Wikipedia yowiki https://yo.wikipedia.org/wiki/Oj%C3%BAew%C3%A9_%C3%80k%E1%BB%8D%CC%81k%E1%BB%8D%CC%81 MediaWiki 1.47.0-wmf.18 first-letter Amóhùnmáwòrán Pàtàkì Ọ̀rọ̀ Oníṣe Ọ̀rọ̀ oníṣe Wikipedia Ọ̀rọ̀ Wikipedia Fáìlì Ọ̀rọ̀ fáìlì MediaWiki Ọ̀rọ̀ mediaWiki Àdàkọ Ọ̀rọ̀ àdàkọ Ìrànlọ́wọ́ Ọ̀rọ̀ ìrànlọ́wọ́ Ẹ̀ka Ọ̀rọ̀ ẹ̀ka Èbúté Ọ̀rọ̀ èbúté Ìwé Ọ̀rọ̀ ìwé TimedText TimedText talk Module Module talk Event Event talk Olúyọ̀lé 0 4320 635851 614027 2026-09-05T16:19:39Z InternetArchiveBot 22272 Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 635851 wikitext text/x-wiki '''Baṣọ̀run Olúyọ̀lé''' jẹ́ ọ̀kan gbòógì nínú àwọn jagunjagun tí ó wá láti ìlú [[Ọ̀yọ́]] sí ìlú [[Ìbàdàn]]. Wọ́n bí '''Baṣọ̀run Olúyọ̀lé''' ní Ọ̀yọ́ àtijọ́ sí inú ìdílé Olúkùoyè tí bàbá rẹ̀ sì jẹ́ Àrẹmọbìnrin Àgbọ̀nyín tí ó jẹ́ ọmọ [[Aláàfin Abíọ́dún]] nígbà náà . Òun ni ó kọ́kọ́ rí ìlú Ìbàdàn gẹ́gẹ́ bí ìlú olókìkí yàtọ̀ sí ibùdó ogun. Ìdí rèé tí ó fi fi ìdí ìjọba tó gíríkì múlẹ̀ nígbà náà.<ref name="City People Magazine 2017">{{cite web|title=Why IBA OLUYOLE Family Of IBADAN Is Popular - Family Head, Alhaji NURENI AKANBI Speaks|website=City People Magazine|date=2017-03-13|url=http://www.citypeopleonline.com/why-iba-oluyole-family-of-ibadan-is-popular-family-head-alhaji-nureni-akanbi-speaks/|access-date=2021-07-26}}</ref> Àsìko rẹ̀ ni àwọn ìlú tí wọ́n wà ní abẹ́ Ìbàdàn gbèrú si. Kò kùnà láti gbé iṣẹ́ àgbẹ̀ lárugẹ, bẹ́ẹ̀ ni ó fi ìpìlẹ̀ ọrọ̀ ajé tí ó nípọn múlẹ̀. Ìdí rèé tí a fi ń pe Ìbàdàn ní "ilé Olúyọ̀lé".<ref name="LiveTimes9ja 2017">{{cite web|title=Why Ibadan in praise is called home of Oluyole?|website=LiveTimes9ja|date=2017-09-24|url=https://livetimesng.com/why-ibadan-in-praise-is-called-home-of-oluyole/|access-date=2021-07-26|archive-date=2021-07-26|archive-url=https://web.archive.org/web/20210726112636/https://livetimesng.com/why-ibadan-in-praise-is-called-home-of-oluyole/|dead-url=yes}}</ref> == Iṣẹ́ rẹ̀ gẹ́gẹ́ bí jagunjagun == Látàrí họ́u họ́ù tí ogun dá sílẹ̀ láàárín àwọn àgbààgbà olóyè ìlú Ọ̀yọ́-ilé láti gorí àpèrè Aláàfin ti Ọ̀yọ́ nígbà náà tí ó ṣófo, èyí ni ó mú kí wàhálà bẹ́ sílẹ̀ láàárín Aláàfin àti [[Baṣọ̀run Gáà]] tí ọ̀pọ̀ àwọn ọmọ Ọ̀yọ́ ìgbà náà sá àsálà fún ẹ̀mí ara wọn. Fífọ́nká tí àwọn ọmọ Ọ̀yọ́ fọ́n ká yí, tí wọ́n sì ti lọ tẹ̀dó sí oríṣìíríṣìí ibùgbé tí wọn kò sì fẹ́ san [[ìsákọ́lẹ̀]] fún Ọ̀yọ́ mọ́, àsìkò yìí ni Iba Olúyọ̀lé di lààmì-laaka láàrín àwọn jagunjagun. Ó kọ́kọ́ di ìlúmọ̀ọ́ká látàrí ipa tí ó kó láàárín àwọn ọmọ ogun tí wọ́n borí ogun [[Òwu]], ní èyí tí ó sì mú kí ìjọba ilẹ̀ [[Ẹ̀gbá]] àti àwọn ìlú bí Ìbàdàn ó ṣubú. Láti bu ọlá fún pẹ̀lú ipa rẹ̀ láti lè jẹ́ kí ìjọba Ọ̀yọ́ tí ó ti ń dẹnụ kọlẹ̀ ó tún gbìnà yá nínú àwọn ogun tí ó mú Ọ̀yọ́ borí ilẹ̀ Ẹ̀gbá, [[Ìjẹ̀bú-Rẹ́mọ]] yí ni ó mú kí wọ́n fi jẹ <nowiki>''</nowiki>Ààrẹ Àgò ilẹ̀ Ìbàdàn<nowiki>''</nowiki>. Òun náà sì fi ara rẹ̀ jẹ oyè <nowiki>''</nowiki>Òsì-Kakaǹfò<nowiki>''</nowiki>, tí ó sọ ọ́ di ológun apàṣẹ wàá kẹta fún ilẹ̀ Ìbàdàn.<ref name="Welcome To MACOS Urban Mangement Consultancy 2008">{{cite web|title=Origin of Ibadan Land|website=Welcome To MACOS Urban Mangement Consultancy|date=2008-06-25|url=https://macosconsultancy.com/Ibadan.html|access-date=2021-07-26|archive-date=2021-07-26|archive-url=https://web.archive.org/web/20210726112215/https://macosconsultancy.com/Ibadan.html|dead-url=yes}}</ref> == Ìwé àmúlò == *Akínwùmí Àtàndá (200) Basọ̀run Olúyọ̀lé Ibadan; Rasmed Publications, ISBN 978-8024-75-0. Ojú-iwé 140. {{ẹ̀kúnrẹ́rẹ́}} ==Ìtọ́kasí == {{olubadan}} [[Ẹ̀ka:Yorùbá]] [[Ẹ̀ka:Ìbàdàn]] [[Ẹ̀ka:Àwọn Olúbàdàn]] r8cypjvuqvn70zt79vzq7n3tokqd56q Àbújá 0 9583 635879 632706 2026-09-05T21:26:14Z InternetArchiveBot 22272 Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 635879 wikitext text/x-wiki {{Short description|Capital of the Federal Republic of Nigeria}} {{Use Nigerian English|date=January 2022}} {{Use dmy dates|date=October 2022}} {{Infobox settlement | name = Abuja<!-- As shown for all cities, this is inherently and automatically viewed as the official name. No need for another field for "Official name". If you think "Abuja" is not the official name, then change it appropriately, otherwise don't add anything to it. --> | native_name = <!-- If there is evidence of Abuja having a native name such as "Èkó" for "Lagos", then add it here --> | settlement_type = [[Capital city|Federal capital city]] and [[local government areas of Nigeria|local government area]] | image_skyline = {{multiple image | border = infobox | total_width = 280 | perrow = 2/2/2/2/2/2 | image1 = | caption1 = [[Aso Rock Villa]] | image2 = The_National_Assembly_Globe.jpg | caption2 = [[National Assembly Complex]] | image3 = | caption3 = [[Supreme Court of Nigeria|Supreme Court Complex]] | image4 = | caption4 = [[National Security Adviser (Nigeria)|ONSA Building]] | image5 = Catedral_Nacional_em_Abuja,_Nigéria.jpg | caption5 = [[National Christian Centre]] | image6 = AbujaMosque.JPG | caption6 = [[Abuja National Mosque|National Mosque]] | image7 = Aso_Rock_,_Abuja.jpg | caption7 = [[Aso Rock]] | image8 = | caption8 = [[Millennium Park (Abuja)]] | image9 = Central bank nigeria.jpg | caption9 = [[Central Bank of Nigeria|Central Bank Headquarters]] | image10 = | caption10 = [[Transcorp Hotels Plc]] | image11 = ABUJA_STADIUM.jpg | caption11 = [[Moshood Abiola National Stadium]] | image12 = Штаб-квартира_ЭКОВАС_в_Абудже,_Нигерия.jpg | caption12 = [[ECOWAS|ECOWAS Secretariat]] | image13 = | caption13 = [[Abuja Light Rail|Abuja Rail Mass Transit]] }} | nickname = ABJ | image_map = | map_caption = Location of Abuja in Nigeria | pushpin_map = Nigeria#Africa | pushpin_relief = 1 | coordinates = {{Coord|9|4|N|7|29|E|region:NG_type:city(778567)|display=inline,title}} | mapframe = yes | mapframe-zoom = 8 | mapframe-wikidata = yes | mapframe-marker = village | subdivision_type = [[List of sovereign states|Country]] | subdivision_name = [[Nigeria]] | subdivision_type1 = [[States of Nigeria|Territory]] | subdivision_name1 = [[Federal Capital Territory (Nigeria)|Federal Capital]] | established_title = Settled | established_date = 1828 | established_title1 = [[Municipal corporation|Incorporated]] | established_date1 = 1 October 1984 | established_title2 = Declared capital | established_date2 = 12 December 1991 | named_for = [[Abu Ja]] | leader_title = [[Minister of the Federal Capital Territory]] | leader_name = [[Nyesom Wike]] | area_footnotes = <ref name="City Population">{{cite web | url=http://www.citypopulation.de/php/nigeria-admin.php?adm1id=NGA015 | title=Federal Capital Territory (Nigeria) | publisher=City Population | access-date=29 October 2022}}</ref> | area_total_km2 = 1,476 | area_water_km2 = | area_land_km2 = | elevation_m = 360 | area_urban_km2 = 927 | population_total = 1,693,400 | population_as_of = 2022 estimate | population_footnotes = <ref name="City Population" /> | population_density_km2 = auto | population_density_urban_km2 = 4066 | population_rank = [[List of Nigerian cities by population|7th]] | population_urban = 3,770,000<ref name="Demographia" /> | population_metro = 4,025,000<ref>{{cite web | url=https://worldpopulationreview.com/cities/nigeria/abuja | title=Abuja 2024}}</ref> | population_note = | postal_code_type = Postal codes | postal_code = 900211–900288 | website = {{URL|fcta.gov.ng}} {{URL|fcda.gov.ng}} {{URL|myfctagov.ng}} | timezone = [[West Africa Time|WAT]] | utc_offset = +01:00 | blank_name = [[Köppen climate classification|Climate]] | blank_info = [[Tropical savanna climate|Aw]] | image_flag = Flag of Abuja.svg | flag_alt = Flag of Federal Capital Territory | image_seal = Emblem of of Abuja Federal Capital Territory.png | seal_size = | seal_alt = Seal of Federal Capital Territory | government_type = [[City manager|City management]] | governing_body = Abuja Metropolitan Management Council }} '''Àbújá''' ni olu-ilu orile-ede Naijiria,<ref>{{cite web |title=Abuja {{!}} Geography, Development, & Population |url=https://www.britannica.com/place/Abuja-national-capital-Nigeria |access-date=2022-03-12 |website=Britannica |language=en}}</ref> ti o wa ni ipo pataki ni aarin agbegbe orile-ede naa laarin Agbegbe Olu-ilu Federal (FCT). Gẹgẹbi ibujoko Ijoba Apapọ ti Naijiria, oriṣiriṣi awọn ile-iṣẹ orilẹ-ede pàtàkì ni wón wà ní bè, awọn ami-ami, ati awọn ile ti o tan kaakiri awọn agbegbe bi àádọ́ta. O rọpo Ìpínlẹ̀ Èkó (ilu ti o ni eniyan julọ ni Naijiria) gẹgẹbi olu-ilu ni ọjọ Kejìlá, Oṣu Kejila ọdun 1991.<ref>Roman Adrian Cybriwsky, ''Capital Cities around the World: An Encyclopedia of Geography, History, and Culture'', ABC-CLIO, USA, 2013, p. 2</ref><ref name=":2">{{Cite book|last=Alkasum|first=Abba|title=ABUJA: The making of a capital city, 1976–2006|year=2012}}</ref> [[:en:Aso_Rock|Aso Rock]] ni a fi n ṣe àpèjúwe ilẹ̀ ìlú Abuja, ogangan ibi tí omi àgbàrá yalé tí gbena àpáta tio ga tó 400 mítà. Ilé Ààrẹ, Ilé Ìgbìmọ̀ Aṣòfin Orílẹ̀-èdè,<ref>{{cite web|title=National Assembly {{!}} Federal Republic of Nigeria|url=https://www.nassnig.org/|website=www.nassnig.org|access-date=2020-05-30}}</ref> Ilé Ẹjọ́ Gíga Jùlọ, àti ọ̀pọ̀lọpọ̀ ìlú náà wá ní gúúsù àpáta náà. Àpáta Zuma, tí ó ga tó mítà 725, wà ní àríwá ìlú náà ní ojú ọ̀nà tí ó lọ sí [[Kàdúná|Kaduna]]<ref><nowiki>https://yo.wikipedia.org/wiki/K%C3%A0d%C3%BAn%C3%A1</nowiki></ref>.<ref>{{cite web |title=Zuma Rock |url=https://www.visitnigerianow.com/tours/zuma-rock/ |url-status=dead |archive-url=https://web.archive.org/web/20220627170359/https://www.visitnigerianow.com/tours/zuma-rock/ |archive-date=27 June 2022 |access-date=2022-01-04 |website=Visit Nigeria Now |language=en-GB}}</ref><ref>{{cite news |last=Alofetekun |first=Akin |date=2008-05-28 |title=All Eyes on Zuma Rock |url=http://www.sunnewsonline.com/webpages/features/citysun/2008/may/28/citysun-28-05-2008-002.htm |url-status=dead |archive-url=https://web.archive.org/web/20100323002129/http://www.sunnewsonline.com/webpages/features/citysun/2008/may/28/citysun-28-05-2008-002.htm |archive-date=2010-03-23 |access-date=2025-04-27 |work=[[The Sun (Nigeria)|The Sun]]}}</ref><ref>{{Cite web |last=Ngwan |first=Nenpan |date=2023-09-21 |title=Highest Rock in Nigeria: The Top 10 Biggest Rocks and Hills |url=https://buzznigeria.com/highest-rock-in-nigeria-the-top-10-biggest-rocks-and-hills/ |access-date=2025-04-28 |website=buzznigeria.com |language=en-US}}</ref> Níbi ìkànìyàn ọdún 2006, ìlú Abuja ní iye àwọn ènìyàn tó tó 776,298<ref name="plac" /> àti àwọn ilé tó tó 179,674<ref>{{Cite journal |last=Ogwueleka |first=Toochukwu Chibueze |date=2013-08-01 |title=Survey of household waste composition and quantities in Abuja, Nigeria |url=https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0921344913001304 |journal=Resources, Conservation and Recycling |language=en |volume=77 |pages=52–60 |doi=10.1016/j.resconrec.2013.05.011 |issn=0921-3449|url-access=subscription }}</ref> tó sọ ọ́ di ọ̀kan lára [[:en:List_of_Nigerian_cities_by_population|àwọn ìlú mẹ́wàá tó ní ènìyàn jùlọ ní Nàìjíríà]]<ref>https://en.wikipedia.org/wiki/List_of_Nigerian_cities_by_population</ref> (ipò kẹjọ ní ọdún 2006). Gẹ́gẹ́ bí Ìparapọ̀ Àwọn Orílẹ̀-èdè ti sọ, Abuja pọ̀ sí i ní 139.7% láàárín ọdún 2000 sí 2010, èyí tó mú kí ó jẹ́ ìlú tó ń dàgbàsókè kíákíá jùlọ ní àgbáyé.<ref name="euromonitor2010" /> {{As of|2015}}, Títí di 2015 , ìlú náà ń ní ìdàgbàsókè ọdọọdún tó kéré tán 35%, ó sì dúró gẹ́gẹ́ bí ìlú tó ń dàgbàsókè kíákíá ní ilẹ̀ Áfíríkà àti ọ̀kan lára àwọn ìlú tó ń dàgbàsókè kíákíá ní àgbáyé.<ref name="abujafacts5" /><ref>{{Cite book|last=Aguochi|first=O.J.J|title=Abuja: Birth of the colossus|publisher=Stirling Horden publishers|year=2004}}</ref> Àwọn ibi ìsìn pàtàkì ni [[:en:Nigerian_National_Mosque|Mọ́sálásí Orílẹ̀-èdè Nàìjíríà]]<ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Nigerian_National_Mosque</ref> àti [[:en:Nigerian_National_Christian_Centre|Ilé-iṣẹ́ Kristẹni Orílẹ̀-èdè Nàìjíríà]]<ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Nigerian_National_Christian_Centre</ref> . [[:en:Nnamdi_Azikiwe_International_Airport|Pápá Òfurufú Àgbáyé Nnamdi Azikiwe]]<ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Nnamdi_Azikiwe_International_Airport</ref> ló ń ṣiṣẹ́ fún ìlú náà.<ref>{{Cite web |title=Cheap Flights To Nnamdi Azikiwe International Airport – Travelstart.com.ng |url=https://www.travelstart.com.ng/lp/airports/cheap-flights-nnamdi-azikiwe-international-airport |access-date=2022-11-07 |website=www.travelstart.com.ng |language=en |archive-date=4 October 2023 |archive-url=https://web.archive.org/web/20231004063851/https://www.travelstart.com.ng/lp/airports/cheap-flights-nnamdi-azikiwe-international-airport |dead-url=yes }}</ref><ref>{{Cite web |date=2022-09-28 |title=Abuja airport clocks 40, to begin parking service |url=https://punchng.com/abuja-airport-clocks-40-to-begin-parking-service/ |access-date=2022-11-07 |website=Punch Newspapers |language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web |title=Making Nigerian Airports W'Africa Regional Hub |url=https://www.thisdaylive.com/index.php/2022/10/14/making-nigerian-airports-wafrica-regional-hub/ |access-date=2022-11-07 |website=www.thisdaylive.com}}</ref> Abuja jẹ́ ọ̀kan lára àwọn ìlú olú ìlú díẹ̀ tí a kọ́ ní Áfíríkà, àti pé ó jẹ́ ọ̀kan lára àwọn ọlọ́rọ̀ jùlọ.<ref name="bbc" /> Abuja ni olu-ilu iṣakoso ati [[:en:Administration_(government)|iselu]]<ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Administration_(government)</ref> Naijiria. O tun jẹ olu-ilu pataki lori ilẹ Afirika nitori ipa ti orilẹ-ede Naijiria ni lori awọn ọran agbegbe.<ref name="amlsnconference"/> Abuja tun jẹ ile-iṣẹ apejọ ati pe o gbalejo awọn ipade oriṣiriṣi lododun, gẹgẹbi ipade Awọn olori Ijọba [[:en:Commonwealth_of_Nations|Commonwealth]]<ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Commonwealth_of_Nations</ref> ti ọdun 2003 ati awọn ipade Apejọ Eto-ọrọ Agbaye (Afirika) ti ọdun 2014..<ref name="amlsnconference"/><ref>{{cite web|title=Aso Rock Declaration on Development and Democracy: Partnership for Peace and Prosperity |url=https://thecommonwealth.org/aso-rock-declaration-development-and-democracy-partnership-peace-and-prosperity|website=The Commonwealth |date=December 2003 |access-date=2020-05-30|archive-date=26 January 2022|archive-url=https://web.archive.org/web/20220126171843/https://thecommonwealth.org/aso-rock-declaration-development-and-democracy-partnership-peace-and-prosperity|url-status=dead}}</ref> Abuja darapọ mọ [[UNESCO]]<ref>https://en.wikipedia.org/wiki/UNESCO</ref> Global Network of Learning Citys ni ọdun 2016. == Ìtàn == [[File:National Assembly Building with Mace, Abuja, Nigeria.jpg|thumb|[[National Assembly (Nigeria)|National Assembly]] Building with Mace, Abuja, Nigeria]] [[File:Abuja Millennium Park 2019 01.jpg|thumb|Millenium Park]] Ní ìbẹ̀rẹ̀ ọ̀rúndún ogún, ìlú tí wọ́n ń pè ní Suleja ni ègbé Abuja ni wọn ń pè ni Abuja tẹ́lẹ̀.<ref name="fcda-about">{{cite web|title=The New Federal Capital|url=http://fcda.gov.ng/index.php/about-fcda/the-new-federal-capital|website=Federal Capital Development Authority |language=en-gb|date=2018|access-date=20 May 2018|archive-date=19 May 2020|archive-url=https://web.archive.org/web/20200519161443/https://fcda.gov.ng/index.php/about-fcda/the-new-federal-capital|url-status=dead}}</ref> Àwọn onile olugbe ti Abuja ni awọn Abawa (Ganagana), [[:en:Basa_languages|Basa]], [[:en:Gwandara|Gwandara]], [[:en:Gbagyi|Gbagyi]] (Gwari) nini awọn opolopo olugbe ni ekun. Awọn ẹgbẹ miiran ni agbegbe pẹlu Egburra, [[:en:Nupe_people|Nupe]] ati [[:en:Koro|Koro]].<ref>{{Cite journal |last=Barnabas |first=Sylvanus Gbendazhi |date=2018-08-03 |title=Abuja Peoples of Nigeria as Indigenous Peoples in International Law |url=http://dx.doi.org/10.1163/15718115-02502002 |journal=International Journal on Minority and Group Rights |volume=25 |issue=3 |pages=431–457 |doi=10.1163/15718115-02502002 |s2cid=150133231 |issn=1385-4879|url-access=subscription }}</ref> Awọn eniyan ti n sọ [[:en:Gwandara|Gwandara]] ni Federal Capital Territory ni a rii pupọ julọ ni AMAC ati Igbimọ Agbegbe [[:en:Bwari|Bwari]].<ref>{{Cite web |title=The “Gwandara Speaking” People of Gwagwa – Abuja – GWADECA |url=https://gwadeca.org.ng/2020/09/05/the-gwandara-speaking-people-of-gwagwa/ |access-date=2025-02-25 |language=en-US |archive-date=16 April 2025 |archive-url=https://web.archive.org/web/20250416125614/https://gwadeca.org.ng/2020/09/05/the-gwandara-speaking-people-of-gwagwa/ |dead-url=yes }}</ref> Diẹ ninu awọn abule / ibugbe wọn ni Wuse, Asokoro ti gbe lọ si Sabon Wuse, Aso ni Niger ati awọn ipinlẹ adugbo miiran. Others are [[:en:Karshi_Abuja|Karshi]], Kurudu, [[:en:Nyanya_(Abuja)|Nyanya]], [[:en:Idu,_Abuja|Idu]], Gwagwa, Jiwa, Sheretti, Karmo, Takunshara, Burum, Dutse Alhaji, [[:en:Zuba,_Nigeria|Zuba]], [[:en:Kuje|Kuje]], [[:en:Kwoi|Kwoi]], Karonmagaji, Ija, Kanwu, and Sherre.<ref>{{cite web|title=Abuja|url=http://www.oaugf.ng/6thawam2016/index.php/about/abuja|access-date=2022-01-05|website=Office of the Auditor-General for the Federation |url-status=dead |archive-url=https://web.archive.org/web/20220105033527/http://www.oaugf.ng/6thawam2016/index.php/about/abuja |archive-date=Jan 5, 2022 }}</ref> Ni ibamu si awọn [[:en:Demographics_of_Nigeria|ipin ẹya ati ẹsin ti Nigeria]], àwọn ètò ti ṣe àgbékalẹ̀ lati ìgbà òmìnira Nàìjíríà lati ni olu-ilu rẹ ni aaye kan ti a ro pe kọ́nì dàbí ifasipaya si gbogbo awọn ẹgbẹ ẹya pataki, ati tó tún sunmọ gbogbo àwọn agbègbè ni Naijiria. Nikẹhin ipò naa ni a yan ni ààrin ti orilẹ-ede ni ìbéèrè àwọn ọdun 1970 bi o ti ṣe àfihàn ìṣọ̀kan orilẹ-ede.<ref>{{cite web|title=Abuja {{!}} Geography, Development, & Population |url=https://www.britannica.com/place/Abuja-national-capital-Nigeria|access-date=2022-01-05|website=Britannica|language=en}}</ref> Ìṣírí mìíràn fún Abuja wá nítorí ìbísí iye ènìyàn ní ìlú Èkó tí ó mú kí ìlú náà kún fún ènìyàn àti pé àwọn nǹkan kò dára.<ref>{{cite web |last1=Makinde |first1=Adeyinka |title=Abuja: Constructing Nigeria's Federal Capital {{!}} Ambitious Plans, Corrupt Practices {{!}} 1983 |url=https://www.youtube.com/watch?v=DPxOIU0-nlE&ab_channel=AdeyinkaMakinde |website=Youtube |date=15 May 2020 |access-date=6 September 2020}}</ref> Bí Èkó ti ń ní ìdàgbàsókè ọrọ̀ ajé kíákíá, ìjọba Nàìjíríà nímọ̀lára pé ó yẹ kí wọ́n fẹ̀ sí i ní àárín orílẹ̀-èdè náà, nítorí náà wọ́n pinnu láti gbé olú ìlú wọn lọ sí Abuja. [2] Ìlànà tí wọ́n lò jọ bí Brazil ṣe ṣètò olú ìlú rẹ̀, [[Brasília]]. Ìjọba Ológun Àpapọ̀ ti Nàìjíríà gbé Òfin Nọ́mbà 6 kalẹ̀ ní ọjọ́ kẹrin oṣù Kejì ọdún 1976, èyí tí ó bẹ̀rẹ̀ sí í gbé Olú-ìlú Àpapọ̀ kúrò ní Èkó sí Abuja.<ref name="The Political History of Nigeria's">{{cite journal |last1=Moore |first1=Jonathan |title=The Political History of Nigeria's New Capital |journal=The Journal of Modern African Studies |date=March 1984 |volume=22 |issue=1 |pages=167–175 |doi=10.1017/S0022278X00056846 |jstor=160334 |s2cid=154848195 |url=https://www.jstor.org/stable/160334 |access-date=23 September 2020|url-access=subscription }}</ref><ref name="naij-why">{{cite web|last1=Yusuf|first1=Omotayo|title=Why The Capital Was Moved From Lagos To Abuja|url=https://www.naija.ng/574434-nigeriaat55-top-5-reasons-nigerias-capital-moved-lagos-abuja-photos.html#574434|website=Naija.ng – Nigeria news.|date=1 October 2015}}</ref> Ìjọba Ológun ti Ọ̀gágun Murtala Mohammed àti Olusegun Obasanjo ló ṣe iṣẹ́ àkọ́kọ́ fún ètò àti ìmúṣẹ Abuja. Síbẹ̀síbẹ̀, ìpìlẹ̀ Abuja wà lábẹ́ ìṣàkóso Shehu Shagari ní ọdún 1979.<ref name="The Political History of Nigeria's" /> Ìkọ́lé bẹ̀rẹ̀ ní ọdún 1979 ṣùgbọ́n, nítorí àìdúróṣinṣin ọrọ̀ ajé àti ìṣèlú, àwọn ìpele àkọ́kọ́ ìlú náà kò parí títí di ìparí ọdún 1980.<ref>{{Cite book|last=FCDA|title=Abuja: The Making of new Capital city for Nigeria|year=1988}}</ref> Ìgbéraga Olú-ìlú Nàìjíríà sí Abuja jẹ́ àríyànjiyàn, àti pé Obafemi Awolowo ló ṣe àkóso àwọn alátakò tó tóbi jùlọ sí i.<ref name="jstor.org">{{cite journal |last1=Moore |first1=Jonathan |title=The Political History of Nigeria's New Capital |journal=The Journal of Modern African Studies |date=March 1984 |volume=22 |issue=1 |page=173 |doi=10.1017/S0022278X00056846 |jstor=160334 |s2cid=154848195 |url=https://www.jstor.org/stable/160334 |access-date=22 September 2020|url-access=subscription }}</ref> Awolowo, gẹ́gẹ́ bí olóṣèlú àti aṣojú àwọn ará Yorùbá, gbèjà ẹ̀sùn wọn lòdì sí gbígbé Olú-ìlú kúrò ní Èkó. Nígbà ìpolongo ààrẹ tí ó gbóná janjan, ó ṣèlérí láti gbà American Walt Disney Company láti yí ibi tuntun náà (Abuja) padà sí ibi ìtura tí wọ́n bá yàn án.<ref name="jstor.org" /> Ṣùgbọ́n, lẹ́yìn ìdìbò rẹ̀ gẹ́gẹ́ bí ààrẹ, Alhaji Shehu Shagari fi ìpìlẹ̀ àkọ́kọ́ lélẹ̀ fún ètò ìṣiṣẹ́ ìlú Abuja ó sì gbìyànjú láti parí rẹ̀ ní kùtùkùtù. Ìrìn àjò àkọ́kọ́ rẹ̀ níta Èkó lẹ́yìn ìdìbò rẹ̀ ni sí Abuja, níbi tí ó ti ṣèbẹ̀wò sí àwọn akọ́ṣẹ́mọṣẹ́ àti àwọn òṣìṣẹ́ ní ibi iṣẹ́ náà láti rọ Alhaji Abubakar Koko láti parí iṣẹ́ náà kíákíá. Nígbà tí ó padà dé, ó fi ìjákulẹ̀ rẹ̀ hàn fún Alhaji Abubakar Koko nípa ìlọsíwájú iṣẹ́ tí ó lọ́ra.<ref name="jstor.org" /> Shehu Shagari tún ṣètò ìgbéraga tí wọ́n gbèrò láti gbé sí Àbújá láti ọdún 1986 sí 1992 èyí tí ó wá ṣòro lẹ́yìn náà.<ref>{{cite journal |last1=Moore |first1=Jonathan |title=The Political History of Nigeria's New Capital |journal=The Journal of Modern African Studies |date=March 1984 |volume=22 |issue=1 |page=174 |doi=10.1017/S0022278X00056846 |jstor=160334 |s2cid=154848195 |url=https://www.jstor.org/stable/160334 |access-date=22 September 2020|url-access=subscription }}</ref> Wọ́n yan International Planning Associates (IPA) ní oṣù kẹfà ọdún 1977, láti ọwọ́ Federal Capital Development Authority (FCDA)<ref>{{Cite web |title=Federal Capital Development Authority – Builders of Abuja, Nigeria |url=http://fcda.gov.ng/ |access-date=2024-06-27 |language=en-US}}</ref> láti ṣe àgbékalẹ̀ Abuja Master Plan àti àkójọpọ̀ agbègbè rẹ̀.<ref>{{cite book|last=Elleh|first= Nnamdi|title= Abuja, the single most ambitious urban design project of the 20th century|url= https://books.google.com/books?id=huHVAAAAMAAJ&q=+%22Wallace%2C+McHarg%2C+Roberts+and+Todd%22|year= 2001|publisher= VDG, Verlag und Datenbank für Geisteswissenschaften|isbn= 978-3-89739-165-9}}</ref> Gẹ́gẹ́ bí ìlànà ìtọ́kasí, ìlànà ètò ìṣàkóso gbọ́dọ̀ ní àtúnyẹ̀wò àwọn ìwífún tó báramu, yíyan ibi tí olú ìlú kan wà, ìmúrasílẹ̀ àwọn ètò agbègbè àti ìlú àti ìwé ìtọ́ni nípa àwọn ìlànà ìdàgbàsókè àti ìtẹ̀síwájú.<ref>{{cite web |last1=Shuaibu |first1=Umar |title=Unsung heroes of Abuja master plan |date=16 March 2020 |url=https://viewpointhousingnews.com/2020/03/16/unsung-heroes-of-abuja-master-plan/ |access-date=22 September 2020 |archive-date=21 October 2020 |archive-url=https://web.archive.org/web/20201021071518/https://viewpointhousingnews.com/2020/03/16/unsung-heroes-of-abuja-master-plan/ |url-status=dead }}</ref> Kò sí IPA tẹ́lẹ̀ pẹ̀lú ilé-iṣẹ́ tó ní orúkọ rere kárí ayé láti ṣe àgbékalẹ̀ ètò pàtàkì náà. Àjọ àwọn ilé-iṣẹ́ Amẹ́ríkà mẹ́ta tí wọ́n gba ìdíje kárí ayé ló dá IPA sílẹ̀. Àwọn ilé-iṣẹ́ náà ni Planning Research Corporation (PRC), Wallace, McHarg, Roberts àti Todd, àti Archisystems (ẹ̀ka kan ti Hughes Organization). Lẹ́yìn tí wọ́n ti gba ìdíje náà, tí wọ́n sì parí iṣẹ́ náà, wọ́n tú àwọn ilé-iṣẹ́ náà ká. Wọ́n fi ìròyìn ìkẹyìn ránṣẹ́ sí Akọ̀wé Àgbà fún FCDA, Alhaji Abubakar Koko, ní ọjọ́ kẹẹ̀ẹ́dógún oṣù kejì ọdún 1979. Nínú ọ̀rọ̀ ìṣáájú ètò pàtàkì náà, IPA ṣe ìkéde yìí: Ètò pàtàkì fún Abuja ṣàlàyé ìṣètò gbogbogbòò àti àwọn ẹ̀yà pàtàkì ti ìlú náà tí a lè rí báyìí. Ayàwòrán ilé ará Japan , Kenzo Tange, ṣe àgbékalẹ̀ àlàyé síi nípa àwọn agbègbè àárín gbùngbùn olú ìlú náà, pàápàá jùlọ ààrin gbùngbùn rẹ̀, pẹ̀lú àwọn ẹgbẹ́ olùṣètò ìlú rẹ̀ ní ilé-iṣẹ́ Kenzo Tange àti Urtec.<ref>{{Cite book|last=Alkasum|first=Abba|title=Abuja: The Making of a Capital City, 1976–2006|year=2012}}</ref> Ọ̀pọ̀lọpọ̀ àwọn orílẹ̀-èdè gbé àwọn ilé-iṣẹ́ aṣojú wọn lọ sí Abuja, ọ̀pọ̀ sì ń tọ́jú àwọn ilé-iṣẹ́ aṣojú wọn tẹ́lẹ̀ gẹ́gẹ́ bí àwọn aṣojú ní Lagos, olú-ìlú ìṣòwò Nàìjíríà.<ref>{{Cite web |last=Adam |first=Ibrahim |date=2025-03-13 |title=Lagos GDP hits $259b, becomes Africa’s 2nd largest city economy |url=https://thenationonlineng.net/lagos-gdp-hits-259b-becomes-africas-2nd-largest-city-economy/ |access-date=2025-10-22 |website=The Nation Newspaper |language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web |title=Nigeria's commercial capital, Lagos, shuts schools amid COVID-19 |website=[[Reuters]] |url=https://www.reuters.com/article/us-health-coronavirus-nigeria-lagos-idUSKBN28S2S4 |access-date=11 February 2024}}</ref> Abuja ni olú-ìlú ti Àjọ Ètò-ọrọ̀ ti Àwọn Orílẹ̀-èdè Ìwọ̀-Oòrùn Áfíríkà (ECOWAS) àti olú-ìlú agbègbè ti OPEC . Abuja àti FCT ti ní ìrírí ìdàgbàsókè iye ènìyàn púpọ̀; a ti ròyìn pé àwọn agbègbè kan ní àyíká Abuja ti ń dàgbàsókè ní 20% sí 30% lọ́dún.<ref name="WBC">{{cite web |url=https://www.abuad.edu.ng/lagos-recognition-as-commercial-capital-city-of-nigeria/https://www.abuad.edu.ng/lagos-recognition-as-commercial-capital-city-of-nigeria/ |title=World Bank Conference: African Regional Roundtable on Upgrading Low-income Settlements |access-date=2007-08-10 |work=citiesalliance.org |publisher=World Bank, 3–5 October 2000, Johannesburg, South Africa, p. 16 |archive-url=https://web.archive.org/web/20070928045105/http://www.citiesalliance.org/cdsdb.nsf/Attachments/South%2BAfrica%2Broundtable/%24File/African%2BRegional%2BRoundtable%2Bon%2BUpgrading%2BOct00.pdf |archive-date=28 September 2007 |url-status=dead}}</ref> Àwọn ibùgbé àti àwọn ìlú tí ń gbé ní ìlú ti tàn kálẹ̀ kíákíá ní àti ní ìta ààlà ìlú náà.<ref name="bbc" /><ref name="fig">{{cite web|url=http://www.fig.net/pub/accra/papers/ts18/ts18_01_jibril.pdf|title=Resettlement Issues, Squatter Settlements and the Problems of Land Administration in Abuja, Nigeria's Federal Capital|access-date=2007-08-10|work=fig.net|publisher=5th FIG Regional Conference Accra, Ghana, 8–11 March 2006|archive-date=26 July 2013|archive-url=https://web.archive.org/web/20130726125057/http://www.fig.net/pub/accra/papers/ts18/ts18_01_jibril.pdf|dead-url=yes}}</ref> Ẹgbẹẹgbẹ̀rún ènìyàn ni wọ́n ti lé kúrò nílé láti ìgbà tí mínísítà FCT tẹ́lẹ̀ Nasir Ahmad el-Rufai ti bẹ̀rẹ̀ sí í wó ilé lulẹ̀ ní ọdún 2003.<ref name="NYT">{{cite news |url=https://www.nytimes.com/2006/12/13/world/africa/13abuja.html |title=In a Dream City, a Nightmare for the Common Man |access-date=2007-08-10 |work=nyt.com |publisher=New York Times, 13 December 2006 | first=Lydia | last=Polgreen | date=13 December 2006}}</ref><ref>{{Cite book|last=Ekoko|first=K.O|title=El – Rufai and Abuja Urban renewal policies|year=2006}}</ref> Abuja jẹ́ ìlú tí a gbèrò láti kọ́ ní àwọn ọdún 1980 tí a gbé kalẹ̀ lórí ètò pàtàkì láti ọwọ́ International Planning Associates (IPA).<ref>{{Cite web |last=Ogbuenyi |first=Nosike |date=2022-02-03 |title=Abuja at 46: The Dreams, Strides, Challenges |url=https://www.premiumtimesng.com/features-and-interviews/509441-abuja-at-46-the-dreams-strides-challenges.html |access-date=2022-11-07 |website=Premium Times Nigeria |language=en-GB}}</ref><ref name="amlsnconference">{{Cite web |title=The Nigeria Capital City |website=AMLSN National Conference |url=https://amlsnconference.org/the-nigeria-capital-city/ |access-date=2022-11-07 |language=en-GB |archive-date=26 February 2022 |archive-url=https://web.archive.org/web/20220226000031/https://amlsnconference.org/the-nigeria-capital-city/ |url-status=dead }}</ref><ref>{{Cite book |last=Balogun |first=Ola |title=The Federal capital territory of Nigeria: A Geography of its development |publisher=University of Ibadan Press |year=2001 |location=Ibadab |language=English}}</ref> àjọpọ̀ àwọn ilé iṣẹ́ ètò àti àwòrán ilẹ̀ Amẹ́ríkà mẹ́ta tí Wallace, Roberts, McHarg & Todd (WRMT – ẹgbẹ́ àwọn ayàwòrán ilé) ṣe gẹ́gẹ́ bí olórí, Archi systems International (ẹ̀ka ilé iṣẹ́ Howard Hughes Corporation), àti Planning Research Corporation. Ayàwòrán ilé ilẹ̀ Japan Kenzo Tange ló ṣe àgbékalẹ̀ Central Business District ti Abuja.<ref name="Tange">{{cite web|title=Central area of New Federal Capital City of Nigeria|url=https://en.tangeweb.com/works/works_no-66/|access-date=2022-02-19|website=Tange Associates|language=en-GB|archive-date=19 February 2022|archive-url=https://web.archive.org/web/20220219233941/https://en.tangeweb.com/works/works_no-66/|dead-url=yes}}</ref><ref name="bbc">{{cite news |url=http://news.bbc.co.uk/2/hi/africa/6355269.stm|title=Life of poverty in Abuja's wealth|access-date=2007-08-10 |work=news.bbc.co.uk |publisher=BBC News, Tuesday, 13 February 2007 | date=13 February 2007}}</ref><ref>{{cite web |last=titel |title=Build a house in Japan {{!}} Connect with Japanese Architects {{!}} titel |url=https://titel.jp/en |access-date=2022-03-12 |website=titel (タイテル) |language=en}}</ref> == Ìṣàkóso == Igbimọ Agbegbe Ilu Abuja (AMAC) ni alaṣẹ ijọba agbegbe ti o ni iduro fun iṣakoso ilu Abuja. O n ṣiṣẹ labẹ abojuto Iṣakoso Agbegbe Ilu Federal (FCTA), eyiti o nṣakoso gbogbo Agbegbe Olu-ilu Federal (FCT). Alaga AMAC ni o ni iduro fun didari awọn iṣẹ igbimọ ati aṣoju awọn anfani ti awọn olugbe agbegbe naa.<ref>{{Citation |last1=Olokesusi |first1=Femi |title=Smart Metropolitan Regional Development of Abuja and Its Region |date=2019 |work=Smart Metropolitan Regional Development: Economic and Spatial Design Strategies |pages=797–825 |editor-last=Vinod Kumar |editor-first=T.M. |url=https://doi.org/10.1007/978-981-10-8588-8_14 |access-date=2024-04-23 |place=Singapore |publisher=Springer |language=en |doi=10.1007/978-981-10-8588-8_14 |isbn=978-981-10-8588-8 |last2=Aiyegbajeje |first2=Femi Ola |last3=Arije |first3=Ibitayo Modupe|url-access=subscription }}</ref><ref>{{Cite web |title=ABUJA METROPOLITAN MANAGEMENT COUNCIL – Federal Capital Territory – FCT – Abuja – Nigeria |url=http://fcta.gov.ng/ova_dep/abuja-metropolitan-management-council/ |access-date=2024-04-23 |language=en-US |archive-date=21 January 2026 |archive-url=https://web.archive.org/web/20260121013741/https://www.fcta.gov.ng/ova_dep/abuja-metropolitan-management-council/ |dead-url=yes }}</ref><ref>{{Cite book|last=Federal Government of Nigeria|title=Government's views on the Report of the Panel on the decree N0.6. 1976|year=1991}}</ref> Minisita fun FCT, Nyesom Wike,<ref>{{Cite web |last=Ogbuenyi |first=Nosike |date=2023-08-21 |title=The significance of Wike's appointment as FCT minister, By Nosike Ogbuenyi |url=https://www.premiumtimesng.com/opinion/617065-the-significance-of-wikes-appointment-as-fct-minister-by-nosike-ogbuenyi.html |access-date=2023-08-26 |website=Premium Times Nigeria |language=en-GB}}</ref> ni o dari FCTA nigba ti alaga AMAC jẹ Christopher Zaka Maikalangu.<ref>{{Cite web |last=Kwen |first=James |date=2022-02-13 |title=Abuja polls: PDP wins 3 chairmanship, APC gets two |url=https://businessday.ng/news/article/abuja-polls-pdp-wins-3-chairmanship-apc-gets-two/ |access-date=2023-08-26 |website=Businessday NG |language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web |last=Abuchi |first=Joe |date=2024-04-22 |title=AMAC chairman pledges quick completion of Kugbo road |url=https://authorityngr.com/2024/04/22/amac-chairman-pledges-quick-completion-of-kugbo-road/ |access-date=2024-04-23 |website=THE AUTHORITY NEWS |language=en-US}}</ref> === Àwọn ìsọ̀rí ìsọ̀rí === [[File:Hilton, Abuja.jpg|thumb|Hilton, Abuja]] [[File:Sheraton, Abuja.jpg|thumb|Sheraton, Abuja]] [[File:Catedral Nacional em Abuja, Nigéria.jpg|thumb|upright|[[National Church of Nigeria|National Christian Centre]]]] [[File:AbujaNationalMosque.jpg|thumb|Abuja National Mosque]] Fún ìrọ̀rùn àti ìfọwọ́sowọ́pọ̀ àwọn ìsapá ìdàgbàsókè, àwọn olùṣètò ìlú náà pín ìlú náà sí ‘Àwọn Ìpele’, pẹ̀lú ìdàgbàsókè ìlú náà tí ó gba ìpele kan pẹ̀lú Ìpele 1, èyí tí ó ní àwọn agbègbè àárín ìlú náà - Agbègbè Àárín Gbùngbùn, Maitama, Asokoro, Wuse, Wuse II, Garki, Garki II, Guzape àti Guzape II - ní àárín rẹ̀ tí ó tàn ká láti ẹsẹ̀ Àpáta Aso, nígbà tí Ìpele 5, tí ó ní Agbègbè Kyami tuntun tí a dá sílẹ̀ tí ó bo àyíká Papakọ̀ Òfurufú Àgbáyé Nnamdi Azikiwe<ref>{{Cite web |title=NAIA, Abuja. |url=https://faan.gov.ng/naia-abuja/ |access-date=2024-06-27 |website=FAAN |language=en-GB}}</ref> àti ibùdó tí ó wà fún gbogbogbòò ti Yunifásítì ti Abuja, tí ó ju 40 kìlómítà lọ sí ìwọ̀ oòrùn Àpáta Aso. Ìpele kọ̀ọ̀kan ni a yà sọ́tọ̀ kúrò ní èkejì nípasẹ̀ ọ̀nà gíga kan (àwọn kan ṣì ń kọ́ lọ́wọ́); Fún àpẹẹrẹ, ọ̀nà Nnamdi Azikiwe expressway yà àwọn ìpele 1 àti 2 sọ́tọ̀ kúrò lọ́dọ̀ ara wọn, nígbàtí gbogbo ìlú náà (Ìpele 1–5) ni a fi àwọn ọ̀nà gíga Murtala Muhammed (Outer Northern-ONEX àti Outer Southern-OSEX) sé mọ́, àti ọ̀nà gíga Federal A2 tí ó gba Agbègbè Olú-ìlú Federal kọjá ní ọ̀nà rẹ̀ sí Kaduna (tó lọ sí àríwá) àti Lokoja (tó lọ sí gúúsù). Nítorí náà, ìṣọ̀kan ọ̀nà ìlú náà wà pẹ̀lú ọ̀nà gíga Federal, èyí tí ó ń fúnni ní àǹfààní láti wọ àwọn ìgbèríko tí ó wà ní ìta àti àwọn ìpínlẹ̀ tí ó yí orílẹ̀-èdè náà ká, ìyẹn Ìpínlẹ̀ Niger ní ìwọ̀-oòrùn, Ìpínlẹ̀ Kaduna ní àríwá, Ìpínlẹ̀ Nasarawa ní ìlà-oòrùn àti Ìpínlẹ̀ Kogi ní gúús⅘ù.<ref>{{Cite web |date=2025-04-08 |title=Road Construction: Motorists Spend Hours In Zuba Traffic Gridlock |url=https://dailytrust.com/road-construction-motorists-spend-hours-in-zuba-traffic-gridlock/ |access-date=2025-10-22 |website=Daily Trust |language=en-GB |archive-date=8 April 2025 |archive-url=https://web.archive.org/web/20250408011124/https://dailytrust.com/road-construction-motorists-spend-hours-in-zuba-traffic-gridlock/ |dead-url=yes }}</ref> A ṣeto Abuja si awọn ìpele, èyítí a tun pín si awọn àgbègbè.<ref>{{Cite web |last=Galadima |first=Mukhtar |date=2022-10-27 |title=Population influx and Abuja's emerging districts |url=https://dailytrust.com/population-influx-and-abujas-emerging-districts/ |access-date=2024-04-23 |website=Daily Trust |language=en-US |archive-date=22 September 2024 |archive-url=https://web.archive.org/web/20240922182012/https://dailytrust.com/population-influx-and-abujas-emerging-districts/ |dead-url=yes }}</ref> === Agbègbè Ìsọ̀rí kìni === ==== Agbègbè Asokoro==== Asokoro, ọmọ ogun agbegbe naa, ni gbogbo awọn ile ibugbe/ile alejo ti ipinlẹ naa. Ile-iṣẹ ECOWAS<ref>{{Cite web |last=Inaju-Challydoff |first=Daniel |title=Economic Community of West African States (ECOWAS) |url=https://www.ecowas.int/ |access-date=2024-06-27 |language=en}}</ref> jẹ ààyè pàtàkì. Asokoro wa ni ìlà-oòrùn Àgbègbè Garki ati gúúsù Àgbègbè Central. O jẹ ọkan nínú awọn agbegbe iyasọtọ jùlọ ni Abuja ati pe o fẹrẹ jẹ gbogbo awọn minisita ijọba apapọ ati ọpọlọpọ awọn agbegbe aṣoju ni ìlú náà; ni àfikún, Ààfin Alakoso (ti a maa n pe ni Aso Rock) wa ni Àgbègbè Asokoro. Nitori otitọ yii, Asokoro ni agbègbè ti o ni ààbò julọ ni ilu naa.<ref>{{Cite web |title=Asokoro Abuja {{!}} Area Guide |url=https://www.villaafrika.com/asokoro-district-guide/ |access-date=2024-04-23 |website=Villa Afrika Realty |language=en-US}}</ref><ref>{{Cite book |last=Aga |first=Chiegeonu |url=https://books.google.com/books?id=IcmwBgAAQBAJ |title=Nigeria: State by State |publisher=Lulu.com |isbn=978-1-105-86432-2 |language=en}}</ref> === Agbègbè Central Business === Agbegbe Central District ti Abuja, ti a tun n pe ni Central Area, jẹ ilẹ ti o nà lati Aso Rock ni ila-oorun si Papa ere idaraya ti Orilẹ-ede ati ẹnu-ọna Old City ni Iwọ-oorun. O dabi ọpa ẹhin ilu naa, ti o pin si apa ariwa pẹlu Maitama ati Wuse, ati apa gusu pẹlu Garki ati Asokoro. Lakoko ti agbegbe kọọkan ni awọn apa iṣowo ati ibugbe ti o ya sọtọ, Agbegbe Central ni Agbegbe Iṣowo akọkọ ilu naa, nibiti o fẹrẹ jẹ pe gbogbo awọn ile-iṣẹ parastatal ati awọn ile-iṣẹ kariaye ni awọn ọfiisi wọn. Agbegbe ti o wuyi ni Agbegbe Central ni agbegbe ti a mọ si Agbegbe Awọn Ohun-ọpa Mẹta, eyiti a pe ni nitori pe o ni awọn ọfiisi iṣakoso ti awọn alaṣẹ, awọn aṣofin, ati awọn apa idajọ ti ijọba apapo. Diẹ ninu awọn aaye miiran ti o yẹ ki a rii ni agbegbe naa ni awọn ile-iṣẹ ijọba apapọ lẹgbẹẹ Shehu Shagari Way, Aso Hill, Ile-iwosan ọgbin Abuja, Eagle Square (eyiti o ni pataki itan pataki, nitori pe ni idi eyi ni akoko ti ijọba tiwantiwa lọwọlọwọ ti bẹrẹ ni ọjọ 29 Oṣu Karun ọdun 1999) ati ninu eyiti gbogbo awọn ayẹyẹ ifilọlẹ Alakoso ti o tẹle ti waye. Ibojì Ọmọ-ogun Aimọkan wa ni odi Shehu Shagari Way, ti o kọju si Eagle Square. A maa n ti apa yii si awọn ọkọ oju irin ni awọn ayẹyẹ Ọjọ́ Ìrántí Àwọn Ọmọ-ogun ọdọọdún, ti a nṣe ni ọjọ karundinlogun oṣu Kini. Mossalassi Orilẹ-ede ati Ile-iṣẹ Kristiẹni Orilẹ-ede wa ni ojukoju ara wọn ni apa mejeeji ti Opin Independence Avenue.<ref>{{cite web |date=18 November 2012 |title=Independence Avenue |url=http://wikimapia.org/street/16260013/Independence-Ave |access-date=2013-08-30 |publisher=Wikimapia.org}}</ref> Ile-iṣẹ ijọba ti a mọ daradara ni Ile-iṣẹ Aabo, ti a pe ni "Ship house".<ref>{{cite web |date=18 November 2012 |title=Ship House |url=http://wikimapia.org/9452603/Ministry-of-Defense-Ship-House |access-date=2013-08-30 |publisher=Wikimapia.org}}</ref> Bákannáà wa níhìn-ín ni National Square, Millennium Tower ati Ile-iṣẹ Cultural Centre ti a ko tíì parí. === Agbègbè Garki === [[File:Jabi_lake_mall.jpg|thumb|upright|Jabi lake mall]] Agbègbè Garki ni agbègbè tó wà ní ìgun gúúsù ìwọ̀ oòrùn ìlú náà, ó ní Agbègbè Àárín ní àríwá àti Agbègbè Asokoro ní ìlà oòrùn. A pín agbègbè náà sí àwọn ẹ̀ka tí a ń pè ní "Agbègbè". Garki lo orúkọ pàtàkì kan tí a ń pè ní "Agbègbè" láti tọ́ka sí àwọn apá kan ní Garki. Àwọn wọ̀nyí ni a yàn gẹ́gẹ́ bí Agbègbè 1 sí 11. A lo Garki II láti ya agbègbè náà sọ́tọ̀ kúrò ní Agbègbè Garki 2. Àwọn àlejò lè rí ètò yìí tó ń dàrú.<ref>{{Cite web |title=Abuja City's Garki District - wtcf.travel |url=https://en.wtcf.org.cn/destination/2015-01/16/c_38841.htm |access-date=2023-05-17 |website=en.wtcf.org.cn |archive-date=18 December 2025 |archive-url=https://web.archive.org/web/20251218021554/https://en.wtcf.org.cn/destination/2015-01/16/c_38841.htm |dead-url=yes }}</ref> Garki ni agbegbe iṣowo ati ìṣàkóso akọkọ ni Abuja lọwọlọwọ. Ọpọlọpọ awọn ile ti o nifẹ si wa ni agbegbe yii. Diẹ ninu wọn ni Ọ́fíìsì Ifiweranṣẹ Gbogbogbo, Ile-iṣẹ Apejọ Kariaye ti Abuja ni òpópónà Herbert Macaulay ti o kun fun eniyan, Nicon Luxury Hotel (ti a mọ tẹlẹ si Abuja Sofitel Hotel ati Le Meridian), Agura Hotel àti Old Federal Secretariat Complex Buildings (Àgbègbè 1).<ref>{{Cite web |last=Bankole |first=Idowu |date=2025-06-04 |title=Tinubu commissions ICC June 10 |url=https://www.vanguardngr.com/2025/06/tinubu-commissions-icc-june-10/ |access-date=2025-10-22 |website=Vanguard News |language=en-GB}}</ref><ref>{{Cite web |last=Anuku |first=Williams |date=2025-06-10 |title=Tinubu Commissions Renovated International Conference Centre in Abuja |url=https://dailypost.ng/2025/06/10/tinubu-commissions-renovated-international-conference-centre-in-abuja/ |access-date=2025-10-22 |website=Daily Post Nigeria |language=en-US}}</ref> Hótéẹ̀lì tuntun kan ti o ni irawọ marun-un, Hawthorn Suites Abuja, wa ni Garki. === Agbègbè Maitama === [[File:Abuja_Millennium_Park.jpg|thumb|Millennium Park water fountain at night]] Agbègbè Maitama wà ní àríwá ìlú náà, pẹ̀lú àwọn agbègbè Wuse àti Central Districts tí ó wà ní ìwọ̀-oòrùn àti gúúsù ìlà-oòrùn rẹ̀, ní ìtẹ̀léra. Agbègbè yìí jẹ́ ilé àwọn apá pàtàkì nínú àwùjọ àti iṣẹ́ ajé, ó sì ní orúkọ rere gẹ́gẹ́ bí ohun tí ó jẹ́ ti àdánidá àti owó gọbọi. Àwọn ilé tí ó dùn mọ́ni ní Transcorp Hilton Abuja,<ref>{{cite web |title=Transcorp Hilton Abuja |url=https://www.hilton.com/en/hotels/abuhitw-transcorp-hilton-abuja/ |access-date=23 April 2022 |publisher=Hilton Hotels and Resorts}}</ref> Olú Ilé Iṣẹ́ Ìbánisọ̀rọ̀ ti Nàìjíríà (NCC), Ìgbìmọ̀ Àwọn Yunifásítì ti Orílẹ̀-èdè (NUC), Ilé Ìtọ́jú Ilẹ̀, àti Ìgbìmọ̀ Ìdìbò Orílẹ̀-èdè Olómìnira (INEC).<ref>{{Cite web |last=USMAN |first=Mustapha |date=2025-04-30 |title=Varsities swell in South-West as NUC issues 11 fresh licences |url=https://www.icirnigeria.org/varsities-swell-in-south-west-as-nuc-issues-11-fresh-licences/ |access-date=2025-10-22 |website=The ICIR- Latest News, Politics, Governance, Elections, Investigation, Factcheck, Covid-19 |language=en-GB}}</ref><ref>{{Cite web |date=2025-10-07 |title=INEC Chairman Yakubu Steps Down Early, Hands Over to Acting Chair Amid Succession Plans |url=https://www.thetimes.com.ng/2025/10/inec-chairman-yakubu-steps-down-early-hands-over-to-acting-chair-amid-succession-plans/ |access-date=2025-10-22 |website=TheTimes.com.ng |language=en-US }}{{Dead link|date=March 2026 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}</ref> Ìgbìmọ̀ Gíga ti Britain wà ní ẹ̀bá Aguiyi Ironsi Way, ní Maitama.<ref>{{Cite web |date=2019-09-02 |title=Civil Society Groups Storm British High Commission Over $9.6bn Judgement + VIDEO |url=https://dailytrust.com/civil-society-groups-storm-british-high-commission-over-9-6bn-judgement/ |access-date=2025-10-22 |website=Daily Trust |language=en-GB |archive-date=13 January 2026 |archive-url=https://web.archive.org/web/20260113061825/https://dailytrust.com/civil-society-groups-storm-british-high-commission-over-9-6bn-judgement/ |dead-url=yes }}</ref> ==== Maitama II ==== [[File:Abuja Millennium Park 2019 01.jpg|left|thumb|[[Millennium Park (Abuja)|Millennium Park]] in Maitama District]] Àgbègbè Cadastral Àgbègbè Maitama II A10 jẹ́ agbègbè tuntun tí ìjọba FCT ti [[Muhammed Bello]] dá sílẹ̀ ní ọdún 2018. A dá Maitama 2 sílẹ̀ gẹ́gẹ́ bí a ṣe ń pè é ní àìjẹ́-bí-àṣà láti Mpape Hills, agbègbè kan tí ó ń yọ àwọn agbègbè Bwari àti Maitama ní FCT lẹ́nu. Maitama II ní owó gíga ní àwọn ènìyàn pàápàá jùlọ àwọn aṣòfin gẹ́gẹ́ bí ìpín, èyí tí ó mú kí ó jẹ́ ibi tí àwọn olùdókòwò dúkìá tí wọ́n fẹ́ rí ọjọ́ iwájú gbà lónìí. Kò ṣe kedere ohun tí ìjọba ń gbèrò fún agbègbè náà nítorí pé àwọn aṣojú ìjọba kò tíì sọ púpọ̀, ṣùgbọ́n ìpínkiri ìpínlẹ̀ A fihàn pé ìjọba ní ètò tó dára fún Maitama 2 láti ṣàtúnṣe àwọn àṣìṣe kan ní agbègbè Maitama. A gbọ́ pé wọ́n ti gba ilẹ̀ kúrò ní àwọn ilẹ̀ tí wọ́n pín fún agbègbè Mpape láti dá agbègbè Maitama II tuntun sílẹ̀, bó tilẹ̀ jẹ́ pé ètò ìsanpadà kan ń lọ lọ́wọ́ láti gbé àwọn ilẹ̀ tí wọ́n yí padà sí agbègbè mìíràn tí ìjọba fẹ́ dá sílẹ̀. Ó ṣe tán, àwọn olùgbékalẹ̀ kan ní àgbègbè Mpape tí wọ́n ti fọwọ́ sí ètò ìkọ́lé tí wọ́n sì ti bẹ̀rẹ̀ sí í kọ́lé ń tọ́jú àwọn ilẹ̀ àti ìpín wọn, wọ́n sì wà nínú ètò agbègbè Maitama II. Kò ṣe kedere bóyá wọ́n ti fún àwọn ilẹ̀ tuntun tí ó ní agbègbè Maitama II ní ìpín yìí. Àwọn àmì pàtàkì ní agbègbè Maitama 2 ni Jubilation Avenue, Mount Pleasant Haven àti Hilltop Estate. Àwọn ètò ìpèsè agbègbè náà wà ní ìpele tó ga jùlọ gẹ́gẹ́ bí ìjọba àpapọ̀ ṣe ní ìnáwó ọdún 2018 àti 2019 tó tó N1.3b fún àwòrán ẹ̀rọ agbègbè náà. Àwọn abúlé tó wà ní àyíká àgbègbè náà ń gbé nínú ìbẹ̀rù ìwó lulẹ̀ nígbàkigbà pẹ̀lú ìròyìn tó ń dé ọ̀dọ̀ wọn pé ìjọba yóò bẹ̀rẹ̀ iṣẹ́ àgbékalẹ̀ agbègbè Maitama II.<ref>{{cite web |date=29 May 2022 |title=Maitama II Infrastructure to Commence Soon |url=https://leadership.ng/2020/08/21/provision-of-infrastructure-in-maitama-2-to-commence-soon/ |website=leadership.ng }}{{Dead link|date=February 2026 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}</ref> ==Àwọn Ìtọ́kasí== {{Reflist}} {{Ẹ̀kúnrẹ́rẹ́ }} {{commonscat|Abuja}} {{Ipinle Naijiria}} {{Oluilu ipinle Naijiria}} {{Oluilu Afrika}} [[Ẹ̀ka:Àwọn ìlú àti abúlé ní Nàìjíríà]] [[Ẹ̀ka:Oluilu ipinle Naijiria]] [[Ẹ̀ka:Àwọn olúìlú ní Áfríkà]] ms42f24yccw1sm94ajgips3oqxy59n1 Náírá 0 9584 635848 620300 2026-09-05T15:26:47Z InternetArchiveBot 22272 Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 635848 wikitext text/x-wiki {{Short description|Currency of Nigeria}}{{Infobox currency|image_1=|image_title_1=Naira|iso_code=NGN|using_countries={{NGA}}|inflation_rate=21.1%<ref>{{cite web | url=http://www.cenbank.org/ | title=Central Bank of Nigeria - Home | publisher=Central Bank of Nigeria | work=[[Central Bank of Nigeria]] | access-date=6 August 2014}}</ref>|inflation_source_date=2022|subunit_ratio_1=<sup>1</sup>⁄<sub>100</sub>|subunit_name_1=kobo|symbol=₦|plural=naira|plural_subunit_1=kobo|used_coins=50 kobo, ₦1, ₦2|used_banknotes=[[₦5]], [[₦10]], [[₦20]], [[₦50]], [[Nigerian one-hundred-naira note|₦100]], [[Nigerian two-hundred-naira note|₦200]], [[Nigerian five-hundred-naira note|₦500]], [[Nigerian one-thousand-naira note|₦1000]]|issuing_authority=[[Central Bank of Nigeria]]|issuing_authority_website={{URL|www.cenbank.org}}|printer=[[Nigerian Security Printing and Minting Company Limited]]|printer_website={{URL|www.mintnigeria.com}}|mint=[[Nigerian Security Printing and Minting Company Limited]]|mint_website={{URL|www.mintnigeria.com}}}}Owó '''náírà''' ([[Currency sign|Àmì]]: '''₦'''; [[ISO 4217|Àdàpè]]: '''NGN'''; ) ní owó tí wón ń lò fún títà-rírà ní [[Nàìjíríà]]. Ọwọ́ náírà kan jẹ́ ọgọ́rùn-ún kọ́bọ̀.<ref>{{Cite web|last=Aanu|first=Damilare|date=2018-06-19|title=History Of Nigerian Naira, Symbol And Sign You Need To Know About|url=https://www.withinnigeria.com/2018/06/19/history-of-nigerian-naira-symbol-and-sign-you-need-to-know-about/|access-date=2022-12-20|website=WITHIN NIGERIA|language=en-US|archive-date=2022-12-20|archive-url=https://web.archive.org/web/20221220225251/https://www.withinnigeria.com/2018/06/19/history-of-nigerian-naira-symbol-and-sign-you-need-to-know-about/|dead-url=yes}}</ref> Ilé-ìfowópamọ́ [[Central Bank of Nigeria|Central Bank ti Nàìjíríà]] (CBN) nìkan ló láṣẹ láti ṣe owó síta ní [[Federal Republic of Nigeria|Orílẹ̀-èdè Nàìjíríà]].<ref>{{Cite web|title=Legal Tender|url=https://www.cbn.gov.ng/Currency/legaltender.asp|access-date=2022-11-11|website=www.cbn.gov.ng}}</ref><ref>{{Cite web|title=Legal Tender|url=https://www.cbn.gov.ng/Currency/legaltender.asp|access-date=2022-12-20|website=www.cbn.gov.ng}}</ref> == Ìtàn == Nàìjíríà bẹ̀rẹ̀ sí ní lọ owó náírà ní ọjọ́ kìíní oṣù kìíní ọdún 1973,<ref>{{Cite web|title=Central Bank of Nigeria:: History of The Currency|url=https://www.cbn.gov.ng/Currency/historycur.asp#:~:text=The%20major%20unit%20of%20currency,(%E2%82%A620)%20was%20issued.|access-date=2022-12-20|website=www.cbn.gov.ng}}</ref> wọ́n pààrọ̀ owó [[Pọ́nhùn Nàìjíríà]] tí Nàìjíríà ń lò tẹ́lẹ̀. Owó yìí ni Pọ́nhùn kan(£1) tí a ṣe sí náírà meji.<ref>{{cite web|url=http://www.cenbank.org/Currency/historycur.asp|title=Central Bank of Nigeria:: History of The Currency}}</ref> Owó tuntun náà jẹ́ owó àkọ́kọ́ tí Nàìjíríà ṣe jáde lẹ́yìn òmìnira Nàìjíríà. Owó tí Nàìjíríà ń lò kí ó tó di ìgbà náà ni Pọ́nhùn Nàìjíríà tí [[Colonial Nigeria|ìjọba a kọ́ni lẹ́rú]] Naijiria ṣe ní ọdun 1959, tí orúkọ [[Elizabeth II|Èlísábẹ́tì kejì]] sì wà lára rẹ̀.<ref>{{Cite web|last=David|date=2022-09-10|title=Queen Elizabeth is featured on several currencies. Now what?|url=https://www.sunnewsonline.com/queen-elizabeth-is-featured-on-several-currencies-now-what/|access-date=2022-12-20|website=The Sun Nigeria|language=en-us}}</ref> [[Obafemi Awolowo]] lọ́ mú abá orúkọ "Náírà" wá, ó yọọ́ lára "Nàìjíríà" <ref name="cnd-history">{{Cite web|date=2018-03-02|title=10 interesting facts you should know about Nigerian currency|url=https://www.pulse.ng/lifestyle/money/naira-10-interesting-facts-you-should-know-about-nigerian-currency/sh47nbf|access-date=2021-04-17|website=Pulse Nigeria|language=en}}{{Dead link|date=May 2026 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}</ref><ref>{{Cite web|title=Central Bank of Nigeria:: History of The Currency|url=https://www.cbn.gov.ng/Currency/historycur.asp|access-date=2021-04-17|website=www.cbn.gov.ng}}</ref> ṣùgbọ́n , mínísítà tí ó ń rí sí ọ̀rọ̀ owó, [[Shehu Shagari]] ni ó gbé owó náà síta ní ọdun 1973. Central Bank ti Nigeria sọ pé wọ́n gbìyànjú láti ṣàkóso àfikún ọdọọdún kí ó wá sílẹ̀ sí ìdá mẹ́wàá. Ní ọdún 2011, CBN fi kún owó-èlé ní ìlọ́po mẹ́fà, ó gòkè si láti 6.25% sí 12%. Ní ọjọ́ kkalnlélọ́gbọ̀n oṣù kìíní, ọdún 2012, CBN pinnu láti ṣètójú owó-èlé náà kí ó ba lè wà ní 12% àti pé kí àfikún sí oẃ níná ba lè díkù.<ref>[https://web.archive.org/web/20201003003537/https://news.yahoo.com/nigeria-leaves-interest-rate-12-pct-expected-141239503.html;_ylt=Ah.XtPTj_lCVEsPKqpO6waemWot4;_ylu=X3oDMTRsamplNTNuBGNjb2RlA2dtcHRvcDEwMDBwb29sY2ZuZXd1cARtaXQDTmV3cyBmb3IgeW91BHBrZwM0MmVjYjE2Yi05ZDkxLTNmZDQtOTgzZC1lNzBjMWNkOWM1NTUEcG9zAzEEc2VjA25ld3NfZm9yX3lvdQR2ZXIDYWU5YjllZjYtNGMyOS0xMWUxLTlmZmYtMzM2NzRjZjgyZWE2;_ylg=X3oDMTNoMTVzbDF2BGludGwDdXMEbGFuZwNlbi11cwRwc3RhaWQDZDRkY2YwY2QtYWI1OS0zN2Y4LWEwYjctZTY1NjA3MjNhN2Q2BHBzdGNhdANwb2xpdGljc3xkZXN0aW5hdGlvbjIwMTIEcHQDc3RvcnlwYWdlBHRlc3QD;_ylv=3 "Nigeria leaves key rate at 12 pct as expected"], [[Reuters]], 31 January 2012</ref> Ní ọjọ́ ogún oṣù kẹfà, ọdún 2016, náírà nih àǹfààní láti léfòó, lẹ́yìn tó tí wọ́n ti fi sí àhámọ́ ní ₦197 sí US$1 fún ọ̀pọ̀lọpọ̀ oṣù. Wàhálà tó wáyé látàrí owó Nàìjíríà tuntun ṣẹlẹ̀ lójijì ní oṣù kejì ní ọdún 2023 nítorí àìtó náírà àti ìgbìyànjú àwọn ìjọba láti mú kí àwọn ará-ìlú fi tipátipá ná owó tuntun tí wọ́n ṣẹ̀ gbé jáde. Èyí sì já sí ìfi-ẹ̀họ́nú-hàn káàkiri àdúgbò ní àárín oṣù lejì, ní ọdún 2023.<ref name="africanews20230216">{{Cite web|title=Currency crisis in Nigeria: citizens take to the streets in protest over cash shortage|url=https://www.africanews.com/2023/02/16/currency-crisis-in-nigeria-citizens-take-to-the-streets-in-protest-over-cash-shortage/|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20230216191849/https://www.africanews.com/2023/02/16/currency-crisis-in-nigeria-citizens-take-to-the-streets-in-protest-over-cash-shortage/|archive-date=2023-02-16|access-date=2023-02-16}}</ref><ref name="ktrend20230216">{{Cite web|title=Nigerian Currency Crisis: CBN Old Naira Notes Guidelines, President Buhari's Deadline Extension and All You Need to know|url=https://www.knowledgetrend.com/2023/02/nigerian-currency-crisis-cbn-old-naira-notes-guidelines-president-buhari-deadline.html|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20230216191807/https://www.knowledgetrend.com/2023/02/nigerian-currency-crisis-cbn-old-naira-notes-guidelines-president-buhari-deadline.html|archive-date=2023-02-16|access-date=2023-02-16}}</ref><ref name="dpost20230216">{{Cite web|title=Naira redesign: Buhari’s solution to currency crisis insufficient – Expert warns|url=https://dailypost.ng/2023/02/16/naira-redesign-buharis-solution-to-currency-crisis-insufficient-expert-warns/|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20230216102648/https://dailypost.ng/2023/02/16/naira-redesign-buharis-solution-to-currency-crisis-insufficient-expert-warns/|archive-date=2023-02-16|access-date=2023-02-16}}</ref> === Coins === Ní ọdún 1973, wọ́n gbé kọ́ìnsì wọlé, a sì ní kọ́ìnsì ní kọ́bọ̀ {{frac|1|2}}, 1, 5, 10 àti 25. Kọ́ìnsì {{frac|1|2}} àti 1 ní wọ́n ṣe p̀lú idẹ, wọ́n sì fi kọ́pà ṣe àwọn owó ńlá. Àwọn kọ́ìnsì kọ́bọ̀ {{frac|1|2}} ní wọ́n ṣe sí pẹ́pà ní ọdún náà. Ní ọdún 1991, àwọn kọ́ìnsì kékèèké bíi kọ́bọ̀ 1, 10 àti 25 ni wọ́n ṣe pẹ̀lú kọ́pà àti irin. Ní ọjọ́ kejìdínlọ́gbọ̀n oṣù kejì, ọdún 2007, wọ́n ṣe àwọn kọ́ìnsì tuntun síta bíi kọ́bọ̀ 50, ₦1 àti ₦2.<ref>{{cite news|title=Nigeria: Nigeria's New Notes And Coins|url=http://allafrica.com/stories/200702220103.html|publisher=This Day|date=2007-02-21|access-date=2007-02-26}}</ref> * {{frac|1|2}} kọ́bọ̀<ref>{{cite web|author=Central Bank of Nigeria|author-link=Central Bank of Nigeria|url=http://www.cenbank.org/currencymgt/Coins73.htm|title=Old Coins - 1973 Coins|access-date=2007-02-26|archive-url=https://web.archive.org/web/20060117003040/http://www.cenbank.org/currencymgt/Coins73.htm|archive-date=2006-01-17}}</ref> * 1 kọ́bọ̀<ref>{{cite web|url=http://www.cenbank.org/Currency/gallery/1k.asp|title=Welcome to the New Central Bank of Nigeria Website.}}</ref> * 5 kọ́bọ̀<ref>{{Cite web|title=5 Kobo, Nigeria|url=https://en.numista.com/catalogue/pieces2697.html|access-date=2022-12-20|website=en.numista.com|language=en}}</ref> * 10 kọ́bọ̀<ref>{{cite web|url=http://www.cenbank.org/Currency/gallery/10k.asp|title=Welcome to the New Central Bank of Nigeria Website.|publisher=cenbank.org}}</ref> * 25 kọ́bọ̀<ref>{{cite web|url=http://www.cenbank.org/Currency/gallery/25k.asp|title=Central Bank of Nigeria Website - Currency - 25 Kobo|publisher=cenbank.org}}</ref> * 50 kọ́bọ̀<ref>{{cite web|url=http://www.cenbank.org/Currency/gallery/50k.asp|title=Welcome to the New Central Bank of Nigeria Website.|publisher=cenbank.org}}</ref> * 1 náírà<ref>{{cite web|url=http://www.cenbank.org/Currency/gallery/N1.asp|title=Welcome to the New Central Bank of Nigeria Website.|publisher=cenbank.org}}</ref> * 2 náírà<ref>{{cite web|url=http://www.cenbank.org/Currency/gallery/N2.asp|title=Central Bank of Nigeria - Did You Find|publisher=cenbank.org}}</ref> === Banknotes === [[Fáìlì:Old_nigerian_currencies.jpg|thumb|Old Nigerian currency]] Ní ọjọ́ kìíní oṣù kìíní, ọdún 1973, Central Bank ti [[Nàìjíríà]] gbé kọ́bọ̀ 50, ₦1, ₦5, ₦10 àti ₦20 jáde sínú pẹ́pà: ní oṣù kẹrin ọdún 1984, wọ́n yí àwọn àwọ̀ orí owó náírà wa padà lahti dẹ́kun kíkó owó jẹ́.<ref name="cnd-history2" /> Ní ọdún 1991, wọ́n tẹ ₦50 jáde, wọ́n si fi kọ́ìnsìn dípò kọ́bọ̀ 50 kobo àti ₦1 ní ọdún 1991. Èyí sì tẹ̀lé ₦100 ní ọdún 1999, ₦200 ní 2000, ₦500 ní 2001 àti ₦1,000 ní ọjọ́ kejìlá oṣù kẹwàá, ọdún 2005.<ref>{{Cite web|title=Central Bank of Nigeria:: History of The Currency|url=https://www.cbn.gov.ng/Currency/historycur.asp|access-date=2022-12-20|website=www.cbn.gov.ng}}</ref> Ní oṣụ̀ kejì, ọdún 2007, àwọn ẹ̀yà tuntun fún ₦5 sí ₦50 bẹ̀rẹ̀ sí ní jáde. Ní àárín ọdún 2009 nígbà tí [[Sanusi Lamido Sanusi]] di Gómìnà CBN,<ref>{{Cite web|last=Udo|first=Bassey|date=2013-10-13|title=Lamido Sanusi emerges best Central Bank gov again|url=https://www.premiumtimesng.com/business/146574-lamido-sanusi-emerges-best-central-bank-gov.html|access-date=2022-12-20|website=Premium Times Nigeria|language=en-GB}}</ref> wọ́n ṣèyípadà àwọn ₦5, ₦10 àti ₦50 sí owó náílọ̀n. Lórih owó ₦1,000, wọ́n ṣe kiní kan si lẹ́yìn láti má fàyè ayédèrú. Àwọn àbùdá àdámọ́ ara owó náà ni àwòrán Alhaji [[Aliyu Mai-Bornu]] àti Dr. [[Clement Isong]], tí wọ́n jọ fìgbà kan jẹ́ gómìnà CBN.<ref>{{Cite web|title=1000 Nigerian Naira banknote (M Bornu & Isong) - Exchange yours today|url=https://www.leftovercurrency.com/exchange/nigerian-naira/current-nigerian-naira-banknotes/1000-nigerian-naira-banknote-mai-bornu-and-isong/|access-date=2022-12-20|website=Leftover Currency|language=en-GB}}</ref> Lórí ìtẹ̀jáde àkọ́kọ́ tí wọ́n ṣe fún ₦100 ní ọjọ́ kìíní oṣù kejìlá, ọdún 1999, àwòrán àpáta Zuma, èyí tí wọ́n sọ pé ó wà ní [[Agbègbè Olú-ìlú Ìjọba Àpapọ̀ Nàíjíríà]] lára owó náà, àmọ́ [[Ìpínlẹ̀ Niger]] gan-an ni ó wà. Wọ́n padà yọ ìtọ́ka pé Abuja ni àpáta yìí wà kúrò lára owó náà.<ref>{{cite web|url=http://news.bbc.co.uk/1/hi/world/africa/582502.stm|title=Big banknote too much for Nigeria|date=29 December 1999|via=bbc.co.uk}}</ref> Ní ọdún 2012, CBN gbèrò láti ṣàtẹ̀jáde owó tuntun fún ₦5,000. Ilé-ìfowópamọ́ náà tún pinnu láti ṣèyípadà ₦5, ₦10, ₦20 àti ₦50 sí kọ́ìnsìn tó ti padà di ìwé báyìí.<ref>[http://leadership.ng/nga/articles/24507/2012/05/13/cbn_introduce_n5000_n2000_notes_n50_n20_n10_coins.html CBN To Introduce N5000, N2000 Notes; N50, N20, N10 Coins] {{webarchive|url=https://web.archive.org/web/20120516002114/http://leadership.ng/nga/articles/24507/2012/05/13/cbn_introduce_n5000_n2000_notes_n50_n20_n10_coins.html|date=May 16, 2012}}</ref> Ní ọjọ́ kejìlá oṣù kọkànlá, ọdún 2014, Central Bank of Nigeria gbèrò láti ṣàtúnṣe sí ₦100 ṣàjọyọ̀ ìdásílẹ̀ Nàìjíríà fún ọgọ́rùn-ún ọdún. Owó àtijọ́ àti tuntun jọra pẹ̀lú àwòrán Olóyè Obafemi Awolowo tó wà níwájú rẹ̀, àtúnṣe tó kọ̀ wà níbè ni àwọ̀ tí wọ́n pààrọ̀, àti àkọsílẹ̀ "One Nigeria, Great Promise". Lẹ́yìn owó tuntun náà ó ní kiní kékeré kan tí ènìyàn le síkàànì tí á sì gbé wa lọ sí àyọka tí wọ́n kọ lórí ìtàn Nàìjíríà.<ref>{{cite web|url=http://sites.visualead.me/ngp_new/|title=New ₦100 Commemorative Centenary Celebration|access-date=2018-12-26|archive-url=https://web.archive.org/web/20150908142629/http://sites.visualead.me/ngp_new/|archive-date=2015-09-08|url-status=dead}}</ref><ref>[http://banknotenews.com/files/b9ce754e5764a826dea5a72c96fe7767-3352.php Nigeria new 100-naira commemorative confirmed] {{webarchive|url=https://web.archive.org/web/20161014101230/http://banknotenews.com/files/b9ce754e5764a826dea5a72c96fe7767-3352.php|date=October 14, 2016}} BanknoteNews.com February 9, 2015. Retrieved on 2015-02-13.</ref> Ní ọdún 2019, ₦100 gba àbùdá àdámọ̀ tuntun nígbà tí ìbọwọ́lùwé [[Priscilla Ekwere Eleje]], tó jé Director of Currency operations fún Central Bank of Nigeria, tó sì tún jẹ́ obìnrin àkọ́kọ́ tó máa kọ́kọ́ wà nípò náà.<ref>{{Cite web|url=http://allure.vanguardngr.com/2019/04/10-quick-facts-about-priscilla-ekwere-eleje/|title=10 Quick Facts About Priscilla Ekwere Eleje|date=16 April 2019}}</ref> {| class="wikitable collapsible autocollapse" style="font-size: 90%; width: 100%" ! colspan="10" |Currently circulating banknotes<ref>{{Cite web|url=http://www.cenbank.org/Currency/legaltender.asp|title=Central Bank of Nigeria &#124; Home}}</ref> |- ! colspan="10" |1999–2005 series |- ! colspan="2" |Image ! rowspan="2" |Value ! rowspan="2" |Dimensions ! rowspan="2" |Main colour ! colspan="3" |Description ! colspan="2" |Date of |- !Obverse !Reverse !Obverse !Reverse !Watermark !First printing !Issue |- | align="center" bgcolor="#000000" |<!-- Deleted image removed: [[File:One hundred naira.jpg|106px]] --> | align="center" |[http://banknoteworld.com/banknote/nigeria/100%20Naira/2896] |₦100 | rowspan="4" |151 × 78&nbsp;mm |Purple and multicolour |Chief [[Obafemi Awolowo]] |[[Zuma Rock]] | rowspan="4" |As portrait(s), "CBN", value |1999 |1 December 1999 |- | align="center" bgcolor="#000000" | | align="center" |[http://banknoteworld.com/banknote/nigeria/200%20Naira/2901] |₦200 |Cyan and multicolour |Sir [[Ahmadu Bello]] |Pyramid of [[Agriculture in Nigeria|agricultural commodity and livestock farming]] |2000 |1 November 2000 |- | align="center" bgcolor="#000000" | | align="center" |[http://banknoteworld.com/banknote/nigeria/500%20Naira/2904] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20161018234612/http://banknoteworld.com/banknote/nigeria/500%20Naira/2904 |date=2016-10-18 }} |₦500 |Blue and multicolour |Dr. [[Nnamdi Azikiwe]] |Off-shore oil rig |2001 |4 April 2001 |- | align="center" bgcolor="#000000" |<!-- Deleted image removed: [[File:One thousand naira.jpg|106px]] --> | align="center" |[http://banknoteworld.com/banknote/nigeria/1,000%20Naira/2912] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20161018235703/http://banknoteworld.com/banknote/nigeria/1,000%20Naira/2912 |date=2016-10-18 }} |₦1000 |Brown |Alhaji [[Aliyu Mai-Bornu]], Dr. [[Clement Isong]] |CBN's corporate headquarters in [[Abuja]] |2005 |12 October 2005 |- ! colspan="10" |2006 series (paper and polymer banknotes) |- | align="center" bgcolor="#000000" | | align="center" |[http://banknoteworld.com/banknote/nigeria/5%20Naira/2906] |₦5 | rowspan="4" |130 × 72&nbsp;mm |Purple |[[Abubakar Tafawa Balewa|Alhaji Abubakar Tafawa Balewa]] |Nkpokiti dancers | rowspan="4" |[[Central Bank of Nigeria]] logo, "CBN" | rowspan="4" |2006 | rowspan="4" |28 February 2007 |- | align="center" bgcolor="#000000" | | align="center" |[http://banknoteworld.com/banknote/nigeria/10%20Naira/2907] |₦10 |Red |[[Alvan Ikoku]] |[[Fula people|Fulani]] milk maids |- | align="center" bgcolor="#000000" | | align="center" |[http://banknoteworld.com/banknote/nigeria/20%20Naira/2908] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20170705160235/https://www.banknoteworld.com/banknote/nigeria/20%20Naira/2908 |date=2017-07-05 }} |₦20 |Green |General [[Murtala Mohammed]] |[[Ladi Kwali]] |- | align="center" bgcolor="#000000" | | align="center" |[http://banknoteworld.com/banknote/nigeria/50%20Naira/2911] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20170705130239/https://www.banknoteworld.com/banknote/nigeria/50%20Naira/2911 |date=2017-07-05 }} |₦50 |Blue |[[Hausa]], [[Igbo people|Igbo]] and [[Yoruba people|Yoruba]] men and a woman |Local fishermen |- | colspan="10" |{{Standard banknote table notice|standard_scale=}} |} == Ọ̀wọ́n gógó Náírà ní ọdun 2023 == Lẹ́yìn ìgbà tí banki àpapò yí àwọ̀ owó Náírà igba('''₦'''200), eedegbeta(₦500) ati egberun(₦1000) po, owó Náírà ti sọ̀wọ́n. == Àwọn Ìtọ́kasí == {{reflist}} {{Currencies of Africa}} [[Ẹ̀ka:Nàìjíríà]] [[Ẹ̀ka:Awon oruko-owo]] t8yvas19kw038fam9jnxdi1jlojt0es Riga 0 13911 635859 576568 2026-09-05T17:25:43Z InternetArchiveBot 22272 Rescuing 0 sources and tagging 1 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 635859 wikitext text/x-wiki {{Infobox settlement <!-- See Template:Infobox settlement for additional fields that may be available --> <!-- See the Table at Infobox settlement for all fields and descriptions of usage --> |name = Riga |native_name = Rīga |native_name_lang = lv |settlement_type = City |image_skyline = Riian vanhakaupunki.jpg |imagesize = 280px |image_alt = Riga old town skyline |image_caption = Riga old town skyline. |image_flag = Rigas Karogs.svg |image_seal = Coat of Arms of Riga.svg |dot_map_alt = Location of Riga within Latvia |dot_map_caption = Location of Riga within Latvia. |image_map = Riga in Latvia and EU.png |pushpin_map = Latvia |pushpin_label_position = left |pushpin_mapsize = 280 |subdivision_type = Country |subdivision_name = {{flag|Latvia}} |government_footnotes = <ref name="council">{{cite web |url=http://www.riga.lv/EN/Channels/Riga_Municipality/Riga_City_Council/default.htm |title=Riga City Council |publisher=[[Riga City Council]] |accessdate=2009-07-22 |archive-date=2018-12-25 |archive-url=https://web.archive.org/web/20181225141932/https://www.riga.lv/lv |dead-url=yes }}</ref> |government_type = City council |leader_title = Mayor |leader_name = [[Nils Ušakovs]] |area_magnitude = 1 E+6 |area_footnotes = (''2002'') <ref name="figures">{{cite web |url=http://www.riga.lv/EN/Channels/About_Riga/Riga_in_numbers/default.htm |title=Riga in Figures |accessdate=2007-08-02 |publisher=[[Riga City Council]] |archive-date=2007-08-10 |archive-url=https://web.archive.org/web/20070810132246/http://www.riga.lv/EN/Channels/About_Riga/Riga_in_numbers/default.htm |dead-url=yes }}</ref> |area_total_km2 = 307.17 |area_water_km2 = 48.50 |area_water_percent = 15.8 |area_metro_km2 = 10132 |population_as_of = ''2010'' |population_footnotes = &nbsp;<ref name="population">{{cite web|url=http://data.csb.gov.lv/Dialog/varval.asp?ma=04-05a&ti=4%2D5%2E+RESIDENT+POPULATION+BY+REGION%2C+CITY+AND+DISTRICT+AT+THE+BEGINNING+OF+THE+YEAR+++&path=../DATABASEEN/Iedzsoc/Annual%20statistical%20data/04.%20Population/&lang=1|title=Resident Population by Region, City and District at the Beginning of the Year|publisher=csb.gov.lv|archiveurl=https://web.archive.org/web/20071118044437/http://data.csb.gov.lv/Dialog/varval.asp?ma=04-05a&ti=4-5.+RESIDENT+POPULATION+BY+REGION,+CITY+AND+DISTRICT+AT+THE+BEGINNING+OF+THE+YEAR+++&path=../DATABASEEN/Iedzsoc/Annual%20statistical%20data/04.%20Population/&lang=1|archivedate=2007-11-18|access-date=2010-03-14|dead-url=no}}</ref> |population_total = 709145 |population_density_km2 = auto |population_metro = 1,098,523 ([[Riga Region]]) |population_density_metro_km2 = 108.3 |population_blank1_title = [[Demonym]] |population_blank1 = Rīdzinieki |demographics_type1 = Ethnicity |demographics1_footnotes = (''2009'') <ref name="ethnicity">{{cite web |url=http://data.csb.gov.lv/Dialog/varval.asp?ma=04-19a&ti=4-19.+RESIDENT+POPULATION+BY+ETHNICITY+AND+BY+REGION%2C+CITY+AND+DISTRICT+AT+THE+BEGINNING+OF+THE+YEAR&path=../DATABASEEN/Iedzsoc/Annual%20statistical%20data/04.%20Population/&lang=1 |title=Resident Population by Ethnicity and by Region, Cityr and District at the Bebinning of the Year |publisher=csb.gov.lv |accessdate=2009-07-22 }}{{Dead link|date=September 2026 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}</ref> |demographics1_title1 = [[Latvian people|Latvians]] |demographics1_info1 = 42.3 % |demographics1_title2 = [[Russians]] |demographics1_info2 = 41.0 % |demographics1_title3 = [[Belarusians]] |demographics1_info3 = 4.1 % |demographics1_title4 = [[Ukrainians]] |demographics1_info4 = 3.9 % |demographics1_title5 = [[Poles]] |demographics1_info5 = 2.0 % |demographics1_title6 = Others |demographics1_info6 = 6.7 % |timezone1 = EET |utc_offset1 = +2 |timezone1_DST = EEST |utc_offset1_DST = +3 |coordinates_type = city |coordinates_display = display=inline |latd=56 |latm=56 |lats=56 |latNS=N |longd=24 |longm=6 |longs=23 |longEW=E |area_code_type = [[Telephone numbers in Latvia|Calling codes]] |area_code = 66 & 67 |website = [http://www.riga.lv/ www.riga.lv] }} [[Fáìlì:Riga SPOT 1024.jpg|thumb|200px|right|Riga seen from Spot Satellite]] {{ẹ̀kúnrẹ́rẹ́}} == Itokasi == {{reflist}} {{oluilu europe}} [[Ẹ̀ka:Àwọn olúìlú ní Europe]] 4jh5bfhgs74xxp3zdry0tym7lis79zr Àwọn ọmọ Ilé Ìgbìmọ̀ Aṣòfin látin Ìpínlẹ̀ Ọ̀yọ́ 0 17209 635882 614657 2026-09-05T22:26:04Z InternetArchiveBot 22272 Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 635882 wikitext text/x-wiki '''The [[Nigerian National Assembly]] delegation from [[Oyo State|Oyo]]''' comprises three [[Senate of Nigeria|Senators]] representing Oyo South, Oyo Central, Oyo North and fourteen [[Nigerian House of Representatives|Representatives]] representing the following federal constituencies: Ona-Ara/Egbeda, Iseyin/Kajola/Iwujola/Itesiwaju, Ibadan North- East/South- East, Lagelu/Akinyele, Ibarapa East/Ido, Ibadan North, Oluyole, Atigbo/Saki East/Saki West, Ibadan North West/South West, Ibarapa Central/Ibarapa North, Afijio/Atiba/Oyo East/Oyo West, Ogo-oluwa/Surulere Oluyole, Ogbomosho-North/South/Orire, and Olurunssogo/Orelope/Irepo. ==[[Nigerian Fourth Republic|Ìgbà Òṣèlú Kẹrin]]== === The 4th Assembly (1999 - 2003)=== {| cellpadding=1 cellspacing=4 style="margin:3px; border:3px solid #000000;" | bgcolor=#000000 colspan=5| |- | '''OFFICE''' | '''NAME''' |'''PARTY''' | '''CONSTITUENCY''' | '''TERM''' |- | bgcolor=#000000 colspan=5| |- | [[Senate of Nigeria|Senator]] | [[Brimmo Yemi Yusuf]] |[[Alliance for Democracy (Nigeria)|AD]] | Oyo North | 1999&ndash;2003 |- | [[Senate of Nigeria|Senator]] | [[Lekan Balogun]] |[[Alliance for Democracy (Nigeria)|AD]] |Oyo Central | 1999&ndash;2003 |- | [[Senate of Nigeria|Senator]] | [[Adeyemo Peter Olawuyi]] |[[Alliance for Democracy (Nigeria)|AD]] | Oyo South | 1999&ndash;2003 |- | bgcolor=#000000 colspan=5| |- | [[Nigerian House of Representatives|Representative]] | [[Jenrade Kareem Adekunle]] | [[Alliance for Democracy (Nigeria)|AD]] | Ona-Ara/Egbeda | 1999&ndash;2003 |- | [[Nigerian House of Representatives|Representative]] | [[Adeniyi Tajudeen Ademola]] | [[Alliance for Democracy (Nigeria)|AD]] | Iseyin/Kajola/Iwujola/Itesiwaju | 1999&ndash;2003 |- | [[Nigerian House of Representatives|Representative]] | [[Adedeji Kazeem Adeshile]] | [[Alliance for Democracy (Nigeria)|AD]] | Ibadan North- East/South- East | 1999&ndash;2003 |- | [[Nigerian House of Representatives|Representative]] | [[Lateef Adebola Alli]] | [[Alliance for Democracy (Nigeria)|AD]] | Lagelu/Akinyele | 1999&ndash;2003 |- | [[Nigerian House of Representatives|Representative]] | [[Sanusi Sadiq Anwo]] | [[People's Democratic Party (Nigeria)|PDP]] | Ibarapa East/Ido | 1999&ndash;2003 |- | [[Nigerian House of Representatives|Representative]] | [[Alli Balogun]] | [[Alliance for Democracy (Nigeria)|AD]] | Ibadan North | 1999&ndash;2003 |- | [[Nigerian House of Representatives|Representative]] | [[Lateef Durojaiye Gbadamosi]] | [[Alliance for Democracy (Nigeria)|AD]] | Oluyole Local Govt. | 1999&ndash;2003 |- | [[Nigerian House of Representatives|Representative]] | [[Adesiyan Ajani Hussein]] | [[Alliance for Democracy (Nigeria)|AD]] | Atisgbo/Saki East/Saki West | 1999&ndash;2003 |- | [[Nigerian House of Representatives|Representative]] | [[Babatunde Oduyoye]] | [[Alliance for Democracy (Nigeria)|AD]] | Ibadan North West/South West | 1999&ndash;2003 |- | [[Nigerian House of Representatives|Representative]] | [[Ojegoke Rafiu Oladeni]] | |[[Alliance for Democracy (Nigeria)|AD]] | Ibarapa Central/Ibarapa North | 1999&ndash;2003 |- | [[Nigerian House of Representatives|Representative]] | [[Taiwo Dele Oluwasegun]] | [[Alliance for Democracy (Nigeria)|AD]] | Oyo Alafin | 1999&ndash;2003 |- | [[Nigerian House of Representatives|Representative]] | [[Folaranmi Simeon Oyebanji]] | [[People's Democratic Party (Nigeria)|PDP]] | Ogo-oluwa | 1999&ndash;2003 |- | [[Nigerian House of Representatives|Representative]] | [[Adibi Temilola Segun]] | [[Alliance for Democracy (Nigeria)|AD]] | Ogbomosho/North/South/Orire | 1999&ndash;2003 |- | [[Nigerian House of Representatives|Representative]] | [[Sheik Mudathir Sekoni]] | [[Alliance for Democracy (Nigeria)|AD]] | Olurunsogo/Orelope | 1999&ndash;2003 |- |} ===The 5th Assembly 2003 - 2007=== {| cellpadding=1 cellspacing=4 style="margin:3px; border:3px solid #000000;" | bgcolor=#000000 colspan=5| |- | '''OFFICE''' | '''NAME''' |'''PARTY''' | '''CONSTITUENCY''' | '''TERM''' |- | bgcolor=#000000 colspan=5| |- | [[Senate of Nigeria|Senator]] | [[Robert Koleoso]] | [[PDP]] | Oyo North | 2003&ndash;2007 |- | [[Senate of Nigeria|Senator]] | [[Teslim Folarin]] | [[PDP]] | Oyo Central | 2003&ndash;2007 |- | [[Senate of Nigeria|Senator]] | [[Abiola Ajimobi]] | [[Alliance for Democracy (Nigeria)|AD]] | Oyo South | 2003&ndash;2007 |- | bgcolor=#000000 colspan=5| |- | [[Nigerian House of Representatives|Representative]] | [[Ayoade Ademola Adeseun]] |[[People's Democratic Party (Nigeria)|PDP]] | Ogo-Oluwa/Surulere/Oluyole | 2003&ndash;2007 |} ===The 6th Assembly 2007 - 2011=== {| cellpadding=1 cellspacing=4 style="margin:3px; border:3px solid #000000;" | bgcolor=#000000 colspan=5| |- | '''OFFICE''' | '''NAME''' |'''PARTY''' | '''CONSTITUENCY''' | '''TERM''' |- | bgcolor=#000000 colspan=5| |- | [[Senate of Nigeria|Senator]] | [[Andrew A. Babalola]] |[[People's Democratic Party (Nigeria)|PDP]] | Oyo North | 2007&ndash;2011 |- | [[Senate of Nigeria|Senator]] | [[Teslim Folarin]] |[[People's Democratic Party (Nigeria)|PDP]] | Oyo Central | 2007&ndash;2011 |- | [[Senate of Nigeria|Senator]] | [[Kamorudeen A. Adedibu]] |[[People's Democratic Party (Nigeria)|PDP]] | Oyo South | 2007&ndash;2011 |- | bgcolor=#000000 colspan=5| |- | [[Nigerian House of Representatives|Representative]] |Festus Adegoke |[[People's Democratic Party (Nigeria)|PDP]] |Ona-Ara/Egbeda |2007&ndash;2011 |- | [[Nigerian House of Representatives|Representative]] |Abass Olopoenia |[[People's Democratic Party (Nigeria)|PDP]] | Iseyin/Kajola/Iwajowa/Itesiwaju | 2007&ndash;2011 |- | [[Nigerian House of Representatives|Representative]] | Olusegun Olayiwola Akinloye |[[People's Democratic Party (Nigeria)|PDP]] | Ibadan North- East/South- East | 2007&ndash;2011 |- | [[Nigerian House of Representatives|Representative]] | <sup>*</sup>Omotayo Paul Oyetunji |[[People's Democratic Party (Nigeria)|PDP]] | Lagelu/Akinyele | 2008&ndash;2011 |- | [[Nigerian House of Representatives|Representative]] | Taiwo Adewale Oluyemi |[[People's Democratic Party (Nigeria)|PDP]] | Ibarapa East/Ido | 2007&ndash;2011 |- | [[Nigerian House of Representatives|Representative]] | Gbede Aderemi Waheed |[[People's Democratic Party (Nigeria)|PDP]] | Ibadan North | 2007&ndash;2011 |- | [[Nigerian House of Representatives|Representative]] | Oyedokun Oladepo | [[People's Democratic Party (Nigeria)|PDP]] | Oluyole | 2007&ndash;2011 |- | [[Nigerian House of Representatives|Representative]] | Kareem Tajudeen Abisodun |[[Action Congress (Nigeria)|AC]] | Atigbo/Saki East/Saki West | 2007&ndash;2011 |- | [[Nigerian House of Representatives|Representative]] | Folake Olunloyo Oshinowo<ref>Election nullified. Re-run set for November 14, 2009</ref><ref>She won the November 14, 2009 re-run election, [http://www.tribune.com.ng/16112009/news/news16.html Bye-elections: PDP attributes victories to popularity] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20091119063849/http://www.tribune.com.ng/16112009/news/news16.html |date=2009-11-19 }}</ref> |[[People's Democratic Party (Nigeria)|PDP]] | Ibadan North West/South West | 2007&ndash;2011 |- | [[Nigerian House of Representatives|Representative]] | Muraina Saubana Ajibola | [[People's Democratic Party (Nigeria)|PDP]] | Ibarapa Central/Ibarapa North | 2007&ndash;2011 |- | [[Nigerian House of Representatives|Representative]] | Mudashiru Kamil Akinlabi |[[People's Democratic Party (Nigeria)|PDP]] | Afijio/Atiba/Oyo East/Oyo West | 2007&ndash;2011 |- | [[Nigerian House of Representatives|Representative]] | [[Ayoade Ademola Adeseun]] |[[People's Democratic Party (Nigeria)|PDP]] | Ogo-Oluwa/Surulere/Oluyole | 2007&ndash;2011 |- | [[Nigerian House of Representatives|Representative]] | Mulikat Akande Adeola |[[People's Democratic Party (Nigeria)|PDP]] | Ogbomosho/North/South/Orire | 2007&ndash;2011 |- | [[Nigerian House of Representatives|Representative]] | Agoro Lanre Adeniran |[[People's Democratic Party (Nigeria)|PDP]] | Irepo/Olurunsogo/Orelope | 2007&ndash;2011 |- | bgcolor=#000000 colspan=0| |- | <small>*Omotayo Paul Oyetunji<br> who was elected on 26<br> January 2008 in a bye election <br>replaced Segun Moses Oladimeji who was<br> assassinated on 14 September 2007.<ref>[http://odili.net/news/source/2007/sep/16/550.html House of Reps member shot dead]{{Dead link|date=September 2023 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}</ref></small> |} ===The 7th Assembly 2011 - 2015=== {| cellpadding=1 cellspacing=4 style="margin:3px; border:3px solid #000000;" | bgcolor=#000000 colspan=5| |- | '''OFFICE''' | '''NAME''' |'''PARTY''' | '''CONSTITUENCY''' | '''TERM''' |- | bgcolor=#000000 colspan=5| |- | [[Senate of Nigeria|Senator]] | [[Hosea Ayoola Agbola]] | [[PDP]] | Oyo North | 2011&ndash;2015 |- | [[Senate of Nigeria|Senator]] | [[Ayoade Ademola Adeseun]] | [[ACN]] | Oyo Central | 2011&ndash;2015 |- | [[Senate of Nigeria|Senator]] | [[Olufemi Lanlehin]] | [[ACN]] | Oyo South | 2011&ndash;2015 |- | bgcolor=#000000 colspan=5| |- | [[Nigerian House of Representatives|Representative]] | [[Kamil Akinlabi|Mudashiru Kamil Akinlabi]] | [[ACN]] | Afijio/Atiba/Oyo East/Oyo West | 2011&ndash;2015 |- | [[Nigerian House of Representatives|Representative]] | [[Kareem Tajudeen Abisodun]] | [[PDP]] | Atigbo/Saki East/Saki West | 2011&ndash;2015 |- | [[Nigerian House of Representatives|Representative]] | [[Bukola Ajaja|Adebukola A. Ajaja]] | [[Accord Party|Accord]] | Ibadan North- East/South- East | 2011&ndash;2015 |- | [[Nigerian House of Representatives|Representative]] | [[Abiodun Awoleye|Abiodun Dada Awoleye]] |[[ACN]] | Ibadan North | 2011&ndash;2015 |- | [[Nigerian House of Representatives|Representative]] | [[Busari Olayemi|Busari Sikiru Olayemi]] | [[Accord Party|Accord]] | Ona-Ara/Egbeda | 2011&ndash;2015 |- | [[Nigerian House of Representatives|Representative]] | [[Kola Olabiyi]] | [[ACN]] | Iseyin/Kajola/Iwajowa/Itesiwaju | 2011&ndash;2015 |- | [[Nigerian House of Representatives|Representative]] | [[Muritala Kayode Adewale]] | [[Accord Party|Accord]] | Lagelu/Akinyele | 2011&ndash;2015 |- | [[Nigerian House of Representatives|Representative]] | [[Sunday Adepoju]] | [[ACN]] | Ibarapa East/Ido | 2011&ndash;2015 |- | [[Nigerian House of Representatives|Representative]] | [[Adeniyi Olaifa|Ibrahim Adeniyi Olaifa]] | [[Accord Party|Accord]] | Oluyole | 2011&ndash;2015 |- | [[Nigerian House of Representatives|Representative]] | [[Saheed Akinade Fijabi]] | [[ACN]] | Ibadan North West/South West | 2011&ndash;2015 |- | [[Nigerian House of Representatives|Representative]] | [[Muraina Saubana Ajibola]] | [[People's Democratic Party (Nigeria)|PDP]] | Ibarapa Central/Ibarapa North | 2011&ndash;2015 |- | [[Nigerian House of Representatives|Representative]] | [[Odebunmi Dokumu|Odebunmi O. Dokumu]] |[[People's Democratic Party (Nigeria)|PDP]] | Ogo-Oluwa/Surulere/Oluyole | 2011&ndash;2015 |- | [[Nigerian House of Representatives|Representative]] | [[Mulikat Akande Adeola]] | [[People's Democratic Party (Nigeria)|PDP]] | Ogbomosho/North/South/Orire | 2011&ndash;2015 |- | [[Nigerian House of Representatives|Representative]] | [[Jimoh Afiss Adelowo]] | [[People's Democratic Party (Nigeria)|PDP]] | Irepo/Olurunsogo/Orelope | 2011&ndash;2015 |- | bgcolor=#000000 colspan=0| |- | |} ==Àwọn ibùdó lori Interneti== *[http://www.nassnig.org/House/State/Oyo.htm Official Website - National Assembly House of Representatives (Oyo State)] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20070927004920/http://www.nassnig.org/House/State/Oyo.htm |date=2007-09-27 }} *[http://www.nigeriacongress.org/senate/senatorlist.asp Senator List] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20070413054700/http://www.nigeriacongress.org/senate/senatorlist.asp |date=2007-04-13 }} ==Àwọn ìtọ́ka sí== {{reflist}} {{NigerianAssembly delegation}} [[Category:ìpínlẹ̀ Ọ̀yọ́]] nbs03p3midcv1rqhylknv2a2chzl4tb Victor Olaiya 0 36919 635874 596195 2026-09-05T20:25:22Z InternetArchiveBot 22272 Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 635874 wikitext text/x-wiki '''Victor Abímbọ́lá Ọláìyá''' tí gbogbo ènìyàn mọ̀ sí Dr. Victor Ọláìyá ni wọ́n bí ní Ọjọ́ kọkànlélọ̀gbọ̀n oṣù Kejìlá ọdún 1930, ó sìn jáde láyé lọ́jọ́ Kejìlá oṣù kejì ọdún 2020 <ref name="Idowu 2020">{{cite web | last=Idowu | first=Ronke | title=Veteran Singer Victor Olaiya Is Dead | website=Channels Television | date=2020-02-12 | url=https://www.channelstv.com/2020/02/12/breaking-veteran-singer-victor-olaiya-is-dead/amp/ | access-date=2020-02-12 | archive-date=2020-02-13 | archive-url=https://web.archive.org/web/20200213174234/https://www.channelstv.com/2020/02/12/breaking-veteran-singer-victor-olaiya-is-dead/amp/ | dead-url=yes }}</ref> (31st December 1930 - 12th February 2020) jẹ́ gbajúmọ̀ afọnfèrè-kọrin afẹ́ ọmọ orílẹ̀-èdè [[Nàìjíríà]]. Òun bàbá gbajúmọ̀ òṣèrébìnrin sinimá àgbéléwò, [[Moji Olaiya|Moji Ọláìyá]] tí ó ṣe aláìsí lọ́dún 2017.<ref name="Djouls 2009">{{cite web | author=Djouls | title=Victor Olaiya's All Stars Soul International | website=ParisDjs | date=2009-05-26 | url=http://www.parisdjs.com/index.php/post/Victor-Olaiya-s-All-Stars-Soul-International | access-date=2020-02-12 | archive-date=2021-08-21 | archive-url=https://web.archive.org/web/20210821004722/http://www.parisdjs.com/index.php/post/Victor-Olaiya-s-All-Stars-Soul-International | dead-url=yes }}</ref> <ref name="Account Suspended">{{cite web | title=Account Suspended | website=Account Suspended | url=http://www.emnnews.com/?p=10622 | access-date=2020-02-12 }}{{Dead link|date=January 2025 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}</ref> ==Àwọn Ìtọ́kasí== {{Reflist}} {{DEFAULTSORT:Olaiya, Victor}} [[Ẹ̀ka:àwọn ọjọ́ìbí ní ]] [[Ẹ̀ka:Àwọn olórin ará Nàìjíríà]] http://www.thisdayonline.com/archive/2004/04/24/20040424plu01.html {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20050516225749/http://www.thisdayonline.com/archive/2004/04/24/20040424plu01.html |date=2005-05-16 }} 361mqk5t31nmi8z60vmt4cagi36p407 Wunmi Toriola 0 68245 635877 623652 2026-09-05T20:51:25Z InternetArchiveBot 22272 Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 635877 wikitext text/x-wiki '''[[Wunmi Toriola|Wùnmí Toríolá]]''' tí wọ́n bí ní Ọjọ́ kọkànlá oṣù keje ọdún 1988 o jé Omo odún mérìn-dín-lógóójì, ójé òṣèrébìnrin àti Oǹkọ̀tàn sinimá àgbéléwò, Ójé ọmọ bíbí [[ìpínlẹ̀ Ògùn]] lórílẹ̀ èdè [[Nàìjíríà]].<ref name="NigerianWiki 2019">{{cite web | title=Wunmi Toriola Profile, Career & Biography | website=NigerianWiki | date=2019-08-22 | url=https://nigerianwiki.xyz/wunmi-toriola-profile-biography/ | access-date=2020-01-10 | archive-date=2020-09-22 | archive-url=https://web.archive.org/web/20200922230727/https://nigerianwiki.xyz/wunmi-toriola-profile-biography/ | dead-url=yes }}</ref> <ref name="360dopes 2018">{{cite web | title=Actress Wunmi Toriola Biography: Age & Pictures | website=360dopes | date=2018-05-15 | url=https://www.360dopes.com/actress-wunmi-toriola-biography-age/ | access-date=2020-01-10}}</ref> ==Ìgbà èwe àti aáyan ìkẹ́kọ̀ọ́ àti sinimá-àgbéléwò rẹ̀== Wùnmí Toríọlá kàwé gboyè nínú ìmọ̀ Ìpèdè (Linguistic) ní Ifáfitì ìjọba Àpapọ̀ tí ó wà ní ìlú Ìlọrin (University of Ìlorin). Bákan náà ó kàwé gboyè Dípólómà ní Ọdúnfá Caucus, ilé ìwé ìkẹ́kọ̀ọ́ tíátà tí àgbájọpọ̀ àwọn gbajúmọ̀ òṣèré sinimá àgbéléwò [[Yínká Quadri]], [[Taiwo Hassan]] (Ogogo), Sunny Àlí, Abbey Láńre àti Razaq Àjàó dá sílẹ̀. Ọdún 2009 ni Toríọlá bẹ̀rẹ̀ iṣẹ́ sinimá àgbéléwò, lọ́dún 2013 ló gbé sinimá àgbéléwò tirẹ̀ gangan jáde ti o pe àkọ́lé rẹ̀ ní "Ẹ̀tọ́". Lẹ́yìn náà, ó ti kọ sinimá àgbéléwò bí i mẹ́tàlá fúnrarẹ̀, ó sì ti kópa nínú sinimá àgbéléwò tí ó ti ju ọgọ́rùn-ún lọ. <ref name="Within Nigeria 2018">{{cite web | title=How I met my husband through Facebook - Actress Wunmi Toriola reveals, talks about her relationship with Toyin Abraham | website=Within Nigeria | date=2018-08-20 | url=https://www.withinnigeria.com/2018/08/20/how-i-met-my-husband-through-facebook-actress-wunmi-toriola-reveals-talks-about-her-relationship-with-toyin-abraham/ | access-date=2020-01-10 | archive-date=2022-10-03 | archive-url=https://web.archive.org/web/20221003203259/https://www.withinnigeria.com/2018/08/20/how-i-met-my-husband-through-facebook-actress-wunmi-toriola-reveals-talks-about-her-relationship-with-toyin-abraham/ | dead-url=yes }}</ref> <ref name="Ologbonyo 2018">{{cite web | last=Ologbonyo | first=Kemisola | title=6 Facts You Probably Didn’t Know About Beautiful Nollywood Actress, Wumi Toriola | website=blueink.ng | date=2018-06-25 | url=https://blueink.ng/wumi-toriola-biography-profile/ | access-date=2020-01-10 }}{{Dead link|date=October 2023 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}</ref> ==Àwọn Ìtọ́kasí== {{Reflist}} {{DEFAULTSORT:Toriola, Wunmi}} [[Ẹ̀ka:Àwọn ojọ́ìbí ní 1988]] 32oib3atvgm11784m6yrtzjdpvl9ei4 Niniola 0 68274 635846 624118 2026-09-05T15:06:08Z InternetArchiveBot 22272 Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 635846 wikitext text/x-wiki {{Infobox person | image = Niniola Nigerian Singer songwriter.png | name= Níníọlá | caption = Níníọlá in her studio | birth_name = Níníọlá Àpáta | birth_place = [[Ìpínlẹ̀ Èkó ]] Nàìjíríà | birth_date = {{birth date and age|1986|12|15}} | death_date = | death_place = | other_names= | residence = Ìlú Èkó, Nàìjíríà |citizenship = [[Nàìjíríà]] | alma_mater = | occupation = Olórin, akọ̀wé orin, òṣèré | net_worth = | years_active = {{start date|2014}} – present | spouse = | children = | website = {{URL|officialniniola.com}} | module = {{Infobox musical artist|embed=yes | background = solo_singer | genre = {{hlist|Afro-house|[[Folk music|folk]]|[[House music|house]]}} |instrument = Vocals | associated_acts = {{hlist|[[DJ Snake]]|[[Eddy Kenzo]]|[[Beyonce]]|[[Busiswa]]|[[Sarz]]|[[Reminisce (musician)|Reminisce]]|[[DJ Spinall]]|[[Johnny Drille]]|[[Seyi Shay]]|Heavy K|[[Legendury Beatz]]|Mr P|[[Yung6ix]]}} }}}} '''Níníọlá Àpáta''' (tí a bí ní ọjọ́ kẹẹ̀ẹ́dógún oṣù kejìlá ọdún 1986),<ref>{{cite news|url=http://www.pmnewsnigeria.com/2013/08/02/mtn-project-fame-season-6-contestants-unveiled/|title=MTN Project Fame Season 6 Contestants Unveiled|work=[[P.M. News]]|date=2 August 2013|accessdate=30 May 2016}}</ref> tí a mọ̀ sí '''Niniola''', jẹ́ olórin ọmọ orílẹ̀-èdè Nàìjíríà àti akọrin sílẹ̀.<ref>{{cite web|url=http://www.vanguardngr.com/2015/11/music-industry-has-been-kind-to-me-niniola/|title=Music industry has been kind to me — Niniola|work=[[Vanguard (Nigeria)|Vanguard News]]|last=Ige|first=Tofarati|date=8 November 2015|accessdate=28 May 2016}}</ref> Ó kópa nínú ''Project Fame West Africa'' ẹlẹ́ẹ̀kẹfà ni ọdún 2013.<ref name="vang">{{cite web|url=http://www.vanguardngr.com/2015/02/why-i-am-still-relevant-after-project-fame-niniola-apata/|title=Why I am still relevant after Project Fame — Niniola Apata|work=[[Vanguard (Nigeria)|Vanguard News]]|last=Ajose|first=Kehinde|date=21 February 2015|accessdate=28 May 2016}}</ref> Lẹ́yìn tí ó gbé orin àdákọ rẹ̀ "Ibadi" jáde, wọ́n yàn án bíi Most Promising Act to Watch ní 2015 Nigeria Entertainment Awards.<ref>{{cite news|url=https://notjustok.com/2015/06/11/the-10th-nea-awards-2015-nominees-list/|title=The 10th NEA Awards 2015 Nominees List|work=[[notJustOk]]|author=Lalaboiy|date=11 June 2015|accessdate=28 May 2016|archivedate=14 April 2016|archiveurl=https://web.archive.org/web/20160414180855/http://notjustok.com/2015/06/11/the-10th-nea-awards-2015-nominees-list/|deadurl=yes}}</ref> ==Ìgbésí ayé àti ètò-èkó rẹ̀== A bí Níníọlá sí ìpínlẹ̀ Èkó, ibẹ̀ sì ni ó dàgbà sí. [[Apata Memorial High School]] ni ó ti gba ètò-èkó alákòóbẹ̀rẹ̀ àti èyí tó tẹ̀le. Fásitì ti ìjọba àpapọ̀ ní ìpínlẹ̀ Èkó ni ó ti gboyè Bachelor of education, ==Àtòjọ àwọn orin rẹ̀== ===Orin tí ó dá kọ=== {| class="wikitable plainrowheaders" style="text-align:center;" |+ List of singles as lead artist, with selected chart positions and certifications, showing year released and album name ! scope="col" rowspan="2" style="width:20em;" | Title ! scope="col" rowspan="2" | Year ! scope="col" colspan="7" | Peak chart positions ! scope="col" rowspan="2" style="width:12em;" | [[List of music recording certifications|Certifications]] ! scope="col" rowspan="2" | Album |- ! scope="col" style="width:3em;font-size:90%;" | NGA ! scope="col" style="width:3em;font-size:90%;" | GHA ! scope="col" style="width:3em;font-size:90%;" | [[Recording Industry of South Africa|RSA]] ! scope="col" style="width:3em;font-size:90%;" | [[ARIA Charts|AUS]] ! scope="col" style="width:3em;font-size:90%;" | [[UK Singles Chart|UK]] ! scope="col" style="width:3em;font-size:90%;" | [[Billboard Hot 100|US]] ! scope="col" style="width:3em;font-size:90%;" | [[Hot R&B/Hip-Hop Songs|US<br>R&B/HH]] |- ! scope="row" | "Ibadi"<ref>{{cite news|url=http://tooxclusive.com/download-mp3/niniola-ibadi-prod-sarz/|title=Niniola – Ibadi (Prod by Sarz)|work=[[tooXclusive]]|author=Tyler B.|date=19 March 2014|accessdate=28 May 2016|archivedate=30 May 2016|archiveurl=https://web.archive.org/web/20160530171915/http://tooxclusive.com/download-mp3/niniola-ibadi-prod-sarz/|deadurl=yes}}</ref> |rowspan="2"|2014 | 1 || — || — || — || — || — || — | |rowspan="9"|Non-album singles |- ! scope="row" | "Gbowode" | — || — || — || — || — || — || — | |- ! scope="row" | "Akara Oyibo" |rowspan="2"|2015 | — || — || — || — || — || — || — | |- ! scope="row" | "Soke" | — || — || — || — || — || — || — | |- ! scope="row" | "J’ètè" |rowspan="5"|2016 | — || — || — || — || — || — || — | |- ! scope="row" | "Start All Over" <small>([[Niniola]] & Johnny Drille)</small> | — || — || — || — || — || — || — | |- ! scope="row" | "Jigi Jigi" | — || — || — || — || — || — || — | |- ! scope="row" | "Shaba" | 4 || — || — || — || — || — || — | |- ! scope="row" | "Shaba (remix)" | — || — || — || — || — || — || — | |- ! scope="row" | "Maradona" |rowspan="5"|2017 | 1 || — || 1 || — || — || — || — | |rowspan="5"|This Is Me |- ! scope="row" | "Sicker" | 5 || — || — || — || — || — || — | |- ! scope="row" | "Saro" | - || — || — || — || — || — || — | |- ! scope="row" | "Oyin" | - || — || — || — || — || — || — | |- ! scope="row" | "Magun" | - || — || — || — || — || — || — | |- ! scope="row" | "Magun Remix" <small>([[Niniola]] ft Busiswa)</small> |rowspan="2"|2018 | - || — || — || — || — || — || — | |rowspan="2"|Non-album singles |- ! scope="row" | "Bana" | 2 || — || — || — || — || — || — | |- ! scope="row" | "Designer" <small>([[Niniola]] ft Sarz)</small> |rowspan="3"|2019 | 3 || — || — || — || 1 || — || — | |rowspan="3"|Non-album singles |- ! scope="row" | "Boda Sodiq" | 2 || — || — || — || - || — || — | |- ! scope="row" | "Omo Rapala" | 7 || — || — || — || — || — || — | |- |- | colspan="14" style="font-size:90%" | "—" denotes a recording that did not chart or was not released in that territory. |} ==Ààtò Àwọn Àmì Ẹ̀yẹ tí ó ti gbà== {| class ="wikitable" |- !Year !Award ceremony !Prize !Result |- |rowspan="5"|2015 |[[2015 Nigeria Entertainment Awards|Nigeria Entertainment Awards]] |Most Promising Act to Watch |{{nom}}<ref>{{cite news|url=http://pulse.ng/buzz/nea-awards-2015-check-out-complete-winners-list-id4147066.html|title=NEA Awards 2015:Check out complete winners List|work=Pulse Nigeria|last=Akan|first=Joey|date=8 September 2015|accessdate=28 May 2016|archivedate=30 June 2016|archiveurl=https://web.archive.org/web/20160630061820/http://pulse.ng/buzz/nea-awards-2015-check-out-complete-winners-list-id4147066.html|deadurl=yes}}</ref> |- |Nigerian Achievers Award |Best Promising Female Artist of The Year |{{nom}}<ref>{{cite news|url=http://www.hfmagazineonline.com/nigerian-achievers-award-2015-nominees-list/|title=Nigerian Achievers Award 2015 Nominees' List|work=HF Magazine|date=23 June 2015|accessdate=28 May 2016}}</ref> |- |Lagos Fashion Awards |Most Fashionable Fast Rising Music Star Of The Year Female |{{nom}}<ref>{{cite news|url=http://greennews.ng/lagos-fashion-awards-2015-official-nominees-list/|title=LAGOS FASHION AWARDS|work=Greennews ng|date=16 August 2015|accessdate=24 August 2016|archivedate=10 May 2017|archiveurl=https://web.archive.org/web/20170510111430/http://greennews.ng/lagos-fashion-awards-2015-official-nominees-list/|deadurl=yes}}</ref> |- |Scream Awards |Best New Act Female |{{nom}}<ref>{{cite news|url=http://screamawards.com.ng/scream-all-youths-awards-2015-nominees-list/|title=SCREAM AWARDS|date=13 August 2015|accessdate=24 August 2016|archivedate=17 November 2016|archiveurl=https://web.archive.org/web/20161117041549/http://screamawards.com.ng/scream-all-youths-awards-2015-nominees-list/|deadurl=yes}}</ref> |- |[[City People Entertainment Awards]] |Most Promising Act of the Year (Female) |{{nom}} |- |rowspan="11"|2016 |ACI Awards |New Artist Of The Year |{{nom}}<ref>{{cite news|url=http://www.aciawards.com/music/|title=ACI AWARDS|date=19 April 2016|accessdate=24 August 2016|archivedate=18 August 2016|archiveurl=https://web.archive.org/web/20160818090217/http://www.aciawards.com/music/|deadurl=yes}}</ref> |- |[[Nigeria Entertainment Awards]] |Best New Act |{{nom}} |- |rowspan="4"|[[All Africa Music Awards]] |Best Female Artiste in West Africa |{{nom}}<ref>{{cite news|url=http://afrima.org/index.php/media2/news-update/194-2016-all-africa-music-awards-nominees-list-batch-a|title=Afrima Award 2016 Nominees' List|work=Afrima|date=23 August 2016|accessdate=24 August 2016|archivedate=25 August 2016|archiveurl=https://web.archive.org/web/20160825234439/http://afrima.org/index.php/media2/news-update/194-2016-all-africa-music-awards-nominees-list-batch-a|deadurl=yes}}</ref> |- |Best Artiste/Duo/Group In African RnB & Soul |{{nom}}<ref>{{cite news|url=http://afrima.org/index.php/media2/news-update/196-au-afrima-release-full-nominees-list|title=Afrima Award 2016 Nominees' List|work=Afrima|date=8 September 2016|accessdate=10 September 2016|archivedate=10 September 2016|archiveurl=https://web.archive.org/web/20160910140549/http://afrima.org/index.php/media2/news-update/196-au-afrima-release-full-nominees-list|deadurl=yes}}</ref> |- |Songwriter of the Year In Africa for "Mbilo Mbilo" (Remix) |{{nom}}<ref>{{cite news|url=http://afrima.org/index.php/media2/news-update/196-au-afrima-release-full-nominees-list|title=Afrima Award 2016 Nominees' List|work=Afrima|date=8 September 2016|accessdate=10 September 2016|archivedate=10 September 2016|archiveurl=https://web.archive.org/web/20160910140549/http://afrima.org/index.php/media2/news-update/196-au-afrima-release-full-nominees-list|deadurl=yes}}</ref> |- |Best African Collaboration for "Mbilo Mbilo" (Remix) |{{Won}}<ref>{{cite news|url=http://www.vanguardngr.com/2016/11/wizkid-phyno-flavour-others-shine-afrima-2/|title=Wizkid, Phyno, Flavour, others shine at AFRIMA|work=Afrima|date=8 November 2016|accessdate=22 November 2016}}</ref> |- |Nigerian Music Video Awards |Best RnB Video for "Akara Oyibo" |{{nom}}<ref>{{cite news|url=http://tooxclusive.com/news/2016-nmva-see-full-list-nominees/|title=2016 NMVA: See Full List Of Nominees|work=NMVA|date=16 November 2016|accessdate=22 November 2016}}</ref> |- |ELOY Awards |Upcoming Female Music Artist |{{nom}}<ref>{{cite news|url=http://pulse.ng/fashion/eloy-awards-2016-tubo-wanger-ayu-fablane-by-derin-more-make-nominee-list-for-8th-edition-id5568598.html|title=2016 ELOY: See Full List Of Nominees|work=ELOY|date=5 October 2016|accessdate=22 November 2016|archivedate=23 November 2016|archiveurl=https://web.archive.org/web/20161123202115/http://pulse.ng/fashion/eloy-awards-2016-tubo-wanger-ayu-fablane-by-derin-more-make-nominee-list-for-8th-edition-id5568598.html|deadurl=yes}}</ref> |- |rowspan="2"|[[Soundcity MVP Awards Festival]] |Best Collaboration for "Mbilo Mbilo" (Remix) |{{nom}}<ref>{{cite news|url=http://tooxclusive.com/news/2016-soundcity-mvp-awards-full-nominations-list-released/|title=2016 Soundcity MVP: See Full List Of Nominees|work=Soundcity|date=25 November 2016|accessdate=1 December 2016}}</ref> |- |Best New Artiste |{{nom}}<ref>{{cite news|last1=Johnson|first1=Ayodele|title=Soundcity MVP Awards 2016: See full list of winners|url=http://pulse.ng/buzz/soundcity-mvp-awards-2016-see-full-list-of-winners-id5968899.html|accessdate=5 April 2017|archivedate=6 April 2017|archiveurl=https://web.archive.org/web/20170406020550/http://pulse.ng/buzz/soundcity-mvp-awards-2016-see-full-list-of-winners-id5968899.html|deadurl=yes}}</ref> |- |Top Naija Music Award |Artiste of the Year |{{nom}}<ref>{{cite web|title=Winners Of 2016 (4th Edition) Top Naija Music Awards|url=http://topnaijamusicawards.com/winners-of-2016-top-naija-music-awards-other-awardees/|website=Top Naija Music Awards|accessdate=5 April 2017}}</ref><ref>{{cite web|title=2016 Top Naija Music Awards Shorlisted Nominees (First & Second Batch)|url=http://topnaijamusicawards.com/fullnominees/|website=Top Naija Music Awards}}</ref> |- |rowspan="8"|2017 |[[Nigeria Entertainment Awards]] |Best Afropop Female Artiste |{{nom}}<ref>{{cite news|url=http://notjustok.com/2017/07/10/wizkid-phyno-davido-nominated-for-nigerian-entertainment-awards-see-full-list-of-nominees/|title=Nigeria Entertainment Award|work=Notjustok|date=10 July 2017|accessdate=28 July 2017|archivedate=28 July 2017|archiveurl=https://web.archive.org/web/20170728164432/http://notjustok.com/2017/07/10/wizkid-phyno-davido-nominated-for-nigerian-entertainment-awards-see-full-list-of-nominees/|deadurl=yes}}</ref> |- |AFRIMMA |Best Newcomer |{{nom}}<ref>{{cite news|url=http://notjustok.com/2017/07/21/afrimma-awards-music-festival-2017-view-nominees-list/|title=AFRIMMA Awards & Music Festival 2017|work=Notjustok|date=21 July 2017|accessdate=28 July 2017|archivedate=28 July 2017|archiveurl=https://web.archive.org/web/20170728161357/http://notjustok.com/2017/07/21/afrimma-awards-music-festival-2017-view-nominees-list/|deadurl=yes}}</ref> |- |City People Entertainment Awards |Music Artiste Of The Year Female |{{nom}}<ref>{{cite news|url=http://www.citypeopleonline.com/list-nominees-2017-city-people-music-awards/|title=LIST OF NOMINEES FOR 2017 CITY PEOPLE MUSIC AWARDS|work=Citypeopleonline|date=17 July 2017|accessdate=28 July 2017}}</ref> |- |Nigerian Teens Choice Awards |Choice Female Vocalist of the Year |{{Won}}<ref>{{cite news|url=http://www.naijareviewlimited.com/niniola-bags-choice-female-vocalist-of-the-year-award/|title=NINIOLA BAGS CHOICE FEMALE VOCALIST OF THE YEAR AWARD|work=Nigerian Teens Choice Award 2017|date=9 August 2017|accessdate=12 September 2017|archivedate=9 December 2023|archiveurl=https://web.archive.org/web/20231209064914/http://www.naijareviewlimited.com/niniola-bags-choice-female-vocalist-of-the-year-award/|deadurl=yes}}</ref> |- |All Africa Music Awards |Best Artiste African Electro |{{nom}}<ref>{{cite news|url=https://afrima.org/english/|title=AFRIMA 2017 FULL NOMINEES' LIST|work=Afrima Award 2017|date=11 August 2017|accessdate=12 September 2017|archivedate=12 September 2017|archiveurl=https://web.archive.org/web/20170912191721/https://afrima.org/english/|deadurl=yes}}</ref> |- |rowspan="3"|Soundcity MVP Awards Festival |Best Female MVP |{{nom}}<ref>{{cite news|url=https://notjustok.com/news/2017-soundcity-mvp-awards-festival-nominees/|title=2017 Soundcity MVP Awards Festival Nominees|work=Soundcity mvp Award 2017|date=9 January 2018|accessdate=21 January 2018}}</ref> |- |Best Pop |{{nom}}<ref>{{cite news|url=https://notjustok.com/news/2017-soundcity-mvp-awards-festival-nominees/|title=2017 Soundcity MVP Awards Festival Nominees|work=Soundcity mvp Award 2017|date=9 January 2018|accessdate=21 January 2018}}</ref> |- |Listener's Choice |{{nom}}<ref>{{cite news|url=https://notjustok.com/news/2017-soundcity-mvp-awards-festival-nominees/|title=2017 Soundcity MVP Awards Festival Nominees|work=Soundcity mvp Award 2017|date=9 January 2018|accessdate=21 January 2018}}</ref> |- |rowspan="13"|2018 |Maya Awards |Youth Artiste of The Year |{{Won}} <ref>{{cite news|url=https://www.xclusivehit.net/maya-awards-africa-5-0-full-list-of-winner/|title=MAYA Awards Africa 5.0 Full List Of Winner|work=MAYA AWARDS 2018|date=5 February 2018|accessdate=11 February 2018|archivedate=11 February 2018|archiveurl=https://web.archive.org/web/20180211071930/https://www.xclusivehit.net/maya-awards-africa-5-0-full-list-of-winner/|deadurl=yes}}</ref> |- |Glazia Awards |Glazia Persons of The Year |{{Won}} <ref>{{cite news|url=http://glaziang.com/glazia-persons-year-full-list-recipients/|title=Glazia Persons of The Year – Full List of Recipients and More!|work=GLAZIA AWARDS 2018|date=29 January 2018|accessdate=11 February 2018}}</ref> |- |rowspan="3"|[[The Headies]] |Best R&B/Pop Album |{{nom}} <ref name="12th Headies Awards Nominees">{{cite news|url=https://notjustok.com/news/12th-headies-awards-nominees-see-full-list/|title=12th Headies Awards Nominees|work=HEADIES AWARDS 2018|date=13 April 2018|accessdate=15 April 2018}}</ref> |- |Best Vocal Performance (Female) |{{nom}} <ref name="12th Headies Awards Nominees"/> |- |[[The Headies Award for Hip Hop World Revelation of the Year|Hip Hop World Revelation of the Year]] |{{nom}} <ref name="12th Headies Awards Nominees"/> |- |[[South African Music Awards]] |Best African Artist Album |{{nom}} <ref>{{cite news|url=http://www.naijareview.com/niniola-bags-big-nomination-at-the-south-african-music-awards-2018/|title=NINIOLA BAGS BIG NOMINATION AT THE SOUTH AFRICAN MUSIC AWARDS 2018|work=SOUTH AFRICAN MUSIC AWARDS 2018|date=20 April 2018|accessdate=20 April 2018|archivedate=4 December 2024|archiveurl=https://web.archive.org/web/20241204132955/https://www.naijareview.com/niniola-bags-big-nomination-at-the-south-african-music-awards-2018/|deadurl=yes}}</ref> |- |[[BET Awards 2018|BET Awards]] |Viewers Choice Best New International Act |{{nom}} <ref>{{cite news|url=http://www.naijareview.com/niniola-secures-bet-awards-nomination-for-viewers-choice-best-new-international-act/|title=NINIOLA SECURES BET AWARDS NOMINATION FOR VIEWERS' CHOICE BEST NEW INTERNATIONAL ACT|work=BET AWARDS 2018|date=8 June 2018|accessdate=8 June 2018|archivedate=16 December 2023|archiveurl=https://web.archive.org/web/20231216233820/https://www.naijareview.com/niniola-secures-bet-awards-nomination-for-viewers-choice-best-new-international-act/|deadurl=yes}}</ref> |- |IARA Awards |Best International Female Artist |{{nom}} <ref>{{cite news|url=https://iara-awards.org/iara-awards-2018-nominees/|title=IARA AWARDS 2018 NOMINATION|work=IARA AWARDS 2018|date=17 July 2018|accessdate=1 August 2018|archivedate=23 September 2018|archiveurl=https://web.archive.org/web/20180923135209/https://iara-awards.org/iara-awards-2018-nominees/|deadurl=yes}}</ref> |- |Ghana-Naija Showbiz Awards |Best Female Act |{{Won}}<ref>{{cite news|url=https://kasapafmonline.com/2018/09/19/sarkodie-shatta-wale-patience-nyarko-others-bag-ghana-naija-showbiz-awards-nominations/|title=Sarkodie, Shatta Wale, Patience Nyarko, Others bag Ghana-Naija Showbiz Awards Nominations|work=Ghana-Naija|date=19 September 2019|accessdate=19 November 2018}}{{Dead link|date=October 2023 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}</ref> |- |Nigeria Entertainment Awards |Afropop Female Artist |{{nom}} <ref>{{cite news|url=https://www.musicinafrica.net/magazine/nigerian-entertainment-awards-2018-complete-list-nominees|title=Nigerian Entertainment Awards 2018: Complete list of nominees|work=Music in Africa|date=12 September 2018|accessdate=19 November 2018}}</ref> |- |[[The Future Awards Africa|The Future Awards]] |The Future Awards Africa Prize in Music |{{nom}}<ref>{{cite news|url=https://guardian.ng/life/the-future-awards-africa-2018-nominees-list/|title=The Future Awards Africa 2018 Nominees List|work=THE FUTURE AWARDS 2018|date=5 December 2018|accessdate=28 December 2018|archivedate=27 December 2018|archiveurl=https://web.archive.org/web/20181227085030/https://guardian.ng/life/the-future-awards-africa-2018-nominees-list/|deadurl=yes}}</ref> |- |rowspan="2"|Soundcity MVP Awards Festival |Viewer's Choice |{{nom}}<ref>{{cite news|url=http://soundcity.tv/news/the-soundcitymvp-iii-nominees-are/|title=THE NOMINEES FOR THE 2018 SOUNDCITY MVP AWARDS ARE|work=Soundcity mvp Award 2018|date=12 December 2018|accessdate=28 December 2018}}</ref> |- |Best Female MVP |{{nom}}<ref>{{cite news|url=http://soundcity.tv/news/the-soundcitymvp-iii-nominees-are/|title=THE NOMINEES FOR THE 2018 SOUNDCITY MVP AWARDS ARE|work=Soundcity mvp Award 2018|date=12 December 2018|accessdate=28 December 2018}}</ref> |- |rowspan="4"|2019 |African Music Magazine Awards |Best Female West Africa |{{nom}} <ref>{{cite news|url=https://notjustok.com/news/the-african-giant-burna-boy-earns-multiple-nominations-at-afrimma-2019-awards-music-festival/|title=The 'African Giant' Burna Boy Earns Multiple Nominations at AFRIMMA 2019 Awards & Music Festival|work=AFRIMMA 2019 AWARDS|date=6 August 2019|accessdate=19 August 2019}}</ref> |- |rowspan="3"|All African Music Awards |Best Female West Africa |{{nom}} <ref name="The 6Th AFRIMA Nominees List">{{cite news|url=https://afrima.org/6th-AFRIMA-Nominees-List.py|title=The 6Th AFRIMA Nominees List|work=AFRIMMA 2019 AWARDS|date=26 August 2019|accessdate=27 August 2019|archivedate=27 August 2019|archiveurl=https://web.archive.org/web/20190827193201/https://afrima.org/6th-AFRIMA-Nominees-List.py|deadurl=yes}}</ref> |- |Best Artiste,Duo or Group in African Electro |{{nom}} <ref name="The 6Th AFRIMA Nominees List"/> |- |Best African Dance or Choreography |{{nom}} <ref name="The 6Th AFRIMA Nominees List"/> |- |} ==Àwọn Ìtọ́kasí== {{reflist}} je633dmh0rsasr1wxrallasi9yp9kk4 Tajudeen Oyèwọlé (Abìjà) 0 68295 635866 607104 2026-09-05T19:03:26Z InternetArchiveBot 22272 Rescuing 0 sources and tagging 1 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 635866 wikitext text/x-wiki '''Tajudeen Oyèwọlé''' tí gbogbo ènìyàn mọ̀ sí '''Abìjà''' ni wọ́n bí ní ọjọ́ Kẹrìndínlọ́gbọ̀n oṣù Kẹwá , ọdún 1957<ref name="Within Nigeria 2018">{{cite web | title=Vetean Actor, Tajudeen Oyewole "Abija" Battles Extreme Poverty, Begs For Sponsors To Perform Hajj In Mecca | website=Within Nigeria | date=2018-08-19 | url=https://www.withinnigeria.com/2018/08/19/vetean-actor-tajudeen-oyewole-abija-battles-extreme-poverty-begs-for-sponsors-to-perform-hajj-in-mecca/ | access-date=2020-01-20 }}{{Dead link|date=September 2026 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}</ref><ref name="Abija’s wife – Punch Newspapers 2015">{{cite web | title=I always kneel to beg my husband anytime he is angry - Abija’s wife | website=Abija’s wife – Punch Newspapers | date=2015-12-15 | url=https://punchng.com/i-always-kneel-to-beg-my-husband-anytime-he-is-angry-abijas-wife/ | access-date=2020-01-19}}</ref> jẹ́ gbajú-gbajà òṣèré orí-ìtàgé àti sinimá àgbéléwò, ọmọ orílẹ̀-èdè [[Nàìjíríà]]. Ó sábà ma ń kópa nínú eré sinimá gẹ́gẹ́ bí ògbójú [[babaláwo]] àti [[oníṣègùn]] tó gbóná tí ó sì ma ń fi agbára rẹ̀ gba àwọn ènìyàn sílẹ̀ nínú eré.<ref name="Badmus 2015">{{cite web | last=Badmus | first=Kitan | title=Veteran Yoruba Actor, Abija, Confirms He Is Living In Poverty, Cries Out For Help » Thesheet.ng | website=Thesheet.ng | date=2015-08-12 | url=https://thesheet.ng/veteran-actor-abija-confirms-he-is-living-in-poverty-cries-out-for-help/ | access-date=2020-01-20 | archive-date=2016-06-10 | archive-url=https://web.archive.org/web/20160610164933/http://thesheet.ng/veteran-actor-abija-confirms-he-is-living-in-poverty-cries-out-for-help/ | dead-url=yes }}</ref> ==Àwọn Ìtọ́kasí== {{Reflist}} 3k3m6scfdntuaq4yet9cxtvq163arsu Nkiru Sylvanus 0 70383 635847 604747 2026-09-05T15:12:08Z InternetArchiveBot 22272 Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 635847 wikitext text/x-wiki [[File:Nkiru Sylvanus.jpg|thumb|Nkiru Sylvanus]]{{short description|Nigerian actress and politician}} {{Infobox person | name = Nkiru Sylvanus | image = | caption = | birth_name = Nkiru Sylvanus |nationality = [[Nàìjíríà]] |birth_date = {{birth date and age|df=yes|1982|4|21}} | birth_place = [[Ìpínlẹ̀ Abia]] | alma_mater = [[Enugu State University of Science and Technology]] | occupation = {{hlist|Actress|politician}} | years_active = 1999-Present | children = | website = }} '''Nkiru Sylvanus''' tí wọ́n bí ní ọjọ́ Kọkànlélógún oṣù Kẹ́rin ọdún 1982, jẹ́ òṣèré àti olóṣ̀èlú. Ó tí kópa nínú eré tí ó tó àádójé tí ó sì ti gba àmì-ẹ̀yẹ tí [[Africa Magic Viewers Choice Awards]] fún ''Òṣèré léwájú tí ó peregedé jùlọ'' nínú ayẹyẹ [[Africa Movie Academy Awards]]. <ref name=":1">{{Cite web|url=https://africanmania.com/nkiru-sylvanus/|title=Nkiru Sylvanus Bio, Age, Education, Husband, Marriage, Wedding, Career|date=2017-06-23|website=AfricanMania|language=en-US|access-date=2019-11-28|archive-date=2019-11-28|archive-url=https://web.archive.org/web/20191128180438/https://africanmania.com/nkiru-sylvanus/|dead-url=yes}}</ref> <ref name=":1" /><ref>{{Cite web|url=https://www.informationng.com/2016/02/photos-veteran-nollywood-actress-nkiru-sylvanus-flaunts-her-new-look.html|title=Photos: Veteran Nollywood Actress, Nkiru Sylvanus Flaunts Her New Look|last=Haliwud|date=2016-02-02|website=Information Nigeria|language=en-US|access-date=2019-11-28}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.withinnigeria.com/2018/06/07/veteran-actress-nkiru-sylvanus-turns-musician-releases-gospel-album/|title=Veteran Actress, Nkiru Sylvanus Turns Musician, Releases Gospel Album|date=2018-06-07|website=Within Nigeria|language=en-US|access-date=2019-11-28|archive-date=2019-11-28|archive-url=https://web.archive.org/web/20191128180445/https://www.withinnigeria.com/amp/2018/06/07/veteran-actress-nkiru-sylvanus-turns-musician-releases-gospel-album/|dead-url=yes}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.legit.ng/1176220-veteran-nollywood-actress-nkiru-sylvanus-reveals-married.html|title=I’ve never been married, looking for a man to marry me now - Actress Nkiru Sylvanus|last=Obioji|first=Amaka|date=2018-06-20|website=www.legit.ng|language=en|access-date=2019-11-28}}</ref> ==Ìbẹ̀rẹ̀ ayé àti ètò-ẹ̀kọ́ rẹ̀== Wọ́n bí Sylvanus ní ìlú [[Osisioma]], ní [[Ìpínlẹ̀ Abia]]. Ó lọ sí ilé-ẹ̀kọ́ alákòọ́bẹ̀rẹ̀ ti Ohabiam àti ilé-ẹ̀kọ́ girama ní agbègbè kan náà. Ó sì lọ sí ilé-ẹ̀kọ́ Fásitì gbogbonìṣe ti [[Ìpínlẹ̀ Enugu]] tí ó kẹ́kọ́ gboyè nínú ìmọ̀ ìbára-ẹní-sọ̀rọ̀.<ref name=":3">{{Cite web|url=https://www.vanguardngr.com/2012/11/the-good-bad-and-sweet-story-of-nkiru-sylvanus/|title=The good, bad and sweet story of Nkiru Sylvanus|date=2012-11-16|website=Vanguard News|language=en-US|access-date=2019-11-28}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.vanguardngr.com/2014/03/nse-nkiru-sylvanus-ivie-okujaiye-battle-amvca-award-tonight/|title=Nse, Nkiru Sylvanus and Ivie Okujaiye battle for AMVCA award tonight!|date=2014-03-07|website=Vanguard News|language=en-US|access-date=2019-11-28}}</ref><ref name=":4">{{Cite web|url=https://www.vanguardngr.com/2012/12/gunmen-kidnap-nkiru-sylvanus-demand-n100m/|title=Gunmen kidnap Nkiru Sylvanus, demand N100m|date=2012-12-16|website=Vanguard News|language=en-US|access-date=2019-11-28}}</ref> ==Iṣé rẹ̀ gẹ́gẹ́ bí òṣèré== Sylvanus bẹ̀rẹ̀ eré ṣíṣe ní dédé ọmọ ọdún mẹ́tàdínlógún ní ọdún 1999. Ó ti kópa nínú eré tí ó tó àádóje.<ref name=":1" /><ref>{{Cite web|url=https://www.imdb.com/filmosearch?role=nm2117269&job_type=actress|title=Nkiru Sylvanus|website=IMDb|language=en|access-date=2019-11-28}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://guardian.ng/saturday-magazine/celebrity/celebrities-who-made-headlines-in-2018/|title=Celebrities who made headlines in 2018|website=guardian.ng|language=en-US|access-date=2019-11-28|archive-date=2019-11-28|archive-url=https://web.archive.org/web/20191128215039/https://guardian.ng/saturday-magazine/celebrity/celebrities-who-made-headlines-in-2018/|dead-url=yes}}</ref> Ó ti fara hàn nínú ìwé-ìròyìn [[The Guardian (Nigeria)|The Guardian's]] ní ọdún 2017 àti 2018 gẹ́gẹ́ bí ''Gbajúmọ jùlọ lórí ìwé-ìròyìn''.<ref>{{Cite web|url=https://guardian.ng/saturday-magazine/celebrity/celebrities-who-made-headlines-in-2018/|title=Celebrities who made headlines in 2018|website=guardian.ng|language=en-US|access-date=2019-11-28|archive-date=2019-11-28|archive-url=https://web.archive.org/web/20191128215039/https://guardian.ng/saturday-magazine/celebrity/celebrities-who-made-headlines-in-2018/|dead-url=yes}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://guardian.ng/saturday-magazine/celebrities-that-made-headlines-in-2017-part-1/|title=Celebrities that made headlines in 2017 – Part 1|website=guardian.ng|language=en-US|access-date=2019-11-28|archive-date=2019-11-28|archive-url=https://web.archive.org/web/20191128215108/https://guardian.ng/saturday-magazine/celebrities-that-made-headlines-in-2017-part-1/|dead-url=yes}}</ref> ==Iṣẹ́ rẹ̀ gẹ́gẹ́ bí òṣèré== Ní ọdún 2011, wọn yàn án Sylvanus sí ara àwọn ìgbìmọ̀ tí Gómìnà [[Rochas Okorocha]] gégẹ́ bí olùbádámọ̀ràn sí [[Ìpìnlẹ̀ Èkó]] lórí ọ̀rọ̀ àwùjọ.<ref>{{Cite web|url=https://www.pulse.ng/entertainment/movies/nkiru-sylvanus-i-will-act-in-more-movies-this-year-actress-reveals/2l2grx7.amp|title=Nkiru Sylvanus 'I will act in more movies this year,' actress reveals|website=www.pulse.ng|access-date=2019-11-28|archive-date=2019-11-28|archive-url=https://web.archive.org/web/20191128203618/https://www.pulse.ng/entertainment/movies/nkiru-sylvanus-i-will-act-in-more-movies-this-year-actress-reveals/2l2grx7.amp|dead-url=yes}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://dailypost.ng/2014/09/14/nkiru-sylvanus-gets-new-appointment-imo/|title=Nkiru Sylvanus gets new appointment in Imo|last=Orenuga|first=Adenike|language=en-US|access-date=2019-11-28}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://thenet.ng/nkiru-sylvanus-gets-third-political-appointment-in-3-years/|title=Nkiru Sylvanus gets third political appointment in 3 years|date=2014-09-17|website=Nigerian Entertainment Today|language=en-GB|access-date=2019-11-28}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.pmnewsnigeria.com/2014/09/17/actress-nkiru-sylvanus-picks-another-juicy-job-in-imo/|title=Actress Nkiru Sylvanus Picks Another Juicy Job In Imo|date=2014-09-17|website=P.M. News|language=en-US|access-date=2019-11-28}}</ref> == Ìjínigbé rẹ̀ ní ọdún 2012 == Wọ́n jí Sylvanus gbé ní ọjọ́ kẹẹ̀dógún oṣù Kejìlá ọdún 2012 tí àwọn ajínigbé náà sì bèrè fún ọgọ́rún mílíọ́nù náírà ( ₦100,000,000) gẹ́gẹ́ bí ìwé-ìròyìn [[Vanguard Nigeria|Vanguard]] tí sọ ṣáájú kí wọ́n tó dá wọn sílẹ̀.<ref name=":4" /> <ref>{{Cite web|url=http://saharareporters.com/2012/12/16/gov-okorochas-aide-nkiru-sylvanus-kidnapped-owerri|title=Gov. Okorocha's Aide, Nkiru Sylvanus, Kidnapped In Owerri|date=2012-12-16|website=Sahara Reporters|access-date=2019-11-28}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.thenigerianvoice.com/news/104315/the-abduction-of-nkiru-sylvanus-in-owerri.html|title=THE ABDUCTION OF NKIRU SYLVANUS IN OWERRI|website=www.thenigerianvoice.com|access-date=2019-11-28}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://allafrica.com/stories/201212170709.html|title=Kidnap of Nkiru Sylvanus|last=|first=|date=|website=|url-status=live|archive-url=|archive-date=|access-date=}}</ref><ref name=":0">{{Cite web|url=https://www.vanguardngr.com/2012/12/jubilation-as-nkiru-sylvanus-okoli-regain-freedom/|title=Jubilation as Nkiru Sylvanus, Okoli regain freedom|date=2012-12-20|website=Vanguard News|language=en-US|access-date=2019-11-28}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.thenigerianvoice.com/lifestyle/103583/actress-cum-politician-nkiru-sylvanus-abducted-by-gunmen.html|title=Actress-Cum-Politician, Nkiru Sylvanus Abducted By Gunmen|website=www.thenigerianvoice.com|access-date=2019-11-28}}</ref> It was reported by Nigerian media houses that on December 21, 2012 at 10:30pm, Sylvanus was released from her kidnappers.<ref name=":0" /> ==Àwọn àmì-ẹ̀yẹ rẹ̀== *Òṣèrébìnrin tó peregedé jùlọ nínú ayẹyẹ [[Africa Magic Viewers Choice Awards]] *Òṣèrébìnrin aléwájú tó peregedé jùlọ nínú ayẹyẹ [[Africa Movie Academy Awards]]<ref name=":1"/> ==Ìgbé ayé rẹ̀== Ní ọdún 2014, Sylvanus ṣe ìgbéyàwó pẹ̀lú Stanley Duru, àmọ́ wọ́n pín yà ní ọdún 2019. <ref>{{Cite web|url=https://dailypost.ng/2014/12/31/nkiru-sylvanus-weds-oge-okoyes-ex-husband-stanley-duru/|title=Nkiru Sylvanus weds Oge Okoye’s ex-husband, Stanley Duru|last=Orenuga|first=Adenike|language=en-US|access-date=2019-11-28}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.pulse.ng/entertainment/celebrities/oge-okoye-actress-ex-husband-reportedly-marries-nkiru-sylvanus/qnfrg9n.amp|title=Oge Okoye Actress’ ex-husband reportedly marries Nkiru Sylvanus|website=www.pulse.ng|access-date=2019-11-29|archive-date=2020-02-28|archive-url=https://web.archive.org/web/20200228234707/https://www.pulse.ng/entertainment/celebrities/oge-okoye-actress-ex-husband-reportedly-marries-nkiru-sylvanus/qnfrg9n.amp|dead-url=yes}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.legit.ng/1162338-stanley-duru-oge-okoye-husband-story.html|title=Oge Okoye's ex-husband story|last=Falae|first=Vivian|date=2018-05-01|website=www.legit.ng|language=en|access-date=2019-11-29}}</ref> ==Àwọn àṣàyàn eré rẹ̀== *''Final Tussle (2008)'' *''Life Bullets (2007)'' *''Fine Things (2007)'' *''No More Love (2007)'' *''Secret Pain (2007)'' *''She Is My Sister (2007)'' *''The Last Supper (2007)'' *''Treasures Of Fortune (2007)'' *''Alice My First Lady (2006)'' *''Buried Emotion (2006)'' *''Divided Attention (2006)'' *''Pastor’s Blood (2006)'' *''Serious Issue (2006)'' *''Sweetest Goodbye (2006)'' *''What A Mother (2005)'' *''Dangerous Mind (2004)'' *''Hope Of Glory (2004)'' *''King Of The Jungle (2004)'' *''My Blood (2004)'' *''Queen (2004)'' *''The Staff Of Odo (2004)'' *''Unconditional Love (2003)'' *''Egg Of Life (2003)'' *''Green Snake (2003)'' *''Six Problems (2003)'' *''Holy Violence (2003)'' *''Last Weekend (2003)'' *''Onunaeyi: Seeds Of Bondage (2003)'' *''The Only Hope (2003)'' *''A Cry For Help (2002)'' *''Love In Bondage (2002)'' *''Miracle (2002)'' *''Pretender (2002)'' *''Unknown Mission (2002)'' *''Never Come Back (2002)'' *''Terrible Sin (2001)'' ==Àwọn Ìtọ́kasí== {{Reflist}} ==Àwọn Ìtàkùn ìjásóde== * [https://www.imdb.com/name/nm2117269/ IMDb profile of Nkiru Sylvanus] {{Authority Control}} {{DEFAULTSORT:Sylvanus, Nkiru}} [[Ẹ̀ka:Àwọn ènìyàn alààyè]] [[Ẹ̀ka:Àwọn ọjọ́ìbí ní 1980]] [[Category:Nigerian actresses]] [[Category:21st-century Nigerian actresses]] [[Category:Igbo actresses]] en5r313h4zjgqrbpvcr8k2bahoub7sf Pamela Adie 0 71165 635855 618154 2026-09-05T16:41:55Z InternetArchiveBot 22272 Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 635855 wikitext text/x-wiki {{short description|Nigerian LGBT rights activist and filmmaker}} {{Infobox person | name = Pamela Adie | image = | other_names = | birth_date = | birth_place = [[Calabar]], [[Cross River State]], Nigeria | nationality = Nigerian | citizenship = | education = | alma_mater = [[Webster University]]<br>[[University of Wisconsin]]<br>[[University of Baltimore]] | occupation = [[activist]], public speaker and filmmaker | known_for = ''Under the Rainbow'', ''[[Ìfé]]'' | spouse = | relatives = | website = }} '''Pamela Adie''' jẹ́ ònkàtàn, olùbá ọ̀pọ̀ èrò sọ̀rọ̀, ato ajìjàn-n-gbara fún ẹ̀tọ́ àwọn [[LGBT]] ní orílẹ̀-èdè [[Nàìjíríà]]. Pamela di ìlú mọ̀ọ́ká pẹ̀lú akitiyan rẹ̀ lórí ẹ̀tọ́ awọ LGBTQ ní orílẹ̀-èdè Nàìjíríà.<ref name=":0">{{Cite web|title=Pamela Adie – Chief Servant/Executive Director – The Equality Hub|url=http://www.theequalityhub.com/pamela-adie/|access-date=2020-09-15|language=en-US|archive-date=2021-01-17|archive-url=https://web.archive.org/web/20210117094243/http://www.theequalityhub.com/pamela-adie/|dead-url=yes}}</ref> Iṣẹ́ ìwádí rẹ̀ ni ó dá lé [[LGBT rights in Nigeria]] lọ́rísiríṣi, lára ìwé rẹ̀ tí ó ti kọ ni ''Under the Rainbow'' eré tí ó fi ìrírí rẹ̀ hàn.<ref>{{Cite web|title=Nigeria’s first lesbian documentary|url=https://africasacountry.com/2019/07/nigerias-first-lesbian-documentary|access-date=2020-09-15|website=africasacountry.com|language=en-US}}</ref> lára eré rẹ̀ ni ó ti ṣe àfihàn eré tí ó jọ mọ́ bí [[Obìnrin]] ṣe ń ṣọkọ obìnrin tí wọ́n pe ní ''[[Ìfé]]'' . Òun ni Adarí agbà fún àjọ tí kìí ṣe ti ìjọba tí wọ́n pè ní Equality Hub.<ref>{{Cite web|title=The Equality Hub – …a network for equality|url=http://www.theequalityhub.com/|access-date=2020-09-15|language=en-US|archive-date=2020-09-10|archive-url=https://web.archive.org/web/20200910011142/http://www.theequalityhub.com/|dead-url=yes}}</ref> == Ìgbé ayé rẹ̀ == Lóòtọ́ ni ó ṣe ìgbéyàwó ọkọ rẹ̀ [[ọkùnrin]] kan, amọ́ ó sọ ní gbángba wípé òlúfẹ́ obìrin bíi tìrẹ̀ ni oun tí àwọn gẹ̀ẹ́sì ń pe ní [[lesbian]], ìkéde yí ni ó ṣe ní ọdún 2011 nígbà tí ó ṣe ìpàdé pẹ̀lú àwọn ẹbí rẹ̀.<ref>{{Cite web|last=Admin|title=Cross River Born Lesbian Sets Wedding Date With Partner (See Photos)|url=https://paradisenews.ng/26040/crs-lesbian-sets-wedding-date|access-date=2020-09-15|website=Paradise News|language=en-GB|archive-date=2021-08-03|archive-url=https://web.archive.org/web/20210803173954/https://theparadise.ng/|dead-url=yes}}</ref> O wà latí ilu [[Calabar]], [[Cross River State]].<ref>{{Cite web|date=2018-04-07|title=Nigerian lesbian, Pamela Adie, tells her story in new documentary|url=https://nostringsng.com/nigerian-lesbian-pamela-adie-documentary/|access-date=2020-09-15|website=NoStringsNG – Voice of LGBTQ+ Nigeria|language=en-US|archive-date=2021-03-23|archive-url=https://web.archive.org/web/20210323095542/https://nostringsng.com/nigerian-lesbian-pamela-adie-documentary/|dead-url=yes}}</ref> == Iṣẹ́ rẹ̀== Pamela kẹ́kọ́ nípa ìmọ̀ [[òfin]] ní ilé-ẹ̀kọ́ [[Webster University]] tí ó sì parí ẹ̀kọ́ ọ̀mọ̀wé [[Masters degree]] rẹ̀ ní ilé-ẹ̀kọ́ [[University of Baltimore]]. Ó tún kẹ́kọ́ gboyè akọ́kọ́ ní inú ìmọ̀ ìṣàkóso okòwò [[Business administration]] láti ilé-ẹ̀kọ́ [[University of Wisconsin-Superior]].<ref name=":0" /> Ó tún lọ kẹ́kọ́ nípa ẹ̀tọ́ LGBT tí ó sìntibẹ̀ di obìrin akọ́kọ́ntí ó jẹ́ a jànfẹ́tó àwọ LGBT ní orílẹ̀-èdè [[Nàìjíríà]]. Bá kan náà ni ó kópa nibi àpérò okòwò àgbáyé ní ọdún 2017 tí ó sì sọ̀rọ̀ nípa ẹ̀tọ́ àwọn LGBT ní inú àpérò náà níbi tí ó ti sọ̀rọ̀ nípa pàtàkì Àwọn LGBT ní ibi iṣẹ́.<ref>{{Cite web|title=Pamela Adie|url=http://lseafricasummit.org/speaker/pamela-adie/|access-date=2020-09-15|language=en-US|archive-date=2020-11-26|archive-url=https://web.archive.org/web/20201126213618/http://lseafricasummit.org/speaker/pamela-adie/|dead-url=yes}}</ref> Ó ti kọ ìtàn tí wọ́n ti sọ di eré tí ó sí tún jẹ́ adarí eré náà tí wọ́n pe ní ''Under te Rainbow'', eré tí ó da lé bí [[Obìnrin]] ṣe ń ṣọkọ obìnrin, irúfẹ́ akọ́kọ́ irú rẹ̀ tí wọn yóò gbé jáde ní orílẹ̀-èdè Nàìjíríà. Eré yí ni ó da lè ìṣẹ̀lẹ̀ ìgbésí ayé rẹ̀. <ref>{{Cite web|date=2019-07-29|title=Pamela Adie's Under the Rainbow Is Nigeria's First Documentary About Being Lesbian {{!}} Watch Teaser|url=https://brittlepaper.com/2019/07/pamela-adies-under-the-rainbow-is-nigerias-first-documentary-about-being-lesbian-watch-teaser/|access-date=2020-09-15|website=Brittle Paper|language=en-US}}</ref><ref>{{cite web|date=2019-07-03|title=Nigeria's first lesbian documentary film is finally here – Rights Africa – Equal Rights, One Voice!|url=https://rightsafrica.com/2019/07/03/nigerias-first-lesbian-documentary-film-is-finally-here/|accessdate=2019-07-08|publisher=Rightsafrica.com}}</ref> Ní ọdún 2019, wọ́n yàn fún amì-ẹ̀yẹ ''Mary Chinwa Award'' tí orúkọ nrẹ̀ sì jáde níbiẹ̀ ní ọdún 2018.<ref>{{Cite web|last=Times|first=The Rustin|date=2019-10-14|title=Nigerian activist Pamela Adie is nominated for the first Mary Chirwa Award for Courageous Leadership|url=https://therustintimes.com/2019/10/14/nigerian-activist-pamela-adie-is-nominated-for-the-first-mary-chirwa-award-for-courageous-leadership/|access-date=2020-09-15|website=The Rustin Times|language=en-US|archive-date=2020-05-16|archive-url=https://web.archive.org/web/20200516062905/https://therustintimes.com/2019/10/14/nigerian-activist-pamela-adie-is-nominated-for-the-first-mary-chirwa-award-for-courageous-leadership/|dead-url=yes}}</ref> === Ìfé === {{Main|Ìfé}} Pamela fi èrò rẹ̀ han nípa gbígbé eré kan jáde tí yóò da lè bí [[Obìnrin]] ṣe ń ṣọkọ obìnrin tí ó lè ní ''[[Ìfé]]''. Orísiríṣi àríwísí ni ó wáyé lórí eré tí ó ní oun fẹ́ gbé jáde náà látàrí bí ìjọba orílẹ̀-èdè [[Nàìjíríà]] lábẹ́ ìṣèjọba [[Goodluck Jonathan]] ti fòfin de étọ́ LGBT. Oun ati gbajú-gbajà òṣèré [[Uyaiedu Ikpe-Etim]] pẹ̀lú ajọ Equality Hub ni wọ́n jọ pawọ́pọ̀ gbé eré náà jáde.<ref>{{Cite web|last=Ike|first=Joanne|date=2020-08-24|title=Nigeria's first lesbian movie, Ìfé, is set to change stereotypes » YNaija|url=http://ynaija.com/nigerias-first-lesbian-movie-ife-is-set-to-change-stereotypes/|access-date=2020-08-28|website=YNaija|language=en-GB}}</ref> Eré yí ni ó jẹ́ eré akọ́kọ́ tí yóò da lè bí [[Obìnrin]] ṣe ń ṣọkọ obìnrin tabí LGBT ní orílẹ̀-èdè Nàìjíríà.<ref>{{Cite web|date=2020-08-06|title='Ife', Nigeria's first lesbian movie, goes online to beat NFVCB|url=https://lifestyle.thecable.ng/ife-nigerias-first-lesbian-movie-goes-online-to-beat-nfvcb/|access-date=2020-08-28|website=TheCable Lifestyle|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|last=Salaudeen|first=Aisha|title=Nollywood film about two women in love tackles homophobia|url=https://www.phillytrib.com/entertainment/movies/nollywood-film-about-two-women-in-love-tackles-homophobia/article_055371f4-6ad3-51c0-bbb6-6bd94026cce8.html|access-date=2020-08-28|website=The Philadelphia Tribune|language=en}}</ref> Eré náà rí ìdádúró oríṣiríṣi látàrí ayẹ̀wó tó gbórín lọ́wọ́ àjọ tí ó ń ṣe ayẹ̀wò eré sì ni má agbéléwò ní orílẹ̀-èdè Nàìjíríà. Kódà àjọ náà fi àtimọ́lé dún kòkokò mọ́ àwọn òṣèré náà bí wọ́n bá gbé eré náà jáde.<ref>{{Cite news|date=2020-09-14|title=The Nigerian filmmakers risking jail with lesbian movie Ife|language=en-GB|work=BBC News|url=https://www.bbc.com/news/world-africa-54070446|access-date=2020-09-15}}</ref> == Àwọn ìtọ́ka sí == {{Reflist}} {{DEFAULTSORT:Adie, Pamela}} [[Ẹ̀ka:Àwọn ènìyàn alààyè]] [[Category:Nigerian activists]] [[Category:Nigerian women writers]] [[Category:Nigerian documentary filmmakers]] [[Category:Nigerian film producers]] [[Category:Nigerian screenwriters]] [[Category:21st-century Nigerian women]] [[Category:LGBT people from Nigeria]] [[Category:Year of birth missing (living people)]] [[Category:University of Baltimore alumni]] [[Category: University of Wisconsin–Superior alumni]] [[Category:Webster University alumni]] [[Category:People from Cross River State]] [[Category:People from Calabar]] s2gaolg9xi1p7wgb5c7siyjzs33qox7 Tolulope Akande-Sadipe 0 71892 635868 618387 2026-09-05T19:47:45Z InternetArchiveBot 22272 Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 635868 wikitext text/x-wiki {{Infobox officeholder | name = Tolulope Akande-Sadipe | image = [https://images.app.goo.gl/EJEZnMzHMFMgSDWC8] | caption = | birth_date = {{birth date and age|df=yes|1966|03|29}} | birth_place = | residence = | office1 = Aṣojú ní ilé ìgbìmò Asòfin kékeré | governor1 = | predecessor1 = | term_start1 = 2019 | term_end1 = | constituency1 = Oluyole Federal Constituency | successor1 = | office2 = | predecessor2 = | term_start2 = | term_end2 = | successor2 = | constituency2 = | party = Ẹgbẹ́ òsèlú [[All Progressives Congress|APC]] | religion = | profession = Olóṣèlú | alma_mater = | parents = }} '''Tolulope Akande-Sadipe''' je òtòkùlú oloselu omobibi ìpínlè Oyo, orile-ede [[Nàìjíríà|Naijiria]] tí a bi ní ọjọ́ kàndínlọ́gbọ̀n oṣù kẹta ọdun 1966. Òun ni óún se soju agbegbe Oluyole Federal Constituency ni Ile-igbimọ Aṣoju.<ref>{{Cite web |title=APC {{!}} AKANDE-SADIPE TOLULOPE TIWALOLA |url=https://apc.com.ng/members/bio.php?pr=451 |access-date=2026-03-30 |website=apc.com.ng}}</ref><ref>{{cite news |last1=Isawade |first1=Isa |title=Another 20 students get scholarship from Akande-Sadipe |url=https://www.pmnewsnigeria.com/2020/07/07/another-20-students-get-scholarship-from-akande-sadipe/ |access-date=22 November 2020 |publisher=PM News |date=7 July 2020}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.nassnig.org/mps/single/209|title=National Assembly &#124; Federal Republic of Nigeria|website=www.nassnig.org|access-date=2026-03-30|archive-date=2020-11-25|archive-url=https://web.archive.org/web/20201125133118/https://www.nassnig.org/mps/single/209|dead-url=yes}}</ref> Ó jé omo egbe òsèlú All progressive Congress(APC). == Èkó àti isé rè == Akande kékó gboyè ninú ìmò isiro(Accounting) ósì tèsíwájú láti gba àmì èye masters rè nínú ìmò International business management, osise pelu awon ilé-isé [[Dangote Group]], GT bank plc(ní Nàìjíríà) àti àwon ilé-isé miràn ni America. <ref name="Mrs. Tolulope Akande Sadipe 2021">{{cite web|title=Mrs. Tolulope Akande-Sadipe|date=2021-12-03|url=https://livesabundantly.com/team/mrs-tolulope-akande-sadipe/|access-date=2022-05-22|archive-date=2022-05-23|archive-url=https://web.archive.org/web/20220523155447/https://livesabundantly.com/team/mrs-tolulope-akande-sadipe/|dead-url=yes}}</ref> O darapo mó ìjoba ìpinlè Oyo ní osù kinni odun 2016, ó sì jé oluseto fun opolopo isé tí ijoba ìpínlè Oyo se. <ref name="ZGR.net 2020">{{cite web|title=Tolulope Akande Sadipe's biography, net worth, fact, career, awards and life story|website=ZGR.net|date=2020-09-15|url=https://www.zgr.net/en/people/tolulope-akande-sadipe-biography-fact-career-awards-net-worth-and-life-story|access-date=2022-05-22}}</ref> Totulope wà lara àwon obinrin mejila(12) tó wà ní ilé igbimo asojú, awon tókù ní Taiwo Oluga, Khadija [[Bukar Ibrahim|Bukar Abba Ibrahim]], Boma Goodhead, Beni Butmak Lar, Onanuga Adewunmi Oriyomi, Aishatu Jibril Dukku, Ogunlola Omowumi Olubunmi, Zainab Gimba, Onuh Onyeche Blessing, Lynda Chuba Ikpeazu, Nkeiruka C. Onyejeocha. Tolulope dá ajo "Live abundantly" kalè láti ja fun ètó omo omode àti obinrin, láti mu kí iwe kika rorun fún àwon omo ti koni owo àti láti ran èdá lówó <ref name="About Us 2021">{{cite web|title=About Us|date=2021-12-03|url=https://livesabundantly.com/about-us/|access-date=2022-05-22|archive-date=2022-05-23|archive-url=https://web.archive.org/web/20220523155400/https://livesabundantly.com/about-us/|dead-url=yes}}</ref> == Ìdílé rè == Totulope Sadife fé Dipo Sadipe. == Àwon Ìtókasí == <references /> bzoefhh93u2rvuhg8lijx0tcb0nu848 Àtòjọ orúkọ àwọn obìnrin Nigeria onímọ̀ sáyẹ́ǹsì 0 73212 635881 622511 2026-09-05T21:55:17Z InternetArchiveBot 22272 Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 635881 wikitext text/x-wiki *[[Taiwo Olayemi Elufioye]], pharmacologist <ref name="The Nation Newspaper 2014">{{cite web | title=Unibadan Scientist wins women global award | website=The Nation Newspaper | date=2014-03-09 | url=https://thenationonlineng.net/unibadan-scientist-wins-women-global-award/ | access-date=2023-02-11}}</ref> *[[Francisca Oboh Ikuenobe]], geologist specializing in [[palynology]] and [[sedimentology]]<ref>{{cite web|url=http://web.mst.edu/~ikuenobe/|title=Francisca E. Oboh-Ikuenobe|accessdate=29 May 2014|publisher=Missouri University of Science and Technology|archive-date=17 August 2021|archive-url=https://web.archive.org/web/20210817155944/https://web.mst.edu/~ikuenobe/|dead-url=yes}}</ref> *[[Eucharia Oluchi Nwaichi]],<ref name="Kobani 2015">{{cite web | last=Kobani | first=Barinaadaa | title=Dr Eucharia Oluchi Nwaichi | website=Home | date=2015-06-06 | url=https://www.uniport.edu.ng/resources/staff-profile/44-biochemistry-department/433-dr-eucharia-oluchi-nwaichi.html | access-date=2023-02-11 | archive-date=2023-02-11 | archive-url=https://web.archive.org/web/20230211091932/https://www.uniport.edu.ng/resources/staff-profile/44-biochemistry-department/433-dr-eucharia-oluchi-nwaichi.html | dead-url=yes }}</ref> environmental biochemist, [[L'Oréal-UNESCO Awards for Women in Science|Oréal-Unesco award]] in 2013 *[[Janet Edeme]]<ref>{{cite web|url=http://www.africaleadftf.org/2015/09/24/african-union-africa-lead-agree-to-collaborate-on-support-for-malabo-declaration-and-new-alliance/|title=African Union, Africa Lead Agree to Collaborate on Support for Malabo Declaration and New Alliance|accessdate=21 November 2017|date=24 September 2015|author=Africa Lead|publisher=Africaleadftf.org (Africa Lead)|location=Bethesda, Maryland|archive-date=15 August 2021|archive-url=https://web.archive.org/web/20210815113750/http://www.africaleadftf.org/2015/09/24/african-union-africa-lead-agree-to-collaborate-on-support-for-malabo-declaration-and-new-alliance/|dead-url=yes}}</ref><ref>{{cite web|url=http://www.fao.org/africa/news/detail-news/en/c/422531/|title=AUC and FAO determined to promote agricultural mechanization|date=22 June 2016|accessdate=21 November 2017|publisher=[[FAO|Food and Agriculture Organization of the United Nations]] (FAO)|author=FAO|archive-date=15 August 2021|archive-url=https://web.archive.org/web/20210815103740/http://www.fao.org/africa/news/detail-news/en/c/422531/|dead-url=yes}}</ref> agricultural scientist and plant biologist *[[Ebun Oni]]<ref>[https://drive.google.com/file/d/1ygroibeM-KY41rDmQfMsD-_G29YV48V6/view Proceedings of the Second International Conference of Women Engineers and Scientists] (Women’s Engineering Society, 1967) Volume 3 ‘The Woman Engineer’ (Discussion) p.9</ref> geophysicist *[[Mojisola Adeyeye]] ọ̀mọ̀wé onímọ̀ sáyẹ́ǹsì *[[Oluwatoyin Asojo]] *[[Helen Asemota]] *[[Adeyinka Gladys Falusi]] *[[Anthonia Fatunsi]] *[[Eucharia Oluchi Nwaichi]] *[[Lucy Jumeyi Ogbadu]] *[[Folakemi Titilayo Odedina]] *[[Folasade Ogunsola]]<ref>{{Cite web|title=Breaking: Unilag Gets First Female VC, Prof. Folasade Ogunsola Named New Head of 60-year-old Institution|url=https://www.thisdaylive.com/index.php/2022/10/07/breaking-prof-folasade-ogunsola-named-first-female-vc-of-unllag/|access-date=2022-10-07|website=ThisDaylive}}</ref><ref>{{Cite web|last=Jeremiah|first=Urowayino|date=2022-10-07|title=Folasade Ogunsola emerges UNILAG's first female VC|url=https://www.vanguardngr.com/2022/10/folasade-ogunsola-emerges-as-unilags-first-female-vc/|access-date=2022-10-07|website=Vanguard News|language=en-GB}}</ref> professor of medical microbiology and University of Lagos first female Vice-Chancellor. *[[Obianuju Ekeocha]] *[[Iroro Tanshi]] *[[Ijeoma Uchegbu]]<ref name=":5">{{Cite web|url=https://www.wes.org.uk/role-models|title=Role models {{!}} Women's Engineering Society|website=wes.org.uk|access-date=2019-02-28|archive-url=https://web.archive.org/web/20190301013426/https://www.wes.org.uk/role-models|archive-date=2019-03-01|url-status=dead}}</ref><ref name=":6">{{Cite web|url=https://www.ucl.ac.uk/human-resources/news/2018/jul/deans-pledge-further-race-equality-ucl|title=Deans pledge to further race equality at UCL|last=UCL|date=2018-07-12|website=UCL Human Resources|language=en|access-date=2019-02-28}}</ref> Nigerian-British pharmacist and professor of pharmacy *[[Rita Orji]] *[[Olufunmilayo Olopade]]<ref>{{cite web|url=http://www.uchospitals.edu/physicians/olufunmilayo-olopade.html|title=Olufunmilayo I. Olopade, MD, FACP|publisher=The University of Chicago Medicine|access-date=July 26, 2013}}</ref><ref>{{cite web|url=http://www.genes.uchicago.edu/olopade.html|title=Olufunmilayo Olopade, Ph.D. Research & Selected Publications|publisher=The University of Chicago Biological Sciences; Department of Human Genetics|access-date=July 27, 2013|archive-date=September 27, 2010|archive-url=https://web.archive.org/web/20100927110550/http://www.genes.uchicago.edu/olopade.html|dead-url=yes}}</ref> Nigerian physician *[[Deborah Ajakaiye]]<ref>{{Cite web|url=https://answersafrica.com/deborah-ajakaiye-physics-professor.html|title=Deborah Ajakaiye: Meet The First Female Physics Professor In Africa|last=Onuh|first=Amara|date=2017-10-31|website=Answers Africa|language=en-US|access-date=2019-05-09|archive-date=2021-08-15|archive-url=https://web.archive.org/web/20210815082124/https://answersafrica.com/deborah-ajakaiye-physics-professor.html|dead-url=yes}}</ref><ref>{{Cite web|title=Ajakaiye, Deborah Enilo (c. 1940–) {{!}} Encyclopedia.com|url=https://www.encyclopedia.com/women/dictionaries-thesauruses-pictures-and-press-releases/ajakaiye-deborah-enilo-c-1940|access-date=2021-05-19|website=www.encyclopedia.com}}</ref> first Nigerian geophysicist *[[Temie Giwa-Tunbosun]]<ref>{{cite web|url=http://nigeriahealthwatch.com/for-one-percent-an-innovative-blood-bank-in-nigeria/|title=For One Percent: An Innovative Blood Bank in Nigeria|date=25 August 2015|website=Nigerian Health Watch|access-date=11 February 2023|archive-date=12 April 2016|archive-url=https://web.archive.org/web/20160412155908/http://nigeriahealthwatch.com/for-one-percent-an-innovative-blood-bank-in-nigeria/|dead-url=yes}}</ref> founder of life bank * [[Grace Oladunni Taylor]], Nigerian chemist, 2nd woman inducted into the Nigerian Academy of Science<ref name="biogrpahy" /> (now the [[National Root Crops Research Institute]])<ref name="The National Root Crops Research Institute">{{cite web|url=http://www.nrcri.gov.ng/pages/History.htm|title=History|publisher=The National Root Crops Research Institute|location=Ibadan, Nigeria|archive-url=https://web.archive.org/web/20160304045134/http://www.nrcri.gov.ng/pages/History.htm|archive-date=4 March 2016|url-status=dead|access-date=5 November 2015}}</ref> *[[Omowunmi Sadik]] (born 1964), chemist, educator<ref>{{Cite web|title=How Omowunmi Sadik Keeps Breaking New Grounds In Scientific Research|url=http://woman.ng/2018/07/how-omowunmi-sadik-keeps-breaking-new-grounds-in-scientific-research/|last=Woman.NG|date=2018-07-07|website=Woman.NG|language=en-US|access-date=2020-05-26|archive-date=2019-09-10|archive-url=https://web.archive.org/web/20190910114953/http://woman.ng/2018/07/how-omowunmi-sadik-keeps-breaking-new-grounds-in-scientific-research|dead-url=yes}}</ref> *[[Margaret Adebisi Sowunmi]], botanist and environmental archaeologist<ref name="lasucom.edu.ng – Pride of LASU 2023">{{cite web | title=Dr Adedayo Adebisi ADEBISI – lasucom.edu.ng | website=lasucom.edu.ng – Pride of LASU | date=2023-02-11 | url=https://lasucom.edu.ng/dr-adedayo-adebisi-adebisi/ | access-date=2023-02-11}}</ref><ref name=":0">{{Citation|last=Orijemie|first=Emuobosa Akpo|chapter=Sowunmi, Margaret Adebisi|date=2014|encyclopedia=Encyclopedia of Global Archaeology|pages=6941–6943|editor-last=Smith|editor-first=Claire|publisher=Springer New York|language=en|doi=10.1007/978-1-4419-0465-2_2354|isbn=9781441904652}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://blerf.org/index.php/biography/sowunmi-prof-m-adebisi-nee-jadesimi/|title=SOWUNMI, Prof. M. Adebisi (nee Jadesimi)|last=Babah|first=Chinedu|date=2017-03-23|website=Biographical Legacy and Research Foundation|language=en-US|access-date=2019-07-02|archive-date=2021-08-19|archive-url=https://web.archive.org/web/20210819125451/https://blerf.org/index.php/biography/sowunmi-prof-m-adebisi-nee-jadesimi/|dead-url=yes}}</ref> *[[Felicity Okpete Ovai]], engineer, civil servant, politician ==Àwọn Ìtọ́kasí == {{Reflist}} gqya231vi3adpqlwf7hvnghj0tu9uwu Margaret Adebisi Sowunmi 0 73260 635836 566454 2026-09-05T13:01:44Z InternetArchiveBot 22272 Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 635836 wikitext text/x-wiki {{short description|Oníṣe botany ati environmental archaeologist}}{{Infobox academic|name=Margaret Adebisi Sowunmi|occupation=[[environmental archaeology|Environmental archaeologist]]|birth_date={{birth date and age|1939|09|24}}|birth_place=[[Kano (city)|Kano, Nigeria]]|nationality=[[Nigeria]]n She attended St Anne's School Ibadan for her secondary school education|alma_mater=[[University College Ibadan]]|discipline=[[Archaeology]], [[botany]]|sub_discipline=[[Palynology]], [[paleobotany]], [[archaeobotany]]|workplaces=[[Uppsala University]] <br> University College Ibadan <br> [[UCL Institute of Archaeology]]}}'''Margaret Adebisi Sowunmi''' tí wọ́n ń pè ní Jádesimi) tí ọjọ́ ìbí rẹ̀ jẹ́ ọjọ́ Kẹ́rìnlélógún oṣù kẹsán, ọdún 1993 jẹ́ oníṣe botany ní orílé èdè Nàìjíríà àti Onímọ̀ Nípa Archaeology. O jẹ́ Ọ̀jọ̀gbọ́n, àti Pùròfẹ́sọ̀ nínú iṣẹ Palynology àti Onímọ̀ àti oníṣe ìwàádìí lórí àwọn ohun tí o jẹ́ mọ Environmental Archaeology ní Fásitì tí ó wà ní ìbàdàn, Fásitì Ìlú Ìbàdàn. A lè pé Margaret Sowunmi ní ẹni àkọ́kọ́ tí ó kọ́kọ́ kọ́ ẹ̀kọ́ Environmental Archaeology àti Paleoethnobotany ní orílẹ̀-èdè Nàìjíríà.<ref name=":0">{{Citation|last=Orijemie|first=Emuobosa Akpo|chapter=Sowunmi, Margaret Adebisi|date=2014|encyclopedia=Encyclopedia of Global Archaeology|pages=6941–6943|editor-last=Smith|editor-first=Claire|publisher=Springer New York|language=en|doi=10.1007/978-1-4419-0465-2_2354|isbn=9781441904652}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://blerf.org/index.php/biography/sowunmi-prof-m-adebisi-nee-jadesimi/|title=SOWUNMI, Prof. M. Adebisi (nee Jadesimi)|last=Babah|first=Chinedu|date=2017-03-23|website=Biographical Legacy and Research Foundation|language=en-US|access-date=2019-07-02|archive-date=2021-08-19|archive-url=https://web.archive.org/web/20210819125451/https://blerf.org/index.php/biography/sowunmi-prof-m-adebisi-nee-jadesimi/|dead-url=yes}}</ref> ó sì jẹ́ olùdásílẹ̀ àti olùdarí ẹgbẹ́ Palynological tí orílẹ̀-èdè Nàìjíríà.<ref name=":0" /> == Ìbẹ̀rẹ̀pẹ̀pẹ̀ Ayé Rẹ̀ == Wọ́n bí Sowunmi sí ìpínlẹ̀ Kano, àríwá orílẹ̀-èdè Nàìjíríà ní ọjọ́ Kẹ́rìnlélógún oṣù kẹsán, ọdún 1993. Bàbá rẹ̀ jẹ́ ìránṣẹ́ Ọlọ́run alààyè ní ìjọ Nàìjíríà náà. Ó lọ sí Ilé-ẹ̀kọ́ gíga tí ilé-ẹ̀kọ́ St Anne ti ìlú Ibadan fún ẹ̀kọ́ ilé mẹ́wàá rẹ̀. Ó kẹ́kọ̀ọ́ gboyè Pàtàkì BSc nínú Botany ní ẹ̀ka-ẹ̀kọ́ ìmọ̀ ti Botany, ní Fáṣítì kọ́lẹ́jì ti Ibadan, ó sì kẹ́kọ̀ọ́ jáde ní ọdún 1962. Ó gba ẹ̀bùn ẹ̀kọ́ ọ̀fẹ́ ti ẹ̀kọ́ PhD ní ọdún 1963 láti ṣiṣẹ́ ìwádìí nínú ẹ̀kọ́ Palynology. Láti ṣiṣẹ́ ìwádìí Palynology yìí, Sowunmi rìnrìn àjò lọ sí Sweden láti lọ kẹ́kọ̀ọ́ pẹ̀lú Gunnar Erdtman, ẹni tí ó ṣe alábòójútó rẹ̀ fún ẹ̀kọ́ PhD rẹ̀. Ó kẹ́kọ̀ọ́ gboyè PhD rẹ̀ nínú botany láti Fáṣítì ti Ibadan ní ọdún 1967.<ref name=":02">{{Citation|last=Orijemie|first=Emuobosa Akpo|chapter=Sowunmi, Margaret Adebisi|date=2014|encyclopedia=Encyclopedia of Global Archaeology|pages=6941–6943|editor-last=Smith|editor-first=Claire|publisher=Springer New York|language=en|doi=10.1007/978-1-4419-0465-2_2354|isbn=9781441904652}}</ref> 14vgnbxplx9j51uldkhx5fqt89ci2l4 Umo Eno 0 74105 635872 591474 2026-09-05T20:10:05Z InternetArchiveBot 22272 Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 635872 wikitext text/x-wiki {{Infobox officeholder | name = Umo Eno | honorific-suffix = | image = | image_size = | caption = Pastor Umo Eno in 2022 | alt = | office = [[Governor of Akwa Ibom State|Governor of Akwa Ibom]] | deputy = [[Akon Eyakenyi]] | term_start = | term_end = | office2 = Akwa Ibom State Commissioner for Lands and Water Resources | governor2 = Udom Emmanuel | term_start2 = 2021 | term_end2 = 2022 | predecessor2 = | successor2 = | birth_date = {{birth date and age|1964|04|24|df=y}} | birth_place = [[Nsit-Ubium]], [[Eastern Region, Nigeria|Eastern Region]], Nigeria (now in [[Akwa Ibom State]]) | nationality = Nigerian | party = [[Peoples Democratic Party (Nigeria)|Peoples Democratic Party]] | spouse = | children = | residence = | alma_mater = [[University of Uyo]] | occupation = {{hlist|Politician|businessman}} | website = | predecessor = [[Udom Gabriel Emmanuel|Udom Emmanuel]] | termstart = 29 May 2023 }} '''Umo Bassey Eno''' tí wọ́n bí ní ọjọ́ Kẹrìnlélógún oṣù kẹrin ọdún 1964, jẹ́ olùṣọ́ àgùtàn ilé-ìjọsìn All Christain Ministary International àti olóṣèlú tí ó tún jẹ́ gómìnà ní [[Ìpínlẹ̀ Akwa Ibom]] nínú ìdìbò tó wáyé ní ọdún 2023., ó sì jẹ́ ọmọ orílẹ̀-èdè [[Nàìjíríà]]. <ref>{{Cite web |last=Online |first=Tribune |date=2023-03-19 |title=PDP’s Umo Eno wins Akwa Ibom guber election with wide margin |url=https://tribuneonlineng.com/pdps-umo-eno-wins-akwa-ibom-guber-election-with-wide-margin/ |access-date=2023-03-20 |website=Tribune Online |language=en-GB}}</ref><ref>{{Cite web |last=Vanguard |date=2023-03-19 |title=Breaking: INEC declares PDP’s Umo Eno winner of Akwa Ibom guber poll |url=https://www.vanguardngr.com/2023/03/breaking-inec-declares-pdps-umo-eno-winner-of-akwa-ibom-guber-poll/amp/ |url-status=live |access-date=2023-03-20 |website=Vanguard}}</ref> Òun ni kọmíṣánà tẹ́lẹ̀ rí fún ọ̀rọ̀ ilẹ̀ àti [[omi]] àlùmọnì fún ìpínlẹ̀ Akwa Ibom. <ref>{{Cite web |title=11 things we know about Gov Emmanuel’s preferred successor, Eno |url=https://www.premiumtimesng.com/regional/south-south-regional/508897-11-things-we-know-about-gov-emmanuels-preferred-successor-eno.html?tztc=1 |access-date=2023-03-20 |website=www.premiumtimesng.com}}</ref><ref>{{Cite news |date=2014-05-10 |title=Pastor Umo Eno Marks 50th Birthday |url=https://www.channelstv.com/2014/05/10/pastor-umo-eno-marks-50th-birthday/amp/ |access-date=2023-03-20 |archivedate=2023-03-20 |archiveurl=https://web.archive.org/web/20230320114333/https://www.channelstv.com/2014/05/10/pastor-umo-eno-marks-50th-birthday/amp/ |deadurl=yes }}</ref> ==Ibẹ̀rẹ̀ ayé ati ẹ̀kọ́ rẹ̀== wọ́n bí ní ọjọ́ Kẹrìnlélógún oṣù kẹrin ọdún 1964, ní ìlú rẹ̀ Ikot Ekpene Ìró tí ó wà ní abẹ́ ìjọba ìbílẹ̀ [[Nsit-Ubium]].<ref>{{Cite web |last=Rapheal |date=2023-03-17 |title=Decision Day 2023: Those who will be governors |url=https://sunnewsonline.com/decision-day-2023-those-who-will-be-governors/ |access-date=2023-03-20 |website=The Sun Nigeria |language=en}}</ref> Ó lọ sí ilé-ẹ̀kọ́ alákọ̀ọ́bẹ̀rẹ̀ Local Authority Primary School tí ó wà ní [[Ìpínlẹ̀ Èkó]], níbi tí ó ti gba ìwé ẹ̀rí ẹ̀kọ́ akọ́bẹ̀rẹ̀ <ref>{{Cite web |last=Rapheal |date=2023-03-17 |title=Decision Day 2023: Those who will be governors |url=https://sunnewsonline.com/decision-day-2023-those-who-will-be-governors/ |access-date=2023-03-20 |website=The Sun Nigeria |language=en}}</ref> He attended Local Authority primary school in Lagos State, where he got his first school leaving certificate.<ref name=":0">{{Cite web |date=2023-03-11 |title=Umo Eno… Barracks Boy who wants to be governor |url=https://editor.guardian.ng/saturday-magazine/umo-eno-barracks-boy-who-wants-to-be-governor/ |access-date=2023-03-20 |website=The Guardian Nigeria News - Nigeria and World News |language=en-US |archive-date=2023-03-20 |archive-url=https://web.archive.org/web/20230320122131/https://editor.guardian.ng/saturday-magazine/umo-eno-barracks-boy-who-wants-to-be-governor/ |dead-url=yes }}</ref> Ó tún lọ sí ilé-ẹ̀kọ́ sẹ́kọ́ndìrì ti St. Francis tí ó wa ní ilú Eket tí ó sì parí ìpele ẹ̀kọ́ yí ní Victoey High School tí ó wà ní [[Ìkẹjà]] ní ípínlẹ̀ Èkó .<ref name=":0" /> Ó gba ìwé-ẹ̀rí ẹ̀kọ́ agba jáde nínú ìmọ̀ Ìbáṣepọ̀ Àwùjọ ní ilé-ẹ̀kọ́ [[Fásitì Uyo]] tí ó sì gba ìwé ẹ̀rí Masters jáde nínú ẹ̀ka ìmọ̀ yí kan náà.<ref name=":1" /> ==Iṣẹ́nṣe rẹ̀== Wọ́n gbàá sisẹ́ ní ilé-iṣẹ́ [[Union Bank]] lẹ́yìn tí ó parí ẹ̀kọ́ sẹ́kọ̀ndìrì rẹ̀ ṣáájú kí ó tó lọ ṣiṣẹ́ ní ilé-iṣẹ́ Bertola Machine Tools Nigeria Limited àti Norman Holdings Limited, níbi tí ó ti ṣiṣẹ́ gẹ́gẹ́ bí ọ̀gá àgbà ṣáájú kí ó tó lọ dá ilé-iṣẹ́ Royalty Group tí ó jẹ́ olùdásílẹ̀ rẹ̀.<ref name=":1">{{Cite web |last=Rapheal |date=2022-05-23 |title=Bassey Umo Eno: Barracks boy you did not know |url=https://sunnewsonline.com/bassey-umo-eno-barracks-boy-you-did-not-know/ |access-date=2023-03-20 |website=The Sun Nigeria |language=en}}</ref> Wọ́n yànán sí ipò kọmíṣánà fún ọ̀rọ̀ ilẹ̀ ati omi àlùmọ́nì ní Ìpínlẹ̀ Akwa Ibom ní ọdún 2021 lábẹ́ gómìnà [[Udom Emmanuel]]<ref>{{Cite web |date=2021-01-03 |title=Udom Emmanuel swears in four commissioners, five perm secs |url=https://www.thecable.ng/udom-emmanuel-swears-in-four-commissioners-five-perm-secs |access-date=2023-03-20 |website=TheCable |language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web |title=Udom swears in new commissioners, perm secretaries - Businessday NG |url=https://businessday.ng/amp/politics/article/udom-swears-in-new-commissioners-perm-secretaries/ |access-date=2023-03-20 |website=businessday.ng}}</ref><ref>{{Cite web |last=Anthony |first=Lovina |date=2021-01-11 |title=APC stalwart congratulates Gov.Emmanuel's new appointees, warns against politics of prejudice |url=https://dailypost.ng/2021/01/11/apc-stalwart-congratulates-gov-emmanuels-new-appointees-warns-against-politics-of-prejudice/ |access-date=2023-03-20 |website=Daily Post Nigeria |language=en-US}}</ref> Ó kọ̀wé dupò náà sílẹ̀ láti díje du ipò Gómìnà ní Ìpínlẹ̀ náà ní ọdún 2023. <ref>{{Cite web |last=Online |first=Tribune |date=2022-03-24 |title=Akwa Ibom Assembly clears 6 Commissioner-nominees for swearing-in |url=https://tribuneonlineng.com/akwa-ibom-assembly-clears-6-commissioner-nominees-for-swearing-in/ |access-date=2023-03-20 |website=Tribune Online |language=en-GB}}</ref><ref>{{Cite web |last=THEWILL |first=Udeme Utip |title=Gov Udom Sacks Six Commissioners Including His Preferred Successor – THEWILL NEWS MEDIA |url=https://thewillnews.com/gov-udom-sacks-six-commissioners-including-his-preferred-successor/ |access-date=2023-03-20 |language=en-US}}</ref> == Àwọn ìtọ́kasí== {{reflist}} [[Category:1964 births]] [[Category:People from Akwa Ibom State]] [[Category:Living people]] [[Category:Nigerian politicians]] [[Category:21st-century Nigerian politicians]] [[Category:Peoples Democratic Party state governors of Nigeria]] [[Category:Governors of Akwa Ibom State]] h4hnscp0e8sig8v6ot7lj84rj4lfflk 635873 635872 2026-09-05T20:10:09Z KiranBOT 31499 removed AMP tracking from URLs ([[:m:User:KiranBOT/AMP|details]]) ([[User talk:Usernamekiran|report error]]) v3.1.1s 635873 wikitext text/x-wiki {{Infobox officeholder | name = Umo Eno | honorific-suffix = | image = | image_size = | caption = Pastor Umo Eno in 2022 | alt = | office = [[Governor of Akwa Ibom State|Governor of Akwa Ibom]] | deputy = [[Akon Eyakenyi]] | term_start = | term_end = | office2 = Akwa Ibom State Commissioner for Lands and Water Resources | governor2 = Udom Emmanuel | term_start2 = 2021 | term_end2 = 2022 | predecessor2 = | successor2 = | birth_date = {{birth date and age|1964|04|24|df=y}} | birth_place = [[Nsit-Ubium]], [[Eastern Region, Nigeria|Eastern Region]], Nigeria (now in [[Akwa Ibom State]]) | nationality = Nigerian | party = [[Peoples Democratic Party (Nigeria)|Peoples Democratic Party]] | spouse = | children = | residence = | alma_mater = [[University of Uyo]] | occupation = {{hlist|Politician|businessman}} | website = | predecessor = [[Udom Gabriel Emmanuel|Udom Emmanuel]] | termstart = 29 May 2023 }} '''Umo Bassey Eno''' tí wọ́n bí ní ọjọ́ Kẹrìnlélógún oṣù kẹrin ọdún 1964, jẹ́ olùṣọ́ àgùtàn ilé-ìjọsìn All Christain Ministary International àti olóṣèlú tí ó tún jẹ́ gómìnà ní [[Ìpínlẹ̀ Akwa Ibom]] nínú ìdìbò tó wáyé ní ọdún 2023., ó sì jẹ́ ọmọ orílẹ̀-èdè [[Nàìjíríà]]. <ref>{{Cite web |last=Online |first=Tribune |date=2023-03-19 |title=PDP’s Umo Eno wins Akwa Ibom guber election with wide margin |url=https://tribuneonlineng.com/pdps-umo-eno-wins-akwa-ibom-guber-election-with-wide-margin/ |access-date=2023-03-20 |website=Tribune Online |language=en-GB}}</ref><ref>{{Cite web |last=Vanguard |date=2023-03-19 |title=Breaking: INEC declares PDP’s Umo Eno winner of Akwa Ibom guber poll |url=https://www.vanguardngr.com/2023/03/breaking-inec-declares-pdps-umo-eno-winner-of-akwa-ibom-guber-poll/amp/ |url-status=live |access-date=2023-03-20 |website=Vanguard}}</ref> Òun ni kọmíṣánà tẹ́lẹ̀ rí fún ọ̀rọ̀ ilẹ̀ àti [[omi]] àlùmọnì fún ìpínlẹ̀ Akwa Ibom. <ref>{{Cite web |title=11 things we know about Gov Emmanuel’s preferred successor, Eno |url=https://www.premiumtimesng.com/regional/south-south-regional/508897-11-things-we-know-about-gov-emmanuels-preferred-successor-eno.html?tztc=1 |access-date=2023-03-20 |website=www.premiumtimesng.com}}</ref><ref>{{Cite news |date=2014-05-10 |title=Pastor Umo Eno Marks 50th Birthday |url=https://www.channelstv.com/2014/05/10/pastor-umo-eno-marks-50th-birthday/amp/ |access-date=2023-03-20 |archivedate=2023-03-20 |archiveurl=https://web.archive.org/web/20230320114333/https://www.channelstv.com/2014/05/10/pastor-umo-eno-marks-50th-birthday/amp/ |deadurl=yes }}</ref> ==Ibẹ̀rẹ̀ ayé ati ẹ̀kọ́ rẹ̀== wọ́n bí ní ọjọ́ Kẹrìnlélógún oṣù kẹrin ọdún 1964, ní ìlú rẹ̀ Ikot Ekpene Ìró tí ó wà ní abẹ́ ìjọba ìbílẹ̀ [[Nsit-Ubium]].<ref>{{Cite web |last=Rapheal |date=2023-03-17 |title=Decision Day 2023: Those who will be governors |url=https://sunnewsonline.com/decision-day-2023-those-who-will-be-governors/ |access-date=2023-03-20 |website=The Sun Nigeria |language=en}}</ref> Ó lọ sí ilé-ẹ̀kọ́ alákọ̀ọ́bẹ̀rẹ̀ Local Authority Primary School tí ó wà ní [[Ìpínlẹ̀ Èkó]], níbi tí ó ti gba ìwé ẹ̀rí ẹ̀kọ́ akọ́bẹ̀rẹ̀ <ref>{{Cite web |last=Rapheal |date=2023-03-17 |title=Decision Day 2023: Those who will be governors |url=https://sunnewsonline.com/decision-day-2023-those-who-will-be-governors/ |access-date=2023-03-20 |website=The Sun Nigeria |language=en}}</ref> He attended Local Authority primary school in Lagos State, where he got his first school leaving certificate.<ref name=":0">{{Cite web |date=2023-03-11 |title=Umo Eno… Barracks Boy who wants to be governor |url=https://editor.guardian.ng/saturday-magazine/umo-eno-barracks-boy-who-wants-to-be-governor/ |access-date=2023-03-20 |website=The Guardian Nigeria News - Nigeria and World News |language=en-US |archive-date=2023-03-20 |archive-url=https://web.archive.org/web/20230320122131/https://editor.guardian.ng/saturday-magazine/umo-eno-barracks-boy-who-wants-to-be-governor/ |dead-url=yes }}</ref> Ó tún lọ sí ilé-ẹ̀kọ́ sẹ́kọ́ndìrì ti St. Francis tí ó wa ní ilú Eket tí ó sì parí ìpele ẹ̀kọ́ yí ní Victoey High School tí ó wà ní [[Ìkẹjà]] ní ípínlẹ̀ Èkó .<ref name=":0" /> Ó gba ìwé-ẹ̀rí ẹ̀kọ́ agba jáde nínú ìmọ̀ Ìbáṣepọ̀ Àwùjọ ní ilé-ẹ̀kọ́ [[Fásitì Uyo]] tí ó sì gba ìwé ẹ̀rí Masters jáde nínú ẹ̀ka ìmọ̀ yí kan náà.<ref name=":1" /> ==Iṣẹ́nṣe rẹ̀== Wọ́n gbàá sisẹ́ ní ilé-iṣẹ́ [[Union Bank]] lẹ́yìn tí ó parí ẹ̀kọ́ sẹ́kọ̀ndìrì rẹ̀ ṣáájú kí ó tó lọ ṣiṣẹ́ ní ilé-iṣẹ́ Bertola Machine Tools Nigeria Limited àti Norman Holdings Limited, níbi tí ó ti ṣiṣẹ́ gẹ́gẹ́ bí ọ̀gá àgbà ṣáájú kí ó tó lọ dá ilé-iṣẹ́ Royalty Group tí ó jẹ́ olùdásílẹ̀ rẹ̀.<ref name=":1">{{Cite web |last=Rapheal |date=2022-05-23 |title=Bassey Umo Eno: Barracks boy you did not know |url=https://sunnewsonline.com/bassey-umo-eno-barracks-boy-you-did-not-know/ |access-date=2023-03-20 |website=The Sun Nigeria |language=en}}</ref> Wọ́n yànán sí ipò kọmíṣánà fún ọ̀rọ̀ ilẹ̀ ati omi àlùmọ́nì ní Ìpínlẹ̀ Akwa Ibom ní ọdún 2021 lábẹ́ gómìnà [[Udom Emmanuel]]<ref>{{Cite web |date=2021-01-03 |title=Udom Emmanuel swears in four commissioners, five perm secs |url=https://www.thecable.ng/udom-emmanuel-swears-in-four-commissioners-five-perm-secs |access-date=2023-03-20 |website=TheCable |language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web |title=Udom swears in new commissioners, perm secretaries - Businessday NG |url=https://businessday.ng/politics/article/udom-swears-in-new-commissioners-perm-secretaries/ |access-date=2023-03-20 |website=businessday.ng}}</ref><ref>{{Cite web |last=Anthony |first=Lovina |date=2021-01-11 |title=APC stalwart congratulates Gov.Emmanuel's new appointees, warns against politics of prejudice |url=https://dailypost.ng/2021/01/11/apc-stalwart-congratulates-gov-emmanuels-new-appointees-warns-against-politics-of-prejudice/ |access-date=2023-03-20 |website=Daily Post Nigeria |language=en-US}}</ref> Ó kọ̀wé dupò náà sílẹ̀ láti díje du ipò Gómìnà ní Ìpínlẹ̀ náà ní ọdún 2023. <ref>{{Cite web |last=Online |first=Tribune |date=2022-03-24 |title=Akwa Ibom Assembly clears 6 Commissioner-nominees for swearing-in |url=https://tribuneonlineng.com/akwa-ibom-assembly-clears-6-commissioner-nominees-for-swearing-in/ |access-date=2023-03-20 |website=Tribune Online |language=en-GB}}</ref><ref>{{Cite web |last=THEWILL |first=Udeme Utip |title=Gov Udom Sacks Six Commissioners Including His Preferred Successor – THEWILL NEWS MEDIA |url=https://thewillnews.com/gov-udom-sacks-six-commissioners-including-his-preferred-successor/ |access-date=2023-03-20 |language=en-US}}</ref> == Àwọn ìtọ́kasí== {{reflist}} [[Category:1964 births]] [[Category:People from Akwa Ibom State]] [[Category:Living people]] [[Category:Nigerian politicians]] [[Category:21st-century Nigerian politicians]] [[Category:Peoples Democratic Party state governors of Nigeria]] [[Category:Governors of Akwa Ibom State]] q7yymmjlk0ydqswvm4poszmbky4dadg Saheed Popoola 0 75145 635863 611189 2026-09-05T17:49:01Z InternetArchiveBot 22272 Rescuing 2 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 635863 wikitext text/x-wiki [[File:Prince Saheed Olamilekan Popoola.jpg|thumb|Saheed popoola]]{{Infobox officeholder|name=Saheed Popoola|birth_date={{birth date and age|1971|01|17|df=y}}|birth_place=Offa, Nigeria.|nationality=Nigerian|citizenship=Nigerian|alma_mater=|occupation=Politician . Architect|spouse=Mrs Popoola|constituency=Ojomu/Balogun}} '''Saheed Adekeye Olalekan Popoola''' tí a bí (17 January 1971) jẹ́ olósèlú Nàìjíríà àti ayaworan ile ó jẹ́ ọmọ ilé ìgbìmọ̀ aṣòfin ìpínlẹ̀ Kwara (7th Legislator) tó ń ṣoju ẹkùn Ojomu/Balogun. Ó sì jẹ gẹ́gẹ́ bí alága aláṣẹ ìjọba ìbílẹ̀ [[Ọ̀fà|Offa]] ní ìpínlẹ̀ Kwara ní Nàìjíríà tẹ́lẹ̀. <ref>{{Cite web |title=Ẹda pamosi |url=https://www.kwha.gov.ng/KWHA/Pages/_Popoola |access-date=2023-12-30 |archive-date=2024-02-26 |archive-url=https://web.archive.org/web/20240226065714/https://www.kwha.gov.ng/KWHA/Pages/_Popoola |dead-url=yes }}</ref><ref>https://kwha.gov.ng/KWHA/Pages/_Member16{{Dead link|date=August 2025 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}</ref><ref>{{Cite web |title=Ẹda pamosi |url=https://prudentwatch.com/kwara-for-kwara-wakili-lafiagi-and-prince-saheed-popoola-commends-group/ |access-date=2023-12-30 |archive-date=2023-12-28 |archive-url=https://web.archive.org/web/20231228020513/https://prudentwatch.com/kwara-for-kwara-wakili-lafiagi-and-prince-saheed-popoola-commends-group/ |dead-url=yes }}</ref> == Igbesi aye ibẹrẹ ati ẹkọ == A bi si idile Ogbeni ati Iyaafin Popoola ti agbo-ile Obatiwajoye ni Offa ni ojo 17 osu kini odun 1971. O kàwé gba oye lati ile iwe giga Obafemi Awolowo ni imo oselu, o si lo si Delar College of Education, IdoOsi, Ekiti State Fun Certificate of Education National re <ref>https://kwha.gov.ng/KWHA/Pages/_Member16{{Dead link|date=August 2025 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}</ref> == Oselu ọmọ == Popoola bẹ̀rẹ̀ iṣẹ́ òṣèlú rẹ̀ gẹ́gẹ́ bí alága aláṣẹ ìjọba ìbílẹ̀ Offa ní ìpínlẹ̀ Kwara ní Nàìjíríà láàárín ọdún 2011-2013. Ti o ti ṣiṣẹ tẹlẹ gẹgẹbi Komisana fun Awọn ọdọ ati ere idaraya laarin ọdun 2008-2011 Labẹ Gomina Bukola Saraki ati Gomina Abdulfatah Ahmed, O jẹ ọmọ ẹgbẹ, Ile-igbimọ aṣofin Kwara laarin ọdun 2011-2019. Ó yí ẹgbẹ́ òṣèlú rẹ̀ padà láti All Progressive Congress (APC) sí Social Democratic Party (SDP). <ref>{{Cite web |title=Ẹda pamosi |url=https://inecnigeria.org/wp-content/uploads/2022/09/Final-List-of-Candidates-for-National-Elections-1.pdf |access-date=2023-12-30 |archive-date=2023-12-22 |archive-url=https://web.archive.org/web/20231222214752/https://www.inecnigeria.org/wp-content/uploads/2022/09/Final-List-of-Candidates-for-National-Elections-1.pdf |dead-url=yes }}</ref> <ref><nowiki>https://inecnigeria.org/wp-content/uploads/2022/09/Final-List-of-Candidates-for-National-Elections-1</nowiki>.[https://inecnigeria.org/wp-content/uploads/2022/09/Final-List-of-Candidates-for-National-Elections-1.pdf pdf] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20231222214752/https://www.inecnigeria.org/wp-content/uploads/2022/09/Final-List-of-Candidates-for-National-Elections-1.pdf |date=2023-12-22 }}</ref><ref><nowiki>https://thenationonlineng.net/sdp-reps-candidate-backs-apc-candidate/</nowiki></ref><ref><nowiki>https://allafrica.com/stories/201401290362.html</nowiki></ref><ref><nowiki>https://theeagleonline.com.ng/34-year-old-emerges-speaker-in-new-kwara-assembly/</nowiki></ref> Ni ojo kejidinlogbon osu keta odun 2022 omo ile igbimo asofin ipinle kwara ti kede ipo Saheed Popoola ofifo Latari bi o ti yapa si Social Democratic Party (SDP) lati egbe All Progressive Congress (APC) Party Platform ti o gba e nipo. Ṣaaju ki o to jẹ pe iyẹn ni iroyin pe Popoola jẹ ẹsun awọn iṣẹ Antiparty nitori ibatan rẹ pẹlu ọkan ninu awọn ti oro kan ninu ẹgbẹ alatako ti o jẹ Aarẹ Sẹnetọ tẹlẹ Dokita [[Bukola Saraki|Bukọla Saraki]] ṣaaju ki o to fi iṣẹ rẹ silẹ si Social Democratic Party. <ref><nowiki>https://www.tvcnews.tv/2022/03/kwara-assembly-declares-saheed-popoolas-seat-vacant-writes-inec/,%20https://www.tvcnews.tv/2022/03/kwara-assembly-declares-saheed-popoolas-seat-vacant-writes-inec/</nowiki></ref><ref><nowiki>https://www.kwarareporters.com/2021/06/as-landlord-of-apc-in-kwara-state-i.html</nowiki></ref><ref><nowiki>https://www.midlandpost.ng/index.php/features-and-interviews/86-top-news/9124-saheed-popoola-s-case-put-on-hold-as-kwara-apc-sdp-members-make-truce-with-conditions-for-decampees</nowiki></ref> == Awọn itọkasi == {{Reflist}} [[Ẹ̀ka:Àwọn olóṣèlú ará Nàìjíríà]] [[Ẹ̀ka:Àwọn ọmọ Yorùbá]] [[Ẹ̀ka:Àwọn ènìyàn alààyè]] [[Ẹ̀ka:Àwọn ọjọ́ìbí ní 1971]] [[Ẹ̀ka:Àwọn àyọkà aláìní ohun-inú Wikidata]] 6mv1okkcjdmgvceaw9e5iv8luy2oxe4 Wale Oladipo 0 75173 635876 607582 2026-09-05T20:35:30Z InternetArchiveBot 22272 Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 635876 wikitext text/x-wiki {| class="infobox vcard" ! colspan="2" class="infobox-above" style="font-size: 100%;" |<div class="fn" style="font-size:125%;">Ojogbon Wale Oladipo</div> |- class="mw-file-description" href="./File:Prof-wale-oladipo.jpg" | colspan="2" class="infobox-image" |[[File:Prof-wale-oladipo.jpg|frameless]]</img><div class="infobox-caption" style="line-height:normal;padding-top:0.2em;"> Oloye Alakoso ati Alaga Igbimọ Alakoso ti Ile-ẹkọ giga ti Ipinle Osun, Abiodun Adewale Oladipo. </div> |- | colspan="2" class="infobox-full-data" | |} Ojogbon '''Abiodun Adewale Oladipo''' (ojoibi January 1, 1958, [[Ilé-Ifẹ̀|Ile-Ife]], Nigeria) je omo ile iwe Naijiria, alabojuto, ati oloselu. Ilowosi rẹ pẹlu, aaye ti [[Ẹ̀bùn Nobel nínú Ìṣiṣẹ́ògùn|kemistri]] iparun, bakanna bi ilowosi rẹ ninu iṣelu Naijiria. O ṣiṣẹ gẹgẹbi [https://www.uniosun.edu.ng/index.php/admin-management/the-pro-chancellor.html Pro-chancellor] ati Alaga ti Igbimọ Alakoso ti Ile-ẹkọ giga ti [[Ìpínlẹ̀ Ọ̀ṣun|Ipinle Osun]] . == Igbesi aye ibẹrẹ ati ẹkọ == Oladipo lo si St. John's Catholic Grammar School, Ile-Ife, lati 1972 si 1976. Lakoko yii, o ṣaṣeyọri Ipele 1 ni Idanwo Ijẹrisi Alagba ti Iwọ-oorun Afirika . Lẹhinna o gba oye oye rẹ ni Kemistri (Education) ni [[Yunifásítì Ọbáfẹ́mi Awólọ́wọ̀|ile-ẹkọ giga ti Obafemi Awolowo]] (fasiti ti Ife tẹlẹ), Ile-Ife, ti o pari ni ipele keji (Upper Division) ni ọdun 1981. Lẹhin awọn ẹkọ ile-iwe giga rẹ, o tẹsiwaju eto-ẹkọ rẹ ni ilu okeere ni Université Claude Bernard, Lyon I, Villeurbanne, France, nibiti o ti gba MPhil ati PhD kan ni Kemistri Analytical (Awọn ilana iparun) Pẹlu diẹ sii ju awọn atẹjade marun ni 1984-1988, labẹ awọn ti nṣiṣe lọwọ abojuto ti Ojogbon JP Thomas. <ref name=":4">{{Cite journal|title=Desorption induced by H+n clusters (7 ⩽ n ⩽ 61) at 600 keV|url=https://dx.doi.org/10.1016/0168-583X%2888%2990237-6}}</ref> <ref name=":0">{{Cite journal|title=Secondary ion emission induced in insulators by fast (<400 KeV/u) Ions and clusters. Analytical applications|url=https://inis.iaea.org/search/search.aspx?orig_q=RN:20047227|access-date=2024-01-08|archivedate=2023-11-01|archiveurl=https://web.archive.org/web/20231101154312/https://inis.iaea.org/search/search.aspx?orig_q=RN:20047227|deadurl=yes}}</ref> <ref name=":1">{{Cite journal|title=COLLECTIVE EFFECTS IN THE DESORPTION PROCESS INDUCED BY Hn+ CLUSTERS NEAR THE BOHR'S VELOCITY|url=http://dx.doi.org/10.1051/jphyscol:1989233}}</ref> <ref name=":2">{{Cite journal|title=Surface profiling of insulating layers using desorption induced by monatomic or cluster ions of beam diameter in the 5–10 μm range|url=https://dx.doi.org/10.1016/0168-583X%2889%2990017-7}}</ref> <ref name=":3">{{Cite journal|title=Secondary ion emission from cesium salts under megaelectronvolt ion bombardment: comparative study and beam secondary effects|url=https://dx.doi.org/10.1016/0168-1176%2891%2980075-X}}</ref> == Omowe ọmọ == Ni ọdun 2005, Oladipo gba ipo ti Ọjọgbọn Iwadi ni Ile-iṣẹ Iwadi Agbara ati Idagbasoke (CERD) ni Ile-ẹkọ giga Obafemi Awolowo. O bẹrẹ iṣẹ rẹ bi Ẹlẹgbẹ Iwadi Agba ni CERD ni ọdun 1993. O tun jẹ ọmọ ẹgbẹ ti Nigerian Association of Medical Physicists. <ref>https://nuc.edu.ng/wp-content/uploads/2019/02/Directory-of-Full-Professors-in-the-Nigerian-University-System.pdf</ref> == Iṣẹ iṣakoso == Ni gbogbo iṣẹ rẹ, Oladipo ti di awọn ipo oriṣiriṣi mu, pẹlu Olori Pipin, Imọ-jinlẹ Ayika ati Aye, CERD, OAU, ati awọn ọmọ ẹgbẹ lori Igbimọ Ile-ẹkọ giga, CERD, OAU. == Ohun akiyesi aseyori ati Awards == O ti fun ni aṣẹ ọpọlọpọ awọn nkan <ref name=":3"/> <ref>{{Cite journal|date=2003|title=Determination of trace metal levels in used lubricating oil in aqueous medium using atomic absorption spectrometry|url=free|language=en}}</ref> <ref name=":2"/> ati pe o tun ṣe iranṣẹ bi awọn agbọrọsọ koko ni ọpọlọpọ awọn apejọ agbegbe ati ti kariaye. Iṣẹ rẹ lori kemistri iparun pẹlu lilo ti Cryogenically Produced Heavy Cluster ions of [[Hydrogen]] in Study of Plasma Desorption Mass Spectrometry, bakanna bi idasile ti ile-iṣẹ AAS adaṣe ni kikun pẹlu Atomization Graphite ati Tutu Vapor Hg Aṣayan. == Iṣẹ ati Akitiyan == Ọ̀jọ̀gbọ́n Ọládìpọ̀ ń ṣiṣẹ́ ní oríṣiríṣi iṣẹ́ aráàlú, títí kan sísìn gẹ́gẹ́ bí Olùdarí tí a yàn fún Odù’a Investment Company Ltd ní ọdún 1992, Ọmọ ẹgbẹ́ alákòókò kan nínú ìgbìmọ̀ eré ìdárayá ní ìpínlẹ̀ Ọṣun láti 1998 sí 1999, àti Oníṣẹ́ Àkókò ní Osun. Ipinle Agbegbe Govt. Igbimọ Iṣẹ lati Oṣu kejila ọdun 2000 si ọdun 2002. O tun sise omo egbe idagbasoke Ife fun odun meta. Ni odun 2008, won yan an gege bi Alaga igbimo asofin gbogbo eto eko nipinle Osun (SUBEB <ref>https://allafrica.com/stories/200806180256.html</ref> ). Ni afikun, o ṣiṣẹ bi Alaga ti Igbimọ Alakoso ti Ile-iwosan Neuropsychiatric Federal, Yaba, lati 2009 si 2011. Ni Oṣu Keje ọdun 2013, wọn yan an gẹgẹbi Akowe Orilẹ-ede ti Peoples Democratic Party (PDP) ati pe lẹhinna wọn dibo fun ọdun mẹrin pataki ni Oṣu kejila ọdun 2014 ni Apejọ Orilẹ-ede Pataki ti Ẹgbẹ ti o waye ni Abuja. <ref>https://www.vanguardngr.com/2023/02/nigerians-wont-vote-people-with-entitlement-mentality-ex-pdp-scribe/amp/</ref> == Awọn atẹjade ==   # JP Thomas, A. Oladipo ati M. Fallavier; 1988; B32: 354–359. # JP Thomas, A. Oladipo ati M. Fallavier; Ọdun 1988; "Ijadejade Ion Atẹle ti a fa sinu Awọn oludaniloju: Awọn ohun elo Analytical"605-611. # JP Thomas, A. Oladipo ati M. Fallavier; Ọdun 1989; "Awọn Ipa Ijọpọ ni Ilana Ipilẹjẹ Ti o niiṣe nipasẹ Hn + Awọn iṣupọ ti o sunmọ Bohr's Velocity"; # JP Thomas, A. Oladipo ati M. Fallavier; Ọdun 1989; "Ṣiṣapejuwe oju-aye ti Awọn Layer Idabobo nipa lilo Iparun Ti a fa nipasẹ Monatomic tabi Awọn Iyọ Iyọpọ ti Iwọn Iwọn Beam ni Ibiti 5–10µm"; # A. Oladipo, M. Fallavier ati JP Thomas; Ọdun 1991; "Secondary Ion itujade lati Cesium iyọ labẹ Megaelectronvolt Ion Bombardment: Comparative Study ati Beam Secondary Ipa" ;. # B. Nsouli, P. Rumeau, H. Allali, B. Chabert, O. Debre, '''AA Oladipo''', JP Soulier ati JP Thomas; Ọdun 1995; "Plasma Desorption Time-of-flight Mass Spectrometric Elucidation of the Mechanisms of Adhesion Enhancement laarin Plasma-treated PEEK-Carbon Composite ati Epoxyamine Adhesive"; # H. Allali, O. Debre, B. Lagrange, B. Nsouli, '''AA Oladipo''' ati JP Thomas; Ọdun 1995; “Iparun Lairotẹlẹ : A Iṣakoso Lasan fun dada Analysis Ohun elo? Apa I : Ẹri tuntun fun ilana itọka ti o fa nipasẹ aaye ti o wa ni agbegbe daradara ti imudara desorption”; # C. A Adesanmi, IA Tubosun, FA Balogun, and '''AA Oladipo''' ; Ọdun 1997; "Awọn anfani ti Apapo IENAA ati Ko-factor Technique ni Ipinnu ti U ati Th Concentrations in Exploration Rock Samples"; # H. Allali, M. Ben Embarek, O. Debre, B. Nsouli, '''A. Oladipo''', A. Roche ati JP Thomas: 1997; "Iwadii HSF-SIMS kan ti Idasi Prephosphatation si Ilana Phosphatation ti Silicon Steel Surface"; Iyara Comm. Ibi Spectr. 11 1377–1382. # CA Adesanmi, FA Balogun, MK Fasasi, IA Tubosun, '''AA Oladipo;''' Ọdun 2001; Fọọmu imudara ologbele kan fun imudara imudara aṣawari HPGe; == Awọn itọkasi == {{Reflist}}  [[Ẹ̀ka:Àwọn ènìyàn alààyè]] [[Ẹ̀ka:Àwọn olóṣèlú ará Nàìjíríà]] [[Ẹ̀ka:Àwọn ọjọ́ìbí ní 1958]] 7hh6in1blxk9w5d47m5q2tk2qaerxl2 Zayyad Ibrahim 0 76772 635878 619579 2026-09-05T21:23:49Z InternetArchiveBot 22272 Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 635878 wikitext text/x-wiki {{Short description|Nigerian politician}} {{Infobox politician | country = [[Nigeria]] | constituency = [[Igabi]] | birth_date = 22 March 1965 | occupation = Politician | successor = Mohammed Hussaini Jallo | party = [[All Progressives Congress]] | state = | office = Member of the [[House of Representatives of Nigeria]] from [[Kaduna State]] | term_start = 2019 | term_end = 2023 }} '''Zayyad Ibrahim''' (ojoibi 1965) je olóṣèlú ọmọ orílẹ̀èdè Nàìjíríà. Ó sìn gẹ́gẹ́ bí ọmọ ilé ìgbìmò aṣòfin àgbà orílè-èdè Nàìjíríà tó ń ṣojú ẹkùn idibo Ìgabi ni ilé ìgbìmò aṣòfin àgbà láti ìpínlẹ̀ Kaduna nínú ilé ìgbìmọ̀ aṣòfin àpéjọ kẹsàn-án láti ọdún 2019 sí ọdún 2023.<ref name=":0">{{Cite web |title=Citizen Science Nigeria |url=https://citizensciencenigeria.org/public-offices/persons/zayyad-ibrahim-0 |access-date=2024-12-10 |website=citizensciencenigeria.org |language=en}}</ref><ref>{{Cite web |last=| first= |date=2021-07-12 |title=Hon. Zayyad impact on politics is second to none. |url=https://sub-sahara.news.blog/2021/07/12/hon-zayyad-impact-on-politics-is-second-to-none/ |access-date=2024-12-10 |website=SUB - SAHARA NEWS |language=en}}</ref><ref>{{Cite web |last=MAIKUDI |first=MOHAMMAD LAWAL |date=2022-12-25 |title=Hon. Zayyad Secures Relief Materials For Constituents |url=https://kunnengari.com/2022/12/25/hon-zayyad-secures-relief-materials-for-constituents/ |access-date=2025-07-09 |website=Kunnengari |language=en-US }}{{Dead link|date=April 2026 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}</ref><ref>{{Cite web |last=sunnews |date=2023-01-22 |title=Kaduna Speaker, Reps member empowers Constituents with Over N30m, bags of fertilizers |url=https://thesun.ng/kaduna-speaker-reps-member-empowers-constituents-with-over-n30m-bags-of-fertilizers/ |access-date=2025-07-09 |website=The Sun Nigeria |language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web |last=Abuchi |first=Joe |date=2021-11-26 |title=Photo News |url=https://authorityngr.com/2021/11/26/photo-news-312/ |access-date=2025-07-09 |website=THE AUTHORITY NEWS |language=en-US}}</ref> == Igbe ayé ibẹrẹ == Zayyad Ibrahim ni àbí ni ọjọ kejìlelógún oṣù kẹta ọdun 1965 láti ìpínlè Katsina.<ref>https://www.constrack.ng/lawmaker_details?id=152{{Dead link|date=April 2026 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}</ref> == Ìrìnàjò òṣèlú == Ni inú ètò idibo atundi ọdún 2023 Ibrahim tún dije labẹ ẹgbẹ òṣèlú All Progressive Congress tí òsì fi idiremi sì ọwọ alátakò rẹ tinse Hussaini Muhammad Jallo tí ẹgbẹ òṣèlú Peoples Democratic Party.<ref>{{Cite web |title=Ẹda pamosi |url=https://von.gov.ng/kaduna-re-run-election-apc-pdp-win-two-seats-each-in-4-lgas/ |access-date=2025-01-01 |archive-date=2024-12-13 |archive-url=https://web.archive.org/web/20241213052701/https://von.gov.ng/kaduna-re-run-election-apc-pdp-win-two-seats-each-in-4-lgas/ |dead-url=yes }}</ref><ref>{{Cite web |title=Ẹda pamosi |url=https://www.channelstv.com/2024/02/04/apc-pdp-candidates-emerge-winners-in-kaduna-bye-election/amp/ |access-date=2025-01-01 |archive-date=2025-05-11 |archive-url=https://web.archive.org/web/20250511042207/https://www.channelstv.com/2024/02/04/apc-pdp-candidates-emerge-winners-in-kaduna-bye-election/amp/ |dead-url=yes }}</ref> == itọkasi == {{Reflist}} [[Ẹ̀ka:Àwọn ènìyàn alààyè]] [[Ẹ̀ka:Àwọn ọjọ́ìbí ní 1965]] madnipltmgb0g9kzn3l62g0zw10qljr Shehu Ahmed 0 77052 635865 624132 2026-09-05T18:15:17Z InternetArchiveBot 22272 Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 635865 wikitext text/x-wiki '''Shehu Ahmed''' jẹ́ olóṣèlú ọmọ orílè-èdè [[Nàìjíríà]] tó sìn gẹ́gẹ́ bí ọmọ ilé ìgbìmọ̀ aṣòfin Nàìjíríà, tó ń ṣojú ẹkùn ìpínlẹ̀ [[Agbègbè Ìjọba Ìbílẹ̀ Bungudu|Bungudu]] / [[Agbègbè Ìjọba Ìbílẹ̀ Maru|Maru]] ni [[Ìpínlẹ̀ Zamfara|ìpínlè Zamfara]] . Odun 2019 lo dibo fun labe ẹgbẹ òṣèlú [[People's Democratic Party|People’s Democratic Party]] (PDP). <ref>https://www.vanguardngr.com/2021/07/list-of-house-of-reps-members-and-their-political-parties/</ref> <ref>https://orderpaper.ng/voter/candidate?id=AHMED-SHEHU-3962{{Dead link|date=April 2026 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}</ref> <ref>{{Cite web |title=Ẹda pamosi |url=https://inecnigeria.org/wp-content/uploads/2023/03/LIST-OF-MEMBERS-ELECT-OF-THE-HOUSE-OF-REPRESENTATIVES.FEB_.2023.pdf |access-date=2025-01-08 |archive-date=2025-02-15 |archive-url=https://web.archive.org/web/20250215142004/https://inecnigeria.org/wp-content/uploads/2023/03/LIST-OF-MEMBERS-ELECT-OF-THE-HOUSE-OF-REPRESENTATIVES.FEB_.2023.pdf |dead-url=yes }}</ref> <ref>https://citizensciencenigeria.org/public-offices/persons/shehu-ahmed</ref> == Awọn itọkasi == {{Reflist}} [[Ẹ̀ka:Àwọn ènìyàn alààyè]] 8xoz577jfq6ei8cq42gl3n8vwtyenx1 Lawrencia Mallam 0 77580 635833 601320 2026-09-05T12:21:45Z InternetArchiveBot 22272 Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 635833 wikitext text/x-wiki {{Short description|Nigerian environmentalist}} {{Use dmy dates|date=September 2024}} {{Infobox officeholder | name = Lawrencia Laraba-Mallam | honorific-suffix = | image = | office = [[Federal Ministry of Environment (Nigeria)|Minister of Environment]] | president = [[Goodluck Jonathan]] | term_start = 5 March 2014 | term_end = 29 May 2015 | predecessor = | successor = [[Amina Mohammed]] | office1 = National president, Catholic Women Organization (CWO) | president1 = | term_start1 = | term_end1 = 5 March 2014 | predecessor1 = | successor1 = | birth_date = <!-- {{birth date and age|yyyy|mm|dd|df=y}} --> | birth_place = [[British Nigeria|Nigeria]] | death_date = | death_place = | spouse = Pius Mallam | children = | citizenship = Nigeria | education = | caption = }} '''Lawrencia Laraba-Mallam''' jẹ́ Mínísítà  fún Àyíká tàbí agbègbè níleNàìjíríà láti  ọdún 2014 si 2025. Ó wà lára àwọn Mínísítà mọ́kànlá tí Ààrẹ Goodluck Jonathan gbà sénu isẹ́ ní oṣù Kẹta ọdún 2014.<ref>{{cite news|url=https://pmnewsnigeria.com/2014/03/05/gusau-obanikoro-to-run-nigerias-defence-ministry/|title=Gusau, Obanikoro to run Nigeria's defence ministry|date=March 5, 2014|publisher=PM News|access-date=September 23, 2024}}</ref><ref>{{cite web|url=https://allafrica.com/stories/201403051470.html|title=Nigeria: Jonathan Drops Bolaji Abdullahi, Swears in 11 New Ministers|date=March 5, 2014|publisher=This Day|website=All Africa|location=[[Lagos]]|last=Andrews|first=Jaiyeola|access-date=September 23, 2024}}</ref><ref>{{cite news|url=https://www.modernghana.com/amp/nollywood/27182/breaking-newspresident-jonathan-sacks-sports-minister.html|title=Breaking News:President Jonathan Sacks Sports Minister|last=Chima|first=Amechi B.|date=March 5, 2014|publisher=Modern Ghana|access-date=September 23, 2024}}</ref><ref>{{cite news|url=https://www.vanguardngr.com/2014/10/dons-brainstorm-alternative-energy-minister-flags-enville-seminar/|title=Dons brainstorm on alternative energy as minister flags off Enville seminar|last=Adesulu|first=Dayo|date=October 9, 2014|publisher=Vanguard Nigeria|access-date=September 23, 2024}}</ref><ref>{{cite news|url=https://www.thenigerianvoice.com/news/135346/jonathan-names-gasau-obanikoro-boni-haruna-as-ministers.html|title=Jonathan names Gasau, Obanikoro, Boni Haruna as ministers|date=January 22, 2014|publisher=The Nigerian Voice|access-date=September 23, 2024}}</ref><ref>{{cite news|url=https://aminiya.ng/aliyu-gusau-ne-ministan-tsaro/|title=Aliyu Gusau ne Ministan Tsaro|last=Mustapha|first=Olusegun|language=ha|publisher=Aminiya|date=March 6, 2014|access-date=September 23, 2024}}</ref><ref>{{cite book|url=https://books.google.com/books?id=lDkUDgAAQBAJ&dq=lawrencia+laraba+mallam&pg=PA918|title=The Statesman's Yearbook 2016|trans-title=The Politics, Cultures and Economies of the World|date=February 7, 2017|isbn=9781349578238|format=ebook|publisher=Palgrave Macmillan UK|language=en|editor=Heath-Brown, Nick|page=918|access-date=September 23, 2024}}</ref> Lẹ́yìn tí ó kúrò nípò ni Amina Muhammed rọ́pò rẹ.<ref name="Kid">{{cite news|url=https://www.thecable.ng/ex-minister-husband-released-48-hours-captivity/amp/|title=Ex-minister, husband released after 48 hours in captivity|date=October 5, 2016|publisher=TheCable|access-date=September 23, 2024}}</ref> Kí wọ́n tó yàn án sí pò, ó fi ìgbà kàn jẹ́ Ààrẹ Hgboogbò fún Ẹgbẹ́ Àwọn Obìnrin Catholic (CWO) .<ref>{{cite news|url=https://thenationonlineng.net/what-becomes-of-jonathans-women/|title=What becomes of Jonathan's women?|date=April 5, 2015|publisher=TheNation|access-date=September 23, 2024}}</ref> ==Iṣẹ́ rẹ̀ gẹ́gẹ́ bí Mínísítà== NÍgbà ìṣè ìjọ̀ba rẹ̀, Wọ́n fi òǹtẹ̀ lu National [[Great Green Wall (Africa)|Great Green Wall]] (GGW) láti pese legal architecture fún àwọn ìṣè àkànṣe tí ó jẹ́ mọ́ àwọn àgbègbè àti ohun tí ó jọ mọ́ ìṣòro àyíká wa. Èyí ló mú kí Ààrẹ fi owó iyebíye Bílíọ́nù mẹ́rìndínlógún láti lè ṣe iṣẹ́ náà. <ref>{{cite news|url=https://www.channelstv.com/2015/02/11/council-approves-draft-bills-boost-transportation/amp/|title=Council Approves Draft Bills To Boost Transportation|date=February 11, 2015|publisher=[[Channels Television]]|access-date=September 23, 2024|archivedate=21 June 2025|archiveurl=https://web.archive.org/web/20250621132001/https://www.channelstv.com/2015/02/11/council-approves-draft-bills-boost-transportation/amp/|deadurl=yes}}</ref> O sọ̀rọ̀ lẹ́yìn ìgbà tí wọ́n fi Gas Flare Tracker Website tí Ẹ̀ka kan ni ilu United Kingdom [[Department for International Development]], sọ bí gáàsí ṣe fọ́ká sí Ìpínlẹ̀ Niger Delta ni Oṣù Kejìlá ní ọdún 2014, Mallam je kí ó yé wa pé, tí a bá lọ sí àwọn àperò lókè òkun ni àwọn ìlú ibòmíràn, Wọ́n a má sọ fún wa nípa bí àwọn gáàsí ṣe fọ́ká sínú afẹ́fẹ́, ṣùgbọ́n a kò mọ. Ṣùgbọ́n láti òní lọ, a kò ní sàìmọ̀ gbogbo èyí kọ, a ó má sọ iye gáàsí tí ó wà ní afẹ́fẹ́ pẹ̀lú tracker náà. <ref>{{cite news|url=https://www.voanews.com/a/satellite-tracker-throws-light-on-gas-flaring-in-nigeria/2536982.html|title=Satellite Tracker Throws Light on Gas Flaring in Nigeria|date=November 27, 2014|last=Stein|first=Chris|publisher=[[VOA]]|access-date=September 23, 2024}}</ref> ==Ìjínigbé àti Ìdásílẹ̀== Ní ọjọ́ kẹta Oṣù Kejìlá, ọdún 2016, Wọ́n jí Lawrencia àti Ọkọ rẹ̀ tí ó jẹ́ ọmọ ọdún mẹ́taléàádọ́rin tí orúkọ ń jẹ́ Pius Mallam, ní agbègbè Jere ni òpópónà Kaduna sì Abuja. <ref>{{cite news|url=https://www.thecable.ng/breaking-gunmen-kidnap-former-environment-minister-husband/amp/|title=Gunmen kidnap ex-minister, husband|date=October 4, 2016|publisher=TheCable|access-date=September 23, 2024}}</ref> Àmọ́, Àwọn tí wọ́n jí wọn gbé padà fi won sílè lẹ́yìn ọjọ́ méjì tí wọ́n gbé wọn. ==Àwọn Ìtọ́kasí== {{Reflist}} {{DEFAULTSORT:Mallam, Lawrencia}} [[Category:Living people]] [[Category:21st-century Nigerian women politicians]] [[Category:People from Kaduna State]] [[Category:People from Southern Kaduna]] [[Category:Women from Southern Kaduna]] [[Category:Atyap people]] [[Category:Atyap women]] [[Category:Year of birth missing (living people)]] {{DEFAULTSORT:Mallam, Lawrencia}} [[Category:Living people]] [[Category:21st-century Nigerian women politicians]] [[Category:People from Kaduna State]] [[Category:People from Southern Kaduna]] [[Category:Women from Southern Kaduna]] [[Category:Atyap people]] [[Category:Atyap women]] [[Category:Year of birth missing (living people)]] 6oq3pymxfw5xhnhxtr9l294q4m53w5b 635834 635833 2026-09-05T12:21:47Z KiranBOT 31499 removed AMP tracking from URLs ([[:m:User:KiranBOT/AMP|details]]) ([[User talk:Usernamekiran|report error]]) v3.1.1s 635834 wikitext text/x-wiki {{Short description|Nigerian environmentalist}} {{Use dmy dates|date=September 2024}} {{Infobox officeholder | name = Lawrencia Laraba-Mallam | honorific-suffix = | image = | office = [[Federal Ministry of Environment (Nigeria)|Minister of Environment]] | president = [[Goodluck Jonathan]] | term_start = 5 March 2014 | term_end = 29 May 2015 | predecessor = | successor = [[Amina Mohammed]] | office1 = National president, Catholic Women Organization (CWO) | president1 = | term_start1 = | term_end1 = 5 March 2014 | predecessor1 = | successor1 = | birth_date = <!-- {{birth date and age|yyyy|mm|dd|df=y}} --> | birth_place = [[British Nigeria|Nigeria]] | death_date = | death_place = | spouse = Pius Mallam | children = | citizenship = Nigeria | education = | caption = }} '''Lawrencia Laraba-Mallam''' jẹ́ Mínísítà  fún Àyíká tàbí agbègbè níleNàìjíríà láti  ọdún 2014 si 2025. Ó wà lára àwọn Mínísítà mọ́kànlá tí Ààrẹ Goodluck Jonathan gbà sénu isẹ́ ní oṣù Kẹta ọdún 2014.<ref>{{cite news|url=https://pmnewsnigeria.com/2014/03/05/gusau-obanikoro-to-run-nigerias-defence-ministry/|title=Gusau, Obanikoro to run Nigeria's defence ministry|date=March 5, 2014|publisher=PM News|access-date=September 23, 2024}}</ref><ref>{{cite web|url=https://allafrica.com/stories/201403051470.html|title=Nigeria: Jonathan Drops Bolaji Abdullahi, Swears in 11 New Ministers|date=March 5, 2014|publisher=This Day|website=All Africa|location=[[Lagos]]|last=Andrews|first=Jaiyeola|access-date=September 23, 2024}}</ref><ref>{{cite news|url=https://www.modernghana.com/amp/nollywood/27182/breaking-newspresident-jonathan-sacks-sports-minister.html|title=Breaking News:President Jonathan Sacks Sports Minister|last=Chima|first=Amechi B.|date=March 5, 2014|publisher=Modern Ghana|access-date=September 23, 2024}}</ref><ref>{{cite news|url=https://www.vanguardngr.com/2014/10/dons-brainstorm-alternative-energy-minister-flags-enville-seminar/|title=Dons brainstorm on alternative energy as minister flags off Enville seminar|last=Adesulu|first=Dayo|date=October 9, 2014|publisher=Vanguard Nigeria|access-date=September 23, 2024}}</ref><ref>{{cite news|url=https://www.thenigerianvoice.com/news/135346/jonathan-names-gasau-obanikoro-boni-haruna-as-ministers.html|title=Jonathan names Gasau, Obanikoro, Boni Haruna as ministers|date=January 22, 2014|publisher=The Nigerian Voice|access-date=September 23, 2024}}</ref><ref>{{cite news|url=https://aminiya.ng/aliyu-gusau-ne-ministan-tsaro/|title=Aliyu Gusau ne Ministan Tsaro|last=Mustapha|first=Olusegun|language=ha|publisher=Aminiya|date=March 6, 2014|access-date=September 23, 2024}}</ref><ref>{{cite book|url=https://books.google.com/books?id=lDkUDgAAQBAJ&dq=lawrencia+laraba+mallam&pg=PA918|title=The Statesman's Yearbook 2016|trans-title=The Politics, Cultures and Economies of the World|date=February 7, 2017|isbn=9781349578238|format=ebook|publisher=Palgrave Macmillan UK|language=en|editor=Heath-Brown, Nick|page=918|access-date=September 23, 2024}}</ref> Lẹ́yìn tí ó kúrò nípò ni Amina Muhammed rọ́pò rẹ.<ref name="Kid">{{cite news|url=https://www.thecable.ng/ex-minister-husband-released-48-hours-captivity/|title=Ex-minister, husband released after 48 hours in captivity|date=October 5, 2016|publisher=TheCable|access-date=September 23, 2024}}</ref> Kí wọ́n tó yàn án sí pò, ó fi ìgbà kàn jẹ́ Ààrẹ Hgboogbò fún Ẹgbẹ́ Àwọn Obìnrin Catholic (CWO) .<ref>{{cite news|url=https://thenationonlineng.net/what-becomes-of-jonathans-women/|title=What becomes of Jonathan's women?|date=April 5, 2015|publisher=TheNation|access-date=September 23, 2024}}</ref> ==Iṣẹ́ rẹ̀ gẹ́gẹ́ bí Mínísítà== NÍgbà ìṣè ìjọ̀ba rẹ̀, Wọ́n fi òǹtẹ̀ lu National [[Great Green Wall (Africa)|Great Green Wall]] (GGW) láti pese legal architecture fún àwọn ìṣè àkànṣe tí ó jẹ́ mọ́ àwọn àgbègbè àti ohun tí ó jọ mọ́ ìṣòro àyíká wa. Èyí ló mú kí Ààrẹ fi owó iyebíye Bílíọ́nù mẹ́rìndínlógún láti lè ṣe iṣẹ́ náà. <ref>{{cite news|url=https://www.channelstv.com/2015/02/11/council-approves-draft-bills-boost-transportation/amp/|title=Council Approves Draft Bills To Boost Transportation|date=February 11, 2015|publisher=[[Channels Television]]|access-date=September 23, 2024|archivedate=21 June 2025|archiveurl=https://web.archive.org/web/20250621132001/https://www.channelstv.com/2015/02/11/council-approves-draft-bills-boost-transportation/amp/|deadurl=yes}}</ref> O sọ̀rọ̀ lẹ́yìn ìgbà tí wọ́n fi Gas Flare Tracker Website tí Ẹ̀ka kan ni ilu United Kingdom [[Department for International Development]], sọ bí gáàsí ṣe fọ́ká sí Ìpínlẹ̀ Niger Delta ni Oṣù Kejìlá ní ọdún 2014, Mallam je kí ó yé wa pé, tí a bá lọ sí àwọn àperò lókè òkun ni àwọn ìlú ibòmíràn, Wọ́n a má sọ fún wa nípa bí àwọn gáàsí ṣe fọ́ká sínú afẹ́fẹ́, ṣùgbọ́n a kò mọ. Ṣùgbọ́n láti òní lọ, a kò ní sàìmọ̀ gbogbo èyí kọ, a ó má sọ iye gáàsí tí ó wà ní afẹ́fẹ́ pẹ̀lú tracker náà. <ref>{{cite news|url=https://www.voanews.com/a/satellite-tracker-throws-light-on-gas-flaring-in-nigeria/2536982.html|title=Satellite Tracker Throws Light on Gas Flaring in Nigeria|date=November 27, 2014|last=Stein|first=Chris|publisher=[[VOA]]|access-date=September 23, 2024}}</ref> ==Ìjínigbé àti Ìdásílẹ̀== Ní ọjọ́ kẹta Oṣù Kejìlá, ọdún 2016, Wọ́n jí Lawrencia àti Ọkọ rẹ̀ tí ó jẹ́ ọmọ ọdún mẹ́taléàádọ́rin tí orúkọ ń jẹ́ Pius Mallam, ní agbègbè Jere ni òpópónà Kaduna sì Abuja. <ref>{{cite news|url=https://www.thecable.ng/breaking-gunmen-kidnap-former-environment-minister-husband/|title=Gunmen kidnap ex-minister, husband|date=October 4, 2016|publisher=TheCable|access-date=September 23, 2024}}</ref> Àmọ́, Àwọn tí wọ́n jí wọn gbé padà fi won sílè lẹ́yìn ọjọ́ méjì tí wọ́n gbé wọn. ==Àwọn Ìtọ́kasí== {{Reflist}} {{DEFAULTSORT:Mallam, Lawrencia}} [[Category:Living people]] [[Category:21st-century Nigerian women politicians]] [[Category:People from Kaduna State]] [[Category:People from Southern Kaduna]] [[Category:Women from Southern Kaduna]] [[Category:Atyap people]] [[Category:Atyap women]] [[Category:Year of birth missing (living people)]] {{DEFAULTSORT:Mallam, Lawrencia}} [[Category:Living people]] [[Category:21st-century Nigerian women politicians]] [[Category:People from Kaduna State]] [[Category:People from Southern Kaduna]] [[Category:Women from Southern Kaduna]] [[Category:Atyap people]] [[Category:Atyap women]] [[Category:Year of birth missing (living people)]] iv1s0uee4lj9kiavl1km88kgwfbjbwq Owolabi Olakulehin 0 77733 635853 613700 2026-09-05T16:35:41Z InternetArchiveBot 22272 Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 635853 wikitext text/x-wiki {{Infobox royalty|name=[[Oba (ruler)|Oba]] Owolabi Olakulehin|image=|caption=|succession=43rd [[Olubadan|Olubadan of Ibadan]]|reign={{nowrap|12 July 2024}} – 7 July 2025|coronation=12 July 2024|predecessor=[[Lekan Balogun (monarch)|Lekan Balogun]]|pre-type=[[Olubadan#List|Predecessor]]|birth_date={{birth date|1935|07|05|df=y}}|birth_place=[[Ibadan]], Southern Region, [[Colony and Protectorate of Nigeria]]|death_date={{death date and age|2025|07|07|1935|07|05|df=y}}|death_place=[[Nigeria]]|burial_date=|burial_place=|spouses=|issue=|house=Balogun|father=|mother=|occupation=Industrialist|signature=|religion=Christianity}}'''Akinloye Olalere Owolabi Olakulehin''' (5 July 1935 – 7 July 2025) jê ọkàn lára orí adé ní orílè-èdè Nàìjíríà. Ó jẹ [[Olúbàdàn|Olubadan]] ti ìlú Ìbàdàn 43rd títí di ìgbà tí ó fi wájá ní ọjọ́ keje oṣù keje ọdún 2025.<ref>https://tribuneonlineng.com/ekiti-high-chief-akande-felicitates-olakulehin-on-coronation/</ref> <ref>https://www.legit.ng/people/1602029-oba-akinloye-owolabi-video-shows-people-oyo-state-joyously-welcoming-olubadan-ibadan/</ref> <ref>https://www.vanguardngr.com/2025/07/breaking-olubadan-of-ibadan-oba-olakulehin-is-dead/</ref> == Ìgbésí àyè ibẹrẹ ati ẹkọ == Owólabí Olakunlehin wọ́n bíi ní ọdún 1935 sí ìdílé Pa Ishola-Okin Owolabi àti ìyá afin Adunola Aweni Ope Ajilaran Omoyoade Owolabi ní abúlé Okugbaja , Ìta Baálẹ̀ ní ẹ̀gbẹ́ Àkánrán ni Ìbàdàn North East Local Government Area of [[Ìpínlẹ̀ Ọ̀yọ́|Oyo State]], ni orílè-èdè Nàìjíríà. <ref>https://dailypost.ng/2024/05/13/olubadan-stool-still-empty-one-month-after-candidate-nomination/</ref> Ó bẹ̀rẹ̀ ẹ̀kọ́ alákọ̀ọ́bẹ̀rẹ̀ ní St James Primary School, Òkè Àkárán, Islamic School, Odoiye, sùgbọ́n ó parí ní St Peter Primary School, Aremo, Ìbàdàn. Lẹ́yìn tí Ọlákúlẹ́yìn jáde ní ilé ẹ̀kọ́ alákọ̀ọ́bẹ̀rẹ̀, ó kọ́ni ní ṣókí gẹ́gẹ́ bí olùkọ́ ní ilé ẹ̀kọ́ alákọ̀ọ́bẹ̀rẹ̀ ní Wakajaiye ládùúgbò Àkóbọ̀ nílùú Ìbàdàn, lẹ́yìn náà ló sì gba ìdánimọ̀ ní Yaba Technical Institute fún ìdánilẹ́kọ̀ọ́ iṣẹ́ títẹ̀ àti iṣẹ́ ọnà. <ref>https://www.premiumtimesng.com/regional/ssouth-west/712765-olakulehin-becomes-43rd-olubadan.html</ref> == Iṣẹ́-ṣíṣe == Ní 1959, Owolabi Olakulehin bẹ̀rẹ̀ iṣẹ́ rẹ̀ ní Ministry of Works, Western Region Government ní Ìbàdàn, oo wọlé gẹ́gẹ́ bí akọ̀wé ìpele kẹta. Nígbà kannáà, ó sì lo sí Yaba College of Technology làti lépa àwọn ẹ̀kọ́ gíga rẹ̀ ní ibi tì ó ti gba Iwe-ẹkọ gíga ti Orílẹ-èdè Arinrin àti Iwe-ẹkọ gíga ti Orílẹ-èdè gíga ni Ilé. <ref>{{Cite web |title=Ẹda pamosi |url=https://ogbomosoinsightonline.com.ng/2024/07/12/a-short-biography-of-new-olubadan-oba-owolabi-olakulehin/ |access-date=2025-07-07 |archive-date=2025-07-07 |archive-url=https://web.archive.org/web/20250707141659/https://ogbomosoinsightonline.com.ng/2024/07/12/a-short-biography-of-new-olubadan-oba-owolabi-olakulehin/ |dead-url=yes }}</ref> Ní 1970, nípasẹ̀ kan Direct Short Service Commission, ó ti fi orúkọ sílẹ̀ ní [[Nigerian Army]] bíi 2nd Lieutenant, sìn ni Nigerian Army Corps of Engineers. Lẹyìn náà ó ṣe àwọn ipa oríṣiríṣi àti àwọn iṣẹ ìyanu sílẹ jákè jádò orílẹ-èdè náà, ní ìmúrasílè ní ìlọsíwájú sí ipò Major. Nígbà tí ó wà ní ipò, ó gba àwọn ipò olórí lorisirisi, pẹ̀lú ti Alàkóso Alakoso Ìtọ́jú Ọmọ-ogun ní Jos, Kaduna, àti Eko. Ó feyin ti bí pàtàkì ni 1 Oṣu Kẹwa Ọdún 1979. <ref>https://tribuneonlineng.com/5-interesting-facts-about-olubadan-designate-oba-owolabi-olakulehin/</ref> Léyìn tí Olakulehin ti feyin ti kúrò nínú iṣẹ ológun, Olakulehin lọ se isẹ okoòwò, nipase FAKOL Nigeria Ltd, ilé iṣé kan tí ó ń se isẹ ilé iṣé, Olakulehin Press, (èyí tí wọn tún padà sí bíi Solid Prints) ati FAKOL Bakery ní ìlú Ìbàdàn. <ref>https://lagostoday.com.ng/family-releases-olubadan-designates-profile-on-eve-of-89th-birthday/</ref> <ref>https://www.westernpost.ng/the-next-olubadan-oba-olakulehin-up-close-personal/</ref> Gẹ́gẹ́ bí eni tí ó ti ṣáájú rẹ, Owolabi Olakulehin tún jẹ olóṣèlú bí ó ti díje lọdun 1992 tó sì gba ipò nílé ìgbìmọ̀ aṣòfin lábé ẹgbẹ́ òṣèlú Social Democratic Party (SDP) láti sójú àgbègbè Ibadan South East ni ilé igbimo asofin. Lákòókò ti o wa ni Ile-igbimọ, o jẹ́ Alága ti Igbimọ Ilẹ̀ lórí Ile-igbimọ ọmọ ogun Nàìjíríà. <ref>https://www.pulse.ng/news/local/owolabi-olakulehin-the-84-year-old-incoming-olubadan-of-ibadan/1jt0r1z</ref> <ref>https://www.legit.ng/nigeria/1583682-5-incoming-olubadan-ibadan-oba-owolabi-olakulehin/</ref> Ìrìn-àjò rẹ lati di Olúbàdàn ti Ìlú Ìbàdàn bẹ̀rẹ̀ ní ọdún 1983, nígbà tí ó jẹ Mogaji ti ogba rẹ - ìdílé Ige Ọlakulehin ti Ita-Baale Olugbode, Ibadan, titi o fi di Balógun ti Ilu Ibadan (ọ̀kan nínú àwọn olóyè àgbà méjì jùlọ ní Ìlú Ìbàdàn). Ó dé adé ní ọjọ́ 12 Keje 2024, ó sì jọba títí ó fi kú ní ọjọ́ 7 Keje ọdún 2025. <ref>https://punchng.com/breaking-olakulehin-crowned-43rd-olubadan/</ref> <ref>https://tribuneonlineng.com/just-inoba-olakulehin-gets-staff-of-office-as-43rd-olubadan/{{Dead link|date=November 2025 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}</ref> <ref>https://tribuneonlineng.com/breaking-olubadan-of-ibadan-oba-olakulehin-is-dead/amp/</ref> == Ìgbésí ayé rẹ̀ ni== Onígbàgbọ́ ni Owólabí Olakulehin, ó sì ní ìyàwó pẹ̀lú omo. <ref>https://independent.ng/family-pays-royal-homage-to-olubadan-designate/</ref> == Awọn itọkasi == {{Reflist}} [[Ẹ̀ka:Àwọn ọjọ́aláìsí ní 2025]] [[Ẹ̀ka:Àwọn ọjọ́ìbí ní 1935]] ew4pbzyasdnswj8r2g81t237r69h008 635854 635853 2026-09-05T16:35:43Z KiranBOT 31499 removed AMP tracking from URLs ([[:m:User:KiranBOT/AMP|details]]) ([[User talk:Usernamekiran|report error]]) v3.1.1s 635854 wikitext text/x-wiki {{Infobox royalty|name=[[Oba (ruler)|Oba]] Owolabi Olakulehin|image=|caption=|succession=43rd [[Olubadan|Olubadan of Ibadan]]|reign={{nowrap|12 July 2024}} – 7 July 2025|coronation=12 July 2024|predecessor=[[Lekan Balogun (monarch)|Lekan Balogun]]|pre-type=[[Olubadan#List|Predecessor]]|birth_date={{birth date|1935|07|05|df=y}}|birth_place=[[Ibadan]], Southern Region, [[Colony and Protectorate of Nigeria]]|death_date={{death date and age|2025|07|07|1935|07|05|df=y}}|death_place=[[Nigeria]]|burial_date=|burial_place=|spouses=|issue=|house=Balogun|father=|mother=|occupation=Industrialist|signature=|religion=Christianity}}'''Akinloye Olalere Owolabi Olakulehin''' (5 July 1935 – 7 July 2025) jê ọkàn lára orí adé ní orílè-èdè Nàìjíríà. Ó jẹ [[Olúbàdàn|Olubadan]] ti ìlú Ìbàdàn 43rd títí di ìgbà tí ó fi wájá ní ọjọ́ keje oṣù keje ọdún 2025.<ref>https://tribuneonlineng.com/ekiti-high-chief-akande-felicitates-olakulehin-on-coronation/</ref> <ref>https://www.legit.ng/people/1602029-oba-akinloye-owolabi-video-shows-people-oyo-state-joyously-welcoming-olubadan-ibadan/</ref> <ref>https://www.vanguardngr.com/2025/07/breaking-olubadan-of-ibadan-oba-olakulehin-is-dead/</ref> == Ìgbésí àyè ibẹrẹ ati ẹkọ == Owólabí Olakunlehin wọ́n bíi ní ọdún 1935 sí ìdílé Pa Ishola-Okin Owolabi àti ìyá afin Adunola Aweni Ope Ajilaran Omoyoade Owolabi ní abúlé Okugbaja , Ìta Baálẹ̀ ní ẹ̀gbẹ́ Àkánrán ni Ìbàdàn North East Local Government Area of [[Ìpínlẹ̀ Ọ̀yọ́|Oyo State]], ni orílè-èdè Nàìjíríà. <ref>https://dailypost.ng/2024/05/13/olubadan-stool-still-empty-one-month-after-candidate-nomination/</ref> Ó bẹ̀rẹ̀ ẹ̀kọ́ alákọ̀ọ́bẹ̀rẹ̀ ní St James Primary School, Òkè Àkárán, Islamic School, Odoiye, sùgbọ́n ó parí ní St Peter Primary School, Aremo, Ìbàdàn. Lẹ́yìn tí Ọlákúlẹ́yìn jáde ní ilé ẹ̀kọ́ alákọ̀ọ́bẹ̀rẹ̀, ó kọ́ni ní ṣókí gẹ́gẹ́ bí olùkọ́ ní ilé ẹ̀kọ́ alákọ̀ọ́bẹ̀rẹ̀ ní Wakajaiye ládùúgbò Àkóbọ̀ nílùú Ìbàdàn, lẹ́yìn náà ló sì gba ìdánimọ̀ ní Yaba Technical Institute fún ìdánilẹ́kọ̀ọ́ iṣẹ́ títẹ̀ àti iṣẹ́ ọnà. <ref>https://www.premiumtimesng.com/regional/ssouth-west/712765-olakulehin-becomes-43rd-olubadan.html</ref> == Iṣẹ́-ṣíṣe == Ní 1959, Owolabi Olakulehin bẹ̀rẹ̀ iṣẹ́ rẹ̀ ní Ministry of Works, Western Region Government ní Ìbàdàn, oo wọlé gẹ́gẹ́ bí akọ̀wé ìpele kẹta. Nígbà kannáà, ó sì lo sí Yaba College of Technology làti lépa àwọn ẹ̀kọ́ gíga rẹ̀ ní ibi tì ó ti gba Iwe-ẹkọ gíga ti Orílẹ-èdè Arinrin àti Iwe-ẹkọ gíga ti Orílẹ-èdè gíga ni Ilé. <ref>{{Cite web |title=Ẹda pamosi |url=https://ogbomosoinsightonline.com.ng/2024/07/12/a-short-biography-of-new-olubadan-oba-owolabi-olakulehin/ |access-date=2025-07-07 |archive-date=2025-07-07 |archive-url=https://web.archive.org/web/20250707141659/https://ogbomosoinsightonline.com.ng/2024/07/12/a-short-biography-of-new-olubadan-oba-owolabi-olakulehin/ |dead-url=yes }}</ref> Ní 1970, nípasẹ̀ kan Direct Short Service Commission, ó ti fi orúkọ sílẹ̀ ní [[Nigerian Army]] bíi 2nd Lieutenant, sìn ni Nigerian Army Corps of Engineers. Lẹyìn náà ó ṣe àwọn ipa oríṣiríṣi àti àwọn iṣẹ ìyanu sílẹ jákè jádò orílẹ-èdè náà, ní ìmúrasílè ní ìlọsíwájú sí ipò Major. Nígbà tí ó wà ní ipò, ó gba àwọn ipò olórí lorisirisi, pẹ̀lú ti Alàkóso Alakoso Ìtọ́jú Ọmọ-ogun ní Jos, Kaduna, àti Eko. Ó feyin ti bí pàtàkì ni 1 Oṣu Kẹwa Ọdún 1979. <ref>https://tribuneonlineng.com/5-interesting-facts-about-olubadan-designate-oba-owolabi-olakulehin/</ref> Léyìn tí Olakulehin ti feyin ti kúrò nínú iṣẹ ológun, Olakulehin lọ se isẹ okoòwò, nipase FAKOL Nigeria Ltd, ilé iṣé kan tí ó ń se isẹ ilé iṣé, Olakulehin Press, (èyí tí wọn tún padà sí bíi Solid Prints) ati FAKOL Bakery ní ìlú Ìbàdàn. <ref>https://lagostoday.com.ng/family-releases-olubadan-designates-profile-on-eve-of-89th-birthday/</ref> <ref>https://www.westernpost.ng/the-next-olubadan-oba-olakulehin-up-close-personal/</ref> Gẹ́gẹ́ bí eni tí ó ti ṣáájú rẹ, Owolabi Olakulehin tún jẹ olóṣèlú bí ó ti díje lọdun 1992 tó sì gba ipò nílé ìgbìmọ̀ aṣòfin lábé ẹgbẹ́ òṣèlú Social Democratic Party (SDP) láti sójú àgbègbè Ibadan South East ni ilé igbimo asofin. Lákòókò ti o wa ni Ile-igbimọ, o jẹ́ Alága ti Igbimọ Ilẹ̀ lórí Ile-igbimọ ọmọ ogun Nàìjíríà. <ref>https://www.pulse.ng/news/local/owolabi-olakulehin-the-84-year-old-incoming-olubadan-of-ibadan/1jt0r1z</ref> <ref>https://www.legit.ng/nigeria/1583682-5-incoming-olubadan-ibadan-oba-owolabi-olakulehin/</ref> Ìrìn-àjò rẹ lati di Olúbàdàn ti Ìlú Ìbàdàn bẹ̀rẹ̀ ní ọdún 1983, nígbà tí ó jẹ Mogaji ti ogba rẹ - ìdílé Ige Ọlakulehin ti Ita-Baale Olugbode, Ibadan, titi o fi di Balógun ti Ilu Ibadan (ọ̀kan nínú àwọn olóyè àgbà méjì jùlọ ní Ìlú Ìbàdàn). Ó dé adé ní ọjọ́ 12 Keje 2024, ó sì jọba títí ó fi kú ní ọjọ́ 7 Keje ọdún 2025. <ref>https://punchng.com/breaking-olakulehin-crowned-43rd-olubadan/</ref> <ref>https://tribuneonlineng.com/just-inoba-olakulehin-gets-staff-of-office-as-43rd-olubadan/{{Dead link|date=November 2025 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}</ref> <ref>https://tribuneonlineng.com/breaking-olubadan-of-ibadan-oba-olakulehin-is-dead/</ref> == Ìgbésí ayé rẹ̀ ni== Onígbàgbọ́ ni Owólabí Olakulehin, ó sì ní ìyàwó pẹ̀lú omo. <ref>https://independent.ng/family-pays-royal-homage-to-olubadan-designate/</ref> == Awọn itọkasi == {{Reflist}} [[Ẹ̀ka:Àwọn ọjọ́aláìsí ní 2025]] [[Ẹ̀ka:Àwọn ọjọ́ìbí ní 1935]] ooqop31nbr8a21im47ah34pf9kmg28s Omar Tata 0 77945 635852 603581 2026-09-05T16:21:26Z InternetArchiveBot 22272 Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 635852 wikitext text/x-wiki {{Short description|Nigerian politician}} '''Omar Tata''' jẹ olóṣèlú ọmọ orílè-èdè Nàìjíríà. O jẹ ọmọ ilé igbimọ aṣòfin àgbà orílè-èdè Nàìjíríà tinsójú àgbègbè ẹkùn ìdìbò Zaki ni ilé igbimọ aṣòfin àgbàorílè-èdèNàìjíríà. Wọn bí ni ọdun 1963, o jẹ ọmọ bíbí ìpínlè [[Bauchi State| Bauchi]]. Wọn kọ́kọ́ diboyan yàn gẹgẹbi ọmọ ilé igbimọ aṣòfin àgbàorílè-èdè Nàìjíríà nínú ètò ìdìbò ọdún 2003. Wọn tún yàn fún ìgbà kejìnínú ìdíje ìbò ọdún 2007, Ni ọdún 2015 àti 2019 fun ìgbà kẹrin lábé ẹgbẹ òṣèlú All Progressives Congress (APC).<ref>{{Cite web |title=Citizen Science Nigeria |url=https://citizensciencenigeria.org/public-offices/persons/tata-omar |access-date=2025-01-08 |website=citizensciencenigeria.org |language=en}}</ref><ref>{{Cite web |title=Hon. Omar Tata biography, net worth, age, family, contact & picture |url=https://www.manpower.com.ng/people/16685/hon-omar-tata |access-date=2025-01-08 |website=www.manpower.com.ng}}</ref><ref>{{Cite web |title=House of Representatives Member {{!}} Honourable Omar Tata |url=http://nassnig.org/House/Personaldata/Bauchi/omar.htm |archive-url=https://web.archive.org/web/20071021064649/http://nassnig.org/House/Personaldata/Bauchi/omar.htm |archive-date=2007-10-21 |access-date=2025-07-20 |website=nassnig.org}}</ref> == Itọkasi == {{reflist}} ==kaa síwájú== *{{cite web |title=HOUSE OF REPRESENTATIVES ELECTIONS, 2019 BAUCHI STATE |url=https://www.inecnigeria.org/wp-content/uploads/2019/10/ZAKI.pdf |website=www.inecnigeria.org |publisher=Independent National Electoral Commission |access-date=2025-07-30 |archive-date=2024-12-13 |archive-url=https://web.archive.org/web/20241213104939/https://www.inecnigeria.org/wp-content/uploads/2019/10/ZAKI.pdf |dead-url=yes }} {{DEFAULTSORT:Tata, Omar}} [[Category:Living people]] [[Category:1963 births]] [[Category:All Progressives Congress members of the House of Representatives (Nigeria)]] [[Category:People from Bauchi State]] 5az4sphoekrkpegf9n2hsdw1wawg1fx Moyosore Ogunlewe 0 78014 635841 605238 2026-09-05T13:56:16Z InternetArchiveBot 22272 Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 635841 wikitext text/x-wiki '''Moyosore Ogunlewe''' jẹ́ olóṣèlú àti agbẹjọ́rò ọmọ Nàìjíríà <ref name="auto1">https://independent.ng/moyo-ogunlewe-takes-after-dad/</ref> <ref name="auto">https://thenationonlineng.net/moyo-ogunlewes-giant-strides/</ref> tó jẹ́ alága ìjọba ìbílẹ̀ [[Kosofe]] lọwọ lọwọ. <ref name="auto" /> <ref>https://pmnewsnigeria.com/2021/11/13/100-days-in-office-how-moyosore-ogunlewe-fared-on-his-promises/</ref> == Ẹkọ == Moyosore ni Bsc ni Ìsàkóso Ìṣòwò láti [[Yunifásítì ìlú Èkó|Ile-ẹkọ Fásítì ko]] ati Iwe ẹrí iyẹwu akọkọ nipa olati Ile-ẹkọ giga ti Buckingham . == Idile == Moyosore jẹ ọmọ [[Adeseye Ogunlewe]], ti o jẹ Minisita fun Iṣẹ nígbà kàn ri. <ref>https://www.thisdaylive.com/index.php/2019/04/12/ex-works-minister-ogunlewes-son-moyo-resigns-from-pdp/</ref> == Ìrìn àjò Òṣèlú == Moyosore díje fún ìdìbò [[Lagos State House of Assembly|ile igbimo asofin ipinle Eko]] lọdun 2015 ati 2019 labẹ ẹgbẹ òṣèlú [[People's Democratic Party|People Democratic Party]] (PDP) ni agbegbe Kosofe 1. O pàdánù ìdìbò ọdún 2015 si Bayo Osinowo o si pàdánù ìdìbò ọdún 2019 fun Sanni Okanlawon. <ref>https://hallmarknews.com/how-obanikoro-ogunlewes-sons-lost-assembly-poll/</ref> <ref>https://thenationonlineng.net/lagos-pdp-stalwart-moyosore-ogunlewe-defects-to-apc/amp/</ref> O darapọ mo ẹgbẹ APC [[All Progressives Congress|lodun]] 2019 <ref>https://www.punchng.com/ogunlewes-son-moyosore-formally-joins-apc/%3famp{{Dead link|date=September 2025 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}</ref> O dije du ipo alaga ipinlẹ Eko fun [[Kosofe|ijoba ibile Kosofe]] labẹ ẹgbẹ òṣèlú APC <ref>https://www.thecable.ng/lagos-lg-poll-chairmanship-candidate-promises-to-build-7-phcs-if-elected/amp</ref> o si jawe olúborí gẹgẹbi Alaga Alase ijoba ibile Kosofe <ref>{{Cite web |title=Ẹda pamosi |url=https://www.channelstv.com/2017/07/24/official-results-apc-sweeps-all-chairmanship-seats-in-lagos-lg-polls/amp/ |access-date=2025-08-20 |archive-date=2026-01-06 |archive-url=https://web.archive.org/web/20260106082845/https://www.channelstv.com/2017/07/24/official-results-apc-sweeps-all-chairmanship-seats-in-lagos-lg-polls/amp/ |dead-url=yes }}</ref> == Awọn itọkasi == [[Ẹ̀ka:Àwọn ènìyàn alààyè]] foy5qeh263j8zjhr7qz9qruij0ghuoa Michael Opeyemi Bamidele 0 78275 635840 605588 2026-09-05T13:28:17Z InternetArchiveBot 22272 Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 635840 wikitext text/x-wiki {{Infobox officeholder|name=Michael Opeyemi Bamidele|honorific_suffix={{post-nominals|country=NG|CON|size=100%}}|image=|imagesize=|alt=|caption=|office=Senate Majority Leader|term_start=4 July 2023|term_end=|predecessor=[[Abdullahi Ibrahim Gobir]]|successor=|office1=[[Senate of Nigeria|Senator]] for [[Ekiti State|Ekiti Central]]|term_start1=11 June 2019|term_end1=|predecessor1=[[Fatimat Raji-Rasaki]]|successor1=|birth_date={{birth date and age|1963|07|29|df=y}}|birth_place=[[Iyin Ekiti]], [[Western Region, Nigeria|Western Region]], Nigeria (now in [[Ekiti State]])|death_date=|death_place=|nationality=Nigerian|party=[[All Progressives Congress]]|spouse=|children=|residence=|alma_mater={{plainlist| * [[Obafemi Awolowo University]] * [[University of Benin (Nigeria)|University of Benin]] * [[Nigerian Law School]] * [[Franklin Pierce University]] }}|occupation={{hlist|politician|lawyer}}|profession=|website=|footnotes=}} '''Michael Opeyemi Bamidele''' CON (ti a bi ni ọjọ kọkàndinlọ́gbọ̀n oṣù keje ọdún 1963) ti gbogbo ènìyàn mọ si '''MOB''', jẹ agbẹjọro ọmọ orílẹ-èdè [[Ọmọ Nàìjíríà|Naijiria]], ajafitafita fún ẹtọ ọmọ ènìyàn, ati olóṣèlú ti o n ṣiṣẹ lọwọlọwọ gẹgẹbi oludari pupọ julọ ti [[Ilé Ìgbìmọ̀ Aṣòfin Àgbà Orílẹ̀ Èdè Nàìjíríà|Sẹnetọ Naijiria]] lati ọdún 2023. <ref>https://punchng.com/full-list-10th-senate-principal-officers/</ref> O ti ṣe aṣojú agbègbè Sénétọ Ekiti Central ni [[Ilé Ìgbìmọ̀ Aṣòfin Àgbà Orílẹ̀ Èdè Nàìjíríà|Sẹnetọ Naijiria]] lati ọdún 2019. <ref>https://guardian.ng/news/stakeholders-seek-copyright-law-reform/</ref> <ref>https://www.pmnewsnigeria.com/2019/02/24/opeyemi-bamidele-wins-ekiti-senatorial-seat/</ref> <ref>https://web.archive.org/web/20150702013231/http://www.punchng.com/news/bamideles-2014-gov-posters-flood-ekiti/</ref> == Ìbẹrẹ Ìgbésí ayé == A bi Bamidele ni ọjọ kọkàndinlọ́gbọ̀n oṣù keje ọdún 1963, ni Iyin Ekiti, ilu kan ni [[Ìpínlẹ̀ Èkìtì|Ipinle Ekiti]], gúúsù ìwọ̀-oòrùn [[Nàìjíríà|Naijiria]] si ìdílé Olóògbé Sir Stephen Ogunjuyigbe Bamidele ṣugbọn o lo àkókò ayé rẹ ni [[Ìpínlẹ̀ Èkó|ipinle Eko]] níbi to ti lọ [[Lagos Baptist Academy|Baptist Academy]] secondary school lẹyìn náà [[Obafemi Awolowo University|University Obafemi Awolowo]] nibi ti o ti gba oyè ninu ẹ̀kọ ẹ̀sin . <ref>http://m.thenigerianvoice.com/news/147349/1/ekiti-2014-x-raying-the-village-boy-michael-opeyem.html</ref> Bamidele tún lọ si [[Yunifásítì ìlú Benin|University of Benin]] nibi ti o ti gba oyè nipa òfin ni ọdún 1990. Lehin ti o ti pari [[Nigerian Law School|ile-iwe òfin ti Naijiria]], wọn pe si orí ipò ìdájọ ní ọdun 1992. <ref>https://web.archive.org/web/20180827210100/http://www.thegazellenews.com/2013/10/23/opeyemi-bamidele-resigns-as-ekiti-caucus-leader-in-house-of-representatives-full-text-of-letter/</ref> Bamidele lo si ile iwe giga Franklin Pierce níbi ti o ti gba oye nipa òfin, ti wọn si pé si New York Bar ni oṣù kínní ọdún 1999. O jẹ ọkàn lára àwọn agbẹjọ́rọ̀, ti Oloye [[GOK Ajayi|Godwin Olusegun Kolawole Ajayi]] dari siwaju si [[M. K. O. Abíọ́lá|Moshood Abiola]] fún ti ẹjọ́ ẹsun iwa-odi. <ref>https://web.archive.org/web/20150702072535/http://sunnewsonline.com/new/why-ekiti-lp-backs-buhariosinbajo-bamidele/</ref> == Ìgbésí ayé òṣèlú == Ni oṣu kẹfa ọdún 1992, o díje ninu idibo alakọbẹrẹ si Ilé-ìgbìmọ̀ Aṣoju ìjọba àpapọ ti o nsoju agbègbè Oshodi/Isolo Federal Constituency ni [[Ìpínlẹ̀ Èkó|ipinlẹ Eko]] labẹ ipilẹ ẹgbẹ Social Democratic Party ṣugbọn o padanu. <ref>http://allafrica.com/stories/201503161725.html</ref> Ó ṣíṣe gẹ́gẹ́ bí olùrànlọ́wọ́ àkànṣe lórí ọ̀rọ̀ òfin fún Sẹ́nétọ̀ [[Bọ́lá Tinúbú|Bola Tinubu]] títí di oṣù kọkànlá ọdún 1993 nígbà tí Ọ̀gágun [[Sani Abacha|Sanni Abacha]] fagi lé ètò ìjọba tiwa-n-tiwa ní Nàìjíríà. <ref>http://www.vanguardngr.com/category/politics/page/119/</ref> Ni Oṣu Keje ọdún 2000, o jẹ olùrànlọwọ pàtàkì lóri ìbátan ìṣèlú ati ìjọba fún gomina Ipinle Eko . <ref>https://web.archive.org/web/20150629034300/http://www.thisdaylive.com/articles/opeyemi-bamidele-returns-from-the-cold/200670/</ref> Lẹyìn náà ni wọn yán an gẹgẹ bi kọmísánnà fún [[Ìpínlẹ̀ Èkó|ile ise ijoba fun awon ọ̀dọ́, eré ìdárayá àti ìdàgbàsókè àwùjọ nipinle Eko]] ni ìṣèjọba Gómìnà [[Bọ́lá Tinúbú|Bola Tinubu]] . Ni Oṣu Kẹrin ọdún 2011, o jẹ ọmọ ẹgbẹ ti Ilé-ìgbìmọ̀ Aṣofin keje (7th) Orílẹ-èdè lati sójú Ekiti Central Federal constituency 1. Ni Oṣu Kẹta ọdún 2015, ninu akọọlẹ tirẹ ti o ni akọle: “ikorira mi fun Asiwaju Bola Tinubu”, ṣofintoto itusilẹ '''The Lion of Bourdilion''', fíìmù ti [[Africa Independent Television]] gbé sórí atẹgun ní ọjọ kínní oṣù kẹta ọdún 2015, ti àwọn ọmọ ẹgbẹ́ alátakò sí kópa nínú rẹ, láti gbè fíìmù náà jáde <ref>http://thenationonlineng.net/new/my-hatred-for-tinubu-by-bamidele/</ref> === Awọn ọfiisi iṣaaju === * MHR (oṣù kẹfà ọdún 2011 si oṣù kẹfà ọdún 2015). <ref name="nassnig">https://www.nassnig.org/</ref> * Kọmísánnà fun Àlàyé ati Ìlànà, Ipinlẹ Eko (Oṣu Keje ọdún 2007 si oṣù Kejì ọdún 2011). <ref name="nassnig" /> * Kọmísánnà fun Àwọn ọdọ, Àwọn eré ìdárayá ati Ìdàgbàsókè Àwùjọ, Ipinlẹ Eko (oṣù keje ọdún 2003 si oṣù kàrún ọdún 2007) <ref name="nassnig" /> * Olùdámọ̀ràn pàtàkì fún Gómìnà lóri Ọrọ Òṣèlú ati Aarin-Ijoba, Ipinlẹ Eko (oṣù keje ọdún 2000 si oṣù kàrún ọdún 2003). <ref name="nassnig" /> == Àmì ẹ̀yẹ ati iyin == * Life Bencher, Ara Benchers (Nigeria) [https://punchng.com/bamidele-ozekhome-13-others-confirmed-life-benchers/?utm_source=rss.punchng.com&utm_medium=web Bamidele di Olutọju Igbesi aye] * Ẹlẹgbẹ, Chattered Institute of Arbitrators (Nigeria) <ref>{{Cite web |title=Ẹda pamosi |url=https://www.nassnig.org/mps/single/158 |access-date=2025-09-15 |archive-date=2020-07-01 |archive-url=https://web.archive.org/web/20200701143535/https://www.nassnig.org/mps/single/158 |dead-url=yes }}</ref> * Ni Oṣu Kẹwa Ọdun 2022, ola orilẹ-ede Naijiria kan ti [[Order of the Niger|Alakoso Aṣẹ ti Niger]] (CON) ni a fun ni nipasẹ Alakoso [[Muhammadu Buhari]] . <ref>https://thenationonlineng.net/full-list-2022-national-honours-award-recipients/</ref> == Awọn itọkasi == {{Reflist}}{{Nigerian Senators of the 7th National Assembly}}{{Nigerian Senators of the 8th National Assembly}}{{Àwọn Alàgbà ní Ilé-aṣòfin Nàìjíríà 9k}}<nowiki>.mw-parser-output .reflist{margin-bottom:0.5em;list-style-type:decimal}@media screen{.mw-parser-output .reflist{font-size:90%}}.mw-parser-output .reflist .references{font-size:100%;margin-bottom:0;list-style-type:inherit}.mw-parser-output .reflist-columns-2{column-width:30em}.mw-parser-output .reflist-columns-3{column-width:25em}.mw-parser-output .reflist-columns{margin-top:0.3em}.mw-parser-output .reflist-columns ol{margin-top:0}.mw-parser-output .reflist-columns li{page-break-inside:avoid;break-inside:avoid-column}.mw-parser-output .reflist-upper-alpha{list-style-type:upper-alpha}.mw-parser-output .reflist-upper-roman{list-style-type:upper-roman}.mw-parser-output .reflist-lower-alpha{list-style-type:lower-alpha}.mw-parser-output .reflist-lower-greek{list-style-type:lower-greek}.mw-parser-output .reflist-lower-roman{list-style-type:lower-roman}</nowiki> [[Ẹ̀ka:Àwọn ènìyàn alààyè]] [[Ẹ̀ka:Àwọn ọjọ́ìbí ní 1963]] 0fd5r91j0z89we17g24u2z9sujlgk4h Ẹ̀gbádò 0 78911 635885 610042 2026-09-05T23:16:07Z InternetArchiveBot 22272 Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 635885 wikitext text/x-wiki {{Infobox ethnic group|group=Yewa (Ẹgbado)|pop=~ '''907,370''' (2011)|popplace='''[[Ogun State]]''' '''-''' 907,370 <br /> {{·}}Imeko Afon: 97,830<br />{{·}}Yewa North: 216,820<br />{{·}}Yewa South: 198,530 <br />{{·}}Ipokia: 177,370|religions=[[Christianity]]{{·}}[[Yoruba religion]]{{·}}[[Islam]]}}  '''Ẹ̀gbádò''' (Tí a yọ nínú: Ẹ̀gbá l'ódò), tí ó ń jẹ́ Yewa bàyìí, jẹ́ ẹ̀yà kan nínú ẹ̀yà Yorùbá tí wọ́n tẹ̀dó sí apá ìwọ̀ oòrùn ìpínlẹ̀ Ogun ní èyí tí wọ́n ń ṣojú ní ilé ìgbìmọ̀ aṣòfin àgbà, ní gúúsùsu ìwọ̀-oòrùn Nàìjíríà, Nílẹ̀ adúláwọ̀. Ní ọdún 1995, wọ́n yí orúkọ àwùjọ náà pa dà sí Yewa láti fi sọ Odò Yewa, odò tí wọ́n ń lọ sí. Orúkọ odò yìí wá látọ̀dọ̀ òrìṣà Yoruba náà Yewa. Yewa/Ẹ̀gbádò ni ó wà ní agbègbè ìjọba ìbílẹ̀ mẹ́rin ní ìpínlẹ̀ Ògùn, Gúsù Yewa, Àríwá Yewa, [[Agbègbè Ìjọba Ìbílẹ̀ Imeko-Afon|Ìmẹ̀kọ-Àfọ̀n]], àti [[Agbègbè Ìjọba Ìbílẹ̀ Ipokia|Ìpókíá]], nígbàtí ìjọba ìbílẹ̀ [[Agbègbè Ìjọba Ìbílẹ̀ Ado-Odo/Ota|Adó-Odò/Ọ̀tà]] jẹ́ ìkarùn-ùn agbègbè tí wọ́n ń ṣojú ní ilé ìgbímọ̀ aṣòfin àgbà orílẹ̀ èdè [[Nàìjíríà]]. Àwọn Yewa/Ẹ̀gbádò tókù wà ní àwọn àgbègbè bíi ìwọ̀ oòrùn àti ìlà oòrùn ìpínlẹ̀ Èkó, Àríwá àti Gúsù ìpínlẹ̀ Ọ̀yọ́ ní ilé ìgbìmọ̀ aṣòfin àgbà. Ṣáájú kí á tó ṣẹ̀dá Gúúsù orílẹ̀ èdè Nàìjíríà, ilẹ̀ Ẹ̀gbá àti àwọn ènìyàn bẹ̀ ni wọ́n ti pààlà pẹ̀lú Ketu (Benin) ní ìwọ̀-oòrùn, ìlú Èkó ní gúúsù, Ìjẹ̀bú ní ìlà-oòrùn àti Ọ̀yọ́, Ìbàdàn àti Isoya nítòsí Ilé Ifẹ̀ ní apá àríwá. Àwọn èèyàn náà ní ìbáṣepọ̀ tí ó ní n ṣe pẹ̀lú Odò Ogun, ṣùgbọn wọ́n yara wọn kuro ní etíkun tó wà ní Ìlú Èkó. Ní àárín ilẹ̀ Egba, àwọn ọ̀nà tó ń lọ sí àwọn ìlú Yorùbá mìíràn wà, títí kan ìlú Èkó, Ìbàdàn, Ìjẹ̀bú-Òde, Ketu (Benin), àti Porto Novo (Àjàṣẹ́) ní Orílẹ̀-èdè Benin.<ref>{{Cite book|last1=Fenske|first1=James|title=Land abundance and economic institutions: Egba land and slavery|date=1830|publisher=The Economic History Review|page=65|jstor=41475597|url=https://www.jstor.org/stable/41475597|access-date=July 31, 2024}}</ref><ref>{{Cite journal|last1=Ogunhemi|first1=Gabriel Ogundeji|title=Counting the Camels: The Economics of Transportation in PreIndustrial Nigeria|date=1982|publisher=Nok Publishers|url=https://www.cambridge.org/core/journals/journal-of-african-history/article/abs/consider-the-camel-counting-the-camels-the-economics-of-transportation-in-preindustrial-nigeria-by-gabriel-ogundeji-ogunhemi-new-york-and-lagos-nok-publishers-international-1982-pp-x-238-1850-795-paperback/36A644C22E197E8FDF58EAE40CB4C340|access-date=July 31, 2024}}</ref> == Ìtàn == [[Fáìlì:Nigeria,_administrative_divisions._LOC_94686058.jpg|left|thumb|Nàìjíríà, àwọn ẹ̀ka tó ń bójú tó nǹkan. LOC 94686058]] Ó jọ pé àwọn Ẹgbado ṣí lọ sí àgbègbè tí wọ́n ń gbé báyìí ní ìbẹ̀rẹ̀ ọ̀rúndún kẹrìnlá sí ìkejìdínlógún - bóyá láti ìlú Ketu, [[Ilé-Ifẹ̀]], tàbí [[Ilú-ọba Ọ̀yọ́|Ọ̀yọ́]]. Àwọn ìlú Ẹgbado, pàtàkì jù lọ ìpókíá, Adó Odò, [[Ayetoro|Ayétòrò]], [[Agbègbè Ìjọba Ìbílẹ̀ Imeko-Afon|Ìmẹ̀kọ Àfọ̀n]], Ìlarǒ, àti Ìgbógìlà, ni a dá sílẹ̀ ní ọ̀rúndún kọkànlá sí ìkejìdìnlógún láti lo àǹfààní àwọn ọ̀nà òwò ẹrú láti inú ilẹ̀ Ọ̀yọ́ tó wà ní àárín gbùngbùn ìlú náà lọ sí etíkun [[Porto-Novo]]. Àwọn ìlú míì tó wà nílùú [[Ìlóbí]] àti [[Ijanna]] jẹ́ ìlú tó ṣe iṣẹ́ tó lààmi-laaka láti dáàbò bo àwọn àwọn ọ̀nà tí wọ́n ń gbà gbé ẹrú. Ẹ̀gbádò wà lábẹ́ ìjọba Ọ̀yẹ́, tí a ń ṣe ìṣàkóso wọn nípasẹ̀ gómìnà Onisare ti Joanna. Àwọn Oyo kò lè lo àwọn ọmọ ogun ẹṣin wọn láti dáàbò bo àwọn ọ̀nà náà, nítorí àwọn (eṣinṣin) irú àti àìtó oúnjẹ ẹṣin, nítorí náà, wọ́n ní láti gbẹ́kẹ̀ lé àwọn Ẹ̀gbádò àti àwọn ará Ẹ̀gbá láti ṣakoso àwọn ọ̀na náà. Àwọn Òǹpìtàn Akinjogbin, Morton-Williams, àti Smith gbà pé ní ìbẹ̀rẹ̀ ọ̀rúndún kejìdínlógún, ọ̀nà tó lọ sí etíkun yìí ni wọ́n ti ń ṣ[[Slavery in Africa|òwò ẹrú]] gan-an, àti pé òwò ẹrú ni ìpìlẹ̀ ètò ọrọ̀ ajé Ìlú Ọ̀yọ́. Ẹ̀gbádò padà gba òmìnira ráǹpẹ́ léhìn ìṣubú ìjọba Ọ̀yọ́, ṣùgbọ́n wọ́n ní àwọn ìkọlù nígbàgbogbo láti ọ̀dọ̀ àwọn ẹgbẹ́ miìíràn bíi ilẹ̀ [[Ìjọba Dahomey|Dahomey]] tí wọ́n máa n wá ẹrú tí wọn á lọ tà lọ́ja káàkiri ara àwọn tí wọ́n gbé ni Ọmọbabìnrin Sarah Forbes Bonetta, àti àwọn ẹ̀yà míràn tí wọ́n fẹ́ fi tipátipá kó àwọn ẹrú wọn lọ tà létí òkun. Àwọn ìlú [[Ilaro]] àti Ijanna ni wọ́n ti parun ní ọdún 1830. Nígbà tó fi máa di ọdún 1840, àwọn ẹ̀gbádò ti wá wà lábẹ́ ìdarí ẹ̀yà [[Ẹ̀gbá|Egba]] tó wà nítòsí wọn, tí wọ́n sì lo ẹ̀yà Ẹgbado láti ṣe àwọn òpópónà tó ń lọ sí Badagry àti àwọn ibùdó tó wà nílùú Èkó. Ní ọdún 1860, àwọn Egba fi ọ̀nà náà sílẹ̀ nítorí pé àwọn ará ilẹ̀ gẹ̀ẹ́sì ń lo àwọn ọmọ ogun òri-omi tó lágbára láti gbìyànjú fòpin sí òwò ẹrú. Ìdí nìyẹn tí àwọn ọmọ ẹgbẹ́ Egba fi lé àwọn míṣọ́nnárì àti àwọn oníṣòwò ilẹ̀ Gẹ̀ẹ́sì kúrò ní àgbègbè náà lọ́dún 1867. Lẹ́yìn ọdún 1890, Ẹgbado béèrè fún ààbò àwọn ọmọ ilẹ̀ Gẹ̀ẹ́sì, ó sì ní ẹgbẹ́ ọmọ ogun kékeré kan, èyí sì mú kí ẹgbẹ́ náà di òmìnira kúrò lọ́dọ̀ àwọn ọmọ Ẹ̀gbá. Ilẹ̀ yìí di apá kan ilẹ̀ gẹ̀ẹ́sì àti ààbò ilẹ̀ Nàìjíríà ní ọdún 1914, gẹ́gẹ́ bí [[Ẹgbado Division|Ẹ̀yà Ẹgbado]] ní Ìpínlẹ̀ Abeokuta. A gbé olú ílé-iṣẹ́ ìdarí lọ lẹ́yìn náà, lẹ́yìn tí a dá ìjọba Ògùn tuntun sílẹ̀, èyí tó wá gba ìpínlẹ̀ Abeokuta tí ó ti wà tipẹ́. == Ẹ̀gbádò/Yewa Òde Òní == Lọ́dún 1995, àwọn Ẹgbado pinu láti yí orúkọ wọn padà sí "Yewa", ìyẹn orúkọ Odò Yewa tó kọjá ní àgbègbè tí wọ́n ń gbé. Iṣẹ́ àgbẹ̀ ni iṣẹ́ òòjọ́ wọn, àmọ́ àwọn iṣẹ́ ọwọ́ àti àwọn tí wọ́n ń ta aṣọ náà wà. Wọ́n wà ní àwọn agbègbè bíi: Adó-Odò / Ọ̀tà, [[Agbègbè Ìjọba Ìbílẹ̀ Ipokia|Ìpókíá]], Gúúsù Yewa, Àríwá Yewa, [[Agbègbè Ìjọba Ìbílẹ̀ Imeko-Afon|Ìmẹ̀kọ Àfọ̀n]], àti apákan Àríwá Abẹ́òkúta. Àwọn kan sọ pé ètò ìtìlẹ́yìn àti ìdẹ́yẹsí nínú òṣèlú Nàìjíríà ti mú kí àgbègbè náà di èyí tí kò rí mùndùnmúndùn àti àǹfàní ìjọba.<ref>{{Cite book|last=Olatunji|first=Olusegun|title=The History of Yewa in Ogun State in the 20th Century|date=2016-05-10|publisher=LAP LAMBERT Academic Publishing|isbn=978-3-659-88437-5|language=English}}</ref> Inú ẹ̀yà yìí ni orin Bólójo t´ wá ní ọdún 1970. Àwọn abúlé àti Ìlú Yewa tún wà ní ìpínlẹ̀ Èkó. Olú ti ìpájà, ìpínlẹ̀ Èkó jẹ́ ti Yewa. Àwọn ènìyàn tó ń gbé ní àwọn àgbègbè ìjọba ìbílẹ̀ àríwá Yewa, gúúsù Yewa, Ìpókíá, Ìmẹ̀kọ Àfọ̀n, Adó Odò / Ọ̀tà ti lé ní mílíọ̀nù mẹ́ta èèyàn. Agbègbè ìjọba ìbílẹ̀ Adó-Odò / Ọ̀tà jẹ́ agbègbè ìjọba ìbílẹ̀ tí àwọn èèyàn pọ̀ sí julọ ni ípinlẹ̀ Ògùn. Oríṣun àwòrán, Commission for the Census of Nigeria. [Àlàyé ìsàlẹ̀ ìwé]{{Citation needed|date=December 2023}}<sup class="noprint Inline-Template Template-Fact" style="white-space:nowrap;">&#x5B;''<nowiki><span title="This claim needs references to reliable sources. (December 2023)">citation needed</span></nowiki>''&#x5D;</sup> Orísun Ìtumọ̀: Ìgbìmọ̀ Ìdàgbàsókè Àwọn Èèyàn Yewa. == Àwọn èèyàn tó jẹ́ Olókìkí == Àwọn èèyàn tó jẹ́ olókìkí tí wọ́n wá láti Yewa ni: * Olóyè [[Joseph Fọláhàn Ọdúnjọ|Joseph Folahan Odunjo]], òǹkọ̀wé, olùkọ́ àti olóṣèlú ará Nàìjíríà tí a mọ̀ fún àwọn iṣẹ́ rẹ̀ nínú ìwé àwọn ọmọ Yorùbá. * Tunji Otegbeye, olóṣèlú Nàìjíríà, ajìjàgbara àti dókítà onímọ̀ ìṣègùn òyìnbo. * Ọ̀gá àgbà Ọlọ́pàá [[Kayode Egbetokun]]: Ọ̀gá àgbà àwọn ọlọ́pàá ní Nàìjíríà. * Ọ̀jọ̀gbọ́n [[Rahmon Ade Bello]]: Onímọ̀ ìjìnlẹ̀ àti Ọ̀ga àgbà tẹ́lẹ̀ ní Yunifásítì ìpínlẹ̀ Èkó. * [https://tribuneonlineng.com/icons-his-royal-majesty-oba-kehinde-gbadewole-olugbenle/ Oba Dr Kehinde Gbadewole Olugbenle] MFR, Asade Agunloye IV: Olu Ilaro, Olu Yewa, Ọba ti ilẹ̀ Yewa, ìpínlẹ̀ Ògùn. * [https://oguntoday.com/jagunmolu-omoniyi-celebrating-a-public-servant-with-an-indelible-footprint/ Ọ̀gbẹ́ni Jagunmola Akande Omoniyi] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20240913135308/https://oguntoday.com/jagunmolu-omoniyi-celebrating-a-public-servant-with-an-indelible-footprint/ |date=2024-09-13 }} FCA: Alákòóso fún ọ̀rọ̀ ilé ní ìpínlẹ̀ Ògùn. * Òṣèré Seyi Edun: Òṣèré Nàìjíríà àti olùpèsè eré àgbéléwò. * Sarah Forbes Bonetta: Aina jẹ́ ọmọ ìyá àti ọmọbìnrin àtọmọdọ́mọ ti Queen Victoria. * Ọ̀gbẹ́ni Iziaq Adekunle Salako: olóṣèlú àti oníṣègùn òyínbó Nàìjíríà tó ti ṣiṣẹ́ gẹ́gẹ́ bí alákǒso kejì fún ọ̀rọ̀ Àyíká. * Aṣòfin [[Felix Kolawole Bajomo]]: onímọ̀ ìṣirò owò àti oloselu Naijiria ti a dìbòyàn gẹ́gẹ́ bíi aṣòfin lati lọ ṣojú ẹkùn ìdìbò ìwọ̀ oòrùn ìpínlẹ̀ Ogun ní Oṣù Kẹrin ọdún 2007. * Aṣòfin [[Iyabo Anisulowo]]: olùkọ́ ní Naijiria kan àti àgbàlagbà obìnrin láwùjọ tó ti ṣiṣẹ́ pẹ̀lú Ìjọba Àpapọ̀ Nàìjíríà ní oríṣiríṣi ìpele, ó jẹ́ ọ̀kan lára àwọn obìnrin tó ṣe pàtàkì jù lọ nínú ètò ìṣèlú àti àwọn olùpínlẹ̀ ìgbawọ́ láàárín àwọn obìnrin ní Áfíríkà. * Olóògbé ọ̀gágun [[Tunji Olurin]]: Ajagun fẹ̀hìntì àti alákǒso nígbàkanrí fún ìpínlẹ̀ Èkìtì àti ìpínlẹ̀ Ọ̀ṣun. * Aṣòfín [[Solomon Ọlámilékan Adéọlá|Solomon Olamilekan Adeola]] FCA, CON: Aṣòfin tí ó ṣojú, ẹkùn ìwọ̀-oòrùn Ogun. * Aṣojúṣòfin [[Adekunle Akinlade]]: olóṣèlú Nàìjíríà. * [[Seriki Williams Abass]]: ọ̀gá oníṣòwò tó gbajúmọ̀ ní gúúsù Nàìjíríà lónìí ní ọ̀rúndún kọkàndínlógún tó di Ọba ti Badagry lápapọ̀ nínú ètò ìṣàkóso àìmọ̀nà tí àwọn ará ilẹ̀ gẹ̀ẹ́sì dá sílẹ̀. * Suraj Adekunbi: olóṣèlú àti oníṣòwò ní Nàìjíríà. * Ẹ̀yin ọmọ-ogun, ẹ̀yin ọmọ ọmọ-ogun ọmọ-ogun ẹ̀yin ẹ̀yin ará Nigeria, ẹ̀ya ẹ̀yin ọ̀dọ́ ẹ̀yin ẹlẹ́yin ẹ̀ya ọmọ-ogun ni ẹ̀yin òbí ẹ̀yin mẹ́nu kan. * Dókítà [[Ayinde Ibikunle]]: Oníṣẹ́abẹ àti ọmọ ẹgbẹ́ Ìgbìmọ̀ tó ń ṣe àgbéyẹ̀wò ìgbìmò̀ Olùgbéejáde áti Ìgbékalẹ̀ Nàìjíríà. * Ọ̀jọ̀gbọ́n [[Anthony Asiwaju]]: ògbógi kan tó ń kẹ́kọ̀ọ́ nípa ààlà àgbáyé àti Ọ̀jò́gbọ́n Àgbà fún Ìtàn ní Yunifásítì Ìlú Èko. == Wò síwájú síi == * Ìjọba Ìparapọ̀ Àwọn Èèyàn Egba == Àwọn Ìtọ́kasí == {{Reflist}} == Àwọn ìwé tó o kà sí i == * Ogunsiji, O. (1988). ''Darandaran ni Ẹgbado pipin ti Ipinle Ogun'' . Ahmadu Bello University, Zaria. * Kola Folayan. (1967). "Ẹgbado titi di ọdun 1832: ibi atayanyan", ''Journal of the Historical Society of Nigeria'', 4, pp.&nbsp;15–34. * Anthony IA og Niran O.(2015). "Yewaland: Ọgọrun Ọdun Ṣaaju ati Lẹhin 2014" Yewa Descendants Union, Abuja {{Yoruba topics}} sed2bu75sfmtgbx3cklnwv83hdl4280 Olúrẹ̀mí Tińubú 0 79264 635850 635453 2026-09-05T16:17:45Z InternetArchiveBot 22272 Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 635850 wikitext text/x-wiki {{Infobox officeholder|name=Remi Tinubu|honorific suffix={{post-nominals|country=NG|CON|size=100%}}|image=Her Excellency Remi.jpg|imagesize=|alt=|caption=Official portrait, 2023|office=[[First Lady of Nigeria]]|president=[[Bola Tinubu]]|term_label=Assumed role|termstart=29 May 2023|termend=|predecessor=[[Aisha Buhari]]|successor=|office1=[[Senate of Nigeria|Senator]] for [[Lagos Central Senatorial District|Lagos Central]]|termstart1=6 June 2011|termend1=11 June 2023|predecessor1=[[Munirudeen Muse]]|successor1=[[Wasiu Sanni]]|office2=[[First Lady of Lagos State]]|1blankname2={{nowrap|[[List of governors of Lagos State|Governor]]}}|1namedata2=Bola Tinubu|term_label2=In role|termstart2=29 May 1999|termend2=29 May 2007|predecessor2=[[Munirat Marwa]]|successor2=[[Abimbola Fashola]]|birth_date={{Birth date and age|1960|9|21|df=y}}|birth_place=[[Ogun State]]|death_date=|death_place=|party=[[All Progressives Congress]] (2013–present)|otherparty={{plainlist| * [[Alliance for Democracy (Nigeria)|Alliance for Democracy]] (before 2006) * [[Action Congress of Nigeria]] (2006–2013) }}|occupation={{hlist|Politician|pastor}}|spouse={{marriage|[[Bola Tinubu]]|1987}}|children=3|relatives={{plainlist| * [[Abibatu Mogaji]] (mother-in-law) * [[Wale Tinubu]] (nephew) }}|awards=|alma_mater={{plainlist| * [[Adeyemi College of Education]] * University of Ife (now [[Obafemi Awolowo University]]) }}|website=|footnotes=|honorific prefix=[[Her Excellency]]}}'''Oluremi "Remi" Tinubu''' CON ( Listen ⓘ, tí a bí ní ọjọ́ kọkànlélógún oṣù kẹsàn-án ọdún Ẹgbẹ̀rún kan ó dín nírínwó) <ref>{{Cite news|date=2020-09-26|title=Remi Tinubu: Trauma of living in exile in US led me to Christ|url=https://www.thecable.ng/remi-tinubu-trauma-of-living-in-exile-in-us-led-me-to-christ|accessdate=2021-04-19|journal=[[TheCable]]|language=en-US}}</ref> jẹ́ olóṣèlú [[Ọmọ Nàìjíríà|ní Nàìjíríà]] àti [[First Lady of Nigeria|obìnrin ààrẹ Nàìjíríà]] lọ́wọ́lọ́wọ́ láti ọdún ẹgbàáji ó dín mẹ́ta, gẹ́gẹ́ bí ìyàwó Ààrẹ [[Bọ́lá Tinúbú|Bola Tinubu]] . Òun ni ìyáàfin àkọ́kọ́ ní ìpínlẹ̀ Èkó láti ọdún Ẹgbẹ̀rún kan àti ọgọ́rùn-ún mẹ́sàn-án àti rọ́gọ́rùn-ún dín lọ́gọ̀fà sí Ẹgbẹ̀rún méjì àti méje nígbà tí ọkọ rẹ̀ jẹ́ gómìnà . Ó jẹ́ Sẹ́nétọ̀ tó ń ṣojú fún agbègbè ìgbìmọ̀ aṣòfin Àárín Gbùngbùn Èkó ní Ilé Ìgbìmọ̀ Aṣòfin Orílẹ̀-èdè Nàìjíríà láti ọdún Ẹgbẹ̀rún méjì àti ọkànlá sí ẹgbàáji ó dín mẹ́ta. Ó jẹ́ ọmọ ẹgbẹ́ òṣèlú All Progressives Congress (APC). == Ìgbésí ayé ìbẹ̀rẹ̀ == A bí Oluremi Tinubu ní ọjọ́ kọkànlélógún oṣù kẹsàn-án ọdún Ẹgbẹ̀rún mọ́kànlá ó dín lọ́gọ́ta. Òun ni ọmọ méjìlá nínú mẹ́tàlá nínú ìdílé rẹ̀, ó sì wá láti ìdílé Ikusebiala ní [[Ìpínlẹ̀ Ògùn|ìpínlẹ̀ Ogun]] . <ref>{{Cite news|title=Nigeria's politicians|url=https://www.nigeriagalleria.com/Nigeria/Personality-Profiles/Politicians/Oluremi-Tinubu.html|access-date=11 March 2021|publisher=nigeriagalleria.com}}</ref> == Ẹ̀kọ́ == Tinubu bẹ̀rẹ̀ iṣẹ́ ẹ̀kọ́ rẹ̀ ní ilé-ẹ̀kọ́ gíga Our Lady of Apostles Secondary School Ijebu-Ode níbi tí ó ti gba ìdánwò ìwé-ẹ̀rí ẹ̀kọ́ gíga West African Senior School Certificate Examination (WASSCE) ní ọdún ẹgbẹ̀rún kan àti ẹ̀sàn-án ọgọ́rùn-ún mọ́kàndínlọ́gọ́rin àti PGD láti ilé-ẹ̀kọ́ gíga The Redeemed Christian Bible ní ọdún ọdún ẹgbàá-mewa <ref name="pd1">{{Cite web|archivedate=24 April 2021}}</ref> Tinubu gba oyè Bachelor nínú ẹ̀kọ́ láti [[University of Ife, The now OAU|Yunifásítì Ife, OAU tí a mọ̀ sí OAU báyìí]] àti ìwé ẹ̀rí ẹ̀kọ́ orílẹ̀-èdè nínú ìmọ̀ nípa ewéko àti ẹranko láti ọ̀dọ̀ Adeyemi College of Education . <ref name="pd1" /> == Iṣẹ́ òṣèlú == Ó di ìyàwó àkọ́kọ́ ní ìpínlẹ̀ Èkó nígbà tí wọ́n yan ọkọ rẹ̀ [[Bọ́lá Tinúbú|Bola Tinubu]] gẹ́gẹ́ bí gómìnà. Gẹ́gẹ́ bí ìyáàfin ààrẹ, ó dá New Era Foundation sílẹ̀, èyí tí a yà sọ́tọ̀ fún ṣíṣẹ̀dá àwọn ilé-iṣẹ́ fún “ìdàgbàsókè gbogbogbòò àwọn ọ̀dọ́ àti gbígbé ìmọ̀ gbogbogbòò lárugẹ lórí ìlera àyíká àti iṣẹ́ àwùjọ.” <ref name="Humanitarian Goals or Fraud">{{Cite news|title=Foundations and NGOs: An engine for humanitarian goals or fraud?|url=http://nationalmirroronline.net/insight/23783.html|accessdate=23 May 2012|archivedate=22 May 2012|archiveurl=https://web.archive.org/web/20120522032208/http://nationalmirroronline.net/insight/23783.html|journal=[[National Mirror]]}}</ref> Nígbà tí wọ́n yan Tinubu, wọ́n pe ẹjọ́ náà ní Ilé Ìgbìmọ̀ Ẹ̀bẹ̀ Ìdìbò Ilé Ìgbìmọ̀ Aṣòfin - èyí tí ó wá ṣe ìpàdé lẹ́yìn náà tí ó sì fọwọ́ sí ìdìbò náà ní ọdún ẹgbẹ̀rún méjì àti méjìlá. <ref name="Election">{{Cite news|title=Tribunal upholds Tinubu's election|url=http://odili.net/news/source/2011/sep/6/6.html|access-date=20 May 2012|archivedate=23 February 2016|archiveurl=https://web.archive.org/web/20160223180825/http://odili.net/news/source/2011/sep/6/6.html|deadurl=yes}}</ref> Tinubu jẹ́ ọ̀kan lára àwọn Sẹ́nétọ̀ tó lé ní ọgọ́rùn-ún tí wọ́n dìbò yàn ní ìgbìmọ̀ aṣòfin kẹjọ ní ọdún Ẹgbàáje ó dín márùn-ún. Mẹ́fà lára àwọn wọ̀nyí jẹ́ obìnrin. Awon to ku ni [[Stella Oduah]] ati [[Uche Ekwunife]] ti awon mejeeji n soju [[Ìpínlẹ̀ Anambra|Anambra]], [[Fatimat Raji-Rasaki|Fatimat Raji Rasaki]], [[Rose Okoji Oko]] ati [[Binta Masi Garba|Binta Garba]] . Ní ìdìbò gbogbogbòò ọdún ẹgbàáji ó dín mọ́kàndínlógún, ó dúró ní ipò sẹ́nétọ̀ rẹ̀ tí ó ń ṣojú fún [[Èkó|Lagos]] Central, èyí tí ó jẹ́ kí ó jẹ́ àkókò kẹta rẹ̀ ní ipò. <ref>{{Cite news|title=Oluremi Tinubu retains Lagos Central senatorial seat|url=https://www.vanguardngr.com/2019/02/oluremi-tinubu-retains-lagos-central-senatorial-seat/|location=Lagos, Nigeria|access-date=11 March 2019|date=25 February 2019}}</ref> Ní ọdún Ẹgbàáje ó dín mẹ́rin, [[Ilé Ìgbìmọ̀ Aṣòfin Àgbà Nàìjíríà|Sẹ́nétọ̀]] Tinubu béèrè fún ààbò tó péye láti ọ̀dọ̀ Olùṣàyẹ̀wò Àgbà ti Ọlọ́pàá nítorí ìhalẹ̀ ìkọlù láti ọwọ́ ẹlẹgbẹ́ rẹ̀ àti ọmọ ẹgbẹ́ rẹ̀ [[Dino Mélayé|Dino Melaye]] nígbà ìpàdé ìkọ̀kọ̀ ti ilé ìgbìmọ̀ aṣòfin. Wọ́n kọ orúkọ rẹ̀ pẹ̀lú [[Babajide Sanwo-Olu]], [[Tony Elumelu]] àti àwọn ènìyàn pàtàkì mìíràn fún Eko Excellence Awards ní ọdún Ẹgbàá odún ó dín mọ́kàndínlógún. <ref>{{Cite news|last1=Rebecca|first1=Ejifoma|title=Sanwo-Olu, Remi Tinubu, Elumelu, Others for Eko Excellence Awards|url=https://www.thisdaylive.com/index.php/2019/10/26/sanwo-olu-remi-tinubu-elumelu-others-for-eko-excellence-awards/|newspaper=[[This Day]]|access-date=26 October 2019}}</ref> Ní ọdún Ẹgbàáje ó dín ogún, ó ké sí ìdásílẹ̀ ọlọ́pàá ìpínlẹ̀ gẹ́gẹ́ bí ọ̀nà láti kojú àìní ààbò tó ń pọ̀ sí i ní orílẹ̀-èdè náà. <ref>{{Cite news|date=2020-01-29|title=Tinubu's Wife, Senator Oluremi, Advocates For State Police Over Rising Insecurity|url=http://saharareporters.com/2020/01/29/tinubu%E2%80%99s-wife-senator-oluremi-advocates-state-police-over-rising-insecurity|place=New York City, United States|accessdate=2021-04-19|journal=[[Sahara Reporters]]}}</ref> Ó ń ṣètìlẹ́yìn fún ìdókòwò sí Society Human Capital àti Her Youth Empowerment and Skill Acquisition Scheme ní ìfọwọ́sowọ́pọ̀ pẹ̀lú Good Boys and Girls Empowerment Scheme (GBGES) tí ó ti ṣe àgbékalẹ̀ àwọn olùrànlọ́wọ́ ẹgbẹ̀rún kan, ọgọ́rùn-ún kejìdínlógófa. Nǹkan bí àwọn ọ̀dọ́ mẹ́rìnlélọ́gọ́rin (mẹ́rin lé lọgọ́gọ́) ni wọ́n kọ́ ní onírúurú ọgbọ́n iṣẹ́, wọ́n sì gba àwọn ohun èlò ìkọ́lé tuntun àti owó tó tó Ẹgbàajì nairaa fún ọ̀kọ̀ọ̀kan wọn. Ní oṣù kẹta ọdún ẹgbẹ̀wá lé mọ́kànlélógún, Sẹ́nétọ̀ Tinubu gbé ìwé òfin kan kalẹ̀ láti ṣe àtúnṣe sí Iṣẹ́ Ìfìwéránṣẹ́ Nàìjíríà (NIPOST) láti jẹ́ kí ó jẹ́ àjọ tó ṣeé gbéṣe. Ó tún gba ẹ̀bùn fún ọmọ ilé ìgbìmọ̀ obìnrin tó ní ipa jùlọ ní ìpàdé ọjọ́ àwọn obìnrin ti orílẹ̀-èdè tí ''The Guardian'' ṣètò fún ọdún ẹgbẹ̀wá lé mọ́kànlélógún. <ref>{{Cite news|title=Bagudu, Obiano, Usman, Tinubu, Tallen, Okonjo-Iweala, others shine at IWD summit|url=https://guardian.ng/news/bagudu-obiano-usman-tinubu-tallen-okonjo-iweala-others-shine-at-iwd-summit/|location=Lagos, Nigeria|access-date=2021-04-19|newspaper=[[The Guardian (Nigeria)|The Guardian]]}}</ref> == Àwọn àmì ẹ̀yẹ àti ọlá == Ó ti gba ọ̀pọ̀lọpọ̀ ẹ̀bùn, ó sì ti gba ọ̀pọ̀lọpọ̀ ọlá, àwọn ẹ̀bùn àti ọlá tí ó gbà ni: ẹ̀bùn orílẹ̀-èdè ti [[Order of the Niger|Officer of the Order of the Niger]] [[Order of the Niger|OON]], Ọmọ ẹgbẹ́, Ìgbìmọ̀ Àwọn Olùtọ́jú ti Kings University, Ode-Omu; Ẹ̀bùn Àgbáyé ti Ghana Noble fún Ìdarí (ẹgbàáji ó dín mẹ́rin), Ẹ̀bùn Diamond Gambian fún Ìkópa Ńlá sí Ìdásílẹ̀ Àwọn Ènìyàn kúrò nínú Ìṣẹ́ (Ẹgbàáji ó l'ẹ́san-an) <ref name="pd1" /> Ẹ̀bùn Ènìyàn Ọdún Ẹgbàáje ó dínmẹ́ẹ̀dọ́gbọ̀n. <ref>{{Cite news|date=2026-01-25|title=LEADERSHIP Award a call to more service - Oluremi Tinubu|url=https://www.vanguardngr.com/2026/01/leadership-award-a-call-to-more-service-oluremi-tinubu/|location=Lagos, Nigeria|access-date=2026-02-12}}</ref> <ref>{{Cite news|title=Remi Tinubu wins 'Woman of The Year' award|url=https://pmnewsnigeria.com/2025/03/16/remi-tinubu-wins-woman-of-the-year-award/|location=Lagos, Nigeria|access-date=2026-02-12}}</ref> == Ìgbésí ayé ara ẹni == Bó tilẹ̀ jẹ́ pé ó jẹ́ Kristẹni, ó fẹ́ [[Bọ́lá Tinúbú|Bola Tinubu]], Mùsùlùmí kan tí ó di Ààrẹ 16 ti Nàìjíríà lẹ́yìn náà; wọ́n ní ọmọ mẹ́ta: Zainab Abisola Tinubu, Habibat Tinubu àti Olayinka Tinubu. Ó jẹ́ ìyá ọkọ fún àwọn ọmọ rẹ̀ mẹ́ta láti inú àwọn ìbátan rẹ̀ tẹ́lẹ̀, Olajide Tinubu (òkú), Folashade Tinubu àti Oluwaseyi Tinubu. Ó jẹ́ [[Ẹlẹ́sìn Krístì|Kristẹni]] <ref>{{Cite news|url=http://www.vanguardngr.com/2015/03/its-a-life-of-service-remi-tinubu/|place=Lagos, Nigeria|title=It's a life of service — Remi Tinubu|journal=[[Vanguard (Nigeria)|Vanguard]]|date=2 March 2015|accessdate=30 August 2015}}</ref> àti ní oṣù kẹjọ ọdún Ẹgbàá dín lógún ó di pásítọ̀ tí a yàn gẹ́gẹ́ bí olùtọ́jú ní Ṣọ́ọ̀ṣì [[Redeemed Christian Church of God]] . <ref>{{Cite news|url=https://guardian.ng/news/redeem-ordains-tinubu-as-pastor/|place=Lagos, Nigeria|accessdate=2021-04-19|journal=[[The Guardian (Nigeria)|The Guardian]]|title=Redeem ordains Tinubu as pastor|date=7 August 2018}}</ref> Ìjọ́sìn rẹ̀ wáyé ní ọdún Ẹgbàá dín lógún ní Old Arena ti [[Redeemed Christian Church of God|RCCG]], Lagos/Ibadan Expressway níbi tí ìjọ náà ti ṣe ìpàdé ọdọọdún 66th tí àkọ́lé rẹ̀ jẹ́ “Dominion”. Ó tún jẹ́ Alágbàgbà Ìgbìmọ̀ Àwọn Ìyàwó ti Àwọn Òṣìṣẹ́ Ìpínlẹ̀ Èkó (COWLSO). <ref>{{Cite news|date=2016-10-24|title=Award for Senator Tinubu|url=https://thenationonlineng.net/award-senator-tinubu/|place=Lagos, Nigeria|accessdate=2021-04-21|journal=[[The Nation (Nigeria)|The Nation]]|language=en-US}}</ref> == Àwọn ìtọ́kasí == {{Reflist}} == Àwọn ìjápọ̀ òde == {{S-start}} {{s-hon}} {{s-bef|before=[[Munirat Marwa]]}} {{s-ttl|title=[[First Lady of Lagos State]]|years=1999–2007}} {{s-aft|after=[[Abimbola Fashola]]}} {{s-bef|before=[[Aisha Buhari]]}} {{s-ttl|title=[[First Lady of Nigeria]]|years=2023–present}} {{s-inc}} {{s-break}} {{s-par|ng-sen}} {{s-bef|before=[[Munirudeen Muse]]}} {{s-ttl|title=[[Senate of Nigeria|Senator]] for [[Lagos Central Senatorial District|Lagos Central]]|years=2011–2023}} {{s-aft|after=[[Wasiu Sanni]]}} {{s-end}} [[Ẹ̀ka:Àwọn ọjọ́ìbí ní 1960]] [[Ẹ̀ka:Àwọn ènìyàn alààyè]] [[Ẹ̀ka:A kò tí ì ṣe àgbéyẹwò sí sí ojú-ewé ògbufọ̀ rẹ]] miy3f8ppzx3eor64woganok238osfz0 Muhammad Bima Enagi 0 79321 635842 613728 2026-09-05T14:09:59Z InternetArchiveBot 22272 Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 635842 wikitext text/x-wiki {{Infobox officeholder|image=|caption=|name=Muhammad Bima Enagi|birth_date={{birth date and age|1959|09|07}}|office=[[Senator]] of the Federal Republic of Nigeria from [[Niger South Senatorial District]]|party=[[All Progressive Congress]] (APC)|nationality=[[Nigerian]]|profession=Politician <br> Quantity Surveyor, Business Man|father=|mother=|alma_mater=[[Ahmadu Bello University]]|predecessor=[[Sani Mohammed]]|termstart=June 2019|termend=May 29 2023|birth_place=Enagi, [[Niger State]]}} '''Muhammad Bima Enagi''' (tí a bí ní ọjọ́ keje oṣù kẹsàn-án ọdún 1959) jẹ́ olóṣèlú ọmọ orílẹ̀-èdè Nàìjíríà, àti sẹ́nétọ̀ tó ń ṣojú fún agbègbè ìgbìmọ̀ aṣòfin ní Gúúsù Niger ní [[Ìpínlẹ̀ Niger]] ní Ilé ìgbìmọ̀ aṣòfin orílẹ̀-èdè kẹsàn-án . <ref>{{Cite web |title=Ẹda pamosi |url=https://www.nassnig.org/mps/single/230 |access-date=2026-01-13 |archive-date=2020-02-24 |archive-url=https://web.archive.org/web/20200224093248/https://www.nassnig.org/mps/single/230 |dead-url=yes }}</ref> <ref>https://www.dailytrust.com.ng/niger-reducing-unemployment-is-my-priority-senator-enagi.html</ref> <ref name="thenationonlineng.net">https://thenationonlineng.net/i-wont-be-a-bench-warmer-in-the-senate-says-niger-senator-elect/</ref> <ref>https://www.pmnewsnigeria.com/2019/04/06/ahmed-lawan-is-the-best-choice-to-lead-9th-senate-niger-elected-senators/</ref> == Ẹ̀kọ́ == Enagi gba oyè àkọ́kọ́ rẹ̀ nínú Quantity Surveying ní [[Yunifásítì Àmọ́dù Béllò|Ahmadu Bello University]], Zaria ní ọdún 1982. Ó tún ní MBA láti Fásitì ìlú Èkó (University of Lagos) orílẹ́-èdè Nigeria, ó sì jẹ́ ọmọ ilé-ẹ̀kọ́ gíga Kings College ní Lagos àtijọ́. == Iṣẹ́ ọ̀jọ̀gbọ́n == Ó bẹ̀rẹ̀ iṣẹ́ rẹ̀ ní Quantity Surveying pẹ̀lú Owah Unik Consultants, [[Warri]] . Lẹ́yìn náà ni wọ́n yàn án gẹ́gẹ́ bí Project Officer First Bank of Nigeria níbi tí ó ti ṣiṣẹ́ fún ìgbà díẹ̀ kí ó tó lọ sí Central Bank of Nigeria níbi tí ó ti fẹ̀yìntì gẹ́gẹ́ bí Olùdarí. Ó tún fi ara rẹ̀ fún ṣíṣe àkóso ní Fásitì ìmọ̀ ẹ̀rọ ìjọba àpapọ̀ ní Minna (Federal University of Technology, Minna). Ó jẹ́ ọ̀kan lára àwọn Nigerian Institute of Quantity Surveyors àti ọ̀kan lára àwọn ọmọ ẹgbẹ́ Quantity Surveyors Registration Board of Nigeria. == Iṣẹ́ òṣèlú == Wọ́n dìbò yán Sẹ́nétọ̀ Bima Enagi nínú ìdìbò agbègbè Sẹ́nétọ̀ ní Gúúsù Niger ní ọjọ́ kẹtàlélógún oṣù kejì ọdún 2019 níbi tí ó ti rí ìbò 160,614 nígbà tí olùdíje ẹgbẹ́ òṣèlú [[People's Democratic Party|People's Democratic Party,]] Shehu Baba Agaie, rí ìbò 90,978. Ó jẹ́ Igbákejì Ààrẹ Ìgbìmọ̀ Sẹ́nẹ́tọ̀ lórí Àgbẹ̀ àti ìdàgbàsókè ìgbèríko àti igbákejì alága Ìṣàkóso gbèsè. Ó di Alága ìgbìmọ̀ Àgbẹ̀ níbi tí ó ti ṣe àfikún pàtàkì sí àwọn àṣeyọrí ìrẹsì tí Ààrẹ Buhari ṣe. Ó tún jẹ́ Alága ìgbìmọ̀ púpọ̀ ní Sẹ́nẹ́tọ̀ kẹsàn-án àti àwọn ìgbìmọ̀ orílẹ̀-èdè mìíràn nítorí ọ̀pọ̀ ọdún tí ó ti ní ìrírí nínú iṣẹ́ ìjọba. Ó tún jẹ́ ọmọ ẹgbẹ́ òṣèlú All Progressives Congress ní ìpínlẹ̀ Niger àti agbófinró àti olóṣèlú títí di òní. == Wo tun == * [[Ahmed Ibrahim Lawan|Ahmed Lawan]] * [[Edward Lametek Adamu]] == Àwọn ìtọ́kasí == {{Reflist}} [[Ẹ̀ka:Àwọn ènìyàn alààyè]] [[Ẹ̀ka:Àwọn ọjọ́ìbí ní 1959]] ssf6groytw0wifshcvghgwho72svomx Rukayat Shittu 0 79334 635861 614513 2026-09-05T17:37:41Z InternetArchiveBot 22272 Rescuing 2 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 635861 wikitext text/x-wiki {{Infobox officeholder|name=Rukayat Shittu|honorific-suffix=|image=|caption=|alt=|office=[[-elect|Member]] Owode/Onire constituency, [[Kwara State House of Assembly]].|term_start=June 2023|term_end=|succeeding=Ambali Olatunji Ibrahim|office2=|governor=|term_start2=|term_end2=|predecessor2=|successor2=|birth_date={{birth date and age|1996|06|06|df=y}}|birth_place=Manyan, [[Asa, Kwara State|Asa]], Kwara State|nationality=Nigerian|party=[[All Progressives Congress]]|spouse=|children=|residence=|alma_mater=|occupation={{hlist|Journalist|Politician}}|website=}} '''Rukayat Motunrayo Shittu''' (tí a bí ní ọjọ́ kẹfà oṣù kẹfà ọdún 1996) jẹ́ oníròyìn àti olóṣèlú ọmọ orílẹ̀- [[Ọmọ Nàìjíríà|èdè Nàìjíríà]] tí ó ń ṣojú fún agbègbè ìdìbò [[Owode market|Owode]] /Onire, ìjọba ìbílẹ̀ [[Agbègbè Ìjọba Ìbílẹ̀ Asa|Asa]] ní Ilé Ìgbìmọ̀ Aṣòfin Ìpínlẹ̀ Kwara .<ref>https://www.thecable.ng/26-year-old-rukayat-shittu-wins-house-of-assembly-seat-in-kwara</ref> <ref>https://tribuneonlineng.com/26-year-old-journalist-wins-kwara-assembly-seat/</ref><ref>{{Cite web |title=Ẹda pamosi |url=https://www.channelstv.com/2023/03/19/26-year-old-rukayat-shittu-wins-kwara-assembly-seat/amp/ |access-date=2026-01-17 |archive-date=2026-05-17 |archive-url=https://web.archive.org/web/20260517174138/https://www.channelstv.com/2023/03/19/26-year-old-rukayat-shittu-wins-kwara-assembly-seat/amp/ |dead-url=yes }}</ref><ref>https://tribuneonlineng.com/26-year-old-journalist-wins-kwara-assembly-seat/</ref> == Ìbẹ̀rẹ̀ Ìgbésí ayé àti ẹ̀kọ́ == A bi Rukayat Shittu ni ọjọ kẹfa oṣu kẹfa ọdun 1996 ni Manyan, agbègbè ìjọba ìbílẹ̀ [[Agbègbè Ìjọba Ìbílẹ̀ Asa|Asa]] ní ìpínlẹ̀ Kwara.<ref>https://businessday.ng/nigeriadecidesliveupdates/article/meet-rukayat-shittu-26-year-old-who-won-a-seat-in-kwara-assembly/</ref> O lọ si Ilé-ìwé alákọbẹ̀rẹ̀ Baptist LGEA láàrin ọdún 1998 sí 2004 ní [[Ilorin]] <ref name=":1">{{Cite web |title=Ẹda pamosi |url=https://hoa.kw.gov.ng/hon-shittu-rukayat-motunrayo/ |access-date=2026-01-17 |archive-date=2025-09-12 |archive-url=https://web.archive.org/web/20250912223323/https://hoa.kw.gov.ng/hon-shittu-rukayat-motunrayo/ |dead-url=yes }}</ref> àti Ilé-ìwé girama Government Girls Day, Oko Erin níbití o ti gba ìwé-ẹ̀rí ile-iwe girama rẹ ni ọdún 2011. <ref name="Punch">https://punchng.com/meet-26-year-old-kwara-assembly-member-elect/</ref> <ref name=":0">https://www.premiumtimesng.com/news/top-news/579041-how-i-emerged-candidate-finance-my-campaign-youngest-apc-candidate.html</ref> O lọ sí Ile-ẹkọ giga Kwara State of Arabic and Islamic Legal Studies níbi ti o ti gba ìwé-ẹ̀rí diploma nínú Mass communication àti awọn ẹkọ Islam ní ọdún 2015. <ref>https://saharareporters.com/2023/03/19/2023-election-26-year-old-woman-rukayat-shittu-wins-assembly-seat-kwara</ref><ref name=":0" /> Ní ọdún 2017, wọn gba wọlé si National Open University of Nigeria (NOUN) láti kàwé nípa ìmọ̀ Mass Communication o si pari ẹ̀kọ́ ní ọdún 2022. <ref>{{Cite news|date=19 March 2023|title=26-Year-Old Rukayat Shittu Wins Kwara Assembly Seat|url=https://www.channelstv.com/2023/03/19/26-year-old-rukayat-shittu-wins-kwara-assembly-seat/amp/|access-date=2023-03-22|archivedate=2023-03-22|archiveurl=https://web.archive.org/web/20230322111142/https://www.channelstv.com/2023/03/19/26-year-old-rukayat-shittu-wins-kwara-assembly-seat/amp/|deadurl=yes}}</ref> <ref>https://www.wazobiafm.com/news/hottori/26-years-rukayat-shittu-don-win-chair-for-inside-kwara-state-assembly/</ref> <ref>{{Cite web |title=Ẹda pamosi |url=https://wfm917.com/2023/08/27/remi-tinubu-meets-nigerias-youngest-lawmaker-rukayat-shittu/ |access-date=2026-01-17 |archive-date=2025-02-22 |archive-url=https://web.archive.org/web/20250222125825/https://wfm917.com/2023/08/27/remi-tinubu-meets-nigerias-youngest-lawmaker-rukayat-shittu/ |dead-url=yes }}</ref> == Iṣẹ́ ṣíṣe == Shittu ni aarẹ obìnrin àkọ́kọ́ ní Congress of NOUN Students (CONS), ẹgbẹ́ àwọn akẹ́kọ̀ọ́ ní National Open University of Nigeria (NOUN).<ref name=":0" /> Lẹ́yìn tí ó parí ẹ̀kọ́ rẹ̀, ó ṣiṣẹ́ ní Just Event Media, tí ó wà ní Ilorin gẹ́gẹ́ bí [[Akọ̀ròyìn|oníròyìn]] . <ref name="Legit">https://www.legit.ng/politics/1470882-rukayat-motunrayo-shittu-rms-the-26-year-old-lady-fighting-a-seat-kwara-house-assembly/</ref> Ní ọdún 2022, Shittu gba fọ́ọ̀mù ìfẹ́ sí Ilé Ìgbìmọ̀ Aṣòfin ìpínlẹ̀ Kwara lábẹ́ ẹgbẹ́ òṣèlú [[All Progressives Congress]]<ref name="Legit" /> wọ́n sì polongo rẹ̀ gẹ́gẹ́ bí ọmọ ẹgbẹ́ tí wọ́n yàn fún Ilé Ìgbìmọ̀ Aṣòfin ìpínlẹ̀ Kwara kẹwàá ní ìdìbò Ilé Ìgbìmọ̀ Aṣòfin ìpínlẹ̀ Kwara ní ọdún 2023. <ref name="Punch" /> Rukayat jẹ́ ọ̀kan lára àwọn ọmọ ẹgbẹ́ Pro-Democracy tó gbajúmọ̀ jùlọ, Kwara Must Change, tí ó jẹ́ ọ̀kan lára àwọn ẹgbẹ́ tó ṣe aṣáájú ìyípadà òṣèlú Otoge ní ọdún 2019. Ó ṣiṣẹ́ gẹ́gẹ́ bí akọ̀wé ìròyìn inú ẹgbẹ́ náà. Ìyípadà Kwara Must Change ni ó fún ní ìgbìyànjú, ó sì ṣe onígbọ̀wọ́ fún un, ó sì gbé e lárugẹ, nítorí pé ó jẹ́ ẹgbẹ́ tó ń gbèjà ìpolongo fún ìfàmọ́ra ọkùnrin àti obìnrin ní ìpínlẹ̀ náà. Ní ọdún 2019, ẹgbẹ́ náà béèrè fún o kere ju 50% àwọn ipò ìgbìmọ̀ fún àwọn obìnrin, èyí tí ìjọba ìpínlẹ̀ náà gbà. <ref>https://statecraftinc.com/rukayat-shittu/</ref> '''Ìdàgbàsókè Ọjọ́gbọ́n àti Ìkópa Ìdánilẹ́kọ̀ọ́''' Rukayat ti kopa ninu ọ̀pọ̀lọpọ̀ àwọn ẹ̀kọ́ ìta gbangba àti àwọn ìdánilẹ́kọ. Ní ọdún 2020, ó kópa nínú Ikẹkọ Ilé-iṣẹ́ Ìjìnlẹ̀ Media International tí ó sì parí ikẹkọ kan lórí Ìfihàn sí Ìròyìn. Ní ọdún 2021, o kópa nínú Trainirelations Emerging Women in Politics, IT Africa Training ati Youth Motion Fellowship. Ìdàgbàsókè ọ̀jọ̀gbọ́n rẹ̀ tẹ̀síwájú ní ọdún 2022 pẹ̀lú wíwà rẹ̀ ní Cyber Naija pẹ̀lú Hashim Project ati Progressive Women Academy. <ref name=":1" /> == Àwọn ìtọ́kasí == {{Reflist}} [[Ẹ̀ka:Àwọn ènìyàn alààyè]] [[Ẹ̀ka:Àwọn ọjọ́ìbí ní 1996]] 6k5vlhle1vplfaymxe1q6ygqjp0n2ge Murewa Ayodele 0 79477 635843 628473 2026-09-05T14:24:06Z InternetArchiveBot 22272 Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 635843 wikitext text/x-wiki {{Infobox comics creator | image = | imagesize = | caption = | birth_name = | birth_place = Osun State, Nigeria | birth_date = {{birth date and age|1994|06|15|df=y}} | death_place = | cartoonist = | write = y | art = | pencil = | ink = | edit = | publish = | letter = | color = | alias = | signature = | notable works = ''New Men'', ''My Grandfather Was a God'', ''I Am Iron Man'', ''Storm'' | awards = | website = }} '''Murewa Ayodele''' (tí a bí ní ọjọ́ kẹẹ̀ẹ́dógún oṣù kẹfà ọdún 1994) jẹ́ òǹkọ̀wé apanilẹ́rìn-ín ọmọ orílẹ̀ èdè [[Nàìjíríà]] kan tí ó ti ṣiṣẹ́ fún àwọn oníròyìn kékeré àti Marvel Comics . Ó sábà máa ń bá olórin ará Nàìjíríà Dotun Akande ṣiṣẹ́, ẹni tí ó bá dá Collectible Comics NG sílẹ̀, ilé iṣẹ́ ìwé apanilẹ́rìn-ín ará Nàìjíríà kan.<ref>{{Cite web |title=Murewa Ayodele |url=https://www.simonandschuster.com/authors/Murewa-Ayodele/227587298 |access-date=2025-01-04 |website=Simon & Schuster |language=en}}</ref> Wọ́n yan New Men wọn fún ẹ̀bùn Nommo fún ìwé ìtàn àwòrán tó dára jùlọ.<ref>{{Cite web |last= |date=2021-12-17 |title=2021 Nommo Awards Winners |url=https://locusmag.com/2021/12/2021-nommo-awards-winners/ |access-date=2025-01-04 |website=Locus Online |language=en-US}}</ref> == Iṣẹ́ == Ayodele ti ṣiṣẹ́ ní ni ilẹ̀ iṣẹ́ apanilẹ́rìn-ín fún ohun tó lé ní ọdún mẹ́wàá.<ref>{{Cite web |title=ONI 2024: Murewa Ayodele & Dotun Akande Wield the Power of AKOGUN: BRUTALIZER OF GODS #1 – Coming in April! |url=https://www.onipress.com/news/sxawj3uzdwirpnu8lajt77fu6xm16f |access-date=2025-01-04 |website=ONI PRESS {{!}} EST. 1997 |language=en-US}}</ref> Òun àti òṣèré Dotun Akande pàdé ní Redeemer's University, níbi tí wọ́n ti bẹ̀rẹ̀ sí í ṣe apanilẹ́rìn-ín papọ̀.<ref>{{Cite web |last=Parkin |first=JK |date=2024-03-01 |title=Murewa Ayodele + Dotun Akande on 'Akogun: Brutalizer of Gods' |url=https://smashpages.net/2024/03/01/smash-pages-qa-murewa-ayodele-dotun-akande-on-akogun-brutalizer-of-gods/ |access-date=2025-01-04 |website=SMASH PAGES |language=en-US}}</ref> Ilé iṣẹ́ wọn, Collectible Comics NG, ṣẹ̀dá ọ̀pọ̀lọpọ̀ àwọn apanilẹ́rìn-ín bíi Anarchy, GodKiller, Cliff: Lust and Gravity, Utopia àti bẹ́ẹ̀ bẹ́ẹ̀ lọ.<ref>{{Cite web |date=2019-01-21 |title=Who's Making Comics In Nigeria? |url=https://squidmag.ink/whos-making-comics-in-nigeria/ |access-date=2025-01-04 |website=Squid Mag |language=en-US}}</ref> Ní ọdún 2019, òun àti Akande ṣe àgbékalẹ̀ New Men,<ref>{{Cite web |date=2019-03-12 |title='New Men' Review - Death Equals Rebirth |url=https://squidmag.ink/new-men-leap-of-faith-review/ |access-date=2025-01-04 |website=Squid Mag |language=en-US}}</ref> “adùn biopunk soft” kan tí a gbé kalẹ̀ ní Áfíríkà ní ọdún 2030. Ní ọdún 2020, Action Lab Comics ló gbé e jáde ní [[Amẹ́ríkà]].<ref>{{Cite web |last= |date=2020-04-21 |title=Action Lab Preview: New-Men #1 |url=https://aiptcomics.com/2020/04/21/action-lab-preview-new-men-1-2/ |access-date=2025-01-04 |website=AiPT |language=en-us}}</ref><ref name="previewsworld">{{Cite web |title=NEW MEN #1 (OF 4) CVR A AKANDE (MR) (NOV211057) |url=https://www.previewsworld.com/Catalog/NOV211057 |access-date=2025-01-04 |website=PREVIEWSworld |language=en |archive-date=2025-07-19 |archive-url=https://web.archive.org/web/20250719070628/https://www.previewsworld.com/Catalog/NOV211057 |dead-url=yes }}</ref> Ní ọdún 2021, òun àti Akande ṣe ìfilọ́lẹ̀ Webtoon My Grandfather Was a God.<ref name="squidmag">{{Cite web |date=2023-01-04 |title=Squid CoW #6: My Grandfather Was a God |url=https://squidmag.ink/squid-cow-my-grandfather-was-a-god-collectible-comics/ |access-date=2025-01-04 |website=Squid Mag |language=en-US}}</ref> Èyí mú kí wọ́n gba àfiyèsí láti ọ̀dọ̀ Marvel Comics, ẹni tí ó gbà wọ́n síṣẹ́ láti ṣe eré kékeré ìtẹ̀jáde márùn-ún ti ọdún 2023 I Am Iron Man fún ayẹyẹ ọdún 60 ti Iron Man.<ref>{{Cite web |last=Coplan |first=Chris |date=2024-04-02 |title=Murewa Ayodele and Dotun Akande unfurl the legend of 'Akogun: Brutalizer Of Gods' |url=https://aiptcomics.com/2024/04/02/akogun-brutalizer-of-gods-qa/ |access-date=2025-01-04 |website=AiPT |language=en-us}}</ref><ref>{{Cite web |last=Brooke |first=David |date=2022-11-15 |title=Marvel launching new 'I Am Iron Man' series March 2023 |url=https://aiptcomics.com/2022/11/15/marvel-launching-new-i-am-iron-man-series-march-2023/ |access-date=2025-01-04 |website=AiPT |language=en-us}}</ref><ref>{{Cite web |date=November 15, 2022 |title=The Greatest Battles in Iron Man History Await in 'I Am Iron Man' |url=https://www.marvel.com/articles/comics/the-greatest-battles-in-iron-man-history-await-in-i-am-iron-man |access-date=2025-01-04 |website=Marvel Entertainment}}</ref><ref>{{Cite web |last=Dar |first=Taimur |date=2022-11-16 |title=Tony Stark's greatest battles explored in new I AM IRON MAN series |url=https://www.comicsbeat.com/i-am-iron-man-ongoing-series-announced/ |access-date=2025-01-04 |website=The Beat |language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web |last=Adams |first=Tim |date=2022-11-16 |title=New Iron Man Series Chronicles Tony Stark's 60-Year Career as a Hero |url=https://comicbook.com/comics/news/marvel-i-am-iron-man-series-60th-anniversary-career/ |access-date=2025-01-04 |website=ComicBook.com |language=en-US}}</ref Ní ọdún 2024, wọ́n kéde pé wọn yóò tú ìwé apanilẹ́rìn-ín wọn tuntun jáde, Akogun: Brutalizer of Gods, nípasẹ̀ Oni Press.<ref>{{Cite web |last=Burlingame |first=Russ |date=2024-02-26 |title=Akogun: Brutalizer of Gods - Take an Exclusive First Look Inside Oni's Next Exciting Series |url=https://comicbook.com/comics/news/akogun-brutalizer-of-gods-exclusive-first-look-inside-oni-press/ |access-date=2025-01-04 |website=ComicBook.com |language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web |last=Zalben |first=Alex |date=2024-03-09 |title=Akogun: Brutalizer Of Gods #1 Advance Review: An Epic New Myth |url=https://comicbookclublive.com/2024/03/09/akogun-brutalizer-of-gods-1-advance-review-an-epic-new-myth/ |access-date=2025-01-04 |website=Comic Book Club |language=en-US |archive-date=2025-01-04 |archive-url=https://web.archive.org/web/20250104102738/https://comicbookclublive.com/2024/03/09/akogun-brutalizer-of-gods-1-advance-review-an-epic-new-myth/ |dead-url=yes }}</ref><ref>{{Cite web |last=Angeles |first=Christian |date=2024-01-12 |title=Preview: AKOGUN: BRUTALIZER OF GODS #1 is a Nigerian revenge against gods story |url=https://www.comicsbeat.com/akogun-brutalizer-of-gods-1-is-a-nigerian-take-on-revenge/ |access-date=2025-01-04 |website=The Beat |language=en-US}}</ref> Ní oṣù karùn-ún ọdún 2024, wọ́n kéde Ayodele gẹ́gẹ́ bí òǹkọ̀wé fún eré Storm tó ń bọ̀ nígbà tí wọ́n tún bẹ̀rẹ̀ eré X-Men: From the Ashes pẹ̀lú olórin Lucas Werneck.<ref>{{Cite web |date=May 30, 2024 |title=Storm Is Earth's Mightiest Mutant Hero in New Solo Series |url=https://www.marvel.com/articles/comics/storm-from-the-ashes-murewa-ayodele-lucas-werneck |access-date=2025-01-04 |website=Marvel Entertainment}}</ref><ref>{{Cite web |last=Broadnax |first=Jamie |date=2024-08-16 |title=Murewa Ayodele on Ororo Munroe and her Legacy in 'Storm' Solo Series |url=https://blackgirlnerds.com/murewa-ayodele-on-ororo-munroe-and-her-legacy-in-storm-solo-series/ |access-date=2025-01-04 |website=Black Girl Nerds |language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web |last=Adams |first=Tim |date=2024-08-19 |title=Murewa Ayodele Casts Storm Into the X-Men: From the Ashes Era (Interview) |url=https://comicbook.com/comics/news/murewa-ayodele-storm-x-men-from-the-ashes-interview/#3 |access-date=2025-01-04 |website=ComicBook.com |language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web |last=Cainan |date=2024-05-16 |title=Marvel Comics Unveils New 'STORM' Series By Murewa Ayodele And Lucas Werneck |url=https://geekvibesnation.com/marvel-comics-announces-new-storm-ongoing-series/ |access-date=2025-01-04 |website=Geek Vibes Nation |language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web |last=Lynch |first=Mark |date=2024-10-06 |title=Storm's new comic book is everything we need from Marvel Comics |url=https://bamsmackpow.com/posts/storm-new-comic-series-is-everything-we-need-from-marvel-comics-01j9azcenba5 |access-date=2025-01-04 |website=Bam Smack Pow |language=en-us}}</ref> == Ìgbésí ayé ara ẹni == Ayodele jẹ́ ọmọ Yorùbá, ó sì dàgbà ní [[Ìpínlẹ̀ Osun]].<ref>{{Cite web |last=Shabbir |date=2024-04-03 |title=ComicBuzz Chats With Murewa Ayodele and Dotun Akande |url=https://comicbuzz.com/comicbuzz-chats-with-murewa-ayodele-and-dotun-akande/ |access-date=2025-01-04 |website=ComicBuzz |language=en-US |archive-date=2024-09-12 |archive-url=https://web.archive.org/web/20240912195919/https://comicbuzz.com/comicbuzz-chats-with-murewa-ayodele-and-dotun-akande/ |dead-url=yes }}</ref> Ó lọ sí Yunifásítì Redeemer's, níbi tí ó ti gba oyè nínú ìmọ̀ sáyẹ́ǹsì kọ̀ǹpútà.<ref name="imdb">{{Cite web |title=Murewa Ayodele - Biography |url=https://www.imdb.com/name/nm10338729/bio/ |access-date=2025-01-04 |website=IMDb |language=en-US}}</ref> == Ìwé ìtàn == ===Àwọn àkójọpọ̀ àwòrán Apanilẹ́rìn-ín NG=== * ''Anarchy'' (2018) * ''Retribution'' (2018) * ''Cliff: Lust and Gravity'' (2018) * ''This Nigerian Drea... Sorry, Reality'' (2018) * ''GodKiller'' (2019) * ''Utopia'' (2019) === Àwọn ìwé apanilẹ́rìn-ín èyítí o dá kò fún rà rẹ === * ''New Men'' #1-4 (2020), [[Action Lab Comics]]<ref name="previewsworld"/> * ''My Grandfather Was a God'' #1-8 (2021), [[Webtoon (platform)|Webtoon]]<ref name="squidmag"/> * ''Akogun: Brutalizer of Gods'' #1-3 (2024), [[Oni Press]]<ref>{{Cite web |title=AKOGUN BRUTALIZER OF GODS #1 CVR A AKANDE (MR) (FEB241575) |url=https://www.previewsworld.com/Catalog/FEB241575 |access-date=2025-01-04 |website=PREVIEWSworld |language=en |archive-date=2025-02-05 |archive-url=https://web.archive.org/web/20250205161821/https://www.previewsworld.com/Catalog/FEB241575 |dead-url=yes }}</ref> === Àwọn àwòrán Apanilẹ́rìn-ín àgbàyanu === * ''[[Avengers (comics)|Avengers]] Unlimited [[Marvel Unlimited|Infinity Comic]]'' #9-13, "The Kaiju War" (2022) * [[Iron Man]]: ** ''Iron Man'' vol. 6 #25, short story "Daddy's Boys" (2022) ** ''I Am Iron Man'' #1-5 (2023) * ''[[Marvel's Voices]]: [[Wakanda]] Forever'' #1, short story "Remember the Name" (2023) * ''[[Moon Knight]]: Black, White & Blood'' #1, short story "So White. Yet, So Dark" (2022) * [[X-Men]]: ** ''[[Storm (Marvel Comics)|Storm]]'' vol. 5 #1-12 (2024–2025) ** ''X-Manhunt Omega'' #1 (2025) ** ''Rogue Storm'' #1-3 (2025) ** ''Storm: Earth's Mightiest Mutant'' #1-present (2026-present) == Àwọn Ìtọ́kasí == {{Reflist}} d4720omk7gjp38x2a2p3jy0f8thnaku The Trade 0 79751 635867 616689 2026-09-05T19:29:05Z InternetArchiveBot 22272 Rescuing 0 sources and tagging 1 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 635867 wikitext text/x-wiki {{Infobox film | name= The Trade (film) | image= | alt= | caption= | director=[[Jadesola Osiberu]] | producer= | writer=[[Jáde Osiberu]] | screenplay = | story= | starring =Nengi Adoki,<br>Chiwetalu Agu,<br>Blossom Chukwujekwu,<br>Rita Dominic,<br>Shawn Faqua,<br>Ali Nuhu,<br>Stan Nze,<br>Gideon Okeke,<br>Kelechi Udegbe,<br>Gregory Ojefua,<br>Mercy Aigbe Gentry,<br>Dénola Grey,<br>Franca Brown,<br>Calabar Chic,<br>Q97483819,<br>Uru Eke | music= | cinematography = | editing = | studio = | distributor = | released= {{Film date|2023}}<br> | runtime= | country= Nigeria | language= English | budget = | gross = }} {{Short description|2023 Nigerian film}} '''''The Trade''''' jẹ́ [[eré]] onítàn tí wọ́n ṣe àgbéjáde rẹ̀ ní orílẹ̀ èdè [[Nàìjíríà]] eré [[ọlọ́tẹlẹ̀múyẹ́]] ní pẹ̀lú, [[Jadesola Osiberu]] ni olùdarí eré náà. Wọ́n ṣe àgbéjáde eré yìí ní orílẹ̀ èdè [[Nàìjíríà]] ní ọjọ́ kẹtàlá, oṣù kìn-ín-ní ọdún un 2023, Àgbéjáde eré yìí dá lórí ìmísí tí ó ní í ṣe pẹ̀lú ìtàn gidi tí ó ṣẹlẹ̀ látàrí ìjínigbé àti ìtọpinpin láti wá ojúùtú sí í. <ref>{{Cite web |title=Jade Osiberu announces new movie, ‘Nigerian Trade’ |url=https://thenationonlineng.net/jade-osiberu-announces-new-movie-nigerian-trade-2/amp/ |website=The Nations}}</ref><ref>{{Cite web |title=The Trade {{!}} Rotten Tomatoes |url=https://www.rottentomatoes.com/m/the_trade_2023 |access-date=2024-03-03 |website=www.rottentomatoes.com |language=en}}</ref><ref>{{Cite web |last=Nigeria |first=Meiza |date=2023-05-10 |title=‘The Trade’ movie by Jade Osiberu unmasks the notoriety of kidnapping – Meiza |url=https://meiza.ng/the-trade-movie-by-jade-osiberu-unmasks-the-notoriety-of-kidnapping/ |access-date=2024-03-03 |website=meiza.ng |language=en-GB}}</ref><ref>{{Cite web|date=2023-03-29 |title="The Trade" Review: Jade Osiberu Serves Thrills in this True Crime-Inspired Hidden Gem - Afrocritik |url=https://www.afrocritik.com/the-trade-review-jade-osiberu/ |access-date=2024-03-03 |language=en}}</ref><ref>{{Cite news |last=Oladotun |first=Shola-Adido |date=2023-04-15 |title=MOVIE REVIEW: The Trade: Blossom Chukwujekwu is ruthless in this poignant tale of kidnappings in Nigeria |url=https://www.premiumtimesng.com/entertainment/nollywood/593408-movie-review-the-trade-blossom-chukwujekwu-is-ruthless-in-this-poignant-tale-of-kidnappings-in-nigeria.html |access-date=2024-03-03 |newspaper=[[Premium Times]]|language=en-GB}}</ref> == Ìsọníṣókí == [[Eré]]] nííṣe pẹ̀lú [[ajínigbé|gbọ́mọgbọ́mọ]] kan tí ó ṣòro láti mú, tí wọ́n mọ̀ sí Eric nìkan. Ó ti ju bíi ọdún mẹ́wàá lọ tí ó ti ń dá àwọn àgbègbè ní apá gúúsù orílẹ̀-èdè [[Nàìjíríà]] lóró. Ó sì rẹ̀ fi ọ̀pọ̀ àwọn tí wọ́n jìyà àti ìdílé wọn sínú ìpayínkeke àti ìbànújẹ́ ọkàn. Síbẹ̀, nígbà tí ó gba iṣẹ́ kan tí ó mú kí òfin àti àwọn agbofinro sun mọ́ ọn ju tẹ́lẹ̀ lọ, ọ̀ràn náà di kíkankíkan gan-an, ìjàkadì sì pọ̀ sí gidigidi. <ref>{{Cite web |last=Oshin |first=Sheriff |date=2023-01-10 |title=Jade Osiberu’s Star-studded Crime Drama, ‘The Trade’ Gets Cinema Release Date |url=https://www.withinnigeria.com/entertainment/2023/01/10/jade-osiberus-star-studded-crime-drama-the-trade-gets-cinema-release/ |access-date=2024-03-03 |website=ENTERTAINMENT — WITHIN NIGERIA |language=en-US }}{{Dead link|date=September 2026 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}</ref><ref>{{Cite web |last=Adedayo |first=Adedamola |date=2023-04-03 |title=Review: Jadesola Osiberu’s “The Trade” (2023) Is An Appetiser To “Gangs of Lagos” |url=https://culturecustodian.com/review-jadesola-osiberus-the-trade-2023-is-an-appetiser-to-gangs-of-lagos/ |access-date=2024-03-03 |website=The Culture Custodian (Est. 2014.) |language=en-GB}}</ref> == Àwọn Òṣèré Akópa == * [[Rita Dominic]] kópa gẹ́gẹ́ bíi Doris * [[Blossom Chukwujekwu]] kópa gẹ́gẹ́ bíi Eric * [[Gideon Okeke]] kópa gẹ́gẹ́ bíi Spark * [[Nengi Adoki]] kópa gẹ́gẹ́ bíi Nneka * [[Chiwetalu Agu]] kópa gẹ́gẹ́ bíi awakọ̀ tí wọ́n jígbé * [[Shawn Faqua]] kópa gẹ́gẹ́ bíi Charles * Wale Iruobe kópa gẹ́gẹ́ bíi Chidinma * [[Ali Nuhu]] kópa gẹ́gẹ́ bíi Bukar * [[Stan Nze]] kópa gẹ́gẹ́ bíi Meshach * [[Gregory Ojefua]] kópa gẹ́gẹ́ bíi Ebuka * [[Kelechi Udegbe]] * Lami George kópa gẹ́gẹ́ bíi Amina * Denola Grey kópa gẹ́gẹ́ bíi olùfarakánṣá * [[Mercy Aigbe]] kópa gẹ́gẹ́ bíi ìyá olùfarakánṣá * [[Franca Brown]] kópa gẹ́gẹ́ bíi ìyàwó olùfarakánṣá * Stephanie Isuma kópa gẹ́gẹ́ bíi Caro * [[Uru Eke]] kópa gẹ́gẹ́ bíi Blessing * Yemi Solade kópa gẹ́gẹ́ bíi Shotunbo * Chidi Okeke kópa gẹ́gẹ́ bíi Uche * [[Dr Sid|Sidney Esiri]] kópa gẹ́gẹ́ bíi Ekene * [[Chris Iheuwa]] kópa gẹ́gẹ́ bíi Ọkọ Doris' * [[Francis Odega]] kópa gẹ́gẹ́ bíi Lawrence == Àwọn Ìtọ́kasí == {{reflist}} == External links == * {{IMDb title|8803398}} {{DEFAULTSORT:Trade}} [[Category:Nigerian films based on actual events]] [[Category:Nigerian crime drama films]] [[Category:2023 films]] [[Category:English-language Nigerian films]] [[Category:2023 Nigerian films]] [[Category:2023 crime drama films]] [[Category:English-language crime drama films]] [[Category:Crime drama films based on actual events]] == afrkpi1acgis6d7gx54o226gdi8h5sp Phyna 0 80319 635857 622046 2026-09-05T16:54:23Z InternetArchiveBot 22272 Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 635857 wikitext text/x-wiki {{infobox person|name=Phyna|image=|caption=Streamer|other_names=Hype priestess of Nigeria|birth_name=Phyna Ijeoma Josephina Otabor|birth_date={{birth date and age|1997|06|02|df=y}}|birth_place=[[Edo State]], [[Nigeria]]|nationality=|occupation=|known_for=Winner of [[Big Brother Naija (season 7)|''Big Brother Naija'' season 7]]|television=''[[Big Brother Naija]]''|mother=Gladys Moses Otabor|father=Moses Otabor}}'''Ijeoma Josephina Otabor''' {{Audio|LL-Q33578 (ibo)-Vivian Amalachukwu-Ijeoma Josephina Otabor.wav|Listen|help=no}} (tí wọ́n bí ní ọjọ́ kejì oṣù Kẹfà ọdún 1997), ẹni tí ọ̀pọ̀ ènìyàn mọ̀ sí '''Phyna''', jẹ́ òṣèrébìnrin ti orílẹ̀-èdè [[Nàìjíríà]].<ref>{{Cite news|last=olufemiajasa|date=2022-10-02|title=Breaking: Phyna beats Bryan, emerges winner of BBNaija Level Up season|url=https://www.vanguardngr.com/2022/10/breaking-phyna-beats-bryan-emerges-winner-of-bbnaija-level-up-season/|location=Lagos, Nigeria|access-date=2022-10-02|newspaper=[[Vanguard (Nigeria)|Vanguard]]|language=en-GB}}</ref> Òun ló jáwe olúborí fún ètò ''Big Brother Naija'' apá keje.<ref>{{Cite news|last=Alake|first=Olumide|date=2022-10-02|title=BBNaija 2022 finale: Phyna emerges winner of season 7 edition|url=https://www.legit.ng/entertainment/tv-shows/1495496-bbnaija-2022-finale-phyna-emerges-winner-season-7-bryann-second-runner-up/|access-date=2022-10-02|newspaper=[[Legit.ng]]|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|title=Live Show 12 – 2 Oct: Phyna wins BBNaija Level Up! - BBNaija|url=https://dstv-fe-africamagic-prod.s3.us-east-1.amazonaws.com/africamagic/en-ng/show/big-brother-naija/season/7/news/live-show-12-2-oct-phyna-wins-bbnaija-level-up-bbnaija/news|access-date=2022-10-02|website=Big Brother Naija - Live Show 12 – 2 Oct: Phyna wins BBNaija Level Up! - BBNaija|language=en}}{{Dead link|date=February 2026|bot=InternetArchiveBot}}</ref><ref>{{Cite news|last=Nseyen|first=Nsikak|date=2022-10-02|title=BREAKING: Phyna emerges winner of BBNaija Season 7|url=https://dailypost.ng/2022/10/02/breaking-phyna-emerges-winner-of-bbnaija-season-7/|location=Lagos, Nigeria|access-date=2022-10-02|newspaper=[[Daily Post (Nigeria)|Daily Post]]|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite news|date=2022-10-02|title=BREAKING: Phyna wins BBNaija season 7|url=https://punchng.com/breaking-phyna-wins-bbnaija-season-7/|access-date=2022-10-02|newspaper=[[The Punch]]|language=en-US}}</ref> == Ìbẹ̀rẹ̀pẹ̀pẹ̀ ayé rẹ̀ == <ref name=":0">{{Cite news|last=Wamangu|first=Peris|date=2022-08-06|title=BBNaija Phyna's biography: age, state of origin, socials|url=https://www.legit.ng/ask-legit/biographies/1483180-bbnaija-phynas-biography-age-state-origin-socials/|access-date=2022-10-02|newspaper=[[Legit.ng]]|language=en}}</ref> Ní àsìkò tí ó wà lórí ètò ''Big Brother'', ó sọ ọ́ di mímọ̀ pé òun jẹ́ ọmọ Igbo, bó tilè jẹ́ pé ìlú rè tí ń ṣe Ekpon wà ní [[Ìpínlẹ̀ Edo]]. Ó dàgbà sí Auchi, ní Ìpínlẹ̀ Edo, níbi ti ó ti ka ìwé alákọ̀ọ́bẹ̀rẹ̀ àti ti girama rẹ̀.<ref>{{Cite news|date=2022-10-02|title=Things to know about BBNS7 winner, Phyna|url=https://punchng.com/things-to-know-about-bbns7-winner-phyna/|access-date=2022-10-02|newspaper=[[The Punch]]|language=en-US}}</ref> Ó parí ètò ẹ̀kọ́ gíga rẹ̀ ní Ẹ̀ka Ìmọ̀ Ẹ̀rọ ní Auchi Polytechnic.<ref>{{Cite news|last=Editor 3|date=2022-08-24|title=BBNaija: 'I'm a first class graduate of Engineering, no be by big grammar" - Phyna brags following clash with Sheggz|url=https://www.nationalaccordnewspaper.com/bbnaija-im-a-first-class-graduate-of-engineering-no-be-by-big-grammar-phyna-brags-following-clash-with-sheggz/|location=Abuja, Nigeria|access-date=2022-10-02|newspaper=National Accord|language=en-US}}</ref> == Iṣẹ́ rẹ̀ == Kí ó tó di pé ó darapọ̀ mọ́ ètò ''Big Brother Naija'', Phyna máa ń ṣiṣẹ́ módẹ́ẹ̀lì, èyí tí ó bẹ̀rẹ̀ lásìkò tó wà ní ilé-ẹ̀kọ́ gíga, tí àwọn ilé-isẹ́ módẹ́ẹ̀lì sì gbà á síṣẹ́.<ref name="t794">{{cite web|last=Wamangu|first=Peris|title=BBNaija Phyna's biography: age, state of origin, socials|website=Legit.ng - Nigeria news.|date=2022-08-06|url=https://www.legit.ng/ask-legit/biographies/1483180-bbnaija-phynas-biography-age-state-origin-socials/|access-date=2026-05-31}}</ref> === ''Big Brother Naija'' === Phyna darapọ̀ mọ́ ètò ''Big Brother Naija ti apá Keje,'' gẹ́gẹ́ bí ẹni kẹwàá ní ọjọ́ kẹtàlélógún oṣù Keje ọdún 2022.<ref>{{Cite news|last=David|date=2022-07-23|title=Meet first 12 Big Brother Naija Season 7 "Level Up" Housemates|url=https://www.sunnewsonline.com/meet-first-12-big-brother-naija-season-7-level-up-housemates/|location=Lagos, Nigeria|access-date=2022-10-02|newspaper=[[The Sun (Nigeria)|The Sun]]|language=en-us}}</ref><ref>{{Cite news|title=Meet first 12 BBNaija "Level Up" housemates: What to expect - P.M. News|url=https://pmnewsnigeria.com/2022/07/23/meet-first-12-bbnaija-level-up-housemates-what-to-expect/|location=Lagos, Nigeria|access-date=2022-10-02|language=en-US|newspaper=[[P.M. News]]}}</ref> Lásìkò tí wọ́n ń ṣe ayẹyẹ láti kẹ́sẹ̀ ètò náà nílẹ̀ ní ọjọ́ kejì oṣù Kẹwàá ọdún 2022, wọ́n kéde rẹ̀ gẹ́gẹ́ bíi akópa tó jáwé olúborí tí ó gba ìbò 40.74%, èyí tí ó fi ju ti Bryann lọ, ìyẹn ẹni tó gba ìbò 26.74%. Àwọn agbátẹrù ètò yìí fún Phyna ní ₦100 000 000 (ọgọ́rùn-ún mílíọ́nù náírà),<ref>{{Cite news|last=Owolawi|first=Taiwo|date=2022-10-02|title="Who deyyyyy": Nigerians celebrate Phyna's BBNaija Level Up win|url=https://www.legit.ng/entertainment/tv-shows/1495512-deyyy-nigerians-gaga-social-media-phyna-emerges-winner-bbnaija-level-season/|access-date=2022-10-02|newspaper=[[Legit.ng]]|language=en}}</ref><ref>{{Cite news|last=Alake|first=Olumide|date=2022-10-02|title=BBNaija 2022 finale: Phyna emerges winner of season 7 edition|url=https://www.legit.ng/entertainment/tv-shows/1495496-bbnaija-2022-finale-phyna-emerges-winner-season-7-bryann-runner-up/|access-date=2022-10-02|newspaper=[[Legit.ng]]|language=en}}</ref> èyí sì sọ ọ́ di obìnrin ẹlẹ́ẹ̀kejì tó máa jáwé olúborí nínú ètò náà, èyí ṣẹlẹ̀ lẹ́yìn ọdún mẹ́ta tí [[Mercy Eke]] jáwé olúborí.<ref>{{Cite web|title=Phyna Wins 2022 BBNaija, Pockets N100m Grand Prize {{!}} Channels Television|url=https://www.channelstv.com/2022/10/02/phyna-wins-2022-bbnaija-pockets-n100m-grand-prize/amp/|access-date=2022-10-02|website=www.channelstv.com|archive-date=2022-10-02|archive-url=https://web.archive.org/web/20221002204532/https://www.channelstv.com/2022/10/02/phyna-wins-2022-bbnaija-pockets-n100m-grand-prize/amp/|dead-url=yes}}</ref><ref>{{Cite news|title=Phyna Emerges Second Female Big Brother Naija Winner After Mercy Eke – Independent Newspaper Nigeria|url=https://independent.ng/phyna-emerges-second-female-big-brother-naija-winner-after-mercy-eke/|location=Lagos, Nigeria|access-date=2022-10-02|newspaper=[[Independent (Nigeria)|Independent]]}}</ref><ref>{{Cite web|last=Madukwe|first=Bartholomew|date=2022-10-02|title=Whitemoney hails Phyna on emergence as second female BBNaija winner|url=https://thenewsguru.com/entertainment/whitemoney-hails-phyna-on-emergence-as-second-female-bbnaija-winner/|access-date=2022-10-02|website=TheNewsGuru|language=en-US}}</ref> == Aṣojú ilé-iṣẹ́ == Phyna jẹ́ aṣojú fún àwọn ilé-iṣẹ́ bí i: Firegin, Spedy Herbals, Rixari Skin Secrets, BeUnique Wears, Spedy Weightloss<ref>{{Cite web|last=Donald|date=2022-07-01|title=Phyna BBNaija: ( Josephine Otabor ) Early life ,Dance, School, Net Worth, Photos, University, Biography, Movies, Modelling Agency, YouTube, Boyfriend, TikTok, Makeup, Parents, Height, Wikipedia.|url=https://cloutgist.com/phyna-bbnaija-josephine-otabor-early-life-dance-school-net-worth-photos-university-biography-movies-modelling-agency-youtube-boyfriend-tiktok-makeup-parents-height-wikipedia/|access-date=2022-07-02|website=Cloutgist|language=en-us|archive-date=2022-08-04|archive-url=https://web.archive.org/web/20220804081501/https://cloutgist.com/phyna-bbnaija-josephine-otabor-early-life-dance-school-net-worth-photos-university-biography-movies-modelling-agency-youtube-boyfriend-tiktok-makeup-parents-height-wikipedia/|dead-url=yes}}</ref> == Àwọn fíìmù rẹ̀== === Ti orí ẹ̀rọ-amóhùnmáwòrán=== {| class="wikitable sortable" !Ọdún !Àkọ́lé !Ipa !Ọ̀rọ̀ |- |2022 |''[[Big Brother Naija (season 7)|Big Brother Naija 7]]'' |Contestant |[[Reality television|Reality TV Show]] |- |2023 |''Leaving Beauty'' |Mabel |Produced by [[Mike Ezuruonye]] |- |2023 |''Shattered Innocence'' |Theresa |Produced by Abdulgafar Ahmad Oluwatoyin |- |2023 |''Osato'' |Osato |Produced by [[Charles Uwagbai]] and [[Etinosa Idemudia]] |- |2023 |''Ada Omo Daddy'' | |Produced by [[Mercy Aigbe]] |- |2024 |''House of trouble'' | |Produced by [[Mercy Johnson]] |} == Àmì-ẹ̀yẹ == {| class="wikitable sortable" |+ !Ọdún !Ayẹyẹ !Ẹ̀bùn !Èsì |- |2022 |All Varieties Award |People's Choice of The Year |{{won|Won}} |- |2022 |Africa Choice Awards |Honorary Award of Excellence |{{won|Won}} |- |2023 |[[Trendupp Awards]] |Force of Online Sensation |{{won|Won}} |- |2023 |[[La Mode Awards]] |Celebrity of The Year (Female) |{{won|Won}} |- |2023 |Man on Cheq |Most Outspoken Female Celebrity |{{won|Won}} |- |2023 |Edo State International Film Festival |Best Actress In a Movie "Osato" |{{won|Won}} |} = Àwọn ìtọ́kasí = 9hqjkjtk6mnw49dp8eyr3cfhjmn06zy Ètò Ìlànà Ojúọjọ́ (ìwé ìròyìn) 0 80449 635883 633820 2026-09-05T22:32:12Z InternetArchiveBot 22272 Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 635883 wikitext text/x-wiki {{Infobox journal|title=Climate Policy|cover=|editor=Navroz Dubash, Yacob Mulugetta and Pieter Pauw|discipline=Climate policy, [[climate change]]|formernames=|abbreviation=Clim. Policy|publisher=[[Routledge]] [[Taylor and Francis]]|country=|frequency=10/year|history=2001-present|openaccess=|license=|impact=7.1|impact-year=2022|website=https://www.tandfonline.com/journals/tcpo20|link1=|link1-name=|link2=|link2-name=|JSTOR=|OCLC=|LCCN=|CODEN=|ISSN=1469-3062|eISSN=1752-7457}} {| class="infobox hproduct" ! scope="row" class="infobox-label" |Discipline | class="infobox-data category" style="text-align:left;" |Climate policy, [[:en:Climate_change|climate change]] |- ! scope="row" class="infobox-label" |Language | class="infobox-data" style="text-align:left;" |English |- ! scope="row" class="infobox-label" |Edited&nbsp;by | class="infobox-data" style="text-align:left;" |Navroz Dubash, Yacob Mulugetta and Pieter Pauw |- ! colspan="2" class="infobox-header" style="background:#dfc;color:#000;" |Publication details |- ! scope="row" class="infobox-label" |History | class="infobox-data" style="text-align:left;" |2001-present |- ! scope="row" class="infobox-label" |Publisher | class="infobox-data" style="text-align:left;" |<div style="display: inline-block; line-height: 1.2em; padding: .1em 0; ">[[:en:Routledge|Routledge]] [[:en:Taylor_and_Francis|Taylor and Francis]]</div> |- ! scope="row" class="infobox-label" |Frequency | class="infobox-data" style="text-align:left;" |10/year |- ! scope="row" class="infobox-label" |<div style="display: inline-block; line-height: 1.2em; padding: .1em 0; "><span class="nowrap">[[:en:Impact_factor|Impact factor]]</span></div> | class="infobox-data" style="text-align:left;" |7.1 (2022) |- ! colspan="2" class="infobox-header" style="background:#dfc;color:#000;" |Standard abbreviations <span class="infobox-journal-search plainlinks" style="display:none;">[https://marcinwrochna.github.io/abbrevIso/?search=Climate_Policy ISO 4] ([http://www.issn.org/services/online-services/access-to-the-ltwa/ alt])&nbsp;'''&#xB7;'''&#x20;[[:en:Wikipedia:WikiProject_Academic_Journals/Bluebook_journals|Bluebook]] ([https://westerncriminology.org/publications/bluebook-abbreviations/ alt] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20260624095328/https://westerncriminology.org/publications/bluebook-abbreviations/ |date=2026-06-24 }})</span> <span class="infobox-journal-search plainlinks" style="display:none;">[https://www.ncbi.nlm.nih.gov/nlmcatalog?term=1469-3062%5BISSN%5D NLM] ([https://www.ncbi.nlm.nih.gov/nlmcatalog?term=Climate+Policy%5BJournal%5D alt])&nbsp;'''&#xB7;'''&#x20;[https://mathscinet.ams.org/msnhtml/serials.pdf MathSciNet] ([https://mathscinet.ams.org/mathscinet/search/journals.html?journalName=1469-3062&Submit=Search alt] [[File:Lock-red-alt-2.svg|link=|14x14px|Paid subscription required]])</span> |- ! scope="row" class="infobox-label" |[[:en:ISO_4_(infobox)|ISO 4]] | class="infobox-data identifier" style="text-align:left;" |''Clim. Policy'' |- ! colspan="2" class="infobox-header" style="background:#dfc;color:#000;" |Indexing <span class="infobox-journal-search plainlinks" style="display:none;">[https://cassi.cas.org/searching.jsp?searchIn=issns&c=WIy460-R_DY&searchFor=1469-3062 CODEN] ([https://cassi.cas.org/searching.jsp?searchIn=issns&c=WIy460-R_DY&searchFor=1752-7457 alt]&nbsp;'''&#xB7;'''&#x20;[https://cassi.cas.org/searching.jsp?searchIn=titles&c=WIy460-R_DY&searchFor=Climate+Policy+%28journal%29 alt2])&nbsp;'''&#xB7;'''&#x20;[[jstor:14693062|JSTOR]] ([https://www.jstor.org/action/showJournals?browseType=title alt])&nbsp;'''&#xB7;'''&#x20;[https://catalog.loc.gov/vwebv/search?searchArg1=1469-3062&argType1=all&searchCode1=KNUM&searchType=2 LCCN] ([https://catalog.loc.gov/vwebv/search?searchArg1=Climate+Policy&argType1=all&searchCode1=KTIL&searchType=2 alt])</span> <span class="infobox-journal-search plainlinks" style="display:none;">[http://miar.ub.edu/issn/1469-3062 MIAR]&nbsp;'''&#xB7;'''&#x20;[https://www.ncbi.nlm.nih.gov/nlmcatalog?term=1469-3062%5BISSN%5D NLM] ([https://www.ncbi.nlm.nih.gov/nlmcatalog?term=Climate+Policy%5BJournal%5D alt])&nbsp;'''&#xB7;'''&#x20;[https://www.scopus.com/sources?sortField=citescore&sortDirection=desc&isHiddenField=false&field=issn&issn=1469-3062 Scopus]&nbsp;'''&#xB7;'''&#x20;[https://managementtools4.wlu.edu/LawJournals/ W&L]</span> |- ! scope="row" class="infobox-label" |<span class="type">[[:en:ISSN_(identifier)|ISSN]]</span> | class="infobox-data" style="text-align:left;" |<span class="value">[https://www.worldcat.org/search?fq=x0:jrnl&q=n2:1469-3062 1469-3062]</span>&nbsp;(print) [https://www.worldcat.org/search?fq=x0:jrnl&q=n2:1752-7457 1752-7457]&nbsp;(web) |- ! colspan="2" class="infobox-header" style="background:#dfc;color:#000;" |Links |- | colspan="2" class="infobox-full-data" style="text-align:left;" | * <span class="url">[https://www.tandfonline.com/journals/tcpo20 Journal homepage]</span> |} '''''Ètò Ìlànà Ojúọjọ́''''' jẹ́ ìwé ìròyìn ìmọ̀ sáyẹ́ǹsì alápapọ̀ tí àwọn ẹgbẹ́-ẹ̀kọ́-ẹ̀kọ́ ṣe àtúnyẹ̀wò rẹ̀ tí ń ṣe ìwádìí àti àgbéyẹ̀wò lórí gbogbo apá ìlànà ìyípadà ojú-ọjọ́, títí kan ìdènà àti àtúnṣe. Wọ́n ṣe ìfilọ́lẹ̀ rẹ̀ ní ọdún 2000, Taylor & Francis sì ń tẹ̀ ẹ́ jáde ní ìgbà mẹ́wàá lọ́dún. Olùdarí lọ́wọ́lọ́wọ́ ni Pieter Pauw, àti àwọn Olóòtú-ẹ̀kọ́-àgbà ni Navroz Dubash àti Yacob Mulugetta. Gẹ́gẹ́ bí Journal Citation Reports ti sọ, ìwé ìròyìn náà ní ipa ọdún méjì ní ọdún 2022 ti 7.1. <ref name="WoS">{{Cite book|title=2022 Journal Citation Reports|publisher=[[Clarivate Analytics]]|year=2023|edition=Science|series=[[Web of Science]]|chapter=Climate Policy}}</ref> Ó wà ní ipò kẹta nínú 49 nínú ipò ìṣàkóso gbogbogbòò àti ipò kejìdínlógún nínú 127 nínú ẹ̀kọ́ nípa àyíká. Ìwé ìròyìn náà ń ṣiṣẹ́ pẹ̀lú àwọn Olùdarí àti Ìgbìmọ̀ Olóòtú rẹ̀, tí àwọn ọmọ ẹgbẹ́ rẹ̀ kárí ayé ń fi onírúurú ìmọ̀ hàn nínú ìwádìí ìlànà ojúọjọ́, àti ṣíṣe ìlànà àti ìmúṣẹ rẹ̀. == Agbetẹlẹ == Michael Grubb (tí ó jẹ́ Ọ̀jọ̀gbọ́n nínú Ìṣètò Ìyípadà Afẹ́fẹ́ àti Agbára, Yunifásítì College London báyìí), ló dá Ìṣètò Ìyípadà Afẹ́fẹ́ sílẹ̀ ní ọdún 2000, ẹni tí ó rí àlàfo nínú ìtẹ̀wé ẹ̀kọ́ lórí ọ̀rọ̀ ìyípadà afẹ́fẹ́ tó ń yọjú. Àwọn ìwé ìròyìn wà lórí ìmọ̀ nípa ìyípadà afẹ́fẹ́, ṣùgbọ́n kò sí èyí tó dá lórí àwọn ìwọ̀n ìlànà orílẹ̀-èdè àti ti àgbáyé. Àwọn ẹ̀rí ìmọ̀ sáyẹ́ǹsì fún ìyípadà afẹ́fẹ́ ń di kedere sí i, títí kan àwọn ìròyìn láti ọ̀dọ̀ Intergovernmental Panel on Climate Change (IPCC), àwọn ìjọba sì ti kéde ìdúróṣinṣin wọn láti yanjú ìṣòro náà nípa gbígba Ìpàdé Àpérò Ìlànà UN lórí Ìyípadà Ojúọjọ́ (UNFCCC) ní ọdún 1992 àti Ìlànà Kyoto ní ọdún 1997. A nílò ìwádìí tuntun ní kíákíá lórí àwọn irinṣẹ́ ìlànà àti ọ̀nà tí ó lè bẹ̀rẹ̀ sí í gbé ayé lọ sí ọ̀nà tí ó ní erogba díẹ̀ àti tí ó lè dúró ṣinṣin sí ojú ọjọ́. Ìran Ìṣètò Afẹ́fẹ́ ni láti fún irú ìwádìí tó bá ìlànà mu níṣìírí, kí ó sì jẹ́ kí ó rọrùn fún ẹnikẹ́ni tó bá ní ipa nínú gbígbógun ti ìyípadà afẹ́fẹ́. Àtẹ̀jáde àkọ́kọ́ ti Ìṣètò Afẹ́fẹ́, tí Elsevier kọ́kọ́ tẹ̀ jáde, ni a tú jáde ní oṣù kọkànlá ọdún 2000, kí ó tó di ìpàdé kẹfà ti àwọn ẹgbẹ́ (COP 6) sí UNFCCC. A tẹ ìwé àkọ́kọ́ jáde ní ọdún 2001, pẹ̀lú àwọn ìtẹ̀jáde mẹ́rin. Michael Grubb ṣiṣẹ́ gẹ́gẹ́ bí Olóòtú Àgbà títí di ọdún 2016, Frank Jotzo àti Harald Winkler sì ṣiṣẹ́ gẹ́gẹ́ bí Olóòtú Àgbà láti ọdún 2017 sí 2023. Olóòtú Àkọ́kọ́ ni Richard Lorch (sí 2013), lẹ́yìn náà ni Peter Mallaburn (2014-2016), Joanna Depledge (2017-2020) àti Jan Corfee-Morlot (2021-2023). == Àwọn ète àti ààyè == Ète pàtàkì ' ''Ìlànà Ojúọjọ́'' ni láti ran lọ́wọ́ láti mọ ìdáhùn sí ìyípadà ojúọjọ́ nípa títẹ̀jáde ìwádìí àti ìwádìí tó lágbára, tó dá lórí ẹ̀rí, tó sì yẹ, kì í ṣe fún àwọn ọ̀mọ̀wé nìkan, ṣùgbọ́n fún àwọn olùṣètò àti àwọn onímọ̀ láti gbogbo ẹ̀ka. Ó pèsè ìpìlẹ̀ fún àwọn èrò tuntun, àwọn ọ̀nà tuntun àti àwọn ìmọ̀ tó dá lórí ìwádìí tó lè ran ìṣètò ojúọjọ́ lọ́wọ́ láti gbé ìṣètò ojúọjọ́ ga ní ìṣe. Gẹ́gẹ́ bí ìwé ìròyìn tó dá lórí ìmọ̀ ẹ̀rọ, tó dá lórí ìlànà, ''Ìlànà Ojúọjọ́'' ń gba àwọn ènìyàn níyànjú láti gbogbo ẹ̀ka ẹ̀kọ́ tó bá yẹ. Gẹ́gẹ́ bí apá kan nínú ètò ìṣètò àgbáyé àti ti ẹ̀ka-ẹ̀kọ́ tó wà láàárín àwọn ẹ̀ka-ẹ̀kọ́, Ìlànà Ojú-ọjọ́ máa ń tẹ àwọn ìwé ìròyìn jáde lórí gbogbo ẹ̀ka tó ní í ṣe pẹ̀lú ìyípadà ojú-ọjọ́, àti lórí ọ̀pọ̀lọpọ̀ àwọn àṣàyàn ìlànà àti ọ̀nà ìṣàkóso tí a ń lò tàbí tí a ń dábàá káàkiri àgbáyé. Ohun pàtàkì ni àyẹ̀wò àwọn ohun èlò ìlànà àti ọ̀nà tí ó wà tẹ́lẹ̀, àti àgbéyẹ̀wò àwọn àbá tuntun àti àwọn ọ̀ràn tuntun tí ó jẹ́ tuntun sí ìwé tàbí agbègbè ìṣe. == Àwọn akoonu == ''Ètò Ìlànà Ojúọjọ́'' máa ń tẹ àwọn irú àpilẹ̀kọ wọ̀nyí jáde: * Àwọn àpilẹ̀kọ ìwádìí (tó tó ọ̀rọ̀ 7,000) gbé ìwádìí tuntun kalẹ̀ lórí gbogbo apá ìlànà ìyípadà ojú ọjọ́. * Àwọn àpilẹ̀kọ ìṣàkópọ̀ (tó ọ̀rọ̀ 8,000) ṣe àtúnyẹ̀wò ipò ìmọ̀ ní àwọn ibi pàtàkì tí ó wù ú. * Àwọn àtúpalẹ̀ ìlànà (tó ọ̀rọ̀ 5,000) gbé ìwádìí tó dá lórí ẹ̀rí kalẹ̀ lórí àwọn ọ̀nà ìlànà pàtó kan. * Àwọn àpilẹ̀kọ ìrísí (tó ọ̀rọ̀ 3,000) máa ń fúnni ní òye àti àkíyèsí tó lágbára, nígbà míì láti ọ̀dọ̀ àwọn olùṣètò ìlànà. Ní àfikún sí àwọn ìtẹ̀jáde mẹ́wàá rẹ̀ lọ́dún, Ìlànà Òjò-ojú-ọjọ́ máa ń gbé àwọn Ìsọ̀rí Pàtàkì lẹ́ẹ̀kọ̀ọ̀kan tí ó dá lórí àwọn ọ̀ràn pàtàkì tí ń yọjú, tí àwọn ògbógi nínú iṣẹ́ náà sì máa ń ṣe àtúnṣe sí wọn. Ìlànà Òjò-ojú-ọjọ́ tún máa ń tẹnu mọ́ àwọn àfikún rẹ̀ nínú “Àwọn Àkójọpọ̀” Taylor & Francis rẹ̀. Gbogbo àwọn ìtẹ̀jáde Ìlànà Òjò-ojú-ọjọ́ ni a tún ṣètò nípasẹ̀ àkòrí ìlànà nínú ojú-òpó wẹ́ẹ̀bù ìwé ìròyìn tí a yà sọ́tọ̀. == Àwọn ìtọ́kasí == {{Reflist}} == Àwọn ìjápọ̀ òde == * {{Official website|https://www.tandfonline.com/toc/tcpo20/current}} * [https://climatestrategies.wordpress.com/ Blog] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20210624022913/https://climatestrategies.wordpress.com/ |date=2021-06-24 }} * [https://twitter.com/Climate_Policy Twitter feed] * [https://climatepolicyjournal.org/climate-policy-collections/ Collections] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20240924074535/https://climatepolicyjournal.org/climate-policy-collections/ |date=2024-09-24 }} [[Ẹ̀ka:Àwọn Àyọkà pẹ̀lú ìjúwe ṣókí]] ta2vwy7koqv2q8zuslhnzlt0t2u2dwt Ìkún omi Romania ti ọdún 2012 0 80686 635884 625749 2026-09-05T22:39:52Z InternetArchiveBot 22272 Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 635884 wikitext text/x-wiki {{Infobox event|name=2012 Romanian floods|image=|image_size=|image_alt=|Image_Caption=|date=May 16, 2012 – June 12, 2012|Location=16 Romanian counties, 3 Bulgarian provinces|cause=|Deaths=5<br /><small>2 in [[Bacău County]]</small><br /><small>1 in [[Alba County]]</small><br /><small>1 in [[Gorj County]]</small><br /><small>1 in [[Prahova County]]</small>|injuries=|missing=|property_damage=|website=}}'''Ìkún omi ilẹ̀ Romania ní ọdún 2012''' Àwọn ìṣẹ̀lẹ̀ ojú ọjọ́ líle koko kan tó ṣẹlẹ̀ ní Romania ní ìparí oṣù karùn-ún ọdún 2012 ló fa ikú mẹ́rin ní gbogbo Romania. Gúúsù ìlà oòrùn orílẹ̀-èdè náà, pàápàá jùlọ Vrancea County ló ní ipa jùlọ. Àwọn agbègbè Kyustendil, Blagoevgrad àti Sofia ní Bulgaria tó wà ní àdúgbò rẹ̀ tún ní ipa náà. == Ìtàn == Ilé méje ló kún fún omi ní àdúgbò Lacu Roșu (Brăila). Gẹ́gẹ́ bí ìwádìí láti ọ̀dọ̀ Ẹ̀ka Àgbẹ̀ ti agbègbè Braila ti sọ, òjò líle kan àwọn ohun ọ̀gbìn sunflower, ọkà, àlìkámà, ọkà barle, soy, àti ewébẹ̀ tó lé ní 800 hectares láàárín ọjọ́ ogún oṣù karùn-ún sí ọjọ́ kẹrìndínlógún oṣù karùn-ún. <ref>{{Cite news|url=http://www.arcasu.ro/E.O._Inundatii_la_Braila_id_1338381744.html|title=Flooding in Brăila|date=May 31, 2012|publisher=Arcașu′|accessdate=May 31, 2012|archivedate=March 4, 2016|archiveurl=https://web.archive.org/web/20160304103159/http://www.arcasu.ro/E.O._Inundatii_la_Braila_id_1338381744.html|deadurl=yes}}</ref> Bákan náà, ọ̀pọ̀lọpọ̀ ilé ló kún fún omi ní agbègbè Mircea Vodă. Jákèjádò ìlú Ianca, àwọn oníbàárà kò ní iná mànàmáná fún wákàtí méjì. <ref>{{Cite news|url=http://cronicaromana.ro/2012/05/25/puhoaiele-de-apa-au-facut-ravagii-la-braila/|title=Floods have ravaged in Brăila|date=May 25, 2012|publisher=Cronica română|accessdate=May 31, 2012|archivedate=November 29, 2024|archiveurl=https://web.archive.org/web/20241129231530/http://cronicaromana.ro/2012/05/25/puhoaiele-de-apa-au-facut-ravagii-la-braila/|deadurl=yes}}</ref> Ní agbègbè Caraș-Severin, àwọn ilé 250 ló kún fún omi. Gẹ́gẹ́ bí àwọn aláṣẹ ti sọ, àwọn ilé ọgọ́rin ní Șușca, ọgọ́rin ní Radimna, mọ́kàndínláàdọ́rùn ún ní Prilipeț àti ọ̀kan ní Lăpușnicu Mare ni ìkún omi tó rọ̀ ní orí òkè náà kàn nítorí òjò líle koko. Omi náà ba òpó iná mànàmáná kan jẹ́, èyí sì mú kí àwọn olùgbé Șușca kò ní iná mànàmáná fún wákàtí mẹ́ta. Àwọn oníṣẹ́ iná ológun ti 'Semenic' Inspectorate for Emergency Situations gbà àwọn ènìyàn 20 là, títí kan àwọn ọmọdé mẹ́rin. <ref>{{Cite news|url=http://cronicaromana.ro/2012/05/25/250-de-gospodarii-inundate-in-caras-severin/|title=250 households flooded in Caraș-Severin|date=May 25, 2012|publisher=Cronica română|accessdate=June 1, 2012|archivedate=November 27, 2024|archiveurl=https://web.archive.org/web/20241127052418/http://cronicaromana.ro/2012/05/25/250-de-gospodarii-inundate-in-caras-severin/|deadurl=yes}}</ref> Ìjì líle fa ìkún omi lójijì ní àwọn agbègbè Bucharest àti Ilfov àti Dâmbovița. Ọ̀pọ̀ òpópónà ló kún fún omi lẹ́yìn tí omi ìdọ̀tí bo gbogbo wọn, ọ̀pọ̀lọpọ̀ àgbègbè sì bàjẹ́ nítorí yìnyín. Ọ̀pọ̀ ilé ló kún fún omi ní agbègbè Pantelimon. Ní agbègbè Dâmbovița, àwọn ọkọ̀ ayọ́kẹ́lẹ́ míì tún bàjẹ́ lẹ́yìn tí afẹ́fẹ́ ti ya àwọn pákó ilé kan láti orí ilé gbígbé kan.<ref>{{Cite news|url=https://informatiicumasura.blogspot.ro/2012/05/inundatii-in-ilfov-dambovita-iasi-si.html|title=Floods in Ilfov, Dâmbovița and Bucharest|date=May 16, 2012|publisher=Informații cu măsură|accessdate=June 1, 2012}}</ref> Ní àfikún, òjò líle ní agbègbè Răzvad (Dâmbovița County) sọ àwọn kòtò àti òpópónà di odò. Omi wọ inú àwọn yàrá ìpamọ́ ilé, àwọn ilé ìtọ́jú ilé, àgbàlá àti ọgbà, àwọn oko ìbílẹ̀ sì bàjẹ́. <ref>{{Cite news|url=https://antenadambovita.ro/2012/05/gospodarii-inundate-la-razvad-video/|title=Flooded households in Răzvad|date=May 21, 2012|publisher=Antena Dâmbovița|accessdate=June 1, 2012}}</ref> Ní agbègbè Mehedinți, ọ̀nà county DJ607C àti ọ̀nà DC4 ní ipa lórí ìṣẹ̀dá àwọn àfonífojì onígun mẹ́rin àti àwọn àfonífojì gígùn. Ọ̀nà orílẹ̀-èdè DN57 náà ní ipa lórí ìṣàn òkè, èyí tí ó yọrí sí ìwó lulẹ̀ tí a fi òkúta ṣe. Àwọn oníbàárà tó lé ní òjìlénígba ni kò ní iná mànàmáná ní gbogbo Strehaia, Băsești, Budănești àti Cracu Lung. Ìwé ìṣúra àwọn aláṣẹ fihàn pé nítorí ìkún omi odò Coșuștea, ilẹ̀ tó tó 100 hectares ti oko, 120 hectares ti pápá oko ní abúlé Corcova àti hectares mẹ́ta ti ilẹ̀ àgbẹ̀ ní abúlé Broșteni, nítorí ìkún omi odò Motru. <ref>{{Cite news|url=http://www.gandul.info/news/inundatii-in-mehedinti-sute-de-hectare-de-teren-au-fost-afectate-drumuri-impracaticabile-in-urma-ploilor-9663087|title=Floods in Mehedinți. Hundreds of hectares of land were affected. Impracticable roads after rains|date=May 25, 2012|publisher=Gândul|accessdate=June 1, 2012}}</ref> Ní agbègbè Neamț, àwọn ilé adoda àti àwọn ilé ìtọ́jú ilé mokandinogun ni omi rọ̀ nítorí òjò líle ní ìbẹ̀rẹ̀ oṣù kẹfà. Afẹ́fẹ́ líle, ìjì yìnyín àti ààrá tún ba ìlú Neamț jẹ́ gidigidi. <ref>{{Cite news|url=http://mesagerulneamt.ro/inundatii-si-pagube-in-neamt/|title=Floods and damage in Neamț|date=June 6, 2012|publisher=Mesagerul|accessdate=June 12, 2012|archivedate=June 9, 2012|archiveurl=https://web.archive.org/web/20120609014631/http://mesagerulneamt.ro/inundatii-si-pagube-in-neamt/|deadurl=yes}}</ref> Ní agbègbè Prahova, ọ̀pọ̀lọpọ̀ ilé àti àwọn ilé iṣẹ́ ló kún fún omi. Ní ìlú Băicoi, ojú ọjọ́ líle koko mú kí àwọn oníbàárà mejidinlogun má ní iná mànàmáná. Ìṣàn ilẹ̀ àti àwọn àpáta tún kan ọ̀nà county 101T àti ọ̀nà àdúgbò DC47. <ref>{{Cite news|url=http://www.adevarul.ro/locale/ploiesti/Bilantul_inundatiilor_in_Prahova-_drumuri_surpate-inundatii_si_localitati_fara_curent_0_705529568.html|title=The balance sheet of floods in Prahova: collapsed roads, floods and localities without electricity|date=May 23, 2012|publisher=Adevărul|accessdate=May 31, 2012}}</ref> Odò kan tí òjò tuntun rọ̀ ló gbé ọmọbìnrin ọmọ ọdún mẹ́fà kan. <ref>{{Cite news|url=http://www.telegrafuldeprahova.ro/ploiesti/eveniment/viitura-a-facut-prima-victima-in-prahova-14343|title=Flood made first victim in Prahova|date=May 21, 2012|publisher=Telegraful|accessdate=June 1, 2012|archivedate=January 28, 2025|archiveurl=https://web.archive.org/web/20250128191336/http://www.telegrafuldeprahova.ro/ploiesti/eveniment/viitura-a-facut-prima-victima-in-prahova-14343|deadurl=yes}}</ref> Ní agbègbè Vaslui, àwọn agbègbè ogoji kò ní iná mànàmáná, àwọn ilé marundinlogbon ni omi àti àwọn odò bàjẹ́, àwọn ènìyàn marundinlogun sì sá kúrò nílé wọn. Ìkún omi tó ń ṣẹlẹ̀ ní agbègbè Solești fa ìbàjẹ́ tó lé ní 700,000 RON ní ojú ọ̀nà àti ilé, ó sì fipá mú marundinlogun wá ibi ìsádi ní ilé àṣà Solesti. Òjò líle koko kan àwọn abúlé tó lé ní 40 ní agbègbè Vaslui, àwọn ènìyàn sì pàdánù iná mànàmáná ní àwọn agbègbè Vutcani àti Alexandru Vlahuță. Àwọn agbègbè Vutcani, Bălteni, Lipovăț, Viișoara, Voinești, Laza àti Bogdănești ròyìn ìbàjẹ́ pẹ̀lú, pàápàá jùlọ sí àwọn afárá àti àwọn afárá ẹsẹ̀. <ref>{{Cite news|url=https://www.vrn.ro/efectele-inundatiilor|title=The effect of floods|date=May 28, 2012|publisher=Vremea nouă|accessdate=May 31, 2012}}</ref> Ó kéré tán ilé mẹ́wàá ní ìlú Mărășești àti agbègbè Pufești (Vrancea County) ni omi rọ̀ nítorí òjò líle. Ní ojú ọ̀nà Yúróòpù E85, omi tó ń yípo lórí ọ̀nà dín ìrìnàjò ojú ọ̀nà kù ní ojú ọ̀nà méjì. <ref>{{Cite news|url=http://www.realitatea.net/inundatii-in-vrancea-ploile-torentiale-au-afectat-drumul-european-e85_947062.html|title=Flooding in Vrancea. Heavy rains affected European route E85|date=May 29, 2012|publisher=Realitatea.net|accessdate=May 31, 2012|archivedate=May 31, 2012|archiveurl=https://web.archive.org/web/20120531140722/http://www.realitatea.net/inundatii-in-vrancea-ploile-torentiale-au-afectat-drumul-european-e85_947062.html|deadurl=yes}}</ref> Àwọn ará ìlú tó lé ní ẹgbẹ̀rún mẹ́fà àti ogójì (6,140) ló wà ní àwọn agbègbè Nereju àti Spulber nígbà tí ọ̀nà DN2M tó tó ọgbọ̀n mítà wó lulẹ̀. Àwọn aláṣẹ sọ pé ó ti ju ìwọ̀n ìkún omi tó wà ní Odò Zăbala lọ. <ref>{{Cite news|url=http://www.adevarul.ro/locale/focsani/inundatii-vrancea-stare_de_alerta-familii_izolate-hidrologie-cod_portocalu-zabala_0_709129380.html|title=Authorities require alert in Vrancea after floods isolated hundreds of families|date=May 29, 2012|publisher=Adevărul|accessdate=May 31, 2012}}</ref> <ref>{{Cite news|url=http://observator.a1.ro/social/Pericol-de-inundatii-in-Vrancea_61697.html|title=Danger of flooding in Vrancea|date=May 31, 2012|publisher=Observator.a1.ro|accessdate=June 1, 2012|archivedate=June 15, 2012|archiveurl=https://web.archive.org/web/20120615040756/http://observator.a1.ro/social/Pericol-de-inundatii-in-Vrancea_61697.html|deadurl=yes}}</ref> Òjò tó rọ̀ ní agbègbè òkè ńlá Vrancea County tó tó 87.5 L/m2 ni wọ́n wọ́pọ̀ sí.<ref>{{Cite news|url=http://www.puterea.ro/articol/inundatiile_fac_prapad_romania_sub_ape|title=Floods make havoc. Romania under water|date=May 25, 2012|publisher=Puterea|accessdate=June 1, 2012|archivedate=July 9, 2013|archiveurl=https://web.archive.org/web/20130709021718/http://www.puterea.ro/articol/inundatiile_fac_prapad_romania_sub_ape|deadurl=yes}}</ref> Òjò líle kan rọ̀ ní ọ̀pọ̀lọpọ̀ ibi tí ọkọ̀ ti dí ní Sofia, Bulgaria àti ọ̀nà gúúsù ìlú náà. Ìjì náà tún jẹ àwọn ìlú ní ìwọ̀ oòrùn Bulgaria. Ní ìlú Kyustendil, ìjì náà fa igi mọ́kànlá tu. Àwọn agbègbè Blagoevgrad, Sandanski, Petrich àti Kresna náà ní ipa. <ref>{{Cite news|url=http://www.click.ro/news/extern/cutremur-Bulgaria-lovita-inundatii_0_1400259990.html|title=After earthquake, Bulgaria is hit by floods|date=May 23, 2012|publisher=Click.ro|accessdate=June 1, 2012|archivedate=May 27, 2012}}</ref> == Àwọn tí ó farapa == Awọn alaye igba diẹ lati Ile-iṣẹ ti Isakoso ati Inu ilohunsoke fihan pe, lẹhin jijo nla, awọn agbegbe mọ́kàndínláàdọ́rùn ni awọn agbegbe merindinlogun (Bacău, Brăila, Buzău, Călărași, Caraș-Severin, Constanța, Galați, Hunedoara, Ialomița, Ilfov, Mehedința, Neahova, Praväs, NeamŞa, Tuhova, Tusı, Tusı, Tusı, Tusı, Tusı, Bacău, Brăila, Buzău, Tusı, Tuhırı, Tusı, Tusı, Tusı, ılfov. Vrancea) ni ipa. Awọn onija ina ti ologun ti fipamọ awọn eniyan metadinlogoji (mẹ́rìnlélógún ni Bacău County ati metala ni Caraș-Severin County), ati pe mokanlelogun miiran ti jade lọ si awọn ibatan ati awọn ọrẹ tabi ti o ni aabo ni awọn ile-iwe tabi awọn ile aṣa (marundinlogun ni Vaslui County, merin ni Bacău County ati meji ni Tulcea County).<ref>{{Cite news|url=http://www.evz.ro/detalii/stiri/inundatii-in-romania-un-barbat-a-murit-si-mai-multe-drumuri-sunt-blocate-983227.html|title=Flooding in Romania. An man died and more roads are blocked|date=May 25, 2012|publisher=Evz.ro|accessdate=June 1, 2012}}</ref> Àròpọ̀ àgbègbè mẹ́sàn-lènígba ni omi kún, àwọn agbègbè mẹ́rìnlélógún míràn sì ya sọ́tọ̀, àti àwọn ilé méjìdínlógún   tí ó ní ìpamọ́ ilé bàjẹ́ tàbí tí wọ́n wà nínú ewu ìparun. Bákan náà, ìjì líle kan àwọn ènìyàn tó lé ní 62.&nbsp;km ti awọn opopona orilẹ-ede, agbegbe ati agbegbe ati awọn apakan ti awọn oju irin, awọn afara mẹrin ati awọn afara ẹsẹ mẹ́tàdínlógójì. Omi kun fun hektari 390 ti ilẹ oko ati hektari mẹ́rìnlélógún ti koriko, ati awọn orisun omi ọ̀tàlénígba din márùn ún ti di. Awọn alaṣẹ royin iku marun-un, pupọ julọ nipasẹ omi. == Àwọn ìtọ́kasí == <templatestyles src="Reflist/styles.css" />{{Reflist|2}} [[Ẹ̀ka:A kò tí ì ṣe àgbéyẹwò sí sí ojú-ewé ògbufọ̀ rẹ]] dk116ds7ud06wopudmu4baw20y704xo Piero hincapie 0 82038 635858 629826 2026-09-05T16:54:27Z InternetArchiveBot 22272 Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 635858 wikitext text/x-wiki {{Short description|Ecuadorian footballer (born 2002)}}{{family name hatnote|Hincapié|Reyna|lang=Spanish}} {{Use dmy dates|date=November 2022}}{{Infobox football biography|name=Piero Hincapié|image=Piero Hincapie Cote D'Ivoire v Ecuador 14 June 2026-247 (cropped).jpg|upright=|caption=Hincapié with [[Ecuador national football team|Ecuador]] in 2026|full_name=Piero Martín Hincapié Reyna<ref name="auto">{{cite web |url=https://fdp.fifa.org/assetspublic/ce44/pdf/SquadLists-English.pdf |title=FIFA World Cup Qatar 2022™ – Squad list: Ecuador (ECU) |publisher=[[FIFA]] |page=10 |date=18 December 2022 |access-date=1 October 2024}}</ref>|birth_date={{Birth date and age|2002|1|9|df=y}}<ref name="auto"/>|birth_place=[[Esmeraldas, Ecuador|Esmeraldas]], Ecuador|height=1.84 m<ref>{{cite web |url=https://www.bayer04.de/en-us/player/werkself/bayer-04-leverkusen/piero-hincapie |title=Piero Hincapie |publisher=Bayer 04 Leverkusen |access-date=1 October 2024}}</ref>|position=[[Centre-back]], [[left-back]]|currentclub=[[Arsenal F.C.|Arsenal]]|clubnumber=5|youthyears1=2009–2010|youthclubs1=Emelec Esmeraldas|youthyears2=2010–2012|youthclubs2=[[Barcelona S.C.|Barcelona Esmeraldas]]|youthyears3=2012–2013|youthclubs3=[[C.S. Norte América|Norte América]]|youthyears4=2013–2016|youthclubs4=[[Deportivo Azogues]]|youthyears5=2016–2019|youthclubs5=[[Independiente del Valle]]|years1=2019–2020|clubs1=[[Independiente del Valle]]|caps1=3|goals1=0|years2=2020–2021|clubs2=[[Talleres de Córdoba|Talleres]]|caps2=14|goals2=0|years3=2021–2026|clubs3=[[Bayer 04 Leverkusen|Bayer Leverkusen]]|caps3=116|goals3=5|years4=2025–2026|clubs4=→ [[Arsenal F.C.|Arsenal]] (loan)|caps4=25|goals4=1|years5=2026–|clubs5=[[Arsenal F.C.|Arsenal]]|caps5=0|goals5=0|nationalyears1=2019|nationalteam1=[[Ecuador national under-17 football team|Ecuador U17]]|nationalcaps1=11|nationalgoals1=0|nationalyears2=2021–|nationalteam2=[[Ecuador national football team|Ecuador]]|nationalcaps2=56|nationalgoals2=3|club-update=24 May 2026 (UTC)|nationalteam-update=1 July 2026}}'''Piero Martín Hincapié Reyna''' ({{IPA|es|ˈpjeɾo iŋkaˈpje}};(tí a bí ní ọjọ́ kẹsàn-án oṣù Kínní ọdún 2002) jẹ́ agbábọ́ọ̀lù ọjọ́gbọ́n láti orílẹ̀-èdè Ecuador, ẹni tí ó máa ń gbá bọ́ọ̀lù ní ipò olùgbèjà àárín tàbí olùgbèjà apá òsì fún ẹgbẹ́ Arsenal àti ẹgbẹ́ agbábọ́ọ̀lù orílẹ̀-èdè Ecuador.[1] == Iṣẹ́ ní ẹgbẹ́ agbábọ́ọ̀lù == === Early career === Hincapié bẹrẹ bọọlu afẹsẹgba ni ọmọ ọdun meje, lakoko fun awọn ẹgbẹ agbegbe Escuela Refinería, Emelec ati Barcelona.[1][2] Ti o jẹ ọmọ ọdun mẹwa, olugbeja gbe lọ si Guayaquil pẹlu Norte América.[2] Lẹhin ti a lọkọọkan pẹlu Deportivo Azogues, o darapo Independiente del Valle ni Kọkànlá Oṣù 2016.[3] Hincapié ni igbega si ẹgbẹ akọkọ wọn ni Oṣu Kẹjọ ọdun 2019 fun idije Serie A kan pẹlu Mushuc Runa.[4] O ti yan lati bẹrẹ ati dun ni kikun iye akoko ijatil ile dín.[4] Ninu ipolongo 2020 ti o tẹle, ni kete lẹhin ti o bori U-20 Copa Libertadores, Hincapié ṣe awọn ifarahan ni ori ibujoko lodi si Universidad Católica ati Macará.[4] === Talleres === Ni 20 Oṣu Kẹjọ ọdun 2020, Hincapié gba adehun ọdun marun pẹlu ẹgbẹ Primera División Talleres; ti o san $1,000,000 fun 50% iwe-iwọle rẹ.[1][2] === Bayer Leverkusen === [[Fáìlì:Piero_Hincapié,_2022-07-31,_Saisoneröffnung_Bayer_04,_Leverkusen_(1)_(cropped).jpg|left|thumb|222x222px|Hincapié with [[Bayer 04 Leverkusen]] in 2022]] Ní oṣù Kẹjọ ọdún 2021, Hincapié dara pọ̀ mọ́ ẹgbẹ́ agbábọ́ọ̀lù ilẹ̀ Jámánì tí í ṣe Bayer Leverkusen.[1] Ó bẹ̀rẹ̀ eré rẹ̀ fún ẹgbẹ́ náà ní ọjọ́ kẹrìndínlógún oṣù Kẹjọ, nígbà tí ó wọlé gẹ́gẹ́ bí aropo nínú eré ìpele àwọn ẹgbẹ́ (group stage) ti Europa League lòdì sí Ferencváros; Leverkusen sì borí pẹ̀lú àmì-ayò 2–1.[2] Ó gba àmì-ayò àkọ́kọ́ rẹ̀ fún ẹgbẹ́ náà ní ọjọ́ kọ̀kànlélọ́gbọ̀n oṣù Kẹsàn-án; èyí sì jẹ́ àmì-ayò àkọ́kọ́ nínú eré lòdì sí Celtic, níbi tí wọ́n ti borí pẹ̀lú àmì-ayò 4–0 nínú ìdíje Europa League.[3] Nínú àsìkò eré ti ọdún 2023–24, Hincapié wà lára ​​àwọn agbábọ́ọ̀lù Leverkusen tí wọ́n gba ife-ẹ̀yẹ Bundesliga àkọ́kọ́ rí fún ẹgbẹ́ náà, wọ́n sì ṣe èyí láìṣe pé wọ́n pàdánù eré kankan ní gbogbo àsìkò ìdíje náà.[4] === Arsenal === Ni ọjọ́ kìíní oṣù Kẹsàn-án ọdún 2025, Hincapié darapọ̀ mọ́ ẹgbẹ́ agbábọ́ọ̀lù Premier League tí í ṣe Arsenal lórí ìwé àdéhùn yíyà-wá fún àsìkò kan pẹ̀lú àǹfààní láti ra á nígbà tó bá yá; iye owó tí wọ́n kọ́kọ́ sọ pé ó jẹ́ £45 mílíọ̀nù (€52 mílíọ̀nù).[1][2] Ó ṣe eré àkọ́kọ́ rẹ̀ gẹ́gẹ́ bí ẹni tí ó wá láti ibi ìjókòó àwọn aropo (substitute) nígbà tí wọ́n ń kojú Athletic Bilbao nínú ìdíje UEFA Champions League ní ọjọ́ kẹrìndínlógún oṣù Kẹsàn-án, ṣùgbọ́n ó farapa ní apá ibi ìdí (groin) nígbà ìdánilẹ́kọ̀ọ́ díẹ̀ lẹ́yìn náà.[3] Ní ọjọ́ kẹrìndínlọ́gbọ̀n oṣù Kẹwàá, Hincapié ṣe eré ligi àkọ́kọ́ rẹ̀, pẹ̀lú gẹ́gẹ́ bí ẹni tí ó wá láti ibi ìjókòó àwọn aropo, nígbà tí wọ́n ń kojú Crystal Palace. Ó bẹ̀rẹ̀ eré EFL Cup àkọ́kọ́ rẹ̀ ní ọjọ́ kọkàndínlọ́gbọ̀n oṣù Kẹwàá nígbà tí wọ́n ń kojú Brighton & Hove Albion.[4][5] Hincapié gba góòlù àkọ́kọ́ rẹ̀ fún Arsenal ní ọjọ́ kejìdínlógún oṣù Kejì ọdún 2026, nínú eré tí ó parí sí ìdọ́gba 2–2 pẹ̀lú Wolverhampton Wanderers ní pápá ìṣeré Molineux.[6][7] Ní ọjọ́ kọkànlá oṣù Kẹta ọdún 2026, Hincapié bẹ̀rẹ̀ eré fún Arsenal nígbà tí wọ́n ń kojú ẹgbẹ́ àtìlẹ̀bá rẹ̀ (parent club) nínú ìdíje UEFA Champions League; ó kópa nínú gbogbo eré tí ó parí sí ìdọ́gba 1–1 ní ìpele àkọ́kọ́ ti ìdíje àwọn ẹgbẹ́ mẹ́rìndínlógún (Round of 16) ní pápá ìṣeré BayArena.[8][9] Lẹ́yìn náà, ó kópa nínú ìpele kejì ní pápá ìṣeré Emirates Stadium ní ọjọ́ kẹtadínlógún oṣù Kẹta, níbi tí Arsenal ti kọjá sí ìpele mẹ́rin-ìkẹyìn (quarter-finals) pẹ̀lú ìṣẹ́gun 2–0 (àpapọ̀ góòlù 3–1).[10][11] Hincapié gba ife-ẹ̀yẹ Premier League ní àsìkò eré àkọ́kọ́ rẹ̀ pẹ̀lú ẹgbẹ́ náà.[12] Nígbà tó yá, ó bẹ̀rẹ̀ eré ìparí Champions League ti ọdún 2026, níbi tí Arsenal ti pàdánù pẹ̀lú àmì-ayò 4–3 nípasẹ̀ ìyà-títà (penalties) sí Paris Saint-Germain lẹ́yìn tí eré náà parí sí ìdọ́gba 1–1 lẹ́yìn àfikún àkókò eré.[13] Ní ọjọ́ karùndínlọ́gbọ̀n oṣù Kẹfà ọdún 2026, wọ́n kéde pé Arsenal ti lo àǹfààní wọn láti gba Hincapié sí ẹgbẹ́ náà títí láé (permanent basis) pẹ̀lú iye owó tí w == Iṣẹ́ ní ìpele àgbáyé == [[Fáìlì:Piero_Hincapie_Cote_D'Ivoire_v_Ecuador_14_June_2026-245.jpg|left|thumb|191x191px|Hincapié with [[Ecuador national football team|Ecuador]] at the [[2026 FIFA World Cup]]]] Hincapié gba bọọlu fun ẹgbẹ́ agbabọọlu Ecuador ti awọn ọmọ ọdun mẹedogun (U15) ni ọdun 2017.[1] Ni ọdun 2019, Hincapié ṣoju orilẹ-ede rẹ gẹgẹbi olori ẹgbẹ́ ni ipele U17.[2][3] O kopa ninu ere meje ni idije South American U-17 Championship ni Peru, ki o to tun kopa ninu ere mẹrin ni idije FIFA U-17 World Cup ti o tẹle e ni Brazil.[2][3] Wọn yan Hincapié sinu ẹgbẹ́ agbabọọlu Ecuador ti o ni awọn oṣere mejidinlọgbọn (28) fun idije Copa América ti ọdun 2021.[4] Ni ọjọ́ kẹtala Oṣu Kẹfa ọdun 2021, Hincapié bẹrẹ ere akọkọ rẹ fun ẹgbẹ́ agbabọọlu agba ti Ecuador ninu ere Copa América ti ọdun 2021 lodi si Colombia; o gba bọọlu ni gbogbo iṣẹju ere naa, eyi ti Ecuador fi padanu pẹlu ami ayo 1–0.[5] Ni ọjọ́ kẹrinla Oṣu Kọkanla ọdun 2022, wọn yan Hincapié sinu ẹgbẹ́ agbabọọlu Ecuador ti o ni awọn oṣere mẹrindilogun (26) fun idije FIFA World Cup ti ọdun 2022.[6] O gba bọọlu fun iṣẹju 90 ninu ere ti wọn bori Qatar ni ipele ẹgbẹ́,[7] ere ti wọn fa pẹlu Netherlands,[8] ati ere ti wọn padanu si Senegal.[9] Wọn pe Hincapié sinu ẹgbẹ́ agbabọọlu Ecuador ti o ni awọn oṣere mẹrindilogun (26) fun idije Copa América ti ọdun 2024.[10] Ni ọjọ́ kọkandinlọgbọn Oṣu Karun ọdun 2026, wọn yan Hincapié sinu ẹgbẹ́ agbabọọlu ti o ni awọn oṣere mẹrindilogun (26) fun idije FIFA World Cup ti ọdun 2026.[11] Ni ọjọ́ kẹtalelọgbọn Oṣu Kẹfa ọdun 2026, adari ere lati Slovenia, Slavko Vinčić, yọ kaadi pupa fun Hincapié lẹhin ti wọn rii pe o bo ẹnu rẹ lakoko ti o n ba Santiago Giménez jiyan pẹlu ọrọ ẹnu; eyi jẹ ẹṣẹ ti o yẹ fun kaadi pupa labẹ awọn ofin FIFA tuntun ti wọn ṣẹṣẹ gbe kalẹ.[12][13] Ecuador padanu ere naa pẹlu ami ayo 0–2, wọn si jade kuro ninu idije FIFA World Cup nitori ere yẹn.[14][15] == Awọn iṣiro iṣẹ == === Club === {{updated|match played 30 May 2026}}<ref name="SW1">{{cite news|title=Ecuador – P. Hincapié|url=https://int.soccerway.com/players/piero-martin-hincapie-reyna/600454/|access-date=31 October 2020|website=Soccerway}}</ref> {| class="wikitable nowrap" style="text-align:center" |+Appearances and goals by club, season and competition ! rowspan="2" |Club ! rowspan="2" |Season ! colspan="3" |League ! colspan="2" |National cup{{efn|Includes [[Copa Argentina]], [[DFB-Pokal]], [[FA Cup]]}} ! colspan="2" |League cup{{efn|Includes [[EFL Cup]]}} ! colspan="2" |Continental ! colspan="2" |Other ! colspan="2" |Total |- !Division !Apps !Goals !Apps !Goals !Apps !Goals !Apps !Goals !Apps !Goals !Apps !Goals |- | rowspan="3" |[[Independiente del Valle]] |[[2019 Ecuadorian Serie A|2019]] |[[Ecuadorian Serie A]] |1 |0 |0 |0 | colspan="2" |— |0 |0 | colspan="2" |— |1 |0 |- |[[2020 Ecuadorian Serie A|2020]] |Ecuadorian Serie A |2 |0 |0 |0 | colspan="2" |— |0 |0 | colspan="2" |— |2 |0 |- ! colspan="2" |Total !3 !0 !0 !0 ! colspan="2" |— !0 !0 ! colspan="2" |— !3 !0 |- |[[Talleres de Córdoba|Talleres]] |[[2021 Argentine Primera División|2021]] |[[Argentine Primera División]] |14 |0 |2 |0 | colspan="2" |— |6{{efn|Appearances in [[Copa Sudamericana]]}} |0 | colspan="2" |— |22 |0 |- | rowspan="6" |[[Bayer 04 Leverkusen|Bayer Leverkusen]] |[[2021–22 Bayer 04 Leverkusen season|2021–22]] |[[Bundesliga]] |27 |1 |0 |0 | colspan="2" |— |6{{efn|Appearances in [[UEFA Europa League]]|name=UEL}} |1 | colspan="2" |— |33 |2 |- |[[2022–23 Bayer 04 Leverkusen season|2022–23]] |Bundesliga |30 |1 |0 |0 | colspan="2" |— |13{{efn|Five appearances in [[UEFA Champions League]], eight appearances in UEFA Europa League}} |0 | colspan="2" |— |43 |1 |- |[[2023–24 Bayer 04 Leverkusen season|2023–24]] |Bundesliga |26 |1 |5 |0 | colspan="2" |— |12{{efn|name=UEL}} |0 | colspan="2" |— |43 |1 |- |[[2024–25 Bayer 04 Leverkusen season|2024–25]] |Bundesliga |32 |2 |3 |0 | colspan="2" |— |9{{efn|Appearances in UEFA Champions League|name=UCL}} |1 |1{{efn|Appearance in [[DFL-Supercup]]}} |0 |45 |3 |- |[[2025–26 Bayer 04 Leverkusen season|2025–26]] |Bundesliga |1 |0 |1 |0 | colspan="2" |— | colspan="2" |— | colspan="2" |— |2 |0 |- ! colspan="2" |Total !116 !5 !9 !0 ! colspan="2" |— !40 !2 !1 !0 !166 !7 |- |[[Arsenal F.C.|Arsenal]] (loan) |[[2025–26 Arsenal F.C. season|2025–26]] |[[Premier League]] |25 |1 |1 |0 |3 |0 |10{{efn|name=UCL}} |0 | colspan="2" |— |39 |1 |- |[[Arsenal F.C.|Arsenal]] |[[2026–27 Arsenal F.C. season|2026–27]] |Premier League |0 |0 |0 |0 |0 |0 |0{{efn|name=UCL}} |0 |0 |0 |0 |0 |- ! colspan="3" |Career total !158 !6 !12 !0 !3 !0 !56 !2 !1 !0 !230 !8 |} {{notelist}} === International === {{updated|match played 30 June 2026|<ref>{{NFT}}</ref>}} {| class="wikitable" style="text-align:center" |+Appearances and goals by national team and year !National team !Year !Apps !Goals |- | rowspan="6" |[[Ecuador national football team|Ecuador]] |2021 |12 |1 |- |2022 |12 |0 |- |2023 |6 |0 |- |2024 |13 |2 |- |2025 |7 |0 |- |2026 |6 |0 |- ! colspan="2" |Total !56 !3 |} ''Scores and results list Ecuador's goal tally first.'' {| class="wikitable sortable" |+List of international goals scored by Piero Hincapié ! scope="col" |No. ! scope="col" |Date ! scope="col" |Venue ! scope="col" |Opponent ! scope="col" |Score ! scope="col" |Result ! scope="col" |Competition |- | align="center" |1 |11 November 2021 |[[Estadio Rodrigo Paz Delgado]], [[Quito]], Ecuador |{{fb|VEN}} | align="center" |1–0 | align="center" |1–0 |[[2022 FIFA World Cup qualification (CONMEBOL)|2022 FIFA World Cup qualification]] |- | align="center" |2 |16 June 2024 |[[Pratt & Whitney Stadium at Rentschler Field|Pratt & Whitney Stadium]], [[East Hartford]], United States |{{fb|HON}} | align="center" |2–1 | align="center" |2–1 |[[Exhibition game|Friendly]] |- | align="center" |3 |26 June 2024 |[[Allegiant Stadium]], [[Paradise, Nevada|Paradise]], United States |{{fb|JAM}} | align="center" |1–0 | align="center" |3–1 |[[2024 Copa América]] |} == Honours == '''Independiente del Valle'''<ref name="SW1" /> * [[U-20 Copa Libertadores]]: [[2020 U-20 Copa Libertadores|2020]] '''Bayer Leverkusen''' * [[Bundesliga]]: [[2023–24 Bundesliga|2023–24]]<ref>{{cite news|date=15 April 2024|title=Bayer Leverkusen are 2023/24 Bundesliga champions!|url=https://www.bundesliga.com/en/bundesliga/news/bayer-leverkusen-are-2023-24-bundesliga-champions-26930|access-date=15 April 2024|publisher=Bundesliga}}</ref> * [[DFB-Pokal]]: [[2023–24 DFB-Pokal|2023–24]] * [[DFL-Supercup]]: [[2024 DFL-Supercup|2024]]<ref>{{cite news|date=17 August 2024|title=Bayer Leverkusen battle back to beat VfB Stuttgart on penalties in Supercup|url=https://www.bundesliga.com/en/bundesliga/news/bayer-leverkusen-vfb-stuttgart-supercup-preview-live-blog-report-alonso-28479|access-date=17 August 2024|publisher=Bundesliga}}</ref> * [[UEFA Europa League]] runner-up: [[2023–24 UEFA Europa League|2023–24]]<ref>{{cite news|date=22 May 2024|title=Atalanta 3–0 Leverkusen: Lookman treble brings UEFA Europa League glory to Bergamo|url=https://www.uefa.com/uefaeuropaleague/news/028d-1af3bf5e7e68-7d9202792002-1000--atalanta-3-0-leverkusen-lookman-treble-brings-uefa-europ/|access-date=23 May 2024|website=UEFA|publisher=Union of European Football Associations}}</ref> '''Arsenal''' * [[Premier League]]: [[2025–26 Premier League|2025–26]]<ref>{{cite news|url=https://www.theguardian.com/football/2026/may/19/arsenal-premier-league-champions-manchester-city-bournemouth|title=Arsenal crowned Premier League champions after Manchester City draw|first=Ed|last=Aarons|newspaper=The Guardian|location=London|date=19 May 2026|access-date=19 May 2026}}</ref> * [[EFL Cup]] runner-up: [[2025–26 EFL Cup|2025–26]]<ref>{{Cite web|url=https://www.bbc.co.uk/sport/football/live/cy030p56zx4t|title=Carabao Cup final: Nico O'Reilly double helps Man City beat Arsenal at Wembley|first=Phil|last=McNulty|website=BBC Sport}}</ref> * [[UEFA Champions League]] runner-up: [[2025–26 UEFA Champions League|2025–26]]<ref>{{cite web|url=https://www.uefa.com/uefachampionsleague/match/2047742--paris-vs-arsenal/|title=Paris vs Arsenal|publisher=UEFA|access-date=31 May 2026}}</ref> '''Individual''' * [[IFFHS World Youth (U20) Team|IFFHS Men's World Youth (U20) Team]]: 2022<ref>{{cite web|title=IFFHS Men's World Youth (U20) Team 2022|url=https://iffhs.com/en/news/iffhs-mens-world-youth-u20-team-2022-2468|date=12 January 2023|website=IFFHS|access-date=2 August 2026|archive-date=15 February 2023|archive-url=https://web.archive.org/web/20230215004954/https://iffhs.com/posts/2468|dead-url=yes}}</ref> * [[Copa América awards#Team of the Tournament|Copa América Team of the Tournament]]: [[2024 Copa América#Awards|2024]]<ref>{{cite news|title=The CONMEBOL Copa América 2024™ Best XI|url=https://copaamerica.com/en/news/best-xi-team-tournament-copa-america-2024|website=Copa América|access-date=31 July 2024|date=31 July 2024}}</ref> * ''[[Kicker (sports magazine)|Kicker]]'' [[Bundesliga]] Team of the Season: [[2024–25 Bundesliga#Team of the season|2024–25]] == References == {{Reflist}} == External links == {{Commons category}} * [https://www.bayer04.de/en-us/player/werkself/bayer-04-leverkusen/piero-hincapie Profile] at the Bayer 04 Leverkusen website * {{UEFA player}} {{Arsenal F.C. squad}}{{Navboxes|bg=#FFDD00|fg=#034EA2|bordercolor=#ED1C24|title=Ecuador squads|list1={{Ecuador squad 2021 Copa América}} {{Ecuador squad 2022 FIFA World Cup}} {{Ecuador squad 2024 Copa América}} {{Ecuador squad 2026 FIFA World Cup}}}}{{Navboxes|title=Awards|bg=gold|fg=navy|list={{2024 Copa América Team of the Tournament}} {{2024–25 kicker Bundesliga Team of the Season}}}}{{Authority control}} e3pgjxctjzysm0a06vp5llnmdvy1lns Tomasz Abramowicz 0 82926 635869 632969 2026-09-05T19:49:24Z InternetArchiveBot 22272 Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 635869 wikitext text/x-wiki  {{Infobox football biography|name=Tomasz Abramowicz|image=|caption=|fullname=Tomas Abramowicz|birth_date={{birth date and age|1979|2|15|df=y}}|birth_place=[[Ełk]], Poland|death_date=|height={{height|m=1.82}}|position=[[Midfielder]], [[Forward (association football)|forward]]|currentclub=|clubnumber=|youthyears1=|youthclubs1=[[Stal Mielec]]|years1=1996–1997|clubs1=[[Stal Mielec]]|caps1=7<ref>Appearances counted only for the 1995–96 season</ref>|goals1=1|years2=1998|clubs2=[[Zagłębie Sosnowiec]]|caps2=|goals2=|years3=1998–2002|clubs3=[[Stal Mielec]]|caps3=|goals3=|years4=2003|clubs4=[[Sokół Nisko]]|caps4=|goals4=|years5=2003|clubs5=[[Pogoń Leżajsk]]|caps5=|goals5=|years6=2004|clubs6=[[Stal Mielec]]|caps6=|goals6=|years7=2004|clubs7=[[Polonia Stanford]]|caps7=|goals7=|years8=2004–2005|clubs8=[[Stal Mielec]]|caps8=|goals8=|years9=2005|clubs9=[[AKS Busko Zdrój]]|caps9=??|goals9=1<ref>{{cite web |url=http://busko.net.pl/wiadomosci/printarticles.php?artid=1 |title=Wiadomosci |publisher=busko.net |date=10 April 2006 |accessdate=1 September 2010 |language=Polish |archive-date=12 August 2011 |archive-url=https://web.archive.org/web/20110812233919/http://busko.net.pl/wiadomosci/printarticles.php?artid=1 |dead-url=yes }}</ref>|years10=2005|clubs10=[[Stal Mielec]]|caps10=|goals10=|years11=2006|clubs11=[[Wisłoka Dębica]]|caps11=|goals11=|years12=2007–2010|clubs12=[[Kolbuszowianka Kolbuszowa]]|caps12=|goals12=|years13=2010|clubs13=[[Start Wola Mielecka]]|caps13=|goals13=|years14=2010|clubs14=[[Kolbuszowianka Kolbuszowa]]|caps14=|goals14=|years15=2011–2023|clubs15=[[Victoria Czermin]]|caps15=|goals15=|years16=2023–2024|clubs16=[[Stal Mielec#Reserves|Stal Mielec II]]|caps16=11|goals16=2|years17=2024–|clubs17=[[Victoria Czermin]]|caps17=3|goals17=0|club-update=20:30, 24 June 2025 (UTC)|medaltemplates=}} '''Tomasz Abramowicz''' (tí a bí ní ọjọ́ kẹẹ̀ẹ́dógún oṣù kejì ọdún 1979) jẹ́ agbábọ́ọ̀lù ọmọ ilẹ̀ Poland tí ó ń gbá bọ́ọ̀lù gẹ́gẹ́ bí agbábọ́ọ̀lù àárín gbùngbùn tàbí agbábọ́ọ̀lù iwájú . == Iṣẹ́ ẹgbẹ́ == Abramowicz bẹrẹ iṣẹ rẹ bi olukọni pẹlu Stal Mielec . Ó kọ́kọ́ gbá bọ́ọ̀lù Ekstraklasa ní ọjọ́ kẹfà oṣù kẹrin ọdún 1996 gẹ́gẹ́ bí ẹni tí a fi rọ́pò rẹ̀ nínú ìjákulẹ̀ 2–0 sí Pogoń Szczecin, ó sì gba bọ́ọ̀lù àkọ́kọ́ rẹ̀ ní ọjọ́ kẹẹ̀ẹ́dógún oṣù karùn-ún nínú ìdíje kan pẹ̀lú GKS Bełchatów . Abramowicz parí àsìkò ọdún 1995–96 pẹ̀lú góólù kan nínú àwọn ìfarahàn méje ní ìdíje. Ṣùgbọ́n Stal parí ní ipò kẹtàdínlógún, wọ́n sì sọ̀kalẹ̀ sí ipò kejì (ìpele kejì). Lẹhin akoko 1996–97 Abramowicz gbe lọ si Zagłębie Sosnowiec . Nigbamii o ṣere fun awọn ẹgbẹ oriṣiriṣi lati awọn ipin kekere ati awọn orilẹ-ede miiran, pẹlu Sokół Nisko, Pogoń Leżajsk, Polonia Stanford, AKS Busko Zdrój, Wisłoka Dębica ati Kolubszowianka Kolubszowa . Ní oṣù kẹjọ ọdún 2010, ó kó lọ sí Start Wola Mielecka . Ni 2011, o darapọ mọ liga okręgowa ẹgbẹ Victoria Czermin. == Àwọn ọlá == '''Stal Mielec Kejì''' * Ajumọṣe agbegbe Dębica : 2023–24 == Àwọn ìtọ́kasí == <templatestyles src="Reflist/styles.css" />{{Reflist}} [[Ẹ̀ka:Àwọn ènìyàn alààyè]] [[Ẹ̀ka:Àwọn ọjọ́ìbí ní 1979]] 591aohm7sojcc26zywrjvq4i2d0r6o7 Patience Itanyi 0 82936 635856 632993 2026-09-05T16:46:14Z InternetArchiveBot 22272 Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 635856 wikitext text/x-wiki {{short description|Nigerian long jumper}} {{Use dmy dates|date=April 2020}} {{Infobox sportsperson | name = Patience Itanyi | full_name = | image = | caption = | nationality = Nigerian | sport = Athletics | event = Long jump | birth_date = {{birth date and age|1973|7|2|df=yes}} | birth_place = | death_date = | death_place = | height = | weight = | college_team = [[Alabama A&M Lady Bulldogs track and field|Alabama A&M Lady Bulldogs]]<br>[[West Virginia Mountaineers track and field|West Virginia Mountaineers]]<ref name=wvu>{{Cite web |title=All-Time WVU Olympians |url=https://wvusports.com/sports/2018/1/30/olympics.aspx |access-date=2024-03-10 |website=West Virginia University Athletics |language=en}}</ref> | medal_templates = {{MedalSport|Women's [[Sport of athletics|athletics]]}} {{MedalCountry|{{NGR}}}} {{MedalCompetition|[[African Championships in Athletics|African Championships]]}} {{MedalGold|[[1998 African Championships in Athletics|1998 Dakar]]|Heptathlon}} {{MedalBronze|[[2000 African Championships in Athletics|2000 Algiers]]|Heptathlon}} {{MedalCompetition|[[Athletics at the World University Games|Summer World University Games]]}} {{MedalBronze|[[Athletics at the 1995 Summer Universiade|1995 Fukuoka]]|[[Athletics at the 1995 Summer Universiade – Women's 4 × 100 metres relay|4 × 100 m relay]]}} {{MedalCompetition|[[Athletics at the African Games|African Games]]}} {{MedalBronze|[[Athletics at the 1995 All-Africa Games|1995 Harare]]|Long jump}} {{MedalSilver|[[Athletics at the 1999 All-Africa Games|1999 Johannesburg]]|Heptathlon}} }} '''Patience "Pat" Itanyi''' (Tí wón bí ní ọjọ́ kejì oṣù keje ọdún 1973) jẹ́ Aséré orí páápá ọmọ orílẹ̀-èdè Nàìjíríà. Ó kópa ninu ìdíje eré-ìjòkìtì-fífò-sókè awọn obinrin nibi [[Àwọn Ìdíje Òlímpíkì Ìgbà Oru 2000|Olimpiiki Igba Ooru ti ọdun 2000.]]<ref name="SportsRef">{{cite Sports-Reference |url=https://www.sports-reference.com/olympics/athletes/it/pat-itanyi-1.html |archive-url=https://web.archive.org/web/20200418030155/https://www.sports-reference.com/olympics/athletes/it/pat-itanyi-1.html |url-status=dead |archive-date=18 April 2020 |title=Patience Itanyi Olympic Results |access-date=21 December 2017}}</ref> ==Iṣẹ́== Itanyi díje fún àwọn ẹgbẹ́ eré-ìdíje [[Alabama A&M Lady Bulldogs track and field|Alabama A&M Bulldogs]] àti [[West Virginia Mountaineers track and field|West Virginia Mountaineers]] ní [[NCAA]].<ref>{{cite web |title=Patience pays for A&M team |url=https://www.newspapers.com/article/the-huntsville-times-patience-pays-for-a/191065960/ |work=[[The Huntsville Times]] |access-date=11 February 2026 |page=21 |date=14 Feb 1994}}</ref><ref name=wvu /> Ó gba [[long jump at the NCAA Division I Outdoor Track and Field Championships|ìdíje fífò-jìnnà]] ọdún 1995 fún West Virginia.<ref>{{cite web|url=https://trackandfieldnews.com/wp-content/uploads/2024/03/ncaawlj.pdf|title=NCAA Women's Outdoor Long Jump|website=[[Track and Field News]]|access-date=25 August 2026|archive-date=3 December 2024|archive-url=https://web.archive.org/web/20241203173826/https://trackandfieldnews.com/wp-content/uploads/2024/03/ncaawlj.pdf|dead-url=yes}}</ref> Ó ṣojú fún Nigeria, ó gba àwọn àmì-ẹ̀yẹ idẹ nínú eré-ìjòkìtì-fífò-síwájú ní [[Athletics at the 1995 All-Africa Games|Àwọn Eré Áfíríkà 1995]] àti [[Athletics at the 1995 Summer Universiade – Women's 4 × 100 metres relay|ìsáré-ìfihàn 4 × 100 m ní 1995 World University Games]]. Nínú [[combined athletics events|àwọn eré-ìṣeré àkópọ̀]], ó gba àmì-ẹ̀yẹ wúrà ní [[1998 African Championships in Athletics|heptathlon Ìdíje Áfíríkà 1998]], ó sì di ẹni-kejì ní [[Athletics at the 1999 All-Africa Games|Àwọn Eré Áfíríkà 1999]] kí ó tó gba àmì-ẹ̀yẹ idẹ ní [[2000 African Championships in Athletics|Ìdíje Áfíríkà 2000]].<ref name=t>{{Tilastopaja|16531|sex=f}}</ref> ==Ìtọ́kasí== 5chtyhnef9m9cmal7be9pigwz5fn5o5 Marco Aceituno 0 82994 635835 633248 2026-09-05T13:01:02Z InternetArchiveBot 22272 Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 635835 wikitext text/x-wiki {{Infobox football biography|name=Marco Aceituno|image=|full_name=Marco Tulio Aceituno Mejia<ref name="FIFA">{{cite web |url=https://fdp.fifa.org/assetspublic/ce89/pdf/SquadLists-English.pdf |title=FIFA U-20 World Cup Argentina 2023™ SQUAD LIST: Honduras (HON) |publisher=FIFA |page=11 |date=22 May 2023 |access-date=29 May 2023}}</ref>|birth_date={{birth date and age|2003|12|28|df=y}}<ref name="FIFA"/>|birth_place=[[Cofradía, Cortés|Cofradía]], Honduras|height=1.72 m<ref name="FIFA"/>|currentclub=[[Real C.D. España|Real España]]|clubnumber=26|position=[[Midfielder#Winger|Winger]]|years1=2021–|clubs1=[[Real C.D. España|Real España]]|caps1=20|goals1=3|nationalyears1=2022–|nationalteam1=[[Honduras national under-20 football team|Honduras U20]]|nationalcaps1=6|nationalgoals1=6|club-update=29 January 2023|nationalteam-update=1 July 2022}}   '''Marco Tulio Aceituno Mejia''' (tí a bí ní ọjọ́ kejìdínlọ́gbọ̀n oṣù Kejìlá ọdún 2003) jẹ́ agbábọ́ọ̀lù ọ̀jọ̀gbọ́n ti Honduras tí ó ń gbá bọ́ọ̀lù gẹ́gẹ́ bí agbábọ́ọ̀lù ìgbá fún Real Spain. == Àwọn ìṣirò iṣẹ́ == === Ẹgbẹ́ === {{updated|29 January 2023}}<ref>{{cite web|title=Estadísticas de Marco Aceituno|url=https://es.besoccer.com/jugador/trayectoria/m-aceituno-927912|publisher=Besoccer|access-date=4 July 2022|archive-date=5 July 2022|archive-url=https://web.archive.org/web/20220705190714/https://es.besoccer.com/jugador/trayectoria/m-aceituno-927912|dead-url=yes}}</ref> {| class="wikitable" style="text-align: center" ! rowspan="2" |Ẹgbẹ́ ! rowspan="2" | Ẹ̀ka ! colspan="3" | Ajumọṣe ! colspan="2" | Ife ! colspan="2" | Kọntinental ! colspan="2" | Àròpọ̀ |- ! Àkókò ! Àwọn àpù ! Àwọn góólù ! Àwọn àpù ! Àwọn góólù ! Àwọn àpù ! Àwọn góólù ! Àwọn àpù ! Àwọn góólù |- | rowspan="2" | '''Spani gidi''' | rowspan="2" | Liga National | 2021-22 | 7 | 2 | 0 | 0 | colspan="2" | — | 7 | 2 |- | 2022-23 | 13 | 1 | 0 | 0 | colspan="2" | — | 13 | 1 |- ! colspan="3" | Àròpọ̀ iṣẹ́ tí a ṣe ! 20 ! 3 ! 0 ! 0 ! 0 ! 0 ! 20 ! 3 |} == Àwọn ọlá == '''Ẹnìkọ̀ọ̀kan''' * Àmì-ẹ̀yẹ KÓNÀ ÀJÒYÌN KÍNÍ ÀWỌN ỌMỌ-ÌṢẸ́GUN 20 CONCACAF : 2022  == Àwọn ìtọ́kasí == <templatestyles src="Reflist/styles.css" />{{Reflist}} [[Ẹ̀ka:Àwọn ọjọ́ìbí ní 2003]] [[Ẹ̀ka:Àwọn ènìyàn alààyè]] orgwlu1j0b353xwdz6nrgl8iuid7rq5 Rodrigo Acosta 0 83027 635860 633609 2026-09-05T17:29:35Z InternetArchiveBot 22272 Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 635860 wikitext text/x-wiki {{Infobox football biography|embed=|name=Rodrigo Acosta|image=|image_size=|alt=|caption=|fullname=Rodrigo Damián Acosta|birth_date={{Birth-date and age|May 5, 1990}}|birth_place=[[Lomas de Zamora]] [[Buenos Aires]], [[Argentina]]|height=1.74 m<ref>{{cite web |title=Rodrigo Acosta |url=https://www.livefutbol.com/ficha_jugador/rodrigo-acosta_2/ |website=livefutbol.com |access-date=14 April 2025 |language=es}}</ref>|position=[[Forward (association football)|Forward]]|currentclub=[[Central Norte]]|clubnumber=11|youthyears1=|youthclubs1=|years1=2008–2011|clubs1=[[Club Atlético Los Andes|Los Andes]]|caps1=33|goals1=0|years2=2012|clubs2=[[Deportes Concepción (Chile)|Deportes Concepción]]|caps2=0|goals2=0|years3=2012–2013|clubs3=[[Club Atlético Platense|Platense]]|caps3=21|goals3=2|years4=2013–2014|clubs4=Alvear FBC|caps4=–|goals4=–|years5=2015–2019|clubs5=[[Sacachispas Fútbol Club|Sacachispas]]|caps5=98|goals5=18|years6=2019–2021|clubs6=[[Club Almirante Brown|Almirante Brown]]|caps6=14|goals6=1|years7=2021|clubs7=→ [[Club Comunicaciones|Comunicaciones]] (loan)|caps7=33|goals7=12|years8=2022|clubs8=[[Club Deportivo Los Chankas|Los Chankas]]|caps8=18|goals8=7|years9=2022–2023|clubs9=[[Racing de Córdoba]]|caps9=15|goals9=4|years10=2023|clubs10=→ [[Juventud de Las Piedras|Juventud Las Piedras]] (loan)|caps10=12|goals10=2|years11=2024|clubs11=[[Club Olimpo|Olimpo]]|caps11=30|goals11=10|years12=2025–|clubs12=[[Central Norte]]|caps12=21|goals12=2|club-update=17:06, 21 July 2025 (UTC)|nationalteam-update=}}   '''Rodrigo Damián Acosta''' (ti a bi ni May 5, 1990) jẹ bọọlu afẹsẹgba ẹgbẹ ara ilu Argentine ti n ṣere lọwọlọwọ fun Àríwá Àárín Gbùngbùn . == Iṣẹ́ ọwọ́ == Acosta ti gbá bọ́ọ̀lù ní ìlú ìbílẹ̀ rẹ̀ fún àwọn ẹgbẹ́ bíi Los Andes, Sacachispas àti Almirante Brown . <ref>{{Cite news|title=Rodrigo Acosta, el regreso de un campeón|url=https://www.el1digital.com.ar/deportes/almirante-brown/rodrigo-acosta-el-regreso-de-un-campeon/|access-date=2026-08-27|archivedate=2021-12-22|archiveurl=https://web.archive.org/web/20211222163114/https://www.el1digital.com.ar/deportes/almirante-brown/rodrigo-acosta-el-regreso-de-un-campeon/|deadurl=yes}}</ref> Ni ilu okeere, Acosta ni awọn ipo pẹlu Àwọn Eré Ìdárayá Ìbílẹ̀ ni Chile, Los Chankas ni Perú <ref>{{Cite news|last1=Luya|first1=Stewart|title=Los Chankas contrataron a un goleador argentino|url=https://www.futbolperuano.com/liga-2/noticias/los-chankas-contrataron-al-goleador-argentino-rodrigo-acosta-333217|access-date=14 April 2025|work=Futbolperuano.com|date=30 December 2021|language=es}}</ref> ati Àwọn ọ̀dọ́ ti Las Piedras ni Urugue. <ref>{{Cite news|title=Olimpo (Bahía Blanca): Un jugador que se despidió y no seguirá en el Aurinegro|url=https://www.soloascenso.com.ar/notas/crucero-del-norte/un-jugador-que-se-despidio-y-no-seguira-en-el-aurinegro/210124|access-date=14 April 2025|work=www.soloascenso.com.ar|date=3 December 2024|language=es}}</ref> Ní ọdún 2025, Acosta dara pọ̀ mọ́ Àríwá Àárín Gbùngbùn . <ref>{{Cite news|title=Central Norte sumó los tres primeros refuerzos|url=https://www.eltribuno.com/deportes/2024-12-3-21-54-0-central-norte-sumo-los-tres-primeros-refuerzos|access-date=14 April 2025|work=El Tribuno|date=4 December 2024|language=es}}</ref> == Àwọn ìtọ́kasí == <templatestyles src="Reflist/styles.css" />{{Reflist}} [[Ẹ̀ka:Àwọn ènìyàn alààyè]] [[Ẹ̀ka:Àwọn ọjọ́ìbí ní 1990]] 1b7mrnk7zllhaom5rqgmshyu7d4a5vx Olayinka Olajide 0 83065 635849 633738 2026-09-05T16:01:34Z InternetArchiveBot 22272 Rescuing 0 sources and tagging 1 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 635849 wikitext text/x-wiki {{Short description|Nigerian athlete (born 2002)}} {{Infobox sportsperson | header_color = darkseagreen | name = Olayinka Olajide | birth_name = | image = | caption = | nationality = Nigerian | sport = [[Track and Field|Athletics]] | event = [[Sprinting|Sprinter]] | birth_date = {{birth date and age|2002|10|28|df=yes}} | birth_place = | death_date = | death_place = | height = | weight = | personal_best = '''60m:''' 7.50 (Lagos, 2024)<br> '''100m:''' 11.19 (Asaba, 2024)<br> '''200m:''' 23.18 (Accra, 2024)<br> '''400m:''' 55.35 (Lagos, 2024) | medal_templates = {{MedalSport | Women's [[Athletics (sport)|athletics]]}} {{MedalCountry | {{NGR}} }} {{MedalCompetition|[[Athletics at the African Games|African Games]]}} {{Medal|Gold|[[2023 African Games|2023 Accra]]|[[Athletics at the 2023 African Games – Women's 4 × 100 metres relay|4x100&nbsp;m relay]]}} {{Medal|Silver|2023 Accra|[[Athletics at the 2023 African Games – Women's 200 metres|200 m]]}} {{Medal|Bronze|2023 Accra|[[Athletics at the 2023 African Games – Women's 100 metres|100&nbsp;m]]}} {{Medal|Competition|[[African Championships in Athletics|African Championships]]}} {{Medal|Gold|[[2024 African Championships in Athletics|2024 Douala]]|[[2024 African Championships in Athletics – Women's 4 × 100 metres relay|4×100&nbsp;m relay]]}} }} '''Olayinka Olajide''' (Tí wón bí ní ọjọ́ kejìdínlọ́gbọ̀n oṣù Kẹ̀wá ọdún 2002) je Asáré orí páápá omo orile-ede Naijiria. Ní ọdún 2024, ó gba àmì ẹ̀yẹ mẹ́ta níbi eré ìje tiAfrican Games. ==Ìtàn-ìgbésí-ayé== Ní oṣù kejì ọdún 2024, ó gbé jáwé olú borí nínú ìdíje Nigerian African Games ti wọn se ní [[Asaba]], ó sáré pelu akọsílẹ̀ àkókò ìṣẹ́jú tí ó dára jùlọ fún un lórí ìwọ̀n mítà 200 ti o di je ìṣẹ́jú-àáyá 22.34.<ref>{{Cite news|url=https://www.premiumtimesng.com/sports/nigeria-sports-news/669956-national-trials-ekanem-strikes-200m-gold-as-olajide-sambo-claim-double-titles.html|title= National Trials: Ekanem strikes 200m gold as Olajide, Sambo claim double titles |date=20 February 2024|accessdate=23 March 2024|newspaper=[[Premium Times]]}}</ref> Ó tún borí nínú ìdíje oní mítà 100 níbi ìdíje náà, àkọsílẹ̀ àkókò ìsáré re tí ó dára jùlọ nínú ìdíje na si je ìṣẹ́jú-àáyá 11.19.<ref>{{Cite news|newspaper=[[Daily Trust]]|url=https://dailytrust.com/okon-olajide-emerge-fastest-nigerians-at-afn-trials-in-asaba/|title= Okon, Olajide Emerge Fastest Nigerians At AFN Trials In Asaba |accessdate=23 March 2024|first= David|last=Ngobua|date= 18 February 2024}}</ref> Ní bi ìdíje ti ọdún [[2023 African Games]] ó gba àmì-ẹ̀yẹ idẹ nínú ìdíje eré oní mítà 100, àti àmì-ẹ̀yẹ fàdákà nínú mítà 200 àti wúrà nínú ìsáré-ìfihàn 4x100m mítà.<ref>{{Cite news|url=https://punchng.com/dawn-of-a-new-era-as-african-games-end/?amp|newspaper=[[The Punch]]|accessdate=23 March 2024|title= Dawn of a new era as African Games end|date=23 March 2024}}</ref> Ó gba idẹ nínú [[Athletics at the 2023 African Games – Women's 100 metres|mítà 100 àwọn obìnrin]] ní ọjọ́ 19 oṣù kẹta ọdún 2024, pẹ̀lú àkókò ìṣẹ́jú-àáyá 11.55.<ref>{{Cite news|url= https://gazettengr.com/nigerias-olayinka-olajide-secures-bronze-in-athletics-triumph-at-ongoing-african-games/|location=Abuja, Nigeria|newspaper=[[Peoples Gazette]]|accessdate=23 March 2024|title= Nigeria’s Olayinka Olajide secures bronze in athletics triumph at ongoing African Games|date=19 March 2024}}</ref> Ní ọjọ́ kejìlélógún oṣù kẹta, ó gba àmì-ẹ̀yẹ fàdákà nínú eré ìje òní mítà 200 àwọn obìnrin, pẹ̀lú àkókò tí ó dára jùlọ fún un ti ìṣẹ́jú-àáyá 23.18. Ó padà sí orí ìtòpá ní ọjọ́ kan-náà láti gba wúrà gẹ́gẹ́ bí apá kan ẹgbẹ́ ìsáré-ìfihàn 4x100m àwọn obìnrin ti Nigeria.<ref>{{cite web|url= https://www.makingofchamps.com/2024/03/23/team-nigeria-review-2023-african-games-athletics-date=March 23, 2024}}{{Dead link|date=September 2026 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}</ref> Ní oṣù keje ọdún 2024, wọ́n kàá pò mó ara àwọn apá kan ọmọ ẹgbẹ́ Nigeria fún ìdíje ti [[2024 Paris Olympics]].<ref>{{Cite news|url= https://punchng.com/afn-lists-35-track-and-field-athletes-for-olympics/?amp|newspaper=[[The Punch]]|accessdate=7 July 2024|title= AFN lists 35 track-and-field athletes for Olympics|date=7 July 2024}}</ref> Ní oṣù keje ọdún 2026, ó jẹ́ ọ̀kan lára àwọn tí ó dé ipele ìdámẹ́rin-tó-kẹ́yìn nínú eré mítà 200 ní [[Athletics at the 2026 Commonwealth Games – Women's 200 metres | 2026 Commonwealth Games]] ní Glasgow, Scotland.<ref>{{Cite web | url= https://worldathletics.org/competition/calendar-results/results/7187518?eventId=10229510 |title= XXIII Commonwealth Games|date=27 July 2026|access-date=5 August 2026| website=World Athletics}}</ref><ref>{{Cite news |last=Eludini |first=Tunde |date=2026-07-31 |title=Commonwealth Games: Olajide fights back tears after semi-final exit, vows to return stronger |url=https://www.premiumtimesng.com/news/top-news/899635-commonwealth-games-olajide-fights-back-tears-after-semi-final-exit-vows-to-return-stronger.html |access-date=2026-08-06 |work=Premium Times |language=en-GB |issn=2360-7688}}</ref> Lẹ́yìn náà ní Àwọn Eré náà, ó tún díje nínú ìsáré-ìfihàn {{nowrap|4 × 100 m}} àwọn obìnrin.<ref>{{Cite web | url= https://worldathletics.org/competition/calendar-results/results/7187518?eventId=204594&gender=W |title= XXIII Commonwealth Games|date=1 August 2026 |access-date=2 August 2026| website=World Athletics}}</ref> ==Ìtọ́kasí== e8j0y669he1o8zixz3kqyxw4zjsf5zb Musa Dogon Yaro 0 83169 635844 634027 2026-09-05T14:25:42Z InternetArchiveBot 22272 Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 635844 wikitext text/x-wiki {{short description|Nigerian athlete (1945&ndash; 2008)}} {{Use dmy dates|date=October 2019}} {{Infobox sportsperson | name = Musa Dogon Yaro | birth_name = | image = | caption = | nationality = Nigerian | sport = Sprinting | event = 400 metres | club = | collegeteam = | birth_date = {{birth date|1945|2|27|df=y}} | birth_place = [[Kagoro]], [[Colonial_Nigeria|British Nigeria]] | death_date = August 2008 (aged 63) | death_place = | height = | weight = }} '''Musa Dogon Yaro''' ( Tí wón bí ní ọjọ́ kẹtàdínlógún oṣù Kínní ọdún 1945 &#x2013; Ti ó kú ní Oṣu Kẹjọ ọdun 2008) jẹ olusare-ije ọmọ orilẹede Naijiria . Musa kópa nínú dije ere mita 400 fun awọn ọkunrin nibi ìdíje ti [[Àwọn Ìdíje Òlímpíkì Ìgbà Oru 1968|Olimpiiki Igba Ooru ti ọdun 1968.]]<ref name="SportsRef">{{cite Sports-Reference |url=https://www.sports-reference.com/olympics/athletes/do/musa-dogon-yaro-1.html |archive-url=https://web.archive.org/web/20200418072202/https://www.sports-reference.com/olympics/athletes/do/musa-dogon-yaro-1.html |url-status=dead |archive-date=18 April 2020 |title=Musa Dogon Yaro Olympic Results |accessdate=1 August 2017}}</ref> ==Ìtọ́kasí== ==Ìgbésí-ayé== Dogonyaro lọ sí [[Biola University]], níbi tí ó jẹ́ agbábọ́ọ̀lù [[Association football|bọ́ọ̀lù]] àti asáré orí páápá. Lẹ́yìn náà, ó gba oyè dókítà nípa ẹ̀kọ́ ètò ìlera. Ó ṣiṣẹ́ ní Kaduna State Sports Council, lẹ́yìn náà ó di olùdarí Ìdàgbàsókè Eré-ìdárayá ní Federal Ministry of Sports.<ref>{{cite web |url=http://nigeriaworld.com/articles/2009/jan/274.html |title=Farewell to a Fallen Comrade Dr. Musa Dogonyaro: |last=Ijirigho |first=Bruce |date=27 January 2009 |website= |publisher=Nigeriaworld.com |access-date= |quote= |archive-date=13 June 2021 |archive-url=https://web.archive.org/web/20210613102709/https://nigeriaworld.com/articles/2009/jan/274.html |dead-url=yes }}</ref> Ó jẹ́ bàbá ọmọ mẹ́rin. ==Ìtọ́kasí== eqy9xywbzwx680h9r2ls9nyzyk5jvzh Mauricio Affonso 0 83239 635838 634165 2026-09-05T13:17:49Z InternetArchiveBot 22272 Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 635838 wikitext text/x-wiki {{Infobox football biography|name=Mauricio Affonso|image=Mauricio Affonso 2017.png|image_size=|caption=Mauricio Affonso in 2017|fullname=Mauricio Affonso Prieto|birth_date={{Birth date and age|1992|1|26|df=y}}|birth_place=[[Melo, Uruguay|Melo]], Uruguay|height=1.92 m|position=[[Forward (association football)|Forward]]|currentclub=[[Cerro Largo F.C.|Cerro Largo F.C.]]|clubnumber=19|youthyears1=–2012|youthclubs1=[[Racing Club de Montevideo|Racing Club]]|years1=2012–2015|clubs1=[[Racing Club de Montevideo|Racing Club]]|caps1=40|goals1=14|years2=2015–2016|clubs2=[[Al-Shabab FC (Riyadh)|Al-Shabab]]|caps2=13|goals2=3|years3=2016–2017|clubs3=[[Peñarol]]|caps3=18|goals3=5|years4=2016|clubs4=→ [[Racing Club de Montevideo|Racing Club]] (loan)|caps4=9|goals4=4|years5=2017–2018|clubs5=[[Atlético Tucumán]]|caps5=12|goals5=1|years6=2018–2019|clubs6=[[Alianza Lima]]|caps6=34|goals6=17|years7=2019–2021|clubs7=[[Mamelodi Sundowns F.C.|Mamelodi Sundowns]]|caps7=19|goals7=11|years8=2021–2023|clubs8=[[River Plate Montevideo|River Plate]]|caps8=13|goals8=5|years9=2023|clubs9=[[Racing Club de Montevideo|Racing Club]]|caps9=29|goals9=12|years10=2024|clubs10=[[Club Social y Deportivo Cooper|Cooper]]|caps10=18|goals10=4|years11=2025–|clubs11=[[Cerro Largo F.C.|Cerro Largo]]|caps11=|goals11=|nationalyears1=|nationalteam1=|nationalcaps1=|nationalgoals1=|club-update=13:30, 18 September 2023 (UTC)|nationalteam-update=|medaltemplates=}}   '''Mauricio Affonso Prieto''' (tí a bí ní ọjọ́ kẹrìndínlógún oṣù kìíní ọdún 1992) jẹ́ agbábọ́ọ̀lù ará Uruguay tí ó ń gbá bọ́ọ̀lù gẹ́gẹ́ bí agbábọ́ọ̀lù iwájú fún ẹgbẹ́ Cerro Largo ti Uruguayan . <ref>{{Cite news|title=Mauricio Affonso fichó por River Plate de Uruguay|url=https://ovacion.pe/noticias/futbol-internacional/mauricio-affonso-ficho-river-plate-uruguay|accessdate=13 February 2022|work=Ovación (Perú)|date=26 August 2021|archivedate=13 February 2022|archiveurl=https://web.archive.org/web/20220213184450/https://ovacion.pe/noticias/futbol-internacional/mauricio-affonso-ficho-river-plate-uruguay|deadurl=yes}}</ref> == Iṣẹ́ ọwọ́ == Affonso bẹ̀rẹ̀ iṣẹ́ rẹ̀ ní ẹgbẹ́ Racing ti Uruguay ní ọdún 2012, ó sì ń díje nínú Ẹ̀ka akọ́kọ́ . Lẹ́yìn ọdún mẹ́rin, ó ṣí lọ sí Peñarol . Láàárín ọdún márùn-ún sẹ́yìn, Affonso gbá bọ́ọ̀lù ní oríṣiríṣi orílẹ̀-èdè bíi Peru, Saudi Arabia àti Gusu Afrika . <ref name="Soccerway profile">{{Cite news|date=29 November 2017}}</ref> Ní ọdún 2021, ó fọwọ́ sí ìwé àdéhùn fún River Plate, ó sì padà sí Ẹ̀ka akọ́kọ́ ti Uruguay. Ní oṣù kẹsàn-án ọdún 2023, ó padà sí ẹgbẹ́ Racing fún ìgbà kẹta ọ̀tọ̀ọ̀tọ̀. == Àwọn ìtọ́kasí == <templatestyles src="Reflist/styles.css" />{{Reflist}} [[Ẹ̀ka:Àwọn ènìyàn alààyè]] [[Ẹ̀ka:Àwọn ọjọ́ìbí ní 1992]] lsjrqxz2rcm8pxwvogl7ou9zwdxdm5t Shahed Ahmed 0 83425 635864 635057 2026-09-05T18:11:48Z InternetArchiveBot 22272 Rescuing 2 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 635864 wikitext text/x-wiki {{Infobox football biography|name=Shahed Ahmed|image=|image_size=|fullname=Shahed Ahmed<ref name="Hugman 2015">{{cite book |editor-first=Barry J. |editor-last=Hugman |title=The PFA Premier & Football League Players' Records 1946–2015 |year=2015 |publisher=G2 Entertainment Ltd |isbn=9781782811671}}</ref>|birth_date={{Birth date and age|1985|9|13|df=y}}<ref name="Hugman 2015"/>|birth_place=[[East Ham]], England|height=|position=[[Forward (association football)|Striker]]|currentclub=|clubnumber=|youthyears1=2003–2004|youthclubs1=[[Wimbledon F.C.|Wimbledon]]|years1=2004–2005|clubs1=[[Wycombe Wanderers F.C.|Wycombe Wanderers]]|caps1=4|goals1=1|years2=2005–2006|clubs2=[[Wingate & Finchley F.C.|Wingate & Finchley]]|caps2=17|goals2=0|years3=2011–2016|clubs3=[[Sporting Bengal United F.C.|Sporting Bengal United]]|caps3=|goals3=|years4=2016–2017|clubs4=[[Wadham Lodge F.C.|Wadham Lodge]]|caps4=3|goals4=0|club-update=19:36, 25 December 2025 (UTC)}}   '''Shahed Ahmed''' ( tí a bí ní ọjọ́ kẹtàlá oṣù kẹsàn-án ọdún 1985) jẹ́ agbábọ́ọ̀lù ilẹ̀ Gẹ̀ẹ́sì tẹ́lẹ̀ tí ó gbá bọ́ọ̀lù gẹ́gẹ́ bí agbábọ́ọ̀lù. == Àpẹ̀rẹ̀ == A bí Ahmed ní Àwọn ilé ìṣọ́ gíga, Ìlà-Oòrùn Lọ́ndọ́nù, ó sì jẹ́ ọmọ ìdílé Bangladesh . == Iṣẹ́ eré ṣíṣe == Lẹ́yìn tí ó bẹ̀rẹ̀ gẹ́gẹ́ bí òṣèré ọ̀dọ́ ní Wimbledon, <ref name="apsafc">{{Cite web|archivedate=12 August 2009}}</ref> Ahmed fọwọ́ sí àdéhùn iṣẹ́ pẹ̀lú Àwọn Arìnrìn Àjò Wycombe ní ọdún 2004. Ó ṣe ìfarahàn mẹ́rin ní Ajumọṣe Bọ́ọ̀lù fún Wycombe, ó sì gba góólù kan nínú ìṣẹ́gun 2-0 sí Kidderminster Harriers ní oṣù kẹjọ ọdún 2004. <ref name="chairboys2" /> Ó tún farahàn ní àwọn ìdíje mìíràn, kí ó tó fi ibẹ̀ sílẹ̀ ní ọdún 2005. Lẹ́yìn náà, Ahmed gbá bọ́ọ̀lù tí kìí ṣe ti ẹgbẹ́ agbábọ́ọ̀lù pẹ̀lú Wingate àti Finchley, níbi tí ó ti ṣe àwọn ìfarahàn mẹ́tàdínlógún nínú àwọn ìdíje agbábọ́ọ̀lù. <ref name="wingatefinchley">{{Cite web|archivedate=22 May 2009}}</ref> Láti inú ìdílé Ahmed ní Bangladesh àti ibùgbé rẹ̀ ní ilẹ̀ Gẹ̀ẹ́sì, ó túmọ̀ sí wípé ó lè gbá bọ́ọ̀lù fún Bangladesh tàbí England . Ní oṣù kìíní ọdún 2010, ẹgbẹ́ agbábọ́ọ̀lù Bangladesh ló fẹ́ ṣojú fún Bangladesh ní ìdíje Àwọn Ere Gúúsù Éṣíà ti ọdún 2010 ; kò lè ṣe bẹ́ẹ̀ nítorí ìdánwò rẹ̀. <ref name="nonleaguedaily1">{{Cite web|archivedate=3 October 2012}}</ref> Ní oṣù Kejì ọdún 2011, Ahmed dara pọ̀ mọ́ Sporting Bengal United ní Essex Ajumọṣe Bọ́ọ̀lù Àgbà <ref name="nonleaguedaily2">{{Cite web|archivedate=3 October 2012}}</ref> níbi tí ó ti di olórí ẹgbẹ́ náà lẹ́yìn náà. <ref name="kickitout">{{Cite news|url=http://www.kickitout.org/news.php/news_id/5222|title=[UK] London APSA and Sporting Bengal meet in first Essex Senior League fixture|publisher=Kick It Out|date=28 September 2011|accessdate=1 June 2013|archivedate=16 January 2014|archiveurl=https://web.archive.org/web/20140116101238/http://www.kickitout.org/news.php/news_id/5222|deadurl=yes}}</ref> <ref name="obv">{{Cite news|url=http://www.obv.org.uk/node/5228|title=London APSA and Sporting Bengal – Battle of East London|publisher=Operation Black Vote|date=28 September 2011|accessdate=1 June 2013|archivedate=16 January 2014|archiveurl=https://web.archive.org/web/20140116113101/http://www.obv.org.uk/node/5228|deadurl=yes}}</ref> Ahmed gbá bọ́ọ̀lù fún ẹgbẹ́ náà títí di àkókò ọdún 2015–16 . <ref>{{Cite news|url=https://fulltime.thefa.com/statsForPlayer.html?selectedSeasonID=708225201&personID=700406910&selectedStatisticDisplayMode=1&selectedOrgStatRecordingTypeID_ForSort=|title=Shahed Ahmed Player Stats|publisher=Full-Time FA|accessdate=25 December 2025|archivedate=6 January 2026|archiveurl=https://web.archive.org/web/20260106120536/https://fulltime.thefa.com/statsForPlayer.html?selectedSeasonID=708225201&personID=700406910&selectedStatisticDisplayMode=1&selectedOrgStatRecordingTypeID_ForSort=|deadurl=yes}}</ref> Lẹ́yìn náà, Ahmed gbá bọ́ọ̀lù fún Wadham Lodge . <ref>{{Cite news|url=https://fulltime.thefa.com/statsForPlayer.html?selectedSeasonID=708225201&personID=604092671&selectedStatisticDisplayMode=3&selectedOrgStatRecordingTypeID_ForSort=|title=Shahed Ahmed Player Stats|publisher=Full-Time FA|accessdate=25 December 2025|archivedate=6 January 2026|archiveurl=https://web.archive.org/web/20260106142648/https://fulltime.thefa.com/statsForPlayer.html?selectedSeasonID=708225201&personID=604092671&selectedStatisticDisplayMode=3&selectedOrgStatRecordingTypeID_ForSort=|deadurl=yes}}</ref> == Ìgbésí ayé ara ẹni == Ní ọdún 2004, nígbà tí ó kó lọ sí Wycombe, Ahmed sọ pé: “O kò rí àwọn agbábọ́ọ̀lù ará Asia púpọ̀ jù nínú bọ́ọ̀lù nítorí wọ́n nílò láti ṣe àṣeyọrí kan. Àwọn eré ìdárayá mìíràn, bíi cricket àti squash, gbajúmọ̀ jù láàárín àwùjọ àwọn ará Asia, àwọn òbí kò sì fún àwọn ọmọ wọn níṣìírí láti ṣeré àti láti wo bọ́ọ̀lù.” Ahmed jẹ́ Musulumi ó sì máa ń gbààwẹ̀ ní àkókò Ramadan . Ó tún máa ń yí oúnjẹ rẹ̀ padà, ó sì máa ń ṣe àtúnṣe ìdánrawò rẹ̀ nípa ààwẹ̀ rẹ̀. == Àwọn ìtọ́kasí == <templatestyles src="Reflist/styles.css" />{{Reflist}} [[Ẹ̀ka:Àwọn ènìyàn alààyè]] [[Ẹ̀ka:Àwọn ọjọ́ìbí ní 1985]] fxz5lc1u235ue85g3o6kmvk3xa4fyll Matthew Kuti 0 83502 635837 634886 2026-09-05T13:15:52Z InternetArchiveBot 22272 Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 635837 wikitext text/x-wiki '''Matthew Kuti''' {{Audio|LL-Q34311 (yor)-Tunmise123-Matthew Kuti.wav|Listen|help=no}} jẹ́ eléré ìdárayá ọmọ orílẹ̀ èdè Nàìjíríà tí òun gba tennis orí tábìlì<ref>{{Cite web|last=Yussuf|first=Tumininu|date=2025-02-12|title=TABLE TENNIS: Matthew Kuti Set for African Cup Debut in Tunisia|url=https://www.brila.net/table-tennis-matthew-kuti-set-for-african-cup-debut-in-tunisia/|access-date=2025-02-15|website=Latest Sports News In Nigeria|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite news|last=Isaiah|first=Samuel CHIMEZIE|date=2024-12-26|title=Matthew Kuti Reclaims National Table Tennis Title|url=https://von.gov.ng/matthew-kuti-reclaims-national-table-tennis-title/|access-date=2025-02-15|newspaper=[[Voice of Nigeria]]|language=en-US|archivedate=2025-01-16|archiveurl=https://web.archive.org/web/20250116000004/https://von.gov.ng/matthew-kuti-reclaims-national-table-tennis-title/|deadurl=yes}}</ref> ==Ìgbésí-ayé àti Iṣẹ́== Kuti bẹ̀rẹ̀ iṣẹ́ gẹ́gẹ́bi eléré ìdárayá tábìlì tẹ́nísì ní [[Lagos State]], níbi tí ó ti gba ìdánimọ̀ kíákíá nínú àwọn ìdíje orílẹ̀-èdè. Ó gba àṣàṣorí Cadet àti Mini-Cadet kí ó tó fa àfiyèsí kárí-ayé mọ́ ọn ní ọdún 2022 nípa gbígba àkọlé U-13 àti U-11 ní WTT Youth Contender ní Cairo, Egypt.<ref>{{Cite news |last=Nation |first=The |date=2022-11-01 |title=Kuti claims double titles at WTT Youth Contender in Egypt |url=https://thenationonlineng.net/kuti-claims-double-titles-at-wtt-youth-contender-in-egypt/ |location=Lagos, Nigeria|access-date=2025-02-15 |newspaper=[[The Nation (Nigeria)|The Nation]]|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web |title=World Table Tennis |url=https://worldtabletennis.com/eventInfo?eventId=2571 |access-date=2025-02-15 |website=worldtabletennis.com}}</ref> Kuti ti gba mẹ́rin nínú ìdíje tẹ́nìsì orí tábìlì pàtàkì márùn-ún ní Nigeria. Àwọn ìṣẹ́gun rẹ̀ láìpẹ́ ní 10th Elicris Table Tennis Cup<ref>{{Cite news |title=Kuti Reclaims National Title at 10th Elicris Table Tennis Cup|url=https://www.thisdaylive.com/index.php/2024/12/25/kuti-reclaims-national-title-at-10th-elicris-table-tennis-cup/ |access-date=2025-02-15 |newspaper=[[This Day]]|language=en-US}}</ref> àti Molade Okoya-Thomas Cup.<ref>{{Cite news |last=Telegraph |first=New |date=2025-02-02 |title=Molade Okoya-Thomas National T'Tennis: Odusanya Maintains Streak, Kuti Wins |url=https://newtelegraphng.com/molade-okoya-thomas-national-ttennis-odusanya-maintains-streak-kuti-wins/ |location=Lagos, Nigeria|access-date=2025-02-15 |newspaper=[[New Telegraph]]|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web |title=Odusanya claims 10th title & Matthew Kuti claims men's title – NTTF |url=https://nttf.com.ng/odusanya-claims-10th-title-matthew-kuti-claims-mens-title/ |access-date=2025-02-15 |language=en-US}}</ref> Ní ipele kárí-ayé, Kuti gba àmì-ẹ̀yẹ fàdákà ní African Championships ní ọdún 2024 àti 2025, tí ó wáyé ní Tunis àti Addis Ababa, lẹ́sẹẹsẹ. Ó tún ṣojú fún Nigeria ní 2023 African Games. Ó múra sílẹ̀ láti díje ní 2025 African Cup ní Tunisia, pẹ̀lú góńgó láti yege fún 2025 ITTF World Cup ní Macao.<ref>{{Cite news |last=Adewale |first=Abiodun |date=2025-02-10 |title=Kuti set for African Cup debut in Tunisia |url=https://punchng.com/kuti-set-for-african-cup-debut-in-tunisia/ |access-date=2025-02-15 |newspaper=[[The Punch]]|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite news |date=2025-02-11 |title=Table tennis sensation, Kuti set to dazzle at African Cup in Tunis|url=https://dailytrust.com/table-tennis-sensation-kuti-set-to-dazzle-at-african-cup-in-tunis/ |access-date=2025-02-15 |newspaper=[[Daily Trust]]|language=en-US}}</ref> Ní oṣù keje ọdún 2025, Matthew Kuti di eléré àgbá tẹnisi orí tabili West Africa àkọ́kọ́ tí ó ṣàṣeyọrí dáàbò bo àkọlé ẹnìkọ̀ọ̀kan àwọn ọkùnrin ní 2025 West African Table Tennis championships ní Molade Okoya-Thomas Hall, Teslim Balogun Stadium, Lagos. Ó tún fi ipò gíga rẹ̀ hàn nípa ṣíṣẹ́gun ọmọ-orílẹ̀-èdè rẹ̀ Abdulbasit Abdulfatai 4-1 (7-11, 11-6, 11-9, 11-7, 11-7) nínú ìdíje ìkẹyìn ti Ẹnìkọ̀ọ̀kan Àwọn Ọkùnrin. ==Ìtọ́kasí== g1b6kyqs2w1qv1snju7u5n3ao5l67jl Ngozi chuma udeh 0 83550 635845 635043 2026-09-05T14:53:00Z InternetArchiveBot 22272 Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 635845 wikitext text/x-wiki <nowiki>{Short description|Nigerian teacher, writer, and activist}}</nowiki>{{Infobox officeholder|name=Ngozi Chuma-Udeh|honorific_prefix=Prof.|office=[[Anambra State Ministry of Education|Anambra State Commissioner for Education]]|term_start1=11 April 2022|alma_mater={{hlist|[[Nnamdi Azikiwe University]]|[[University of Port Harcourt]]}}|education={{hlist|[[University of Port Harcourt]]|[[Nnamdi Azikiwe University]]}}|image=Professor Chuma-Udeh Ngozi.jpg|caption=Portrait of Chuma-Udeh|website={{URL|http://ngozichumaudeh.ng}}}}'''Ngozi Therese Chuma-Udeh''' ({{Audio|LL-Q33578 (ibo)-Vivian Amalachukwu-Ngozi Therese Chuma-Udeh.wav|Listen|help=no}}; /ŋgɔzi tə’ri:zə tʃu:mə ude/)jẹ́ ọ̀mọ̀wé ọmọ orílẹ̀-èdè Nàìjíríà tó jẹ́ Ọ̀jọ̀gbọ́n nínú èdè Gẹ̀ẹ́sì, olùsọ̀rọ̀, onítàn àti akéwì.[1] Ó jẹ́ olùsọ̀rọ̀ ní yunifásítì ní Chukwuemeka Odumegwu Ojukwu University láti ọdún 2012 sí 2017. Ó ti ṣiṣẹ́ gẹ́gẹ́ bí Kọmíṣọ́nà fún Ẹ̀kọ́ ní Ìpínlẹ̀ Anambra láti oṣù kẹta ọdún 2022 lábẹ́ gómìnà Charles Soludo.<ref name=":0">{{Cite web|date=2023-07-18|title=Anambra Carts away Three Awards at National Debate Championship, Set to Represent Nigeria in Dubai - Anambra Ministry of Education|url=https://anambraministryofeducation.com/2023/07/18/anambra-carts-away-three-awards-at-national-debate-championship-set-to-represent-nigeria-in-dubai/|access-date=2023-09-17|language=en-US}}</ref> == Ẹ̀kọ́ == Chuma-Udeh lọ sí Yunifásítì Port Harcourt, níbi tí ó ti gba oyè B.A. nínú èdè Gẹ̀ẹ́sì àti Lítíréṣọ̀/lẹ́tà. Ó kó lọ sí Yunifásítì Nnamdi Azikiwe, níbi tí ó ti gba oyè M.A. nínú èdè Gẹ̀ẹ́sì àti lítíréṣọ̀/lẹ́tà àti PhD nínú ìwé ìfiwéra.<ref>{{Cite web|last=Anambra State Government|date=2025|title=Professor Ngozi Chuma-Udeh: Commissioner for Education|url=https://anambrastate.gov.ng/ansec/ngozi-chuma-udeh/|access-date=2025-01-02|website=anambrastategovernment}}</ref> == Iṣẹ́ ọwọ́ == Chuma-Udeh jẹ́ olóòtú ìtàn àròsọ ní Sentinel Literary Quarterly, United Kingdom.[1][2] Ó tún ṣiṣẹ́ gẹ́gẹ́ bí olórí ẹ̀ka Gẹ̀ẹ́sì, Anambra State University fún ìgbà méjì. Ó ṣiṣẹ́ gẹ́gẹ́ bí Olùdarí Ẹ̀kọ́ Gẹ̀ẹ́sì Gbogbogbòò, Anambra State University fún ìgbà méjì; Associate Dean of Arts; Dean Faculty of Arts àti alága, Local Organizing Committee for Faculty of Arts International Conferences.[3] Ngozi tún jẹ́ olóòtú/atúnyẹ̀wò fún PMLA (Ìwé ìròyìn ti Modern Language Association MLA); olóòtú ẹgbẹ́, ANSU Journal of Integrated Knowledge àti olóòtú ẹgbẹ́, ANSU Journal of Arts and Social Science, Anambra State University.<ref name=":1">{{Cite web|date=2023-01-19|title=ANAMBRA HEAD TEACHERS PLEDGE SUPPORT FOR GOV. SOLUDO'S PRIMARY EDUCATION AGENDA - Anambra Ministry of Education|url=https://anambraministryofeducation.com/2023/01/19/anambra-head-teachers-pledge-support-for-gov-soludos-primary-education-agenda/|access-date=2025-01-02|language=en-US}}</ref> Ní ọjọ́ kọkànlá oṣù kẹrin ọdún 2022, Gómìnà Ìpínlẹ̀ Anambra, Ọ̀jọ̀gbọ́n Charles Chukwuma Soludo, yan Chuma-Udeh gẹ́gẹ́ bí Kọmíṣọ́nà fún Ẹ̀kọ́ ní Ìpínlẹ̀ Anambra.[1] Nígbà tí ó di Kọmíṣọ́nà fún Ẹ̀kọ́ ní Ìpínlẹ̀ Anambra, ó kọ́kọ́ pàdé pẹ̀lú àwọn òṣìṣẹ́ ìṣàkóso ti Ilé-iṣẹ́ Ẹ̀kọ́, àwọn ọmọ ẹgbẹ́ Ìgbìmọ̀ ti Post Primary Schools Service Commission àti Ìgbìmọ̀ Ẹ̀kọ́ Àkọ́kọ́ ti Ìpínlẹ̀ Anambra. Ìpàdé àkọ́kọ́ yẹn jíròrò àwọn ọgbọ́n láti mú kí àṣeyọrí àwọn góńgó ti ẹ̀ka Ẹ̀kọ́ ní Ìpínlẹ̀ Anambra ṣeé ṣe.<ref>{{Cite web|title=Ngozi Chuma – Udeh Assumes Duty As Anambra State Education Commissioner|url=https://www.absradiotv.com/2022/04/14/ngozi-chuma-udeh-assumes-duty-as-anambra-state-education-commissioner/|access-date=2025-01-03|website=Heartbeat Of The East|language=en-US|archive-date=2022-07-07|archive-url=https://web.archive.org/web/20220707025354/https://www.absradiotv.com/2022/04/14/ngozi-chuma-udeh-assumes-duty-as-anambra-state-education-commissioner/|dead-url=yes}}</ref> Ní ọdún 2023 nígbà tí ó ń ṣe àwọn iṣẹ́ pẹ̀lú àwọn olùkọ́ ní Ìpínlẹ̀ Anambra, ó pàṣẹ fún àwọn olórí olùkọ́ láti, “fi ìwà rere àti ìwà rere sí àwọn ọmọdé ní ọkàn láti rọ̀ wọ́n láti máa gbàdúrà pẹ̀lú àwọn ọmọdé nígbà gbogbo.”"<ref name=":1" /> == Àwọn ìtẹ̀jáde tí a yàn == === Journal articles === * {{Cite journal|last=Chuma-Udeh|first=Ngozi|date=2017-09-02|title=X-raying the implications of conflict management, justice and human dignity of women under war situations in the African literary context|url=https://www.tandfonline.com/doi/full/10.1080/21674736.2018.1424385|journal=Journal of the African Literature Association|language=en|volume=11|issue=3|pages=339–354|doi=10.1080/21674736.2018.1424385|url-access=subscription}} * "Unoka: The Gentleman Ill-at-Ease with the Code of Traditional Society in Chinua Achebe's Things Fall Apart". ''Okike: An African Journal of New Writing''. No. 51, July, 2014.pp 240-255 * "The Doubter". ''Okike: An African Journal of New writing''. N0. 50. October, 2013 (Commemorative Edition in Honour of the Founding Editor, Professor [[Chinua Achebe]].) * "The Niger Delta, Environment, Women and Politics of Survival in Kaine Agary's Yellow Yellow". ''Ecocritical Literature: Regreening African Landscapes''. (Ed by&nbsp;Okuyade), New York: African Heritage Press. 2013 * "Ovid's Pyramus and Thisbe and Shakespeare's Romeo and Juliet:&nbsp;Didacticism versus Emotionalism in the Ill-Fated Lover Motif". ''Sentinel Literary Quarterly of World Literature'', London<ref>{{Cite web|title=July-September 2012 {{!}} Sentinel Literary Quarterly|url=https://sentinelquarterly.com/july-september-2012/|access-date=2023-02-23|language=en-US|archive-date=2023-02-23|archive-url=https://web.archive.org/web/20230223202905/https://sentinelquarterly.com/july-september-2012/|url-status=dead}}</ref> === Selected books === * ''Caribbean Literature (Text and Context)''. Nimo: Rex Charles and Patricks Publishers. 450&nbsp;pages * ''Perspectives on Shakespeare''. Onitsha: Malchjay Publishers. 168&nbsp;pages * Chuma-Udeh Ngozi and Ifejirika Echezona. ''English Studies: Facts, Patterns, and Principles'' (2 volumes), Onitsha: African First Publishers * ''Welcome to the Literary World, I and II''. Onitsha: Malchjay Publishers. * ''Trends and Issues in Nigerian Literature''. Onitsha: Malchjay Publishers. 360 pages === Selected fiction === * ''Forlorn Fate (A Niger Delta Statement)''. Enugu: Paperworks Publishers * ''Ojadili'', an Igbo Epic (A translation). Onitsha: Malchjay Publishers * ''The Presidential Handshake''. Nimo: Rex Charles and Patricks * ''Dreams of Childhood''. Nimo: Rex Charles and Patricks * ''Chants of Despair.'' A collection of Poetry. Onitsha: Malchjay Publishers * ''The Journey of Faith''. ''A play. Adopted by Catholic Women Organization as the 2010 Conference Drama''. Onitsha: Malchjay Publishers * ''Echoes of a New Dawn''. Onitsha: Malchjay Publishers * ''Teachers on Strike''. Africana First Publishers === Children's fiction === * ''The Escape of Amara''. Onitsha: Malchjay Publishers. 34 pages * ''Amara The Little House Help''. Onitsha: Malchjay Publishers. 35 pages * ''The Rescue of Amara''. Onitsha: Malchjay Publishers. 36 pages * ''Amara Goes to School''. Onitsha: Malchjay Publishers. 74&nbsp;pages == Àwọn ẹ̀bùn == * Named Best Performing Commissioner for Education in South East Nigeria by Schools Debate Nigeria <ref name=":0" /> * 2022 Eminent Personality Award<ref>{{Cite web|title=EDU. COMM. PROF. CHUMA-UDEH BAGS ASATU EMINENT PERSONALITY AWARDS – City Radio Fm 89.7 Onitsha|url=https://www.cityradiofm897.com.ng/edu-comm-prof-chuma-udeh-bags-asatu-eminent-personality-awards/|access-date=2023-09-17|language=en-US|archive-date=2023-09-29|archive-url=https://web.archive.org/web/20230929094302/https://www.cityradiofm897.com.ng/edu-comm-prof-chuma-udeh-bags-asatu-eminent-personality-awards/|dead-url=yes}}</ref> * West African Award for the contemporary children's fiction organised by The National Youths Renaissance, Nigeria * Winner Association of African Women Writers' Masterpiece 2010 Award, [[Dakar]], Senegal, 2010 * Winner of West African Writers' Children's Literary Renaissance Award, [[Takoradi]], Ghana,2005 == Àwọn ìtọ́kasí == {{Reflist|30em}} == External links == * {{LinkedIn page|in/professor-ngozi-chuma-udeh-a998a534}} 83gu0x64fj6tvg1200ev41lmik8qdxh Jíìnsì 0 83554 635886 635828 2026-09-06T10:46:23Z Olaoye Sheu Ibrahim 31612 /* */ 635886 wikitext text/x-wiki [[File:Jeans.jpg|thumb|Àwọn jíìnsì méjì]] [[File:Blue_jeans_fading.png|right|thumb|Àwòrán aṣọ tí ó ti kóbó tàbí Sá]] '''Jìínsì''' jẹ́ irú ẹ̀yà sòkòtò tí a fi aṣọ denim tàbí dungaree ṣe. Lọ́pọ̀ ìgbà, ọ̀rọ̀ náà "jínsì" tọ́ka sí irú ẹ̀yà ṣòkòtò kan pàtó, tí a ń pè ní "jínsì aláwọ̀ búlúù", pẹ̀lú àfikún àwọn àpò òní rivets tí Jacob W. Davis fi kún un ní ọdún 1871 <ref>{{Cite journal|url=http://museums.nevadaculture.org/dmdocuments/mus-let37.pdf|title=A Nevada Stylist: Your Denim Jeans Are a Nevada Invention|journal=Nevada State Museum Newsletter|volume=36|issue=3|page=4|date=2006|access-date=January 29, 2015|archive-date=April 29, 2013|archivedate=April 29, 2013|archiveurl=https://web.archive.org/web/20130429105158/http://museums.nevadaculture.org/dmdocuments/mus-let37.pdf|deadurl=yes}}</ref> tí Davis àti Levi Strauss sì fún gba ìwé àṣẹ ìjònlónté lórí rẹ ni oṣù karùn-ún, ọdún 1873. Kí a tó fún wọn ní ìwé àṣẹ, ọ̀rọ̀ "jínsì aláwọ̀ búlúù" ti wà fún ọ̀pọ̀lọpọ̀ aṣọ iṣẹ́ (pẹ̀lú sòkòtò, aṣọ ìbora, àti àwọn aṣọ iṣẹ́), tí a fi aṣọ denim aláwọ̀ búlúù wúwo ṣe. Ní Ìpilẹ̀ṣẹ̀, a ṣe àwọn sókòtò wọ̀nyí gẹ́gẹ́ bí aṣọ fún àwọn òṣìṣẹ́ ọwọ́ bí àwọn awakùsà tí wọ́n si fi rivets kún etí enu àpò wọn ní àwọn agbègbè [[Orílẹ̀ èdè America|Orílẹ̀-èdè Amẹ́ríkà]] kí ó bá fi lè ní agbára sí. Àwọn sókòtò onígun mẹ́rin òde òní wọ̀nyí ni [[Marlon Brando]] àti James Dean so di gbajúmọ̀ gẹ́gẹ́ bí aṣọ ìbílẹ̀ nínú àwọn fíìmù wọn ti ọdún 1950, pàápàá jùlọ ''The Wild One'' àti ''Rebel Without a Cause'', <ref>{{Cite web|archivedate=July 8, 2023}}</ref> èyí tí ó mú kí aṣọ náà di àmì ìṣọ̀tẹ̀ láàárín àwọn ọ̀dọ́langba, pàápàá jùlọ àwọn ọmọ ẹgbẹ́ oníṣọ̀nà greaser . Láti ọdún 1960 lọ, àwọn aṣọ jìínsì di ohun tó wọ́pọ̀ láàrín onírúurú àwọn ọ̀dọ́ àti àwọn ọ̀dọ́mọdé gbogbogbòò. Lóde òní, wọ́n jẹ́ ọ̀kan lára àwọn ẹ̀yà sòkòtò tó gbajúmọ̀ jùlọ ní àṣà àwọn èyàn ìwọ̀ oòrùn . Àwọn orúkọ ìtajà tí wọ́n ní ìtàn lẹ́yìn ní Levi's, Lee, àti Wrangler . == Ìtàn == ===Ìrépé Aṣọ === [[File:Manifattura genovese, abito da festa in tela di genova (jeans), 1850-1900 ca..JPG|thumb|180px|A traditional women's Genoese dress in "blue jeans" (1890s). [[Palazzo Spinola di Pellicceria]], [[Genoa]], Italy.]] 0b9fcrxmkmo7qzn3imheeqv0youdbhz 635887 635886 2026-09-06T11:00:24Z Olaoye Sheu Ibrahim 31612 /* Ìtàn */ 635887 wikitext text/x-wiki [[File:Jeans.jpg|thumb|Àwọn jíìnsì méjì]] [[File:Blue_jeans_fading.png|right|thumb|Àwòrán aṣọ tí ó ti kóbó tàbí Sá]] '''Jìínsì''' jẹ́ irú ẹ̀yà sòkòtò tí a fi aṣọ denim tàbí dungaree ṣe. Lọ́pọ̀ ìgbà, ọ̀rọ̀ náà "jínsì" tọ́ka sí irú ẹ̀yà ṣòkòtò kan pàtó, tí a ń pè ní "jínsì aláwọ̀ búlúù", pẹ̀lú àfikún àwọn àpò òní rivets tí Jacob W. Davis fi kún un ní ọdún 1871 <ref>{{Cite journal|url=http://museums.nevadaculture.org/dmdocuments/mus-let37.pdf|title=A Nevada Stylist: Your Denim Jeans Are a Nevada Invention|journal=Nevada State Museum Newsletter|volume=36|issue=3|page=4|date=2006|access-date=January 29, 2015|archive-date=April 29, 2013|archivedate=April 29, 2013|archiveurl=https://web.archive.org/web/20130429105158/http://museums.nevadaculture.org/dmdocuments/mus-let37.pdf|deadurl=yes}}</ref> tí Davis àti Levi Strauss sì fún gba ìwé àṣẹ ìjònlónté lórí rẹ ni oṣù karùn-ún, ọdún 1873. Kí a tó fún wọn ní ìwé àṣẹ, ọ̀rọ̀ "jínsì aláwọ̀ búlúù" ti wà fún ọ̀pọ̀lọpọ̀ aṣọ iṣẹ́ (pẹ̀lú sòkòtò, aṣọ ìbora, àti àwọn aṣọ iṣẹ́), tí a fi aṣọ denim aláwọ̀ búlúù wúwo ṣe. Ní Ìpilẹ̀ṣẹ̀, a ṣe àwọn sókòtò wọ̀nyí gẹ́gẹ́ bí aṣọ fún àwọn òṣìṣẹ́ ọwọ́ bí àwọn awakùsà tí wọ́n si fi rivets kún etí enu àpò wọn ní àwọn agbègbè [[Orílẹ̀ èdè America|Orílẹ̀-èdè Amẹ́ríkà]] kí ó bá fi lè ní agbára sí. Àwọn sókòtò onígun mẹ́rin òde òní wọ̀nyí ni [[Marlon Brando]] àti James Dean so di gbajúmọ̀ gẹ́gẹ́ bí aṣọ ìbílẹ̀ nínú àwọn fíìmù wọn ti ọdún 1950, pàápàá jùlọ ''The Wild One'' àti ''Rebel Without a Cause'', <ref>{{Cite web|archivedate=July 8, 2023}}</ref> èyí tí ó mú kí aṣọ náà di àmì ìṣọ̀tẹ̀ láàárín àwọn ọ̀dọ́langba, pàápàá jùlọ àwọn ọmọ ẹgbẹ́ oníṣọ̀nà greaser . Láti ọdún 1960 lọ, àwọn aṣọ jìínsì di ohun tó wọ́pọ̀ láàrín onírúurú àwọn ọ̀dọ́ àti àwọn ọ̀dọ́mọdé gbogbogbòò. Lóde òní, wọ́n jẹ́ ọ̀kan lára àwọn ẹ̀yà sòkòtò tó gbajúmọ̀ jùlọ ní àṣà àwọn èyàn ìwọ̀ oòrùn . Àwọn orúkọ ìtajà tí wọ́n ní ìtàn lẹ́yìn ní Levi's, Lee, àti Wrangler . == Ìtàn == ===Ìrépé Aṣọ === [[File:Manifattura genovese, abito da festa in tela di genova (jeans), 1850-1900 ca..JPG|thumb|180px|A traditional women's Genoese dress in "blue jeans" (1890s). [[Palazzo Spinola di Pellicceria]], [[Genoa]], Italy.]] Àwọn aṣọ owú tí wọ́n rẹ ni aró Èlu [[Indigo dye#History|Indigo dyed]] ní won ń tí pèlò tí wọ́n ń sì ń tàá ní ilé India fún bí ọ̀pọ̀lọpọ̀ àwọn ọdún sẹ́yìn, kí ó tó di wípé ni ìrépé ask owú Aláró èlu wá di mimo sì àgbáyé ní nkan bi, Ọ̀rùndún kejìdínlógún (18th century) gẹgẹbi ‘''blue goods''’ ni èdè Gèésì, tàbí ‘''guinée''’ ni èdè Faransé, tí ó sì jẹ́ ọ̀kan gbòógì lára àwọn nkan ọjà tí òun gba orí omi Indian, àti ara ǹkan títà nínú ọkọ̀ ojú omi tí òun kò àwọn ẹrú kọjá lórí omi Atlantic.<ref>{{Cite web |title=Textiles in the Slave Trade |url=https://eenigheid.slavenhandelmcc.nl/trajecten-van-de-reis-en/afrika-en/samenstelling-cargazoen/textiel-slavenhandel/?lang=en |access-date=2026-02-10 |language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web |last=Kobayashi |first=Kazuo |date=2013-06-27 |title=Indian cotton textiles in the eighteenth-century Atlantic economy - Africa at LSE |url=https://blogs.lse.ac.uk/africaatlse/2013/06/27/indian-cotton-textiles-in-the-eighteenth-century-atlantic-economy/ |access-date=2026-02-09 |website=Africa at LSE - LSE’s engagement with Africa}}</ref> Òpò àwọn aṣọ olómi èlu [[indigo]], tí wọ́n n tá, ní o wa lati ibi oko ọ̀gbìn indigo ni India, kí ó tó fi wípé ni wọn bèrè sí mi ṣe àtowodá wọn ní orílẹ̀ èdè Germany ni Ọdún 1878.<ref>{{cite web |url=http://www.ingenious.org.uk/site.asp?s=RM&Param=1&SubParam=1&Content=1&ArticleID=%7BCBDF1082-9F5C-498F-A769-B33A7DA83B30%7D&ArticleID2=%7B3C4444FC-FC4D-4498-B0B4-8B8A47C5BA76%7D&MenuLinkID=%7BA54FA022-17E2-483C-B937-DEC8B8964C33%7D |title=The synthesis of indigo |publisher=Ingenious.org.uk |access-date=October 28, 2015 |url-status=dead |archive-url=https://web.archive.org/web/20160304084155/http://www.ingenious.org.uk/site.asp?s=RM&Param=1&SubParam=1&Content=1&ArticleID=%7BCBDF1082-9F5C-498F-A769-B33A7DA83B30%7D&ArticleID2=%7B3C4444FC-FC4D-4498-B0B4-8B8A47C5BA76%7D&MenuLinkID=%7BA54FA022-17E2-483C-B937-DEC8B8964C33%7D |archive-date=March 4, 2016}}</ref> i7c9g2nw9ldflaqghh38z3bzhz386jf 635888 635887 2026-09-06T11:02:45Z Olaoye Sheu Ibrahim 31612 /* Ìrépé Aṣọ */ 635888 wikitext text/x-wiki [[File:Jeans.jpg|thumb|Àwọn jíìnsì méjì]] [[File:Blue_jeans_fading.png|right|thumb|Àwòrán aṣọ tí ó ti kóbó tàbí Sá]] '''Jìínsì''' jẹ́ irú ẹ̀yà sòkòtò tí a fi aṣọ denim tàbí dungaree ṣe. Lọ́pọ̀ ìgbà, ọ̀rọ̀ náà "jínsì" tọ́ka sí irú ẹ̀yà ṣòkòtò kan pàtó, tí a ń pè ní "jínsì aláwọ̀ búlúù", pẹ̀lú àfikún àwọn àpò òní rivets tí Jacob W. Davis fi kún un ní ọdún 1871 <ref>{{Cite journal|url=http://museums.nevadaculture.org/dmdocuments/mus-let37.pdf|title=A Nevada Stylist: Your Denim Jeans Are a Nevada Invention|journal=Nevada State Museum Newsletter|volume=36|issue=3|page=4|date=2006|access-date=January 29, 2015|archive-date=April 29, 2013|archivedate=April 29, 2013|archiveurl=https://web.archive.org/web/20130429105158/http://museums.nevadaculture.org/dmdocuments/mus-let37.pdf|deadurl=yes}}</ref> tí Davis àti Levi Strauss sì fún gba ìwé àṣẹ ìjònlónté lórí rẹ ni oṣù karùn-ún, ọdún 1873. Kí a tó fún wọn ní ìwé àṣẹ, ọ̀rọ̀ "jínsì aláwọ̀ búlúù" ti wà fún ọ̀pọ̀lọpọ̀ aṣọ iṣẹ́ (pẹ̀lú sòkòtò, aṣọ ìbora, àti àwọn aṣọ iṣẹ́), tí a fi aṣọ denim aláwọ̀ búlúù wúwo ṣe. Ní Ìpilẹ̀ṣẹ̀, a ṣe àwọn sókòtò wọ̀nyí gẹ́gẹ́ bí aṣọ fún àwọn òṣìṣẹ́ ọwọ́ bí àwọn awakùsà tí wọ́n si fi rivets kún etí enu àpò wọn ní àwọn agbègbè [[Orílẹ̀ èdè America|Orílẹ̀-èdè Amẹ́ríkà]] kí ó bá fi lè ní agbára sí. Àwọn sókòtò onígun mẹ́rin òde òní wọ̀nyí ni [[Marlon Brando]] àti James Dean so di gbajúmọ̀ gẹ́gẹ́ bí aṣọ ìbílẹ̀ nínú àwọn fíìmù wọn ti ọdún 1950, pàápàá jùlọ ''The Wild One'' àti ''Rebel Without a Cause'', <ref>{{Cite web|archivedate=July 8, 2023}}</ref> èyí tí ó mú kí aṣọ náà di àmì ìṣọ̀tẹ̀ láàárín àwọn ọ̀dọ́langba, pàápàá jùlọ àwọn ọmọ ẹgbẹ́ oníṣọ̀nà greaser . Láti ọdún 1960 lọ, àwọn aṣọ jìínsì di ohun tó wọ́pọ̀ láàrín onírúurú àwọn ọ̀dọ́ àti àwọn ọ̀dọ́mọdé gbogbogbòò. Lóde òní, wọ́n jẹ́ ọ̀kan lára àwọn ẹ̀yà sòkòtò tó gbajúmọ̀ jùlọ ní àṣà àwọn èyàn ìwọ̀ oòrùn . Àwọn orúkọ ìtajà tí wọ́n ní ìtàn lẹ́yìn ní Levi's, Lee, àti Wrangler . == Ìtàn == ===Ìrépé Aṣọ === [[File:Manifattura genovese, abito da festa in tela di genova (jeans), 1850-1900 ca..JPG|thumb|180px|A traditional women's Genoese dress in "blue jeans" (1890s). [[Palazzo Spinola di Pellicceria]], [[Genoa]], Italy.]] Àwọn aṣọ owú tí wọ́n rẹ ni aró Èlu [[Indigo dye#History|Indigo dyed]] ní won ń tí n pèlò tí wọ́n ń sì ń tàá ní ilé India fún bí ọ̀pọ̀lọpọ̀ àwọn ọdún sẹ́yìn, kí ó tó di wípé ni ìrépé aṣọ owú Aláró èlu wá di mimo sì àgbáyé ní nkan bi, Ọ̀rùndún kejìdínlógún (18th century) gẹgẹbi ‘''blue goods''’ ni èdè Gèésì, tàbí ‘''guinée''’ ni èdè Faransé, tí ó sì jẹ́ ọ̀kan gbòógì lára àwọn nkan ọjà tí òun gba orí omi Indian, àti ara ǹkan títà nínú ọkọ̀ ojú omi tí òun kò àwọn ẹrú kọjá lórí omi Atlantic.<ref>{{Cite web |title=Textiles in the Slave Trade |url=https://eenigheid.slavenhandelmcc.nl/trajecten-van-de-reis-en/afrika-en/samenstelling-cargazoen/textiel-slavenhandel/?lang=en |access-date=2026-02-10 |language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web |last=Kobayashi |first=Kazuo |date=2013-06-27 |title=Indian cotton textiles in the eighteenth-century Atlantic economy - Africa at LSE |url=https://blogs.lse.ac.uk/africaatlse/2013/06/27/indian-cotton-textiles-in-the-eighteenth-century-atlantic-economy/ |access-date=2026-02-09 |website=Africa at LSE - LSE’s engagement with Africa}}</ref> Òpò àwọn aṣọ olómi èlu ([[indigo]]) tí wọ́n n tá, ní o wa lati ibi oko ọ̀gbìn indigo ni India, kí ó tó di wípé ni wọn bèrè sí mi ṣe àtowodá àwò aró èlu ní orílẹ̀ èdè Germany ni Ọdún 1878.<ref>{{cite web |url=http://www.ingenious.org.uk/site.asp?s=RM&Param=1&SubParam=1&Content=1&ArticleID=%7BCBDF1082-9F5C-498F-A769-B33A7DA83B30%7D&ArticleID2=%7B3C4444FC-FC4D-4498-B0B4-8B8A47C5BA76%7D&MenuLinkID=%7BA54FA022-17E2-483C-B937-DEC8B8964C33%7D |title=The synthesis of indigo |publisher=Ingenious.org.uk |access-date=October 28, 2015 |url-status=dead |archive-url=https://web.archive.org/web/20160304084155/http://www.ingenious.org.uk/site.asp?s=RM&Param=1&SubParam=1&Content=1&ArticleID=%7BCBDF1082-9F5C-498F-A769-B33A7DA83B30%7D&ArticleID2=%7B3C4444FC-FC4D-4498-B0B4-8B8A47C5BA76%7D&MenuLinkID=%7BA54FA022-17E2-483C-B937-DEC8B8964C33%7D |archive-date=March 4, 2016}}</ref> 4264wbc2l7rzs1l6miibd6bzuovwv0l 635889 635888 2026-09-06T11:23:15Z Olaoye Sheu Ibrahim 31612 /* Ìtàn */ 635889 wikitext text/x-wiki [[File:Jeans.jpg|thumb|Àwọn jíìnsì méjì]] [[File:Blue_jeans_fading.png|right|thumb|Àwòrán aṣọ tí ó ti kóbó tàbí Sá]] '''Jìínsì''' jẹ́ irú ẹ̀yà sòkòtò tí a fi aṣọ denim tàbí dungaree ṣe. Lọ́pọ̀ ìgbà, ọ̀rọ̀ náà "jínsì" tọ́ka sí irú ẹ̀yà ṣòkòtò kan pàtó, tí a ń pè ní "jínsì aláwọ̀ búlúù", pẹ̀lú àfikún àwọn àpò òní rivets tí Jacob W. Davis fi kún un ní ọdún 1871 <ref>{{Cite journal|url=http://museums.nevadaculture.org/dmdocuments/mus-let37.pdf|title=A Nevada Stylist: Your Denim Jeans Are a Nevada Invention|journal=Nevada State Museum Newsletter|volume=36|issue=3|page=4|date=2006|access-date=January 29, 2015|archive-date=April 29, 2013|archivedate=April 29, 2013|archiveurl=https://web.archive.org/web/20130429105158/http://museums.nevadaculture.org/dmdocuments/mus-let37.pdf|deadurl=yes}}</ref> tí Davis àti Levi Strauss sì fún gba ìwé àṣẹ ìjònlónté lórí rẹ ni oṣù karùn-ún, ọdún 1873. Kí a tó fún wọn ní ìwé àṣẹ, ọ̀rọ̀ "jínsì aláwọ̀ búlúù" ti wà fún ọ̀pọ̀lọpọ̀ aṣọ iṣẹ́ (pẹ̀lú sòkòtò, aṣọ ìbora, àti àwọn aṣọ iṣẹ́), tí a fi aṣọ denim aláwọ̀ búlúù wúwo ṣe. Ní Ìpilẹ̀ṣẹ̀, a ṣe àwọn sókòtò wọ̀nyí gẹ́gẹ́ bí aṣọ fún àwọn òṣìṣẹ́ ọwọ́ bí àwọn awakùsà tí wọ́n si fi rivets kún etí enu àpò wọn ní àwọn agbègbè [[Orílẹ̀ èdè America|Orílẹ̀-èdè Amẹ́ríkà]] kí ó bá fi lè ní agbára sí. Àwọn sókòtò onígun mẹ́rin òde òní wọ̀nyí ni [[Marlon Brando]] àti James Dean so di gbajúmọ̀ gẹ́gẹ́ bí aṣọ ìbílẹ̀ nínú àwọn fíìmù wọn ti ọdún 1950, pàápàá jùlọ ''The Wild One'' àti ''Rebel Without a Cause'', <ref>{{Cite web|archivedate=July 8, 2023}}</ref> èyí tí ó mú kí aṣọ náà di àmì ìṣọ̀tẹ̀ láàárín àwọn ọ̀dọ́langba, pàápàá jùlọ àwọn ọmọ ẹgbẹ́ oníṣọ̀nà greaser . Láti ọdún 1960 lọ, àwọn aṣọ jìínsì di ohun tó wọ́pọ̀ láàrín onírúurú àwọn ọ̀dọ́ àti àwọn ọ̀dọ́mọdé gbogbogbòò. Lóde òní, wọ́n jẹ́ ọ̀kan lára àwọn ẹ̀yà sòkòtò tó gbajúmọ̀ jùlọ ní àṣà àwọn èyàn ìwọ̀ oòrùn . Àwọn orúkọ ìtajà tí wọ́n ní ìtàn lẹ́yìn ní Levi's, Lee, àti Wrangler . == Ìtàn == ===Ìrépé Aṣọ === [[File:Manifattura genovese, abito da festa in tela di genova (jeans), 1850-1900 ca..JPG|thumb|180px|A traditional women's Genoese dress in "blue jeans" (1890s). [[Palazzo Spinola di Pellicceria]], [[Genoa]], Italy.]] Àwọn aṣọ owú tí wọ́n rẹ ni aró Èlu [[Indigo dye#History|Indigo dyed]] ní won ń tí n pèlò tí wọ́n ń sì ń tàá ní ilé India fún bí ọ̀pọ̀lọpọ̀ àwọn ọdún sẹ́yìn, kí ó tó di wípé ni ìrépé aṣọ owú Aláró èlu wá di mimo sì àgbáyé ní nkan bi, Ọ̀rùndún kejìdínlógún (18th century) gẹgẹbi ‘''blue goods''’ ni èdè Gèésì, tàbí ‘''guinée''’ ni èdè Faransé, tí ó sì jẹ́ ọ̀kan gbòógì lára àwọn nkan ọjà tí òun gba orí omi Indian, àti ara ǹkan títà nínú ọkọ̀ ojú omi tí òun kò àwọn ẹrú kọjá lórí omi Atlantic.<ref>{{Cite web |title=Textiles in the Slave Trade |url=https://eenigheid.slavenhandelmcc.nl/trajecten-van-de-reis-en/afrika-en/samenstelling-cargazoen/textiel-slavenhandel/?lang=en |access-date=2026-02-10 |language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web |last=Kobayashi |first=Kazuo |date=2013-06-27 |title=Indian cotton textiles in the eighteenth-century Atlantic economy - Africa at LSE |url=https://blogs.lse.ac.uk/africaatlse/2013/06/27/indian-cotton-textiles-in-the-eighteenth-century-atlantic-economy/ |access-date=2026-02-09 |website=Africa at LSE - LSE’s engagement with Africa}}</ref> Òpò àwọn aṣọ olómi èlu ([[indigo]]) tí wọ́n n tá, ní o wa lati ibi oko ọ̀gbìn indigo ni India, kí ó tó di wípé ni wọn bèrè sí mi ṣe àtowodá àwò aró èlu ní orílẹ̀ èdè Germany ni Ọdún 1878.<ref>{{cite web |url=http://www.ingenious.org.uk/site.asp?s=RM&Param=1&SubParam=1&Content=1&ArticleID=%7BCBDF1082-9F5C-498F-A769-B33A7DA83B30%7D&ArticleID2=%7B3C4444FC-FC4D-4498-B0B4-8B8A47C5BA76%7D&MenuLinkID=%7BA54FA022-17E2-483C-B937-DEC8B8964C33%7D |title=The synthesis of indigo |publisher=Ingenious.org.uk |access-date=October 28, 2015 |url-status=dead |archive-url=https://web.archive.org/web/20160304084155/http://www.ingenious.org.uk/site.asp?s=RM&Param=1&SubParam=1&Content=1&ArticleID=%7BCBDF1082-9F5C-498F-A769-B33A7DA83B30%7D&ArticleID2=%7B3C4444FC-FC4D-4498-B0B4-8B8A47C5BA76%7D&MenuLinkID=%7BA54FA022-17E2-483C-B937-DEC8B8964C33%7D |archive-date=March 4, 2016}}</ref> Àwọn ìwádìí ìjìnlè tí wọ́n ṣe lórí rírà àti títa Ìrépé Aṣọ Jìínsì òun ló fi hàn wípé ni agbègbè ìlú [[Genoa]],ni ọrílé-èdè Italy, ní ǹkan bí ọ̀rúndún érìndínlógún (16th century) óun ni ó ti jeyo, tí [[Nîmes]], ni ọrílé-èdè faransé sì tẹ́lẹ̀, ní ọ̀rúndún kẹtàdínlógún (17th century). Ìrépé Aṣọ jìínsì tí ìlú Genoa òun ni ó jẹ́ Ìrépé Aṣọ [[fustian]] tí wọ́n ṣe àpèjúwe bí "medium quality and of reasonable cost", aso tí ọwọ́ rẹ kò gúnpá tí ó sì nípon ni ìwọ̀nba Pẹ̀lú àfijo aṣọ Olówu [[corduroy]] lèyí ti o jẹ ki ìlú Genoa ni orúkọ ni Àgbáyé, gẹgẹbi ask na ṣe jẹ́ èyí tí wọ́n lè wò fi ṣe iṣẹ́ gbọgbọ. Ọmọ ogun orí omi [[Genoese navy]] pèsè aso òun na fún àwọn awakọ̀ ojú omi wọn, gẹgẹbi wọn ṣe nílò aso tí ó ṣe wọ bóyá ó tutù tàbí ó wà ní gbígbé. Gênes, orúkọ Genoa ni èdè Faransé, òun ni ó jẹ́ ipilese orúkọ jìínsì òun.[[Wikt:jeans|jeans]]".<ref>{{Cite web |title=Jean - Etymology, Origin & Meaning of the Name |url=https://www.etymonline.com/word/Jean |access-date=2026-05-07 |website=etymonline |language=en-US}}</ref> Ní Nîmes, àwọn ahunṣọ won gbìyànjú láti ṣe èèdà Ìrépé Aṣọ jìínsì na sugbon dípò kí wọ́n ṣe èèdà rẹ gélé bí ó ti ri, wọn ṣe àwárí Ìrépé aso òmíràn tí ó fi ara pé tí ó jẹ́ [[twill]] tí a mọ̀ sí 'denim' , "''de Nîmes"'', ìtumò rẹ jẹ "láti Nîmes".<ref>{{cite book |url=https://books.google.com/books?id=Qy4YtuIHsQcC&pg=PA235 |title=Transnationalism and Society: An Introduction |author-last=Howard |author-first=Michael C. |date=2011 |publisher=McFarland |isbn=978-0-78648625-0 |access-date=August 14, 2017 |archive-date=October 26, 2023 |archive-url= https://web.archive.org/web/20231026064304/https://books.google.com/books?id=Qy4YtuIHsQcC&pg=PA235#v=onepage&q&f=false |url-status=live }}</ref><ref>{{cite web |url=http://facweb.cs.depaul.edu/sgrais/jeans.htm |title=Jeans |website=facweb.cs.depaul.edu |access-date=August 14, 2017 |archive-date=June 19, 2017 |archive-url= https://web.archive.org/web/20170619115433/http://facweb.cs.depaul.edu/sgrais/jeans.htm |url-status=dead }}</ref> Aṣọ "denim" láti Nîmes's ṣe Súkúṣúkú, tí wọ́n sì káàkun aṣọ tí ó dára jùlọ tí wọ́n sì ń lọ fún ìpèsè àwọn aṣọ bí "Smock tàbí overalls".<ref name="Gruber_2010" />{{rp|page=23}} Ní ọdún 1576, ìdiwọ̀n aṣọ jìínsì Fustian "jean fustians" de si pápákò ojú ọmi Barnstaple Lori ọkọ̀ ojú omi kan láti from Bristol.<ref>{{cite news |author=National Archives |title=Import and Export books for the Port of Barnstaple |date=February 18, 1576 |id=E 190/930/5}}</ref> hbn87zvoz16u8rut03omyid10bgnnc5 635890 635889 2026-09-06T11:24:19Z Olaoye Sheu Ibrahim 31612 /* Ìtàn */ 635890 wikitext text/x-wiki [[File:Jeans.jpg|thumb|Àwọn jíìnsì méjì]] [[File:Blue_jeans_fading.png|right|thumb|Àwòrán aṣọ tí ó ti kóbó tàbí Sá]] '''Jìínsì''' jẹ́ irú ẹ̀yà sòkòtò tí a fi aṣọ denim tàbí dungaree ṣe. Lọ́pọ̀ ìgbà, ọ̀rọ̀ náà "jínsì" tọ́ka sí irú ẹ̀yà ṣòkòtò kan pàtó, tí a ń pè ní "jínsì aláwọ̀ búlúù", pẹ̀lú àfikún àwọn àpò òní rivets tí Jacob W. Davis fi kún un ní ọdún 1871 <ref>{{Cite journal|url=http://museums.nevadaculture.org/dmdocuments/mus-let37.pdf|title=A Nevada Stylist: Your Denim Jeans Are a Nevada Invention|journal=Nevada State Museum Newsletter|volume=36|issue=3|page=4|date=2006|access-date=January 29, 2015|archive-date=April 29, 2013|archivedate=April 29, 2013|archiveurl=https://web.archive.org/web/20130429105158/http://museums.nevadaculture.org/dmdocuments/mus-let37.pdf|deadurl=yes}}</ref> tí Davis àti Levi Strauss sì fún gba ìwé àṣẹ ìjònlónté lórí rẹ ni oṣù karùn-ún, ọdún 1873. Kí a tó fún wọn ní ìwé àṣẹ, ọ̀rọ̀ "jínsì aláwọ̀ búlúù" ti wà fún ọ̀pọ̀lọpọ̀ aṣọ iṣẹ́ (pẹ̀lú sòkòtò, aṣọ ìbora, àti àwọn aṣọ iṣẹ́), tí a fi aṣọ denim aláwọ̀ búlúù wúwo ṣe. Ní Ìpilẹ̀ṣẹ̀, a ṣe àwọn sókòtò wọ̀nyí gẹ́gẹ́ bí aṣọ fún àwọn òṣìṣẹ́ ọwọ́ bí àwọn awakùsà tí wọ́n si fi rivets kún etí enu àpò wọn ní àwọn agbègbè [[Orílẹ̀ èdè America|Orílẹ̀-èdè Amẹ́ríkà]] kí ó bá fi lè ní agbára sí. Àwọn sókòtò onígun mẹ́rin òde òní wọ̀nyí ni [[Marlon Brando]] àti James Dean so di gbajúmọ̀ gẹ́gẹ́ bí aṣọ ìbílẹ̀ nínú àwọn fíìmù wọn ti ọdún 1950, pàápàá jùlọ ''The Wild One'' àti ''Rebel Without a Cause'', <ref>{{Cite web|archivedate=July 8, 2023}}</ref> èyí tí ó mú kí aṣọ náà di àmì ìṣọ̀tẹ̀ láàárín àwọn ọ̀dọ́langba, pàápàá jùlọ àwọn ọmọ ẹgbẹ́ oníṣọ̀nà greaser . Láti ọdún 1960 lọ, àwọn aṣọ jìínsì di ohun tó wọ́pọ̀ láàrín onírúurú àwọn ọ̀dọ́ àti àwọn ọ̀dọ́mọdé gbogbogbòò. Lóde òní, wọ́n jẹ́ ọ̀kan lára àwọn ẹ̀yà sòkòtò tó gbajúmọ̀ jùlọ ní àṣà àwọn èyàn ìwọ̀ oòrùn . Àwọn orúkọ ìtajà tí wọ́n ní ìtàn lẹ́yìn ní Levi's, Lee, àti Wrangler . == Ìtàn == ===Ìrépé Aṣọ === [[File:Manifattura genovese, abito da festa in tela di genova (jeans), 1850-1900 ca..JPG|thumb|180px|A traditional women's Genoese dress in "blue jeans" (1890s). [[Palazzo Spinola di Pellicceria]], [[Genoa]], Italy.]] Àwọn aṣọ owú tí wọ́n rẹ ni aró Èlu [[Indigo dye#History|Indigo dyed]] ní won ń tí n pèlò tí wọ́n ń sì ń tàá ní ilé India fún bí ọ̀pọ̀lọpọ̀ àwọn ọdún sẹ́yìn, kí ó tó di wípé ni ìrépé aṣọ owú Aláró èlu wá di mimo sì àgbáyé ní nkan bi, Ọ̀rùndún kejìdínlógún (18th century) gẹgẹbi ‘''blue goods''’ ni èdè Gèésì, tàbí ‘''guinée''’ ni èdè Faransé, tí ó sì jẹ́ ọ̀kan gbòógì lára àwọn nkan ọjà tí òun gba orí omi Indian, àti ara ǹkan títà nínú ọkọ̀ ojú omi tí òun kò àwọn ẹrú kọjá lórí omi Atlantic.<ref>{{Cite web |title=Textiles in the Slave Trade |url=https://eenigheid.slavenhandelmcc.nl/trajecten-van-de-reis-en/afrika-en/samenstelling-cargazoen/textiel-slavenhandel/?lang=en |access-date=2026-02-10 |language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web |last=Kobayashi |first=Kazuo |date=2013-06-27 |title=Indian cotton textiles in the eighteenth-century Atlantic economy - Africa at LSE |url=https://blogs.lse.ac.uk/africaatlse/2013/06/27/indian-cotton-textiles-in-the-eighteenth-century-atlantic-economy/ |access-date=2026-02-09 |website=Africa at LSE - LSE’s engagement with Africa}}</ref> Òpò àwọn aṣọ olómi èlu ([[indigo]]) tí wọ́n n tá, ní o wa lati ibi oko ọ̀gbìn indigo ni India, kí ó tó di wípé ni wọn bèrè sí mi ṣe àtowodá àwò aró èlu ní orílẹ̀ èdè Germany ni Ọdún 1878.<ref>{{cite web |url=http://www.ingenious.org.uk/site.asp?s=RM&Param=1&SubParam=1&Content=1&ArticleID=%7BCBDF1082-9F5C-498F-A769-B33A7DA83B30%7D&ArticleID2=%7B3C4444FC-FC4D-4498-B0B4-8B8A47C5BA76%7D&MenuLinkID=%7BA54FA022-17E2-483C-B937-DEC8B8964C33%7D |title=The synthesis of indigo |publisher=Ingenious.org.uk |access-date=October 28, 2015 |url-status=dead |archive-url=https://web.archive.org/web/20160304084155/http://www.ingenious.org.uk/site.asp?s=RM&Param=1&SubParam=1&Content=1&ArticleID=%7BCBDF1082-9F5C-498F-A769-B33A7DA83B30%7D&ArticleID2=%7B3C4444FC-FC4D-4498-B0B4-8B8A47C5BA76%7D&MenuLinkID=%7BA54FA022-17E2-483C-B937-DEC8B8964C33%7D |archive-date=March 4, 2016}}</ref> Àwọn ìwádìí ìjìnlè tí wọ́n ṣe lórí rírà àti títa Ìrépé Aṣọ Jìínsì òun ló fi hàn wípé ni agbègbè ìlú [[Genoa]],ni ọrílé-èdè Italy, ní ǹkan bí ọ̀rúndún érìndínlógún (16th century) óun ni ó ti jeyo, tí [[Nîmes]], ni ọrílé-èdè faransé sì tẹ́lẹ̀, ní ọ̀rúndún kẹtàdínlógún (17th century). Ìrépé Aṣọ jìínsì tí ìlú Genoa òun ni ó jẹ́ Ìrépé Aṣọ [[fustian]] tí wọ́n ṣe àpèjúwe bí "medium quality and of reasonable cost", aso tí ọwọ́ rẹ kò gúnpá tí ó sì nípon ni ìwọ̀nba Pẹ̀lú àfijo aṣọ Olówu [[corduroy]] lèyí ti o jẹ ki ìlú Genoa ni orúkọ ni Àgbáyé, gẹgẹbi ask na ṣe jẹ́ èyí tí wọ́n lè wò fi ṣe iṣẹ́ gbọgbọ. Ọmọ ogun orí omi [[Genoese navy]] pèsè aso òun na fún àwọn awakọ̀ ojú omi wọn, gẹgẹbi wọn ṣe nílò aso tí ó ṣe wọ bóyá ó tutù tàbí ó wà ní gbígbé. Gênes, orúkọ Genoa ni èdè Faransé, òun ni ó jẹ́ ipilese orúkọ jìínsì òun.[[Wikt:jeans|jeans]]".<ref>{{Cite web |title=Jean - Etymology, Origin & Meaning of the Name |url=https://www.etymonline.com/word/Jean |access-date=2026-05-07 |website=etymonline |language=en-US}}</ref> Ní Nîmes, àwọn ahunṣọ won gbìyànjú láti ṣe èèdà Ìrépé Aṣọ jìínsì na sugbon dípò kí wọ́n ṣe èèdà rẹ gélé bí ó ti ri, wọn ṣe àwárí Ìrépé aso òmíràn tí ó fi ara pé tí ó jẹ́ [[twill]] tí a mọ̀ sí 'denim' , "''de Nîmes"'', ìtumò rẹ jẹ "láti Nîmes".<ref>{{cite book |url=https://books.google.com/books?id=Qy4YtuIHsQcC&pg=PA235 |title=Transnationalism and Society: An Introduction |author-last=Howard |author-first=Michael C. |date=2011 |publisher=McFarland |isbn=978-0-78648625-0 |access-date=August 14, 2017 |archive-date=October 26, 2023 |archive-url= https://web.archive.org/web/20231026064304/https://books.google.com/books?id=Qy4YtuIHsQcC&pg=PA235#v=onepage&q&f=false |url-status=live }}</ref><ref>{{cite web |url=http://facweb.cs.depaul.edu/sgrais/jeans.htm |title=Jeans |website=facweb.cs.depaul.edu |access-date=August 14, 2017 |archive-date=June 19, 2017 |archive-url= https://web.archive.org/web/20170619115433/http://facweb.cs.depaul.edu/sgrais/jeans.htm |url-status=dead }}</ref> Aṣọ "denim" láti Nîmes's ṣe Súkúṣúkú, tí wọ́n sì káàkun aṣọ tí ó dára jùlọ tí wọ́n sì ń lọ fún ìpèsè àwọn aṣọ bí "Smock tàbí overalls".<ref name="Gruber_2010" />{{rp|page=23}} Ní ọdún 1576, ìdiwọ̀n aṣọ jìínsì Fustian "jean fustians" de si pápákò ojú ọmi Barnstaple Lori ọkọ̀ ojú omi kan láti from Bristol.<ref>{{cite news |author=National Archives |title=Import and Export books for the Port of Barnstaple |date=February 18, 1576 |id=E 190/930/5}}</ref> [[File:Closeup of copper rivet on jeans.jpg|thumb|left|Copper [[rivet]]s for reinforcing pockets are a characteristic feature of blue jeans.]] afc8niil6lh6vfozh9nuo8jg9gpmvvx Victor oladipo 0 83588 635875 635134 2026-09-05T20:26:48Z InternetArchiveBot 22272 Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 635875 wikitext text/x-wiki <nowiki>{Short description|American basketball player (born 1992)}}</nowiki> {{use American English|date=August 2019}} {{Use mdy dates|date=April 2024}}{{Infobox basketball biography|name=Victor Oladipo|image=Victor Oladipo (39060706270) crop.jpg|image_size=240px|caption=Oladipo with the [[Indiana Pacers]] in 2018|height_ft=6|height_in=3|weight_lb=213|league=|team=Free agent|position=[[Shooting guard]] / [[point guard]]|number=|birth_date={{birth date and age|1992|05|04}}|birth_place=[[Silver Spring, Maryland]], U.S.|high_school=[[DeMatha Catholic High School|DeMatha Catholic]]<br />([[Hyattsville, Maryland]])|college=[[Indiana Hoosiers men's basketball|Indiana]] (2010–2013)|draft_year=2013|draft_round=1|draft_pick=2|draft_team=[[Orlando Magic]]|career_start=2013|career_end=|years1={{nbay|2013|start}}–{{nbay|2015|end}}|team1=[[Orlando Magic]]|years2={{nbay|2016|full=y}}|team2=[[Oklahoma City Thunder]]|years3={{nbay|2017|start}}–{{nbay|2020|end}}|team3=[[Indiana Pacers]]|years4={{nbay|2020|end}}|team4=[[Houston Rockets]]|years5={{nbay|2020|end}}–{{nbay|2022|end}}|team5=[[Miami Heat]]|years6=[[2025–26 NBA G League season|2025–2026]]|team6=[[Wisconsin Herd]]|highlights=* 2× [[List of NBA All-Stars|NBA All-Star]] ({{nasg|2018}}, {{nasg|2019}}) * [[All-NBA Team|All-NBA Third Team]] ({{nbay|2017|end}}) * [[NBA All-Defensive Team|NBA All-Defensive First Team]] ({{nbay|2017|end}}) * [[NBA Most Improved Player Award|NBA Most Improved Player]] ({{nbay|2017|end}}) * [[List of National Basketball Association annual steals leaders|NBA steals leader]] ({{nbay|2017|end}}) * [[NBA All-Rookie Team|NBA All-Rookie First Team]] ({{nbay|2013|end}}) * [[Sporting News Men's College Basketball Player of the Year|''Sporting News'' Player of the Year]] (2013) * [[Adolph Rupp Trophy]] (2013) * Consensus first-team [[NCAA Men's Basketball All-Americans|All-American]] ([[2013 NCAA Men's Basketball All-Americans|2013]]) * [[NABC Defensive Player of the Year|NABC co-Defensive Player of the Year]] (2013) * [[Big Ten Conference|Big Ten]] Defensive Player of the Year (2013) * First-team [[List of All-Big Ten Conference men's basketball teams|All-Big Ten]] (2013) * 2× Big Ten All-Defensive team (2012, 2013)}}'''Kehinde Babatunde Victor Oladipo'''{{Audio|Kehinde_Babatunde_Victor_Oladipo.wav|listen}} ({{IPAc-en|ˌ|oʊ|l|ə|ˈ|d|iː|p|oʊ}} {{respell|OH|lə|DEE|poh}};<ref name=":0">{{cite press release|title=2023-24 start of season NBA pronunciation guide|url=https://www.nba.com/news/2023-24-start-of-season-nba-pronunciation-guide|website=NBA.com|date=October 24, 2023|access-date=May 17, 2024}}</ref> A bí i ní ọjọ́ kẹrin oṣù karùn-ún, ọdún 1992)[1] jẹ́ agbábọ́ọ̀lù alápẹ̀rẹ̀ ọmọ Amẹ́ríkà kan tó gbá bọ́ọ̀lù kẹ́yìn fún Wisconsin Herd ti NBA G League. Ó gbá bọ́ọ̀lù alápẹ̀rẹ̀ fún Indiana Hoosiers, níbi tí wọ́n ti pè é ní Sporting News Men's College Basketball Player of the Year, Co-NABC Defensive Player of the Year, àti ẹgbẹ́ àkọ́kọ́ láti ọwọ́ USBWA àti Sporting News. Ní ọdún náà, wọ́n tún pè é ní olùborí Adolph Rupp Trophy, tí wọ́n máa ń fún ẹni tó gba bọ́ọ̀lù alápẹ̀rẹ̀ NCAA Division I lọ́dọọdún fún àwọn ọkùnrin.<ref>{{Cite web|url=http://www.ruppawards.com/previous.html|title=Adolph F. Rupp Trophies – Previous Winners|access-date=February 16, 2014|archive-date=August 5, 2021|archive-url=https://web.archive.org/web/20210805040410/http://www.ruppawards.com/previous.html|url-status=dead}}</ref> Wọ́n yan Oladipo pẹ̀lú ẹni kejì tí ó jẹ́ olórí nínú ìdíje NBA ti ọdún 2013 láti ọwọ́ Orlando Magic, wọ́n sì yàn án sí ẹgbẹ́ NBA All-Rookie First Team. Wọ́n tà á sí Oklahoma City Thunder ní ọdún 2016, lẹ́yìn náà wọ́n tà á sí Indiana Pacers ní ọdún 2017. Ó di ẹni àkọ́kọ́ tí ó jẹ́ NBA All-Star, ó ṣáájú ìdíje náà nínú ìtajà, wọ́n yàn án sí ẹgbẹ́ All-Defensive First Team àti All-NBA Third Team, ó sì gba ẹ̀bùn NBA Most Improved Player Award ní àkókò àkọ́kọ́ rẹ̀ pẹ̀lú Indiana. Láìka àkókò 2018–19 tí ó ní ìpalára, títí kan ìpalára tí ó parí ní oṣù January ọdún 2019, wọ́n yan Oladipo gẹ́gẹ́ bí olùtọ́jú Eastern Conference All-Star fún ọdún kejì tí ó tẹ̀lé e. Ní oṣù January ọdún 2021, wọ́n tà á sí Houston Rockets, ṣùgbọ́n wọ́n tà á sí Miami Heat ní oṣù méjì lẹ́yìn náà. Ó ṣe iṣẹ́ abẹ ní ìparí àkókò lẹ́yìn eré mẹ́rin pẹ̀lú Miami, ó sì padà sí ipò rẹ̀ ní oṣù March ọdún 2022.. Oladipo tún jẹ́ akọrin, lẹ́yìn tí ó ti ṣe àgbékalẹ̀ EP, Songs for You, ní ọdún 2017, àwo orin àkọ́kọ́ rẹ̀ tí ó jẹ́ V.O. ní ọdún 2018,[1] àti EP tí ó jẹ́ ti àwọn afrobeats, TUNDE, ní ọdún 2023.<ref>{{cite magazine|url=https://www.si.com/nba/heat/miami-news/miami-heats-victor-oladipo-released-his-new-afrobeats-album-tunde|title=Miami Heat's Victor Oladipo Released His New Afrobeats Album "TUNDE"|magazine=[[Sports Illustrated]]|date=February 20, 2023}}</ref> == Ìgbésí ayé ìbẹ̀rẹ̀ == Wọ́n bí Oladipo ní Silver Spring, Maryland, wọ́n sì tọ́ ọ dàgbà ní Upper Marlboro, Maryland.[1] Ìyá rẹ̀, nọ́ọ̀sì, àti bàbá rẹ̀ jẹ́ ọmọ orílẹ̀-èdè Nàìjíríà.[2] Àwọn òbí Oladipo kó lọ sí Amẹ́ríkà ní ọdún 1985, níbi tí wọ́n ti ṣe ìgbéyàwó.[2][3] Oladipo ní àwọn arábìnrin mẹ́ta, pẹ̀lú ìbejì méjì.<ref>{{cite web|last=Whited|first=Colin|title=Shades of Whited: The Oladipo Factor|url=http://www.thebuffandblue.net/?p=11142|work=thebuffandblue.net|date=March 13, 2013|access-date=October 25, 2013|archive-date=June 14, 2020|archive-url=https://web.archive.org/web/20200614140522/http://www.thebuffandblue.net/?p=11142|url-status=dead}}</ref><ref>{{cite web|last=Yates|first=Clinton|title=No stranger to the deaf world, Victor Oladipo speaks at sister's school|url=https://www.washingtonpost.com/news/dc-sports-bog/wp/2015/05/28/no-stranger-to-the-deaf-world-victor-oladipo-speaks-at-sisters-school/|work=WashingtonPost.com|date=March 28, 2015|access-date=January 6, 2016}}</ref><ref>{{cite web|last=Hutchens|first=Terry|title=Indiana basketball: The women in Victor Oladipo's family keep him grounded|url=http://www.indystar.com/article/20130109/SPORTS0601/301090339/Indiana-basketball-women-Victor-Oladipo-s-family-keep-him-grounded|work=IndyStar.com|date=January 9, 2013|access-date=October 25, 2013}}</ref> == Iṣẹ́ ilé-ẹ̀kọ́ gíga == Oladipo gbá bọ́ọ̀lù agbọ̀n CYO ní St. Jerome Academy ní Hyattsville, Maryland.Nígbà tí ó ń lọ sí ilé-ẹ̀kọ́ gíga DeMatha, ní Hyattsville pẹ̀lú, ó wà lára ​​ẹgbẹ́ bọ́ọ̀lù agbọ̀n.Ó dúró níbẹ̀ títí di ọdún 2010..<ref name="bio">{{cite web|title=Victor Oladipo|url=https://iuhoosiers.com/sports/mens-basketball/roster/victor-oladipo/4474|work=Indiana Hoosiers|access-date=February 4, 2026}}</ref> {{College athlete recruit start|year=2010|40=no}} {{College athlete recruit entry|recruit=Victor Oladipo|position=[[Shooting guard|SG]]|hometown=Upper Marlboro, Maryland|highschool=[[DeMatha Catholic High School|DeMatha Catholic HS]]|feet=6|inches=4|weight=216|commitdate=September 7, 2009|scout stars=3|rivals stars=3|espn grade=90|espn stars=3}} {{College athlete recruit end|year=2010|rivals ref title=2010 Indiana Basketball Commitment List|scout ref title=2010 Indiana College Basketball Team Recruiting Prospects|espn ref title=Indiana Hoosiers 2010 player commits|rivals school=indiana|scout s=170|espn schoolid=84|scout overall=6 (school)|rivals overall=41 (SG); 144 (national)|access-date=August 21, 2013|bball=yes|40=no}} == Iṣẹ́ kọ́lẹ́ẹ̀jì == [[Fáìlì:20120105_Tim_Hardaway_Jr_vs_Victor_Oladipo.jpg|left|thumb|Oladipo (left) guards [[Tim Hardaway Jr.]] of the [[Michigan Wolverines men's basketball|Michigan Wolverines]] in 2012]] Oladipo yan lati kopa ninu bọọlu inu agbọn ni Indiana University, o si kọ awọn ipese lati ọdọ Notre Dame, Maryland, Xavier ati awọn miiran.[1] Lori ifaramo rẹ si awọn Hoosiers, o sọ pe, "O dabi afẹfẹ bọọlu inu agbọn nibikibi ti o ba lọ.... Bloomington, Indiana jẹ ilu agbọn inu agbọn. Iyẹn jẹ pipe."[2] O darapọ mọ lakoko akoko 2010–11,[3] o kopa ninu ere 32 pẹlu awọn ibẹrẹ marun gẹgẹbi ọmọ ile-iwe tuntun, ni apapọ awọn aaye 7.4, awọn atunṣe 3.7 ati awọn ole 1.1 ni iṣẹju 18.0 fun ere kan.<ref name="college-stats">{{cite web|title=Victor Oladipo College Stats|url=https://www.sports-reference.com/cbb/players/victor-oladipo-1.html|website=College Basketball at Sports-Reference.com|access-date=4 February 2026|language=en}}</ref> Ní àsìkò ọdún 2012–13, láìka àkójọpọ̀ Indiana tí ó ní ẹ̀bùn tó jinlẹ̀ sí, Oladipo farahàn gẹ́gẹ́ bí ọ̀kan lára ​​àwọn ìràwọ̀ tó tóbi jùlọ ní orílẹ̀-èdè náà.[1] Ní àárín àsìkò náà, oníròyìn ESPN Eamonn Brenann kọ̀wé pé, “Ní àsìkò 2½ ní Bloomington, Oladipo ti yípadà láti àpẹẹrẹ eré ìdárayá tí kò ṣeé ṣe sí ẹni tó jẹ́ onímọ̀ nípa ààbò/agbára ìdènà – ó di ẹni tí àwọn olùfẹ́ IU gbàgbọ́ fún dídi ọwọ́ rẹ̀ mú níwájú ojú rẹ̀ lẹ́yìn tí ó ti gbá bọ́ọ̀lù nílé, nígbà gbogbo lẹ́yìn jíjí nǹkan tí òun fúnra rẹ̀ dá – sí ìràwọ̀ ilé-ẹ̀kọ́ gíga tí ó yára, tí ó sì dára.”[1] Nítorí ìdarí Oladipo, Indiana Hoosiers parí àsìkò ọdún 2012–13 gẹ́gẹ́ bí àwọn aṣiwaju Big Ten.[2] Ní ìparí àsìkò déédéé, Oladipo wà ní ipò kẹrin ní orílẹ̀-èdè náà ní ìpín ọgọ́rùn-ún góólù pápá (61.4), ní ìṣísẹ̀ láti ní ìpín ọgọ́rùn-ún góólù pápá tí ó ga jùlọ láti ọwọ́ olùṣọ́ láti àsìkò 1996–97.[3] Láàrín àwọn tó gba àmì ẹ̀yẹ Wooden, ó ní ìdíwọ̀n tó dára jùlọ, èyí tó jẹ́ ìyàtọ̀ láàárín àwọn àmì tí wọ́n gba àti àwọn àmì tí wọ́n gba fún ọgọ́rùn-ún. Oladipo ṣe àfikún àmì ẹ̀yẹ 42 ju èyí tí ó gbà fún ọgọ́rùn-ún ohun ìní lọ.<ref name="ESPN03132013">{{cite web|url=https://www.espn.com/blog/collegebasketballnation/post/_/id/79138/why-oladipo-should-win-wooden-award|title=Why Oladipo should win Wooden Award|publisher=ESPN|date=March 13, 2013|access-date=March 13, 2013|last=Feldman|first=Ryan}}</ref> Ní ọdún 2012–13, Oladipo gbá bọ́ọ̀lù, ó sì bẹ̀rẹ̀ ní gbogbo eré mẹ́rìndínlógójì, ó ní àmì 13.6, àtúnbọ̀ 6.3, ìrànlọ́wọ́ 2.1 àti jíjí 2.2 ní ìṣẹ́jú 28.4 fún eré kọ̀ọ̀kan.[1] Lẹ́yìn náà, wọ́n pè é ní Ẹlẹ́rọ Agbábọ́ọ̀lù Ọdún ti Sporting News Men's College Basketball Player of the Year, Ẹlẹ́rọ Agbábọ́ọ̀lù Ọdún ti Orílẹ̀-èdè Co-Defensive Player of the Year, àti ẹgbẹ́ àkọ́kọ́ ti All-American láti ọwọ́ USBWA àti Sporting News. Nínú ọlá ìpàdé náà, àwọn olùkọ́ àti àwọn oníròyìn yàn án gẹ́gẹ́ bí ẹni tí gbogbo ènìyàn yàn sí ẹgbẹ́ àkọ́kọ́ All-Big Ten, wọ́n sì pè é ní Ẹlẹ́rọ Agbábọ́ọ̀lù Ọdún Ńlá Ten Defensive Player of the year.<ref name="bio" /> == Iṣẹ́ ọ̀jọ̀gbọ́n == === Orlando Magic (2013–2016) === [[Fáìlì:Victor_Oladipo_Magic.jpg|right|thumb|Oladipo with the Magic in 2013]] Ní ọjọ́ kẹsàn-án oṣù kẹrin ọdún 2013, níbi ìpàdé àwọn oníròyìn pẹ̀lú Tom Crean, Oladipo kéde ìpinnu rẹ̀ láti fi àkókò ìpele àgbà rẹ̀ sílẹ̀ ní Indiana kí ó sì dara pọ̀ mọ́ ẹgbẹ́ NBA ti ọdún 2013. Àwọn ESPN àti CBS Sports sọ pé òun ni yóò wà lára ​​àwọn mẹ́ẹ̀ẹ́dógún tó ga jùlọ. Wọ́n pè Oladipo láti jókòó sí “yàrá aláwọ̀ ewé” nígbà tí wọ́n ń yan án, Orlando Magic sì yàn án ní ipò kejì lápapọ̀, lẹ́yìn náà ó fọwọ́ sí àdéhùn tuntun rẹ̀ pẹ̀lú Magic ní ọjọ́ kẹjọ oṣù keje.<ref>{{cite web|url=https://www.nba.com/magic/magic-sign-victor-oladipo|title=Magic sign Victor Oladipo|website=Orlando Magic|access-date=May 2, 2019}}</ref> Nígbà tí àwọn ọmọ ilé-ẹ̀kọ́ tuntun ti ọdún 2013 péjọpọ̀ fún yíya fọ́tò ọdọọdún wọn tí wọ́n sì parí ìwádìí àwọn ọmọ ilé-ẹ̀kọ́ tuntun NBA.com, àwọn ọmọ ilé-ẹ̀kọ́ náà yan Oladipo gẹ́gẹ́ bí olùgbèjà tó dára jùlọ, ẹni tí wọ́n fẹ́ràn jùlọ ní ọdún 2013–14 Rookie of the Year (pẹ̀lú CJ McCollum), ẹni tí wọ́n fẹ́ràn jùlọ láti ní iṣẹ́ tó dára jùlọ (pẹ̀lú Kelly Olynyk) àti ẹni tí ó gba ipò kejì jùlọ nínú eré ìdárayá (lẹ́yìn Tony Mitchell).<ref>{{cite web|url=http://www.nba.com/2013/news/features/john_schuhmann/08/26/2013-14-nba-rookie-survey/index.html|title=Magic's Oladipo among rookie favorites to stand out in 2013-14|access-date=October 15, 2013|date=August 26, 2013|author=Schuhmann, John|work=[[NBA.com]]}}</ref> Ní ọjọ́ kẹta oṣù Kejìlá, ọdún 2013, Oladipo gba àmì-ẹ̀yẹ àkọ́kọ́ rẹ̀ ní ìgbà iṣẹ́ pẹ̀lú àmì-ẹ̀yẹ 26, àtúnbọ̀ 10 àti ìrànlọ́wọ́ 10 nínú ìpàdánù àkókò àfikún méjì sí Philadelphia 76ers. Olókìkí Michael Carter-Williams ti 76ers tún gba àmì-ẹ̀yẹ àkọ́kọ́ rẹ̀ ní ìgbà iṣẹ́ mẹ́ta-meji nínú eré kan náà, èyí tí ó ṣe àmì-ẹ̀yẹ àkọ́kọ́ àti ìgbà kan ṣoṣo nínú ìtàn NBA tí àwọn olùdíje méjì ti gba àmì-ẹ̀yẹ mẹ́ta-meji nínú eré kan náà.[1] Ìgbà ìkẹyìn tí àwọn olùdíje méjì ti gba àmì-ẹ̀yẹ mẹ́ta-meji àkọ́kọ́ wọn ní ìgbà iṣẹ́ kan náà ni ìgbà tí àwọn méjì Detroit Pistons, Donnie Butcher àti Ray Scott, ṣe é ní ọjọ́ kẹrìnlá oṣù kẹta, ọdún 1964 (wọn kì í ṣe àwọn olùdíje tuntun). Ó tún jẹ́ ìgbà àkọ́kọ́ tí àwọn alátakò méjì ti gba àmì-ẹ̀yẹ mẹ́ta-meji nínú eré kan náà láti ìgbà tí Caron Butler àti Baron Davis ti ṣe bẹ́ẹ̀ ní ọjọ́ kẹtàlélógún oṣù kọkànlá, ọdún 2007.[2] Ní oṣù kejì, Oladipo kópa nínú Ìpèníjà Rising Stars àti Ìpèníjà Ọgbọ́n Taco Bell.[3][4] Oladipo tẹ̀síwájú láti dé ipò kejì nínú ìdìbò Rookie of the Year lẹ́yìn Carter-Williams.<ref>{{cite web|url=https://www.orlandosentinel.com/sports/orlando-magic/os-mbb-victor-oladipo-second-in-rookie-of-year-20140505-post.html|title=Victor Oladipo finishes second in 2013-14 NBA Rookie of the Year Award voting|first=Josh|last=Robbins|date=May 5, 2014|website=OrlandoSentinel.com|access-date=May 2, 2019}}</ref> [[Fáìlì:Victor_Oladipo_Magic_2014.jpg|left|thumb|Oladipo with the Magic in 2014]] Ní ọjọ́ kẹrìndínlógún oṣù kẹwàá ọdún 2014, wọ́n yọ Oladipo kúrò nínú ìdíje náà títí láé lẹ́yìn tí ó ní ìfọ́ ojú ní ìdánrawò ní ọjọ́ tó kọjá.[1] Ní ọjọ́ méjì lẹ́yìn náà, Magic lo àṣàyàn ẹgbẹ́ ọdún kẹta wọn lórí àdéhùn rookie Oladipo, wọ́n sì fa àdéhùn náà gùn sí i títí di àkókò 2015–16.[2] Ó padà láti ìpalára ní ọjọ́ kẹrìnlá oṣù kọkànlá pẹ̀lú ìbòjú ààbò ojú bí ó ṣe bẹ̀rẹ̀ ìdíje rẹ̀ ní àkókò náà lòdì sí Milwaukee Bucks. Ní ìṣẹ́jú mẹ́ẹ̀ẹ́dọ́gbọ̀n láti ibi ìjókòó, ó gba àmì mẹ́tàlá, ìpadàbọ̀ mẹ́ta àti ìrànlọ́wọ́ méjì nínú ìṣẹ́gun 101–85.[3] Ní ìparí ọ̀sẹ̀ NBA All-Star ti ọdún 2015, Oladipo díje nínú Rising Stars Challenge àti Slam Dunk Contest, [4][5] ó parí ní ipò kejì nínú ìdíje dunk lẹ́yìn Zach LaVine. Ní ọjọ́ kẹrin oṣù kẹta, ọdún 2015, Oladipo gba àmì mẹ́tàdínlógójì tó ga jùlọ ní iṣẹ́ rẹ̀ lórí ìbọn 15 nínú 25 nígbà tí wọ́n pàdánù sí Phoenix Suns.<ref>{{cite web|url=http://www.nba.com/games/20150304/PHXORL/gameinfo.html|title=Suns at Magic|website=NBA.com|access-date=May 2, 2019}}</ref> Ní ọjọ́ kẹẹ̀ẹ́dọ́gbọ̀n oṣù kẹwàá ọdún 2015, Magic lo àṣàyàn ẹgbẹ́ ọdún kẹrin wọn lórí àdéhùn rookie ti Oladipo, wọ́n sì fa àdéhùn náà gùn sí i títí di àkókò 2016–17.[1] Ní ọjọ́ márùn-ún lẹ́yìn náà, ó gba àmì ẹ̀yẹ mẹ́ta-méjì rẹ̀ ní iṣẹ́ kejì pẹ̀lú àmì ẹ̀yẹ 21, àmì ẹ̀yẹ 13 àti ìrànlọ́wọ́ 10 nínú ìjákulẹ̀ méjì-méjì sí Oklahoma City Thunder. Ó tún lu àmì ẹ̀yẹ mẹ́ta-méjì tí ó ń lu blusher láti fi eré náà sí àkókò àfikún méjì.[2] Oladipo ní àròpín àmì 12.8 péré fún eré kọ̀ọ̀kan ní àwọn eré méjìlá àkọ́kọ́ rẹ̀ ní àsìkò náà. Olùkọ́ni olórí Scott Skiles gbé Oladipo sí ipò àga fún eré Magic ní oṣù kọkànlá ọjọ́ 25 pẹ̀lú New York Knicks.[3] Oladipo tẹ̀síwájú láti jáde kúrò ní ipò àga lẹ́yìn ìṣe yìí, ó ní àmì ẹ̀yẹ 17.0, àmì ẹ̀yẹ 5.4, àmì ẹ̀yẹ 4.5, àmì ẹ̀yẹ 1.0 àti àmì ẹ̀yẹ 1.4 ní àwọn eré mẹ́jọ àkọ́kọ́ rẹ̀ lórí àga.[4] Ní ọjọ́ kẹrin oṣù kìíní, ó bẹ̀rẹ̀ eré Magic fún ìgbà àkọ́kọ́ láti ọjọ́ kẹtàlélógún oṣù kọkànlá. Ní ìṣẹ́jú mẹ́rìnlélọ́gbọ̀n tí ó fi gbá bọ́ọ̀lù, ó gba àmì mẹ́jọ, ó gba àmì mẹ́jọ, ó gba àmì mẹ́jọ, ó sì gba àmì mẹ́jọ nínú ìjákulẹ̀ sí Detroit Pistons.[5] Ní ọjọ́ kejìdínlógún oṣù kẹta, ó gba àmì mẹ́rìnlélógójì nínú iṣẹ́ rẹ̀ nínú ìjákulẹ̀ 109–103 sí Cleveland Cavaliers, ó sì di ẹni kẹsàn-án nínú ìtàn franchise láti gba àmì mẹ́rìnlélógójì nínú eré kan àti ẹni àkọ́kọ́ tí ó gba àmì mẹ́rìnlélógójì nínú eré náà láti ìgbà Arron Afflalo ní oṣù Kejìlá ọdún 2013.[6] Oladipo pàdánù àwọn eré mẹ́ta tó kẹ́yìn ní àsìkò náà pẹ̀lú ìkọlù ọkàn.<ref>{{cite web|url=https://www.orlandosentinel.com/sports/orlando-magic/os-orlando-magic-news-0413-20160412-story.html|title=Victor Oladipo is feeling better after 2nd concussion of the season|first=Josh|last=Robbins|website=OrlandoSentinel.com|date=April 12, 2016|access-date=May 2, 2019}}</ref> === Oklahoma City Thunder (2016–2017) === [[Fáìlì:Victor_Oladipo_2017.jpg|thumb|Oladipo with the Thunder in 2017]] Ní ọjọ́ kẹtàlélógún oṣù kẹfà, ọdún 2016, wọ́n tà Oladipo, pẹ̀lú Ersan İlyasova àti ẹ̀tọ́ ìdìbò fún Domantas Sabonis, sí Oklahoma City Thunder ní pàṣípààrọ̀ fún Serge Ibaka.[1] Ó kọ́kọ́ ṣe eré àkọ́kọ́ rẹ̀ fún Thunder ní ìgbà àkọ́kọ́ wọn ní ọjọ́ kẹrìndínlógún oṣù kẹwàá, ó sì gba àmì mẹ́wàá ní ìṣẹ́jú mẹ́rìndínlọ́gbọ̀n gẹ́gẹ́ bí olùbẹ̀rẹ̀ nínú ìṣẹ́gun 103–97 lórí Philadelphia 76ers.[2] Ní ọjọ́ kọkànlélọ́gbọ̀n oṣù kẹwàá, ó fọwọ́ sí àdéhùn ọdún mẹ́rin, tí ó jẹ́ $84 mílíọ̀nù pẹ̀lú Thunder.[3][4] Ìpalára ọwọ́ ọ̀tún ní àárín oṣù Kejìlá mú kí Oladipo pàdánù eré mẹ́sàn-án ní ìtẹ̀léra.[5] Ó padà sí eré ní ọjọ́ kọkànlélọ́gbọ̀n oṣù Kejìlá ó sì gba àmì mẹ́ẹ̀ẹ́dógún sí Los Angeles Clippers.[6] Ní ọjọ́ keje oṣù kẹta, ọdún 2017, Oladipo padà sí ẹgbẹ́ olùbẹ̀rẹ̀ lẹ́yìn tí ó pàdánù eré mẹ́fà pẹ̀lú ìpalára ẹ̀yìn ó sì gba àmì mẹ́rìndínlógún nínú ìpàdánù 126–121 sí Portland.<ref>{{cite web|url=https://www.espn.com/nba/recap?gameId=400900341|title=Trail Blazers overcome Westbrook's 58 to top Thunder 126-121|work=ESPN.com|date=March 7, 2017|access-date=March 8, 2017}}</ref> === Indiana Pacers (2017–2021) === ==== 2017–18 season ==== [[Fáìlì:Victor_Oladipo,_Bradley_Beal_(26755779208).jpg|thumb|Oladipo (left) with the Pacers, guarding [[Bradley Beal]] in 2018]] Ní ọjọ́ kẹfà oṣù keje ọdún 2017, wọ́n ta Oladipo àti Sabonis sí Indiana Pacers ní pàṣípààrọ̀ fún Paul George.[1] Nínú ìdíje àkọ́kọ́ rẹ̀ fún Pacers ní ìbẹ̀rẹ̀ àsìkò wọn ní ọjọ́ kejìdínlógún oṣù kẹwàá, Oladipo ní 22 points, rebounds márùn-ún, steals mẹ́rin àti assists mẹ́rin nínú ìṣẹ́gun 140–131 lórí Brooklyn Nets.[2] Ní ọjọ́ karùn-ún oṣù kẹwàá, ó gba 35 points gíga ní 11 fún 18 shootings nínú ìpàdánù 114–96 sí ẹgbẹ́ rẹ̀ tẹ́lẹ̀, Oklahoma City Thunder.[3] Ní ọjọ́ kọkàndínlọ́gbọ̀n oṣù kẹwàá, ó ní 23 points àti assists márùn-ún ó sì lu 3-pointer kan lulẹ̀ pẹ̀lú ìṣẹ́jú-àáyá mẹ́wàá tó kù láti mú kí Indiana ṣẹ́gun 97–94 lórí San Antonio Spurs.[4] Lẹ́yìn náà, wọ́n yàn án ní Agbábọ́ọ̀lù Eastern Conference ti Ọ̀sẹ̀ fún àwọn eré tí wọ́n ṣe ní ọjọ́ kẹtàdínlógún sí ọjọ́ kẹwàá.[5][6] Ní ọjọ́ kẹwàá oṣù Kejìlá, ó ní àmì 47 tó ga jùlọ ní iṣẹ́ rẹ̀, ó sì fi àwọn àtúnbọ̀ méje àti ìrànlọ́wọ́ mẹ́fà kún un láti mú kí Pacers ṣẹ́gun Denver Nuggets ní 126–116. [7] Lẹ́yìn náà, wọ́n yàn án ní Agbábọ́ọ̀lù Ìpàdé ti Ọ̀sẹ̀ fún àwọn eré tí wọ́n ṣe ní ọjọ́ kẹrin sí mẹ́wàá oṣù Kejìlá. [8] Ní ọjọ́ kẹtàlélógún oṣù Kejìlá, ọdún 2018, wọ́n yàn án ní Agbábọ́ọ̀lù Ìpàdé ti Eastern Conference All-Star. [9] Ní ọjọ́ kẹtàlélógún oṣù kẹta, nínú ìṣẹ́gun 109–104 lórí Los Angeles Clippers, Oladipo fa àwọn eré rẹ̀ pọ̀ sí eré 56, ó sì já ìfàsẹ́yìn pẹ̀lú Chris Paul àti Gary Payton fún ìfàsẹ́yìn kẹfà tó gùn jùlọ nínú ìtàn NBA.<ref>{{cite web|url=https://www.espn.com/nba/recap?gameId=400975824|title=Pacers use late surge to beat Clippers, close in on playoffs|work=ESPN.com|date=March 23, 2018|access-date=March 24, 2018}}</ref> Nínú eré àkọ́kọ́ nínú àwọn eré ìdíje ìpele àkọ́kọ́ Pacers lòdì sí àwọn Cavaliers, Oladipo gba àmì 32 nínú ìṣẹ́gun 98–80.[1] Ó di ẹni kẹrin nínú ìtàn Pacers pẹ̀lú ó kéré tán àmì 30 àti àmì 3-pointers mẹ́fà nínú eré ìdíje ìpele kan, ó dara pọ̀ mọ́ Reggie Miller, Chuck Person àti Paul George.[2] Nínú eré kẹfà, Oladipo gba àmì 3-double àkọ́kọ́ rẹ̀ lẹ́yìn àkókò ìdíje pẹ̀lú àmì 28, àmì 13 àti ìrànlọ́wọ́ 10 nínú ìṣẹ́gun 121–87, èyí tí ó ran àwọn Pacers lọ́wọ́ láti fi agbára mú eré keje.[3] Àwọn Pacers tẹ̀síwájú láti pàdánù eré keje láti jáwọ́ nínú ìdíje ìpele náà bó tilẹ̀ jẹ́ pé Oladipo gba àmì 30, àmì 12, àmì 6 àti àmì 3-pointers..<ref>{{cite web|last=Hotchkiss|first=Wheat|url=http://www.nba.com/pacers/rewind-pacers-cavaliers-180429|title=Game Rewind: Pacers 101, Cavaliers 105 (Game 7)|work=NBA.com|date=April 29, 2018|access-date=April 29, 2018}}</ref> Ní ọjọ́ kẹẹ̀ẹ́dọ́gbọ̀n oṣù kẹfà, wọ́n pe Oladipo ní ẹni tí ó dára jùlọ ní NBA fún àsìkò ọdún 2017–18. Oladipo ní ìpíndọ́gba 23.1 points fún eré kọ̀ọ̀kan (ìkẹsàn-án ní NBA), 5.2 rebounds, 4.3 assist ó sì ṣáájú NBA nínú jíjẹ ní 2.4 fún eré kọ̀ọ̀kan. Ó gbé àwọn ipò gíga jùlọ kalẹ̀ ní gbogbo ẹ̀ka ìṣirò.[1] Bákan náà ní ọdún 2018, wọ́n yan Oladipo sí ẹgbẹ́ kẹta All-NBA àti ẹgbẹ́ àkọ́kọ́ NBA All-Defensive.<ref>{{cite web|url=https://www.indystar.com/story/sports/nba/pacers/2018/05/23/victor-oladipo-makes-2018-nba-defensive-first-team-rudy-gobert-anthony-davis-jrue-holiday/637874002/|title=Victor Oladipo becomes 4th Pacer named to NBA All-Defensive First Team|website=Indianapolis Star|access-date=May 2, 2019}}</ref> ==== 2018–19 season ==== [[Fáìlì:Garrett_Temple_and_Victor_Oladipo,_Memphis_Grizzlies_vs_Indiana_Pacers,_2018-10-17.jpg|right|thumb|Oladipo against Grizzlies' [[Garrett Temple]] in October 2018]] Ní ọjọ́ kẹta oṣù kọkànlá ọdún 2018, àmì mẹ́ta tí Oladipo fi síta pẹ̀lú ìṣẹ́jú àáyá 3.4 ló mú kí Indiana ṣẹ́gun Boston Celtics pẹ̀lú àmì 102–101, bí ó ṣe parí pẹ̀lú àmì 24 àti àtúnbọ̀ 12.[1] Ní ọjọ́ kẹtàdínlógún oṣù kọkànlá, nígbà tí wọ́n gbá bọ́ọ̀lù pẹ̀lú Atlanta Hawks, Oladipo fi eré náà sílẹ̀ ní ìdámẹ́rin àkọ́kọ́ pẹ̀lú ìpalára orúnkún ọ̀tún.[2][3] Ó pàdánù eré mọ́kànlá pẹ̀lú ìpalára náà,[4] ó padà sí eré ní ọjọ́ kejìlá oṣù Kejìlá.[5] Ní ọjọ́ kẹrin oṣù kìíní, ó gba àmì 36 ó sì ṣe àmì 3 láti òkè orí arc pẹ̀lú ìṣẹ́jú àáyá 0.3 tí ó kù ní àfikún àkókò láti gbé Pacers sókè sí ìṣẹ́gun 119–116 lórí Chicago Bulls.[6] Ní ọjọ́ kẹtàlélógún oṣù kìíní sí Toronto Raptors, Oladipo ní ìjókòó mẹ́rin ní orúnkún ọ̀tún rẹ̀,[7][8] èyí tí ó yọ ọ́ kúrò fún ìyókù àsìkò náà.[8] Ó ṣe iṣẹ́ abẹ àṣeyọrí ní ọjọ́ márùn-ún lẹ́yìn náà.[9][10] Láìka àkókò tí ó kún fún ìpalára, wọ́n yan Oladipo gẹ́gẹ́ bí ọ̀kan lára ​​àwọn olùtọ́jú ìtura Eastern Conference All-Star<ref>{{cite web|url=https://www.espn.com/nba/recap?gameId=401071438|title=Ross scores 30 as Magic hand Pacers 4th straight loss|work=ESPN.com|date=January 31, 2019|access-date=February 1, 2019|quote=Oladipo was picked as an All-Star reserve even though he won't be able to play in the game.}}</ref> ==== 2019–2021 season ==== [[Fáìlì:Detroit_Pistons_vs_Indiana_Pacers,_October_23,_2019_P102319AZS_(49087704038).jpg|right|thumb|Oladipo in October 2019]] Ní ọjọ́ kejìlá oṣù kọkànlá ọdún 2019, Indiana Pacers kéde pé wọ́n ti yan Oladipo sí Fort Wayne Mad Ants[1] nígbà tí ó ń dúró de orúnkún rẹ̀ kí ó sàn; wọ́n pè é sí Pacers ní ọjọ́ kan náà, lẹ́yìn ìdánrawò pẹ̀lú Mad Ants. Ní ọjọ́ kọkàndínlọ́gbọ̀n oṣù kìíní, ọdún 2020, ó padà sí NBA, ọjọ́ 371 lẹ́yìn tí ó farapa. Nígbà tí ó kúrò ní orí àga fún Pacers, ó gba àmì mẹ́sàn-án ní ìṣẹ́jú mẹ́rìnlélógún àkókò eré, títí kan àmì mẹ́ta tí ó ní àmì mẹ́ta, nínú ìṣẹ́gun àkókò àfikún lórí Chicago Bulls.[1] Lẹ́yìn eré náà, Oladipo kan tí ó ní ìmọ̀lára ya àwòrán ìbọn náà sí Kobe Bryant àti ẹ̀mí mẹ́jọ mìíràn tí ó pàdánù nínú ìjàmbá ọkọ̀ òfúrufú California, ọjọ́ mẹ́ta ṣáájú.<ref>{{cite web|url=https://www.theindychannel.com/sports/vic-oladipo-pays-tribute-to-kobe-bryant-in-first-game-back|title=Vic Oladipo pays tribute to Kobe Bryant in first game back|date=January 30, 2020|access-date=September 3, 2026|archive-date=February 28, 2020|archive-url=https://web.archive.org/web/20200228084846/https://www.theindychannel.com/sports/vic-oladipo-pays-tribute-to-kobe-bryant-in-first-game-back|dead-url=yes}}</ref> Ní àkọ́kọ́, Oladipo kéde pé òun yóò jókòó síta nígbà tí àsìkò NBA yóò bẹ̀rẹ̀,[1] ṣùgbọ́n nígbẹ̀yìn-gbẹ́yín ó pinnu láti gbá bọ́ọ̀lù lẹ́yìn tí ó tẹ̀síwájú nínú àtúnṣe iṣan quadriceps rẹ̀.<ref>{{cite web|date=August 1, 2020|title=Victor Oladipo ready to start in Indiana Pacers' first game at NBA restart|url=https://www.espn.com/nba/story/_/id/29579357/victor-oladipo-ready-start-indiana-pacers-first-game-nba-restart.|access-date=August 14, 2020|website=ESPN.com/|language=en}}</ref> === Houston Rockets (2021) === Ní ọjọ́ kẹrìndínlógún oṣù kìíní ọdún 2021, wọ́n tà Oladipo sí Houston Rockets gẹ́gẹ́ bí ara àdéhùn ẹgbẹ́ mẹ́rin tí ó rán James Harden lọ sí Brooklyn Nets.[1][2] Ní ọjọ́ méjì lẹ́yìn náà, ó bẹ̀rẹ̀ eré rẹ̀, ó sì gba àmì 32 àti ìrànlọ́wọ́ 9 nínú ìpàdánù 125–120 sí Chicago Bulls.[3] Ní oṣù kejì ọdún 2021, Oladipo kọ̀ láti gba àfikún àdéhùn ọdún méjì, tí ó tó $45.2 mílíọ̀nù, èyí tí ó jẹ́ èyí tí àwọn Rockets lè fún un jùlọ.[4] Oladipo ṣeré ogún eré lápapọ̀ pẹ̀lú Rockets, ó ní àmì 21, àtúnbọ̀ 5, àti ìrànlọ́wọ́ 5 ní àròpọ̀.<ref>{{cite web|title=Heat acquire Victor Oladipo in 3-player deal with Rockets|url=https://www.nba.com/news/reports-rockets-trading-victor-oladipo-to-heat|access-date=April 9, 2021|website=www.nba.com}}</ref> === Miami Heat (2021–2023) === Ní ọjọ́ kẹẹ̀ẹ́dọ́gbọ̀n oṣù kẹta, ọdún 2021, wọ́n ta Oladipo sí Miami Heat, ní pàṣípààrọ̀ fún Avery Bradley, Kelly Olynyk àti ìyípadà draft pick ní ọdún 2022.[1] Ní ọjọ́ kìíní oṣù kẹrin, ó bẹ̀rẹ̀ eré rẹ̀ ní ìṣẹ́gun 116–109 lórí Golden State Warriors, ó sì gba àmì mẹ́fà, ìpadàbọ̀ mẹ́ta àti ìrànlọ́wọ́ márùn-ún ní ìṣẹ́jú mẹ́tàlélógún.[2] Ní ọjọ́ kẹtàlá oṣù karùn-ún, wọ́n ṣe iṣẹ́ abẹ fún Oladipo láti tún iṣan quadriceps ọ̀tún rẹ̀ ṣe.<ref>{{cite web|url=https://www.espn.com/nba/story/_/id/31489484/miami-heat-victor-oladipo-cleared-full-contact-basketball-november-doctor-says|title=Miami Heat's Victor Oladipo could be cleared for full-contact basketball in November, doctor says|website=ESPN.com|last=Wojnarowski|first=Adrian|date=May 23, 2021|access-date=August 1, 2021}}</ref> Ní ọjọ́ keje oṣù kẹjọ ọdún 2021, Oladipo tún fọwọ́ sí àdéhùn ọdún kan tí ó kéré jùlọ fún àwọn agbábọ́ọ̀lù ológun.[1] Ní ọjọ́ keje oṣù kẹta ọdún 2022, ó padà láti ibi ìpalára, ó ní àmì mọ́kànlá pẹ̀lú ìrànlọ́wọ́ mẹ́rin àti àtúnbọ̀ kan, nínú ìṣẹ́gun 123–106 lórí Houston Rockets.[2] Ní ìparí àkókò àsìkò déédéé ti Heat ní ọjọ́ kẹwàá oṣù kẹrin, Oladipo gba àmì 40 gíga ní àsìkò náà, pẹ̀lú àtúnbọ̀ 10 àti àtúnbọ̀ 7, nínú ìpàdánù 111–125 sí Orlando Magic<ref>{{cite web|title=Coup's Takeaways: Oladipo Drops 40 As Miami Closes Out 53-Win Season|url=https://www.nba.com/heat/news/coup-takeaways-oladipo-drops-40-as-miami-closes-out-53-win-season|access-date=April 24, 2022|website=Miami Heat}}</ref> Ní ọjọ́ keje oṣù keje ọdún 2022, Oladipo tún fọwọ́ sí àdéhùn ọdún méjì pẹ̀lú Heat, èyí tí ó jẹ́ $18 mílíọ̀nù.<ref>{{cite web|title=HEAT RE-SIGN VICTOR OLADIPO|url=https://www.nba.com/heat/news/heat-resigns-victor-oladipo-070622|access-date=July 7, 2022|website=Miami Heat|language=en}}</ref><ref>{{cite web|title=Report: Heat, Victor Oladipo re-work one-year, $11M deal into 1+1, $18M contract|url=https://nba.nbcsports.com/2022/07/07/report-heat-victor-oladipo-re-work-one-year-11m-deal-into-11-18m-contract/|access-date=July 9, 2022|website=NBC Sports|date=July 7, 2022}}</ref> Ní ọjọ́ kẹtàlélógún oṣù kẹrin ọdún 2023, nínú eré kẹta ti ìdíje ìdíje àkọ́kọ́ tí wọ́n ṣe pẹ̀lú Milwaukee Bucks, Oladipo ní ìfàjẹ̀sín patellar ní orúnkún òsì rẹ̀, èyí tí ó mú kí ó dúró fún ìyókù àkókò ìdíje náà. Heat yóò tẹ̀síwájú láti dé ìdíje NBA fún ìgbà kejì ní ọdún mẹ́rin, wọn yóò sì pàdánù sí Denver Nuggets ní àwọn eré márùn-ún.<ref>{{Cite magazine|last=Salvador|first=Joseph|date=April 23, 2023|title=Report: Heat Get Unfortunate Victor Oladipo Injury Update|url=https://www.si.com/nba/2023/04/23/heats-victor-oladipo-suffers-season-ending-knee-injury-per-report|access-date=May 18, 2023|magazine=Sports Illustrated}}</ref> Ní ọjọ́ kẹfà oṣù keje ọdún 2023, wọ́n tà Oladipo padà sí Oklahoma City Thunder, pẹ̀lú àwọn méjì tí wọ́n yàn fún ìgbà kejì ní ọjọ́ iwájú, ní pàṣípààrọ̀ owó.[1] Thunder ta Oladipo àti Jeremiah Robinson-Earl sí Houston Rockets ní ọjọ́ kẹtàdínlógún oṣù kẹwàá, kí àkókò eré déédé tó bẹ̀rẹ̀, fún Kevin Porter Jr. àti àwọn méjì tí wọ́n yàn fún ìgbà kejì ní ọjọ́ iwájú.<ref>{{cite web|title=Rockets Complete Trade With Oklahoma City|url=https://www.nba.com/rockets/news/rockets-complete-trade-with-oklahoma-city-2|website=NBA.com|date=October 17, 2023|access-date=October 17, 2023}}</ref> Ní ọjọ́ kìíní oṣù kejì ọdún 2024, kí ó tó gbá bọ́ọ̀lù fún Houston, wọ́n tà Oladipo sí Memphis Grizzlies, pẹ̀lú àwọn àṣàyàn mẹ́ta tí yóò wà ní ìpele kejì lọ́jọ́ iwájú, ní pàṣípààrọ̀ fún Steven Adams.[1] Ní ọ̀sẹ̀ kan lẹ́yìn náà, àwọn Grizzlies yọ̀ǹda rẹ̀ kí ó tó gbá bọ́ọ̀lù fún wọn.<ref>{{cite web|title=Grizzlies complete three-team trade with Suns and Nets|url=https://www.nba.com/grizzlies/news/grizzlies-complete-three-team-trade-with-suns-and-nets|website=NBA.com|date=February 8, 2024|access-date=February 8, 2024}}</ref> In October 2025, Oladipo had a brief stint with the [[Guangzhou Loong Lions]] of the [[Chinese Basketball Association]], playing in two of the team's games on their [[NBA]] preseason tour.<ref>{{cite news|author1=Justin Grasso|title=Ex-NBA Star Turns Heads With Impressive Showing vs Spurs|url=https://www.si.com/fannation/nba/fastbreak/news/victor-wembanyama-puts-nba-notice-with-viral-slam-01k6rz839pb7|access-date=7 October 2025|work=Fastbreak|publisher=[[Sports Illustrated]]|date=7 October 2025}}</ref><ref>{{cite web|url=https://clutchpoints.com/nba/nba-stories/exclusive-victor-oladipo-ready-for-nba-comeback-after-strong-performances-with-loong-lions|title=Exclusive: Victor Oladipo ready for NBA comeback after strong performances with Loong-Lions|website=ClutchPoints|last=Azarly|first=Tomer|date=October 10, 2025|access-date=October 12, 2025}}</ref> === Wisconsin Herd (2025–2026) === Ní oṣù kẹwàá ọdún 2025, Oladipo ní àkókò díẹ̀ pẹ̀lú Guangzhou Loong Lions ti Ẹgbẹ́ Agbábọ́ọ̀lù Agbábọ́ọ̀lù China, ó sì ṣeré ní méjì lára ​​àwọn eré ẹgbẹ́ náà ní ìrìn àjò wọn ní NBA preseason.<ref>{{cite web|title=Victor Oladipo Player Profile, Memphis Grizzlies - RealGM|url=https://basketball.realgm.com/player/Victor-Oladipo/Summary/22337|website=basketball.realgm.com|access-date=30 April 2026|language=en}}</ref> == Iṣẹ́ ìgbéjáde ìròyìn == Ní ọjọ́ kẹwàá oṣù kẹwàá ọdún 2024, Oladipo dara pọ̀ mọ́ ESPN gẹ́gẹ́ bí onímọ̀ nípa eré ìdárayá.<ref>{{cite web|title=Victor Oladipo Hired By ESPN as NBA Analyst|url=https://hoosierstateofmind.com/victor-oladipo-hired-by-espn-as-nba-analyst-01j9vm3gw8wf|website=HoosierStateOfMind.com|date=October 10, 2024|access-date=October 13, 2024}}</ref> == Àwọn ìṣirò iṣẹ́ == {{NBA player statistics legend|leader=y}} === NBA === ==== Regular season ==== {{NBA player statistics start}} |- | style="text-align:left;"|{{nbay|2013}} | style="text-align:left;"|[[2013–14 Orlando Magic season|Orlando]] | '''80''' || 44 || 31.1 || .419 || .327 || .780 || 4.1 || 4.1 || 1.6 || .5 || 13.8 |- | style="text-align:left;"|{{nbay|2014}} | style="text-align:left;"|[[2014–15 Orlando Magic season|Orlando]] | 72 || 71 || '''35.7''' || .436 || .339 || .819 || 4.2 || 4.1 || 1.7 || .3 || 17.9 |- | style="text-align:left;"|{{nbay|2015}} | style="text-align:left;"|[[2015–16 Orlando Magic season|Orlando]] | 72 || 52 || 33.0 || .438|| .348 || '''.830''' || 4.8 || 3.9 || 1.6 || '''.8''' || 16.0 |- | style="text-align:left;"|{{nbay|2016}} | style="text-align:left;"|[[2016–17 Oklahoma City Thunder season|Oklahoma City]] | 67 || 67 || 33.2 || .442 || .361 || .753 || 4.3 || 2.6 || 1.2 || .3 || 15.9 |- | style="text-align:left;"|{{nbay|2017}} | style="text-align:left;"|[[2017–18 Indiana Pacers season|Indiana]] | 75 || '''75''' || 34.0 || .477 || .371 || .799 || 5.2 || 4.3 || style="background:#cfecec;"|'''2.4'''* || '''.8''' || '''23.1''' |- | style="text-align:left;"|{{nbay|2018}} | style="text-align:left;"|[[2018–19 Indiana Pacers season|Indiana]] | 36 || 36 || 31.9 || .423 || .343 || .730 || 5.6 || '''5.2''' || 1.7 || .3 || 18.8 |- | style="text-align:left;"|{{nbay|2019}} | style="text-align:left;"|[[2019–20 Indiana Pacers season|Indiana]] | 19 || 16 || 27.8 || .394 || .317 || .814 || 3.9 || 2.9 || .9 || .2 || 14.5 |- | rowspan=3 style="text-align:left;"|{{nbay|2020}} | style="text-align:left;"|[[2020–21 Indiana Pacers season|Indiana]] | 9 || 9 || 33.3 || .421 || .362 || .730 || '''5.7''' || 4.2 || 1.7 || .2 || 20.0 |- | style="text-align:left;"|[[2020–21 Houston Rockets season|Houston]] | 20 || 20 || 33.5 || .407 || .320 || .783 || 4.8 || 5.0 || 1.2 || .5 || 21.2 |- | style="text-align:left;"|[[2020–21 Miami Heat season|Miami]] | 4 || 4 || 27.8 || .372 || .235 || .667 || 3.5 || 3.5 || 1.8 || .5 || 12.0 |- | style="text-align:left;"|{{nbay|2021}} | style="text-align:left;"|[[2021–22 Miami Heat season|Miami]] | 8 || 1 || 21.6 || '''.479''' || '''.417''' || .737 || 2.9 || 3.5 || .6 || .1 || 12.4 |- | style="text-align:left;"|{{nbay|2022}} | style="text-align:left;"|[[2022–23 Miami Heat season|Miami]] | 42 || 2 || 26.3 || .397 || .330 || .747 || 3.0 || 3.5 || 1.4 || .3 || 10.7 |- class="sortbottom" | style="text-align:center;" colspan="2"|Career | 504 || 397 || 32.2 || .436 || .347 || .788 || 4.5 || 3.9 || 1.6 || .5 || 16.9 |- class="sortbottom" | style="text-align:center;" colspan="2"|All-Star | 1 || 0 || 15.0 || .375 || .167 || .000 || 2.0 || 3.0 || 3.0 || .0 || 7.0 {{s-end}} ==== Playoffs ==== {{NBA player statistics start}} |- | style="text-align:left;"|[[2017 NBA playoffs|2017]] | style="text-align:left;"|[[2016–17 Oklahoma City Thunder season|Oklahoma City]] | 5 || 5 || 36.2 || .344 || .240 || '''1.000''' || 5.6 || 2.0 || 1.4 || '''.6''' || 10.8 |- | style="text-align:left;"|[[2018 NBA playoffs|2018]] | style="text-align:left;"|[[2017–18 Indiana Pacers season|Indiana]] | 7 || '''7''' || '''37.3''' || .417 || '''.404''' || .732 || '''8.3''' || '''6.0''' || '''2.4''' || .4 || '''22.7''' |- | style="text-align:left;"|[[2020 NBA playoffs|2020]] | style="text-align:left;"|[[2019–20 Indiana Pacers season|Indiana]] | 4 || 4 || 30.8 || .393 || .364 || .938 || 3.3 || 2.5 || 2.3 || .0 || 17.8 |- | style="text-align:left;"|[[2022 NBA playoffs|2022]] | style="text-align:left;"|[[2021–22 Miami Heat season|Miami]] | '''15''' || 1 || 24.5 || .368 || .274 || .792 || 3.4 || 2.1 || 1.3 || .3 || 10.6 |- | style="text-align:left;"|[[2023 NBA playoffs|2023]] | style="text-align:left;"|[[2022–23 Miami Heat season|Miami]] | 2 || 0 || 22.7 || '''.526''' || .400 || .333 || 3.5 || 1.0 || 1.0 || .5 || 11.5 |- class="sortbottom" | style="text-align:center;" colspan="2"|Career | 33 || 17 || 29.6 || .391 || .330 || .790 || 4.8 || 2.9 || 1.6 || .3 || 14.1 {{s-end}} === College === {{NBA player statistics start}} |- | style="text-align:left;"|[[2010–11 NCAA Division I men's basketball season|2010–11]] | style="text-align:left;"|[[2010–11 Indiana Hoosiers men's basketball team|Indiana]] | 32 || 5 || 18.0 || .547 || .308 || .612 || 3.7 || .9 || 1.1 || .2 || 7.4 |- | style="text-align:left;"|[[2011–12 NCAA Division I men's basketball season|2011–12]] | style="text-align:left;"|[[2011–12 Indiana Hoosiers men's basketball team|Indiana]] | '''36''' || 34 || 26.7 || .471 || .208 || '''.750''' || 5.3 || 2.0 || 1.4 || .6 || 10.8 |- | style="text-align:left;"|[[2012–13 NCAA Division I men's basketball season|2012–13]] | style="text-align:left;"|[[2012–13 Indiana Hoosiers men's basketball team|Indiana]] | '''36''' || '''36''' || '''28.4''' || '''.599''' || '''.441''' || .746 || '''6.3''' || '''2.1''' || '''2.2''' || '''.8''' || '''13.6''' |- class="sortbottom" | style="text-align:center;" colspan="2"|Career | 104 || 75 || 24.6 || .538 || .338 || .716 || 5.2 || 1.7 || 1.5 || .5 || 10.7 {{s-end}} == Ìwífúnni olùṣeré == Oladipo jẹ́ olùṣọ́ ìbọn tí ó tún lè gbá bọ́ọ̀lù.[1] Olùkọ́ni Indiana Tom Crean sábà máa ń sọ pé àṣeyọrí Oladipo jẹ́ nítorí iṣẹ́ rẹ̀ tó lágbára àti ìmúrasílẹ̀ rẹ̀ kí ó tó bẹ̀rẹ̀ eré àtúnyẹ̀wò fíìmù. A mọ̀ Oladipo fún ṣíṣeré àwọn olùfẹ́ pẹ̀lú àwọn ìbọn amóríyá. Gẹ́gẹ́ bí olùkéde Clark Kellogg ti sọ, "Victor Oladipo dàbí ìsàlẹ̀ ọmọ kékeré, ó mọ́lẹ̀, nígbà míì... ó sì máa ń bú gbàù."<ref>{{cite web|url=http://network.yardbarker.com/college_basketball/article_external/clark_kellogg_compares_victor_oladipo_to_a/12885628/|title=Announcer's odd comparison for Oladipo|publisher=Yard Barker|access-date=February 10, 2013}}</ref> Nígbà tí wọ́n bá ń gbá bọ́ọ̀lù, Oladipo lè fi agbára àti ìfarabalẹ̀ wakọ̀ lọ síbi ìdíje náà, pẹ̀lú ìrànlọ́wọ́ agbára rẹ̀ láti fò sókè. Lẹ́yìn ìṣẹ́gun Indiana lórí Michigan tí ó wà ní ipò kìíní, olùkọ́ni John Beilein sọ pé, “Mo ti rí ọ̀pọ̀lọpọ̀ àwọn òṣèré. Mi ò mọ̀ bóyá mo ti rí ọ̀kan tí ó yára tàbí tí ó yára, tí ó sì ní eré ìdárayá jù, ju Oladipo lọ. Ó ṣòro láti dúró níwájú rẹ̀.”[1] Ọgbọ́n ìkọlù rẹ̀ ń pọ̀ sí i bí agbára ìbọn rẹ̀ níta ṣe ń pọ̀ sí i ní ọdọọdún nínú iṣẹ́ rẹ̀ ní ilé-ẹ̀kọ́ gíga. Ní ti ààbò, wọ́n ti ṣàpèjúwe Oladipo gẹ́gẹ́ bí “agbèjà tí kò ní ìdíwọ́ tí ó lè dáàbò bo ọ̀pọ̀lọpọ̀ ipò”.[1] Ó ní ìyára láti dáàbò bo àwọn olùṣọ́ ojú ọ̀nà àti agbára àti ìfẹ́ eré ìdárayá láti dáàbò bo iwájú tí a bá mú un ní àìbáramu.[1] Ìfẹ́ eré ìdárayá àti ìfojúsùn rẹ̀ mú kí ó ṣòro láti fi àṣírí sí i. Ó tún ń padà bọ̀ sípò dáadáa ní ipò rẹ̀.<ref name="Greenberg">{{cite web|url=https://insider.espn.com/blog/ncbexperts/|title=Top 10 closers in college hoops|work=ESPN.com|date=February 5, 2013|access-date=February 5, 2013|author=Greenberg, Seth}}</ref> == Ìfarahàn tẹlifíṣọ̀n == Ní ọdún 2019, Oladipo díje ní àsìkò kejì ti The Masked Singer gẹ́gẹ́ bí "Thingamajig"<ref>{{cite magazine|url=https://ew.com/tv/2019/12/11/thingamajig-the-masked-singer-interview-victor-oladipo/|title=Thingamajig liked looking weird on The Masked Singer because he's not an ordinary dude|magazine=Entertainment Weekly|first=Lynette|last=Rice|date=December 11, 2019|access-date=April 10, 2024}}</ref> == Ìgbésí ayé ara ẹni == Oladipo jẹ́ ẹlẹ́sìn Kátólíìkì.<ref>{{cite web|last=Shaughnessy|first=John|date=April 6, 2018|title='God is the reason': Pacers star soars through life with a joy and passion that drives his game, his faith (April 6, 2018)|url=https://www.archindy.org/criterion/local/2018/04-06/pacers.html|access-date=March 4, 2021|website=The Criterion}}</ref> Ó ní ọmọbìnrin kan, Naomi, tí a bí ní ọdún 2022<ref>{{cite web|last1=Chazaro|first1=Alan|title=Victor Oladipo Wants to Put Out a Song With Damian Lillard|url=https://www.gq.com/story/victor-oladipo-interview-23|website=GQ Sports|date=October 24, 2023|access-date=February 10, 2024}}</ref> == Àwón ítókasi == {{reflist|colwidth=30em}} == External links == {{commons category}}{{basketballstats|nba=203506|bbr=o/oladivi01}} * [https://web.archive.org/web/20150604171532/http://www.iuhoosiers.com/sports/m-baskbl/mtt/oladipo_victor00.html Indiana Hoosiers bio]{{Navboxes|list={{Sporting News College Men's Basketball Player of the Year}} {{Adolph Rupp Trophy}} {{NABC Defensive Player of the Year}} {{2013 NCAA Men's Basketball Consensus All-Americans}} {{2013 NBA draft}} {{NBA Most Improved Players}} {{NBA steals leaders}}}}{{Portal bar|Basketball}} g5budv8afp9qhr9cmg22o0m7pepqieh Tunji disu 0 83597 635870 635153 2026-09-05T20:00:27Z InternetArchiveBot 22272 Rescuing 2 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 635870 wikitext text/x-wiki {{Short description|Nigerian inspector-general of police (born 1966)}}{{Use Nigerian English|date=March 2026}} {{Use dmy dates|date=March 2026}}{{Infobox officeholder|name=Tunji Disu|image=Tunji Disu 2.jpg|image_size=|office=[[Inspector General of Police (Nigeria)|Inspector General of Police]]|term_start=24 February 2026|term_end=|predecessor=[[Kayode Egbetokun]]|successor=|office1=Federal Capital Territory Commissioner of Police|term_start1=7 October 2024|term_end1=25 March 2025|predecessor1=[[Benneth Igweh]]|successor1=Ajao Adewale|office2=[[Rivers State Police Command|Rivers State Commissioner of Police]]|term_start2=9 November 2023|term_end2=7 October 2024|predecessor2=Emeka Nwonyi|successor2=Mustapha Bala|office3=Head of Police's Intelligence Response Team (IGP-IRT)|term_start3=2 August 2021|term_end3=28 March 2023|predecessor3=[[Abba Kyari (police)|Abba Kyari]]|successor3=|office4=[[Lagos State Police Command|Commander of Lagos State Rapid Response Squad (RRS Commander)]]|term_start4=13 June 2015|term_end4=2 August 2021|predecessor4=|successor4=Saheed Egbeyemi|birth_date={{birth date and age|1966|04|13|df=yes}}|birth_place=[[Lagos Island]], [[Lagos, Nigeria]]|allegiance={{flag|Nigeria}}|branch=[[Nigeria Police Force]]|rank=[[Inspector General of Police#Nigeria|Inspector General of Police]]|education={{plainlist| * [[Lagos State University]] *[[Adekunle Ajasin University]]}}|occupation=[[Police officer]]|signature=}}'''Olatunji Rilwan Disu''' ((tí a bí ní ọjọ́ kẹtàlá oṣù kẹrin ọdún 1966)[1] jẹ́ ọlọ́pàá Nàìjíríà tí ó ti ṣiṣẹ́ gẹ́gẹ́ bí Ayẹ̀wò Àgbà fún Ọlọ́pàá Nàìjíríà 23 láti ọdún 2026. Ààrẹ Bola Ahmed Tinubu ló yàn án láti rọ́pò Kayode Egbetokun tí ó fi ipò sílẹ̀ ní oṣù kejì ọdún 2026.[2][3] Ó ti ṣiṣẹ́ tẹ́lẹ̀ gẹ́gẹ́ bí Kọmíṣọ́nà Ọlọ́pàá ti Agbègbè Olú-ìlú Àpapọ̀ láti ọdún 2024 sí 2025 àti gẹ́gẹ́ bí Kọmíṣọ́nà Ọlọ́pàá ní Ìpínlẹ̀ Rivers láti ọdún 2023 títí di ìgbà tí wọ́n tún gbé e lọ sí FCT ní ọdún 2024..<ref>{{Cite news|last=Olufemi|first=Damilola|date=19 September 2024|title=Egbetokun deploys Tunji Disu, two other police commissioners|url=https://businessday.ng/news/article/egbetokun-deploys-tunji-disu-two-other-police-commissioners/|location=Lagos, Nigeria|access-date=21 January 2025|newspaper=[[BusinessDay (Nigeria)|BusinessDay]]}}</ref> Disu jẹ́ ọmọ ẹgbẹ́ International Association of Chiefs of Police, àti olórí tẹ́lẹ̀ ti Intelligence Response Team (IRT) ti Police Force ní Nàìjíríà, ipò tí Abba Kyari wà tẹ́lẹ̀. Ó jẹ́ ọmọ ilé-ẹ̀kọ́ gíga ní English Education láti Lagos State University (LASU) ó sì ní oyè master méjì, ọ̀kan ní Public Administration láti Adekunle Ajasin University, Ondo State àti èkejì ní Criminology, Security, àti Legal Psychology láti Lagos State University.. == Ẹ̀kọ́ àti ìdánilẹ́kọ̀ọ́ == Wọ́n bí Olatunji Rilwan Disu ní Erékùsù Èkó, ní Ìpínlẹ̀ Èkó ní ọjọ́ kẹtàlá oṣù kẹrin ọdún 1966, ó lọ sí ilé-ẹ̀kọ́ alákọ̀ọ́bẹ̀rẹ̀ Holy Cross Cathedral ó sì parí ẹ̀kọ́ rẹ̀ ní Mayflower Junior School ní Ikenne, Ìpínlẹ̀ Ògún ní ọdún 1979. Ó tún lọ sí Pobuna Secondary Grammar School ní Epe, àti St Gregory's College, Èkó níbi tí ó ti parí ẹ̀kọ́ rẹ̀ ní ọdún 1985..<ref>{{Cite web|title=Tunji Disu Biography|work=Naija Biography|url=https://naijabiography.com/biography/tunji-disu-biography/|access-date=2022-08-29|archive-date=30 August 2022|archive-url=https://web.archive.org/web/20220830051551/https://naijabiography.com/biography/tunji-disu-biography/|dead-url=yes}}</ref> Lẹ́yìn náà, ó gba ìwé-ẹ̀rí láti kẹ́kọ̀ọ́ èdè Gẹ̀ẹ́sì (Ẹ̀kọ́) ní Yunifásítì Ìpínlẹ̀ Èkó níbi tí ó ti parí ẹ̀kọ́ pẹ̀lú ìwé-ẹ̀rí bachelor nínú ẹ̀kọ́ èdè Gẹ̀ẹ́sì ní ọdún 1990. Ó gba ìwé-ẹ̀rí diploma lẹ́yìn-oṣù nínú ìbáṣepọ̀ àgbáyé àti ẹ̀kọ́ ìlànà láti Yunifásítì Ìpínlẹ̀ Èkó, àti ìwé-ẹ̀rí ààbò ara ẹni láti United Kingdom. Disu gba oyè master méjì nínú ìṣàkóso gbogbogbò àti nínú ìmọ̀ nípa ìwà ọ̀daràn, ààbò, àti ìmọ̀ nípa òfin láti ilé-ẹ̀kọ́ gíga Adekunle Ajasin, Akungba (2010) àti ilé-ẹ̀kọ́ gíga ìpínlẹ̀ Lagos (2022) lẹ́sẹẹsẹ..<ref>{{Cite news|date=2021-08-02|title=Former RRS boss Tunji Disu replaces Abba Kyari as head of IRT|url=https://guardian.ng/news/unji-disu-replaces-abba-kyari-as-head-of-irt/|location=Lagos, Nigeria|access-date=2022-08-28|newspaper=[[The Guardian (Nigeria)|The Guardian]]|language=en-US}}</ref> Ó tún ti lọ sí onírúurú ìdánilẹ́kọ̀ọ́ ọ̀jọ̀gbọ́n ní orílẹ̀-èdè Nàìjíríà àti lóde, títí bí ìdánilẹ́kọ̀ọ́ ìtajà ohun ìjà kékeré ní Botswana, ìdánilẹ́kọ̀ọ́ ẹ̀tàn lórí Íńtánẹ́ẹ̀tì ní Yunifásítì Cambridge, United Kingdom, ìdánilẹ́kọ̀ọ́ ìṣàkóso ọgbọ́n ní Police Staff College, Jos, ìwádìí nípa ìwádìí àti ẹ̀kọ́ ìmọ̀ ọ̀daràn ní Yunifásítì ti Èkó, àti àwọn mìíràn..<ref>{{Cite web|date=2022-08-01|title=IGP Appoints Replacement For Suspended Abba Kyari|url=https://radionigeriaibadan.gov.ng/2021/08/03/igp-appoints-replacement-for-suspended-abba-kyari/|access-date=2022-08-30|website=Radio Nigeria|language=en}}</ref> == Iṣẹ́ ọwọ́ == Disu dara pọ̀ mọ́ àwọn ọlọ́pàá Nàìjíríà ní ọjọ́ kejìdínlógún oṣù karùn-ún ọdún 1992..<ref name="BBC">{{Cite news|title=Corrected: Wetin you suppose know about Tunji Disu wey dey replace Abba Kyari|work=BBC News Pidgin|url=https://www.bbc.com/pidgin/58053283|access-date=2022-08-28}}</ref> Ó ti ṣiṣẹ́ gẹ́gẹ́ bí Ọ̀gá Ọlọ́pàá Díẹ̀ (DPO) ní ọ̀pọ̀lọpọ̀ ẹ̀ka ti Ọlọ́pàá Nàìjíríà ní Ago-Iwoye (Ìpínlẹ̀ Ogun), Ikare (Ìpínlẹ̀ Ondo), Owo (Ìpínlẹ̀ Ondo), Elimbu àti Elelenwo, ní Ìpínlẹ̀ Rivers. Ó tún jẹ́ ọ̀gá ní ẹ̀ka ìwádìí ọ̀daràn àti ìjìyà ní ìpínlẹ̀ Rivers, ó sì tún jẹ́ olórí SARS ní ìpínlẹ̀ Ondo, Oyo àti Rivers. Ó tún jẹ́ ọ̀gá ní ẹ̀ka ìwádìí ọ̀daràn ìpínlẹ̀ (2IC), ìpínlẹ̀ Rivers..<ref name="BBC" /><ref>{{Cite news|last=Odeyemi|first=Joshua|date=2022-08-01|title=10 things about Disu, Deputy Police Commissioner who won at U.S Judo competition|url=https://dailytrust.com/10-things-about-disu-deputy-police-commissioner-who-won-at-u-s-judo-competition|access-date=2022-08-28|newspaper=[[Daily Trust]]|language=en}}</ref> Ní ọdún 2005, gẹ́gẹ́ bí olórí ẹgbẹ́ ọmọ ogun, ó ṣe olórí ẹgbẹ́ ọlọ́pàá àkọ́kọ́ ti orílẹ̀-èdè Nàìjíríà nínú iṣẹ́ ìṣọ̀kan àwọn ọmọ ogun Áfíríkà ní Sudan (AMIS) níbi iṣẹ́ àlàáfíà. Nígbà tí ó wà ní Darfur, wọ́n yàn án gẹ́gẹ́ bí olórí òṣìṣẹ́ títí di ìgbà tí ó padà sí Nàìjíríà ní ọdún 2006..<ref name="BBC" /> Ó ṣiṣẹ́ gẹ́gẹ́ bí olórí ẹgbẹ́ ọmọ ogun Rapid Respond Squad ti ìpínlẹ̀ Lagos State (RRS) láti ọjọ́ kẹtàlá oṣù kẹfà ọdún 2015 sí ọjọ́ kejì oṣù kẹjọ ọdún 2021. Nígbà tí Disu wà ní RRS, ó pe àwọn ológun rẹ̀ ní ‘Àwọn Ọkùnrin Rere’, ìgbésẹ̀ kan tí ó ran àwọn ológun àtúnṣe lọ́wọ́ láti mú òfin ṣẹ ní ọ̀nà tí ó tọ́, síbẹ̀ wọ́n jẹ́ ọ̀rẹ́ sí àwọn aráàlú nígbà tí wọ́n ń ṣe iṣẹ́ wọn..<ref name=":0">{{Cite news|last=Ogunyinka|first=Victor|date=2021-08-03|title=DCP Tunji: 10 things you need to know about the new IRT head|url=https://www.vanguardngr.com/2021/08/dcp-tunji-10-things-you-need-to-know-about-the-new-irt-head/|location=Lagos, Nigeria|access-date=2022-08-28|newspaper=[[Vanguard (Nigeria)|Vanguard]]|language=en-GB}}</ref> Lábẹ́ Disu, RRS pèsè iṣẹ́ rẹ̀ nípasẹ̀ àjọṣepọ̀ àti ọ̀nà ìyanjú ìṣòro ti ọlọ́pàá, tí ó dojúkọ ìbáṣepọ̀ àwùjọ, ìdènà ìwà ọ̀daràn àti àwọn ọlọ́pàá. Bákan náà ni RRS ṣe lo àwòrán ìwà ọ̀daràn àti ìṣọ́ ọlọ́pàá tó lágbára, èyí tí ó yọrí sí ipò tí a fi àwọn ọkọ̀ ọlọ́pàá sí fún ìdínkù ìwà ọ̀daràn jákèjádò Lagos..<ref name="thenationonlineng.net">{{Cite news|title=Our battle against criminals, by Lagos anti-robbery chief|url=https://thenationonlineng.net/our-battle-against-criminals-by-lagos-anti-robbery-chief/|location=Lagos, Nigeria|access-date=2022-09-16|newspaper=[[The Nation (Nigeria)|The Nation]]}}</ref> Àwọn RRS náà ní ìfọwọ́sowọ́pọ̀ àti ìyìn àwọn ará ìlú Lagos. Àwọn ọlọ́pàá náà ní ìròyìn pé wọ́n ń ran àwọn awakọ̀ ọkọ̀ tí ó ti bàjẹ́ lọ́wọ́, wọ́n sì ń ran àwọn tí jàǹbá ṣẹlẹ̀ sí lọ́wọ́. Ní ọdún 2020, àwọn ọlọ́pàá Disu gbé obìnrin kan tí ó ń rọbí lọ sí ilé ìwòsàn nígbà tí wọ́n ń ṣe àtìlẹ́yìn fún COVID-19 ní ìlú Lagos..<ref>{{Cite news|title=RRS Rewards Police Officers who Assisted Woman in Labour|url=https://www.newsmakerslive.org/rrs-rewards-police-officers-who-assisted-woman-in-labour/|access-date=2022-09-16}}</ref> Àwọn ọlọ́pàá Disu ṣiṣẹ́ pẹ̀lú èrò tó yàtọ̀, wọ́n sì tẹ̀lé èrò ọlọ́pàá nípa ìfọwọ́sowọ́pọ̀ bíi ti àwọn orílẹ̀-èdè tó ti gòkè àgbà. Wọ́n kọ́ àwọn ọlọ́pàá RRS ní ìṣàkóso Ìrànlọ́wọ́ Àkọ́kọ́ àti CPR, èyí tí wọ́n lò nígbà tí wọ́n bá ń tọ́jú àwọn aráàlú ní àkókò pàjáwìrì..<ref name="thenationonlineng.net" /> Disu ṣiṣẹ́ gẹ́gẹ́ bí Igbákejì Kọmíṣọ́nà Ọlọ́pàá, Ẹ̀ka Iṣẹ́, Olú Ilé-iṣẹ́ Ọlọ́pàá, Abuja. Ní ọjọ́ Kejì oṣù kẹjọ ọdún 2021, olùtọ́jú ọlọ́pàá Usman Alkali Baba yan Disu gẹ́gẹ́ bí olórí tuntun fún Ẹgbẹ́ Ìdáhùn Ọlọ́pàá (IRT), ipò tí Abba Kyari ti wà tẹ́lẹ̀..<ref>{{Cite news|title=IGP Lauds FIB-IRT Over Arrest Of Bank Officials Planning Robbery In Oyo|work=BBC News Pidgin|url=https://www.bbc.com/pidgin/tori-58064992|access-date=2022-08-28}}</ref> Ní oṣù Keje ọdún 2022, IGP Alkali Baba yin ẹgbẹ́ ọmọ ogun Force Intelligence Bureau Intelligence Response Squad (FIB-IRT) tí Disu ń darí fún àwọn àṣeyọrí tuntun, èyí tí ó ní nínú mímú ẹgbẹ́ ajìjàǹbá kan tí ó ṣe àmọ̀ràn láti rú àkọọ́lẹ̀ báńkì àwọn ènìyàn àti àwọn àjọ ilé-iṣẹ́.<ref>{{Cite news|title=Nigeria Inspector-General appoint replacement for Abba Kyari|url=https://securityfocus.ng/2022/07/04/igp-lauds-fib-irt-over-arrest-of-bank-officials-planning-robbery-in-oyo/|access-date=2022-08-28|archivedate=20 September 2022|archiveurl=https://web.archive.org/web/20220920170550/https://securityfocus.ng/2022/07/04/igp-lauds-fib-irt-over-arrest-of-bank-officials-planning-robbery-in-oyo/|deadurl=yes}}</ref> Igbimọ Iṣẹ ọlọpaa Naijiria gbe DCP Tunji Disu ga si ipo Kọmisọna ọlọpaa ni oṣu Kẹta ọdun 2023..<ref>{{Cite news|title=Award-Winning Cop, Tunji Disu Promoted CP|url=https://thepledge.ng/award-winning-cop-tunji-disu-promoted-cp/|access-date=2023-04-06}}</ref> Ní oṣù kejì ọdún 2026, Ààrẹ Bola Ahmed Tinubu yan Disu gẹ́gẹ́ bí Aṣojú Ayẹ̀wò Àgbà fún Ọlọ́pàá ní ipò Kayode Egbetokun lẹ́yìn tí ó fi ipò sílẹ̀..<ref>{{Cite news|last=Opejobi|first=Seun|date=2026-02-24|title=Tunji Disu appointed new IGP as Tinubu sacks Egbetokun|url=https://dailypost.ng/2026/02/24/tunde-disu-appointed-new-igp-as-tinubu-sacks-egebtokun/|location=Lagos, Nigeria|access-date=2026-02-24|newspaper=[[Daily Post (Nigeria)|Daily Post]]|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite news|last=Daniel|first=Eniola|date=2026-02-24|title=Disu replaces Egbetokun as 23rd Inspector-General of Police|url=https://guardian.ng/news/disu-replaces-egbetokun-as-23rd-inspector-general-of-police/|location=Lagos, Nigeria|access-date=2026-02-24|newspaper=[[The Guardian (Nigeria)|The Guardian]]|language=en-GB}}</ref> == Ẹgbẹ́ ọmọ ẹgbẹ́ == Disu jẹ́ ọmọ ẹgbẹ́ àwọn ẹgbẹ́ òṣìṣẹ́ ìbílẹ̀ àti ti àgbáyé, títí bí; International Association of Chiefs of Police, Nigerian Institute of Public Relations (NIPR), Chartered Institute of Personnel and Development (CIPM), International Institute of Certified Forensics Investigation Professionals, International Academy of Forensics àti National Association of Investigative Specialist, US (NAIS).<ref>{{Cite web|title='TUNJI DISU: REPOSITIONING SWIFT RESPONSE|url=https://pmexpressng.com/tunji-disu-repositioning-swift-response/}}</ref><ref>{{Cite web|title=Full profile of New IRT boss, Tunji Disu as IGP removes Abba Kyari|url=https://barristerng.com/full-profile-of-new-irt-boss-tunji-disu-as-igp-removes-abba-kyari/}}</ref> == Júdọ́ọ̀ == Disu gba àmì ẹ̀yẹ fàdákà ní ìdíje 33rd U.S. Open Judo Championship ní ọjọ́ kọkànlélọ́gbọ̀n oṣù keje ọdún 2022,[1] níbi tí ó ti díje nínú ẹ̀ka ìdíje àwọn ológun tí kò ju 100 kg lọ. Ó jẹ́ ọmọ ẹgbẹ́ kẹta nínú ẹgbẹ́ àwọn ológun tí wọ́n judo pẹ̀lú ọ̀pọ̀lọpọ̀ àmì ẹ̀yẹ. Láti ìgbà tí ó ti di ọmọ ẹgbẹ́ judoka ní ọdún 1986, ó ti gba àmì ẹ̀yẹ wúrà kan ní àjọyọ̀ eré ìdárayá orílẹ̀-èdè ní ọdún 1990 ní Bauchi, àmì ẹ̀yẹ wúrà méjì ní àwọn eré ọlọ́pàá ní orílẹ̀-èdè Nigeria àti àmì ẹ̀yẹ fàdákà kan ní àwọn eré ológun àti àwọn ọlọ́pàá. Ní oṣù kọkànlá ọdún 2021, Disu gba àmì ẹ̀yẹ wúrà mìíràn ní àwọn ìdíje àwọn ológun àkọ́kọ́ tí àwọn ọlọ́pàá Naijiria ṣètò..<ref>{{Cite news|title=Nigerian Super-Cop Tunji Disu wins silver at U.S. Judo championship|url=https://ait.live/nigerian-super-cop-tunji-disu-wins-silver-at-u-s-judo-championship/|access-date=2022-08-30}}</ref> Ó ti jẹ́ Alága Ẹgbẹ́ Judo ti Ìpínlẹ̀ Èkó tẹ́lẹ̀, ó sì tún jẹ́ olùrànlọ́wọ́ Ẹgbẹ́ Judo ti Ọlọ́pàá Nàìjíríà lọ́wọ́lọ́wọ́.<ref>{{Cite news|title=PHOTOS: DCP Tunji Disu wins silver at US judo championships|url=https://www.thecable.ng/photos-dcp-tunji-disu-wins-silver-at-us-judo-championships|access-date=2022-08-30|newspaper=[[TheCable]]}}</ref> == EndSars == Nígbà tí wọ́n ń ṣe àtakò SARS lòdì sí ìwà ìkà ọlọ́pàá ní ọdún 2020, wọ́n ròyìn pé Disu, olórí ẹgbẹ́ àwọn ọlọ́pàá kíákíá (RRS), ní ìpínlẹ̀ Èkó nígbà náà, tú àwọn ọkọ̀ ambulances tí wọ́n ń lò fún àwọn aláṣẹ rẹ̀ sílẹ̀ láti ran àwọn alátakò tí wọ́n nílò ìtọ́jú ìṣègùn lọ́wọ́..<ref>{{Cite news|title=SPOTLIGHT: Will 'Good Guy' Tunji Disu be Different from Abba Kyari?|url=https://fij.ng/article/spotlight-will-good-guy-tunji-disu-be-different-from-abba-kyari/|access-date=2022-08-30}}</ref> == Àríyànjiyàn == Ní àkókò tí wọ́n yàn án gẹ́gẹ́ bí IGP-IRT, wọ́n ròyìn pé wọ́n bí Disu ní ọjọ́ kẹtàdínlógún oṣù kẹrin ọdún 1960,[1] ìròyìn kan tí Frank Mba, àwọn òṣìṣẹ́ ìbánisọ̀rọ̀ gbogbogbòò ti ẹgbẹ́ ọlọ́pàá (FPRO) tú síta..<ref>{{Cite news|date=2021-08-08|title=FACT CHECK: Born in 1960? Is Tunji Disu, new head of Police IRT, due for retirement?|url=https://www.thecable.ng/fact-check-born-in-1960-is-tunji-disu-new-head-of-police-irt-due-for-retirement|access-date=2022-08-28|newspaper=[[TheCable]]|language=en-US}}</ref> == Àwọn ẹ̀bùn == * Lábẹ́ àkóso rẹ̀, RRS ti Ilé-iṣẹ́ Ọlọ́pàá Èkó gba ẹ̀bùn ẹgbẹ́ ọlọ́pàá tó dára jùlọ ní Ìwọ̀-Oòrùn Áfíríkà, láti ọwọ́ Security Watch Africa (SWA) ní ọdún 2016.<ref>{{Cite news|date=2016-11-24|title=Lagos receives award as best security, safety conscious state in Africa|url=https://www.premiumtimesng.com/regional/ssouth-west/216238-lagos-receives-award-best-security-safety-conscious-state-africa.html|access-date=2022-08-28|newspaper=[[Premium Times]]|language=en-US}}</ref> * Ọlọ́pàá tó tayọ jùlọ ní ìwọ̀ oòrùn Áfíríkà. (Ọ̀gágun RRS, Olatunji Disu, Olùrànlọ́wọ́ Kọmíṣọ́nà Ọlọ́pàá) ní ọdún 2016.<ref>{{Cite web|date=2016-11-25|title=Lagos emerges best security, safety conscious State in Africa|url=https://theeagleonline.com.ng/lagos-emerges-best-security-safety-conscious-state-in-africa/|access-date=2022-08-28|website=The Eagle|language=en-US}}</ref> * Àjọ Security Watch Africa (SWA) sọ ìlú Eko ní ọdún 2016 gẹ́gẹ́ bí ìpínlẹ̀ ààbò tó dára jùlọ àti ìpínlẹ̀ tó ní èrò ààbò jùlọ ní Áfíríkà..<ref>{{Cite news|date=2020-12-12|title=Tunji Disu: Tribute to a super cop|url=https://www.thecable.ng/tunji-disu-tribute-to-a-super-cop|access-date=2022-09-16|newspaper=[[TheCable]]|language=en-US}}</ref> * Ní ọdún 2019, Olatunji Disu, (Alakoso RRS) gba Olórí Ọlọ́pàá Tó Tayọ̀ Jùlọ Nínú Ẹ̀ka Ìgbógunti Ìwà Ọ̀daràn ní Ìwọ̀ Oòrùn àti Àárín Gbùngbùn Áfíríkà, nígbà tí wọ́n fún ẹgbẹ́ náà ní Àṣẹ Ọlọ́pàá Tó Tayọ̀ Jùlọ Nínú Ìṣàkóso Ìwà Ọ̀daràn Ìlú ní Ìwọ̀ Oòrùn àti Àárín Gbùngbùn Áfíríkà.<ref>{{Cite news|date=2019-11-09|title=anguard's Asst. Crime Editor wins most outstanding Crime Correspondent in Dubai|url=https://www.vanguardngr.com/2019/11/vanguards-asst-crime-editor-wins-most-outstanding-crime-correspondent-in-dubai/|location=Lagos, Nigeria|access-date=2022-09-16|newspaper=[[Vanguard (Nigeria)|Vanguard]]|language=en-US}}</ref> * Ẹgbẹ́ Àwọn Oníròyìn Ìwà Ọ̀daràn ti Nàìjíríà (CRAN) fún Ẹ̀bùn Ọkùnrin Ọdún 2019<ref>{{Cite web|date=2019-01-11|title=RRS Commander Wins CRAN Man Of The Year|url=https://www.thepledge.ng/rrs-commander-wins-cran-man-of-the-year/|access-date=2022-09-11|website=ThePledge|language=en-US}}</ref> == Àwón ítókasi == {{reflist}} t30abzz7w45taiwe73l2tzz4ht84i08 Mauro Albertengo 0 83662 635839 635262 2026-09-05T13:17:50Z InternetArchiveBot 22272 Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 635839 wikitext text/x-wiki <templatestyles src="Module:Infobox/styles.css"></templatestyles>  '''Mauro Albertengo''' (tí a bí ní ọjọ́ kẹrin oṣù kìíní ọdún 1990) jẹ́ agbábọ́ọ̀lù agbábọ́ọ̀lù alágbábọ́ọ̀lù ará Argentina tí ó ń gbá bọ́ọ̀lù gẹ́gẹ́ bí agbábọ́ọ̀lù iwájú fún Colegiales. <ref name="Soccerway profile">{{Cite news|title=Mauro Albertengo profile|url=https://int.soccerway.com/players/mauricio-albertengo/437930/|access-date=8 January 2017}}</ref> <ref name="ESPN FC profile">{{Cite news|title=Mauro Albertengo profile|url=http://www.espnfc.co.uk/player/234720/mauro-albertengo|access-date=8 January 2017}}</ref> <ref name="Atlético de Rafaela profile">{{Cite news|title=Mauro Albertengo profile|url=http://atleticorafaela.com.ar/contenidos/player/mauro-albertengo/|access-date=8 January 2017}}</ref> == Iṣẹ́ ọwọ́ == Gẹ́gẹ́ bí arákùnrin Lucas, Mauro Albertengo bẹ̀rẹ̀ nínú àwọn ẹgbẹ́ ọ̀dọ́ ti Atlético de Rafaela, ó wà pẹ̀lú Rafaela fún ọdún mẹ́sàn-án kí ó tó lọ dara pọ̀ mọ́ San Isidro ní ọdún 2011.<ref name="Joined Rafaela/Brother of Lucas Albertengo" /> Lẹ́yìn náà ni wọ́n ṣe iṣẹ́ ní Brown San Vicente, Argentino de Quilmes àti San Jorge láàárín ọdún 2012 sí 2016.<ref name="Joined Rafaela/Brother of Lucas Albertengo" /> <ref name="Quilmes/San Jorge spells">{{Cite news|title=Mauro Albertengo profile|url=http://www.bdfa.com.ar/jugadores-MAURO-ALBERTENGO-96386.html|accessdate=8 January 2017|work=BDFA|date=8 January 2017}}</ref> Ni Kínní ọdun 2016, Albertengo darapọ mọ Ologba Primera División Argentine Atlético de Rafaela ati pe o ṣe akọbi akọkọ rẹ fun Rafaela ni ijatil liigi 2016 si San Martín ni ọjọ Kẹta, Oṣu Kẹta. <ref name="Soccerway profile" /> <ref name="Joined Rafaela/Brother of Lucas Albertengo" /> Ní àsìkò tó tẹ̀lé e, 2016–17, Albertengo gba góólù àkọ́kọ́ rẹ̀ fún ẹgbẹ́ náà nígbà tí wọ́n ṣẹ́gun San Martín tí a mẹ́nu kàn tẹ́lẹ̀ ní ọjọ́ kọkàndínlọ́gbọ̀n oṣù kọkànlá. <ref name="Soccerway profile" /> Àkókò náà parí sí ìfàsẹ́yìn fún Rafaela. <ref name="Soccerway profile" /> Albertengo parí ìṣípò sí Agropecuario kí ìpolongo 2019–20 tó bẹ̀rẹ̀ <ref name="Soccerway profile" /> Ó ti farahàn ní ìgbà mẹ́tàlá, kí ìdínkù ìdíje náà tó wáyé nítorí àjàkálẹ̀ àrùn COVID-19. <ref name="Soccerway profile" /> Ni Oṣu Kẹjọ ọdun 2020, Albertengo lọ kọja Primera B Nacional si Sarmiento. <ref name="LVO1">{{Cite news|title=Mauro Albertengo es refuerzo de Sarmiento|url=https://laverdadonline.com/mauro-albertengo-refuerzo-sarmiento-junin-atletico-rafaela-agropecuario-primera-nacional/|access-date=25 October 2020|date=29 August 2020}}</ref> Ní oṣù kẹta ọdún 2021, Albertengo fọwọ́ sí àdéhùn pẹ̀lú Barracas Central fún ìyókù ọdún náà. Ní ìparí oṣù Kejìlá ọdún 2021, ó fọwọ́ sí àdéhùn ìfàgùn pẹ̀lú ẹgbẹ́ náà, títí di òpin ọdún 2022. Ní ọjọ́ ọgbọ̀n oṣù karùn-ún ọdún 2022, Albertengo gbe lọ si Atlético de Rafaela. Ó jẹ́ arákùnrin agbábọ́ọ̀lù alágbábọ́ọ̀lù ẹlẹgbẹ́ rẹ̀ [[Lucas Albertengo]] . <ref name="Joined Rafaela/Brother of Lucas Albertengo">{{Cite news|title=Mauro Albertengo: "Es un orgullo volver a Atlético"|url=http://www.diariocastellanos.net/noticia/mauro-albertengo-es-un-orgullo-volver-a-atletico|access-date=8 January 2017|date=12 February 2016|archivedate=18 June 2018|archiveurl=https://web.archive.org/web/20180618175553/http://www.diariocastellanos.net/noticia/mauro-albertengo-es-un-orgullo-volver-a-atletico|deadurl=yes}}</ref> == Àwọn ìṣirò iṣẹ́ == {{updated|25 October 2020}}.<ref name="Soccerway profile"/><ref name="ESPN FC profile"/>Láti ọjọ́ kẹẹ̀ẹ́dọ́gbọ̀n oṣù kẹwàá ọdún 2020.<ref>.<ref name="Soccerway profile" /><ref name="ESPN FC profile" /></ref> {| class="wikitable" style="text-align:center" |+Club statistics ! rowspan="2" |Club ! rowspan="2" |Season ! colspan="3" |League ! colspan="2" |Cup ! colspan="2" |League Cup ! colspan="2" |Continental ! colspan="2" |Other ! colspan="2" |Total |- !Division !Apps !Goals !Apps !Goals !Apps !Goals !Apps !Goals !Apps !Goals !Apps !Goals |- | rowspan="5" |Atlético de Rafaela |2016 | rowspan="2" |Primera División |5 |0 |1 |0 | colspan="2" |— | colspan="2" |— |0 |0 |6 |0 |- |2016–17 |21 |1 |2 |0 | colspan="2" |— | colspan="2" |— |0 |0 |23 |1 |- |2017–18 | rowspan="2" |Primera B Nacional |24 |6 |1 |0 | colspan="2" |— | colspan="2" |— |1 |0 |26 |6 |- |2018–19 |21 |4 |4 |2 | colspan="2" |— | colspan="2" |— |0 |0 |25 |6 |- ! colspan="2" |Total !71 !11 !8 !2 ! colspan="2" |— ! colspan="2" |— !1 !0 !80 !13 |- | rowspan="1" |Agropecuario |2019–20 | rowspan="2" |Primera B Nacional |13 |0 |0 |0 | colspan="2" |— | colspan="2" |— |0 |0 |13 |0 |- | rowspan="1" |Sarmiento |[[2020–21 Primera B Nacional|2020–21]] |0 |0 |0 |0 | colspan="2" |— | colspan="2" |— |0 |0 |0 |0 |- ! colspan="3" |Career total !84 !11 !8 !2 ! colspan="2" |— ! colspan="2" |— !1 !0 !93 !13 |} <templatestyles src="Reflist/styles.css" />{{Reflist|group=lower-alpha}} == Àwọn ìtọ́kasí == <templatestyles src="Reflist/styles.css" />{{Reflist}} [[Ẹ̀ka:Àwọn ènìyàn alààyè]] [[Ẹ̀ka:Àwọn ọjọ́ìbí ní 1990]] hg7blfhi4brhd9tpq81foaqtil0d3jd Ruth Ogbeifo 0 83696 635862 635336 2026-09-05T17:39:27Z InternetArchiveBot 22272 Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 635862 wikitext text/x-wiki {{short description|Nigerian weightlifter}} {{Use dmy dates|date=August 2019}} {{Use Nigerian English|date=August 2019}} {{Infobox sportsperson |birth_date={{birth date and age|df=y|1972|4|18}} |birth_place= |death_date= |death_place= |medal_templates={{MedalSport| Women's [[Weightlifting at the Summer Olympics|Weightlifting]]}} {{MedalCountry | {{NGR}} }} {{MedalCompetition|[[Olympic Games]]}} {{MedalSilver|[[2000 Summer Olympics|2000 Sydney]] | [[Weightlifting at the 2000 Summer Olympics|&ndash; 75&nbsp;kg]]}} {{MedalCompetition|[[World Weightlifting Championships|World Championships]]}} {{MedalBronze | [[1999 World Weightlifting Championships|1999 Athens]] | &ndash; 75&nbsp;kg}} }} '''Ruth Ogbeifo''' (tí wón bí ní ọjọ́ kejìdínlógún oṣù kẹrin ọdún 1972) jẹ́ Eléré olùgbé-irin níbi idije Olympic ti o je ọmọ orílẹ̀-èdè Nàìjíríà. Níbi ìdíje World Championships ti ọdún 1999 níbi gbígbé irin ẹka tí 75&nbsp; kg ó gba àmì ẹ̀yẹ idẹ ní gbogbogbòò ìdíje snatch, clean and jerk. <ref>{{cite news|url= http://news.bbc.co.uk/sport1/low/olympics2000/other_sports/881465.stm|title= Weight on their shoulders|publisher= BBC Sport Online|date= 2000-08-17|accessdate= 2009-01-21}}</ref><ref>{{cite web|title=World Championships Women: -75 kg|publisher=Sports123.com|url=http://sports123.com/wei/ww-75.html|url-status=dead|archiveurl=https://web.archive.org/web/20071122005005/http://sports123.com/wei/ww-75.html|archivedate=2007-11-22}}</ref> Ó kópa nínú ìdíje 75&nbsp;kilasi iwuwo kg níbi [[Àwọn Ìdíje Òlímpíkì Ìgbà Oru 2000|Olimpiiki Igba Ooru 2000]] o si gba àmì-ẹ̀yẹ fadaka, pẹlu 245.0&nbsp;kg lápapọ̀. <ref>{{cite news|url= http://news.bbc.co.uk/sport1/low/olympics2000/other_sports/933323.stm|title= Colombia picks up historic gold|publisher= BBC Sport Online|date= 2000-09-20|accessdate= 2009-01-21}}</ref><ref>{{cite news|url= http://sportsillustrated.cnn.com/olympics/newswire/2000/09/20/244264073355_afp/|archive-url= https://web.archive.org/web/20010508193912/http://sportsillustrated.cnn.com/olympics/newswire/2000/09/20/244264073355_afp/|url-status= dead|archive-date= 8 May 2001|title= Urrutia lifts 245kg, gold and Colombia|publisher= CNN Sports Illustrated|agency= Agence France-Presse|date= 2000-09-20|accessdate= 2009-01-21|archivedate= 24 October 2012|archiveurl= https://web.archive.org/web/20121024012559/http://sportsillustrated.cnn.com/olympics/newswire/2000/09/20/244264073355_afp/|deadurl= yes}}</ref><ref>{{cite web|url= https://www.sports-reference.com/olympics/athletes/og/ruth-ogbeifo-1.html|archive-url= https://web.archive.org/web/20200418030200/https://www.sports-reference.com/olympics/athletes/og/ruth-ogbeifo-1.html|url-status= dead|archive-date= 2020-04-18|title= Ruth Ogbeifo|publisher= sports-reference.com|accessdate= 2009-01-21}}</ref> ==Ìtọ́kasí== nt53z1toxexgihzbumwc1vewtk95upe De Wokkels (waddinxveen) 0 83845 635871 2026-09-05T20:05:23Z ~2026-48138-77 35120 Ṣ'èdá ojúewé pẹ̀lú " In 1987 werden de inwoners van Waddinxveen verrast door twee torens die uitreikten naar de hemel; de wokkels, vier jaar na de ramp van 11-9, weer herbouwd. Een symbool voor de eenheid en de veerkracht van de stad Waddinxveen. Toentertijd groots gevierd onder de Waddinxveners en door de Nederlandse media. Maar dat was niet de eerste keer dat de wokkels opnieuw herbouwd waren; twee keer eerder in de geschiedenis waren de wokkels ingestort. Bezoekers die de..." 635871 wikitext text/x-wiki In 1987 werden de inwoners van Waddinxveen verrast door twee torens die uitreikten naar de hemel; de wokkels, vier jaar na de ramp van 11-9, weer herbouwd. Een symbool voor de eenheid en de veerkracht van de stad Waddinxveen. Toentertijd groots gevierd onder de Waddinxveners en door de Nederlandse media. Maar dat was niet de eerste keer dat de wokkels opnieuw herbouwd waren; twee keer eerder in de geschiedenis waren de wokkels ingestort. Bezoekers die deze populaire attractie tot de dag van vandaag aanschouwen, zien de verwering van de bakstenen, nog steeds dezelfde bakstenen als uit de prehistorie. Omstreeks 16.000 jaar geleden belandde het materiaal in de veenmoerassen van Zuid-Holland, in een proces van tientallen eeuwen naar Nederland geschoven uit Scandinavië, voortgestuwd door gletsjers. De vroege, prehistorische mensen bouwden voor rituele doeleinden twee draaiende pilaren (Hoe ze dit deden is vooralsnog een punt van discussie in de academische wereld), die later de Wokkels genoemd zouden worden. Door de geschiedenis heen is deze plek altijd een belangrijke cultureel centrum geweest. Stamleiders kwamen op deze plek bijeen om te offeren en om diplomatie te bedrijven. Van 11.000 tot 10.000 voor Christus groeide de bevolking rond de wokkels, en omstreeks 9.500 jaar voor Christus werd ’s werelds eerste stad in leven geroepen. (Dit is een controversieel punt in de wetenschappelijke literatuur; velen verkiezen Jericho als de oudste stad, met Waddinxveen als tweede) Waddinxveen (toentertijd geheten Waddinomylon) was het culturele centrum van west europa. Waddinomylonse potten werden opgegraven tot aan de middellandse-zeekust, waar de pottenbakkunst werd overgenomen door verre volksstammen. Na een lang aanhoudende droogte trok het merendeel van het Waddinomylonse volk de stad uit; een hongersnood had de stad getroffen en er was geen eten. Vanaf omstreeks 7000 voor Christus tot de komst van de romeinen, is er geen bron bekend uit de omgeving van Waddinxveen. De wokkels werden begraven onder lagen van sediment en van de stad is niets overgebleven. In 1254 richtte de graaf van Holland een veengraverij op, om de veenrijke omgeving van Waddinxveen uit te putten. In 1260 werden de eerste bakstenen van de wokkels opgegraven. Meteen ervan overtuigd, iets belangrijks gevonden te hebben, beval de graaf om de volledige wokkels uit te graven, wat zeven maanden later voltooid was. Bij het zien van de wokkels, voor de jaren bewaard door het veen, zou de graaf op zijn knielen zijn gevallen en zou hij hebben gezegd: “Wat een wonderlijk werk hebben onze voorvaderen hier achtergelaten. Dit is echt insane.” (Of de graaf deze woorden daadwerkelijk gesproken heeft, blijft een punt van academische discussie.) Een nieuw dorp werd opgericht. In 1383 kreeg Nieuw-Waddinomylon stadsrechten en in 1403 bouwden de inwoners de brugkerk. De stad werd bestuurd door de bisschop van Waddinomylon tot 1579, toen het werd ingelijfd door de Hollandse graaf. Tijdens het beleg van Waddinomylon (1634) was het Jan Waddinxveen die zijn leven gaf door met twee sleutels (het wapen van Waddinxveen), van de stadsmuur af te springen, en de poort van Waddinxveen (nu een ruïne) te sluiten. hierbij sprak hij de beroemde woorden: "Voor cultuurhuys de kroon! Voor Toon Pille! Voor de Wokkels!" hij stierf aan een pijlwond, maar spleet door zijn daad het vijandelijke leger in tweeën. Het deel binnen de stadsmuren werd al snel overmeesterd, en de overige boskopenaren vluchtten hun moerassen in. later schreef een anonieme monnik, dat de heldendaad van Jan Waddinxveen zoveel indruk maakte, dat voor alle boskopenaren de vechtlust verdween. De wokkels waren neergehaald, maar de boskopenaren verslagen. In 1805 bezocht Napoleon Waddinxveen. De ruïnes van de wokkels waren nooit opgeruimd, noch waren de wokkels gerestaureerd. Gegrepen door de pracht van de stad, besloot Napoleon om de wokkels te herbouwen. Hij noemde Waddinxveen “De mooiste stad na Parijs” en overwoog zelfs om het de hoofdstad van Frankrijk te maken. Na zijn dood verzocht hij in het geheim begraven te worden in de eeuwenoude catacomben onder de wokkels. In de ramp van 11-9 1944 werd de linker toren (De toren dichtst aan de oude dreef) van de wokkels geraakt door een geallieerde bommenwerper. Toon Pille was ter plekke en redde één van de vijf bemanningsleden. In de tijd van de wederopbouw van Nederland stond enkel de rechter toren nog overeind, totdat in 1987 de wokkels hersteld werden tot hun voormalige glorie. joiljxcpxam1jwxx6duj9ouoof44pk3 OLÙDARÍ 0 83846 635880 2026-09-05T21:27:25Z Mobọ́lá Adekunle 33682 Ṣ'èdá ojúewé pẹ̀lú "{{wiktionary|director|directer|directorship|directress}} '''[[Olùdarí (Ní ìlànà ìṣẹ́) ]]''' Èyí ń tọ́ka sí ìṣẹ́ tí àwọn ènìyàn máa ń ṣe tàbí kí ó máa tọ́ka sí ipò àwọn ènìyàn, pàápàá júlọ lénu ìṣẹ́. '''Olùdarí''' tún lè túmọ̀ si: {{tocright == Àwọn iṣẹ́ ọnà àti ìkànnì == {{Wo pẹ̀lú|Olùdarí (iṣẹ́)|Olùdarí}} === Àwọn ohun tí a dá sílẹ̀ nínú ìtà..." 635880 wikitext text/x-wiki {{wiktionary|director|directer|directorship|directress}} '''[[Olùdarí (Ní ìlànà ìṣẹ́) ]]''' Èyí ń tọ́ka sí ìṣẹ́ tí àwọn ènìyàn máa ń ṣe tàbí kí ó máa tọ́ka sí ipò àwọn ènìyàn, pàápàá júlọ lénu ìṣẹ́. '''Olùdarí''' tún lè túmọ̀ si: {{tocright == Àwọn iṣẹ́ ọnà àti ìkànnì == {{Wo pẹ̀lú|Olùdarí (iṣẹ́)|Olùdarí}} === Àwọn ohun tí a dá sílẹ̀ nínú ìtàn.=== * Olùdarí, ètò ọgbọ́n atọ́nà (AI) kan nínú eré kọ̀ǹpútà ''[[Left 4 Dead]]'' === Ìwé àti Àkọsílẹ̀ === * [[Olùdarí (magazine)|''Olùdarí'' (ìwé ìròyìn)]], ìwé ìròyìn ilẹ̀ Gẹ̀ẹ́sì tó dá lórí ọ̀rọ̀ ìṣòwò àti ìgbésí ayé * [[The Director (Denker novel)|''The Director'' (aramada Denker)]], aramada tí Henry Denker kọ ní ọdún 1971 * [[The Director (Kehlmann novel)|''The Director'' (aramada Kehlmann)]], aramada tí Daniel Kehlmann kọ ní ọdún 2023 * [[The Director (play)|''The Director'' (eré ìtàgé)]], eré ìtàgé tí Nancy Hasty kọ ní ọdún 2000 === Àwọn fíìmù === * [[Director (1969 film)|''Director'' (fíìmù ọdún 1969)]], fíìmù Soviet tí Alexey Saltykov darí * ''Director'' (fíìmù ọdún 2009), fíìmù Amẹ́ríkà tí Aleks Rosenberg darí === Orin === * [[Director (band)|Director]], ẹgbẹ́ orin rock kan láti orílẹ̀-èdè Ireland * [[Director (Avant album)|''Director'' (àwo orin Avant)]], àwo orin tí Avant ṣe ní ọdún 2006 * [[Director (Yonatan Gat album)|''Director'' (àwo orin Yonatan Gat)]] n89q6fql2w23lp63wzhbyp93ut07o7q