Wikipedia Imajen Diskusaun Imajen MediaWiki Diskusaun MediaWiki Template Diskusaun Template Ajuda Diskusaun Ajuda Kategoria Diskusaun Kategoria TimedText TimedText talk Módulo Módulo Discussão Evento Evento Discussão Uza-na'in:J. Patrick Fischer 2 1875 74680 74659 2026-08-12T13:12:54Z J. Patrick Fischer 73 /* Artigu */ 74680 wikitext text/x-wiki [[Imajen:Flag of Bavaria (lozengy).svg|138px]][[Imajen:Flag of Germany.svg|138px]][[Imajen:Flag of Portugal.svg|125px]][[Imajen:Flag of the People's Republic of China.svg|125px]][[Imajen:Flag of East Timor.svg|165px]][[Imajen:Flag of Japan.svg|125px]] <table style="float: right; margin-left: 1em; margin-bottom: 0.5em; width: 242px; border: #99B3FF solid 1px"> <tr><td><center>'''Personal'''</center></td></tr> <tr><td>[[Imajen:Coat of arms of Bavaria.svg|50px]] Ami hosi '''[[Baviera]]''' </td></tr> </table> {{#babel:de|en-2|fr-1|pt-1|tet-0}} Olá, I was born 1973. I am a Chemical engineer and working in a lab for proteine analysis. Vexillology, ethnology and geography have been my hobbies since I was a kid. I travelled with my backpack, when I was a student and visited 50 countries in all five continents. I posted some comments and images at [http://fotw.vexillum.com/flags/ Flags of the world]. I am at the [http://www.osttimor.org/ Osttimorforum e.V.] [[Imajen:Flag of East Timor.svg|25px]] since 2006, who wants to make [[Timor-Leste]] more popular and help for connections between German speaking countries and Timor-Leste. I want to '''help building up Tetun Wikipedia''' for Timorese people and I want to '''help Timorese editors'''. If you need suport, you can ask me. If you are needing datas or sources about Timor-Leste, just have a look to the articles at [[:de:Portal:Osttimor]] in German Wikipedia. There are a lot of sources in English, Portuguese and even Tetun. '''I am very interested on informations about East Timor. If you have some new sources or find mistakes in my articles, please tell me! ;-)''' '''If you want to contact me''', you can use my German account, too, which is checked frequently: [[:de:Benutzer:J. Patrick Fischer]] or '''send me an eMail''' via Wikipedia (look to the left). == Artigu == {| |style="background:#008B00; color:#FFFFFF; border: 1px solid #000000; text-align:center; padding:0.5em; width:100%;"| '''Artigu sira ne'ebé ha'u hakerek ona''' |- |style="border: 1px solid #4F4F4F;"| [[Ai-kameli]], [[Átomu]], [[Baviera]], [[Baviera Leten]], [[Baviera Kraik]], [[Dengue]], [[Eleisaun parlamentar, Timór Lorosa'e 2017]], [[Eleisaun parlamentar, Timór Lorosa'e 2018]], [[Elementu kímiku]], [[Emília Pires]], [[FC Bayern München]], [[Funu Rúsia-Ukránia]], [[Halo Solar]], [[Ikthyosaurus]], [[Iktiosauru]], [[Jesus Cristo]], [[João Felgueiras]], [[Kloru]], [[Konrad Adenauer]], [[Lesululi]], [[Ludwig II. (Baviera)]], [[Nipah]], [[Rama dama]], [[Raiva]], [[Same]], [[Sódiu]], [[Stille Nacht]], [[Yohan Goutt Goncalves]], ''artigu oioin Eskritóriu administrativu sira Timór-Leste nian''. |} == Things == * [[Uza-na'in:J. Patrick Fischer/suku|suku model article]] * [[:Template:Halakon]] (Delete) * [[:Template:Disambig]] (Begriffsklärungsseite) * [[:Template:Artigu seluk]] (Begriffsklärungshinweis) * [[Uza-na'in:J. Patrick Fischer/Reptilia hosi Timor]] * [[Utilizador:J. Patrick Fischer/Istória Timor Leste nian]] * [[Utilizador:J. Patrick Fischer/Be'e Manas Marobo]] [[de:Benutzer:J. Patrick Fischer]] [[ca:Usuari:J. Patrick Fischer]] [[en:User:J. Patrick Fischer]] [[pt:Usuário:J. Patrick Fischer]] om5jvd8i74s2e64ssc1zfvtvfx79wa8 74685 74680 2026-08-12T13:41:22Z J. Patrick Fischer 73 /* Artigu */ 74685 wikitext text/x-wiki [[Imajen:Flag of Bavaria (lozengy).svg|138px]][[Imajen:Flag of Germany.svg|138px]][[Imajen:Flag of Portugal.svg|125px]][[Imajen:Flag of the People's Republic of China.svg|125px]][[Imajen:Flag of East Timor.svg|165px]][[Imajen:Flag of Japan.svg|125px]] <table style="float: right; margin-left: 1em; margin-bottom: 0.5em; width: 242px; border: #99B3FF solid 1px"> <tr><td><center>'''Personal'''</center></td></tr> <tr><td>[[Imajen:Coat of arms of Bavaria.svg|50px]] Ami hosi '''[[Baviera]]''' </td></tr> </table> {{#babel:de|en-2|fr-1|pt-1|tet-0}} Olá, I was born 1973. I am a Chemical engineer and working in a lab for proteine analysis. Vexillology, ethnology and geography have been my hobbies since I was a kid. I travelled with my backpack, when I was a student and visited 50 countries in all five continents. I posted some comments and images at [http://fotw.vexillum.com/flags/ Flags of the world]. I am at the [http://www.osttimor.org/ Osttimorforum e.V.] [[Imajen:Flag of East Timor.svg|25px]] since 2006, who wants to make [[Timor-Leste]] more popular and help for connections between German speaking countries and Timor-Leste. I want to '''help building up Tetun Wikipedia''' for Timorese people and I want to '''help Timorese editors'''. If you need suport, you can ask me. If you are needing datas or sources about Timor-Leste, just have a look to the articles at [[:de:Portal:Osttimor]] in German Wikipedia. There are a lot of sources in English, Portuguese and even Tetun. '''I am very interested on informations about East Timor. If you have some new sources or find mistakes in my articles, please tell me! ;-)''' '''If you want to contact me''', you can use my German account, too, which is checked frequently: [[:de:Benutzer:J. Patrick Fischer]] or '''send me an eMail''' via Wikipedia (look to the left). == Artigu == {| |style="background:#008B00; color:#FFFFFF; border: 1px solid #000000; text-align:center; padding:0.5em; width:100%;"| '''Artigu sira ne'ebé ha'u hakerek ona''' |- |style="border: 1px solid #4F4F4F;"| [[Ai-kameli]], [[Átomu]], [[Baviera]], [[Baviera Leten]], [[Baviera Kraik]], [[Dengue]], [[Eleisaun parlamentar, Timór Lorosa'e 2017]], [[Eleisaun parlamentar, Timór Lorosa'e 2018]], [[Elementu kímiku]], [[Emília Pires]], [[FC Bayern München]], [[Funu Rúsia-Ukránia]], [[Halo Solar]], [[Ikthyosaurus]], [[Iktiosauru]], [[Jesus Cristo]], [[João Felgueiras]], [[Kloru]], [[Konrad Adenauer]], [[Lesululi]], [[Ludwig II. (Baviera)]], [[Nipah]], [[Pterozauru]], [[Rama dama]], [[Raiva]], [[Same]], [[Sódiu]], [[Stille Nacht]], [[Yohan Goutt Goncalves]], ''artigu oioin Eskritóriu administrativu sira Timór-Leste nian''. |} == Things == * [[Uza-na'in:J. Patrick Fischer/suku|suku model article]] * [[:Template:Halakon]] (Delete) * [[:Template:Disambig]] (Begriffsklärungsseite) * [[:Template:Artigu seluk]] (Begriffsklärungshinweis) * [[Uza-na'in:J. Patrick Fischer/Reptilia hosi Timor]] * [[Utilizador:J. Patrick Fischer/Istória Timor Leste nian]] * [[Utilizador:J. Patrick Fischer/Be'e Manas Marobo]] [[de:Benutzer:J. Patrick Fischer]] [[ca:Usuari:J. Patrick Fischer]] [[en:User:J. Patrick Fischer]] [[pt:Usuário:J. Patrick Fischer]] 07h7j7o39727qfwct5iuyr7xww04nag Foho-Matebian 0 5506 74678 74281 2026-08-12T12:43:23Z J. Patrick Fischer 73 74678 wikitext text/x-wiki [[Imajen:Hatekematebian.jpg|miniaturadaimagem|Foho Matebian]] '''Matebian''' hanesan [[foho]] ida-ne'ebé aas liu iha [[munisípiu Baukau]] (2963 m) no foho ba-dala rua ne'ebé aas iha [[Timor-Leste]]. Matebian pertense iha munisipio Baukau no lokaliza iha posto administrativu rua nia klaran posto Kelikai no Baguia. == Ligasaun ba li'ur == {{Commons|Category:Matebian|Matebian}} [[Kategoria:Foho Timór Lorosa'e]] ov1qocmwll54gtduf22ts4lo55o5mt9 Tatamailau 0 5508 74677 74280 2026-08-12T12:40:48Z J. Patrick Fischer 73 /* Ligasaun ba li'ur */ 74677 wikitext text/x-wiki [[Imajen:View to Mt Tatamailau, Ainaro on a clear day.jpg|thumb|Tatamailau]] [[Imajen:Tatamailau morning light.jpg|thumb|Nain Feto, Tatamailau|]] '''Tatamailau''' ka '''Ramelau''' hanesan [[foho]] ida ne'ebé aas liu iha [[Timor-Leste]] (2963 m). Ramelau iha munisípiu [[Ermera (munisípiu)|Ermera]], suku [[Baboi Leten]]. ==Historia Ramelau== Tuir antropólogu sira, ema ne’ebé tama Timor ba dahuluk, maizumenus iha tinan 40.000 to’o 20.000 m.K. (molok Kristu), mak husi tipu vedo-australóide, hanesan ema Vedas sira husi Seilaun. Iha faze daruak, Melanéziu sira mak to’o Timor iha tinan 3000 m.K. Povu hirak-ne’e mak hanesan sira-ne’ebé hela daudaun iha Papua-Giné Foun no iha rai-kotun seluk iha Pasífiku. Dala ruma, tanba Timor nia situasaun jeolójiku, povu foun ne’e la kahur an ho populasaun uluk nian ne’ebé halai ba foho. Karik ne’e mak razaun Timor iha lian oioin. Iha faze datoluk, sira-ne’ebé to’o iha 2.500 m.K. mak “proto-malaiu” ne’ebé mai husi [[Xina]] Kraik no Indoxina Leten. Ema Xina ne’ebé agora daudaun hela iha Timor, maioria Hakka, hanesan komunidade ida ne’ebé importante liu iha área komérsiu. Tuir dokumentu sira ne’ebé hetan, iha sékulu 7 iha ona komérsiu, maski ladún maka’as, entre Timor no Xina, inklui fa’an no sosa atan, bani-been no [[ai-kameli]], ai ne’ebé uza hodi halo meza no kadeira ho kualidade aas, hamutuk ho mina-morin. Iha sékulu 14, populasaun iha Timor selu hela impostu ba Reinu Java nian. Malaiu sira mak hanaran rai-kotun nu’udar “Timor” — Timur nia signifikadu mak lorosa’e (leste). ==Ema Portugál to’o iha Timor== Ema Portugál to’o iha Timor liuhusi enklave Oekusi nian, maizumenus iha 1515. Sira halo lukru barak husi esportasaun ai-kameli, maibé sira esplora demais rekursu hirak-ne’e. Tanba ai-kameli susar ona atu hetan, ema Portugál sira introdús plantasaun kafé, hamutuk ho masin-midar no algodaun iha 1815. Misionáriu sira no relijiaun katólika tama tuir. Organizasaun kolónia territóriu nian no Timor portugés hahú hori-bainhira governadór portugés dahuluk to’o iha Timor iha 1702. Konflitu mosu entre ema Portugál no ema Olanda sira, ne’ebé kontrola Timor parte osidentál, tanba rai. Konflitu ne’e rezolve tiha ho Tratadu 1904 ne’ebé Portugál no Olanda halo. Haktuir tratadu ida-ne’e, rai-kotun fahe ba parte rua. Divizaun hirak-ne’e respeita nafatin to’o ohin-loron. Tratadu hetan implementasaun iha 1916. Hori-bainhira Funu Mundiál Daruak hahú, ema [[Austrália]] no Olanda, ne’ebé rekoñese pozisaun estratéjiku Timor nian, to’o Dili maski ema Portugál la konkorda. Ema Japaun sira uza prezensa ema Austrália nian nu’udar oportunidade hodi halo invazaun iha Fevereiru 1942. Sira okupa rai-kotun to’o iha Setembru 1945. Iha funu rohan, Timor nia situasaun aat tebes. Maizumenus Timoroan na’in-50.000 lakon sira-nia moris tanba okupasaun Japaun no tanba esforsu husi Timoroan sira hodi reziste ba invazór sira no hamahan ema Austrália. Hori-bainhira ema Japaun rende an, Timor leno kakiak no destruisaun. Prosesu hadi’an la’o neineik. ==Kolonializmu Portugál nia rohan== Portugál nia forma ukun kahur governasaun diretu no la diretu. Sira ukun populasaun nu’udar lubun ida liuhusi estrutura podér tradisionál, la uza funsionáriu públiku koloniál. Modelu governasaun hirak-ne’e la book sosiedade timoroan tradisionál. Revolusaun Portugál nian iha 1974 (“Revolução dos Cravos”) marka inísiu husi prosesu dezkolonizasaun Timor nian no kolónia sira seluk; hafoin ne’e, Governadór portugés, Mário Lemos Pires, fó sai ba públiku kona-ba planu atu fó independénsia ba kolónia. Iha tempu ne’ebá, iha planu ida atu hala’o eleisaun jerál hodi define estatutu independénsia iha 1978. Iha 1975, konflitu ida mosu entre partidu rua, FRETILIN (Frente Revolusionáriu ba Libertasaun Timor-Leste nian) no Uniaun Demokrátika Timorense (UDT). Indonézia uza funu sivíl nu’udar oportunidade atu hahú kedas kampaña dezestabilizasaun tanba sira hakarak ka’er kolónia Timor. Nune’e, Indonézia hala’o beibeik atake ba Timor portugés husi Timor indonéziu, iha parte osidentál. Entretantu, FRETILIN hametin nia kontrolu ba Timor portugés. Iha 28 Novembru, 1975, [[FRETILIN|Fretilin]] halo proklamasaun independénsia husi Timór portugés nu’udar “Repúblika Demokrátika Timor-Leste nian” ka “República Democrática de Timor-Leste” (RDTL). Maibé liberdade nia durasaun ladún naruk. Hafoin loron sia, Indonézia tama iha Timor-Leste. Sira-nia ró-funu to’o iha kapitál Dili, no soldadu sira hahú halo patrulla no oho lider no membru sira husi partidu polítiku, hamutuk ho sira-nia família. ==Okupasaun Indonézia nian== Iha tempu dahuluk okupasaun Indonézia nian, liu Timoroan sira na’in-60.000 lakon sira-nia moris, dala barak ho kondisaun violentu. Suku oioin hetan destruisaun. Iha sentru tortura barak, no dadur polítiku hetan ezekusaun nu’udar lubun. Populasaun sira tenke dezloka ba fatin seluk ne’ebé baibain rezulta iha hamlaha. Iha okupasaun nia rohan, pelumenus Timoroan na’in-200.000 — populasaun katoluk ida — mate. Nicolau Lobato, asua’in nasionál no Prezidente daruak husi RDTL no Komandante FALINTIL lakon nia moris iha funu, iha 31 Dezembru, 1978. Durante tinan okupasaun, jornalista sira labele tama rai-kotun. Agresaun ho kilat hasoru Timoroan sira la hetan ka hetan uitoan de’it kobertura husi imprensa – dala barak situasaun ne’e konsidera tiha nu’udar “konflitu ne’ebé haluha tiha”, populasaun nu’udar vítima husi Funu-Malirin (Guerra Fria). Iha 12 Novembru, 1991, Timor-Leste tama fali iha imprensa internasionál hafoin foin-sa’e sira rihun-resin iha Dili halo protestu la violentu hali’is ba demokrasia. Iha Semitériu Santa Krús nian iha kapitál, demonstrasaun hirak-ne’e hahú nu’udar serimónia hakoi ativista ba independénsia ida ne’ebé militár sira Indonézia nian oho. Demonstrasaun pasífiku la’o ho partisipante rihun-resin ne’ebé kaer kartás no slogan hali’is ba independénsia no demokrasia. Soldadu Indonézia nian tiru hasoru estudante sira. Liu ema na’in-300 lakon sira-nia moris. Sinematógrafu britániku, Max Stahl, ne’ebé hamriik hela iha rate, grava vídeo ida kona-ba masakre. Vídeo hirak-ne’e konsege to’o imprensa internasionál. Hori-bainhira video “Masakre Santa Krús” fó sai ba públiku hanesan pontu mudansa iha okupasaun violentu Timor-Leste nian, tanba ema no organizasaun ba direitus umanus hahú fó presaun ba governu sira no organizasaun internasionál iha Timoroan sira nia naran. Iha 1992, lider rezisténsia Xanana Gusmão tama dadur. Pozisaun Indonézia nian iha Timor-Leste neineik susar, liuliu hafoin lider timoroan na’in-2, Amu-Bispu Ximenes Belo no José Ramos Horta, simu prémiu Nobel Pás iha 1996 “''ba sira-nia serbisu hodi to’o ba solusaun ne’ebé justu no hakmatek ba konflitu iha Timor-Leste''.” Iha 1997 no 1998, Indonézia hasoru krize ekonómiku maka’as, ne’ebé harii ezijénsia barak ba mudansa polítiku. Prezidente Indonézia nian, Suharto, tenke rezigna an, ne’ebé substitui husi ninia vise-prezidente, B. J. Habibie. Hafoin presaun polítiku ne’ebé aas no negosiasaun sekretu ne’ebé envolve lider mundiál sira seluk, Habibie fó sai ba públiku katak nia sei husik Timoroan sira determina sira-nia futuru liuhusi referendu kona-ba independénsia. ==Referendu ba liberdade== Iha 30 Agostu, 1999, ho tulun husi Sekretáriu-Jerál ONU nian, Kofi Annan, Timor hala’o konsulta populár hodi Timoroan sira bele hili, liuhusi votu, entre aneksasaun ba Indonézia ka independénsia. Timoroan sira maioria – liu 80% – vota ba independénsia. Indonézia tulun grupu “milisia ba integrasaun” no forsa armada Indonézia nian hatán ho violénsia maka’as no sunu infra-estrutura no oho ema barak iha territóriu tomak. Populasaun katoluk ida mak forsadu atu halai ba kampu refujiadu iha Timor Osidentál no rai-kotun seluk besik Timor. Populasaun katoluk ida tan buka hakmahan-fatin iha foho. Ema na’in-1.000 to’o 2.000 mate iha violénsia. Edifísiu 85% — inklui negósiu-fatin, eskola, rahun hotu. Sira sunu rede-ikan, sobu ka na’ok kamiaun no lori ba Timor Osidentál, na’ok ka oho karau ne’ebé uza atu hala’o serbisu iha to’os. Ho tulun husi Estadus Unidus no Austrália, Konsellu Seguransa Nasoins Unidas nian fó autorizasaun ba forsa multinasionál (INTERFET), iha estrutura komandu Austrália nia okos, hodi harii fali pás no seguransa iha rai-kotun. ONU mós hasai operasaun umanitáriu boot liuhusi kria kondisaun hanesan uma temporáriu, ai-han no kuidadu saúde. Iha 25 Outubru, 1999, Konsellu Seguransa ONU nian estabelese Administrasaun Tranzitória Nasoins Unidas nian ba Timor-Leste (UNTAET) nu’udar operasaun integradu, multidimensionál hodi mantein pás no hodi kaer responsabilidade ba administrasaun Timor nian durante tranzisaun ba independénsia. == Ligasaun ba li'ur == {{Commons|Category:Tatamailau|Tatamailau}} [[Kategoria:Foho Timór Lorosa'e]] 4u8gkfx52wz4bja6ygxgr77dbi6rxpd Biolojia 0 5816 74688 71105 2026-08-12T20:58:22Z InternetArchiveBot 8082 Add 9 books for [[en:Wikipedia:Verifiability|verifiability]] (20260812)) #IABot (v2.0.9.5) ([[User:GreenC bot|GreenC bot]] 74688 wikitext text/x-wiki '''Biolojia''' hanesan siensia ne'ebe mak esuda konaba [[moris]], no [[organismu|organismu moris]], inklui moos estrutura, funsaun, viveiru, [[evolusaun]], mudansa, no [[taksonomia]]. siensia biologia modernu kompleksu tebes, no [[eklektivu]], no hamriik husi ramu barak, no subdisiplina. Maibe, nia area ne'e luan maibe, iha konseitu balun ne'ebe mak forma peskizasaun hotu, nune'e hamosu ba parte ida. Biologia jeralmente kalia kona-ba [[selula moris]] hanesan unidade husi moris nian, [[gen]] hanesan unidade ida [[rasa nian]], no [[evolusaun]] hanesan mekanizmu da ne'ebe mka ko'alia kona-ba [[espesie]] foun. alende ne'e organijme fo hatene kona-ba moris no hafoun [[enerjia]] nomoos [[homeostasistika|regulasaun]] kondisaun atu nune'e estave nafatin. Subdisiplina biologia fo definisaun liu husi eskala organisme ne'ebe estuda ba, modelu ore=ganijme ne'ebe mak estuda, no metode ne'ebe mka uza hodi estuda mak hanesan * [[Biokimika]] estuda [[kimika]] moris nian. * [[Biolojia molekular]] ko'alia kona-ba interaksaun molekular nian [[molekulu]] biologis. * [[Botania]] estuda biologia [[viverus]] * [[Biologia seluler]] ko'alia kona-ba unidade [[selula]] * [[Fisiolojia]] ko'alia kona-ba funsaun fiziku, no kimika [[ligasaun (biolojia)]] [[Orgaun (anatomia)|orgaun]], no [[sistema orgaun]] iha [[organismu]] ida * [[Biolojia evolusionariu]] detekta [[evolusaun|prosesu]] ne'ebe mak fo sai modelu ida idak nian; no [[ekolojia]] ne'ebe estuda kona-ba interaksaun entre organsimu ida ho sira seluk. == Base husi biolojia modernu == === Teoria selula === Tuir teoria selula, [[selula (biolojia)|selula]] hanesan unidade bajiku [[moris nian]]. Selula hotu [[separasaun selula]] husi selula sira seluk. no ikus mai, selula iha isin komesa amenta [[organismu multiselulariu]] mai husi selula ida husi seluk [[selula tolun]] ne'ebe mak halo ferteizasaun. Selula moos unidade bmoos hanesan baziku hosi patolojia, no fenomena [[transfere enerjia|kanal enerjia]] akontese iha prosesu metabolizme [[metabolisme]]. selula moos eziste gen (ADN) ne'ebe mak passa husi selula ida ba iha selula seluk bainhira iha prosesu hafahe selula. === Evolusaun === Iha konseitu biolojia ida ne'ebe mak hatete katak mudansa buat moris ida mosu mai husi mekanisme evolusau. Liu husi toria evolusan, katak eorganismu hotu ne'ebe mak iha [[rai]], ne'ebe se moris ka mate ona, mai husi gen ne'ebe mak ida de'it ka [[jerasaun]] hamutuk. Jerasaun ne'ebe mak hamutuk akontese iha tinan 3,5 miliar liu ba. Sientista biolojia sira haree liu ba [[kode genetiku]]ne'ebe hanesan. Maske fo konese husi sientista [[Jean-Baptiste de Lamarck]] iha tinan 1809, toria evolusaun haforsa tan husi [[Charles Darwin]] iha tinan 50 tuir maine'ebe mak fo konese mekanisme baze: [[seleksaun natural]]. ([[Alfred Russel Wallace]] moos hanesan deskobredor ida husi evolusaun tamba nian mak ajuda moos fo sai teoira ne'e. Darwin fo konese iha teoria ne'e konaba, katak prosesu ne'e fo konese husi [[seleksaun natural]], no [[selesaun ausiliar]] . Evolusaun mak oraas ne'e ko'alia kona-ba mekanisme modernu nian. === Jenetika === [[Jen]] adalah satuan pewarisan utama semua organisme. Gen merupakan bagian dari [[ADN]] yang memengaruhi bentuk atau fungsi organisme. Semua organisme, dari bakteri hingga hewan, memiliki mekanisme yang men[[translasi (genetik)|translasi]] ADN menjadi [[protein]]. Sel men[[transkripsi (genetik)|transkripsi]] ADN menjadi [[asam ribonukleat]] (ARN), dan [[ribosom]] kemudian mentranslasi ARN menjadi protein, sebuah rangkaian [[asam amino]]. [[Kode genetik|Kode translasi]] semua organisme pada dasarnya sama. Misalnya, rangkaian ADN yang menyandikan [[insulin]] dalam tubuh manusia juga menyandikan insulin ketika dimasukkan ke organisme lain seperti tumbuhan.<ref>[http://www.businessweek.com/magazine/content/07_33/b4046083.htm From SemBiosys, A New Kind Of Insulin] INSIDE WALL STREET By Gene G. Marcial(13 Agustus 2007)</ref> ADN biasanya berbentuk [[kromosom]] linear dalam [[eukariota]], dan kromosom lingkaran dalam [[prokariota]]. Kromosom adalah struktur yang terdiri dari ADN, dan [[histon]]. Rangkaian kromosom dalam sel, dan satuan pewarisan lain yang dapat ditemui dalam [[mitokondria]], [[kloroplas]], dan tempat lain secara kolektif disebut [[genom]]. Dalam eukariota, ADN genomik terletak di [[nukleus sel]], bersama dengan sejumlah [[mitokondria]], dan [[kloroplas]]. Dalam prokariota, ADN ada di dalam [[sitoplasma]] yang disebut [[nukleoid]].<ref>{{cite journal |author=Thanbichler M, Wang S, Shapiro L |title=The bacterial nucleoid: a highly organized and dynamic structure | journal=J Cell Biochem |volume=96 |issue=3 | pages=506–21 |year=2005 |pmid=15988757 | doi = 10.1002/jcb.20519 |ref=harv}}</ref> Informasi genetik dalam sebuah genom disimpan dalam gen, dan himpunan informasi tersebut dalam suatu organisme disebut [[genotip]].<ref>[http://www.medterms.com/script/main/art.asp?articlekey=8472 Genotype definition – Medical Dictionary definitions] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20130921054803/http://www.medterms.com/script/main/art.asp?articlekey=8472 |date=2013-09-21 }}</ref> === Homeostasis === {{Main|Homeostasis}} [[File:ACTH Negative Feedback.svg|right|thumb|250pc|[[Hipotalamus]] mengeluarkan [[Hormon pelepas kortikotropin|CRH]], yang membuat [[hipofisis|kelenjar pituitari]] mengeluarkan [[ACTH]]. Kemudian, ACTH membuat korteks adrenal mengeluarkan [[glukokortikoid]], seperti [[kortisol]]. Glukokortikoid kemudian mengurangi laju sekresi hipotalamus dan kelenjar pituitari bila jumlah glukokortikoid yang dikeluarkan sudah cukup.<ref>Raven, PH; Johnson, GB. ''Biology'', Fifth Edition, Boston: Hill Companies, Inc. 1999. page 1058.</ref>]] Homeostasis adalah kemampuan suatu [[sistem terbuka]] dalam meregulasi stabilitas lingkungan dengan melakukan penyesuaian [[keseimbangan dinamika]] yang diatur oleh mekanisme regulasi yang terkait. Semua [[organisme]] hidup, baik [[uniseluler]] maupun [[multiseluler]], mengalami homeostasis.<ref>Kelvin Rodolfo, [http://www.scientificamerican.com/article.cfm?id=what-is-homeostasis Explanation of Homeostasis on scientificamerican.com]. Diakses 16 Oktober 2009.</ref> Untuk menjaga keseimbangan dinamika, dan melakukan fungsi tertentu secara efektif, suatu sistem harus melacak, dan menanggapi gangguan. Setelah melacak gangguan, sistem biologis biasanya menanggapi melalui proses [[umpan balik negatif]]. Artinya, sistem tersebut menstabilkan keadaan dengan mengurangi atau meningkatkan aktivitas suatu organ atau sistem. Contohnya adalah pelepasan [[glukagon]] ketika kadar gula dalam tubuh terlalu rendah. === Enerjia === [[File:Energy and life.svg|thumb|240px|left|Skema yang menggambarkan pemrosesan energi dalam tubuh manusia.]] Keberlangsungan suatu organisme bergantung pada masukan [[energi]] secara terus menerus. Reaksi kimia yang membentuk struktur, dan fungsi tertentu dapat mengambil energi dari suatu substansi yang menjadi makanannya untuk membantu membentuk, dan mempertahankan sel baru. Dalam proses ini, [[molekul]] bahan kimia yang menjadi makanan memainkan dua peran; pertama, makanan tersebut mengandung energi yang dapat diubah untuk mendukung reaksi kimia biologis; kedua, makanan tersebut mengembangkan struktur molekuler baru. Organisme yang berperan dalam menghantarkan energi ke suatu ekosistem disebut [[autotrof]]. Hampir semua organisme autotrof memperoleh energi dari matahari.<ref name=bryantfrigaard>{{cite journal | author = D.A. Bryant & N.-U. Frigaard |month=November | year = 2006 | title = Prokaryotic photosynthesis and phototrophy illuminated | journal = Trends Microbiol | volume = 14 | issue = 11 | pages=488–96 | doi = 10.1016/j.tim.2006.09.001 | pmid = 16997562 | ref = harv }}</ref> Tumbuhan, dan [[fototrof]] lainnya menggunakan energi matahari melalui proses [[fotosintesis]] yang mengubah bahan baku menjadi molekul organik, seperti [[Adenosina trifosfat|ATP]], yang dapat dipecahkan ikatannya untuk menghasilkan energi.<ref>{{cite book|author=Smith, A. L.|title=Oxford dictionary of biochemistry and molecular biology|url=https://archive.org/details/oxforddictionary0000unse_e9s4|publisher=Oxford University Press|location=Oxford [Oxfordshire]|year=1997|page=[https://archive.org/details/oxforddictionary0000unse_e9s4/page/508 508]|isbn=0-19-854768-4|quote=Photosynthesis – the synthesis by organisms of organic chemical compounds, esp. carbohydrates, from carbon dioxide using energy obtained from light rather than the oxidation of chemical compounds.}}</ref> Namun, beberapa [[ekosistem]] hanya bergantung pada [[kemotrof]] yang mendapatkan energi dari [[metana]], [[sulfida]], atau sumber energi non-matahari lainnya.<ref>Katrina Edwards. ''Microbiology of a Sediment Pond and the Underlying Young, Cold, Hydrologically Active Ridge Flank''. Woods Hole Oceanographic Institution.</ref> Beberapa energi yang diperoleh digunakan untuk menghasilkan [[biomassa]] yang dapat mempertahankan [[kehidupan]], dan mendukung pertumbuhan, dan perkembangan. Kebanyakan sisa energi hanya menjadi panas, dan molekul buangan. Proses penting yang mengubah energi yang terperangkap dalam substansi kimia menjadi energi yang berguna untuk kehidupan disebut [[metabolisme]],<ref>{{cite book|author=Campbell, Neil A. and Reece Jane B|title=Biology|url=https://archive.org/details/biology0000camp_6|publisher=Benjamin Cummings|year=2001|chapter=6|isbn=978-0-8053-6624-2|oclc=47521441 48195194 53439122 55707478 64759228 79136407}}</ref> dan [[respirasi sel]].<ref name="Colvard, 2009">Bartsch/Colvard, ''The Living Environment''. (2009) New York State Prentice Hall Regents Review. Diakses 16 Oktober 2009.</ref> == Penelitian == === Struktural === {{Main|Biologi molekular|Biologi sel|Genetika|Biologi perkembangan}} [[File:biological cell.svg|thumb|300px|Skema [[sel (biologi)|sel]] hewan yang menggambarkan berbagai [[organel]] dan struktur.]] [[Biologi molekuler]] mempelajari biologi dalam tingkatan [[molekul]].<ref>[http://www.biology-online.org/dictionary/Molecular_biology Molecular Biology – Definisi dari biology-online.org]</ref> Bidang ini bersentuhan dengan bidang biologi lainnya, terutama [[genetika]], dan [[biokimia]]. Biologi molekuler mencoba memahami interaksi antara berbagai sistem sel, termasuk hubungan antar ADN, ARN, dan sintesis protein. Selain itu, bidang ini juga membelajari bagaimana interaksi tersebut diatur. [[Biologi sel]] adalah ilmu yang terkait dengan properti struktural, dan [[fisiologi]]s sel, termasuk perilaku, interaksi, dan lingkungan. Hal ini dilakukan dalam tingkatan mikroskopik, dan molekuler untuk mempelajari organisme bersel satu seperti [[bakteri]] serta sel dalam organisme multiseluler seperti [[manusia]]. Pemahaman akan fungsi, dan struktur sel berperan penting dalam ilmu biologi. Kemiripan, dan pebedaan antara berbagai jenis sel juga sangat terkait dengan bidang biologi molekuler. [[Anatomi]] mempelajari struktur makroskopik seperti organ, dan sistem organ,<ref>[http://www.bartleby.com/107/1.html "Anatomy of the Human Body".] Edisi ke-20. 1918. Henry Gray.</ref> sementara [[genetika]] merupakan ilmu [[gen]], [[pewarisan]], dan variasi dalam [[organisme]].<ref name=griffiths2000sect60>{{cite book|editor-first=Anthony J. F.|editor1-last=Griffiths|editor2-first=Jeffrey H.|editor2-last=Miller|editor3-first=David T.|editor3-last=Suzuki|editor4-first=Richard C.|editor4-last=Lewontin|editor5-last=Gelbart|title=An Introduction to Genetic Analysis|year=2000|isbn=0-7167-3520-2|edition=7th|publisher=W. H. Freeman|location=New York|chapterurl=http://www.ncbi.nlm.nih.gov/books/bv.fcgi?rid=iga.section.60|chapter=Genetics and the Organism: Introduction|author=Anthony J. F. Griffiths&nbsp;...|editor-first=William M.}}</ref><ref name=Hartl_and_Jones>Hartl D, Jones E (2005) </ref> Gen menyandikan informasi yang penting untuk mensintesiskan protein, yang kemudian membentuk [[fenotip]] organisme. Dalam penelitian modern, genetika juga menyelidiki fungsi gen tertentu, dan menganalisis [[interaksi genetik]]. Di dalam tubuh organisme, informasi genetik biasanya ada di dalam [[kromosom]], di dalam struktur kimia molekul ADN tertentu. [[Biologi perkembangan]] mempelajari proses pertumbuhan, dan perkembangan organisme. Bidang ini berasal dari [[embriologi]], dan menyelidiki kuasa genetik atas [[pertumbuhan sel]], [[diferensiasi sel]], dan [[morfogenesis]], yang merupakan proses yang menghasilkan jaringan, organ, dan anatomi. Organisme yang biasanya menjadi [[organisme model|model]] dalam bidang ini meliputi cacing ''[[Caenorhabditis elegans]],''<ref>{{cite journal |author=Brenner, S. |year=1974 |month=May |url=http://dev.wormbase.org/papers/31_Brenner74.pdf |title=The Genetics of CAENORHABDITIS ELEGANS |journal=[[Genetics (journal)|Genetics]] |volume=77 |pages=71–94|format=PDF |ref=harv |pmid=4366476 |issue=1 |pmc=1213120}}</ref> lalat buah ''[[Drosophila melanogaster]],''<ref name="Encyclopedia of genetics">{{cite encyclopedia |last= |first= |author=James H. Sang |authorlink= |coauthors= |editor=Eric C. R. Reeve |encyclopedia=Encyclopedia of genetics |title=Drosophila melanogaster: The Fruit Fly |url=http://books.google.com/?id=JjLWYKqehRsC&pg=PA157&lpg=PA157&dq=drosophila+eggs+day+lifetime |accessdate=2009-07-01 |edition= |date=2001-06-23 |year= |publisher=Fitzroy Dearborn Publishers, I |volume= |location=USA |id= |doi= |pages=157 |quote= |isbn= 978-1-884964-34-3 }}</ref> ikan zebra ''[[Danio rerio]],''<ref>{{cite journal |title=Large scale genetics in a small vertebrate, the zebrafish |journal=Int. J. Dev. Biol. |volume=40 |pages=221–7 |year=1996 |pmid=8735932 |url=http://www.intjdevbiol.com/paper.php?doi=8735932 |author1=Haffter P |author2=Nüsslein-Volhard C |author-separator=, |issue=1 |ref=harv}}</ref> tikus ''[[Mus musculus]]'',<ref>{{cite journal |author=Keller G |title=Embryonic stem cell differentiation: emergence of a new era in biology and medicine |journal=Genes Dev. |volume=19 |issue=10 |pages=1129–55 |year=2005 |pmid=15905405 |url=http://genesdev.cshlp.org/content/19/10/1129.long |doi=10.1101/gad.1303605 |ref=harv}}</ref>, dan tumbuhan ''[[Arabidopsis thaliana]]''.<ref>{{cite journal |author=Rensink WA, Buell CR |title=Arabidopsis to Rice. Applying Knowledge from a Weed to Enhance Our Understanding of a Crop Species |journal=Plant Physiol. |volume=135 |issue=2 |pages=622–9 |year=2004 |pmid=15208410 |doi=10.1104/pp.104.040170 |pmc=514098 |ref=harv}}</ref><ref>{{cite journal |author=Coelho SM, Peters AF, Charrier B, ''et al'' |title=Complex life cycles of multicellular eukaryotes: new approaches based on the use of model organisms |journal=Gene |volume=406 |issue=1–2 |pages=152–70 |year=2007 |pmid=17870254 |doi=10.1016/j.gene.2007.07.025 |ref=harv}}</ref> Organisme-organisme tersebut dipelajari untuk memahami fenomena biologi tertentu, dengan harapan penemuan pada organisme tersebut dapat menambah pengetahuan tentang cara kerja organisme lain.<ref>{{cite journal |author=Fields S, Johnston M |title=Cell biology. Whither model organism research? |journal=Science |volume=307 |issue=5717 |pages=1885–6 |year=2005 |month=Mar |pmid=15790833 |doi=10.1126/science.1108872 |url=http://www.sciencemag.org/cgi/content/summary/307/5717/1885 |ref=harv}}</ref> === Fisiologis === {{Main|Fisiologi}} Fisiologi menyelidiki proses mekanik, fisik, dan biokimia organisme hidup dengan mencoba memahami bagaimana semua struktur bekerja secara keseluruhan. Gagasan “dari struktur ke fungsi” merupakan gagasan yang penting dalam bidang biologi. Penelitian fisiologis secara tradisional terbagi menjadi [[fisiologi tumbuhan]], dan [[fisiologi hewan|hewan]], namun beberapa prinsip fisiologi berlaku untuk semua [[organisme]]. Misalnya, fisiologi sel [[ragi]] mungkin juga berlaku untuk sel manusia. Bidang fisiologi hewan menggunakan alat, dan metode dalam [[fisiologi manusia]] untuk spesies non-manusia. Fisiologi tumbuhan meminjam teknik dari kedua bidang tersebut. Fisiologi juga mempelajari bagaimana [[sistem saraf]], [[sistem kekebalan|kekebalan]], [[sistem endokrin|endokrin]], [[sisten pernapasan|pernapasan]], dan [[sistem peredaran darah|peredaran darah]] bekerja, dan berinteraksi. Penelitian sistem tersebut juga dilakukan oleh bidang yang berorientasi pada [[kedokteran]] seperti [[neurologi]], dan [[imunologi]]. === Evolusioner === Penelitian evolusioner terkait dengan asal usul dan nenek moyang [[spesies]], dan juga perubahannya seiring berjalannya waktu. Bidang ini juga meliputi ilmuwan dari berbagai bidang yang terkait dengan taksonomi. Contohnya adalah ilmuwan yang berspesialisasi dalam organisme tertentu seperti [[mamalogi]], [[ornitologi]], [[botani]] dan [[herpetologi]]. Organisme-organisme tersebut digunakan untuk menjawab pertanyaan-pertanyaan evolusi yang umum. Biologi evolusioner sebagian didasarkan dari [[paleontologi]] (yang menggunakan catatan [[fosil]] untuk menjawab pertanyaan tentang cara dan tempo evolusi)<ref name=Jablonski>{{cite journal |author=Jablonski D |title=The future of the fossil record |journal=Science |volume=284 |issue=5423 |pages=2114–16 |year=1999 |pmid=10381868 |doi=10.1126/science.284.5423.2114 |ref=harv }}</ref>, dan sebagian lagi dari [[genetika populasi]]<ref>[[John H. Gillespie]] Population Genetics: A Concise Guide, Johns Hopkins Press, 1998. ISBN 0-8018-5755-4.</ref> , dan teori evolusioner. Pada tahun 1980-an, [[biologi perkembangan]] memasuki kembali bidang biologi evolusioner setelah sebelumnya dikeluarkan dari [[sintesis modern]] akibat penelitian [[biologi perkembangan evolusioner]].<ref>Vassiliki Betta Smocovitis Unifiying Biology: the evolutionary synthesis and evolutionary biology ISBN 0-691-03343-9.</ref> Bidang lain yang terkait, dan sering dianggap sebagai bagian dari biologi evolusioner adalah [[filogenetika]], [[sistematika]] dan [[taksonomi alfa|taksonomi]]. === Sistematika === {{PhylomapB|caption= [[Pohon filogenetik]] semua kehidupan berdasarkan data [[gen]] [[rRNA]], yang menunjukkan perpisahan antara tiga domain [[bakteri]], [[arkea]], dan [[eukariota]] seperti yang dideskripsikan oleh [[Carl Woese]]. Pohon yang dibentuk berdasarkan gen lain juga sangat mirip, meskipun mungkin penempatan percabangan berbeda-beda akibat evolusi rRNA yang cepat. Hubungan pasti antara ketiga domain tersebut masih diperdebatkan.}} [[File:Biological classification L Pengo id.svg|thumb|left|Hierarki delapan tingkatan taksonomi dalam [[klasifikasi biologi]]. Diagram ini menggunakan format 3 [[domain (biologi)|domain]] / 6 [[kingdom (biologi)|kingdom]].]] {{main|Sistematika}} Peristiwa [[spesiasi]] menghasilkan hubungan antar spesies yang dapat distrukturisasi seperti pohon. [[Sistematika]] mempelajari hubungan tersebut, dan perbedaan, dan kemiripan antara spesies, dan sekelompok spesies.<ref>{{cite book |last = Neill |first = Campbell |authorlink = |title = Biology; Fourth edition |publisher = [[The Benjamin/Cummings Publishing Company]] |series = |year = 1996 |doi = |isbn = 0-8053-1940-9 |page = G-21 (Glossary)}}</ref> Namun, sistematika sudah menjadi bidang penelitian yang aktif jauh sebelum pemikiran evolusi menyebar luas.<ref>{{cite book |last = Douglas |first = Futuyma |authorlink = |title = Evolutionary Biology; Third edition |publisher = [[Sinauer Associates]] |series = |year = 1998 |doi = |isbn = 0-87893-189-9 |page = 88}}</ref> Secara tradisional, kehidupan dibagi menjadi lima kingdom: [[Monera]]; [[Protist]]a; [[Fungus|Fungi]]; [[Plant]]ae; [[Animal]]ia.<ref>{{cite book|last=Margulis|first=L|coauthors=Schwartz, KV|authorlink=Lynn Margulis|title=Five Kingdoms: An Illustrated Guide to the Phyla of Life on Earth|edition=3rd|publisher= WH Freeman & Co|location=|year=1997|isbn=978-0-7167-3183-2|series=|oclc=223623098 237138975}}</ref> Namun, banyak ilmuwan yang menganggap sistem lima kingdom ini sudah ketinggalan zaman. Sistem klasifikasi modern biasanya dimulai dengan [[sistem tiga domain]]: [[Archaea]] (awalnya Archaebacteria); [[Bacterium|Bacteria]] (awalnya Eubacteria), dan [[eukariota|Eukaryota]] (termasuk [[protista]], [[fungi]], [[tumbuhan]], dan [[hewan]])<ref name="domain">{{cite journal | author = Woese C, Kandler O, Wheelis M | title = Towards a natural system of organisms: proposal for the domains Archaea, Bacteria, and Eucarya | url=http://www.pnas.org/cgi/reprint/87/12/4576 | journal = Proc Natl Acad Sci USA | volume = 87 | issue = 12 | pages = 4576–9 | year = 1990 | pmid = 2112744 | doi = 10.1073/pnas.87.12.4576 | pmc = 54159 | ref = harv | bibcode=1990PNAS...87.4576W}}</ref> Domain tersebut didasarkan pada keberadaan nuklei pada sel, dan perbedaan komposisi kimia bagian luar sel.<ref name="domain"/> Selain itu, setiap kingdom dibagi hingga pada tingkatan spesies. Urutannya adalah: [[Domain (biologi)|Domain]]; [[Kingdom (biologi)|Kingdom]]; [[Filum]]; [[Kelas (biologi)|Kelas]]; [[Ordo (biologi)|Ordo]]; [[Famili (biologi)|Famili]]; [[Genus]]; [[Spesies]]. Di luar kategori ini terdapat sejumlah [[parasit]] intraseluler yang ada “di tepi kehidupan",<ref>{{cite journal | author = Rybicki EP | year = 1990 | title = The classification of organisms at the edge of life, or problems with virus systematics | url = | journal = S Aft J Sci | volume = 86 | issue = | pages = 182–186 }}</ref> yang berarti banyak ilmuwan yang tidak mengklasifikasikan struktur tersebut sebagai kehidupan karena ketiadaan satu atau lebih fungsi atau ciri kehidupan (contohnya ketiadaan aktivitas [[metabolisme]]). Struktur tersebut diklasifikasikan sebagai [[virus]], [[viroid]], [[prion]], atau [[satelit (biologi)|satelit]]. Nama ilmiah organisme berasal dari genus, dan spesiesnya. Misalnya, nama ilmiah spesies manusia adalah ''[[Homo sapiens]]''. ''Homo'' adalah genusnya, dan ''sapiens'' adalah spesiesnya. Ketika menulis nama ilmiah suatu organisme, huruf pertama harus ditulis dengan menggunakan huruf besar, dan selebihnya dalam huruf kecil. Selain itu, nama ilmiah dapat dimiringkan atau digarisbawahi.<ref>{{cite book|url = http://books.google.com/?id=hVUU7Gq8QskC&lpg=PA198&dq=species%20epithet%20capitalize&pg=PA198#v=onepage&q=species%20epithet%20capitalize|page = 198|title = Writing for Science and Engineering: Papers, Presentation|author = Heather Silyn-Roberts|year = 2000|isbn = 0-7506-4636-5|publisher = Butterworth-Heinemann|location = Oxford}}</ref><ref>{{cite web | url = http://ibot.sav.sk/icbn/frameset/0065Ch7OaGoNSec1a60.htm#recF | title = Recommendation 60F | work = [[International Code of Botanical Nomenclature]], Vienna Code | year = 2006 | pages = 60F.1}}</ref> Sistem klasifikasi yang banyak digunakan saat ini adalah [[taksonomi Linnaeus]]. Sistem ini meliputi tingkatan, dan [[tatanama binomial]]. Cara penamaan organisme diatur oleh persetujuan internasional seperti [[International Code of Botanical Nomenclature]] (ICBN), [[International Code of Zoological Nomenclature]] (ICZN), dan [[International Code of Nomenclature of Bacteria]] (ICNB). Klasifikasi [[virus]], [[viroid]], [[prion]], dan agen sub-viral ditentukan oleh [[International Committee on Taxonomy of Viruses]] (ICTV), dan sistemnya disebut International Code of Viral Classification and Nomenclature (ICVCN).<ref>[http://www.ictvonline.org/virusTaxonomy.asp ICTV Virus Taxonomy 2009]</ref><ref>[http://www.ncbi.nlm.nih.gov/ICTVdb/Ictv/fs_pospi.htm "80.001 Popsiviroidae – ICTVdB Index of Viruses."] (Website.) U.S. National Institutes of Health website. Retrieved on 2009-10-28.</ref><ref>[http://www.ncbi.nlm.nih.gov/ICTVdb/Ictv/fs_prion.htm "90. Prions – ICTVdB Index of Viruses."] (Website.) U.S. National Institutes of Health website. Retrieved on 2009-10-28.</ref><ref>[http://www.ncbi.nlm.nih.gov/ICTVdb/Ictv/fs_satel.htm "81. Satellites – ICTVdB Index of Viruses."] (Website.) U.S. National Institutes of Health website. Retrieved on 2009-10-28.</ref> Sebuah usulan yang disebut [[BioCode]] diterbitkan pada tahun 1997 dengan maksud untuk menstandardisasi tata nama di tiga bidang tersebut, namun usulan ini masih belum diterapkan.<ref>{{cite conference | title=The BioCode: Integrated biological nomenclature for the 21st century? | booktitle=Proceedings of a Mini-Symposium on Biological Nomenclature in the 21st Century | author=John McNeill | date=1996-11-04}}</ref> BioCode tidak banyak diperhatikan semenjak tahun 1997; rencana penerapannya pada tahun 1 Januari 2000 tidak banyak disadari. Revisi BioCode yang tidak mengganti kode yang ada, dan hanya menyediakan konteks pemersatu diusulkan pada tahun 2011.<ref>{{cite web|url=http://www.bionomenclature.net/index.html|title=The Draft BioCode (2011)|publisher=International Committee on Bionomenclature (ICB)}}</ref><ref>[http://www.ingentaconnect.com/content/iapt/tax/2011/00000060/00000001/art00019] Greuter, W.; Garrity, G.; Hawksworth, D.L.; Jahn, R.; Kirk, P.M.; Knapp, S.; McNeill, J.; Michel, E.; Patterson, D.J.; Pyle, R.; Tindall, B.J. (2011). Draft BioCode (2011): Principles and rules regulating the naming of organisms. ''Taxon''. 60: 201-212.</ref><ref>[http://www.ingentaconnect.com/content/iapt/tax/2011/00000060/00000001/art00018] and [http://iczn.org/content/introducing-draft-biocode-2011] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20170713124948/http://iczn.org/content/introducing-draft-biocode-2011|date=2017-07-13}} Hawksworth, D.L. (2011). Introducing the Draft BioCode (2011). ''Taxon''. 60(1): 199–200.</ref> Namun, [[International Botanical Congress]] pada tahun 2011 menolak mempertimbangkan usulan BioCode. [[International Committee on Taxonomy of Viruses|ICVCN]] berada di luar ranah BioCode karena BioCode tidak meliputi klasifikasi virus. === Galeri === <gallery> File:Guriezo Adino vaca toro terneras.jpg|Animalia - Bos primigenius taurus File:Zboże.jpg|Planta - Triticum File:Morchella esculenta 08.jpg|Fungi - Morchella esculenta File:Fucus serratus2.jpg|Stramenopila/Chromista - Fucus serratus File:Gemmatimonas aurantiaca.jpg|Bacteria - Gemmatimonas aurantiaca (- = 1 Micrometer) File:Halobacteria.jpg|Archaea - Halobacteria File:Gamma phage.png|Virus - Gamma phage </gallery> === Ekologi dan lingkungan === [[File:Common clownfish.jpg|thumb|250px|right|[[Simbiosis]] [[mutualisme (simbiosis)|mutualisme]] antara [[ikan badut]] dari genus [[Amphiprion]] dengan [[anemon laut]]. Ikan badut melindungi anemon dari ikan pemakan anemon, dan sebagai gantinya tentakel anemon melindungi ikan badut dari predatornya.]] {{Main|Ekologi|Etologi|Perilaku|Biogeografi}} [[Ekologi]] mempelajari persebaran, dan berlimpahnya kehidupan, serta interaksi antara organisme dengan lingkungannya.<ref>{{cite book|last=Begon|first=M.|coauthors= Townsend, C. R., Harper, J. L.|title=Ecology: From individuals to ecosystems. (4th ed.)|url=https://archive.org/details/ecologyfromindiv0000beg|year=2006|publisher=Blackwell|isbn=1-4051-1117-8 }}</ref> [[Habitat]] suatu organisme dapat dideskripsikan sebagai [[faktor abiotik]] lokal seperti [[iklim]], di samping keberadaan organisme, dan [[faktor biotik]] lainnya.<ref name="habitats_of_the_world">{{Cite book|title = Habitats of the world|year = 2004|url = http://books.google.com/?id=U-_mlcy8rGgC&pg=PA238|publisher = Marshall Cavendish|location = New York|isbn = 978-0-7614-7523-1|page = 238 }}</ref> Sistem biologis cukup sulit dipelajari karena ada sangat banyak interaksi yang mungkin terjadi antara organisme dengan lingkungan, bahkan dalam skala kecil. [[Bakteri]] di dalam gradien gula memberikan tanggapan terhadap lingkungan sama seperti seekor singa yang sedang mencari makanan di [[sabana]] [[Afrika]]. Spesies apapun juga dapat menunjukkan berbagai macam [[perilaku]], seperti [[kerjasama]], [[agresi]], [[parasitisme]], atau [[mutualisme (simbiosis)|mutualisme]]. Masalah menjadi semakin rumit ketika dua atau lebih spesies berinteraksi dalam suatu [[ekosistem]]. Sistem ekologi dipelajari dalam beberapa tingkatan yang berbeda, dari individu hingga [[populasi]], [[ekosistem]], dan [[biosfer]]. Istilah [[biologi populasi]] sering digunakan bergantian dengan [[ekologi populasi]], meskipun istilah ''biologi populasi'' lebih sering digunakan ketika mempelajari [[penyakit]], [[virus]], dan [[mikroba]], sementara ekologi populasi lebih sering dipakai ketika mempelajari tumbuhan, dan hewan. Ekologi juga mengacu pada berbagai subdisiplin yang ada. [[Etologi]] menyelidiki [[perilaku]] hewan (terutama hewan sosial seperti [[primata]], dan [[canidae|canid]]), dan kadang-kadang dianggap sebagai cabang [[zoologi]]. Etolog juga mempelajari [[evolusi]] perilaku, dan mencoba memahami perilaku dalam konteks [[seleksi alam]]. Salah satu etolog modern pertama adalah [[Charles Darwin]], karena bukunya yang berjudul ''[[The Expression of the Emotions in Man and Animals]]'' memengaruhi etolog-etolog penerusnya.<ref name="black">{{Cite journal | pmc = 1279921 | pmid = 12042386 | year = 2002 | month = Jun | author = Black, J | title = Darwin in the world of emotions | volume = 95 | issue = 6 | pages = 311–3 | issn = 0141-0768 | journal = Journal of the Royal Society of Medicine | url = http://www.jrsm.org/cgi/pmidlookup?view=long&pmid=12042386 | format = Free full text | doi = 10.1258/jrsm.95.6.311 | ref = harv }}</ref> [[Biogeografi]] terkait dengan persebaran organisme di [[Bumi]],<ref>Wiley, 1981</ref>, dan memusatkan perhatian pada topik seperti [[tektonika lempeng]], [[perubahan iklim]], [[persebaran biologis|persebaran]], [[migrasi hewan|migrasi]], dan [[kladistika]]. == Cabang-cabang == {{main|Daftar ilmu-ilmu hayati}} {{sains}} Pada masa kini, biologi mencakup bidang akademik yang sangat luas, bersentuhan dengan bidang-bidang [[sains]] yang lain, dan sering kali dipandang sebagai ilmu yang mandiri. Berikut adalah cabang-cabang utama biologi:<ref>[http://www.biology-online.org/dictionary/Branches_of_biology Branches of Biology di biology-online.org]</ref><ref>[http://www.bellaonline.com/articles/art28786.asp Biology di bellaonline.com]</ref> * [[Aerobiologi]] – mempelajari partikel organik di udara * [[Agrikultur]] – mempelajari proses produksi hasil panen, dan lebih menekankan pada penerapannya * [[Anatomi]] – mempelajari bentuk, dan fungsi tumbuhan, hewan, dan organisme lain (terutama manusia) * [[Arachnologi]] – mempelajari [[arachnida]] * [[Astrobiologi]] – mempelajari evolusi, distribusi, dan masa depan kehidupan di alam semesta—juga disebut [[eksobiologi]], [[eksopaleontologi]], dan [[bioastronomi]] * [[Biofisika]] – mempelajari proses biologis dalam kerangka fisika, dengan menerapkan teori, dan metode yang secara tradisional digunakan dalam ilmu fisika * [[Biogeografi]] – mempelajari persebaran spesies dalam konteks keruangan, dan waktu * [[Bioinformatika]] – penggunaan teknologi informasi untuk meneliti, mengumpulkan, dan menyimpan data genomik atau data biologis lainnya * [[Biokimia]] – mempelajari reaksi kimia yang diperlukan kehidupan agar tetap berfungsi, biasanya pada tingkatan seluler * [[Biologi bangunan]] – meneliti lingkungan hidup di dalam ruangan * [[Biologi evolusioner]] – mempelajari asal usul, dan nenek moyang spesies * [[Biologi integratif]] – mempelajari semua organisme * [[Biologi kelautan]] (atau oseanografi biologis) – mempelajari ekosistem , tumbuhan, hewan, dan kehidupan samudra lainnya * [[Biologi konservasi]] – mempelajari pelestarian, perlindungan, dan pemulihan lingkungan alam, ekosistem alam, vegetasi, dan margasatwa * [[Biologi lingkungan]] – mempelajari dunia alam secara keseluruhan atau dalam wilayah tertentu, terutama dampak manusia terhadapnya * [[Biologi molekuler]] – mempelajari biologi, dan fungsi biologi dalam tingkatan molekuler, bertumpang tindih dengan biokimia * [[Biologi populasi]] – mempelajari sekelompok organisme, termasuk ** [[Ekologi populasi]] – mempelajari dinamika, dan kepunahan populasi ** [[Genetika populasi]] – mempelajari perubahan frekuensi gen dalam populasi suatu organisme * [[Biologi perkembangan]] – mempelajari proses pembentukan organisme dari [[zigot]] * [[Biologi sel]] – meneliti sel sebagai satuan yang utuh, dan interaksi molekuler, dan kimia yang terjadi di dalam sel * [[Biologi struktural]] – cabang [[biologi molekuler]], [[biokimia]], dan [[biofisika]] yang terkait dengan struktur molekuler makromolekul biologis * [[Biologi sintetis]] – mengintegrasi biologi dengan teknik; membuat fungsi biologis yang tidak ada di alam * [[Biomatematika]] (atau biologi matematis) – penelitian proses biologis secara kuantitatif atau matematis, dan lebih menekankan pada permodelan * [[Biomekanika]] – penelitian mekanika kehidupan yang lebih menekankan pada penerapan melalui [[prostetik]] atau [[ortotik]]. Bidang ini sering dianggap sebagai cabang kedokteran * [[Biomusikologi]] – mempelajari musik dari sudut pandang biologis * [[Bioteknologi]] – cabang biologi yang baru, dan kadang-kadang kontroversial yang mempelajari manipulasi materi hidup, termasuk modifikasi genetik, dan [[biologi sintetik]] * [[Botani]] – mempelajari tumbuhan * [[Ekologi]] – mempelajari interaksi antara organisme dengan lingkungannya * [[Embriologi]] – mempelajari perkembangan embrio (dari pembuahan hingga kelahiran) * [[Entomologi]] – mempelajari serangga * [[Epidemiologi]] – komponen penting dalam penelitian kesehatan, mempelajari faktor yang memengaruhi kesehatan suatu populasi * [[Epigenetik]] – mempelajari perubahan ekspresi gen atau fenotip seluler yang diakibatkan oleh mekanisme selain perubahan rangkaian ADN * [[Etologi]] – mempelajari perilaku hewan * [[Farmakologi]] – mempelajari persiapan, penggunaan, dan pengaruh obat-obatan * [[Fisiologi]] – mempelajari cara kerja organisme hidup serta organ-organnya * [[Fitopatologi]] – mempelajari penyakit pada tumbuhan (juga disebut patologi tumbuhan) * [[Genetika]] – mempelajari gen, dan pewarisan * [[Hematologi]] – mempelajari darah, dan organ pembentuk darah * [[Herpetologi]] – mempelajari reptil, dan amfibi * [[Histologi]] – mempelajari sel, dan jaringan, cabang mikroskopik anatomi * [[Iktiologi]] – mempelajari ikan * [[Kriobiologi]] – mempelajari pengaruh suhu yang rendah terhadap kehidupan * [[Limnologi]] – mempelajari perairan di daratan * [[Mamalogi]] – mempelajari mamalia * [[Mikrologi]] – meneliti organisme mikroskopik (mikroorganisme), dan interaksinya dengan kehidupan lainnya * [[Mikologi]] – mempelajari fungi * [[Neurosains|Neurobiologi]] – mempelajari sistem saraf, termasuk anatomi, fisiologi, dan patologinya * [[Onkologi]] – mempelajari proses [[kanker]] * [[Ornitologi]] – mempelajari burung * [[Paleontologi]] – mempelajari fosil, dan bukti geografis kehidupan prasejarah * [[Patologi|Patobiologi atau patologi]] – meneliti penyakit, seperti penyebab, proses, ciri, dan perkembangannya * [[Parasitologi]] – mempelajari parasit, dan parasitisme * [[Penelitian biomedis]] – meneliti tubuh manusia yang sehat, dan sakit * [[Psikobiologi]] – mempelajari dasar [[psikologi]] secara biologis * [[Sosiobiologi]] – mempelajari dasar [[sosiologi]] secara biologis * [[Teknik biologis]] – mempelajari biologi dari sudut pandang teknik, dan lebih menekankan pada pengetahuan terapan. Bidang ini terkait dengan bioteknologi * [[Virologi]] – mempelajari virus, dan agen yang seperti virus * [[Zoologi]] – mempelajari hewan, termasuk klasifikasi, fisiologi, perkembangan, dan perilaku (cabang meliputi [[entomologi]], [[etologi]], [[herpetologi]], [[iktiologi]], [[mamalogi]], dan [[ornitologi]]) <!-- Percabangan biologi sendiri mengikuti tiga dimensi yang saling tegak lurus: ''keanekaragaman'' (berdasarkan kelompok organisme), ''organisasi kehidupan'' (taraf kajian dari sistem kehidupan), dan ''interaksi'' (hubungan antarsatuan kehidupan serta antara satuan kehidupan dengan lingkungannya). === Pembagian Berdasarkan Kelompok Organisme === Makhluk hidup atau organisme sangat beraneka ragam. [[Taksonomi]] mempelajari bagaimana organisme dapat dikelompokkan berdasarkan kemiripan dan perbedaan yang dimiliki. Selanjutnya, berbagai kelompok itu dipelajari semua gatra kehidupannya, sehingga dikenallah ilmu biologi tumbuhan ([[botani]]), biologi hewan ([[zoologi]]), biologi serangga ([[entomologi]]), dan seterusnya. === Pembagian berdasarkan organisasi kehidupan === Kehidupan berlangsung dalam hirarki yang terorganisasi. Hirarki organisme, dari yang terkecil hingga yang terbesar yang dipelajari dalam biologi, adalah sebagai berikut:<ref name="y">Campbell NA, Reece JB. 2009. Biology. USA: Pearson Benjamin Cummings</ref> * [[sel]]; * [[jaringan]]; * [[organ]]; * [[sistem organ]]; * [[individu]]; * [[populasi]]; * [[komunitas]] atau masyarakat; * [[ekosistem]]; dan * [[bioma]]. Kajian-kajian subindividu mencakup [[biologi sel]], [[anatomi]] dan cabang-cabangnya ([[sitologi]], [[histologi]] dan [[organologi]]), dan [[fisiologi]]. Pembagian lebih rinci juga mungkin terjadi. Misalnya, anatomi dapat dikhususkan pada setiap organ atau sistem (biasa terjadi dalam ilmu [[kedokteran]]): [[pulmonologi]], [[kardiologi]], [[neurologi]], dan sebagainya). Tingkat supraindividu dipelajari dalam [[ekologi]], yang juga memiliki pengkhususan tersendiri, seperti [[ekofisiologi]] atau "fisiologi lingkungan", [[fenologi]], serta [[ilmu perilaku]]. === Pembagian berdasarkan interaksi === Hubungan antarunit kehidupan maupun antara unit kehidupan dan lingkungannya terjadi pada semua tingkat organisasi. Selain mempelajari kehidupan melalui berbagai tingkatan di atas, biologi juga mempelajari hal-hal berikut, melalui cabang ilmunya masing-masing: * [[Astrobiologi]] : ilmu pengetahuan spekulatif tentang adanya makhluk hidup selain di bumi. * [[biologi perkembangan]] (''developmental biology''): ilmu yang mempelajari tahap perkembangan makhluk hidup ([[ontogeni]]) dari telur yang dibuahi menjadi individu; * [[genetika]]: ilmu yang mempelajari pewarisan keturunan; * [[etologi]]: ilmu yang mempelajari perilaku makhluk hidup; * [[sistematika]]: ilmu yang mempelajari keanekaragaman organisme dan hubungannya dengan relasi tertentu; * [[ekologi]]: ilmu yang mempelajari [[habitat]] dan interaksi makhluk hidup dengan lingkungannya; * [[evolusi]]: ilmu yang mempelajari perubahan yang terjadi pada makhluk hidup; dan * [[mikologi]] : ilmu yang mempelajari mengenai cendawan/ jamur * [[mikrobiologi]] : ilmu yang mempelajari makhluk-makhluk mikroskopis bahkan terdapat sub ilmu biologi yang berkaitan dengan ilmu lain seperti biokimia dan biofisik, dimana ilmu biologi dilihat dari sudut pandang kimia dan fisika.--> == Lihat pula == {{wikiportal}} * [[Ilmuwan|Daftar Ilmuwan Biologi]] * [[Asam deoksiribonukleat]] (ADN) * [[Hewan]] * [[Sel]] * [[Fotosintesis]] * [[Tumbuhan]] * [[Hidup dan kehidupan]] == Galeri == <gallery> File:Guriezo Adino vaca toro terneras.jpg|Animalia - Bos primigenius taurus File:Zboże.jpg|Planta - Triticum File:Morchella esculenta 08.jpg|Fungi - Morchella esculenta File:Fucus serratus2.jpg|Stramenopila/Chromista - Fucus serratus File:Gemmatimonas aurantiaca.jpg|Bacteria - Gemmatimonas aurantiaca (- = 1 Mikrometer) File:Halobacteria.jpg|Archaea - Halobacteria File:Gamma phage.png|Virus - Gamma phage </gallery> == Catatan kaki == {{reflist|3}} == Bacaan lanjut == * {{cite book|last =Alberts|first=Bruce|coauthors=Johnson, A, Lewis, J, Raff, M, Roberts, K & Walter, P|title=Molecular Biology of the Cell|url =https://archive.org/details/molecularbiology0004albe|edition=4th|publisher=Garland|location=|year=2002|isbn=978-0-8153-3218-3|series=|oclc =145080076 48122761 57023651 69932405}} * {{cite book|last=Begon|first=Michael|coauthors= Townsend, CR & Harper, JL|title=[[Ecology: From Individuals to Ecosystems]]|edition=4th|publisher=Blackwell Publishing Limited|year=2005|isbn=978-1-4051-1117-1|oclc=57639896 57675855 62131207}} * {{cite book|last=Campbell|first=Neil|authorlink=Neil Campbell (scientist)|title=Biology|edition=7th|publisher=Benjamin-Cummings Publishing Company|location=|year=2004|isbn=0-8053-7146-X|series=|oclc=71890442}} * {{cite book|last=Colinvaux|first=Paul|authorlink=Paul Colinvaux|title=Why Big Fierce Animals are Rare: An Ecologist's Perspective|url=https://archive.org/details/whybigfierceanim00paul|edition=reissue|publisher=Princeton University Press|year=1979|isbn=0-691-02364-6|oclc=10081738 24132192}} * {{cite book|last=Hoagland|first=Mahlon|authorlink=|title=The Way Life Works|url=https://archive.org/details/exploringwaylife0000hoag|edition=reprint|publisher=Jones and Bartlett Publishers inc|location=|year=2001|isbn=0-7637-1688-X|series=|oclc=223090105 45487537}} * {{cite book|last=Janovy|first=John Jr.|title=On Becoming a Biologist|url=https://archive.org/details/onbecomingbiolog0000jano|edition=2nd|publisher=Bison Books|location=|year=2004|isbn=0-8032-7620-6|series=|oclc=55138571 56964280}} * {{cite book|last=Johnson|first=George B.|authorlink=Johnson George B.|title=Biology, Visualizing Life|url=https://archive.org/details/holtbiologyvisua00john|publisher=Holt, Rinehart, and Winston|location=|year=2005|isbn=0-03-016723-X|series=|oclc=36306648}} * {{cite book|last =Tobin|first=Allan|coauthors=Dusheck, Jennie|title=Asking About Life|url =https://archive.org/details/askingaboutlife0000tobi|edition=3rd|publisher=Wadsworth|location=Belmont, CA|year=2005|isbn=0-534-40653-X}} == Pranala luar == {{Wikibooks}} {{Wiktionary}} {{wikiversity|Biology|at-link=School:Biology|at=The School of Biology}} * {{dmoz|Science/Biology}} * [http://www.ohiou.edu/phylocode/index.html Filokode OSU] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20071114093618/http://www.ohiou.edu/phylocode/index.html |date=2007-11-14 }} * [http://www.biology-online.org/dictionary/Main_Page Biologi Daring – Wiki Dictionary] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20080917162850/http://biology-online.org/dictionary/Main_Page |date=2008-09-17 }} * [http://ocw.mit.edu/OcwWeb/Biology/7-012Fall-2004/VideoLectures/ Video kuliah biologi dari MIT] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20100529032504/http://ocw.mit.edu/OcwWeb/Biology/7-012Fall-2004/VideoLectures/ |date=2010-05-29 }} * [http://www.bioeticaunbosque.edu.co/english/ Biologi dan Bioetika] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20070626143439/http://www.bioeticaunbosque.edu.co/english/ |date=2007-06-26 }}. * [https://inlportal.inl.gov/portal/server.pt?open=514&objID=2622&parentname=CommunityPage&parentid=7&mode=2&in_hi_userid=200&cached=true Sistem Biologis] – Idaho National Laboratory * [http://tolweb.org/tree/phylogeny.html ''The Tree of Life'']: proyek yang memuat informasi tentang filogeni, dan biodiversitas. * [http://www.library.illinois.edu/bix/biologicalliterature/ Using the Biological Literature Web Resources] ;Pranala jurnal * [http://biology.plosjournals.org/perlserv/?request=index-html&issn=1545-7885 PLos Biology] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20060426191401/http://biology.plosjournals.org/perlserv/?request=index-html&issn=1545-7885 |date=2006-04-26 }} Jurnal terbuka yang diterbitkan oleh [[Public Library of Science]] * [http://www.cell.com/current-biology/ Current Biology] Jurnal yang menerbitkan [[riset asli]] dari berbagai bidang biologi * [http://rsbl.royalsocietypublishing.org/ Biology Letters] Jurnal [[Royal Society]] yang menerbitkan tulisan-tulisan tentang biologi * [http://www.sciencemag.org/collections/subject/ Science Magazine] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20101110150710/http://www.sciencemag.org/collections/subject/ |date=2010-11-10 }} Publikasi Sains [[American Association for the Advancement of Science|AAAS]] yang terkenal – Lihat Bagian Ilmu Kehidupan * [http://www.biolsci.org International Journal of Biological Sciences] Jurnal biologi yang menerbitkan beberapa karya ilmiah * [http://www.press.jhu.edu/journals/perspectives_in_biology_and_medicine/index.html Perspectives in Biology and Medicine] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20031110160426/http://www.press.jhu.edu/journals/perspectives_in_biology_and_medicine/index.html |date=2003-11-10 }} Jurnal interdisipliner yang menerbitkan esai-esai * [http://www.lifesciencelog.com/ Life Science Log] {{cabang ilmu alam}} [[Kategori:Biologi|Biologi]] a5l080cjz2vfw8gu3alreu4w0fii53d Kakusa 0 7476 74675 74671 2026-08-12T12:39:31Z J. Patrick Fischer 73 74675 wikitext text/x-wiki [[Imajen:Monumentu Jesus Sa'e Ba Lalehan ,Cacusa-Dili.jpg|miniaturadaimagem|Monumentu Jesus Sa'e Ba Lalehan]] '''Foho Cacusa''' (mai husi lian mambae katak '''Kakusan''' katak '''Batar Ruin)''' maka foho ida ne'ebe localiza iha area Lenuk-Hun Camea, posto Administrativo Cristo Rei, Munisipio [[Dili]] ho distansia 494m. No hanesan foho ida ne'ebe aas liu entre foho sira seluk iha Munisipio Dili. Foho ne'e rasik mai ho panorama ne'ebe furak no iha nia tutun iha monumentu [[Jesus Cristo|Jesus]] sae ba lalehan.<ref>https://tatoli.tl/2023/06/02/foho-cacusa-nakfilak-sai-monumentu-jesus-sae-ba-lalehan/</ref> == Referensia == <references /> [[Kategoria:Foho Timór Lorosa'e]] eg9jemr0an0qn7vjb1i1u8bjhxbhk6h Iktiosauru 0 8920 74681 74666 2026-08-12T13:31:55Z J. Patrick Fischer 73 74681 wikitext text/x-wiki [[Imajen:Shastasaurus2DB.jpg|miniaturadaimagem|Rekonstrusaun husi Shastasaurus ida, ne'ebé pertense ba Iktiosauru.]] '''Iktiosauru''' sira maka grupu ida hosi réptil sira ne'ebé mate ona hosi Era [[Mezozóiku]]. Sira adapta kompletamente ba moris akuátiku no moris eskluzivamente iha tasi. Maizumenus espésie ualu-nulu maka deskreve ona. Iktiosauru dahuluk mosu iha tinan millaun 250 liubá iha períodu [[Triásiku]]. Ida ikus mate iha períodu [[Cenomanian]] nia rohan, tinan millaun 93 liubá, bainhira nível [[oksijéniu]] iha tasi tun. Eventu ida-ne'e hanaran [[eventu anóksiku oseániku]]. Iha tinan 2021, fósil sira hosi Iktiosauru ida hetan iha foho [[Lesululi]] (suco [[Meligo]], munisípiu [[Bobonaru (munisípiu)|Bobonaro]]) iha [[Timór Lorosa'e]].<ref>IGTL - Instituto de Geociências de Timor-Leste: [https://www.facebook.com/photo/?fbid=122217410630066492&set=a.122117862176066492 ''𝐒𝐨𝐜𝐢𝐚𝐥𝐢𝐳𝐚çã𝐨 𝐛𝐚 𝐜𝐨𝐦𝐮𝐧𝐢𝐝𝐚𝐝𝐞 𝐥𝐨𝐜𝐚𝐥 𝐢𝐡𝐚 𝐂𝐚𝐢𝐥𝐚𝐜𝐨, 𝐦𝐮𝐧𝐢𝐜í𝐩𝐢𝐨 𝐁𝐨𝐛𝐨𝐧𝐚𝐫𝐨, 𝐬𝐨𝐛𝐫𝐞 𝐟ó𝐬𝐬𝐞𝐢𝐬 𝐫é𝐩𝐭𝐞𝐢𝐬 𝐦𝐚𝐫𝐢𝐧𝐡𝐨𝐬 (𝐢𝐜𝐡𝐭𝐡𝐲𝐨𝐬𝐚𝐮𝐫 𝐛𝐨𝐧𝐞𝐬)'', 19. Oktober 2024], abgerufen am 19. Oktober 2024.</ref> Ida-ne'e kalkula katak iha tinan millaun 208<ref>Filomeno Martins: [https://en.tatoli.tl/2026/04/09/president-ramos-horta-visits-208-million-year-old-ichthyosaurus-fossil-in-cailaco/10/ ''President Ramos-Horta visits 208-million-year-old Ichthyosaurus fossil in Cailaco'']. 2026-04-09, TATOLI Agência Noticiosa de Timor-Leste.</ref> no hanesan deskoberta dahuluk hosi ichthyosaur ida iha súl hosi [[liña ekuadór]].<ref>Arminda Fonseca Pinto: [https://tatoli.tl/2026/08/08/xanana-halao-vizita-haree-direta-fosil-iktosauru-iha-foho-lesululi-kailaku/ ''Xanana hala’o vizita-haree direta Fósil Iktosauru iha Foho Lesululi Kailaku''], Tatoli.</ref> == Naran nia orijen == Iktiosauru mai hosi lian Gregu antigu no signifika lagartu ikan (ἰχθύς ichthys ‘ikan’ no σαῦρος sauros ‘lagartu’). Iktiosauru inklui forma hotu-hotu ne'ebé maka iha relasaun besik liu ho [[Ikthyosaurus]] duké ho [[Grippia]].<ref name="Motanis notes">[https://web.archive.org/web/20190205085011/http://www.ucmp.berkeley.edu/people/motani/ichthyo/note.html Ryosuke Motanis Ichthyosaur Page – Note], University of California, Berkeley<.</ref> == Karakteristiku == [[Imajen:Stenopterygius quadriscissus.jpg|miniaturadaimagem|Fósil husi Stenopterygius quadriscissus iha Aquazoo – Muzeu Löbbecke]] Iktiosauru sira maka reptil sira no uluk pertense ba vertebradu rai-maran sira. Maibé, sira nia bei-ala sira fila fali ba bee. Sira nia sintu oklu nian la fuze ba kakutak hanesan iha ikan, no sira nia aleta sira iha ruin liman-fuan leten no kraik ne'ebé bele distinge, ruin karpál, no ruin liman-fuan nian. Hanesan réptil diápsidu sira seluk, sira iha fenestra kraniál, fenestra temporál superiór. Fenestra temporál inferiór sira ne'ebé prezente iha diápsida sira seluk taka sekundáriamente.<ref name="Motanis notes" /> Iktiosauru bele sai naruk to'o metru ida (Mixosaurus) ka liu metru ruanulu (Shonisaurus). Fragmentu ruin ida ne'ebé deskobre iha tinan 2016 iha Triásiku Superiór hosi [[Lilstock]], Inglaterra, identifika hanesan parte hosi kidun kraik hosi Iktiosauru boot ida. Komprimentu totál hosi animál ne'ebé ruin ne'e pertense ba hetan estimasaun ho kuidadu maizumenus metru 20 to'o 25 iha publikasaun ida iha tinan 2018 uza métodu komparativu oioin, signifika katak Iktiosauru boot liu atinji baleia azul nia naruk.<ref>Dean R. Lomax, Paul De la Salle, Judy A. Massare, Ramues Gallois: ''A giant Late Triassic ichthyosaur from the UK and a reinterpretation of the Aust Cliff ‘dinosaurian’ bones'', p. e0194742, PLOS ONE, vol. 13, no. 4, 2018, DOI: 10.1371/journal.pone.0194742.</ref> [[Imajen:Ichthyosaurier am Lesululi 1.png|miniaturadaimagem|Deskoberta fosil Iktiosauru iha [[Lesululi]]]] Iktiosauru hotu-hotu iha liman-ain hanesan aleta. Hirak-ne'e muda maka'as iha tempu hodi adapta ba sira nia ambiente akuátiku. Ruin sira hosi ain-fuan sira sai badak no luan nu'udar rezultadu hosi [[evolusaun]]. Iha tempu hanesan, númeru ruin liman-fuan nian aumenta. Depois liman-fuan dahuluk hosi liman-fuan lima (ne'ebé koresponde ba ema nia liman-fuan boot) lakon. Hafoin, númeru liman-fuan sira nian aumenta iha liman-fuan sira seluk nia sorin rua. Ain-fuan sira iha oin provavelmente uza de'it ba diresaun no muda diresaun, enkuantu propulsaun iha forma primitivu sira maka hamosu hosi movimentu isin nian ne'ebé maka hanesan ikan-belu, no iha forma avansadu liu hosi baku sira iha ikun-ikun. [[Paleontólogu]] balu mós sujere propulsaun liuhosi liman-ain sira, maibé sintu oklu nian hosi iktiosauru sira ladún forte, tanba fraku liu duké vertebradu sira ne'ebé movimenta ho maneira ida-ne'e.<ref>[https://ucmp.berkeley.edu/people/motani/ichthyo/forefin.html Ryosuke Motanis Ichthyosaur Page – Forefin] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20180102115429/https://ucmp.berkeley.edu/people/motani/ichthyo/forefin.html |date=2018-01-02 }}, University of California, Berkeley<.</ref> Sira nia matan boot tebes no sira bele haree di'ak tebes iha nakukun laran.<ref name="Motani">Ryosuke Motani: ''Räuber im Jurameer.'' Spektrum der Wissenschaft Dossier 1/05: ''Tiere der Urzeit.'' p. 24–31, ISSN 0947-7934.</ref> == Ligasaun ba li'ur == {{Commons|Category:Ichthyosauria|Iktiosauru}} * Isaias Santos Barros, David W. Haig, Eujay McCartain: [https://www.tandfonline.com/doi/full/10.1080/03115518.2022.2112288?scroll=top&needAccess=true ''Uppermost Triassic Halstätt-like cephalopod limestone (Lilu Facies) and Foraminifera, Timor-Leste''], IAlcheringa: An Australasian Journal of Palaeontology Volume 46, 2022 - Issue 3-4. == Referensia == <references /> [[Kategoria:Zoolojia]] [[Kategoria:Istória]] njqmzz4gahuyqhip9xtx1nhe6wpx1hq 74682 74681 2026-08-12T13:32:17Z J. Patrick Fischer 73 /* Ligasaun ba li'ur */ 74682 wikitext text/x-wiki [[Imajen:Shastasaurus2DB.jpg|miniaturadaimagem|Rekonstrusaun husi Shastasaurus ida, ne'ebé pertense ba Iktiosauru.]] '''Iktiosauru''' sira maka grupu ida hosi réptil sira ne'ebé mate ona hosi Era [[Mezozóiku]]. Sira adapta kompletamente ba moris akuátiku no moris eskluzivamente iha tasi. Maizumenus espésie ualu-nulu maka deskreve ona. Iktiosauru dahuluk mosu iha tinan millaun 250 liubá iha períodu [[Triásiku]]. Ida ikus mate iha períodu [[Cenomanian]] nia rohan, tinan millaun 93 liubá, bainhira nível [[oksijéniu]] iha tasi tun. Eventu ida-ne'e hanaran [[eventu anóksiku oseániku]]. Iha tinan 2021, fósil sira hosi Iktiosauru ida hetan iha foho [[Lesululi]] (suco [[Meligo]], munisípiu [[Bobonaru (munisípiu)|Bobonaro]]) iha [[Timór Lorosa'e]].<ref>IGTL - Instituto de Geociências de Timor-Leste: [https://www.facebook.com/photo/?fbid=122217410630066492&set=a.122117862176066492 ''𝐒𝐨𝐜𝐢𝐚𝐥𝐢𝐳𝐚çã𝐨 𝐛𝐚 𝐜𝐨𝐦𝐮𝐧𝐢𝐝𝐚𝐝𝐞 𝐥𝐨𝐜𝐚𝐥 𝐢𝐡𝐚 𝐂𝐚𝐢𝐥𝐚𝐜𝐨, 𝐦𝐮𝐧𝐢𝐜í𝐩𝐢𝐨 𝐁𝐨𝐛𝐨𝐧𝐚𝐫𝐨, 𝐬𝐨𝐛𝐫𝐞 𝐟ó𝐬𝐬𝐞𝐢𝐬 𝐫é𝐩𝐭𝐞𝐢𝐬 𝐦𝐚𝐫𝐢𝐧𝐡𝐨𝐬 (𝐢𝐜𝐡𝐭𝐡𝐲𝐨𝐬𝐚𝐮𝐫 𝐛𝐨𝐧𝐞𝐬)'', 19. Oktober 2024], abgerufen am 19. Oktober 2024.</ref> Ida-ne'e kalkula katak iha tinan millaun 208<ref>Filomeno Martins: [https://en.tatoli.tl/2026/04/09/president-ramos-horta-visits-208-million-year-old-ichthyosaurus-fossil-in-cailaco/10/ ''President Ramos-Horta visits 208-million-year-old Ichthyosaurus fossil in Cailaco'']. 2026-04-09, TATOLI Agência Noticiosa de Timor-Leste.</ref> no hanesan deskoberta dahuluk hosi ichthyosaur ida iha súl hosi [[liña ekuadór]].<ref>Arminda Fonseca Pinto: [https://tatoli.tl/2026/08/08/xanana-halao-vizita-haree-direta-fosil-iktosauru-iha-foho-lesululi-kailaku/ ''Xanana hala’o vizita-haree direta Fósil Iktosauru iha Foho Lesululi Kailaku''], Tatoli.</ref> == Naran nia orijen == Iktiosauru mai hosi lian Gregu antigu no signifika lagartu ikan (ἰχθύς ichthys ‘ikan’ no σαῦρος sauros ‘lagartu’). Iktiosauru inklui forma hotu-hotu ne'ebé maka iha relasaun besik liu ho [[Ikthyosaurus]] duké ho [[Grippia]].<ref name="Motanis notes">[https://web.archive.org/web/20190205085011/http://www.ucmp.berkeley.edu/people/motani/ichthyo/note.html Ryosuke Motanis Ichthyosaur Page – Note], University of California, Berkeley<.</ref> == Karakteristiku == [[Imajen:Stenopterygius quadriscissus.jpg|miniaturadaimagem|Fósil husi Stenopterygius quadriscissus iha Aquazoo – Muzeu Löbbecke]] Iktiosauru sira maka reptil sira no uluk pertense ba vertebradu rai-maran sira. Maibé, sira nia bei-ala sira fila fali ba bee. Sira nia sintu oklu nian la fuze ba kakutak hanesan iha ikan, no sira nia aleta sira iha ruin liman-fuan leten no kraik ne'ebé bele distinge, ruin karpál, no ruin liman-fuan nian. Hanesan réptil diápsidu sira seluk, sira iha fenestra kraniál, fenestra temporál superiór. Fenestra temporál inferiór sira ne'ebé prezente iha diápsida sira seluk taka sekundáriamente.<ref name="Motanis notes" /> Iktiosauru bele sai naruk to'o metru ida (Mixosaurus) ka liu metru ruanulu (Shonisaurus). Fragmentu ruin ida ne'ebé deskobre iha tinan 2016 iha Triásiku Superiór hosi [[Lilstock]], Inglaterra, identifika hanesan parte hosi kidun kraik hosi Iktiosauru boot ida. Komprimentu totál hosi animál ne'ebé ruin ne'e pertense ba hetan estimasaun ho kuidadu maizumenus metru 20 to'o 25 iha publikasaun ida iha tinan 2018 uza métodu komparativu oioin, signifika katak Iktiosauru boot liu atinji baleia azul nia naruk.<ref>Dean R. Lomax, Paul De la Salle, Judy A. Massare, Ramues Gallois: ''A giant Late Triassic ichthyosaur from the UK and a reinterpretation of the Aust Cliff ‘dinosaurian’ bones'', p. e0194742, PLOS ONE, vol. 13, no. 4, 2018, DOI: 10.1371/journal.pone.0194742.</ref> [[Imajen:Ichthyosaurier am Lesululi 1.png|miniaturadaimagem|Deskoberta fosil Iktiosauru iha [[Lesululi]]]] Iktiosauru hotu-hotu iha liman-ain hanesan aleta. Hirak-ne'e muda maka'as iha tempu hodi adapta ba sira nia ambiente akuátiku. Ruin sira hosi ain-fuan sira sai badak no luan nu'udar rezultadu hosi [[evolusaun]]. Iha tempu hanesan, númeru ruin liman-fuan nian aumenta. Depois liman-fuan dahuluk hosi liman-fuan lima (ne'ebé koresponde ba ema nia liman-fuan boot) lakon. Hafoin, númeru liman-fuan sira nian aumenta iha liman-fuan sira seluk nia sorin rua. Ain-fuan sira iha oin provavelmente uza de'it ba diresaun no muda diresaun, enkuantu propulsaun iha forma primitivu sira maka hamosu hosi movimentu isin nian ne'ebé maka hanesan ikan-belu, no iha forma avansadu liu hosi baku sira iha ikun-ikun. [[Paleontólogu]] balu mós sujere propulsaun liuhosi liman-ain sira, maibé sintu oklu nian hosi iktiosauru sira ladún forte, tanba fraku liu duké vertebradu sira ne'ebé movimenta ho maneira ida-ne'e.<ref>[https://ucmp.berkeley.edu/people/motani/ichthyo/forefin.html Ryosuke Motanis Ichthyosaur Page – Forefin] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20180102115429/https://ucmp.berkeley.edu/people/motani/ichthyo/forefin.html |date=2018-01-02 }}, University of California, Berkeley<.</ref> Sira nia matan boot tebes no sira bele haree di'ak tebes iha nakukun laran.<ref name="Motani">Ryosuke Motani: ''Räuber im Jurameer.'' Spektrum der Wissenschaft Dossier 1/05: ''Tiere der Urzeit.'' p. 24–31, ISSN 0947-7934.</ref> == Ligasaun ba li'ur == {{Commons|Category:Ichthyosauria|Iktiosauru}} == Referensia == <references /> [[Kategoria:Zoolojia]] [[Kategoria:Istória]] k0yrt989c6tyz9m621d1prx6dmeet6d 74683 74682 2026-08-12T13:34:40Z J. Patrick Fischer 73 /* Karakteristiku */ 74683 wikitext text/x-wiki [[Imajen:Shastasaurus2DB.jpg|miniaturadaimagem|Rekonstrusaun husi Shastasaurus ida, ne'ebé pertense ba Iktiosauru.]] '''Iktiosauru''' sira maka grupu ida hosi réptil sira ne'ebé mate ona hosi Era [[Mezozóiku]]. Sira adapta kompletamente ba moris akuátiku no moris eskluzivamente iha tasi. Maizumenus espésie ualu-nulu maka deskreve ona. Iktiosauru dahuluk mosu iha tinan millaun 250 liubá iha períodu [[Triásiku]]. Ida ikus mate iha períodu [[Cenomanian]] nia rohan, tinan millaun 93 liubá, bainhira nível [[oksijéniu]] iha tasi tun. Eventu ida-ne'e hanaran [[eventu anóksiku oseániku]]. Iha tinan 2021, fósil sira hosi Iktiosauru ida hetan iha foho [[Lesululi]] (suco [[Meligo]], munisípiu [[Bobonaru (munisípiu)|Bobonaro]]) iha [[Timór Lorosa'e]].<ref>IGTL - Instituto de Geociências de Timor-Leste: [https://www.facebook.com/photo/?fbid=122217410630066492&set=a.122117862176066492 ''𝐒𝐨𝐜𝐢𝐚𝐥𝐢𝐳𝐚çã𝐨 𝐛𝐚 𝐜𝐨𝐦𝐮𝐧𝐢𝐝𝐚𝐝𝐞 𝐥𝐨𝐜𝐚𝐥 𝐢𝐡𝐚 𝐂𝐚𝐢𝐥𝐚𝐜𝐨, 𝐦𝐮𝐧𝐢𝐜í𝐩𝐢𝐨 𝐁𝐨𝐛𝐨𝐧𝐚𝐫𝐨, 𝐬𝐨𝐛𝐫𝐞 𝐟ó𝐬𝐬𝐞𝐢𝐬 𝐫é𝐩𝐭𝐞𝐢𝐬 𝐦𝐚𝐫𝐢𝐧𝐡𝐨𝐬 (𝐢𝐜𝐡𝐭𝐡𝐲𝐨𝐬𝐚𝐮𝐫 𝐛𝐨𝐧𝐞𝐬)'', 19. Oktober 2024], abgerufen am 19. Oktober 2024.</ref> Ida-ne'e kalkula katak iha tinan millaun 208<ref>Filomeno Martins: [https://en.tatoli.tl/2026/04/09/president-ramos-horta-visits-208-million-year-old-ichthyosaurus-fossil-in-cailaco/10/ ''President Ramos-Horta visits 208-million-year-old Ichthyosaurus fossil in Cailaco'']. 2026-04-09, TATOLI Agência Noticiosa de Timor-Leste.</ref> no hanesan deskoberta dahuluk hosi ichthyosaur ida iha súl hosi [[liña ekuadór]].<ref>Arminda Fonseca Pinto: [https://tatoli.tl/2026/08/08/xanana-halao-vizita-haree-direta-fosil-iktosauru-iha-foho-lesululi-kailaku/ ''Xanana hala’o vizita-haree direta Fósil Iktosauru iha Foho Lesululi Kailaku''], Tatoli.</ref> == Naran nia orijen == Iktiosauru mai hosi lian Gregu antigu no signifika lagartu ikan (ἰχθύς ichthys ‘ikan’ no σαῦρος sauros ‘lagartu’). Iktiosauru inklui forma hotu-hotu ne'ebé maka iha relasaun besik liu ho [[Ikthyosaurus]] duké ho [[Grippia]].<ref name="Motanis notes">[https://web.archive.org/web/20190205085011/http://www.ucmp.berkeley.edu/people/motani/ichthyo/note.html Ryosuke Motanis Ichthyosaur Page – Note], University of California, Berkeley<.</ref> == Karakteristiku == [[Imajen:Stenopterygius quadriscissus.jpg|miniaturadaimagem|Fósil husi Stenopterygius quadriscissus iha Aquazoo – Muzeu Löbbecke]] Iktiosauru sira maka reptil sira no uluk pertense ba vertebradu rai-maran sira. Maibé, sira nia bei-ala sira fila fali ba bee. Sira nia sintu oklu nian la fuze ba kakutak hanesan iha ikan, no sira nia aleta sira iha ruin liman-fuan leten no kraik ne'ebé bele distinge, ruin karpál, no ruin liman-fuan nian. Hanesan réptil diápsidu sira seluk, sira iha fenestra kraniál, fenestra temporál superiór. Fenestra temporál inferiór sira ne'ebé prezente iha diápsida sira seluk taka sekundáriamente.<ref name="Motanis notes" /> Iktiosauru bele sai naruk to'o metru ida (Mixosaurus) ka liu metru ruanulu (Shonisaurus). Fragmentu ruin ida ne'ebé deskobre iha tinan 2016 iha Triásiku Superiór hosi [[Lilstock]], Inglaterra, identifika hanesan parte hosi kidun kraik hosi Iktiosauru boot ida. Komprimentu totál hosi animál ne'ebé ruin ne'e pertense ba hetan estimasaun ho kuidadu maizumenus metru 20 to'o 25 iha publikasaun ida iha tinan 2018 uza métodu komparativu oioin, signifika katak Iktiosauru boot liu atinji baleia azul nia naruk.<ref>Dean R. Lomax, Paul De la Salle, Judy A. Massare, Ramues Gallois: ''A giant Late Triassic ichthyosaur from the UK and a reinterpretation of the Aust Cliff ‘dinosaurian’ bones'', p. e0194742, PLOS ONE, vol. 13, no. 4, 2018, DOI: 10.1371/journal.pone.0194742.</ref> [[Imajen:Ichthyosaurier am Lesululi 1.png|miniaturadaimagem|Deskoberta fosil Iktiosauru iha [[Lesululi]]]] Iktiosauru hotu-hotu iha liman-ain hanesan aleta. Hirak-ne'e muda maka'as iha tempu hodi adapta ba sira nia ambiente akuátiku. Ruin sira hosi ain-fuan sira sai badak no luan nu'udar rezultadu hosi [[evolusaun]]. Iha tempu hanesan, númeru ruin liman-fuan nian aumenta. Depois liman-fuan dahuluk hosi liman-fuan lima (ne'ebé koresponde ba ema nia liman-fuan boot) lakon. Hafoin, númeru liman-fuan sira nian aumenta iha liman-fuan sira seluk nia sorin rua. Ain-fuan sira iha oin provavelmente uza de'it ba diresaun no muda diresaun, enkuantu propulsaun iha forma primitivu sira maka hamosu hosi movimentu isin nian ne'ebé maka hanesan ikan-belu, no iha forma avansadu liu hosi baku sira iha ikun-ikun. [[Paleontólogu]] balu mós sujere propulsaun liuhosi liman-ain sira, maibé sintu oklu nian hosi iktiosauru sira ladún forte, tanba fraku liu duké vertebradu sira ne'ebé movimenta ho maneira ida-ne'e.<ref>[https://ucmp.berkeley.edu/people/motani/ichthyo/forefin.html Ryosuke Motanis Ichthyosaur Page – Forefin] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20180102115429/https://ucmp.berkeley.edu/people/motani/ichthyo/forefin.html |date=2018-01-02 }}, University of California, Berkeley.</ref> Sira nia matan boot tebes no sira bele haree di'ak tebes iha nakukun laran.<ref name="Motani">Ryosuke Motani: ''Räuber im Jurameer.'' Spektrum der Wissenschaft Dossier 1/05: ''Tiere der Urzeit.'' p. 24–31, ISSN 0947-7934.</ref> == Ligasaun ba li'ur == {{Commons|Category:Ichthyosauria|Iktiosauru}} == Referensia == <references /> [[Kategoria:Zoolojia]] [[Kategoria:Istória]] poivxl5buqhoa6exyijr98tri3zbyyo Grammarly 0 8921 74672 2026-08-12T12:03:31Z ~2026-44333-15 11845 Pájina foun: '[[Imajen:Grammarly logo 2024.svg|miniaturadaimagem|Logotipu dezde 2024]] '''Grammarly''' maka ferramenta software asistente hakerek nian iha lian [[Lia-inglés|Inglés]]. Ida-ne'e hahú hanesan instrumentu ida atu haree filafali ortografia, gramátika, no lian husi hakerek ida no atu identifika instánsia posivel sira plagiáriu nian. Desde 2025, ida-ne'e integra ona ferramenta sira IA jerativu nian ne'ebé luan, inklui opsaun sira atu hamosu ensaiu sira hosi zero, hodi suje...' 74672 wikitext text/x-wiki [[Imajen:Grammarly logo 2024.svg|miniaturadaimagem|Logotipu dezde 2024]] '''Grammarly''' maka ferramenta software asistente hakerek nian iha lian [[Lia-inglés|Inglés]]. Ida-ne'e hahú hanesan instrumentu ida atu haree filafali ortografia, gramátika, no lian husi hakerek ida no atu identifika instánsia posivel sira plagiáriu nian. Desde 2025, ida-ne'e integra ona ferramenta sira IA jerativu nian ne'ebé luan, inklui opsaun sira atu hamosu ensaiu sira hosi zero, hodi sujere no hatama sitasaun sira, hodi "humaniza" testu hodi evita atu hetan marka hanesan jeradu hosi IA, no hodi halo predisaun ba valór sira bazeia ba input utilizadór nian iha instrutór, kursu, no universidade.<ref>{{Cite web |title=Grammarly for Students {{!}} Grammarly |url=https://www.grammarly.com/students |archive-url=https://web.archive.org/web/20260308144113/https://www.grammarly.com/students |archive-date=2026-03-08 |access-date=2026-03-12 |website=www.grammarly.com |language=en-US}}</ref> Ida-ne'e mós bele halo rekomendasaun estilístiku no tonál sira. Karakterístika "Revizaun peritu", ne'ebé atribui sujestaun edisaun sira Grammarly nian ba peritu sira iha área oioin, hapara iha Marsu 2026 tanba krítika no keixa sira.<ref name=":0">{{Cite news |last=Klee |first=Miles |title=Grammarly Is Facing a Class Action Lawsuit Over Its AI ‘Expert Review’ Feature |url=https://www.wired.com/story/grammarly-is-facing-a-class-action-lawsuit-over-its-ai-expert-review-feature/ |access-date=2026-03-12 |work=Wired |language=en-US |issn=1059-1028}}</ref><ref>{{Cite web |last=Nelson |first=Decrypt / Jason |date=2026-03-11 |title=Grammarly Disables AI 'Expert Review' After Backlash From Authors and Journalists |url=https://decrypt.co/360748/grammarly-disables-ai-expert-review-backlash-authors-journalists |access-date=2026-03-12 |website=Decrypt |language=en-US}}</ref> Grammarly dezenvolve iha [[Ukránia]] no lansa iha 2009 hosi {{ill|Alex Shevchenko|uk|Шевченко Олексій Анатолійович (програміст)}}, Max Lytvyn, no Dmytro Lider. Iha 2024 Grammarly sosa Coda, no CEO Coda nian Shishir Mehrotra sai hanesan CEO Grammarly nian.<ref name="TechCrunch24Coda" /> Hafoin sosa Superhuman iha 2025, Grammarly muda nia empreza inan ba Superhuman no integra ferramenta sira IA nian ne'ebé jerativu liu iha produtu.<ref name=":2" /> Grammarly agora dezenvolve hosi Superhuman Platform Inc., ne'ebé nia sede iha San Francisco no iha eskritóriu sira iha [[Kyiv]], [[Nova Iorke]], no [[Vancouver]]. Ida-ne'e disponivel hanesan aplikasaun ida ne'ebé mesak; estensaun browser ida ba Chrome, Safari, no Firefox; no hanesan add-on ba Google Docs. == Referénsia == {{Reflist}} {{Stub}} [[Kategoria:Grammarly]] aa9gg2vzck29xwcf7w2tfgksogmj5jl 74673 74672 2026-08-12T12:04:19Z ~2026-44333-15 11845 Iha erru ida, nune'e ha'u hasai tiha 74673 wikitext text/x-wiki [[Imajen:Grammarly logo 2024.svg|miniaturadaimagem|Logotipu dezde 2024]] '''Grammarly''' maka ferramenta software asistente hakerek nian iha lian [[Lia-inglés|Inglés]]. Ida-ne'e hahú hanesan instrumentu ida atu haree filafali ortografia, gramátika, no lian husi hakerek ida no atu identifika instánsia posivel sira plagiáriu nian. Desde 2025, ida-ne'e integra ona ferramenta sira IA jerativu nian ne'ebé luan, inklui opsaun sira atu hamosu ensaiu sira hosi zero, hodi sujere no hatama sitasaun sira, hodi "humaniza" testu hodi evita atu hetan marka hanesan jeradu hosi IA, no hodi halo predisaun ba valór sira bazeia ba input utilizadór nian iha instrutór, kursu, no universidade.<ref>{{Cite web |title=Grammarly for Students {{!}} Grammarly |url=https://www.grammarly.com/students |archive-url=https://web.archive.org/web/20260308144113/https://www.grammarly.com/students |archive-date=2026-03-08 |access-date=2026-03-12 |website=www.grammarly.com |language=en-US}}</ref> Ida-ne'e mós bele halo rekomendasaun estilístiku no tonál sira. Karakterístika "Revizaun peritu", ne'ebé atribui sujestaun edisaun sira Grammarly nian ba peritu sira iha área oioin, hapara iha Marsu 2026 tanba krítika no keixa sira.<ref name=":0">{{Cite news |last=Klee |first=Miles |title=Grammarly Is Facing a Class Action Lawsuit Over Its AI ‘Expert Review’ Feature |url=https://www.wired.com/story/grammarly-is-facing-a-class-action-lawsuit-over-its-ai-expert-review-feature/ |access-date=2026-03-12 |work=Wired |language=en-US |issn=1059-1028}}</ref><ref>{{Cite web |last=Nelson |first=Decrypt / Jason |date=2026-03-11 |title=Grammarly Disables AI 'Expert Review' After Backlash From Authors and Journalists |url=https://decrypt.co/360748/grammarly-disables-ai-expert-review-backlash-authors-journalists |access-date=2026-03-12 |website=Decrypt |language=en-US}}</ref> Grammarly dezenvolve iha [[Ukránia]] no lansa iha 2009 hosi {{ill|Alex Shevchenko|uk|Шевченко Олексій Анатолійович (програміст)}}, Max Lytvyn, no Dmytro Lider. Iha 2024 Grammarly sosa Coda, no CEO Coda nian Shishir Mehrotra sai hanesan CEO Grammarly nian. Hafoin sosa Superhuman iha 2025, Grammarly muda nia empreza inan ba Superhuman no integra ferramenta sira IA nian ne'ebé jerativu liu iha produtu. Grammarly agora dezenvolve hosi Superhuman Platform Inc., ne'ebé nia sede iha San Francisco no iha eskritóriu sira iha [[Kyiv]], [[Nova Iorke]], no [[Vancouver]]. Ida-ne'e disponivel hanesan aplikasaun ida ne'ebé mesak; estensaun browser ida ba Chrome, Safari, no Firefox; no hanesan add-on ba Google Docs. == Referénsia == {{Reflist}} {{Stub}} [[Kategoria:Grammarly]] jhqifn1jgzgswni8cbtlgzjn22zlakx Gboard 0 8922 74674 2026-08-12T12:10:40Z ~2026-44333-15 11845 Pájina foun: '[[Imajen:Gboard logo.svg|miniaturadaimagem|Logotipu ba [[Google]] nia tekladu, Gboard.]] '''Gboard''' maka aplikasaun tekladu virtuál ida ne'ebé dezenvolve hosi [[Google]] ba dispozitivu Android no iOS. Ida-ne'e lansa uluk ba iOS iha Maiu 2016, tuir fali ho lansamentu ida ba Android iha Dezembru 2016, estreia hanesan atualizasaun boot ida ba aplikasaun Google Keyboard ne'ebé estabelese ona iha Android. Gboard iha Google Search, inklui rezultadu sira web nian (hasai tiha...' 74674 wikitext text/x-wiki [[Imajen:Gboard logo.svg|miniaturadaimagem|Logotipu ba [[Google]] nia tekladu, Gboard.]] '''Gboard''' maka aplikasaun tekladu virtuál ida ne'ebé dezenvolve hosi [[Google]] ba dispozitivu Android no iOS. Ida-ne'e lansa uluk ba iOS iha Maiu 2016, tuir fali ho lansamentu ida ba Android iha Dezembru 2016, estreia hanesan atualizasaun boot ida ba aplikasaun Google Keyboard ne'ebé estabelese ona iha Android. Gboard iha Google Search, inklui rezultadu sira web nian (hasai tiha ona dezde Abril 2020)<ref>{{Cite web |date=April 29, 2020 |title=Google Search button disappears from Gboard on Android |url=https://9to5google.com/2020/04/09/gboard-google-button-disappears/ |access-date=August 29, 2020 |work=[[9to5Google]] |language=en-US}}</ref> no resposta preditivu sira, peskiza no fahe konteúdu GIF no emoji ne'ebé fasil, motór ketik preditivu ida ne'ebé sujere liafuan tuirmai depende ba kontestu, no apoiu ba lian oioin. Atualizasaun sira ba keyboard ativa ona funsionalidade adisionál, inklui sujestaun GIF, opsaun sira ba tema kór nakukun ka aumenta imajen pesoál hanesan background keyboard, apoiu ba ditasaun lian, predisaun fraze tuirmai, no rekoñesimentu emoji ne'ebé dezeña ho liman. Iha momentu lansamentu iha iOS, keyboard oferese de'it apoiu ba lian Inglés, ho lian barak liután ne'ebé aumenta neineik iha fulan sira tuirmai, enkuantu iha Android, keyboard suporta liu lian 100 iha momentu lansamentu. Iha Agostu 2018, Gboard liu ona instalasaun biliaun 1 iha Google Play Store, hodi halo nia sai hanesan aplikasaun [[Android (Sistema Operasaun)|Android]] ida ne'ebé popular liu.<ref name="Android Police">{{Cite news |date=August 22, 2018 |title=Gboard passes one billion installs on the Play Store |url=https://www.androidpolice.com/2018/08/22/gboard-passes-one-billion-installs-play-store/ |access-date=August 23, 2018 |work=Android Police |language=en-US}}</ref><ref name="Gboard introduction">{{cite web |last=Lee |first=Reena |date=December 16, 2016 |title=Gboard, now available for Android |url=https://blog.google/products/search/gboard-now-on-android/ |access-date=January 8, 2017 |work=The Keyword Google Blog}}</ref><ref>{{cite web |last=Whitwam |first=Ryan |date=December 17, 2016 |title=[Update: Official] Google Keyboard is now Gboard with v6.0 update—includes integrated search, dedicated number row, multiple active languages, and more [APK Download] |url=http://www.androidpolice.com/2016/12/17/google-keyboard-now-gboard-v6-0-update-includes-integrated-search-dedicated-number-row-multiple-active-languages-apk-download/ |access-date=January 8, 2017 |website=Android Police}}</ref><ref>{{cite web |last=Robertson |first=Adi |date=December 12, 2016 |title=Google's great iOS keyboard is now on Android |url=https://www.theverge.com/2016/12/12/13922300/gboard-google-ios-keyboard-android-support |access-date=January 8, 2017 |website=[[The Verge]] |publisher=[[Vox Media]]}}</ref><ref>{{Cite news |last=Vasile |first=Cosmin |title=Google's Gboard keyboard app exceeds 1 billion downloads in the Play Store |url=https://www.phonearena.com/news/Google-Gboard-keyboard-app-1-billion-downloads_id108061 |access-date=August 23, 2018 |work=Phone Arena}}</ref> Ida-ne'e sukat hosi Google Play Store no inklui download sira hosi utilizadór sira no mós instánsia sira ne'ebé instala ona hosi aplikasaun.<ref name="Android Police" /> To'o fulan-Abril 2025, aplikasaun ne'e download ona dala biliaun 10 resin<ref>{{Cite web |title=Gboard - the Google Keyboard - Apps on Google Play |url=https://play.google.com/store/apps/details?id=com.google.android.inputmethod.latin&hl=en_US&pli=1 |access-date=2025-04-17 |website=play.google.com |language=en-US}}</ref> husi Google Play Store. == Referénsia == {{Reflist}} {{Stub}} [[Kategoria:Gboard]] [[Kategoria:Google]] p5t6pt4o8m2z8mhk48s1pi3u4ogzkkc Kategoria:Foho Timór Lorosa'e 14 8923 74676 2026-08-12T12:39:42Z J. Patrick Fischer 73 Pájina foun: '[[Kategoria:Jeografia Timór Lorosa'e]] [[Kategoria:Foho]]' 74676 wikitext text/x-wiki [[Kategoria:Jeografia Timór Lorosa'e]] [[Kategoria:Foho]] 206sm5spcfzycsdlqhkyvgabdmu7wj7 Lesululi 0 8924 74679 2026-08-12T13:11:38Z J. Patrick Fischer 73 Pájina foun: '[[Imajen:2022-08-29 Poerema, Cailaco.jpg|miniaturadaimagem|Lesululi hanesan haree hosi Poerema (husi parte súl)]] [[Imajen:2021-03-31 Meligo.jpg|miniaturadaimagem|Vizaun husi norte. Iha Lesululi nia kotuk mosu Leolaco]] [[Imajen:Ichthyosaurier am Lesululi 1.png|miniaturadaimagem|Fósil sira Ichthyosaur nian iha Lesululi]] '''Foho Lesululi''' maka foho ida iha [[Bobonaru (munisípiu)|munisípiu Bobonaru]] [[Timór Lorosa'e]] nian.<ref name="PV">Peakvisor: [https://peakvisor...' 74679 wikitext text/x-wiki [[Imajen:2022-08-29 Poerema, Cailaco.jpg|miniaturadaimagem|Lesululi hanesan haree hosi Poerema (husi parte súl)]] [[Imajen:2021-03-31 Meligo.jpg|miniaturadaimagem|Vizaun husi norte. Iha Lesululi nia kotuk mosu Leolaco]] [[Imajen:Ichthyosaurier am Lesululi 1.png|miniaturadaimagem|Fósil sira Ichthyosaur nian iha Lesululi]] '''Foho Lesululi''' maka foho ida iha [[Bobonaru (munisípiu)|munisípiu Bobonaru]] [[Timór Lorosa'e]] nian.<ref name="PV">Peakvisor: [https://peakvisor.com/peak/foho-lesoluli.html ''Foho Lesoluli''].</ref> Nia hela iha parte leste husi suku [[Meligo]] (distritu administrativu [[Kailaku (postu administrativu)|Kailaku]] nian), iha fronteira entre aldeias [[Mude (Meligo)|Mude]] no [[Liabote]].<ref name="Atlas Bobonaro">Direcção-Geral de Estatística: [https://www.statistics.gov.tl/wp-content/uploads/2020/10/Bobonaro_Aldeia_AtlasCont-x-7.pdf ''Atlas munisípiu Bobonaro nian''].</ref> Kilómetru ida ba lorosa'e maka [[Foho Leolaco]] (Lesoluli) ho aas 1913 m, ho [[Foho Mude]] (1088 m) iha entre.<ref name="PV" /> Povoasaun [[Poerema]] (suku [[Goulolo]]) hela entre foho sira. Liu tan ba parte oeste mak povoasaun [[Lesuaben]] no [[Baleo]] (suku Meligo).<ref name="Atlas Bobonaro" /> Kilómetru tolu ba parte leste suli [[Rio Marobo|Marobo]] (lokálmente hanaran Aitasio), ne'ebé forma bacia norte-súl to'o Lesululi.<ref name="Fatus">Aaron Benincasa: [https://api.research-repository.uwa.edu.au/ws/portalfiles/portal/5338890/Benincasa_Aaron_2015.pdf ''The 'fatus' of East Timor: stratigraphy and structure''].</ref> Foho ne'e iha forma kuaze triangular no oin norte ne'ebé nakloke uitoan, maibé fatuk-kuak aas iha nia ninin súl no oeste. Ninia simeira lokaliza iha parte leste foho nian, ne'ebé naruk maizumenus kilómetru 2,5 hosi oeste ba leste, iha aldeia Liabote, no iha elevasaun metru 1242.<ref name="Fatus" /> Iha tinan 2021, fósil sira husi [[iktiosauru]] ida hetan iha foho Lesululi.<ref>IGTL - Instituto de Geociências de Timor-Leste: [https://www.facebook.com/photo/?fbid=122217410630066492&set=a.122117862176066492 ''𝐒𝐨𝐜𝐢𝐚𝐥𝐢𝐳𝐚çã𝐨 𝐛𝐚 𝐜𝐨𝐦𝐮𝐧𝐢𝐝𝐚𝐝𝐞 𝐥𝐨𝐜𝐚𝐥 𝐢𝐡𝐚 𝐂𝐚𝐢𝐥𝐚𝐜𝐨, 𝐦𝐮𝐧𝐢𝐜í𝐩𝐢𝐨 𝐁𝐨𝐛𝐨𝐧𝐚𝐫𝐨, 𝐬𝐨𝐛𝐫𝐞 𝐟ó𝐬𝐬𝐞𝐢𝐬 𝐫é𝐩𝐭𝐞𝐢𝐬 𝐦𝐚𝐫𝐢𝐧𝐡𝐨𝐬 (𝐢𝐜𝐡𝐭𝐡𝐲𝐨𝐬𝐚𝐮𝐫 𝐛𝐨𝐧𝐞𝐬)'', Loron 19 fulan-Outubru tinan 2024].</ref> Sira kalkula katak iha tinan millaun 208<ref>Filomeno Martins: [https://en.tatoli.tl/2026/04/09/president-ramos-horta-visits-208-million-year-old-ichthyosaurus-fossil-in-cailaco/10/ ''President Ramos-Horta visits 208-million-year-old Ichthyosaurus fossil in Cailaco''], TATOLI Agência Noticiosa de Timor-Leste, Loron 9 fulan-Abril tinan 2024.</ref> no maka fósil iktiosauru dahuluk ne'ebé hetan iha súl [[liña ekuadór]].<ref>Arminda Fonseca Pinto: [https://tatoli.tl/2026/08/08/xanana-halao-vizita-haree-direta-fosil-iktosauru-iha-foho-lesululi-kailaku/ ''Xanana hala’o vizita-haree direta Fósil Iktosauru iha Foho Lesululi Kailaku''], Tatoli.</ref> Ho naruk metru 25, animál ne'e fiar katak hanesan entre iktiosauru sira ne'ebé boot liu ne'ebé koñesidu. Iha fatin hanesan, ruin liras [[pterozauru]] nian mós deskobre iha fulan-Jullu 2026. Tanba fósil sira-ne'e, iha esforsu sira ne'ebé hala'o hela atu dezigna área ne'e hanesan [[Jeoparke Globál UNESCO]] nian.<ref>Afonso do Rosário, Isaura Lemos de Deus: [https://pt.tatoli.tl/2026/08/11/descoberta-de-fosseis-raros-reforca-potencial-geologico-de-timor-leste/ ''Descoberta de fósseis raros reforça potencial geológico de Timor-Leste |hrsg=TATOLI Agência Noticiosa de Timor-Leste''], Loron 11 fulan Agostu tinan 2026.</ref> == Ligasaun ba li'ur == {{Commons|Category:Lesululi|Lesululi}} == Referensia == <references /> [[Kategoria:Foho Timór Lorosa'e]] 3x0j0b3bpr3czajn4k9xu8ktirgq6jm Pterozauru 0 8925 74684 2026-08-12T13:39:54Z J. Patrick Fischer 73 Taken from German Wikipedia 74684 wikitext text/x-wiki [[Imajen:Pterosauria-collage-01.jpg|miniaturadaimagem|Pterozauru]] '''Pterozauru''' sira maka reptil sira ne'ebé mate ona ne'ebé moris iha tempu hanesan ho dinozauru sira (dinozauru sira ne'ebé la'ós manu) no, hanesan dinozauru sira, pertense ba grupu [[Ornithodira]] iha [[Archosauria]] nia laran. Sira maka vertebradu dahuluk sira ne'ebé bele semo ho ativu, tanba sira nia membrana boot, hanesan liras. Fósil sira pterozauru nian ne'ebé uluk liu maka iha inísiu períodu [[Triásiku]] Tarde (Carnian), besik tinan millaun 228 liubá. Sira prezente iha Rai to'o estinsaun boot iha baliza [[Kretáseu]]-[[Paleojéniu]], besik tinan millaun 66 liubá. <gallery mode="packed"> Dimorphodon mount.jpg|Eskeletu rekonstruidu husi Dimorphodon. Life restoration of a group of giant azhdarchids, Quetzalcoatlus northropi, foraging on a Cretaceous fern prairie.png|Grupu ida husi Quetzalcoatlus la'o ho ain haat no buka hahán. Anhanguera piscator jconway.jpg|Anhanguera piscator husi períodu Kretáseu Inferiór provavelmente han ikan. Rhamphorhynchus munsteri.jpg|Espesímen ida-ne'e (réplika fósil) hosi Rhamphorhynchus muensteri, ne'ebé deskobre besik Eichstätt, prezerva ona impresaun sira hosi membrana ala nian. Quetzscale1.png|Quetzalcoatlus, komparasaun ho medida </gallery> == Ligasaun ba li'ur == {{Commons|Category:Pterosauria|Pterozauru}} == Referensia == <references /> [[Kategoria:Zoolojia]] [[Kategoria:Istória]] 9qgt8li9kj6mx1wpy4oon6ftjumwni9 74686 74684 2026-08-12T13:44:33Z J. Patrick Fischer 73 74686 wikitext text/x-wiki [[Imajen:Pterosauria-collage-01.jpg|miniaturadaimagem|Pterozauru]] '''Pterozauru''' sira maka reptil sira ne'ebé mate ona ne'ebé moris iha tempu hanesan ho dinozauru sira (dinozauru sira ne'ebé la'ós manu) no, hanesan dinozauru sira, pertense ba grupu [[Ornithodira]] iha [[Archosauria]] nia laran. Sira maka vertebradu dahuluk sira ne'ebé bele semo ho ativu, tanba sira nia membrana boot, hanesan liras. Fósil sira pterozauru nian ne'ebé uluk liu maka iha inísiu períodu [[Triásiku]] Tarde (Carnian), besik tinan millaun 228 liubá. Sira prezente iha Rai to'o estinsaun boot iha baliza [[Kretáseu]]-[[Paleojéniu]], besik tinan millaun 66 liubá. Iha fulan-Jullu 2026, ruin hosi liras pterozauru nian hetan deskoberta iha foho [[Lesululi]].<ref>Afonso do Rosário, Isaura Lemos de Deus: [https://pt.tatoli.tl/2026/08/11/descoberta-de-fosseis-raros-reforca-potencial-geologico-de-timor-leste/ ''Descoberta de fósseis raros reforça potencial geológico de Timor-Leste |hrsg=TATOLI Agência Noticiosa de Timor-Leste''], Loron 11 fulan Agostu tinan 2026.</ref> <gallery mode="packed"> Dimorphodon mount.jpg|Eskeletu rekonstruidu husi Dimorphodon. Life restoration of a group of giant azhdarchids, Quetzalcoatlus northropi, foraging on a Cretaceous fern prairie.png|Grupu ida husi Quetzalcoatlus la'o ho ain haat no buka hahán. Anhanguera piscator jconway.jpg|Anhanguera piscator husi períodu Kretáseu Inferiór provavelmente han ikan. Rhamphorhynchus munsteri.jpg|Espesímen ida-ne'e (réplika fósil) hosi Rhamphorhynchus muensteri, ne'ebé deskobre besik Eichstätt, prezerva ona impresaun sira hosi membrana ala nian. Quetzscale1.png|Quetzalcoatlus, komparasaun ho medida </gallery> == Ligasaun ba li'ur == {{Commons|Category:Pterosauria|Pterozauru}} == Referensia == <references /> [[Kategoria:Zoolojia]] [[Kategoria:Istória]] iod00t8alclm10ooljs9fwyud94gyyy 74687 74686 2026-08-12T13:56:08Z J. Patrick Fischer 73 74687 wikitext text/x-wiki [[Imajen:Pterosauria-collage-01.jpg|miniaturadaimagem|Pterozauru]] '''Pterozauru''' sira maka reptil sira ne'ebé mate ona ne'ebé moris iha tempu hanesan ho [[dinozauru]] sira (dinozauru sira ne'ebé la'ós manu) no, hanesan dinozauru sira, pertense ba grupu [[Ornithodira]] iha [[Archosauria]] nia laran. Sira maka vertebradu dahuluk sira ne'ebé bele semo ho ativu, tanba sira nia membrana boot, hanesan liras. Fósil sira pterozauru nian ne'ebé uluk liu maka iha inísiu períodu [[Triásiku]] Tarde (Carnian), besik tinan millaun 228 liubá. Sira prezente iha Rai to'o estinsaun boot iha baliza [[Kretáseu]]-[[Paleojéniu]], besik tinan millaun 66 liubá. Iha fulan-Jullu 2026, ruin hosi liras pterozauru nian hetan deskoberta iha foho [[Lesululi]].<ref>Afonso do Rosário, Isaura Lemos de Deus: [https://pt.tatoli.tl/2026/08/11/descoberta-de-fosseis-raros-reforca-potencial-geologico-de-timor-leste/ ''Descoberta de fósseis raros reforça potencial geológico de Timor-Leste |hrsg=TATOLI Agência Noticiosa de Timor-Leste''], Loron 11 fulan Agostu tinan 2026.</ref> <gallery mode="packed"> Dimorphodon mount.jpg|Eskeletu rekonstruidu husi [[Dimorphodon]]. Life restoration of a group of giant azhdarchids, Quetzalcoatlus northropi, foraging on a Cretaceous fern prairie.png|Grupu ida husi [[Quetzalcoatlus]] la'o ho ain haat no buka hahán. Anhanguera piscator jconway.jpg|[[Anhanguera piscator]] husi períodu Kretáseu Inferiór provavelmente han ikan. Rhamphorhynchus munsteri.jpg|Espesímen ida-ne'e (réplika fósil) hosi [[Rhamphorhynchus muensteri]], ne'ebé deskobre besik [[Eichstätt]], prezerva ona impresaun sira hosi membrana ala nian. Quetzscale1.png|Quetzalcoatlus, komparasaun ho medida </gallery> == Ligasaun ba li'ur == {{Commons|Category:Pterosauria|Pterozauru}} == Referensia == <references /> [[Kategoria:Zoolojia]] [[Kategoria:Istória]] ptkgq4kefm1g12wycm0ws2tveqx61h1