Timanit i Tmurt n Iqbayliyen
Seg Wikipedia
Amussu i Timanit n Tmurt n Iqbayliyen, neɣ s tefranṣiṣt Le Mouvement pour l'autonomie de la Kabylie (MAK), d amussu asertay n Ledzayer, i d ilulen di yunyu 2001 mi temcebwal tmurt n leqbayel, asmi i nɣan iǧadarmiyen n udabu n Lezzayer alemẓi Massinissa Germaḥ.

Ferḥat Mhenni: Win ihedren s yisem n Timanit n Tmurt n Iqbayliyen
[beddel] Asenfar i Timanit n Tmurt n Iqbayliyen
Wa d-aɛraḍ i tsuqelt n usenfar n timanit n tmurt
Tazwart
- Imi tugna(Personnalité) n ugdud aqbayli tezga tufrar , di yal tallit, s tutlayt-is akk d uẓar-is amaziɣ. Tuddsa(Organisation) n tmeṭi-s, tayri n tlelli. Deg wqadeṛ akk d tayett ittakk i wiyaḍ, timmad-is ur tuqtent ara ar igduden n-iḍen.
- Imi tanettit(identité) taqbaylit temmun seg zik, ma ulac akkwya seg tallit talemmast (moyen âge).
- Imi tamurt iqbayliyen turar tamlilt (rôle) tafellayt deg wmussu aɣelnaw azdayri akk d umennuɣ ɣef uzarug(indépendance) anda i tefkka d-asfel aṭas seg tarwa-s.
- Imi tanettit taqbaylit ur s d isaḥ ara umḍiq-is deg tbadut (définition) n tnettit tazdayrit. Imi miḥyaf izga mgal iqbayliyen seg uzarug ar wass-a.
- Imi Tamurt n Iqbayliyen sufɣen-tt seg wttekki deg tsertit n leDzayer, seg tnekra n FFS n 1963 ar tefsut taberkant deg immuten aṭas ilemẓiyen, seg ibrir 2001, war ma nettu tafsut imaziɣen n 1980, asunded (grève) n uɣerbaz n 1994-95, akk d tmenɣiwt n Matub Lwennas.
- Imi ur d iqim wayen yezdin tasertit n udabu adzayri akk d Tmurt n Iqbayliyen, imi adabu anagar aqezzul akk d uldun s wacu igttmeslay akk d ugdud aqbayli. Ayagi 40 iseggasen aya tura.
- Imi Agraw n Summam n useggas n 1956 isbedd imenzayen (principes) n timanit n Temnaḍin (lwilayat).
- Imi adabu istenya akrawal (traité) agraɣlan n izerfan n igduden, deg wseggas n 1976.
- Imi amussu aɣerman i d ssekkren Laɛruc anagar tmurt n Iqbayliyen igḥuz.
- I usellek n tdukkli n wakal n uɣlan azdayri, i wakken ad-iḥbes umberraz izgan gar udabu azdayri akk d temnaṭ n Iqbayliyen, Amussu i Timanit n Tmurt n Iqbayliyen igr-ed ameslay i wsqerdec n USENFAR N TIMANIT N TMURT N IQBAYLIYEN.
Ixf I (amenzu) : tabadut
- S tutlayt ines, s idles ines akk d umezruy ines, AGDUD AQBAYLI ifkka i iman-is tanettit akk d tugna yufraren.
- Iqbayliyen, tugett nsen, d-iɣerman n leDzayer, diɣen d Imaziɣen illan, d « imdanen ilelliyen ».
- Tamurt n Iqbayliyen d-tamurt nsen tamezwarut. Tilisa n wakal-is d-tid n Temnaṭ tis 3(kraḍ) n tegrawala n uzarug mgal Fransa timsehṛest(coloniale). Tilisa tideblatin(adminitratives) ttfakkant anda ttfakkant tid n tutlayt ines akk d tid n wazalen ines.
- Taqbaylit d-tutlayt ines tunṣibt. Dacu kan Tamurt n Iqbayliyen ad-tselmed i tarwa ines kra yellan d-tutlayt s ad-tnefli, deg wannaren n idles, n tdamsa, n tmeṭi naɣ n tsertit.
IXF wis sin(2) : Azalen
- Tamurt n Iqbayliyen ad-tseɛdel izerfan n Wergaz akk d wid n Tmeṭut. Rennu n takniwin ad-ittwagdel(interdire), ad-ittwaqḍeɛ seg tmeṭi.
- Ddin d tamsalt yeɛnan amdan iman-s, awannak (l’état) ur d isekcam ara iman-is deg-s
- S tugdut ad-ddunt tsuddiwin(institutions) n Tmurt ad-ittwafernen s ɣuṛ agdud aqbayli
- Tamurt n Iqbayliyen ad-teqim tefkka tayett i Izdayriyen akd tzdayriyin, akk d imaziɣen anda ma llan deg wmennuɣ nsen ɣef izerfan nsen idelsanen isertiyen.
- Tamurt n Iqbayliyen ad-teldi tiwwura ines i izdayriyen, Tamurt leDzayer isulef ad-teldi uma d nettat tiwwura ines i iQbayliyen.
Ixf wis III : Timanit n temnaṭ n iqbayliyen
- Tamurt n Iqbayliyen, isulef ad-tseddu timsal n wegdud ines s iman-is, ad-tseddu timsal n weɣlan ines s iman-is, war ma iḍebber wayeḍ fell-as.
- Anamek n timanit n temnaṭ nneɣ, d-asebeddi n uwannak s ufran n wemni (asqamu aɣelnaw), akabar d iwwin tugett imukan ad-d-isbedd anabaḍ (gouvernement) ad-iseddun timsal n temnaṭ taqbaylit
- Tisuddiwin n-iḍen ilaqen i wsegrer (encadrement) n temnaṭ nneɣ ad-ttwasbeddent, am usqamu unṣib, asqamu n imɣaṛen, akk d tsuddiwin i tɛessast n umahil n unabaḍ n temnaṭ taqbaylit.
- Tamurt n iqbayliyen, ad-tesɛu izmulen (Armoiries, Symboles) ines akk d usenǧaq ines ad ibedden ar iri n usenǧaq n leDzayer..
- Annaren yurzen Awannak n temnaṭ n iqbayliyen d wid tmeddurt n yal ass n imezdaɣ ines: taɣellist (Sécurité) nsen, asegmi (éducation) n tarwa nsen, idles nsen, tazmert nsen, taɣdemt (justice) nsen, izerfan nsen s umata, taɣwalt(Communication) akk d islalen s umata, asiweḍ akk d wallalen usiweḍ, tiṣuraf nsen akk d tebzert(fiscalité), tadamsa s umata, tawennatt (environnement) akk d tuddsa(aménagement, oraganisation) n wakal n tmurt.
- Ayen yurzen awannak alemmas n leDzayer d aḥuddu ɣef tmurt, asufeɣ n idrimen akk d tbaddut n tsertit n beṛṛa n tmurt bla ma tḍuṛ tsertit-a taɣdeft (nfaɛ) n Tmurt n iqbayliyen.
Ixf wis IV : Anamek d Wamek
- Timanit n Tmurt ad-tettwiberreḥ tickki ad-d-fɣen igmuḍen(résultats) n tefranin n usteqsi ɣef timanit ad-iḍṛun deg temnaṭ taqbaylit kan.
- Anamek akk d wamek aneggaru n timanit-a a-ten-setgen(A-ten-niguṣyen) igensasen n Ugdud aqbayli nutni d igensasen n udabu alemmas azdayri.
- Asqamu deg ad-kkin ikabaren, imussuten, ticriḥin, igensasen n wegdud akken ma llan, ad-isbedd tamendawt(constitution) tamezwarut taqbaylit s umezdi n wawal.
- Asenfar-a isutur deg wannak(état) azdayri akken ad-ijeddel tamendawt n leDzayer akken ta ur d tteffeɣ ara mgal tilawt(réalité) n Ugdud akk d tin n tmurt iqbayliyen.