Carl von Linné

Frå Wikipedia – det frie oppslagsverket

Carl von Linné, portrætt av Aleksander Roslin.
Carl von Linné, portrætt av Aleksander Roslin.

(Loudspeaker.png Høyr (filinfo)) (før adlinga 1757 Carl Linnæus, Carolus Linnæus) (23 mai 1707–10 januar 1778) var ein svensk botanikar, lækjar og zoolog[1] som la grunnlaget for den modane nomenklaturen innom biologien og den moderne systematikken som grupperer vekster og dyr. Han blir også heldt for å vere far til den moderne økologien. Linné var sin tids fremste botanikar og han var også kjend for sine store språkkunnskapar.

Innhaldsliste

[endre] Biografi

Carl Linnaeus føddes i komministergården Råshult, i Stenbrohults sokn, Kronobergs len (Småland). Han gifta seg 1739 med Sara Elisabeth Moræa frå Falun. I Sveden utanfor Falun finst Linnés Brøllopsstuga. Linné døydde den 10 januar 1778 i Uppsala, Uppsala len (Uppland) og er begravd i Uppsala domkyrke. Paret fekk sju barn, deribland Carl von Linné d.y.

Linné var eldste son til komministern, seinare kyrkjeherden, Nicolaus (Nils) Ingemarsson Linnæus (1674-1748) og Christina Brodersonia (1688-1733). Faren tok slektsnamnet etter eit stort lindetre; to av onklane hans på morssida hadde tatt slektsnamnet Tiliander (lat. tilia, lind). Sommaren 1709 flytta familien til Stenbrohults prestgård der Carl von Linnés kjærleik til naturen vakna. Faren delte denne kjærleiken og var svært botanisk intressert. Dei var begge opptekne av familiens hage, som var bland dei fremste i Småland. Relasjonen var varm og fortruleg. Faren kunne vere utolmodig, men så "tøstnade han strakst, så snart man gav honom en blomma i handen". Carl seier om hagen, som inneheldt mængder av utanlandske vekster, at den "med modersmjølken inflammerat min håg med outsinlig kärlek till örterna".

Som sin far og morfar, kyrkjeherden i Stenbrohult, Samuel Brodersonius, var det tenkt at Carl von Linné skulle bli prest, men han visa ikkje nokon større intresse for dette. Hans intresse for botanikk imponerte ein lækjar i byen Växjø, som låg i nærleiken, og han vart i august 1727 send til Lund for universitetsstudier og fekk då Kilian Stobæus som sin mesén og lærar.

Etter eit år flytta han til Uppsala der han fekk rettleiing av Olof Celsius d.æ. og Olof Rudbeck d.y. og vart god væn med iktyologen Peter Artedi. Linné vart sagt å vere ein sosial person som det var lett å omgås med.

1741 vart Linné utnemd til medisinprofessor ved Uppsala universitet. Han var rektor for universitetet vårterminen 1750, og høstterminane 1759 og 1772. Dessutan var han inspektor ved Smålands nation.[2]

[endre] Forskning

Carl von Linné utforma seksualsystemet, det vil seeie inndelninga av vekster etter deira kjønn og befruktningsdelar (ståndarar og pistillar), ein lett, men litt kunstig måte å inndela vekster på. Han oppfann binærnomenklaturen, det vil seie at alt liv, (inklusive sjukdommar) har to namnlatin, eit slæktnamn og eit artnamn, som også blir kalla taksa. Linné var også ein av de førsta i verda med å dele inn menneska i ulike rasetyper, og tildele desse mentala karakterdrag. Linné meinte til dømes at européarar var gladlynta, afrikanarar sävliga og indianarar hissige.[3]

[endre] Linnés reiser

1735-1740
1735-1740

Carl von Linné gjorde mange reiser til ulike stader, og tok nyaktige notatar. På den andre sida går forskarane no ut i frå at han ikkje sjølv vitja alle dei stadene han skildrar, men han har notert kva han høyrd ved samtalar med folk på staden. Nokre av hans kjende dagbøker er desse:

[endre] Lappland 1732

Lapplandsreisa starta den 12 mai 1732 då Linné gav seg i veg einsam ridande mot Lappland for så å komme attende til Uppsala fem månader seinare.

Den reiseskildringa som kom ut først etter Linnés død svært omfattane. I tillegg til observasjonane sine av lapplandsnaturen intresserte Linné seg også for den samiske kulturen og skildra livsvilkåra deira inngåande.

Det viktigaste resultatet av reisa til Lappland var likevel det som kom til å bli Flora Lapponica. Den lapplandske vegetasjonen var ved denne tida relativt ukjend, det som Olof Rudbeck d.e. hadde samla inn under reisa si i Torne lappmark hadd vorte øydelagt den omfattande bybrannen som herja i Uppsala i 1702. Med Flora Lapponica, som vart publisert i 1737, fekk dei no på nytt kunnskap om desse ukjende stroka.[4]


Denne artikkelen er ikkje (ferdig) omsett frå svensk enno.

Hjelp oss gjerne med å gjera omsetjinga ferdig!

[endre] Dalarne 1734

Linnés kom førsta gången til Dalarna før at fira jul i Falun 1733. Under eitjulkalas træffade han sin blivande hustru, Sara Elisabeth Moraea, som var dotter til gruvlækaren. Då besøktes også Bergslagens gruvor og jærnverk. Dalarnas fylkesmann Nils Reuterholm hadde hørt om og imponerats av hans Lapplandsresa, føreslog ein liknande reise genom Dalarna.[5]


[endre] Öland og Gotland 1741

Resan føretogs på hæstryggen og han visade stort intresse før runstenar. Under færden kom han til Vetlanda den 23 juni og noterar två runstenar på kyrkjegården. Dagen dærpå hadde han hunnit til Væksjø, og gjør antekkningar om domkyrkan, som året føre eldhærjats og ved Linnés besøk var "ett bedrøvleg spektakel". Han læmnar ein beskrivning på S:t Sigfrids klæder. Kalmar nåddes den 28 maj, der han hejdades av storm, men anvænde tiden at til beskriva kyrkan, som "var tækk og ægde skjøna skrudar". Den 1 juni landsteg han på Øland, overnattade den 4 juni i præstgården i Resmo før at den 6 juni ha hunnit til Smeby vars kyrka var så sællsam at Linné aldri sett maken. Han skriver bl a at kyrkan med sine små fønster var ganske mørk og kunde snart bringa åhørarna til sømn. Den 7 juni var ein søndag, og då gikk han i kyrkan i Ås. Den 9 juni noterar han runstenar i Sandby og Gårdby. Dagen dærpå, då han vistades i orten Runsten (!), noterar han ænnu ein runsten, som ansågs vere ein av platsens mærkværdigheter. Långløt den 10 juni. Om hela två surbrunnar på kyrkjegården står i dagboken: "Vattnet kan drikkas av sjukleg folk uti åtskilliga passioner, allenast brunnen vart væl rensad, og man ej alltfør kræsmagad fruktade før sådan mineral, som insmugit seg av likk og dødas kroppar". I Bredsætra den 11 juni kommer vækstintresset fram, og Linné skriver om ødekapellet Klæppinge at på golvet vækste scandiks seminbus hispidis. [6] Persnæs nåddes den 12 juni, og den 14 juni, som var den fjærde søndagen etter Trinitatis (Trefaldighetsdagen), då han bevistade gudstjænsten i Høgby. Han noterar ænnu ein runsten på kyrkjegården. Etter tre vekkor på Øland avseglar Linné til Gotland.[7]


[endre] Skåne 1749

Denna reisa starta med vagn i Uppsala, der Linné bodde sedan mange år. Søndagen den 7 maj hadde han hunnit til Væksjø, der han skildrar åssen ærkebiskopen "høgvørdige herr doktor Henric Benzelius" viger herr doktor Olof Osander til biskop i Væksjø stift. Pingstdagen den 14 maj hørde han ein vakker predikan i Virestad, og på annandagen återsåg han sitt kjera Stenbrohult, men skriver med vemod i sin dagbok om åssen de han såg før 20 år sedan, nu hadde åldrats: "De gingo nu med grå hår og vita skjegg, utlevde, og ein ny værld hadde kommit i stællet". Den 17 maj avreste Linné frå Stenbrohult med målet Loshult i Skåne, reste runt i landskapet og var åter i Stenbrohult den 2 august. Under återfærden til Uppsala stannade han til i Ryssby i Sunnerbo, der hans svåger, Johan Collin var kyrkjeherde. Från det besøket skriver han detaljerat om æspingen, Sveriges allra giftigaste orm. På færden vidare norrut passerade han Jønkøping, der han besøkte sin slækting prosten C Tiliander. Via Grænna og Vadstena kom Linné slutligen tillbaka til Uppsala, og dærmed var hans skånske reise avslutad.[8]

[endre] Nederlænderna

Dær stannade han tre og eithalvt år. I Nederlændane publicerade han 1735 Systema naturae, vilket ligger til grund før den nutida systematiken før alt liv, eitmer "naturligt" system, etter væksternas og djurens inbørdes slæktskap, naturens tre riken grupperade i klasser, ordningar, familieer, slækten og arter, vilket idag anvænds overallt, i alla lænder.

[endre] Korrespondens

Carl von Linnés namntekkning
Carl von Linnés namntekkning

Carl von Linné brevvækslade med eitstort antal lærda mæn, både inom og utanfør Sverige. Særskilt kjend er hans livslånga vænskap med Abraham Bækk i Stokkholm, som han ofte kallade "Min Kiæreste Broder". Det finns bevarat over 500 brev, vilka Linné skrev til Bäck. Han høll også kontakt med eitflertal idag mindre kjenda svenske lærda mæn, ofte mångsysslare med intresse før botanik, som i vissa sammanhang har kallats før hans lærjungar, eksempelvis Gustaf Fredrikk Hjortberg ifrån Vallda søder om Gøteborg.

[endre] Filateli

Till Kungliga Vetenskapsakademiens 200-årsjubileum utgav Postverket fire minnesfrimærken. Utgivningsdag 1939-06-02. Carl von Linné hedrades med 15 øre rødbrun (upplaga 177 485 000) og 50 øre grå (upplaga 2 471 000). De andra två mærkena i serien tillægnades Jøns Jacob Berzelius.

[endre] Numismatikk

Carl von Linné pryder framsidan på dagens etthundrakronorssedel i Sverige og både fram og baksidans har uteslutande bilder førknippade med Linnés arbete.[9] Han fanns også på baksidan på den tidigare svenske femtiokronorssedeln og har også funnits på eldre svenske sedlar.[10]

Svenske Medaljgillet gav 1978 ut ein medalj i silver og brons - gestaltad av skulptøren Olle Adrin - til 200-årsminnet av Linnés død. Framsidan återger Linnés ansiktsprofil i relief på ein yta av årsringar frå eittræd mærkt med fødelseåret 1707, dødsåret 1778 og minnesåret 1978.

[endre] UNESCOs liste over verdsarven

I samband med Linnéjubiléet 2007 føreslås nokre linnéminnen tillføras på værldsarvlistan.[11]

Det handlar om følgjande fem:

  • Linnés Råshult i Stenbrohults sokken, Ælmhult
  • Karolinerhuset i Væksjø - sjå Karolinerhuset, Svenske kyrkan i Væksjø
  • Linnétrædgården i Uppsala
  • Linnés Hammarby i Danmarks sokken, Uppsala
  • Barokktrædgården og Linnéanum i Botaniska trædgården, Uppsala

[endre] Några viktiga årtal i Linnés liv

Linnés adelsvapen.
Linnés adelsvapen.
  • 1707 Føds 23 maj.
  • 1732 Genomfør sin Lapplandsresa.
  • 1734 Genomfør sin reise genom Dalarna.
  • 1735 Publicerar Systema naturae
  • 1739 Juni, gifter seg med Sara Elisabeth Moræa ved gamla bergsmansgården Sveden utanfør Falun
    • Juni, grundar tillsammans med fem andra vetenskapsmæn Vetenskapsakademien.
  • 1741 utnæmnd til professor i Uppsala, der han undervisar i naturalhistoria, lækemedelslæra og hælsolæra. Genomfør sin reise genom Øland og Gotland.
  • 1744 Anskaffar termometer der Celsius temperaturskala er "rættvænd" (Celsius angav 0 som vattens kokpunkt og 100 som smæltpunkt).
  • 1746 Genomfør sin reise genom Væstergøtland.
  • 1749 Genomfør sin reise genom Skåne.
  • 1757 Adlad von Linné. [12]
  • 1778 Avlider den 10 januar. Han begravs i Uppsala domkyrka.

[endre] Bibliografi

  • Systema naturae per regna tria naturae, secundum classes, ordines, genera, species cum caracteribus, differentiis, synonymis, locis. (1735)
  • Nemesis Divina; Utgiven og kommenterad av Knut Barr (1923)
  • Nemesis Divina; Utgiven i fullstændigt skikk før førsta gången av Elis Malmestrøm og Telemak Fredbærj (1968)

[endre] Kuriosa

  • Linnés mormors farmor Johanne Pedersdotter brændes som hæksa i Stavanger, Norge, 1622.
  • Linnés mormors brøder Simon Visseltoft og Jacob Visseltoft, var snapphanar under Skånske kriget 1675-79.
  • Linné er før nærvarande den enda botaniker vars namn refereras til med ein enda bokstav; L (tidigare hadde namnet førkortats til "Linn"). Inom botaniken listas den vetenskapliga auktoriteten føljande det latinske namnet. Till døme Cocos nucifera L er det fullstændiga namnet før kokospalm, der L refererar til Carl von Linné.
  • Linné var kun 154 cm lång.

Systematik av Organismer: / Domæn / Rike / Stam / Klass / Familie / Slækte / Art / Underart / Ras

[endre] Se æven

  • Linnétrædgården
  • Linnés lærjungar
  • Linnés seksualsystem

[endre] Ekstane lænkar

Mal:Commons-rad

Wikisource har original tekst som gjeld Carl von Linné