Afrikaans

De Biquipedia

Afrikaans (Afrikaans)
{{{Imachen}}}
Altras denominazions: {{{altrasdenominazions}}}
Parlato en: Sudafrica, Namibia
Territorios: Africa
Parladors:
  • Luenga materna:
  • Altros:
1,5 millons
  • 6.200.000
  • 4.000.000
Clasificazión: 11
Filiazión: Indoeuropeya

 Chermanica
  Ozidental
   Afrikaans

Estatus ofizial
Luenga ofizial en: {{{país}}}
Regulato per: -
Codigos de a luenga
ISO 639-1 af
ISO 639-2 afr
SIL afr
Se beiga tamién:
Filo indoeuropeu


O afrikaans ye a luenga chermanica charrata prenzipalmén en Sudáfrica y Namibia. Ista luenga ye a eboluzión d'a que charraban os colonos olandeses que bibeban n'a Colonia d'o Cabo.

Mediato lo sieglo XIX yera una luenga oral sin representazión escrita ni formas literarias, pues a luenga ofizial yera o olandés.

Ye una d'as luengas ofizials de Sudáfrica, y ye usata mayoritariamén por os blancos que biben n'as probinzias d'o Cabo.

En ixe momento prenzipió a utilizar-se n'as escuelas e inizió o camino enta la ofizialidá, declarata n'o año 1925.

Durante o sieglo XX se amostró como una luenga literaria rica y con una considerable produzión en toz os campos. O suyo máximo exponén ye Breyten Breytenbach, autor entre atras obras de "Ysterkoei Moet Sweet" (poesia, 1964) y "As berdaderas confesions de un terrorista blanco" (1984).


[Editar] Comparanzión con o olandés, o alemán y o anglés

Afrikaans Neerlandés Alemán Anglés
ag(t) acht acht eight
aksie actie/aktie Aktion action
asseblief alstublieft/alsjeblieft
(lit. "als het u/je belieft)
bitte
(Afrikaans lit. trans. = "wenn es dir beliebt")
please
(lit. "if it pleases you" - compare archaic "lief")
bed bed Bett bed
dankie dank je/dank u danke thank you
eggenoot echtgenoot Ehegatte (lit. "Ehegenosse") spouse (Latin root)
goeienaand goedenavond
goeienavond
guten Abend good evening
lughawe luchthaven
vliegveld
Flughafen airport (Latinate root)
my mijn mein my
maak maken machen make
nege negen neun nine
oes oogst Ernte (Herbst=autumn) harvest
oop open offen open
oormôre overmorgen übermorgen the day after tomorrow (lit. "overmorrow")
reën regen regen rain
saam samen zusammen together (compare "same")
ses zes sechs six
sewe zeven sieben seven
skool school Schule school
sleg slecht schlecht bad (compare "slight")
vir voor für for
voël vogel Vogel bird, fowl
vry vrij frei free
vyf vijf fünf five
waarskynlik waarschijnlijk wahrscheinlich likely (alternate root), probably (Latin root)
winter winter Winter winter
ys ijs Eis ice
Wikipedia
Ista luenga tien a suya mesma Wikipedia. Puez besitar-la y contrebuyir en Wikipedia en Afrikaans


Familia chermanica
- Diasistema nordico ozidental: Islandés | Feroés | Norrén | Noruego contemporanio
- Diasistema nordico oriental: Noruego | Danés | Sueco | Gotlandés
- Diasistema ozidental anglico: Anglés | Escozés
- Diasistema ozidental frisio: Frisio ozidental | Frisio septentrional | Frisio oriental
- Diasistema ozidental baxo franco: Afrikaans | Neerlandés
- Diasistema ozidental baxo sacsón: Baxo sacsón
- Diasistema ozidental alto alemán: Alemán estándar | Alamanico | Austrobabaro | Limburgués | Lusemburgués | Yídix
- Diasistema oriental: Gotico