Marin Mersenne

Da Wikipedia.



Marin Mersenne
Marin Mersenne

Matemàtich e filòsof, ciamà ëdcò Mersennus. L'abà Marin Mersenne a l'era nassù a Oizé (Fransa) l'8 dë stèmber dël 1588 e a l'é mòrt a Paris ël 1m dë stèmber dël 1648.

An soa euvra Harmonie universelle, a l'ha studià la relassion antra l'autëssa dël son ëd na còrda ch'a vibra e la frequensa dle vibrassion.
An contand ël nùmer ëd vibrassion al second ëd còrde longhe a l'ha riussì a determiné la costanta ëd proporsionalità k ant l'ugualiansa:

frequensa=k \frac { \sqrt{a}}{b \sqrt{c}},

anté che

a=tension,
b=longheur,
c=massa për unità ëd longheur.

Anviron dël 1636 a l'ha fàit la prima mzura dla velocità dël son, an ëmzurand l'antërval ëd temp antra 'l moment ch'as vëdìa la lòsna d'un canon ch'as trovava a na distansa conossùa e ël moment ch'as na sentìa ël tron.

[modìfica] A pòrto sò nòm

  • Nùmer ëd Mersenne.

[modìfica] Euvre prinsipaj

  • Harmonie universelle (1636-1637).
  • Cogitata physico-mathematica (1644).
OMMI! Ma io non SO LEGGERE!!

E be'? :) È facile imparare a leggere una lingua che si parla già. Consulti

questa pagina e vedrà, in un attimo anche Lei avrà il suo badge da bogianen :)
St'utent-sì a l'é un bogianen



OMMI! pero si YO no
SE LEER!

¿Y que? :) Es fácil aprender a leer un idioma que ya se habla. Consulte usted esta pagina y verá, en un momento tendrá usted su Badge de Bogianen :)


Figura:Giandoja-mobilitassion-cit.jpg
'cò ti it peule travajé a fé pì granda e bela la wikipedia piemontèisa. Tùit a peulo gionté dj'anformassion, deurbe dij neuv argoment, deje na man aj volontari che a travajo ambelessì 'ndrinta. Rintra ant la Piòla e les coma avnì a fé toa part. I soma na gran famija e i l'oma da manca dël travaj ëd tùit.


BANCHÈT dj'UTISS
Lìber për chi a veul amprende

a lese e a scrive mej an piemontèis, e che an fan d'arferiment a tùit për la coression ortogràfica dij test ant sle pàgine marcà koiné piemontèisa.

Për ёscrive dësgagià, che as dëscarìa la Tastera piemontèisa!

E che a manca pa dë vardesse la pàgina d'agiut për chi as anandia da zero.